Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftningsåtgärder som innebär att tjänstemän vid tullverkets kustbevakning får rätt att utöva vissa poli- siära befogenheter i samband med övervaknings- och tillsynsuppgifter till sjöss.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.

1 Riksdagen 1981/82. [ saml. Nr 114

• Sida 2
•  Original

Prop. 1981/82: 114

IJ

] Förslag till

Lag om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Denna lag tillämpas när tullverket bedriver övervakning till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller

1. inskränkningar i utlänningars rätt att uppehålla sig inom visst områ- G. ('D

ocwseweww-

. jakt.

Hske. naturvård. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, åtgärder mot vattenförorening från fartyg, dumpning av avfall i vatten, kontinentalsockeln. fornminnen och sjöfynd.

. fartygs registrering och identifiering.

2 5 Om anledning förekommer att brott har förövats mot någon av de föreskrifter som avses i 1 %. har tjänsteman vid tullverkets kustbevakning (kustbevakningstjänsteman) samma befogenhet som tillkommer polisman att

[. hålla förhör och vidtaga annan åtgärd med stöd av 23 kap. 35 fjärde stycket rättegångsbalken ,

2. ta med någon till förhör med stöd av 23 kap. 8.5 rättegångsbalken,

3. gripa någon med stöd av 24 kap. 7.5 första stycket rättegångsbalken,

4. företa husrannsakan med stöd av 28 kap. 5.5 rättegångsbalken. om åtgärden har till syfte att eftersöka den som skall gripas eller att verkställa beslag.

3 & Kustbevakningstjänsteman har samma befogenhet som tillkommer polisman enligt 3å lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande att omhänderta den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för denna. Sådan befogenhet har han också när det fordras för att avvärja brott mot de föreskrifter som avses i l ä 5. 6 och 7.

Vid omhändertagande som avses i första stycket skall kustbevaknings- tjänsteman tillämpa bestämmelserna i 4å lagen (1973z558) om tillfälligt omhändertagande.

• Sida 3
•  Original

'.JJ

Prop. 1981/82: 114

4 5 Om det uppenbart behövs för att befogenheterna enligt 2 och Såå skall kunna utövas. får kustbevakningstjänsteman stoppa och visitera far— tyg eller inbringa det till svensk hamn.

5 & Befogenheterna enligt 2—4ää får utövas endast i omedelbar anslut— ning till den gärning som föranleder åtgärden.

6 & Befogenheterna enligt 2—4åå får utövas endast av kustbevaknings- tjänsteman som uppfyller de krav regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i fråga om tjänsteställning. utbildning och erfarenhet eller i annat avseende.

7 5 Vid förundersökning rörande. brott mot de föreskrifter som avses i l 5 får åklagaren eller, om polismyndighet bedriver undersökningen. denna anlita biträde av tullmyndighet samt uppdra åt kustbevakningstjänsteman att vidta de särskilda åtgärder som behövs för undersökningen. om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.

8 & För att verkställa en åtgärd enligt denna lag får en kustbevaknings- tjänsteman inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Kustbe- vakningstjänstemannen bör i första hand söka vinna rättelse genom upp- lysningar och anmaningar och tillgripa våld bara när uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Om våld tillgrips. skall den lindrigaste form som kan leda till det avsedda resultatet användas. Våld får inte brukas längre än som är oundgängligen nödvändigt.-

9 5 Åtgärder enligt 2—4åå skall skyndsamt anmälas till polismyndighet.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1983. Genom lagen upphävs kungörel- sen (1964: 834) om förordnande för tullpersonal att ombesörja viss polisbe- vakning. -

2. Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 24 kap. 2 & brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om polisman, som skall verkstäl- Om polisman. som skall verkstäl- la tjänsteåtgärd. mötes eller an- la tjänsteåtgärd. mötes eller an- gripes med våld eller hot om våld. gripes med våld eller hot om våld, må han för åtgärdens genomföran- må han för åtgärdens genomföran- de bruka det våld som med hänsyn de bruka det våld som med hänsyn

' Senaste lydelse 1980: 579.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1981/82: 114

till omständigheterna kan anses för- svarligt. Detsamma gäller sådan vaktpost eller annan krigsman eller civilförsvarspersonal under civil- försvarsberedskap, som fullgör polisuppgift eller tjänstgör för be- vakning eller för att upprätthålla ordning.

till omständigheterna kan anses för- svarligt. Detsamma gäller sådan vaktpost eller annan krigsman eller civilförsvarspersonal under civil- försvarsberedskap, som fullgör polisuppgift eller tjänstgör för be- vakning eller för att upprätthålla ordning samt tjänsteman vid tull- verkets kustbevakning som enligt särskild lagstiftning medverkar vid polisiär övervakning.

Rymmer fånge eller den som är häktad, anhållen eller eljest berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, må ock till rymningens hindrande eller ordningens upprätthållande brukas det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Om någon som skall häktas. an- hållas eller eljest berövas friheten söker undkomma eller hindra den som äger verkställa åtgärden, må jämväl brukas våld enligt vad nu är sagt. Detsamma skall gälla därest. i fall som avses i detta stycke, motstånd övas av annan än förut nämnts.

Om en polisman eller annan som avses i första stycket eller den, som med stöd av lag eller annan författning har förordnats av myndighet att medverka till att upprätthålla allmän ordning eller säkerhet eller att utföra bevakning eller annan tillsyn, skall med laga rätt avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme, får han. om han möts av motstånd, även i andra fall än som sägs i första och andra styckena för att genomföra åtgärden bruka det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Detsamma gäller när någon som nu nämnts eller annan i myndighetsutövning med laga rätt skall verkställa kroppsvisita- tion. kroppsbesiktning, husrannsakan eller beslag eller annat omhänderta- gande av egendom.

Har någon enligt denna paragraf rätt att bruka våld, äger envar som kommer honOm till hjälp samma rätt.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1983.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1981/82: 114

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 75 lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg' skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Polismyndighet, tullmyndighet. hälsovårdsnämnd och läkare äro skyldiga att lämna tillsynsmyn- dighet det biträde och de upplys- ningar som behövs.

75

Polismyndighet, tullmyndighet. hälsovårdsnämnd och läkare äro skyldiga att lämna tillsynsmyn— dighet det biträde och de upplys— ningar som behövs.

När en tullmyndighet på begäran enligt första stycket medverkar vid tillsyn enligt denna lag, har tjänste— man vid tullverkets kustbevakning de befogenheter att vidta åtgärder som anges i 2 och 4 55 lagen ( I982:000) om tullverkets medver— kan vid polisiär övervakning. Där— vid gäller föreskrifterna i 5, 6, 8 och 9555 nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

' Lagen omtryckt 1978: 109.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1981/82: 114 6

Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET . PROTOKOLL .

vid regeringssammanträde 1982-01-08

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Wikström. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder, Wirtén. Andersson. Boo. Petri, Elias- son, Gustafsson, Elmstedt. Tillander, Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Molin

Lagrådsremiss med förslag till lag om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning, m. m.

1. Inledning

1.1. Utredningsuppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 7juli 1977 tillkallade dåva- rande chefen för handclsdepartementet en kommitté (1977: 05)' med upp- drag att utreda frågor om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. l uppdraget ingick bl. a. att överväga om kustbevakningspersonalens befogenheter behöver kompletteras för att nödvändiga ingripanden till sjöss och därmed sammanhängande utredning- ar skall kunna ske på ett rationellt sätt. Kommittén har kallat sig sjööver- vakningskommittén — SÖK.

Kommittén överlämnade ijanuari 1980 sitt betänkande (Ds H 1980: 1) Samordning av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. I betänkan- det redovisar kommittén sina principiella övervägaden om vad som kan göras för att förbättra samordningen av övervakningen och räddnings- tjänsten till sjöss. SÖK föreslår bl. a. att ett centralt samordningsorgan för övervakningen och räddningstjänsten till sjöss inrättas.

Förslag om ett samarbetsorgan liknande det SÖK föreslår har lagts fram också av kommittén för miljörisker vid sjötransporter (Jo |978:05) och 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977: 03). l prop. 1980/81:119 om miljö- säkrare sjötransporter ('s. 14) anfördes att frågan om ett centralt samord- ningsorgan bör bedömas bl. a. mot bakgrund av pågående utredningsarbe- te, dels i fråga om sammanslagning av tullverkets kustbevakning och sjöfartsverket, dels i fråga om det arbete som f.n. bedrivs inom räddnings-

' Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson, ordförande. riksdagsledamoten Olle Au- lin. riksdagsledamoten Rune Johnsson, riksdagsledamoten Birger Rosqvist, kom- munalrådet Margot Wikström och riksdagsledamoten Georg Åberg.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82:114 7

tjänstkommittén (Kn l979:01). I avvaktan på resultatet av dessa utred- ningar tas inte nu upp SÖK:s förslag beträffande samordningsfrågorna i allmänhet. Däremot tas här upp SÖK:s förslag beträffande kustbevakning- ens befogenheter i samband med polisiär övervakning.

SÖK lägger i sitt betänkande fram förslag till lag om tullverkets medver- kan vid polisiär övervakning och i anslutning därtill förslag till lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av deras yttranden, såvitt avser förslaget beträffande kustbevakningens befogenheter i samband med polisiär över- vakning, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

1.2. Frågans tidigare behandling

Den särskilda frågan om kustbevakningspersonalens polisiära befogen- heter i samband med dess tillsyns- och övervakningsuppgifter har under den senaste 15—årsperioden varit föremål för flera utredningar och har vid ett antal tillfällen behandlats i riksdagen. Frågan har därvid i stort sett gällt det förhållandet att kustbevakningspersonalen. samtidigt som den tillagts åtskilliga övervakningsuppgifter inom sitt verksamhetsområde, i många fall saknar möjlighet att göra erforderliga ingripanden. De härmed sam— manhängande problemen har emellertid förblivit olösta.

År 1967 (prop. 196711 bil. 9 s. 40, SU 196727, rskr 1967:7) behandlade således riksdagen frågan om gränsdragningen mellan kustbevakningens och polisens arbetsuppgifter med anledning av motioner om att utreda kustbevakningens befogenheter för att få till stånd en förbättrad fisketill— syn. Utskottet anförde därvid att det är viktigt att påtagliga brister, som konstaterats vid lisketillsynen, såvitt möjligt avhjälps. Detta skulle enligt utskottet kunna tillgodoses genom att kustbevakningens och polisens upp— gifter, i de fall då de nära berör varandra. samordnas så att tillgänglig personal och materiel utnyttjas effektivt.

Frågan behandlades på nytt av 1970 års riksdag. Enligt lagutskottet (l LU l970:31') innebar den omständigheten att kustbevakningspersonalen saknade sådana polisiära befogenheter som att inleda förundersökning, hålla förhör och verkställa gripande vissa risker för att överträdelser främst mot sjötrafikreglerna och skyddsområdesbestämmelserna eller mot förbudet mot oljeutsläpp från fartyg inte kunde beivras effektivt. Detta kunde enligt utskottet tala för att kustbevakningspersonalen borde ges ökade befogenheter. Utskottet framhöll emellertid att det för den enskildes rättssäkerhet är av den största betydelse att ingripande med tvångsmedel mot allmänheten verkställs av personal med tillräckliga insikter om gällan- de bestämmelser och med god allmän polisiär skolning. Utskottet var inte berett att tillstyrka att kustbevakningspersonalen omedelbart gavs ökade

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82: 114 3

befogenheter. Det .fanns emellertid anledning, menade utskottet, att i lämpliga sammanhang göra en översyn av gällande författningar på de övervaknings- eller tillsynsområden där formella befogenheter saknades eller stod i mindre god överensstämmelse med den praxis som hade visat sig lämplig. Utskottet ansåg också att det kunde finnas anledning att mera ingående ta upp samordnings- och huvudmannaskapsfrågorna till pröv- ning.

Frågan behandlades ånyo av 1973 års riksdag (JuU 1973z26. rskr 1973: 258), som uttalade sig för att den översyn av hithörande författningar och samordningsfrågor m. m. som lagutskottet år 1970 hade förordat skulle komma till stånd. Med anledning av riksdagens beslut tillkallades kust- övervakningsutredningen (Fi 1974:04). Det var denna utredning och sjö- räddningsutredningen (K 1970:42) som ijuli 1977 ersattes av SÖK med uppgift att åstadkomma en samlad lösning på samordnings— och lednings- problemen vid övervakningen och räddningstjänsten till sjöss.

3.2. Förslaget till lag om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning

Overvakningsuppgifter. Kustbevakningens övervakningsuppgifter an- ges i l &. Där sägs att kustbevakningen skall bedriva sådan övervakning som behövs för att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författ- ningar som gäller 1) skydds- och kontrollområdestillsyn. 2) jakttillsyn, 3) fisketillsyn. 4) naturvårdstillsyn, 5) sjötrafiktillsyn och tillsyn i fråga om säkerhetsanordningar till sjöss, 6) vattenföroreningstillsyn. 7) dumpnings- tillsyn, 8) havsbottentillsyn. 9) tillsyn av maritima fornminnen och sjöfynd samt 10) tillsyn i fråga om fartygs registrering och identifiering.

Ingripanden på land. SÖK konstaterar att det f.n. normalt bara är polisen som skall göra polisiära ingripanden på land. Enligt kommittén bör detta gälla även i fortsättningen. SÖK menar å andra sidan att det inte går att föreskriva att tjänstemännen vid kustbevakningen skall kunna göra ingripanden bara till sjöss. Detta skulle få till följd att den som t. ex. skall gripas för att han har begått ett brott kan slippa undan genom att lämna sin båt och fly upp på en strand där det inte finns någon polis. En föreskrift som i detalj anger på vilka stränder eller öar ingripanden får ske och som också är praktiskt tillämpbar går enligt SÖK:s mening knappast att åstad- komma.

Kommittén föreslår att det bara är i samband med övervakning av vissa vattenområden som kustbevakningen får ingripa. Befogenheterna skall dock få utövas endast i omedelbar anslutning till den gärning som föranle- der ingripandet. Detta innebär att det inte blir fråga om ingripanden — varken på land eller till sjöss — ide fall då det är naturligt att polisen agerar (2 5). ' Befogenheter. S_ÖK framhåller att syftet med lagförslaget är att göra det

möjligt för tjänstemännen vid tullverkets kustbevakning att göra snabba ingripanden till sjöss i de fall då polis inte är tillgänglig. De befogenheter som behövs är sådana som tar sikte på det slaget av situationer. SÖK anser att tjänstemännen vid kustbevakningen bör ha samma möjlighet som de enskilda polismännen att ta med personer till förhör och att gripa personer mot vilka förekommer skäl till anhållande (3 och 4 åå).

I samband med fisketillsynen måste tjänstemännen vid kustbevakningen

• Sida 16
•  Original

Prop. 1981/82: 114 16

ha möjlighet att i låsta utrymmen o.d. söka efter fisk, redskap m.m. SÖK föreslår därför att kustbevakningstjänstemännen vid fisketillsyn får samma befogenheter som de enskilda polismännen att företa husrannsakan (5 5).

I samband med sådan övervakning som avses i l & punkt 5 och 6, har kustbevakningen f.n. befogenhet att göra ingripanden enligt 3 % LTO. Sådan befogenhet har ansetts behövlig endast i samband med övervakning som avses i 1 & punkt 5. SÖK föreslår här ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller.

De polisiära befogenheterna enligt RB och LTO är utformade med tanke på förhållandena på land. För att befogenheterna skall kunna utövas till sjöss krävs möjlighet att stoppa, visitera och inbringa fartyg till hamn. Det finns ingen föreskrift som uttryckligen ger polisen dessa möjligheter. Före- Skrifterna i 2 & polisinstruktionen anses dock inrymma ett allmänt bemyn- digande för polisen att vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet. Det kan hävdas att polisen med stöd av dessa bestämmelser har rätt att stoppa, visitera och inbringa fartyg när det behövs för att de generella befogenheterna enligt RB och LTO skall kunna utövas.

När det gäller kustbevakningen finns det ingen allmän föreskrift som motsvarar 2 & polisinstruktionen. SÖK föreslår därför i 7 5 en föreskrift som ger tjänstemännen vid tullverkets kustbevakning rätt att stoppa, visi- tera och inbringa fartyg till hamn när det behövs för att befogenheterna i 3—6 så skall kunna utövas. Föreskrifter om befälhavares skyldigheter i sammanhanget finns i 11 och 12 55 sjötrafikkungörelsen.

Kustbevakningens medverkan vid förundersökning. SÖK anser att åkla- gare i vissa fall bör kunna anlita kustbevakningen vid förundersökning. En bestämmelse om detta finns i 8 &. Enligt SÖK:s mening bör denna möjlig- het kunna användas vid utredning på områden där kustbevakningen har särskild sakkunskap, t.ex. i frågor som gäller havsfiske, eller när kustbe- vakningen har bättre materiella resurser än polisen att utföra en viss åtgärd.

Användning av våld. Om tjänstemännen vid kustbevakningen får de föreslagna befogenheterna menar SÖK att det är nödvändigt att de får möjlighet att använda våld. SÖK föreslår att tjänstemän som genomför ingripanden enligt lagen skall ha rätt att använda det våld som kan anses försvarligt med hänsyn till omständigheterna (9 5).

All utövning av polisiär tvångsmakt anses vara begränsad av de s.k. behovs- och proportionalitetsprinciperna. Behovsprincipen innebär att ett ingripande får ske bara när det är nödvändigt för att avvärja den fara eller störning som föreligger i det aktuella fallet. Enligt proportionalitetsprinci- pen skall arten och varaktigheten av ingripandet stå i rimlig proportion till de mål man avser att uppnå. SÖK föreslår att dessa principer kommer till uttryck i lagen (10 å).

För polisens del finns en stor mängd regler och anvisningar som reglerar hur ingripanden skall gå till. SÖK anser att ett liknande regelverk behövs i

• Sida 17
•  Original

Prop. 1981/82:114 17

fråga om kustbevakningstjänstemännen. Enligt SÖK:s mening torde det lämpligaste vara att generaltullstyrelsen i samråd med rikspolisstyrelsen undersöker vilka av de regler och anvisningar som gäller för polisen som bör gälla även för kustbevakningen.

Krav på de tjänstemän som skall kunna göra ingripanden enligt lagen. l lagförslaget använder SÖK begreppet tjänsteman vid tullverkets kustbe- vakning.

De tjänstemän vid polisen som har rätt att göra polisiära ingripanden är polismän. Begreppet polisman är i detalj definierat i polisinstruktionen. Något motsvarande begrepp finns inte när det gäller kustbevakningen.

SÖK menar att det i en särskild författning bör fastställas vilka kategori- er av tjänstemän vid tullverkets kustbevakning som skall kunna göra ingripanden enligt lagen. Ett krav bör vara att de har tjänst med vilken följer skyldighet att bedriva sådan övervakning som ankommer på kustbe- vakningen. Ett annat krav bör vara att de har genomgått viss utbildning och har viss erfarenhet.

Rappnrteringsskyldighet och samråd. Den reglering av kustbevakning- ens befogenheter som SÖK föreslår förutsätter ett nära samarbete mellan polisen och kustbevakningen. SÖK menar att det oftast är naturligt att polisen tar över ett ärende när ett ingripande har skett. Det bör t. ex. inte komma i fråga att en person som har gripits eller tagits om hand förvaras på annan plats än i polisens lokaler. Polisen bör därför fortlöpande ha känne- dom om vilka ingripanden kustbevakningen har gjort. SÖK föreslår att tjänstemännen vid kustbevakningen skall vara skyldiga att skyndsamt rapportera till polisen när de har gjort ett ingripande enligt lagen. I de fall fortsatt utredning i land behövs i ärendet skall samråd enligt förslaget ske om den fortsatta handläggningen (11 5).

Övrigt. Om förslaget genomförs bör kungörelsen ( 1964: 834) om förord- nande för tullpersonal att ombesörja viss polisbevakning upphävas. Kun- görelsen (1955: 275) angående skyldighet för befattningshavare vid tullver- kets kust- och gränsbevakning att utöva jakt- och fisketillsyn m.m. bör enligt SÖK:s mening ses över.

3.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg

Sjöfartsverket har huvudansvaret för tillsynen enligt lagen om säkerhe- ten på fartyg. Bl.a. polis- och tullmyndigheterna är skyldiga att lämna sjöfartsverket det biträde och de upplysningar som behövs (1 kap. 7 år). När tjänstemän vid tullverkets kustbevakning hjälper till med tillsynen bör de enligt SÖK:s mening ha samma möjlighet att ingripa som tillkommer dem enligt förslaget till lag om ttrllverkets medverkan vid polisiär övervak- ning. SÖK föreslår därför ett tillägg av denna innebörd till 1 kap. 7 & lagen om säkerheten på fartyg.

2 Riksdagen I98I/82. I saml. Nr ”4

• Sida 18
•  Original

Prop. 1981/82: 114 18 4 Föredraganden

4.1. Allmänna synpunkter

Den övervakning som i dag bedrivs längs våra kuster. till havs och i Vänern och Mälaren är av mycket skiftande karaktär. Den avser bl.a. tullkontroll. sjötrafikövervakning.jakt— och fisketillsyn. naturvårdstillsyn. kontinentalsockelövervakning, övervakning i fråga om vattenförorening. skyddsområdestillsyn och gränsövervakning. Annan verksamhet är inrik- tad på att underlätta sjöfarten i kustvattnen och förbättra sjösäkerheten. Vidare utövas olika former av räddningstjänst till sjöss. Uppgifterna hand- has av en rad olika myndigheter och organ.

SÖK har haft i uppdrag att utreda frågor om samordning och ledning i fred av övervakningen till sjöss. Kommittén har funnit att det föreligger vissa brister i samordningen och föreslår olika åtgärder som kan förbättra denna. Som jag har anfört i det föregående måste dessa frågor bedömas mot bakgrund av bl. a. det förslag som utarbetats av kommittén för miljö- riSker vid sjötransporter (Jo 1978: 05) om sammanslagning av sjöfartsver- ket och tullverkets kustbevakning till en myndighet.

SÖK framhåller ett särskilt problem som enligt kommittén kräver en snabb lösning. nämligen frågan om kustbevakningens befogenheteri sam- band med polisiär övervakning. SÖK pekar på att tjänstemännen vid tullverkets kustbevakning i dag inte har befogenheter i alla de avseenden som behövs för att de effektiv skall kunna fullgöra sina uppgifter. SÖK föreslår därför en reglering av kustbevakningstjänstemännens befogen- heter som syftar till att bota denna brist.

Förslaget har fått ett övervägande positivt mottagande under remissbe- handlingen. Flera remissinstanser understryker angelägenheten av att tjänstemännen vid kttstbevakningen får befogenhet att verkställa ingripan- den i en omfattning som svarar mot deras övervakningsuppgifter. I detta sammanhang kan nämnas att länsstyrelsen i Östergötlands län i skrivelse till handelsdepartementet den 9 september 1981 har konstaterat att över- vakningen av efterlevnaden av de förbud länsstyrelsen utfärdar till skydd för djurlivet i Östergötlands skärgård är mycket dålig. Enligt länsstyrelsens mening störs och hotas dagligen för landet som helhet unika naturvärden. Länsstyrelsen framhåller att kustbevakningens personal är den enda som har resurser att komma till rätta med problemen och hemställer därför att kustbevakningens befogenheter snarast klarläggs.

Även jag anser att det är angeläget att kustbevakningen ges ökade befogenheter. Det är enligt min mening otillfredsställande att tullverkets kustbevakning, som har till uppgift att övervaka efterlevnaden av före- skrifter som syftar till att skydda vitala intressen. i samband med sin övervakning många gånger saknar möjlighet att göra erforderliga ingripan- den.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1981/82:114 19

Jag förordar därför en lagstiftning som i stort sett står i överensstäm- melse med SÖK:s förslag. Förslaget innebär inte att kustbevakningen får nya övervakningsuppgifter, utan enbart att regleringen av befogenheterna anpassas till de uppgifter kustbevakningen rent faktiskt utföri dag. Det bör påpekas att tullmyndigheterna och tulltjänstemännen i dag har rätt att ingripa i samband med tullkontroll och smugglingsbekämpning vid brott mot varusmugglingslagen i en omfattning som i stort motsvarar polismän- nens befogenheter. I vissa fall har den enskilde tulltjänstemännen t.o.m. större befogenhet än som tillkommer polisman. Sålunda kan tulltjänsteman själv besltrta om kroppsvisitation och s.k. ytlig kroppsbesiktning om an- ledning förekommer att någon som ankommer till riket har på sig gods som är underkastat beslag enligt varusmugglingslagen. Polisman har inte sam- ma befogenhet. För honom gäller de allmänna reglerna i RB. Mot bak- grund bl.a. av de vidsträckta befogenheter tullmyndighet och enskild tulltjänsteman har främst i samband med tullkontroll och smugglingsbe- kämpning finns enligt min mening inte anledning att invända mot att utöka befogenheterna för kustbevakningstjänstemännen i en utsträckning som gör det möjligt för dem att göra snabba ingripanden till sjöss i de fall då polis inte är tillgänglig.

Det bör här understrykas att ingripanden av avsett slag i första hand är uppgifter som ankommer på polisen. Förslaget är inte avsett att rubba denna ordning. Avsikten med förslaget är enbart att skapa förutsättningar för ett rationellt system där tullverkets kustbevakningstjänstemän utrustas med befogenheter att ingripa i situationer där polis inte finns till hands.

Av särskild betydelse är frågan vilka tjänstemän inom tullverkets kust- bevakning som bör tilläggas ökade befogenheter och vilka krav som bör ställas på berörd kategori. SÖK betonar här att det är nödvändigt att kustbevakningstjänstemännens utbildning kompletteras och föreslår att generaltullstyrelsen i samråd med rikspolisstyrelsen arbetar fram ett ut- bildningsprogram som syftar till att ge tjänstemännen vid kustbevakningen den kunskap som behövs för att de skall kunna göra avsedda ingripanden. Härutöver framhåller SÖK att de tjänstemän som bör komma i fråga för ökade befogenheter bör ha viss erfarenhet. Flera av remissinstanserna lägger också vikt vid dessa frågor.

Enligt min mening är det självklart att ingripanden av här avsett slag bör få göras endast av de kustbevakningstjänstemän som erhållit därför avsedd utbildning och vunnit tillräcklig erfarenhet för att handha ifrågavarande uppgifter samt har viss tjänsteställning. När det gäller utbildningen är det nödvändigt att kustbevakningstjänstemännens nuvarande utbildning för— djupas. Erforderliga utbildningsplaner bör lämpligen utformas i nära sam- arbete med rikspolisstyrelsen. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att befogenheterna får utövas endast av de kustbevakningstjänstemän som uppfyller vissa krav i fråga om tjänsteställning. utbildning, erfarenhet eller liknande.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1981/82: 114 20

Bestämmelserna i den föreslagna lagen bör tillämpas när tullverket be- driver övervakning till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren. Denna beskrivning av det fysiska övervakningsområdet motsvarar en for- mulering som används i annat sammanhang i fråga om tullverkets ansvars- område, nämligen beträffande tullverkets ansvar för oljebekämpningen till sjöss. I de allra flesta fall är tullverkets övervakningsområde helt naturligt begränsat till svenskt territorium, vilket följer av de bakomliggande författ- ningarna. I några fall sträcker sig övervakningsområdet utanför svenskt sjöterritorium. Så är fallet i fråga om oljebekämpning, havsfisketillsyn och havsbottenövervakning.

De områden där tullverket inom ramen för de givna författningarna bedriver övervakning i brottsförebyggande syfte avser inskränkningar i utlänningars rätt att uppehålla sig inom visst område, jakt. fiske, natur- vård. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötraliken. åtgärder mot vattenförorening från fartyg. dumpning av avfall i vatten, kontinentalsoc- keln. fornminnen och sjöfynd samt fartygs registrering och identifiering.

En grundläggande förutsättning för att avsedda befogenheter skall få utövas är att detta får ske endast i samband med nyssnämnda övervakningsuppgifter. En annan förutsättning som SÖK också anger är att befogenheterna får utövas endast i omedelbar anslutning till den gär- ning som föranleder ifrågavarande ingripande. Detta innebär enligt kom- mitténs mening att befogenheterna inte får utnyttjas i de fall då det är naturligt att polisen agerar. Det föreslagna begreppet i omedelbar anslut- ning till gärningen sktrlle kunna leda till tanken att kustbevakningen måste befinna sig på den plats där gärningen begåtts och vara i stånd att ingripa omedelbart. De speciella förhållanden som råder främst ute till havs visar emellertid ofta en annan verklighet. Situationen kan vara den att kustbe- vakningen under övervakning som bedrivs från flygplan uppmärksammas på en överträdelse av t. ex. oljeutsläpps— eller fiskebestämmelserna. Rap- portering härom görs regelmässigt till närmaste kustbevakningsfartyg. Detta torde ofta inte kunna vara på platsen förrän några timmar efter det att gärningen begicks. Även i sådana fall bör det enligt min mening kunna hävdas att ett ingripande som sker då fartyget anländer till platsen äger rum i omedelbar anslutning till gärningen. Kustbevakningen bör således också här ha befogenhet att ingripa. Detsamma bör gälla oavsett vem som lämnat rapport om begångna överträdelser. I många fall torde nämligen kustbevakningens fartygsenheter få motta sådan rapport från militärt eller civilt flyg eller från annat fartyg.

SÖK föreslår att tjänstemännen vid kustbevakningen får rätt att göra snabba ingripanden vid brott mot de föreskrifter vars efterlevnad de över- vakar i situationer då polis inte är tillgänglig. SÖK anser att kustbevak- ningstjänstemännen bör ha samma möjlighet som de enskilda polismännen att ta med personer som är tillstädes på plats där brott förövats till förhör, som skall hållas omedelbart därefter. och att gripa någon mot vilken

• Sida 21
•  Original

Prop. 1981/82:114 21

förekommer skäl till anhållande. om beslut därom inte kan avvaktas. SÖK föreslår också att kustbevakningstjänstemännen får samma befogenhet som de enskilda polismännen att företa husrannsakan när det gäller brott mot fiskeförfattningar.

Förslagen i denna del har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remiss- instanserna. TCO-S påpekar dock att det mot bakgrund av ett uttalande av justitieombudsmannen (JO) att förhör till vilket någon medtas skall påbör- jas inom en timme, kan bli svårt att utnyttja en bestämmelse som ger kustbevakningstjänstemän rätt att ta med någon till förhör som skall hållas omedelbart därefter. Några remissinstanser ifrågasätter om inte den före- slagna bestämmelsen om husrannskan bör avse även andra situationer än vid brott mot fiskeförfattningar.

Också jag anser att den enskilde kustbevakningstjänstemannen bör ges befogenhet att gripa någon mot vilken förekommer skäl till anhållande. om beslut härom inte kan avvaktas, och ta med personer. som finns tillstädes på platsen där brott har förövats. till förhör som skall hållas omedelbart därefter. I sistnämnda hänseende vill jag emellertid gå ett steg längre än vad kommittén föreslår. Enligt min mening bör kustbevakningstjänstemän- nen också tilläggas befogenhet att, i likhet med vad som gäller för enskild polisman enligt 23 kap. 3 så fjärde stycket RB, innan förundersökning om brott hunnit inledas, hålla förhör och vidtaga annan åtgärd i syfte att utreda brottet, om åtgärden inte kan uppskjutas utan olägenhet. Det torde inte vara meningsfullt att ge kustbevakningstjänstemän. som i många fall bedri- ver sin verksamhet långt ute till sjöss, en befogenhet som består i att ta med någon till förhör om denna befogenhet inte kan utnyttjas i realiteten i de fall då avståndet är för stort till förhörslokal där polis är tillgänglig. Även andra skäl talar för den av mig föreslagna ordningen. Det kan t. ex. vara förenat med stora kostnader och onödigt obehag för den som skall höras om detta inte kan ske på platsen. Det torde nämligen ktrnna hävdas att kostnader som är förenade med att omintetgöra ett fartygs fortsatta färd i många fall inte skulle komma att stå i rimlig proportion till den gärning som föranlett ingripandet. Självfallet bör dock inte hållas förhör på platsen om detta är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Som framgår av det tidigare sagda avser en bestämmelse av föreslagen innebörd endast sådana fall där förundersökning krävs. I de enklare fall där förundersök- ning inte är erforderlig torde kustbevakningstjänsteman ha rätt att i fråga om brott företa viss enklare utredning. Detta måste följa av skyldigheten att utöva tillsyn över de skilda författningarnas efterlevnad. En kustbevak- ningstjänsteman torde alltså ha rätt att kräva att den misstänkte lämnar trppgift om sitt namn. hemvist o.d. och även lämnar de upplysningar i övrigt som behövs för rapportering av gärningen. Bestämmelserna i förun- dersökningskungörelsen angående förhör. rapportering och protokollering bör tillämpas även i fråga om kustbevakningstjänstemans åtgärder. Det bör ankomma på regeringen att närmare besluta härom.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1981/82:114 zz

SÖK:s förslag att tillägga kustbevakningstjänstemännen samma befo- genhet som polisman att företa husrannsakan ifråga om brott mot tiskeför- fattningar motiveras av behovet att i låsta utrymmen o.d. kunna söka efter fångstredskap m.m. Situationen kan vara den att kustbevakningen kunnat iaktta att olovligt fiske bedrivits men inte haft möjlighet att ingripa innan fångst eller redskap har stuvats undan. Jag delar SÖK:s uppfattning att ktrstbevakningstjänstemännen bör ha rätt att företa husrannsakan i sådana fall. I likhet med vad flera remissinstanser framför bör emellertid enligt min mening kustbevakningstjänstemännen också i fråga om brott mot andra författningar. vars efterlevnad de har att övervaka. ha befogenhet att företa husrannsakan. om syftet därmed är att verkställa beslag eller efter- söka den som skall gripas. Därmed skulle kustbevakningstjänsteman som enligt jaktförfattningar har befogenhet att ta t. ex. jaktbyte i beslag få rätt att företa husrannsakan i syfte att verkställa ett sådant beslag. Rätten att företa husrannsakan i syfte att eftersöka den som skall gripas torde framför allt kunna behövas i samband med brott mot sjötrafikregler.

Med stöd av kungörelsen om förordnande för tullpersonal att fullgöra viss polisbevakning har kustbevakningen f.n. befogenhet att, i fråga om övervakning som avser efterlevnaden av trafikregler till sjöss och om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. göra ingripanden enligt 3ä LTO. SÖK föreslår att nyssnämnda befogenhet endast bör föreligga i samband med övervakning i fråga om trafikregler och säkerhetsanordning- ar för sjötraliken. _Enligt min mening bör kustbevakningens befogenhet att göra ingripanden enligt LTO inte begränsas så som kommittén föreslår. Kustbevakningen bör ha rätt att omhänderta personer som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för denna oavsett i vilket syfte kustbevakningen bedriver övervakning. Liksom vad som gäller f. n. bör kustbevakningen också ha rätt att verkstäl- la omhändertaganden när det fordras för att avvärja brott mot bestämmel- ser för trafiken till sjöss och om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Därutöver bör kustbevakningen ha samma befogenhet i fråga om brott mot bestämmelser om dumpning av avfall i vatten.

De polisiära befogenheterna enligt RB och L'fO är utformade med tanke på förhållandena på land. För att de skall kunna utövas till sjöss krävs möjlighet att stoppa och visitera fartyg och att inbringa det till hamn. SÖK föreslår därför en föreskrift som ger kustbevakningstjänstemännen en så- dan rätt då detta behövs för att de skall kunna utöva befogenheterna att medta eller gripa någon, att företa husrannsakan eller tillfälligt omhänderta någon. Jag biträder detta förslag. Samma rätt bör tillkomma kustbevak- ningstjänsteman då det behövs för att möjliggöra förhör i den ordning jag tidigare har förordat.

SÖK föreslår att åklagare i vissa fall bör kunna anlita tullmyndighet eller kustbevakningstjänstemän vid förundersökning. En sådan möjlighet bör användas vid utredning på områden där kustbevakningen har särskild

• Sida 23
•  Original

Prop. 1981/82: 114 23

sakkunskap, t.ex. i frågor som gäller havsfiske. Detsamma bör enligt kommittén gälla i fall då kustbevakningen har bättre materiella resurser än polisen att utföra en viss åtgärd. Också jag finner denna ordning lämplig. Samma möjlighet föreligger i dag i fråga om brott mot varusmugglingsla- gen. Då undersökning av brott mot nämnda lag leds av åklagare har denne rätt att vid undersökningens bedrivande anlita biträde av tullmyndighet och uppdra åt enskild tulltjänsteman att vidta särskild åtgärd som hör till undersökningen. om åtgärdens beskaffenhet tillåter det. I många fall torde biträde av tullmyndighet eller kustbevakningstjänsteman i förunder- sökningen te sig motiverad även om saken i och för sig är av enkel beskaffenhet. I fall av okomplicerad natur kan förundersökning enligt särskilda regler därom ledas av polismyndighet. Möjligheten att anlita biträde av kustbevakningen enligt den förordade ordningen bör därför enligt min mening även tillkomma polismyndighet. Ett krav som därvid bör gälla för såväl åklagare som polismyndighet är att en sådan ordning är lämplig med hänsyn till omständigheterna.

SÖK betonar att den reglering av kustbevakningens befogenheter som kommittén föreslår förutsätter ett nära samarbete mellan polisen och kust- bevakningen. Enligt SÖK:s mening är det oftast naturligt att polisen tar över ett ärende när ett ingripande har skett. SÖK föreslår därför att tjänstemännen vid kustbevakningen skall vara skyldiga att skyndsamt rapportera ingripanden till polisen. 1 de fall fortsatt utredning i land behövs i ärendet skall enligt SÖK:s mening samråd ske med polisen om den fortsatta handläggningen.

Rikspolisstyrelsen framför invändningar mot förslaget i denna" del. Rap— porteringsskyldigheten bör enligt styrelsens mening jämväl innefatta skyl- dighet att till polisen skyndsamt överlämna alla ärenden där ingripande skett. Det bör enligt styrelsens uppfattning inte komma i fråga att kustbe- vakningen. vid sidan av att vidta förstahandsåtgärder vid inledandet av en förundersökning. också under förundersökningsledarens ledning får fort- sätta och avsluta densamma.

Som jag anfört i det föregående är syftet med lagförslaget att göra det möjligt för tjänstemännen vid kustbevakningen att göra snabba ingripan- den till sjöss i de fall då polis inte är tillgänglig. Den grundläggande uppgiften att bekämpa och utreda brott ligger på polisen. Jag delar rikspo- lisstyrelsens uppfattning att kustbevakningen skyndsamt skall anmäla ett ingripande till polisen Och att ärendet därmed övertas av polisen. En annan sak är att en förundersökningsledare. enligt den ordningjag nyss förordat, i vissa speciella fall bör ha möjlighet att anlita biträde av kustbevakningen vid förundersökningens bedrivande. Anmälan bör enligt min mening göras till polismyndighet.

Den särskilda frågan om befogenheten för kustbevakningstjänstemän att i vissa fall använda våld bör enligt min mening behandlas i brottsbalken (BrB). Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1981/82:114 24

SÖK föreslår att de ökade befogenheterna, som bör tilläggas kustbevak- ningstjänstemännen, skall kunna utövas också när tullmyndighet enligt särskilda regler därom medverkar vid tillsynen enligt lagen om säkerheten på fartyg. Jag biträder denna mening.

4.2 Ikraftträdande m. m.

Som jag tidigare har framhållit är det angeläget att kustbevakningsper- sonalen får erforderlig utbildning för de nya uppgifterna. Med hänsyn till att sådan utbildning behöver planeras och genomföras föreslås den nya lagstiftningen inte träda i kraft förrän den ljuli 1983. Genom lagen föreslås kungörelsen (1964: 834) om förordnande för tullpersonal att ombesörja viss polisbevakning upphävas.

Den föreslagna lagstiftningen torde inte medföra några övergångspro- blem.

4.3. Kostnader och resursbehov

Det förhållandet att tullverkets kustbevakning tilläggs ökade befogen- heter torde inte komma att medföra några ytterligare kostnader för stats- verket. Däremot torde behovet av särskilda utbildningsinsatser leda till vissa kostnader. Dessa bör prövas inom ramen för budgetarbetet.

5. Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning.

2. lag om ändring i brottsbalken .

3. lag om ändring i lagen (l965: 7l9) om säkerheten på fartyg. Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet och det under 3 angivna förslaget i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

6. Specialmotivering

6.1. Förslaget till lag om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning

Lagförslaget överensstämmer till större delen med SÖK:s förslag. I. några fall går lagförslaget utöver kommittéförslaget. Vissa inskränkningar och redaktionella ändringar har också gjorts.

Avsikten är att lagen skall kompletteras med verkställighetsföreskrifter utfärdade av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1981/82: 114 25

I 5 Denna lag tillämpas när tullverket bedriver övervakning till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller I. inskränkningar i utlänningars rätt att uppehålla sig inom visst områ- de. . jakt, fiske. naturvård. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, åtgärder mot vattenförorening från fartyg. dumpning av avfall i vatten. kontinentalsockeln. fornminnen och sjöfynd, fartygs registrering och identifiering.

'JIÅLNIQ

PPPH?

2 S' Om anledning förekommer att brott har förövats mot någon av de föreskrifter som avses i | si, har tjänsteman vid tullverkets kustbevakning (kustbevakningstjänsteman) samma befogenhet som tillkommer polisman att I. hålla förhör och vidtaga annan åtgärd med stöd av 23 kap. 3ä fjärde stycket rättegångsbalken.

2. ta med någon till förhör med stöd av 23 kap. 8.5 rättegångsbalken.

3. gripa någon med stöd av 24 kap. 75 första stycket rättegångsbalken .

4. företa husrannsakan med stöd av 28 kap. Så rättegångsbalken. om åtgärden har till syfte att eftersöka den som skall gripas eller att verkställa beslag.

[ denna paragraf upptas kustbevakningstjänstemans centrala befogen— heter i samband med polisiär övervakning. I paragrafens fyra punkter anges de fall där kustbevakningstjänsteman har samma befogenhet som tillkommer polisman enligt RB. Förutsättningen för åtgärder enligt para- grafen är att anledning förekommer att brott förövats mot någon av de föreskrifter vars efterlevnad tullverket övervakar och som avses i l &.

Enligtförsta punkten, som hänvisar till 23 kap. 3 & fjärde stycket RB. ges kustbevakningstjänsteman samma befogenhet som tillkommer polisman att innan förundersökning rörande brott hunnit inledas hålla förhör och vidtaga annan åtgärd i syfte att utreda brottet, om åtgärden inte kan upp- skjutas utan olägenhet. Som angetts i den allmänna motiveringen (4.1) avser bestämmelsen sådana fall där förundersökning krävs. Befogenheten är avsedd för utredning som står i omedelbart samband med brottet, främst på brottsplatsen. Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna bör förhör också kunna hållas på annan plats. 1. ex. ombord på kustbevakning- ens fartyg. Bestämmelsen är avsedd endast för fall då behörig förundersök- ningsledare inte är tillgänglig. Om möjlighet finns att nå kontakt med sådan 3 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr II4

• Sida 26
•  Original

Prop. 1981/82: 114 26

3.5

Kustbevakningstjänsteman har samma befogenhet som tillkommer po- lisman enligt 3.6 lagen (1973: 558) om tillfälligt omhändertagande att om- händerta den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordning- en eller utgör omedelbar fara för denna. Sådan befogenhet har han också när det fordras för att avvärja brott mot de föreskrifter som avses i ] & 5. 6 och 7.

Vid omhändertagande som avses i första stycket skall kustbevaknings- tjänsteman tillämpa bestämmelserna i 4.5 lagen (l973z558) om tillfälligt omhändertagande.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1981/82: 114 27

45

5.5

655

Befogenheterna enligt 2—4 ååå får utövas endast av kustbevaknings- tjänsteman som uppfyller de krav regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i fråga om tjänsteställning. utbildning och erfarenhet eller i annat avseende.

7 ä'

Vid förundersökning rörande brott mot de föreskrifter som avses i ] 5 får åklagaren eller, om polismyndighet bedriver undersökningen, denna anlita biträde av tullmyndighet samt uppdra åt kustbevakningstjänsteman att vidta de särskilda åtgärder som behövs för undersökningen. om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. '

Bestämmelserna i 5—755 har behandlats i den allmänna motiveringen (4.1).

• Sida 28
•  Original

Prop. 1981/82: 114 28

85

För att verkställa en åtgärd enligt denna lag får en kustbevaknings- tjänsteman inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Kustbe- vakningstjänstemannen bör i första hand söka vinna rättelse genom upp- lysningar och anmaningar och tillgripa våld bara när uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Om våld tillgrips, skall den lindrigaste form som kan leda till det avsedda resultatet användas. Våld får inte brukas längre än som är oundgängligen nödvändigt.

6.2. Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

24 kap. 2 9'

Om polisman, som skall verkställa tjänsteåtgärd, mötes eller angripes med våld eller hot om våld, må han för åtgärdens genomförande bruka det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Det- samma gäller sådan vaktpost eller annan krigsman eller civilförsvarsper- sonal under civilförsvarsberedskap. som fullgör polisuppgift eller tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning samt tjänsteman vid tullver- kets kustbevakning som enligt särskild lagstiftning medverkar vid polisiär övervakning.

Rymmer fånge eller den som är häktad, anhållen eller eljest berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står. då denne skall hålla honom till ordningen. må ock till rymningens hindrande eller ordningens upprätthållande brukas det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Om någon som skall häktas, an-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1981/82:114 29

I första stycket av denna paragraf återfinns f.n. det allmänna lagstödet för polisens befogenhet att i vissa fall bruka våld. Enligt stycket gäller att en polisman. som skall verkställa en tjänsteåtgärd och som möts eller angrips med våld för åtgärdens genomförande, får bruka det våld som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Med polisman förstås enligt vedertagen tolkning. som har stöd i förarbetena, den som enligt lag eller annan författning har förordnats att fullgöra polisverksamhet. Sådan personal inom kustbevakningen som omfattas av kungörelsen om förord- nande för tullpersonal att ombesörja viss polisbevakning har sålunda an- setts som polismän i den mening som här avses (jfr prop. l979/80: l22 s. 74).

Med den uppläggning som den nya lagen om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning får enligt förslaget fordras i tydlighetens intresse en uttrycklig bestämmelse om befogenhet för kustbevakningstjänstemän att, i den mån det är försvarligt, använda våld i de situationer som avses här. Första stycket föreslås kompletterat med en sådan regel.

Befogenhet för kustbevakningstjänstemän att använda våld i vissa situa- tioner kan även härledas av andra och tredje styckena i paragrafen i deras gällande lydelse. Enligt andra stycket gäller bl. a. att. när någon som skall berövas friheten söker undkomma eller hindra den som får verkställa åtgärden, det våld får användas som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. Det stycket blir tillämpligt även för kustbevakningsper- sonalens del vid utövandet av de nu föreslagna befogenheterna beträffande medtagande till förhör och gripande liksom vid omhändertaganden enligt LTO. När det gäller husrannsakan och beslag, följer de angivna befogen- heterna av tredje stycket.

I 4 5 lagen om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning föreslås en regel, om att kustbevakningstjänstemän får stoppa eller visitera fartyg eller inbringa det till svensk hamn. om det uppenbart behövs för utövandet

• Sida 30
•  Original

Prop. 1981/82: 114 30

6.3. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1965: 719) om säkerheten på fartyg

När en tullmyndighet på begäran enligt första stycket medverkar vid tillsyn enligt denna lag. har tjänsteman vid tullverkets kustbevakning de befogenheter att vidta åtgärder som anges iZ och 4 #5 lagen (1981-000) om tullverkets medverkan vid polisiär Övervakning. Därvid gäller föreskrif- terna i5, 6, 8 och 9 55 nämnda lag.

8. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1981/82: 114 31