om skatten på 1981 års inkomster, m.m.

Prop. 1980/81: 50

Regeringens proposition

1980/81: 50

om skatten på 1981 års inkomster, m. m.;

beslutad den 23 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen. Inflationsskyddet för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre

skall tas till bl.a. höjda energipriser. För år 1981 föreslås att basenheten

sänks med 100 kr. till 6400 kr. Vidare föreslås vissa marginalskattelättnader för 1981 års inkomster i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr.

Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen med högst 500

kr., som medges i första hand heltidsarbetande med inkomster under

genomsnittet, föreslås förlängd ett år.

Även folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En höjning av det extra avdraget föreslås för både år 1980 och år 1981. Förslag läggs också fram om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid

1981 års taxering.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för s.k. frivilliga periodiska understöd, som f.n. medges med 5 000 kr. per mottagare, begränsas till att avse 5000 kr. per givare. :

De nya reglerna föreslås träda i kraft den I januari 1981.

1 Riksdagen 198081. I samt. Nr 50

Prop. 1980/81: 50 to

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt!' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10 §

I mom.” Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds-

bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 & I mom. lagen (1947: 576) om statlig

inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten:

när beskattningsbar inkomst överstiger

I men icke 4 basenheter: grundbeloppet för I basenhet och 2” av återstoden; 4 SS ” : ” "4 basenheter och 49 ” ” ; 5 6 ” : ” wooS ” MOOSE br co I a : vi > 6 ” RA - TR ” : ” "7 ” MR KN ” &r 9 ” : ” "8 ” "14 ; 9” + 10 - : - ” 9 vu = sa - : 10.7 ” : ” "10 ” NA ” ; uevooR ” : ” MN ” 26 ” ; Nee 13 ” : ” "RR ” "3078 : [3 voor 4 ” : ” 13 - 4 ” : 4” oc IS - : - > (4 vå > 2006 - : IS” > 6 - : - > 15 - > 40 : 16 > 17 ss : - + 6 - > 45 : 170020 ” : ” 2 17 ” "ABN ; 20-30 ” : ” = 20 v MSIE : 30 basenheter : ” "30 ” SBR

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses I denna lag stiftelse, som enligt de för densam-

ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

I mom. Statlig inkomstskatt utgär för fysiska personer. dödsbon och

familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan

angivna grundbelopp.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. > Senaste lydelse 1979: 1156.

Prop. 1980/81: 50 3

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger I basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § t mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt: I procent av den beskattningsbara inkomsten: när beskattningsbar inkomst överstiger

I men icke 4 basenheter: grundbeloppet för I basenhet och 27 av återstoden; 40 ” : - "4 basenheter och 467 ” : So CB ” : ” vs ” OSTEN br ov I vi : - > 6 oo RIE 20 0 8 så : - > 3 SINCE gr oo 9 - : - 8 läng 9 IN ” : ” 9 20088” 100 H ” M 10 NGE Hep a : - > 4 = 36 12 vo 13 ” : ” "RR 299 13 vo 14 ” : ” 13 "330 4 > ov IS a : sa > 14 "IBN

Sv 6 ” OO "4

lI6 oo 7 ” i ” ”" T6 - Sf 17 voor 20 ” : ” "17 48 20.7 30 ” : ” "> 20 SI v 30 basenheter : ” "> 30 ”SROR ”

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av

grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå ull högre belopp än som motsvarar 58

procent av denna inkomstdel. Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers celler bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom.

lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §& lagen (1977: 1071) om basenhet

enligt 10 § I mom. tagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

2§

Basenhet utgör för varje taxe- Basenhet utgör för varje taxe-

ringsår ett belopp som motsvarar ringsår ett belopp som motsvarar femtusen kronor multiplicerat med 6400 kronor multuplicerat med

årets jämförelsetal. Basenheten av- årets jämförelsetal. Basenheten av-

rundas nedåt till helt hundratal kro- rundas nedåt till helt hundratal kronor. nor.

2 Riksdagen 198081. 1 saml. Nr 50

Prop. 1980/81: 50

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

Jämförelsetalet för taxeringsäret Jämförelsetalet för taxeringsäret är det tal som anger förhållandet är det tal som anger förhällandet

mellan det allmänna prisläget i au- mellan det allmänna prisläget i augusti månad två år före taxerings- gusti månad två år före taxeringsäret och augusti mänad år 1977. året och augusti månad är 1980.

Jämförelsetalet beräknas med bort- Därvid skall förändringarna i det

seende frän de effekter på prisläget allmänna prisläget beräknas med

som följer av ändrat skatteuttag en- bortscende från indirekta skatter,

ligt lagen (1968:430) om mervärde- llar, avgifter och ändringar i

skatt. energipriser samt tillägg göras för

subventioner.

Denna lag träder i kraft den I januari 981 och tillämpas första gången i

fråga om 1982 ärs taxering. Vid denna taxering är basenheten 6400 kronor.

3 Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982

års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

18 Vid 1982 ärs taxering får skattskyldig som har rätt till särskild skattereduktion enligt 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953: 272) en höjning av den särskilda skattereduktionen. om hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst överstiger 40000 men inte 76 600 kronor.

2.8 Den särskilda skattereduktionen höjs

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40000 men inte 45000 kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 40 000 kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45000 men inte 60000 kronor med 500 kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60000 men inte 76 600

kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 60000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 5 av anvisningarna till 46 § samt punkt 2

av anvisningarna till 508 kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. 1980/81: 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 468 5.! Som förutsättning för allmänt 5. Förutsättning för allmänt av-

avdrag för periodiskt understöd el- drag för periodiskt understöd eller

ler därmed jämförlig periodisk ut- därmed jämförlig periodisk utbe-

betalning enligt denna punkt gäller talning enligt denna punkt är att unatt understödet icke utgått till mot- derstödet inte utgått till mottagare i tagare i givarens hushåll eller, om givarens hushåll eller, om understöicke understödet utgjort skade- det inte utgjort skadestånd, till mot-

stånd, till mottagare under 18 år elt- tagare under 18 år eller till mottaga-

ler till mottagare vars utbildning re vars utbildning inte är avslutad.

icke är avslutad. Avdrag medgives med utgivet be- Avdrag medges med utgivet belopp för periodiska utbetalningar lopp för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem

emellan reglerats:

till tidigare anställd;

som utgör skadestånd, dock vid personskada endast med belopp som för mottagaren utgör ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur

eller för förlorat underhåll:

som utgör livränta eller därmed jämförligt vederlag vid förvärv av egendom genom köp. byte eller därmed jämförligt fång:

på grund av föreskrift i testamente:

från juridisk person:

För annat periodiskt understöd För annat periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk ut- eller därmed jämförlig periodisk ut-

betalning medgives avdrag med betalning medges avdrag med högst högst 5000 kronor för varje mottu- 5000 kronor. Utger skattskyldig sägare. Har givaren under beskatt- dana understöd till mer än en perningsåret varit gift och levt tillsam- son med belopp som sammanlagt mans med sin make, får sådant av- överstiger 5000 kronor, skall avdrag åtnjutas för dem båda gemen- draget fördelas mellan dessa unsamt med 5 000 kronor. derstöd på sätt den skattskyldige

önskar.

till 50 §

2." Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke

barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpen-

sionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den

skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den

mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

' Senaste lydelse 1977: 41.

"Lydelse enligt prop. 1980/81: 42.

Prop. 1980/81: 50

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma-

re föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in- av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om komst enligt lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. Överstiger statlig inkomstskatt. Överstiger

denna inkomst icke visst högsta be- denna inkomst icke visst högsta be-

lopp, skall avdraget beräknas till lopp, skall avdraget beräknas till

vad som behövs för att den skatt- vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras högre skyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än statligt beskattningsbar inkomst än

6000 kronor. Detta högsta inkomst- 6000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst belopp motsvarar taxerad inkomst

för skattskyldig. som under be- för skattskyldig, som under be-

skattningsåret icke haft annan in- skattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 komst än ålderspension enligt 6 kap. 285 första stycket lagen kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga in- och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt täkter av tjänst om sammanlagt

5200 kronor samt åtnjutit avdrag 6100 kronor samt åtnjutit avdrag

endast med 100 kronor enligt 338 2 endast med 100 kronor enligt 33 § 2

mom. första stycket. För gift skatt- mom. första stycket. För gift skatt-

skyldig. som uppburit folkpension skyldig, som uppburit folkpension

med belopp som tillkommer gift med belopp som tillkommer gift

vars make uppbär folkpension, be- vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet räknas det högsta inkomstbeloppet

med utgångspunkt från en pension med utgångspunkt från en pension

utgörande 77,5 procent av basbe- utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga be- loppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda = beräk- basbeloppet. Sistnämnda = beräkningsgrund gäller också om gift ningsgrund gäller också om gilt

skattskyldig under viss del av be- skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension skattningsäret uppburit folkpension

med belopp som tillkommer gift med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och vars make uppbär folkpension, och

under återstoden av året uppburit under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- folkpension med belopp som till-

kommer gift vars make saknar folk- kommer gift vars make saknar fölk-

pension. pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges. Fastighet, som avses I 24 § 2 mom.. och jordbruksfastighet.

Prop. 1980/81: 50 7

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

som i huvudsak används för bostadsändamål. skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan taxerings-

värdet året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten.

i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som överstiger 250000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana

fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastighet

och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när sär-

skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna I 52 & I mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 ärs taxering. Bestämmelsen i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 50 § skall dock tillämpas redan vid 1981 års taxering. varvid beloppsgränsen i bestämmelsen för inkomst utöver ålderspension skall

vara 5400 kronor.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973. skall de bestämmelser som gällde före den I januari 1974 alltjämt tillämpas.

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956: 623)! skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

$

3 mom” Skattskyldig, som 3 mom. Skattskyldig. som uppuppburit folkpension, är med un- burit folkpension. är med undantag dantag som anges i andra stycket som anges i andra stycket skyldig skyldig att utan anmaning avlämna att utan anmaning avlämna självsjälvdeklaration endast om hans deklaration endast om hans brutbruttointäkt av en eler flera för- tointäkt av en eller flera förvärvs-

värvskällor under året uppgätt till källor under året uppgått till minst

minst /7500 kronor, eller. om hans 20400 kronor. eller, om hans make

make uppburit folkpension, till uppburit folkpension. till minst

minst /5 200 kronor. Med folkpen- 17800 kronor. Med folkpension sion avses folkpension i form av ål- avses folkpension i form av ålders-

derspension, förtidspension. änke- pension. förtidspension. änkepen-

pension och hustrutillägg. Som sion och hustrutillägg. Som folk-

folkpension räknas icke barnpen- pension räknas inte barnpension elsion eller vårdbidrag. ler vårdbidrag.

! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. > Senaste lydelse 1979: 1158.

Prop. 1980/81: 50 8

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig alt utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldi-

ge har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret. om han har

skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstigande 75000 kronor eller om

garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för

honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i I mom. tredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

Prop. 1980/81: 50 9

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980-10-23

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten, Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Söder. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om skatten på 1981 års inkomster, m. m.

1 Inledning

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. (bespa-

ringspropositionen) redovisades vissa allmänna riktlinjer för inkomstbeskattningen är 1981, bl.a. i fråga om den framtida utformningen av infla-

tionsskyddet för inkomstskatteskalan och fortsatta marginalskattelättnader i vissa inkomstlägen. Det framhölls att ätgärder i fråga om inkomstskatten har fått en central betydelse för avtalsförhandlingarna på arbets-

marknaden. Mera konkreta förslag till åtgärder i dessa frågor fick därför anstå I avvaktan på alt de överläggningar som pågick meilan regeringen

och arbetsmarknadens parter slutfördes och kunde bli föremål för en samlad bedömning.

Jag avser nu att äter ta upp de angivna frågorna. Jag ämnar även behandla folkpensionärernas skattelättnader.

Skatteutskottet hemställde i ett betänkande (SkU 1979/80:42) med anledning av motioner under riksmötet 1979/80, att riksdagen hos regeringen måtte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för s.k. frivilliga periodiska understöd från 5000 kr. per mottagare till att gälla

5000 kr. per utgivare oavsett antalet mottagare. Riksdagen biföll utskottets

hemställan (rskr 1979/80: 293). Även denna fråga avser jag nu att behandla.

De förslag som jag nu tar upp innebär, förutom ändrad skatteskala m. m.. främst justeringar av lagtekniskt okomplicerad natur. Med hänsyn härtill anser jag det inte motiverat att höra lagrädet.

Prop. 1980/81: 50 10

2 Den statliga inkomstskatten

Skalan för den statliga inkomstskatten har varit inflationsskyddad sedan år 1978. Inflationsskyddet utvidgades genom beslut samma är till att avse

även en uppräkning av den särskilda skattereduktionen. Skyddet är så utformat att en automatisk justering sker av skiktgränserna med hänsyn till

förändringar i penningvärdet. Principen om inflationsskydd bör ligga fast. Skatteuttaget och dess fördelning skall bestämmas av riksdagen och inte

godtyckligt ändras av inflationen. En viss förändring bör emellertid göras vid beräkningen av den index som används i sammanhanget. Skiktgränserna i statsskatteskalan uttrycks tekniskt :t enheter som kallas

basenheter. Bäsenheten utgör ett belopp av 5000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti månad andra året före taxeringsäret och den valda utgångspunkten för indexberäkningen.

Utgångspunkten för denna beräkning är augusti månad 1977. Genom en

särskild regel i 3 8 lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 108 I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt har man eliminerat effekten av de

ändringar av mervärdeskatteuttaget som kan ha förekommit mellan de två tidpunkterna. Ändringarna av detta uttag har alltså inte fått påverka den

statliga inkomstskatten.

I besparingspropositionen föreslås en ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL. Basbeloppet ligger till grund för uppräkningarna av pensioner m.fl. sociala förmåner. Syftet med ändringen är att kompensation inte längre skall ges automatiskt för höjda energipriser eller för köpkraftspåverkan som statsmakterna fattar beslut om genom att ändra indirekta skatter och subventioner. Bl.a. med hänsyn till att statsmakterna har möjlighet till en ärlig omprövning av inkomstskatteskalan kan det visserligen hävdas att skälen för ett motsvarande indexbyte 1 detta sammanhang är svagare. Som jag uttalat i besparingspropositionen talar dock övervägande skäl för att så bör ske. Basenheten i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SILL, bör således i fortsättningen anknytas till samma justerade index som basbelop-

pet enligt AFL. De nya beräkningsgrunderna innebär i huvudsak följande.

Liksom f.n. skall jämförelsetalet följa förändringarna i det allmänna

prisläget. Vid beräkningen skall dock i fortsättningen bortses inte bara från

mervärdeskatt utan från alla indirekta skatter, tullar, avgifter och subventioner samt från ändrade energipriser. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar. avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder

statistiska centralbyrån tillämpar vid beräkning av nettoprisindex. Dess-

utom skall alltså vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser, som f.n. ingår i konsumentprisindex. avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas. elström och bensin.

Prop. 1980/81: 50 U

Vad jag här har anfört föranleder ändring av 2 och 388 lagen om basenhet enligt 108 I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Änd-

ringen bör tillämpas första gången vid fastställandet av basenhet för taxeringsåret 1983 (inkomstäret 1982). Redan för inkomståret 1981 är emellertid särskilda överväganden påkallade. Enligt nu gällande regler har basenheten för taxeringsåret 1982 (in-

komstäret 1981) fastställts till 6500 kr. För inkomståret 1980 är beloppet 5800 kr. Som jag anförde i besparingspropositionen bör emellertid uppräk-

ningen begränsas redan för år 1981. Jag föreslår att basenheten för in-

komståret 1981 bestäms till 6400 kr. Detta belopp kommer att bilda utgångspunkten för den framtida uppräkningen för år 1982 och senare. Som

en följd härav får givetvis den förordning (1980:706) varigenom basenhe-

ten fastställts för inkomståret 1981 upphävas. Detta kan ske i administrativ ordning.

Den föreslagna sänkningen av basenheten innebär en skärpning av inkomstskatten för 1981 års inkomster med ca I miljard kr. Detta belopp bör användas för att åstadkomma skattelättnader främst åt heltidsarbetande med inkomst under genomsnittet. Därutöver bör vissa marginalskattelätt-

nader ges i de något högre inkomstskikten.

Det första målet torde enklast uppnås genom en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen enligt 2§ 5 mom. uppbördslagen (1953:272). Genom lagstiftning tidigare i år (prop. 1979/80: 181, SKkU 1979/80: 62, rskr

1979/80: 422, SFS 1980: 455) har en sådan tillfällig höjning gjorts i fråga om

1980 års inkomster.

Den särskilda skattereduktionen medges skattskyldiga som varit bosatta eller stadigvarande vistats här i landet under någon del av beskattningsåret. Skattereduktionen räknas automatiskt upp med hänsyn till inflationen genom koppling till den tidigare nämnda basenheten. Skattereduktion medges således med det belopp varmed 0.4 basenheter överstiger 2000 kr. För inkomståret 1981 innebär detta — om den av mig tidigare föreslagna ändringen av basenheten godtas — att beloppet blir 560 kr.

Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen på 1980 års inkomster avser beskattningsbara inkomster mellan 40000 kr. och 76 600 kr. Den högsta höjningen inträder i inkomstskikten mellan 45 000 kr. och

60000 kr. och den uppgår där till 500 kr. För inkomster däröver sker en

avtrappning med 3 95 av det belopp varmed inkomsten överstiger 60000 kr. Jag föreslår att samma höjning av skattereduktionen genomförs även för

1981 års inkomster. Även den höjningen bör vara tillfällig.

Men även i de något högre inkomstskikten är det enligt min mening

motiverat med vissa skattesänkningar. Som jag framhållit i besparingspro-

positionen är en fortsatt sänkning av marginalskatterna angelägen. Det statsfinansiella läget lämnar emellertid nu bara utrymme för smärre sådana sänkningar. Jag föreslår därför att skattesatserna i de närmast högre skikten ovanför dem där den tillfälligt höjda skattereduktionen inte längre

Prop. 1980/81: 50 12

medges sänks med en procentenhet. Den övre gränsen för dessa sänkningar bör lämpligen sättas vid inkomster som uppgär till 15 basenheter, vilket

för inkomståret motsvarar en inkomst på 96 000 kr.

Som jag nyss nämnde medför den föreslagna sänkningen av basenheten en ökning av inkomstskatteuttaget med ca I miljard kr. Härav kommer enligt mina förslag ca 850 milj. kr. att användas för de skattelättnader som uppnäs genom förlängningen av den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen. Återstoden eller närmare bestämt ca 165 milj. kr. har använts för marginalskattelättnaderna.

De närmare verkningarna av mina förslag framgär av följande uppställ-

ning. Jag vill erinra om att gällande regler innebär en basenhet om 6 500 kr. för år 198) och att den tillfälliga förhöjningen av den särskilda skattereduktionen bortfaller.

Anm. Siffrorna avser skattskyldig utan 1800-kronorsreduktion. Den kommunala skattesatsen antas vara 29.504.

Mina förslag föranleder ändringar i 108 SIL. Reglerna om den förlängda

tillfälliga höjningen av skattereduktionen bör tas in i en särskild författ-

ning.

De ändringar som jag i det föregående har föreslagit i fråga om inkomstbeskattningen bör tillämpas även för dem som erlägger skatt enligt reglerna i lagen (1958:295) om sjömansskatt. I samband med ändringarna av sjömansskatten för är 1979 (prop. 1978/79:56. SKkU 1978/79: 20. rskr 1978/ 79: 103, SFS 1979: 916) infördes regler som innebär att ändringar i fråga om statsskatteskalan och den särskilda skattereduktionen automatiskt beaktas vid sjömansbeskattningen. Vid fastställande av de tabeller som används för att beräkna sjömansskatten It de enskilda fallen skall riksskutteverket

nämligen ta hänsyn till sådana ändringar. Nägra särskilda lagstiftningsät-

gärder beträffande sjömansskatten behövs följaktligen inte.

Prop. 1980/81: 50 IK)

3 Folkpensionärernas skattelättnader Pensionsförmånerna inom den allmänna försäkringen är för ålderspen-

sionärerna främst den allmänna folkpensionen och den allmänna tilläggspenstonen (ATP). En ytterligare förmän är de kommunala bostadstilläggen. Till folkpensionärer, som inte är berättigade till ATP eller endast fär

en låg sådan, utgår pensionstillskott. Fullt pensionstillskott utgör f.n. 41z

av basbeloppet enligt AFL per år. Enhigt tidigare beslut höjs tillskottets nivå med fyra procentenheter varje budgetår till dess det den 1 juli 1981

uppgår till 4577 av basbeloppet.

Folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpension. medges sedan länge vid inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för nedsatt skatteförmåga. Den som endast har grundpension och en viss

högsta sidoinkomst får avdrag med så stort belopp att någon skatt inte

kommer att påföras honom. Vid stigande inkomst trappas det extra avdra-

get ned. Även förmögenhetsinnehav inverkar på avdragets storlek. Den framtida utformningen av folkpensionärernas skattelättnader utreds

f.n. av en särskild kommitté (B 1979: 16). Dess arbete kommer emellertid

inte att vara slutfört förrän under år 1981. Särskilda åtgärder beträffande

1981 års pensionsinkomster bör därför vidtas. Den allmänna prisutvecklingen under är 1980 har varit sådan att vissa ändringar får övervägas även i fråga om det extra avdraget för innevarande år. Jag vill i sammanhanget erinra om att frågan hur förmögenhetsinnehav skall påverka det extra

avdragets storlek nyligen har behandlats i propositionen 1980/81:42 om

ändrade regler för villabeskattningen, m.m. De ändringar som därvid föreslås är huvudsakligen föranledda av de förväntade höjningarna av fastighetstaxeringsvärdena vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.

För de närmast föregående inkomståren har som nyss nämnts skattelätt-

naderna avvägts så att en folkpensionär med enbart ålderspension och pensionstillskott inte har påförts skatt. Denna inriktning bör gälla även för är 1981. Det extra avdraget måste därför ökas. Av punkt 2 av anvisningarna tull 508 kommunalskattelagen (1928:370), KL. framgår, alt det extra

avdraget vid en viss högsta sidoinkomst skall medges med så stort belopp

att den statligt beskattningsbara inkomsten uppgår till högst 6000 kr.. vilket belopp motsvarar grundavdraget vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Beloppet för högsta inkomst har uppjusterats fortlöpande. Vid

den senaste ändringen år 1979 (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20. rskr

1979/80: 137, SFS 1979: 1157), som gäller 1980 års inkomster, fastställdes

beloppet till 5200 kr. Prisutvecklingen under tiden härefter har emellertid

varit sådan att ålderspensioner och pensionstillskott uppräknats med högre belopp än man hade anledning att räkna med när beloppsgränsen för 1980

års sidoinkomst fastställdes. Även för detta är bör därför beloppsgränsen uppjusteras. Gränsen bör höjas från 5200 kr. till 5400 kr. För 1981 års inkomster bör beloppsgränsen sättas till 6 100 kr. Höjningen föranleder ändring av beloppsgränsen i punkt 2 av anvisningarna till 508 KL. I

Prop. 1980/81: 50 14

övergångsbestämmelserna bör därvid anges att beloppet skall vara 5400 kr. vid 1981 års taxering.

Enligt 228 3 mom. taxeringslagen (1956:623) är skattskyldig som har

uppburit folkpension i regel skyldig att avlämna deklaration endast om hans inkomst har uppgätt till minst 17500 kr. eller. om andra maken

uppburit folkpension, 15200 kr.

Beloppen är avvägda med hänsyn till de regler om extra avdrag som

gällde för 1979 års inkomster. För 1981 års taxering, som avser 1980 ärs inkomster. kan beloppen höjas till 20400 kr. resp. 17800 kr.

4 Periodiska understöd

4.1 Inledning

Rätten att göra avdrag för periodiska understöd infördes år 1910 och var under lång tid i stort sett beloppsmässigt obegränsad. Genom lagstiftning år 1973 (prop. 1973:181. SkU 1973:68. rskr 1973:387. SFS 1973:1113) begränsades emellertid avdragsrätten för s.k. frivilliga periodiska under-

stöd till 5000 kr. per år och mottagare. Däremot gjordes inte någon inskränkning i rätten till avdrag för s.k. legala understöd. Uppdelningen i frivilliga och legala understöd görs med stöd av den uppräkning som lämnas i punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL. Med legala understöd avses enligt den bestämmelsen underhåll till make eller förutvarande make sedan

underhållsskyldigheten mellan dem reglerats, utbetalningar till tidigare anställda, viss periodiska skadestånd, livräntor eller därmed jämförliga periodiska vederlag i samband med köp e.d... utbetalningar på grund av

föreskrift i testamente samt från juridiska personer. Övriga periodiska

understöd hänförs till gruppen frivilliga understöd.

I sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) föreslog 1972 års skatteutredning

att man skulle upphäva avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd. En del av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget ansåg att det

fanns goda skäl att genomföra detta medan andra var tveksamma och menade att det alltjämt kunde finnas sociala skäl för att tilläta avdrag. I prop. 1978/79: 160 tog min företrädare upp frågan och uttalade att avdrags-

rätten för frivilliga periodiska understöd kunde ifrågasättas från vissa

utgångspunkter. främst för att den kunde inbjuda till missbruk, men att det

å andra sidan inte kunde bestridas att det i vissa fall kunde finnas motiv för understöd. Om avdragsrätten slopades skulle detta bl. a. också kunna leda

till att man på olika sätt försökte kringgå bestämmelserna. Nägot förslag

till ändrad lagstiftning framlades inte. I nyssnämnda proposition redovisas utredningens förslag och en sammanställning av remissyttrandena.

Skatteutskottet (SKU 1979/80: 42) har under våren 1980 behandlat motioner om att avdragsrätten för frivilliga understöd skall slopas i enlighet med

Prop. 1980/81: 50 IS

1972 års skatteutrednings förslag (mot. 1979/80:790) resp. begränsas till sammanlagt 5000 kr. oavsett antalet mottagare (mot. 1979/80:787). Utskottet anförde därvid, att den kritik som sedan lång tid riktats mot reglerna om avdrag för periodiska understöd bl. a. byggt på att de sociala skäl som tidigare talat för en avdragsrätt alltmer försvagats. Reglerna

kunde också utnyttjas för att uppnå skattelättnader som inte framstod som

motiverade med hänsyn till vare sig givarens ekonomiska situation eller mottagarens behov. Utskottet ansåg sig i allt väsentligt kunna instämma i kritiken men ville inte bortse från att det — som vissa remissinstanser hade uttalat i anledning av skatteutredningens förslag — fortfarande kunde finnas skäl att tillåta ett avdrag. Avdragsmöjligheterna borde emellertid gene-

rellt begränsas till ett visst maximibelopp, oavsett antalet mottagare. bl. a. för att hindra alltför långtgående skattelättnader i enskilda fall. Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till mot. 1979/80:787 hos regeringen

måtte begära förslag om ändring av beloppsgränsen för avdrag för frivilliga periodiska understöd i enlighet med vad som anförts i motionen. Riksdagen följde utskottet (rskr 1979/80: 293).

4.2 Föredragandens överväganden

Kritiken mot avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd har i stort

gått ut på att reglerna kan missbrukas för att uppnå skattelättnader. För att

komma till rätta med missbruket har en beloppsspärr införts. En så långt gående åtgärd som att helt slopa avdragsrätten har avvisats vid olika tillfällen och senast av riksdagen i samband med den ovan nämnda mo-

tionsbehandlingen. Som stöd för att bibehålla en viss avdragsrätt har framför allt åberopats sociala skäl. Även om dessa skäl inte längre har

samma tyngd så finns det otvivelaktigt situationer där det är motiverat med en viss avdragsrätt. Av de skäl som skatteutskottet anfört är det dock befogat med en skärpning av beloppsspärren. Beloppsgränsen bör i enlighet med utskottets hemställan sättas vid 5000 kr. per år och givare. Med en sådan utformning av avdragsrätten är en särreglering för makar inte längre

påkallad. Makar bör således få göra avdrag med högst 5000 kr. vardera.

Enligt 19 och 31 §§ KL utgör periodiskt understöd som avses i punkt 5 av anvisningarna till 46 §& KL skattepliktig intäkt för mottagaren om givaren är berättigad till avdrag för utgivet belopp. Den begränsning av avdragsrätten till visst belopp per mottagare. som nu gäller, medför inte

några svårigheter när det gäller att bestämma omfattningen av mottagarens

skatteplikt.

Situationen blir delvis en annan om nu en begränsning införs med ut-

gångspunkt i givarens förhållanden. De belopp som denne har fått avdrag

för bör liksom nu inkomstbeskattas hos mottagaren. Enligt förut angivna lagrum är det emellertid själva rätten till avdrag som är avgörande för mottagarens skatteplikt. Om en givare har betalat understöd till två motta-

Prop. 1980/81: 50 16

gare med 5000 kr. vardera, blir det alltså av betydelse om avdragsrätten

avser t.ex. det ena understödet eller hälften av vartdera. För att undvika oklarheter bör denna fråga regleras. Det torde därvid redan av praktiska skäl vara uteslutet att välja nägon annan lösning än att låta avdragsrätten

avse det understöd som givaren önskar. I allmänhet kommer inte högre sammanlagt understöd än 5000 kr. att redovisas i givarens deklaration och då krävs naturligtvis inte någon särskild ätgärd. Skulle emellertid undan-

tägsvis högre sammanlagt understöd till flera mottagare redovisas utan att det klart framgår hur avdragsyrkandet fördelar sig på dessa. skall alltså taxeringsnämnden uppmana givaren att ange detta.

Det kan slutligen nämnas att relationerna mellan givare och mottagare normalt torde vara sådana i de fall då periodiskt understöd utgår att man

kan räkna med att mottagaren får besked huruvida givaren kommer alt

yrka avdrag för understödet. Förslaget i dessa hänseenden föranleder ändringar i punkt 5 av anvisningarna till 46 & KL.

Med frivilliga understöd avses it skattesammanhang inte enbart sådana som utgår utan att det finns någon skyldighet för givaren att betala utan även vissa understöd som fått en juridiskt bindande form. Det kan vara fråga om vissa frivilliga understöd eller åtaganden i samband med gåva. När avdragsrätten begränsades genom 1973 års lagstiftning tog man genom övergångsbestämmelser hänsyn till understöd som utgick på grund av bindande förpliktelse som tillkommit före den tidpunkt då propositionen blev offentlig. För sådana utbetalningar skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas. Skatteutskottet ansåg att flera skäl talade för att den nu föreslagna begränsningen borde gälla samtliga utbetalningar som omfattas av beloppsspärren men sade sig också vara medvetet om att olika uppfattningar kunde råda I frågan och att den därför kunde förtjäna ytterligare överväganden (SKU 1979/80: 42).

De utbetalningar av understöd som man tog särskild hänsyn till genom övergångsbestämmelser år 1973 kunde avse stora belopp vid varje utbetalningsullfälle. För givaren kunde en obegränsad rätt till avdrag antas ha spelat en inte obetydlig roll när han åtog sig understödsförpliktelsen. Det hade onekligen framstått som obilligt om bindande sådana betalningsåtaganden kommit att omfattas av den begränsning av avdragsrätten som infördes år 1973. Enligt min mening är läget ett annat nu än när Övergångsbestämmelserna till 1973 års lagstiftning infördes. Vid understödsåtaganden som tillkommit sedan dess har givaren kunnat ta hänsyn till den införda begränsningen av avdragsrätten. Något särskilt hänsynstagande till bindande förpliktelser som kan ha ingåtts med de nu gällande skattebestämmelserna som grund är därför inte påkallat. De ovannämnda över-

gångsbestämmelserna till 1973 års lagstiftning bör dock alltjämt stå kvar.

Föreskrift om detta bör tas in i bestämmelserna om ikraftträdande av de ändringar som nu föreslås. I övrigt bör de nya bestämmelserna träda i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

Prop. 1980/81: 50 17

£ Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § I mom.

lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. 3. lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering.

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

5. lag om ändring I taxeringslagen (1956: 623).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1980/81: 50 18

Innehåll Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehålls .ssoososoo sosse res r rr rerna I

Lagförslag I Förslag till lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomst-

SLU 1J 12 Förslag till lag om ändring t lagen (1977:1071) om basenhet enligt

3 Förslag till Jag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduk-

tionen vid 1982 års taxering seder eree ee re er re rer ere ere er resa 4 4 Förslag till lag om ändring I kommunalskattelagen (1928: 370)... 4

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1980-10-23 9 | INIednNiNng sossoeeeeerererrrreere rr er er er rer rr rer rer tres reed 9 2 Den statliga inkomstskatten «ssssoosssserserererr sr ers orre rea 10 3 Folkpensionärernas skattelättnader ssssossosesse rss resor ers sa 13 4 Periodiska understöd sosoosoosesrreeererrer rr rrs rss rer res rss 14

4.1 Inledning ssooosserererserer rer ere ere rr rer ere res r rs rs rss 14

4.2 Föredragandens ÖvervVäganden sssosssssorseressere ror s er IS KI 2 NLEUBT 17 (31253 [TT 17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980