Prop. 1975/76:92

om utbyggnad av barnomsorgen

Prop. 1975/76:92 Regeringens proposition

1975/76: 92

om utbyggnad av barnomsorgen;

beslutad den 29 december 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALM E SVEN ASPLlNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg. Mot bakgrunden av en allmän målsättning för utbyggnaden föreslås en ny lagstiftning om barnomsorgen. Barnomsorgen blir därigenom en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad.

Barnomsorgen föreslås omfatta både barn i förskoleåldern och de yngre skolbarnen. Den skall innefatta daghem. deltidsförskola. familjedaghem och fritidshem. Vidare behandlas frågan om en ny utformning av fritidshemmens verksamhet enligt förslag från barnstugeutredningen.

På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och kommun- förbundet läggs fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen under den närmaste femårsperioden. Det omfattar 100000 nya daghems- platser och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av platstillgången i kommunala familjedaghem. 1 anslutning till utbyggnadsprogrammet läggs i särskild ordning fram förslag om en kraftigt ökad personalutbildning för barnomsorgen.

För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra utbygg- naden av barnomsorgen föreslås ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag. Driftbidraget för daghem föreslås fr.o.m. den l januari 1977 höjt från 7500 kr. till 14000 kr. per år för nya platser. För befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till nya platser i fritidshem föreslås uppgå till hälften av nämnda belopp. För familjedaghemmen införs utöver nuvarande statsbidrag ett nytt grundbelopp i bidragssystemet.

Samhällets totala årskostnader för barnomsorgen. som för år 1976 anges

Prop. 1975/76:92 2

till ca 2900 milj. kr.. beräknas bli fördubblade under den aktuella fem- årsperioden. Genom de nya statsbidragen beräknas Statens årskostnad uppgå till ca 1 600 milj. kr. år 1977 och till ca 3 500 milj. kr. vid femårsperiodens utgång. Det nya statsbidragssystemet föreslås finansierat genom en social- avgift på arbetsgivarna och egenlöretagarna. Den tas ut på samma avgifts- underlag som gäller för de allmänna sociallörsäkringsavgi("terna. Socialav- giften till barnomsorgen föreslås förår 1977 utgöra 1 % av avgiftsunderlaget.

Prop. 1975/76z92 3

1. Förslag till Lag om barnomsorg

Härigenom föreskrives följande.

inledande bestämmelser

1 & Samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshems- verksamhet.

Den har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 .5 andra stycket skollagen (19621319). Fritidshemsverksamheten omfattar barn till och med 12 års ålder.

Barnomsorgen ankommer på kommun eller huvudman för institution som avses i .9 &.

2 & Förskoleverksamheten bedrives i form av förskola samt familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet.

Förskola kan organiseras som daghem eller som'deltidsgrupp. 1 daghem mottages barn för vistelse minst sju timmar om dagen. 1 deltidsgrupp mot- tages barn under tid som understiger den som gäller för vistelse i daghem.

3 & Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill an- knuten fritidsverksamhet samt familjedaghem.

1 fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej vistas i skolan.

Skyldighet att ordna barnomsorg

4 & Kommun skall bedriva förskole-och fritidshemsverksamhet för de barn. som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

5 5 Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året.

Barn vars skolgång har uppskjutits enligt 32.5 andra stycket skollagen (1962z319') skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytterligare ett år. Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas i den omfattning som anges i första stycket. får kommunen dela upp lör- skolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

Prop. 1975/76192 4

6 _5 Barn, som av fysiska, psykiska. sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola tidigare än som anges i Så första stycket eller anvisas plats i fritidshem med förtur, om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskola eller fritidshem enligt första stycket.

7 & Kommun skall verka för att barn som avses i 5 och båt" utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.

8 & Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola. famil- jedaghem. fritidshem och annan förskole4 och fritidshemsverksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad som följer av 5 och 6 åå får sådan omvårdnad. om ej behovet tillgodoses på annat sätt.

I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas behovet av förskolor. familjedaghem. fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

9 & Vistas barn på sjukhus. barnhem eller annan institution skall huvud- mannen för denna sörja för att barnet får tillfälle att deltaga i verksamhet som motsvarar den som erbjudes i förskola eller fritidshemsverksamhet.

Ledningen av barnomsorgen

10 &" Ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun av barna- yårdsnämnden. Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen av verksamheten. I fråga om sådant organ skall beträffande barnomsorgen bestämmelserna för barnavårdsnämnd gälla i tillämpliga delar.

Avgifter

11 & Kommun för ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller 6 ;; i den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. 1 övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritidshems- verksamhet enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiften får ej överstiga vad som motsvarar platsens andel i kommunens kostnad för verk- samheten.

Prop. 1975/76:92

'Jl

Tillsyn m.m. 12 & Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn över barnomsorgen.

13 & Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen utfärdar vägledande information till kommunerna.

Finansiering av statsbidrag till barnomsorgen

145. Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestäm- melser. För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialavgift enligt 15—175;

15 & Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 , lagen (19621381) om allmän försäkring.

16 & Fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 # lagen (1962:381)om allmän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 & samma lag.

17 5 Avgift som avses i 15 och 16 &; utgår med en procent av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas.

18 5 I fråga om debitering och uppbörd av avgift som avses i 15% äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän för- säkring. m.m. motsvarande tillämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift som avses i 16 & finns bestämmelser i uppbördslagen (19532272).

Avgifterna tillföres staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. då lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

mp. 1975/76z92 6

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-12-29

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. Andersson. Johansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer, Bengtsson. Norling. Lidbom. Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson. Lei- jon. Hjelm-Wallén. Peterson.

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition om utbyggnad av barnomsorgen

]. Inledning

Regeringen och kommunförbundet har efter överläggningar träffat över- enskommelse om åtgärder för utbyggnaden under den närmaste femårs- perioden av kommunernas barnomsorg. Den innebär att en kraftig utbygg- nad av barnomsorgen förutsätts ske under femårsperioden 1976—1980. Över- enskommelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

På grundval av nämnda överenskommelse tarjag i det följande upp frågan om utbyggnaden av barnomsorgen och därtill hörande lagstiftnings- och finansieringsfrågor. [ samband därmed kommer jag även att ta upp vissa frågor om fritidshemmens verksamhet som behandlats i barnstugeutred- ningens betänkande (SOU 1974:42) Barns fritid och likaså några av de förslag som lagts fram av barnomsorgsgruppen i betänkandet (SOU 1975:87) Sam- verkan i barnomsorgen.

2. Gållande bestämmelser

Förskoleverksamheten regleras av lagen (1973:1205) om förskoleverksam- het. Verksamheten har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social ut- veckling hos barn som inte uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits enligt bestämmelserna i skollagen (19622319). Förskoleverksam- heten ankommer på kommun eller huvudman för sjukhus eller annan in- stitution där barn vistas (1 ä'). Förskoleverksamheten bedrivs i form av för- skola (daghem och deltidsgrupp) samt familjedaghem och annan komplet- terande förskoleverksamhet (2 s*").

Prop. 1975/76192 7

Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året. Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl inte bedrivas i denna omfattning får kommunen dela upp förskolan på två år och den skall då omfatta minst 700 timmar (4s). Barn som av fysiska. psykiska. sociala. språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin ut- veckling skall så långt möjligt anvisas plats tidigare om inte barnets behov av stöd tillgodoses på annat sätt. Kommunen skall genom uppsökande verk- samhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas sådan plats (5 å).

Kommunen skall genom förskola. familjedaghem eller på annat sätt så långt möjligt sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärsarbete eller studier eller andra skäl behöver omvårdnad får sådan om inte behovet tillgodoses på annat sätt (7 _5). Vistas barn på sjukhus. barnhem eller annan anstalt. skall huvudmannen för anstalten sörja för att barnet så långt möjligt får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola (8 .:").

Ledningen av förskoleverksamheten handhas inom varje kommun av barnavårdsnämnden. Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ skall svara för ledningen för förskoleverksamheten (9 ä). 1 varje kommun skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för förskoleverksam- heten. I planen skall redovisas behovet av förskolor. familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år (10,5).

Förutom i förskolelagen finns bestämmelser om kommunernas ansvar för barn och ungdom främst i barnavårdslagen (1960:97) och skollagen. Kommunernas kompetens enligt denna lagstiftning omfattar både obliga- toriska och frivilliga uppgifter.

Enligt barnavårdslagen skall kommun bedriva en allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård (] ä). I varje kommun skall finnas en barnavårds- nämnd (2 å). Nämnden skall bedriva uppsökande verksamhet. Den skall sålunda göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden och särskilt uppmärksamma sådana barn som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning. hem- och familjeförhållanden samt om- ständigheterna i övrigt kan anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt. 1 mån av behov skall nämnden därvid främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och ungdomar (3 s*). Barnavårdsnämnden bör samarbeta med myndigheter. institutioner. föreningar och andra vilkas verksamhet berör barnavården (9 å).

Barnavårdsnämnden har att utöva tillsyn över förskole- och fritidshems- verksamheten (60 i).

Med stöd av lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. får de upp- gifter som ankommer på barnavårdsnämnd i stället handhas av social cen- tralnämnd om kommunens fullmäktige så beslutar.

Prop. 1975/76:92 . 8

Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69) bör skolan ta ansvar också för elevernas fritid i det dubbla syftet att eleverna får möjlighet att utnyttja fritiden på ett utvecklande och värdefullt sätt så attde under sin fritid både vill och kan. göra aktiva insatser i samhällslivet.

De flesta kommuner har strävat efter en samordning av fritidsverksam- heten i kommunen och då inrättat särskild fritidsnämnd.

Statsbidrag

Statsbidrag till förskolor och fritidshem utgår enligt kungörelsen 1973:1207. För anordnande av förskolor och fritidshem utgår statsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1975 med 7 500 kr. per plats. Bidraget utgår för ny- byggnad. om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad som anordnas så att lokalen kan användas för omvårdnad under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per barn och dag. Bidraget är genom förordningen (1975:893) om förhöjt statsbidrag under viss tid till anordnande av förskolor och fritidshem höjt till 12 000 kr. per plats som börjar byggas under perioden den 1 november 1975 — den 31 december 1976.

Bidrag till anordnande av lokaler som utnyttjas enbart för deltidsgrupper utgår med 3000 kr. per plats.

Förskott med 9 9-6 av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när bygg- nadsarbetena påbörjats.

Statsbidrag till driften av daghem utgår fr.o.m. den 1 juli 1975 med 7 500 kr. per plats och år för barn under skolåldern vid avdelning där minst två tredjedelarav antalet platser utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Om minst två tredjedelar av platsantalet vid en avdelning står till förfogande för omvårdnad minst fem timmar per barn och dag men platserna inte kan utnytt- jas i nämnda utsträckning på grund av bristande efterfrågan utgår driftbidrag med 7 500 kr. per år för varje plats vid avdelningen som utnyttjas för omvård- nad minst fem timmar per barn och dag.

Till fritidshem för barn i skolåldern utgår driftbidrag med 3 750 kr. per år och plats under förutsättning att-sådana platser hålls öppna under minst fem timmar per dag. '

Statsbidrag till deltidsgrupper utgår fr. o. rn. den 1 januari 1975 med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antalet sexåringar som är inskrivna i förskolan i förhållande till platsantalet i maj 1973. Till kommuner som i maj 1973 kunde anvisa plats till samtliga sexåringar utgår bidraget för det antal inskrivna sexåringar som överstiger 90 'ta av antalet sexåring-ar i kom- munen. Samma bidrag utgår för fyra- och femåringar som bereds försko- leverksamhet i deltidsgrupper på grund av särskilda behov av stöd och sti— mulans. dock för högst 1 "r; av antalet fyra- och femåringar i kommunen.

Driftbidrag utbetalas i efterskott för budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetåret.

Statsbidrag utgår i särskild ordning till förskolor. skolhem och hemun-

Prop. 1975/76:92 9

dervisning för döva och hörselskadade barn i förskoleåldern. Bidraget utgår i efterskott med 2 000 kr. för varje barn som fått undervisning vid förskola. samt därutöver med 1 000 kr. för varje barn som också vistas på skolhem eller annars genom huvudmannens försorg fått vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje barn som utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovisningsåret fått "regelbunden hemundervisning. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (19561252) angående stats- bidrag till förskolor. skolhem och hemundervisning för döva och hörsel- skadade barn (omtryckt 19641458. ändrad 1967:820). Utöver vad som följer av nämnda kungörelse kan efter prövning i varje enskilt fall utgå bidrag till personell assistans inom förskoleverksamheten åt synskadade barn inom en kostnadsram av 100000 kr. per budgetår.

Statsbidrag utgår också till kostnader'för kommunala familjedaghem. Bi- draget utgår med 35 96 av kommunens bruttokostnader för lön. sociala för- måner och omkostnadsersättning åt dagbarnvårdare. Samma bidrag utgår även för kommunens kostnader för föreskrivna hälsokontroller av dagbarn- vårdare och dennes familj.

Statsbidraget utbetalas i efterskott för kalenderår. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:236) om statsbidrag för kommunal familje- daghemsverksamhet (ändrad senast 19741842).

Till verksamheten i s.k. jordbruksdaghem. som avser en till viss del av året koncentrerad daghemsverksamhet. utgår statsbidrag med högst 60 96 av driftkostnaderna.

3. Betänkanden från barnstugeutredningen och barnomsorgsgrup- pen

3.1. Barnstugeutredningen

l betänkandet (SOU 1974142) Barns fritid redovisar barnstugeutrcdningen sina överväganden och förslag om samhällets omsorg om barn i skolåldern med sikte på främst åldrarna 7—12 år. Utredningen anser att en snabb ut- byggnad av barnomsorgen genom fritidshem bör ges hög prioritet. Barnom- sorg i fritidshem och genom en allmän fritidsverksamhet där föreningslivets medverkan prioriteras bör enligt utredningen kunna tillgodose behoven av dels heldagsomsorg för de barn vilkas föräldrar förvärvsarbetar eller studerar samt för barn med behov av särskild omsorg. stöd och stimulans och dels allmän fritidsverksamhet för alla barn. Utredningen definierar fritid för barn och ungdom som den icke-lektionsbundna tiden av dagen. terminen och året.

För att vidga det traditiönella fritidshemmet beskrivs i betänkandet olika organisationsmodeller för fritidshem. idéerna i förslagen om förskolan med hemvistrum och aktivitetsområden för barnen bör enligt utredningens me- ning kunna vidareutvecklas och anpassas till fritidshemsverksamheten. De

Prop. 1975/76:92 10

barn som är inskrivna i detta 5. k. utvidgade fritidshem kan då få behovet av omsorg och kontakt tillgodosett i egna lokaler. hemvist. medan övriga funktioner kan uppfyllas utanför hemvisten i olika former av aktivitets- områden. Utredningen föreslår som en basmodell att det utvidgade fritids- hemmet lokalmässigt anknyts till låg- och mellanstadieskolorna.

De barn som av fysiska. psykiska. känslomässiga. sociala. språkliga eller andra skäl behöver särskild omsorg bör enligt utredningens uppfattning få tillfälle till samvaro med andra barn och delta i deras verksamheter bl.a. i fritidshem och föreningsliv. Fritidshemmets och föreningslivets samlade resurser bör i samverkan med skolans elevvård och kommunens sociala uppsökande barnavård användas för alla barn som har behov av särskilt stöd och stimulans. Utredningen anser att den uppsökande verksamheten för förskolebarn med behov av särskilt stöd och stimulans bör byggas ut till att omfatta också barn i skolåldern. En vidgad uppsökande verksamhet börenligt utredningens mening genomföras i samverkan mellan socialvården och skolan. främst för barn i de lägre skolåldrarna.

Utredningen föreslår ett oförändrat förvaltningsansvar för den utvidgade fritidshemsverksamheten med i första hand barn;-tvårdsnämnd/social cen- tralnämnd som ytterst ansvarig.

Utredningen förutsätter att det statliga driftbidraget till fritidshem liksom hittills fortlöpande anpassas till kostnadsläget och successivt höjs för att stimulera utbyggnaden.

Utredningen anser att en grundläggande lagregel bör införas om kom- munernas skyldigheteri fråga om fritidsverksamheten. Utredningens förslag innebär att barnavårdsnämnden blir skyldig att vidta åtgärder för att barn med särskilda behov av stödåtgärder och barn med förvärvsarbetande/stu- derande föräldrar erbjuds omsorg under fritid. Vidare bör barnavårdsnämn- den enligt utredningens förslag tillse att det för kommunfullmäktige fram- lägges en plan som omfattar både allmän fritidsverksamhet och fritidshems- verksamhet.

Barnstugeutredningen behandlar i betänkandet även flera särskilda frågor som främst gäller den allmänna fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen. Även utredningen om skolans inre arbete (SIA) har i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö föreslagit åtgärder som syftar till ökade insatser från samhällets sida för att tillgodose barns behov av omsor'g och fritids- verksamhet under skoldagen samt före och efter skoldagen. Dessa frågor kommer att i ett sammanhang tas tipp till särskild behandling och redovisas därför inte här.

3.2. Barnomsorgsgruppen

I betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen behandlar barn— omsorgsgruppen bl. a. vissa speciella frågor som har anknytning till utbygg- naden av barnomsorgen.

Prop. 1975/76:92 11

Barnomsorgsgruppen anser det otillfredsställande att det inte föreligger en skyldighet för kommunen att erbjuda förskoleplats till barn som man i den uppsökande verksamheten bedömer har behov av sådan. Genom den förväntade snabba utbyggnaden av förskolan bör det finnas möjlighet att erbjuda plats till alla barn med behov av särskilt stöd. Utredningen föreslår att 5 ;" i förskolelagen ändras så att kommunerna får en klarare skyldighet att anvisa plats i förskola och fritidshem för dessa barn med behov av särskilt stöd.

1 8 35 förskolelagen regleras skyldigheten för landstingskommun och kom- mun som inte tillhör landstingskommun att ordna förskoleverksamhet för de barn som vistas på sjukhus. barnhem eller annan anstalt. Utredningen anser att den grupp barn det här gäller i hög grad är i behov av stöd och stimulans. Även i detta fall bör därför finnas skyldighet att ordna försko- leverksamhet.

[ syfte att underlätta för kommunerna att ta omsorg om handikappade barn och andra barn med behov av extra stöd föreslår barnomsorgsgruppen en förändrad statsbidragskonstruktion. Utredningen anseratt ett extra bidrag till denna del av förskoleverksamheten är särskilt viktig under förskolans uppbyggnadsskede.

Utredningen finner att ett extra bidrag för insatser för barn med särskilda behov av stöd bör få en generell utformning som nära anknyter till det ordinarie driftbidraget. Kommunen bör själv få avgöra hur de extra medlen skall användas. Socialstyrelsen bör dock i anvisningar till kommunerna be- skriva de aktiviteter och den verksamhet som bidraget är avsett för.

Utredningen föreslår ett bidrag med 500 kr. för varje statsbidragsberättigad daghemsplats. Ett viktigt motiv föratt knyta bidraget till antalet daghems- platser är att daghemmen är den verksamhetsform som har de största för- utsättningarna att ta emot barn som behöver särskilt stöd.

Barnomsorgsgruppen föreslår att de nuvarande statsbidragen till 4—5-åring- ari deltidsgrupper samt de särskilda statsbidragen till döva och hörselskadade förskolebarn samt bidragen till personell assistans inom förskoleverksam- heten åt synskadade barn upphör samtidigt med att det nya enhetliga bidraget införs.

4. Remissyttranden över barnstugeutredningens betänkande

] det följande redovisas remissyttrandena över barnstugeutredningens be- tänkandet i de delar som nu är aktuella.

Remissinstanserna framhåller allmänt vikten av att man som utredningen föreslår bygger ut heldagsomsorgen för de yngre skolbarn som har förvärv- sarbetande/studerande föräldrar samt för barn som har behov av särskild omsorg. stöd och stimulans.

De fiesta remissinstanserna har i sina yttranden i positiv riktning tagit

Prop. 1975/76:92 12

upp utredningens förslag om att vidga det traditionella fritidshemmet genom att på olika sätt ge tillgång till öppen verksamhet. .S'nt'infsti'rclswi noterar med tillfredsställelse att utredningen funnit tillsynsformer som tillgodoser kravet på god tillsyn samtidigt som de är ekonomiskt acceptabla. Utred- ningens samlade förslag präglas enligt styrelsen av den flexibilitet som möj- liggör för kommunerna att välja det eller de alternativ som bäst passar behov och förutsättningar i den egna kommunen.

De av utredningen redovisade organisationsmodellerna diskuteras ingåen- de av några remissinstanser. .S'i-misku kimininnriirbiinde! anser liksom flera kommuner att man inte får läsa fritidshemsverksaniheten vid en bestämd basmodell. Förbundet delar utredningens uppfattning att även familjedag- hemmen spelar en viktig roll för heldagsomsorgen.

Flera remissinstanser nämner särskilt de problem som är förknippade med fritidsverksamhet för barn med särskilda behov av stött och stimulans. För- eningen Sve/"(ges Sociri/t'liq/in' påpekar att barn med särskilda behov av stöd och stimulans inte bör fixeras i en problemsituation genom att speciella miljöer skapas för dem. I.() betonar vikten av att en integrering kommer till stånd inom fritidshemsverksamheten. Lantfsii'ngs/örliiini/ei anser att de aktiviteter som diskuteras lör friska barn även bör komma barn på sjukhus till del så långt det är möjligt med hänsyn till vårdrtitiner påen vårdavdelning.

Bland de remissinstanser som har behandlat utbyggnadstakten anser sku/- t'ii'ei'sii'i'ukeii att fritidshemsverksamheten kraftigt bör byggas ut men att det-ekonomiska utrymme som står till förfogande kommer att bli avgörande för möjligheterna till en utbyggnad.

Utredningens förslag om en utvidgning av den uppsökande verksamheten att omfatta även barn i skolåldern tas upp positivt av remissinstanserna. Socialstyrelsen anför i sitt yttrande att behovet av särskilt stöd och stimulans givetvis inte är begränsat till förskoleåldrarna. Den form för den uppsökande verksamhet som utredningen föreslår synes enligt styrelsen väl avvägd och funktionell. .S'vt'tnsku kuninii/n/örbiini/ci accepterar också tanken på en ut— vidgning av den uppsökande verksamheten och delar utredningens upp- fattning att föräldrarna under sista året i förskolan ges information om fortsatt heldagsomsorg. om aktiviteter under fritid och vuxenkontakt under de första skolåren. De vägar utredningen anvisar för hur denna information skall lämnas får enligt förbundet ses som exempel på möjliga åtgärder och måste få variera beroende på lokala förhållanden. SACO. .S'i'e/i'gt's Suu/nimin/örfinncl och I-"örcningm .S'vurijtm' .IS'nt'ia/c/it'ler ser den uppsökande verksamheten som en viktig förebyggande insats och tillstyrker utredningens förslag men på- pekar samtidigt att det i verksamheten finns en allvarlig risk'inbyggd då den kan vidareutvecklas till en stämpling och utstötning av vissa barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Sia/ans kn/nn'rrii/ och .-fBF anser det naturligt att studieförbundens erfarenhet tas tillvara i det uppsökande arbetet.

Ett stort antal remissinstanser har uttalat sig om lörvaltningsansvaret

Prop. 1975/76:92 13

för fritidsverksamheten. Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredning- ens förslag att barnavårdsnämtid/social centralnämnd även fortsättningsvis bör ha ansvaret för fritit'lsverksamheten. SINt'k/IO/IHS kinnninn finner utred- ningens förslag om ett oförändrat Iörvaltningsansvar viktigt. Svenska koni- niiin/öi'biniilci påpekar liksom utredningen att barnavårdsnämnden/sociala centralnämnden enligt förarbetena till gällande barnavårdslag har det yttersta ansvaret för att erforderliga åtgärder vidtas för att främja goda uppväxt- förhållanden för barn och ungdom. Ansvaret kvarstår även om annan kom- munal förvaltning driver verksamhet för barn och ungdom. Förbundet ser det inte heller som realistiskt att insatserna i dessa avseenden med den nuvarande organisatoriska uppbyggnaden i kommunerna skulle kttnna sani- nianföras under en förvaltning. Den samordning som måste ske bör lämp- ligen kunna genomföras enligt den av förbundet rekommenderade modellen för samverkan mellan socialvård. skola och fritid. .SUL'l'U/Slj'l't'IS'GII framför liknandesynpunkter. Enligt styrelsens mening är det funktionellt att samma förvaltning har det yttersta ansvaret för såväl den allmänna förskolan som fritidshemmen och de yngre skolbarnens fritidsverksamhet. Sko/Öi't'lis'f_l'l'(”/$'('ll anser att det för den allmänna fritidsverksamheten och efter den fasta skoldagen bör utformas sanit-'erkansformer och administrativa rutiner så att verksamheten bland barnen inte störs av oklara förvaltningsmässiga gränsdragningar. Sat'i'ti/inredningwi. LO och Fi'irwiiiigwi Sveriges Socialt/idén- framhåller att kommunerna själva måste få bestämma vem som skall ha förvaltningsansvaret för den berörda fritidsverksainheten och förordar bar- navårdsnämnden/sociala centralnämnden som huvudman oavsett barnens ålder. Andra remissinstanser. bl. a. TCO och SACO förordar i stället skol- styrelsen som huvudman för verksamheten.

Utredningens förslag om att varje kommun skall upprätta en plan för fritidsverksaniheten tillstyrks av sin'infsivrtdwn. Sko/511725[t'/'U/SPII. några av länsslj'rt'lscrna. vissa kommuner och flertalet av de till fugan/sari:ins/irc! hö- rande remissinstanserna. Siit-izi/sit'i'c/svii framhåller att erfarenheterna från förskoleplaneringen bör ge erfarenheter fören planläggning även beträffande fritidsverksamheten. läs/artis kuin/nun framhåller att den föreslagna planen ' väl överensstämmer med den långsiktsplanering som redan bedrivs i kom- munen och anser att den utgör ett nödvändigt underlag dels för ekonomisk men även för kvalitetsmässig utveckling av fritidsverksamheten. Bl. a. LO. TCO och s/amns litiitdika/i/n'åt/ betonar vikten av att kommunerna som tit- redningen föreslagit får en lagstadgad planeringsskyldighet för fritidsverk- samheten. Si'ens/t'a kommnn/iirhinn/el framhåller att fritidsverksamheten för barn och ungdomar inte kan ses isolerad från motsvarande aktiviteter för andra grtipper. Fritidsverksamheten måste ingå som en del i kommunens totala verksamhetsplancring. Förbundet har utvecklat en modell som skall un- derlätta kommunernas fleråriga planering och i denna betonas vikten av att samordna social, ekonomisk och fysisk planering.

Prop. 1975/76:92 14

.S'vcnska koninn/n/ii'rbiinc/t'r understryker i sitt remissyttrande också att en lösning av finansieringsproblemen utgör en förutsättning för att de befogade ambitionerna inom detta och andra kommunala verksamhetsområden skall kunna förverkligas. En successiv höjning av driftbidragen ökar enligt för- bundet kommunernas möjligheter att bygga ut antalet platser i fritidshem- men. I.O erinrar om sina tidigare" framförda krav på att en ökad andel av driftkostnaderna för barnomsorgen finansieras av staten. Denna princip anser LO skall gälla även den del av barnomsorgen som ingår i fritidsverksam- heten.

5. Föredraganden 5.1 Inledning

Samhällets barnomsorg skall ge barnen möjlighet till en god och trygg uppväxtmiljö. Den skall också ge kvinnor och män möjlighet att på lika villkor kunna förena förvärvsarbete och familjeliv. En omfattande utbyggnad av barnomsorgen är därför den viktigaste familjepolitiska frågan i dag. Det utbyggnadsprogram för barnomsorgen som nu läggs fram innebär stora eko- nomiska åtaganden från samhället. Det betyder titt barnomsorgen ges hög prioritet i familjepolitiken och även i hela samhällsverksamheten.

Jag vill understryka att samhällets barnomsorg är till för barnens skull. Den är inte någon ersättning för familjerna utan en komplettering som tillgodoser barnens behov av stimulerande och utvecklande aktiviteter. Det är fortfarande så att samvaron i familjen blir det centrala i barnens uppväxt. Föräldrarollens betydelse har på intet sätt minskat därför att samhället känner ett positivt ansvar att medverka i omsorgen om barnen. Men samhällets barnomsorg är ett viktigt stöd och komplement till samvaron i familjen. Barn har ett stort behov av samvaro och gemenskap med andra barn. Den gemenskapen är viktig för dem i deras utveckling till fria och självständiga människor.

Denna grundsyn kom till uttryck i den proposition om allmän förskola som riksdagen behandlade för två år sedan (prep. 1973:136. SOU 1973130. rskr 19731372). Alla sexåringar har nu rätt till plats i förskola fr.o.m. höst- terminen det år de fyller sex år. De barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall kunna få plats i förskola redan före sex års ålder. Genom den nya föräldraförsäkringen garanteras barnfamiljerna också ökad ekonomisk trygghet ide situationer då barnen har störst behov av en förälders närvaro och omvårdnad. 1 en särskild proposition senare under årets riksmöte läggs fram förslag om en utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Vår vilja att skapa ett barnvänligt samhälle och vår strävan tilljämställdhet mellan kvinnor och män hör nära samman. Det familjepolitiska reformar- betet måste präglas av denna helhetssyn. Allt fler kvinnor önskar fortsätta sitt förvärvsarbete utanför hemmet även när barnen är små. Den vanligast

Prop. 1975/76:92 15

förekommande familjesituationen i de unga familjerna är redan nu att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet. Allt talar också för titt förvärvs- frekvensen bland kvinnor med barn kommer titt fortsätta att öka. Enligt min mening måste samhället då ta ett ökat ansvar för att barnens omvårdnad under föräldrarnas arbetstid ärordnad påett tillfredsställande sätt. Om samhäl- let inte tar detta ansvar visar erfarenheten att detta i så fall kommer att drabba barnen. eftersom kvinnorna ändå söker sig ut på arbetsmarknaden. Föräldrar- natvingasdåtill lösningar av sin barntillsyn utan att ha tillgång till den trygghet samhället kan ge.

Barnomsorgen har successivt byggts ut och genom staten och kommunerna tillförts ökade resurser. Trots detta svarar den befintliga och hittills planerade platstillgången inte mot behoven. Detta framgår klart av de planer som kommunerna numera upprättat enligt bestämmelserna i den nya för- skolelagen. Regeringen har därför funnit det angeläget titt ta initiativ för att snabbt få till Stånd en kraftig utbyggnad av barnomsorgen.

Samhällets barnomsorg är en kommunal uppgift. Med hänsyn till de be- tydande ekonomiska insatser som behövs för titt lösa denna stora fråga har regeringen under hösten 1975 tagit tipp överläggningar med kommun- förbundet om barnomsorgens utbyggnad och finansiering. På grundval av den överenskommelse som därvid träfftiis mellan regeringen och kommun- förbundet läggerjag i det följande fram förslag om barnomsorgens utbygg- nad. Jag kommer i samband därmed även titt ta upp de förslag beträffande fritidshemmens verksamhet som lagts fram av barnstugeutredningen i bc- tänkandet (SOU 1974:42) Barns Fritid. Jag kommer vidare att redovisa förslag till lagstiftning om barnomsorgen och förslag om finansieringen av ett helt nytt statsbidragssystem för barnomsorgen. En förutsättning för utbyggnaden av barnomsorgen är också titt det finns tillräckligt med utbildad personal. Förslag om en mycket betydande ökning av utbildningen för personal inom barnomsorgen kommeri särskild ordning titt läggas fram av statsrådet Hjelm- Wallén.

5.2. Målsättningen

Det är enligt min mening angeläget att de beslut som nu skall fattas om barnomsorgens utbyggnad kan ske med utgångspunkt i en mera lång- siktig målsättning för verksamheten. Det är principiellt av stor betydelse att kunna lägga fast en sådan målsättning. Därigenom kan man också få det perspektiv som behövs för ett ställningstagande till de närmaste årens utbyggnad av barnomsorgen. Jag föreslår att den allmänna målsätt— ningen för utbyggnaden skall vara att — utöver den allmänna förskolan — bereda plats inom den kommunala barnomsorgen för alla btirn i försko- leåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg. innefattande även fritidsverksamhet för barn i skolåldern. bör successivt uppnås i alla

Prop. 1975/76:92 16

kommuner inom den närmaste tioårsperioden. En på detta sätt formulerad målsättning för barnomsorgen har från regeringens sida också tillkännagetts vid de förut nämnda överläggningarna med kommunförbundet.

5.3. Verksamhetsformerna Barn i . förskoleä/t/crn

För barn i förskoleåldern omfattar den kommunala barnomsorgen daghem och deltidsförskola. Genom deltidsförskolan tillgodoses de behov som in- nefattas i beslutet om allmän förskola. Daghemmens uppgift är att svara för omsorgen om barnen under den del av dagen då föräldrarna förvärvs- arbetar eller studerar. Daghcmmen tar emot barn i åldern 6 månader och upp till skolåldern. Verksamheten i daghem och deltidsgrupp har samma pedagogiska innehåll och syfte. Det är främst vistelsetidens längd som skiljer de båda verksamheterna åt.

Som ett komplement till daghemmen finns kommunala familjedaghem. Familjedaghemmen organiseras genom att kommunerna anställer dagbarn- vårdare som i sitt hem tar emot ett eller flera barn för omvårdnad. Fa- miljedaghemmen har stor betydelse framför allt i glesbygder och i orter med ett otillräckligt underlag för ett permanent daghem samt i nya bo- stadsområden med ett stort men övergående behov av heldagsplatser. Fa- miljedaghemsverksamheten har under senare år förstärkts genom ett ökat samarbete med förskolan. Detta samarbete kan bl.a. innebära att dagbarn- vårdarna genom återkommande besök får ta del av arbetssättet i förskolan och får möjlighet att delta i gruppverksamheten där. En ökad samverkan mellan familjedaghemmen och förskolan har också betydelse i samband med förskolepersonalens och dagbarnvårdarnas semestrar och sjukdom.

Riksdagen har på grundval av prop. 1973zl36 om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation lagt fast de principer som skall gälla beträffande innehåll och organisation i förskolans daghem och deltidsgrupper. Utifrån dessa principer pågår i socialstyrelsens regi omfattande utvecklingsarbete och försöksverksamheter angående förskolans arbetssätt. Som ett resultat av utvecklingsarbetet har de första delarna av en arbetsplan för förskolan nu färdigställts som vägledning för personalen vid förskolorna. Vidare pågår utredningsarbete i familjestödsutredningen och barnomsorgsgruppen som berör bl.a. små barns förhållande på daghem. handikappade barns försko- lesituation. ett vidgat föräldrasamarbetc och förskolans roll i en allmän för- äldrautbildning.

Barnomsorgsgruppen hari betänkandet (SOU 1975z87) Samverkan i barn- omsorgen lagt fram förslag till vissa ändringar i förskolelagen som främst syftar till att tydligare markera samhällets ansvar för barnomsorgen då det gäller barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Utredningen har också föreslagit ändrade och utvidgade statsbidrag till kommunerna för att

Prop. 1975/76:92 17

öka möjligheterna till insatser för dessa barn. Dessa försltig htir beaktats vid den tidigare nämnda överenskommelsen mellan regeringen och kom- munförbundet och i det lagförslag som läggs fram i det följande.

Barn i ska/fildelar

Barnomsorgen skall även omfatta fritidshem och annan fritidsverksamhet för de yngre skolbarnen. Som barnstugeutredningen framhållit är det främst barnen i åldern 7 t.o.m. 12 år som i dag inte nås av samhällets olika insatser för barn och ungdomar.

Barnstugeutredningen har i betänkandet (SOU 1974:42) Barns Fritid be- handlat frågan om de yngre skolbarnens behov av omsorg och fritidsverk- samhet. Jag vill därför något utförligare beröra dcnna fråga. Utredningen har definierat fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen som sådan verk- samhet som pågår under den icke lektionsbundna tiden av dagen. terminen och året. Utredningen har i betänkandet formulerat ett program dels för en allmän fritidsverksamhet för alla barn. dels för samhällets ansvar för de skolbarn som alltjämt behöver heldagsomsorg under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar och när skolans ansvar inte gäller. Programmet bygger på de mål för förskolan som redovisats för 1973 års riksdag (prop. 1973:136).

Alla skolbarns behov av bättre omsorg har också berörts av utredningen om skolans inre arbete (SIA). Utredningens förslag syftar bl.a. till titt åstadkomma en samlad skoldag bestående av olika verksamheter som un- dervisning. fritidsverksamhet m. m. SIA har liksom barnstugeutredningen understrukit betydelsen av att engagera föreningslivet i fritidsverksamheten.

1 samband med rentissbehandlingen av såväl barnstugeutrcdningens som SIA-utredningens betänkanden har betonats nödvändigheten av en sam- ordning av förslagen i de båda utredningarna i vad avser de frågor som berör den allmänna fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen. Jag kom- mer därför. efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén. att här endast be- handla de frågor som gäller fritidshemmen och den öppna fritidsverksam heten i anslutning till fritidshemmen. Organisationen och utformningen av en till- män fritidsverksamhet för barn i skolåldern kommer titt i ett sammanhang be- handlas i den proposition regeringen avser titt förelägga innevarande riksmöte på grundval av SIA-utredningens och barnstugeutredningens förslag i dessa avseenden.

Jag vill i likhet med barnstugeutredningen starkt understryka nödvän- digheten av en kraftig utbyggnad av fritidshemmen för barn i de lägre skol- åldrarna. Barnstugeutredningen föreslår att fritidshemmens funktioner differentieras och organiseras enligt ett nytt system med karaktär av ett utvidgat fritidshem. Därigenom kan verksamheten för de inskrivna barnen i fritidshemmen samordnas med övrig fritidsverksamhet. De tidigare tan- kegångarna i förslagen om förskolan med hemvistrum och aktivitetsoniråden

Prop. 1975/76:92 18

för barnen kan därmed också fullföljas för barnen i skolåldern. De barn som är inskrivna i fritidshemmet får då sina egna lokaler med personal som är den för gruppen satiimanhållande faktorn. Dessa lokaler för barnens hem- vist under fritiden skall i första hand tillgodose omsorgs- och kontaktfunk- tionerna. Övriga funktioner avses bli tillgodosedda genom olika former av öppen verksamhet som tinknyts till fritidshemmet. Enligt utredningen bör formerna för det utvidgade fritidshemmet prövas genom en försöksverk- samhet.

Jag anser liksom remissinstanserna det angeläget titt i enlighet med barn- stugeutredningens förslag få till stånd en utbyggnad av fritidshemmen och en förändring av f ritidsliemtiiens verksamhetsformer och funktioner. .Detta kati bl. a. ske genom en sådan samordning mellan skolans och fritidshem- mens lokaler som barnstttgeutredtiingen föreslagit. Utformningen av fri- tidshemmen måste dock. som utredningen och flera remissinstanser fram— hållit. ske efter den modell som pttssar det enskilda bostadsområdet och som svarar mot barnens Speciella behov. Jag finner det då naturligt att olika alternativ utformas i varje kommun beroende på de lokala förhållandena. Socialstyrelsens pågående försöksverksamhet kan väntas ge värdefulla er- farenheter i dessa frågor.

Jag vill liksom utredningen understryka personalens betydelse för verk- samhetens innehåll och kvalitet. Det är dock angeläget titt påpeka titt olika organisationsförmer kräver olika insatser. Det är därför inte möjligt och inte heller lämpligt att utfärda stadgebundna bestämmelser om personal- frågorna. Som utredningen konstaterat ankommer dessa frågor på kommu- nen. Det ankommer också på kommunen titt besluta om hur de rcsttrser som är knutna till fritidshemmen skall utnyttjas i fritidshemsverkstimheten.

Barnstugeutredningen har i sitt betänkande utgått från att det utvidgade fritidshemmet och den därtill anknutna fritidsverksamheten skall bedrivas med utgångspunkt i ett oförändrat förvaltningsansvtir hos barnavårdsnämnd elleri förekommande fall fritidsnämnd e.dyl. l likhet med bl.a. kommun- förbundet delarjag utredningens uppfattning. Jag vill i det sammanhanget betona att enligt barnavårdslagen ligger ett yttersta ansvar redan nu hos bttt'navårdsnämnden för titt erforderliga åtgärder och anordningar inom kom- munen vidtas till främjande av goda uppväxtförhållanden för ungdomen. En förutsättning föratt verksamheten skall fungera tillfredsställande är dock ett väl utvecklat samarbete mellan olika berörda kommunala nämnder.

Jag vill 'i likhet med utredningen även framhålla att familjedaghemmen också i fortsättningen kotiimer titt fylla en funktion som hemvist för barn i skolåldern. Det är därvid angeläget att familjedaghemmen knyts an till den övriga fritidsverksamheten på samma sätt som påbt'jrjats beträffande förskoleverksamheten.

Mot bakgrttnd av vad jag nu anfört kommer i det följande att föreslås en betydt-"tnde utbyggnad av fritidshemmen under de närmaste åren i enlighet

Prop. 1975/76:92 19

med den mellan regeringen och kotiitiiuiiförbutidet träffttde överenskom- melsen.

5.4. Lagstiftningen

Samtidigt som den förut angivna målsättningen för samhällets barnomsorg läggs fast bör den nuvarande förskolelagen ändras till en lag om barnomsorg. Den nya lagen bör ange kommunernas ansvar för barnomsorgen avseende såväl barn i förskoleåldern som de yngre skolbarnen.

Liksom i den nuvarande förskolelagen bör anges kotiiniutiernas skyldighet titt anvisa plats i förskola för alla sexåringar. Skyldigheten för kommunerna titt anvisa plats i deltidsförskolttn även för yngre barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling bör ändras i enlighet med bartionisorgsgruppens förslag (SOU 1975z87). Syftet därmed är att tydligare markera samhällets ansvar för barnomsorgen då det gäller dessa barn. Motsvarande ändring bör göras när det gäller insatser för barti som vistas på barnhem. sjukhus och andra institutioner. Beträffande omsorgen i daghem. fritidshem eller familjedag- hem för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar bör införas en lagregel som anger kommunernas "skyldighet att genom en planmässig utbyggnad svara för denna verksamhet. Jag föreslår således att bt'trtiotiisorgeii i dess helhet blir en lagfäst kommunal uppgift.

Planbestänitiielserna i lagen bör innebära titt det i varje kommun skall finnas en av kommunfulltiiäktige antagen plan för barnomsorgen i dess helhet. I planen skall redovisas behovet av daghem. deltidsförskola. famil- jedaghem. fritidshem och annan förskole- och fritidslienisverksatiihet inom kommunen samt på vilket sätt behoven skall tillgodoses. I enlighet med överenskommelsen med kommunförbundet kommer inom kort tttt tillsättas en arbetsgrupp för att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering. Arbetsgruppens uppgif- ter koninier även titt omfatta frågan om beräkningar tiv pltttsbehovet itioni barnomsorgen vid den förtlöpande uppföljningen av kommunernas planer för barnomsorgen. De kommunala bartiotiisorgsplatiertia skall omfatta en femårsperiod. För att vara aktuella bör de revideras årligen. På samma sätt som titt gäller för förskoleplatiertiti bör kommunernas bartiomsorgsplaner redovisas till socialstyrelsen och där saiiiniaiiställt'ts till en samlad redovisning för hela landet.

1 den nya lagen bör också tas iti bestämtiielser otii finansieringen av stats- bidrag till kommunernas barnomsorg genom en socialavgift på arbetsgivarna m.fl. Jag återkonitiier till detintt frågtt i det följande.

Det upprättade lagförslaget kommenteras också vidare i en följande spe- cialniotivering.

Prop. 1975/76:92 20

5.5. Utbyggnaden under deti närmaste fetiiårsperioden

Mot bakgrunden av den förut angivna målsättningen för barnomsorgen har vid regeringens överläggningar med koniniutiförbunt'let diskuterats vilka realistiska förutsättningar som finns för en utbyggnad av barnomsorgen under de närmaste åreti. Resultatet av de gemensamma bedötiitiingttr som därvid gjorts är ett överenskommelse otii en platimäSsig utbyggnad av barn- omsorgen utider fenit'trsperiodeti 1976—80 med 100 000 nya dtighetiisplatser och 50000 tiya platser i fritidshem. Därjämte förutsätts en utbyggnad tiv familjedaghcnitiieti enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun. Utbyggnaden av daghem och fritidshem förutsätts komma till stånd under de fem åren enligt följande sammanställning.

Byggnadsår Nya platser daghem fritidshem

1970 lo ()(lt ) 8 000 1077 18 000 () 000 1978 20 000 10 ()()f) 1979 22 000 11 ()()(1 ' 1980 2-1» 000 12 000

Summa 100 000 5.0 000

De nya platserna förutsätts i princip vara tillgängliga för verksamheten året efter atigivtia byggnadsår. dvs. under perioden 1977—1981.

Denna utbyggnadstakt innebär mer äti en fördubblitig tiv kommunernas utbyggtiad som den har kommit till uttryck i de före överenskommelsen föreliggande planerna för de närmaste åren. Utbyggnadsprogramtiiet bygger på överväganden om vad som kati vara praktiskt möjligt titt förverkliga under den angivna perioden tiied beaktande av byggtiadsfrågor. personal- frågor osv.

Jag finner det angeläget att det redovisade utbyggntidsprograiiitiiet genom- förs. Ktiiiiniunlörbutidct har i överenskoninielseti med regeringen åtagit sig titt verka för titt en utbyggnad av barnomsorgen i här angiven omfattning kommer till ståtid. Överenskmiitiielsen har inom kotiitiiutiförbundet biträtts av de där representerade politiska partierna med undatitag för moderata samlingspartiet.

För tttt illustrera överföringen av utbyggnadsprograniniet till de enskilda kommunerna anges i överenskommelsen som en allmän riktpunkt att kom- munen tttider den aktttclla fetiiårsperioden genom utbyggnad av daghem behöver nå upp till ett 80 ('n av det pltttsbeliov som med ledning av kom- munens nuvarande förskoleplan kati beräknas för år 1980. Förändringar i sysselsättning och i befolkningens storlek och sanitiiatisätttiitig kan dock medföra att beräkningen av platsbehovet behöver revideras.

Prop. 1975/76:92 21

Enligt överenskotiinielscn skall en allmän avstämning tiv den faktiska utbyggntidstakten göras år 1980. En avstämning skall då också göras mot då föreliggande behovsberäkningar. Till den träffade överenskonitiielseti fo- gas också en protokollsantecknitig som innebär titt kotiimutiförbundet är oförhindrtit titt påkalla nytt överläggningar om genom statsmakternas beslut väsentlig ändritig skttlle ititräda i de förutsättningar som legat till grutid för överenskommelsen.

5.6. Nytt stafsbidragssysfem

För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra den sa- lunda föreslagna utbyggnaden av barnomsorgen bör ett helt nytt sttitsbi- dragssystem genomföras på grundval av deti mellan regeringen och kom- munförbundet träffade överenskommelsen.

Nuvarande statsbidragssystem består av ett särskilt bidrag som utgår för byggandet av platser i daghem och fritidshem och ett bidrag som utgår till driften av sådana platser. Atiordnitigsbidrttget — som från börjati'utgick med 5000 kr. per plats för såväl daghem som fritidshem — har därefter i olika omgångar höjts till 7500 kr. per plttts. Under år 1974 var anord- ningsbidraget av konjunkturpolitiska skäl tillfälligt liöjt till 12000 kr. per plats. Driftbidraget har höjts i flera omgångar och utgår fr. o. m. den ] jttli 1975 med 7 500 kr. per plats i daghetii och med 3 750 kr. per platsi fritidshem. Statsbidrag till kommunala familjedaghem utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 med 35 % tiv kommunens bruttokostnader för verksamheten. Dessutom utgår särskildtt statsbidrag i viss omfattning för deltidsförskoltin och för vissa särskilda ändamål.

Det nya sttitsbidrttgssysteniet bör i enlighet med överenskommelsen ren- odlas till ett kraftigt förstärkt bidrag till kommunernas driftkostnttder för daghem och fritidshem jämte ett likaså förstärkt bidrag till de kommunala familjedaghemmen. Detta tiyti statsbidragssystetii bör genomföras fr. o. m. den ljanuari 1977, dvs. vid den tidpunkt då en ökad utbyggnad kan beräknas få effekt på kommunernas driftkostnader för verksamheten. Det nuvarande anordningsbidraget bör samtidigt upphöra och de ökade kttpitaltjätistkost- naderna i stället beaktas vid beräknitigen av det tiya drif'tbidragct.

Jag vill i sammanhanget erinra om titt den särskilda statliga långivningen till barnstugor upphörde vid utgången av budgetåret 1972/73 (prop. 1972172. 5. 37. CU 28. rskr 2011. Sedan dess har den statliga långivningcn till barn- stugor skett med enbart bostadslån. Låncunderlttget för bostadslån har därvid minskats med utgående anordningsbidrag.

Den tiv niig förordade ordningen innebär titt finansieringen av inves— teringskostnaderna för barnstugor fr. o. ni. den 1 januari 1977 uteslutande sker enligt de regler som gäller för bostadslån till lokaler. inom ramen för de överenskommelser som träffas med kreditinstituten beträffande kre- diter till det statsbelånade bostadsbyggandet garanteras härvid såväl krediter

Prop. 1975/76:92 22

utider byggnadstiden som bottenlån för den som uppför förskolor och fri- tidshem. 1 sammanhanget vill jag också peka på till regeringen nyligen vid- tttgit åtgärder som syftar till att underlätta för kommuner att få bottenlån tiär kommunerna själva uppför bostadshus och lokaler med stöd av statliga bostadslån.

Regeringen har— inom ramen för den finttnsfullmakt som riksdagen lämnat —besluttttotiientillftillig höjningavanordningsbidraget från 7 500 kr. till 12 000 kr. per plats som börjar byggas undertiden från den 1 november 1975 till ut- gången av år 1976. Förordning härom httr utfärdats av regeringen i oktober 1975 ( 1975z893). Riksdagen har vidare på regeringens förslag anvisat 200 milj. kr. på tilläggsbudget 1 till Statsbudgeten för innevarande budgetår för utbetal- ningarav det förhöjda anordningsbidraget. Därigenom ktiti man omedelbart få igång ett ökat byggande av nytt daghem och fritidshem.

Det tiytt bidragssystetiiet för daghem bör fr.o.m. år 1977 omfatta ett årligt driftbidrag på 14000 kr. per plats som tillkommer i tiytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal bör bidraget i enlighet med överenskomnielsen tiicd koniniunförbundet höjas successivt till 10000 kr. år 1977. 12000 kr. år 1978 och till 14 000 kr. fr.o.m. år 1979.

Driftbidragen bör utgå för platser i daghem enligt tidigare gällande regler. Med hänsyn till den nivå bidragen titt får bör dock den ändringen göras att det nuvt'trande kravet på öppethållande minst fem timmar per barti och dag ändras till sju timmar per barti och dag. Vid beräkningen av bidrags- beloppen har i enlighet med det förslag som lagts fram av barnomsorgs- gruppeti beaktats behovet av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder. För att åstadkomma enklare och tiierti enhetliga regler för bidrttgsgivtiingen bör i linje tiied vad barnomsorgsgruppen föreslagit nu— varande särskilda statsbidrag för döva. hörselskadade eller synskadade barti i förskoleåldern samt nuvarande statsbidrag till deltidsgrupper och s. k. jord- bruksdagheni ttppliöra vid utgåtigeti tiv år 1976. Detta har också beaktats vid beräkningen av de nya bidragsbeloppen.

Driftbidragen för fritidshem bör fr.o.m. den 1 januari 1977 höjas till 7000 kr. per plats som tillkommer i tiytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt plats-antal bör bidragen successivt höjas till 5000 kr. år 1977. 6000 kr. år 1978 och till 7000 kr. fr.o.m. år 1979. Driftbidragen bör i övrigt utgå etiligt samma regler som gäller f.n.

Jag förordar vidare titt bidragsbeloppen _lör daghem och fritidshem samt i det följande tiätiitidtt grundbelopp för familjedaghem görs värdcbcständiga genom atiknytnitig till löneutvecklingen fr. o. m. är 1977 för anställda i of- fentlig tjänst. Det bör ankomtiia på regeringen titt besluta om de bidrags- för't'tndringar som följer av löneutvecklingen.

Eftersom kommunerna skall ha ansvaret för utbyggnaden av barnom- sorgen bör de tiya driftbidragen utgå endast till kommun. Daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun bör få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens barnonisorgsplan. Det

Prop. 1975/76:92 23

ankommer sedan på kommunen att besluta om bidrag till den som driver verksamheten.

De nya driftbidragen för daghem och fritidshem bör utgå för kalenderår. Förskott bör utbetalas med en fjärdedel av bidragsbeloppet i april. juli och oktober under bidragsåret. Resterande fjärdedel bör utbetalas i januari på- följande år. dvs. första gången i januari 1978. Slutavräkning sker i april året efter bidragsårets utgång. Reglering av bidragsbeloppet enligt index bör ske vid slutavräkningen. dvs. första gången år 1978 med ledning av det då kända indextalet för år 1977.

För familjedaghem bör liksom f. n. utgå statsbidrag med 35 ”i", av kom— munens bruttokostnader. 1 enlighet med överenskommelsen med kommun— förbundet bör därutöver införas ett värdebeständigt grundbelopp per barn i familjedaghem. Detta grundbelopp bör för förskolebarn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghemniet utgå med 1000 kr. för år 1.977. 1 500 kr. för år 1978 och 2 500 kr. fr.o.m. år 1979. För barn i skolåldern som vistas i familjedaghem bör införas ett motsvarande grundbelopp som utgår med hälften av de belopp som har angetts för förskolebarn.

Som framgår av det anförda kommer de föreslagna nya statsbidragen till kommunernas barnomsorg att innebära en mycket kraftig förstärkning av kommunernas ekonomiska möjligheter att genomföra en omfattande ut- byggnad av barnomsorgen. Jag vill också understryka betydelsen av att bi- dragssystemet blirautomatiskt följsamt till löneutvecklingen.

5.7. Kostnader och finansiering

Samhälletstotala årskostnader för barnomsorgen kan för år 1976 beräknas till ca 2 900 milj. kr. Det föreslagna utbyggnadsprogrammet innebär. i 1976 års pris-och Iönenivå.att samhällets årliga driftkostnaderfördaghemmen.deltids— förskolan. familjedaghemmen och fritidshemmen fördubblas underden aktu- ella femårsperioden. Huvuddelen av denna kostnadsökning kommer genom det föreslagna nya bidragssystemet att bäras av staten. Genom de nya statsbi- dragen kan statensårskostnaderberäknas uppgåtill cal 600 milj. kr. år 1 977 och stigatill ca3 500 milj. kr.år 1981 . För kommunerna som helhet kan driftkostna- derna för barnomsorgen i angiven omfattning under perioden beräknas mot- svara i stort sett de nuvarande kostnaderna.

De kraftigt höjda statsbidragen är en förutsättning för att det tidigare redo- visade utbyggnadsprogram met skall kti nna genom föras av kommunerna. Det innebär i sin tur att ett mycket betydande och långsiktigt kostnadsåtagande måste göras av staten för att den angelägna utbyggnaden av barnomsorgen skall komma till stånd. Beslutet om utbyggnadsprogrammet och de väsentligt höjda statsbidragen måste därför också innefatta en särskild lösning av finan- sieringsfrågan. Med hänsyn till barnomsorgens starka samband med föräldrar- nas förvärvsarbete och arbetsmark naden föreslås att det nya statsbidragssys- tem som införs fr. o. m. år 1977 finansieras genom en socialavgift från arbets-

Prop. 1975/76:92 24

givare och egenföretagare. Avgiften bör beräknas på samma avgiftsunderlag som gäller förde allmänna socialförsäkringsavgifterna. Den nämnda socialav- giften för barnomsorgen beräknas för år 1977 till 1 % av ttvgiftsunderlaget och beräknas därefter öka årligen till 2,2 % för år 1981. Förslag till erforderliga för- fattningsbestämmelser om socialavgiften och om ett avgiftsuttag på % för år 1977 läggs fram idet upprättade förslaget till lagom barnomsorg.

Som jag tidigare föreslagit bör de nya statsbidragen för daghem och fri— tidshem fr.o.m. år 1977 betalas ut kalenderårsvis med nya regler även för förskottsutbetalningen av bidragen till kommunerna. Med beaktande härav beräknar jag anslagsbehovet under budgetåret 1976/77 till 955 milj. kr. för driftbidragen till daghem och fritidshem och till 290 milj. kr. för bidragen till familjedaghem. dvs. sammanlagt 1 245 milj. kr. Förslag om medelsanvisningen för budgetåret 1976/77 läggs tidigare denna dag fram i budgetpropositionen.

5.8. Personalutbildningen

Genom den mellan regeringen och kommunförbundet överenskomna ut- byggnaden av kommunernas barnomsorg uppstår ett stort behov av ytter- ligare personal. l överenskommelsen har angetts att personalutbildningen för barnomsorgen successivt skall öka så att det personalbehov som ut- byggnaden medlör kan tillgodoses. l detta syfte har regeringen i anslutning till överläggningarna med kommunförbundet uppdragit åt skolöverstyrelsen titt snabbt redovisa en planläggning för ökad utbildning av förskollärare. barnskötare och fritidspedagoger. Skolöverstyrelsen har den 29 oktober 1975 redovisat en sådan planläggning. som skapar underlag för erforderliga statliga och kommunala åtgärder i fråga om personalutbildningen. För att tillgodose behovet av personal inom barnomsorgen kommer förslag om en mycket bety-"dande utbyggnad av utbildningen av barnskötare. förskollärare och fri- tidspedagoger inom kort att läggas fram av statsrådet Hjelm-Waffen. Det bör i sammanhanget erinras om vikten av att kommunerna i enlighet med överenskomnielsen medverkar till att tjänstledighet beviljas för personal som deltar som lärare och elever i utbildningen.

6. Upprättat lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet tipp- rättats förslag till lag om barnomsorg.

'Jl

Prop. 1975/76:92 2

7. Specialmotivering till lagförslaget 1 s*

1 paragrafen anges förskole- och fritidshemsverksamhetens allmänna syfte och vilka barn som avses omfattas av verksamheten. Paragrafen motsvarar l ä i 1agen(1973:1205)om förskoleverksamhet. Som framgår av den allmänna motiveringen bör syftet med förskoleverksamheten även gälla för fritids- hemsverksamheten. Lagen avser fritidshemsverksamhet för barn t.o.m. 12 års ålder. De särskilda fritidshemmen är avsedda för barn i åldern 7—12 år (3 ä). i fråga om kommuns fritidsverksamhet för barn över 12 år blir de allmänna bestämmelserna i barnavårdslagen (1960197) tillämpliga.

1 paragrafens fjärde stycke anges att huvudman för verksamhet skall vara dels kommun. dels huvudman för institution som avses i 9,5 dvs. lands- tingskommun. Någon ändring har inte skett i förhållande till vad som redan gällerförförskoleverksamheten.

Paragrafen motsvarar 25 i lagen om förskoleverksamhet. Den sakliga ändringen har gjorts beträffande formerna för förskoleverksamheten. att dag- hem i fortsättningen skall anses föreligga om barnen mottas för vistelse minst sju timmar om dagen mot f. n. fem timmar om dagen. Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen.

[ paragrafen anges de olika formerna av fritidshemsverksamhet enligt vad som behandlats i den allmänna motiveringen.

45

Den allmänna skyldigheten att bedriva fritidshemsverksamhet skall åligga kommun. För barn som vistas i vissa institutioner åvilar skyldigheten lands- tingskommun (9 ;). lvfotsvarande gäller redan för förskoleverksamheten. 1 fråga om fördelningen av barnen mellan kommunerna hänvisas till vad som anförs i denna fråga i prop. 1973:136 ts. 94).

Ut 'JIZ

Paragrafen haroförändrad överförts från förskolelagenf4 .E).

6.5

Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen. I enlighet med barnomsorgsgruppens enhälliga förslag har i förhållande till gällande be-

Prop, 1975/76:92 26

stämmelser i förskolelagen (5 &) kommunens skyldighet preciserats genom att orden "så långt möjligt" fått utgå. Beträffande skolbarn med särskilda behov av stöd och stimulans bör på motsvarande sätt gälla att dessa med förturskall anvi- sas plats på fritidshem och att kommunen genom uppsökande verksamhet skaft ta reda på behovet av fritidshemsplats. Som framgår av den allmänna motiveringen är skälen härtill i huvudsak desamma som föranlett den nuva- rande bestämmelsen i förskolelagen.

7.5

I förhållande till 6 ;" förskolelagen harden ändringen gjorts att kommunen på olika sätt skall verka även föratt de barti som enligt 6 ämed förturerbjuds plats i fritidshem utnyttjar erbjudandet. Skälen härtill är i huvudsak desamma som anfördes vid införandet av bestämmelsen i förskolelagen.

85

Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen. Med för- värvsarbete bör likställas t.ex. vård av anhörig.

Paragrafens andra stycke motsvarar 10 5" förskolelagen. Ändringen innebär att nuvarande bestämmelser om förskoleplan ersätts med motsvarande be- stämmelser om barnomsorgsplan som även omfattar fritidshemsverksamhe- ten.

9.5

Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen. Ändringen i förhållande till förskolelagen innebär att orden "så långt möjligt" fått utgå på motsvarande sätt som 6 s*". Verksamheten med lekterapi på sjukhus förutsätts komma att byggas ut under de närmaste åren så att den i enlighet med barnomsorgsgruppens förslag kommer att omfatta alla barn på sjukhus.

10.5

Bestämmelsen har överförts från förskolelagen. ] paragrafen har gjorts de ändringar som föranleds av att även fritidshemsverksamheten omfattas av den nyalagen.

11.5

BeStämmelsen har överförts från lagen om förskoleverksamhet. För del- tagande i fritidshemsverksamhet utgår redan avgifter i flera kommuner. I likhet med vad som redan gäller för daghemmen bör kommunerna även i förtsättningen kunna ta ut sådana avgifter för fritidshemsverksamheten. Bestämmelsen har utformats i enlighet härmed.

Prop. 1975/76:92 27

12 och 13 .5.5.

Bestämmelserna har med ändringar föranledda av att lagen omfattar även fritidshemsverksamheten överförts från förskolelagenf12—13 5.5 .

14—1855

Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen. Underlaget för arbetsgivares resp. egen företagares avgifter bestäms genom hänvisning till lagen (1962:381) om allmän försäkring så att det överensstämmer med underlaget för motsvarande avgifter till sjukförsäkringen. Även beträffande uppbörd och debitering anknyts till det förfarande som utbildats för liknande avgifter. Det bör erinras om att pensionskommitten har i uppdrag att göra en allmän översyn av de regler om avgiftsunderlag m.m. som gäller för avgifter av förevarande slag.

Förslaget om finansieringen av barnomsorgen medför vissa följdändringar i bl. &. uppbördslagenf1953z272). Förslagtilf sådana lagändringar kommeratt fö- reläggasriksdageniannatsammanhttng.

8. Hemäänmi

. Med hänvisning till det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riks— dagenatt 1. antaga förslagettill lagom barnomsorg. 2. godkänna den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen som jag har angett i det föregående. 3. godkänna de grunder för bidrttg till kommunernas barnomsorg som jttg har förordat.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen titt antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Prop. 1975/76:92 28

Bilaga 1975-[047

Öl'(was/t':inann/su run lll/tij'tf/lt'lt/ (tr ko/mMinter/ms burnouts—mg

Vid (fiverlt'tggningar mellan regeringen och kommunförbundet har träffats överenskommelse om fii'iljande åtgärder för utbyggnaden ttnder den närmaste femårsperitxlen av kommunernas barnomsorg.

1. Under fetiiårspet'iodeti 1976—1980 förutsätts en utbyggnad av 100000 nya daghemsplatser komma till stånd enligt följande.

Byggnadsår: 1976 ca 16000 daghemsplatser

1977 " 18 000 "' 1978 '" 20000 " 1979 —— 22 000 " 1980 " 24 000 "

För fritidshem beräknas för varje år en utbyggnad som motsvarar halva antalet daghemsplatser.. vilket innebär 50 000 nya fritit'lshemsplatser under f'emt'it'sperioden.

Familjedaghemmen lörtttsätts liksom hittills utgöra ett komplement till daghem och fritidshem och byggas ut enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Kommunföt'bundet åtar sig titt verka för titt en utbyggnad av barnom- sorgen i här angiven omfattning kommer till stånd. För titt illustrera över— föringen av utbyggnat'lsvolymen till de enskilda kommunerna anges därvid som en allmän riktpunkt titt kommunen under den nu aktuella femårs— perioden genom tttbyggnad av daghem behöver nå tipp till ca 80 ff» av det platsbehov sotn med ledning av kommunens nuvarande förskoleplan kan beräknas för år 1980. Platsbehovet påverkas emellertid av föri'tndringar bl. tt. när det gäller sysselsättning samt befolkningens storlek och samman- sättning. Sådana förändringar kan därför medföra titt beräkningen av plats— behovet behöver revideras.

En arbetsgrupp tillsätts föratt på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas tttbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovct inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas förskoleplaner.

lin allmän avstämning av den faktiska utbyggntidstakten görs år 1980. Avstämningen görs därvid också mot då föreliggande behovsberäkningar.

2. För titt ge kommunerna ekonomiska möjligheter att gent'imföra ttt— byggnaden av barnomsorgen införs ett nytt statsbidragssystem enligt föl— jandc. tt) Anordningsbidraget för byggande av daghem och fritidshem höjs till- fälligt från nuvarande 7 500 kr. till 12000 kr. per plats som börjar byggas

Prop. 1975/76:92 29

under tiden från den 1 november 1975 till utgången av år 1976. För tiden därefter upphör det särskilda tinordningsbidraget och i stället beaktas de ökade kapitaltjänstkostntit'lerna för nytillkommande platser vid beräkningen av ett nytt driftbidrag. Finansieringen av investeringsktiistnttderna fi.")rutsätts i fortsättningen ske enligt gällande regler för lokaler enligt bostadsfinan— sieringsförordningen.

b) Ett nytt system för driftbidragen till daghem och fritidshem införs fr. o. m. är 1977. dvs. vid den tidpunkt då en ökad utbyggnad kan beräknas få effekt på driftkostnat'lerna.

Driftbidrag för daghem utgår fr.o.m. den 1 januari 1977 med 14000 kr. per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1970. För befintligt platsttntal genomförs bidragshöjningen enligt följande.

År 1976 7500 kr. 1977 10000 kr. 1978 12000 kr. Fr. o. m. 1979 14000 kr.

Driftbidrag utgår för platser i daghem enligt samma regler som f. n. med den ändringen att gränsen fem timmar per barn och dttg ändras till sjtt timmar per barn och dttg. Vid beräkningen av bidragsbeloppet har beaktats behovet av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder.

Nuvarande särskilda statsbidrag för döva. hörselskadade eller synskadat'fe barn i lörskolcåldern upphör vid utgången av är 1976. Samtidigt upphör också nuvarande statsbidrag till deltidsgrupper och s. k. jordbruksdaghent.

För fritidshem utgår driftbidrag fr.o.m. den 1 januari 1977 med 7000 kr. per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal gentmiförs bidragshöjningen enligt följande.

År 1976 3750 kr. 1977 5000 kr. 1978 6000 kr. Fr. o. ni. 1979 7 000 kr.

Bidraget utgår för platser i fritidshem som hålls öppet under minst fem timmar per dag.

Bidragsbeloppen för daghem och fritidshem samt de i ptinkt 3 nämnda grundbeloppen för familjedaghem görs värdebeständigtt genom anknytning till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

De nya driftbidragen utgår endast till kommttn. Daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun får inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens barnomsorgsplan.

De nya driftbidragen för daghem och fritidshem utgar för kalenderår. Förskott utbetalas med en fjärdedel av bidrttgsbeloppet i april.juli och oktober

Prop. 1975/76:92 30

ttnder bidragsåret. Resterande fjärdedel utbetalas i januari påföljande år. dvs. första gången i januari 1978. Slutbetalning sker i april året efter bi- dragsårets utgång. Reglering av bidragsbeloppet enligt index sker vid slut- betalningen. dvs. första gången år 1978 med ledning av det då kända in- dextalet för år 1977.

3. För familjedaghem utgår liksom f.n. statsbidrag med 35 % av kom- munens brttttokostnader. Därutöver införs ett grundbelopp för förskolebarn som vistas minst sju timmar/dag i familjehem. Detta grundbelopp utgår per barn med 1000 kr. för år 1977. 1500 kr. för år 1978 och 2500 kr. fr.o.m. år 1979. För barn i skolåldern som vistas i fämiljedaghem införs ett grundbelopp som utgår med hälften av de belopp som angivits för för- skolebarn.

4. Personaltttbildningen för barnomsorgen ökas successivt så titt det per- sonalbehov som utbyggnaden medför kan tillgodoses. [ detta syfte har re- geringen uppdragit åt skoföverstyrelsen att snarast redovisa en planläggning för ökad utbildning av förskollärare. barnskötare och fritidspedagoger. Där- igenom skapas underlag för erforderliga statliga och kommunala åtgärder i fråga om personalutbildningen. I de kommunala åtgärderna ingår att med- verka till att tjänstledighet beviljas för personal som deltar som lärare eller elever i sådan utbildning.

Stockholm den 17 oktober 1975

För regeringen För Svenska kommunförbundet G. l:". .S'iräng Inge Hör/en

.S't'en Asp/ing Karl G. H. Boo

I/(IIIS Gusta/ssu” Sit/ru Ho/iiiquisl

Anna-(irem Lei/'on _ Gös/u H-"rt/in

Sigvard Laissmt

Prop. 1975/76:92 '31

Pro[Okt)/[saiiret'kning nr 1 lill öi't'rwiskomnltt/.se (It'll 17 oktober [975 om III- byggnatl av kommunernas barnomsorg

Om genom statsmakternas beslut väsentlig ändring inträder i de förut- sättningar som legat till grund för överenskommelsen är kommunförbundet oförhindrat påkalla nytt överläggningar.

Proloko/lsametkni/ig nr ] lill iirare/iska)time/se den [7 oktober I 975 mn III- D bygg/mtl av kom/mammas barnomsorg

Regeringen har i anslutning till överläggningarna gjort följande tillkän- nagivanden.

l. 1 den proposition som regeringen avser förelägga riksdagen kommer att redovisas följande allmänna målsättning för barnomsorgen. Målet skall vara att bereda plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på-sådana platser kan tillgodoses. Den angivna målsättningen för samhällets barnom- sorg. innefattande även fritidsverksamheten för barn i skolåldern. bör suc- cessivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperiot'feit.

I propositionen avser regeringen vidare föreslå att lagen om förskoleverk- samhet ändras till en lag om kommunernas barnomsorg. Barnomsorgen blir därigenom en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommu- nerna titt svara för en planmässig utbyggnad.

2. Regeringen avser föreslå att det nya bidragssystemet för kommunernas barnomsorg fr. o. ni. år 1977 skall finansieras genom en socialavgif't. Avgiften beräknas till 1 % för år 1977 och beräknas successivt öka till 2.2 % för år 1981.

Dessa tillkännagivanden noterades av kotttmttnförbundets representanter som regeringens anteckningar till protokollet.

Prop. 1975/76:92 - 32

lnnehällsförteckning

Propositionen ............................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 l.;tgf'örslag .................................................. 3 Utdrag av regeringsprotokollet .......................... . ...... 6 1. Inledning ................................................ 6 2. Gällande bestämmelser .................................... 6 3. Betänk-anden fran barnstugeutredningen och bamomsorgsgruppen 9 3.l llarnstugeutreclningen ................................. 9 3.2 Barnomsorgsgruppen .................................. 10 4. Remissyttranden .......................................... 11 5. Företlrttganden ........................................... 14 5.1 Inledning ............................................ 14 5.2 Målsättningen ........................................ 15 5.3 X-"erksanthetsformerna ................................. 16 5.4 Lagstiftningen ....................................... 19 5.5 Utbyggnaden under den närmaste femårsperioden ....... 20 5.6 Nytt statsbidrttgssystem ............................... 21 5.7 Kostnader och finansiering ............................ 23 5.8 Personalutbildningen .................................. 24 (s. Upprättat lagförslag ....................................... 24 7. Specialmotivering till lagförslaget ........................... 25 8. Hemställan .............................................. 27 9. Beslut ................................................... 27 Bilaga

Överenskommelse om utbyggnad av kommunernas barnomsorg