Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett nytt stödsystem införs för åtgärder för att ersätta olja eller spara energi. Syftet med det föreslagna stödet är att stimu- lera introduktion och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan mins- ka oljeberoendet. Detta innebär att stödet inriktas på åtgärder som kan få effekt från nu till är 1990 och åren närmast därefter.

[ propositionen föreslås att stödet inriktas på teknik som baseras på var- aktiga. helst inhemska och förnybara. energikällor med minsta möjliga mil- jöpåverkan. Därmed avses teknik som baseras bl.a. på solenergi. torv. flis. biomassa eller kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen eller för energiförädling av tunga råoljor. m. m. Även vissa åtgärder inom miljöområdet föreslås kunna stödjas.

Stödet föreslås normalt utgå i form av lån med förmånliga villkor. 1 fall där de tekniska risker som är förknippade med en åtgärd är stora föreslås att bidrag skall kunna utgå. Villkorliga län. där återbetalningen görs be- roende av en åtgärd blir lönsam. bör enligt propositionen kunna ges när ris- kerna är höga. Lån föreslås kunna lämnas utan att krav på säkerhet ställs.

I propositionen föreslås att stödverksamhetcn inrättas den I januari 1981 och att den finansieras genom en avgift på oljeprodukter. Denna avgift bör enligt propositionen tas ut genom att den särskilda bcredskapsavgiften för oljeprodukter fr.o.m. den ljanuari 1981 höjs med 24 kr. per kubikmeter olja. Enligt förslaget skall de ökade inkomsterna tillföras en särskild fond. benämnd oljeersättningstbnden. Avgiftshöjningen beräknas medföra att ca 500 milj. kr. ställs till förfogande för stödverksamheten under det första året. För den första treårsperioden beräknas stödbehovet uppgå till I 700 milj. kr.

! Riksdagen [980/81. I saml. Nr 49

• Sida 2
•  Original

Prop. 1980/81: 49

(*J

1 avvaktan på ett ställningstagande till myndighetsorganisationen inom energiområdet lämnas frågan om den föreslagna stödverksamhetens orga- nisation öppen. I propositionen anmäls att en kommitté kommer att tillkal- las för att t. v. handha verksamheten.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81: 49 3

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 55 lagen (1973: 1216) om särskild be- redskapsavgift för oljeprodukterl skall ha nedan avgivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 52 Särskild beredskapsavgift erliiy- Särskild beredskapsavgift er- ges i den mån skatteplikt föreligger läggs i den mån skatteplikt förelig- cnligt lagen (1957:262) om allmän ger enligt lagen (1957:262) om all- energiskatt.enligt denna lag för män energiskatt. enligt denna lag för 1. bensin avsedd för motordrift. 1. bensin avsedd för motordrift. dock ejjlyg— ut'/1 reabensin dock inte flyg/Jeltsin.reabenxin el- ler nmmralku/mler 2. motorbrännolja. eldningsolja 2. motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja. och bunkerolja. 2 &?

Särskild beredskapsavgift utgår Särskild beredskapsavgift utgår for bensin med sjutton öre för liter för bensin med sjutton öre för liter och för motorbrännolja. eldningsol- och för motorbrännolja. eldningsol- ja och bunkerolja med jfvrriotvå ja och bunker—olja med .mrtiasex kronor för kubikmeter. kronor för kubikmeter.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:275. 2 Senaste lydelse 1980: 681.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81: 49

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2 & lagen (l96l:372) om bensinskattl skall ha nedan avgivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 252

Skatten utgår med en krona tret- ton öre per liter. För metanol. eta- nol. propylalkohol och isopropylal- kohol utgår dock skatten med tre!- Iiuett öre per liter. Ingår alkohol som nu har sagts i blandning som avses i 1 &" första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade al- koholen med trettioert öre per liter och med en krona tretton öre per li— ter för blandningen ] övrigt.

Skatten utgår med en krona tret- ton öre per liter. För metanol. eta- nol. propylalkohol och isopropylal- kohol utgår dock skatten med tre!- tiuniu öre per liter. Ingår alkohol som nu har sagts i blandning som avses i 1 & första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade al- koholen med trellionio öre per liter och med en krona tretton öre per li- ter för blandningen i övrigt.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock icke inräknas smörjolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder. äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Lagen omtryckt 1975z274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274. 2 Senaste lydelse 1980: 678.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1980/81: 49 5

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTl—ZT PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-16

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Bu- renstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om stöd för åtgärder för ersättning olja, m. m.

2.1. Bakgrund

En huvuduppgift för energipolitiken är att minska beroendet av olja. Detta beroende medför en stor belastning på vår ekonomi. Under år 1979 inträffade till följd av prishöjningarna på olja en väsentlig förändring av förutsättningarna för den ekonomiska politiken. Denna förändring kan illu' streras av att enbart ökningen av kostnaderna för oljan översteg värdet av hela vår export av lastbilar och personbilar detta år. eller ca 1 1 miljarder kr. Oljeberoendet medför även stora risker för försörjningstryggheten. Ett avbrott i oljetillförseln till vårt land kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Sedan oljekrisen under åren 1973 och 1974 har en rad åtgärder vidtagits från statens sida för att minska användningen av energi och ersätta olja med andra bränslen. Bland dessa åtgärder kan nämnas stödet till energibe- sparande åtgärder. Sådant stöd lämnas iform av lån och bidrag till åtgärder i befmtlig bebyggelse m.m. Statsbidrag utgår vidare bl. a. till omställnings- åtgärder för att spara energi i befintliga industriella processer och till pro— totyper och demonstrationsanläggningar inriktade på bl. a. en effektivare användning av energi. övergång till annat bränsle än olja och viss energi- produktion. Stöd ges också till rådgivning och information till allmänhe-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81: 49 7

ten. företagen samt statliga och kommunala organ. Vidare ges stöd till ut- bildning i energifrågor till bl.a. kommunerna och till kurser för yrkesverk- samma inom områdena lokaluppvärmning och industriella processer. För att på längre sikt öka försörjningstryggheten bedrivs sedan år 1975 ett om- fattande forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet.

De åtgärder som har vidtagits. har verksamt bidragit till att bromsa ök- ningen i energianvändningen och till att ersätta olja med andra bränslen. Det finns emellertid mycket som talar för att fortsatta prisstegringar och tillförselproblem kan komma att inträffa innan en omställning till andra energislag hinner ske i tillräcklig omfattning. Fortsatta och förstärkta in- satser inom detta område är därför angelägna.

2.2. Den principiella uppläggningen av ett nytt stödsystem

Trots de åtgärder som staten redan har vidtagit har det i flera fall visat sig svårt att uppnå en bredare tillämpning av såväl teknik som finns till- gänglig sedan länge som relativt nyutvecklad teknik. Det kan gälla teknik som finns utvecklad i andra länder eller i Sverige. Exempel härpå är pro- jekt för framställning av syntetiska bränslen eller användande av torv.

Orsaken till att en marknadsintroduktion av teknik av detta slag har dröjt kan delvis vara att de former av stöd som finns f.n. inte är tillämpli- ga. Nuvarande stödformer är utformade så att nya anläggningar som inte är av prototyp— och demonstrationskaraktär inte kan stödjas. Projekt där ny teknik eller känd teknik i nya sammanhang har demonstrerats i en an- läggning kan alltså inte bli föremål för stöd. med undantag för de fall när en åtgärd utförs i en befintlig anläggning. Även om en stor del av de tekniska riskerna med en viss åtgärd kan bemästras i en prototyp- och demonstra- tionsanläggning kommer betydande kommersiella risker att återstå för de tillämpningar som följer närmast därefter. Exempel på projekt som innebär stora kommersiella risker är vissa anläggningar. som utnyttjar teknik som baseras på solenergi. torv. flis. biomassa eller kol samt teknik för fram- ställning av syntetiska drivmedel eller för energiförädling av tunga oljor och restoljor från raffinaderiet". Vissa av dessa projekt kan även antas medföra stora tekniska risker och därnred närmast befinna sig på proto- typstadiet.

Det kan finnas också andra skäl till att ny teknik införs långsamt. Ett så- dant skäl kan vara att bristande benägenhet till kommersiellt risktagande i kombination med höga utvecklingskostnader medför skillnader mellan fö- retagens vilja att ta risker och riskernas storlek. Ett ytterligare skäl kan va- ra att företag av skilda storlekar och i olika branscher liksom olika huvud- män har varierande möjligheter att ta kommersiella risker. Överväganden av detta slag har angetts som motiv för att inrätta den särskilda fond för främjande av industriellt utvecklingsarbete — Industrifonden — som riks—

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81: 49 8

dagen fattade beslut om år 1979 (prop. 1978/79: 123 bil. I. NU 1978/79: 59. rskr 1978/79z415).

Det finns således särskilda hinder när det gäller att finansiera åtgärder som kan minska oljeberoendet och som befinner sig i ett sådant skede att de bör kunna börja föras in på marknaden. Samtidigt är det med hänsyn till vårt stora oljeberoende angeläget att sådana åtgärder snabbt kommer till stånd.

De förhållanden som jag nu har pekat på visar att de nuvarande stödfor- merna behöver ses över och kompletteras. Detta var bakgrunden till det uppdrag som regeringen lämnade till OED och som OED har redovisat i den nyss nämnda rapporten. '

OEDzs förslag. som innefattar enbart sådana energikällor och energihus- hållningsåtgärder som kan beräknas bidra till att ersätta eller minska beho- vet av olja till år 1990 och endast den typ av investeringar som bedöms kunna komma till stånd under den närmaste femårsperioden. innebär i hu- vudsak följande.

OED anger i rapporten huvudsakliga riktlinjer för hur stödvillkor kan ut- formas för att stimulera investeringar i ny energiteknik. Utgångspunkten är att villkoren med hänsyn till de starkt varierande omständigheter som kan föreligga i det enskilda fallet bör kunna utformas inom vida gränser.

OED föreslår att stöd skall lämnas till fyra grupper av objekt. OED har vidare angett hur lånevillkor och i vissa fall bidrag kan utformas för grup- perna. Grupperna är ]. prototyper och dcmonstrationsanläggningar,

2. investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker. t. ex. torv. skogsavfall. solvärme. vissa investeringar på transportområdet. 3. speciella övriga investeringar i syfte att övergå till annat bränsle än olja. t. ex. kolpannor i industrin,

4. energibesparande åtgärder i befintliga processer och byggnader i nä- n'ngslivet.

Stödet bör enligt OED:s förslag huvudsakligen utgå i form av lån. OED bedömer emellertid att bidrag kan behöva utgå till vissa investeringar i full- skaleanläggningar med stora ekonomiska risker.

Stödbehovet för de investeringar i energiproduktion och för energihus- hållning som OED anser bör stödjas har OED för perioden 1981 — 1985 be- räknat uppgå till sammanlagt 2500 milj. kr. Utgångspunkten för beräkning- arna är det investeringsbehov som kan utläsas av konsekvensutredningens referensaltemativ.

Med i genomsnitt samma stödbehov varje år under femårsperioden inne- bär OEDzs beräkningar ett finansieringsbehov på 500 milj. kr. om året. ()ED har emellertid. med hänsyn till bl. a. att det är svårt att precisera be- hovet av stöd och att det är osäkert hur olika styrmedel inom det energipo- litiska området i framtiden kan påverka detta behov. bedömt att behovet av medel uppgår till 300 milj. kr. för det första år stödet kommer att utgå.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81: 49 9

En sådan minskning motiveras också av att vissa stödbehov inte kommer att aktualiseras förrän i slutet av femårsperioden. OED räknar därför med att behovet av medel successivt kommer att öka under perioden.

OED har inte ansett det falla inom ramen för sitt uppdrag att ta ställning till hur lånesystemet skall finansieras. I rapporten anges emellertid att det finns två huvudsakliga vägar. nämligen finansiering över statsbudgeten el- le genom en avgift på oljeprodukter. I det senare fallet beräknar delegatio- nen att en avgift skulle behöva utgå med 11 kr. per m3 för att kunna ge in- komster på 300 milj. kr. om året.

Vad gäller administrationen av lånesystemet har OED belyst för- och nackdelar med tre organisationsformer. nämligen myndighet. aktiebolag och stiftelse. ()ED finner att det aktuella lånesystemet har en mycket stark koppling till nuvarande stödformer som administreras av SlND. Med an- ledning härav anser OED att SlND bör ha hand om verksamheten.

Remissinstansema har i huvudsak tillstyrkt förslaget att inrätta ett så— dant stödsystcm som ()ED har föreslagit. Flera remissinstanser har fram- fört att behovet av medel sannolikt kommer att bli större än vad OED har beräknat och att stödet borde ges en vidare inriktning. Vissa remissinstan— ser har ansett att en överskattning av behovet av investeringar har skett. När det gäller finansiering av stödet anser flertalet av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan att finansieringen bör ske genom en avgift på olja.

Sedan OEDzs rapport lades fram har förutsättningarna för förslagen i vissa avseenden ändrats. Jag vill i första hand hänvisa till de förslag som förs fram i den proposition om besparingar inom statsverksamheten. m. m. (prop. 1980/81: 20 bil. 13") som regeringen nyligen har förelagt riksdagen. I min anmälan till propositionen har jag förordat att bidragen till energibe- sparande åtgärder i näringslivets byggnader och processer i huvudsak skall upphöra den 1 januari 1981. Stöd till sådana åtgärder ingår i OED:s me- delsberäkning för de två sista åren av femårsperioden. [ besparingspropo- sitionen har jag vidare nämnt att jag kommer att förorda att bidragen till prototyper och demonstrationsanläggningar skall finansieras med medel från en fond för oljeersättning. Detsamma gäller stödet till åtgärder för att vidmakthålla. öka eller få till stånd elproduktion i små vattenkraftverk un- der den del som återstår av pågående försöksperiod.

I detta sammanhang bör nämnas också det förslag som utredningen om omställbara eldningsanläggningar har lagt fram i betänkandet (SOU 1980: 9) Övergång till fasta bränslen. Utredningen föreslår att det i lag slås fast att eldningsanläggningar med bränsleförbrukning av en viss storlek skall utföras så att de kan eldas med fast bränsle. Detta krav bör enligt ut- redningen ställas när sådana anläggningar uppförs eller när pannan i en an- läggning byts ut. Utredningens förslag begränsas till att omfatta större an- läggningar eller anläggningar som skall ingå i större system. t.ex. fjärrvär- mesystem. Förslaget har nyligen rcmissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81: 49 10

Min avsikt är att ta upp utredningens förslag senare. ()m kommitténs förslag genomförs. kommer alltså genom lag att påbjudas att nya anlägg- ningar skall utrustas så att de kan eldas med fast bränsle. I dessa fall är det givetvis inte motiverat från energipolitiska utgångspunkter att ge bidrag till att uppföra sådana anläggningar. Ett genomförande av utredningens för- slag påverkar därmed avvägningen för dessa anläggningar mellan lån och bidrag i ett nytt stödsystem.

Jag delar OEDzs och remissinstansemas uppfattning att kompletterande stödåtgärder är angelägna och kommer att bidra till ett snabbare införande av åtgärder som kan ersätta olja. Jag föreslår därför att ett nytt stödsystem införs i detta syfte den ljanuari 1981. Det innebär att stöd skall kunna utgå till fyra grupper av objekt. nämligen prototyper och demonstrationsanlägg- ningar. investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella ris- ker. speciella investeringar i fullskaleanl'z'rggningar med måttliga kommer- siella risker samt vissa energibesparande åtgärder i befintliga byggnader och processer inom näringslivet. Stödet bör inriktas på att stimulera intro— duktion och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan minska oljebe- roendet. Detta innebär att stödet inriktas på åtgärder som kan få effekt från nu till år 1990 och åren närmast därefter. Stödet bör i huvudsak ges i form av län. men med möjligheter till bidrag för åtgärder som kan medföra tek— niska risker. dvs. prototyper och demonstrationsanläggningar. I stället för bidragen till energibesparande åtgärder inom näringslivets byggnader och processer bör en lånemöjlighet införas för vissa åtgärder av detta slag. I likhet med flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att den nya stödverksamheten bör finansieras med en avgift på olja. Denna avgift bör tas upp genom att den särskilda beredskapsavgiften för oljepro- dukter höjs fr.o.m. den 1 januari 1981. De medel som därigenom blir dis- ponibla bör tillföras en särskild fond. benämnd oljeersättningsfonden.

Även i organisatoriskt hänseende har förutsättningarna för (_)El):s för- slag ändrats. Förslaget är utformat med utgångspunkt i den nuvarande or- ganisationen inom energiområdet. Den 11 juni 1980 lade utredningen om myndighetsorganisationen inom energiområdet fram betänkandet (Ds I 1980: 16) De statliga energimyndigheterna — arbetsfördelning och sam- verkan. Utredningens förslag har rcmissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Det är enligt min mening väsentligt att organisationen av den nya stöd- formen utformas så att den utan större olägenhet kan passas in i en framti- da organisation på energiområdet. 1 avvaktan på ett ställningstagande till frågan om myndighetsorganisationen inom energiområdet bör organisatio- nen av stödverksamheten ges en provisorisk utformning.

Vad jag nu har anfört innebär sammanfattningsvis att den av mig före— slagna stödverksamheten i vissa delar skiljer sig från ()EDzs förslag. "1 det följande läggerjag först fram förslag till allmänna riktlinjer för stödet. Där- efter tar jag mer i detalj upp de villkor som bör gälla för olika slag av stöd-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81: 49 t 1

objekt. frågan om stödbehov och finansiering samt förslag till organisation av stödverksamheten.

2.3. Allmänna riktlinjer

2.3.I Städels syfte ut'/1 avgränsning

OED har avgränsat den föreslagna stödforrnen till att omfatta de energikäl- lor och hushållningsåtgärder som beräknas bidra till att ersätta eller mins— ka behovet av olja fram till år 1990. Vidare har endast den typ av åtgärder som bedöms komma att bli utförda inom en femårsperiod innefattats i för— slaget.

OED har också gått igenom de stödsystem som finns vid sidan av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet. OED har därvid konsta- terat att det i en första fas inte finns anledning att innefatta investeringar inom byggnadsområdet i ett nytt stödsystem. Eventuella korrigeringar av nuvarande stödprogram är tillräckliga för att stimulera verksamheten inom detta område.

Remissinstanserna har inte framfört några erinringar mot den allmänna avgränsning av stödet som OED har gjort. När det gäller avgränsningen mot stödet inom byggnadsområdct delar flertalet av de remissinstanser som har kommenterat förslaget i denna del ()EDzs uppfattning. STU anser emellertid att experimentbyggandet och demonstrationsverksamheten inom detta område är av liten omfattning och att det därför inte är själv- klart att man kan gå direkt från denna verksamhet till energisparstöd. Energihushållningsdelegationen framhåller vikten av att man vid stödets utformning beaktar det behov som finns eller efterhand kan uppkomma i byggnadsbeståndet i samband med införandet av en ny teknik inom främst solvärmeornrådet.

För egen del finnerjag att OED:s förslag till avgränsning i huvudsak kan godtas. Det innebär att syftet med stödet bör vara att stimulera introduk- tion och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan ersätta olja eller spara energi.

Med introduktion och kommersialisering av åtgärder som .wrabbt kan er— sätta olja avser jag att stödet bör inriktas på investeringar i teknik som kommer att få betydelse för att minska oljeberoendet från nu till och med år 1990 och de närmaste åren därefter. Teknik som befinner sig i ett så ti- digt utvecklingsskede att detta krav inte uppfylls bör inte stödjas inom ra- men för det föreslagna stödsystemet. Vad som nu har sagts ger en avgräns- ning mot det statliga energiforskningsprogrammet (prop. 1977/78: 1 10. NU 1977/78: 68. rskr 1977/78: 341) och mot övrigt statligt stöd till teknisk ut- veckling inom energiområdet. Det ligger emellertid i sakens natur att en samverkan mellan det nu föreslagna stödsystemet och energiforsknings- programmet och annat tekniskt utvecklingsarbete inom energiområdet kan bli aktuell i vissa fall när utvecklingsarbetet ger underlag för en snabb

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81: 49 12

praktisk tillämpning. En sådan samverkan kan också gälla i förhållande till det särskilda utvecklingsbolag för energiområdet som riksdagen har beslu- tat om (NU 1978/79'. 59. rskr 1978/79: 415) och vilket chefen för industride- partementct enligt vad jag har erfarit avser att ta upp i samband med frågan om nytt energiforskningsprogram för budgetåren 1981/82—1983/84. Pro- jekt som innehåller betydande inslag av forskning eller tekniskt utveck- lingsarbete bör således inte stödjas inom ramen för det förordade nya stöd- systemet. Vissa inslag av tekniskt utvecklingsarbete bör emellertid få före- komma vid utförandet av prototyper och demonstrationsanläggningar lik- som i vissa andra projekt som kan få stöd.

OED föreslår att stödet bör kunna omfatta alla delar av ett energitillför- selsystcm från utvinning av råvaror till produktion och distribution. Syftet härmed är enligt OED att stödet skall bidra till att undanröja de hinder som kan finnas genom att utvinning av en energiråvara inte kommer till stånd innan avsättning för denna råvara finns i encrgiproduktionsanläggningar och omvänt. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget i denna del. För egen del finnerjag att stödet bör omfatta dels anläggningar för omvandling och distribution av energi. dels anläggningar och utrust- ning för utvinning. bearbetning och hantering av olika energislag. inkl. in- vesteringar i infrastruktur. samt i vissa fall också användning av energi.

Stödet bör enligt min mening ges en klart energipolitisk inriktning. Detta innebär att stöd bör ges till teknik som grtrndas på varaktiga. helst förnyba- ra och inhemska. energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Med ut- gångspunkt i den tidshorisont som bör gälla för stödverksamheten. bör stöd ges till t. ex. teknik som baseras på solenergi. torv. flis. biomassa och kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen. Även större vär- mepumpar och system för energilagring bör kunna bli aktuella. Till detta kommer teknik som gör det möjligt att på annat sätt spara energi. Vid stöd— givningen är det väsentligt att teknik som grundas på inhemska bränslen prioriteras.

Ett område som f.n. uppmärksammas internationellt är teknik för ener— giförädling som grundas på utnyttjande av tunga råoljor och restoljor från raffinaderier. Även i vårt land bearbetas flera projekt av detta slag inom in- dustrin. Jag bedömer att ett utnyttjande av sådana energiråvaror kan ge ett väsentligt tillskott till energiförsörjningcn under den närmaste tioårsperio- den. samtidigt som tekniken i nuläget är förknippad med betydande kom- mersiella risker. Med hänsyn härtill bör även teknik av detta slag kunna bli föremål för stöd.

Några remissinstanser har tagit upp frågan om miljöaspekter på olika energitillförselsätt. När det t. ex. gäller kolpannor i industrin anser SIND att ett skäl till att industrin vid kapacitetsutbyggnad inte väljer kolalternati- vet är osäkerhet dels om vilka miljövårdskrav. som kommer att ställas. dels om landets energipolitik.

Enligt Uppsala kommun synes hårdare miljökrav ställas på investeringar

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81: 49 13

i kolteknik än på motsvarande anläggning för olja. Därmed uppkommer en- ligt kommunens krav på merinvesteringar. antingen i infrastrukturen för kol. kolrcning och kolpreparering eller för rökgasrening vid hetvattenpan- nor och kraftvärmeverk.

Kommunen föreslår att miljö- och infrastrukturbetingade investeringar för koleldning i hetvattencentraler och kraftvärmeverk blir stödberättiga- de. DFE anser att stödet bör inriktas på sådan teknik som syftar till att minska kolets negativa miljöeffekter.

Statens naturvårdsverk anser att vid långivningcn bör de områden prio- riteras. där de minsta riskerna för miljön kan förutses. I dagsläget kan från denna utgångspunkt enligt verket förordas bl.a. ökad energihushållning. användning av solvärme samt övergång till syntetiska bränslen. Verket an- ser vidare när det gäller kol. torv. flis m.fl. bränslen som trtgör alternativ till olja att osäkerhet om framtida miljökrav eller om möjligheten att till- godose väntade krav kan vara ett väsentligt hinder för introduktion och spridning av ny teknik. Det är därför enligt verket nödvändigt att lösningar inom miljöområdet tas fram parallellt med att processtekniken utvecklas. Om detta försummas. försvåras såväl miljöproblemen som företagens möj- ligheter att bedöma vilka förutsättningar de har att uppfylla kraven. Natur- vårdsverket vill därför betona att de föreslagna lånen till projekt som avser introduktion och utveckling av teknik för alternativa bränslen måste om- fatta också utveckling av nödvändiga naturvårds- och miljöskyddsåtgär- der.

lVA konstaterar att tveksamheten bland kommunerna är stor inför kol- eldade kraft- och ljärrvärmeverk. För att undanröja tveksamheten och på- skynda utvecklingen vore enligt lVA ett ökat stöd till anläggningar för mil- jövänlig kolförbränning välkommet.

1 den proposition om riktlinjer för energipolitiken som jag kommer att föreslå regeringen att lägga fram senare trnder detta riksmöte avser jag att redOVisa förslag till riktlinjer för introduktion av bränslen som kan ersätta olja. Därvid kommer givetvis avsikten att vara att införa bränslen med minsta möjliga miljöpåverkan. 1 de fall bränslen förenade med stora förore— ningsriskcr. t. ex. kol. införs bör bästa möjliga reningsteknik som är eko- nomiskt rimlig tillämpas. Kostnaderna för reningsåtgärderna bör härvid ses som en del av de totala kostnaderna för att utnyttja ett sådant bränsle och därmed vara stödberättigade på samma sätt som övrig energiteknik. När det gäller det nya stödets utformning finnerjag — i likhet med flera re— missinstanser — att det är av stort värde om stödet kan omfatta introduk- tion av viss nyutvecklad utrustning för miljöskyddsåtgärder. t.ex. rök- gasavsvavling.

De åtgärder inom detta område som bör stödjas bör vara av demonstra- tionskaraktär. Det är av värde att några fullstora anläggningar av denna typ kommer till utförande inom den närmaste femårsperioden.

Ett stort antal remissinstanser har framfört den synpunkten att den före-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81: 49 14

slagna stödformen bör omprövas och utvärderas efter några år eller ses som tillfällig.

För egen del vill jag anföra följande. Encrgipolitiken formas i en dyna- misk omgivning. Tekniska framsteg närdet gäller energitillförsel och ener- gihushållning både i Sverige och i andra länder kan komma att ändra be— dömningen av vilken teknik som står nära en marknadsintroduktion och därmed kan komma att omfattas av det nu aktuella stödet. När det gäller byggnadsområdet anserjag att det finns anledning att beakta det stödbe- hov som kan uppkomma i byggnadsbeståndet i samband med införandet av ny teknik inom främst solvärmeområdet. Till detta kommer att vissa utred- ningar arbetar med uppgifter som på sikt kan komma att medföra att förut- sättningarna för stödverksamheten påverkas. Utredningar som kan bli ak- tuella i detta sammanhang är främst energiskatteutredningen (B 1979: 06) och utredningen (1 1979: 13) om styrmedel för näringslivets energihushåll- ning. m.m. Även ()ED:s fortsatta arbete kan givetvis få betydelse.

Möjligheterna att förändringar inträffar medför att en verksamhet av den föreslagna karaktären måste omprövas efter en viss tid. Med hänsyn härtill anserjag att verksamheten bör utvärderas vid en tidpunkt när tillräckliga erfarenheter finns som underlag för att bedöma om inriktningen bör änd- ras. Jag bedömer att en sådan utvärdering lämpligen bör föreligga i slutet av den första treårsperioden av verksamheten. dvs. under år 1983.

2.3.2 Kretsen av slöu'nwrtagart' För den nuvarande stödgivningen till energibesparande åtgärder inom näringslivet gäller som princip att stöd ges till användare av olika anlägg- ningar. SIND hari sitt remissyttrande tagit upp denna fråga. SlND framför därvid att en prototyp- och demonstrationsanläggning kan väntas bli be- ställd endast om totalkalkylen är positiv i förhållande till andra alternativ. Detta skulle enligt SlND kunna uppnås också om bidraget styrdes till till- verkaren så att denne kan lägga ett konkurrenskraftigt pris åt beställaren. Även Indtrstrifonden tar tipp stödsystemet från den tillverkande industrins synpunkt. Industrifonden framför att ()ED:s förslag i första hand behand- lar hur olika statliga stödformer skulle kunna underlätta för producenter och förbrukare av energi att ta ny teknik i anspråk. Däremot behandlas en- ligt Industrifonden inte frågan om hur situationen ter sig från den tillver- kande industrins synpunkt. Särskilt hos den industri som tillverkar kompo- nenter och apparater baserade på ny teknik inom energiområdet råder i dag stor tveksamhet när det gäller att investera i utveckling. tillverkning och marknadsföring. Det är enligt Industrifonden i och för sig inte osanno- likt att de förslag som OED för fram och som syftar till att skapa en "nor— malisering" av de ekonomiska förhållandena för upphandlarna av ny ener- giteknik också kan få den indirekta effekten att tillverkarna upplever mark- naden som normal.

För egen del bedömerjag att stödet i huvudsak bör vara inriktat på an-

• Sida 15
•  Original

Prop. ]980/81: 49 15

vändare av anläggningar. m. m. I vissa fall kan det emellertid vara motive- rat att rikta stödet till tillverkare för att underlätta för användarna att ta ny teknik i anspråk. Detta kan gälla t. ex. projekt där produkten behöver ett stort antal användare för att avsedd demonstrationseffekt skall kunna upp— nås.

OED har i allmänna termer behandlat vilka som i övrigt bör vara berätti- gade till stöd. Bland remissinstanserna har vattenfall berört detta område. Vattenfall påtalar att det av ()ED:s rapport inte framgår om de av OED fö- reslagna stödformema skall gälla även för affärsdrivande verk och statliga bolag. Stödet bör enligt vattenfall i tillämpliga delar gälla även sådana före— tag. Det är enligt verket väsentligt att vattenfall kan tillförsäkras finansie- ring på lika förmånliga villkor som de som OED har föreslagit för investe- ringar i oljeersättande anläggningar.

Principen om vem som skall kunna erhålla stöd bör enligt min mening vara att alla företag. myndigheter eller andra som vill investera i energitek— nik som kan ersätta olja eller spara energi skall kunna komma i fråga för stöd.

Stöd bör alltså kunna utgå oberoende av vem som utför en åtgärd. Detta innebär att stöd kan lämnas bl. a. till näringslivet inkl. statliga och kommu- nala bolag. dvs. industri.jordbruk. trädgårdsnäring. handel. hotell. restau- ranger m.fl. privata servicenäringar. kommunala och landstingskommuna- la verk samt statliga verk.

LO pekar i sitt remissyttrande på möjligheten att staten engagerar sig som direktintressent och delägare i projekt i syfte att få till stånd en tidiga- re startpunkt. Jag anser för min del att både statliga verk och statliga före- tag har en väsentlig roll i ansträngningarna att minska oljeberoendet. Där- emot anserjag att det organ som administrerar stödet inte självt bör enga- gera sig som direktintressent eller delägare i olika projekt.

2.3.3. Utformningen av lån och bidrag

När det gäller principerna för utformningen av lån och bidrag vill jag in— ledningsvis framhålla att det nya stödet kommer att omfatta många slag av verksamheter som befinner sig i olika led av en utveckling från prototyper och demonstrationsanläggningar till projekt som är nära en marknadsintro- duktion i stor skala. Detta innebär att stödsystemet måste utformas så att stödet kan anpassas till de omständigheter som råder i det enskilda fallet. Så småningom kommer erfarenheterna av hur stödsystemet har fungerat i praktiken att ge ett fastare underlag för vilka villkor som skall tillämpas för olika slag av projekt.

Några remissinstanser. bl.a. STU och TCO. har framfört synpunkten att den ansträngda ekonomiska situationen i t. ex. många kommuner och företag medför att kraven på lönsamhet hos åtgärder som inte bedöms di- rekt nödvändiga för den egentliga produktionen ställs mycket högt. Åtgär- der föratt ersätta olja och för att spara energi får konkurrera om knappa in-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81: 49 |6

vesteringsmedel med åtgärder som bedöms mer nödvändiga för att vid— makthålla och öka produktionen eller för andra angelägna ändamål i kom- munerna inom andra sektorer. För att uppnå en nödvändig stimulanseffekt krävs därför att stödet lämnas med vissa inslag av subvention. Jag delar denna uppfattning. Subventionen bör emellenid enligt min mening inte va- ra större än vad som är absolut nödvändigt för att en åtgärd skall komma till stånd.

Stödformen bör av denna anledning i enlighet med OEDzs förslag nor- malt vara lån med undantag för projekt med stora tekniska risker där bi- drag bör kunna förekomma. De subventionsinslag som behövs bör få for- men av förmånliga ränte- och amorteringsvillkor. OED har föreslagit olika kombinationer av ränte- och amorteringsanstånd och amorteringstider be- roende på vilket slag av projekt det är fråga om. Jag finner att det är vä- sentligt att reglerna för tillämpningen av stödet blir så enkla som möjligt. Principen bör vara att amorteringstiden inte får överstiga projektets eko- nomiska livslängd. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare före- skrifter vad avser villkor för räntor och amorteringar.

För att undvika att de lån som tas upp i alltför hög grad påverkar företa- gens soliditet och möjligheter att ta upp andra län föreslår OED att lånen bör ges utan särskild säkerhet. Denna uppläggning har också vunnit anslut- ning eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.

Flera remissinstanser har tagit upp effekterna av att lån kan ges utan krav på särskilda säkerheter. Enligt STU förefaller detta att vara en av de allra viktigaste förutsättningama för att låneformen skall bli allmänt accep- terad. Även NF.D redovisar positiva synpunkter på detta förslag. Fullmäk- tige i riksbanken framhåller att de säkerheter. som det investerande företa- get har. kan utnyttjas för lån på den öppna marknaden genom att staten av- står från säkcrhet på sina lån. Kronobergs läns utvecklingsfond anser att företagens tillgängliga kreditutrymme inte bör inskränkas genom att staten ställer krav på säkerheter för lämnade län eftersom detta kan hämma före- tagens expansion.

Utredningen om styrmedel för näringslivets cnergihushållning anser att effekten av den föreslagna lane-möjligheten kan bli begränsad när företagen har låg soliditet. Oavsett hur förmånliga lånen är. försämrar de enligt ut- redningen företagens soliditet ytterligare och minskar därigenom möjlighe- terna att ta upp län för investeringar i produktionsapparaten. Det är därför enligt utredningen inte ovanligt. att ett företag ålägger sig självt en be- gränsning av upplåningen.

Både rcmissinstanscrnas synpunkter och erfarenheter från bl.a. den bi- dragsgivning som SlND bedriver visar enligt min mening att lönsamhets- begreppet är långt ifrån entydigt. Det har t. ex. i flera fall visat sig att före- tag för s. k. strategiska investeringar. dvs. sådana investeringar som anses ha stor betydelse för företagens överlevnad på sikt. ofta kan acceptera be- tydligt lägre krav på lönsamhet än när det är fråga om investeringari t. ex.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81: 49 17

energiteknik som kan ersätta olja. Jag bedömer att de risker som det stora oljeberoendet medför borde få företagen och andra organ att i allt högre grad betrakta investeringar och andra åtgärder som kan minska känslighe- ten för prishöjningar och för störningar i tillförseln av olja som strategiska. Detta innebär att lägre krav på lönsamhet borde ställas för sådana investe- ringar samt att bidrag knappast längre är nödvändiga utom i fall där de tek- niska riskerna är stora.

Mot denna bakgrund finner jag att lån med relativt sett förmånliga vill- kor i kombination med att långivningen sker utan krav på särskilda säker- heter bör kunna ge en god stimulanseffekt. Långivningen skulle alltså i princip gå till så att projekten finansieras med företagens egna medel och vanliga lån som tas upp på kreditmarknaden mot företagets säkerheter i kombination med ett slags topplån med relativt förmånliga villkor som er- hålls från staten utan säkerhet. Modellen blir således en reguljär bottenfi- nansiering på den allmänna kreditmarknaden och en toppfinansiering ge- nom statens försorg. Hur djupt ned det statliga topplånet skall sträcka sig får avgöras från fall till fall. beroende på vilket slag av åtgärd det är fråga om.

Att stöd i flertalet fall —— utom för prototyper och demonstrationsanlägg- ningar — bör utgå enbart i form av lån medför att stödet normalt bör omfat- ta projekt där lönsamhet väntas men där denna lönsamhet inte är så säker- ställd att projektet genomförs ändå.

Jag finner det också vara av stor betydelse att den som vill genomföra in- vesteringar eller mindre åtgärder inom detta område visar sin tro på och sitt intresse för projekten. Ett väsentligt inslag i stödgivningen bör därför vara att stödet inte skall vara den enda finansieringskällan i ett projekt. I allmänhet bör stödets andel av finansieringen. som OED har föreslagit. uppgå till högst den merinvestering som behövs för en här avsedd anlägg- ning jämfört med motsvarande anläggning avsedd för olja. I vissa fall sak- nar emellertid begreppet merinvestering tillämpning. Detta gäller bl.a. ofta för prototyper och demonstrationsanläggningar. För att undvika komplice— rade diskussioner om vad som är att betrakta som merinvestering bör stö- dets andel av en investering räknas på totalinvesteringen. varvid merinve- steringen — när den kan beräknas —— bör utgöra en övre gräns för lånet. För prototyper och demonstrationsanläggningar bör stödets andel av den tota— la tinansieringen kunna uppgå till högst 75 %. För övriga åtgärder bör den uppgå till högst 50 fr

I några fall kan det givetvis förekomma att ett projekt kan få stöd från andra statliga organ. Även i dessa fall bör den som vill genomföra ett pro- jekt visa att projektet är angeläget genom att satsa en viss del av de resur- ser som krävs. Hur stor denna del bör vara får fastställas från fall till fall. Allmänt finns det anledning att vara restriktiv i fall där den statliga finan- sieringen blir en mycket stor andel av den totala finansieringen. Det nu ak- tuella stödets andel av finansieringen bör inte i något fall överstiga vad som nyss har nämnts.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81: 49 18

Enligt ()ED bör lån med villkorlig återbetalningsskyldighet, dvs. län där återbetalningen görs beroende av i vilken utsträckning som projektet lyc- kas. kunna förekomma. Flera remissinstanser-är positiva till sådana lån. Industrifonden behandlar också de administrativa problem som kan vara förknippade med lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Enligt Indu- strifonden är det särskilt viktigt att detta stöd kommer till användning en- dast i sådana fall där syftet är att åstadkomma ett avlyft av mottagarens risk och inte när i första hand en kostnadsminskning eftersträvas. I dessa fall bör enligt Industrifonden bidrag. räntenedsättning eller andra subven- tioner i stället utnyttjas.

Jag delar den uppfattning som Industrifonden framför. Villkorliga lån bör reserveras för projekt där riskema är betydande. Sådana lån bör sålun- da utgå främst till prototyper och demonstrationsanläggningar. där de tek- niska riskerna ofta är betydande. I fall där de kommersiella riskerna är be— tydande för fullskalet-inläggningar bör också villkorliga lån kunna utgå. Att ett län är villkorligt innebär att statens fordran på en låntagare kan komma att efterges. Detta bör ske främst i de fall när en åtgärd inte lyckas. t. ex. beroende på att den tekniskt inte fungerar eller det visar sig att den leder till ekonomiska förluster. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare regler som bör gälla för villkorliga lån. ] fråga om de admi- nistrativa problem som kan uppkomma anserjag att detär väsentligt att de erfarenheter som har vunnits på detta område inom bl. a. Industrifonden. tas till vara när stödverksamheten byggs upp.

Enligt OED bör återbetalningen av lån i tiden anpassas till framtida in- täkter eller kostnadsminskningar och räntan för lånen vara marknadsan- passad. OED anser att en utgångspunkt därvid kan vara kommunlånerän- tan. RRV och NED har bland remissinstanserna tagit tipp frågan om vilken ränta som skall gälla. Båda dessa remissinstanser delar uppfattningen att räntan bör vara marknadsanpassad. Också jag anser att amortering av lå- nen bör fastställas med hänsyn till den beräknade ströman av intäkter el- ler kostnadsminskningar av en åtgärd. Det ankommer på regeringen att ut- färda närmare föreskrifter om vilken ränta som skall gälla.

OED har inte tagit upp frågan om stödsystemet bör förses med en undre beloppsgräns för när stöd kan utgå eller med någon övre gräns när beslut om stöd skall underställas regeringen. Bland remissinstanserna har SIND framhållit att en undre gräns för lånens storlek bör finnas för att inte admi- nistrationen skall bli alltför ohanterlig. Verket anser att när det gäller in- vesteringar i fullskaleanläggningar bör en gräns på 1 milj. kr. vara lämplig.

Jag bedömer att det är väsentligt att stödverksamheten koncentreras till projekt av någorlunda stor omfattning. Gränsen bör emellertid inte sättas så högt som SlND anger. Enligt min mening bör stödet avse projekt där stödets andel av investeringskostnaden uppgår till minst 300000 kr. Un- dantag från den undre gränsen kan emellertid bli aktuella för åtgärder när det kan bedömas att den tänkbara marknaden och den beräknade effekten

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81: 49 19

av stödet är mycket stor. När det gäller frågan om underställande. ankom- mer det på regeringen att bestämma i denna fråga.

2.4. Villkor för olika slag av stödobjekt

Jag har nyss förordat att stöd skall kunna utgå till fyra grupper av objekt. Dessa är prototyper och demonstrationsanläggningar. investeringar i full- skaleanläggningar med stora kommersiella risker. speciella investeringar i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella risker samt vissa energi- besparande åtgärder i befintliga processer och byggnader i näringslivet.

Det kan naturligtvis i många fall vara svårt att exakt avgöra till vilken grupp av objekt som en viss åtgärd hör. Även inom de olika grupperna kan förutsättningama variera i form av risker och skede när det- gäller teknisk utvecklingsnivå. Vidare har tidsperspektivet stor betydelse. l—ln investe- ring t.ex. i en anläggning för framställning av syntetiska bränslen skulle i dag kunna betraktas som en prototyp och demonstrationsanläggning. Om några är bör den emellertid kunna klassas som en investering i en fullska- leanläggning med kommersiella risker. Ett annat exempel kan vara anlägg- ningar för förädling av tunga råoljor och restoljor. som i dag kan betraktas som investeringar med betydande kommersiella risker men som om några år skulle kunna betraktas som speciella investeringar med måttliga kom- mersiella risker.

I det följande tarjag upp vilka speciella regler som bör gälla för olika ob- jekt.

2.4./ Prototyper och den:uns'traliunxmrläggningar

Det nuvarande stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar tit— går i form av bidrag med högst 50% av godkända kostnader för prototypen eller anläggningen. Enligt OED:s förslag bör det nuvarande stödet kom— pletteras med en lånemöjlighet. Summan av bidrag och lån bör inte översti— ga 75 % av totalinvesteringen. varav bidraget inte bör överstiga 50 %. Vill— korlig återbetalning bör kunna medges. Beslut om eftergift av en del av el— ler hela lånet bör vidare enligt OED fattas senast tre år efter det att proto— typen eller anläggningen har tagits i drift.

Flertalet av de remissinstanser som har behandlat OED:s förslag i denna del är positiva till förslaget. SIND anser att motivet för nuvarande bidrags— givning i väsentlig grad har varit att kompensera för det risktagande som användningen av oprövad teknik innebär för dessa projekt. SIND har där— för i flera sammanhang tidigare anslutit sig till tanken att förbättra det eko— nonriska stödet för denna typ av projekt. Vattenfall anser att beslut om att efterge lån bör ske efter längre tid än tre år. Vattenfalls erfarenhet är att underlag för ett sådant beslut inte alltid föreligger efter endast tre är. varför tiden bör utsträckas till fem år. Skellefteå kommun framför att förslaget in-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81: 49 20

te utgör någon egentlig förbättring av nuvarande stödregler såvida lånean- dclen inte regelmässigt lämnas med villkorlig återbetalningsskyldighet.

Jag vill beträffande denna fråga anföra följande. För prototyper och de- monstrationsanläggningar lämnas f.n. stöd enligt förordningarna (1980: 566) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. och (l979z428) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom träd- gårdsföretag. För budgetåret 1980/81 har under fjortonde huvudtiteln an- slaget E6 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. l00 milj. kr. beräknats för detta ändamål. Verksamheten administreras av SIND utom vad gäller åtgärder inom trädgårdsnäringen vilka administreras av lant- bruksstyrelsen.

De nuvarande bidragen till prototyper och demonstrationsanläggningar syftar till att underlätta framtagande av nya energiekonomiska lösningar genom att demonstrera ny teknik izpraktisk tillämpning eller känd teknik i nya sammanhang. Bidragen utgår till den första anläggningen i sitt slag. De därefter följande anläggningarna skall vara kommersiellt konkurrenskrafti- ga och kan inte bli föremål för stöd. Bidragen kompenserar för dels de extra kostnader som en anläggning av detta slag medförjämföit med en anlägg- ning som uppförs med konventionell teknik. dels risken för att anläggning- en fungerar sämre än beräknat. Det ekonomiska åtagandet kan åtminstone på investeringssidan ofta bli betydligt större än om en konventionell lös— ning hade valts. Sökandens motiv för att ta på sig en högre investerings- kostnad kan i så fall vara en förhoppning om att få minskade driftkostna- der. Även experimentlusta och intresse för att medverka till att lösa ener- giproblemen kan ha en stor betydelse.

Intresset för investeringar i prototyper och demonstrationsanläggningar har ökat under senare år. Samtidigt har det i flera fall Varit svårt att linan- siera projekt som skulle kunna ge goda resultat från energisynpunkt. Detta kan i stor utsträckning bero på att investeringar i prototyper och demon— strationsanläggningar ofta är förknippade med betydande risker. Enligt de riktlinjer för energipolitiken som har antagits av riksdagen (prop. 1979/80: 170. NU 1979/80: 70. rskr l979/80: 410) skall stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar prioriteras. Detta bör enligt min uppfatt- ning ske genom att stödvillkoren förbättras i huvudsak i enlighet med OEDs förslag. Förutom bidrag bör således lån eller i vissa fall lån med vill- korlig återbetalningsskyldighet kunna utgå till dessa slag av projekt.

Därutöver bör i enlighet med vad som tidigare har nämnts stöd i vissa fall ktinna ges till tillverkare. I övrigt bör stödet. utöver de allmänna rikt- linjer som jag nyss har angett. utgå enligt vad som nu gäller för den bi- dragsverksamhet som SlND och lantbruksstyrelsen har hand om.

När det gäller de villkor som OED har föreslagit om tid för beslut om ef- tergift av villkorliga lån bör det somjag nyss har nämnt ankomma på reger- ingen att utfärda närmare föreskrifter härför.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1980/81: 49 21

2.4.2. Fal/skalcanläggningar med stora kmnnrersiella risker

Investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker är aktuella främst i steget efter demonstration och är därigenom inte stödbe— rättigade i dag. Enligt OED finns det skäl att komplettera de nuvarande stödformerna för dessa fall. Aktuella objekt är i nuvarande kostnadslägc främst nya anläggningar för att utnyttja torv och skogsavfall och vissa an- läggningar för solvärme. Därtill kommer kostnader för åtgärder. främst in— vesteringar. i anslutning till storskaliga försök bl. a. på transportområdet. Eftersom den kommersiella risken kan vara betydande. bör stödformen enligt (')ED vara lån. i vissa fall kombinerade med bidrag. ()ED föreslår att summan av lån och bidrag inte bör överstiga 50 % av totalkostnaden. att bi- dragsdelen inte bör överstiga 35 % av merkostnaden och att villkorlig åter- betalningsskyldighet av lånedelen bör kunna medges i undantagsfall.

Ett mindre antal remissinstanser har behandlat OED:s förslag i denna del. Dessa remissinstanser är positiva till OED:s förslag. med undantag för Skellefteå kommun. som anser att den av OEI) föreslagna bidragsandelen är otillräcklig. Kommunen anser. att bidragsdelen på 35 % av merinveste- n'ngen bör kompletteras med ett villkorligt lån så att det sammanlagda stö- det uppgår till 100917 av merinvesteringcn eller alternativt till 6(')'.F'('-- av total- investeringen. Kommunen anser att räntebefrielse bör medges under den period som länet är villkorligt.

SlND bedömer liksom ()ED att någon form av subvention är nödvändig för att investeringar av det här slaget skall komma till stånd. SIND anser emellertid att en renodlad låneform är att föredra och att lånen eventuellt bör kunna beviljas till 100 '..7'2 av den aktuella investeringen och således inte enbart till merinvesteringen.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört bör bidrag reserveras för pro- jekt där den tekniska risken är stor. dvs. prototyper och demonstrations- anläggningar. Jag bedömer alltså att bidrag inte bör komma i fråga för den typ av åtgärder som kännetecknas av att de inte medför några större tek- niska risker även om de kommersiella riskema är betydande. Tillkomsten av sådana åtgärder bör i stället stödjas genom lån. I enlighet med vad jag ti- digare har anfört. bör det aktuella stödet inte utgöra enda finansieringskäl- la. Stödets andel av en investering bör alltså begränsas till 50 (.”-"2 av total- kostnaden. Projekt som avser fullskaleanläggningar av nämnt slag. är ofta förenade med avsevärda kommersiella risker. Lån nrcd villkorlig återbetal- ningsskyldighet bör därför kunna medges. när de kommersiella riskerna bedöms vara stora. Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva när sådana lån får ges.

2.4.3. Speciella investeringar ijilllskaleanläggningar med nrårtliga kum- mcrsivlla ris/tar

Lånemöjligheter bör enligt OED skapas för speciella investeringar i full- skaleanläggningar som innebär måttliga kommersiella risker men är svåra

• Sida 22
•  Original

Prop. 1980/81: 49

lx) IQ

att få till stånd av olika skäl. t. ex. därför att de kräver höga investerings- kostnaderi förhållande till oljeanläggningar. Aktuella objekt är enligt OED kapacitetsökning i form av kolpannor i industrin. Lånen bör enligt OED in- te kunna förenas med villkorlig återbetalningsskyldighet och uppgå till högst 50 [P( av den totala investeringskostnaden.

Ett fåtal remissinstanser har direkt berört dessa investeringar. Enligt na- turvårdsverket kommer bl.a. de senaste betydande pris- och skattehöj- ningarna på olja samt förväntan om framtida höjningar att ge incitament till företagen att investera i anläggningar för andra bränslen än olja. I många av de processer som är aktuella har vi i Sverige enligt verket inte någon större erfarenhet av att utnyttja kol och av att bemästra de miljöstörningar som då uppkommer. Ett alltför snabbt införande av kol i energisystemet kan ge dåliga tekniska lösningar. Staten bör därför enligt verkets åsikt inte söka att med särskilda stimulansåtgärder ytterligare öka takten i introduk- tionen av kol. Naturvårdsverket anser därför det olämpligt att lämna ett allmänt stöd till anläggningar för andra bränslen än olja inom industrin. Verket avstyrker att anläggningar nred måttliga kommersiella risker av typ kolpannor inom industrin generellt blir stödberättigade.

SIND anser att uppförande av kolpannor i kommuner inte kräver extra stöd. Beträffande industrins kolpannor bedömer SlND att intresset för kol- eldning inom industrin hittills har varit mycket måttligt. Endast ett fåtal projekt omfattande ombyggnader av befintliga pannor och processutrust- ningar har genomförts. Koleldning i pannor över en viss effekt är enligt verket troligen ekonomisk redan i dag.

Jag har redan tagit upp frågan om hur stöd bör kunna lämnas till vissa miljöskyddsåtgärder av demonstrationskaraktär. Lån till konventionella anläggningar för andra bränslen än olja bör i övrigt lämnas endast där in- vesteringens storlek jämfört med motsvarande anläggning för olja är så stor att den hindrar investeringens genomförande. Fortsatta höjningar av oljeprisema kan utgöra en viss stimulans till företagen att gå över till andra bränslen än olja och därmed minska behovet av stöd. Eftersom projekt av detta slag medför måttliga kommersiella risker. bör villkorliga lån inte förekomma. Även subventionsinslagen i form av ränte- och amorterings- villkor bör vara begränsade. Stödets andel av finansieringen av investe- ringar av detta slag bör uppgå till högst 50 %.

2.4.4 Encrgibesparande åtgärder i befintliga byggander (It'll protester Stöd utgår i dag till energibesparande åtgärder i befintliga processer och byggnader i näringslivet. Stödet utgår i form av bidrag om högst 35% av merinvesteringen. Ett alternativ till detta stöd är enligt OED en lånemöjlig- het. En sådan lånemöjlighet bör enligt OED vara motiverad åtminstone övergångsvis i perioden efter bidragens avvecklande. Sådana lån bör inte vara förenade med villkorlig återbetalningsskyldig- het och bör inte överstiga 5002. av investeringskostnaderna. Högst fem års

• Sida 23
•  Original

to ua

Prop. 1980/81: 49

anstånd med amortering och räntebetalning bör kunna medges. Räntan bör då läggas till kapitalet.

Flera remissinstanser är positiva till detta förslag. Naturvårdsverket. SlND och LO för emellertid fram kritiska synpunkter. Naturvårdsverket anSer att behovet av att generellt lämna förmånliga lån för energibesparan- de åtgärder inom näringslivet. om de nuvarande bidragen avskaffas. kan ifrågasättas. Verket anför emellertid att speciella omständigheter. t.ex. problem att organisera det finansiella samarbetet mellan kommuner och in- dustrier i fråga om spillvärmeprojekt. kan motivera att statliga lån ges i vis— sa fall. Ett annat exempel — med anknytning till miljövårdens verksamhet- sområde — där detta kan vara motiverat är förbränningsanläggningar för avfall.

SlND har tidigare varit inne på tanken att komplettera bidragsgivningen med lånemöjlighetcr. Som SlND bedömer det. finns det f.n. inga skäl att införa lån som ersättning för bidragen. SINDs erfarenhet visar nämligen att det är lönsamheten och inte finansieringen. som är det normala hindret för genomförandet av en energibesparandet åtgärd. Om lån därför skall va- ra attraktiva för denna typ av projekt måste lånevillkoren omfatta sådana subventioner. t. ex. räntefrihet. att de ärjämställda med nuvarande bidrag. Om subventioner på detta sätt skall utgå är ett bidragssystem enligt nuva- rande modell betydligt smidigare från administrativ synpunkt enligt SIN D.

Energisparbidragen till omställningsåtgärder inom näringslivets proces- ser och byggnader har enligt min mening hittills medfött betydande energi- besparingar. främst i form av olja. Den återstående besparingspotentialen torde vara av betydande omfattning. Samtidigt ligger det i sakens natur att ett stöd av denna karaktär minskari betydelse allteftersom industrin ersät- ter befintliga anläggningar med nya. De under de senaste åren inträffade oljeprishöjningarna har också ökat den företagsekonomiska avkastningen på investeringar i oljebesparande syfte.

Avsikten har. som föredraganden anförde i prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 94. NU 1978/79160. rskr 1978/79: 429. mot denna bakgrund varit att stödet till denna typ av åtgärder skall trappas ned allteftersom oljebesparingspo- tentialen tas till vara.

I propositionen om besparingar i statsverksamheten. m. m. (prop. 1980/812 20. bil. 13) föreslås att stödet till energibesparande åtgärder i nä- ringslivets byggnader och processer upphör den ljanuari 1981. Detta gäl- ler. vilket jag strax återkommer till. emellertid inte stödet till små vatten- kraftverk och trädgårdsnäringens byggnader.

De stigande oljepriserna medför att lönsamheten förbättras för åtgärder som kan ersätta olja eller spara energi. Prisstegringarna medför också att åtgärder som tidigare inte har bedömts vara lönsamma kan bli aktuella för genomförande. Vissa projekt blir emellertid trots detta inte genomförda. Detta kan. som naturvårdsverket påpekar. bero på att det kan finnas finan- sieringsproblem som hindrar projekt som skulle kunna medföra avsevärda

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81: 49 24

besparingar av olja från att komma till stånd. Detta gäller enligt min me- ning i betydande utsträckning stora spillvärmcprojekt. För att denna be— sparingspotential skall tas till vara bör lånemöjligheter införas för sådana investeringar. Eftersom det rör sig om projekt där lönsamheten med rela— tivt stor säkerhet kan väntas bli god. bör lånen inte innehålla några subven- tionsinslag. Däremot bör de utgå utan att särskilda krav ställs på säkerhet så att konkurrens med andra investeringar undviks. Stödets andel av finan— sieringen av investeringar av detta slag bör uppgå till högst 50%. Sammanfattningsvis innebär vad jag nu har anfört att statligt stöd till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader och processer i fort- sättningen bör utgå endast till vissa spillvärmeprojekt och till de åtgärder som tas upp i propositionen om besparingar i statsverksamheten. m.m. För att säkerställa att ytterligare delar av den besparingspotential som finns inom detta område tas till vara bör även andra åtgärder vidtas. i första hand för utbildning och rådgivning. Jag återkommer till detta senare.

2.5. Medelsbehov och finansiering

OED har för sitt förslag beräknat ett stödbehov på sammanlagt 2500 milj. kr. för femårsperioden l98l— 1985. Med i genomsnitt samma stödbe- hov varje år under femårsperioden innebär det ett stödbehov på 500 milj. kr. om året.

OED har med hänsyn bl. a. till osäkerheten om utvecklingen på det ener- gipolitiska området räknat med stödbehovet till 300 milj. kr. för det första året av stödverksamheten.

Några remissinstanser tar upp de bedömningar av behovet av framtida investeringar som ()F.D har lagt till grund för beräkningen av behovet av medel.

Vattenfall framför t. ex. att ()ED:s uppskattning av investeringsbehovet för olika anläggningar för perioden l98l— l985 tar upp inte mindre än 800 milj. kr. för solvärmeanläggningar medan det för torveldade kraftvärme- verk inte har redovisats något investeringsbehov. Vattenfall bedömer det föga troligt att utbyggnaden för solvärme blir av så stor omfattning redan före år 1985. medan däremot ett visst investeringsbehov för torveldade an- läggningar kommer att föreligga. [ detta sammanhang vill vattenfall fram— hålla att värmepumpar för luft. vatten och mark i vissa fall är ett alternativ till konventionell uppvärmning.

Svensk lndustriförening anser att det f. n. sker en mycket snabb utveck- ling inom energilagringsteknikens område och att ett snabbt genombrott när det gäller t.ex. salter som energilagringsmedium är att vänta. Detta kan enligt föreningen föranleda och initiera investeringsåtgärder redan un- der den närmaste femårsperioden. Föreningen anser vidare att investering- ar i avsikt att förbättra värmepumpars effektivitet. uthållighet och driftsä-

• Sida 25
•  Original

PJ 'Jl

Prop. 1980/81: 49

kerhet är utomordentligt välmotiverade och därför måste uppmärksammas i detta sammanhang.

Vad gäller transportsektorn pekar både transportforskningsdelegationen och transponrådet på vissa typer av projekt. som inte har beaktats i OED:s beräkningar. Transportrådct anser t. ex. att kompletterande finan- siering kan behövas för att möjliggöra försöksdrift med elbilar. Detsamma bör gälla försöksverksamhet kring möjligheterna att uppnå en förbättrad kollektivtrafik. något som enligt rådet i hög grad kan bidra till en bättre energihushållning.

SlND bedömer att OED har underskattat behovet av stöd för investe- ringar i infrastruktur liksom i hetvattenpannor för fiis och torv.

Fullmäktige i riksbanken tar upp den typ av finansiering som nu tilläm- pas för fjärrvärmeanläggningar och kraftvärmeverk. Denna finansierings- form infördes år 1977 för att lättare kunna tillgodose värmeverkens behov av långfristiga lån. Lånen finansieras genom att riksbanken årligen ger de båda kommunlåneinstituten. Kommunkredit AB och Kommunlåneinstitu- tet AB. emissionstillstånd för obligationer. Dessa säljs till bl. a. allmänna pensionsfonden. banker. försäkringsbolag och enskilda. De kreditmedel som låneinstituten på så sätt får in. lånas ut till kommuner och värmeverk för fjärrvärmeutbyggnad. Fullmäktige i riksbanken vill ifrågasätta denna fi- nansieringsforms berättigande framöver. lnförandet av ett stödsystem av det slag OED förordar i övrigt gör enligt fullmäktige att den speeialdestine- ring av medel som nu sker genom nyssnämnda finansieringssätt närmast framstår som överflödig. Det behov av samordning. som OED betonar. ta- lar enligt fullmäktige för att denna finansiering bör sammanföras med den övriga stödverksamheten rörande energiinvesteringar.

LRF påpekar att konsekvensutredningen. vars bedömningar har utgjort underlag för OED:s beräkningar. enligt LRF:s uppfattning hade en alltför negativ inställning till olika biobränslens möjligheter att bidra till energiför- sörjningen. Denna inställning får enligt LRF automatiskt ett genomslag i det medelsbehov som kalkyleras. LRF vill mot denna bakgrund understry- ka det angelägna i att tillräckligt med medel avsätts för verksamheten och att detta behov kan komma att överstiga det som har framräknats med ut- gångspunkt i konsekvensutredningens beräkningar.

Som jag inledningsvis anförde har förändringar inträffat som gör att be- dömningen av ()ED:s förslag påverkas. Remissinstansemas synpunkter pekar på att behovet av stöd inom flera delområden kan bedömas som större än vad OED har beräknat. Synpunkter finns också som anger att in- vesteringsbehovet i vissa fall kan vara högt beräknat. Tidigare harjag ock- så anfört att kretsen av stödmottagare och stödets omfattning bör vidgas något jämfört med förslaget. Betydelse för behovet av stöd får också den ökade vikt som jag anser bör läggas på investeringari vissa miljöskyddsåt- gärder. Samtidigt har. som framgår av min anmälan till propositionen om besparingar i statsverksamheten. m.m. motivet för vissa delar av stödet

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81: 49 26

bortfallit. Detta gäller huvuddelen av de medel som OED har beräknat för åtgärder i befintliga byggnader och processer.

När det gäller den fråga som fullmäktige i riksbanken har tagit upp vill jag anföra följande.

Det nu aktuella stödets huvudsyfte är att främja introduktion och kom- mersialisering av teknik som snabbt kan ersätta olja. I detta ligger att stöd inte bör komma i fråga för konventionell teknik som redan tillämpas i Sve- rige. Detta innebär att lån till konventionell fjärrvärme- och kraftvärmeut- byggnad skulle strida mot stödets syfte. Med anledning härav finnerjag att den nuvarande ordningen för att finansiera fjärrvärmeanläggningar och kraftvärmeverk bör behållas.

Som jag redan nämnt har jag förordat att bidragen som utgår från ansla- get E6 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. bör upphöra den 1 januari 1981. utom vad gäller trädgårdsnäringen. För trädgårdsnä- ringens byggnader bör stöd kunna utgå även under första halvåret 1981. Från anslaget E(v utgår f. n. också stöd till åtgärder som syftar till att vid- makthålla. öka eller få till stånd elproduktion i små vattenkraftverk under en försöksperiod som löper ut den 30 juni 1981. SlND har nyligen redovi— sat en utvärdering av verksamheten (SlND PM 1980: 23). Jag räknar med att återkomma till frågan om små vattenkraftverk i samband med de ener- gipolitiska förslag som avses bli förelagda riksdagen i början av år 1981. I avvaktan på att ställning tas till eventuella fortsatta stödåtgärder bör bi- drag enligt nuvarande regler t.v. lämnas från oljeersättningsfonden för dessa objekt.

Jag har också anfört att en betydande energibesparingspotential finns i befintliga anläggningari övrigt. En stor del av denna potential kommer att finnas hos mindre och medelstora företag. Erfarenheten av SlND:s verk- samhet med rådgivning i energifrågor visar att rådgivning är ett effektivt sätt att uppnå energibesparingar. Energisparkommittén anser vad beträffar rådgivning vid de regionala utvecklingsfonderna att det nuvarande syste- met kraftigt bör utvecklas och stödjas. Jag bedömer att det finns goda skäl för en betydande satsning på rådgivning inom energiområdet vad gäller främst mindre och medelstora företag. Med hänsyn till de kunskapet och erfarenheter om dessa företag som finns samlade hos de regionala utveck- lingsfonderna är det enligt min mening naturligt att fonderna även i fort- sättningen utgör basen för den rådgivningsverksamhet inom energiområ— det som är riktad mot näringslivet. Enligt bl.a. inventeringar som SlND har gjort finns ett mycket stort behov av utbildning om energisparande för yrkesverksamma. [ budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: l00 bil. 17 s. 227) anförde jag att jag skulle ta upp frågan om att finansiera rådgivnings- verksamheten och stöd till utbildningsåtgärder inom energiområdet via den nu aktuella fonden. Jag finner att principen bör vara att stöd till utbild- ning i energibesparingssyfte och rådgivning bör finansierats från oljeersätt- ningsfonden. Utbildnings- och rådgivningsverksamheten bör även i fort- sättningen administreras av SlND. Jag återkommer till behov av medel

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81: 49 27

och närmare riktlinjer för rådgivningsverksamheten i den energipolitiska proposition som jag avser att föreslå regeringen att lägga fram senare un- der detta riksmöte.

Beräkningen av behovet av medel för det nya stödsystemet inrymmer ett visst mått av osäkerhet. Erfarenhet av verksamheter av det här slaget visar också att det behövs en viss tid innan stödgivningen kommer igång i full omfattning. Samtidigt visar t.ex. erfarenheterna från bidragsverksamhe- ten vid SlND att när en verksamhet har pågått några år kan det vara svårt att få medlen att räcka till för de behov som finns. Detta innebär att man bör se till att verksamheten redan från början får ett tillräckligt tillskott av medel. Den fond som jag tidigare har föreslagit bör bildas för att ha hand om medlen bör konstrueras så att de lånemedel som så småningom återbe- talas till fonden kan användas för ny utlåning. Min bedömning är att beho- vet av medel för detta område inkl. medelsbehovet för SlND:s verksamhet med rådgivning och utbildning kommer att uppgå till ca 500 milj. kr. för det första året av verksamheten. För den första treårsperioden bedömerjag att 1700 milj. kr. behövs för det nya stödet.

OED har inte lagt fram något förslag till hur det nya stödet skall finansie- ras. OED har emellertid visat att en höjning av avgiften på oljeprodukter med 11 kr. per rn3 skulle ge en inkomst på ca 300 milj. kr. om året.

Huvuddelen av de remissinstanser som har behandlat finansieringsfrå- gan är positiva till en finansiering genom en avgift på olja. Mora kommun föreslår emellertid en finansiering direkt över statsbudgeten. NED anser med hänsyn till kostnadsläget inom den svenska industrin att en finansie- ring med en oljeavgift inte är acceptabel. Om en oljeavgift anses ofrånkom- lig av budgetskäl. förordar NED en höjning av den särskilda beredskaps- avgiften för oljeprodukter. förutsatt att höjningen får inräknas i skattebe— lastningen vid tillämpning av regeln om nedsättning av den allmänna ener- giskatten i vissa fall. RRV förordar avgiftsfinansiering eftersom denna även ger en styreffekt genom prishöjningcn. Härvid bör enligt RRV:s me- ning övervägas en konstruktion som innebär att avgift såväl för oljelagring som för den föreslagna oljeersättningsfonden kan tas ut som en gemensam avgift.

Enligt min mening finns det flera skäl som talar för en avgiftsfinansiering av samma slag som infördes år 1973 för beredskapslagring av råolja. främst för s.k. fredskriser. och som gäller även för oljelagringsprogrammet för perioden 1978— 1984 (prop. 1976/77: 74 bil. 2. FöU 1976/77: 13. rskr 1976/772311). Detta system innebär att en avgift erläggs för vissa oljepro— dukter som omfattas av energiskatt. F.n. utgår avgiften med 17 öre per li- ter bensin (utom flyg- och reabensin) och med 42 kr. per kubikmeter för motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja (utom för fartygsdrift i utrikes trafik) Avgifterna fonderas hos riksgäldskontoret i en särskild fond. olje— lagringsfonden. Även den s.k. oljeprospekteringsfonden (prop. 1977/78: 128. NU 1977/78170. rskr 1977/78: 343) finansieras med denna avgift.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81: 49 28

Som jag inledningsvis har framhållit är en av energipolitikens huvudupp- gifter att minska vårt stora oljeberoende. Den föreslagna stödverksamhe- ten bör bli ett verksamt medel för att introducera och kommersialisera så- dan teknik som snabbt kan få effekt på oljeberoendet. Ett minskat oljebe- roende ger stora samhällsekonomiska vinster genom att belastningen på bytesbalansen minskas. [ många fall kan åtgärder av detta slag bli även fö- retagsckonomiskt lönsamma. Åtgärder för att minska oljeberoendet mins- kar också vår känslighet för störningar på den internationella-1 oljemarkna- den. Att finansiera åtgärder av detta slag genom en avgift på oljeprodukter är enligt min uppfattning principiellt riktigt eftersom behovet av insatser för att ersätta olja och spara energi måste anses stå i relation till förbruk- ningen av olja. Avgiften kan betraktas som en försäkringspremie som gör det möjligt för oss att öka tryggheten i vår energiförsörjning genom en övergång till andra bränslen än olja och en minskad energianvändning. Av- giftsuttaget medför också ett incitament till hushållning med olja genom att priset höjs.

När det gäller frågan om vilka nedsättningsregler som bör gälla för in- dustrin vill jag anföra följande. Skatten på elektrisk kraft är f. n. 4 öre per kWh. För industriell versamhet är skatten dock 3 öre per kWh för den del av förbrukningen som överstiger 40000 kWh om året. Skatten på mineraloljor är 130 kr. per kubikmeter. Skatt på energi som förbrukas i industriell till- verkning skall dock utgå med högst 3 % av de tillverkade produkternas för- säljningsvärde fritt fabrik. Genom särskilda beslut för enskilda företag har regeringen för viss tidsperiod. senast för år 1980 nedsatt denna procentsats till 1.3 CVE-.

För år 1980 har nedsättningsbesluten utformats så att den del av den sär- skilda beredskapsavgiften för oljeprodukter som överstiger 22 kr. per ku- bikmeter skall räknas som skatt och alltså omfattas av nedsättningen.

l fiera sammanhang har framförts att möljigheterna att spara energi och gå över till andra bränslen än olja är mycket goda i näringslivet. En bety- dande del av de medel som kommer att finnas för den föreslagna stödver- samheten förutses komma att gå till projekt i näringslivet. Mot den bak- grunden tinner jag att det är rimligt att även den del av industrin som har nedsättning av energiskatt bidrar till att finansiera det nya stödet. De regler om nedsättning av energiskatt som gäller för den tyngre industrin bör alltså inte tillämpas i detta sammanhang.

Efter samråd med cheferna för budget- och handelsdepartementen för- ordarjag att en avgift för att stimulera åtgärder för oljeersättning och ener- gisparande tas ut på så sätt att den nuvarande särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter höjs. Härigenom uppnås bl.a. — i likhet med vad RRV har anfört — administrativa fördelar. De inkomster som svarar mot höj- ningarna av avgiften skall emellertid avskiljas och på samma sätt som nu gäller för oljelagringsfonden och oljeprospekteringsfonden tillföras en sär- skild fond som i enlighet med vad jag inledningsvis har anfört bör benäm— nas oljeersättningsfonden.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1980/81: 49 29

Med hänsyn till de bedömningar av behovet av medel för fondens verk- samhet undcr det första året som jag nyss har redovisat bör den särskilda beredskapsavgiften höjas med 24 kr. per kubikmeter för motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja fr.o.m. den ljanuari 1981.

För en normal lägenhet motsvarar den nya avgiften ca 48 kr. per år i hy- reshöjning. För ett småhus blir motsvarande kostnadsökning ca 84 kr. per år.

Idag tas särskild beredskapsavgift ut för motoralkoholer. Från bered- skapssynpunkt saknas emellenid f.n. skäl att lagra sådana drivmedel. l la- gen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter bör därför införas en särskild bestämmelse som innebär att sådan avgift inte skall utgå för mo- toralkoholer.

1 proposition 1980 U: 1 om vissa åtgärder på den ekonomiska politikens område föreslogs att den särskilda beredskapsavgiften på bensin skall hö- jas med 5 öre per liter. I samband därmed anförde föredraganden att efter- som höjningar av beredskapsavgiften träffar motoralkoholerna borde höj- ningen av bensinskatten på motoralkoholerna begränsas. så att det sam- manlagda avgiftsuttaget blir hälften så högt som avgiftsuttaget på bensin.

Vid bifall till mitt förslag att särskild beredskapsavgift inte skall utgå för motoralkoholer bör skatten på motoralkoholer höjas så att den uppgår till hälften av skatten på bensin. dvs. med 8 öre per liter. Detta innebär att av- giftsuttaget på motoralkoholer blir något mindre än hälften av det samman- lagda avgiftsuttaget på bensin. Frågan om erforderliga styrmedel för en in- troduktion av syntetiska bränslen kommer jag att ta upp i samband med den energipolitiska proposition som jag kommer att föreslå att regeringen förelägger riksdagen senare detta riksmöte.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild bered- skapsavgift för oljeprodukter och förslag till lag om ändring av lagen (1961: 372) om bensinskatt. Förslagen har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet.

Med hänsyn till lagstiftningsfrågornas beskaffenhet är det enligt min me- ning inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande om lagförslagen.

Statens stöd till energiforskning m.m. finansieras f.n. över statsbudge- ten. För budgetåret 1980/81 har härför'anvisats 354 milj. kr. Under hösten 1980 har frågan om att finansiera även energiforskning m.m. genom avgif- ter på olja övervägts inom regeringskansliet. Som ett räkneexempel kan nämnas att de angivna kostnaderna för innevarande budgetårs verksamhet skulle motsvara en avgift av ca 13 kr. per m3 olja. För treårsperioden 1981/82'—1983/84 har av bl.a. DFE i betänkandet (SOU 1980: 35) F.nergi i utveckling föreslagits kraftigt ökade insatser. Chefen för industrideparte- mentet återkommer enligt vad jag har erfarit till denna fråga senare under detta riksmöte i samband med att förslag läggs fram om ett nytt energi- forskningsprogram.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1980/81: 49 30

2.6. Organisation

OED förslår att organisationen för den nya stödversamheten skall läggas till SIND. l remissbehandlingen har flertalet remissinstanser som har utta- lat sig i frågan tillstyrkt eller lämnat trtan erinran ()ED:s förslag.

Statskontoret. DFE. och utredningen (1 1979: 10) om myndighetsorgani- sationen på energiområdet anser emellertid att slutlig ställning till organi- sationsfrågorna bör tas först i samband med att ställning tas till hur myn- dighetsorganisationen inom energiområdet bör vara utformad. Utredning- en om myndighetsorganisationcn på energiområdet anser emellertid att den nya stödverksamheten t. v. bör knytas till SlND.

Svensk industriförening framhåller att en knytning av det nya stödet till SlND torde ha de fiesta fördelama. Enligt föreningen bör emellenid en all- varlig prövning och utvärdering ske av ett stiftelsealternativ eftersom den- na form erbjuder en mycket stor flexibilitet. Även fullmäktige i riksbanken anser att andra utvägar bör undersökas innan beslut fattas i denna fråga. Sålunda bör enligt fullmäktiges mening undersökas om det är möjligt att lå- ta lnvesteringsbankcn ombesörja den statliga långivningen för detta ända- mål. lnvestcringsbanken kommer naturligen med som en av långivarna i fråga om bottenfinansieringen. men en analys bör enligt fullmäktige göras av möjligheterna och förutsättningama för lnvesteringsbankcn att handha även den toppfinansiering staten skall svara för.

För lantbrukets del anser LRF det naturligt att lantbruksnämnderna ges en mer konkret uppgift än f. n. och att energiinvesteringar så långt möjligt handläggs via samma kanaler som övriga investeringar inom lantbruket.

Några remissinstanser har berört de regionala utvecklingsfondernas roll idetta sammanhang bl.a. länsstyrelsen i Uppsala län. Kronobergs läns ut- vecklingsfond och LRF. Länsstyrelsen anser att inte alltför komplicerade ärenden som rör industrin bör kunna decentraliseras exempelvis till ut- vccklingsfonderna.

För egen del vill jag anföra följande. 1 betänkandet (Ds 1 1980: 16) De statliga encrgimyndigheterna — arbetsfördelning och samverkan läggs fram en rad förslag till förändringar av myndighetsorganisationen inom energiområdet och beträffande statens vattenfallsverks verksamhet. Be- tänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Som jag nyss har nämnt bör den föreslagna stödverksamheten få ett vidare verksamhetsområdc och en större omfattning än enligt OED:s för- slag. Jag ser stödet som ett viktigt energipolitiskt styrmedel och räknar med att det skall få stor genomslagskraft. Frågan om organisationen av stödverksamheten får därmed stor betydelse och måste ses i ett större sammanhang tillsammans med övriga organisationsfrågor inom området. Eftersom det f.n. inte är möjligt att ta ställning till organisationsfrågan inom energiområdet i stort ärjag inte beredd att nu förorda annat än en till- fällig organisation för det nu aktuella stödet. Med anledning härav avser

• Sida 31
•  Original

Prop. 1980/81: 49 31

jag inom kort att hemställa att regeringen bemyndigar mig att tillkalla en kommitté med uppgift att förbereda stödverksamheten. 1 kommitténs upp- drag bör ingå bl. a. att utarbeta närmare anvisningar för tillämpningen av det nya stödsystemet och att överväga hur erfarenheterna från bidragsgiv- ningen vid SIND skall tas till vara. Efter den ljanuari 1981 bör kommittén även handha stödverksamheten. Kommittén bör sammansättas så att en ingående och allsidig behandling av ansökningar kan ske. Mot den bak- grunden bör talan inte kunna föras mot kommittens beslut.

Det ankommer på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för kommitténs verksamhet. Inriktningen bör vara att kommittén avvecklas senast den 31 december 1981 för att därefter ersättas av en fast organisa- tion. Kommittens verksamhet bör finansieras genom oljeersättningsfon- den.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hcmställerjag att regeringen föreslår riksdagen att I. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1216) om sär- skild beredskapsavgift för oljeprodukter. 2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen ( 1961 : 372) om bensin- skatt. . godkänna de grunder för stöd till åtgärder för att ersätta olja eller '.'.)

spara energi som jag har förordat.

4. medge att de inkomster som svarar mot den föreslagna höjningen av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonde- ras hos riksgäldskontoret och disponeras i enlighet med vad jag har förordat.

4. Beslut

Regeringen ansltrter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

Regeringen Industridepartementet

Uppdrag till oljeersättningsdelegationen att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik som syftar till att snabbt mins- ka oljeberoendet

Genom beslut av regeringen 1979-08-23 erhöll oljeersättningsdelega- tionen. OED. rubricerade uppdrag.

OED får härmed avlämna sin rapport. Underlag för rapporten har bla tagits fram med hjälp av följande konsultinsatser:

Lars Brundin, Proconductor. Ulf Hagstrand och Bert Rosenqvist. Äng- panneförcningen (investeringar inom cnergiproduktionen) Rogcrt Leck- ström. Rolf Westerlund och Mats Norrfors. K-konsult. Johannes Hämler (lnvesteringsbehov inom byggnadssektorn) Harald Ljung. Svenska Ut- vecklings AB (Investeringar inom industrisektorn) Peter Sandell. Öhrlings rcvisionsbyrå AB (Utformning av lånesystem).

[ handläggningen har deltagit undertecknad Pettersson. ordförande, le- damöterna Karlsson. Liljegren. Lindau. Luthman. Netzler. Sohlman. Tyr- strup. Wahlström och Westlin. Vidare har närvarit experterna Holgersson och Magnusson samt sekreteraren Haegermark och biträdande sekretera- ren Bäckstrand.

För oljeersättningsdelegationen Eric Pettersson

Harald Haegermark

• Sida 59
•  Original

Prop. 1980/81: 49 Innehållsförteckning

1 Uppdragets innebörd och avgränsningar ....................... 1.1 Uppdraget ............................................. 1.2 Avgränsningar ......................................... Aktuella energiinvesteringar ................................. 2.1 Investeringar i energiproduktionssystemet ................. 2.2 Investeringar i åtgärder för energihushållning .............. 2.2.1 Byggnader ........................................ 2.2.2 Transporter ....................................... 2.2.3 Industri .......................................... 2.3 Prototyper och demonstrationsanläggningar ................ 3 Stödbehov och stödformer .................................. 3.1 Investeringar som faller utanför nuvarande stödsystem ..... 3.2 Principiellt tänkbara stödformer ......... . ................ 3.3 Förslag till ramar för lånevillkoren ....................... 3.3.1 Allmänna riktlinjer ................................ 3.3.2 Stödberättigade åtgärder ........................... 4 Finansiering ............................................... 4.1 Finansieringsbehov ..................................... 4.2 Bedömning av medelsbehov ............................. 4.3 ()ED:s förslag till medelsberäkning ....................... 4.4 Tänkbara finansieringsformer ............................ 5 Organisation .............................................. 5.1 Myndighetsalternativet ................................. 5.2 Stiftelsealternativet ..................................... 5.3 OED:s organisationsförslag .............................. Bilagor: 1 Uppdraget ................................................. 2 Vissa befintliga stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och energibesparande åtgärder ................................... Energitillförsel ............................................ Energihushållning i byggnader ............................... Fondmedel för energibesparande åtgärder inom industrin — inklusi- ve prototyp- och demonstrationsanlz'iggningar ................. Utformning av lånesystem ................................... I'J

(A;—'.»)

05

36

37 37 37 38 39 42 42 43 44 44

50 51 51 54 55 55 55 56 57 58

59 63 76 83

89

• Sida 60
•  Original

Prop. 1980/81:49 37 l Uppdragets innebörd och avgränsningar

l. l Uppdraget

Oljeersättningsdelegationen (OED) har fått i uppdrag (se bilaga 1) att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i energiteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet. OED skall därvid överväga om en finansiering i form av lån som komplement till nuvarande stödformer kan utgöra ett verksamt medel för att undanröja hindren för en kommersiell spridning av främst ny energiteknik.

OED skall överväga vilka former av energiproduktion som skall omfat- tas av ett lånesystem och bör också överväga en utformning av ett lånesy- stem som gör det möjligt att lämna stöd till investeringar som syftar till energihushällning eller användande av andra bränslen än olja inom indu- strin. i byggnadsbeståndet och inom transportsektorn.

OED bör redovisa för- och nackdelar med olika tekniska konstruktioner av ett stöd. Avgränsning till nuvarande stödformer bör också uppmärk- sammas. Dessutom bör olika möjligheter att finansiera stödet studeras. Administrationen av stödet skall också behandlas.

Arbetet skall redovisas senast den 15 november 1979.

1.2 Avgränsningar

Uppdraget har genomförts under kort tid. Bedömningarna vilar därför på ett i flera avseenden översiktligt underlag. Detta har i sin tur inte tillåtit en mera detaljerad analys av behovet av lånefinansiering och hur detta behov kan tänkas utvecklas över en längre tid. Det har heller inte varit möjligt att genomföra en analys av den relativa effektiviteten av stödåtgär- der inom energiproduktions- respektive energihushållningsområdena. Kri- terier för avvägningar mellan sådana stödåtgärder framstår som angelägna att få fram.

Mot denna bakgrund har följande avgränsningar gjorts. Endast de ener- gikällor och hushållningsåtgärder som beräknas bidra till att ersätta eller minska behovet av olja fram till 1990 har inkluderats och endast den typ av investeringar som bedöms göras inom en femårsperiod har lagts till grund för bedömning av medelsbehovet. En bedömning av medelsbehovet för längre tid än närmaste femårsperioden är knappast meningsfull med hän- syn till osäkerheten i omfattningen av aktuella investeringar och till den inverkan som andra styrmedel kan komma att få på kriterier och regler för ett lånestöd. I kapitel 2 anges utgångspunkterna för dessa bedömningar.

Det är i första hand investeringar steget efter demonstration som har behandlats. Därutöver ingår också bl a investeringar i prototyper och de- monstrationsanläggningar (POD). trots att huvudsyftet med låneformcn inte är att stödja sådana investeringar.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1980/81: 49 38

Betydelsen av ett finansiellt stöd för kommersiellt riskfyllda energiinves- teringar bör också betraktas mot bakgrund av de hinder och osäkerheter av ekonomisk och annan karaktär som allmänt föreligger för att nya energitill- förselsätt och energihushållningsåtgärder skall komma till användning. Bland dessa märks tex — osäkerhet beträffande priser och marknader för de nya energitillförsel-

sätten.

— stora initialkostnader för påbörjad produktion av nya energiprodukter. svårigheter att få ett samspel mellan en lång kedja av aktörer. leverans- osäkerheter m.m..

— bristande kunskap hos dem som skall göra investeringsövervägandena. — osäkerhet om inriktningen av den framtida energipolitiken och ett förli- tande på att samhället skall reda ut situationen vid en oljekris. — osäkerheter utanför energiområdet. exempelvis den industripolitiska utvecklingen. — redan bundet kapital i energiteknik hos tillverkare och brukare. — upphandling till lägsta pris gynnar inte nya energitillförselsätt eller ener- gisparande åtgärder utöver de konventionella. — kommande miljövårdskrav för fasta bränslen är okända.

Flera av dessa hinder är ekonomiska och utgör faktorer vid kommer- siella riskbedömningar i samband med beslut i energiinvesteringar. Andra är inte av ekonomisk natur och kan samtidigt utgöra väl så väsentliga faktorer som de ekonomiska vid sådana beslut. Hur de senare faktorerna påverkar investeringsbeslut är ytterst en fråga om det enskilda företagets strategiska principer. Osäkerhet om den framtida energipolitiken kan tän- kas begränsa investeringsbenägenheten hos vissa företag. Strävan efter tryggad egen energiförsörjning kan å andra sidan tänkas medföra att före- tag även utan statliga stödåtgärder beslutar om investeringar med osäker företagsckonomisk lönsamhet. Förhållanden av dessa slag har uppenbarli- gen betydelse för htrr verksamt medel en Iåneform med det avsedda syftet kan bli. Det har dock inte varit möjligt att närmare klarlägga effekterna av sådana förhållanden.

Med beaktande av dessa reservationer anser OED att statliga stödåtgär- der i form av län är angelägna och sannolikt utgör ett verksamt medel för att nå en snabbare introduktion av oljeersättande energiteknik.

3.1. Investeringar som faller utanför nuvarande stödsystem

Endast vissa typer av energiinvesteringar i befintliga anläggningar eller nya anläggningar är föremål för stöd av samhället. l figur 3.1 visas huvud- grupper av investeringar på energiområdet och huruvida de omfattas av nuvarande stödsystem eller ej.

Figur 3.1: Nuvarande stödformers tillämplighet.

Typ av stöd Hushållning lndu- Trans- Energiproduktion och ändamål Byggnader strin sporter Närings- El och liv värme FoU x x x x x Prototyp och demonstration bidrag )( x x x )( lån X 0 0 0 () Steget efter demonstrations- anläggningar: Befintlig anläggning bidrag X X 0 X 0 Befintlig anläggning lån x 0 0 0 0 Ny anläggning bidrag (X)' 0 () O 0 Ny anläggning lån (X )I () () 0 ()

X == stöd finns idag 0 = stöd saknas idag __ ' En ny bostad betraktas som befintlig när normala fastighetslån är beviljade. Aven sådana bostäder är i princip berättigade till energisparstöd för samma åtgärder som i befintligt bebyggelse. Undantag förekommer t. ex. för tilläggsisolering.

Stödsystemet är så utformat att nya anläggningar som inte är av demon- strationskaraktär faller utanför samhällets ekonomiska stödåtgärder. Det finns dock vissa andra styrmedel för nya anläggningar. På bostadssidan finns byggnormer som anger vissa ramar för energiutformningen. Till- komst och lokalisering av industriell eller liknande verksamhet. som är av väsentlig betydelse för hushållningen med energi. med träfiberråvara eller med landets samlade mark— och vattentillgångar prövas av regeringen

• Sida 69
•  Original

Prop. 1980/81: 49 46

enligt åf l36a byggnadslagen. Vissa slag av investeringar på energiområdet kan också erhålla stöd genom de industripolitiska insatserna. Dessa möjlig- heter är dock begränsade.

När det gäller befintliga anläggningar finns det bidrag för energiinveste- ringar i byggnader samt till processer och energiproduktion inom näringsli- vet. Bidrag utgår däremot inte till befintliga transportsystem och endast i enstaka undantagsfall till el- och värmeproducerande anläggningar. Lån finns endast till befintliga bostadsfastigheter.

För prototyp- och demonstrationsanläggningar inom näringslivet utgår stöd i form av bidrag. SIND har som tidigare nämnts föreslagit att detta stöd kompletteras med ett lånesystem.

3.2. Principiellt tänkbara stödformer

Ett lånesystem kan variera efter flera olika typer av variabler. Det gäller bl. a.:

— amorteringsvillkor

— räntevillkor

— säkerhet

— indirekt eller direkt lån

— lån kombinerat med bidrag

En närmare redogörelse för tänkbara låneformcrs egenskaper lämnas i bilaga 6.

Olika aktörer på energimarknaden påverkas olika av samma låneform. En genomgång av de aktuella energitillförselsätten under en kommande 5— årsperiod leder till att i huvudsak följande intressenter kan komma ifråga: Kolimportörer. rederier. hamnar. transportföretag. distributörer av fasta och flytande bränslen. skogsföretag. torvindustrier, processindustricr. pe- trokemiföretag. elproducenter samt hetvattenproducenter. I det följande beskrivs effekterna av låneutformningen på följande huvudkategorier av aktörer. företag. kommunala bolag. kommuner och privatpersoner.

. Lånerillkorens effekter på företagen

Vid bedömningen av vilka stimulanseffekter som kan uppnås med olika låneformer måste hänsyn även tas till det individuella företagets totala lönsamhets-. likviditets- och soliditetsställning. Beroende på ett företags situation i dessa avseenden kan olika låneformer få olika effekt.

Generellt finns följande samband för huvudvariablerna och deras påver- kan:

Villkor avseende Påverkar

Amortering Likviditet. soliditet Ränta Lönsamhet. likviditet (soliditet indirekt) Säkerheter Indirekt påverkan på lönsamhet. likviditet och soliditet

• Sida 70
•  Original

Prop. 1980/81: 49 47

Då investeringskalkyler främst baseras på Iönsamhetskriterier borde. rent teoretiskt sett. önskvärda stimulanseffekter uppnås genom att kon- struera goda räntevillkor. Under senare år har dock de svenska företagens soliditet i många fall försämrats. vilket har lett till svårigheter att öka upplåningen. Detta medför i praktiken att lån för att få stimulanseffekt måste vara attraktiva beträffande såväl amorterings—. ränte- som säker- hetsvillkor.

I figur 3.l har kortfattat beskrivits olika amorteringsvillkors effekt på företag. Generellt kan sägas att de variabler. som har störst attraktions- kraft för företag torde vara möjligheten till villkorad återbetalningsskyl- dighet. visst amorteringsanstånd samt lång amorteringstid.

En låg ränta har i allmänhet positiv påverkan på ett företags lönsamhet. Räntebefrielse har givetvis också positiv effekt. En räntesats som ligger 2_3% under marknadsräntan är ungefär likvärdig med ett bidrag till före- taget på 10—15% (vid 20 ars löptid och en diskontering till nuvärde med 10%). En räntebefrielse under de tre första åren motsvarar med samma förutsättningar ett bidrag på 24 %.

Krav på säkerhet för lån kommer i normalfallet att inkräkta på ett företags möjligheter att erhålla lån för andra lönsamma investeringar.

Att en viss del av en investering finansieras med bidrag innebär för ett företag att in- och utbetalning ”möts" i tiden samt att någon räntekostnad cj belastar investeringskalkyler på denna del. Skattemässigt är bidrag neutralt i den meningen att bidraget utgör intäkt samtidigt som kostna- derna normalt utgör avdragsgill kostnad.

Ejjl'kterjör kommuna/u bolag

De olika effekter skilda låneformer har på företag. och som beskrivits ovan. torde i allt väsentligt vara giltiga även för kommunala bolag. Dessa bolag drivs normalt utan vinstsyfte och har inte samma krav på soliditet som fristående företag. Det är därför troligt att amorteringstiden har större påverkan på investeringsbeslutet än frågan om säkerheten. Självfallet har även räntesatsen stor betydelse.

Effekter för kommuner

Rent teoretiskt torde såväl de grundläggande kraven vid investeringskal- kylering som olika låneformcrs effekt vara desamma såväl för kommuner som för företag. Vissa skillnader finns dock i praktiken med hänsyn till möjligheten för kommuner att inom vissa gränser justera lönsamheten av en investering genom taxesättning och/eller förändrat skatteuttag. För ett företag är möjligheterna till förändringar i ”utförsäljningspriset” såväl internt som externt begränsade med hänsyn till marknadsprisbildningen.

Inom kommunal verksamhet görs även en skillnad mellan kapital- och driftsbudget. vilket påverkar kommunernas situation. Det bör även no-

• Sida 71
•  Original

Prop. 1980/81: 49

48

Figur 3.1 Olika amorteringsvillkors effekter på företag

Huvudvariabel Delvariabel

Effekter

|. Amortering a) ovillkorlig Ett lån med villkorad återbetalningsskyldighet reducerar b) villkorad osäkerheten i investeringskalkyler och företagens riskta- gande. 2. Amonerings- a) inflations- Ur låntagarens synpunkt ligger en klar fördel i att återbe- belopp skyddat tala i nominella termer med hänsyn till existerande infla— b) nominellt tion. 3. Amortenngs- a) annuiteter Annuitetslån innebär att räntekostnaden är störst i första form b) rak amortering skedet av investeringen, vilket kan få negativa effekter på företag med låg lönsamhet. Ur skattesynpunkt innebär denna lånetyp dock att avdragsgilla kostnader uppstår ti- digt. vilkct kan vara fördelaktigt för vissa företag. 4. Startpunkt för a) amorterings- Amorteringsfrihct under viss tid kan ha positiva effekter

amortering

frihet viss tid b) inget amorte-

Iikviditetsmässigt. Speciellt gäller detta om investeringen är olönsam under en intrimningsperiod. som är mer kost-

ringsanstånd nadskrävande än beräknat. 5. Amorteringstid a) kort Med hänsyn till Iikviditetseffekterna och inflationen är en b) lång längre amorteringstid positiv.

teras att kommuner ej beskattas i vanlig ordning för rörelsevinst, varför skatteaspekterna torde vara av ringa intresse.

Mot bakgrund av kommunernas situation bör även i detta fall variabeln lång amorteringstid ha den största stimulanseffekten. Dock kan lån kombi- nerat med bidrag få än större effekt.

Ejfekter för privatpersoner Under nuvarande skattesystem torde de amorteringsvariabler som har störst ”positiv" effekt vara amorteringstiden samt möjlighet till annuitets—

län. där skatteeffekterna av större räntebetalningar nära i tiden är positiva. Räntesatsens storlek är här troligen av mindre betydelse.

3.3 Förslag till ramar för lånevillkoren

Med hänsyn till de starkt varierande omständigheterna som kommer att finnas i enskilda fall bör lånevillkoren kunna utformas inom vida gränser. Följande huvudsakliga riktlinjer kan dock anges.

3.3.1. Allmänna riktlinjer

Stödets syfte är att öka användningen av energiteknik som kan utnyttjas för att ersätta olja. En första förutsättning för detta är att användarkatego- rierna är intresserade av en övergång till sådan teknik. Vid en genomgång av aktuella aktörer har OED därför funnit att grundprincipen bör vara att rikta stödet till köparen av utrustning. Stödet bör också kunna omfatta alla delar i uppbyggnaden av ett energitillförselsätt. Detta bör bidraga till att undanröja det hinder som utgörs av att utvinning av energiråvara inte kommer till stånd innan avsättning i energiproduktionsanläggningar kan säkerställas och vice versa. Utöver själva energiproduktionsanläggning- arna bör sålunda även anläggningar och utrustning för utvinning. bearbet- ning och hantering av bränslevaror ingå.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1980/81: 49 49

Återbetalningen av lån bör kunna anpassas till projektets cash flow. dvs. att återbetalningen tidsmässigt anpassas till de framtida intäkterna eller kostnadsminskningarna i projektet. Anständ med amortering och räntebe- talning skall kunna beviljas. varvid räntan normalt ackumuleras och läggs till kapitalet. [ vissa fall bör även räntebefrielse kunna medges under de första åren.

När det gäller själva lånet innebär en lång amorteringstid (20 år för större anläggningar) och med viss amorteringsbefrielse i ett inledningsskede en betydande fördel för låntagaren. Från samhällsekonomisk utgångspunkt finns det heller inget som strider mot amorteringstider av denna längd. Amorteringstiden bör allmänt begränsas till projektets förväntade livs- längd. Amorteringsfrihet bör också kunna lämnas upp till fem år.

När det gäller räntevillkoren innebär en räntenivä som ligger 2—357r- lägre än gängse marknadsränta som tidigare nämnts en stimulanseffekt likvärdig med ett bidrag på ca l()— l5 % räknat över lånets hela löptid. OED har dock funnit att räntan bör vara marknadsanpassad med undantag för möjlighet till räntebefrielse de första åren. En utgångspunkt kan vara kommunlåneräntan.

När det gäller säkerheten innebär det ett risktagande från statens sida att avstå från någon form av inteckning/säkerhet. Går ett företag i konkurs tvingas staten avstå sina anspråk även om den aktuella energiinvesteringen i sig själv varit lyckad. Ett mycket starkt skäl som talar för att staten skall avstå säkerheten är dock den betydande stimulans som det innebär för ett företag att på detta sätt erhålla en lånemöjlighet som ligger utanför den normala soliditetsbedömningen. Därmed underlättas bl.a. övrig belåning av projektet. OED föreslår därför att lån normalt skall lämnas utan att säkerheter ställs av låntagaren.

Lån med villkorlig återbetalning har framförts av flera intressenter och av industriverket som en lämplig form av lånesystcm. Det finns några paralleller att dra till idag fungerande bidrags- och länesystem med villkor- lig återbetalning. BFst experimentbyggnadsprogram innebär bl.a. att villkorliga lån medges till de merkostnader som gäller för aktuell investe- ring. S'l'Uzs stödprogram innehåller också en form av villkorliga bidrag. Bägge dessa former av villkorliga bidrag och lån innebär dock att tidskrä- vande förhandlingar om hur mycket medel som skall återbetalas måste föras.

OED anser att lån med villkorlig återbetalning skall kunna förekomma. Förhandling om att återbetalning inte skall komma till stånd skall tas upp på låntagarens initiativ. I sådana låneavtal bör regler finnas för de kriterier som skall gälla för eventuell avskrivning och för den tidpunkt. inom vilken krav på beslut om avskrivning kan ställas. Därmed bör mängden fall reduceras där förhandlingar kan bli aktuella.

Generellt bör lån och i förekommande fall bidrag kunna täcka upp till 100% av merinvesteringen i förhållande till motsvarande anläggning för 4 Riksdagen 1980/81. I ram/. Nr 49

• Sida 73
•  Original

Prop. 1980/81: 49 50

olja i de fall en sådan merinvestering kan anges. Detta är fallet för många energiproduktionsanläggningar och energibesparande åtgärder i industrin. 1 de fall en merinvestering inte kan anges, bör summan av lån och eventu- ella bidrag inte kunna uppgå till hela investeringskostnaden. Andelen bör. oavsett om merinvestering kan anges eller inte, bero av projektets riskka- raktär på sätt som närmare anges i följande avsnitt (3.3.2).

3.3.2. Stödberättigade åtgärder

OED har funnit fyra grupper av stödberättigade objekt. [. Prototyper och demonstrationsanläggningar. Komplettering av nuva- rande stöd med lån. . Investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker. Speciella övriga investeringar i syfte att övergå till andra bränslen än olja. 4. Energibesparande åtgärder i befintliga processer och byggnader i nä— ringslivet (övergång från nuvarande bidragssystem till länefrnansiering). Det nuvarande stödet till POD-anläggningar som utgår i form av bidrag på högst 50% av merinvesteringen bör kompletteras med en lånemöjlighet. Summan av bidrag och lån bör inte överstiga 75% av totalinvesteringen. varav bidraget inte bör överstiga 50 %'. Villkorlig återbetalning bör kunna medges. Beslut om eventuell avskrivning av del eller hela länet skall fattas lo) |») senast tre år efter anläggningens idrifttagande. Ränte- och amorteringsan- stånd bör kunna beviljas under samma tid.

Investeringar i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker är aktuella främst i steget efter demonstration och är därigenom inte stödbe— rättigade idag. Enligt OED:s mening finns skäl att komplettera de nuvaran- de stödformerna för dessa fall. Aktuella objekt är i nuvarande kostnadslägc främst nya anläggningar för torv och skogsavfall samt för syntetiska driv- medel och vissa anläggningar för solvärme. Därtill kommer investeringari anslutning till storskaliga försök bl. a. på transportområdet. Eftersom den kommersiella risken kan vara betydande. bör formen vara lån i vissa fall kombinerat med bidrag. Summan av lån och bidrag bör inte överstiga 50% av totalinvesteringcn'. Bidragsdelen bör inte överstiga 35% av merinves— teringen. Villkorlig återbetalning av lånedelen bör kunna medges i undan- tagsfall. Möjligheter till ränte- och amorteringsanstånd upp till fem är bör finnas samt till räntebefrielse högst tre år.

Lånemöjligheter bör också tillskapas för" speciella övriga investeringar i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella risker men som är svåra att få till stånd av olika skäl t. ex. höga investeringskostnader i förhållande till oljeanläggningar. Aktuella objekt är kapacitetsökning i form av kolpan- nori industrin. Lånen bör inte vara villkorliga och bör inte överstiga 50 % av totala investeringskostnaden'. l—lögst fem års anstånd med amortering

' .När huvudregeln l00 % av merinvesteringen i förhållande till motsvarande anlägg- nrng för olja inte kan tillämpas (se 3.3.l).

• Sida 74
•  Original

Prop. 1980/81: 49 51

och räntebetalning bör kunna medges. Räntan ackumuleras då till kapita- let.

Stöd utgår idag till energibesparande åtgärder i befintliga processer och byggnader i näringslivet. Stödet utgår i form av bidrag om högst 35% av merinvesteringen. Stödet planeras att avtrappas fram till budgetåret l983/ 84. Ett alternativ till detta är att ersätta de nuvarande bidragen med en lånemöjlighet. En sådan lånemöjlighet bör vara motiverad åtminstone övergångsvis i perioden efter bidragens avvecklande. Dessa lån bör inte vara villkorliga och bör inte överstiga 50% av investeringskostnaderna'. Högst fem års anstånd med amortering och räntebetalning bör kunna medges. Räntan ackumuleras då till kapitalet.

4.1. Finansieringsbehov

I kapitel 2 beskrivs de totala investeringsbehoven och merkostnaderna för investeringar i andra bränslen än olja samt investeringar för hushåll- ningsinsatser.

OED har vid bedömningen av stödsystemets omfattning gjort en särskill- nad mellan anläggningar för kol respektive för skogsavfall och torv. l nuvarande kostnadsläge blir de totala merkostnaderna (kapitalkostnader + driftskostnader) högre vid utnyttjande av skogsavfall och torv än vad som gäller för kol. Kreditvärdigheten i samband med investeringar i anläggning- ar för dessa energiråvaror är därför lägre och det samhälliga stödbehovet större än i kolfallet. De ovannämnda kostnadsrelationerna är underkastade en dynamisk förändring som fortlöpande måste beaktas vid stödets utform- ning.

Nedan följer en sammanställning och kommentarer till stödbehovet för respektive sektor mellan år 1981 och 1985:

Solvärme. fjärrvärme

En utbyggnad av 200 MW beräknas kräva en merinvestering på 315 milj. kr. (osäkra kostnadsuppgifter). Denna utbyggnad bör finansieras via den nya stödformen.

Angpannor inom industrin

Totalt anges i kapitel 2 en merinvestering på 550 milj. kr. för en fast- bränsleeldning om sammanlagt 1960 MW inom industrin. Ungefär 3/4 av denna fastbränsleeldning gäller ersättning av gamla ångpannor och endast

' När huvudregeln l00% av merinvesteringen i förhållande till motsvarande anlägg— ning för olja inte kan tillämpas (se 3.3. l ).

• Sida 75
•  Original

Prop. 1980/81: 49 52

1/4 är nytillskott för tidsperioden 1981—1985. De befintliga ångpannorna inom industrin kan redan idag erhålla statligt stöd för övergång till fast- bränsleeldning i form av ett bidrag upp till 35 %- av merinvesteringen. Den del som avser byte till kolpannor i befintliga oljeanläggningar bör därmed normalt täckas via de redan befintliga bidragen och med den övergång till lån som beräknas ske (se rubriken Energihushållning inom industrin ne- dan). Av de 1960 MW som beräknas byggas till 1985 avser 160 MW övergång till ångpannor för skogsavfall och torv och merinvesteringarna uppgår till 40 milj. kr. Det är knappast troligt att dessa merinvesteringar kommer att kunna stimuleras tillräckligt av redan befintligt stödsystem. oberoende av om de avser byte av en gammal panna eller en ny anläggning.

investeringarna i kolpannor där det gäller nytillskott i pannanläggning- arna omfattas inte av nuvarande stödformer. Denna utbyggnad kan beräk- nas till ca 450 MW och kräver merinvesteringar på ca 130 milj. kr. För industrins ångpannor blir därmed stödbehovet i den här diskuterade for- men totalt ca 170 milj. kr.

Ile!valtwrcentraler

Beräkningarna i kap. 2 anger totalt en utbyggnad för fastbränsleeldning med 860 MW under perioden 1981—85 som beräknas kräva en merinves- tering på 490 milj. kr. Genom en uppgörelse mellan bostadsdepartementet och parterna på kapitalmarknaden har kreditfrågan för tjärrvärmeutbygg- naden lösts. OED har här förutsatt att det därmed normalt inte skall behövas några extra stödinsatser när det gäller utbyggnad av hetvattencen- traler som eldas med kol. Däremot kan de anläggningar som utnyttjar skogsavfall och torv behöva stöd. Merinvcsteringen för dessa anläggningar uppgår enligt kap. 2 till 215 milj. kr.

Kraftvärmeverk

Beräkningarna i kap. 2 anger en utbyggnad av kraftvärme med 400 MW, vilket innebär merinvesteringar på 450 milj. kr. Detta avser enbart kolan- läggningar under perioden 1981—85. Enligt prop. 1978/79: 115 har en upp- görelse träffats mellan industridepartementet och riksbanken som motsva- rar den som gäller för fjärrvärme. Detta innebär att finansieringen av koleldade kraftvärmeverk normalt bör kunna genomföras utan särskilt stöd.

Anläggningar och infrastrrlkturf'ir syntetiska drivnwdcl

Enligt redovisningen i kap. 2 beräknas investeringar i anläggningar för syntetiska drivmedel uppgå till 1 miljard kr. under tiden 1981—85. Investe- ringar i infrastruktur för syntetiska drivmedel beräknas också uppgå till 1 miljard kr.. ca 1/3 gäller investeringar i fordon och 2/3 i distributionssystem för bränslet. Investeringar i den här omfattningen förutsätter ett beslut om fullskalig introduktion av syntetiska drivmedel i landet. i avvaktan på ett

• Sida 76
•  Original

Prop. 1980/81: 49 53

sådant beslut bör ändå finansieringsutrymmc skapas för en uppbyggnad av anläggningar och infrastruktur för syntetiska drivmedel. Som en grund för stödbehovet de första åren bedömer OED det som rimligt att räkna med investeringar på ca 100 milj. kr/år för syntetiska drivmedel.

Infrastruklurför kol. torv och skogsmfall

Investeringar för infrastruktur för kol. torv och skogsavfall har enligt kap. 2 beräknats till 150 milj. kr. fram till 1985. Investeringarna för kol kan knappast behöva stödjas. Ett stödbehov om 100 milj. kr. för infrastruktur för torv och skogsavfall kan däremot bedömas föreligga.

Prototyper och demonstrationsanläggningar

Det stöd som för närvarande utgår via SIND för prototyper och demon- strationsanläggningar inom industrin. transportsektorn och för energipro- duktionsanläggningar bör kompletteras med en lånemöjlighet. Enligt redo- visningen i avsnitt 2.3 beräknas lånebehovct uppgå till 500 milj. kr. för femårsperioden.

Energihushållning inom industrin

I samband med en nedtrappning av nuvarande bidrag för energihushål- lande åtgärder inom industrin redovisas enligt avsnitt 2.2.3 ett finansie- ringsbehov på totalt 600 milj. kr. i slutet av femårsperioden i form av lånemedel. I dessa medel ingår också övergång till fastbränsleeldning i befintliga industripannor samt stöd till små vattenkraftverk.

Trans/wrtsektorn

För transportsektorn beräknas enligt avsnitt 2.2.2 ett stödbehov på ca 100 milj. kr. för femårsperioden.

Tabell 4.1 Stödbehov för 'energiproduktionsanläggningar och energihushållning 1981—85, milj. kr.

Solvärme. fjärrvärme 315 Ångpannor inom industrin 170 Hetvattencentraler 215 Kraftvärmeverk - Syntetiska drivmedel 500 Infrastruktur för torv och skogsavfall 100 Prototyper och demonstrationsanläggningar (komplettering av SlNDS:s nuvarande anslag) 500 Energihushållning inom industrin 600 Transportsektorn 100

Summa 2 500

Med i genomsnitt samma stödbehov varje år under femårsperioden innebär det ett finansieringsbehov på 500 milj. kr/år.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1980/81: 49 54

4.2. Bedömning av medelsbehov

Det finns anledning att vid bedömningen av medelsbehovet endast ta hänsyn till en reducerad andel av det totala finansieringsbehovet. En anledning är förekomsten eller tillkomsten av kompletterande styrmedel i form av skatter. prisgarantier. marknadsgarantier eller exempelvis lagstift- ning om fastbränsleeldning.

Tre pågående utredningar inom energiområdet — utredningen om om- ställbara eldningsanläggningar. utredningen om styrmedel för näringslivets energihushållning samt energiskatteutredningen — kan beräknas lämna förslag som på sikt direkt eller indirekt kan påverka behovet av statligt finansiellt stöd till energiinvesteringar. Vid bedömningen av de närmaste årens medelsbehov är det inte möjligt att ta hänsyn till effekterna av förslag från dessa utredningar.

Som exempel kan nämnas de samband som finns med utredningen om omställbara eldningsanläggningar som har till uppgift att lämna förslag till lagregler för en övergång till fastbränsleanvändning. Med en lagstiftning som är omfattande och innebär att mycket stora delar av pannbeståndcts nytillskott och ersättning skall eldas med fasta bränslen i stället för olja. påverkas förutsättningama för ett lånestöd. Det kommersiella risktagandet minskar eftersom ett engergialternativ — oljan — är utsorterat. Med de ekonomiska utgångspunkter som finns i konsekvensutredningen kommer kolet att bli huvudalternativet. De kommersiella riskerna kommeri stället att hänföras till torv, skogsavfalltsol m.m. Därmed kan behovet av låne- stöd ha reducerats avsevärt om utgångspunkten är ett lån med kommer- siellt risktagande.

Slutsatsen att behovet av lånestöd minskar vid en lagstiftning om fast- bränsleeldning behöver inte gälla i alla situationer. Det kan fortfarande finnas motiv för särskilda lån till anläggningar som i dag utnyttjar olja. Alternativet för många som står inför ett beslut om att ersätta en gammal oljepanna kan vara att göra en viss renovering av den gamla pannan eller köpa en ny fastbränslepanna. I denna valsituation kan möjligheten till ett lånestöd spela en betydelsefull roll.

Den här diskuterade stödformen kan också vara ett sätt att allmänt förbättra kreditmarknaden för investeringar i nya energitillförselsätt. Då kvarstår ett lånebehov även för kol trots en eventuell lagstiftning om fastbränsleeldning.

Dessa förhållanden gör att det är svårt att bedöma huruvida en ny stödform som här föreslås skall omfatta kol eller ej. I ovanstående tabell är kolinvesteringar medräknade med ca 130 milj. kr. för nytillskott av ång- pannor inom industrin och en andel av 600 milj. kr. som avses för anslaget betr. energihushållning inom industrin. Totalt kan det röra sig om upp- skattningsvis 300—350 milj. kr. i stödbehov för femårsperiden som är medräknade i ovanstående siffror exkl. det stöd som gäller prototyper och demonstrationsanläggningar.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1980/81: 49 55

4.3. OED:s förslag till medelsberäkning

På grund av de osäkerheter som råder beträffande stödbehovets omfatt- ning och att vissa behov enligt ovan inte aktualiseras förrän i slutet av femårsperioden föreslår OED att inte hela det beräknade stödbehovet tillskapas under det första bugetåret. Medelsutrymmet bör sedan utvidgas med hänsyn till den energipolitiska utvecklingen. OED föreslår därmed att 300 milj. kr. skall avsättas under det första budgetåret för att genom lån och bidrag stödja investeringar i energiteknik för oljeersättning som en komplettering av nuvarande anslagsformer. Den första femårsperioden bör ses som en försöksverksamhet och en utvärdering bör ske därefter.

4.4. Tänkbara finasieringsformer

Delegationen skall enligt uppdraget studera olika möjligheter att finansi— era ett nytt stöd för oljeersättning. I direktiven anges att en avgift på olja förefaller ha flera fördelar. En annan möjlig finansiering är direkt över statsbudgeten.

För fiera statliga fonder sker finansieringen via en avgift. Så gäller för exempelvis byggforskningen. oljelagerutbyggnaden. pensionsfonderna och bilskrotningsfonden. För byggforskningen sker en komplettering genom anslag över statskassan. Med en oljeavgift får man förutom finansieringsin— strumentet en styreffekt genom prishöjningcn.

Med en oljeavgift kan två former tänkas. dels en höjning av den nuvaran- de särskilda beredskapsavgiften. dels att införa en ny oljeavgift. ] samband med oljeprospekteringsinsatserna höjdes beredskapsavgiften och samma metod kan utnyttjas för det här aktuella stödsystemet.

En avgift skulle komma att behöva uppgå till 11 kr/m3 olja vilket ger inkomster under det första året på ca 300 milj. kr'.

De nuvarande statliga stödåtgärderna för energihushållning i bebyggelse och i näringslivet. för prototyper och demonstrationsanläggningar samt energiforskningsprogrammet finansieras över statsbudgeten.

OED har inte ansett det falla inom uppdraget att förorda en specifik finansieringsform. '

5. Organisation

I uppdraget till OED sägs att när det gäller administrationen av stödet bör prövas om fonden för industriellt utvecklingsarbete kan tjäna som förebild. Vidare framförs att OED i detta sammanhang även bör överväga hur ett utbyte av kunskaper och erfarenheter kan ske mellan det organ som

' Räknat efter 27 miljoner mJ olja.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1980/81: 49 56

skall administrera stödet och andra organ inom området. i första hand statens industriverk. Möjligheterna att samordna handläggningen av stöd med bidragsverksamheten inom statens industriverk bör också studeras.

Som gemensamma förutsättningar för verksamheten anser OED bör gälla:

— verksamheten bör utformas så att kravet på nya administrativa resurser begränsas. Extern expertis bör utnyttjas för speciella frågor och i övrigt när så är lämpligt. — förutsättningar skall skapas för snabba och smidiga kontakter med olika intressenter samtidigt som verksamheten utformas så att samordning med olika organ inom området kan åstadkommas på ett praktiskt sätt. — verksamheten bör omges med relativt vida ramar så att möjligheter finns till anpassning till de omständigheter som kan råda i det enskilda fallet. Beslut om stöd över en viss bcloppsgräns bör emellertid godkännas av regeringen. Principiellt kan tre olika organisationsformer tänkas av en verksamhet av det här slaget. Dessa är myndighet, aktiebolag eller stiftelse.

Aktiebolagsformen förefaller vara minst lämpad för en verkamhct av nu aktuellt slag. Ett skäl för detta är att verksamheten inte bör syfta till att ge vinst. Därtill kommer att det är oklart hur aktiebolagsformen fungerar i en verksamhet vars främsta syfte är att ge lån på villkor som i många fall inte kommer att vara affärsmässiga.

Av bilaga 2 framgår hur nuvarande stödsystem är uppbyggt. De organ som handlägger direkt ekonomiskt stöd är industriverket. nämnden för energiproduktionsforskning. transportforskningsdelegationen. byggforsk- ningsrådet. bOstadsstyrelsen och länsbostadsnämnden samt STU. Samtli- ga dessa organ fungerar som myndigheter. Den nyligen tillskapade fonden för industriellt utvecklingsarbete är organiserad som en stiftelse.

Här diskuteras myndighets- och stiftelsealternativen.

5.1. Myndighetsalternativet

Om en myndighet skall administrera den nya låneformen ligger SIND närmast till hands. Fördelarna med att knyta stödet till SIND är att man får en nära koppling till den nuvarande stödverksamheten. Genom knytning till SIND kan också de kunskaper och erfarenheter som finns inom verket enkelt tas till vara i den nya verksamheten. Allmänt sett är det också värdefullt om antalet organ som ger stöd inom energipolitikens ram kan begränsas. Nya stödformer bör därför i största möjliga utsträckning läggas på befintliga organ.

Som framgått ovan administreras de nuvarande energipolitiska stödpro- grammen i samtliga fall av myndigheter.

Ett ytterligare skäl för att knyta stödet till en myndighet som har förts fram är att energipolitiken i allt väsentligt är en statlig angelägenhet. Det

• Sida 80
•  Original

Prop. 1980/81: 49 57

kan därför ligga i statsmakternas intresse att nära följa ett organ som finansierar investeringar i energiteknik. Myndighetsformen ger mycket goda förutsättningar för detta. Staten har vidare ett betydligt större infly- tande över förhållandena på marknaden — t.ex. prisbildning på bränslen och kraft — än vad som gäller bl. a. inom industripolitiken. Detta medför att den kompetens som finns inom SIND på prognosområdet bör vara värdefull i sammanhanget.

Att knyta ett lånesystem till SIND skulle i princip innebära att de nuvarande stödformerna vidgades. Detta kan åstadkommas genom att gällande författning för bidrag till energibesparande åtgärder inom närings— livet ses över. En möjlighet är att lånesystemet förs in i denna författning. Alternativt kan en särskild författning utarbetas för de verksamheter som kommer att stödjas inom det tänkta systemet.

Det är väsentligt att intressenter i den nya verksamheten ges möjlighet att medverka i och följa arbetet. Ett rådgivande organ för diskussion av principiella frågor. regelsystemets utformning och kontinuerlig uppföljning av verksamheten bör därför knytas till SIND. [ ett sådant organ bör ingå representanter för myndigheter som handlägger andra delar av energipro— grammet. viktigare avnämargrupper samt teknisk och ekonomisk expertis.

Sammanfattningsvis skulle en knytning av det nya stödet till SIND medföra flera fördelar. Dessa är framför allt av samordningskaraktär. Det gäller t. ex. den nära koppling till bidragsverksamheten som blir möjlig och möjligheterna att använda befintlig kompetens. Möjligheterna finns också att ge intressenter tillfälle att medverka i och följa arbetet.

5.2. Stiftelsealternativet

De främsta fördelarna med en stiftelse är den flexibilitet som blir möjlig. Fören stiftelse gäller inte — om inte så särskilt föreskrivs — bestämmelser- na om t. ex. besvärsmöjligheter. offentlighetsprincipen samt de personal- och ekonomiadministrativa regelsystemen. Stiftelseformen kan medge att medel kan disponeras relativt fritt. Handlingsutrymme kan ges så att rekrytering och personaladministrativa åtgärder kan skötas på sätt som bedöms lämpligt med hänsyn till verksamhetens art. Därigenom ökar möj- ligheterna att rekrytera personal med lämplig kompetens. l stiftelsens stadgar kan också inom mycket vida ramar läggas fast de riktlinjer för verksamheten som man anser bör gälla.

Verksamheten vid en stiftelse måste på lämpligt sätt samordnas med andra organ inom området. Detta gäller främst SIND. Även gentemot energiforskningsprogrammet finns ett behov av samordning. Ett sätt att lösa detta problem är att personsamband upprättas mellan berörda organ. i första hand SIND. och stiftelsens styrelse. Detta sker lämpligen genom att stiftelsens kansli knyts till SIND och stiftelsens styrelse blir då i praktiken ett beslutande organ anknutet till verket.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1980/81: 49 58

Andra administrativa samordningsinstrument är tänkbara. t. ex. att stif- telsen får en skyldighet att informera SIND om pågående projekt. En tänkbar svårighet kan dock uppkomma om beslut fattas att POD-bidrag skall handhas av SlND medan lånemöjlighet till samma typer av anlägg— ningar handhas av en stiftelse. Därvid skulle samma projekt kunna stödjas av två organ. l-Iur samordningen konkret skall gå till fastställs emellertid bäst av berörda organ allteftersom verksamheten finner sina former.

OED har av tidsskäl inte kunnat utreda frågan om förvaltning av medel i stiftelsealternativet. Ytterligare utredning krävs på denna punkt.

Sammanfattningsvis kan konstateras att stiftelseformens fördelar fram- för allt liggcr i den flexibilitet som blir möjlig. Det gäller både för själva hanteringen av stödverksamheten och för möjligheterna att knyta den kompetens som behövs till verksamheten. Hur dessa fördelar skall vägas mot de fördelar som myndighetsformen medför beror bl.a. på arten och omfattningen av de projekt som skall stödjas.

5.3. OED:s organisationsförslag

OED anser mot bakgrund av de förslag till ramar för lånevillkoren och de typer av projekt som är aktuella att kopplingen till nuvarande stöd- former är mycket stark. Detta leder till att SIND bör handha verksamheten genom en komplettering av sitt nuvarande anslag i enlighet med de rikt- linjer som har dragits upp i kapitel 3.3 och 4.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1980/81: 49 59

Bilaga l:]

IN DUSTRIDEPARTEMENTET BESLUT 1979-08-23

Delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja Industridepartementet Fack

10310. STOCKHOLM

Uppdrag att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i ener- giteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet

Regeringen uppdrar åt delegationen (I 1979: 01) för solvärme och bräns- len som kan ersätta olja att utreda möjligheterna att finansiera investering- ar i energiteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet.

För uppdraget skall gälla de riktlinjer som anges i bifogade inom indu- stridepartementet utarbetade promemoria.

Delegationen bör redovisa sitt arbete senast den 15 november 1979.

På regeringens vägnar Carl Tham

Rolf Annerbcrg

Avskrift till

statsrådsberedningen kommunikationsdepartementet budgetdepartementet bostadsdepartementct

statens naturvårdsverk

överstyrelsen för ekonomiskt försvar

statens industriverk

statens vattenfallsvcrk nämnden för energiproduktionsforskning delegationen (I 1975: 02) för energiforskning utredningen (_I 1977: 1 1) om omställbara eldningsanläggningar utredningen (l 1979:10) om myndighetsorganisationen inom energiområ- det. m. m. nämnden för samhällsinformation. Från Riksdag och Departement

• Sida 83
•  Original

Prop. 1980/81: 9 60

Bilaga

lNDUSTRIDEPAR'I'EMEN'I'ET PROMEMORIA 1979—08-23

Uppdrag att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i ener- giteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet

Den svenska energiförsörjningcn är till mycket stor del beroende av importerad olja och oljeprodukter. Vår energipolitik syftar bl.a. till att minska detta beroende. Det finns mycket som talar för att avsevärda prisstegringar och tillförselproblem kommer att inträffa innan en nödvän- dig omställning till andra energislag hinner ske.

En lång rad åtgärder har vidtagits eller kommer att föreslås för att stimulera en sådan omställning. Bland dessa kan nämnas det statliga ener- giforskningsprogrammet, stöd till energibesparande åtgärder i bostäder. i kommunala och landstingskommunala byggnader. i statliga byggnader. i allmänna samlingslokaler. i näringslivets byggnader. för industriella pro- cesser och till prototyper och demonstrationsanläggningar. Stöd ges också till utbildning. rådgivning och information till allmänheten. företag samt statliga och kommunala organ.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att staten lämnar särskilt stöd dels till energiteknisk forskning och utveckling fram till och med ett pro- jekts demonstrationsskede. dels till energibesparande åtgärder inom bo- stadssektorn och till åtgärder inom industrin som syftar till en bättre energihushållning eller användning av annat bränsle än olja.

Trots de åtgärder som staten redan har vidtagit har det i flera fall visat sig svårt att uppnå en bredare tillämpning av såväl teknik som finns tillgänglig sedan länge som relativt nyutvecklad teknik. Det kan gälla teknik som finns utvecklad i andra länder elleri Sverige. Exempel på detta är projekt om framställning av metanol. användande av torv och utnyttjan- de av miljövänlig teknik vid förbränning av kol.

Orsaken till att en marknadsintroduktion av teknik av detta slag har dröjt kan delvis vara att de former av stöd som finns f.n. inte är tillämpliga. Det kan också finnas flera andra skäl till att ny teknik introduceras långsamt. Ett sådant skäl kan vara bristande benägenhet till kommersiellt riskta- gande i kombination med stigande nivå på utvecklingskostnaderna medför att gapet ökar mellan företagens förmåga att ta ökade risker och riskernas storlek. Ett ytterligare skäl kan vara att företag av skilda storlekar och i olika branscher liksom olika huvudmän har varierande möjligheter att ta kommersiella risker. Överväganden av detta slag har angetts som motiv för att inrätta den särskilda fond för främjande av industriellt utvecklingsarbe- te som riksdagen har fattat beslut om tidigare i år (prop. 1978/79: 123 bil. 1. NU 1978/79: 59. rskr 1978/79z415).

• Sida 84
•  Original

Prop. 1980/81: 49 61

Det kan således finnas särskilda hinder när det gäller att finansiera projekt som kan minska oljeberoendet och som befinner sig i ett skede när de bör kunna börja introduceras på marknaden. Samtidigt är det med hänsyn till det stora oljeberoendet angeläget att sådana investeringar snabbt kommer till stånd. Delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja — oljeersättningsdelegationen — bör därför med förtur lägga fram förslag till åtgärder som kan undanröja dessa hinder. Detta bör ske med utgångspunkt i följande riktlinjer.

Delegationen bör överväga om en finansiering i form av lån som komp- letterar de former av stöd som nu finns kan utgöra ett verksamt medel för att undanröja dessa hinder. Lånesystemet bör i första hand omfatta projekt som befinner sig i ett skede nära introduktion på marknaden eller som avser teknik som redan finns på marknaden men som ännu inte nått större spridning. Stödet bör inriktas på projekt som innehåller ett betydande inslag av kommersiella risker. Delegationen bör överväga om stödet skall förses med en nedre gräns för storleken på de projekt till vilka stöd kan lämnas. '

Med utgångspunkt i en översiktlig analys av olika energislags marknads- förutsättningar under den närmaste tioårsperioden bör delegationen över- väga vilker former av energiproduktion som skall omfattas av ett lånesy- stem. I första hand bör studeras energiproduktion som baseras på kol. torv, flis och skogsavfall samt andra fasta bränslen. sol samt utnyttjande av mindre vattenkraftanläggningar.

Delegationen bör även överväga en utformning av ett lånesystem som gör det möjligt att lämna stöd till investeringar som syftar till energihushållning eller användande av andra bränslen än olja i industrin. i byggnadsbestånden och inom transportsektorn. Delegationens förslag till åtgärder som berör byggnader skall utarbetas i samråd med delegationen (Bo l978: 03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse.

Delegationen bör redovisa för- och nackdelar med olika tekniska kon- struktioner av ett stöd. En möjlighet som bör prövas är en konstruktion som liknar den som skapats genom fonden för främjande av industriellt utvecklingsarbete. Vid prövningen av olika former av stöd bör uppmärk— sammas de avgränsningsproblcm som kan uppkomma vid ett införande av en ny stödform. Det gäller bl.a. avgränsningen mot det stöd som statens industriverk lämnar enligt förordningen (19751422, omtryckt 1978:339. ändrad senast I979: 554) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. Bidragsgivningen till näringslivet enligt denna förordning bör enligt vad som sägs i propositionen om riktlinjer för energi- politiken (prop. l978/79zl15. NU 1978/79260. rskr l978/791429) trappas ned. Detta gäller emellertid inte stödet till prototyper och demonstrations- anläggningar.

Delegationen bör studera olika möjligheter att finansiera stödet. En väg som förefaller att ha flera fördelar är en finansiering genom något slag av

• Sida 85
•  Original

Prop. 1980/81: 9 62

avgifter på oljeprodukter. När det gäller administrationen av stödet bör prövas om fonden för industriellt utvecklingsarbete kan tjäna som förebild.

[ detta sammanhang bör delegationen även överväga hur ett utbyte av kunskaper och erfarenheter kan ske mellan det organ som skall administre- ra stödet och andra organ inom området, i första hand statens industriverk. Möjligheterna att samordna handläggningen av ett stöd med bidragsverk- samheten inom statens industriverk bör också studeras.

Delegationens arbete bör i den del som omfattas av det nu aktuella uppdraget redovisas senast den l5 november 1979. Delegationen bör givet- vis även efter det att uppdraget redovisats vara oförhindrad att i sitt fortsatta arbete behandla frågor inom det område som omfattas av uppdra- get.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1980/81: 49 63

Bilaga I.'2

IN DUSTRIDEPARTEMENTET PM Enheten för teknisk forskning 1979-11-15 och utveckling Nils Hallerström

Vissa befintliga stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och ener- gibesparande åtgärder.

Föreliggande sammanställning redovisar översiktligt vissa befintliga f- nansiella stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och energibesparande åtgärder. Sammanställningen har gjorts med anledning av uppdrag den 13 september 1979 till OED att utreda möjligheterna att finansiera investe- ringar i energiteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet.

De behandlade stödformerna har valts därför att de på olika sätt angrän— sar till den målyta OED-uppdraget avser.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1980/81: 49 (,4

Energipolitiskt motiverade stödformer

Energiforskningsprogrammet

Stöd till teknisk forskning och utveckling inom energiområdet lämnas inom ramen för det 5. k. Huvudprogram Energiforskning. Detta är indelat i program och delprogram enligt följande sammanställning. ]. Energianvändning i industriella processer m.m. — Allmänna studier — Trä. massa, papper — Järn och stål —— Övriga processer inom industrin — Jordbruk och trädgårdsnäring — Samhällets varuflöden

!=) . Energianvändning för transporter och samfärdsel — Ätgärderi transportsystemet — Energianvändning i drivsystem

j_

/ !

& Energianv Energi-

för lrans- anvandning Program ' porteroeh . , for

' samfärdsel Energi- ' bBbYGQEISE Energi- Allmänna användning produktion energi- relaterad i industriella lndu- system- grund- processer stnelll . studier forskning k lrans- mm ui- l

veck- lings- arbete

' Naturvetenskapliga forskningsrådet * Studsvik Energiteknik AB (fd AB Atomenergi). =Inkl planering och uppföljning av forskningsinnktal experimentbyggande.

5 Riksdagen I980/8I. [ sami. Nr 49

• Sida 89
•  Original

Prop. 1980/81: 49 66

Programorganen beslutar självständigt i stödärenden men om stödbelop- pet överstigcr en viss summa måste beslutet godkännas av regeringen. Vad gäller uppförande av experiment- och försöksanläggningar anförs i prop. 1977/78:110 .

Jag förutser att det för energiforskningsprogrammet också kommer att bli nödvändigt att i viss omfattning uppföra större experiment- och för- söksanläggningar med syfte att få ett säkrare underlag för statsmakternas beslut om fortsatt utveckling inom energiområdet. Huvudregeln i fråga om sådana anläggningar bör vara att de skall ägas och förvaltas av sådana organ som kan beräknas komma att i ett senare utvecklingsskede utnyttja motsvarande anläggningar. 1 de fall detta inte är möjligt eller av andra skäl olämpligt bör staten utöva ägarfunktionerna i särskild ordning. De myndig- heter som svarar för energiforskningsprogrammets genomförande bör nor- malt inte stå som ägare av anläggningar av ifrågavarande slag. Medel från energiforskningsprogrammet bör i första hand få användas för de avskriv- ningar som kan vara skäliga i varje enskilt fall. lnom huvudprogrammet bör däremot inte finansieras investeringar i laboratorieanläggningar. bygg- nader o.d.

Vad gäller avgränsning gentemot SlND:s bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar anförs:

Jag förutsätter att en nära samordning sker mellan verksamheten inom energiforskningsprogrammet och industriverkets bidragsgivning. lnom energiforskningsprogrammet bör därvid stöd lämnas dels till forskning och utveckling som erfordras för att klarlägga eller minska teknisk osäkerhet hos olika projekt. dels för att upprätta tekniska specifikationer för proto- typer och demonstrationsanläggningar. dels i vissa fall för planering av utvärdering av sådana anläggningar.

Referenser Prop. 1977/782110

Prop. 1978/791115 bil. 1 s. 266—29l SFS 1979:319.

Energisparstöd till bostäder

Sedan år 1974 utgår stöd till fastighetsägare för energibesparande åtgär- der i bostädet. Stöd lämnas för följande typer av åtgärder. 1. Förbättring av värme- och ventilationssystem. dock ej utbyte av värme- panna (man får dock stöd vid byte till vedeldad panna) eller oljebrän- nare.

i»)

. Anordningar för individuell mätning av varmvatten. el och gas samt för nattackumulering av varmvatten.

3. Anslutning av fastigheten till fjärrvärmeanläggning.

4. Förbättring av värmeisolcring i väggar. fönster och bjälklag.

5. Åtgärd som är direkt föranledd av åtgärd som anges i 1—3.

• Sida 90
•  Original

Prop. 1980/81: 49 67

Stödet kan utgå i form av bidrag och lån. Lägsta kostnad då stöd utgår är 1500 kr. Energisparbidrag utgår med 35 % av den godkända kostnaden. dock högst 3000 kr. per lägenhet och 30 kr./m2 våningsyta. Regeringen kan under vissa förutsättningar höja bidraget såväl aboslut som relativt. Resterande del av kostnaden kan täckas med energisparlån. Lånet är ett annuitetslån med normal amorteringstid på 20 år. Om den godkända kost- naden överstiger 25 000 kr. får låntagaren räntebidrag. Fr. o. m. 1979 gäller detta dock ej småhus.

Stödbeslut fattas av länsbostadsnämnden i resp. län. Bostadsstyrelsen handhar den övergripande administrationen av stödet.

Energisparstöd till allmänna samlingslokaler

Stöd kan utgå till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler i form av bidrag om 35% av godkända kostnaden (i vissa fall 50%). dock högst 300000 kr. Stödbeslut fattas av bostadsstyrelsen.

Referenser

Prop. l978/79:ll5 Prop. l977/78z76 SFS l974z252 (1976: 791). 1977z332 (I977:1|84) (19782383) SFS 19751400 (1976: 794) (1977: 337) (allm. samlingslokaler) BSOFS 1979: 30

Energisparstöd till kommunala och landstingskommunala byggnader

Energisparstöd kan utgå till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader samt vissa byggnader ägda av aktiebolag. ideella organisationer och kommunala stiftelser m.fl. Stödet utgår till åtgärd som syftar till bättre hushållning med energi eller användning av annat bränsle än olja vid uppvärmning av byggnad.

Stödet utgår i form av bidrag med 35% av godkänd kostnad. Bidrag utgår dock med högst 300000 kr. för varje projekt. Stödbeslut fattas av bostadsstyrelsen.

Stödet har fr.o.m. budgetåret 1979/80 kompletterats med lån (i mycket begränsad omfattning).

Re erenser

Prop. 1978/79: 1 15 SFS 1977: 346

Stöd till eneriginriktad experiment- och demonstrationsverksamhet

Vid sidan av insatserna i energiforskningsprogrammet utgår stöd till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet på byggområ- det i form av

• Sida 91
•  Original

Prop. 1980/81: 49 68

— bidrag till prototyp— och demonstrationsverksamhet — lån till energiinriktat experimentbyggande. Målet är att genom fullskaleexperiment . — ge kunskap om energihushållning som kan få mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden — ge förutsättningar för en praktisk utvärdering av långsiktiga utvecklings- projekt med stor besparingspotential. Protoryp- och demonsrralionsverksamheten omfattar bl.a. kommunal energiplanering och panntrimning. Stödbeslut fattas av statens råd för byggnadsforskning.

Lån till energiinriktut experimentbyggande lämnas för den merkostnad som experimentdelen innebär. Lånet riktas till experiment som syftar till effektivare energianvändning och experiment med lokala energikällor — främst solvärme.

Lånet är till en början räntefritt. Beroende på hur projektet utfaller kan byggforskningsrådet besluta 'om ränta eller kan regeringen efter framställ- ning från rådet. besluta om eftergift av länet helt eller delvis.

Låntagare kan vara kommun. samfällighetsförening eller enskild entre- prenör. Enskild entreprenör måste kunna ställa säkerhet. Lånebeslut fat- tas av byggforskningsrådet och länet förvaltas av resp. länsbostadsnämnd.

Re 'erenser Prop. 1978/79: 115 Prop. l977/78:100 bil. 16 SFS l965:672( 1977:446 )

Energisparstöd till trädgårdsföretag

Bidrag till energibesparande åtgärder i växthus m.m. kan utgå med högst 35 % av godkända kostnader eller 50000 kr. Bidraget administreras av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna och kan utgå bl.a. till följande åtgärder.

— Förbättrad värmepanna eller övergång till fastbränsleeldning — Isolering av växthus — Styr- och rcglerutrustning.

Energisparbidrag i näringslivets byggnader

Stöd för energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader har utgått sedan budgetåret 1974/75. Stödets syfte är att få till stånd energibesparan- de projekt i befintliga byggnader vilka från det enskilda företagets syn- punkt inte bedöms vara tillräckligt lönsamma.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1980/81: 49 69

Stöd lämnas för bl. a. följande typer av åtgärder. — Förbättrad isolering — Anslutning till fjärrvärme — Förbättrat värmesystem — Återvinning av värme ur frånluft — Övergång från eldning med olja till eldning med annat bränsle — Tillvaratagande av processvärme för uppvärmning av byggnad

Stödet utgår i form av bidrag med högst 35 % av godkända merkostnader för den energibesparande investeringen. Regeringen fattar beslut om stöd om bidraget kan antas överstiga 4 milj. kr. De regionala utvecklingsfon- derna fattar beslut om bidrag som understiger 50000 kr. till företag med högst 200 anställda. Övriga bidragsbeslut fattas av SlND som också ad- ministrerar verksamheten. Bidragcts storlek bestäms i de flesta fall enligt schablonberäkningar. Vad gäller värmeåtervinning och övergång till eld- ning med annat bränsle än olja anpassas bidraget så att åtgärden nätt och jämnt blir företagsekonomiskt lönsam för beställaren.

Bidrag beviljas inte om energibesparingen är ringa eller om åtgärden genomförs huvudsakligen av andra skäl än energibesparing. Lägsta kost- nad som berättigar till bidrag utgör 5000 kr.

SlND uppger att många åtgärder som inte beviljats bidrag ändå genom- förts senare och bekostats av företaget självt. SIND räknar med att bidra- get trappas ned och upphör år 1984.

Referenser

SIND PM 197921

SlND PM 1979: 9

Prop. 1975/76: 30 s. 346 — 349 Prop. 1978/79:115 s. 92 — 95 SFS 1978: 399/1975: 422 (1979: 554)

Energisparbidrag i industrins processer m. m.

Stöd till energibesparande åtgärder i industrins processer utgår sedan budgetåret l975/76 i syfte att få till stånd energibesparande projekt som är samhällsekonomiskt motiverade men av det enskilda företaget inte be- döms som tillräckligt lönsamma.

Stöd utgår till bl.a. följande typer av åtgärder. —- Värmeåtervinning ur rökgaser och andra hela gaser samt ur kylvatten.

avloppsvatten m.m. —— Övergång till mindre energikrävande processutrustning —- Omläggning av en del av processkedjan eller eliminering av ett process- steg —- Utrustning för styrning och reglering av processer

• Sida 93
•  Original

Prop. 1980/81: 49 70

— Övergång från eldning med olja. gasol eller liknande i en process till eldning med fasta bränslen

— Utnyttjande av spillvärme — internt och externt — t.ex. i ljät'rvärmesy- stem

— Installation av mottryeksturbin — Återvinning av energikrävande varor eller energi ur avfall

Stöd lämnas också till åtgärder som syftar till att vidmakthålla. öka eller få till stånd elproduktion i små vattenkraftverk med en effekt mellan 100 och [500 kW.

Stödet utgår i form av bidrag med högst 35 % av godkända merkostnader för den energibesparande investeringen. Bidragen handläggs av SIND som självständigt fattar Stödbeslut om bidraget uppgår till högst 4 milj. kr. Regeringen fattar beslut om bidraget kan antas överstiga detta belopp. Bidragets storlek anpassas så att åtgärden nätt och jämnt blir företagseko- nomiskt lönsamt.

Bidrag beviljas inte om cnergibesparingen är ringa eller om åtgärden genomförs huvudsakligen av andra skäl än energibesparing.

Endast åtgärder i anslutning till befintlig produktion motiverar stöd. Åtgärder som innebär en total omläggning av processen kan heller inte berättiga till bidrag. Åtgärderna skall gälla beprövad teknik utan teknisk risk. Tekniska förbättringar inom konventionell energiproduktion omfattas heller inte av stödet (undantag: små vattenkraftverk).

SIND uppger att energibesparingen per investerad krona överlag ligger högre för åtgärder i processer än i byggnader.

SlND räknar med att verksamheten skall upphöra i och med utgången av budgetåret 1983/84.

Referenser

SIND PM 197911

Prop. 1975/76: 30 s. 346 — 349 Prop. 1978/791115 s. 92—95 SFS 1978: 399/1975z422 (1979: 554)

Bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar i industrin

Fr.o.m. budgetåret 1975/76 utgår stöd till prototyper och demonstra- tionsanläggningar i industrin. Stödet utgår till brukaren av anläggningen och har som syfte att minska det risktagande som det innebär att införa en anläggning med nya tekniska tillämpningar. Stödet kan endast utgå för en första anläggning i sitt slag.

Anläggningen eller utrustningen skall ha lämnat FoU-stadiet och det skall påvisas att en potentiell marknad finns för den nya tekniken.

Stödet lämnas för exempelvis

• Sida 94
•  Original

Prop. 1980/81: 49 71

— nya framställningsmetoder och tillverkningsprocesser som innebär bätt- re energihushållning. — ny teknik för energiproduktion eller energiomvandling. — ny teknik för att tillvarata energi i avfall. — teknik för effektivare energianvändning vid transporter och samfärdsel. — anläggningar för återvinning av energikrävande råvara ur avfall. — system och anläggningar för eldning med fasta bränslen, - anläggningar som genom användning av annat bränsle än olja har stort demonstrationsvärde. Stödet utgår som bidrag med högst 50 % av godkända investeringskost- nader. Bidragen handläggs av SIND. Stödbeslut fattas av regeringen om bidraget kan antas överstiga 2,5 milj. kr. och i övrigt av SIND.

Ett flertal projekt har inte kunnat realiseras därför att företagen saknat finansiering för den del av kostnaden som inte täcks av bidraget. SIND har därför föreslagit att stödformen ändras så att bidraget kan kompletteras med lån.

En annan begränsning är att stödet inte kan täcka förprojekteringen av anläggningen. I vissa fall har emellertid medel ur energiforskningsanslaget använts för detta.

Brukaren kan inte heller få täckning för driftkostnaden av en anläggning.

Referenser SlND PM 197921 SlND PM 1978:6 Prop. 1978/79: 115 SFS 1975:422 (1979: 554)

lndustripolitiskt motiverade stödformer

Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

STU kan stödja projekt på olika stadier av innovationskedjan från idé till prototyp.

Det ekonomiska stödet lämnas som bidrag eller som lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Räntan är 3.75 % över diskontot. Stödet lämnas inom följande teknikområden:

—— Processteknik

— Tillverkningsteknik

— Socialteknik

— Informations- och systemteknik

— Produkt- och uppfinningsutveckling

Stödbeslut fattas av STU men måste godkännas av regeringen om stödet överskrider ett visst belopp.

STU:s stöd kan inte komma i fråga för investeringar i produktions- utrustning eller drift av en anläggning.

• Sida 95
•  Original

Prop. 1980/81: 49 72

De regionala utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna lämnar rörelselån eller produktut- vecklingslån.

Rörelselånet lämnas till anläggnings- eller omsättningstillgångar med upp till 500000 kr. till en och samma låntagare.

Rörelselånet kan på samma utredningsunderlag byggas på med ett s. k. kombinationslån från lnvesteringsbankcn med ytterligare 1 milj. kr. 1 vissa fall kan utvecklingsfonden bevilja amorteringsfn'het i högst tre år. När det gäller nyetablering högst fem år. Lånets amorteringstid kan utsträckas ända till tjugo år.

Produktutvecklingslånet är på högst 3 milj. kr. och lämnas för att stödja utveckling och marknadsföring av nya produkter. processer eller system för industriell produktion. Produktutvecklingslån får beviljas till högst 50 % - vid särskilda skä165 % — av den beräknade projektkostnaden. Vid lån på mer än 500000 kr. skall fonden samråda med STU.

För lånet utgår en särskild riskpremie. Om projektet misslyckas kan lånet avskrivas. '

Fonderna är stiftelser som har bildats av staten och landstinget i resp. län. Styrelse utses av landstinget. Samordningen av fonderna sköts av SIND.

Stödet riktas främst till företag inom tillverkningsindustrin med mindre än 200 anställda men gränsen är inte absolut. Som förutsättning för stöd gäller vidare att verksamheten har eller bedöms få tillfredsställande lön- samhet.

Referenser Prop. 1977/78:40 s. 134—167

Prop. l977/781111 s. 132—133 SFS 19781506

Sveriges lnvesteringsbank AB

Sveriges lnvesteringsbank AB beviljar lån för finansiering av investe- ringsprojekt inom näringslivet som inriktas på rationalisering. strukturför- ändring och utveckling. Bankens finansieringsinsatser skall till betydande del gälla större. långsiktiga och mer riskbetonade projekt. Jämfört med affärsbankerna sker bankens utlåning under betydligt större risktagande. Länen löper med fast ränta och med möjligheter till amorteringsuppskov i början av kredittiden. Även garantier ställs. Andra former är exportkre- diter och kombinationslån där utvecklingsfonderna står för kreditbered- ningen. Banken finansierar även utvecklingsprojekt, ibland som delägare i utvecklingsintensiva företag. Sådana utvecklingsprojekt mäste emellertid ha goda kommersiella utsikter.

• Sida 96
•  Original

Prop. 1980/81: 49 73

Bankens utlåning är f.n. ca 6000 milj. kr. och det egna kapitalet 1300 milj. kr. Bankens egna kapital ökades med 300 milj. kr. genom aktieteck- ning i december 1978 ( prop. 1978/79: 8 ).

Referenser Prop. 1978/7918

Norrlandsfonden

Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivets utveckling i Norrland. Fonden skall särskilt verka för utveckling och differentiering av den norrländska företagsamheten genom att stödja etablering och utbygg- nad av dels manufaktureringsindustri grundad på norrländska råvaror. dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt. som är stödberättigad enligt normerna för det statliga lokaliseringsstödet. Vidare skall fonden ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och utvecklingsar— bete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar eller eljest är av betydelse för det norrländska näringslivet.

Stödformerna utgörs främst av lån för industriell utbyggnad, lån med villkorlig återbetalningsskyldighet eller förlustgaranti för industriellt ut- vecklingsarbete, stöd genom bidrag till målforsknings- och utvecklingsar- bete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar samt stöd genom bidrag till utredningar och inventeringar som bedöms vara av bety- delse för hela det norrländska näringslivet.

Stöd till etablering och utbyggnad lämnas i form av medellångt eller långfristigt lån. Lån får under en tid av högst tio år vara ränte- och amorteringsfritt. Återbetalning skall vara fullgjord inom tjugo år.

Stöd till annan verksamhet kan lämnas i form av lån som får vara förenade med villkorlig äterbetalningsskyldighet. bidrag eller förlustga- ranti.

Fonden förvaltas av en stiftelse.

Referenser Norrlandsfonden-PM 1. Bertil Brodén/I

Fonden för industriellt utvecklingsarbete

Fonden för industriellt utvecklingsarbete inrättades år 1979 med syfte att stödja utvecklingen av nya produkter. processer och system för industriell produktion.

Ur fonden kan stöd till producenter utgå med följande mål.

— Stödet skall bidra till att öka den totala volymen av utvecklingsarbete i svensk industri.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1980/81: 49 74

— Stödet skall främst inriktas på projekt som bedöms vara väsentliga för svensk industris utvecklings- och konkurrensförmäga på sikt. — Stödet skall leda till en ändring av inriktningen av utvecklingsarbetet mot de långsiktigt mest lönsamma projekten, även när de innebär mer risktagande och större utvecklingssteg. — Stödet skall ges med sådana ränte- och återbetalningsvillkor att det, i de fall utvecklingsprojektet avser nya produktionsprocesscr eller produk- tionssystem. underlättar för svenska leverantörer att erhålla affärsmäs- siga kontrakt på en första anläggning i drift. — Stödet skall för företag med expansionskraft men med låg vinstnivå möjliggöra utvecklingsarbete i samma omfattning som etablerade före- tag. Stödet omfattar projekt som kan få stöd från de regionala utvecklings- fonderna. Det begränsas i princip till större projekt i företag med goda produktions- och marknadsförutsättningar. Högsta stödbelopp är 50 milj. kr.

Stödet utgår i form av lån vars form kan variera inom vida gränser. Återbetalningen av lånet beror på projektets kommersiella framgång. 1 princip kan återbetalningen ske i form av royalty. Huvudregeln är att summan av royalty. räntekostnader och andra kostnader som belastar stödmottagaren vid ett framgångsrikt projekt inte skall understiga de för- räntningskrav som stödmottagaren ställer på eget satsat kapital. Stödmot- tagaren skall också bära en väsentlig del av risken normalt genom att själv satsa 50 % av kostnaden. Särskild säkerhet krävs inte av stödmottagaren.

Tillgängliga medel förvaltas av en stiftelse. Fonden för industriellt ut- vecklingsarbete. Fondens styrelse beslutar i stödärenden. Beslut som in— nebär stöd med mer än 25 milj. kr. skall dock godkännas av regeringen. Stiftelsen samarbetar med andra myndigheter och institutioner som hand- har stöd i liknande former.

Rchfrenser Prop 1978/79: 123 5. 88—91 SFS 19792630

• Sida 98
•  Original

Prop. 1980/81: 9 75

INDUSTRIDEPARTEMENTET Bilaga 1 (3) 1979-l 1-08

Vissa befintliga stödformer för tekniska utvecklingsprojekt och ener- gibesparande åtgärder

Ekonomiska ramar och anslag Stödform kr.

['.'nergiforskningrpro grammet - Anvisat 1979/80 283 000 000 .Disponerade medel 1975/76— 1977/78 350 755 000 Energisparstöd till bostäder Bidrags- och låneram 1979/80 1 175. 000000 Planeringsreserv 1979/80 640000000

- Iinergispurbidrug till allmänna _rurnlingslokaler

Bidragsram 1979/80 10000 000 Energisparstöd till statliga byggnader Bidrags ram 10 000000 Energisparstöd till kommunala och lundstingskomlnlmalu hygg- nader Bidrags- och Iäneram 1979/80 90 000000 Stöd till energiinriktad 0.t'/)(frirrtertt- ot'li demon.rtrutionxrerksuln- ha! Utveckling och demonstration Stödram 1979/80 22 200000

Län till experimentbyggande Utlåningsram 1979/80 41 000000 Energispurstöd till trädgårdrlörcmg Anvisat 1979/80 5 000000 Energisparbidrag i näringslivets h_vggnuder Energisparbidrag till industrins processer Anvisat 1979/80 215000000 Anvisat t.o.m. 1977/78 408000000 Bidrag till prototyper och demonstruti:mxanlt'iggningur i industrin Anvisat 1979/80 80000 000 Anvisat t.o.m. 1977178 100 000 000

St_t'l'elxettft'ir teknisk utveckling Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utveck— lingsarbete

Anvisat 1979/80 247 500000 De regionala uti'eeklingsjbnderml Medelstillskott till fonden 1979/80 300000 000 Nyutläningskapaeitct 1978/79 . 480000000 S i'm—ige; Int'exterirzgsbtlnk AB Utlåning 6 000 000 000 Anvisat 1979/80 1000000 Norrlandsfonden Medelstillskott 1979/80 30000000

Fonden för industriell! ulvet'klinyxurhete Medelstillskott 1979/80 300000000

• Sida 99
•  Original

Prop. 1980/81: 49 76 Billiga I: 3

Lars Brundin. Proconductor 1979-11-15 Ulf Hagstrand. Bert Rosenqvist. Ångpanneföreningen

Energitillförsel

] Inledning

Syftet med denna bilaga är att ge underlag för bedömningar av arten och omfattningen av den verksamhet som kan bli aktuell för det tilltänkta stödet.

Det gäller således att ange vilka nya energitillförselsätt med kommer- siella och industriella möjligheter det är fråga om och med utgångspunkt i hypoteser vad avser energibidragen från dessa lämna en översikt över vilka utbyggnader för produktion och distribution av energi som kan bli aktuella. Härigenom blir det möjligt att belysa investeringarnas storlek och behovet av medel för energiproduktion.

Underlag för bedömningarna har under hand hämtats från konsekvens- utredningen. (Ds I 1979: 10)

Skogsenergi

Flis och pellets som bränsle Vedkraftvärmeverk Vedeldade hetvattencentraler Metanol

Solstrålning

Solvärme som individuellt ger hetvatten

Soltjärrvärme

3 lnförandeproeessen

Införandeprocessen fram till den tidpunkt då energibärare kommersiellt tillförs energianvändarna utan extraordinärt statligt stöd kan uppdelas i skeden och steg enligt tabellen på sid. 2: 5.

Kol Torv

Skogs- och jordbruks- avfall

Solstrålning EnergiVaror Elenergi Hetvatten (varm-) Stybb-, styckekol Metanol

Pellets. briketter Flis. pulver Kolslurry

Funktioner

• Sida 101
•  Original

Prop. 1980/81: 49 78

Energiråvaror Slutenergibärare D Kol FB FB D FG. FV M = Mekanisk omvand- ling

M Kolslurry FB FB D FG = Förgasning

M M Pellets. briketter FB FB FG. FV D FV = Förvätskning D Stick-, maskin- o frästorv FB FB FG. FV FB = Förbränning

M Flis och träpulver DG. FB FB FG. FV D D = Distribution Ko Hetvatten l) Ko = Koncentration

Med ringar har markerats de skeden och steg som i första hand innehål- ler verksamhet aktuell för den tilltänkta stödformen. För detta urval har förutsatts att verksamhet tidigare än i introduktionsskedet. liksom hittills. stöds genom andra stödformer.

6. Investeringar

För utbyggnadsprogrammet enligt p. 5 ovan har uppskattats ett investe- ringsbehov enligt tabell sid. 3—8. Av tabellen framgår att investeringsbe-

• Sida 103
•  Original

Prop. 1980/81: 49 80

hovet under perioden 1981—85 är 5 år 6 miljarder kr. för att under perioden 1986—90 ha ökat till 10—30 miljarder kr. (beroende på om kärnkraften skall

avvecklas eller ej). . Investeringarna avser anläggningar för normal kommersiell drift eller

försöksvis kommersiell drift i representativt stor skala. Härtill kommer investeringar för infrastruktur avseende — tillförsel av kol. torv och skogscnergi med 30—50 milj. kr. per år under början av 80-talet — syntetiska drivmedel med ca 1 miljard kr. under perioden 1981—85. Det totala investeringsbeloppet torde under perioden 1981—85 vara 6 a 7 miljarder kr. med övervägande delen utbetalningar under periodens senare

ar.

Anläggningstyp Investeringsbehov i miljarder kronor'

81—85 86—90 91—00 81—00

R A R A R A R A Solvärmeanl. 0.8 0.8 1.6 1.6 2.4 2.4 4.8 4.8 — Individuell 0.4 0.4 0.8 0.8 1.2 1.2 2.4 2.4 — Fjärrvärme 0.4 0.4 0.8 0.8 1.2 1.2 2.4 "2.4 Spillvärmeanl. (0.1 (0.1 0 () 0 0 (0.1 (0.1 Hetvattencentraler ().7 0.3 0.9 0.4 0.7 0.5 2,3 1.2 — Kol 0.4 0.1 ().2 — 0.1 ().1 0.7 0.2 — Torv 0.1 0.1 0.4 0.2 0.3 0.1 0.8 0.4 — Flis 0.2 0.1 0.3 0.2 0.3 0.3 ().8 0.6 Ångpannor i industrin 1.4 1.4 I.8 1.8 0.7 0.7 3,9 3,9 — Kol 1.3 1.3 0.9 0.9 0.3 0.3 2.5 2.5 — Flis 0,1 0.1 0.9 0.9 0.4 0.4 1.4 1.4 Vindkraftverk 0 0 1.8 I.8 6.0 6.0 7.8 7.8 Kolkondensverk () 0 0 ”J 9.6 [1.5 9.6 23.0 Kraftvärmeverk 1.7 3.0 2.4 9.1 8.4 3.9 [2.5 16.0 — Kol 1.7 3.0 2.2 7.5 7.7 2.8 11.6 13.3 — Torv () () 0.2 1.6 0.7 1.1 0.9 2.7 Anläggningar för synte- tiska drivmedel I.0 1.0 3,0 3 0 4.0 4 () 8.0 8.0 Injrnstruktur: I,I I. I I.!) I.() Syntetiska drivmedel 1.0 1.0 0 0 0 () 1.0 1.0 Skogsenergi Torv 0 | 0,2 Har ej kunnat uppskattas Kol Summa 6 7 7.6 11 5 29.2 31.8 29.0 49.9 65.7

' Penningvärdejuli 1979

7 Behov av stödmedel

Utgående från konsekvensutredningens beräkningar kan en uppskatt- ning göras av hur mycket stöd i form av pengar de i utredningen förutsatta oljeersättande åtgärderna skulle behöva ta i anspråk under 80-talet. Därvid har följande antaganden gjorts:

— Anläggningar för renodlad elenergiproduktion. t.ex. kondenskraft. har

förutsatts uppföras av statliga. kommunala och privata energiföretag i sådan ordning att en finansiering i form av stöd ej behöver tillgripas.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1980/81: 49 81

— Kraftvärmeverk har förutsatts behöva stöd enbart vid ett normalt infö-

rande för att ersätta oljeeldade hetvattencentraler.

För att avgränsa den del av de återstående investeringar som skulle vara i behov av ett stöd har följande resonemang förts. Med kännedom om hur finansieringsbilden grovt ser ut för dagens energianläggningar kan en övre gräns för stödets storlek uppskattas som merinvesteringarna för att bygga ut energisystemet enligt konsekvensutredningen med dess bränslen utöver en fiktiv utbyggnad av samma energisystem enbart baserad på oljeanlägg- ningar. Därvid har således antagits att minst finansieringar av oljeanlägg- ningen. på sätt som sker idag. kan ordnas utan att behöva anlita det diskuterade stödet. Merinvesteringarnajämfört med ett oljealternativ skul- le därmed utgöra en approximation av behovet av stöd. En uppskattning av merinvesteringar/stödstorlek har gjorts i tabell sid. 3— 10.

Merinvesteringar/stödstorlek

Period 1980—85 1986—90 Anläggning Totalt Per år Totalt Per år Solvärme: — Individuell 275 55 485 97 — Fjärrvärme 315 63 555 111 Ångpumtor inom industrin — Kol 510 102 360 72 — Flis, ved 40 8 400 80 Hermite/mantra!” — Kol 275 55 115 23 — Torv 60 12 300 60 — Flis, ved 155 31 205 41 Oljeersätlande kraft värme 450 90 550 1 10 Anläggn. för synte- tiska drivmedel I 000 200 3 000 600 Infrastruktur — Skogsenergi 'v50 10

— Torv "50 10 — Kol _,50 10 — Syntetiska drivm. 1000 200 0 0 Summa 3955 791 5970 1 194 exkl. synt. drivmed 1955 391 2970 594

Som framgår av tabellen torde stödets storlek uppgå till totalt ca 850 milj. kr. per år under början av 80-talet.

8. F ondintressenter

För utveckling. produktion och distribution av ny energi finns ett flertal aktörer inom de industriella och kommersiella områdena.

Följande sammanfattning kan göras: Kolimportörer. rederier. hamnar. transportföretag. distributörer av fas- 6 Riksdagen 1980/8]. I saml. Nr 49

• Sida 105
•  Original

Prop. 1980/81: 49 82 ta och flytande bränslen. skogsföretag. torvindustrier. processindustrier, petrokemiföretag, motortillvcrkare. byggföretag. elproducenter. hetvat- tenproducenter. husägare.

• Sida 106
•  Original

Prop. 1980/81: 49 83 Bilaga l.'4

Rogert Leckström. 1979-11-15 K—konsult

Energihushållning i byggnader

Potentialuppskattning fram till 1985 för uppvärmning med solvärme eller sol-värmepump, samt lågtemperatursystem.

2.7. Övriga variabla parametrar för långivaren

Utöver de handlingsparametrar som angetts ovan finns för långivaren ytterligare två enligt följande: direkt indirekt Lån

Det ovan sagda innebär att lånet kan ges direkt mellan långivaren och låntagaren eller att "långivaren" kan ställa medel till låntagarens förfogan- de indirekt. Alternativen här kan vara att ställa säkerhet/garanti för lån till låntagaren eller att ge lån via leasingbolag.

utbytesinvesteringar. expansionsinvesteringar.

investeringar i nya produkter eller produktförbättringar.

strategiska investeringar. Mot bakgrund av uppdragets syfte att påskynda övergång till använd- ning av alternativa energikällor torde aktuella investeringar vara att hänfö-

wro—

&

ra till grupperna utbytes och/eller strategiska investeringar. vilket faktum även får inverkan på låntagarens benägenhet att utnyttja nya lånemöjlig- heter.

En investering kan möjliggöra och/eller nödvändiggöra finansiella trans- aktioner. som annars ej skulle ha utförts.

Givetvis måste kapitalanskaffning och kapitalanvändning samordnas. och man måste alltså besluta om frnansieringssätt samtidigt med investe- ringsbesluten. Men i regel avser denna koordinering enbart den totala kapitalmängden. och man varken kan eller vill köppla samman en viss finansieringskälla med ett visst investeringsprojekt.

Det kan dock förekomma fall där en finansieringskälla är öppen endast för ett visst projekt eller en viss kategori av sådana. Exempel härpä är lokaliseringslån samt vissa lånefonder för fartygsinvesteringar.

Sekundärt har en investering också inverkan på företagets skattebetal- ningar.

Givetvis bör en investerings inverkan på skattebetalningarna beaktas. men osäkerheten om utgångsläget för bedömingen. dvs. om vilka företa-

• Sida 117
•  Original

Prop. 1980/81: 49 94

gets skattebetalningar kommer att bli om man inte gör investeringen. gör detta beaktande mycket svårt och osäkert.

4.5. Effekter för privatpersoner

Under nuvarande skattesystem torde de amorteringsvariabler. som har störst "positiv" effekt vara amorteringstiden samt möjlighet till annuitets- lån, där skatteeffekterna av större räntebctalningar nära i tiden påverkar investeringsbeslutet. Räntesatsens storlek är här troligen av mindre bety- delse så länge den inte överstiger marknadsmässig ränta.

7. Effekter vid indirekt långivning kombinerat med bidrag

Olika variabla parametrars effekt på låntagare är lika vid direkt eller indirekt långivning. Detta gäller såväl lönsamhet. likviditet som soliditet. Ur långivarens synpunkt är dock skillnaderna i likviditetseffekter betydan- de mellan direkt och indirekt långivning. '

En möjlighet för långivaren att få största möjliga effekt med rimligt likviditetsutfiöde kan vara att skapa ett system med indirekt långivning genom ställande av säkerhet för lån på marknadsmässiga villkor kombine- rat med bidrag till investeringen. Bidraget kommer att verka positivt på låntagarens lönsamhet och soliditetjämfört med att hela beloppet erhålls i form av lån. Härutöver skulle långivaren även ha möjlighet att disponera egna säkerheter för övrig upplåning.