om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m.m.
Regeringens proposition
1978/79:128
om en allmän folk- och bostadsräkning år 1980, m. m.:
beslutad den 8 mars 1979;
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits I bifogade utdrag av regeringsprotokollet.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehäll
I propositionen föreslas att en ny allmän folk- och bostadsräkning (FoB)
genomförs under år 1980. Undersökningen är begränsad i förhållande till 1975 ärs FoB. En nyhet är att bostadsdata föreslås inhämtade It samband
med att uppgifter under hösten 1980 tas in till 1981 ärs allmänna fastighets-
taxering. Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning tas in via en blankett till allmänheten. På blanketten lämnas ocksä uppgifter om sysselsättning och arbetsplats. Arbetet med 1980 års FoB leds av statistiska centralbyrån (SCB). som för ändamålet föreslås få ett anslag av 11.3 milj. kr. till förfogande under nästa budgetår. Statens sammanlagda kostnader för undersökningen beräknas preliminärt uppga till ca 57 milj. kr.
I propositionen framhålls att SCB avses få vissa utredningsuppdrag som syftar till att i framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar utan insamling av uppgifter via blankett till allmänheten.
I Riksdagen 1978/[79, I saml. Nr 128
Förslag till
Lag om allmän folk- och bostadsräkning är 1980
Härigenom föreskrivs följande. IS För framställning av statistik för samhällsplanering. forskning och allmän information samt för kontroll av folkbokföringen äger allmän foölkoch bostadsräkning rum ar 1980. Räkningen genomförs av statistiska centrälbyrån med hjälp av automatisk databehandling.
Till fölk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift och bostadsuppgrtt enligt denna lag. Uppgifterna skall lämnas vid den tidpunkt och avse förhållanden under den idrymd som fastställs av statistiska centralbyrån, därvid i fråga om bostadsuppgift samråd skall äga rum med riksskatteverket.
28 Personuppeft skall lämnas av den som är född är 1964 eller tidigare och som är bosatt här i ländet under den tid undersökningen avser.
Bostadsuppgift skall lämnas av den som vid tiden för undersökningen äger här i landet belägen fastighet med byggnad i vilken finns bostadstägenhet. Har flera byggnader som är belägna på en fastighet samma ägare som fastigheten. lämnas bostadsuppgift gemensamt för byggnaderna.
Vad som anges I andra stycket om ägare av byggnad gäller även den som arrenderar fastighet på vilken det finns byggnad med bostadslägenhet och den som innehar sådan fastighet med tomträtt.
33 Personuppgift lämnas på personblankett, som jämte anvisningar. fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Staten tillhandahäller blanketterna samt portofria svarskuvert.
Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på en personblankett.
Uppgifterna skrivs under av den som lämnar uppgiften. Denne svarar tör uppgifternas rikughet.
43 Personuppgift skall innehålla följande uppgifter, nämligen namn och personnummer, församling och fastighetsbeteckning, utdelnings- och ortsadress. förvärvsarbete eller annan sysselsättning. namn på arbetsgivarens företag och huvudsaklig verksamhet vid arbets-
platsen,
arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet. innehavare av bostaden. hushållets storlek och sammansättning.
58 Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna fastighetstaxeringen 1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgift på fastighetstaxeringsblankett och för fasvghet med flera bostäder på särskild lägenhetsförteckning. Uppgifterna avser
A. för fastighet med byggnad som innehåller bostadslägenhet. uppgift om
län. kommun och församling där fastigheten är belägen, fastighetens beteckning,
ägarens namn och postadress samt
ägarekategori
B. för byggnad med bostadslägenhet. wöver uppgifterna under A.. uppvf om byggnadsnummer. fastighetstyp. husiyp. huruvida mer än hälften av byggnadens våningsyta upptas av annat än bo-
stad, byggnadsår och ombyggnadsår samt förekomst av välten. avlopp och centralvärme
C. för varje bostadslägenhet. uppgift om upplåtelseform, antal bostadsrum, antal rum som används endast till annat än bostad, förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett. lägenhetsinnehavarens namn samt lägenheisnummer
D. för ej upplåten bostadslägenhet, uppgift om orsaken härtill.
6 & För folk- och bostadsräkningen får, förutom de uppgifter som avses I
4 och 5 §§, inhämtas uppgifter om
fastighets tätortsullhörighet från länsstyrelsernas register över fastighets-
taxering.
koordinater för fastigheter från centralnämnden för fustighetsdata.
personnummer, civilstånd. kyrkobokföringsort. kyrkobokföringsfasughet.
utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning, medborgarskap
och födelseland från statistiska centralbyråns register över totalbefolk-
ningen. företags namn och form, antal arbetsställen och arbetsställenas namn,
storlek. sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod från statistiska centralbyråns centrala företagsregister.
7. & Statistiska centralbyrån får med hjälp av automatisk databehandling använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk- och bostadsräkningen för sådana statistiska ändamal som anges i I & endast enligt beslut eller tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).
8) Det äligger kommun att lämna information om folk- och bostadsräkningen. Kommunen skall också biträda vid distributionen av blanketterna för personuppgift och bostadsuppgift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgifter.
Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett
skick överlämnas för fortsatt bearbetning till statistiska centralbyrån.
Kommunen skall uppdra ät särskilt granskningsorgan att handha de göromål som avses i denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller flera andra kommuner efter samråd med statistiska centralbyrån inrätta ett
gemensamt granskningsorgan.
9 § Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne. Vidare skall kommunen sörja för att granskningspersonalen ut-
bildas för sina arbetsuppgifter.
10 & Granskningsledaren eller den som utses av denne får av uppgiftsskyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.
11 § Har personuppgift eller bostadsuppgift ej lämnats inom föreskriven tid eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 10 § får granskningsledaren eller statistiska centratbyran anmana den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet. |
Innan anmaning utfärdas. bör den uppgiftsskyldige. om detta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Öm anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på granskningsledarens
eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyl-
dige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under etthundra kronor eller över ettusen kronor. Fråga om utdömande av vite avgörs av länsrälten.
Beslut om vitestöreläggande och beslut om utdömande av vite överktagas genom besvär hos kammarrätten.
12. $ Statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskvldige ej betungas onödigt.
13 & Folkbokföringsmyndighet har rätt att I enlighet med anvisningar
från statistiska centralbyrån ta del av personuppgift och lägenhetsförteckning för kontroll av folkbokföringen. Sådan kontroll fär göras med hjälp av automatisk databehandling endast enligt beslut eller tillstånd enligt datalagen (1973: 289).
14 § Den som tagit befattning med uppgifter som avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.
15. & Anvisningar om förfarandet vid folk- och bostadsräkningen lämnas av riksskatteverket och statistiska centralbyrån i vad anvisningarna rör länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbetena samt 1 Övrigt av statistiska centralbyrån.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-08
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo. Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe. Wahlberg, Hansson. Enlund, Lindahl, Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om en allmän folk- och bostadsräkning är 1980, m. m.
I Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 november 1976 uillkalta-
de chefen för ekonomidepartementet en kommitté! för att utreda behovet
av framtida folk- och bostadsräkningar. Kommittén antog nament FoButredningen.
FoB-utredningen avlämnade den I december 1978 betänkandet (SOU
1978:79) Förslag till undersökning om hushäll, bostäder och sysselsättning 1980. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I och 2 fogas utredningens sammanfattning och författningsförslag. Beträffande utredningens redovisning av erfarenheterna frän tidigare folk- och bostadsräkningar samt utredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, datainspektionen, delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU), 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05), justitiekanslern, kammarrätten i Jönköping, konjunkturinstitutet, Statens planverk, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, statistiska
centralbyrän, sysselsättningsutredningen (A 1974:02), universitets- och
högskoleämbetet (UHA), centralorganisationen SACO/SR, institutet för
social forskning (SOFI, justitieombudsmannen. kulturgeografiska institu-
tionen vid Göteborgs universitet, Stockholms kommun, Göteborgs kom-
mun, Malmö kommun, Sundsvalls kommun, Örebro kommun, Luleå kom-
! Landshövdingen Mats Lemne, ordförande, generaldirektören Lennart Holm, departementsrådet Bengt Olof Karlsson. professorn Erik Ruist, avdelningschefen Klas Wallberg och direktören Lars Ågren.
mun, Kalmar kommun, Lindesbergs kommun, Stockholms läns landsting. Örebro läns landsting. länsstyrelsen i Kopparbergs län. länsstyrelsen i Örebro län. landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisatton (TCO) samt utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statisuk för högskolan.
DPärwöver har vitranden kommit in från arbetarskyddsstyrelsen. centralnämnden för fastighetsdata, föreningen för kommunal statisuk och planering. kulturgeografiska institutionen vid Stockholm universitet. lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Lunds universitet, Länsplanerärnas Förening. miljödatanämnden. statens institut för byggnadstorskning. statens invandrarverk, stutistiska institutionen vid Stockholms universitet. Sveriges industriförbund, Sveriges Sociologförbund samt Transportförskningsdelegationen.
UHÄ har till sitt remissvar fogat yttranden från regionstyrelserna för Stockholms. Uppsala. Göteborgs och Umeå högskoleregioner samt från nationalekonomiska institutionen vid universitetet i Lund, pedagogiska institutionen vid universitetet I Uppsala och kulturgeografiska institutionen vid umversitetet i Umea.
Reservation eller särskilt yttrunde har anmälts till SCB:s remissvar av styrelseledamoten Bengt Andersson I fråga om möjlig-
heterna att på kontrolluppgiften ta med statistiska uppgifter, datainspektionens remissvar av styrelseledamoten P.G. Vinge i fråga om
utredningens förslag ull ny metod för att ta fram sysselsättningsstatistik. DEFU:s remissvar av styrelseledamoten Arne Myrbeck i fräga om bl. a.
nödvändigheten av blankettutfrågning av allmänheten, SOFI:s remissvar av styrelseledamoten Karl-Olof Faxén i fråga om avsnit-
ten sysselsättning” och ”yrke och utbildning”. svenska kommunförbundets remissvar av Inge Hörlén m.fl. soctialdemo-
kratiska ledamöter i fråga om vidgade möjligheter för kommunerna att få
tillgång ull uppgifter,
Stockholms kommuns remissvar av borgarråden Inger Båvner, Ingrid
Segerström och Lennart Lööf i fråga om belysning av yrkestillhörighe-
ten och vidgade möjligheter för kommunerna att få tillgång ull uppgifter.
Till SCB:s remissvar har också fogats de synpunkter SACO/SR-för-
eningen vid verket fört fram vid förhandlingar som förts enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet.
En sammanställning av remissyttrandena har upprättats. I fråga om remissyttrandenas närmare innehåll får jag hänvisa till sammanställningen, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
2 Föredraganden
2.1 Inledning
Folk- och bostadsrfräkpingar (FoB) har normal ägt rum vart femte ar. Den senaste räkningen. 1975 års FoB. genomfördes med en delvis ny insuänHings- och bearbetningsteknik. Svftet var att begränsa allmänhetens medverkan och öka skyddet för den enskildes personliga integritet. I förhållande till 1970 års FoB. som var den mest omfattande räkningen som genomförts, var 1975 års FoB begränsad i flera avseenden.
FoB-materialet samlas in från hushallen och fastighetsägarna. Enligt lagen (1975: 55, ändrad senast 1975: 749) om folk-och bostadsräkning är 1975 aläg det kommunerna att medverka vid distribution och insamling av blanketter samt vid granskning och rättelse av uppgifterna. Uppgifter ull FoB är skyddade enligt lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt 1977:1029). den s.k. sekretessla-
gen.
Materialet från fölk- och bostadsräkningarna används för manga olika ändamal och har sin särskilda betydelse för planerings- och utredningsverksamhet på regional och kommunal nivå samt för forskning och allmän information. Resultaten har också kommit till användning t sådan central och regional planering som den fysiska riksplaneringen och länsplaneringen. Materialet har vidare använts för kontroll av foölkbokföringens riktighet.
Den It november 1976 bemyndigades chefen för ekonomidepartementet
att tillkalla en kommitté (E -1976:02) för att utreda behovet av framtida
fölk- och bostadsräkningar. Huvuduppgiften angavs vara att undersöka behovet av kommande folk- och boöstadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-, hushaltls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Som huvudalternativ till särskilda FoB-undersökningar pekades på möjligheterna att utnyttja uppgifter som samlas in i olika administrativa verksamheter, bl. a. skatteudministrationen och fastighetsregistreringen. Särskilt borde kommittén närmare pröva vilka förutsält-
ningar som fanns att samordna uppgiftslämnandet för statistikändamäl
med den allmänna fastighetstaxeringen. Ett av syftena med alt använda
uppgifter som samlas in i skilda administrativa verksamheter var att i möj-
ligaste mån begränsa allmänhetens uppgiftsskyldighet. Det underströks att
statistikens innehall och utformning så langt som möjligt borde äunpassas
vill rimliga användarönskemält. som närmare borde kartläggas. Vidare angavs kostnadssidan vara en viktig faktor vid ställningstagande till framtida undersökningar. I kommitténs uppdrag ingick att om möjligt göra en avvägning mellan å ena sidan kostnaderna. å andra sidan värdet av den statistik som kommer fram vid framtida folk- och bostadsräkningar med nuvarande eller annan utformning.
2.2 Utredningsförslaget
Kommittén. I det följunde kallad FoB-utredningen, redovisade i december 1978 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1978: 79) Förslag till undersökning om hushall. bostäder och sysselsättning 1980. Utredningens förslag grundas på erfarenheter och synpunkter från användare och andra intressenter. Datalinsamlingsmöjligheter. framtida produktionsteknik och rena kostnadsaspekter har också starkt påverkat utformningen av första-
get.
Den undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning, HBS 80. som FoB-utredningen förordar kan delas i två avsnitt. en sysselsättningsdel samt en hushålls- och boöstadsdel. Sysselsättningsdelen är huvudsakligen baserad på uppgifter från företagen via den skatteadministrativa kontrolluppgiften (KU). Hushåalls- och bostadsdelen grundas på uppgifter från allmänheten via blankett och från fastighetsägarna i samband med den allmänna fastighetstaxeringen.
Schematiskt kan de bada delarna beskrivas på följande sätt Sysselsättningsdelen
SKATTEADMINISTRA- CENTRALA INKOMST- REGISTRET ÖVER
TIONENS KONTROLL- FÖRETAGS-] [REGISTRET] I|TOTALBEFOLK-
UPPGIFT (KU) REGISTRET UNK) NINGEN (RTB)
(CFR)
SAMBEARBETNING
SYSSELSATT- STATISTIK ÖVER
NINGSSTATISTIK PENDLING
Uppgifter om sysselsättning föreslås för anställda insamlas genom KU. Inkomstregistret. som upprättas vid statistiska centralbyrån (SCB) på grundval av täxeringsuppgifterna, föreslås använt bl. a. för att avgränsa fö-
retagargruppen. KU skall innehålla uppgifter om vid vilket arbetsställe den
anställde är verksam och om arbetad tid. Sambearbetning av uppgifterna från KU med en uppdaterad och särskilt anpassad version av centrala företagsregistret (CER) gör det möjligt att redovisa näringsgrensfördelad sysselsättningsstatisuk. CER förutsätts efter uppdatering och kompleuering
innehålla uppgifter om var arbetsställena är belägna (län, kommun, tät-
ort/glesbygd. nyckelkodområde). SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) skall efter uppdatering och komplettering på motsvarande sätt kunna leverera uppgifter om var de anställda bor. Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör redovisning av
pendlingsstatistik.
Hushålls- och bostadsdelen PERSON- FASTIGHETSTAXERINGS- BLANKETT FRÅN BLANKETT FRÅN ALLMÄNHETEN FASTIGHETSÄGARNA
SAMBEARBETNING
Å HUSHÄLLS- KOMBINERAD BOSTADS- STATISTIK HUSHÅLLS- STATISTIK
OCH BOSTADS-
STATISTIK
Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning föreslås insamlas
med hjälp av blankett från allmänheten. En något utbyggd uppgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering avses ge efterfrågade bostadsuppgifter. Hushällsstatistik och kombinerad statistik över hushall och bostäder föreslås framtagen genom sambearbetning av hushålls- och bostadsuppgifter.
Statens och kommunernas kostnader för HBS 80 beräknas av utredningen I pris- och löneläge den 1 juli 1977 ull ca 73 milj. kr.. varav ca 51 milj.kr. avser hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder. Statens del av totalkostnaden skulle bli ca 50 milj. kr.
Utöver det här beskrivna huvudalternativet innehåller betänkandet två
alternativa förslag med skilda ambitionsnivåer.
Det ena. som förordas av kommitténs ordförande Lemne och ledamoten Karlsson. innebär att blankettundersökningen slopas. Dessa ledamöter pekar på att av hela kostnaden för HBS 80 faller en mycket stor del (45 av 73 milj. kr.) på blankettdelen. Denna medför vidare att en stor börda läggs på allmänheten. som förorsakas besvär med att fylla i blanketten. Därför maåste det enligt dessa ledamöters mening finnas utomordentligt starka skäl för att genomföra denna del av undersökningen. Anledning finns att ytterligare överväga vilka alternativa metoder och modeller för bostadsförsörjningsplaneringen som kan finnas innan beslut tas om blankettdelen i HBS.
Bl. a. bör prövas om blankettundersökning i enbart vissa kommuner kan
vara Ullräckligt.
Det andra förslaget, bakom vilket står ledamöterna Rutst och Wallberg, innebär att i blankettundersökningen också tas in uppgifter om sysselsättning. Det är enligt dessa ledamöter angeläget att samla in ett material som så nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och därigenom möj-
liggör bättre jämförbarhet med tidigare räkningar och som medger kom-
pletuteringar av sysselsättningsuppgifterna på låg regional nivå om så be-
döms nödvändigt. Merkostnaden för att samla in och behandla sysselsätt- |
ningsupppifterna beräknas ull ca 5 milj. kr. i pris- och löneläge den I juli 1977. Ruist/Wallberg anser att det inte är i överensstämmelse med rimliga krav på en smidig övergång från ett redovisningssystem till ett nytt inte 1idigare prövat system att avhända sig den säkerhet — såväl vad gäller materraltets fullständighet som jämförbarhet - som vinns genom att inhämta sysselsättningsuppgifter även på personblanketten.
2.3 Remissutfallet
Jag avser att i det följunde kortfattat ange remissutfallet i förslagets huvudfragor. Som jag förut har nämnt lämnas en mera fullständig redovisning i bilaga 3.
De flesta remissinstanserna är positiva till utredningens ansats att I vidgad omfattning utnyttja uppgifter som har lämnats 1 andra sammanhang.
Från flera häll pekas på de möjligheter som härigenom öppnas för att få
fram mera frekvent statistik till fägre kostnad och med mindre besvär för allmänheten. Det framhålls emeHertid i flera yttranden — även från remissinstanser med en positiv inställning till förslagen — att betänkandet är av principiell karaktär och att mycket av planering, samordning och praktiska överväganden återstår. Från några håll är man tveksam ull om den ud som står till förfogande är tillräcklig för det nödvändiga förberedelsearbetet. Dessa remissinstanser och även andra anser att man för säkerhets skull bör komplettera blankettinsamlingen med uppgifter i enlighet med Ruist/Wallbergs förslag. Det förordade KU-systemet avstyrks av flera remissinstanser och utredningens avvägning av antalet variabler möts också av invändingar. Särskilt har kritik riktats mot förslaget att utesluta yrkesvariabeln.
Med något enstaka undantag tillstyrks utredningens förslag att samla in bostadsuppgifteri samband med fastighetsägarnas upppiftslämnande
vill den allmänna fastighetstaxeringen. Bade riksskatteverket (RSV) och
1976 ars fastighetstaxeringskommitté ställer stg bakom förslaget men för-
utsätter ett fortsatt samråd i frågor om 1. ex. blankettutformning, distribu-
tion och insamling av blanketterna samt organisation.
Behovet av hushållsdata betonas av ett flertal remissinstanser. Hus-
hållsstatistik kan f.n. inte ställas samman på annat sätt än genom blankett-
frågor till allmänheten. En altdeles klar majoritet av remissinstanserna förordar också att samkörningen av registren kompletteras med uppgiftsin-
hämtande via blankett. Endast ett fåtal remissinstanser, däribland delegationen för företagens uppgiftstämnande (DEFU), ställer sig bakom det av Lemne/Karlsson förordade blankettfria alternativet. Från flera häll. bl. a.
bostadsstyrelsen. SCB, statens institut för byggnadsforskning och flera kommuner, förs däremot fram önskemäl om yuerligare variabler. t. ex. om uppvärmningssätt och skilda lägenhetsdata.
Flertalet remissinstanser är positiva till det föreslagna systemet att ta fram sysselsättnings- och pendlingsstatistik. Härvid har — särskilt från regionala och lokala planeringsorgan -- understrukits betydelsep av alt denna ståtisuk blir ärlig och inte som f.n. tillgänglig endast vart femte ar. Från bla. kommunalt hall pekas på de avsevärda insatser som krävs - inte minst från kommunerna -- för att datera upp det arbetsstiälleregister som förutsätts enligt förslaget. Dessa insatser är man emellertid beredd att göra för att få ullgang till ärlig statistik. Metoderna för arbetet med uppdatering av registret möter invändningar från bl.a. DEFU, Svens-
ka Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund (SD. Alter-
nativa lösningar presenteras av saväl DEFU som SAF och SI.
Utredningens förslag att tå fråm sysselsättningsstatisuk med utgaångspunkt I uppgifter om arbetad tid och arbetsställetdentifikation inlagda på den skatteadministrativa kontrolluppgiften avstyrks av RSV. DEFU sanu SAF och SI. RSV uttilar mycket starka farhågor för att förslaget kan komma att innebära ej godtagbara störningar i skatteadministrationen och vidhäller den av verket tidigare redovisade uppfattningen att utnyttjande av KU-systemet tidigast kan övervägas till 1982 ärs taxering. DEF anser att utredningen borde ha utrett möjligheterna att genom urvalsundersökningar fu fram vissa av de uppgifter som behövs. Enligt SAF och ST är utredningsförslaget utformat utan erforderlig analys av villkoren för en tillämpning av KU-ansatsen samt i övrigt alltför opraktiskt för att läggas till grund för en studie av sysselsättningen vid HBS 80 som ersättning för tidigare använda räkningsmetoder. RSV, DEFU samt SAF och SI har var för sig presente-
uppgift ta fram erforderlig svsselsättningsstatistik. Även statskontoret är tveksamt till KU-systemet och anser att en omsorgsfull provundersökning maste företas för att belysa skilda konsekvenser för berörda statliga och kommunala organ och för företagen.
Eu stort antal remissinstanser, därnbland SCB. sysselsättningsutredningen. flertalet kommuner. LÖ, TCO och representanter för forskningsoch planeringsverksamhet. ställer sig bakom Ruist/Wallbergs förslag att även på blanketten ta med sysselsättningsuppgifter.
Som jag inledningsvis nämnde har förslaget att slopa yrkesvariabeln mött erinringar. Kritiken har framställts från skilda utgångspunkter. Bland de remissinstanser som förordat att uppgift om yrkestillhörighet tas med i undersökningen kan nämnas skolöverstyrelsen. universitets- och högskoleämbetet, sysselsättningsutredningen, arbetsmarknadsstyrelsen, miljödatanämnden, arbetarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen, LÖ, SACO/SR. TCO och representanter för försknings- och planeringsverksamhet. Flera
av dessa instanser önskar också att uppgifter inhämtas om utbildning.
2.4 Överväganden
Som jag inledningsvis nämnde används uppgifter som samlats in vid folk- och bostadsräkningar inom skilda delar av samhällsplaneringen. Som exempel kan nämnas näringshivs- och trafikprognoser. lokala och reglonala sysselsättnings- och befolkningsprognoser. kommunala boöstadsbyggnadsprogram, planeringen av barnomsorgen, skolväsendet. åldringsvården och annan social service. Resultatet av utredningens användaranalys. som far stöd av remissorganen. visar att viktiga delar av samhiällspla-
neringen förutsätter uppgifter om befolkning, hushåll. sysselsättning och bostäder med möjligheter till långtgående uppdelning av materialet regio-
nalt och lokalt. Utredningens majoritet och manga remissinstanser framhalter att detta krav inte kan ullgodoses på annat sätt än genom totalundersökningar. BI a. framhålls att urvalsundersökningar inte kan utgöra annat än komplement eftersom precisionen i resultaten blir för låg på regional och lokal nivå. Med de planeringsmetoder som nu används finns enligt min mening inte nägot verkligt alternativ till totalundersökning för att få in
FoB-data. Jag finner därför att en totalundersökning bör genomföras också
år 1980. Härvid har jag också beaktat att om inte uppgifter i folk- och bostadsräkningens form samlas in. kommer säkerligen en rad kommunala och andra statistiska undersökningar av liknande typ att genomföras. Mot denna bakgrund förordar jag att en folk- och bostadsräkning genomförs ar
1980.
Utredningen har visat att vissa uppgifter som ingatt i tidigare folk- och boöstadsräkningar haft en ringa användning i samhällsplaneringen. Andra uppgifter har visat sig komma till användning på främst central myndighetsnivå, där man inte haft speciell nytta av de möjligheter till regional och lokal redovisning som FoB-statistiken erbjuder. Det är enligt min mening nödvändigt att fortlöpande pröva behovet av olika slag av statistik mot bakgrund av de förändringar i samhällsplaneringen som ständigt sker. Den information som krävs för samhällsplaneringen måste tas fram. Ä andra sidan är det en självklarhet att onödig statistik läggs ned. Jag kommer i det följande att redovisa den avvägning jag gjort i fråga om omfattningen av
FoB 80.
I enlighet med sina direktiv har, som jag redan nämnt, utredningen ock-
så Övervägt alternativa sätt att ta fram de behövliga statistikuppgifterna. Det värdefulla arbete utredningen här utfört har mynnat ut i ett princip-
förslag till förenklingar och rationaliseringar i fråga om inhämtande av uppgifter om hushäll, bostäder och sysselsättning. Enligt min mening bör vissa av dessa förslag genomföras omedelbart. I andra fall bedömer jag, i likhet med många remissinstanser, att en betydande del av de förenklingar som
utredningen pekat på bör kunna genomföras först efter närmare tekniska.
organisatoriska och ekonomiska överväganden.
De krav på resurser som föranleds av samhällsplaneringens önskemäl
om statistikupppgifter maste självfallet vägas mot andra faktorer. Det statsfinansiella läget gör det enligt min mening nödvändigt att besparingsmöjligheter inom alla omraden tas till vara. En strävan bör därför vara alt begränsa kostnaderna för framställningen av FoB-statistik så lang som möjligt. En annan viktig faktor är att i görligaste mån begränsa allmänhetens och företagens uppgiftslämnande. Jag vill här erinra om de förslag som förelades riksdagen i prop. 1976/77:115 och som ledde till inrättandet av ett särskilt organ — DEFU - med uppgift att lägga grunden vill en fortlöpande bevakning av uppgiftslämnandet. Vidare vill jag nämna att frågan om begränsning av uppgiftslämnande berörts 1 prop. 1978/79:111 om åtgärder mot krängel och onödig byräkrati, m.m. De förenklingar i samband med inhämtandet av FoB-data som jag föreslår i det följande skall ses som ett led i regeringens arbete på detta omrade.
Ytterligare en faktor som aktualiseras I samband med folk- och bostadsräkningar är sarbarhets-. sekretess- och integrietsfrågorna. Ett framtida utnyttjande av skilda administrativa register för inhämtande av statistiskt material förutsätter självfallet att betryggande garantier kan ges för att den enskildes integritetskrav inte eftersätts.
Mot den bakgrund jag nu har redovisat bör utgångspunkten vara att det efter år 1980 inte skall behövas några blankettundersökningar utan att den statistik som behövs för samhiällsplaneringen tas fram genom samutnytljande och sambearbetning av skilda administrativa register. De tekniska lösningarna för att med hjälp av sådana metoder få fram uppgifter om hus-
häll, bostäder och sysselsättning är enligt vad flera remissorgan påpekat
ännu inte tillräckligt utredda för att i full skala sättas i praktisk tillämpning. Jag delar denna bedömning. Det blir därmed nödvändigt att även år 1980 i viss utsträckning utnyttja blanketter till allmänheten för att samla in de uppgifter som behövs.
Det förslag till folk- och bostadsräkning som jag förordar i det följande innebär emellertid betydande förenklingar och rationaliseringar jämfört med FoB 75. Bostadsuppgifterna föresläs inhämtade I samband med fastighetstaxeringen och de frågor som ställs till allmänheten har begränsats. Förenklingarna medför betydande kostnadsbesparingar jämfört med tidigare undersökningar.
Vad först gäller frågan om behovet av uppgifter om bostadsbeståndet visar utredningens användaranalys enligt min mening aut sådana uppgifter utgör ett viktigt underlag för de bostadsbyggnadsprogram som kommunerna är skyldiga att upprätta varje år. Denna bedömning görs också av de remissinstanser som yttrat sig I frågan. Underlaget för bostadsbyggnadsprogrammen i fråga om lägenhetsbeståndets egenskaper baseras till större delen på uppgifter från folk- och bostadsräkningarna. Dessa uppgifter har i
tidigare räkningar samlats in genom särskild blankett till allmänheten.
I enlighet med sina direktiv har utredningen undersökt alternativa sätt
att samla in de uppgifter som behövs för planeringen. Enligt utredningens
förslag bör bostads- och Jägenhetsuppgifter avseende ar 1980 tas in I samhand med deklarattonen till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (AF 1981). För enfamiljshus skall uppgifter om lägenheten redovisas på fastighetstaxeringsblanketten medan uppgHter för flerfamiljshus lämnas på en särskild fägenhetsförteckning som bifogas fastighetstaxeringsblanketen. Framställningen av statisuk insamlad från fastighetstaxeringen beräknas av utredningen kosta ca 5 milj. kr. I pris- och löneläge den I juli 1977. Utredningens förslag i detta avseende ullstyrks med få reservationer av sumtliga renfissinstanser.
En samordning av inhämtandet av bostadsuppgifter för FoB 80 med upp-
giftsinhämtandet för den allmänna fastighetstaxeringen 19811 enlighet med
utredningsförslaget innebär enligt min mening avsevärda förenklingar. Förslaget innebär att sådana uppgifter som efterfrågas för bäda ändamälen
vilka klart bör anges - endast behöver lämnas vid ett och summa tillfälle och inte som tidigare vid två. Fördelarna i form av minskad uppgpiftslämnarbörda för allmänheten är säledes mycket påtagliga. De samhällsekonomiska vinster som följer av en minskad blankettmängd och en samordnad hantering väger enligt min mening tyngre än de av nagra remissinstanser påpekade nackdelarna i form av delvis minskade möjligheter till jämförelse med uppgifter som samkis in vid tidigare folk- och bostadsräkningar. Utredningens förslag i detta avseende bör därför enligt min mening genomfö-
ras.
Jag går nu över till fragan om inhämtande av hushållsuppgifter. Utredningens användaranalys visar att uppgifterna om hushåll har en betydande användning inom samhällsplaneringen. Hushållsdata utnyttjas enligt utredningens kartläggningar framför allt i bostadsbyggnadsprogrammen vid beräkningen av det totala behovet av lägenheter och i kommunala delomrädesprognoser. I viss utsträckning används dessa uppgifter även i samband med upprättande av bostadssaneringsprogram. Enligt utredningen är förfrågningar till allmänheten på totalbasis f.n. den enda metoden för att få in uppgifter som ger möjlighet att beskriva utvecklingen av den faktiska hushållsbildningen för de områden som behövs i bostadsplaneringen.
Utredningens slutsatser beträffande behovet av och sättet för att inhämtå uppgifter om hushällen delas av flertalet remissorgan som yttrat sig i frågan. Två remissinstanser ger stöd ät det av Lemne/Karlsson framförda alternativet med en undersökning utan hushållsdata. Flera avstyrker äå andra sidan bestämt detta alternativ. Mänga remissorgan betonar vikten av kombinerade hushålls- och lägenhetsdata.
Insamlandet av uppgifter om hushållen via blankett innebär enligt min
mening olägenheter för allmänheten. Kostnaderna för stat och kommun är också betydande. ca 45 milj. kr., enligt de beräkningar utredningen lätit utföra. De trögheter i anpassningsprocesserna som är särskilt påtagliga på
bostadsförsörjningens område gör det emellertid enligt min mening nöd-
vändigt med en god framförhållning i fråga om bostadsplaneringen. Med de
planeringsmetoder som f.n. används på detta område är det nödvändigt med uppgifter om hushällen. Dessa uppgifter är också av betydelse då det gäller att följa upp effekterna av gjorda bostadspohitiska insatser. Nagot annat sätt att samla in dessa uppgifter än genom blankett vill allmänheten finns f.n. inte. I eu kort perspektiv är det inte heller realistiskt att räkna
att hushallsuppgifter kan avvaras. Jag anser det därför nödvändigt att år
1980. trots de påtagliga olägenheter och kostnader detta innebär, inhämta
uppgifter medelst blankett till hushållen. För att tillgodose planeringens behov av kombinerade hushålls- och bostadsdata bör denna undersökning tidsmässigt samordnas med uppgiftsinhämtandet för fastighetstaxeringen 1981.
Jag anser att utgångspunkten för framtiden bör vara att göra insamlingen uv såväl hushålls- som bostadsuppgifter registerbaserad. Allmänheten skulle därmed slippa ifrån ett uppgiftslämnande samtidigt som det betydande gransknings- och kodningsarbete som kommunerna lägger ned på Just denna del av folk- och bostadsräkningarna nedbringas. Under förutsättning alt integritetskraven inte eftersätts skulle detta innebära betydande vinster. SCB bör därför ges t uppdrag att i samråd med berörda parter utreda förutsättningarna att tillgodose samhällsplaneringens behov av hushallsuppgifter via registerbearbetningar. Visar det sig inte möjigt att få fram de uppgifter som behövs med rimliga insatser, får det noga övervägas om alternativa metoder och modeller kan utformas för den samhällsplanering som i dag förutsätter tillgång till hushällsdata. Härigenom bör de framuda kostnaderna för att ta fram ett ullräckligt beslutsunderlag kunna minskas.
Uppgifterna från folk- och bostadsräkningarna om sysselsättning och resor mellan bostäder och arbetsplatser har hittills givit ett dominerande underlag för analyser av sysselsättningsutvecklingen i samband med regional och kommunal utvecklingsplanering. Under senare tid har dock vissa begränsningar I användbarheten av dessa uppgifter — främst på grund av det stora avståndet I tiden mellan mätningstillfällena — påtalats.
Enligt FoB-utredningens förslag kan uppgifter om sysselsättningen tas fram genom sambhearbetning av data från skatteadministrationens kontrolluppgift. centrala företagsregistret samt inkomstregistret. Förslaget förutsätter därvid att vissa kompletterande uppgifter förs in på kontrolluppgif-
ten och att I företagsregistret tas in uppgifter som gör det möjligt att specificera redovisningen på arbetsställenivä. Genom att i detta sammanhang
även utnyttja registret över totalbefolkningen skulle det enligt utredningens mening också vara möjligt att erhålla uppgifter över pendling, dvs. ar-
betstagares resor mellan bostad och arbetsplats. Ett betydande antal remissorgan intar allmänt sett en positiv ständpunkt till utredningens förslag
även om flera samtidigt påpekar att betydande tekniska och organisatoriska problem mäste lösas innan denna metod kan användas.
Foliet min mening är utredningens förslag att genom sumbearbetning av olika register förse främst den regionala och lokala planeringen med sysselsättningsuppgifter en I princip lämplig metod. Den kan tillgodose samhällsplaneringens behov samtidigt som den innebär såväl förenklingar i fruagå om uppgiftstämnandet som stora kostnadsbesparingar för stat och kommun. Jag anser emellertid att man måste närmare studera förutsättningarna för att I praktiken klara av sambearbetningen av de mycket störa register det här är fråga om. Också de synpunkter som DEFU, RSVY. SAF m. fl. remissorgan lämnat I fråga om utnyttjändet av KU-systemet bör övervägas. BL a. bör undersökas möjligheterna att få fram en användbar
Sor jag nämnt förut är det också en självklar förutsättning att skyddet av den enskildes personliga integritet inte eftersätts. Dessa frågor är av sadan urt och omfattning att det inte är realistiskt att räkna med att använda registermetoder för att ta fram sysselsättningsuppgifter för ar 1980. Också med tanke på det beslut beträffande sysselsättningsplaneringens framtida utformning, som kan väntas efter det att sysselsättningsutredningen lämnat sitt huvudbetänkande i vår, är det olämpligt att nu binda sig för en lösning beträffande metod för att ta fram sysselsättningsstatistik. Jag avser emellertid att senare föresla regeringen att ge SCB i uppdrag att närmare undersöka hur det framtida behovet av sysselsättnings- och pendlingsstatistik skall kunna tillgodoses genom bl. a. sambearbetning av olika register.
Det är enligt min mening nödvändigt att också I samband med 1980 års 1FoB ta fram underlag för sysselsättnings- och pendlingsstatisuk. De uppgitter som behövs bör hämtas in via blanketten ull allmänheten och ligga till
grund för näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik och statistik över
den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter arbetsplatsens belägenhet och mantalsskrivningsort. Med utgångspunkt i dessa uppgifter bör också kunna tas fram statistik över pendling, dock inte i fråga om färdsätt. Jag förutsätter att uppgiftsinhämtandet begränsas till vad som oundgängligen behövs och att vunna erfarenheter från tidigare undersökningar utnyttjas fullt ut. Det av mig förordade förstaget innebär att jämförelser kan göras bakät i tiden, vilket förts fram som angeläget av flera remissinstanser. Vidare öppnas möjligheter att i samband med 1980 års FoB genom begränsad provverksamhet studera resultaten av skilda undersökningsmetoder.
På basis av genomförda användaranatlyser drar FoB-utredningen slutsatsen att de uppgifter om yrke och utbildning som samlats in i samband med tidigare folk- och bostadsräkningar inte utnyttjats I sådan utsträckning att
de bör finnas med i en undersökning år 1980. Som jag redan framhållit har särskilt förslaget att slopa yrkessuppgiften mött erinringar från åtskilliga
remissorgan.
Önskemålet om att ha tillgång till yrkes- och utbildningsuppgifter i sam-
källsplanering och annan verksamhet måste vägas mot andra faktorer. Behovet av en totalundersökning beträffande befolkningens yrkes- och ut-
bildningsförhållanden i landet är enligt min mening inte övertygande påvisat. Allmänheten har visat en viss motvilja att lämna uppgifter särskilt om utbildning i samband med fölk- och bostadsräkningar. Kvalitetsundersökningar har visat att den statistik över yrke och framför allt utbildning som framställts med utgångspunkt i dessa uppgifter varit behäftad med relativt störa fel.
Enligt min mening är uppgifter om yrke och utbildning emellertid nödvändiga I flera sammanhang. Jag kan här peka på de undersökningar av skaderisker som olika kategorier av anställda utsätts för på sina arbetsplat-
ser, andra miljöstudier och de behov som har anmälts från utbildningshåll och från arbetsmarknadens parter. Alternativ till att genom folk- och bo-
stadsräkningar ta fram den statistik över utbildning och yrke som kan behövas bör därför enligt min mening närmare utredas av SCB.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag i likhet med utredningen att
uppgifter om yrke och utbildning inte bör ingå i FoB 80.
Hlikhet med vad som gjordes vid den senaste folk- och bostadsräkningen bör reglerna för undersökningen föras samman i en lag. Det av mig föror-
dade lagförslaget bygger på lagen (1975: 55) om folk- och bostadsräkning är 1975. Detta innebär bl. a. att organisationen och förfarandet i allt väsentligt
följer den ordning som gällde för 1975 års undersökning. De justeringar som har gjorts föranleds i huvudsak av att bostadsuppgifterna enligt mitt förslag skall inhämtas i samband med den allmänna fastighetstaxeringen. FoB-utredningens författningsförstag och remissbehandlingen av det har
därvid beaktats.
Vad avser utredningens förslag till regel om SCB:s rätt att lämna ut FoBuppgifter till annan myndighet (17 § utredningens författningsförslag) vill jag erinra om att samma fråga behandlades i samband med 1975 års FoB (prop. 1975:5 sid. 37—38). Jag ansluter mig till den bedömning som då gjordes, nämligen att något behov inte föreligger för en bestämmelse om utlämnande av uppgift till annan myndighet. I fråga om utlämnande av personuppgifter som har getts in till folk- och bostadsräkning gäller nämligen
redan enligt nuvarande regler och praxis största restriktivitet. Den av ut-
redningen föreslagna bestämmelsen skulle inte medföra någon ändring i detta förhållande. Frågan om utlämnande av handling till annan myndighet bör alltsä t. v. bedömas enligt gällande regler och praxis. Den nuvarande sekretesslagen gäller visserligen endast i fråga om utlämnande av handling
till enskild. Myndighet som förvarar handlingen beaktar dock vid utläm-
nandet till annan myndighet de intressen som utgör grunden för bestämmelserna i sekretesslagen. Kan myndigheterna inte enas, ligger det slutliga avgörandet hos regeringen. De synpunkter FoB-utredningen fört fram får beaktas vid denna prövning.
Jag vill emellertid i detta sammanhang nämna att förslag till ny sekretesslag har remitterats till lagrådet den 7 december 1978. En av nyheterna i
detta förslag är att sekretessen mellan myndigheterna också regleras. Så-
2 Riksdagen 1978179, I saml. Nr 128
vilt gäller förevarande område. innebär förslaget att den nuvarande sekre-
tessnivån upprätthälls. Den nya sekretesslagstiftningen beräknas träda i
kraft den I januari 1980.
I fråga om integritetsskyddet i övrigt får det — som datainspektionen an-
märkt i sitt remissyttrande — i den mån datalagen (1973: 289) blir tillämplig
ankomma på inspektionen av pröva vilka närmare föreskrifter som behövs för att kravet på integritetsskydd skall uppfyllas. I sammanhanget vill jag nämna att jag har samrått med datainspektionen i fråga om det förslag till undersökning som jag förordat i det föregående.
Jag vill avslutningsvis ytterligare kommentera det utredningsuppdrag som avses lämnas till SCB. Som utgångspunkt för arbetet bör gälla att det
framdeles skall bli möjligt ta fram de för samhällsplaneringen nödvändiga
uppgifterna utan särskild blankett ull allmänheten. Det torde komma att krävas samutnyttjande och sambearbetning av mycket stora repister, vilket erfarenhetsmässigt är förenat med betydande svårigheter. SCB bör undersöka de tekniska. organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna
för sådana samkörningar. Vidare bör möjligheterna att genom urvalsundersökningar tillgodose delar av informationsbehovet prövas. Garantier bör ställas upp för att den enskildes integritetsintresse inte eftersätts. Möj-
ligheterna att genomföra nya system bör undersökas genom provverksamhet. Arbetet bör bedrivas i nära samråd med beröra myndigheter och in-
tressenter. I fråga om sysselsättningsstatistiken bör SCB närmare utreda möjlighe-
terna att som utgångspunkt ha de uppgifter KU-systemet erbjuder utan att ytterligare uppgifter tas in på kontrolluppgifterna. En för regionala och lokala behov meningsfull registersamkörning förutsätter ett register över ar-
betsställen. Centrala företagsregistret (CFR) innehåller f.n. inte alla upp-
gifter som behövs. Det torde vara förenat med avsevärt arbete att förse
CFR med de kompletteringar som behövs. Med hänsyn till angelägenheten av att ha tillgång till dessa data har emellertid bl. a. många kommuner i sina
remissyttranden förklarat sig villiga att aktivt biträda i detta arbete. Det får
ankomma på SCB att i samråd med kommunerna och övriga intressenter
pröva lämplig metod för att få fram ei godtagbart register över arbetsstäl-
len.
Som jag tidigare framhållit anser jag en belysning av befolkningens yr-
kestillhörighet nödvändig i skilda sammanhang. Av de skäl jag redan nämnt anser jag dock ett uppgiftsinhämtande i samband med FoB 80 mind-
re lämpligt. Det får arkomma på SCB att utreda möjligheterna till en belysning av yrkestillhörigheten genom att använda befintliga registeruppgifter eller data som samlas in på annat sätt än genom totalundersökningar.
Hushållsuppgifter kan f. n. endast erhållas genom blankettförfrågan hos allmänheten. Som FoB-utredningen framhållit torde avsevärda svårigheter
möta när det gäller att på annat sätt få fram dessa uppgifter. I SCB:s utredningsuppdrag bör emellertid ingå att pröva de hinder som förts fram när
det gäller att på detta område utnyttja folkbokföringen och de möjligheter som kan ligga i någon form av lägenhetsregister eller annan metod.
Jag avser I annat sammanhang av föresla regeringen att ull SCB lämna ett uppdrag I huvudsak efter de riktlinjer jag nu har angivit.
Enhgt SCB kommar statens och kommunernas kostnader för 1980 ars folk- och bostadsräkning i prisläge den I junuart 1979 att sammanlagt uppgå tll ca 93 milj. kr., varav ca 36 milj. kr. faller på kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader för FoB 75 av utredningen beräknades ull ca 150 milj. kr. i pris- och löneläge den I juli 1977. Ge-
heter från tidigare undersökningar och en begränsning av variabelinnehallet har kostnaderna för FoB 80 pressats avsevärt utan att angelägna behov har eftersatts.
Beträffande kommunernas kostnader för det av mig förordade förslaget vill jag erinra om att kommunernas uttalade behov av FoB-statstik har starkt bidragit till att jag stannat för att föreslå att en undersökning genom-
förs. Genom undersökningen kan kostsamma urvalsundersökningar i kom-
munal regi — som jag tidigare nämnt — undvaras och vissa kvalitetsmissiga fördelar vinnas. För företagen innebär förslaget en väsentlig minskning i uppgifislämnandet jämfört med utredningsförslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980.
2.5 Anslagsfrågor för budgetäret 1979/80
Driftbudgeten
SJUNDE HUVUDIITELN
I prop. 1978/79:100 (bil. 10 sid. 44) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statistiska centralbyrån:
Folk- och bostadsräkning 1975/1980 för budgetåret 1979/80 beräkna ett för-
slagsanslag av 200000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.
B 3 Folk- och bostadsräkning 1980
1977/78 Utgift 10 262 000!
1978/79 Anslag 200 000!
1979/80 Förslag 11 300 000
! Anslaget Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980.
Som jag tidigare redovisat har SCB beräknat totalkostnaden för FoB 80 ull ca 93 milj. kr.. varav ca 57 milj. kr. beräknas falla på SCB. SCB:s koöst-
nader fördelar sig i huvudsak på budgetären 1979/80—-1981/82. För budget-
året 1979/80 beräknas kostnaden till 11,3 milj. kr. För de tva följande budgetaren beräknas kostnaderna komma att uppgå till 34 resp. 12 milj. kr. FoB 80 innebär sålunda att ären 1980-1982 blir en mycket arbetsintensiv period för SCB. Det är angeläget att SCB noga uppmärksammar detta i sin personalplanering så att inte övertalighetsproblem uppkommer när arbetet med FoB 80 är avslutat. Jag vill särskilt betona detta eftersom avsikten är
att FoB &0 inte skall följas av en ny folk- och bostadsräkning med denna uppläggning.
Jag hemställer avi regeringen föreslår riksdagen
att till Fölk- och bostadsräkning 1980 för budgetäret 1979/80 anvisa
ett förslagsanslag av 11300 000 kr.
B 4 Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet
Nytt anslag (förslag) 1000
Materialet i folk- och bostadsräkningen ger SCB underlag för uppdrags-
verksamhet av inte oväsentlig omfattning. Ömslutningen i uppdragsverk-
samheten I anslutning till FoB 75 beräknas till sammanlagt 5 milj. kr. Som jag tidigare nämnt bör FoB 80 bl. a. leda till att kommunernas behov av att
genom särskilda statistiska undersökningar ta fram beslutsunderlag mins-
vice I anslutning till FoB 80 används.
Inkomster från och utgifter för den uppdragsverksamhet som hänger samman med FoB 80 bör redovisas under ett särskilt anslag. För verksamheten bör få disponeras den rörliga kredit i riskgäldskontoret som stär till SCB:s förfogande för uppdragsverksamheten i övrigt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ull Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.
3 Beslut
Regeringen ansluter sig ull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I
Utredningens
sammanfattning
Sammanfattning
Utredningens uppgift har varit att undersöka behovet av folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av betolknings-. sysselsättnings-. pendlings-, hushäålls- och bostadsuppgifter skall kunna tillgodoses. I direkuven framhålls vikten av att utredningen ge-
nomför en förutsättningslös konsumentanalys och prövar alternativa data-
fangstmöjligheter. Utredningsarbetet redovisas I sin helhet i föreliggande betänkande med bilagor.
Foölk- och bostadsräkningar i Sverige har sedan läng ud tillbaka varit
komplicerade totalundersökningar omfattande ett stort antal variabler. Ett
väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter om antalet personer, hushåll. lägenheter etc., med en långtgäende regional fördelning. Detta inslag av räkning har efter hand fätt en mindre betydelse vilket innebär att benämningen ”folk- och bostadsräkning” numera inte ger en riktig uppfattning om ändamålet med och innehållet i undersökningen.
Med hänsyn till de ändrade förhållandena bör benämningen folk- och bo-
stadsräkning inte längre användas. Utredningen föreslär i stället namnet hushälls-, bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunkten i undersökningen.
Utredningens förslag ull framställning av befolknings-. sysselsättnings-. pendlings-, hushalls- och bostadsdata 1980 och i ett längre tidsperspektiv har grundats på erfarenheter och synpunkter från användare och andra intressenter. Datainsamlingsmöjligheter, framtida produktionstekniska möjhigheter och rena kostnadsöverväganden har starkt påverkat utformning-
en.
Kostnaden för den undersökning (hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning ar 1980. HBS 80) som utredningen föreslår är ungefär hälften så stor som kostnaden för FoB 75.
HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsättningsdelen som huvudsakligen är baserad på uppgiftslämnande från företagen med hjälp av kontrolluppgiften, dels hushålls- och bostadsdelen baserad på blanketter som insamlas från allmänheten och vissa uppgifter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen 1981. Utredningen vill genom uppdelningen peka på att dessa två delar är oberoende av varandra och att de i det mer längsiktiga perspektivet inte behöver genomföras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av praktiska och ekonomiska skäl organisatoriskt sammanhällen.
Analysen av användningen av data från folk- och bostadsräkningarna visar att flera etablerade planeringsmodeller och rutiner, inom ramen för
samhällsplaneringen i vid mening, har behov av befolknings-, sysselsättnings-. pendlings-, hushälls- och bostadsuppgifter med möjligheter till ångtgående regional och lokal redovisning. Ett antal i tidigare räkningar inkluderade variabler har hatt en liten om ens någon användning för samhällsplaneringen. Andra uppgifter har visat sig främst komma till använd-
ning på central myndighetsnivå där man inte haft speciell nytta av de detal-
jerade redovisningsmöjligheter på kommunal och regional nivä som tidigare främst ansetts motivera en totalundersökning av konventionell FoB-typ.
En bakgrund vid utformningen av förslaget ull en undersökning 1980 har varit genomgången av motsvarande räkningar under perioden 1950-1970 och den särskilda utvärdering av FoB 75 som företagits. Utvärderingen. som till stor del genomförts inom SCB. har visat att väsentliga rationaliseringar gar att genomföra i framtida undersökningar.
Grannländerna Danmark, Finland och Norge planerar att genomföra folk- och bostadsräkningar 1980--21 men på olika sätt. Det längst drivna försöket att rationalisera folk- och bostadsräkningen pågar i Danmark. där man J981 satsar på en "uppgörelse huvudsakligen baserad på olika administrativa register. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den registersamordning som förberetts I Danmark har stött på flera praktiska problem i genomförandeskedet. I både Finland och Norge ingår i planerna att folk- och bostadsräkningen 1980 till stor del skall baseras på uppgifter insamlade med blankeu från allmänheten. Vissa uppgifter avses dock bli inhämtade från olika befintliga register. Erfarenheterna från grannländerna torde främst komma att få betydelse för svenskt vidkommande i de mer långsiktiga övervägandena och utvecklingsarbetet inför 1980-talets databehov.
Sverige har inte iklätt sig några bindande förpliktelser att i internationella sammanhang redovisa den statisuk som konventionellt förknippas med
en folk- och bostadsräkning. Om och hur en undersökning skall genomfö-
ras 1980 kan säledes beslutas utifrån nationella överväganden.
Betydelsen av folk- och bostadsräkningar för kontroll av den löpande
folkbokföringen har efter hörande av riksskatteverket (RSV) kunnat
konstateras endast vara marginell. RSV anser att folk- och bostadsräk-
ningar är ett bra hjälpmedel. att de dock inte kan motiveras av RSV:s kontrollbehov och att RSV vid en ev. utebliven folk- och bostadsräkning kan
utveckla alternativa kontrollmetoder. Eftersom FoB-utredningen lämnar
ett förslag till undersökning 1980 föreslås RSV få rätt ta del av innehållet
för kontroll av den löpande folkbokföringen.
Det finns ett flertal datakällor som i nuvarande skick eller efter viss utveckling skulle kunna utgöra grund för befolknings-. sysselsättnings-. pendlings-. hushälls- och bostadsstatisuk. De datakällor — direkta såväl som indirekta — som har övervägts är följande
Datakällor där allmänheten är uppgiftslämnare: — särskild enkät — den löpande folkbokföringen — fastighetstaxeringen
- allmänna självdeklarationen — riksförsäkringsverkets register
Datakällor där företagen är uppgiftslämnare: — skatteadministrationens kontrolluppgift - SCB:s centrala företagsregister
— lönestatistik
— industristatistiken och lantbruksregistret vid SCB
Vissa andra källor:
— arbetskraftsundersökningen
—- inkomstfördelningsundersökningen — företagsenkäter inom informationssystemet företag — samhälle
— bostads- och hyresundersökningen.
Flera av de angivna källorna kan emellertid — i varje fall på kort sikt —
inte komma i fråga. Detta gäller den allmänna självdeklarationen och riksförsäkringsverkets register.
De urvalsundersökningar som nämnts kan inte utgöra annat än komplement till en särskild undersökning 1980, eftersom precisionen blir för låg på regional och lokal nivå. Vissa av de angivna datafångstmöjligheterna har en ofullständig täckning för de populationer och uppgifter som är av intresse I detta sammanhang. Tiden är också för kort för att planera för och genomföra en sudan utbyggnad av dessa källor att de skulle kunna ersätta annan uppgilftsinsamling för samhällsplaneringens ändamål.
De källor som svarar mot innehällsmässiga, kostnadsmässiga och praktiska krav på en undersökning 1980 framgar av nedanstående sammanfattning av utredningens förslag till undersökning av hushåll. bostäder och
sysselsättning 1980, HBS 80.
Sysselsättningsdelen
Utredningen föreslår att sysselsättnings- och pendlingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av nedanstående källor.
Svsselsätiningsdelen
SKATTEADMINISTRA- CENTRALA INKOMST- REGISTRET ÖVER TIONENS KONTROLL- FÖRETAGS- REGISTRET TOTALBEFOLK- UPPGIFT IKU) REGISTRET UNK) NINGEN (RTB)
(CER)
SAMBEARBETNING
SYSSELSATT- STATISTIK ÖVER
NINGSSTATISTIK PENDLING
Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom kontrolluppgiften
för gruppen anställda. Inkomstregistret. som upprättas vid SCB på grundval av taxeringsuppgifterna. föreslås använt bl. a. för att avgränsa företagargruppen. Dessa två källor kommer att ge underlag till redovisning av sysselsättningsstatistik. Sambearbetning av uppgifterna från kontrolluppefterna (KU) med en uppdaterad och särskilt anpassad version av CER (fortsättningsvis benämnt arbetsställeregistret) möjliggör redovisning av närtngsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. Arbetsställeregistret förutsätts efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var (län, kommun. tätort/glesbygd, nyckelkodområde) arbetsstället är beläget.
RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna leverera uppgifter om var den anställde bor tlän, kommun, tätort/glesbygd. nyckelkodområde). Dessa uppgifter ullsammans med uppgifter om arbetsplatsens belä-
genhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redovisas. Sysselsättningsdelen i detta utförande beräknas kosta ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för
uppgiftslämnandet. Tidsätgången för företagens uppgiftslämnande har
uppskattats till ca 100000 tim. förutom viss insats för förberedelser.
Hushålls- och bostadsdelen
Utredningen föreslår att hushålls- och bostadsstatistik i HBS 80 framställs enligt nedanstående principiella modell.
Hushalls- och bostadsdelen
PERSON- FASTIGHETSTAXERINGS-
BLANKETT FRÅN BLANKETT FRÅN
ALLMÄNHETEN FASTIGHETSAGARNA
— =S
SAMBEARBETNING
ES
HUSHÄLLS- KOMBINERAD BOSTADS-
STATISTIK HUSHÅLLS- STATISTIK
OCH BOSTADS-
STATISTIK
Med hjälp av personblanketten insamlas från allmänheten uppgifter som
ger underlag för att framställa statistik över hushållens storlek (antal personer) och deras sammansättning (hushållsställning). En något utbyggd
upgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregaende taxering ger efterfrågade bostadsuppgifter. Framställningen av enbart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushäll och bostäder kan enligt föreslagen metod endast göras genom en sambearbetning av person- och bostadsuppgifter och leder därför till en så hög kostnad som 45 milj. kr. Utredningen föreslår av denna anledning att andra metoder studeras. sä att man I framtiden ev. skall kunna framställa hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kostnad.
Utöver det här beskrivna huvudalternativet framläggs också två andra alternativ som vartera förordas av två av utredningens ledamöter. I det ena fallet föreslås att ingen blankettundersökning görs. i det andra fallet att blankettundersökningen också omfattar sysselsättningsfrågor.
Utredningen föreslår att materialet från HBS 80 skall göras mer tillgängligt för samhällsplaneringen än vad som varit fallet vid FoB 70 och FoB 75. En förutsättning är därvid att uppgiftslämnarna prövas inte kunna komma till skada och att den av forsknings- och planeringsorganens tilltänkta användning står i överensstämmelse med det lagstadgade syftet för HBS 80.
Utredningen har utformat eu författningsförstag, förslag till lag om hushälls-, bostads- och sysselsättningsundersökning 1980. I lagförslaget regle-
ras innehåll. datafångst och samverkan mellan SCB. andra myndigheter
och kommunerna. Vidare regleras den föreslagna uppgiftsplikten och därmed sammanhängande sanktionsregler. Bestämmelser om sekretess- och utlämnande av material från HBS 80 har även infogats i lagen.
Bilaga 2
Utredningens
törfattningstörslag
Lag om hushälls-. bostads- och sysselsättningsundersökning ar 1980
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följunde.
1 & För framställning av statisuk för samhällsplanering, forskning och allmän information samt för kontroll av folkbokföringen genomför statistiska centralbyrån allmän hushålls-. bostads- och sysselsättningsundersökning är 1980. Undersökningen sker med hjälp av automatisk databehandling.
Till undersökningen lämnas enligt denna lag hushålls-. bostads- och sys-
selsättningsuppgift samt uppgift för arbetsställeidentifiering.
Hushållsuppgift skall lämnas av den som är född är 1964 eller tidigare
och som är bosatt och/eller kyrkobokförd här i riket under den tidsrymd
som undersökningen avser.
Bostadsuppgift skall lämnas i samband med uppgiftslämnandet till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 av den som är ägare av fastighet å vilken finns bostadslägenhet.
Sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall tåm-
nas av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift för annans taxering en-
ligt 37 § I mom. 1 och 2 taxeringslagen (1956: 623) avseende inkomstäret 1980.
Uppgift skall lämnas vid tidpunkt och avse förhållanden under tidsrymd som fastställs av statistiska centralbyrån i samrad med riksskatteverket.
28 Hushällsuppgift lämnas på blankett. som. jämte anvisningar, fastställs av centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Stvatsverket tillhandahäller uppgiftslämnarna blanketter samt portofria svarskuvert.
Uppgiftslämnande enligt föregående stycke innefattar även kontroll och beriktigande av maskinellt förhandsifyllda uppgifter.
Sammanboende makar får lämna hushållsuppgifter gemensamt på en blankett. Sådan blankett får även omfatta barn i hushållet födda 1962 eller
senare.
Blanketten underskrivs av den som lämnar uppgiften. Denna svarar för uppgifternas riktighet.
3 & Hushållsuppgift lämnas senast vid tidpunkt som fastställs enligt 1 § sjätte stycket till insamlingsställe, som sägs I 10 § tredje stycket.
4 & Hushållsuppgift skall innehålla följande uppgifter. dels för innehava-
re av bostaden namn och personnummer församling och fastighetens beteckning
utdelnings- och ortsadress samt hushällsställning
dels för annan boende I hushället
namn, personnummer och hushållsställning
Uppgifter om de boendes namn. personnummer och hushaållsställning
enligt första stycket behöver endast lämnas av den som under tidsrymd
som fastställs enligt I & sjätte stycket innehar och stadigvarande bebor bostadslägenhet här i riket. Med innehavare av bostadslägenhet avses den
som på grund av äganderätt. bostadsrätt. hyresrätt eller annat avtal förtogar över lägenheten.
58 Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna fastighetstaxeringen 1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgift på fastighetstaxerings-
blankett och för fastighet med flera bostäder lämnas uppgifterna på sär-
skild fägenhetsförteckning. Upppifterna avser A. för fastighet, på vilken byggnad innehållande bostadslägenhet är belä-
gen, uppgift om
län. kommun och församling där fastigheten är belägen,
fastighetens beteckning
ägarens namn och postadress samt
ägarekategori B. för byggnad, i vilken finns bostadslägenhet. utöver uppgifterna under
A.. uppgift om
byggnadsnummer.
fastighetstyp.
hustyp.
huruvida mer än hälften av husets våningsyta upptas av annat än bo-
stad. byggnadsar och ombyggnadsår samt förekomst av vatten, avlopp och centralvärme
C. för varje bostadslägenhet. uppgift om
upplåtelseform. antal bostadsrum.
antal rum som används endast till annat än bostad.
förekomsten av kök eller kokvra. bad- eller duschrum och vattenklo-
sett.
lägenhetsinnehavarens namn samt
kigenhetsnummer D. för ej upplåten bostadslägenhet uppgift om orsaken härtill.
6 & Sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall lämnas I samband med att kontrolluppgift lämnas avseende tid som bestäms enligt I & sjätte stycket.
Sysselsättningsuppgift skall avse arbetstidsmått som fastställs av statistiska centralbyrån.
7. $& För undersökningen inhämtas från sådan kontrolluppgift som avses i I $ femte stycket upgifter som avses i 6 §, uppgifter om personnummer/or-
ganisationsnummer, och beträffande inkomst uppgift om förmånen för anställd avser inkomståret eller del av år.
8 §& Uppgift om personnumer, civilstånd. församling och fastighetsbe-
teckning, utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning. medbor-
garskap samt födelseland inhämtas frän statistiska centralbyråns register
över totalbefolkningen. Uppgifter om inkomst inhämtas från centralbyråns
taxeringsband och uppgifter om företags namn och form, antal arbetsstäl- Ien samt arbetsställets namn. storlek, sektortillhörighet, belägenhet och
näringsgrenskod från centralbyråns centrala företagsregister.
Vidare inhämtas uppgifter om tätorstillhörighet för fastigheter från länsstyrelsernas fastighetsband samt uppgifter om koordinater för fastigheter från centralnämnden för fastighetsdata.
9. & Önskar statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för
undersökningen för sådana statistiska ändamål som anges i I 8. fordras be-
slut eller tillstånd som avses I datalagen (1973: 289).
10.8 DPetaligger kommun att lämna information om hushälls-. bostadsoch sysselsättningsundersökningen. Kommunen skall också biträda vid distributtonen av blanketterna för hushållsuppgift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgitter.
Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett
skick överlämnas till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.
Kommunen och lokal skattemyndighet skall vid gemensamt insamlings-
ställe mottaga och vidarebefordra blanketterna för hushallsuppgilt samt
blanketterna för allmän fastighetstaxering ar 1981.
Kommunen skall vidare uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha de göromal. som avses I första och andra stycket i denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller flera andra kommuner inrätta et
gemensamt granskningsorgan. Innan gemensamt granskningsorgan inrättas skall samrad ske med statistiska centralbyrån.
118 Detäligger kommun och länsstyrelse att biträda statistiska centralbyrån med att upprätta ett arbetsställeregister för undersökningen.
Innehållet i arbetsställeregistret fastställs av centralbyrån.
128 Kommun skall utse granskningsledare och ställföreträdare för denne. Kommun skall vidare sörja för att granskningspersonal utbildas för sina arbetsuppgifter.
13. & Granskningsledaren eller den han utser får av uppgiftsskyldig enligt denna lag inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.
14. $ Har hushällsuppgift eller uppgift enligt 5 och 6 §§ ej lämnats vid fö-
reskriven tidpunkt eller fämnas ej upplysningar som har begärts enligt 13 3. får eranskningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet för undersökningens planenliga genomförande, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på granskningsledarens eller statistiska centralbyräns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under etthundra kro-
nor eller över eu tusen kronor. Försuttet vite utdöms av länsrätten. Besvär över beslut om vitesföreläggande och beslut om vite föres hos
kammarrätt.
15 8 Statistiska centralbyrån och kommuns granskningsorgan skall tillse alt den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.
16 & Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av hushållsuppgift och lägenhetsförteckning för kontroll av folkbokföringen.
17. & Uppgift hos statistiska centralbyrån som avses i denna lag far läm-
nas till annan myndighet efter medgivande av centralbyran. Medgivande
får lämnas endast om uppgiften skall användas för sädana ändamäl som anges i I $.
Första stycket gäller ej tullhandahållande av uppgift efter framställning av riksdagens ombudsmän. justitiekanslern eller domstol. Utan hinder av första stycket fär vidare regeringen för särskilt fall medge att uppgift läm-
nas ut till annan myndighet.
18 & Den som tagit befattning med uppgift som avses I denna lag far ej obehörigen yppa dess innehåll.
19 & Anvisningar om förfarandet vid undersökningen lämnas I vad sådana rör länsstyrelserna. de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbete-
na av riksskatteverket och statistiska centralbyrån samt i övrigt av statis-
tiska centralbyrän.
För utnyttjande av uppgifter enligt 5-7 §§ i undersökningen sker sum-
råd mellan statistiska centralbyrån och riksskatteverket. Blankett, eller annat dylikt underlag, för lämnande av kontrolluppgift
skall innehålla upplysning om vilka uppgifter som endast insamlas för de ändamål som anges i denna lag.
Denna lag träder i kraft 14 dagar efter det att den utkommit från trycket.
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttrandena
Allmänt
AMS: Styrelsen vill understryka utredningens uttalanden om angelägenheten av att finna sadana former för uppgiftsinsamlingen att produktionsprocessen kan förkortas. Detta är särskilt viktigt som kraven på ökad aktualitet planeringen blir allt starkare.
Utredningens förslag att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja existerande admmistrativa register och andra källor innebär därför enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning en väsentlig förbättring jämfört med
udigare fölk- och bostadsräkningar. Resultaten kän komma fram snabbare
och möjligheter finns att senare aterkomma med årliga undersökningar. Erfarenhetsmässigt gäller dock att uppläggning och samkörning av registerdata är en mera arbetskrävande och komplicerad verksamhet än vad som kan överblickas I introduktuonsskedet. Styrelsen förutsätter därför att tillräckliga resurser avdelas för att HBS 80 skall kunna genomföras enligt förslagen.
Bostadsstyrelsen: FoB-data om bostäder och bostadshushäll ger grundläggande information om befolkningens bostadsförhällanden och om förändringar av dessa. De är den viktigaste källan för analys av befolkningens bostadsförhallanden och bostadspolitikens resultat och utgör underlag för
bostadspolitiska atgärder. De är också ett viktigt underlag för prognoser och planering av bostadsförsörjningen. Utredningen har i alltför hög grad
begränsat sin behovsanalys till det sistnämnda motivet vilket kan leda till
en underskattning av undersökningarnas betydelse.
Statsmakterna skulle knappast kunna föra en effektiv bostadspolitik utan att ha de informationer som traditionellt erhålls ur FoB. På riksnivä skulle uppgifter i och för sig kunna tillgodoses av urvalsundersökningar. Genomförande. lokal uppföljning och planering av bostadsförsörjningen är emellertid kommunala uppgifter. De kräver en långtgående lokal redovisning av grunddata om bostäder och bostadshushåll samt möjlighet att kombinera hushälls- och bostadsuppgifter. För att tillgodose kommunernas behov mäste uppgifter framställas genom totalräkning.
Från bostadsförsörjningens synpunkt är det väsentliga värdet med FoB att den vid ett och samma tillfälle redovisar uppgifter om bäde lägenheterna och om bostadshushaållen samt att dessa uppgifter kan kombineras. Om dessa krav tillgodoses och den statistiska kvaliteten blir bra är formen för uppgiftsinsamling en underordnad fråga.
Datainspektionen: Inspektionen finner att FoB-utredningen i allt väsentligt har beaktat de synpunkter som datainspektionen funnit anledning att föra fram beträffande udigare folk- och bostadsräkningar. Datatnspektionen anser att en hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning bör kunna genomföras 1980 enligt FoB-utredningens principiella uppläggning.
Förslaget är dock inte så utförligt att detta uttalande kan, beträffande en-
skilda delar, betraktas som ett yttrande enligt 2 § andra stycket i datala-
gen.
DEFU: Med utgångspunkt i de redovisade behoven tillstyrker DEFU
ansatsen i förslaget till HBS-80 som alternativ till folk- och bostadsräkning-
arna I traditionell bemärkelse. Det är mycket tillfredsställande att utredningen genom avvägningar av behov, uppgiftslämnarinsatser. samord-
ningsmöjligheter, administrativa konsekvenser och konstnader förestår ett begränsat totalt uppgiftsinhämtande jämfört med tidigare genomförda folkoch bostadsräkningar. Förslaget innebär emellertid att en viss övervältring av uppgiftslämnarbördan från individer ull företag sker. Omfattningen och kostnaderna som en följd av detta har dock endast översiktligt belvsts av
utredningen.
JK: Den föreslagna uppläggningen av undersökningen visar att utredningen strävat efter att nedbringa de olägenheter som ett upppiftslämnande fran allmänheten innebär. Detta kommer bl. a. till uttryck genom de förslag om inhämtande av uppgifter från redan befintliga källor som betänkandet innehaller. Mot detta har jag naturligtvis inga invändningar. Utan att vara expert på omradet vill jug emellertid ifrågasätta om det inte är möjligt att
helt slopa ett uppgiftslämnande från allmänheten. Jag hänvisar härvid till
vad bl.a. utredningens ordförande anfört (s. 189).
Konjunkiurinstitutet: Den föreslagna hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökningen (HBS 80) är upplagd på ett helt nytt sätt och innebär
en ökad registersamordning och ökat utnyttjunde av administrativa materi-
al jämsides med en minskning av de direkt infordrade uppgifterna på personblanketten jämfört med tidigare genomförda motsvarande folk- och bostadsräkningar. Institutet finner uppliggningen tilltalande och det är värt att notera. att utredningens förslag samtidigt innebär att kostnaderna för denna nya räkning beräknas bli avsevärt lägre än för de udigare folk- och bostadsräkningarna. Som utredningen framhåller. kan visserligen de uppglter som det här rör sig om i den mån syftet är att inhämta informavuion för landet som helhet i stor utsträckning med fördel insamlas med hjälp av urvalsundersökningar till avsevärt lägre kostnader. Totalundersökningar av
denna typ är sälunda motiverade främst av behovet att erhålla lokal och re-
gional statistik. Om de av dessa skäl — som utredningen föreslår — ändå görs, är det emellertid önskvärt att de också utnyttjas för att täcka informationsbehov, som för närvarande är svåra att tillgodose på annat sätt.
Till övervägande delen är de uppgifter, som erhälles via totalräkningar av den här aktuella typen. primärt av marginellt intresse i den löpande verksamheten vid institutet. En annan sak är att uppgifter som insamlas på detta sätt ger bättre underlag för statistik, som institutet kan ha intresse av dels i samband med den löpande konjunkturbevakningen, dels för allmänna utrednings- och forskningsändamäl. Detta gäller 1. ex. i de fall sädana data användes för avstämning och samordning inom nationalräkenskapernä. som utgör en grund för institutets konjunkturanalys- och prognosverksamhet. Från de synpunkter som här angetts är det av stor vikt att uppgif-
terna är jämförbara med varandra I de olika räkningarna. Statens planverk: För att kartlägga behovet av FoB-data har utredningen
genomfört en konsumentanalys som visar hur och i vilken omfattning det insamlade materialet används. I likhet med utredningen bedömer planverket att den genomförda analysen gett betydande kunskaper om användningen saväl av statisuk I allmänhet som av FoB-data. Allmänt måste den slutsatsen dras, att FoB fyller en viktig funktion genom att resultatet ger
jämförbarhet mellan olika delar av landet och ger basdata för planeringen
på lokal och regional nivå. Den äterkommer regelbundet och medger jämförelser över tiden. Genom anslagsfinansieringsformen ger FoB för små kommuner med begränsade egna utredningsresurser ett hyggligt underlag
för planeringsarbetet.
HBS 80 föreslås bli delad i två relativt oberoende delar. Dels en sysselsättningsdel som huvudsakligen är baserad på företagens uppgiftslämnan-
de till taxeringsmyndigheterna med hjälp av kontrolluppgifter. dels hushalls- och bostadsdelen baserad på blankett tll allmänheten och visst material som avses insamlas via fastighetstaxeringen. Verket anser att tiden nu är lämplig att göra avsteg från den traditionella uppläggningen av folkoch bostadsräkningar.
Planverket tillstyrker utredningens förslag som innebär att materialet i stor utsträckning hämtas från administrativa register. Konsumentanalysen har visat att omläggningen inte innebär bortfall av data av betydelse i planeringen. Förslaget hgger i linje med strävanden under senare år tf samhällsliv och förvaltning som syftar till förenkling och samverkan för ökad effektivitet. samt att i möjligaste mån -- utan att för den skull försvåra pla-
neringens väsentligare syften — nedbringa allmänhetens uppgiftslämnar-
börda som kan upplevas som onödigt byråkratiskt krångel. De erfarenheter som kommit fram under utredningens arbete bör kunna ligga till grund för fortsatta överväganden med detta syfte.
För att tillgodose behovet av data för planeringen av bostadsförsörjningen föreselår utredningen att data över hushåll och hushållens bostäder inhämtas via blankettinsamling från allmänheten. Planverket delar utredningens uppfattning i denna fråga, eftersom det inte är utrett om bostadsförsörjningen kan planeras och genomföras med hjälp av andra metoder än
de hittills använda. Kostnaden för denna särskilda insamling och sambear-
betning är emellertid så hög att det finns anledning att studera andra meto-
der, så att man i framtiden skall kunna framställa hushållsstatistik och
kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kostnad.
Konsumentanalysen visar att behovet av aktuell sysselsättningsstatistik
är stort och att sådan basinformation behöver insamlas årligen för mänga verksamheter. En löpande sysselsättningsstatistik baserad på kontrolupp-
gifterna och inkomstregistret bör säledes ytterligare övervägas beträffande ambitionsnivå I framtida redovisningar. Planverket anser för sin del syssel-
sättningsstatistiken så viktig att den bör ges högsta prioritet inom ramen
för statistiska centralbyråns anslagsfinansierade verksamhet. Om statsmakterna beslutar i enlighet med utredningens förslag, kvarstår ett omfattande utvecklingsarbete. Samordningen med fastighetstaxeringen
för insamling av bostadsuppgifter och utnyttjande av det nya skattesystemets kontrolluppgifter för insamling av. sysselsättningsuppgifter innebär att förändringar mäste vidtas i dessa verksamheter. Relativt stora förändringar krävs också för att anpassa företagsregistret vid SCB ull förutsättningarna I HBS 80. Planverket vill därför understryka vikten av att stals-
makterna fattar erforderliga beslut i sådan tid att schemat för ett genomfö-
rande av HBS 80 kan upprätthållas.
Riksförsäkringsverket: Verket har inget att erinra om den föreslagna övergången från en folk- och bostadsräkning till en hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning för vilken uppgifter från befintliga register utnyttjas i större utsträckning än som tidigare skett.
Socialstyrelsen: I likhet med kommittén anser socialstyrelsen att en hel-
täckande undersökning av det slag kommittén föreslår skall genomföras
1980. Styrelsen anser dock att variabelantalet bör utvidgas på det sätt som
anges i det följande. Utredningens förslag beträffande insamling och sammanställning av in-
formation synes vara ändamålsenligt. Relativt stora ändringar krävs i vissa av de administrativa register som avses komma att utnyttjas för HBS 80. Styrelsen förutsätter därför att beslut om HBS 80 fattas i så god tid att nöd-
vändiga förberedelser kan göras för att möjliggöra ett snabbt och friktions-
fritt genomförande av 1980 ars undersökning.
Statskontoret: Enligt givna direktiv har utredningens huvuduppgift varit att undersöka behovet av kommande folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-. huskålls- och
bostadsdata skall kunna tillgodoses. Det framhålls att huvudalternativet
ull särskilda fölk- och boöstadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas I olika administrativa verksamheter.
Utredningen har i sitt arbete belyst olika datakällor och insamhngsvägar för befolknings-. sysselsättnings-. pendlings- och hushållsstatistik. Utnyttjande av allmän självdeklaration. riksförsäkringsverkets register, företags-
baserad lönestatistik och industristatisuk m. m. har diskuterats. Det fram-
hålls att det i ett fortsatt utredningensarbete bör klargöras i vilken utsträckning de alternativa källorna kan anpassas tull olika modeller för att under 1980-talet tillgodose samhällsplaneringen med erforderligt informa-
tionsunderlag. Härvid — framhålls det - bör närmare prövas till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende på innehäll, täckning
och tillgänglighet.
Statskontoret anser att frågan om behovet av framuda folk- och bostads-
räkningar i stort är obesvarad av utredningen. FoB-utredningen visar på en rad omräden som kan behöva särskilt utredas. Mälet måste härvid vara att
samhällsplaneringens informationsbehov tillgodoses genom utnyttjande av
data I administrativa systern och att uppgiftsinsamlingar från företag och
enskilda begränsas. Statskontoret har i olika sammanhang gett uttryck för den uppfattningen.
Utredningen har konstaterat att det längst drivna försöket att förändra uppläggningen och genomförandet av folk- och bostadsräkningar pågår i Danmark. För den planerade undersökningen 1981 skall statistiken huvudsakligen baseras på registersammanställningar. En sädan undersökning bör kunna ge värdefulla erfarenheter också för svenskt vidkommande och för frågan om hur informationsförsörjningen kan utformas på längre sikt.
Statskontoret vill sammanfattningsvis framhälla att det torde krävas ett fortsatt och omfattande utredningsarbete för att ta om hand de frågor och utvecklingsförstag som FoB-utredningen har behandlat och för att få underlag för statsmakternas beslut avseende samhällsplaneringens informationsförsörjning och metoderna härför I framtiden.
Stutistiska centralbyrån: SCB stödjer den ansats till registerutnyttjande
för undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) som förslaget innebär. Vid denna bedömning väger tungt att förslaget ock-
så erbjuder möjligheter i fortsättningen för årlig regional sysslsättningsstatistik och till årlig uppdatering av SCBs arbetsställeregister. Förslaget innebär vidare att upppgiftslämnarinsatserna och kostnaderna för HBS är lägre
än för en traditionellt utformad folk- och bostadsräkning (FoB). Enligt
SCBs mening erfordras dock att förslaget kompletteras I vissa punkter.
Datainsamlingen till HBS 80 föreslås ull övervägande del baseras på samutnytljande av olika material av bl. a. administrativ karaktär. Förändringar krävs såväl i dessa material som I berörda administrativa myndigheters verksamhet för att HBS 80 skall kunna genomföras enligt förslaget. Som kommittén framhåller innebär det redovisade förslaget en principiell
lösning som kräver vidareutveckling i sina olika detaljer samt samråd och
samverkan med berörda parter i bl. a. ett planeringsarbete som måste vara avslutat hösten 1980. .
Utredningen har bedömt tiden fram till dess tillräcklig för att en väl fun-
gerande undersökning skall kunna genomföras. SCB anser också det möjligt att förverkliga detta förutsatt att de av utredningen gjorda bedömningarna haller. Verket kan samtidigt inte underlåta att peka på de risker som finns för förseningar I planeringsprocessen till följd av komplexitet. oktarheter och osäkerhet beträffande datafangst. BL a. är det nödvändigt att de
met och fastighetstaxeringsarbetet genomförs i sådan tid att den eftersträ-
vade informationen erhalls enhigt tidsplanen för HBS 80.
För utt HBS 80 ska kunna genomföras erfordras enligt SCB bl. a. =- utnyttjunde av det nya skattesystemets kontrölluppgifter (KU) för insamling av sysselsättningsuppgifter = anpassning av ett arbetsställeregister (CER) ull förutsättningar i HBS 80 — samordning med fastighetstaxeringen för insamling av bostadsuppgitter.
Den föreslagna ansatsen kommer att kräva omfattande samarbete med andra myndigheter. Ytterligare gäller att det registerutnyttjände som anvisats ännu inte praktiskt utprovats. Vissa förberedelseåtgärder är vidare av sådan art att de måste påbörjas innan formella beslut i HBS 8O-frågan föreligger.
För att genomföra utredningens förslag att utnyttja kontrolluppgiften (KU) 1980 krävs ett omfattande planeringsarbete genom sumverkan mellan SCB. RSV. SAF och andra företagarorganisattoner. länsstyrelser. kommuner och enskilda företag. Konkreta resultat av deua planeringsarbete måste nås redan under 1979. Det viktigaste och samtidigt från tidssynpunkt känsligaste momentet utgör upprättandet av det arbetsställeregister som skall ligga till grund för företagens koppling av enskilda personers
kontrolluppgifter till arbetsställe.
Förutsättningarna för att i det ovannämnda samarbetet få tillräckligt gensvar från de medverkande parterna förbättras enligt SCBs uppfattning väsentligt om arbetsställeregistret från början kan läggas upp med inriktning på att vara ett permanent arbetsställeregister för samhällsplanering. SCB delar utredningens uppfattning att förberedelser för arbetsställeregistret vid SCB skall igångsättas udigt under våren 1979 och slutföras under hösten 1980 till de delar som är nödvändiga för utnyttjande i HBS 80.
Även ifråga om samordningen med allmänna fastighetstaxeringen (AET) 1981 krävs förberedelser tidigt under 1979. Här gäller det i första hand samverkan mellan fastighetstaxeringskommitten. RSV och SCB för att utreda oklara frågor samt detaljutforma blankett. organisation etc. SCB vill understryka vikten av att de förutsättningar för samordning som wutredningsförslaget bygger på uppfylls. Öm 1. ex. en samdistribution till smähusägarna totalt sett skulle bedömas motiverad — vilket verket anser tveksamt - är det enligt SCBs uppfattning nödvändigt att personblanketten förprintas och att denna görs optiskt läsbar.
De risker som berörts och de kvalitetsproblem som SCB ser i det tfram-
lagda förslaget är långtifrån negligerbara. Med i det föregående angivna
justeringar och kompletteringar kan verket dock tillstyrka den principlösning som utredningen lagt fram. Detta gäller även det föreslagna utnyttjandet av registret över totalbefolkningen (RTB) vid SCB i undersökningen.
Utredningen redovisar utöver förslaget två ambitionsniväer i en undersökning 1980. SCB delar här utredningens bedömning att en personblanket!t behövs 1980. Skälen till detta är främst följande.
Personblanketten är den enda till buds stående datakällan för information om bostadshushällets sammanfattning och bostadsförhållanden. Den är också den hittills enda tillgängliga källan för att beskriva det faktiska 3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 128
samboendet. Uppgifter från FoB 75 visar att av samtliga samboende upp-
gick andelen icke gifta till ca 1077. I åldersklassen 20-24 år var motsva-
rande siffra ca 7077 för män och ca 60747 för kvinnor med variationer mellan olika regioner.
Andra alternativ för att erhalla denna hushallsuppgift finns f.n. ej därest imte redovisningen begränsas till att enbart omfatta personer som p. p. a. civilstand eller föräldraskäp (barn under I8 är) sammanförts till familjeenhet. Sistnämnda enhet som kan erhållas ur RTB skiljer sig, som framgar av uppritter från FoB 75, betydligt från den fakvuska hushällsbildningen i de yngre åldrarna. Ieke minst inom bostadsplaneringens och familjepolitikens område är uppgifter om boöostadshushallet avgränsat utifrån det faktiska saumboendet av stor vikt.
Genom personalblanketten kan också erhållas upppifter om medhjälpande familjemedlemmar och studerande. Dessa uppgifter används bl. a. inom jordbrukets regionala planering och inom barnomsorgsplaneringen. Andra inföormationskällor härom finns ej att ullga.
SCB delar i övrigt i fråga om personalblanketten helt det synsätt som re-
doövisas på sid. 190: betänkandet av ledamöterna Rust och Wallberg.
Svsselsättningsutredningen: FoB-utredningen har baserat en del av sysselsättningsstatistiken på skatteadministrationens kontwolluppgifter. Sysselsättningsutredningen önskar på nytt dektararera sin positiva inställning till denna typ av statistikinsamling.
FoB-utredningens förslag innebär att uppgiftsinsamlingen från allmänhe-
ten blir mycket begränsad. I huvudsak efterfrågas uppgifter om hushallens
storlek och sammansättning. Enligt sysselsättningsutredningens uppfattning går samhitllet miste om väsentligt planeringsunderlag om uppgiftsinsamlingen utförs på det sätt som FoB-utredningen föreslar. Informationen om befolkningens yrkesullhörighet bortfaller i förhållande till udigare folk-
räkningar. Information om utbildning kommer också att saknas. För att nå
de sysselsättningspoliviska målen ställs allt större krav på planeringsunderlaget. Kraven på förbättringar och utbyggnader är stora. FoB-utredningens
förslag går i motsatt riktning. De kostnadsminskningar som förslaget innebär i förhållande till kostnaderna för FoB 75 måste ställas mot den minska-
de effektivitet som kan uppstå i sysselsättningspolituken om beslutsunderlaget försvagas.
Även om sysselsättningsutredningen ställer sig positiv till insamling av statistik via skatteadministrationens kontrolluppgifter är det tveksamt att enbart satsa på detta system år 1980. Vissa uppgifter om för sysselsätt-
ningspolitiken viktiga förhållanden bör insamlas direkt från allmänheten.
Ett första skäl tll detta är att systemet med kontrolluppgifter ännu inte är utprovat. Under år 1980 borde därför säväl statistik via kontrolluppgifter insamlas som uppgifter direkt från allmänheten om sysselsättningsför-
hållandena. Uppgifterna skulle då kunna jämföras och eventuella brister I
konitrolluppgiftssystemet upptäckas, vilket kan bli av värde i det fortsatta arbetet. Jämförelser med tidigare folkräkningar underlättas. Uppgifterna från allmänheten måste klara de kvalitetskrav som hittills ställts på folkräkningar. Det innebär att de uppgifter om näringsgrenstillhörighet som bör inhämtas direkt från allmänheten bör kunna kontrolleras mot information av arbetsplatsernas näringsgrenstullhörighet. Information om arbetsud bör också tas in.
Fit andra skäl är att det för sysselsättningsplaneringen är angeläget att komplettera den information som kommer in via kontrolluppgifterna. Det- ta gäller främst information om befolkningens yrkestillhörighet. FoB-utred-
ningen motiverar strykningen av yrkesinformattonen med att hittills insamlade uppgifter använts i mycket begränsad utsträckning av kommuner och länsstyrelser. Bearbetningarna av materialet har också varit tidskrävande och försenat publiceringen av FoB-materialet.
Med tanke på att strukturomvandhingen också fortsättningsvis kan komma att kräva en stor yrkesmässig rörlighet är det motiverat att insamla information om framför allt yrkesförhällanden, även om det också är motiverat att få utbildningsförhällandena belysta.
Stora insatser behöver göras för att astadkomma en ömsesidig anpassning mellan den enskildes kräv på arbete och arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Cibildningen måste anpassas tull detta. Detta gäller både i ungdomsskolan och i vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbild-
ning. Beslutsunderlaget är emeilertid redan nu bristfälligt och kommer all
ytterligare tunnas ut om uppgifter om yrke kommer att falla bort. Sysselsältningsutredningen föreslär därför att uppgifter om yrke insamlas via personblanketter.
SACOJSR: Organisationen noterar med ullfredsställelse att man i det redovisade förslaget I så stor utsträckning som möjligt har sökt utnyttja informationen + befintliga register. Detta torde ha flera fördelar, bl. a. förenklat uppgiftslämnande och mer rationell produktion.
Institutet för social forskning (SOFT) har hänvisat till en av docenten Robert Erikson upprättad foörskarpromemoria vart lämnas följande sammanfattning.
FoB-utredningen har lämnat förstag till en undersökning, HBS-80, som i väsentliga avseenden skiljer sig från tidigare folk- och bostadsräkningar. Grundansatsen, att utnyttja existerande register och att i ett sammanhang samla in data för flera ändamal, är sund och kan antas leda ull väsentliga kostnadsbesparingar. Att samla in sysselsättningsuppgifter via skatteadministrationens kontrolluppgifter möjliggör en ärlig sysselsättningsstatistik, något som är mycket eftersträvansvärt. Utredningen förordar att de insamlade uppgifterna görs ullgänghiga för forskningen. vilket bör höja avkastningen av undersökningen. Utredningsförslaget bör dock inte till sin helhet
accepteras.
Förslaget bör utökas eller ändras på följande punkter: - De sysselsättningsuppgifter företagen skall lämna bör avse faktiskt ar-
betad td under ett kalenderär. —- Uppgifter om antal sjukdagar bör samlas in från Riksförsäkringsverkets
sjukförsäkringsregister. — Särskilda insatser bör göras för att mäta arbetsvolymen för egna företa-
gare och hos medhjälpande familjemedlemmar. = Yrkesuppgifter bör samlas in och kodas efter bransch och yrkesfamilj
samt efter yrkesskikt. = På sikt bör även uppgifter om anställdas befattning inhämtas från ar-
betsgivarna. = Hushälls- och bostadsundersökningen bör utvidgas ull att få ungefär
samma omfattning som FoB-75. I samband därmed bör eventuellt ett lä-
genhetsregister inrättas. — Särskilda åtgärder bör vidtagas för att ge kvantitativa mätt på precisio-
nen i uppgifterna I HBS-80. Kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs universitet: Institutionen framhäller mycket starkt forskningens och samhällsplaneringens behov av kontinuerlig statistik på detaljerad geografisk nivå. Denna utgör ett värdefullt bakgrundsmaterial I många undersökningar, t. ex. I fräga om värdering
av foörskningsresultatens rimhighet. Utan statistik kommer man att ull stor del famla i blindo I beslutsfattandet. En nedrustning av statistikens omfatt-
ning och kvalitet kommer utan tvivel att medföra en försämring av möjlig-
heterna alt föra en framsynt politik.
Instituttonen är föllt införstådd med att fölk- och bostadsräkningar är dyra men värnar för att lata kortsiktiga köstnadshänsyvn tå överhanden över det längsikuga behovet av statistik för forskning och planering. Totalundersökningar av befolkningen med jämna tidsintervall maste därför förekomma i en eller annan form.
Foölk- och bostadsräkningar (FoB) är f.n. det enda sättet att erhålla hel-
täckande statistik på detaljerad nivå. Många problem är uppenbarligen förknippade med dessa. Ett är kostnaderna. Ett annat är de integritetspro-
biem som kan uppkomma. Ytterligare ett problem är att publiceringen sker med relativt länga tidsintervall. Ofta mäste forskare och planerare arbeta med upppifter som kan vara upp ull åtta år gamla. Detta är högst otillfredsställande. Insututionen delar därför utredningens uppfattning att det på sikt är önskvärt att skapa insamlingsrutiner som medger en publicering med tätare intervaller. Därmed stöds tanken på en övergang till registerbaserad informationsinsamling. En sådan skulle medge årlig publicering av 1. ex. sysselsättningsstatistik, vilket vore synnerligen ettersträvansvärt.
En nackdel med register - förutom integritetsaspekten -- är att fel med säkerhet kommer att smyga sig in och ackumuleras I systemet. Med tiden kan därför registren komma utt fjärma sig alltmer från verkligheten. Institutionen vill därför föra fram tanken på en regelbunden avstämning av registeruppgifterna med hjälp av en traditionell FoB. Dessa avstämningar skulle emellertid kunna företas med glesare intervall än f.n... t.ex. vart tionde är. Om det visar sig att registren håller god kvalitet kan man möjligen inskränka kvalitetskontrollen till stickprov.
Stockholms komun: Kommittén med uppdrag att utreda frågan om behovet av framtida fölk- och bostadsräkningar har framlagt förslag till undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning i ett betänkande, SOU 1978: 79. De tidigare folk- och bostadsräkningarna (FoB:arna) skall ersättas med delvis nya datainsamlingsmetoder I en undersökning som givits beteckningen HBS 80. Uppgiftsinsamlingen från allmänheten minskas och omfattar enligt huvudförslaget endast en ganska enkel uppgift om boende i hushållet. Bostadsuppgifter insamlas i samband med den allmänna fastighetstaxeringen och sysselsättningsuppgifter tas in på arbetsgivarnas Kontrölluppgiftsblanketter till skattemyndigheterna.
Stockholms kommun kan i allt väsentigt tillstyrka förslaget. Därvid görs
dock et flertal angelägna påpekanden och framförs en del ulläggsförslag av vikt för kommunen som resultatanvändare och även med äläggande att
sörja för materialinsamling och granskning. Det konstateras att kommunens statistikbehov endast delvis tillgodoses
av HBS 80. Den utvärdering av användningen av tidigare FOoB-material som
utredningen gjort är förtjänstfull på sitt sätt men den missar det över tiden
analysmetoder.
Kommunens arbetsuppgifter i samband med HBS 80 blir i huvudsak av
samma karaktär som i tidigare FoB:ar. En nytillkommande uppgift blir att
medverka vid upprättandet av ett arbetsställeregister för sysselsättningsredovisningen. Kostnaderna för kommunens medverkan torde kunna bli lägre än vid en uppgiftsinsamling av tidigare FoB-modell.
Göteborgs komnmum: Uppgifter om hushåll, bostäder, sysselsättning. ar-
betstullfällen och pendling utgör en viktig basinformation för kommunernas planering. Hittills har fölk- och bostadsräkningarna utgjort den enda källan för flertalet av dessa uppgifter. Till räkningarnas stora brister har hört den långa periodicHeten och resultatens ofta däliga aktualitet. Vidare har räkningarna varit kostnadskrävande. saväl för SCB som för kommunerna.
Redan inför FoB 75 fick SCB i uppdrag att pröva möjligheten att erhålla erforderlig information på annat sätt än genom toötalräkning via blanketun-
samling från allmänheten. Beträffande registerutnyttjande fann SCB att det
vill FoB 75 ej var möjligt att den vägen erhalla uppgifter om lägenheter. hushåll och sysselsättning.
Göteborgs kommun anser den principiella ansats som görs i utrednings-
förslaget för HBS 80 vara riktig. Grundinställningen bör vara all man I så stor utsträckning som möjligt bör ullgodose samhällsplaneringens behov
av basinformation genom uttag från olika administrativa register. Härigenom kan kraven på löpande aktuell statistik tillgodoses ull relativt läg kostnad utan att uppgiftslämnarbördan ökas. För detta ändamål krävs anpassning av innehåll i olika administrativa register. Likasa krävs rutiner för att
tillförsäkra registerinformationen hög kvalitet.
Utredningen föreslar ett betydande registerutnyttjande redan vid under-
sökningen hösten 1980. Detta kräver ett betydande förberedelsearbete från
berörda myndigheters och kommunernas sida, eftersom utredningsförslaget i stor utsträckning saknar detaljerade problemlösningar. Göteborgs kommun är därför tveksam till om förberedelsetiden är ullräcklig för att få fram registerinformation som ger kvalttetsmässigt godtagbara resultat. För att säkerställa att undersökningsresultaten vid HBS 80 motsvarar rimliga kvalitetskrav samt för att ge underlag även för framtida registeranpassningar. föreslår Göteborgs kommun emellertid att data om sysselsättning inhämtas även på personblanketien.
Under förutsättning att kommunerna kan garanteras en årlig statistik över sysselsättning, arbetstillfällen och pendling, kan Göteborgs kommun tilistyrka ett genomförande enligt utredningens förslag, dock med ovan nämnda komplettering. Om HBS 80 enbart skall syfta till en engångsredovisning analog med tidigare folk- och bostadsräkningar. förordar Göte-
borgs kommun en replikation av FoB 75.
Mulmö kommun: Behovet av beslutsunderlag i samhällsplaneringen har ökat mycket kraftigt under 1970-talet. Kravet på aktualnet och redovisningsnivå har gjort att detta behov inom många områden inte kunnat tillgodoses genom centralt producerad statistik. Det är endast inom befolkningsstatistikens område vi idag har möjlighet att erhälla en löpande, aktuell statistik för valfria områdesnivåer. Detta sammanhänger med de rutiner för registeruppbyggnad och ajourföring som finns inom folkbokföringen.
För övriga vitala planeringsdata såsom sysselsättning, bostäder och hushåll saknas kontinuerligt förda register som skulle kunna ligga till grund för
Följden har blivit att nödlösningar med bristfälliga kompletteringar av inaktuella FoB-data har tillgripits för att åstadkomma ett aktuellt beslutsunderlag. För att erhålla aktuella data krävs en ökad registersamordning och
ner.
Det förslag som föreligger om ett ökat registerutnyttjande far ur samhällsplaneringens synpunkt anses tillfredsställande. Det måste dock betonas att det inte är tllfyllest att enbart se denna registerbearbetning som en engängsföreteelse I samband med HBS 80. Det mäste finnas register som
konunuerligt ajourförs och som det går att bearbeta så att statistiska upp-
bundet kan erhållas. Under 1980-talet bör statistiken äver sysselsättning och pendling kunna erhållas årligen. Det är också angeläget att det på boståds- och hushällssidan tillskapas system som kan ge samma goda löpan-
de statistik som nu gäller för befolkningen.
Sundsvalls kommun: Kommunen anser 1 likhet med ovan angivna remissinstanser att utredningens förslag till undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) bör genomföras. Genomförandet skulle enligt kommunens mening böra ske t överensstämmelse med kom-
mittens förslag vad gäller hushålls- och bostadsdelen, medan man för sys-
selsättningsdelen skulle - åtminstone för år 1980 för att kunna erhålla en
lämpligt avpassad övergång — få en komplettering med uppgifter som in-
samlas via blanketter. Då det föreliggande förslaget innebär att kommunerna kan få en snabb. arlig sysselsättningsstatistik samt i övrigt något snabbare statistiska uppgifter i hushälls- och bostadsdelen. allt vill lägre kostnader — även om kompletterande uppgifter insamlas via blanketter — än vid folk- och boöstadsräkningen 1975. syns en ordning för undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning 1980 enligt kommieförslaget innebiära enbart fördelar för kommunerna.
Örebro kommun: Behovet av statistik har ökat mycket kraftigt under 1970-talet. Krav på aktualitet och på uppgifter för låga regionala nivåer har ständigt ökat. Denna efterfrågan möttes av SCB med införande av olika ärliga statistikpaket av vilka kan nämnas demopak och avipak (befolkning).
inkopak (inkomster) och bilpak (bilinnehav). De olika statistikpaketen
bygger på en kontinuerlig ajourhållning av olika register, med vars hjälp
användarna kan erhålla information med kort periodicitet. För övriga vita-
la planeringsdata såsom sysselsättning, bostäder, hushåll och pendling saknas kontinuerligt förda registersystem. som skulle kunna ligga till grund
Sadan statistik är nödvändig för modern samhällsplanering.
För att erhålla uppgifter om dessa data har planerande myndigheter tidigare varit hänvisade till de vart femte år återkommande folk- och bostadsräkningarna. Resultatet har många gånger blivit att planerarna tvingats använda inaktuell information.
Det förslag som föreligger om ökat registerutnyttjande får därför ur samhällsplaneringssynpunkt anses tillfredsställande. Emellertid får den ökade registerbearbetningen inte enbart ses som en tillfällig hjälp för HBS 1980. Det måste finnas register som kontinuerligt ajourförs och som det går att bearbeta så att statistiska uppgifter om struktur och förändringar för val-
fria omraden regelbundet kan erhållas. Under 1980-talet bör statistiken
över sysselsättning och pendling kunna erhållas årligen.
Kommunen föreslår således en övergäng till ett större utnyttjande av re-
gister och ansluter sig därför i princip till de tankegångar som kommer
fram i kommitténs arbete. Dock vill Örebro kommun uttrycka farhågor för att sysselsättningsfrågorna helt slopas frän personblanketten redan 1980,
varför vi I denna fråga ansluter oss tll alternativ 2.
Luleå kommun har hänvisat till yttrande från sitt planeringskontor. Kontoret anser att den föreslagna hushälls-, bostads- och sysselsättningsundersökningen 1980 kommer att underlätta arbetet för det kommunala granskningsorganet. men beklagar samtidigt att det inte varit möjligt att helt undvika enkäter med allmänheten. Det är naturligtvis svårt att beräkna värdet av de statistikuppgifter som HBS frambringar men planeringskontoret an-
ser dock. att kosinaden för att ta in uppgifterna heh borde avila staten. Kommunen maste ju dessutom köpa in resultatet av undersökningen från SCB för 50000--100000 kronor. De flesta planeringssystem som kommunerna är skyldiga att redovisa för staten använder data från FoB och det kommande HBS så kommunen har I: praktiken inte möjlighet att avsta från att köpa in statistikpaketen.
Kulmar kommun: Kommunen anser utredningen grundlig och väl genomarbetad. Som en följd av ambitionen att dra ned på kostnader och arbete har flera strykningar föreslagits. Detta kan I och för sig vara lovvärt när det är fråga om onödiga kostnader. särskilt när det förklaras av det tränga statsfinansiella läget. Det är dock viktigt att inte skjuta servicetanken i bakgrunden, vare sig det gäller det aktuella elter det framtida behovet. Mot denna bakgrund ställer sig kommunen avvisande till att slopa visså grundläggande variabler som exempelvis yrkestillhörighet och färdsätt mellan bostad och arbetsplats.
Lindesbergs komma: Enligt förslaget skall en folk- och bostadsräkning (FoB) 1980 ersättas av en hushålls-. bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS)+. Förslaget har bl. a. föregåtts av en bred användaranalys vid vilken kommunen har haft möjlighet att framföra sina synpunkter.
Kommunen stödjer i princip förslaget. Huvudsyftet med fölk- och bostadsräkningen idag är att förse samhällsplaneringen med grundläggande data. De centrala och absolut nödvändiga i detta avseende och som inte tillgodoses på något annat sätt är uppgifter om bostäder. hushåll och sysselsättning. En mindre kommun har däremot varken ud eller resurser att tullvarata det omfattande material som en het folk- och bostadsräkning medför.
Vad det gäller sy sselsättningsdata behövs betydligt bättre och mer aktuell material än vad nuvarande statistrkkällor medger. Kommunen anser det därför av stort värde med en metod att ta fram sysselsättningsdata som ger en årlig uppföljning. Viktigt är dock att tillräckliga resurser sätts in så att ett ullförlitligt material kan erhållas redan vid undersökningen 1980. Kommunen är beredd att bistå vid upprättandet av behövligt arbetsställe-
register.
För sin planering behöver kommunerna t allmänhet ett mer detaljerat material om befintliga bostäder än vad folk- och bostadsräkningen per. Särskilt mindre kommuner har sällan de resurser som behövs för att ta fram uppgifter ur svårtillgängliga källor. Kommunen stödjer i konsekvens med detta utredningens förslag att HBS-materialet i vissa fall skall kunna göras mer tillgängligt för samhällsplaneringen än som varit fallet med folkoch bostadsräkningen.
Stockholms läns landsting har som svar på remissen överlämnat regÖonplanskontorets tjänstevtlatande. Kontoret anser att utredningsförslaget innebär en rationalisering av datafangsten och medger samtidigt att data kan fås arligen. Det är högst besvärande att vissa data, främst sysselsättnings- och pendlingsdata. hittills erhållits med så långa intervall och stor eftersläpning. Exempelvis var de förslag till regionplan som remissbehandlades sommaren 1978 delvis baserade på FoB-data från 1970. Även annan verksamhet inom kontoret som behandlar arbetsmarknad och näringsliv har starka behov av aktuell sysselsättningsstatistik.
Kontoret vill därför uttala sin stora tillfredsställelse med den principiella förändring utredningsförslaget innebär. I detta sammanhang bör noteras att förslaget har konsekvenser för landstinget som arbetsgivare. BI. a. skall landstinget på kontrolluppgifterna för de anställda ange var arbetsplatser är belägen.
Länsstyrelsen i Kopparberes län: Ett skäl enligt länsstyrelsens mening för alt inte genomföra en fölk- och bostadsräkning av traditionellt slag år 1980. är att komma ifran et krävande insamlings- och granskningsarbete och att över huvud taget förenkla statistikbearbetningen. Det nu framlagda förslaget innebär betvdhet mindre insatser bl.a. från kommunalt håll. Syvttet med övergången ull annan form av statistikinsamling än FoB är därvid oppnält.
Länsstyrelsen I Örebro län: FoB-utredningen har lagt ett principförslag som i stort tillgodoser statistikbehovet rörande hushåll. bostäder och sysselsättning på den regionala och lokala nivån. Förslaget är principielh mycket viktigt eftersom det innebär ett första steg mot undersökningar med statistuikinförmation söm baseras på register.
I den regionalpolitiska planeringen har sysselsättnings- och närimgslivsfrågorna kommit att spela en allt större roll. Också i den kommunala planeringen har sysselsätningsfrågorna fått ett allt större utrymme. Genom riksdagens beslut 1976 och förordningen om länsplaneringen uppdelas länsplaneringen I fullständig länsplanering samt årlig rapport med uppföljning och utvärdering av planeringen. I länsplaneringen upprättas ett planeringsundertag för länet och dess kommuner innefattande nulägesbeskrivningar. prognoser och problembeskrivningar. I den fullständiga länsplaneringen redovisas utvecklingen under en I5 års period medan rapporten redovisar utvecklingen under de närmaste åren.
En av förutsättningarna för att den ärliga uppföljningen av länsplaneringen skulle införas var att ärlig sysselsättningsstatistik kunde erhållas. Arlig sysselsättnings-, pendlings-. bostads- och hushällsstatistik finns för närvarande inte utan det enda statistikunderlag som finns att tillgå är de vart femte år aterkommande foölk- och bostadsräkningarna. Intermitenta undersökningars värde minskar ju längre från undersökningsullfället man kommer. En punktskattning vart femte år kan för mänga näringsgrenar och branscher ge en felakug bild av sysselsättningsutvecklingen genom alt konjunkturläget inverkar på punktskattningen. Bedömningar av sysselsättningsutvecklingen bör i stället baseras på tidsserier avseende år eler delar av är. Andra nackdelar med FoB är de höga kostnaderna för datainsamling och bearbetning samt den långa produktionstiden. Nya metoder bör säledes användas för datainsamling och bearbetning i syfte att begränsa kostnaderna.
Landsorganisationen i Sverige (LOI: LÖO hyser förståelse för en del av direktiven. t.ex. ambitionen att begränsa allmänhetens uppgiftskämnande. Genom att kostnasdsaspekterna på undersökningarna har betonats så härt i
direktiven har kommittén dock förletts att gå för längt i detta avseende.
Resultatet har blivit att kommittén har lämnat ett förslag som framstår som helt oullräckligt F vissa avseenden och ganska betänkligt i andra avseenden.
De tidigare fölk- och bostadräkningarna har använts och används fortfarande som ett mycket viktigt underlag för samhällsplaneringen. Detta gäller centralt (undervisningssystemets planering), i länsplaneringen och landstingen (sjukvardens planering) samt t kommunernas planering (bostadsbyggande. barnomsorg m. m.). Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyran har levererat viktigt underlag till bl.a. längtidsutredningarna samt otbildningsplaneringen och studie- och yrkesorienteringen. Dessa
prognoser är till stor del baserade på folkräkningsuppgifter. I de svenska
nationalräkenskaperna är folkräkningarna ett viktigt inslag för beräkning av bade den totala sysselsättningen och för produktionen i småföretag som
inte är belysta av annan statistik. Samtliga nämnda användare av foölkräkningsuppgifier är beroende av att uppgrfterna I HBS 80 är jämförbara med vidigare folkräkningar.
1.0 finner därför kommittens förslag att insamla sysselsättningsuppgifter enbart via KU-registret stärkt betänkligt. Därigenom är det heh klart alt man inte får samma uppdelning av företagare och anställda som I tidigare folkräkningar. Dessutom verkar det högst sannolikt att näringsgrens-
brött I de statistiska tidsserier som berörs kan vissa effekter uppkomma som direkt berör 1.0. En viktig del av underlaget för förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter rörande lönehömingar hämtas från nationalräkenskaperna. Med den föreslagna utformningen av HBS 80 verkar det mycket troligt att beräkningarna av löne- respektive driftsöverskottsandel kommer att påverkas. Detsamma gäller beräkningarna av produktivitetsökningen i olika branscher. LO ställer sig därför bakom förslaget av ledamöterna Ruist och Wallberg att sysselsättningsuppgifter inhämtas via personblankett i HBS 80. Därigenom kan ovannämnda olägenheter kringgås.
Landstingsförbundet: I direktiven till FoB-utredningen har framhällits all huvuduppgiften är att undersöka behovet av framtida fölk- och bostadsräkningar samt visa hur samhällsplaneringens behov av befolknings-. hushålls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Candstingsförbundet finner det förtjänstfullt att utredningen — tll skillnad mot tidigare användaranalyser — valt metoden att från ett urval av användare insamla rapporter och PM där FoB-data utnyttjats. Analysen ger i första hand svar på vilka variabler som bör inga i 1980 års undersökning. Däremot fordras ytterligare kontakter med konsumenterna för att utforma de olika tabellprogrammen.
landstingens dominerande verksamhet är hälso- och sjukvård. Inom sjuk värdsplaneringen har FoB-data inte kommit till någon större användning. LCandsungen har under senare ud fätt nya verksamhetsområden som kollektuvtrafiken och de regionala utvecklingsfonderna. Landstingens medverkan I länsplaneringen bör också nämnas. Dessa nya uppgifter för landstingen kommer att medföra en ökad användning av s.k. FoB-data. Allmänt kan dock sägas att landstingens behov av data inte blir större än kommunnivåns. Det förekommer också redan i dag ett informationsutbyte mellan kommuner. länsstyrelse och landsting.
Kommunförbundet: Styrelsen ullstyrker i stort föreliggande förslag till
undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning (HBS 80). Förslaget är principiellt utformat innebärande att detaljerade problemlösningar I stor utsträckning saknas. Mycket arbete återstår alltså innan en slutlig utfoörmning och förutsättningar för genomförandet föreligger.
Folk- och bostadsräkningarna är en av de kommunala planeringens vikvigaste källor för basinformation om hushåll, bostäder och sysselsättning. Till räkningarnas stora brister hör den långa periodiciteten och resultatens ofta dåliga aktualitet. Styrelsen anser det viktigt med en utveckling som eliminerar dessa brister och ser därför utredningens förslag som ett viktigt steg mot ett ökat registerutnyttjande som borde medföra fördelar i form av minskat uppgiftslämnande, möjligheter till löpande aktuell information och lägre produktionskostnader.
Förslaget innebär delvis helt nya ansatser vilka kommer att ställa stora krav på berörda organ om förutsättningar för undersökningens genomförande verkligen skall föreligga i tid. Det är därför av största vikt att förberedande arbete. där så är möjligt, snarast kommer igäng.
Styrelsen avstyrker FoB-utredningens namnförslag Hushålls-, bostads-
och sysselsättningsundersökningen HBS och föreslår att undersökningen vavsett om fölk- och böostadsundersökningen kvarblir i sin nuvarande form eller ej it framtiden benämns Folk, Arbete, Bostad FAR.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Indusiriförbund (Sh: Vi har från organisationerna sida inga principiella erinringar att rikta mot utredningens ansats till ökat registerutnyttjände för att minska behovet äv direkt uppgiftstnhämtande från allmänheten för framställning av
hushälls-. bostads- och svsselsättningsstatisuk med innehåll i huvudsak
enligt tidigare FoB-modelt. Enligt vår uppfattning förutsätter emellertid användningen av administrativa registermatertial härvidlag att utnyttjundet
sker I så restriktiva former. att samutnyttjundet inte skapar onödiga belast-
ningar på berörda administrativa verksamheter inklusive här förekomman-
minskar flexibilteten hos berörda system eller medför andra betydande nackdelar, som exempelvis försvagat sekrtetess- eller integritetsskydd eter liknande.
Organisationerna begränsar sitt yttrande huvudsakligen ull de delar av förslaget. som berör sysselsättningsstatistiken och kraven på arbetsgivarnas Medverkan I undersökningen 1980. EF samband därmed behandlas också utredningens förslag sett ur sekretess- och integritetssynpunkt. Vi avstyrker FoB-utredningens prineipförslag beträffande sysselsättningsdelen i HBS S0 vad avser uppgiftskravet om tilläggsfrågor på kontrolluppgiften. Vi framlägger som alternativ ett eget förslag. som kan ses som en modifiering av utredningens undersökningsplan. Organisationerna tillstyrker utredningens förslag till undersökning om hushåll och bostäder vid 1980 års räkning.
71CO: TCO ser positivt på utredningens strävan till ökat utnyttjande av administrativa material och ull ökad registersamordning. Betydande fördelar kän uppnås genom en sådan omläggning. En snabbare redovisning av resultat blir möjlig samtidigt som stora besparingar kan göras och allmänhetens uppgiftslämnarskyldighet minskas. Genom det nya insamlingsförfarandet skapas möjligheter att i framtiden bl. a. astadkomma ärliga sysselsällningsredovisningar.
För atl erhålla möjlighet att utvärdera kvalitet och jämförbarhet med tidigare undersökningar vid inhämtande av sysselsättningsuppgifter via kontrolluppgiften och för att säkra uppgifter även om denna insamlingsmetod inte skulle fungera 1980, bör uppgifter om sysselsättningen samlas in också genom hushällsenkäten. Denna bör utnyttjas till mer än uppgifter om hushällens storlek och sammansättning.
All såsom två ledamöter föreslår helt avstå från att samla in uppgifter om hushållen skulle få allvarliga konsekvenser främst inom bostadspolivikens område. Planeringen av bostadsförsörjningen skulle allvarligt försvaras. Nagot för detta ändamäl användbart register över hushållen finns inte
idag och kommer heller inte att finnas när HBS-80 skall genomföras. Där-
för anser TCO att en hushällsenkät bör genomföras. Inför kommande undersökningar bör emellertid strävan vara att även hushällsdata skall kunna
inhämtas via registret.
Föreningen för kommunal statisuk och planering (KSP): Kravet på akwella och ändamälsenliga uppgifter för samhällsplaneringen har ökat starkt under senare är. Det har varit klart otilfredsställande att uppgifter om sysselsättning, hushåll och bostäder endast erhålles vart femte år samtidigt som kraven på ändamålsenligt planeringsunderlag växer.
Föreningen anser att utredningen presenterat en intressant modell för att
inhämta berörda uppgifter. Man har anvisat vägar för att genomföra en undersökning med antitande av olika dataregister så att betydande samoördningsvinster erhålles utan att därför förlora den väsentligaste informationen. Kostnaden blir ungefär halverad jämfört med FoB 75 och uppgiftslämnandet för allmänheten blir avsevärt mindre. Däremot sker en ökning av företagens uppgiftslämnarinsats som dock kommittén bedömer som mindre betungande.
Et ökat registerutnyttjände har sålunda klara fördelar men det maste betonas alt registerbearbetningen inte får ses som en engångsföreteelse I samband med HBS 80. Genom årligt ajvurhallande av register bör det vara möjligt alt i fortsättningen erhålla sysselsättnings- och pendlingsstatistik för valfria geografiska områden. Även på bostads- och hushallssidan är det angeläget att system tillskapas som kan ge årlig löpande statisuk i likhet med vad som nu är fallet beträffande befolkningsstatistiken.
Utredningen har gjort en studie hos et1 rätt stort antal användare av statistik från tidigare fölk- och bostadsräkningar. Därvid har man tagit fasta på hur den tillgängliga informationen faktiskt utnyttjats bl.a. iden kommunala planeringen. Man anser sig därav kunna dra slutsatser om de olika vartublernas relativa nytta för samhällsplaneringen. Studien har gjorts på ett ambitiöst sätt och ger ett bra bidrag till bedömningen av på vilka områden FoB-statisuk kommer till användning. Man far på ett klarare sätt än tidigare belagt hur nödvändiga de tunga och unika informationsdelarna t FoB-informationen är för planeringen av bostadsbyggandet. social service. trafik och näringslivslokalisering.
Man anser sig från utredningens sida kunna dra slutsatsen. att vissa variabler. som yrke. utbildning och färdsätt ull och från arbetet. kän undvaras i en kommande ”räkning” därtör att de utnyttjas 1 relativt Iien utsträckning av de studerade användarna. Föreningen vill för sin del ifrågasätta om denna slutsats är berättigad i den grad utredningen vill göra gitllande. Delvis kan detta ha berott på att kvalitén och aktualiteten på de nyssnämnda variablerna varit mindre goda — särskilt gäller detta utbildningen. Icke desto mindre torde variablerna ha använts som viktig delin-
formation i mänga utredningssammanhang som t och för sig inte givit upp-
hov till några egentliga rapporter. promemorior eller andra skriftliga framställningar av det slag. som bildat det huvudsakliga underlaget för utredningens studie.
Även om den gjorda användaranalysen har sina förtjänster vill föreningen peka på att den är ofullständig därigenom att den ger en t allt väsentligt statisk bild av informationsbehovet. Visserligen är hela förslaget framåtblickande när det gäller datafångstmetoderna, vilket noteras med tillfredsställelse. men vartabelinnehallet retateras inte till uttalade statistikbehov utöver den tillgång som redan finns. Nu syftar ju t och för sig inte HBS-
förslaget till att lösa mer än en del av det totala informationsbehovet för
samhällsplaneringen - den del man hittills försökt klara med hjälp av folkoch bostadsräkningarna.
HBS 80 ger emellertid en ”snäl” lösning där själva sparsamheten med pengar synes vara den dominerande aspekten snarare än ett aktivt försök att tillgodose angelägna informationsbehov. Man försöker att till nöds klara det viktigaste av den information som blivit ett etablerat och välkänt arbetsmaterial för alla samhällsplanerare. Man bör dock observera risken för alt en knapp satsning. som ändå kostar en betydande summa pengar, kan ge ett resultat som inte är värt dessa pengar medan en något generösare satsning gör att hela projektet blir klart lönsamt. Utvecklingen av teknik
och metoder i samhällsplaneringen går också framat och detta ställer ändrade krav på den basstatistik som ingår i beräkningsunderlapget. Fallmänhet torde detta innebära att man kan utnyttja data på ett effektivare sätt men också att man får behov av nya data. Kostnaderna härför bör ställas i relation till de mycket stora belopp som investeras 1 samhället för bostäder. kommunikationer, service osv. Mot bakgrund härav förefaller kostnaden för varje hittills känt informationsbehov som mycket måttliga.
Föreningen vill med dessa synpunkter framföra den förhoppningen att man I den fortsatta planeringen för statens åtgärder att ge underlag för samhällsplaneringen. inte överdriver sparsamhetsaspekten utan mer ser till vilken samlad nytta som olika statistiska informationsdelar kan ha för
att ge bättre samhällsekonomiskt utbyte av gjorda investeringar.
Én ökad flexibilitet vid tabelluttagen bör I framtiden kunna ske bl. a. genom en ökad användning av dataterminaler där resultaten hämtas från den
regionalstatistiska databasen (RSDB). Denna databas bör ge användarna möjlighet att ta ut den information som krävs vid varje uttagstllfälle till en
så låg kostnad som möjligt. Arbetet med att vidareutveckla RSDB-systemet anser föreningen bör vara en högprioriterad uppgift för SCB. För att ull fullo kunna utnyttja systemet bör även nyckelkodindelad redovisning kunna ske via RSDB.
Kommittén har även diskuterat olika ambitionsnivåer vid en undersök-
ning 1980. Ett alternativ skulle vara en undersökning utan blankettinsam-
ling. För detta talar kostnadsaspekten då inte mindre än 46 milj. kronor faller på blankettdelen. De krav som idag ställs på underlagsdata för bostadsförsörjningsplaneringen är dock så klart uttalat att kommittén ända föreslår att gå ut till allmänheten med en blankett.
Et! annat alternativ skulle vara att man i HBS 80 dessutom har med frågor om sysselsättningen på personblanketten. Det skulle fördyra undersökningen med 5,5 milj. kronor jämfört med huvudalternativet.
Föreningen avstyrker bestämt det första alternativet att i HBS 80 slopa
personblanketten.
Länsplanerarnas förening: I länsplaneringen är län och kommuner planeringsenheter. Även delar av kommuner är aktuella vid analyser av loka-
Ila arbetsmarknader. På dessa nivåer erfordras statistik avseende i första
hand befolkning, sysselsättning och pendling. Statistikbehovet över befolkningen är numera väl tillgodosett genom SCB:s Demopak. Förhällandet är däremot det rakt motsatta när det gäller sysselsättnings- och pend-
lingsdata. Här föreligger enbart uppgifter från folk- och bostadsräkningarna vad avser pendling och heltäckande sysselsättningsstatistik för samtliga
näringsgrenar. Intermittenta undersökningar för variabeln sysselsättning är i regel av begränsat värde. Enbart uppgifter om sysselsättningen vart femte är kan för många näringsgrenar ge en felaktig bild av utvecklingstendenserna på grund av konjunkturlägets inverkan på sysselsättningsnivån.
För länsplaneringen är det nödvändigt med årlig statistik över sysselsättningen på lag regional nivå. Data måste finnas om såväl antalet arbetsplatser (dagbefolkningen) som antalet förvärvsarbetande (natibefolkning).
FoB-utredningen har ocksä visat på att det finns ett stort behov av ärlig
sysselsättningsstatistik.
Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet anser att
HBS 80 ur forskningens aspekt kan göras så liten som möjligt — förslagsvis
i form av riks- och länstabeller för primära demografiska data. Institutionen anser att de resurser Som därigenom frigöres skalt användas till användaranpassning av olika för forskningen aktuella register på länsnivå. Målet
här bör vara att kupna otforma regionalt eller tokal statistik efter respektive användares önskemal. och att ge vetenskapliga institutioner tillgång till sådana register. Detta är fullt möjligt med ett interaktivt terminalsystenr till de olika kinsstyrelsernas datorregister över befolkning etc. Eventuella sekretessaspekter bör kunna lösas. Vid utformningen av ett sädant interaktivt system anser institutionen alt lägesaspekten speciellt bör beaktas genom utt fastighetslägeskoordinater successivt påföres personbanden.
Institutionens undervisning är utpräglat laborativ. I samhällsplanerarutbildningen får studenterna själva ta fram olika typer av utredningsunderlag, göra upp förslag ull kommun- och länsplaner etc. Sädana övningsmoment kräver en detaljerad statistik av tvärsnittstyp på lag (lokal) nivå, och för ett antal uidpunkter. Folk- och Bostadsräkningar med mera har här använts I viss utsträckning. För att göra realistiska övningar vore aktueHare och med individuell användaracecess uttgänglig statistik mera lämplig. In-
stitutionen anser ej utt RSDB i sin nuvarande utformning med ett antal fixa
tabeller är särskilt väl anpassad till dessa önskemal. Vi föreslar här i stället en omformning så att RSDB innehåller en databas där invidider och ej tabeller utgör byggstenar. Därigenom ges möjligheter tll länkning av olika variabler till samma individer för att bättre beskriva en komplex verklighet. På vilken nivå sedan uttag skall göras torde snarast bli en förhandlingsfräga mellan SCB och Datainspektionen. Institutionen vill dock här
anföra att det vore fullt godtagbart ur vår synvinkel att här få fram aviden-
tifierade data för mindre områden. Det väsentliga är att länkningar kan göras inom databasen. Institutionen anser det lämpligt att ett antal kommuner eller motsvarande områden (regioner. län) väljes ut som ”intensivdataområden” för RSDB och att ett system med lägesbestämda individdata byggs upp. Därigenom faller även här kravet på en detaljerad folkräkning av sedvanlig typ och HBS 80 kan i stället få den utformning som föreslogs I föregående avsnitt. Vi vill dock betona att vårt förslag ej är att se som ett totalt besparingsförslag utan att alla eventuellt frigjorda resurser skall läggas på de förslag som givits här.
Centralnämnden för fastighetsdata (CED): Utredningens förslag ligger i linje med det senaste decenniets diskussioner att för samhällsplanering i större utsträckning än hittills utnyttja administrativa register. Fastighetsregisterutredningen (SOU 1966: 63) var på denna punkt särskilt framsynt och framhöll fastighetsregistrets inklusive koordinatregistrets stora betydelse som ett av de baäsregister som efter sambearbetning med andra basmaterial skulle utgöra grundvalen i samhällsplaneringens informationsförsörjning.
CEFDs utvecklingsenhet har i sitt arbete inom delprogrammet registrens innehåll och användning inriktat sig på användning av administrativa data för samhällsplanering. Därvid har data ur fastighetsdatasystemet sambearbetats med data ur främst ADB-systemet för folkbokföring och beskattning med syfte alt framställa lägesredovisat planeringsunderlag. Det finns därför inom CFD en förhällandevis stor erfarenhet av sambearbetning av data från olika register. Den principiella utformningen av utredningens förslag är ett betydelsefullt steg i riktning mot ett större utnyttjände av administrativa data för samhällsplanering och även ett steg mot en samordning av ad-
ministration och planering. I Storbritannien har Department of the Envi-
ronment sedan flera är lett en sädan utveckling genom att ge ut föreskrifter om hur de lokala myndigheterna med hjälp av s. k. management information systems (MIS) kan fullgöra sina uppgiftsskyldigheter gentemot centrala myndigheter samtidigt som man på lokal nivå kan effektivisera sin administration och planering.
De säkerhets-, sekretess- och integrietsproblem som är förenade med utredningens förslag bör kunna lösas, särskilt vid beaktande av den störa medvetenhet om dessa problem som inblandade parter nu fatt.
Sysselsättningsdelen
Dutainspektionen: Insamling av sysselsättningsuppgifter avses enliat förslaget ske via KU. Datainspektionen förutsätter att dena oppgifislämnande sker på sådant sätt att den enskilde ges möjligheter att få del av de lämnade uppgifterna och anföra erinringar mot eventuella felaktigheter I dessa. Det ankommer nte pu datamspektionen att tå ställning till datakvalitén + annat avseende än dess betydelse för den personliga integriueten. Enligt inspektionens mening är förutsättningarna att upprätthalla en god
datakvalite bättre om sysselsättningsuppgifterna insamlas via personupp-
gilter än via KU. Inspektionen vill därför peka på den betydelse som datakvalién kan ha för den enskildes personliga integritet särskilt vid samkörning mellan olika register. Förslaget synes kunna medföra ett större behov av olika evalveringsundersökningar än som skedde 1. ex. vid FoB 75.
DEFU: Den föreslagna användningen av KU innebär att kontrolluppgitten byggs ut till att även omfatta uppgifter om arbetad tid och en identitet för arbetsstället. I sammanhanget kan noteras att utredningens ledamöter Ruist och Wallberg också för fram förslaget att insamla sysselsättningsuppgifter med hjälp av en utökad insamlingsblankett från allmänheten utan att för den skull minska arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet om arbetad tid. DEFU anser en dubbehlnsamling av sysselsättningsuppgifterna vara omotiverad. Om insamling av sysselsättningsuppgifter via KU skulle vara alltför osäker finns det. menar DEFU. anledning att ompröva förslagets insamlingsteknik i dessa stycken. I nuläget är det svårt att avgöra uppgifternas kvalitet eftersom KU ej tidigare har använts som statisukkälla. Vidare har utredningen. enligt DEFUS mening, genomfört så begränsade fältstudier (nio företag), utt dessa inte kan utgöra tillräckligt underlag för utredningens bedömning om förslagets praktiska genomförbarhet. Av de ca sju miljoner KU från arbetsgivare som skall framställas varje är, mannellt eller via ADB, torde ett betydande antal (ätskilliga hundratusen) avse ersättningar för uppdrag, arvoden eller liknande. I dessa fall är det förenat med betydande arbete att uppskatta arbetad tid. Hur dessa KU skall behandlas har utredningen inte berört. De anförda skälen talar för att ett försök i
mindre skala bör genomföras. varefter ställning kan tas till om metoden är
användbar.
Beträffande utvidgningen av KU med uppgifter om arbetad ud, avstyrker DEFU det föreslagna förfaringssättet. DEFU saknar t utredningens betänkande alternativ till den föreslagna KU-ansatsen. DEFU finner det inte belagt i betänkandet att KU är det bästa och mest rationella sättet att få sysselsättningsuppgifter. Enligt DEFUsS uppfattning ger KU även utan arbetsuidsuppgifter värdefull information om arbetsmarknaden på regional och lokal nivå då ett arbetsställeregister utvecklats. Uppgiften om arbets-
tid är inte heller nödvändig för identifiering av förekomst av förvärvsakti-
vitet, eftersom denna tillfredsställande bör kunna skattas via inkomstuppgifterna. och behöver följaktligen inte av detta skäl infordras från arbetsgi-
varna. Det bör vidare uppmärksammas att utredningen inte klarlagt nöd-
vändigheten av årlig statistik med den detaljeringsgrad som föreslagits och
att arbetad tid av detta skäl skall tas in på KU.
Unedningen borde ha wmrett möjligheterna att genom urvalsundersökningar få fram erforderliga statistikuppgifter. Som alternativ till den av utredningen föreslagna metoden att fån uppgifter om arbetad tid och sysselsättning vill DEFU presentera följunde förslag. Detta kan enligt DEFUs uppfattning ge motsvarande resultat som utredningens tillvägagängssätt men till Jägre kostnader och med mycket mindre besvär för uppgiftslämnarna. Förslagets huvudtanke är att sysselsättningsberäkningar i HBS 80 kan göras utifrån de mkomstuppgifter som lämnas på KU.
För att få tål stånd en enligt DEFUS mening nödvändig metodutvärdering bör HBS 801 denna del genomföras enligt nedanstående modell och
med tiva testpopulationer.
Population I avgränsas enligt följande modell e Suckprov av arbetsgivare dras
= urvalet arbetsgivare dras så att det totalt motsvarar ett tillräckligt stort
antal arbetstagare för att tjäna som hjälpinformation vid sysselsätt-
ningsberäkningar via inkomstdata
—- urvalet av arbetsgivare maste vidare vara så avvägt att det möjliggör
viss redovisning efter säväl geografisk fördelning som branschfördel-
ning. 0 He i arbetsgivarurvalet berörda arbetstagarna får hösten 1980 en enkät
med uppgifter om sysselsättning enligt Ruist— Wallberg-modeHen. Ö fu urvalav nämnda arbetsgivare får i särskild ordning lämna uppgifter
om arbetad tid för de anställda den aktuella mätveckan. Ö fillvägagangssättet enligt ovan används för att få en utvärdering och
kvalnetsjämförelse mellan de båda insamlingsförfarandena. Konsekven-
serna för uppgiftslämnarna kan också studeras noga.
Population I utgöres av övriga individer. Dessa får inte nägon blankett alls. För dem tas inte heller några extra uppgifter via KU. Över denna population får man följaktligen inga explicita sysselsättningsuppgifter vare sig genom uppgiftsinhämtande från företag eller allmänhet. I stället görs sysselsättningsberäkningar utifrån inkomstuppgifter och med hjälp av beräknade relationer mellan lön och arbetad tid från population I.
DEFUs förslag innebär följaktligen att man, i stället för att ta in sysselsättningsuppgifter generellt via KU. använder inkomstuppgifter och en kontrollgrupp.
DEFU är medveten om att den föreslagna modellen kräver ett stort ur-
val för att klara användarnas krav på detaljerad redovisning, men menar att vid jämförelsen med en totalundersökning innebär förslaget betydande besparingar för uppgiftslämnarna. Vidare har förslaget den fördelen att förberedelser, genomförande och resultatredovisning kan ske snabbt jäm-
fört med en totalundersökning.
Möljligheterna alt genomföra ovan skisserade modell — eller någon liknande ansats byggd på stickprov och särskilda riktade urval — bör mot bakgrund av dessa klara administrativa fördelar snabbutredas.
Vad gäller utvidgningen av CFR till att omfatta ett totalt arbetsställeregister så ser DEFU detta som ett positivt förslag. En förutsättning vid ut-
formningen av ett arbetsställeregister är emellertid att de registerarbeten
som nu fortgår framför allt på regional och lokal nivå hos ett flertal myn-
digheter och organisationer kan upphöra och ersättas med arbetsställere-
gistret. Behovet av att bygga upp lokala och regionala register t. ex. hos länsstyrelser. vrkesinspektioner och på enskilda kommunala förvaltningar
minskar när data finns tillgängliga i ett fullständigt arbetsställeregister. Detta innebär att företagens uppgiftslimnande på sikt kan begränsas i
dessa avseenden. |
Utredningens förslag för registrering av arbetsställeidentiftering bör enligt DEFUS uppfattning väterligare otredas. En arbetsställenumrering av varje enskild KU-blankett från Herarbetsställeföretag kan vara orationellt. Arbetsställeredovisningen berör en mycket begränsad del av arbetsgivarna. En metod maste därför eftersträvas som anpassas till enbart dessa och som inte belastar övriga arbetsgivare i något avseende. En praktisk förutsättning för företagens vidkommande är vidare att de föreslagna identitetsuppgifterna får lämnas i ett arbetsmoment som inte stör företagens ordinarie KU-rutiner. DEFU presenterar ett alternativ till utredningens förslag om registrering av arbetsställeidentifiering och väcker också frågan om möjligheterna att införa en gräns som befriar de mindre företagen fran att dela upp de anställda på arbetsställe.
Konjunkturinstitutrer: Det förslag ull uppläggning av sysselsättningsdelen. som utredningen har gjort. finner institutet värdefull. Under förutsättning att de I MBS 80 föreslagna tilläggsuppgifterna om arbetstllfälle får kvarstå i systemet även efter 1980 erhålles en kvalitetsförbättring I sysselsättningsstatistiken inte endast för 1980 utan även för framuden. Indirekt skulle deua kunna leda till betydligt säkrare beräkningar av den utbetalda lönesumman och därmed bättre underlag för bedömningar av utvecklingen av skatte- och köonsumtionsposterna. som utgör tunga och viktiga komponenter i BNP-beräkningarna.
Med hänsyn ull ant man avser att använda en helt ny metod för att erhålla de önskade sysselsättningsuppgifterna kan stora problem komma att uppstå vad gälter jämförbarheten med tidigare folk- och bostadsräkningar. Sälunda torde den föreslagna metoden att ta fram uppgifter om sysselsättningen via KU-blanketuen otvivelaktigt innebära att sysselsättningsvariabeln, jämfört med tidigare folk- och bostadsräkningar kommer att få något ändrad innebörd i åtskilliga hänseenden. En systematisk genomgång av konsekvenserna av omläggningen i detta avseende hade därmed varit av intresse. En sådan genomgång saknas dock i utredningen, vilket gör behovet av en komrollundersökning för sysselsättningsvariabeln än mer uttalat. För att få jämförbara sysselsättningsdata och en möjlighet att kontrollera det nya materialets fullständighet har ledamöterna Ruist och Wallberg lagt fråm ett förslag om kompletterande uppgiftsinsamling vad avser sysselsättningen. Denna komplettering skulle kunna göras till relativt begränsade merkostnader. Med hänsyn tll den vikt som bör tillmätas frägan om jämförbarhet, vill institutet tillstyrka detta förslag att insamla sysselsättningsuppgifter även på personblanketten.
Utredningens förslag om att kontrolluppgiften (KU) skall innehålla en arbetsställekod är i huvudsak betingad av de uppgiftskrav som önskemälen om god sysselsättningsstatistik på regional mivå samt pendlingsstatistik ställer. Ur konjunkturinstitutets synvinkel är det däremot främst i samband med cn annan variabel, lönesumman, som en arbetsställekod på KU är av intresse. och detta förutsatt att den bibehätles även efter 1980. De Iönesummeclement som redovisas på KU torde därigenom ge en betydligt
säkrare beräkningsgrund för de olika komponenterna i den totala utbetalda lönesumman. Ett önskemål beträffande denna statistik är vidare att lönesumman skall kunna näringsgrenfördelas och för detta krävs uppgifter om arbetsställebransch. Det vore sålunda för institutets vidkommande olyck-
ligt om delar av KU-materialet saknade arbetsställeuppgift.
RSYV: Beträffande förslaget I betänkandet (s 157— 167) att via KU kräva in HBS-uppgifter vill RSV anföra följande. KU skall avlämnas till ledning
vid inkomsttaxering. Enligt RSVs mening bör KU endast innehälla infor-
mation som är nödvändig för taxeringen och krediteringen av källskatt. Att på KU kräva in andra uppgifter är riskabelt bl. a. av följande skäl. Dels försvåras arbetsgivarnas arbete med KU, vilket kan innebära förseningar av inlämnadet. Dels kan det befaras att ju flera uppgifter KU innehåller desto sämre fylls blanketten i av arbetsgivarna. Skulle kvaliteten på uppgifterna försämras är det mycket allvarligt eftersom KU skall ligga till grund både för taxeringen och för kredueringen av källskatt. RSV anser alltså inte att KU är rätt väg för att kräva in andra uppgifter än sådana som är avsedda för skatteadministrationen.
KU skall lämnas till skattemyndigheterna senast den 31 januari under taxeringsåret. Sedan skall alla KU som avfattats på blankett dataregistreras. Antalet KU som skall registreras uppgår till ca 6 milj. Registreringsarbetet skall klaras av under februari månad för att taxeringen skall kunna påbörjas under mars. Detta innebär att KU-registreringen är mycket tidspressad.
RSV har beräknat att varje tecken som skall registreras från KU kräver 5 stycken registreringsutrustningar med personal. Registrering av veckoarbetstid (3 tecken) och arbetsställenummer (8 tecken) skulle motsvara ca 40—50 registreringsutrustningar med personal. Dessa resurser i form av personal och utrustning saknas för närvarande inom skatteadministrationen. Denna dataregistrering skulle dessutom drabba en redan tidigare besvärlig arbetstopp.
RSV vill även peka på svårigheterna I att redan efter två är ändra I de nya KU-rutinerna. Såväl blanketter som magnetbandsbeskrivningar måste modifieras om nya uppgifter kommer till. Erfarenhetsmässigt är det myc-
KU-systemet samtidigt som utveckling av nya rutiner pågår inom andra områden.
Såvitt RSV kan finna är utredningens mening att HBS-uppgifterna och KU för beskattningsändamål enligt taxeringslagen skall lämnas på en och samma blankett. En sådan ordning medför — i de fall KU inte avlämnas cller på KU utelämnas såväl någon uppgift av betydelse för beskattningen som någon HBS-uppgift — att både taxeringslagens bestämmelser (45.
51—55 §§) om anmaning och vitesföreläggande beträffande kontrolluppgif-
terna och utredningens föreslagna motsvarande bestämmelser (14 §) beträffande HBS-uppgifterna blir tillämpliga. Även om RSV därvid förutsätter att det av KU klart framgår vilka uppgifter som skall lämnas med stöd av taxeringslagen eller HBS-lagstiftningen, måste ett sådant förfarande enligt RSYVs mening uppenbarligen innebära risk för missförstånd av anmaning och vitesföreläggande. Samordningen kan härigenom få oönskade effekter för taxeringsarbetet och medföra rättsosäkerhet.
RSV vill i detta sammanhang understryka att någon samordning i den meningen att skattemyndigheterna skall medverka vid anmaning och vitesföreläggande av HBS-uppgifter inte får förekomma. En klar gränsdragning mellan skattemyndigheternas och statistiska centralbyräns kompetensområden måste upprätthållas.
Utredningen har i motiveringen till förslaget inte berört skattemyndigheternas rätt att ta del av de HBS-uppgifter som föreslås lämnas på KU. Genom den utformning 17 § i lagförslaget fått kan dock tveksamhet föreligga om skattemyndigheterna skulle äga rätt att ta del av dessa uppgifter. Eftersom gemensam blankett föreslås bli använd — och det är såvitt RSV kan 4 Riksdagen 1978/79, I saml. Nr 128
finna en förutsättning för att den föreslagna lösningen skall ha någon fördel gentemot uppgiftsinsamling utan samband med KU — torde det däremot praktiskt inte kunna undvikas att skattemyndigheterna också far del av sysselsättningsuppgifterna.
Sammanfattningsvis vill RSV uttala mycket starka farhågor för att den föreslagna samordningen med HBS-uppgifter på KU kan komma att innebära ej godtagbara störningar i skatteadministrationen. RSV avstyrker därför förslaget i denna del och vidhåller den tidigare av RS-projektet uttalade äsikten att en samordning I vart fall tidigast kan övervägas till 1982 års taxering. Verket förordar i stället att uppgift om arbetad tid inhämtas från hushållsuppgifter och att ett arbetsställeregister läggs upp med hjälp av annan metod än via KU.
Statskontoret: Statskontoret anser att formerna för hur sysselsättningsstatistiken i framtiden skall insamlas bör ytterligare övervägas. SCB bör fa
i uppdrag att I samarbete med RSV genom särskild provundersökning när-
mare pröva förutsättningarna för att via KU insamla sysselsättningsuppgif-
terna från företagen och visa hur en samordning av statistikbehandlingen
med skattcadministrationen kan ske. Vid HBS 80 bör enligt statskontoret sysselsättningsuppgifter inhämtas från allmänheten på individblanketterna i likhet med vad som skedde i FoB 70 och FoB 75. SCBs centrala företagsre-
gister har härvid tidigare utnyttjats som ett hjälpmedel för att tillsammans med blankettuppgifter ge information som möjliggjort en redovisning av de
sysselsatta efter näringsgren. Man borde därför ocksä i HBS 80 kunna finnå acceptabla lösningar vid redovisning av sysselsättningsstatisuk baserad på uppgifter från allmänheten vid ytterligare ett tillfälle i avvaktan på att frågan om sysselsättningsstatisuken kan få en mer långsiktig lösning. Det framstår självklart som angeläget att begränsa också allmänhetens uppgiftstämnande. Tas sysselsättningsuppgitterna med på individblanketten för HBS 80 får dock allmänheten likafullt en kraftig reducering av uppgiftslämnandet jämfört med FoB 75. Allmänhetens merarbete fär vägas mot statliga, kommunala och privata organs kostnader i HBS-alternativet.
Statistiska centralbyrån: Det förändrade sätt att insamla uppgifter om sysselsättning som utredningsförslaget innebär, ger enligt SCBs uppfattning en god grund för en årligen återkommande regional sysselsättningsstatistik med start 1980. Verket anser emellertid att det är otillräckligt att 1980 enbart insamla sysselsättningsuppgifter från KU och stöder därför den av Ruist-Wallberg framförda ambitionsnivån. Skälen till att insamla sysselsättningsuppgift även på personblanketten är enligt verkets uppfatt-
ning främst följande:
9 Kvalitetsmouiv
— 1980 är första gången som en utbyggd KU kommer att finnas och stor
osäkerhet råder om hur denna insamling i praktiken kommer att fungera
och därmed kvaliteten i uppgifterna på KU — populationsavgränsningar som skall göras kräver nya kriterier som be-
höver kontrolleras — vid avsaknad av sysselsättningsuppgift på KU finns ett statistikunderlag tillgängligt
e Kontinuitetsmotiv — underlag behövs för att skapa för statistikens användning erforderlig
jämförbarhet med tidigare erhållna uppgifter.
SCB anser därför att sysselsättningsuppgifter mäste insamlas även på personblanketten 1980.
Stockholms kommun: Sysselsättningsdata skall insamlas på helt nytt
säll, nämligen via arbetsgivarna I stället för från enskilda arbetstagare.
Förslaget är i princip acceptabelt men tveksamhet råder om möjligheterna att klara av förberedelserna i tid. Bl.a. därför föreslås att statistiska centräalbyran ges större resurser än I förslaget för att göra evalveringsundersökningar även för olika kommuntyper och inte bara på riksnivä. Detta behövs för att hjälpligt kunna bedöma den nya metodens resultat jämfört med de tidigare undersökningarnas.
Göteborgs kommun: Utredningen föreslår att sysselsättnings- och pend-
lingsstatistik framställs genom utnyttjande av ett antal administrativa re-
gister. Metoden förutsätter att ett betydande registerutvecklingsarbete kan utföras före undersökningstuttfället.
En förutsättning är att det nuvarande centrala företagsregistret kan utvecklas till ett heltäckande arbetsställeregister. Huvuddelen av detta arbete kommer att åvila kommunerna. Med insats av betydande personalresurser bedömer Göteborgs kommun arbetsuppgiften som fullt möjlig att ge-
nomföra. Arbetsuppgiften kräver dock att organisation och arbetsfördel-
ning mellan SCB, kommunerna och länsstyrelserna klarläggs med det sna-
raste och att underlag kan distribueras till kommunerna under innevarande
vår.
Uppgift om sysselsättning föreslas för anställda inhämtas via en något
utökad kontrolluppgift och för företagare via inkomstregistret. Utredning-
en har inte haft möjlighet att utföra provundersökningar för att mäta kvali-
teten I de sysselsättningsuppgifter som den föreslagna metoden ger.
Göteborgs kommun anser att metoden enligt det förslag utredningen skisserat. ger väsentligt lägre kvalitet än en uppgiftsinsamling på traditionellt sätt. Metoden innebär flera täckningsproblem jämfört med tidigare
undersökningsförfarande.
Medhjälpande familjemedlemmar samt fria yrkesutövare kommer överhuvudtaget inte att kunna räknas som sysselsatta då dessa varken är företagare eller anställda. Den förstnämnda gruppen har utredningen uppskat-
tat till I procent av samtliga yrkesverksamma. I enskilda kommuner torde
den vara väsentligt högre. Den sistnämnda gruppens storlek finns ingen uppskattning av.
Antalet sysselsatta bland de som under äret haft tillfälliga anställningar eller varit tjänstlediga under del av året kommer att överskattas. Enligt utredningsförslaget skall en anställd räknas som sysselsatt om uppgiften om anställningstid på kontrolluppgiften omfattar oktober manad. För det stora flertalet personer som innehaft sporadisk anställning under året torde ar-
betsgivare ange hela året som anställningstid. Detsamma torde vara fallet
med de som varit tjänstlediga under det av året.
Utredningen föreslår också att de sysselsatta, liksom vid tidigare räk-
ningar, skall redovisas efter veckoarbetstid. Uppgiften skall inhämtas ge-
nom att arbetsgivare på kontrolluppgift för anställda skall ange överenskommen veckoarbetstid. Uppgiften kommer att innebära stora mätprob-
Iem för alla de som saknar överenskommen veckoarbetstid, tillfälligt an-
ställda. vikarier m. m.
För företagare skall gruppen anställda avgränsas med hjälp av inkomstregistret. Utredningen föreslår att dessa ej skall redovisas efter veckoar-
betstid. Gruppen omfattar totalt ca 100000 sysselsatta.
Utredningens förslag av metod för att inhämta uppgifter om sysselsättning innebär en helt ny teknik jämfört med tidigare. Detta kan förväntas innebära betydande svarigheter i samband med uppgiftsinsamling. kontroll. och bearbetning. Mot bakgrund av detta och de kvalitetsproblem som an-
förts ovan anser Göteborgs kommun att uppgifter om sysselsättning bör inhämtas även på personblanketten. Därmed säkerställs undersökningsresultatens kvalitet samtidigt som man vinner erfarenheter för fortsatt utveckling av den nya tekniken. Merkostnaden för denna komplettering utgör endast 5 Mkr.
Malmö kommun: Utredningen föreslår att uppgifter om sysselsättning i ökad utsträckning skall baseras på administrativa rutiner och ej längre genom frågor till den enskilde. Det förslag som skisseras med en bearbetning av kontrolluppgifter som statistikunderlag synes vara en i princip riktig lösming. Samtidigt skall betonas att en rad praktiska problem måste över-
vinnas för att den erhållna statistiken skall bli användbar.
På kontrolluppgiften avses att markera arbetsstället för den enskilde arbetstagaren. Begreppet arbetsställe skall enligt utredningen preciseras genom överenskommelser mellan SAF, andra arbetsmarknadsorganisationer, SCB och RSV. Att öronmärka varje kontrolluppgift med arbetsställeidentitet innebär en ökad arbetsbelastning för företagaren. Det ligger därför sannolikt i dennes intresse att redovisa så få arbetsställen som möjligt. Att aggregera geografiskt skilda enheter för att uppnå förenklade administrattva rutiner är dock helt oacceptabelt ur statistikanvändarsynpunkt.
Varje arbetsställe mäste särredovisas för att statistiken skall bli menings-
full.
Kontrolluppgiften avseende sysselsättning föreslås avse oktober månad
samtidigt som arbetsställe-markeringen avser december mänad. En mängd
arbetstagare kan antas byta arbetsplats under en månad. Tidsdifferensen
mellan de tva uppgifterna bör därför minimeras. I sammanhanget bör ock-
så påpekas de problem som uppstår för arbetstagare som kan erhålla mer än en kontrolluppgift. Utredningen har inte haft möjlighet att praktiskt pro-
va kontrolluppgiften som statistikkälla. En sådan prövning bör snarast
ske. så att erhållen statistik kan bedömas till kvalitet.
Det nya statistiksystemet ger sannolikt ett resultat som till innehåll inte överensstämmer med resultaten från tidigare folk- och bostadsräkningar. Da tidsjämförelser är ett av räkningarnas viktigaste moment bör noggranna bedömningar ske av hur HBS 80 kan jämföras med tidigare räkningar. Av denna anledning bör också prövas om inte en komplettering mäste ske genom vissa sysselsättningsfrågor i samband med frågeformuläret. Det är yvtterst väsentligt att statisukkonsumenten, när resultaten från HBS 80 erhålles, ges upplysning om jämförbarheten med tidigare räkningar.
Att förslaget innebär möjligheter till årlig sysselsättningsstatistik hälsas med tillfredsställelse. Att dessutom som biprodukt kan erhållas eu förbätt-
rat företagsregister (CFR) är ett gammalt kommunalt önskemäl som kan förverkligas. Det arbetsställeregister som föreslås ingå som en väsentlig del vid framtagandet av sysselsättningstatistiken kräver emellertid att CER i stil nuvarande skick avsevärt förbättras. Kommuner tillsammans med
länsstyrelser föresläs få en lagstadgad roll vid upprättandet av ett förbättrat arbetsställeregister. I vilka avseenden kommunen skall medverka har inte preciserats. Det är angeläget att kommunens roll snarast klargörs.
Det arbetsställeregister som skapas bör inte bli en engångsföreteelse in-
för HBS 80, utan möjligheter bör finnas för kommunen att varje år få till-
gång till registerinnehället vad avser inte bara statistikbearbetningar utan även listningar där arbetsställets namn. adress. näringsgren m. m. framgår. Kunskap om vilka arbetsställen som finns i kommunen blir framledes allt viktigare i den aktivare roll som kommunen kan förväntas spela i samband med näringslivsplanering.
Sysselsättningsdelens variabelinnehall tillmötesgar I stort ställda önskemal, undantaget två punkter. f samband med pendlingsdata kommer inte längre uppgift om färdmedel att kunna erhållas. Ur trafikplaneringssynpunkt är detta otillfredsställande. Icke minst för planeringen av den regionala kollekuvtrafiken är eur heltäckande material av stort värde. Alternativet är att kommunen gör egna resvaneundersöknigar med de kostnader som är förknippade därmed.
Uppgifter om yrke planeras inte heller ingå i HBS 80. Anledningen är att konsumentanalyser pekat på att materialet inte används i tillräcklig omfattning. Det finns nu anledning att tro att utnyttjandet av yrkesvariabeln kommer all vidgas I framtiden. Som exempel kan pekas på kommunens engagemang I sysselsättnings- och närmgslivsfrågor. Mot bakgrund härav bör det övervägas om inte yrkesvariabeln bör kvarstå och ingå antingen som en del av frågeformuläret eller redovisas från annan källa.
Örebro kommun: I HBS 80 försvinner möjligheten att få med medhjälpande familjemedlemmar samtidigt som kompletteringar krävs för att man klart skall kunna avgränsa företagarna. Tillsammans svarar dessa katego-
rier för ca 8 ”< av de sysselsatta. Även näringsgrensredovisningen påverkas. dä medhjälpande familjemedlemmar är en stor andel inom näringsgrenen jordbruk.
I den nya insamlingstekniken finns vidare ett flertal osäkra faktorer. Det centrala företagsregistret har under en följd av år kritiserats från kommunalt häll för att vara ofullständigt och i vissa fall felaktigt. Man kan fråga sig om den korta tid som stär ull buds fram till 1980 räcker för att åstadkomma en upprustning av CFR.
Kontrolluppgiften avseende sysselsättningen föreslås avse oktober mä-
nad medan arbetsställeredovisningen avser december månad. Mellan
dessa tidpunkter byter säkert många sysselsatta arbetsplats. Det är därför av största vikt att tidsskillnaden görs så liten som möjligt. Det framgår heller inte hur man skall förfara med arbetstagare som fär flera kontrolluppgifter från olika företag.
Tillsammans talar detta för att HBS 80 bör kompletteras med uppgifter
om sysselsättningen direkt från blanketterna. Detta bör göras för att möjhiggöra jämförelsen med tidigare räkningar och som en säkerhet för att kvalitetsmässigt acceptabla uppgifter om sysselsättningen skall komma fram ur 1980-års räkning.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: | arbetet med länsplaneringen ska länsstyrelserna numera årligen enligt anvisningar följa sysselsättningsutvecklingen i linen och kommunerna. För detta saknas dock en heltäckan-
de årlig sysselsättningsstatistik vilket gör det svärt att på ett tillfredsställande sätt fullfölja uppdraget. Det är en allvarlig brisi i planeringssystemet.
Det förslag till framställning av sysselsättningsstatistik som läggs fram i
betänkandet kan, om det fullföljs, sannolikt innebära lösningen på proble-
met. Förutsättningen är dock att det inte stannar vid en enstaka undersök-
ning. HBS 80, utan att en årlig sysselsättningsstatisuk framställs. Såvitt
länsstyrelsen kan bedöma blir kostnaden och därmed arbetsinsatsen för uppgiftslämnarna liten att ärligen uppdatera uppgifterna, då systemet en
gång är infört.
Länsstyrelsen är således postitiv till att sysselsättningsuppgifter tas fram på det sätt som föreslås men vill framhålla att fördelen med det nya systemet går förlorad om det inte fullföljs så att årlig statistik tas fram.
Av betänkandet framgår att arbetet med framställning av riktiga och aktuella register delvis ska göras av kommunerna och länsstyrelsen. Det är
SÅ
känt att det centrala företagsregistret (CER) för närvarande har ojämn kvalitet.
För att kunna användas i det här sammanhanget fordras en ordentlig genomgang av registret. Med hänsyn till den arbetsbelastning som råder på
regionalekonomiska enheten under arbetet med länsplanering 1980, är det
knappast möjligt att några resurser kan avsättas för ett sådant arbete. vilket bör uppmärksammas.
Länsstyrelsen i Örebro län: Det principförslag som kommitten lägger
fram innebär ett väsentligt steg på vägen från kostnadskrävande intermit-
tenta datamnsamlingsmetoder till registerbaserade system som ger möjlighet till dataredovisning av variabler av väsentlig betydelse för lokal och reglonal planering. Med hänsyn till det stora databehov som föreligger är det nödvändigt att det föreslagna systemet med sambearbetning av uppgifter
från kontrolluppgiften (KU) och uppdaterad och särskilt anpassad version
av centrala företagsregistret (CER) utnyttjas kontinuerligt för fraraställning av årlig sysselsättningsstatistik. Denna statistik måste innefatta såväl antalet arbetsplatser (dagbefolkning) som antalet i respektive kommun baende sysselsatta (nattbefolkning) samt pendling.
För att minska uppgiftslämnandet från allmänheten är det rimligt att
KU-systemet används för att framställa årlig sysselsättningsstatistik. Registret måste innehålla uppgifter om antalet anställda, var dessa varit anställda dvs. arbetsställe. hur länge och vilken arbetstid de anställda haft.
Enligt förslaget kommer ett arbetsställeregister att upprättas ur CER. Behovet av ett sådant register är mycket stort hos flera organ på central. regional och lokal nivå. Länsstyrelsen anser att uppdateringen av registret
skall göras kontinuerligt i samråd mellan länsstyrelser, kommuner och SCB.
Landstingsförbundet: Förbundet finner det värdefullt att utredningen i
stor utsträckning sökt finna metoder att erhålla statistiken från administra-
tiva register och på så sätt minska undersökningens kostnader och allmänhetens deltagande.
Förbundet har inte under den korta remisstiden haft möjlighet att göra
nagon beräkning på vad systemet med sysselsättnings- och arbetsställeuppgifter på kontrolluppgifter innebär i kostnader för landstingen. Även
om kostnaderna I inledningsskedet skulle bli relativt höga ser förbundsstyrelsen på sikt enbart fördelar med förslaget. Med dessa rutiner skulle exempelvis ärligen en näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik per kommun kunna tas fram. Denna statistik skulle då kunna ersätta en del av den statistik som nu regelbundet produceras på central såväl som lokal ni-
vå. Med hänsyn till de svårigheter som bl. a. föreligger inom landstingen vill förbundsstyrelsen peka på vikten av att uppdateringen av det s.k. ar-
betsställeregistret päbörjas snarast möjligt.
Kommunförbundet: Den metod för insamling av sysselsättningsuppgifter som föreslås i HBS 80 ger i princip möjlighet till årlig näringsgrensfördelad sysselsätltningsstatistik. En förutsättning är att det nuvarande centrala
företagsregistret utvecklas till ett heltäckande arbetsställeregister. I detta
arbete kommer stora insatser att krävas av kommunerna. Det är därför enligt styrelsens mening angeläget att kommunernas ansvar och uppgifter liksom arbetets uppläggning snarast klaras ut i samråd mellan kommunerna, SCB och länsstyrelserna. Ett speciellt problem som rör kommunerna i detta sammanhang är att det nuvarande registret för närvarande helt saknar
arbetsställeregistrering av den kommunala verksamheten. Här måste alltså
ett arbete mycket snart påbörjas för att utreda på vilket sätt och med vilken ambitionsnivå en sädan registrering skall genomföras.
En annan mycket viktig förutsättning för sysselsättningsdelens genomförande är alt utnytljundet av en nagot utbyggd kontrolluppgift kan förverkligas såsom avsetts. Här förefaller en det praktiska problem återstå alt lösa sammanhängande bl. a. med hur man med ett någorlunda enhetligt arbetstidsbegrepp skall lyckas fänga in alla grupper av löntagare med olika typer av anställningsförhallanden.
Arbetsgivarna kommer att åsamkas ett merarbete genom kompletteringen av kontrolluppgiften. Styrelsen anser emellertid att detta merarbete är motiverat med hänsyn till de vinster en förbättrad sysselsättningsstatistik kan ge och vill samtidigt understryka vikten av ett nära samarbete mellan berörda statliga myndigheter och mellan dessa och företrädare för arbetsgivarna för avt förslaget skall kunna genomföras.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Indusiriförbund
(ST): Uppgifter om sysselsättningen föreslås av FoB-utredningen bli insam-
lade vid HBS 80 vad gäller gruppen anställda genom den kontrolluppgift som arbetsgivare har att lämna för anställda enligt taxeringslagen. Det s. k. inkomstregistret hos SCB, som upprättas årligen på grundval av taxeringsuppgifterna, förestas använt bl. a. för att avgränsa företagargruppen. Vidare föreslar utredningen en sambearbetning av KU med en ny version av SCB:s centrala företagsregister (kallat arbetsställeregistret) och förutskickar att man därmed kan framställa näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. En vuerligare sambearbetning av folkbokföringens uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör en redovisning av statistik över den s.k. dagbefolkningen samt pendlingsstatistik.
De uppgifter. som arbetsgivarna skulle ange på KU, är "antal arbetade
ummar per vecka” samt I det fallet företag har flera arbetsställen också
särskild "uppgift om arbetsställe” i 8-ställig kod.
Det principförslag som FoB-utredningen i denna del framlagt är enligt
vår bedömning utformat utan erforderlig analys av villkoren för en tillämpning av KU-ansatsen samt i övrigt alltför opraktiskt för att läggas till grund
för en studie av sysselsättningen vid HBS 80 som ersättning för tidigare räkningsmetoder. Våra erinringar mot utredningsförslaget i denna del kan anges främst i följande avseenden:
Populationsavgränsningar. Vid användningen av KU-materialet kan sysselsättningsuppgifter erhällas endast för anställda och ej för företagare och självständiga yrkesutövare. Utredningen föreslår att gruppen företagare skall avgränsas med hjälp av inkomstregistret, vilket kommer att kunna ge en redovisning av gruppens storlek”. (Se betänkandet, sid [58.) Utredningen har emellertid inte anvisat nägon metod för hur gruppen företagare skall identifieras i registret och avgränsas gentemot gruppen anställda. Har utredningen tänkt sig att gruppen företagare i inkomstregistret kan avgränsas som den restgrupp, som vid en samkörning med KU-posterna saknar make i KU-materialet: dvs. skall företagare definieras som de in-
komsttagare. för vilka det inte föreligger någon KU?
Sysselsättningsuppgiften i tidigare folkräkningar har normalt avsett en
miitvecka i oktober. Utredningen föreslär, att oktober månad väljs vid
HBS 80 som närmast Hkvärdig mätperiod (månad är minsta tidsenhet, som registreras på KU). Utredningen har inte angivit, vilka kriterier som skall
indikera förvärvsarbete. Avgränsningen skall emellertid baseras på okto-
ber-förhållandena. men arbetsställeredovisningen för flerarbeisställeföretag och arbetstuidsuppgifter skall avse december månad. Att de olika mättidpunkterna skapar osäkerhet beträffande precisionen t mätningen är helt uppenbart.
Beträffande arbetsställeredovisning konstaterar utredningen att för vissa anställda med exempelvis "ambulerande arbetsuppgifter, eller för vilka arbetsstället varierar över tiden” specialregler måste utformas för vart dessa personer skall hänföras. Utredningen påpekar att sådana regler funnits även i tidigare fölk- och bostadsräkningar. men underlåter att klargöra, att det är I grunden skilda problem att utforma regler för och organisera en central och en kommunvis eller företagsvis kodning. Särbehandlingen skulle komma att gälla stora grupper av anställda inom många olika branscher. men främst inom byggnads- och angläggningsverksamhet samt transport och handel.
FoB-utredningen har för övrigt förbisett. att frågan om hur berörda grupper av anställda skall identifieras närmast utgör ett systemtekniskt problem. Frågan står exempelvis helt öppen hur utlandsanställda. resande
med växlande arbetsplats, anställda I sjöfart. s.k. hemarbetande m. fl.
grupper anställda skall kunna identifieras i enarbetsställeföretag. Skulle utredningens systemförslag vinna tillämpning. kommer berörda anställda automatiskt att tilldelas företagets arbetsplatskod. Vi har inte något färdigt
förslag till hur de angivna problemen med arbetsplatskodifieringen bäst
kan lösas imom ramen för KU-ansatsen.
Möjligheten att med krav på acceptabel kvalitet kunna avgränsa ohka populationer av den förvärvsarbetande dagbefolkningen för redovisning av pendlingen och för belysningen av näringsverksamheten på läg regional nivå, tycks förutsätta en spectialkodning och alltså en ytterligare tilläggsuppgift för avgränsningen av ovan berörda grupper "icke pendlare” bland de förvärvsarbetande. Detta förhållande har utredningen förbisett eller underlåtit att redovisa I sitt förslag.
Beträffande mätförfarandet i övrigt och frågan om avgränsningen av po-
pulationen förvärvsarbetande finner vi, att utredningen systematiskt un-
dervärderar förekomst av förvärvsarbete genom att helt onödigt begränsa mätningen till oktoberförhållandena. Vidare har utredningen inte diskuterat behovet av kriterier för prioritering för de fall en och samma person representeras i KU-materialet av flera KU. Det torde vara tämligen van-
ligt, att en inkomsttagare under visst inkomstår (och även viss månad) innehar flera anställningar, dvs. antingen utövar flera anställningar parallellt
eller byter arbetsgivare. Vidare förekommer. som tidigare nämnts, också anställning i kombination med eget företagande. För HBS:s vidkommande blir det således nödvändigt att kunna priornera den KU. som härrör från den förvärvsarbetandes huvudarbetsgivare eller endera av dessa vid före-
komst av flera huvudarbetsgivare under året (för näringsklassificeringen
samt för dagbefolknings- och pendlingsstatistiken). Motsvarande prioriteringar blir nödvändiga även i fall man vill utnyttja materialet för studium av
förekomst av biyrken m. m. Det förefaller naturligt att inkomstbeloppet i
KU används för nämnda prioriteringsändamål.
FoB-utredningen har således inte berört nämnda problemställningar beträffande förekomst av flera KU per förvärvsarbetande men har i det fram-
lagda lagförslaget förutskickat, att HBS 80 skall kunna genomföras utan stöd av KU-materialets inkomstdata. Variabelinnehäll. HBS 80:s sysselsättningsdel skulle enligt utredningens förslag innehälla variablerna sysselsättning (förvärvsarbetande, antal timmar; ej förvärvsarbetande) och näringsgren. Uppgifterna om sys-
selsättningsförhållandena hämtas från KU-systemet (för anställda) och
SCBs inkomstregister (beträffande företagare). Omfattningen av förvärvsarbetet har beträffande anställda föreslagits av utredningen skall anges
'n
som "överenskommen veckoarbetstid enligt anställningsavtal”. Utred-
ningen förutsätter att de grupper som saknar ett anställningsavtal om veckoarbetstid, måste särbehandlas. Till bilden hör att inkomstregistret saknar uppgift om arbetstider. och utredningen klargör också att man inte har något färdigt förslag till hur uppgifter om företagarnas arbetstid skall erhållas.
FoB-utredningen har sökt anpassa definitionen av begreppet ”förvärvs-
arbetande” till det begrepp som tillämpats i tidigare folkräkningar inom
den ram, som KU-ansatsen med tilläggsuppgifter om arbetstid kan medge. Uppgiftsinhämtande avseende förhållandena en viss mätvecka i tidigare räkningar torde ha motiverats av mättekniska skäl. (Vid FoB 60 insamlades också uppgifter frän allmänheten om ärssysselsättningen. men uppgifterna led av uppenbara kvalitetsbrister.) FoB-utredningens förslag att välja en viss månad som mätperiod förefaller inte särskilt väl genomtänkt: förslaget torde snarast vara ett uttryck för försök till formell anpassning till udigare
villämpade miätförfaranden.
I utredningsförslaget utgår man således vid mätningen av förvärvsaktivi-
teten från KU-systemets registrering av anställningsförhållandena en viss
månad (oktober). För att underlätta uppgiftslämnandet föreslås företagen
emellertid få lämna arbetstidsuppgifter avseende redovisningsårets senas-
te löneperiod. dvs. december. Kvaliteten i mätresultaten blir vid den valda definitionen beroende av dels företagens registrering i KU av relevanta anställningsförhållanden avseende oktober, och dels riktiga arbetstidsuppgifter. Vad gäller uppgifter om arbetstider torde mätförfarandet kunna bli be-
svärligt inte bara beträffande de grupper, som har oreglerade arbetstider. Även inom ramen för anställningar med reglerad arbetstid förekommer
variationer i utläggningen av arbetstider och en vandring mellan arbetsom-
raden med olika arbetstider samt förändringar i förvärvsaktivitet på den anställdes egna initiativ etc.. vilket kan komplicera redovisningen och
även i hög grad tolkningen av givna mätresultat.
I principförslaget anges ingen lägsta veckoarbetstid som gräns mellan "förvärvsarbete" och ”ej förvärvsarbete”. men veckoarbetstiden synes
komma att användas för vissa populationsavgränsningar. ehuru något förslag eller behov inte presenterats.
Enligt förslaget kommer vidare som nämnts gruppen företagare att avgränsas ur inkomststatistikens register efter principer, som FoB-utredningen inte övervägt eller tillkännagivit. Gruppen kommer emellertid att klassi-
ficeras som förvärvsarbetande enligt en schablon som helt avviker från den definition, som skall tillämpas för övriga förvärvsarbetande.
Sammanfattningsvis kan sägas, att FoB-utredningen med sin definition av ”förvärvsarbetande” introducerar en betydande osäkerhet i mätförfarande och i statistikresultaten.
Uppgiftslämnandet. Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret till den skattskyldige respektive till lokal skattemyndighet (L.SM).
FoB-utredningens slutsatser beträffande förutsättningarna för uppgifts-
lämnadet är enligt vår uppfattning inte trovärdiga. SAF har under hösten
1978 genomfört en egen snabbstudie i ärendet, som berört ett betydligt större antal företag, och därvid funnit, att företagen bedömer de aktualise-
rade uppgiftskraven som synnerligen besvärliga. Man anser dessutom att utredningens förslag till mätningsförfarande är i princip felaktigt. då det in-
te går att fastställa ett för alla arbetstagare enhetligt arbetstidsbegrepp. Den helt avgörande invändningen mot FoB-utredningens systemförslag av-
ser det förhållandet, att tillkomna uppgiftskrav på ett allvarhgt sätt skulle komma alt störa företagens rutiner I samband med KU-rapporteringen till skattemyndigheter och anställda, vilket arbetsmoment i dagsläget anges våra ett av företagens största administrativa problem. Rutinerna maste saledes t regel utföras under en sådan tids- och kapacitetspress. att ytterligare arbetsmoment bedöms som uteslutna.
Kommunernas arbetsinsatser ien HBS 80. Förutsatt att den Jokala planeringen ställer de krav på HBS 80, som FoB-utredningen presenterat. skulle det. utöver de arbetsinsatser utredningen angivit, också er-
fordras omfattande assistans från kommunens sida till uppgiftslämnande
företag, då utredningsplanen skulle erfordra specialregler för kodning av näringsgren och arbetsplats för stora grupper av anställda, som tidigare diskuterats. Vi ifrågasätter starkt om en sadan utredningsplan. trots extraordinära insatser av kommunerna. ändå skulle kunna garantera godtagbar kvalitet I statistiken över dagbefolkning och pendling. om den skalt redovisas också på underenheter av kommun.
FoB-utredningen föreslår att näringsgrenskodningen av främst vissa fö-
retagare (ca 100.000) sker via en särskild uppdateringsrutin av lokal skattemyndighet (L.SM) etler taxeringsnämnd (TN) i samarbete med kontaktmännen i kommunerna. Utredningen nämner i sitt systemförslag inte något om behovet av att engagera LSM, TN och/eller de kommunala granskningsorganen för arbetsuppgiften att beträffande gruppen företagare ulöver näringsgren också komplettera personuppgifterna med uppgift om lokaliseringskod. Kan utredningen ha tänkt sig att populationen företagare generellt skall redovisas som ”hemarbetare” eller att gruppen eventuellt helt skall utgå ur dagbefolkningsstatistiken och pendlingsstatistiken”?
Kvalitet. FoB-utredningen säger sig inte ha haft möjlighet att praktiskt pröva KU som statisukkälla. men vågar göra den bedömningen, att företagen har goda förutsättningar att kunna lämna efterfrågade statistikuppgifter. Av redan anförda erinringar mot utredningsförslaget framgår att vi från vär sida funnit ev flertal inslag i undersökningsplanen bristfälliga sett ur kvalitets- och användarsynpunkt.
Sekretess- och integritetsfrågor. Organisationerna vill först erinra om det sekretesskydd. som jämlikt 19 a § sekretesslagen gäller för uppgifter ur SCB:s centrala företagsregister (CER) om antalet anställda eller arbetstimmar hos ett företag visst år. Med den konstruktion utredningen givit åt silt system- respektive lagförslag blir i praktiken detta sekretessskydd verkningslöst. Vi förutsätter emellertid att det av utredningen föreslagna särskilda arbetsställeregistret skall likställas med CFR i sekretesslagens mening. om den nya varianten av företagsregistret överhuvud taget är
nödvändig att lägga upp och organisera som ett från CFR fristående regis-
ter.
FoB-utredningen föreslår ocksa en användning av fastighetskoordinater för den rumsliga redovisningen av HBS-resultaten (se 8 §, andra stycket.
lagförslagev). Utredningen förordar att SCB, för de län där fastighetskoor-
dinater kommer att finnas 1980, ges rätt att illhandahälla sådan statistik på uppdragsbasis. Organisationerna avstyrker utredningens förslag i denna del och hänvisar därvid till vårt gemensamma yttrande till justitiedeparte-
mentet, 1977-01-14. över FADAK (SOU 1976:57), där vi bl.a. anförde
töljande:
"De integritetsproblem, som av många upplevs som allvarliga i och med tillkomsten av de stora centrala registren, har för fasughetsdatasystemets del ännu inte behandlats på ett slutligt. godtagbart sätt. Särskilt gäller detta
det koordinatsatta personbandet. dvs. det med stöd av fastighetsregisterkungörelsen upprättade koordinatregistret över landets fastigheter och länsstyrelsens personband över totalbefolkningen bildade särskilda registret med syfte att utnyttjas för samhällsplanering. Bortsett från att ett så vagt och allmänt registerändamal från rättsliga och principiella synpunkter
inte kan godtagas. kan tillskapandet av det register över totalbefolkningen
som det här gäller inte accepteras tran integritetssynpunkt. Ett sådant register är dessutom icke godtagbart av det skälet, att de uppgifter som ansens inga I det koordinatsatta personbandet i väsentlig mån insumlats för
bestämda administrativa ändamäl utan angivande av det nu tänkta register-
andamalet.
Genom användning av lägesbestämda koordinater för varje särskild fastighet på personuppgifter av olika slag skapas förutsättningar, som datainspektionen beskrivit på följande sätt i skrivelse 1975-09-11 ull justitiede-
partlementet.
"Datwnspektuionens erfarenhet visar att. även om en prövning av samkörning mellan olika register skall ske från fall vill fall, innebär existensen av ett basregister av detta slag att — av ekonomiska och rationella skäl — starka krav kommer att ställas på att få utnyttja registret för samhällsplaneringsändamaål. som kräver samkörning.”
Organisationerna anser för sin del mot denna bakgrund att de personsat-
ta koordinatband som upprättats försöksvis för tre län inte bör tillåtas.”
Sett ur integritetsskyddssynpunkt innebär utredningsförslaget väsenthiga nyheter jämfört med i tidigare fölkräkningssammanhang tillämpad praxis. Utöver det att personuppgifter skall lämnas av den enskilde själv skall uppgifter om honom/henne enligt förslaget nu också lämnas av annan.
nämligen i förekommande fall av arbetsgivaren på KU. Innebörden av
denna speciella nyhet har emellertid inte analyserats närmare av utredningen. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt som de nya personuppgifterna är oprecisa och följaktligen inte svarar mot grundläggande krav på bl. a. kvalitet.
FoB-utredningen har inte diskuterat möjligheten att anställd — med ledning av eget KU-exemplar — kan komma att ha erinringar att anföra mot innehållet i exempelvis lämnade uppgifter. Vi förutsätter att arbetsgivare blir skyldiga att — I efterhand — kunna informera den anställde om innebörden av lämnade arbetstidsuppgitfter och i förekommande fall även beträffande innebörden av uppgivet arbetsställenummer. Frågan om — och hur — den anställde skall få sina eventuella rättelsekrav ullgodosedda gentemot de registeransvariga, dvs. RSV och SCB samt eventuellt även arbetsgivaren. har utredningen följaktligen inte heller övervägt.
Utöver nämnda mycket viktiga principiella respektive systemtekniska
problem inrymmer KU-ansatsen i FoB-utredningens förslag också viktiga
frågor som rör de rättsliga grunderna för uppgiftslämnandet. Företagens uppufisplikt beträffande anställd personal mäste kunna avvägas och utformas så att företag inte belastas med uppgiftskrav. som kan leda ull tvist
mellan arbetsgivaren (uppgiftslämnaren) och den anställde om vad som är riktig uppgift. Kombinationen uppgiftskrav av mjukdata-karaktär beträf-
fande anställda och straffsanktionerad uppgiftsplikt skulle företag/arbets-
givare för egen del kunna uppleva som ett reellt integritetshot.
Det ovan sagda skall ses mot bakgrunden av att de av utredningen föreslagna variabelbegreppen vad gäller sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering ännu inte är bestämda vare sig till tidsrymd eller innehåll. (Se utredningens lagförslag, I 8. sista stycket.)
AN
Organisationerna kan givetvis inte tillstyrka förslag ull nva uppgiftskruv och nya statliga informattonssystem i de delar rätssäkerhetsrisker för upp- Öftslämnare eller ”tredje part” kan förekomma texplich eller impliciv.
I andra sammanhang har man - främst frän datatnspektionens sida - till skydd för den enskildes personliga integritet krävt att personuppgifter. som viss myndighet insamlat. avidenufieras före utlämnande till annan myndighet. Organisationerna finner det erforderligt uv såväl integriletssom sekretesskäl att föreslå, att det i förutsättningen för företagens med-
verkan i uppgiftslämnandet i anslutning till HBS 80 skall ingä. alt person-
uppgifter, som utlämnas av arbetsgivare avseende anställda ull RSV för överlämnande till SCB avidenufieras av RSV vid utlämnandet.
Organisationerna vill i detta sammanhang göra det principiella påpekandet att det ur integritetsskyddssynpunkt vore ändamålsenligt om det bland villkoren för överföring av personuppgifter myndigheter emellan generellt ingick kravet på avidentifiering. I de fall personuppgifterna härrör ur företagens uppgiftslämnande beträffande anställd personal. Om denna regel inte kan ges generell giltighet vore det en alternativ väg att gå att tillämpa den ordningen, att allt externt registerutnyttjande av en myndighets personregister endast fick äga rum under denna myndighets ansvarighet.
Förekommande sambearbetningar I HSB 80 mellan det s. k. inkomstre-
gistret teller dess källregister inom det skatteadmimstrativa systemet) och
KU-beständet för genomförandet av sysselsättningsundersökningen bör enligt vår uppfattning följaktligen arrangeras i skatteverkets regi.
Sammanfattande synpunkter. Sammanfattningsvis vill vi från
organisationernas sida framhälla, att vi finner FoB-utredningens plan för sysselsättningsdelen i HBS 80 vara varken väl underbyggd eller ändamals-
enlig. Enligt vår bedömning skulle den framlagda planen inte medge en utformning av rationella systemlösningar och inte sådana kvalitativt godtagbara mätningar, som bör kunna förutskickas ske i en totalundersökning av sysselsättningen. Vi anser vidare att utredningen lämnat helt orealistiska beskrivningar av förutsättningarna för det särskilda uppgiftslämnande, som utredningen föreslår skall åläggas företag och andra arbetsgivare, och vill uttala farhägor för att den föreslagna samordningen med statistikuppgifter på KU kan komma att medföra ej acceptabla störningar i företagens uppbördsrutiner. Vi avstyrker därför utredningens förstag i denna del.
Vi vill i detta sammanhang tillägga, att utredningen enligt vår bedömning valt en mindre lämplig metod för mätningen av sysselsättningen, eftersom den ställer onödigt stora anspråk på uppgiftslämnandet. Utredningen har
vidare inte ägnat frågorna om integritets- och sekretesskyddsbehovet för person- och företagsuppgifter den behandling och omsorg, som ärendet enhigt vår uppfattning kräver. Nedan lämnar vi ett eget förslag till alternativa rutiner för en motsvarande studie vid HBS 80, där KU inte behöver belas-.
tas med särskilda statistikuppgifter.
Alternativ plan för sysselsättningsundersökningen vid HBS 80
Här framlagda förslag kan ses som en modifiering av FoB-utredningens plan och utgår från samma principlösning som skisserats av utredningen vad gäller anlitat källmaterial. Alternativet skiljer sig däremot i följande
avseenden: Populationsavgränsningar. Mätperioden föreslås utsträckt till
att avse hela inkomståret (1980). Populationen förvärvsarbetande avgränsas primärt ur inkomstregistret. Som förvärvsarbetande i HBS 80 föreslås
att varje inkomsttagare räknas, som har en taxerad inkomst uppgaende till minst ett basbelopp.
Som företagare och självständiga vrkesutövare avgränsas den population bland de förvärvsarbetande, som har en anställningsinkomst enligt KU -materialet, som är lägre än hälften av den taxerade inkomsten. Övriga förvärvsarbetande klassificeras som anställda.
Med ledning av inkomstuppgiften kan vid behov de för en analys av sys-
selsättningsförhållandena mera intressanta delpopulationer med läg årsin-
komst avgränsas, exempelvis grupper i inkomstintervallet 1-2 basbelopp respektive intervallet 2—3 basbelopp.
Genom att välja inkomstbelopp som underlag för fastställande av för-
värvsverksamhet (eller viss ekonomisk aktivitet), erhålles en systematisk grund och en enhetlighet för otika slags tvärsnittsstudier och för framtida
längdsnittsstudier.
Genom det material som framställts av SCB i det s.k. SPINK-projektet (sysselsättningsstatistik baserad på inkomststatistikens material) torde det bli möjligt att på ett godtagbart sätt länka tidigare FoB-data med framtida sysselsättningsdata framtagna enligt här förordade modell av KU-ansatsen. Enligt FoB-utredningen levereras fr. o. m. hösten 1978 successivt upp-
värvsintensiteter avseende åren 1975 och framåt” (sid. 1999.
Variabelinnehäll. Sysselsättningsdelen i en modifierad HBS 80 föreslås omfatta följande särskilda variabler: - inkomstuppgift enligt inkomstregistret — förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande (härledd uppgift ur föregående
variabel) — inkomstuppgift enligt respektive förekommande KU
— arbetsplatsens belägenhet enligt SCB:s arbeisställeregister per respekti-
ve KU (företagsvis registrering erfordras vid flerarbetsställeföretag) — näringsgren (enligt arbetsställeregistret) per KU.
Enligt det här framlagda förslaget erfordrar en HBS 80 således inte att uppgifter inhämtas i särskild ordning från arbetsgivarna om förvärvsarbetets omfattning beträffande varje anställd (eller annan för vilken KU skall lämnas), utan frågan om graden av förvärvsaktivitet härleds direkt ur inkomstregistrets uppgifter.
Uppgiftslämnandet. Som framgått av det ovan sagda kan HBS 80 genomföras utan att uppgift om veckoarbetstid eller motsvarande arbetstidsuppgifter infordras på KU. Uppgiften om arbetstid är onödig för identifiering av förekomst av förvärvsaktivitet och bör därför inte infordras från arbetsgivarna.
FoB-utredningen utgär ifrån att SCB:s arbetsställeregister kommer att kunna samköras med KU-beståndet via organisationsnummeridentiteten för påföring av uppgifter om arbetsplatsens belägenhet och näringsgrens-
kod. Denna rutin kan gälla beträffande företag med ett arbersställe. För flerarbetsställeföretag föreslås att arbetsställeidentiteterna påföres berörda KU individuellt företagsvis.
Det är nödvändigt att finna andra och mer rationella former för registrering av arbetsställeidentiteterna än de FoB-utredningen föreslagit. Angi-
vande av arbetsställenummer på varje enskild KU-blanket måste betrak-
tas som ett helt orealistiskt systemförslag. Om det överhuvud taget skall bli möjligt för företagen att rapportera de begärda identitetsuppgifterna, bör uppgiftslämnandet få ske i ett arbetsmoment, som inte stör företagens,
ordinarie KU-rutiner. som redan nu regelmässigt torde få lov att utföras
under stark tidspress.
SCB:s arbetsställeregister (dvs. nuvarande CFR) är ett statistikregister, där förekommande underindelningar för bestämning av arbetsställeenheter sker enligt viss schablon. Erhållna enhetsuppdelningar torde ofta vara svaråa utt idenufiera för de berörda företagen, när de skall betraktas som särskilda funktionelh (branschspecitikt) och geografiskt klart avgränsade enheter. Vidare gäller beträffande här aktuella ferarbetsställeföretag att CFR regelmässigt inte är uppdaterad med informattoner om aktuella orga-
nisationsförhållanden vid det uttfälle KU skall lämnas. Därtill kommer
svårigheten att knyta varje anställd (eller KU) ull visst sådant ”arbetsstiälle. Oklarheter torde bli legio. Tidsutrymme för specialutredningar torde saknas I anslutning till KU-rapporterineen, varför riskerna kan förutses vara stora för omfattande partiella bortfall av arbetsställeuppgifter.
Anförda omständigheter päfordrar ett alternativt förfarande. om företa-
gens medverkan överhuvud taget skall påfordras.
Vi föreslar att uppgifter om arbetsställe -- som är ett uppgiftskrav som
enbart berör flerarbetsställeföretag — insamlas I särskild ordning och fristående från KU-rapporteringen. Denna särskilda arbetsställerapportering kan då begränsas till att avse en personnummerförteckning över anställda tGnkl. övriga. för vilka KU skall lämnas) med förekommande arbetsställe-
identiteter markerade. Rutinen bör tidsmässigt inplaneras efter KU-rapporteringen.
Alternativet innebär att arbetsställeuppgifterna kan lämnas utan att man
riskerar att skapa nagra störningar I den för företagen mycket känsliga
KU-proceduren. För många företag torde detta vara ett villkor för att överhuvud taget kunna medverka 1 en arbetsställerapportering enligt HBS-modellen och att prakuskt kunna etfektuera uppgiftsplikten i fråga.
Vi ifrågasätter i detta sammanhang om FoB-utredningen på ett godtag-
bart sätt kunnat avväga kostnaderna för framställningen av statistik över dagbefolkningen och pendling på lägsta regionala nivå (s. k. nyckelkodom-
råden) mot behovet eller värdet av denna statistik. Kostnaderna för fram-
ställning av en kvalitativt acceptabel statistik stiger här mycket brant vid en ökning av detaljeringsgraden i statistiken. Vi förordar att det ordinarie programmet i HBS 80 begränsas till framställning av statistik avseende pendling över kommunegräns och till statistik över dagbefolkning på lägst
kommunnivå. För flerarbetsställeföretagens vidkommande skulle förslaget
innebära att arbetsställeredovisningen enligt det obligatoriska programmet
kunde begränsas tll företag med branschskiljande verksamhet (för SNI-
kodningen) och/eller med arbetsplatser i flera kommuner. Vi föreslår att enskilda kommuner ges möjlighet att välja att på egen bekostnad och under
berörda företags frivilliga medverkan lata framställa motsvarande statistik på lägre regional nivå. De centrala bearbetningsrutinerna. De centrala bearbetningarna skulle sannolikt komma att skilja sig ät i ett flertal avseenden för de
båda alternativen. dvs. för FoB-utredningens programförslag respektive här framlagda variant av mätförfarandet.
Den viktigaste avvikelsen torde gälla belastningen på det skatteadministrativa systemet. FoB-utredningens förslag förutsätter att KU kompletteras med uppgifter om både ”arbetad tid” och ”arbetsställenhummer"”", vil-
ket innebär krav på ändring av KU-blanketten och rutinerna för indataregistrering, indatakontroll m. m. Vårt förslag skulle kunna genomföras med bibehållande av den ordinarie KU och med registreringsrutinerna för KU
helt intakta.
Det tillkommer i vårt alternativ en registrering av arbesställeidentiteter
för anställda i flerarbetsställeföretag. men denna registrering bör kunna ske avgränsat från KU-rapporteringen. Det föreligger därvid goda möjligheter att rationalisera denna registrering enligt olika modeller, så att arbetet med bäde uppgiftsltämnandet och den centrala registreringen begränsas.
I övrigt saknas underlag för en jämförelse mellan de bada alternativen beträffande vilka olika slags bearbetningsprocesser som de skulle kunna iniltlera.
Alternativet sett ur konsumentsynpunkt. Den grundläggande skillnaden mellan utredningens förslag och här förordat alternativ gäller valet av definition av begreppet ”tförvärvsarbetande”. Det är därför av avgörande betydelse vilken definition och vilket mätförfarande som är mest ändamålsenligt sett ur statistikkonsumenternas synvinkel.
Vi har föreslagit att mätperioden för samtliga förvärvsarbetande utsträcks till hela inkomståret samt att frågan om graden av förvärvsaktivitet
härleds direkt ur inkomstregistrets inkomstdata. Förfarandet att bestämma
förekomst av förvärvsarbete av viss omfattning direkt på basis av registerdata som anger aktiviteter i ekonomiska termer ger inte bara en praktisk. operationell definition av begreppet "förvärvsarbete" utan också en definition som är mycket ändamälsenlig sett ur olika användningssynpunkter. Den främsta fördelen med den valda definitionen är att den inte erfordrar
särskilt uppgiftslämnande och därigenom inför onödig osäkerhet i mätför-
farandet.
Här föreslagen definition har vidare delvis prövats I det s.k. SPINKprojektet inom SCB. KU-ansatsen i HBS 80 medger dessutom att SPINKmodellen för sysselsättningsstudier kan utvecklas och byggas ut med hänsyn till just KU-materialets detaljeringsniväå — förekomst av flera sysselsältningar kan fångas upp i KU-beståndet — samt också medge framställning av både näringsgrensfördelad statistik samt dagbefolknings- och pendlingsstavistik.
Det skall vidare fastslås, att det väsentliga konsumentintresset för avgränsning av populationen förvärvsarbetande inte torde vara att mäta ar-
betstider eller ”veckoarbetstider som hör samman med anställningen” el-
ler motsvarande data för den stora statistikgruppen heluids- och deltidsarbetande. Det centrala intresset inför en sysselsättningsstudie och det egentliga mätproblemet i en sysselsättningsundersökning är att finna ett entydigt säll och en bra metod för att fånga upp de samhällsgrupper, som har att leva med de mera instabila sysselsättningsförhållandena. Dessa grupper blir felaktigt eller oklart representerade i räkningar baserade på specificerade arbetstidsuppgifter enligt FoB-utredningens förslag och enligt tidigare tillämpade räkningsmetoder. Väljer man i stället inkomstuppgifter på årsbasis som kriterium för förvärvsverksamheten kan berörda gränspopulationer avgränsas på det mest adekvata och effektiva sättet
bland de alternativ som erbjuds, när KU-materialet och inkomstregistret svarar för källinformationen.
Vid en replikation av HBS 80 och vid framtida längdsnittsstudier av för-
värvsverksamhetens utveckling torde fördelarna med här given definition
av förvärvsarbete bli ännu mer markanta och självklara vägda mot FoButredningens osäkra och oklara arbetstidsskalor.
Som tidigare berörts har FoB-utredningen ansett inkomstuppgiften på KU så ointressant. att informationen inte ens skall kopieras ur KU för HBS 80:s räkning (se lagförslaget, 7 §). Med det givna systemförslaget avhänder
man sig också möjligheterna att för förvärvsarbetande med flera KU ut-
nyttja inkomstdata per KU som prioriteringsgrund för bestämning av ”hu-
vudsysselsättning” (dvs. viss arbetsplats och bransch vid flera sysselsättningar). respektive gradera övriga anställningar på ett systematiskt sätt
och för exempelvis en särredovisning vid HBS 80 av förekomst av bisyss-
lor, yrkesbyten etc.
Vid cen tillämpning av FoB-utredningens systemförslag för HBS 80 kan det förutsättas, att man tvingas utforma vissa prioriteringsregler för val av huvudssysselsättning på basis av uppgifterna om anställningsperiod och arbetade timmar i respektive KU. Det kan emellertid ocksä förutskickas att valet av viss KU att representera huvudsysselsättningen kommer alt göras tämligen ”slumpmässigt”, vilket självfallet kommer att återspeglas i statistikens kvalitet. Det sagda skall ses mot bakgrunden av att det är en stor andel av de förvärvsarbetande som har tvä eller flera KU, att redovisningen av data om anställningsperiod på KU torde generellt sett, bli mycket vjämn och ofullständig och att arbetstidsuppgifter för stora grupper av anställda kan bli tämligen osäkra eller godtyckliga.
På liknande sätt som beträffande val av metod för bestämning av ”huvudsysselsättning”" kan vårt förslag anvisa en entydig metod för avgränsning av gruppen företagare ur inkomstregistret genom att ställa KU-materialets inkomstbelopp mot inkomstiregistrets uppgift om taxerad inkomst. FoB-utredningen ger däremot ingen antydan om hur motsvarande populationsavgränsning skall utföras. Vad som här kan förutsättas är att utredningen inte räknat med att utnyttja KU-materialets inkomstdata.
Vad i övrigt gäller skillnaderna mellan här diskuterade varianter av KU-
ansatsen kan det för resultatredovisningens vidkommande särskilt framhällas, att vår modell genom att välja hela inkomståret som mätperiod utnyttjar KU-materialets samlade information. vilket medger en väsentligt
mer fyllig och mer allsidig statistik. Utöver ”huvudsysselsättningen” (definierad enligt huvudinkomstkriteriet) kan nämligen övrigt förvärvsarbete också mätas, branschbestämmas och lokaliseras geografiskt på individnivå (den förvärvsarbetande knyts till visst företag och arbetsställe efter relativ
inkomststorlek per deltjänst eller företagande). KU-materialet inklusive inkomstregistret kan säledes om hela inkomstäret väljs som mätperiod ge väsentligt fylligare underlag för HBS än FoB-utredningen och än vad tidigare folkräkningar kunnat tillhandahälla. Möjligheterna att ha tillgång till uppgifter för ett helt är bör självfallet utnyttjas för en allsidig och mera komplett beskrivning av både befolkningens förvärvsaktivneter och för en fylligare beskrivning av näringsverksamheten på regional nivå uttryckt i HBS-termer.
Sekretess- och integritetsaspekter. Vi har tidigare i detta yttrande framhållit, att vi sett det motiverat av sekretess- och integritetsskäl alt förorda, att personuppgifter som skall tillhandahållas HBS 80 och som
härrör ur företagens uppgiftslämnande avidentifieras av RSV före utlämnandet. Givetvis bör liknande principer och förfaranden tillämpas också
ifall HBS 80 skulle baseras på en modifierad undersökningsplan enligt exempelvis den modell vi här förordat.
Kostnadsbedömningar. En kalkyl av kostnaderna för alternativet mäste givetvis utarbetas i särskild ordning och för jämförbarhet enligt de
principer som legat till grund för FoOB-utredningens kalkyler. Här kan emellertid noteras några förhållanden som bidrar till att minska
respektive öka kostnaderna om alternativet skulle ersätta FoB-utredningens plan för HBS 80.
Beträffande uppgiftslämnarkostnaderna har FoB-utredningen uppskattat
företagens uppgiftslämnarinsats till ca 100000 arbetstimmar. Säkerheten i
denna skattning får diskoteras I annat sammanhang. Här skall endast konstateras. att vi med värt här framlagda ändringstörstag begränsar uppgiltskravet på företagen till en bråkdel (kanske en tiondel) av den uppgiftsbörda som utredningens alternativ skulle innebära tvilket alternativ emeilertid med säkerhet skulle bli betydligt mer arbetskrävande i realiteten än vad FoB-utredningen beräknat — förutsatt det överhuvud taget vore genomförbarv. Vid en tillämpning av vårt ändringsförslag försvinner nämlhgen kravet på att redovisa ”arbetad ud” eller motsvarande, som it utredningens alternativ skall anges på varje KU-blankett. Vidare föreslås arbetsställetdentiteterna för anställda I flerarbetsställeföretag i var modell bli rapporterade i en särskild rutin. som syftar ull att minimera uppgiftslämnarbördan för de ca 8000 flerarbetsställeföretagen. Begränsas progrummet avseende pendling och förvärvsarbetande dagbefolkning till statistik på kommunniva. skulle uppgftskravet beröra uppskattningsvis högst 5000 företag.
Vad gäller de centrala bearbetningskostnaderna utgår i vårt ändringsförslag de extra besvär och kostnader. som en undersökning enligt FoButredningens förslag skulle komma att asamka den skatteadministrativa verksamheten och vilka kostnader FoB-utredningen inte redovisat.
Genom vårt förslag minskas också kraven på den kommunala granskningen, vad gäller behovet av kontroll och komplettering av sysselsättningsuppgifter. liksom också behovet av centrala kontrollinsatser.
Nackdelen med det av oss framlagda systemahernativet är att det erfordrar en stansning och en extra uppdateringsrutin för komplettering av
HBS:s KU-bestaånd med arbetsställeidentiteter för flerarbetsställeföreta-
gens KU.
Vad gäller kostnader för registerbearbetningar i övrigt och för resultatredovisningarna baserade på de respektive alternativens olika bestånd saknas underlag för särskilda kostnadsbedömningar.
Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP): Utredningen föreslär. att uppgifterna om sysselsättningen skall hämtas in via olika register i stället för som tidigare med hjälp av blanketter från allmänheten. Utredningens förslag får delvis betraktas som ett principförslag. Föreningen ansluter sig till detta principförslag. Förslaget ligger helt i linje med de tankar som under senare år framförts om nödvändigheten av att i ökad utsträckning använda den information som finns I olika administrativa register som underlag i samhällsplaneringen.
Én betydande fördel med den föreslagna metoden är, att den ger möjligheter till en årlig näringsgrensfördelad sysselsättningsstatisuk. I utredningen framgår, att behovet av en sådan årlig statistik växer sig allt starkare I takt med att samhällets ansvar för sysselsättningsfrågorna ökar. Utan tillgång ull ett aktuellt underlag försvåras 1 hög grad samhillets möjligheter att bedriva en aktiv sysselsättningsplanering. Men det är inte bara i sysselsättningsplaneringen som det är nödvändigt med aktuella uppgifter om sysselsättning och näringsliv. Sådana data är viktiga underlag i många planeringssammanhang. inte minst på det kommunala planet. Att det nu kan
skapas möjligheter att erhålla ärlig sysselsättnings- och närtngslivsstatistik måste därför hälsas med stor tllfredsstältelse.
Som tidigare framhållits är en mycket viktig förutsättning för genonförandet att ett fungerande arbetsställeregister kan byggas upp. Det krävs ett stort arbete innan det nuvarande CFR kan utgöra bas för ett sådant arbetsställeregister. Det är därför nödvändigt. att tillräckliga resurser avdelas för detta arbete bäde inom SCB och hos kommuner och länsstyrelser. Det är S Riksdagen 19781/79, I saml. Nr 128
även viktigt, att ett samarbete snarast kan komma igång metan SCB. länsstyrelserna och kommunerna när det gäller uppbyggnaden av arbetsställeregistret. Kommunernas ansvar och roll i detta samarbete måste också klarläggas så fort som möjligt.
Föreningen vill framhidla, att ett arbetsställeregister inte inskränker sig till att vara ett hjälpmedel för HIBS 80 och en därefter ärlig sysselsättningsstatistik. Registret kommer att vara ett vikugt informationsunderlag för t.ex. rumsliga analyser av servicebehov och lokaliseringsöverväganden. Det bör gälla även på högre geografiska nivåer än den kommunala.
Länsplanerarnas förening: Det principförslag som FoB-utredningen framlägger är ett väsentligt steg på vägen från kostnadskrävande datainsamling vita blanketter ull registerbaserade system. Förslaget måste dock fullföljas så att alla dessa fördelar kan utnyttjas. En självklar konsekvens, med hänsvn utt! det stora behov som föreligger, är att det system med kontrolluppgifier (KU) och arbetsställeregister (CER) som skall upprättas för
HBS 80 utnyttjas kontinuerhigt för att framställa årlig sysselsättningsstatistik.
När företagen en gang I samband med HBS 80 på KU har infört uppgifter om arbetad tid per vecka och om arbetsställe torde, enligt vad utredningens undersökning visar. också kostnaderna för att varje år uppdatera dessa rutiner vara marginella. Här bör således inget hinder föreligga för att få fråm en årlig sysselsättningsstatisuk.
När det gäller arbetsställeregistret, som är den andra grundförutsättningen för sysselsättningsdelen i HBS 80. sägs i förslaget att förberedelserna måste starta tidigt under våren 1979 med insatser för att utveckla centrala företagsregistret ull ett arbetsställeregister. Länsstyrelserna bör enligt utredningsförslaget samordna registerarbetet inom länen. Hur denna samordning skall organiseras har utredningen inte närmare preciserat. Med kännedom om centrala företagsregistrets nuvarande innehåll och kvalitet kommer det att krävas stora arbetsinsatser för länsstyrelserna och kommunerna att få fram ett fullgott arbetsställeregister för HBS 80. Länsplanerarnas Förening vill med skärpa framhälla ätt de personella resurserna på länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter inte räcker till för någrå större insatser i detta sammanhang. Registerarbetet förutsätts nämligen äga rum samtidigt med det omfattande arbetet med Länsplanering 1980.
Enligt Länsplanerarnas Förening är det nu rätt tillfälle att ta ett ordenligt grepp om företagsregisterfrågan. Det arbetsställeregister som fordras för HBS 80 ger ett unikt ullfälle att lösa problemet med det omfattande dubbelarbete som sker genom att kommuner, länsstyrelser och andra länsorgan upprättar egna företagsregister. Stora kostnadsbesparingar finns här att
göra för samhället totalt. FoB-utredningen har inte redovisat nägon kost-
nad i sin kalkyl för arbetet med arbetsställeregistret. Det beror givetvis på att man vill presentera en så tilhalande kalkyl! som möjligt. Statistiska centralbyrån bör enligt Länsplanerarnas Förening se ull att medel ställs till förfogande för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med arbetsställeregistret. Den insatsen ger en mångdubbel utdelning för samhället som helhet.
Resurser måste säkras så att arbetsställeregistret årligen kan uppdate-
ras. På så sätt kan registret ersätta många liknande företagsregister som nu
förs på lokal och regional nivå samt dessutom användas för framställning av årlig sysselsättningsstatistik. Kostnaderna för att producera ärlig statistik över sysselsättning och pendling är enligt FoB-utredningen begränsade
(ca 2—3 milj. kr. per år).
Kvalitetsaspekterna på sysselsättningsuppgifterna i HBS 80 har enligt Länsplanerarnas Förening inte tillräckligt seriöst behandlats av utredningen. Det är mer tro än vetskap som kommer till uttryck här. Med hänsyn till att en ny och obeprövad metod enligt förslaget skall utnyttjas I HBS 80, vore det ullrådligt att parallellt inhämta sysselsättningsuppgifter via personblanketter som i FoB 75. Härigenom skulle det bli möjligt att kunna göra Jämförelser med FoB 75. Utan en sädan möjlighet ull jämförelse bakät i tiden är uppgifterna i HBS 80 av begränsat värde åtminstone till dess att uppgifier från en ärlig sysselsättningsstatistik erhållits för ett antal ar.
Hushålls- och bostadsdelen
Bostadsstyrelsen: Bostadsstyrelsen tillstyrker att FoB 1980 genomförs i huvudsak efter de riktlinjer och med den samordning med fastighetstaxeringen som utredningen föreslär.
Frågan om hur bostadsdata skall samlas in för flerbostadshus m. fl. —
från fastighetsägare eller på de blanketter som hushållen ändå måste lämna
— bör prövas närmare vid detaljplaneringen. Insamling från hushåll kan vara en fördel m. h.t. jämförbarhet med FoB 75.
Kraven på jämförbarhet med tidigare FoB:ar måste ställas högt m. h. 1. att sådana jämförelser är ett av de viktigaste underlagen då det gäller att bedöma utfallet av bostadspolitiken.
Utredningen föreslår att uppgifter om inkomst inte ska kombineras med
bostadsuppgfter 1980. Bostadsstyrelsen anser att den fortsatta planeringen
bör innefatta en prövning av möjligheterna att från FoB-uppgifter och olika befintliga register göra analyser av bostadsförhållanden för olika inkomstgrupper. Sädana analyser kan eventuellt göras för ett urval av hushåll. Möjligheterna till en samordning med inkomstfördelningsundersökningen genom en tillfällig utbyggnad av denna bör särskilt prövas.
DEFU: Utredningens förslag innebär att bostads- och lägenhetsuppgifter till HBS 80 och den allmänna fasughetstaxeringen 1981 insamlas på gemensamma blanketter. Samordningen är möjlig genom att I stort sett samma uppgifter tidigare efterfrågats för de båda ändamälen men vid olika tidpunkter. Förslaget till samordning har enligt DEFUs uppfattning stora fördelar med hänsyn taget till det totala uppgiftslämnandet och de samhällsekonomiska vinster som följer av minskad blankettmängd och en samordnad hantering. Det är därför mycket tillfredsställande att denna samordning nu realiseras. DEFU vill emellertid i sammanhanget peka på riskerna för dubbelförfrågningar till uppgiftslämnarna vid gransknings- och kompletteringsförfarandet. Dessa kan uppstå om inte de kommunala granskningsorganens insatser sker samordnat med kontrollen vid fastighetstaxeringen.
I förslaget till HBS 80 redovisas tre alternativa ambitionsnivåer vad gäl-
ler den del som kan kräva blankettinsamling från allmänheten. DEFU förordar det alternativ som innebär en undersökning 1980 utan generell blankettinsamling från allmänheten. Som skäl för sitt ställningstagande anför
DEFU såväl uppgiftslämnarmässiga som kostnadsmässiga konsekvenser i relation till de uttalade behoven så som de framställs i utredningens användaranalys. DEFU ansluter sig i övrigt till de synpunkter som framförs av utredningsledamöterna Lemne och Karlsson i denna fråga.
1976 års fastighetstaxeringskommitté: FoB-utredningen har under olika skeden av utredningsarbetet haft ett flertal överläggningar och underhandskontakter med fastighetstaxeringskommittén. Kommittén har därvid
ställt sig positiv ull ev gemensamt eppgifislämnande med hänsyn till de fördelar en sådan samordning måste innebära. En utgångspunkt för kommittens bedömning har emellertid varit att samordningen sker så alt några mer påtagliga negativa konsekvenser för fastighetstäxeringen inte uppkommer. [remissvaret Kimnar kommitten synpunkter på blankettinnehället t skilda detalifragor.
Beträffande distribution och insamling framhiller fastighetstaxeringskomnmitten att den mte har nagot alt erinra mot en portofri samdistrbution av personblanketten och fastigehetstaxeringsblanketten för småhusägare under förutsättning av porwetiohet kar införas även för övriga fastighetsdeklarationer. Kommitten har änna inte tags definitiv ställning i denna fraågu. Men savitt nu kan bedömas bör naget hinder för en sådan ordning inte
föreligga.
Vid det gemensamma insamlingsstället skalt enligt FoB-utredningen genomtöras en kontroll av att lägenhetsförteckningarna har lämnats och att numrering av byggnader har skett på samma sått i fastighetsdeklarationerna och lägenhetsförteckningarna. - Fastighetstaxeringsblanketterna skickas vidare tll tokal skattemyndighet (SYD, medan lägenhetsförteckningarna för flerfamilishus och personblanketterna sänds till de kommunala granskningsorganen. Om fägenhetsförteekningarna cj kan avvaras i taxeringsarbetet blir ett kopteringsförfarande aktuellt.
Fastighetstaxeringskommitten anser att åtskilliga fördelar står att vinna
med att materialet ull AFT ST och HBS 80 insamlas på samma ställe. Däremot motsätter sig kommittén all ett gemensamt insamlingsstältle upprättas särskilt för detta ändamål. Kommittén anser i ställer att det insamlingsställe för fastighetsdeklurationer som redan finns. dvs. LSM. bör kunna utnyttjas även för insamling av uppgifterna till HBS 80. De uppgifter som skall lämnas på personblanketten angående hushållens storlek och sammansättning kan knappast från integritetssyvnpunkt vara av så känshg natur att det enbart av denna anledning är motiverat att inrätta ett särskilt insamlingsställe. Vidare gäller att sorteringsarbetet under alla omständigheter kommer att utföras av personal från LSM. vilket även förutsätts av utredningen. Det bör framhållas att denna personal har genom sitt arbete med självdeklarationer och liknande handlingar stor vana att handha sekretessskyddat material. Ett särskilt gemensamt insamlingsställe medför även att fastighetstaxeringsnämnderna får deklarationsmaterial nugot senare än om LSM är insamlingsställe. Detta utgör en påtaglig nackdel från skattesynpunkt med hänsyn till den korta tiden för taxeringsarbetet.
Utredningens orgunisationsförslag bygger på att insamlade data i möjlig män registreras av fastighetstaxeringsorganisationen samt att HBS-data i deklarationen granskas och kompletteras utöver vad som tidigare unsetts behövas i taxeringen. Hävngenom skulle bla. uppgiftslämnarna I flertalet fall ej behöva belastas med ett flertal förfrågningar för komplettering. Utredningen tar inte slutlig ställning till utformningen av den med fastighetstaxeringen samordnade granskningsorganisationen utan detta föreslås ske i samarbete mellan kommunerna. SCB och RSV.
Fastighetstäxeringskommittéen kan i princip godta det organisationsförslag som framlagts av utredningen.
Kommittén vill dock betona att det vid AFT 75 rådde en synnerligen pressad arbetssituation inom taxeringsorganisationen. framför allt vid
LSM. Det är angeläget att detta undviks vid AFT 81. Det arbete med
granskning, kontroll och registrering av HBS-variabler som föreslås utföras av taxeringsmyndigheterna kommer enligt kommitténs bedömning att
medföra ett väsentligt merarbete jämfört med ART 75. Vidare torde den granskning av HBS-variabler som föreslas äga gum innan materialet sänds till fastighetstaxeringsnämnderna komma att fördröja nämndernas arbete I icke obetydlig utsträckning.
lnligt utredningen har vid tidigare FOB refativi nen det av GOs arbete ätgatt för att komplettera variabler som ej är ulltredsställande ifyllda. Inte heller vid fastighetstaxeringen inhämtas kompletterande uppgifter tran fastighetsägarna I någon större utsträckning. De fall där såväl HBS- som fustighetstaxeringsuppgifter kan behöva kompletteras torde därför bli relativt sällsynta.
Mot bakgrund härav ifrågasätter kommittén om fördelen med att nästan all kompletterande information kan insamlas vid ett ullfälle är så stor att den uppväger den betydande nackdel en försening av fastighetstaxeringsnämndernas arbete innebär. Kommittén föreslär 1 stället att deklarationsmaterialet sänds direkt till nämnderna utan förhandsgranskning av HBS-
variablerna. Det kan eventuellt övervägas om nämnderna i de fall komplet-
terande uppgifter för fastighetstaxeringen måste inhämtas från fastighetsägaren även åläggs att granska lämnade HBS-uppgifter och i förekommande fall infordra felande sådana. Härigenom uppnås för HBSs del samma re-
sultat i fråga om komplettering av uppgifter som om HBS-variablerna
granskas innan materialet sänds till fastighetstaxeringsnämnderna.
Kammarrätten i Jönköping: En principiell nyhet i förslaget jämfört med
1975 års lag är att samordning på visst sätt föreslås beträffande allmänhetens uppgiftslämnande och myndighets bearbetning av uppgifterna mellan 1980 års undersökning om hushåll. bostäder och sysselsättning samt 1981
ärs allmänna fastighetstaxering. Förslaget framstår ur uppgiftslämnarens
synvinkel som praktiskt. Vissa organisatoriska problem uppkommer dock hos berörda myndigheter, vilket kommittén varit väl medveten om. De förslag till lösning av dessa problem som kommittén lämnar kan inrymma fara
för att taxeringsarbetet blir ej endast mera tungrott utan även fördröjt.
Kammarrätten vill ej avstyrka en samordning av angivet slag — med hänsyn till allmänhetens befogade intresse av att ej betungas onödigt med uppgiftsskyldighet — men vill framhålla att samordningen enligt kammarrättens mening endast är möjlig under förutsättning att garantier skapas för att taxeringsarbetet kan fortga utan störningar. Behov av personalförstärkningar kommer säkert att uppstå.
I detta sammanhang kan en fräga som kommittén inte behandlat beröras. Det föreslagna systemet innebär att uppgifter som enbart har statistikintresse och som dessutom otvetydigt faller under 16 § sekretesslagen skul- Ie komma att hanteras av personal på de lokala skåttemyndigheterna, vilken i och för sig icke har anledning att ta befattning med sådana uppgifter. Personalen i fråga är visserligen underkastad den tystnadsplikt som är föreskriven i 18 § lagförslaget. Men förslaget innebär ändå på denna punkt ett spridande av hemlig information som kan medföra risker för den personliga integriteten. Skulle sådan uppgift begäras utlämnad torde framställningen böra avslås under hänvisning till 16 8 sekretesslagen. men vem är behörig att fatta beslutet? Lokal skattemyndighet, där uppgiften i detta skede finns, lokalt granskningsorgan, vars personal i detta sammanhang samarbetar med lokala skattemyndigheten, eller SCB? Svaret är grundlagsenhigt den myndighet, där uppgiften finns. det vill säga lokala skattemyndighe-
ten. Kammarrätten vill ej hävda att det nu anförda är en avgörande invändning mot den föreslagna samordningen. men det innefattar aspekter som
bör beaktas vid det slutliga ställningstagandet.
Konjunkiurinstituet: Samordningen av uppgifterna i fastighetstaxeringen och de direkt från allmänheten insamlade uppgifterna i hushålls- och bostadsdelen, som det framlagda förstaget innebär, har obestridligen störa fördelar främst ur den synpunkten att fastighetsägarna ej belastas med alt lämna Fstort sett samma uppgifter till såväl HBS 80 som till fastighetstaxeringen. De nackdelar som förfarandet eventuellt kan föra med sig är emellertid svåra att bedöma framför allt med hänsyn till att utformningen av de framtida fastighetstaxeringarna är en öppen fråga men också med hänsyn
till att förslaget vad gäller 1981 års fastighetstaxering ännu inte är utformat
i alla detaljer. Det måste uppmärksammas. att man genom detta nya förfarande kan få problem vad gäller jämförbarheten med de tidigare folk- och bostadsräkningarna.
RRY: Av de beräknade kostnaderna för HBS 80 faller en så stor del som
45 Mkr på framställningen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushäll och bostäder. Härtill kommer den belastning på allmänheten som uppgiftsinsamlandet innebär.
Med hänsyn bla. till de stora kostnaderna för insamling och bearbet-
ning av uppgifter på särskild personblankett förordar RRY således att ytterligare undersökning sker av möjligheterna att redan i HBS 80 genomföra
något alternativ för att i administrativ ordning insamla hushållsdata.
RRV har med intresse tagit del av ett inom lokal skattemyndighet i Stockholm närmare utvecklat förslag som bygger på sambearbetning av folkbokföringens individuppgifter med fastighetsägarens lägenhetsförteckning. som för ändamålet förses med särskild registerbeteckning för varje lägenhet. Det skulle ankomma på lokal skattemyndighet att engäångsvis hänföra på fastigheten kyrkobokförda personer utöver den av fasuighetsägaren uppgivna lägenhetsinnehavaren till resp. lägenhet. En stor del av de boende skulle kunna hänföras till rätt lägenhet/hushåll enbart med ledning av befolkningsregistrets personuppgifter. För övriga skulle uppgift om
hushållsullhörighet infordras skriftligt. Förändringar i hushållsullhörighe-
ten skulle därefter fortlöpande anges på flyttningsanmälan.
RSV: Utredningens förslag innebär ati bostads- och lägenhetsuppgifter
till HBS 1980 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (AFT 1981) in-
samlas på gemensamma blanketter (deklarationsblanketter och lägenhetsförteckningar. Förslaget medför att berörda uppgifter endast behöver lämnas vid ett tillfälle mot som tidigare varit fallet vid två skilda tillfällen. Samordningen är möjlig genom att i stort sett samma uppgifter tidigare efterfrågats för de båda ändamålen.
En grundläggande förutsättning för en samordning måste vara att den kan ästadkommas utan negativa effekter för fastighetstaxeringen. Förslaget medför att lokala skattemyndigheter (LSM) och fastighetstaxeringsnämnder (FTN) åläggs att tillämpa flera nya arbetsrutiner jämfört med se-
naste allmänna fastighetstaxering. För både LSM och FTN kommer ar-
betsuppgifterna att öka. I samband med uppföljning av 1975 års allmänna fastighetstaxering har från bäde länsstyrelserna och LSMs sida med skär-
på framhållits att den synnerligen pressade arbetssituationen som då rådde inte får upprepas vid nästa allmänna fastighetstaxering. .
Även om utformningen av AFT 1981 ännu inte är färdig (1976 års fastighetstaxeringskommitté har ännu ej avgett betänkande: proposition om fas-
tighelstaxeringen är aviserad till maj/juni 1979) kan förutses att genomförandet kommer att kräva minst samma insatser av FTN som vid AFT
1975. Utrymmet för att på grund av samordningen utföra andra arbetsuppgifter än de som krävs för åsättande av taxeringsvärden är således synner-
ligen begränsat. Det merarbete bla. i form av komplettering av vissa för HIBS speetfika uppgifter och redovisning av desså på beslutsunderlag. som enhet förslaget skall utföras av FTN. kan mot bakgrund härav få konsekvenser som påverkar taxeringsresultatet på ett icke acceptabelt sätt. Itt genomförande av utredningsförstaget I detta avseende förutsätter därför kompletterande åtgärder.
Fn tänkbar atgärd skulle vara att förlänga tåxeringsperioden. RSV anser emellertid att en sadan utväg inte bör ullertpas både av hänsyn ull uppgiftslämnarna och av fiskala intressen. Det är saulunda angeläget att fastighetstaxeringen hinner avslutas före det krävande arbetet med registrering av kontrolluppgifter och dektarationer för inkomsttaxeringen. Enligt RSVs mening maste L.SM för uppgiftsinsamlingen. särskiljandet och registreringen av HBS-uppgifterna tillföras tillräckliga resurser från kommunernas granskningsorgan så att överlämnandet av taxeringsmaterialet ull FTN in-
te försenas och störningar i fastighetstaxeringen inte orsakas. Formerna
för samarbetet mellan AFT och HBS enligt utredningens förslag kräver närmare utredning. In utgangspunkt bör därvid vara att förstärkningen från kommunernas granskningsorgan dimensioneras så att något merarbete för den statistiska behandlingen inte uppkommer för LSM och FTN. FTN bör därför inte belastas med granskning. komplettering eller redovisning av HBS-upperifter. Även från statistisk synpunkt är det principiellt riktigare att bedömningen, beredningen och eventuell komplettering av HBSupptfterna handhas av speciellt utbildad personal som är anställd för detta ändamål.
Sammanfattningsvis anser RSV att förslaget ull samordning har övervägande fördelar med hänsyn till det minskade arbetet för allmänheten och de samhällsekononriiska vinsterna som följer av minskad blankettmängd och en samordnad hantering. RSV tillstyrker sålunda förslaget med tidiga-
re redovisade reservattoner.
Utredningen har föreslagit att ett gemensamt insamlingsställe anordnas i anslutning ull CSM. Enligt förslaget till organisation skulle sorteringsarbetet och vissa kontrollätgärder i samband därmed verkställas av LSM med biträde av personal från granskningsorganisationen för HBS. Mot bakgrund härav och då personuppgiften inte innehäller HBS-uppgifter som ur integritetsskäl kan anses känsliga, bör samtliga blanketter insamlas hos LSM. Detta i synnerhet som sorteringsarbetet oavsett insamlingsadressen
Statskontoret: Svuskonoret tillstyrker i princip en samordning mellan HBS 80 och fastughetstaxeringen enligt utredningens förslag. Förutsättningen för en samordning är dock att fastighetstaxeringskommitténs förslag och senare statsmaktsbeslut avseende fastighetstaxeringen inte inne-
slag. En annan förutsättning är vidare att man lyckas lösa de administrativa och organisatoriska problem avseende blankettutformning, rutiner, ansvarsfördelning. resursutnyttjande m.m. som utredningen har berört. Jäm-
fört med fastighetstaxeringen 1975 kommer man vid 1981 års tastighets-
taxering at arbeta med en ny ADB-teknik och under nya organisatoriska former. Med utgångspunkt i FoB-utredningens förslag bör man dock kunna finna tillfredsställande lösningar på berörda administrativa och organisatoriska frågor I samband med en samordning mellan HBS 80 och fastighetstaxeringen. Det bör enligt statskontoret — i enlighet med utredningens för-
slag — ankomma på SCB. RSV och kommunerna att i samarbete redovisa
detaljerat förslag avseende organisationen för en samordnad uppgiftsinsamling för HBS 80 och fastighetstaxeringen. "
Stetistiska centralbyran: Även insamlingen av bostadsuppgifter till en undersökning 1980 görs enhgt nya och ej praktiserade metoder. SCB anser det därför angeläget att kvaltetsfragorna behandlas it detta material. Detta innebär bl.a. att den gemensamma insamlingen och granskningen av bostadsvariablerna måste ske på sådant sätt att dessa far en för avsedda användningar godtagbar kvalitet. Vidare innebär detta att verket —- till skillnad från utredningen — anser det nödvändigt att kvalitetsstudier och kontroller av produktionsmoment görs även i hushälls- och bostadsdelen. K valnttetsstudierna skall bland annat syfta till att ge underlag för bedömning av täckningsförändringar och systematiska klassifikationsförändringar mellan undersökningen 1980 och FoB 75. Kontrollerna skall bland annat syfta GH att oppna godtagbar kvalitet I olika bearbetningsmoment.
Stockholms kommun: Hushaålls- och bostadsdata behövs I många sammanhang i kommunens planering. En koppling mellan hushållet och bostaden är nödvändig. Därför avstyrks det nivaalternativ som vill helt slopa personblankett i HBS 80. tv det är genom uppgifter på en sadan blankett som den nödvändiga kopplingen kan göras. Vidare framförs önskemål att utreda förutsättningarna för införandet av ett lägenhetsregister. som framdeles kan tillgodose behovet av hushalls-bostadsinformationen utan sär-
skild uppgiftsinsamling av FoB/HBS-tvp. Ett sådant register bör också få
stor användning Ft administrativa rutiner bl.a. inom fölkbokförings- och skatteväsendet.
Göteborgs kommun: Utredningen föreslar att hushalls- och bostadsdelen skall innehålla I stort sett samma variabler som vid den senaste folkoch bostadsräkningen. Utredningen anser sig ej ha funnit anledning att föreslå nagra nya bostads- och hushallsuppgifter jämfört med de som insamlades vid FoB 75.
Utredningens uppräkning av förslag ull variabelinnehåall saknar vissa vä-
sentliga lägenhetsvariabter, vilka ingick i FoB 75. Salunda saknas variab-
lerna hustyp och ägarkategort. Båda dessa grundläggande lägenhetsdata maste givetvis inga It HBS 80.
Vidare anser Göteborgs kommun det vara önskvärt med viss utökning av variabelinnehållet. Enligt utredningstförslaget skall lägenhetsuppgifter hämtas från den allmänna fastighetstaxeringen. I denna inhämtas för taxeringsändamål bl.a. uppgifter om uppvärmningssätt. Kommunerna har under senare ar engagerats alltmer i energihushallningen. Inom Göteborgs kommun pagår utarbetande av energisparprogram. Uppgifter om lägenhetsbestandets fördelning efter uppvärmningssätt skulle därvid utgöra ett värdefullt planeringsunderlag. Göteborgs kommun vill därför förorda att lägenhetsuppgifterna I HBS 80 utökas med uppgift om uppvärmningssätt.
Utredningen har ej uppmärksammat att sambearbetning givetvis måste ske av hushållsuppgifter med sysselsättningsuppgifter. Socialstyrelsens
vägledning för kommunernas barnomsorgsplaner utgär för närvarande från dessa uppgifter hämnade från FoB 75. varefter framräkning sker till aktuellt
basår. För att förbättra underlaget för barnomsorgsplanerna är det angeläget att motsvarande uppgifter tas fram i HBS 80.
Mulmö kommun: Förslaget ull HBS 80 ger i allt väsentligt de uppgifter om bostäder och hushåll som kommunerna behöver I sin planering. Det är angeläget alt påpeka alt kombinerade hushålls- och bostadsdata är ytterst väsentliga I planeringsarbetet. De analvser av boendestrukturen i lägenheter av olika störlek som erhållits genom tudigare räkningar är nödvändiga även i framtiden. Dessa analyser bildar grundval för bl. a. befolkningsnrrognuser och bostadsbehovsbedömningar. Det utvecklingsarbete som au be-
drives för att erhålla säkrare bedömningar av framtida befoölkningsstrukturer I olika delområden bygger till stor del på tillgången till sådan statistik. Det är därför nödvändigt med blanketunsamlingen fran allmänheten.
Den samordning som planeras ske mellan uppgitter insamlade genom den allmänna fastighetstaxeringen och den särskilda enkäten från allmänheien har avgjorda fördelar. Den dubbla uppgiftsinsamlingen om lägenhetsbeständet frangås. Allmänheten besväras endast i ringa utsträckning och den blankett som skall fyllas i blir relativt enkel. Dock föreligger risker för att kvaliten kan bli något sämre genom sambearbetningen av två olika källor. Tillvägagångssättet kräver ullräckliga personella resurser både vid kommunens granskningsorgan och vid den lokala skattemyndigheten. Samarbetet mellan de bada organen måste på alla sätt underlättas.
Tidpunkten för undersökningen har föreslagits bli september 1980. Tidigare räkningar har avsett förhållandena den I november. Ur användarsynpunkt skulle tidpunkten I januari 1981 vara den bästa. Man kan da få en normal anknytning till övrig statistik på befolknings- och bostadssidan.
Undersökningen om hushåll och bostäder omfattar i stort sett samma variabelinnehalt som vid FoB 75. För jämförelser I tiden är det naturligtvis angeläget att definitioner etc. från FoB 751 största möjliga utsträckning bibehalls.
Vissa utökningar av innehallet i HBS 80 är önskvärda. Det gäller i första hand uppgifter om användningen av de lägenheter som redovisas som uthyrda men utan mantalsskriven boende. Dessa lägenheter utgör en allt större grupp. främst I större kommuner. Vid bedömningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet behövs en bättre kartläggning av användningen av dessa lägenheter.
Under senare år har behovet av data på energihushållningens område acventuerats. BI a. behövs detaljerade uppgifter om på vilket sätt bostadshusen uppvärms. SCB bör därför undersöka om möjligheter finns att i HBS 80 tå med uppgifter om bostädernas uppvärmningsform.
Örebro kommun: Förslaget till HBS 80 ger vad gäller hushåll och bostäder I allt väsentligt de uppgifter som samhällsplanerarna behöver. Dessa uppgifter är synnerligen värdefulla för kommunens arbete med bl. a. befolkningsprognoöser och bostadsbyggnadsprogram.
Genom den samordning som planeras mellan uppgiftslämnandet ull HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen kan betydande rationahserings-
vinster göras. samtidigt som allmänheten besväras i mindre omfattning.
Tidpunkten för undersökningen föreslås bli september mänad istället för som tidigare november manad. Enligt kommunens uppfattning är tidsgränser mitt i kalenderår av ondo. Vid bearbetningar av uppgifter om FoBmuterialet och den löpande årliga statistiken måste hela tiden korrigeringar göras för månaderna november och december. Efter HBS 80 kommer dessa justeringar utt behöva göras för ytterligare månader. Det bör därför prövas om uppgifterna i stället kunde avse årsskiftet 1980/81.
Beträffande variabelinnehallet vill kommunen framhålla behovet av detaljerade uppgifter om lägenheternas standard m. m. ner på enskild fastighetsnivå. För bl.a. upprättunde av bostadsprogram är dessa uppgifter vtterligt angelägna.
Under senare år har behovet av data på energihushållningens område
ökat. Sålunda behövs uppgifter om uppvärmningssätt m.m. Vidare har från stadsbyggnadshall i kommunen under flera år framhållits behovet av
uppgifter om lägenhetsytor. SCB bör pröva möjligheterna att utöka varia-
belinnehållet med dessa uppgifter inför HBS 80.
Kulmar komman: Vägenhetstabeller bör finnas med i minst ika stör itsträckning som 1975. Kommunen önskar dessutom ytterligare hushallsoch lägenhetsdata belysta. Betr. hushällsstatistuken och kopplingen hushall— bostad pekar kommunen på att hushålls- och samboendebegreppen
är viktiga framöver. För att vissa FoB-abeller skall kunna ersättas med är-
liga statistiska paket såsom Demopak, Inkopak och Bilpak krävs att man där även redovisar tick gilta sammanboende. vilket f.n. ej är fallet.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Bristen på aktuella data gäller även inom hushålls- och lägenhetssektorn. Eänsstyrelsen upplever dock inte den bristen som så påtaglig med hänsyn till att sysselsättningstragorna och
därmed data om sysselsättningen är mer väsentliga It länsplaneringsarbetet.
För underlaget i de ärliga kommunala bostadsprogrammen (KBP; är det dock angeläget med aktuellare statistik än för närvarande.
Länsstyrelsen är i princip positiv tll att en hushålls- och bostadsräkning genomförs enligt förslag, men vill allvarligt ifrågasätta om den del som be-
rör samordningen med fastighetstaxeringen är möjlig att genomföra i Kop-
parbergs län. Utan stora extra insatser kan i vart fall resultatet bli sadant att kvaliten inte blir acceptabel.
Utredningen föreslår. under åberopande av en expertgrupps promemoria, att HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 skall samordnas. Vid bedömningen av samordningskonsekvenser gör länsstyrelsen först en äterblick på 1975 års allmänna fastighetstaxering.
I Kopparbergs län finns totalt cirka 293.000 redovisningsenheter. varav 157 000 för jordbruksfastighet och 136000 för annan fasughet. Dessa redovisningsenheter sammanfördes vid 1975 ars allmänna fastighetstaxering till 31872 taxeringsenheter avseende jordbruksfastighet och 92284 taxeringsenheter avseende annan fastighet. I länet finns i procent av beståndet i hela
landet I8 procent av jordbruksredovisningsenheterna och 10 procent av de
taxeringsenheter som är taxerade som jordbruksfastighet.
Den stora mängden av redovisningsenheter. som är en följd av de ”röri-
gå” fastighets- och ägoförhallandena i länet. gör att fastighetstaxeringarna har varit och även under överskådhg framtid kommer att vara både komplicerade och synnerligen tungarbetade. Deua har medfört att de tokala skattemyndigheterna i länet vid 1975 års allmänna fastighetstaxering hade en mycket pressad arbetssituation med ett stort uttag av övertid trots att personalen hade utökats i jämförelse med de ordinarie årliga fastighetstaxeringarna.
Med ovanstående återblick på 1975 ars allmänna fastighetstaxering vill länsstyrelsen framhälla att en normal allmän fastighetstaxering i detta län är väldigt resurskrävande. Den i betänkandet föreslagna samordningen av
HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981 kommer att innebära en inte oväsenlig mökning av det material som lokala skattemyndigheterna
skall sortera och kompletera. Därull kommer att kontrollen och beredningen av HBS-variablerna kommer att bli tidskrävande arbetsmoment.
Vidare kommer förslaget att innebära utökat beredningsarbete. Samman-
taget anser länsstyrelsen att den föreslagna samordningen sålunda kommer att bli än mer resurskrävande.
Utredningen, som är medveten om det ökade resurskravet. har inte närmare redovisat hur en utökning av resurserna skall ske utan anser endast att denna fråga mäste närmare utredas genom kontakter mellan riksskatteverket och HBS-organisationen. Så länge resursfrågan inte har lösts på ett
för lokala skattemyndigheterna tillfredsställande sänt har länsstyrelsen farhåägor för att kvalitén på HBS respektive fastighetstaxeringen kommer att
bli lägre än vad som kan förväntas. För länsstyrelsens del medför en samordning jämfört med 1975 års allmänna fasvighetstaxering inte oväsentligt utökade arbetsuppgifter för dataenheten. bl. a. för stansning av dels värdefaktorer för samtliga bostadsbyggnader oberoende av antal bostadsbyggnader per taxeringsenhet. dels ett antal vartabler som tidigare endast registrerats t FoB. Länsstyrelsen anser sig därför för närvarande imte kunna tillstyrka utredningens förslag om samordning.
En samordning av HBS och fasughetstaxeringen förutsätter att kvalitén på statistikmaterialet blir lika hög som vid senaste folk- och bostadsräkningen. Ledamöterna I 1975 ärs fastighetstaxeringsnämnder var emellertid genomgående mycket negativa till de statistuukuppgifter som skulle anges vid 1975 ärs allmänna fastighetstaxering. En samordning förutsätter därför att ledamöterna i nämnderna får en ordenlig och meningsfull utbildning i den del av taxertngsarbetet som kommer att avse HBS-variabler, placering av byggnader på rätt fastighet m.m. Länsstyrelsen befarar annars att kvaliten på HBS-arbetet kan bli läg om inte ledamöterna är tillräckligt motive-
rade för arbetet med statistuukuppgifterna.
Länsstyrelsen i Örebro län: Hitills har de flesta av de för samhällsplane-
ringen intressanta variablerna i fastighetsregistret varit av dålig kvalitet.
Registret har därför knappast kunnat användas som källa för bostads-. sanerings- eller energiplaneringen I kommunerna under de är FoB-data varit inaktuella. Definitionsskillnaderna mellan FoB och fastighetsregistret har vuerlhigare utgjört ett osäkerhetsmoment. När nu lägenhetsuppgifter insamlas via enkät I HBS 80 anser länsstyrelsen att uppgifter om lägenhetsdata respektive uppvärmningssätt bör finnas med som underlag för energiplaneringen.
Länsstyrelsen anser det vidare otuillfredsställande att kostnaderna för insamling av hushäll- och bostadsdata svarar för 70 7 av de totala kostnaderna i HBS 80. Länsstyrelsen delar därför utredningens standpunkt att andra
metoder bör studeras. så att man i framtiden skall kunna framställa hushällsstatistik och kombinerad statistik över bostäder och hushåll till en
lägre kostnad.
Der framlagda förslaget innebär också en betydande belastning för de myndigheter och taxeringsnämnder. som är engagerade i den allmänna fastighetstaxeringen.
Under punkt 6.2.5 talar utredningen på olika ställen om ”ett visst merarbete” för fastighetstaxeringsnämnden (FTN) och ”nagot fler” uppgifter eller kompletteringar. Man tycks vilja ge sken av att det endast är fråga om ett obetydligt tillskott till det arbete. som behövs för åsättande av taxeringsvärden. F samma andetag säger man att "stor noggrannhet” bör nedläggas på kontroll av HBS-variabler ”även om dessa inte har betydelse för värdering av fastigheter”.
Den tid FTN har fått sig ulldelad för sin egentliga uppgift — att åsätta en
i möjligaste måtto likformig och rättvis taxering — har hittills visat sig vara i knappaste laget. Att få tid över för att inhämta och kontrollera uppgifter, som är av ingen eller ringa betydelse i taxeringsarbetet. torde inte vara
möjligt.
Av flera skäl är det inte möjligt eller önskvärt att i någon nämnvärd om-
fattning utöka antalet distrikt för att minska antalet fastigheter per distrikt
eller att förlänga taxeringsperioden.
Med utgångspunkt från beskattningsarbetet saknas utrymme för utred-
ning av annat än för fastighetstaxeringen nödvändiga uppgifter under den egentliga taxeringsperioden oktober 1980—-januari 1981. Från planerings-
synpunkter föreligger emellertid behov av att nödvändig data för samhällsplaneringen inte onödigtvis försenas. De samoöordningsproblem som föreligger mellan fastighetstaxeringen och HBS-undersökningen måste därför närmare utredas I det fortsatta arbetet.
Kommunförbundet: Den planerade sambearbetningen av uppgifter från personblanketten och fasuighetstaxeringsblanketten skall i princip ge motsvarande uppgifter om hushåll och bostäder liksom kombinerade hushallsoch bostadsdata som tidigare räkningar har gett. Dessa uppgifter är av stor betydelse för bostadsförsörjningsplaneringen + kommunerna liksom för möjligheterna att genomföra prognoser för befolkningsutvecklingen i kommunerna och dess delområden. Det är därför styrelsens uppfattning att det även denna gäng är nödvändigt att inhämta hushållsuppgifter via blanket eftersom för närvarande inga andra möjligheter står till buds.
Målsättningen bör dock vara att om möjligt göra även hela hushalls- och bostadsdelen registerbaserad för att komma ifrån allmänhetens uppgiftslämnande men också för att nedbringa kommunernas gransknings- och kodningsarbete som till stor det berör just denna det. Hänsyn mäste därvid tas till problem sammanhängande med kostnader för konunuerlig registerföring och integritet. Styrelsen anser det angeläget aut se över vilka alter-
nativ som för framtiden kan finnas till det nu föreslagna tillvägagangssättet
och närmare utreda dessa.
Utredningen har i sina överväganden rörande framtida hushäålls-, bostads- och svsselsättningsundersökningar också skisserat nagra alternativa förslag till lösningar på genomförandet av hushålls- och bostadsdelen. Styrelsen vill förorda att man närmare studerar det alternativ som innebär att man genom en förändring av folkbokföringen far möjlighet att kontinuerligt uppdatera ett hushållsregister som initialt byggs upp utifrån hushalls-
beståndet i HSB 80.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund
(Sh: Utredningen redovisar utöver huvudförslaget ull en undersökning om
hushall. bostäder och sysselsättning 1980 (HBS 80) också ett par alternativa planer innefattande två ambitionsnivaer för HBS 80. Enhgt var uppfattning torde det vara motiverat att fortsätta med en kontroll av mantalsskrivningen, som folkräkningar genomförda med 5-årsintervall medger. Även uppgifter om hushållens storlek och sammansättning samt uppgifter om boendet bör framställas 1980 som basinformation. Vi delar därför utredningens bedömning att det är nödvändigt med en personblankett 1980.
FoB-uwedningen har i enlighet med sina direktiv tagit upp frågan om samordningen av HBS 80 med fastighetstaxeringen 1981. Vi tillstyrker att statistiken över bostäder i HBS 80, dvs. bostadsräkningen t980, genomfö-
res enligt FoB-utredningens förslag och baseras på uppgifterna till fastig-
hetstaxeringen. Vi har inga yrkanden beträffande populationsavgränsningarna I bostadsräkningsdelen och inga erinringar mot valet av variabler.
Som utredningen påpekar finns det knappast andra vägar att producera statisuk per hushåll än som skett i tidigare folk- och bostadsräkningar. nämligen genom att de enskilda själva lämnar uppgifter som möjliggör att
de kan sammanföras till ett hushåll. FoB-utredningen har nu framkastat
tanken att man skulle i folkbokföringen tillämpa en samhörighetskod som gör det möjligt att knyta alla personer + en lägenhet till ett hushåll oavsett personernas civilstånd och relationer i övrigt. Som ett alternativ har det ifrågasatts att i folkbokföringen bygga in en möjlighet till en permanent redovisning på hushåll genom att tillskapa ett lägenhetsnummer som komplement till fastighetsbeteckningen. :
Beträffande det första alternativet nöjer vi oss med att hänvisa till de integritetsskäl som talar mot ett genomförande av förslaget. Sädana sköl gäller även det andra alternativet men där bör också beaktas några vtterligare synpunkter.
Det är visserhgen möjligt att fastighetsägaren åasätter lägenheterna num-
mer enligt ev system som ma ndigheterna föreskriver -- detta förekommer redan nu hos större fastighetsägare. Därmed är emellertid endast en förberedande åtgärd vidtagen. För att insamlingen skall kunna göras menings-
full mäste också till varje lägenhet hänföras. vilka personer som bor där.
Av fastighetsägaren kan knappast begäras annat än att han uppger till vem han upplatit lägenheten. Däremot kan det rimligen inte aläpggas honom att hålla reda på de personer som bor i lägenheten och deras inbördes relationer. Härför krävs uppgifter från de enskilda hushållsmedlemmarna, eller fran den som är ansvarig för lägenheten. Vi betvivlar att det är praktiskt möjligt att utan ytterst omfattande uppgiftsskyldighet riktad mot allmänheten och fastighetsägarna klara denna insamling. Än mindre torde det bli möjligt att hålla de insamlade uppgifterna å jout med rimliga kostnader.
Vi vill därför ifrågasätta om uppgifter av denna art bör tynga fastighetsdeklarationerna och om insamlingen bör kompliceras med en mångfald nya uppgifter som skulle krävas. I vart fall kan vi inte finna att utredningen visat att behovet av en allmän sådan hushällsindelning är så stort att det motsvarar rimliga kosinader för insamling och vidmakthällande.
Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP): KSP vill rekommendera att på personblanketten införs en fråga om bostadens storlek mätt i antal rum och kök/kokvrå. Uppgiften är främst avsedd att underlätta eller i många fall rent av möjliggöra en identifiering av ett hushåll från per-
sonblanketten till lägenhetsförteckningen. I stora bostadshus gäller det att
kunna skilja hushåll med summa namn åt och även för nyss flyttade hushäll kan uppgiften behövas för identifikation.
För att ytterligare underlätta identifiering och sammankoppling av lägenheter och boende (t. ex. då flera bostadsinnehavare i en fastighet har samma namn) föreslär föreningen att fastighetsägarna på lägenhetsförteckningarna skall ange gatuadress för varje hus eller ingång.
Genom den samordning som planeras mellan uppgiftstämnandet till HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen kan betydande rationaliseringsvinster göras samtidigt som allmänheten besväras i mindre omfattning. Föreningen vill dock uppmärksamma det faktum att kontrollen av fastighetstaxeringsuppgifterna. bortsett från de rent fiskala, har varit tämligen dålig vidigare. Sålunda kunde inte fastighetslistorna från förra fastighetstaxeringen användas vid FoB 75 på grund av bristande kvalitet. Det är följakthigen viktigt att dessa problem uppmärksammas i HBS 80.
Tidpunkten för undersökningen föresläs till september månad i stället för som tidigare november manad. Enligt föreningens uppfattning är tidsgränser mitt i kalenderår av ondo. Vid användning av uppgifter från FoBmaterial och löpande årlig statistik måste korrigeringar göras för månaderna november och december. Från HBS 80 kommer dessa justeringar att behöva göras för ytterligare månader. Det bör därför prövas om uppgifterna i stället kunde avse årsskiftet 1980/81.
Variabelinnehållet i HBS 80 är i stort samma som vid FoB 75. Det är därför angeläget för jämförelser att definitionerna på variablerna stämmer överens.
Beträffande vartabelinnehållet vill föreningen betona behovet av tillgång till detaljerade uppgifter om lägenheternas standard m.m. ned på fastig-
hetsniva. Detta behövs bl.a. för upprättande av bostadsförsörjninpsprogram.
Under senare är har behovet av data på energihushållningens område ökat. Uppgifter om uppvärmningssätt kommer att efterfrågas. en variabel som skulle kunna hämtas från fastighetstaxeringsmaterialet. Detta är även fallet vad gäller bostädernas yta, en uppgift som från stadsplanerarhall krävts under mänga år. Man bör pröva möjligheterna att utöka variabelin-
nehället med dessa uppgifter inför HBS 80.
Statens institwr för byggnadsforskring (SIB): Hushaålls- och bostadsundersökningen skall som underlag ha dels en enkät till hushållen med frågor om störlek och såmmansättning thushällsdata. dels en parvietit utbyggd fastighetstaxering med data om bostäders storlek, standard och ålder. Utifrån dessa uppgifter skall en kombinerad hushålls- och bostadsstatistik tas fram och redovisas It enlighet med tidigare folk- och boöstadsräkningar.
SIB stöder i stort utredningens förslag men vill anföra följande synpunk-
ter:
Innebörden av kopplingen mellan hushålls- och lägenhetsuppgifter och
det sätt på vilket denna koppling skall genomföras är oklara I betänkandet.
Som det förefaller tänker sig utredningen att sammankopplingen skall grundas & cna sidan på hushältsföreståndarens uppgifter om i vilken fastiphet hushållet bor och å andra sidan på fastughelsägarnas uppefter om lägenheterna och deras innehavare i det ägda beståndet.
Risken för all granskningsorganen kan få svårigheter att på ett tillfreds-
ställande sätt genomföra denna sammankoppling är uppenbar. Det mäste speciellt gälla fastigheter med många lägenheter och flera trappuppgångar eller fastigheter med många byggnader.
För att underlätta granskningsorganens arbete och samtidigt höja eller åtminstone bevara precisionen hos materialet vore det önskvärt att hushällen anmodas att på hushållsblanketten även lämna uppgifter om storleken i antal rum och kök på den lägenhet som de bebor. Vad angär merarbete för hushållen måste ätgärden betraktas som obetydlig även om den strider mot utredningens princip om att dubbeluppgifter inte bör förekomma I HBS. Den ömsesidiga kontroll som de dubbla uppgiftslämnarna utövar på varandra tjänar dock i detta fall det goda ändamälet att öka uppgifternas tillförlilighet.
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD): Samordningen med AFT stöds helt av CFD. Sambearbetningsproblemen bör vara lättare att lösa här än I sysselsättningsdelen eftersom man kan utgå från blanketter med förtryckta identiteter.
Önskan att på sikt erhålla ett lägenhetsregister bör gå via ett byggnadsre-
gister. CFD har som framgår av betänkandet bedrivit utredningsarbete med syfte att belysa identifierings-, innehålls- och datainsamlingsfrågor i
samband med eventuellt inrättande av byggnadsregister. En ny etapp i det-
ta utredningsarbete har diskuterats. Denna planeras innehålla frägor som
rör samordning av koordinatregistreringen av byggnader med ajourhållningen av byggnadsbeständet på ekonomiska kartan samt den fysiska planeringens behov av kartläggning av byggnadsbeståndet.
Behovsenkäten visar att hushällsdata behöver finnas med i HBS 80 och
alt uppgifterna + den kombinerade hushälls- och bostadsstatistiken är utomordentligt viktiga för den kommunala planeringen av bostadsbyggan-
de och annan kommunal service.
I framtiden borde även hushållsuppgifter insamlas registervägen. En framkomlig väg därvidlag torde vara att i princip återinföra mantalsskriv-
ningen via den allmänna självdeklaranonen. Kombinerad hushalls- och bostadsstatisuk kräver dock ett lägenhetsregister. som vilket påpekades i föregaende avsnitt bör föregås av eu byggnadsregister.
Med tanke på kostnaderna bade för hushållsenkäten i HIBS 80 och för uppbyggnad och underhall av ett lägenhetsregister borde man överväga om Imte bostadsbyggnadsprogrammen från och med 1985 kunde utformas med hjälp av något annorlunda dataunderlag. In wökad bostadsstatistik skulle därvidlag vara betydelsefull. Denna skulle kunna baseras på fastighetstaxeringsregistret om detta innehöll en för statistiskt bruk godtagbar redovisning av böstadstägenheter i olika storleksklasser. Vid senaste AFT
insamlades dessa uppgifter men överfördes inte till ADB-medium.
Kombinerade uppgifter borde kunna inhämtas med hjälp av urvalsundersökningar.
Sekretess och integritet
Datainspektionen hav pekat på vikten av restriktivitet när det gäller samkörning och annat samutnyttjunde av data som ursprungligen samlats in
för olika ändamid. även om det enligt inspektionens mening kan finnas an-
ledning att vara mindre restriktiv då samkörning planeras för vetenskaplhigå forskningsändamål. samhällsplanering och statistikproduktion än för allmänna eller enskilda administrativa ändamål. Inspektionen har också tagit upp frågan om information till uppgiftslämnarna om syftet med upp-
giftsinsamlingen och bl. a. framhallit ati sådan information även bör omfatta upplysningar om från vilka myndighetsregister. eller på vilket annat sätt. de uppgifter inhämtas som den enskilde inte lämnar själv.
DEFU: Utredningen anser att det inte föreligger något behov av att utnyttja samtyckesinstitutet — dvs. att efter samtycke från den som avses med viss uppgift kunna lämna ut uppgiften — och har i förslaget uteslutit möjligheten att utnyttja detta. DEFU delar inte denna uppfattning. Även om det endast kan vara aktuellt för en mycket begränsad grupp mäste det finnas möjlighet att använda samtyckesinstitutet t. ex. för att undvika dub-
belinsamlinpar.
DEFU delar utredningens uttalanden att angelägna syften kan motivera uttag på individnivä.
JK: En viktig fråga när det gäller skyddet för den enskildes integriet är under vilka förutsättningar uppgifter som insamlats vid undersökningen får utlämnas till enskild elter myndighet. En bedömning av förslaget i denna
del försvåras av det pågående reformarbetet på sekretessområdet. En ny
sekretesslag avses träda i kraft innan den nu aktuella undersökningen ge-
nomförs. Vad gäller utlämnande till enskild ger såväl bestämmelsen i den gällande I!6 § sekretesslagen som motsvarande tilltänkta bestämmelse i
den nya lagen ett tillfredsställande skydd. Bestämmelsen i 16 § sekretessla-
gen har visserligen inte avseende på utlämnande till myndighet. Bestäm-
melsen synes dock ha ullämpats analogt i dessa fall. Den nya lagen avses innehålla mer utförliga bestämmelser även om utlämnande till myndigheter. Öm den nya lagens bestämmelser kommer att gälla även utlämnande myndigheter cmellan, bortfaller naturligtvis behovet av att särskilt reglera frågan om utlämnande till myndighet på sätt som skett i 17 §i den av utredningen föreslagna lagen. Skulle den nya sekretesslagen. liksom den nuvarande, komma att sakna regler om sekretess myndigheter emellan, bör träågån om utlämnande till myndighet regleras på samma sätt som enligt 16 51 den nu gällande sekretesslagen. Detta innebär att utlämnande inte får ske
annat än efter samtycke eller skadeprövning. Vidare bör utlämnandet kunna förbindas med erforderliga förbehall. Mitt ställningstagande i denna del grundar stg på den uppfattningen att skyddsintresset för den enskilde är lika stört vid utlämnande ull myndighet som till enskild.
ket p. 2 böra ändras att avse uppgift som lämnas ut ull myndighet för annat ändamal än som anges i 1 8.
Kammarrätten i Jönköping: Vad gäller förslaget sett ur sekretess- och integritelssynvinkel finns — med nedannämnt, mindre undantag — intet att erinra. Förslaget uppfyller i stort sett de krav som rimligen kan ställas I detta avseende, i synnerhet om man beaktar den förstärkta sekretess som 16 3 sekretesslagen innefattar t sin lydelse fr.o.m. den I januari 1978.
Förhallandet myndigheter emellan i sekretesshänseende regleras i förslagets 17. $. Motisvarighet härtill finnes ej 1 1975 ars lag, ehuru förslag därull förelag. Kriuk mot deuta förslag riktades under remissförfarandet trån flera instanser. och departemenisechefen föreslog ej nagon bestämmelse av innebörd motsvarande nu förehggande 17 8 under hänvisning till gällande regler och praxis på omradet. Dessa regler och praxis har ej ändrats sedan dess. Det enda I förslaget som är nytt i förhällande till vad som ändå redan
gäller är att SCB endast skulle få medge utlämnande till annan myndighet
av uppgift som avses I lagförslaget om uppgiften hos den andra myndigheten skall användas för statistiskt ändamål, SCB kan ullämpa — och gör det också veterligt - en dylik praxis redan inom ramen för gällande regler. Kammarrätten kan därför ej se att förslagets 17 § tyHer något behov. Den torde kunna utga.
Statens planverk: Utredningen pekar på att flera användare är kritiska mot gällande sekretessbestämmelser och mot statistiska centralbyråns sekretesspoliev. Verket anser liksom utredningen att såväl samhällsplaneringens som forskningens databehov bör tillgodoses genom dels tabeller med information på detaljerad nivå. dels avpersonifierat material. Härtill kommer att vissa angelägna syften också kan motivera uttag av primärmaterial. Inte heller för sådana uttag bör enligt planverketr restriktiviteten vara absolut. Den nyansering i praxis som utredningen förordar kan uppenbarligen ullämpas inom ramen för gällande lagstiftning.
RSV: Utredningen föreslar genom 16 och 17 §§ författningsförslaget en uttrycklig reglering av de fall när annan myndighet skall få ullgång ull de uppgifter som samlas in genom HBS 80. Den föreslagna regleringen inne-
bär. sävitt RSV kan finna. en viss inskränkning av statistiska centralbyraåns nuvarande möjligheter att lämna ut sådana uppgifter till annan myndighet (fr bl.a. prop. 1975: 160 sid. IH och betänkandet SOU 1975:22.
Lag om allmänna handlingar sid. 115 f). Den av utredningen föreslagna regleringen ger inte SCB möjlighet att. ens efter medgivande från den som avses i uppgiften. utlämna uppgift för annat ändamål än de i I $ förfaltningsförslaget upptagna. Förslaget synes i nu berörd del vara utformat med tanke på att den i departementspromemorian Ds Ju 1977: 11, Handelssekretess och tystnadsplikt. föreslagna regleringen av sekretessen myndig-
heter emellan genomförs. RSV utgår därför från att resultatet av det inom
Justiliedepartementet pågäaende urbetet med en ny sekretesslagstiftning beaktas vid utformningen av utredningens förslag i denna del.
Socialstyrelsen: Redan genomförda ändringar i statistiksekretessen gör det enklare för forskningen och samhällsplaneringen utt I ökad utsträckning utnyttja materialet. Utredningen uttalar att man även i övrigt bör ge dessa användningsgrupper ökade möjligheter att ta del av undersökning-
ens material. Socialstyrelsen anser alt dessa åtgärder i hög grad kommer att bidra ull att materialet får ett betydligt ökat utnyttjande inom söocialsektorn. Som utredningen påpekar måste en förutsättning för utlämnande av data vara att utlämnande ej medför någon skaderisk för dem som ingar i materialet.
Statistiska centralbyran: SCB delar i princip utredningens syn på sekretessfrågorna vid en undersökning 1980. Förslaget om en mer nyanserad tillämpning av gällande sekretessregler tillstyrks sålunda. bl.a. mot bakgrund av att de legala förutsättningarna förbättrats genom en lagändring i statistiksekretessen förra året. SCB får också i detta sammanhang nämna
all verket nyligen tillsatt en samrådsgrupp med representanter från data-
inspektionen, riksarkivet. forskningen och SCB för att se över möjligheter-
nå att i Ökad utsträckning ullhandahälla avidentitierat primärmatertal för
forskningsändumal.
I 17. 8 andra stycket författningsförslaget anges att utlämnande till bl. a. domstol sker utan det medgivande från centralbyrån som stupuleras enligt huvudregeln i paragrafens första stycke. SCB anser att denna möjlighet för domstol att ta del av sekretesskyddade uppgifter allmänt sett strider mot det intresse som sekretessen skall skydda. I den man det pågående arbetet med en revidering av offentlighets- och sekretesslagstiftningen täpper till den lucka i sekretessen som edittonsplikten till domstol enligt SCB innebär. förutsätter verket att författningsförslaget anpassas i enlighet härmed.
SCB wullstyrker vidare den generella tankegången att regler med anknytning till datalagstiftningen intas i HBS 80-lagen.
Ur sekretessynvinkel tillstyrker SCB vidare uppgiftspliktens och sanktionssystemets utformning samt formerna för insamlingsförfarundet i övrigt.
Riksdagens ombudsmän: De uppgifter som samlas in skall användas för framställning av statisk för samhällsplanering m. m. Av förslaget till lag i ämnet framgår €1 och 16 §§) att även folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av hushallsuppgift och lägenhetsförteckning för kontroll av folkbokföringen. På de förslag till blanketter som kommitten har utarbetat har detta syfte med folk- och bostadsräkningen också angivits. Jag anser det viktigt att denna upplysning inte utesluts när den blanketten får sin slutliga utformning.
I lagen beskrivs (17 §) att statistiska cemralbyrän får lämna ut uppgitter
som avses I lagen endast om dessa skall användas för sådana ändamål som anges it I & dvs. för framställning av statistik för samhällsplanering m. m. 1 andra stycket i paragrafen sägs vidare att första stycket inte gäller när riksdagens ombudsmän, justitiekanslern eller domstol begär att få ta del av sådan uppgift. Att JO och JK har rätt att ta del av handlingar och andra uppgilter hos myndigheterna framgår av regeringsformen. Det förefaller onödigt med en särskild föreskrift om detta. Materiella bestämmelser om domstolars rätt att ta del av handlingar och andra uppgifter från myndigheter och befattningshavare hos dessa regleras av rättegångsbalken. förvaltningsprocesslagen och sekretesslagen och bör enligt min mening inte placeras I den föreslagna lagen. Det bör vara tillräckligt med en erinran om eller hänvisning till den särskilda reglering som jag har nämnt här. Jag vill i
sammanhanget påpeka att en regel att statistiskt primärmaterial får utläm-
nas till domstol synes strida mot förslaget tull ny sekretesslag (se Ds JU
1977:11 det I sid. 84 och 861. På sid. 150 i betänkandet behandlar kommittén förfarandet i samband ,
med vitesföreläggande. Kommittén anser att hänsynen till rättssäkerheten 6 Riksdagen 19781/79, I saml. Nr 128
talar för att anmaning till den uppgifisskyldige bör föregå ett vinesföreläåggande. Kommittén menar emellertid imte att anmaningen maste sändas som rek. Förutsättningarna för föreläggande och utdömande om vite prövas enligt förslaget av länsstyrelsen och länsrätten. Utan att närmare gå in på frågan om vitestörelkäiggande vill jag dock framhålla att förslaget i detta avseende knappast skiljer sig från den tidigare lagen om fölk- och bostadsräkning (1975: 55 8 13.
Bedömningen av fragor som rör tystnadsplikt och sekretess försvaras av alt uppgifterna förmodligen kommer att skyddas av bestämmelserna i den planerade nva sekretesslagen. Innehållet i den nya lagen är ännu så länge okänt. Förslaget ull ny sekretesslag innebär dock att tystnadsplikt och handlingssekretess skall rymmas inom samma lagsuftning. Beslutar statsmakterna enligt förslaget kan det bli aktuellt att upphäva 18 §1 det nuvarande lagförslaget som innehåller tystnadspliktsbestämmethser.
Jag vill slutligen fästa uppmärksamhet på vad JO Leif Ekberg i ett tidigare beslut anfört om förfarandet vid utsändande av frågeblanketter till äkta mikar. Beslutet är utergivet i JO:s ämbetsberättelse 1977/78 sid. 405 rr.
Göteborgs kommun: I FoB 70 och FoB 75 har SCB tillämpat en total re-
striktivitet vad gäller utlämnande av primärmatertal till enskilda och till
andra myndigheter. SCB har dessutom tillämpat vissa sekretessrestriktioner I de tabellredovisningar som utförts, vilket försvårat kommunernas användning av tabellinformationen som planeringsunderlag.
Kommunerna har behov av detaljerad information. på kvarters- och fasvughetsniva, framför allt i planfrågor inom stadsbyggandet. Den informavion som efterfrågas är i första hand uppgifter om arbetsplatser. hushåll och lägenheter. Med hitills ullämpade sekretessregler har statistikbehovet ej kunnat tillgodoses via folk- och bostadsräkningsmaterial. Kommunerna har i stället tvingats till kostsamma egna kartläggningar för att ta fråm i stort sett samma information som folk- och bostadsräkningarna innehåll.
Göteborgs kommun hälsar därför med tillfredsställelse utredningens förslag att dels tabeller med information på detaljerad nivä, dels avpersonifie-
rat material skall kunna utlämnas till kommunerna. Malmö kommun: Iredovisningen av resultaten av FoB 70 och FoB 75 har
de sekretessregler som gällt för vissa tabeller visat sig ha en mycket ogynnsam inverkan på användningen av tabellerna. I vissa fall har tabellerna blivil praktiskt taget oanvändbara. I förslaget ill HBS 80 anges att sekretess- Jagen inte gäller myndigheter emellan utan endast ifråga om utlämnande till enskild. Resultatredovisningen för kommunala behov bör därför kunna ske utan sekretessregler. Även individdata kan enligt utredningen utlämnas till kommunerna för angelägna syften och efter prövning. Malmö kom-
Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP): SCB:s sekretessbestämmelser vid redovisningen från tidigare räkningar har varit hindrande för att erhålla adekvata uppgifter på låg regional nivå. I vissa fal har tabellerna blivit praktiskt taget oanvändbara. Den nya utformningen av statistiksekretessen bör göra det möjligt för kommunerna att få detaljerade tabeller och avidenufierat material som statistikunderlag i den egna verksamheten. En sådan ökad informationstillgång skulle hälsas med tillfredsställelse från de kommunala planerarnas sida. Det är viktigt att HBS 80: sina olika delar och stadter utformats så att informationen kan göras tillgäng-
lig på ett enkelt och praktiskt sätt.
Statens instivr för byggnadstforskning (SIB): Den kombinerade hushålls- och bostadsstatistikens anknytning till fastighetstaxeringen bör öka
förutsättningarna att få data om hushåll och bostäder på fastighetsniva. Utredningens förslag om ändrade sekretessbestämmelser blir därmed bety-
största vikt för dem som i sitt arbete använder FoB- eller HBS-uppgifter. Det gäller spectellt möjligheten att för särskilda och angelägna forskningsändamal få tillgang ull primärmaerial.
Basdata om hushall och lägenheter underlättar stratifieringar vid urval. Därigenom kän man göra planlösningsstudier. relaterade till hushallsstor- Iekar. och böstadsvaneundersökningar som mer nyanserat än hittills klarlägger boendetförhallanden.
Det förtjänar även att papekas att med ändrade sekretessbestämmelser blir man inte längre enbart hänvisad till nyckelkodomräden som lägsta redoövisningspniva I undersökningar. Möjligheter öppnas att via fastigheten formera redovisningsområden med det innehåll och av den storlek som är önskvärd utifrån arbetsuppgiften. Deua skulle vara en klar förbättring för foörskningsverksamheten.
Övriga frägor
DEFU: Resultatet av FoB-utredningens arbete har presenterats I så nära anslutning till förslagets genomförande att en mycket pressad tidsplan krävs om HBS skall genomföras i sin helhet 1980. DEFU kan inte acceptera att man nu beslutar om att genomföra HBS 80 enligt utredningens förslag under hänvisning till att tid saknas för ytterligare överväganden. I ett sädant läge maste det ur samhällets synpunkt vara bättre att 1980 endast genomföra de delar av förslaget som är genomarbetade (fastighetsdelen) och följaktligen skjuta sysselsättningsdelen ett år framåt i tiden. Ett urvalsförfarande enligt DEFUs förslag skulle då kunna genomföras 1980, varefter
ett avsevärt bättre underlag föreligger för att ta ställning till hur eventuellt ytterligare datainsamling bör organiseras.
JK: I anslutning till föreskrifterna i 10 § lagförslaget om kommuns informationsåliggande vill jag på samma sätt som i mitt remissvar över FoB 75 ifrågasätta om inte allmänheten på lämpligt sätt bör upplysas om de tillämnade samkörningarna med redan befintliga register. ävensom att ytterligare samkörningar kan komma att äga rum efter tullstånd av datainspektio-
nen.
Möjligheterna att friktionsfritt genomföra en undersökning av den föreslagna beskaffenheten och kvalitén på de lämnade uppgifterna blir enligt min mening beroende på den förståelse för uppgiftsinsamlingen som kan bibringas alla dem som skall fylla i blanketter m. m. Eftersom syftet med och värdet av undersökningen ingalunda är lätt att förstå, bör det vara en strävan att genom några få enkla exempel e.d. belysa hur materialet kan
komma medborgarna tll godo.
Kammarrätten i Jönköping: I fråga om vitesförfarandet föreslår kommittén (förslagets 14 8) att en uppgiftsskyldig som inte fullgör sin skyldighet, skall anmanas att fullgöra denna. Anmaningen behöver enligt uttalande i bilaga 7 (s. 448) icke sändas med rekommenderad försändelse. Efterkommes ej anmaningen kan länsstyrelsen förelägga vite. Det förutsätts därvid att något bevis inte skall företes om att anmaningen kommit den
uppgiftsskyldige till del utan att bevis härom skall anses föreligga när brev
avsänts till honom. Kammarrätten delar uppfattningen att anmaning alltid skall utsändas och att den ej behöver sändas i rekommenderad försändel-
se. För att undvika diskussioner om huruvida anmaningen kommit fram el-
ler inte anser kammarrätten att det inte bör göras till en absolut förutsättning för vitesföreläggande att anmaningen bevisligen ej efterkommils. Dettå torde kunna ske utan att rättssäkerhetssynpunkter åsidosätts.
Rättssäkerhetssynpunkter talar knappast heller för att besvär särskilt skall få föras mot vitesföreläggande. I viss analogi med 125 8 tuxeringslagen torde kunna stadgas att beslut om föreläggande av vite ej fär överklagås. Rältssäkerhetssynpunkter blir ju tillgodosedda vid den prövning som sker i samband med ett eventuellt utdömande av vitet.
Konjunkiurinstitutet: Utredningens förslag innebär, att man inte insamlar uppgifter om yrke och utbildning, då dessa anses ha använts i mycket begränsad utsträckning och dessutom föranleder speciellt svåra problem vid insamlingen. Beträffande yrkesuppgifterna hänvisas i stället till de lö-
nestatistiska materialen, som emellertid i nuvarande skick inte ger underlag för en enhetlig och hehäckande yrkesklassificering. Nägot konkret för-
slag till lösning finns heller inte, utan utredningen hänvisar till en utredning om dessa problem.
Den huvudsakliga användningen av yrkesuppgiften har hittills varit de längsiktiga prognoser för näringsgren och yrken som görs av SCB och som användes bl.a. för den centrala utbildningsplaneringen. Hanteringen av detta prognosmaterial har institutet haft anledning att granska i samband
med remisser rörande högskoleutbildning. Att insamla yrkesuppgifter av
detta skäl finner inte heller institutet för sin del särdeles motiverat, då
dessa prognoser och deras hittillsvarande användning är av tvivelaktigt
värde. Däremot bör de historiska uppgifterna vara av betydande värde för utbildningsmyndigheterna speciellt i kombination med information om utbildning. Med hänsyn till den framtida ekonomiska tillväxten har man inte bara i Sverige utan även internationellt börjat lägga allt större vikt vid ut-
bildningsfrågorna. Statistik på detta område kommer därmed att efterfrå-
gas I allt högre grad och det blir då inte tillfyllest endast med uppgifter om utflödet trån undervisningsväsendet utan man kommer även att behöva uppgitter över hela betolkningens utbildning (utbildningens nivå och inriktning). bl.a. för forsknings- och utredningsändamål. Uppgifter om utbildning har inte insamlats sedan folk- och bostadsräkningen 1970. vilket gör det desto mera angeläget att inhämta sådana I HBS 80.
Eftersom dessutom uppgifter om yrke i ökad utsträckning börjar efterfrågas även frän annat hall än från utbildningsmyndigheterna och då information om både yrke och utbildning är mycket svåra att erhålla på annat sätt än genom en undersökning av den här aktuella typen, anser institutet att man borde försöka få med dessa uppgifter på personblanketten. Utbild-
ningsuppgiften borde därvid kunna ges en avsevärt enklare utformning än
vid folk- och bostadsräkningen 1970. Merkostnaden för detta förefaller inte avskräckande hög.
Riksförsäkringsverket: En uppgift som har ingått i folk- och bostadsräkningen men som nu föresläs slopad är yrkesvariabeln. Riksförsäkringsver-
ket har använt yrkesuppgifter från folk- och bostadsräkningen för sin statistik om yrkesskador inom serien Sveriges officiella statistik (SOS). Huvudmannaskapet för yrkesskadestatistiken har numera flyttats över till arbetarskyddsstyrelsen, som ansvarar för statistik över arbetsskador frän
och med år 1979.
Utredningen konstaterar att riksförsäkringsverkets register av olika skäl
inte kan utnyttjas för insamling av data vid en särskild undersökning år 1980. Däremot anser utredningen att det i ett fortsatt utredningsarbete bör klargöras i vilken utsträckning olika register kan anpassas till olika model-
ler för att under 1980-talet tillgodose samhällsplaneringen med erforderligt informationsunderlag. Enligt utredningen bör det då vara av särskilt intresse all följa utvecklingen av bl.a. riksförsäkringsverkets register och närmare pröva till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende
på innehåll. täckning och ullgängfighet. De upppifter utredningen diskute-
rat i detta sammanhang är framför allt yrke/sysselsättning, sysselsättningens omfattning samt arbetsgivarens namn och adress.
Riksförsäkringsverket finner liksom utredningen det vara väsentligt att
allmänhetens och företagens uppgiftslämnande begränsas och samordnas. så att inte hkartade uppgifter krävs av samma eller olika representanter för
stal och kommun. Verkets register är föremål för fortlöpande ändringar med avseende på bl. a. innehåll och tillgänglighet. Dessa har föranletts dels av ändrade administrativa rutiner, dels av ändringar i och utökning av
verkets ansvarsområde. Riksförsäkringsverket förutsätter att ett even-
twellt fortsatt utredningsarbete. som syftar till att klargöra hur verkets register skall kunna utnyttjas som informationsunderlag i enlighet med FoB-
utredningens förslag, sker i nära samarbete med verket.
AMS: Beträffande utredningens förslag om att slopa yrkesuppgifter vill styrelsen framhålla att sädana uppgifter är av väsentlig betydelse för et flertal av styrelsens verksamhetsomräden. Den enskilda individen är altmänt sett starkare knuten till yrket än till näringsgrenen. Yrkesuppgifterna
utgör därför en viktig grund för arbetskraftsplaneringen och därmed sam-
manhängande planering, exempelvis av yrkesutbildning. För yrkesvägled-
ningsverksamheten är uppgifter om arbetskraftens yrkesfördelning av stor betydelse och används bl. a. som underlag för en rad publikationer, som svenskt yrkeslexikon och yrkesupplysningar. Även för försvarsplancering-
en fordras yrkesuppgifter. Styrelsen vill vidare peka på behovet av yrkes-
uppgifter för den inomregionala sysselsättningsplaneringen. För dessa än-
damäål ger inte arbetskraftsundersökningarna tillräckligt differentierade uppgifter.
Med hänsyn till den betydelse yrkesuppgifter har inom flera delar av ar-
betsmarknadsstyrelsens verksamhetsområden finner styrelsen det angeläget att förutsättningarna ytterligare prövas för att ta fram uppgifter om yrke i anslutning till ett genomförande av HBS 1980. Styrelsen vill emellertid samtidigt återigen betona betydelsen av att finna sådana former för uppgiftsinsamlingen att kraven på aktualitet i planeringen tillgodoses.
Arbetarskyddsstyrelsen: Både vid undersökningar av den allmänna mil-
jön och arbetsmiljön är behovet av uppgifter om bakgrunden stort. En indi-
vidanknuten yrkesuppgift är härvid väsentlig. Inom det arbetsmedicinska
området har. som utredningen påpekar, behovet av yrkesdata under de senäre ären vuxit. Uppgifter om yrke bör därför erhållas vid totala tvärsnittsundersökningar, typ folk- och bostadsräkningarna.
Uppgift om näringsgren, såsom föreslås i betänkandet, är inte tillräck-
ligt. Det krävs möjligheter att kombinera bäde näringsgren, yrke och region. Ett exempel på detta utgör det nystartade informationssystemet för arbetsskador (ISA), där man efter krav från arbetsmarknadens parter funnit det nödvändigt att. förutom redovisning på näringsgrenarna lämna sädan också för yrke varje år. Detta innebär en skärpning av kraven på yrkesuppgift. Yrkestillhörighet har tidigare endast redovisats vart 5:e är. För att kunna på ett meningsfullt sätt redovisa dessa yrkesrelaterade tal krävs
att antalet personer inom ett yrke (riskpopulationen) är känd. ätminstone
för 5-årsperioder. Denna uppgift kan enbart erhållas genom folk- och bostadsräkningen.
Så
Fit annat exempel utgör de exponeringsregister som är under uppbyggnaud på arbetarskyddsstyrelsen. Uppgift om yrke mäste ingå för utt möjliggöra jämförelser mellan personer exponerade för olika ämnen och mellan olika register. liksom jämförelser över tid och mellan olika regioner och länder. Återigen ger yrkesuppgifterna vid folk- och bostadsräkningarna den enda möjliga bakgrunden.
Arbetarskyddsstyrelsen förväntar sig stor hjälp i arbetet med att upptäcka och förebygga olika typer av arbetsmiljörisker genom andra informationssystem som för närvarande är under uppbyggnad. som t. ex. cancermiljöregistret och dödsfallsregistret. Detta gäller speciellt beträffande sjukdomar med länga latenstider. För dessa system gäller att misstanke om
möjlig orsaksfaktor bland annat kan erhållas med hjälp av uppgifter om yr-
ke. näringsgren och region.
För arbetarskyddsstyrelsen har det varit ull hjälp vid prioritering av föreskriftsarbetet att yrkesuppgifterna givit en uppfattning om olika riskpopulationers storlek. För epidemiologisk forskning är sådan kännedom nödvändig.
Som man päpekar I utredningen sker det kontinuerligt en förskjutning i
definitionen av yrke. De hittillsvarande folk- och bostadsräkningarna har tagit hänsyn till dessa förändringar samtidigt som man redovisat material
så att en uppföljning över tid varit möjlig att göra. Detta innebär att de yrkesuppgifter som funnits i folk- och bostadsräkningen fungerat som en gemensam nomenklatur och som referens vid all registeruppbyggnad inom
landet och övriga nordiska länder.
Med hänvisning till vad ovan anförts vill arbetarskyddsstyrelsen bestämt förorda att uppgift om yrke ingår även t framtida tvärsnittsundersökningar av typ folk- och bostadsräkning såsom HBS 80.
RSV: Enligt förslaget till HBS 1980 (16 § lagförslaget och kommentaren s. 40) skall folkbokföringsmyndigheterna också få tillgång till den lägenhetsförteckning som skall avlämnas för flerfamiljshus vid fastighetstaxeringen. Det skulle därigenom bli möjligt att se I vad mån bostadsinnehavare är kyrkobok förda på fastigheten ifråga liksom det motsatta förhållandet att någon är kyrkobokförd där han ej disponerar bostad.
RSV hälsar med stor tillfredsställelse denna möjlighet enligt förslaget till HBS 1980 vilken inte fanns vid FoB 1975. Om lägenhetsförteckningarna kan utnyttjas effektivt, torde HBS 1980 komma att innebära en behövlig och väsentlig rättning av den aktuella folkbokföringen.
FoB-utredningen har (s. 108 ff) påvisat att det för närvarande inte finns andra vägar alt producera statistik per hushåll på annat sätt än det vid FoB
1970 och 1975 använda, nämligen att de enskilda själva har att lämna uppgifter som gör det möjligt att sammanföra dem som har hushållsgemenskap. Det framgår också att framställningen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder är kostsam vilket ligger i sakens natur då särskilda begrepp enkom för statistiska ändamål måste tillskapas
genom kodning och annan manuell hantering.
För att söka underlätta den framtida statistikproduktionen har utredningen fört fram två alternativ som kräver ändringar i folkbokföringen.
Ett av alternativen innebär att i folkbokföringen skall finnas en samhö-
righetskod som gör det möjligt att knyta alla personer i en lägenhet till ett hushåll oavsett personernas civilstånd och relationer I övrigt. Systemet
skulle förutsätta att personnummer eller annan samhörighetskod med hus-
hällsföreständaren angavs vid alla flyttningar. En första uppläggning kunde lämpligen ske i samband med FoB. I sitt remissvar utvecklar verket in-
gaende sin syn på detta alternativ. som verket bestämt avstyrker både av integritetsskäl och med hänsyn tll tekniskt/administrativa olägenheter.
Det andra alternativet för att i folkbokföringen bygga in en möjlighet till en permanent redovisning på hushåll, dvs. boende i samma lägenhet, är att ullskapa ett lägenhetsnummer som komplement till fastighetsbeteckning-
en.
RSV delar FoB-utredningens uppfattning (s. 139) att alternativet med lägenhetsnumrering kan bli akwellt för en närmare prövning på läng sikt. Det kan erbjuda vissa fördelar även för folkbokförings- och skattekontrollen. Ett huvudproblem av praktisk art torde — såsom antytts i promemorian - bli hur en ull fastighetsbeteckning knuten byggnads- och flägenhets-
identifiering skall kunna hållas äå jour vid flyttningar. Sannolikt blir det nödvändigt att vid varje tillfälle inhämta uppgiften från fastighetsägaren
via bostadsanmiälan eller på annat sätt, eftersom de enskilda knappast kan förutsättas kunna hälla reda på dessa beteckningar. Av stor betydelse är också integritets- och kostnadsfrågorna i sammanhanget. RSV har emel-
lertid ingen erinran mot att en utredning kommer till stånd i samarbete mel-
lan statistiska centralbyrån, centralnämnden för fastighetsdata och RSV.
Det av utredningen föreslagna sanktionssystemet (14 §) är i stort sett identiskt både med 13 § lagen 1975:55 om FoB 1975 och med 10 § lagen 1970: 74 om FoB 1970. Denna lösning ledde beträffande FoB 1970 och 1975
ull att vitesföreläggande inte kunde ske i de fall det inte visats att anmaning
mottagits av den uppgiftsskyldige (se bl.a. RÅ 1972 Fi 503). Utredningen uttalar (s. 150) emellertid att den nu föreslagna regleringen skall tolkas på
så sält att det för att föreläggande skall kunna ske vid vite är tillräckligt att det kan visas att anmaning avsänts till den uppgiftsskyldige i vanligt brev.
Med den utformning lagtexten fått ifrågasätter RSV — mot bakgrunden av bl.a. regerimgsrättens avgörande — om den av utredningen angivna tolkningen är hållbar. Vad som utredningen avser med ”visas” är också oklart. Enligt RSVs mening kan de vid FoB 1970 och 1975 framkomna problemen undvikas exempelvis genom en reglering med förebild i 53 § taxe-
ringslagen.
SÖ: Enligt kommitténs förslag skall variablerna yrke och utbildning icke ingå i HBS 80. För utbildningsväsendets del kommer deta att medföra allvarliga konsekvenser.
Studie- och yrkesvägledningen till skolans elever kommer att försämras. Vid fortbildning av personal. som handhar nämnda vägledning. utnyttjus nämligen material sammanställd av data (inkl. variablerna yrke och utbildning) från tidigare folk- och bostadsräkningar.
En allvarlig konsekvens torde också vara att flera prognoser kommer att bli begränsade. Nyrekryteringsprognosen 1. ex. som redovisar nyrekryteringsbehovet ull olika yrken (utbildning) och uppgifter om yrkesbyten
inom och mellan olika näringsgrenar i framtiden blir svår att utföra på det heltäckande sätt som hittills varit möjligt. Denna prognos kräver data för
variablerna sysselsättning. näringsgren, yrke och utbildning.
Resultaten från nyrekryteringsprognosen används inom SÖ huvudsakligen som underlag vid utbildningsplanering men även vid planering av pedagogiskt utvecklingsarbete och fortbildning.
Även lärarprognosernas resultat kommer att bli begränsade då ingen uppgift kommer att finnas för lärare som är utanför skolväsendet, dvs. ej med i lärarregistret.
SÖ anser vidare att det åtminstone för vart tionde år borde finnas en
uppgift över svenska folkets utbildning — endast för hela riket. SÖ föreslär
att rubricerade undersökning genomföres är 1950 (HBS 80) och att variablerna yrke och utbildning medtages.
Socialstyrelsen: Redovisningen av FoB-data har hitills skett successivt och under relativt läng udsutdräkt. Det är som utredningen framhäller vik-
tigt att redovisningar sker kort tid efter undersökningstullfället. Styrelsen
har inget att erinra mot att man som utredningen föreslår minskar den omfattande tabellredovisningen. Det får dock inte innebära att HBS-materialets tillgänglighet begränsas. Styrelsen finner det angeläget att uppdragsfinansterade tabelluttag kan göras med största möjhiga flexibilitet.
Utredningen föreslar att uppgifter om yrke. utbildning och inkomst ej skall tas med i HBS 80. Dessa variabler används I sociologiska, medicinska och socialmedicinska undersökningar. Socialstyrelsen anser att ett utelämnande av dessa variabler — och då I första hand yrkesvariabeln skulle i väsentlig grad minska undersökningens värde för socialsektorns det.
I detta sammanhang kan erinras om att hälso- och sjukvårdens statistik-
beredning (HÄSST) i sitt principprogram för den framtida hälso- och sjukvårdsstatistiken I anslutning till en diskussion om en offensiv hälsopolitik och en därtill anpassad planering anfört: ”För de arbetsuppgifter planeringen har är det alltså betydelsefullt att hälso- och sjukväårdsstatistiken kan kopplas till vissa socio-ekonomiska uppgifter framför allt uppgifter om
yrke, sysselsättningsgrad och iknande, men även uppgifter om 1. ex. ut-
hildning, hushållsinkomst. hushällssammansättning och bostadsförhållan-
den” (understruket här). De erfarenheter som finns talar inte för att i en re-
guljär statistik från hälso- och sjukvården insamla sådana data.
Under den senaste 20-årspertoden har socialstyrelsen byggt upp ett antal register med bl. a. uppgifter om sjukdom. Här kan nämnas cancerregistret
(1958), missbildningsregistret (1965) och det medicinska födelseregistret (1973). Med början under 1960-talet har ett flertal sjukvårdshuvudmän infört patientadministrativa system vilka även innehäller vissa medicinska data. Dessa system har gjort det möjligt att bygga upp en patientstatistik
från den slutna sjukvården innehållande sjukdomsuppgifter och med utnyttjandemöjligheter som I stor utsträckning liknar de övriga registrens.
Socialstyrelsen vill med bestämdhet hävda att yrkesuppgiften kommer
att få allt större betydelse vid framtida epidemiologiska undersökningar av
olika samband, där exponeringen är av intresse. Den epidemiologiska forskningen har först under de allra senaste ären fätt till sitt förfogande instrument med hjälp av vilka dessa undersökningar kan göras på allt mer meningsfyllt och bättre sätt.
För att råda bot på de bristfälliga yrkesuppgifterna i cancerregistret har styrelsen i samarbete med SCB kompletterat registret med yrkesuppgifter ur FoB 60. I övrigt har från FoB 60 hämtats uppgifter om huvudsysselsätt-
ning, näringsgren, yrkesställning, förvärvsarbete, hemort, arbetsplats, födelseland och utbildning. Denna sambearbetning, som nyligen avslutats,
har resulterat i ett nytt register, cancermiljö-registret (CMR). Ett antal ansökningar att få utnyttja CMR har redan inkommit från olika forskningsin-
stitutioner. Vidare testas f.n. möjligheten att få fram en modell för identifiering av bl. a. yrkesgrupper med olika cancerrisk. Resultat av denna studie väntas tidigast i maj-juni 1979. Socialstyrelsens register har hittills inte utnyttjats i den omfattning som vore möjlig. Detta kan förklaras av den korta tid de flesta registren funnits, bristen på epidemiologiskt skolade forskare och svårigheten att få utnyttja
bl.a. FoOB-material.
I ett antal undersökningar, som gjorts de senare åren med hjälp av miss-
uar Ny
bildningsregistret och det medicinska födelseregistret har yrkesuppgifter varit av väsentlig betydelse. Som exempel kan nämnas en undersökning om misstänkt förhöjd frekvens av medfödda missbildningar hos en speciell yrkeskategori, nämligen sjukvårdspersonal. För närvarande planeras på Medicinska förskningsrådets initiativ en studie av socioekonomiska bakgrundsfaktorers betydelse för barnadödligheten och andra komplikationer tr samband med förlossning. Därvid planeras användning av flera variabler av socioekonomisk natur. vilka finns i FoB 75 tyrke, hushällsinkomst, bostadsförhållande m. m.2.
Yrkesuppgiften har även en given roll i svsselsättningsplanering och arbetsmarknadsplanering. I detta sammanhang är socialsektorn intressent dels direkt som stor arbetsgivare dels indirekt genom arbetslöshetens kon-
sekvenser för framför allt socialvården men även hälso-och sjukvården.
Det har hävdats att yrkesklassificeringen är behäftad med vissa brister. Detta förhållande får dock inte undanskymma det faktum att statistik byggd på den. rätt utnyttjad. kan öka kunskaperna om något så viktigt som orsakerna till ohälsa.
Utbytet av merkostnaderna för att samla in och bearbeta yrkesuppgifter via personblanketter (ca 7 mkr.) synes i relation till de totala kostnaderna
för blanketudelen (ca 45 mkr.) vara mycket stor.
Socialstyrelsen anser att de yrkesuppgifter som för närvarande kan erhållas ur FoB-data utgör en väsentlig förutsättning för en förebyggande och offensiv hälso- och sjukvårdspoliuk. Styrelsen vill därför bestämt förorda att 1980 ärs HBS-undersökning även innefattar yrkesuppgifter som säkerställer jämförelser med tidigare FoB-material. Verket vill även understryka vikten av att möjligheterna undersöks att i framtiden insamla yrkesvariabeln på administrativ väg.
I sociologiska och socialmedicinska undersökningar utnyttjas ofta flera bakgrundsvariabler, exempelvis uppgifter om utbildning. för att komplettera varandra. I hälso- och sjukvårdens personalplanering är också uppgifter om utbildning av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen anser det därför finnas skäl att i 1980 ars undersökning även inkludera frågor om utbild-
ning.
Uppgifterna om arbetstid är av stor betydelse för den modell. som utnyttjas inom planeringen av barnomsorgen, liksom för personalplaneringen inom hälso- och sjukvärden. Socialstyrelsen tillstyrker därför utredningens förslag att ta in uppgift om veckoarbetstid i 1980 års undersökning och föreslår vidare att alternativet att insamla sysselsättningsuppgift även på personblanketten ytterligare övervägs.
Statistiska centralbyrån: Utredningen har funnit att yrkesvariabeln har använts i huvudsak på riksnivå och framför allt för SCBs prognosverksamhet. SCB har i sin verksamhet även noterat att intresset för att använda yr-
kesvariabeln i den regionala planeringen har ökat betydligt under senare år. SCB har framställt material analogt med det som finns på riksnivå för
att möjliggöra nyrekryteringsberäkningar till olika yrken även på regional nivä utifrän en sambearbetning på individnivä av den totala befolkningen i FoB 70 och FoB 75. Önskemäl om att få bl. a. yrkesprognoser också på reglonal nivä har framförts sedan länge från olika konsumentgrupper, kanske främst från studie- och yrkesorienteringsverksamheten.
SCB vill i detta sammanhang även uppmärksamma den användning som
yrkesuppgifter i folkräkningarna fått under senare år vid studier av olika miljöbelastningars inverkan på hälsan bl.a. inom arbetsmiljömedicinens
omräde. Folk- och bostadsräkningsmaterialen har här erbjudit en unik da-
tabas för uttag av olika slag. Sambearbetningar med cancermiljöregistret samt uppbyggnaden av ett dödsfallsregister är exempel härpå.
Utredningen anser att behovet av statistik över yrke och utbildning (sid. 55 ff och sid. 194) inte är så omfattande att det motiverar uppoffringarna att framställa sådan statistik för 1980. I fräga om yrke är det enligt SCBs uppfattning förvånande att utredningens användaranalys inte visat ett större behov. En av orsakerna till detta kan för yrkesvariabelns del vara att yrke i FoB 65 endast kodades för 3,3 2t av befolkningen. Denna variabel har
därför inte kunnat utnyttjas i nägon större utsträckning i den regionala pla-
neringen.
Vad som kanske är än viktigare vid en bedömning av utredningens behovsanalys är att statistik över yrke i FoB 75 inte fanns tillgänglig eller nyligen hade utkommit på regional nivå när utredningen samlade in sitt material. Ett mycket litet antal användare torde ha haft möjligheten att göra och dokumentera särskilt ingäende analyser.
När utredningen föreslår att yrke inte skall tas med i HBS 80 så hänvisas till andra källor. bl. a. de s. k. lönestatistiska materialen vilka i vissa fall använts I analys- och prognosarbetet, men då för att hämta information på ugpgregerad nivå. Man kan hävda att dessa material i några avseenden är bättre än folkräkningsmaterialen, kvaliteten är bättre, informationen mer
detaljerad. Detta gäller då den information som föreligger för industritjänstemännen. Men de kan inte användas som statistikkälla för den typ av in-
formation som efterfrågas av konsumenter av SCBs prognoser.
Skälen till detta är främst följande. Materialen är inte heltäckande. stora delar av arbetsmarknaden finns över huvud taget inte med. i vissa fall finns uppgifter endast för urval.
De olika materialen för skilda sektorer har olika utformning, vilket inte möjliggör en helhetssyn av arbetsmarknaden. Det största hindret är att man inte har en gemensam nomenklatur i dessa material.
Ytterligare kan nämnas att arbetskraftsundersökningarna som datakälla
inte är en realistisk utväg. På grund av att yrke endast kodades för 3,3 fc av
befolkningen i FoB 65 (detta motsvarar ca 200000 personer i vuxen ålder)
finns erfarenhet av att arbeta med urvalsmaterial. Detta visade sig emellervid ge alltför osäkra skattningar för vissa grupper.
SCB har här framhållit några angelägna behov av yrkesredovisning.
insamlas ej yrkesuppgifter i HBS 80 torde, som framgår av det föregående, yrkesuppgifter ej kunna inhämtas från annat material förrän efter omfattande utvecklingsarbete. Detta kan få konsekvenser bl. a. för framtida miljöstudier.
Effekter av miljöbelastningars inverkan på hälsan visar sig i många fall först efter en flerårig exponeringstid eller längre period efter den ursprung-
liga exponeringen. I detta tidsperspektiv har yrkesuppgifter från FoB er-
bjudit goda möjligheter till relativt snabbt framtaget basmaterial i pågäende
forskningsverksamhet i jämförelse med alternativ som kräver att fleråriga framätblickande undersökningar genomförs.
Avsaknad av yrkesredovisning för 1980 kan här innebära allvarliga begränsningar i möjligheterna att genomföra tillbakablickande undersökning-
ar. SCB vill emellertid samtidigt även framhålla de produktionstekniska fötlj-
derna av en yrkesuppgift i HBS 80. Det torde således inte vara möjligt att
presentera resultat avseende yrke i samband med övrig resultatredovisning i HBS 80. Yrkesredovisning måste här komma senare än övrig redo-
visning. Ytterligare kommer gransknings-. kodnings- och bearbetningsmo-
vi
menten att påverkas och innebära ullkommande kostnader om 7-- 11 milj. kr.. beroende på ambitionsnivå m. m.
Från skilda konsumenthåll har till SCB framförts behov av data om uppvärmningssätt och bränsleslag i bostadshus. Den kommunala planeringen rörande energihushällningen och besparingsmöjligheterna 1 befintligt bo-
stadsbestånd är exempel på användningsomräden.
I desså sammanhang är det också väsentligt att få mätt på hur många personer som berörs. Detta ställer krav på sambearbetningar med redovisning avseende hushällens storlek och sammansättning, dvs. uppgifter som i nuläget endast kan inhämtas med hjälp av personblankett frän allmänheten enligt kommitténs förslag.
SCB vill här peka på möjligheterna att erhålla ovan nämnda uppgifter om
uppvärmningssätt och bränsleslag från den allmänna fastighetstaxeringen samt angelägenheten av att införa denna redovisning i det s. k. fastighetstaxeringsregistret.
SCB stöder utredningens förslag att begränsa tabelluttaget på pappersmedium vid en undersökning 1980 till ett antal bastabeller. men vill framhålla att detta kan medföra mindre information för t. ex. forskning om inte behövlig information i stället kan framställas som uppdrag.
Verket instämmer även i den av utredningen föreslagna ökade satsningen på redovisning med analyserande inriktning.
Som ett led i den ökade flexibiliteten i tabelluttagen som utredningens användaranalvs visat önskvärd, är det angeläget att data från undersök-
ningen görs tillgängliga för kommuner, länsstyrelser och andra genom utnyttjande av SCBs terminalbaserade regionalstatistiska databas (RSDB).
Därmed blir informationen inte bara lättare åtkomlig för användarna utan medger även statistikuttag som till innehåll och presentationsform är anpassad till enskilda planerings- och utredningssituationer. Detta medför också att man till skillnad från tidigare inte behöver fastställa så många en-
skilda tabeller med fixerade variabelkombinationer.
Utredningen ser undersökningen 1980 som två oberoende delar som av praktiska och ekonomiska skäl är organisatoriskt sammanhållna. SCB vill
dock understryka att en sammanhållen undersökning 1980 är minst lika
motiverad av innehållsmässiga skäl som grund för studier av individers sochala förhållanden i olika avseenden, t. ex. fruktsamhetsstudier och sociala karteringar. SCB vill här speciellt framhålla den koppling som måste kunna göras mellan hushäll/familj och sysselsättning. Verket anser därför att även denna typ av statistik bör framställas vid undersökningen 1980. Möjligen skulle denna delvis kunna finansieras som uppdrag.
Universitets- och högskoleämbetet: Genom riksdagens beslut 1975 och
1977 om en ny högskola har fastslagits att högskolan skall planeras med
hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Detta innebär att planeringen inom högskolan fortlöpande måste beakta bl. a. arbetsmarknaden för olika grupper av utbildade. Härtill kommer att de senaste årens ansträngda statsfinansiella läge medfört att en ökad vikt kommit att fästas vid prioriteringar inom och mellan olika slag av högskoleutbildning utifrän bl. a. bedömningar av samhällets behov.
Allt sedan tillkomsten av prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån (SCB) är 1964 har en successiv metodutveckling skett som siktat till att förbättra prognoser till grund för bl. a. utbildningsplaneringen. Den hittillsvarande metodiken har byggts upp genom utnyttjandet av yrkesuppgifterna i
folk- och bostadsräkningarna. FoB-utredningen har vid sin konsumentanalys enligt UHÄ:s mening ta-
gt allt för lätt på frägan om folkräkningsuppgifternas betydelse för utbildningsplaneringen. vari ingår planeringen av högskoleutbildningens dimenslonering. Att prognosinstitutet är en av de fåtaliga huvudkonsumenterna till uppgifter om yrke och utbildningsuppgifter från folkräkningarna får inte
undanskymma att i sin tur en hel stor samhällssektor för sin planering och
sina analyser är beroende av de uppgifter som prognosinstitutet sammanställer och publicerar. Fnligt vad UHA inhämtat kan de av prognosinstitutet gjorda arbetsmarknadsberäkningarna inte utföras utan tillgång till folkräkningsuppgifter om yrke insamlade i princip vart femte år. Det är inte troligt att någon enklare och billigare metod finns för att samla in de behövliga uppgifterna än alt medta dem i en folkräkning. Konsekvensen av att uppgifter i enlighet
med utredningsförslaget utelämnas i 1980 ärs folkräkning synes därför bli
att ett av de viktigaste underlagen för den kvantitativa högskoleplaneringen inte kan successivt aktualiseras på det sätt som hittills förutsatts.
Uppgifterna om befolkningens utbildning utgör inte en absolut nödvän-
dig del av prognosinsttutets hittillsvarande beräkningar. Uppgifterna utgör dock ett värdefullt komplement till bl. a. prognosinstitutets studier av yrkesbyten och nyrekrytering till olika yrken. För att utbildningsuppgifterna skall vara av värde för utbildningsplaneringen behöver dessa uppgifter
dock inte redovisas lika detaljerat som'i 1970 års folk- och bostadsräkning. Genom en enklare redovisning blir samtidigt de invändningar — höga kost-
nader och kvalitetsproblem — som utredningen anfört mot en insamling av
utbildningsuppgifter mindre relevanta.
Vid sidan av prognosinstitutets användning av yrkesuppgifterna kommer uppgifter om befolkningens fördelning på yrke och utbildning till användning dels vid regional utbildningsplanering. dels vid forskning rörande väsentliga samhällsfrågor. Även om dessa användningar inte utgör tillräck-
lig motivering att medta uppgifterna i en Kommande folkräkning är det än-
dock motiverat att notera dessa användningar, eftersom de inte tydligt framgår av utredningens konsumentredovisning. Mot bakgrund av vad som anförts anser UHÄ det väsentligt för den fortsatta planeringen på högskoleområdet att uppgifter om yrke medtas i 1980 års undersökning av hushåll, bostäder och sysselsättning. Därutöver bör
övervägas om även en, i förhållande till 1970 års folk- och bostadsräkning,
förenklad utbildningsuppgift kan medtas i 1980 års undersökning. SACOJSR: När det gäller variabelinnehållet föreslår utredningen att uppgifter om yrke och utbildning inte samlas in. Uppgifter om befolkningens yrke och utbildning är emellertid av stort intresse i flera olika sammanhang. När det gäller arbetsmarknadsplanering erfordras t. ex. uppgifter om befolkningens yrkessammansättning inom olika regioner och branscher. Även vid t. ex. studier av miljöns inverkan på hälsan är yrkesvariabeln av stort värde. Vid utbildningsplanering, både vad avser dimensionering och inriktning
av grundutbildning, vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning krävs
grundkunskaper och befolkningens utbildningsstruktur och yrkessammansättning. Även vid studie- och yrkesvägledningsverksamhet krävs sådana uppgifter. Med hänsyn till ovan exemplifierade behov anser SACO/SR att utredningen allvarligt bör pröva möjligheterna att ta med yrkesvariabeln i HBS 80. Även utbildningsvariabeln är självfallet av stort intresse men om utredningen inte finner det möjligt att denna variabel tas med i HBS 80 måste andra alternativ snarast utredas.
Kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs universitet: Uppgifter om yrke är synnerligen värdefulla för forskningen. Flera av de projekt som f.n. bedrivs vid institutionen hade varit omöjliga att genomföra om sädan statistik ej funnits att tillgå. Att få använder statistiken är inte ett skäl att ta bort den. särskilt inte som det, enligt utredningen, finns ett gryende intresse för yrkesstatistik. Inom länsplaneringen pågår försök med kartläggning av lokala arbetsmarknader, där yrkesstatistiken är ytterst värdefull för att få en uppfattning om arbetsmarknadens kvalitet. Näringsgrensstatistiken innehåller ju inga uppgifter om arbetsfunktionerna. vilket däremot yrkesuppgifterna gör. I stället för att hänvisa till uppgifternas dåliga kvalitet och ta bort dem, borde man sträva efter att förbättra variablernas kvalitet.
Yrkesuppgifter är också nödvändiga för att kunna räkna fråm risk massor I arbets- och olycksfallsstatistik.
Statistik över pendling och färdsätt används bäde i planering och förskning. Genom det allt starkare beroendet av persontransporter och den möjliga energibristen i framtiden, behövs statistik för trafikplaneringen. Färdsättsstatistiken kommer därvid att bli allt viktigare. Utredningens förslag att ta bort denna variabel ullstyrks därför inte av institutionen. Färdsättsstatistiken bör istället byggas ut och klassindelningen förbättras.
Institutionen delar utredningens uppfattning att det under år 1980 inte går att få fram hushållsstatistik på annat sätt än genom en utfrågning av hushållen via blanketter. En sådan uppgiftsskyldighet för hushållen borde inte upplevas som betungande, särskilt inte om blanketterna blir enklare än är 1975. Trots detta bör man på sikt sträva efter att övergå till registerbaserad information, med de förbehåll som tidigare nämnts. Det f. n. största hindret för en sådan övergäng synes vara hushållsdata, där det idag inte
finns några rutiner för insamling, annat än via allmänheten. Institutionen
är inte främmande för tanken att bygga ett centralt lägenhetsregister, vari varje individ knyts till ett visst lägenhetsnummer. Institutionen stöder vidare utredningens förslag till nya redovisningsrutiner.
Stockholms kommun framhåller att variabeln yrke bortfaller genom det
nya insamlhlingsförfarandet. Uppgifter om yrke har en stor användning vid olika planeringsaktiviteter i kommunen. där särskilt möjligheten att karakterisera arbetsplatser med avseende på lokaltyper är av stort intresse. Resurser bör avdelas för att äterinföra yrke i statistikredovisningen.
Resultatredovisning och tillgång till uppgifter ur själva det insamlade materialet är fragor av stor betydelse för inställningen till en undersökning av ifrågavarande slag. Utredningen föreslar beträffande redovisningen att resultaten skall ges i en från början mindre uppbunden form än tidigare, vilket tillstyrks. Kommunen framför önskemålet att uppläggningen av grundinformationen för ADB sker på ett sådant sätt som möjliggör flexibla bearbetningar på valfri variabel- och delområdesnivå. Beträffande ullgäng- Higheten ull HBS-materialet finner utredningen att den bör kunna öka jämfört med tidigare p. g. a. ändrade regler för statistiksekretessen. Detaljerade tabeller eller avidentifierat material bör kunna utlämnas till kommuner med bibehållet sekretesskydd. Detta noteras med stort intresse inte minst om det kan möjliggöra för kommunen att I fortsättningen med HBS-material uppdatera sitt byggnadsregister.
Malmö kommun: Fabellredovisningen av HBS 80 föreslås få en minskad omfattning jämfört med tidigare räkningar. Det anges i utredningen att man
därigenom bör kunna få ut resultaten snabbare. Detta är givetvis tillfreds-
ställande. Samtidigt kan det medföra att användarna i framtiden får betala .
för framställning av vissa tabeller som vid de tidigare räkningarna erhållits
utan kostnad. Cr kommunal synvinkel är det angeläget att kostnader som tidigare belastat SCB:s budgetinte överföres till den kommunala budgeten.
Flexibiliteten vid tabelluttagen bör i framtiden kunna bli större trots en
minskad tabellproduktion i maskinlistform. Detta sammanhänger med att
resultaten kan erhållas via dataterminal från den regionalstatistiska databasen (RSDB). Resultaten från HBS 80 bör med fördel kunna läggas i denna databas. Dock bör kostnaderna för användarna i möjligaste män hållas ne-
re.
Stockholms läns landsting: Utredningen har föreslagit att man åtminstone i denna omgång skall slopa angivelsen av yrke. Landstinget anser att yr-
kesangivelsen bör bibehållas men att ändringar i klassificeringen kan gö-
ras. Landstingets förvaltningar använder yrkesangivelsen väsentligen i fyra sammanhang, nämligen —- vid arbetsmarknadsstudter och sysselsättningsplanering, både för hela
arbetsmarknaden och för landstingets egen arbetskraftsplanering -- tillsammans med näringsgren för bedömning av verksamhets- och lokal-
typer vilka har olika anspråk på läge och markyta — för socio-ekonomiska studier, exempelvis segregationsstudier = för yrkesmedicinska studier.
Alla dessa typer av studier är viktiga I landstingets verksamhet. Någon annan källa än FoB/HBS finns för närvarande inte för denna typ av data på kommunnivå eller finare omrädesindelningar. Kontoret anser att det vore olyckligt om man avstod trån detta dataunderlag för bl. a. kommunal sysselsättningsplanering.
Även angivelse av färdsätt för resor bostad —arbete slopas enligt utredningsförslaget. Detta motiveras med att användningen av uppgiften är begränsad och man anger också att vissa användare funnit kvaliteten på upp-
gifterna bristfällig. För regionplanekontoret och trafikkontoret gäller dock
att angivelse av färdsätt för arbetsresorna är nödvändig för de utredningar om restider till arbetet och just färdmedelsfördelning som är viktiga i reglonplanearbetet och för landstingets trafikplanering. Vidare använder SL FoB-uppgifter om färdsätt för att utröna dels hur många pendlare som reser kollektivt. dels hur många potentiella kollektivpendlare det kan finnas i oli-
ka områdesrelationer. Likaså använder många av länets kommuner FoB-
uppgifter om färdsätt till arbetet i sina trafikutredningar. Man mäste därför räkna med att om färdsättsangivelsen i HBS slopas blir det nödvändigt för landstinget att genomföra egna undersökningar i Stockholms län. Landstinget kommer således att få ta på sig extra kostnader för detta. Beträffande kvaliteten tyder de kontroller som hunnits med på att totalbilden enligt FoB
75 är relativt korrekt men att lokala skillnader kan finnas vid jämförelse
med trafikräkningar.
Såsom utredningen beskrivit leder hushållsbegreppets bibehållande till
att det blir nödvändigt att gå ut med en enkät till samtliga hushåll, en per-
sonblankett. Utredningens huvudförslag innebär att personblanketten enbart används för att ge uppgift om vilka personer som ingår i hushållen. Landstinget anser att även fråga om lägenhetens storlek borde finnas på personblanketten. Uppgiften skall ändå tas fram, men utredningens förslag att göra detta genom matchning mellan fastighetstaxeringens lägenhetsförteckningar och personblanketterna medför ett större arbete, dvs. högre kostnader, för kommunerna såsom granskningsorgan och kan ändå väntas
ge sämre kvalitet. Framför allt för områden med stora flerfamiljsfastighe-
ter — en fastighet kan utgöra ett helt kvarter — blir det nästan omöjligt att göra en korrekt fördelning av hushåll på lägenhetsstorlekar utan en direkt
fråga på personblanketten.
En av de väsentligaste fördelarna med HBS 80 jämförd med en konventionell FoB är att möjligheter öppnas till en aktuellare sysselsättningsstatistik än den FoB-baserade vi nu har. Samtidigt äventyras emellertid 1. o. m. den nuvarande nivån på sysselsättningsstatistik genom att man föreslår att ett nytt och oprövat förfarande genomförs på kort tid. Landstinget finner risken för försening eller dålig kvalitet i första omgången överhängande. Om jämförbarhet bakåt i tiden skall åstadkommas. vilket är ett starkt önske mål från landstingets sida, krävs dessutom omfattande speciella evalveringsstudier. Landstinget anser därför att HBS 801 princip bör genomföras vid utredningens alternativa högre ambitionsnivå med sysselsättningsfrågör på personblanketten. utformade så att en beskrivning fås av främst förvärvsarbetande dagbefolkning med jämförbarhet bakåt i tiden. Beträffande
kostnaderna kan följande anföras. En hushållsenkät enligt huvudförslaget,
som således endast ger uppgift om hushåll, kostar ca 50 mkr. En komplettering med sysselsättningsfrågor kostar endast 5 mkr. Denna merkostnad uppvägs dessutom i stort sett av de kostnadsminskningar som fås om man för in en fråga om bostadens storlek på personblanketten och dessutom kan minska omfattningen av evalveringsstudierna för sysselsättningsstatistik.
Länssivrelsen i Örebro län: Länsstyrelsen har ett övergripande samord-
nings- och planeringsansvar för trafikplaneringen, som numera ingår som en väsentlig del av flänsplaneringen. I arbetet med trafik planeringen utnyttjär länsstyrelsen pendlingsuppgifter kombinerade med färdsätt. FoB är det enda material som ger uppgift om pendling. Regeringen har vidare gett länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga lokala arbetsmarknader. I anvisningarna har bl. a. betonats hur resemöjligheterna påverkar möjligheten att arbeta. Länsstyrelsen anser därför att ökad satsning på kollektivtrafik medför efterfrågan på färdmedelsfördelad pendlingsstatistik och ifrågasätter därför om inte uppgift om färdsätt bör insamlas via enkät i HBS 80.
Yrkesvariabeln har enligt utredningen fått svagt stöd från konsumenterna. Utbud och efterfrågan av arbetskraft uttrycks bl. a. hos arbetsförmedlingen i yrkestermer. De fortlöpande förändringarna I produktionsmetoder
branscher. Utbildningsväsendet arbetar med yrkestermer, vilket innebär att för arbetet med utbildningslinjer bör den framtida efterfrågan uttryckas i yrkestermer. Yrkesvariabeln har aktualiserats under de senaste åren genom den starka ökningen av ungdomsarbetslösheten, vilket har belyst behovet av att regionalt kunna göra prognoser för utbildning till olika yrken. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat har variabeln betydelse också inom områdena för vrkesmedicin/arbetarskydd. Under förutsättning att arbetet med att utveckla regionala yrkesprognoser skall fortsätta och bl. a. utgöra underlag i diskussioner med de samarbetsorgan som bildats mellan skola och arbetsliv (SSA-råd) ifrågasätter länsstyrelsen om inte yrkesuppgifter
bör ingå i HBS 80.
] tolk- och bostadsräkningarna har alltid kravet på jämförbarhet varit
framträdande. Länsstyrelsen anser det därför vara angeläget att samla in
material som så nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och
som möjliggör jämförbarhet med tidigare räkningar. När man nu överväger
att övergå till ett tidigare inte prövat redovisningssystem med registerbaserad information bör man inte avhända sig den säkerhet vad gäller materialets fullständighet och jämförbarhet som vinns genom att i HBS 80 inhämta sysselsättningsuppgifter också på personblanketten.
LO: Med kommitténs förslag kommer uppgifter om yrkestillhörighet och
utbildning att uteslutas från HBS S0. Därigenom försvinner Prognoösinstitutets underlag för nyrekryteringsprognoser, för central utbildningsplanering. för utvärdering av utbildningsretormer och för skolornas yrkesvägledning. För länsplaneringen försämras möjligheterna att undersöka lokala arbetsmarknader. Regionala yrkes- och utbildningsprognoser omöjliggörs. 2å det arbetsmedicinska området kommer en stor del av det statistiska underlaget att försvinna om HBS 80 genomförs enligt utredningens förslag, dvs. utan att uppgifter om yrkestillhörighet inhämtas. Hittills har yrkesuppgilter använts som grund för riskberäkningar i statistiken över yrkesskador och olveksfall. För att undersöka sambandet mellan olika sjukdomar och yrkesverksamhet har FoB 60 samkörts med bäde dödsorsaksstauistiken för åren 1961 — 1970 och med cancerregistret.
Det är därför enligt LOs mening helt oundgängligt att uppgifter om yrkestillhörighet inkluderas i HBS 80 på ett sådant sätt att man kan göra jämförelser med tidigare tolkräkningar. LÖ ifrågasätter också det rimliga i att
kommittén föreslår att uppgift om utbildning skall utelämnas utan att man
redovisar vilka följderna blir på undervisningsplaneringens område.
Landstingsförbundet: Förbundet delar utredningens uppfattning alt uppgifter om förvärvsarbetande näringsgrensfördelad dag- och nattbefolkning har stor användning. Uppgifterna behövs på kommun- och ibland även kommundelsnivå. Likasä bör pendlingsupppgifter ingå I undersökning-
en.
Variablerna yrke och utbildning kan med hänsyn till användning och svårigheter att få godtagbar kvalité utgå.
Beträffande lägenhetsvariabler, hyresuppgifter samt hushålls- och famil-
jeuppgifter har förbundet inga erinringar mot utredningens förslag.
Kommunförbundet: Variabeln yrke ingår ej i förslaget till HBS 80. Erfarenhetsmässigt är det svårt att få godtagbar kvalitet på denna uppgift bl. a. beroende på avsaknaden av ett lämpligt klassificeringsinstrument. Även om förutsättningar alltså inte föreligger denna gång att ta med uppgiften vill styrelsen framhälla att yrkesuppgiften är av så stort intresse för sysselsättnings- och utbildningsplaneringen att det för framtiden bör prövas vilka förutsättningar som kan finnas att via administrativa källor få med den.
Utredningens förslag innebär enligt redovisade kalkyler väsentligt lägre kostnader än vad som gällt för närmast föregående räkningar. Styrelsen finner dock att vissa kostnader som bl. a. kommunerna kommer att åsamkas inte har beaktats i kalkylen. En rättvisande jämförelse med övriga alternativ till en folk- och bostadsräkning 1980 borde rimligen även ha inbegripit kommunernas kostnader. helt eller delvis, för att åstadkomma ett arbetsställeregister. Denna kostnad kommer sannolikt att bli betydande.
Under förutsättning att en årlig sysselsättningsstatistik kan erhållas med
hjälp av detta register finner styrelsen dock att kommunernas insatser i initialskedet kan motiveras. Men det är då angeläget att finna en vettig orga-
nisation för ajourhållning av registret och att därmed kommunernas arbetsbelastning kan hållas på en rimlig nivå.
TCO: Uppgifter om yrke bör enligt TCO ingå i HBS 80. Dessa uppgifter har mänga viktiga användningsområden. Prognoser över arbetsmarknadens nyrekrytering för planering inom utbildningssektorn, på central och regional nivå, görs med folk- och bostadsräkningarnas yrkesredovisning som underlag. Den används också inom yrksvägledning. Inom det arbetsmedicinska området har behovet av yrkesdata under senare år blivit allt större. Yrkesuppgifter som grund för riskberäkningar utnyttjas I arbetsoch olycksfallsstatistiken. För att kunna relatera även annan sjukdom till
yrkesverksamhet har EpB 60 sambearbetats med dels dödsorsaksstatistiken 1961-70 och dels med cancerregistret.
Det förhållandet att yrkesvariabeln behöver förbättras för att kunna användas även för andra ändamål än de ovan nämnda utgör inget skäl för att helt utelämna yrkesuppgifter från HBS 80. Arbetet med att förbättra yrkesredovisningen bör påskyndas för att även andra avnämarkrav skall kunna tillgodoses i kommande undersökningar.
Utredningen om studiedokumentation och statistik för högskolan: Utredningen föreslår att variablerna yrke och utbildning inte skall ingå i undersökningen 1980. då behovet av statistik över yrke och utbildning inte anses vara så omfattande att det motiverar uppuffringarna att framställa denna statistik.
Uppoffringarna anges vara att bearbetningarna försenas. kostnaderna för yrkes- och utbildningsvariablerna är höga. kvaliteten är låg och problemen med att insamla utbildningsuppgifter kan antas ha ökat med tiden. Mun pekar dessutom på att förslag till en ny. generell sysselsättningsnomenklatur kan föreligga 1981 och att yrkesuppgifter kan insamlas via den
s.k. lönestatistiken.
FoB-utredningen framhåller i övrigt att frågan om utbildningsstatistik bör lösas inom ramen för vär utredning.
Vi vill med anledning av den sist anförda punkten understryka att värt
uppdrag enbart avser högskolestatistiken. Vi har sålunda inte behandlat.
och har heller ingen anledning att yttra oss om. det totala behovet av utbildningsstatistik. Fo B-utredningen har heller inte samrätt med oss om behovet av yrkes- och utbildningsuppgifter för den långsiktiga utbildningsplaneringen inom högskoleområdet och om konsekvenserna av att utelämnä dessa uppgifter i 1980 års undersökning.
Vi anser för vår del att FoB-utredningen saknar en ordentlig behovsanalys. och att man har förstorat uppoffringarna med att ta in uppgifter om yrke och utbildning. En redovisning av uppgifternas användning i hittillsva-
rande folk- och bostadsräkningar är inte en självklar utgångspunkt för en
behovsanalys avseende framtida insamlingar. Det hade varit naturligare att försöka ta reda på vilken statistik som behövs för samhällsplaneringen i framtiden, dvs. vilka krav som ställs på utbildningsplaneringen under
1980-talet. vilket statistiskt underlag som då behövs och lämpligheten i att
insamla det i folk- och bostadsräkningar. Även om man valt att ta sin utgängspunkt i en analys av den hittillsvarande användningen borde utredningen noggrannare ha studerat och belyst varför prognoser grundade på folk- och bostadsräkningarnas yrkes- och utbildningsuppgifter används i utbildningsplaneringen samt redovisat vilka konsekvenserna blir om dessa uppgifter inte längre skulle samlas in.
Behovet av en väl underbyggd prognosverksamhet har understrukits av flera utredningar inom utbildningens område. Främst kan man här peka på 19535 ärs universitetsutredning (VU 55) och 1968 års utbildningsutredning (U 68). Bristen på statistiskt underlag påpekades i flera utredningar vilkas upp-
gift var att föreslå dimensionering av olika utbildningar, t.ex. lärarutbild-
ningarna och socionomutbildningen. Detta ledde under 1960-talet till en omfattande utbyggnad av utbildningsstatistiken. I fråga om antaganden om yrkesverksamhetsgrad för olika utbildningsgrupper var underlaget dock fortfarande bristfälligt.
Från flera håll framfördes också behovet av prognoser avseende vida
sektorer av utbildning och arbetsmarknad. Dylika prognoser blev möjliga i
och med att data från 1960 och 1965 års foölk- och bostadsräkningar förelåg. 7 Riksdagen 197879, 1 saml. Nr 128
Ys
När därför U 68 erhöll i direktiv utt bedöma samhällets behov av utbildade på lång sikt och pröva hur dessa behov förhöll sig ull utbildningsväsendets dimensionering. så kunde prognoösinstitutet för U 68s räkning utveckla en
beräkningsmodell baserad på FoB-data, och för första gången göra konsi-
stenta och heltäckande prognoser.
De för U 68 tramställda prognoserna hade förvisso stora brister. BL a. förelåg yrkesuppgifter 1965 endast för ett urval av de förvärvsarbetande och utbildningsuppgilter fanns endast för vissa grupper med högre utbildning. Möjligheterna att göra prognoser har emeNertid förbättrats genom att utbildningsuppgifter infördes i FoB 70 och genom att såväl FoR 70 som FoB
75 innehöll yrkesuppgitter för hela befolkningen. Man kan därför säga att
förutsättningarna nå börjar skapas för en effektiv. rullande prognosverk-
sumhet för planering av den högre utbildningen på det sätt som redan U 55
efterlyste.
Angelägenheten i att vidareutveckla den för U 68 använda prognosmodellen och att fortlöpande genomföra prognosberäkningar samt kompletterande analyser av t. ex. urväls- och anpassningsmekanismer framhölls i regeringens proposition om högskolans reformering (prop. 1975:9).
Enligt vår bedömning kommer också behovet av arbetsmarknadsbedömningar och arbetsmarknadsprognoser att öka snarare än att minska. Prognoser avseende arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov från utbildningsväsendet kommer utt behövas både som underlag för den centrala ut-
bildningsplaneringen i stort och som ram för kartläggningar och prognos-
beräkningar för enskilda yrken, yrkesutbildningssektorer etc.
Särskilt vill vi framhålla behovet av underlag för den regionala utbildningsplaneringen. Den 1977 genomförda decentraliseringen av högskolans planering kommer att öka behovet av material som belyser regionala för-
hållanden. Det enda statistiska material som i dag kan ge underlag för hel-
täckande regionala yrkesprognoser, liknande dem som görs på riksnivå, är folk- och bostadsräkningarna.
En central fråga i detta läge blir därmed i vilken utsträckning likvärdigt prognosmaterial går att få fram om uppgifterna om utbildning och yrke inte
tas med i 1980 års undersökning. Vi har inte haft anledning att överväga
denna fråga, då vi utgått från att den nuvarande verksamheten med totalprognoser baserade på folk- och bostadsräkningsdata skulle komma att fortsätta, då den är nödvändig för en planering enhgt de riktlinjer riksdagen
dragit upp för utbildningsplaneringen. Eftersom man inte kunnat påvisa att
likvärdigt material kan tramställas på basis av annat statistiskt underlag till lägre kostnad och inom rimlig tid, bör därför inte yrkesvariabeln slopas i 1980 ärs undersökning.
I samband med vår diskussion om statistiskt underlag för belysning av frågor kring relationen mellan utbildning och arbetsmarknad har vi I viss utsträckning studerat vilka möjligheter det finns att med befintlig statistik belysa utvecklingen för olika yrken och arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. Därvid har vi studerat möjligheterna att använda den s.k. lönestatistiken. Dessa material täcker emellertid inte alla arbetsmarknads-
sektorer och har dessutom sinsemellan helt olika yrkeskoder, som inte är
jämförbara med varandra. Även om mycket för utbildningsplaneringen in-
tressant information går att få fram ur dessa material så kan de inte ersätta yrkesuppgifter från folk- och bostadsräkningarna.
Vad beträffar de av FoB-utredningen påtalade uppoffringarna i fråga om
kostnader, kvalitet och svårigheter att insamla utbildningsuppgifter anser vi att dessa är överbetonade. När man pekar på felen i yrkes- och utbild-
ningsvariablerna görs detta utifrån snävt yrkesstatistiskt perspektiv. Den faktiska kvaliteten på data relativt den önskvärda kan emellertid inte utgöra enda grund för ett ställningstagande. Man mäste även, och kanske i första hand. bedöma vilket bidrag det statistiska materialet ger till beslutsprocessen och hur beslutssituationen skulle se ut om man inte hade tillgång vill nägot underlag. Det är bedömningar av det slaget olika utredningar gjort. när man hävdat att olika prognosmaterial trots alla brister givit värdefullt beslutsunderlag.
På motsvarande sätt bör kostnaderna för att insamla uppgifter om yrke och utbildning inte enbart betraktas med hänsyn till sin absoluta storlek. Den relevanta utgångspunkten är naturligtvis att jämföra med de kostnader som uppstär om man inte får något beslutsunderlag för den längsikuga utbildningsplaneringen; kostnader för t.ex. felaktig dimensionering som kan drabba säväl samhället som enskilda studerande. Kostnader av detta slag går I och för sig inte att bestämma, men måste ändå övervägas.
I fråga om säväl kostnaderna som kvalitetsproblemen utgär för övrigt FoB-utredningen från den ambitionsnivå som kännetecknat tidigare folkoch bostadsräkningar. Åtminstone i fräga om utbildningsuppgifter behöver inte enligt vår uppfattning uppgifter insumlas på den mycket detaljerade nivå som gjordes i FoB 70. En kartläggning torde ha gett vid handen ati de flesta statistikkonsumenter skulle vara tillfreds med en relativt grov utbildningsgruppering, kanske två fasta trågor avseende utbildningsnivå och utbildningsinriktning. Man torde också kunna utgä från att såväl kostnaderna som kvalitetsproblemen då skulie kunna reduceras väsentligt.
Sammanfattningsvis anser vi alt uppgifter om yrke bör samlas in i 1980 års undersökning på ungefär samma sätt som i tidigare (1970 och 1975 ärs) folk- och bostadsräkningar. och att uppgifter om utbildning bör insamlas. men på en lägre ambitionsnivå än i 1970 års undersökning.
Miljödatanämnden: Nämndens vttrande inskränker sig till vissa synpunkter på en av de av utredningen diskuterade uppgiftsvariablerna, nämligen uppgift om yrke. FoB-utredningen föreslår att bl. a. variabeln yrke inte skall ingå i undersökningen 1986. I betänkandet diskuteras denna fråga huvudsakligen på sid. 54—58 men delvis också på sid. 119 tyrkesskaderegistret) och sid. 194.
Miljödatanämnden leder utvecklingen av miljövårdens informationssystem (MD. MI är en samlande beteckning för en rad rutiner vad gäller insamling, lagring, bearbetning och tillhandahällande av information på miljövårdsområdet. Syftet med MDNs verksamhet fjfr prop. 1974:46) är att verka för en förbättrad information inom miljövårdsomrädet i vid bemärkelse. Informationen behövs bl. a. för tillsyns- och kontrollarbetet hos ansvariga myndigheter och för att ge forskare, företag. organisationer och beslutande organ underlag för att bedöma hälsorisker för människan.
Ett område som under de senaste åren ägnats allt större uppmärksamhet är arbetsmiljön och de risker som är förknippade med vissa yrken eller arbetsmiljöer. Asbest är exempel på ett av de ämnen som nyligen på allvar uppmärksammats i samband med farliga arbetsmiljöer vad gäller kemiska hälsorisker. Buller, strålning, damm och psykisk stress är andra faktorer som utgör hälsorisker i arbetet. Särskilt beträffande farliga ämnen gäller att många sådana först upptäcks i arbetsmiljön, där ämnet i fråga kan förekomma i hög koncentration och något så när renodlat, dvs. utan en rad andra faktorer som annars försvårar tolkningen av ett ämnes effekter. FEfter det att effekterna av ett visst ämne sålunda upptäckts i en arbetsmiljö kan åtgärder vidtas även i andra sammanhang och i andra miljöer där ämnet i fråga förekommer.
Utredningen nämner att under senare är behovet av yrkesdata har accentuerats inom det arbetsmedicinska området. Yrkesuppgifter som grund för riskberäkningar utnyttjäs 1 arbets- och olyvekstallsstatistiken. Sora framgär av resonemanget ovan har dock riskberäkningarna ullämpning inte bara inom arbetsmiljövmrådet utan inom alla miljöer där människor vistas.
Miljödatanämnden anser att uppgiti om yrke är av stor betydelse och bör tas med i en ny hushalls-. bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS 80). Det som framför allt gör yrkesuppgiften värdefull i undersökningar av typ HBS 80 är att uppgiften är individrelaterad. Genom sambearbetning av yrkesuppgift och exempelvis dödsorsaksstatistik eler medicinsk vårdstatistik bör viktig miljöinformation kunna gå att få fram. Hörsta hand gäller detta information som gör det möjhigt att fastställa arbetsmiljöbetingad ohälsa. Sambearbetning med cancerregistret har tidigare gjorts. Av intresse i sammanhanget bör även sambearbetning av yrkesuppgitter och statistik rörande förtidspenstonering kunna vara.
Det som framför allt stär ott vinna genom att uppgift om yrke medtas är möjligheter till — viktiga bakgrundsuppgHter vit epidemiologiska undersökningar och
epidemiologisk forskning, framför allt avseende individretaterad yrkes-
exponering — bedömning av olika rikspoputaiioner och dessas storlek och utbredning
—- uppbyggnad av nya varnings- och informationssystem avseende hälso-
risker t arbetsmiljön.
Sammantaget är dessa användningsområden angelägna för hela samhället. Den information som kan erhållas genom att yrkesuppgift tas med i undersökningen är ett mycket värdefullt tillskott till informationen på miljövårdsomräådet.
Utredningen anger att uppgifter om yrke skulle försena bearbetningen vid granskningsorganen av samtliga variabeluppgifter på blanketten. Utredningen tillägger dock att bearbetningen av vrkesuppgifter vid SCB skul- Je kunna läggas efter bearbetningen av de andra uppgifterna för att inte nämnvän försena publiceringen av dessa. Detta skulle innebära att statistik över yrke skulle redovisas ganska långt efter insamlingstillfället. Mot detta förfaringssätt har miljödatanämnden inget att invända.
Utredningen anför vidare att yrkesuppgifterna har kvalitativa brister. Benämningen på yrken har enligt utredningen exempelvis under senare år gjorts mindre beskrivande i det allmänna språkbruket än tidigare. vilket här gjort det svårare att erhålla preciserade yrkesuppgifter från allmänheten. Även om så skulle vara fallet och möjligheten att kunna tolka en yrkesuppgift ibland skulle vara svår överväger dock enligt miljödatanämn-
dens mening värdet av information i de fall yrkesuppeiften gär att relatera
till en viss sysselsättning. ett visst hantverk eller en viss miljö. I stället för att som utredningen föreslår slopa yrkesuppeft beroende på bl. a. kvalitativa brister hos uppgiften vill nämnden hävda att yrkesuppgift skall tas med i HBS 80 och att till kommande hushålls-. bostads- och sysselsättningsundersökningar möjligheten till utökning och precisering av denna uppgift utreds. Ett skäl att ha med en imdividrelaterad yrkesuppgift i HBS 80 är också att detta ger möjlighet till jämförelse med säväl tidigare som kommande undersökningar av liknande art.
Kostnaderna för den av utredningen föreslagna HBS 80 beräknas av utredningen till ca 73 miljoner kronor. Tilläggskostnaden för statistikproduktion av yrkesuppgift beräknas till ca 7 miljoner kronor. vartill kommer
kostnader för en anpassning av denna fråga OR utredningens förslag ull uppläggning av HBS S0.
Mot denna kostnad vill miljödatanämnden ställa kostnaderna för skador och olycksfall enbart på arbetsplatser. Arbetsmiljöutredningen gjorde en totalkostnadsutredning om yrkesskadekostnader för år 1969 som finns redavisad i SOL 1972: 86, Bättre arbetsmiljö. De direkta kostnaderna för registrerade yrkesskador under är 1969 värderades till 320 miljoner kronor och de indirekta kostnaderna till S75 miljoner kronor, beräknade efter dä gällande penningvärde. Kan man minska dessa kostnader med endast ett
par procent genom ökad kunskap om arbetsmiljörisker ull följd av tillgång
till uppgift om yrke I HBS-undersökningar har samhället gjort en avsevärd ekonomisk vinst. bortsett från de rent mänskliga aspekterna.
Sammanfattningsvis vill miljödatanämnden förorda att i den av FoButredningen förslagna HBS 80 även uppgift om yrke medtas. Av de skäl som angetts ovan är den information som kan erhållas genom att yrkesuppgift medtas ett värdefullt tillskott till informationen på miljövårdsområdet.
Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP): Den ökade satsningen på kollektivtrafiken kommer enligt mänga bedömare att innebära en ökad etterfrågan på färdmedelsfördelad pendlingsstatistik. Frän trafikplanerarhäll framhålls att dessa uppgifter idag används vid upprättandet av bl.a. trafikprognoser varför man anser att uppgifterna om färdmedel bör bibehållas i 1980 ärs undersökning.
Yrkesvariabeln har enligt utredningen hittills använts i ringa utsträckning i kommunal planering. Det finns dock anledning tro att användningen kommer att öka I framtiden. Detta kan gälla kommunernas engagemang i sysselsättnings- och näringslivsfrågor. arbetsmarknadsfrågor etc. Något krav på att yrkesuppgiften finns med i HBS &0 har föreningen inte men det är en angelägen uppgift att utreda hur uppgiften skall kunna inhämtas från annan källa i fortsättningen.
Swrens institut för byggnadsforskning (SIB): Utredningen avvisar tanken på att låta HBS 1980 upprätta ett lägenhetsregister. Även om detta inte är genomförbart till 1980 anser dock institutet att arbetet med att utreda
förutsättningarna för ett lägenhetsregister snarast skall påbörjas. Och detta av flera skäl.
Ett lägenhetsregister skuile ge den kontinuerliga information om bostuds-, boende- och hushållsstrukturen som nu saknas. Därigenom skulle behovet av kostsamma och inte helt tillförlitliga totalundersökningar där varje hushåll är uppgiftslämnare bortfalla. Eftersom ett sådant register endast behöver revideras med hänsyn till nyproduktion och rivning skulle det också kunna ge detaljerade uppgifter om lägenheterna beträffande exempelvis rumsstorlekar, ytor och hygienstandard. Önskvärdheten av sådana data har institutet tidigare framfört till utredningen. lägenhetsregistret skulle vidare kunna samköras med Registret över totalbefolkningen (RTB) elier SCBs personregister. Den givna förutsättningen, att varje lägenhet i riket får en unik kodbeteckning, synes som principiellt problem betraktat var löst i betänkandets bilaga 3. Den närmare utformningen av regler för
hur lägenhetsnumreringen praktiskt skall ske. får naturligtvis övervägas
ytterligare. Erfarenheterna från förberedelserna och genomförandet av HBS 1980 borde därvid vara av stor betydelse.
hushåll-lägenhet. Det finns olika sätt att lösa den. Ett alternativ är att komplettera flyttningsanmälan med uppgift som avser identifikationskoden för
säväl den lägenhet som den boende lämnar som den lägenhet som den
boende flyttar till. Fastighetsförvaltaren/ägaren kan dessutom äläggas anmälningsplikt för av- och inflyttande hyresgäster. Principerna för ett sådant å jour-hållningssystem för ett lägenhetsregister bör utredas ingående. Institutet är medvetet om de stora kostnader som genomförandet av HBS 80 kommer att medföra och att varje tillkommande krav på upppifter eller uppgiftslämnarna mäste övervägas ytterst noggrant. Även om ett lä-
genhetsregister medför stora initialkostnader bedömer dock institutet att
dessa snart skulle uppvägas av de långsiktiga vinsterna. Statens invandrarverk (SIV): För samhällsplaneringen är det nödvändigt att tillförlitlig statistik över de växande invandrar- och minoritetsgrupperna finns att tillgå. SIV önskar därför göra följunde påpekanden.
Samhällets behov av statistik över invandrare och minoriteter ökar i
samma takt som riksdagen beslutar om olika politiska reformer för denna
del av befolkningen. I regeringens proposition (1975:26) om riktlinjer för
invandrar- och minoritetspolitiker m. m. har riksdagen fastställt mälen för
inväandrar- och minoritetspolivuiken. Dessa mål har formulerats i begreppen
jämlikhet. valfrihet och samverkan.
Valfrihetsmålet innebär bl. a... att medlemmar av språkliga minoriteter
skall kunna välja i vilken grad de vill behälla och utveckla sin ursprungliga kulturella och språkliga identitet. Som en konsekvens av detta har riksdagen beslutat om flera reformer. En viktig sådan är invandrarbarnens rätt
till hemspråksundervisning (SES 1977: 518).
SIV har i flera sammanhang betonat behovet av statistik över invundrare efter medborgarskap och språktillhörighet. Statistiska centralbyrån redovisar endast utländska medborgare utan språktillhörighet. I Sverige finns omkring en miljon invandrare. Av dessa är ca 425 000 utländska medborgare, ca 350000 naturaliserade svenskar och de övriga barn till dessa. För att framgångsrikt kunna genomföra hemspråksreformen behöver olika samhällsorgan statistik över invandrarbarn och deras språktillhörighet. Detta behov har ökat genom de senaste årens stora invandring från länder, där olika språk används. t. ex. Turkiet. Enbart barnets medborgarskapstillhörighet ger inte tillräcklig information om språktillhörigheten. Sädan information blir av allt större vikt för resursplaneringen av säväl barnomsorg som verksamheten inom det allmänna skolväsendet. Den skulle ge ett viktigt komplement till det uppgiftsinsamlande om hemspråk som för närvarande sker genom olika klasslärares försorg. I förordningen om åtgärder för invandrare (SFS 1976: 310) har de statliga myndigheterna ålagts samma ansvar för invandrare och språkliga minoriteter som för den övriga befolkningen. Samma ansvar torde i praktiken ligga på kommunala myndigheter. Myndigheterna behöver därför språkstatistik över invandrare och språkliga minoriteter för att t. ex. kunna planera informationen till invandrare om deras rättigheter och skyldigheter. Statistiken måste vara individinriktad och ge de offentliga nyttjarna svar på frägan "Vem använder vilket språk?”. Invandrarverket får ofta förfrågningar om olika invandrares språktillhörighet. Det är mycket otillfredsställande att en statlig myndighet med SIVs uppgift att ge andra samhällsorgan råd om invandrarpolitiska insatser inte
har tillgång till tillförlitliga uppgifter om språktillhörigheten bland landets
en miljon invandrare. Flera invandrarorganisationer har även påpekat behovet av sådan statistik. Som jämförelse med andra länder kan nämnas, att Finlands folk- och bostadsräkning ger svar på frågan om språktillhörighet (modersmål).
Utredningen föreslar vidare, att yrkes- och utbildningsvariablerna bör utelämnas It undersökningen (HBS), De kostnadsbesparingar vid undersök-
ningens genomförande som kommittén anför som motiv för utelämnandet
kan inte godtas. Betydligt större samhällsutgifter kan på sikt bli följden av ett bristfälligt planeringsunderlag för utbildnings- och sysselsättningspolitiken. Samhällsplanerare behöver t. ex. kontinuerliga kartläggningar av untalet lågutbildade invandrare. ofta analfabeter. likaväl som av de invandrare som erhållit relativt god utbildning men har svårt att få arbete motsvarande sin utbildningsnivå.
Verket förutsätter vidare. att de uppgifter om faktiskt boende som insamlas genom HBS 80 används till en korrigering av foölkbokföringsuppgif-
terna. Detta har skett vid tidigare FoB.
Länsplanerarnas förening: Via det system som utredningen föreslar skall användas för inhämtande av sysselsättningsuppgifter (KU/CFER-systemet) kan yrkesuppgitter inte insamlas. Detta är givetvis att beklaga. ettersom länsstyrelserna inom ramen för länsplaneringen av regeringen fått i uppdrag att kontakta de planeringsråd som inrättats för fragor rörande övergången frän skola till arbetsliv samt de planeringsorgan som upprättats för högskoleregtonerna. Länsstyrelserna har härvid översatt näringsgrensprognoserna till yrkesprognoser på grundval av yrkesuppgifierna i FoB 70 och FoB 75. Om yrkesvariabeln slopas i HBS 80 försvåras möijligheterna att förse utbildningsplanerarna med regionala yrkesprognoser. Länsplanerarnas Förening anser det dock vara så värdefullt av införa KU/CFR-systemet. som medger årlig sysselsättningsstatistik. att yrkesvariabeln far offras. Statistiska centralbyrän bör få I uppdrag att på sikt utveckla metoder för att via register eller befintlig statistikinsamling erhålla yrkesuppgifter.
Statistiska instiutionen vid Stockholms universitet är kriusk ull FoButredningens användaranalys. Institutionen tar upp frågan om variabeln yrke skall komma med i undersökning 1980. Denna fråga är central eftersom den enligt internationella rekommendationer bör tas med i folkräkningar och därför att den funnits med fr.o.m. FoB 60. Marginalkostnader för yrkesvariabeln har bedömts till ca 7 miljoner kronor i ett alternativ som utredningen ej förordar (dvs. en utförandemässigt förändrad FoB 75) plus en uppgiftslämnarinsats för allmänheten. Någon marginalkostnadsbedömning för alternativet HBS 80 (som utredningen förordar) synes ej ha gjorts. Till kostnaderna mäste också räknas att övriga data torde försenas p. g. a. att granskningsorganen behöver längre tid.
Bedömningen av marginalvärdet mäste utgå från det alternativ som finns för all få uppgifter om yrke dels genom särskilda undersökningar dels genom att eventuellt komplettera företagens uppgiftslämnande till lönestatistiken. Någon bedömning av kostnader och möjligheter för dessa alternativ finns inte. Som utredningen påpekar finns flera problem då det gäller ut-
nyttjande av yrken men ändock måste utredningens bedömning av värdet
av denna statistik ifrågasättas.
Detta ifrågasättande hänger i stor utsträckning samman med den metod för användaranalys som utredningen utnyttjat. Denna har i stor utsträck-
ar i behoven. Tidigare användaranalyser har kritiserats för att användare
inte behövt ta hänsyn till kostnader (de har kunnat ange en lång rad önske-
mäl utan att tillräckligt värdera dem mot varandra). Utredningens metod
innebär risk att man underskattar värdet av nytillkommande behov. Be-. hov. som tidigare utnyttjats för större tyngd än framtida behov, som ännu
inte har varit aktuella. Vad gäller variabeln yrke saknar man därför en tyllig diskussion av dess betydelse — inom arbetsmedicinska området. Man har t.ex. aldrig kontaktat Arbe-
tärskyddsstyrelsen. Man har inte heller närmare diskuterat hur yrkes-
uppgifterna kan utnyttjas irpom detta område. Man har inte noterat att
kombinationen av dödsorsak s-/cancer-register och yrkesuppgifter i FoB
är I det närmaste mternattonellt unikt, vilket kan ha stör internationell
betydelse. Möjligheterna att fortsätta den just påbörjade forskningen
inom området diskuteras inte. — inom sysselsättningsplanering på regional och speciellt lokal nivå. Här
har utvecklingen knappast kommit igång, men det är ändock möjhpt att
se sysselsättningsplanering, där yrke och utbildning för inom kommu-
nen bosatta belolkningen spelar en betydelsefull roll. Med tanke på att
kommunala näringsgrensprognoser behandlas utförligt i utredningen,
borde denna fråga tas upp.
Fn annan aspekt som är central vid frågan om värdet av en variabel är frågan hur man skall göra kvantitativ och kvalitativ bedömning av användningen. Det är naturligt att utredningen snarast fastnat för en kvantitativ
bedömning. Man talar t.ex, om ”att behovet av statistik över yrke och ut-
bildning inte är så omfattande ” (sid. 55). Det är givetvis svårt att göra kva- Hitativa bedömningar. men en jämförelse mellan näringsgren och yrke visar på en fallgrop som utredningen kunnat undvika. Användningen av näringsgren är omfattande p.g.a. centrala anvisningar vilket innebär att många kommuner utnyttjar den.
Variabeln yrke utnyttjas huvudsakligen på central nivå. 1. ex. inom prognosinstitutet och inom arbetsmedicinska området. Inga centrala anvisningar anger att den bör utnyttjas (sid. 53-54 i betänkandet).
Det finns risker för att man underskattar värdet av variabeln yrke genom
— att man framhäver behov som funnits tidigare mot kommande behov
— utt man vid bedömning av utnyttjandet koncentrerar sig till antal använ-
dare.
Inför 1980 vill vi rekommendera alternativet med en folk- och boöstadsräkning motsvarande 1975 med utnyttjande av de rationaliseringsvinster som är möjliga. Om departementet trots detta fastnar för alternativet HBS 80 vill vi understryka att vi betraktar det som väsentligt att såväl variabeln sysselsättning liksom yrke ingär på hushållsblanketten.
Variabeln sysselsättning spelar en central roll och det är ur statistisk synpunkt viktigt all man = får en koppling mellan tidigare beskrivning och den beskrivning som
man far genom att utnyttja kontrollupppgifter —- garderar sig mot de problem och kvalitetsbrister som kan uppstå då man
första gången utnyttjar kontrolluppgifterna.
Vartabeln yrke har sedan 1960 funnits med i folk- och bostadsräkningar.
Dess betydelse torde öka såväl inom planeringsområdet liksom inom det arbetsmedicinska området. Inom det arbetsmedicinska området har möj- Jigheten att knyta yrkesvariabeln till dödsorsaker och sjuklighet (t.ex. i cancer) stort internationellt intresse. De alternativa möjligheter, som utredningen hänvisar till kan inte utnyttjas inom den närmaste tiden. Skulle yrke inte tas med på hushållsblanketten torde det därför innebära att man efter 1975 får en längre tidsperiod utan uppgifter än vad man haft tidigare. Från forskningssidan torde samtidigt behovet av kortare tidsintervall ac-
centueras ännu mera än tidigare.
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD): Inom ramen för CFDs ut-
vecklingsarbete här ett projekt benämnt bostad-arbete bedrivits i samarbete med regionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen i Uppsala tän. (Över projektet, som har nära samband med utredningens förslag om arbetsställeregister. ges en sammanfattning i remissvaret.) Erfarenheterna från pro- Jektet visar att följande krav bör ställas på ett arbetsställeregister: = Det bör organiseras så att uppgifterna om enskilda företag och dess ar-
betsställen är åtkomliga via terminal för länsstyrelser och de kommuner
som så önskar samt att den registeransvarige kan införa ändringar on-
line. - Uppläggningen men framförallt underhållet kräver god kännedom om
lokala förhållanden. varför underhållsansvaret bör läggas på kommunal
nivå där så är möjligt och att rapporteringsrutiner utformas så att de lo-
kala skattemyndigheternas arbete utnyttjas. — Arbetsställets läge bör anges med både postadress, belägenhetsadress
och fastighetsbeteckning. I den mån inte dessa uppgifter kan införas
från början skall det vara möjligt att införa dem senare. — Registret skall vara tillgänghgt för sekvensiella bearbetningar för län
och kommuner enhgt erforderliga sekretessregler.
Transportforskningsdelegationen (TFD): Inom TFD pägår ett flerårigt projekt som syftar till att utarbeta ett planeringssystem för kollektiv Ilokaltrafik som kan utnyttjas av trafikföretag. kommuner och landsting. I projektet studeras och utarbetas bl. a. metoder för att ta fram underlag för trafikplaneringen säsom demografiska uppgifter m.m. Med anledning av rubricerade betänkande vill vi härmed framföra följande synpunkter. Dessa berör främst sysselsättningsdelen i HBS 80.
Resor bostad-arbete utgör merparten av alla resor och skapar ett väsentligt underlag för, respektive behov av kollektivtrafik. Bristen på aktuella och lämpligt redovisade sysselsättnings- och pendlingsuppgifter försvårar idag traäfikplaneringen avsevärt. Vi vill därför starkt understryka angelägenheten av förbättrad statistik i detta avseende samt ser med tillfredsställelse på FoB-utredningens förslag till förändrad datainsamlingsmetod (via RSV:s kontrolluppgifter). dock med vissa detaljsynpunkter enligt nedan.
Vi vill också här nämna möjligheten. om föreslagen datainsamling via kontrolluppgifter ej genomförs. att insamla sysselsättningsuppgifter via dataregistrering av de anställningskort (anställnings påbörjande respektive upphörande) som arbetsgivare är skyldiga att lämna till allmän försäkringskassa (REV).
I kollektivtrafikplaneringen föreligger behov av att kunna avgränsa lämpliga områden runt terminaler. hållplatser och linjer (zoner) samt att erhålla bl. a. sysselsättnings- och pendlingsuppgifter för dessa. Även alternativa områdesindelningar tlokaliseringar) behöver kunna analyseras i planeringen. För varje arbetsställe bör därför även fastighetsbeteckningsuppgift anges i primärmaterialet vilket tillgodoser nämnda behov av analysmöjligheter. Man kan då använda en teknik som nära ansluter till SCB:s nuvarande metod för områdesavgränsningar enligt nyckelkodssystemet. Vidare erhälls också en direkt möjlighet att utnyttja Centralnämnden för Fastighetsdatas (CED) kvordinater samt befintliga datorprogram för analys och geografisk redovisning av informationen. Detta torde vara av stort intresse och värde även för flertalet övriga användarkategorier.
FoB-utredningens förslag innebär att uppgifter om huvudsakligt färdsätt ull och från arbetet ej insamlas. Uppgiften har i sin hittillsvarande form som fristående uppgift (och läga aktualitet) använts i ringa omfattning. Insamling av sysselsättningsdata via kontrolluppgifterna innebär att primär-
material för beräkning av arbetspendling blir tillgängligt arligen. Tillsammans med en redovisning för lämpligt avgränsade områden Gfr ovan) är färdsättsuppgiften som undervariabel tll pendlingen mellan områden av stort värde för den lokala och regionala trafikplaneringen. Som årlig uppkilt utgör sådan information ett utomordenthgt värdefullt material för planering, prioritering och uppföljning av förändringar I kollektivtrafiksystemen. Behovet av särskilda trafikundersökningar kan antas minska, alternativt underlättas, om sådan information blir tillgänglig. Vi vill därför framhälla möjligheten och angeligenheten av en sådan vidareutveckling av föreslaget statistikproduktionssystem. Färdsättsuppgiften skulle kunna insamlas via den allmänna självdeklarationsblanketten och ske som en enkel kryssmarkering av huvudsakligt färdsätt till och från arbetet.
Utredningens förslag innebär att redovisning av antal heltidsanställda
respektive deltidsanställda kan göras. Önskvärt vore ur trafikplaneringens synpunkt om primärmaterialet även medgav en uppdelning på arbetarpersonal respektive tjänstemän. Dessa grupper har bl. a. ofta olika arbetstider samt möjligheter alt anpassa sitt dygnsprogram till trafikutbudet vilket har betydelse för kollektivtrafikplaneringen. En värdefull uppgitt för den loka- Ja planeringen är förekomst av och fördelning på skiftgång.
Avslutningsvis bör också nämnas att föreslagen samordning och vidgad uppgiftsinhämtning via den allmänna fastighetstaxeringen är av intresse ur trafikplaneringssynpunkt. Uppgifter om lokalanvändning (lokalytor för bostäder. kontor, handel. service) är av potentiellt intresse som komplement ull demografiska data och som underlag för beräkning av resbehov. särskilt för icke arbetsresor eller kombinerade resor. Intresse för sådan information föreligger även från andra planeringssektorer.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi: Enligt utredningen har det i samband med FoB 75 visats att 99,72 av befolkningen var rätt kyrkobokförd. Det skulle innebära att endast ca 24000 personer skulle vara felaktigt kyrkobokförda. LSMS har observerat stora differenser mellan folkbokföring och verklig bosättning. Problemen berörs i en PM som fogats till
remissvaret.
Det bör observeras att statistiska centralbyrån år 1975 tryckte namn och adress på folkräkningsblanketierna med ledning av folkbokföringen. Personer som av olika skät vill vara folkbokförda på annan fastighet än den verkliga bostaden anlitar postverkets ullfälliga eftersändning och får på så sätt officiella försändelser (folkräkningsblanketter, barnbidrag, skattsedlar. bilskattemärken etc) till sin verkliga bostad. Man fullföljer då skenmanövern när man får folkräkningsblanketten och anger inte därt den verkliga bostadsadressen.
Det förefaller därför som om 99,74 av befolkningen skulle vara rätt folkbokförd. Siftran 99.7 7Z visar endast att så många människor är folkbokförda där de själva vill vara skrivna.
I betänkandet (avsnitt 8.3.1) uppges att man I DEMOPAK har tabeller som redovisar gifta, samboende och ensamstående. Detta bör läsas så att DEMULOPAK redovisar den som ”bokförts” som ensamstående etc. Det är numera synnerligen vanligt att ogifta personer är sammanboende. Detta kan ej utläsas av folkbokföringen. LSMS hälsar därför med tilltredsställelse det alternativförslag som innebär att folkräkningsuppgitter skall kunna hämtas från folkbokföringen. vilket kan ske genom ett lägenhetsregister.
För närvarande har LSMS ett folkregister bestående av kort för varje fa-
milj eller ensamstående person över 18 år. Korten är ordnade fastighetsvis inom varje församling. För varje fastighet finns ett fastighetsnummer. Det
Prop, 1978/79:128 107
innebär att hushållssammansättningen omedelbart kan utläsas för enfa-
miljslastigheter. Detta är helt omöjhgt för flerfamiljsfastigheter. Om fastighetsnumret 1 flerfamiljsfastigheter kompletteras med lägenhetsnummer kan man få fråm hushållssammansättningen även för sådana fastigheter om fölkregisterkorten ordnas lägenhetsvis i flerfamiljsfastigheter.
Ett system med lägenhetsnummer skulle innebära stora lättnader för bäde allmänheten, fastighetsägarna och myndigheterna samtidigt som det skulle medföra en korrekt folkbokföring.
Ett sådant system bör kunna byggas upp utan att samla in blanketter från allmänheten 1980. Vid nästa fastighetstaxering bör fastighetsägarna åläggas att bifoga en lägenhetsförteckning i två exemplar. Fastighetsägarna numrerar lägenheterna och uppger för varje lägenhet hyresgäst. Ett exemplar överlämnas till den lokala folkbokföringsmyndigheten. Med hjälp av förteckningen ordnas folkregisterkorten lägenhetsvis. Därefter kommer att äterstå ett större antal kort som ej kan hänföras till särskild lägenhet. Med hjälp av uppgift om c/o-adress och kontakt med lägenhetsinnehavaren hänföres dessa kort till rätt lägenhet. Lägenhetsnummer för varje per-
son aviseras till länsstyrelsen. Med hjälp av fastighetsnummer för enfa-
miljshus och lägenhetsnummer för flerfamiljshus kan man sedan få fram vilka personer som ingår I varje hushåll.
Genom en lägenhetsnumrering kan man fä fram fördelar inte enbart för hushållsredovisningen i statistikproduktionen. Den medför en rad fördelar för den löpande folkbokföringen. När en person flyttar från en bostad och ny inflyttning inte anmäls kan man med hjälp av ADB efter viss tid få automatisk utskrift av påminnelser att göra flyttningsanmälan och/eller bostadsanmälan (33 och 35 §§ folkbokföringsförordningen).
LSMS vill avräda frän det alternativ som innebär en ny samhörighetsbe-
teckning för hushåll. Lägenhetsnumret är mera lätthanterligt och blir be-
stående It fastigheten. Utredningen anser att en bokföring på lägenhetsnummer innebär mycket stora förändringar av folkbokföringssystemet och att problem kan uppstå vid delning eller sammanläggning av bostäder.
terna fungerar redan detta system. Även sådana delas och sammanlägges. Kommunernas fastighetsnämnder har rutiner för avisering härom till folkbokföringsmyndigheterna. Betr. flerfamiljsfastigheter torde motsvarande bestämmelser kunna införas för byggnadsnämnderna.
En fördel med det nuvarande folkregistret är att man med lätthet kan avgöra om en viss person är kyrkobokförd i fastigheten. Sedan riksskatteverket numera installerat terminaler med bl. a. folkbokföringsuppgifter kan man därifrån söka viss person med ledning av adress och namn på ett enkelt sätt.
Visserligen blir uppläggningen av lägenhetsnumreringen ett omfattande arbete. Men om kommuner och folkbokföringsmyndigheter samarbetar
torde den kunna utföras för en betydligt lägre summa än vad det skulle kosta att administrera en totalundersökning med blanketter till alla hus-
håll. I en undersökning med blanketter måste även lokala skattemyndigheter och pastorsämbeten ta en aktiv del.
Med åberopande av det anförda föreslår [SMS att en snabbutredning
genomförs för att kartlägga de rutiner som behöver ändras i folkbokföring-
en för att införa ftägenhetsnummer i samband med 1980 års fastighetstaxering. En provundersökning i någon församling i Stockholm skulle med fördel kunna genomföras.
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Utred-
ningens genomgång av användare har en beklaglig övervikt till förmån för den fysiska samhällsplaneringen. Den allmänna samhällstorskningens utnyttiande och behov av det material som produceras i folk- och bostadsräkningar ägnas ytterst ringa intresse. Det framgår bl. a. tydligt i den inledande texten till avsnittet om universitets och andra forskningsinstitutioners behov av FoB (se avsnitt 3.4 i bilaga I sid. 266). För stora delar av samhällsforskningen är det ytterst viktigt att ha tillgång tull kontinuerliga tidserter för olika variabler. Detta påtalas inte på något ställe i utredning-
en. HBS innebär i flera avseenden stora förändringar gentemot tidigare
FoB:ar. Man har inte bemödat sig om en ordentlig genomgång av konsekvenserna av en bristande eller omöjhggjord jämförelse över tiden.
Ur denna synvinkel kan utredningens förslag om slopande av vrkes- och utbildningsvariabeln inte accepteras. I bl. a. sociologisk, cekonomisk-historisk och nationalekonomisk forskning spelar dessa vartabler en stor roll. De tillgodoses inte heller tillfredsställande i någon annan statistikgren. Det är ytterst otilltredsställande att, som utredningen gör, hänvisa till möjliga, icke beslutade, förbättringar av annan statistik som motiv för att utesluta variabler, t. ex. när man motiverar borttagandet av utbildning och yrke ge-
nom att (sid. 58) löst hänvisa till möjliga förbättringar av lönestatistiken
(kap. 8.9).
I stället för att negligera forskningens behov skulle man kunna tänka sig att utredningen ägnat visst intresse åt hur forskningens intresse av FoB-
material bättre skulle kunna tillgodoses. Ett exempel vore tillhandahålltan-
det av ett lättbearbetat urval, i stil med det amerikanska 1/1000 census
sample. Detta skulle kunna öka tillgängligheten och utnyttjandet från
forskarhåll av FoB-matenrialet.
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vill därför med skärpa understryka vikten av att denna utvidgning av undersökningen kommer till stånd.