Propositionens huvudsakliga innehåll

l' propositionen föreslås att fristående skola på gymnasial nivå som genom sitt utbildningsinnehåll eller på annat sätt kompletterar utbildningen inom det allmänna skolväsendet under vissa förutsättningar skall kunna få statsbidrag.

Vidare föreslas ett nytt statsbidragssvstem för de fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster.

Förslagen innebäri huvudsak en anpassning beträffande det'gymnasiala stadiet till redan beslutade ändringar i fråga om statsbidrag m.m. till fristående skolor på grundskolenivå.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den ljuli 1984.

] Riku/uge)? [OXÅ-"84. I .vunzl. Nr 118

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84: llS 2 Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-02-23

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. Andersson. Boström. Bodström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg. Wiekbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om fristående skolor på gymnasial nivå

1. Inledning

Kommittén (U l979: 13) angående skolor med enskild huvudman (SEH- kommittén)l avlämnade ijanuari 1983 sitt slutbetänkande (SOU 1983: I) Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av SEH- kommitténs slutbetänkande som bilaga] samt en förteckning över remiss- instanser och en sammanställning av remissyttrandena som biluguZ.

Vid sidan av det allmänna skolväsendet finns skolor med enskilda hu— vudmän på såväl grundskolenivå som gymnasial nivå.

Riksdagen har tidigare fattat beslut (prop l982r'83: l.UbU IO. rskr63) om fristående skolor på grundskolenivå. Till grund för detta beslut låg SEH- kommitténs delbetänkande (SOU 198l : 34) Fristående skolor för skolplik- tiga elever.

Mina förslag i det följande behandlar skolor med annan huvudman än stat och kommun som bedriver utbildning för inte längre skolpliktiga elever på en nivå motsvarande gymnasieskolans. Härvid behandlar jag följande grupper av nu statsunderstödda utbildningar. nämligen riksinter- natskolor. privatskolor. enskilda lanthushållsskolor. enskilda yrkesskolor. engelskspråkig internationell utbildning i Sigtuna samt Bergsskolan i Filip- stad. Dessutom behandlas de skolor på gymnasial nivå som utan att få statsbidrag står under statlig tillsyn.

lLedamöter: kanslichefen Staffan Edmar. ordförande. riksdagsledamoten Ulla Ekelund och landstingsrådet Ingemar Karlsson.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 118 3

Utbildningar på grundskole- och högskolenivå behandlas endast i den _ mån de har direkta beröringspunkter med utbildning på gymnasial nivå.

Enligt riksdagens nyss nämnda beslut (prop. 1982183: |. UbU 10. rskr 63) skall statsbidrag också i framtiden utgå för årskurserna 1()— 12 vid Kristof- ferskolan. vilka årskurser motsvarar gymnasial nivå.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 3 fogas en förteckning över de skolor med enskild huvudman'(fristående skolor) på gymnasial nivå som budgetåret 1983/84 uppbär statsbidrag eller på annat sätt står under statlig tillsyn.

2. Utgångspunkter 2.1 Begreppet fristående skola

lnnan jag närmare redovisar mina överväganden och förslag rörande skolor med enskild huvudman vill jag kommentera en terminologisk fråga.

Med fristående skola avses enligt 3 aå skollagen ( 1962: 319) en skola som har enskild fysisk eller juridisk person som huvudman. Termen infördes efter förslag i propositionen om skolor med enskild huvudman (prop. 1982/8321 s. 12 foch 64 ff).

Begreppet fristående skola har hittills endast använts i fråga om skola med enskild huvudman som ger undervisning på grundskolenivå för skol- pliktiga elever. Vid anmälan av nämnda proposition framhöll dock dåva- rande statsrådet Tillander att förslaget till definition av fristående skola inte innebar någon begränsning till skolor med undervisning på grundsko- lenivå. ] det följande använderjag begreppet fristående skola också för att beteckna skolor med undervisning på gymnasial nivå. .lag vill inledningsvis göra ett par påpekanden i anslutning härtill.

Med enskild juridisk person åsyftas ett i privaträttsliga former bildat rättssubjekt. Om t.ex. en .stiftelse eller ett aktiebolag är huvudman för skolan är denna en fristående skola oberoende av vilka privata och offent- liga rättssubjekt som på ett eller annat sätt har medverkat till stiftelsebild- ningen eller är aktieägare. Som exempel kan nämnas Osby samskola. Huvudmannen är ett aktiebolag. där Osby kommun har merparten av aktierna. Skolan är trots sin anknytning till en primärkommun definitions- mässigt en fristående skola.

Enligt gällande bestämmelser kan såväl en kommun som en enskild vara huvudman för en riksinternatskola. Om en kommun är huvudman. är riksinternatskolan alltså definitionsmässigt inte en fristående skola. När jag i det följande talar om riksinternatskolor avser jag emellertid även riksinternatskola med kommun som huvudman. om inte annat anges.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 118 4

2.2. De fristående skolornas plats i uthildningssystemet. Rätten att driva och utnyttja fristående skola

Det allmänna skolväsendet omfattar på gymnasial nivå i första hand gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Båda har kom— munalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.

Gymnasieskolan är främst avsedd för ungdomar. Undervisningens orga- nisation samt dess dimensionering utgår från behoven hos ungdomar som just lämnat grundskolan.

Den kommunala vuxcnutbildningen vänder sig till äldre. Undervisning- ens mer flexibla organisation gör det bl. a. möjligt att studera vid sidan av förvärvsarbete.

Det allmänna skolväsendet uppvisar innehållsmässigt en stor mångfald och är-pä det icke-obligatoriska stadiet dimensionerat för att ta emot ett stort antal studerande. Ett uttryck för samhällets ambitioner i detta avse- ende är bl. a. gymnasieskolans dimensionering och det kommunala upp- följningsansvaret för ungdomar under 18 år.

Vid sidan av det allmänna skolväsendet finns på gymnasial nivå' ett mindre antal fristående skolor.

Rätten att driva fristående skola för icke skolpliktiga elever grundar sig bl. a. på den allmänna principen om näringsfrihet. Undervisningsverksam- heten måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler och de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet eller speciellt för undervisningsverksamhet. .

När eleverna inte är skolpliktiga kan huvudmannen för en fristående skola i princip själv bestämma undervisningens innehåll. Huvudmannen ' för en fristående skola kan också själv avgöra vilka inträdesvillkor som skall tillämpas samt besluta om elevavgifter.

Rätten att driva och utnyttja fristående skola medför ingen rätt till stöd från det allmänna. Villkor för att en fristående skola skall få statsbidrag eller — på egen begäran — bli ställd under statlig tillsyn har i regel "fast- ställts genom särskilda föreskrifter i olika avseenden.

Den som vill genomgå utbildning vid en fristående skola har full frihet att göra detta. Däremot finns inte någon skyldighet för skolan att ta emot alla intresserade som elever. Som nyss nämnts kan huvudmannen för en fristå- ende skola i princip själv avgöra vilka inträdesvillkor som skall tillämpas. Rätten att genomgå en fristående skola innebär inte heller att utbildningen berättigar till studiestöd eller automatiskt tillerkänns kompetensvårde vid tillträde till fortsatt utbildning i offentlig regi.

Elever vid fristående skolor kan enligt gällande regler under vissa förut- sättningar få studiestöd på samma villkor som elever vid offentliga skolor. En grundläggande förutsättning är dock att skolan står under statlig tillsyn.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 118 - - 5

2.3. Nuvarande förhållanden

Vid sidan av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen finns således ett antal fristående skolor med undervisning på gymnasial nivå. En del av dessa skolor får statsbidrag. Det finns också en grupp fristående skolor som inte får statsbidrag men som efter framställning från resp. huvudman ställts under statlig tillsyn. l varierande omfattning gäller såsom villkor för statsbidrag och statlig tillsyn krav på att skolorna skall följa vissa av staten uppställda regler för verksamheten. För övriga fristå- ende skolor på gymnasial nivå finns inga statliga bestämmelser om verk- samhetens innehåll och utformning.

Redovisningen i det följande är begränsad till skolor som får statsbidrag och skolor som inte får statsbidrag men som ändå står under statlig tillsyn. I bilaga 3 redovisas de fristående skolor på gymnasial nivå som budgetåret 1983/84 uppbär statsbidrag eller på annat sätt står under statlig tillsyn. ] bilagan redovisas de aktuella skolornas namn. kommun där skolan är belägen samt uppgift om statsbidrag utgår eller inte.

Antalet berörda skolor uppgår till 43. Av dessa har 33. statsbidrag medan de övriga endast är ställda under statlig tillsyn. Gruppen statsunderstödda skolor består av 9 skolor med teoretisk utbildning och 24 skolor med yrkesutbildning (22 yrkesskolor och 2Ianthushållsskolor1.

De 10 skolor som inte_är statsunderstödda men som står under statlig tillsyn ger alla teoretisk utbildning. Nordiskt musikkonservatorium i Öster- åker räknas därvid — på samma sätt som musiklinjen i gymnasieskolan — som en teoretisk utbildning.

Av de 43 skolorna har 10 tillkommit före år 1900. Under perioden 1900-1950 tillkom 23 skolor som fortfarande bedriver verksamhet. 11 av dessa skolor ger teoretisk utbildning och de övriga 12 ger yrkesinriktad utbildning. Under perioden 1950-1970 nyinrättades 9 skolor. varav 1 med teoretisk utbildning och 8 med yrkesinriktad utbildning. Efter år 1970 har endast en skola tillkommit. nämligen Nordiskt musikkonservatorium i Österåker.

'l'ill bilden av utvecklingen av de fristående skolorna på gymnasial nivå hör också att ett stort antal skolor har avvecklats eller kommunaliserats under tiden från år 1920 till början av 1980-talet.

Om man ser till den geografiska spridningen är koncentrationen till storstadslänen. framför allt Stockholms län. påfallande. Av de totalt 43 skolorna finns 27 i Stockholms län. De 7 skolor som finns utanför stor- stadslänen är med ett undantag. nämligen Osby samskola. internatskolor eller skolor med elevhem. _

Koncentrationen till storstadslänen torde till viss del ha sin förklaring i att fristående skolor. som inte är internatskolor. för sin existens är beroen- de av att kunna rekrytera elever från stora och befolkningstäta områden med goda kommunikationer.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 118 6

Utöver de skolor som redovisas i bilaga3 finns som jag nämnt ett antal skolor som bedriver undervisningsverksamhct utan statligt stöd och utan att vara ställda under statlig tillsyn. Det finns sådana skolor bl. a. för teknisk utbildning. för merkantil och reklaminriktadutbildning. för este- tisk och estetisk-praktisk utbildning samt för språkutbildning. Även vid en del av de i bilagan förtecknade skolorna bedrivs viss undervisning som inte är statsbidragsberättigad eller ställd under statlig tillsyn.

3. Grunder för statligt stöd

1982 års beslut om fristående skolor på den obligatoriska skolans nivå (prop. 1982/83: 1. UbU 10. rskr63) innebär bl.a. att skolgång motsvarande årskurserna l-9 av grundskolan även i fortsättningen'skall få fullgöras i fristående skola. om denna uppfyller uppställda krav. Den fristående sko- lans undervisning skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen motsvarar de kunskaper och färdigheter som grundskolan ger.

För att den fristående skolan skall få statsbidrag bör den. enligt nämnda. riksdagsbeslut. ha en särskild uppläggning av verksamheten. Skolan bör ha en prägel som gör att den i något avseende skiljer sig från den undervisning som normalt förekommer i grundskolan. Det kan vara fråga om en verk- samhet som bygger på alternativ pedagogik eller har en annorlunda upp- läggning. Härigenom kan det utvecklingsarbete som reguljärt bedrivs i grundskolan kompletteras till gagn för skolverksamheten som helhet.

3.1. Förslag till villkor för statligt stöd

Det gymnasiala stadiets mångfald i både organisatoriskt och innehålls- mässigt avseende gör det enligt min mening svårare än" när det gäller grundskolan att fastställa vilken utgångspunkt som'bör gälla för en bedöm- ning av när statligt stöd bör utgå till fristående skolor.

En grundläggande utgångspunkt bör dock liksom tidigare vara att det vid sidan av det allmänna skolväsendet inte får växa fram ett antal statsunder- stödda fristående skolor av sådan omfattning att de grundläggande princi- perna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Ett generellt villkor för att statsbidrag skall kunna utgå till fristående skola på gymnasial nivå bör därför enligt min mening vara att utbildningen där i någon form utgör ett önskvärt komp/mma” till utbildningen inom det allmänna skolväsendet. Det bör därför i utbildningen vid en sådan fristående skola finnas något av värde för samhället och det allmänna skolväsendet som tillgodoser behov som eljest inte kan uppfyllas.

Jag delar i likhet med flertalet av remissinstanserna SBH-kommitténs uppfattning att statligt stöd på det gymnasiala stadiet främst bör utgå till utbildningar som genom sitt utbildttingsimwhål] helt eller åtminstone i

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 118 7

något väsentligt avseende skiljer sig från vad som förekommer inom gym— nasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Sådana utbildningar tillför samhället utbildningsresurser som av olika skäl inte kommer till stånd på annat sätt.

Skolor som ger utbildning kombinerad med internat fyller också ett behov för samhället och enskilda. Skolor av denna typ gör det bl. a. möjligt för barn till svenska medborgare med anställning utomlands att få en svensk gymnasial utbildning. Behovet av utbildning kombinerad med in- ternat är större på gymnasial nivå än på grundskolenivå. De svenska utlandsskolorna omfattar endast grundskolcstadierna och svensk gymnasi- al skolutbildning utomlands ges endast i form av korrespondensundervis- ning.

Som komplement till det allmänna skolväsendet kan man även betrakta en skola som har en särskild pedagogisk uppläggning i t.ex-. tim- eller kursplanenrsecndc. En fristående skola kan tillämpa flexibla former för organisation och arbete och behöver inte vara bunden av t.ex. systemet med statligt reglerade tjänster och andra regler som gäller för det allmänna skolväsendet.

Det finns även en grupp fristående skolor som genom sin uppläggning av studierna är särskilt anpassade för elever med (tnnuri.s'titdiebukgrmtd och erfarenhet än den som gymnasieskolans elever normalt har. Hit hör sko- lor, vilkas studiemål ligger nära motsvarande utbildning i gymnasieskolan men som har en annorlunda uppläggning av studierna och en annan mål- grupp. Enligt min uppfattning bör statligt stöd kunna utgå för utbildningar av detta slag, om det visar sig svårt eller praktiskt sctt mindre lämpligt att anordna likvärdiga utbildningar inom ramen för gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen.

[ likhet med vad som gäller för grundskolenivån anser jag att den omständigheten att en fristående skola vilar på konfessionell grund inte kan utgöra tillräckligt skäl för statsstöd. För att en konfessionell skola skall kunna få statsbidrag måste skolan enligt min mening visa att den uppfyller också något annat av de villkor för statligt stöd somjag föreslår. Jag erinrar här om att regeringen i sitt beslut hösten 1983 om statsbidrag till fristående skolor på grundskolenivå utgick från detta synsätt på de konfessionella skolorna.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om grunderna för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå.

l det följande redovisar jag vilka konsekvenser i fråga om rätten till' statsbidrag en tillämpning av de föreslagna villkoren enligt min mening skulle få på de nu statsunderstödda skolorna. Denna redovisning ligger till grund för min anslagsberäkning för budgetåret 1984/85 (avsnitt ll).

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 118 8

3.2 Bedömning av villkoren för nu statsunderstödda skolor

Flera av de nu verksamma fristående skolorna härstammar från en tid då skolförhållandena i landet var helt annorlunda än i dag. De ursprungliga motiven för deras existens kan av olika orsaker helt eller delvis ha upp- hört. De flesta kvarvarande skolorna skiljer sig dock i något avseende från det allmänna utbildningsväsendet. Huruvida de skall få statligt stöd fort- sättningsvis måste diskuteras i förhållande till de villkor för statligt stöd somjag nyss föreslagit.

De fristående skolorna på gymnasial nivå kan enligt min uppfattning delas in i två huvudgrupper. Den ena gruppen består av fristående skolor vilkas utbildningsinnehåll inte på ett påtagligt sätt skiljer sig från de utbild- ningar som finns i det allmänna utbildningsväsendct. Den andra gruppen består av skolor som genom sitt utbildningsinnehåll skiljer sig från de nämnda utbildningarna.

3.2.1. Skolor. vilkas uthildningsinne/tåll (fit'erenxstämmer med det all- männa skolväsendets

Till denna grupp hör bl.-a. två skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen (1967: 270) och vilka får statsbidrag enligt förord”- ningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor, nämligen Göte- lmrgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Sko- lorna har haft statligt stöd sedan lång tid tillbaka. De är i allt väsentligt underkastade samma reglering som den kommunala gymnasieskolan och lärartjänsterna vid skolorna är statligt reglerade.

Huruvida en fristående skola av detta slag tillgodoser ett behov ur samhällets synvinkel beror på om det är ett samhällsintresse att tillgången på elevplatser är särskilt hög på de studievägar som är företrädda vid skolan eller på den aktuella orten. Med den inriktning som de två berörda skolorna har kan enligt min mening ett sådant intresse inte anses föreligga.

Beträffande Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre samsko- la förutsätter skolöverstyrelsen (SÖ) i sitt yttrande över SEH-kommitténs betänkande fortsatta överläggningar med vederbörande kommunala myn- digheter i syfte att inordna dessa skolors utbildningar i gymnasieskolan. Överläggningarna bör härvid i första hand skötas av länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län. Jag delar SÖ:s uppfattning i denna fråga. 1 avvaktan på resultatet av dessa överläggningar bör statsbidrag i oföränd- rad omfattning till båda skolorna tills vidare kunna utgå. dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget vara påbörjad.

Riksintermmkolorna. dvs. Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Grännaskolan. intar en särställning bland de fristående skolorna genom sin karaktär av internatskolor samt de särskilda bestämmelser som reglerar

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 118 . 9

verksamheten vid skolorna. Riksinternatskolorna tillgodoser. tillsammans med internatskolan Lundsbergs skola i Storfors kommun. ett särskilt be- hov för bl.a. utlandssvenska elever och elever som behöver miljöbytef

Genom sina insatser för det franska språket har enligt min mening Franska skolan sedan länge ett särskilt värde för våra förbindelser med Frankrike. .

Statsbidrag bör därför kttnna utgå till riksinternatskolorna. Lundsbergs skola och Franska skolan även om undervisningen vid dessa skolor inte till sitt innehåll påtagligt skiljer sig från gymnasieskolans. '

Huvudmannen för Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket anordnar vid sidan av riksinternatskolverksamheten en särskild engelskt/vråkig in- termitionell utbildning. Enligt bestämmelserna för verksamheten skall ut- bildningen för den elev som sa önskar kttnna leda fram till examen Interna— tional Baccalaureate (IB) med diplom från International Baccalaureate Office (180) i Geneve. Statsbidrag för denna verksamhet bör kunna utgå även i fortsättningen.

Balettakademien i Stockholm och Stockholms Tekniska Institut (STI) är fristående skolor med statsbidrag. där studiemålet för utbildningarna är detsamma som för närmast motsvarande utbildning i gymnasieskolan men där uppläggningen av studierna något avviker från den i gymnasieskolan. De studerande vid de två skolorna är i regel äldre än motsvarande elever i gymnasieskolan och har arbetslivscrfarenhet.

Efter förslag av dansarutredningcn (U 1973: 9) tillkom läsåret 1982/83 en särskild gymnasial dansarutbildning inom Stoékholms kommuns gymna- sieskola. Dansarutredningen förutsatte att vissa befintliga yrkesutbildning— ar för dansare. däribland Balettakademien. successivt skulle kunna av- vecklas i och med den nya gymnasieutbildningens start. SÖ har vid flera tillfällen föreslagit en avveckling av statsbidraget till Balettakademien. Genom tillkomsten av den gymnasiala dansarutbildningen utgör Balettaka- demien inte något egentligt komplement till det allmänna skolväsendet. Statsbidrag till Balettakademien bör därför enligt min mening tills vidare kunna utgå i oförändrad omfattning. dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret [987188 bör en avveckling av statsbidraget vara påbörjad.

Sles utbildning är treårig. medan den närmast motsvarande" gymnasiala utbildningen är den fyraåriga tekniska linjen. STI har en starkare koncen- tration på de tekniska ämnena än den tekniska linjen och dess tekniska utbildning omfattar ller lärarledda timmar än motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning.

S'l'Izs framtid har under de senaste åren varit föremål för en omfattande utredningsverksamhet. där frågan om ett kommunalt engagemang i skolans verksamhet har aktualiserats i olika former. SÖ har föreslagit att STI skall kommunaliseras och verksamheten ingå i Stockholms kommuns vuxenut- bildning.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 har SÖ anfört att det

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 118 _ 10

enligt verkets bedömning är nödvändigt att en bestämd tidpunkt beslutas för avvecklingen av statsbidraget till STI. SÖ har därför förordat att statsbidraget avvecklas under en treårsperiod fr.o.m. bttdgetåret 1984/85. Likartade utbildningar bör enligt SÖ kunna anordnas i kommunal regi i Stockholm.

Jag finner det angeläget att frågan om STI:s framtid kan lösas i enlighet med påbörjade överläggningar. På grund av vikten av att stimulera teknisk utbildning på den aktuella nivån och det intresse som bl. a. från näringsli- vets sida visats för verksamheten vid STI bör statsbidrag i oförändrad omfattning tills vidare. i avvaktan på resultatet av dessa överläggningar. kttnna utgå. dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget vara påbörjad. Jag förtttsätter att motsvarande utbildning därefter kommer att anordnas inom ramen för kommunal vuxenutbildning.

Apelrydsskolan och Vackstam'isskalan är internatskolor som bedriver en konsutnentekonomisk utbildning vars innehåll delvis sammanfaller med innehållet i vissa specialkurser i gymnasieskolan. Skolorna har sedan. lång tid tillbaka haft statligt stöd. Detta tttgår numera enligt förordningen den 27 maj 1981 (SÖ-FS 1981: 107) om statsbidrag till driftkostnader för vissa lanthushållsskolor.

Riksdagen har uttalat (mot. 197lz850. UbU 27. rskr275) att statsbidrag till dessa skolor bör utgå i den utsträckning som efterfrågan på deras utbildning kräver. Enligt vad SEH-kommitte'n redovisat har det till skolor- nas kurser normalt funnits fler sökande än det "finns intagningsplatser. Riksdagen har också beslutat (jfr bl. a. UbU 1977/78: 7. rskr 35) att det skall vara möjligt både för landstingskommun och för enskild huvudman att med statsbidrag anordna konstlmtionsutbildning (lanthushållsskola). Skolorna bör därför enligt min uppfattning kunna få statsbidrag även i fortsättning- en.

3.2.2. Skolor. vilkas utl)ildningsinnehåll skiljer sigj'rån det allmänna skol- rc'isendets

Den andra gruppen av fristående skolor utgörs. som tidigare nämnts. av skolor som genom sitt utbildningsinnehåll skiljer sig från de utbildningar som finns i det allmänna skolväsendet. Hit hör främst skolor med olika typer av yrkesutbildning. vilka saknar motsvarighet i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning.

En skola av denna typär Bergsskolan i Filipstad. som utbildar personal inom främst järn- och_gruvhanteringsområdet. Bergsskolan är ensam i landet om denna tttbildningsprofil på gymnasial nivå.

Andra utbildningar inom denna grupp är Anders Beckmans skola i mode . och reklam samt Berghs reklamskala i grafisk formgivning och illustration samt praktisk marknadsföring och reklam. Utbildningen vid dessa skolor ligger till viss del innehållsmässigt nära den stora gruppen av konstskolor och annan estetisk-praktisk utbildning.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 118 |]

Det framgår av vad jag tidigare har anfört att sådana skolor som jag nu nämnt enligt min mening även i fortsättningen skall kunna vara berättigade till statsbidrag.

Utbildning för konstnärlig verksamhet har först under senare år kommit att betraktas som yrkesutbildning. Konstskolor och annan estctisk-praktisk utbildning har tidigare i stor utsträckning bedrivits i enskild regi. Ett antal skolor har fått statsbidrag enligt förordningen (1971: 342) om enskild yrkes- utbildning.

Även ett 50-tal av landets folkhögskolor erbjuder kurser med estetisk inriktning. Vanligast är konsthantverkskurser och musikkurser. Utbild- ningarna är av varierande längd upp till 2 år. Ca en fjärdedel av kurserna är emellertid kortare än en termin. Folkhögskolans elever skall ha fyllt 18 år.

Regeringen gav den 10juni 1982 SÖ i uppdrag att bearbeta vissa special- frågor i anslutning till gymnasieutredningens (U 1976: 10) slutbetänkande (SOU 1981:96). vari bl.a. ingick att utforma förslag till estetisk—praktiska studievägar inom gymnasieskolan. SÖ redovisade förslagen _i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85.

SÖ konstaterar därvid att företrädare för såväl gymnasieskola som hög- skola och fackliga organisationer uppfattar det som angeläget att flera estetiska studievägar skapas. Den stora tillströmningen av sökande till de existerande utbildningarna på detta område visar att det finns stöd för denna uppfattning. Det estetiska området kännetecknas av att det i gymna- sieskolan saknas linjer eller kurser som naturligt- leder vidare till vissa högre utbildningar inom kultursektorn. Detta gäller såväl bild-slöjd som dans och teater. _

SÖ:s förslag omfattar en försöksverksamhet med tvååriga estetiska stu- dievägar inom gymnasieskolan inom områdena musik. dans. teater och bild-slöjd omfattande 300 intagningsplatser perår ttnder 3-5 år med start budgetåret 1984/85.

Jag har i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 105. 130) före- slagit att försöksverksamhet med olika estetisk-praktiska linjer inom gym- nasieskolan i huvudsaklig överensstämmelse med Sözs förslag skall få bedrivas under en femårsperiod med början budgetåret 1984/85. Utvärde- ringen av denna försöksverksamhet får visa hur behovet av och efterfrågan på de aktuella utbildningarna vid fristående skolor kommer att påverkas.

Enligt min mening bör statsbidrag tills vidare kunna utgå till Carl Malm- stens Verkstadsskola, Ct'tpel/(tgården. N_vt'kelt'iksskolan. Handarbetets l-"a'nners vät'skola. .S't't'terglt'intan Hems/(”)jdt'ns gård. Pernbys målarskola. Konstskolan Idun Lovén. Gerlesborgsskolan. Horedskous målarskola. Domen Konstskola och K ut'si'crkstmz/a-ftcns vid Göteborgs Universitet Konstskola.

3.2.3. Vissa skolor med branschinriktad utbildning m.m.

Av de skolor som får statsbidrag enligt förordningen ( 1971:342 ) om

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 118 12

enskilda yrkesskolor finns åtta skolor som ger utbildningar inriktade på vissa branscher och kategorier av anställda. Dessa skolor är Köpmannain- stitutet i Stockholm. Kooperativa Förbundets Vår gård i Saltsjöbaden. Nacka. Institutetförjörsäkringsuthi/dning i Stockholm. Svenska Åkeri/ör- bundets _vrkesskola i Danderyd. Svenska Frisör/öreningens _vrkesstudio i Stockholm. SHIO-Familieföretagcns_liäreläsningsverksam/tet med kansli i Stockholm. Institutetför optometri i Stockholm och Svenska Laboratorie- assistent/Fireningens kursverksamhet med kansli i Stockholm.

SEH-kommitten har-föreslagit att dessa åtta skolor inte längre skall vara berättigade till statligt stöd. Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning.

Till dessa skolor rekryteras normalt studerande internt från företag inom resp. bransch. De är i detta avseende mycket lika utbildningen i företag. Kursavgiftcrna och ibland även de studerandes levnadsomkostnader under utbildningstiden bekostas av arbetsgivaren. I fråga om vissa längre kurser vid Köpmannainstitutet i Stockholm svarar de' studerande själva för sina kostnader för utbildningen. I dessa fall är de dock berättigade till statligt studiestöd.

Till företagsutbildning och internutbildning utgår normalt inte statligt stöd. Det särskilda statsbidraget till företagsskolor upphörde den 30 juni 1981 (prop. 1980/81: 100bil. 12s. 333. UbU 22 och 30. rskr283). Det är en- ligt min mening inte någon avgörande skillnad mellan företagsutbildning/ internutbildning och sådan utbildning som på redovisat sätt anordnas av en sär5ki1d stiftelse. ett särskilt aktiebolag eller en '"paraplyorganisation" i syfte att utbilda anställda i ett visst företag eller viss bransch. Mot denna bakgrund bör de aktuella utbildningarna enligt min uppfattning i princip inte komma i fråga för statligt stöd efter utgången av budgetåret 1983/84. Det bör dock finnas möjlighet för skolornas huvudmän att övergångsvis kunna få bidrag enligt nuvarande bestämmelser för kurser som redan påbörjats.

Förutsättningarna för verksamheten vid Institutet för optometri (IFO) skiljer sig dock enligt min mening något från vad som gäller för de övriga skolorna. IFO meddelar undervisning till legitimerade optiker i form av fort- och vidareutbildningskurser. Verksamheten vid IFO har byggts upp i avvaktan på en förväntad ändring av den högre optikerutbildningen i offentlig regi. Flera förslag om en optikerutbildning i högskolan har lagts fram. bl.a. av universitets- och högskolcämbetet (UHÄ) i dess anslags- framställning för budgetåret 1983/84. Sedan frågan anmälts i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10. UbU 26. rskr273) har rege- ringen uppdragit åt SÖ att efter samråd med UHÄ utreda frågan om en förlängd utbildning i gymnasieskolan i syfte att förbättra legitimationsut- bildningen för optiker. I avvaktan på att frågan om den högre optikerut- bildningens organisation löses och med hänsyn till det samhällsintresse som föreligger för utbildningen som ett led i legitimationsgivning ärjag inte beredd att föreslå en avveckling av statsbidraget till IFO.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84; 118 13

De sju skolor för vilka statsbidraget nu bör avvecklas har hittills såsom statsunderstödda stått under statlig tillsyn. Jag finner principiellt inte några skäl att föreslå att utbildningarna vid skolorna skall stå kvar under statlig tillsyn sedan statsbidraget avvecklats. Beträffande vissa längre kurser vid Köpmannainstitutet i Stockholm finansierar somjag nyss nämnde eleverna själva sina studier. Det bör vara möjligt för regeringen att. om särskilda skäl föreligger. medge fortsatt statlig tillsyn för denna typ av kurser. När det gäller avvecklingen av statsbidraget till fort- och vidareutbildningen inom Svenska Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet villjag er- inra om att grundutbildningen av laboratorieassistenter numera anordnas inom högskolan. Jag finner det naturligt att fort- och vidareutbildning för den berörda gruppen fortsättningsvis anordnas som enstaka kurser i hög- skolan. Det ankommer på berörda myndigheter att beakta detta vid sin prioritering inom ramen för befintliga resurser.

3.2.4 Summa/[fa”ning .

Enligt min bedömning innebär således en tillämpning av de föreslagna villkoren att fortsatt bidrag bör kunna utgå till följande fristående skolor på gymnasial nivå:

Riksinternatskolorna. Lundsbergs skola. Franska skolan. Apelrydssko- lan. Vackstanässkolan. Bergsskolan i Filipstad. Anders Beckmans skola. Berghs reklamskola. Carl Malmstens Verkstadsskola. Capellagården. Nyckelviksskolan. Handarbetets Vänners vävskola. Sätergläntan Hem- slöjdens gård. Pernbys målarskola. Konstskolan Idun Lovén. Gerles- borgsskolan. I-Iovedskous målarskola. Dömen Konstskola. Kursverksam- hetens vid Göteborgs Universitet Konstskola. den engelskspråkiga inter- nationella utbildningen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket samt Institutet för optometri.

För Sigrid Rudebecks gymnasium. Göteborgs högre samskola. Stock- holms Tekniska Institut och Balettakademien som enligt min mening inte uppfyller de föreslagna villkoren för statsbidrag bör bidrag i oförändrad omfattning medges längst t.o.m. budgetåret l986i87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget till dessa skolor vara påbörjad.

Vid min anslagsberäkning i det följande harjag utgått från denna bedöm- ning.

3.3. Statligt stöd till nytillkommande skolor

En utgångspunkt för mina förslag beträffande rätten till statligt stöd till fristående skolor på gymnasial nivå har varit att det även i framtiden skall vara möjligt att i viss utsträckning med statsbidrag driva skolor med annan huvudman än stat och kommun. Statsunderstödd utbildning i fristående skola skall enligt mina förslag utgöra ett komplement till den utbildning som anordnas i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: ll8 14

Det kan inte uteslutas att det också i framtiden kan uppkomma utbild- ningsbehov som inte utan vidare kan tillgodoses inom ramen för det allmänna skolväsendet och där en fristående skola med statligt stöd kan vara en lämplig lösning. De villkor för statligt stöd somjag föreslagit i det föregående ( avsnitt 3.1 ) bör s_iälvfallet'användas också i fråga om nya skolor.

De nu statsunderstödda fristående skolorna har förklarats berättigade till statsbidrag genom beslut av regeringen eller myndighet som regeringen bestämt. I vissa fall har beslut även fattats efter ställningstagande av riksdagen.

Det bör ankomma på regeringen att fatta beslut om att nytillkommande fristående skolor skall kunna bli berättigade till statsbidrag utifrån de grunderjag nu har föreslagit.

Enligt min mening bör dock fråga om statsbidrag till en fristående skola med internatverksamhet i likhet med vad som redan gäller för motsvarande fråga på grundskolenivå underställas riksdagen i varje särskilt fall.

SEH-kommittén har föreslagit att det statliga stödet till skolor. som framdeles kan komma att förklaras berättigade till statligt stöd utifrån de grunder som föreslagits. skall utgå med bidrag motsvarande 80 % av den statliga riksmedelskostnaden för statsbidrag till lärarlöner per elev och år för närmast motsvarande utbildning i gymnasieskolan. Utifrån denna riks- medelskostnad får enligt kommitten'från fall till fall avgöras hur ett bidrag per elev och år kan beräknas samt huruvida bidrag till lokaler och utrust- ning skall utgå eller inte.

Som jag nyss framhållit bör frågan om stöd till eventuellt nytillkom- mande fristående skolor på gymnasial nivå avgöras från fall till fall utifrån de grunder som redovisats i det föregående. Därvid bör även från fall till fall avgöras hur stort bidraget bör vara. Jag är således f. n. inte beredd att föreslå någon generell bidragsnivå. Bidrag bör dock för nytillkommande skolor normalt endast avse kostnader för lärarlöner och inte utgå med större belopp än den statliga medelkostnaden för närmast motsvarande lärargrupp i gymnasieskolan.

Jag har i det föregående utgått från att flertalet nu statsunderstöt'lda skolor även i fortsättningen skall få statsbidrag till sin utbildning på gymna- sial nivå. Med hänsyn till att skolorna får statsbidrag av viss storlek sedan många år tillbaka och bygger sin verksamhet på detta har jag i princip utgått från att bidrag under de närmaste åren skall lämnas i ungefär oför— ändrad omfattning. Jag vill dock betona att bidragsnivån för de redan statsunderstödda skolorna är betingad av olika skäl. Det bör alltså inte vara så att eventuellt tillkommande skolor automatiskt blir berättigade till bidrag på samma nivå.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 118 15

4. Det statliga stödets utformning 4.1 Bakgrund

Statsbidrag utgår enligt skiftande grunder till de olika fristående skolor- na på gymnasial nivå. Bidragsgrunderna är ofta historiskt betingade och har tidigare avsett fler skolor än i dag.

De beräknade kostnaderna budgetåret 1983/84 för statsbidrag till de fristående skolorna på gymnasial nivå. grupperade efter de anslag i stats- budgeten de belastar. framgår av följande uppställning:

A Driftbidrag

Anslag _ Bidrag Antal skolor D 11 Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Kristoffcrskolan äk 10— 12 ca 900000' 1 I) 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor

Apelrydsskolan ca 700 000' 1 Vackstanässkolan ca 1 100000l 1 D 20 Bidrag till driften av riksinternatskolm 16477 0002 2 D 21 Bidrag till driften av Bergsskolan i

Filipstad 2 165. 000 1 D 22 Bidrag till driften av vissa privatskolor 21015000 4 1) 23 Bidrag till driften av enskild

yrkesutbildning 26 190 000 23

Summa 68 547 000

B lnvesteringsbidrag

I) 26 Bidrag till undervisningsmatericl inom gymnasieskolan m.m. Enskild yrkesutbildning 150000 l.anthushållsskolorna . 50000 Summa 200 000

' Uppskattad kostnad * Inkl. engelskspråkig internationell utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

De statsunderstödda fristående skolorna kan indelas i två huvudgrupper. dels de fristående skolor som har statligt reglerade tjänster. dels de som saknar sådana tjänster. Till den senare grtlppcn hör Kristofferskolan (åk 10-12). vars bidrag belastar anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m.. de skolor vilkas bidrag bekostas från anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning samt den engelsk-språkiga internationella utbild- ningen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

4.2. Fristående skolor med statligt reglerade tjänster

Statligt reglerade tjänster förekommer f. n. vid nio fristående skolor på gymnasial nivå. Detta gäller de fyra skolor, vilkas verksamhet regleras av

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84:118 16

privatskolförordningen. de två riksinternatskolorna. Bergsskolan i Filip- stad samt de två lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vaekstanässko- lan. Dessa skolor omfattas av ett regelsystem som mycket liknar det som gäller för gymnasieskolan.

De nuvarande statsbidragen till dessa skolor avser främst kostnader för löner åt skolledare och lärare. För de fyra skolor som får bidrag enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor utgår bidrag med i princip 60% av ett bidragsunderlag som omfattar kostnader för avlöning av rektor. studierektor och lärare. Regeringen kan dock besluta om högre statsbidrag. F. n. utgår statsbidrag med 95.5 % av Franska sko- lans. Göteborgs högre samskolas och Sigrid Rudebecks gymnasiums bi- dragsunderlag och med 99,5 % av Lundsbergs skolas bidragsunderlag. För de andra fem skolorna utgår statsbidraget i princip med 100 97 av det bidragsunderlag som utgörs av kostnader för löner till lärare och skolleda- re.

Bidragsunderlaget för de nio skolorna beräknas dock på olika sätt. För riksinternatskolorna. Bergsskolan och de två lanthushållsskolorna beräk- nas bidragsunderlaget på dejlzktiska kostnaderna på i princip samma sätt som nu sker för gymnasieskolan. För de fyra skolor. vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen. utgörs bidragsunderlaget av kost/zu- derna för h[dragsgrundunde tjänster. Detta beräkningssätt tillämpades i det dåvarande gymnasiet fram t.o.m. budgetåret 1965/66.

Liksom för gymnasieskolan reduceras statsbidragen för riksinternatsko- lorna och Bergsskolan i Filipstad vid utbetalning med två procent.

SEH-kommittén har föreslagit vissa modifieringar i bidragssystemet för de aktuella skolorna.

Bidragssystemet bör enligt kommittén. liksom för gymnasieskolan. om- fatta ett urlr'iningxbidrag som utgår med belopp som motsvarar lönekost- naderna för skolledare. biträdande skolledare. huvudlärare. lärare och institutionsföreståndare. Dessutom bör finnas ett urgi/"Isbir/rag som skall täcka kostnaderna för sjukförsäkringsavgift. folkpensionsavgift och till- läggspensionsavgift.

För de fyra skolor. vilkas verksamhet regleras av privatskolförordning- en och som nu har ett bidrag som inte uppgår till 98 % av skolans faktiska kostnader för löner och sociala avgifter för statligt reglerade tjänster. bör enligt kommitten även fortsättningsvis en viss reduktion av statsbidraget göras.

I likhet med SEl—l-kommitten anser jag att statsbidragssystemet för de fristående skolorna med statligt reglerade tjänster i huvudsak bör anknyta till det system som gäller för gymnasieskolan. Kommittén har föreslagit vissa mindre ändringar av nuvarande statsbidragssystem i denna riktning.

Regeringen uppdrog den 10 juni 1982 åt statskontoret att dels kartlägga förutsättningarna för ett schablonsystem för statsbidrag till gymnasiesko- lan och kommunal vuxenutbildning. dels inkomma med förslag till alterna- tiva modeller för utveckling av ett nytt statsbidragssystem.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 118 17

Statskontoret har med rapport till regeringen den 6 september 1983 redovisat uppdraget. Statskontorets rapport omfattar alternativa modeller för utveckling av ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan. Försla- gen har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

[ likhet med vad bl.a. statskontw'et. SÖ och lt'insskolltämndwt i Malmö- hus län har anfört ftnnerjag i avvaktan på beredningen av statskontorets principförslag till nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan inte några motiv för ändring i nu gällande system för statsbidrag till fristående skolor med statligt reglerade tjänster.

4.3' Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster

F.n. får 23 fristående skolor (se bilaga 3) statsbidrag enligt förordningen (l97lz342) om enskilda yrkesskolor. Enligt förordningen är skolorna i statsbidragshänseende uppdelade i A- och B-skolor.

'l'ill A-skolor utgår bidrag till lönekostnader med visst bidrag per klass av heltidskurs. För varje klass av heltidskurs utgår också ett bidrag till sär- skilda kostnader. Dctta bidrag till särskilda kostnader är olika stort beroen- de på kursens art. För deltidskurs vid A-skola utgår ett bidrag per lektion. På summan av bidraget för lönekostnader. särskilda kostnader och kostna- der för deltidskurs utgår vid A-skola ett särskilt tillägg med tio procent.

Till B-skolor utgår bidrag till lönekostnader med visst bidrag per klass av heltidskurs (bidrag till särskilda kostnader utgår inte). För deltidskurs vid B-skolor utgår bidrag på samma sätt som för deltidskurs vid A-skolor. ' Något bidrag i form av särskilt tillägg utgår inte vid B-skolor.

För föreläsare vid A- och B-skolor utgår ersättning. "fill A-skolor utgår bidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel med hälften eller. om särskilda skäl föreligger. med två tredjedelar av kostnaderna. Till B-skolor utgär också bidrag för sådana kostnader men endast med högst hälften av kostnaderna.

B-skola kan få alla sina kostnader — utöver dem som täcks med bidrag som redovisats i det föregående eller som bestrids med egna intäkter — täckta genom extra statsbidrag om synnerliga skäl föreligger. Beslut om sådant extra bidrag fattas av SÖ. A-skola har inte samma möjlighet enligt bestämmelserna. men praxis har utvecklats så att även A-skola efter särskild framställning 'till regeringen kan få extra statsbidrag (underskotts- bidrag). '

SBH-kommittén föreslår att statligt stöd till fristående skolor som inte hur statligt reglerade tjänster konstrueras som ett bidrag per elev och år med belopp som fastställs med utgångspunkt i systemet för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå. Systemet skall vara la)stnttdsncittra/t vid jämförelse med nu utgående statsbidrag.

SEH—kommitténs förslag till konstruktion av nytt statsbidragssystem tillstyrks nästan genomgående av remissinstanserna. Detsamma gälleri

2 Riksdagen [(låt-"84. I sum/. Nr [IR

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 118 18

princip förslaget att statsbidrag skall utgå med oförändrad storlek till de skolor som i dag har statsbidrag. Flera remissinstanser understryker emel- lertid i likhet med kommitten att på sikt bör eftersträvas ett mera enhetligt bidragssystem på likvärdiga villkor. Riksrevisionsrerket anser också att en hårdare omprövning borde ha gjorts-i förhållande till utgångsläget. De remissinstanser som företräder de berörda skolorna har ofta synpunkter på den specifika beräkningsgrunden för sin skola samt valet av basår för beräkning av statsbidraget. Enligt SÖ hade en" mer ingående analys av utgiftsområden för såväl befintliga som eventuella tillkommande fristående skolori syfte att ytterligare schablonisera bidragsgivningen varit önskvärd. SÖ tillstyrker dock det föreslagna systemet.

Att förbättra statsbidragssystemet för fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster är enligt min mening en angelägen uppgift. Det nuvarande statsbidragssystemet för enskilda yrkesskolor är helt eller till viss del knutet till de reella kostnaderna. Därför kan statsbidraget inte slutregleras förrän i efterhand när alla kostnader för verksamheten är kända. Bidragsbestämmelserna för dessa skolor är komplicerade och ger ofta upphov till olika uppfattningar om vilka kostnader som är bidragsgrun- dande. Sådana frågor avgörs ofta långt efter redovisningsårets slut.

Ett nytt bidragssystem bör utgå från den hävdvunna principen att staten svarar för lönekostnaden. Detta innebär emellertid inte att användningen av bidraget behöver vara helt bunden till lönekostnader. Vid mina övervä- ganden i det följande har jag i likhet med SEH—kommittén utgått från att skolans egna inkomster. dvs. andra inkomster än bidraget till lönekost- nader. främst skall användas för att bestrida kostnaderna för lokaler och utrustning. Om skolans egna inkomster inte räcker till för dessa utgifter. bör staten med hänsyn till hittillsvarande praxis även i framtiden kunna ge ett visst bidrag för dessa. Liksom för bidraget till fristående skolor på grundskolenivå bör viss frihet råda också för skolor på gymnasial nivå att disponera bidraget även för andra slag av utgifter. Bidraget får därmed karaktär av allmänt driftbidrag.

Bidragssystemct bör vara enkelt till sin konstruktion och lätt att admini- strera. Det bör också ha sådan utformning att bidragsbeloppet är relaterat till löneutvecklingen. Systemet bör dessutom vara så beskaffat att bidra- gets storlek kan beräknas i förväg. Det är enligt min mening möjligt att med utgångspunkt i SEH-kommittc'ns förslag konstruera ett elevrelaterat bi- dragssystem som uppfyller de uppställda kraven utifrån följande riktlinjer.

För att en fristående skola skall få statsbidrag bör skolans undervisning i om regeringen inte för visst fall bestämmer annat — omfatta en eller flera studievägar om minst 30 arbetsveckor. Statsbidrag bör i princip endast lämnas för utbildning som innebär heltidsundervisning. För bidrag med fullt belopp för årselevplats bör studieväg omfatta 30-40 veckor. För kurs kortare än 30 veckor utgår per kursvecka en trettiondedel av årselevplats- beloppet eller — om läsåret vid skolan är längre än 30 veckor — det belopp

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/841118 19

som erhålls när årselevplatsbeloppet delas med det tal som svarar mot antalet läsårsveckor vid skolan. Deltidskurs får i de fall statsbidrag redan utgår räknas om till heltidskurs. .

Beloppet för högstadieelev enligt systemet för bidrag till fristående sko- lor på grundskolenivå (grundbelopp) bör tas som utgångspunkt också för bidraget per elev i nu statsunderstödda fristående skolor över grundskole- nivån. Grundbeloppet måste därvid räknas upp med hjälp av en för varje skola fastställd faktor så att bidraget blir så stort att det. multiplicerat med antalet elever vid skolan. ger ett sammanlagt statsbidrag som i huvudsak motsvarar kostnaden för nu utgående statsbidrag till skolan. I bidraget inkluderas i förekommande fall tillägg för sådana kostnader som inte har täckts av skolans egna intäkter. Flera remissinstanser har påtalat problem med att låta denna omräkningsfaktor grunda sig på ett enda basår. De framhåller att detta i många fall skulle innebära att förhållanden som rätt under basåret på grund av särskilda omständigheter. t.ex. extra statsbi- drag för täckande av stora underskott vid vissa skolor. skulle konserveras i framtiden. För att få ett relevant utgångsläge skttlle man. framhålls det. behöva göra en analys av flera års verksamhet. Jag delar denna uppfatt- ning. Omräkningsfaktorn bör enligt min mening därför bestämmas utifrån dels ett genomsnitt av statsbidraget som varje skola fått de tre redovis- ningsåren närmast före det nya systemets införande. dels ett genomsnitt av skolans elevantal.

Statsbidraget beräknas sålunda med hjälp av formeln grundbelopp x omräkningsfaktor x utnyttjat antal årselevplatser inom årselevplatsramen.

Elevtalsram och omräkningsfaktor för de skolor. som enligt mitt förslag i det föregående skall få fortsatt statsbidrag. bör fastställas av regeringen.

I likhet med SEH-kommittén och flera remissinstanser anser jag att bidraget per elev i princip bör vara lika stort för likartade utbildningar. Detta mål kan enligt min mening dock endast nås på sikt. Den faktor som grundbeloppet skall räknas upp med bör därför successivt omprövas i denna riktning. SÖ bör vid sin årliga anslagsframställning beakta detta.

Jag tar nu upp några ytterligare frågor rörande statsbidragsgivning för fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster av mer teknisk natur. _

Statsbidraget bör beräknas på grundval av antalet elever vid skolan viss dag ttnder redovisningsåret. Fristående skolor bör liksom andra skol— former därvid rapportera antalet elever i statsbidragsberättigade utbild- ningar den 15 september varje år. 1 utbildningar som inte pågår vid den tiden anses elevplats ianspråktagen om den är besatt på utbildningens tredje arbetsdag under läsåret.

Reglerna för utbetalning av statsbidraget bör ansluta till det system som tillämpas för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå. Detta innebär bl.a. att bidraget bör betalas ut i form av förskott och slutreglering.

Huvudmännen för sådana fristående skolor som kommer i fråga för

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 118 20

statsbidrag är såsom näringsidkare bokföringsskyldiga för verksamheten enligt bokföringslagen(1976: 125). Normalt torde det inte finnas skäl att på grund av stz'ttsbidragsgivningen ställa upp ytterligare krav beträffande rä- kenskaperna. ] regel torde det inte heller behöva finnas en av staten utsedd revisor. Riksrevisionsverket. SÖ och berörd länsskolnämnd måste emel- lertid kunna granska räkenskaperna och i övrigt kontrollera att gällande villkor för statsbidraget följs. Huvudmannen bör därför vara skyldig att på begäran lämna dessa myndigheter de uppgifter och det verifikationsmateri- al som behövs för sådan kontroll. '

Enligt SBH-kommittén kan det i samband med omläggningen av statsbi- draget föreliggå behov av att övergångsvis tilldela en skola extra bidrag för oförutsedda utgifter. Även det nuvarande bidragssystemet innehåller en sådan säkerhetsventil fjfr 50dä förordningen om enskilda yrkesskolor). SEH-kommittén har därför föreslagit att ett särskilt belopp om ca 1.5 milj. kr. övergångsvis ställs till regeringens förfogande för oförutsedda utgifter vid de aktuella skolorna ('t. ex. större hyreshöjningar). Jag förordar att medel under en övergångsperiod ställs till regeringens förfogande främst för slutreglering av eftersläpande underskott i skolornas verksam— het i samband med övergång till nytt bidragssystem. Vid akuta-behov bör medlen dock även kunna användas för oförutsedda utgifter. Jag återkom- mer till medelsberäkningen i det följande ( avsnitt 11 ).

4.4. Statsbidrag till undervisningsmateriel

Jag behandlar i detta avsnitt frågan om statsbidrag till undervisningsma- tericl för vissa fristående skolor på gymnasial nivå..

Inledningsvis vill jag erinra om att det f.n. under anslaget Bidrag till undervisningsmatcriel inom gymnasieskolan m.m. finns poster för an- Skaffning av undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor (SFS 1971:342) samt vid vissa lanthushållsskolor (förordning den 4 december 1980. SÖ-FS 1980:213). SEH-kommitten har föreslagit att statsbidrag till investering i utrustning även i framtiden skall kunna utgå till fristående skola. _

För egen del finnerjag i likhet med SÖ att det särskilda statsbidraget till undervisningsmateriel för enskilda yrkesskolor bör avvecklas och medlen (150000 kr.) ingå som en del i det allmänna driftbidrag till fristående skolor utan statligt reglerade tjänster som jag har föreslagit.

Enligt vad jag erfarit från SÖ har medel för anskaffning av undervis- ningsmateriel till de enskilda lanthushållsskolorna inte utnyttjats under de senaste åren. Mot bakgrund av detta samt att motsvarande utbildningar inom gymnasieskolan ej omfattas av statsbidragsgivningen för undervis- ningsmateriel anserjag att statsbidrag till undervisningsmateriel vid Vack- stanässkolan och Apelrydsskolan (f.n. 50000kr.) inte längre skall kunna utgå för tiden fr.o.m. den ljttli 1984. _

Huvudmännen för stiftelsen Bergsskolan i Filipstad har i skrivelse den

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 118 71

14 oktober 1983 till regeringen anhållit om möjlighet att söka statsbidrag för inköp av undervisningsmateriel. Bergsskolan utbildar personal inom järn- och gruvhanteringsområdet och är. somjag tidigare framhållit. ensam om denna utbildningsprofil på gymnasial nivå. Bergsskolan bör därför av särskilda skäl som en engångsanvisning få statsbidrag för komplettering av undervisningsmateriel inom ramen för de medel jag för budgetåret 1984/85 beräknat under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasie- skolan m. m. '

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag anfört om avveckling av statsbidraget till undervisningsmateriel vid fristående skolor m. m.

5. Statlig tillsyn och studiestöd

Som villkor för att statsbidrag skall utgå ställer staten upp regler för de fristående skolornas verksamhet. Reglerna varierar mellan olika skolor. I en del fall är regleringen omfattande och ingående. Att bidraget används på avsett sätt och att villkoren i övrigt följs kan kontrolleras genom suit/ig tillsyn. Tillsynen har därför karaktär av villkor för statsbidraget. _

Fristående skolor ståri vissa fall under statlig tillsyn även om statsbidrag inte utgår. Det gäller skolor som genom särskilda beslut av regeringen har ställts under statlig tillsyn pa framställning därom från huvudmannen. Statlig tillsyn är en förutsättning för att skolans utbildning skall tillerkän- nas ett visst kompetensvärde. Av störst betydelse är dock att statlig tillsyn är ett villkor för att eleverna vid skolan skall kunna få .Yflldft'SfÖd. Denna fråga behandlarjag närmare i det följande. Som villkor för att skolan skall" stå under statlig tillsyn kan regeringen föreskriva vissa regler för utbild- ningen. I allmänhet gäller endast en begränsad reglering som består i att skolan skall följa en läroplan som fastställs av skolöverstyrelsen och att rektor har viss rapporteringsskyldighet. '

Vilken eller vilka myndigheter som skall utöva den statliga tillsynen '. anges som regel i den förordning som gäller för skolan eller i det särskilda beslutet om att skolan medges stå under statlig tillsyn. Normalt är såväl SÖ som berörd länsskolnämnd tillsynsmyndighct för skolor på gymnasial nivå.

Tillsynens innehåll beror på vilken statlig reglering som gäller för sko— lans verksamhet. Inom den ramen gäller i tillämpliga delar vad som före- skrivs om SÖzs och länsskolnämndens tillsyn i förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen. Även skolor som inte står under statlig tillsyn kan under vissa förutsättningar inspekteras av SÖ. Förutsättningz'trna för sådan inspektion är angivna i Slå skollagen' (19621319). Enligt denna paragraf kan en skola som inte enligt skollagen eller särskilda föreskrifter står under statlig myndighets inseende eller inspektion och som tar emot elever under 20 år inspekteras av den centrala

• Sida 22
•  Original

Prop. 1983/84: 118

IJ ro

statsmyndighet till vars arbetsområde skolan närmast hör. En sådan in- spektion får företas endast om särskild anledning härtill finns.

Elever i fristående utbildningar på gymnasial nivå har således inte utan vidare samma rätt till studiestöd i form av studiehjälp eller studiemedel som elever i gymnasieskolan. Det fordras att utbildningen är statsunder- stödd eller åtminstone ställd under statlig tillsyn för att studiestöd skall kunna utgå till eleverna. '

SEH-kommitte'n anser att vissa insyns- och kontrollmöjligheter måste finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen antingen skall vara statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn bör därför enligt kommittén kvarstå. Kommittén anser att en framställning från huvudmannen om att en utbildning skall ställas under statlig tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas utifrån en generös attityd när det gäller gymnasial utbildning. SEH-kom- . mitten föreslår vidare att samtliga utbildningar i enskild regi som berättigar ' till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.

Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning att insyns- och kontrollmöjligheter bör finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen skall vara statsunder- stödd eller ställd under statlig tillsyn bör därför även enligt remissinstan- serna kvarstå.

Enligt Centrala stiidies[(idriiii'iii/idc'li (CSN) kan val av fristående skola innebära stora kostnader för den enskilde. "Den studerande har inte bara kostnader för uppehållet utan också kostnader för terminsavgifter. studie- material m.m. Att ställa utbildningar under statlig tillsyn kan emellertid enligt CSN medföra stora kostnader också för samhället. CSN menar därför att prövningen om en utbildning skall ställas under statlig tillsyn alltid måste göras utifrån värdet av utbildningen både för samhället och för individen. CSN tillstyrker vidare SEH-kommitténs förslag om att alla utbildningar i enskild regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.

Om en fristående utbildning bedöms vara av sådant värde för både samhället och eleverna att den ges statsbidrag är det enligt min mening även motiverat att ge eleverna rätt till studiestöd under samma förutsätt- ningar som gäller för motsvarande elever inom det allmänna utbildningsvä- sendet.

De icke statsunderstödda fristående utbildningarna kan däremot inte generellt sägas ha sådan betydelse att dei fråga om rätt till studiestöd för eleverna börjämställas med utbildningar inom det allmänna titbildningsvä— sendet. Regeringen bör därför enligt min mening. liksom hittills. i varje enskilt fall pröva frågan om att ställa nya utbildningar under statlig tillsyn i syfte att ge eleverna tillgång till statligt studiestöd. Jag avser vidare att senare föreslå regeringen att besluta att förteckna fristående utbildningar. som berättigar till studiestöd. i bilagan till studiestödsförordningen.

• Sida 23
•  Original

t'.) DJ

Prop. 1983/84: 118

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att'ta del av vad jag anfört i fråga om statlig tillsyn och studiestöd beträffande fristående skolor på gymnasial nivå.

6. De statsunderstödda fristående skolorna och planeringssystemet för gymnasieskolan

F.n. utgår driftbidrag till de fristående gymnasiala utbildningarna ur sex olika anslag. nämligen Bidrag till driften av grundskolor m. m. (Kristoffer- skolan). Bidrag till driften av gymnasieskolor (Vackstanässkolan och Apel- rydsskolan) Bidrag till driften av riksinternatskolor, Bidrag till Bergssko- lan i Filipstad. Bidrag till driften av vissa privatskolor (Franska skolan, Göteborgs högre samskola. Sigrid Rudebecks gymnasitim och Lundsbergs skola") saint Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning (de s. k. enskilda yrkesskolorna). SEB-kommittén föreslår att driftbidragen till de fristående skolorna på gymnasial nivå skall belasta ett anslag. nämligen anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Enligt riksdagens beslut om den statliga skoladministrationen m. m. (prop. 1980/81: 107. UbU 38. rskr 395) tillämpas ett nytt system för dimen- sioneringen av gymnasieskolan fr.o.m. budgetåret 1983/84. Det nya syste- met innebär bl.a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för tre budgetår 1 sänder. Ramarna anges i årselevplatser. vilket innebär att en intagningsplats på en två-. tre- eller fyraårig studieväg motsvarar två. tre resp. 3,7 årselevplatser.

I planeringssystemet ingår riksramar och länsramar: Riksramar fastställs av regeringen med stöd av riksdagens beslut. SÖ fördelar årselevplatserna i riksramarna mellan länsskolnämnderna i form av länsramar. [nom länsra— marna bestämmer länsskolnämnderna det antal intagningsplatser som var- je kommun och landstingskommun'i länet får inrätta för varje studieväg och för gymnasial lärlingsutbildning. I vissa fall ankommer beslutanderät- ten på SÖ. Dct gäller bl. a. beslut om förändringar beträffande vissa låg- frekventa studievägar.

Vissa årselevplatser vid de statsunderstödda fristående skolorna på det gymnasiala stadiet inräknas i dag i planeringsramarna för gymnasieskolan. Så görs t. ex. beträffande Bergsskolan i Filipstad. Vackstanässkolan. Apel- rydsskolan och de två riksinternatskolorna. För de berörda fristående skolorna är f. n. ca 900 årselevplatser inräknade i gymnasieskolans ramar.

SBH-kommittén har föreslagit att alla årselevplatser i de statsunder- stödda fristående skolorna på gymnasial nivå skall ingå i totalramen för gymnasieskolan och att platserna på sikt skall fördelas på olika delramar allt efter utbildningarnas karaktär. Det totala antalet årselevplatser för gymnasial utbildning bör enligt kommitténs förslag ökas med de årselev- platser som nu finns vid de statsunderstödda fristående skolorna.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1983/84: 118 24

I likhet med SBH-kommitten anser jag att driftbidrag till all fristående utbildning på gymnasial nivå bör bekostas ur ett anslag. Enligt min mening föreligger emellenid risk för oöverskådlighet om medelsanvisningen inord- nas under det redan tidigare stora anslaget Bidrag till driften av gymnasie- skolor. För att överskådligheten och samordningsmöjligheterna skall öka bör i stället medelsanvisningen för de olika fristående skolorna samman- föras till ett särskilt anslag. Tills vidare förutsätterjag att statsbidraget till grundskoledelen av Franska skolan. Göteborgs högre samskola. Sigtuna- skolan Humanistiska Läroverket och Lundsbergs skola också skall utgå från detta anslag för fristående skolor på gymnasial nivå. Statsbidraget till årskurserna 10— 12 vid Kristofferskolan bör liksom tidigare utgå från ansla- get Bidrag till driften av grundskolor m.m.

SÖ har i sitt remissyttrande bl. a. påtalat att det kan uppstå vissa svårig- heter med att behandla de relativt fåtaliga årselevplatserna i fristående skolor inom ramen för gymnasieskolans planeringssystem. särskilt om dessa utbildningar skall fördelas på olika utbildningssektorer. Dessa åis- elevplatser måste särbehandlas vid fördelningen på länsramar. Jag delar SÖ'.s bedömning i denna fråga.

Ärselevplatserna för de statsunderstödda fristående skolorna bör mot denna bakgrund ges en särskild ram. SÖ behöver då inte göra någon särskild avräkning innan ramarna länsfördelas.

Det totala antalet årselevplatser vid de statsunderstödda fristående sko-' lorna uppgår innevarande läsår till sammanlagt 4472'. Härav ingår som jag tidigare redovisat ca 900 årselevplatser i gymnasieskolans ramar.

Antalet årselevplatser för fristående skolor på gymnasial nivå bör för budgetåret 1984/85 omfatta sammanlagt 4600 årselevplatser. För att gym- nasieskolans planeringsramar för budgetåret 1984/85 inte skall behöva ändras bör den särskilda ramen endast omfatta de 3700 årselevplatser. som inte har räknats in i gymnasieskolramarna i årets budgetproposition. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 bör alla årselevplatserna vid fristående skolor på gymnasial nivå föras till denna särskilda ram.

Som jag aviserat i årets budgetproposition (prop. 1983/842100 bil. 10 s. 120) avserjag att i samband med särskild proposition om reformering av gymnasieskolan återkomma med förslag om slutliga ramar för gymnasie- skolan budgetåret 1985/86. Härvid bör den föreslagna avräkningen av de 900 elevplatserna göras. '.

Genom den föreslagna ordningen kommer begreppet "årselevplats" att -tillämpas även för fristående skolor. Det är enligt min mening viktigt att ha en entydig terminologi som gör det möjligt att överblicka utbildningen på gymnasial nivå i kvantitativa termer. Genom mitt förslag får alla utbild-

' Härvid ingår inte de sju enskilda yrkesskolor med branschinriktad utbildning som enligt redovisningen i avsnitt 3.2.3 ej bör ifrågakomma för vidare statsbidrag efter den ljtili 1984.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1983/84: 118 25

ningar vid de statsunderstödda fristående skolorna en egen ram uttryckt i årselevplatser och kan betraktas som en del av den samlade resursen för gymnasial utbildning.

Som jag tidigare (avsnitt4.3) föreslagit skall regeringen fastställa en årselevplatsram för varje fristående skola.

Heltidskurser vid skolorna bör därvid omräknas till årselevplatser. Del- tidsktirser vid nu statsunderstödda skolor bör i förekommande fall få omräknas till heltidskurs. Somjag redan framhållit bör dock för nya skolor bidrag i princip endast utgå för heltidskurser.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om en särskild årselevplatsram för fristående skolor på gymnasial nivå.

' 7 Behörighet och urval

F.n fristående skola har i princip frihet att själv bestämma inträdeskrav och urvalsgrunder samt andra regler för tillträde till utbildningen. Staten kan emellertid som villkor för statsbidrag eller för att utbildningen skall få stå under statlig tillsyn kräva att skolan tillämpar vissa av staten angivna regler för tillträde till utbildningen. Sådana villkor har i viss utsträckning uppställts. Dessa redovisarjag i det följande.

Föreskrifter om behörighet och urval till direkt grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan finns i förordningen ( 1966: 24) om grundsko- lans kompetensvärde (kompetensförordningen).

Kompetensförordningens föreskrifter om behörighet och urval tar främst sikte på tillträde till kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor. Men föreskrifterna gäller även för tillträde till bl.a. fristå- ende skolor. om de är statsunderstödda eller står under statlig tillsyn. En förutsättning är givetvis att avvikelser inte är föreskrivna i särskilda be- stämmelser som kan gälla för skolan i fråga.

Enligt privz'itskolförordningen (1967: 270) skall skolorna i princip tillåtn- pa samma regler som gäller för intagning till gymnasieskolan. Vissa särhe- ' stämmelser finns dock. Vid intagningen skall t.ex. företräde i skälig om- fattning ges åt elever från skolans egen utbildning på grundskolenivå. Vidare skall de som har särskilt behov av skolgång vid skola av detta slag i skälig omfattning ges företräde vid intagningen.

1 förordningen (1970: 333) om riksinternatskolor finns bestämmelser om intagning som i' huvudsak innebär att en riksinternatskola antar såväl internatelever som externatelever. lnternatplatserna bör vara ungefär lika många för pojkar som för flickor. Av internatplatserna bör högst 60pro- cent förbehållas barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar. Som internatelever antas barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar. har behov av miljöombyte eller _är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. Som externatelever antas sökande från

• Sida 26
•  Original

Prop. 1983/84: 118 26 den kommun. där riksinternatskolan är belägen. och från närliggande kommuner. Med de avvikelser som nu nämnts gäller samma regler för behörighet och urval som vid intagning till kommunernas gymnasieskolor.

Ärenden om intagning av internatelever prövas av en särskild intag- ningsnämnd som är gemensam för riksinternatskolorna. Intagning av ex- ternatelever till gymnasial utbildning prövas av den intagningsnämnd för gymnasieskolan inom vars verksamhetsomräde riksinternatskolan är belä- gen.!

Huvudmannen för Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket bedriver som jag tidigare nämnt vid sidan av riksinternatskoleverksamheten med statligt bidrag även internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning). Behörig att antas som elev i årskurs 1 av lB-utbildningen är den som dels är behörig att antas som elev i årskurs 1 på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan. dels har tillräckliga kunskaper i.engelska för att kunna tillgodogöra sig IB-utbildningen. Den som har bristfälliga kunskaper i svenska språket skall utan hinder därav anses behörig. om han i övrigt uppfyller nämnda krav. Om platser inte finns för alla behöriga sökande. skall urvalet göras enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Intagningsnämnden för riksinternatskolorna antar ocksä elever till lB-ut- bildningen. '

l stadgan den 28junil968 för lantbrukets yrkesskolor som gäller för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan finns bestämmelser om inträdes- fordringar. Stadgan innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Enligt stadgan skall elever antas av skolans kollegium.

1 förordningen den 9juni 1977 (SÖ-FS 1977: 77) om Bergsskolan i Filip- stad finns föreskrifter om behörighetskrav för intagning vid början av utbildningen i de olika terminskurserna. För att vara behörig att intas i terminskurs ] skall sökanden dels vara behörig att intas som elev vid början av utbildningen på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan. dels under minst tolv månader ha deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan. Förordningen innehåller inga föreskrifter om urvals- grunder. Beslut om intagning skall enligt förordningen meddelas av sko- lans kollegium. .

Enligt förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor bygger utbild- ningen vid en sådan skola på grundskolan. Vissa kurser bygger dock på högre skolunderbyggnad. I fråga om inträdeskrav finns i förordningen endast föreskriften att för intagning av elever vid enskild yrkesskola får krav uppställas på prövotid om högst en termin enligt bestämmelser som SÖ meddelar. Förordningen innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Enligt 20å skall beslut om intagning fattas av skolans styrelse.

Skolor som omfattas av förordningen (1971: 342) om enskilda yrkessko- lor samt de fristående skolor som utan att vara statsunderstödda står under statlig tillsyn synes i allmänhet ha utformat sina inträdeskrav och urvals- grunder efter egen bedömning oberoende av vad som gäller för gymnasie-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1983/84: 118 " 27

skolan. SEH-kommitte'n föreslår att fristående skolor på gymnasial nivå som får statsbidrag skall tillämpa regler för intagning och urval som god- känts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Friståen- de skolor som utan att vara statsunderstödda står under statlig tillsyn bör enligt kommittén normalt själva avgöra vilka inträdeskrav och urvals- grunder som skall gälla. .

SÖ ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag. SÖ anser dock att inträdesregler bör godkännas av regeringen eller den myndighet regeringen . bestämmer även för fristående skolor som utan statsbidrag ställs under statlig tillsyn.

Fristående skolor som får statsbidrag bör enligt min mening i princip vara öppna för alla. Hänsyn bör givetvis tas till de olika villkor som kan vara förknippade med en viss utbildning och det syfteutbildningen har. Den måste därför kunna ha de inträdesfordringar i fråga om skolunder- - byggnad. praktik m.m. som behövs för att eleverna skall kunna genomgå utbildningen med tillfredställande restiltat. Vid de estetisk-praktiska tit— bildningarna spelar t. ex. bedömningen av arbetsprover eller inträdesprov en stor roll för antagningen av elever. _

De skolor som har sin verksamhet reglerad genom privatskolförordning- en böri princip tillämpade regler som gäller för intagning till gymnasiesko- lan. 1 fråga om övriga statsunderstödda skolor bör det främst ankomma på huvudmannen själv att avgöra vilka inträdeskrav som skall gälla. Det bör normalt räcka med att inträdesfordringarna är godkända av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande bör gälla beträf- fande urvalsgrunder.

Även när det gäller skolor som inte får statsbidrag men på egen begäran ställs under statlig tillsyn bör som villkor för detta normalt krävas att intz'tgningsprinciperna skall vara godkända av någon statlig myndighet.

Intagning till externatplatser vid riksinternatskolorna och platser vid skolor som omfattas av privatskolförordningen görs i huvudsak enligt samma bestämmelser som gäller för kommunernas gymnasieskolor. Det är också samma intagningsnämnder som prövar sådana ansökningar. Mot denna bakgrund bör de nya intagningsregler för gymnasieskolan som jag föreslagit i årets budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 114) och som vid intagningen till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar ger företräde åt sökande under 18 år gälla även vid intagningen till de nämnda skolornas motsvarande studievägar. Som jag framhållit i nyss.-'. nämnda proposition vill jag emellertid inte utesluta att ett större utrymme för undantag kan behövas för dessa skolor. Det bör få ankomma på- regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra hithöran- de frågor.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i fråga om behörighets- och urvalsfrågor vid fristående skolor på gymnasial , ntva.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1983/84: 118 28

8. Inre arbete 8.1 Läroplansfrågor

Det finns inga generella bestämmelser om att utbildning på gymnasial nivå vid en fristående skola skall motsvara undervisningen inom det all- männa utbildningsväsendet eller ha visst annat innehåll. Riksinternatsko- Ior och fristående skolor som omfattas av privatskolförordningen har dock i princip skyldighet att följa gymnasieskolans läroplan. Detta bör gälla även i fortsättningen.

Jag anser det för min del vara rimligt att också den som avser att söka sig till annan fristående utbildning under statlig tillsyn med eller utan statsbi- drag redan före ansökningstillfället skall kunna skaffa sig en någorlunda säker uppfattning om framför allt utbildningens innehåll. tidsmässiga om- fattning och kompetcnsvärde. 1 de fall en fristående skola får statsbidrag eller är ställd under statlig tillsyn är det därför angeläget att skolans utbildningsinnehåll anges i en läroplan fastställd av SÖ.'Läroplanen bör alltid innehålla mål och riktlinjer. Eftersom en grundprincip skall vara att det statliga stödet utgår till utbildning som till sitt innehåll helt eller i något väsentligt avseende skiljer sig från den undervisning som förekommer inom det allmänna utbildningsväsendet eller till skolor som tillämpar en särskild pedagogisk uppläggning i t.ex. kurs- och timplaneavseende. bör skolans egenart få slå igenom i läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. ] läroplanen för gymnasieskolan ingår timplaner. Timplaner mot- svarande gymnasieskolans är dock i flertalet fall inte nödvändiga för en fristående skola. Samma syfte bör som regel kunna nås med andra medel. t. ex. en ramtimplan eller vissa tidsramar för utbildningen.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i fråga om läroplansfrågor för fristående skolor på gymnasial nivå.

8.2. Betyg och kompetensfrågor

Enligt SEH-kommittc'n kan den som gått igenom en fristående skola på gymnasial eller eftergymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett dokument som utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. lntyg över genomförd utbildning kan. särskilt om det också innehåller betyg, vara av värde inför fortsatta studier eller vid ansökan om anställning.

SEH—kommittc'n föreslår. att fristående skolor på gymnasial nivå som villkor för rätt till statsbidrag eller statlig tillsyn på begäran skall tillhanda- hålla eleverna ett intyg om genomgången utbildning och också betyg när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.

Jag anser det i likhet med bl.a. SÖ och UIIÄ vara väsentligt att en utbildning i en fristående skola kan dokumenteras och i möjligaste mån jämföras med en likartad utbildning inom den reguljära gymnasieskolan. Jag anser att sådana dokument skall utfärdas även utan elevens särskilda begäran.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1983/84: 118 39

Riksinternatskolor och fristående skolor som omfattas av privatskolför- ordningen bör liksom hittills tillämpa gymnasieskolans bestämmelser om betyg. '

Även i andra fall kan det finnas skäl att kräva att utbildningsdokumentet skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer. Naturligtvis underlättar det antagnings- myndighetens arbete om betygen från fristående skolor "är utformade på samma sätt som betygen i gymnasieskolan. Därigenom kan elevernas utbildning lättare relateras till vad som föreskrivs i fråga om t. ex.'behörig- het och urval till högskoleutbildning.

Vad jag här anfört innebär ingen ändring av den praxis som f.n. tilläm- pas beträffande betygsättningen i de högsta årskurserna vid Waldorfsko- lor. nämligen att skolan utfärdar stttdieomdömen åt elever som avgår från skolan efter tolfte året. Dessa omdömen kan. om så erfordras. komplet- teras med sifferbetyg i femgradig skala.

En speciell fråga som också behandlats av SEH-kommitte'n är huruvida genomgång av en minst tvåårig fristående skola för yrkesutbildning bör medföra allmän beltörighet till grnmlläggamle lt("Ägs/wlanthi/(Ining. I över- enstämmelse med vad som gäller för gymnasieskolan bör enligt min me- ning en sådan fristående utbildning principiellt ge allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning. under förutsättning att den ontfattar sådan undervisning i engelska och svenska som motsvarar två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller att den sökande har kompletterat sin utbildning med sådana kunskaper i engelska och svenska. Det är däremot inte angeläget att undervisning i svenska och engelska tas med i Iärokursen för de estetisk-praktiska utbildningar som inte nu har sådan utbildning. Dels är eleverna i dessa utbildningar så gamla — medelåldern vid dessa skolor ligger mellan 22 och 27 år —— att ett stort antal av dem kan förutsättas redan ha denna behörighet genom tidigare studier. Dels är flertalet av dessa utbildningar förutbildningar till sådan högskoleutbildning som inte har krav på allmän behörighet enligt nu angivna regler.

l behörighetssammanhang är det inte utbildningens formella ställning (statlig tillsyn eller statsbidrag) som prövas titan dess innehåll och nivå i jämförelse med utbildning i gymnasieskolan. Det linns således anledning att stryka Linder att statlig tillsyn av och./eller statligt stöd till en viss skola inte "automatiskt" ger behörighet till grundläggande högskoleutbildning.

För att en fristående utbildning skall kunna helt jämställas med en utbildning i gymnasieskolan vid tillämpningen av regler om särskild behö- rig/w! måste den fristående utbildningen ha i allt väsentligt samma inne- håll.

För att de som från en fristående skola söker sig till grundläggande högskoleutbildning i en urt'ulssituation skall behandlas på samma sätt som sökande från gymnasieskolan. räcker det inte att den fristående utbildning- en har väsentligen samma innehåll som utbildning av visst slag i gymnasie:

• Sida 30
•  Original

Prop. 1983/84: 118 30

skolan. Den måste också i princip följa samma regler för betygsättning.

Bilagorna 2. 3 och 4 till de av UHÄ meddelade tillämpningsföreskrifter- na till 5 kap. högskoleförordnin'gen (1977: 263) bör enligt SEH-kommitte'n ta upp de fristående utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som ger allmän och särskild behörighet till grundläggande högskoleutbildning.

Bilagorna till tillämpningsföreskrifterna liksom de egentliga föreskrifter- na revideras kontinuerligt av UHÄ. Alla utbildningar kan enligt UHÄ inte ingå i förteckningarna med tanke på kravet på överskådlighet och hanter- lighet. Jag har förståelse för denna synpunkt men vill som min mening framhålla att en strävan bör vara att fristående utbildningar bereds plats i förteckningen. Det förhållandet att en viss utbildning inte upptas i någon av de nämnda bilagorna befriar dock inte antagningsmyndigheten från skyldigheten att ändå pröva dess bchörighetsvärde..'

F.n. pågår arbete i tillträdesutredningen (U 1983: 03) med förslag till nya regler för behörighet och urval till grundläggande högskoleutbildning. De fristående skolornas situation bör uppmärksammas i anslutning till detta arbete.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i fråga om betygs- och kompetensfrågor för fristående skolor på gymnasial nivå.

9. Övriga frågor 9.1 Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning m.m.

SEH-kommitte'n har i sitt arbete funnit anledning att diskutera huruvida vissa i sammanhanget berörda utbildningar skall karakteriseras som utbild- ning på gymnasial nivå eller på högskolenivå.

Enligt kommitténs bedömning finns det vid några statsunderstödda fri- stående skolor utbildningar som bör behandlas som utbildning på högsko— lenivå i fråga om kompetensvärde. tillsynsmyndighct. studiestöd m.m. Det gäller den utbildning som ges vid Anders Beckmans skolai mode och reklam. vid Berghs Reklamskola i grafisk formgivning och illustration resp. praktisk marknadsföring och reklam och vid Carl Malmstens Verk— stadsskola i möbelsniekeri samt den tvååriga högre hemslöjdsutbildningen i mjuk och hård slöjd vid Handarbetets Vänners vävskola.

SBH-kommittén föreslår att de nämnda utbildningarna behandlas som utbildning motsvarande högskoleutbildning. Bidrag till dessa utbildningar bör enligt kommittén bekostas ur sektorsanslag för grundläggande högsko- leutbildning eller ur anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.. detta efter överföring av erforderliga medel från anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

Remissinstanserna är tveksamma till kommitténs förslag att behandla vissa utbildningar vid_fristående skolor som högskoleutbildning. Enligt

• Sida 31
•  Original

Prop. 1983/84: 118 31

UHÄ är frågan om gränsdragningen mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning komplicerad. Den kan i vissa fall mest ha ett teoretiskt intresse. medan den i andra fall också kan ha praktiska implikationer.

Enligt UHÄ måste en bedömning som gäller en utbildnings formella "nivå" grundas på en ingående granskning av berörda skolors utbildning. UHÄ är därför inte berett att tillstyrka den föreslagna förändringen. UHÄ ifrågasätter också betydelsen för berörda studerande av den föreslagna. huvudsakligen formella ändringen.

Enligt SÖ har de utbildningar som kommitten föreslagit skall överföras till högskolan karaktären av högre specialkurser. Sådana utbildningar till- hör gymnasieskolan. SÖ vill dock inte motsätta sig förslaget om en över- föring till högskolan.

Centralorganisationen SA CO/SR kan inte finna någon övertygande argu-' mentering i kommitténs betänkande för en överföring till högskolan av aktuella utbildningar. '

CSN framhåller att klassificeringen av utbildningarna som gymnasiesko- la och högskola kan ha stor ekonomisk betydelse för den studerande.

Sett ur den studerandes synpunkt är det enligt CSN fördelaktigare om ifrågavarande utbildningar även i fortsättningen betraktas som gymnasiala.

Huvudmännen för defvru berörda skolorna ställer sig positiva till försla- gen att utbildningarna överförs till högskolan. Huvudmän för andra fristå- ende skolor menar att också deras utbildningar bör överföras till högsko- lan.

1 årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s.22). har jag be- handlat frågan om gränsområdet mellan gymnasieskola och högskola. Som framgår där talar mänga skäl för att planering och dimensionering av utbildningar inom detta område i större utsträckning bör ske. utifrån ett helhetsperspektiv. Detta gäller i första hand högre specialkurser i gymna- sieskolan och viss grundläggande högskoleutbildning.

Som SÖ har framhållit kan de aktuella utbildningarna närmast betraktas som högre specialkurser. SÖ har i skrivelse den 4 november 1983 aktuali- serat vissa frågor bl. a. beträffande de högre specialkursernas ställning i utbildningssystemet. SÖ har därvid föreslagit att dessa skall betraktas som gymnasiala. '

Jag är mot bakgrund av den splittrade remissopinionen inte beredd att nti föreslå någon förändring i de aktuella skolornas formella status. De bör därför behandlas som fristående skolor på gymnasial nivå. Jag vill dock erinra om vad jag framhållit i det föregående ( avsnitt 3.2.3 ) beträffande fort- och vidareutbildning för laboratorieassistenter.

9.2. Lokal skolutveckling

Genom riksdagens beslut nted anledning av propositionen om skol- forskning och personalutveckling (1980/8lz97. UbU37.rskr385) har an-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1983/84: 118

w IJ

svår och resurser för skolutveckling i stor utsträckning decentraliserats till lokal nivå. Ansvaret för att erfarenheterna från utvecklingsarbetet tas till vara och sprids har lagts på den statliga skoladministrationen.

Merparten av det pedagogiska utvecklingsarbetet utförs inom det all- männa skolväsendet. Vid sidan om detta bedrivs vid vissa fristående skolor en verksamhet som i olika hänseenden skulle kunna vara av intresse också för det allmänna skolväsendet. Detta gäller framför allt vid skolor där undervisningen har ett annat innehåll eller en annan uppläggning än den reguljära skolan. t.ex. de internationella skolorna eller vissa skolor med estetisk-praktisk inriktning. Ansträngningar bör enligt min mening göras för att i olika former ta vara på de erfarenheter som görs i fristående skolor. Jag tänker här särskilt på de skolor vilka befunnits vara sa intres- santa från samhällets synpunkt att de får statsbidrag för verksamheten.

Enligt SEH-kommittén bör samverkan etableras mellan lärare i gymna- sieskolan och lärare i fristående skolor. Samverkan kan utformas på olika sätt allt efter de lokala förutsättningarna. Studiebesök eller gemensamma studiedagar är tänkbara former. Gemensamt deltagande i mer långsiktiga utvecklingsprojekt kan också enligt SEH-komittén vara en möjlighet. Länsskolnämndcrna har genom sitt geografiskt begränsade arbetsområde och sitt allmänna tillsynsansvar goda möjligheter att ta initiativ i detta avseende. Enligt min mening bör sådan samverkan i vissa fall kunna komma till stånd.

Lärare vid de skolor som inte omfattas av den reformerade personalut- bildningen har möjlighet att delta i den utbildning som anordnas inom högskolan för det allmänna skolväsendets lärare.

Löneförmaner kan utgå för personal under utbildning. För personal som har statligt reglerade tjänster skall löneförmåner vid tjänstledighet prövas av länsskolnämnden när det gäller B-avdrag och av statens arbetsgivarverk när det gäller lön utan avdrag. Om vederbörande myndighet medger löne- förmåner utgår statsbidrag för vikariatskostnader enligt förordningen av den 27maj 1981.

Genom dessa bestämmelser regleras emellertid inte kostnader för resor. traktamenten eller andra kostnaderi samband med utbildningar. Inte heller regleras kostnader för andra åtgärder i samband med lokalt utvecklingsar- bete. Dessa kostnader måste täckas av.skolans huvudman. Formerna för htir de lokala besluten skall fattas för de skolformer som inte omfattas av den reformerade personalutbildningen är inte reglerade.

Styrelsen för Apelrydsskolan har i skrivelse till regeringen den 20juni 1983 anhållit om bidrag till lokal skolutveckling.

SÖ föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 att medel skulle beräknas för lokal skolutveckling för vissa skolformer som inte omfattas av den reformerade personalutbildningen. SÖ:s förslag avsåg bl.a. fristående skolor. Statsrådet Göransson anförde i 1983 års budget- proposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 255) under anslaget Fortbildning

• Sida 33
•  Original

Prop. 1983/84: 118 . 33

m.m. bl. a. att dessa skolformer är av den karaktären att skolorna själva måste få ta ställning till huruvida och i vilken form de önskar delta i den reformerade personalutbildningen. Däri ingår också att ta ställning till avsättning av medel för ändamålet liksom frågan om eventuell samverkan i detta avseende mellan det allmänna skolväsendet och fristående skola på gymnasial nivå. Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen. Jag delar statsrådet Göranssons uppfattning.

9.3. Huvudmannaskap för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan

Jag har tidigare framhållit (avsnitt3.2) att statsbidrag även i fortsättning- en bör utgå till utbildningarna vid Apelrydsskolan och Vaekstanässkolan. Det finns enligt min mening därigenom inte längre någon anledning för de enskilda huvudmännen att hos regeringen genom årlig ansökan begära att de skall lå vara huvudmän för ifrågavarande utbildning. Jag föreslår därför att Otto och Signe Broms stiftelse (Vaekstanässkolan) samt Fredrika Bre- merförbundet (Apelrydsskolan) medges att vara huvudmän för resp. sko- lor tills vidare fr.o.m. den ljuli 1984.

9.4. Hemslöjdens riksomfattande kursverksamhet

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) bedriver med stat- ligt bidrag. förutom lokal kursverksamhet förlagd till Sätergläntan. Hem- slöjdens gård i Insjön. Leksand. riksomfattande kursverksamhet beståen- de av deltidskurser som administreras av Sätergläntan. Hemslöjdens gård men anordnas av hemslöjdsföreningarna ide olika länen.

1977 års hemslöjdsutredning (1 197715) föreslog i sitt betänkande (SOU 1979: 77) Hemslöjd — kulturarbete. produktion. sysselsättning. att såväl den lokala som den riksomfattande kursverksamheten vid Säterglän- tan. Hemslöjdens gård skulle utökas. Så-har också skett.

För den riksomfattande verksamheten finns särskilda bidragsregler i förordningen den 2juni 1977 (SÖ-FS 1977: 18) om statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för riksomfattande kursverksamhet rn. m. . ändrad senast den 15 december 1983.

Ursprungligen gällde att statsbidrag skulle utgå för kurs med belopp som motsvarade 75 9??- av de sammanlagda kostnaderna för ledararvode och materiel. dock med högst visst belopp per lektion. En likartad reglering fanns tidigare för statsbidrag till studieförbund för studiecirklar enligt den numera upphävda förordningen (1963: 4631 om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Med viss eftersläpning har beloppet för lek- tion i SHR:s riksomfattande kursverksamhet anpassats till beloppet för studietimme i studieeirkelverksamheten.

För budgetåret 1983184 lämnas statsbidrag till kostnader för ledararvode och materiel enligt grunder som SÖ bestämmer med sammanlagt högst 3 Riksdagen ”ätlig-"194. ] sum/. Nr IIS

• Sida 34
•  Original

Prop. 1983/84: 118 ' 34

330000 kr. Den medgivna ve'rksamhetsramen för den riksomfattande kurs- verksamheten är. såvitt gäller rätt till bidrag. 5 500 lektioner.

SEH-kommittén föreslår att statsbidrag till SHR:s riksomfattande kurs- verksamhet i fortsättningen skall utgå med ett bidrag per undervisnings- timme motsvarande 75 9? av det högre statliga schablonbidraget till studie- cirkelverksamhet.

ISI-IR tillstyrker liksom SÖ förslaget.

Fr.o.m. den ljuli1981 gäller ett nytt statsbidragssystem för studiecir- kelverksamhet enligt förordningen ( 1981:518 ) om statsbidrag till studie- cirklar m.m. Därvid frnns ett högre och ett lägre schablonbidrag. Det högre är för närvarande ("budgetåret 1983/84) 90 kr. för varje studietimme. Statsbidrag till SHR:s riksomfattande kursverksamhet bör i likhet med vad SBH-kommitten föreslagit utgå med bidrag per undervisningstimme mot- svarande 75 % av det högre statliga schablonbidraget till studiecirkelverk- samhet enligt den nyssnämnda förordningen. Den merkostnad som mitt förslag föranleder (ca 30 000kr.) ryms inom ramen för de besparingar som jag föreslår på andra områden avseende fristående skolor.

9.5 Ikraftträdande av förslagen m. m.

Riksdagens beslut om fristående skolor för skolpliktiga clever m.m. ( prop. 1982/83: 1 .UbU 10.rskr63) föranledde vissa ändringar fr.o.m. den ljuli 1983. Det nya systemet för statsbidrag till fristående skolor för skol- pliktiga elever tillämpas även för undervisningen'på grundskolenivå vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Franska skolan. Göteborgs hög- re samskola och Lundsbergs skola men med en justering som innebär att skolorna får lika stort statsbidrag om de har ungefär samma antal elever. En samordning mäste härvid göras med bidragssystemet för skolornas undervisning på gymnasial nivå. Av betydelse i sammanhanget är t.ex. statsbidraget för lön till skolledare. Om möjligt bör bestämmelserna avse- ende både grundskola och gymnasieskola sammanföras i en förordning.

De nya reglerna om statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjänster bör träda i kraft den ljuli 1984. Det föranleder att en ny förordning bör utfärdas om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå. Förordningen (SFS 19711342) om enskilda yrkesskolor kan därmed upphävas.

Jag har tidigare (avsnitt3.2.2) föreslagit att statsbidraget till sju. skolor med branschinriktad utbildning skall upphöra efter utgången av budgetåret 198334. Som jag därvid framhöll bör dock finnas möjlighet för skolornas huvudmän att övergångsvis kunna få bidrag enligt nuvarande bestämmel- ser för kurser som påbörjats före den 1 juli 1984. De nuvarande bestämmel- serna för enskilda yrkesskolor bör övergångsvis gälla för sådan verksam- het.

Som jag tidigare redovisat bör några särskilda medel för bidrag till

• Sida 35
•  Original

Prop. 1983/84: 118 35

investering i utrustning vid fristående skolor inte finnas fr.o.m. den ljtrli 1984. De nuvarande bestämmelserna i detta avseende för enskilda yrkesskolor och lanthushållsskolor kanldärmcd upphävas.

10. Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna att regeringen-enligt de grunder jag har förordat skall kunna förklara fristående skolor på gymnasial nivå berättigade till statsbidrag (3.1 och 3.3). . godkänna vadjag har förordat om utformningen av ett nytt stats-' bidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjäns- ter (4.3). . godkänna vadjag har förordat om en särskild årselevplatsram för fristående skolor på gymnasial nivå (6).

4. godkänna vad jag har förordat om avveckling av statsbidrag till IJ 'N

undervisningsmateriel vid fristående skolor på gymnasial nivå (4.4).

5. godkänna vad jag har förordat om huvudmannaskap för.Vack- stanässkolan och Apelrydsskolan (9.3) samt

6. godkänna vadjag har förordat om särskilt statsbidrag till Svenska Hemslöidförcningarnas riksförbunds riksomfattande kursverk- samhet (9.4).

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om statlig tillsyn och studiestöd (5). behörighets- och urvalsfrågor17). läroplansfrågor (8. 1 ) samt om betygs- och kompetens- frågor (8.2) beträffande de fristående skolornas utbildningar på gymnasial nivå.

11. Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85 B 18 Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå m.m. 1983/84 Nytt anslag 70 6.90 000

Under anslaget beräknas medel för statsbidrag till riksinternatskolorna. vissa privatskolor. Bergsskolan i Filipstad. enskild yrkesutbildning samt Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

u) Riktintwmrmkr)/urna

För riksinternatskolorna Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket gäller förordningen (1970: 333) 'om riksinternatskolor (ändrad senast 1981:515 och 1983: 201) och vissa där angivna delar av privatskol-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1983/84: 118 36

förordningen (1967: 270. omtryckt 19712259. ändrad senast 1983: 200 och 419). Statsbidrag utgår enligt den förstnämnda förordningen. 'l'ill gymna- sieskolverksamheten vid riksinternatskola utgår statsbidrag enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola. För grundskoledelen utgår ett schabloniserat statsbidrag per elev enligt förordningen den 21 april 1983 om statsbidrag till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket för undervisning på grundskolenivå. För riksinternatskola utgår också statsbidrag för före- ståndare och fritidsledare samt för skolhälsovård. Vidare utgår tillägg som motsvarar lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skol- väsendets område. '

Enligt särskilda föreskrifter utgår också statsbidrag till studie- och yr- kesorientering. statsbidrag till kostnader för stödundervisning i svenska för svenska elever som kommer från utländska skolor samt statsbidrag till kostnader för pedagogisk stödpersonal.

Ur anslaget bekostas även statsbidrag till engelskspråkig internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket enligt förordningen den 24juni 1982 (SÖ—FS 1982: 202).

Enligt förordningen ( 1983:412 ) om minskning av vissa statsbidrag till riksinternatskolor m.m. skall bidragen till skolorna minskas med 29'c av det belopp som annars skulle ha utgetts.

!) ) Vissa privatskolor

Enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:350. ändrad senast 1982:463 och 1983: 198) samt förord- ningen (1983: 199) om statsbidrag till Göteborgs högre samskola m. fl. för undervisning på grundskolenivå utgår statsbidrag för de privatskolor rege- ringen bestämmer med i princip 602??- av ett bidragsunderlag. omfattande kostnad för avlöning av rektor. studierektor och lärare. Till detta avlö- ningsbidrag kommer bidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift. Rege- ringen kan besluta om högre statsbidrag. Avlöningsbidraget uppgår f. n. till i genomsnitt 96.5 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår ur anslaget statsbidrag till bl.a. studie- och yrkesorientering och hälsovård enligt särskilda bestämmelser.

Innevarande budgetår får följandeprivatskolor statsbidrag:

Externulskolor

Stockholm: Franska skolan Göteborg: Göteborgs högre samskola Sigrid Rudebecks gymnasium

Inter/mr's/mla

Lundsbergs skola i Storfors

• Sida 37
•  Original

Prop. 1983/84: 118 37

För privatskolor till vilka statsbidrag utgår enligt nämnda förordning gäller privatskolförordningen.

Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt förordningen ( 1979:454 ) om statsbidrag till avlöning av föreståndare vid elevhem för elever vid enskild läroanstalt (ändrad 1980: 713). Statsbidraget utgår med högst 10000 kr. per år efter medgivande av SÖ.

(') Bergsskolan i Filipstad

Bergsskolan iFilipslad meddelar treårig utbildning på gymnasieskolnivå inom de metallurgiska samt berg- och mineraltekniska ämnesområdena. Skolan drivs av en stiftelse enligt avtal mellan Jernkontoret. Filipstads kommun och Värmlands läns iundstingskrmzmun.

Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen den 9 juni 1977 (SÖ-FS 1977:77) om Bergsskolan i Filipstad (senast ändrad den 16 juni ' 1983). Bestämmelserna innebär i kortth att statsbidrag utgår dels med belopp motsvarande kostnader för lön'er till rektor och'lärare. dels med schablonbelopp till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag till folkpensionsavgift. sjukförsäkringsavgift och tilläggs- pensionsavgift. _

Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt särskilda föreskrifter för vissa ytterligare ändamål inom skolans verksamhet.

Enligt förordningen den 6 maj 1982 (SÖ-FS 1982: 88) om minskning av statsbidrag till Bergsskolan i Filipstad skall bidraget till skolan minskas med 292. av det belopp som annars skulle ha utgetts.

d) Lanthushållsxskolor med enskild huvudman

För Apelrydsskolan och Vackstanässkolan gäller stadgan den 28 juni 1963 för lantbrukets yrkesskolor. Statsbidrag lämnas enligt förordningen den 27 maj 1981 (SÖ-FS 1981:107) om statsbidrag till driftkostnader för vissa lanthushållsskolor och förordningen den 4 december 1980 (SÖ-FS 1980: 213) om statsbidrag till kostnader för maskiner m.m. vid vissa lant- hushållsskolor. '

(,)- Enskilu' _vrkvsutbildning

F.n. utgår statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt bestämmelserna i förordningen ( 1971:342 ) om enskilda yrkesskolor (ändrad 1981: 1.98. 457. 930 och 19821757). Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande un- dervisningsmateriel utgår ur anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m.

Ur anslaget utgår särskilt bidrag till sommarkurser vid Capellagården.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1983/84: 118 ' 38

Föredragandens överväganden

l budgetpropositionen 1984 ( prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 150) har jag beräknat preliminära belopp för detta anslag. Jag kommer i det följande att närmare redovisa mina överväganden och förslag avseende budgetåret 1984/85.

Jag vill först erinra om vadjag i det föregående ( avsnitt 6 ) har föreslagit beträffande beräkning av elevplatser vid de fristående skolorna på gymna- sial nivå. Jag beräknar således för budgetåret 1984/85 dels 900 årselev- platser för fristående skolor som enligt budgetpropositionen 1984 ( prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 116) ingår i gymnasieskolans ramar (för riksinternat- skolorna. Vackstanässkolan. Apelrydsskolan och Bergsskolan i Filipstad). dels en särskild ram omfattande 3700 årselevplatser. Jag kommer senare att föreslå regeringen att för varje fristående skola fastställa hur många elevplatser som får ligga till grund för statsbidrag.

Vid mina överväganden i det följande har jag indelat de fristående skolorna i två grupper i överensstämmelse med vad jag föreslagit ( avsnitt 4 ) i fråga om statsbidrag. nämligen fristående skolor med respektive utan statligt reglerade tjänster. Jag inleder med den förra gruppen.

Fristående skolor med statligt reglerade tjänster m. m.

I denna grupp behandlas riksinternatskolorna. vissa privatskolor. Bergsskolan i Filipstad samt Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 för dessa skolor beräknat en i princip oförändrad organisationjämfört med 1983/84. Endast följdändringar genom redan tidigare fattade organisationsbcslut påverkar verksamheten läsåret 1984/85. Detta gäller fortsatt införande av en modi- fierad form av alternativa timplaner vid Grännaskolan samt återgång till fullt utnyttjad skolorganisation vid Bergsskolan i Filipstad.

SÖ föreslår dessutom en ökning motsvarånde en heltidstjänst som fri- tidsledare vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (+ 106000 kr.) samt ett utökat statsbidrag (+ 261 000 kr.) för föreståndare och fritidsledare'vid riksinternatskolorna. '

SÖ har för dessa skolor redovisat ett sammanlagt medelsbehov av 45 309000 kr. Häri ingår dock inte Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Verksamheten vid riksintarnatskolorna har till vissa delar reglerats ge- nom avtal mellan skolhuvudmanncn och staten.

Som jag anmälde i budgetpropositionen 1983 ( prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 338) hade förhandlingar då upptagits mcd Jönköpings kommun om ett nytt avtal beträffande Grännaskolan. Dessa förhandlingar gav till resultat att något nytt avtal inte befanns nödvändigt då en tillräcklig reglering av villkoren mellan staten och huvudmannen för skolan redan ansågs förelig- ga genom bestämmelserna i förordningen ( 1970: 33) om riksinternatskolor.

Jag kan inte tillstyrka de av SÖ föreslagna ökningarna av bidraget till föreståndare och fritidsledare vid riksinternatskolorna.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1983/84: 118 39

Jag räknar i likhet med SÖ medel för en modifierad form av alternativa timplaner vid Grännaskolan. _

Vad gäller statsbidrag för utlandssvenska barns skolgång med belopp motsvarande det som gäller för interkommunal ersättning anser jag a_tt kostnader för läromedel i fortsättningen inte bör ingå vid fastställande av bidragsbeloppets storlek.

Jag förordar vidare att samma princip som innevarande år gällt för resurser till studie- och yrkesorientering skall tillämpas i fortsättningen. Med denna utgångspunkt skall beloppet för budgetåret 1983/84 (105 300 kr.) räknas upp till löncläget den ljanuari 1984. Det bör ankomma på regeringen att när resultat av årets löneförhandlingar föreligger göra den erforderligajusteringen av bidragsbeloppet. Motsvarande gäller även för statsbidraget till pedagogisk stöt'lpersonal enligt riksdagens beslut (prop. .1982/83: 1 s. 59. UbU 10. rskr 63). '

I övrigt räknarjag endast med automatiska kostnadsökningar för riksin- ternatskolorna. För budgetåret 1984/85 beräknarjag 17 milj. kr. till driften av dessa.

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till jjvra privatskolor. För bud- getåret 1984/85 räknar jag. liksom SÖ. med oförändrat antal skolor och oförändrad organisation vid" dessa skolor. Jag hänvisar även till' vad'jag i det föregående anfört om det framtida statsbidraget till Sigrid Rudebecks gymnasium samt Göteborgs högre samskola.

Jag har beräknat avlöningsbidraget till i genomsnitt 96.5 %. vilket inne-. bär en oförändrad bidragsnivå jämfört med innevarande budgetår.

Jag förordar att oförändrade principer för tilldelning av resurser till studie- och yrkesorientering skall tillämpas för privatskolorna. Det bör således ankomma på regeringen att när resultat av årets.löneförhandlingar föreligger göra den erforderliga uppräkningen av bidragsbeloppet.

I besparingssyfte föreslår jag en fortsatt avveckling av den statliga regleringen avseende elevhem. Jag beräknar därför från budgetåret 1984/85 inte längre något statsbidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem för elever vid enskild läroanstalt (besparing 165000 kr.).

För budgetåret 1984/85 beräknar jag 21.8 milj.kr. till driften av fyra privatskolor. * .

I likhet med SÖ räknar jag med återgång till fullt- utnyttjad organisation vid Bergsskolan i Filipstad budgetåret 1984/85. För budgetåret 1984/85 beräknar jag 2.4milj.kr. till driften av Bergsskolan i Filipstad. I detta belopp ingår statsbidrag till pedagogisk stödpersonal enligt den konstruk- tion som riksdagen beslutat ( prop. 1982/83: 1 s. 59 . UbU 10. rskr 63).

För de båda lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vaekstaniisskolmz beräknar jag 2milj.kr. som bidrag till driften. Jag vill för dessa skolor erinra om vad jag föreslagit i det föregående beträffande avveckling av statsbidrag till undervisningsmateriel.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1983/84: 118 40

Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster Jag behandlar nu de tidigare enskilda yrkesskolorna. Jag inleder med en sammanfattning av SÖ:s förslag i dess anslagsframställning för budgetåret 1984/85.

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 1415000 kr.

2. Av de skolor för vilka enligt SÖ:s plan den 28 juni 1972 statsbidraget skall avvecklas återstår endast Stockholms Tekniska Institut (STI). I skri- velse till regeringen den 25 maj 1981 föreslog SÖ att bidraget till STI skulle avvecklas successivt fr. om. budgetåret 1983/84. Förhandling om definitiv tidpunkt och om former för eventuell kommunalisering skulle enligt SÖ:s förslag föras med skolstyrelsen i Stockholm. Skolstyrelsen har enligt vad SÖ erfarit för avsikt att ställa ändamålsenliga lokaler till STI:s förfogande. SÖ räknar med att elevintagningen upphör fr.o.m. höstterminen 1984. varvid statsbidraget kan minskas med ca 1.5 milj. kr. till lärarlöner budget- året 1984/85. '

3. Åtta av skolorna med bidrag ur anslaget har utbildningar inriktade på olika branscher och kan enligt SÖ:s meningjämställas med företagsskolor. 'l'ill företagsskolor utgår inte längre statsbidrag. SÖ anser att inte heller dessa åtta skolor bör vara berättigade till statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1984/85. '

4. Nyckelviksskolan har begärt en ökning av statsbidraget med 897 000 kr. för att kunna genomföra en höjning av lärarlönerna samt sänkning av undervisningsskyldigheten. Dessutom anser sig skolan behöva 10000 kro- nor för utbyte av kontorsmaskiner. Några nya läroplaner föreligger f.n. inte och inte heller någon annan förändring av lärarnas arbetssituation som nu kan motivera den begärda löneökningen. På grund härav avstyrker SÖ ökningen.

5. Huvudmannen för Mariahissens grafikskola har i skrivelse till rege- ringen den 18 maj 1983 anhållit att nämnda skola skall bli berättigad till statsbidrag enligt 1 & förordningen (1971: 342") om enskild yrkesutbildning. Statsbidragsbehovet för budgetåret 1984/85 Uppges uppgå till 463 000 kr. SÖ avstyrker att Mariahissens grafikskola berättigas till statsbidrag.

6. För övriga skolor föreslår SÖ att medel beräknas för i huvudsak oförändrad organisation.

7. SÖ har för budgetåren 1981/82 och 1982/83 i stort sett endast kunnat medge skolorna oförändrat statsbidrag jämfört med vad de tilldelats för budgetåret 1980/81. Flera skolor har stora eftersläpande underskott. På grund härav befinner sig de enskilda yrkesskolorna nu i ett mycket svårt läge. Om skolorna inte kan medges statsbidrag budgetåret 1984/85 så att förutom pris- och löneökningar även eftersläpande underskott täcks. blir många av dem tvungna att lägga ned verksamheten.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1983/84: 1 18, 41

Den enda möjligheten till intäkter utöver statsbidraget är enligt SÖ för flertalet skolor elevavgifterna. Många skolor anser att de nu nått gränsen för hur mycket elevavgifterna kan höjas.

8. SÖ anser att flera av skolorna har stor betydelse från hantverksmässig och kulturell synpunkt. För att öka stödet till dessa skolor så att de skall kunna fortsätta sin verksamhet i oförminskad omfattning anser SÖ att ytterligare en milj.kr. härför bör beräknas under anslaget. SÖ har för dessa skolor redovisat ett totalt medelsbehov av 25 505 000kr.

Jag har i det föregående föreslagit ( avsnitt 4 ) "att ett nytt statsbidrags- system för fristående skolor utan statligt reglerade tjänster skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1984. Jag avser att återkomma till regeringen med för- slag att SÖ ges i uppdrag att inkomma med underlag för tillämpning av det nya statsbidragssystemet för nu berörda skolor.

Jag har vidare redovisat ( avsnitt 3 ) att statsbidraget till sju fristående skolor med branschintern utbildning skall upphöra vid samma tidpunkt. Härvid frigörs ca 1 507 0t)()kr.. vilket belopp tas i anspråk enligt vad jag föreslår i det följande. främst för slutreglering av underskott i samband med övergång till nytt statsbidragssystem.

För öv_riga skolor harjag beräknat medel för oförändrad organisation för budgetåret 1984185. I fråga om Stockholms Tekniska Institut (STI) kanjag inte biträda SÖ:s förslag men hänvisar till vad jag anfört i det föregående ( avsnitt 3.2 ) i fråga om STI. Jag beräknar således medel för statsbidrag till STI även budgetåret 1984/85. (2) (6).

För budgetåret 1983i84 harjag beräknat medel i enlighet med mitt förslag ( avsnitt 9.5 ) till nytt bidragssystem för den riksomfattande kursverksamhet Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund bedriver och som admini— streras via Sätergläntan. Hemslöjdens gård i Insjön. Jag beräknar här en kostnad på ca 360000 kr.

Jag har beräknat pris- och löneomräkning under anslaget med 1262000kr. (1). .

För budgetåret 1984185 harjag beräknat 3 milj. kr. till regeringens dispo- sition. Medlen skall. jämte ingående reservation under det förutvarande rescrvationsanslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. använ- das för att täcka tidigare efter—släpande underskott i de enskilda yrkessko- . lornas verksamhet i samband med övergången till ett nytt statsbidragssy- stem. Dessa medel bör övergångsvis i akuta fall också kunna användas till de ändamål i samband med övergången till nytt bidragssystem i anslutning till vad jag tidigare anfört ( avsnitt 4.3 ).

Det ankommer enligt mina förslag i det föregående på regeringen att besluta om statsbidrag till nya fristående skolor. I fråga om anslagsberäk- ningen för 1984i85 fårjag härvid redovisa föjande.

Muria/iissms _w'q/iksko/a har en ettårig förberedande grundutbildning i grafik med sexton elever. Tidigare har Medborgarskolan varit huvudman

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 118 42 I

för skolan. Skolan fick då statsbidrag enligt förordningentl981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. Medborgarskolan anser sig emellertid inte längre kunna driva skolan sedan denna fått en betydande hyreshöj- ning. En stiftelse. Mariahissens grafikskola. är under bildande med avsikt att ta över huvudmannaskapet för skolan. F.n. fungerar en interimssty- relse som huvudman för skolan.

Enligt min mening uppfyller utbildningen vid Mariahissens gralikskola de förutsättningar för statsbidrag till fristående skolor somjag har angivit i det föregående.

Genom sin speciella inriktning mot grafiska tekniker utgör skolan nämli- gen ett komplement till såväl gymnasieskolan som de övriga fristående skolorna med estetisk utbildning. Statsbidrag till Mariahissens grafikskola bör enligt min mening utgå fr. o. m. den ljtili 1984. Jag beräknar för budget- året 1984/85 394000 kr. för ändamålet under detta anslag.

I fråga om de övriga ansökningarna om statsbidrag till fristående skolor villjag i sammanhanget informera om mina bedömningar.

EWE-skolan (f.d. Faeitskolan) i Malmö tillhandahåller undervisning i maskinskrivning och maskinräkning.

Den utbildning som ges vid skolan kan erhållas i det allmänna skolväsen- det. Berörda linjer i gymnasieskolan är distributions- och kontorslinje. ekonomisk respektive social linje — alla tvååriga samt treårig ekonomisk linje. På Dk-linjen ges undervisning i ämnena maskinskrivning respektive maskinräkning och maskinbokföring. på Ek- och So-linjerna i ämnet maskinskrivning och kontorskunskap samt på E-linjen i ämnet maskin- skrivning. Inom den kommunala vuxenutbildningen ges motsvarande ut- bildning i delmomentkurser inom distributions- och kontorsområdet.

FWB-skolans undervisning kan således enligt min mening inte anses uppfylla de villkor somjag tidigare redovisat i avsnittet 3-1.

Utbildningen vid ICA-skolan i Västerås sammanfaller enligt min bedöm- ning med den utbildning som ges vid Köpmannainstitutct. Som jag tidigare redovisat bör statsbidraget . till Köpmannainstitutet upphöra för tiden fr. o. m den ljuli 1984.

Statsbidrag bör således ej komma ifråga för EWE-skolan och ICA-sko- lan. Jag beräknar inga medel för dessa ändamål under detta anslag.

En framställning från Transportfackens Yrkes— och arbetsmiljönämnd (TYA) om statsbidrag till fristående skola för grundutbildning till väktare har nyligen ingivits till regeringen. Frågan bereds f.n. inom regeringskans- liet. Jag samråder i denna fråga med chefen förjustitiedepartementet.

Jag beräknar mot bakgrund av ovanstående 27.5mi/j. kr. för statsbidrag till följande fristående skolor på gymnasial nivå utan statligt reglerade tjänster: Anders Beckmans skola. Berghs reklamskola. Balettakademien. Carl Malmstens Verkstadsskola. Capellagården. Nyckelviksskolan. I—Iand- arbetets Vänners vävskola. Sätergläntan Hemslöjdens gård. Pernbys må- larskola. Konstskolan Idun Lovén. Gerlesborgsskolan. Hovedskous må-

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 118 ' 43

larskola. Dömen Konstskola. Kursverksamhetens vid Göteborgs-Univer— sitet Konstskola. Institutet för optometri. Stockholms Tekniska Institut samt Mariahissens gralikskola.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att '

till Bidrag till drifien avfrisrående skolor på gymnasial nivå för budget— året l984/85 anvisa ett förslagsanslag om 70 690000 kr.

12. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 44
•  Original

Sammanfattning av SEH-kommitténs betänkande (SOU 1983: ]) Fristående skolor för inte längre skolpliktiga ele- ver

SEI-I-kommitte'ns slutbetänkande omfattar fjorton kapitel samt bilagor. Slutbetänkandet innehåller inte några reservationer eller särskilda yttran- den.

] Nulägesbeskrivning samt vissa utgångspunkter (kap. 1—3)

1 de två första kapitlen ges en beskrivning av gymnasieskolans och högskolans organisation samt en redovisning av fristående skolor och utbildningar som finns i Sverige på nivån över grundskolan.

Kommittén konstaterar därvid att kommunernas och landstingskommu- nernas gymnasieskolor erbjuder ett differentierat utbildningsutbud vilket emellertid inte hindrar att fristående skolor i vissa fall kan fylla luckor i samhällets utbildningsutbud.

I det tredje kapitlet redovisar kommittén vissa utgångspunkter för sina överväganden och förslag. Därvid har kommittén behandlat sådana aspekter som innebörden av internationella konventioner som Sverige tillträtt. näringsfrihetsprincipen samt föräldrabalkens stadganden. Dessut- om analyserar kommittén de behov av fristående skolor som enligt kom- mitte'ns mening kan finnas hos samhället och hos individer. Sammanfatt- ningsvis finner kommittén att flertalet av dessa aspekter sammanfaller med vad som gäller för den obligatoriska skolan. Dessa har utförligare redovi- sats i kommitténs delbetänkande (SOU l98| : 34).

6.1. Statsbidragssystem för sådana fristående skolor på gymnasial nivå som nu har statligt reglerade tjänster

Statligt reglerade tjänster förekommer vid de fyra skolor. vilkas verk- samhet regleras av privatskolförordningen. de två riksinternatskolorna. Bergsskolan i Filipstad samt Apelrydsskolan och Vackstanässkolan. Des- sa nio skolor omfattas av ett regelsystem som liknar det som gäller för gymnasieskolan.

Bidragssystemet bör enligt kommittén för dessa skolor i likhet med det system som används vid statens bidragsgivning till gymnasieskolan omfat- ta ett avlöningsbidrag som utgår med belopp som motsvarar lönekostna- derna för skolledare. biträdande skolledare. huvudlärare. Iärare och insti- tutionsföreståndare. Statsbidrag bör utgå för kostnader för sådana av- löningsförmåner som fastställts under medverkan av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer och som utgår för undervisning eller annan tjänstgöring enligt timplan. kursplan. annan föreskrift eller särskilt medgivande. Bidragssystemet bör dessutom omfatta ett avgiftsbidrag som skall täcka kostnaderna för de tre tunga posterna i de sociala avgifterna. nämligen kostnaden för sjukförsäkringsavgift. folkpensionsavgift och till- läggspensionsavgift.

För de fyra skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen och som nu har ett bidrag som inte uppgår till 98 (,??- av skolans faktiska kostnader för löner och sociala avgifter för statligt reglerade tjänster bör även fortsättningsvis en viss reduktion av statsbidraget ske. Proeenttalet för denna reduktion av bidraget bör efter förslag av skolöverstyrelsen fastställas av regeringen utifrån vad som är rimligt för att bidraget skall anses utgå i oförändrad omfattning.

Vissa skolor har särskilda bidrag för bl.a. studie- och yrkesorientering. skolhälsovård. pedagogisk stödpersonal och elevhemsföreståndare. SEH- kommitten föreslår att skolorna får behålla sådana särskilda bidrag.

Om bidragssystemet för den kommunala gymnasieskolan ändras. bör enligt SBH-kommittén bidragssystemet för de ifrågavarande nio skolorna med statligt reglerade tjänster anpassas till det nya systemet.

• Sida 49
•  Original

Prop. f983/84: 118 _ 49

6.2. Statsbidragssystem för sådana fristående skolor på gymnasial nivå som inte har statligt reglerade tjänster

Det nuvarande statsbidragssystemet för de fristående skolorna för yr- kesutbildning är helt eller till viss del knutna till de reella kostnaderna. Därför kan statsbidraget inte slutregleras förrän alla kostnader är kända.

SBH-kommitten föreslår ett nytt statsbidragssystem för fristående sko- lor som inte har statligt reglerade tjänster. Utgångspunkten för beräkning av bidraget bör vara lönekostnaden (lönekostnadsbidrag). l likhet med statsbidraget enligt det nya bidragssystemet för fristående skolor på grund-. skolenivä bör också bidraget för skolor på gymnasial nivå kunna dispone— ras fritt för olika slag av utgifter. '

Vid sina överväganden har SEH-kommittén utgått från att skolans egna inkomster. dvs. andra inkomster än lönekostnadsbidraget. i första hand skall användas för att bestrida kostnaderna för lokaler och utrustning. Om skolans egna inkomster inte räcker till för dessa utgifter bör staten med . hänsyn till hittillsvarande praxis kunna ge ett begränsat bidrag till dem.

Bidrag bör enligt kommitténs förslag i princip endast utgå för heltids— kurs. Det är enligt kommitténs mening inte angeläget att ge bidrag till fristående skolor för heltidskurser som är kortare än en termin eller till deltidskurser. oavsett längd. Det är dock nödvändigt att göra några undan- tag för nu statsunderstödda skolor. .

För att en utbildning skall kunna komma i fråga för bidrag bör utbild- ningen omfatta termin om minst l6 arbetsveckor. För att bidrag skall lämnas med fullt belopp per elev och är bör utbildningen omfatta årskurs om minst 32 arbetsveckor. .

Beloppet för högstadieelev (6 250 kr. i 1982 års löneläge) enligt systemet för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå (grundbelopp) bör enligt _ SEl—l-kommitten tas som utgångspunkt för bidraget per elev i nu statsun- derstödda fristående skolor över grundskolenivån. Grundbeloppet måste därvid räknas upp med hjälp av en för varje skola fastställd faktor så att bidraget blir så-stort att det. multiplicerat med antalet elever vid skolan. ger ett sammanlagt statsbidrag för lönekostnader som kan anses vara kostnadsneutralt vid jämförelse med nu utgående statsbidrag till lönekost- nader. Denna omräkningsfaktor bör bestämmas utifrån dels det statsbidrag för lönekostnader som varje skola fått redovisningsåret _före det nya syste- mets införande. dels skolans dåvarandeelevantal.

Lönekostnadsbidraget. som kommittén kallar basbidrag. beräknas så- lunda med hjälp av formeln grundbelopp x omräkningsfaktor )( utnyttjat antal årselevplatser inom årselevplatsramen.

'l'ill basbidraget läggs sedan i förekommande fall ett tilläggsbidrag — som utgår med viss procent av basbidraget — för sådana kostnader som inte täcks av skolans egna intäkter utöver basbidrag.

SEH-kommittén anser vidare att bidraget per elev till lönekostnader bör 4 Riksdagen [983.184. ] .ru/nl. Nr [18

• Sida 50
•  Original

Prop. 1983/84: 118 50 '

vara lika stort för likartade utbildningar. Kommittén föreslår därför att den faktor. med vars hjälp grundbeloppet räknas tlpp. omprövas för nu statsun- derstödd skola som föreslås få statsbidrag i fortsättningen efter en över- gångsperiod om tre år.

Enligt SEH-kommitte'n kan det föreligga behov av möjlighet att över— gångsvis tilldela en skola bidrag för oförutsedda utgifter. Det nuvarande bidragssystemet innehåller en sådan säkerhetsventil (Stldå förordningen om enskilda yrkesskolor). SBH-kommittén föreslår därför att ett särskilt belopp om ca l.5 milj. kr. ställs till regeringens förfogande för oförutsedda utgifter vid de aktuella skolorna (t.ex. drastisk hyreshöjning). Detta be- lopp svarar mot den besparing som görs vid den föreslagna avvecklingen av det statliga stödet till de åtta branschutbildningarna.

SBH—kommittén föreslår vidare att det statliga stödet till de skolorisom kan komma att framdeles förklaras berättigade till statligt stöd utifrån de kriterier som föreslagits skall utgå med bidrag motsvarande 80% av den statliga riksmedelskostnaden för statsbidrag till lärarlöner (inkl. statsbi- drag till socialavgifter) per elev och år för närmast motsvarande utbildning i den kommunala gymnasieskolan. Utifrån denna riksmedelskostnad får från fall till fall avgöras vilken faktor som skall användas för att fastställa storleken av bidraget per elev och år. samt huruvida tilläggsbidrag till lokaler och utrustning skall utgå eller inte.

Den faktor varmed grundbeloppet skall multipliceras och i förekomman- de fall procenttal för tilläggsbidrag bör fastställas av regeringen. när den förklarar skolan berättigad till statsbidrag. Det bör ankomma på skolöver- styrelsen att tillhandahålla beräkningsunderlag och lämna förslag till om- räkningsfaktor och procenttal för tilläggsbidrag. Regeringen bör normalt kunna förklara en skola på gymnasial nivå berättigad till bidrag fr.o.m. första verksamhetsåret.

6.3. Bidrag till undervisningsmateriel

SEH—kommitten erinrar om att det för närvarande under anslaget Bidrag till undervisningsmatericl inom gymnasieskolan m.m. finns en post för anskaffning av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor. Det är enligt SEH-kommittén angeläget att en post även fortsättningsvis tas upp under förevarande anslag-för investe— ringsbidrag till utrustning. Det bör enligt kommittén vara möjligt att få bidrag även för utrustning som ersätter försliten materiel. Bidrag bör utgå med högst 75 % av kostnaderna. Ansökan om bidrag bör inges till skol- överstyrelsen som bestämmer storleken av bidraget.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 118 _ 5l

7. Fristående skolors relationer till det allmänna utbildningsväsen- det (kap. 8-11)

' Kapitlen 8— H behandlar ur olika aspekter de fristående skolornas rela- tioner till det allmänna utbildningsväsendet. Bl.a. behandlas frågor om tillträde till de fristående skolorna. dess läroplaner. betygsättning. vilken . behörighet de olika utbildningarna skall kunna ge samt rätten till studie- stöd. Frågan om statlig tillsyn och därmed sammanhängande problem diskuteras också.

7.l Fristående skolors inträdesfordringar, läroplaner. betyg. kompetens-

värde m. m.

Beträffande fristående skolors inträdesfordringar. läroplaner. betyg. kompetensvärde m.m. anför SEH-kommitten bl. a. följande.

Fristående skolor som får statsbidrag bör i princip vara öppna för alla. De måste emellertid kunna ha de inIrädes/brt/ringuri fråga om skolunder— byggnad. praktik m.m. som behövs för att eleverna skall kunna genomgå utbildningen med tillfredsställande resultat. I flertalet fall bör det i första hand få ankomma på huvudmannen själv att avgöra vilka inträdeskrav som skall gälla. Det bör normalt räcka med att inträdesfordringarna skall vara godkända av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Mot- svarande bör gälla beträffande urvalsgrunder. Behörighet och urval vid intagning till fristående skolor bör enligt kommitten således inte regleras genom kompetensförordningen. '

När det gäller skolor som inte får statsbidrag men på egen begäran ställs under statlig tillsyn bör som villkor för detta inte normalt krävas att intagningsprinciper skall vara godkända av statlig myndighet.

[.il'ropflllu'l'llu bör enligt SBH-kommittén alltid innehålla mål och huvud- moment. Mera detaljerade uppgifter (kursplaner) är behövliga endast för att utbildningens kompetensvärde skall kunna fastställas. l läroplansarbe- tet bör skolans egna synpunkter få slå igenom så att dess egenart tas till vara i så stor utsträckning som möjligt.

[ läroplanen för gymnasieskolan ingår timplaner. Statlig myndighets godkännande av något slags timplan för fristående utbildning är inte alltid nödvändigt. Samma Syfte bör som regel kunna nås ändå. Vissa tidsramar. om än inte så ingående som timplanerna i gymnasieskolans läroplan. kan emellertid behövas i de fall där statsbidrag eller studiestöd lämnas.

Enligt SEH-kommitte'n kan den som gått igenom en fristående skola pä gymnasial eller eftergymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett dokument som åtminstone utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. lntyg över genomförd utbildning kan. särskilt om det också innehåller betyg. vara av värde inför fortsatta studier. Men ett dokument kan vara till nytta även i andra sammanhang. t. ex. vid ansökan om anställning.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: ll8 . ' 52

SEl—l—kommittén anser. att i regel bör som villkor för att en fristående ' skola med utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå skall få stats- bidrag eller ställas under statlig tillsyn krävas att eleverna på begäran skall kunna få ett intyg om genomgången utbildning och också betyg från denna när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.

Riksinternatskolor och privatskolor som omfattas av privatskolförord- ningen har i princip skyldighet att följa gymnasieskolans läroplan. De bör också liksom hittills tillämpa gymnasieskolans bestämmelser om betyg.

Även i åtskilliga andra fall kan det enligt kommittén finnas skäl till att kräva att utbildningsdokumentet skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (skol- överstyrelsen eller 'universitets- och högskoleämbetet). Därigenom kan elevernas utbildning lättare relateras till vad som föreskrivs i fråga om t.ex. behörighet och urval till högskoleutbildning.- Det är angeläget att sökande från fristående skolor inte skall behöva behandlas annorlunda på grund av at'f dokumentation saknas eller är utformad på ett sätt som inte passar för det antagningssystem som gäller för den fortsatta utbildningen.

En speciell fråga är enligt SBH-kommitten huruvida genomgång av en minst tvåårig fristående skola för yrkesutbildningbör medföra allmän behörighet till grundläggande högskolan/nit!!!ing (jfr regleringen beträf- fande specialkurser i gymnasieskolan). I överensstämmelse med vad som gäller för specialkurserna i gymnasieskolan bör en sådan fristående utbild- ning som nu nämnts ge allmän behörighet till grundläggande högskoleut- bildning. under förutsättning att den ömfattar sådan undervisning i engels- ka och svenska som motsvarar två årskurser på någon linje i gymnasiesko- lan eller att den sökande har kompletterat sin utbildning med sådana kunskaper i engelska och svenska. Kommittén finner det inte angeläget att undervisning i svenska och engelska tas med i lärokursen för sådana estetisk-praktiska utbildningar som nu inte har sådan undervisning. Dels är eleverna i dessa utbildningar så gamla —' medelåldern vid dessa skolor ligger mellan 22 och 27 år — att ett stort antal av dem kan förutsättas redan ha denna behörighetsgivande utbildning efter tidigare studier. Dels är flertalet av dessa utbildningar förutbildningar till sådan högskoleutbildning som ännu inte har krav på allmän behörighet enligt nu angivna regler och knappast kommer att få det.

För att en fristående utbildning skall kunna helt jämställas med en utbildning i gymnasieskolan vid tillämpningen av regler om särskild behö- rig/ze! måste den fristående utbildningen ha i allt väsentligt samma innehåll och följa samma regler för betygsättning.

För att de som från en fristående skola söker sig till grundläggande högskoleutbildning i en urra/ssituation skall behandlas på samma sätt som sökande från gymnasieskolan räcker det inte att den fristående utbildning- en har väsentligen samma innehåll som utbildning av visst slag i gymnasie- skolan. Dcn måste också följa samma regler för betygsättning.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 118 53

Bilagorna 2. 3 och 4 till tillämpningsföreskrifterna till 5 kap. högskoleför- ordningen bör enligt SEH-kommitten ta upp de fristående utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som ger allmän och särskild behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Föreskrifter om behörighet till grund- läggande högskoleutbildning bör inte skrivas in i bestämmelserna för fristå- ende skolor utan uteslutande regleras i bestämmelser som rör den motta- gande högskoleutbildningen.

7.2 Statligt studiestöd m. m.

F.nligt SEH-kommittén måste vissa insyns- och kontrollmöjligheter fin- nas för att en utbildning skall kunna ligga till grund för rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen antingen skall vara statsunder- stödd — varvid staten kan tillförsäkra sig erforderliga kontrollmöjligheter — eller enbart ställd under statlig tillsyn bör därför stå kvar.

Om en fristående utbildning är statsunderstödd bör den enligt kommitten praktiskt taget alltid kunna anses vara av sådant värde för både samhället och eleverna att det är motiverat att ge eleverna rätt till studiestöd under samma förutsättningar som gäller för elever i utbildning inom det allmänna utbildningsväsendet.

Ej statsunderstödda fristående utbildningar kan inte genomgående sägas vara av sådan betydelse för vare sig samhället eller eleverna att de i fråga om rätt till studiestöd för eleverna bör jämställas med utbildningar inom det allmänna utbildningsväsendet. SEH—kommittén anser dock att en fram- ställning från huvudmannen om att utbildningen skall ställas under statlig tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas utifrån en generös attityd. åtminstone när det gäller gymnasial utbildning.

Frågan huruvida eleverna i en fristående skola med gymnasial eller eftergymnasial utbildning skall kunna få studiestöd eller inte bör avgöras i samband med att utbildningen vid skolan blir statsunderstödd eller ställs under statlig tillsyn.

7.3. Statlig tillsyn

Enligt SBH-kommittén bör det inte uppställas några särskilda regler eller kriterier för att en fristående skola som inte är statsunderstödd skall kunna få stå under statlig tillsyn. Det bör få avgöras från fall till fall med beaktande av bl.a. sådana hänsyn som intresset av att utbildningen kan tillerkännas ett visst kompetensvärde eller att eleverna kan få studiestöd.

Såväl skolöverstyrelsen som länsskolnämnden bör normalt vara tillsyns- myndigheter. Tillsynsmyndighet bör genom besök vid skolan och på annat sätt hålla sig underrättad om att skolan följer de regler som har ställts tipp som villkor-för tillsynen och att skolans verksamhet i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Ettbeslut om att ställa en skola under statlig tillsyn bör normalt gälla tills vidare.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1983/84: 118 54

Det utgör enligt kommitten en administrativ förenkling om det i samband med beslut om statlig tillsyn också fastställs vilken behörighet som genom— gång av utbildning vid skolan ger. Likaså bör det i samband med sådant beslut anges om eleverna är berättigade till studiestöd eller inte. Kommit- te'n har lämnat förslag till utformning av tillsynsbeslut.

Sl—LH—kommitte'n anser att det fortfarande kan finnas skäl för att en statlig myndighet på förekommen anledning skall kunna inspektera en fristående skola som annars inte står under statlig tillsyn. om skolan tar emot elever under viss ålder. Det bör också finnas en möjlighet till ingri- pande genom vitesförbud. om allvarliga missförhållanden framkommcr'vid inspektionen och inte rättas till.

SEH-kommitten finner det naturligt att låta åldersgränsen sammanlalla med myndighetsåldern.

Kommittén presenterar även ett förslag till lag om ändring i skollagen (1962z3l9) med denna innebörd.