om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.

Regeringens proposition

1978/79:202

om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.:

beslutad den 15 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslåg som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN GABRIEL ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositionen föreslås att avgiften till försäkringen för tilläggspension

(ATP) under åren 1980-1984 höjs årligen med 0.25 fö av det avgiftsgrun-

dande löneunderlaget. Därmed kommer ATP-avgift för nämnda år att tas ut

med resp. 12,00, 12,25, 12,50, 12,75 och 13,00 24.

Avgiften till arbetsskadeförsäkringen föreslås höjd från nuvarande 0,25 2å

av lönesumman till 0,60 24 för femårsperioden 1980-1984.

Vidare föreslås att skyldigheten att erlägga avgilt för finansieringen av

samhällets barnomsorg fr. o. m. år 1980 utsträcks till att gälla även egen-

företagare.

I propositionen föreslås att konstnärer och andra som uppbär vissa statliga beskattade bidrag skall kunna tillgodoräkna sig bidragen som pensionsgrundande inkomst inom den allmänna försäkringen. Den som betalar ut bidragen föreslås bli skyldig att betala de avgifter till bl. a. socialförsäkringarna som belöper på bidragen.

Dagpenning som utgår till frivilliga inom försvaret föreslås bli pensionsgrundande.

Vidare föreslås att underlaget för arbetsgivarnas avgifter till socialförsäkringarna och näraliggande ändamål utsträcks till att omfatta även naturaförmån i form av fri bil. Samtidigt föreslås värdet av bilförmånen bli beaktat vid beräkning av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom den allmänna försäkringen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

I Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 202

I Förslag till Lag om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom föreskrivs, att den i 19 kap. 5§ lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift tll försäkringen för tilläggspension skall utgöra 12,00 44 för år 1980, 12,25 "5 för år 1981, 12,50 ?å för år 1982, 12,75 23 för år 1983 och 13,00 "5 för år 1984.

2¶Förslag till . Lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 till arbetsskadeförsäkringen

Härigenom föreskrivs, att den i 7 kap. 3 § lagen (1976:380) om arbetsskadetförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavrift skall utgöra

0,60 24 för åren 1980-1984 och att 1/30 av försäkringsavgifterna skall anses

svara mot förvaltningskostnader.

3¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrivs att 14 och 16-18 §§ lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

145 Om statsbidrag till kommunernas Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestäm- barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av sådant melser. För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialav- statsbidrag erlägges årligen socialavgift enligt 15 och 16 38. gilt enligt 15-77 §§.

g1 165

Avgift utgår med 1.9 procent av det Fysisk person som haft inkomst av

belopp, på vilket avgiften skall beräk- annat förvärvsarbete än anställning nas. enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om

allmän försäkring skall erlägga barn-

omsorgsavgift enligt de grunder som

anges för — sjukförsäkringsavgift i

19 kap. 2§ samma lag.

I Lydeise enligt prop. 1978/79:100, bilaga 8.1.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

17 §

I fråga om debitering och uppbörd Aveift som avses i I5 och 16 §§ utgår av avgift äger lagen (1959:552) om med 1,9 2 av det belopp på vilket uppbörd av vissa avgifter enligt lagen avgiften skall beräknas. om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.

185 N

Avgifterna tillföres staten. I fråga om debitering och uppbörd

av avgift som avses i 15§ tillämpas

lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäk-

ring, m. m.

Om debitering och uppbörd av avgift

som avses i 16 § finns bestämmelser i

uppbördslagen (1953:272).

Avgifterna tillförs staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas i fråga om avgift som belöper på tid efter ikraftträdandet.

4¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 28, 11 kap. 2§ och 19 kap. 1, 4 och 7 88

lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §

Sjukpenninggrundande inkomst Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i penningar eller är den inkomst i penningar eller

naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost, bostad, som försäkrad kan antagas bostad eller bil, som försäkrad kan

för år räknat komma att tills vidare antagas för år räknat komma att tills åtnjuta av eget arbete, antingen vidare åtnjuta av eget arbete, anting-

såsom arbetstagare i allmän eller en såsom arbetstagare i allmän eller

enskild tjänst (inkomst av anställ- enskild tjänst (inkomst av anställ-

I Lagen omtryckt 1977:630.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivydelse

ning) eller på annan grund inkomst ning) eller på annan grund tinkomst av unnut förvärvsarbete). Sjukpen- av annat förvärvsarbete). Sjukpen-

ninggrundande inkomst fastställes ninggrundande inkomst fastställes

uv försäkringskassan. Inkomst uv av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skola därvid var för förvärvsarbete skola därvid var för sig avrundas ull närmast lägre sig avrundas till närmast ligre

hundratal kronor. För tid då undan- hundratal kronor. För tid då undantagande — från — försäkringen — för tagande — från försäkringen = lör

tilläggspension enligt 11 kap. 7§ tilläggspension enligt Il kap. 78

gäller för den försäkrade skall gäller för den försäkrade skall

inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete icke beaktas. icke beaktas.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete i den mån summan därav överstiger sju

och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp, från

vilket sålunda skall bortses, avräknas I första hand på inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i penningar eller naturaförmåner som 1 första

stycket sagts för arbete som någon utför för annans räkning utan att vara

anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst

femhundra kronor, anses såsom inkomst av anställning. Är ersättningen att

hänföra till inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av

jordbruksfastighet som denne brukat skall vad nu sagts gälla endast såvida

denne och den som utgivit ersättningen äro ense därom. I de fall som nu nämnts skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom arbetsgivare.

Beräkning av sjukpenninggrun- Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skal, där förhål- dande inkomst skall, där förhållandena ej eljest äro kända för försäk - landena ej eljest äro kända för försäkringskassan, grundas på de upplys- ringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av ningar, som kassan kan inhämta av

den försäkrade eller dennes arbetsgi- den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av vare eller som må kunna framgå av

den uppskattning, som vid taxering den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. gjorts av den försäkrades inkomst.

Inkomst av arbete för egen räkning Inkomst av arbete för egen räkning må ej beräknas högre än som må ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknan- motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgö- de arbete för annans räkning. Utgö-

res inkomst helt eller delvis av natu- res inkomst helt elter delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas raförmåner i form av kost och bostad, efter de regler, som tillämpas vid skola dessa uppskattas efter de beräkning av preliminär skatt. regler, som tillämpas vid beräkning

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelsc

av preliminär skatt. Värdet av natu-

raförmån i form av bil skall uppskattus

enligt de grunder som gälla för värde-

ring av förmånen vid debitering och

uppbörd av arbetsgivaravuift till sjuk-

försäkringen.

11 kap.

Med inkomst av anställning avses Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaför- den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, måner i form av kost, bostad eller bil, som försäkrad åtnjutit såsom arbets- som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare I allmän eller enskild tjänst. tagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej åtnjuten lön som under ett år ej

uppgått till femhundra kronor. Så- uppgått till femhundra kronor. Så-

som inkomst av anställning anses som inkomst av anställning anses även även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför-

säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället

för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 5,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga, va- i) dagpenning till värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och elever i penfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning, läkare under repetitionsutbildning, frivilliga under försvarsmedicinsk tjänstgö- som genomgå utbildning under krigsring samt civilförsvarspliktiga, förbandsövning eller särskild övning

2 Lydelse enligt prop. 1978/79:75.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom värnpliktsutbildningen, läkare

under försvarsmedicinsk tjänstgö-

ring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna,

I) livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestämmes med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och

konstnärsnämnden utgående bidrag

som ej är att hänföra till inkomst av

annat förvärvsarbete enligt 3 §. i den

mån regeringen så förordnar.

I fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket sägs för arbete som någon utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall vad i 3 kap. 2§ andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller

annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt

utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt

handelsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till

svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från

utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande

inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 8.

Hänsyn skall ej heller tagas till Jön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket

godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggs-

pension enligt 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses

såsom arbetsgivare.

19 kap.

1§

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för

tilläggspension.

vor. Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Avgift ull sjukförsäkringen och till Avgift till sjukförsäkringen och till

folkpensioneringen utgår å summan folkpensioneringen utgår å summan

av vad arbetsgivaren under året till av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost, eller bostad utgivit såsom lön eller, bostad eller bil utgivit såsom lön

där fall som avses i 3 kap. 2 § andra eller, där fall som avses i 3 kap. 28

stycket sista punkten är för handen, andra stycket sista punkten är för

annan ersättning för utfört arbete. handen, annan ersättning för utfört

arbete.

Avgift till försäkringen = för Avuift till försäkringen = för tilläggspension utgår å summan av tilläggspension utgår å summan av

vad arbetsgivaren under året till vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost, eller bostad utgivit såsom lön celler, bostad efter hil utgivit såsom lön där fall som avses i 11 kap. 2 § andra eller, där fall som avses i 11 kap. 2 §

stycket är för handen, annan ersätt- andra stycket är för handen, annan

ning för utfört arbete, sedan från ersättning för utfört arbete, sedan nämnda summa dragits ett belopp från nämnda summa dragits ett motsvarande det vid årets ingång belopp motsvarande det vid årets gällande basbeloppet multiplicerat ingång gällande basbeloppet multimed det beräknade genomsnittliga plicerat med det beräknade genomantalet arbetstagare hos arbetsgiva- snittliga antalet arbetstagare hos

ren under året. Härvid skall arbetsta- arbetsgivaren under året. Härvid

gare, som under hela året varit skall arbetstagare, som under hela anställd med full arbetstid, räknas året varit anställd med full arbetstid, såsom en arbetstagare och arbetsta- räknas såsom en arbetstagare och gare, som under året varit anställd i arbetstagare, som under året varit mindre omfattning, medräknas i anställd i mindre omfattning, medmotsvarande mån. Det antal arbets- räknas i motsvarande mån. Det antal timmar per år som i allmänhet skall arbetstimmar per år som i allmänhet

anses motsvara full arbetstid fast- skall anses motsvara full arbetstid

ställes av regeringen efter förslag av fastställes av regeringen efter förslag riksförsäkringsverket. Genomsnitt- av riksförsäkringsverket. Genomliga antalet arbetstagare beräknas snittliga antalet arbetstagare beräk-

med en decimal. Om särskilda skäl nas med en decimal. Om särskilda föranleda därtill, må avgift beräknas skäl föranleda därull, må avgift

på sätt som avviker från vad nu beräknas på sätt som avviker från

stadgats men som giver i huvudsak vad nu stadgats men som giver i

samma resultat. huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt Vid beräkning av avgift enligt

Nuvarande tvdelse Föreslagen Ivdelse

denna paragraf skall hänsyn icke denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön under tagas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra året ej uppgått till femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare och folkpensioneringen skall vidare bortses från arbetstagare, som icke är bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, eller, där (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

fråga är om arbete som utförts för eller, där fråga är om arbete som

annans räkning utan att anställning utförts för annans räkning utan att

förelegat, från arbetstagare som varit anställning förelegat, från arbetstabosatt utomlands och utfört arbetet gare som varit bosatt utomlands och

utom riket. Såvitt angår försäkringen utfört arbetet utom riket. Såvitt för tilläggspension skall hänsyn icke angår försäkringen = för tilläggstagas till arbetstagares lön eller pension skall hänsyn icke tagas till ersättning i vad den för år räknat arbetstagares lön eller ersättning i överstiger sju och en halv gånger det vad den för år räknat överstiger sju vid årets ingång gällande basbelop- och en halv gånger det vid årets pet. Såvitt angår försäkringen för ingång gällande basbeloppet. Såvitt tlläggspension skall vidare bortses angår försäkringen för tilläggsfrån arbetstagare, som vid årets pension skall vidare bortses från ingång uppnått sextiofem års ålder, arbetstagare, som vid årets ingång så ock från arbetstagare i fall då lön uppnått sextiofem års ålder, så ock eller annan ersättning till honom från arbetstagare i fall då lön eller antingen enligt I 1 kap. 2 § tredje eller annan ersättning till honom antingfjärde stycket icke räknas såsom en enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde inkomst av anställning eller, om stycket icke räknas såsom inkomst arbetstagaren icke är svensk med- av anställning eller, om arbetstagaborgare och ej heller är bosatt härstä- ren icke är svensk medborgare och ej des, avser arbete utom riket. heller är bosatt härstädes, avser arbe-

te utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom elter ledighet för vård uv barn eller med anledning av barns födelse till den del tönen motsvarar

sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16§ eller 4 kap. 12 &. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fal avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken

bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter.

Bidrag som avses i 11 kap. 2 § första

Stycket m) skall vid beräkning av avgift

enligt denna paragraf anses som lön.

Nuvarande lydelse Föreslagen vdelse

Den som utgivit bidraget skall anses

som arbetsgivare. Vid beräkning av

avgift till försäkringen för tilläggs-

pension skall den som uppburit bidra-

get anses som arbetstagare, som under

hela året varit anställd med full arbets-

tid.

4 3

i”

Avgilt till sjukförsäkringen enligt Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt I $ eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 § skall utgå med tio och sex tion- 28 skall utgå med tio och sex tiondels procent av det belopp. varå dels procent av det belopp, varå

avgiften skall beräknas. För försäk- avgiften skall beräknas. För försäk-

rad som på grund av undantagande rad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7§ cj omfattas av enligt 11 kap. 7§ ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för sjukpenningförsäkringen eHer för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § vilken försäkringen enligt 3 kap. 118 gilller med karenstid, beräknas dock gäller med karenstid, beräknas dock

avgift enligt 28 efter den lägre avgift enligt 2S efter den lägre

procentsats som regeringen eller, procentsats som regeringen eller. efter regeringens bemvndigande, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller tillden inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes få på försäk- karenstiden bedömes få på försäk-

ringens utgifter. Influtna avgifter ringens utgifter. Influina avgifter

fördelas mellan de allmänna försäk- fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras ringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäk- utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de urnifter ringsförmåner. inberäknat de kost- Jör läkemedel och kostnader enlipt nader enligt lagen (1974:525) om lagen (1974:525) om ersättning för ersättning för viss födelsekontrolleviss födelsekontrollerande verksam- rande verksamhet m. m., som åvila

het m. m., som åvila kassorna, samt kassorna, samt för förvaltning, till för förvaltning, till den del utgifterna den del utgifterna icke täckas av icke täckas av statsbidrag enligt 7 §. statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgif-

Influtna avgifter skola även täcka de ter skola även täcka de kostnader kostnader som under året uppkom- som under året uppkommit för den mit för centrala studiestödsnämnden allmänna försäkringen för förmåner ranledning av att aterbetalningsplik- enligt lagen (1954:519) om kostnads-

3 Senaste Ivdelse 1978:216.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

tiga studiemedel, som belöpa på tria och — prisnedsatta läkemedel studerandes sjukperiod, enligt stu- nm. m.. samt för centrala studiestödsdiestödslagen (1973:349) icke skola nämnden i; anledning av att återbeåterbetalas, till den del koswnaderna talningspliktiga studiemedel, som icke skola täckas med statliga medel belöpa på studerandes sjukperiod, enligt 7 § andra stycket. För reglering enligt studiestödslagen (1973:349) av Över- och underskou skall finnas icke skola återbetalas, till den del en fond, benämnd allmänna kostnaderna icke skola täckas med sjukförsäkringstonden. statliga medel enligt 7 § andra styck- Regeringen fastställer grunderna för et. För reglering av Över- och under-

överförandet av medel till och från skov skall finnas en fond, benämnd

tonden. allmänna sjukförsäkrings-

fonden. Regeringen fastställer

grunderna för överförandet av medel

vill och från fonden.

Sr

Statsbidrag utgår för varje år Statsbidrapg utgår för varje år med femton procent av allmän med femton procent av allmän försäkringskassas utgifter för sjuk- försäkringskassas utgifter för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de försäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader kostnader enligt lagen (1974:525) om enligt lagen (1974:525) om ersättning ersättning för viss födelsekontrolle-

för viss födelsekontrollerande verk- rande verksamhet m. m., som åvila samhet m. m., som åvila kassan, kassan, samt för förvaltning. samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för Statliga medel utgår vidare för varje år med femton procent av de varje år med femton procent av de kostnader som under året uppkom- kostnader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden mit för den allmänna försäkringen för i anledning av att återbetalningsplik- förmåner enligt lagen (1954:519) om tiga studiemedel, som belöpa på kostnadsfria och prisnedsatta läkemestuderandes sjukperiod, enligt stu- del m. m., samt för centrala studie-

diestödslagen (1973:349) icke skola stödsnämnden i anledning av att återbetalas. återbetalningspliktiga studiemedel,

som belöpa på studerandes sjukpe-

riod, enligt studiestödslagen

(1973:349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid

före ikraftträdandet.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse

$

Inkomst av anställning, för vilken Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skattskyldig den försäkrade icke är skattskyldig

här i riket, skall bestämmas med här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avläm- det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som enligt nas till den myndighet, som enligt 1 § har att bestämma den försäk- 1 § har att bestämma den försäk-

rades pensionsgrundande inkomst. I rades pensionsgrundande inkomst. I

uppgiften skall angivas den försäk- uppgiften skall angivas den försäk-

rades fullständiga namn, födelsetid rades fullständiga namn, födelsetid

och adress ävensom beloppet av den och adress ävensom beloppet av den

utbetalade lönen eller ersättningen utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. och den tidrymd som denna avser.

Vidare skall i uppgiften angivas, Vidare skall i uppgiften angivas,

huruvida den försäkrade åtnjutit huruvida den försäkrade åtnjutit

naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost, bostad. Ett exemplar av uppgiften bostad eller bil. Ett exemplar av skall inom tid som nyss sagts av uppgiften skall inom tid som nyss arbetsgivaren sändas till den försäk- sagts av arbetsgivaren sändas till den rade. försäkrade.

Om skyldighet för arbetsgivare att vid arbetsgivaruppgift enligt lagen

(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

m. m. foga uppgift som avses i första stycket stadgas i nämnda lag.

Med arbetsgivare förstås vid till-

lämpningen av denna lag även den

som utgivit bidrag som avses i II kap.

2 § första stycket m) lagen (1962:381)

om allmän försäkring.

I Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

Nuvarande tydelse Föreslagen Ivdelse

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av Värdet av naturaförmån i form av

kost eller bostad till arbetstagare, kost, bostad eller bil till arbetstagare, som avses I I I första stycket lagen som avses i 1 3 första stycket lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad riksförsäkringsver- enlighet med vad regeringen eller ket föreskriver. Vad nyss sagts skall efter regeringens bemyndigande tiksjämväl äga tillämpning beträffande försäkringsverket föreskriver. Vär-

förmån av kost eller bostad i fall som det av bilförmån skall uppskawuas enligt

avses i 3 X första stycket. de grunder som gäller för värdering av

förmånen vid debitering och uppbörd

av arbetsgivaravgifter enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring. Vad

nyss sagts skall jämväl äga ullämp-

ning beträffande förmån av kost,

bostad eller bil i fall som avses i 3 §

första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren hafi att bestrida i innehavd anställning, i den mån

kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga ettusen kroror.

2 'sf"rsäkringsverket äger meddela särskilda föreskrifter angående beräkn :, av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen om statlig inkomstskatt hänföres till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomst av rörelse avdragas underskott å rörelse under beskattningsåret. I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande underskott å sådan jordbruksfastighet som brukats av den försäkrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången vid

bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1980.

6¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs, att 2 och 4 §§ lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

2X I denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt I $

första stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i I $ första stycket, skall beräknas för arbetsgivaren;

utgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas:

slutlig avgift:arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebiteringen för nästföregående utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan

preliminär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen samt för arbetarskyddsavgift och arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där bevillningsavgift erlagis enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättighe-

ter. I fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderlag.

Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbires enligt förevarande lag.

! Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938. 2 Lydelse enligt prop. 1978/79:86.

Nuvarande Iydebke Föreslagen lydelse

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Vid tillämpning av denna lag skall

sådant bidrag som avses i II kap. 2 §

första stycket m) lagen om allmän

försäkring anses som lön och den som

utgivit bidraget som arbetsgivare.

48 Vid bestämmande av avgiftsunderlag skall utöver vad som framgår av de i

1 § angivna författningarna gälla följande. Värdet av naturaförmån i form av Värdet av naturaförmån i form av

kost efler bostad skall uppskattas kost, bostad eller bil skall uppskattas

efter regler, som fastställas av riks- efter regler, som fastställas av rege-

försäkringsverket. Vad angår dylika ringen eller efter regeringens bemyndiförmåner åt arbetstagare, som avses i gande av riksförsäkringsverket. Vär- 1 § första stycket lagen om sjömans- det av bilförmån skall bestämmas

skatt, skall dock värdet beräknas enligt schablon på grundval av genom-

efter de grunder, enligt vilka motsva- snittliga faktiska kostnader för innehav rande naturaförmåner till ombord- av bilar i olika pris- och årsklasser vid anställt manskap som erlagt sjö- en årlig körsträcka i privat bruk om

mansskatt värderas vid bestämman- 1000 mil. Vad angår naturaförmån i

de av pensionsgrundande inkomst. form av kost och bostad åt arbetstaga-

re, som avses i 1 § första stycket

lagen om sjömansskatt, skall dock

värdet beräknas efter de grunder,

enligt vilka motsvarande naturaför-

måner till ombordanställt manskap

som erlagt sjömansskatt värderas vid

bestämmande av pensionsgrundan-

de inkomst.

Avdrag för kostnader, som arbetstagare haft att av sin lön bestrida i anställningen, må göras i den mån riksförsäkringsverket så medgiver. Sådant

medgivande må lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå till minst en

tiondel av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhet eller, efter framställning av arbetsgivare, viss eller vissa arbetstagare.

Ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civil-

försvarslagen (1960:74) skall i den mån ersättningen utgör eller motsvarar

dagpenning icke beaktas vid bestämmande av avgiftsunderlag.

3 Senaste lydelse 1977:1042.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

Arbetsgivare erlägger avgift på Arbetsgivare erlägger avgift på summan av vad han under året har summan av vad han under året har utgivit som lön till arbetstagare i utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som av kost, bostad eller bil eller, i fall avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista som avses I 3 kap. 2 I andra stycket

meningen lagen (1962:381) om all- sista meningen lagen (1962:381) om

män försäkring, annan ersättning för allmän försäkring, annan ersättning

utfört arbete. Vid beräkningen av för utfört arbete. Vid beräkningen av

avgiften tages ej hänsyn till arbetsta- avgiften tages ej hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understi- gare vars lön under året har understigit 500 kronor. git 500 kronor.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av barn till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Försäkrad som under året har haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid

före ikraftträdandet.

I Lagen omtryckt 1977:264.

8¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1970:742) om lönegarantiavgift skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

2¶Arbetsgivare erlägger årligen löne- Arbetsgivare erlägger årligen lönegarantiavgift med belopp som mot- = garantiavgift med belopp som motsvarar två tiondels procent av sum- — svarar två tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året man av vad arbetsgivaren under året

utgivit som lön till arbetstagare i utgivit som lön till arbetstagare i

pengar eller naturaförmåner i form — pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. av kost, bostad etter bil.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön

under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning

från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller tedighet för vård

av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar

sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift

erlägges cj heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid

inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid

före ikraftträdandet.

9¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

35 Arbetsgivare erlägger årligen arbe- Arbetsgivare erlägger årligen arbetarskyddsavgift med belopp som — tarskyddsavgitt med belopp som I Senaste lydelse 1978:872. 2 Senaste Ivdelse 1977-1040.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lvdelse

motsvarar en tiondels procent av vad motsvarar en tiondels procent av vad arbetsgivaren under året utgivit som arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall form av kost, bostad eller bil eller i som avses i 3 kap. 2 § andra stycket fall som avses i 3 kap. 2 § andra sista punkten lagen (1962:381) om stycket — sista — punkten = lagen

allmän försäkring, annan ersättning (1962:381) om allmän försäkring,

för utfört arbete. annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages

icke hänsyn till arbetstagare, vars lön icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om vyrkesskadeför- lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. säkring.

Avgilt erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar

sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 3 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erkigges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i

hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid

inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

10¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 8 lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

28”

Byggnadsforskningsavgift utgår Byggnadsforskningsavgift — utgår

för kalenderår med sju tiondels för kalenderår med sju tiondels

I Lagen omtryckt 1962:134. Senaste !ydelse av lagens rubrik 1974:793. 2 Senaste lydelse 1977:1041.

2 Riksdagen 1978179. 1 samt. Nr 202

Nuvarande Ivydelse Föreslagen Ivdelse

procent av den lön i penningar eller procent av den lön I penningar eler naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost, bostad, som arbetsgivare under året bostad eller bil, som arbetsgivare utgivit till arbetstagare, för vilken under året utgivit till arbetstagare, arbetsgivaren skall påföras avgift för vilken arbetsgivaren skall påföras enligt lagen om yrkesskadeförsäkring avgift enligt lagen (1976:380) om

och vilken är att hänföra till närings- arbetsskadeförsäkring och vilken är

grenen byggnadsindustri i att hänföra till näringsgrenen by g g näringsgrensindelningen för yrkes- nadsindustri i näringsgrensinskadestatistik. delningen för yrkesskadestatistik.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått ull femhundra kronor, eller till den som erhållit ersättning som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgilt erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt

bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift

erlägges cj heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Angående debitering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

11 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen Ivdelse

25!

Arbetsgivare erlägger årligen ar- Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som = betsgivaravgift med belopp som

I Senaste lydelse 1976:81.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

motsvarar fyra tiondels procent av motsvarar fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form pengar eller i naturaförmåner i form av kost efter bostad eller, i fall som av kost, bostad eller bil eller, i fall avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista som avses i 3 kap. 2 § andra stycket punkten lagen (1962:381) om allmän sista punkten lagen (1962:381) om

försäkring, annan ersättning för allmän försäkring, annan ersättning utfört arbete. för utfört arbete. Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages

icke hänsyn till arbetstagare, vars lön icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som beräkning från arbetstagare, som

icke är obligatoriskt försäkrad enligt icke är obligatoriskt försäkrad enligt

lagen (1954:243) om yrkesskadeför- lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 säkring, om ej fall som avses i 3 kap. $ andra stycket sista punkten lagen 2 § andra stycket sista punkten (1962:381) om allmän försäkring är lagen (1962:381) om allmän försäkför handen. ring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 3 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heHer för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen cj får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

12 Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till

arbetsmarknadsutbildningen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

258 XI

Arbetsgivare erlägger årligen ar- Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som betsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av motsvarar fyra tiondels procent av

summan av vad arbetsgivaren under summan av vad arbetsgivaren under

året utgivit som lön till arbetstagare i året utgivit som lön till arbetstagare i

pengar eller naturaförmåner i form pengar eller naturaförmåner i form

av kost eller bostad eller, i fall som av kost, bostad eller bil eller, i fall avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista som avses i 3 kap. 2 § andra stycket punkten lagen (1962:381) om allmän sista punkten lagen (1962:381) om försäkring, annan ersättning för allmän försäkring, annan ersättning

utfört arbete. för utfört arbete. Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages

icke hänsyn till arbetstagare. vars lön icke hänsyn till arbetstagare, vars lön

under året understigit femhundra under året understigit femhundra

kronor. Vidare bortses vid denna kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som beräkning från arbetstagare, som

icke är obligatoriskt försäkrad enligt icke är obligatoriskt försäkrad enligt

lagen (1954:243) om vyrkesskadeför- lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. säkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 5 andra stycket sista punkten 2 § andra stycket sista punkten

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen. ring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid

före ikraftträdandet.

I Scnaste lydelse 1976:82.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:358) om vuxcnutbildningsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28!

Arbetsgivare erlägger årligen vux- Arbetsgivare erlägger årligen vuxenutbildningsavgift med belopp som enutbildningsavgift med belopp som motsvarar 0,25 procent av summan motsvarar 0,25 procent av summan

av vad arbetsgivaren under året har av vad arbetsgivaren under året har

utgivit som iön till arbetstagare i ulgivit som lön till arbetstagare i pengar ciler i naturaförmåner i form pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som av kost, bostad eler bil eller, i fall avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista som avses i 3 kap. 2 § andra stycket punkten lagen (1962:381) om allmän sista punkten lagen (1962:381) om

försäkring, annan ersättning för allmän försäkring, annan ersättning utfört arbete. för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräk- kronor. Vidare bortses vid beräkningen från arbetstagare, som icke är ningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

om cj fall som avses i 3 kap. 2 § andra om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra

stycket sista punkten lagen om stycket sista punkten lagen om

allmän försäkring föreligger. allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård

av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den deHlönen motsvarar

sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

I Senaste lydelse 1977:147.

14 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensionering

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensionering! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2¶Avgift utgår för varje år å vad arbetsgivaren sammanlagt under året utgivit i lön till sjöman, som avses i I $ I mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje ar- Avgiften beräknas för varje ar-

betsgivare å lön i penningar och betsgivare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost,

bostad. Vid beräkningen skall bort- bostad eller bil. Vid beräkningen

ses från sjöman, vars lön under året skall bortses från sjöman, vars lön

understigit femhundra kronor, och under året understigit femhundra sjöman som icke är obligatoriskt kronor, och sjöman som icke är försäkrad enligt lagen (1954:243) om obligatoriskt försäkrad enligt lagen yrkesskadeförsäkring. (1976:380) om arbetsskadeförsäk-

ring. | Avgift erlägges icke för sjömans lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procentsats för avgiften med hänsyn till det avgiftsbehov som föranledes av de enligt I $ bestämda eller eljest gällande grunderna för sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats får tillämpas

tidigast för året näst efter det år varunder den fastställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid

före ikraftträdandet.

I Lagen omtryckt 1968:612. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:952. 2 Senaste lydelse 1976:76.

15 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att anvisningarna ult 41-58 kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

Anvisningar

till 41 bs!

Med egenavgifter förstås sjukför- Med egenavgifter förstås sjukför-

säkrningsavgift enligt 19 kap. 25 säkringsavgift enligt 19 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk-

ring. socialförsäkringsavgift till folk- ring, socialförsäkringsavgift till folk-

pensioneringen — och ullägpgspen- pensioneringen och — ulläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 § samma sionsavgift enligt 19 kap. 3 § samma lag, avgift enligt 7 kap. 2§ tredje lag, avgift enligt 7 kap. 2§ tredje stycket lagen (1976:380) om arbets- stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, avgift enligt 218 skadeförsäkring, avgift enligt 2138 andra stycket lagen (1979:84) om andra stycket lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring samt avgilt delpensionsförsäkring, avgift enligt

enligt 4 § lagen (1968:419)om allmän 16.8 lagen (1976:381) om barnomsorg arbetsgivaravgift. samt — avgift enligt 48 lagen

(1968:419) om allmän arbetsgivarav-

gift.

Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom slutlig skatt. Har skattskyldig för det beskattningsår ull vilket avgifterna hänför sig medgivits

schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22.8 och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges dock avdrag endast för det belopp varmed cgenavulfterna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrap för visst beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egenavgifter, som påförs såsom slutlig skau för samma beskattningsår, skall skillnadsbeloppet tagas upp som intäkt.

Avdrag medges även för egenavgifter som har påförts såsom tillkommande skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskattningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som intäkt upptages egenavgifter, som restitucrats, avkortats eller avskrivits, samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsär i samband med ändring av taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

Belopp som — efter beaktande i förekommande fall av udigare medgivet schablonavdrag —- är avdragsgillt eler skaueplikvigt enligt andra eller tredje stycket hänföres tll det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution, avkorning eller avskrivning har skett.

I Senaste lydelse 1979:87.

Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgiver schablonavdrag ändrats, skall. såvida taxeringsåtgärden icke föranleder omrikning av cegenavgifterna för beskauningsåret i fråga. avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.

Har den skattskyldige antuingen brukat en eller flera jordbruksfustigheter

eller bedrivit en eller fiera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde

stycket, skall i nämnda stycke avseu avdragsgill eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse. fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta

inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst

underlag. Har den skauskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten upptages såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lägen enligt uppgift på

den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första

gången vid 1981 års taxering.

16 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att I $, 3 § I mom. och 27 § I mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

18 Med skatt förstås i denna lag, där Med skatt förstås i denna lag, där icke annat angives, statlig inkomst- icke annat angives, statlig inkomst-

skatt, statlig förmögenhetsskatt. ut- skatt. statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt, lands- kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgifter, så- tingsmedel, skogsvårdsavgifter, så-

dana socialförsäkringsavgifter = till dana = socialförsäkringsavgifter till

folkpensioneringen och tilläggs- folkpensioneringen och — tillägpspensionsavgifter som avses I 19 kap. pensionsavgifter som avses i 19 kan.

3 § lagen om allmän försäkring, sjuk- 3 Slagen om allmän försäkring, sjuk-

I Lagen omitryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2 Senaste lydelse 1979:88.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

försäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § försäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 §

sistnämnda Jag, arbetsskadeförsäk- sistnämnda lag, arbetsskadeförsäk-

ringsavgifter enligt 7 kap. 2§ tredje ringsavgifter enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbets- stycket lagen (1976:380) om arbets-

skadeförsäkring, delpensionsförsäk- skadeförsäkring, delpensionsförsäk-

ringsavgifter enligt 21 § andra styck- ringsavgifier enligt 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensions- et lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, sådana arbetsgivaravgif- försäkring, barnomsorgsavgifter enligt ter enligt lagen om uppbörd av vissa I6 §lasen (1976:38]) om barnomsorg, avgifter enligt lagen om allmän sådana arbetsgivaravgifter enligt laförsäkring, m. m., avgifter enligt gen om uppbörd av vissa avgifter

lagen om allmän arbetsgivaravgift enligt lagen om allmän försäkring,

och enligt lagen om avgift för m.m.. avpgiher enligt lagen om sjöfolks pensionering vilka icke upp- allmän arbetsgivaravgift och enligt bäras av rikstförsäkringsverket, skut- lagen om avgift för sjölvlks pensiotetillägg eller förseningsavgift enligt nering vilka icke uppbäras av riksföriaxeringslagen, ävensom annuilet å säkringsverket, skattetillägg eller avdikningstån. förseningsavgift enligt taxeringsla-

gen. ävensom annuitet å avdiknings-

lån.

Regeringen må, om särskilda omständigheter därtill föranleda, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats skall, där icke annat angivits, vad I denna lag stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.

oc

FE mom. I den omfattning nedan I mom. I den omfattning nedan

angives skall skattskyldig utgöra angives skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med belopp. vilket preliminär skatt med belopp, vilket sa nära som möjligt kan antagas så nära som möjligt kan antagas motsvara I den slutliga skatten ingå- motsvara I den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig ende statlig inkomstskatt, statlig förmöpgenhetsskatt, socialförsäk- förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift vill folkpensioneringen ringsavgift ull folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensions- allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbets- avgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadetförsäkringsavgift, delpensions- skadeförsäkringsavgift, delpensionslörsäkringsavgilt, avgift enligt 4§ försäkringsavgift. barnomsorgsavgift.

3 Senaste Iydelse 1979:88.

Nuvarande Ivdebe Föreslagen lydelse

lagen om allmän arbetsgivaravgift, avgift enligt 4§ lagen om allmän kommunal inkomstskatt och lands- = arbetsgivaravgift. kommunal — inungsmedel. komstiskatt och landstingsmedel.

278 I mom.” Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. I övrigt iakttages:

alt för skattskyldiga, som avses i 10. $ I mom. lagen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tullämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande stuttiga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedet uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller i

beskattningsorten:

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

utt skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskauningsorten är belägen,

att il 8 omförmild sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lägen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lkimnas av allmän försäkringskassa;

atl socialförsäkringsavgift ull folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän

försäkring; att il $ omförmäld arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredie stycket lagen (1976:380) om arbetsskade-

försäkring: |

att il $ omförmäld delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av

bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring:

3 Senaste lydelse 1979:88.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

an OTIS omförmåäld — barn-

omsorgsavgift debiteras med ledning

av bestämmelserna i 164 lagen

(1976:381) om barnomsorg;

att i IS omförmälda arbetsgivaravgifter debiteras i en gemensam post. San"

att i 1 § omförmäld annuitet eller. därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-15

Närvarande: Statsministern Ola Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus

Proposition om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.

1¶Inledning

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmän

försäkring. Avgiften erläggs av arbetsgivaren. För inkomst av annat förvärvs-

arbete skall den försäkrade själv betala tilläggspensionsavgift.

Arbetsgivaravgifien och tilläggspensionsavgiften för ATP skall utgå med samma procentsats. Beslut om den procentsats som skall tillämpas för visst år skall fattas senast året dessförinnan. Procentsatsen fastställs i särskild lag.

I enlighet med bestämmelserna i 19 kap. 5 § i lagen om allmän försäkring har riksförsäkringsverket i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag

till avgiftsuttag för ATP under åren 1980-1984. Skrivelsen bör fogas till detta

regeringsprotokoll som bilaga 1.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring genom arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade med

inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiften utgår efter en i särskild lag fastställd procentsats. Beslut om den procentsats och förvaltningskostnadsandel till arbetsskadeförsäkringen som skall tillämpas för visst år skall fattas senast under året dessförinnan.

Riksförsäkringsverket har i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 § lagen om arbetsskadeförsäkring i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag

till avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel till arbetsskadeförsäkringen

för åren 1980-1984. Skrivelsen bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 2.

De båda skrivelserna har för yttrande tillställts riksrevisionsverket,

försäkringsinspektionen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation, LCandsorganisationen i Sverige, Cen-

tralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen, Handelns

arbetsgivarorganisation, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska Företagares Riksförbund. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 3.

För finansiering av statsbidragen till den kommunala barnomsorgen erlägger arbetsgivare avgift efter motsvarande grunder som gäller för avgifter

till sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Chefen för budgetdepartementet har vid anmälan av propositionen (1978/79:160) om fortsatt

reformering av inkomstskatten, m. m. förutskickat ett förslag om skyldighet även för egenföretagare att erlägga barnomsorgsavgift. Jag avser att i det följande behandla denna fråga.

Pensionskommittén! har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat frågor om bl. a. enhetligare regler för beräkning av sociala avgifier. Förslaget i denna del innebär bl. a. att nuvarande basbelopps- och maximeringsavdrag för ATP-avgiften slopas för att därmed få eu enhetligt

avgifitsunderlag för de olika socialförsäkringsavgifterna. Pensionskommit-

tens förslag avser också ökade möjligheter att tjäna in tilläggspension för vissa

kategorier försäkrade, ändrade regler för svenska medborgares rätt till

folkpension vid bosättning utomlands och utländska medborgares rätt vill folkpension och ATP. Regeringen har tidigare i prop. 1978/79:75 lagt fram

förslag i vissa av de sistnämnda frågorna.

Jag avser att i det följunde behandla kommitténs förslag om ATP-poäng på vissa statliga bidrag till konstnärer och därmed sammanhängande avpiftsfrå-

gor. Efter remiss har yttranden över betänkandet i denna del avgetts av

kammarrätten i Jönköping, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, statens kulturråd, konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges författarfond, Tiänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, Försäkringskasseförbundet samt Konstnärliga och litterära yvrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 3.

Beredningen av kommitténs förslag till enhetligare avgiftsregler och andra återstående frågor pågår alltjämt inom regeringskansliet. Jag avser att

återkomma till dessa frågor i annat sammanhang och kommer då att bl. a. ta

upp frågan om möjlighet för hemarbetande och äldre att tjäna in pensionspoäng till ATP.

148 1970:40) Ledamöter presidenten Liss Granqvist, ordförande, riksdagsledamöterna Alvar Andersson och Britt Bergström, departementsrådet Gustav Jönsson, riksdagsledamöterna Göran Karlsson och Ivar Nordberg samt I. d. riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll.

Företagsskatteberedningen? har i november 1977 i slutbetänkandet (SOU

1977:86) Beskattning av företag redovisat bl. a. förslag ull utvidgning av

underlaget för arbetsgivaravgitter.

Efter remiss har yttranden i denna del avgetts av riksförsäkringsverket. riksrevistonsverket, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala. Gotlands. Blekinge. Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands tän, Central-

organisationen SACO/SR, Candstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund

(ERF), Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet. Sveriges advokatsamfund, Sveriges föreningsbankers

förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation samt Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 3.

I det följande behandlar jag beredningens förslag vad det gäller utvidgning av underlaget för arbetsgivaravgifter och därmed sammanhängande frågor om socialförsäkringsförmåner.

I detta sammanhang tar jag även upp en i riksdagen (mot. 1977/78:1498,

StU 1978/79:3, rskr 1978/79:20) aktualiserad fråga om att likställa dagpen-

ning ull frivilliga inom totalförsvaret med dagpenning ull värnplikuga vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

2¶Avgifter för försäkringen för tilläggspension

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete.

Avgift för inkomst av anställning erläggs av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas dels med det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels med den del av lönen som för varje arbetstagare överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Det innebär att årslönen för en arbetstagare som varit anställd hela året med full arbetstid är avgiftsgrun-

dande till den del som ligger mellan det vid årets ingång gällande basbeloppet (i januari 1979 13 100 kr.) och 7,5 gånger detta basbelopp (= 98 250 kr.) För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva betala

tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån den härrör från sådant arbete.

Avgifterna förs till den allmänna pensionsfonden (AP-fonden) från vilken

24Fi 1970:77) Ledamöter riksdagstedamöterna Alvar Andersson, ordförande, och Curt Boström, regeringsrådet Sven Brodén, fil.lic. Gösta Dahlström. professorn Dag Helmers, 1:e ombudsmannen Sune Israelsson, riksdagsledamoten Tage Johansson, andre vice talmannen Tage Magnusson. riksdagsledamoten Johan A. Olsson. tulldirektören Fskil Tilstad och docenten Carl Johan Åberg.

de löpande kostnaderna för uilläggspensioneringen finansieras. Enligt de riktlinjer statsmakterna dragit upp för finansieringen av tilläggspensioneringen skall den ske enligt et modifierat fördelningssystem. Det innebär att avgifterna skall beräknas förslå inte enbart till att täcka de löpande utgifterna utan också till en viss tondbildning.

Avgiftsuttaget för ATP har hittills fastställts till följande procenttal.

Den senaste avgiftshöjningen genomfördes i anslutning till sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

Riksförsäkringsverket har vid sin bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren 1980-1984 i första hand utgått från eu beräkningsantagande med en ärlig ökning av konsumentprisindex på 7,5 "., en århg reallöneökning på 2 ", och en nyplaceringsränta på 9,5 "7. Vid eu oförändrat avgiftsuttag på 11,75 ". fr. 0. m. är 1980 leder denna beräkning fram till att pensionsutbetalningarna under åren 1977-2020 kommer att öka betydligt kraftigare än avgiftsunderlaget. Ökningen av pensionsutbetalningarna beror på att antalet pensionärer ökar och att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ett större antal poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan pensionerats. Med de angivna beräkningsantagandena kommer pensionsutbetalningarna i förhållande till avgiftsunderlaget att öka från 6,8 "5 år 1977 ull 8,7 "+ år 1980, 13.6 ". är 1990, 15,9 "5 år 2000 och 24,6 ". år 2020. Annorlunda uttryckt kommer pensionsutbetalningarna att motsvara ot avgiftsuttag till ATP med nämnda procenttal för respektive år.

Detua förhållande resulterar i att fonden vid oförändrat avgiftsuttag börjar avta år 1997 och är helt förbrukad år 2006 enligt verkets huvudantagande.

Verket anser mot denna bakgrund att man som riktpunkter för avgiftsuttaget bör ställa upp en avgiftsnivå på 16-18 ". för år 2000 och 25 ", för år 2020.

Verket konstaterar att om uttagsprocenten höjs med 0.25 procentenheter lör varje år under perioden 1980-2020 kommer avgiftsuttaget att uppgå ull 17 ".

år 2000 och 22". år 2020.

Mot denna bakgrund finner riksförsäkringsverket att avgiftsuttaget under perioden 1980-1984 bör höjas. Verket förordar att uttaget ökas antingen med 025 "5 årligen så att avgiften år 1984 blir 13 "+ talternativ I) eller — med särskilt beaktande av kapitalmarknadens behov — med 0,25 ", för år 1980 och

0,50 "> ärligen för tiden 1981-1984 så att avgiften sistnämnda år blir 14", (alternativ IH).

Vid remissbehandlingen har verkets förslag om förhöjt avgiftsuttag lämnats utan erinran av friksrevisionsverket. Verkets alternativ I har tillstyrkts av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO och SACO/SR. Alternativ II har tillstyrkts av försäkringsinspektionen och TCO.

De enskilda arbetsgivareorganisationerna har avstyrkt varje avgiftshöjning

under den nu aktuella perioden främst med hänsyn ull näringslivets nuvarande kostnadsläge. RLF förordar en höjning enligt alternativ I under en treårsperiod kombinerad med en motsvarande reduktion av andra icke försäkringsnrässigt betingade avgifter och skatter.

För egen del vill jag anför följande.

De medel som tillförs AP-fonden skall betala kostnaderna för ulläggspen-

sioneringen. Avgifterna skall tillsammans med andra tillgängliga medel täcka löpande pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter för försäkringen. Vid sidan av att fonderingen skall uppfylla de krav som pensioneringen ställer måste fonderingen avvägas med hänsyn till allmänna samhällsekonomiska önskemål.

Utöver fonderingens betydelse för att utjämna tillfälliga utgiftsskillnader här det från början stått klart att det behövs en fondering av större omfattning för de mera långsiktiga behoven. Genom att i eu tidigt skede anpassa avetftsuttaget ull de mera långsiktiga behoven kan man begränsa behovet av

kraftiga avgiftshöjningar längre fram i tiden då pensionsutbetalningarna börjat nå större omfattning.

De beräk ningar som riksförsäkringsverket redovisat rörande den framtida utvecklingen av kostnaderna inom ATP-systemet i förhållande till underlaget för avgiftsuttaget visar på nödvändigheten av att de långsiktiga utgiftsåtagunden som ligger i ATP-systemet uppmärksammas. Vid ett oförändrat avgiftsuttag med 11,75 "ua och med tidigare nämnda beräkningsantaganden skulle AP-fondens sparande gradvis avta och så småningom helt upphöra. Fondstyrkan, dvs. fondens behållning dividerad med årets utgifter, skulle sjunka successivt under de närmaste decennierna och fonden skulle vara helt

förbrukad några år in på 2000-talet. Denna utveckling sammanhänger med

att pensionsutbetalningarna kommer att öka betydligt snabbare än avgiftsunderlaget ull följd av att antalet pensionärer ökar och aut de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har flera poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan har pensionerats. Jag vill dock understryka att beräkningar av AP-fondens framtida utveckling kan ge varierande resultat beroende på de antaganden som görs om reallöner, realränta och allmän ekonomisk tillväxt.

Utvecklingen av AP-fondens sparande är beroende av hur avpiftsunderla-

get utvecklas. För avgiftsunderlagets utveckling spelar tillväxten i samhälls-

ckonomin en stor roll. En god ekonomisk tillväxt inverkar positivt på

AP-fondens sparande. Givetvis spelar också avgiftsuttagets storlek en bety-

dande roll för utvecklingen av fondens sparande. Regeringen har nyligen på föredragning av chefen för ekonomidepartementet i proposition om den svenska kapitalmarknaden behandlat AP-fonden och dess roll på kapitalmarknaden. I det sammanhanget har konstaterats att det inte är möjligt att bedöma vilket sparande inom AP-fonden som på längre sikt kan visa sig lämpligt. Regeringen har bedömt att det för de närmaste åren

föreligger ett behov av att förbättra det offentliga sparandet och att avgifterna

till fonden mot den bakgrunden bör höjas. Därigenom underlättas i viss mån kreditpolitikens uppgift.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de beräkningar som riksförsiäk-

ringsverket har gjört rörande den erforderliga avgiftsnivån på längre sikt kan

jag ansluta mig till verkets förslag (alternativ I) om en höjning av avgiftsutta-

get med 0,25 procentenheter per år under åren 1980-1984. Därmed kommer avgiftsuttaget till ATP under denna period att höjas från 11,75 "a år 1979 till

13 "n år 1984.

3¶Avgifter för arbetsskadeförsäkringen

Fr. o. m. den I juli 1977 har lagen om yrkesskadeförsäkring ersatts av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. För åren 1975-1979 har avgiften till yrkesskadeförsäkringen respektive arbetsskadeförsäkringen fastställts till 0,25 ?, av lönesumman. 1/16 av avgiftssumman skall utgöra förvaltningskostnadsandel.

Avgifterna till arbetsskadeförsäkringen skall vara så avvägda att de

tillsammans med andra tillgängliga medel täcker ersättnings- och förvaltningskostnader samt behövlig fondbildning. Staten täcker sina kostnader för arbetsskador i särskild ordning.

Inom den tidigare försäkringsformen fonderade medel på ca 1,7 miljarder kr. har förts Över till arbetsskadeförsäkringsfonden. Avgiftsperioden 1975-1979 har hitulls inneburit en försvagning av den relativa fondbehållningen. Fondmedlen uppgick vid utgången av år 1977 ull 2,6 gånger årets utgifter. En ytterligare nedgång av fondbehållningen förutses. Enligt föreliggande prognoser torde fondbehållningen på drygt I miljard kr. år 1979 täcka något över ett års utgifter.

Fondminskningen under nuvarande avgiftsperiod har varit förutsedd. Med hänvisning till de nya ersättningsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1977 och uppräkning av äldre livränteförmåner anförde föredraganden i proposition 1975/76:197 om införande av den nya arbetsskadeförsäkringen att någon ändring av avgiftsuttaget inte borde ske under då löpande avgiftsperiod t. 0. m. år 1979. För tiden därefter avsågs riksförsäkringsverket få möjlighet att på grundval av det erfarenhetsmaterial som kommer fram ta ställning till

frågan om vilket avgiftsuttag som behövs för perioden 1980-1984 med

hänsyn till de nya ersättningsreglerna.

Riksförsäkringsverket framhåller att verkets avgiftsberäkningar för arbets-

3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 202

skadeförsäkringen i huvudsak är begränsade ull avgiftsperioden 1980-1984. En fondtramräkning på längre sikt blir enligt verket inte meningsfull så länge erfarenhet av tillämpningen av de nya ersättningsreglerna saknas. Utbetalningarna efter de nya reglerna väntas börja överväga bland de löpande

ersättningsfallen först under andra hälften av 1980-talet.

Med utgångspunkt i den framtida förväntade dödligheten, nuvarande och tillkommande livränteförpliktelser, framtida ökade förvaltningskostnader samt vissa antaganden om löne- och konsumentprishöjningar har verket beräknat att fonden — vid ett oförändrat avgiftsuttag på 0,25 "» — kommer att vara helt förbrukad omkring årsskiftet 1981/82. Vid utgången av år 1984 skulle då finnas en skuld motsvarande ca 1,5 års kostnader.

Verket har beräknat utvecklingen av fondstyrkan vid olika avgiftsuttag. Vid antagande av en årlig löneökning på 9,5 ";ö och en årlig prisstegring på 7,5", — dvs. en årlig reallöneökning med 2 ", — kommer fondstyrkan att utvecklas på följande sätt vid olika avgiftsuttag under åren 1980-1984.

Avgillsuttag I procent

0,45 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70

Fondstyrka 31/12 1979 13 1,3 1,3 13 1,3 13 1984 1.2 1,9 2,5 3.1 3,7 4,3

Riksförsäkringsverkets beräkningar visar att det behövs eu avgiftsuttag på mellan 0,45 och 0,50 "s enbart för att undvika en ytterligare nedgång av

fondstyrkan under perioden 1980-1984. Verket ifrågasätter emellertid om en så låg fondbehållning kan anses vara tillfredsställande under ytterligare en avgiftsperiod. Mot bakgrund av osäkerheten beträffande den framtida utgiftsutvecklingen inom arbetsskadeförsäkringen bör fondstyrkan inte

tillåtas bli alltför låg. Verket föreslår därför att avgiftsuttaget fastställs till

0.60 "a för perioden 1980-1984.

För närvarande utgör förvaltningskostnadsandelen 1/16 av avgiftsuttaget

på 025 ",, Detta beräknas under år 1978 motsvara 27 milj. kr. Med hänvisning till den allt mer ökade tidsåtgången vid handläggningen av

ersättningsfrågorna och förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostnaderna anser verket att förvaltningskostnadsandelen bör anpassas till en

kostnadsuppgång på ca 25 ".. Verket förestår att förvaltningskostnadsandelen skall utgöra 1/30 av det av verket föreslagna avgiftsuttaget.

Vid — remissbehandlingen har = arbetstagarsidan och de båda kommunförbunden tillstyrkt verkets förslag. Mot bakgrund av bl. a. näringslivets aktuella kostnadsläge anser sig remissinstanserna på den enskilda

arbetsgivarsidan inte kunna biträda riksförsäkringsverkets förslag. RLF

förordar en något lägre avgiftshöjning än verkets förslag kombinerad med motsvarande sänkning av andra avgifter eller skatter.

För egen del ansluter jag mig till riksförsäkringsverkets uppfattning att fondbehållningen inom arbetsskadeförsäkringen bör vara något större i förhållande till de löpande utgifterna än vad som varit fallet under de senaste åren. Eftersom närmare erfarenhet saknas av vad arbetsskadeförsäkringen kan komma att medföra i fråga om kostnader bör inte fondstyrkan tillåtas bli

alltför låg. Ew avgiftsuttag på 0,60 ". skulle ge en fondbehållning som

motsvarar tre års utbetalningar och är av samma storlek som vid utgången av

år 1977. Jag förordar således att avgiftsuttaget till arbetsskadeförsäkringen i enlighet med riksförsäkringsverkets förslag fastställs till 0,60 "+ för åren

1980-1984. Vidare bör förvaltningskostnadsandelen fastställas ull 1/30 av avgifisuttaget.

4¶Barnomsorgsavgift för egenföretagare

Kommunerna har enligt lagen (1976:381) om barnomsorg skyldighet att anordna barnomsorg i form av förskole- och fritidshemsverksamhet. Förskoleverksamheten, som huvudsakligen avser barn som inte uppnått skolpliktig ålder, bedrivs i form av förskola samt familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet. Fritidsverksamheten, som omfattar barn upp till och med 12 års ålder, bedrivs i form av frividshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem.

För finansiering av den kommunala barnomsorgen utgår statsbidrag. Statsbidragssystemet för barnomsorgen finansieras enligt riksdagens bestut (prop. 1975/76:92, SoU 1975/76:28, rskr 1975/76:219) genom arbetsgivaravgifter. Avgiften beräknas enligt 15 § barnomsorgslagen efter samma grunder som gäller för arbetsgivares skyldighet att erlägga socialförsäkringsavgilt till sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Avgiften utgår för år 1979 med 1.6 "» av avgiftsunderlaget. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har jag i årets budgetproposition (1978/79:100, bil. 8 p. D 2) föreslagit att avgiften fr. o. m. den 1 januari 1980 skall utgå med 1,9 "6 av avgiftsunderlaget.

För närvarande erläggs som jag nyss sagt avgift för finansiering av

barnomsorgen endast i form av arbetsgivaravgift. Barnomsorgen har emellertid samband med föräldrarnas förvärvsarbete vare sig de är anställda eller egna företagare. En avgift av detta slag bör som följd härav beräknas enhetligt för alla arbetsinkomster. Enligt min mening saknas bärande skäl för att de förvärvsinkomster som tillkommer andra än anställda skall vara undantagna från denna avgift. Jag förordar därför att skyldigheten att erlägga avgifter för finansiering av samhällets barnomsorg utvidgas till att gälla även egen-

företagare fr. o. m. år 1980. Avgiften bör beräknas på samma avgiftsunderlag som gäller för sjuk försäkringsavgiften och beräknas tillföra staten ca 200 milj.

kr. för år räknat.

Förslaget föranleder vissa ändringar i lagen (1976:381) om barnomsorg. De föreslagna reglerna om avgiftsskyldighet för den som haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har tagits in i 16 §. De nuvarande reglerna i 16 §

har förts över ull 17 § och reglerna i den paragrafen har förts över till första och andra stycket i 18 8. Tredje stycket i 18 § motsvaras av nuvarande första stycket i samma paragraf. Till följd av ändringarna har hänvisningen i 14 8 ändrats.

Förslaget föranleder även vissa följdändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och uppbördslagen (1953:272).

5¶ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Den statliga stipendiegivningen till konstnärer regleras i bl. a. förordningen (1976:528, ändrad senast 1978:222) om bidrag till konstnärer. Enligt förordningens allmänna föreskrifter kan bidrag utgå till svensk medborgare och till

konstnär som inte är svensk medborgare men är stadigvarande bosatt i

Sverige. Bidrag kan inte utgå till den som deltar i grundläggande konstnärlig

utbildning. Konstnärsbidrag enligt nämnda förordning kan utgå för att ge

aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han kan ägna

sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott celler åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Konstnärsbidrag kan också utgå i form av bidrag av pensionskaraktär och i vissa fall som bidrag till efteric-

vande. Slutligen kan konstnärsbidrag utgå för att tillgodose annat behov hos

konstnären än som tidigare har nämnts, 1. ex. ett akut behov av ekonomiskt

stöd eller bidrag till bl. a. resor. Konstnärsbidrag kan utgå till samma konstnär utan omprövning för högst fem år i sänder. Konstnärsbidrag av pensionska-

raktär och konstnärsbidrag till efterlevande kan dock utgå ulls vidare. Sveriges författarfond prövar frågan om bidrag till författare, översättare

och kulturjournalister medan konstnärsnämnden prövar frågan om bidrag till övriga konstnärer.

Konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor

betydelse för svenskt kulturliv kan enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer beviljas inkomstgaranti. Den som innehar

"inkomstgaranti skall årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av inkomstgaranti om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Enligt förordningen (1962:652, omtryckt 1975:1210, ändrad scnast 1978:242) angående Sveriges författarfond avsätts medel över statsbudgeten i

förhållande till folk- och skolbibliotekens bokutlåning och bestånd av referensböcker. Med dessa medel finansieras författarpenningen som väsentligen är en individuell och till utlåningen av den enskilde författarens verk relaterad ersättning. De medel som återstår när författarpenningen har fördelats — fondens fria del — används huvudsakligen dels till pensioner och understöd åt upphovsmän och deras efterlevande, dels till stipendier åt

förtjänta upphovsmän till litterära verk samt bokillustratörer och dels till

bidrag till särskilda ändamål som berör litterär verksamhet. Långtidsbidrag ur fonden utdelas i form av beskattade femåriga arbetsstipendier.

Förutsättningen för att en ersättning skall bli pensionsgrundande för ATP

är att den utgör ersättning för utfört förvärvsarbete och kan hänföras till antingen inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete, 1. ex. rörelse.

Pensionskommittén har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat bidragen ur beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt. Kommittén konstaterar att bidrag som är av engångsnatur är skattefritt.

Beviljas bidraget däremot för tre år eller mer är det att anse som periodisk intäkt och därmed i regel skattepliktigt. Eftersom bidragen beskattas som

periodisk intäkt kommer de inte att ingå i den av konstnären bedrivna rörelsen. Därmed blir de inte pensionsgrundande för ATP enligt reglerna i 11

kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Mot bakgrund av den uppmjukning som har skett beträffande bestämmelserna om vilka ersätt-

ningar som skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst kan

enligt kommitténs uppfattning vissa bidrag till konstnärer ses som ersättning

för utebliven inkomst även om konstnärernas verksamhet i detta hänseende inte har ansetts utgöra förvärvsarbete i traditionell mening. Kommittén föreslår av bidrag som utgår enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer och syftar till att ge aktiva konstnärer en sådan ekonomisk

trygghet att de under viss tid kan ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet blir

pensionsgrundande. Kommittén menar emellertid att det varken är lämpligt eller erforderligt att samtliga förekommande bidrag och ersättningar blir pensionsgrundande. Bidrag av pensionskaraktär, bidrag till efterlevande och bidrag som utges för att tillgodose annat behov hos konstnär (1. ex. resebidrag, bidrag för akut ekonomiskt stöd) bör på grund av sin karaktär inte göras

pensionsgrundande. Inte heller inkomstgaranti för konstnärer bör grunda rätt

till ATP eftersom den i princip är livsvarig och därmed skulle utgå parallellt med pensionen.

Eftersom något anställningsförhållande inte kan anses föreligga mellan det

utbetalande organet och bidragsmottagaren föreslås bidragen grunda rätt till pension såsom inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Kommittén föreslår emellertid att det organ som betalar ut bidraget blir skyldigt att erlägga de socialförsäkringsavgifter som belöper på bidraget

Kommitténs förslag att vissa bidrag till utövande konstnärer skall bli pensionsgrundande har i huvudsak inte mött någon erinran vid remissbehandlingen.

Jag delar kommitténs uppfattning att vissa beskattade statliga bidrag till konstnärer kan ses som ersättning för utebliven inkomst vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Hikhet med kommittén anser inte heller jag att

det bör komma i fråga att vid beräkning av pensionsgrundande inkomst

beakta sådana livslånga ersättningar som har karaktär av pension eller bidrag i form av inkomstgaranti.

Enligt min mening bör emellertid även andra till kulturellt verksamma personer utgående statliga beskattade bidrag, än de kommittén inskränkt sig till, bli pensionsgrundande. BI. a. styrelsen för Sveriges författarfond och

TCO har framhållit de femåriga arbetsstipendier som utgår ur författarfondens fria del. Det bör enligt min mening ankomma på regeringen att i särskild ordning föreskriva vilka bidrag som på detta sätt skall vara pensionsgrundande.

I likhet med kommittén anser jag att de avgifter till socialförsäkringen m. m. som belöper på bidragen bör utges av de organ som betalar ut bidragen.

Kommitténs förslag att bidragen skall grunda rätt till pension som inkomst av annat förvärvsarbete har rönt kritik från bl. a. riksförsäkringsverket som framhållit att den försäkrade vid en sådan lösning i vissa fall skulle kunna komma att gå miste om pensionspoäng. De skäl som framförts gör enligt mitt förmenande att bidragen, i motsats till vad kommittén föreslagit, vid

beräkning av pensionsgrundande inkomst till ATP bör anses som inkomst av anställning. Något avgörande skäl mot en sådan lösning har inte framkom-

mil.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

6¶ATP-poäng på dagpenning till frivilliga inom totalförsvaret

Värnpliktig som fullgör repetitionsutbildning erhåller enligt 78 värnpliktsförmånstörordningen (1976:1008) dagpenning. Denna beräknas i princip på samma sätt som gäller för sjukpenning enligt AFL. Enligt 11 kap. 2 §

jämförd med 11 kap. 5 § samma lag är den ATP-grundande. Den utgör också

skattepliktig intäkt enligt anvisningspunkt 12 till 32 § kommunalskattelagen. Dagpenningen administreras och utbetalas av de allmänna försäkringskas-

sorna.

Enligt 7 § förordningen om förmåner till frivilligpersonal m. fl., som

utfärdats av regeringen den 14 april 1977: försvarets författningssamling (FFS

1977:10), skall ersättning till frivilligpersonal, som delar i krigsförbandsövning eller särskild övning inom det obligatoriska tjänstgöringssystemet, utgå med dagpenning som motsvarar vad som utgår till värnpliktig under repetitionsutbildning. Dagpenningen anses inte som inkomst av förvärvs-

arbete enligt AFL och beaktas alltså inte vid beräkningen av ATP. Däremot är

ersättningen skattepliktig såsom intäkt av tjänst. Dagpenningen till frivillig-

personal administreras och utbetalas av frivilligorganisationerna. I motionen 1977/78:1498 hemställdes att riksdagen skulle besluta om sådant tillägg till 11 kap. 28 AFL att dagpenning till frivilligpersonal inom

totalförsvaret, i likhet med vad som gäller för dagpenning till värnpliktiga, vid

beräkning av pensiongrundande inkomst till ATP skall anses som inkomst av

anställning.

Enligt socialförsäkringsutskottet (SU 1978/79:3) talar vissa rättviseskäl för

att samma regler skall gälla för värnpliktiga och frivilliga i ATP-hänseende.

Riksdagen (rskr 1978/79:20) har i anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande givit ull känna att den anser att det finns anledning att göra en översyn av de berörda reglerna.

Jag delar den uppfattning som sålunda kommit till uttryck i socialförsäk-

ringsutskottets betänkande att rättviseskäl talar för att dagpenning som utgår till frivilliga som tjänstgör inom totalförsvaret skall behandlas på samma sätt i ATP-hänseende som den dagpenning som utgår till värnpliktig som fullgör repetitionsutbildning. Jag förordar därför att dagpenning som utgår till sådan frivillig vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall anses som

inkomst av anställning och grunda rätt till pensionsförmåner från den

allmänna försäkringen.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för försvars-

departementet.

7¶Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Vid fastställandet av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter till bl. a.

socialförsäkringarna beaktas f. n. enligt regler i 19 kap. AFL m. fl. författningar förutom summan av utgiven kontant lön endast värdet av naturaförmåner i form av kost och bostad. Andra naturaförmåner bortses det ifrån.

Motsvarande gäller enligt regler i 3 kap. och 11 kap. AFL vid beräkning av arbetstagares sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom

den allmänna försäkringen.

Företagsskatteberedningen konstaterar i betänkandet (SOU 1977:86) Beskattning av företag att systemet att ge olika typer av naturaförmåner i stället för en höjd kontant lön fått en allt större utbredning. Som ett av skälen till denna utveckling anger beredningen att de faktiska kostnaderna arbetsgivaren har och gör avdrag för av praktiska skäl sällan i sin helhet motsvaras av en förmånsbeskattning hos den anställde. Ytterligare ett skäl som beredningen anger är att det inte utgår några arbetsgivaravgifter på andra naturaförmåner än kost och bostad.

Som underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter bör enligt beredningen principiellt läggas samtliga naturaförmåner. Av praktiska skäl avstår dock beredningen från att föreslå en så vittgående utvidgning av avgiftsunderlaget. Beredningen föreslår emellertid att förmånen att för privat bruk få disponera

en arbetsgivaren tillhörig eller av honom förhyrd bil, vilken enligt beredning-

en är den utan jämförelse vanligaste naturaförmånen, bör inräknas i underlaget för uttag av arbetsgivaravgifter. För detta talar enligt beredningen

också önskemålet om att företagare och anställda skall behandlas lika.

Beredningen påpekar härvidlag att egenföretagarens privata utnyttjande av en bil, som utgör inventarium i förvärvsverksamheten, beskattas och därigenom kommer att öka avgiftsunderlaget.

Enligt beredningen måste utformningen av en regel om att arbetsgivaren

skall vara skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter för värdet av anställdas bilförmåner av praktiska skäl blir schablonmässig. Någon exakt koppling mellan förmånens vid inkomsttaxeringen uppskattade värde och avgiftsberäkningen torde således inte kunna komma i fråga. Övervägande skäl talar

enligt beredningen för att värdet av bilförmånen får fastställas på grundval av

bilens prisklass enligt riksskatteverkets anvisningar och en antagen privat körsträcka av 1 000 mil. Har den anställde haft rätt att utnyttja bilen under endast en del av året bör givetvis beräkningen göras på ett reducerat underlag.

Beredningen föreslår även att värdet av bilförmån skall beaktas vid

beräkning av pensionsgrundande inkomst till ATP och vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Samma schablonregel som beredningen

föreslår vid avgiftsberäkningen bör enligt beredningen tillämpas också vid förmånsberäkningen.

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över beredningens förslag att inräkna även naturaförmån i form av fri bil har tillstyrkt det eller lämnat det utan erinran.

För egen del ansluter jag mig till beredningens uppfattning att avgiftssys-

temet bör utformas på ett sådant sätt att avgiftsskyldigheten så långt det är

möjligt görs oberoende av valet av företagsform. Som beredningen påpekat

måste det betecknas som otillfredsställande att arbetsgivaren erhåller en avgiftslindring endast därför att olika typer av naturaförmåner utges i stället för kontant lön. Förskjutningen från kontant lön till naturaförmån kan vidare

få till följd aut den pensionsgrundande och den sjukpenninggrundande inkomsten blir lägre än vad den sammanlagda ersättningen från arbetsgiva-

ren motiverar. Av nu anförda skäl anser jag mig i likhet med beredningen böra förorda att värdet av naturaförmån i form av fri eller delvis fri bil inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter. Värdet av förmånen bör som en konsekvens av detta även ingå i underlaget för den anställdes sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst.

Vad jag nu har sagt om förmånen av fri eller delvis fri bil äger i och för sig

giltighet också för andra former av naturaförmåner. Att utsträcka förmåner och avgiftsskyldighet mer generellt skulle emellertid ge upphov till betydande praktiska svårigheter. Som företagsskatteberedningen konstaterar är bilförmånen i dag den utan

jämförelse vanligaste och ekonomiskt mest betydelsefulla naturaförmånen.

Någon ytterligare utvidgning av förmåner och avgiftsskyldighet till även

andra förmåner bör enligt min mening därför inte nu komma till stånd.

I likhet med beredningen och den uppfattning som företräds av det övervägande antalet remissinstanser anser jag att värdet av bilförmånen vid beräkning av avgiftsunderlaget måste göras efter schablonmässig beräkning.

Även förmånens värde vid beräkning av den sjukpenninggrundande

inkomsten måste av praktiska skäl bestämmas efter schablon.

Utgångspunkten för värderingen bör därvid vara att värdet i princip skall

motsvara den inbesparing av kostnader som den anställde gör genom bilförmånen eller uttryckt på ett annat sätt den ökade löneförmån han får genom bilförmånen. Värdet bör med andra ord så långt som möjligt motsvara de kostnader som han skulle ha haft om han själv hade ägt bilen. Värderingen bör så långt det är möjligt baseras på uppgifter om genomsnittliga faktiska

kostnader för bilar i olika pris- och årsklasser. Beräkningen av den sjukpen-

ninggrundande inkomsten görs innan förmånen kommit att utnyttjas och det saknas följaktligen uppgift om den körsträcka som arbetstagaren nyttjat bilen för privat bruk. Inte heller vid beräkningen av underlaget för arbetsgivaravgiften är det lämpligt att kräva utredning om antalet körda mil. Schablonen bör därför baseras på en enhetlig årlig privat körsträcka. Den bör enligt min mening lämpligen kunna sättas till 1000 mil.

I de fall den anställde haft rätt att utnyttja bilen under endast en det av året

bör givetvis beräkningen göras på ett med hänsyn härtill reducerat underlag.

Förmånsvärdet bör reduceras även i de fall arbetstagaren har att erlägga exempelvis någon form av avgift för rätten att utnyttja bilen för privat bruk.

Det ankommer enligt gällande lagsuftning på riksförsäkringsverket att

föreskriva regler för värdering av naturaförmåner. Kompetensen att besluta

om verkställighetsföreskrifter ligger emellertid numera primärt hos regeringen. Regeringen kan dock tilläggas rätt att delegera denna uppgift till viss myndighet. När det gäller frågan om värdering av bilförmåner bör sådan

delegering lämpligen ske till riksförsäkringsverket. Genom att anlita denna

teknik får man utrymme för den flexibilitet som är nödvändig på området.

Reglerna bör utformas i enlighet med detta.

Jag förutsätter att samråd kommer att äga rum med riksskatteverket när det gäller att arbeta fram underlag för beräkning av bilförmånens värde.

Jag delar den uppfattning som framförts av bl. a. riksförsäkringsverket och riksskatteverket, att schablonen inte bör göras tillämplig vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Till grund för denna beräkning ligger f. n. enligt 11 kap. 4 § AFL den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. I den mån den försäkrade åtnjutit bilförmån kommer denna att vid taxeringen åsättas ett värde till ledning för beskattningen. Att vid beräkningen av den pensions-

grundande inkomsten införa avvikande bestämmelser för värderingen av bilförmån bör enligt min mening inte komma i fråga. Jag förordar därför att till grund för värdering av bilförmån, i likhet med övriga naturaförmåner och

lön, vid beräkning av pensionsgrundande inkomst läggs den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. I vissa fall då den försäkrade inte är skatiskyldig här i riket och således inte heller någon taxerad inkomst

beräknas på grund av inkomst av anställning får emellertid schablonen

tillämpning även vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för budgetdepartementet.

8¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

I lag om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till försäkringen för tilläggspension,

2 lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 till arbetsskadeförsäkringen,

3 lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6 lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, m. m.,

7 lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

8 lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,

9 lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,

10 lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

11 lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet,

12 lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetspivaravgift till arbetsmark-

nadsutbildningen,

13 lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift,

14 lag om ändring i lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensionering,

15 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

16 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Vid upprättandet av lagförslagen har jag samrått med chefen för arbets-

marknadsdepartementet fpunkt 8, 9, IH och 12), chefen för bostadsdepartementet (punkt 10), chefen för utbildningsdepartementet (punkt 13), chefen för kommunikationsdepartementet (punkt 14) och chefen

för budgetdepartementet (punkt 15 och 16).

9¶Specialmotivering

9.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap. 2 8

Ändringarna i denna paragraf har föranletts av att värdet av bilförmån skall

inräknas i underlaget för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Med naturaförmån i form av bil avses förmån i form av helt eller delvis fri bil, fri bil

som tillhandahålls den anställde av arbetsgivaren och det gäller oavsett om arbetsgivaren äger bilen eller disponerar över den på annan grund.

Som framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av förmånen

uppskattas efter schablon. Av tillägget till sista stycket framgår att samma schablon som gäller för värderingen av förmånen vid bestämmande av avgiftsunderlaget enligt 4 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter

enligt lagen om allmän försäkring, m. m. skall tillämpas vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

11 kap. 28

Av tillägget till första stycket första punkten framgår att värdet av bilförmån skall beaktas även vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för ulläggspensionen. Av den allmänna motiveringen har framgått att värderingen av förmånen i detta hänseende skail ske i enlighet med det värde

förmånen åsätts vid taxeringen till statlig inkomstskatt.

Ändringen i första stycket i) innebär att frivillig som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbild-

ningen och därvid erhåller dagpenning enligt bestämmelserna i 7 § förordningen den 14 april 1977 om förmåner till frivilligpersonal m. fl. (Försvarets

författningssamling 1977:10) får tillgodoräkna sig dagpenningen som pensionsgrundande inkomst.

Som framgått av den allmänna motiveringen skall vissa bidrag till

konstnärer m. fl. vara pensionsgrundande. Bestämmelserna härom har tagits

in i första stycket m). Utformningen av bidragsreglerna ankommer på regeringen. Det har därför ansetts lämpligt att regeringen får förordna om vilka bidrag som skall avses med bestämmelsen. Såsom har framgått av den allmänna motiveringen är avsikten att enbart sådana statliga, beskattade bidrag skall bli pensionsgrundande som utgår för att ge aktiv konstnär, författare eller annan sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han kan ägna sig åt konstnärlig eller litterär verksamhet.

19 kap. I $

Ändringarna i andra och tredje stycket föranleds av att bilförmån skall ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regler om värderingen av förmånen har på motsvarande sätt som gäller för övriga naturaförmåner tagits in i 4 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Ändringen i fjärde stycket föranleds av att lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring har upphävts och ersatts med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

I ett nytt sista stycke har tagits in en regel att den som utgivit sådant bidrag

till konstnärer m. fl. som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) skall i vad avser

bidraget anses som arbetsgivare. Den som utgivit bidraget har härigenom att

svara för de socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensione-

ringen och försäkringen för tilläggspension som regleras i denna paragraf. Av

hänvisningen till denna paragraf i 21 § lagen (1979:84) om delpensionsför-

säkring och 153 lagen (1976:381) om barnomsorg följer att motsvarande skyldighet föreligger bewräffande avgift enligt dessa författningar.

Vid beräkning av avgiften skall bidraget anses som lön.

Vid beräkning av avgift till tilläggspensioneringen skall basbelopps- och maximeringsavdrag göras som om den som uppburit bidraget varit anställd

+ hos den som utgivit bidraget under hela året och arbetat full arbetstid.

19 kap. 4 och 7 8§

Ändringarna i paragraferna föranleds av att apotekens kostnader för kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m. enligt förslag i prop. 1978/ 79:118 tll ny lydelse av 5 § lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m. ersätts centralt av den allmänna försäkringen utan att först

slås ut på de allmänna försäkringskassorna.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

38 Ändringarna föranleds av att naturaförmån i form av bil och vissa statliga

bidrag till konstnärer skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och att den som utgivit sådant bidrag skall anses som arbetsgivare. Den skyldighet att avge särskild uppgift till ledning för beräkning av pensionsgrundande inkomst som enligt förevarande paragraf i vissa fall gälter för arbetsgivare kommer således att gälla för den som utgivit bidraget.

45 Av paragrafen framgår atv värdet av bilförmån vid beräkning av pensionsgrundande inkomst - i de fall då inkomsten i fråga inte föranleder taxering till statlig inkomstskatt — till skillnad från vad som eljest gäller skall beräknas

efter samma schablon som gäller för värdering av förmånen i avgiftshänse-

ende enligt 4 § lagen (19359:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Ändringen i andra stycket vad gäller bemyndigandet för riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter föranleds som angeus i den allmänna motiveringen av att kompetensen att meddela verkställighetsföreskrifter numera primän ligger hos regeringen.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

285 Bestämmelserna i det nya sista stycket i denna paragraf har närmare

kommenterats i motiveringen till 19 kap. I $ lagen om allmän försäkring.

Av 183 förevarande lag framgår att bestämmelserna blir tillämpliga även i

fråga om skyldigheten au erlägga arbetsgivaravgift enligt lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring, lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1970:742) om lönegaranttavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

samt lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och

det kontanta arbetsmarknadsstödet. Motsvarande gäller genom hänvisning

till förevarande lag även skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift enligt

lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen, lagen

(1975:358) om vuxenutbildningsavgift och lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensionering.

+$

Som framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av bilförmån vid

beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter beräknas efter schablon. De

allmänna riktlinjerna för hur schablonen skall vara beskaffad har intagits i

förevarande paragraf. De verkställighetsföreskrifter som blir erforderliga

ankommer det på regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksför-

säkringsverket att fastställa.

9.4 Förslagen till övriga lagändringar

Förslagen till lag om procentsatser för uttag av avgifter under åren 1980-1984 till försäkringen för tilläggspension och till arbetsskadeförsäkringen har behandlats i den allmänna motiveringen. Detsamma gäller förslagen till ändringar i lagen (1976:380) om barnomsorg och därav föranledda ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och = uppbördslagen

(1953:272).

Skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift regleras såvitt gäller de avgifter som ej faller under lagen om allmän försäkring i skilda författningar för olika ändamål.

Ändringarna i de olika avgiftsförfattningarna föranleds av att underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter utsträckts till att omfatta även naturaförmån i form av bil.

I därav berörda författningar har också gjorts de ändringar som föranleds av

att lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring upphävts och ersatts med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

10¶Hemställan

Jag hemställer

att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

I lag om procentsatser för uttag av avgift till försäkringen för

tilläggspension under åren 1980-1984,

no lag om procentsats för uttag av avgift ull arbetsskadeförsäkring-

en under åren 1980-1984,

3 lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-

grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1959:5352) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,

lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,

lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravpift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmark nadsstödet,

lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till

arbetsmarknadsutbildningen,

lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift,

lag om ändring 1 lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensionering. lag om ändring i kommunaälskattelagen (1928:370), lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

H Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden lagt fram.

Bilaga I

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Till Regeringen

Socialdepartementet

Angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-84.

Enligt bestämmelse i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det

riksförsäkringsverket att under innevarande år lägga fram förslag beträffande procentsatserna för uttag av avgift till försäkringen för allmän tilläggspension

för åren 1980-84.

Med anledning härav får verket anföra följande.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster

av förvärvsarbete. De närmare bestämmelserna härom finns i lagen om

allmän försäkring 19 kap. 1, 3 och 5 5§.

Avgift för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat ut i lön, sedan därifrån dragits dets ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet (1 § tredje och fjärde styckena).

För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i

den mån denna härrör från sådant arbete (3 §). Arbetsgivares avgift för tilläggspension och tilläggspensionsavgift, som de

försäkrade sålunda själva har att erlägga för inkomst av annat förvärvsarbete, skall utgå efter en och samma procentsats, som fastställes av regeringen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvilande utgifter ävensom till den fondering, som befinns erforderlig (5 § första stycket).

Avgifterna skall ingå till en fond, allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas (5 § tredje stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente den 28

maj 1959 (nr 293).

Bestämmelser om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979

finns i lagen 1973:477 med ändring i lag 1974:789.

Enligt föreskrift i 19 kap. 53 lagen om allmän försäkring åligger det

riksförsäkringsverket att vart femte år lägga fram förslag beträffande

procentsatserna under nästföljande sju år. i den mån uttaget inte redan beslutats. Således åligger det riksförsäkringsverket att under år 1977 komma

in till regeringen med förslag till avgiftsuttag för åren 1980-84.

I den år 1958 framlagda — men av riksdagen inte antagna — propositionen nr 55, som innehöll huvudprinciperna för den sedermera genomförda allmänna pensionsreformen, drog departementschefen upp vissa riktlinjer i fråga om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.

Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av proposition nr 100 lagen om

allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed lag angående procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1960-1964, vilken stadgade att procentsatsen för det årliga avgiftsuttaget under nämnda period skulle utgöra 3,4, 5, 6 resp. 7 26.

Sedermera har riksförsäkringsverket i skrivelser till Kungl. Maj:t den 18 januari 1963, 12 december 1967 och 12 december 1972 avgett förslag till

procentsatser för åren 1965-1969, 1970-1974 och 1975-1979.

I skrivelserna 1963 och 1967 lämnade verket tre alternativa förslag till avgiftsuttag som samtliga bedömdes som godtagbara ur försäkringens

synpunkt medan verkets skrivelse år 1972 innehöll ett enda förslag.

I nedanstående tablå redovisas verkets förslag till procentsatser för åren

1965-1979.

Riksförsäkringsverkets skrivelse. Datum och alternativ

1963-01-18 1967-12-16 1972-12-12

År A B C A B C

1965 8 8 2,5 1966 9 8 8 1967 10 9 8,5 1968 nn 9 9 1969 12 10 9,5 1970 12 10 10 10 10 10 1971 12 11 10,5 10,5 10,5 10,25 1972 12 11 H Hi 11 10,50 1973 12 12 11,5 11.5 1 10,75 1974 12 12 12 12 11 11 1975 12 12 12 u 1976 1! 1977 ll 1978 11 1979 HH

På grundval av propositionen 1963:123 beslöt riksdagen att avgiftsuttaget

under åren 1965-1969 skulle utgöra 7,5, 8, 8,5, 9 och 9,5 26 och på grundval av propositionen 1968:93 att avgiftsuttaget under åren 1970-1974 skulle utgöra 10, 10,25, 10,5, 10,75 och 11 § för resp. år. På grundval av

propositionerna 1972:125 och 1973:48 ändrades uttaget för 1973 och 1974 till 10,5 26. Utifrån nämnda proposition 1973:48 beslöts vidare att avgiftsuttaget för 1975 skulle utgöra 10,75 och för åren 1976-1979 11 96. År 1974 beslöts dock på grundval av propositionen 1974:129 rörande sänkning av den allmänna pensionsåldern att uttaget för åren 1977-1979 skulle utgöra 11,75 KA.

Hittillsvarande utveckling

Procentsatserna för avgiftsuttagen till ATP enligt hittills fattade beslut framgår av följande sammanställning.

> Sänkning av allmänna pensionsåldern till 65 år

Den hittillsvarande utvecklingen av ATP-systemets ekonomi kan

sammanfattas på följande sätt.

AP-fondens utveckling, Milj kr

1960 1961 1962 1963 1964 1965

Fondökning (= inkomster — utgifter) 478,3 730,9 1 434,1 2025.1 2 628.2 3 204,6 Fond 31.12 478,3 12092 2 643,3 4 668.4 7 296,6 10 501,2

4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 202

AP-fondens utveckling. Milj kr

Fondökning (= inkomster -

Fondökning (= inkomster — utgifter) 9 .584,8 10 025,5 10 323 11 390 13 639 Fond 31.12 56 310.0 66 335.6 76 659 88 049 101 688 I Exkl. den del av AP-fonden som förvaltas av 4:e fondstyrelsen (800 milj. kr. vid 1976 års utgång).

Beräkningsförutsättningar

I sina prognoser för ATP-systernets ekonomi har riksförsäkringsverket i första hand utgått från ett oförändrat avgiftsuttag av 11,75 96 fr. o. m. år 1977 fram till år 2020 för att visa verkningarna därav. Beräkningarna har utförts under en rad olika antaganden om årlig reallöneökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränta. Vissa beräkningar redovisas i tabellbi-

laga.!

1. Befolkningsutveckling

Den demografiska prognosen grundar sig på det antal personer som vid utgången av 1975 fanns i den allmänna försäkringens register (pensionsregistret beträffande pensionstagare och pensionspoängregistret beträffande aktiva). Detta antal har skrivits fram med användning av en differentierad

dödlighet för aktiva respektive förtidspensionärer. Den totala dödligheten

motsvarar de av statistiska centralbyrån i Information i prognosfrågor 1976:3 publicerade ettåriga dödsriskerna utan framtida reduktion av dödligheten.

I Ej intagen här.

Antalet varje år nytillkommande 16-åringar har hämtats ur centralbyråns i samma publikation redovisade befolkningsprognos, varvid alternativet med

nettoinvandring 10 000 personer använts. Migrationen har beräknats med utnyttjande av migrationstal skattade på riksförsäkringsverkets material och under antagande om en årlig förstagångsinvandring på ca 25 000 personer.

Antal förtidspensionärer har beräknats med utnyttjande av invalidiserings-

och rehabiliteringssannolikheter som även de är skattade på verkets material. Förvärvsmönstret för tidigare år har sedan fått avgöra huruvida ATP skall

beräknas utgå eller ej.

2. Inkomstutveckling

Riksförsäkringsverket har vid sina överväganden rörande den framtida ekonomiska utvecklingen räknat med alternativa antaganden såväli fråga om

årlig reallöneökning, årlig förändring av konsumentprisindex som nyplace-

ringsränta. Utgångspunkten för beräkningarna har varit det beräknade läget

för år 1977. För de efterföljande åren har antagits följande kombinationer av reallöneökning och ökning i konsumentprisindex (kpi).

Reallöneökning (96) 0 1 2 3

Ökning av kpi (96)

0 x 2,5 Xx Xx Xx Xx 5 x Xx Xx Xx 7,5 Xx Xx Xx Xx 10 Xx Xx x Xx

De pensionsgrundande inkomsterna för åren 1977-2020 har, med hänsyn till de observerade pensionsgrundande inkomsterna för åren 1974-75 beräknats med hjälp av samma matematiska inkomstmodell som användes vid verkets beräkningar år 1972. Denna redovisades i en särskild teknisk bilaga till verkets skrivelse om uttag av avgift till ATP 1972-12-12.

3. Räntefot

Vid beräkningarna har nyplaceringsräntan alternativt antagits motsvara en

realränta på 1 respektive 2 26. Fondens omplaceringstid har efter samråd med

allmänna pensionsfonden antagits vara genomsnittligt 17 år. Nuvarande fond antas före omplacering förräntas efter den för år 1976 gällande medelräntan på

placeringarna 7.46 96.

4. Förvaltningskostnader

Verket har räknat med att förvaltningskostnaderna kommer att uppgå till

173,3 milj. kr. år 1977 och att de därefter följer den nominella inkomstförändringen.

Vissa beräkningar

När tilläggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna att finansie-

ringen skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem. Det innebär att

avgifterna skall beräknas förstå inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom till en viss fondbildning. Fondens storlek regleras inte i lagen.

Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens

införande som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. Till dessa vill

verket hänvisa. Jämför proposition 1973:48 sid. 14-16 och sid 21.

Gällande bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1973:477 (ändr. 1974:789) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till

försäkringen för tilläggspension. Enligt denna lag har avgiftsuttaget fastställts till 10,75 96 år 1975, 11 96 år 1976 och 11,75 26 åren 1977-1979. Härefter går verket över till beräkningsunderlaget för det framtida

avgiftsuttaget. Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan den

aktiva befolkningen, dvs. personer i åldern 16-65 år som ej uppbär sjukbidrag

eller förtidspension, och å andra sidan antalet ATP-pensionärer. Antalen anges i 1 000-tal.

ljanu- = Aktiva ATP-pensionärer med Summa ari år ATP-

ålders- förtids- familje- pensio-

pension! pension, pension närer

sjukbi-

drag

I exklusive förtida uttag av ålderspension

Som framgår av sammanställningen beräknas den aktiva befolkningen öka från drygt 5 miljoner år 1977 till ett högsta antal på ca 5,2 miljoner år 2005 för att sedan avta till knappt 5 miljoner år 2020. Under samma period beräknas antalet ATP-pensionärer öka med ca 1.2 miljoner från knappt 1 miljon til! ca 2,1 miljoner.

I verkets prognos har antagits att den procentuella andelen av de aktiva

som här en pensionsgrundande inkomst för männens del kommer att vara i stort sett konstant under hela prognosperioden medan andelen för kvinnornas det kommer att öka fram till år 1995 för att sedan vara så gott som

konstant. Prognosvärdena redovisas i följande tabell.

Procentuell andel av de aktiva med pensionsgrundande inkomst för angivna år

I verkets skrivelse 1972 redovisades följande antalsprognos för år 2000.

(1 000-tal)

Vissa avvikelser föreligger mellan de två prognoserna. Antalet ålderspensionärer har ökat bl. a. på grund av sänkningen av den allmänna pensions-

åldern till 65 år.

Avvikelsen beträffande antalet aktiva sammanhänger bl. a. med migrationsantagandena och är av samma storleksordning som avvikelsen mellan de av SCB år 1972 respektive 1976 publicerade befolkningsprognoserna. Antalet förtidspensionärer med allmän tilläggspension var något underskattat i 1972 års prognos. I föreliggande prognos har en avstämning skett mot

det faktiska antalet pensionärer i januari 1976. Förändringen i antalet

förtidspensionärer sammanhänger bl. a. med en antagen högre förvärvsintensitet för kvinnor samt med variationer i befolkningens sammansättning.

Effekten av delpensioneringen har ej kunnat beaktas varför antalet förtids-

pensionärer kan vara något överskattat.

I följande sammanställning redovisas dels totala antalet pensionärer dels antalet ålders- och förtidspensionärer i relation till antalet aktiva.

Antalet pensionärer omfattar även personer med familjepension som har en lägre pensionsnivå och som till viss del även ingår bland de aktiva.

I de båda följande sammanställningarna redovisas beräkningar av dels avgiftsunderlaget inom ATP — som i princip motsvarar de aktivas pensions-

grundande inkomster — och dels pensionsutgifterna inom ATP (milj. kr.). Beräkningarna är baserade på gällande lagstiftning.

Beräkningarna avser dels ett alternativ med oförändrade löner och priser dels ett alternativ med en årlig ökning av konsumentprisindex på 7,5 96 och av reallönen med 2 94. Det senare alternativet kombinerat med en antagen

nyplaceringsränta på 9,5 96 är det beräkningsalternativ som verket i första hand utgått från vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1980-1984. Som en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren 1980-84 redovisas i båda alternativen pensionsutbetalningarna

uttryckt i procent av avgiftsunderlaget. Dessa procenttal motsvarar det

erforderliga avgiftsuttaget om man bortser från förefintlig fond — dvs. i ett

renodlat fördelningssystem. De beräknade procenttalen är beroende av den antagna reallöneutvecklingen.

Pensionsutbetalningar samt avgiftsunderlag 1977-2020 vid oförändrade löner och priser (1977 års nivå). Belopp i milj. kr.

År = Pensioner Avgifts- Pensio- År Pensio- Avgifts- Pensio-

underlag ner i ner underlag ner i

” av 2 av

1984 19 289.1 150 741,6 12,8 1985 20 701,6 151 780,6 13.6

Pensionsutbetalningar samt avgiftsunderlag åren 1977-2020 vid 7,5 926 årlig förändring av konsumentprisindex samt + 2 26 årlig reallöncökning. Belopp i milj. kr.

År Pensioner Avgifts- Pensio- År Pensioner Avegifts- Pensio-

underlag ner i underlag ner i

1984 33 631,4 307 220.5 11.0 1985 38 983,9 339 145,7 11,5

Som framgår av tabellerna skulle det behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan fondbildning successivt stiga för att år 2020 uppgå till 34,4 96 i ett oförändrat realinkomstläge och till 24,6 96 vid 2 96 årlig reallöneökning.

Att märka är att försäkringssystemet år 2020 inte kan förutsättas vara i sådan jämnvikt att det då erforderliga avgiftsuttaget ej skulle behöva stiga ytterligare även under tiden därefter. Det erforderliga avgiftsuttaget påverkas, som framgår av nedanstående tabell endast obetydligt om man istället utgår från en antagen årlig reallöneökning på 1 alt. 3 26.

I verkets skrivelse år 1972 redovisades motsvarande beräkningar dels för alternativet oförändrade löner dels för ett alternativ med en årlig reallöneökning på 3 ”.. Resultaten enligt 1972 års beräkningar för perioden 1975-2000 redovisas i följande tabell. Vid dessa beräkningar var den allmänna pensionsåldern 67 år.

Fråga om ATP-taket

En viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid 7,5 basbelopp ovanför vilken inkomsterna inte medför vare sig pensionsrätt eller avgiftsskyldighet ”ATP-taket”.

Vid en reallöneökning påverkas de pensionsgrundande inkomsterna och

därmed de inflytande avgifterna omedelbart, under det att effekten på

pensionskostnaderna blir mer eller mindre fördröjd. Detta har till följd att det

behövliga avgiftsuttaget kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat

reallöneläge. Den reducerande inverkan av reallöneökningen på det erfor-

derliga avgiftsuttaget gör sig dock allt mindre gällande i den mån inkomsterna

av förvärvsarbete för flera inkomsttagare överskrider den gällande inkomstgränsen.

Vid det basbelopp som gällde vid 1977 års ingång (10 700) 1åg ATP-taket vid 80 250 kr. Vid oförändrad tagstiftning och stigande inkomster kommer allt fler att beröras av denna gräns. Nedanstående tabell anger för några olika år och antaganden om reallöneökning den beräknade procenten personer i aktiv ålder med förvärvsinkomster ovanför gränsen.

Denna förskjutning av inkomsterna över ”ATP-taket” måste hållas i

minnet vid analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som

en begränsning på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt

beträffande pensionerna.

Den år 1970 tillsatta pensionskommittén har i sitt betänkande (SOU

1977:46) föreslagit att avgiftsunderlaget skall utgöras av hela lönesumman. Kommittén har dock ej föreslagit någon ändring av den övre gränsen på 7,5 basbelopp på förmånssidan.

Pensionskommittén räknar med att avgiftsunderlaget år 1977 enligt

gällande lagstiftning kommer att uppgå till 134 miljarder kr. medan den totala

lönesumman beräknas uppgå till 183 miljarder kr. (SOU 1977:46 sid. 309).

I nedanstående tabell redovisas en beräkning av avgiftsunderlaget enligt

gällande lagstiftning och totala lönesumman under antagande om 2 964 årlig

reallöneökning och 7,5 4 årlig ökning av konsumentprisindex. Beloppen anges I miljarder kr.

För år 1977 motsvarar 11,75 96 av avgiftsunderlaget 134 miljarder kr. 8,6 96

av hela lönesumman 183 miljarder kr. På samma sätt kan man beräkna att

uttaget 11,75 ?o år 2000 motsvaras av 8,2 » och år 2020 av 6,4 ", på hela lönesumman.

På sidan 55 redovisades de erforderliga uttagsprocenterna i ett renodlat fördelningssystem.

Dessa uttagsprocenter är beräknade på avgiftsunderlaget enligt gällande

lagstiftning.

Motsvarande uttagsprocenter år 2000 och 2020 beräknade på totala lönesumman framgår av nedanstående tablå.

År Uttagsprocent

Avgiftsunderlag Total lönesumma 2000 15,9 11.0 2020 24,6 13,3

Det bör dock observeras att det därvid i beräkningsförutsättningarna ligger att man utgår från taket på 7,5 basbelopp på förmånssidan.

Yerkets överväganden och förslag

Verket utgår i det följande från oförändrad lagstiftning.

I det tidigare förda resonemanget har ATP i finansieringshänseende betraktats som ett renodkhu fördelningssystem. Självfallet kan man inte bortse från vare sig den fond som redan byggts upp eller den yuerligare fondbildning som bör komma till stånd. Verket har framställt ett omfattande tabellmaterial som bl. a. visar allmänna pensionsfondens storlek under olika antaganden rörande inkomst- och prisutveckling samt fondavkastning. Beräkningarna har utförts under förutsättning att avgiftsuttaget blir det som tidigare

fastställts för tiden t. o. m. år 1979 och under hypotesen att det sedan blir oförändrat 11.75 ", t. o. m. år 2020.

På motsvarande sätt finns beräkningar av fondstyrkan (uttryckt i fondstorleken ett visst år dividerat med årets pensionsutgifter tillsammans med förvaltningskostnader).

Sammanfattningstabeller avseende dessa beräkningar samt en mer detaljerad redovisning av beräkningarna i verkets huvudantagande finns i en

särskild tabellbilaga.

Som tidigare nämnts har verket vid bedömningen av behovet av avgifts-

uttag för åren 1980-1984 i första hand utgått från ett beräkningsantagande

med en årlig ökning av konsumentprisindex på 7,5 96 , en årlig reallöneökning på 2 26 och en nyplaceringsränta på 9,5 96.

På dessa förutsättningar kan försäkringens inkomster och utgifter samt

fondens storlek m. m. beräknas bli följande (i milj. kr.) under antagande av

oförändrat avgiftsuttag med 11,75 926 fr. o. m. 1980.

Beräkning av AP-fondens utveckling (exkl. 4:e fonden) åren 1977-2020. Belopp i milj. kr.

Avgiftsuttag: 11,75 96 hela perioden

Alternativ: = +2 96 årlig reallöneökning

7,5 94 årlig förändring av konsumentprisindex

9,5 96 nyplaceringsränta

+ fonden förbrukad I fond dividerad med årets utgifter.

Under åren 1977-2020 kommer pensionsutbetalningarna att öka mycket

mer än avgiftsunderlaget. Pensionsutbetalningarna ökar dels genom ett ökat antal pensionärer dels genom att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ett större antal poängår och högre medelpensionspoäng än de

som redan pensionerats.

I nedanstående tabell redovisas ökningen i antal pensionärer, pensionsutbetalningar och avgiftsunderlag i form av indextal där år 1977 har tagits som

basår (= 100).

Beräkningen har utförts enligt verkets huvudantagande: 7,5 ”, årlig ökning

av konsumentprisindex, 2 ". årlig reallöneökning och 9,5 ", nyplacerings-

ränta.

Av de i tabellbilagan redovisade kritiska tidpunkterna som är framräknade under antagande om ett oförändrat avgiftsuttag på 11,75 "> under hela

perioden 1977-2020 tramgår följande.

Tidigast Senast Verkets

huvudan-

tagande I Balans mellan avgiftsinkomster

Under samma antaganden beräknas fondstyrkan utvecklas enligt

följande

År 1977 1980 1984 1985 1990 1995-2000 2005 Fondstyrka 12,0 94 7.4 6,9 5,0 3,6 21 0.4

Mot bakgrund av de redovisade uppgifterna kommer det erforderliga avgiftsuttaget på längre sikt att approximativt motsvara avgiftsuttaget i ett renodlat fördelningssystem. Detta är givetvis en direkt följd av den vikande fondstyrkan.

I nedanstående tablå redovisas för olika antaganden om årlig reallöneökning de avgiftsuttag som erfordras år 2000 och 2020 om man bortser från befintlig fond.

Erforderligt avgiftsuttag om man bortser från befintlig fond

År Reallöneökning

0 1X 296 34

2000 22.1 18.0 15,9 15,0 2020 34,4 26,4 24,6 24,2

I verkets huvudantagande kommer, som tidigare redovisats, fonden att börja avta år 1997 och vara förbrukad år 2006.

Det här förda resonemanget leder till att man som riktpunkter för

avgiftsuttaget bör ställa upp 16-18 2; för år 2000 och 23 25 för år 2020 (fr

tabellen sid. 55).

Om man antar att uttagsprocenten höjs med 0,25 procentenheter varje år under perioden 1980-2020 kommer avgiftsuttaget att uppgå till 17 25 år 2000

och 22 ", år 2020.

I verkets huvudantagande beträffande de ekonomiska förutsättningarna kan fonden under förutsättning av den ovan angivna årliga ökningen av avgiftsuttaget med 0.25 procent beräknas utveckla sig enligt följande.

Kpi 7,5 "o, reallöneökning 2 ”o, nyplaceringsränta 9,5 ".,

Mot denna bakgrund finner verket att avgiftsuttaget under perioden 1980-84 bör höjas med åtminstone 0.25 procentenheter per år. Med 0,25 "a årlig höjning blir avgiftsuttaget för respektive år följande:

1980 1981 1982 1983 1984 12 12.25, -12,50. "1275, 13,00

I det föregående har verket som utgångspunkt haft mera långsiktiga

bedömningar av pensioneringens behov. Verket har under ärendets beredning också varit i kontakt med kapitalmarknadsutredningen som därvid i första hand anlagt ett kortare perspektiv och starkt betonat behovet av

samhälleligt sparande och kapitaltillväxt. Mot bakgrunden av detta har verket beräknat AP-fondens utveckling enligt eu avgiftsalternativ med en höjning

av uttagsprocenten på 0,25 procentenheter år 1980! och 0,50 procentenheter varje år 1981-84.

Resultatet av beräkningarna redovisas I nedanstående tabell.

I Jfr vad som sägs i det följande om avgiften till arbetsskadeförsäkringen.

I nedanstående tabell redovisas det placeringstillskott som AP-fonden beräknas få 1979-84 under angivna antaganden om avgiftsuttagets storlek. Beräkningarna har utförts deis i löpande priser, dels i fasta priser (bas

1979).

Årlig fondökning 1979-84 i miljarder kr. under olika antaganden om

avgiftsuttag. Årlig förändring av konsumentprisindex 7,5 96, årlig reallöneökning 2 96 samt nyplaceringsränta 9,5 KX.

Uttagsalternativ 1 oförändrat avgiftsuttag

2 årlig höjning med 0,25 9

3 0,25 26 höjning 1980, 0,50 96 årligen 1981-84

Som framgår av tablån skulle fondökningen och därmed nyplaceringskapaciteten bli i huvudsak oförändrade reellt sett (dvs i fasta priser) vid en årlig höjning av avgiftsuttaget med 0,25 96. Vid en höjning med 0,50 96 skulle fonden öka mera påtagligt.

I detta sammanhang vill verket dessutom erinra om sitt förslag denna dag om att uttaget av avgifter till arbetsskadeförsäkringen fr. o. m. 1980 skall höjas med 0,35 9 så att denna avgift under tiden 1980-1984 blir 0,60 96.

Sammanfattningsvis vill riksförsäkringsverket understryka att verket har att bedöma frågan om avgiftsuttaget med hänsyn till pensioneringens behov

även på lång sikt och behovet av fondering för framtida produktionstillväxt. Avgiftsuttaget kan ses ur båda de angivna aspekterna samtidigt. Verket lägger härmed fram alternativa förslag rörande avgiften till den allmänna

tilläggspensioneringen för perioden 1980-1984. Verket föreslår att uttaget ökas antingen med 0.25 26 årligen så att avgiften år 1984 blir 13 94 eller — med särskilt beaktande av kapitalmarknadens behov - med 0,25 96 för år 1980 och

0,50 24 årligen för tiden 1981-1984 så att avgiften sistnämnda år blir

14 94. I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Åström,

deltagit överdirektören Sjönell samt ledamöterna Albåge, Dockered, Mehr,

Walander och Östlund.

Ledamoten Albåge har anmält avvikande mening (bilaga 1.1).

Därjämte har närvarit styrelsesuppleanterna Bartley och Stefanson, perso-

nalföreträdarna Söderquist och Tjärnberg, avdelningscheferna Örtengren,

Ljungholm och Blom, t. f. avdelningschefen Söderberg samt byråchefen Eriksen. Särskilt yttrande av suppleanten Stefanson bifogas (bilaga 1.1).

L.-Å. Åström

T. Eriksen

föredragande

Bilaga I.1

Reservation och särskilt yttrande

Reservation från herr Albåge till riksförsäkringsverkets beslut angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-1984

Jag kan inte ansluta mig till majoritetens förslag att öka avgiftsuttagetr till

ATP antingen med 0,25 ", årligen så att avgiften år 1984 blir 13 "+ eller med 0,25 "a för år 1980 och med 9,50 ", årligen för tiden 1981-1984, så att avgiften sistnämnda år blir 14 "6. Jag anser att regering och riksdag bör avvakta till efter 1984 med ökning av

ATP-avgilterna. Företagen har i dag icke en sådan lönsamhet, att den tillväxt kan åstadkommas, som är grunden för att pensionsåtagandena skall kunna fullgöras. En återhämtning som är tillräcklig som grund för fortsatt tillväxt i samhällsekonomin torde ta flera år i anspråk.

De utredningar och analyser som Riksförsäkringsverket gjort visar med stor tydlighet vilka avsevärda krav på tillväxt som måste ställas på det svenska folkhushållet för att de aktiva generationerna i framiden skall kunna bära de ökande pensionskostnaderna. Verkets huvudalternativ förutsätter en tillväxt i form av reallöncökning med 2 "» per år. Även med så stor tillväxt blir den del av resurserna, som måste avdelas för pensioner, betydande — kanske

16-18 ". av avgiftsunderlaget för år 2000 och 25 "> av samma underlag för år 2020.

Endast om realräntan överstiger den reala tillväxten i samhällsekonomin kan avkastningen på fonden långsiktigt bidra till pensionsutbetalningarna. Avkastningen räcker annars inte till mer än att på sin höjd bibehålla fondens realvärde i en konstant relation till realinkomsterna och ATP-systemets reala pensionsförpliktelser. Ett överskott, som annat än övergångsvis kan bidra till att bestrida pensionsutgifterna, kan uppkomma endast vid, historiskt sett, mycket höga realräntor. Under senare år har avkastningen inte ens räckt till för att bevara fondens realvärde.

Fonden är till sin karaktär en buffertfond, som kan utjämna ojämnheter i

inkomst- och utgiftsutvecklingen genom att fonden minskas under perioder då avgifterna annars hade behövt höjas särskilt starkt. En avgiftshöjning nu

kan inte bidra till en lägre långsiktig avgiftsnivå. Den senare är helt bestämd

av den långsiktiga utgiftsnivån. ATP-systemet är eu fördelningssystem. Den enda garantin för ATP-systemet är den vid varje tidpunkt aktiva generationen och dess möjligheter att betala till pensionärerna. Det skulle kunna hävdas att AP-fonderna i så fall har en annan uppgift, nämligen att skaffa kapital till näringslivet och på så sätt öka förutsättningarna för ullväxten.

Även deta resonemang är till största delen ohållbart, eftersom något nytt

kapital i samhället icke torde skapas enbart genom att AP-fonderna ökas.

Majoriteten för ett resonemang om att ATP-avgifterna behöver höjas

särskilt mycket för att tillfredsställa ett kortsiktigt kapitalbildningsbehov. Jag vill framhålla att det väsentliga i stället är behovet av lönsamhet i företagen. För närvarande finns stor outnyttjad kapacitet i företagen. Tillväxten kan alltså åstadkommas genom en ökning av kapacitetsutnyttjandet, vilket förutsätter en förbättring av företagens lönsamhet. Detta är alltså det första målet.

Jag vill vidare framhålla att det icke är nödvändigt att höja ATP-avgifterna

under tiden 1980-1984 för att täcka pensionsutbetalningarna under dessa år.

Det finns alltså utrymme att under dessa år genom stark återhållsamhet med avgifter på företagen ge dem möjlighet aut återvinna lönsamheten. Omvänt gilller att om man lägger på avgifter i en period då lönsamheten är obefintlig, så försvårar och försenar man återhämtningen och minskar på det sättet möjligheterna att få en sådan uthållig tillväxt som kan garantera pensions-

systemet.

Jag anser således att ATP-avgifterna icke bör höjas för perioden 1980-1984. De höjningar som på sikt blir nödvändiga bör anstå till efter 1984 och inpassas

i tiden på ett sådant sätt att de icke belastar företagens lönsamhet och icke försvårar den tillväxt i samhällsekonomin, utan vilken ATP-pensionerna blir en utomordentligt stor ande! av de samlade inkomsterna i samhället och

därmed en väsentligt större belastning på de aktiva än som tidigare

förutsetts.

Särskilt yttrande av suppleanten Stig Stefanson till riksförsäkringsverkets styrelses beslut den 16.12.1977 betr. förslag om avgiftsuttag till ATP.

Utgångspunkten för mina bedömningar av hur stort det framtida avgifts-

uttaget skall vara är att gjorda pensionsåtaganden skall infrias. En nödvändig förutsättning härför är att näringslivet återfår sin lönsamhet och konkurrens-

förmåga och samhällsekonomin sin ullväxtkraft. För att detta skall kunna uppnås är det nödvändigt att kostnadsökningarna inom näringslivet hålles tillbaka.

Enligt min uppfauning har majoriteten i styrelsen inte tillräckligt beaktat

dessa förhållanden. För att understryka vikten av relationerna mellan

företagens förmåga att bära avgifterna och pensionssystemets möjligheter att infria gjorda pensionsutfästelser borde man ha föreslagit regeringen tre

alternativa förslag. Det tredje borde ha inneburit ett oförändrat avgiftsuttag under periodens två första år samt högre avgifter upp till 13 procent under

periodens slutskede. Detta alternativ skulle medföra en mindre tillväxt av AP-fonderna fram till 1984 utan att pensionerna därigenom skulle sättas i fara.

Bilaga 2

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Till Regeringen

Socialdepartementet

Angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsska-

deförsäkring m. m. för åren 1980-1984

Riksförsäkringsverket har att under innevarande år föreslå procentsats och

förvaltningskostnadsandel för uttag av avgift enligt 7 kap. 3 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring för åren 1980-1984. För åren 1975-1979 gäller i särskild lag (1973:480) fastställd avgift till yrkesskadeförsäkringen m. m. Procentsatsen för detta avgiftsuttag är 0,25 med 1/16 som förvaltningskostnadsandel.

Arbetsskadeförsäkringens införande den 1 juli 1977

Fr. o. m. den 1 juli 1977 har lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ersatts av lagen om arbetsskadeförsäkring. Inom den udigare försäkringsformen fonderade medel på ca 1,7 miljarder kr. har därvid förts över till

arbetsskadeförsäkringsfonden. Dock skall även i fortsättningen såväl fondbildningen som avgiftsfinansieringen vara anpassade till de gemensamma

ersättningsförpliktelserna och förvaltningskostnaderna. Under den första femårsperioden 1980-1984, varom riksförsäkringsverket nu har att avge förslag, förväntas utbetalningarna till större delen bestå av ersättningar och

kostnader hänförliga till skadefall från tid före den 1 juli 1977.

Fondutveckling fram till år 1980

Avgiftsperioden 1975-1979 har hittills inneburit försvagning av den relativa fondbehållningen. Som uttryck för sådan fondstyrka har här liksom i verkets fortsatta beräkningar angivits fondtillgångarna den 31 december i förhållande till den aktuella årskostnaden. Så täckte fondbehållningen den 31 december 1974 drygt 5 gånger 1974 års utgifter. Vid utgången av år 1977 beräknas motsvarande täckningsgrad (fondstyrka) vara begränsad till 2.6.

Minskningen av fondstyrkan till hälften under åren 1975-1977 är i första

hand föranledd av att utgiftsnivån under dessa år närmare fördubblats. För

den nominella fondbehållningens del väntas endast en begränsad nedgång

under dessa år.

Ytterligare nedgång av fondstyrkan — nu i kombination med en märkbar minskning även av den nominella fondbehållningen —är att vänta under åren 1978 och 1979. Enligt verkets beräkningar torde fondbehållningen den 31 december 1979 vara begränsad till drygt 1 000 milj. kr. och därvid täcka något

över I års utgifter.

5 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 202

Framräkning 1980 (1977) — 1984

Fondminskning under den nuvarande avgiftsperioden ull följd av den alltmer stigande utgiftsnivån har varit förutsedd. Så behandlades frågan om kostnadsökningarna ull följd av nya ersättningsregler vid arbetsskador fr. 0. m. den I juli 1977 och den förväntade samtidiga uppräkningen av äldre livränteförmåner i prop. 1975/76:197 (sid. 89). Sedan departementschefen där framhållit, att nya ersättningsregler ej bör föranleda någon ändring av avgiftsuttaget t. o. m. år 1979 och att täckning av underskott bör ske genom disposition av fondmedel, anför han:

När det gäller den närmaste tiden därefter skall riksförsäkringsverket lägga fram förslag till avgiftsuttag närmast för femårsperioden 1980-1984. Det ges då tillfälle att på grundval av riksförsäkringsverkets materia] ta ställning till frågan om vilket avgiftsuttag som i fortsättningen behövs med hänsyn till de nya ersättningsreglerna.

Mot bakgrund av detta upptar riksförsäkringsverkets förslag alternativa lösningar för förstärkning av fondstyrkan under avgiftsperioden 1980-1984. En långsiktigare fondframräkning blir ey meningsfull så länge all erfarenhet om tillämpningen av de nva ersättningsreglerna saknas. Utbetalningar efter nva regler väntas börja överväga under andra hälften av 1980-talet.

Vid framräkningar 1980 (1977) — 1984 ullämpade förutsättningar kan sammanfattas enligt följande (pp. 1-3).

1 Allmänna beräkningsförutsättningar Inkomstutveckling

Såväl försäkringens avgiftsinkomster som dess utgifter är i väsentlig mån beroende av löneläge och basbeloppets storlek. Framräkningar har utförts under olika antaganden om utvecklingen av dessa faktorer. Utvecklingen av fondstyrkan under åren 1980-1984 har ej visat sig märkbart påverkas av ändrat antagande om prisstegring. Däremot har antagande om högre

reallöneuppgång (inkomstökning — prisstegring) medför förstärkning av fondstyrkan.

Beräkningar utgående från årlig inkomstökning på 9,5 4 och årlig

prisstegring på 7,5 "a (alt. A) redovisas. Även framräkningar vid samma

prisutveckling men utan antagande om reallöneförbättring (alt. B) redovi-

Sas.

Fondräma och kursförlust

Arbetsskadeförsäkringstondens nuvarande tillgångar förväntas ge ränteavkastning på 6,25 "ö/år. Av likviditetsskäl erforderliga avyttringar av fondmedel har förutsatts medföra kursförluster på 15 ,. Nyplacering av fondmedel, som aktualiseras först under avgiftsperioden 1980-1984, har förutsatts ske efter en årlig ränteavkastning på 9,5 2.

Utgångsläge år 1978

Avgiftsunderlaget år 1978 har beräknats till 180 000 milj. kr. talt. A) sedan försäkringsbeståndet utvidgats med kategorin egna företagare.

Basbeloppet i januari 1978 har förutsatts uppgå till 12 200 kr.

Fondbehållningen den 1 januari 1978 har beräknats till ca 1600 milj.

kr.

2 Utgående ersättningar

Nuvarande livränteförpliktelser

Vid avveckling av det nuvarande livräntebeståndet till följd av dödsfall har tillämpats statistiska centralbyråns värden för befolkningsdödlighet. Jämsides med denna avveckling har beaktats övergångsvis tillkommande livränteförmåner hänförliga till skadefall från tid före den 1 juli 1977. Vad härvid gäller redan inkomna men ej behandlade samt ytterligare förväntade anmälningar om yrkesskador av annan orsak än olycksfall (s. k. yrkessjukdomar) har bearbetningen av dessa förutsatts ske i jämn takt (ca 4 000 livräntor/år) under åren 1977-1983.

Ersättningar enligt arbetsskadeförsäkringslagen

Inkomstbortfall till följd av arbetsskador inträffade efter den 30 juni 1977 skall ersättas till 100 25 (inom inkomstgränsen 7,5 basbelopp). Därav föranledd kostnadsuppgång väntas på livräntesidan bli motverkad av nedgång i antalet ersättningsfall samt av nya regler om samordning med utgående pensionsförmåner. (Mera långsiktig begränsning följer av livräntornas upphörande vid 65 års ålder.)

Nedgång i antalet ersättningsfall förväntas bli särskilt märkbar vad gäller vissa kategorier av tidigare ur medicinsk synpunkt ersättningsbara yrkessjukdomsfall. Utbetalning av nettolivräntor (efter samordning med förtids- och familjepensioner) beräknas för efterlevandelivräntors del innebära kostnadssänkning i jämförelse med ersättningar enligt yrkesskadeförsäkringslagen. För egenlivräntors del beräknas den genomsnittliga nettolivräntan till 80 ?s av vad eljest skulle ha utgått.

Vid beräkning av de till arbetsskadeförsäkringslagen hänförliga årliga

livränteutbetalningarna har beaktats förskjutningen mellan skadeår och utbetalningsår. Hänsyn har tagits även till den förväntade ekonomiska

reaktiveringen. För änkelivräntors del har förutsatts avgång genom omgifte i

enlighet med statistiska centralbyråns tabellvärden.

Sjukpenningkostnaderna stiger genom höjningen av ersättningsnivån från

90 6 till 100 2). Inräknat tidigare skadefall förväntas antalet dagar med

sjukpenningersättning i inledningsskedet uppgå till ca 1,0 milj. per år.

3 Förvaltningskostnader

För avgiftsperioden 1975-1979 är förvaltningskostnadsandelen som

nämnts fastställd till 1/16 av avgiftsuttaget på 0,25 24. År 1978 kommer detta att motsvara ca 27 milj. kr. Ersättningsfrågor i anslutning till arbetsskadeförsäkringslagen handhas av försäkringskassorna. Kostnaden för den decen-

traliserade handläggningen av nya skadefall förväntas dock ej helt bli täckt av

den samtidiga kostnadsbegränsningen för verkets del. Verket har vid bedömning av försäkringskassornas kommande arbetsuppgifter särskilt beaktat den alltmer ökande tidsåtgången vid handläggning av ersättningsfrågor i anledning av olika sjukdomsfall. Riksförsäkringsverkets egen balans av ej genomgångna yrkessjukdomsfall har bidragit till att verkets och försäkringskassornas sammanlagda förvaltningskostnader har till år 1979

bedömts stiga med ca 25 26. Utgående från en i stort sett oförändrad

arbetsvolym även under avgiftsperioden 1980-1984 och förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostnaderna anser verket, att den kommande förvaltningskostnadsandelen bör anpassas till en kostnadsuppgång på ca

25 26.

Utförda kalkyler

Verkets beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga!. 1 anslutning till inkomstutvecklingsalternativen har beräkningarna delats upp på tabellerna A resp. B. Beräkningarna har baserats på olika avgiftsuttag för perioden 1980-1984. (Numrering av tabellerna har skett efter det förutsatta

avgiftsuttaget i hundradelar procent. För avgiftsuttag 0,50 24 föreligger sålunda tabellerna A:50 och B:50.)

I varje tabell redovisas: -

I. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall

H. Ränte- och fondbelopp samt fondstyrka

Resuitaten av beräkningarna vad gäller utvecklingen av fondstyrkan (= fondbildningen den 31 december i förhållande till den aktuella årskostnaden,

dvs. det antal år, varunder fortsatt utbetalning på denna kostnadsnivå skulle kunna ske från fonden utan ytterligare tillskott av vare sig avgifter eller

räntor) under avgiftsperioden 1980-1984 sammanfattas nedan.

I Här har tagits med endast tabellerna A:60 och B:60.

Fondstyrka den 31 december Avgiftsuttag i 96: 0,45 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70

Vid oförändrat avgiftsuttag — 0,25 25 — utförda beräkningar har visat, att fonden blir helt förbrukad kring årsskiftet 1981/82. Den 31 december 1984

föreligger det då en skuld motsvarande ca 1,5 års kostnader (fondstyrka — 1,5).

Verkets bedömning och förslag

Den vid utgången av den nuvarande avgiftsperioden återstående fondbild-

ningen förväntas täcka endast drygt I års utbetalningar. För undvikande av ytterligare nedgång av fondstyrkan under avgiftsperioden 1980-1984 erfordras ett avgiftsuttag mellan 0,45 få och 0,50 24. Enligt verkets förmenande bör emellertid i första hand ställas frågan om en så låg fondbildning kan anses vara tillfredsställande under ytterligare en avgiftsperiod. Sammanställ-

ningen ovan visar, att vid årlig reallöneförbättring med 2 5 skulle en

fondbildning täckande ca 3 resp. 4 års utbetalningar uppnås vid avgiftsuttag

på 0,60 resp. 0,70 26 (alt. A). Vid utebliven reallöneförbättring (alt. B) skulle

motsvarande fondbildningar förutsätta avgiftsuttag på 0,65 resp. 0.75 24.

Med hänsyn till uppgången av förvaltningskostnaderna med ca 25 2

beräknas förvaltningskostnadsandelen vid avgiftsuttaget 0,50 24 till 1/25. Vid avgiftsuttag på 0,60 resp. 0,70 25 skulle förvaltningskostnadsandelen

utgöra 1/30 resp. 1/35.

Som framgår av ovanstående redovisning beräknas ett avgiftsuttag på 0,60 25 under avgiftsperioden 1980-84 medföra en ökning av fonden så att den förslår till omkring 3 års utbetalningar i stället för drygt ett års. Detta innebär att fondstyrkan vid utgången av år 1984 skulle vara av ungefär samma storlek som vid utgången av år 1977. Som tidigare påpekats är den långsiktiga bedömningen osäker, eftersom man saknar erfarenhet av den nya lagstiftningen. Mot bakgrund av denna osäkerhet bör ej fondstyrkan tillåtas bli alltför låg. Verket föreslår därför, att avgiftsuttaget till arbetsskadeförsäkringen fastställs till 0,60 24 för perioden 1980-84, vilket innebär en höjning

med 0,35 procentenheter av gällande uttag.

Beträffande förvaltningskostnadsandelen föreslår verket att denna skall

utgöra 1/30 av avgiftsuttaget.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Åström,

Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 202

deltagit överdirektören Sjönell samt ledamöterna Albåge, Dockered, Mehr,

Walander och Östlund.

Ledamoten Albåge har avgewt särskilt yttrande (bilaga 2.1).

Därjämte har närvarit styrelsesuppleanterna Barticy och Stefanson, personalföreträdarna Söderquist och Tjärnberg, avdelningscheferna Örtengren,

Ljungholm och Blom, t. f. avdelningschefen Söderberg och byråchefen

Friksen.

L.-Å. Åström

T. Eriksen

(föredragande)

Tabell A:60 (till bilaga 2)

Inkomstökning 9,5 Basbelopp 12 200 kr. i januari 1978 Konsumentprisstegring TA Avgiftsuttag 1977-1979 0,25 9 1980-1984 0,60 därav förvaltningskostnadsandel 1977-1979 1/16 1980-1984 1/30

I. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall i milj. kr.

Kursförlust på underskott 15 ooHF

II. Ränte- och fondbelopp i milj. kr. samt fondstyrka

Tabell B:60 (till bilaga 2)

Inkomstökning 75 RH Basbelopp 12 200 kr. i januari 1978 Konsumentprisstegring 75 Y Avgiftsuttag 1977-1979 0,25 1980-1984 0,60 ”å därav förvaltningskostnadsandel 1977-1979 1/16 1980-1984 1/30

1. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall i milj. kr.

Kursförlust på underskott 15 «

II. Ränte- och fondbelopp i milj. kr. samt fondstyrka

Bilaga 2.1

Särskilt yttrande av ledamoten Albaåge till riksförsäkringsverkets beslut angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsskadeförsäkring m. m. för

åren 1980-1984

Enligt 7 kap. 3 § lag om arbetsskadeförsäkring skall försäkringen finansieras med en avgift, vars procentsats fastställs i lag. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker ersättningar och kostnader enligt arbetsskadelagen samt vissa andra lagar

jämte förvaltningskostnader och behövlig fondbildning. Riksförsäkringsverket skall föreslå procentsats och förvaltningskostnadsandel.

Mot den angivna bakgrunden kan jag icke annat än biträda riksförsäk-

ringsverkets bedömning och förslag som jag finner välgrundat vad beträffar

arbetsskadeförsäkringens behov av medel och av lämplig fondbildning.

Från mera allmänna utgångspunkter vill jag emellertid beklaga att denna

typav kostnadshöjningar måste föreslås i en tid då näringslivets lönsamhetssituation är ytterst bekymmersam och då i själva verket en reduktion av olika

pålagor skulle behövas för att ge möjligheter för företagen att återvinna

lönsamheten och därmed åter skapa underlag för den tillväxt i samhälls-

ekonomin utan vilken bl. a. de sociala åtagandena inte kan fullgöras. Från

dessa utgångpsunkter skulle det enligt min mening vara bäst antingen att arbetsskadeförsäkringslagen kunde ändras och försäkringens finansiering sökas i statsbudgeten, varvid arbetsskadeförsäkringens medelsbehov finge prövas tillsammans med andra utgiftsstlag i budgeten eller att — om fortsatt

finansiering med arbetsgivaravgift väljs — beslutet om höjning av denna avgift

följdes av beslut om motsvarande reduktion av någon annan kostnadspost för företagen.

Bilaga 3

Remissammanställning

1 Förslaget om uttag av avgift till ATP för åren 1980-1984

Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjt avgiftsuttag enligt alternativ I, dvs. en höjning med 0,25 26 per år, tillstyrks av Svenska kommunförbundet,

Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Central-

organisationen SACOISR.

LO finner det ofrånkomligt att acceptera en viss höjning av ATP-avgiften

under den aktuella perioden och tillstyrker därför alternativ I med hänsyn till behovet av andra förbättringar inom ett begränsat utrymme och till att även

avgiften för arbetsskadeförsäkringen föreslås höjd. LO avser att återkomma till lämpliga åtgärder beträffande kapitalförsörjningen och en väl avvägd

balansskapande politik i samband med behandlingen av betänkandet från kapitalmarknadsutredningen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet tillstyrker alternativ I närmast ur försäkringsteknisk synvinkel. De

båda förbunden har inte funnit anledning att gå in på en bedömning av

alternativ II. Ledamöter för moderata samlingspartiet har reserverat sig i de

båda förbundens styrelser. SACO/SR, som förordar alternativ I, gör detta mot bakgrund av att det i nuvarande situation är angeläget för näringslivet att

återhämta sig för att uppnå fullt kapacitetsutnyttjande. Samtidigt framhåller

emellertid organisationen att det utan tvekan också är angeläget med ett

kortsiktigt kapitalbildningsbehov, varför en ytterligare höjning skulle vara

motiverad. SACO/SR återkommer i denna fråga i samband med remissbe-

handlingen av kapitalmarknadsutredningens förslag.

Riksrevisionsverket, som lämnar riksförsäkringsverkets förslag utan erinran, anför att såvitt verket kan bedöma synes de förutsättningar riksförsäk-

ringsverket utgått från vid beräkningarna av avgiftsunderlagets och förmåns-

utbetalningarnas utveckling inte orealistiska som underlag för beslut om

avgiftsuttaget för perioden 1980-1984. Fondernas storlek och avgiftsuttag är

emellertid faktorer av icke oväsentlig betydelse för hela samhällsekonomin.

Frågan om avgiftsuttaget vid olika tillfällen kan därför inte ses som en försäkringsekonomisk fråga. Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjt avgiftsuttag med 0,25 96 under år 1980 och 0,50 96 för åren 1981-1984, alternativ 11 tillstyrks av Försäkringsinspektionen och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Försäkringsinspektionen tillstyrker de båda alternativen, men från bl. a. försäkringstekniska synpunkter förordar inspektionen alternativ H, bl.a. med hänvisning till en viss säkerhetsmarginal. Inspektionen, som begränsar

sitt yttrande till en bedömning av avgiftsfrågan från försäkringssystemets synpunkt, framhåller att man inte kan få ett entydigt svar på avgiftsberäk-

ningsproblemet genom att tillämpa ekonomiska kriterier av i försäkringsrö-

relse eljest vanligt slag. Inspektionen har därför ansett det vara av värde med en bedömning med hänsyn ul önskvärdheten av att i ett längre tidsperspektiv få en stabil avgiftsnivå vid oförändrat förmånssystem.

TCO pekar bl. a. på motiv vid sidan av de rent försäkringsmässiga och anför

att vid införandet av ATP skulle en fondbildning ske med eu samhällseko-

nomiskt syfte. Med denna utgångspunkt förordar därför organisationen alternativ Il och man har därvid utgått från att en förbättring av konjunkturen kommer till stånd. Med hänvisning till den osäkra situationen i svensk ekonomi bl. a. vad gäller antaganden av reallöneutveckling vill organisationen understryka nödvändigheten av att riksförsäkringsverket fortlöpande följer utvecklingen och föreslår erforderliga åtgärder, om den ekonomiska

situationen och/eller förändrat utnyttjande av förmånerna skulle kräva

det.

Riksförsäkringsverkets förslag avstyrks av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Handelns arbetsgivarorganisation (HAO), Sveriges hantverks- och

industriorganisation (SH1O), Svenska företagares riksförbund och i princip Lantbrukarnas riksförbund (ERF).

SAF anser att ATP-avgiften inte bör höjas för perioden 1980-1984. De

höjningar som på sikt blir nödvändiga bör anstå till efter år 1984 och inpassas i tiden på ett sådant sätt att de inte belastar företagens lönsamhet och försvårar

den tillväxt i samhällsekonomin utan vilken ATP-pensionerna blir en väsentlig större belastning på de aktiva än som tidigare förutsetts. SAF anför

vidare bl. a. att ur pensioneringens synpunkt behöver fondernas storlek inte

öka ytterligare. Den nuvarande avgiften täcker utbetalningarna under den aktuella perioden. Det väsentliga på sikt måste vara att eftersträva en sänkning av företagens kostnader i form av offentliga avgifter i syfte att stödja sysselsättningen. HAO ansluter sig till de synpunkter SAF framfört i sitt

remissyttrande.

SHIO hemställer om att ingen ändring sker av ATP-uttaget fram t. 0. m. 1984. Organisationen anser det nödvändigt att näringslivet återfår sin

konkurrenskraft för att verkets antagande om en 2 96 årlig reallöneökning

skall vara rimlig. Stimuleras inte näringslivet finns en betydande risk för att

produktivitetstillväxten förblir låg och reaHönetillväxten i det närmaste obefintlig. Behovet av ökningar av avgiftsuttaget blir då än större räknat i fasta priser. En utgångspunkt för organisationen har varit att gjorda pensionsåtaganden skall infrias. Organisationen betonar därför att ett oförändrat ATP-uttag t. o. m. år 1984 på intet sätt sätter ingångna pensionsutfästelser i fara.

Svenska företagares riksförbund kan inte biträda riksförsäkringsverkets förslag. Svenskt näringsliv kan inte belastas med avgiftsökningen i den lönsamhetssituation som nu råder. Att höja ATP-avgifter under åren 1980-1984 utan åtminstone motsvarande minskning av andra arbetsgivarav-

gifter måste anses uteslutet. En höjd ATP-avgift skulle äventyra ATP-

reformen på sikt och förbundet vill därför bestämt avstyrka den föreslagna

avpiftshöjningen. LRF anser att ATP-avgiften bör bestämmas till 0,25 "> åren 1980-1982 samt att avgiftshöjningen bör kombineras med motsvarande sänkning av andra, icke försäkringsmässigt betingade avgifter eller skatter. Som motiv för detta anför förbundet au varje förslag till avgiftshöjning måste prövas synnerligen ingående och en prioritering måste ske med avscende på andra samhällsåtaganden. Samtidigt är det angeläget att ATP-reformen inte

äventyras. Med hänsyn till att RFV:s beräkningar av det framtida avgiftsut-

taget grundar sig på flera osäkra antaganden måste avgiftsfrågan ägnas fortsatt skärpt uppmärksamhet. Den nuvarande femårsperioden för faststäl-

lelse av ATP-avgift bör förslagsvis kortas ner till t. ex. tre år.

2¶Förslaget om avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsskadeförsäkringen åren 1980-1984

Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjd procentsats och förvaltnings-

kostnadsandel för uttag av avgift ull arbetsskadeförsäkringen lämnas utan erinran av riksrevisionsverket och försäkringsinspektionen. Förslaget tillstyrks av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO/

SR.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot riksförsäkringsverkets förslag

angående procentsats och förvaltningskostnadsandel enligt arbetsskadeförsäkringslagen för åren 1980-1984, så länge verket saknar erfarenheter av de nya ersättningsreglernas konsekvenser. Försäkringsinspektionen har heller

inget att erinra mot det framlagda förslaget. Svenska kommunförbundet tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag men

framhåller samtidigt att kommunerna befinner sig i en svår ekonomisk

situation och att en höjd avgift till arbetsskadeförsäkringen skulle medföra kostnadsstegringar för kommunerna. Förbundet förutsätter att höjda avgifter kommer att beaktas och vägas in i avtalsuppgörelserna. Landstingsförbundet tillstyrker förslaget mot bakgrund av att förbundet har ett bedöma utvecklingen av arbetsskadeförsäkringen i egenskap av arbetsgivare.

De tre löntagarorganisationerna LO, TCO och SACO/SR tillstyrker verkets förslag. TCO delar riksförsäkringsverkets uppfattning att fondstyrkan inte bör tillåtas bli alltför låg med hänsyn till den osäkerhet som föreligger beträffande framtida skadekostnader. Verkets förslag avstyrks av SAF. HAO och i princip av LRF samt Sveriges företagares riksförbund.

SAF har inga invändningar mot de beräkningar riksförsäkringsverket gjort

men anser att en något lägre fondstyrka bör kunna accepteras från

försäkringens synpunkt. Föreningen anför vidare att med hänsyn till

näringslivets nuvarande kostnadsläge är det uteslutet att under de närmaste

åren öka avgiftsbelastningen på företagen och förslaget avstyrks därför bestämt. För att åstadkomma den tillväxt i samhällsekonomin som behövs

för att klara de socialpolitiska åtagandena måste företagens konkurrenskraft

förbättras avsevärt. HAO ansluter sig till de synpunkter SAF anfört.

LRF anser att avgiftsuttaget bör kunna begränsas till 0,50 26 och att förvaltningskostnadsandelen bör fastställas till 1/25 av avgiftsuttaget. En

sådan avgiftshöjning bör vara tillräcklig eftersom den täcker ca två års utbetalningar. Härutöver anser förbundet att en avgiftshöjning bör kombi-

neras med motsvarande sänkning av andra icke försäkringsmässigt betingade

avgifter elier skatter.

Svenska företagares riksförbund ansluter sig till verkets förslag men kräver samtidigt att motsvarande utrymme skapas genom en sänkning av andra

arbetsgivaravgifter. Förbundet framhåller att svenskt näringsliv inte tål en höjning av den totala avgiftsnivån.

3 ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Pensionskommitténs förslag att vissa konstnärsbidrag skall grunda rätt till ATP som inkomst av annat förvärvsarbete och att den som utbetalar bidraget skall vara skyldig att betala på bidraget belöpande avgifter till socialförsäkringarna m. m. tillstyrks eller lämnas utan erinran av statens kulturråd, konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges författarfond, TCO, SAF, Sveriges industriförening, Försäkringskasseförbundet och KLYS.

Styrelsen för Sveriges författarfond framhåller att de femåriga arbetsstipendier som ur biblioteksersättningsanslaget utdelas av styrelsen spelar samma roll för de litterära yrkesutövarna som de fleråriga beskattade konstnärsbidragen för övriga konstnärsgrupper. Styrelsen finner det därför självklart att även författarfondens långtidsstipendier skall grunda rätt till ATP. Statens kulturråd, TCO och KLYS framför liknande uppfattning.

Konstnärsnämnden förutsätter att särskilda medel kommer att ställas till nämndens förfogande för avgiftsfinansieringen så att utrymmet för utdelning av konstnärsbidrag inte minskas.

Riksförsäkringsverket ställer sig tveksamt till förslaget att konstnärsbidrag i vissa fall skall bli pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete. Enligt verkets mening torde det uppstå färre administrativa problem om bidragen blir pensionsgrundande inkomst av anställning. Den av kommittén föreslagna lösningen skulle innebära att den pensionsgrundande inkomst, som beräknats på grund av konstnärsbidraget skulle komma att undanröjas om

den pensionsgrundande inkomsten undanröjs på grund av omdebitering till följd av bristande avgiftsbetalning. Kommitténs förslag skulle också innebära

att försäkrad med gällande undantagande inte får bidraget pensionsgrundande. Något avsteg från nu gällande princip att inkomst av anställning

motsvaras av avgiftsskyldighet för arbetsgivaren medan för inkomst av annat

förvärvsarbete utgår egenavgifter bör enligt verket inte komma i fråga.

Även riksskatteverket anser att för det fall konstnärerna inte själva skall betala avgifter på konstnärsbidragen bidragen bör betraktas som inkomst av

anställning enligt 11 kap. 28 AFL.

Enligt kammarrätten i Jönköping bör I själva lagtexten preciseras vilka bidrag som är pensionsgrundande i stället för att ge regeringen fullmakt att bestämma härom.

4 Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Företagsskatteberedningen har föreslagit att värdet av naturaförmån i form av rätt för arbetstagare att för privat bruk få utnyttja av arbetsgivaren tvillhandahållen bil skall inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgiften och att värdet av förmånen skall ingå i beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst för tilläggspension.

Beredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Blekinge, Älvsborgs, Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands län, Centralorganisationen SACO/SR, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas — riksförbund — (LRF), Svenska

kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund och Sveriges föreningsbankers

förbund.

Förslaget avstyrks av länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, Svensk

industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund och Sveriges bilindustri- och bilgros-

sistförening.

Flertalet av de remissinstanser som har tillstyrkt eller lämnat beredningens förslag utan erinran godtar att bilförmånens värde beräknas efter en schablon

på grundval av bilens prisklass enligt riksskatteverkets anvisningar och en antagen årlig privat körsträcka av I 000 mil. BI. a. länsstyrelsen i Blekinge län ifrågasätter dock om inte schablonen bör göras än mer generell och förmånen alltid antas avse bil i grupp III. Företagens bilbestånd skulle därigenom inte behöva gruppindelas och ett betungande arbete till följd av att förmånsta-

garna under ett år kan ha haft förmån av fri bil tillhörande olika prisklasser

undviks. Även ur kontrollsynpunkt skulle detta medföra förenklingar.

Beredningens förslag att det schablonmässigt beräknade värdet skall tillämpas även vid förmånsberäkningen har inte mött någon erinran när det gäller den sjukpenninggrundande inkomsten. Såvitt avser den pensionsgrun-

dande inkomsten menar dock bl. a. riksförsäkringsverket, riksskatteverket, några länsstyrelser och SACO/SR att i likhet med vad som nu gäller för

naturaförmåner i form av bostad och kost, det värde som fastställs vid

taxeringen bör vara avgörande.

Enligt riksskatteverket bör det klargöras såväl beträffande avgifts- som

förmånssidan hur det skall förfaras i de fall arbetstagaren ersätter arbetsgivaren för förmånen eller del därav.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län medger att det finns principiella skäl

som talar för att värdet av bilförmån skall inräknas i avgiftsunderlaget. Med

hänsyn till läget inom den svenska bilindustrin bör frågan enligt länsstyrelsen skjutas på framtiden. De praktiska svårigheter förslaget är förenat med till

följd av variationer i förmånens storlek och omfattning har inte beaktats av

beredningen. Länsstyrelsen förordar en ytterligare utredning av förslagets

effekter.

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening hävdar att arbetsgivaravgifter på

bilförmåner skulle innebära ett hårt slag mot den svenska bilmarknaden

vilket skulle nödvändiggöra en omstrukturering av marknaden. Föreningen framhåller särskilt att en strikt schablonmässig behandling skulle leda till

orimliga konsekvenser i de fall förmånstagaren betalar förmånsgivaren viss

ersättning för förmånen eller själv betalar driftskostnader m. m. Föreningen

pekar också på de praktiska problem som kan uppkomma vid uppföljning och

redovisning av bilbyten.

9 — SpecialmoOtiveriNg. sosse ssereerreeerrrrrrrr ser s sees sea 42 9.1 — Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän fÖrSäkfilig..soseoseeersrr rer rr rer era rr rs sr sr rens na 42 9.2 — Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen

9.3 — Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, IM sees eeeererre ere rer reser rrre rr rise rss ers sa 44

10 Hemställan sssossossereresererererere rer ere re rer rr rr ess a 45 11] BeSlUtoooseserer reser ereeersreser ere rer rr ere r sr rs sr serna 46 Bilaga I Riksförsäkringsverkets skrivelse den 16 december 1977 angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-1984... ooeeeeeee sees esers ers reser estrar ers rss resa 47 Bilaga 2 Riksförsäkringsverkets skrivelse den 16 december 1977 angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbets-

Bilaga 3 Remissammanställning «...ssssoseoerrrserer rss sr rear a 74