Lag (1964:163) om införande av brottsbalken;

(BrP)

Departement
Justitiedepartementet L5
Utfärdad
1964-03-20
Ändring införd
SFS 1964:163 i lydelse enligt SFS 1986:119
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

1 §  Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft den 1 januari 1965; dock må dessförinnan bestämmelser meddelas av Konungen enligt vad i balken och denna lag är för vissa fall stadgat.

2 §  Genom brottsbalken upphävas med den begränsning som följer av vad här nedan stadgas

[S2]strafflagen den 16 februari 1864 med undantag av 6 kap.1-7 §§;

3 §  förordningen den 16 november 1841 (nr 58) emot fylleri och dryckenskap;

[S2]lagen den 22 april 1927 (nr 110) om tillsyn över dem, som utskrivits på prov från förvaring eller internering i säkerhetsanstalt;

[S3]lagen den 24 september 1931 (nr 328) med vissa bestämmelser om bötesstraff utom strafflagens område (särskild böteslag);

[S4]lagen den 15 juni 1935 (nr 343) om ungdomsfängelse;

[S5]lagen den 18 juni 1937 (nr 461) om förvaring och internering i säkerhetsanstalt;

[S6]lagen den 22 juni 1939 (nr 314) om villkorlig dom;

[S7]lagen den 18 september 1943 (nr 691) om villkorlig frigivning;

[S8]lagen den 20 april 1951 (nr 175) med vissa bestämmelser om böter och viten; samt

[S9]lagen den 30 december 1952 (nr 789) med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig;

[S10]så ock vad i övrigt finnes i lag eller författning eller i reglemente, instruktion eller annan särskild föreskrift stridande mot bestämmelserna i brottsbalken eller denna lag.

3 §  Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses eljest däri lagrum, som ersatts genom bestämmelse i brottsbalken eller denna lag, skall den bestämmelsen i stället tillämpas.

4 §  Är i lag eller författning för brott stadgat fängelse utan angivande av längsta tid därför, må fängelse ej ådömas på längre tid än ett år.

[S2]Till straffarbete må ej vidare dömas; i stället dömes till fängelse på tid som är stadgad för straffarbete. Vad nu sagts skall dock ej äga tillämpning i mål, vari domstol före den 1 januari 1965 dömt till straffarbete.

5 §  Ingen må dömas för gärning, för vilken ej var stadgat straff när den begicks.

[S2]Straff skall bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Gäller annan lag när dom meddelas, skall den lagen tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff; vad nu är sagt skall dock ej gälla, när fråga är om gärning som under viss tid varit straffbelagd på grund av då rådande särskilda förhållanden.

[S3]Beträffande ådömande av annan påföljd för brott än straff skall vad i brottsbalken stadgas äga tillämpning även å gärning som begåtts före den 1 januari 1965; dock må i sådant fall fär gärning, som någon begått under inflytande av sinnesbeskaffenhet som avses i 5 kap. 5 § strafflagen, ej tillämpas annan påföljd än överlämnande till särskild vård.

[S4]Vad i 36 kap.1, 2, 4 och 5 §§brottsbalken stadgas skall äga tillämpning jämväl när fråga är om gärning, för vilken straff jämlikt andra stycket skall bestämmas enligt äldre lag.

  • NJA 2004 s. 472:En körning med lastbil i syfte att hämta gods för transport mot betalning har ansetts ha ägt rum i yrkesmässig trafik.Tillika fråga om 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken skall tillämpas på gärning som numera är tillåten på grund av annan stats inträde i EU.
  • RH 1995:49:Särskild rättsverkan i form av straffskatt enligt lag (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. har inte ansetts förenlig med EG- rättslig reglering av punktskatter på alkohol. Yrkande om straffskatt har därför upphävts.
  • RH 2010:2:Fråga om straffmätning för mord.
  • NJA 1995 s. 606:En åtalad gärning var vid begåendet straffbar som försök till varusmuggling men, om den hade begåtts vid tiden för lagföringen, inte straffbar i följd av ny tullagstiftning. På grund av övergångsbestämmelser till den nya lagstiftningen har emellertid gärningen ansetts fortfarande kunna föranleda straffansvar.
  • NJA 2008 s. 637:Fråga om betalningsansvar för parkeringsanmärkning när det vid parkeringstillfället var bestämt att den vägmarkering som legat till grund för parkeringsförbudet skulle tas bort därför att den saknade funktion. Även fråga om betydelsen av att vägmarkeringen tagits bort vid tiden för prövningen av betalningsansvaret (jfr 5 § andra stycket BrP).
  • NJA 1991 s. 692:Vid bestämmande av dagsbotsbelopp har hänsyn ansetts kunna tas till riksåklagarens allmänna råd för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande (RÅFS 1990:1) utan hinder av att råden, som beslutats efter den åtalade förseelsen, ledde till högre dagsbotsbelopp än vad som skulle ha följt av tidigare meddelade anvisningar (RÅFS 1981:2).
  • MÖD 2007:40:Miljösanktionsavgift ----- Efter miljödomstolens dom har ändringar i 30 kap. miljöbalken och förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter trätt i kraft. Genom lagändringen blev det möjligt att påföra miljösanktionsavgift för andra än näringsidkare. Syftet med övergångsbestämmelsen beträffande ändringen i 30 kap. 1 § miljöbalken har ansetts vara enbart att förhindra att bestämmelsens utvidgade tillämpningsområde skulle få retroaktiv verkan. Detta innebär för näringsidkares överträdelser att de bestämmelser som gällde vid överträdelsen ska tillämpas. Gäller andra bestämmelser när målet avgörs ska dock dessa tillämpas om de leder till att miljösanktionsavgift inte ska påföras eller att sådan avgift ska påföras med lägre belopp.
  • MÖD 2004:60:Miljösanktionsavgift-----Sedan en person tagit lokal för hygienisk behandling i bruk utan att anmälan dessförinnan gjorts till vederbörande kommunala nämnd ålades denne att betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kr. Med ikraftträdande den 1 april 2004 sänktes miljösanktionsavgiften för det aktuella slaget av överträdelser till 1 000 kr. Miljööverdomstolen ansåg efter överklagande, varvid yrkades att helt befrias från avgiften, att 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken skulle tillämpas analogt i detta fall. Den överklagade domen ändrades på det sättet att miljösanktionsavgiften bestämdes till 1 000 kr.
  • NJA 1986 s. 525:Enligt 15 § 2 st körkortslagen (1977:477) gällde tidigare att ett körkort blev ogiltigt, om det inte efter ansökan av körkortshavaren förnyades inom viss tid. Efter lagändring, som trädde i kraft d 1 juli 1985, gäller enligt samma lagrum att ett körkort blir ogiltigt först om det inte efter anmaning förnyas. En person som före lagändringen körde bil utan att ha förnyat sitt körkort enligt vad som då gällde har frikänts, eftersom körningen inte var straffbar enligt den lag som gällde när domen meddelades. 5 § 2 st andra meningen lagen om införande av BrB.
  • RH 1997:69:Vid gärningstillfället har införsel av alkohol som ej tillkännagetts för tullmyndigheten straffbelagts som varusmuggling. Gärningen har bedömts som brott mot privatinförsellagen då detta brott har lett till lindrigare straff och tullagstiftningen inte bedömts gälla under viss tid på grund av då rådande särskilda förhållanden. Tillämpning av 5 § 2 st BrP.
  • MÖD 2004:61:Miljösanktionsavgift-----En enskild näringsidkare påfördes en miljösanktionsavgift på 5000 kr för att ha tagit en lokal där allmänheten erbjöds hygienisk behandling i bruk, utan att anmälan gjorts till den behöriga kommunala nämnden. Näringsidkaren överklagade beslutet. Innan lagakraftägande avgörande förelåg i målet skedde en lagändring genom vilken avgiften för den aktuella överträdelsen ändrades till 1000 kr. Miljööverdomstolen sänkte, med en analog tillämpning av 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken, miljösanktionsavgiften till det lägre beloppet. I målet var även fråga om massagebehandling innefattades i begreppet hygienisk behandling i 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • MÖD 2007:9:Miljösanktionsavgift-----Miljösanktionsavgift nedsattes med analog tillämpning av 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken för överträdelse som begåtts före den 1 januari 2007. Jfr Miljööverdomstolens dom 2007-03-20 i mål nr M 9096-06 (MÖD 2007:8)
  • MÖD 2007:8:Miljösanktionsavgift-----Efter miljödomstolens dom har ändringar i 30 kap. miljöbalken och förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter trätt ikraft. Miljööverdomstolen (MÖD) har, med hänsyn till miljösanktionsavgifternas straffliknande karaktär, tillämpat 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken analogt för att avgöra vilka bestämmelser som skall tillämpas på överträdelser som ägt rum före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Detta innebär att de bestämmelser som gällde vid överträdelsen skall tillämpas. Gäller andra bestämmelser när dom eller beslut meddelas skall dock dessa tillämpas om de leder till att miljösanktionsavgift inte skall påföras eller att sådan avgift skall påföras med ett lägre belopp. Jfr MÖD:s dom 2007-03-19 i mål nr M 3031-06 (MÖD 2007:9).
  • NJA 1999 s. 215:En rättslig kvalificering varigenom en gärning bedöms vara straffri har ansetts falla utanför tillämpningsområdet för 51 kap 23 a § RB. Även frågor om analogisk tillämpning av strafflag och om strafflags tillämplighet i tiden.
  • RH 2001:48:Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik för bilförare som har kört på en cyklist på en obevakad cykelöverfart. Även fråga om strafflags tillämplighet i tiden.
  • MÖD 2017:59:Miljösanktionsavgift på grund av överträdelse av tidsintervall för läckagekontroll ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det funnits förutsättningar att påföra ett bolag en miljösanktionsavgift för varje applikation innehållande flourerade växthusgaser där föreskrivna tidsintervall för läckagekontroll inte följts.
  • NJA 1993 s. 511:Ägare av registreringspliktig fritidsbåt hade fällts till ansvar för att han underlåtit att inom föreskriven tid anmäla båten för registrering. Sedan lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister upphört att gälla har ägaren frikänts med stöd av 5 § 2 st lagen (1964:163) om införande av brottsbalken.
  • NJA 2007 s. 400:En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänningslag (2005:716) trätt i kraft (II = B 5037-06). Åtal för brott mot utlänningslagen har ogillats i båda fallen.
  • NJA 2001 s. 409:Åtal väcktes för publicering av integritetskränkande och andra personuppgifter på Internet. Fråga om behandlingen av personuppgifterna skett uteslutande för journalistiska ändamål och därför inte kan föranleda straffansvar enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). Tillika fråga om tolkningen av en övergångsbestämmelse till personuppgiftslagen i förhållande till den generella regleringen av strafflags tillämplighet i tiden i 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken.
  • NJA 1994 s. 624:I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1 juli 1994 i 1 kap 1 § och 23 kap 4 § 1 st BrB angående medverkansansvaret inom specialstraffrätten (SFS 1994:458) har hinder ansetts inte föreligga att ådöma ansvar för brottet.
  • RH 2011:65:Det har inte ansetts möjligt att rubricera grovt bedrägeri som grovt bidragsbrott, när brottet begåtts innan lagen om bidragsbrott trädde i kraft.
  • NJA 1995 s. 333:Fråga om tillämpning av 5 § 2 st lagen (1964:163) om införande av BrB.
  • RH 2002:24:Straffet för egenmäktighet med barn, grovt brott, är numera fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Fram till den 1 juli 1993 uppgick straffet till fängelse högst två år. Fråga om påföljd för egenmäktighet med barn, grovt brott, som utgörs av handlingar som begåtts såväl före som efter den år 1993 genomförda straffskärpningen.
  • NJA 1990 s. 772:Vid bestämmande av påföljd för rattfylleri begånget i februari 1989 har beaktats uttalanden i förarbetena till 1990 års rattfyllerilagstiftning.
  • NJA 2016 s. 649:Grunderna för 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken har tillämpats när det straffbara området har inskränkts genom att domstol har upphävt ett myndighetsbeslut att återkalla typgodkännandet av ett fångstredskap.
  • NJA 1996 s. 613:Upphävande av restriktioner för införsel av hund från Norge har med hänsyn till grunden för upphävandet inte ansetts hindra bestraffning av införsel som ägt rum innan de nya bestämmelserna trätt i kraft. 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken.
  • NJA 1999 s. 647:En näringsidkare har dömts till fängelse sex månader för bokföringsbrott, grovt brott, begånget under åren 1995 och 1996. Det har ansetts påkallat från allmän synpunkt - även utan tillämpning av presumtionsregeln i 3 § 2 st lagen (1986:436) om näringsförbud - att näringsidkaren meddelas näringsförbud. Fråga även om brottsligheten skall anses ha utgjort ett eller flera brott samt om den nämnda presumtionsregeln kan tillämpas endast på sådant handlande som ägt rum efter det att regeln infördes i lagen.
  • RH 2002:70:En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  • NJA 1997 s. 606:Fråga om tillämpning i fråga om straffskatt av de principer som kommit till uttryck i 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken.
  • RH 1993:87:Fråga om straffansvar för ställföreträdare för aktiebolag såsom fordonsägare för överträdelser av bestämmelser i vägtrafikkungörelsen om högsta tillåtna boggitryck; även fråga om betydelsen av att högsta tillåtna boggitryck vid tiden för huvudförhandlingen i hovrätten har höjts.
  • NJA 1983 s. 593:Innehavare av utländskt körkort har åsidosatt viss föreskrift i en författning ang godkännande av utländska körkort om villkor för rätten att i Sverige föra motorfordon. Fråga huruvida överträdelsen skall föranleda ansvar för olovlig körning när dom meddelas efter det att författningen ersatts av en annan som saknar motsvarande föreskrift. 5 § 2 st andra meningen lagen om införande av BrB.

6 §  I annat mål än sådant, som av första domstol avgjorts före den 1 januari 1965, skola bestämmelserna i 34 kap.brottsbalken, med iakttagande av vad i 9-11 §§ denna lag sägs, tillämpas jämväl när fråga är om brott, som begåtts före sagda dag. Lag (1975:1396).

7 §  Åklagares befogenhet att tala å brott skall bedömas efter den lag som gäller när åtal väckes. Bedömningen skall dock alltid ske efter äldre lag, om när handlingen företogs brottet var undantaget från allmänt åtal eller för sådant åtal var stadgat särskilt villkor och bestämmelsen härom icke upptagits i den nya lagen.

8 §  Förekomma till verkställighet på en gång dom, varigenom någon dömts till straffarbete på viss tid, och annan dom, meddelad före den 1 januari 1965, enligt vilken han har att undergå fängelse, skall fortfarande tillämpas vad i 4 kap. 5 § andra stycket och 6 § första stycket strafflagen sägs.

9 §  Vad i brottsbalken stadgas om fängelse skall, med de undantag som angivas nedan, i tillämpliga delar gälla i fråga om straffarbete och beträffande fängelse som ådömts före balkens ikraftträdande.

  1. Vid prövning av fråga om villkorlig frigivning från gemensamt straff, som bestämts jämlikt 4 kap. 3 § strafflagen, skall alltjämt iakttagas vad i 1 § andra stycket, 14 § andra stycket och 20 § första stycket lagen om villkorlig frigivning sägs.
  2. I fråga om den som vid brottsbalkens ikraftträdande är villkorligt frigiven från straffarbete eller fängelse skall beträffnde prövotidens längd och innehållet i honom meddelade särskilda föreskrifter alltjämt tillämpas vad därom stadgas i lagen om villkorlig frigivning. Vid tillämpning av 26 kap. 18 § brottsbalken må, såvitt avser förhållande som hänför sig till tiden före balkens ikraftträdande, ej föreläggas vite. Ej heller må den som på grund av sådant förhållande omhändertages jämlikt 26 kap. 22 § brottsbalken kvarhållas längre än en vecka.
  3. I fråga om bortfallande av straffarbete eller av fängelse, som ådömts före brottsbalkens ikraftträdande, skall gälla vad i 5 kap. 20 och 22 §§ strafflagen stadgas; i stället för tid som där sägs skall dock för bortfallande av straffarbete på kortare tid än sex månader gälla en tid av fem år.

10 §  Lagen om villkorlig dom skall med nedan angivna avvikelser alltjämt äga tillämpning i fall då villkorlig dom enligt 1 § nämnda lag meddelats före brottsbalkens ikraftträdande.

  1. Vad i lagen om villkorlig dom sägs om övervakningsdomstol skall i stället gälla övervakningsnämnd varom förmäles i 37 kap. 1 § brottsbalken; dock skall fråga om förverkande av villkorligt anstånd alltid avgöras av domstol. Beträffande övervakningsnämnds och domstols handläggning och beslut i ärenden enligt lagen om villkorlig dom skola bestämmelserna i 37 och 38 kap.brottsbalken äga motsvarande tillämpning. Övervakningsnämnd må icke finnas tillsatt jämlikt 25 § lagen om villkorlig dom efter det att brottsbalken trätt i kraft.
  2. Finnes den som erhållit villkorligt anstånd hava begått annat brott skall, i stället för vad i 13 § 1 mom. lagen om villkorlig dom sägs, gälla att rätten må döma särskilt till påföljd för detta brott eller förklara anståndet förverkat och, med undnröjande av vad som må hava bestämts om straff, döma till påföljd för det brott som avsågs med den villkorliga domen och det nya brottet eller ock, om brottet begåtts före prövotidens början, utan att bestämma annan påföljd förordna att anståndet skall avse jämväl ådömande av straff för detta brott. I fall som nu avses skola bestämmelserna i 14 och 16 §§ lagen om villkorlig dom äga motsvarande tillämpning.
  3. Förklaras villkorligt anstånd förverkat, må rätten, jämväl i annat fall än som avses ovan under 2, under förutsättningar som angivas i 28-31 kap.brottsbalken döma till skyddstillsyn, ungdomsfängelse eller internering eller förordna om överlämnande till särskild vård att träda i stället för straff för det brott som avsågs med den villkorliga domen.
  4. Vad i 34 kap.11, 12 och 13 §§brottsbalken stadgas om att vissa påföljder skola träda i stället för villkorlig dom skall jämväl avse villkorlig dom enligt 1 § lagen om villkorlig dom och straff som utsatts i domen.

11 §  Beträffande ungdomsfängelse, ådömt enligt äldre lag, skall i tillämpliga delar gälla vad i brottsbalken stadgas om ungdomsfängelse och beträffande förvaring eller internering i säkerhetsanstalt vad i balken är stadgat om internering, varvid utskrivning på prov skall anses såsom vård utom anstalt. Vid tillämpning av 29 kap. 8 § och 30 kap. 11 §brottsbalken må, såvitt avser förhållande som hänför sig till tiden före balkens ikraftträdande, ej föreläggas vite. Beträffande den, som vid balkens ikraftträdande undergår ungdomsfängelse, må icke meddelas föreskrift enligt 34 kap. 8 § andra stycket brottsbalken om tid för vård i anstalt, när fråga är om brott som begåtts före balkens ikraftträdande. I fråga om den som undergår förvaring eller internering i säkerhetsanstalt och för vilken minsta tiden för påföljden gått till ända skall tid, varom stadgas i 30 kap. 8 § brottsbalken, räknas från dagen för balkens ikraftträdande.

12 §  För brott som begåtts före den 1 januari 1965 må, även om hinder ej möter till följd av vad i 35 kap.brottsbalken sägs, påföljd ej ådömas, om straff skulle vara att anse som förfallet vid bedömning efter lag som gällde då brottet begicks. Lag (1986:119).

13 §  Vad i lag eller författning är föreskrivet om särskild rättsverkan av att straffarbete kan följa å brott skall tillämpas, när fråga är om brott varå kan följa fängelse i mer än ett år. Stadgande om särskild rättsverkan av att någon dömes till straffarbete skall äga tillämpning, när fängelse i minst sex månader ådömes.

16 §  6 punkten förordningen den 16 februari 1864 (nr 11 s. 101) om nya strafflagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall;

[S2]1 punkten övergångsbestämmelserna till lagen den 3 juni 1938 (nr 251) om ändring i vissa delar av strafflagen;

[S3]3 punkten övergångsbestämmelserna till lagen den 12 juni 1942 (nr 378) om ändring i vissa delar av strafflagen; ävensom

[S4]5 och 7 §§ lagen den 30 juni 1948 (nr 451) angående införande av lagen om ändring i strafflagen m.m. Lag (1970:315).

15 § har upphävts genom lag (1983:241).
16 § har upphävts genom lag (1983:241).

Ändringar

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1964:10

Ändring, SFS 1965:621

Omfattning
ändr. 16 §

Ändring, SFS 1969:83

Omfattning
ändr. 14 §

Ändring, SFS 1970:315

Förarbeten
Prop. 1970:92
Omfattning
ändr. 14 §

Ändring, SFS 1975:1396

Förarbeten
Prop. 1975/76:42
Omfattning
ändr. 6 §

Lag (1983:241) om ändring i lagen (1964:163) om införande av brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:85
Omfattning
upph. 15, 16 §§
Ikraftträder
1983-07-01

Lag (1986:119) om ändring i lagen (1964:163) om införande av brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:23
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
1986-07-01