Prop. 1970:54

('med förslag till lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalre\xad gister, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

1

Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalre­ gister, m. m.; given Stockholms slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riks­ dagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister, 2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att ansvaret för det allmänna kriminalregistret, som nu förs hos kriminalvårdsstyrelsen, flyttas över till rikspolisstyrelsen i samband med att registret samordnas i tekniskt hänseende med det hos riks­ polisstyrelsen förda s. k. personregistret. Samordningen ingår som ett led i uppbyggnaden av ett rättsväsendets informationssystem.

I anslutning därtill föreslås att anteckningar om domar meddelade före år 1945 endast på särskild begäran tas med i kriminalregisterutdrag till myn­ dighet.

Vidare föreslås vissa ändringar i de regler som gäller för utlämnande för vetenskapligt ändamål av anteckningar i kriminalregistret och polisregistren. 1

1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr

54

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

1) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1963: 197) om allmänt kriminal­

register1,

dels att i 1, 6 och 13 §§ ordet ”kriminalvårdsstyrelsen” skall bytas ut

mot ”rikspolisstyrelsen”,

dels att 10—12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10

I registerutdrag---------------------------

Har före utgången av tid som nu

sagts beträffande samma person

ånyo meddelats dom eller beslut,

som enligt 2 § skall antecknas i re­

gistret, skola båda anteckningarna

upptagas i registerutdrag, så länge

någondera jämlikt första stycket

skall medtagas. Förekomma flera

anteckningar, skall vad nu sagts äga

motsvarande tillämpning.

Skall med tillämpning av vad i

denna paragraf stadgas i utdraget ej

medtagas någon anteckning om på­

följd, skola ej heller medtagas öv­

riga anteckningar, som må förekom­

ma i registret. I utdrag till domstol

eller åklagare skall dock alltid med­

tagas anteckning om verkställd sin­

nesundersökning.

Bestämmelserna i-----------------------

1 Senaste lydelse av

1 § 1964: 549

6

§ — » —

13 § — »—

2 Senaste lydelse 1964: 549.

§-2

------ utom anstalt.

Har före utgången av tid som nu

sagts beträffande samma person

ånyo meddelats dom eller beslut,

som enligt 2 § skall antecknas i re­

gistret, skola båda anteckningarna

upptagas i registerutdrag, så länge

någondera jämlikt första stycket

skall medtagas. Förekomma flera

anteckningar, skall vad nu sagts äga

motsvarande tillämpning. Anteck­

ning om dom eller beslut, som med­

delats före den 1 januari 1945, eller

om verkställighet av påföljd som

bestämts i sådant avgörande med­

tages dock endast i den utsträck­

ning Konungen bestämmer, om ej

begäran om fullständigt utdrag har

gjorts.

Skall med tillämpning av vad i

denna paragraf stadgas i utdraget ej

medtagas någon anteckning om på­

följd, skola ej heller medtagas öv­

riga anteckningar, som må förekom­

ma i registret. I utdrag till domstol

eller åklagare skall dock alltid med­

tagas anteckning om verkställd sin­

nesundersökning eller rättspsykia­

trisk undersökning.

------------------ 6 §.

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11

§.*

I fråga------------------------------- -— fall medtagas.

3. Föreskriften i 10 § tredje styc- 3. Föreskrifterna i 10 § andra ket andra punkten skall ej gälla. stycket tredje punkten och tredje

stycket andra punkten skola ej gälla.

12

§.

Till den----------------------------------- utdragen avse. För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller därmed jäm-uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter tillförts registret, utlämnas i de fall och anteckningar, som tillförts re- och den ordning Konungen bestäm- gistret, utlämnas i de fall och den mer. ordning Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, rikspo­ lisstyrelsen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 9 §§ lagen (1965: 94) om polisregister m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Med polisregister------------------- ------ -------- i övrigt.

Som polisregister anses dock icke det allmänna kriminalregistret.

9 §•

Till den----------------------------------- uppgifterna avse. För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller därmed jäm-uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter tillförts polisregister, utlämnas i de och anteckningar, som tillförts po- fall och den ordning Konungen be- lisregister, utlämnas i de fall och stämmer. den ordning Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, rikspo­ lisstyrelsen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1964: 549. ■fl

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 54

4

Kungl. Maj ds proposition nr 5å år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

9 januari 1970.

Närvarande:

Statsministern

Palme , ministern för utrikes ärendena

Nilsson , statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i la­

gen om allmänt kriminalregister, m. m. och anför.

1. Inledning

Uppgifter om brott och påföljder för brott antecknas i flera register, som

förs av olika centrala och lokala myndigheter. En central brottsregi stre­

ring förekommer bl. a. i det allmänna kriminalregistret, som förs hos kri­

minalvårdsstyrelsen, i de polisregister som förs av rikspolisstyrelsen samt i

kontrollstyrelsens straffregister rörande fylleri och vissa andra brott. Dessa

register innehåller i väsentliga delar samma anteckningar, t. ex. uppgifter

om vissa domar i brottmål. I syfte att minska denna dubbelregistrering har

frågan om en samordning av vissa centrala register tagits upp vid flera till­

fällen. Frågan fick ny aktualitet när det blev möjligt att sköta den centrala

registreringen med hjälp av automatisk databehandling (ADB) av de upp­

gifter som skall registreras.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1966 inrättade då­

varande chefen för justitiedepartementet det s. k. samarbetsorganet för

ADB inom rättsväsendet med uppdrag att undersöka möjligheterna att sam­

ordna informationsbehandlingen inom rättsväsendet genom en fortgående

uppbyggnad av ett på ADB-teknik baserat informationssystem för rätts­

väsendet (riksdagsber. 1970: Ju 39). År 1967 lade samarbetsorganet fram

ett preliminärt förslag till ett delsystem i ett rättsväsendets informationssy­

stem (RI), avseende maskinell bearbetning av handlingar som upprättas i

olika faser av förfarandet vid beivrande av brott.

I systemförslaget ingår bl. a. ett den 13 oktober 1967 framlagt förslag att

domar i brottmål skall bearbetas maskinellt samt att kriminalregistret skall

läggas om för ADB och samordnas i tekniskt hänseende med rikspolissty­

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

5

relsens s. k. personregister, som är det mest omfattande av de centrala polis­ registren. Arbetet med omläggning av kriminalregistret till ADB påbörjades vid årsskiftet 1967/68 (se prop. 1968: 1 bil. 4 s. 28).

Den 6 november 1969 beslöt samarbetsorganet föreslå att omläggningen inte skulle avse samtliga anteckningar i det nuvarande kriminalregistret utan endast sådana som rörde domar och beslut, meddelade efter den 1 ja­ nuari 1945. En sådan begränsning av omläggningen skulle medföra att ma­ skinellt framställt utdrag av kriminalregistret inte alltid kunde bli fullstän­ digt.

I prop. 1968: 82 med förslag till bl. a. sådana ändringar i bestämmelserna om strafföreläggande att ADB-tekniken skall kunna utnyttjas inom detta område lämnas en närmare redogörelse för huvuddragen i det föreslagna systemet och för hur arbetet med planeringen för detta och övergången till ADB enligt förslaget är tänkt (prop. s. 50—52). En redogörelse härför finns också i prop. 1969: 26 med förslag rörande automatisk databehandling av dom i brottmål m. m. (prop. s. 18—22 och 40—42).

Departementsutredningen (riksdagsber. 1970: Ju 22) har i en den 28 mars 1966 dagtecknad promemoria (nr 60) föreslagit, att beslutanderätten i ären­ den angående tillstånd att för vetenskaplig undersökning ta del av uppgifter och anteckningar i bl. a. kriminalregistret och polisregistren skall delegeras till vederbörande centrala förvaltningsmyndighet. I samband därmed har ut­ redningen föreslagit att uppgifter och anteckningar i dessa register skall få utlämnas också för undersökning som är jämförlig med vetenskaplig. Utred­ ningens förslag till de lagändringar som genomförandet av detta förslag för­ utsätter torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Yttranden över departementsutredningens förslag har efter remiss avgetts av rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och kontroll­ styrelsen.

Jag anhåller att nu få ta upp samarbetsorganets förslag till samordning av kriminalregistret och personregistret samt till förenkling av kriminalregister- omläggningen ävensom departementsutredningens nyssnämnda förslag. 2

2. Gällande ordning

2.1 Kriminalregistret

Enligt 1 § lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister (KRL, senast ändrad 1968: 80) skall hos kriminalvårdsstyrelsen finnas ett allmänt krimi­ nalregister. KRL innehåller i övrigt föreskrifter om vad registret skall inne­ hålla (2—7 §§), om vem som kan få utdrag av registret (8, 9, 12 och 13 §§) och om vilka uppgifter som för olika fall skall tas med i utdrag av registret (10 och 11 §§).

6

Beträffande innehållet i 2—7 §§ KRL torde i detta sammanhang inte be­ höva nämnas mer än att den ledande synpunkten vid utformningen av dessa bestämmelser har varit att kriminalregistret i princip bör innehålla endast sådana uppgifter om ådömda brottspåföljder som är nödvändiga för en rätt tillämpning av straffrättens regler om återfall, konkurrens och förverkande av anstånd samt för bedömande om viss påföljd lagligen får tillämpas (se prop. 1963: 39 s. 19).

I 8 § och 12 § första stycket KRL anges vilka svenska myndigheter som har rätt att få utdrag av registret. Vissa myndigheter, bl. a. domstolar och åklagare, har oinskränkt rätt att få utdrag. Åt andra myndigheter kan Kungl. Maj :t ge rekvisitionsrätt för visst slag av ärenden eller för särskilt fall. 13 § KRL innehåller bestämmelser om utländsk myndighets möjligheter att få utdrag av kriminalregistret.

Enligt 9 § KRL får på begäran av enskild person utdrag av kriminalregist­ ret beträffande honom lämnas, om Kungl. Maj :t har medgett att utdrag av registret får utlämnas för visst ändamål och den enskilde styrker att utdra­ get är avsett för sådant ändamål. Utdrag får också lämnas om den enskilde styrker att hans rätt är beroende av upplysning ur registret och Kungl. Maj :t har gett tillstånd till att utdrag lämnas.

I kungörelsen (1963: 199) angående utfärdande i vissa fall av utdrag ur allmänna kriminalregistret har Kungl. Maj :t meddelat bestämmelser om att utdrag av registret under vissa förutsättningar får lämnas till enskild person som har för avsikt att resa in, vistas, arbeta eller bosätta sig i annan stat.

10 och 11 §§ KRL innehåller bestämmelser om att registeranteckningar efter viss tid inte skall tas med i utdrag av registret. Innehållet i dessa regler om s. k. rehabilitering är i huvudsak följande. Enligt 10 § skall i utdrag som har meddelats på framställning av svensk myndighet inte tas med anteck­ ning om villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård eller anstånd med verkställighet av förvandlingsstraff, sedan tio år har förflutit från domen eller beslutet. Inte heller skall anteckning om fängelse, ungdoms­ fängelse eller internering tas med, sedan tio år har förflutit från frigivning eller övergång till vård utom anstalt. Visst undantag från dessa regler före­ ligger när det före utgången av rehabiliteringstiden beträffande samma per­ son ånyo har meddelats dom eller beslut som skall antecknas i registret. I

11 § föreskrivs att bestämmelserna i 10 § skall med vissa avvikelser äga mot­ svarande tillämpning i fråga om utdrag till enskild person. Bl. a. skall be­ träffande anteckning om fängelse i högst ett år, villkorlig dom, skyddstill­ syn, ungdomsfängelse eller anstånd med verkställighet av förvandlingsstraff gälla en rehabiliteringstid av fem år i stället för tio år. Vidare gäller att an­ teckning om påföljd som har ådömts endast för gärning som någon har be­ gått innan han har fyllt 18 år inte skall tas med.

Enligt 12 § andra stycket KRL får uppgifter och anteckningar, som har tillförts registret, lämnas ut för vetenskapligt ändamål i de fall och i den ordning som Kungl. Maj :t bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

7

Med stöd av bemyndigande i KRL har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelsen (1963: 198) med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om all­ mänt kriminalregister (senast ändrad 1969:595). Kungörelsen innehåller främst regler om olika myndigheters skyldighet att lämna uppgifter till registret samt om rekvisition av registerutdrag.

Vissa bestämmelser om kriminalregistret finns också i kungörelsen (1968: 155) om skyldighet att inhämta utdrag av allmänna kriminalre­ gistret.

2.2 Polisregister

De grundläggande föreskrifterna om polisregister finns i lagen (1965: 94) om polisregister m. m. (PRL, senast ändrad 1968: 706). Enligt 1 § PRL omfattar lagen register som förs hos rikspolisstyrelsen eller annan polis­ myndighet för att tjäna till upplysning om brott, för vilket någon har miss­ tänkts, åtalats eller dömts, eller upplysning om någons vandel i övrigt. Rikspolisstyrelsens polisregister brukar betecknas som centrala register, medan polisregister hos annan polismyndighet är antingen regionalt eller lokalt register.

PRL innehåller huvudsakligen regler om vem som har rätt att få del av innehållet i polisregister och i vilken utsträckning upplysning får meddelas ur sådant register. I 9 § finns regler motsvarande föreskrifterna i 12 § KRL. För vetenskapligt ändamål får alltså uppgift och anteckning, som har tillförts polisregister, utlämnas i de fall och i den ordning som Kungl. Maj :t bestämmer.

Polisregisterkungörelsen (1969: 38, ändrad 1969: 319) innehåller bestäm­ melser om bl. a. vilka uppgifter som får finnas i polisregister hos rikspolis­ styrelsen, om skyldighet att lämna uppgift till sådant register och om rätt för vissa myndigheter och enskilda att erhålla uppgift från polisregister.

Det mest omfattande av de hos rikspolisstyrelsen förda registren är per­ sonregistret. Detta består av namnregister och personnummerregister med tillhörande akter. Det innehåller beträffande varje registrerad person an­ teckningar om vilka uppgifter som har inrapporterats till rikspolisstyrelsen rörande bl. a. misstankar om brott, påföljder som har ådömts den registre­ rade samt verkställighet av sådana påföljder.

2.3 Vissa andra register

Enligt 1 § kungörelsen (1955: 513) om särskilt straffregister rörande fylleri och vissa andra brott (senast ändrad 1969:510) skall kontrollstyrelsen föra register över vissa uppgifter som enligt särskilda författningar skall tillhandahållas styrelsen. Föreskrifter i sistnämnda hänseende finns f. n. endast i kungörelsen (1955:512) an­

ya

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

8

gående skyldighet för domstolar m. fl. att meddela vissa uppgifter till kon­

trollstyrelsen. Denna kungörelse innehåller bl. a. bestämmelser om skyldig­

het för domstol att sända uppgift till kontrollstyrelsen, när någon har dömts

för vissa brott, såsom fylleri, olovlig försäljning av rusdrycker och ratt­

fylleri.

Utdrag av kontrollstyrelsens straffregister skall enligt förstnämnda kungö­

relse meddelas på framställning av vissa angivna myndigheter. Föreskrif­

ter ges också om vilka uppgifter som skall tas med i olika utdrag. I vidare

mån än som angetts i kungörelsen får uppgifter och anteckningar inte ut­

lämnas från registret.

I lagen (1936:56) om socialregister föreskrivs att det i varje

kommun skall föras ett register (socialregister) över hjälpverksamheten

inom kommunen. Sådant register förs av socialnämnden eller annat kom­

munalt organ som kommunen utser därtill. I socialregister skall antecknas

bl. a. de personer som erhåller understöd eller annan hjälp genom kommu­

nens organ.

Vissa myndigheter, bolag, kassor in. fl. har enligt lagen rätt att få för

sin verksamhet nödvändiga uppgifter från registret. Kungl. Maj:t eller

myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer kan enligt 7 § andra stycket för

särskilt fall medge att uppgifter från socialregister lämnas ut till enskild

person för vetenskaplig eller annan jämförlig forskning.

Vid kriminalvårdsstyrelsen förs ett centralt klientelregister, kallat kri­

minalvårdsstyrelsens centralregister, samt ett skydds-

tillsynsregister.

Centralregistret innehåller uppgifter om personer som har ådömts på­

följd, innebärande frihetsberövande inom kriminalvårdens ram, och om

verkställighet av sådan påföljd. I skyddstillsynsregistret antecknas vissa

uppgifter om dem som har ådömts skyddstillsyn.

Någon särskild författning beträffande dessa register finns inte. Enligt

Kungl. brev den 1 juni 1945 äger kriminalvårdsstyrelsen i den mån och

i den omfattning styrelsen finner lämpligt tillhandahålla bl. a. domstolar

och andra myndigheter uppgifter och anteckningar som tillhör central­

registret eller skyddstillsynsregistret.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

2.4 Sekretesslagen

Enligt 2 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen anses som allmän handling

bl. a. register, diarier och journaler, sedan de har färdigställts för anteck­

ning eller införing.

Lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar (sekretesslagen) innehåller i 11, 12 och 14 §§ föreskrifter om

vissa register, i vilka antecknas bl. a. uppgifter om brott och verkställighet

av påföljd för brott.

9

Enligt 11 § första stycket sekretesslagen får uppgifter och anteckningar, vilka har tillförts register som avses i KRL eller PRL, inte lämnas ut i an­ nat fall eller i annan ordning än som sägs i dessa lagar. Enligt andra styc­ ket i samma paragraf får utslag eller underrättelse beträffande straff, som har ådömts svensk medborgare i utlandet och som har överlämnats till svensk myndighet enligt överenskommelse med främmande makt, jämte anteckningar om sådana straff inte lämnas ut i annat fall eller i annan ord­ ning än Kungl. Maj :t bestämmer. Detsamma gäller enligt paragrafens tredje stycke i fråga om bl. a. uppgifter och anteckningar i kontrollstyrel­ sens särskilda straffregister rörande fylleri och vissa andra brott.

I 12 § fjärde stycket samma lag föreskrivs att uppgifter och anteckningar, som har tillförts kriminalvårdsstyrelsens centralregister eller skyddstillsyns- register inte får lämnas ut i annat fall eller i annan ordning än Kungl. Maj :t bestämmer.

Uppgifter och anteckningar, som tillhör de i kommunerna förda social­ registren, får enligt 14 § fjärde stycket sekretesslagen inte lämnas ut i vi­ dare mån än som följer av lagen om socialregister.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

3. Tidigare behandling av samordningsfrågan m. m.

3.1 Proposition 1963: 39

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet år 1956 en särskild utredningsman att se över brotts- registreringen. Utredningsmannen1 avgav i december 1960 betänkandet ”Den allmänna brottsregistreringen” (SOU 1961: 11). I betänkandet tog utred­ ningsmannen upp bl. a. frågan om en samordning mellan allmänna straff­ registret, som vid denna tid fördes hos dåvarande fångvårdsstyrelsen, och de centrala polisregistren, som fördes hos statens kriminaltekniska anstalt. Efter en redogörelse för den tidigare behandlingen av denna samordnings­ fråga uttalade utredningsmannen för egen del sammanfattningsvis följande. De invändningar av principiell art som tidigare hade gjorts mot en samord­ ning bortföll, sedan undersökningar hade visat att registren även vid en ge­ nomförd samordning utan olägenhet kunde hållas åtskilda. Ett gemensamt uppgiftslämnande till de samordnade registren ledde till ökad säkerhet i fråga om innehållet i polisregistren. En samordning måste vidare anses ligga i linje med rationaliseringssträvandena inom förvaltningen. Det förhållandet att registrens biträdespersonal ställdes under gemensam ledning borde öka möjligheterna för framtiden att effektivisera registerverksamheten. En sam­ ordning av straffregistret med de centrala polisregistren skulle innebära så­ dana fördelar att den borde genomföras, fastän den ekonomiska vinningen

1 Hovrättspresidenten Maths Heuman.

10

av samordningen inte kunde anses särskilt stor. Om en rikspolisorganisation eller därmed jämförlig central polisledning skulle komma att inrättas, borde man överväga att överföra straffregistret dit.

På nu anförda skäl föreslog utredningsmannen en teknisk samordning av det allmänna straffregistret och de centrala polisregistren. Enligt förslaget skulle registren fortfarande hållas åtskilda, men straffregistret skulle liksom de centrala polisregistren föras hos statens kriminaltekniska anstalt.

Utredningsmannens förslag remissbehandlades. Förslaget om en samord­ ning av straffregistret och de centrala polisregistren tillstyrktes av bl. a. riksåklagaren, hovrätten för Nedre Norrland, överståthållarämbetet, polis- kammaren i Stockholm och statsåklagaren i Göteborg. Andra remissinstan­ ser ställde sig kritiska till förslaget. Fångvårdsstyrelsen hade inget att erinra mot en samordning men uttalade vissa farhågor för att en överflyttning av straffregistret till statens kriminaltekniska anstalt kunde inverka menligt på möjligheterna att förvärva juridiskt utbildad personal för handläggning av registerärenden.

I prop. 1962: 148 angående statens övertagande av huvudmannaskapet för polisväsendet in. m. föreslog Kungl. Maj :t att bl. a. de funktioner som i fråga om registrering utövades av statens kriminaltekniska anstalt skulle överföras till rikspolisstyrelsen. Riksdagen godtog Kungl. Maj :ts förslag.

I prop. 1963: 39 med förslag till lag om allmänt kriminalregister m. m. tog dåvarande chefen för justitiedepartementet med anledning av förslaget i 1961 års betänkande upp frågan om en samordning av straffregistret och de centrala polisregistren (s. 19). Departementschefen erinrade om att man i 1962 års proposition inte hade tagit ställning till frågan om det allmänna straffregistret borde överföras till den blivande rikspolisstyrelsen. Denna fråga borde enligt departementschefens åsikt inte heller aktualiseras i då­ varande läge. Ett sådant överförande, som skulle innebära mycket begrän­ sade fördelar, borde inte övervägas förrän ytterligare klarhet hade vunnits om den nya polisorganisationens och den centrala polisregistreringens ut­ formning. Det var enligt departementschefen inte tillrådligt att utöka det omfattande arbete, som polisväsendets förstatligande medförde, med de problem som var förenade med en överflyttning av straffregistret. Tills vida­ re borde därför fångvårdsstyrelsen, som förfogade över nödvändiga personal- och lokalresurser, handha den allmänna kriminalitetsregistreringen. Depar­ tementschefen uttalade slutligen, att detta givetvis inte uteslöt att uppgifts- lämnandet till kriminal- och polisregistren samordnades, om så skulle visa sig lämpligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

3.2 Statsverkspropositionerna 1966—1969

I 1966 års statsverksproposition uttalade dåvarande chefen för justitiede­ partementet (prop. 1966: 1 bil. 4 s. 24) att vissa databehandlingssystem,

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

It

som planerades av rikspolisstyrelsen och statskontoret i fråga om verksam­ heten vid styrelsens registratur, i hög grad var ägnade att rationalisera och effektivisera arbetet vid registraturet. Databehandlingsteknik borde därför användas på dessa områden. Departementschefen föreslog, att en datamaskin ställdes till rikspolisstyrelsens förfogande genom ett reservationsanslag av 5,5 milj. kr. och att medel beviljades för förstärkning av personalen vid re­ gistraturet och för en särskild driftsorganisation.

På hemställan av statsutskottet beviljade riksdagen de begärda anslagen för budgetåret 1966/67 (SU 2, rskr 2). En datamaskin ställdes senare till rikspolisstyrelsens förfogande.

I 1967 års statsverksproposition (prop. 1967: 1 bil. 4 s. 34) beräknades medel för budgetåret 1967/68 för utbyggnad av en dataavdelning inom riks­ polisstyrelsen för sådan förstärkning av styrelsens registratur att arbetet med omläggning av bl. a. där förda brottsregister till ADB kunde genomföras utan dröjsmål. För komplettering och utbyggnad av styrelsens datamaskin­ anläggning begärdes 1,5 milj. kr. De begärda medlen beviljades av riksdagen (SU 2, rskr 2).

Sedan samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet i oktober 1967 hade föreslagit en teknisk samordning av det allmänna kriminalregistret med rikspolisstyrelsens centrala polisregister, medgav Kungl. Maj :t på gemensam framställning av rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen i beslut den 1 december 1967 att vissa anslagsöverskridanden fick göras under budget­ året 1967/68 för extra arbetshjälp i samband med omläggning av kriminal­ registret och dess samordning med de centrala polisregistren samt för an­ skaffning av viss kontorsutrustning med anledning av samordningen.

Under erinran om detta beslut beräknade dåvarande chefen för justitie­ departementet i 1968 års statsverksproposition (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 28 och 31) medel för omläggningen av registren under budgetåret 1968/69. Departe­ mentschefen förordade att rikspolisstyrelsen bemyndigades att lägga ut en beställning på en massminneenhet för 850 000 kr., avsedd att möta de krav på ökad kapacitet hos styrelsens datamaskinanläggning som skulle komma att ställas, om samarbetsorganets förslag att föra över kriminalregisterupp­ gifterna till styrelsen genomfördes. Vid behandlingen av kriminalvårdssty­ relsens anslagsyrkanden uttalade departementschefen (s. 70), att en första etapp på vägen mot ett informationssystem för rättsväsendet hade inletts genom att det allmänna kriminalregistret höll på att läggas om för maskinell databehandling och samordnas med de centrala polisregistren. Han förut­ skickade vidare att kriminalvårdsstyrelsens centralregister och vissa andra registreringsrutiner skulle läggas om i en senare etapp.

I överensstämmelse med vad statsutskottet hade hemställt beviljade riks­ dagen begärda medel för budgetåret 1968/69 (SU 2, rskr 2).

I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 4 s. 17) beräknade dåvarande chefen för justitiedepartementet medel för den personal som

12

under budgetåret 1969/70 kunde komma att behövas för bearbetning av

strafförelägganden och domar i brottmål samt för drift av polis- och krimi­

nalregistren med hjälp av ADB. I samband med behandlingen av kriminal­

vårdsstyrelsens anslagsyrkanden yttrade departementschefen (s. 63) bl. a.,

att det allmänna kriminalregistret skulle föras över från kriminalvårdssty­

relsens till rikspolisstyrelsens förvaltning, så snart registret hade lagts om

för ADB. Medel till registrets personal beräknades dock tills vidare under

kriminalvårdsstyrelsens anslag.

Riksdagen beviljade på hemställan av statsutskottet begärda anslag för

budgetåret 1969/70 (SU 2, rskr 2).

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

3.3

Planeringen för RI

Samarbetsorganets planering för processrutinerna i RI och övergången till

ADB avses ske i följande utredningsetapper:

1. Omläggning av det allmänna kriminalregistret för ADB och en teknisk

samordning av detta register med rikspolisstyrelsens personregister.

2. Databehandling av alla brottmålsdomar för saköreslängd samt process-

och reaktionsstatistik. Maskinellt framställda meddelanden om brott och på­

följder till andra myndigheter.

3. Anpassning av handläggningsrutinerna för strafföreläggande för ADB.

4. Anpassning av klientelrutinerna inom kriminalvården för ADB.

5. Fortsatt teknisk samordning av brottsregister.

6. Kriminalitetsprognoser.

7. Viss verksamhetsstatistik för programbudgetering m. m.

8. Anpassning av bouppteckningsrutinerna för ADB.

9. Databehandling av lagtext och rättspraxis.

10. Anpassning av handläggningsrutinerna beträffande utlänningsärenden

för ADB.

11. Databehandling av stämningsansökan.

12. System för passärenden.

13. Anpassning av handläggningsrutinerna beträffande betalningsföreläg­

gande m. m. för ADB.

En försöksverksamhet med utskrift av dom i brottmål på blankett tog sin

början den 1 juni 1969 vid vissa underrätter. ADB-rutiner för domar i brott­

mål beräknas vara i bruk i hela landet någon gång under år 1970. I oktober

1969 togs en ADB-rutin för strafföreläggande i bruk på försök i vissa åkla-

gardistrikt. Den beräknas omfatta hela landet den 1 april 1970. Systemen

för ordningsföreläggande, strafföreläggande och domar i brottmål samordnas

enligt nuvarande planer den 1 oktober 1970. Då skall meddelanden för krono­

fogdemyndigheter och andra brottsregisterförande myndigheter än rikspolis­

styrelsen eller kriminalvårdsstyrelsen framställas maskinellt. Uppgifter för

kontrollstyrelsens register och körkortsregistren sparas därvid på maskin-

Kungl. Maj:is proposition nr 54 år 1970

13

läsbart medium för att underlätta en framtida uppbyggnad av ADB-system för dessa register. Rikspolisstyrelsens personregister började, liksom det all­ männa kriminalregistret, att läggas om för ADB vid årsskiftet 1967/68. De båda registren beräknas under hösten 1970 vara överförda till maskinläsbart medium och inlagda i ADB-system. Avsikten är att detta system skall inte­ greras med system för databehandling av ordningsföreläggande, strafföreläg­ gande och domar i brottmål. Arbetet med vissa andra utredningsetapper har påbörjats.

4. Samarbetsorganets förslag

4.1 Samordning av det allmänna kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister

Samarbetsorganet erinrar om att frågan om en samordning mellan det all­ männa straffregistret hos förutvarande fångvårdsstyrelsen och statens kri­ minaltekniska anstalts register har övervägts tidigare och att en av de väsent­ ligaste invändningarna som man därvid hade mot en samordning var att re­ gistren inte med säkerhet kunde hållas åtskilda. En annan invändning var att garantier inte kunde skapas för undvikande av misstag vid straffregist­ rets förande och användande, om det skulle föras över till kriminaltekniska anstaltens register och samordnas med detta.

Enligt samarbetsorganets mening har frågan om möjligheterna att sam­ ordna registren och ändå ha garantier för att de kan föras och användas utan anmärkningar kommit i ett annat läge genom ADB-tekniken och det system som har föreslagits för RI. Särskilt framhålls att registren genom den före­ slagna maskinella databehandlingen kan föras och användas med avsevärt större säkerhet än som är möjligt med nuvarande ordning. Samarbetsorga­ net anser det visserligen vara möjligt att låta kriminalvårdsstyrelsen svara för kriminalregistret även i RI men framhåller, att en sådan lösning skulle medföra högre kostnader än om registret förläggs till rikspolisstyrelsen. En samordning förenklar också uppgiftslämnandet och ger möjligheter till en bättre kontroll av inkommande uppgifter genom att en större enhet kan sät­ tas upp gemensamt för kriminalregistret och polisregistren.

Samarbetsorganet föreslår därför att kriminalregistret samordnas i tek­ niskt avseende med rikspolisstyrelsens personregister. Huvudmannaskapet för kriminalregistret bör vid lämplig tidpunkt föras över till rikspolisstyrel­ sen. Kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister bör emellertid alltjämt hållas åtskilda och inte ändras till sin omfattning. Inte heller bör någon ändring göras i föreskrifterna om vilka uppgifter som får lämnas ut ur registren eller vilka myndigheter som äger få utdrag. Samarbetsorganets förslag påverkar däremot reglerna om domstolarnas och andra myndigheters uppgiftsskyldighet till registren och bestämmelserna om rekvisition av regis­ terutdrag.

14

Den tekniska samordningen av registren innebär i korthet att de i regist­

ren ingående uppgifterna lagras på maskinell väg i ett person- och belast­

ningsregister (PBR). Registret skall läggas upp på ett s. k. massminne och

kommer att bearbetas dagligen. Det skall innehålla uppgifter om personalia

(personnummer, namn in. m.), belastningar (dom, godkänt strafföreläggan­

de, åtalsunderlåtelse in. m.) och misstankar om brott (utfärdat strafföreläg­

gande, brottsutredning som ännu ej avslutats m. m.).

En i PBR registrerad person kan alltid nås via personnnuniret. Om detta

inte är känt, finns också möjlighet att söka i registret med hjälp av namn

eller födelsetid.

De uppgifter om belastningar som avses förekomma i PBR ingår i per­

sonregistret. De uppgifter som dessutom ingår i kriminalregistret blir före­

mål för en särskild ”märkning”, som utförs på maskinell väg. Härigenom

förhindras sammanblandning av kriminalregistret och personregistret.

Med hjälp av PBR skall enligt samarbetsorganets förslag på maskinell väg

framställas bl. a. meddelanden och utdrag av kriminalregistret enligt KRL

och underlag för utdrag av eller upplysning om innehållet i personregistret

enligt bestämmelserna i PRL och polisregisterkungörelsen samt underlag för

andra maskinella rutiner inom Rl.

Av kriminalregisterutdragen skall enligt förslaget endast utdrag till enskild

person undertecknas. Blanketternas förtryck, distributionsformen och de

kontrollåtgärder som byggs in i förfarandet anses garantera utdragens och

meddelandenas riktighet och legalitet.

4.2 Förenkling av kriminalregisteromläggningen

Det har visat sig att arbetet med att lägga om det allmänna kriminal-

registret och rikspolisstyrelsens personregister har tagit längre tid än sam-

arbetsorganet ursprungligen hade anledning att räkna med.

Kodningsarbetet för omläggning av kriminalregistret till ADB omfattar

i ett första skede personer födda 1930 och senare. Häri ingår sålunda, med

hänsyn till att straffmyndighetsåldern är 15 år, domar avkunnade 1945

eller senare. Domar avkunnade 1944 eller tidigare kommer att vara mer än

25 år gamla, när maskinella rutiner för kriminalregister kan tas i bruk.

Flera av dessa domar är så komplicerade att de kan föras in i systemet

bara efter vissa justeringar av programmen. I de äldre domarna ingår bl. a.

brott mot författningar som inte gäller längre, t. ex. vissa kristidsförfatt-

ningar.

Samarbetsorganet har därför den 6 november 1969 beslutat föreslå, att

omläggningen av kriminalregistret till ADB begränsas till uppgifter som

hänför sig till domar avkunnade under 1945 eller senare. När utdrag med­

delas till annan än enskild, skall enligt förslaget för äldre domar anges

bara den dömdes personnummer och uppgift om att dom (ar) före 1945

finns registrerad (e). En sådan anteckning skall göras även för det fall att

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

15

straffet har till fullo verkställts först under 1945 eller senare. Begränsas omläggningen på detta sätt beräknas den totala omläggningstiden kunna minskas med tio veckor.

Förslaget innebär att två slag av utdrag skall kunna framställas, när det maskinella systemet för kriminalregistret tas i bruk. Ett begränsat utdrag skall innehålla den information som efter omläggningen finns lagrad i det maskinella systemet. Sådant utdrag skall lämnas till annan än enskild, om inte fullständigt utdrag särskilt begärs. Ett fullständigt utdrag skall bestå av det maskinellt framställda utdraget, kompletterat med uppgifter ur handlingarna i det nuvarande registret. Fullständigt utdrag skall expe­ dieras dels till myndighet som särskilt begär det, dels till enskild person.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

5. Departementsutredningens förslag

I promemoria den 28 mars 1966 har departementsutredningen behandlat frågan om beslutanderätten i ärenden om tillstånd att för kriminologisk eller annan vetenskaplig forskning eller för annat därmed jämställt ända­ mål ta del av uppgifter och anteckningar i allmänna kriminalregistret, kriminalvårdsstyrelsens centralregister, kontrollstyrelsens straffregister, de inom kommunerna förda socialregistren samt de av rikspolisstyrelsen eller av annan polismyndighet förda polisregistren.

Utredningen framhåller, att ansökningar om tillstånd att för vetenskap­ lig eller därmed jämförlig undersökning erhålla utdrag ur något av de nämn­ da registren förekommer ganska ofta. Kungl. Maj :t äger i sådana fall be­ sluta om utlämnande av de begärda uppgifterna eller anteckningarna. Be­ träffande kriminalregistret och polisregistren är Kungl. Maj :ts rätt i detta hänseende dock begränsad till att gälla sådana uppgifter och anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål (12 § andra stycket KRL resp. 9 § andra stycket PRL). Tillståndssökande är främst forskare vid universitet eller högskola och läkare samt statliga utredningar. Ansökan som avser socialregister inges till socialstyrelsen eller Kungl. Maj:t. I övriga fall ges ansökan i regel in till den myndighet som handhar registret.

Någon delegering av beslutanderätten i ärenden av förevarande slag har inte skett. Utredningen anser det emellertid inte befogat att ärendena i varje särskilt fall prövas av Kungl. Maj :t. Beslutanderätten bör i stället kunna utövas av berörda centrala förvaltningsmyndigheter. Utredningen förordar en sådan omläggning.

Fråga om utlämnande bör enligt utredningen prövas av kriminalvårds­ styrelsen beträffande kriminalregistret och centralregistret, av socialsty­ relsen beträffande socialregistren, av kontrollstyrelsen beträffande kon­ trollstyrelsens straffregister samt av rikspolisstyrelsen beträffande de hos denna styrelse eller hos annan polismyndighet förda polisregistren.

16

Myndighet till vilken beslutanderätten delegeras bör enligt utredningen

förena tillstånd med de förbehåll — exempelvis i fråga om gjorda anteck­

ningars förvaring, eventuellt återgivande av anteckning i tal eller skrift etc.

— som är nödvändiga för att hindra att uppgifterna blir kända för obe­

höriga. Utredningen tillägger att den som bryter mot sådant förbehåll torde

kunna straffas enligt 41 § sekretesslagen, jämförd med 11, 12 eller 14 §

samma lag.

Kungl. Maj :ts bemyndiganden bör enligt utredningen meddelas i en ge­

mensam kungörelse. I samband därmed bör kungörelsen om kontrollstyrel­

sens straffregister kompletteras med en erinran om att särskilda föreskrif­

ter har meddelats om utlämnande av uppgifter och anteckningar för veten­

skaplig eller annan jämförlig undersökning.

Utredningen erinrar om att beslut av myndighet att avslå ansökan om

utbekommande av allmän handling enligt 2 kap. 10 och 11 §§ tryckfrihets­

förordningen kan överklagas hos Kungl. Maj :t i vederbörande statsdeparte-

ment.

Enligt utredningen bör anteckningar och uppgifter i kriminalregistret

och polisregistren kunna utlämnas inte bara -—• som f. n. — för vetenskap­

ligt ändamål utan också för undersökning som är jämförlig med veten­

skaplig undersökning. Härigenom skulle man nå överensstämmelse med

vad som gäller i fråga om t. ex. socialregistren. Förslaget förutsätter att

12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL ändras.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har rikspolisstyrelsen,

socialstyrelsen och kontrollstyrelsen lämnat det utan erinran. Kriminal­

vårdsstyrelsen har förutsatt, att av styrelsen lämnade tillstånd kan förenas

med förbehåll som kan krävas för att störningar inte skall uppstå i det

löpande arbetet. Enligt styrelsens mening bör det därför kunna föreskrivas,

att begärda uppgifter lämnas endast i den omfattning arbetsförhållandena

medger och tillhandahållas bara av de tjänstemän som styrelsen bestäm­

mer. Vidare bör kunna föreskrivas att kostnader som föranleds av arbetet

att tillhandahålla uppgifterna skall bestridas av den som har begärt dem. 6

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

6. Departementschefen

6.1 Samordningsfrågan

I det allmänna kriminalregistret, som förs hos kriminalvårdsstyrelsen,

antecknas uppgifter om vissa för brott dömda personer, bl. a. vissa upp­

gifter om ådömd påföljd, det eller de brott som har föranlett påföljden

samt verkställighetsåtgärder. Denna registrering är i främsta rummet av­

sedd att göra det möjligt för domstolar och andra myndigheter att rätt till-

lämpa de straffrättsliga reglerna om återfall och konkurrens. Skyldighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

17

att lämna uppgifter till registret åvilar främst domstolar och myndigheter inom kriminalvården.

I lagen om allmänt kriminalregister (KRL) finns särskilda bestämmel­ ser som reglerar rätten att få utdrag och andra uppgifter från registret. Rätt att få utdrag av registret har i lagen tillerkänts domstolar och vissa andra särskilt angivna myndigheter. I övrigt tordras Kungl. Maj :ts tillstånd för att utdrag skall få meddelas. Under vissa förutsättningar kan enskild person få utdrag som rör honom själv.

Hos rikspolisstyrelsen förs olika centrala polisregister för att bl. a. tjäna till upplysning om brott, för vilket någon har misstänkts, åtalats eller dömts. De grundläggande bestämmelserna om dessa register finns i lagen om polis­ register (PRL). Det mest omfattande av de centrala polisregistren är person­ registret. I detta skall i stort sett antecknas samma uppgifter som i det all­ männa kriminalregistret samt dessutom ett flertal andra uppgifter. Om skyldighet att lämna uppgifter till polisregister och om rätt att få utdrag av sådant finns särskilda bestämmelser, som i vissa delar skiljer sig från mot­ svarande föreskrifter angående kriminalregistret.

De arbetsmoment som i den brottsbeivrande verksamheten förekommer inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt inom kriminalvården berör ofta varandra i olika hänseenden. Det har därför varit naturligt att i rationa- liseringssyfte undersöka om inte datatekniken kunde komma till använd­ ning för vissa arbetsrutiner som är gemensamma eller likartade för olika myndigheter inom rättsväsendet. Mot denna bakgrund inrättades vid årsskif­ tet 1966/67 ett samarbetsorgan med uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga upp ett på datateknik baserat informationssystem för rättsväsen­ det. Samarbetsorganet består av representanter för bl. a. rikspolisstyrelsen, åklagar- och domstolsväsendet, kriminalvårdsstyrelsen, statskontoret och statistiska centralbyrån.

Under år 1967 utarbetade samarbetsorganet ett preliminärt systemförslag för användning av automatisk databehandling (ADR) i den egentliga verk­ samheten hos polis- och åklagarväsendet, domstolar och kriminalvården för bekämpande av brott. Under det fortsatta arbetet har systemförslaget vid­ gats att avse också andra områden inom rättsväsendet och administrationen. Huvudsyftet med projektet är att förenkla och förbättra informationsutbytet på och mellan alla nivåer inom olika grenar av rättsväsendet. Informations­ systemet — rättsväsendets informationssystem (RI) — kommer att bestå av ett stort antal delsystem. Den dataanläggning som sedan några år står till rikspolisstyrelsens förfogande skall användas för en del av systemen.

Av bl. a. arbetstekniska skäl avses RI bli uppbyggt i etapper. I den första etappen ingår enligt planeringen omläggning av det allmänna kriminalre­ gistret till ADR samt en teknisk samordning av detta register med det hos rikspolisstyrelsen förda personregistret. Enligt planerna skall samtidigt upp- giftslämnandet från domstolar och andra som är skyldiga att lämna uppgif­

18

Kungl. Maj.ts proposition nr

54

år 1970

ter till dessa register förenklas. Samarbetsorganets förslag till sådan omlägg­

ning och samordning lades fram hösten 1967.

1968 års riksdag beviljade anslag för omläggning av kriminal- och polis­

registren till ADB samt för beställning av en massminneenhet till rikspolis­

styrelsens datamaskinanläggning, om samarbetsorganets förslag att samord­

na kriminalregistret med personregistret genom att föra över kriminalre­

gisteruppgifterna till styrelsen genomfördes . För den personal som under

budgetåret 1969/70 kan komma att behövas hos rikspolisstyrelsen för bl. a.

drift av polis- och kriminalregistren med hjälp av ADB finns också medel

tillgängliga.

Arbetet med omläggning av det nuvarande kriminalregistret till ADB har

pågått sedan en tid och beräknas kunna vara avslutat under hösten 1970.

Den av samarbetsorganet föreslagna omläggningen av kriminalregistret

för automatisk databehandling och dess tekniska samordning med rikspolis­

styrelsens personregister utgör en väsentlig del av Rl-projektet. Denna om­

daning av brottsregistreringen är ett led i den strävan till rationalisering av

vissa arbetsrutiner inom rättsväsendet som krävs för att bemästra den ökan­

de arbetsbördan för polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Någon

ändring av registrens karaktär och användningsområden åsyftas emellertid

inte med förslaget. Gällande bestämmelser om vad som skall registreras i de

båda registren och vilka som har rekvisitionsrätt avses inte bli ändrade.

Kriminalregistret och personregistret skall alltså enligt förslaget bestå som

från varandra skilda register även efter en samordning. Denna gäller endast

organisationen för registreringen och förfarandet när uppgifter lämnas ur

registren. Detta kräver ändrade regler om huvudmannaskap och om vissa

arbetsrutiner, särskilt i fråga om uppgiftslämnandet.

Som samarbetsorganet har framhållit medför förslaget vissa väsentliga

fördelar. Dessa kan hänföras dels till omläggningen till ADB, dels till den

tekniska samordningen av registren.

Genom att registren läggs om för maskinell behandling med hjälp av ADB-

teknik uppnås främst en ökad säkerhet och snabbhet i registerarbetet. F. n.

tillförs registren föreskrivna uppgifter om ådömda straff och andra påföljder

genom att domstolar och åklagare tillställer kriminalvårdsstyrelsen resp.

rikspolisstyrelsen särskilda blanketter, vilka har fyllts i med de uppgifter

från domar som skall redovisas. En grundläggande tanke bakom samarbets­

organets förslag är att uppgifter om samma primärdata i princip lämnas

bara en gång till RI. Därför avses de nuvarande särskilda blanketterna med

uppgifter om ådömda straff m. m. bli ersatta av kopia av domen, komplette­

rad med vissa uppgifter, som direkt underlag för stansning till båda regist­

ren. Den ändring av rättegångsbalken som en sådan ordning förutsätter ge­

nomfördes våren 1969 (se prop. 1969: 26, 1LU 28, rskr 142, SFS 101). Ge­

nom ett sådant förfarande undgår man de överföringsfel som kan uppstå, när

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

19

uppgift om innehållet i en dom återges i en särskild blankett. Härigenom blir innehållet i de båda registren säkrare.

Genom att samtliga domar och slutliga beslut i brottmål avses skola sändas in till rikspolisstyrelsen efter den föreslagna tekniska samordningen av kri­ minalregistret och personregistret vinner man också den fördelen att re­ gistren med säkerhet tillförs uppgifter om samtliga de avgöranden som skall antecknas. Det nuvarande systemet innebär inte någon fullständig garanti för att uppgifter verkligen sänds in i alla de fall registerförfattningarna an­ ger. När det gäller möjligheterna att få information ur registren leder den maskinella behandlingen till ökad säkerhet genom de automatiska kon­ troller och spärrar mot obehörig åtkomst som kan utnyttjas. Vidare ökar möjligheterna att återvinna information. Utdrag kan framställas snabbare och andra uppgifter kan nås omedelbart utan tidsödande slagning i sökregis­ ter och akter. Även uppgiftslämnandet för statistikändamål förenklas.

Samordningen av kriminalregistret och personregistret leder till förenk­ lingar i flera avseenden. Uppgift om dom skall lämnas endast till en myndig­ het, rikspolisstyrelsen, som för båda registren. Dubbelregistreringen minskas genom att uppgifterna tas in i ett maskinellt person- och belastningsregister, som används som underlag för utdrag av båda registren. En gemensam or­ ganisation kan inrättas för dessa och kriminalvårdsstyrelsens avdelning för kriminalregistret kan upphöra.

Med hänsyn till de fördelar som den föreslagna samordningen rymmer anser jag att samarbetsorganets förslag bör genomföras. Såväl rationalise­ rings- som säkerhetssynpunkterna får anses ha blivit tillgodosedda i förslaget beträffande registren. De rationaliseringsvinster som kan göras i fråga om uppgiftslämnandet från domstolar och andra myndigheter är särskilt påtag­ liga med tanke på att saköreslängd, rättsstatistik och vissa meddelanden för andra brottsregister kan framställas på maskinell väg inom RI på grundval av domskopiorna. Från säkerhetssynpunkt framstår det givetvis som ange­ läget att det föreslagna systemet för person- och belastningsregistret blir föremål för noggranna prov, innan det sätts i drift.

Jag förordar alltså att rikspolisstyrelsen övertar ansvaret för kriminalre­ gistret från kriminalvårdsstyrelsen. Detta förutsätter att ordet ”kriminal­ vårdsstyrelsen” i 1, 6 och 13 §§ KRL byts ut mot ”rikspolisstyrelsen”.

1 § PRL innehåller en definition av vad som i lagen förstås med polisre­ gister. Denna definition kommer efter den föreslagna tekniska samord­ ningen att omfatta även kriminalregistret, om inte uttryckligt undantag för detta register görs i PRL. Som har framgått av det föregående avses att kriminalregistret även i fortsättningen skall regleras av kriminalregister­ lagen. Jag föreslår att till 1 § PRL fogas ett andra stycke av innehåll att som polisregister inte anses det allmänna kriminalregistret.

För databehandling av ordningsförelägganden, strafförelägganden, do­

20

mar i brottmål och andra uppgifter i etapperna 1—3 av Rf har i 1970 års

statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 16 och 18) föreslagits att en

särskild byrå inrättas inom rikspolisstyrelsen. Vid byråns organisation bör

särskild hänsyn tas till de krav som granskning och bearbetning av nämnda

handlingar ställer. Behovet av kontakt mellan byråns tjänstemän och upp-

giftslämnarna, i synnerhet under den första tiden, måste också särskilt upp­

märksammas.

Kriminal- och personregistren skall alltså enligt vad jag förordat bestå

som i princip skilda register trots att de förs i ett och samma dataregister.

Båda registren åtnjuter sekretesskydd enligt 11 § sekretesslagen. En och

samma myndighet kommer att föra registren och uppgiftslämnandet blir till

väsentliga delar gemensamt. Frågor om innehållet i de båda registren, om

rätt att få utdrag och om utdragens innehåll avses emellertid fortfarande

bli reglerade genom skilda författningar, i främsta rummet KRL och PRL.

Det kan ifrågasättas om denna lagtekniska konstruktion skall behållas i

framtiden. Frågan får särskild aktualitet om flera brottsregister förs in i

dataanläggningen. Antalet registerförfattningar som reglerar verksamheten

vid anläggningen kommer då att öka. Det kan därvid visa sig vara fördel­

aktigt att sammanföra de bestämmelser som reglerar registreringsverksam-

lieten till en enda lag. Det är emellertid för tidigt att nu ta ställning till frå­

gan om en sådan lagteknisk lösning. Att detta spörsmål tills vidare hålls

öppet utgör emellertid inte något hinder mot att den föreslagna samord­

ningen av kriminal- och personregistren genomförs nu.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 tillkallade

min företrädare sakkunniga med uppdrag att verkställa en utredning om

offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar (riksdagsber.

1970 Ju: 49). I utredningens uppdrag ingår att undersöka de problem som

hänger samman med ADB-registrering i den offentliga verksamheten. Un­

dersökningen kommer att omfatta bl. a. brottsregistreringen. Utredningsarbe­

tet skall enligt direktiven bedrivas i kontakt med bl. a. samarbetsorganet för

ADB inom rättsväsendet.

I samband med överflyttningen av kriminalregistret till rikspolisstyrelsen

måste ändringar ske av vissa kungörelser, bl. a. kungörelsen med tillämp­

ningsföreskrifter till KRL. Dessa frågor torde få anmälas senare.

Under hösten 1969 föreslog samarbetsorganet vissa förenklingar av arbe­

tet med omläggningen av det nuvarande kriminalregistret för maskinell be­

handling. Bakgrunden till förslaget är att omläggningsarbetet har visat sig

vara förenat med vissa svårigheter när det gäller programmeringen av äldre

domar och beslut. Bl. a. försvåras kodningsarbetet av att det i dessa avgö­

randen i stor utsträckning ingår uppgifter om brott mot inte längre gällande

författningar. I syfte att förenkla och påskynda omläggningsarbetet har

samarbetsorganet föreslagit, att omläggningen begränsas till att gälla an­

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

21

teckningar om domar och beslut, som har meddelats under år 1945 eller se­ nare. Detta innebär att anteckningar i det nuvarande, manuellt förda kri­ minalregistret om domar och beslut, som har meddelats före år 1945, och om verkställighet av påföljd som har bestämts i sådan dom eller sådant be­ slut kvarstår i detta register och inte databehandlas. När kriminalregister­ utdrag framdeles kan framställas maskinellt, kommer således enligt sam- arbetsorganets förslag utdragen inte att innehålla några anteckningar be­ träffande domar eller beslut som har meddelats före år 1945. För de fall då sådana anteckningar förekommer i det manuellt förda registret och en­ ligt KRL:s bestämmelser skall tas med i registerutdrag föreslås, att i det maskinellt framställda utdraget görs en notering om att vissa anteckningar beträffande dom eller beslut som har meddelats före den 1 januari 1945 finns i kriminalregistret. Den myndighet som önskar få ett på detta sätt begränsat utdrag fullständigat med sådana anteckningar kan begära kom­ plettering av utdraget med uppgifterna i det nuvarande registret. Rekvisi- tionsberättigad myndighet föreslås kunna också från början begära fullstän­ digt utdrag av kriminalregistret. Utdrag till enskild person beträffande ho­ nom själv skall dock enligt förslaget alltid vara fullständigt.

Förslaget innebär sålunda att fullständigt utdrag till annan än enskild person kommer att expedieras bara på särskild begäran och att i övrigt en­ dast den information som finns lagrad i det maskinella systemet tas med i registerutdrag. En sådan ordning torde inte medföra någon olägenhet. Den föreslagna ordningen med en tidsgräns, den 1 januari 1945, medför på grund av gällande straffmyndighetsålder att fullständigt utdrag alltid kom­ mer att meddelas beträffande personer som är födda den 1 januari 1930 el­ ler senare. De uppgifter beträffande domar och beslut från tiden före den 1 januari 1945 som enligt samarbetsorganets förslag inte skall tas med i be­ gränsade utdrag torde i de flesta fall inte ha någon betydelse för den funk­ tion utdraget skall ha. Skulle det i visst fall anses vara av värde att ha till­ gång till uppgifter, som hänför sig till sådana domar eller beslut, finns all­ tid möjlighet att begära ett fullständigt utdrag. Sådana uppgifter kan emel­ lertid i många fall med fördel i stället inhämtas ur en äldre domstolsakt, i vilken ingår utdrag meddelat enligt nu gällande regler. På grund av bl. a. rehabiliteringsreglerna kommer också med tiden allt färre personer att vara belastade med anteckningar i det äldre registret.

Med hänsyn till de tidsvinster som den föreslagna förenklingen av kri- minalregisteromläggningen medför — enligt samarbetsorganet kan den to­ tala omläggningstiden beräknas minska med 25 % — anser jag mig böra godta förslaget att införa begränsade utdrag av det maskinella systemet för kriminalregister.

För förslagets genomförande krävs ändring i 10 § KRL som reglerar inne­ hållet i utdrag av registret till myndigheter. I paragrafens andra stycke bör göras ett tillägg av innehåll att anteckning om dom eller beslut, som har

22

meddelats före den 1 januari 1945, och om verkställighet av påföljd som

har bestämts däri skall tas med i registerutdrag endast i den utsträckning

som Kungl. Maj :t bestämmer, såvida inte fullständigt utdrag har begärts.

Genom ett sådant bemyndigande får Kungl. Maj :t möjlighet att i administra­

tiv ordning reglera närmare vilka noteringar beträffande äldre belastning

som skall göras i begränsade utdrag. Därvid torde Kungl. Maj :t böra ge när­

mare föreskrifter också om förfarandet vid begäran om fullständigt utdrag.

Som jag nyss har sagt avses endast fullständiga registerutdrag kunna

lämnas till enskild person beträffande honom själv. I 11 § KRL, som regle­

rar vilka uppgifter som utdrag till enskild skall innehålla, bör därför göras

undantag för den nyss angivna bestämmelse som har föreslagits bli inta­

gen i 10 § andra stycket.

I 10 § tredje stycket andra punkten samma lag förekommer uttrycket sin­

nesundersökning. Enligt lagen (1966: 301) om rättspsykiatrisk undersök­

ning i brottmål kallas sådan undersökning numera rättspsykiatrisk under­

sökning. Bestämmelsen bör därför kompletteras med orden ”eller rättspsy­

kiatrisk undersökning”.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

6.2 Delegering av beslutanderätt

Departementsutredningen, som bar till uppgift bl. a. att utreda frågor om

decentralisering av ärenden som handläggs inom stats departement en, har i

en promemoria den 28 mars 1966 tagit upp frågan om delegering av beslu­

tanderätten i ärenden om tillstånd att för kriminologisk forskning m. m. ta

del av uppgifter och anteckningar i vissa brottsregister och socialregister. De

register som avses är kriminalregistret, polisregistren, kriminalvårdsstyrel­

sens centralregister, kontrollstyrelsens straffregister samt de i kommunerna

förda socialregistren. F. n. utövas beslutanderätten av Kungl. Maj :t. Utred­

ningen föreslår att denna rätt delegeras till vederbörande centrala förvalt­

ningsmyndighet.

Utredningen påpekar också, att rätten att meddela någon tillstånd att

för vetenskapliga undersökningar ta del av uppgifter och anteckningar som

tillhör dessa register inte är lika vidsträckt i de olika författningar som

reglerar denna rätt. I KRL och PRL är rätten begränsad till uppgifter och

anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål. Utredningen

har därför föreslagit, att 12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL

ändras så att rätten att ta del av uppgifter m. m. — i likhet med vad som

gäller beträffande socialregistren — kommer att gälla uppgifter och anteck­

ningar för vetenskaplig eller annan jämförlig undersökning.

Utredningens förslag har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Det är givetvis av största betydelse att uppgifter och anteckningar i det

allmänna kriminalregistret och andra liknande register inte blir tillgängliga

för envar eller handhas så att uppgifterna och anteckningarna sprids bland

23

obehöriga. Emellertid måste det samtidigt anses vara ett allmänt intresse att statliga och andra utredningar samt personer och institutioner, som bedriver vetenskaplig undersökning inom olika grenar av samhällslivet, vid behov kan få del av sådana uppgifter utan hinder av de sekretessbestäm­ melser som i övrigt gäller. Den nuvarande begränsningen av utlämningsrät- ten enligt 12 § andra stycket KRL och 9 § andra stycket PRL till uppgifter och anteckningar som skall användas för vetenskapligt ändamål torde från denna synpunkt vara för snäv. Det synes inte medföra några olägenheter eller fara för rättssäkerheten, om rätten utvidgas på sätt som utredningen har föreslagit. Härigenom når man också bättre överensstämmelse med mot­ svarande bestämmelse i lagen om socialregister. Jag anser därför att departe- mentsutredningens förslag i denna del bör godtas.

Jag tar härefter upp utredningens förslag att delegera beslutanderätten beträffande uppgifter och anteckningar i kriminalregistret och polisregist­ ren. Ansökningar om tillstånd att för vetenskapligt ändamål få del av sådana uppgifter eller anteckningar förekommer inte sällan. Under år 1969 prövades närmare 20 ansökningar av detta slag. Jag delar utredningens uppfattning att beslutanderätten i dessa frågor bör kunna utövas av veder­ börande centrala förvaltningsmyndighet. Det innebär att efter ett genom­ förande av förslaget att samordna kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister beslutanderätten i fråga om både kriminalregistret och polis­ registren, såväl de centrala som de regionala och lokala, skall tilläggas riks­ polisstyrelsen.

Den gällande lydelsen av 12 § KRL och 9 § PRL torde ge Kungl. Maj :t rätt att till rikspolisstyrelsen delegera rätten att besluta om utlämnande av uppgifter och anteckningar ur registren för vetenskapligt ändamål. Paragra­ ferna torde däremot inte tillåta Kungl. Maj :t att bemyndiga styrelsen att genom egna föreskrifter ange andra förutsättningar för beviljande av till­ stånd eller att vid utlämnandet göra andra nödvändiga förbehåll än dem som Kungl. Maj :t kan ha nämnt i bemyndigandet. Att rikspolisstyrelsen har så­ dan befogenhet kan vara av särskild betydelse när det gäller utlämnande från de lokala polisregistren. Bemyndigande av angivet slag bör därför kun­ na ges. Med hänvisning till vad nu har sagts bör de nämnda paragraferna i förevarande hänseende ändras så, att uppgifter och anteckningar får utläm­ nas i de fall och den ordning Konungen eller, efter Konungens bemyndigan­ de, rikspolisstyrelsen bestämmer.

Kungl. Maj :t bör i bemyndigandet lämna vissa föreskrifter om förutsätt­ ningarna för utlämnande av uppgifter och anteckningar för vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning. Tillstånd bör få meddelas endast om det skäligen kan antas att skada för enskild inte uppkommer. De kostnader som arbetet med att ta fram uppgifterna föranleder bör bestridas av sökan­ den. Vidare bör föreskrivas, att tillstånd skall förenas med förbehåll att de utlämnade uppgifterna och anteckningarna inte handhas och används på

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1970

24

sådant sätt att obehörig kan få del av dem. Den som åsidosätter sådant för­

behåll torde kunna straffas jämlikt 41 § sekretesslagen, jämförd med 11 §

första stycket samma lag.

De av utredningen berörda frågorna om en delegering av beslutanderätten

i vad avser kriminalvårdsstyrelsens centralregister synes kunna avgöras

utan riksdagens medverkan och torde få anmälas senare. Detsamma gäller

den av utredningen föreslagna delegeringen av rätten att meddela tillstånd

att för vetenskapliga undersökningar utlämna uppgifter och anteckningar

ur kontrollstyrelsens straffregister och socialregistren. Dessa frågor hand­

läggs inom finans- resp. socialdepartementet.

6.3 Ikraftträdandet

Det nuvarande kriminalregistret beräknas kunna vara omlagt för ADB

under hösten 1970. Då torde den löpande produktionen av maskinellt fram­

ställda utdrag av kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister

kunna sättas i gång. Ansvaret för kriminalregistret bör överföras på riks­

polisstyrelsen senast vid denna tidpunkt, då således de föreslagna ändring­

arna i KRL och PRL bör träda i kraft. Det är emellertid inte möjligt att nu

avgöra vilken dag den löpande produktionen av registerutdrag kan börja.

Det bör därför få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om den nya lag­

stiftningens ikraftträdande.

Kungl. Maj.ts proposition nr

54

år 1970

7. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister,

2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga 21.

Jag hemställer, att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan, som är likalydande med de förslag som är fogade vid propositionen, har uteslutits

här.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54 dr

1970

25

Bilaga 1

(Departementsutredningens förslag)

1) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 maj 1963 (nr 197)

om allmänt kriminalregister

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 22 maj 1963 om allmänt krimi­ nalregister skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12

§.

Till den----------------------- ------------ utdragen avse. För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller annan jäm-uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter tillförts registret, utlämnas i de fall och anteckningar, som tillförts re- och i den ordning Konungen be- gistret, utlämnas enligt bestämmelstämmer. ser som Konungen meddelar.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1970

2) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1965 (nr 94)

om polisregister m. m.

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 9 april 1965 om polisregister

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

9 §.

Till den -----------—------ -------------uppgifterna avse.

För vetenskapligt ändamål må För vetenskaplig eller annan jäm-

uppgifter och anteckningar, som förlig undersökning må uppgifter

tillförts polisregister, utlämnas i de och anteckningar, som tillförts po-

fall och i den ordning Konungen lisregister, utlämnas enligt bestäm-

bestämmer.

melser som Konungen meddelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr

54

år 1970

27

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 20 februari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner, regeringsrådet Martenius, justitierådet Bernhard, justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 16 februari 1970 tillhandakommet utdrag av proto­ koll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 9 januari 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till 1) lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalre­ gister, 2) lag om ändring i lagen (1965: 94-) om polisregister m. m.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av assessorn Bengt Karle.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

27 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern

Palme,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över för­

slag till

1) lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister,

2) lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m.m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslagen utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att an­

taga förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700099