Prop. 1978/79:202

om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.

_ _ Prop. 1978/79:202 Regeringens proposition

1978/79z202

om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsska- deförsäkringen under åren 1980—1984. m. m.;

beslutad den 15 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA LILLSTEN GABRIEL ROMANUS

10 Förslag till Lag om ändring i lagen (l960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 55 lagen (l960:77)om byggnadsforskningsavgiftl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 ;"3 utgår tiondels

1 Inledning

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften erläggs av arbetsgivaren. För inkomst av annat förvärvs- arbete skall den försäkrade själv betala tilläggspensionsavgift.

Arbetsgivaravgiften och tilläggspensionsavgiften för ATP skall utgå med samma procentsats. Beslut om den procentsats som skall tillämpas för visst år skall fattas senast året dessförinnan. Procentsatsen fastställs i särskild lag.

[enlighet med bestämmelserna i 19 kap. 5 ä i lagen om allmän försäkring har riksförsäkringsverket i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag till avgiftsuttag för ATP under åren 1980—1984. Skrivelsen bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga I.

Arbetsskadeforsäkringen finansieras enligt lagen (1976:380) om arbetsska- deförsäkring genom arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiften utgår efter en i särskild lag fastställd procentsats. Beslut om den procentsats och förvaltningskostnads- andel till arbetsskadeförsäkringen som skall tillämpas för visst år skall fattas senast under året dessförinnan.

Riksförsäkringsverkct har i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 & lagen om arbetsskadeförsäkring i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag till avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel till arbetsskadeförsäkringen för åren 1980—1984. Skrivelsen bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 2.

De båda skrivelscrna har för yttrande tillställts riksrevisionsverket.

• Sida 29
•  Original

Prop. l978/79:202 29

försäkringsinspektionen. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Tjänstemännens centralorganisation. Landsorganisationen i Sverige. Cen— tralorganisationen SACO/SR. Svenska arbetsgivareföreningen. Handelns arbetsgivarorganisation. Sveriges hantverks- och industriorganisation. Lant- brukarnas riksförbund och Svenska Företagares Riksförbund. En samman- ställning över remissyttrandena bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 3.

För finansiering av statsbidragen till den kommunala barnomsorgen erlägger arbetsgivare avgift efter motsvarande grunder som gäller för avgifter till sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Chefen för budget- departementet har vid anmälan av propositionen (1978/79:160) om fortsatt reformering av inkomstskatten. m. rn. förutskickat ett förslag om skyldighet även för egenföretagare att erlägga barnomsorgsavgift. Jag avser att i det följande behandla denna fråga.

Pensionskommitten' har i betänkandet (SOU l977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat frågor om bl.a. enhetligare regler för beräkning av sociala avgifter. Förslaget i denna del innebär bl. a. att nuvarande basbelopps- och maximeringsavdrag för ATP-avgiften slopas föratt därmed få ett enhetligt avgiftsunderlag för de olika socialförsäkringsavgifterna. Pensionskommit- tens förslag avser också ökade möjligheter att tjäna in tilläggspension för vissa kategorier försäkrade. ändrade regler för svenska medborgares rätt till folkpension vid bosättning utomlands och utländska medborgares rätt till folkpension och ATP. Regeringen har tidigare i prop. 1978/79:75 lagt fram förslag i vissa av de sistnämnda frågorna.

Jag avser att i det följande behandla kommitténs förslag om ATP-poäng på vissa statliga bidrag till konstnärer och därmed sammanhängande avgiftsfrå- gor.

Efter remiss har yttranden över betänkandet i denna del avgetts av kammarrätten i Jönköping. riksförsäkringsverket. riksskatteverket. statens kulturråd. konstnärsnämnden. styrelsen för Sveriges författarfond. Tjänste- männens Centralorganisation (TCO). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Sveriges industriförbund. Försäkringskasseförbundet samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 3.

Beredningen av kommitténs förslag till enhetligare avgiftsregler och andra återstående frågor pågår alltjämt inom regeringskansliet. Jag avser att återkomma till dessa frågor i annat sammanhang och kommer då att bl. a. ta tipp frågan om möjlighet för hemarbetande och äldre att tjäna in pensions- poäng till ATP.

' (S 1970:40) Ledamöter presidenten Liss Granqvist. ordförande. riksdagsledamöterna Alvar Andersson och Britt Bergström. departementsrådet Gustav Jönsson. riksdags- ledamöterna Göran Karlsson och lvar Nordberg samt f.d. riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll.

• Sida 30
•  Original

Prop. l978/79:202 30

l'örctagsskatteberedningen2 har i november 1977 i slutbetänkandet (SOU 1977286) Beskattning av företag redovisat bl. a. förslag till utvidgning av underlaget för arbetsgivaravgifter.

Efter remiss har yttranden i denna del avgetts av riksförsäkringsverket. riksrevisionsverket. riksskatteverket. kammarrätten i Göteborg. länsstyrel- serna i Stockholms. Uppsala. Gotlands. Blekinge. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs. Värmlands. Västernorrlands och Jämtlands län. ('.'entral- organisationen SACO/SR. Landstingslörbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet. Sveriges at'lvokatsamfttnd. Sveriges föreningsbankers förbtrnd. Sveriges hantverks- och industriorganisation samt Sveriges bilin- dttstri- och bilgrossistförening. lin sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga 3.

1 det följande behandlarjag beredningens förslag vad det gäller utvidgning av underlaget för arbetsgivaravgifter och därmed sammanhängande frågor om socialförsäkringsförmåner.

i detta sammanhang tarjag även tipp en i riksdagen (mot. 1977/78:1498. SfU 1978/79z3. rskr 1978/79120) aktualiserad fråga om att likställa dagpen- ning till frivilliga inom totalförsvaret med dagpenning till värnpliktiga vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

2 Avgifter för försäkringen för tilläggspension

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete.

Avgift för inkomst av anställning erläggs av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas dels med det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året. dels med den del av lönen som för varje arbetstagare överstiger 7.5 gånger basbeloppet. Det innebär att årslönen för en arbetstagare som varit anställd hela året med full arbetstid är avgiftsgrun- (lande till den del som ligger mellan det vid årets ingång gällande basbeloppet (i januari 1979 13 100 kr.) och 7.5 gånger detta basbelopp (: 98 250 kr.).

För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva betala tilläggspensionsavgift. som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån den härrör från sådant arbete.

Avgifterna förs till den allmänna pensionsfonden (AP-fonden) från vilken

3 (Fi 1970z77) Ledamöter rikstlagsletlamötcrna Alvar Andersson. ordförande. och Cttrt Boström. regeringsrådet Sven Brodén. fil. lic. Gösta Dahlström. professorn Dag llelmers. l:e ombudsmannen Sune lsraclsson. riksdagsledamoten Tage Johansson. andre vice talmannen Tage Magnusson. riksdagsledamoten Johan A. Olsson. tulldi- rektören Eskil Tilstad och docenten Carl Johan Åberg.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/791202 . 31

de löpande kostnaderna för tilläggspensioneringen linansieras. linligt de riktlinjer statsmakterna dragit trpp för finansieringen av tilläggspensione- ringen skall den ske enligt ett modifierat ft")rde1ningssystem. Det innebär att avgifterna skall beräknas förslå inte enbart till att täcka de löpande utgifterna trtan ocksä till en viss f'ondbildning.

Avgiftstrttaget för ATP har hittills fastställts till följande procenttal.

Ar ",. År ",. År " ".,

1960 3 1967 8.5 1974 10.50 1961 4 1968 9 1975 10.75 1962 5 1969 9.5 1976 1 1 1963 6 1970 10 1977 11.75 1964 7 1971 10.25 1978 11.75 1965 7.5 1972 10.50 1979 11.75 1966 8 1973 10.50

Den senaste avgiftshöjningen genomfördes i anslutning till sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

Riksförsäkringsverket har vid sin bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren 1980—1984 i första hand utgått från ett beräkningsantagandc med en ärlig ökning av konsumentprisindex på 7.5 "u . en årlig reallöneökning på 2 ”n och en nyplaceringsränta på 9.5 ”u. Vid ett oförändrat avgiftsuttag på 1 1,75 ”1. fr. o. nt. är 1980 leder denna beräkning fram till att pensionsutbetalningarna ttnder åren 1977—2020 kommer att öka betydligt kraftigare än avgiftsunderla- get. Ökningen av pensionsutbetalningarna beror på att antalet pensionärer ökar och att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ett större antal poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan pensionerats. Med de angivna beräkningsantagandena kommer pensionsutbetalningarna i fi.)rhål|ande till avgiftsunderlaget att ökat från 6.8 ”.. år 1977 till 8.7 "ir år 1980. 13.6 år 1990. 15.9 % år 2000 och 24.6 ”., år 2020. Annorlunda uttryckt kommer pensionsutbetalningarna att motsvara ett avgiftsuttag till ATP med nämnda procenttal för respektive år.

Detta f?.'>rhållande resulterar i att fonden vid oförändrat avgiftsuttag börjar avta år 1997 och är helt förbrukad år 2006 enligt verkets huvudantagande. Verket anser mot denna bakgrund att man som riktpunkter föravgiftsuttaget bör ställa upp en avgiftsnivå på 16—18 ”1. för år 2000 och 25 "n för år 2020. Verket konstaterar att om uttagsprocenten höjs med 0.25 procentenheter för varje år under perioden 1980—2020 kommeravgiftsuttaget att uppgå till 17 ".. år 2000 och 22 år 2020.

Mot denna bakgrund finner riksförsäkringsverket att avgiftsuttaget under perioden 1980—1984 bör höjas. Verket förordar att uttaget ökas antingen med 0.25 årligen så att avgiften år 1984 blir 13 % alternativ 1) eller — med särskilt beaktande av kapitalmarknadens behov — med 0.2.5 "., för år 1980 och

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79z202

b.) fx)

0.50 "., årligen för tiden 1981—1984 så att avgiften sistnämnda år blir 14 ".. (alternativ 11).

Vid remissbehandlingen har verkets förslag om förhöjt avgiftsuttag lämnats utan erinran av riksrevisitmsverket. Verkets alternativ 1 har tillstyrkts av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet. LO och SACO/SR. Alternativ 11 har tillstyrkts av försäkringsinspektionen och TCO. De enskilda arbetsgivareorganisationerna har avstyrkt varje avgiftshöjning ttnder den nu aktuella perioden främst med hänsyn till näringslivets nuva- rande kostnadsläge. RLF förordar en höjning enligt alternativ 1 ttnder en treårsperiod kombinerad med en motsvarande reduktion av andra icke försi'tkringsmässigt betingade avgifter och skatter.

För egen del vill jag anför följande. De medel som tillförs AP-fonden skall betala kostnaderna för tilläggspen- sioneringcn. Avgifterna skall tillsammans med andra tillgängliga medel täcka löpande pensionsutbetalningar. förvaltningskostnader och andra utgifter för försäkringen. Vid sidan av att fonderingen skall uppfylla de krav som pensioneringen ställer måste fonderingen avvägas med hänsyn till allmänna samhällsekonomiska önskemål.

Utöver fonderingens betydelse för att utjämna tillfälliga utgiftsskillnader har det från början stått klart att det behövs en fondering av större omfattning för de mera långsiktiga behoven. Genom att i ett tidigt skede anpassa avgiftsuttaget till de mera långsiktiga behoven kan man begränsa behovet av kraftiga avgiftshöjningar längre fram i tiden då pensionsutbetalningarna börjat nå större omfattning.

De beräkningar som riksförsäkringsverket redovisat rörande den framtida utvecklingen av kostnaderna inom ATP-systemet i förhållande till underla- get för avgiftsuttaget visar på nödvändigheten av att de långsiktiga utgiftsåta- ganden som ligger i ATP-systemet uppmärksammas. Vid ett oförändrat avgiftsuttag med 11.75 1.1. och med tidigare nämnda beräkningsantaganden skulle AP-fondens sparande gradvis avta och så småningom helt upphöra. Fondstyrkan. dvs. fondens behållning dividerad med årets utgifter. skulle sjunka successivt under de närmaste decennierna och fonden skulle vara helt förbrukad några år in på 2000-talet. Denna utveckling sammanhänger med att pensionsutbetalningarna kommer att öka betydligt snabbare än avgiftsun- derlaget till följd av att antalet pensionärer ökar och att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har flera poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan har pensionerats. Jag vill dock understryka att beräkningar av AP-fondens framtida utveckling kan ge varierande resultat beroende på de antaganden som görs om reallöner. realränta och allmän ekonomisk tillväxt.

Utvecklingen av AP-f'ondens sparande är beroende av hur avgiftsunderla- get utvecklas. För avgiftsunderlagets utveckling spelar tillväxten i samhälls- ekonomin en stor roll. En god ekonomisk tillväxt inverkar positivt på AP-fondens sparande. Givetvis spelar också avgiftsuttagets storlek en bety;

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79:202 . . _. 33

dande roll för utvecklingen av fondens sparande. Regeringen har nyligen på föredragning av chefen för ekonomidepartemcntet i proposition om den svenska kapitalmarknaden behandlat AP-fonden och dess roll på kapitalmarknaden. ! det sammanhanget har konstaterats att det inte är möjligt att bedöma vilket sparande inom AP-fonden som på längre sikt kan visa sig lämpligt. Regeringen har bedömt att det för de närmaste åren föreligger ett behov av att förbättra det offentliga sparandet och att avgifterna till fonden mot den bakgrunden bör höjas. Därigenom underlättas i viss mån kreditpolitikens uppgift.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de beräkningar som riksförsäk- ringsverket har gjon rörande den erforderliga avgiftsnivån på längre sikt kan jag ansluta mig till verkets förslag(alternativ l)om en höjning av avgiftsutta- get med 0,25 procentenheter per år under åren 1980—1984. Därmed kommer avgiftsuttaget till ATP under denna period att höjas från 11,75 lt", år 1979 till 13 *.), år 1984.

3 Avgifter för arbetsskadeförsäkringen

Fr. o. m. den ljuli 1977 harlagen om yrkesskadeförsäkring ersatts av lagen (l976:380) om arbetsskadeforsäkring. För åren 1975—1979 har avgiften till yrkesskadeförsäkringen respektive arbetsskadeförsäkringen fastställts till 0.25 åt. av lönesumman. 1/16 av avgiftssumman skall utgöra förvaltnings- kostnadsandel.

Avgifterna till arbetsskadeförsäkringen skall vara så avvägda att de tillsammans med andra tillgängliga medel täcker ersättnings- och förvalt- ningskostnader samt behövlig fondbildning. Staten täcker sina kostnader för arbetsskador i särskild ordning.

lnom den tidigare försäkringsformen fonderade medel på ca 1,7 miljarder kr. har förts över till arbetsskadeförsäkringsfonden. Avgiftsperioden 1975—1979 har hittills inneburit en försvagning av den relativa fondbehåll- ningen. Fondmedlen uppgick vid utgången av år 1977 till 2,6 gånger årets utgifter. En ytterligare nedgång av fondbehållningen förutses. Enligt föreligg- ande prognoser torde fondbehållningen på drygt 1 miljard kr. år 1979 täcka något över ett års utgifter.

Fondminskningen under nuvarande avgiftsperiod har varit förutsedd. Med hänvisning till de nya ersättningsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1977 och uppräkning av äldre livränteförmåner anförde föredraganden i proposition 1975/761197 om införande av den nya arbetsskadeförsäkringcn att någon ändring av avgiftsuttaget inte borde ske under då löpande avgiftsperiod t. o. m. år 1979. För tiden därefter avsågs riksförsäkringsverket få möjlighet att på grundval av det erfarenhetsmaterial som kommer fram ta ställning till frågan om vilket avgiftsuttag som behövs för perioden 1980—1984 med hänsyn till de nya ersättningsreglerna.

Riksförsäkringsverket framhåller att verkets avgiftsberäkningar för arbets-

3 Riksdagen I 978/ 79. ! saml. NrZ 2

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79:202 34

skadeförsäkringen i huvudsak är begränsade till avgiftsperioden 1980—1984. Fn fondframräkning på längre sikt blir enligt verket inte meningsfull sålänge erfarenhet av tillämpningen av de nya ersättningsreglerna saknas. Utbetal- ningarna el'ter de nya reglerna väntas börja överväga bland de löpande ersättningsfallen först under andra hälften av l980-talet.

Med utgångspunkt i den framtida förväntade dödligheten. nuvarande och tillkommande livränteförpliktelser. framtida ökade förvaltningskostnader samt vissa antaganden om löne- och konsumentprishöjningar har verket beräknat att fonden — vid ett oförändrat avgiftsuttag på 0.25 *är — kommer att vara helt förbrukad omkring årsskiftet 1981/82. Vid utgången av år 1984 skulle då finnas en skuld motsvarande ca 1.5 års kostnader.

Verket har beräknat utvecklingen av fondstyrkan vid olika avgiftsuttag. Vid antagande av en årlig löneökning på 9,5 % och en årlig prisstegring på 7.5 "n — dvs. en årlig reallöneökning med 2 ”n — kommer fondstyrkan att utvecklas på följande sätt vid olika avgiftsuttag under åren 1980—1984.

Avgiftsuttag i procent

0.45 0.50 0.55 0.60 0.65 0.70 Fondstyrka 31/12 1979 1.3 1.3 1.3 1.3 1.3 1.3 1984 1.2 1.9 2.5 3.1 3.7 4.3

Riksförsäkringsverkets beräkningar visar att det behövs ett avgiftsuttag på mellan 0.45 och 0.5 '.'a enbart för att undvika en ytterligare nedgång av fondstyrkan under perioden 1980—1984. Verket ifrågasätter emellertid om en så låg fondbehållning kan anses vara tillfredsställande under ytterligare en avgiftsperiod. Mot bakgrund av osäkerheten beträffande den framtida utgiftsutveeklingen inom arbetsskadeförsäkringen bör fondstyrkan inte tillåtas bli alltför låg. Verket föreslår därför att avgiftsuttaget fastställs till 0.60 ('n för perioden 1980—1984.

För närvarande utgör förvaltningskostnadsandclen 1/16 av avgiftsuttaget på 0.25 ”.., Detta beräknas under år 1978 motsvara 27 milj. kr. Med hänvisning till den allt mer ökade tidsåtgången vid handläggningen av ersättningsfrågorna och förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostna- derna anser verket att förvaltningskostnadsandelen bör anpassas till en kostnadsuppgång på ca 25 %. Verket föreslår att förvaltningskostnadsande- len skall utgöra 1/30 av det av verket föreslagna avgiftsuttaget.

Vid remissbehandlingen har arbetstagarsidan och de båda kommunförbunden tillstyrkt verkets förslag. Mot bakgrund av bl. a. närings- livets aktuella kostnadsläge anser sig remissinstanserna på den enskilda arbetsgivarsidan inte kunna biträda riksförsäkringsverkets förslag. RLF förordar en något lägre avgiftshöjning än verkets förslag kombinerad med motsvarande sänkning av andra avgifter eller skatter.

• Sida 35
•  Original

'.Il

Prop. 1978/79:202 _. 3

För egen del ansluter jag mig till riksförsäkringsverkets uppfattning att föndbehållningen inom arbetsskadeförsäkringen bör vara något större i förhållande till de löpande utgifterna än vad som varit fallet under de senaste åren. Eftersom närmare erfarenhet saknas av vad arbetsskadeförsäkringen kan komma att medföra i fråga om kostnader bör inte fondstyrkan tillåtas bli alltför låg. Ett avgiftsuttag på 0.60 'är skulle ge en fondbchållning som motsvarar tre års utbetalningar och är av samma storlek som vid utgången av år 1977. Jag förordar således att avgiftsuttaget till arbetsskadeförsäkringen i enlighet med riksförsäkringsverkets förslag fastställs till 0.609» för åren 1980—1984. Vidare bör förvaltningskostnadsandelen fastställas till 1/30 av avgiftsuttaget.

4 Barnomsorgsavgift för egenföretagare

Kommunerna har enligt lagen (1976:381) om barnomsorg skyldighet att anordna barnomsorg i form av förskole- och fritidshemsverksamhet. Försko— leverksamheten. som huvudsakligen avser barn som inte uppnått skolpliktig ålder. bedrivs i form av förskola samt familjedaghem och annan komplette- rande förskoleverksamhet. Fritidsverksamheten. som omfattar barn upp till och med 12 års ålder. bedrivs i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem.

För finansiering av den kommunala barnomsorgen utgår statsbidrag. Statsbidragssystemet för barnomsorgen finansieras enligt riksdagens beslut (prop. 1975/76z92. SoU 1975/76228. rskr 1975/76z219) genom arbetsgivarav- gifter. Avgiften beräknas enligt 15 å barnomsorgslagcn efter samma grunder som gäller för arbetsgivares skyldighet att erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Avgiften utgår för år 1979 med 1.6 % av avgiftsunderlaget. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen harjag i årets budgetproposition (1978/79:100. bil. 8 p. D 2) föreslagit att avgiften fr. o. m. den 1 januari 1980 skall utgå med 1.9 1.1» av avgiftsunderlaget.

För närvarande erläggs som jag nyss sagt avgift för finansiering av barnomsorgen endast i form av arbetsgivaravgift. Barnomsorgen har emeller- tid samband med föräldrarnas förvärvsarbete vare sig de är anställda eller egna företagare. En avgift av detta slag bör som följd härav beräknas enhetligt för alla arbetsinkomster. Enligt min mening saknas bärande skäl för att de förvärvsinkomster som tillkommer andra än anställda skall vara undantagna från denna avgift. Jag förordar därför att skyldigheten att erlägga avgifter för finansiering av samhällets barnomsorg utvidgas till att gälla även egen- företagare fr. o. m. år 1980. Avgiften bör beräknas på samma avgiftsunderlag som gäller för sjukförsäkringsavgiften och beräknas tillföra staten ca 200 milj. kr. för år räknat.

Förslaget föranleder vissa ändringar i lagen (1976:38 1 ) om barnomsorg. De föreslagna reglerna om avgiftsskyldighet för den som haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning hartagits in i 16 &. De nuvarande reglerna i 16 å

• Sida 36
•  Original

Prop. 1978/79:202 36

harlörtsövertill 17 äoch reglerna iden paragrafen har förts över till första och andra stycket i 18 a'. Tredje stycket i 18å motsvaras av nttvarandc första stycket i samma paragraf. Till följd av ändringarna har hänvisningen i 14 & ändrats.

Förslaget föranleder även vissa följdändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och uppbördslagen (1953:272).

5 ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Den statliga stipendiegivningen till konstnärer regleras i bl. a. förordningen (1976:528. ändrad senast 1978:222) om bidrag till konstnärer. F.nligt förord- ningens allmänna föreskrifter kan bidrag utgå till svensk medborgare och till konstnär som inte är svensk medborgare men är stadigvarande bosatt i Sverige. Bidrag kan inte utgå till den som deltar i grundläggande konstnärlig utbildning. Konstnärsbidrag enligt nämnda förordning kan utgå för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Konstnärsbidrag kan också utgå i form av bidrag av pensionskaraktär och i vissa fall som bidrag till efterle- vande. Slutligen kan konstnärsbidrag utgå föratt tillgodose annat behöv hos konstnären än som tidigare har nämnts. t. ex. ett akut behov av ekonomiskt stöd eller bidrag till bl. a. resor. Konstnärsbidrag kan utgå till samma konstnär utan omprövning för högst fem år i sänder. Konstnärsbidrag av pensionska- raktär och konstnärsbidrag till efterlevande kan dock utgå tills vidare.

Sveriges författarfond prövar frågan om bidrag till författare. översättare och kulturjournalister medan konstnärsnämnden prövar frågan om bidrag till övriga konstnärer.

Konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv kan enligt förordningen (19761504) om inkomstgarantier för konstnärer beviljas inkomstgaranti. Den som innehar "inkomstgaranti skall årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av inkomstgaranti om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Enligt förordningen (1962:652. omtryckt 1975:1210. ändrad senast 1978:242) angående Sveriges författarfond avsätts medel över statsbudgeten i förhållande till folk- och skolbibliotekens bokutlåning och bestånd av referensböcker. Med dessa medel finansieras författarpenningen som väsent- ligen är en individuell och till utlåningen av den enskilde författarens verk relaterad ersättning. De medel som återstår när författarpenningen har fördelats — fondens fria del - används huvudsakligen dels till pensioner och understöd åt upphovsmän och deras efterlevande. dels till stipendier åt förtjänta upphovsmän till litterära verk samt bokillustratörer och dels till bidrag till särskilda ändamål som berör litterär verksamhet. Långtidsbidrag ur fonden utdelas i form av beskattade femåriga arbetsstipendier.

Förutsättningen för att en ersättning skall bli pensionsgru ndande för ATP

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79:202 . 37 '

är att den utgör ersättning för utfört förvärvsarbete och kan hänföras till antingen inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. t. ex. rörelse.

Pensionskommittén har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat bidragen ur beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt. Kommittén konstaterar att bidrag som är av engångsnatur är skattefritt. Beviljas bidraget däremot för tre år eller mer är det att anse som periodisk intäkt och därmed i regel skattepliktigt. Eftersom bidragen beskattas som periodisk intäkt kommer de inte att ingå i den av konstnären bedrivna rörelsen. Därmed blir de inte pensionsgrundande för ATP enligt reglerna i 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Mot bakgrund av den uppmjukning som har skett beträffande bestämmelserna om vilka ersätt- ningar som skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst kan enligt kommitténs uppfattning vissa bidrag till konstnärer ses som ersättning för utebliven inkomst även om konstnärernas verksamhet i detta hänseende inte har ansetts utgöra förvärvsarbete i traditionell mening. Kommittén föreslår att bidrag som utgår enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer och syftar till att ge aktiva konstnärer en sådan ekonomisk trygghet att de under viss tid kan ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet blir pensionsgrundande. Kommittén menar emellertid att det varken är lämpligt eller erforderligt att samtliga förekommande bidrag och ersättningar blir pensionSgrundande. Bidrag av pensionskaraktär. bidrag till efterlevande och bidrag som utges för att tillgodose annat behov hos konstnär(t. ex. resebidrag. bidrag för akut ekonomiskt stöd) bör på grund av sin karaktär inte göras pensionsgrundande. Inte heller inkomstgaranti för konstnärer bör grunda rätt till ATP eftersom den i princip är livsvarig och därmed skulle utgå parallellt med pensionen.

Eftersom något anställningsförhållande inte kan anses föreligga mellan det utbetalande organet och bidragsmottagaren föreslås bidragen grunda rätt till pension såsom inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Kommittén föreslår emellertid att det organ som betalar ut bidraget blir skyldigt att erlägga de socialförsäkringsavgifter som belöper på bidraget

Kommitténs förslag att vissa bidrag till utövande konstnärer skall bli pensionsgrundande har i huvudsak inte mött någon erinran vid remissbe- handlingen.

Jag delar kommitténs uppfattning att vissa beskattade statliga bidrag till konstnärer kan ses som ersättning för utebliven inkomst vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. I likhet med kommittén anser inte hellerjag att det bör komma i fråga att vid beräkning av pensionsgrundande inkomst beakta sådana livslånga ersättningar som har karaktär av pension eller bidrag i form av inkomstgaranti.

Enligt min mening bör emellertid även andra till kulturellt verksamma personer utgående statliga beskattade bidrag. än de kommittén inskränkt sig till. bli pensionsgrundande. Bl. a. styrelsen för Sveriges författarfond och

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/79:202 38

TCO har framhållit de femåriga arbetsstipendier som utgår ur författarfon- dens fria del. Det bör enligt min mening ankomma på regeringen att i särskild ordning föreskriva vilka bidrag som på detta sätt skall vara pensionsgrun- dande.

l likhet med kommitten anser jag att de avgifter till socialförsäkringen m.m. som belöper på bidragen bör utges av de organ som betalar ut bidragen.

Kommitténs förslag att bidragen skall grunda rätt till pension som inkomst av annat förvärvsarbete har rönt kritik från bl. a. riksförsäkringsverket som framhållit att den försäkrade vid en sådan lösning i vissa fall skulle kunna komma att gå miste om pensionspoäng. De skäl som framförts gör enligt mitt förmenande att bidragen, i motsats till vad kommittén föreslagit. vid beräkning av pensionsgrundande inkomst till ATP bör anses som inkomSt av anställning. Något avgörande skäl mot en sådan lösning har inte framkom- mit.

Vid beredningen av denna fråga harjag samrått med chefen för utbild- ningsdepartementet.

6 ATP—poäng på dagpenning till frivilliga inom totalförsvaret

Värnpliktig som fullgör repetitionsutbildning erhåller enligt 75 värn- pliktslörmånsförordningen (l976:l008) dagpenning. Denna beräknas i prin- cip på samma sätt som gäller för sjukpenning enligt AFL. Enligt ll kap. 2 ;" jämförd med ll kap. 5 & samma lag är den ATP-grundande. Den utgör också skattepliktig intäkt enligt anvisningspunkt 12 till 32 & kommunalskattelagen. Dagpenningen administreras och utbetalas av de allmänna försäkringskas- sorna.

Enligt 7 & förordningen om förmåner till frivilligpersonal m. fl.. som utfärdats av regeringen den l4april 1977i försvarets författningssamling (FFS 1977:10). skall ersättning till frivilligpersonal. som deltar i krigsförbandsöv- ning eller särskild övning inom det obligatoriska tjänstgöringssystemet. utgå med dagpenning som motsvarar vad som utgår till värnpliktig under repetitionsutbildning. Dagpenningen anses inte som inkomst av förvärvs- arbete enligt AFL och beaktas alltså inte vid beräkningen av ATP. Däremot är ersättningen skattepliktig såsom intäkt av tjänst. Dagpenningen till frivillig- personal administreras och utbetalas av frivilligorganisationerna.

l motionen 1977/78:1498 hemställdes att riksdagen skulle besluta om sådant tillägg till ]] kap. 25 AFL att dagpenning till frivilligpersonal inom totalförsvaret,i likhet med vad som gäller för dagpenning till värnpliktiga. vid beräkning av pensiongrundande inkomst till ATP skall anses som inkomst av anställning.

Enligt socialförsäkringsutskottet (SfU 1978/79:30 talar vissa rättviseskäl för att samma regler skall gälla för värnpliktiga och frivilliga i ATP-hänseen- de.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1978/79:202 39

Riksdagen (rskr 1978/79:20) har i anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande givit till känna att den anser att det finns anledning att göra en översyn av de berörda reglerna.

Jag delar den uppfattning som sålunda kommit till uttryck i socialförsäk- ringsutskottets betänkande att rättviseskäl talar för att dagpenning som utgår till frivilliga som tjänstgör inom totalförsvaret skall behandlas på samma sätt i ATP-hänseende som den dagpenning som utgår till värnpliktig som fullgör repetitionsutbildning. Jag förordar därför att dagpenning som utgår till sådan frivillig vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall anses som inkomst av anställning och grunda rätt till pensionsförmåner från den allmänna försäkringen.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för försvars- departementet.

7 Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Vid fastställandet av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter till bl.a. socialförsäkringarna beaktas f. n. enligt regler i 19 kap. AFL m. fl. författ- ningar förutom summan av utgiven kontant lön endast värdet av naturaför- måner i form av kost och bostad. Andra naturaförmåner bortses det ifrån. Motsvarande gäller enligt regler i 3 kap. och ll kap. AFL vid beräkning av arbetstagares sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom den allmänna försäkringen.

Företagsskatteberedningen konstaterar i betänkandet (SOU 1977z86) Beskattning av företag att systemet att ge olika typer av naturaförmåner i stället för en höjd kontant lön fått en allt större utbredning. Som ett av skälen till denna utveckling anger beredningen att de faktiska kostnaderna arbets- givaren har och gör avdrag för av praktiska skäl sällan i sin helhet motsvaras av en förmånsbeskattning hos den anställde. Ytterligare ett skäl som beredningen anger är att det inte utgår några arbetsgivaravgifter på andra naturaförmåner än kost och bostad.

Som underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter bör enligt beredningen principiellt läggas samtliga naturaförmåner. Av praktiska skäl avstår dock beredningen från att föreslå en så vittgående utvidgning av avgiftsunderlaget. Beredningen föreslår emellertid att förmånen att för privat bruk få disponera en arbetsgivaren tillhörig eller av honom förhyrd bil, vilken enligt beredning- en är den utan jämförelse vanligaste naturaförmåneri, bör inräknas i underlaget för uttag av arbetsgivaravgifter. För detta talar enligt beredningen också önskemålet om att företagare och anställda skall behandlas lika. Beredningen påpekar härvidlag att egenföretagarens privata utnyttjande av en bil. som utgör inventarium i förvärvsverksamheten, beskattas och därigenom kommer att öka avgiftsunderlaget.

Enligt beredningen måste utformningen av en regel om att arbetsgivaren

• Sida 40
•  Original

Prop. 1978/79:202 40

skall vara skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter för värdet av anställdas bilförmåner av praktiska skäl blir schablonmässig. Någon exakt koppling mellan förmånens vid inkomsttaxeringen uppskattade värde och avgiftsbe- räkningen torde således inte kunna komma i fråga. Övervägande skäl talar enligt beredningen för att värdet av bilförmånen får fastställas på grundval av bilens prisklass enligt riksskatteverkets anvisningar och en antagen privat körsträcka av 1 000 mil. Har den anställde haft rätt att utnyttja bilen under endast en del av året bör givetvis beräkningen göras på ett reducerat underlag.

Beredningen föreslår även att värdet av bilförmån skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst till ATP och vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Samma schablonrcgel som beredningen föreslår vid avgiftsberäkningen bör enligt beredningen tillämpas också vid förmånsberäkningen.

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över beredningens förslag att inräkna även naturaförmån i form av fri bil har tillstyrkt det eller lämnat det utan erinran.

För egen del ansluter jag mig till beredningens uppfattning att avgiftssys- temet bör utformas på ett sådant sätt att avgiftsskyldigheten så långt det är möjligt görs oberoende av valet av företagsform. Som beredningen påpekat måste det betecknas som otillfredsställande att arbetsgivaren erhåller en avgiftslindring endast därför att olika typer av naturaförmåner utges i stället för kontant lön. Förskjutningen från kontant lön till naturaförmån kan vidare få till följd att den pensionsgrundande och den sjukpenninggrundande inkomsten blir lägre än vad den sammanlagda ersättningen från arbetsgiva- ren motiverar. Av nu anförda skäl anser jag mig i likhet med beredningen böra förorda att värdet av naturaförmån i form av fri eller delvis fri bil inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter. Värdet av förmånen bör som en konsekvens av detta även ingå i underlaget för den anställdes sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst.

Vad jag nu har sagt om förmånen av fri eller delvis fri bil äger i och för sig giltighet också för andra former av naturaförmåner. Att utsträcka förmåner och avgiftsskyldighet mer generellt skulle emellertid ge upphov till betydan- de praktiska svårigheter.

Som företagsskatteberedningen konstaterar är bilförmånen i dag den utan jämförelse vanligaste och ekonomiskt mest betydelsefulla naturaförmånen. Någon ytterligare utvidgning av förmåner och avgiftsskyldighet till även andra förmåner bör enligt min mening därför inte nu komma till stånd.

I likhet med beredningen och den uppfattning som företräds av det övervägande antalet remissinstanser anser jag att värdet av bilförmånen vid beräkning av avgiftsunderlaget måste göras efter schablonmässig beräkning. Även förmånens värde vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten måste av praktiska skäl bestämmas efter schablon.

Utgångspunkten för värderingen bör därvid vara att värdet i princip skall

• Sida 41
•  Original

Prop. 1978/79:202 41

motsvara den inbesparing av kostnader som den anställde gör genom bilförmånen eller uttryckt på ett annat sätt den ökade löneförmån han får genom bilförmånen. Värdet bör med andra ord så långt som möjligt motsvara de kostnader som han skulle ha haft om han själv hade ägt bilen. Värderingen bör så långt det är möjligt baseras på uppgifter om genomsnittliga faktiska kostnader för bilar i olika pris- och årsklasser. Beräkningen av den sjukpen- ninggrundande inkomsten görs innan förmånen kommit att utnyttjas och det saknas följaktligen uppgift om den körsträcka som arbetstagaren nyttjat bilen för privat bruk. Inte heller vid beräkningen av underlaget för arbetsgivarav- giften är det lämpligt att kräva utredning om antalet körda mil. Schablonen bör därför baseras på en enhetlig årlig privat körsträcka. Den bör enligt min mening lämpligen kunna sättas till 1000 mil.

[de fall den anställde haft rätt att utnyttja bilen under endast en del av året bör givetvis beräkningen göras på ett med hänsyn härtill reducerat under- lag.

Förmånsvärdet bör reduceras även i de fall arbetstagaren har att erlägga exempelvis någon form av avgift för rätten att utnyttja bilen för privat bruk.

Det ankommer enligt gällande lagstiftning på riksförsäkringsverket att föreskriva regler för värdering av naturaförmåner. Kompetensen att besluta om verkställighetsföreskrifter ligger emellertid numera primärt hos rege- ringen. Regeringen kan dock tilläggas rätt att delegera denna uppgift till viss myndighet. När det gäller frågan om värdering av bilförmåner bör sådan delegering lämpligen ske till riksförsäkringsverket. Genom att anlita denna teknik får man utrymme för den flexibilitet som är nödvändig på området. Reglerna bör utformas i enlighet med detta.

Jag förutsätter att samråd kommer att äga rum med riksskatteverket när det gäller att arbeta fram underlag för beräkning av bilförmånens värde.

Jag delar den uppfattning som framförts av bl. a. riksförsäkringsverket och riksskatteverket. att schablonen inte bör göras tillämplig vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Till grund för denna beräkning ligger f. n. enligt 11 kap. 4 & AFL den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. 1 den mån den försäkrade åtnjutit bilförmån kommer denna att vid taxeringen åsättas ett värde till ledning för beskattningen. Att vid beräkningen av den pensions- grundande inkomsten införa avvikande bestämmelser för värderingen av bilförmån bör enligt min mening inte komma i fråga. Jag förordar därför att till grund för värdering av bilförmån. i likhet med övriga naturaförmåner och lön. vid beräkning av pensionsgrundande inkomst läggs den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. l vissa fall då den försäkrade inte är skattskyldig här i riket och således inte heller någon taxerad inkomst beräknas på grund av inkomst av anställning får emellertid schablonen tillämpning även vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för budget- departementet.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1978/79:20 ). 42 8 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1 lag om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension.

2 lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkringen.

3 lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg. 4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Slag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

6 lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. rn. m..

7 lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 8 lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift. 9 lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, 10 lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift. 11 lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshets- försäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.

12 lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmark- nadsutbildningen.

13 lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift. 14 lag om ändring i lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensione- ring,

15 lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370). 16 lag om ändring i uppbördslagen (19531272). Vid upprättandet av lagförslagen har jag samrått med chefen för arbets- marknadsdepartementet (punkt 8. 9, 11 och 12), chefen för bostadsdepartementet (punkt 10), chefen för utbildningsdepartementet (punkt 13). chefen för kommunikationsdepartemcntet (punkt 14) och chefen för budgetdepartementet (punkt 15 och 16).

9 Specialmotivering 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 3 kap. 2 &

Ändringarna i denna paragrafhar föranletts av att värdet av bilförmån skall inräknas i underlaget för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Med naturaförmån i form av bil avses förmån i form av helt eller delvis fri bil. fri bil som tillhandahålls den anställde av arbetsgivaren och det gäller oavsett om arbetsgivaren äger bilen eller disponerar över den på annan grund.

Som framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av förmånen uppskattas efter schablon. Av tillägget till sista stycket framgår att samma schablon som gäller för värderingen av förmånen vid bestämmande av avgiftsunderlaget enligt 4.8 lagen (1959z552) om uppbörd av vissa avgifter

• Sida 43
•  Original

Prop. 1978/79:202 . . 43

enligt lagen om allmän försäkring. m. m. skall tillämpas vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

11 kap. 2 &

Av tillägget till första stycket första punkten framgår att värdet av bilförmån skall beaktas även vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för tilläggspensionen. Av den allmänna motiveringen har framgått att värderingen av förmånen i detta hänseende skall ske i enlighet med det värde förmånen åsätts vid taxeringen till statlig inkomstskatt.

Ändringen i första stycket i) innebär att frivillig som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbild- ningen och därvid erhåller dagpenning enligt bestämmelserna i 75 förord- ningen den 14 april 1977 om förmåner till frivilligpersonal m. fl. (Försvarets författningssamling 1977:10) får tillgodoräkna sig dagpenningen som pensionsgrundande inkomst.

Som framgått av den allmänna motiveringen skall vissa bidrag till konstnärer m. fl. vara pensionsgrundande. Bestämmelserna härom har tagits in i första stycket m). Utformningen av bidragsreglerna ankommer på regeringen. Det har därför ansetts lämpligt att regeringen får förordna om vilka bidrag som skall avses med bestämmelsen. Såsom har framgått av den allmänna motiveringen är avsikten att enbart sådana statliga. beskattade bidrag skall bli pensionsgrundande som utgår för att ge aktiv konstnär. författare eller annan sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han kan ägna sig åt konstnärlig eller litterär verksamhet.

19 kap. 1 &

Ändringarna i andra och tredje stycket föranleds av att bilförmån skall ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regler om värderingen av förmånen har på motsvarande sätt som gäller för övriga naturaförmåner tagits in i 4 35 lagen ( 1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.

Ändringen i fjärde stycket föranleds av att lagen (1954:243) om yrkesska- deförsäkring har upphävts och ersatts med lagen (1976:380) om arbetsskade- försäkring.

[ ett nytt sista stycke har tagits in en regel att den som utgivit sådant bidrag till konstnärer m. 11. som avses i 11 kap. 2 & första stycket m) skall i vad avser bidraget anses som arbetsgivare. Den som utgivit bidraget har härigenom att svara för de socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen. folkpensione- ringen och försäkringen för tilläggspension som regleras i denna paragraf. Av hänvisningen till denna paragrafi 21 & lagen (1979:84) om delpensionsför- säkring och 155 lagen (1976:381) om barnomsorg följer att motsvarande skyldighet föreligger beträffande avgift enligt dessa författningar.

Vid beräkning av avgiften skall bidraget anses som lön. Vid beräkning av avgift till tilläggspensioneringen skall basbelopps- och maximeringsavdrag göras som om den som uppburit bidraget varit anställd hos den som utgivit bidraget under hela året och arbetat full arbetstid.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1978/79:202 44

19 kap. 4 och 7 &&

Ändringarna i paragraferna föranleds av att apotekens kostnader för kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. in. enligt förslag i prop. 1978/ 79: 1 18 till ny lydelse av 5 & lagen ( 1954:519)om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m. ersätts centralt av den allmänna försäkringen utan att först slås ut på de allmänna Rirsäkringskassorna.

10 Hemställan

Jag hemställer ' ' att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1 lag om procentsatser för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension under åren 1980—1984. lag om procentsats för uttag av avgift till arbetsskadeförsäkring- en under åren 1980—1984. 3 lag om ändringi lagen ( 1976:381)om barnomsorg. 4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962:381)om allmän försäk- ring. rv

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79:202 46

6

11 Beslut

lag om ändring i lagen ( 1959:552 ) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.. lag om ändring i lagen ( 1976:380 ) om arbetsskadeförsäkring. lag om ändring i lagen ( 1970:742 ) om lönegarantiavgift. lag om ändring i lagen (l97lz282) om arbetarskyddsavgift. lag om ändring i lagen ( 1960:77 ) om byggnadsforskningsav- gift. lag om ändring i lagen ( 1973:372 ) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstö- det. lag om ändring i lagen ( 1975:335 ) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. lag om ändring i lagen ( 1975:358 ) om vuxenutbildningsavgift. lag om ändring i lagen (19611300) om avgift till sjöfolks pensionering. lag om ändring i kommunalskattelagen ( 19281370). lag om ändring i uppbördslagen ( 1953z272).

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden lagt fram.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1978/79:202 47 »

Bilaga [ RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

3. Ränlefor

Vid beräkningarna har nyplaceringsräntan alternativt antagits motsvara en realränta på 1 reSpektive 2 %. Fondens omplaceringstid har efter samråd med allmänna pensionsfonden antagits vara genomsnittligt 17 år. Nuvarande fond antas före omplacering förräntas efter den för år 1976 gällande medelräntan på placeringarna 7.46 %.

4. Förvalmingskosmader

Verket har räknat med att förvaltningskostnaderna kommer att uppgå till 173.3 milj. kr. år 1977 och att de därefter följer den nominella inkomstförändringen.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1978/79:202 52 -

Vissa beräkningar

När tilläggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna att finansie- ringen skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem. Det innebär att avgifterna skall beräknas förslå inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom till en viss fondbildning. Fondens storlek regleras inte i lagen. Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. Till dessa vill verket hänvisa. Jämför proposition 1973:48 sid. 14—16 och sid 21.

Gällande bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1973:477 (ändr. 1974:789) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension. Enligt denna lag har avgiftsuttaget fastställts till 10.75 % år 1975.11 % år 1976 och 11.75 % åren 1977—1979.

Härefter går verket över till beräkningsunderlaget för det framtida avgiftsuttaget. Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan den aktiva befolkningen.dvs. personeri åldern 16—65 år som ej uppbär sjukbidrag eller förtidspension. och å andra sidan antalet ATP-pensionärer. Antalen anges i 1 OOO-tal.

1 janu- Aktiva ATP-pensionärer med Summa ari år ___—___— ATP-

ålders- förtids- familje- pensio- pensionl pension. pension närer

gukbb drag

1977 5015 611 156 210 977 1978 5006 653 162 228 1043 1979 5 006 694 169 247 1 110 1980 5017 734 174 263 1 171 1981 5 033 768 180 279 1 227 1982 5 050 802 184 296 1 282 1983 5 064 835 187 312 1 334 1984 5 071 865 193 329 1 387 1985 5 077 893 197 345 1 435 1990 5 102 1 051 205 400 1 656 1995 5134 1122 217 414 1753 2000 5 189 1 141 239 415 1 795 2005 5 199 1 164 271 415 1 850 2010 5 132 1 260 287 415 1 962 2015 5 039 1401 273 415 2 089 2020 4 998 1 452 272 415 2 139

' exklusive förtida uttag av ålderspension

Som framgår av sammanställningen beräknas den aktiva befolkningen öka från drygt 5 miljoner år 1977 till ett högsta antal på ca 5,2 miljoner år 2005 för att sedan avta till knappt 5 miljoner år 2020. Under samma period beräknas antalet ATP-pensionärer öka med ca 1.2 miljoner från knappt 1 miljon till ca 2.1 miljoner.

1 verkets prognos har antagits att den procentuella andelen av de aktiva

• Sida 53
•  Original

Prop. 1978/79:202 ' 53 som har en pensionsgrundande inkomst för männens del kommer att vara i stort sett konstant under hela prognosperioden medan andelen för kvinnor- nas del kommer att öka fram till år 1995 för att sedan vara så gott som konstant. Prognosvärdena redovisas i följande tabell.

Procentuell andel av de aktiva med pensionsgrundande inkomst för angivna år

År Män Kvinnor (% ) ( 96 ) 1977 90.1 68 .6 1980 89.9 72.8 1985 902 77.2 1990 90 _5 79 ,6 1995 91 ,0 80 ,8 2000 91 ,0 80 ,8 2005 91 ,0 81 .0 2010 90,9 80,9 2015 90,8 80.8 2020 90 .8 81 .0

1 verkets skrivelse 1972 redovisades följande antalsprognos för år 2000. (1 OOO-tal)

Antal aktiva 5 636 ATP-pensionärer mcd ålderspension 996 lörtidspension 208 familjepension 482 Summa ATP—pensionärer 1 686

Vissa avvikelser föreligger mellan de två prognoserna. Antalet ålderspen- sionärer har ökat bl. a. på grund av sänkningen av den allmänna pensions- åldern till 65 år.

Avvikelsen beträffande antalet aktiva sammanhänger bl. a. med migra- tionsantagandena och är av samma storleksordning som avvikelsen mellan de av SCB år 1972 respektive 1976 publicerade befolkningsprognoserna. Antalet förtidspensionärer med allmän tilläggspension var något under- skattat i 1972 års prognos. 1 föreliggande prognos haren avstämning skett mot det faktiska antalet pensionärer i januari 1976. Förändringen i antalet förtidspensionärer sammanhänger bl.a. med en antagen högre förvärvsin- tensitet för kvinnor samt med variationer i befolkningens sammansättning. Effekten av delpensioneringen har ej kunnat beaktas varför antalet förtids- pensionärer kan vara något överskattat.

I följande sammanställning redovisas dels totala antalet pensionärer dels antalet ålders- och förtidspensionärer i relation till antalet aktiva.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1978/79:202 54

År antal pensionärer antal ålders- och förtidspensionärer antal aktiva antal aktiva

1977 0.19 0.15 1980 0.23 0.18 1984 0.27 0.21 2000 0.35 0.27 2020 0.44 0.34

Antalet pensionärer omfattar även personer med familjepension som har en lägre pensionsnivå och som till viss del även ingår bland de aktiva.

1 de båda följande sammanställningarna redovisas beräkningar av dels avgiftsunderlaget inom ATP — som i princip motsvarar de aktivas pensions- grundande inkomster — och dels pensionsutgifterna inom ATP (milj. kr.).

Beräkningarna är baserade på gällande lagstiftning.

Beräkningarna avser dels ett alternativ med oförändrade löner och priser dels ett alternativ med en årlig ökning av konsumentprisindex på 7,5 % och av reallönen med 2 %. Det senare alternativet kombinerat med en antagen nyplaceringsränta på 9,5 % är det beräkningsalternativ som verket i första hand utgått från vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1980—1984.

Som en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren 1980—84 redovisas i båda alternativen pensionsutbetalningarna uttryckt i procent av avgiftsunderlaget. Dessa procenttal motsvarar det erforderliga avgiftsuttaget om man bortser från föreftntlig fond — dvs. i ett renodlat fördelningssystem. De beräknade procenttalen är beroende av den antagna reallöneutvecklingen.

Pensionsutbetalningar samt avgiftsunderlag 1977—2020 vid oförändrade löner och priser (1977 års nivå). Belopp i milj. kr.

År Pensioner Avgifts- Pensio- År Pensio— Avgifts- underlag ner i ner underlag

% av

avgifts-

under- laget 1977 9 5176 141 060.1 6.7 1990 27 363,0 156 667.3 1978 10 753.1 142 6599 7.5 1995 32 222,0 160 8167 1979 12 1882 144 1226 8.5 2000 35 998,4 163 248.8 1980 13 6368 145 567.1 9,5 2005 401252 163 0915 1981 15 0595 146 913.1 10.3 2010 45 702,9 160 6744 1982 16 460,7 148 3726 11.1 2015 51 120.1 157 750.1 1983 17 8800 149 7465 11,9 2020 53 7846 156 5068 1984 19 289.1 150 7416 12.8 1985 20 7016 151 7806 13.6

Pensio- ner i 96 av avgifts- under- laget

17.5 20.0 22.1 24.6 28,4 324 34.4

• Sida 55
•  Original

Prop. 1978/79:202

55

Pensionsutbetalningar samt avgiftsunderlag åren 1977—2020 vid 7,5 % årlig förändring av konsumentprisindex samt + 2 % årlig reallöneökning. Belopp 1 milj. kr.

År Pensioner Avgifts- Pensio- År Pensioner Avgifts- Pensio- underlag ner i underlag ner i % av % av avgifts- avgifts- under- under- laget laget 1977 9 520,0 141 060.l 6.8 1990 75 4049 552 823.1 13.6 1978 12 069.6 166 3420 7.3 1995 130 726.5 878 7489 14,9 1979 14 7155 184 400,3 8.0 2000 216 846.7 1 365 329.7 15.9 1980 17 7484 204 937.6 8.7 2005 360 8596 2 062 107.3 17.5 1981 21 0875 227 7755 9.3 2010 613 8055 3 029 4535 20.3 1982 24 7708 251 8006 9.8 2015 1 020 0059 4 402 2698 23.2 1983 28 950.6 278 498.1 10.4 2020 1 583 381 .6 6 431 0588 24.6 1984 33 631 .4 307 2205 11.0 1985 38 9839 339 145.7 11.5

Som framgår av tabellerna skulle det behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan fondbildning successivt stiga för att år 2020 uppgå till 34,4 % i ett oförändrat realinkomstläge och till 24.6 % vid 2 % årlig reallöneök- ning.

Att märka är att försäkringssystemet år 2020 inte kan förutsättas vara i sådan jämnvikt att det då erforderliga avgiftsuttaget ej skulle behöva stiga ytterligare även under tiden därefter. Det erforderliga avgiftsuttaget påver- kas. som framgår av nedanstående tabell endast obetydligt om man istället utgår från en antagen årlig reallöneökning på 1 alt. 3 %.

År Reallöneökning

1 V'.) 3 "u 1980 8.9 8.4 1985 12.4 10.7 1990 15.2 12.5 1995 16.8 13.8 2000 18.0 15.0 2005 19.6 16.8 2010 22.4 19,7 2015 25.2 22.7 2020 26,4 24,2

1 verkets skrivelse år 1972 redovisades motsvarande beräkningar dels för alternativet oförändrade löner dels för ett alternativ med en årlig reallöneök- ning på '-'u. Resultaten enligt 1972 års beräkningar för perioden 1975—2000 redovisas i följande tabell. Vid dessa beräkningar var den allmänna pensions- åldern 67 år.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1978/79:202 56

År Reallöneökning

0 % 3 96 1975 4.3 4.0 1980 7.9 6.4 1985 11.5 8.6 1990 15.1 10.7 1995 17.5 12,0 2000 19.7 13.1

Fråga om ATP-taket

En viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid 7,5 basbelopp ovanför vilken inkomsterna inte medför vare sig pensions- rätt eller avgiftsskyldighet "ATP-taket".

Vid en reallöneökning påverkas de pensionsgrundande inkomsterna och därmed de in11ytande avgifterna omedelbart. under det att effekten på pcnsionskostnaderna blir mer eller mindre fördröjd. Detta har till följd att det behövliga avgiftsuttaget kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat reallöneläge. Den reducerande inverkan av reallöneökningen på det erfor- derliga avgiftsuttaget gör sig dock allt mindre gällande iden mån inkomsterna av förvärvsarbete för Hem inkomsttagare överskrider den gällande inkomst- gränsen.

Vid det basbelopp som gällde vid 1977 års ingång(10 700)1åg ATP-taket vid 80 250 kr. Vid oförändrad lagstiftning och stigande inkomster kommer allt l1er att beröras av denna gräns. Nedanstående tabell anger för några olika år och antaganden om reallöneökning den beräknade procenten personer i aktiv ålder med förvärvsinkomster ovanför gränsen.

År Reallöneökning

1 % 2 % 3 %

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 1980 12,5 0,9 13.9 1.1 15.7 1,4 1985 15.0 1,3 21.1 2.6 27.3 4.0 1990 19.3 2.3 29.9 5.3 45 ,2 1 1 .0 1995 23.4 3.4 42.9 10.3 62.0 25.0 2000 27.4 4.3 54.1 17.6 72.9 37.8 2005 33.4 6.7 63,7 26,5 77.5 47.7 2010 39.5 9.2 71.4 35.4 81.0 56.4 2015 45.2 11.4 74.7 42.6 83.1 63.0 2020 50.5 14.4 77,8 49.3 84.9 69.0

Denna förskjutning av inkomsterna över "ATP-taket" måste hållas i minnet vid analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som

• Sida 57
•  Original

Prop. 1978/79:202 57

en begränsning på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt beträffande pensionerna.

Den är 1970 tillsatta pensionskommittén har i sitt betänkande (SOU 1977:46) föreslagit att avgiftsunderlaget skall utgöras av hela lönesumman. Kommittén har dock ej föreslagit någon ändring av den övre gränsen på 7.5 basbelopp på förmånssidan.

Pensionskommittén räknar med att avgiftsunderlaget år 1977 enligt gällande lagstiftning kommer att uppgå till 134 miljarder kr. medan den totala lönesumman beräknas uppgå till 183 miljarder kr. (SOU 1977:46 sid. 309).

1 nedanstående tabell redovisas en beräkning av avgiftsunderlaget enligt gällande lagstiftning och totala lönesumman under antagande om 2 % årlig reallöneökning och 7,5 % årlig ökning av konsumentprisindex. Beloppen anges i miljarder kr.

År Avgiftsunderlag enligt Totala lönesumman gällande lagstiftning

1977 134 183 1980 205 278 1985 339 459 1990 552 751 1995 879 1 218 2000 1 365 1 958 2005 2 062 3 105 2010 3 029 4 846 2015 4 402 7 542 2020 6 431 11 862

För år 1977 motsvarar 11.75 % av avgiftsunderlaget 134 miljarder kr. 8.6 % av hela lönesumman 183 miljarder kr. På samma sätt kan man beräkna att uttaget 11.75 % år 2000 motsvaras av 8.2 % och år 2020 av 6.4 (:)!) på hela lönesumman.

På sidan 55 redovisades de erforderliga uttagsprocenterna i ett renodlat fördelningssystem.

Dessa uttagsprocenter är beräknade på avgiftsunderlaget enligt gällande lagstiftning.

Motsvarande uttagsprocenter år 2000 och 2020 beräknade på totala lönesumman framgår av nedanstående tablå.

År Uttagsprocent

Avgiftsunderlag Total lönesumma 2000 15 .9 l 1 ,0 2020 24.6 13.3

Det bör dock observeras att det därvid i beräkningsförutsättningarna ligger att man utgår från taket på 7.5 basbelopp på förmånssidan.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1978/79:202 58

Verkets överväganden och förslag

Verket utgår i det följande från oförändrad lagstiftning. i det tidigare förda resonemanget har ATP i linansieringshänseende betraktats som ett renodlat fördelningssystem. Självfallet kan man inte bortse från vare sig den fond som redan byggts upp eller den ytterligare fondbildning som bör komma till stånd. Verket har framställt ett omfattande tabellmaterial som bl.a. visar allmänna pensionsfondens storlek under olika antaganden rörande inkomst- och prisutveckling samt fondavkastning. Beräkningarna har utförts under förutsättning att avgiftsuttaget blir det som tidigare fastställts för tiden t. o. m. är 1979 och under hypotesen att det sedan blir oförändrat 11.75 "., t. o. m. är 2020.

På motsvarande sätt finns beräkningar av fondstyrkan (uttryckt i fondstor- leken ett visst är dividerat med årets pensionsutgifter tillsammans med förvaltningskostnader).

Sammanfattningstabeller avseende dessa beräkningar samt en mer detal- jerad redovisning av beräkningarna i verkets huvudantagande finns i en särskild tabellbilaga.

Som tidigare nämnts har verket vid bedömningen av behovet av avgifts- uttag för åren 1980—1984 i första hand utgått från ett beräkningsantagande med en årlig ökning av konsumentprisindex på 7.5 % , en årlig reallöneökning på 2 % och en nyplaceringsränta på 9.5 %.

På dessa förutsättningar kan försäkringens inkomster och utgifter samt fondens storlek m. rn. beräknas bli följande (i milj. kr.) under antagande av oförändrat avgiftsuttag med 11.75 % fr. o. m. 1980.

Beräkning av AP-fondens urveckling (exkl. 4:e fonden) åren 1977—2020. Belopp i mig. kr. Avgiftsuttag: 11.75 % hela perioden Alternativ: +2 % årlig reallöneökning 7,5 % årlig förändring av konsumentprisindex 9,5 % nyplaceringsränta

År Avgifts- Räntc- Pensioner Förvaltning Fond 31.12 inkomster inkomster

1977 16 475,0 7 913.6 9 520.0 173.3 116 383.4 1978 19187.4 9 329,6 12 069.6 190.1 132 640.7 1979 21 357,3 10 873.8 14 715,5 208,5 149 947.8 1980 23 778.2 12 524.3 17 748.4 228.7 168 273.2 1981 26 425.6 14 2798 21 087.5 250.9 187 640.2 1982 29 225.2 16 137.0 24 770,8 275.2 207 956.4 1983 32 328.2 18 0880 28 950.6 301 .9 229 120.1 1984 35 669.2 20 121 .9 33 631.4 331,2 250 948,6 1985 39 3769 22 225.2 38 9839 363.3 273 2035 1990 64 192.9 33 042.7 75 404.9 577.1 383 448.3 1995 102 125.9 41 930.5 130 726,5 916.9 468 5460 2000 158 735.5 41 765.4 216 846.7 1456.6 451618.0 2005 239 884,5 16 627.6 360 859.6 2 314,0 130 010.7 2010 352 686.0 * 613 805,5 3 676.2 * 2015 512 483.0 * 1 020 005,9 5 840.3 * 2020 748 675.0 * 1 583 381.6 9 278.3 *

Fond- styrkal

12.0 10.8 10.0 9.4 8.8 8.3 7.8 7,4 6.9 5.0 3.6 2.1 0.4

l'

*

• Sida 59
•  Original

59"

Prop. 1978/79:202

Under åren 1977—2020 kommer pensionsutbetalningarna att öka mycket mer än avgiftsunderlaget. Pensionsutbetalningarna ökar dels genom ett ökat antal pensionärer dels genom att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ett större antal poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan pensionerats.

1 nedanstående tabell redovisas ökningen i antal pensionärer, pensionsut- betalningar och avgiftsunderlag i form av indextal där är 1977 har tagits som basår (= 100).

Beräkningen har utförts enligt verkets huvudantagande: 7.5 ”., årlig ökning av konsumentprisindex. '='.» årlig reallöneökning och 9. ”.. nyplacerings-

ränta.

År Index Antal pensionärer Pcnsions- Avgiftsunderlag (januari) utbetalningar

1977 100 100 100 1980 120 186 145 1985 147 409 240 1990 170 792 392 1995 180 1 373 623 2000 184 2 278 968 2005 189 3 791 1 462 2010 201 6 448 2 148 2015 214 10 714 3121 2020 219 16 632 4 559

Av de i tabellbilagan redovisade kritiska tidpunktcrna som är framräknade under antagande om ett oförändrat avgiftsuttag på 11.75 115 under hela perioden 1977—2020 framgår följande.

Tidigast ScnaSt Verkets huvudan- tagande

l Balans mellan avgiftsinkomstcr

och pensionsutbetalningar 1983 1988 1985 2 Fonden börjar avta nominellt 1989 2001 1997 3 Fonden förbrukad 1997 2013 2006

Under samma antaganden beräknas fondstyrkan utvecklas enligt följande

År 1977 1980 1984 1985 1990 1995 2000 2005

Fondstyrka 12.0 9.4 7.4 6.9 5.0 3.6 2.1 0.4

• Sida 60
•  Original

Prop. 1978/79:202 60

Mot bakgrund av de redovisade uppgifterna kommer det erforderliga avgiftsuttaget på längre sikt att approximativt motsvara avgiftsuttaget i ett renodlat fördelningssystem. Detta är givetvis en direkt följd av den vikande fondstyrkan.

1 nedanstående tablå redovisas för olika antaganden om årlig reallöneök- ning de avgiftsuttag som erfordras år 2000 och 2020 om man bortser från befintlig fond.

Erforderligt avgiftsuttag om man bortser från befintlig fond

År Reallöneökning

0 1 % 2 % 3 % 2000 22.1 18.0 15.9 15.0 2020 34 .4 26 ,4 24 .6 24 .2

1 verkets huvudantagande kommer. som tidigare redovisats. fonden att börja avta år 1997 och vara förbrukad år 2006.

Det här förda resonemanget leder till att man som riktpunkter för avgiftsuttaget bör ställa upp 16—18 9.) för år 2000 och 25 % för år 2020 (jfr tabellen sid. 551.

Om man antar att uttagsprocenten höjs med 0.25 procentenheter va/je är under perioden 1980—2020 kommer avgiftsuttaget att uppgå till 17 % år 2000 och 22 % år 2020.

1 verkets huvudantagande beträffande de ekonomiska förutsättningarna kan fonden under förutsättning av den ovan angivna årliga ökningen av avgiftsuttaget med 0.25 procent beräknas utveckla sig enligt följande.

Kpi 7,5 '.'n. reallöneökning 2 '.'”. nyplaceringsränta 9.5 '.'-..

År 1980 1984 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Fondtmiljarder kr) 169 262 291 474 769 1260 2053 3182 4480 6028 Fondstyrka 9.4 7.7 7.4 6.2 5.8 5.8 5.7 5,2 4.4 3.8

Mot denna bakgrund finner verket att avgiftsuttaget under perioden 1980—84 bör höjas med åtminstone 0.25 procentenheter per år. Med 0,25 "., årlig höjning blir avgiftsuttaget för respektive år följande:

1980 1981 1982 1983 1984

12 ".. 12.25 12.50 12.75 (Fn 13.00 ”..

1 det föregående har verket som utgångspunkt haft mera långsiktiga bedömningar av pensioneringens behov. Verket har under ärendets bered- ning också varit i kontakt med kapitalmarknadsutredningen som därvid i första hand anlagt ett kortare perspektiv och starkt betonat behovet av

• Sida 61
•  Original

Prop. 1978/79:202 61

samhälleligt sparande och kapitaltillväxt. Mot bakgrunden av detta har verket beräknat AP-fondens utveckling enligt ett avgiftsalternativ med en höjning av uttagsprocenten på 0,25 procentenheter år 19801 och 0.50 procentenheter varje år 1981=84.

Resultatet av beräkningarna redovisas i nedanstående tabell.

År 1980 1981 1982 1983 1984 Fond (miljarder kr) 169 190 214 240 270 Fondstyrka 9.4 8.9 8.5 8.2 7,9

1 Jfr vad som sägs i det följande om avgiften till arbetsskadeförsäkringen.

1 nedanstående tabell redovisas det placeringstillskott som AP-fonden beräknas få 1979—84 under angivna antaganden om avgiftsuttagets storlek. Beräkningarna har utförts dels i löpande priser. dels i fasta priser (bas 1979).

Årlig fondökning 1979—84 1 miljarder kr. under olika antaganden om avgiftsuttag. Årlig förändring av konsumentprisindex 7.5 %. årlig reallöne- ökning 2 96 samt nyplaceringsränta 9.5 %.

Uttagsalternativ 1 oförändrat avgiftsuttag 2 årlig höjning med 0.25 % 3 0.25 % höjning 1980. 0.50 % årligen 1981—84

År Uttagsalt.

löpande priser fasta priser

1 2 3 1 2 3 1979 17.3 17.3 17.3 17.3 17.3 17.3 1980 18.4 18.9 18.9 17.1 17.6 17.6 1981 19.3 20.5 21.0 16,7 17.7 18.2 1982 20.4 22.3 23.7 16.4 17.9 19.1 1983 21.1 24.4 26.5 15.8 18.3 19.8 1984 21.8 26.3 29.9 15.2 18.3 20.8

Som framgår av tablån skulle fondökningen och därmed nyplaceringska- paciteten bli i huvudsak oförändrade reellt sett (dvs i fasta priser) vid en årlig höjning av avgiftsuttaget med 0,25 %. Vid en höjning med 0.50 % skulle fonden öka mera påtagligt.

I detta sammanhang vill verket dessutom erinra om sitt förslag denna dag om att uttaget av avgifter till arbetsskadeförsäkringen fr.o.m. 1980 skall höjas med 0,35 % så att denna avgift under tiden 1980—1984 blir 0.60 %.

Sammanfattningsvis vill riksförsäkringsverket understryka att verket har att bedöma frågan om avgiftsuttaget med hänsyn till pensioneringens behov

• Sida 62
•  Original

Prop. 1978/79:202 62

även på lång sikt och behovet av fondering för framtida produktionstillväxt. Avgil'tsuttaget kan ses ur båda de angivna aspekterna samtidigt. Verket lägger härmed fram alternativa förslag rörande avgiften till den allmänna tilläggspensioneringen för perioden 1980—1984. Verket föreslår att uttaget ökas antingen med 0.25 % årligen så att avgiften år 1984 blir 13 % eller— med särskilt beaktande av kapitalmarknadens behov — med 0,25 % för år 1980 och 0,50 % årligen för tiden 1981—1984 så att avgiften sistnämnda år blir 14 %.

1 handläggningen av detta ärende har. förutom undertecknad Åström. deltagit överdirektören Sjönell samt ledamöterna Albåge. Dockered. Mehr. Walander och Östlund.

Ledamoten Albåge har anmält avvikande mening (bilaga 1.1). Därjämte har närvarit styrelsesuppleantema Bartley och Stefanson. perso- nalföreträdarna Söderquist och Tjärnberg. avdelningscheferna Örtengren, Ljungholm och Blom. t. f. avdelningschefen Söderberg samt byråchefen Eriksen. Särskilt yttrande av suppleanten Stefanson bifogas (bilaga 1.1).

L.-Å. Åström

T. Eriksen föredragande

• Sida 63
•  Original

Prop. 1978/791202 63

Reservation/rån herr Albåge till riks/örsäkringsverkets beslut angående avgifts- uttag/ör allmän tilläggspension för åren 1980—1984

Jag kan inte ansluta mig till majoritetens förslag att öka avgiftsuttaget till ATP antingen med 0.25 ".. årligen så att avgiften år 1984 blir 13 "., eller med 0.25 *.ll för år 1980 och med 0,5 ".. årligen förtiden 1981—1984.så att avgiften sistnämnda år blir 14 ”a,

Jag anser att regering och riksdag bör avvakta till efter 1984 med ökning av ATP-avgifterna. li'öretagcn har i dag icke en sådan lönsamhet. att den tillväxt kan åstadkommas. som är grunden för att pcnsionsåtagandena skall kunna fullgöras. En återhämtning som är tillräcklig som grund för fortsatt tillväxt i samhällsekonomin torde ta flera år i anspråk.

De utredningar och analyser som Riksförsäkringsverket gjort visar med stor tydlighet vilka avsevärda krav på tillväxt som måste ställas på det svenska folkhushållet för att de aktiva generationerna i framiden skall kunna bära de ökande pensionskostnaderna. Verkets huvudalternativ förutsätter en tillväxt i form av reallöneökning med ”n per år. Även med så stor tillväxt blir den del av resurserna. som måste avdelas för pensioner, betydande — kanske 16—18 "u av avgiftsunderlaget för år 2000 och 25 "0 av samma underlag för år 2020.

Endast om realräntan överstiger den reala tillväxten i samhällsekonomin kan avkastningen på fonden långsiktigt bidra till pensionsutbetalningarna. Avkastningen räcker annars inte till mer än att på sin höjd bibehålla fondens realvärde i en konstant relation till realinkomsterna och ATP-systemets reala pensionsförpliktelser. Ett överskott, som annat än övergångsvis kan bidra till att bestrida pensionsutgifterna. kan uppkomma endast vid. historiskt sett. mycket höga rcalräntor. Under senare år har avkastningen inte ens räckt till för att bevara fondens realvärde.

Fonden är till sin karaktär en buffertfond. som kan utjämna ojämnheter i inkomst- och utgiftsutvecklingen genom att fonden minskas under perioder då avgifterna annars hade behövt höjas särskilt starkt. En avgiftshöjning nu kan inte bidra till en lägre långsiktig avgiftsnivå. Den senare är helt bestämd av den långsiktiga utgiftsnivån. ATP-systemet är ett fördelningssystem. Den enda garantin för ATP-systemet är den vid varje tidpunkt aktiva genera- tionen och dess möjligheter att betala till pensionärerna. Det skulle kunna hävdas att AP-fonderna i så fall har en annan uppgift. nämligen att skaffa kapital till näringslivet och på så sätt öka förutsättningarna för tillväxten. Även detta resonemang är till största delen ohållbart, eftersom något nytt kapital i samhället icke torde skapas enbart genom att AP-fonderna ökas.

Majoriteten för ett resonemang om att ATP-avgifterna behöver höjas

Prop. 1978/79:202 64

särskilt mycket för att tillfredsställa ett kortsiktigt kapitalbildningsbehov. Jag vill framhålla att det väsentliga i stället är behovet av lönsamhet i företagen. För närvarande finns stor outnyttjad kapacitet i företagen. Tillväxten kan alltså åstadkommas genom en ökning av kapacitetsutnyttjandet, vilket förutsätter en förbättring av företagens lönsamhet. Detta är alltså det första målet.

Jag vill vidare framhålla att det icke är nödvändigt att höja ATP-avgifterna under tiden l980—l984 för att täcka pensionsutbetalningarna under dessa år. Det finns alltså utrymme att under dessa år genom stark återhållsamhet med avgifter på företagen ge dent möjlighet att återvinna lönsamheten. Omvänt gäller att om man lägger på avgifter i en period då lönsamheten är obefintlig. så försvårar och försenar man återhämtningen och minskar på det sättet möjligheterna att få en sådan uthållig tillväxt som kan garantera pensions- systemet.

Jag anser således att ATP-avgifterna icke bör höjas för perioden 1980—1984. De höjningar som på sikt blir nödvändiga bör anstå till efter 1984 och inpassas i tiden på ett sådant sätt att de icke belastar företagens lönsamhet och icke försvårar den tillväxt i samhällsekonomin, utan vilken ATP-pensionerna blir en utomordentligt stor andel av de samlade inkomsterna i samhället och därmed en väsentligt större belastning på de aktiva än som tidigare förutsetts.

Särskilt yttrande av suppleanten Stig Stefanson till riksförsäkringsverkets styrelses beslut den 16.12.1977 betr. förslag om avgiftsuttag till ATP.

Utgångspunkten för mina bedömningar av hur stort det framtida avgifts- uttaget skall vara är att gjorda pensionsåtagandcn skall infrias. En nödvändig förutsättning härför är att näringslivet återfår sin lönsamhet och konkurrens- lörmåga och samhällsekonomin sin tillväxtkraft. För att detta skall kunna uppnås är det nödvändigt att kostnadsökningarna inom näringslivet hålles tillbaka.

Enligt min uppfattning har majoriteten i styrelsen inte tillräckligt beaktat dessa förhållanden. För att understryka vikten av relationerna mellan företagens förmåga att bära avgifterna och pensionssystemets möjligheter att infria gjorda pensionsutfästelser borde man ha föreslagit regeringen tre alternativa förslag. Det tredje borde ha inneburit ett oförändrat avgiftsuttag under periodens två första år samt högre avgifter upp till 13 procent under periodens slutskede. Detta alternativ skulle medföra en mindre tillväxt av AP-fonderna fram till 1984 utan att pensionerna därigenom skulle sättas i fara.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1978/791202 65

2 Utgående ersättningar Nuvarande lit'ränte/örp/iklalser

Vid avveckling av det nuvarande livräntebeståndet till följd av dödsfall har tillämpats statistiska centralbyråns värden för befolkningsdödlighet. Jämsides med denna avveckling har beaktats övergångsvis tillkommande livränteförmåner hänförliga till skadefall från tid före den 1 juli 1977. Vad härvid gäller redan inkomna men ej behandlade samt ytterligare förväntade anmälningar om yrkesskador av annan orsak än olycksfall (s. k. yrkessjuk- domar) har bearbetningen av dessa förutsatts ske i jämn takt (ca 4000 livräntor/år) under åren 1977—1983.

Ersättningar enligt arbetsskade/ärsäkringslagen

lnkomstbonfall till följd av arbetsskador inträffade efter den 30juni 1977 skall ersättas till 100 % (inom inkomstgränsen 7,5 basbelopp). Därav föranledd kostnadsuppgång väntas på livräntesidan bli motverkad av nedgång i antalet ersättningsfall samt av nya regler om samordning med utgående pensionsförmåner. (Mera långsiktig begränsning följer av livrän- tornas upphörande vid 65 års ålder.)

Nedgång i antalet ersättningsfall förväntas bli särskilt märkbar vad gäller vissa kategorier av tidigare ur medicinsk synpunkt ersättningsbara yrkessjuk- domsfall. Utbetalning av nettolivräntor (efter samordning med förtids- och familjepensioner) beräknas för efterlevandelivräntors del innebära kostnads- sänkning i jämförelse med ersättningar enligt yrkesskadeförsäkringslagen. För egenlivräntors del beräknas den genomsnittliga nettolivräntan till 8 % av vad eljest skulle ha utgått.

Vid beräkning av de till arbetsskadeförsäkringslagen hänförliga årliga

• Sida 68
•  Original

Prop. 1978/79:202 68

livränteutbetalningarna har beaktats förskjutningcn mellan skadeår och utbetalningsår. Hänsyn har tagits även till den förväntade ekonomiska reaktiveringen. För änkclivräntors del har förutsatts avgång genom omgifte i enlighet med statistiska centralbyråns tabellvärden. Sjukpenningkostnaderna stiger genom höjningen av ersättningsnivån från 90 % till 1009-13. Inräknat tidigare skadefall förväntas antalet dagar med sjukpenningersättning i inledningsskedet uppgå till ca 1,0 milj. per år.

3 Förvaltningskostnader

För avgiftsperioden 1975—1979 är förvaltningskostnadsandelen som nämnts fastställd till l/16av avgiftsuttaget på 0.25 %. År 1978 kommer detta att motsvara ca 27 milj. kr. Ersättningsfrågor i anslutning till arbetsskade- försäkringslagen handhas av försäkringskassorna. Kostnaden för den decen- traliserade handläggningen av nya skadefall förväntas dock ej helt bli täckt av den samtidiga kostnadsbegränsningen för verkets del. Verket har vid bedömning av försäkringskassornas kommande arbetsuppgifter särskilt beaktat den alltmer ökande tidsåtgången vid handläggning av ersättnings- frågor i anledning av olika sjukdomsfall. Riksförsäkringsverkets egen balans av ej genomgångna yrkessjukdomsfall har bidragit till att verkets och försäkringskassornas sammanlagda förvaltningskostnader har till år 1979 bedömts stiga med ca 25 %. Utgående från en i stort sett oförändrad arbetsvolym även under avgiftsperioden 1980—1984 och förvaltningskostna- dernas följsamhet till lönekostnaderna anser verket. att den kommande förvaltningskostnadsandelen bör anpassas till en kostnadsuppgång på ca 25 %.

Utförda kalkyler

Verkets beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga. I anslutning till inkomstutvecklingsalternativen har beräkningarna delats upp på tabellerna A resp. B. Beräkningarna har baserats på olika avgiftsuttag för perioden 1980—1984. (Numrering av tabellerna har skett efter det förutsatta avgiftsuttaget i hundradelar procent. För avgiftsuttag 0.50 % föreligger sålunda tabellerna A150 och 8:50.)

I varje tabell redovisas: - ]. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall

ll. Ränte- och fondbelopp samt fondstyrka Resultaten av beräkningarna vad gäller utvecklingen av fondstyrkan (= fondbildningen den 31 decemberi förhållande till den aktuella årskostnaden. dvs. det antal år, varunder fortsatt utbetalning på denna kostnadsnivå skulle kunna ske från fonden utan ytterligare tillskott av vare sig avgifter eller räntor) under avgiftsperioden 1980—1984 sammanfattas nedan.

1 Här har tagits med endast tabellerna Az60 och 3:60.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1978/79:202 69

Fondstyrka den 3] december

Avgiftsuttag i %: 0.45 0.50 0.55 0.60 0.65 0.70 Alt. A 1979 l.3 1.3 l,3 l.3 1,3 1,3 1984 1.2 1.9 2,5 3 l 3.7 4.3 Alt. B 1979 1.2 1.2 1.2 l,2 1,2 1,2 1984 0.9 1,5 2.1 2.6 3.2 3.8

Vid oförändrat avgiftsuttag — 0.25 % — utförda beräkningar har visat. att fonden blir helt förbrukad kring årsskiftet 1981/82. Den 31 december [984 föreligger det då en skuld motsvarande ca 1.5 års kostnader (fondstyrka — 1.5).

Verkets bedömning och förslag

Den vid utgången av den nuvarande avgiftspcrioden återstående fondbild- ningen förväntas täcka endast drygt 1 års utbetalningar. För undvikande av ytterligare nedgång av fondstyrkan under avgiftspcrioden 1980—1984 erfordras ett avgiftsuttag mellan 0,45 96 och 0.5 %. Enligt verkets förme- nande bör emellertid i första hand ställas frågan om en så låg fondbildning kan anses vara tillfredsställande under ytterligare en avgiftsperiod. Sammanställ- ningen ovan visar. att vid årlig reallöneförbättring med 2 f?r-3 skulle en fondbildning täckande ca 3 resp. 4 års utbetalningar uppnås vid avgiftsuttag på 0.60 resp. 0.70 % (alt. A). Vid utebliven reallöneförbättring (alt. B) skulle motsvarande fondbildningar förutsätta avgiftsuttag på 0,65 resp. 0.75 %.

Med hänsyn till uppgången av förvaltningskostnaderna med ca 25 % beräknas förvaltningskostnadsandelen vid avgiftsuttaget 0.50 % till 1/25. Vid avgiftsuttag på 0.60 resp. 0.70 % skulle förvaltningskostnadsandelen utgöra l/3O resp. 1/35.

Som framgår av ovanstående redovisning beräknas ett avgiftsuttag på 0,60 % under avgiftspcrioden 1980—84 medföra en ökning av fonden så att den förslår till omkring 3 års utbetalningar i stället för drygt ett års. Detta innebär att fondstyrkan vid utgången av år 1984 skulle vara av ungefär samma storlek som vid utgången av år 1977. Som tidigare påpekats är den långsiktiga bedömningen osäker, eftersom man saknar erfarenhet av den nya lagstiftningen. Mot bakgrund av denna osäkerhet bör ej fondstyrkan tillåtas bli alltför låg. Verket föreslår därför. att avgiftsuttaget till arbetsskadeförsäk- ringen fastställs till 0.60 96 för perioden 1980—84. vilket innebär en höjning med 0,35 procentenheter av gällande uttag.

Beträffande förvaltningskostnadsandelen föreslår verket att denna skall utgöra l/30 av avgiftsuttaget.

l handläggningen av detta ärende har. förutom undertecknad Åström.

Riksdagen [978/ 79. I saml. Nr 202

• Sida 70
•  Original

Prop. 1978/79:202 70

deltagit överdirektören Sjönell samt ledamöterna Albåge. Dockered. Mehr, Walander och Östlund.

Ledamoten Albåge har avgett särskilt yttrande (bilaga 2.l). Därjämte har närvarit styrelsesuppleanterna Bartley och Stefanson. perso- nalföreträdarna Söderquist och Tjärnberg. avdelningscheferna Örtengren, Ljungholm och Blom. t. f. avdelningsehefen Söderberg och byråchefen Eriksen.

L.-Å. Åström

T. Eriksen (föredragande)

• Sida 71
•  Original

Prop. 1978/79:202 71

Tabell Arbtl (till bilaga 2)

lnkomstökning 9,5 (.)-('. Basbelopp 12 200 kr. ijanuari 1978 Konsumentprisstegring 7,5 % Avgiftsuttag l977—1979 0.25 91". 1980—1984 0.60 % därav förvaltnings- kostnadsandel l977—1979 1/16 1980—1984 1/ 30

l. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall i milj. kr.

År Inkomster Utgifter Summa Utfall exkl. fond- ——————————————————— utgif- exkl. avkastning Invalid- Efterle- Sjukpen- Förvalt- ter fondav-

Iivräntor vandeliv- ning olä- nings- kastning räntor karvård kostnader (2H7)

(l) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8)

1977 399.7 331 .4 90.7 160.0 24.8 606.9 —207,2 1978 438.9 429,1 110.4 1760 27.2 742.7 —303.8 1979 480.3 492.0 117.0 183,8 29,8 822.6 —342.3

1980 1 201,4 568.8 124.3 1895 41.5 924.1 +277.3 1981 I 351.6 668.7 132.6 195.0 45.9 1 042.2 +309.4 1982 1 532,21 767.5 141.5 200.5 51.0 1 160.5 +371.8 1983 1 677.4 848.2 151.3 205.6 55.8 1 2609 +416.5 1984 1836,1 803.2 162.1 210.7 61,1 1 237.1 +599.0

Nyplaceringsränta 9,5 % Övrig fondränta 6.25 % Kursförlust på underskott 15 %

II. Ränte- och fondbelopp i milj. kr. samt fondstyrka

År Fondränta Fond den 31/12 Fondökning (+)/ Fondstyrka (= fond efter ev. kurs— fondminskning (—) den 31/12 i förhållan- förluster de till årets utgifter)

(1) (2) (3) (4) (5)

1977 103.8 l 598.4 —121.6 2.6 1978 92.4 1 349.7 -248.7 1.8 1979 74.9 1 035.1 —314.6 1.3

1980 75.4 1 387,8 +352.7 1,5 1981 110.6 ] 807,8 +420.0 1.7 1982 1532 2 332.8 +525.0 2,0 1983 205.6 2 9549 +622.1 2.3 1984 271 .6 3 825.5 +870.6 3.1

• Sida 72
•  Original

Prop. 1978/791202 72

Tabell B:60 (till bilaga 2)

lnkomstökning 7.5 % Basbelopp 12 200 kr. ijanuari 1978 Konsumentprisstegring 7.5 % Avgiftsuttag l977—1979 0.25 % 1980—1984 0.6 % därav förvaltnings- kostnadsandel l977—1979 1/16 1980—1984 1/30

1. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall i milj. kr.

År Inkomster Utgifter Summa Utfall exkl. fond- ——————————-———— utgif— exkl. avkastning Invalid- Efterle- Sjukpen- Förvalt- ter fondav-

liv- vandeliv- ning o lä— nings- kastning räntor räntor karvård kostnader (2H7)

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8)

1977 399.7 331 .4 90.7 160.0 24.8 606.9 —207.2 1978 435.3 429.1 110.4 175.9 27.0 742.4 —307.1 1979 468.1 491 .6 1 16.9 183.4 29.0 820.9 —352.8

1980 1 148.7 567.3 124.1 188.7 39.8 9199 +228.8 1981 1 269.5 664.9 132.0 [93.7 43.2 ] 033.8 +235.7 1982 1 414.l 760,0 140.2 198.6 47.0 [ [45.8 +268.3 1983 ] 520.1 835.2 149,1 203.2 50.6. ] 238.l +282.0 1984 1 633.9 783.0 158.8 207.6 54.4 [ 203.8 +430.1

Nyplaceringsränta 9,5 % Övrig fondränta 6.25 % Kursförlust på underskott 15 %

II. Ränte- och fondbelopp i milj. kr. samt fondstyrka

År Fondränta Fond den 31/12 Fondökning (+)/ Fondstyrka (= fond efter ev kurs- fondminskning (—) den 31/12 i förhållan— förluster de till årets utgifter)

(1) (2) (3) (4) (5)

1977 103,8 1 598,4 —121.6 2.6 1978 92.3 1 345.7 —252.7 1.8 1979 74.2 ] 017.9 —327.8 1.2

1980 72.8 1 319.5 +301.6 1.4 1981 1022 1 657.4 +337.9 1.6 1982 l36.0 2 061 .7 +404.3 1.8 1983 l75.6 2 519.3 +457.6 2.0 1984 224.6 3 [74.0 +654.7 2.6

• Sida 73
•  Original

Prop. 1978/79:202 73

Bilaga 2.1

Särskilrytrrande av ledamoten Albåge rill riksförsäkringsverkets beslut angående avgiftsuttag och jörvallningskoslnadsandel för arbetsskadeförsäkring m. m. för åren ] 980—1984

Enligt 7 kap. 3ä lag om arbetsskadeförsäkring skall försäkringen finan- sieras med en avgift. vars procentsats fastställs i lag. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker ersättningar och kostnader enligt arbetsskadelagen samt vissa andra lagar jämte förvaltningskostnader och behövlig fondbildning. Riksförsäkrings- verket skall föreslå procentsats och förvaltningskostnadsandel.

Mot den angivna bakgrunden kan jag icke annat än biträda riksförsäk- ringsverkets bedömning och förslag som jag finner välgrundat vad beträffar arbetsskadeförsäkringens behov av medel och av lämplig fondbildning.

Från mera allmänna utgångspunkter vill jag emellertid beklaga att denna typ av kostnadshöjningar måste föreslås i en tid då näringslivets lönsamhets- situation är ytterst bekymmersam och då i själva verket en reduktion av olika pålagor skulle behövas för att ge möjligheter för företagen att återvinna lönsamheten och därmed åter skapa underlag för den tillväxt i samhälls- ekonomin utan vilken bl. a. de sociala åtagandena inte kan fullgöras. Från dessa utgångpsunkter skulle det enligt min mening vara bäst antingen att arbetsskadeförsäkringslagen kunde ändras och försäkringens finansiering sökas i statsbudgeten. varvid arbetsskadeförsäkringens medelsbehov finge prövas tillsammans med andra utgiftsslag i budgeten eller att — om fortsatt finansiering med arbetsgivaravgift väljs—beslutet om höjning av denna avgift följdes av beslut om motsvarande reduktion av någon annan kostnadspost för företagen.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1978/79:202 74

Bilaga _?

2 Förslaget om avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsskade- försäkringen åren 1980—1984

Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjd procentsats och förvaltnings- kostnadsandel för uttag av avgift till arbetsskadeförsäkringen lämnas utan erinran av riksrevisionsverket och_försa"kringsinspektionen. Förslaget tillstyrks av Svenska kommunförbundet, Landstings/örbundet. LO, TCO och SA C 0/ SR.

Rikarevisionsverket har inget att erinra mot riksförsäkringsverkets förslag angående procentsats och förvaltningskostnadsandel enligt arbetsskadeför- säkringslagen för åren 1980—1984. så länge verket saknar erfarenheter av de nya ersättningsreglernas konsekvenser. Försäkringsinspektionen har heller inget att erinra mot det framlagda förslaget.

Svenska kommunförbumlet tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag men framhåller samtidigt att kommunerna befinner sig i en svår ekonomisk situation och att en höjd avgift till arbetsskadeförsäkringen skulle medföra kostnadsstegringar för kommunerna. Förbundet förutsätter att höjda avgifter kommer att beaktas och vägas in i avtalsuppgörelserna. Landstingsförbundet tillstyrker förslaget mot bakgrund av att förbundet har ett bedöma utveck- lingen av arbetsskadeförsäkringen i egenskap av arbetsgivare.

De tre löntagarorganisationerna LO, TCO och SACO/SR tillstyrker verkets förslag. TCO delar riksförsäkringsverkets uppfattning att fondstyr- kan inte bör tillåtas bli alltför låg med hänsyn till den osäkerhet som föreligger beträffande framtida skadekostnader.

Verkets förslag avstyrks av SAF. HAO och i princip av LRF samt Sveriges _företagares riksförbund.

SAF har inga invändningar mot de beräkningar riksförsäkringsverket gjort men anser att en något lägre fondstyrka bör kunna accepteras från försäkringens synpunkt. Föreningen anför vidare att med hänsyn till näringslivets nuvarande kostnadsläge är det uteslutet att under de närmaste åren öka avgiftsbelastningen på företagen och förslaget avstyrks därför bestämt. För att åstadkomma den tillväxt i samhällsekonomin som behövs

• Sida 77
•  Original

Prop. 1978/79:202 77

för att klara de socialpolitiska åtagandena måste företagens konkurrenskraft förbättras avsevärt. HAO ansluter sig till de synpunkter SAF anfört.

LRF anser att avgiftsuttaget bör kunna begränsas till 0.50 % och att förvaltningskostnadsandelcn bör fastställas till 1/25 av avgiftsuttaget. En sådan avgiftshöjning bör vara tillräcklig eftersom den täcker ca två års utbetalningar. IIärutöver anser förbundet att en avgiftshöjning bör kombi- neras med motsvarande sänkning av andra icke försäkringsmässigt betingade avgifter eller skatter.

Svenska/öretagares riksförbund ansluter sig till verkets förslag men kräver samtidigt att motsvarande utrymme skapas genom en sänkning av andra arbetsgivaravgifter. Förbundet framhåller att svenskt näringsliv inte tål en höjning av den totala avgiftsnivån.

3 ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Pensionskommitténs förslag att vissa konstnärsbidrag skall grunda rätt till ATP som inkomst av annat förvärvsarbete och att den som utbetalar bidraget skall vara skyldig att betala på bidraget belöpande avgifter till socialförsäk- ringarna m.m. tillstyrks eller lämnas utan erinran av statens kulturråd, konstnärsnämnden. styrelsen för Sveriges författar/ond. TCO, SAF, Sveriges industri/örening, Försa'kringskasseförbundet och KL YS .

Styrelsen,/ör S ver-igesför/attarfbnd framhåller att de femåriga arbetsstipen- dier som ur biblioteksersättningsanslaget utdelas av styrelsen spelar samma roll för de litterära yrkesutövarna som de fleråriga beskattade konstnärsbi- dragen för övriga konstnärsgrupper. Styrelsen finner det därför självklart att även författarfondens långtidsstipendier skall grunda rätt till ATP. Statens kulturråd, TCO och KLYS framför liknande uppfattning.

Konstnärsnämnden förutsätter att särskilda medel kommer att ställas till nämndens förfogande för avgiftsfinansieringen så att utrymmet för utdelning av konstnärsbidrag inte minskas.

Riksförsäkringsverket ställer sig tveksamt till förslaget att konstnärsbidrag i vissa fall skall bli pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete. Enligt verkets mening torde det uppstå färre administrativa problem om bidragen blir pensionsgrundande inkomst av anställning. Den av kommittén föreslag- na lösningen skulle innebära att den pensionsgrundande inkomst. som beräknats på grund av konstnärsbidraget skulle komma att undanröjas om den pensionsgrundande inkomsten undanröjs på grund av omdebitering till följd av bristande avgiftsbetalning. Kommitténs förslag skulle också innebära att försäkrad med gällande undantagande inte får bidraget pensionsgrundan- de. Något avsteg från nu gällande princip att inkomst av anställning motsvaras av avgiftsskyldighet för arbetsgivaren medan för inkomst av annat förvärvsarbete utgår egenavgifter bör enligt verket inte komma i fråga.

Även riksskatteverket anser att för det fall konstnärerna inte själva skall betala avgifter på konstnärsbidragen bidragen bör betraktas som inkomst av

• Sida 78
•  Original

Prop. 1978/79:202 78

anställning enligt 11 kap. 2ä AFL.

Enligt kammarrätten iJönköping bör i själva lagtexten preciseras vilka bidrag som är pensionsgrundande i stället för att ge regeringen fullmakt att bestämma härom.

4 Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Företagsskatteberedningen har föreslagit att värdet av naturaförmån i form av rätt för arbetstagare att för privat bruk få utnyttja av arbetsgivaren tillhandahållen bil skall inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgiften och att värdet av förmånen skall ingå i beräkningen av sjukpenninggrundan- de inkomst och pensionsgrundande inkomst för tilläggspension.

Beredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av riksför- säkringsverket. riksrevisionsverkel, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna 1" Stockholms, Uppsala. Gotlands, Blekinge, Älvsborgs. Värm- lands. Västernorrlands och Jämtlands län, C entralorganisationen SACO/SR, Landstittgsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF ), Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund och Sveriges _föreningsbankers I/örbuntl.

Förslaget avstyrks av länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus lätt, Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen. Sveriges hantverks- och indu- strimganisation, Sveriges industriförbund och Sveriges bilindustri- och bilgros- sist/örening.

Flertalet av de remissinstanser som har tillstyrkt eller lämnat beredningens förslag utan erinran godtar att bilförmånens värde beräknas efter en schablon på grundval av bilens prisklass enligt riksskatteverkets anvisningar och en antagen årlig privat körsträcka av 1 000 mil. Bl. a. länsstyrelsen i Blekinge län ifrågasätter dock om inte schablonen bör göras än mer generell och förmånen alltid antas avse bil i grupp III. Företagens bilbestånd Skulle därigenom inte behöva gruppindelas och ett betungande arbete till följd av att förmånsta- garna under ett år kan ha haft förmån av fri bil tillhörande olika prisklasser undviks. Även ur kontrollsynpunkt skulle detta medföra förenklingar.

Beredningens förslag att det schablonmässigt beräknade värdet skall tillämpas även vid förmånsberäkningen har inte mött någon erinran när det gäller den sjukpenninggrundande inkomsten. Såvitt avser den pensionsgrun- dande inkomsten menar dock bl. a. riksförsäkringsverket, riksskatteverket. _nägra länsstyrelser och SAC O/SR att i likhet med vad som nu gäller för naturaförmåner i form av bostad och kost. det värde som fastställs vid taxeringen bör vara avgörande.

Enligt riksskatteverket bör det klargöras såväl beträffande avgifts- som lörmånssidan hur det skall förfaras i de fall arbetstagaren ersätter arbetsgi- varen för förmånen eller del därav.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län medger att det finns principiella skäl som talar för att värdet av bilförmån skall inräknas i avgiftsunderlaget. Med

• Sida 79
•  Original

Prop. 1978/79:202 79

hänsyn till läget inom den svenska bilindustrin bör frågan cnligt länsstyrelsen skjutas på framtiden. De praktiska svårigheter förslaget är förenat med till följd av variationer i förmånens storlek och omfattning har inte beaktats av beredningen. Länsstyrelsen förordar en ytterligare utredning av förslagets effekter.

Sveriges bilindustri- och bilgrossist/örening hävdar att arbetsgivaravgifter på bilförmåner skulle innebära ett hårt slag mot den svenska bilmarknaden vilket skulle nödvändiggöra en omstrukturering av marknaden. Föreningen framhåller särskilt att en strikt schablonmässig behandling skulle leda till orimliga konsekvenser i de fall förmånstagaren betalar förmånsgivaren viss ersättning för förmånen eller själv betalar driftskostnader m. m. Föreningen pekar också på de praktiska problem som kan uppkomma vid uppföljning och redovisning av bilbyten.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1978/79:202

Innehåll Regeringens proposition ...................................... Propositionens huvudsakliga innehåll ..........................

1

10

11

12

13

14

15 16

Förslag till lag om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension ............... Förslag till lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkringen ..................... Förslag till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg . Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .............................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .............................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1959z552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. rn ............. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeför- säkring ................................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiav- gift .................................................... Förslag till lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskydds- avgift .................................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforsk- ningsavgift ............................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknads- stödet .................................................. Förslag till lag om ändring i lagen ( 1975:335)om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen ........................... Förslag till lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbild- ningsavgift ............................................. Förslag till lag om ändring i lagen (1961 :.300) om avgift till sjöfolks pensionering ............................................ Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen(19281370) . Förslag till lag om ändring i uppbördslagen(19531272) ........

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1979-03-15 ........