med förslag om ändrad administration av bidragsförskott, m. m.

Regeringens proposition

1975/76:116

med förslag om ändrad administration av bidragsförskott, m. m.;

beslutad den 29 januari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils

i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av resultatet av överläggningar mellan företrädare för so-

cialdepartementet och Svenska kommunförbundet föreslås i propositionen att administrationen av bidragsförskotten fr. o. m. den 1 oktober 1977 förs över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna och riksför-

säkringsverket. Förslagen i propositionen innebär att försäkringskassorna skall besluta i ärenden om bidragsförskott och att riksförsäkringsverket skall ha hand om utbetalningen.

Kostnaderna för administrationen beräknas minska genom den föreslagna

ordningen. Genom den nya administrationsformen kan man också få till stånd en samordnad utbetalning av bidragsförskott och barnbidrag och bättre kontrollmöjiligheter. I propositionen föreslås samtidigt vissa andra ändringar i bidragsförskottslagen.

I Riksdagen 1976. I saml. Nr 116

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott

dels att 255 skall upphöra att gälla,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 20 a §, av nedan angivna lydelse,

dels att 2 samt 423 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

23!

Bidragsförskott utgår icke därest

a) barnet bor tillsammans med den underhåilsskyldige;

b) det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning beuwalar fastställt underhållsbidrag icke understigande

vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) vårdnadshavaren utan giltigt d) vårdnadshavaren = uppenbarli-

skäl underlåter att vidtaga eiler med- — gen utan giltigt skäl underlåter att

verka till åtgärder för att få under- = vidtaga eller medverka till åtgärder

hållsbidrag eller faderskap till barnet = för att få underhållsbidrag eller fafastställt. derskap till barnet fastställt.

I Senaste lydelse 1973:475.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

X2

43 Bidragsförskott utgör för år räknat Bidragsförskott utgör för år räknat

fyrtio procent av det 1 kap. 6 § lagen fyrtio procent av det basbelopp som om allmän försäkring omförmälda enligt I kap. 6 § lagen (1962:381D) om basbeloppet. allmän försäkring har fastställts för

månaden före den som bidragsförskot-

tet avser. Skall bidragsförskott utgå i förhål- Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller lande till såväl fader som moder eller

är barnet berättigat till barnpension är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5§ lagen om allmän enligt 8 kap. 55 lagen om allmän

försäkring, utgör dock bidragsför- försäkring, utgör dock bidragsför-

skottet trettio procent av basbelop- skottet trettio procent av det basbepet, i förra fallet i förhållande till var- lopp som anges i första stycket, i förra je underhållsskyldig. fallet i förhållande till varje under-

hållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas

i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts-

belopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp. Bidragsförskott utgår ej med högre Bidragsförskott utgår ej med högre

belopp än underhållsbidraget, därest belopp än underhållsbidraget, därest vårdnadshavaren utan giltigt skäl vårdnadshavaren uppenbarligen utan underlåter att vidtaga eller medverka giltigt skäl underlåter att vidtaga el-

till åtgärder för att få underhållsbi- ler medverka till åtgärder för att få

draget höjt. underhållsbidraget höjt.

NS

N

Fråga om bidragsförskott prövas av Frågor om bidragsjörskott handhabarnavårdsnämnden i den kommun vas av riksförsäkringsverket och de alldär vårdnadshavaren är mantalsskri- männa försäkringskassorna. ven eller, om sådan mantalsskrivnings- Beslut om bidragsförskott fattas av ort ej finnes, av barnavårdsnämnden den allmänna försäkringskassa hos i den kommun där barnet är bosatt. vilken barnets vårdnadshavare är in-

skriven eller skulle ha varit inskriven

om han uppfyllt åldersvillkoret i I kap.

4X lagen (1962:381) om allmän för-

säkring.

Finnes ej försäkringskassa enligt vad

i andra stycket sägs fattas beslut om

bidragsförskott av den kassa hos vilken

2 Senaste lydelse 1973:475.

Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lvdelse

barnet är inskrivet eller skulle ha varit

inskrivet om det uppfyllt det nämnda

åldersvillkoret.

6¶Den som önskar erhålla bidrags- Den som önskar erhålla bidrags-

förskott eller vill komma i åtnjutan- förskott eller vill komma i åtnjutan-

de av högre förskott skall göra an- de av högre förskott skall göra ansökan därom. Ansökan göres av sökan därom. Ansökan göres av

vårdnadshavaren eller särskilt för- vårdnadshavaren eller särskilt för-

ordnad förmyndare för barnet. Är ordnad förmyndare för barnet. Är barnet omhändertaget för samhälls- barnet omhändertaget för samhällsvård, får nämnden utan ansökan be- vård, får ansökan göras även av bar-

sluta om utbetalning av bidragsför- navärdsnämnd. skott.

Ansökan skall innehålla nödiga Ansökan skall innehålla nödiga

upplysningar för bedömande av bar- upplysningar för bedömande av bar-

nets rätt till bidragsförskott ävensom nets rätt till bidragsförskott ävensom

en av sökanden på heder och sam- en av sökanden på heder och sam-

vete avgiven förklaring, att de läm- vete avgiven förklaring, att de läm-

nade upplysningarna äro med san- nade upplysningarna äro med san-

ningen överensstämmande. Är sö- ningen överensstämmande. Är sö-

kanden ur stånd att själv avgiva så- kanden ur stånd att själv avgiva så-

dan förklaring, skall riktigheten av dan förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två tro- upplysningarna intygas av två tro-

värdiga, med förhållandena förtrog- värdiga, med förhållandena förtrog-

na personer. Därest underhållsbidrag na personer. Därest underhållsbidrag

fastställts för barnet, skall domstols fastställts för barnet, skall domstols

beslut eiler annan handling, som kan beslut eller annan handling. som kan

ligga till grund för indrivning av bi- ligga till grund för indrivning av bidraget, i huvudskrift eller bestyrkt draget, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift fogas vid ansökningen, så- avskrift fogas vid ansökningen, så-

framt dessa handlingar cj eljest äro framt dessa handlingar cj eljest äro tillgängliga för barnavårdsnämnden. tillgängliga för försäkringskassan.

2 vå

Sedan bidragsförskott sökts skall, Sedan bidragsförskott sökts skall,

under förutsättning att den under- under förutsättning att den underhållsskyldiges vistelseort är känd el- hållsskyldiges vistelseort är känd cl-

3 Scnaste lydelse 1973:807. + Senaste lydelse 1974:143.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse

ler kan utrönas, omedelbart till ho- ler kan utrönas, omedelbart till ho-

nom avsändas meddelande om an- nom avsändas meddelande om an-

sökningen med föreläggande att, sökningen med föreläggande att, därest han har något att anföra i an- därest han har något att anföra i an-

ledning av ansökningen, inom viss ledning av ansökningen, inom viss

kort tid muntligen eller skriftligen kort tid muntligen eller skriftligen

yttra sig. I meddelandet skall tillika yttra sig. I meddelandet skall tillika

lämnas underrättelse om stadgan- lämnas underrättelse om stadgan-

dena i 2 § b) och c) samt 4 § tredje dena i 2 8 a), b) och c) samt 4 § tredje stycket. stycket.

När barnavårdsnämnden meddelat När -försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall beslutet skrift- beslut i ärendet, skall sökande och ligen delgivas dels sökanden och, om vårdnadshavare skriftligen underrättas denne är annan än vårdnadshavaren, om beslutet. Beslutet skall skriftligen jämväl vårdnadshavaren, dels den un- delgivas den underhållsskyldige. Har derhållsskyldige. Har förskott bevil- ansökan om bidragsförskott ej bifallits Jats, skall därvid underrättelse läm- eller bifallits endast till viss del, skall nas sökanden och vårdnadshavaren beslutet delgivas även sökanden och om stadgandena i 12 och 13 §§ samt, värdnadshavaren. Har förskott bevili annat fall än som avses i 4 § tredje jats, skall därvid underrättelse lämstycket, den underhållsskyldige om nas sökanden och vårdnadshavaren stadgandet i 16 5. om stadgandena i 12 och 13 §§ samt.

i annat fall än som avses i 4 § tredje

stycket, den underhållsskyldige om

föreskrifterna I 2 Na) b) och c) samt

165.

Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsför- Vid beräkningen av bidragsförskott för månad skall det årliga be- skott för månad skall det årliga be-

lopp, från vilket beräkningen utgår, lopp, från vilket beräkningen utgår, avrundas till närmast lägre hela kron- avrundas till närmaste hela krontal, tal, som är jämnt delbart med tolv. som är jämnt delbart med tolv. Är

Är årsbeloppet lägre än sextio kro- årsbeloppet lägre än sextio kronor,

nor, bortfaller bidragsförskottet för bortfaller bidragsförskottet för den

den månad beräkningen avser. månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall från förskott för viss månad avdragas på samma tid belöpande bidragsbelopp,

som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållit underrättelse

enligt 78 andra stycket.

1" Riksdagen 1976. I saml. Nr HH6

Prop. 1975/76: 116

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse

Åtnjuter barn under hel månad på Åtnjuter barn under hel månad på

statens bekostnad vård på anstalt el- statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad, må bi- ler eljest kost och bostad, må bi-

dragsförskott ej utgå för den måna- dragsförskott cj utgå för den månaden; dock må förskott utgå för tid den; dock må förskott utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomad- då barnet är inackorderat vid nomad-

skola. skola. Bor barnet under hel månad

i institution som anges i lagen

(1967:940) angående omsorger om vis-

sa psvkiskt utvecklingsstörda eller på

sjukvårdshuvudmannens bekostnad i

enskilt hem enligt nämnda lag. utgår

ej heller bidragsförskott för den må-

naden.

Har bidragsförskott ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilket förskottet förfallit till betalning, skall förskottet vara förverkat.

s5

9:

Bidragsförskott utbetalas till vård- Bidragsförskott utbetalas till vård-

nadshavaren. / fråga om fosterbarn nadshavaren. Vistas barnet i annat eller barn, som eljest fostras i annat enskilt hem, får försäkringskassan

enskilt hem än vårdnadshavarens, efter framställning från vårdnadshava-

skall dock bidragsförskottet utbetalas ren betala förskottet till den som fosttill den, hos vilken barnet fostras, så- rar barnet. framt ej barnavårdsnämnden annorlunda förordnar.

Finnes någon, till vilken bidrags- Finnes någon, till vilken bidragsförskott enligt första stycket skall ut- förskott enligt första stycket skall utbetalas, icke vara skickad att hand- betalas, icke vara skickad att handhava förskottet, må barnavårds- hava förskottet, må försäkringskassan nämnden förordna, att förskottet i efter framställning från barnavårdsstället skall utbetalas till lämplig per- nämnd förordna, att förskottet i stälson. Nämnden må ock, då synnerliga ” let skall utbetalas till lämplig person.

skäl äro därtill, själv omhändertaga Om synnerliga skäl föreligga, får för-

bidragsförskottet för att användas för skottet utbetalas till nämnden att an-

barnets bästa. vändas för barnets bästa.

Åtnjuter barn, till vilket bidragsför- Är barnet under hel månad omhänskott utgår, i annat fall än som avses dertaget för samhällsvård, utbetalas i 8 tiärde stycket, under hel månad bidragsförskottet tll det kommunala

5 Senaste Ivdelse 1975:152.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

vård på anstalt eller eljest vård på all- organ som svarar för vårdkostnaden. män bekostnad. äger den som driver anstalten eller det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden att, i den mån regeringen så förordnar, uppbära så stor del av bidragsförskott för

månaden som svarar mot vårdkostna-

den.

Det bidragsförskottsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut

om förskott må, där barnet under den tid å vilken förskottsbeloppet belöper

i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel, till den del be-

loppet motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit för barnets försörjning uppbäras av myndigheten.

N

10 DJ

Bidragsförskott skall, med iaktta- Bidragsförskott utbetalas genom gande av vad nedan stadgas, utgivas riksförsäkringsverkets försorg. Angdav den barnavårdsnämnd, som enligt ende sättet och tiden för utbetalningen 548 har att pröva fråga om bidrags- meddelas närmare bestämmelser av förskott för barnet. regeringen eller myndighet som rege-

ringen bestämmer.

Erhåller barnavårdsnämnd, som ut-

giver bidragsförskott, kännedom om

att sådan förändring inträffat, att frå-

ga om bidragsförskott för barnet skall prövas av annan barnavdårdsnämnd, åligger det den förra barnavårdsnämnden att underrätta den senare och i samband därmed översända till ärendet hörande handlingar. Den ftörra nämndens skyldighet att utgiva förskott upphör icke förrän från och med andra månaden efter den, under vilken handlingarna översänts.

11 8

Det åligger barnavårdsnämnd, som Det åligger försäkringskassan att

utgiver bidragsförskott, att besluta om besluta om indragning av förskottet,

6 Senaste lydelse 1973:807.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse indragning av förskottet, därest för- därest förutsättningarna för utgivanutsättningarna för utgivande av för- de av förskott icke längre föreligga;

skott icke längre föreligga, dock er- dock erfordras ej sådant beslut så-

fordras ej sådant beslut såframt bi- framt bidragsförskott skall upphöra

dragsförskott skall upphöra att utgå att utgå på den grund att barnet fyllt

på den grund att barnet fyllt aderton aderton år eller avlidit. Försäkrings-

år eller avlidit. Nämnden skall jäm väl kassan skall jämväl besluta om ned-

besluta om nedsättning av bidrags- sättning av bidragsförskott. när beförskott, när bestämmelserna i den- stämmelserna 1 denna lag föranleda na lag föranleda därtill. därtill.

Om barnet upphört att vara Om barnet upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i ri- svensk medborgare eller bosatt i riket, må nämnden utan hinder därav ket, må försäkringskassan utan hinbesluta, att barnet i fortsättningen der därav besluta, att barnet i fort-

skall åtnjuta bidragsförskott, därest sättningen skall åtnjuta bidragsför-

det med hänsyn till omständigheter- skott, därest det med hänsyn till omna skulle framstå såsom oskäligt att ständigheterna skulle framstå såsom

indraga förskottet. oskäligt att indraga förskottet. Beslut om indragning eller ned- Beslut om indragning eller nedsättning av bidragsförskott skall sättning av bidragsförskott skall

skriftligen delgivas vårdnadshava- skriftligen delgivas vårdnadshavaren, särskilt förordnad förmyndare ren, särskilt förordnad förmyndare för barnet och den underhållsskyldi- för barnet och den som eljest uppbär ge. bidragsförskottet samt den under-

hållsskyldige.

1237 Vårdnadshavaren och särskilt för- Vårdnadshavaren, särskilt förordordnad förmyndare för barnet äro nad förmyndare och den som eljest skyldiga att ofördröjligen till de uppbär bidragsförskott för barnet äro

barnavårdsnämnd, som ulgiver bi- skyldiga att ofördröjligen till för-

dragsförskottet, anmäla säkringskassan anmäla sddan om-

a) om barnet avlidit; ständighet som kan påverka rätten till

b) om barnet eller, i fall som avses och storleken av bidragsförskottet. i I $ andra stycket, vårdnadshavaren upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i riket;

c) om barnet adopterats:

d) om barnet flyttat samman med

7 Senaste lydelse 1973:807.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse den underhållsskyldige:;

e) om barnet erhållit barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring:

I) om vårdnadshavarens mantalsskrivningsort ändrats eller barnet blivit bosatt i annan kommun:

£) om barnet intagits på anstalt;

h) om underhållsbidrag fastställts för barnet eller fastställt underhållsbidrag ändrats; samt

i) om den underhållsskyldige betalat på förskottet belöpande underhållsbidrag till vårdnadshavaren eller med dennes vetskap till annan än barna-

vårdsnämnden.

13 Har någon genom oriktiga upp- Har någon genom oriktiga uppgifgifter eller genom underlåtenhet att ter eller genom underlåtenhet att fullgöra honom åliggande anmäl- fullgöra honom åliggande anmäl-

ningsskyldighet eller annorledes för- ningsskyldighet eller annorledes för-

orsakat att bidragsförskott utgått orsakat att bidragsförskott utgått obehörigen eller med för högt be- obehörigen eller med för högt be-

lopp, eller har någon eljest obehö- lopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp upp- rigen eller med för högt belopp upp-

burit bidragsförskott och har han burit bidragsförskott och har han

skäligen bort inse detta, skall åter- skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad för mycket ut- betalning ske av vad för mycket utbetalats, där ej länsstyrelsen finner betalats, där ej försäkringskassan finanledning att helt eller delvis efter- ner anledning att helt eiler delvis giva återbetalningsskyldighet. eftergiva återbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, må vid senare utbetalning till honom i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp.

14 §

Fordran å bidragsförskott, som in- Fordran å bidragsförskott må ej tanestår hos barnavårdsnämnd, må ej gas I mät för gäld. Rätt till bidragstagas i mät för gäld. Rätt till bidrags- förskott må ej överlåtas, innan för-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse förskott må ej överlåtas, innan för- skottet är tillgängligt för lyftning. skottet är tillgängligt för lyftning.

15 N

I den mån bidragsförskott svarar I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträ- mot fastställt underhållsbidrag inträ-

der den barnavårdsnämnd, som ut- der den försäkringskassa hos vilken givit förskottet, på vederbörande den underhållsskyldige är inskriven elkommuns vägnar i barnets rätt till un- ler skulle ha varit inskriven om han derhållsbidrag gentemot den under- uppfyllt åldersvillkoret i I kap. 45 lahållsskyldige. gen (1962:381) om allmän försäkring i

barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot den underhållsskyldige.

Är den underhållsskyldige ej inskriven

och skulle han ej heller under angiven

förutsättning ha varit inskriven hos all-

män försäkringskassa, inträder Stock-

holms läns allmänna försäkringskassa

i barnets rätt.

16 8?

Sedan den underhållsskyldige er- Sedan den underhållsskyldige erhållit underrättelse enligt 7 § andra hållit underrättelse enligt 7 § andra

stycket, skall han, så länge bidrags- stycket, skall han, så länge bidragsförskott utgår, till den barnavårds- förskott utgår, till försäkringskas-

nämnd, som utgiver förskottet, erlägga sa som avses i I35 § erlägga fastfastställt underhållsbidrag, som be- ställt underhållsbidrag, som belöper

löper å förskottet, allteftersom un- å förskottet, allteftersom underhålls-

derhållsbidraget förfaller till betal- bidraget förfaller till betalning. Gent-

ning. Gentemot barnavårdsnämnden emot kassan må icke åberopas bemå icke åberopas betalning av un-: talning av underhållsbidrag, som er-

derhålisbidrag, som erlagts annorle- lagts annorledes än nu sagts. des än nu sagts.

17 5?

Det ankommer på barnavårds- Det ankommer på försäkringskusnämnden att, där ej den underhålls- sa som avses i 15 + att, där ej den

8 Senaste lydelse 1973:451. 9 Senaste lydelse 1974:143.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

skyldige efter förmåga fullgör den underhållsskyldige efter förmåga honom enligt 163 åvilande betal- fullgör den honom enligt 168 åvi-

ningsskyldigheten, utan dröjsmål lande betalningsskyldigheten. utan

vidtaga erforderliga åtgärder för dröjsmål vidtaga erforderliga åtgär-

fordringens indrivande. der för fordringens indrivande.

Barnaväårdsnämnden bör bereda Försäkringskassan bör bereda den,

den, som äger föra talan för barnet, som äger föra talan för barnet, tilltillfälle att i samband med återkrä- fälle att i samband med återkrävande vande av bidragsförskott utkräva av bidragsförskott utkräva den del

den del av oguldna underhållsbidrag, av oguldna underhållsbidrag. som som må överskjuta bidragsförskot- må överskjuta bidragsförskottets betets belopp. lopp.

18 3!0

Länsstyrelsen äger på framställning Försäkringskassa som avses i 158 av barnavårdsnämnden eller den un- fär besluta att återkrav gentemot den

derhållsskyldige besluta att återkrav underhållsskyldige för det allmännas gentemot den underhållsskyldige för räkning skall eftergivas. Eftergift får det allmännas räkning skall eftergi- meddelas om det är skäligt med

vas. Eftergift får meddelas om det hänsyn till att den underhållsskylär skäligt med hänsyn till att den un- dige varit sjuk, arbetslös, omhänderderhållsskyldige varit sjuk, arbetslös. tagen för vård eller haft stor försörj-

omhändertagen för vård eller haft ningsbörda. Eftergift får också medstor försörjningsbörda. Eftergift får delas om det av annan anledning

också meddelas om det av annan an- framstår som skäligt. ledning framstår som skiligt.

198 Barnavårdsnämnden äger erhålla Allmän försäkringskassa äger erhålpolismyndighetens biträde för efter- la polismyndighetens biträde för forskande av underhållsskyldig, hos efterforskande av underhållsskyldig. vilken nämnden har fordran på grund som häftar i skuld för utgivet bidrags-

av utgivet bidragsförskott. ävensom förskott. iivensom för verkställande

för verkställande av utredning röran- av utredning rörande den under-

de den underhållsskyldiges förmåga hållsskyldiges förmåga att återgälda

att återgälda förskottet. förskottet.

Vad i 95 och 96558 barnavårdslagen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande ärenden om bidragsförskou.

0 Senaste lydelse 1974:143.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

20 S!

Utgift för bidragsförskott bestri- Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat des, i den mån ersättning ej kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, till en fjärdedel av den kommun, där

vars barnavårdsnämnd utgivit förskot- vårdnadshavaren är mantalsskriven

tet. eller, om han ej är mantalsskriven i

ndgon kommun, den kommun där

barnet är bosatt.

Gottgörelse av statsverket för utgiv- Kommunen skall därutöver ersätta na bidragsförskott beviljas och utbeta- stäatsverket för kostnader för handhalas av länsstyrelsen på ansökan av bar- vandet av bidragsförskottsverksamhenavårdsnämnden. Sådan ansökan. ten med belopp motsvarande fem proavseende bidragsförskott för visst ka- cent av sunman av kostnaderna för de lenderår, skall göras före utgången av bidragsförskott, som hänföras till kom-

juni månad påföljande år. När skäl munen.

äro därtill, må dock ansökan upptagas till prövning, ändå att den göres senare. Finner länsstyrelsen så ej böra ske, skall frågan härom underställas regeringen.

Har barnavårdsnämnd utgivit bidragstförskott i strid mot bestämmelserna i denna lag eller icke fullgjort vad skäligen får anses hava ålezat

nämnden för indrivning av underhålts-

bidraget, äger länsstyrelsen besluta. att gottgörelse från statsverket ej skall

utgå eller att redan uppburet belopp skall dterbetalas.

20as

Riksförsäkringsverket beräknar var-

Je kommuns kostnad för bidragstför-

skott. Länsstyrelsen ombesörjer upp-

börd av belopp som kommun skall er-

lävga.

Belopp som kommun skall erlägga

UI Senaste lydelse 1975:152.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

för visst år avräknas mot det förskott på kommunalskatt, som kommunen under året äger uppbära enligt 72§ kommunallagen (1953:753) eller, i fråga om Stockholms kommun, enligt 76§ kommunallagen för Stockholm (1957:50), med en sjättedel vid varje utbetalningstillfälle. Avräkning sker med belopp som riksförsäkringsverket

bestämmer på grund av en preliminär

beräkning. Om belopp som avräknats icke motsvarar en sjättedel av statsverkets fordran hos kommunen, skall härav betingad jämkning ske av det

belopp som avräknas följande år.

Riksförsäkringsverket lämnar riksrevisionsverket, länsstyrelserna och kommunerna uppgift om belopp som skola avräknas.

218 Har barnavårdsnämnden, efter det Vad som enligt lagen (1962:381) om

nämnden sökt gottgörelse av statsver- allmän försäkring är föreskrivet om ket för visst bidragsförskott, av under- riksförsäkringsverkets tillsyn över de

hållsskyldig uppburit ersättning för för- allmänna försäkringskassorna äger

skottet, åligger det nämnden att i sam- motsvarande tillämpning i fråga om band med den ansökan om gottgörelse kassornas befattning med bidragsför-

för utgivna bidragsförskott, som näst skott.

därefter göres, till statsverket redovisa tre fiärdedelar av den uppburna ersättningen, dock högst vad nämnden uppburit i gottgörelse av statsverket för bidragsförskottet.

251 Talan mot beslut av barnavårds- Talan mot beslut av allmän försäknämnd i ärende enligt denna lag föres ringskassa i ärende angdende bidragsgenom besvär hos länsstyrelsen. förskott föres hos riksförsäkringsverket

Mot länsstyrelses beslut i fråga om genom besvär. Riksförsäkringsverket

12 Senaste lydelse 1975:152.

2" Riksdagen 1976. I saml. Nr I16

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

gottgörelse av statsverket till kommun får även utan att talan föres taga upp för utgivna bidragsförskott föres talan sådant ärende till prövning. Mot rikshos regeringen genom besvär. försäkringsverkets beslut föres talan

hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av Beslut av allmän försäkringskassa, länsstyrelse i ärende enligt denna lag riksförsäkringsverket eller kammarrätföres hos kammarrätten genom be- ten länder till omedelbar efterrättelse, svär. om ej annorlunda förordnas.

23 § Varje länsstyrelse skall inom sitt län Besvär över allmän försäkringskas-

noga följa barnavdårdsnämndernas sas beslut skall tillställas den kassa som verksamhet enligt denna lag samt till- meddelat beslutet. se, att verksamheten ordnas och handhaves ändamålsenligt.

Socialstyrelsen har att följa barna- Den omständigheten att besvärsvårdsnämndernas verksamhet enligt handlingen tillställts riksförsäkringsdenna lag samt att genom råd och an- verket utgör ej hinder för att besvären visningar verka för att den ordnas och tagas upp till prövning, om handlingen utvecklas ändamådlsenliat. kommit in före besvärstidens utgång.

25 NM

Närmare föreskrifter rörande tilllämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av socialstyrelsen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1977 och tillämpas första gången i fråga om bidragsförskott avseende oktober månad 1977.

2. I fall där vid lagens ikraftträdande barnavårdsnämnd utbetalar bidrags-

förskott fortsätter allmän försäkringskassa utan ny ansökan att utbetala för-

skottet avseende tiden från och med oktober månad 1977.

3. I fråga om ansökan om bidragsförskott som inges till försäkringskassa efter ikraftträdandet tillämpas de nya bestämmelserna även avseende bi-

dragsförskott för tid före den 1 oktober 1977.

4. Försäkringskassa som avses i 15 § äger rätt att vidtaga åtgärder för indrivning av barnavårdsnämnds fordran hos underhållsskyldig samt att

fatta beslut enligt 185 då nämndens fordran redovisats till kassan. 5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om gottgörelse av stats-

13 Senaste lydelse 1975:152.

Prop. 1975/76: 116 15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verket för bidragsförskott som avser tid före den 1 oktober 1977.

6. Avräkning enligt 20 a § andra stycket sker första gången i september

1977.

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 17 kap. 4§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

17 kap.

45!

Har pensionsberättigad i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel, må den myndighet som tillhandahållit försörjningen uppbära sådan

del av det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om pension som motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgivit för den pensionsberättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som pensionsbeloppet avser.

Från det belopp som först förfaller

till betalning efter beslut om barnpen-

sion enligt 8 kap. 5N skall avdragas

vad som enligt lagen (1964:143) om

bidragsförskott utbetalats i bidragsför-

skott för den tid som pensionsbeloppet

avser utöver vad som skulle ha utgått

om pensionsbeslutet förelegat vid ut-

betalningen av bidragsförskottet. Har pensionsberättigad uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshets-

kassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd, skall det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om ålderspension eller förtidspension minskas med den del av arbetslöshetsstödet, som visas ha utgivits för tid som pensionsbeloppet avser, utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid

utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, när kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut om änkepension.

Har delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring utgått till någon som beviljas ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslutet mins-

kas med delpensionsbelopp som avser samma tid som ålders- celler för-

tidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives skall äga motsvarande tillämpning vid

beslut om ökning av pension eller upphävande av förordnande som avses

i 16 kap. 3§ andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1977.

I Senaste lydelse 1975:379.

SOCIALDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1976-01-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Nor-

ling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition med förslag om ändrad administration av bidragsförskott, m. m.

1¶Inledning

Familjepolitiska kommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd bl. a. att administrationen av bidragsförskotten skulle föras över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. Kungl. Maj:t upp-

drog därefter den 30 november 1973 åt riksförsäkringsverket och statskontoret att —i anslutning till utredningsarbetet angående administrationen inom

den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen) — närmare utreda de tekniska förutsättningarna m. m. för att föra över administrationen av bidragsförskotten till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Utredningen skulle ske i samråd med socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet.

Riksförsäkringsverket och statskontoret överlämnade i juni 1974 en rapport som RAFA-utredningen hade utarbetat. Rapporten innehåller förslag till hur administrationen av bidragsförskotten kan föras över från kommu-

nerna till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Efter remiss har

yttranden över förslaget avgivits av datainspektionen, socialstyrelsen, postverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, hemvistsakkunniga, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Malmöhus, Gö-

teborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands samt Norrbottens län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäkringskasseförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO). Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt kommunstyrelserna i Stockholm, Haninge, Fins-

pång, Värnamo, Kalmar, Malmö, Helsingborg, Göteborg, Borås, Karlskoga,

Borlänge, Sundsvall och Umeå. Några remissinstanser har bifogat yttranden

som de inhämtat. Försäkringskasseförbundet har bifogat yttranden från 19 allmänna försäkringskassor.

Genom beslut den 30 december 1974 har RAFA-utredningens förslag i fråga om finansieringsform för bidragsförskotten överlämnats till kom-

munalekonomiska utredningen (Fi 1971:08).

Vidare har den 10 september 1975 träffats en överenskommelse mellan företrädare för socialdepartementet och Svenska kommunförbundet om för-

utsättningarna för en överföring av administrationen av bidragsförskotten

från kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Över-

enskommelsen, som förutsätter ändringar i bl. a. gällande lag (1964:143)

om bidragsförskott bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

2¶Gällande bestämmelser

De grundläggande bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen

(1964:143) om bidragsförskott (ändrad senast 1975:152). Närmare föreskrifter

finns i kungörelsen (1964:144) med vissa bestämmelser angående tillämp-

ningen av lagen om bidragsförskott.

Om endast en av föräldrarna eller ingen av dem har vårdnaden om barnet kan bidragsförskott utgå i förhållande till förälder som inte har vårdnaden (1 § första stycket). Fr. o. m. den 1 januari 1976 utgår bidragsförskott också för barn med utländskt medborgarskap om barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistats i Sverige (1 § andra stycket). Medborgare i annat nordiskt land är genom den nordiska trygghetskonventionen jämställd med svensk medborgare.

Bidragsförskott utgår under förutsättning att barnet inte bor tillsammans med den underhållsskyldige och att denne inte betalar underhållsbidrag som uppgår till minst samma belopp som bidragsförskottet eller på annat sätt

sörjer för att barnet får motsvarande underhåll. En annan förutsättning för

bidragsförskott är att vårdnadshavaren inte utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap

till barnet fastställt (2 9). I regel utgår bidragsförskottet med 40 23 av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Om barnet samtidigt är berättigat till barnpension från

folkpensioneringen är bidragsförskottet dock 30 ?6 av basbeloppet och om

förskott utgår i förhållande till båda föräldrarna utgår det med 30 "ö av basbeloppet i förhållande till var och en av föräldrarna. Bidragsförskott kan

också utgå som s. k. utfyllnadsbidrag, dvs. med skillnaden mellan vad som kan utgå i bidragsförskott och underhållsbidragets belopp. Bidragsförskott

utgår inte med högre belopp än underhållsbidraget om vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få

underhållsbidraget höjt (4 5).

Handläggningen av bidragsförskottsärenden ankommer på kommunernas

barnavårdsnämnder (5 §). I de flesta kommunerna har barnavårdsnämnder-

nas uppgifter dock övertagits av sociala centralnämnder enligt lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m.

Ansökan om bidragsförskott görs hos barnavårdsnämnden i den kommun där barnets vårdnadshavare är mantalsskriven, eller, om sådan mantalsskrivningsort inte finns, hos nämnden i den kommun där barnet är bosatt. Bidragsförskott utbetalas av den barnavårdsnämnd som prövar frågan om

bidragsförskott.

Bidragsförskott utbetalas till vårdnadshavaren eller, om barnet fostras i

annat enskilt hem än vårdnadshavarens, till den hos vilken barnet fostras.

I vissa fall kan social centralnämnd förordna annan lämplig person att ta

hand om bidragsförskottet eller — om synnerliga skäl finns — själv ta hand

om detta för att användas för barnets bästa (9 X första och andra stycket).

Bidragsförskott utgår med visst undantag inte för barn som under hel

månad på statens bekostnad får vård på anstalt eller eljest kost och bostad (83 fjärde stycket). Får barn i annat fall vård på anstalt eller eljest vård på allmän bekostnad, har den som driver anstalten eller det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden rätt att. i den mån regeringen så för-

ordnar, erhålla så stor del av bidragsförskottet för månaden som svarar mot vårdkostnaden (9§ tredje stycket). Det bidragsförskott som först förfaller till betalning efter beslut om förskott

får betalas till myndighet som under den tid förskottet avser till väsentlig

del svarat för barnets försörjning (98 fjärde stycket). Om nämnden finner att någon obehörigen eller med för högt belopp uppburit bidragsförskott och skäligen bort inse detta skall nämnden fatta beslut

om återbetalning. Eftergift av återbetalningsskyldigheten kan medges av

länsstyrelsen. Belopp som någon ålagts att återbetala kan kvittningsvis dras av vid senare utbetalning av bidragsförskott (13 5). Barnavårdsnämnd som utgett bidragsförskott inträder på kommunens

vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige, i den mån bidragsförskottet svarar mot fastställt underhållsbidrag (15 §).

Den underhålisskyldige skall så länge bidragsförskott utgår, till den barnavårdsnämnd som utger förskottet betala det underhållsbidrag, som belöper

på förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning (16 5).

Om den underhållsskyldige inte efter förmåga fullgör sin betalningsskyl-

dighet, skall nämnden söka driva in fordringen. Samtidigt bör den som

har rätt att föra talan för barnet beredas tillfälle att: kräva den del av obetalda

underhållsbidrag som eventuellt överstiger bidragsförskottets belopp (17 §).

Länsstyrelsen kan i vissa fall besluta att återkrav skall efterges, nämligen om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller har haft stor försörjningsbörda eller

av annan skälig anledning (18 5). Mot barnavårdsnämnds beslut i bidragsförskottsärenden kan talan föras

hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos kammarrätten (22 5). I enlighet med lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

är regeringsrätten högsta instans.

Varje länsstyrelse skall inom sitt län ha tillsyn över barnavårdsnämndernas

handläggning av bidragsförskottsärenden. Socialstyrelsen skall följa verksamheten och genom råd och anvisningar verka för att den ordnas och utvecklas ändamålsenligt (23 §).

Kostnaderna för bidragsförskotten skall, i den mån ersättning inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar betalas av staten och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet. Statsbidraget betalas ut av länsstyrelsen (20 §).

3¶RAFA-utredningens förslag

Utredningen konstaterar att kommunerna har mycket olika rutiner för handläggningen av bidragsförskotten. Den bristande enhetligheten medför

komplikationer särskilt vid överflyttning av ett bidragsförskottsärende från en kommun till en annan. Vidare sker handläggningen hos kommunerna

till största delen manuellt och med användning av ett flertal olika register, vilket medför att arbetet blir relativt tidsödande. Om de allmänna försäk-

ringskassorna och riksförsäkringsverket övertar bidragsförskottsverksamheten kan man enligt utredningen uppnå en enhetligare och rationellare ad-

ministration. Utredningen pekar på möjligheten till samordning med de

ADB-system som under senare år har byggts upp inom den allmänna försäkringen.

Utredningen konstaterar att i samband med utvecklingen av ADB-systemen inom socialförsäkringen har under de senaste åren till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna överförts utbetalning av ett flertal andra bidragsformer. Bl. a. har de allmänna barnbidragen övertagits från kommunerna fr. o. m. den 1 januari 1974. ADB-systemet för barnbidragen har utformats för att underlätta integrering av andra familjestödsformer, bl. a.

bidragsförskotten. Utredningen framhåller att det finns en allmän försäkringskassa i varje

landstingskommun. Varje kassa har ett centralkontor och ett flertal lokal-

kontor. Sammanlagt finns omkring 500 kontor, vilket innebär minst ett

kontor i varje kommun.

Vid överföring av administrationen av bidragsförkotten till försäkrings-

kassorna bör denna enligt utredningen utformas på motsvarande sätt som

för barnbidragen och socialförsäkringsförmånerna. Det bör således i regel ankomma på den försäkringskassa hos vilken vårdnadshavaren är inskriven att besluta om bidragsförskott. Handläggningen bör ske på lokalkontoren.

Kravverksamheten mot den underhållsskyldige bör däremot ankomma på centralkontoret hos den försäkringskassa där den underhållsskyldige är in-

skriven. Härigenom kan samordning ske av kravåtgärder i de fall den un-

derhållsskyldige har flera barn med olika mödrar. Detta underlättar hand-

läggningen och medför enhetlighet vid bedömningen av vilka åtgärder som skall vidtas. Om den underhållsskyldige inte är inskriven i någon försäkringskassa, vilket t. ex. är fallet om förälder är bosatt utomlands, bör kravverksamheten handhas av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Utredningen förordar att riksförsäkringsverket — på samma sätt som beträffande socialförsäkringen och de allmänna barnbidragen — skall vara tillsynsmyndighet och besvärsinstans samt genom ADB-anläggningen i Sundsvall svara för utbetalning av bidragsförskotten.

Riksförsäkringsverkets beslut i bidragsförskottsärenden skall kunna överklagas hos kammarrätt.

För att uppnå en rationellare administration i fråga om utbetalning av bidragsförskotten föreslår utredningen en samordning med barnbidragen.

För närvarande utbetalas bidragsförskotten i regel förskottsvis den sista i

varje månad, medan barnbidragen normalt utbetalas den 20 i månaderna januari, april, juli och oktober. Samordningen skulle innebära att bidrags-

förskotten utbetalas förskottsvis den 20 i varje månad och samtidigt med

barnbidragen vid de kvartalsvisa utbetalningarna av dessa. Härigenom minskas kostnaderna för utskrift av blanketter och posthantering m. m. med drygt 1 milj. kr. per år.

Bidragsförskotten beräknas nu på det basbelopp som gäller för den månad

förskottet avser, dvs. månaden efter utbetalningsmånaden. Om utbetalning-

en av bidragsförskotten skall kunna ändras som föreslagits måste förskottsbeloppet beräknas på det basbelopp som gäller för utbetalningsmånaden,

dvs. månaden före den, som förskottet avser. Då barnpension enligt tagen (1962:381) om allmän försäkring (AFLD) utgår

skall enligt gällande regler bidragsförskottsbeloppet reduceras eller dras in beroende på vem av föräldrarna som avlidit. Eftersom bidragsförskott utbetalas förskottsvis för månad kan det inträffa att barnpension sedermera beviljas för samma månad som bidragsförskott utgått. Något stadgande om att barnpensionsbeloppet i ett sådant fall skall reduceras finns inte för närvarande. Utredningen föreslår att en sådan bestämmelse införs i lagen om allmän försäkring.

För att undvika att socialnämnden/sociala centralnämnden skall behöva förskottera medel i avvaktan på prövning av ansökan om bidragsförskott föreslår utredningen att försäkringskassa — utan kommunikation med den underhållsskyldige — skall kunna fatta preliminärt beslut i avvaktan på ärendets slutliga prövning och med stöd av detta preliminära beslut betala ut bidragsförskott. Samtidigt slopas möjligheten för kommun att av bidragsförskottsmedel få ersättning för utbetald socialhjälp.

Utredningen tar även upp bestämmelsen om moderns skyldighet att medverka för att få faderskap och underhållsbidrag fastställt som förutsättning för bidragsförskott. Utredningen påpekar att ett slopande av kravet på mo-

derns medverkan kan ha vissa negativa konsekvenser. Föräldrabalken ställer ett starkt krav på barnavårdsnämnden att se till att faderskap och under-

hållsbidrag för utomäktenskapliga barn fastställs. Att i bidragsförskottslagen slopa kravet på medverkan till fastställande av faderskapet skulle kunna uppfattas som en motsägelse i förhållande till föräldrabalken. Barnavårds-

nämnden skulle kunna få svårare att fastställa faderskap och underhålls-

bidrag. Modern till barn beträffande vilket faderskap inte fastställts skulle

dessutom få möjlighet till bidragsförskott samtidigt som hon kan ha bidrag

från barnets fader. Utredningen föreslår därför att regeln behålls i sin nu-

varande utformning men att tillämpningen av bestämmelsen mjukas upp. Eftersom barnavårdsnämnd har ansvaret för att faderskap fastställs anser utredningen att det bör ankomma på barnavårdsnämnden att pröva om

moderns vägran att medverka till att få faderskapet fastställt saknat giltiga skäl. Nämnden bör därefter underrätta försäkringskassan om sin bedömning.

Utredningen påpekar att aviseringsskyldigheten till försäkringskassa för

barnavårdsnämnder, anstalter m. ft. om vårdnadsförhållanden måste utsträckas till att omfatta barn t.o.m. 18 års ålder i samband med att bidragsförskottsverksamheten förs över till kassorna.

Utredningen tar också upp frågan om omsorgsstyrelses rätt att uppbära bidragsförskott då barnet på allmän bekostnad vårdas enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Utredningen konstaterar att omsorgsstyrelse inte kan kräva föräldrarna på kostnaden för vården. Utredningen föreslår därför att styrelsens rätt att uppbära bidragsförskott upphävs.

Beträffande fosterbarn och andra barn, som fostras i annat hem än vårdnadshavarens, utbetalas bidragsförskottet för närvarande till den hos vilken

barnet fostras om inte barnavårdsnämnden förordnar annat. Utredningen föreslår att försäkringskassa på framställning av barnavårdsnämnd får förordna att bidragsförskott för barn, som genom nämndens försorg placerats i enskilt hem, skall betalas ut till den som fostrar barnet. För de barn, som av annan placerats i enskilt hem, föreslås sådant förordnande kunna meddelas på framställning av den som äger uppbära bidragsförskottet.

Utredningen anser att det i vissa fall kan vara lämpligt att bidragsförskottet betalas ut direkt till barnet. Barnet kan t.ex. bo i egen lägenhet och ha

bristfällig kontakt med vårdnadshavaren. Enligt nuvarande bestämmelser kan utbetalning inte ske direkt till barnet. Utredningen föreslår därför att möjlighet härtill införs. Ansökan bör kunna göras av barnavårdsnämnd eller

vårdnadshavaren. :

Utredningens förslag om ändrad administration innebär att även kravverksamheten skall ankomma på försäkringskassorna. Utredningen framhåller att detta arbete underlättas genom användningen av ett riksomfattande ADB-system.

Bidragsmottagare kan enligt nuvarande bestämmelser bli återbetalningsskyldig för obehörigt uppburet bidragsförskott om han skäligen bort inse

att han varit obehörig att erhålla beloppet. Reglering av skulden kan ske genom avräkning på senare utgående bidragsförskott. Utredningen föreslår att försäkringskassorna får möjlighet till avräkning även mot barnbidrag och förmåner enligt lagen om allmän försäkring. Utredningen föreslår att motsvarande möjlighet till kvittning införs även då det gäller återkrav mot

den underhållsskyldige.

Överflyttningen av bidragsförskottsverksamheten till försäkringskassorna ger enligt utredningen stora rationaliseringseffekter. Genom att ett för hela

landet enhetligt system — som bygger på ADB-teknik — tas i anspråk uppnås en betydligt effektivare handläggning än för närvarande. Utredningen beräknar att det föreslagna systemet kommer att medföra en årlig kostnads-

besparing för administrationen med omkring 20 milj. kr. För kommunernas del beräknas kostnader motsvarande omkring 31 milj. kr. årligen falla bort

och för kassorna beräknas personalkostnaderna för bidragsförskotten till om-

kring 12 milj. kr. För ADB-systemet räknar utredningen med kostnader

av omkring 400 000 kr. per år. De angivna beloppen är beräknade i 1974

års löne- och prisläge.

Beträffande de personalmässiga konsekvenserna uppger utredningen att år 1973 i genomsnitt 982 personer inom kommunerna var sysselsatta med bidragsförskotten med en arbetsinsats motsvarande ca 600 årsarbetskrafter.

I flertalet fall rörde det sig om deltidstjänster. Den erforderliga personalinsatsen för bidragsförskottsverksamheten efter överflyttning till försäkrings-

kassorna beräknas till ca 230 årsarbetskrafter.

Utredningen framhåller att frågan om omplacering av personalen till andra arbetsuppgifter hos kommunerna eller överflyttning till försäkringskassorna närmare kommer att diskuteras mellan berörda parter. För att skapa enhetlighet över hela landet vid behandlingen av dessa frågor kommer förslag till riktlinjer och rekornmendationer att utarbetas av en särskild arbetsgrupp för personalplaneringsfrågor som har knutits till RAFA-utredningen. I arbetsgruppen ingår företrädare för kommunförbundet, försäkringskasseförbundet och personalorganisationerna.

4¶Remissyttranden

Förslaget att administrationen av bidragsförskotten skall föras över från

kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt taget samtliga remissinstanser.

Riksrevisionsverket, som tillstyrker förslaget, pekar på att den registerin-

formation som behövs i stor utsträckning redan finns och på att det föreslagna

systemet ger möjligheter till ökad enhetlighet och förbättrad service. Den föreslagna systemlösningen anser sig verket i allt väsentligt kunna acceptera. Försäkringskasseförbundet anser att reformen medför många administrativa fördelar och tillstyrker att överförandet genomförs på det sätt som förordats

av utredningen. Datainspektionen pekar på att inspektionen har meddelat principtillstånd för inrättande av ett bidragsförskottsregister.

Kommunförbundet framhåller att man ser överförandet av verksamheten från barnavårdsnämnderna till försäkringskassorna som en naturlig åtgärd.

Förbundet betonar dock bidragsförskottens starka anknytning till andra upp-

gifter inom den kommunala socialvården. En samverkan mellan denna och försäkringskassorna behövs. Det är också vtterst angeläget att kassornas personal har goda insikter i hur kommunal socialvård fungerar. Förbundet framhåller att kommunernas handläggning av bidragsförskottsärenden i hög

grad präglas av sociala hänsyn och ambitioner. Det är enligt förbundet viktigt

att den helhetssyn som numera är naturlig för sociala insatser kommer

att bestå även när försäkringskassorna övertar bidragsförskoltsverksamheten. Förbundet tillägger att lokala samrådsorgan med representanter från

försäkringskassa och socialvård — som för närvarande finns på vissa håll — kan behöva inrättas i samtliga kommuner.

Liknande synpunkter om vikten av nära samarbete mellan försäkrings-

kassorna och den kommunala socialvården anförs av ett flertal remissin-

stanser. Länsstyrelserna i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Örebro och

Jämtlands län anser att det är viktigt att försäkringskassornas personal ges sådan utbildning att de på ett smidigt sätt kan styra över de hjälpsökande

till rätt instans inom den kommunala socialvården. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar dessutom fördelarna med lokalsamverkan mellan försäkringskassor och socialvård i glesbygder.

Länsstyrelsen i Norrbottens län. som är kritisk mot överflyttningen, anser

att själva utbetalningen av bidragsförskott kan förenklas genom utnyttjande av ett ADB-system knutet till kommunerna. Om detta inte skulle vara lönsamt föreslår länsstyrelsen att kommunerna alltjämt har hand om verksamheten i Övrigt.

Postverket har inte någon erinran mot den utbetalningsrutin som föreslås av utredningen. Det förefaller rationellt att samordna utbetalningarna av bidragsförskott med utbetalningarna av barnbidrag och det föreligger inte

några svårigheter för postverket att verkställa utbetalningarna vid den fö-

reslagna tidpunkten.

I fråga om förslaget att införa preliminärt bestut om bidragsförskott är remissopinionen delad. Förslaget tillstyrks av länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län. LO. Kommunförbundet samt Borås, Malmö och Uddevalla kommuner. Kommunförbundet finner systemet med preliminära beslut värdefullt, eftersom förskottsutbetalningar från socialvården undviks. Uddevalla kommun tror dock att socialhjälp ändå kan behöva utgå, varför det inte är helt invändningsfritt att slopa möjligheten för kommunerna till ersättning ur senare beviljat bidragsförskott.

Socialstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län samt Stockholms och Karlskoga kommuner avstyrker förslaget om preliminära beslut. Socialstyrelsen anser att bidragsförskottsverksamheten är så komplicerad att antalet felaktiga

beslut och utbetalningar säkerligen skulle bli betydande. Styrelsen håller för sannolikt att det merarbete som blev följden av felaktiga preliminära beslut vida skulle överstiga det arbete som för närvarande förekommer i form av beviljande och utbetalning av socialhjälp som förskott på bidragsförskott. Stockholms kommun anser att risken ökar för felaktiga beslut som

det kan fordras mycket arbete för att reda ut. Vidare anser kommunen det otillfredsställande att försäkringskassan skall kunna utge bidragsförskott utan att först höra med den underhållsskyldige om denne fullgör sin be-

talningsskyldighet. Detta skulle kunna upplevas som kränkande för den underhållsskyldige. Länsstyrelsen i Norrbottens län anför liknande synpunkter.

Också i fråga om moders skyldighet att medverka till fastställande av faderskap och underhållsbidrag är meningarna delade. Kommunförbundet hänvisar till sitt tillstyrkande av familjepolitiska kommitténs tidigare förslag om att bestämmelsen om moderns medverkan skall slopas. Om en lagänd-

ring inte kommer till stånd är det enligt förbundet angeläget att normer

utvecklas genom tillämpningsanvisningar av socialstyrelsen. Även länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms kommun anser att kravet på moderns medverkan bör slopas.

Socialstvrelsen avstår från att yrka att bestämmelsen upphävs med hänsyn

bl. a. till att en revision av föräldrabalkens bestämmelser om underhålls-

bidrag m. m. torde behövas samtidigt.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som är emot ett slopande av bestämmelsen,

framhåller att bestämmelsen är det mest effektiva påtryckningsmedlet för att få faderskap fastställda och underhållsbidrag höjda. Också Malmö och

Borås kommuner uttalar sig för ett bibehållande av bestämmelsen.

Utredningens förslag att bidragsförskott som utgår för barn som vårdas

enligt omsorgslagen inte bör få uppbäras av huvudmannen för vården tillstyrks av socialstyrelsen. Styrelsen föreslår en sådan utformning av bestämmelserna att bidragsförskott inte skall utgå för dessa barn eftersom vårdkostnaderna i dessa fall helt åvilar huvudmannen.

När det gäller barn som är omhändertaget för samhällsvård anser socialstyrelsen att bidragsförskott bör få uppbäras av barnavårdsnämnden. Socialstyrelsen avstyrker utredningens förslag att barnavårdsnämnden skall

få förordna att bidragsförskott skall utgå till den som fostrar barnet. Enligt

styrelsens uppfattning bör således samma regler gälla oavsett vilken form

av vård som förekommer.

Beträffande utredningens förslag att bidragsförskattet skall kunna utbetalas direkt till barnet anser socialstyrelsen att möjligheten bör begränsas

till att gälla barn som fyllt 16 år.

Kommunförbundet framhåller att det vid kravverksamheten för närvarande

tas stor hänsyn till den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Förbundet

finner det angeläget att detta även blir fallet i fortsättningen, så att den underhållsskyldige inte måste söka socialhjälp för att klara försörjnings-

bördan i övrigt. Liknande synpunkter anförs av socialstyrelsen och några kommuner.

Remissinstanserna är i allmänhet tveksamma eller negativa till förslaget att felaktigt utbetalt bidragsförskott skall kunna kvittas bl. a. mot barnbidrag och förmåner enligt lagen om allmän försäkring. Förslaget tillstyrks i vissa delar av länsstyrelsen i Jämtlands län och Malmö kommun. Förslaget avstyrks

helt av länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län. Socialstyrelsen anser

att möjligheten att kvitta vid felaktigt utbetalt bidragsförskott inte bör införas utan starka administrativa skäl. Konmununförbundet anser det principiellt tvek-

samt att införa möjlighet till kvittning av felaktigt utbetalt bidragsförskott. Särskilt tveksamt är förbundet beträffande kvittning mot allmänt barnbidrag

eftersom detta skulle kunna medföra behov av socialhjälp. Förbundet anser också att kvittning bör ske med stor försiktighet vid krav mot den un-

derhållsskyldige så att resultatet av kvittningen inte blir att den under-

hållsskyldige behöver annan hjälp av samhället. Liknande synpunkter fram-

förs av Finspångs och Kalmars kommuner. Förslaget om kvittning mot barnbidrag möter invändning också från länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och

Jämtlands län samt Göteborgs och Borås kommuner.

Riksrevisionsverket framhåller vikten av att personalfrågorna ägnas upp-

märksamhet i det fortsatta förberedelsearbetet, så att beräknade förenklingar och kostnadsbesparingar till följd av utredningens förslag så långt möjligt

kan realiseras. |

Kommunförbundet anser att de kommunanställda som nu har arbetsupp-

gifter med bidragsförskotten bör ges valfrihet att om de så önskar följa

med arbetsuppgifterna till försäkringskassan eller stanna hos kommunen med de andra arbetsuppgifter kommunen kan erbjuda. Vikten av en tillfredsställande lösning av personalfrågorna framhålls också av länsstvrelsen i Norrbottens län samt Stockholms, Göteborgs, Malmö, Borås, Sundsvalls och Haninge kommuner.

5¶Föredraganden

5.1 Inledning

Bidragsförskott utgår till barn under 18 år som endast en av föräldrarna

har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna.

Dessa barn garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar

40 "4 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Bidragsförskottssystemet är helt författningsreglerat och har flera anknyt-

ningspunkter till socialförsäkringen. Verksamheten regleras genom bestäm-

melser i lagen (1964:143) om bidragsförskott och en till lagen anslutande

tillämpningskungörelse (1964:144).

Bidragsförskotten administreras av kommunerna. Beslut om bidragsförskott fattas av barnavårdsnämnden/sociala centralnämnden i den kommun

där vårdnadshavaren är mantalsskriven. Kommunerna ombesörjer utbetalningarna och uppbär de återbetalningar som görs av de underhållsskyldiga. Kommunernas rutiner vid handläggningen av verksamheten varierar väsentligt beroende på bl. a. om administrationen sker med hjälp av ADBteknik cHer inte.

I den mån ersättning för bidragsförskott inte har kunnat tas ut av den

underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till tre fjärdedelar av staten och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd har beviljat

förskott. Bidragsförskott utbetalades år 1974 för ca 200 000 barn, vilket motsvarar

ca 10 2 av antalet barn i bidragsberättigad ålder. Kostnaderna för utbetalda bidragsförskott uppgick år 1974 till 564 milj. kr. Från detta belopp avgår

182 milj. kr. som utgjorde återbetalning från underhållsskyldiga. Av net-

tokostnaden, ca 380 milj. kr. faller 285 milj. kr. på staten och 95 milj.

kr. på kommunerna.

Familjepolitiska kommittén föreslog i betänkandet (SOU 1972:34) Famitjestöd att administrationen av bidragsförskotten skulle föras över till försäkringskassorna så snart de administrativa förutsättningarna för en sådan lösning hade skapats. Kommitténs förslag togs emot positivt vid remissbehandlingen. Regeringen uppdrog år 1973 åt riksförsäkringsverket och statskontoret att i anslutning till utredningsarbetet angående administrationen inom den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen) närmare utreda de

tekniska förutsättningarna för att föra över administrationen av bidrags-

förskotten till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

RAFA-utredningen har därefter lämnat förslag till en omläggning av administrationen och finansieringen av bidragsförskotten. Utredningens förslag har remissbehandlats och därvid fått ett i huvudsak positivt mottagande. Genom beslut i december 1974 har RAFA-utredningens förslag i fråga om

finansieringsform för bidragsförskotten överlämnats till kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08). RAFA-utredningens förslag beträffande bidragsförskottens administration

visar att det finns förutsättningar att föra över administrationen av bidragsförskottssystemet från kommunerna till riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Av utredningen framgår att administrationskostnaderna kan minskas och att man kan nå betydande administrativa

fördelar och förbättringar från servicesynpunkt genom en sådan ändring i administrationen. Svenska kommunförbundet har genom skrivelse i mars 1975 begärt att

statsmakterna beslutar att administrationen av bidragsförskotten skall föras

över till försäkringskassorna. Efter överläggningar mellan representanter för

socialdepartementet och kommunförbundet har i september 1975 träffats

en överenskommelse om förutsättningarna för en sådan överföring av ad-

ministrationen från kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Överföringen förutses kunna ske den 1 oktober 1977.

Som jag skall utveckla i det följande anser jag att administrationen av

bidragsförskotten bör föras över från kommunerna till riksförsäkringsverket

och försäkringskassorna. Detta kräver bl. a. ändringar i bidragsförskottslagen. I detta sammanhang kommer jag också att ta upp vissa andra förslag till ändringar i lagreglerna för bidragsförskotten som föreslagits av RAFA-ut-

redningen eiler förts fram vid remissbehandlingen.

5.2¶Ändrad administration på grundval av överenskommelsen

Den träffade överenskommelsen om ändrad administration av bidrags-

förskotten -går ut på följande. Administrationen av bidragsförskotten förs fr. o. m. den 1 oktober 1977

över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. Överförandet avser också kravverksamheten för tidigare utbetalda bidragsförskott. Kom-

munerna svarar även efter omläggningen — i avvaktan på ctt eventuellt

ändrat ställningstagande på grundval av kommunalekonomiska utredning-

ens förslag — för administrationskostnaderna samt 25 "5 av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Kommunernas kostnadsandel erläggs efter omläggningen genom avräkning mot förskott på kommunalskattemedlen. För

alt täcka administrationskostnaderna efter omläggningen betalar kommu-

nerna ersättning med 5 få av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott

fr.o.m. den 1 oktober 1977. Denna ersättning erläggs på samma sätt som

kostnadsandelen. Statsbidrag för bidragsförskott avseende tiden före den

I oktober 1977 utbetalas enligt nu gällande regler.

Det praktiska förberedelsearbetet för omläggningen görs i arbetsgrupper med representanter för bl. a. riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunförbundet. Det förutsätts i överenskommelsen att lörsäkringskassorna undersöker möjligheterna att för sin verksamhet med bidragsförskotten anställa den personal som f. n. arbetar med denna verksamhet i kommunerna. Kommunerna tillhandahåller de uppgifter angående bidragsförskotutsverksamheten före den I oktober 1977 som behövs för uppläggning av nytt ADB-system m. m.

Som jag redan antytt delar jag uppfattningen att administrationen av bidragsförskotten, som RAFA-utredningen har föreslagit och som här för-

utsalts i överenskommelsen, bör föras över från kommunerna till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Som förutsatts i överenskommelsen

bör överflyttningen ske med verkan från den 1 oktober 1977. Därigenom

får man den tid som behövs för olika förberedelser, bl. a. uppläggning av

register och personalutbildning.

Det praktiska förberedelsearbetet för omläggningen har påbörjats av

RAFA-utredningen i samarbete med en referensgrupp med representanter för bl. a. socialstyrelsen, riksskatteverket, riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunerna. I enlighet med vad som har förutsatts i över-

enskommelsen bör försäkringskassorna i det fortsatta arbetet undersöka möj-

ligheterna att för sin verksamhet med bidragsförskotten anställa den personal som för närvarande är sysselsatt i denna verksamhet i kommunen. I detta sammanhang vill jag i likhet med flera remissinstanser framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan försäkringskassorna och den kommunala so-

cialvården vid handläggningen av bidragsförskottsfrågorna. Jag återkommer i det följande och i specialmotiveringen till lagförslagen

till de ändringar som bör göras i bidragsförskottslagen och AFL.

5.3 Ekonomiska konsekvenser

Överenskommelsen med kommunförbundet förutsätter att nuvarande för-

delning av kostnaderna för bidragsförskotten meltan staten och kommunen

i princip behålls oförändrad. Kommunerna skall således även efter omläggningen svara för administrationskostnaderna samt 25 26 av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Staten skall liksom nu svara för 75 96 av net-

tokostnaderna för bidragsförskotien. Frågan om den framtida finansieringen av bidragsförskotten prövas av kommunalekonomiska utredningen.

Kassamässigt kommer omläggningen att övergångsvis innebära relativt stora förändringar i utgiftsbelastningen för staten resp. kommunerna. För närvarande svarar kommunerna löpande för hela kostnaden för utbetalda bidragsförskott. Statens kostnadsandel betalas ut efter rekvisition i efterskout omkring halvårsskiftet året efter bidragsåret. Enligt det nya systemet kom-

mer hela kostnaden för utbetalda bidragsförskott att direkt belasta stats-

verket. Kommunernas kostnadsandel skall erläggas genom avräkning mot

det förskott på kommunalskattemedel som varannan månad betalas ut till

kommunerna. Avräkning under löpande år skall göras med preliminärt beräknade belopp varefter slutavräkning görs per kalenderår i efterskott.

Utbetalning av statens kostnadsandel för bidragsförskott avseende tiden före ändringen av administrationen skall ske enligt gällande regler. Genom omläggningen av administrationen kommer staten övergångsvis att belastas med dels löpande kostnader för utbetalda bidragsförskott och dels efterskottsutbetalning till kommunerna av statens kostnadsandel för bidragsförskott som utbetalats av kommunerna före omläggningen. Denna dubbelbelastning för staten — som motsvaras av minskade kostnader inom kommunernas bidragsförskottsverksamhet — kommer att inträffa huvudsakligen under budgetåret 1977/78 och kan beräknas uppgå till ca 250 milj. kr. för

nämnda budgetår.

För att täcka administrationskostnaderna efter omläggningen skall kommunerna betala ersättning med 5 "5 på nettokostnaden för utgående bidrags-

förskott fr. o. m. den I oktober 1977. Denna ersättning skall erläggas genom

avräkning på samma sätt som kommunernas kostnadsandel för bidrags-

förskotten. Ersättningen bör tillföras driftbudgetens inkomsisida.

5.4 Ändringar i bidragsförskottslagen m. m.

En ändrad administration av bidragsförskotten enligt vad jag har förordat leder till flera ändringar i bidragsförskottslagen och AFL. När det gäller

fördelningen mellan försäkringskassorna inbördes av behörigheten att hand-

lägga bidragsförskottsärenden talar som RAFA-utredningen har framhållit

övervägande praktiska skäl för att regeln härom utformas i överensstämmelse med 4 kap. 1X AFL, dvs. att beslut om förmånen skall fattas av den kassa hos vilken vårdnadshavaren är inskriven. En sådan regel gäller redan för de allmänna barnbidragen. Härigenom möjliggörs en integration

av handläggningen av bidragsförskott och barnbidrag. Detta medför ratio-

naliseringsvinster och fördelar i form av säkrare handläggning och förbättrade kontrollmöjligheter.

Åtgärder för indrivning av fordringar i anledning av utbetalt bidrags-

förskott bör av praktiska skäl handläggas av den försäkringskassa i vilken

den underhållsskyldige är inskriven. Genom en sådan regel kommer samtliga

krav beträffande en underhållsskyldig att handhas av samma kassa i de

fall då den underhållsskyldige har flera barn med olika bosättningsort. Detta

underlättar handläggningen och skapar enhetlighet vid bedömningen av vilka krav och åtgärder som bör vidtas.

Samtidigt som administrationen av förskotten flyttas över till de allmänna

försäkringskassorna bör tillsynen över verksamheten föras över till riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket bör också bli besvärsmyndighet i

frågor som gäller bidragsförskott. Liksom i fråga om de allmänna barn-

bidragen bör 1. v. gälla att verkets beslut överklagas hos kammarrätt.

För närvarande utbetalas bidragsförskott i regel den sista i varje månad

medan de allmänna barnbidragen normalt betalas ut omkring den 20 i månaderna januari, april, juli och oktober. RAFA-utredningen föreslår att ut-

betalningen av bidragsförskott sker den 20 i månaden före den som bidragsförskottet avser och att en samordning sker med utbetalningen av

barnbidragen de månader som barnbidrag betalas ut. Som utredningen har

framhållit kan man härigenom väsentligt minska administrationskostnaderna. Det är också till fördel för mottagaren att båda beloppen betalas ut samtidigt. Bidragsförskottets belopp måste då knytas till det basbelopp som gäller för utbetalningsmånaden. Jag ansluter mig till utredningens för-

slag som har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. I lagen bör tas

in ett bemyndigande för regeringen att meddela bestämmelser angående

sättet och tiden för utbetalningen.

Utbetalningen av bidragsförskotten bör handhas av riksförsäkringsverket och ombesörjas genom dess ADB-anläggning i Sundsvall på samma sätt som redan gäller för bl.a. de allmänna barnbidragen.

Liksom flera remissinstanser är jag tveksam till RAFA-utredningens förslag att preliminärt beslut om bidragsförskott skall kunna meddelas på grund-

val enbart av ansökningen om bidragsförskott och således utan att den un-

derhållsskyldige har fått del av denna. Jag förordar därför oförändrade bestämmelser i detta avseende.

Familjepolitiska kommittén föreslog vid sin behandling av bidragsför-

skotten att regeln om moderns skyldighet att medverka för att få faderskapet

fastställt skulle upphävas. RAFA-utredningen framhåller att ett slopande

av regeln om moderns medverkan kan medföra vissa negativa konsekvenser. Riksdagens socialutskott har i det av riksdagen godkända betänkandet 1975:5 pekal på alt ett slopande av nämnda regel kunde ge utrymme för möjligheter till missbruk. Enligt utskottet finns det dock anledning överväga att för rätten till bidragsförskott uppställa en spärregel med mera begränsad räckvidd än den nuvarande. Härigenom skulle fall av uppenbart missbruk av

förmånen kunna hindras.

Jag föreslår att den nuvarande spärregelns räckvidd begränsas i enlighet med vad socialutskottet anfört. Som förutsättning för beslut att bidrags-

förskott inte skall utgå bör det således krävas att modern uppenbarligen

utan giltigt skäl vägrar att medverka. Motsvarande ändring bör göras I 4 §

fjärde stycket som reglerar vårdnadshavares rätt till bidragsförskott utöver fastställt underhållsbidrag.

6¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-

rättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

7¶Specialmotivering till lagförslagen

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

25 Som framgår av den allmänna motiveringen har den i denna paragraf intagna spärregelns räckvidd begränsats genom ett tillägg. Som förutsättning för att bidragsförskott inte skall utgå har således uppställts krav på att vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. Genom den nya lydelsen får försäkringskassorna möjlighet att förhindra uppenbart missbruk av förmånen.

48 Ändringarna i paragrafens första och andra stycken är föranledda av att utbetalningen av bidragsförskotten skall ske i förskott den 20 i varje månad.

Detta kräver att bidragsförskottets belopp beräknas på grundval av bas-

beloppet enligt AFL för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Utbetalningen av bidragsförskotten kommer att samordnas med barnbidragen i månaderna januari, april, juli och oktober.

Ändringen i paragrafens fjärde stycke ansluter till vad som sagts i specialmotiveringen till 25.

55 Administrationen av bidragsförskotten flyttas över till riksförsäkringsver-

ket och de allmänna försäkringskassorna fr. o. m. utbetalningen av bidragsförskouen för oktober månad 1977.

I paragrafens andra stycke regleras fördelningen mellan försäkringskassorna inbördes av behörigheten att handlägga bidragsförskottsirenden. Be-

stämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen. Alla beslut

som gäller rätt till och utgivande av bidragsförskott skall således fattas av den kassa där barnets vårdnadshavare är eller skall vara inskriven. Beslut enligt 2 § d) och 4 § fjärde stycket bör fattas efter samråd med barnavårds-

nämnd. När beslut om bidragsförskott fattats fortsätter det att gälla även

om vårdnadshavaren blir inskriven i annan försäkringskassa. Denna för-

säkringskassa behöver således fatta nytt beslut endast då nya omständigheter

i övrigt föranleder detta. Av 17 § framgår att åtgärder för indrivning vidtas av den kassa hos vilken den underhållsskyldige är eller skall vara inskriven,

med rätt för sistnämnda kassa att enligt 185 i vissa fall besluta om eftergift

av återkrav.

65 Ändringen i paragrafens första stycke innebär att barnavårdsnämnd har

möjlighet att göra ansökan om bidragsförskott i de fall då barnet är om-

händertaget för samhällsvård.

TS

Den underhållsskyldige skall i såväl meddelandet om ansökningen som beslutet få upplysning om stadgandena i 2 § a). b) och c). Beslutet om

bidragsförskott skall alltid delges den underhållsskyldige. Har ansökningen inte bifallits eller bifallits endast till viss del skall beslutet delges såväl sökande

som vårdnadshavare.

8S

Regeln om avrundning av bidragsförskott i andra stycket har anpassats till vad som gäller för pensioner enligt AFL.

Då ett barn vårdas enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda saknar omsorgsstyrelsen möjlighet att kräva bar-

nets föräldrar på kostnaderna för vården. I enlighet med socialstyrelsens remissyttrande över utredningens förslag på denna punkt bör bidragsförskott därför inte utgå i den angivna situationen. Förslaget föranleder ett tillägg i paragrafens fjärde stycke.

98 Bidragsförskottet skall enligt huvudregeln i denna paragraf betalas ut till vårdnadshavaren. Genom ändringen i paragrafens första stycke får försäkringskassan möjlighet att på begäran av vårdnadshavaren betala bidrags-

förskottet direkt till den som fostrar barnet i sådana fall då barnet inte

vistas hos vårdnadshavaren.

Bidragsförskott för barn som är omhändertaget för samhällsvård bör som

socialstyrelsen anfört under remissbehandlingen i princip betalas ut till det kommunala organ som svarar för kostnaderna för vården. Samma regler skall således gälla vare sig det omhändertagna barnet är placerat i enskilt hem, på barnhem eller på annan plats där barnavårdsnämnd har utgifter

för barnet. Nämnden bör alltså få uppbära bidragsförskottet i samtliga dessa tall. Ställningstagande till de av utredningen aktualiserade frågorna on ut-

betalning i vissa fall av bidragsförskowt direkt till barnet samt om avräkning mot barnbidrag och andra förmåner bör anstå i avvaktan på familjelagssakkunnigas utredningsarbete.

108 Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om att bidrags-

förskott skall utges genom riksförsäkringsverkets försorg. I paragrafen har tagits in ett särskilt bemyndigande för regeringen, eller myndighet som regeringen utser, att meddela närmare bestämmelser beträffande sättet och tiden för utbetalningen.

115 Ändringarna i denna paragraf är uteslutande följdändringar till tidigare berörda ändringar.

125 . I enlighet med de författningsförslag som RAFA-utredningen utarbetat bör lagtexten inte innehålla sådana detaljbestämmelser som kan medföra återkommande ändringsbehov. Denna paragraf har därför formulerats som ett allmänt stadgande, vars innebörd är att vårdnadshavare, förmyndare och

den som annars uppbär bidragsförskott är skyldiga att omgående anmäla sådana omständigheter som kan påverka rätten till och storleken av bidragsförskotiet. Närmare anvisningarom innebörden av denna skyldighet ges iadministrativ ordning.

13-14 5§

Ändringarna i dessa paragrafer är uteslutande följdändringar.

15-16 §§ Sedan beslut om bidragsförskott fattats inträder den försäkringskassa hos

vilken den underhållsskyldige är eller skall vara inskriven i barnets rätt gentemot den underhållsskyldige. Denne skall således erlägga betalning direkt till den kassa där han själv är inskriven. Avräkningen sker på datamaskinell väg. Även övriga mellanhavanden med den underhållsskyldige handläggs av denna försäkringskassa. .

I de fall den underhållsskyldige inte är inskriven i någon försäkringskassa — 1. ex. om han bor utomlands eller är upptagen som obefintlig — inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

175 Den försäkringskassa som avses i 15 § skall enligt bestämmelserna i denna paragraf vidta de åtgärder som kan bli erforderliga i fråga om krav ellerannanindrivning.

185 Ändringen av denna paragraf ansluter till föregående paragrafer och innebär att den försäkringskassa som där avses ges befogenhet att besluta

i fråga om eftergift av återkravet. Härigenom uppnås en samordnad be-

dömning av frågor om eftergift.

208 I denna paragraf har i enlighet med överenskommelsen intagits bestämmelser om att kommunerna till statsverket skall erlägga 25 26 av nettokostnaderna för bidragsförskotten samt 5 26 av dessa kostnader som ersättning för handhavandet av bidragsförskottsverksamheten.

20a§

Kommuns kostnadsandel skall erläggas genom avräkning mot förskott på kommunalskattemedlen. Bestämmelsen härom har utformats efter mönster av bestämmelsen i 16 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Avräkningen skall ske under löpande år och följaktligen med preliminärt beriknade belopp. Det bör ankomma på riksförsäkringsverket att fastställa dessa preliminära belopp. Slutlig avräkning sker under följande kalenderår.

Av övergångsbestämmelsen punkt 4 framgår att avräkning första gången skall göras på de kommunalskattemedel som utbetalas i september 1977. Denna avräkning skall tillsammans med avräkning i november samma år

avse de preliminära belopp som kommunerna skall erlägga för bidragsförskottverksamheten under oktober-december 1977.

215 Riksförsäkringsverket får vid övertagandet av administrationen — på samma sätt som gäller den allmänna försäkringen och barnbidragen — tillsynen över de allmänna försäkringskassornas handläggning av bidragsförskottsärenden. Motsvarande stadganden återfinns i 18 kap. 2 § AFL och 14 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

225 Riksförsäkringsverket blir också besvärsinstans i ärenden rörande bidrags-

förskott och får möjlighet att ta upp ärenden till prövning utan att besvär har anförts över ett beslut. Verkets beslut kan enligt denna paragraf överklagas hos kammarrätt.

258 Paragrafen föreslås upphävd som överflödig med hänsyn till regeringens

behörighet enligt den nya regeringsformen att meddela föreskrifter om verk-

ställighet av lag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Enligt överenskommelsen skall den nya ordningen börja tillämpas för bidragsförskotten som belöper på oktober månad 1977. Dessa betalas ut under september månad 1977. Den nya lagen bör därför träda i kraft den

I september 1977. Då övertar försäkringskassorna löpande bidragsförskotts-

ärenden från barnavårdsnämnderna och förskotten fortsätter att utgå utan

ny ansökan. Ansökningar om bidragsförskott i nya fall skall efter ikraft-

trädandetr inges till försäkringskassa. I de nya fallen kan även komma i fråga utbetalning av retroaktivt bidragstörskott.

Vad här har sagts har sin motsvarighet när det gäller förhållandet till den underhållsskyldige. Underhållsbidraget skall i fortsättningen betalas in till försäkringskassan, Enligt särskild bestämmelse blir försäkringskassan behörig att också driva in barnavårdsnämnds fordran hos den underhållsskyldige för tid före ikraftträdandet resp. att besluta om eftergift av sådan

fordran.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 17 kap. 48

Barnpension från folkpensioneringen samordnas med bidragsförskott enligt avräkningsregler i 8 kap. 65 AFL och 43 andra stycket bidragsför-

skottslagen.

Det nya andra stycket i denna paragraf innebär att försäkringskassan vid utbetalning av barnpension, som avser tid för vilken bidragsförskott redan har utgetts, skall korrigera det utbetalda bidragsförskottet genom ett avdrag på barnpensionen. Vid utbetalningen av bidragsförskottet har nämligen samordningsregeln i 45 andra stycket bidragsförskottstagen i allmänhet inte kunnat beaktas.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, 2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga

Överenskommelse om ändrad administration av bidragsförskott

Efter överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och

Svenska kommunförbundet har överenskommelse träffats beträffande administrationen av bidragsförskott enligt lagen 1964:143. 1. Administrationen av bidragsförskotten förs över från kommunerna till

de allmänna försäkringskassorna. Detta beräknas ske fr. o. m. den I oktober 1977 (inkl. kravverksamheten för tidigare utbetalda bidragsförskott).

Kommunerna svarar även efter omläggningen —- i avvaktan på ett ev. ändrat ställningstagande på grundval av kommunalekonomiska utredningens förslag — för administrationskostnaderna samt 25 "3 av nettokostnaderna

för utgående bidragsförskott.

2. Kommunernas kostnadsandel erläggs efter omläggningen genom avräkning mot förskott på kommunalskattemedlen. Avräkning görs under löpande år med preliminärt beräknat belopp. Slutavräkning görs per kalenderår på grundval av faktiskt utbetalda bidragsförskott för invånare i

resp. kommun minskat med influtna underhållsbidrag.

3. För att täcka administrationskostnaderna efter omläggningen betalar

kommunerna ersättning med 5 "3 på nettokostnaderna för utgående bidrags-

förskott fr. o. m. den 1 oktober 1977. Ersättningen erläggs på samma sätt som anges under punkt 2.

4. Statsbidrag för bidragsförskott avseende tiden före den 1 oktober 1977

utbetalas enligt nu gällande regler.

5. Proposition med förslag till de lagändringar som behövs för omläggning

av administrationen m. m. utarbetas inom socialdepartementet och förut-

sätts kunna läggas fram till riksdagen under våren 1976.

Det praktiska förberedelsearbetet för omläggningen görs i arbetsgrupper med representanter för bl. a. riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunförbundet. Det förutsätts att försäkringskassorna undersöker möjligheterna att för sin verksamhet med bidragsförskotten anställa den personal som f. n. arbetar med denna verksamhet i kommunerna. Kommunerna tilihandahåller de uppgifter angående bidragsförskottsverksamheten före den I oktober 1977 som behövs för uppläggning av nytt ADB-system m. m.

Göte Fridh Sven Järdler

Gustav Jönsson K.G. Larsson