Prop. 1970:54

('med förslag till lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalre\xad gister, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

1

Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalre­ gister, m. m.; given Stockholms slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riks­ dagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister, 2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att ansvaret för det allmänna kriminalregistret, som nu förs hos kriminalvårdsstyrelsen, flyttas över till rikspolisstyrelsen i samband med att registret samordnas i tekniskt hänseende med det hos riks­ polisstyrelsen förda s. k. personregistret. Samordningen ingår som ett led i uppbyggnaden av ett rättsväsendets informationssystem.

I anslutning därtill föreslås att anteckningar om domar meddelade före år 1945 endast på särskild begäran tas med i kriminalregisterutdrag till myn­ dighet.

Vidare föreslås vissa ändringar i de regler som gäller för utlämnande för vetenskapligt ändamål av anteckningar i kriminalregistret och polisregistren. 1

1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr

54

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11

§.*

I fråga------------------------------- -— fall medtagas.

3. Föreskriften i 10 § tredje styc- 3. Föreskrifterna i 10 § andra ket andra punkten skall ej gälla. stycket tredje punkten och tredje

stycket andra punkten skola ej gälla.

12

§.

Till den----------------------------------- utdragen avse. För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller därmed jäm-uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter tillförts registret, utlämnas i de fall och anteckningar, som tillförts re- och den ordning Konungen bestäm- gistret, utlämnas i de fall och den mer. ordning Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, rikspo­ lisstyrelsen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 9 §§ lagen (1965: 94) om polisregister m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Med polisregister------------------- ------ -------- i övrigt.

Som polisregister anses dock icke det allmänna kriminalregistret.

9 §•

Till den----------------------------------- uppgifterna avse. För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller därmed jäm-uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter tillförts polisregister, utlämnas i de och anteckningar, som tillförts po- fall och den ordning Konungen be- lisregister, utlämnas i de fall och stämmer. den ordning Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, rikspo­ lisstyrelsen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1964: 549. ■fl

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 54

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

5

relsens s. k. personregister, som är det mest omfattande av de centrala polis­ registren. Arbetet med omläggning av kriminalregistret till ADB påbörjades vid årsskiftet 1967/68 (se prop. 1968: 1 bil. 4 s. 28).

Den 6 november 1969 beslöt samarbetsorganet föreslå att omläggningen inte skulle avse samtliga anteckningar i det nuvarande kriminalregistret utan endast sådana som rörde domar och beslut, meddelade efter den 1 ja­ nuari 1945. En sådan begränsning av omläggningen skulle medföra att ma­ skinellt framställt utdrag av kriminalregistret inte alltid kunde bli fullstän­ digt.

I prop. 1968: 82 med förslag till bl. a. sådana ändringar i bestämmelserna om strafföreläggande att ADB-tekniken skall kunna utnyttjas inom detta område lämnas en närmare redogörelse för huvuddragen i det föreslagna systemet och för hur arbetet med planeringen för detta och övergången till ADB enligt förslaget är tänkt (prop. s. 50—52). En redogörelse härför finns också i prop. 1969: 26 med förslag rörande automatisk databehandling av dom i brottmål m. m. (prop. s. 18—22 och 40—42).

Departementsutredningen (riksdagsber. 1970: Ju 22) har i en den 28 mars 1966 dagtecknad promemoria (nr 60) föreslagit, att beslutanderätten i ären­ den angående tillstånd att för vetenskaplig undersökning ta del av uppgifter och anteckningar i bl. a. kriminalregistret och polisregistren skall delegeras till vederbörande centrala förvaltningsmyndighet. I samband därmed har ut­ redningen föreslagit att uppgifter och anteckningar i dessa register skall få utlämnas också för undersökning som är jämförlig med vetenskaplig. Utred­ ningens förslag till de lagändringar som genomförandet av detta förslag för­ utsätter torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Yttranden över departementsutredningens förslag har efter remiss avgetts av rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och kontroll­ styrelsen.

Jag anhåller att nu få ta upp samarbetsorganets förslag till samordning av kriminalregistret och personregistret samt till förenkling av kriminalregister- omläggningen ävensom departementsutredningens nyssnämnda förslag. 2

2. Gällande ordning

2.1 Kriminalregistret

Enligt 1 § lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister (KRL, senast ändrad 1968: 80) skall hos kriminalvårdsstyrelsen finnas ett allmänt krimi­ nalregister. KRL innehåller i övrigt föreskrifter om vad registret skall inne­ hålla (2—7 §§), om vem som kan få utdrag av registret (8, 9, 12 och 13 §§) och om vilka uppgifter som för olika fall skall tas med i utdrag av registret (10 och 11 §§).

6

Beträffande innehållet i 2—7 §§ KRL torde i detta sammanhang inte be­ höva nämnas mer än att den ledande synpunkten vid utformningen av dessa bestämmelser har varit att kriminalregistret i princip bör innehålla endast sådana uppgifter om ådömda brottspåföljder som är nödvändiga för en rätt tillämpning av straffrättens regler om återfall, konkurrens och förverkande av anstånd samt för bedömande om viss påföljd lagligen får tillämpas (se prop. 1963: 39 s. 19).

I 8 § och 12 § första stycket KRL anges vilka svenska myndigheter som har rätt att få utdrag av registret. Vissa myndigheter, bl. a. domstolar och åklagare, har oinskränkt rätt att få utdrag. Åt andra myndigheter kan Kungl. Maj :t ge rekvisitionsrätt för visst slag av ärenden eller för särskilt fall. 13 § KRL innehåller bestämmelser om utländsk myndighets möjligheter att få utdrag av kriminalregistret.

Enligt 9 § KRL får på begäran av enskild person utdrag av kriminalregist­ ret beträffande honom lämnas, om Kungl. Maj :t har medgett att utdrag av registret får utlämnas för visst ändamål och den enskilde styrker att utdra­ get är avsett för sådant ändamål. Utdrag får också lämnas om den enskilde styrker att hans rätt är beroende av upplysning ur registret och Kungl. Maj :t har gett tillstånd till att utdrag lämnas.

I kungörelsen (1963: 199) angående utfärdande i vissa fall av utdrag ur allmänna kriminalregistret har Kungl. Maj :t meddelat bestämmelser om att utdrag av registret under vissa förutsättningar får lämnas till enskild person som har för avsikt att resa in, vistas, arbeta eller bosätta sig i annan stat.

10 och 11 §§ KRL innehåller bestämmelser om att registeranteckningar efter viss tid inte skall tas med i utdrag av registret. Innehållet i dessa regler om s. k. rehabilitering är i huvudsak följande. Enligt 10 § skall i utdrag som har meddelats på framställning av svensk myndighet inte tas med anteck­ ning om villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård eller anstånd med verkställighet av förvandlingsstraff, sedan tio år har förflutit från domen eller beslutet. Inte heller skall anteckning om fängelse, ungdoms­ fängelse eller internering tas med, sedan tio år har förflutit från frigivning eller övergång till vård utom anstalt. Visst undantag från dessa regler före­ ligger när det före utgången av rehabiliteringstiden beträffande samma per­ son ånyo har meddelats dom eller beslut som skall antecknas i registret. I

11 § föreskrivs att bestämmelserna i 10 § skall med vissa avvikelser äga mot­ svarande tillämpning i fråga om utdrag till enskild person. Bl. a. skall be­ träffande anteckning om fängelse i högst ett år, villkorlig dom, skyddstill­ syn, ungdomsfängelse eller anstånd med verkställighet av förvandlingsstraff gälla en rehabiliteringstid av fem år i stället för tio år. Vidare gäller att an­ teckning om påföljd som har ådömts endast för gärning som någon har be­ gått innan han har fyllt 18 år inte skall tas med.

Enligt 12 § andra stycket KRL får uppgifter och anteckningar, som har tillförts registret, lämnas ut för vetenskapligt ändamål i de fall och i den ordning som Kungl. Maj :t bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

7

Med stöd av bemyndigande i KRL har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelsen (1963: 198) med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om all­ mänt kriminalregister (senast ändrad 1969:595). Kungörelsen innehåller främst regler om olika myndigheters skyldighet att lämna uppgifter till registret samt om rekvisition av registerutdrag.

Vissa bestämmelser om kriminalregistret finns också i kungörelsen (1968: 155) om skyldighet att inhämta utdrag av allmänna kriminalre­ gistret.

2.2 Polisregister

De grundläggande föreskrifterna om polisregister finns i lagen (1965: 94) om polisregister m. m. (PRL, senast ändrad 1968: 706). Enligt 1 § PRL omfattar lagen register som förs hos rikspolisstyrelsen eller annan polis­ myndighet för att tjäna till upplysning om brott, för vilket någon har miss­ tänkts, åtalats eller dömts, eller upplysning om någons vandel i övrigt. Rikspolisstyrelsens polisregister brukar betecknas som centrala register, medan polisregister hos annan polismyndighet är antingen regionalt eller lokalt register.

PRL innehåller huvudsakligen regler om vem som har rätt att få del av innehållet i polisregister och i vilken utsträckning upplysning får meddelas ur sådant register. I 9 § finns regler motsvarande föreskrifterna i 12 § KRL. För vetenskapligt ändamål får alltså uppgift och anteckning, som har tillförts polisregister, utlämnas i de fall och i den ordning som Kungl. Maj :t bestämmer.

Polisregisterkungörelsen (1969: 38, ändrad 1969: 319) innehåller bestäm­ melser om bl. a. vilka uppgifter som får finnas i polisregister hos rikspolis­ styrelsen, om skyldighet att lämna uppgift till sådant register och om rätt för vissa myndigheter och enskilda att erhålla uppgift från polisregister.

Det mest omfattande av de hos rikspolisstyrelsen förda registren är per­ sonregistret. Detta består av namnregister och personnummerregister med tillhörande akter. Det innehåller beträffande varje registrerad person an­ teckningar om vilka uppgifter som har inrapporterats till rikspolisstyrelsen rörande bl. a. misstankar om brott, påföljder som har ådömts den registre­ rade samt verkställighet av sådana påföljder.

2.3 Vissa andra register

Enligt 1 § kungörelsen (1955: 513) om särskilt straffregister rörande fylleri och vissa andra brott (senast ändrad 1969:510) skall kontrollstyrelsen föra register över vissa uppgifter som enligt särskilda författningar skall tillhandahållas styrelsen. Föreskrifter i sistnämnda hänseende finns f. n. endast i kungörelsen (1955:512) an­

ya

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

9

Enligt 11 § första stycket sekretesslagen får uppgifter och anteckningar, vilka har tillförts register som avses i KRL eller PRL, inte lämnas ut i an­ nat fall eller i annan ordning än som sägs i dessa lagar. Enligt andra styc­ ket i samma paragraf får utslag eller underrättelse beträffande straff, som har ådömts svensk medborgare i utlandet och som har överlämnats till svensk myndighet enligt överenskommelse med främmande makt, jämte anteckningar om sådana straff inte lämnas ut i annat fall eller i annan ord­ ning än Kungl. Maj :t bestämmer. Detsamma gäller enligt paragrafens tredje stycke i fråga om bl. a. uppgifter och anteckningar i kontrollstyrel­ sens särskilda straffregister rörande fylleri och vissa andra brott.

I 12 § fjärde stycket samma lag föreskrivs att uppgifter och anteckningar, som har tillförts kriminalvårdsstyrelsens centralregister eller skyddstillsyns- register inte får lämnas ut i annat fall eller i annan ordning än Kungl. Maj :t bestämmer.

Uppgifter och anteckningar, som tillhör de i kommunerna förda social­ registren, får enligt 14 § fjärde stycket sekretesslagen inte lämnas ut i vi­ dare mån än som följer av lagen om socialregister.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

3. Tidigare behandling av samordningsfrågan m. m.

3.1 Proposition 1963: 39

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet år 1956 en särskild utredningsman att se över brotts- registreringen. Utredningsmannen1 avgav i december 1960 betänkandet ”Den allmänna brottsregistreringen” (SOU 1961: 11). I betänkandet tog utred­ ningsmannen upp bl. a. frågan om en samordning mellan allmänna straff­ registret, som vid denna tid fördes hos dåvarande fångvårdsstyrelsen, och de centrala polisregistren, som fördes hos statens kriminaltekniska anstalt. Efter en redogörelse för den tidigare behandlingen av denna samordnings­ fråga uttalade utredningsmannen för egen del sammanfattningsvis följande. De invändningar av principiell art som tidigare hade gjorts mot en samord­ ning bortföll, sedan undersökningar hade visat att registren även vid en ge­ nomförd samordning utan olägenhet kunde hållas åtskilda. Ett gemensamt uppgiftslämnande till de samordnade registren ledde till ökad säkerhet i fråga om innehållet i polisregistren. En samordning måste vidare anses ligga i linje med rationaliseringssträvandena inom förvaltningen. Det förhållandet att registrens biträdespersonal ställdes under gemensam ledning borde öka möjligheterna för framtiden att effektivisera registerverksamheten. En sam­ ordning av straffregistret med de centrala polisregistren skulle innebära så­ dana fördelar att den borde genomföras, fastän den ekonomiska vinningen

1 Hovrättspresidenten Maths Heuman.

10

av samordningen inte kunde anses särskilt stor. Om en rikspolisorganisation eller därmed jämförlig central polisledning skulle komma att inrättas, borde man överväga att överföra straffregistret dit.

På nu anförda skäl föreslog utredningsmannen en teknisk samordning av det allmänna straffregistret och de centrala polisregistren. Enligt förslaget skulle registren fortfarande hållas åtskilda, men straffregistret skulle liksom de centrala polisregistren föras hos statens kriminaltekniska anstalt.

Utredningsmannens förslag remissbehandlades. Förslaget om en samord­ ning av straffregistret och de centrala polisregistren tillstyrktes av bl. a. riksåklagaren, hovrätten för Nedre Norrland, överståthållarämbetet, polis- kammaren i Stockholm och statsåklagaren i Göteborg. Andra remissinstan­ ser ställde sig kritiska till förslaget. Fångvårdsstyrelsen hade inget att erinra mot en samordning men uttalade vissa farhågor för att en överflyttning av straffregistret till statens kriminaltekniska anstalt kunde inverka menligt på möjligheterna att förvärva juridiskt utbildad personal för handläggning av registerärenden.

I prop. 1962: 148 angående statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet in. m. föreslog Kungl. Maj :t att bl. a. de funktioner som i fråga om registrering utövades av statens kriminaltekniska anstalt skulle överföras till rikspolisstyrelsen. Riksdagen godtog Kungl. Maj :ts förslag.

I prop. 1963: 39 med förslag till lag om allmänt kriminalregister m. m. tog dåvarande chefen för justitiedepartementet med anledning av förslaget i 1961 års betänkande upp frågan om en samordning av straffregistret och de centrala polisregistren (s. 19). Departementschefen erinrade om att man i 1962 års proposition inte hade tagit ställning till frågan om det allmänna straffregistret borde överföras till den blivande rikspolisstyrelsen. Denna fråga borde enligt departementschefens åsikt inte heller aktualiseras i då­ varande läge. Ett sådant överförande, som skulle innebära mycket begrän­ sade fördelar, borde inte övervägas förrän ytterligare klarhet hade vunnits om den nya polisorganisationens och den centrala polisregistreringens ut­ formning. Det var enligt departementschefen inte tillrådligt att utöka det omfattande arbete, som polisväsendets förstatligande medförde, med de problem som var förenade med en överflyttning av straffregistret. Tills vida­ re borde därför fångvårdsstyrelsen, som förfogade över nödvändiga personal- och lokalresurser, handha den allmänna kriminalitetsregistreringen. Depar­ tementschefen uttalade slutligen, att detta givetvis inte uteslöt att uppgifts- lämnandet till kriminal- och polisregistren samordnades, om så skulle visa sig lämpligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

3.2 Statsverkspropositionerna 1966—1969

I 1966 års statsverksproposition uttalade dåvarande chefen för justitiede­ partementet (prop. 1966: 1 bil. 4 s. 24) att vissa databehandlingssystem,

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

It

som planerades av rikspolisstyrelsen och statskontoret i fråga om verksam­ heten vid styrelsens registratur, i hög grad var ägnade att rationalisera och effektivisera arbetet vid registraturet. Databehandlingsteknik borde därför användas på dessa områden. Departementschefen föreslog, att en datamaskin ställdes till rikspolisstyrelsens förfogande genom ett reservationsanslag av 5,5 milj. kr. och att medel beviljades för förstärkning av personalen vid re­ gistraturet och för en särskild driftsorganisation.

På hemställan av statsutskottet beviljade riksdagen de begärda anslagen för budgetåret 1966/67 (SU 2, rskr 2). En datamaskin ställdes senare till rikspolisstyrelsens förfogande.

I 1967 års statsverksproposition (prop. 1967: 1 bil. 4 s. 34) beräknades medel för budgetåret 1967/68 för utbyggnad av en dataavdelning inom riks­ polisstyrelsen för sådan förstärkning av styrelsens registratur att arbetet med omläggning av bl. a. där förda brottsregister till ADB kunde genomföras utan dröjsmål. För komplettering och utbyggnad av styrelsens datamaskin­ anläggning begärdes 1,5 milj. kr. De begärda medlen beviljades av riksdagen (SU 2, rskr 2).

Sedan samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet i oktober 1967 hade föreslagit en teknisk samordning av det allmänna kriminalregistret med rikspolisstyrelsens centrala polisregister, medgav Kungl. Maj :t på gemensam framställning av rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen i beslut den 1 december 1967 att vissa anslagsöverskridanden fick göras under budget­ året 1967/68 för extra arbetshjälp i samband med omläggning av kriminal­ registret och dess samordning med de centrala polisregistren samt för an­ skaffning av viss kontorsutrustning med anledning av samordningen.

Under erinran om detta beslut beräknade dåvarande chefen för justitie­ departementet i 1968 års statsverksproposition (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 28 och 31) medel för omläggningen av registren under budgetåret 1968/69. Departe­ mentschefen förordade att rikspolisstyrelsen bemyndigades att lägga ut en beställning på en massminneenhet för 850 000 kr., avsedd att möta de krav på ökad kapacitet hos styrelsens datamaskinanläggning som skulle komma att ställas, om samarbetsorganets förslag att föra över kriminalregisterupp­ gifterna till styrelsen genomfördes. Vid behandlingen av kriminalvårdssty­ relsens anslagsyrkanden uttalade departementschefen (s. 70), att en första etapp på vägen mot ett informationssystem för rättsväsendet hade inletts genom att det allmänna kriminalregistret höll på att läggas om för maskinell databehandling och samordnas med de centrala polisregistren. Han förut­ skickade vidare att kriminalvårdsstyrelsens centralregister och vissa andra registreringsrutiner skulle läggas om i en senare etapp.

I överensstämmelse med vad statsutskottet hade hemställt beviljade riks­ dagen begärda medel för budgetåret 1968/69 (SU 2, rskr 2).

I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 4 s. 17) beräknade dåvarande chefen för justitiedepartementet medel för den personal som

Kungl. Maj:is proposition nr 54 år 1970

13

läsbart medium för att underlätta en framtida uppbyggnad av ADB-system för dessa register. Rikspolisstyrelsens personregister började, liksom det all­ männa kriminalregistret, att läggas om för ADB vid årsskiftet 1967/68. De båda registren beräknas under hösten 1970 vara överförda till maskinläsbart medium och inlagda i ADB-system. Avsikten är att detta system skall inte­ greras med system för databehandling av ordningsföreläggande, strafföreläg­ gande och domar i brottmål. Arbetet med vissa andra utredningsetapper har påbörjats.

4. Samarbetsorganets förslag

4.1 Samordning av det allmänna kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister

Samarbetsorganet erinrar om att frågan om en samordning mellan det all­ männa straffregistret hos förutvarande fångvårdsstyrelsen och statens kri­ minaltekniska anstalts register har övervägts tidigare och att en av de väsent­ ligaste invändningarna som man därvid hade mot en samordning var att re­ gistren inte med säkerhet kunde hållas åtskilda. En annan invändning var att garantier inte kunde skapas för undvikande av misstag vid straffregist­ rets förande och användande, om det skulle föras över till kriminaltekniska anstaltens register och samordnas med detta.

Enligt samarbetsorganets mening har frågan om möjligheterna att sam­ ordna registren och ändå ha garantier för att de kan föras och användas utan anmärkningar kommit i ett annat läge genom ADB-tekniken och det system som har föreslagits för RI. Särskilt framhålls att registren genom den före­ slagna maskinella databehandlingen kan föras och användas med avsevärt större säkerhet än som är möjligt med nuvarande ordning. Samarbetsorga­ net anser det visserligen vara möjligt att låta kriminalvårdsstyrelsen svara för kriminalregistret även i RI men framhåller, att en sådan lösning skulle medföra högre kostnader än om registret förläggs till rikspolisstyrelsen. En samordning förenklar också uppgiftslämnandet och ger möjligheter till en bättre kontroll av inkommande uppgifter genom att en större enhet kan sät­ tas upp gemensamt för kriminalregistret och polisregistren.

Samarbetsorganet föreslår därför att kriminalregistret samordnas i tek­ niskt avseende med rikspolisstyrelsens personregister. Huvudmannaskapet för kriminalregistret bör vid lämplig tidpunkt föras över till rikspolisstyrel­ sen. Kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister bör emellertid alltjämt hållas åtskilda och inte ändras till sin omfattning. Inte heller bör någon ändring göras i föreskrifterna om vilka uppgifter som får lämnas ut ur registren eller vilka myndigheter som äger få utdrag. Samarbetsorganets förslag påverkar däremot reglerna om domstolarnas och andra myndigheters uppgiftsskyldighet till registren och bestämmelserna om rekvisition av regis­ terutdrag.

15

straffet har till fullo verkställts först under 1945 eller senare. Begränsas omläggningen på detta sätt beräknas den totala omläggningstiden kunna minskas med tio veckor.

Förslaget innebär att två slag av utdrag skall kunna framställas, när det maskinella systemet för kriminalregistret tas i bruk. Ett begränsat utdrag skall innehålla den information som efter omläggningen finns lagrad i det maskinella systemet. Sådant utdrag skall lämnas till annan än enskild, om inte fullständigt utdrag särskilt begärs. Ett fullständigt utdrag skall bestå av det maskinellt framställda utdraget, kompletterat med uppgifter ur handlingarna i det nuvarande registret. Fullständigt utdrag skall expe­ dieras dels till myndighet som särskilt begär det, dels till enskild person.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

5. Departementsutredningens förslag

I promemoria den 28 mars 1966 har departementsutredningen behandlat frågan om beslutanderätten i ärenden om tillstånd att för kriminologisk eller annan vetenskaplig forskning eller för annat därmed jämställt ända­ mål ta del av uppgifter och anteckningar i allmänna kriminalregistret, kriminalvårdsstyrelsens centralregister, kontrollstyrelsens straffregister, de inom kommunerna förda socialregistren samt de av rikspolisstyrelsen eller av annan polismyndighet förda polisregistren.

Utredningen framhåller, att ansökningar om tillstånd att för vetenskap­ lig eller därmed jämförlig undersökning erhålla utdrag ur något av de nämn­ da registren förekommer ganska ofta. Kungl. Maj :t äger i sådana fall be­ sluta om utlämnande av de begärda uppgifterna eller anteckningarna. Be­ träffande kriminalregistret och polisregistren är Kungl. Maj :ts rätt i detta hänseende dock begränsad till att gälla sådana uppgifter och anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål (12 § andra stycket KRL resp. 9 § andra stycket PRL). Tillståndssökande är främst forskare vid universitet eller högskola och läkare samt statliga utredningar. Ansökan som avser socialregister inges till socialstyrelsen eller Kungl. Maj:t. I övriga fall ges ansökan i regel in till den myndighet som handhar registret.

Någon delegering av beslutanderätten i ärenden av förevarande slag har inte skett. Utredningen anser det emellertid inte befogat att ärendena i varje särskilt fall prövas av Kungl. Maj :t. Beslutanderätten bör i stället kunna utövas av berörda centrala förvaltningsmyndigheter. Utredningen förordar en sådan omläggning.

Fråga om utlämnande bör enligt utredningen prövas av kriminalvårds­ styrelsen beträffande kriminalregistret och centralregistret, av socialsty­ relsen beträffande socialregistren, av kontrollstyrelsen beträffande kon­ trollstyrelsens straffregister samt av rikspolisstyrelsen beträffande de hos denna styrelse eller hos annan polismyndighet förda polisregistren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

17

att lämna uppgifter till registret åvilar främst domstolar och myndigheter inom kriminalvården.

I lagen om allmänt kriminalregister (KRL) finns särskilda bestämmel­ ser som reglerar rätten att få utdrag och andra uppgifter från registret. Rätt att få utdrag av registret har i lagen tillerkänts domstolar och vissa andra särskilt angivna myndigheter. I övrigt tordras Kungl. Maj :ts tillstånd för att utdrag skall få meddelas. Under vissa förutsättningar kan enskild person få utdrag som rör honom själv.

Hos rikspolisstyrelsen förs olika centrala polisregister för att bl. a. tjäna till upplysning om brott, för vilket någon har misstänkts, åtalats eller dömts. De grundläggande bestämmelserna om dessa register finns i lagen om polis­ register (PRL). Det mest omfattande av de centrala polisregistren är person­ registret. I detta skall i stort sett antecknas samma uppgifter som i det all­ männa kriminalregistret samt dessutom ett flertal andra uppgifter. Om skyldighet att lämna uppgifter till polisregister och om rätt att få utdrag av sådant finns särskilda bestämmelser, som i vissa delar skiljer sig från mot­ svarande föreskrifter angående kriminalregistret.

De arbetsmoment som i den brottsbeivrande verksamheten förekommer inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt inom kriminalvården berör ofta varandra i olika hänseenden. Det har därför varit naturligt att i rationa- liseringssyfte undersöka om inte datatekniken kunde komma till använd­ ning för vissa arbetsrutiner som är gemensamma eller likartade för olika myndigheter inom rättsväsendet. Mot denna bakgrund inrättades vid årsskif­ tet 1966/67 ett samarbetsorgan med uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga upp ett på datateknik baserat informationssystem för rättsväsen­ det. Samarbetsorganet består av representanter för bl. a. rikspolisstyrelsen, åklagar- och domstolsväsendet, kriminalvårdsstyrelsen, statskontoret och statistiska centralbyrån.

Under år 1967 utarbetade samarbetsorganet ett preliminärt systemförslag för användning av automatisk databehandling (ADR) i den egentliga verk­ samheten hos polis- och åklagarväsendet, domstolar och kriminalvården för bekämpande av brott. Under det fortsatta arbetet har systemförslaget vid­ gats att avse också andra områden inom rättsväsendet och administrationen. Huvudsyftet med projektet är att förenkla och förbättra informationsutbytet på och mellan alla nivåer inom olika grenar av rättsväsendet. Informations­ systemet — rättsväsendets informationssystem (RI) — kommer att bestå av ett stort antal delsystem. Den dataanläggning som sedan några år står till rikspolisstyrelsens förfogande skall användas för en del av systemen.

Av bl. a. arbetstekniska skäl avses RI bli uppbyggt i etapper. I den första etappen ingår enligt planeringen omläggning av det allmänna kriminalre­ gistret till ADR samt en teknisk samordning av detta register med det hos rikspolisstyrelsen förda personregistret. Enligt planerna skall samtidigt upp- giftslämnandet från domstolar och andra som är skyldiga att lämna uppgif­

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

19

uppgift om innehållet i en dom återges i en särskild blankett. Härigenom blir innehållet i de båda registren säkrare.

Genom att samtliga domar och slutliga beslut i brottmål avses skola sändas in till rikspolisstyrelsen efter den föreslagna tekniska samordningen av kri­ minalregistret och personregistret vinner man också den fördelen att re­ gistren med säkerhet tillförs uppgifter om samtliga de avgöranden som skall antecknas. Det nuvarande systemet innebär inte någon fullständig garanti för att uppgifter verkligen sänds in i alla de fall registerförfattningarna an­ ger. När det gäller möjligheterna att få information ur registren leder den maskinella behandlingen till ökad säkerhet genom de automatiska kon­ troller och spärrar mot obehörig åtkomst som kan utnyttjas. Vidare ökar möjligheterna att återvinna information. Utdrag kan framställas snabbare och andra uppgifter kan nås omedelbart utan tidsödande slagning i sökregis­ ter och akter. Även uppgiftslämnandet för statistikändamål förenklas.

Samordningen av kriminalregistret och personregistret leder till förenk­ lingar i flera avseenden. Uppgift om dom skall lämnas endast till en myndig­ het, rikspolisstyrelsen, som för båda registren. Dubbelregistreringen minskas genom att uppgifterna tas in i ett maskinellt person- och belastningsregister, som används som underlag för utdrag av båda registren. En gemensam or­ ganisation kan inrättas för dessa och kriminalvårdsstyrelsens avdelning för kriminalregistret kan upphöra.

Med hänsyn till de fördelar som den föreslagna samordningen rymmer anser jag att samarbetsorganets förslag bör genomföras. Såväl rationalise­ rings- som säkerhetssynpunkterna får anses ha blivit tillgodosedda i förslaget beträffande registren. De rationaliseringsvinster som kan göras i fråga om uppgiftslämnandet från domstolar och andra myndigheter är särskilt påtag­ liga med tanke på att saköreslängd, rättsstatistik och vissa meddelanden för andra brottsregister kan framställas på maskinell väg inom RI på grundval av domskopiorna. Från säkerhetssynpunkt framstår det givetvis som ange­ läget att det föreslagna systemet för person- och belastningsregistret blir föremål för noggranna prov, innan det sätts i drift.

Jag förordar alltså att rikspolisstyrelsen övertar ansvaret för kriminalre­ gistret från kriminalvårdsstyrelsen. Detta förutsätter att ordet ”kriminal­ vårdsstyrelsen” i 1, 6 och 13 §§ KRL byts ut mot ”rikspolisstyrelsen”.

1 § PRL innehåller en definition av vad som i lagen förstås med polisre­ gister. Denna definition kommer efter den föreslagna tekniska samord­ ningen att omfatta även kriminalregistret, om inte uttryckligt undantag för detta register görs i PRL. Som har framgått av det föregående avses att kriminalregistret även i fortsättningen skall regleras av kriminalregister­ lagen. Jag föreslår att till 1 § PRL fogas ett andra stycke av innehåll att som polisregister inte anses det allmänna kriminalregistret.

För databehandling av ordningsförelägganden, strafförelägganden, do­

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

21

teckningar om domar och beslut, som har meddelats under år 1945 eller se­ nare. Detta innebär att anteckningar i det nuvarande, manuellt förda kri­ minalregistret om domar och beslut, som har meddelats före år 1945, och om verkställighet av påföljd som har bestämts i sådan dom eller sådant be­ slut kvarstår i detta register och inte databehandlas. När kriminalregister­ utdrag framdeles kan framställas maskinellt, kommer således enligt sam- arbetsorganets förslag utdragen inte att innehålla några anteckningar be­ träffande domar eller beslut som har meddelats före år 1945. För de fall då sådana anteckningar förekommer i det manuellt förda registret och en­ ligt KRL:s bestämmelser skall tas med i registerutdrag föreslås, att i det maskinellt framställda utdraget görs en notering om att vissa anteckningar beträffande dom eller beslut som har meddelats före den 1 januari 1945 finns i kriminalregistret. Den myndighet som önskar få ett på detta sätt begränsat utdrag fullständigat med sådana anteckningar kan begära kom­ plettering av utdraget med uppgifterna i det nuvarande registret. Rekvisi- tionsberättigad myndighet föreslås kunna också från början begära fullstän­ digt utdrag av kriminalregistret. Utdrag till enskild person beträffande ho­ nom själv skall dock enligt förslaget alltid vara fullständigt.

Förslaget innebär sålunda att fullständigt utdrag till annan än enskild person kommer att expedieras bara på särskild begäran och att i övrigt en­ dast den information som finns lagrad i det maskinella systemet tas med i registerutdrag. En sådan ordning torde inte medföra någon olägenhet. Den föreslagna ordningen med en tidsgräns, den 1 januari 1945, medför på grund av gällande straffmyndighetsålder att fullständigt utdrag alltid kom­ mer att meddelas beträffande personer som är födda den 1 januari 1930 el­ ler senare. De uppgifter beträffande domar och beslut från tiden före den 1 januari 1945 som enligt samarbetsorganets förslag inte skall tas med i be­ gränsade utdrag torde i de flesta fall inte ha någon betydelse för den funk­ tion utdraget skall ha. Skulle det i visst fall anses vara av värde att ha till­ gång till uppgifter, som hänför sig till sådana domar eller beslut, finns all­ tid möjlighet att begära ett fullständigt utdrag. Sådana uppgifter kan emel­ lertid i många fall med fördel i stället inhämtas ur en äldre domstolsakt, i vilken ingår utdrag meddelat enligt nu gällande regler. På grund av bl. a. rehabiliteringsreglerna kommer också med tiden allt färre personer att vara belastade med anteckningar i det äldre registret.

Med hänsyn till de tidsvinster som den föreslagna förenklingen av kri- minalregisteromläggningen medför — enligt samarbetsorganet kan den to­ tala omläggningstiden beräknas minska med 25 % — anser jag mig böra godta förslaget att införa begränsade utdrag av det maskinella systemet för kriminalregister.

För förslagets genomförande krävs ändring i 10 § KRL som reglerar inne­ hållet i utdrag av registret till myndigheter. I paragrafens andra stycke bör göras ett tillägg av innehåll att anteckning om dom eller beslut, som har

23

obehöriga. Emellertid måste det samtidigt anses vara ett allmänt intresse att statliga och andra utredningar samt personer och institutioner, som bedriver vetenskaplig undersökning inom olika grenar av samhällslivet, vid behov kan få del av sådana uppgifter utan hinder av de sekretessbestäm­ melser som i övrigt gäller. Den nuvarande begränsningen av utlämningsrät- ten enligt 12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL till uppgifter och anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål torde från denna synpunkt vara för snäv. Det synes inte medföra några olägenheter eller fara för rättssäkerheten, om rätten utvidgas på sätt som utredningen har föreslagit. Härigenom når man också bättre överensstämmelse med mot­ svarande bestämmelse i lagen om socialregister. Jag anser därför att departe- mentsutredningens förslag i denna del bör godtas.

Jag tar härefter upp utredningens förslag att delegera beslutanderätten beträffande uppgifter och anteckningar i kriminalregistret och polisregist­ ren. Ansökningar om tillstånd att för vetenskapligt ändamål få del av sådana uppgifter eller anteckningar förekommer inte sällan. Under år 1969 prövades närmare 20 ansökningar av detta slag. Jag delar utredningens uppfattning att beslutanderätten i dessa frågor bör kunna utövas av veder­ börande centrala förvaltningsmyndighet. Det innebär att efter ett genom­ förande av förslaget att samordna kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister beslutanderätten i fråga om både kriminalregistret och polis­ registren, såväl de centrala som de regionala och lokala, skall tilläggas riks­ polisstyrelsen.

Den gällande lydelsen av 12 § KRL och 9 § PRL torde ge Kungl. Maj :t rätt att till rikspolisstyrelsen delegera rätten att besluta om utlämnande av uppgifter och anteckningar ur registren för vetenskapligt ändamål. Paragra­ ferna torde däremot inte tillåta Kungl. Maj :t att bemyndiga styrelsen att genom egna föreskrifter ange andra förutsättningar för beviljande av till­ stånd eller att vid utlämnandet göra andra nödvändiga förbehåll än dem som Kungl. Maj :t kan ha nämnt i bemyndigandet. Att rikspolisstyrelsen har så­ dan befogenhet kan vara av särskild betydelse när det gäller utlämnande från de lokala polisregistren. Bemyndigande av angivet slag bör därför kun­ na ges. Med hänvisning till vad nu har sagts bör de nämnda paragraferna i förevarande hänseende ändras så, att uppgifter och anteckningar får utläm­ nas i de fall och den ordning Konungen eller, efter Konungens bemyndigan­ de, rikspolisstyrelsen bestämmer.

Kungl. Maj :t bör i bemyndigandet lämna vissa föreskrifter om förutsätt­ ningarna för utlämnande av uppgifter och anteckningar för vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning. Tillstånd bör få meddelas endast om det skäligen kan antas att skada för enskild inte uppkommer. De kostnader som arbetet med att ta fram uppgifterna föranleder bör bestridas av sökan­ den. Vidare bör föreskrivas, att tillstånd skall förenas med förbehåll att de utlämnade uppgifterna och anteckningarna inte handhas och används på

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr

54 dr

1970

25

Bilaga 1

(Departementsutredningens förslag)

1) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 maj 1963 (nr 197)

om allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 22 maj 1963 om allmänt krimi­ nalregister skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12

§.

Till den----------------------- ------------ utdragen avse. För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller annan jäm-uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter tillförts registret, utlämnas i de fall och anteckningar, som tillförts re- och i den ordning Konungen be- gistret, utlämnas enligt bestämmelstämmer. ser som Konungen meddelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

27

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 20 februari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet R^egner, regeringsrådet M^artenius, justitierådet B^ernhard, justitierådet H^esser.

Enligt lagrådet den 16 februari 1970 tillhandakommet utdrag av proto­ koll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 9 januari 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till 1) lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalre­ gister, 2) lag om ändring i lagen (1965: 94-) om polisregister m. m.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av assessorn Bengt Karle.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström