Prop. 1980/81:179

om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken

Prop. 1980/81: "179 Regeringens proposition

1980/81: 179

om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken:

beslutad den 26 mars 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN KARIN SÖDER

2 Samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO)

I det följande anges kortfattat vissa av de förslag som SAMO har lagt fram i rapporten (Ds S "1980:10) Om alkoholpolitiken.

Den förändring av den alkoholpolitiska inriktningen som har skett under de senaste åren kan bl.a. sägas ha inneburit att intresset i viss mån har förskjutits från vårdinsatser för de redan alkoholskadade till förebyggande insatser av olika slag. Enligt SAMO:s mening bör de förebyggande insatserna ges en starkare betoning än hittills. Tonvikten i SAMO:s förslag har lagts vid åtgärder för att förebygga alkoholproblcmen.

SAMO föreslår en bred aktivitet kring alkohol- och drogproblemen i skolorna. Inom drogområdct bör nu enligt SAMO:s mening ett mer långsiktigt och djupgående attitydförändrande arbete komma till stånd. En förändrad inställning till droganvändning måste genomsyra hela skolans verksamhet. SAMO:s förslag knyter an till det reguljära skolarbetet och syftar till att. i enlighet med den nya läroplanen för grundskolan — lgr 80 —. ge frågor om alkohol- och drogbruk en starkare ställning i detta arbete.

Enligt vissa undersökningsresultat är antalet storkonsumenter av alkohol bland de värnpliktiga anmärkningsvärt stort. SAMO föreslår ökade infor- mationsinsatser i syfte att minska bruket av droger inom försvaret och söka förebygga framtida alkoholskador.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/8]:l79 ' ' ' 9

Flickor i tonåren dricker i dag alkohol lika ofta som pojkarna. Det kända missbruket bland kvinnor har ökat. Effekterna av alkohol i samband med graviditet har uppmärksammats allt mer. För att personalen inom mödra- och barnhälsovården skall bli bättre rustad att bedriva arbetet med dessa frågor föreslår SAMO att en bred utbildning av personalen genomförs.

Den utbredda onykterhetcn i trafiken och de skador som den orsakar framstår som ett allvarligt problem. Enligt SAMO:s mening bör en samordnad aktion i syfte att minska denna brottslighet genomföras. SAMO understryker att helnykterhet i trafiken bör betonas i samband med körkortsutbildningen.

Den förändring av inställningen till alkoholens roll som har inletts måste få möjlighet att breddas och fördjupas. Enligt SAMO:s mening är det angeläget att opinionsbildningen tar sikte inte bara på alkohol utan även på andra droger och på våra livsmönster. SAMO föreslår att en särskild arbetsgrupp får i uppdrag att verka för en fördjupad opinionsbildning mot drogkultu- ren.

SAMO föreslår åtgärder för ett intensifierat utvecklingsarbcte på vårdom- rådet. däribland åtgårder för kvinnliga missbrukare. Då det gäller vården av alkoholmissbrukare konstaterar SAMO att bristen på samverkan mellan medicinska och socialvärdande insatser är ett av de stora problemen. SAMO föreslår därför att ett praktiskt utvecklingsarbete kommer till stånd för att finna bättre samarbetsformer.

Vård och behandling av alkoholskadadc kvinnor är ett eftersatt område. SAMO föreslår att ett särskild bidrag utgår till den forskning och utvärdering som bedrivs vid Karolinska sjukhuset i syfte att göra vårdinsatserna bättre anpassade till de kvinnliga missbrukarnas särskilda behov.

Den förestående socialtjänstreformen och förändringarna av huvudman- naskapet för ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvärdsanstaIterna innebär stora omställningar för den personal som arbetar inom missbrukarvården. SAMO föreslår därför att särskilda medel avsätts för att möjliggöra fortbildning av personal som arbetar inom nykterhets- och narkoman- vård.

I prop. 1980/81 :100 (bil. 8 s. 204, 210) har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1981/82 beräkna ett anslag av 8500 000 kr. för att genomföra vissa av de förslag sotn SAMO nu har lagt fram. Härtill kommer medel att anvisas ur allmänna arvsfonden för att genomföra förslagen.

Alkoholpriserna har ofta släpat efter den allmänna prisutvecklingen. till följd av att det som regel har gått lång tid mellan skattehöjningarna på alkoholdrycker. Från alkoholpolitisk synpunkt är detta enligt SAMO:s mening inte försvarligt. SAMO ser det därför som önskvärt att framtida skattehöjningar genomförs med väsentligt kortare mellanrum än hittills. Samordningsorganet avser att återkomma till frågan om prisinstrumentets roll och utformning i ett senare skede av utredningsarbetet.

De principer som styr etableringen av nya systembutiker är av stort

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/8lzl79 lt)

intresse när det gäller frågan om alkoholens tillgänglighet. SAMO pekar på att en hög täthet av försäljningsställen utgör en risk för ökad konsumtion och därmed även för ökning av alkholskadorna. I Finland blev detta samband uppenbart när en långtgående liberalisering av etableringsreglerna genom- fördes under är 1969. Detta år ökade antalet alkoholbutikcr och restauranger med spritservering kraftigt samtidigt som mellanölsförsäljningen liberalise- rades. Resultatet blev att alkoholkonsumtionen under ett enda år steg med 47 %.

Till etableringspolitiken hör, enligt SAMO. inte bara frågan om etablering skall ske utan också var den eventuella s_vstembutiken skall ligga. Dessa frågor har aktualiserats på senare tid. I diskussionen har det framförts att det från serviccsynpunkt kan vara berättigat att systembutikerna är lokaliserade till sådana platser som ofta besöks av människor. Mot detta servicekrav har framförts att den omedelbara närmiljön kring ett försäljningsställe inte sällan upplevs som störande av allmänheten.

SAMO konstaterar att en fortsatt utbyggnad av antalet systembutiker i samma takt som hittills från alkoholpolitisk synpunkt kan vara betänklig. SAMO avser därför att i det fortsatta utredningsarbetet överväga förslag som syftar till en omprövning i restriktiv riktning av den etableringspolitik som gäller för Systembolagets butiker.

En viktig aspekt av etableringspolitiken som SAMO tar upp är frågan om systembutikernas storlek. SAMO framför att det naturligt nog kan uppstå svårigheter att hålla god ordning i och utanför stora butiker som skall betjäna många. samtidigt som personalens möjligheter till personkännedom minskar.

Enligt SAMO måste etableringsbesluten ofrånkomligen träffas utifrån en awägning mellan olika intressen. SAMO understryker att etableringspoliti- ken måste bedrivas så att uppenbara alkoholpolitiska och sociala olägenheter inte uppstår. SAMO avser att uppmärksamma även de sist berörda aspekterna på etableringsfrågorna i sitt fortsatta utredningsarbete.

I det följande tar jag ställning till de olika delförslagen från SAMO som syftar till att begränsa alkoholens tillgänglighet. Jag kommer även att redovisa de åtgärder som hittills har vidtagits beträffande den skattefria alkoholen i utlandstrafiken.

3 Allmän motivering 3.1 Allmänna utgångspunkter

Alkoholpolitiken har under senare år kommit att inta en allt mer framskjuten plats i samhällsdebatten. Debatten. som har varit mer omfat— tande än tidigare, har visat att det finns en utbredd medvetenhet om att alkoholproblemcn i vårt samhälle har blivit så stora att insatserna för att

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81:179 ' 11

bekämpa dem nu måste intensifieras.

_Ölika opinionsundersökningar visar att allt ller människor betraktar alkoholproblemet som en av de viktigaste politiska frågorna över huvud taget. Stora andelar av befolkningen uttrycker enligt dessa undersökningar sympati för konsumtionsbegränsande åtgärder från samhällets sida. Det ligger också nära till hands att sätta den minskning av den registrerade alkoholkonsumtionen som har inträffat under det senaste året — och som knappast helt kan förklaras av de prishöjningar på alkoholdrycker som samtidigt har genomförts — i samband med denna opinit.)nssvängning. Jag anser att det är angeläget att knyta an till den positiva opinion som finns. Med hjälp av denna och genom intensiva insatser på skilda områden måste vi försöka minska totalkonsumtionen av alkohol och därmed också reducera de skador som alkoholen vållar.

Missbruk av alkohol är ett av våra största sociala problem. Under de senaste årens alkoholpolitiska debatt har målet att minska totalkonsumtio- nen av alkohol fått högre prioritet än tidigare. Det har skett under intryck av den alltmer utbredda medvetenheten om att det föreligger ett nära samband mellan totalkonsumtionen och de medicinska skadornas omfattning.

Alkoholskadorna har utvecklats till ett stort folkhälsoproblem. Den stigande medvetenheten om detta har lett fram till krav på en ändrad inriktning av alkoholpolitiken. Det alkoholpolitiska arbetet har alltmer kommit att förskjutas mot allmänt konsumtionsbegränsande åtgärder.

SAMO finner det omöjligt att ens på ett ungefär uppskatta omfattningen av alkoholskadorna i det svenska samhället. Alkoholskadornas betydelse på olika områden berörs dock av SAMO. Alkohol är exempelvis en viktig orsak till produktionsbortfall genom ökad frånvaro, fler olyckor samt minskad precision och skicklighet i arbetet. Alkohol är vidare en viktig faktor bakom flera typer av olyckor. t. ex. bränder, drunkningar och trafikolyckor. Det finns också ett starkt samband mellan alkoholberusning och viss kriminalitet, främst våldsbrott.

Det är helt klarlagt att alkohol är en av de viktigaste orsakerna bakom sjukdom och för tidig död. En rad undersökningar från olika länder visar också en kraftig överdödlighet bland alkoholmissbrukare och storkonsumen- tcr av alkohol.

En mycket stor del av de samlade social- och sjukvårdsresurserna tas i anspråk av alkoholmissbrukare och av personer med alkoholbetingade sjukdomar och skador.

SAMO framhåller vidare att alkoholmissbrukarna utgör en betydande grupp inom andra områden. t. ex. bland dem som är föremål för arbets- marknadspolitiska åtgärder. En stor andel av manliga förtidspensionärerhar alkoholmissbruk som primär eller bidragande orsak till pensioneringen.

Som SAMO konstaterar är någon beräkning av de sammanlagda kostnaderna för nu nämnda och andra alkoholskador knappast möjlig att

• Sida 12
•  Original

Prop. l980/81zl79 l”

göra. Det är dock uppenbart att det rör sig om åtskilliga miljarder kronor per år. Härtill kommer det personliga lidande som missbruket innebär såväl för missbrukarna själva som för deras omgivning.

Alkoholproblcmen måste sättas in i sitt sociala sammanhang. Dessa prob— lem är sammansatta och har växlande orsaker. Förhållanden hos den enskilde individen och i den sociala omgivningen liksom egenskaper hos alkoholen medverkar i samspel till att skapa alkoholproblem. SAMO redogör för några drag i samhällsutvecklingen som kan antas ha haft betydelse för den starka ökningen av alkoholkonsumtionen och alkoholska- dorna under efterkrigstiden.

En orsak som SAMO nämner är den ökade köpkraften som har gjort alkoholen ekonomiskt mera överkomlig. En annan orsak är den växande turismen och de vidgade kontakterna med andra länder i övrigt som har inneburit en påverkan från andra alkoholtraditioner. Ökad fritid har medfört fler tillfällen då konsumtion av alkohol ter sig naturlig. Jag vill starkt understryka att jag ser det som en alkoholpolitiskt viktig uppgift att på olika sätt. bl. a. genom en ökad upplysningsverksamhet om alkoholens risker. ändra detta dryckesmönster.

Den sociala misären var tidigare en dominerande orsak till alkoholmiss- bruk. Som SAMO konstaterar är orsakerna till alkoholproblemcns omfatt- ning och karaktär oftast andra i dagens samhälle. Strukturomvandlingen i näringslivet har bl. a. fört med sig en omflyttning mellan regioner. förändrade produktionssätt och nya boendeformer. Särskilt under 1960-talet förekom betydande folkomflyttningar till städer och tätorter. Befolknings— omflyttningen har. i varje fall i de. stora inflyttningsorterna. inneburit anonymitet och brist på samhörighet och medfört sociala problem. Inom arbetslivet har kraven ökat. Arbetslösheten bland unga som därigenom inte får någon förankring i arbetslivet kan vara en bidragande orsak till missbruk. Dåligt fungerande boendemiljöer har försvårat kontakten mellan männi- skor. Likaså kan ökade påfrestningar i familjelivet med bl. a. fler separatio- ner som följd också öka risken för alkoholproblem.

SAMO anser det uppenbart att dessa samhällsföråndringar har medfört svåra påfrestningar för många människor och bidragit till att skapa problem. Det framstår också som mycket sannolikt enligt SAMO. att storkonsumtion av alkohol i många fall har mer eller mindre direkt samband med denna typ av påfrestningar. Däremot anser SAMO att det är mera diskutabelt hur viktiga dessa förhållanden är som förklaring till den ökade totalkonsumtio- nen av alkohol i samhället. SAMO understryker emellertid att det som kallas ”missbruksproblemet" inte bara är en fråga om hög alkoholkonsumtion. Missbruksproblemet handlar också om social utslagning. Storleken av den socialt utslagna gruppen av missbrukare. som också är den mest synliga missbrukargruppen. bestäms inte bara av totalkonsumtionens omfattning. utan även av hur starka utslagningsmekanismerna i samhället är. Alkohol-

• Sida 13
•  Original

Prop. l980/8]:179 " 13

problemen är inte bara ett uttryck för otillfredsställande sociala förhållan- den. Alkoholen spelar därtill en självständig. problemskapande och prob- lemförstärkande roll.

Jag vill framhålla som min mening att en socialt ansvarsfull politik som syftar till att skapa trygghet och välfärd för alla människor självfallet ökar förutsättningarna att komma till rätta med alkoholmissbruket. Liksom SAMO anser jag emellertid att en alkoholpolitik som enbart tar sikte på att undanröja sociala bakgrundsorsaker till missbruk och inte inkluderar åtgärder riktade direkt mot bruket och överkonsumtit'men av alkohol knappast har några möjligheter att bli framgångsrik. Det är således nödvändigt att på olika sätt söka minska alkoholkonsumtioncn. Detta kan ske genom olika informerande och opinionsbildande insatser för att påverka alkoholvanorna. En annan väg är att begränsa alkoholens tillgänglighet genom olika reglerande åtgärder. inklusive en aktiv prispolitik.

De specifika alkoholpolitiska åtgärder som SAMO föreslår bör ses som ett komplement till de allmänpolitiska reformer som syftar till att öka gemenskapen och tryggheten i samhället och motverka negativa effekter av samhällsutvecklingen.

SAMO framhåller att ett centralt syfte med alkoholpolitiken är att påverka allmänhetens attityder och värderingar när det gäller alkoholbruk och alkoholvanor. Detta kan bl. a. ske genom informationsinsatser. Därför har SAMO. som jag nyligen har redovisat. lagt fram förslag till omfattande åtgärder för att informera och påverka attityder kring bruk av alkohol och droger.

] likhet med SAMO anser jag att informationsinsatserna främst måste ta sikte på att förändra attityder och skapa medvetenhet om alkoholens effekter för att därigenom uppnå en begränsning av det traditionella bruket. Informationen bör därför bl. a. förmedla kunskap om alkoholens skadeverk- ningar.

Jag vill starkt understryka det angelägna i att informationsinsatserna också riktas mot bruket av andra droger. Åtgärder inorn alkoholområdet bör i vissa sammanhang vidgas till insatser mot droger generellt.

Jag delar helt SAMO:s uppfattning att det är angeläget att bredda och förstärka den omprövning av attityderna till alkohol som nu pågår. thsikterna att med framgång tillämpa alkoholpolitiska restriktionssystem står i ett direkt samband med allmänhetens inställning till reglerna på området och till förhärskande värderingar kring alkoholbruk över huvud taget. Dessa förhållningssätt spelar naturligtvis dessutom i sig en viktig roll för alkoholvanornas och konsumtionens utveckling.

Mot bakgrund av vad jag nu har framfört är det mitt bedömning att det knappast kan finnas en mer angelägen alkoholpolitisk uppgift för samhället just nu än att med olika insatser söka ytterligare förstärka den omprövning av tidigare inställning till bruk av alkohol som redan pågar. En konsekvens av

• Sida 14
•  Original

Prop. l980/8lzl79 14

min inställning att så långt möjligt söka minska alkoholkonsumtionen blir att alkoholpolitiken också måste ha som mål att begränsa tillgången till alkohol. Såsom både skatteutskottet och SAMO har påpekat får åtgärder för att minska den totala konsumtionen inte bara inriktas på den registrerade konsumtionen utan också på den oregistrerade såsom konsumtion av skattefri alkohol och olovligt tillverkad eller renad alkohol. Jag kommer därför i det följande att föreslå ytterligare åtgärder i detta syfte.

3.2 Den skattefria alkoholen i utlandstraf'tken 3.2.1 Bakgrund

Riksdagen har vid upprepade tillfällen givit uttryck åt uppfattningen att den skattefria alkoholen, den s. k. turistspriten. är ett allvarligt problem. både alkoholpolitiskt och fiskalt. Genom den snabba expansionen av framför allt färjetrafiken har detta problem blivit alltmer påtagligt under senare år.

Frågan om turistspriten behandlades utförligt av skatteutskottet ttnder 1980 års vårriksdag (SkU 1979/80144). Utskottet diskuterade dels hur man effektivt skall kunna stoppa smugglingen. dels om det finns möjlighet att begränsa eller stoppa den skattefria resandeinförseln. Utskottet förordade att dessa problem skulle tas upp med förtur av SAMO.

Idet följande redovisar jag SAMO:s bedömningar av de problem som den skattefria införseln av alkoholdrycker innebär och de åtgärder som hittills har vidtagits.

3.2.2 Omfattning

I takt med den ökande utlandstrafiken, särskilt mellan de nordiska länderna. har införseln av skattefri alkohol till Sverige ökat kraftigt i omfattning. Enligt de uppskattningar som har gjorts av generaltullstyrelsen motsvarar den Obeskattade införseln av spritdrycker 8 a 10 procent av den totala. registrerade spritförsäljningen. Motsvarande andel för vinets del är 5 a 6 procent av den registrerade försäljningen. Eftersom i synnerhet färjetrafiken är starkt koncentrerad till storstadsområdena kan man utgå från att turistspritens andel av totalkonsutntionen är ännu högre i dessa områden. Införseln av turistsprit har vidare ökat i klart snabbare takt än den registrerade konsumtionen.

Turistinförseln är oåtkomlig för de styrmedel. i första hand prisinstrumen- tet, genom vilka samhället söker påverka konsumtionsutvecklingen. Utveck- lingen är. som SAMO anför. uppenbarligen inte förenlig med det övergri- pande alkoholpolitiska målet att minska totalkonsumtionen av alkohol.

• Sida 15
•  Original

Prop. rosa/snus» " 15

Därtill kommer att de uteblivna skatteintäkterna antas uppgå till flera hundra miljoner kronor varje år.

Jag delar helt SAMO:s uppfattning att det är svart att se något l'i'ärnuftigt motiv för att en resande skall få skattefrihet för alkoholdrycker av det enda skälet att han har företagit en utlandsresa. Dessutom strider den skattefria handeln med alkoholdrycker mot principen att i möjligaste mån minska det privata vinstintresset i alkoholhanteringcn.

3.2.3 Rr'dcriemas åtgärdar

För att en person som är bosatt i Sverige skall få tull- och skattefrihet för alkoholdrycker som han har med sig vid inresa med båt till Sverige måste han ha vistats utomlands under minst 24 timmar. Trots att tullverket har ägnat ("'n-'ervakningen av denna regel f("örhållandevis stor uppmärksamhet har det inte varit möjligt att skapa en tillfredsställande laglydnad. Tullverket har genom kontroller konstaterat att 30 a 30 procent av de resande på vissa färjelinjer smugglar.

I takt med att antalet resande i färjetrafiken har ökat har också färjornas proviantering med obeskattade alkoholdrycker och de införda kvantiteterna av sådana varor blivit allt större.

Fartygens proviantering av skattefria varor är förutsi'ittningen inte bara för en betydande legal införsel av obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror utan också för en omfattande smuggling av sådana varor. Förhållandet aktualiserar två frågor nämligen dels hur man effektivast skall kunna stoppa smugglingen, dels om det finns möjligheter att begränsa eller stoppa den skattefria införseln.

SAMO redogör för de åtgärder som hittills har företagits i syfte att komma till rätta med den olagliga införseln av skattefria alkt')holdrycker. General- tullstyrelsen. som är representerad i SAMO. har i denna fråga haft överläggningar med de centrala finska och danska tullmyndighctcrna.

Frågan om den olagliga införseln av alkoholdrycker har även tagits tipp i överläggningar mellan berörda tullmyndigheter och de rederier som upprätthåller trafiken mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige och Danmark.

Dessa överläggningar har lett till att de rederier som trafikerar sträckan Sverige—Finland har förbundit sig att genomföra ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med den olovliga införseln. Åtgärdsprogrammet innebär att systemet med fribiljetter i princip skall upphöra. att ett visst lägsta biljettpris skall tillämpas och att biljetterna skall datumstämplas för att underlätta kontrollen av 24-timmarsregcln. Ålderskontrollen skall också skärpas så att alkoholdrycker inte säljs till underåriga.

Även rederierna som bedriver färjetrafik mellan svenska västkusten och Jylland har efter överläggningar med generaltullstyrelsen accepterat att

• Sida 16
•  Original

Prop. l980/81:l79 lo

vidtaga åtgärder för att förbättra efterlevnaden av gällande bestämmel- ser.

De berörda ländernas tullmyndigheter kommer noggrant att följa utveck- lingen. Generz'tltullstyrclsen har med hjälp av fartygens redovisade provian- tering av alkoholdrycker gjort en jätnförelsc mellan trcmånadcrspcritxlen oktober—december 1979 och 1980. Dennajämförelse visar bl. a. följande. Av dc Ålandsfärjor som gör dagturer till Åland och av dem som går från Sverige till finska fastlandetvia Åland har ftjirsäljningcn av spritdrycker ombord mins- kat kraftigare än vad antalet passagerare har gjort. En jämförelse mellan trafikutvccklingen och försäljningen ombord på de färjor som trafikerar svenska västkusten och Jylland visar att passagerarantalet har ökat medan försäljningen av spritdrycker och vin har minskat under samma jämförelse- period. Resultaten av rcdericrnas åtgärder kommer dock inte att kunna avläsas med tillförlitlighet förrän tidigast under våren 1981.

Om de av rederierna vidtagna åtgärderna inte leder till önskvärt resultat bör enligt SA MQ:s uppfattning ytterligare åtgärder vidtas. Därvid bör vissa begränsningar av den nu legala införseln. t. ex. när det gäller vissa korta resrutter. inte uteslutas. SAMO finner det angeläget att berörda rederier nu får denna inställning från kommitténs sida klargjord.

Till följd av en tidigare nordisk överenskommelse är rätten till införsel sedan lång tid slopad i bl. a. Öresundstrafikcn. ] denna trafik tillåts servering av alkoholdrycker. men inte detaljhandel med sådana drycker. SAMO anser att vid en ytterligare inskränkning skulle denna ordning införas också i Älands- och Jyllandstrafiken liksom andra rutter med jämförlig reslängd.

SAMO framhåller att om en avveckling av skattefriheten på korta rutter blir nödvändig bör den mot bakgrund av sysselsättningsproblcmen och med hänsyn till bl. a. rcdcrinäringens ekonomiska intressen ske etappvis under så lång tid som bedöms erforderlig. t. ex. under en femårsperiod. Detta skall enligt SAMO:s förslag kunna ske genom att provianteringen av alkohol- drycker successivt reduceras tills den slutligen endast motsvarar den skattefria serveringen ombord.

Enligt min mening bör det vara av gemensamt nordiskt intresse att den smuggling som nu har konstaterats i samband med färjetrafiken snarast upphör. ()m rederiernas åtgärder inte leder till önskat resultat anser jag att generaltullstyrelsen bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att tillsammans med övriga berörda nordiska tullmyndigheter införa begräns- ningar i provianteringen av alkoholdrycker sa att det inte blir möjligt att köpa större kvanitetcr än vad som lagligen får införas.

Om det visar sig att de förhållanden som nu har berörts beträffande den skattefria alkoholen i utlandstrafikcn likväl kommer att kvarstå är det min bedömning att den nu legala skattefria införseln bör begränsas. Blir en sådan avveckling av den skattefria införseln nödvändig bör den mot bakgrund av svsselsåttningsproblem och med hänsyn till bl. a. rederinåringens ekono—

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81zl79 ' 17

miska intressen ske etappvis under minst en femårsperiod.

När det gäller dessa ytterligare åtgärder bör det ankomma på regeringen att inom ramen för det nordiska samarbetet verka för samförståndslösningar av de här angivna problemen.

3.2.4 Provision på försäljning av skattefria alkoholdrycker

SAMO tar i detta sammanhang till sist upp en mer speciell frågeställning. Vissa svenska rederier tillämpar. i likhet med de finska rederierna. ett procentlönesystem för den personal som sköter försäljningen av skattefria varor ombord på färjorna. Detta innebär att ju mer alkoholdrycker och andra skattefria varor som personalen säljer. desto högre blir deras lön. Motsvarande system tillämpas också av några svenska flygföretag.

Från alkoholpolitisk synpunkt är en sådan ordning stötande. Jag anser det angeläget att rederierna och flygbolagen undviker att genom provision på försäljning av alkoholdrycker stimulera till en ökad alkoholkonsumtion. Enligt min mening bör enbart risken för negativa alkoholpolitiska effekter av det nuvarande systemet med provision på försäljning av alkoholdrycker motivera de avtalsslutande parterna att medverka till förändringar som beaktar alkoholpolitiska aspekter.

3.2.5 Servering av alkoholdrycker på färjorna

Frågan om servering av alkoholdrycker på färjor i utrikestrafik behand- lades relativt ingående i samband med 1977 års alkoholpolitiska reform. I motsats till vad som är fallet inom landet — och i inrikestrafiken — krävs i dag inget tillstånd för alkoholservering ombord på den utrikes färjetrafiken.

Alkoholpolitiska utredningen föreslog (SOU 1974:91) att tillståndstvång för servering på passagerarfartyg skulle gälla även i trafik mellan Sverige och annat nordiskt land eller annan stat vid Östersjön.

I prop. 1976/77:108 konstaterade departementschefen att det i olika sammanhang hade påtalats ”att allvarliga missförhållanden råder vid servering ombord på fartyg i den internationella fartygstrafiken".

Enligt departementschcfens mening inrymde emellertid förslaget om tillståndstvång praktiska problem. t. ex. med avseende på kontroll. som för sin lösning krävde överenskommelse på regeringsnivå mellan Sverige och andra berörda stater. Departementschefcn ansåg "att möjligheterna att uppnå sådana överenskommelser även i fortsättningen bör bevakas bl. a. i det löpande nordiska samarbetet".

SAMO inskränker sig på denna punkt till att konstatera att behovet av åtgärder vad gäller alkoholserveringen i utrikestrafiken kvarstår oförändrat.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 179

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81zl79 l8

Frågan om en bättre serveringskontroll i den nordiska färjetrafiken bör enligt SAMO:s mening snarast bli föremål för överläggningar mellan de nordiska länderna.

Jag avser att senare föreslå regeringen att inom ramen för det nordiska samarbetet ta initiativ till sådana överläggningar.

3.2.6 Straffet för mruslnuggling

Som jag tidigare har konstaterat har smugglingen av alkoholdrycker stor omfattning. SAMO framhåller vikten av att påföljden för smuggling görs så kännbar att en tillräcklig prevention uppnås. För närvarande är bötesstraffct för smuggling av en helbutclj (1 liter") spritdrycker normalt 100 kr. Därtill förverkas den smugglade spriten.

Jag vill erinra om att riksdagen med hänsyn till penningvärdets förändring nyligen har beslutat om en kraftig höjning av maximibeloppet för böter i samband med varusmuggling.

I detta sammanhang vill jag framhålla att jag i prop. NSU/81:76 har förordat straffskärpning för såväl grovt narkotikabrott och grov varusmugg- ling avseende narkotika som för enkelt narkotikabrott och för varusmuggling avseende narkotika.

Ytterligare en fråga bör nämnas i detta sammanhang. På framställning av generaltullstyrelsen har regeringen nyligen bcs'utat att ordningsbotskungö- relsen (19682199) ändras så att tulltjänstemän blir behöriga att förelägga ordningsbot för ringa varusmuggling. Detta innebär en förenkling av sanktionssystemet som bör kunna frigöra resurser inom tullverket för effektivare åtgärder mot resandesmugglingcn.

Lagrådsremiss om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken;

beslutad den 19 februari 1981.

Regeringen överlämnar för lagrådets yttrande de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av rcgcringsprotokoll.

På regeringens vägnar

KARIN SÖDER Björn Sjöberg

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissen innehåller förslag om vissa ändringar i alkohollagstift- ningen. De grundar sig på den av samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO) avlämnade rapporten (Ds S 1980:1()) Om alkoholpolitiken.

Olika tecken tyder på att olovlig tillverkning och överlåtelse av alkohol- drycker samt olovlig rening och överlåtelse av denaturerad sprit har ökat under senare år. I lagrådsremissen föreslås att straffmaximum för vissa sådana brott höjs.

För att motverka överlåtelse av alkoholdrycker till ungdomar föreslås en särskild regel om förbud och straff för gåva och lån av alkoholdrycker till underåriga.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81:179 26

Utdrag SOCIAl.DEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo, Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder, Krön- mark. Burenstam Linder. Johansson. Wirten, Holm. Andersson. Boo, Winberg. Adelsohn, Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Lagrådsremiss om vissa åtgärder inomalkoholpolitiken

] Inledning

Riksdagen förordade under våren 1980 att ett samordningsorgan skulle inrättas på alkoholområdet (SoU 1979/80131. rskr 1.84). Med stöd av regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 har jag tillkallat ett sådant särskilt samordningsorgan (5 1980206) för alkoholfrågor (SAMO) med uppgift att lägga fram förslag om vidgade informationsinsz-ttser och åtgärder för att förbättra rehabiliteringen av alkoholmissbrukare samt förslag som syftar till att begränsa tillgängligheten av alkohol. SAMO har också till uppgift att särskilt uppmärksamma det växande alkoholmissbruket bland kvinnor liksom barnens situation i familjer där missbruk förekommer.

l SAMO ingår statssekreterarna i social-. justitie-, kommunikations-, budget-. utbildnings-. handels-. arbetsmarknads- och kommundepartemen- ten samt cheferna för rikspolisstyrelsen. socialstyrelsen. skolöverstyrelsen och generaltullstyrelsen. Ordförande i SAMO är statssekreteraren i social- departementet.

SAMO har i december 1980 överlämnat förslag till vissa åtgärder på det alkoholpolitiska området i en rapport (Ds S 19801111) Om alkoholpolitiken. Förslagen har begränsats till sådana åtgärder som enligt SAMO:s mening är möjliga och särskilt angelägna att genomföra på kort sikt. De berör flertalet av de områden som anges i kommitténs direktiv. nämligen

— åtgärder för att påverka attityder och värderingar kring bruk av alkohol och andra droger.

• Sida 27
•  Original

Prop. l980/8lzl79 27

— åtgärder för att begränsa alkoholens tillgänglighet och minska alkoholska- dorna. — åtgärder för att förbättra vården för alkoholmissbrukarc.

SAMO fortsätter sitt arbete med att initiera och planlägga de ytterligare åtgärder som kan anses nödvändiga.

Jag förordar att regeringen under våren f("ärelägger riksdagen förslag på grundval av den föreliggande rapporten. [ fråga om åtgärder för att begränsa alkoholens tillgänglighet och minska alkoholskadorna innefattar förslagen lagändringar. Det gäller vissa ändringar i straffskalorna för illegal alkohol- hantering och ett förbud mot gåva och lån av alkt')holdrycker till ungdomar. .Jag föreslår även en ändring som rör förverkande av drycker. Lagförslagen innebär ändringar i lagen (19772921 om tillverkning av drycker. m. m. och lagen (19771293) om handel med drycker.

Lagrådcts yttrande bör inhämtas beträffande lagförslagen innan en proposition föreläggs riksdagen.

2 Allmänna utgångspunkter

Under efterkrigstiden har alkoholkonsumtionen per invånare i Sverige fördubblats. De senaste åren har konsumtionsutvecklingen stagnerat. Under år 1980 har en ganska kraftig nedgång av den registrerade alkoholförsälj— ningen skett.

Alkoholskadorna har ökat kraftigt under senare decennier. Alkoholen kostar samhället åtskilliga miljarder kronor varje år i form av vårdkostnadcr, produktionsbortfall. brottslighet. olycksskador rn. m. Överdödlighetcn bland alkoholmissbrukare är stor. Alkohol är en av de viktigaste orsakerna bakom sjukdom och för tidig död. Härtill kommer det personliga lidande som missbruket medför för missbrukarna själva och för deras omgivning.

Man kan peka på olika drag i samhällsutvecklingen som kan antas ha haft betydelse för den starka ökningen av alkoholkonsumtionen och alkoholska- dorna. Den ökade köpkraften. den växande turismen och den ökade fritiden är exempel på sådana förhållanden.

De specifika alkoholpolitiska åtgärderna bör ses som komplement till allmänpolitiska reformer som syftar till att öka tryggheten och gemenskapen i samhället och motverka negativa effekter av samhällsutvecklingen.

Mcn alkoholproblem är inte bara ett uttryck för otillfredsställande sociala förhållanden. Alkoholen spelar därtill en självständig. prt.)blemskapande och problemförstärkande roll. En politik som enbart tar sikte på att undanröja sociala bakgrundsförhållanden till tnissbruk och inte innefattar åtgärder riktade direkt mot bruket och ('.')verkonsumtionen av alkohol har knappast några möjligheter att lyckas.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81 : 179 28

Det har inträffat en opinionssvängning i alkoholfrågorna under de senaste åren. En omprövning av tidigare "tillåtande" attityder till traditionella alkoholvanor har påbörjats. SAMO har framhållit att det knappast finns en mer angelägen alkoholpolitisk uppgift för samhället just nu än att söka ytterligare förstärka denna omprövning. Jag instämmer helt häri.

Ett övergripande mål för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen. En väg att åstadkomma en sådan begränsning av alkoholkonsumtionen är att genom informationsinsatseroch opinionsbildan— de arbete söka påverka alkoholvanorna. En annan väg är att minska alkoholens tillgänglighet genom olika typer av restriktiva åtgärder, inklusive en aktiv prispolitik.

När det gäller informatit'msinsatser och opinionsbildande arbete pågår redan en mycket omfattande aktivitet. Ett exempel är Aktionen mot alkoholfaran som bedrivs i socialdepartementets regi. SAMO har föreslagit ett fortsatt omfattande informationsarbetc. bl. 11. inom skolan. försvarsmak- ten samt mödra— och barnhälsovården.

SAMO:s rapport innefattar även åtgärder för ett intensifierat utvecklings- arbete på vårdområdet. däribland åtgärder för kvinnliga missbrukare.

SAMO föreslår även en försöksverksamhet med lördagsstängda system- butiker. Förslaget bör övervägas när jag återkommer till regeringen med förslag till proposition.

3 Lagändringar 3.1 Inledning

De reglerande åtgärderna intar även efter 1977 års alkoholpolitiska reform en framträdande plats i alkoholpolitiken. Som jag redan har konstaterat är ett av målen för denna politik att konsumtionen skall begränsas. Försälj- ningen av alkoholdrycker skall ske återhållsamt. Sociala hänsyn skall tas främst för att skydda ungdomen. En annan grundläggande tanke i vår alkoholpolitik är att privata vinstintressen skall hållas utanför alkoholhan- tcringcn så mycket som möjligt. Genom att i stor utsträckning koppla bort det privata vinstintresset försöker man förverkliga en återhållsam försäljning av alkoholdrycker.

Principerbatt privata vinstintressen inte bör tillåtas är inte helt genomförd. De mer betydande undantagen utgörs av tillverkning av vin. starköl och öl samt detaljhandel med öl och dessutom servering av alkoholdrycker. För att hanteringen skall ske på ett tillfredsställande sätt styrs den i dessa fall genom tillståndskrav och tillsynsverksamhet. Kravet på tillstånd gäller dock inte tillverkning av bl.a. vin i hemmet för eget behov. Privata vinstintressen återfinns även i försäljningen i s. k. tax-free shops samt i försäljningen och serveringen av skattefritt provianterade alkoholdrycker i internordisk och

• Sida 29
•  Original

Prop. 1980/81 : 179 29

annan utrikes trafik. Bestämmelserna om alkoholhanteringen är fr.o.m. 1978 samlade. i huvudsak i fyra lagar.

— lagen (1977292) om tillverkning av drycker. m. m. (LTD) — lagen (.19771293) om handel med drycker (LHD) — lagen ("19611181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA) — lagen (l977:3()6) om dryckesskatt.

SAMO har i den föreliggande rapporten om alkoholpolitiken som jag redan nämnt föreslagit vissa ändringar i den lagstiftning som reglerar alkoholhanteringen. Jag tar här upp till övervägande förslag om straffhöj- ningar för illegal alkoholhantering och ett förbud mot gåva eller län av alkoholdrycker till ungdomar. Jag föreslår i detta sammanhang även ett förtydligande som gäller förverkande av alkoholdrycker hos dem som brottsligen tillhandahållits drycken.

SAMO har även föreslagit vissa förtydliganden i de lagregler som gäller servering av alkoholdrycker. Serveringen. som i LllD definieras som försäljning för förtäring på stället, är föremål för den mest ingående regleringen i lagen. Servering kräver tillstånd. Det finns särskilda regler om serveringens bedrivande och verksamheten står under länsstyrelsens tillsyn. Ändamålet med tillståndsprövningen är att undanröja riskerna för alkohol- politiska olägenheter i samband med serveringen. En av grundprinciperna är att tillstånd till servering av alkoholdrycker får meddelas endast om det kan antas att servering av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen (41 JåLl—ID). Endast egentliga restauranger (matställen) skall alltså få tillstånd att servera starkare alkoholdrycker. Syftet är att förhindra rörelser som enbart tillhandahåller alkoholdrycker. När det gäller öl är kravet på mathållning inte lika starkt. Vid tillståndsprövningen skall en helhetsbedömning av restaurangen göras med beaktande av verksamhetens inriktning. kundkrets. lokaler. mathållning m. m. Någon minimigräns för andelen lagad mat har därför inte fastställts.

SAMO har redogjort för sin syn på utvecklingen inom restaurangbran- schen och föreslagit två ändringar i lagtexten. Sålunda har det föreslagits ett tillägg i 41 & för att förtydliga den alkoholpolitiskt viktiga principen att servering av starkare alkoholdrycker än öl skall förbehållas rörelser som är matställen. Enligt den nuvarande lydelsen av 41 & får tillstånd till servering meddelas endast om det kan antas att tillhandahållande av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen. Enligt förslaget skall tillstånd få meddelas endast om det kan antas att serveringsstället kommer att få karaktären av restaurang där tillhandahållandet av lagad mat utgör en betydande del av rörelsen. Vidare bör det enligt samordningsorganet göras klart att om en rörelse under viss tid eller i en betydande del av lokalen har en

• Sida 30
•  Original

Prop. 1980/81zl79 30

annan karaktär än restaurang, så får starkare alkoholdrycker inte serveras. Det föreslås ske genom en regel i 45 %& LHD. som tar sikte på serveringens bedrivande. Regeln föreslås lyda:

Används ett serveringsställe på ett sådant sätt att tillhandahållandet av lagad mat under vissa tider inte utgör en betydande del av rörelsen, får starkare alkoholdrycker än öl ej serveras under sådan tid.

1 skrivelser som ingivits till socialdepartementet har företrädare för restaurangbranschen ansett att det inte framgår om ändringarna är avsedda att understryka principer som redan gäller eller om avsikten är att förändra restaurangnäringen. Enligt deras kritik har tillägget till 41 ä— att serverings- stället skall ha karaktären av restaurang— inte någon klarläggande innebörd. De motsätter sig att utvecklingen inom restaurangnäringen. där underhåll- ning. dans och samvaro blivit vanligare inslag under senare år. ändras genom nya regler om serveringstillstånd. Enligt kritiken utgör serveringen en ringa del av alkoholkonsutntionen och den sker under former som främjar samhällets önskemål i fråga om alkoholhanteringen. Nuvarande regler med möjlighet att återkallat eller begränsa tillstånd sägs vara tillräckliga för att komma till rätta med oönskade tendenser. SAMO:s förslag till en ny regel i 45 & om inskränkt servering "under vissa tider" sägs kunna uppfattas som om matförsäljningen oberoende av klockslaget skall ha en viss minsta omfatt- ning.

För egen del har jag funnit att frågan om ändringar i serveringsbestäm- melserna bör beredas ytterligare genom ett remissförfarande. .lag är därför inte beredd att nu lägga fram något förslag.

3.2 Straffen för illegal alkoholhantering 3.2.1 Definitioner

De viktigaste begreppen inom alkohollagstiftningen definieras i LTD och LFTA. Gemensamt för alla alkoholhaltiga varor är att de innehåller mer än 1.8 viktprocent etylalkohol (etanol). Alkoholhaltiga varor avsedda för dryckeskonsumtion kallas alko/mldrvrkcr. Alkoholdrycker indelas med hänsyn till tillverkningssätt. råvaror och alkoholstyrka i spritdrycker, vin och maltdrycker (1—4 åå LTD). Övriga alkoholhaltiga varor är antingen sprit. teknisk sprit. alkoholhaltiga preparat eller alkoholhaltiga läkemedel. Med teknisk sprit menas odenaturerad eller denaturerad sprit som är avsedd att användas för bl. a. tekniska ändamål. Med alkoholhaltiga preparat menas Varor som innehåller mer än 1.8 viktprocent alkohol och som inte är teknisk sprit. alkoholdrycker eller läkemedel enligt läkemedelsförordningen (! ä LFTA).

• Sida 31
•  Original

Prop. l980/81zl79 31

3.2.2 Olovlig tillverkning och rening av alkohol Olovlig tillverkning av sprit

LTD reglerar förutom tillverkning av drycker även tillverkning av sprit för teknisk eller likartad användning samt hantering av vissa hjälpmedel för tillverkning av sprit. AB Vin & Spritcentralen har monopol på tillverkningen av spritdrycker. För tillverkning av sprit samt av vin. starköl och öl fordras tillstånd av socialstyrelsen. I princip är det dock tillåtet att i hemmet för eget behov tillverka vin. starköl och öl (7—9 åå LTD").

Den som olovligen tillverkar sprit eller bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som forslar, döljer eller förvarar sprit. som uppenbarligen är olovligen tillverkad. eller mäsk, som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av sprit. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas. om sprittillverk- ningen eller mäskberedningen skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan (27å LTD). Om gärningen är att anse som ringa skall inte straff ädömas (29 å). Om flera har medverkat till gärningen gäller bestämmelserna om medverkan i 23 kap. 4 och 5 åk brottsbalken. Den till vilken spriten har sålts eller anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri frän ansvar (34 å). 1 35—37 åå LTD finns bestämmelser om förverkande och beslag samt om straffskatt.

Det går inte att med någon säkerhet beräkna hur vanlig olovlig sprittillverkning (hembränning) är. Däremot anses det finnas vissa möjlig- heter att uppskatta förändringar i hembränningens omfattning från en tidpunkt till en annan. Riksskatteverket lät åren 1974 och 1976 göra intervjuundersi'ikningar om svenska folkets inställning till hembränning och konsumtion av hemtillverkade alkoholdrycker. På uppdrag av SAMO har socialstyrelsen under hösten 1981) låtit genmnföra en motsvarande intervju- undersökning inom ett urval av befolkningen för att försöka ge en bild av hembränningens roll. Nästan hälften (46 %) av de tillfrågade tyckte att hembränning av sprit är en mycket allvarlig lagöverträdelse. Det är lika många som år 1974. men är en markant ökning sedan år 1976. då en tredjedel hade samma uppfattning. Storkonsumentcr. dvs. personer som dricker mer sprit än genomsnittet. ansåg i långt mindre utsträckning att hembränning var en allvarlig överträdelse. Detta gällde även ungdomar i åldrarna 15—24 år. Något mindre än en femtedel tyckte att hembränning var en bagatellartad förseelse. vilket är färre än är 1976 men ungefär lika många som är 1974. Tre fjärdedelar av de tillfrågade trodde att hembränningen ökat de senaste två åren. Det är väsentligt fler än är 1976. men något färre än är 1974. 23 €??- av de tillfrågade trodde att det dracks mycket hembränt pä boendemten. vilket är fler än vid de tidigare undersökningstillfällena. Något färre. eller lb (Ti—. uppgav att det förekom hembränningi bckantskapskretsen. En tiondel av de

• Sida 32
•  Original

Prop. 1980/8lzl79 3. ["J

tillfrågade hade druckit hembränt under de senaste 12 månaderna. Även detta är något fler än är 1976. men lika många som är 1974. Av storkonsumenterna av sprit var det 26 % som hade druckit hembränt och 32 % sade att hembränning förekommer i bekantskapskretsen. 1 den yngsta åldersgruppen var motsvarande siffror 17 % resp. 29 %. Slutsatserna i den senaste undersökningen är att allmänheten har skärpt sin inställning mot hembränning sedan år 1976. Det finns enligt undersökningen en utbredd förståelse för alkoholpolitiska bestämmelser på detta område. även om många anser att hembränning är en mindre allvarlig lagöverträdelse. Resultatet av undersökningen tyder på att den illegala tillverkningen av spritdrycker har en väsentlig betydelse från alkoholpolitisk synpunkt. Vid en samlad bedömning av resultaten torde kunna utläsas att hembränningen har ökat inte obetydligt sedan är1976. Å andra sidan synes en minskning ha skett mellan undersökningarna år 1974 och år 1976.

Antalet ärenden om misstänkt hembränning som kommit till polisens kännedom har blivit fler under 1970-talet. Tendensen har emellertid inte varit enhetlig under decenniet. vilket framgår av följande tabell.

Är Antal ärenden 1971 149 1972 225 1973 315 1974 302 1975 243 1976 171 1977 261 1978 244 1979 288

En annan beräkningsgrund som ibland åberopas i detta sammanhang är en jämförelse mellan åtgången av mjöl och jäst. Uppskattningar av detta slag är dock mycket osäkra.

SAMO har i sin rapport som en försiktig slutsats angivit att de jämförelser som kan göras tyder på en ökning av hembränningen under det senaste decenniet.

Under senare år har flera s. k. spritfabriker avslöjats. En av fabrikerna hade exempelvis ett tiotal anställda. Av den sprit som tillverkades vid fabriken hade 80 000 liter 40-procentig sprit sålts för 1,4 milj. kr.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1980/81zl79 33

Olovlig rening av teknisk sprit m. m.

Enligt lagen (19611181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA) får i princip teknisk sprit importeras. säljas och köpas endast efter tillstånd från socialstyrelsen. Enligt 3 5 skall teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. som inte är avsedda för förtäring. denatureras. Socialstyrelsen kan emellertid medge undantag från denatureringskravet om det finns särskilda skäl. förutsatt att fara för missbruk inte föreligger.

Den som olovligen tar bort eller försvagar denatureringsmedel i teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat (renaturerar) döms för olovligt förfarande med teknisk sprit. Straffskalan är densamma som vid olovlig tillverkning av sprit. alltså i normalfallet böter eller fängelse i högst ett år och i grova fall fängelse i högst två år ( 10 & LFTA). För den som olovligen försäljer teknisk sprit eller säljer renaturerad teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat är påföljden densamma som vid olovlig försäljning av alkoholdrycker. böter eller fängelse i högst ett år och vid grovt brott fängelse i högst två år (9 och 11.) åå LFTA samt 72 & LIID). Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning. 1 14 15 LFTA finns straffbestämmelser om försök och medverkan till den brottslighet som nu sagts. Som vid olovlig tillverkning kan vid renaturering utdömas straffskatt (13 & LFTA).

Målsättningen vid tillstandsgivningcn är att söka motverka att tekniska alkoholprodukter missbrukas eller orsakar skador. Vid bedömning av en ansökan prövas bl. a. om det går att för det avsedda ändamålet använda andra. från missbrukssynpunkt mindre begärliga ämnen än etylalkohol. Om detta inte är möjligt prövas om produkten kan göras obrukbar för förtäring genom s. k. denaturering utan att den legala användningen försvåras och utan att varan vid eventuell förtäring blir hälsovådlig.

Vissa alkoholhaltiga preparat. t. ex. bilvårdsmedel. säljs ute i handeln. Priset på dessa varor är mycket lägre än på spritdrycker. Detta bidrar till att missbruk förekommer dels i form av direkt förtäring. dels genom förtäring av renaturerade sådana produkter. Lönsamheten på illegal rening är. till följd av bl. a. råvarans låga pris. mycket stor. Rening förekommer både för eget bruk och fabriksmässigt för försäljning.

Som i fråga om hembränning är det inte möjligt att med någon säkerhet fastställa utbredningen eller omfattningen av illegal rcnaturering. Det finns dock uppgifter från socialstyrelsen om antalet fall av beslagtagna sådana vätskor som sänts dit för analys och yttrande. Denna statistik visar följande utveckling.

Riksdagen ]980/81. / saml. Nr

• Sida 34
•  Original

Prop. l980/81:179 ' 34

Är Antal fall 1972 1 1973 7 1974 16 1975 2 1976 10 1977 51 1978 61 1979 26

Liksom när det gäller hembränning har flera grova fall av renaturering av tekniska alkoholprodukter avslöjats under senare år. Det har förekommit rent fabriksmässig verksamhet innefattande även en väl uppbyggd försälj- ningsorganisation. Nyligen upptäcktes ett fall där 50 000 liter 40-procentig alkohol sålts i femlitersdunkar. En annan fabrik använde kapsylmaskin och kopior av utländska spritdrycksetiketter.

Den sammanlagda försäljningen av teknisk sprit under år 1979 utgjorde ca 56 milj. liter räknat som IOC-procentig alkohol. Som en jämförelse kan nämnas att Systembolagets försäljning av spritdrycker samma år utgjorde en 25 milj. liter ICO-procentig alkohol. Försäljningen av sprit för tekniska och liknande ändamål är således betydligt större än försäljningen av spritdrycker. Detta ger en antydan om omfattningen av de risker som hanteringen av teknisk sprit kan medföra från alkoholpolitisk synpunkt. Bl. a. av detta skäl råder tillståndstväng vid hantering av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

3.2.3 Olovlig överlåtelse av alkoholdrycker

Bestämmelserna om försäljning och hantering av alkoholdrycker återfinns i lagen (_l977:293) om handel med drycker (LI ID).

Med försäljning avses varje form av tillhandahållande av drycker mot ersättning (2 å). Detta försäljningsbegrepp är mycket vidsträckt. Det omfattar all överlåtelse mot ersättning av något slag; pengar. varor. tjänster eller andra motprestationer. Byte av en dryck mot annan dryck eller vara räknas också som försäljning. Av rättspraxis synes framgå att ersättningens storlek saknar betydelse. Även om ersättningen är ringa och endast motsvarar en liten del av dryckens värde, föreligger alltså försäljning. Legal försäljning av alkoholdrycker får huvudsakligen ske genom partihandel. detaljhandel och servering.

Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får sådan vara inte säljas eller utlämnas till den som kan antas inte ha fyllt "20 år. Åldersgränsen

• Sida 35
•  Original

Prop. 1980/81:l79 3 'JI

vid detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker är 18 år. På begäran skall mottagaren Styrka sin ålder. Alkoholdrycker får inte heller säljas eller utlämnas till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Utlämning av drycker skall även vägras om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon (11 å).

Det är i och för sig tillåtet för den som själv är berättigad att köpa alkoholdrycker att som ombud för eller på uppdrag av annan för dennes räkning verkställa köpet och sedan överlämna varan till uppdragsgivaren/ köparen, Betalning till ombudet kan ske i förskott eller efterskott. 1 två fall är dock sådant ombudsskap förbjudet. Det ärinte tillåtet att som ombud skaffa alkoholdrycker till deti som inte själv har rätt att köpa dessa. Vidare är det förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med anskaffande av alkoholdrycker (12 å).

Ombudsuppdraget måste alltid föregå inköpet. i annat fall räknas förfarandet som Olovlig försäljning.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer alkoholdrycker utan tillstånd döms för olovlig försäljning av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har varit led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning (72.5 LHD). Försäljning av olovligt tillverkad sprit rubriceras som olovlig försäljning av alkoholdrycker.

Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex månader (75 & LHD).

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid mot 12% anskaffar alkoholdrycker åt någon som inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig eller anskaffar drycker åt någon i större omfattning döms för olovlig! anskaffande av alkoholdrycker till samma påföljd som enligt 72 #. dvs. i normalfallet böter eller fängelse högst ett år och i grova fall fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller lämnar ut alkohol- drycker i strid mot 11 5 till någon som kan antas inte ha uppnått föreskriven ålder eller är märkbart påverkad av berusningsmedel döms för olovlig dryck'c'shar”ering till böter ( 76 å).

Iringa fall skall inte dömas till straff för de gärningar som nu har beskrivits (78 15).

För försök till olovlig försäljning av alkoholdrycker (72 &) eller till olovligt anskaffande av sådana drycker (74 &) döms till ansvar enligt bestämmelserna ibrottsbalken om försök till brott. Den som medverkat till sådant försök eller till någon av de gärningar som nu har beskrivits döms till ansvar enligt brottsbalkens bestämmelser om medverkan till brott. Den till vilken

• Sida 36
•  Original

Prop. 1980/81:179 30

alkt'rholdrycker har sålts eller annars har anskaffats för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar (78 å).

Olovlig överlåtelse av alkoholdrycker förekommer i en rad olika former. Det allvarligaste är överlåtelse mot ersättning till personer som inte själva är berättigade att köpa systemvaror. nämligen ungdomar under 20 år (för öl 18 är). berusade personer och misstänkta överlåtare (langare). I vissa fall gäller det en transaktion mellan personer som inte tidigare känner varandra, men ofta — inte minst när det gäller ungdomar under 20 år — kan överlåtaren vara en vuxen bekant. en förälder eller en kamrat. vilket framgår av undersök- ningar som Institutet för marknadsandersökningar utfört ät socialdeparte- mentet i januari—februari 1980. Det förekommer att man finansierar sitt eget bruk eller missbruk genom att ta betalt för sina "langartjänster".

Härutöver förekommer naturligtvis en olovlig försäljning av alkohol till personer som i och för sig har rätt att köpa alkoholdrycker från Systembo- laget. Det är inte heller bara systemvaror som säljs. utan också hembränd eller renad alkohol. Även hemtillverkat vin förekommer på den illegala marknaden.

Olovlig försäljning kan vidare innebära att en försäljningsrätt överskrids. t. ex. på en restaurang. eller att försäljning sker trots att serveringstillständ helt saknas. 1 det senare fallet kan det vara fråga om illegala klubbar. Det finns sådana klubbar som är helt inriktade på olovlig servering och annan försäljning av alkohol. På andra förekommer dessutom olaglig spelverksam- het eller prostitution.

Den grova försäljningsbrottsligheten kan vara väl organiserad. Fall har uppdagats där varan ha beställts per telefon från en våning som fungerat som lager och från vilken leverans har skett omgående dygnet runt.

3.3 Förslag till straffskärpningar

SAMO har föreslagit att straffskalorna i 27 ? LTD för olovlig tillverkning av sprit m. m. och för olovligt förfarande med teknisk sprit (105 LFTA) ändras. i normalfallet frän böter eller fängelse i högst ett år till böter eller fängelse i högst två år och för grova brott från fängelse i högst två år till fängelse i högst fyra år. En motsvarande skärpning för både normalbrottet och grova brott föreslås i 72 & Ll lD för olovlig försäljning av alkoholdrycker samt för olovlig försäljning av teknisk sprit (9 & LFTA') och av renaturerad teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat (10% andra stycket LFTA). Genom att 72 & LHD är tillämplig även vid anskaffande av renaturerad sprit eller alkoholhaltiga preparat samt vid viss annan medverkan (105 andra stycket LFTA) liksom vid olovligt anskaffande av alkoholdrycker (74å LHD) skulle de föreslagna ändringarna innebära straffskärpningar även för dessa brott.

SAMO har vidare föreslagit att straffskalan för olovligt innehav av

• Sida 37
•  Original

Prop. 1980/81zl79 37

alkoholdrycker (75.4 LHD) ändras från böter eller fängelse i högst sex månader till böter eller fängelse i högst ett år och att straffet för olovlig dryckeshantering (76s' LHD) ändras från enbart böter till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till grund för förslaget i hithörande delar har SAMO anfört i huvudsak följande (Ds 5 1980110 5. 110 ff).

Hela den brottslighet med olovlig tillverkning, rening och överlåtelse av alkoholdrycker som nu har beskrivits motverkar den alkoholpolitiska målsättningen att sänka den totala konsumtionen. Alkohol som tillförs via den illegala marknaden är oåtkomlig för de styrmedel som skapats för alkoholhanteringen. De allvarligare formerna av brottslighet på området ger inte sällan betydande ekonomisk vinning. Det finns, som visats i det föregående, klara tecken på att denna kriminalitet har ökat i omfattning under senare år. Det föreligger, som också har påpekats. en betydande risk för att den illegala alkoholhanteringen — om den inte möts med kraftfulla motåtgärder — kommer att öka ytterligare. till följd av prishöjningarna på de legalt försålda alkoholdryckerna.

Undersökningar visar att det är en relativt utbredd uppfattning att olovlig alkoholhantering är ett bagatellartat brott. En fortsatt informa- tionsverksamhet och opinionsbildning kring alkoholens skadeverkningar och nödvändigheten att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen torde vara det viktigaste medlet att påverka dessa attityder. Dessutom bör emeller- tid uppfattningen att den illegala alkoholhanteringen utgör en allvarlig form av brottslighet komma till tydligare uttryck i lagstiftningen och lagtillämpningen.

För samma slutsats talar även. enligt SAMOs mening. det förhållandet att målgrupperna för den olovliga försäljningen ofta är just de personer som regleringen är till för att skydda. Ungdomens allt tidigare konsum- tionsdebut skapar utökade marknader för olovlig överlåtelse av både systemvaror och olovligen tillverkad och renad alkohol.

Det är naturligtvis särskilt angeläget att bekämpa de allvarligaste formerna av kriminalitet som förekommer inom detta område. Från alkoholpolitisk synpunkt inger emellertid även en ökad utbredning av den mindre grova alkoholbrottsligheten. såsom olovlig tillverkning för "eget bruk”, allvarliga farhågor. Av angivna skäl är det enligt samordningsor- ganets mening klart motiverat att höja straffskalorna för de brott som här är aktuella.

Jag kan i huvudsak instämma i det som SAMO har uttalat som grund för straffskärpningar. För egen del vill jag vidare anföra följande.

Förslaget innebär att straffmaximum höjs både för normalbrotten och för de grova fallen av illegal tillverkning (27.5 LTD) resp. försäljning (725 LHD). Straffminimum föreslås oförändrat i båda skalorna.

I fråga om höjningen av straffmaximum för de grova brotten svarar den mot syftet att se med större allvar på förekomsten av dels illegala spritfabriker. där sprit framställs eller teknisk sprit renatureras i större omfattning, dels den organiserade langningen. Grova fall av sådan verksam- het har som jag redan nämnt avslöjats under senare år. Denna brottsliga

'?iks'dagen 1980/8]. ] saml. Nr 179

• Sida 38
•  Original

Prop. 1980/81zl79 38

verksamhet inrymmer betydande ekonomiska intressen för de inblandade och skadar de fiskala intressena. De ekonomiska intressena kommer än meri förgrunden vid den aktiva prispolitik inom alkoholområdet som riksdagen förordat. Verksamheten kan medföra stor skada för de grupper som regleringen av alkoholhanteringen är till för att skydda. Jag vill särskilt nämna ungdomen. Från polisen har det hävdats att det synes finnas ett samband mellan den grova alkoholbrottsligheten och den organiserade narkotikabrottslighetcn. För de fall där brottsligheten kan anses grov enligt de kriterier som redan gäller är det med hänsyn till det som jag nu sagt befogat att låta domstolarna ha straff på upp till fyra års fängelse att tillgå. Som SAMO har framhållit är den övre delen av straffskalan avsedd enbart för mycket allvarliga fall.

När det gäller höjningen av straffmaximum för normalbrotten är syftet att markera att man bör se med större allvar även på denna brottslighet. Från alkoholpolitisk synpunkt är det betänkligt om den uppfattningen skulle bli rådande att olovlig alkoholhantering är ett bagatellartat brott. Denna höjning bör, vilket samordningsorganet framhållit. leda till. förutom en skärpt tillämpningi domstolarna. även en högre prioritet för dessa brott hos polis- och åklagarmyndigheter. Jag förordar alltså att straffmaximum höjs i enlighet med förslaget.

Redan innehavet av alkoholdrycker kan visa på en pågående eller förberedd grov langningsverksamhet. Förslag-;t att höja straffmaximum i 75 & LHD för olovligt innehav av alkoholdrycker från sex månader till ett år finner jag därför välmotiverat.

För olovlig dryckeshantering enligt 76%? LHD föreslås förutom det nuvarande bötesstraffet fängelse i högst sex månader. Stadgandet omfattar överträdelse av åldersgränser. försäljning till berusade m.m.. förutom i systembutiker även i serveringsrörelse samt i butiker med ölförsäljning. Dessutom omfattas Systembolagets partihandel till restauranger samt bryggeriers och andra partihandlares försäljning till restauranger och livsmedelsbutiker. Även brott mot förtärings- och förvaringsförbudet på restauranger hör hit.

Systembolaget har såvitt det gäller bolagets personal motsatt sig förslaget till straffskärpning och anfört att utbildning är bättre än straffhot när det gäller att åstadkomma en god tillämpning av bestämmelserna. Jag kan instämma i det som bolaget har framfört beträffande dess personal. Straffhöjningsförslaget har emellertid en vidare syftning. Jag anser det motiverat att ha fängelsestraff att tillgå mot dem som i organiserade former bryter mot bestämmelserna. För mindre allvarliga överträdelser. beroende exempelvis på okunnighet, kan givetvis inte fängelse komma i fråga. Detta behöver inte särskilt utsägas i lagtexten. utan jag föreslår att ändring här görs endast på det sätt att fängelse i högst sex månader förs in i straffskalan.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1980/81zl79 39

3.4 Förbud mot gåva och lån av alkohöl till ungdom

Gåva av alkoholdrycker är i princip tillåten. Undantag finns dock. Dessa regleras delvis i LHD. Den som tillverkar. säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker får enligt 8 % första stycket i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av varuprov. Enligt andra stycket i samma paragraf får alkoholdrycker inte lämnas som gåva vid handel med andra varor än sådana drycker. Paragrafen syftar till att hindra att man skänker bort eller bjuder på alkoholdrycker som säljargument. 1 praxis har gåvoförbudet inte ansetts hindra allmänt godtagen representation.

Enligt 12 & LHD är det förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som vid detaljhandel inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Detta förbud förutsätter inte att vederlag utgår. vilket torde innebära att den som får i uppdrag av en underårig att anskaffa alkoholdrycker. inte därefter ens som gåva eller län fär tillhandahålla denne en sådan dryck. Den som bryter mot förbudet straffas enligt 74.5 för olovligt anskaffande av alkoholdrycker.

Vidare gäller förbud mot gåva av alkoholdrycker enligt 69 & lagen (1954:579) om nykterhetsvård. 895 barnavårdslagen (196097) och 62% lagen (1974:203) om kriminalvårdi anstalt. Dessa bestämmelser avser främst förbud mot att överlämna alkoholdrycker till dem som är intagna i anstalt. Den 1 januari 1982 ersätts bl. a. de två förstnämnda lagarna av socialtjänst- lagen (l980:620). som inte innehåller några motsvarande bestämmelser. Idet förslag till lag om vård av missbrukare (SOU 1981:7). som nyligen har avlämnats av socialberedningen. finns ett förbud för intagna att inneha bl. a. alkoholdrycker.

Lån av alkoholdrycker. dvs. utlämnande mot återfående av en motsva- rande mängd av samma vara. synes i princip vara tillåtet. Det är dock förbjudet i vissa särskilda fall enligt 54 & LHD (bortförande av dryck från restaurang) och enligt de angivna lagrummen i vårdlagstiftningen. Som jag redan nämnt torde även ett lån till underåriga kunna strida mot förbudet i 12 &.

Gåva och län av alkoholdrycker till ungdomar är alltså inte alltid att anse som olovlig överlåtelse enligt LllD. SAMO har emellertid föreslagit ett förbud som innebär. att den som genom annat än bjudande överlämnar spritdrycker. vin eller starköl som gåva eller län till den som inte fyllt 20 år straffas för olovligt anskaffande av alkoholdrycker i enlighet med 74.5 LHD. Detsamma skulle gälla sådant överlämnande av öl till den som inte fyllt 18 år. Ringa fall skulle enligt 78 5 vara Straffria. Förbudet föreslås infört i 8 & LHD. SAMO har hänvisat till att det är av stor vikt att förhindra överlåtelser av alkoholdrycker till unga och att en gåva eller ett lån av dryckerna måste anses vara ett med försäljning likvärdigt förfarande.

SAMO har även påtalat att bevissvårigheter kan föreligga i mål om ansvar

• Sida 40
•  Original

Prop. 1980/81zl79 40

för olovlig försäljning eller olovligt anskaffande. Det kan vara bevisat att dryckerna överlämnats till en person som inte är inköpsberättigad, men överlåtaren och mottagaren invänder att det är fråga om län eller gåva. Detta påstående kan vara svårt att motbevisa. Fördelarna med att straflbelägga gåva och län är även uppenbara när det gäller förverkande. Enligt 79 & LHD skall bl. a. drycker som varit föremål för brott enligt denna lag förklaras förverkade om det inte är uppenbart obilligt. I praktiken kan emellertid beslag och förverkande försvåras genom att de underåriga uppger att drycken är gåva eller län. Genom den föreslagna lagändringen skulle dessa svårigheter undanröjas.

Jag instämmer i att det bör förhindras att ungdomar som inte själva får köpa alkoholdrycker tillhandahålls sådan dryck på annat sätt. Av LHD bör därför framgå förbud mot sådant tillhandahållande oavsett om det föregås av ett uppdrag eller sker mot något vederlag. Reglerna bör emellertid inte vara så långtgående att de medför straffansvar för den som låter den unge smaka av en alkoholdryck. Således är det mig främmande att föreslå en regel som förbjöd exempelvis föräldrar. vilka finner skäl därtill. att vid något tillfälle bjuda sina underåriga barn av en alkoholdryck. Även i andra situationer bör det vara tillåtet att bjuda unga av en alkoholdryck. Det är förenat med svårigheter att i lagtexten avgränsa området för en straffsanktionerad regel som förbjuder tillhandahållande genom gåva eller län men som gör det tillåtet att bjuda av drycken. I praktiken torde emellertid gränsdragnings- svårigheter kunna undvikas genom att ringa fall av brott mot regeln görs straffria.

Av lagtekniska skäl anser jag det lämpligast att införa det av SAMO föreslagna gåvo- och låneförbudet i 12 & LHD. Det bör ske genom tillägg av ett nytt andra stycke.

Det är enligt min mening av stor vikt att drycker som varit föremål för brott enligt LHD kan bli förverkade. Detta gäller särskilt alkoholdrycker som påträffats hos unga. Det torde följa av 36 kap. 4 & brottsbalken att förverkande kan ske även hos den som innehar drycken men skall vara fri från ansvar enligt 78 & tredje stycket andra meningen LHD. Då det emellertid i denna fråga har yppats en viss tvekan i praxis föreslår jag i 79 & LHD ett uttryckligt tillägg härom.

3.5 Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981. Av 5 5 andra stycket lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken följer att de nya straffsatserna inte blir tillämpliga på brott som har begåtts före ikraftträdandet.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1980/81 :179 41

4 Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag har anfört nu har det inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977z292) om tillverkning av drycker. m. m..

2. lag om ändring i lagen (19771293) om handel med drycker.

5 Specialmotivering

Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:292) om tilll-'erkning ar drycker.

m. m. 27 få

Den som 1. olovligen tillverkar sprit,

2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller

3. forslar. döljer eller förvarar sprit. som uppenbarligen är olovligen tillverkad. eller mäsk. som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverk- ning av Sprit. döms till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt. döms till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas. om sprittillverkningen eller mäskberedningen har skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

Förslaget har motiverats i den allmänna motiveringen. avsnitt 3.3.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1977293) om handel med drycker 12 5

Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 11 så ej har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Spritdrycker. vin eller starköl får inte som gåva eller län överlämnas till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte på sådant sätt överlämnas till den som inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället.

Som anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4. innebär det nya andra stycket ett förbud mot att som gåva eller län överlämna de angivna dryckerna till den som inte fyllt 20 resp. 18 är. Stadgandet innefattar inte förbud att bjuda på alkohol dvs. låta den unge förtära alkohol. Det är alltså de gåvo- och lånetransaktioner som frånsett avsaknaden av vederlag ligger försäljningen nära. som åsyftas med förbudet. Ett överlämnande av en flaska eller en burk för senare förtäring måste därför i princip anses otillåtet. Svårigheter vid tillämpningen att avgränsa det straffbara området torde

• Sida 42
•  Original

Prop. 1980/81 : 179 43

kunna undvikas genom att ringa fall är straffria (78 å).

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet enligt det nya andra stycket straffas enligt 74.5 för olovligt anskaffande av alkohol— drycker. I ringa fall skall. som följer av 78 &. inte dömas till straff. Förverkande skall ske enligt 79 &.

725

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet ]. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller. om tillstånd ej behövs, utan rätt enligt denna lag.

2. serverar spritdrycker. vin eller starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 &. döms för olovlig förs ä lj n i n g a v al k 0 h old r y e k e r till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om f("jrsäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

Ändringarna har kommenterats i den allmänna motiveringen. avsnitt 3.3

75.5

Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem dömsförolovligt innehav av alkoholdryckertill böter eller fängelse i högst ett är.

Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen. avsnitt 3.3. och skall ses mot bakgrunden av att straffet för olovlig försäljning har skärpts.

765

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 11 5 till någon som kan antas inte ha uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. eller vid partihandel underlåter att på sätt föreskrivs i 24 % första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan. döms för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex månader.

För olovlig dryckeshantering dömes också den som försäljer alkohol- fria drycker i strid mot förbud som meddelats enligt 65 &. förvarar drycker i strid mot 55 5 eller tillåter alkoholförtäring eller förvaring av alkohol- drycker i strid mot 56 &.

Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen. avsnitt 3.3.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1980/81 :179 43 79 å

Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade. om det är uppenbart obilligt. Förverkande av drycker kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligt 78% tredje stycket andra meningen.

Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 74 & eller dess värde får förklaras förverkat. om det är påkallat till förebyg- gande av brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

Tillägget till första stycket om förverkande har motiverats i avsnitt 3.4.

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om ändring i lagen (.1977z292) om tillverkning av drycker. m.m ,

2. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1980/81zl79

] Förslag till

44

Lag om ändring i lagen (1977z292) om tillverkning av drycker.

m. m.

Härigenom föreskrivs att 27 & lagen (1977:292) om tillverkning av drycker. rn. ni. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27.5

Den som 1. olovligen tillverkar sprit.

2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller

3. forslar. döljer eller förvarar sprit. som uppenbarligen är olovli- gen tillverkad. eller mäsk. som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av sprit dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt. dömes till fäng- else i högst två år.

3. forslar. döljer eller förvarar sprit. som uppenbarligen är olovli- tillverkad, uppenbarligen är avsedd för olovlig gen eller mäsk. som tillverkning av sprit. döms till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt. döms till fängel- se i högst fyra är.

Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas. om sprittill— verkningen eller mäskberedningen har skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1980/8lzl79

2 Förslag till

J".— 'Jl

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 12, 72. 75. 76 och 79 åå lagen (1977293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 5 Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 11 & ej har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandaga annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Spritdrycker, vin eller starköl får inte som gåva eller län överlämnas till den som inte har fyllt 20 är. Olfär inte

på sådant sätt överlämnas till den som

inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon bjuder av en alkohol- dryck för förtäring på stället.

72 5 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller. om tillstånd ej behövs. utan rätt enligt denna lag.

2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 &, dömes för olovlig försäljning av al- koholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt. dömes till fäng- else i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfatt- ning.

2. serverar spritdrycker. vin eller starköl som har anskaffats på annat sätt än som sägs i 49 %. döms för olovlig försäljning av al- koholdrycker till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt. döms till fängel- se i högstfyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfatt- ning.

75.5

Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem dömes för olovligt inne-

Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem döms för olovligt inne- ,

• Sida 46
•  Original

Prop. 1980/8lzl79

Nuvarande lydelse

hav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst sex måna- der.

46

Föreslagen lydelse

hav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.

76 å'

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 11 5 till någon som kan antagas ej ha uppnått föreskriven ålder eller som är märk- bart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid partihan- del underlåter att på sättföreskrives i 24 .5 första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan.dömesföro lo vlig d ryck- eshantering till böter.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i strid mot 11 & till någon som kan antas inte ha uppnått föreskriven ålder eller som är märk- bart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. eller vid partihan- del underlåter att på sätt föreskrivs i 24 % första stycket förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan. döms förolovlig dryck- e s h a nte r i n g till böter ellerfäng- else i högst sex månader.

För olovlig dryckeshantering dömes också den som försäljer alkoholfria drycker i strid mot förbud som meddelats enligt 65 &. förvarar drycker i strid mot 55 så eller tillåter alkoholförtäring eller förvaring av alkoholdrycker i

strid mot 56 5.

79.5

Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade. om det ej är uppenbart obilligt.

Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade. om det ej är uppenbart obilligt. Förverkande av drycker kan ska även hos den som är fri från ansvar för brottet enligt 785 tredje stycket andra meningen.

Föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 72 eller 74 5 eller dess värde får förklaras förverkat. om det är påkallat till förebyggande av brott eller av annan grund särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

1 Senaste lydelse 19801290.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1980/81 :179

Innehåll Lagrådsremiss ............................................... Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll ........................ Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1981 .......................................................

1 Inledning ............................................... 2 Allmänna utgångspunkter ................................ 3 Lagändringar ........................................... 3.1 Inledning ......................................... 3.2 Straffen för illegal alkoholhantering .................. 3.2.1 Definitioner ................................

3.2.2 Olovlig tillverkning och rening av alkohol ..... 3.2.3 Olovlig överlåtelse av alkoholdrycker ......... 3.3 Förslag till straffskärpningar ........................ 3.4 Förbud mot gåva och län av alkohol till ungdom ......

3. 5 Ikraftträdande .....................................

4 Upprättadelagförslag .................................... 5 Specialmotivering ....................................... 6 Hemställan ............................................. 7 Beslut .................................................. Bilaga: De remitterade lagförslagen ...........................

l. Lag Om ändring i lagen (l977:292) om tillverkning av drycker. m. m ..................................................... 2. Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker . . . .

47

FJ l-J 'Jn 'Jl

26 27 28 28 30 30 31 34 36

40

• Sida 48
•  Original

Prop. 1980/812179 48 Bilaga .?

Utdrag

LAG RÄDET PROTOKOLL vid sammanträde 1981 -()3- l 9

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén. regeringsrådet Hilding. justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet den 16 mars 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1981 har regeringen pä hemställan av statsrådet och chefen för socialdepartementet Söder beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977292) om tillverkning av drycker. m. m.

2. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Leif Lind- gren.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till Lag om ändring i lagen (1977:292') om tillverkning av drycker, m. m.

Förslaget lämnas utan erinran.

Förslaget till Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

1255

Enligt första stycket i nu förevarande paragraf — som hittills utgjort paragrafens enda stycke och vars lydelse föreslås stå kvar oförändrad — är det förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkohol- drycker till den som enligt 11 % ej har rätt att få sädan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagä annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Hänvisningen till 11.5 innebär bl.a. att det är förbjudet att anskaffa spritdrycker, vin eller starköl till den som "kan antagas ej ha fyllt 20 år" och att anskaffa öl till den som ”kan antagas ej ha fyllt 18 år".

Idet nya andra stycket av paragrafen föreslås nu att spritdrycker, vin eller starköl inte skall få såsom gåva eller län överlämnas till den som ”inte har fyllt

• Sida 49
•  Original

Prop. I980/81:179 49

21") år" och att öl inte får på sådant sätt överlämnas till den som "inte har fyllt 18 år".

De båda förbudsbestämmelserna står i mycket nära samband med varandra— vilket understryks av vad departementschefen anför under avsnitt 3.4 i remissen — och det synes lämpligt att den presumtionsregel i fråga om åldersgränserna som redan finns i gällande lag får komma till uttryck även i den föreslagna nya bestämmelsen. Det förordas därför att andra stycket i paragrafen får följande lydelse: "Spritdrycker. vin eller starköl får inte som gåva eller län överlämnas till den som kan antas inte ha fyllt 20 år. Öl får inte på sådant sätt överlämnas till den som kan antas inte ha fyllt 18 är. Vad nu sågs gäller inte när någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stället."

7öå

Den föreslagna ändringen i paragrafen innebär att — förutom det nuvarande bötesstraffet — även fängelse i högst sex månader skall kunna ädömas för olovlig dryckeshantering. Departementschefen redovisar i motiveringen till förslaget (avsnitt 3.3) att systembolaget såvitt gäller bolagets personal motsatt sig förslaget till straffskärpning och därvid anfört att utbildning är bättre än straffhot när det gäller att åstadkomma en god tillämpning av bestämmelserna. Departementschefen förklarar sig kunna instämma i det som bolaget har framfört beträffande dess personal men anser på angivna skäl att den föreslagna straffskärpningen ändock bör komma till stånd. För mindre allvarliga överträdelser. beroende exempelvis på okun- nighet, kan enligt departementschefen fängelse givetvis inte komma i fråga men detta behöver inte särskilt utsägas i lagtexten.

Ur de synpunkter lagrådet har att beakta synes någon invändning inte kunna göras mot den i paragrafen föreslagna straffskärpningen. Det bör emellertid framhållas att paragrafen även är tillämplig på personalen i livsmedelsbutikerna. nämligen i vad avser försäljning av öl till den som kan antagas inte ha fyllt 18 år. Vad departementschefen anför rörande tillämpningen i fråga om systembolagets personal får uppenbarligen anses gälla även personalen i livsmedelsbutikerna.

795

l förevarande paragraf föreslås att förverkande av drycker som varit föremål för brott enligt lagen kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligt 78 % tredje stycket andra meningen. Sistnämnda bestämmelse innehåller att den till vilken alkoholhaltiga drycker har sålts eller annars har anskaffats för personligt bruk skall vara fri från ansvar. I motiveringen till

• Sida 50
•  Original

Prop. 1980/81 : [79 St)

den föreslagna bestämmelsen anförs att det torde följa av 36 kap. klå brottsbalken att förverkande av drycker kan ske hos den som enligt nu nämnda bestämmelse är fri från ansvar men att det yppats en viss tvekan härom i praxis. Att en bestämmelse i ämnet nu införs föranleder i och för sig ingen erinran från lagrådets sida. Införs inte en liknande bestämmelse i övriga lagar som har motsvarande regel om frihet från ansvar uppkommer emellertid risk för den tolkningen att förverkande inte kan ske i samma situation vid tillämpning av de lagarna. Frågan torde kunna få praktisk betydelse främst vid tillämpningen av lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. som i 145 andra stycket andra meningen har en regel om att den till vilken teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat avyttrats eller anskaffats för personligt bruk skall vara fri från ansvar. Visserligen anger 10 å andra stycket samma lag i fråga om överlåtelse och andra åtgärder med teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat. vari denatureringsmedel olovligen borttagits eller försvagats, att bestämmelserna i 725 lagen om handel med drycker om straff för olovlig försäljning av alkoholdrycker äger motsvarande tillämpning. Härav kan emellertid inte dras några säkra slutsatser beträffande förverkandereglerna. särskilt som lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat har egna förverkanderegler i 13 5. Ett förtydligande kan ske genom att i 13 95 första stycket sistnämnda lag som en ny tredje mening förs in en bestämmelse av förslagsvis följande innehåll: "Förverkande av teknisk sprit och alkoholhal- tigt preparat kan även ske hos den som enligt 14? andra stycket andra meningen är fri från ansvar."

• Sida 77
•  Original

Prop. 1980/81 :179