Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen. Inflationsskyddet för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre skall tas till bl.a. höjda energipriser. För år 1981 föreslås att basenheren sänks med 100 kr. till 6400 kr. Vidare föreslås vissa marginalskattclätt- nader för l981 års inkomster i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen med högst 500 kr.. som medges i första hand heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet. föreslås förlängd ett år.

Även folkpensionärcrnas skattelättnader behandlas i propositionen. En höjning av det extra avdraget föreslås för både är l980 och år l98l. Förslag läggs också fram om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid 1981 års taxering.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för s. k. frivilliga periodiska under— stöd, som f.n. medges med 5000 kr. per mottagare. begränsas till att avse 5000 kr. per givare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den [januari l98l.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1980/81: 50

I.)

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 105 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

105

1 mom.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer. oskU'rrt döds- bon och familjestiftclser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977: 1071) om hasenhet enligt 10 s 1 mom. lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten: när beskattningsbar inkomst överstiger

lmcn icke 4bascnheter: grundbeloppet för lbasenhet och ZC'kaväterstoden: 4 " " 5 " : " " 4basenhcteroch 497" " ' 5 6 " : " " 5 " " 597"

6 .. . 7 .. : .. .. 6 .. S%" ..

7 " " 8 " : " " 7 " " 11%" "

8 " " 9 " : " " 8 " " 14%" " . 9 .. .. 10 .. : .. .. 9 .. .. 20%... .. : 10 " " 11 " : " " 10 " " 229? " " . Il " " 12 " : " " 11' " 269? " '. 12 " " 13 " : " " 12 " "30%" : 13 " " 14 " : " " 13 " 34%” " : [4 .. .. [5 .. : .. .. [4 .. .. 39%" .. : 15 .. .. 16 .. : .. .. 15 .. .. 4497... : 16 .. .. 17 .. : .. .. [6 .. .. 45%... : 17 " 20 " : " ' " I7 " " 48%" : 20 " " 30 " : " " 20 " " 539?" : 30 basenhetcr : " " 30 ” " 58% "

Ändå att statlig inkomstskatt skall trttagas med mer än 100 procent av grundbcloppet. mä likväl ickc den åt någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdcl.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse. som enligt de för densam- ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss fa- miljs. vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

[röres/(Igen lydelse l () 5

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer. dödsbon och familjestiftclser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundhclopp.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. 3 Senaste lydelse 1979: 1156.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81: 50

'.!—l

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 ä 1 Inom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten: när beskattningsbar inkomst överstiger

lmen icke 4basenheter: grttndbeloppet för lbasenhet och 2'5-2 av återstoden: 4 " " 5 " : " " 4basenheteroch 4'37' " : € .. .. 6 .. : .. .. 5 .. .. 5,31...

6 .. .. 7 .. : .. .. 6 .. 8'7'27' 7 .. .. 8 .. : .. .. 7 .. ”%.. 8 .. .. 9 .. : .. .. 8 .. .. 1467?" 9 .. .. 10 .. _ .. .. 9 .. .. 20%"

10 11 " : 10 ' 229?"

11 .. .. |: .. : .. .. 11 .. .. 26%" 12 " " 13 " : " " 12 " " 29%" 13 " " 14 " : " " 13 " " 33%" 14 .. .. [5 .. : .. .. 14 .. .. 38%" 15 " " tra "' ; " " ts " " 44'5-1" 16 " " 17 " : " " 16 " " 455?" 17 " " 20 " : " " 17 " " 48%" 20 " 30 " : " " 20 " " 539?" " 30 basenheter : " " 30 " " 58%" "

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grttndbeloppet. mä likväl icke den ä någon del av den bcskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkornstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse. som enligt de för densam- ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss fa- miljs. vissa familjers eller bcstämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft'den ! januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 ä 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 ss lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 ä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'ireslugen lydelse 2 & Basenhet utgör för varje taxe— Basenhet utgör för varje taxe-

ringsår ett belopp som motsvarar ringsår ett belopp som motsvarar ft)/Illllxen kronor multiplicerat med 6400 kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av— årets jämförelsetal. Basenheten avv rundas nedåt till helt hundratal kro— rundas nedåt till helt hundratal kro- nor. nor.

+2 Riksdagen I 9801'81 . ] sum/. Nr50

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81: 50

Nuvarande lydelse

Jämförelsetalet för taxeringsärct är det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i :tu- gusti månad två år före taxerings- äret och augusti rnänad är 1977. .lärn/i'irelseralr-'I beräknas med bort- seende från de effe/(rer pd pris/äger smnföl/er av ändrar skulleutlae en- lig! laken (I968:4301 om mervärde— skatt.

F öres-lagen lydelse

Jämförelsetalet för taxeringsäret är det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prislägct i att- gusti trtänad två är" före taxerings— ärel och augusti månad är 1980. Därvid skall Ililrändrinearna i de! allmänna prisläge! beräknas med bortscende frän indirekta skatter. rullar. avgi/ier (N'/1 ändringar i energipriser saint tillägg göras för sultvenrimrer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gängen i fråga om 1982 års taxering. Vid denna taxering är basenheten 6400 kronor.

3. Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Vid 1982 års taxering fär skattskyldig som ltar rätt till särskild skat— teredttktion enligt 2 s 5 mom. uppbördslagen (1953: 272) en höjning av den särskilda skattereduktioncn. om hans till statlig inkomstskatt beskattnings- bara inkomst överstiger 40000 men inte 76 600 kronor.

2 & Den särskilda skattereduktionen höjs

om den beskattningsbar—a inkomsten överstiger 40000 men inte 45000 kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 40000 kronor.

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45000 men inte 60000 kronor med 500 kronor.

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60000 men inte 76600 kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 60000 kronor.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1981.

4 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) Härigenom föreskrivs att punkt 5 av anvisningarna till 46% samt punkt 2 av anvisningarna till 505 kommunalskattclagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1980/81: 50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar till 465

5.[ Som fi'irutsa'ttning för allmänt avdrag för periodiskt understöd el- ler därmed jämförlig periodisk ut- betalning enligt dcnna punkt gäller att understödet ieke utgått till mot- tagare i givarens hushåll eller. om ieke understödet utgjort skade- stånd. till mottagare under 18 år el- ler till mottagare vars utbildning ieke är avslutad.

Avdrag medgives med utgivet be- lopp för periodiska utbetalningar

5. Förutst't'ttning för allmänt av- drag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbe- talning enligt denna punkt är att un- derstödet inte utgått till mottagare i givarens hushåll eller. om understö— det inte utgjort skadestånd. till mot- tagare under 18 är eller till mottaga- re vars utbildning inte är avslutad.

Avdrag medges med utgivet be- lopp för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem emellan reglerats: till tidigare anställd: som utgör skadestånd. dock vid personskada endast med belopp som för mottagaren utgör ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll:

som utgör livränta eller därmed jämförligt vederlag vid förvärv av egen- dom genom köp. byte eller därmed jämförligt fäng:

på grund av föreskrift i testamente: frän juridisk person.-

För annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk ut- betalning medgives avdrag med högst 5000 kronor för varje matta- gare. Har givaren under beskatt- ningsåret varit gift ()(/1 levt tillsam- mans med sin make. fär sådant av- drag åtnjutasför dent häda gemen- samt med 5 ()()0 krattor.

För annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk ut— betalning medges avdrag med högst 5 000 kronor. Utger skattskyldig sä- dana understöd till mer än en per- son med belopp som sammanlagt ('iverstiger 5000 kronor. skall av- draget ji'irdelas mellan dessa un- derstöd på sätt den skattskyldige önskar.

till 505

2.2 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp. t. ex. till följd av att folkpen- sionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att ntedgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen. om den utgått i full utsträckning. utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspcnsion i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensions- tillskott.

'Senaste lydelse 1977: 41. ILydelsc enligt prop. 1980/81 : 42.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81: 50

Nuvarande f_l'ch/A'C' ["örcxlugt'n lyda/.te

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma- re föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand he— stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges laserade in— komst enligt lagen (IF)47:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Detta högsta inkomst- belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig. som under be- skattningsåret icke haft annan in— komst än ålderspension enligt 6 kap. 2; första stycket lagen (l962:38l) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga in- täkter av tjänst om sammanlagt 5200 kronor samt ätnjutit avdrag endast med I00 kronor enligt Bä 2 mom, första stycket. För gift skatt- skyldig. som ttppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. be- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77.5 procent av basbe— loppet. För övriga skattskyldiga be— räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrtlnd gäller också om gift skattskyldig ttnder viss del av be- skattningsåret uppbttrit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make ttppbär folkpension. och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- komtner gift vars make saknar folk- pension.

Avdraget skall i första hand be— stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- komst enligt lagen tl947z576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta be- lopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatt- skyldige icke skall päföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Detta högsta inkomst— belopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig. som ttnder be- skattningsåret icke haft annan in- komst än ålderspension enligt 6 kap. Zå första stycket lagen tl962:38l) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga in- täkter av tjänst om sammanlagt 6/00 kronor samt åtnjutit avdrag endast med l00 kronor enligt 33.5 2 mom. första stycket. För gift skatt- skyldig. som uppbttrit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. be- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77.5 procent av basbe- loppet. För övriga skattskyldiga be- räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller ocksä om gift skattskyldig ttnder viss del av be- skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och ttnder återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in- komstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger [50000 kronor. skall avdrag inte medges. Fastighet. som avses i 24 ä 2 mom.. och jordbruksfastighet.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81: 50 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse som i huvudsak används för bostadsändamål. skall inräknas i förmögen— hetsvärdet med belopp som motsvarar l.!"l0 av skillnaden mellan taxerings- värdet äret före taxeringsäret och Iänat kapital. som nedlagts i fastigheten. i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25 000 kronor jämte den del av skillnaden som över- stiger 250000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make llera sädana fastigheter. som avses här. gäller bestämmelserna endast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen fär frängäs. när sär— skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 .b" I mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari l98l och tillämpas första gängen vid [982 års taxering. Bestämmelsen i punkt 2 tredje stycket av anvisning- arna till 5.0ä skall dock tillämpas redan vid l98l års taxering. varvid beloppsgränsen i bestämmelsen för inkomst utöver ålderspension skall vara 5 400 kronor.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgör pä grund av bindande förpliktelser. som uppkommit före den 9 november l973. skall de bestäm— melser som gällde före den I januari l974 alltjämt tillämpas.

5. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 22 s 3 mom. taxeringslagen (l956:623l' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

”V'

3 111 o m? Skattskyldig. som uppburit folkpension. är med un- dantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera för- värvskällor under året uppgått till minst [7500 kronor. eller. om hans make uppburit folkpension. till minst [5200 kronor. Med folkpen- sion avses folkpension i form av äl- derspension. förtidspension. änke- pension och hustrutillägg. Som folkpension räknas ieke barnpen- sion eller vårdbidrag.

Fr'ireslagen lydelse

s'

3 mom. Skattskyldig. som tipp— burit folkpension. är med undantag som anges i andra stycket skyldig att titan anmaning avlämna själv- deklaration endast om hans brut— tointäkt av en eller flera förvärvs- källor under året uppgått till minst 20400 kronor. eller. om hans make ttppbttrit folkpension. till minst [7800 kronor. Med folkpension avses folkpension i form av älders- pension. förtidspension. änkepen- sion och hustrtttillägg. Som folk- pension räknas inle barnpension el- ler vårdbidrag.

' Lagen omtryckt 19711399. Senaste lydelse av lagens rubrik l974: 773. 1 Senaste lydelse 1979: ll58.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81: 50 8 .!V/lt'arande lydelse föreslagna! lydelse

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig att titan anmaning avlämna självdeklaration. om den skattskyldi- ge har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret. om han har skattepliktiga förmögenhetstillgängar överstigande 75000 kronor eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas säsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i l mom. tredje stycket sävitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den I januari l98l.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/8l: 50 9

Utdrag

B U DG E'l'DEPA RTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980- It)-23

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Friggebo, Mogärd. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Buren- stam Linder. Johansson. Wirtén. l-lolrn. Andersson. Boo, Winberg,-Adel- sohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om skatten på l98l ärs inkomster. m.m.

] Inledning

[ prop. l980/8l: 20 om besparingar i statsverksamhetcn. m.m. (bespa- ringspropositionen) redovisades vissa allmänna riktlinjer för inkomstbev skattningen är l98l. bl.a. i fråga om den framtida utformningen av intla- tionsskyddet för inkomstskatteskalan och fortsatta tnarginalskattelält- nader i vissa ittkomstlägen. Det framhölls att åtgärder i fråga om inkomst- skatten har fått en central betydelse för avtalsförhandlingarna på arbets- marknaden. Mera konkreta förslag till åtgärder i dessa frågor fick därför anstä i avvaktan på att de överläggningar som pågick mellan regeringen och arbetsmarknadens parter slutfördes och kunde bli föremål för en samlad bedömning.

Jag avser nu att åter ta upp de angivna frågorna. Jag äntttar även behandla folkpensionärernas skattelättnader.

Skatteutskottet hemställde i ett betänkande (SkL! I979/80z42) med an- ledning av motioner tlttder riksmötet l979/80. att riksdagen hos regeringen mätte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för s. k. frivilliga periodiska understöd från 5000 kr. per mottagare till att gälla 5000 kr. per utgivare oavsett antalet mottagare. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr l979/80: 293). Även denna fräga avserjag nu att behandla.

De förslag som jag nu tar upp innebär. förutom ändrad skatteskala m.m.. främst justeringar av lagtekniskt okomplicerad natur. Med hänsyn härtill anserjag det inte motiverat att höra lagrådet.

• Sida 10
•  Original

Prop. l980/81:50 l0 2 Den statliga inkomstskatten

Skalan för den statliga inkomstskatten har varit inflationsskyddad sedan år 1978. lnflationsskyddet utvidgades genom beslut samma år till att avse även en uppräkning av den särskilda skatteredttktionen. Skyddet är så utformat att en automatiskjustering sker av skiktgränserna med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Principen om inflationsskydd bör ligga fast. Skatteuttaget och dess fördelning skall bestämmas av riksdagen och inte godtyckligt ändras av inflationen. En viss förändring bör emellertid göras vid beräkningen av den index som används i sammanhanget.

Skiktgränserna i statsskatteskalan uttrycks tekniskt i enheter som kallas basenheter. Basenheten utgör ett belopp av 5000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti månad andra året före taxeringsäret och den valda utgångspunkten för indexberäkningen. Utgångspunkten för denna beräkning är augusti månad 1977. Genom en särskild regel i 3.5 lagen ( l977: l07ll om basenhet enligt l0s5 l mom. lagen (19471576) om statlig inkomstskatt har man eliminerat effekten av de ändringar av mervärdeskatteuttaget som kan ha förekommit mellan de två tidpunkterna. Ändringarna av detta uttag har alltså inte fått påverka den statliga inkomstskatten.

[ besparingspropositionen föreslås en ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen ( l962: 38ll om allmän försäkring. AFL. Basbe- Ioppet ligger till grund för uppräkningarna av pensioner m.fl. sociala förmåner. Syftet med ändringen är att kompensation inte längre skall ges automatiskt för höjda energipriser eller för köpkraftspåvcrkan som stats- makterna fattar beslut om genom att ändra indirekta skatter och subven- tioner. Bl.a. med hänsyn till att statsmakterna har möjlighet till en ärlig omprövning av inkomstskatteskalan kan det visserligen hävdas att skälen för ett motsvarande indexbyte i detta sammanhang är svagare. Som jag uttalat i bes-paringspropositionen talar dock övervägande skäl för att så bör ske. Basenheten i lagen (19471576) om statlig inkomstskatt. SIL. bör således i fortsättningen anknytas till sammajusterade index som basbelop— pet enligt AFL. De nya beräkningsgrttnderna innebäri huvudsak följande.

Liksom f.n. skall jämförelsetalet följa förändringarna i det allmänna prisläget. Vid beräkningen skall dock i fortsättningen bortses inte bara från mervärdeskatt utan från alla indirekta skatter. tullar. avgifter och subven- tioner samt från ändrade energipriser. Avgränsningen av indirekta skatter. tullar. avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grttnder statistiska centralbyrån tillämpar vid beräkning av nettoprisindes. Dess- utom skall alltså vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser. som f.n. ingår i konsumentprisindex. avser fjärrvärme. eldningsolja. httshållsgas. elström och bensin.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81: 50 11

Vad jag här har anfört föranleder ändring av 2 och 35.5 lagen om bas- enhet enligt 10å 1 mom. lagen (.1947:576) om statlig inkomstskatt. Änd- ringen bör tillämpas första gången vid fastställandet av basenhet för taxe- ringsåret 1983 (inkomståret 1982).

Redan för inkomståret 1981 är emellertid särskilda överväganden påkal- lade. Enligt nu gällande regler har basenheten för taxeringsåret 1982 (in- komståret 1981) fastställts till 6500 kr. För inkomståret 1980 är beloppet 5800 kr. Somjag anförde i besparingspropositionen bör emellertid uppräk- ningen begränsas redan för år 1981. Jag föreslår att basenheten för in- komståret 1981 bestäms till 6400 kr. Detta belopp kommer att bilda ut— gångspunkten för den framtida uppräkningen för år 1982 och senare. Som en följd härav får givetvis den förordning (1980:706) varigenom basenhe- ten fastställts för inkomståret 1981 upphävas. Detta kan ske i administrativ ordning.

Den föreslagna sänkningen av basenheten innebär en skärpning av in- komstskatten för 1981 års inkomster med ca 1 miljard kr. Detta belopp bör användas för att åstadkomma skattelättnader främst åt heltidsarbetande med inkomst under genomsnittet. Därutöver bör vissa marginalskattelätt- nader ges i de något högre inkomstskikten.

Det första målet torde enklast uppnås genom en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen enligt 25 5 mom. uppbördslagen (1953z272). Genom lagstiftning tidigare i år (prop. 1979/80: 181. SkU 1979/80: 62. rskr 1979/80: 422, SFS 1980: 455) har en sådan tillfällig höjning gjorts i fråga om 1980 års inkomster.

Den särskilda skattereduktionen medges skattskyldiga som varit bosatta eller stadigvarande vistats här i landet under någon del av beskattnings- året. Skattereduktionen räknas automatiskt upp med hänsyn till inflationen genom koppling till den tidigare nämnda basenheten. Skattereduktion medges således med det belopp varmed 0.4 basenheter överstiger 2000 kr. För inkomståret 1981 innebär detta — om den av mig tidigare föreslagna ändringen av basenheten godtas — att beloppet blir 560 kr.

Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen på 1980 års inkomster avser beskattningsbara inkomster mellan 40000 kr. och 76600 kr. Den högsta höjningen inträderi inkomstskikten mellan 45000 kr. och 60000 kr. och den uppgår där till 500 kr. För inkomster däröver sker en avtrappning med 3 % av det belopp varmed inkomsten överstiger 60000 kr. Jag föreslår att samma höjning av skattereduktionen genomförs även för 1981 års inkomster. Även den höjningen bör vara tillfällig.

Men även i de något högre inkomstskikten är det enligt min mening motiverat med vissa skattesänkningar. Som jag framhållit i besparingspro- positionen är en fortsatt sänkning av marginalskatterna angelägen. Det statsfinansiella läget lämnar emellertid nu bara utrymme för smärre sådana sänkningar. Jag föreslår därför att skattesatserna i de närmast högre skik- ten ovanför dem där den tillfälligt höjda skattereduktionen inte längre

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81: 50 |2

medges sänks med en procentenhet. Den övre gränsen för dessa sänkning- ar bör lämpligen sättas vid inkomster som uppgår till 15 basenheter. vilket för inkomståret motsvarar en inkomst på 96000 kr.

Som jag nyss nämnde medför den föreslagna sänkningen av basenheten en ökning av inkomstskatteuttaget med ca 1 miljard kr. Härav kommer enligt mina förslag ca 850 milj. kr. att användas för de skattelättnader som uppnås genom förlängningen av den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen. Återstoden eller närmare bestämt ca 165 milj. kr. har använts för marginalskattelättnmlerna.

De närmare verkningarna av mina förslag framgår av följande uppställ- ning. Jag vill erinra om att gällande regler innebär en basenhet om 6500 kr. för år 1981 och att den tillfälliga förhöjningen av den särskilda skattereduk— tionen bortfaller.

Taxerad Skatt år 1981. kr. Ändring inkomst genom år 1981. kr. Gällande Regeringens förslaget. kr. regler förslag 30000 7095 7 144 + 49 40000 10550 10622 + 72 50000 14435 ' 14028 --407 60000 18815 18486 —329 70 000 23 865. 23 856 — 9 80 000 2.9 435 29 686 +25l 90000 35 605 35 828 +223 100 000 42 530 42 818 +288 120000 57 (375 58030 -l-355 150000 81 575 81 980 +405 200 000 121 825 122 380 +555

Anm. Siffrorna avser skattskyldig utan 1800-kronorsreduktion. Den kommunala skattesatsen antas vara 295092.

Mina förslag föranleder ändringari 105 SM.. Reglerna om den förlängda tillfälliga höjningen av skattereduktionen bör tas in i en särskild författ— ning.

De ändringar som jag i det föregående har föreslagit i fråga om inkomst- beskattningen bör tillämpas även för dem som erlägger skatt enligt reglerna i lagen (1958:295) om sjömansskatt. I samband med ändringarna av sjö— mansskatten för är 1979 (prop. 1978/79:56. SkU 1978/79:20. rskr 1978/ 79: 103. SFS 19791916) infördes regler som innebär att ändringar i fråga om statsskatteskalan och den särskilda skattereduktionen automatiskt beaktas vid sjömansbeskattningen. Vid fastställande av de tabeller som används för att beräkna sjömansskatten i de enskilda fallen skall riksskatteverket nämligen ta hänsyn till sådana ändringar. Några särskilda lagstiftningsåt- gärder beträffande sjömansskatten behövs följaktligen inte.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81:50 l";

3 Folkpensionärernas skattelättnader Pensionsförmänerna inom den allmänna försäkringen år för ålderspen- sionärerna främst den allmänna folkpensionen och den allmänna tilläggs— pensionen (ATP). En ytterligare förmän är de kommunala bostadstilläg- gen. Till folkpensiont'irer. som inte är berättigade till ATP eller endast får en låg sådan. utgår pensionstillskott. Fullt pensionstillskott utgör f. n. 41 (37 av basbeloppet enligt AFL per år. Enligt tidigare beslut höjs tillskottets nivå med fyra procentenheter varje budgetår till dess det den 1 juli 1981 uppgår till 45 C:? av basbeloppet. Folkpensionärer. vilkas huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpen- sion. medges sedan länge vid inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för nedsatt skatteförmt'iga. Den som endast har grundpension och en viss högsta sidoinkomst får avdrag med så stort belopp att någon skatt inte kommer att påföras honom. Vid stigande inkomst trappas det extra avdra— get ned. Även förmögenhetsinnehav inverkar på avdragets storlek. Den framtida utformningen av folkpensionårernas skattelättnader utreds f.n. av en särskild kommitté (B 1979: 16). Dess arbete kommer emellertid inte att vara slutfört förrän under är 1981. Särskilda åtgärder beträffande 1981 års pensionsinkomster bör därför vidtas. Den allmänna prisutveck- lingen ttnder år 1980 har varit sådan att vissa ändringar får övervägas även i fråga om det extra avdraget för innevarande år. Jag vill i sammanhanget erinra om att frågan hur förmögenhetsinnehav skall påverka det extra avdragets storlek nyligen har behandlats i propositionen 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen. m.m. De ändringar som därvid föreslås är huvudsakligen föranledda av de förväntade höjningarna av fastighetstaxeringsvärdena vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. För de närmast föregående inkomståren har som nyss nämnts skattelätt- naderna avvägts så att en folkpensionär med enbart ålderspension och pensionstillskott inte har påförts skatt. Denna inriktning bör gälla även för år 1981. Det extra avdraget måste därför ökas. Av punkt 2 av anvisningar— na till 50.5 kommunalskattelagen (19282370). KL. framgår. att det extra avdraget vid en viss högsta sidoinkomst skall medges med så stort belopp att den statligt beskattningsbara inkomsten uppgår till högst 6000 kr.. vilket belopp motsvarar grundavdraget vid taxeringen till kommunal in- komstskatt. Beloppet för högsta inkomst har uppiusterats fortlöpande. Vid den senaste ändringen år 1979 (prop. 1979/80:58. SkU 1979/80:20. rskr 1979/80: 137. SFS 1979: 1157). som gäller 1980 års inkomster. fastställdes beloppet till 5200 kr. Prisutvecklingen under tiden härefter har emellertid varit sådan att ålderspensioner och pensionstillskott uppräknats med högre belopp än man hade anledning att räkna med när beloppsgränsen för 1980 års sidoinkomst fastställdes. Även för detta är bör därför beloppsgränsen uppjusteras. Gränsen bör höjas från 5200 kr. till 5400 kr. För 1981 års inkomster bör beloppsgränsen sättas till 6100 kr. Höjningen föranleder ändring av beloppsgränsen i punkt 2 av anvisningarna till 5.0.5 KL. ]

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81 : 50 14

övergångsbestämmelserna bör därvid anges att heloppet skall vara 5400 kr. vid 1981 års taxering.

Enligt 22.5 3 mom. taxeringslagen (l956:623l är skattskyldig sotn har uppburit folkpension i regel skyldig att avlämna deklaration endast om hans inkomst har uppgått till minst 17500 kr. eller. om andra maken uppburit folkpension. 15 200 kr.

Beloppen är avvägda med hänsyn till de regler om extra avdrag som gällde för 1979 års inkomster. För 1981 års taxering. som avser 1980 års inkomster. kan beloppen höjas till 20400 kr. resp. 17800 kr.

4. Periodiska understöd

4.1. Inledning

Rätten att göra avdrag för periodiska understöd infördes år 1910 och var under lång tid i stort sett beloppsmässigt obegränsad. Genom lagstiftning år 1973 (prop. 19732181. SkU 1973168. rskr 19732387. SFS l973:ll|3) begränsades emellertid avdragsrätten för s. k. frivilliga periodiska under- stöd till 5000 kr. per år och mottagare. Däremot gjordes inte någon in- skränkning i rätten till avdrag för s. k. legala understöd. Uppdelningen i frivilliga och legala understöd görs med stöd av den uppräkning som lämnas i punkt 5 av anvisningarna till 46 & Kl.. Med legala understöd avses enligt den bestämmelsen underhåll till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten mellan dem reglerats. utbetalningar till tidigare anställda. viss periodiska skadestånd. livräntor eller därmed jämförliga periodiska vederlag i samband med köp e.d.. utbetalningar på grund av föreskrift i testamente samt från juridiska personer. Övriga periodiska understöd hänförs till gruppen frivilliga understöd.

I sitt slutbetänkande (SOU 1977191) föreslog 1972 års skatteutredning att man skulle upphäva avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd. En del av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget ansåg att det fanns goda skäl att genomföra detta medan andra var tveksamma och menade att det alltjämt kunde finnas sociala skäl för att tillåta avdrag. 1 prop. 1978/79: 160 tog min företrädare upp frågan och uttalade att avdrags- rätten för frivilliga periodiska understöd kunde ifrågasättas från vissa utgångspunkter. främst för att den kunde inbjuda till missbruk. men att det å andra sidan inte kunde bestridas att det i vissa fall kunde finnas motiv för understöd. Om avdragsrätten slopades skttlle detta bl.a. också kunna leda till att man på olika sätt försökte kringgå bestämmelserna. Något förslag till ändrad lagstiftning framlades inte. 1 nyssnämnda proposition redovisas utredningens förslag och en sammanställning av remissyttrandena.

Skatteutskottet (SkU 1979/80: 42) har under våren 1980 behandlat motio- ner om att avdragsrätten för frivilliga understöd skall slopas i enlighet med

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/81: 50 15

1972 års skatteutrednings förslag (mot. 1979/80:790) resp. begränsas till sammanlagt 5000 kr. oavsett antalet mottagare (mot. 1979/80: 787). Ut- skottet anförde därvid. att den kritik som sedan lång tid riktats mot reglerna om avdrag för periodiska understöd bl.a. byggt på att de sociala skäl som tidigare talat för en avdragsrätt alltmer försvagats. Reglerna kunde också utnyttjas för att uppnå skattelättnader som inte framstod som motiverade med hänsyn till vare sig givarens ekonomiska situation eller mottagarens behov. Utskottet ansåg sig i allt väsentligt kunna instämma i kritiken men ville inte bortse från att det — som vissa remissinstanser hade uttalat i anledning av skatteutredningcns förslag — fortfarande kunde lin- nas skäl att tillåta ett avdrag. Avdragsmöjligheterna borde emellertid gene- rellt begränsas till ett visst maximibelopp. oavsett antalet mottagare. bl. a. för att hindra alltför långtgående skattelättnader i enskilda fall. Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till mot. 1979/801787 hos regeringen måtte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för frivilliga periodiska understöd i enlighet med vad som anförts i motionen. Riksda- gen följde utskottet (rskr 1979/80: 293).

4.2. Föredragandens överväganden

Kritiken mot avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd har i stort gått ut på att reglerna kan missbrukas för att uppnå skattelättnader. För att komma till rätta med missbruket har en beloppsspärr införts. En så långt gående åtgärd som att helt slopa avdragsrätten har avvisats vid olika tillfällen och senast av riksdagen i samband med den ovan nämnda mo- tionsbehandlingen. Som stöd för att bibehålla en viss avdragsrätt har framför allt åberopats sociala skäl. Även om dessa skäl inte längre har samma tyngd så linns det otvivelaktigt situationer där det är motiverat med en viss avdragsrätt. Av de skäl som skatteutskottet anfört är det dock befogat med en skärpning av beloppsspärren. Bcloppsgränsen bör i enlig- het med utskottets hemställan sättas vid 5000 kr. per år och givare. Med en sådan utformning av avdragsrätten är en särreglering för makar inte längre påkallad. Makar bör således få göra avdrag med högst 5000 kr. vardera.

Enligt 19 och 31 && KL utgör periodiskt understöd som avses i punkt 5 av anvisningarna till 46 & KL skattepliktig intäkt för mottagaren om giva- ren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. Den begränsning av av- dragsrätten till visst belopp per mottagare. som nu gäller. medför inte några svårigheter när det gäller att bestämma omfattningen av mottagarens skatteplikt.

Situationen blir delvis en annan om nu en begränsning införs med ut- gångspunkt i givarens förhållanden. De belopp som denne har fått avdrag för bör liksom nu inkomstbeskattas hos mottagaren. Enligt förut angivna lagrum är det emellertid själva rätten till avdrag som är avgörande för mottagarens skatteplikt. Om en givare har betalat understöd till två motta-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81: 50 16

gare med 5000 kr. vardera. blir det alltså av betydelse om avdragsrätten avser t. ex. det ena understödet eller hälften av vartdera. För att undvika oklarheter bör denna fråga regleras. Det torde därvid redan av praktiska skäl vara uteslutet att välja någon annan lösning än att låta avdragsrätten avse det understöd som givaren önskar. I allmänhet kommer inte högre sammanlagt understöd än 5000 kr. att redovisas i givarens deklaration och då krävs naturligtvis inte någon särskild åtgärd. Skulle emellertid undan- tagsvis högre sammanlagt understöd till flera mottagare redovisas utan att det klart framgår hur avdragsyrkandet fördelar sig på dessa. skall alltså taxeringsnämnden uppmana givaren att ange detta.

Det kan slutligen nämnas att relationerna mellan givare och mottagare normalt torde vara sådana i de fall då periodiskt understöd utgår att man kan räkna med att mottagaren får besked huruvida givaren kommer att yrka avdrag för understödet. Förslaget-i dessa hänseenden föranleder ändringar i punkt 5 av anvisningarna till 46 å KL.

Med frivilliga understöd avses i skattesammanlumg inte enbart sådana som utgår utan att det finns någon skyldighet för givaren att betala utan även vissa understöd som fått en juridiskt bindande form. Det kan vara fråga om vissa frivilliga understöd eller åtaganden i samband med gåva. När avdragsrätten begränsades genom 1973 års lagstiftning tog man genom övergångsbestämmelscr hänsyn till understöd som utgick på grund av bindande förpliktelse som tillkommit före den tidpunkt då propositionen blev offentlig. För sådana utbetalningar skall äldre bestämmelser fortfaran- de tillämpas. Skatteutskottet ansåg att flera skäl talade för att den nu föreslagna begränsningen borde gälla samtliga utbetalningar som omfattas av beloppsspärren men sade sig också vara medvetet om att olika uppfatt- ningar kunde råda i frågan och att den därför kunde förtjäna ytterligare överväganden (SkU 1979/80: 42).

De utbetalningar av understöd som man tog särskild hänsyn till genom övergångsbestämmelser år 1973 kunde avse stora belopp vid varje utbe— talningstillfälle. För givaren kunde en obegränsad rätt till avdrag antas ha spelat en inte obetydlig roll när han åtog sig understödsförpliktelsen. Det hade onekligen framstått som obilligt om bindande sådana betalningsåta- ganden kommit att omfattas av den begränsning av avdragsrätten som infördes år 1973. Enligt min mening är läget ett annat nu än när övergångs- bestämmelscrna till 1973 års lagstiftning infördes. Vid understödsåtagan— den som tillkommit sedan dess har givaren kunnat ta hänsyn till den införda begränsningen av avdragsrätten. Något särskilt hänsynstagande till bindande förpliktelser som kan ha ingåtts med de nu gällande skattebe- stämmelserna som grund är därför inte påkallat. De ovannämnda över- gångsbestämmelserna till 1973 års lagstiftning bör dock alltjämt stå kvar. Föreskrift om detta bör tas in i bestämmelserna om ikraftträdande av de ändringar som nu föreslås. 1 övrigt bör de nya bestämmelserna träda i kraft den ljanttari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81: 50 17

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81: 50 18