Prop. 1978/79:86

om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.

Prop. 1978/79: 86 Regeringens proposition

1978/79186

om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomslolar, m. m.;

beslutad den 18 januari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de fölslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

SVEN ROMANUS JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås de lagändringar som behövs för genomförandet av länsdomstolsreformen. Denna reform. som beslöts av riksdagen under våren 1978. innebär att de nuvarande länsdomstolarna skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till fristående allmänna lörvaltningsdomsto- lar. en i varje län. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

lx)

Prop.- l978l79186

] Förslag till Lag om ändring i lagen (1971 :289) om allmänna förvaltningsdomsto- lar

Härigenom föreskrivsifråga O_m l_agenl(197.l:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar '"';, w! ' " " '=' ' " ' .

dels att 18 % skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 12 a och 13—17 åå skall betecknas 13 respektive 22—26 $&

dels att 1 & och de nya 13 och 24 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att rubriken närmast före nuvarande 13 & skall sättas närmast före nya . 22 ;.

dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer. 14—21 åå. av nedan angivna lydelse.

dels att i lagen, närmast före 14 och 19 55. skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

! t' .

Regeringsrätten är. i enlighet med vad i regeringsformen sägs. högsta allmänna lörvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät- ten. ' ' _

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm. kammarrätten i Göteborg. kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätt är allmän förvaltnings- domstol närmast under kammarrätt. I varje län./inns en länsrätt.

12 a 52 13 &

1 kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det antal. som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretscn det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i kammarrätt utses genom val. Ifråga om val av samt valbar/tet, rätt till avsägelse, mandat- period och behörighet/("ir nämndeman i kammarrätt äger vad som/öreskrit'ils om nämndeman i länsskatterätt och

' Senaste lydelse 1976:401. 2 Senaste lydelse 19761562. Ändringen innebär att andra och tredje styckena upphävs.

Prop. 1978/79z86 Nuvarande lydelse

länsrätt motsvarande tillämpning. Regeringen/årjär visst länjörordna att nämndemän i kammarrätt skall väl/"as bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämn- demän i hovrätt. Nämndeman i ltovrättfär även i annat,/all, om han är behörig därtill. tjänstgöra som nämn- dentan i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobok/örd.

Föreslagen lydelse

Länsrätterna

14å

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-. taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsfärfatt- ningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt barnavårdslagen (l960.'97), lagen (] 954.'5 79) om nyk- terhetsvård, utlänningslagen (1954: 193), smittskyddslagen (] 968.231) och lagen ( 1970:375 ) om utlämning till Danmark, F inland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken ,

3. såvitt gäller svenskt körkort. tra/ikkort eller traktarkort, mål om varning eller återkallelse och. såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt föreskrivet.

15å

] länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat. en eller flera rådmän. I de länsrätter som

Prop. 1978/79z86

Nuvarande llt/else

186

Föreslagen lydelse

regeringen bestämmerjinns också en elle/"flera clufl'srådmän. Lagman, che/'srådnzan o'clt rådman skall vara lag/arna. De utnämnes av regeringen.

16å

Länsrätt får efter beslut av rege- ringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagmannen eller en che/'srådman.

Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om _ Iästighets taxering finns bestämmelser i taxeringslagen (I 95 6 :623).

Länsrätt är dont/ör med en lag/aren domare och tre nämndemän om inte annat följer av 1855". Fler än fyra nämndemän jär inte sitta i rätten.

Om (lomförhet vid behandling av mål om jästighelstaxering finns. _ förut- om i 18 5, bestämmelser i taxerings- lagen ( 1956:623 ).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall,/innas i varje län/ör tjänstgöring i länsrätten. Lätts— rätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dent.

Länsrätt är dom/ör med en lag/aren domare ensam

] . när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages.

2. vid sådant_/örltör med vittne eller

sakkunnig som begärts av annan läns- rätt,

Prop. 1978/79:86

Nuvarande l vde/s e

Föreslagen lydelse

3. vid beslut som avser endast rä tie/se av_ l'elräkn ing. _ felskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

4. vid bes/ut. såvitt gäller svenskt körkort, tra/ikkort eller traktorkort, om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort. om vägran tills vidare att godkänna körkortet. när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas.

3. vid annat beslut som inte inne-

fattar slutligt avgörande av mål.

Ont det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fit/l- stttten rätt. är länsrätt dom/ör med en lag/aren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

1-"ad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

I . mål om utdömande av vite.

2. mål enligt bevissäkringslagen ( I 975.102 7 ). för skatte- och avgiftspro- cessen. ert/igt lagen (1978.'880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. om handlings undanta- gandefrån taxeringsrevision, skattere- vision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen ( ] 956.623).

3. mål om omhändertagande för utredning enligt 30 å barnavårdslagen (196097).

4 . mål enligt uppbörds- ochfolkbok- _lörings/ör/attningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarig/tet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxerings- värde enligt 8 _f 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen ( I 9283 70).

Prop. 1978/79286

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor. 7. mål enligt skatte- och taxerings- förlattningarna i vilket beslutet över-

ensstämmer med parternas samstäm- miga mening,

8. mål i vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19å

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. 1"alförrättas av landstinget eller. om i länet finns kommun som inte ingår i landsting - kommun. av landstinget och kommun- fullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. ! Gotlands län förrättas val av komnzun/ullmäktige i

Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda- möter som motsvarar den kvot. som erhålls om antalet närvarande leda- möter delas med det antal personer som valet avser, ökad med I . Om

förfarandet vid sådant pmportionellt

val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och läns- rätt. När val av de nämndemän som ingår ! länsrätt vid behandling av mål om f'astighetstaxering skall ske fram- går av taxeringslagen ( I 956 :623).

Regeringenfårför visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämn- demän i hovrätt. Nämndeman i

Prop. 1978/79z86 ' ” 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse hovrätt/år även iannatI/all. om han är behörig därtill. tjänstgöra som nämn- deman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

20 &

Valbar till nämndeman [ kammar- rätt och Iänsrätt är myndig svensk medborgare. som är kyrkobokförd i länet och inte har_/_'vllt sjuttio år,

Tjänsteman vid allmän förvalt- ningsdomstol. länsstyrelse. länsnyk- terhetsnämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet. Iänsläkare. biträ- dande Iänsläkare. socialvårdskonsu- lent. lag/aren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kant- marrätt.

Den sotn har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att motta- ga nytt uppdrag _lörrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21 &

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år menfår avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, för rätten entlediga honom tidigare. Den som ltarjj'llt sextio år har rätt attfrånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, för/aller uppdraget.

Prop. 1978/79286

Nt ! va ran de lydelse

15 &

Ledamot och föredragande i all- män förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot eller föredragande. [ fråga om nämn- deman i kammarrätt gäller vad som är särskilt föreskrivet.

Föreslagen lvdelse

Bestämmelser om mandatperiod/ör sådan nämndeman som ingår i läns- rätt vid behandling av mål otnfastig- ltetstaxering finns i taxeringslagen ( '] 956.633).

.-"N"är ledighet uppkommer, utses ny ttätnttdetnattför den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän. får ny- tillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

24 &

Ledamot och föredragande i all- män förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillständ får ej utöva befattning som ledamot eller föredragande. [ fråga om nämn- deman i kammarrätt och länsrätt gäller 20 och 2] 55.

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. lZå rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvalt- ningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt. fastighets- taxeringsrätt eller länsrätt prövas av länsrätt.

Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterätt. fastighetstaxeringsrätt eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avsc länsrätt.

3 Senaste lydelse l976:562.

Prop. 1978/79:86 ' 9

2. Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att 1 kap. 2; skall ha nedan angivna lydelse. dels att punkt 4 i övergångsbestämmclscrna till lagen ( l969:244) om ändring i rättegångsbalken skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 ä'

[tingsrätt skola finnaslagman och l tingsrätt skola finnas lagman en eller flera rådmän. De skola vara och. om regeringen inte bestämmer lagfarna. annat, en eller flera rådmän. ] de

tingsrätter som regeringen bestämmer skola också finnas en eller,/lera chefs- rådmän. Lagman. cltef'srådman och rådman skola vara lagfarna.

Tingsrätt må vara delad i avdcl- Tingsrätt må vara delad i avdel- ningar. ningar. Ordförande på avdelning är

lagmannen eller en cltefsrådtnan.

Vid tingsrätt skall finnas kansli. som hålles öppet för allmänheten å bestämda tider.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

' Senaste lydelse 19691244.

3. Förslag till Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (l97lz291)l dels att i l, 9 och 33 55 orden ”skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt och den mellankommunala skatterätten" i motsvarande form.

dels att 27 & skall ha nedan angivna lydelse.

* Senaste lydelse av l & 197829 Senaste lydelse av 9 & l978:29 Scnaste lydelse av 33 35 197829.

Prop. 1978/79:86 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 52 Finner skatterätt. _fastighetstaxe— Finner länsrätt att förhör med ringsrätt eller länsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av annan länsrätt eller av den hållas av annan skatterätt, fastighets— mellankommunala skatterätten, får taxeringsra'tt eller länsrätt, fär rätten rätten efter samråd med denna efter samråd med denna besluta besluta härom. Vad nu har sagts härom. gäller också den mellankommunala skatterätten, om denna jlnner att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av länsrätt. I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 && rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Senaste lydelse 1973:1107.

4. Förslag till Lag om mellankommunal skatterätt

Härigenom föreskrivs följande.

15 Den mellankommunala skatterätten prövar besvär över beslut av taxeringsnämnd enligt vad som föreskrivs i taxeringslagen (1956:623) .

25 Den mellankommunala skatterätten har sitt kansli i riksskatteverket. Rätten sammanträder på den ort där den har sitt kansli. När det föreligger särskilda skäl, får rätten sammanträda på annan ort.

3 5 l den mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för viss tid. Ordförande skall vara lagfaren.

4 & Föreskrifterna i 17 & första stycket, 18, 22 och 24 && lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om domförhet, omröstning, behörighet och domared är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt eller allmän iörvaltningsdomstol i stället avse den mellankommunala skatterätten.

55. Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av rege- ringen. Till nämndeman får utses endast myndig svensk medborgare, som

Prop. 1978/79:86 11

inte har fyllt sjuttio år.

Föreskrifterna i 20 & andra, tredje och fjärde styckena samt 21 5 första och tredje styckena lagen (19711289) om allmänna förvaltningsdomstolar om behörighet och skyldighet att vara nämndeman är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt i stället avse den mellankommunala skatterätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Genom denna lag upphävs lagen ( 1971:52 ) om skatterätt, fastighetstaxe- ringsrätt och länsrätt.

5. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (19281370)l dels att i49 &, 50 & 2 mom. och 75 ä 1 mom. samti anvisningarnatill 29 5 3 c och 4 ordet "Skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att 3 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 &

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes, och med beskattningsdr det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

' Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte- rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av 49 & 1972:77 Senaste lydelse av 50ä 2 mom. 1977:572 Senaste lydelse av 755 1 mom. 1972:77 Senaste lydelse av anvisningarna till 29å 3 c 1971:407 Senaste lydelse av anvisningarna till 295 4 1971:407. 2 Senaste lydelse 1978:942.

]" Riksdagen 1978/ 79. ] saml. Nr 86

Prop. 1978/79:86

6. Förslag till

12

Lag om ändring i förordningen ( 1933:395 ) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 55 förordningen (1933:395) om ersätt- ningsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45'

Fråga om taxering till ersättnings- skatt prövas, efter framställning från taxeringsintendent, av den pröv- ningsnämnd. som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig inkomst- och förmögen- hetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos prövningsnämnden senast andra året efter det år, då företaget "rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 & avsedda verksamhetsåret.

Fråga om taxering till ersättnings- skatt prövas. efter framställning från taxeringsintcndent, av den länsrätt, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig in- komst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år. då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin in- komst under det i 1 % avsedda verk- samhetsåret.

Med länsrätt förstås i denna förord- ning även den mellankommunala skatterätten. om inte annai framgår av omständigheterna. 752

Därest företaget före augusti må- nads utgång året efter det, då ersätt- ningsskatt påförts företaget, till del- ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av provnings- nämnd. som i 46 sägs, och verk- ställes av länsstyrelsen Till pröv- ningsnämnden ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 inkommen till september vara nämndens kansli.

Därest företaget före augusti må- nads utgång året efter det, då ersätt- ningsskatt påförts företaget, till del- ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av länsrätt, som i 4å sägs, och verkställes av länssty- relsen. Till länsrätten ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till rättens kansli.

Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersätt-

' Senaste lydelse 1957268. 2Senaste lydelse 1957168.

Prop. 1978/79z86 13

ningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter. skall anses utdelad före tidigare intjänad vinst.

Å medel. som i enlighet med vad ovan sagts restitueras. utgår ej ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

7. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ('l947:576) om statlig inkomst- skatt]

dels att i 99' 2 mom., 155 1 mom. och 27ä ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att 1 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

1 &:

Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag och beträlTande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen .

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte— rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 19741770 Senaste lydelse av 95 2 mom. 1977:573 Senaste lydelse av lSå 1 mom. 19741770 Senaste lydelse av 27% l974:770. ? Senaste lydelse 19741773.

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 155 1 mom. lagen (19471577) om statlig förmögenhetsskatt] skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z859.

Prop. 1978/79:86 14

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

15 ä

1 mom.2 Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter föreligga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas efter framställning från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller. såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt. som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Beslut i ärende angående befrielse Beslut i ärende angående befrielse meddelas av den skatterätt, som har meddelas av den länsrätt, som har att att upptaga besvär rörande boets upptaga besvär rörande boets taxe- taxering till statlig inkomstskatt. ring till statlig inkomstskatt,e/Ier om

sådana besvär förs hos den mellan- kommunala skatterätten. av denna.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Senaste lydelse 1974:859.

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomst- skatt för ackumulerad inkomst

Härigenom löreskrivs i fråga om lagen ( 1951:763 ) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'

dels att i 6—9 55 samt i anvisningarna till 4å ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt” i motsvarande form,

dels att 4 & skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452. Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt l &, har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z860 Senaste lydelse av bä 1978:317 Senaste lydelse av 7 & 1971:411 Senaste lydelse av 8 _6 1978:317 Senaste lydelse av 9 & 1978:317. 2 Senaste lydelse 1978z317.

Prop. 1978/79:86 15

Nuvarande lvl/else l'i'ires/age/t lule/se därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala ska/te- rällen. om inte annat framgår av otttständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

10. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen ('1953z272)l dels att i 83 å och 85 ä 1 mom. ordet ”'länsskattcrätten” skall bytas ut mot "länsrätten”,

dels att i 73% och 85% 1 mom. ordet ”skatterätt" skall bytas ut mot ”länsrätt”,

dels att Zä 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 s'

1 mom.2 Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt, lagen om statlig förmögenhetsskatt eller taxerings- lagen, begagnas i denna lag, hava de, såvida ej annat angives eller av sammanhanget framgår, samma innebörd som i nämnda författningar.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte- rätten. om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741771 Senaste lydelse av 73 & 197835 Senaste lydelse av 83 & 1978z318 Senaste lydelse av 85é 1 mom. 1978z318. ? Senaste lydelse 19741773.

Prop. 1978/79z86 16

11. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (195626231' dels att i 67 och 73 åå ordet "länskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

dels att i 39 ä 4 mom.. 56 ä 4 mom.. 72 a. 75. 76. 96, 99,103,104,108.111, 113. 115.116. 116d.116j. 1161.116m. 116 n. 1160 och 124 && "ordet ”skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsva- rande form,

dels atti 102. 147. 156, 158 och 159 åå. 164 & 1—3 mom.. 167 & 3och4 mom., 168. 169, 184. 191 och 193 åå. 195»? 3 och 5 mom. samt 19741 ordet '"fastighetstaxeringsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

dels att 2 & 1 mom. och 105 & 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer. 160—162 åå. av nedan angivna lydelse.

2 :$ 1 mom.2 1 denna lag förstås med inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt:

jörmr'igenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt; allmänII'astig/tetstaxet'ing: sådan taxering av fastighet. som enligt 12 & kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt särskildlast/"gl:ets/axering: sådan taxering av fastighet. som skall verkställas de år. då allmän fastighetstaxering icke äger rum. Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxe- ring innefattas under benämningen årlig taxering.

' Lagen omtryckt l971:399

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773 Senaste lydelse av 72 at" 1974:773 Senaste lydelse av 73 & 19741868 Senaste lydelse av 76 & 1978:316 Senaste lydelse av 99 & 19781316 Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av

102å 1973:1106 115ä1978:196 116ål9781196 116 (l & 1978:116 116jä1978:196 1161 & 19782196 116 rn & 19781196 116 nål9781196 116 oå- 1978zl96 124ä 1978z316 147 & 1973:1106

2 Senaste lydelse 1974z773.

Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av Senaste lydelse av

1565 1974:773' 158å1973:1106 159 & 1973:1106 1645 1 mom. 1973:1106 164 g" 2 mom. 1973:1106 164 :S 3 mom. 1973:1106 167 & 3 mom. 1973:1106 167 g' 4 mom. 197311 106 168 & 1973:1106 169 & 1973:1106 184 & 1973:1106 191 & 1973:1106 193 5 1973:1106 195 & 3 mom. 1973:1106 195 5 5 mom. '1973:1 106 197 & 1973:1106.

Prop. 1978/79:86

Nlll'tll'tllltlf' lydelse

17

Föreslagen lydelse

Till den årliga taxeringcn hänföres varje beslut som skall antecknas i taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

105

2 mom.-"' Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning på skatterätt. Därest hos läns—skatte- rätt fråga uppkommer om åtgärd enligt 1 mom. beträffande taxering inom annat län. skall målet i hela dess vidd överlämnas till avgörande av den mellankommunala skatterät- ten.

tl-It'd länsrätt törs/cis i denna lag även den nte/lankommuna/a skatte- rätten. ()Ilt inte annat framgår av ontstt'indielteterna.

:$

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande länsrätt. Därest hos länsrätt fråga uppkommer om åtgärd enligt 1 mom. beträffande taxering inom

tillämpning på

annat län. skall målet i hela dess vidd överlämnas till avgörande av den mellankommunala skatterätten.

160 &”

3 Senaste lydelse 19711399.

Vid prövning av mål om fastighets- taxering består länsrätten av ord/ö- rande. värderingstekniska ledamöter och nämndemän.

Rätten är dom/ör med ordäjmnden och tre andra ledamöter, varav minst en värderingsteknisk ledamot och minst två nämndemän, om ej annat följer av 1855 lagen ( 1971:289 ) om allmänna förvaltningsdomstolar. Fler än _tfvra ledamöter. utöver ordföran- den, får inte tjänstgöra i rätten. Sammanträde nted samtliga leda- möterjär dock hållas/ör överläggning rörande de värderingsgrunder som avses skola tillämpas.

"* Förutvarande 160 % upphävd genom 19711399

Prop. 1978/79:86 18 Nuvarande lvdelse Föreslagen lule/se

161 ä';

|'("ircleringsteknisk ledamot i lätts- rä/l skall vara mynt/ig sve/tsk medbor- gare ()(/1 ha sakkunskap i tiden om jastigltetsvärdering. Bland de värde- ringstekniska let/antinernu skall./innas .lfll'ett'ät/d sdf/un sakkunskap hel/"äl- .l'anrle olika slag avlasta/leter.

Bestämmelsen i Jil sl" andra stt'eket lagen ( I 97/ ."):Yl1)(1ttt allmänna förvalt- ningsdomstolar ska/I ocksa" tillämpas beträffande vc'it'deringsteknisk leda- mot.

162 åå

Nämndeman som avses i [60 &" utses _ för tiden från och med den I juli det är. då allmän _lastighetstaxering äger rum. till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsleknisk ledamot i läns- rätt förordnas av länsstyrelse/län tid sorti sägs i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Om uppdrag att vara värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

* l"nt'ttlvat.t|ltlc lhl ; upplmul genom I'l'l i"" " l-"otutxarantlc lol ;" uppltaul genom 1011 _itN

Prop. 1978/79:86 19

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs 'i fråga om lagen (l958:295) om sjömansskattl dels att i 25 & ordet ”prövningsnämnd” skall bytas ut mot "länsrätt". dels att i 30 & ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot" "länsrätt" i motsvarande form.

dels att 2 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 &

I denna lag förstås med sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (l973:282) anses som sjöman,

handels/arna: fartyg. som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaf- fande eller till annat ändamål. som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom- skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn. dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs eller bortom Cuxhaven.

fjärr/art: annan fart än inre fart och närfart, inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse. som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen,

beskattninngar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 5 1 mom. och 8 & samt fri logi. i förekommande fall minskad med belopp. som har fastställts genom beslut om jämkning och. i den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. med belopp som enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsva- rande ersättning.

beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte- rätten. om inte annat _li'amga'r av omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Lagen omtryckt 19701933 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z777 Senaste lydelse av 25 & 1974z777 Senaste lydelse av 30 5 19781319. 3 Senaste lydelse l978:916.

Prop. 1978/79:86 20

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsum- tionsbeskattning

Härigenom föreskrivs att i 9ä lagen (1959192) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning' ordet '”länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z863 Senaste lydelse av 9 & 1971:401.

14. Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst

Härigenom föreskrivs atti 10 & lagen (1960:63)om rätt till förlustutjämning vid ta'xering för inkomstl ordet "skatterätt" skall bytas ut mot "länsrätt eller den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1978153 Senaste lydelse av 105 1978153.

15. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1963z587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.

Härigenom föreskrivs att 3—5 55 förordningen (19632587) om inkomstbe- skattning av fideikommissbo, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

35

Nuvarande lydelse

Fråga om befrielse från beskatt- ning och om överförande av rätt till värdeminskningsavdrag för täckdik- ningsanläggningar och skogsvägar handlägges av prövningsnämnden i det län, där fastigheten är belägen.

Fråga om befrielse från beskatt- ning och om överförande av rätt till värdeminskningsavdrag för täckdik- ningsanläggningar och skogsvägar handlägges av länsrätten i det län, där fastigheten är belägen. Är fråga om

Prop. 1978/79:86

Nuvarande l_l'(l('l.5'('

Är fråga om fastighet eller fastighets- komplex i mer än ett län, skall ärendet handläggas av mellankom- munala prövningsnämnden.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes till prövningsnämndens kansli och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter det varunder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan prövningsnämnd än i första stycket sägs, skola handlingarna omedelbart översändas till kansliet hos den prövningsnämnd som har att pröva ansökningen.

Om handläggning av framställ- ning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord- ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om full- följd av talan mot prövningsnämnds beslut rörande taxering.

Berör beslut enligt 3å första stycket åsatt taxering, skal] av beslutet betingad ändring i taxering-

! Senaste lydelse 19741773.

2 ] Föreslagen lydelse

fastighet eller fastighetskomplex i mer än ett län, skall ärendet hand- läggas av den mellankommunala skatterätten.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes till länsrättens kansli. eller om ären— det skall handläggas av den nte/lan- kommunala skatterätten till den mel- lankommunala skatte/ättens kansli,

och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter det varunder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan länsrätt än i första stycket sägs eller hos den mellankommunala skar- terätten, skola handlingarna omedel- bart översändas till kansliet hos den länsrätt som har att pröva ansök- ningen. Har ansökan gjorts hos läns- rätt, dä den mellankommunala skat- terätten har att pröva ansökningen, skola handlingarna omedelbart över- till den mellankommunala skatterättens kansli. sändas

4ål

Om handläggning av framställ- ning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord- ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om full- följd av talan mot länsrätts och den mellankommunala skatterättens be- slut rörande taxering.

Berör beslut enligt 3é första stycket åsatt taxering, skal] av beslutet betingad ändring i taxering-

Prop. 1978/79:86 Nuvarande lule/se

en vidtagas. Ändringen ankommer på den prövningsnäntnd. som har att taga befattning med taxeringen. eller. om besvär rörande taxeringen äro föremål för prövning i högre instans, på denna.

22

Föreslagen lt'tlelse

en vidtagas. Ändringen ankommer på den länsrätt. som har att taga befattning med taxeringen, eller på den mellankommunala skatterätten om denna har att taga befattning med taxeringen, eller, om besvär rörande taxeringen äro föremål för prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut enligt Sä första stycket skall i förekom- mande fall tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte för att tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

16. Förslag till Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967zl98)

Härigenom föreskrivs att i 37, 44-50 och 57 55 folkbokföringsförordningen (19672198)l ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av 37 'g' 19711310 Senaste lydelse av 44 9" 19711310 Senaste lydelse av 45 % l97l:3l0 Senaste lydelse av 46 & 19711310 Senaste lydelse av 47 & l97lz310 Senaste lydelse av 48 & 19711310 Senaste lydelse av 49 Q' l97lz310 Senaste lydelse av 50 & l9'll'.3l0 Senaste lydelse av 57 & 197l:310.

Prop. 1978/ 79:86 23

17. Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ('l968:430) om mervärdeskattl dels att i 46, Sl, 52, 54 och 57 åå ordet "länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 64 g och 69 && ordet "skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 75 a &, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

75 a 5 Med länsrätt förstås :" denna lag även den mellankommunala skatte- rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Lagen omtryckt 19691237. Senaste lydelse av lagens rubrik l974:885 Senaste lydelse av 46ä l973z928 Senaste lydelse av 51 & l978:l97 Senaste lydelse av 52 & 1971:400 Senaste lydelse av 545 1971:400 Senaste lydelse av 57 & 1971:400 Senaste lydelse av 64 g & l978:l97 Senaste lydelse av 695 197832.

18. Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624)l dels att i 23 & ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten”, dels att i 27 & ordet "skatterätt” skall bytas ut mot "länsrätt, den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik l974z996 Senaste lydelse av 23 & l974z996 Senaste lydelse av 27 & l9741996.

Prop. 1978/ 79:86 24

19 Förslag till Lag om upphävande av lagen ( 1971:398 ) med anledning av inrättande av skatterätter, rn. m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1971 :398) med anledning av inrättande av skatterätter. m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.

20. Förslag till Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att i 8, 15, 18, 20, 25 och 26 åå bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen ordet "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

21. Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att i 4 %$ lagen (1975:l 147) om särskilt investerings- avdrag vid taxering till statlig inkomstskatt ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

22. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 3, 17 och 20 && lagen (1978:880)_om betalnings- säkring för skatter, tullar och avgifter ordet ”länsskatterätt" i olika böjnings- former skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1979.

Prop. 1978/79:86

23. Förslag till

25

Lag om ändring i lagen ( 1978:970 ) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att 12 & lagen (19782970) om uppskov med beskatt- ning av realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämnden eller. såvida besvär har anförts. hos skatterätten. Yrkandet skall göras på blankett enligt ett formulär som riks- skatteverket fastställer. Till självde- klaration skall fogas två exemplar av blanketten.

&

Föreslagen lydelse

Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämnden eller, såvida besvär har anförts, hos länsrätten, eller om besvären skall ' prövas av den mellankommunala skatterätten, hos denna. Yrkandet skall göras på blankett enligt ett formulär som riksskattcverket fast- - ställer. Till självdeklaration skall fogas två exemplar av blanketten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

24. Förslag till- Lag om ändring i lagen(l959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959z552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. rn.1 dels att i 35 och 42 åå ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 429 ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten”, dels att 2 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2å2

I denna lag förstås med arbetsgivaravg/ft: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 15 första stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i l & första stycket, skall

1 Lagen omtryckt l974z938. Senaste lydelse av lagens rubrik l974z938 Senaste lydelse av 35 5 1978:321 Senaste lydelse av 42 & l971:l 174. 2 Senaste lydelse l977:283.

Prop. l978/79z86 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

beräknas för arbetsgivaren;

utgi/"tsdr: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas; slutlig avgi/t: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebite- ringen för nästföregående utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligt debitering Skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift." avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäkringen, fokpensioneringen, försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäk- ringen samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 & andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 & andra stycket lagen (19622381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där bevillningsavgift erlagts enligt lagenll9081128 5. Dom bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen (1928z370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderlag.

Vad i 19 kap. 6 & lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt förevarande lag.

Med länsrätt ';?irstås i denna lag även den mellankommunala skatte- rätten. om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79:86 27

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-01-18

Närvarande: statsråden Sven Romanus, ordförande, och Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham,

Bondestam

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Proposition om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings- domstolar, m. m.

1. Inledning

Under våren 1978 beslöt riksdagen om riktlinjer för en ny länsrättsorga- nisation. Beslutet innebär att de nuvarande länsdomstolarna, dvs. länsrät- terna, länsskatterätterna och fastighetstaxeringsrätterna, skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till en fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län (prop. 1977/78:170, KU 1977/78147, rskr 1977/78z308).

l budgetpropositionen för budgetåret 1979/ 80 tas upp frågor om medel och närmare organisation för de nya allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föreslås i propositionen att utbrytningen av de nuvarande länsdomstolarna genomförs den ljuli 1979 (prop. 1978/79:100, bil. 5 s. 56).

Jag avser nu att ta upp frågan vilka ändringar i lag som länsrättsrefon'nen fordrar.

2 Föredragandens överväganden

2.1. Huvuddragen i gällande ordning

Förvaltningsrättskipningen i första instans är i huvudsak knuten till länsstyrelserna. Genom den partiella omorganisation av den statliga länsför- valtningen, som genomfördes den 1 juli l971,delades varje länsstyrelse i tre avdelningar, en för samhällsplanering, en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning och förvaltningsrättskipning. Länsstyrelsen i Stockholms län fick dessutom ytterligare två avdelningar. Till varje läns förvaltningsav- delning är numera knutna de tre länsdomstolarna länsrätten, länsskatte-'

Prop. 1978/79:86 28

rätten och fastighetstaxeringsrätten.

Angående länsdomstolarna finns en särskild lag. lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt (ändrad senast 19782897). Vid länsskatterätt handläggs mål enligt skatte-. taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna (3 Ej). Mål om fastighetstaxering handläggs vid fastighetstaxeringsrätt_ Vid länsrätt handläggs bl.a. körkortsmål, barna- vårds- och nykterhetsmål, mål enligt 21 kap. föräldrabalken och mål om utvisning (4 g").

Länsdomstolarna består av ordförande och nämndemän (5 ä). 1 fastighets- taxeringsrätt ingår även värderingstekniska ledamöter. För samtliga dessa domstolar gäller att bl. a. vissa enklare mål kan avgöras av ordföranden ensam (6 å). Ordföranden skall vara jurist (7 ä). Domartjänsterna tillsätts av regeringen. Nämndeman utses genom val (8 g"). Lagen innehåller vidare bestämmelser bl. a. om vem som är valbar till nämndeman och värderings— teknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt (9 och 9a ts) samt vilken tid en nämndeman utses för(10 ä). 1 lagen finns även regler om vilka som samtidigt får sitta i rätten (12 å) och om omröstning (13 å).

Lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt gäller också för mellankommunala skatterätten, vilken enligt 2 & har sitt kansli i riksskattc- verket. Enligt 7315 taxeringslagen(19561623, omtryckt 19711399, ändrad senast 1978:945) prövar mellankommunala skatterätten bl. a. mål där den skattskyldige har förvärvskälla som i fråga om beskattningsort är att hänföra till mer än ett län. [ mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för viss tid (7 &” lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt).

Det processuella förfarandet i länsdomstolarna och mellankommunala skatterätten regleras i förvaltningsprocesslagen(1971:291, ändrad senast 1978129). Lagen gäller också för kammarrätterna och regeringsrätten.

De allmänna förvaltningsdomstolarna är enligt lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar(ändrad senast 1976:562) regeringsrätten och kammarrätterna i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping.

1 lagen regleras bl.a. vilka mål som prövas av regeringsrätten och kammarrätterna, vilka domare som skall ingå i domstolarna samt när domstolarna är domföra. 1 lagen finns också vissa gemensamma bestäm- melser i fråga om bl. a. omröstning samt behörighetsvillkor för ledamot och föredragande i domstolarna.

2.2 Huvuddragen i den nya länsrättsorganisationen, m. m.

Den nya allmänna förvaltningsdomstolen skall kallas länsrätt. Det skall finnas en länsrätt i varje län. Länsrätterna skall i administrativt hänseende samordnas med regeringsrätten och kammarrätterna till en gemensam allmän förvaltningsdomstolsorganisation.

Prop. 1978/79:86 29

De. nya länsrättcrna skall överta de uppgifter som ankommer på nuvarande länsskatterätter, fastighetstaxeringsrätter och länsrätter.

Domargöromålen i länsrätt skall i princip fullgöras av domare som har ordinarie tjänst i länsrätten.

Enligt riksdagens principbeslut skall mellankommunala skatterätten brytas ut från riksskattcverket och administrativt samordnas med länsrätten i Stockholms län. Som jag har framhållit i budgetpropositionen bör riksdagens beslut i denna del inte verkställas nu.eftersom mellankommunala skatterät- tens ställning och uppgifter kan komma att ändras inom en nära framtid.

Beträffande den närmare innebörden av den nya länsrättsorganisationen får jag hänvisa till vad jag har anfört i budgetpropositionen.

2.3. Behovet av lagstiftning

Till grund för princippropositionen låg länsdomstolskommitténs betän- kande (SOU 1977:80) Länsdomstolarna. Enligt kommittén torde den vikti- gaste författningskonsekvensen av reformen bli att länsrätt får ställning av allmän förvaltningsdomstol och att som en följd därav lagen on skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt arbetas in i lagen om allmänna förvalt- ningsdomstolar. Kommittén redovisar ett förslag till sådan lagändring. Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av bl. a. rege- ringsrätten samt- samtliga kammarrätter och länsstyrelser. Kommitténs författningsförslag har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstan- serna.

Den nya organisationen påkallar ändringar av iallt väsentligt teknisk natur i gällande lagstiftning. Enligt min mening är det lämpligt att, som kommittén har föreslagit, ändra lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så att den blir tillämplig också på länsrätterna. Därigenom kommer den grundläggande regleringen för de allmänna förvaltningsdomstolarna att Ennas i en och samma lag.

I detta sammanhang bör huvuddelen av bestämmelserna i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt föras över till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Detta gäller bl.a. flertalet regler om läns- domstolarnas kompetensområde, sammansättning och domförhet. Vissa bestämmelser som inte rör huvuddragen av domstolarnas organisation bör tas in i en instruktion för länsrätterna.

Chefen för länsrätt bör kallas lagman och annan ordinarie domare rådman. De större länsrätterna bör vara indelade på avdelningar. Rådman som är chef för avdelning i sådan länsrätt bör kallas chefsrådman. Bestämmelser i nu berörda hänseenden bör tas in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. [ sammanhanget bör tjänstebenämningen chefsrådman införas även i rätte- gångsbalken för rådman som är ordförande på avdelning i tingsrätt.

Prop. 1978/ 79:86 30

Lagen om skatterätt. fastighetstaxeringsrätt och länsrätt innehåller regler om sammansättningen av fastighetstaxeringsrätt och när sådan rätt är domför. Vad som föreskrivs i dessa regler bör gälla även för länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering. Reglerna härom bör, som kommittén har föreslagit,tas in i taxeringslagen och inte i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (jfr 12ä fjärde stycket lagen om allmänna förvalt- ningsdomstolar).

Enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar utses nämndeman i kammarrätt genom val. 1 fråga om val samt valbarhet, rätt till avsägelse, mandatperiod m. m. för nämndeman i kammarrätt äger vad som föreskrivits om nämndeman i länsskatterätt och länsrätt motsvarande tillämpning. Dessa regler, som finns i lagen om skatterätt. fastighetstaxeringsrätt och länsrätt, kan i sak överföras till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Regleringen i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt gäller som framgår av det föregående även mellankommunala skatterätten. Eftersom någon ändring beträffande denna domstol f. n. inte bör genomföras, måste en motsvarande reglering gälla t.v. Flertalet bestämmelser bör emellertid föras över till en särskild lag. Återstoden kan tas in i förordning. Därefter kan lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt upphä- vas. Vid utformningen av den nya lagen bör i viss utsträckning hänvisas till de'nya reglerna om länsrätt i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

1 övrigt måste ändringar göras i åtskilliga lagar. I huvudsak rör det sig endast om ändringar som föranleds av att Iänsdomstolens namn blir länsrätt.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto- lar, lag om ändring i rättegångsbalken, lag om ändring i förvaltningsprocesslagen(1971:291), lag om mellankommunal skatterätt, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370), lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, 9. lag om ändring i lagen (1951 :763)om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, 10. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272). 11. lag om ändring i taxeringslagen(19561623),

PCH?.U'PPJN

Prop. 1978/79:86 31

12. lag om ändring i lagen (1958z295) om sjömansskatt, 13. lag om ändring i lagen (1959:92)om förfarandet vid viss konsumtions- beskattning, 14. lag om ändring i lagen (_1960163) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst, 15. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m., 16. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967zl98), 17. lag om ändring i lagen (19681430) om mervärdeskatt, 18. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 19. lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m. m., 20. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, 21. lag om ändring i lagen (1975:1 147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, 22. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 23. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst samt

24. lag om ändring i lagen ( 1959:552 ) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

De under 4—23 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet. Förslaget under 24 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. l978/ 79:86 32

Bilaga

Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom- stolar

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar

dels att 18 & skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 12 a, l3—17åå skall betecknas 13, 22—26 åå. dels att 1 5 och de nya 13 och 24 åå skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 14—21 åå, av nedan angivna lydelse,

dels att i lagen, närmast före 14, 19 och 22 Så, skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 51 Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs. högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm. Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät- ten. Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping. Länsrätt är allmän förvaltnings- domstol närmast under kammarrät- terna. I varje län finns en länsrätt.

13 51

[kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det antal. som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretscn det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i kammarrätt utses genom val. [ fråga om val av samt valbarhet, rätt till avsägelse, mandat- period och behörighet för nämn- deman i kammarrätt äger vad som

' Senaste lydelse 19761401. 2 Senaste lydelse 1976:562.

Prop. 1978/79:86 33 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föreskrivits om nämndeman i läns- skatterätt och länSrätt motsvarande tillämpning. Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

Liinsrällerna

145 Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattning- arna i den utsträckning som är föreskriven i dessa författningar,

2. mål enligt barnavårdslagen (l960:97), lagen (l954:579) om nykterhets- vård, utlänningslagen (_19541193), smittskyddslagen (1968:231) och lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling i den utsträckning som är föreskn'ven i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken,

3. såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, mål om varning eller återkallelse oeh såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt föreskri- vet.

15 5 1 länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en eller flera länsdomare. De skall vara lagfarna. Lagman och länsdomare utnämnes av regeringen.

165 Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av lagmannen eller en länsdomare som ordförande och minst två länsdomare.

Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623) .

[75 Länsrätt är domför med en lagf'aren domare och tre nämndemän om ej annat följer av 18 &. Fler än fyra nämndemän får ej tjänstgöra i rätten.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (19561623).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i länsrätten.

Prop. 1978/79:86 34

185 Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trahkkort eller traktorkort, om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran tills vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som ej innefattar slutligt avgörande av mål. Om det ej är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med lagfaren domare ensam vid beslut som ej innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen(1975: 1027) för skatte- och avgiftsproces- sen, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (19561623),

3. .mål om omhändertagande för utredning enligt 30% barnavårdslagen (1960:97) ,

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 85 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370) ,

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överens- stämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål i vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19 & Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskom- mun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. 1 Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proponionellt, om det begäres av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålles om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och läns- rätt.

Ju

Prop. 1978/79:86 3.

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt fårävcn i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

2le Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och ej har fyllt sjuttio är.

Tjänsteman vid länsstyrelse, länsnyktcrhetsnämnd eller under länsstyrelse lydande my ndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsulent. lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får ej samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21 & Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder. får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om val av, om avsägelse, behörighet och mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i länsrätt vid behandling av mål om fastighets- taxering finns i taxeringslagen (1956z623).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för konare tid än som följer av första stycket.

Gemensamma bestämmelser

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 53

Ledamot och föredragande i all- män förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig c'ler i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nänm- deman i kammarrätt gäller vad som är särskilt föreskrivet.

Ledamot och föredragande i all- män förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej fullgöra tjänst som ledamot eller föredragande. ] fråga om nämn- deman i kammarrätt och länsrätt gäller 20 och 21 5,5.

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

3 Senaste lydelse 1976:562.

GOTAB Stockholm 1979 59964