om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.
Regeringens proposition
1978/79:86
om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m.;
beslutad den 18 januari 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar SVEN ROMANUS
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås de lagändringar som behövs för genomförandet av länsdomstolsreformen. Denna reform, som beslöts av riksdagen under våren 1978. innebär att de nuvarande länsdomstolarna skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till fristående allmänna förvaltningsdomstolar, en i varje län. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1979.
I Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 86
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto-
lar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvalt-
ningsdomstolar AA |
dels att 18 § skall upphöra att gälla,
dels aut nuvarande I12a och 13-17 §§ skall betecknas 13 respektive
22-26 88,
dels avt 1 8 och de nya 13 och 24 88 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 13 3 skall sättas närmast före nya .
225, .
dels avt i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 14-21 §§, av nedan angivna lydelse.
dels att i lagen, närmast före 14 och 19 §§. skall införas nya rubriker av
nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
18 : .
Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs. högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.
Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät-
en. | | |
Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm. kammarrätten i Göteborg. kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.
Länsrätt är allmän förvaltnings-
domstol närmast under kammarrätt. I
varje län finns en länsrätt.
12a 8 138 I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det
antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar
tjänstgöringen mellan nämndemännen efier samråd med dem.
Nämndeman i kammarrätt utses genom val. I fråga om val av samt valbarhet, rätt till avsägelse, mandatperiod och behörighet för nämndeman i kammarrätt äger vad som föreskrivits om nämndeman i länsskatterätt och I Senaste lydelse 1976:401. 2 Senaste lydelse 1976:562. Ändringen innebär att andra och twedie styckena upphävs.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
länsrätt motsvarande tillämpning. Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämn-
demän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är
behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars
domkrets han är kyrkobokförd.
Länsrätterna
148 Länsrätt prövar
1. mål enligt skatte-, taxerings-,
uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,
2. mål enligt barnavårdslagen
(1960:97), lagen (1954:579) om nyk-
terhetsvård, utlänningslagen (1954: 193), smittskyddslagen (1968:231) och
lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt
mål enligt 21 kap. föräldrabalken, 3. såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, mål om
varning eller återkallelse och, såvitt
gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna
körkortet, allt enligt vad därom är särskilt föreskrivet.
158 I länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en
eller flera rådmän. I de länsrätter som
1" Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 86
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
regeringen bestämmer finns också en eller fiera chefsrådmän. Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna. De utnämnes av regeringen.
165 Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är
lagmannen eller en chefsrådman. Om särskild sammansättning av
länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).
17 §
Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om inte annat följer av 18§. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i rätten. Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns, förut-
om i 18 §, bestämmelser i taxerings-
lagen (1956:623). Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje
län för tjänstgöring i länsrätten. Läns-
rätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.
18 § Länsrätt är domför med en lagfaren
domare ensam
I. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages, 2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan läns-
rätt,
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
3. vid beslut som avser endast
rättelse av telräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,
4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort,
om dterkallelse tills vidare eller, såvitt
gäller utländskt körkort, om vägran tills vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas.
3. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning ant målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.
Vad som sägs i andra stycket gäller
även vid avgörande av I. mål om utdömande av vite,
2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978:580) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om
befrielse från skyldighet att lämna
kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956:623).
3. mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § barnavårdslagen
(1960:97).
4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,
5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt &$ 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370),
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,
7. mål enligt skatte- och taxerings-
Jörfattningarna i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstäm-
miga mening,
&. mål i vilket saken är uppenbar.
Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt
198 Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda-
möter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande leda-
möter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet. Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och läns-
rätt. När val av de nämndemän som
ingår i länsrätt vid behandling av mål
om fastighetstaxering skall ske fram-
går av taxeringslagen (1956:623). Regeringen får för visst län förordna
att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma
mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars
domkrets han är kyrkobokförd.
208 Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är myndig svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i
länet och inte har fyllt sjuttio år. Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstvrelse. länsnyk-
terhetshämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträ-
dande länsläkare, socialvårdskonsu-
lent, lagfaren domare, åklagare eller
advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får
inte vara nämndeman.
Nämndeman i länsrätt får inte
samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att motta-
ga nytt uppdrag förrän efter sex år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet.
218 Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan
rätt visar giltigt hinder, får rätten
entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Bestämmelser om mandatperiod för
sådan nämndeman som ingår i länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns i taxeringslagen (1956:623). När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för
kortare tid än som följer av första
stycket.
158 24§
Ledamot och föredragande i all- Ledamot och föredragande i all-
män förvaltningsdomstol skall vara män förvaltningsdomsto! skall vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot ej utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämn- eller föredragande. I fråga om nämn-
deman i kammarrätt gäller vad som deman i kammarrätt och länsrätt är särskilt föreskrivet. gäller 20 och 21 §§. Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.
De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 128
rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt eller länsrätt prövas av länsrätt.
Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.
3 Senaste lydelse 1976:562.
2 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels avt I kap. 2§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:244) om ändring
i rättegångsbalken skall upphöra att gälla.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap.
238! I tingsrätt skola finnas lagman och I tingsrätt skola finnas lagman en eller flera rådmän. De skola vara — och, om regeringen inte bestämmer lagfarna. annat, en eller flera rådmän. I de
tingsrätter som regeringen bestämmer skola också finnas en eller flera chefsrådmän. Lagman, chefsrådman och rådman skola vara lagfarna.
Tingsrätt må vara delad i avdel- Tingsrätt må vara delad i avdel-
ningar. ningar. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Vid tingsrätt skall finnas kansli, som hålles öppet för allmänheten å
bestämda tider.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Senaste lydelse 1969:244.
3 Förslag till
Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)! dels aut i 1, 9 och 33 §§ orden ”skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och
länsrätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt och den
mellankommunala skatterätten” i motsvarande form,
dels att 27 8 skall ha nedan angivna lydelse.
! Senaste lydelse av 1 § 1978:29 Senaste lydelse av 9 § 1978:29 Senaste lydelse av 33 § 1978:29.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2782 Finner skatterätt, fastighetstaxe- Finner länsrätt att förhör med ringsrätt eller länsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av annan länsrätt eller av den
hållas av annan skatterätt, fastighets- mellankommunala skatterätten, får
taxeringsrätt eller länsrätt, får rätten rätten efter samråd med denna
efter samråd med denna besluta besluta härom. Vad nu har sagts
härom. gäller också den mellankommunala
skatterätten, om denna finner att
förhör med vittne eller sakkunnig
lämpligen bör hållas av länsrätt.
1 fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 §§
rättegångsbalken i tillämpliga delar.
Denna lag träder i kraft den I juli 1979.
2 Senaste lydelse 1973:1107.
4 Förslag till
Lag om mellankommunal skatterätt
Härigenom föreskrivs följande.
18 Den mellankommunala skatterätten prövar besvär över beslut av taxeringsnämnd enligt vad som föreskrivs i taxeringslagen (1956:623).
28 Den mellankommunala skatterätten har sitt kansli i riksskatteverket.
Rätten sammanträder på den ort där den har sitt kansli. När det föreligger särskilda skäl, får rätten sammanträda på annan ort.
3 § I den mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka
förordnas av regeringen för viss tid. Ordförande skall vara lagfaren.
48 Föreskrifterna i 17 § första stycket, 18, 22 och 24 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om domförhet, omröstning, behörighet och
domared är tillämpliga på den meltankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt eller allmän förvaltningsdomstol i stället avse den mellankommunala skatterätten.
5§ Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av regeringen. Till nämndeman får utses endast myndig svensk medborgare, som
inte har fyllt sjuttio år.
Föreskrifterna i 20 § andra, tredje och fjärde styckena samt 21 § första och
tredje styckena lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om behörighet och skyldighet att vara nämndeman är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt i stället avse den mellankommunala skatterätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Genom denna lag upphävs lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxe-
ringsrätt och länsrätt.
5 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)!
dels att i49 §, 50 § 2 mom. och 75 § I mom. samti anvisningarna till 29 §3 c och 4 ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form, dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38 Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes, och med beskattningsdr det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret. | Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte-
rätten, om inte annat framgår av
omständigheterna.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Senaste lydelse av 49 § 1972:77 Senaste lydelse av 50 § 2 mom. 1977:572 Senaste lydelse av 75 § I mom. 1972:77 Senaste lydelse av anvisningarna till 29 § 3 c 1971:407 Senaste lydelse av anvisningarna till 29 § 4 1971:407. 2 Senaste lydelse 1978:942.
1"" Riksdagen 1978179. I saml. Nr 86
6 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ förordningen (1933:395) om ersätt-
ningsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
48! Fråga om taxering till ersättnings- Fråga om taxering till ersättningsskatt prövas, efter framställning från skatt prövas, efter framställning från
taxeringsintendent, av den pröv- taxeringsintendent, av den länsrätt, ningsnämnd, som har att upptaga som har att upptaga besvär rörande
besvär rörande företagets taxering företagets taxering till statlig in-
vill statlig inkomst- och förmögen- komst- och förmögenhetsskatt. hetsskatt.
Framställning om taxering skall Framställning om taxering skall ske hos prövningsnhämnden senast ske hos länsrätten senast andra året andra året efter det år, då företaget efter det år, då företaget rätteligen
"rätteligen skolat taxeras till statlig skolat taxeras till statlig inkomst-
inkomst- och förmögenhetsskatt för och förmögenhetsskatt för sin in-
sin inkomst under det i I & avsedda komst under det i I $ avsedda verk-
verksamhetsåret. samhetsåret. Med länsrätt förstås i denna förord-
ning även den mellankommunala
skatterätten, om inte annat framgår
av omständigheterna.
782 Därest företaget före augusti må- Därest företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersätt- nads utgång året efter det, då ersätt-
ningsskatt påförts företaget, till del- ningsskatt påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda beskattat ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belopp, må restitution ske av därå
belöpande ersättningsskatt. Dylik belöpande ersättningsskatt. Dylik
restitution beslutas av prövnings- restitution beslutas av länsrätt, som i nämnd, som i 48 sägs, och verk- 4 § sägs, och verkställes av länsstyställes av länsstyrelsen. Till pröv- relsen. Till länsrätten ställd ansökan ningshämnden ställd ansökan om om sådan restitution skall senast den sådan restitution skall senast den I 1 september vara inkommen till september vara inkommen = till rättens kansli. nämndens kansli.
Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersätt-
I Senaste lydelse 1957:68. 2 Senaste lydelse 1957:68.
ningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utdetad före tidigare intjänad vinst.
Å medel, som i enlighet med vad ovan sagts restitueras, utgår ej ränta.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Hirigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt!
dels alt i 98 2 mom., 15 § I mom. och 27§ ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lvdelse
1 8
Fill staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna
bestämmelser.
Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie
i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom
finnes särskilt stadgat.
Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen.
Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatte-
rätten, om inte annat framgår av
omständigheterna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770
Senaste lydelse av 9 § 2 mom. 1977:573
Senaste lydelse av 15 § I mom. 1974:770
Senaste lydelse av 27 § 1974:770. 2? Senaste lydelse 1974:773.
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 158 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
155 I mom.? Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälte var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som
äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter
föreligga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas efter framställning från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse
skatt. som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas
under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet. Beslut i ärende angående befrielse Beslut i ärende angående befrielse
meddelas av den skatterätt, som har - meddelas av den länsrätt, som har att all upptaga besvär rörande boets upptaga besvär rörande boets taxetaxering till statlig inkomstskatt. ring till statlig inkomstskatt, eller om
sådana besvär förs hos den mellan-
kommunala skatterätten, av denna.
Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
2 Senaste lydelse 1974:859.
9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackuimulerad inkomst!
dels att i 6-9 §§ samt i anvisningarna till 4 § ordet ”skatterätt” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
48? . Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning
! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:3860
Senaste lydelse av 6 § 1978:317
Senaste lydelse av 78 1971:411
Senaste lydelse av 8 § 1978:317
Senaste lydelse av 9 § 1978:317. 2 Senaste lydelse 1978:317.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen IWvdelse
därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och
beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag. Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
10 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)!
dels att 183 §& och 85 & I mom. ordet ”länsskatterätten” skall bytas ut mot
länsrätten”,
dels att i 73§ och 858 1 mom. ordet ”skatterätt” skall bytas ut mot
”Jänsrätt”, dels att 2§ I mom. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 mom.? Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt, lagen om statlig förmögenhetsskatt eller taxeringslagen, begagnas i denna lag, hava de, såvida ej annat angives eller av sammanhanget framgår, samma innebörd som i nämnda författningar. Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 Senaste lydelse av 73 § 1978:355 Scnaste lydelse av 83 8 1978:318 Senaste lydelse av 85 & I mom. 1978:318. ? Senaste lydelse 1974:773,
11 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)!
dels att i 67 och 73 §§ ordet ”länskatterätt” i olika böjningsformer skall
bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels aut i 39 §& 4 mom., 56 8 4 mom., 72 a. 75, 76, 96, 99, 103, 104, 108, 111,
113, 115, 116, 116d, 116j, 1161, 116 m, 116. n, 1160 och 124 88 ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsva-
rande form,
dels aut. i 102, 147, 156, 158 och 159 §§, 164 § 1-3 mom., 167 § 3 och 4 mom., 168. 169, 184, 191 och 19358, 1958 3 och 5 mom. samt 19783 ordet
”fastighetstaxeringsrätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt”
i motsvarande form,
dels att 28 I mom. och 105 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels avt i lagen skall införas tre nya paragrafer, 160-162 §§. av nedan angivna lydelse.
2§
1 mom.? I denna lag förstås med inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och ul statlig inkomstskatt: Jförmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt; allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12§ kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år: samt särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet. som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum. Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under benämningen ärlig taxering.
I Lagen omtryckt 1971:399 Senaste lydelse av 156 § 1974:773' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773 Senaste lydelse av 158 8 1973:1106 Senaste tydelse av 72 a § 1974:773 Senaste lydelse av 159 § 1973:1106 Scnastce lydelse av 73 § 1974:868 Senaste lydelse av 164 & I mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 76 § 1978:316 Senaste lydelse av 164 § 2 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 998 1978:316 Senaste lydelse av 164 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 102 § 1973:1106 Senastc lydelse av 167 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 115 § 1978:196 Senaste lydelse av 167 8 4 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av H6 8 1978:196 Senaste lydelse av 168 & 1973:1106 Senaste lydelse av 116 d 8 1978:116 Senaste lydelse av 169 & 1973:1106 Senaste lydelse av 116 j § 1978:196 Senaste lydelse av 184 § 1973:1106 Senaste lydelse av 11618 1978:196 Senaste lydelse av 191 8 1973:1106 Senaste lydelse av 116 m & 1978:196 Senaste lydelse av 193 § 1973:1106 Senaste lydelse av 116 n § 1978:196 Senastc lydelse av 195 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 116 0 § 1978:196 Senaste Jydelse av 195 8 5 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 124 § 1978:316 Senaste lydelse av 197 § 1973:1106. Senaste lydelse av 147 § 1973:1106 2 Senaste Iydelse 1974:773.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelke
Till den årliga taxeringen hänföres varje beslut som skall antecknas i
taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.
Med länsrätt förstås i denna tar även den mellankommunala skutterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.
2 mom. Bestämmelserna i I 2 mom. Bestämmelserna i I mom.
mom. äga motsvarande tullämpning äga motsvarande tillämpning på på skatterätt. Därest hos länsskate- länsrätt. Därest hos länsrätt fråga rätt fråga uppkommer om åtgärd uppkommer om åtgärd enligt 1 enligt I mom. beträffande taxering mom. beträffande taxering inom inom annat län. skall målet i hela annat län, skall målet i hela dess vidd dess vidd överlämnas till avgörande överlämnas till avgörande av den av den mellankommunala skatterät- mellankommunala skatterätten.
ten.
160 §”
Vid prövning av mål om fastighetstaxering består länsrätten av ordförande, värderingstekniska ledamöter och nämndemän.
Rätten är domför med ordföranden och tre andra ledamöter, varav minst en värderingsteknisk ledamot och minst två nämndemän, om ej annat
följer av 18§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar. Fler än fyra ledamöter. utöver ordföran-
den, får inte tjänstgöra i rätten. Sammanträde med samtliga ledamöter får dock hållas för överläggning
rörande de värderingsgrunder som avses skola tillämpas.
3 Senaste Ivdelse 1971:399. + Förutvarande 160 § upphävd genom 1971:399
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
161 8 Värderingsteknisk ledamot i länsrätt skall vara myndig svensk medborgare och ha sakkunskap i tråga om fastighetsvärdering. Bland de värderingstekniska ledamöterna skall finnas företrädd sådan sakkunskap beträtfande olika slag av fastigheter. Bestämmelsen i 208 andra stycket lagen (1971:25S9) om allmänna förvaltningsdomstolar skall också tillämpas beträffande värderingsteknisk tedamot.
162 86
Nämndeman som avses i 160 § utses
för tiden från och med den I juli det år,
då allmän fastighetstaxering äger
rum, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.
Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av länsstyrelsen för tid som sägs i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Om uppdrag att vara värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.
> Förutvarande töl N upphävd geaonm 197-599 eo Foöorutvarande öd F uppllavd genom 1951-399
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt! dels att i 25 § ordet ”prövningsnämnd” skall bytas ut mot ”länsrätt”.
dels att i 30 § ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ' ”Jänsrätt” i motsvarande form,
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 I denna lag förstås med
sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,
handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,
närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-
skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej
linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,
inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kommunatlskattelagen,
beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § I mom. och 8 8 samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts genom
beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatte-
rätten, om inte annat framgår av
omständigheterna.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Lagen omtryckt 1970:933
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777
Senaste lydelse av 25 8 1974:777
Senaste lydelse av 30 § 1978:319. 2 Senaste lydelse 1978:916.
13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning! ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:863
Senaste lydelse av 9 8 1971:401.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst
Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst! ordet ”skatterätt” skall bytas ut mot ”länsrätt eller den mellankommunala skatterätten”.
Denna lag träder i kraft den I juli 1979.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53 Senaste lydelse av 103 1978:53.
15 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.
Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38 Fråga om befrielse från beskatt- Fråga om befrielse från beskattning och om överförande av rätt till ning och om överförande av rätt till värdeminskningsavdrag för täckdik- = värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar och skogsvägar ningsanläggningar och skogsvägar handlägges av prövningstämnden i - handlägges av länsrätten i det län, där det län, där fastigheten är belägen. = fastigheten är belägen. Är fråga om
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Är fråga om fastighet eller fastighets- fastighet eller fastighetskomplex i komplex i mer än ett län, skall mer än ett län, skall ärendet handärendet handläggas av mellankom- läggas av den mellankommunala munala prövningsnämnden. skatterätten.
Framställning om befrielse och Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes överförande ingives eller insändes till prövningsnhämndens kansli och till länsrättens kansli, eller om ärenskall vara till kansliet inkommen det skall handläggas av den mellanföre utgången av året efter det kommunala skatterätten till den melvarunder fastigheten överförts till lankommunala skatterättens kansli, bolaget. Har ansökan gjorts hos och skall vara till kansliet inkommen
annan prövningsnämnd än i första före utgången av året efter det stycket sägs, skola handlingarna varunder fastigheten överförts till
omedelbart översändas till kanstiet bolaget. Har ansökan gjorts hos hos den prövningsnämnd som har att annan länsrätt än i första stycket sägs pröva ansökningen. eller hos den mellankommunala skat-
terätten, skola handlingarna omedel-
bart översändas till kansliet hos den
länsrätt som har att pröva ansök-
ningen. Har ansökan gjorts hos läns-
rätt, då den mellankommunala skat-
terätten har att pröva ansökningen,
skola handlingarna omedelbart över-
sändas till den mellankommunala
skatterättens kansli.
48! Om handläggning av framställ- Om handläggning av framställning som avses i denna förordning, ning som avses i denna förordning,
så ock om fullföljd av talan mot så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord- beslut rörande tillämpning av förordningen skall i tillämpliga delar gälla ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om full- taxeringsnämnds beslut och om full-
följd av talan mot prövningshämnds följd av talan mot länsrätts och den
beslut rörande taxering. mellankommunala skatterättens be-
slut rörande taxering.
Berör beslut enligt 3§ första Berör beslut enligt 38 första stycket åsatt taxering, skall av stycket åsatt taxering, skall av beslutet betingad ändring i taxering- beslutet betingad ändring i taxering-
! Senaste lydelse 1974:773.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
en vidtagas. Ändringen ankommer en vidtagas. Ändringen ankommer
på den prövningsnämnd, som har att på den länsrätt, som har att taga taga befattning med taxeringen, befattning med taxeringen, eller på eller, om besvär rörande taxeringen den mellankommunala skatterätten äro föremål för prövning i högre om denna har att taga befattning med instans, på denna. taxeringen, eller, om besvär rörande
taxeringen äro föremål för prövning i
högre instans, på denna.
Underrättelse angående beslut enligt 3 § första stycket skall i förekom-
mande fall tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte för att tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
16 Förslag till
Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)
Härigenom föreskrivs att i 37, 44-50 och 57 §§ folkbokföringsförordningen
(1967:198)' ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”Jänsrätt” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
I Senaste lydelse av 37 3 1971:310
Scnaste lydelse av 44 § 1971:310
Senaste lydelse av 45 § 1971:310
Senaste lydelse av 46 § 1971:310
Senaste lydelse av 47 § 1971:310
Senaste lydelse av 48 & 1971:310
Senaste lydelse av 49 & 1971:310
Senaste lydelse av 50 § 1971:310
Senaste lydelse av 57 & 1971:310.
17 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt!
dels att + 46, 51, 52, 54 och 57 §§ ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels avt i 64 g och 69 §§ ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
175a§8
Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatte-
rätten, om inte annat framgår av
omständigheterna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
! Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885 Senaste lydelse av 46 § 1973:928 Senaste lydelse av 51 8 1978:197 Senaste lydelse av 52 § 1971:400 Senaste lydelse av 54 & 1971:400 Senaste lydelse av 57 & 1971:400 Senaste lydelse av 64 g §& 1978:197 Senaste lydelse av 69 §& 1978:322.
18 Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624)! dels aut i 23 8 ordet ”länsskatterätten” skall bytas ut mot ”länsrätten”, dels att i 278 ordet ”skatterätt” skall bytas ut mot ”länsrätt, den mellankommunala skatterätten”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 Senaste lydelse av 23 & 1974:996 Senaste lydelse av 27 8 1974:996.
19 Förslag till Lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m. m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.
20 Förslag till Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen
Härigenom föreskrivs att i 8, 15, 18, 20, 25 och 26 §§ bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
21 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt ordet ”länsskatterätten” skall bytas ut mot ”tänsrätten”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
22 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs att i 3, 17 och 20 §§ lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
23 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:970) om uppskov med beskatt-
ning av realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
128 Uppskov erhålles endast om den Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yrkande skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämnden om detta hos taxeringsnämnden
eller. såvida besvär har anförts, hos eller, såvida besvär har anförts, hos
skatterätten. Yrkandet skall göras på länsrätten, eller om besvären skall blankett enligt ett formulär Som riks- prövas av den mellankommunala
skatteverket fastställer. Till självde- skatterätten, hos denna. Yrkandet
klaration skall fogas två exemplar av skall göras på blankett enligt ett blanketten. formulär som riksskatteverket fast- -
ställer. Till självdeklaration skall
fogas två exemplar av blanketten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
24 Förslag till: Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m, m.!
dels aut i 35 och 42 §§ ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut
ot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att i 42 § ordet ”länsskatterätten” skall bytas ut mot ”Jänsrätten”,
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 I denna lag förstås med
arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1§ första stycket;
avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i 1 § första stycket, skall
I Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938
Senaste lydelse av 35 § 1978:321
Senaste lydelse av 42 § 1971:1174. 2 Senaste lydelse 1977:283.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
beräknas för arbetsgivaren;
utgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;
slutlig avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebite-
ringen för nästföregående utgiftsår;
preliminär avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgift;
kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan preliminär
avgift avräknats från slutlig avgift;
tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avstutats.
Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäkringen,
fokpensioneringen, försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäk-
ringen samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta
arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 28 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av
anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen
utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där
bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
I fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande
tillämpning vid beräkning av avgiftsunderlag.
Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt förevarande lag.
Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatte-
rätten, om inte annat framgår av
omständigheterna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-01-18
Närvarande: statsråden Sven Romanus, ordförande, och Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Sven Romanus
Proposition om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m.
1 Inledning
Under våren 1978 beslöt riksdagen om riktlinjer för en ny länsrättsorga-
nisation. Beslutet innebär att de nuvarande länsdomstolarna, dvs. länsrätterna, länsskatterätterna och fastighetstaxeringsrätterna, skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till en fristående allmän förvaltningsdomstoli
varje län (prop. 1977/78:170, KU 1977/78:47, rskr 1977/78:308). I budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 tas upp frågor om medel och
närmare organisation för de nya allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föreslås i propositionen att utbrytningen av de nuvarande länsdomstolarna genomförs den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:100, bil. 5 s. 56).
Jag avser nu att ta upp frågan vilka ändringar i lag som länsrättsreformen fordrar.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Huvuddragen i gällande ordning
Förvaltningsrättskipningen i första instans är i huvudsak knuten till
länsstyrelserna. Genom den partiella omorganisation av den statliga länsför-
valtningen, som genomfördes den 1 juli 1971, delades varje länsstyrelse i tre
avdelningar, en för samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för
allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning. Länsstyrelsen i Stockholms
län fick dessutom ytterligare två avdelningar. Till varje läns förvaltningsav-
delning är numera knutna de tre länsdomstolarna — länsrätten, länsskatte-'
rätten och fastighetstaxeringsrätten.
Angående länsdomstolarna finns en särskild lag, lagen (1971:52) om skatterätt, fasughetstaxeringsrätt och länsrätt (ändrad senast 1978:897). Vid länsskatterätt handläggs mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna (3 §). Mål om fastighetstaxering handläggs vid
fastighetstaxeringsrätt. Vid länsrätt handläggs bl.a. körkortsmäål, barnavårds- och nykterhetsmål, mål enligt 21 kap. föräldrabalken och mål om
utvisning (4 §).
Länsdomstolarna består av ordförande och nämndemän (5 §). I fastighets-
taxeringsrätt ingår även värderingstekniska ledamöter. För samtliga dessa
domstolar gäller att bl. a. vissa enklare mål kan avgöras av ordföranden ensam (6 §). Ordföranden skall vara jurist (7 §). Domartjänsterna tillsätts av regeringen. Nämndeman utses genom val (8 §). Lagen innehåller vidare bestämmelser bl. a. om vem som är valbar till nämndeman och värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt (9 och 9 a §§) samt vilken tid en nämndeman utses för (10 §). I lagen finns även regler om vilka som samtidigt får sitta i rätten (12 §) och om omröstning (13 3).
Lagen om skatterätt, fastighetsiaxeringsrätt och länsrätt gäller också för mellankommunala skatterätten, vilken enligt 2 § har sitt kansli i riksskatteverket. Enligt 73 § taxeringslagen (1956:623, omtryckt 1971:399, ändrad
senast 1978:945) prövar mellankommunala skatterätten bl. a. mål där den skattskyldige har förvärvskälla som i fråga om beskattningsort är att hänföra till mer än ett län. I mellankommunala skatterätten finns en eller flera
ordförande vilka förordnas av regeringen för viss tid (7 § lagen om skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och länsrätt).
Det processuella förfarandet i länsdomstolarna och mellankommunala skatterätten regleras i förvaltningsprocesslagen (1971:291, ändrad senast 1978:29). Lagen gäller också för kammarrätterna och regeringsrätten.
De allmänna förvaltningsdomstolarna är enligt lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar (ändrad senast 1976:562) regeringsrätten och kammarrätterna i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping.
I lagen regleras bl.a. vilka mål som prövas av regeringsrätten och kammarrätterna, vilka domare som skall ingå i domstolarna samt när domstolarna är domföra. I lagen finns också vissa gemensamma bestäm-
melser i fråga om bl. a. omröstning samt behörighetsvillkor för ledamot och föredragande i domstolarna.
2.2 Huvuddragen i den nya länsrättsorganisationen, m. m.
Den nya allmänna förvaltningsdomstolen skall kallas länsrätt. Det skall
finnas en länsrätt i varje län. Länsrätterna skall i administrativt hänseende samordnas med regeringsrätten och kammarrätterna till en gemensam allmän förvaltningsdomstolsorganisation.
De nya länsrätterna skall överta de uppgifter som ankommer på nuvarande
länsskatterätter, fastighetstaxeringsrätter och länsrätter.
Domargöromålen i länsrätt skall i princip fullgöras av domare som har ordinarie tjänst i länsrätten.
Enligt riksdagens principbeslut skall mellankommunala skatterätten brytas ut från riksskatteverket och administrativt samordnas med länsrätten i Stockholms län. Som jag har framhållit i budgetpropositionen bör riksdagens
beslut i denna del inte verkställas nu, eftersom mellankommunala skatterättens ställning och uppgifter kan komma att ändras inom en nära framtid.
Beträffande den närmare innebörden av den nya länsrättsorganisationen får jag hänvisa till vad jag har anfört i budgetpropositionen.
2.3 Behovet av lagstiftning
Till grund för princippropositionen låg länsdomstolskommitténs betänkande (SOU 1977:80) Länsdomstolarna. Enligt kommittén torde den viktigaste författningskonsekvensen av reformen bli att länsrätt får ställning av allmän förvaltningsdomstol och att som en följd därav lagen on skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt arbetas in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Kommittén redovisar ett förslag till sådan lagändring.
Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av bl. a. regeringsrätten samt samtliga kammarrätter och länsstyrelser. Kommitténs
författningsförslag har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Den nya organisationen påkallar ändringar av i allt väsentligt teknisk natur i gällande lagstiftning. Enligt min mening är det lämpligt att, som kommittén har föreslagit, ändra lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så att den blir tillämplig också på länsrätterna. Därigenom kommer den grundläggande regleringen för de allmänna förvaltningsdomstolarna att finnas i en och samma lag.
F detta sammanhang bör huvuddelen av bestämmelserna i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt föras över till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Detta gäller bl. a. flertalet regler om läns-
domstolarnas kompetensområde, sammansättning och domförhet. Vissa
bestämmelser som inte rör huvuddragen av domstolarnas organisation bör
tas in I en instruktion för länsrätterna.
Chefen för länsrätt bör kallas lagman och annan ordinarie domare rådman. De större länsrätterna bör vara indelade på avdelningar. Rådman som är chef
för avdelning i sådan länsrätt bör kallas chefsrådman. Bestämmelser i nu
berörda hänseenden bör tas in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. I sammanhanget bör tjänstebenämningen chefsrådman införas även i rättegångsbalken för rådman som är ordförande på avdelning i tingsrätt.
Lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrält och länsrätt innehåller regler om sammansättningen av fastighetstaxeringsrätt och när sådan rätt är domför. Vad som föreskrivs i dessa regler bör gälla även för länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering. Reglerna härom bör, som kommittén har föreslagit, tas in i taxeringslagen och inte i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (jfr 128 fjärde stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar).
Enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar utses nämndeman i kammarrätt genom val. I fråga om val samt valbarhet, rätt till avsägelse, mandatperiod m. m. för nämndeman i kammarrätt äger vad som föreskrivits om nämndeman i länsskatterätt och länsrätt motsvarande tillämpning. Dessa regler, som finns i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt, kan i sak överföras till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.
Regleringen i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt gäller som framgår av det föregående även mellankommunala skatterätten. Eftersom någon ändring beträffande denna domstol f. n. inte bör genomföras, måste en motsvarande reglering gälla t.v. Flertalet bestämmelser bör emellertid föras över till en särskild lag. Återstoden kan tas in i förordning. Därefter kan lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt upphävas. Vid utformningen av den nya lagen bör i viss utsträckning hänvisas till de'nva reglerna om länsrätt i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.
I övrigt måste ändringar göras i åtskilliga lagar. I huvudsak rör det sig endast om ändringar som föranleds av att länsdomstolens namn blir länsrätt.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto-
lar,
lag om ändring i rättegångsbalken,
Jag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),
lag om mellankommunal skatterätt,
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,
. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, NAMVRBWN
. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, Oe
9. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,
10. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
11. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
12. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt, 13. lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, 14. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst, 15. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.,
16. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198), 17. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 18. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
19. iag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m. m.,
20. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen, 21. lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,
22. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter, 23. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst samt
24. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.
De under 4—-23 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för
budgetdepartementet. Förslaget under 24 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.
4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-
stolar
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
dels att 18 § skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 12a, 13-17 §§ skall betecknas 13, 22-26 §§.
dels att 1§ och de nya 13 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 14—21 §§, av nedan angivna lydelse, dels att i lagen, närmast före 14, 19 och 22 §8, skall införas nya rubriker av
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
18!
Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.
Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät-
ten.
Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten 1 Jönköping.
Länsrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under kammarrätterna. I varje län finns en länsrätt.
138?
I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom
domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar
tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.
Nämndeman i kammarrätt utses genom val. I fråga om val av samt valbarhet, rätt till avsägelse, mandatperiod och behörighet för nämndeman i kammarrätt äger vad som
I Senaste lydelse 1976:401. 2 Senaste lydelse 1976:562.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
föreskrivits om nämndeman i läns-
skatterätt och länsrätt motsvarande
tillimpning. Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i
kammarrätt skall väljas bland dem
som för samma mandatperiod har
utsetts till nämndemän i hovrätt.
Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill,
tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.
Länsrätterna
14 8 Länsrätt prövar
1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattning-
arna i den utsträckning som är föreskriven i dessa författningar,
2. mål enligt barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykterhetsvård, utlänningslagen (1954:193), smittskyddslagen (1968:231) och lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är föreskriven i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken,
3. såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, mål om varning eller återkallelse och såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt föreskri-
vet.
15 § I länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en eller flera länsdomare. De skall vara lagfarna. Lagman och länsdomare utnämnes av regeringen.
16 § Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av lagmannen eller en länsdomare som ordförande och minst två länsdomare.
Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).
17 & Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om ej annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får ej tjänstgöra i rätten.
Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).
Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje Jän
för tjänstgöring i länsrätten.
18§ Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, om
återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran tills
vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas,
5. vid annat beslut som ej innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det ej är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med lagfaren domare ensam vid beslut som ej
innefattar prövning av målet i sak.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite,
2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),
3. .mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § barnavårdslagen
(1960:97), 4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,
5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8§ 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mål i vilket saken är uppenbar.
Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt
198 Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas
av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålles om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.
Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och länsrätt.
Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därutl, vänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.
208 Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och ej har fyllt sjuttio är.
Tjänsteman vid länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträdande tänsläkare, socialvårdskonsulent, lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till yrke att föra
andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.
Nämndeman i länsrätt får ej samtidigt vara nämndeman I kammarrätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet.
218 Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder. får rätten
entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.
Bestämmelser om val av, om avsägelse, behörighet och mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i länsrätt vid behandling av mål om fasughetstaxering finns i taxeringslagen (1956:623).
När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare
tid än som följer av första stycket.
Gemensamma bestämmelser
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
248 Ledamot och föredragande t all- Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara män förvaltningsdomsto! skall vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är omyndig eler i konkurstillstånd får omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot ej fullgöra tjänst som ledamot eller eller föredragande. I fråga om nämn- föredragande. I fråga om nämndeman i kammarrätt gäller vad som deman i kammarrätt och länsrätt är särskilt föreskrivet. gäller 20 och 21 88.
Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.
3 Senaste lydelse 1976:562.
GOTAB Stockholm 1979 59964