Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att llottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj läggs ned. Av flottiljens tre jaktdivisioner föreslås en som redan är vakantsatt bli indragen och en utgä isamband med att Blekinge flygflot- tilj ombeväpnas till jakttlottilj. Ställningstagande till den tredje jaktdivisio— nens och mälflygenhetens organisation och lokalisering anstar tills vidare.

Förslag läggs även fram om en utvidning av grupplivförsäkringsskyddet för civilförsvarspliktiga.

Slutligen läggs fram förslag beträffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 197121 (bil. 6). Sammanlagt begärs 2 068 453 000 kr., varav 2 052 953 000 kr. på driftbudgeten och 15,5 milj. kr. på kapitalbudgetcn.

• Sida 2
•  Original

|.)

Prop. l971:110

Utdrag av protokollet över försvarsärenden. hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG. ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LlNG, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVlST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG. BENGTSSON, NORLlNCr, Löf—"BERG, LlD- BOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrädet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisa- tians- och anslagsfrdgor m. m. rörande försvaret och anför.

INDRAGNING AV FLOTTlLJADMlNlSTRATlONEN VID ÖSTGÖTA FLYGFLOTTILJ

Inledning

Försvarets fredsorganisarionsulredning — utredningsman f. d. lands- hövdingen liric. Wesström — som tillsattes i februari 1967 lämnade samma är två delbetänkanden. Utredningen föreslog indragning av Göta flygflottilj (149) i Göteborg, Roslagens flygkår (F '2) i llägernäs och Södertörns flygflottilj (F 18) i Tullinge.

] prop. 1968:109 föreslogs att F 9 skulle dras in och att F 18 skulle. avvecklas som jaktflottilj. Jag framhöll (s. 88) att man inte borde ta ställning till en avveckling av flottiljadministralionen vid F 18 eller till en nedläggning av F 2 förrän fredsorganisationsutredningen hade lagt fram fullständiga förslag om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1968: 124, rskr 1968: 282).

1 prop. 197096 föreslogs att Roslagens och Svea flygkärer skulle. läggas ned. Dåvarande Södertörns flygflottilj skulle omvandlas till en skolenhet för utbildning i huvudsakligen stridslednings— och luftbevak- ningstjänst och dåvarande Hallands flygkär byggas ut till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (su 1970: 202, rskr 1970: 419). '

Fredsorganisationsutredningen har i december 1969 lämnat ett delbetänkande (Stencil Fö 196925) om indragning av flottiljadministra- tionen vid östgöta flygflottilj (F 3).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefäl- havaren — efter hörande av cheferna för armén och flygvapnet — fortlt'ikationsförvaltningen. försvarets materielverk, försvarets rationali- seringsinstitut, statens planverk, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,

• Sida 3
•  Original

Prop. 19711110 3

universitetskanslersämbctet, statens naturvårdsverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län, Linköpings, Kalmar, Karls— borgs och Söderhamns kommuner, Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttrande av Försvarsverkens Civila Personals Förbund (FCPF), Statstjänstcmännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikcrs Centralorganisation (SACO.) och Tjänstemännens Centralorganisarions statstjänstemannasektion (TCO-S).

Nuvarande organisation

Östgöta flygflottilj (F 3)

Östgöta flygflottilj är förlagd till Malmslätt omkring 6 km väster om Linköping. Inom flottiljens omrade ligger flygmatericlförvaltningens försökscentral (FC") och förenade fabriksverkens centrala verkstad i Malmslätt (CVM), för vilka flottiljen har visst serviceansvar.

F 3 är en jaktflottilj utrustad med flygplan J 35 F. En av flottiljens tre jaktdivisioner och ett baskompani är vakantsatta sedan den 1 juli 1967. Enligt flygvapenehefens nuvarande planer för materielomsätt'- ningen kommer F 3 på sikt att bestå av endast en jaktdivision och en målflygenhet. En provisorisk malflygenhet är nu utrustad med flygplan S 29 och Sk 60. Personalen för målflygenhetens ledning och markstyrka har tagits frän de vakantsatla enheterna. Flygplan S 29 planeras bli utbytt mot J 32 B i början av 1970-talet. Enheten beräknas av flygvapen- chefen då ha dubbel divisionsstorlek. _

F 3 är en normaltlottilj utan sektoransvar. Mobiliseringsansvaret är av begränsad omfattning. Utbildningsbetingelscrna för jaktutbildning är relativt gynnsamma. Den ökande flygverksamheten från ett flertal flygplatser och i den civila luftleden Röd ] samt skjutningar från arméns skjutfält vid infanteriets stridsskola i Kvarn skapar luftrumsproblem som enligt chefen för flygvapnet kommer att öka i framtiden.

Under år 1969 har en ny rullbana i nord-sydlig riktning tagits i bruk. Banan har tillkommit för att minska bullerproblemen i Linköping och ge staden möjlighet att växa i västlig riktning. Efter tillkomsten av den nya banan har antalet starter och landningar på den gamla öst-västliga banan gått ned väsentligt. Vissa typer av stridsledda övningar är svåra att genomföra i närheten av basen på grund av stridsledningssyst'emets begränsade fredstida omfattning.

Flottiljens markinnehav i Malmslätt utgör totalt omkring 485 ha av vilka 40 ha är kasernområde och 380 ha flygfältsområde. Återstående 65 ha utgör bl.a. markstridsområde. Flottiljen förvaltar ett antal krigsflyg- fält, stril- och teleanläggningar samt mälplatsen Kärnskogen, som är belägen omkring 30 km söder om Hallsberg och omfattar omkring 590 ha.

flottiljens byggnader är till stor del från den s.k. läger-tiden. De renoverades åren 1940—1945. Med hänsyn till byggnadernas ålder är viss ersättningsbyggnal'ion nödvändig på längre sikt. Insatser krävs framför

• Sida 4
•  Original

Prop. 19712110 4

allt beträffande verkstads-, divisions- och kompanilokaler samt kaserner, marketenteri och vissa mässar. Kanslihuset och en av kasernerna är relativt nybyggda. Utgifterna för nybyggnads- och iständsättningsbchovet vid F 3 beräknas för de tre närmaste sjuårsperioderna till 23 milj. kr. Beräkningen grundar sig på flygvapenehefens planer beträffande F 3.

Vid flottiljen fanns den 1 november 1970 ca 400 anställda, varav omkring hälften militära och civilmilitära. F3 är ett av flygvapnets mindre förband med ärlig utbildning av omkring 250 värnpliktiga.

Västgöta flygflottilj (F 6)

Västgöta flygflottilj är förlagd till Karlsborg. F 6 är en attackflottilj utrustad med flygplan A 32. En av flottiljens tre divisioner är indragen sedan den 1 juli 1967. Flottiljen avses LlndC-T 1970-talet bli utrustad med flygplan A] 37.

Flottiljens uppgifter är de normala för en attackflottilj. De omfattar också mobiliseringsansvar för attackdivisioner och basbataljoner. Flottil- jen har dessutom vissa uppgifter inom luftförsvarssektor W 2.

Utbildningsbetingelserna är med hänsyn till tillgången på luftrum goda. Verksamheten vid arméns skjutfält vid Kråk och försvarets materielverks provskjutningscentral gör av säkerhetsskäl härd trafikreglering nödvändig i samband med starter och landningar.

Flottiljens markinnehav i Karlsborg uppgår till totalt 255 ha vilket tillgodoser behoven. Vid flottiljen finns en 2300 m lång rullbana i riktning nordost-sydväst. Förlängning av denna bana eller utbyggnad av nya banor är inte planerad. Flottiljen har egen mälplats vid Enebägen omkring 10 km söder om Karlsborg.

Flottiljens byggnader härstammar huvudsakligen från 1940-talet. Kanslihuset, två förläggningsbyggnader och gymnastiksalen är dock uppförda redan är 1879. En hangar är nybyggd. Nybyggnads- och iständsättningsbehovct beräknas för de närmaste tre sjuårsperioderna till 18 milj. kr. Beräkningen förutsätter tre flygande enheter vid F 6. Vid flottiljen fanns den 1 november 1970 420 anställda-,'varav 185 civilan- ställda.

Kalmar flygflottilj (F 12)

Kalmar flygflottilj är förlagd till Smedby omkring 5 km nordväst om Kalmar.

F 12 är en jaktflottilj utrustad med flygplan ] 35 F. I flottiljen ingår två jaktdivisioner och en robotdivision. Till flottiljen är förlagd flygvapnets centrala Väderskola som utbildar väderbiträden för krigs- maktens behov.

F 12 är sektorflottilj för luftförsvarssektor S 2. Flottiljen har stort

• Sida 5
•  Original

U|

Prop. l97l:110

mobiliserings— och krigsförberedelseansvar.

Utbitdningsbetingelserna för jaktutbildning är i stort sett normala. Övningsomrädct i luften begränsas av den civila luftleden Röd 1. En stor del av flygutbildningen måste därför ske över Östersjön. Den planerade flyttningen av Röd 1 kommer att öka tillgängen på luftrum. Stridsled- ningsmöjligheterna är goda inom hela övningsomrädet. Flottiljens målplats för skjutning mot markmal ligger vid Sandby pä Ölands ostkust. Den medger skjutning med alla typer av ammunition. Flygbulterpro- blemen Över kalmaromrädet bemästras med trafikreglering och bebyg- getseplanering.

Flottiljens markinnehav i Kalmar utgör omkring 480 ha av vilka kasernorm-ädet omfattar 100 och flygfältet 380 ha. ltärtitt kommer markstridsomrädet om 310 ha beläget omkring 30 km inät landet och målplatsen på Öland. Denna omfattar omkring 120 ha arrenderad mark. Markinnehavet i Kalmar täcker flottiljens behov. Vid flottiljen finns två rullbanor, en i huvudriktningen nordväst—sydost och en i huvudrikt- ningen nordost—sydväst. Förlängning av dessa banor eller utbyggnad av nya banor planeras inte. Start mot sydost utförs inte och antalet starteri nordostlig riktning har begränsats för att undvika bullerstörningar i staden.

Flottiljens byggnader är till övervägande del från 1940-talet. Lokalerna är i huvudsak tillräckliga för nuvarande verksamhet och av god standard. De nybyggnads- och iståndsättningsarbeten som krävs hänför sig till största delen till personallokaler samt till verkstads- och förrädslokaler. Bcräknadc utgifter för nybyggnader och iständsättningar uppgår för de närmaste tre s_ituirsperioderna till 13 milj. kr. under förutsättning av oförändrad verksamhet vid flottiljen.

Rekryteringen till flottiljen är god och personalrörlighetcn ringa. Vid F 12 fanns den 1 november 1970 totalt 519 anställda, av vilka 255 var civila tjänstemän och arbetare. Värnpliktskontingenten omfattar omkring 400 värnpliktiga för är.

Försvarets fredsorganisationsutredning

Utredningens utgångspunkter och överväganden

Vid utarbetandet av sitt förslag till indragning av ytterligare en flottiljadministration utöver tidigare framlagda förslag om indragning av F 9 och organisationsförändringar inom stockholmsomrädet har fredsor- ganisationsutredningen utnyttjat ett av chefen för flygvapnet utarbetat underlag. Överbefälhavaren har kompletterat detta med främst operativa synpunkter.

Utredningen har inte begränsat sig till val av den flottiljadministration som bör dras in utan har ocksä ansett sig böra överväga hur övriga organisationscnheter vid den berörda flottiljen bör lokaliseras och vilka andra förband eller särskilda organisationsenheter som bör lösa flottiljens uppgifter beträffande mobilisering. förvaltning, utbildning m. m. Utred-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1971:110 6

ningen har nämligen utgått från att verksamheten vid flottiljens samtliga enheter bör omprövas .när administrationen avvecklas. Utredningen har vidare bedömt att en flottilj även i fortsättningen normalt skall bestå av högst tre flygande divisioner.

Som bakgrund till sina förslag redovisar utredningen överväganden som berör bl. a. krigsorganisationen och operativa faktorer samt mälflygorga- nisationen och samhällsfaktorer.

Krigsorganisationen och operativa faktorer

Vid värdering av de fredsorganisatoriska frågorna har utredningen sökt att i stort klarlägga hur krigsorganisationen kommer att utvecklas. Detta anges ha inneburit betydande svärigheter främst med hänsyn till osäkerheten i planeringsunderlaget. bl.a. beroende på att den ekono- miska ramen för materielomsättning och nyanskaffning är fastställd endast för en kort tidsperiod. En annan osäkerhctsfaktor är enligt utredningen att ett nytt försvarsbeslut med stor sannolikhet kommer att föreligga innan föreslagna organisationsförändringar inom flygvapnet hinner genomföras. Vissa studier av fredsorganisationens utveckling på lång sikt har påbörjats inom utredningen, men de har ännu inte gett resultat som kan utnyttjas i detta sammanhang. Utredningen saknar därför säkert underlag för att kunna värdera förhållandet mellan freds- och krigsorganisationen i framtiden men har strävat efter en lösning som passar in i flera tänkbara alternativ för flygvapnets framtida organisation.

För den framtida planeringen av flygvapnets jaktftottitjer, som f. n. är åtta till antalet, är enligt utredningen anskaffningen av ett nytt jaktflygplan som ersättning för] 35 av betydelse. Utredningen framhåller att nägot beslut därom inte föreligger och att frägan hänger samman med resultatet av luftförsvarsutredningen. Chefen för flygvapnet har dock i sina längtidsplaner belyst konsekvenserna av ett eventuellt beslut att ersätta flygplansystem J 35 med flygplansystem J 37. Utredningen utgår från att antalet jaktdivisioner behålls även om antalet jaktplan i flygplan- system J 37 av ekonomiska skäl mäste minskas.

Utredningen bedömer att en viss reduktion av spaningsförbanden kan förutses när nuvarande flygplantyper S 35 E och S 32 skall ersättas med nytt spaningsflygplan. Utredningen bedömer dock att spaningsförban- dens materielinnehåll även i framtiden kommer att medge att spanings— flottiljen i Nyköping ('F 11) behålls liksom den spaningsdivision som är lokaliserad till F 21. '

Flygvapenchefens längsiktsplaner upptar enligt utredningen utveckling av ett lätt attacksystem utrustat med flygplan Sk 60. Ett fredsförband av divisionsstorlek kommer i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i oktober 1969 att lokaliseras till F 21 i början av 1970-talet. Flottiljen beräknasi framtiden bestå av en jaktdivision, en spaningsdivision och en lätt attackdivision, vilket enligt utredningen innebär en önskvärd förstärkning av flyg- och basorganisationen i Övre Norrland.

• Sida 7
•  Original

Prop. 19712110 7

Den beslutade anskaffningen av flygplansystem AJ 37 innebär en reducering av antalet flygplan i attackeskadern. Reduceringen blir enligt utredningen aktuell från början av 1970-talet när flygplan AJ 37 börjar levereras. Utredningen bedömer att flygvapnets behov med hänsyn härtill uppgar till tre attackflottiljer mot nuvarande fyra. Antalet anges främst av operativa skäl böra minskas pä så sätt att F 17 ombeväpnas till jaktflottilj. Omväpningen medför enligt utredningen att den flottiljadmi- nistration som skall dras in bör sökas vid en jaktflottilj.

Utredningen finner vid en jämförelse mellan olika jaktflottiljcr att indragning av F 3:s administration medför de minsta operativa nackdelar- na av följande skäl. F 315 mobiliserings- och förvaltningsansvar är relativt litet. F 3 är inte en berghangarlnis och inom samma luftförsvarssektor finns ytterligare en jaktflottilj, F 13 i Norrköping. som med viss personalförstärkning kan överta det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f. n. ävilar F 3. En indragning av F 325 flottiljadministration innebär vidare att endast två förbandsenheter behöver omlokaliseras, nämligen en jaktdivision och en mälflygcnhet.

Utredningen har övervägt olika möjligheter att omlokalisera F 3:s jaktdivision. Enligt utredningens mening är det från operativa synpunkter men också av förbandsproduktionsskäl lämpligast att lokalisera divi— sionen till F 12 i Kalmar. F 12 är den enda jakt'flottilj som har endast två flygande divisioner.

Målflygorganisationen

Chefen för flygvapnet har i sitt underlag till utredningen föreslagit att mälflygorganisationen blir kvar i Malmslätt. Utredningen anser att denna lösning inte är tillfredsställande utan har i stället valt mellan F 6 och F 15 i Söderhamn. Av övningsmässiga och ekonomiska skäl anses mälflygorga- nisationen böra lokaliseras så centralt som möjligt inom sitt verksamhets- omräde. Det är enligt utredningens uppfattning därför lämpligt att lokalisera mälflygorganisationen till F 6 under förutsättning att stats- makterna godkänner permanent. organisation av en mältlygenhet.

Innan flygverksamheten pä F 6 äter ökar mäste — framhåller utredningen -— samordningen lösas mellan flygverksamheten och skjut- ningarna vid pansarskjutfältet vid Kräk omedelbart söder om flygfältet samt vid försvarets materielverks provskjutningseentral norr om Karls- borg. Nuvarande omfattning av flyg- och skjutverksamheten kräver härd trafikreglering vid starter och landningar för att säkerhetskravet skall kunna uppfyllas. F. n. sker ärligen omkring 8 000 starter och landningar vid F 6. Om man till F 6 förlägger mälflygorganisationen. med en framtida ärlig flygtidsproduktion av 12 000 flygtimmar, beräknas antalet starter och landningar öka till 14000 för är. Utredningen framhåller emellertid att mälflygorganisationens verksamhet har sådan karaktär att huvuddelen av flygverksamheten genomförs inom andra områden än i närheten av basområdet.

• Sida 8
•  Original

Prop. l97l:110 8

Samhällsfaktorer

Utredningen har undersökt olika kommuners behov av de bidrag som lämnas näringsliv m.m. genom lokalisering av en flottilj inom kom- munen. Av de kommuner som utredningen har granskat närmare bedöms Linköping vara den som vid sin fortsatta expansion lättast kan bära bortfallet av en flottilj. Genom industrins expansion, utbyggnaden av regionsjukhuset och tillkomsten av högre utbildningsanstalter har Linköping under senare år tillförts ett stort antal nya arbetstillfällen.

Om F3 dras in och dess flygande enheter omlokaliseras enligt utredningens överväganden, kommer flygverksamheten att öka i Karls- borg och Kalmar. Utredningen anser att bebyggelse- och planförhällande- na inom dessa kommuner är sådana, att den ifrågasatta ökningen av flygverksamheten med åtföljande buller kan godtas. Utredningen bedö- mer att en fullständig indragning frän bullersynpunkt skulle vara till fördel för Linköping. Lokaliseringspolitiskt bedöms ett tillskott av arbetstillfällen vara av värde särskilt för Karlsborg. Frågan om att skaffa lämpliga bostäder åt den personal som kommer att flytta till berörda orter bör enligt utredningen särskilt uppmärksammas. Detta gäller i synnerhet Karlsborg som har liten bostadsproduktion.

Utredningens organisationsförslag

Fredsorganisationsutredningen sammanfattar sina förslag på följande sätt.

Flottiljadminist'rationen vid F3 bör avvecklas. Dit räknas flottilj- stabens olika avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrätt- ningar och förråd samt dessutom specialkompaniet. Den kvarvarande jaktdivisionen och tillhörande baskompani omlokaliseras till F 12 i Kalmar. Mälflygorganisationen flyttas till F 6 i Karlsborg under förutsättning att organisationen vinner statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning förs i huvudsak över till F 13 i Norrköping, som bör tillföras nödvändig personalförstärkning. De servicefunktioner som F3 f.n. fullgör för FC och CVM i Malmslätt övertas av F 13. F 3:s flygfält behålls som krigsbas och betjänas av en bastropp ur F 13.

Personal

För att kunna överväga de personalfrågor, som direkt hänger samman med indragning av F 3:s flottiljadministration och omlokaliseringen av övriga förbandsenheter, har utredningen kartlagt personalläget vid F 3 i detalj.

Inom flottiljadministrationen finns 185 civila anställda, varav 100 är tjänstemän. Antalet militära och civilmilitära tjänstemän är 72.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1971:110 9

Vid övriga organisationsenhcter vid F 3, som enligt redogörelsen i det föregående f.n. utgörs av tvä jaktdivisioner med baskompanier samt en mälflygdivision med markstyrka, finns 104 militära och civilmilitära tjänstemän samt tre arbetare.

Utredningen räknar med att 34 personer pensioneras fram till den 1 juli 1974 och att spontana avgångar och förflyttningar till andra orter kommer att äga rum. Vidare räknar utredningen med att den personal som godtar omplacering kan erbjudas anställning i samband med omlokalisering av förband inom flygvapnet eller fylla vakanser vid andra förband. Annan personal bör enligt utredningen kunna få ny sysselsätt- ning i en så expansiv kommun som Linköping.

Kostnader

Omlokaliseringen av jaktdivisionen och baskompaniet till F 12 kräver enligt utredningen investeringar vid denna flottilj. Investeringarna har beräknats till 10 milj. kr. Därav hänför sig 7 milj. kr. till kostnader för hangarer. medan 1 milj. kr. avser förläggaingslokaler för värnpliktiga och 2 milj. kr. övriga investeringar. lvli'ilflygorganisationens förläggning till F 6 beräknas inte medföra nägra investeringskostnader om lediga lokaler utnyttjas för ändamålet. Genom att F3:s etablissement helt friställs upphör behovet av medel för investeringar och iständsättningsarbeten vid denna flottilj. Detta behov har beräknats till 23 milj. kr. inom de tre närmaste sjuärspcrioderna, varav 5 milj. kr. avser investeringar och iständsättningar för mälflygorganisationen.

De ärliga driftkostnaderna kommer enligt utredningens beräkningar att gå ned med 7 milj. kr. genom avveckling av flottiljadministrationen vid F 3. Utredningen bedömer det dock realistiskt att räkna med en ökning av driftkostnaderna med omkring 2 milj. kr. vid andra förband med anledning av omlokaliseringar.

Genomförande

Utredningen anser att en indragning av flottiljadministrationen vid F3 och därav följande omlokaliseringar kan genomföras tidigast den 1 juli 1974. Utredningen framhåller samtidigt att förslag har lagts fram om vittgående strukturförändringar i flygvapnets fredsorgani- sation. Dessa förändringar medför enligt utredningen att flygvapnet fram till är 1975 kommer att behöva investeringsmedel av storleksord— ningen 60 milj. kr. De. väntade vinsterna kan emellertid inte åstadkommas på så kort sikt. Utredningen framhåller att en prioritering av de mest. akuta investeringsbehoven blir nödvändig och att en senareläggning av vissa omorganisationer därigenom kan bli aktuell.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1971:110 10

Utredningen framhåller slutligen att de anställdas berättigade önskemål om stadga och förutseende beträffande deras framtida verksamhet bör beaktas i hög grad. Det framstår för utredningen som synnerligen angeläget, att åtgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast- fastställs i princip och att realistiska tidsplaner görs upp.

Remissyttrandena

Så gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F 3. Överbefälhavaren och chefen för flyg- vapnet understryker emellertid de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning medför. Om en flottiljadministration måste dras in. kommer enligt överbefälhavaren en indragning av administrationen vid F3 att ge de minst ogynnsamma följdverkningarna. Även SACO och FCPF är kritiska mot utredningsman nens förslag. De godtar förslaget om F 3 :s nedläggning men skulle ha föredragit att F (% läggs ned.

Försvarets ratimzaliseringsinstitu! delar utredningsmannens uppfatt— ning att utgangspunkterna för en värdering av d en org a n isa t o ris k a u tvec kl i age 11 är osäkra. Med hänsyn till detta är institutet emellertid inte övertygat om att de utgångspunkter som utredningsmannen har utnytt— jat är hållbara i ett långsiktigt perspektiv. F.nligt institutet är det därför önskvärt att sorti grund för värderingen närmare än vad som framgår av betänkandet analysera alternativa förutsättningar för (_irganisationens utveckling på sikt. Vid överväganden om den kvarvarande jaktdivisionen med baskompani bör en utgångspunkt vara den tid man kan räkna med bibehållen omfattning av jaktflygct. Före beslut om investeringar vid F 12 bör sålunda den långsiktiga utvecklingen ha klarlagts. Det kan enligt institutet vara motiverat att nu behålla viss handlingsfrihet genom att pröva. möjligheterna att någon tid prrwisoriskt behålla jaktdivisionen på Malmslätt med administrativ anknytning till F 13. Övcrbejällzavaren biträder däremot utredningsmannens förslag om lokalisering av jaktdivi— sionen till F 12 i Kalmar.

Överbefälhavaren har tidigare betonat nödvändigheten att av 0 p e ra- tiva s käl behålla alla baser och om möjligt hålla dem levande. Förutsätt- ningarna härför ökar om malflygorganisationen ligger kvar på Malmen. Det fredskompani som då grupperas där kan bilda stommen i basbataljo- ncn, vilket är en klar fördel. Fortifikati!)nrförvaltningcn framhåller vikten av att flygfältet och byggnader och befästningsanläggningar som är avsedda för krigsbasen hålls i krigsdugligt skick.

SACO och FCPF anser att utredningen inte tillräckligt belyser kravet på spridning för att tillgodose beredskapen i fred och skyddet vid ett kuppartat anfall samt möjligheterna att övergå till krigsorganisation. [ fråga om spridning beaktar utredningsmannen enligt SACO inte det förhållandet att kustflottiljer har ett utsatt läge vid kuppartade anfall. En total indragning av flottiljadministrationen och överflyttning av de flygande enheterna till andra förband innebär vidare en koncentration. Beträffande frågan om koncentratitm mäste F 3:s mobiliseringsansvar vid

• Sida 11
•  Original

Prop. 1971:110 11

indragningen och överflyttningen tas över av andra förband. Utredningen konstaterar endast att viss personalförstärkning behövs. SACO anser emellertid att det är svårt att inom någon aktuell flottilj finna och utbilda nyekelpersonal vid de basbataljoner som förbandet skall upprätta. Detta medför en standardsänkning för de basbataljoner organiserade av flottilj. som övertar l—'3:s mobiliseringsansvar. Personalförstärkning kan inte erhållas i alla befattningar som berörs. Krigsplacering av personal från staber och skolor har inte visat sig vara effektiv från mobiliseringsför- beredelse—, utbildnings- och övningssynpunkt. Med hänsyn till nämnda operativa önskemål anser FCPF och SACO att målflygorganisationen bör behållas vid F 3. Därmed blir det möjligt att vid höjning av beredskapen eller ett kuppart'at anfall snabbt organisera ytterligare en flygbas. Mot— svarande effekt erhålls inte om målflygorganisationen förläggs till F 6. TCO—S ser det som en fördel att den personal som ingår i mälflygorgani- sationen kan utgöra stomme i basens krigsförband och att man därige- nom kan tillgodogöra sig tidsvinster vid övergång till krigsmganisalion.

Vad gäller mål fl y g org a n i s a t i on en delar överbeji'il/zavaren i prin- cip utredningsmatmensgrunduppfattning att inga organisationsenheter bör finnas kvar vid etablissement som läggs ned. Han anser dock att förhållandena i det aktuella fallet är speciella. OaVsett var målflygdivi- sionen lokaliseras kommer Malmen inte att tömmas helt. FC och CVM med en tlygverksamhet om ca ? OOO—3 000 timmar för är kommer att finnas kvar. Vidare skall flygfältet behållas som krigsbas. Chefen för flygvapnet anser att en omlokalisering av målflyget till Karlsborg är möjlig. men att den har bestämda nackdelar ur investerings-, driftkost- nads-, trafiklednings- och personalsynpunkt. Målflyget bör därför lokali- seras till Malmen. Försvarets materielverk biträder inte utredningens förslag beträffande målflyget. Detta bör ligga kvar på Malmen för att man skall kunna utnyttja bastroppens och fältets övriga utrustningar mer rationellt. Underhällsverksamheten blir härigenom koncentrerad till Mal- men. Enligt che/'en för armén påverkar utredningens förslag arméns verksamhet endast i fråga om målflygorganisationens förläggning till Karlsborg. Arméchefen biträder förslaget under förutsättning att hänsyn tas till den skjutverksamhet som armen bedriveri Karlsborg. Försvarets rationaliserz'ngsinstitut anser att en anknytning av målfl)-'gorganisationen till F 6 är rimlig under de förutsättningar som utredningsmannen har angett.

Länsstyrelsen i Östergötlands län biträder i princip utredningsmannens förslag men önskar att förutsättningarna att ocksä i fortsättningen basera mälflyget pä Malmen undersöks ytterligare, eftersom detta flygfält förutsätts stå kvar som krigsbas med krav på underhåll och tillsyn. Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län samt Kalmar och Karlsborgs kommuner tillstyrker förslaget i de delar de är berörda. Karlsborgs kommun hälsar utredningsmannens förslag med stor tillfredsställelse. eftersom kommunen .i hög grad är beroende av militära förband och anläggningar. 1,0kaliseringspolitiskt är det tillskott av arbetstillfällen som förslaget innebär av mycket stor betydelse för Karlsborgs kommunblock.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1971:110 12

Blockets glesbygd har nämligen ett vikande befolkningsunderlag.

SA C0 och FCPF förordar att mälflyget får ligga kvar på Malmen, bl. a. av operativa och ekonomiska skäl, men även för att fä bättre spridning av flygbullret och ta till vara de goda trafikledningsmöjligheterna vid F 3. Hänsyn till personalen vid F 3 talar också härför. Enbart lokaliserings— politiska skäl far inte vara avgörande för förläggningen av mälflyget. Dessa synpunkter delas i huvudsak av SR och TCO- S.

Linköpings kommun är också positiv till förslaget och utgår från att jaktdivisionerna mäste försvinna men menar att frågan om mälflygets lokalisering kan diskuteras. Slutligen finner man det angeläget ur syssel— sättningssynpunkt att inte all militär flygverksamhet avvecklas frän F 3. Nackdelarna blir framför allt stora för den berörda personalen. Under förutsättning att mälflyget inte går över till mer bullrande flygplan eller ökar antalet starter vill kommunen ha kvar mälflyget pa Malmen.

Remissinstanserna har visat stort intresse för utredningsmannens över- väganden i de frägor som rör s a 111 ll ä 1 l s fa k t o re r. A rbetsmarkrzacl.sst_1'- relsen och länsstyrelsen i Östergötlands län delar utredningsmannens upp— fattning att en indragning av E 3 medförde minsta nackdelarna och ger den bästa rationaliseringseffekten. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en för- bandsindragning alltid medför påfrestningar bäde för den personal som tvingas till omställning och för den kommun som förlorar arbetstillfällen. På grund av Linköpings rikt differentierade näringsliv och expansiva utveckling bör indragningen bli mindre kännbar där än i de övriga orter som utredningen har haft att ta ställning till. Man bör undersöka om det finns möjligheter att bereda de äldre anställda arbete vid andra militära och statligt] arbetsplatser i Linköping. 1 de fall där personalen inte kan omplaceras inom försvaret, är det angeläget att en frivillig avgang kan äga rum före den slutliga avvecklingen. Länsstyrelsen i Östergötlands län vill dock understryka att varje nedläggning av ett verksamhetsställe skapar problem särskilt för den del av arbetskraften som genom arbetsmarknads— mässigt hög ålder eller på annat sätt är handikappad. Samma synpunkter framförs av länsarbetsnämnden. Kalmar och Karlsborgs kommuner är ur lokaliserings- och samhällsplaneringssynpunkt positiva till utrednings— mannens förslag i de avseenden förslaget berör dem. Kalmar kommun hyser dock farhågor för att tillgängen pä bostäder kan bli knapp om inte kommunen får större tilldelning ur extrakvoten, eftersom det inte finns något bostadsöverskott i Kalmar. Länsstyrelserna i Kalmar och Skara- borgs liin framför liknande åsikter. Linköpings kommun ser det som en fördel om inte all verksamhet avvecklas vid F 3, eftersom det påverkar sysselsättningen i staden ogynnsamt. Länsstyrelsen iÖstergrfitlands län är kritisk mot förslaget eftersom en rullbana i nord-sydlig riktning är 1968 färdigställdes för att minska bullerstörningarna i Linköpings västra delar. lnvesteringskostnaden uppgick till drygt 8 milj. kr. I anslutning härtill krävdes en omläggning av väg E 4. Den färdigställdes är 1966 och kostade 7,5 milj. kr. Det rör sig här om väsentliga investeringskostnader som enligt länsstyrelsens mening inte borde ha kommit till stånd om man vid besluten hade räknat med den aktuella nedläggningen.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1971:110 '3

Att bullerfrägorna utgör ett stort problem för särskilt Linköping framgår klart av remissinstansernas svar. Statens planverk finner det angeläget att en bullerutredning snarast utförs sedan beslut har fattats om den framtida Verksamheten vid F 3. Utredningen bör klarlägga det bullerstörda områdets storlek enligt de ändrade förutsättningarna. Enligt planverkets mening talar starka skäl för att en översyn av tidigare gjorda bullerutredningar kommer till stånd för landets samtliga militära flygplat- ser .i den mån en sådan översyn inte redan har skett. För detta talar även tillkomsten vid flera förband av nya flygplantyper med annan bullerav- givning. Med tanke på befintlig och planerad bebyggelse för säväl bostäder som undervisning i Linköpings västra delar framstår det enligt planverket ur samhällsplaneringens synvinkel som mycket angeläget att flygbullerförhällandena i Malmens närhet förbättras och att bullerstör- ningarna minskas till ett minimum.

Lönsarkitekten i Östergötlands län har behandlat de konsekvenser i planhänseende som en minskning av flygverksamheten vid 17 3 innebär. Länsarkitekten anser mot bakgrund av det redovisade materialet att varje minskning av flygverksamheten på Malmen har en väsentligen positiv inverkan ur plansynpunkt. Vid en indragning av jaktdivisionerna bör den positiva verkan bli synnerligen stor och avsevärt förbättra en mycket svär bullersituation i flygplatsens omgivningar. Den ytterligare förbättring som skulle inträda om även målflygverksamheten förflyttades frän Malmen blir sannolikt inte av samma omfattning men dock betydande.

Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen i Östergötlands län delar i huvudsak länsarkitektens slutsatser. Länsstyrelsen anser också att det-är värdefullt ur bullersynpunkt om även mälflygverksamheten flyttas frän F 3. Länsstyrelsen avslutar sitt yttrande i denna del med att målflygverk- samheten emellertid i jämförelse med övningsoperationer med jaktflyg och provverksamheten vid FC bullermässigt har mindre. betydelse på grund av använda plantyper och verksamhetens uppläggning. Länsstyrel- sen i Kalmar län anser att om den ökade flygverksamheten inte päverkar bullermattornas utbredning i en riktning som är ogynnsam för bostads- bebyggelsen. finns det med avseende pä den fysiska samhällsplaneringen inte något att erinra mot att jaktdivisioner] förläggs till F 12. l-"flygbullret utgör däremot inte något hinder för Karlsborgs kommuns fortsatta utveckling. Egnahems- och hyreshusbebyggelsen planeras f. n. Och i framtiden i de norra och centrala delarna av kommunen, som ligger helt utanför flygbullerzonen. Trots de resultat mz-m har kommit fram till i olika bullerutredningar menar Linköpings kommun att de ökade störningar som'uppkommer om mälflygorganisationen lokaliseras till Malmen blir begränsade. Om mälflyget däremot gär över till flygplan som bullrar mera eller till ett ökat antal starter, bör frågan prövas pa nytt. Därvid bör staden äter beredas tillfälle att yttra sig. FCPF har även undersökt bullerproblemen i Kalmar och Karlsborg och finner att en jämnare spridning av flygbullret erhålls inom de tre berörda områdena Linköping. Karlsborg och Kalmar om mälflygorganisationen förläggs till F 3.

Luftrums— och trafikledningsfrägor blir enligt remissinstanserna alltmer komplicerade. Chefen för flygvapnet uppger att_ nuvarande flyg- och

• Sida 14
•  Original

Prop. 1971;110 . ”'

skjutverksamhet i karlsborgsomradct kräver härd trafikreglering i sam- band med starter och landningar för att säkerhetskravet skall kunna uppfyllas. Chefen för flygvapnet uppger vidare att det antal enheter. som är av betydelse för belastningen på flygtrafikledningen, ofta är lägre än antalet flygförelag. Mälflygorganisationcns tillkomst medför en fördubb- ling av antalet enheter i förhållande till nuläget. Flygvapenehefen fram- håller också att det finns längt fler intressenter i luftrummet över Vättern och karlsborgsomrädet än de tva som utredningen anger. Tillkomsten av en mälflygorganisation vid F 6 kräver ökad trafikledningskapaeitet. Den merbelastning som mälflygmganisationen trafikledningsmässigt innebär bedöms inte kunna lösas genom tnindrc insatser av personal vid F 6 än vid Malmen. Personalorganisationetna synes i huvudsak dela flygvapen- ehefens uppfattningi dessa fragor.

Luftfartsverket anser att. en indragning av Östgöta flygflottilj fär en utjämnande effekt på luftrummcts utnyttjande. eftersom det härt belas- tade östgötaomrädet avlastas. Förslaget innebär en betydande minskning av den erforderliga samordningen mellan den militära flygverksamheten i östgötaomradet och den planerade luftled som kommer att ligga över detta område.

Remissinstanserna framhåller att det från p e rs o n als yn p u n kt är ytterst angeläget att målflygorganisationcn får ligga kvar pä Malmen i Lin- köping. Denna uppfattning redovisas av bl. a. övet'bc'jölhavaren och chefen för flygvapnet. Chefen för flygvapnet är väl medveten om att även flygvap- net mäste underkasta sig de organisationsförändringar som betingas av änd- rade ekonomiska förutsättningar och av rationalitetsskäl. Trots negativa effekter för den personal som berörs är det nödvändigt att sådana förändringar genomförs. Hänsyn till personalen mäste dock i det aktuella fallet tillmätas en relativt stor vikt. Linköping är en ort med rika möjligheter till utbildning och stor efterfrågan på bl. a. tekniskt skolad personal. En genomförd attitydundersökning visar att l731s personal är hårt bunden till Linköpingstrakten och att endast ett fätal av personalen är villiga att flytta till Karlsborg. Om malt'lygdivisionen förs över till F 6 finns det risk att flygvapnet mister mänga av dem som nu arbetar med och har kunskaper om malllygdivisionens materiel. Personalskäl talar enligt flygvapenchefen entydigt för att maIflygorganisationcn blir kvar på F 3. Om mälflygorganisationen baseras pä F 6 förmodar försvarets mate- rielverk att problem uppstår när den flygtekniska personalen skall flyttas från linköpingsomrädet till Karlsborg. Detta kan medföra kostnader för att anställa och utbilda ny personal vid F 6 samt risk för störningar i tlygtidsproduktionen. FCPF och övriga personalorganisationer anser att det är väsentligt att utnyttja de vakanser som föreslås i utredningen. Dessa står inte till förfogande bara för F 3:s personal utan man mäste räkna med konkurrens bl. a. frän F l8zs personal. Vidare tar personal- organisationerna upp frågan om möjligheten att erhålla nytt arbete pa lokaliseringsorten, förtidspensionering och omplacering till annan statlig verksamhet, eftersom tillgången pä arbetstillfällen framförallt för den äldre arbetskraften är begränsad i bl.a. Karlsborg. Karlsborg kan inte heller erbjuda lika goda möjligheter till utbildning som Linköping.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1971:110 15

Erfarenheten visar att personalen är starkt rotad i sin miljö och inte önskar nagra förändringar i sina arbets- och bostadsförhällanden. SR anmärker Iiärutöver att frågan om befälsordningen för flygvapnet är under utredning och att antalet tjänster för de utökade arbetsuppgifter man har fått under senare är är för fä. Genom den föreslagna omorganisa- tionen erhåller också vissa enheter ökade arbetsuppgifter, som i och för sig kräver personalförstärkning. bl.a. på officerssidan. Det totala antalet officerstjänster på olika nivåer inom flygvapnet bedöms därför inte kunna minskas genom den föreslagna omorganisationen. Slutligen anför personalorganisationerna sammanfattningsvis att hänsyn bör tas till per- sonalen vid F 3 så att de som har de starkaste skälen för att stanna kvar i Linköping får möjlighet till detta. Lokaliseringspolitiska skäl får inte leda till att personal tvingas välja mellan att ta en ny. eventuellt sämre. anställning eller flytta till en ort med sämre samhällsservice.

Utredningens e k on om is k a öv e- tv ä g a n d en kritiseras av flera re- missinstanser, som främst uppehåller sig vid investerings- och driftkostna- dernas storlek vid olika lokaliseringsalternativ. Utredningen anses bl.a. inte i tillräcklig grad ha beaktat investeringsbehovet vid Karlsborg och Kalmar. Driftkostnaderna bedöms också enligt några remissinstanser ha räknats för lågt. Chefen för flygvapnet menar att såväl investeringsbeho- vet som driftkostnaderna. blir större än förslaget anger i F ö-alternativet, eftersom en rad byggnadsarbeten maste utföras i Karlsborg. Bl. a. mäste en ny hangar byggas. Vid en lokalisering till F 3 behöver man utnyttja endast en liten del av det befintliga byggnadsbeständet utan om- eller tillbyggnad. Endast smärre iständsättningsarbeten behövs. Vad gäller driftkostnaderna anses bl. a. lönekostnaderna vara alltför lågt räknade för alternativet Karlsborg. Utredningen räknar med 525 000 kr. ilönekostna- der för kvarvarande personal, medan chefen för flygvapnet räknar med 2 milj. kr. i löner för denna personal. Härtill kommer vid basering vid Karlsborg ökade målflygkostnader eftersom mälflyget fär längre 'flygvägar vid flertalet företag. Om mälflygorganisationen placeras på Malmen, torde inte heller särskild bastropp behövas vid basen. Ilärigenom kan personalbesparingar uppnås. De flesta av flygvapenchefens synpunkter i angivna frågor delas i huvudsak av bl. a. personalorganisationerna. Fastän försvarets rationalz'seringsinstimt inte har prövat mälflygorganisationens utformning finner man att flygvapenchefens förslag har en sådan omfatt- ning materiellt och personellt att ytterligare investeringar vid F 6 blir oundvikliga. Vad gäller kostnadskalkylerna finner institutet att de minsk- ningar i drift- och investeringskostnader som utredningen redovisar till 5 respektive 8 milj. kr. bör räknas om till nuvärde för att ge en mer rättvisande bild av kostnaderna. Institutet har beaktat de minskade utgifter vid F 3 som följer av utredningens förslag att lokalisera mälflyg- organsiationen till F 6. Samtidigt anmärker institutet att något material som kan belysa rimligheten av kostnadsökningen om 2 milj. kr. vid andra flottiljer inte har redovisats. Institutet har dock under hand fått veta att de av utredningen redovisade kostnaderna för serviceorganisationen vid FC och CVM samt för bastropp och flygfältsunderhåll, sammanlagt

• Sida 16
•  Original

Prop. 1971:110 16

800 000 kr., skall ingå i kostnadsökningen om 2 milj. kr. Även iständsätt- ningskostnader vid F 12 på grund av ökade investeringar bör räknas in och har antagits uppgå till 5 milj. kr. efter 20 år.

Även personalorganisationerna analyserar utredningens överväganden av de ekonomiska frågorna och är i regel kritiska. FCPF anser att brister och felaktigheter finns i utredningen. FCPF finner det t. ex. förvånans- värt att utredningen beräknar invcsteringsbehovet till 10 milj. kr. vid överflyttning av en division till F 12 men att inga kostnader redovisas för att flytta mälflygorganisationen till F 6. Med hänsyn till organisationens storlek och bristande lokalutrymmen kommer investeringsbehovet enligt FCPFzs mening inte att understiga det vid F 12. Vidare hävdar man bl. a. att besparingar kan göras i fråga om tlyttningskostnader, om mälflygor- ganisationen förläggs till F 3. Sammanfattningsvis framhåller FCPF att besparingar kan göras i investeringar med 8 milj. kr. och i driftkostnader med 1 150 000 kr. om mälflygorgansiationen förläggs till F 3. FCPF-:s kritik delas i huvudsak av SACO, SR och TCO—S. 'l'C'O --S understryker härutöver att en fortsatt förläggning av mälflygorgansiationen till Malmen innebär ett effektivare utnyttjande av de serviceresurser som finns till följd av flygverksamheten vid FC och CVM. Utredningens motiv för en omlokalisering av mälflygorganisationen anses därmed i allt väsentligt sakna grund.

Tidpunkten för förslagets ge n om fö ra nd e behandlas av några remissinstanser som framhåller att det är väsentligt att man i god tid orien- terar personalen om kommande organisationsändringar så att lämpliga ät- gärder kan vidtas för personalen. Fortifikatiamförl'alrningcn understryker vikten av att tillräcklig tid anslås för att genomföra de byggnadsåt- gärder, som kan bli en följd av kommande. organisationsbeslut. Vid beslut innevarande är bedöms de i förslaget förutsatta åtgärderna kunna vara genomförda tidigast den 1 juli I976. Lärzsst_1-'/'el.i'en i Östergötlands län anser att föreslagen tidpunkt för nedläggning ger rådrum för att möta uppstäende personalproblem. Samma synpunkter framförs av länsarbets- nämnden. [.a'rzssr_i'relsen i Skaraborgs län samt Karlsborgs Och Kalmar kommuner anhallcr om att så snart som möjligt få besked i lokaliserings- frägan. Persanalurganisa/tonerna framhäller för sin del bl. a. vikten av att realistiska tidsplaner i god tid görs upp för de organisationst'itgärder som medför att viss personal måste flytta samt att överläggningar kommer till stånd mellan berörda parter så att personalen far tid att lösa de problem en flyttning kan komma att medföra.

Departementschefen

Riksdagen har beslutat att F 9 skall läggas ned och F 18 avvecklas som flygflottilj (prop. 19681109. SU 1968: 124, rskr 19681'282). Vidare har riksdagen beslutat om avveckling av F 2 och F 8 och om omvandling av F 18 till en skolenhet för utbildning i huvudsakligen stridslednings- och luftbevakningstjänst och av F 14 till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst (prop. 1970: 96. SU 19701202, rskr 19701419). Förslagen i

• Sida 17
•  Original

Prop. 1971:110 17

propositionerna grundar sig på tre delbetänkanden av försvarets fredsor- ganisationsutredning. I ett fjärde betänkande har utredningen föreslagit att flottiljadministrationen vid F 3 i Linköping skall dras in. Förslaget innebär att flottiljens olika avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrättningar och förråd samt specialkompanict bör utgå. Den kvarvarande jaktdivisionen med tillhörande baskompani bör enligt utred— ningen omlokaliseras till F 12 i Kalmar. Utredningen anser vidare att målflygorganisationen bör flyttas till F 6 i Karlsborg under förutsättning att organisationen vinner statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgif- ter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning böri huvudsak föras över till F 13 i Norrköping, som föreslås tillföras nödvän- dig pcrsonalförstärkning. De servicefunktioner som F 3 f.n. fullgör för FC och CVM i Malmslätt bör enligt utredningen övertas av F 13. Utredningen menar slutligen att F 3:s flygfält bör behållas som krigsbas och betjänas av en bastropp ur F 13.

Utredningen räknar med att investeringskostnaderna för att omlokali- sera jaktdivisionen till F 12 blir 10 milj. kr. Att måltlygorganisationen förläggs till F6 beräknas inte medföra några investeringskostnader. Planerade investeringar och iständsättningsarbeten vid F 3 till en beräknad kostnad av 23 milj. kr. inom de tre närmaste. sjuårsperioderna behöver enligt utredningen inte genomföras, om flottiljens administration avvecklas enligt förslaget. De årliga driftkostnaderna minskar med 7 milj. kr. Enligt utredningen ökar emellertid driftkostnaderna vid andra förband med 2 milj. kr. med anledning av omlokaliseringen.

Indragningen av flottiljadministrationen vid F 3. kan enligt utredningen genomföras tidigast den 1 juli 1974. Utredningen anser det synnerligen angeläget, att åtgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast fastställs i princip och att realistiska tidsplaner görs upp.

Så gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F "3. överbefälhavaren och chefen för flygvapnet framhåller dock de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning medför. Överbefälhavaren konstaterar emellertid att en indragning av F 3 medför de minst ogynnsamma följdverkningarna. SACO och FCPF godtar förslaget att dra in F3 men finner att en nedläggning av F6 skulle vara lämpligare. Försvarets rationaliserings- institut menar att utgångspunkterna för utredningens värdering av den organisatoriska utvecklingen är osäkra och ifrågasätter hållbarheten av dessa i ett långsiktigt perspektiv. Institutet understryker vikten av att alternativa förutsättningar för organisationens utveckling på sikt analyse- ras. Flera remissinstanser är kritiska till förslaget att lokalisera mälflygor- ganisationen till F 6. Operativa skäl, samhällsfaktorer samt i första hand personal- och kostnadsskäl talar enligt kritikerna för att mälflygorganisa- tionen bör ligga kvar på F3. Remissinstanserna finner det slutligen angeläget att personalen i god tid orienteras om kommande organisations- ändringar så att lämpliga åtgärder kan vidtas för personalen.

I anslutning till remissbehandlingen av utredningens förslag har överbefälhavaren på uppdrag av Kungl. Maj:t utrett behovet av en

• Sida 18
•  Original

Prop. 1971:110 18

måltlygorganisation för främst flygvapnet. Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak att en målfiygenhet bör finnas inom flygvapnet. Den bör vara dimensionerad för att fullt utbyggd kunna utföra all försvarets målflygning i det högre t'artområdet. Behovet av målflygning beräknas till 12 000 timmar för år. Målilygenheten förslås bli organiserad med en måltlygchef, ett beställningskontor, en mälflygdivision och en bastjänst- enhet. Överbefälhavaren beräknar att omkring 120 fast anställda bör ingå i enheten. Rekryteringen av den flygande personalen bör enligt överbefälhavaren ske så att fältflygare och Ilygnavigatörer efter föreskri- ven utbildning får anställning som underofficerare på aktiv stat. Målflygenheten bör slutligen enligt överbefälhavaren av personal-. beredskaps- och kostnadsskäl baseras på Malmen.

Yttrande över överbefälhavarens förslag har avgetts av försvarets rationaliseringsinstitut. Institutet, som i princip biträder överbefälhava- rens förslag att inrätta en särskild mälflygorganisation inom krigsmakten, anser att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget inte framgår av överbefälhavarens utredning och har därför sökt få fram underlag för att bedöma dessa. Lokaliseringsalternativet Malmen är enligt institutet gynn- samt från ekonomisk synpunkt, om två attackdivisioner förläggs till F 6, medan alternativen Malmen och Karlsborg i stort är likvärdiga, om endast en attackdivison förläggs till F 6. Utöver ekonomiska överväganden torde enligt institutet andra väsentliga faktorer inverka vid valet av lokalise- ringsalternativ, t. ex. lokaliseringspolitik och miljövård (bullerproblem), awägningsproblem i samband med försvarets framtida struktur och personalfrågor. Enligt institutet har det under remissarbetet inte kommit fram något som väsentligen förändrar tidigare framtaget underlag beträf- fande lokaliserings- och bullerfrågor eller rekryteringsläget inom flygvap- net. Institutet finner att väsentliga skäl talar för att ett beslut i lokaliseringsfrågan bör anstä ytterligare ett år.

Rationaliseringsinstitutet anser att Kungl. Maj:t bör ge institutet i uppdrag att i samverkan med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna komplettera utredningen innan beslut fattas om den slutliga organisa- tionen. Institutet menar vidare att beslut kan fattas om en fortlöpande uppbyggnad under budgetåren l97l/72--- 1973/74 av en mälflygorganisa— tion som tillgodoser ilygvapnets behov inom det höga fartområdet. Institutet anser slutligen att målflygorganisationen tills vidare bör behållas pä Malmen.

Remissinstanserna har i stort sett enhälligt biträtt förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F3. Även jag delar uppfattningen att F 3:s administration i första hand bör komma i fråga för indragning. Av flottiljens tre jaktdivisioner bör enligt min mening den som f.n. är vakantsatt dras in, en utgå i samband med att F 17 ombeväpnas frän attack- till jaktflottilj och en tills vidare ligga kvar på F 3. Om den inte är indragen när flottiljadministrationen läggs ned. bör den administrativt anknytas till F 13. Eftersom vissa nu pågående utredningar kan komma att påverka frågan om organisation och lokalisering av mälflygverksam- heten anser jag att ett ställningstagande till målfiygets framtida

• Sida 19
•  Original

Prop. 1971:110 19

organisation och lokalisering tills vidare bör anstå. Beslut i dessa frågor kan fattas tidigast under år 1972. Målflygorganisationen bör således tills vidare med hittillsvarande omfattning ligga kvar på Malmen. Om mälflyg- organisationen flyttas från Malmen, skall en bastropp ur F 13 lokaliseras dit för att säkerställa flygfältets användning som krigsbas.

I övriga frågor är jagi stort sett ense med utredningen, vilket innebär att F 3:s uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning bör föras över i huvudsak till F 13 i Norrköping, att de servicefunktioncr som F 3 f. n. upprätthåller för FC och CVM på Malmen bör knytas till F 13. Jag vill i detta sammanhang upplysningsvis nämna att organisationsfrågor som uppstår med anledning av de. åtgärder jag har förordat i det föregående skall utredas närmare. Vid utredningsarbetet kommer representanter för berörda personalorganisationer att beredas tillfälle att lämna synpunkter på frågor som framstår som väsentliga frän personalsynpunkt.

De organisationsförändringar som jag har förordat i det föregående medför vissa problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förutsätter jag att förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens organisationer på såväl lokal som central nivå. Olika åtgärder bör vidtas för att underlätta omplaceringen av personal och för att erbjuda övertalig personal annan anställning. Personalproblemen bör lösas av försvarets personal nämnd i samarbete med chefen för flygvapnet och personalorganisationerna. Indragningen av flottiljadministrationen och därmed sammanhängande omorganisationer bör genomföras succes- sivt enligt en av Kungl. Maj:t fastställd tidsplan och vara slutförda senast den I juli 1974.

Om förutsättningarna skulle ändras så att en förskjutning av tidpunkten för indragningens slutförande blir nödvändig, bör Kungl. Maj:t äga att besluta härom.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet som jag har förordat i det föregående.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1971:110 20

UTVIDGAT FÖRSÄKRINGSSKYDD FÖR CIVILFÖR- SVARSPLIKTIGA

Enligt kungörelse-n ('t963:'243) angäende grupplivförsäkring ät värn- pliktiga m.fl. meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt viss personal inom försvaret som inte omfattas av försäkringsskydd enligt reglementet (1962:698) angående statens grupplivförsäkring. Enligt 4 & nämnda kungörelse (4 & ändrad senast 19702302) föreligger försäkrings- skydd för bl.a. civilförsvarspliktig personal under föreskriven tjänstgö- ring i det allmänna civilförsvaret", som fullgörs efter inskrivning i civilförsvaret, samt under tjänstgöring vid krigsmakten jämlikt lagen (1952:269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten. Försäkringsskyddet omfattar den civilförsvarspliktiga per- sonalen under förutsättning att tjänstgöringen har fullgjorts eller avsetts skola fullgöras minst fem dagar i följd med minst fem timmar varje dag. Ärenden om grupplivförsäkring enligt kungörelsen handläggs av statens personalpensionsverk och statens grupplivnämnd. Utgifterna bestrids frän driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedcl m. m. Under den tid kungö- relsen har gällt har endast ett fåtal försäkringsfall inträffat inom civilförsvarets område.

Ätskillig utbildningsverksamhet inom civilförsvaret och de flesta civilförsvarsövningar sker f. n. under tjänstgöring av så kort varaktighet att den inte omfattas av försäkringsskyddet. Denna kortare form av tjänstgöring, numera uppskattningsvis en fjärdedel av all tjänstgöring, innefattar risker av samma art som under längre tjänstgöring, t.ex. skjututbildning med skarp ammunition. Jag anser därför att försäkrings- skyddet åt den civilförsvarspliktiga personalen bör utvidgas att gälla oberoende av tjänstgöringens varaktighet. Utgiftsökningen till följd av förslaget kan förutses bli av ringa omfattning. Den föreslagna förbätt- ringen av försäkringsskyddet medför ändring i kungörelsen (1963z243) angående grupplivförsäkring ät värnpliktiga m.fl. Jag erinrar om att år 1970 en motsvarande utvidgning av försäkringsskyddet genomfördes för frivillig personal och hcmvärnsmän vid viss tjänstgöring (prop. l970:18 s. 35 och 67, SU 1970287, rskr 19701104).

' Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att godkänna vad jag har förordat i det föregående om utvidgat försäkringsskydd för civilförsvarspliktiga.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1971:110 21

MATERIELANSKAFFNING M. M. FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Som angavs i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 19) hade beredningen av de anslagsfrågor som rör anskaffning av tygmateriel och motsvarande för det militära försvaret inte hunnit avslutas vid sådan tidpunkt att slutliga förslag beträffande materielanslagen kunde läggas fram i statsverkspropo- sitionen. Skälen härtill var att viss omplanering erfordradcs av anskaff- ningsverksamheten inom luftförsvaret och angränsande system bl. a. till följd av luftförsvarsutredningens resultat. Vidare var det nödvändigt att se över materielplanerna eftersom prisutvecklingen för komplicerad teknisk materiel hade medfört att betalningsutrymmet för nya materiel- beställningar blivit mindre än vad myndigheterna tidigare hade beräknat. Mindre omdispositioner visade sig också nödvändiga till följd av det i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 13) redovisade förslaget om viss ökning av reservationsmedelsbehållningarna på grund av de samhällsekonomiska förutsättningarna.

Den föreslagna restriktiviteten beträffande beställningsbemyndiganden för nästa budgetår som förutskickades i prop. 19701110 (s. 34) är ett uttryck för den handlingsfrihet som statsmakterna bör ha vid utgången av den fyraårsperiod som 1968 års försvarsbeslut omfattar. De bemyndigan- den som jag förordar i det följande under berörda anslag innefattar en uppräkning av hela bemyndigandeskulden till kostnadsläge maj 1970. Härutöver har den del av bemyndigandeskulden som skall betalas under budgetåret 1971/72 räknats upp på visst sätt till medelkostnadsläget för samma budgetår. Jag avser att i annat sammanhang ta upp frågan om att bemyndigandebehovet i fortsättningen skall redovisas på motsvarande sätt.

Jag förordar att beställningsbemyndiganden ocn medel för nästa budgetår beräknas enligt följande sammanställning (milj. kr.). Som

1969/70 I1970/71 1971/72 (förslag)

Beräknad bemyndi-

chyn- ' digan- Medel den

Anskaffning av tygmateriel m. m.

Anskaffning av fartygs— materiel m. m.

Anskaffning av flygmateriel m. m.

Vissa signalförbindelser (prop. 1971:1 bil. 6)

1Medgiven utgift enligt Kungl. Maj:ts beslut t.o.m. den 19 februari 1971

• Sida 22
•  Original

Prop. 1971:110 22

jämförelse anges i sammanställningen motsvarande värden för budgetåret 1970/71 och bemyndigandeskuldens storlek den 30 juni 1970. Jag återkommer till anslags— och bemyndigandefrägorna i det följande.

För att möjliggöra en ekonomisk upphandling av drivmedel och eldningsoljor lämnade riksdagen för budgetåret 1970/71 ett bemyndigan- de att beställa drivmedel för 40 milj. kr. och eldningsoljor för 12 milj. kr. (prop. 1970:1 bil. 6 s. 21, SU 19702110, rskr 19702276).

Materielverket föreslär att bemyndigandct utsträcks till att omfatta tiden intill 'utgången av budgetåret 1972/73 och att kostnadsramama för budgetåret 1971/72 fastställs till 45 milj. kr. för drivmedel och 15 milj. kr. för eldningsoljor.

Jag tillstyrker förslaget och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. .Vlajzt att medge att avtal om inköp intill utgången av budgetåret 1972/73 av drivmedel och eldningsoljor för krigsmakten får träffas inom en kostnadsram av 45 000 ()00 kr. för drivmedel och 15 000 ()00 kr. för eldnings- oljor.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1971:110 23

ANSLAGSFRÄGOR M. M.

1 prop 1971:1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsomräde tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag Belopp

Prcl. beräknat Slutligt beräknat

DRl liTBUDGltITl-LN

Anskaffning av tygmateriel m. in. 575 000 000 574 000 000 Anskaffning av fartygsmatericl m. m. 270 000 000 270 000 000 Anskaffning av flygmateriel m. m. .1 124 753 000 1 124 753 000 Försvarets forskningsanslalt: Förvaltningskostnadcr 31 700 000 32 200 000 1-'orskningsverksamhet 51 500 000 52 000 000

KA P1 TALB U DGLTISN Markförvärv för övningsfält ni. m. 15 500 001.) 15 500 000 2 068 453 000 2 068 453 000

Liksom för budgetåren 1967/68 (prop. 1967:110 5. 5), 1968/69 (prop. 19682110 S. 91), 1969/70 (prop. 19692110 s. 42) och 1970/71 (prop. l970:97 s. 44) har inom försvarsdepartementet' upprättats tabeller. i vilka försvarets beräknade utgifter under budgetåret 1971/72 redovisas i programtermer. Redovisningen följer samma indelning i program och produktionsområden som har använts vid närmast föregående redovisning i programtermer (prop. l970:97 s. 46). I förhållande till budgetåret 1969/70 och tidigare budgetar förekommer avvikelser som innebär att jämförelser med dessa budgetår inte kan göras. Indelningen i utgiftsslag har ändrats efter den nämnda redovisningen i prop. l970:97. En jämförelse i detta avseende med tidigare budgetår kan därför inte göras. Tabellerna torde få fogas som bilaga 1 och 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

[ tabell 1 redovisas budgeten för 1971/72 uppdelad på huvudprogram och 11uvudproduktionsomraden. l tabell 2 har huvudprogram och utgiftsslag ställts samman. Uppdelningarna har inte kunnat göras helt exakt eftersom nuvarande titelförteckning och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till programbudgetens krav. De belopp som redovisas i- tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl.a. genom att under varje program redovisas den beräknade nettoutgiften,vilket innebär att anslagen har korrigerats för väntade förändringari reservat'ionsmedels- behållningen. Prisregleringsanslaget för det militära försvaret har inte tagits med i tabellerna. Avskrivningar och förräntningskrav har inte inkluderats i ersättningsanslagen till fastighetsfonderna.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1971:110 34

DRlFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln

B ARMEN

B 27. Anskaffning av tygmateriel m. m.

1969/70 Utgift 581 554 0001 Reservation 190 626 448 1970/71 Anslag 493 000 000 1971/72 Förslag 574 000 000

1llärtill kommer utgifter under anslagen Amrén: l-"örband med särskild budget, Marinenzliörband med särskild budget och Militäromradesstabermed särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av tygmateriel m.m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid in- gången avden fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut — 659 821 000 kr. För budgetären 1968/69—1970/71 har riksdagen lämnat beställningsbeniyndiganden till ett belopp av (565 000 000 + 500 000 000 + 426 000 000) _] 491 000000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj:t genom beslut intill den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (445 800 000 + 540 898 000 + 555 230 00011 541 928 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemymligandeskulden den 30juni 1971 blir (659 821000 + 1 491 000 000 — 1 541928 000) 608 893 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 629 302000 (+ 136 302 000) kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning (milj. kr.).

]. Beställningar t. o. m. budgetåret 1969/70 260,0 2. Beställningar budgetåret 1970/71 169,3

3. Beställningar budgetåret 1971/72 Vapenmateriel 8,0 Fordonsmatcriel 94,0 Fältarbetsmateriel 9,0 Elektromateriel 10,0 Ammunition 62.0 Forskning, försök och utveckling 23,0 Övrigt 24,0 659,3

Avvikelsen i förhållande till det anslag som föreslås beror på viss överplanering.

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 650 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande (milj. kr.).

• Sida 25
•  Original

Prop. 1971:110 25

1. Vapenmateriel 19,0 2. Fordonsmateriel 24 3,0 3. Fältarbetsmatcriel 28,0 4. Elektromateriel 18,0 5. Materiel för reparationstjänst och verkstäder 6,0 6. Utbildningsmateriel 12,0 7. Ammunition för krigsbruk ] 14,0 8. Ammunition för övningar 79.0 9. Forskning, försök och utveckling . 44,0 10. Centrala renoveringar 24,0 11. Reservdelar för fredsbruk 7.0 12. Gemensamt och övrigt 16,0 13. Prisreglering 90,0 700,0

Avvikelsen i förhållande till det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering. '

1. Bemyndigandet avser bl. a. anskaffning av eldledningsutrustning till granatgevär.

2. Bemyndigandet avser främst anskaffning av infanterikanonvagnar, flak-lastbilar och hjultraktorer. ' .

3. Bemyndigandet avser främst anskaffning av 10 tons band- sehaktare/bandlastare, artilleriflygplan samt navigerings- och landnings- system för helikopter. '

4. Bemyndigandet avser bl. a. anskaffning av bärbara kortvågsradiosta- tioner.

7. Bemyndigandet avser främst anskaffning av tändrör till artilleriam- munition. rökgranater till stridsvagnar samt ammunition till granat- kastare.

9. Aktuella forskningsprojekt är en ny stridsvagnsmina, luftvärnsrobot- system samt ny bandvagn.

Departemen tschefen

Anslaget bör föras upp med 574 milj. kr. För att hittills outnyttjade belopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår fa utnyttjas 560 690 000 kr. Till detta belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning till vad jag har anfört under Materielanskaffning för det militära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhäm- tas ett bemyndigande om 615 milj. kr. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

l)bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av tygmate- riel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 615 000 000 kr., 2) till Anskaffning lav tygmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 574 000 000 kr.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1971:110 26

C MARINEN

C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

1969/70 Utgift 232 973 729 Reservation 124 824 380 1970/71 Anslag 229 000 000 1971/72 Förslag 270 000 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —— 338 355 000 kr. För budgetåren 1968/69—1970/71 har riksdagen lämnat beställningsbemyn(liganden till ett belopp av (265 000 000 + 355 000 000 + 393 000 000) 1 013 000 000 kr. Under samma budgetar har Kungl. Maj:t genom beslut intill dell 19 februari 1971 medgett en medelsför- brukning av (215 300 000 + 214 080 000 + 262 345 000) 691 725 000 kr. under tillslaget. Den pa detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (338 355 000 + 1013 000 000 — 691 725 000) 659 630 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 286 380000 kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning (milj. kr.).

1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1969/70 149,13 2. Beställningar budgetåret 1970/71 93,0 3. Beställningar budgetåret 1971/72 44,4

2%A

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om ' 159,5 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande (milj. kr.).

A. [i"/ottan

Trängfartyg och båtmateriel

. lfartygsmoderniseringar Helikoptrar

Skeppsteknisk materiel Artillerimatcriel

. Robotmateriel . Torpedmateriel . Minmateriel

. Telemateriel

. Nautisk materiel, stridsledningsmateriel m. m. . Fordonsmatcriel . Forskning, försök och utveckling . Övrigt (dataproduktion m. m.)

>_-

t—NN—qxorooN-h-hww

......

._ owwemaewwr >— )—

j_.

w—Hh-oquötaxrwhw

r—u—n ww

• Sida 27
•  Original

Prop. 1971:110 27

B. Kustartilleriet

l. Tunga batterier 7,4 2. Lätta batterier 4,4 3. Rörliga spärrbataljoncr . ' 0,2 4. Kustjägarförband 1,9 5. Övrig materiel . . 23,5 6. Forskning, försök och utveckling 3,0 C. Prisreglering - 3 8,0 163,3

Avvikelsen i förhållande till det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering. .

A l.Benlyndigandet avses främst för ersättllingsanskaffning av ett tankfartyg samt fortsatt anskaffning av ekipagetjänstbatar.

2. Bemyndigandet avses bl. a. för att avhjälpa rötskador på minsvepare av trä och för att modernisera ett -mintransportfartyg samt vissa minsvepare. .

G 1. Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader

1969/70 Utgift 31 370 229 1970/71 Anslag 31 700 000 1971/72 Förslag 32 200 000

Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva forskning för försvarsändamål, främst naturvetenskaplig, tekniskt-vetenskaplig, medi- cinsk och beteendevetenskaplig forskning.

Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdelningar. Avdelning l bedriver forskning inom kenli, medicin och biologi, avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi, särskilt beträffande verkningar av och skydd mot kärnladdningar. Vidare finns en planeringsbyrå, ivars uppgifter ingår Operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrå.

1970/71 Beräknad ändring 1971/72 Försvarets Departe- forsknings- ments- anstalt chefen Personal Handläggande personal — 368 -- 2 of. Ovrig personal 121 of. of. 489 — 2 of. Anslag Avlöningar 24 043 000 of. of. Sjukvård 135 000 of. of. Reseersättningar 327 000 + 10 000 + 10 000 Lokalkostnader 6 1.90 000 +424 000 +424 000 Expenser 1 005 000 + 66 000 + 66 000 31 700 000 +500 000 +500 000

Försvarets forskningsanstalt

I likhet med tidigare är presenterar forskningsanstalten en pla n fö r f o r s k nin g sv 6 r k 5 a nl h e t e n. Forskningsplanen som omfattar perioden 1970—1976 har fastställts av forskningsanstaltens styrelse att ligga till grund för verksamheten vid anstalten. Den är i sin tur anpassad till den ekonomiska ram som överbefälhavaren har anvisat i sina direktiv för planeringsarbetet inom krigsmakten.

Forskningsanstaltens långsiktiga forskningsprogram är anpassat till berörda myndigheters behov av forskningsresultat. Myndigheternas krav på forskningsinsatser är emellertid avsevärt större än vad anstalten nled

• Sida 32
•  Original

Prop. 1971:1 10 32

sina resurser kan tillgodose. Man får därför räkna med en hård prioritering av verksamheten även i fortsättningen.

Inriktningen och omfattningen av anstaltens verksamhet grundas på de rekommendationer som överbefälhavaren har lämnat i samråd med cheferna för övriga totalförsvarsmyndighcter. l dessa rekommendationer prioriteras totalförsvarets framtida behov av forskningsresultat mot bakgrund av befintligt kunskapsunderlag, bedömda tekniska utvecklings- möjlighctcr och studier av operativa miljöer. Enligt långsiktsplanen bör forskningen inriktas på — förutom allmänna studier och utredningar — skydd mot kärnladdningar, skydd mot kemiska och biologiska strids- medel, konventionella stridsmedel, tillämpad fysik, teleteknik och bioteknologi.

Av forskningsanstalten föreslagna a n sla g 5 f ö r ä n d r i n g a r avser samtliga prisomräkning (+500 000 kr.).

För den operationsanalytiska verksamheten behöver anstalten två tjänster för avdelningsdirektör i Be 7. För kvalificerade forsknings- och/eller utredningsuppgifter behövs ytterligare fyra sådana tjänster, nämligen en för varje avdelning. Vid bifall härtill kan sju vakanta tjänster för förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst Ae 24 samt en vakant tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 dras in. Löneskill- naden (477 000- 345 000) 132 000 kr. täcks genom den underbelastning av avlöningsanslaget som normalt uppkommer på grund av vakanser.

Vissa tjänsteiindringar är påkallade för att personalorganisationen skall bli mera flexibel. Således bör tre tjänster för forskningschef i lönegrad C 1 alternativt kunna utnyttjas för överingenjör. Vidare bör sex tjänster för laborator i B 5 och två tjänster för laboratoriechef eller laborator i B 5 ändras till tjänster för laborator eller avdelningsdirektör i samma lönegrad.

Departemen tschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 32,2 milj. kr. Tre tjänster för forskningschef-i lönegrad Cr l bör, som forskningsanstalten föreslär, ändras till tjänster för forskningschef eller överingenjör i samma lönegrad. ' '

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslär riksdagen att

l)bemyndiga Kungl. Maj :t att vid försvarets forskningsanstalt inrät- ta tre tjänster för forskningschef eller överingenjör i Cr ] i enlighet med vad jag har förordat i det föregående, 2)till Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader för bud- getåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 200 000 kr.

G 2. Försvarets forskningsanstalt: F orskningsverksamhet

1969/70 Utgift 50 794 940 Reservation 9 270 510 1970/71 Anslag 51 500 000 1971/72 Förslag 52 000 000

• Sida 33
•  Original

Prop. 1971:110 33

Från anslaget bestrids utgifter för försvarets forskningsanstalts forskningsverksarnhet. lläri ingar sådana löner och arvoden som inte betalas fran förvaltningskostnadsanslaget, utgifter för anskaffning och underhåll av viss materiel och för sådana tjänsteresor. som inte betalas från sistnämnda anslag, samt medel för säkerhetspolitisk forskning vid utrikespolitiska institutet m. m.

1970/7] Beräknad ändring 1971/72 Försvarets Departe— forsknings— ments— anstalt chefen Utgifter Forskning m. m. 51 501 000 +500 000 +500 (100 Uppbördsmedel Inkomster av viss uppdragsverksamhet 1 000 of. of. 51 500 000 +500 000 +500 000

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 52 000000 (+500 000) kr. Ökningen avser prisom räkning.

Den vid utrikespolitiska institutet bcdrivna forskningen har successivt inriktats på problem av betydelse för krigsmaktens och befolknings— skyddets miljöutredningar. Den längsiktsplan för denna forskning som nu föreligger innebär väsentligen en övergång från enskild bearbetning av projekt för klarläggande av nuläget till projekt som skall omhänderhas av arbetsgrupper med uppgift att göra mera framtidsinriktade bedömningar. För genomförande av de planerade arbetsinsatserna är det erforderligt att" utöver nuvarande bidrag få disponera ytterligare "200 000 kr. av forskningsanslaget.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare fa bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kostnadsram av 6 milj. kr.

Departementschefen

Forskningsanstalten åtar sigi begränsad omfattning betalda forsknings- och utvecklingsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret. In- komsterna av verksamheten tillgodoförs anslaget som särskilda uppbörds- medel utom till den del de avser ersättning för sociala kostnader, såsom pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens medgivande till beställningar av materiel utöver anvisade medel. Som anstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag vid anmälan av prop. 1971:1 (bil. 6 s. 21) uttalade att vissa principförslag om försvarsforsk- ningen kunde komma att föreläggas 1971 års riksdag med anledning av

• Sida 34
•  Original

Prop. 1971:110 34

försvarsforskningsutredningens delbetänkande (SOU 1970:54) Forskning för försvarssektorn. Vid beredningen har det visat sig att det i avvaktan på utredningens slutliga betänkande inte. är nödvändigt att förelägga riksda- gen nägra förslag i ärendet-. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 52 milj. kr. För den vid utrikespolitiska institutet bedrivna forskningen har jag därvid beräknat 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslär riksdagen att

l)till Försvarets fm'skningsunstalt: Forskningsverksamhet för bud- getåret l97 1 /72 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 000 kr.. 2)medge att materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet beställs till en kostnad av —— utöver tidigare medgivet belopp — högst 6 000 000 kr.

• Sida 35
•  Original

'.!]

Prop. 1971:110 3

KAPITALBUDGETEN

IIl FÖRSVARETS FASTIGHETSF ON D Kasernbyggnaders delfond

5. Markförvärv för övningsfält m. m.

1969/70 Utgift 17 054 389 Behållning 5 269 759 1970/71 Anslag 17 900 000 1971/72 Förslag 15 500 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar. markför- värv för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till statsägd fastighet eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i samband med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medels- förbrukningen under anslaget till 18,7 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 15,5 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Markförvärvsobjekt Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.) A. Armén ]. l 5. A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält 300 2. 1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält 3 500 3. 1 20, K 4. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält vid Umeå 1 400 4. I 21.'Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övnings- fältet vid Gnun 600 5. P 4. Utvidgning av pansarskjutlältet vid Kräk 1 700 6. P 6. Utvidgning av Rinkaby skjutfält 6 000 7. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält 300 8. S 1. Nytt skjutfält vid Skogs-Tibble 400 9. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 2 950 Summa 17 150 Reducering av medelsbehovct 600 Summa A 16 550 B. Marinen 10. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 1 300 Summa 1 300 Reducering av medelsbehovet 200

Summa B 1 100

• Sida 36
•  Original

Prop. l97l:1l0 36

C. Flvgvapnet

ll. inlösen-av tlygbullcrstörda fastigieter 300 12. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 950 Summa 1 250

Reducering av medclsbehovet 200

Summa (' 1 050

Summa A -(' 18 700

1.1965 är riksdag (prop. 19652158, SU 1965:172, rskr 19651410) fattade beslut om utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte mellan staten och Östersunds stad. I samband därmed redovisa- des en principöverenskommclse mellan försvarets fastighetsnämnd och Östersunds stad om en intressegräns mellan mark som skall avses för stadens fortsatta utbyggnad och mark som skall reserveras för militär övningsverksamhet. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarets intresseområde har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till staten av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna meddelar de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. Hittills har tolv fastigheter om tillsammans 290 ha förvärvats. Med ledning av de köpeskillingar som har betalats vid dessa förvärv beräknar fortifikationsförvaltningen totalkostnaden till 1,4 milj. kr.

2.(.'.hcfen för armen har i samräd med fortifikationsförvaltningen föreslagit att mark skall anskaffas för att utvidga Remmene skjutfält för 1 15 och övriga förband inom västra militärområdet.

Remmene skjutfält ligger sydväst om l-lerrljunga samhälle inom Herrljunga. Vårgårda och Gäsene kommuner i Älvsborgs län. Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen skogs— och mossmark. Det används främst av 1 15 i Borås samt i viss omfattning av 1 16 i llalmstad och 1 17 i Uddevalla. Fältet utnyttjas ocksä av repetitionsövningsförband inom västra militärområdet. Vid övningar på fältet förläggs deltagarna i stor utsträckning i baracklägcr pä 'l'anga hed invid Vårgårda. ca 7 km väster om fältet.

Skjutfältet är enligt chefen för armdn alltför litet för att på ett godtagbart sätt kunna användas som infanteriskjutfält. litt sädant fält bör omfatta dels tvä skjutomrädcn i öppen och småbruten terräng som medger stridsskjutning i skyttckompanis anfall med understöd av bl. a. granatkastare och artilleri. dels ett skjutomräde för stridsskjutning i skog. Skjutfältet bör vidare vara så stort att de tre skjutomrädena kan användas samtidigt och oberoende av varandra, vilket normalt kräver att fältet är ca 4,5 km brett och ca 6 km långt. Rcmmenefältet är endast ca 1,5 km brett och 4 km langt. På grund av fältets ringa bredd har stridsskjutningi kompanit'örband inte kunnat utföras utan omfattande avlysningar och utrymningar av fastigheter i enskild ägo. Detta har väsentligt försvårat och fördyral. fältets användning. Flera markägare har förklarat att de inte längre vill medverka till avlysning eller utrymning av sina fastigheter. Under senare är har stridsskjutningar med skarp ammunition vid 1 15 därför fätt inskränkas till att" omfatta skjutningar i grupp och pluton'utan understöd av tunga vapen. För skjutning i kompaniförband med

• Sida 37
•  Original

Prop. 1971:110 37

understöd av tunga vapen har 1 15 varit hänvisat till artilleriskjutfältet vid Skillingaryd eller pansarskjutfältet vid Kräk. Dessa skjutfält är dock avsedda för andra förband och kan endast till ringa del tillgodose [ 1515 behov. På grund av avståndet till fälten blir övningarna dessutom mycket dyra. Några möjligheter att lösa 1 15:5 skjutfältsproblem genom att öka tilldelningen av skjutdagar vid Kräk eller Skillingaryd finns inte. [nom västra militärområdet saknar även 1 16 och 1 17 skjutfält av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbildningen med skarp ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsut'bildning har därför blivit eftersatt vid dessa förband. Militäromrädet saknar vidare ett skjutfält för de krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom militärområdet.

Chefen för armen har utrett vilken mark som behöver tillföras Remmene skjutfält för att det så langt möjligt skall motsvara det aktuella behovet. Utredningen har lett till ett förslag att utvidga skjutfältet med ca 1500 ha i littvtidsakligen östlig och västlig riktning. Det" föreslagna utvidgningsomiädet består till huvuddelen av skogs- och myrmark. Inom området är sammanlagt ca 60 personer fast bosatta. Med den föreslagna utvidgningen tillgodoser fältet enligt armecliefen de mest trängande behoven. Fältet kan utnyttjas samtidigt av en skyttebataljon och en artilleribataljon. Fältets användbarhet" för militäronirädets samtliga armdförband ökar. De mest markskadekrävande momenten av större övningar kan förläggas till militär mark.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande- över förslaget. Nämn- den har i sedvanlig ordning tagit kontakt med länsmyndighcterna i länet och de kommuner som berörs av förslaget samt med markägarna inom det föreslagna utvidgningsomrädet. Länsstyrelsen har därvid uttalat att det från allmän planeringssynpunkt inte synes vara något att erinra mot den utvidgning som föreslås. Däremot har de berörda kommunerna. Herrljunga. Vårgårda och Gäsene, .samt markägarna haft en klart negativ inställning till förslaget. Kommunerna har åberopat bl.a. att utvidg- ningen skulle påskynda bygdens avfolkning och minska skatteunderlaget. Markägarna har framhållit bl. a. att utvidgningen skulle medföra betydande- sociala konsekvenser. De har vidare gjort gällande att andra områden borde kunna tas i anspråk som skjutfält" med mindre olägenheter.

Med hänsyn till främst markägarnas starka reaktion mot förslaget har fastighetsnämnden inte ansett sig kunna ta ställning till den föreslagna 'utvidgningen utan ytterligare sakunderlag. Nämnden har därför hos chefen för armé-n anhallit att förutsättningarna skulle undersökas att anskaffa ett helt nytt skjutfält för ] 15 som med beaktande av skilda synpunkter borde ges företräde framför ett utvidgat fält vid Remmene. Vidare skulle undersökas möjligheterna att tillgodose de mest angelägna behoven av mark för skjutningar genom att" utvidga Remmenefältet i mindre omfattning än vad som förutsätts i det framlagda förslaget. Undersökningen borde klarlägga bl.a. om vissa enligt markägarnas uppfattning lämpliga områden kunde komma i fråga.

Undersökningen har lett till att fyra områden för ett nytt skjutfält och

• Sida 38
•  Original

Prop. 1971:110 38

tvä förslag till begränsad utvidgning av Remmenefältet har redovisats för fastighetsnämnden. Av omradena för nytt skjutfält är ett beläget i trakten av Redslared, ca tre mil söder om Borås, och ett i trakten av Ornungasjön, ca en mil söder om Remmene skjutfält. De båda övriga områdena ansluter sig till kronoparkerna Skaraborgs Edstnärcn och Älvsborgs Edsmären som ligger ca en mil nordost respektive öster om Herrljunga.'l de båda alternativen till begränsad utvidgning av Remmene skjutfält har utvidgningsomrädet minskats från ca 1 500 ha till i runt tal 1 000 ha.

Vid överlämnandet till fastigltetsnämnden av utredningen har chefen för armen anfört att möjligheterna är begränsade att inom godtagbart avstand från Boras finna ett område som från säväl civila som militära synpunkter är lämpligt som skjutfält för I 15. Valmöjligheterna begränsas avsevärt av befintliga och planerade luftleder, flygterminalomrädena för Göteborg och Jönköping, förekomsten av kraftledningar, ett rikt vägnät, terrängens utformning samt förekomsten av civil bebyggelse. Utöver de förslag som redovisas i utredningen torde det inte finnas nägra lämpliga terrängomraden för ändamälet. Områdena kring Ornungasjön och vid kronoparken Älvsborgs Edsmären, vilken senare endast till mindre del bedöms kunna användas för skjutfältsändamal. har arméehefen bedömt vara olämpliga som skjutfält. Inom Ornungaområdet är ca 100 personer fast bosatta, varför de sociala konsekvenserna blir alltför allvarliga. Området inom och i anslutning till Älvsborgs Edsmären har ansetts ha alltför dalig markbeskaffenhet och begränsade utvecklingsmöjligheter. Redslared och kronoparkcn Skaraborgs Edsmären har bedömts vara användbara som skjutfält. Båda är dock fran militär synpunkt sämre än ett utvidgat Remmenefält, Redslared därför att det ligger mindre centralt och har en ogynnsam (kuperad) terräng och kronoparken genom att avstandet är större till säväl I 15 som lägret på långa hed. Chefen för armén har i fråga om alternativen med minskad utvidgning av Remmene. vilka benämns Hjälmerydsalternativet respektive Landaalternativet, an- fört att vissa inskränkningar i den tidigare redovisade målsättningen för fältets utvidgning temporärt kan godtas frän utbildningssynpunkt. Alternativen innebär minskning av möjligheterna till fri mälplacering vid stridsskjutning i förstärkt skyttekompani och av artilleriets möjligheter att oberoende av och samtidigt med anfallsstrid i kompanifi'irband genomföra egna skjtttningar. Av de båda alternativen förordar chefen för armén Hjälmeryd eftersom terrängen inom detta område är lämpligare från övningssynpunkt. Antalet fast bosatta som berörs av utvidgningen är ca 25 i båda alternativen.

Fastighetsnämndcn har besökt samtliga platser och besett de aktuella områdena frän helikopter och bil. Nämnden har vidare vid sammanträden med länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län, samtliga berörda kommuner samt markägarna i Remmene orienterat om utredningarna. Myndigheterna och markägarna har även beretts tillfälle att avge skriftliga yttranden. Skriftligt yttrande har också avgetts av domän- verkets centralförvaltning.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1971:110 39

Fastighetsnämnden anser att det föreligger ett oavvisligt behov av att genom ytterligare markförvärv förbättra möjligheterna för ] 15 att bedriva stridsmässig utbildning med skarp ammunition i kompaniförband om denna viktiga del av utbildningen skall kunna genomföras på ett tillfredsställandc sätt. En sådan åtgärd skulle ocksä i viss utsträckning medföra förbättrade övningsmöjligheter för andra förband inom västra militärområdet och ge de artilleribataljoner som sätts upp inom militärområdet bättre möjligheter att utföra skjutningar.

] fråga om de av chefen för armén redovisade alternativa förslagen till hur frågan om ett skjutfält för I 15 bör lösas konstaterar fastighets- nämnden i likhet med chefen för armén att omrädena vid Ornungasjön och Älvsborgs Edsmären inte bör komma i fraga. Avgörande för detta ställningstagande har varit det stora antalet fast bosatta personer inom Ornungaomradet och i fräga om Älvsborgs Edsmären att" terrängen inte är lämplig för ett övnings- och skjutfält av ifrägavarande slag. Nämnden anser sig inte kunna förorda alternativet Redslared framför en utvidgning av Remmene. Som skäl härför åberopas att den kuperade terrängen inom området är mindre lämplig från utbildningssynpunkt. Vidare är all mark inom omrädet i enskild ägo och orörd av skjutningar medan staten redan äger 800 ha i Remmene. Denna mark är i dag i stor utsträckning improduktiv genom att den sedan länge har utnyttjats som skjutfält. Antalet fast bosatta inom Redslareds-mnrädet (ca 30 personer) är visserligen mindre än i det ursprungligen föreslagna utvidgningsomrädet vid Remmene men större än i de nu aktuella minskade utvidgnings- områdena för Remmene. Av de fyra alternativen till nytt skjutfält återstår sålunda endast området vid Skaraborgs Edsmären. Detta är väl användbart som skjutfält och har ett fatal fast bosatta (ca 10 personer.). Det bör därför enligt fastighetsnämnden kunna vara ett alternativ till ett utvidgat fält vid Remmene.

Beträffande de båda alternativen till begränsad utvidgning av Rem- menefältet konstaterar fastighetsnämnden att antalet berörda boende i båda fallen nedgätt till ca "25 mot ca 60 i det ursprungliga förslaget. En utvidgning av Rcmmenefältet enligt nagot av dessa alternativ skulle. salunda kunna ske med väsentligt mindre sociala konsekvenser än enligt det ursprungliga förslaget. Nämnden anser därför att en sadan begränsad utvidgning bör ges företräde framför en utvidgning enligt chefens för armen ursprungliga förslag även om en reducerad utvidgning medför vissa begränsningar i skjutningarna. Vid valet mellan de båda alternativen förordar nämnden i likhet med chefen för armén l—ljälmeryd med hänsyn till att terrängen inom detta område är lämpligare frän utbildnings- synpunkt. '

Vid en jämförelse mellan ett nytt skjutfält vid Skaraborgs Edsmären och ett utvidgat fält vid Remmene enligt Hjälmerydsalterntivet konsta- terar fastighetsnämnden med stöd av de verkställda utredningarna att båda områdena i och för sig är lämpliga som skjutfält. Frän militär synpunkt måste dock Skaraborgs Edsmären anses vara sämre eftersom avståndet till Boras och till lägret pä Tänga hed är längre. Detta skulle medföra ökade driftkr.)stnader och behov av ett nytt läger närmare

• Sida 40
•  Original

Prop. 1971:110 40

skjutfältet. Vidare skulle kostnaderna för att ställa i ordning fältet bli högre beroende pä dels att det skulle bli nödvändigt att flytta vissa t'örsvarsanläggningar inom kronoparken för en beräknad kostnad av ca 2 milj. kr., dels att den centrala delen av ett utökat Remmenefält redan är iordningställd som skjutfält. l—"rän social synpunkt är Skaraborgs Edsmären gynnsammare än Remmene. då antalet boende inom krono- parksomrädet är ca 10 mot ca 25 inom Iljälmerydsomrädet. Inget av de tvä omrädena har nagot större värde frän jordbrukssynpunkt. Den största skillnaden föreligger i fraga om deras värde för skogsbruket.. I sitt yttrande. har domänverket bestämt motsatt sig att kronoparken Skaraborgs Edsmären tas i anspråk som skjutfält. Som skäl härför anför verket att kronoparken utgör ett välarronderat markomräde med hög produktion. stort virkesförräd. god kvalitet på skogen, lätta drivnings- förhällanden, bra avsättningsläge och gynnsamma föryngringsförhäl- landen. Pa kronoparken bedrivs ett rationellt och mekaniserat skogsbruk. Virkesavkastningen fran kronoparken utgör en betydelsefull del av virkesfängsten för sägt-'erksindustrin i omrädet. Därtill har utbyggnad av vissa sägverk i orten till rationell storlek och sägning under hela året möjliggjorts genom längtidsavtal med domänvcrket om timmerleveranser. Domänverkets uppfattning om värdet av kronoparken bestyrks av skr.)gsvärdsstyrelsen i Skaraborgs län som har anfört att kronOparkens ianspråktagande som skjutfält skulle innebära ett mycket stort intrång för skogsbruket.

Beträffande värdet frän skogsbrukssynpunkt av omrädena vid Rem- mene har domänvcrket uttalat att skogstillständet där är mindre gott och att skogen är i stort behov av skogsvärdsätgärder. Denna uppfattning bestyrks av skogsvardsstyrelsen i Älvsborgs län som har anfört att markerna vid Remmene visserligen fär anses ha god beskaffenhet men att de f.n. till vissa delar är bevuxna med mindre goda beständ. Pä fastighetsnämndens initiativ har gjorts en särskild undersökning om skogsförhi'tllandena inom de. ifrågavarande bäda omrädena. Av under- sökningen framgär att kapitalförlusten i samband med iordningställandet av omradena som skjutfält bedöms ttppgä till, för Skaraborgs Edsmären 2.5 milj. kr. och för Remmene 400000 kr. Skogstillväxten inom det förstnämnda omrädet uppskattas till 7,8 1113 för ha och är och inom Remmene till 4,5 rn3 för ha och är. Skogstillständet inom Skaraborgs Edsmären karaktäriseras av ett skogsbruk i full produktion med höga virkesförräd och god virkesavkastning. Skogstillständet inom remmene- omrädet bär spär av att kärnområdet har varit skjutfält under de. senaste sjuttio ären. Stora delar av omrädet är i stort behov av saneringsatgärdcr. Kvaliteten pä den äldre tallskogen är i allmänhet mindre god. Det genomsnittliga värdet för Skaraborgs Edsmären har bedömts uppgå till 4 300 kr. för ha. varav ca ?. "200 kr. för ha utgör värdet för avverkningsmogcn skog. Motsvarande värden för Remmene har bedömts uppgå till respektive 1 530 kr. och 440 kr. för ha. Arrtmdcringsförhäl- landena pä Skaraborgs Edsmären uppfyller kraven på ett modernt

• Sida 41
•  Original

Prop. 1971:110 41

skogsbruk. Detta är inte fallet på Remmene, i vart fall inte inom utvidgningsområdena.

Med hänsyn till vad som har framkommit vid jämförelsen anser fastighetsnämnden att övervägande skäl talar för att behovet av större övningsomräde för 1 15 bör tillgodoses genoin en utvidgning av Remmene skjutfält. Vad angår de sociala olägenheterna anser nämnden att det antal fast bosatta, ca "25 personer. som berörs i lljälmerydsalternativet inte är större än vad som får anses vara godtagbart vid anordnande av ett skjutfält i denna del av landet. I fråga om den av Herrljunga kommun påtalade risken för bullerstörningar för dem som bor i llerrljunga samhälle konstaterar nämnden att den avsedda östra gränsen för skjutfältet ligger 3 km från den nuvarande tätbebyggelsen i samhället. De i skissförslag till generalplan för samhället inlagda byggnadsområdena, vilka betecknas som reservområden. ligger inte närmare fältet än 1,5 km. Detta avstånd anser nämnden medföra en tillräcklig skiljezon mellan tätbebyggelsen och fältet. Med stöd av tidigare erfarenheter bedömer nämnden att avståndet är tillräckligt för att hindra sådana bullerstörningar från fältet som inte kan godtas, desto mer som stridsskjutningarna är avsedda att börja ca en km väster om fältgränsen och ske i riktning från samhället. Nämnden anser att varken de sociala konsekvenserna eller riskerna för buller- störningar för Hcrrljunga samhälle är av den art att de bör föranleda att det nuvarande skjutfältet läggs ned och det högproduktiva och välskötta skogsområdet Skaraborgs Edsmären förvandlas till skjutfält. Den aktuella skjutfältsfrägan bör alltså enligt nämndens mening lösas genom ut'- vidgning av Remmenefältet enligt lljälmerydsalternativet. Nämnden framhåller dock att i framtiden ingen ytterligare utvidgning av Remmenefältet bör få ske österut på sådant sätt" att fältgränsen på någon punkt kommer närmare Herrljunga samhälle än den punkt på den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället.

Fastighetsnämnden understryker vikten av att vederbörande länsmyn- digheter hjälper kommunerna att lösa frågan om att anskaffa ersättnings- bostäder åt dem som tvingas att flytta vid en utvidgning. Vidare bör det enligt nämndens mening ankomma på vederbörande lantbruksnämndcr att medverka till att anskaffa nya gårdar åt dem som vill ha sådana.

För att de sociala olägenheterna skall bli så små som möjligt anser fastighetsnärrmden att det är nödvändigt att tolerera de inskränkningari fältets användbarhet som blir en följd av att dess ursprungligen avsedda utvidgning begränsas på det sätt som nämnden förordar. Nämnden anser dock att staten bör förvärva mark även inom Landaområdet men utanför Hji-ilmerydsområdet när sådan mark frivilligt bjuds ut till salu. Härigenom kan enligt nämndens mening uppnås fördelar för såväl markägarna som staten.

Åtskilliga kontakter måste enligt fastighetsnänmden tas mellan det organ som sköter markförvärvcn och vederbörande regionala och lokala myndigheter. Antalet berörda brukningsenheter är vidare stort och flertalet av dessa faller endast delvis inom utvidgningsomrädet. lntrikata ställningstagandcn i fråga om omarronderingar och krav på inlösen av

• Sida 42
•  Original

Prop. 1971:110 42

mark även utanför förvärvsgränsen kan därför väntas. Med hänsyn till dessa förhållande-n anser nämnden att en särskild delegation bör tillsättas för att genomföra förvärven.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat till 5 milj. kr. Härvid har förvaltningen räknat med att det kan bli nödvändigt att lösa in mark även utanför den föreslagna fältgränsen och att betala ersättningar för intrång pa restfastigheter. Det framhålls att den uppskattade kostnadsramcn måste anses osäker.

Sedan fastighetsnärrmdcn avgett sitt yttrande har representanter för Herrljunga och Gäsene kommuner samt för de berörda markägarna vid uppvaktning i försvarsdepartementet framfört vissa synpunkter med anledning av nämndens förslag. Det har anförts bl. a. att det av utredningen i ärendet tydligt framgår att en framtida utvidgning av skjutfältet planeras. Man anser att ett genomförande av det nu framlagda förslaget medför att den slutliga och fullständiga utvidgningen av fältet. vilket enligt chefen för armén bör omfatta ca 3 000 ha, blir bunden till Remmene. Det kan inte anses framsynt att starta ett framtidsprojekt som redan i sin början har utrymmesbekymmcr med hänsyn till närheten till tätorten Herrljunga. En normal utveckling i såväl Herrljunga som övriga närliggande samhällen hindras. Sociala olägenheter uppstår inte endast för dem som bor inom utvidgningsomradet utan även för ett antal personer som bor i områdets närhet. Om området vid Skaraborgs Edsmären i stället väljs sorti skjutfält blir olägenheterna för den civila sektorn väsentligt mindre. Det föreslås därför att detta område tas i anspråk för ifrågavarande. ändamål.

3.1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 19682124, rskr 1968282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfälte-t för I 20 och K 4 i Umeå och om anskaffning av ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsomrädet för handövningsfältet omfattar ca 365 ha. Skjutfäl- tet som ligger i omedelbar anslutning till det utvidgade handövningsfältet omfattar ca 2 100 ha. De totala kostnaderna för markförvärven, vilka tidigare har uppskattats till 7 milj. kr., beräknas stanna vid ca 5 milj. kr. Anledningen härtill är bl. a. att inlösen av hela brukningsenheter, vilka delvis är belägna utanför de. beslutade fältgränserna, inte torde behöva ske i den omfattning som har bedömts tidigare.

4.1963 års riksdag (prop. l963:109, SU 1963z96, rskr 19631221) fattade beslut om utvidgning av I 21:s (Sollefteå) skjutfält vid Tjärnmy— ren och av regementets övningsfält vid Gnun. Utvidgningama avsåg markområden om sammanlagt ca 215 ha. Härav har hittills ca 35 ha förvärvats. Den sammanlagda kostnaden för dessa utvidgningar beräknas till 1,2 milj. kr., Iprop. 19702110 s. 53 (SU 19701110, rskr l970:276) anmäldes att vissa områden om sammanlagt ca 650 ha av skjutfältet vid Tjärnmyren, vilka utgjorde arrenderad mark, ansågs böra föras över i statens ägo sedan arrendena gått ut hösten 1970. Kostnaderna härför beräknades inte överstiga 1 milj. kr. Förhandlingar om inlösen av områdena förbereds.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1971:110 43

5. 1969 års riksdag (prop. 1969:110, SU 1969le4, rskr 1969248) fattade beslut om utvidgning av P 4:s (Skövde) pansarskjutfält vid Kråk med ca 300 ha. Enligt beslutet förutsattes att staten därutöver skulle utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom det 5. k. gräshultsområdet, beläget mellan det utvidgade skjutfältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s område, vilkas ägare önskar inlösen på grund av bullerstör- ningar. Gräshultsområdet omfattar ca 200 ha. Förhandlingar om erfor- derliga markförvärv pågår.

6. Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt fram förslag om markanskaffning för att utvidga Rinkaby skjutfält till pansarövningsfält för P 6 i Kristianstad. Rinkaby skjutfält är beläget i Fjälkinge kommun, Kristianstads län, omedelbart norr om Åhus samhälle och ca en mil sydost om Kristianstad. Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen öppen mark. Inom fältets norra del finns ett äldre lägeromräde som omfattar Rörläggnings-, expeditions- och förrädsbaraeker samt" utspisningslokal. [ anslutning till lägeromrädet ligger en nyuppförd värdhall för fordon och artilleripjäser. Skjutfältet används av A 3 i Kristianstad och l) 6 för formella artilleriskjutningar i kompani, formella stridsskjutningar med eldhandvapen, kulsprutor och granatgevär i skyttekompanis anfallsstrid samt formella övningar med grupp och pluton. I direkt anslutning till skjutfältets norra del ligger Rinkaby flygfält som huvudsakligen används av krigst'lygskolan i Ljungbyhed. Flygfältet omfattar ca 70 ha och har tre permanentade startbanor. Chefen för armén har beträffande behovet av att förbättra övnings- möjligheterna för Kristianstads garnison anfört bl. a. att garnisonen sedan länge saknar övningsmark av sådan omfattning att effektiv förbands- utbildning kan bedrivas. Behovet har ökat i takt med att motoriseringen och bandfordonsutvecklingen fortskridit. VU-60-systemets genom- förande, som innebär att ökad vikt läggs vid förbandsutbildningen_, understryker detta förhållande. Övningar utanför militär mark har efter hand blivit allt svårare och dyrare att genomföra. Det är därför nödvändigt att förbanden i Kristianstad tillförs övningsmark i sådan utsträckning att ett fältmässigt uppträdande främst hos pansarcnheterna kan övas in. Bäde A 3 och P 6 har godtagbara övningsmöjlighctcr när det gäller den grundläggande utbildningen och skjututbildningen. Däremot saknar P 6 egentligt pansarövningsfält. Skjutfältet vid Rinkaby användsi viss utsträckning för detta ändamäl men är alltför litet. Behovet kan inte heller tillgodoses på Ravlundafättet eller övningsfältct vid Revinge. Ravlundafältet måste nämligen helt reserveras för skjutningar. Revinge- fältet är i första hand avsett för P 7 i Ystad och ligger alltför långt från Kristianstad. P 6:s behov av terräng för pansarutbildning kan inte tillgodoses på annat sätt än genom markanskaffning. För att man Skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar som har gjorts vid P 6 under senare år måste för regementet anskaffas ett pansarövningsfält som åtminstone ger utrymme för övningar med reducerad pansarbataljon. Chefen för armen har utrett vilke-n mark som behöver tillföras

• Sida 44
•  Original

Prop. 1971:110 44

Rinkaby skjutfält för att detta på ett godtagbart sätt skall tillgodose P 6:s behov av pansarövningst'ält. Utredningen har lett till förslag att utvidga skjutfältet med ett markområde om ca 930 ha beläget i huvudsak norr om skjutfältet och i Omedelbar anslutning till detta. [ förslaget har förutsatts att det område som ingår i Rinkaby flygfält helt eller delvis skall ingä i det utvidgade skjutfältet. Ett på detta sätt utvidgat fält ger utrymme för reducerad pansarbataljons anfallsstrid där slutfasen av övningen i begränsad omfattning kan genomföras som stridsskjutning med övningsammunition och med deltagande av artilleri, stridsvagnar och pansarskyttekompani. Stridsskjutningsmomentet kan genomföras uteslut- ande inom det nuvarande skjutfältet. Artilleriet får oförändrade möjligheter till skjutningar med ökade grupperingsmöjligheter. Inom utvidgningsomrädet erhälls vidare förläggnings- och övningsutrymme för repetitionsövnlngar.

Av det föreslagna utvidgningsomrädet utgör ca 700 ha åker och äng samt ca "230 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett lS-tal jordbruksenhcter samt lika mänga bostads- och fritidshus. Inom omradet är ca 100 personer fast bosatta. lnom södra delen av området ligger Gälltofta by med ett tiotal bostadsfastigheter och ca 20 fast bosatta personer. Chefen för armén räknar med att byn kan ligga kvar och bebos som f.n. utan att det allvarligt försvårar övningarnas genomförande. Länsväg 662 som korsar södra delen av området bedöms kunna behållas som allmän väg även efter föreslagen utvidgning.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över förslaget. Nämn- den har inlett sin utredning med att orientera de berörda markägarna om arméchefens förslag. Nästan alla markägare har därvid framfört stark kritik mot förslaget. Som skäl har anförts bl. a. att det inom omrädet finns betydande arealer äkerjord av god kultur och att jordbrukscnhet- ernas värden i ett flertal fall avsevärt överstiger genomsnittet för normala jordbruk. Vidare har understrukits det stora antal fast bosatta personer som berörs av utvidgningen. .Vlarkägarna har även lagt fram ett alternativt förslag till utvidgning. Iluvuddelen av detta område är beläget väster om det utvidgningsornräde som arméchefen har föreslagit. Den östra delen av området, ca 215 ha, sammanfaller med arméchefens förslag. Området omfattar totalt ca 600 ha. varav ca 375 ha äker och äng samt 225 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett 25-tal jordbruksenheter. Inom området är sex personer fast bosatta.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande över markägarnas förslag av chefen för armén. Armechefen har därvid uttalat att förslaget inte kan godtas. Som skäl härför har anförts att omrädets begränsade omfattning. särskilt vad avser bredden, medför att övningar i standardform med tre kompanienheter i främre linjen inte kan genomföras. Eftersom området har många stora och djupa grusgropar är det inte representativt för skånsk kustterräng. Vidare saknas möjligheter för ett pansarförband att norrifrån komma in i och ut frän området. Nödvändigt grupperings- utrymme kan inte erhållas för hjulgaende understöds- och underhålls-

• Sida 45
•  Original

Prop. 1971:110 45

förband, eftersom området i väster gränsar till allmän väg och anslutande bostadsområde.

I samband med sitt yttrande har chefen för armén redovisat ett av rnilitärbefälhavaren för södra militärområdet framlagt alternativt förslag till utvidgningsområde. som innebär en komplettering av markägar- förslagct. Detta alternativ omfattar hela det område som ingår i markägarförslaget, en betydande. del av arrnéchefcns förslag samt vissa smärre områden längs vägen Rinkaby-Legcved väster om det område som ingår i markägarnas förslag. Området omfattar ca 1 050 ha, varav ca 750 ha äker och äng samt 300 ha skog och övrig mark. Det berör ett trettiotal jordbruksenheter. lnorn området är ca 70 personer fast bosatta, vartill kommer ca "20 personer i Gälltofta by.

Fastighetsnämnden har utrett samtliga tre förslag till utvidgning av Rinkabyfältet som lagts fram. Vid utredningen har framkommit bl. a. följande. En på nämndens begäran av lantbruksnämnden i länet gjord översiktlig inventering av jordbruket inom områdena har visat att militärbefälhavarens förslagsområdc från jordbrukssynpunkt är klart sämre än de båda andra alternativen. Vid en jämförelse mellan de båda sistnämnda finner lantbruksnämnden att ett övningsfält enligt markägar- nas förslag är att föredra från jordbrukssynpunkt.

De betydande sandförekomsterna inom de aktuella områdena har undersökts av en särskild expertgrupp, som även klarlagt fyndigheternas betydelse för Kristianstadsregionens försörjning med sand m. m. Det har framkommit att sandförekomsterna huvudsakligen är koncentrerade till markägarnas förslagsområde. Ca l6 milj. 1113 fast mått med ett värde av "?.—"2.5 milj. kr. beräknas finnas inom detta område. Regionen betecknas dock som ett överskottsområde i fråga om tillgången på sand och finkorniga material. Någon brist på sådant material skulle. därför inte uppkomma för regionen om sandfyndigheterna inte skulle kunna exploateras sedan marken tagits i anspråk som övningsfält.

De aktuella områdena består till stor del av lätta jordarter. Fastighetsnämnden har därför genom särskild expertis låtit undersöka markens bärighet för pansarfordon och risken för skadlig vindcrosion om marken utnyttjas som pansarövningsfält. Undersökningen har visat att marken i stort sett har godtagbar bärighet och att risken för vinderosion kan minskas genom att marken hålls gräsbeklädd. Befintlig trädvegetation bör om möjligt behållas och skyddsplantering utföras på större vegetationsfria ytor.

Ca fem km norr om de aktuella områdena ligger Villands stärkelse- fabrik. Dess avloppsvatten renas genom att det sprids ut över ett åkerrnarkområde som ligger inom de utvidgningsornråden som arrnéchef— en och militärbefälhavaren har föreslagit. Vid tillfällen då avloppsvattnet inte kan spridas, t. ex. vid tjälad mark, infiltreras det i marken genom särskilda infiltrationsdammar. Dammarna och en mindre del av sprid- ningsområdet ligger även inom markägarnas utvidgningsalternativ. En expertgrupp har undersökt möjligheterna att fortsätta med spridning och infiltration av avloppsvattnet inom det nuvarande området om marken"

• Sida 46
•  Original

Prop. 1971:110 46

tas i anspråk som pansarövningsfält. Gruppen har också undersökt möjligheterna att sprida och infiltrera avloppsvattnet helt eller delvis utanför ett blivande övningsfält. Det har konstaterats att frågan om avloppsvattnets spridning m.m. kan lösas såväl inom som utanför de aktuella områdena. Från kostnadssynpunkt skulle anordnandet av ett övningsfält enligt markägarförslaget vara klart gynnsammast, eftersom det har framkommit att de nuvarande infiltrationsdammama skulle kunna behållas inom ett fält enligt detta alternativ. De åtgärder som då skulle bli nödvändiga beräknas endast dra obetydliga anläggnings- och

driftkostnader. _ _ Oberoende av vilket utvidgningsalternativ som väljs maste det för

Rinkaby flygfält disponerade området helt eller delvis ingå i ett blivande pansarövningsfält. Chefen för flygvapnet har till fastighetsnämnden anmält att ett ianspråktagande helt eller delvis av flygfältet skulle innebära sådana inskränkningar i den bedrivna flygutbildningen att denna måste flyttas till en annan plats. En lämplig sådan är Ripa flygfält som ligger ca atta km söder om Rinkaby. För att detta fält skall kunna användas behövs dock vissa byggnads- och anläggningsarbeten. Kostna- derna härför uppskattas till mellan 3 och 3,4 milj. kr.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande av länsstyrelsen i Kristian- stads län över förslagen till utvidgning. Länsstyrelsen har anfört att ett genomförande av de utvidgningsförslag som chefen för armen och militärbefälhavaren har lagt fram innebär betydande nackdelar från bl. a. jordbruks- och trafiksynpunkt. Åtskilliga rationellt drivna jordbruks— enheter behöver lösas in. Markägarnas förslag innebär enligt länsstyrelsen mindre olägenheter för jordbruket och den bofasta befolkningen. Frän bcbyggelseplanerings- och naturvårdssynpunkter kan hinder inte anses föreligga mot en utvidgning av skjutfältet. Med hänsyn till den synnerliga vikt en utvidgning av skjutfältet tillmäts från försvarssynpunkt synes de civila olägenheterna inte böra hindra en utvidgning. Vid jämförelse mellan alternativen har länsstyrelsen utgatt från att markägarnas förslag inte kan komma i fråga eftersom chefen för armén har ansett att området är för litet för det avsedda ändamålet. Länsstyrelsen har därför endast jämfört de två andra alternativen och därvid förordat armechcfens förslag med motivering att detta medför mindre olägenheter för jordbruket och är bäst från militär synpunkt.

Vid överläggningar med representanter för förutvarande Kristianstads stad och Fjälkinge kommun har framkommit att varken staden eller kommunen har något att erinra mot planerna på en utvidgning av Rinkaby skjutfält.

Riksantikvarieämbetet har förklarat att hinder från antikvarisk synpunkt inte föreligger mot en utvidgning. Ämbetet förutsätter att en kulturhistorisk inventering och eventuellt ytterligare undersökningar utförs på försvarets bekostnad inom ett blivande utvidgningsomräde innan detta tas i bruk för militära ändamål.

Fastighetsnämnden anser att det finns ett starkt behov av att förbättra PG:s utbildningsmöjligheter genom att tillföra regementet mark för pansarövningar. Denna förbättring bör komma till stånd sä snart som

• Sida 47
•  Original

Prop. 1971:110 47 ..

möjligt och ske genom utökning av Rinkaby skjutfält. Nämnden framhåller att det vid kontakter med försvarets fredsorganisationsutred- ning och chefen för armén inte framkommit något som gör det befogat att vänta med beslut i ärendet.

Vid en jämförelse mellan de tre alternativ till utvidgning som har utretts konstaterar fastighetsnämnden att de av chefen för armén och militärbefälhavaren föreslagna alternativen från militär synpunkt är bättre än markägarnas utvidgningsförslag. Fran civil synpunkt medför dock det sistnämnda förslaget det minsta intrånget. Frågan om vilket utvidgningsförslag som bör väljas måste därför lösas genom en avvägning mellan de militära synpunkterna och de civila intressena. Vid denna avvägning anser sig nämnden inte kunna underlåta att lägga särskild vikt vid den stora skillnad som föreligger mellan å ena sidan arméchefens och militärbefälhavarens utvidgningsförslag och å andra sidan markägarnas förslag när det gäller socialt intrång och ingrepp i jordbruket. Markägarförslaget innebär väsentligt mindre intrång i socialt avseende och mindre ingrepp i jordbruket" än de båda andra förslagen. Fastän markägarnas förslag inte uppfyller armcehefens önskemål skulle det dock ge ett mycket betydelsefullt tillskott -till den övningsmark som P 6 nu kan disponera. Nämnden anser därför att Rinkabyfältet bör utvidgas i huvudsak enligt markägarförslaget. För att förbättra möjligheterna att från väster och norr komma in pa omradet bör det förordade utvidgningsomrädet utökas med smärre markområden i väster och nord- väst så att det når fram till vägarna väster och norr om fältet. Förvärv för detta ändamål bör dock bara få ske i sådana fall där bostadsfastigheter inte berörs. För att på sikt ytterligare förbättra regementets utbildnings- möjligheter bör vidare enligt nämndens mening staten förvärva mark som frivilligt bjuds ut till salu inom den del av det av armdchefen föreslagna utvidgningsområdet som ligger utanför det nu förordade utvidgningsom- rådet. Därigenom erhålls önskvärda förbättringar utan det intrång som är förenat med ett tvångsförvärv.

Fastighetsnämnden anför bl.a. följande om vissa särskilda frågori samband med utvidgningen. [ omedelbar anslutning till gränsen för det förordade utvidgningsområdet och invid den väster om området belägna vägen Rinkaby-Legeved ligger ett lS-tal bostadshus. Det kan inte uteslutas att verksamheten på ett utvidgat övningsfält kan komma att medföra störningar av skilda slag för de boende. Nämnden anser därför att staten i samband med beslut om utvidgning bör förklara sig beredd att till skäligt pris köpa in fastigheter i anslutning till fältet om ägarna begär det. Vad beträffar problemet med spridning av avloppsvatten från Villands stärkelsefabrik konstaterar nämnden att frågan kan lösas till rimliga kostnader vid det utvidgningsalternativ som nämnden förordar. Vissa problem sammanhänger vidare med att länsväg 662 Rinkaby-Trolle Ljungby kommer att korsa det blivande övningsfältet. Fastighets- nämnden anser i likhet med chefen för armén att vägen skall kunna hållas öppen för civil lokaltrafik om trafiksäkerhetsätgärder. såsom hastighets— begränsning och skyltning, vidtas. Åtgärder bör dock snarast vidtas för

• Sida 48
•  Original

Prop. 1971:110 48

att avlasta vägen den nuvarande tunga genomfartstrafiken. Detta bör lämpligen ske genom upprustning av länsväg 665 Rinkaby-Legeved-Fjäl— kinge. Vad angår den av riksantikvarieämbetet föreslagna kulturhistoriska inventeringen av utvidgningsomradet anser nämnden att kostnaderna för densamma bör betalas av försvaret.

Fastigltetsnämnden konstaterar att ett flertal jordbrukscnheter endast delvis berörs av det förordade ut'vidgningsalternalivet. Frågan om i vilken omfattning dessa brukningsenheteri sin helhet behöver lösas in kan enligt nämndens mening besvaras först i samband med att förvärvsförhandlingar tas upp med berörda markägare.. Markanskaffningcn kan därför väntas medföra intrikata ställningstaganden och överväganden av omarronde- ringar och krav på inlösen av mark utanför utvidgningsområdet. På grund av detta anser nämnden att en särskild delegation bör tillsättas för att genomföra utvidgningen.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat till 10 milj. kr. I detta belopp har inte räknats in kostnader för förvärv av frivilligt salubjuden mark utanför det föreslagna utvidgningsomrädet och inte heller kostnaderna för eventuella förvärv av störda fastigheter. Förvalt- ningen framhåller att iordningställandet av fältet beräknas dra vissa speciella kostnader utöver vad som normalt brukar förekomma. Sålunda uppskattas erforderliga utfyllningar av befintliga grustäkter komma att dra en kostnad av i runt tal ] milj. kr. Kostnaderna för flyttning av flygutbildningen fran Rinkaby flygfält til] Ripa flygfält beräknas medföra kostnader om 3- 3,4 milj. kr. Genom att en avloppsreningsanläggning berörs av utvidgningen beräknas vissa kostnader även uppkomma för att lösa därmed sammanhängande frågor.

Sedan fastighetsnämnden avgett sitt yttrande har några av de markägare som berörs av utvidgningsförslaget vid uppvaktning i försvarsdepartementet framfört invändningar mot förslaget. Bl.a. har framhållits att avgränsningen i väster av utvidgningsområdet medför stora olägenheter i första hand för de berörda markägarna men även för ett flertal innehavare. av bostadslägenheteri närheten av gränsen. Vidare har en representant för Rinkaby Grus Aktiebolag, som driver grustäkt inom utvidgningsomrädet, framhållit värdet av grusfyndigheterna inom områ- det från samhällsekonomisk synpunkt och för sysselsättningen inom denna del av Kristianstadsregionen.

7. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan är 1956 nödvändig för att möjliggöra frän övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet omfattade då ca 1 70011a men bedömdes böra lta en omfattning av minst 2 650 ha. I samråd med chefen för armen har fortifikationsförvaltningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsomrädet belägna fastigheter som har bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika tillfällen underställts Kungl. Maj:ts prövning när så har påkallats med hänsyn till köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats c.a 670 ha.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1971:110 49

8. Kungl. Maj:t har genom beslut den 25 september 1970 godkänt en mellan försvarets fastighetsnämnd och Uppsala stads drätselkammare träffad principöverenskommelse om bl. a. överlåtelse och upplåtelse till starten av delar av S l:s övnings- och skjutfält i Hågadalen samt uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att med drätselkammaren träffa de slutliga avtal som behövs för att fullfölja principöverenskommelsen. Enligt överenskommelsen utfäster sig staten att från S 115 övnings- och skjutfält i Hågadalen flytta så gott som all skjutning med skarp ammunition suttit all motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Som kompensation härför skall staden enligt överenskommelsen bl.a. på egen bekostnad förvärva och till staten överlåta ett område om ca 700 lta vid Skogs-Tibble ca 2 mil väster om' Uppsala såsom nytt övnings- och skjutfält för regementet. För att öka detta fälts användbarhet har Kungl. Maj:t uppdragit ät fortifikationsförvaltningen att anskaffa ytterligare 200 ha i anslutning till området. Kostnaderna härför beräknas till 800 000 kr. 11. Beslut om inlösen av vissa fastigheter som utsätts för flygbuller fattades är 1965 (prop. 1965128, SU 1965145, rskr 1965:151). För budgetåret 1965/66 anvisade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967:110 och 1968:109 har riksdagen sedermera (SU l967:102, rskr 1967:250 och SU l968:124, rskr 1968z282) anvisat ytterligare 2 respektive 1 milj. kr. Hittills har fastigheter förvärvats för ca 6,8 milj. kr. Inlösen av flygbullerstörda fastigheter ombesörjdes tidigare av en särskild delegation, flygplatsbullerdelegationen, som avslutade sitt arbete hösten 1968. Ärenden om sådan inlösen handläggs därefter av fortifikationsförvaltningen. Framställningar om inlösen föreligger från flera markägare. Ytterligare framställningar kan förväntas. 9, 10, 12. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 52 milj. kr., varav 2 950 000 kr. för armen. 1,3 milj. kr. för marinen och 950 000 kr. för flygvapnet. Under dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för vilka kostnaderna beräknas inte överstiga 300000 kr. Medlen avses vidare för oförutsedda utgifter i samband med genomföran- det av beslutade förvärv, .smärre kompletteringar av försvarets fastighets- beständ, mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv, m. lll.

Departementschefen

Chefen för armen har i samråd med fortifikationsförvaltningcn lagt fram förslag till utvidgning av Remmene skjutfält vid Herrljunga ca 4,5 mil norr om Borås. Förslaget innebär förvärv av områden om sammanlagt ca 1 500 ha i anslutning till det nuvarande övningsfältet. Av utredningen framgår att i första hand I 15 i Borås men även I 16 i Halmstad och I 17 i Uddevalla saknar ett skjutfält av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbildningen med skarp ammunition både under grund- utbildning och krigsförbandsutbildning ltar därför blivit eftersatt vid dessa förband. Västra militärområdet saknar vidare ett skjutfält för de

• Sida 50
•  Original

Prop. 1971:110 50

krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom militärområdet. Chefen för armen anser att det finns ett mycket starkt behov av att förbättra möjligheterna för I 15 och de övriga förbanden att bedriva stridsmässig utbildning med skarp ammunition i kompaniförband och att ge artilleribataljonerna inom militärområdet bättre möjhgheter att utföra skjutningar.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens förslag. Nämnden konstaterar att det föreligger ett oavvisligt behov av att förbättra övningsmöjligheterna för främst ! 15. Med hänsyn till det starka motstandet frän berörda kommuner och markägare mot" arméehefens förslag har fastighetsnämnden vid sin utredning ingäende prövat dels ett antal alternativ för att anordna ett helt nytt skjutfält på annan plats. dels tvä alternativ som innebär en i förhållande till arméchefens förslag begränsad utvidgning av Remmenefältet. Denna prövning har lett till att det i slutomgängen har kvarstätt två alternativ som har bedömts vara godtagbara säväl frän övningssynpunkt som med hänsyn till sociala m. fl. konsekvenser. Det ena alternativet har avsett en utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha, det andra anordnande av ett helt nytt skjutfält om ca "2 000 ha beläget till övervägande delen inom kronoparken Skaraborgs Edsmären.

Beträffande de av fastighetsnämnden slutligt bedömda två alternativen har chefen för armén uttalat att alternativet Remmene är att föredra frän militär synpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har förklarat" att det frän allmänna planeringssynpunkter inte finns nägot att erinra mot en utvidgning av Remmencfältet även om vissa sociala synpunkter kan aberopas mot en utvidgning. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt att ett nytt skjutfält anordnas vid Skaraborgs F.dsmären med hänsyn främst till det intensiva skogsbruket inom kronoparken. Enligt uttalan- den av vederbörande lantbruksnämnder har inte något av de två områdena nägot större värde frän _iordbrukssynpunkt. F.nligt domän- verket och skogsvärdsstyrelsen i Skaraborgs län innebär anordnandet av ett skjutfält vid Skaraborgs Edsmären ett mycket stort" intrång frän skoglig synpunkt. Domänverket har framhållit att kronoparken från skilda synpunkter utgör en av verkets värdefullaste skogar och att virkesavkastningen frän parken utgör en betydelsefull del av virkesfängs- ten för den större sägverksindustrin i omrädet. En på fastighetsnämndens initiativ verkställd särskild utredning om de skogliga förhållandena inom de två alternativa områdena har visat att Skaraborgs Edsmären har ett väsentligt högre värde frän skoglig synpunkt än Remmene.

Larvs kommun, inom vilken Skaraborgs Edsmären är belägen, har avstyrkt att kronoparken tas i anspråk som skjutfält. De kommuner och markägare som berörs av Remmenealternativet har motsatt sig en utvidgning av Remmenefältet med hänsyn till bl.a. konsekvenserna för de närliggande samhällenas framtida utveckling och för de människor inom och utom utvidgningsomrädet som skulle komma att beröras av utvidgningen. Man har därvid utgätt från att den nu föreslagna

• Sida 51
•  Original

Prop. 1971:110 51

utvidgningen endast skulle utgöra en etapp i en planerad utvidgning av väsentligt större omfattning.

Fastighetsnämnden har vid sin jämförelse mellan de två slutliga alternativen funnit övervägande skäl tala för att behovet av att förbättra stridsskjutningsmöjligheterna för i 15 bör tillgodoses genom en ut- vidgning av det befintliga Remmenefältet. Nämnden föreslår därför att skjutfältsfrågan löses genom att Remmenefältet utvidgas med det s.k. Hjälmerydsområdet om ca 1 000 ha. Detta innebär en minskning med ca 500 ha av det utvidgningsförslag som chefen för armén ursprungligen lade fram.

Även jag anser att det är angeläget att övningsmöjligheterna förl 15 och övriga förband m.m. inom västra militärområdet förbättras. Liksom fastighetsnämnden finner jag att skjutfältsfrägan bör lösas genom en i förhållande till arméehefens förslag begränsad utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha. Om alternativet Skaraborgs Edsmären väljs, 'innebär det att antalet direkt berörda personer blir mindre, ca 10: mot ca 25 i Remmenealternativet. Jag anser dock att detta inte utgör tillräckligt skäl för att genom ett ianspråktagande av kronoparken för skjutfältsända- mål spoliera de stora värden för skogsbruket och sågverksindustrin som kronoparken representerar. Man måste även beakta det förhållandet att nära-hälften av det område, som enligt fastighetsnämndens förslag skulle "ingå i ett utvidgat Remmenefält, redan i nuläget utnyttjas som skjutfält. Hänsyn bör även tas till att länsstyrelsen i Älvsborgs län inte har något att erinra mot utvidgning av Remmenefältet, medan länsstyrelsen i Skara- borgs län har avstyrkt att kronoparken Skaraborgs Edsmären tas i anspråk för skjutfältssändamäl.

Representanter för kommunerna och markägarna i Remmene har som motiv för sina invändningar mot den föreslagna utvidgningen angett bl. a. att den utgör ett led'i planerna på ett väsentligt större skjutfält vid Remmene. Med anledning härav vill jag framhålla att jag inte räknar med att något beslut under överskådlig tid skall fattas om ytterligare utvidgning av fältet genom tvångsförvärv. De militära myndigheterna måste vara beredda att godta de inskränkningar i fältets användbarhet som föranleds av den nu förordade begränsningen av utvidgningen. Jag anser dock i likhet med fastigltctsnämnden att staten bör förvärva mark även utanför det nu aktuella utvidgningsomrädct när sädan mark frivilligt bjuds ut till salu. Härigenom kan övningsförhällandena pä sikt ytterligare förbättras samtidigt som det måste innebära en klar fördel för markägarna att veta att staten är beredd att köpa deras gårdar, om de önskar sälja.

Givetvis kommer även den nu aktuella begränsade utvidgningen att medföra vissa olägenheter för de. berörda kommunerna och för dem som bor inom och i anslutning till utvidgningsomrädet. För kommunernas del kan utvidgningen medföra minskat skatteunderlag. Det kan uppstå problem när det gäller att ersätta bortfallet av bostäder inom utvidgningsområdet. I sådana fall är det viktigt att vederbörande länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa frågan om ersättnings- bostäder. Det har uttalats farhågor för att verksamheten på det utvidgade | 4*Riksadgen 1971. ] saml. Nr 110

• Sida 52
•  Original

U| I—J

Prop. 1971 2110

skjutfältet skulle medföra bullerstörningar för Herrljunga samhälle. Jag bedömer att avståndet från fältet till säväl den redan befintliga bebyggelsen som de för samhällets vidare utbyggnad planerade områdena är tillräckligt för att förhindra icke godtagbara störningar frän skjutverksamheten. I likhet med fastighetsnämnden anser jag att de frivilliga förvärv som kan komma till stånd inte fär ske på sådant sätt att fältgränsen på någon punkt kommer närmare samhället än den punkt på den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället.

Inom utvidgningsomradet bor sammanlagt ca "35 personer. Man måste räkna med att omställningssvärighctcr uppkommer för dessa, främst i sådana fall där vederbörande fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk. Jag förutsätter dock att de regionala och lokala myndigheterna här liksom i andra liknande fall kommer att vidta åtgärder för att minska svårigheterna. Bl. a. torde vederbörande lantbr'uksnämndcr kunna medverka till att skaffa nya gärdar åt dem som önskar förvärva sadana.

Fortifikationst'örvaltningen har överslagsmässigt uppskattat kostna- derna för att genomföra utvidgningen till 5 milj. kr. Därvid har förvaltningen räknat med att det i vissa fall kan bli nödvändigt att lösa in hela fastigheter. fastän de endast delvis ligger inom utvidgningsområdet. ] beloppet har dock inte räknats in nägra kostnader för förvärv av frivilligt utbjuden mark utanför urvidgningsomrädet. Jag föreslår att 2,5 milj. kr. beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tillsättas för att genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningcn lagt fram förslag till utvidgning av Rinkaby skjutfält omedelbart norr om Åhus samhälle och ca en mil sydost om Kristianstad. Förslaget inne-bär förvärv av ett markområde om ca 930 ha i anslutning till det nuvarande skjutfältet. Av utredningen framgår att Kristianstads garnison sedan länge saknar övningsmark av sådan omfattning att effektiv förbandsutbildning kan bedrivas. Detta gäller särskilt P 6 i Kristianstad som saknar egentligt pansarövningst'ält. Skjutfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för detta ändamål men är alltför litet. Det är inte heller möjligt att tillgodose P 6:s behov av pansarövningsfält genom att utnyttja Ravlunda skjutfält eller övningsfältet vid Revinge. P 6:s behov av terräng för pansarutbild- ning kan därför inte tillgodoses pä annat sätt än genom markanskaffning. För att man skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar söm gjorts vid P 6 under senare år måste anskaffningen avse ett pansarövnings- fält som åtminstone ger utrymme för övningar med reducerad pansarba- taljon.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över armechet'ens förslag. Nämnden anser att det finns ett starkt behov av att förbättra P 6:s utbildningsmöjligheter genom att tillföra regementet mark för pansar— övningar. Med hänsyn till de mycket begränsade marktillgångar som regementet har, anser nämnden vidare att denna förbättring bör komma till stånd så snart som möjligt. Nämnden har utöver armechefens förslag

• Sida 53
•  Original

Prop. 1971:110 53

utrett tvä alternativa förslag till utvidgning av Rinkaby skjutfält. Det ena förslaget harlagts fram av vissa av de. berörda markägarna och det andra av militärbefälhavaren för södra militäromrädet. Nämnden föreslår att skjutfältet utvidgas med ett omräde om ca 600 ha enligt det förslag som har lagts fram av markägarna. Detta sammanfaller delvis med arméehe- fens förslag.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag det angeläget att P 6 tillförs terräng för pansarutbildning. Jag förordar att frågan löses genom utvidgning av Rinkaby skjutfält i huvudsak enligt fastighetsnämndens förslag. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att en utvidgning enligt detta förslag torde kunna genomföras med väsentligt mindre socialt intrång och färre ingrepp i jordbruket än de andra två förslagen. Jag är införstådd med att utvidgningen inte helt tillgodoser P6:s behov av pansarövningsterräng. Jag anser dock att utvidgningen medför en betydande förbättring av regementets övningsbetingelser. Jag utgår i likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén från att Rinkaby flygfältsområde skall ingå i ett blivande pansarövningsfält. Ut- vidgningsomrädet bör få utökas med smärre markområden i väster och nordväst så att det blir möjligt att komma in på skjutfältet direkt från vägarna väster och norr om fältet. Förvärv bör dock få ske bara på sådana platser där befintliga bostadsfastigheter inte berörs. Jag anseri likhet med fastighetsnämnden att staten bör förvärva mark som frivilligt bjuds ut till salu inom den del av det av armechefen föreslagna utvidningsomrädet som är belägen utanför det nu förordade utvidgningsomrädct. Härigenom kan önskvärda förbättringar av P 6:s övningsmöjligheter erhållas utan det intrång i civila intressen som är förenat med tvångsförvärv.

Det kan inte uteslutas att verksamheten pä utvidgningsomrädet kan komma att medföra störningar av skilda slag främst för dem som bor intill vägen omedelbart väster om utvidgningsområdet. Staten bör till skäligt pris lösa in sådana bostadshus vilkas ägare på grund av störningar önskar inlösen.

Det föreslagna utvidgningsomrädet berör ca "25 jordbrukscnheter. Sex personer är bosatta inom området. Konsekvenserna frän säväl jordbruks- som social synpunkt synes bli relativt obetydliga. Jag utgår dock från att vid genomförandet" särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att tillmötesgå önskemål från markägarna i fraga om den slutliga avgräns- ningen av omrädet. särskilt i väster.

De rika sandfyndigheterna inom området torde knappast kunna exploateras sedan området har tagits i anspråk för militära ändamål Eftersom kristianstadsregioncn av en expertgrupp betecknats som över- skottsområde i fråga om tillgången på sand och finkorniga material synes någon bristsituation för regionen inte behöva uppkomma. Jag förutsätter emellertid att man undersöker möjligheterna att, i vart fall i viss utsträckning, fortsätta att exploatera sandförekomstcrna inom omrädet även sedan det har tagits i anspråk för övningsändamäl.

En av fastighetsnämnden särskilt utredd fråga om vilka åtgärder som

• Sida 54
•  Original

Prop. 1971:110 54

måste vidtas för att behålla en av utvidgningen berörd avloppsreningsan- läggning synes kunna lösas till rimliga kostnader. Jag anser i likhet med fastighetsnämnden att det är angeläget från trafiksäkerhetssynpunkt att länsväg 662, som kommer att korsa det blivande övningsfältet, avlastas den nuvarande tunga genomfartstrafiken. Detta bör kunna åstadkommas genom att den utanför fältet belägna länsväg 665 upprustas och anvisas för denna trafik. innan det föreslagna utvidgningsomrädet tas i anspråk av försvaret bör en kulturhistorisk inventering av omrädet ske. Försvaret bör stå för kostnaderna för denna.

Fortifikationsförvaltningen har överslagsmässigt beräknat kostnaderna för att genomföra utvidgningen till 10 milj. kr. ] beloppet har inte räknats in några kostnader för förvärv av frivilligt salubjuden mark utanför utvidgningsomrädet eller för eventuella förvärv av störda fastigheter. Jag föreslår att 5 milj. kr. beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tillsättas för att genomföra markförvärven. Det ankommer på Kttngl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att iordningställandet av det utvidgade fältet kan komma att dra särskilda kostnader utöver vad som normalt brukar förekomma. Bl.a. kan det bli nödvändigt att flytta flygutbildningen på Rinkaby flygplats till något annat flygfält.

För fortsatt inlösen genom fortifikationsförvaltningens försorg av flygbullerstörda fastigheter räknar jag med ett medelsbehov av 300 000 kr. under budgetåret 1971/72.

Övriga särskilt angivna markförvärvsobjekt, för vilka fortifikations- förvaltningen har beräknat medel för nästa budgetår, har tidigare varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj:t. Därutöver har fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförut- sedda utgifter beräknat 2 950 000 kr. för armén, 1,3 milj. kr. för marinen och 950 000 kr. för flygvapnet.

Jag vill i detta sammanhang redogöra för bakgrunden till deti överenskommelse varigenom ett nytt skjutfält för S 1 kommer till stånd vid Skogs-Tibble. Överenskommelsen föranleds av att förutvarande Uppsala stad har framställt krav pä att regementets stridsskjutningar pä skjutfältet i Hägadalen skall upphöra. Som skäl för kravet har åberopats dels att stadsbebyggelsen trängt fram sa längt i riktning mot Hägadalen att störningar frän stridsskjutningarna har uppkommit för de boende, dels att fältet utgör ett attraktivt ströv- och friluftsområde för befolkningen i denna del av kommunen. Som jag har anfört tidigare har Kungl. Maj:t i september 1970 godkänt en mellan försvarets fastighets- nämnd och förutvarande Uppsala stads drätselkammare träffad princip- överenskommelse. enligt vilken staten dels överlåter respektive upplåter mark inom Hägadalsfältet till kommunen, dels utfäster sig att från Hägadalen flytta all skjutning med skarp ammunition — med undantag för den utbildning som är förlagd till två skolskjutningsbanor inom fältet — samt all motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Denna verksamhet förutsätts enligt överenskommelsen förläggas till ett nytt övnings- och skjutfält vid Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala. Det

• Sida 55
•  Original

Prop. 1971:110 55

nya fältet skall till sin huvuddel, eller ca 700 ha, förvärvas av kommunen på egen bekostnad och därefter överlåtas till staten med full äganderätt. Inom det område som kommunen sålunda skall förvärva är endast fyra personer fast bosatta. För att öka det nya fältets användbarhet har det ansetts angeläget att utöka det med ca 200 ha. Kostnaderna härför har ansetts böra belasta försvaret. Inom tilläggsområdet finns inte några fast bosatta personer. Det har bedömts vara angeläget att tillmötesgå Uppsala kommuns krav på att friställa Hågadalsfältet från stridskjutningar. Varken vederbörande länsmyndigheter och kommuner eller de berörda markägarna har haft några väsentliga erinringar mot den avsedda lokaliseringen av det nya skjutfältet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat medelst'örbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 18,7 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 16,7 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(_1 OOO-tal kr.) '

Kostnadsram Medelsförbrukning Objekt 1.2.1969 1.5.1970 Faktisk Beräknad för t.o.m. 1970/71 1971/72 1969/70

A. Armén 1.14,A ]. Utvidgning av Linköpings gami-

sons övningsfält 2 200 2 200 917 1 283 — 2. I 5, A 4. Utvidgning av Östersunds garni- sons övningsfält ] 000 1 400 778 322 300 3.1 11. Nytt skjut- fa'lt vid Kosta 4 000 4 000 2 894 1 106

4. I .14. Utvidgning av Marma skjutfält 4.500 4 000 3 044 956 —

5. I 15. Utvidgning

av Remmene skjutfält — 5 000 — — 2 500

6. I 20, K 4. Utvidg- ning av handövnings- fältet och förvärv av nytt skjutfält vid Umeå 7 000 5 000 270 3 330 1 400 7.1 21. Utvidgning av ' skjutfältet vid Tjärn- myren och övningsfäl- tet vid Gnun 2 200 2 200 469 1 131 600 8. P 4. Utvidgning av '

pansarövningsfältct

vid Skövde 13 500 13 900 13 184 716 —

9. P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kräk 3 000 3 000 283 1017 I 700

• Sida 56
•  Original

Prop. 1971:110

Objekt

56

Kestnadsram 1.2.1969 1.5.1970

Medelsförbrukning Beräknad för

Faktisk t.o.m. 1969/70

1970/71 1971/72

___—___—

10. P 6. Utvidgning av övningsfältet vid

Rinkaby — 10 000 — — 5 000 11. P 7.'Utvidgning

av övningsfältet vid

Ystad — 5 850 5 000 850 — 12. A 7. Utvidgning av

Tofta skjutfält 1 400 1 400 799 301 300 13.51. Nytt skjut- fält vid Skogs-Tibble — 800 — 400 400 14. Diverse mindre markförvärv och oför-

utsedda utgifter . — 6 438 —- 3 488 2 950 Summa 38 800 50188 27 638 14 900 15 150 Reducering av medels- ' '

behovet — — — 980 600 Summa A 38 800 50 188 27 638 13 920 14 550 B. Marinen

1.5. NK/KA 5. Utvidgning av handövningstältet i Härnösand 2 700 2 700 2 700 —— 16. Diverse mindre markförvärv och oför-

utsedda utgiftcr — 1 600 — 300 1 300 summa 2 700 4 300 — 3 000 | 300 Reducering av medels-

behovet — _. — _ . 200 Summa B 2 700 4 300 — 3 000 1 100 C. Flygvapnet

17. Inlösen av flyg—

bullcrstörda fastig- heter 8 000 8 000 6 794 300 300 18. Diverse mindre markförvärv och oför-

utsedda utgifter — 1 630 — 680 950 Summa 8 000 9 630 6 794 980 |. 250 Reducering av medels-

behovet ' — _ 200 Summa C 8 000 9 630 6 794 980 1 050 Summa A—C 49 500 64 US 34 432 17 900 16 700 Anslagsberäkning

(1 OOO—tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1.7.1970 5 270 1970/71 17 900 Anslag för 1970/71 17 900 1971/72 16 700 Anslag för 1971/72 (förslag) 15 500 Beräknad behållning 30.6.1972 4 070

38 670

• Sida 57
•  Original

Prop. 1971:110 57

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att 1) medge att Remmene skjutfält och Rinkaby skjutfält fär utvidgas i enlighet med vad jag angett i det föregående, 2) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Ilans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten

• Sida 58
•  Original