Prop. 1982/83:40

om ändring i iagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Regeringens proposition 1982/83: 40

om ändring i lagen (1960z729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk;

beslutad den Zl oktober 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME OVE RAINER

Åtgärder med anledning av uthyrningsverksamhet beträffande grammofonskivor m.m.

1 Inledning

På senare tid har uthyrningsverksamhet med grammofonskivor tilltagit i omfattning i Sverige. Frågan om de. verkningar som denna uthyrningsverk— samhet kan ha för rättighetshavarna inom den upphovsrättsliga lagstiftning— en har tagits upp i en skrivelse till utredningen från Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM). den svenska gruppen av the International Federation of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI) och Svenska Musikerförbundet. Problemen har vidare uppmärksam— mats i ett par motioner vid 1981/82 års riksmöte. Utredningen har mot bakgrund härav ansett sig böra med förtur ta upp denna fråga till övervägande. I denna promemoria redovisas utredningens ställningstagan- den i dessa hänseenden.

2 Bakgrund 2.1 Uthyrningen

2.1.1 Förhållandet till upp/:()vsnzäns rättigheter m.m.

Enligt "2 s" lagen (19601729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen. URL) gäller som utgångspunkt att upphovsman- nen har en ensamrätt att bestämma över bl.a. spridning av exemplar av sitta verk till allmänheten. Denna s.k. spridningsrätt är emellertid inskränkt i fråga om vissa typer av verk. I 23 & URL föreskrivs sålunda bl.a. att sedan ett litterärt eller musikaliskt verk har utgivits får de utgivna exemplaren spridas vidare exempelvis genom vidareförsäljning. uthyrning eller utlåning. Enda undantaget är att noter till musikaliska verk inte får uthyras till allmänheten utan samtycke. I princip samma undantag från spridningsrätten gäller enligt "25.5 URL i fråga om konstverk.

Av vad som nu har sagts följer. såvitt gäller den egentliga upphovsrätten (i detta sammanhang framför allt kompositörernas och tcxtförfattarnas rättig- heter). att det är tillåtet att t.ex. till allmänheten hyra ut musikinspelningar utan upphovsmannens tillstånd.

Det kan nämnas att vid tillkomsten av URL såväl auktorrättskommitten som lagrådet förordade att uthyrning av musikaliska verk och inte bara uthyrning av noter skulle omfattas av upphovsmannens ensamrätt. Som skäl anförde lagrådet att det syntes antagligt att sådan uthyrning med tiden skulle

• Sida 16
•  Original

Prop. 1982/83:40 , 16

komma att få en alltmer ökad omfattning och attdet saknades skäl att i detta hänseende göra skillnad mellan olika slags exemplar av musikverk (prop. 1960: 17 s. 385"). Departementschefen blev emellertid inte övertygad om att en sådan utvidgning av upphovsmannens ensamrätt borde införas (prop. s. 404). Någon bestämmelse i detta hänseende intlöt därför inte i lagen. Det kan emellertid nämnas att den norska motsvarande bestämmelsen täcker musikverk i allmänhet och inte bara verken i notskrift.

Ofta avser uthyrning av musikaliska verk inte bara upptagningen som sådan utan också t.ex. omslag och liknande. Frågan uppkommer då om detär tillåtet att uthyra ett konstnärligt utformat skivomslag. Ilär gäller i fråga om egentliga konstverk 25 & URL vilken som förut antytts bl.a. föreskriver att sedan konstnärligt verk har utgivits får de utgivna exemplaren fritt spridas vidare. När det gäller fotografier är situationen annorlunda.-De grundläg- gande rättigheter som tillkommer en fotograf med avseende på hans fotografi omfattar enligt 1 & lagen (l9otlz730) om rätt till fotografisk bild (ft")tografi- lagen. FotoL) bara mångfaldigande och offentlig visning. Någon spridnings- rätt ingår inte i rättigheterna enligt denna lag.

Slutsatsen torde bli att enligt URI. och FotoL något hinder inte finns mot uthyrning av omslagen till musikinspelningar.

2.1.2 Förhållandet till de närstående rättigheterna

l URL finns också bestämmelser om s.k. närstående rättigheter. dvs. ensamrättigheter som tillkommer utövande artister (musiker, sångare m.fl. som framför verk) samt fonogramframställare (i huvudsak grammofonbo- lag). Dessa rättigheter omfattar bl.a. en ensamrätt under 25 år till kopiering av inspelningar. Någon spridningsrätt liknande den som de egentliga upphovsmännen har finns inte för dessa kategorier. De kan alltså inte på URL grunda någon rätt att motsätta sig uthyrning etc. av sina produkter.

När det gäller den egentliga uthyrningsverksamheten av fonogram kan alltså konstateras att några hinder enligt den upphovsri'tttsliga lagstiftningen inte föreligger. När det gäller videogram är däremot situationen annorlunda. De är enligt gängse uppfattning att anse som filmverk. De träffas alltså inte av ordalagen i undantagen från spridningsrätten i 23 och 25 åå. vilkå som nämnts endast tar sikte på litterära verk. musikaliska verk och konstverk.

2.1.3 lit-'cntuella hinder mot uthyrning på grund av avtal m.m.

En fråga som har diskuterats på senare tid är om det på annan grund än upphovsrättslagstiftningen kan finnas något hinder mot uthyrning. exempel- vis på grund av avtalsrättsliga förhållanden. I de kontrakt som kompositö— rernas organisationer (STIM och NCB) upprättar med fonogramproducen- ter föreskrivs i regel bl.a. att producenten är skyldig att på skivan ange att "utan tillstånd är kopiering. uthyrning. utlåning. användning av denna

• Sida 17
•  Original

Prop. 1982/83:40 17

grammofonskiva till offentligt framförande och radioutsändning förbju— det”. '

Detta avtal binder självfallet parterna själva. Frågan om och i vad mån ett sådant avtal kan binda även andra. exempelvis uthyrare. är eller kan komma under domstols prövning. Utredningen vill därför inte gå närmare in på dessa frågor.

2.2 Kopiering av grammofonskivor m.m. 2.2.1 Svensk lag

Det har gjorts gällande att den övervägande delen av den uthyrning som numera sker av grammofonskivor äger rum för att ge den som hyr skivan möjlighet att spela av musiken på en kassett. Uthyrningsverksamheten sägs ofta vara förenad med försäljning av tomkassetter. När det gäller att kopiera. dvs. framställa exemplar. av upptagningar av musik gäller som utgångspunkt att upphovsmannen har en ensamrätt i detta hänseende (2 & URL). Motsvarande gäller för-utövande konstnärer med avseende på upptagningar av deras framföranden (45 & URL) och fonogramframställare med avseende på upptagningar som de har gjort (46 & URL). Dessa ensamrättighcter gäller i fråga om den egentliga upphovsrätten under 50 är från upphovsmannens död och i fråga om de övriga nu nämnda rättigheterna under 25 år från det år då upptagningen ägde rum. ,

Vissa undantag finns från ensamrätten till exemplarframställning. Det undantag som främst är av betydelse i detta sammanhang finns intaget i 11 & URL. till vilken även reglerna om närstående rättigheter hänvisar. Enligt den nämnda bestämmelsen är det tillåtet för envar att för enskilt bruk framställa enstaka exemplar av offentliggjorda verk.

2.2.2 Internationella förpliktelser

Det upphovsrättsligt-t området har en stark internationell prägel. På området finns ett antal internationella konventioner som i vissa hänseenden ålägger staterna förpliktelser att ge olika grupper rättighetshavare ett visst skydd. På det egentliga upphovsrättsliga området finns sålunda bl.a. den s.k. Bernkonventionen om skydd för litterära och konstnärliga verk av år 1886. Konventionen föreskriver bl.a. att upphovsmän till litterära och konstnärliga verk skall ha uteslutande rätt att låta mångfaldiga sina verk på vad sätt eller i vilken form det vara må. Konventionsländernas lagstiftning får dock tillåta mångfaldigande i vissa särskilda fall under ft'ärutsättning att sådant mångfal- digande inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och ej heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen (Art. 9.1 och 9.2). När det gäller utövande konstnärers och fonogramframställares rättigheter är andra internationella konventioner tillämpliga. i första hand den s.k.

Riksdagen [%?/83. I .vaml. Nr 40

• Sida 18
•  Original

Prop. l982/83:40 18

Romkonventitmen a ' år "1961. Denna konvention tillerkänner rättighetsha- varna cn grundläggande ensamrätt att bestämma över framställning av exemplar av upptagningar som har gjorts av deras framföranden resp. av framställda fonogram (Art. 7 och 10). Konventionsstaterna har dock rätt atti sin lagstiftning föreskriva vissa undantag från det skydd som konventionen ger. bl.a. när det gäller utnyttjande för enskilt bruk (Art. 15"). En särskild internationell konventitm finns när det gäller skydd för fonogramframstäl- lare. nämligen den s.k. fonogramkonventionen av år 1971. Huvudregeln i denna konvention är att fonogramframställare från annan konventionsstat skall ges skydd mot bl.a. framställning av kopior av fonogrammen utan tillstånd (Art. 2). Konventionsstat är dock berättigad att i sin nationella lag föreskriva samma slags inskränkningar i rätten som dem som är tillåtna i fråga om skyddet för upphovsmän till litterära och konstnärliga verk (Art. 6). '

3 Framställning till utredningen m.m.

Som har nämnts i avsnitt 1 har till utredningen inkommit en framställning om att utredningen med förtur skall ta upp frågan om åtgärder mot uthyrning av fonogram. Framställningen är fogad till denna promemoria som bilaga 1.

I januari 1982 har i riksdagen väckts två motioner i den fråga som här berörts. I den ena. som har väckts av Marianne Karlsson (c). hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av verksamheten med uthyrning av grammofonskivor och behovet av ändrade regler i upphovs- rättslagen. 1 den andra. som har väckts av socialdemokraterna i lagutskottet. hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära att upphovsrättsutred— ningen får i uppdrag att snarast lägga fram förslag till lösning av de problem som en ökad uthyrning av grammofonskivor för med sig.

4 Utredningens allmänna överväganden

Det upphovsrättsliga regelsystemet avser att främja det andliga skapandet i olika former. Detta regelsystem är därför en mycket viktig faktor i den sociala. ekonomiska och kulturella utvecklingen i samhället och innehåller en noggrant gjord avvägning mellan olika intressen. Grundregeln är att upphtwsmannen skall ha en ensamrätt att bestämma över utnyttjandet av" sina verk. Lagen innehåller föreskrifter både om vissa ideellt betonade befogenheter och om ekonomiska rättigheter. 1 det senare hänseendet är en grundläggande utgångspunkt att upphovsmannen skall ha ensamrätt till alla former av ekonomiskt viktiga utnyttjanden av verket. Detta är också naturligt. eftersom ett av syftena mcd upphovsrättslagstiftningen är att ge upphtwsmännen möjlighet att leva av sitt skapande. En annan viktig faktori detta sammanhang är att ensamrättigheterna skall skapa skydd för de ofta

• Sida 19
•  Original

Prop. l982/83:40 19

omfattande investeringar som producenter av olika slag måste göra för att kunna ge ut exempelvis böcker och musikinspelningar. Om inte ensamrät- tigheter fanns skulle vägen vara fri för kopiering och plagiat och få skulle följaktligen vara villiga att satsa pengar i utgivningsverksamhet.

llänsyn till olika enskilda och allmänna intressen har emellertid gjort att principen om upphovsmännens ensamrätt att bestämma över hur deras verk skall få utnyttjas inte kan upprätthållas oinskränkt. Av hänsyn till enskilda intressen finns i lagstiftningen exempelvis regler om exemplarframställning för enskilt bruk. Av hänsyn till intressen av mera allmän karaktär finns regler som t.ex. avser att främja infm'mz-ttionsfriheten. undervisningsväsendets eller massmedias behov.

En av upphovsmännens grundläggande ekonomiskt betonade rättigheter enligt URL är rätten att bestämma över spridningen till allmänheten av exemplar av sina verk. Även i denna rätt har av skäl sotn nyss nämnts föreskrivits vissa undantag. I 23 & URL sägs'sålunda att när exemplar av litterära och musikaliska verk har getts ut får de utgivna exemplaren fritt spridas vidare till allmänheten. Som enda undantag i detta hänseende gäller att noter till musikaliska verk inte utan tillstånd av upphovsmannen får hyras ut till allmänheten.

Utredningen har i andra sammanhang kunnat konstatera att den tekniska utvecklingen exempelvis på reproduktionstcknikens område har en djupgå- ende inverkan bådc på upphovsmäns och andra rättighetshavares situation och på situationen för olika slag av producenter av upphovsrättsligt skyddat material. Sålunda har exempelvis möjligheterna att med hjälp av kassett- spelare göra egna inspelningar av musik i hög grad påverkat rättighetsha- varnas situation på musikområdet och legat till grund för överväganden-och åtgärderi andra sammanhang. Som exempel kan nämnas att utredningen f.n. överväger ändringar i reglerna om rätt att framställa "exemplar av skyddade verk för enskilt bruk. Vidare kan nämnas att i'diskussionen om fördelning av medlen från den kassettskatt som föreslås införd också uttalats att en viss kompensation därifrån skall ges till de grupper som främst drabbas av hemkt'ipieringens verkningar. Mot den bakgrund som nu har nämnts är det enligt utredningens uppfattning synnerligen angeläget att upphovsmännen. bl.a. på musikområdet. så långt som det är möjligt tillförsäkras de ekonomiskt viktiga befogenheterna med avseende på utnyttjandet av deras verk.

Vid tillkomsten av 1960 års lagstiftning torde en av utgångspunkterna ha varit att rätten att bestämma över spridning av exemplar av verk inte hade någon nämnvärd självständig ekonomisk betydelse för upphovsmännen. Detta framgår bl.a. av olika uttalanden i lagstiftningsärendet. I vart fall ansågs denna betydelse inte vara så stor att den vägde över de praktiska ochi övrigt allmänna skäl som talade för att spridningsrätten skttlle vara fri för huvuddelen av de verk som omfattas av URL. Åtminstone när det gäller musikaliska verk har emellertid enligt utredningens mening de fi'irutsättning—

• Sida 20
•  Original

Prop. 1982/83:40 20

ar på vilka beslutet om att frige spridningsrätten vilar rubbats i väsentlig mån. Beslutet synes ha vilat på uppfattningen att uthyrning av grammoftmskivor skulle förbli tämligen ovanlig och i vart fall inte ske i sådan omfattning eller sådana former att rättighetshavarna enligt URL skulle lida någon skada.

Utredningen anser det inte möjligt att närmare mäta den skada som rättighetshavarna på olika områden lider genom den uthyrningsverksamhet som nu äger rum beträffande grammofonskivor. Vad som hittills har inträffat i detta hänseende har emellertid klart visat att de skäl som 1960 åberopades för att frige spridningsrätten beträffande sådana alster inte längre föreligger. Erfarenheter som i massmedia redovisats bl.a. från Japan pekar på att uthyrningsverksamheten innebär betydande skadeverkningar för möjlighe- terna till fonogramutgivning. Från branschhåll har upplysts att den första uthyrningsbutiken i Japan öppnades i juni 1980 och att det i september 1981 fanns ca 750 sådana butiker i landet. Försäljningsminskningen i fråga om fonogram har för hela Japan uppskattats till ca 10 procent och för butiker i närheten av uthyrningsbutiker har en undersökning visat en minskning med så mycket som mellan 30 och 60 procent. Risken för en liknande utveckling i Sverige kan inte uteslutas. Det finns i dag ca 30 uthyrningsbutiker i Sverige och samtliga har tillkommit under de senaste månaderna. En intervjuunder- sökning har visat att ca 90 procent av dem som hyr skivor gör det för att spela av dem på kassett.

Det är ett viktigt samhälleligt intresse att rättighetshavargrupperna på musikområdet —som redan hårt har drabbats av hemkopieringens verkningar — inte drabbas av ytterligare ekonomiska skadeverkningar på grund av en okontrollerad uthyrningsverksamhet vilken äger rum på grund av avsakna- den av en bestämmelse som ansetts onödig eftersom några sådana skadeverkningar inte kunde befaras.

Självfallet kan uthyrningsverksamheten Också ha vissa positiva effekter genom att den kan öka tillgängligheten av musiken. bredda musikintressct m.m. Enligt utredningens uppfattning kan emellertid dessa positiva effekter på inget sätt uppväga de skadeverkningar som upphovsmannasidan. fonogramproducenterna och musikergrupperna lider genom verksamheten. Därtill kommer att en ökande uthyrning kan medföra att priset på skivorna på sikt mäste höjas för att utgivning över huvud taget skall vara ekonomiskt försvarbar. vilket självfallet är negativt även för konsumenterna. Utredning- en har därför kommit till slutsatsen att rätten till fri uthyrning av exemplar av musikaliska verk bör inskränkas i jämförelse med vad som nu gäller. Enligt utredningens uppfattning är denna fråga så viktig att ställning bör tas till den så snart som möjligt och utan att man avvaktar övrigt pågående arbete inom utredningen.

Vad som åsyftas med den ändring som nu föreslås är att ge upphovsmän- nen en kontroll och ett inflytande över den uthyrningsverksamhet som nu har tagit eller kan komma att ta en sådan omfattning att den kan skada rättighetshavarna och därmed också viktiga kulturpolitiska intressen.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1982/83:40 21

Genom en sådan ändring ges möjlighet att genom avtal mellan rättighets- havare och uthyrare skapa en lämplig'balans mellan allmänhetens-behov av tillgång till musik och rättighetshavarnas berättigade krav på sin andel av intäkterna från uthyrningsverksamhet. En sådan reglering torde också vara till fördel för den seriösa musikhandelns'intressen. '

I enlighet med vad som nu gäller enligt norsk lag och med vad söm var under övervägande i Sverige redan vid tillkomsten av URL bör de ändringar som nu förordas ske genom att upphovsmannens ensamrätt anges omfatta uthyrning till allmänheten av exemplar av musikaliska verk och inte bara som nu av noter till sådana verk. Utredningen föreslår därför att en bestämmelse med sådant innehåll införs i URL. '

Mot bakgrund av dessa överväganden har utredningen utformat ett förslag till lagtext enligt bilaga 2. ' .

Av de grupper som omfattas av den upphovsrättsliga lagstiftningen har som förut nämnts endast de egentliga upphovsmännen en grundläggande spridningsrätt. Någon sådan rätt tillkommer inte t.ex. utövande konstnärer. fonogramframställare eller andra innehavare av s.k. närstående rättigheter. Genom det undantag från den fria spridningsrätten som nu föreslås kommer emellertid även dessa grupper att indirekt få ett 'sk'ydd mot de skadeverk- ningar som en okontrollerad uthyrningsverksamhet har eller kan få för dem.

5 Specialmotivering till de föreslagna bestämmelserna 5.1 235 URL

Enligt 2 & URL omfattar upphovsmannens ensamrätt bl.a. rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Som sådant tillgängliggörande räknas enligt 2 & tredje stycket bl.a. att exemplar av verket utbjuds till försäljning. uthyrning eller utlåning eller eljest sprids till allmänheten. .

Som ett undantag från regeln i 2 & URL föreskrivs i23 & att sedan litterärt eller musikaliskt verk har utgivits får exemplar som omfattas av. utgivningen spridas vidare och visas offentligt. Noter till musikaliskt verk får dock inte utan upphovsmannens samtycke uthyras till allmänheten.

Det bör anmärkas att den spridningsmöjlighet som paragrafen ger bara avser utgivna verk. Verk anses enligt 8.5 URL utgivet när exemplar därav med upphovsmannens samtycke har förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten. Andra exemplar än sådana som är utgivna enligt denna definition. exempelvis olovligt framställda exemplar eller exemplar som. har framställts med stöd av någon av undantagsbestämmelserna i 2 kap..URL, omfattas inte av 23 ä.

I enlighet med de överväganden som redovisas i avsnitt 4 har i lagtexten uttrycket "noter till musikaliskt verk" ersatts med "exemplar av musikaliska verk". Vidare har med uthyrning jämställts vissa rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1982/83:40 ' 22

Ändringen innebär först och främst att upphovsmannens ensamrätt har utvidgats till att omfatta alla typer av exemplar av musikaliska verk och inte bara som nu noter till sådana verk. Främst avser utvidgningen att träffa musikupptagningar i form av grammofonskivor eller musikkassetter. Även andra mera ovanliga typer av sådana upptagningar, t.ex. upptagningar av datormusik på magnetband eller liknande eller nedteckningar av-musik i andra former än notskrift omfattas av bestämmelsen.

Den andra ändringen avser att låta ensamrätten omfatta vissa rättshand- lingar som till sina verkningar är jämförliga med uthyrning. l praktiken är förfarandet i allmänhet sådant att den söm'vill hyra en 'skiva betalar ett pris som motsvarar skivans försäljningspris. När han lämnar tillbaka skivan lämnar han samtidigt det kvitto som han fått vid betalningen. Han återfår då det erlagda beloppet med avdrag för en viss summa. per dag som han haft skivan. Om skivan vid granskning befinnes skadad återtas den inte utan den anses då som redan såld. ' . . '

Det nu redovisade tillvägagångssättet visar att ändringen även bör träffa försäljning med någon form av återköpsklausul. Även vissa andra typer av rättshandlingar kan med den föreslagna lydelsen falla under bestämmelsen. _ Gemensamt för samtliga de rättshandlingar som avses omfattade av denna är att "uthyraren” antingen behåller eller avses återfå äganderätten till upptagningen. Däremot är inte meningen att träffa rättshandlingar där upptagningen definitivt överlåts till förvärvaren.

Bestämmelsen tar endast sikte på uthyrning och jämförliga rättshandling- ar. dvs. fall där mottagaren lämnar ett vederlag för rätten att få disponera över upptagningen. Bestämmelsen omfattar däremot inte utlåning eller liknande fall där inget vederlag lämnas. Utredningen kommer i ett senare skede att till övervägande ta upp såväl frågan om rätten till utlåning av musikupptagningar som frågan om uthyrning eller utlåning av andra typer av upphovsrättsligt skyddade verk. Om uthyrning eller liknande sker i strid mot den föreslagna bestämmelsen blir reglerna i 7 kap. URL om ansvar och ersättningsskyldighet m.m. tillämpliga.

Straffansvar kan sålunda komma i fråga. Det erinras om att straffmax- imum enligt förslagi en den 21 januari 1982 beslutad remiss till lagrådet höjs från nuvarande fängelse i sex månader till fängelse i två år. Vidare kan skadeståndsskyldighet bli aktuell. I detta hänseende hänvisas bl.a. till uttalandena i lagrådsremissen om att skadestånd bör utdömas som verkligen fullt ut täcker vållad skada.

Enligt 55 & URL kan förordnande om avstående mot lösen m.m. meddelas . i fråga om ”egendom med avseende å vilken intrång eller överträdelse föreligger". Detta uttryck torde inte äga tillämpning på fall som här avses. Av bestämmelsens förarbeten (SOU 1956:25 s. 436) framgår bl.a. att föreskrif- ten inte avsetts skola användas i fall då ett verk visserligen olagligt har gjorts tillgängligt för allmänheten men detta skett med hjälp.- av rättsenliga exemplar. Som exempel nämns att en musiker använder ett i handeln inköpt

• Sida 23
•  Original

Prop. 1982/83:40 23

notblad för ett olovligt offentligt framförande eller en rättsenligt framställd filmkopia utan tillstånd används för olovlig visning. Dessa fall är jämförliga med dem som åsyftas i 23 %.

Slutligen kan anmärkas att enligt förslaget i den nämnda lagrådsremissen åklagare kan väcka åtal för upphovsrättsintrång även utan angivelse av målsäganden om så är påkallat från allmän synpunkt.

5.2 ”Ikraftträdande m.m.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Enligt gängse principer på den upphovsrättsliga lagstiftningens område har de nya reglerna angetts vara tillämpliga också på verk, exempelvis musikaliska kompositioner. som har tillkommit före ikraftträdandet. Däre- mot äger de tillämpning endast på sådana rättshandlingar som har företagits efter ikraftträdandet. Detta följer emellertid av allmänna straffrättsliga principer och har inte ansetts behöva komma till uttryck i lagtexten.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1982/83:40 ' 24

. Bilaga 1 Stockholm den 27 januari 1982 ' till utredningens promemoria

Hovrättsassessor Roland Halvorsen Upphovsrättsutredningen

Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM

Betr. uthyrning av grammofonskivor

Under senare tid har uthyrning av fonogram blivit ett stort problem och en idé som sprider sig lavinartat över hela landet. Flera butiker har startat uthyrning och många står i begrepp att göra detta. Under den relativt korta tid som uthyrningen har pågått. har skadeverkningarna redan visat sig. Uthyrningen ligger helt klart till grund för en mycket omfattande hemko- piering. Genom kontroll och förfrågningar och även intervjueri press. radio och TV. är det uppenbart att en hyresmans enda skäl att hyra en skiva är för kopiering.

Kopieringens skadeverkningar har redan behandlats utförligt i utredning- en och ingen torde ifrågasätta att denna är mycket negativ för rättighetsha- varnas intressen. Hela det upphovsrättsliga regelsystemet bygger på att de som medverkar vid produktion av fonogram skall ha skydd mot missbruk av deras prestationer och en rimlig ersättning vid utnyttjandet av dessa.

Beträffande fonogram är detta helt uppbyggt och avräknas i enlighet med försäljning av skivorna. Genom uthyrningen sker ett mycket omfattande merutnyttjande av prestationerna och internationella jämförelser ger klart . vid handen att försäljningen sjunker. ibland ända ned till 50 9' . Det är främst de s.k. toppsäljarna som uthyres och därmed också kopieras. Dessa skivor som normalt säljer i stora kvantiteter bekostar hos grammofonbolagen den smalare inhemska produktionen.

Då nu försäljningen genom uthyrningen/hemkopieringen drastiskt sjun- ker. kommer detta att ge en omedelbar effekt på inspelning av s.k. smalare produktioner. kanske mer kulturpolitiskt angelägna produktioner. Detta kommer direkt att praktiskt försämra den redan nu dåliga situationen för inhemska kompositörer och tonsättare. förläggare. utövande konstnärer. dvs artister och musiker samt grammofonbolag.

Undertecknande organisationer. vars medlemmar representerar ovanstå- ende rättighetshavare till fonogram. hemställer därför att Upphovsrättsut-

• Sida 25
•  Original

Prop. 1982/83:40 25

redningen med förtur och högsta prioritet utreder frågan om åtgärder mot uthyrning av fonogram.

STIM. Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå

Hans Nordmark

Svenska Musikerförbundet

Yngve Åkerberg

IFPI (International Federation of Producers of Phonograms and'Video- grams. Svenska gruppen)

Eddie Landqvist

Riksdagen 1982/83. ] saml. Nr 40

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83:40

Förslag till

26

Bilaga "2 till utredningens promemoria

Lag om ändring i lagen (1960z729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att 23 5 lagen (l960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

235

Sedan litterärt eller musikaliskt verk har utgivits. m'å exemplar. som omfattas av utgivningen. spridas vidare ävensom visas offentligt; dock må noter till musikaliskt verk ej utan upphovsmannens samtycke ut- hyras till allmänheten.

Denna lag träder i kraft den

Sedan litterärt eller musikaliskt verk har utgivits.får exemplar. som .

omfattas av utgivningen. spridas vidare ävensom visas offentligt: dock får exemplar av musikaliska verk inte utan upphovsmannens samtycke tillhandahållas allmänhe- ten genom uthyrning eller därmed jämförlig rättshandling.

Den nya lagen skall tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1982/83:40 27 ..

Sammanställning av remissyttrandena över upphovs- rättsutredningens promemoria 1982-03-02, Åtgärder med anledning av uthyrningsverksamhet beträffande grammofonskivor m.m. '

l Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren," hovrätten för Övre Norrland. konsumentverket. Sveriges advr.)katsamfund. Konstnärliga och litterära yrkesutövares 'samarbetsnämnd (KLYS).'Svcnska musikförläggareft'ireningen u.p.a. . Föreningen Svenska Tonsättares Interna- tionella Musikbyrå (STIM). u.p.a.. Svenska Artistcrs och Musikcrs Intres- seorganisation (SAMI). Tjänstemännens Centralorganisation' (TCO). Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska Gruppen av the International Federation of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI). Föreningen Nordiska Icke-kommersiella Fonogramproduccnters Förening (NIFF). Svenska Musikerförbundct och Sveriges köpmannaförbund. Riksåklagareh har överlämnat yttranden från överåklagaren i Stockholms åklagärdistrikt och från länsåklagaren i Kalmar län. Dessutom har yttranden inkommit från Vinge Ramberg Dahlin advokatbyrå och Grammofonleverantörernas före- ning (GLF).

2 Innehållet i remissyttrandena

Med undantag för konsurnenn'erket har samtliga remissinstanser som avgivit yttrande i sak tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran. I huvuddelen av remissyttrandena har förslaget tillstyrkts "utan” närmare kommentarer. Riksåklagaren, Sveriges advokatsamfund. STIM. TCO. IFPI. Svenska Atlusik'erförbundel och Sveriges köpmannaförbund har utvecklat synpunkter i olika hänseenden på förslaget. Dessa synpunkter. liksom konsumentverkets avstyrkande yttrande. redovisas i det följande.

Riksåklagaren:

Den starkt ökade uthyrningsverksamheten vad beträffar grammofonski- vor och kassetter med musikaliska verk i förening med det förhållandet att allmänheten med hjälp av kassettspelare i betydande utsträckning gör egna inspelningar från hyrda skivor och kassetter minskar i avsevärd mån intäkterna för såväl upphovsmännen till musiken som musikerna och de som framställer skivor och kassetter med musik. Utredningen anser det vara ett viktigt samhälleligt intresse att rättighetshavarna på musikområdet inte drabbas alltför hårt i ekonomiskt hänseende genom den nämnda uthyrnings- verksamheten. '

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83:40 "28

Av de grupper som omfattas av den upphovsrättsliga lagstiftningen är det endast de egentliga upphovsmännen som har en grundläggande s.k. spridningsrätt. Denna rätt är som framgår av 23.5 lagen (19601729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk likväl inskränkt i vissa hänseenden. Någon sådan eller motsvarande rätt'tillkommer enligt upphovs- rättslagstiftningen inte utövande artister och inte hcller'fonogramframstäl- Iarc.

Den föreslagna ändringen i 23 s" leder endast för upphovsmännens del till ökat inflytande över uthyrningsverksamheten. Innehavare av s.k. närståen- de rättigheter ges således enbart . ett indirekt skydd mot ekonomiska verkningar av den pågående uthyrningsverksamheten. Skyddet är också begränsat i det hänseendet att det enbart omfattar de fall då upphovsrätt till det musikaliska verket alltjämt gäller. Därför kan det ifrågasättas om förslaget är ägnat att ge ett tillfredsställande skydd i ekonomiskt hänseende för de parter som berörs av ifrågavarande uthyrningsverks'amhet.

Av specialmotiveringen till ändringsförslaget framgår att skyddet för uthyrningen av noter till musikaliskt verk avses kvarstå i oförändrat skick. Den föreslagna lagtexten är dock inte så utformad att detta klart framgår av densamma. '

I det till riksåklagarens yttrande bifogade yttrandet av överåklagaren i Stockholm anförs: Jag delar utredningens uppfattning att uthyrningsverk- samheten när det gäller fonogram nu fått en sådan omfattning att det finns skäl vidta åtgärder så att de upphovsrättsliga rättigheternas innehavare får sina intressen bättre tillgodosedda. För att nå önskad effekt torde införande av ett straffsanktionerat förbud vara enda möjligheten.

Utredningens förslag innebär att förbudet vid uthyrning byggs upp på den egentliga upphovsrätten. Musikutövare och fonogramframställare skulle härigenom få endast ett indirekt skydd. Detta skydd inträdersåledes bara för inspelningar där den egentliga upphovsrätten fortfarande . gäller. Jag föreställer mig att så inte är fallet vid alla inspelningar som hyres ut i dag. Det finns enligt min mening starka skäl som talar för att även dessa upphovsrätten närstående rättigheter får ett självständigt skydd mot uthyrning. Att såsom enligt förslaget viss uthyrningsverksamhet skulle vara tillåten innebär också den praktiska olägenheten att man vid beivrande av olaga uthyrning måste visa att för varje inspelning som hyrts ut den egentliga upphovsrätten gäller. Länsåklagaren i Kalmar län anför i sitt yttrande till riksåklagaren:

Utredningen synes mig ha väl dokumenterat behovet av att lagstifta mot den ökande uthyrningsverksamheten med grammofonskivor i Sverige. Jag delar utredningens skäl för sin slutsats att rätten till fri uthyrning av exemplar . av musikaliska verk bör inskränkas i jämförelse med vad som nu gäller. Jag kan i det sammanhanget hänvisa till synpunkter som framfördes vid en konferens som hölls i mars 1981 "Worldwide forum on the Combat of Piracy" . i Geneve. Konferensen anordnades av the World Intellectual Property Organization — WIPO. Därvid belystes den negativa utvecklingen för

• Sida 29
•  Original

Prop. 1982/83:40 29

upphovsmännens skydd. Det lades även fram en resolution — av bl.a. Sverige — om att bekämpa kommersiell piratverksamhct beträffande skivor och film. Vid konferensen betonades även angelägenheten av verksam lagstiftning mot upphovsrättsintrång 'och samordning av denna lagstiftning mellan länderna världen över.

Reformen kan komma att medföra ytterligare krav på åklagarväsendets resurser. Utredningsarbetet kan också i vissa fall bli komplicerat, t.ex. genom att det uppstår svårigheter att slå fast vem eller vilka som är egentlig; upphovsman. Som utredningen påpekar ligger hemkopieringen till grund för uthyrningen. Genom beslut om tvångsmedel och förhör med uthyrare och hyresman bör en polisutredning förhållandevis snabbt ge besked om styrkan i den uttalade brottsmisstanken.

Det får anses angeläget att nuvarande lagstiftning ändras utan dröjsmål. Jag tillstyrker därför förslaget.

Sveriges advokatsamfiuzd anför:

Samfundet tillstyrker utredningens förslag närmast av hänsyn till upphovs- männens skyddsintresse och trots att närmare utredning saknas om de skador som (')rsakas av förekommande uthyrningsverksamhet. Behovet av ett snabbt ställningstagande tar emellertid över i ett fall som detta.

STIM. vars yttrande Svenska Musikförläggareföreningen förklarat sig biträda. anför:

STIM har tacksamt noterat. att upphovsrättsutredningen med förtur tagit upp frågan till behandling och ställer sig helt bakom utredningens förslag. Lagstiftningen bör snarast få träda i kraft.

Beträffande den föreslagna nya lydelsen av 5 23 vill STIM endast. utan att avse någon egentlig förändring i sak. föreslå en alternativ formulering av de sista orden "därmed jämförlig rättshandling". Dessa ord föreslås utbytta mot "under därmed likartade villkor".

TCO tillstyrker förslaget och ställer sig även bakom hemställan-från STIM. Svenska Musikerförbundet och IFPI till upphovsrättsutredningen om utredning av frågan om åtgärder mot uthyrning av fonogram.

IFPI anför:

Som utredningen så riktigt konstaterat torde i Sverige uthyrningsverksam- heten med skivor tagit fart först i slutet av året 1981 och för närvarande finns ca 50 uthyrningsbutiker. Den snabba utvecklingen berodde till stor del på att situationen i Japan hade uppmärksammats i massmedia och ett antal uthyrare som normalt inte var verksamma inom skivförsåljningsbranschen ("inskade tjäna pengar på upphovsmännens bekostnad.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83:40 . 30

Rent allmänt kan om uthyrningsverksamheten anföras att den på samma sätt som piratverksamhct och den s.k. hemkopieringen skadar de grupper. vars insatser utnyttjas. dvs. upphovsmän. artister. musiker och fonogram- framställarc. Liksom piratkopieringen och hemkopieringen inriktas uthyr- ningsverksamheten till mycket stor del på de s.k. bästsäljarna. dvs. de skivor som är mest populära rent försäljningsmässigt. Intäkterna från dessa skivor garanterar normalt bredden i utbudet av övriga utgivningar av musik och försäljningen av dessa bästsäljare utgör därmed en starkt kulturgivande faktor. Genom att uthyrningsverksamheten kraftigt försämrar möjligheterna att utge dessa smala produktioner kan uthyrningen på mycket kort sikt undergräva hela detta system av stöd inom grammofonbolagen från bästsäljare till mindre lönsamma utgivningar. Detta kommer då omedelbart att drabba samtliga ovannämnda upphovsmannagrupper plus ett stort antal ytterligare yrkeskategorier, som helt eller delvis har sin utkomst från fonogramindustrin. Karaktäristiskt för uthyrningsverksamheten med gram- mofonskivor är då bl.a. följande:

De skapande och utövande konstnärerna erhåller inget vederlag för utnyttjandet av deras insatser och prestationer. Om uthyrningsverksamheten- får breda ut sig kommer dessa grupper vars intäkter i mycket stor omfattning är baserade på försäljning av grammofonskivor att få en mycket starkt nedsatt inkomst. Uthyrningsverksamheten inriktar sig till stor del på repertoar där den ekonomiska succén är säker. härvid mister den ursprung- liga producenten de intäkter som möjliggör utgivning av mindre inkomst- bringande produktioner med en uppenbar "kvalitetsförsämring" av fono- gramutbudet som följd. Uthyrningen kräver små investeringar och små driftsutgifter i förhållande till omsättning och inkomstmöjligheter. I motsats härtill har fonogramproducenterna företagit betydande investeringar liksom producenterna löper den ekonomiska risken för varje enskild produktion på grund av de stora utgifter som är förknippade med inspelning. framställning och distribution.

Till följd av ovanstående punkter får den som driver uthyrningsverksam- het möjlighet att till konsumenten tillhandahålla ett utbud som på kort sikt förefaller för konsumenten attraktivt. Denna konkurrens på mycket olika villkor vill vara inledningen till en utveckling som kommer att avslutas med först fonogramindustrins och därefter uthyrningsbranschens undergång.

Fonogramproducenternas enda möjlighet att täcka inkomstbortfallet till följd av försäljningsnedgängen är en prishöjning på försäljning av skivor. Detta vill ytterligare medföra en försäljningsnedgång och en ytterligare omfattande uthyrning och kopiering som åter måste kompenseras med en prishöjning. Man kommer till slut att nå den tidpunkt då det inte längre finns någon ekonomisk möjlighet att framställa nya produktioner. Uthyrningsbu- tikerna driver också en mycket illojal konkurrens mot normala skivbutiker. Dessa butiker ägnar sig normalt inte åt uthyrningsverksamhet utan är helt inriktade på försäljning av skivor. Ofta har inte heller dessa butiker någon

• Sida 31
•  Original

Prop. 1982/83:40 ' 31

möjlighet till uthyrning genom de leveransavtal som finns med producent och distributör. Producent och distributör har med nuvarande regler inte någon möjlighet att ge tillstånd till uthyrning. Det är särskilt inskrivet i de avtal som reglerar inspelningen av fonogram. Både de musikaliska upphovsmännen och artister. musiker har förutsatt försäljning av fonogrammet och ersättes helt genom att fonogrammen säljes till konsumenten. Genom uthyrnings- verksamheten ryckes därmed hela beräkningsgrunden för dessa grupper undan och ett väl etablerat och inarbetat avtalssystem slås sönder.

Betecknande för de uthyrningsbutiker som dykt upp i Sverige är också att de inte på något sätt är verksamma inom eller stöder musiklivet. Butikerna innehas normalt av affärsmän som kastar sig in i de verksamheter. där man anser att man kan tjäna snabba pengar och inte på något sätt engagerar sig i de eventuella negativa konsekvenser för andra grupper som deras verksam— het för med sig. Det finns ingen anledning att värna om dem. då de helt driver sin verksamhet på bekostnad av andras insatser.

För skivkonsumenten, dvs. den som önskar hyra skivor. är uthyrningen ett lättillgängligt sätt att komma över'de inspelningar han är intresserad av. att hyra skivor kan därför på kort sikt för honom vara ett positivt förfaringssätt. Detta är dock ett mycket kortsiktigt synsätt. då med hänsyn till ovanstående farhågor uthyrningsverksamheten tillsammans med hemkopieringen medför att skivutbudet i framtiden blir mycket begränsat. Dessutom kommer, om uthyrningsverksamheten får fortsätta. producenter. artister, upphovsmän och andra delaktiga att vara tvungna att kräva högre ersättning för sina insatser per såld skiva och detta drabbar då naturligtvis konsumenterna genom högre skivpriser.

Utredningens förslag att uthyrning av-grammonskivor i framtiden skall fordra avtal med upphovsmännen behöver inte"-försämra möjligheterna för konsumenterna att hyra skivor. Genom dessa tänkta avtal blir skillnaden den - att uthyraren inte kan tillgodogöra sig hela intäkten från uthyrningsverksam- heten utan har att dela med sig till upphovsmännen.

Redan vid tillkomsten av 1960 års lag fanns starka önskemål att även uthyrningen av grammofonskivor skulle läggas under upphovsmannens exklusiva förfoganderätt. Av olika skäl blev dock detta inte verklighet utom beträffande noter. Bl.a. fanns det vid den tidpunkten ingen möjlighet att förutse den snabba tekniska utvecklingen. För närvarande finns det ett mycket stort antal inspelningsapparatur på marknaden som gör att man med mycket hög hastighet kan framställa mycket stort antal hemkopierade kassetter samtidigt från hyrt fonogram. Genom att möjligheten finns att från ett hyrt fonogram kopiera ett stort antal kassetter. blir. skadan därmed mångdubbelt större. Från de hemkopierade kassetterna finns det dessutom enkla möjligheter att framställa ytterligare kopior i obegränsat antal med mycket hög hastighet-utan att den tekniska kvaliteten försämras. Genom att dessa kopior också sprids vidare och.kopieras. blir utnyttjandet av varje uthyrt fonogram i princip oändlig och också till stor del omöjlig att-ens,

• Sida 32
•  Original

Prop. 1982/83:40 _ 32

beräkna. Genom att denna vidarespridning och vidarekopiering till stor del måste anses ersätta köp av fonogram" blir skadan för rättsinnchavarna hela tiden accentuerad genom att ersättningen till dem är helt beräknad på försäljning av det ”första" fonogrammet.

Att ge upphovsmännen en exklusiv rättighet att lämna tillstånd till uthyrning är som utredningen konstaterat ingen nyhet för lagstiftaren. Auktorrättskommittén föreslog (SOU 1956:25 i 23 å; se s. 255) att exemplar av musikaliska verk inte skulle få uthyras till allmänheten utan upphovsmän- nens samtycke. I det till Lagrådet remitterade förslaget (se prop. 1969zl7 s. 160) togs denna regel bort av departementschefen utom i vad avsåg noter. Som skäl angav departementschefen att de danska. finska och svenska delegerade år 1957 enats om att skivor liksom böcker borde få hyras ut utan tillstånd. De svenska delegerade hade framhållit att upphovsmännen principiellt borde äga rätt till ersättning. om uthyrningens omfattning motiverade detta. Ett ersättningssystem borde kunna införas av Kungl. Maj:t. I 235 föreslogs en fullmaktsregel för Kungl. Maj:t att införa bestämmelser om ersättningsskyldighet. Lagrådet (prop. s. 385") fann det antagligt att uthyrning skulle med tiden få allt mer ökad omfattning och ansåg att anledning saknades att göra skillnad mellan-olika exemplar av verk. Avtal borde kunna träffas mellan uthyrare och tonsättarnas organisationer. Lagrådet hemställde om att alla exemplar av musikaliska verk skulle omfattas av upphovsmannens ensamrätt till urhyrning. I uttalandet till statsrådsprotokollet (prop. s. 404) vidhöll emellertid departementschefen sin inställning. I motion 11:62] yrkades att fullmaktsregeln skulle utgå. Lagutskottet (1 LU 1960:41 s. 70) anförde att "ifråga om utlåning av musikalier anses fullmakten böra utnyttjas endast om utlåningsverksam- heten. som för närvarande är ytterst obetydlig. blir mer omfattande. Utskottet delar uppfattningen att det för närvarande knappast är anledning att införa ersättning för utlåning av musikalier: inkomsterna torde bli alltför obetydliga för att motivera den administrativa apparat som skulle erfordras". Frågan kopplades i Lagutskottet nära till frågan om bokutlåning från bibliotek. Fullmaktsstadgandet utgick och lagen finns i nuvarande lydelse. Bedömningen vid lagens tillkomst grundade sig helt på att man då inte insåg betydelsen av en kommersiell utlåning. satt i system. Detta var alltså under helt andra förutsättningar än dem vi nu befinner oss i. Om lagstiftaren förutsett denna utveckling hade 523 med största sannolikhet haft den nu föreslagna utformningen.

Kopiering av de hyrda fonogrammen

Uthyrningen har ett direkt samband med den mycket omfattande hemkopieringen. Att hemkopieringen medför stora skadeverkningar har konstaterats av bl.a. ett antal riksdagsmotioncr. upphovsrättsutredningen. kulturrådet i dess rapport Fonogrammen i kulturpolitiken samt av Utbild-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/ 83:40 33

ningsdepartementet i propositionen om vissa musikfrågor m.m. (1981/ 82:128). I samtliga dessa sammanhang har hemkopieringens skadeverkning- ar visats och konstaterats innan uthyrningen av fonogram var en realitet. Genom uthyrningen göres attraktiva fonogram mycket mer lättillgängliga än musik som framföres exempelvis i radio eller möjligheten att låna skivor. av vänner och bekanta. Genom uthyrningen underlättas och i många fall till och med uppmuntras hemkopieringen genom att uthyrningsbutiker tillhandahål- ler tomkassetter. Uthyrningen medför därmed att hemkopieringens skade- verkningar mångdubblats. Vid de undersökningar som hunnit utföras efter att uthyrningen tagit fart framgår klart av att hyresmannen kopierar det hyrda fonogrammet med stöd av sitt enskilda bruk.

Japansk undersökning

1 Japan fanns i slutet av år 1981 1.200 uthyrningsbutiker. På uppdrag av den japanska fonogramindustrin genomfördes i Japan i september 1981 en undersökning av uthyrningsverksamheten. Basen för undersökningen var 1.000 personeri äldersfördelning "19-22 år 54,1 %. 16-18 år 25.1 %. under 15 år 10.9 %. och över 23 är 9.9 %. I genomsnitt besökte de tillfrågade personerna en hyresbutik 2.4 gånger per månad. I genomsnitt hyrde varje person 3.2 LP per månad. 1.3 LP och 0.2 singles per gång.

Huvudkategorier av hyrda skivor:

Popmusik 29.6 % Rock. Rhythm and Blues 25.5 % Jazz 14.2 %- "Vuxenmusik" 6.6 % Barnmusik 6.5 % Populära japanska sånger 6.4 %:

I Japan har också gjorts en undersökning av försäljningsminskningen hos skivbutiker i närheten av uthyrningsbutik. bilaga B*.-

Undcrsökningen i Japan visar vidare att 97,4 % av de som hyrde skivor gjorde kopior av dessa skivor. 61.5 % av dessa gav bort eller lånade ut kopiorna till vänner i genomsnitt vid 3.6 tillfällen. Genom möjligheter att kopiera i hög hastighet från kassett till kassett ökar detta naturligtvis utnyttjandet och skadeverkningarna.

1 Sverige har i en s.k. omnibusundersökning. som genomfördes veckorna 13-18 1981. av Testhuset AB. lagts in ett antal frågor om uthyrning och kopiering av fonogram. En förhandsinformation om denna bifogas. bilaga Cl. 85 % av de som uppgav att de var intresserade att hyra skivor angav som

3 Bifogas ej här. ”* Bifogas ej här.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83:40 ' 34

skäl att de hyrde för att banda skivan. och att förhyrning av skivor är

attraktivare än köp. Den föreslagna bestämmelsens utformning

Utredningens förslag tar inte sikte på att helt förbjuda uthyrningen. Det förbud som ligger i botten av förslaget är dock helt nödvändigt för att det skall finnas möjlighet att träffa avtal mellan upphovsmännen och uthyrarna. Hela det upphovsrättsliga området är genomsyrat av avtal för olika utnyttjanden och det finns inget skäl varför inte även detta område kunde avtalsregleras. Det är rätten till ekonomisk ersättning för sina insatser och investeringar som i detta sammanhang har betydelse för upphovsmän. utövande konstnärer och producenter. Om denna ersättning ges genom avtal på en acceptabel nivå finns ingen anledning för dessa grupper att motsätta sig uthyrning. Det är relativt enkelt att räkna fram nivån på denna ersättning. då dessa gruppers intäkt vid försäljning av fonogram är känd och fonogrammens utnyttjande för uthyrning kan beräknas. Genom förslaget läggs grunden till att rättighetshzwarna får del i hyresintäkten och för konsumenten behöver detta inte medföra några större förändringar. Det är dock viktigt att ersättningen till rättsinnchavarna lägges på den nivån att den kompenserar inkomstbort- fallet. men belopp per uthyrning skulle ändå bli överkomligt. _

Att enbart föreslå en ersättningsrätt vore orealistiskt. De flesta andra länder har en ensamrätt och det finns en nordisk enighet kring detta. Det kan också ifrågasättas om lagstiftaren inte är skyldig med hänsyn till internatio- nella konventioner att ingripa mot den avart av fonogramutnyttjande som uthyrningen i sin nuvarande utformning är. Detta med hänsyn till de förutsebara "och delvis redan inträffade mycket skadliga effekterna av uthyrningsverksamhetpå många upphovsmäns och producenters utbyte av sin mångfaldigande rätt. Skivproduktionens ekonomiska förutsättningar störs genom att uthyrning koncentreras på de "bästsäljare" vilkas försälj- ningsintäkter normalt garanterar bredden i utbytet på skivmarknaden och därmed i största allmänhet utgör en stark kulturstimulerande faktor.

Att såsom utredningen föreslår jämställa liknande rättshandlingar med uthyrning är helt nödvändigt. då ett stort antal varianter i form av byten och återköp tillämpas av skivuthyrningsbutikerna.