Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 26 februari 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj läggs ned. Av flottiljens tre jaktdivisioner föreslås en som redan är vakantsalt bli indragen och en utgå i sambund med att Blekinge flygflottilj ombeväpnas fill jaktflottilj. Ställningstagande till den tredje jaktdivisionens och mälflygenhetens organisation och lokalisering anstår tills vidare.

lörslag läggs även frum om en utvidning av grupplivförsäkringsskyddet för civilförsvarspliktiga.

Slutligen läggs fram förslag beträffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1971:1 (bil. 6). Sammanlagt begärs 2 068 453 000 kr., varav 2 052 953 000 kr. på driftbudgeten och 15,5 milj. kr. på kapitalbudgeten.

I —-Riksdagen 1971. I saml. Nr 110

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG. BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID- BOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.

INDRAGNING AV FLOTTILJADMINISTRATIONEN VID ÖSTGÖTA FLYGFLOTTILJ

Inledning

Försvarets fredsorganisationsutredning - utredningsman f. d. landshövdingen Eric Wesström - som tillsattes i februari 1967 lämnade samma år två delbetänkanden. Utredningen föreslog indragning av Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg, Roslagens flygkår (IF 2) i Ilägernäs och Södertörns flygflottilj (FT 18) i Tullinge.

I prop. 1968:109 föreslogs att F 9 skulle dras in och att F 18 skulle avvecklas som jaktflottilj. Jag framhöll (s. 88) att man inte borde ta ställning till en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 eller till en nedläggning av F 2 förrän fredsorganisationsutredningen hade lagt fram fullständiga förslag om organisationen uv flygvapnets förband inom stockholmsområdet och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1968: 124, rskr 1968: 282).

I prop. 1970:96 föreslogs att Roslagens och Svea flygkärer skulle liggas ned. Dåvarande Södertörns flygflottilj skulle omvandlas till en skolenhet för utbildning i huvudsakligen stridslednings- och luftbevakningstjänst och dåvarande Hallands flygkår byggas ut till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst. Riksdagen beslöt i enlighet med

propositionen (SU 1970: 202, rskr 1970: 419). |

Fredsorganisationsutredningen har i december 1969 lämnat ett delbetänkande (Stencil Fö 1969:5) om indragning av flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj (F 3).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren — efter hörande av cheferna för armén och flygvapnet — fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, försvarets rationaliscringsinstitut, statens planverk, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,

universitetskanslersämbetet, statens naturvårdsverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län, Linköpings, Kalmar, Karlsborgs och Söderhamns kommuner, Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttrande av Försvarsverkens Civila Personals Förbund (FCPF), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

Nuvarande organisation

Östgöta flygflottilj (F 3)

Östgöta flygflottilj är förlagd till Malmslätt omkring 6 km väster om Linköping. Inom flottiljens område ligger flygmateriocltörvaltningens försökscentral (FC) och förenade fabriksverkens centrala verkstad i Malmslätt (CVM), för vilka flottiljen har visst serviceansvar.

F 3 är en jaktflottilj utrustad med flygplan I 35 F. En av flottiljens tre jaktdivisioner och ett baskompani är vakantsatta sedan den 1 juli 1967. Enligt flygvapenchefens nuvarande planer för materielomsättningen kommer F 3 på sikt att bestå av endast en iaktdivision och en målflygenhet. En provisorisk mäåälflygenhet är nu utrustad med flygplan $ 29 och Sk 60. Personalen för målflygenhetens ledning och markstyrka har tagits från de vakantsatta enheterna. Flygplan S 29 planeras bli utbytt mot J 32 Bi början av 1970-talet. Enheten beräknas av flygvapenchefen då ha dubbel divisionsstortek. .

F 3 är en normalflottilj utan sektoransvar. Mobiliseringsansvaret är av begränsad omfattning. Utbildningsbetingelserna för jaktutbildning är relativt gynnsamma. Den ökande flygverksamheten från ett flertal flygplatser och i den civila luftleden Röd 1 samt skjutningar från arméns skjutfält vid infanteriets stridsskola i Kvarn skapar luftrumsproblem som enligt chefen för flygvapnet kommer att öka i framtiden.

Under år 1969 har en ny rullbana i nord-sydlig riktning tagits i bruk. Banan har tillkommit för att minska bullerproblemen i Linköping och ge staden möjlighet att växa i västlig riktning. Efter tillkomsten av den nya banan har antalet starter och landningar på den gamla öst-västliga banan gått ned väsentligt. Vissa typer av stridsledda övningar är svära alt genomföra i närheten av basen pä grund av stridsledningssystemets begränsade fredstida omfattning.

Flottiljens markinnehav i Malmslätt utgör totalt omkring 485 ha av vilka 40 ha är kasernområde och 380 ha flygfältsområde. Återstående 65 ha utgör bl. a. markstridsområde. Flottiljen förvaltar ett antal krigsflygfält, stril- och teleanläggningar samt målplatsen Kärnskogen, som är belägen omkring 30 km söder om Hallsberg och omfattar omkring 590 ha,

Flottiljens byggnader är till stor del från den s.k. lägertiden. De renoverades åren 1940—1945. Med hänsyn till byggnadernas älder är viss ersättningsbyggnation nödvändig på längre sikt. Insatser krävs framför

allt beträffande verkstads-, divisions- och kompanilokaler samt kaserner, marketenteri och vissa mässar. Kanslihuset och en av kasernerna är

relativt nybyggda. Utgifterna för nybyggnads- och iståndsättningsbehovet

vid F 3 beräknas för de tre närmaste sjuårsperioderna till 23 milj. kr. Beräkningen grundar sig på flygvapenchefens planer beträffande F 3.

Vid flottiljen fanns den 1 november 1970 ca 400 anställda, varav omkring hälften militära och civilmilitära. F 3 är ett av flygvapnets mindre förband med ärlig utbildning av omkring 250 värnpliktiga.

Västgöta flygflottilj (F 6)

Västgöta flygflottilj är förlagd till Karlsborg.

F 6 är en attackflottilj utrustad med flygplan A 32. En av flottiljens tre divisioner är indragen sedan den 1 juli 1967. Flottiljen avses under 1970-talet bli utrustad med flygplan AJ 37.

Flottiljens uppgifter är de normala för en attackflottilj. De omfattar också mobiliscringsansvar för attackdivisioner och basbataljoner. Flottiljen har dessutom vissa uppgifter inom luftförsvarssektor W 2.

Utbildningsbetingelserna är med hänsyn till tillgången på luftrum goda. Verksamheten vid arméns skjutfält vid Kråk och försvarets materielverks provskjutningscentral gör av säkerhetsskäl härd trafikreglering nödvändig i samband med starter och landningar.

Flottiljens markinnehav i Karlsborg uppgår till totalt 255 ha vilket tillgodoser behoven. Vid flottilien finns en 2 300 m lång rullbana i riktning nordost-sydväst. Förlängning av denna bana eller utbyggnad av

nya banor är inte planerad. Flottiljen har egen målplats vid Enebågen

omkring 10 km söder om Karlsborg.

Flottiljens byggnader härstammar huvudsakligen från 1940-talet. Kanslihuset, två förläggningsbyggnader och gymnastiksalen är dock uppförda redan år 1879. En hangar är nybyggd. Nybyggnads- och iståndsättningsbehovet beräknas för de närmaste tre sjuårsperioderna till 18 milj. kr. Beräkningen förutsätter tre flygande enheter vid F 6. Vid flottiljen fanns den 1 november 1970 420 anställda, varav 185 civilanställda.

Kalmar flygflottilj (F 12)

Kalmar flygflottilj är förlagd till Smedby omkring 5 km nordväst om Kalmar.

F 12 är en jaktflottilj utrustad med flygplan J 35 F. I flottiljen ingår två jaktdivisioner och en robotdivision. Till flottiljen är förlagd flygvapnets centrala väderskola som utbildar väderbiträden för krigsmaktens behov.

F 12 är scktorflottilj för luftförsvarssektor S 2. Flottiljen har stort

mo biliserings- och krigsförberedelseansvar.

Utbildningsbelingelserna för jaktutbildning är i stort sett normala. Övningsområdet i luften begränsas av den civila luftleden Röd 1. En stor del av flygutbildningen måste därför ske över Östersjön. Den planerade flyttningen av Röd I kommer att öka tillgången på luftrum. Stridsledningsmöjligheterna är goda inom hela övningsområdet. Flottiljens mälplats för skjutning mot markmål ligger vid Sandby på Ölands ostkust. Den medger skjutning med alla typer av ammunition. Flygbullerproblemen över kalmaromrädet bemästras med trafikreglering och bebyggelseplanering.

Flottiljens markinnehav i Kalmar utgör omkring 480 ha av vilka kasernomrädet omfattar 100 och flygfältet 380 ha. Härtill kommer markstridsområdet om 310 ha beläget omkring 30 km inåt landet och målplatsen på Öland. Denna omfattar omkring 120 ha arrenderad mark. Markinnehavet i Kalmar täcker flottiljens behov. Vid flottiljen finns två rullbanor, en i huvudriktningen nordväst-sydost och en i huvudriktningen nordost-sydväst. Förlängning av dessa banor eller utbyggnad av nya banor plancras inte. Starl mot sydost utförs inte och antalet starter i nordostlig riktning har begränsats för att undvika bullerstörningar i staden.

Flottiljens byggnader är till övervägande del från 1940-talet. Lokalerna är I huvudsak tillräckliga för nuvarande verksamhet och av god standard. De nybyggnads- och iständsättningsarbeten som krävs hänför sig till största delen till personallokaler samt till verkstads- och förrådslokaler. Beräknade utgifter för nybyggnader och iståndsättningar uppgår för de närmaste tre sjuårsperioderna till 13 milj. kr. under förutsättning av oförändrad verksamhet vid flottiljen.

Rekryteringen till flottiljen är god och personalrörligheten ringa. Vid F 12 fanns den 1 november 1970 totalt 519 anställda, av vilka 255 var civila tjänstemän och arbetare. Värnpliktskontingenten omfattar omkring 400 värnpliktiga för år.

Försvarets fredsorganisationsutredning

Utredningens utgångspunkter och överväganden

Vid utarbetandet av silt förslag till indragning av ytterligare cen flottiljadministration utöver tidigare framlagda förslag om indragning av F 9 och organisationsförändringar inom stockholmsområdet har fredsorganisationsutredningen utnyttjat ett av chefen för flygvapnet utarbetat underlag. Överbefälhavaren har kompletterat detta med främst operativa synpunkter.

Utredningen har inte begränsat sig till val av den flottiljadministration som bör dras in utan har också ansett sig böra överväga hur övriga organisationsenheter vid den berörda flottiljen bör lokaliseras och vilka andra förband eller särskilda organisationsenheter som bör lösa flottiljens uppgifter beträffande mobilisering, förvaltning, utbildning m. m. Utred-

ningen har nämligen utgått från att verksamheten vid flottiljens samtliga enheter bör omprövas när administrationen avvecklas. Utredningen har vidare bedömt att en flottilj även i fortsältningen normalt skall bestå av högst tre flygande divisioner.

Som bakgrund till sina förslag redovisar utredningen överväganden som berör bl. a. krigsorganisationen och operativa faktorer samt mälflygorganisationen och samhällsfaktorer.

Krigsorganisationen och operativa faktorer

Vid värdering av de fredsorganisatoriska frågorna har utredningen sökt alt i stort klarlägga hur krigsorganisationen kommer att utvecklas. Detta anges ha inneburit betydande svårigheter främst med hänsyn till osäkerheten i planeringsunderlaget, bl. a. beroende på att den ekonomiska ramen för materielomsättning och nyanskaffning är fastställd endast för en kort tidsperiod. En annan osäkerhetsfaktor är enligt utredningen att ett nytt försvarsbeslut med stor sannolikhet kommer att föreligga innan föreslagna organisationsförändringar inom flygvapnet hinner genomföras. Vissa studier av fredsorganisationens utveckling på lång sikt har påbörjats inom utredningen, men de har ännu inte gett resultat som kan utnyttjas i detta sammanhang. Utredningen saknar därför säkert underlag för att kunna värdera förhällandet mellan fredsoch krigsorganisationen i framtiden men har strävat efter en lösning som passar in i flera tänkbara alternativ för flygvapnets framtida organisation.

För den framtida planeringen av flygvapnets jaktflottiljer, som f. n. är åtta till antalet, är enligt utredningen anskaffningen av ett nytt jaktflygplan som ersättning för J 35 av betydelse. Utredningen framhäller alt något beslul därom inte föreligger och att frägan hänger samman med resultatet av luftförsvarsutredningen. Chefen för flygvapnet har dock i sina längtidsplaner belyst konsekvenserna av ett eventuellt beslut att ersätta flygplansystem J 35 med flygplansystem J 37. Utredningen utgår från att antalet jaktdivisioner behålls även om antalet jaktplan i flygplansystem J 37 av ekonomiska skäl måste minskas.

Utredningen bedömer utt en viss reduktion av spaningsförbanden kan förutses när nuvarande flygplantyper S 35 E och $S 32 skall ersättas med nytt spaningsflygplan. Utredningen bedömer dock att spaningsförbandens matcriclinnehåll även i framtiden kommer att medge att spaningsflottiljen i Nyköping (F 11) behålls liksom den spaningsdivision som är

lokaliserad till F 21. |

Flygvapenchefens långsikisplaner upptar enligt utredningen utveckling av elt lätt attacksystem utrustat med flygplan Sk 60. Ett fredsförband av divisionsstorlek kommer i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i oktober 1969 ati lokaliseras till F 21 i början av 1970-talet. Flottiljen beräknas i framtiden bestå av en jaktdivision, en spaningsdivision och en lätt attackdivision, vilket enligt utredningen innebär cn önskvärd förstärkning av flyg- och basorganisationen i Övre Norrland.

Den beslutade anskaffningen av flygplansystem AJ 37 innebär en reduccring av antalet flygplan i attackeskadern. Reducceringen blir enligt utredningen aktuell från början av 1970-talet när flygplan AJ 37 börjar levereras. Utredningen bedömer att flygvapnets behov med hänsyn härtill uppgår till tre attackflottiljer mot nuvarande fyra. Antalet anges främst av operativa skäl böra minskas på sä sätt att F 17 ombeväpnas till jaktflottilj. Omväpningen medför enligt utredningen att den flottiljadministration som skall dras in bör sökas vid en iaktflottilj.

Utredningen finner vid en jämförelse mellan olika jaktflottiljer att indragning av F 3:s administration medför de minsta operativa nackdelarna av följande skäl. F 3:s mobiliserings- och förvaltningsansvar är relativt litet. F 3 är inte en berghangarbas och inom samma luftförsvarssektor finns ytterligare en jaktflottilj, F 13 i Norrköping, som med viss personalförstärkning kan överta det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f. n. ävilar F 3. En indragning av F 3:s flottiljadministration innebär vidare att endast två förbandsenheter behöver omlokaliseras, nämligen en jaktdivision och en målflygenhet.

Utredningen har övervägt olika möjligheter att omlokalisera F 3:s jaktdivision. Enligt utredningens mening är det från operativa synpunkter men också av förbandsproduktionsskäl lämpligast att lokalisera divisionen till F 12 i Kalmar, F 12 är den enda jaktflottilj som har endast två flygande divisioner,

Mälflygorganisationen

Chefen för flygvapnet har i sitt underlag till utredningen föreslagit att mäålflygorganisationen blir kvar i Malmslätlt. Utredningen anser att denna lösning inte är tillfredsställande utan har i stället valt mellan F 6 och F 15 i Söderhamn. Av övningsmässiga och ekonomiska skäl anses mälflygorganisationen böra lokaliseras så centralt som möjligt inom sitt verksamhetsomräde. Det är enligt utredningens uppfattning därför lämpligt att lokalisera målflygorganisationen till F 6 under förutsättning att stalsmakterna godkänner permanent organisation av en målflygenhet.

Innan flygverksamheten på F6 äter ökar mäste — framhåller utredningen — samordningen lösas mellan flygverksamheten och skjutningarna vid pansarskjutfältet vid Kräk omedelbart söder om flygfältet samt vid försvarets materielverks provskjulningseentral norr om Karlsborg. Nuvarande omfattning av flyg- och skjutverksamheten kräver härd trafikreglering vid starter och landningar för att säkerhetskravet skall kunna uppfyllas. F.n. sker årligen omkring 8 000 starter och landningar vid F6. Om man till F 6 förlägger målflygorganisationen, med cen framtida ärlig flygtidsproduktion av 12 000 tlygtimmar, beräknas antalet starter och landningar öka till 14 000 för är. Utredningen framhåller emellertid att målflygorganisationens verksamhet har sådan karaktär alt huvuddelen av flygverksamheten genomförs inom andra områden än i

närheten av basområdet.

Samhällstaktorer

Utredningen har undersökt olika kommuners behov av de bidrag som lämnas näringsliv m, m. genom lokalisering av en flottilj inom kommunen. Av de kommuner som utredningen har granskat närmare bedöms Linköping vara den som vid sin fortsatta expansion lättast kan bära bortfallet av en flottilj. Genom industrins expansion, utbyggnaden av regionsjukhuset och tillkomsten av högre utbildningsanstalter har Linköping under senare år tillförts ett stort antal nya arbetstillfällen.

Om F3 dras in och dess flygande enheter omlokaliseras enligt utredningens överväganden, kommer flygverksamheten att öka i Karlsborg och Kalmar. Utredningen anser att bebyggelse- och planförhållandena inom dessa kommuner är sådana, alt den ifrågasatta ökningen av flygverksamheten med åtföljande buller kan godtas. Utredningen bedömer att en fullständig indragning frän bullersynpunkt skulle vara till fördel för LEinköping. Lokaliseringspolitiskt bedöms ett tillskott av arbetstillfällen vara av värde särskilt för Karlsborg. Frågan om att skaffa lämpliga bostäder åt den personal som kommer att flytta till berörda orter bör enligt utredningen särskilt uppmärksammas. Detta gäller i synnerhet Karlsborg som har liten bostadsproduktion.

Utredningens organisationsförslag

Fredsorganisalionsutredningen sammanfattar sina förslag på följande sätt.

Flottiljadministrationen vid F 3 bör avvecklas. Dit räknas flottiljslabens olika avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrättningar och förråd samt dessutom specialkompaniet. Den kvarvarande jaktidivisionen och tillhörande baskompani omlokaliseras till F 12 i Kalmar. Mälflygorganisationen flyttas till F6 i Karlsborg under förutsättning all Organisationen vinner statsmakternas godkännande. TFlottiljens uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning förs i huvudsak över till F 13 i Norrköping, som bör tillföras nödvändig personalförstärkning. De servicefunktlioner som F3 f.n. fullgör för FC och CVM i Malmslätt övertas av F 13. F 3:s flygfält behålls som krigsbas och betjänas av en bastropp ur F 13.

Personal

För att kunna överväga de personalfrågor, som direkt hänger samman med indragning av F 3:s flottiljadministration och omlokaliseringen av övriga förbandsenheter, har utredningen kartlagt personalläget vid F 3 i detalj.

Inom flottiljadministrationen finns 185 civila anställda, varav 100 är tjänstemän. Antulet militära och civilmilitära tjänstemän är 72.

Vid övriga organisationsenheter vid F 3, som enligt redogörelsen i det föregående f. n. utgörs av två jaktdivisioner med baskompanier samt en målflygdivision med markstyrka, finns 104 militära och civilmilitära tjänstemän samt tre arbetare.

Utredningen räknar med att 34 personer pensioneras fram till den 1 juli 1974 och alt spontana avgångar och förflyttningar till andra orter kommer alt äga rum, Vidare räknar utredningen med att den personal som godlar omplacering kan erbjudas anställning i samband med omlokalisering av förband inom flygvapnet eller fylla vakanser vid andra förband. Annan personal bör enligt utredningen kunna få ny sysselsättning i en så expansiv kommun som Linköping.

Kostnader

Omlokaliseringen av jaktdivisionen och baskompanict till F 12 kräver enligt utredningen investeringar vid denna flottilj. Investeringarna har beräknats till 10 milj. kr. Därav hänför sig 7 milj. kr. till kostnader för hangarer, medan 1 milj, kr. avser förläggningslokaler för värnpliktiga och 2 milj. kr. övriga investeringar. Mälflygorpanisationens förläggning till F 6 beräknas inte medföra nägra investeringskostnader om lediga lokaler utnyttjas för ändamålet. Genom att F 3:s etablissement helt friställs upphör behovet av medel för investeringar och iståndsättningsarbeten vid denna flottilj. Detta behov har beräknats till 23 milj. kr. inom de tre närmaste sjuärsperioderna, varav 5 milj. kr. avser investeringar och iståndsättningar för målflygorganisationen.

De ärliga driftkostnuaderna kommer enligt utredningens beräkningar att gå ned med 7 milj. kr. genom avveckling av flottiljadministrationen vid F 3. Utredningen bedömer det dock realistiskt att räkna med en ökning av driftkostnaderna med omkring 2 milj. kr. vid andra förband med anledning av omlokaliseringar.

Genomförande

Utredningen anser att en indragning av flottiljadministrationen vid F 3 och därav följande omlokaliseringar kan genomföras tidigast den I juli 1974. Utredningen framhåller samtidigt att förslag har lagts fram om vittgående strukturförändringar i flygvapnets fredsorganisalion. Dessa förändringar medför enligt utredningen att flygvapnet fram till år 1975 kommer att behöva investeringsmedel av storleksordningen 60 milj. kr. De väntade vinsterna kan emellertid inte ästadkommas på så kort sikt. Utredningen framhåller att en prioritering av de mest akuta investeringsbehoven blir nödvändig och att en senareläggning av vissa omorganisationer därigenom kan bli aktueH.

Utredningen framhåller slutligen att de anställdas berättigade önskemäl om stadga och förutseende beträffande deras framtida verksamhet bör beaktas i hög grad. Det framstår för utredningen som synnerligen angeläget, att åtgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast fastställs i princip och att realistiska tidsplaner görs upp.

Remissyttrandena

Så gott som alla temissinstanser tillstyrker förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F 3. Överbefälhavaren och chefen för flyvgvapnet understryker emellertid de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning medför. Om en flottiljadministration måste dras in. kommer enligt överbefälhavaren en indragning av administrationen vid F3 att ge de minst ogynnsamma följdverkningarna. Även SACO och FCPF är kritiska mot utredningsmannens förslag. De podtar förslaget om F 3:s nedläggning men skulle ha föredragit att F 6 läggs ned.

Försvarets rationaliseringsinstitut delar utredningsmannens uppfattning att utgangspunkterna för en värdering av den organisatoriska utvecklingen är osäkra. Med hänsyn till detta är institutet emellertid inte övertygat om att de utgångspunkter som utredningsmannen har uinytijat är hållbara i ett långsiktigt perspektiv. Enligt instilutet är det därför önskvärt att som grund för värderingen närmare än vad som framgär av betänkandet anulysera alternativa förutsättningar för organisationens utveckling på sikt. Vid överväganden om den kvarvarunde jaktdivisionen med baskompani bör en utgangspunkt vara den tid man kan räkna med bibehällen omfattning av jaktflyget. Före beslut om investeringar vid F 12 bör sålunda den långsiktiga utvecklingen ha klarlagts, Det kan enligt institutet vara motiverat alt nu behålla viss handlingsfrihet genom att pröva. möjlighelerna att någon tid provisoriskt behälla jaktdivisionen på Malmslätt med administrativ anknytning till I 13. Överbefälhavaren biträder däremot utredningsmannens förslag om lokalisering av juktdivisionen till [12 i Kalmar.

Överbefälhavaren har tidigare betonat nödvändigheten att av operativa skäl behålla alla baser och om möjligt hålla dem levande, Förutsättningarna härför ökar om maålflygorganisationen ligger kvar på Malmen, Det fredskompani som då grupperas där kan bilda stommen i busbataljonen, vilket är en klar fördel. Fortifikationsförvaltningen framhäller vikten av att flygfältet och byggnader och befästningsanläggningar som är avsedda för krigsbasen hälls i krigsdugligt skick.

SACO och FCPF anser alt utredningen inte tillräckligt belyser kravet på spridning för att tillgodose beredskapen i fred och skyddet vid ett kuppartat anfall samt möjligheterna att övergå till krigsorganisation. I fråga om spridning beaktar utredningsmannen enligt SACO inte det förhällandet att kustflottiljer har ett utsatt läge vid kuppartade anfall. En total indragning av flottiljadministrationen och överflyttning av de flygande enheterna till andra förband innebär vidare en koncentration. Beträffande frågan om koncentration mäste F 3:s mobitiseringsansvar vid

indragningen och överflyttningen tas över av andra förband. Utredningen konstaterar endast att viss personalförstärkning behövs. SACO anser emellertid att det är svårt alt inom nägon aktuell flottilj finna och utbilda nyckelpersonal vid de basbataljoner som förbandet skall upprätta. Detta medför en standardsänkning för de basbataljoner organiserade av flottilj. som övertar I 3:s mobiliseringsansvar. Personalförstärkning kan inte erhallas i alla befattningar som berörs. Krigsplacering av personal från staber och skolor har inte visat sig vara effektiv från mobiliseringsförberedelse-, utbildnings- och övningssynpunkt. Med hänsyn till nämnda operativa önskemål anser FCPF och SACO att målflygorganisationen bör behållas vid F 3, Därmed blir det möjligt att vid höjning av beredskapen eller ett kuppartat anfall snabbt organisera ytterligare en flygbas. Motsvarande effekt erhålls inte om målflygorganisationen förläggs till F 6. TCO-S ser det som en fördel alt den personal som ingår i mälflygorganisationen kan utgöra stomme i basens krigsförband och att man därigenom kan tillgodogöra sig tidsvinster vid övergång till krigsorganisation.

Vad gäller målflygorganisationen delar överbefälhavareni princip utredningsmannens grunduppfaltning alt inga organisationsenheter bör finnas kvar vid etablissement som läggs ned. Han anser dock att förhållandena i det aktuella fallet är speciella. Oavsett var målflygdivisionen lokaliseras kommer Malmen inte att tömmas helt. FC och CVM med en flygverksamhet om ca ? 000—-3 000 timmar för är kommer att finnas kvar. Vidare skall flygfältet behållas som krigsbas. Chefen för flygvapnet anser att en omlokalisering av målflyget till Karlsborg är möjlig, men att den har bestämda nackdelar ur investerings-, driftkostnads-, trafiklednings- och personalsynpunkt. Målflyget bör därför lokaliseras till Malmen. Försvarets materielverk biträder inte utredningens förslag beträffande målflyget. Detta bör ligga kvar på Malmen för att man skall kunna utnyttja bastroppens och fältets övriga utrustningar mer rationellt. Underhållsverksamheten blir härigenom koncentrerad till Malmen. Enligt chefen för armén påverkar utredningens förslag arméns verksamhet endast i fråga om målflygorganisationens förläggning till Karlsborg. Arméchefen biträder förslaget under förutsättning alt hänsyn tas till den skjutverksamhet som armén bedriver i Karlsborg. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att en anknytning av mäålflygorganisationen till F 6 är rimlig under de förutsättningar som utredningsmannen har angett.

Länsstyrelsen i Östergötlands län biträder i princip utredningsmannens förslag men önskar alt förutsättningarna att också i fortsättningen basera målflyget på Malmen undersöks ytterligare, eftersom detta flygfält förulsätts stä kvar som krigsbas med krav på underhåll och tillsyn. Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län samt Kalmar och Karlsborgs kommuner tillstyrker förslaget i de delar de är berörda. Karlsborgs kommun hälsar utredningsmannens förslag med stor tillfredsställelse. eftersom kommunen i hög grad är beroende av militära förband och anläggningar. Lokaliseringspolitiskt är det tillskott av arbetstillfällen som förslaget innebär av mycket stor betydelse för Karlsborgs kommunblock.

Blockets glesbygd har nämligen ett vikande befolkningsunderlag.

SACO och FCPF förordar alt målflyget får ligga kvar på Malmen, bl. a. av operativa och ekonomiska skäl, men även för alt få bättre spridning av flygbullret och ta till vara de goda trafikledningsmöjligheterna vid F 3. Hänsyn till personalen vid F 3 talar också härför. Enbart lokaliseringspolitiska skäl får inte vara avgörande för förläggningen av mälflygel. Dessa synpunkter delas i huvudsak av SR och TCO-S.

Linköpings kommun är också positiv till förslaget och utgår från att jaktdivisionerna måste försvinna men menar att frågan om mälflygets lokalisering kan diskuteras. Slutligen finner man det angeläget ur sysselsättningssynpunkt att inte all militär flygverksamhet avvecklas från F 3, Nackdelarna blir framför allt stora för den berörda personalen. Under förutsättning att målrflyget inte går över till mer bullrande flygplan eller ökar antalet starter vill kommunen ha kvar mälflyget pa Malmen.

Remissinstanserna har visat stort intresse för utredningsmannens Överväganden i de frägor som rör sam hällsfaktorer. Arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Östergötlands län delar utredningsmannens uppfattning att enindragning av F 3 medför de minsta nackdelarna och ger den bästa rationaliseringseffekten. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en förbandsindragning alltid medför påfrestningar bäde för den personal som tvingas till omställning och för den kommun som förlorar arbetstillfällen. På grund av Linköpings rikt differentierade näringsliv och expansiva utveckling bör indragningen bli mindre kännbar där än i de övriga orter som utredningen har haft att ta ställning till. Man bör undersöka om det finns möjligheter att bereda de äldre anställda arbete vid andra militära och statliga arbetsplatser i Linköping. I de fall där personalen inte kan omplaceras inom försvaret, är det angeläget att en frivillig avgäng kan äga rum före den slutliga avvecklingen. Länsstyrelsen i Östergötlands län vill dock understryka att varje nedläggning av ett verksamhetsställe skapar problem särskilt för den del av arbetskraften som genom arbetsmarknadsmässigt hög älder eller på annat sätt är handikappad. Samma synpunkter framförs av länsarbetsnhämnden. Kalmar och Karlsborgs kommuner är ur lokaliserings- och samhällsplaneringssynpunkt positiva till utredningsmannens förslag i de avseenden förslaget berör dem. Kalmar kommun hyser dock farhågor för att tillgången på bostäder kan bli knapp om inte kommunen får större tilldelning ur extrakvoten, eftersom det inte finns nägot bostadsöverskott i Kalmar. Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län framför liknande åsikter. Linköpings kommun ser det som en fördel om inte all verksamhet avvecklas vid F 3, eftersom det påverkar sysselsättningen i staden ogynnsamtl. Länsstyrelsen i Östergötlands län är kritisk mot förslaget eftersom en rullbana i nord-sydlig riktning år 1968 färdigställdes för att minska bullerstörningarna i Linköpings västra delar. Investeringskostnaden uppgick till drygt 8 milj. kr. I anslutning härtill krävdes en omläggning av väg E 4. Den färdigställdes är 1966 och kostade 7,5 milj. kr. Det rör sig här om väsentliga investeringskostnader som enligt länsstyrelsens mening inte borde ha kommit till stånd om man vid besluten hade räknat med den aktuella nedläggningen.

Att bullerfrågorna utgör ett stort problem för särskilt Linköping framgår klart av remissinslansernas svar. Statens planverk finner det angeläget att en bullerutredning snarast utförs sedan beslut har fattats om den framlida verksamheten vid F 3. Utredningen bör klarlägga det bullerstörda områdets storlek enligt de ändrade förutsättningarna. Enligt planverkets mening talar starka skäl för att en Översyn av tidigare gjorda bullerutredningar kommer till ständ för landets samtliga militära flygplatser i den mån cen sådan översyn inte redan har skett. För detta talar även tillkomsten vid flera förband av nya flygplantyper med annan bulleravgivning, Med tanke på befintlig och planerad bebyggelse för såväl bostäder som undervisning i Linköpings västra delar framstår det enligt planverket ur samhällsplanetingens synvinkel som mycket angeläget att flygbuHerförhållandena i Malmens närhet förbättras och att bullerstörningarna minskas till ett minimum.

Länsarkitekten i Östergötlands län hav behandlat de konsekvenser i planhänseende som en minskning av flygverksamheten vid F 3 innebär. Länsarkitekten anser mot bakgrund av det redovisade materialet att varje minskning av flygverksamheten på Malmen har en väsentligen positiv inverkan ut plansynpunkti. Vid en indragning av jaktdivisionerna bör den positiva verkan bli synnerligen stor och avsevärt förbättra en mycket svår bullersituation i flygplatsens omgivningar. Den ytterligare förbättring som skulle inträda om även målflygverksamheten förflyttades från Malmen blir sannolikt inte av samma omfattning men dock betydande.

Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen i Östergötlands län delar i huvudsak länsarkitektens slutsatser, Länsstyrelsen anser också att det: är värdefullt ur bullersynpunkt om även mälflygverksamheten flyttas frän F 3. Länsstyrelsen avslutar silt yttrande i denna del med att målflygverksamheten emellertid i jämförelse med övningsoperationer med jaktflyg och provverksamheten vid FC bullermässigt har mindre betydelse på grund av använda plantypet och verksamhetens uppläggning. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att om den ökade flygverksamheten inte päverkar bullermattornas utbredning i en riktning som är ogynnsam för bostadsbebyggelsen, finns det med avseende på den fysiska samhällsplaneringen inte något att erinra mot alt jaktdivisionen förläggs till F 12. Flygbullret utgör däremot inte något hinder för Karlsborgs kommuns fortsatta utveckling. Fgnahems- och hyreshusbebyggelsen planeras f. n. och i framtiden i de norra och centrala delarna av kommunen, som ligger helt utanför flygbullerzonen. Frots de resultat man har kommit fram til i olika bullcrutredningar menar Linköpings kommun att de ökade störningar som uppkommer om målflygorganisationen lokaliseras till Malmen blir begränsade. Om mälflyget däremot går över till flygplan som bullrar mera eller till ett ökat antal stårter, bör frågan prövas på nytt. Därvid bör staden äter beredas tillfälle att yttra sig. FCPF har även undersökt bullerproblemen i Kalmar och Karlsborg och finner att en jämnare spridning av flygbullret erhålls inom de tre berörda områdena Linköping, Karlsborg och Kalmar om målflygorganisationen förläggs till F 3.

Lufirums- och trafikledningsfrägor blir enligt remissinstanserna alltmer komplicerade. Chefen för flygvapnet uppger att nuvarande flyg- och

skjutverksamhet i karlsborgsområdet kräver hård trafikreglering i samband med starter och landningar för att säkerhetskravet skull kunna uppfyllas. Chefen för flygvapnet uppger vidare att det antal enheter, som är av betydelse för belastningen på flygtrafikledningen, ofta är lägre än antalet flygföretag. Mälflygorganisationens vilkomst medför en fördubbling av antalet enheter i förhållande till nuläger. Flygvapenechefen framhäller också att det finns längt fler intressenter i luftrummet över Vättern och karlsborgsområdet än de två som utredningen anger. Tillkomsten av en målflygorganisation vid F 6 kräver ökad trafikledningskapacitet. Den merbelastning som mälflygorganisationen trafikledningsmässigt innebär bedöms inte kunna lösas genom mindre insatser av personal vid F 6 än vid Malmen. Personalorgunisationerna synes i huvudsak dela flygvapenchefens uppfattning i dessa frågor.

Luftfartsverket anser alt en indragning av Östgöta flygflottilj får en utjämnande effekt på luftrummets utnyttjande, eftersom det härt belaslade östgötaområdet avlastas. Förslaget innebär en betydande minskning av den erforderliga samordningen mellan den militära flygverksamheten i östgötaområdet och den planerade luftled som kommer att ligga över detta område.

Remissinstanserna framhåller att det från personalsynpunkt är ytterst angeläget att målflygorganisationen får ligga kvar på Malmen i Linköping. Denna uppfattning redovisas av bl. a, överbefälhavaren och chefen för flvgvapnet. Chefen för flygvapnet är väl medveten om att även flygvapnet mäste underkasta sig de organisationsförändringar som betingas av ändrade ekonomiska förutsättningar och av rationalitetsskäl. Trots negativa effekter för den personal som berörs är det nödvändigt att sådana förändringar genomförs. Hänsyn till personalen måste dock i det aktuella fallet tillmätas en relativt stor vikt. Linköping är en ort med rika möjligheter till utbildning och stor efterfrågan på bl. a. tekniskt skolad personal. En genomförd altitydundersökning visar att F 3:s personal är hårt bunden till Linköpingstrakten och att endast ett fätal av personalen är villiga att flytta till Karlsborg. Om mälflygdivisionen förs över till F 6 finns det risk att flygvapnet mister många av dem som nu arbetar med och har kunskaper om målflygdivisionens materiel. Personalskäl talar enligt tflygvapenchefen entydigt för att mälflygorganisationen blir kvar på F 3. Om mälflygorganisationen baseras på F 6 förmodar försvarets materielverk att problem uppstår när den flygtekniska personalen skall flyttas från linköpingsområdet till Karlsborg. Detta kan medföra kostnader för att anställa och utbilda ny personal vid F 6 samt risk för störningar I flyglidsproduktionen. FCPF och övriga personalorganisationer anser att det är väsentligt att utnyttju de vakanser som föresläs i utredningen. Dessa står inte till förfogande bara för F 3:s personal utan man mäste räkna med konkurrens bl. a. från F 18:s personal. Vidare tar personalorganisationerna upp frågan om möjligheten att erhålla nytt arbete på lokaliseringsorten, förtidspensionering och omplacering till annan statlig verksamhet, eftersom tillgången på arbetstillfällen framförallt för den äldre arbetskraften är begränsad i bl. a. Karlsborg. Karlsborg kan inte heller erbjuda lika goda möjligheter till utbildning som Linköping.

Erfarenheten visar att personalen är starkt rotad i sin miljö och inte önskar några förändringar i sina arbets- och bostadsförhällanden. SR anmärker härutöver att frågan om befälsordningen för flygvapnet är under utredning och att antalet tjänster för de utökade arbetsuppgifter man har fått under senare år är för få. Genom den föreslagna omorganisationen erhäller också vissa enheter ökade arbetsuppgifter, som i och för sig kräver personalförstärkning, bl. a. på officerssidan. Det totala antalet officerstjänster på olika nivåer inom flygvapnet bedöms därför inte kunna minskas genom den föreslagna omorganisationen, Slutligen anför personalorganisationerna sammanfattningsvis att hänsyn bör tas till personalen vid F 3 så att de som har de starkaste skälen för att stanna kvar i Linköping får möjlighet till detta. Lokaliseringspolitiska skäl får inte leda till att personal tvingas välja mellan att ta en ny, eventuellt sämre, anställning eller flytta till en ort med sämre samhällsservice.

Utredningens ekonomiska överväganden kritiseras av flera remissinstanser, som främst uppehåller sig vid investerings- och driftkostnadernas storlek vid olika lokaliseringsalternativ. Utredningen anses bl. a. inte i tillräcklig grad ha beaktat investeringsbehovet vid Karlsborg och Kalmar. Driftkostnaderna bedöms också enligt några remissinstanser ha räknats för lågt. Chefen för flygvapnet menar att såväl investeringsbehovet som driftkostnaderna blir större än förslaget anger i F 6-alternativet, eftersom en rad byggnadsarbeten måste utföras i Karlsborg. Bl. a. måste en ny hangar byggas. Vid en lokalisering till F 3 behöver man utnyttja endast en liten del av det befintliga byggnadsbeståndet utan om- eller tillbyggnad. Endast smärre iståndsättningsarbeten behövs. Vad gäller driftkostnaderna anses bl. a. lönekostnaderna vara alltför lågt räknade för alternativet Karlsborg. Utredningen räknar med 525 000 kr. i lönekosinader för kvarvarande personal, medan chefen för flygvapnet räknar med 2 milj. kr. i löner för denna personal. Härtill kommer vid basering vid Karlsborg ökade målflygkostnader eftersom mälflyget får längre flygvägar vid flertalet företag. Om målflygorganisationen placeras på Malmen, torde inte heller särskild bastropp behövas vid basen. Ilärigenom kan personalbesparingar uppnås. De flesta av flygvapenchefens synpunkter i angivna frågor delas i huvudsak av bl. a. personalorganisationerna. Fastän försvarets rationaliseringsinstitut inte har prövat målflygorganisationens utformning finner man att flygvapenchefens förslag har en sådan omfattning materiellt och personellt att ytterligare investeringar vid F 6 blir oundvikliga. Vad gäller kostnadskalkylerna finner institutet att de minskningar i drift- och investeringskostnader som utredningen redovisar till 5 respektive 8 milj. kr. bör räknas om till nuvärde för att ge en mer rättvisande bild av kostnaderna. Institutet har beaktat de minskade utgifter vid F 3 som följer av utredningens förslag att lokalisera målflygorgansiationen till F 6. Samtidigt anmärker iustitutet att något material som kan belysa rimligheten av kostnadsökningen om 2 milj. kr. vid andra flottiljer inte har redovisats. Institutet har dock under hand fått veta att de av utredningen redovisade kostnaderna för serviceorganisationen vid FC och CVM samt för bastropp och flygfältsunderhåll, sammanlagt

800 000 kr., skall ingå i kostnadsökningen om 2 milj. kr. Även iståndsättningskostnader vid I 12 på grund av ökade investeringar bör räknas in och har antagits uppgå till 5 milj. kr. efter 20 år.

Även personalorganisationerna analyserar utredningens överväganden av de ekonomiska frågorna och är i regel kritiska. FCPF anser att brister och felaktigheter finns i utredningen. FCPF finner det t. ex. förvånansvärt att utredningen beräknar investeringsbehovet till 10 milj. kr. vid överflyttning av en division till F 12 men att inga kostnader redovisas för att flytta målflygorganisationen till F 6. Med hänsyn till organisationens storlek och bristande lokaluttrymmen kommer investeringsbehovet enligt FCPF:s mening inte att understiga det vid F 12. Vidare hävdar man bl. a. att besparingar kan göras i fråga om flyttningskostnader, om mäåälflygorganisationen förläggs till F 3. Sammanfattningsvis framhåller FCPF att besparingar kan göras i investeringar med 8 milj. kr. och i driftkostnader med 1 150 000 kr. om mäålflygorgansiationen förläggs till F 3. FCPF:s kritik delas i huvudsak av SACO, SR och TCO-S. TCO --S understryker härutöver att en fortsatt förläggning av målflygorgansiationen till Malmen innebär ett effektivare utnyttjande av de serviceresurser som finns till följd av flygverksamheten vid FC och CVM. Utredningens motiv för en omlokalisering av målflygorganisationen anses därmed i allt väsentligt sakna grund.

Tidpunkten för förslagets genomförande behandlas av nägra remissinstanser som framhäller att det är väsentligt att man i god tid orienterar personalen om kommande organisationsändringar så att lämpliga itgärder kan vidtas för personalen. Fortifikationsförvaltningen understryker vikten av att tillräcklig tid ansläs för att genomföra de byggnadsåtgärder, som kan bli en följd av kommande organisationsbeslut. Vid beslut innevarande är bedöms de i förslaget förutsatta ätgärderna kunna vara genomförda tidigast den 1 juli 1976. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att föreslagen tidpunkt för nedläggning ger rådrum för att möta uppstående personialproblem. Samma synpunkter framförs av länsarbetsnämnden. Länsstyrelsen i Skaraborgs län samt Karlsborgs och Kalmar kommuner anhåller om att så snart som möjligt få besked i lokaliseringsfrågan. Personalorganisationerna framhäller för sin del bl. a. vikten av att realistiska tidsplaner i god tid görs upp för de organisationsätgärder som medför att viss personal mäste flytta samt att överläggningar kommer till stånd mellan berörda parter så att personalen fär tid att lösa de problem en flyttning kan komma att medföra.

Departementschefen

Riksdagen har beslutat att F 9 skall läggas ned och F 18 avvecklas som flygflottilj (prop. 1968:109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282). Vidare har riksdagen beslutat om avveckling av F 2 och F 8 och om omvandling av F 18 till en skolenhet för utbildning i huvudsakligen stridslednings- och lufibevakningstjänst och av F 14 till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst (prop. 1970: 96, SU 1970:202, rskr 1970:419). Förslagen i

propositionerna grundar sig på tre delbetänkanden av försvarets fredsorganisationsutredning. I ett fjärde betänkande har utredningen föreslagit att flottiljadministrationen vid F 3 i Linköping skall dras in. Förslaget innebär att flottiljens olika avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrättningar och förråd samt specialkompaniet bör utgå. Den kvarvarande jaktdivisionen med tillhörande baskompani bör enligt utredningen omlokaliseras till F 12 i Kalmar. Utredningen anser vidare att målflygorganisationen bör flyttas till F 6 i Karlsborg under förutsättning att organisationen vinner statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning bör i huvudsak föras över till F 13 i Norrköping, som föreslås tillföras nödvändig personalförstärkning. De servicefunktioner som F 3 f. n. fullgör för FC och CVM i Malmslätt bör enligt utredningen övertas av F 13. Utredningen menar slutligen att F 3:s flygfält bör behållas som krigsbas och betjänas av en bastropp ur F 13.

Utredningen räknar med att investeringskostnaderna för att omlokalisera jaktdivisionen till F 12 blir 10 milj. kr. Att målflygorganisationen förläggs till F6 beräknas inte medföra några investeringskostnader. Plancrade investeringar och iståndsättningsarbeten vid F3 tll en beräknad kostnad av 23 milj. kr. inom de tre närmaste sjuårsperioderna behöver enligt utredningen inte genomföras, om flottiljens administration avvecklas enligt förslaget. De årliga driftkostnaderna minskar med 7 milj. kr. Enligt utredningen ökar emellertid driftkostnaderna vid andra förband med 2 milj. kr. med anledning av omlokaliseringen.

Indragningen av flottiljadministrationen vid F 3 kan enligt utredningen genomföras tidigast den 1 juli 1974. Utredningen anser det synnerligen angeläget, att åtgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast fastställs i princip och att realistiska tidsplaner görs upp.

Så gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F 3. Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet framhåller dock de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning medför. Överbefälhavaren konstaterar emellertid att en indragning av F 3 medför de minst ogynnsamma följdverkningarna. SACO och FCPF godtar förslaget att dra in F 3 men finner att en nedläggning av F 6 skulle vara lämpligare. Försvarets rationaliseringsinstitut menar att utgångspunkterna för utredningens värdering av den organisatoriska utvecklingen är osäkra och ifrågasätter hållbarheten av dessa i ett långsiktigt perspektiv. Institutet understryker vikten av att alternativa förutsättningar för organisationens utveckling på sikt analyscras. Flera remissinstanser är kritiska till förslaget att lokalisera målflygorganisationen till F 6. Operativa skäl, samhällsfaktorer samt i första hand personal- och kostnadsskäl talar enligt kritikerna för att målflygorganisationen bör ligga kvar på F 3. Remissinstanserna finner det slutligen angeläget att personalen i god tid orienteras om kommande organisationsändringar så att lämpliga åtgärder kan vidtas för personalen.

I anslutning till remissbehandlingen av utredningens förslag har överbefälhavaren på uppdrag av Kungl. Maj:t utrett behovet av en

2—Riksdagen 1971. I saml. Nr 110

mäåälflygorganisation för främst flygvapnet. Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak att en mälflygenhet bör finnas inom flygvapnet. Den bör vara dimensionerad för att fullt utbyggd kunna utföra all försvarets mälflygning i det högre fartområdet. Behovet av målflygning beräknas till 12 000 timmar för är. Mälflygenheten förslås bli organiserad med en målflygchef, ett beställningskontor, en mälflygdivision och en bastjänstenhet. Överbefälhavaren beräknar att omkring 120 fast anställda bör ingä i enheten. Rekryteringen av den flygande personalen bör enligt överbefälhavaren ske så att fältflygare och flygnavigalörer efter föreskriven utbildning får anställning som underofficerare på aktiv stat. Mälflygenheten bör slutligen enligt överbefälhavaren av personal-, beredskaps- och kostnadsskäl baseras på Malmen.

Yttrande över öÖverbefälhavarens förslag har avgelts av försvarets rationaliseringsinstilut. Institutet, som i princip biträder överbefälhavarens förslag att inrätta en särskild målflygorganisation inom krigsmakten, anser att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget inte framgår av överbefälhavarens utredning och har därför sökt få fram underlag för att bedöma dessa. Lokaliseringsalternativet Malmen är enligt institutet gynnsamti från ekonomisk synpunkt, om två attackdivisioner förläggs till F 6, medan alternativen Malmen och Karlsborg i stort är likvärdiga, om endast en altackdivison förläggs ull F 6. Utöver ckonomiska överväganden torde enligt institutet andra väsentliga faktorer inverka vid valet av lokaliseringsalternativ, t. ex. lokaliseringspolitik och miljövård (bullerproblem), avvägningsproblem i samband med försvarets framtida struktur och personalfrågor. Enligt institutet har det under remissarbetet inte kommit fram något som väsentligen förändrar tidigare framtaget underlag beträffande lokaliserings- och bullerfrågor eller rekryteringsläget inom flygvapnet. Institutet finner att väsentliga skäl talar för att ett beslut i lokaliseringsfrågan bör anstå ytterligare ett år.

Rationaliseringsinstilutet anser att Kungl. Maj:t bör ge institutet i uppdrag att i samverkan med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna komplettera utredningen innan beslut fattas om den sluttiga organisationen. Institutet menar vidare att beslut kan fattas om en fortlöpande uppbyggnad under budgetären 1971/72--1973/74 av en målflygorganisation som tillgodoser flygvapnets behov inom det höga fartområdet. Institutet anser slutligen alt mälflygorganisationen tills vidare bör

behållas på Malmen.

Remissinstanserna har i stort sett enhälligt biträtt förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F 3. Även jag delar uppfattningen att F 3:s administration i första hand bör komma i fråga för indragning. Av flottiljens tre jaktdivisioner bör enlig! min mening den som f.n. är vakantsalt dras in, en utgå i samband med att F 17 ombeväpnas frän attack- till jaktflottilj och en tills vidare ligga kvar på F 3. Om den inte är indragen när flottiljadministrationen läggs ned. bör den administrativt anknytas till F 13. Eftersom vissa nu pågående utredningar kan komma att påverka frågan om organisation och lokalisering av målflygverksamheten anser jag all ett ställningstagande till målflygets framtida

organisation och lokalisering tills vidare bör anstå. Beslut i dessa frågor kan fattas tidigast under år 1972. Mälflygorganisationen bör således tills vidare med hittillsvarande omfattning ligga kvar på Malmen. Om målflygorganisationen flyttas från Malmen, skall en bastropp ur F 13 lokaliseras dit för att säkerställa flygfältets användning som krigsbas.

I övriga frågor är jag i stort sett ense med utredningen, vilket innebär att F 3:s uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning bör föras över i huvudsak till F 13 i Norrköping, alt de servicefunktioner som F 3 f. n. upprätthåller för FC och CVM på Malmen bör knytas till F 13. Jag vill i detta sammanhang upplysningsvis nämna att organisationsfrågor som uppstår med anledning av de åtgärder jag har förordat i det föregående skall utredas närmare. Vid utredningsarbetet kommer representanter för berörda personalorganisationer att beredas

tillfälle att lämna synpunkter på frågor som framstår som väsentliga frän

personalsynpunkt.

De organisationsförändringar som jag har förordat i det föregående medför vissa problem för den berörda personalen, För att mildra dessa förutsätter jag att förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens organisationer på säväl lokal som central niva. Olika

åtgärder bör vidtas för att underlätta omplaceringen av personal och för

att erbjuda övertalig personal annan anställning. Personalproblemen bör lösas av försvarets personalnämnd i samarbete med chefen för flygvapnet och personalorganisationerna. Indragningen av flottiljadministrationen och därmed sammanhängande omorganisationer bör genomföras successivt enligt en av Kungl. Maj:t fastställd tidsplan och vara slutförda senast

den I juli 1974,

Om förutsättningarna skulle ändras så att en förskjutning av tidpunkten för indragningens slutförande blir nödvändig, bör Kungl. Maj:t äga att besluta härom.

Jag hemställer, att Kungl. Maj: föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet som jag

har förordat i det föregående.

UTVIDGAT FÖRSÄKRINGSSKYDD FÖR CIVILFÖR- SVARSPLIKTIGA

Enligt kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. fl. meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt viss personal inom försvaret som inte omfattas av försäkringsskydd enligt reglementet (1962:698) angående statens grupplivförsäkring. Enligt 4 8 nämnda kungörelse (4 8 ändrad senast 1970:302) föreligger försäkringsskydd för bl. a. civilförsvarspliktig personal under föreskriven tjänstgöring i det allmänna civilförsvaret, som fullgörs efter inskrivning i civilförsvaret, samt under tjänstgöring vid krigsmakten jämlikt lagen (1952:269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten. Försäkringsskyddet omfattar den civilförsvarspliktiga personalen under förutsättning att tiänstgöringen har fullgjorts eller avsetts skola fullgöras minst fem dagar i följd med minst fem timmar varje dag. Ärenden om grupplivförsäkring enligt kungörelsen handläggs av statens personalpensionsverk och statens grupplivnämnd. Utgifterna bestrids från driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m. m. Under den tid kungörelsen har gällt har endast ett fåtal försäkringsfall inträffat inom civilförsvarets område,

Åtskillig utbildningsverksamhet inom civilförsvaret och de flesta civilförsvarsövningar sker f. n. under tjänstgöring av sä kort varaktighet att den inte omfattas av försäkringsskyddet. Denna kortare form av tiänstgöring, numera uppskallningsvis en fjärdedel av all tjänstgöring, innefatlar risker av samma art som under längre tjänstgöring, t. ex. skjututbildning med skarp ammunition. Jag anser därför att försäkringsskyddet åt den civilförsvarspliktiga personalen bör utvidgas att gälla oberoende av tjänstgöringens varaktighet. Utgiftsökningen till följd av förslaget kan förutses bli av ringa omfattning. Den föreslagna förbättringen av försäkringsskyddet medför ändring i kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. fl. Jag erinrar om att år 1970 en motsvarande utvidgning av försäkringsskyddet genomfördes för frivillig personal och hemvärnsmän vid viss tjänstgöring (prop. 1970:18 s. 35 och 67, SU 1970:87, rskr 1970:104).

" Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

godkänna vad jag har förordat i det föregående om utvidgat

försäkringsskydd för civilförsvarsplikliga.

MATERIELANSKAFFNING M. M. FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Som angavs i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 19) hade beredningen av de anslagsfrågor som rör anskaffning av tygmateriel och motsvarande för det militära försvaret inte hunnit avslutas vid sådan tidpunkt att slutliga förslag beträffande matericlanslagen kunde läggas fram i statsverkspropositionen. Skälen härtill var att viss omplanering erfordrades av anskaffningsverksamheten inom luftförsvaret och angränsande system bl. a. till följd av luftförsvarsutredningens resultat. Vidare var det nödvändigt att se över materielplanerna eftersom prisutvecklingen för komplicerad teknisk materiel hade medfört att betalningsutrymmet för nya materielbeställningar blivit mindre än vad myndigheterna tidigare hade beräknat. Mindre omdispositioner visade sig också nödvändiga till följd av det i prop. 1971:1 (bil. 6s. 13) redovisade förslaget om viss ökning av reservationsmedelsbehållningarna på grund av de samhällsekonomiska förutsättningarna. Den föreslagna restriktiviteten beträffande beställningsbemyndiganden för nästa budgetår som förutskickades i prop. 1970:110 (s. 34) är ett uttryck för den handlingsfrihet som statsmakterna bör ha vid utgången av den fyraårsperiod som 1968 års försvarsbeslut omfattar. De bemyndiganden som jag förordar i det följande under berörda anslag innefattar en uppräkning av hela bemyndigandeskulden till kostnadsläge maj 1970. Härutöver har den del av bemyndigandeskulden som skall betalas under budgetäret 1971/72 räknats upp på visst sätt till medelkostnadsläget för samma budgetår. Jag avser att i annat sammanhang ta upp frågan om att bemyndigandebehovet i fortsättningen skall redovisas på motsvarande sätt. Jag förordar alt beställningsbemyndiganden ocn medel för nästa budgetår beräknas enligt följande sammanställning (milj. kr.). Som

1969/70 | 1970/71 1971/72 (förslag)

Bemyndi- Bemyndi- Beriiknad gande- gande- bemyndiskuld skuld gandeden Bemyn- Iden Bemyn- Iskuld 30.6. digan- — 130.6. digan- Iden

1970 Medel! | den 1971 Medel | den 30.6.1972

Anskaffning av tygmatericl

m, m. 738,1 | 555,2 | 426,0 I 608,9 I 620,01 615,0 I 603,9

Anskaffning av fartygsmateriel m. m. 529,0 262,3 393,0 659,7 282,0] 155,5 533,2 Anskaffning av flygmateriel m.m. 2 264,4 | 1 099,5 11 800,0 12 964,9 | 1 165,61 830,0 | 2 629.3 Vissa signalförbindelser (prop. 1971:1 bil. 6) 2771 29,0 28,7 27,4 28,7 28,5 27,2 3 559,2 | 1 946,0 12 647,7 14 260,9 | 2 096,3 | 1 629,0 | 3 793,6

!Medgiven utgift enligt Kungl. Maj:ts beslut t.o.m. den 19 februari 1971

jämförelse anges i sammanställningen motsvarande värden för budgetåret 1970/71 och bemyndigandeskuldens storlek den 30 juni 1970. Jag återkommer till anslags- och bemyndigandefrågorna i det följande.

För att möjliggöra en ekonomisk upphandling av drivmedel och eldningsoljor lämnade riksdagen för budgetåret 1970/71 ett bemyndigande att beställa drivmedel för 40 milj. kr. och eldningsoljor för 12 milj. kr. (prop. 1970:1 bil. 6 s. 21, SU 1970:110, rskr 1970:276).

Matcrielverket föreslår att bemyndigandet utsträcks till att omfatta tiden intill utgången av budgetåret 1972/73 och att kostnadsramarna för budgetåret 1971/72 fastställs till 45 milj. kr. för drivmedel och 15 milj. kr. för eldningsoljor.

Jag tillstyrker förslaget och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all bemyndiga Kungl. Maj:l att medge att avtal om inköp intill

utgången av budgetåret 1972/73 av drivmedel och eldningsoljor

för krigsmakten får träffas inom en kostnadsram av

45 000 000 kr. för drivmedel och 15 000 000 kr. för eldnings-

oljor.

ANSLAGSFRÅGOR M. M.

I prop 1971:1 (bil. 6) har vissa anslag inom Tförsvarsdepartementets verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning. Anslag Belopp

Prel. beräknat — Slutligt beriknat DRIUTBUDGETIEEN

Försvarets forskningsanstalt:

Förvaltningskostnader 31 700 000 32 200 000

Forskningsverksamhet 51 500 000 52 000 000

KAPITALBUDGETI:N Markförvärv för övningsfält m. m. 15 500 000 15 500 000

2 068 453 000 2 068 453 000

Liksom för budgetären 1967/68 (prop. 1967:110 s. 5), 1968/69 (prop.

1968:110 s. 91), 1969/70 (prop. 1969:110 s. 42) och 1970/71 (prop.

1970:97 s. 44) har inom försvarsdepartementet upprättats tabeller. i vilka försvarets beräknade utgifter under budgetäret 1971/72 redovisas i programtermer. Redovisningen följer samma indelning i program och produktionsområden som har använts vid närmast föregående redovisning i programtermer (prop. 1970:97 s. 46). I förhållande till budgetåret 1969/70 och lidigare budgetar förekommer avvikelser som innebär alt jämförelser med dessa budgetår inte kan göras. Indelningen i utgiftsslag har ändrats efter den nämnda redovisningen i prop. 1970:97. En jämförelse i detta avseende med tidigare budgetår kan därför inte göras. Tabellerna torde få fogas som bilaga I och 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende,

I tabell I redovisas budgeten för 1971/72 uppdelad på huvudprogram och huvudproduktionsomräden. I tabell 2 har huvudprogram och utgiftsslag ställts samman. Uppdelningarna har inte kunnat göras helt exakt eftersom nuvarande tilelförteckning och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till programbudgetens krav. De belopp som

redovisas i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl. a. genom att

under varje program redovisas den beräknade nettoutgiften, vilket innebär att anslagen har korrigerats för väntade förändringar i reservationsmedelsbehällningen, Prisregleringsanslaget för det militära försvaret har inte tagits med i tabellerna. Avskrivningar och förräntningskrav har inte inkluderats i ersättningsanslagen till fastighetsfonderna,

DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln

B ARMÉN

B 27. Anskaffning av tygmateriel m. m.

1969/70 Utgift 581 554 000! Reservation — 190 626 448 1970/71 Anslag 493 000 000 1971/72 Förslag 574 000 000

Hjärtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget, Marinen:Förband med särskild budget och Militärområdesstaber med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av tygmateriel m.m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut — 659 821 000 kr. För budgetären 1968/69—-1970/71 har riksdagen lämnat beställningsbemyndiganden till ett belopp av (565 000 000 + 500 000 000 + 426 000 000) 1 491 000 000 kr. Under samma budge tär har Kungl. Maj:t genom beslut intill den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (445 800 000 + 540 898 000 + 5355 230 000) 1 541 928 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (659 &21 000 + I 491 000 000 — 1 541 928 000) 608 893 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 629 302 000 (+ 136 302 000) kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning (milj. kr.). 1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1969/70 260,0 2. Beställningar budpetäret 1970/71 169,3 3. Beställningar budgetäret 1971/72

659,3

Avvikelsen i förhållande till det anslag som föreslås beror på viss överplanering.

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 650 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande (milj. kr.).

700,0

Avvikelsen i förhållande till det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering. |

1. Bemyndigandet avser bl. a. anskaffning av eldledningsutrustining till granatgevär.

2. Bemyndigandet avser främst anskaffning av infanterikanonvagnar,

flaklastbilar och hjultraktorer. | |

3. Bemyndigandet avser främst anskaffning av 10 tons bandschaktare/bandlastare, artilleriflygplan samt navigerings- och landningssystem för helikopter. |

4. Bemyndigandet avser bl. a. anskaffning av bärbara korlvågsradiostationer.

7. Bemyndigandet avser främst anskaffning av tändrör till artilleriammunition, rökgranater till stridsvagnar samt ammunition till granalkastare.

9. Aktuella forskningsprojekt är en ny stridsvagnsmina, luftvärnsrobotsystem samt ny bandvagn.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 574 milj. kr. För att hittills outnyttjade belopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetär få ulnyttjas 560 690 000 kr. Till detta belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning till vad jag har anfört under Materielanskaffning för det militära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas ett bemyndigande om 615 milj. kr. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av lygmalte-

riel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 615 000 000 kr.,

2) till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1971/72

anvisa ett reservationsanslag av 574 000 000 kr.

C MARINEN

C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

1969/70 Utgift 232 973 729 Reservation 124 824 380

1970/71 Anslag 229 000 000 1971/72 Förslag 270 000 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingårgen av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut -- 338 355 000 kr. För budgetåren 1968/69—-1970/71 har riksdagen lämnat beställningsbemyndiganden till ett belopp av (265 000 000 + 355 000 000 + 393 000 000) 1 013 000 000 kr. Under samma budgetar har Kungl. Muj:t genom beslut intill den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (215 300 000 + 214 080 000 + 262 345 000) 691 725 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (338 355 000 + 1 013 000 000 — 691 725 000) 659 630 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 286 380 000 kr. Anslaget avses för

utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning (milj.

kr.).

286,4

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om ' 159,5 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m, enligt följande (milj. kr.).

A. Flottan

. Trängfartyg och båtmateriel UY . Fartygsmoderniseringar . Helikoptrar VP . Skeppsteknisk materiel — I . Artillerimateriel - Robotmatericl OR . Torpedmatericl SI . Minmateriel LV . Telemateriel ma AA -— OvOIAUNRBWO— . Nautisk materiel, stridsledningsmateriel m, m. FA = --— . Fordonsmateriel a . Forskning, försök och utveckling - HE ala VN . Övrigt (dataproduktion m. m.) RNVNRIDVVONRBBEWW VW

B. Kustartilleriet

163,3

Avvikelsen i förhållande till det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering.

A 1. Bemyndigandet avses främst för ersättningsanskaffning av ett tankfartyg samt fortsatt anskaffning av ekipagetjänstbåtar.

2. Bemyndigandet avses bl. a. för att avhjälpa rötskador på minsvepare av trä och för att modernisera ett -.mintransportfartyg samt vissa minsvepare.

3. Bemyndigandet avses för att komplettera vapen och utrustning för helikoptrar.

4. Bemyndigandet avses för bristtäckning, främst i fråga om viss minsvepningsmateriel och maskeringsnät för fartyg, och för ersätltningsanskaffning av batterier för ubätar.

8. Bemyndigandet avses för anskaffning av minor och minröjningsmateriel samt bristtäckning beträffande minröjnings- och minskyddsmateriel,

9. Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av kortvägsradiomateriel samt modernisering och bristtäckning av övrig telematerick

12. För fartygsprojektering m. m. beräknas 7,5 milj. kr. Bland viktigare objekt som kräver projektering under nästa budgetår kan nämnas ubåtar av typ A 14. Bemyndigandet avses dessutom för bl. a. allmän materielutveckling. skeppsteknisk forskning för övervattensfartyg och ubåtar samt utveckling av vapenteknisk materiel för flottan.

B 1. Bemyndigandet avses bl. a. för prisreglering av beställda 12 cm tornbatterier och för installation av eldledning vid fasta tunga batterier.

2. Bemyndigandet avses för fortsatt installation av beslutade 7,5 cm tornbatterior m. m.

5, Bemyndigandet avses för modifiering. modernisering, bristtäckning och ersättningsanskaffning av artillerimateriel, ammunition, telemateriel och fordon m. m,, för fortlöpande anskaffning av min- och minstationsmateriel, för utbyggnad och modernisering av mineringar samt för utbyggnad och modernisering av stridsledningsorganisationen m, m, |

6. Bemyndigandet avses för löpande utvecklingsarbete och försöksverksamhet avseende artilleri-, robot-, min- och telematceriel samt ammunition,

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 270 milj. kr. För att hittills outnyttjade belopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår få utnyttjas 261 620 000 kr. Till detta belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning till vad jag har anfört under Materielanskaffning för det militära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas ett bemyndigande om 155,5 milj. kr. Det bör liksom tidigare ankomna på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av fartygs-

materiel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 155 500 000

kr.,

2) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72

anvisa ett reservationsanslag av 270 000 000 kr.

D FLYGVAPNET

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1969/70 Utgift

1086 503 421! — Reservation 284 663 736

1970/71 Anslag 968 282 000 1971/72 Förslag 1 124 753 000

! Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut — 2 509 801 000 kr. För budgetåren 1968/69—1970/71 har riksdagen lämnat beställningsbemyndiganden till ett belopp av (830 000 000 + 950 000 000 + 1 800 000 000) 3 580 000 000 kr. Under samma budgetär har Kungl. Maj:t genom beslut intill den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (1 026 917 000 + 998 529 000 + 1 099 510 000) 3 124 956 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (2 509 801 000 + 3 580 000 000 — 3 124 956 000) 2 964 845 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslagel bör föras upp med 1 182 871 000 (+ 214 589 000) kr.

Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande

sammanställning (milj. kr.).

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 600 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande (milj. kr.).

Avvikelsen .i förhållande till det bemyndigande som föresläs beror på

viss överplanering.

1. Bemyndigandet avser anskaffning, modifiering och installation av radarstationer, sambands- och datamateriel, vädermateriel, presentationsutrustning och strömförsörjningsutrustning.

2. Bemyndigandet avser bl. a. underhållsutrustning för flygplan och robotar.

3, Bemyndigandet avser anskaffning av radiomateriel, navigeringsmateriel och motmedelsmateriel.

5. Bemyndigandet avser främst kompletterande beställningar för flygplan 37 i attack- och skolflygplansversion.

6. Bemyndigandet avser främst ändringar som har samband med flygsäkerhet.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 1 124753 000 kr. För att hittills outnyttjade belopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår få utnyttjas 1 115 312 000 kr. Till detta belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning till vad jag har anfört under Matericlanskaffning för

det militära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhäm-

tas ett bemyndigande om 830 milj. kr. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, all Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av flygmate-

riel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 830 000 000 kr.,

2) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1971/72

anvisa ett rescrvationsanslag av 1 124 753 000 kr.

G INSTITUTIONER M. M.

G 1. Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader

1969/70 Utgift 31 370 229

1970/71 Anslag 31 700 000

1971/72 Förslag 32 200 000

Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva forskning för försvarsändamål, främst naturvetenskaplig, tekniskt-vetenskaplig, medicinsk och beteendevetenskaplig forskning.

Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdelningar. Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin och biologi, avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi, särskilt beträffande verkningar av och skydd mot kärnladdningar, Vidare finns en planeringsbyrä, i vars uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrå.

1970/71 Beräknad ändring 1971/72

Försvarets Dcepartc-

forsknings- ments-

anstalt chefen

Personal | Handläggande personal = 368 - 2 of. Övrig personal 121 of. of,

489 - 2 of. Anslag

Försvarets forskningsanstalt

I likhet med tidigare år presenterar forskningsanstalten en plan för forskningsverksamheten, Forskningsplanen som omfattar perioden 1970-1976 har fastställts av forskningsanstaltens styrelse att ligga till grund för verksamheten vid anstalten. Den är i sin tur anpassad till den ekonomiska ram som överbefälhavaren har anvisat i sina direktiv för planeringsarbetet inom krigsmakten,

Forskningsanstaltens långsiktiga forskningsprogram är anpassat till berörda myndigheters behov av forskningsresultat. Myndigheternas krav på forskningsinsatser är emellertid avsevärt större än vad anstalten med

3—Riksdagen 1971. I saml. Nr 110

sina resurser kan tillgodose. Man får därför räkna med en hård prioritering av verksamheten även i fortsättningen.

Inriktningen och omfattningen av anstaltens verksamhet grundas på de rekommendationer som överbefälhavaren har lämnat i samråd med cheferna för övriga totalförsvarsmyndigheter. I dessa rekommendationer prioriteras totalförsvarets framtida behov av forskningsresultat mot bakgrund av befintligt kunskapsunderlag, bedömda tekniska utvecklingsmöjligheter och studier av operativa miljöer. Enligt långsiktsplanen bör forskningen inriktas på — förutom allmänna studier och utredningar — skydd mot kärnladdningar, skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel, konventionella stridsmedel, tillämpad fysik, teleteknik och bioteknologi.

Av forskningsanstalten föreslagna an slagsförändringaravser samtliga prisomräkning (+500 000 kr.).

För den operationsanalytiska verksamheten behöver anstalten två tiänster för avdelningsdirektör i Be 7. För kvalificerade forskningsoch/eller utredningsuppgifter behövs ytterligare fyra sådana tjänster, nämligen en för varje avdelning. Vid bifall härtill kan sju vakanta tjänster för förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst Ac 24 samt en vakant tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 dras in. Löneskillnaden (477 000--345 000) 132 000 kr. täcks genom den underbelastning av avlöningsanslaget som normalt uppkommer på grund av vakanser.

Vissa tjänsteändringar är påkallade för alt personalorganisationen skall bli mera flexibel. Säledes bör tre tjänster för forskningschef i lönegrad C I alternativt kunna utnyttjas för överingenjör. Vidare bör sex ljänster för laborator i B 5 och två tjänster för laboratoriechef eller laborator i B 5 ändras till tjänster för laborator eller avdelningsdirektör i samma lönegrad.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 32,2 milj. kr. Tre tjänster för forskningschef i lönegrad Cr 1 bör, som forskningsanstalten föreslår, ändras till tjänster för forskningschef eller överingenjör i samma lönegrad.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försvarets forskningsanstalt inrät-

ta tre tjänster för forskningschef eller överingenjör i Cr 1 i

enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

2)till Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader för bud-

getåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 200 000 kr.

G 2. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

1969/70 Ulgitt 50 794 940 — Reservation 9 270 510 1970/71 —- Anslag 51 500 000 1971/72 Förslag 52 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för försvarets forskningsanstalts forskningsverksamhet. lläri ingår sådana löner och arvoden som inte betalas från förvaltningskostnadsanslaget, utgifter för anskaffning och underhåll av viss materiel och för sådana tjänsteresor, som inte betalas från sistnämnda anslag, samt medel för säkerhetspolitisk forskning vid utrikespolitiska institutet m, m.

1970/71 Beräknad ändring 1971/72

Försvarets Departe-

forsknings- ments-

anstalt chefen Utgifter Forskning m. m. 51 501 000 +500 000 +500 000 Uppbördsmedel Inkomster av viss

uppdragsverksamhet 1.000 of. of.

51 500 000 +500 000 +500 000

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 52 000 000 (--500 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.

Den vid utrikespolitiska institutet bedrivna forskningen har successivt inriktats på problem av betydelse för krigsmaktens och befolkningsskyddets miljöutredningar. Den längsiktsplan för denna forskning som nu föreligger innebär väsentligen en övergång från enskild bearbetning uv projekt för klarläggande av nuläget till projekt som skall omhänderhas av arbetsgrupper med uppgift att göra mera framtidsinriktade bedömningar. För genomförande av de planerade arbetsinsalserna är det erforderligt att utöver nuvarande bidrag få disponera ytterligare 200 000 kr. av forskningsanslaget.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare få bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kostnadsram av 6 milj. kr.

Departementschefen

Forskningsanstalten åtar sig i begränsad omfattning betalda forskningsoch utvecklingsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret. Inkomsterna av verksamheten tillgodoförs anslaget som särskilda uppbördsmedel utom till den del de avser ersättning för sociala kostnader, såsom pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens

medgivande till beställningar av materiel utöver anvisade medel. Som

anstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag vid anmälan av prop. 1971:1 (bil. 6 s. 21) uttalade att vissa principförslag om försvarsforskningen kunde komma att föreläggas 1971 års riksdag med anledning av

försvarsforskningsutredningens delbetänkande (SOU 1970:54) Forskning för försvarssektorn. Vid beredningen har det visat sig att det i avvaktan på utredningens slutliga betänkande inte är nödvändigt att förelägga riksdagen några förslag i ärendet. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete.

Med hänvisning (till sammanställningen beräknar jag anslaget till 52 milj. kr. För den vid utrikespolitiska institutet bedrivna forskningen har jag därvid beräknat 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet för bud-

getäret 1971/72 anvisa ett reservalionsanslag av 52 000 000 kr.,

2) medge att materiel för försvarets forskningsanstallts verksamhet

beställs till en kostnad av -- utöver tidigare medgivet belonrp —

högst 6 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

III FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Kasernbyggnaders delfond

5. Markförvärv för övningsfält m. m.

1969/70 Utgift 17 054 389 Behållning 5 269 759 1970/71 - Anslag 17 900 000 1971/72 Förslag 15 500 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till statsägd fastighet eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i samband med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen under anslaget till 18,7 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 15,5 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning. Markförvärvsobjekt Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.) A. Armén 1. 15, A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält 300 2. I 15. Utvidgning av Remmene skjutfält 3 500 3. I 20, K 4. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av

nytt skjutfält vid Umeå I 400 4. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övnings-

B. Marinen 10. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 1300

Summa 1300

Reducering av medelsbehovel 200

Summa B 1100

C, Flygvapnet 11. Inlösen-av flygbullerstörda fastigheter 300 12. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 950

Summa 1250

Reducering av medelsbehovet 200

Summa C 1 050

Sumima A -C 18 700

1. 1965 år riksdag (prop. 1965:158, SU 1965:172, rskr 1965:410) fattade beslut om utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte mellan staten och Östersunds stad. I samband därmed redovisades en principöverenskommelse mellan försvarets fastighetsnämnd och Östersunds stad om en intressegräns mellan mark som skall avses för stadens fortsatta utbyggnad och mark som skall reserveras för militär övningsverksamhet. Med de enskilda fastighelsägarna inom försvarets intresseområde har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till staten av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna meddelar de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. Hittills har tolv fastigheter om tillsammans 290 ha förvärvats. Med ledning av de köpeskillingar som har betalats vid dessa förvärv beräknar fortifikationsförvaltningen totalkostnaden till 1,4 milj. kr.

2. Chefen för armén har i samräd med fortifikationsförvaltningen föreslagit att mark skall anskaffas för att utvidga Remmene skjutfält för I 15 och övriga förband inom västra militärområdet.

Remmene skjutfält ligger sydväst om Herrljunga samhälle inom Herrljunga, Värgårda och Gäsene kommuner i Älvsborgs län. Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen skogs- och mossmark, Det används främst av I 15 1 Borås samt i viss omfattning av I 16 i Halmstad och I 17 i Uddevalla, Fältet utnyttljus också av repetitionsövningsförband inom västra militärområdet. Vid övningar på fältet förläggs deltagarna i stor utsträckning i barackläger på Tånga hed invid Värgårda, ca 7 km väster om fället.

Skjutfältet är enligt chefen för armdn alltför litet för att på ett godtagbart sätt kunna användas som infanteriskjutfält. litt sådant fält bör omfalla dels två skjutområden i öppen och småbruten terräng som medger stridsskjulning i skyttekompanis anfall med understöd av bl. a. granatkastare och artilleri, dels ett skjulomräde för stridsskjutning i skog. Skjutfältet bör vidare vara så stort att de tre skjulområdena kan användas samlidigt och oberoende av varandra, vilket normalt kräver att fältet är ca 4,5 km brett och ca 6 km långt. Remmenefältet är endast ca 1,5 km brett och 4 km långt. På grund av fältets ringa bredd har stridsskjutning i kompanitförband inte kunnat utföras utan omfattande avlysningar och ulrymningar av fastigheter i enskild ägo. Detta har väsentligt försvårat och fördyrat fältets användning, Flera markägare har förklarat att de inte längre vill medverka till avlysning eller utrymning av sina fastigheter. Under scnare år har stridsskjutningar med skarp ammunition vid I 15 därför fätt inskränkas till att omfatta skjutningar i grupp och pluton utan understöd av tunga vapen. För skjutning i kompaniförband med

understöd av tunga vapen har I 15 varit hänvisat till artilleriskjutfiältet vid Skillingaryd eller pansarskjutfältet vid Kräk. Dessa skjutfält är dock avsedda för andra förband och kan endast till ringa del tillgodose I 15:s behov. På grund av avståndet till fälten blir övningarna dessutom mycket dyra. Några möjligheter att lösa I 15:s skjutfällsproblem genom att öka tilldelningen av skjutdagar vid Kräk eller Skillingaryd finns inte. Inom västra militärområdet saknar även I 16 och I 17 skjutfält av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbildningen med skarp ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsutbildning har därför blivit eftersalt vid dessa förband. Militärområdet saknar vidare ewt skjutfält för de krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom militärområdet.

Chefen för armén har utrett vilken mark som behöver tillföras Remmene skjutfält för att det så längt möjligt skall motsvara det aktuella behovet. Utredningen har lett till ett förslag att utvidga skjutfältet med ca 1500 ha i huvudsakligen östlig och västlig riktning, Det föreslagna ulvidgningsområdet består till huvuddelen av skogs- och myrmark, Inom området är sammanlagt ca 60 personer fast bosalta. Med den föreslagna utvidgningen tillgodoser fältet enlig! arméchefen de mest trängande behoven. Fältet kan utnyttjas samtidigt av en skyttebataljon och en artilleribataljon. Fälteis användbarhet för militärområdets samtliga armdéförband ökar. De mest markskadekrävande momenten av större övningar kan förläggas till militär mark.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över förslaget. Nämnden har i sedvanlig ordning tagit kontakt med länsmyndigheterna i länet och de kommuner som berörs av förslaget sami med markägarna inom det föreslagna utvidgningsområdet. Länsstyrelsen har därvid uttalat att det från allmän planeringssynpunkt inte synes vara nägot alt erinra mot den utvidgning som föreslås. Däremot har de berörda kommunerna, Herrljunga, Vårgårda och Gäsene, samt markägarna haft en klart negativ inställning till förslaget. Kommunerna har åberopat bl.a. att utvidgningen skulle påskynda bygdens avfolkning och minska skatteunderlaget.. Markägarna har framhållit bl.a. att utvidgningen skulle medföra betydande sociala konsekvenser. De har vidare gjort gällande att andra områden borde kunna tas i anspråk som skjutfält med mindre olägenheter.

Med hänsyn till främst markägarnas starka reaktion mot förslaget har fastighetsnämnden inte ansett sig kunna ta ställning till den föreslagna utvidgningen utan ytterligare sakunderlag. Nämnden har därför hos chefen för armén anhällit att förutsättningarna skulle undersökas att anskaffa ett helt nytt skjulfält för I 15 som med beaktande av skilda synpunkter borde ges företräde framför ett utvidgat fäli vid Remmene, Vidare skulle undersökas möjligheterna att tillgodose de mest angelägna behoven av mark för skjutningar genom att utvidga Remmenefältet i mindre omfattning än vad som förutsätts i det framlagda förslaget. Undersökningen borde klarlägga bl.a. om vissa enligt markägarnas uppfattning lämpliga områden kunde komma i fräga.

Undersökningen har lett till att fyra områden för ett nytt skjutfält och

två förslag till begränsad utvidgning av Remmenefältet har redovisats för fastighetshämnden. Av omradena för nytt skjutfält är ett beläget i trakten av Redslared, va tre mil söder om Boräs, och ett i trakten av Ornungasjön, ca en mil söder om Remmene skjutfält. De båda övriga områdena ansluter sig till kronoparkerna Skaraborgs Edsmären och Älvsborgs Edsmären som ligger ca en mil nordost respektive öster om Herrljunga. I de båda alternativen till begränsad utvidgning av Remmence skjutfält har utvidgningsomrädet minskats från ca 1 500 ha till i runt tal 1 000 ha.

Vid överlämnandet till fastighetsnämnden av utredningen har chefen för armén anfört att möjligheterna är begränsade att inom godtagbart avstand från Boras finna ett område som från säväl civila som militära synpunkter är lämpligt som skjutfält för I 15. Valmöjligheterna begränsas avsevärt av befintliga och planerade luftleder, flygterminalområdena för Göteborg och Jönköping, förekomsten av kraftledningar, ett rikt vägnät, terrängens utformning samt förekomsten av civil bebyggelse. Utöver de förslag som redovisas i utredningen torde det inte finnas några lämpliga terrängområden för ändamälet. Områdena kring Ornungasjön och vid kronoparken Älvsborgs Edsmären, vilken senare endast till mindre del bedöms kunna användas för skjutfältsändamaål, har armdehefen bedömt vara olämpliga som skjutfält. Inom Ornungaområdet är ca 100 personer fast bosatta, varför de sociala konsekvenserna blir alltför allvarliga. Området inom och i anslutning till Älvsborgs Edsmären har ansetts ha alltför dålig markbeskaffenhet och begränsade utvecklingsmöjligheter. Redslared och kronoparken Skaraborgs Edsmären har bedömts vara användbara som skjutfält. Båda är dock från militär synpunkt sämre än ett utvidgat Remmenefäll, Redslared därför att det ligger mindre centralt och har en ogynnsam (kuperad) terräng och kronoparken genom att avståndet är större till såväl I 15 som lägret på Tånga hed, Chefen för armén har i fråga om alternativen med minskad utvidgning av Remmene, vilka benämns Hjälmerydsalternativet respektive Landaalternativet, anfört att vissa inskränkningar i den tidigare redovisade mälsättningen för fältets utvidgning temporärt kan godtas från utbildningssynpunkt, Alternativen innebär minskning av möjligheterna till fri mälplacering vid stridsskjutning i förstärkt skyttekompani och av artilleriets möjligheter att oberoende av och samtidigt med anfallsstrid i kompaniförband genomföra egna skjutningar. Av de bäda ulternativen förordar chefen för armén Hjälmeryd eftersom terrängen inom detta område är lämpligare från övningssynpunkt. Antalet fast bosatta som berörs av utvidgningen är ca 25 i båda alternativen.

Fastighetsnämnden har besökt samtliga platser och besett de aktuella områdena frän helikopter och bil. Nämnden har vidare vid sammanträden med länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län, samtliga berörda kommuner samt markägarna i Remmene orienterat om utredningarna. Myndigheterna och markägarna har även beretts tillfälle att avge skriftliga yttranden. Skriftligt yttrande har också avgetts av domänverkets ventralförvaltning,

Fastighetsnämnden anser att det föreligger ett oavvisligt behov av att genom ytterligare markförvärv förbättra möjligheterna för I 15 att bedriva stridsmässig utbildning med skarp ammunition i kompaniförband om denna viktiga del av utbildningen skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. En sådan åtgärd skulle också i viss utsträckning medföra förbättrade övningsmöjligheter för andra förband inom västra militärområdet och ge de artilleribataljoner -som sätts upp inom militäromradet bättre möjligheter att utföra skjutningar.

I fråga om de av chefen för armén redovisade alternativa förslagen till hur frågan om ett skjutfält för I 15 bör lösas konstaterar fastighetsnämnden i likhet med chefen för armén att områdena vid Ornungasjön och Älvsborgs Edsmären inte bör komma i fraga. Avgörande tör detta ställningstagande har varit det stora antalet fast bosatta personer inom Ornungaomrädet och i fråga om Älvsborgs Edsmären att terrängen inte är lämplig för ett övnings- och skjutfält av ifrågavarande slag. Nämnden anser sig inte kunna förorda alternativet Redslared framför en utvidgning av Remmene,. Som skäl härför åberopas att den kuperade terrängen inom området är mindre lämplig från utbildningssynpunkt. Vidare är all mark inom området i enskild ägo och orörd av skjutningar medan staten redan äger 800 ha i Remmene. Denna mark är 1 dag i stor utsträckning improduktiv genom att den sedan länge har utnyttjats som skjutfält, Antalet fast bosatta inom Redslareds-området (ca 30 personer) är visserligen mindre än i det ursprungligen föreslagna utvidgningsområdet vid Remmene men större än i de nu aktuella minskade utvidgningsområdena för Remmene, Av de fyra alternativen till nytt skjutfält återstår sålunda endast området vid Skaraborgs Edsmären. Detta är vil användbart som skjutfält och har ett fatal fast bosatta (ca 10 personer). Det bör därför enligt fastighelsnämnden kunna vara ett alternativ till ett utvidgal fält vid Remmene.

Beträffande de båda alternativen till begränsad utvidgning av Remmenecfältet konstaterar fastighetsnämnden att antalet berörda boende i bada fallen nedgätt till ca 25 mot ca 60 i det ursprungliga förslaget. En utvidgning av Remmenefältet enligt nägot av dessa alternativ skulle salunda kunna ske med väsentligt mindre sociala konsekvenser än enligt det ursprungliga förslaget. Nämnden anser därför att en sådan begränsad utvidgning bör ges företräde framför en utvidgning enligt chefens för armdén ursprungliga förslag även om en reducerad utvidgning medför vissa begränsningar i skjutningarna. Vid valet mellan de bäda alternativen förordar nämnden i likhet med chefen för armén Hjälmeryd med hänsyn till att terrängen inom detta område är lämpligare från utbildningssynpunkt. |

Vid en jämförelse mellan ett nytt skjutfäll vid Skaraborgs Edsmären och ett utvidgat fäll vid Remmene enligt Hjälmerydsalterntivet konstaterar faslighetshämnden med stöd av de verkställda utredningarna att båda områdena i och för sig är lämpliga som skjutfält. Från militär synpunkt måste dock Skaraborgs Edsmären anses vara sämre eftersom avståndet till Boras och till lägret på Tänga hed är längre. Detta skulle medföra ökade driftkostnader och behov av ett nytt läger närmare

skjutfältet. Vidare skulle kostnaderna för att ställa i ordning fältet bli högre beroende på dels att det skulle bli nödvändigt att flytta vissa försvarsanläggningar inom kronopaurken för en beräknad kostnad av ca 2 milj. kr., dels att den centrala delen av ett utökat Remmenefäll redan är iordningställd som skjutfäll. Från social synpunkt är Skaraborgs Edsmären gynnsammare än Remmene då antalet boende inom kronoparksområdet är ca 10 mot ca 25 inom Hjälmerydsomrädet. Inget av de två områdena har något större värde från jordbrukssynpunkt. Den största skillnaden föreligger i fråga om deras värde för skogsbruket, I sitt yttrande har domänverket bestämt motsatt sig att kronoparken Skaraborgs I dsmiären tas i anspråk som skjutfält. Som skäl härför anför verket att kronoparken utgör ett välarronderat markområde med hög produktion, stort virkesförrad, god kvalitet på skogen, lätta drivningsförhållanden, bra avsättningsläge och gynnsamma föryngringsförhållanden. På kronoparken bedrivs ett rationellt och mekaniserat skogsbruk. Virkesavkastningen från kronoöparken utgör en betydelsefull del av virkesfängsten för sågverksindustrin i området. Därtill har utbyggnad av vissu sågverk i orten till rationell storlek och sägning under hela äret möjliggjorts genom längtidsavtal med domänverket om timmerleveranser. Domänverkets uppfattning om värdet av kronoparken bestyrks av skogsvärdsstyrelsen i Skaraborgs län som har anfört att kronoparkens ianspräktagande som skjutfält skulle innebära ett mycket stort intrång för skogsbruket.

Beträffande värdet från skogsbrukssynpunkt av områdena vid Remmene har domänverket uttalat att skogstillståndet där är mindre gott och att skogen är i stort behov av skogsvårdsätgärder. Denna uppfattning bestyrks av skogsvardsstyrelsen i Älvsborgs län som har anfört att markerna vid Remmene visserligen får anses ha god beskaffenhet men att de f.n, till vissa delar är bevuxna med mindre goda bestånd. På fastighetsnämndens initiativ har gjorts en särskild undersökning om skogsförhållandena inom de ifrågavarande båda områdena. Av undersökningen framgår att kapitalförlusten i samband med iordningställandet av områdena som skjutfält bedöms uppgå till, för Skaraborgs Edsmären 2.5 milj. kr. och för Remmene 400 000 kr. Skogstillväxten inom det förstnämnda området uppskattas till 7,8 m? för ha och år och inom Remmene till 4,5 m? för ha och är. Skogstillständet inom Skaraborgs Edsmiren karaktäriseras av ett skogsbruk i full produktion med höga virkesförråd och god virkesavkastning, Skogstillständet inom remmeneområdet bär spär av att kärnområdet har varit skjutfält under de senaste sjutlio ären. Stora delar av omrädet är i stort behov av suncringsåtgärder. Kvaliteten på den äldre tallskogen är i allmänhet mindre god. Det genomsnittliga värdet för Skaraborgs Edsmären har bedömts uppgå till 4300 kr. för ha, varav ca 2200 kr. för ha utgör värdet för avverkningsmogen skog. Motsvarande värden för Remmene har bedömts

uppgå till respektive I 530 kr. och 440 kr. för ha. Arronderingsförhäl-

landena på Skaraborgs Edsmären uppfyller kraven på ett modernt

skogsbruk. Detta är inte fallet på Remmene, i vart fall inte inom utvidgningsområdena.

Med hänsyn till vad som har framkommit vid jämförelsen anser fastighetshämnden att övervägande skäl talar för att behovet av större övningsområde för I 15 bör tillgodoses genom en utvidgning av Remmene skjutfält. Vad angår de sociala olägenheterna anser nämnden att det antal fast bosatta, ca 25 personer. som berörs i Hjälmerydsalternativet inte är större än vad som får anses vara godtagbart vid anordnande av ett skjutfält i denna del av landet. I fråga om den av Herrljunga kommun påtalade risken för bullerstörningar för dem som bor i Herrljunga samhälle konstaterar nämnden att den avsedda östra gränsen för skjutfältet ligger 3 km från den nuvarande tätbebyggelsen i samhället. De i skissförslag till generalplan för samhället inlagda byggnadsområdena, vilka betecknas som reservområden, ligger inte närmare fältet än 1,5 km. Detta avständ anser nämnden medföra en tillräcklig skiljezon mellan tätbebyggelsen och fältet. Med stöd av tidigare erfarenheter bedömer nämnden att avståndet är tillräckligt för att hindra sadana bullerstörningar från fället som inte kan godtas, desto mer som stridsskjutningarna är avsedda att börja ca en km väster om fältgränsen och ske i riktning från samhället. Nämnden anser att varken de sociala konsekvenserna eHer riskerna för bullerstörningar för Herrljunga samhälle är av den art att de bör föranleda att det nuvarande skjutfältet läggs ned och det högproduktiva och välskötta skogsområdet Skaraborgs Edsmären förvandlas till skjutfält. Den aktuella skjutfältsfrågan bör alltsa enligt nämndens mening lösas genom utvidgning av Remmenefältet enligt Hjälmerydsalternativet. Nämnden framhåller dock att i framtiden ingen ytterligare utvidgning av Remmenefältet bör få ske österut på sådant sätt att fältgränsen på någon punkt kommer närmare Herrljunga samhälle än den punkt på den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället,

Fastighetsnämnden understryker vikten av att vederbörande länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa frågan om att anskaffa ersättningsbostäder ät dem som tvingas att flytta vid en utvidgning. Vidare bör det enligt nämndens mening ankomma på vederbörande Jantbruksnämnder att medverka till att anskaffa nya gärdar åt dem som vill ha sådana.

För att de sociala oläigenheterna skull bli så smä som möjligt unser fastighetsnämnden att det är nödvändigt att tolerera de inskränkningar i fältets användbarhet som blir en följd uv att dess ursprungligen avsedda utvidgning begränsas på det sätt som nämnden förordar, Nämnden anser dock att staten bör förvärva mark även inom Landaområdet men utanför Hjälmerydsområdet när sådan mark frivilligt bjuds ut till salu. Härigenom kan enligt nämndens mening uppnås fördelar för såväl markägarna som staten.

Åtskilliga kontakter mäste enligt fastighelsnämnden tas mellan det organ som sköter markförvärven och vederbörande regionala och lokala myndigheter. Antalet berörda brukningsenheter är vidare stort och flertalet av dessa faller endast delvis inom utvidgningsområdet. Intrikata ställningstaganden i fräga om omarronderingar och krav på inlösen av

mark även utanför förvärvsgränsen kan därför väntas, Med hänsyn till dessa förhällanden anser nämnden att en särskild delegation bör tillsättas för att genomföra förvärven.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvalltningen överslagsmässigt uppskattat till 5 milj. kr. Härvid har förvaltningen räknat med att det kan bli nödvändigt att lösa in mark även utanför den föreslagna fältgränsen och att betala ersättningar för intrång på restfastigheter. Det framhålls att den uppskattade kostnadsramen måste anses osäker.

Sedan fastighetsnämnden avgett sitt yttrande har representanter för Herrljunga och Gäsene kommuner samt för de berörda markägarna vid uppvaktning i försvarsdepartementet framfört vissa synpunkter med anledning av nämndens förslag. Det har anförts bl.a. att det av utredningen i ärendet tydligt framgär att en framtida utvidgning av skjutfältet planeras, Man anser att ett genomförande av det nu framlagda förslaget medför att den slutliga och fullständiga utvidgningen av fältet, vilket enligt chefen för armén bör omfatta ca 3 000 ha, blir bunden till Remmene. Det kan inte anses framsynt att starta ett framtidsprojekt som redan i sin början hur utrymmesbekymmer med hänsyn till närheten till tätorten Herrljunga. En normal utveckling i såväl Herrljunga som övriga närliggande samhällen hindras. Soviala olägenheter uppstår inte endast för dem som bor inom utvidgningsomradet utan även för ett antal personer som bor i områdets närhet. Om omrädet vid Skaraborgs Edsmären i stället väljs som skjutfält blir olägenheterna för den civila sektorn väsentligt mindre. Det föreslas därför att detta omräde tas i anspräk för ifrägavarande ändamål.

3. 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 1968:124, rskr 1968:282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 i Umeå och om anskaffning av ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för handövningsfältet omfattar ca 365 ha. Skjutfältet som ligger i omedelbar anslutning till det utvidgade handövningsfältet omfattar ca 2 100 ha, De totala kostnaderna för markförvärven, vilka tidigare har uppskattats till 7 milj. kr., beräknas stanna vid ca 5 milj. kr. Anledningen härtill är bl. a. att inlösen av hela brukningsenheter, vilka delvis är belägna utanför de beslutade fältgränserna, inte torde behöva ske i den omfattning som har bedömts tidigare.

4. 1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 1963:96, rskr 1963:221)

fattade beslut om utvidgning av I 21:s (SoHefteå) skjutfält vid Tjärnmy-

ren och av regementets övningsfält vid Gnun. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215 ha. Härav har hittills ca 35 ha förvärvats. Den sammanlagda kostnaden för dessa utvidgningar beräknas till 1,2 milj. kr., I prop. 1970:110 s. 53 (SU 1970:110, rskr 1970:276) anmäldes att vissa områden om sammanlagt ca 650 ha av skjutfället vid Tjärnmyren, vilka utgjorde arrenderad mark, ansågs böra föras över i statens ägo sedan arrendena gått ut hösten 1970. Kostnaderna härför beräknades inte överstiga 1 milj. kr. Förhandlingar om inlösen av områdena förbereds,

5. 1969 års riksdag (prop. 1969:110, SU 1969:104, rskr 1969:248) fattade beslut om utvidgning av P 4:s (Skövde) pansarskjutfält vid Kråk med ca 300 ha. Enligt beslutet förutsattes att staten därutöver skulle utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom det s. k. gräshultsområdet, beläget mellan det utvidgade skjutfältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s område, vilkas ägare önskar inlösen på grund av bullerstörningar. Gräshultsområdel omfattar ca 200 ha. Förhandlingar om erforderliga markförvärv pågår.

6. Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt fram förslag om markanskaffning för att utvidga Rinkaby skjutfält till pansarövningsfält för P 6 i Kristianstad.

Rinkaby skjutfält är beläget i Fjälkinge kommun, Kristianstads län, omedelbart norr om Åhus samhälle och ca en mil sydost om Kristianstad. Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen öppen mark. Inom fältets norra del finns ett äldre lägeromräde som omfattar förläggnings-, expeditionsoch förrädsbaracker samt utspisningslokal. I anslutning till lägerområdet ligger en nyuppförd vårdhall för fordon och artilleripjäser. Skjutfältet används av A 3 i Kristianstad och P 6 för formella artilleriskjutningar i kompani, formella stridsskjutningar med eldhandvapen, kulsprutor och granatgevär i skyttekompanis anfallsstrid samt formella övningar med grupp och pluton.

I direkt anslutning till skjutfällets norra del ligger Rinkaby flygfält som huvudsakligen används av krigstlygskolan i Ljungbyhed. Flygfältet omfattar ca 70 ha och har tre permanentade startbanor.

Chefen för armén har beträffande behovet av alt förbättra övningsmöjligheterna för Kristianstads garnison anfört bl. a. att garnisonen sedan länge saknar övningsmark av sådan omfattning att effektiv förbandsutbildning kan bedrivas, Behovet har ökat i takt med att motoriseringen och bandfordonsutvecklingen = fortskridit. VU-60-systemets genomförande, som innebär att ökad vikt läggs vid förbandsutbildningen, understryker detta förhållande. Övningar utanför militär mark har efter hand blivit allt svärare och dyrare att genomföra, Det är därför nödvändigt att förbanden i Kristianstad tillförs övningsmark i sådan utsträckning att ett fältmässigt uppträdande främst hos pansarenheterna kan övas in. Bäde A 3 och P 6 har godtagbara övningsmöjligheter när det gäller den grundläggande utbildningen och skjututbildningen. Däremot saknar P 6 egentligt pansarövningsfält, Skjutfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för detta ändamäl men är alltför litet. Behovet kan inte heller tillgodoses på Ravlundafältet eller övningsfältet vid Revinge. Ravlundafältet måste nämligen helt reserveras för skjutningar. Revingefältet är i första hand avsett för P 7 i Ystad och ligger alltför långt från Kristianstad. P 6:s behov av terräng för pansarutbildning kan inte tillgodoses på annat sätt än genom markanskaffning. För att man skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar som har gjorts vid P 6 under senare år måste för regementet anskaffas ett pansarövningsfält som åtminstone ger utrymme för övningar med reducerad pansarbataljon.

Chefen för armén har utrett vilken mark som behöver tillföras

Rinkaby skjutfält för att detta på ett godtagbart sätt skall tillgodose P 6:s behov av pansarövningsfält. Utredningen har lett till förslag att utvidga skjutfältet med ett markområde om ca 930 ha beläget i huvudsak norr om skjutfältet och i omedelbar anslutning till detta. I förslaget har förutsatts att det område som ingår i Rinkaby flygfält helt eller delvis skall ingä i det utvidgade skjutfältet. Ett på detta sätt utvidgat fäll ger utrymme för reducerad pansarbataljons anfallsstrid där slutfasen av övningen i begränsad omfattning kan genomföras som stridsskjutning med övningsammunition och med deltagande av artilleri, stridsvagnar och pansarskyttekompani. Stridsskjulningsmomentet kan genomföras uteslutande inom det nuvarande skjutfältet. Artilleriet fär oförändrade möjligheter till skjutningar med ökade grupperingsmöjligheter. Inom utvidgningsområdet erhålls vidare förläggnings- och övningsutrymme för repelitionsövningar.

Av dei föreslagna utvidgningsområdet utgör ca 700 ha åker och äng samt ca 230 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett 15-tal jordbruksenheter samt lika många bostads- och fritidshus. Inom området är ca 100 personer fast bosatta. Inom södra delen av området ligger Gälltofta by med ett tiotal bostadsfastigheter och ca 20 fast bosatta personer. Chefen för armén räknar med att byn kan ligga kvar och bebos som f.n. utan alt det allvarligt försvårar övningarnas genomförande. Länsväg 662 som korsar södra delen av området bedöms kunna behållas som allmän väg även efter föreslagen utvidgning.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över förslaget. Nämnden har inlett sin utredning med att orientera de berörda markägarna om arméchefens förslag. Nästan alla markägare har därvid framfört stark kritik mot förslaget. Som skäl har anförts bl. a. att det inom området finns betydande arealer äkerjord av god kultur och att jordbruksenheternas värden i ett flertal fall avsevärt överstiger genomsnittet för normala jordbruk. Vidare har understrukits det stora antal fast bosatta personer som berörs av utvidgningen. Markägarna har även lagt fram ett alternativi förslag till utvidgning. Huvuddelen av detta område är beläget väster om det utvidgningsomräde som urméeéchefen har föreslagit. Den östra delen av området, va 215 ha, sammanfaller med armdéchefens förslag. Området omfattar totalt ca 600 ha, varav ca 375 ha äker och äng samt 2235 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett 25-tal jordbruksenheter. Inom området är sex personer fast bosatta,

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande över markägarnas förslag av chefen för armén. Arméchefen har därvid uttalat att förslaget inte kan godtas. Som skäl härför har anförts alt områdets begränsade omfattning, särskillt vad avser bredden, medför att övningar i standardform med tre kompanienheter i främre linien inte kan genomföras. Eftersom området har många stora och djupa grusgropar är det inte representativt för skånsk kustterräng. Vidare saknas möjligheter för ett pansarförbund att norrifrån komma in i och ut från området. Nödvändigt grupperingsulrymme kan inte erhållas för hjulgående understöds- och underhälls-

förband, eftersom området i väster gränsar til! allmän väg och anslutande bostadsområde.

I samband med sitt yttrande har chefen för armdn redovisat ett av militärbefälhavaren för södra militärområdet framlagt alternativt förslag till utvidgningsområde, som innebär en komplettering av markägarförslaget. Detta alternativ omfattar hela det område som ingår i markägarförslaget, en betydande del av arméchefens förslag samt vissa smärre områden längs vägen Rinkaby-Legeved väster om det område som ingar i markägarnas förslag. Området omfattar ca 1 050 ha, varav ca 750 ha äker och äng samt 300 ha skog och övrig mark, Det berör ett trettiotal jordbruksenheter, Inom området är ca 70 personer fast bosatta, vartill kommer ca 20 personer i Gälltofta by.

Fastighetsnämnden har utrett samtliga tre förslag till utvidgning av Rinkabyfältel som lagts fram, Vid utredningen har framkommit bl. a. följande. En på nämndens begäran av lantbruksnämnden i länet gjord översiktlig inventering av jordbruket inom omrädena har visat att militärbefälhavarens förslagsområde från jordbrukssynpunkt är klart sämre än de båda andra alternativen. Vid en jämförelse mellan de båda sistnämnda finner lantbruksnämnden att ett övningsfält enligt markägarnas förslag är att föredra från jordbrukssynpunkt.

De betydande sandförekomsterna inom de aktuella områdena har undersökts av en särskild expertgrupp, som även klarlagt fyndigheternas betydelse för Kristianstadsregionens försörjning med sand m. m. Det har framkommit alt sandförekomsterna huvudsakligen är koncentrerade till markägarnas förslagsområde. Ca 16 milj. m? fast mått med ett värde av 22,5 milj. kr. beräknas finnas inom detta område. Regionen betecknas dock som ett överskottsområde i fråga om tillgången på sand och finkorniga material. Någon brist på sådant material skulle därför inte uppkomma för regionen om sandfyndigheterna inte skulle kunna exploateras sedan marken tagits i anspråk som övningsfält.

De aktuella områdena bestär till stor del av lätta jordarter, Tastighetsnämnden har därför genom särskild expertis låtit undersöka markens bärighet för pansarfordon och risken för skadlig vinderosion om marken utnyttjas som pansarövningsfält. Undersökningen har visat ati marken i stort sett har godtagbar bärighet och att risken för vinderosion kan minskas genom att marken hålls gräsbeklädd, Befintlig trädvegetation bör om möjligt behållas och skyddsplantering utföras på större vegetationsfria ytor.

Ca fem km norr om de aktuella områdena ligger Villands stärkelsefabrik. Dess avloppsvatten renas genom att det sprids ut över ett åkermarkomräde som ligger inom de utvidgningsområden som arméchef-

en och militärbefälhavaren har föreslagit. Vid tillfällen då avloppsvattnet

inte kan spridas, t. ex. vid tjälad mark, infiltreras det i marken genom särskilda infiltrationsdammar. Dammarna och en mindre del av spridningsområdet ligger även inom markägarnas utvidgningsalternativ. En expertgrupp har undersökt möjligheterna att fortsätta med spridning och infiltration av avloppsvattnet inom det nuvarande området om marken :'

tas i anspråk som pansarövningsfält. Gruppen har också undersökt möjligheterna att sprida och infiltrera avloppsvattnet helt eller delvis utanför ett blivande övningsfält. Det har konstaterats att frågan om avloppsvaltnets spridning m. m. kan lösas såväl inom som utanför de aktuella områdena. Från kostnadssynpunkt skulle anordnandet av ett övningsfält enligt markägarförslaget vara klart gynnsammast, eftersom det har framkommit att de nuvarande infiltrationsdammarna skulle

kunna behållas inom ett fält enligt detta alternativ. De åtgärder som då

skulle bli nödvändiga beräknas endast dra obetydliga anläggnings- och driftkostnader.

Oberoende av vilket utvidgningsalternativ som väljs måste det för Rinkaby flygfält disponerade området helt eller delvis ingå i ett blivande pansarövningsfält. Chefen för flygvapnet har till fastighetsnämnden anmält all ett ianspraktagande helt eller delvis av flygfältet skulle innebära sådana inskränkningar i den bedrivna flygutbildningen att denna måste flyttas till en annan plats. En lämplig sådan är Ripa flygfält som ligger ca åtta km söder om Rinkaby. För att detta fält skall kunna användas behövs dock vissa byggnads- och anläggningsarbeten, Kostnaderna härför uppskattas till mellan 3 och 3,4 milj. kr.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande av länsstyrelsen i Kristianstads län över förslagen till utvidgning. Länsstyrelsen har anfört att ett genomförande av de utvidgningsförslag som chefen för armén och militärbefälhavaren har lagt fram innebär betydande nackdelar från bl. a. jordbruks- och trafiksynpunkt. Åtskilliga rationellt drivna jordbruksenheter behöver lösas in. Markägarnas förslag innebär enligt länsstyrelsen mindre olägenheter för jordbruket och den bofasta befolkningen, Från bebyggelseplanerings- och naturvårdssynpunkter kan hinder inte anses föreligga mot en utvidgning av skjutfältet. Med hänsyn till den synnerliga vikt en utvidgning av skjutfältet tillmäts från försvarssynpunkt synes de civila olägenheterna inte böra hindra en utvidgning. Vid jämförelse mellan alternativen har länsstyrelsen utgatlt från att markägarnas förslag inte kan komma i fråga eftersom chefen för armén har ansett att området är för litet för det avsedda ändamålet. Länsstyrelsen har därför endast jämfört de två andra alternativen och därvid förordat armeéchefens förslag med motivering att detta medför mindre olägenheter för jordbruket och är bäst från militär synpunkt.

Vid överläggningar med representanter för förutvarande Kristianstads stad och Fjälkinge kommun har framkommit att varken staden eller kommunen har något att erinra mot planerna på en utvidgning av Rinkaby skjutfält.

Riksantikvarieämbetet har förklarat att hinder från antikvarisk synpunkt inte föreligger mot en utvidgning. Ämbetet förutsätter att en kulturhistorisk inventering och eventucllt ytterligare undersökningar utförs på försvarets bekostnad inom ett blivande utvidgningsområde innan detta tas i bruk för militära ändamäl.

Fastighetsnämnden anser att det finns ett starkt behov av att förbättra P 6:s utbildningsmöjligheter genom att tillföra regementet mark för pansarövningar. Denna förbättring bör komma till stånd så snart som

e. möjligt och ske genom utökning av Rinkaby skjutfält. Nämnden framhåller att det vid kontakter med försvarets fredsorganisationsutredning och chefen för armén inte framkommit nägot som gör det befogat att vänta med beslut i ärendet.

Vid en jämförelse mellan de tre alternativ till utvidgning som har utretts konstaterar fastighetsnämnden att de av chefen för armén och militärbefälhavaren föreslagna alternativen från militär synpunkt är bältre än markägarnas utvidgningsförslag. Från civil synpunkt medför dock det sistnämnda förslaget det minsta intrånget. Frågan om vilket utvidgningsförslag som bör väljas måste därför lösas genom en avvägning mellan de militära synpunkterna och de civila intressena, Vid denna avvägning anser sig nämnden inte kunna underläta att lägga särskild vikt vid den stora skillnad som föreligger mellan å ena sidan armdéchefens och militärbefälhavarens utvidgningsförslag och 3 andra sidan markägarnas förslag när det gäller socialt intrång och ingrepp i jordbruket. Markiägarförslaget innebär väsentligt mindre intrång i socialt avseende och mindre ingrepp i jordbruket än de båda andra förslagen, Fastän markägarnas förslag inte uppfyller armeéchefens önskemål skulle det dock ge ett mycket betydelsefullt tillskott till den övningsmurk som P6 nu kan disponera. Nämnden anser därför att Rinkabyfältet bör utvidgas i huvudsak enligt markägarförslaget. För att förbättra möjligheterna att från väster och norr komma in på omradet bör det förordade

utvidgningsområdet utökas med smärre markområden i väster och nord-

väst så att det når fram till vägarna väster och norr om fältet. Förvärv för detta ändamål bör dock bara få ske i sådana fall där bostadsfastigheter inte berörs. För att på sikt ytterligare förbättra regementets utbildningsmöjligheter bör vidare enligt nämndens mening staten förvärva mark som frivilligt bjuds ut till salu inom den del av det av armdcehefen föreslagna utvidgningsområdet som ligger utanför det nu förordade utvidgningsområdet. Därigenom erhålls önskvärda förbättringar utan det intrång som är förenat med ett tvångsförvärv.

Fastighetsnämnden anför bl. a. följande om vissa särskilda frågor i samband med utvidgningen. I omedelbar anslutning till gränsen för det förordade utvidgningsområdet och invid den väster om området belägna vägen Rinkaby-Legeved ligger ett 15-tal bostadshus. Det kan inte uteslutas att verksamheten på ett utvidgat övningsfält kan komma att medföra störningar av skilda slag för de boende, Nämnden anser därför att staten i samband med beslut om utvidgning bör förklara sig beredd att till skäligt pris köpa in fastigheter i anslutning till fältet om ägarna begär det. Vad beträffar problemet med spridning av avloppsvatten från Villands stärkelsefabrik konstalerar nämnden att frågan kan lösas till rimliga kostnader vid det utvidgningsalternativ som nämnden förordar. Vissa problem sammanhänger vidare med att länsväg 662 Rinkaby-Trolle Ljungby kommer att korsa det blivande övningsfältet. Fastighetsnämnden anser i likhet med chefen för armén alt vägen skall kunna hållas öppen för civil lokaltrafik om trafiksäkerhetsåtgärder. såsom hastighetsbegränsning och skyltning, vidtas. Ätgärder bör dock snarast vidtas för

att avlasta vägen den nuvarande tunga genomfartstrafiken. Detta bör lämpligen ske genom upprustning av länsväg 665 Rinkaby-Legeved-Fjälkinge. Vad angår den av riksantikvarieämbetet föreslagna kulturhistoriska inventeringen av utvidgningsområdet unser nämnden att kostnaderna för densamma bör betalas av försvaret.

Fastighetsnämnden konstaterar att ett flertal jordbruksenheter endast delvis berörs av det förordade utvidgningsalternativet. Frågan om j vilken omfattning dessa brukningsenheter i sin helhet behöver lösas in kan enligt nämndens mening besvaras först i samband med att förvärvsförhandlingar tas upp med berörda markägare. Markanskaffningen kan därför väntas medföra intrikata ställningstaganden och överväganden av omarronderingar och krav på inlösen av mark utanför utvidgningsområdet. På grund av detta anser nämnden alt en särskild delegation bör tillsättas för att genomföra utvidgningen.

Kostnaderna för alt genomföra den föreslagna utvidgningen har forlifikalionstförvaltningen överslagsmässigt uppskattat till 10 milj. kr. I detta belopp har inte räknats in kostnader för förvärv av frivilligt salubjuden mark utanför det föreslagna utvidgningsområdet och inte heller kostnaderna för eventuella förvärv av störda fastigheter, Förvaltningen framhåller att iordningställandet av fältet beräknas dra vissa speciella kostnader utöver vad som normalt brukar förekomma. Sälunda uppskattas erforderliga utfyllningar av befintliga grustäkter komma att dra en kostnad av i runt tal I milj. kr. Kostnaderna för flyttning av flygutbildningen från Rinkaby flygfält till Ripa flygfält beräknas medTöra kostnader om 3: 3,4 milj. kr. Genom att en avloppsreningsanläggning berörs av utvidgningen beräknas vissa kostnader även uppkomma för att lösa därmed sammanhängande frågor.

Sedan fastighetsnämnden avgett sitt yttrande har några av de markägare som berörs av utvidgningsförslaget vid uppvaktning i försvarsdeparlementet framfört invändningar mot förslaget. Bl. a. har framhällits att avgränsningen i väster av utvidgningsomrtådet medför stora olägenheter i första hand för de berörda markägarna men även för ett flertal innehavare. av bostadslägenheter i närheten av gränsen. Vidare har en representant för Rinkaby Grus Aktiebolag, som driver grustäkt inom utvidgningsområdet, framhållit värdet av grusfyndigheterna inom omridet från samhällsekonomisk synpunkt och för sysselsättningen inom denna del av Kristianstadsregionen.

7. Utvidgning av Tofta skjutfält ansägs redan år 1956 nödvändig för att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet omfaltade då ca I 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av minst 2 650 ha. I samräd med chefen för armén har fortifikationsförvaltningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsomrädet belägna fastigheter som har bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika tillfällen underställts Kungl. Maj:ts prövning när så har påkallats med hänsyn till köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 670 ha.

8. Kungl. Maj:t har genom beslut den 25 september 1970 godkänt en mellan försvarets fastighetsnämnd och Uppsala stads drätselkammare träffad principöverenskommelse om bl. a. överlåtelse och upplåtelse till staden av delar av S 1:s övnings- och skiutfält i Hågadalen samt uppdragit ät fortifikationsförvaltningen att med drätselkammaren träffa de slutliga avtal som behövs för att fullfölja principöverenskommelsen. Enligt överenskommelsen utfäster sig stalen att från S 1:s övnings- och skjutfäll i Hågadalen flytta så gott som all skjutning med skarp ammunition sumt all motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Som kompensation härför skall staden enligt överenskommelsen bl.a. på egen bekostnad förvärva och till staten överlåta ett område om ca 700 ha vid Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala såsom nytt övnings- och skjutfält för regementet. För att öka detta fälts användbarhet hår Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikalionsförvallningen att anskaffa ytterligare 200

ha i anslutning till området. Kostnaderna härför beräknas till 800 000 kr.

11. Beslut om inlösen av vissa fastigheter som utsätts för flygbuller fattades år 1965 (prop. 1965:28, SU 1965:45, rskr 1965:151). För budgetåret 1965/66 anvisade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967:110 och 1968:109 har riksdagen sedermera (SU 1967:102, rskr 1967:250 och SU 1968:124, rskr 1968:282) anvisat ytterligare 2 respektive 1 milj. kr. Hittills har fastigheter förvärvats för ca 6,8 milj. kr. Inlösen av flygbullerstörda fastigheter ombesörjdes tidigare av en särskild delegation, flygplatsbullerdelegationen, som avslutade sitt arbete hösten 1968. Ärenden om sådan inlösen handläggs därefter av

fortifikationsförvaltningen. Framställningar om inlösen föreligger från

flera markägare, Ytterligare framställningar kan förväntas.

9, 10, 12. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar fortifikalionsförvaltningen sammanlagt 5,2 milj. kr., varav 2950 000 kr. för armén, 1,3 milj. kr. för marinen och 950 000 kr. för flygvapnet. Under dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för vilka kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade förvärv, smärre kompletieringar av försvarets fastighetsbestånd, mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv, m. m.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt fram förslag till utvidgning av Remmene skjutfält vid Herrljunga ca 4,5 mil norr om Borås. Förslaget innebär förvärv av områden om sammanlagt ca I 500 ha i anslutning till det nuvarande övningsfältet. Av utredningen framgår att i första hand I 15 i Borås men även I 16 i Halmstad och I 17 i Uddevalla saknar ett skjutfält av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbildningen med skarp ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsutbildning har därför blivit eftersatt vid dessa förband. Västra militärområdet saknar vidare ett skjutfält för de

4-- Riksdagen 1971. I saml. Nr 110

krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom militärområdet. Chefen för armén anser att det finns ett mycket starkt behov av att förbättra möjligheterna för I 15 och de övriga förbanden att bedriva stridsmässig utbildning med skarp ammunition i kompaniförband och att ge artilleribataljonerna inom militärområdet bättre möjligheter att utföra skjutningar.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens förslag. Nämnden konstaterar alt det föreligger ett oavvisligt behov av att förbättra övningsmöjligheterna för främst I 15. Med hänsyn till det starka motständet från berörda kommuner och markägare mot arméchefens förslag har fastighetsnämnden vid sin utredning ingående prövat dels ett antal alternativ för att anordna ett helt nytt skjutfält på annan plats, dels två alternativ som innebär en i förhållande till armdchefens förslag begränsad utvidgning av Remmenefältet, Denna prövning har lett till att det i slutomgången har kvarstått två alternativ som har bedömts vara godtagbara säväl från övningssynpunkt som med hänsyn till sociala m. fl. konsekvenser, Det ena alternativet har avsett en utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha, det andra anordnande av ett helt nytt skjutfält om ca 2000 ha beläget till övervägande delen inom kronoparken Skaraborgs Edsmären.

Beträffande de av fastighetsnämnden slutligt bedömda två alternativen har chefen för armén uttalat att alternativet Remmene är att föredra från militär synpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har förklarat att det från allmänna planeringssynpunkter inte finns något att erinra mot en utvidgning av Remmenefältet även om vissa sociala synpunkter kan äberopas mot en utvidgning. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt utl etl nytt skjutfält anordnas vid Skaraborgs Fdsmären med hänsyn främst till det intensiva skogsbruket inom kronoparken. Enligt uttalanden av vederbörande lantbruksnämnder har inte nägot av de två områdena något större värde från jordbrukssynpunkt. Enligt domänverket och skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län innebär anordnandet av ett skjutfält vid Skaraborgs Edsmären ett mycket stort intrång frän skoglig synpunkt. Domänverket har framhållit att kronoparken från skilda synpunkter utgör en av verkets värdefullaste skogar och att virkesavkastningen från parken utgör en betydelsefull del av virkesfångsten för den större sågverksindustrin i området. En på fastighetsnämndens initiativ verkställd särskild utredning om de skogliga förhållandena inom de två alternativa områdena har visat att Skaraborgs Edsmären har ett väsentlig! högre värde frän skoglig synpunkt än Remmene.

Larvs kommun, inom vilken Skaraborgs Edsmären är belägen, har avstyrkt att kronoparken tas i anspråk som skjutfält. De kommuner och markägare som berörs av Remmenealternativel har motsatt sig en utvidgning av Remmenefältet med hänsyn till bl. a. konsekvenserna för de närliggande samhällenas framtida utveckling och för de människor inom och utom ultvidgningsområdet som skulle komma att beröras av utvidgningen. Man har därvid utgätt från att den nu föreslagna

utvidgningen endast skulle utgöra en etapp i en planerad utvidgning av väsentligt större omfattning.

Fastighetsnämnden har vid sin jämförelse mellan de två slutliga alternativen funnit övervägande skäl tala för att behovet av att förbältra stridsskjutningsmöjligheterna för I 15 bör tillgodoses genom en utvidgning av det befintliga Remmenefälltet. Nämnden föreslår därför att skjutfältsfrågan löses genom att Remmenefältet utvidgas med det s.k. Hjälmerydsområdet om ca 1 000 ha. Detta innebär en minskning med ca 500 ha av det utvidgningsförslag som chefen för armén ursprungligen lade fram.

Även jag anser att det är angeläget att övningsmöjligheterna för I 15 och övriga förband m. m. inom västra militärområdet förbättras. Liksom fastighetshämnden finner jag att skjutfältsfrågan bör lösas genom en i förhållande till arméchefens förslag begränsad utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha. Om alternativet Skaraborgs Edsmären väljs, "innebär det att antalet direkt berörda personer blir mindre, ca 10, mot ca 25 i Remmenealternativet. Jag anser dock att delta inte utgör tillräckligt skäl för att genom ett ianspråktagande av kronoparken för skjutfältsändamål spoliera de stora värden för skogsbruket och sägverksindustrin som kronoparken representerar. Man mäste även beakta det förhållandet att nära hälften av det område, som enligt fastighetsnämndens förslag skulle "ingå i ett utvidgat Remmenefält, redan i nuläget utnyttjas som skjutfält. Hänsyn bör även tas till att länsstyrelsen i Älvsborgs län inte har något att erinra mot utvidgning av Remmenefältet, medan länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt att kronoparken Skaraborgs Edsmären tas i anspråk för skjutfältssändamål.

Representanter för kommunerna och markägarna i Remmene har som motiv för sina invändningar mot den föreslagna utvidgningen angett bl. a. att den ulgör ett led i planerna på ett väsentligt större skjutfält vid Remmene, Med anledning härav vill jag framhålla att jag inte räknar med att något beslut under överskådlig tid skall fattas om ytterligare utvidgning av fältet genom tvångsförvärv. De militära myndigheterna måste vara beredda att godta de inskränkningar i fältets användbarhet som föranleds av den nu förordade begränsningen av utvidgningen. Jag anser dock i likhet med fastighetsnämnden att staten bör förvärva mark även utanför det nu aktuella utvidgningsområdet när sådan mark frivilligt bjuds ut fill salu, Härigenom kan övningsförhållandena på sikt ytterligare förbättras samtidigt som det mäste innebära en klar fördel för markägarna att veta att staten är beredd att köpa deras gårdar, om de önskar sälja.

Givetvis kommer även den nu aktuella begränsade utvidgningen att medföra vissa olägenheter för de berörda kommunerna och för dem som bor inom och i anslutning till utvidgningsomrädet. För kommunernas del kan utvidgningen medföra minskat skatteunderlag, Det kan uppstå problem när det gäller att ersätta bortfallet av bostäder inom utvidgningsområdet. I sådana fall är det viktigt att vederbörande länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa frågan om ersättningsbostäder, Det har uttalats farhågor för att verksamheten på det utvidgade

I

4" Riksadgen 1971. I saml. Nr 110

un bo

skjutfältet skulle medföra bullerstörningar för Herrljunga samhälle. Jag bedömer att avståndet från fältet till såväl den redan befintliga bebyggelsen som de för sumhällets vidare utbyggnad planerade områdena är (tillräckligt för att förhindra icke godtagbara störningar från skjutverksamheten. I likhet med fastighetsnämnden anser jag att de frivilliga förvärv som kan komimna till stand inte fär ske på sådant sätt att fältgränsen på någon punkt kommer närmare samhället än den punkt på den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället.

Inom utvidgningsområdet bor summanlagt ca 25 personer. Man måste räkna med att omställningssvårigheter uppkommer för dessa, främst i sådana fall där vederbörande fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk, Jag förutsätter dock att de regionala och lokala myndigheterna här liksom i andra liknande fall kommer att vidta åtgärder för att minska svårigheterna. BL a. torde vederbörande lantbruksnämnder kunna medverka till alt skaffa nya gårdar ät dem som önskar förvärva sådana.

Fortifikationsförvaltningen har Överslagsmässigt uppskattat kostnaderna för all genomföra utvidgningen till 5 milj. kr. Därvid har förvaltningen räknat med att det i vissa fall kan bli nödvändigt att lösa in hela fastigheter. fastän de endast delvis ligger inom utvidgningsomrädet. I beloppet har dock inte räknats in nägra kostnader för förvärv av frivilligt utbjuden mark utanför utvidgningsområdet. Jag föreslår att 2,5 milj. kr. beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tillsättas för att genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Chefen för armén har i samräd med fortifikationsförvaltningen lagt fråm förslag till utvidgning av Rinkaby skjutfält omedelbart norr om Ähus samhälle och ca en mil sydost om Kristianstad. Förslaget innebär förvärv av ett markområde om ca 930 ha i anslutning till det nuvarande skjulfältet. Av utredningen framgår att Kristianstads garnison sedan länge saknar övningsmark av sådan omfattning att effektiv förbandsutbildning kan bedrivas. Detta gäller särskilt P 6 i Kristianstad som saknar egentligt pansarövningsfält. Skjutfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för detta ändamäl men är alltför litet. Det är inte heller möjligt att tillgodose P 6:s behov av pansarövningsfält genom att utnyttja Ravlunda skjutfält eller övningsfältet vid Revinge. P 6:s behöv av terräng för pansarutbildning kan därför inte tillgodoses på annat sält än genom markanskaffning. För att man skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar söm gjorts vid P 6 under senare år måste anskaffningen avse ett pansarövningsfält som åtminstone ger utrymme för övningar med reducerad pansarbataljon.

Försvarets fastighetshämnd har yttrat sig över armäéchefens törslag. Nämnden anser att det finns ett starkt behov av att förbättra P 6:s utbildningsmöjligheter genom utt tillföra regementet mark för punsarövningar. Med hänsyn till de mycket begränsade marktillgångar som regementet har, anser nämnden vidare att denna förbättring bör komma till stånd så snart som möjligt. Nämnden har utöver armdchefens förslag

utrett två alternativa förslag till utvidgning av Rinkaby skjutfält. Det ena förslaget harlagts fram av vissa av de berörda markägarna och det andra av militärbefälhavaren för södra militärområdet. Nämnden föreslår att skjutfältet utvidgas med ett område om ca 600 ha enligt det förslag som har lagts fram av markägarna. Detta sammanfaller delvis med arméchefens förslag. .

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag det angeläget att P 6 tillförs terräng för pansarutbildning. Jag förordar att frågan löses genom utvidgning av Rinkaby skjutfäll i huvudsak enligt fastighetsnämndens förslag. Jag har därvid fäst särskild vikt vid alt en utvidgning enligt detta förslag torde kunna genomföras med väsentligt

mindre socialt intrång och färre ingrepp i jordbruket än de andra två

förslagen. Jag är införstådd med att utvidgningen inte helt tillgodoser P 6:s behov av pansarövningslerräng. Jag anser dock att utvidgningen medför en betydande förbättring av regementets övningsbetingelser. Jag utgår i likhet med fastighetshämnden och chefen för armén från att Rinkaby flygfältsområde skall ingå i ett blivande pansarövningsfält. Ut-

vidgningsområdet bör få utökas med smärre markområden i väster och

nordväst så att det blir möjligt att komma in på skjutfältet direkt från vägarna väster och norr om fältet. Förvärv bör dock få ske bara på sådana platser där befintliga bostadsfastigheter inte berörs. Jag anser i likhet med fastighetsnämnden att staten bör förvärva mark som Ttrivilligt bjuds ut till salu inom den del av det av armdcehefen föreslagna utvidningsomräådet som är belägen utanför det nu förordade utvidgningsområdet. Härigenom kan önskvärda förbättringar av P 6:s övningsmöjligheter erhållas utan det inträng i civila intressen som är förenat med tvängsförvärv.

Det kan inte uteslutas att verksamheten på utvidgningsområdet kan komma att medföra störningar av skilda slag främst för dem som bor intill vägen omedelbart väster om utvidgningsområdet. Staten bör till skäligt pris lösa in sådana bostadshus vilkas ägare på grund av störningar önskar inlösen.

Det föreslagna utvidgningsområdet berör ca 25 jordbruksenheter. Sex personer är bosatta inom området. Konsekvenserna frän säväl jordbrukssom social synpunkt synes bli relativt obetydliga. Jag utgår dock frän att vid genomförandet särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att tillmötesgå önskemål från markägarna i fraga om den slutliga avgränsningen av området. särskilt i väster.

De rika sandfyndigheterna inom området torde knappast kunna exploateras sedan området har tagits i anspråk för militära ändamål Eftersom kristianstadsregionen av en expertgrupp betecknats som överskottsområde i fråga om tillgången på sand och finkorniga material synes någon bristsituation för regionen inte behöva uppkomma. Jag förutsätter emellertid att man undersöker möjligheterna att, i vart fall i viss utsträckning, fortsätta att exploatera sandförekomsterna inom området även sedan det har tagits i anspråk för övningsändamål.

En av fastighetsnämnden särskilt utredd fråga om vilka åtgärder som

måste vidtas för att behålla en av utvidgningen berörd avloppsreningsanläggning synes kunna lösas till rimliga kostnader. Jag anser i likhet med fastighetsnämnden att det är angeläget från trafiksäkerhetssynpunkt att länsväg 662, som kommer att korsa det blivande övningsfältet, avlastas den nuvarande tunga genomfartstrafiken, Detta bör kunna ästadkommas genom att den utanför fältet belägna länsväg 665 upprustas och anvisas för denna trafik. Innan det föreslagna utvidgningsområdet tas i anspråk av försvaret bör en kulturhistorisk inventering av området ske. Försvaret bör stå för kostnaderna för denna.

Fortifikationsförvaltningen har överslagsmässigt beräknat kostnaderna för att genomföra utvidgningen till 10 milj. kr. I beloppet har inte räknats in några kostnader för förvärv av frivilligt salubjuden mark ulanför utvidgningsområdet celler för eventuella förvärv av störda fastigheter. Jag föreslår att 5 milj. kr. beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tillsällas för att genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att iordningställandet av det utvidgade fältet kan komma att dra särskilda kostnader utöver vad som normalt brukar förekomma, BL. a. kan det bli nödvändigt att flytta flygutbildningen på Rinkaby flygplats till något annat flygfält.

För fortsatt inlösen genom fortifikationsförvaltningens försorg av flygbullerstörda fastigheter räknar jag med ett medelsbehov av 300 000 kr, under budgetäret 1971/72.

Övriga särskilt angivna markförvärvsobjekt, för vilka fortifikationsförvaltningen har beräknat medel för nästa budgetår, har tidigare varil föremål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj:t. Därutöver har fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknat 2 950 000 kr. för armén, 1,3 milj. kr. för marinen och 950 000 kr. för flygvapnet.

Jag vill i detta sammanhang redogöra för bakgrunden till den överenskommelse varigenom ett nytt skjutfält för S I kommer till stånd

vid Skogs-Tibble. Överenskommelsen föranleds av att förutvarande

Uppsala stad har framställt krav på att regementets stridsskjutningar på skjutfältet i Flågadalen skalt upphöra. Som skäl för kravet har åberopats dels att stadsbebyggelsen trängt fram sä längt i riktning mot Hågadalen att störningar frän stridsskjutningarna har uppkommit för de boende, dels att fältet utgör elt uttraktivt ströv- och friluftsområde för befolkningen i denna del av kommunen. Som jag har anfört tidigare har Kungl. Maj:t i september 1970 godkänt en mellan försvarets fastighetsnämnd och förutvarande Uppsala stads drätselkammare träffad principöverenskommelse, enligt vilken staten dels överlåter respektive upplåter mark inom MHägadalsfältet till kommunen, dels utfäster sig att från Hågadalen flytta all skjutning med skarp ammunition — med undantag för den utbildning som är förlagd till två skolskjutningsbanor inom fältet — samt all motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Denna verksamhet förutsätts enligt överenskommelsen förläggas till ett nytt övnings- och skjutfält vid Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala. Det

nya fältet skall till sin huvuddel, eller ca 700 ha, förvärvas av kommunen på egen bekostnad och därefter överlåtas till staten med full äganderätt. Inom det område som kommunen sålunda skall förvärva är endast fyra personer fast bosatta. För att öka det nya fältets användbarhet har det ansetts angeläget att utöka det med ca 200 ha. Kostnaderna härför har ansetts böra belasta försvaret. Inom tilläggsområdet finns inte några fast bosatta personer. Det har bedömts vara angeläget att tillmötesgå Uppsala kommuns krav på att friställa Hågadalsfältet från stridskjutningar. Varken vederbörande länsmyndigheter och kommuner eller de berörda markägarna har haft några väsentliga erinringar mot den avsedda lokaliseringen av det nya skjutfältet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetär till 18,7 milj. kr. Jag beräknat medelsförbrukningen till 16,7 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och unslagsberäkning,

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram Medelsförbrukning Objekt 1.2.1969 1.5.1970 Faktisk Beräknad för

t.o.m. 1970/71 1971/72

1969/70

A. Armén 1.14, A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält 2 200 2 200 917 1283 = 2.15, A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält 1 000 1400 778 322 300 3.1 11. Nytt skjutfält vid Kosta 4 000 4 000 2 894 1106 4.114. Utvidgning av Marma skjutfält 4 500 4 000 3 044 956 = S. 15. Utvidgning av Remmene skjutfält = 5 000 = - 2500 6.1 20, K 4. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält vid Umeå 7 000 5 000 270 3 330 1400 7.121. Utvidgning av : skjutfältet vid Tjärnmyren och övningsfältet vid Gnun 2 200 2 200 469 1131 600 8. P4, Utvidgning av | pansarövningsfältet vid Skövde 13 500 13 900 13 184 716 - 9. P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk 3 000 3 000 283 1017 1 700

Kostnadsram Medelsförbrukning Objekt 1.2.1969 1.5.1970 Faktisk Beräknad för

t.o.m. 1970/71 1971/72

1969/70

10. P 6. Utvidgning av Övningsfältet vid Rinkaby - 10 000 - = 5 000 11. P 7: Utvidgning av övningsfältet vid Ystad = 5 850 5 000 850 = 12. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält 1400 1400 799 301 300 13. 5 1. Nytt skjutfält vid Skogs-Tibble - 800 = 400 400 14. Diverse mindre markförvärv och oför-

B. Marinen

IS. NK/KA 5. Utvidgning av handövningsfältet i

Härnösand 2700 2 700 2 700 -

16. Diverse mindre mark förvärv och oförutsedda utgifter - 1600 - 300 1300

Summa 2700 4 300 - 3 000 1 300

Reducering av medelsbehovet - -- = -

. 200

Summa B 2 700 4 300 - 3 000 1100

C. Flygvapnet

17. Inlösen av flygbullerstörda fastig-

heter 8 000 8 000 6 794 300 300

18. Diverse mindre mark förvärv och oför-

utsedda utgifter = 1630 = 680 950 Summa 8 000 9 630 6 794 980 1250 Reducering av medels-

Anslagsberäkning

(1 000-tal kr.)

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) medge att Remmene skjutfält och Rinkaby skjutfält får utvidgas i enlighet med vad jag angett i det föregående, 2) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten

Bilaga 1

Tabell 1. Försvarsutgifternas fördelning på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden (milj. kr.)

Huvudproduktionsområd en Huvudprogram Ledning och Matcriclan- Anskaffning | Forskning m, m. förbandsverkd atfning av anlägg- och utveck- Summa

samhet i = ningar m. m. ling

1. Armeförband 1501 604 72 51 2 228 2. Marinförband 494 313 55 26 8885 3. Flygvapenförband 742 954 82 250 2.028

4. Central och

högre regional

ledning 224 29 23 276

5. Gemensamma

myndigheter

Anm. Till utgifter för ledning och förbandsverksamhet har bl. a. förts alla utgifter för utbildning till och av fast anställd personal, grund- och repetitionsutbildning av värnpliktiga/civilförsvarspliktiga inkl. de utgifter som därav föranleds genom utnyttjandet av kaserner, övningsmateriel m. m. Vidare har till produktionsområdet förts utgifter för löner och andra förmåner till anställd personal jämte särskilda utgifter för ledning och administration m. m. och operativ och krigsorganisatorisk verksamhet som fältövningar, insatsberedskap m. m.

Till utgifter för materielanskaffning har förts utgifter för anskaffning av materiel m.m. för krigs- och fredsorganisationen jämte utgifter för centralt vidtagna renoveringar eller underhällsätgärder som inte kan hänföras till löpande övningsberoende underhåll.

Till utgifter för anskaffning av anläggningar m. m, har förts alla investeringar i mark, befästningar och kaserner m.m. jämte därmed förknippade utgifter för administration m. m.

Till utgifter för forskning och utveckling har förts alla investeringar i såväl allmän forskning och utredningsverksamhet som objektbunden forskning samt försök och

utveckling av vapenprojekt m, m.

Bilaga 2

Tabell 2. Försvarsutgifternas fördelning på huvudprogram m. m. och utgiftsslag (milj. kr.)

Huvudprogram ” Utgiftsslag m. m. :

Personal- | Värnplikts- | Materiel och |

kostnader | förmåner ltjänster m:m;]' Summa 1. Arméförband 730 237 1261 2228

2. Marinförband 295 so | Ss43 |. 888 |.

3. Flygvapenförband : 318 32 "1678 2028 | 4, Central och högre regional” so Se

ledning 156 . 120 276

Anm. Till personalkostnader har förts löneutbetalningar för all av försvaret

anställd personal inkl. tönetillägg, men exkl. traktamenten och sjukvårdsförmåner. Kostnader för framtida pensionsförpliktelser har räknats in. | | Till värnpliktsförmåner hat förts kontantavlöning till värnpliktiga/civilförsvars-

pliktiga samt familjebidrag m. m.

Till materiel och tjänster m. m. har förts utgifter för inköp, hyror, reparation och underhåll av materiel och varor, utgifter för inköp och hyror av mark, byggnader och befästningar inkl. utgifter för bränsle, vatten och elektricitet samt utgifter för tjänster (exkl. hyrestjänster).

: 60