Propositionens huvudsakliga innehåll

En länsrätt är f. n. domför med en lagfaren domare ensam bl. a. vid avgörande av mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1 000 kr. I propositionen föreslås att den beloppsgränsen skall höjas till 2 500 kr. Vidare föreslås ändringar i förvaltningslagen(1971:290) och förvaltningspro'cessla- gen (19711291) som innebär att besvär som har anförts för sent ändå kan tas upp till prövning. om förseningen beror på att en besvärshänvisning har innehållit en oriktig uppgift om besvärstid eller besvärsinstans.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1981/82zl90 .: 2

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings- domstolar

Härigenom föreskrivs att 18 Magen-( 1971 :289) om allmänna förvaltnings- domstolarl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 &

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages.

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av-annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen(1980z376) som begärts med stöd av 57 & samma lag, '

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas.

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av '

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (197521027) för skatte- och avgiftsproces- sen, enligt lagen (19781880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen(1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrcvision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen(1956: 623),

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 & lagen (1980: 621) med särskilda bestämmelser om vard av unga och 8 5 lagen (1981. 1243) om vård av missbrukare i vissa fall.

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 åfastighetstaxe- ringslagen (1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxe— 6. mål som avser ändring av taxe- rad inkomst med högst 1 000 kr., rad inkomst med högst 2 500 kr..

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överens- stämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet.

9. mål enligt körkortslagen(1977:477). om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas.

10. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

1 Lagen omtryckt 1981:1323.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1981/82: 190

2. Förslag till Lag om ändring i förvaltningslagen (197l:290)

Härigenom föreskrivs att 12 & förvaltningslagen(19711290) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 ål Besvär över myndighets beslut anföres genom att besvärshandling tillställes den förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol som har att pröva besvären. [ besvärshandlingen skall anges det beslut som överkla- gas.

Besvärshandlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. I fråga om beslut. som avser föreskrift till allmän efterrättelse och som ej delges. räknas besvärstiden från den dag då beslutet tillkännagavs. Härvid har 5 & första stycket lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m. motsvarande tillämp-

ning.

Besvär som ej anförts i rätt tid upptages ej till prövning. Har besvärshandlingen före besvärsti- dens utgång kommit in till den myn- dighet som har meddelat det över- klagade beslutet. skall besvären ändå upptagas till prövning.

Besvär som ej anförts i rätt tid tas inte upp till prövning. Har besvärs- handlingen före besvärstidens ut- gång kommit in till den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet. skall besvären ändå tas upp till prövning. Detsamma gäller, om besvärshandlingen har kommit in för sent till den myndighet som har att pröva besvären och detta beror på att en underrättelse om vad part skall iaktta vid överklagande av beslutet har innehållit en oriktig uppgift om besvärstid eller besvärsinstans.

Denna lag träder i kraft den I juli 1982.

1 Senaste lydelse 1977z679.

l* Riksdagen 1981/82. ] saml. Nr [90

• Sida 4
•  Original

Prop. 1981/82:190

3. Förslag till Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen ( 197 1:291)

Härigenom föreskrivs att 7 & förvaltningsprocesslagen(1971 :291) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Besvärshandling tillställes den domstol som har att pröva besvären. Handlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av det beslut som överkla- gas. Har besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in till den domstol eller förvaltningsmyn- dighet som har meddelat beslutet, skall besvären ändå upptagas till prövning.

Föreslagen lydelse

Besvärshandling tillställs den domstol som har att pröva besvären. Handlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av det beslut som överkla- gas. Har besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in till den domstol eller förvaltningsmyn- dighet som har meddelat beslutet. skall besvären ändå tas upp till pröv- ning. Detsamma gäller, om besvärs- handlingen har kommit in för sent till den domstol som har att pröva besvä- ren och detta beror på att en under- rättelse om vad part skall iaktta vid överklagande av beslutet har innehål- lit en oriktig uppgift om besvärstid eller besvärsinstans.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1981/82: 190 5 Utdrag JUSTITIEDEPARTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo. Dahlgren. Åsling, Söder. Johansson. Wirtén. Andersson, Boo, Petri. Eliasson, Gustafsson. Elmstedt, Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i lagen ( l97l:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar m. m.

2.1. Ensamdomarkompetensen vid länsrätterna

Regeln om att mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1 000 kr. kan avgöras av ensamdomarc har varit oförändrad i snart två år. Av samma skäl som åberopades vid höjningen av beloppsgränsen år 1980 bör gränsen enligt min mening nu anpassas till försämringen av penningvärdct. Jag anser emellertid att de goda erfarenheter man har från ordningen med ensamdomare i taxeringsmål talar för att behörigheten för cnsamdomare också reellt nu vidgas något. Vid en enkät som justitiedepartementet gjorde hos de allmänna förvaltningsdomstolarna sommaren 1980 var det också åtskilliga som förordade en höjning av beloppsgränsen.

Systemet med ensamdomarc har otvivelaktigt medfört en ökad effektivitet i länsrätterna och gjort det möjligt för ordförandena och nämndemännen att ägna mer tid åt de omfattande och krävande taxeringsmälen. Samtidigt som handläggningstiderna har kunnat begränsas för särskilt de mindre målen har kvaliteten på avgörandena i de mera omfattande målen kunnat höjas. vilket allt bidragit till större rättssäkerhet. Den ökade kompetens hos de lagfarna ledamöterna i länsrätterna som förutsattes vid länsrättsreformen talar också för en vidgad behörighet för ensamdomare. Vad som tidigare har anförts om

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82: 190 7

behovet av att förbättra länsrätternas möjligheter att minska antalet , oavgjorda mål har alltjämt bärkraft.

Sammanfattningsvis förordar jag att beloppsgränsen för ensamdomarbe- hörighet nu höjs. När det gäller beloppet bör man enligt min uppfattning kunna hämta ledning från den ordning som skall gälla för försäkringsrätterna från och med den 1 april 1982._ Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:88, SfU 7. rskr 141. SFS 1982:121) skall en försäkringsrätt vara domför med en ledamot vid avgörande av mål när värdet av den förmån som är under prövning i rätten understiger 2 500 kr. Jag anser att detta belopp är en lämplig nivå för ensamdomarbehörigheten också i skattemål. Jag vill peka på att det belopp tvisten i verkligheten gäller. nämligen den faktiska skatten på den inkomst som målet avser, normalt uppgår till ett väsentligt lägre belopp. Det kan också påpekas att motsvarande beloppsgränser för tingsrätternas del ligger betydligt högre. .

Jag förordar följaktligen att beloppsgränsen för ensamdomarbehörighet enligt l8å tredje stycket 6 förvaltningsdomstolslagen höjs till 2500 kr. Ändringen bör gälla från och med den 1 juli 1982. Ett mål som omfattas av den nya regeln bör självfallet även i fortsättningen prövas av fullsutten rätt, om det är påkallat av särskilda skäl.

2.2 Verkan av felaktiga besvärshänvisningar

För närvarande gäller enligt 12 & tredje stycket förvaltningslagen(19712290. FL) att besvär som har anförts för sent inte tas upp till prövning. Detsamma gäller enligt 7 & förvaltningsprocesslagen(1971:291. FPL). Om besvärshandlingen före besvärstidens utgång har kommit in till den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet. skall dock besvären ändå prövas.

Enligt 18 & FL skall en part normalt underrättas om innehållet i ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende. Om beslutet går honom emot, skall han i princip också få en besvärshänvisning. En liknande bestämmelse finns i 31 & FPL. .

Det händer ibland att besvärshänvisningar är felaktiga. Förvaltningsrätts- utredningen (Ju 1978:09) har behandlat den frågan i sitt delbetänkande (SOU 1981:46) Ändringar i förvaltningslagen. Utredningen framhåller (s. 114) att det vanligaste felet i besvärshänvisningar tycks vara att beslutsmyn- digheten anger fel besvärsinstans. Ett annat fel som förekommer är att besvärstiden anges felaktigt. Felaktigheter av detta slag leder ibland till att klagande kommer in för sent med sina besvär. Besvärsmyndigheterna kan i dag inte pröva för sent inkomna besvär, även om förseningen beror på att beslutsmyndigheten har lämnat en felaktig besvärshänvisning. För att besvären skall kunna prövas måste den försuttna tiden först återställas. Återställande av försutten tid kan när fråga är om ärende för vilket regeringen. förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82:190 8

instans beviljas av regeringsrätten. Klaganden får alltså vända sig till regeringsrätten och begära återställande av den försuttna tiden.

Utredningen anser att det bör vara möjligt för en besvärsmyndighet att ta upp för sent anförda besvär till prövning, när förseningen beror på att klaganden har följt en felaktig besvärshänvisning. Utredningen föreslår därför att det i 12 & tredje stycket FL och 7 & FPL införs bestämmelser om att besvär som inte har anförts i rätt tid ändå skall tas upp till prövning, om klaganden har iakttagit vad som har föreskrivits i en underrättelse om vad part skall iaktta vid fullföljd av talan.

Utredningens förslag har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser (37 st.. däribland domstolar. statliga och kommunala myndigheter samt kom- munförbundet och landstingsförbundet) är positiva till utredningens förslag om verkan av felaktiga besvärshänvisningar. Några remissinstanser anser dock att det i lagtexten bör anges tydligare att den föreslagna regeln endast tar sikte på fall när förseningen har berott på att besvärshänvisningen innehållit felaktig uppgift om besvärstid eller besvärsinstans.

Även jag anser att en klagande vars besvär har kommit in för sent till besvärsmyndigheten på grund av att han har följt en oriktig uppgift i en besvärshänvisning om besvärstid eller besvärsinstans inte skall behöva ansöka om återställande av försutten tid för att få sina besvär prövade. Jag biträder därför förslaget att besvär skall tas upp till prövning i sådana fall. Som några remissinstanser har anfört bör dock lagtexten förtydligas så att det direkt framgår vilka felaktigheter i besvärshänvisningar som avses. Liksom hittills bör gälla att, om besvärshandlingen har getts in till fel myndighet, skall denna genast sända över den till rätt besvärsmyndighet.

2.3 Lagrådsgranskning

De lagändringar som jag har föreslagit rör sådana lagar som avses i 11 kap. regeringsformen. lnnan riksdagen beslutar sådan lag bör enligt 8 kap. 18 å andra stycket första meningen regeringsformen lagrådets yttrande inhämtas. Jag finner emellertid att de frågor som omfattas av propositionen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande kan underlåtas med stöd av andra meningen i nämnda lagrum i regeringsformen.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 10
•  Original