2

bruks-, handels-, inrikes-, civil- och industriärenden. Utdrag av dessa proto­

koll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—12. En

sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition begärda anslag

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 13.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam

proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1970/71 som framgår av nämnda utdrag av stats­

rådsprotokollet.

Kungl. Maj ds proposition nr 165 år 1970

Med bifall til! vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly­

delse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

4

samheten vid fångvårdsanstalterna Hinseberg och Redväg samt vid Stock­

holms södra skyddskonsulentdistrikt för unga under budgetåret 1970/71

skall regleras enligt särskilda av Kungl. Maj :t godkända budgeter. Dessa

budgeter styrs inte i kostnadsslagstermer utan på ändamål. För Hinseberg

och Redväg har budgeten delats upp på områdena tillsyn, särskild vårdverk­

samhet, produktion, arbetsvärd och utbildning. Budgeten för Stockholms

södra skyddskonsulentdistrikt för unga omfattar ändamålen tillsyn och sär­

skild vårdverksamhet. Nettoutbetalningarna för försöksverksamheten under

budgetåret 1970/71 får inte överstiga vid fångvårdsanstalterna Hinseberg och

Redväg 4 970 000 kr. och vid Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för

unga 735 000 kr. Härvid har föreskrivits att förslagsanslagen F 2. Fång­

vårdsanstalterna och F 3. Frivården jämte reservationsanslagen F 7. Utbild­

ning av personal m. fl. och F 9. Frivillig kontaktverksamhet m. m. inte utan

Kungl. Maj :ts medgivande får tas i anspråk för andra med försöksverksam­

heten avsedda utgiftsändamål än lokalhyror. Slutligen har Kungl. Maj :t

föreskrivit att vissa belopp under förslagsanslagen F 2 och F 3 inte får ut­

nyttjas utan Kungl. Maj :ts medgivande och att vissa andra belopp under

reservationsanslagen F 7 och F 9 skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande.

De belopp som sålunda spärrats motsvarar vad som tagits upp i de särskilda

budgeterna. Utbetalningarna redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten

på särskilda förskottstitlar.

Departementschefen

En försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering, kostnads­

redovisning och verksamhetskontroll är av stort värde för en förbättrad hus­

hållning inom kriminalvården och som underlag för beslut om programbud-

getering och dess tillämpning på olika nivåer inom verksamheten.

För att få en klarare redovisning av försöksverksamheten och bättre möj­

ligheter att utvärdera denna bör medel för fångvårdsanstalterna Hinseberg

och Redväg samt för Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga

redovisas över ett särskilt anslag i riksstaten för 1970/71. För ändamålet bör

ett förslagsanslag benämnt Kriminalvårdsenheter med särskild budget anvi­

sas på tilläggsstat I. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000

kr. Anslaget torde komma att belastas med utbetalningar med ett belopp som

inte är större än netto 5 705 000 kr. Detta belopp svarar mot de enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 17 juni 1970 medgivna sammanlagda nettoutbetalningar­

na vid de kriminalvårdsenheter som omfattas av försöksverksamheten. Mot­

svarande besparingar uppkommer således på berörda riksstatsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

y

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

11

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

K. Bidrag till frivilliga organisationer m. in.

[1] K 7. Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Något anslag för detta

ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Efter förslag i prop. 1970: 56 har riksdagen (SU 109, rskr 275) bemyndi­

gat Kungl. Maj :t att utan ersättning överlåta den inom I 1 :s nya förlägg­

nings- och övningsområde vid Kungsängen belägna Gällöfsta kursgård till

en stiftelse med ändamål att utöva kurs- och konferensverksamhet i enlig­

het med vad som har angetts i propositionen.

I propositionen anförde jag sålunda bl. a. att det enligt min mening före­

låg ett behov av utökade möjligheter för utbildnings- och kontaktverk­

samhet i frågor som rör människans roll i försvaret. Jag förordade att

Gällöfsta skulle inrättas som en kursgård för kurs- och konferensverksam­

het företrädesvis inom försvarets personalvård och för därmed samman­

hängande ändamål. Förvaltningen och tillsynen m. in. av kursgården bor­

de anförtros åt en för ändamålet bildad stiftelse, förslagsvis benämnd

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Stiftelsen borde stå under tillsyn av

Kungl. Maj :t och det borde även ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

generella anvisningar för verksamheten. Siiftelsen borde förvaltas av en

styrelse som bestod av ordförande, en föreståndare för kursanläggningen

och ca tio andra ledamöter jämte lämpligt antal suppleanter. Ordförande

och övriga inte självskrivna ledamöter samt suppleanter borde utses av

Kungl. Maj :t. I styrelsen borde chefen för försvarsstabens personalvårds-

byrå ingå. I övrigt borde som ledamöter eller suppleanter komma i fråga

representanter för de tre försvarsgrenarna, centrala förvaltningsmyndig­

heter, Centralförbundet Folk och Försvar, försvarets centrala företags­

nämnd, berörda fackliga organisationer, de värnpliktiga och ungdomsorga­

nisationer. För den i propositionen skisserade verksamheten på Gällöfsta

behövdes ett årligt anslag till stiftelsen från staten. Anslaget skulle vara

avsett att täcka kostnaderna för administration och för stiftelsens egen

konferens- och kursverksamhet. Kostnaderna för anläggningens drift förut­

sattes komma att täckas av inkomsterna från verksamheten.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj :t fastställt stadgar för Stif­

telsen Gällöfsta kurscentrum samt meddelat allmänna anvisningar för stif­

telsens verksamhet. Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsför-

valtningen att med stiftelsen träffa avtal om överlåtelse till stiftelsen av

Gällöfsta kursgård.

Enligt stadgarna skall stiftelsen förvaltas av en styrelse som består av

ordförande och 13 andra ledamöter samt minst tio suppleanter. Chefen

för försvarsstabens personalvårdsbyrå är självskriven ledamot av styrel­

sen. Ordförande och övriga ledamöter samt suppleanter förordnas av

Kungl. Maj :t för viss tid. Genom nyss nämnda beslut har Kungl. Maj :t

för en tid av två år förordnat de fjorton styrelseledamöterna samt tio

suppleanter. Styrelsen är sammansatt på sådant sätt att goda förutsätt­

ningar föreligger att på bästa sätt tillgodogöra sig tidigare erfarenheter av

utbildningsverksamhet från skilda verksamhetsområden och tillgodose de

synpunkter och intressen som företräds av t. ex. militära myndigheter,

försvarets centrala nämnder, berörda fackliga organisationer, de värnplik­

tiga, ungdomsorganisationer och folkbiklningsorganisationer.

I de allmänna anvisningar som har meddelats för stiftelsen anges att

dess uppgift är att på kursgården i samarbete med myndigheter och or­

ganisationer bedriva kurser och konferenser företrädesvis inom försvarets

personalvård och därmed sammanhängande ändamål. Utbildnings- och

kontaktverksamheten bör i första hand inriktas på frågor som berör män­

niskans roll inom försvaret, varvid stor vikt bör fästas vid kontaktverk­

samhet mellan olika grupper av försvarets personal samt mellan dem

och företrädare för andra samhällsområden. Stiftelsen eller myndigheter

i samarbete med stiftelsen bör även bedriva utbildning av värnpliktiga i

förbandsnämnder, ledamöter i företagsnämnder, värnpliktiga personal-

¹²

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

14

fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna garantin. Kungl. Maj:t bör få ut­

färda erforderliga föreskrifter för kreditgarantin.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 50 000 kr. för krediter

till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela närmare före­

skrifter för kreditgarantin,

c) till Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett anslag av 460 000 kr.

O. Diverse

[2] 0 7. Kostnader för svenska FN-styrlcor m. m. Medel för en svensk mili­

tär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har år­

ligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom

Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskaps-

styrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, me­

dan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss

personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt —- fr. o. m.

den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst betalas från reservationsan­

slaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. Sammanlagt bär för svenska

FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 417 130 000 kr. på tilläggsstat.

Under år 1970 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat III till riks­

staten för budgetåret 1969/70 dels för att täcka utgifter för FN-styrkan

på Cypern under tiden januari—juni 1970 och för FN-observatörer under

samma tid, dels för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1970: 105 bil. 1, SU 75,

rskr 179). Vid utgången av juni 1969 fanns en brist på 1 650 000 kr. under

anslaget som tills vidare har täckts från anslaget till oförutsedda utgifter.

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den

1 augusti 1970 har från FN influtit 297 839 764 kr. som avser utgifter

t. o. m. år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav upp­

går f. n. till 39 342 073 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för

år 1969. Detta uppgår till 16 967 772 kr. Ersättningar som flyter in från FN

tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1970 har tiden för den svenska

FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1970. Utgifterna

för tiden den 1 juli—den 15 december 1970 har beräknats till 1 710 000 kr.

för månad eller sammanlagt 9 405 000 kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräk­

nas som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårds­

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

15

kostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nöd­

vändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1970 till 38. Me­

delsbehovet för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för tiden

juli—december 1970 sammanlagt ca 1 380 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observa­

törer uppgår alltså till (9 405 000 + 1 000 000 -j- 1 380 000) 11 785 000 kr.

Härutöver behövs 1 650 000 kr. för att täcka kostnader som har försträckts

från anslaget till oförutsedda utgifter. Det sammanlagda medelsbehovet

uppgår således till 13 435 000 kr.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen

kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgif­

ter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa

utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor

m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

reservationsanslag av 13 435 000 kr.

[3] 0 8. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.

1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservations­

anslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingen-

terna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i

mars 1954. övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men dess

personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot om­

kring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat samman­

lagt 17 260 000 kr. (jfr senast prop. 1970: 105 bil. 1, SU 75, rskr 179). Hit­

tills har alltså anvisats 22 260 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel

som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksam­

het t. o. m. december 1970.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea be­

höver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid be­

räknas för tiden t. o. in. utgången av år 1971. Jag anser att kontingentens

personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av

83 000 kr. för månad eller för hela år 1971 996 000 kr. Utgifterna för ti­

den augusti—december år 1970 beräknas komma att överskrida sum­

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

16

man av anvisade medel med ca 124 000 kr. beroende på att hänsyn inte har

tagits till lönekostnadspålägg vid föregående beräkning. Det sammanlagda

medelsbehovet uppgår alltså till (996 000 -f 124 000) 1 120 000 kr. Beräk­

ningen av mcdelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till

svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en av­

veckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare

medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.

Frågan om täckning av utgifter som bestrids på detta sätt torde få anmälas

framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

reservationsanslag av 1 120 000 kr.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[4] 8 a. Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor. Något anslag

för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

I prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 177) anförde jag bl. a. att jag inte hade något att

erinra mot ett av civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag om försöksverk­

samhet med en ändrad utbildningsorganisation. Förslaget syftade till att

koncentrera utbildnings- och övningsverksamheten inom civilförsvaret till

färre enheter och att samordna denna verksamhet med materieltjänsten.

Enligt förslaget skulle försöksverksamhet med detta syfte äga rum under

budgetåret 1970/71. Försöksverksamheten skulle förläggas till Revingeby

och omfatta utbildnings- och förrådsverksamheten i Kronobergs, Kalmar,

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. För att genomföra förslaget

krävdes bl. a. viss upprustning av byggnader och övningsanordningar. Riks­

dagen (SU 4, rskr 4) hade inte något att erinra mot förslaget.

Genom beslut i juli 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med redovisade bygghandlingar upp­

föra en utbildningsanläggning i Revingeby, omfattande tre förläggnings-

byggnader, matsalsbyggnad, administrationsbyggnad och lektionsbyggnad

samt yttre arbeten och försörjningsåtgärder inom en kostnadsram av

4 620 000 kr. I anslutning härtill har Kungl. Maj :t bemyndigat byggnadssty­

relsen att för ändamålet förskottsvis ta i anspråk tillgängliga medel under

anslaget Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret.

I samband med sina anslagsframställningar för budgetåret 1971/72 har

18

ingår i överlåtelsen till staden. Förslaget avser utförande inom försvarets

kvarvarande mark av vissa utbildningsanordningar utomhus, en förråds­

byggnad, filmskjutbana, lektionssalsbyggnad, korthållsbana samt vägar och

dräneringsarbeten. Vidare avses ett kallgarage och två förrådsbyggnader

flyttas. Kostnaderna för arbetena har beräknats till 1,6 milj. kr. Härifrån

skall räknas av det belopp, 205 000 kr., som staden betalar som flyttnings-

ersättning. Medelsbehovet för arbetena uppgår alltså till (1 600 000—205 000)

1 395 000 kr. Jag föreslår att 1 395 000 kr. anvisas för ändamålet utanför

ramen för det militära försvaret på tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättningsbyggnader m. m. vid Livregementets

husarer och Skaraborgs pansarregemente på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investe-

ringsanslag av 1 395 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

19

Bilaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de

ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. in.

[1] E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Till detta ända­

mål har för budgetåret 1970/71 anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har hemställt, att 1 270 000

kr. anvisas för inredning och utrustning av en planerad nybyggnad för tuber­

kulosdiagnostik inom SBL:s område. Som motiv härför har anförts, att lo­

kalsituationen sedan flera år varit ett dominerande problem. Den bristande

tillgången på lokaler och lokalernas beskaffenhet har försvårat -—■ eller i

vissa fall omöjliggjort -—■ en förnuftig planering av verksamheten och givit

upphov till problem i vad avser arbetarskyddet. Fr. o. m. den 1 april 1970

har tuberkulosdiagnostiken temporärt lagts ned i avvaktan på iordningstäl­

landet av nya lokaler. Verksamheten har därvid lagts ut till andra labora­

torier utanför SBL fram till den 31 januari 1971.

20

I samråd med bl. a. byggnadsstyrelsen bär utrustningen kostnadsberäk­

nats till 1 270 000 kr.

Därvid har bl. a. förutsatts, att all användbar utrustning i de gamla loka­

lerna kommer att flyttas och användas i de nya lokalerna.

Departementschefen

De lokaler som SBL förfogar över för sin tuberkulossektion är ur smitt-

skyddssynpunkt otillfredsställande. Med anledning härav har byggnadssty­

relsen efter framställning från SBL hos Kungl. Maj :t hemställt om medel

för att uppföra en nybyggnad för tuberkulosdiagnostik. Jag kommer senare

under anslaget Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets

verksamhetsområde att närmare redovisa styrelsens byggnadsförslag samt

föreslå att kostnaderna under innevarande budgetår för att uppföra bygg­

naden får bestridas från nämnda anslag.

Inom de nuvarande lokalerna har det inte funnits utrymme för en sådan

utrustning, som är nödvändig för att tillgodose kravet på skydd mot luft­

smitta. Det är nödvändigt att den nu planerade byggnaden får en sådan ut­

rustning att smittrisken i största möjliga utsträckning elimineras.

Jag har inte något att erinra mot SBL:s förslag till utrustning av den pla­

nerade byggnaden för tuberkulosdiagnostik. Den sammanlagda kostnaden

beräknar jag till 1,2 milj. kr. Därav erfordras 600 000 kr. på tilläggsstat I

till riksstaten för innevarande budgetår för att påbörja upphandlingen av

utrustning. Eftersom det är angeläget att även återstående del av utrust­

ningen kan beställas under detta budgetår förordar jag, att riksdagens

medgivande utverkas för beställning under budgetåret 1970/71 av utrustning

till SBL till ett värde av högst 600 000 kr. Upphandlingen bör ske i sam­

råd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge, att utrustning till den tuberkulosdiagnostiska

sektionen vid statens bakteriologiska laboratorium beställs

till ett värde av högst 600 000 kr., att betalas tidigast under

budgetåret 1971/72;

b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa

ett reservationsanslag av 600 000 kr.

[2] E 20. Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning. Något anslag

för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

Kungl. Maj :t uppdrog den 6 juni 1968 åt byggnadsstyrelsen att projektera

en nybyggnad för statens institut för folkhälsan och arbetsmedicinska insti­

tutet m. m. I anslutning till detta uppdrag har byggnadsstyrelsen i samarbete

med socialstyrelsen inventerat lokalbehovet för vissa andra myndigheter,

som är särskilt trångbodda. I skrivelse den 16 december 1968 har byggnads­

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

22

(prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 73, rskr 185).

Staten betalar 40 % av byggnads- och utrustningskostnaderna.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har lämnat

över förslag om anskaffning av utrustning till nybyggnaden till ett värde av

totalt 28 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1970. Kommittén har vidare be­

gärt, att utrustning skall få beställas för totalt 18 milj. kr. att, i vad avser

statens andel av kostnaderna, betalas med en tredjedel tidigast under budget­

året 1971/72. Då statens andel uppgår till 7,2 milj. kr. innebär förslaget för

statens del, att 2,4 milj. kr. skulle betalas tidigast under nämnda budgetår.

Departementschefen

Riksdagens medgivande bör utverkas att beställa utrustning till nybyggnad

för neuroblock samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. vid aka­

demiska sjukhuset i Uppsala till ett värde av totalt högst 18 milj. kr. att ■—-

i fråga om statens andel på högst 7,2 milj. kr. — betalas med en tredjedel

tidigast under budgetåret 1971/72 och med två tredjedelar tidigast under

budgetåret 1972/73. Utrustningen kräver lång leveranstid och får anses ligga

inom ramen för det utrustningsprogram, som senare kan komma att fast­

ställas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att i enlighet med vad jag anfört medge, att utrustning

till ett blivande block för neuro-, hud-, ögon- och rehabilite­

ringskliniker m. m. vid akademiska sjukhuset i Uppsala får

beställas till ett värde av högst 18 000 000 kr. att, såvitt på

staten ankommer, betalas, i vad avser 6 000 000 kr. tidigast

under budgetåret 1971/72 och i vad avser 12 000 000 kr. ti­

digast under budgetåret 1972/73.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[4] 11. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksam­

hetsområde. Till ändamålet har för budgetåret 1970/71 anvisats ett investe-

ringsanslag av 14 milj. kr.

Inledning

Under anslaget har medel beräknats för följande ändamål.

1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.

2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.

3. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.

4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmiss­

brukare.

5. Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens bakteriologiska laboratorium.

6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstation i Uppsala.

Fråga om användande av medel från anslaget till bestridande av vissa

kostnader för nybyggnader för dels tuberkniosdiagnostik vid statens bakte­

riologiska laboratorium, dels en barnpsykiatrisk klinik m. m. vid lasarettet

i Lund bör nu redovisas för riksdagen.

Behållningen under anslaget uppgick vid utgången av budgetåret 1969/70

till drygt 25,7 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat I till riksstaten

för innevarande budgetår behövs inte för nämnda ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

23

Nybyggnad för tuberkniosdiagnostik vid statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har hos byggnadsstyrelsen

anhållit om ändamålsenliga lokaler för tuberkulossektionen vid laboratoriet.

Enligt byggnadsstyrelsen bör lokalbehovet tillgodoses i en nybyggnad.

Byggnadsstyrelsen har med anledning härav redovisat byggnadsprogram

för en sådan byggnad samt hemställt om medel för utförande av densamma.

Byggnaden föreslås förlagd till ett område inom södra delen av SBL som

i utbyggnadsplanen förutsatts utnyttjad för byggnader av provisorisk eller

udda karaktär. Rumsytan uppgår till ca 320 in2, totalytan till 825 m2 och

byggnadsvolymen till 2 430 m3.

Kostnaderna för nybyggnaden uppskattas till 1 730 000 kr. i prisläget den

1 april 1970, varav 265 000 kr. utgör utrednings- och projekteringskostnader.

Byggnadsarbetena föreslås starta under januari 1971. Byggnadstiden be­

räknas till nio månader. Medelsåtgången under innevarande budgetår beräk­

nas till 900 000 kr.

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

Till uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund har se­

nast för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 30 000 kr.

(prop. 1968: 1 bil. 7 s. 245, SU 5, rskr 5). Sammanlagt har för ändamålet an­

visats 4 560 100 kr.

Enligt avtal med Malmöhus läns landsting om de psykiatriska och barn­

psykiatriska klinikerna i Lund (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324) har sta­

ten uppfört en nybyggnad, som lämnats över till landstinget med skyldighet

att i denna anordna en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund. Staten

har vidare anordnat viss kulvert till kliniken m. m. (prop. 1965: 1 bil. 7 s.

405, SU 5, rskr 5). Redogörelse för byggnadsföretagen har lämnats i prop.

1968: 1 (bil. 7). Landstinget skall bidraga med en åttondel av kostnaderna.

Bidraget tillgodoförs statsverket såsom inkomst.

24

Byggnadsstyrelsen har anmält, att slutkostnaden för den nya barnpsy­

kiatriska kliniken blivit 3 959 000 kr. Kulvertarbetena har kostat 611 000 kr.

Sammanlagda kostnaden har således blivit 4 570 000 kr. Byggnadsstyrelsen

redovisar sålunda ett ytterligare medelsbehov för ändamålet av 10 000 kr.

Departementschefen

Som jag påpekat när jag i det föregående berört anslaget Statens bakterio­

logiska laboratorium: Utrustning (p. 1) är det nödvändigt att SBL för sin

tuberkulossektion erhåller nya lokaler för att tillgodose de krav på skydd

mot smitta, som rimligen kan ställas på laboratoriet. Jag förordar därför att

en av byggnadsstyrelsen föreslagen nybyggnad för tuberkulosdiagnostik

uppförs. Jag har inte något att erinra mot beräkningen av kostnaderna för

nybyggnaden och den beräknade medelsåtgången under innevarande budget­

år. Jag förordar att byggnad sobjekt förs upp i investeringsplanen med en

kostnadsram av 1 730 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.

Jag har vidare inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag att

höja kostnadsramen för objektet Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik

m. m. vid lasarettet i Lund med 611 000 kr. Tillkommande utgift med an­

ledning härav, 10 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag.

Sammanfattningsvis räknar jag sålunda med att kostnaderna under inne­

varande budgetår för nu redovisade byggnadsarbeten för tuberkulosdiagno­

stik och för den barnpsykiatriska kliniken m. m. vid lasarettet i Lund kan

bestridas av tillgängliga medel under anslaget Vissa byggnadsarbeten m. m.

inom socialdepartementets verksamhetsområde. Kostnaderna uppgår till

sammanlagt 910 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av ut­

gifterna för nybyggnader för tuberkulosdiagnostik vid sta­

tens bakteriologiska laboratorium och för en barnpsykiatrisk

klinik m. m. vid lasarettet i Lund.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

C. Trafiksäkerhet

[2] C 7. Kostnader för nytt bilregister m. m. Något anslag för detta ända­

mål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

Bilregister

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1964 tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet den 2 juli 1964 överdirektören

K. S. Edström att såsom sakkunnig verkställa utredning angående for-

donsregistreringen och därmed sammanhängande spörsmål. För utred­

ningen antogs benämningen bilregisterutredningen. Sedan Edström på egen

begäran entledigats uppdrog departementschefen den 15 mars 1966 åt

landssekreteraren Stig N. S. Swanstein att fortsätta utredningsarbetet. Ge­

nom beslut den 10 februari 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att

i samråd med bilregisterutredningen utföra för utredningen erforderligt

systemutvecklingsarbete avseende automatisk databehandling.

Bilregisterutredningen har i juni 1968 avgett principbetänkandet Bilre­

gistrering (SOU 1968: 23).

Riksdagen (prop. 1969:30, SU 42, 3LU 30, BeU 32, rskr 132) godtog

utredningens förslag till riktlinjer för den fortsatta utformningen av bil­

registerorganisationen.

Bilregisterutredningen avser att inom kort i ett slutbetänkande lägga

fram förslag till detaljerad organisation och utformning av registrerings-

verksamheten.

Körkortsregister

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 uppdrog che­

fen för kommunikationsdepartementet den 18 maj samma år åt verkstäl­

lande direktören Rune Hermansson att såsom sakkunnig inom departe­

mentet utreda frågan om centralt körkortsregister m. m. och därmed sam­

manhängande spörsmål. Utredningen antog benämningen körkortsutred-

ningen.

Körkortsutredningen har i maj 1970 avgett betänkandet Körkort och

körkortsregistrering (SOU 1970:26). Beträffande körkortsregistret inne­

håller betänkandet endast principförslag. I fråga om körkortets utform­

ning m. m. har i allt väsentligt förutsättningarna varit givna genom 1967

års riksdagsbeslut (prop. 1967: 55, SU 89, 3LU 31, rskr 204 och 209) jämte

1968 års vägtrafikkonvention, varför utredningen här har kunnat redovi­

sa ett slutligt förslag jämte förslag till författningar. I fråga om körkorts­

registret innebär förslaget att ett centralt körkortsregister skall baseras på

automatisk databehandling.

27

Den 2 oktober 1970 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att i samråd

med körkortsutredningen tills vidare utföra det systemtekniska utveck­

lingsarbete och den programmering, som sammanhänger med körkortsut-

redningens fortsatta bearbetning av frågorna om körkortsregistreringen,

och att därvid tillvarata möjligheterna att på lämpligt sätt samordna ifråga­

varande uppdrag med det arbete som statskontoret bedriver för bilregister­

utredningens räkning.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 14 maj 1970 statskontoret att träffa av­

tal om köp eller hyra av datamaskin för huvudsakligen det centrala bilre­

gistret till ett köppris av 18,5 milj. kr. exklusive importkostnader, därvid

kostnaderna för utrustningen skulle betalas från sjunde huvudtitelns in-

vesteringsanslag Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner.

Inrättandet av en nämnd för planering och idrifttagning av det nya bilre­

gistret

Bilregisterutredningen har i skrivelse den 23 februari 1970 aktualiserat

frågan om lämplig organisation av planeringen för det nya bilregistret, se­

dan utredningen avlämnat sitt slutbetänkande och därmed avslutat sitt ar­

bete.

Ett utmärkande drag för den nya registreringsorganisationen är att den

baseras på utnyttjande av ADB och snabba telekommunikationer. Förbe­

redelserna för ADB-systemets införande inbegriper — förutom en omvand­

ling av länsstyrelsernas nuvarande manuella register till maskinellt läsbar

form och deras sammanföring till ett centralt maskinellt register — även

systemarbete, programmering och programutprovning in. m. Det är emel­

lertid inte enbart införandet av ADB och därmed sammanhängande regis­

tercentralisering som medför tids- och arbetskrävande förberedelser. Samt­

liga registreringspliktiga fordon skall förses med registreringsskyltar av

helt ny typ med ett speciellt kontrollmärke vilket innebär flera tekniska

och organisatoriska problem.

Den av statsmakterna angivna tidsplanen innebär, att en länsvis omlägg­

ning till ny registreringsorganisation inleds i början av år 1972 för att

vara helt genomförd omkring mitten av år 1973. Tidsplanen förutsätter

bl. a. att det systemtekniska utvecklingsarbetet och programmeringen —

som numera omhänderhas av Statskonsult AB — samt utvecklingsarbetet

på nya registreringsskyltar och kontrollmärken kan bedrivas i samma takt

som hittills.

Statskonsults arbete på ADB-systemet och utvecklingen av skyltar och

märken kan emellertid inte bedrivas som självständiga arbetsuppgifter,

utan utredningen måste låta sina allmänna mål och överväganden vägleda

de tekniska experterna, från vilka utredningen i sin tur får underlag av

betydelse för lösning av olika principfrågor beträffande den nya organisa­

tionen. Denna fortlöpande nödvändiga samverkan innebär att utredningen

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1970

28

f. n. inte enbart arbetar med sitt slutbetänkande utan samtidigt utövar en

styrande och planerande funktion inför övergången till den nya registre-

ringsorganisationen. Denna lednings- och planeringsfunktion måste bestå

även sedan utredningen avlämnat sitt slutbetänkande. Med hänsyn härtill

bör beslut nu fattas om vem som härefter skall överta ansvaret.

Utredningen har övervägt olika alternativ, såsom fortsatt uppdrag för

bilregisterutredningen, åläggande för statens trafiksäkerhetsverk, bildan­

det av en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet eller

tillskapandet av en speciell nämnd. Beträffande det sistnämnda alternati­

vet erinrar utredningen om tillskapandet av centralnämnden för fastighets­

data, som övertog fastighetsregisterutredningens uppgifter, samt centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden, som ålades uppbördsorganisations-

kommitténs återstående uppgifter.

Även i fråga om bilregistret anser utredningen, att en självständig nämnd

med företrädare för berörda intressen skulle ge de bästa möjligheterna att

effektivt leda det omfattande arbete som övergången till ny organisation

medför.

Den föreslagna nämnden bör träda i funktion så snart utredningen av­

lämnat sitt slutbetänkande och vara verksam till dess att registeromlägg­

ningen genomförts och den nya organisationen visat sig fungera tillfredsstäl­

lande. För att bevara kontinuiteten i verksamheten bör nämnden bestå av

företi’ädare för utredningen. Vidare bör i nämnden ingå representanter

för olika intressenter i registreringsverksamheten. Därutöver skall exper­

ter för särskilda uppgifter kunna knytas till nämnden.

Nämnden bör överta det fulla ansvaret för den fortsatta verksamheten,

dvs. såväl det planeringsarbete som utredningen f. n. bedriver som det

utvecklingsarbete som statskontoret m. fl. nu svarar för. Nämnden bör

inom ramen för de medel som ställs till förfogande få anställa erforderlig

personal. Trafiksäkerhetsverket bör därvid svara för de med nämndens

verksamhet förenade administrativa och kamerala funktionerna.

Departementschefen

Bilregisterutredningens betänkande Bilregistrering (SOU 1968:23) och

körkortsutredningens betänkande Körkort och kör kortsregistrering (SOU

1970:26) innehåller principförslag såvitt avser register och registrerings-

organisation. På grundval av förstnämnda betänkande lades i prop. 1969:

30 fram förslag till riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregister­

organisationen, vilket förslag godtogs av riksdagen. Körkortsutredningens

förslag till bl. a. utformning av körkortsregistret avses bli förelagt 1971

års riksdag.

Liksom bilregistret bör enligt körkortsutredningen körkortsregistret ba­

seras på automatisk databehandling. Utredningen föreslår därvid en sam­

ordning av de båda registren i första hand genom att de läggs på en ge­

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

30

tiv expertis av olika slag. Med hänsyn till att — som jag tidigare framhållit

— nämnden bör ha ansvaret för verksamheten intill den tidpunkt då hela

systemet är i funktion måste den nya centrala organisationen för register­

verksamheten i huvudsak byggas upp i anslutning till nämnden för att se­

nare flyttas över till den slutligen ansvariga myndigheten, statens trafik­

säkerhetsverk. De personaladministrativa och kamerala ärendena inom

nämnden föreslås dock redan från början handläggas av trafiksäkerhets-

verket.

Det beräknade medelsbehovet för nämnden och dess verksamhet för in­

nevarande budgetår framgår av följande sammanställning.

1970/71

Kostnader för bilregisterdelen

(tusental kr.)

A. Hyra för datamaskin m. m..................................................................... 830

B. Systemutveckling, programmering, programutprovning, utbildning

och information samt omläggning av nuvarande register...........

2 996

C. Produktionsunderlag m. m. för registreringsskyltar ................... 500

Tillkommande kostnader för körkortsregisterdelen

D. Systemutveckling m. m............................................................................ 580

Summa kostnader 4 906

Bilregisterutredningen har beräknat det totala medelsbehovet för nämn­

den och dess verksamhet till 46,2 milj. kr. för innevarande och de två när­

mast följande budgetåren.

Jag föreslår, att medel till nämndens verksamhet för innevarande budgetår

anvisas på tilläggsstat I till riksstaten under ett nytt reservationsanslag på

sjätte huvudtiteln benämnt Kostnader för nytt bilregister in. in.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen att

a) besluta att den 1 januari 1971 skall inrättas en sär­

skild nämnd med de uppgifter jag angett i det föregående,

b) till Kostnader för nytt bilregister m. m. på tilläggs­

stat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett re­

servationsanslag av 4 906 000 kr., att avräknas mot auto-

mobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

F. Diverse

[3]

F

9. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System.

Nå­

got anslag för detta ändamål finns inte upptaget

i

riksstaten för innevarande

budgetår.

32

att med de värden som står på spel och med de förpliktelser konsortiet har

mot sina långivare flyga utan täckning av krigs- och kapningsrisk. SAS

anhåller därför att de tre staterna tills vidare övertar ansvaret för krigs-

och kapningsrisken för kasko med en fördelning som svarar mot ägareför­

hållandena i konsortiet. Ansvaret bör enligt SAS täcka försäkringsvärdet

på konsortiets hela flygplansflotta och i princip ha samma omfattning som

det ansvar försäkringsbolagen skulle påtagit sig vid fullständig försäkring.

Det förutsätts att SAS skall betala närmare överenskommet vederlag för

ansvar sövertagandet.

Departementschefen

Målet för den skandinaviska luftfarten, sådan den konkretiserats i SAS-

samarbetet, har varit och bör vara att verksamheten skall drivas på ett så­

dant sätt att ekonomiskt stöd från staterna inte fordras. Verksamhetens ut­

präglat internationella karaktär gör den emellertid i hög grad känslig för

yttre politiska och ekonomiska förhållanden som konsortiet och de tre sta­

terna inte råder över. Bl. a. på grund härav har de tre staterna sedan år

1951 lämnat konsortiets moderbolag vissa ekonomiska garantier.

Den situation som uppkommit på flygförsäkringsmarknaden till följd

av de allt vanligare och allt allvarligare flygplanskapningarna ligger helt

utanför SAS’ och de tre staternas kontroll. Den premie som SAS förväntas

få betala för att till 2/3 täcka risken för förlust av eller skada på flygplan

till följd av kapning, om försäkringsgivare över huvud kan anskaffas, med­

för en årlig merkostnad för konsortiet på ca 20 milj. kr. En sådan ut­

gift i förening med den självrisk konsortiet likväl skulle få stå innebär en

allvarlig och oförutsedd belastning för konsortiets verksamhet. Efter sam­

råd med de danska och norska transportministrarna anser jag därför att de

tre staterna bör överta ansvaret för kapningsrisken för kasko så länge täck­

ning av denna risk inte kan erhållas på försäkringsmarknaden mot skäliga

premier och villkor. Läget på försäkringsmarknaden motiverar däremot f. n.

inte att staterna övertar också ansvaret för krigsrisk för kasko.

Riskövertagandet bör ske efter en överenskommelse mellan de tre sta­

terna innebärande att — med tillämpning av de inom SAS-samarbetet

gängse fördelningsgrunderna ■—• SAS garanteras ersättning för förlust av

eller skada på konsortiets luftfartyg till följd av kapning, så länge kasko-

försäkring häremot inte kan erhållas mot skäliga premier och villkor. En

sådan garantiförpliktelse ligger helt i linje med den ordning som tillämpas

i fråga om den allmänna ekonomiska garantin till konsortiets moderbolag.

Garantin bör omfatta flygplan som tillhör något av konsortiets moder­

bolag när flygplanet används av SAS. Som en följd av konsortiets disposi­

tion av flygplansflottan kan gränsdragningsproblem uppkomma vid be­

dömningen om visst flygplan skall anses tillhöra något av konsortiets mo­

derbolag och anses använt av SAS. Bl. a. kan det visa sig omöjligt att alltid

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

35

Bilaga 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter de

ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] B 15. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. På riksstaten föl-

innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsan­

slag på 4 milj. kr.

Enligt Kungl. Maj :ts uppdrag pågår projektering av inredning i nybygg­

naden i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse

den 3 september 1970 redovisat produktbestämning av inredning samt kost­

nadsberäkningar. Styrelsen har funnit det lämpligt att nybyggnaden i kvar­

teret Garnisonen i sin helhet förses med inredning genom lokalhållarens,

dvs. byggnadsstyrelsens, försorg. Inredningen uppdelas i tre grupper: cell­

kontor, storrum och övriga utrymmen. I cellkontor anordnas ca 2 100 ar­

betsplatser. Kostnaderna för inredningen i dessa lokaler beräknas uppgå till

ca 7 milj. kr. I fem storrum inrymmes ca 700 arbetsplatser och inrednings-

kostnaderna härför uppgår till ca 4 milj. kr. Denna kostnad överstiger avse­

värt kostnaden per arbetsplats i cellkontor. I huvudsak är merkostnaden att

36

hänföra till att inredningen belastas av kostnader som annars belastar bygg-

nadskostnaderna. Detta gäller bl. a. tekniska anordningar för elförsörjning,

ökat behov av arkivskåp som ersättning för cellkontorens slutna arkivut­

rymmen m. m. Till väsentlig del, ca 80 %, förorsakas merkostnaderna för

storrum av behovet av rörliga inredningselement för att avgränsa arbets­

platser från varandra och från kommunikationslederna i storrummen. Av-

skärmningselementen utgörs dels av växter dels av skärmar i två olika

höjder. Inredningskostnaden för gruppen övriga utrymmen, som omfattar

publika och gemensamma lokaler såsom fritidslokaler, restaurang, paus­

rum, sammanträdesrum, entréhall, korridorer och gemensamt bibliotek,

uppgår till ca 7 milj. kr. Inredning av arkiv kostar ca 3 milj. kr. Kost­

naderna för projektering är ca 1 milj. kr.

Genomförandet av inredningsarbetet är knutet till byggnadsprojektet och

dess tidplan. Inflyttning beräknas kunna påbörjas i november 1971 och

ske successivt fram till maj 1972. Bemyndigande att beställa inredning

måste enligt aktuell tidplan föreligga under december 1970. Medelsförbruk­

ningen för budgetåret 1970/71 har beräknats till 6 360 000 kr.

Departementschefen

Projekteringen av inredningen till nybyggnaden i kv. Garnisonen görs

i samråd mellan byggnadsstyrelsen och statskontoret med beaktande av

delresultat från den inom statskontoret pågående utredningen om normer

för inredning av statliga tjänsterum. De blivande lokalnyttjarna och berör­

da företagsnämnder informeras fortlöpande i inredningsfrågorna. Inred-

ningsförslaget som avser ny inredning i hela byggnaden, vilken skall in­

rymma ca 2 800 arbetsplatser för statistiska centralbyrån, försvarets forsk­

ningsanstalt, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen, har

kostnadsberäknats till 21,3 milj. kr. enligt prisläget i maj 1970. Jag biträder

förslaget om nyinredning av byggnaden och har ej något att erinra mot

totalkostnaden.

För att möjliggöra inredning av byggnaden i sådan tid att inflyttning

kan påbörjas i november 1971 måste uppdrag att upphandla inredningen

lämnas vid årsskiftet 1970/71. Med hänsyn härtill förordar jag, att Kungl.

Maj :t begär riksdagens bemyndigande att beställa inredning till nybyggna­

den i kv. Garnisonen inom en kostnadsram av 22,5 milj. kr., vilken även

skall täcka prisstegringar efter maj 1970.

I betalningsmedel under innevarande budgetår behövs enligt byggnads­

styrelsen 6 360 000 kr. Häri ingår 760 000 kr. för fast arkivinredning, som

byggnadsstyrelsen har anskaffat budgetåret 1969/70 och förskottsvis beta­

lat av tillgängliga medel. På riksstaten för innevarande budgetår har för

detta ändamål anvisats 4 milj. kr. Jag förordar, att ytterligare 2,4 milj. kr.

ställs till förfogande för inredning av nybyggnaden i kv. Garnisonen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

38

AB Företagskredit bildades år 1962. Staten och olika affärsbanker äger

vardera 50 % av aktiekapitalet. Bolaget skall i likhet med AB Industrikre­

dit medverka till finansiering av företrädesvis mindre och medelstora före­

tag genom att ge huvudsakligen långfristiga lån samt genom egen upplå­

ning skaffa medel till verksamheten. AB Företagskredit lämnar dock lån

med en friare bedömning av säkerheterna. Bolagets upplåning sker till

största delen i AP-fonden. Enligt gällande bolagsordning skall bolaget ha

ett aktiekapital av lägst 4 och högst 12 milj. kr. jämte en garantifond av

12 milj. kr. att utgöra särskild säkerhet för de av bolaget ingångna förbin­

delserna. Aktiekapitalet uppgår f. n. till 4 milj. kr.

AB Företagskredit har rätt att för sin rörelse upplåna medel och ikläda

sig garantiförpliktelser till ett belopp som, frånräknat upplåningen mot för­

lagsbevis, motsvarar högst sex gånger summan av bolagets eget kapital och

garantifond. Mot förlagsbevis upplånat kapital intill ett belopp motsva­

rade summan av bolagets aktiekapital och garantifond likställes med eget

kapital.

AB Industrikredit och AB Företagskredit har hemställt att åtgärder vid­

tas för en ökning av bolagens aktiekapital och garantifonder. Bolagen an­

för därvid bl. a. följande.

AB Industrikredits eget kapital inklusive fonder och vinstmedel uppgår

f. n. till 14 milj. kr. Upplåningsrätten är sålunda begränsad till 1 530 milj.

kr. Härav har bolaget hittills utnyttjat 1 397 milj. kr. och kan alltså dis­

ponera ytterligare 133 milj. kr. Under de senare åren har summan av ut­

lämnade lån ökat kraftigt. Utlåningen, som år 1966 uppgick till 595 milj.

kr., hade år 1969 stigit till 1 180 milj. kr. Stora anspråk på lån förelig­

ger. För att täcka utlåningsbehovet under de närmaste tre ä fyra åren be­

räknar bolaget i det närmaste en fördubbling av den nuvarande utlå-

ningskapaciteten vara behövlig. I valet mellan olika alternativ att åstad­

komma den därvid erforderliga upplåningsvolymen förordar bolaget en ny­

emission av aktier på nominellt 8 milj. kr. till pari och en ökning av garanti-

fonden med 40 milj. kr. Härigenom erhålls en förstärkning av upplånings-

möjligheterna med 1 440 milj. kr.

AB Företagskredits eget kapital uppgår f. n. till 4 milj. kr. Upplåningsrät­

ten är sålunda begränsad till 192 milj. kr. Härav har bolaget hittills utnyttjat

169 milj. kr. och kan alltså disponera ytterligare 23 milj. kr. Under de

senare åren har bolagets utlåning ökat kraftigt och stigit från ca 61 milj.,

kr. år 1966 till ca 152 milj. kr. år 1969. Stora anspråk på lån föreligger.

För att täcka detta utlåningsbehov under de närmaste tre ä fyra åren be­

räknar bolaget en fördubbling av den nuvarande upplåningskapaciteten

vara behövlig. För att möjliggöra den behövliga utökningen av upplånings­

volymen förordar bolaget en nyemission av aktier på nominellt 4 milj. kr.

till pari och en ökning av garantifonden med 12 milj. kr. Härigenom erhålls

en förstärkning av upplåningsmöjligheterna med 192 milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1970

44

medgett att byggnadsstyrelsen tar i anspråk sammanlagt högst 3 702 000 kr.

från nämnda ram. Av detta belopp avser 702 000 kr. inredning för tillfällig

användning i vissa lokaler i innerstaden. Styrelsen har under budgetåret

1969/70 utfört en inventering av den befintliga inredningen i universite­

tets nuvarande lokaler. I avvaktan bl. a. på förslag från LUP-kommittén

beträffande användningen av dessa räknar styrelsen t. v. med att ny inred­

ning behöver anskaffas till fem av de nämnda nybyggnaderna. Kostnaderna

härför uppskattas till 8,5 milj. kr. Styrelsen föreslår att nämnda delram

höjs till (702 000 -f- 8 500 000 =) utjämnat 9,2 milj. kr.

Journalisthögskolan. För högskolan avses nya, utökade lokaler förhyras i

en tillbyggnad till Svenska Dagbladets hus i Stockholm. Denna tillbyggnad

beräknas vara färdig till vårterminen 1971. Kungl. Maj:t har föreskrivit att

planeringen av lokalerna skall ske med utgångspunkt från att högskolan

t. v. skall disponera högst 1 300 m2 programyta, exkl. kapprum, toaletter

etc. Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram av 350 000 kr. för inred­

ning av lokalerna förs upp i inredningsplanen.

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet. Redogörelse för etapp I av nybyggnaderna

på Artillerifältet har lämnats senast i prop. 1970: 76 (s. 32, jfr prop.

1968: 104 s. 8). Denna etapp som färdigställdes år 1969 omfattar ca

13 300 m2 rumsyta.

Kungl. Maj:t uppdrog den 24 april 1970 åt byggnadsstyrelsen att projek­

tera en andra etapp av nybyggnaderna, omfattande högst 28 000 m2 pro­

gramyta. Härtill kommer de lokaler för den veterinärmedicinska utbildning

och forskning som enligt gällande planer skall inordnas i motsvarande

institutioner vid universitetet (jfr prop. 1970:37). Lokal och utrustnings-

program för dessa tillkommande lokaler utarbetas av en särskild organisa­

tionskommitté i samråd med LUP-kommittén.

I skrivelse den 11 maj 1970 framhöll byggnadsstyrelsen att vissa syssel­

sättningsproblem vid byggnadsförvaltningen i Uppsala delvis kunde undvi­

kas om en hörsalsbyggnad som ingår i etapp II fick utföras med början som­

maren 1970. Kungl. Maj :t uppdrog den 29 juni 1970 åt styrelsen att utföra

byggnaden, som omfattar två hörsalar, inom en kostnadsram av 900 000 kr. i

prisläget den 1 april 1970. Byggnaden beräknas kunna tas i bruk till vårter­

minen 1971.

För inredning av etapp I finns i inredningsplanen uppförd en delram av

4 milj. kr. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den 17 juni 1970 bekostas

inredning av provisoriska lokaler för galeniska institutionen inom nämnda

ram. Denna institution avses få permanenta lokaler inom etapp II av ny­

byggnaderna. Då delramen enligt byggnadsstyrelsen i sin helhet behöver

disponeras för etapp I föreslår styrelsen att delramen höjs med sammanlagt

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

46

nadsarbetena kommer sektion E att tillföras nya institutionslokaler och labo­

ratorier samt en utökad televerkstad.

Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv ram av 660 000 kr. för inred­

ning av lokalerna förs upp i inredningsplanen.

LUP-kommittén föreslår att en definitiv kostnadsram av 1 370 000 kr. för

sektion E förs upp i utrustningsplanen för innevarande budgetår. Kommit­

téns förslag innefattar bl. a. utrustning för de laboratorier och den utökade

televerkstad som tillförs sektionen genom ombyggnaden. Vidare har kom­

mittén beräknat 465 000 kr. för anskaffning av en siffermaskin för utbild­

ning och forskning i datateknik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Örebro

Nybyggnader för gymnastik- och idrottshögskolan. Redogörelse för de ny­

byggnader för gymnastik- och idrottshögskolan vilka f. n. uppförs inom hög­

skoleområdet i Örebro har lämnats senast i prop. 1970: 76 (s. 17 o. 35). I

gällande inredningsplan är en definitiv ram av 615 000 kr. uppförd för objek­

tet. Enligt byggnadsstyrelsen behövs ytterligare 65 000 kr. för viss tillkom­

mande inredning av nybyggnaderna.

Styrelsen har redovisat bygghandlingar för idrottsplaner in. in. inkl. en

mindre nybyggnad för omklädning och förvaring m. m. Jag avser att åter­

komma härtill i det följande vid min anmälan av investeringsanslaget till

byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. Styrelsen upp­

skattar kostnaderna för inredning av nybyggnaden för omklädning m. m.

till 30 000 kr. Med hänsyn till ovannämnda tillkommande behov samt med

en justering av inredningsramen på grund av prishöjningar föreslår styrel­

sen att ramen höjs till 775 000 kr.

Umeå

Lu-blocket. Etapp I och etapp II av det s. k. lu-blocket vid universitetet

färdigställdes resp. år 1966 och år 1967 (jfr prop. 1965: 104 s. 19). Som

redovisades i prop. 1970: 76 (s. 18) har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag att

utarbeta förslag till disposition av de båda första etapperna samt etapp III

av lu-blocket, som uppförs f. n. Styrelsen har den 1 juni 1970 redovisat ett

förslag, som i huvudsak bygger på av 1968 års utbildningsutredning (U 68)

föreslagna riktpunkter för dimensioneringen av grundläggande utbildning i

kemi och biologi (jfr prop. 1970: 76 s. 7 o. 18). I dispositionsförslaget anges

att en utbyggnad av utbildningen i fysik enligt vad U 68 förordat kan genom­

föras först i samband med att ytterligare lokaler kan tas i anspråk. Disposi­

tionsförslaget medför vissa ändringar av planerna för etapp III. Vissa om-

disposilioner behöver även göras i de båda första etapperna av lu-blocket.

Av den i inredningsplanen uppförda definitiva kostnadsramen för lu-bloc-

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

47

ket av 3 825 000 kr. avser 1,5 milj. kr. etapp III (prop. 1970: 76 s. 35 o. 38).

Styrelsen beräknar nu kostnaderna för inredning av etapp III till 1,7 milj.

kr. Styrelsen har ännu inte beräknat de inredningskostnader för etapperna

I och II som föranleds av dispositionsförslaget. I avvaktan på en sådan be­

räkning föreslår styrelsen att den nämnda kostnadsramen höjs med 200 000

kr. till 4 025 000 kr.

Universitetsbiblioteket. I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv

kostnadsram för universitetsbiblioteket av 1,5 milj. kr. (jfr prop. 1967: 104

s. 34 o. 36). Denna är nu förbrukad i sin helhet.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ett disponibelt utrymme i biblioteksbygg-

naden ställs i ordning som magasin. Styrelsen beräknar att kostnaderna för

byggnadsåtgärderna ryms inom den i gällande investeringsplan upptagna

kostnadsramen för nybyggnad för bibliotek, samhällsvetenskap m. m. (jfr

prop. 1970: 76 s. 24). Inredningskostnaderna uppskattas av styrelsen till

270 000 kr. varav 210 000 kr. avser konventionell hyllinredning och 60 000

kr. förberedande arbeten för en framtida installation av tätpackningshyllor.

Med beaktande av prishöjningar föreslår styrelsen att ovannämnda kost­

nadsram för inredning höjs med 300 000 kr. till 1,8 milj. kr.

Luleå

Lärarhögskolan m. m. Kungl. Maj :t har den 5 juni 1970 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att utföra den om- och tillbyggnad för lärarhögskolan

m. in. som redovisades i prop. 1970: 76 (s. 18). Kostnaderna för inredning

av tillbyggnaden, vars rumsyta uppgår till ca 2 180 in2, uppskattas av styrel­

sen till 650 000 kr. Styrelsen föreslår att en ram av detta belopp förs upp i

inredningsplanen.

Föredraganden

I enlighet med byggnadsstyrelsens och skolöverstyrelsens förslag bör er­

forderlig komplettering av inredning i de lokaler som nu byggs om för de

mindre lärarhögskolorna kunna bekostas inom kostnadsramen Till Kungl.

Maj :ts disposition. Jag har härvid räknat med att byggnadsstyrelsen skall

svara för inredningen av dessa lokaler. För att inredningen skall kunna an­

skaffas redan under innevarande budgetår bör den i inredningsplanen upp­

förda kostnadsramen Till Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71)

höjas. Med hänsyn till de medel som inte disponerats inom ramen bör denna

höjas med 1,5 milj. kr. Jag har härvid räknat med att inredning för musik­

institutionen i Kalmar och för tillbyggnaderna i Falun och Gävle skall be­

kostas inom nämnda ram. För tillbyggnaden för lärarhögskolan in. in. i

Luleå bör en särskild kostnadsram föras upp i inredningsplanen. I fråga om

medel för inredning av tillbyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Jönköping

återkommer jag i annat sammanhang.

48

Vid min beräkning av inredningsramen för universitetsbiblioteket i Umeå

har jag utgått från att det nya magasinet redan från början inreds med tät-

packningshyllor.

För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till

de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande samman­

ställning angivna kostnadsramarna — il 000-tal kr. — föras upp i inred­

nings- och utrustningsplanerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Objekt

Förordad ram

eller förordad

ändring av ti­

digare ram

Kostnadsram

Definitiv

ram

Delram

Inredning

Stockholm

Icke laborativa institutioner vid universitetet...........

+ 4 000

8 000

Journalisthögskolan.........................................................

+

320

320

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet ....................................

+

300

4 300

Lund

Ombyggnad av universitetsbiblioteket.......................

+ 1 200

1 200

Göteborg

Ombyggnad för sektion M m. m.....................................

+

350

350

Ombyggnad för sektion

E m. m......................................

+

600

600

Örebro

Nybyggnader för gymnastik- och idrottshögskolan..

+

160

775

Umeå

Lu-blocket...........................................................................

+

200

4 025

Universitetsbiblioteket.....................................................

+

300

1 800

Luleå

Lärarhögskolan m. m.........................................................

+

520

520

Till Kungl. Maj:ts disposition (budgetåret 1970171)

+ 1 500

3 500

Utrustning

Uppsala

Telefonväxel ......................................................................

+

300

300

Göteborg

Sektion

E ...........................................................................

+ 1 370

1 370

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behand­

lade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

49

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3] 17. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. För budgetåret 1970/71

liar till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål anvisats ett investerings-

anslag av 1,1 milj. kr.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslår byggnadssty­

relsen att ytterligare 1,4 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret

1970/71.

Kungl. teatern aktiebolag har i skrivelse den 3 juli 1970 anhållit om

medel för ombyggnad av Operans scenvind maskineri

från manuell till maskinell drift. Provinstallationer har visat att ett hydrau­

liskt scenvindmaskineri är att föredra framför ett elektriskt. Leveranstiden

för viss del av utrustningen till maskineriet uppgår till ungefär ett år. För

att ombyggnadsarbetena skall kunna genomföras under sommaruppehållet

1971 — vilket avses bli förlängt till den 1 november — måste därför beställ­

ningarna läggas ut redan under hösten 1970. Det är främst från arbetar-

skyddssynpunkt som det ter sig angeläget att nu ta upp förevarande pro­

jekt, trots att planeringen för Operans långsiktiga upprustning ännu inte

slutförts.

Över ansökningen har yttranden avgetts av byggnadsstyrelsen, utrust-

ningsnämnden för universitet och högskolor samt teater- och musikrådet.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker att arbetet utförs inom en kostnadsram av

4 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970. Även utrustningsnämnden

och teater- och musikrådet tillstyrker en mekanisering av scenvindmaski-

neriet.

Med hänsyn till den långa leveranstiden för viss del av utrustningen har

Kungl. Maj :t den 9 oktober 1970 bemyndigat byggnadsstyrelsen att beställa

utrustning för ett belopp av högst 3 350 000 kr. samt inom ramen för till­

gängliga medel under förevarande anslag erlägga förskottslikvid i samband

med beställningen.

Departementschefen

För att ombyggnad av Operans scenvindmaskineri skall kunna utföras

utan försening bör i gällande investeringsplan föras upp en kostnadsram av

4 050 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Med hänsyn härtill samt till en

ökad medelsförbrukning under detta anslag för budgetåret 1970/71 utöver

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 165

vad som tidigare beräknats bör ytterligare 2,4 milj. kr. anvisas under detta

anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

investeringsanslag av 2 400 000 kr.

[4] 20. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. I riks­

staten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats

ett investeringsanslag av 130 milj. kr. (prop. 1970:76, SU 102, rskr 225).

Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till ca 8,5 milj. kr. Nå­

gon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig. Där­

emot bör följande byggnadsobjekt redovisas för riksdagen i detta samman­

hang.

Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1970 där inte

någon annan prisnivå anges. För tiden den 1 april 1969—den 1 april 1970

beräknar styrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 8 procent.

Stockholm

Försårjningsåtgärder inom Frescatiområdet. I gällande investeringsplan

finns uppförd en kostnadsram av 10 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969

benämnd Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet: Övriga åtgärder

(prop. 1970: 76 s. 10 o. 20). Ramen är avsedd för försörjningsåtgärder inom

den södra delen av Frescatiområdet.

Som redovisades i prop. 1970: 76 (s. 13) beräknas byggnadsarbetena för

nybyggnad för kemi m. m. inom Frescatiområdet kunna påbörjas under

våren 1971. Byggnadsstyrelsen har den 12 oktober 1970 redovisat förslag till

byggnadsprogram för försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden.

De föreslagna åtgärderna omfattar bl. a. en ny väg för tillfart till norra

delen av universitetsområdet, markarbeten inom hela detta område, försörj-

ningsledningar från den södra delen av området samt en truckkulvert i

anslutning till ledningsstråket. Styrelsen redovisar vidare att frågan om

värmeförsörjning övervägs i samråd med statens förhandlingsnämnd och

representanter för Stockholms stad, varvid bl. a. möjligheterna att ansluta

universitetsområdet till stadens fjärrvärmenät behandlas (jfr prop. 1970:

76 s. 11, SU 102). Styrelsen har studerat olika alternativ för värmeförsörj­

ningen i avvaktan på att frågan slutligt klarläggs. Ett alternativ, som ligger

till grund för styrelsens kostnadsuppskattning, innebär att en värmecentral,

gemensam för hela universitetsområdet, uppförs i anslutning till nybyggna­

den för kemi m. in. Styrelsen uppskattar de sammanlagda kostnaderna för

de föreslagna försörjningsåtgärderna till 14 300 000 kr. En första etapp av

dessa åtgärder behöver enligt styrelsen påbörjas under innevarande budget­

år.

⁵⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

51

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet. I gällande investeringsplan är uppförd en

kostnadsram av 30 340 000 kr. i prisläget den 1 april 1969 för nybyggnader

på Artillerifältet, etapp I.

Vid min anmälan i det föregående av reservationsanslaget till inredning

och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. har jag redovisat

att Kungl. Maj :t den 29 juni 1970 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att inom

en kostnadsram av 900 000 kr. utföra en hörsalsbyggnad som ingår i den

andra etappen av utbyggnaden på Artillerifältet. Styrelsen föreslår att kost­

nadsramen för etapp I höjs med detta belopp.

Styrelsen har tidigare föreslagit att vissa projekteringskostnader m. m.

i samband med nybyggnaderna på Artillerifältet — sammanlagt 900 000 kr.

— täcks via fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Dessa kostnader

avser bl. a. byggnadsalternativ som inte kommit till utförande.

Kalmar

Ombyggnad för lärarhögskolan m. m. För detta objekt har en redogörelse

lämnats i prop. 1970: 2 (bil. 5 s. 17). För objektet finns i gällande investe­

ringsplan uppförd en kostnadsram av 2,7 milj. kr. i prisläget den 1 april

1969 vilket svarar mot 2 915 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Sedan bygg­

handlingarna färdigställts och anbud infordrats har det visat sig att kost­

naderna blivit väsentligt högre. Sedan byggnadsarbetena påbörjats har bygg­

nadsstyrelsen funnit det nödvändigt att utföra arbeten till en kostnad av

200 000 kr. utöver den angivna ramen. Enligt styrelsen behöver dessutom

ytterligare arbeten till en sammanlagd kostnad av 500 000 kr. utföras. Dessa

arbeten omfattar dels vissa åtgärder för att göra byggnaden tillgänglig

för handikappade, dels en komplettering av byggnadens brandskydd och

ventilation. Styrelsen föreslår att kostnadsramen för objektet höjs till

(2 915 000 + 200 000 + 500 000 =) 3 615 000 kr.

Göteborg

Försörjningsåtgärder för humanistiska fakulteten m. m. I gällande in­

vesteringsplan är under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 70 000 kr.

för anslutningsavgifter. Ramen avser anslutning av nybyggnad för huma­

nistiska fakulteten m. m. i Renströmsparken till Göteborgs stads fjärrvär­

mesystem (jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 634 o. 657 samt 1970: 76 s. 22).

Byggnadsstyrelsen föreslår nu att även universitetshuset i Vasaparken

ansluts till fjärrvärmesystemet i samband med att husets värmesystem

byggs om. Anslutningsavgiften uppgår till 80 000 kr. och styrelsen föreslår

därför att nämnda kostnadsram förs upp med (70 000 -f- 80 000 =) 150 000

kr.

52

Utökning av panncentralen vid Chalmers tekniska högskola. För att det

ökade värmebehovet inom Chalmersområdet skall kunna täckas föreslår

byggnadsstyrelsen i samråd med statens förhandlingsnämnd att ytterligare

en hetvattenpanna installeras i högskolans panncentral. Med anledning

härav föreslår styrelsen att kostnadsramen för utökning av panncentralen

ökas med 300 000 kr. till (300 000 + 4 270 000 =) 4 570 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Örebro

Försörjningsåtgärder. För försörjningsåtgärder inom högskoleområdet i

Örebro är i gällande investeringsplan uppförd bl. a. en kostnadsram av 2

milj. kr. i prisläget den 1 april 1969 för övriga åtgärder. Kungl. Maj :t upp­

drog den 3 oktober 1969 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av

2,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1968 utföra försörjningsåtgärder i sam­

band med nybyggnaderna för gymnastik- och idrottshögskolan (jfr prop.

1970: 76 s. 16). Av detta belopp avsåg 165 000 kr. grundarbeten för nybygg­

naderna och belastar numera kostnadsramen för dessa. Styrelsen beräknar

kostnaderna för övriga åtgärder inom uppdraget till 2 135 000 kr.

Styrelsen har den 24 augusti 1970 redovisat bygghandlingar för de idrotts­

planer in. m. som avses utföras i anslutning till nämnda nybyggnader. Bygg-

nadsprogrammet omfattar även en mindre nybyggnad för omklädning och

förvaring i anslutning till idrottsplanerna samt markarbeten inom den södra

delen av högskoleområdet. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till

3 750 000 kr.

Styrelsen föreslår att den nämnda kostnadsramen för övriga åtgärder

höjs till (2 135 000 + 3 750 000 =) utjämnat 6 000 000 kr.

Föredraganden

Som jag redovisat i det föregående föreslår byggnadsstyrelsen att vissa

försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden för kemi m. m. inom

Frescatiområdet påbörjas under innevarande budgetår. I avvaktan på en

närmare prövning av de föreslagna åtgärderna räknar jag med att ett ut­

rymme av 6,5 milj. kr. inom kostnadsramen Försörjningsåtgärder inom

Frescatiområdet: Övriga åtgärder bör vara tillräckligt för de åtgärder som

kan komma att utföras under detta budgetår. Med hänsyn även till den all­

männa byggnadskostnadsstegringen bör kostnadsramen höjas med samman­

lagt 7 milj kr. till 17 milj. kr.

Av de projekteringskostnader m. m. i samband med nybyggnaderna på

Artillerifältet som byggnadsstyrelsen föreslår skall täckas via fonden för

oreglerade kapitalmedelsförluster finner jag att 350 000 kr. bör belasta

kostnadsramen för nybyggnaderna. Med hänsyn även till den i det före­

gående redovisade hörsalsbyggnaden samt den allmänna byggnadskostnads­

stegringen bör en sammanlagd kostnadsram av 31 920 000 kr. för nybygg­

nader på Artillerifältet föras upp i investeringsplanen.

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande in­

vesteringsplan föras upp höjda kostnadsramar i prisläget den 1 april 1970

enligt följande sammanställning.

Stockholm

Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet:

Övriga åtgärder .............................................................................. 17 000 000

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet ......................................................... 31 920 000

Kalmar

Ombyggnad för lärarhögskolan m. m................................................ 3 615 000

Göteborg

Försörj ningsåtgärder för humanistiska fakulteten m. m.:

Anslutningsavgifter .......................................................................... 150 000

Utökning av panncentralen m. m. vid Chalmers tekniska hög­

skola ........................................................................................................ 4 570 000

Örebro

F örsör j ningsåtgärder:

Övriga åtgärder .............................................................................. 5 900 000

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behand­

lade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av

utgifterna för vissa byggnadsobjekt m. m. vid universiteten

och vissa högskolor.

IV. Statens utlåningsfonder

[5] 7. Lånefonden för studentkårlokaler. Denna fond tillkom genom beslut

av 1963 års riksdag (prop. 172, SU 212, rskr 405). Enligt kungörelsen

(1964:398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (ändrad senast

1970: 229) kan lån från fonden utgå till studentorganisation vid universite­

ten m. fl. läroanstalter för anordnande av studentkårlokaler och bespis-

54

ningslokaler för anställda och studerande. I fråga om ny- och ombyggnad

av lokaler utbetalas lån enligt kungörelsen sedan lokalerna färdigställts.

Kungl. Maj:t beviljade den 20 september 1968 Akademiska föreningen

i Lund bl. a. ett under tjugofem år räntefritt och stående lån för anordnan­

de av bespisningslokaler invid Tunavägen (jfr prop. 1969: 36 s. 40). Sedan

byggnadsarbetena för dessa lokaler påbörjats har föreningen redovisat att

restaurangverksamheten i Lund av främst ekonomiska skäl f. n. inte bör

byggas ut i den omfattning som tidigare planerats. Föreningen har därför

anhållit att Kungl. Maj :t bl. a. medger att vissa av bespisningslokalerna med

bibehållande av motsvarande del av lånet får upplåtas till byggnadsstyrel­

sen för annat ändamål under en övergångstid av fem år.

Även om planeringen av restauranglokaler och studentkårlokaler som

avses bli uppförda med stöd av lån från fonden sker noggrant och under

medverkan av statliga organ kan det uppenbarligen i enstaka fall inträffa

att lokalbehovet på grund av ändrade förutsättningar behöver omprövas.

Beviljat lån för lokaler som inte längre behövs för det med lånet avsedda

ändamålet bör naturligtvis som regel inte betalas ut. I de fall då lokalerna

avses bli använda för annat ändamål under en begränsad övergångstid bör

dock utbetalning kunna ske. Som förutsättning bör härvid gälla att lokaler­

na disponeras av staten på sådana villkor att statens ekonomiska insats

som långivare beaktas. Skulle det senare visa sig att lokalerna stadigvarande

kommer att användas för annat ändamål än det som avses med lånet bör

detta återbetalas.

Kungl. Maj :t bör bemyndigas medge utbetalning av lån ur lånefonden

i de fall jag har angett.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge utbetalning av lån

ur lånefonden för studentkårlokaler enligt vad jag förordat

i det föregående.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

55

Bilaga 8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler här­

efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

H. Utbildning och forskning

[1] H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett

reservationsanslag av 5 milj. kr. Av detta belopp disponeras 1,65 milj. kr. av

byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i särskild inredningsplan.

Återstående 3,35 milj. kr. disponeras av utrustningsnämnden för universi­

tet och högskolor för ändamål som upptagits i särskild utrustningsplan.

Styrelsen och nämnden får inom ramen för tillgängliga medel — oavsett

i inrednings- och utrustningsplan erna för objekten beräknad medelsförbruk­

ning — bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planerna

upptagna objekten intill högst de belopp, som för varje objekt anges som

kostnadsram.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att en kost­

nadsram på 460 000 kr. för utrustning av arbetshallar, växthus och näthall

för institutionen för markvetenskap vid lantbrukshögskolan förs upp i den

gällande utrustningsplanen.

56

I prop. 1970:37 lämnades bl. a. en redovisning av byggnadsarbeten för

institutionen för markvetenskap vid lantbrukshögskolan. I investerings­

planen upptogs för nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall en kost­

nadsram på 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Kostnadsramen

för inredning av nämnda byggnad angavs i prisläget den 1 april 1969 till

110 000 kr. Den nu av utrustningsnämnden begärda ramen för utrustning

av nybyggnaden inrymmer anskaffning av vågar, torkskåp, kvarnar, av-

saltningsaggregat samt diverse övrig utrustning.

Enligt nämndens mening behövs f. n. ingen ytterligare medelsanvisning

för utrustningsobj ektet ifråga.

Departementschefen

Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 september 1970 uppdragit åt bygg­

nadsstyrelsen att utföra förenämnda nybyggnad av arbetshallar, växthus

och näthall för lantbrukshögskolans institution för markvetenskap.

Den av nämnden för utrustning av universitet och högskolor föreslagna

kostnadsramen för ifrågavarande projekt föranleder ingen erinran från min

sida. Jag förordar alltså att i utrustningsplanen för jordbrukets högskolor

m. m. förs upp en definitiv kostnadsram för utrustning av arbetshallar,

växthus och näthall för institutionen för markvetenskap vid lantbrukshög­

skolan på 460 000 kr. I enlighet med utrustningsnämndens förslag bör kost­

naderna få bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnader för utrustning av arbetshallar,

växthus och näthall för institutionen för markvetenskap

vid lantbrukshögskolan. I.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

I. Miljövård

[2] I 12. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. För budgetåret 1970/

71 har under denna anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag av 750 000

kr. Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till

följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande

bestämmelser härom finns i 16 § jaktstadgan (1938:279) och kungl. brev

den 15 december 1967. Vidare utgår belöningar enligt kungörelsen

(1965: 117) om belöning för dödande av säl.

Under denna anslagspunkt får jag anmäla en av naturvårdsverket och

domänverket utförd utredning rörande kronhjortens be­

varande. Jag vill erinra om att en sådan utredning begärts av 1961 års

riksdag (JoU 30, rskr 272).

Nuvarande förhållanden. Kronhjortar förekommer f. n. i Sverige såväl i

57

fritt tillstånd som i hägn. Antalet frigående kronhjortar beräknas till unge­

fär 400, varav hälften torde finnas i Skåne. Antalet kronhjortar i hägn upp­

skattas till mellan 450 och 500. De frigående skånska hjortarna anses vara

av svensk ras medan de hjortar som förekommer i övriga delar av landet är

av varierande ursprung.

Kronhjortarna ger, trots sitt ringa antal, upphov till betydande problem

främst genom de skador de orsakar på skog och gröda. Skogsskadorna beror

i regel på att hjortarna gnager barken av träden. I första hand är det gran

som drabbas. Skadorna är störst i Skåne, där den årliga förlusten genom

skador på skog enligt vissa beräkningar uppgår till mellan 350 000 och

400 000 kr. Också skadegörelsen på gröda är omfattande på många håll i

Skåne. Några närmare undersökningar av skadornas storlek har dock inte

gjorts.

Ersättning för skador av kronhjort på skog och gröda utgår f. n. inte. För

att begränsa eller hindra lokalt svår skadegörelse förekommer licensjakt i

viss begränsad omfattning.

Naturvårdsverkets och domänverkets förslag. Myndigheterna framhåller

att den kronhjortstam av svensk ras som finns i Skåne har sådant värde ur

både vetenskaplig och allmän naturvårdssynpunkt att den bör bevaras där

trots den skada den förorsakar. Verken föreslår därför, efter att ha över­

vägt olika lösningar, att ett öppet reservat för kronhjort — ett s. k. fri­

reservat — inrättas på försök i Skåne.

Reservatet bör ha sådan omfattning att en kronhjortstam av tillfreds­

ställande storlek kan bibehållas. Inom reservatet bör de skador av kron­

hjort som uppkommer i huvudsak ersättas. Inom reservatet bör vidare av-

skjntningen vara strängt reglerad. Utanför bör däremot en tämligen lång

allmän jakttid gälla för att förhindra allvarligare skadegörelse och före­

bygga invandring av kronhjortar av främmande härkomst. Fördelarna med

denna lösning blir enligt verken att skadegörelsen begränsas till ett mindre

område och att skadeförebyggande åtgärder och vårdåtgärder lättare kan

sättas in. Därigenom bibehåller kronhjorten sin karaktär av vilt djur och

därmed sitt naturvärde.

Kronhjort förekommer f. n. huvudsakligen inom två områden i Skåne.

Det föreslagna frireservatet bör enligt verken begränsas till det östra av

dessa områden. Området är till övervägande del beläget inom Malmöhus

län. Totalarealen beräknas till ungefär 44 000 ha. Antalet jordbruksfastig­

heter inom området är ungefär 800 med en medelstorlek av 44 ha. Enligt

verken utgör det föreslagna området ett minimikrav på ett områdes storlek

för att stammen inte redan från början skall vara för liten eller successivt

tunnas ut genom stark avskjutning vid reservatsgränserna. Området anses

f. n. innehålla ett hundratal kronhjortar d. v. s. ungefär hälften av den

skånska stammen. Detta antal bör enligt verken bibehållas tills vidare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

58

Inom det föreslagna reservatet bör enligt verken ersättning utgå för kron-

hjortskador på gröda och på skog. I fråga om skadegörelse på gröda före­

slår verken att i huvudsak samma normer tillämpas som vid ersättning för

älgskada. Vissa avvikelser förordas dock. När det gäller älgskada utgår så­

lunda ersättning beträffande brukningsenheter som omfattar mer än 40 ha

odlad jord eller 200 ha annan mark endast om särskilda skäl föreligger.

Enligt verken bör någon arealgräns inte tillämpas när det gäller skada av

kronhjort. Verken avvisar också den inskränkning i rätten till ersättning

som beträffande älgskada gäller i sådana fall då den skadelidande under­

låtit att vidta rimliga åtgärder för att förebygga skadan eller då han kunnat

hålla sig skadeslös genom att tillgodogöra sig jakträtt eller på annat sätt.

Vidare föreslår verken att ersättningsrätt vid skada av kronhjort skall gälla

också för lagrad gröda. Beträffande älgskada gäller en självrisk av 200 kr.

Detta belopp dras från ersättningsbeloppet. Verken framhåller att det är

nödvändigt att man kommer ifrån sådana obetydliga ersättningsanspråk

som ger upphov till höga värderings- och administrationskostnader i för­

hållande till ersättningsbeloppets storlek. Verken ifrågasätter med hänsyn

därtill om inte en självrisk på 200 kr. är för låg. Verken vill dock inte före­

slå något annat belopp än som nu gäller vid älgskada.

När det gäller ersättning för skadegörelse av kronhjort på skog föreslår

verken ett förfarande som innebär att skaderegleringen förläggs till stämp-

lingstillfället. Ersättningen föreslås omfatta skada i form av tillväxtförlust

och kvalitetsförsämring, storm- och torkskada samt kostnader för fördyrad

avverkning. Ersättning bör endast utgå för skada på sådant virke som det

varit ekonomiskt lönsamt att förädla. Ersättning föreslås inte utgå för ska­

da på bestånd som är äldre än 40 år. Liksom beträffande skada på gröda

bör en självrisk av 200 kr. tillämpas. Skadevärderingen bör enligt verken

utföras av skogsvårdsstyrelsen.

För att ersättningsbeloppen skall kunna hållas på en rimlig nivå bör en­

ligt verken skadeförebyggande åtgärder vidtas inom reservatet. En speciell

viltvårdsplan bör vidare utarbetas. Förvaltningen av reservatet bör ombe­

sörjas av en särskild kronhjortnämnd med representanter för länsstyrelse,

skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd, naturvårds- och jaktintressen samt

markägarna. De årliga kostnaderna för reservatet beräknas till ca 180 000

kr., varav ca 100 000 kr. utgör skadeersättningar. Kostnaderna bör enligt

verkens mening bestridas av statsmedel. Vidare föreslår verken att fällav-

gift tas ut för varje kronhjort som fälls i landet. Avgifterna, som bör uppgå

till 100 kr. för vuxet djur och 40 kr. för årskalv, bör tillföras en särskild

fond och bidra till att täcka kostnaderna för kronhjortskyddet.

Vad angår kronhjortfrågan i övriga delar av landet framhåller verken

att kronhjortar av svensk ras bör finnas också på andra håll än i Skåne om

stammen skall kunna säkras. Därför bör ett antal avelsstationer d. v. s.

mindre, hägnade reservat skapas varifrån hjortar i mån av behov lätt kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

59

erhållas. Verken har vidare undersökt möjligheterna att inrätta reservat

för frigående kronhjort utanför Skåne. Därvid har i första hand tre om­

råden varit aktuella nämligen Böda kronopark på Öland, Bolsjöområdet i

Bohuslän och kronoparken Halle-Hunneberg i Västergötland. Enligt verken

bör ett frireservat inrättas inom Böda kronopark. Skador inom detta reser­

vat bör ersättas enligt samma grunder som inom det skånska frireservatet.

Kronhjortar finns redan nu i kronoparken Halle-Hunneberg i Västergöt­

land. Verken föreslår att området också i fortsättningen utnyttjas som

kronhjortreservat. Verksamheten bör bedrivas i samma former som nu.

Vad gäller Bolsjöområdet bör enligt verken några åtgärder inte vidtas f. n.

Verken framhåller vidare att ytterligare spridning av kronhjort i Syd-

och Mellansverige inte bör ske innan större erfarenhet vunnits om kron­

hjorten som faunaelement i landet utanför Skåne. En allmän jakttid på

kronhjort bör därför införas. Denna jakttid bör till en början vara tämligen

kort.

Enligt ämbetsverkens uppfattning bör de åtgärder som föreslagits be­

traktas som ett försöksprogram vars syfte är att för den närmaste fram­

tiden lösa problemet hur kronhjorten på lämpligaste sätt skall kunna be­

varas i svensk fauna utan att därigenom enskilda personer eller näringar

förorsakas besvärande intrång. På längre sikt är det enligt verken sannolikt

att de mellansvenska grupperna av kronhjort kommer att öka i antal. Där­

igenom kan problem uppstå genom ökade kronhjortskador också i dessa

områden. Den fortsatta utvecklingen bör därför noga följas. Verken föreslår

att en särskild arbetsgrupp tillsätts för att centralt övervaka och leda det

framtida arbetet med kronhjortens bevarande i Sverige.

Remissyttranden. Yttranden har avgetts av statskontoret, riksrevisions­

verket, naturhistoriska riksmuseet, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus och Kalmar län, skogshögskolan, lant­

bruksnämnderna i Malmöhus och Kalmar län, länsstyrelserna i Malmöhus,

Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bo­

hus, Södermanlands, Östergötlands, Västmanlands och Örebro län, Riksför­

bundet Landsbygdens folk (RLF), Skånes jordägareförbund, Skogssällska-

pet, Malmö stad, Svenska jägareförbundet efter hörande av Skånska jägar-

sällskapet och Svenska naturskyddsföreningen efter hörande av Skånes

naturskyddsförening.

Remissinstanserna instämmer allmänt i verkens uppfattning att den nu­

varande kronhjortstammen i Skåne bör bevaras. Också förslaget att ett sär­

skilt frireservat bildas i Skåne tillstyrks av de flesta remissinstanserna. I

några remissyttranden ifrågasätts dock om inte det föreslagna antalet djur

är för lågt med hänsyn till kravet att stammens bibehållande skall säkras.

Förslaget om ersättning för den av kronhjort orsakade skadegörelsen på

skog eller gröda inom reservatet delas eller lämnas utan erinran av flertalet

remissinstanser. Länsstyrelsen i Kristianstads län understryker att själv­

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

60

risken inte får vara för låg med hänsyn till att värderingsförfarandet kan

väntas bli dyrbart och till att markägarna f. n. är skyldiga att tåla hjortarnas

skadegörelse. Länsstyrelsen anför också att ersättning inte bör utgå om den

skadelidande inte vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga skadan. Stats­

kontoret förklarar att åtgärderna bör finansieras med medel från jaktvårds-

fonden eftersom jakt på kronhjort förutsätts äga rum och avgifter för fällda

djur kommer att tas upp.

Även förslaget om hårt reglerad avskjutning inom reservatsområdet god­

tas i allmänhet. Länsstyrelsen i Kristianstads län understryker att licens­

jakten bör bedrivas i sådana former att beräknad avskjutning verkligen

kommer till stånd. När det gäller jakttidens längd i Skåne utanför reser­

vatet förklarar flera remissinstanser att jakttiden inte bör vara för lång.

Vad ämbetsverken framhållit om inrättande av ett frireservat inom Böda

kronopark på Öland biträds i stort av remissinstanserna. Lantbruksstyrel-

sen och RLF är dock kritiska mot förslaget om ett öppet reservat på Öland

och anser att frågan om ett hägnat reservat bör utredas närmare. Verkens

förslag att kronoparken i Halle-Hunneberg också i fortsättningen skall ut­

nyttjas som kronhjortreservat och att en eller flera avelsstationer skall

upprättas biträds eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

När det gäller frågan om allmän jakttid på kronhjort utanför reservaten

framför remissinstanserna olika synpunkter. Skogshögskolan, Naturhisto­

riska riksmuseet och Svenska jägareförbundet förordar en lång allmän

jakttid för kronhjort utanför Skåne. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus,

Södermanlands, Västmanlands och Örebro län förklarar däremot att jakt

på kronhjort endast bör bedrivas efter licens.

Departementschefen

Den skadegörelse på skog och gröda som vållas av kronhjortar i Skåne

har länge utgjort ett betydande problem. Samtidigt har det framstått som

önskvärt att den återstående kronhjortstammen bibehålls. I sin utredning

rörande kronhjortens bevarande understryker naturvårdsverket och domän­

verket den skånska kronhjortens värde ur både vetenskaplig och allmän

naturvårdssynpunkt. Verkens uppfattning delas allmänt av remissinstan­

serna. Det är också enligt min åsikt angeläget att åtgärder vidtas för att

möjliggöra en fortsatt förekomst av kronhjort i Skåne. Med hänsyn till

kronhjortskadornas omfattning bör särskilda åtgärder därvid också vid­

tas för att motverka eller begränsa ekonomiska förluster genom kronhjor­

tens skadegörelse. Jag är därför beredd att godta verkens förslag att ett fri­

reservat för kronhjort på försök inrättas i Skåne.

Enligt verken bör reservatet rymma ca 100 djur och lokaliseras till ett av

de områden i Skåne där kronhjort f. n. förekommer. För skador av kron­

hjort på skog och gröda inom reservatet föreslår verken att ersättning skall

utgå. För att den skånska kronhjortstammen skall kunna säkras behövs

Kungl. Maj:ls proposition nr 165 år 1970

61

enligt verken kronhjortreservat också utanför Skåne. Vidare behöver sär­

skilda avelsstationer skapas. Utanför reservaten bör enligt verken allmän

jakttid gälla. Denna jakttid föreslås bli tämligen lång i Skåne för att skade­

görelsen där skall kunna begränsas och invandring av kronhjortar från

andra delar av landet förhindras. För övriga delar av landet föreslås en

kortare allmän jakttid. Inom reservaten bör avskjutningen enligt verken

vara strängt reglerad.

Enligt min uppfattning bör ett reservat för kronhjort inrättas i Skåne

enligt i huvudsak de riktlinjer verken angett. Jag vill emellertid under­

stryka att de föreslagna åtgärderna bör ses som en försöksverksamhet. Så­

lunda bör t. ex. reservatets närmare storlek och lokalisering kunna omprö­

vas, om det visar sig nödvändigt. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att be­

sluta i dessa frågor.

Frågan om reservat för kronhjort utanför Skåne och om skapandet av

särskilda avelsstationer bör enligt min uppfattning prövas senare när vissa

erfarenheter vunnits av det skånska reservatet. Jag är därför inte beredd

att nu förorda att reservat inrättas inom Böda kronopark på Öland. Där­

emot räknar jag med att verksamheten inom kronparken i Halle-Hunne-

berg skall kunna fortsätta som hittills.

Frågan om avskjutning av kronhjort utanför det föreslagna reservatet

bör regleras i första hand i samband med det årliga fastställandet av de

allmänna jakttiderna. Därvid bör de principer verken angett vara vägledan­

de. Enligt min uppfattning bör emellertid också möjlighet finnas att reg­

lera avskjutningen utanför reservatet genom licensjakt.

Enligt verkens förslag skall ersättning utgå för skadegörelse av kron­

hjort inom det föreslagna skånska reservatet. Förslaget har genomgående

biträtts av remissinstanserna. Jag delar verkens och remissinstansernas

uppfattning att det är rimligt att en viss ersättning utgår till de markägare

inom reservatet som i mera betydande omfattning drabbas av kronhjortar­

nas skadegörelse. Samtidigt vill jag erinra om att kronhjort sedan länge

förekommit i Skåne och att kronhjortskador därför i viss utsträckning

torde kunna betraktas som en normal företeelse inom dessa områden. Detta

förhållande bör enligt min uppfattning beaktas vid ersättningsreglernas

närmare utformning.

Verken föreslår att ersättningsreglerna när det gäller kronhjortskador på

gröda utformas efter mönster av älgskadebestämmelserna. Vissa utvidg­

ningar av er sättni n gsm ö j li gh et erna förordas dock. Verken föreslår sålunda

att ersättning skall utgå oberoende av brukningsenhetens storlek. Enligt

min uppfattning bör, liksom beträffande älgskada, särskilda skäl fordras

för ersättning i sådana fall då den brukningsenhet där skadan uppkommit

omfattar odlad jord utöver 40 ha eller annan mark utöver 200 ha. Även

vid kronhjortskada bör såsom särskilt skäl kunna anses t. ex. att en an­

märkningsvärt stor skada inträffat. Jag biträder verkens förslag att ersätt­

ning för kronhjortskador skall kunna utgå också beträffande lagrad gröda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

62

Enligt verkens förslag skall ersättning för kronhjort skada, i likhet

med vad som gäller beträffande älgskada, beviljas endast till den del

skadan överstiger 200 kr. Verken ifrågasätter emellertid samtidigt om inte

den föreslagna självrisken är för låg med hänsyn till nödvändigheten att

förhindra ersättningsanspråk vid obetydliga skador. Samma synpunkter

förs fram av länsstyrelsen i Kristianstads län. En höjning av självrisken

innebär visserligen en något mera begränsad rätt till ersättning för mark­

ägare med relativt små jord- eller skogsinnehav. Jag delar emellertid upp­

fattningen att det är angeläget att förhindra ersättningsanspråk som kan

ge upphov till oskäligt höga värderings- och administrationskostnader i

förhållande till ersättningsbeloppets storlek. Självrisken bör därför enligt

min uppfattning bestämmas till 300 kr. Ersättning bör inte utgå om den

skadelidande underlåtit att vidta rimliga skadeförebyggande åtgärder eller

om han kunnat hålla sig skadeslös genom att tillgodogöra sig jakträtt eller

på annat sätt. Sistnämnda regel bör liksom bestämmelserna om självrisk

och arealgräns gälla vid ersättning för skada såväl på gröda som på skog.

I fråga om ersättning för kronhjortskada på skog kan jag i övrigt i hu­

vudsak biträda verkens förslag. Med hänsyn till att ersättning för denna

typ av skada tidigare inte utgått vill jag emellertid framhålla att bestäm­

melsernas tillämpning noga bör följas och att det kan bli nödvändigt att

vidta justeringar på grundval av de erfarenheter som vinns. Det bör ankom­

ma på Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande statens natur­

vårdsverk att besluta i sådana frågor.

Verken förordar att kostnaderna för de föreslagna åtgärderna för kron­

hjortens bevarande skall betalas av statsmedel. Enligt min uppfattning

bör skadeersättningarna bestridas från förslagsanslaget Ersättning för vissa

skador av rovdjur, m. m. Ersättningsbestämmelserna bör träda i kraft den

1 januari 1971. Verken har beräknat de årliga ersättningsbeloppen till sam­

manlagt ca 100 000 kr. Det torde dröja viss tid innan de nya bestämmel­

serna leder till utbetalningar av någon omfattning. För budgetåret 1970/71

torde de nya bestämmelserna därför medföra endast en mindre ökning av

belastningen på anslaget.

Övriga kostnader för genomförande av förslaget, i första hand för skade­

förebyggande åtgärder och andra vård- och förvaltningsåtgärder berörande

frireservatet i Skåne, bör såsom statskontoret anfört bestridas med medel

ur jaktvårdsfonden. Det ankommer på Kungl. Maj :t att efter förslag av natur­

vårdsverket besluta om disposition av medel ur fonden för detta ändamål.

Verken har föreslagit att avgift tas ut för varje kronhjort som fälls med

100 kr. för vuxet djur och 40 kr. för årskalv. Avgifterna avses bidra till

att täcka kostnaderna för kronhjortskyddet. Jag biträder ämbetsverkens

förslag att fällavgifter skall tas ut. Kungl. Maj:t bör få besluta om avgif­

ternas storlek. Avgifterna bör tillföras jaktvårdsfonden.

Verken har förklarat att förslaget bör ses som ett försöksprogram i syfte

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

64

1 Täby köping, vilken staten förvärvade år 1963. Staten utarrenderar från

den 1 januari 1964 galoppbanan med tillhörande anläggningar till bolaget.

Arrendeavtalet är förlängt t. o. m. utgången av år 1975. Enligt avtalet skall

staten beredas insyn i bolagets ekonomiska förvaltning av fastigheten ge­

nom representant som riksrevisionsverket utser.

I skrivelse, som lantbruksstyrelsen med eget yttrande överlämnat, har

Täby Galopp AB anhållit om ett räntefritt statligt lån på 6 325 000 kr., därav

2 000 000 kr. till förbättring av bolagets likviditet och 4 325 000 kr. till in­

vesteringar, som enligt bolaget är önskvärda och nödvändiga för ett effek­

tivt utnyttjande av anläggningen.

Svenska galoppsportens centralförbund, som av lantbruksstyrelsen be-

retts tillfälle att inkomma med yttrande över ansökningen, tillstyrker bo­

lagets ansökning.

Lantbruksstgrelsen erinrar om att bolaget under åren 1964—1969 för­

utom arrende och andra avgälder på tillsammans 3 milj. kr. även inlevere­

rat 23,6 milj. kr. i totalisatormedel.

Lantbruksstyrelsen framhåller att kostnaderna för galoppverksamheten

oavbrutet stigit medan omsättningen minskat. Bolagets likviditet har starkt

försämrats och bolaget häftar bl. a. i skuld till leverantörer, hästägare och

uppfödare. De två sistnämnda kategorierna har ännu inte helt kunnat få

ut priser, som vunnits i löpningar under år 1969. Härigenom riskeras en­

ligt styrelsen att åtminstone en del av dem upphör med verksamheten, vil­

ket ytterligare skulle försämra galoppbanans situation. I princip anser sty­

relsen att verksamhet av ifrågavarande karaktär skall vara självfinansie­

rande men att utvecklingen på Täby har betingats av omständigheter över

vilka den nuvarande ledningen inte kunnat råda. Bolaget bör därför enligt

styrelsen beviljas ett lån på förslagsvis högst 1,8 milj. kr. för att förbättra

likviditeten genom betalning av de kortfristiga skulder som per den 31 de­

cember 1969 motsvarades av anläggningstillgångar och balanserad förlust.

Styrelsen föreslår vidare ränte- och amorteringsfrihet för lånet i avvaktan

på resultatet av de överväganden rörande galoppsportens framtida ställning

som man anser nödvändiga.

I fråga om bolagets ansökning om lån till nya investeringar bör enligt

lantbruksstyrelsens mening de föreslagna investeringar, som hänför sig till

den av staten ägda fastigheten med tillhörande anläggningar, ombesörjas

och bekostas av statsverket. Investeringar, som hänför sig till bolagets in­

ventarier m. in., bör däremot enligt styrelsen vara bolagets egen angelägen­

het. Med hänsyn till bolagets ekonomiska situation torde dock inte medel

härför kunna erhållas, om inte statliga lån eller statlig kreditgaranti för

lån ställs till bolagets förfogande. Eftersom det är fråga om åtgärder som är

direkt hänförliga till driften, bör eventuella lån förräntas och amorteras på de

villkor som gäller i allmänhet på kreditmarknaden. Såvitt styrelsen kan

finna, torde det beräknade behovet för underhållsreparationer kunna redu-

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

65

ceras från 400 000 kr. till 250 000 kr., medan styrelsen ej har någon erin­

ran mot de av bolaget beräknade beloppen på 100 000 kr. till nya startboxar

och 250 000 kr. till intern TV. Medelsbehovet beräknas sammanlagt till

högst 600 000 kr. för dessa ändamål.

Riksrevisionsverket tillstyrker att Täby Galopp AB får lån för att för­

bättra likviditeten och göra vissa investeringar i anläggningar. Lånet bör

beviljas som ett tillfälligt bistånd. 1 likhet med lantbruksstyrelsen anser

verket att verksamheten i princip skall vara självfinansierande.

Verket tillstyrker att lån för stärkande av likviditeten medges i den om­

fattning som behövs för att anläggningstillgångarna skall motsvaras av eget

kapital eller långfristig upplåning. På grundval av senast tillgängliga ba­

lansräkning erfordras härför ca 1,5 milj. kr.

Beträffande de investeringar, som bör ankomma på Täby Galopp AB,

tillstyrker riksrevisionsverket lån med högst 400 000 kr. för underhålls-

reparationer, 100 000 kr. för nya startboxar och 250 000 kr. för intern TV

eller tillsammans högst 750 000 kr.

För det sammanlagda lånebeloppet bör enligt verket utgå ränta, förslags­

vis beräknad enligt föreskrifterna om statens normalränta. Med hänsyn till

bolagets ekonomiska läge bör amorteringsfrihet medges tills vidare i av­

vaktan på den föreslagna utredningen om galoppsportens framtida ställ­

ning.

Riksrevisionsverket anser liksom lantbruksstyrelsen att de investeringar

som hänför sig till fastigheten bekostas av statsverket.

Departementschefen

Staten förvärvade år 1963 fastigheten tomten nr 1 i kvarteret Hästen i

Täby och den därpå uppförda liästkapplöpningsbanan på exekutiv auktion

efter Stockholms kapplöpningssällskaps konkurs. Förvärvet av fastigheten

och utarrendering av densamma till hästkapplöpningssportens företrädare

motiverades av bl. a. det allmänna intresset av att hästsporten på Täby-

banan skulle kunna fortsätta.

Täby Galopp AB tillför staten en inte oväsentlig del av totalisatormed-

len. Under åren 1964—1969 har Täby Galopp AB inlevererat ca 4 milj. kr.

årligen.

Liksom lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket anser jag att en verk­

samhet av ifrågavarande karaktär i princip bör vara självfinansierande.

Med hänsyn till statens engagemang som ägare av galoppbanan förordar

jag dock att Täby Galopp AB erhåller ett statligt lån för att förbättra likvi­

diteten och för att göra vissa investeringar i anläggningar. Till det först­

nämnda ändamålet beräknar jag 1,5 milj. kr. Till investeringar beräknar

jag totalt 750 000 kr. För det sammanlagda lånebeloppet bör utgå ränta

beräknad enligt föreskrifterna om statens normalränta. Med hänsyn till

bolagets ekonomiska läge bör räntefrihet medges under en treårsperiod och

5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 165

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

66

amorteringsfrihet tills vidare. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att utfor­

ma amorteringsvillkoren.

Frågan om de investeringar som enligt lantbruksstyrelsen och riksrevi­

sionsverket bör ombesörjas och bekostas av staten i egenskap av ägare till

fastigheten bör övervägas i annan ordning.

Enligt avtalet mellan staten och Täby Galopp AB skall staten beredas in­

syn i bolagets ekonomiska förvaltning av fastigheten genom representant

som riksrevisionsverket utser. Denna insyn bör nu förstärkas genom att

staten får en representant i bolagets styrelse.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till Täby Galopp AB på tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag

på 2 250 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungi. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

67

Bilaga 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handels år end en, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme, ministern för utrikes

ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler härefter ären­

de under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 21 a. Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbun-

det m. fl. Redogörelse för objektet vilket i huvudsak fullbordades under våren

1969 lämnades i prop. 1968: 1 (bil. 12 s. 57). Byggnadsstyrelsen, som av

misstag ej begärde medel för detta ändamål i sin anslagsframställning för

budgetåret 1970/71, föreslår att en kostnadsram av 12 150 000 kr. motsva­

rande prisläget den 1 april 1969 bibehålls oförändrad. För att slutlikvidera

kostnaderna för objektet föreslår byggnadsstyrelsen att 304 000 kr. anvisas

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Gemensam administrationsbyggnad för Svenska

turisttrafikförbundet m. fl. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

304 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

'

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

69

Bilaga 10

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[1] 10. Statens hantverks- och industrilånefond. Under denna rubrik har

på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

20 milj. kr. Till företagareföreningarna inflytande amorteringar beräkna­

des för budgetåret komma att uppgå till ca 50 milj. kr. Föreningarnas to­

tala utlåningskapacitet skulle sålunda för året bli ca 70 milj. kr.

Den faktiska utvecklingen har emellertid kommit att avvika från de

gjorda bedömningarna. Efterfrågan på lån från företagareföreningarna har

sålunda ökat kraftigt, vilket medfört att föreningarna har beviljat lån med

8 milj. kr. utöver den för budgetåret 1969/70 tillgängliga lånekapaciteten,

som uppgick till ca 80 milj. kr. En diskontering har sålunda från förening­

arnas sida skett av de medel som beräknades stå till förfogande för utlå­

ningen under innevarande budgetår. Härtill kommer att föreningarna nu

räknar med inflytande amorteringar på endast ca 42 milj. kr. Samtidigt

har en nedgång skett i garantigivningen till hantverket och småindustrin.

Denna uppgick under budgetåret 1968/69 till ca 65 milj. kr. men sjönk

under föregående budgetår till ca 40 milj. kr.

Ifrågavarande förskjutning i den statliga kreditgivningen från industri­

lånegarantier till hantverks- och industrilån får ses mot bakgrund av ut­

70

vecklingen på kreditmarknaden. Även för innevarande budgetår torde möj­

ligheterna att utnyttja den fastställda garantiramen vara begränsade. Sam­

tidigt som tyngdpunkten har förskjutits mellan de båda stödformerna kan

för budgetåret 1970/71 volymen av kreditstödet till hantverk och småin­

dustri beräknas minska avsevärt.

Erfarenheterna under den senaste tiden ger vid handen, att hantverks-

och småindustriföretagen f. n. i många fall möter betydande kreditsvårig­

heter. Otvivelaktigt har de mindre företagen en svagare ställning på dagens

kreditmarknad än de större företagen. I sammanhanget bör också beaktas

de konsekvenser som rådande kreditrestriktioner har fått för hantverks-

och småindustriföretagen till följd av att dessa i stor utsträckning fungerar

som underleverantörer till den större industrin. Med hänsyn till nämnda

omständigheter synes det motiverat att bereda hantverket och småindu­

strin viss lättnad genom att statens hantverks- och industrilånefond för­

stärks med 20 milj. kr. Förstärkningen bör ha karaktären av en engångs­

åtgärd, eftersom den grundar sig på de speciella förhållanden som f. n. rå­

der. Med den föreslagna förstärkningen av fonden skulle företagareföre­

ningarna för budgetåret 1970/71 komma att förfoga över en lånekapacitet

på ca (20 + 20 + 42 — 8) 74 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för finansdepartemen­

tet tidigare denna dag har anmält fråga om nyteckning av aktier i AB

Industrikredit och AB Företagskredit samt om garantier för dessa bolags

inlåning. Dessa åtgärder innebär att AB Industrikredits och AB Företags-

kredits utlåningskapacitet i stort sett fördubblas.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t töre-

slår riksdagen

att till Statens hantverks- och industrilånefond på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett

investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

71

Bilaga 11

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på

Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler härefter

ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

B. Länsstyrelserna m. m.

[1] B 1. Länsstyrelserna. Under ifrågavarande anslagsrubrik finns för inne­

varande budgetår 24 tjänster som landshövding i Co 6 upptagna i personal­

förteckningen. Detta innebär att landshövdingtjänsterna nu är fullmakts­

tjänster. I prop. 1970: 103 om partiell omorganisation av den statliga läns­

förvaltningen, som är avsedd att ske den 1 juli 1971, föreslås bl. a. att lands­

hövdingarna i stället förordnas för högst sex år. Riksdagen har inte haft

några erinringar mot förslaget (EU 34, rskr 248, SU 132, rskr 308). Vid års­

skiftet 1970—1971 kommer på grund av bl. a. pensionsavgång tre landshöv­

dingtjänster att sakna innehavare och den 31 mars 1971 torde ytterligare

en pensionsavgång ske. Det synes lämpligt att redan från årsskiftet 1970—

1971 tjänster i Cp 6 inrättas. Tjänsterna i Co 6 bör därför successivt bytas

ut mot tjänster i Cp 6. Sådant byte bör också kunna ske om innehavaren av

fullmaktstjänst så önskar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl,

Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att byta ut nuvarande tjäns­

ter som landshövding i Co 6 mot tjänster i Cp 6 i enlighet

med vad jag förordat i det föregående.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

73

Bilaga 12

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng,

A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson, F^eldt.

T.f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler här­

efter de ärenden under industridepartementets handläggning som angår ut­

gifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

E. Teknisk utveckling in. m.

[1] Statens skeppsprovningsanstalt: Kavitationslaboratorium. Under denna

anslagsrubrilt har för budgetåret 1965/66 anvisats 2,3 milj. kr. (prop. 1965:

1 bil. 12 s. 86, SU 10, rskr 10) och för budgetåret 1966/67 1,2 milj. kr. (prop.

1966: 1 bil. 12 s. 83, SU 10, rskr 10).

Enligt uppgift från riksrevisionsverket fanns på anslaget vid ingången

av budgetåret 1970/71 en reservation av 443 253 kr.

Genom beslut den 27 juni 1969 medgav Kungl. Maj :t, att anslaget fick

disponeras också under budgetåret 1969/70.

I skrivelse den 29 juni 1970 har statens skeppsprovningsanstalt meddelat

att anslagets utnyttjande fördröjts på grund av bl. a. förseningar från leve­

rantörer och oförutsedda tekniska svårigheter samt hemställt, att anslaget

får disponeras även under budgetåret 1970/71. 6

6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 165

Departementschefen

Med hänsyn till vad statens skeppsprovningsanstalt anfört förordar jag,

att anslaget får disponeras även under budgetåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1966/67 på riksstaten

uppförda reservationsanslaget Statens skeppsprovningsan­

stalt: Kavitationslaboratorinm disponeras även under bud­

getåret 1970/71.

⁷⁴

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

[2] 1. Kraftstationer m. m. Under denna anslagsrubrik är på riksstaten för

budgetåret 1970/71 uppfört ett investeringsanslag av 670 milj. kr. Vid fast­

ställandet av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till att en marginal utöver

medgiven investeringsram bör finnas för att möjliggöra den ökning av me­

delsförbrukningen under löpande budgetår som kan påkallas av konjunk­

turmässiga eller andra särskilda skäl.

Genom beslut den 29 juni 1970 föreskrev Kungl. Maj :t att vattenfallsver-

lcet under budgetåret 1970/71 inte utan Kungl. Maj ds medgivande får belas­

ta anslaget med högre belopp än sammanlagt 665 milj. kr. I beslutet före­

skrevs vidare att vattenfallsverket, efter medgivande av Kungl. Maj d i varje

särskilt fall, får teckna borgen för lån intill 40 milj. kr. för varje budgetår

samt att förvärv av aktier eller andelar i befintliga företag för elektrisk

distributionsverksamhet jämte erforderlig utlåning till sådana företag får

ske intill ett sammanlagt belopp av 10 milj. kr. under budgetåret 1970/71.

Statens vattenfallsverk

I skrivelse den 23 mars 1970 föreslog vattenfallsverket att investerings­

programmet för budgetåret 1970/71 utökas med tre gasturbinaggregat om

vardera ca 60 MW1. Aggregaten beräknades bli tagna i drift omkring års­

skiftet 1971/72 varigenom risken för kraftbrisl vid denna tidpunkt minskar.

Av de tre gasturbinerna avsågs en bli placerad i Göteborg, en i Hallstavik

och en i Lahäll, de båda senare i anslutning till tidigare beslutade gastur­

binaggregat i resp. ort. Anläggningskostnaderna beräknades till sammanlagt

1 1 MW (megawatt) = l 000 kilowatt.

75

ca 70 milj. kr. Verket skulle återkomma med precisering av medelsbehovet

under budgetåret 1970/71 i årets anslagsframställning.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har vattenfallsverket

hemställt bl. a. dels att under budgetåret 1970/71 få belasta anslaget Kraft­

stationer in. m. med 750 milj. kr., d. v. s. en ökning med 85 milj. kr., dels att

ett investeringsanslag om 25 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret

1970/71, dels att få teckna borgen intill 50 milj. kr. under samma budgetår.

Till stöd för framställningen har verket i huvudsak anfört följande.

Vattenfallsverket har under våren 1970 reviderat prognosen för belast­

ningen inom det statliga kraftsystemet under 1970-talet. Den nya prognosen

redovisas i verkets nyssnämnda anslagsframställning. Jämfört med 1989 års

prognos beräknas nu en ytterligare ökning av elkraftförbrukningen med 700

milj. kilowattimmar och 1 300 milj. kilowattimmar för resp. budgetåren

1972/73 och 1973/74. Den besvärliga vattenkraftsituationen under budget­

året 1969/70 samt tillkomsten av stora atomkraftaggregat med låg driftsä­

kerhet under de första åren har vidare aktualiserat en översyn av hittills

tillämpade kriterier för leveranssäkerhet. Översynen har lett till att en skärp­

ning av kraven på torrårssäkerhet och effektreserv ansetts motiverad. Mot

bakgrunden av de ändrade förutsättningarna beträffande det framtida ener­

gibehovet och kraftanläggningarnas produktionsförmåga har vattenfallsver­

ket förordat en förstärkning av produktionsresuserna utöver det utbygg-

nadsprogram som presenterades i anslagsframställningen för budgetåret

1970/71.

Med hänvisning till nyssnämnda skrivelse hemställer vattenfallsverket så­

lunda att investeringsprogrammet för budgetåret 1970/71 utökas med tre

gasturbinaggregat. Detta föranleder ett ökat medelsbehov av 50 milj. kr.

t. o. m. utgången av innevarande budgetår.

Ringhals kraftstation byggs för närvarande ut med två aggregat om till­

sammans ca 1 580 MW och med planerad idrifttagning åren 1973 och 1974.

Anläggningskostnaderna för de båda aggregaten bär tidigare beräknats till

1 050 milj. kr. (prop. 1969: 1 bil. 15 s. 91).

De avtal som träffats med leverantörerna av vissa större komponenter

innehåller indexklausuler som anknyter till pris- och löneutvecklingen un­

der kontraktstiden. Kostnaderna har sålunda avsevärt påverkats av högre

världsmarknadspriser på stål liksom av pris- och kostnadsutvecklingen i

övrigt. Oförutsedda grundläggningsförhållanden och skärpta säkerhetskrav

har likaså föranlett större justeringar av den ursprungliga kalkylen. Vidare

har den tekniska bearbetningen under de senaste två åren lett till konstruk-

tionsändringar och mer omfattande åtgärder än som tidigare bedömts erfor­

derliga samt till en ökad effekt hos det andra aggregatet. Omräknat till 1970

års pris- och kostnadsnivå kommer kostnaderna för Pdnghals kraftstation

enligt vattenfallsverkets nu genomförda beräkningar att uppgå till 1 230

milj. kr. mot tidigare 1 050 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen om 180

Kungi. Maj. ts proposition nr 165 år 1970

76

milj. kr. utgör 90 milj. kr. indexbundna prisökningar i leveransavtalen. Här­

av faller ca 40 milj. kr. på budgetåret 1970/71 för erlagda och beräknade ut­

betalningar.

Vattenfallsverket föreslår vidare i sin anslagsframställning att Marvikens

kraftstation med tungvattenreaktor byggs om till en oljeeldad kondens-

kraftstation om ca 200 MW med idrifttagning år 1973. Kostnaderna för om­

byggnaden beräknas uppgå till 49 milj. kr., varav 8 milj. kr. faller på bud­

getåret 1970/71 vid förutsatt tidpunkt för idrifttagning.

Enligt nuvarande befogenheter äger Kungl. Maj :t efter vattenfallsverkets

framställning i varje särskilt fall medge verket att teckna borgen intill 40

milj. kr. för varje budgetår för lån som tas upp på den allmänna lånemark-

naden av företag i vilka verket är delägare. Under senare år har tillkommit

nya produktionsbolag som bildats tillsammans med kommuner. Dessa bo­

lag lånar upp kapital till betydande belopp för sin utbyggnadsverksamhet.

Enligt vattenfallsverkets beräkningar kommer borgensåtagandena enbart

för produktionsbolagen Bastusels Kraft AB, bildat tillsammans med Skel­

lefteå stad (prop. 1968:51, SU 86, rskr 204), Bråvallakraft AB bildat till­

sammans med Norrköpings stad (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 131, SU 7, rskr 7)

och Fyriskraft AB, bildat tillsammans med Uppsala stad (prop. 1970: 105,

SU 81, rskr 185) under budgetåret 1970/71 att uppgå till 40,8 milj. kr. För

att utrymme skall finnas för erforderliga borgensåtaganden även för äldre

och nytillkomna distributionsbolag, föreslår vattenfallsverket att borgens-

ramen för budgetåret 1970/71 höjs till 50 milj. kr.

I anslagsframställningen erinrar vattenfallsverket slutligen om verkets

skrivelse den 17 juni 1970 med hemställan om Kungl. Maj :ts godkännande

av ett med Luleå stad ingånget konsortialavtal angående bildande av ett

aktiebolag för energiförsörjning med rätt för verket att vidta de smärre

ändringar i avtalet som kan befinnas erforderliga och om vilka överenskom­

melse kan träffas.

Distributionen av elektrisk kraft inom Luleå stad handhas för närvarande

av staden såvitt gäller den centrala tätbebyggelsen, medan vattenfallsverkets

lokalförvaltning, Norrbottens kraftverk, ombesörjer distributionen i om­

kringliggande glesbygd och mindre tätbebyggelse. 17 000 abonnenter i det

förra området svarar för ca 70 % av kraftomsättningen och 10 000 abonnen­

ter i det senare för resterande 30 %.

Vattenfallsverket och Luleå stad har överenskommit att gemensamt bilda

ett aktiebolag, Luleå Energiverk AB, med uppgift att försälja, distribuera

och producera energi inom Luleå stad. Samgåendet skall även omfatta för­

sörjning med andra energiformer än elektricitet, exempelvis produktion och

distribution av fjärrvärme. Om bolaget i samband med fjärrvärmeverk av­

ser att också producera och distribuera elektrisk energi, skall särskilt bolag

bildas för denna produktion, varvid vattenfallsverket äger rätt till halvt del-

ägarskap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

77

Enligt avtalet överlåter parterna till Luleå Energiverk AB sina respek­

tive distributionsrörelser och till dessa hörande anläggningar inom området.

Bolagets aktiekapital skall till en början utgöra 1 milj. kr. Aktierna fördelas

med 70 % på Luleå stad och 30 % på vattenfallsverket, d. v. s. i proportion

till värdet av överlåten rörelse och egendom. Aktiekapitalet inbetalas kon­

tant. För det aktuella aktieförvärvet begär verket att få disponera 300 000

kr. ur anslaget för kraftstationer m. m. Delägarna skall därutöver ställa lån

till bolagets förfogande till samma belopp som köpesumman för sina för­

sålda distributionsanläggningar. Av den på detta sätt beräknade lånesumman

av totalt 40 milj. kr. skall sålunda Luleå stad tillskjuta 28 milj. kr. och ver­

ket 12 milj. kr. Parterna är också skyldiga att ikläda sig borgensansvar för

de lån på den allmänna marknaden som bolaget i framtiden kan behöva ta

upp.

Bolaget skall handha samtliga leveranser vid 40 kV och lägre spänningar,

vilket innebär att vissa storförbrukare också kommer att betjänas av bola­

get. Vattenfallsverket svarar tills vidare för drift och underhåll av de till

bolaget överlåtna sekundärstationerna i Notviken och Örnäset. Särskilt avtal

om villkoren härför skall slutas mellan parterna.

Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Luleå och bestå av fem ledamöter, av

vilka Luleå stad utser tre och verket två. Den personal som sysselsätts av

parterna i nuvarande distributionsrörelser i området överförs till bolaget

och erhåller principiellt samma ansvarsområden och befogenheter som f. n.

Det nya bolaget skall enligt avtalet inleda sin verksamhet den 1 januari

1971.

Överenskommelsen har från verkets sida träffats med förbehåll för Kungl.

Maj :ts godkännande. Beträffande konsortialavtalets närmare innebörd hän­

visas till handlingarna i ärendet.

Riksrevisionsverket har inte något att erinra mot vattenfallsverkets förslag

om ökade befogenheter att teckna borgen för koncernföretagens upplåning.

Riksrevisionsverket har vidare, efter att ha inhämtat närmare upplys­

ningar i ärendet, inte funnit skäl att motsätta sig ett godkännande av kon-

sortialavtalet mellan vattenfallsverket och Luleå stad och har heller inte

något att erinra mot att vattenfallsverket erhåller bemyndigande att ur an­

slaget för kraftstationer m. m. disponera intill 300 000 kr. för förvärv av

aktier i Luleå Energiverk AB.

Departementschefen

Efterfrågan på elkraft har under senare år avsevärt överstigit prognos­

värdena. Vattenfallsverkets produktionsresurser har därför ansträngts hårt.

Under driftåret 1969/70 har också vattentillrinningen varit lägre än 1947/

48, som hittills varit dimensionerande för torrårssäkerheten. Energiför­

sörjningen under 1970-talet kommer dessutom i ökande grad att baseras på

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

78

värmekraft. Detta för med sig ett större behov av reserveffekt än tidigare.

Jag finner det angeläget att elkraftproduktionen kan hållas på en sådan

nivå att energibehovet kan tillgodoses även under exceptionella torrårsför-

hållanden.

Jag har sålunda inte något att erinra mot att vattenfallsverkets investe­

ringsprogram utökas med ytterligare tre gasturbinaggregat i enlighet med

verkets förslag.

Vidare godtar jag vattenfallsverkets nya beräkning av kostnaderna för

Ringhals atomkraftstation och förordar att ytterligare medel ställs till ver­

kets förfogande redan under innevarande budgetår.

Jag avser att senare i höst föreslå att riksdagen föreläggs proposition om

den framtida verksamheten vid Marvikens atomkraftstation. Ett ställnings­

tagande till vattenfallsverkets förslag om ändrad disposition av kraftanlägg­

ningen och finansieringen därav bör enligt min mening anstå till dess.

Med beaktande av de övriga omdispositioner inom den fastställda investe­

ringsramen för budgetåret 1970/71 vilka redovisats i vattenfallsverkets an­

slagsframställning förordar jag en höjning av ramen med 82 milj. kr. till

sammanlagt 747 milj. kr.

Vid beräkningen av erforderligt tilläggsanslag har jag tagit hänsyn till att

en marginal utöver ramen bör finnas för sådana ytterligare investeringar som

under löpande budgetår kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra

särskilda skäl. Anslaget bör därför räknas upp med 90 milj. kr. till 760 milj.

kr.

Jag tillstyrker vattenfallsverkets förslag om bemyndigande för Kungl.

Maj :t att fr. o. in. budgetåret 1970/71 medge verket rätt att teckna borgen

intill 50 milj. kr. efter framställning i varje särskilt fall.

Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Luleå

stad avseende bildande av ett gemensamt aktiebolag för energiförsörjning i

Luleåområdet. Ett samgående skulle enligt min mening bidra till en ratio­

nell energiförsörjning inom det aktuella området och även innebära att

abonnenterna i angränsande glesbygd och mindre tätbebyggelse blir del­

aktiga i de ekonomiska fördelar som samordning med en centralort ger.

Jag förordar således att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att godkänna det villkorligt träffade avtalet mellan vattenfallsverket och

Luleå stad. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att

medge verket att träffa överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet

som kan visa sig nödvändiga i framtiden.

Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 300 000 kr.

för att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver bör Kungl. Maj :t

inhämta bemyndigande att låta verket ställa erforderliga lånemedel till bo­

lagets förfogande i enlighet med åtagandena i konsortialavtalet.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

79

a) till Kraftstationer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

90 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fr. o. m. budgetåret 1970/

71 medge statens vattenfallsverk att efter framställning

teckna borgen intill sammanlagt 50 000 000 kr. för varje

budgetår,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtalet mellan

statens vattenfallsverk och Luleå stad om bildande av ett

gemensamt aktiebolag för energiförsörjning i Luleåområdet

samt medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse

om smärre ändringar i avtalet,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge vattenfallsverket

att ta i anspråk 300 000 kr. av investeringsanslaget Kraft­

stationer in. m. för att teckna aktier i det nya bolaget samt

ställa erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlig­

het med åtagandena i avtalet mellan vattenfallsverket och

Luleå stad.

II. Statens allmänna fastiglietsfond

[3] 23. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. För budgetåret 1970/71

har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1,5 milj.

kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till 2,6 milj. kr.

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geolo­

giska undersökning. I prop. 1970:1 (bil. 15 s. 139) redovisades

att Sveriges geologiska undersökning anmält behov av en ny byggnad för

kärnarkiv i Malåträsk, eftersom de tre befintliga arkiven, som rymmer sam­

manlagt 300 000 löpmeter borrkärnor, kommer att vara fyllda år 1971. Ny­

byggnaden borde stå färdig i början av år 1971. Kungl. Maj :t uppdrog den 6

maj 1970 åt byggnadsstyrelsen att — på grundval av ett av styrelsen den

16 mars 1970 upprättat byggnadsprogram — projektera nybyggnad i Malå­

träsk av kärnarkiv etapp II t. o. m. bygghandlingar. Nybyggnaden beräknas

rymma 215 000 löpmeter borrkärnor på en rumsyta av 350 m2.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 23 september 1970 hemställt om

byggnadsuppdrag för nämnda byggnad inom en kostnadsram av 300 000 kr. i

prisläget den 1 april 1970. Medelsförbrukningen för nybyggnaden under

budgetåret 1970/71 beräknar styrelsen komma att rymmas inom anslaget.

Styrelsen framhåller att arbetena bör inledas redan under oktober 1970 bl. a.

för att undvika vinterkostnader. Byggnaden kan i så fall stå färdig till

sommaren 1971.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

De part em en tschefen

Såväl från sysselsättningssynpunkt som med hänsyn till det omedelbara

behovet av ökat arkivutrymme i Malåträsk för Sveriges geologiska undersök­

ning har det visat sig nödvändigt att inleda arbetena på en nybyggnad för

kärnarkiv redan i oktober detta år. Kungl. Maj :t har därför den 9 oktober

1970 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nämnda nybyggnad. Mot

den av styrelsen gjorda kostnadsberäkningen har jag inte någon erinran.

I gällande investeringsplan bör sålunda under byggnadsarbeten i Malåträsk

för Sveriges geologiska undersökning föras upp en ny kostnadsram för ny­

byggnad av kärnarkiv etapp II av 300 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.

Med hänsyn till byggnadsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under

innevarande budgetår på förevarande anslag räknar jag med att de utgifter

som hänger samman med nu ifrågavarande byggnadsobjekt kan bestridas

av tillgängliga medel under anslaget. Jag förordar att så får ske.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av ut­

gifter för uppförande av kärnarkiv för Sveriges geologiska

undersökning.

Y. Fonden för låneunderstöd

[4] 13,14. Lån till Stigtex AB m. m. Något anslag för detta ändamål finns in­

te upptaget i riksstaten för budgetåret 1970/71.

Under hösten 1969 kom Saxylle-Kilsund AB efter ingående undersökningar

till slutsatsen att lönsamhetsutvecklingen gjorde en fortsatt drift omöjlig

vid bolagets kamgarns- och kardgarnsspinnerier i Stigen, Färgelanda kom­

mun i Dalsland. Bolaget informerade industridepartementet härom.

Den av bolaget aktualiserade nedläggningsfrågan har betydelse främst för

landets försvarsberedskap. Beredskapssynpunkterna är särskilt viktiga i frå­

ga om spinnerikapaciteten för kardgarn. Gjorda undersökningar har visat

att fortsatt produktion av kardgarn är ett bättre alternativ än beredskaps­

lagring. Sedan Holmens Bruks och Fabriks AB lagt ned sin spinneriverk­

samhet i Norrköping är det från försvarsberedskapssynpunkt särskilt ange­

läget att staten medverkar till att vidmakthålla kardgarnsspinneriet i Stigen.

Spinneriets lokalisering till Dalsland innebär att det har stor betydelse

för sysselsättningen i denna industrifattiga del av landet. Fn nedläggning

av spinneriverksamheten där skulle därför innebära allvarliga svårigheter

för de anställda. Även från denna synpunkt är det angeläget att spinneri­

verksamhet också i fortsättningen bedrivs i Stigen.

De överväganden som skett rörande statens medverkan har resulterat i ett

konsortialavtal mellan Statsföretag AB och AB Eiser, enligt vilket de båda

bolagen gemensamt bildar ett nytt aktiebolag, Stigtex AB, som avses senast

81

den 31 december 1970 överta kardgarnsspinneriet i Stigen. Det där bedrivna

kamgarnsspinneriet läggs ned. Detta innebär att antalet sysselsatta vid Sti­

gen-företaget blir lägre än tidigare. Ca 150 personer beräknas komma att

sysselsättas vid Stigtex AB. Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län räknar med

att de ca 80 personer som friställs genom den minskade verksamheten kom­

mer att före årsskiftet efter hand ha erhållit nya anställningar.

Produktionskapaciteten vid Stigtex AB kommer att utgöra 1 100 ton per

år. Bolagets verksamhet kommer att bedrivas i nära anknytning till AB Eiser,

som skall handha såväl inköp av råvaror till Stigtex AB som försäljning av

dess färdigvaror. Ett särskilt samarbetsavtal har därför träffats mellan AB

Eiser och Stigtex AB.

Stigtex AB skall ha ett aktiekapital av 2,4 milj. kr., varav Statsföretag AB

tecknar 2/3 och AB Eiser 1/3. Aktierna tecknas till en kurs av 125 %, vilket

sålunda innebär att Statsföretag AB erlägger 2 milj. kr. för sin del av ak­

tierna. Styrelsen i Stigtex AB skall bestå av fyra ledamöter, varav de båda

aktieägarna utser vardera två. Den ene av de båda av Statsföretag AB ut­

sedda ledamöterna skall vara ordförande i styrelsen.

Utöver de 3 milj. kr. Stigtex AB erhåller genom aktieteckningen behöver

bolaget ytterligare medel för att kunna förvärva kardgarnsspinneriet samt

för finansiering av verksamheten. Det har därför i konsortialavtalet förut­

satts att staten skall lämna bolaget 5 milj. kr. i lån, i form av dels ett lo­

kaliseringslån på 2,3 milj. kr., dels annat lån om 2,7 milj. kr. Det har också

förutsatts att lånen skall ha en löptid av tio år samt vara amorteringsfria i

fem år och räntefria i tre år.

Aktieägarna i Stigtex AB räknar inte med att under de närmaste åren

erhålla någon utdelning för aktierna i bolaget. Prognoser rörande drifts-

resultatet för bolaget tyder på att bolaget i nuvarande pris- och kostnadsläge

inte kan få full täckning för kalkylmässiga avskrivningar ens vid fullt ka­

pacitetsutnyttjande. Statsföretag AB har därför begärt ett statligt lån på 2

milj. kr. motsvarande aktieteckningen och förutsätter att lånet löper ränle-

fritt så länge utdelning inte sker för Stigtex-aktierna.

Enligt min mening är den i konsortialavtalet mellan Statsföretag AB och

AB Eiser träffade överenskommelsen en god lösning för att möjliggöra en

fortsättning av den såväl av beredskapsskäl som från sysselsättningssyn­

punkt viktiga kardgarnsspinningen i Stigen. Verksamheten där omfattar

ca 15 % av landets kardgarnsproduktion.

Jag anser efter samråd med chefen för inrikesdepartementet att staten

bör lämna Stigtex AB det lån om 2,7 milj. kr. som förutsatts i konsortial­

avtalet. Lånet till bolaget bör lämnas på i konsortialavtalet angivna villkor.

Frågan om det i avtalet likaledes förutsatta lokaliseringslånet torde senare

få anmälas för Kungl. Maj :t av chefen för inrikesdepartementet.

Jag anser vidare att staten bör lämna Statsföretag AB det begärda lånet

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

82

motsvarande aktieteckningen i Stigtex AB. Lånet bör tills vidare vara ränte-

fritt. Detta står i överensstämmelse med angivna principer i prop. 1969: 121

angående bildande av ett statligt förvaltningsbolag, enligt vilka Statsföretag

AB kan erhålla ersättning av staten för att fullgöra sådana speciella uppgif­

ter som ägaren/staten begär, men som inte är företagsekonomiskt betingade.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Lån till Stigtex AB på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

2 700 000 kr.,

b) till Lån till Statsföretag AB på tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

83

Bilaga 13

Förteckning

över av Kungl. Maj :t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1970/71

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

F 10 Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslagsanslag..

1000

III. Utrikesdepartementet

C 6 Utredningsverksamhet, reservationsanslag ............................ 1 050 000

E

4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

500 000

1 550 000

IV. Försvarsdepartementet

K

7 Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum ........................ 460 000

O

7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 13 435 000

O

8 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsan­

slag ............................................................................................... 1 120 000

15 015 000

V. Socialdepartementet

E 14 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning, reserva­

tionsanslag ................................................................................... 600 000

E 20 Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning, reser­

vationsanslag ............................................................................... 300 000

900 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A

3 Extra utgifter, reservationsanslag ......................................... 170 000

C

7 Kostnader för nytt bilregister m. m., reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen ................................ 4 906 000

F

9 Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System,

förslagsanslag............................................................................... 1 000

⁵

⁰⁷⁷

⁰⁰⁰

84

VII. Finansdepartementet

B 15 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservations­

anslag ...........................................................................................

VIII. Utbildningsdepartementet

B 12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affär sverks fonder

F. Statens vattenfallsverk

1 Kraftstationer m. m....................................................................

II. Statens allmänna fastighets fond

Försvarsdepartementet:

8 a Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor...........

Utbildningsdepartementet:

17 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål............................

Handelsdepartementet:

21 a Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafik-

förbundetm. fl..............................................................................

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Ersättningsbyggnader m. m. vid Livregementets husarer och

Skaraborgs pansarregemente.....................................................

IV. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

8 Fiskerilånefonden......................................................................

Inrikesdepartementet:

Statens hantverks- och industrilånefond................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

2 400 000

1 392 000

26 335 000

90 000 000

3 950 000

2 400 000

304 000

6 654 000

1 395 000

3 000 000

20 000 000

10

²³

⁰⁰⁰

⁰⁰⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1970

85

V. Fonden för låneunderstöd

Jordbruksdepartementet:

7 a Lån till Täby Galopp AB......................................................... 2 250 000

Industridepartementet:

13

Lån till Stigtex AB .................................................................. 2 700 000

14

Lån till Statsföretag AB ......................................................... 2 000 000

6 950 000

VI. Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

1

Teckning av aktier i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

1 800 000

2

Teckning av aktier i AB Industrikredit ................................ 4 000 000

3

Teckning av aktier i AB Företagskredit................................ 2 000 000

____________________________ 7 800 000

Summa för kapitalbudgeten 135 799 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700550