om fristående skolor på gymnasial nivå
Regeringens proposition
1983/84: 118
om fristående skolor på gymnasial nivå
beslutad den 23 februari 1984.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll för de åtgärder eller ändamäl som framgår av före-
dragandens hemställan.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
LENA HJELM-WALLÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I' propositionen föreslås att fristående skola på gymnasial nivå som genom sitt utbildningsinnehåll eller på annat sätt kompletterar utbildningen
inom det allmänna skolväsendet under vissa förutsättningar skall kunna få stutsbidrag.
Vidare föreslås ett nytt statsbidragssystem för de fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster.
Förslagen innebär i huvudsak en anpassning beträffande det gymnasiala stadiet till redan beslutade ändringar i fråga om statsbidrag m.m. till
fristående skolor på grundskolenivä.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den juli 1984.
I Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 118
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-02-23
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson. Boström, Bodström, Göransson. Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrädet Hjelm-Wallén
Proposition om fristående skolor på gymnasial nivå
1 Inledning
Kommittén (U 1979: 13) angående skolor med enskild huvudman (SEHkommittén)! avlämnade i januari 1983 sitt slutbetänkande (SOU 1983: 1) Fristäende skolor för inte längre skolpliktiga elever. Betänkandet har
remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av SEHkommitténs slutbetänkande som hilaga I samt en förteckning över remissinstanser och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.
Vid sidan av det allmänna skolväsendet finns skolor med enskilda huvudmän på säväl grundskolenivå som gymnasial nivå.
Riksdagen har tidigare fattat beslut (prop 1982/83: 1, UbU 10, rskr 63) om fristående skolor på grundskolenivå. Till grund för detta beslut låg SEH-
kommitténs delbetänkande (SOU 1981:34) Fristående skolor för skolplik-
tiga elever.
Mina förslag i det följande behandlar skolor med annan huvudman än
stat och kommun som bedriver utbildning för inte längre skolpliktiga elever på en nivå motsvarande gymnasieskolans. Härvid behandlar jag följande grupper av nu statsunderstödda utbildningar, nämligen riksinternatskolor. privatskolor, enskilda lanthushällsskolor, enskilda yrkesskolor. engelskspråkig internationell utbildning i Sigtuna samt Bergsskolan i Filip-
stad. Dessutom behandlas de skolor på gymnasial nivå som utan att få statsbidrag står under statlig tillsyn.
"Ledamöter: kanslichefen Staffan Edmar. ordförande, riksdagsledamoten Ulla Ekelund och landstingsrådet Ingemar Karlsson.
Utbildningar på grundskole- och högskolenivå behandlas endast i den |
mån de har direkta beröringspunkter med utbildning på gymnasial nivå.
Enligt riksdagens nyss nämnda beslut (prop. 1982/83: 1, UbU 10, rskr 63)
skall statsbidrag också i framtiden utgå för årskurserna 10—12 vid Kristof-
ferskolan., vilka årskurser motsvarar gymnasial nivå.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 3 fogas en förteckning över de skolor med enskild huvudman (fristående skolor) på gymnasial nivå som budgetäret 1983/84 uppbär statsbidrag eller på annat sätt står under statlig tillsyn.
2¶Utgångspunkter
2.1¶Begreppet fristående skola
Innan jag närmare redovisar mina överväganden och förslag rörande skolor med enskild huvudman vill jag kommentera en terminologisk fråga.
Med fristående skola avses enligt 3a§ skollagen (1962: 319) en skola som har enskild fysisk eller juridisk person som huvudman. Termen infördes
efter förslag i propositionen om skolor med enskild huvudman (prop. 1982/83:1 s. 12 f och 64 ff).
Begreppet fristående skola har hittills endast använts i fråga om skola med enskild huvudman som ger undervisning på grundskolenivå för skol-
pliktiga elever. Vid anmälan av nämnda proposition framhöll dock dåvarande statsrådet Tillander att förslaget till definition av fristående skola
inte innebar någon begränsning till skolor med undervisning på grundskolenivå. I det följande använder jag begreppet fristående skola också för att beteckna skolor med undervisning på gymnasial nivå. Jag vill inledningsvis göra ett par påpekanden i anslutning härull. :
Med enskild juridisk person äsyftas ett i privaträttsliga former bildat rättssubjekt. Om t.ex. en stiftelse eller eu aktiebolag är huvudman för skolan är denna en fristående skola oberoende av vilka privata och offent-
liga rättssubjekt som på ett eller annat sätt har medverkat till stiftelsebild-
ningen eller är aktieägare. Som exempel kan nämnas Osby samskola. Huvudmannen är ett aktiebolag, där Osby kommun har merparten av aktierna. Skolan är trots sin anknytning till en primärkommun definitions-
mässigt en fristående skola. Enligt gällande bestämmelser kan såväl en kommun som cn enskild vara
huvudman för en riksinternatskola. Om en kommun är huvudman. är
riksinternatskolan alltså definitionsmässigt inte en fristående skola. När
jag i det följande talar om riksinternatskolor avser jag emellertid även riksinternatskola med kommun som huvudman, om inte annat anges.
2.2 De fristående skolornas plats i utbildningssystemet. Rätten att driva och
utnyttja fristående skola
Det allmänna skolväsendet omfattar på gymnasial nivå i första hand
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Båda har kom-
munalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.
Gymnasieskolan är främst avsedd för ungdomar. Undervisningens orga-
nisation samt dess dimensionering utgår från behoven hos ungdomar som just lämnat grundskolan.
Den kommunala vuxenutbildningen vänder sig till äldre. Undervisning-
ens mer flexibla organisation gör det bl. a. möjligt att studera vid sidan av förvärvsarbete.
Det allmänna skolväsendet uppvisar innehållsmässigt en stor mängfald och är på det icke-obligatoriska stadiet dimensionerat för att ta emot ett stort antal studerande. Ett uttryck för samhällets ambitioner i detta avse-
ende är bl.a. gymnasieskolans dimensionering och det kommunala upp-
följningsansvaret för ungdomar under 18 är.
Vid sidan av det allmänna skolväsendet finns på gymnasial nivå ett
mindre antal fristående skolor.
Rätten att driva fristående skola för icke skolpliktiga elever grundar sig bl. a. på den allmänna principen om näringsfrihet. Undervisningsverksamheten måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler och de
regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet eller speciellt för undervisningsverksamhet. |
När eleverna inte är skolpliktiga kan huvudmannen för en fristående skola i princip själv bestämma undervisningens innehåll. Huvudmannen
» för en fristående skola kan också själv avgöra vilka inträdesvillkor som
skall tillämpas samt besluta om elevavgifter.
Rätten att driva och utnyttja fristående skola medför ingen rätt till stöd
från det allmänna. Villkor för att en fristående skola skall få statsbidrag
eller — på egen begäran — bli ställd under statlig tillsyn har i regel Tastställts genom särskilda föreskrifter i olika avseenden.
Den som vill genomgå utbildning vid en fristående skola har full frihet att göra detta. Däremot finns inte någon skyldighet för skolan att ta emot alla intresserade som elever. Som nyss nämnts kan huvudmannen för en fristå-
ende skola i princip själv avgöra vilka inträdesvillkor som skall tillämpas. Rätten att genomgå en fristående skola innebär inte heller att utbildningen berättigar till studiestöd eller automatiskt tillerkänns kompetensvärde vid
tillträde till fortsatt utbildning i offentlig regi.
Elever vid fristående skolor kan enligt gällande regler under vissa förutsättningar få studiestöd på samma villkor som elever vid offentliga skolor.
En grundläggande förutsättning är dock att skolan står under statlig tillsyn.
Prop. 1983/84: 118 ös 5
2.3 Nuvarande förhållanden
Vid sidan av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen finns således ett antal fristående skolor med undervisning på gymnasial nivå. En del av dessa skolor får statsbidrag. Det finns också en grupp
fristående skolor som inte får statsbidrag men som efter framställning från
resp. huvudman ställts under statlig tillsyn. I varierande omfattning gäller såsom villkor för statsbidrag och statlig tillsyn krav på att skolorna skall
följa vissa av staten uppställda regler för verksamheten. För övriga fristående skolor på gymnasial nivå finns inga statliga bestämmelser om verksamhetens innehåll och utformning.
Redovisningen i det följande är begränsad till skolor som får statsbidrag
och skolor som inte får statsbidrag men som ändå står under statlig tillsyn.
I bilaga 3 redovisas de fristäende skolor på gymnasial nivå som budgetåret
1983/84 uppbär statsbidrag eller på annat sätt står under statlig tillsyn. I bilagan redovisas de aktuella skolornas namn, kommun där skolan är
belägen samt uppgift om statsbidrag utgår eller inte.
Antalet berörda skolor uppgår till 43. Av dessa har 33 statsbidrag medan
de övriga endast är ställda under statlig tillsyn. Gruppen statsunderstödda
skolor består av 9 skolor med teoretisk utbildning och 24 skolor med
yrkesutbildning (22 yrkesskolor och 2 lanthushållsskolor).
De 10 skolor som inte är statsunderstödda men som står under statlig
tillsyn ger alla teoretisk utbildning. Nordiskt musikkonservatorium i Österåker räknas därvid — på samma sätt som musiklinjen i gymnasieskolan —
som en teoretisk utbildning.
Av de 43 skolorna har 10 tillkommit före år 1900. Under perioden 1900-1950 tillkom 23 skolor som fortfarande bedriver verksamhet. 11 av dessa skolor ger teoretisk utbildning och de övriga 12 ger yrkesinriktad
utbildning. Under perioden 1950-1970 nyinrättades 9 skolor. varav I med
teoretisk utbildning och 8 med yrkesinriktad utbildning. Efter är 1970 har endast en skola tillkommit, nämligen Nordiskt musikkonservatorium i
Österåker. Till bilden av utvecklingen av de fristående skolorna på gymnasial nivå
hör också att ett stort antal skolor har avvecklats eller kommunaliscrats under tiden från är 1920 till början av 1980-talet.
Om man ser tull den geografiska spridningen är koncentrationen till storstadslänen. framför allt Stockholms län. påfallande. Av de totalt 43
skolorna finns 27 i Stockholms län. De 7 skolor som finns utanför stor-
stadslänen är med ett undantag. nämligen Osby samskola. internatskolor
eller skolor med elevhem. Koncentrationen till storstadslänen torde till viss del ha sin förklaring i
alt fristående skolor, som inte är internatskolor, för sin existens är beroende av att kunna rekrytera elever från stora och befolkningstäta områden med goda kommunikationer.
Utöver de skolor som redovisas i bilaga 3 finns som jag nämnt ett antal skolor som bedriver undervisningsverksamhet utan statligt stöd och utan att vara ställda under statlig tillsyn. Det finns sådana skolor bl.a. för
teknisk utbildning, för merkantil och reklaminriktad utbildning. för este-
tisk och estetisk-praktisk utbildning samt för språkutbildning. Även vid en del av de i bilagan förtecknade skolorna bedrivs viss undervisning som inte är statsbidragsberättigad eller ställd under statlig tillsyn.
3¶Grunder för statligt stöd
1982 års beslut om fristående skolor på den obligatoriska skolans nivå (prop. 1982/83: 1, UbU 10, rskr 63) innebär bl. a. att skolgång motsvarande
årskurserna 1-9 av grundskolan även i fortsättningen 'skall få fullgöras i
fristäende skola. om denna uppfyller uppställda krav. Den fristående sko-
lans undervisning skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå
väsentligen motsvarar de kunskaper och färdigheter som grundskolan ger.
För att den fristående skolan skall få statsbidrag bör den. enligt nämnda riksdagsbeslut, ha en särskild uppläggning av verksamheten. Skolan bör ha
en prägel som gör att den i något avseende skiljer sig från den undervisning
som normalt förekommer i grundskolan. Det kan vara fråga om en verksamhet som bygger på alternativ pedagogik eller har en annorlunda uppläggning. Härigenom kan det utvecklingsarbete som reguljärt bedrivs i grundskolan kompletteras till gagn för skolverksamheten som helhet.
3.1 Förslag till villkor för statligt stöd
Det gymnasiala stadiets mångfald i både organisatoriskt och innehällsmässigt avseende gör det enligt min mening svårare än' när det gäller grundskolan att fastställa vilken utgångspunkt som bör gälla för en bedömning av när statligt stöd bör utgå till fristående skolor.
En grundläggande utgångspunkt bör dock liksom tidigare vara att det vid sidan av det allmänna skolväsendet inte får växa fram ett antal statsunder-
stödda fristående skolor av sådan omfattning att de grundläggande princi-
perna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Ett generellt villkor för att
statsbidrag skall kunna utgå till fristående skola på gymnasial nivå bör
därför enligt min mening vara att utbildningen där i någon form utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom det allmänna skolväsendet.
Det bör därför i utbildningen vid en sådan fristående skola finnas något av
värde för samhället och det allmänna skolväsendet som tillgodoser behov som eljest inte kan upptyllas.
Jag delar i likhet med flertalet av remissinstanserna SEH-kommitténs uppfattning att statligt stöd på det gymnasiala stadiet främst bör utgå till
utbildningar som genom sitt urbildningsinnehåll helt eller åtminstone i
något väsentligt avseende skiljer sig från vad som förekommer inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Sådana utbildningar tillför samhället utbildningsresurser som av olika skäl inte kommer till
stånd på annat sätt.
Skolor som ger utbildning kombinerad med internat fyller också ett behov för samhället och enskilda. Skolor av denna typ gör det bl. a. möjligt för barn till svenska medborgare med anställning utomlands att få en svensk gymnasial utbildning. Behovet av utbildning kombinerad med in-
ternat är större på gymnasial nivå än på grundskolenivå. De svenska
utlandsskolorna omfattar endast grundskolestadierna och svensk gymnasial skolutbildning utomlands ges endast i form av korrespondensundervisning.
Som komplement till det allmänna skolväsendet kan man även betrakta
en skola som har en särskild pedagogisk uppläggning i t.ex. tim- eller kursplaneavseende. En fristående skola kan tillämpa flexibla former för
organisation och arbete och behöver inte vara bunden av t.ex. systemet
med statligt reglerade tjänster och andra regler som gäller för det allmänna
skolväsendet.
Det finns även en grupp fristående skolor som genom sin uppläggning av
studierna är särskilt anpassade för elever med annan studiebakgrund och erfarenhet än den som gymnasieskolans elever normalt har. Hit hör sko-
lor, vilkas studiemål ligger nära motsvarande utbildning I gymnasieskolan men som har en annorlunda uppläggning av studierna och en annan målgrupp. Enligt min uppfattning bör statligt stöd kunna utgå för utbildningar av detta slag, om det visar sig svårt eller praktiskt sett mindre lämpligt att anordna likvärdiga utbildningar inom ramen för gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen.
I likhet med vad som gäller för grundskolenivån anser jag att den
omständigheten att en fristående skola vilar på konfessionell grund inte kan utgöra tillräckligt skäl för statsstöd. För att en konfessionell skola skall
kunna få statsbidrag måste skolan enligt min mening visa att den uppfyller också nägot annat av de villkor för statligt stöd som jag föreslår. Jag erinrar
här om att regeringen i sitt beslut hösten 1983 om statsbidrag till fristående
skolor på grundskolenivå utgick från detta synsätt på de konfessionella
skolorna.
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om
grunderna för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå.
I det följande redovisar jag vilka konsekvenser i fråga om rätten till: statsbidrag en tillämpning av de föreslagna villkoren enligt min mening skulle få på de nu statsunderstödda skolorna. Denna redovisning ligger till grund för min anslagsberäkning för budgetäret 1984/85 (avsnitt 11).
3.2 Bedömning av villkoren för nu statsunderstödda skolor
Flera av de nu verksamma fristående skolorna härstammar från en tid då skolförhållandena i landet var helt annorlunda än i dag. De ursprungliga
motiven för deras existens kan av olika orsaker helt eller delvis ha upp-
hört. De flesta kvarvarande skolorna skiljer sig dock i något avseende från
det allmänna utbildningsväsendet. Huruvida de skall få statligt stöd fortsättningsvis måste diskuteras i förhållande till de villkor för statligt stöd
som jag nyss föreslagit.
De fristående skolorna på gymnasial nivå kan enligt min uppfattning delas in i två huvudgrupper. Den ena gruppen består av fristående skolor
vilkas utbildningsinnehåll inte på ett påtagligt sätt skiljer sig från de utbild-
ningar som finns i det allmänna utbildningsväsendet. Den andra gruppen består av skolor som genom sitt utbildningsinnehäll skiljer sig från de nämnda utbildningarna.
3.2.1 Skolor, vilkas utbildningsinnehåll överensstämmer med det allmänna skolväsendets
Till denna grupp hör bl.a. två skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen (1967: 270) och vilka får statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor, nämligen Götehorgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Skolorna har haft statligt stöd sedan läng tid tillbaka. De är i allt väsentligt underkastade samma reglering som den kommunala gymnasieskolan och
lärartjänsterna vid skolorna är statligt reglerade.
Huruvida en fristående skola av detta slag tillgodoser ett behov ur samhällets synvinkel beror på om det är ett samhällsintresse att tillgången på elevplatser är särskilt hög på de studievägar som är företrädda vid
skolan eller på den aktuella orten. Med den inriktning som de två berörda skolorna har kan enligt min mening ett sådant intresse inte anses föreligga. Beträffande Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre samsko-
Ja förutsätter skolöverstyrelsen (SÖ) i sitt yttrande över SEH-kommitténs betänkande fortsatta överläggningar med vederbörande kommunala myndigheter i syfte att inordna dessa skolors utbildningar i gymnasieskolan.
Överläggningarna bör härvid i första hand skötas av länsskolnämnden i
Göteborgs och Bohus län. Jag delar SÖ:s uppfattning i denna fråga. I avvaktan på resultatet av dessa överläggningar bör statsbidrag i oföränd-
rad omfattning till båda skolorna tills vidare kunna utgå, dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget vara påbörjad.
Riksinternatskolorna, dvs. Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och
Grännaskolan, intar en särställning bland de fristående skolorna genom sin
karaktär av internatskolor samt de särskilda bestämmelser som reglerar
verksamheten vid skolorna. Riksinternatskolorna tillgodoser, tillsammans med internatskolan Lundsbergs skola 1 Storfors kommun, ett särskilt be-
hov för bl.a. utlandssvenska elever och elever som behöver miljöbyte.
Genom sina insatser för det franska språket har enligt min mening Franska skolan sedan länge ett särskilt värde för våra förbindelser med Frankrike. |
Statsbidrag bör därför kunna utgå till riksinternatskolorna, Lundsbergs
skola och Franska skolan även om undervisningen vid dessa skolor inte till
sitt innehåll påtagligt skiljer sig från gymnasieskolans. |
Huvudmannen för Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket anordnar
vid sidan av riksinternatskolverksamheten en särskild engelskspråkig in-
ternationell utbildning. Enligt bestämmelserna för verksamheten skall utbildningen för den elev som så önskar kunna leda fram till examen International Baccalaureate (IB) med diplom från International Baccalaureate
Office (1BO) i Geneve. Statsbidrag för denna verksamhet bör kunna utgå
även I fortsättningen.
Bulettakademien i Stockholm och Stockholms Tekniska Institut (STV är
fristående skolor med statsbidrag, där studiemålet för utbildningarna är detsamma som för närmast motsvarande utbildning i gymnasieskolan men
där uppläggningen av studierna nägot avviker från den i gymnasieskolan. De studerande vid de två skolorna är i regel äldre än motsvarande elever i
gymnasieskolan och har arbetslivserfarenhet. Efter förslag av dansarutredningen (U 1973:9) tillkom läsåret 1982/83 en
särskild gymnasial dansarutbildning inom Stockholms kommuns gymnasieskola. Dansarutredningen förutsatte att vissa befintliga yrkesutbildningar för dansare, däribland Balettakademien, successivt skulle kunna avvecklas i och med den nya gymnasieutbildningens start. SÖ har vid flera tillfällen föreslagit en avveckling av statsbidraget till Balettakademien. Genom tillkomsten av den gymnasiala dansarutbildningen utgör Balettakademicen inte något egentligt komplement till det allmänna skolväsendet.
Statsbidrag till Balettakademien bör därför enligt min mening tills vidare
kunna utgå i oförändrad omfattning. dock längst 1t.vo.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget vara påbörjad.
STI:s utbildning är treärig, medan den närmast motsvarandé gymnasiala utbildningen är den fyraåriga tekniska linjen. STI har en starkare koncentration på de tekniska ämnena än den tekniska linjen och dess tekniska utbildning omfattar fler lärarledda timmar än motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning. .
STI:s framtid har under de senaste åren varit föremål för en omfattande utredningsverksamhet. där frågan om ett kommunalt engagemang i skolans
verksamhet har aktualiserats i olika former. SÖ har föreslagit att STI skall
kommunaliseras och verksamheten ingå i Stockholms kommuns vuxenutbildning.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 har SÖ anfört att det
Prop. 1983/84: 118 | 10
enligt verkets bedömning är nödvändigt att en bestämd tidpunkt beslutas för avvecklingen av statsbidraget till STI. SÖ har därför förordat att statsbidraget avvecklas under en treårsperiod fr. o. m. budgetåret 1984/85. Likartade utbildningar bör enligt SÖ kunna anordnas i kommunal regi i Stockholm.
Jag finner det angeläget att frågan om STI:s framtid kan lösas i enlighet med påbörjade överläggningar. På grund av vikten av att stimulera teknisk
utbildning på den aktuella nivån och det intresse som bl.a. från näringsli-
vets sida visats för verksamheten vid STI bör statsbidrag i oförändrad omfattning tills vidare, i avvaktan på resultatet av dessa överläggningar, kunna utgå. dock längst t.o.m. budgetäret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en avveckling av statsbidraget vara påbörjad. Jag förutsätter att motsvarande utbildning därefter kommer att anordnas inom ramen för kommunal vuxenutbildning.
Apelrydsskolan och Vackstanässkolan är internatskolor som bedriver en konsumentekonomisk utbildning vars innehåll delvis sammanfaller med innehållet i vissa specialkurser i gymnasieskolan. Skolorna har sedan. lång tid tillbaka haft statligt stöd. Detta utgår numera enligt förordningen den 27 maj 1981 (SÖ-FS 1981: 107) om statsbidrag till driftkostnader för vissa
lanthushållsskolor.
Riksdagen har uttalat (mot. 1971:850, UbU 27, rskr 275) att statsbidrag till dessa skolor bör utgå i den utsträckning som efterfrågan på deras utbildning kräver. Enligt vad SEH-kommittén redovisat har det till skolornas kurser normalt funnits fler sökande än det finns intagningsplatser.
Riksdagen har också beslutat (jfr bl.a. UbU 1977/78:7. rskr 35) att det skall
vara möjligt både för landstingskommun och för enskild huvudman att med statsbidrag anordna konsumtionsutbildning (lanthushållsskola). Skolorna bör därför enligt min uppfattning kunna få statsbidrag även i fortsättning-
en.
3.2.2 Skolor, vilkas utbildningsinnehåll skiljer sig från det allmänna skolväsendets
Den andra gruppen av fristående skolor utgörs, som tidigare nämnts, av
skolor som genom sitt utbildningsinnehåll skiljer sig från de utbildningar
som finns i det allmänna skolväsendet. Hit hör främst skolor med olika typer av yrkesutbildning, vilka saknar motsvarighet i gymnasieskolan och
kommunal vuxenutbildning.
En skola av denna typär Bergsskolan i Filipstad, som utbildar personal inom främst järn- och gruvhanteringsområdet. Bergsskolan är ensam i landet om denna utbildningsprofil på gymnasial nivå.
Andra utbildningar inom denna grupp är Anders Beckmans skola 1 mode . och reklam samt Berghs reklamskola i grafisk formgivning och illustration samt praktisk marknadsföring och reklam. Utbildningen vid dessa skolor ligger till viss del innehållsmässigt nära den stora gruppen av konstskolor och annan estetisk-praktusk utbildning.
Det framgår av vad jag tidigare har anfört att sådana skolor som jag nu nämnt enligt min mening även i fortsättningen skall kunna vara berättigade till statsbidrag.
Utbildning för konstnärlig verksamhet har först under senare år kommit att betraktas som yrkesutbildning. Konstskolor och annan estetisk-praktisk utbildning har tidigare i stor utsträckning bedrivits i enskild regi. Ett antal
skolor har fått statsbidrag enligt förordningen (1971: 342) om enskild yrkesutbildning.
Även ett 50-tal av landets folkhögskolor erbjuder kurser med estetisk
inriktning. Vanligast är konsthantverkskurser och musikkurser. Utbild-
ningarna är av varierande längd upp till 2 år. Ca en fjärdedel av kurserna är
emellertid kortare än en termin. Folkhögskolans elever skall ha fyllt 18 år.
Regeringen gav den 10juni 1982 SÖ i uppdrag att bearbeta vissa specialfrågor i anslutning till gymnasieutredningens (U 1976: 10) slutbetänkande
(SOU 1981:96), vari bl.a. ingick att utforma förslag tll estetisk-praktiska
studievägar inom gymnasieskolan. SÖ redovisade förslagen i samband med sin anslagsframställning för budgetäret 1984/85.
SÖ konstaterar därvid att företrädare för såväl gymnasieskola som hög-
skola och fackliga organisationer uppfattar det som angeläget att flera estetiska studievägar skapas. Den stora tillströmningen av sökande till de
existerande utbildningarna på detta område visar att det finns stöd för denna uppfattning. Det estetiska området kännetecknas av att det i gymna-
sieskolan saknas linjer eller kurser som naturligt: leder vidare till vissa högre utbildningar inom kultursektorn. Detta gäller såväl bild-slöjd som
dans och teater. |
SÖ:s förslag omfattar en försöksverksamhet med tvååriga estetiska studievägar inom gymnasieskolan inom områdena musik, dans, teater och
bild-slöjd omfattande 300 intagningsplatser per år under 3-5 år med start budgetåret 1984/85.
Jag har i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10s. 130) föreslagit att försöksverksamhet med olika estetisk-praktiska linjer inom gymnasieskolan i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag skall få bedrivas under en femårsperiod med början budgetåret 1984/85. Utvärde-
ringen av denna försöksverksamhet får visa hur behovet av och efterfrågan på de aktuella utbildningarna vid fristående skolor kommer att påverkas. Enligt min mening bör statsbidrag tills vidare kunna utgå till Carl Malm-
stens Verkstadsskola, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets Vänners vävskola, Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys målarskola, Konstskolan Idun Lovén, Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola. Döåmen Konstskola och Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola.
3.2.3 Vissa skolor med branschinriktad utbildning m.m.
Av de skolor som får statsbidrag enligt förordningen (1971:342) om
enskilda yrkesskolor finns åtta skolor som ger utbildningar inriktade på vissa branscher och kategorier av anställda. Dessa skolor är Köpmannainstituter i Stockholm, Kooperativa Förbundets Vår gård i Saltsjöbaden, Nacka, Institutet för försäkringsutbildning i Stockholm, Svenska Åkeriförbundets yrkesskola i Danderyd, Svenska Frisörföreningens yrkesstudio i Stockholm. SHIO-Familjeföretagens föreläsningsverksamhet med kansli i Stockholm, Institutet för optometrii Stockholm och Svenska Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet med kansli i Stockholm.
SEH-kommittén har föreslagit att dessa åtta skolor inte längre skall vara berättigade till statligt stöd. Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning.
Till dessa skolor rekryteras normalt studerande internt från företag inom resp. bransch. De är i detta avseende mycket lika utbildningen i företag. Kursavgifterna och ibland även de studerandes levnadsomkostnader under utbildningstiden bekostas av arbetsgivaren. I fråga om vissa längre kurser vid Köpmannainstitutet i Stockholm svarar de' studerande själva för sina kostnader för utbildningen. I dessa fall är de dock berättigade till statligt studiestöd.
Till företagsutbildning och internutbildning utgår normalt inte statligt stöd. Det särskilda statsbidraget till företagsskolor upphörde den 30 juni 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 125. 333, UbU 22 och 30. rskr 283). Det är enligt min mening inte någon avgörande skillnad mellan företagsutbildning/ internutbildning och sådan utbildning som på redovisat sätt anordnas av en särskild stiftelse, ett särskilt aktiebolag eller en ”paraplyorganisation” i syfte att utbilda anställda i ett visst företag eller viss bransch. Mot denna bakgrund bör de aktuella utbildningarna enligt min uppfattning i princip inte komma i fråga för statligt stöd efter utgången av budgetåret 1983/84. Det bör dock finnas möjlighet för skolornas huvudmän att övergångsvis kunna få bidrag enligt nuvarande bestämmelser för kurser som redan påbörjats.
Förutsättningarna för verksamheten vid Institutet för optometri (IFO) skiljer sig dock enligt min mening nägot från vad som gäller för de övriga skolorna. IFO meddelar undervisning till legitimerade optiker i form av fort- och vidareutbildningskurser. Verksamheten vid IFÖ har byggts upp i avvaktan på en förväntad ändring av den högre optikerutbildningen i offentlig regi. Flera förslag om en optikerutbildning i högskolan har lagts fram, bl.a. av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i dess anslagsframställning för budgetåret 1983/84. Sedan frågan anmälts i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10, UbU 26, rskr 273) har regeringen uppdragit åt SÖ att efter samråd med UHÄ utreda frågan om en förlängd utbildning i gymnasieskolan i syfte att förbättra legitimationsutbildningen för optiker. I avvaktan på att frågan om den högre optikerutbildningens organisation löses och med hänsyn till det samhällsintresse som föreligger för utbildningen som ett led i legitimationsgivning är jag inte beredd att föreslå en avveckling av statsbidraget till IFO.
De sju skolor för vilka statsbidraget nu bör avvecklas har hittills såsom statsunderstödda stått under statlig tillsyn. Jag finner principiellt inte några
skäl att föreslå att utbildningarna vid skolorna skall stå kvar under statlig tillsyn sedan statsbidraget avvecklats. Beträffande vissa längre kurser vid
Köpmannainstitutet i Stockholm finansierar som Jag nyss nämnde eleverna själva sina studier. Det bör vara möjligt för regeringen att, om särskilda
skäl föreligger, medge fortsatt statlig ullsyn för denna typ av kurser. När det gäller avvecklingen av statsbidraget till fort- och vidareutbildningen inom Svenska Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet vill jag erinra om att grundutbildningen av Iaboratorieassistenter numera anordnas
inom högskolan. Jag finner det naturligt att fort- och vidareutbildning för
den berörda gruppen fortsättningsvis anordnas som enstaka kurser i hög-
skolan. Det ankommer på berörda myndigheter att beakta detta vid sin prioritering inom ramen för befintliga resurser.
3.2.4 Sammanfattning
Enligt min bedömning innebär således en tillämpning av de föreslagna
villkoren att fortsatt bidrag bör kunna utgå till följande fristående skolor på
gymnasial nivå:
Riksinternatskolorna. Lundsbergs skola, Franska skolan, Apelrydsskolan, Vackstanässkolan. Bergsskolan i Filipstad. Anders Beckmans skola, Berghs reklamskola, Carl Malmstens Verkstadsskola, Capellagården,
Nyckelviksskolan. Handarbetets Vänners vävskola, Sätergläntan Hem-
slöjdens gård, Pernbys målarskola. Konstskolan Idun Lovén, Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola, Dömen Konstskola, Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola, den engelskspråkiga internationella utbildningen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket samt
Institutet för optometri.
För Sigrid Rudebecks gymnasium, Göteborgs högre samskola, Stock-
holms Tekniska Institut och Balettakademien som enligt min mening inte uppfyller de föreslagna villkoren för statsbidrag bör bidrag i oförändrad omfattning medges längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret
1987/88 bör en avveckling av statsbidraget till dessa skolor vara påbörjad.
Vid min anslagsberäkning i det följande har jag utgått från denna bedöm-
ning.
3.3 Statligt stöd till nytillkommande skolor
En utgångspunkt för mina förslag beträffande rätten till statligt stöd till
fristående skolor på gymnasial nivå har varit att det även i framtiden skall
vara möjligt att I viss utsträckning med statsbidrag driva skolor med annan huvudman än stat och kommun. Statsunderstödd utbildning i fristående skola skall enligt mina förslag utgöra ett komplement till den utbildning som anordnas i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Det kan inte uteslutas att det också i framtiden kan uppkomma utbild-
ningsbehov som inte utan vidare kan tillgodoses inom ramen för det allmänna skolväsendet och där en fristående skola med statligt stöd kan vara en lämplig lösning. De villkor för statligt stöd som jag föreslagit i det
föregående (avsnitt 3.1) bör självfallet användas också i fråga om nya skolor. : De nu statsunderstödda fristående skolorna har förklarats berättigade till
statsbidrag genom beslut av regeringen eller myndighet som regeringen bestämt. I vissa fall har beslut även fattats efter ställningstagande av riksdagen.
Det bör ankomma på regeringen att fatta beslut om att nytillkommande fristående skolor skall kunna bli berättigade till statsbidrag utifrån de
grunder jag nu har föreslagit.
Enligt min mening bör dock fråga om statsbidrag till en fristående skola med internatverksamhet i likhet med vad som redan gäller för motsvarande
fråga på grundskolenivå underställas riksdagen i varje särskilt fall.
SEH-kommittén har föreslagit att det statliga stödet till skolor. som framdeles kan komma att förklaras berättigade till statligt stöd utifrån de grunder som föreslagits, skall utgå med bidrag motsvarande 8057 av den
statliga riksmedelskostnaden för statsbidrag till lärarlöner per elev och år
för närmast motsvarande utbildning i gymnasieskolan. Utifrån denna riks-
medelskostnad får enligt kommittén från fall till fall avgöras hur ett bidrag per elev och är kan beräknas samt huruvida bidrag till lokaler och utrustning skall utgå eller inte.
Som jag nyss framhållit bör frågan om stöd till eventuellt nytillkom-
mande fristående skolor på gymnasial nivå avgöras från fall till fall utifrån
de grunder som redovisats i det föregående. Därvid bör även från fall till fall avgöras hur stort bidraget bör vara. Jag är således f.n. inte beredd att föreslå någon generell bidragsnivå. Bidrag bör dock för nytillkommande
skolor normalt endast avse kostnader för lärarlöner och inte utgå med
större belopp än den statliga medelkostnaden för närmast motsvarande lärargrupp I gymnasieskolan.
Jag har i det föregående utgått från att Nertalet nu statsunderstödda
skolor även i fortsättningen skall få statsbidrag till sin utbildning på gymna-
sial nivå. Med hänsyn till att skolorna får statsbidrag av viss storlek sedan många år tillbaka och bygger sin verksamhet på detta har jag i princip utgått från att bidrag under de närmaste ären skall lämnas i ungefär oför-
ändrad omfattning. Jag vill dock betona att bidragsnivån för de redan statsunderstödda skolorna är betingad av olika skäl. Det bör alltså inte vara så att eventuellt tillkommande skolor automatiskt blir berättigade till
bidrag på samma nivå.
4¶Det statliga stödets utformning
4.1 Bakgrund
Statsbidrag utgår enligt skiftande grunder till de olika fristående skolor-
na på gymnasial nivå. Bidragsgrunderna är ofta historiskt betingade och
har tidigare avsett fler skolor än i dag.
De beräknade kostnaderna budgetåret 1983/84 för statsbidrag till de
fristående skolorna på gymnasial nivå, grupperade efter de anslag i stats-
budgeten de belastar, framgår av följande uppställning:
A Driftbidrag Anslag | Bidrag Antal skolor D 11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.
Kristofferskolan äk 10—12 ca 900.000! I D18 Bidrag till driften av gymnasieskolor
Apelrydsskolan ca — 700000! I Vackstanässkolan ca 100000! 1
D 20 Bidrag till driften av riksinternatskolor 16477 000? 2 DA Bidrag till driften av Bergsskolan i
Filipstad 2 165 000 1 D22 Bidrag till driften av vissa privatskolor 21015 000 4
Dp 23 Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning 26 190 000 23
Summa 68547 000 B Investeringsbidrag D 26 Bidrag till undervisningsmateriel inom
gymnasieskolan m. m.
Enskild yrkesutbildning 150 000
Lanthushållsskolorna | 50 000
Summa 200 000 ! Uppskattad kostnad " Inkl. engelskspråkig internationell utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
De statsunderstödda fristäende skolorna kan indelas i två huvudgrupper. dels de fristående skolor som har statligt reglerade tjänster. dels de som saknar sådana tjänster. Till den senare gruppen hör Kristofferskolan (åk 10-12), vars bidrag belastar anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m., de skolor vilkas bidrag bekostas från anslaget Bidrag till driften av
enskild yrkesutbildning samt den engelsk-språkiga internationella utbild-
ningen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
4.2 Fristående skolor med statligt reglerade tjänster
Statligt reglerade tjänster förekommer f.n. vid nio fristående skolor på gymnasial nivå. Detta gäller de tyra skolor, vilkas verksamhet regleras av
privatskolförordningen. de två riksinternatskolorna, Bergsskolan i Filipstad samt de två lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan. Dessa skolor omfattas av ett regelsystem som mycket liknar det som
gäller för gymnasieskolan.
De nuvarande statsbidragen till dessa skolor avser främst kostnader för löner åt skolledare och lärare. För de fyra skolor som får bidrag enligt
förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor utgår bidrag
med i princip 604 av ett bidragsunderlag som omfattar kostnader för
avlöning av rektor, studierektor och lärare. Regeringen kan dock besluta
om högre statsbidrag. F.n. utgår statsbidrag med 95,5 24 av Franska skolans, Göteborgs högre samskolas och Sigrid Rudebecks gymnasiums bi-
dragsunderlag och med 99,5 46 av Lundsbergs skolas bidragsunderlag. För
de andra fem skolorna utgår statsbidraget i princip med 100 && av det bidragsunderlag som utgörs av kostnader för löner till lärare och skolleda-
re. Bidragsunderlaget för de nio skolorna beräknas dock på olika sätt. För
riksinternatskolorna, Bergsskolan och de två lanthushällsskolorna beräknas bidragsunderlaget på de fuktiska kostnaderna på i princip samma sätt som nu sker för gymnasieskolan. För de fyra skolor. vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen, utgörs bidragsunderlaget av kostnaderna för bidrugsgrundande tjänster. Detta beräkningssätt tillämpades i det dåvarande gymnasiet fram t.o.m. budgetåret 1965/66.
Liksom för gymnasieskolan reduceras statsbidragen för riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad vid utbetalning med två procent.
SEH-kommittén har föreslagit vissa modifieringar i bidragssystemet för
de aktuella skolorna.
Bidragssystemet bör enligt kommittén, liksom för gymnasieskolan. omfatta ett avlöningsbidrag som utgär med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare. huvudlärare, lärare och institutionsföreståndare. Dessutom bör finnas ett avgiftsbidrag som skall täcka kostnaderna för sjukförsäkringsavgift. folkpensionsavgift och tillläggspensionsavgift.
För de fyra skolor, vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen och som nu har ett bidrag som inte uppgår till 98 £& av skolans faktiska kostnader för löner och sociala avgifter för statligt reglerade tjänster, bör
enligt kommittén även fortsättningsvis en viss reduktion av statsbidraget
göras.
1 likhet med SEH-kommittén anser jag att statsbidragssystemet för de fristående skolorna med statligt reglerade tjänster i huvudsak bör anknyta till det system som gäller för gymnasieskolan. Kommittén har föreslagit vissa mindre ändringar av nuvarande statsbidragssystem i denna riktning.
Regeringen uppdrog den 10 juni 1982 åt statskontoret att dels kartlägga förutsättningarna för ett schablonsystem för statsbidrag till gymnasiesko-
lan och kommunal vuxenutbildning, dels inkomma med förslag till alternativa modeller för utveckting av ett nytt statsbidragssystem.
Statskontoret har med rapport till regeringen den 6 september 1983 redovisat uppdraget. Statskontorets rapport omfattar alternativa modeller
för utveckling av ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan. Försla-
gen har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.
I likhet med vad bl. a. statskontoret, SÖ och länsskolnämnden i Malmö-
hus län har anfört finner jag i avvaktan på beredningen av statskontorets
principförslag till nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan inte några
motiv för ändring i nu gällande system för statsbidrag till fristående skolor
med statligt reglerade tjänster.
4.3 Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster
F.n. får 23 fristående skolor (se bilaga 3) statsbidrag enligt förordningen
(1971:342) om enskilda yrkesskolor. Enligt förordningen är skolorna i
statsbidragshänseende uppdelade i A- och B-skolor.
Till A-skolor utgår bidrag till lönekostnader med visst bidrag per klass av heltidskurs. För varje klass av heltidskurs utgår också ett bidrag till sär-
skilda kostnader. Detta bidrag till särskilda kostnader är olika stort beroen-
de på kursens art. För deltidskurs vid A-skola utgår ett bidrag per lektion. På summan av bidraget för lönekostnader, särskilda kostnader och kostna-
der för deltidskurs utgår vid A-skola ett särskilt tillägg med tio procent.
Till B-skolor utgår bidrag till lönekostnader med visst bidrag per klass av
heltidskurs (bidrag till särskilda kostnader utgår inte). För deltidskurs vid B-skolor utgår bidrag på samma sätt som för deltidskurs vid A-skolor. ” Något bidrag i form av särskilt tillägg utgår inte vid B-skolor.
För föreläsare vid A- och B-skolor utgår ersättning. Till A-skolor utgår bidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel med hälften eller. om särskilda skäl föreligger. med två tredjedelar av kostnaderna. Till B-skolor utgår också bidrag för sådana kostnader men endast med högst hälften av kostnaderna.
B-skola kan få alla sina kostnader — utöver dem som täcks med bidrag
som redovisats i det föregående eller som bestrids med egna intäkter —
täckta genom extra statsbidrag om synnerliga skäl föreligger. Beslut om sådant extra bidrag fattas av SÖ. A-skola har inte samma möjlighet enligt bestämmelserna, men praxis har utvecklats så att även A-skola efter särskild framställning till regeringen kan få extra statsbidrag (underskottsbidrag). |
SEH-kommiuén föreslär att statligt stöd till fristående skolor som inte
har statligt reglerade tjänster konstrueras som ett bidrag per elev och år med belopp som fastställs med utgångspunkt i systemet för bidrag till
fristående skolor på grundskolenivå. Systemet skall vara kostnadsneutralt vid jämförelse med nu utgående statsbidrag.
SEH-kommitténs förslag till konstruktion av nytt statsbidragssystem tillstyrks nästan genomgående av remissinstanserna. Detsamma gäller i 2 Riksdagen [Y83!84. 1 saml. Nr 118
princip förslaget att statsbidrag skall utgå med oförändrad storlek till de
skolor som i dag har statsbidrag. Flera remissinstanser understryker emel-
lertid i likhet med kommittén att på sikt bör eftersträvas ett mera enhetligt bidragssystem på likvärdiga villkor. Riksrevisionsverket anser också att en
hårdare omprövning borde ha gjorts:i förhållande till utgångsläget. De
remissinstanser som företräder de berörda skolorna har ofta synpunkter på den specifika beräkningsgrunden för sin skola samt valet av basår för
beräkning av statsbidraget. Enligt SÖ hade en mer ingående analys av
utgiftsområden för såväl befintliga som eventuella tillkommande fristående
skolor i syfte att ytterligare schablonisera bidragsgivningen varit önskvärd. SÖ tillstyrker dock det föreslagna systemet.
Att förbättra statsbidragssystemet för fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster är enligt min mening en angelägen uppgift. Det
nuvarande statsbidragssystemet för enskilda yrkesskolor är helt eller till
viss del knutet till de reella kostnaderna. Därför kan statsbidraget inte
slutregleras förrän i efterhand när alla kostnader för verksamheten är
kända. Bidragsbestämmelserna för dessa skolor är komplicerade och ger ofta upphov till olika uppfattningar om vilka kostnader som är bidragsgrun-
dande. Sådana frågor avgörs ofta långt efter redovisningsärets slut.
Ett nytt bidragssystem bör utgå från den hävdvunna principen att staten svarar för lönekostnaden. Detta innebär emellertid inte att användningen av bidraget behöver vara helt bunden tull lönekostnader. Vid mina överväganden i det följande har jag i likhet med SEH-kommittén utgått från att
skolans egna inkomster, dvs. andra inkomster än bidraget till lönekostnader, främst skall användas för att bestrida kostnaderna för lokaler och
utrustning. Om skolans egna inkomster inte räcker till för dessa utgifter. bör staten med hänsyn till hitullsvarande praxis även i framtiden kunna ge
ett visst bidrag för dessa. Liksom för bidraget till fristående skolor på grundskolenivå bör viss frihet råda också för skolor på gymnasial nivå att
disponera bidraget även för andra slag av utgifter. Bidraget får därmed karaktär av allmänt driftbidrag.
Bidragssystemet bör vara enkelt till sin konstruktion och lätt att administrera. Det bör också ha sådan utformning att bidragsbeloppet är relaterat till löneutvecklingen. Systemet bör dessutom vara så beskaffat att bidragets storlek kan beräknas I förväg. Det är enligt min mening möjligt att med
utgångspunkt i SEH-kommitténs förslag konstruera ett elevrelaterat bi-
drågssystem som uppfyller de uppställda kraven utifrån följande riktlinjer.
För att en fristående skola skall få statsbidrag bör skolans undervisning — om regeringen inte för visst fall bestämmer annat — omfatta en eller flera
studievägar om minst 30 arbetsveckor. Statsbidrag bör i princip endast lämnas för utbildning som innebär heltidsundervisning. För bidrag med fullt belopp för årselevplats bör studieväg omfatta 30-40 veckor. För kurs kortare än 30 veckor utgår per kursvecka en trettiondedel av årselevplats-
beloppet eller — om läsåret vid skolan är längre än 30 veckor — det belopp
som erhålls när årselevplatsbeloppet delas med det tal som svarar mot
antalet läsårsveckor vid skolan. Deltidskurs får i de fall statsbidrag redan
utgår räknas om till heltidskurs. | .
Beloppet för högstadieelev enligt systemet för bidrag till fristående sko-
lor på grundskolenivå (grundbelopp) bör tas som utgångspunkt också för bidraget per elev i nu statsunderstödda fristående skolor över grundskole-
nivån. Grundbeloppet måste därvid räknas upp med hjälp av en för varje skola fastställd faktor så att bidraget blir så stort att det. multiplicerat med antalet elever vid skolan. ger ett sammanlagt statsbidrag som i huvudsak motsvarar kostnaden för nu utgående statsbidrag till skolan. I bidraget inkluderas i förekommande fall tillägg för sådana kostnader som inte har
täckts av skolans egna intäkter. Flera remissinstanser har påtalat problem med att låta denna omräkningsfaktor grunda sig på ett enda basår. De framhåller att detta i många fall skulle innebära att förhållanden som rått
under basåret på grund av särskilda omständigheter, t.ex. extra statsbidrag för täckande av stora underskott vid vissa skolor, skulle konserveras i framtiden. För att få ett relevant utgångsläge skulle man, framhålls det, behöva göra en analys av flera års verksamhet. Jag delar denna uppfattning. Omräkningsfaktorn bör enligt min mening därför bestämmas utifrån dels ett genomsnitt av statsbidraget som varje skola fått de tre redovisningsåren närmast före det nya systemets införande, dels eu genomsnitt av skolans elevantal.
Statsbidraget beräknas sålunda med hjälp av formeln grundbelopp x
omräkningsfaktor x utnyttjat antal ärselevplatser inom årselevplatsramen. Elevtalsram och omräkningsfaktor för de skolor, som enligt mitt förslag i
det föregående skall få fortsatt statsbidrag, bör fastställas av regeringen.
I likhet med SEH-kommittén och flera remissinstanser anser jag att
bidraget per elev i princip bör vara lika stort för likartade utbildningar.
Detta mål kan enligt min mening dock endast nås på sikt. Den faktor som grundbeloppet skall räknas upp med bör därför successivt omprövas i denna riktning. SÖ bör vid sin ärliga anslagsframställning beakta detta.
Jag tar nu upp några ytterligare frågor rörande statsbidragsgivning för fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster av mer teknisk
natur. | Statsbidraget bör beräknas på grundval av antalet elever vid skolan viss
dag under redovisningsåret. Fristående skolor bör liksom andra skol-
former därvid rapportera antalet elever i statsbidragsberättigade utbildningar den 15 september varje år. I utbildningar som inte pågår vid den
tiden anses clevplats ianspråktagen om den är besatt på utbildningens
wredje arbetsdag under läsåret.
Reglerna för utbetalning av statsbidraget bör ansluta till det system som tillämpas för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå. Detta innebär
bl.a. att bidraget bör betalas ut i form av förskott och slutreglering. Huvudmännen för sådana fristående skolor som kommer i fråga för
statsbidrag är såsom näringsidkare bokföringsskyldiga för verksamheten enligt bokföringslagen (1976: 125). Normalt torde det inte finnas skäl att på grund av statsbidragsgivningen ställa upp ytterligare krav beträffande räkenskaperna. I regel torde det inte heller behöva finnas en av staten utsedd revisor. Riksrevisionsverket, SÖ och berörd länsskolnämnd måste emellertid kunna granska räkenskaperna och i övrigt kontrollera att gällande villkor för statsbidraget följs. Huvudmannen bör därför vara skyldig att på begäran lämna dessa myndigheter de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för sådan kontroll. |
Enligt SEH-kommittén kan det i samband med omläggningen av statsbidraget föreligga behov av att övergångsvis tilldela en skola extra bidrag för oförutsedda utgifter. Även det nuvarande bidragssystemet innehåller en sådan säkerhetsventil (jfr SOd$ förordningen om enskilda yrkesskolor). SEH-kommittén har därför föreslagit att ett särskilt belopp om ca 1.5 milj. kr. övergångsvis ställs till regeringens förfogande för oförutsedda utgifter vid de aktuella skolorna (t. ex. större hyreshöjningar). Jag förordar att medel under en Övergångsperiod ställs till regeringens förfogande främst för slutreglering av eftersläpande underskott i skolornas verksamhet i samband med övergång tll nytt bidragssystem. Vid akuta behov bör medlen dock även kunna användas för oförutsedda utgifter. Jag återkommer till medelsberäkningen i det följande (avsnitt 11).
4.4 Statsbidrag till undervisningsmateriel
Jag behandlar i detta avsnitt frågan om statsbidrag till undervisningsmatericl för vissa fristående skolor på gymnasial nivå..
Inledningsvis vill Jag erinra om att det f.n. under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. finns poster för anskaffning av undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor (SFS 1971: 342) samt vid vissa lanthushäållsskolor (förordning den 4 december 1980. SÖ-FS 1980:213). SEH-kommittén har föreslagit att statsbidrag till investering i utrustning även i framtiden skall kunna utgå till fristående skola. |
För egen del finner jag i likhet med SÖ att det särskilda statsbidraget till undervisningsmateriel för enskilda yrkesskolor bör avvecklas och medlen (150000 kr.) ingå som en del i det allmänna driftbidrag till fristående skolor utan statligt reglerade tjänster som jag har föreslagit.
Enligt vad jag erfarit från SÖ har medel för anskaffning av undervisningsmateriel till de enskilda lanthushållsskolorna inte utnyttjats under de senaste åren. Mot bakgrund av detta samt att motsvarande utbildningar inom gymnasieskolan ej omfattas av statsbidragsgivningen för undervisningsmateriel anser jag att statsbidrag till undervisningsmateriel vid Vackstanässkolan och Apelrydsskolan (f.n. 50000kr.) inte längre skall kunna utgå för tiden fr. o. m. den juli 1984. |
Huvudmännen för stiftelsen Bergsskolan i Filipstad har i skrivelse den
14 oktober 1983 till regeringen anhållit om möjlighet att söka statsbidrag för inköp av undervisningsmateriel. Bergsskolan utbildar personal inom
järn- och gruvhanteringsområdet och är, som jag tidigare framhållit, ensam om denna utbildningsprofil på gymnasial nivå. Bergsskolan bör därför av
särskilda skäl som en engångsanvisning få statsbidrag för komplettering av undervisningsmateriel inom ramen för de medel jag för budgetåret 1984/85 beräknat under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasic-
skolan m.m. |
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag anfört om
avveckling av statsbidraget till undervisningsmateriel vid fristående skolor m.m.
5 Statlig tillsyn och studiestöd
Som villkor för att statsbidrag skall utgå ställer staten upp regler för de fristående skolornas verksamhet. Reglerna varierar mellan olika skolor. I
en del fall är regleringen omfattande och ingående. Att bidraget används på
avsett sätt och att villkoren i övrigt följs kan kontrolleras genom stutlig tillsvn. Tillsynen har därför karaktär av villkor för statsbidraget. |
Fristående skolor står i vissa fall under statlig tillsyn även om statsbidrag inte utgår. Det gäller skolor som genom särskilda beslut av regeringen har ställts under statlig tillsyn på framställning därom från huvudmannen. Statlig tillsyn är en förutsättning för att skolans utbildning skall tillerkännas ett visst kompetensvärde. Av störst betydelse är dock aw statlig tillsyn är ett villkor för att eleverna vid skolan skall kunna få studiestöd. Denna fråga behandlar jag närmare i det följande. Som villkor för att skolan skall stå under statlig tillsyn kan regeringen föreskriva vissa regler för utbildningen. I allmänhet gäller endast en begränsad reglering som består i att skolan skall följa en läroplan som fastställs av skolöverstyrelsen och att
rektor har viss rapporteringsskyldighet. |
Vilken eller vilka myndigheter som skall utöva den statliga tillsynen : anges som regel i den förordning som gäller för skolan eller i det särskilda beslutet om att skolan medges stå under statlig tillsyn. Normalt är såväl SÖ som berörd länsskolnämnd tillsynsmyndighet för skolor på gymnasial nivä.
Tillsynens innehåll beror på vilken statlig reglering som gäller för skolans verksamhet. Inom den ramen gäller i tillämpliga delar vad som före-
skrivs om SÖ:s och länsskolnämndens tillsyn i förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen. Även skolor som inte står under statlig tillsyn kan under vissa förutsättningar inspekteras av
SÖ. Förutsättningarna för sådan inspektion är angivna i 518 skollagen
(1962:319). Enligt denna paragraf kan en skola som inte enligt skollagen
eller särskilda föreskrifter står under statlig myndighets inscende eller inspektion och som tar emot elever under 20 år inspekteras av den centrala
Prop. 1983/84: 118 [EE] tr
statsmyndighet till vars arbetsområde skolan närmast hör. En sådan inspektion får företas endast om särskild anledning härtill finns.
Elever i fristående utbildningar på gymnasial nivå har således inte utan vidare samma rätt till studiestöd I form av studiehjälp eller studiemedel som elever i gymnasieskolan. Det fordras att utbildningen är statsunderstödd eller åtminstone ställd under statlig tillsyn för att studiestöd skall kunna utgå till eleverna. i
SEH-kommittén anser att vissa insyns- och kontroHmöjligheter måste finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen antingen skall vara statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn bör därför enligt kommittén kvarstå. Kommittén anser att en framställning från huvudmannen om att en utbildning skall ställas under statlig tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas utifrån en generös attityd när det gäller gymnasial utbildning. SEH-kom- . mittén föreslår vidare att samtliga utbildningar i enskild regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.
Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning att insyns- och kontrollmöjligheter bör finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen skall vara statsunder-
serna kvarstå.
Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) kan val av fristående skola innebära stora kostnader för den enskilde. Den studerande har inte bara kostnader för uppehället utan också kostnader för terminsavgifter, studiematerial m. m. Att ställa utbildningar under statlig tillsyn kan emellertid enligt CSN medföra stora kostnader också för samhället. CSN menar därför att prövningen om en utbildning skall ställas under statlig tillsyn alltid måste göras utifrån värdet av utbildningen både för samhället och för individen. CSN tillstyrker vidare SEH-kommitténs förslag om att alla utbildningar i enskild regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.
Om en fristående utbildning bedöms vara av sådant värde för både samhället och eleverna att den ges statsbidrag är det enligt min mening även motiverat att ge eleverna rätt till studiestöd under samma förutsättningar som gäller för motsvarande elever inom det allmänna utbildningsväsendet.
De icke statsunderstödda fristående utbildningarna kan däremot inte
generellt sägas ha sådan betydelse att de i fråga om rätt till studiestöd för eleverna bör jämställas med utbildningar inom det allmänna utbildningsväsendet. Regeringen bör därför enligt min mening, liksom hittills, i varje enskilt fall pröva frågan om att ställa nya utbildningar under statlig tillsyn i syfte att ge eleverna tillgång till statligt studiestöd. Jag avser vidare att senare föreslå regeringen at besluta att förteckna fristående utbildningar. som berättigar till studiestöd, i bilagan till studiestödsförordningen.
Prop. 1983/84: 118 [0 ww
Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att'ta del av vad jag anfört i
fråga om statlig tillsyn och studiestöd beträffande fristående skolor på
gymnasial nivå.
6¶De statsunderstödda fristående skolorna och planeringssystemet
för gymnasieskolan
F.n. utgår driftbidrag till de fristående gymnasiala utbildningarna ur sex
olika anslag, nämligen Bidrag till driften av grundskolor m. m. (Kristofferskolan), Bidrag till driften av gymnasieskolor (Vackstanässkolan och Apelrydsskolan) Bidrag till driften av riksinternatskolor, Bidrag till Bergssko-
lan i Filipstad, Bidrag till driften av vissa privatskolor (Franska skolan,
Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium och Lundsbergs skola) samt Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning (de s. k. enskilda
yrkesskolorna). SEH-kommittén föreslår att driftbidragen till de fristående skolorna på gymnasial nivå skall belasta ett anslag, nämligen anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Enligt riksdagens beslut om den statliga skoladministrationen m.m. (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr 395) tillämpas ett nytt system för dimen-
sioneringen av gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1983/84. Det nya syste-
met innebär bl.a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för tre budgetår i sänder. Ramarna anges i årselevplatser, vilket innebär att en intagningsplats på en två-, tre- eller fyraårig studicväg motsvarar två, tre resp. 3,7 årselevplatser.
I planeringssystemet ingår riksramar och länsramar: Riksramar fastställs
av regeringen med stöd av riksdagens beslut. SÖ fördelar ärselevplatserna i riksramarna mellan länsskolnämnderna i form av länsramar. Inom länsra-
marna bestämmer länsskolnämnderna det antal intagningsplatser som varje kommun och landstingskommun i länet får inrätta för varje studieväg
och för gymnasial lärlingsutbildning. I vissa fall ankommer beslutanderätten på SÖ. Det gäller bl.a. beslut om förändringar beträffande vissa låg-
frekventa studievägar.
Vissa årselevplatser vid de statsunderstödda fristående skolorna på det
gymnasiala stadiet inräknas i dag i planeringsramarna för gymnasieskolan.
Så görs t. ex. beträffande Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan, Apelrydsskolan och de två riksinternatskolorna. För de berörda fristående skolorna är f.n. ca 900 årselevplatser inräknade i gymnasieskolans ramar.
SEH-kommittén har föreslagit att alla årselevplatser i de statsunder-
stödda fristående skolorna på gymnasial nivå skall ingå i totalramen för
gymnasieskolan och att platserna på sikt skall fördelas på olika delramar
allt efter utbildningarnas karaktär. Det totala antalet årselevplatser för
gymnasial utbildning bör enligt kommitténs förslag ökas med de årselev-
platser som nu finns vid de statsunderstödda fristående skolorna.
I likhet med SEH-kommittén anser jag att driftbidrag till all fristående
utbildning på gymnasial nivå bör bekostas ur err anslag. Enligt min mening föreligger emellertid risk för oöverskådlighet om medelsanvisningen inordnas under det redan tidigare stora anslaget Bidrag till driften av gymnasic-
skolor. För att överskådligheten och samordningsmöjligheterna skall öka bör i stället medelsanvisningen för de olika fristående skolorna sammanföras till ett särskilt anslag. Tills vidare förutsätter jag att statsbidraget till
grundskoledelen av Franska skolan, Göteborgs högre samskola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Lundsbergs skola också skall utgå
från detta anslag för fristående skolor på gymnasial nivå. Statsbidraget till
årskurserna 10—12 vid Kristofferskolan bör liksom tidigare utgå från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. SÖ har i sitt remissyttrande bl. a. påtalat att det kan uppstå vissa svårig-
heter med att behandla de relativt fåtaliga årselevplatserna i fristående skolor inom ramen för gymnasieskolans planeringssystem. särskilt om dessa utbildningar skall fördelas på olika utbildningssektorer. Dessa årselevplatser måste särbehandlas vid fördelningen på länsramar. Jag delar SÖ:s bedömning i denna fråga.
Årselevplatserna för de statsunderstödda fristående skolorna bör mot denna bakgrund ges en särskild ram. SÖ behöver då inte göra någon
särskild avräkning innan ramarna länsfördelas.
Det totala antalet årselevplatser vid de statsunderstödda fristående sko-
lorna uppgår innevarande läsår till sammanlagt 4472'. Härav ingår som jag
tidigare redovisat ca 900 årselevplatser i gymnasieskolans ramar.
Antalet årselevplatser för fristående skolor på gymnasial nivå bör för
budgetäret 1984/85 omfatta sammanlagt 4600 årselevplatser. För att gym-
nasieskolans planeringsramar för budgetåret 1984/85 inte skall behöva ändras bör den särskilda ramen endast omfatta de 3700 årselevplatser, som inte har räknats in i gymnasieskolramarna i årets budgetproposition.
Fr.o.m. budgetåret 1985/86 bör alla årselevplatserna vid fristående skolor på gymnasial nivå föras till denna särskilda ram.
Som jag aviserat i årets budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 120) avser jag att i samband med särskild proposition om reformering av
gymnasieskolan återkomma med förslag om slutliga ramar för gymnasieskolan budgetåret 1985/86. Härvid bör den föreslagna avräkningen av de
900 elevplatserna göras. : Genom den föreslagna ordningen kommer begreppet ”årselevplats” att tillämpas även för fristående skolor. Det är enligt min mening viktigt att ha
en entydig terminologi som gör det möjligt att överblicka utbildningen på
gymnasial nivå i kvantitativa termer. Genom mitt förslag får alla utbild-
! Härvid ingår inte de sju enskilda yrkesskolor med branschinriktad utbildning som enligt redovisningen i avsnitt 3.2.3 ej bör ifrågakomma för vidare statsbidrag efter den I juli 1984.
ningar vid de statsunderstödda fristående skolorna en egen ram uttryckt i ärselevplatser och kan betraktas som en del av den samlade resursen för
gymnasial utbildning.
Som jag tidigare tavsnitt4.3) föreslagit skall regeringen fastställa en
ärselevplatsram för varje fristående skola.
Heltidskurser vid skolorna bör därvid omräknas till årselevplatser. Deltidskurser vid nu statsunderstödda skolor bör i förekommande fall få
omräknas till heltidskurs. Som jag redan framhållit bör dock för nya skolor
bidrag i princip endast utgå för heltidskurser.
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om en särskild årselevplatsram för fristående skolor på gymnasial nivå.
7 Behörighet och urval
En fristående skola har i princip frihet att själv bestämma inträdeskrav och urvalsgrunder samt andra regler för tillträde till utbildningen. Staten kan emellertid som villkor för statsbidrag eller för att utbildningen skall få stå under statlig tillsyn kräva att skolan tillämpar vissa av staten angivna regler för tillträde till utbildningen. Sådana villkor har i viss utsträckning
uppställts. Dessa redovisar jag i det följande. Föreskrifter om behörighet och urval till direkt grundskoleanknutna
studievägar I gymnasieskolan finns I förordningen (1966: 24) om grundskolans kompetensvärde (kompetensförordningen).
Kompetensförordningens föreskrifter om behörighet och urval tar främst sikte på tillträde till kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor. Men föreskrifterna gäller även för tillträde till bl. a. fristående skolor. om de är statsunderstödda eller står under statlig tillsyn. En förutsättning är givetvis att avvikelser inte är föreskrivna i särskilda bestämmelser som kan gälla för skolan i fråga.
Enligt privatskolförordningen (1967: 270) skall skolorna i princip tillämpå samma regler som gäller för intagning till gymnasieskolan. Vissa särbe- ” stämmelser finns dock. Vid intagningen skall 1. ex. företräde i skälig om-
fattning ges åt elever från skolans egen utbildning på grundskolcenivå.
Vidare skall de som har särskilt behov av skolgång vid skola av detta slag i skälig omfattning ges företräde vid intagningen.
I förordningen (1970: 333) om riksinternatskolor finns bestämmelser om intagning som i huvudsak innebär att en riksinternatskola antar såväl internatelever som externatelever. Internatplatserna bör vara ungefär lika mänga för pojkar som för flickor. Av internatplatserna bör högst 60 pro-
cent förbehållas barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar. Som
internatelever antas barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar. har behov av miljöombyte celler är från glesbygd och inte kan beredas
tillfredsställande inackordering. Som externatelever antas sökande från
den kommun, där riksinternatskolan är belägen, och från närliggande kommuner. Med de avvikelser som nu nämnts gäller samma regler för behörighet och urval som vid intagning till kommunernas gymnasieskolor.
Ärenden om intagning av internatelever prövas av en särskild intagningsnämnd som är gemensam för riksinternatskolorna. Intagning av externatelever till gymnasial utbildning prövas av den intagningsnämnd för gymnasieskolan inom vars verksamhetsområde riksinternatskolan är belägen./
Huvudmannen för Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket bedriver som jag tidigare nämnt vid sidan av riksinternatskoleverksamheten med statligt bidrag även internationell gymnasial utbildning (IB-utbildning). Behörig att antas som elev i årskurs I av IB-utbildningen är den som dels är behörig att antas som elev i årskurs I på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan, dels har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna tillgodogöra sig IB-utbildningen. Den som har bristfälliga kunskaper i svenska språket skall utan hinder därav anses behörig, om han i övrigt uppfyller nämnda krav. Om platser inte finns för alla behöriga sökande. skall urvalet göras enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Intagningsnämnden för riksinternatskolorna antar också elever till 1B-ut-
bildningen.
I stadgan den 28juni 1968 för lantbrukets yrkesskolor som gäller för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan finns bestämmelser om inträdesfordringar. Stadgan innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Enligt stadgan skall elever antas av skolans kollegium.
I förordningen den 9juni 1977 (SÖ-FS 1977: 77) om Bergsskolan i Filipstad finns föreskrifter om behörighetskrav för intagning vid början av utbildningen i de olika terminskurserna. För att vara behörig att intas i terminskurs I skall sökanden dels vara behörig att intas som elev vid början av utbildningen på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan, dels under minst tolv månader ha deltagit i praktiskt arbete av värde för studierna vid skolan. Förordningen innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder. Beslut om intagning skall enligt förordningen meddelas av skolans kollegium. |
Enligt förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor bygger utbildningen vid en sådan skola på grundskolan. Vissa kurser bygger dock på högre skolunderbyggnad. I fråga om inträdeskrav finns i förordningen endast föreskriften att för intagning av elever vid enskild yrkesskola får krav uppställas på prövotid om högst en termin enligt bestämmelser som
SÖ meddelar. Förordningen innehåller inga föreskrifter om urvalsgrunder.
Enligt 208 skall beslut om intagning fattas av skolans styrelse.
Skolor som omfattas av förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor samt de fristående skolor som utan att vara statsunderstödda står under statlig tillsyn synes i allmänhet ha utformat sina inträdeskrav och urvalsgrunder efter egen bedömning oberoende av vad som gäller för gymnasie-
Prop. 1983/84: 118 | 27
skolan. -SEH-kommittén föreslår att fristående skolor på gymnasial nivå som får statsbidrag skall tillämpa regler för intagning och urval som godkänts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Friståen-
de skolor som utan att vara statsunderstödda står under statlig tillsyn bör
enligt kommittén normalt själva avgöra vilka inträdeskrav och urvalsgrunder som skall gälla. .
SÖ ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag. SÖ anser dock att
inträdesregler bör godkännas av regeringen eller den myndighet regeringen . bestämmer även för fristående skolor som utan statsbidrag ställs under statlig tillsyn.
Fristående skolor som får statsbidrag bör enligt min mening i princip
vara öppna för alla. Hänsyn bör givetvis tas till de olika villkor som kan
vara förknippade med en viss utbildning och det syfte utbildningen har. Den mäste därför kunna ha de inträdesfordringar i fråga om skolunder- -
byggnad, praktik m. m. som behövs för att eleverna skall kunna genomgå
utbildningen med tillfredställande resultat. Vid de estetisk-praktiska utbildningarna spelar t. ex. bedömningen av arbetsprover eller inträdesprov en stor roll för antagningen av clever. |
De skolor som har sin verksamhet reglerad genom privutskolförordningen bör i princip tillämpa de regler som gäller för intagning ull gymnasiesko-
lan. I fråga om övriga statsunderstödda skolor bör det främst ankomma på huvudmannen själv att avgöra vilka inträdeskrav som skall gälla. Det bör
normalt räcka med att inträdesfordringarna är godkända av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande bör gälla beträffande urvalsgrunder.
Även när det gäller skolor som inte får statsbidrag men på egen begäran ställs under statlig tillsyn bör som villkor för detta normalt krävas att intagningsprinciperna skall vara godkända av någon statlig myndighet.
Intagning till externatplatser vid riksinternatskolorna och platser vid skolor som omfattas av privatskolförordningen görs I huvudsak enligt samma bestämmelser som gäller för kommunernas gymnasieskolor. Det är också samma intagningsnämnder som prövar sådana ansökningar. Mot denna bakgrund bör de nya intagningsregler för gymnasieskolan som jag föreslagit i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 114) och som vid intagningen till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar ger företräde åt sökande under 18 år gälla även vid intagningen till de nämnda skolornas motsvarande studievägar. Som jag framhällit i nyss-'. nämnda proposition vill jag emellertid inte utesluta att ett större utrymme
för undantag kan behövas för dessa skolor. Det bör få ankomma på-
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra hithöran-
de frågor.
Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i
fråga om behörighets- och urvalsfrågor vid fristående skolor på gymnasial nivå.
8¶Inre arbete
8.1¶Läroplansfrågor
Det finns inga generella bestämmelser om att utbildning på gymnasial
nivå vid en fristående skola skall motsvara undervisningen inom det all-
männa utbildningsväsendet eller ha visst annat innehåll. Riksinternatskolar och fristående skolor som omfattas av privatskolförordningen har dock
i princip skyldighet att följa gymnasieskolans läroplan. Detta bör gälla
även i fortsättningen.
Jag anser det för min del vara rimligt att också den som avser att söka sig till annan fristående utbildning under statlig tillsyn med eller utan statsbidrag redan före ansökningstillfället skall kunna skaffa sig en någorlunda
säker uppfattning om framför allt utbildningens innehåll, tidsmässiga om-
fattning och kompetensvärde. I de fall en fristående skola får statsbidrag
eller är ställd under statlig tillsyn är det därför angeläget att skolans
utbildningsinnehåll anges i en läroplan fastställd av SÖ. Läroplanen bör
alltid innehålla mål och riktlinjer. Eftersom en grundprincip skall vara att det statliga stödet utgår till utbildning som till sitt innehåll helt eller i något
väsentligt avseende skiljer sig från den undervisning som förekommer inom det allmänna utbildningsväsendet eller till skolor som tillämpar en särskild pedagogisk uppläggning i t.ex. kurs- och timplaneavsceende, bör
skolans egenart få slå igenom i läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. I läroplanen för gymnasieskolan ingår timplaner. Timplaner mot-
svarande gymnasieskolans är dock i flertalet fall inte nödvändiga för en fristående skola. Samma syfte bör som regel kunna nås med andra medel, t.ex. en ramtimplan eller vissa tidsrarnar för utbildningen.
Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i
fråga om läroplansfrågor för fristående skolor på gymnasial nivå.
8.2 Betyg och kompetensfrågor
Enligt SEH-kommittén kan den som gått igenom en fristående skola på gymnasial eller eftergymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett dokument som utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. Intyg över genomförd
utbildning kan, särskilt om det också innehåller betyg, vara av värde inför
fortsatta studier eller vid ansökan om anställning.
SEH-kommittén föreslår, att fristående skolor på gymnasial nivå som
villkor för rätt till statsbidrag eller statlig tillsyn på begäran skall tillhandahålla eleverna ett intyg om genomgången utbildning och också betyg när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.
Jag anser det i likhet med bl.a. SÖ och UIIA vara väsentligt att en
utbildning i en fristående skola kan dokumenteras och i möjligaste mån
jämföras med en likartad utbildning inom den reguljära gymnasieskolan.
Jag anser att sådana dokument skall utfärdas även utan elevens särskilda
begäran.
Riksinternatskolor och fristående skolor som omfattas av privatskolförordningen bör liksom hittills tillämpa gymnasieskolans bestämmelser om
betyg. |
Även i andra fall kan det finnas skäl att kräva att utbildningsdokumentet skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndig-
het som regeringen bestämmer. Naturligtvis underlättar det antagningsmyndighetens arbete om betygen från fristående skolor är utformade på
samma sätt som betygen i gymnasieskolan. Därigenom kan elevernas utbildning lättare relateras till vad som föreskrivs i fråga om t. ex."behörighet och urval till högskoleutbildning. ”
Vad jag här anfört innebär ingen ändring av den praxis som f.n. tillämpas beträffande betygsättningen i de högsta årskurserna vid Waldorfsko-
lor. nämligen att skolan utfärdar studieomdömen åt elever som avgår från skolan efter tolfte året. Dessa omdömen kan, om så erfordras, komplet-
teras med sitferbetyg i femgradig skala.
En speciell fråga som också behandlats av SEH-kommittén är huruvida genomgäng av en minst tvåårig fristående skola för yrkesutbildning bör
medföra allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning. I överenstämmelse med vad som gäller för gymnasieskolan bör enligt min mening en sådan fristående utbildning principiellt ge allmän behörighet till
grundläggande högskoleutbildning. under förutsättning att den omfattar
sådan undervisning i engelska och svenska som motsvarar två ärskurser på någon linje i gymnasieskolan eller att den sökande har kompletterat sin utbildning med sådana kunskaper i engelska och svenska. Det är däremot inte angeläget att undervisning i svenska och engelska tas med i lärokursen för de estetisk-praktiska utbildningar som inte nu har sådan utbildning. Dels är eleverna i dessa utbildningar så gamla — medeläldern vid dessa skolor ligger mellan 22 och 27 år — att ett stort antal av dem kan förutsättas redan ha denna behörighet genom tidigare studier. Dels är flertalet av dessa utbildningar förutbildningar till sådan högskoleutbildning som inte har krav på allmän behörighet enligt nu angivna regler.
I behörighetssammanhang är det inte utbildningens formella ställning (statlig tillsyn eller statsbidrag) som prövas utan dess innehåll och nivå i jämförelse med utbildning i gymnasieskolan. Det finns säledes anledning att stryka under att statlig tillsyn av och/eller statligt stöd till en viss skola inte automatiskt” ger behörighet till grundläggande högskoleutbildning.
För att en fristående utbildning skall kunna helt jämställas med en utbildning i gymnasieskolan vid tillämpningen av regler om särskild behö-
righet måste den fristående utbildningen ha i allt väsentligt samma innehåll. För att de som från en fristående skola söker sig till grundläggande
högskoleutbildning i en ervalssituation skall behandlas på samma sätt som sökande från gymnasieskolan. räcker det inte att den fristående utbildningen har väsentligen samma innehåll som utbildning av visst slag i gymnasie-
skolan. Den måste också i princip följa samma regler för betygsättning.
Bilagorna 2, 3 och 4 till de av UHÄ meddelade tillämpningsföreskrifterna till 5 kap. högskoleförordningen (1977: 263) bör enligt SEH-kommittén
ta upp de fristående utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som ger allmän och särskild behörighet till grundtäggande högskolcutbildning.
Bilagorna till tillämpningsföreskrifterna liksom de egentliga föreskrifter-
na revideras kontinuerligt av UHÄ. Alla utbildningar kan enligt UHÄ inte
ingå i förteckningarna med tanke på kravet på överskådlighet och hanterlighet. Jag har förståelse för denna synpunkt men vill som min mening framhålla att en strävan bör vara att fristående utbildningar bereds plats i
förteckningen. Det förhållandet att en viss utbildning inte upptas i någon av de nämnda bilagorna befriar dock inte antagningsmyndigheten från skyldigheten att ändå pröva dess behörighetsvärde.:
F.n. pågår arbete i tillträdesutredningen (U 1983:03) med förslag till nya regler för behörighet och urval till grundläggande högskoleutbildning. De
fristående skolornas situation bör uppmärksammas i anslutning till detta
arbete. Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i fråga om betygs- och kompetensfrågor för fristående skolor på gymnasial
nivå.
9¶Övriga frågor
9.1 Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning m. m.
SEH-kommittén har i sitt arbete funnit anledning att diskutera huruvida vissa i sammanhanget berörda utbildningar skall karakteriseras som utbild-
ning på gymnasial nivå eller på högskolenivå.
Enligt kommitténs bedömning finns det vid några statsunderstödda fristående skolor utbildningar som bör behandlas som utbildning på högskolenivå i fråga om kompetensvärde, tillsynsmyndighet, studiestöd m.m. Det gäller den utbildning som ges vid Anders Beckmans skola i mode och reklam. vid Berghs Reklamskola i grafisk formgivning och illustration
resp. praktisk marknadsföring och reklam och vid Carl Malmstens Verk-
stadsskola i möbelsnickeri samt den tvääriga högre hemslöjdsutbildningen
i mjuk och härd slöjd vid Handarbetets Vänners vävskola. SEH-kommittén föreslår att de nämnda utbildningarna behandlas som utbildning motsvarande högskoleutbildning. Bidrag till dessa utbildningar bör enligt kommittén bekostas ur sektorsanslag för grundläggande högsko- Ieutbildning eller ur anslaget Bidrag till kommunal högskolteutbildning
m. m., detta efter överföring av erforderliga medel från anslaget Bidrag till
driften av enskild yrkesutbildning.
Remissinstanserna är tveksamma till kommitténs förslag att behandla
vissa utbildningar vid fristående skolor som högskoleutbildning. Enligt
UHA är frågan om gränsdragningen mellan gymnasial och eftergymnasial
utbildning komplicerad. Den kan i vissa fall mest ha ett teoretiskt intresse,
medan den i andra fall också kan ha praktiska implikationer.
Enligt UHÄ måste cn bedömning som gäller en utbildnings formella ”nivå” grundas på en ingående granskning av berörda skolors utbildning. UHÄ är därför inte berett att tillstyrka den föreslagna förändringen. UHÄ
ifrågasätter också betydelsen för berörda studerande av den föreslagna, huvudsakligen formella ändringen. Enligt SÖ har de utbildningar som kommittén föreslagit skall överföras
till högskolan karaktären av högre specialkurser. Sådana utbildningar till-
hör gymnasieskolan. SÖ vill dock inte motsätta sig förslaget om en över-
föring till högskolan. |
Centralorganisationen SACO/SR kan inte finna någon övertygande argumentering i kommitténs betänkande för en överföring till högskolan av aktuella utbildningar. |
CSN framhåller att klassificeringen av utbildningarna som gymnasicsko-
la och högskola kan ha stor ekonomisk betydelse för den studerande. Sett ur den studerandes synpunkt är det enligt CSN fördelaktigare om
ifrågavarande utbildningar även i fortsättningen betraktas som gymnasiala.
Huvudmännen för de fyra berörda skolorna ställer sig positiva till förslagen att utbildningarna överförs till högskolan. Huvudmän för andra fristå-
ende skolor menar att också deras utbildningar bör överföras till högskolan. ” I årets budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 22), har jag behandlat frågan om gränsområdet mellan gymnasieskola och högskola. Som
framgår där talar mänga skäl för att planering och dimensionering av
utbildningar inom detta område i större utsträckning bör ske utifrån ett
helhetsperspektiv. Detta gäller i första hand högre specialkurser i gymnasieskolan och viss grundläggande högskoleutbildning.
Som SÖ har framhällit kan de aktuella utbildningarna närmast betraktas som högre specialkurser. SÖ har i skrivelse den 4 november 1983 aktualiserat vissa frågor bl. a. beträffande de högre specialkursernas ställning i utbildningssystemet. SÖ har därvid föreslagit att dessa skall betraktas som gymnasiala.
Jag är mot bakgrund äv den splittrade remissopinionen inte beredd att nu föreslå någon förändring i de aktuella skolornas formella status. De bör
därför behandlas som fristående skolor på gymnasial nivå. Jag vill dock erinra om vad jag framhållit i det föregående tavsnitt 3.2.3) beträffande
fort- och vidareutbildning för laboratorieassistenter.
9.2 Lokal skolutveckling
Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om skol-
forskning och personalutveckling (1980/81:97. UbU 37,rskr 385) har an-
Prop. 1983/84: 118 [50 ta
svar och resurser för skolutveckling i stor utsträckning decentraliserats till lokal nivå. Ansvaret för att erfarenheterna från utvecklingsarbetet tas till vara och sprids har lagts på den statliga skoladministrationen.
Merparten av det pedagogiska utvecklingsarbetet utförs inom det allmänna skolväsendet. Vid sidan om detta bedrivs vid vissa fristående skolor en verksamhet som i olika hänseenden skulle kunna vara av intresse också för det allmänna skolväsendet. Detta gäller framför allt vid skolor där undervisningen har ett annat innehåll eller en annan uppläggning än
den reguljära skolan, t.ex. de internationella skolorna eller vissa skolor med estetisk-praktisk inriktning. Ansträngningar bör enligt min mening göras för att i olika former ta vara på de erfarenheter som görs i fristående skolor. Jag tänker här särskilt på de skolor vilka befunnits vara så intressanta från samhällets synpunkt att de får statsbidrag för verksamheten. Enligt SEH-kommittén bör samverkan etableras mellan lärare i gymnasieskolan och lärare i fristående skolor. Samverkan kan utformas på olika sätt allt efter de lokala förutsättningarna. Studiebesök celler gemensamma
studiedagar är tänkbara former. Gemensamt deltagande i mer långsiktiga utvecklingsprojekt kan också enligt SEH-komittén vara en möjlighet. Länsskolnämnderna har genom sitt geografiskt begränsade arbetsområde och sitt allmänna tillsynsansvar goda möjligheter att ta initiativ i detta avseende. Enligt min mening bör sådan samverkan i vissa fall kunna
komma till stånd. Lärare vid de skolor som inte omfattas av den reformerade personalut-
bildningen har möjlighet att delta i den utbildning som anordnas inom högskolan för det allmänna skolväsendets lärare.
Löneförmåner kan utgå för personal under utbildning. För personal som har statligt reglerade tjänster skall löneförmåner vid tjänstledighet prövas av länsskolnämnden när det gäller B-avdrag och av statens arbetsgivarverk när det gäller lön utan avdrag. Om vederbörande myndighet medger löneförmåner utgår statsbidrag för vikariatskostnader enligt förordningen av den 27 maj 1981.
Genom dessa bestämmelser regleras emellertid inte kostnader för resor, traktamenten eller andra kostnader i samband med utbildningar. Inte heller regleras kostnader för andra åtgärder i samband med lokalt utvecklingsarbete. Dessa kostnader måste täckas av skolans huvudman. Formerna för hur de lokala besluten skall fattas för de skolformer som inte omfattas av
den reformerade personalutbildningen är inte reglerade.
Styrelsen för Apelrydsskolan har i skrivelse till regeringen den 20 juni 1983 anhållit om bidrag till lokal skolutveckling.
SÖ föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 att medel skulle beräknas för lokal skolutveckling för vissa skolformer som inte omfattas av den reformerade personalutbildningen. SÖ:s förslag avsåg
bl.a. fristående skolor. Statsrådet Göransson anförde i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 255) under anslaget Fortbildning
m.m. bl.a. att dessa skolformer är av den karaktären att skolorna själva mäste få ta ställning till huruvida och i vilken form de önskar delta i den
reformerade personalutbildningen. Däri ingår också att ta ställning till
avsättning av medel för ändamålet liksom frägan om eventuell samverkan i detta avseende mellan det allmänna skolväsendet och fristående skola på gymnasial nivå. Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen. Jag delar
statsrådet Göranssons uppfattning.
9.3 Huvudmannaskap för Vackstanässkolan och Apelrydsskolan
Jag har tidigare framhållit (avsnitt 3.2) att statsbidrag även i fortsättning-
en bör utgå till utbildningarna vid Apelrydsskolan och Vackstanässkolan. Det finns enligt min mening därigenom inte längre någon anledning för de enskilda huvudmännen att hos regeringen genom årlig ansökan begära att de skall få vara huvudmän för ifrågavarande utbildning. Jag förestår därför att Otto och Signe Broms stiftelse (Vackstanässkolan) samt Fredrika Bremerförbundet (Apelrydsskolan) medges att vara huvudmän för resp. skolor tills vidare fr.o.m. den 1 juli 1984.
9.4¶Hemslöjdens riksomfattande kursverksamhet
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) bedriver med stat-
ligt bidrag, förutom lokal kursverksamhet förlagd till Sätergläntan. Hem-
slöjdens gård i Insjön, Leksand, riksomfattande kursverksamhet bestående av deltidskurser som administreras av Sätergläntan, Hemslöjdens gård
men anordnas av hemslöjdsföreningarna i de olika länen.
1977 års hemslöjdsutredning (11977:5) föreslog i sitt betänkande (SOL 1979: 77) Hemslöjd — kulturarbete, produktion, sysselsättning, att säväl den lokala som den riksomfattande kursverksamheten vid Säterglän-
tan, Hemslöjdens gård skulle utökas. Så-har också skett. För den riksomfattande verksamheten finns särskilda bidragsregler i
förordningen den 2 juni 1977 (SÖ-FS 1977: 18) om statsbidrag till Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för riksomfattande kursverksamhet m. m. , ändrad senast den I5 december 1983.
Ursprungligen gällde att statsbidrag skulle utgå för kurs med belopp som motsvarade 7596 av de sammanlagda kostnaderna för Iledararvode och materiel, dock med högst visst belopp per Iekuon. En likartad reglering
fanns tidigare för statsbidrag till studieförbund för studiecirklar enligt den numera upphävda förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Med viss eftersläpning har beloppet för lektion i SHR:s riksomfattande kursverksanihet anpassats till beloppet för studietimme i studiecirkelverksamheten. För budgetåret 1983/84 lämnas statsbidrag till kostnader för ledararvode
och materiel enligt grunder som SÖ bestämmer med sammanlagt högst 3 Riksdagen 1983i84.1 saml. Nr IHE
Prop. 1983/84: 118 | 34
330000 kr. Den medgivna verksamhetsramen för den riksomfattande kursverksamheten är, såvitt gäller rätt till bidrag, 5500 lektioner.
SEH-kommittén föreslår att statsbidrag till SHR:s riksomfattande kurs-
verksamhet i fortsättningen skall utgå med ett bidrag per undervisningstimme motsvarande 75 Z av det högre statliga schablonbidraget till studiecirkelverksamhet.
SHR tillstyrker liksom SÖ förslaget.
Fr.o.m. den tjuli 1981 gäller ett nytt statsbidragssystem för studiecir-
kelverksamhet enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. Därvid finns ett högre och ett lägre schablonbidrag. Det högre är för närvarande (budgetåret 1983/84) 90 kr. för varje studietimme. Statsbidrag till SHR:s riksomfattande kursverksamhet bör i likhet med vad SEH-kommittén föreslagit utgå med bidrag per undervisningstimme motsvarande 7552 av det högre statliga schablonbidraget till studiecirkelverksamhet enligt den nyssnämnda förordningen. Den merkostnad som mitt förslag föranleder (ca 30 000 kr.) ryms inom ramen för de besparingar som
jag föreslår på andra områden avseende fristående skolor.
9.5 Ikraftträdande av förslagen m. m.
Riksdagens beslut om fristående skolor för skolpliktiga elever m.m. (prop. 1982/83: 1, UbU 10. rskr 63) föranledde vissa ändringar fr.o.m. den
Hjuli 1983. Det nya systemet för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever tillämpas även för undervisningen på grundskolenivå vid
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Franska skolan. Göteborgs högre samskola och Lundsbergs skola men med en justering som innebär att skolorna får lika stort statsbidrag om de har ungefär samma antal elever. En samordning mäste härvid göras med bidragssystemet för skolornas undervisning på gymnasial nivå. Av betydelse i sammanhanget är t.ex. statsbidraget för lön tll skolledare. Om möjligt bör bestämmelserna avseende både grundskola och gymnasieskola sammanföras i en förordning.
De nya reglerna om statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjänster bör träda i kraft den I juli 1984. Det föranleder att en ny förordning bör utfärdas om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivä. Förordningen (SFS 1971: 342) om enskilda yrkesskolor kan därmed upphävas.
Jag har tidigare (avsnitt 3.2.2) föreslagit att statsbidraget till sju skolor med branschinriktad utbildning skall upphöra efter utgången av budgetåret
1983/84. Som jag därvid framhöll bör dock finnas möjlighet för skolornas huvudmän att övergångsvis kunna få bidrag enligt nuvarande bestämmel-
ser för kurser som påbörjats före den I juli 1984. De nuvarande bestämmelserna för enskilda yrkesskolor bör övergångsvis gälla för sådan verksamhet.
Som jag tidigare redovisat bör några särskilda medel för bidrag till
investering i utrustning vid fristående skolor inte finnas fr.o.m. den I juli 1984. De nuvarande bestämmelserna i detta avseende för enskilda yrkesskolor och lanthushållsskolor kan därmed upphävas.
10 Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna att regeringen enligt de grunder jag har förordat skall
kunna förklara fristående skolor på gymnasial nivå berättigade till statsbidrag (3.1 och 3.3),
2. godkänna vad jag har förordat om utformningen av et nytt stats-
bidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjäns-
ter (4.3), .
' . godkänna vad jag har förordat om en särskild årselevplatsram för
fristående skolor på gymnasial nivå (6).
4. godkänna vad jag har förordat om avveckling av statsbidrag till
undervisningsmateriel vid fristående skolor på gymnasial nivå (4.4),
5. godkänna vad jag har förordat om huvudmannaskap för. Vack-
stanässkolan och Apelrydsskolan (9.3) samt
6. godkänna vad jag har förordat om särskilt statsbidrag till Svenska
" Hemslöjdföreningarnas riksförbunds riksomfattande kursverk-
samhet (9.4).
Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om statlig tillsyn och studiestöd (5). behörighetsoch urvalsfrågor (7), läroplansfrågor (8.1) samt om betygs- och kompetens-
frågor (8.2) beträffande de fristående skolornas utbildningar på gymnasial
nivå.
11¶Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85
B 18 Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå m. m.
1983/84 Nytt anslag 70690000
Under anslaget beräknas medel för statsbidrag till riksinternatskolorna.
vissa privatskolor. Bergsskolan i Filipstad, enskild yrkesutbildning samt
Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.
a) Riksinternatskolorna
För riksinternatskolorna Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska
Läroverket gäller förordningen (1970: 333) om riksinternatskolor tändrad
senast 1981:515 och 1983:201) och vissa där angivna delar av privatskol-
förordningen (1967: 270, omtryckt 1971:259. ändrad senast 1983:200 och
419). Statsbidrag utgår enligt den förstnämnda förordningen. Till gymnasieskolverksamheten vid riksinternatskola utgår statsbidrag enligt samma grunder som till Kommunal gymnasieskola. För grundskoledelen utgår ett schabloniserat statsbidrag per elev enligt förordningen den 21 april 1983 om
statsbidrag till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket för undervisning på grundskolenivå. För riksinternatskola utgår också statsbidrag för föreståndare och fritidsledare samt för skolhälsovård. Vidare utgår tillägg som
motsvarar lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar
utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmältider med belopp
som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skol-
väsendets område. =.
Enligt särskilda föreskrifter utgår också statsbidrag till studie- och yrkesorientering, statsbidrag till kostnader för stödundervisning i svenska
för svenska elever som kommer från utländska skolor samt statsbidrag till
kostnader för pedagogisk stödpersonal.
Ur anslaget bekostas även statsbidrag till engelskspråkig internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket enligt
förordningen den 24 juni 1982 (SÖ-FS 1982: 202).
Enligt förordningen (1983:412) om minskning av vissa statsbidrag till riksinternatskolor m. m. skall bidragen till skolorna minskas med 296 av det belopp som annars skulle ha utgetts.
b) Vissa privatskolor
Enligt förordningen (1964:137) orm statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:350, ändrad senast 1982:463 och 1983: 198) samt förordningen (1983: 199) om statsbidrag till Göteborgs högre samskola m. fl. för undervisning på grundskolenivå utgår statsbidrag för de privatskolor rege- "ringen bestämmer med i princip 6074 av ett bidragsunderlag. omfattande kostnad för avlöning av rektor. studierektor och lärare. Till detta avlöningsbidrag kommer bidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift. Regeringen kan besluta om högre statsbidrag. Avlöningsbidraget uppgår f.n. till i genomsnitt 96.5 £& av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår ur anslaget statsbidrag till bl.a. studie- och yrkesorientering och hälsovård enligt särskilda bestämmelser.
Innevarande budgetår får följande privatskolor statsbidrag:
Externutskolor Stockholm: Franska skolan Göteborg: Göteborgs högre samskola
Sigrid Rudebecks gymnasium
Internatskola Lundsbergs skola 1 Storfors
För privatskolor till vilka statsbidrag utgar enligt nämnda förordning gäller privatskolförordningen.
Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt förordningen (1979:454) om
statsbidrag till avlöning av föreståndare vid elevhem för elever vid enskild läroanstalt (ändrad 1980: 713). Statsbidraget utgår med högst 10000 kr. per
år efter medgivande av SÖ.
c) Bergsskolan i Filipstad
Bergsskolan i Filipstad meddelar treårig utbildning på gymnasieskolnivå
inom de metallurgiska samt berg- och mincraltekniska ämnesområdena.
Skolan drivs av en stiftelse enligt avtal mellan Jernkontoret, Filipstads
kommun och Värnmdlands läns landstingskommun.
Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen den 9 juni 1977 (SÖ-FS 1977:77) om Bergsskolan i Filipstad (senast ändrad den 16 juni : 1983). Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med belopp motsvarande kostnader för löner till rektor och lärare, dels med schablonbelopp till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare
utgår statsbidrag till folkpensionsavgft. sjukförsäkringsavgift och tilläggspensionsavgift. .
Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt särskilda föreskrifter för vissa
ytterligare ändamäl inom skolans verksamhet.
Enligt förordningen den 6 maj 1982 (SÖ-FS 1982: 88) om minskning av
statsbidrag till Bergsskolan i Filipstad skall bidraget till skolan minskas med 2Z. av det belopp som annars skulle ha utgetts.
d) Lanthushållsskolor med enskild huvudman
För Apelrydsskolan och Vackstanässkolan gäller stadgan den 28 juni
1963 för lantbrukets yrkesskolor. Statsbidrag lämnas enligt förordningen den 27 maj 1981 (SÖ-FS 1981: 107) om statsbidrag till driftkostnader för
vissa lanthushällsskolor och förordningen den 4 december 1980 (SÖ-FS
1980: 213) om statsbidrag till kostnader för maskiner m. m. vid vissa lant-
hushållsskolor. |
e) Enskild yrkesutbildning
F.n. utgär statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt bestämmelserna i förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad 1981: 198, 457. 930 och 1982:757). Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår ur anslaget Bidrag till undervisningsmatericl inom gymnasieskolan m. m.
Ur anslaget utgår särskilt bidrag till sommarkurser vid Capellagården.
Prop. 1983/84: 118 : 38
Föredragandens överväganden
I budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 150) har jag beräknat preliminära belopp för detta anslag. Jag kommer i det följande att närmare redovisa mina överväganden och förslag avseende budgetåret
1984/85.
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående (avsnitt 6) har föreslagit beträffande beräkning av celevplatser vid de fristående skolorna på gymna-
sial nivå. Jag beräknar således för budgetåret 1984/85 dels 900 årselevplatser för fristående skolor som enligt budgetpropositionen 1984 (prop.
1983/84: 100 bil. 10 s. 116) ingår i gymnasieskolans ramar (för riksinternatskolorna, Vackstanässkolan, Apelrydsskolan och Bergsskolan i Filipstad). dels en särskild ram omfattande 3700 årselevplatser. Jag kommer senare att föreslå regeringen att för varje fristående skola fastställa hur många elevplatser som får ligga till grund för statsbidrag.
Vid mina överväganden i det följande har jag indelat de fristående skolorna i två grupper i överensstämmelse med vad jag föreslagit (avsnitt 4) i fråga om statsbidrag, nämligen fristående skolor med respektive utan statligt reglerade tjänster. Jag inleder med den förra gruppen.
Fristående skolor med statligt reglerade tjänster m.m.
I denna grupp behandlas riksinternatskolorna, vissa privatskolor, Bergsskolan i Filipstad samt Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.
SÖ har i sin anslagsframställning för budgetäret 1984/85 för dessa skolor beräknat en i princip oförändrad organisation jämfört med 1983/84. Endast följdändringar genom redan tidigare fattade organisationsbeslut påverkar verksamheten läsåret 1984/85. Detta gäller fortsatt införande av en modifierad form av alternativa timplaner vid Grännaskolan samt återgång till fullt utnyttjad skolorganisation vid Bergsskolan i Filipstad.
SÖ föreslår dessutom en ökning motsvarande en heltidstjänst som friudsledare vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (+ 106 000 kr.) samt ett utökat statsbidrag (+ 261000 kr.) för föreståndare och fritidsledare vid riksinternatskolorna. |
SÖ har för dessa skolor redovisat ett sammanlagt medelsbehov av 45 309 000 kr. Häri ingår dock inte Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.
Verksamheten vid riksinternatskolorna har till vissa delar reglerats genom avtal mellan skolhuvudmannen och staten.
Som jag anmälde i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 338) hade förhandlingar då upptagits med Jönköpings kommun om ett nytt avtal beträffande Grännaskolan. Dessa förhandlingar gav till resultat att något nytt avtal inte befanns nödvändigt då en tillräcklig reglering av villkoren mellan staten och huvudmannen för skolan redan ansägs föreliggå genom bestämmelserna i förordningen (1970: 33) om riksinternatskolor.
Jag kan inte tillstyrka de av SÖ föreslagna ökningarna av bidraget till föreståndare och fritidsledare vid riksinternatskolorna.
Jag räknar i likhet med SÖ medel för en modifierad form av alternativa timplaner vid Grännaskolan. |
Vad gäller statsbidrag för utlandssvenska barns skolgång med belopp
motsvarande det som gäller för interkommunal ersättning anser jag att kostnader för läromedel i fortsättningen inte bör ingå vid fastställande av
bidragsbeloppets storlek.
Jag förordar vidare att samma princip som innevarande år gällt för
resurser till studie- och yrkesorientering skall tillämpas i fortsättningen. Med denna utgångspunkt skall beloppet för budgetåret 1983/84 (105300 kr.) räknas upp till löneläget den I januari 1984. Det bör ankomma
på regeringen att när resultat av årets löneförhandlingar föreligger göra den
erforderliga justeringen av bidragsbeloppet. Motsvarande gäller även för
statsbidraget till pedagogisk stödpersonal enligt riksdagens beslut (prop.
.1982/83:1 s. 59, UbU 10, rskr 63). |
I övrigt räknar jag endast med automatiska kostnadsökningar för riksinternatskolorna. För budgetåret 1984/85 beräknar jag 17 milj. kr. till driften av dessa.
Innevarande budgetår utgår statsbidrag till fyra privatskolor. För budgetåret 1984/85 räknar jag. liksom SÖ. med oförändrat antal skolor och
oförändrad organisation vid dessa skolor. Jag hänvisar även till vad jag i
det föregående anfört om det framtida statsbidraget till Sigrid Rudebecks gymnasium samt Göteborgs högre samskola.
Jag har beräknat avlöningsbidraget till i genomsnitt 96,5 7, vilket inne-.
Jag förordar att oförändrade principer för tilldelning av resurser till studie- och yrkesorientering skall tillämpas för privatskolorna. Det bör
således ankomma på regeringen att när resultat av årets. löneförhandlingar
föreligger göra den erforderliga uppräkningen av bidragsbeloppet.
I besparingssyfte föreslår jag en fortsatt avveckling av den statliga regleringen avseende elevhem. Jag beräknar därför från budgetåret 1984/85 inte längre nägot statsbidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem för elever vid enskild läroanstalt (besparing 165 000 kr.,).
För budgetåret 1984/85 beräknar jag 21.8 milj. kr. till driften av fyra
privatskolor. : |
I likhet med SÖ räknar jag med återgång till fullt utnyttjad organisation
vid Bergsskolan i Filipstad budgetåret 1984/85. För budgetåret 1984/85 beräknar jag 2,4 milj. kr. till driften av Bergsskolan i Filipstad. I detta
belopp ingår statsbidrag till pedagogisk stödpersonal enligt den konstruktion som riksdagen beslutat (prop. 1982/83:1 s. 59. UbU 10, rskr 63).
För de båda lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan beräknar jag 2 milj. kr. som bidrag till driften. Jag vill för dessa skolor
erinra om vad jag föreslagit i det föregående beträffande avveckling av
statsbidrag till undervisningsmateriel.
Fristående skolor utan statligt reglerade tjänster
Jag behandlar nu de tidigare enskilda yrkesskolorna. Jag inleder med en sammanfattning av SÖ:s förslag i dess anslagsframställning för budgetåret
1984/85.
Skolöverstyrelsen
1]. Pris- och löneomräkning 1415 000 kr.
2. Av de skolor för vilka enligt SÖ:s plan den 28 juni 1972 statsbidraget skall avvecklas återstår endast Stockholms Tekniska Institut (STD. I skrivelse till regeringen den 25 maj 1981 föreslog SÖ att bidraget till STI skulle
avvecklas successivt fr. om. budgetåret 1983/84. Förhandling om definitiv
tidpunkt och om former för eventuell kommunalisering skulle enligt SÖ:s
förslag föras med skolstyrelsen i Stockholm. Skolstyrelsen har enligt vad SÖ erfarit för avsikt att ställa ändamålsenliga lokaler till ST1:s förfogande.
SÖ räknar med att elevintagningen upphör fr.o.m. höstterminen 1984, varvid statsbidraget kan minskas med ca 1.5 milj. kr. till lärarlöner budget-
året 1984/85. |
3. Åtta av skolorna med bidrag ur anslaget har utbildningar inriktade på olika branscher och kan enligt SÖ:s mening jämställas med företagsskolor. Till företagsskolor utgår inte längre statsbidrag. SÖ anser att inte heller dessa åtta skolor bör vara berättigade till statsbidrag fr.o.m. budgetåret
1984/85. |
4. Nyckelviksskolan har begärt en ökning av statsbidraget med 897 000 kr. för att kunna genomföra en höjning av lärarlönerna samt sänkning av undervisningsskyldigheten. Dessutom anser sig skolan behöva 10000 kronor för utbyte av kontorsmaskiner. Några nya läroplaner föreligger f.n.
nu kan motivera den begärda löncökningen. På grund härav avstyrker SÖ ökningen.
5. Huvudmannen för Mariahissens grafikskola har i skrivelse till rege-
ringen den 18 maj 1983 anhållit att nämnda skola skall bli berättigad till statsbidrag enligt I $ förordningen (1971: 342) om enskild yrkesutbildning. Statsbidragsbehovet för budgetåret 1984/85 uppges uppgå till 463 000 kr.
SÖ avstyrker att Mariahissens grafikskola berättigas till statsbidrag.
6. För övriga skolor föreslåt SÖ att medel beräknas för i huvudsak
7. SÖ har för budgetåren 1981/82 och 1982/83 i stort sett endast kunnat
medge skolorna oförändrat statsbidrag jämfört med vad de tilldelats för
budgetäret 1980/81. Flera skolor har stora eftersläpande underskott. På grund härav befinner sig de enskilda yrkesskolorna nu i ett mycket svårt läge. Om skolorna inte kan medges statsbidrag budgetåret 1984/85 så att förutom pris- och löneökningar även eftersläpande underskott täcks, blir
många av dem tvungna att lägga ned verksamheten.
Den enda möjligheten till intäkter utöver statsbidraget är enligt SÖ för
flertalet skolor elevavgifterna. Många skolor anser att de nu nätt gränsen för hur mycket elevavgifterna kan höjas.
8. SÖ anser att flera av skolorna har stor betydelse från hantverksmässig och kulturell synpunkt. För att öka stödet till dessa skolor så att de skall kunna fortsätta sin verksamhet i oförminskad omfattning anser SÖ att
SÖ har för dessa skolor redovisat ett totalt medelsbehov av
25 505 000 kr.
Jag har i det föregående föreslagit (avsnitt 4) att ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjänster skall ullämpas fr.o.m. den 1 juli 1984. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag att SÖ ges i uppdrag att inkomma med underlag för tillämpning av det nya statsbidragssystemet för nu berörda skolor.
Jag har vidare redovisat (avsnitt 3) att statsbidraget till sju fristående skolor med branschintern utbildning skall upphöra vid samma tidpunkt. Härvid frigörs ca 1507 000kr.. vilket belopp tas i anspråk enligt vad jag föreslär i det följande, främst för slutreglering av underskott i samband
med övergång till nytt stätsbidragssystem.
budgetåret 1984/85. I fråga om Stockholms Tekniska Institut (STI) kan jag
inte biträda SÖ:s förslag men hänvisar till vad jag anfört i det föregående
(avsnitt 3.2) i fråga om STI. Jag beräknar således medel för statsbidrag till
STI även budgetåret 1984/85. (2) (6).
För budgetåret 1983/84 har jag beräknat medel i enlighet med mitt förslag (avsnitt 9.5) ull nytt bidragssystem för den riksomfattande kursverksamhet Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund bedriver och som administreras via Sätergläntan. Hemslöjdens gård i Insjön. Jag beräknar här en
kostnad på ca 360 000 kr.
Jag har beräknat pris- och lönceomräkning under anslaget med
1262000 kr. (1. : |
För budgetåret 1984/85 har jag beräknat 3 milj. kr. till regeringens disposition. Medlen skall. jämte ingående reservation under det förutvarande reservationsanslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. användas för att täcka tidigare eftersläpande underskott i de enskilda yrkesskolornas verksamhet i samband med övergången till ett nytt statsbidragssystem, Dessa medel bör övergångsvis i akuta fall också kunna användas till de ändamäl i samband med övergången till nytt bidragssystem i anslutning
till vad jag tidigare anfört (avsnitt 4.3).
Det ankommer enligt mina förslag i det föregående på regeringen att besluta om ståsbidrag till nya fristående skolor. I fråga om anslagsberäkningen för 1984/85 får jag härvid redovisa föjande.
Muriahissens grafikskola har en ewuårig förberedande grundutbildning i
grafik med sexton elever. Tidigare har Medborgarskolan varit huvudman
i för skolan. Skolan fick då statsbidrag enligt förordningen (1981: 518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. Medborgarskolan anser sig emellertid
inte längre kunna driva skolan sedan denna fått en betydande hyreshöj-
ning. En stiftelse, Mariahissens grafikskola, är under bildande med avsikt att ta över huvudmannaskapet för skolan. F.n. fungerar en interimsstyrelse som huvudman för skolan.
Enligt min mening uppfyller utbildningen vid Mariahissens grafikskola
de förutsättningar för statsbidrag till fristående skolor som jag har angivit i
det föregående.
Genom sin speciella inriktning mot grafiska tekniker utgör skolan nämligen ett komplement till såväl gymnasieskolan som de övriga fristående skolorna med estetisk utbildning. Statsbidrag till Mariahissens grafikskola bör enligt min mening utgå fr. o. m. den I juli 1984. Jag beräknar för budget-
året 1984/85 394 000 kr. för ändamålet under detta anslag.
I fråga om de övriga ansökningarna om statsbidrag till fristående skolor
vill jag i sammanhanget informera om mina bedömningar.
EWE-skolan (f.d. Facitskolan) i Malmö tillhandahåller undervisning i maskinskrivning och maskinräkning.
Den utbildning som ges vid skolan kan erhållas i det allmänna skolväsendet. Berörda linjer i gymnasieskolan är distributions- och kontorslinie.
ekonomisk respektive social linje — alla tvååriga samt treårig ekonomisk
linje. På Dk-linjen ges undervisning i ämnena maskinskrivning respektive
maskinräkning och maskinbokföring. på Ek- och So-linjerna i ämnet maskinskrivning och kontorskunskap samt på E-linjen i ämnet maskinskrivning. Inom den kommunala vuxenutbildningen ges motsvarande utbildning i delmomentkurser inom distributions- och kontorsområdet.
EWE-skolans undervisning kan således enligt min mening inte anses uppfylla de villkor som jag tidigare redovisat i avsnittet 3.1.
Utbildningen vid /CA-skolan i Västerås sammanfaller enligt min bedömning med den utbildning som ges vid Köpmannainstitutet. Som jag tidigare
redovisat bör statsbidraget till Köpmannainstitutet upphöra för tiden
fr. 0. m den I juli 1984.
Statsbidrag bör således ej komma ifråga för EWE-skolan och ICA-skolan. Jag beräknar inga medel för dessa ändamål under detta anslag. En framställning från Transportfackens Yrkes— och arbetsmiljönämnd
(TYA) om statsbidrag till fristående skola för grundutbildning till väktare
har nyligen ingivits till regeringen. Frågan bereds f.n. inom regeringskansliet. Jag samråder i denna fråga med chefen för justitiedepartementet.
Jag beräknar mot bakgrund av ovanstående 27,5 milj. kr. för statsbidrag
till följande fristående skolor på gymnasial nivå utan statligt reglerade
tjänster: Anders Beckmans skola, Berghs reklamskola. Balettakademien, Carl Malmstens Verkstadsskola, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets Vänners vävskola, Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys målarskola, Konstskolan Idun Lovén. Gerlesborgsskolan, Hovedskous må-
Prop. 1983/84: 118 | 43
larskola, Dömen Konstskola, Kursverksamhetens vid Göteborgs:Universitet Konstskola, Institutet för optometri, Stockholms Tekniska Institut
samt Mariahissens grafikskola. |
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att ”
till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för budget-
året 1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 70 690 000 kr.
12 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört
för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
Bilaga I
Sammanfattning av SEH-kommitténs betänkande (SOU 1983: 1) Fristående skolor för inte längre skolpliktiga ele-
ver
SEH-kommitténs slutbetänkande omfattar fjorton kapitel samt bilagor. Slutbetänkandet innehåller inte några reservationer eller särskilda yttranden.
1¶Nulägesbeskrivning samt vissa utgångspunkter (kap. 1—3)
1 de två första kapitlen ges en beskrivning av gymnasieskolans och
högskolans organisation samt en redovisning av fristående skolor och utbildningar som finns i Sverige på nivån över grundskolan. Kommittén konstaterar därvid att kommunernas och landstingskommu-
nernas gymnasieskolor erbjuder ett differentierat utbildningsutbud vilket
emellertid inte hindrar att fristående skolor i vissa fall kan fylla luckor i
samhällets utbildningsutbud.
I det tredje kapitlet redovisar kommittén vissa utgångspunkter för sina
överväganden och förslag. Därvid har kommittén behandlat sådana aspekter som innebörden av internationella konventioner som Sverige
tillträtt, näringsfrihetsprincipen samt föräldrabalkens stadganden. Dessut-
om analyserar kommittén de behov av fristående skolor som enligt kom-
mitténs mening kan finnas hos samhället och hos individer. Sammanfatt-
ningsvis finner kommittén att flertalet av dessa aspekter sammanfaller med
vad som gäller för den obligatoriska skolan. Dessa har utförligare redovi-
sats i kommitténs delbetänkande (SOU 1981: 34).
2¶Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning m.m. (kap. 4)
I det fjärde kapitlet diskuterar kommittén gränsdragningen mellan gym-
nasial och eftergymnasial utbildning.
Enligt SEH-kommittén finns det vid vissa statsunderstödda fristående
skolor utbildningar som i fortsättningen bör behandlas som utbildning på högskolenivå i föreskrifter om kompetensvärde, tillsynsmyndighet, studiestöd m. m. Det gäller den utbildning som ges vid Anders Beckmans skola i mode och reklam, vid Berghs Reklamskola i grafisk formgivning och
illustration resp. praktisk marknadsföring och reklam, vid Carl Malmstens
Verkstadsskola i möbelsnickeri samt vid Handarbetets Vänners vävskola i
slöjd och inredning (den tvååriga högre hemslöjdsutbildningen i mjuk och
hård slöjd). Dessa utbildningar ligger enligt SEH-kommiuéns uppfattning i nivå med de utbildningar som finns vid Konstfackskolan i Stockholm, vid Grafiska institutet i Stockholm. vid Institutet för högre kommunikationsoch reklamutbildning i Stockholm eller vid Konstindustriella skolan i Göteborg. |
SEH-kommittén föreslår att de nämnda utbildningarna behandlas som utbildning motsvarande högskoleutbildning. Bidrag till dessa utbildningar bör bestridas ur sektorsanslag eller anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. efter överföring av erforderliga medel från anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.
3¶Kriterier för statligt stöd m. m. (kap. 5)
SEH-kommittén ger i det femte kapitlet förslag ull kriterier som enligt
kommitténs mening bör gälla vid bedömning av om cen fristående skola skall förklaras berättigad tull statligt stöd.
SEH-kommittén anför att ett övergripande villkor för statsbidrag till
fristående skola över grundskolenivån bör vara att skolan i någon form är
ett komplement till det allmänna utbildningsväsendet.
Enligt SEH-kommittén bör statligt stöd utgå till utbildning som till sitt
sakinnehåll helt eller i något väsentligt avseende skiljer sig från den undervisning som förekommer inom det allmänna utbildningsväsender. Skolor
av detta slag tillför samhället utbildningsresurser som i förevarande läge
inte står till förfogande på annat sätt. Av befintliga skolor är det främst
skola som ger estetisk eller esteusk-praktisk utbildning och s. k. internationell skola som uppfyller detta kriteriekrav.
Som komplement kan man enligt kommittén även betrukta skola som har en särskild uppläggning i tim- eller kursplanemässigt avseende m. m. och skola som tillämpar en alternativ pedagogisk teori och modell. Det är, framhåller kommittén, rimligt att anta att det i framtiden kan komma alt finnas undervisningsmodeller, som inte kan förutses nu och som bör kunna komma i fråga för statligt stöd. Fristående skola kan tillämpa flexibla former för organisation och arbete och behöver inte vara bunden av t. ex. systemet med statligt reglerade tjänster och sådana regler som gäller för det allmänna skolväsendet i övrigt. SEH-kommiutén räknar med att erfa-
renheterna av verksamheten i fristående skolor bör kunna komplettera det
utvecklingsarbete som reguljärt sker i det allmänna skolväsendet. |
SEH-kommittén erinrar också om att det finns fristående skolor som genom sin uppläggning av studierna är särskilt anpassade för elever med "annan studiebakgrund och erfarenhet än den som gymnasieskolans elever
normalt har. Enligt kommitténs uppfattning bör statligt stöd kunna utgå för
utbildningar av detta slag, om det visar sig svårt eller praktiskt sett mindre Jämpligt att anordna likvärdiga utbildningar inom ramen för det allmänna utbildningsväsendet.
Prop. 1983/84:-118 | 46
Redan statsunderstödda skolor som kan anses uppfylla något av de av kommittén föreslagna kriterierna bör få statsbidrag även i fortsättningen. Enligt SEH-kommittén bör statsbidrag alltjämt utgå till Kristofferskolan, Franska skolan, Lundsbergs skola, riksinternatskolorna, Bergsskolan i Filipstad, Carl Malmstens Verkstadsskola. Capellagården, Nyckelviksskolan, Balettakademien, Berghs Reklamskola, Anders Beckmans skola, Handarbetets Vänners vävskola. Sätergläntan Hemslöjdens gård. Pernbys målarskola, Konstskolan Idun Lovén, Gerlesborgsskolan. Hovedskous målarskola, Dömen Konstskola, Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola och Stockholms Tekniska Institut.
Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göte-
borg, har haft statligt stöd sedan lång tid tillbaka. De är i allt väsentligt
underkastade samma reglering som den kommunala gymnasieskolan. och lärartjänsterna vid skolorna är statligt reglerade. SEH-kommittén anser att man inte kan bortse från det faktum. att skolorna får statsbidrag sedan
manga är tillbaka och bygger sin verksamhet på det. Skolorna bör enligt
kommittén få statsbidrag även i fortsättningen.
Apelrydsskolan och Vackstanässkolan, som båda är internatskolor, bedriver en utbildning vars innehåll sammanfaller med innehållet i vissa specialkurser i gymnasieskolan. Skolorna har sedan lång tid tillbaka haft statligt stöd och bör enligt kommittén få statsbidrag även i fortsättningen.
Det bör enligt kommittén vara möjligt att bevilja statligt stöd till fristående skolor även på andra grunder än dem som har angetts i det föregående. Som exempel nämnes internatskoleverksamhet.
Av de skolor som får statsbidrag enligt förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor finns åtta skolor som ger utbildningar inriktade på vissa branscher och elevkategorier. Dessa skolor är Köpmannainstitutet i
Stockholm. Kooperativa Förbundets Vår Gård i Saltsjöbaden. Nacka,
Institutet för försäkringsutbildning i Stockholm, Svenska Åkeriförbundets yrkesskola i Danderyd. Svenska Frisörföreningens yrkesstudio i Stockholm, SHIO-Familjeföretagens föreläsningsverksamhet. Institutet för optometri 1 Stockholm och Svenska Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet. .
Till dessa skolor rekryteras elever från företag inom resp. bransch tinternrekrytering). De är i så måtto lika utbildningen i företag. Kursavgitterna betalas normalt av arbetsgivaren och ibland bestrids även levnadsomkostnaderna under utbildningstiden av denne. Till företagsutbildning/ internutbildning utgår normalt inte statligt stöd. Enligt kommittén är det inte nägon avgörande skillnad mellan företagsutbildning och sådan utbild-
ning som på redovisat sätt anordnas av en särskild stiftelse. ett särskilt
aktiebolag eller en ”paraplyorganisation”' i syfte att utbilda anställda i ett visst företag eller viss bransch. De åtta utbildningarna bör därför enligt
kommittén inte längre åtnjuta statligt stöd.
: 47 Prop. 1983/84: 118
4¶Statsunderstödda fristående skolors plats i planeringssystemet för
den gymnasiala utbildningen m. m. (kap. 6)
I det sjätte kapitlet föreslår kommitten bl.a. att alla statsunderstödda årselevplatser i fristående skolor skall inräknas i det nya planeringssystemet för gymnasieskolans dimensionering.
SEH-kommittén föreslår därvid att alla årselevplatser i de statsunderstödda fristående skolorna på gymnasial nivå skall ingå i totalramen och att platserna på sikt skall fördelas på olika delramar allt efter utbildningarnas karaktär. Det totala antalet årselevplatser för gymnasial utbildning bör i konsekvens härmed ökas med ca 3 000 årselevplatser som nu finns vid de statsunderstödda fristående skolorna. |
SEH-kommittén föreslår med hänvisning till detta att nuvarande årselevplatser vid riksinternatskolorna, Bergsskolan i Filipstad, Franska skolan. Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium och Lundsbergs skola hänförs till de sektorsramar som rymmer närmast motsvarande linjer i gymnasieskolan. Årselevplatser vid andra fristående skolor bör inledningsvis utgöra en del av ramen för ospecificerade årselevplatser eller
av lilla ramen beroende på längd och inträdeskrav. På längre sikt bör de
dock alla fördelas på gymnasieskolans olika delramar.
SEH-kommittén anser att driftbidrag till all fristående gymnasial utbildning som inordnas i det nya planeringssystemet bör bekostas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
5 Beslut om rätt till statsbidrag (kap. 6)
I sjätte kapitlet behandlar kommittén också formerna för beslut om rätt till statsbidrag för fristäende skola på gymnasial nivå.
Enligt riksdagens beslut om skolor med enskild huvudman (prop. 1982/83: 1, UbU 10. rskr 63) är det normalt regeringen som efter yttrande från skolöverstyrelsen skall pröva framställning om att en fristående skola för skolpliktiga elever skall förklaras berättigad till statsbidrag.
Vad gäller framställningar om att fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever skall ges rätt till statsbidrag föreslår SEH-kommittén att prövningen även i sådana fall bör ankomma på regeringen efter yttrande från skolöverstyrelsen. Fråga om statsbidrag till internatskoleverksamhet bör dock underställas riksdagen, innan regeringen fattar beslut.
Prop. 1983/84: 118 | 48
6¶Formerna för statligt stöd (kap. 7)
I det sjunde kapitlet föreslår kommittén i vilka former det statliga stödet
skall utgå till de fristående skolorna. Olika statsbidragssystem föreslås även i framtiden tillämpas för sådana skolor som nu har, resp. saknar
statligt reglerade tjänster. |
6.1¶Statsbidragssystem för sådana fristående skolor på gymnasial nivå som
nu har statligt reglerade tjänster
Statligt reglerade tjänster förekommer vid de fyra skolor, vilkas verk-
samhet regleras av privatskolförordningen, de två riksinternatskolorna, Bergsskolan i Filipstad samt Apelrydsskolan och Vackstanässkolan. Dessa nio skolor omfattas av ett regelsystem som liknar det som gäller för gymnasieskolan.
Bidragssystemet bör enligt kommittén för dessa skolor i likhet med det system som används vid statens bidragsgivning till gymnasieskolan omfatta ett avlöningsbidrag som utgår med belopp som motsvarar löncekostnaderna för skolledare. biträdande skolledare, huvudlärare. lärare och institutionsföreståndare. Statsbidrag bör utgå för kostnader för sådana avlöningsförmåner som fastställts under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer och som utgår för undervisning eller annan tjänstgöring enligt timplan, kursplan, annan föreskrift eller särskilt
medgivande. Bidragssystemet bör dessutom omfatta ett avgiftsbidrag som
skall täcka kostnaderna för de tre tunga posterna i de sociala avgifterna. nämligen kostnaden för sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tillläggspensionsavgift.
För de fyra skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen och som nu har ett bidrag som inte uppgär till 9892 av skolans faktiska kostnader för löner och sociala avgifter för statligt reglerade tjänster bör även fortsättningsvis en viss reduktion av statsbidraget ske. Procenttalet för denna reduktion av bidraget bör efter förslag av skolöverstyrelsen fastställas av regeringen utifrån vad som är rimligt för att bidraget skall anses utgå i oförändrad omfattning.
Vissa skolor har särskilda bidrag för bl. a. studie- och yrkesorientering,
skolhälsovård. pedagogisk stödpersonal och elevhemsföreståndare. SEH-
kommittén föreslår att skolorna får behålla sådana särskilda bidrag.
Om bidragssystemet för den kommunala gymnasieskolan ändras, bör enligt SEH-kommittén bidragssystemet för de ifrågavarande nio skolorna med statligt reglerade tjänster anpassas till det nya systemet.
Prop. 1983/84: 118 | 49
6.2 Statsbidragssystem för sådana fristående skolor på gymnasial nivå som inte har statligt reglerade tjänster
Det nuvarande statsbidragssystemet för de fristående skolorna för yr-
kesutbildning är helt eller till viss det knutna till de reella kostnaderna.
Därför kan statsbidraget inte slutregleras förrän alla kostnader är kända.
SEH-kommittén föreslår ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster. Utgångspunkten för beräkning av bidraget bör vara lönekostnaden (lönekostnadsbidrag). I likhet med statsbidraget enligt det nya bidragssystemet för fristående skolor på grund-
skolenivå bör också bidraget för skolor på gymnasial nivå kunna dispone-
ras fritt för olika slag av utgifter. |
Vid sina överväganden har SEH-kommittén utgått från att skolans egna
inkomster, dvs. andra inkomster än lönekostnadsbidraget, i första hand skall användas för att bestrida kostnaderna för lokaler och utrustning. Om skolans egna inkomster inte räcker till för dessa utgifter bör staten med. hänsyn till hittillsvarande praxis kunna ge ett begränsat bidrag till dem.
Bidrag bör enligt kommitténs förslag i princip endast utgå för heltids-
kurs, Det är enligt kommitténs mening inte angeläget att ge bidrag till fristäende skolor för heltidskurser som är kortare än en termin eller till deltidskurser, oavsett längd. Det är dock nödvändigt att göra några undantag för nu statsunderstödda skolor. |
För att en utbildning skall kunna komma i fräga för bidrag bör utbildningen omfatta termin om minst 16 arbetsveckor. För att bidrag skall
lämnas med fullt belopp per elev och år bör utbildningen omfatta ärskurs
om minst 32 arbetsveckor. |
Beloppet för högstadieelev (6250 kr. i 1982 års löneläge) enligt systemet
för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå (grundbelopp) bör enligt .
SEH-kommittén tas som utgångspunkt för bidraget per elev i nu statsunderstödda fristående skolor över grundskolenivån. Grundbeloppet mäste därvid räknas upp med hjälp av en för varje skola fastställd faktor så att bidraget blir så stort att det. multiplicerat med antalet elever vid skolan. ger ett sammanlagt statsbidrag för lönekostnader som kan anses vara kostnadsneutralt vid jämförelse med nu utgående statsbidrag till lönekostnader. Denna omräkningsfaktor bör bestämmas utifrån dels det statsbidrag
för lönekostnader som varje skola fått redovisningsåret före det nya syste-
mets införande, dels skolans dåvarande elevantal.
Lönekostnadsbidraget. som kommittén kallar basbidrag. beräknas så-
lunda med hjälp av formeln grundbelopp x omräkningsfaktor x utnyttjat antal årselevplatser inom årselevplatsramen.
Till basbidraget läggs sedan i förekommande fall ett tilläggsbidrag — som
utgår med viss procent av basbidraget — för sådana kostnader som inte
täcks av skolans egna intäkter utöver basbidrag.
SEH-kommittén anser vidare att bidraget per elev till lönekostnader bör 4 Riksdagen 198384. I saml. Nr H8
vara lika stort för likartade utbildningar. Kommittén föreslår därför att den faktor. med vars hjälp grundbeloppet räknas upp, omprövas för nu statsun-
derstödd skola som föreslås få statsbidrag i fortsättningen efter en övergångsperiod om tre är. Enligt SEH-kommittén kan det föreligga behov av möjlighet att över-
gängsvis tilldela en skola bidrag för oförutsedda utgifter. Det nuvarande
bidragssystemet innehåller en sådan säkerhetsventil (50d§ förordningen
om enskilda yrkesskolor). SEH-kommittén föreslår därför att ett särskilt belopp om ca 1.5 milj. kr. ställs till regeringens förfogande för oförutsedda
utgifter vid de aktuella skolorna (1. ex. drastisk hyreshöjning). Detta be-
lopp svarar mot den besparing som görs vid den föreslagna avvecklingen
av det statliga stödet till de ätta branschutbildningarna.
SEH-kommittén föreslår vidare att det statliga stödet till de skolor'som kan komma alt framdeles förklaras berättigade till statligt stöd utifrån de kriterier som föreslagits skall utgå med bidrag motsvarande 807 av den statliga riksmedelskostnaden för statsbidrag till lärarlöner tinkl. statsbidrag till socialavgifter) per elev och år för närmast motsvarande utbildning i den kommunala gymnasieskolan. Utifrån denna riksmedelskostnad får från fall till fall avgöras vilken faktor som skall användas för att fastställa
storleken av bidraget per elev och år. samt huruvida tilläggsbidrag till
lokaler och utrustning skall utgå eller inte.
Den faktor varmed grundbeloppet skall multipliceras och i förekommande fall procenttal för tilläggsbidrag bör fastställas av regeringen. när den
förklarar skolan berättigad till statsbidrag. Det bör ankomma på skolöver-
styrelsen att tillhandahålla beräkningsunderlag och lämna förslag till omräkningstaktor och procenttal för tilläggsbidrag. Regeringen bör normalt kunna förklara en skola på gymnasial nivå berättigad ull bidrag fr.o.m. första verksamhetsäret.
6.3 Bidrag till undervisningsmateriel
SEH-kommittén erinrar om att det för närvarande under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. finns en post för
anskaffning av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor. Det är enligt SEH-kommittén angeläget att en
post även fortsättningsvis tas upp under förevarande anslag för investe-
ringsbidrag till utrustning. Det bör enhgt kommittén vara möjligt att få
bidrag även för utrustning som ersätter försliten materiel. Bidrag bör utgå
med högst 759§t av kostnaderna. Ansökan om bidrag bör inges till skol-
överstyrelsen som bestämmer storleken av bidraget.
7¶Fristående skolors relationer till det allmänna utbildningsväsendet (kap. 8-11)
Kapitlen 8—-11 behandlar ur olika aspekter de fristående skolornas rela-
tioner till det allmänna utbildningsväsendet. BI. a. behandlas frågor om tillträde till de fristående skolorna, dess läroplaner. betygsättning, vilken . behörighet de olika utbildningarna skall kunna ge samt rätten till studie-
stöd. Frågan om statlig tillsyn och därmed sammanhängande problem diskuteras också.
7.1 Fristående skolors inträdesfordringar, läroplaner, betyg, kompetensvärde m. m.
Beträffande fristående skolors inträdesfordringar, läroplaner, betyg.
kompetensvärde m.m. anför SEH-kommittén bl. a. följande.
Fristående skolor som får statsbidrag bör i princip vara öppna för alla.
De måste emellertid kunna ha de inträdesfordringar i fråga om skolunderbyggnad. praktik m. m. som behövs för att eleverna skall kunna genomgå
utbildningen med tillfredsställande resultat. I flertalet fall bör det i första hand få ankomma på huvudmannen själv att avgöra vilka inträdeskrav som
skall gälla. Det bör normalt räcka med att inträdesfordringarna skall vara
godkända av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande bör gälla beträffande urvalsgrunder. Behörighet och urval vid
intagning till fristående skolor bör enligt kommittén således inte regleras
genom kompetensförordningen. |
När det gäller skolor som inte får statsbidrag men på egen begäran ställs
under statlig tillsyn bör som villkor för detta inte normalt krävas att
intagningsprinciper skall vara godkända av statlig myndighet. .
Läroplanerna bör enligt SEH-kommittén alltid innehålla mäl och huvudmoment. Mera detaljerade uppgifter (kursplaner) är behövliga endast för att utbildningens kompetensvärde skall kunna fastställas. I läroplansarbetet bör skolans egna Synpunkter få slå igenom så att dess egenart tas till vara i så stor utsträckning som möjligt.
I läroplanen för gymnasieskolan ingär timplaner. Statlig myndighets godkännande av något slags timplan för fristaende utbildning är inte alltid
nödvändigt. Samma syfte bör som regel kunna nås ändå. Vissa tidsramar,
om än inte sä ingående som timplanerna i gymnasieskolans läroplan, kan emellertid behövas i de fall där statsbidrag eller studiestöd lämnas.
Enligt SEH-kommittén kan den som gått igenom en fristående skola på
gymnasial eller eftergymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett dokument som ätminstone utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. Intyg
över genomförd utbildning kan, särskilt om det ocksä innehåller betyg,
vara av värde inför fortsatta studier. Men ett dokument kan vara till nytta även i andra sammanhang, t. ex. vid ansökan om anställning.
Prop. 1983/84: 118 oe 52
SEH-kommittén anser. att i regel bör som villkor för att en fristående skola med utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå skall få statsbidrag eller ställas under statlig tillsyn krävas att eleverna på begäran skall kunna få ett intyg om genorägången utbildning och också betyg från denna när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.
Riksinternatskolor och privatskolor som omfattas av privatskolförordningen har i princip skyldighet att följa gymnasieskolans läroplan. De bör också liksom hittills tillämpa gymnasieskolans bestämmelser om betyg.
Även i åtskilliga andra fall kan det enligt kommittén finnas skäl till att kräva att utbildningsdokumentet skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (skolöverstyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet). Därigenom kan elevernås utbildning lättare relateras till vad som föreskrivs i fråga om t.ex. behörighet och urval till högskoleutbildning: Det är angeläget att sökande från fristående skolor inte skall behöva behandlas annorlunda på grund av att dokumentation saknas eller är utformad på ett sätt som inte passar för det antagningssystem som gäller för den fortsatta utbildningen.
En speciell fråga är enligt SEH-kommittén huruvida genomgång av en minst tvåårig fristående skola för yrkesutbildning bör medföra allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning (jfr regleringen beträffande specialkurser i gymnasieskolan). I överensstämmelse med vad som gäller för specialkurserna I gymnasieskölan bör en sådan fristående utbildning som nu nämnts ge allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning, under förutsättning att den ömfattar sådan undervisning i engelska och svenska som motsvarar två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller att den sökande har kompletterat sin utbildning med sådana kunskaper i engelska och svenska. Kommittén finner det inte angeläget att undervisning i svenska och engelska tas med i lärokursen för sådana estetisk-praktiska utbildningar som nu inte har sådan undervisning. Dels är eleverna i dessa utbildningar så gamla — medelåldern vid dessa skolor ligger mellan 22 och 27 år — att ett stort antal av dem kan förutsättas redan ha denna behörighetsgivande utbildning efter tidigare studier. Dels är flertalet av dessa utbildningar förutbildningar till sådan högskoleutbildning som ännu inte har krav på allmän behörighet enligt nu angivna regler och knappast kommer att få det.
För att en fristående utbildning skall kunna helt jämställas med en utbildning i gymnasieskolan vid tillämpningen av regler om särskild behörighet måste den fristående utbildningen ha i allt väsentligt samma innehåll och följa samma regler för betygsättning.
För att de som från en fristående skola söker sig till grundläggande högskoleutbildning i en urvalssituation skall behandlas på samma sätt som sökande från gymnasieskolan räcker det inte att den fristående utbildningen har väsentligen samma innehåll som utbildning av visst slag i gymnasieskolan. Den måste också följa samma regler för betygsättning.
Bilagorna 2. 3 och 4 till tillämpningsföreskrifterna till 5 kap. högskoleförordningen bör enligt SEH-kommittén ta upp de fristående utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som ger allmän och särskild behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Föreskrifter om behörighet till grundläggande högskoleutbildning bör inte skrivas in i bestämmelserna för fristående skolor utan uteslutande regleras i bestämmelser som rör den mottagande högskoleutbildningen.
7.2 Stafligt studiestöd m. m.
Fnligt SEH-kommittén mäste vissa insyns- och kontrollmöjligheter finnas för att en utbildning skall kunna ligga till grund för rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen antingen skall vara statsunderstödd — varvid staten kan ullförsäkra sig erforderliga kontrollmöjligheter — eller enbart ställd under statlig tillsyn bör därför stå kvar.
Om en fristående utbildning är statsunderstödd bör den enligt kommittén praktiskt taget alltid kunna anses vara av sådant värde för både samhället och eleverna att det är motiverat att ge eleverna rätt till studiestöd under samma förutsättningar som gäller för elever i utbildning inom det allmänna utbildningsväsendet.
Ej statsunderstödda fristående utbildningar kan inte genomgående sägas vara av sådan betydelse för vare sig samhället eller eleverna att de i fråga om rätt till studiestöd för eleverna bör jämställas med utbildningar inom det allmänna utbildningsväsendet. SEH-kommituén anser dock att en framställning från huvudmannen om att utbildningen skall ställas under statlig tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas utifrån en generös attityd, åtminstone när det gäller gymnasial utbildning.
Frågan huruvida eleverna i en fristående skola med gymnasial eller
eftergymnasial utbildning skall kunna få studiestöd eller inte bör avgöras i samband med att utbildningen vid skolan blir statsunderstödd eller ställs under statlig tillsyn.
7.3 Statlig tillsyn
Enligt SEH-kommittén bör det inte uppställas några särskilda regler eller kriterier för att en fristående skola som inte är statsunderstödd skall
kunna få stå under statlig tillsyn. Det bör få avgöras från fall till fall med beaktande av bl.a. sådana hänsyn som intresset av att utbildningen kan
tillerkännas ett visst kompetensvärde eller att eleverna kan få studiestöd.
Såväl skolöverstyrelsen som länsskolnämnden bör normalt vara tillsynsmyndigheter. Tillsynsmyndighet bör genom besök vid skolan och på annat sätt hälla sig underrättad om att skolan följer de regler som har ställts upp som villkor för tillsynen och att skolans verksamhet i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Ett beslut om att ställa en skola under statlig tillsyn bör normalt gälla tills vidare.
Det utgör enligt kommittén en administrativ förenkling om det i samband med beslut om statlig tillsyn också fastställs vilken behörighet som genomgång av utbildning vid skolan ger. Likaså bör det i samband med sådant beslut anges om eleverna är berättigade till studiestöd eller inte. Kommittén har lämnat förslag tull utformning av tillsynsbeslut.
SEH-kommittén anser att det fortfarande kan finnas skäl för att en statlig myndighet på förekommen anledning skall kunna inspektera en fristående skola som annars inte står under statlig tillsyn. om skolan tar emot clever under viss älder. Det bör också finnas en möjlighet till ingripande genom vitesförbud, om allvarliga missförhållanden framkommer vid inspektionen och inte rättas till.
SEH-kommittén finner det naturligt att låta åldersgränsen sammanfalla
med myndighetsåldern. Sr
Kommituén presenterar även ett förslag ull lag om ändring i skollagen (1962:319) med denna innebörd.
8¶Vissa särskilda frågor. Rättslig reglering m. m. (kap. 12—14)
I det tolfte kapitlet redovisar SEH-kommittén sina överväganden och förslag i vissa särskilda frågor. t.ex. samverkan mellan skolör i offentlig och enskild regi. och i det trettonde kapitlet behandlas frågor som rör den rättsliga regleringen av kommitténs förslag.
SEH-kommitteén föreslår därvid bl.a. att statsbidrag tll Svenska hem-
slöjdsföreningarnas riksförbunds riksomfattande kursverksamhet skall
utgå med bidrag per undervisningstimme motsvarande 75774 av det högre statliga schablonbidraget till studiecirkelverksamhet enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. -
Riksdagen har beslutat (jfr bl.a. UbU 1977/78:7. rskr 35) att det skall vara möjligt för ländstingskommunerna och enskild huvudman att med statsbidrag anordna konsumtionsutbildning tlanthushållsskola). Det finns enligt SEH-kommittén inte längre anledning för enskild huvudman att hos regeringen genom årlig ansökan begära att den skall få vara huvudman för. ifrågavarande utbildning.
SEH-kommittén [föreslår avslutningsvis att ett antal förordningar som är föråldrade arbetas om, bl.a. förordningen av statsbidrag till vissa privatskolor. privatskolförordningen och förordningen om riksinternatskolor.
En sammanfattning av SEH-kommitténs förslag redovisas i det fjor-
tonde och sista kapitlet.
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
(SOU 1983: 1) Fristående skolor för inte längre skolplik-
tiga elever |
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
centrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ). regionstyrel-
sen i Stockholms högskoleregion, länsskolnämnderna i Stockholms, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivare-
föreningen (SAF). Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänste-
männens centralorganisation (TCO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS). landstingskommunerna I Stockholms, Kalmar. Kristianstads, Värmlands och Kopparbergs län, Stockholms, Lidingö. Malmö, Göteborgs. Storfors, Filipstads och Leksands kommuner, Riksföreningen för Waldorfpedagogik, De Enskilda Läroverkens Förbund, Medborgarrättsrö- | relsen (MRR). Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Grännaskolan.
Apelrydsskolan, Vackstanässkolan, Bergsskolan i Filipstad, Kristofter-
skolan, Rudolf Steinerskolan i Göteborg, Bladins skola. Nyckelviksskolan, Föreningen Handarbetets Vänner. Anders Beckmans skola. Svenska Hemslöjdsföreningarnas - Riksförbund (SHR), - Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola. Domen Konstskola, Kursverksamhetens vid Götcborgs universitet Konstskola (Kv. Konstskola). Kursverksamhetens vid Stockholms universitet Balettakademi, Stockholms Tekniska institut (STD. stiftelsen Capellagården. Svenska Åkeriförbundet. Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO). Institutet för op- -tometri (1FÖ)J, Institutet för försäkringsutbildning, Köpmannainstitutet, Kooperativa förbundet (KF). Svenska Laboratorieassistentföreningen, Röda Korsets sjuksköterskeskola, Centerns ungdomsförbund (CUF). Folkpartiets ungdomsförbund (FPU). Moderata ungdomsförbundet (MUF) sumt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU).
Yttranden har dessutom inkommit från Nämnden för hemslöjdstfrågor. Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund. Sveriges Reklåm-
byråförbund, Fredrika Bremerförbundet och Maharishis högskola för Na-
turens lag.
1¶Remissinstansernas allmänna inställning till fristående skolor på
gymnasial nivå
Det område inom vilket kommittén har haft att ange sina förstag beträffande fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever har genom direk-
tiven varit relativt begränsat. Förslagen skulle koncentreras till skolor som meddelar undervisning enligt gymnasieskolans läroplan med tre- och två-
åriga studievägar. För enskilda yrkesskolor skulle förslagen främst avse
förenklade statsbidragsbestämmelser. Vägledande skulle också vara att
statsbidrag även framledes skall utgå till vissa skolor samtidigt som reglerna inte får medföra att ett omfattande system av enskilda skolor växer upp
vid sidan av det allmänna utbildningsväsendet. Några remissinstanser har anfört synpunkter av mer principiell natur som delvis anknyter till direktivens begränsningar.
RHS framhåller att reglerna för fristående skolor visserligen är en liten
fråga I förhållande till frågan om det allmänna skolväsendets utformning men ändå rör viktiga principer. De fristående skolorna kan även i framtiden lämna viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende i dess
helhet. De bör få arbeta på rimliga ekonomiska villkor. De fristående
skolorna representerar ofta ett starkt föräldraengagemang som kan vara en
stimulans också för de allmänna skolorna. För att de fristående skolornas
försöksverksamhet både på det pedagogiska och det ekonomiska området skall bli av verklig betydelse krävs enligt RHS att skolorna inte får en alltför obetydlig omfattning.
SAF finner det otillfredsställande och oacceptabelt att principfrågan om
utbildningsalternativ inte närmare belyses i kommitténs slutbetänkande. SAF ser det som en viktig principfråga och samtidigt som en fråga av stor praktisk betydelse att reella förutsättningar skapas för alternativ såväl
inom som vid sidan av samhällets utbildningssystem på olika nivåer.
Kommittén har enligt SAF varken med de nu föreliggande eller tidigare redovisade förslagen tagit klar ställning i dessa avseenden. Även om en rad
av de framlagda förslagen innebär en välkommen positiv utveckling i frågan om samhällets förhållande till fristående skolor. innebär andra förslag enligt SAF samtidigt restriktioner och hinder. |
De Enskilda Läroverkens Förbund anser att samhället med glädje, tacksamhet och öppenhet skall stödja sådan utbildning över grundskolans nivå, som i något avseende är ett komplement celler alternativ till det allmänna
utbildningsväsendet. vad avser sakinnehäll och pedagogiska metoder.
Moderata ungdomsförbundet (MUF) understryker att det inte är tillräckligt att fristående skolor får finnas. Staten bör ställa sig neutral i valet
av huvudman. Detta måste innebära en aktiv vilja från stat och kommun
alt göra det ekonomiskt möjligt för alla familjer att välja mellan olika skolor. Det offentliga stödet skall ges hka till olika skolor oavsett huvud-
man, under förutsättning att skolan följer läroplanen eller har fått sin
kursplan godkänd. Endast på detta vis uppfylls enligt MUF de olika internationella konventionernas grundläggande syfte: att ge clever och föräldrar en reell möjlighet att välja mellan olika skolor.
Prop. 1983/84: 118 in —-
2¶Gränsdragning mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning
SEH-kommittén föreslår att vissa fristående, statsunderstödda skolor som i dag bedöms ligga på gymnasial nivå skall behandlas som utbildning
på högskolenivå vad gäller bl.a. tillsvnsmyndighet. Kommittén anser att statsbidrag till dessa utbildningar bör bestridas ur sektorsanslag eller ur anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
I denna fråga är remissopinionen splittrad. Några remissinstanser, inkl. huvudmännen för de fyra berörda skolorna. tillstyrker kommitténs förslag medan andra är mer tveksamma. Hit hör flera myndigheter inom utbild-
ningsväsendet bl.a. UHÄ. CSN och SÖ.
Frågan om gränsdragningen mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning är enligt UHÅ komplicerad. Den kan i vissa fall ha ett mer teoretiskt
intresse medan den i andra fall kan ha praktiska implikationer. I allmänhet fordras allmän behörighet. dvs. genomgång av gymnasieskolan (motsvarande), men för en del utbildningslinjer gäller enbart grundskoleutbildning som behörighetsvillkor. Inte heller för konstnärliga m, fl. utbildningar tillläimpas bestämmelserna om allmän behörighet. Det var enligt prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen regeringens mening att det på sikt
skall råda överensstämmelse mellan å ena sidan den organisatoriska av-
gränsningen av högskolan, å andra sidan behörighetsvillkoren, dvs. att all högskolebehörighet i princip skall grundas på genomgången gymnasieskola. Fr. o. m, antagningen till höstterminen 1984 kommer praktiskt taget alla nu grundskolebaserade högskoleutbildningar att baseras på gymnasicskolan. För flertalet konstnärliga utbildningar kommer dock tills vidare bestämmelserna om allmän behörighet inte att tillämpas.
Enligt UHA måste en bedömning som gäller en utbildnings formella
”nivå” grundas på en ingående granskning av berörda skolors utbildning. UHÄ är därför inte berett att nu tillstyrka den föreslagna förändringen. UHÄ ifrågasätter också betydelsen för berörda studerande av den föreslagna. huvudsakligen formella ändringen.
För den studerande kan klassificeringen enligt CSN ha stor ekonomisk betydelse. En yngre elev i gymnasial utbildning kan exempelvis få större bidragsbelopp i studiehjälp än en jämnårig som deltar i eftergymnasial utbildning och som är hänvisad till studiemedel. Om utbildningarna klassi-
ficeras som högskoleutbildningar kan inte särskilt vuxenstudiestöd bevil-
jäs. |
Det är inte ovanligt att elever i t.ex. konstnärliga utbildningar fortsätter
på Konstfackskolan eller först går på Konstfackskolan och därefter i
utbildningar med speciella inriktningar. Eftersom antalet terminer med studiestöd är begränsat kan den studerande komma 1 den situationen att han inte beviljas studiestöd för fortsatt utbildning om kommitténs förslag godtas. 5 Riksdagen 1983!84. I saml. Nr 118
An 20
Sett ur den studerandes synpunkt är det alltså enligt CSN fördelaktigare om ifrågavarande utbildningar även i fortsättningen betraktas som gymnasiala. Utgångspunkten för klassificeringen mäste dock även enligt CSN
givetvis vara den bedömning man gör om utbildningens nivå.
Enligt SÖ har de utbildningar som kommittén föreslagit skall överföras "till högskolan karaktären av högre specialkurser. Sådana utbildningar tillhör gymnasieskolan. SÖ vill dock ej motsätta sig kommitténs förslag.
SACOI!SR kan inte se någon övertygande argumentering för kommitténs förslag om att klassificera vissa utbildningar som högskoleutbildning.
Allmänt är det enligt SACO/SR oroande att gränsdragningen mellan gymnasiala utbildningar och högskoleutbildning blir mer och mer diffus. Det är angeläget att det klargörs vad som kännetecknar en högskoleutbildning. En möjlig utgångspunkt för en definition av högskoleutbildningar är högskolelagen där forskningsanknytning anges som grundläggande kriterium för högskoleutbildningar.
Enligt styrelsen för Gerlesborgsskolan i Stockholm har utvecklingen på
det grundläggande konstnärliga utbildningsområdet vid skolan under senare år fått en allt tydligare postgymnasial karaktär. Styrelsen föreslår därför
att skolan får UHÄ som huvudman.
3¶Kriterier för statligt stöd m. m.
SEH-kommittén anför som övergripande villkor för statsbidrag till fri-
stående skola över grundskolenivån att skolan i någon form skall vara ett
komplement till det allmänna utbildningsväsendet.
Kommittén har även redovisat förslag i fråga om fortsatt statsbidrag till de olika skolor som nu får bidrag med utgångspunkt i sina kriterier för statligt stöd.
En kraftig majoritet bland remissinstanserna stöder kommitténs förslag i fråga om kriterier för statligt stöd samt i huvudsak också den redovisade tillämpningen av dessa för nu statsunderstödda skolor. Hit hör bl. a. CSN, SÖ, länsskolnämnderna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO. flertalet berörda kommuner och tandstingskommuner. fertalet fri-
stående skolor på gymnasial nivå samt CUF, FPU och SSU.
SÖ tillstyrker i princip kommitténs förslag men redovisar i några fall en annan syn på konsekvenserna för ifrågavarande skolor. Beträffande Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre samskola förutsätter SÖ fortsatta överläggningar med vederbörande kommunala myndigheter i syfte att inordna ifrågavarande utbildningar i den kommunala gymnasieskolan.
Överläggningarna bör framdeles i första hand skötas av länsskolnämnden i
Göteborgs och Bohus län. I avvaktan på resultatet härav bör statsbidrag
tills vidare utgå.
SÖ förordar vidare att statsbidraget till Stockholms tekniska institut
(STD) avvecklas under en treårsperiod med start fr.o.m. budgetåret '
1984/85. Likartade utbildningar bör kunna ingå i det kommunala skolväsendet i Stockholm och vid den särskilda skolenheten för kommunal vux- enutbildning i Katrineholm (KTS). som redan nu har riksintagning. För
fortsatta överläggningar med kommunen anser SÖ det nödvändigt att en
bestämd tidpunkt nu beslutas för avvecklingen av statsbidraget till STI. I avvaktan på resultatet av den försöksverksamhet med estetisk-praktiska utbildningar som SÖ föreslår starta fr. 0. m. läsåret 1984/85 tillstyrker SÖ fortsatt statsbidrag till Capellagården, Nyckelviksskolan, Pernbys må-
larskola. Konstskolan Idun Lovén, Gerlesborgsskolan. Hovedskous målarskola. Domen Konstskola och Kursverksamhetens vid Göteborgs universitet Konstskola.
SÖ har senast i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 räknat med att statsbidraget till Kursverksamhetens vid Stockholms universitet Balettakademi avvecklas successivt på grund av att dansarutredningen har föreslagit en sådan avveckling när dansarutbildning kommit till stånd i gymnasieskolan. En tvåårig kurs för yrkesdansare finns numera inom gymnasieskolan i Stockholm. SÖ vidhåller denna uppfattning men anser att tidpunkten för avvecklingen bör vara beroende av genomförandet av ovannämnda förslag rörande den estetisk-praktiska utbildningen i gymna-
sieskolan. I avvaktan härpå bör statsbidrag tills vidare utgå.
RRYV biträder förslagen till kriterier men anser, med utgångspunkt från en tillämpning av de föreslagna kriterierna, att ytterligare utbildningar borde kunna uteslutas ur stödsystemet såsom t. ex. Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium. Apelrydsskolan och Vackstanässko-
lan eftersom dessa skolor föreslås få fortsatt stöd främst med motivet att stöd utgått sedan lång tid tillbaka.
Svenska kommunförbundet framhåller att det mot bakgrund av gymnasieutredningens förslag och försöksverksamheter i anslutning till dessa inom det gymnasiala skolområdet finns skäl för en restriktiv hållning till utökning av antalet enskilda skolor.
I fråga om formerna för statligt stöd till fristående skolor betonar Svenska kommunförbundet vidare att statligt stöd till fristående skolor inte får medföra minskat stöd till det allmänna skolväsendet. Stödet får inte heller åsamka kommunerna ökade kostnader.
För skolor som ställs under samhällets kontroll och som ges statligt stöd, bör enligt FPU elevavgifter inte tas ut. Det är principiellt felaktigt att man
skall kunna köpa sig en ”bättre” utbildning. Dessa utbildningar måste stå öppna för alla som önskar sig dit. Au elevavgifter inte tas ut bör alltså enligt FPU vara ytterligare ett kriterium för erhållande av statsbidrag. Avvikande uppfattningar beträffande. kommitténs förslag anförs av i
första hand SAF. MUF och Medborgarrättsrörelsen (MRR) samt, ur an-
nan synvinkel, av Stockholms kommun.
SAF framhåller att möjligheten att även fortsättningsvis driva fristående skolor i form av företagsskolor i vårt land torde vara av den allra största betydelse såväl för utvecklingen av svensk yrkesutbildning och industriell verksamhet över huvud taget som för möjligheterna till direkta insatser för . ungdomen inom ramen för den s. k. ungdomsgarantin. Sedan statsbidragen till företagsskolor avvecklats har ytterligare ett antal företagsskolor av-
vecklats. Inga nya har tillkommit. De återstående har i några fall kunnat få
visst stöd genom att kunna delta i den pågående försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. SAF finner det vara utomordentligt angeläget att möjligheterna för bidrag till företagsskolorna på nytt tas upp till behandling. Det kan under inga förhållanden accepteras att företagsskolorna ges en sämre ställning i detta avseende än andra fristående skolor för inte
längre skolpliktiga elever.
MUF anser att statsbidraget till fristående skolor bör ges som ett schablonbelopp per elev och att beloppets storlek bör samordnas med motsvarande stöd till offentlig utbildning. Stödet bör också kunna ges till företagsanknuten gymnasicutbildning. .
De villkor som uppställts av kommittén för erhållande av statligt stöd är
enligt MRR inte godtagbara. Villkoret att utbildningen i den fristående skolan skall komplettera gymnasieskolan genom sakinnehåll eller sin pedagogik eller på annat sätt innebär, enligt MRR, att det allmänna har monopol på alla de gymnasielinjer och kurser som det själv driver utom för det fall att de fristående skolorna tillämpar en speciell pedagogik. Stor frihet måste ges åt enskilda initiativ och stöd lämnas av det allmänna inom vida ramar. Erfarenheten från. andra länder visar att konkurrens är nyttig även på undervisningens område. MRR anser därför att det statliga stödet till fristående skolor inom gymnasieskolans ram inte bör begränsas på det sätt
som föreslås i betänkandet. .
De av kommittén föreslagna kriterierna för statligt stöd till privatskolor
på gymnasial nivå överensstämmer enligt Stockholms kommun med de
bidragsgrunder som riksdagen beslutat skall gälla för privatskolor på grundskolenivå. Kommitténs förslag skulle innebära enhetliga principer för statligt stöd till fristående skolor på alla nivåer i utbildningsväsendet.
I en situation då kommunen står inför hårda omprövningar och besparingar på inte minst skolans område till följd av bl.a. minskade anslag från
staten kan inte, enligt kommunen, de privata skolorna undantas från om-
prövning. Riksdagens beslut om ökade anslag till dessa skolor på grundskolenivå har hittills gett upphov till motsvarande krav på höjda resursin-
satser för kommunernas del. Stockholms kommun har inga medel till att
stödja sådan verksamhet.
Förslaget från kommittén att utvidga det ekonomiska stödet till privata
skolor på gymnasienivå kommer samtidigt som Stockholms kommun
ålagts att skära ned sin gymnasieskolorganisation med sex gymnasieskotlenheter. Förslaget är mot denna bakgrund svårt att förstå, menar kom-
munen.
Stockholms kommun anser I princip att kostnaderna för verksamheten efter avgiftsintäkter, privata bidrag m. m.. som privatskolorna begär sam-
hällets stöd för, i sin helhet skall riktas till statsmakterna, eftersom riks-
dagsbeslut om statsbidrag legat till grund för förväntningar på kommunalt ekonomiskt stöd.
4¶Vissa skolor med branschinriktad utbildning
Kommittén föreslär i silt slutbetänkande att åtta nu statsunderstödda fristående utbildningar inte längre skall vara berättigade till statligt stöd.
Det gäller i första hand branschinriktade utbildningar med internrekryte-
ring. .
Flertalet remissinstanser delar kommitténs uppfattning i frågan. Huvudmännen för resp. utbildning avvisar dock kommitténs förslag. Köpmanrnainstitutet och Svensku Åkeriförhundet framhåller bl.a. att deras resp. bransch domineras av småföretag och att de anställda genomgående har relativt kort grundutbildning.
Även Kooperativa förbundet (KF) är kritiskt till kommitténs förslag. De motiv SEH-kommittén anför för att slopa statligt stöd åt Vår gårds utbild-
ningar. kan enligt KF inte anses vara i överenstämmelse med samhällets intresse och intentioner och kommitténs direktiv.
Enligt lång tradition spelar i den konsumentkooperativa rörelsen utbild-
ningsfrågor en avgörande roll för verksamhetens utveckling och inriktning. . För enskilda individer har kooperativ utbildning betytt möjlighet till såväl gymnasial som högskoleinriktad utbildning som inte bara varit yrkesinriktad utan haft en bredare samhällsorientering, framhåller KF.
Enligt Institutet för optometri (IFO) har frågan om statsbidrag inte bara en ekonomisk aspekt. Den har även stor betydelse för verksamhetens tyngd. Utbildningen är inte att betrakta som internrekrytering inom företag. menar IFÖ, utan som en fort- och vidareutbildning för en yrkeskår, i detta fall tillhörande hälso- och sjukvårdspersonalen. IFO framhåller vidare att dess utbildning leder fram till en av riksdagen lagstadgad behörig-
het. IFO föreslår att institutet även i fortsättningen tilldelas statsbidrag och
att verksamheten betraktas som-en utbildningsform motsvarande högsko-.
lans. |
1FO välkomnar ett förenklat statsbidragssystem där även samhället kan
få ett större inflytande över verksamheten. Detta i avvaktan på överföring vill högskolan.
SAF finner det felaktigt att avveckla statsbidragen till de åtta skolorna
med branschinriktad utbildning.
Elever vid företagsskolor har av tradition anställts i resp. företag. Ut-
bildningen vid en företagsskola har ändå inte kunnat jämställas med intern-
utbildningen av anställda eftersom anställningen varit en förutsättning för utbildningen och inte tvärtom. Det tidigare särskilda statsbidraget till före-
tagsskolor har formellt avvecklats. Att nu föreslå avveckling också av de särskilda statsbidragen enligt förordningen om enskilda yrkesskolor med
hänvisning just till att eleverna är anställda och att det normalt inte utgår statligt stöd till internutbildning i företagen förefaller enligt SAF därför minst sagt tveksamt.
5¶Statsunderstödda fristående skolors plats i planeringssystemet för den gymnasiala utbildningen m. m.
SEH-kommittén föreslär att alla årselevplatser i de statsunderstödda
fristående skolorna på gymnasial nivå skall ingå i totalramen för det nya planeringssystemet för gymnasieskolan och att platserna på sikt skall
fördelas på olika delramar allt efter utbildningarnas karaktär. Det totala
antalet årselevplatser för gymnasial utbildning bör i konsekvens härmed
ökas med ca 3000 årselevplatser som nu finns vid de statsunderstödda
fristående skolorna.
SEH-kommittén anser att driftbidrag till all fristående gymnasial utbild-
ning som inordnas i det nya planeringssystemet bör bekostas ur anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Kommiuéns förslag godtas av Mertalet remissinstanser bl.a. statskontoret, RRV. Svenska kommunförbundet, TCO, SÖ och flertalet berörda
länsskolnämnder och kommuner. Flera av dessa instanser hyser dock viss oro Över att antalet elevplatser i gymnasieskolan kan komma att minska
om de fristående skolorna skall ingä i samma totalram. Länsskolnämnderna i Kalmar och Värndands län påpekar att det all-
männa skolväsendet i dag genomgår avsevärda förändringar beträffande dimensioneringen eftersom antalet 16-åringar kraftigt sjunker. Detta inne-
bär att tilldelningen av årselevplatser till resp. skola minskar. På samma sätt som elevantalet sjunker vid de kommunala skolorna, är det rimligt, att även fristående skolor som ger motsvarande utbildning, får vidkännas en reducering av antalet ärselevplatser.
För att underlätta hanteringen av gymnasieskolans ramar bör ärselev-
platserna för de statsunderstödda fristående skolorna enligt SÖ ges en
särskild ram som inkluderar såväl minst ettåriga grundskoleanknutna stu-
dievägar som högre specialkurser och kurser, som är kortare än ett läsår. I
sammanhanget bör enligt SÖ noteras att organisations- och läroplansförändringar kan föranleda beslut som ändrar redovisningen av antalet års-
celevplatser från är till år sävida platserna redovisas sektorsvis och på stora
och lilla ramen samt om deltidskurser ingår. |
För att öka överskådligheten och samordningsmöjligheterna bör kostnaderna för de fristående skolorna sammanföras till i huvudsak ett anslag
eller en anslagspost. Ehuru viss risk för oöverskådlighet föreligger om kostnaderna inordnas under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
motsätter sig SÖ i princip inte att så sker fr. o. m. budgetåret 1984/85.
6¶Beslut om rätt till statsbidrag
En nästan enig remissopinion tillstyrker kommitténs förslag att regering-
en efter yttrande av SÖ normalt skall fatta beslut om rätt till statsbidrag för
fristående skola på gymnasial nivå.
Enligt SÖ bör också antalet årselevplatser fastställas av regeringen för varje skola, även nu befintliga. I detta beslut bör även ingå antalet bidragsgrundande elevplatser i deltidskurser omräknade till heltidsplatser.
7 Statsbidragssystem för fristående skolor på gymnasial nivå som
nu har statligt reglerade tjänster
SEH-kommittén föreslår att statsbidragssystemet för fristående skolor med statligt reglerade tjänster i huvudsak bör anknyta till det system som gäller för gvmnasieskolan. Kommittén har föreslagit vissa mindre ändringar av nuvarande statsbidragssystem 1 denna riktning.
Om bidragssystemet för den kommunala gymnasieskolan ändras, bör enligt kommittén även bidragssystemet för de ifrågavarande nio skolorna med statligt reglerade tjänster anpassas till det nya systemet..
En majoritet av remissinstanserna. bland dem De Enskilda Läroverkens Förbund, riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad vllstyrker kommitténs förslag.
Statskontoret framhåller att utformningen av nya statsbidragsregler för dessa fristående skolor bör samordnas med de överväganden som kan komma att aktualiseras under den fortsatta beredningen av statskontorets rapport om förutsättningarna att införa ett schabloniserat statsbidragssvstem för gymnasieskolan.
SÖ och länsskolnämnden i Malmöhus län anför att det i avvaktan på beredningen av statskontorets principförslag till nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan inte finns några motiv för ändringar i nu gällande system för statsbidrag till fristående skolor med statligt reglerade tjänster.
8 Statsbidragssystem för fristående skolor på gymnasial nivå som
inte har statligt reglerade tjänster
SEH-kommittén föreslår ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor som inte har statligt reglerade tjänster. Systemet för bidrag till friståen-
de skolor på grundskolenivå bör enligt SEH-kommittén tas som utgångs-
punkt för bidraget som skall beräknas per elev. Bidraget måste för gymnasial nivå därvid räknas upp med hjälp av en för varje skola fastställd faktor
så att bidraget blir så stort att det, multiplicerat med antalet elever vid
skolan, ger ett sammanlagt statsbidrag för lönekostnader som kan anses vara kostnadsneutralt vid jämförelse med nu utgående statsbidrag till lönekostnader. Denna omräkningsfaktor bör bestämmas utifrån dels det statsbidrag för lönekostnader som varje skola fått redovisningsåret före det nya systemets införande, dels skolans dåvarande elevantal.
Till detta bidrag läggs sedan i förekommande fall ett tilläggsbidrag för sådana kostnader som inte täcks av skolans egna intäkter.
Det är enligt kommittén inte angeläget att ge bidrag till fristående skolor för heltidskurser som är kortare än en termin ciler till deltidskurser, oavsett längd. Det är dock nödvändigt att göra några undantag för nu statsun-
derstödda skolor. För att en utbildning skall kunna komma i fråga för
bidrag bör utbildningen omfatta termin om minst 16 arbetsveckor. För att bidrag skall lämnas med fullt belopp per elev och år bör utbildningen omfatta årskurs om minst 32 arbetsveckor.
Bidragets principiella konstruktion tillstyrks av en enig remissopinion som i flera fall betraktar den förenklade statsbidragshanteringen med stor tillfredsställelse. Dock framhåller SÖ att en mer ingående analys av utgiftsområdena för såväl befintliga enskilda yrkesskolor som eventuellt nytillkommande fristående skolor i syfte att ytterligare schablonisera bidragsgivningen hade varit önskvärd. I avvaktan på resultatet av statskontorets statsbidragsutredning samt med hänsyn till att systemet förutsätts bli omprövat tillstyrker SÖ i huvudsak det föreslagna nya statsbidragssystemet. Vissa justeringar blir emellertid nödvändiga bl.a. med hänsyn till läroplansarbete. Detta bör ske i samband med att omräkningsfaktor och tillläggsbidrag fastställs för varje skola. Vidare framhåller SÖ att kontinuerliga omräkningar bör ske med hänsyn till pågående revideringar av läroplaner. Härvid bör målsättningen vara att åstadkomma en i möjligaste mån likvärdig undervisningsresurs för likartade utbildningar.
De olika fristående skolorna har dock i många fall synpunkter på detaljer
i tillämpningen av det föreslagna statsbidragssystemet.
Nyckelviksskolans styrelse ansluter sig till förslagets grundläggande princip men är kritisk till konstruktionen som bygger på en bidragsnivå grundad på nu utgående statsbidrag. Skolans styrelse anser i stället att en prövning av utbildningarnas nivå, lärartäthet osv. borde legat till grund för der föreslagna statsbidraget.
Även Stiftelsen Capellagården konstaterar att systemet ger i stort sett
oförändrat statsbidrag framledes i förhållande till det som nu utgår. Därvid
förbises enligt Capellagården att man kan konservera orättvisor och felak-
tigheter som kan ha vidlåtit systemet.
Capellagården anser att utredningen förbisett att vissa skolor är jämför-
bara, arbetar efter likvärdiga läroplaner och har samma målsättning. Capellagården gör i anslutning till remissyttrandet vissa jämförelser med andra skolor med likvärdig utbildning. En översyn skola för skola av statsbidraget med beaktande av de olika utbildningarnas innehåll bör därför enligt Capellagården ske.
Liknande synpunkter lämnas från ytterligare några fristående skolor, däribland Kv. Konstskola och från Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund avseende Sätergläntan Hemslöjdens gård.
Kv. Konstskolan framhåller att skolan är den enda i västra Sverige som erbjuder en konstnärlig grundutbildning utan fackindelning eller specialisering på vissa material och tekniker. Behovet av lärartäthet ökar härigenom med åtföljande högre kostnader för den grundläggande utbildningen. Enligt
skolans uppfattning finns en väsentlig skillnad mellan specialiserade
konstskolor där lärartätheten inte nödvändigtvis behöver vara lika stor och denna bredare grundutbildning.
En annan aspekt på kommitténs förslag, som också kommenteras av |
några skolor, är frågan om vilka utbildningar av skiftande längd på heltid eller deltid som skall vara berättigade till statsbidrag.
Dömen Konstskola har. framhåller man. förutom sin heltidsutbildning också viss deltidsutbildning till vilken statligt bidrag nu utgår men som inte medtagils i kommitténs underlagsberäkning. Skolan yrkar därför på att de
deltidsstudier till vilka statsbidrag nu utgår får omräknas till ärselevplatser med åtföljande bidrag.
9 Statlig tillsyn och studiestöd
SEH-kommittén anser att vissa insyns- och kontrollmöjligheter mäste finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen antingen skall vara statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn bör därför enligt kommittén kvarstå. Kommittén anser att en framställning från huvudmannen om att en utbildning skall ställas under statlig tillsyn för att eleverna skall kunna få studiestöd bör prövas
utifrån en generös attityd när det gäller gymnasial utbildning. SEH-kom-
mittén föreslår vidare att samtliga utbildningar I enskild regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen.
Flertalet remissinstanser delar kommituéns uppfattning att vissa insynsoch kontrollmöjligheter bör finnas för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet på att utbildningen skall vara statsunderstödd eller ställd under statlig ullsyn bör därför enligt remissinstanserna
kvarstå. Centrala studiestödsnämnden (CSN) framhäller att val av fristående
skola kan innebära stora kostnader för den enskilde. Den studerande har inte bara kostnader för uppehället utan också kostnader för terminsav-
gifter, studiematerial m.m. Dessa kostnader finansieras ofta genom lån.
Att ställa utbildningar under statlig tillsyn kan emellertid enligt CSN med-
föra stora kostnader också för samhället. CSN menar därför att prövning-
en om en utbildning skall ställas under statlig tillsyn alltid måste göras
utifrån värdet av utbildning både för samhället och för individen. CSN tillstyrker vidare SEH-kommitténs förslag om att alla utbildningar i enskild regi som berättigar till studiestöd skall förtecknas i bilaga till studiestödsförordningen. Ur informations- och handläggningssynpunkt är det enligt
CSN en fördel om resp. skola är förtecknad med ort och namn och att eventuella begränsningar i fråga om rätt till stöd anges.
10 Behörighet och urval
SEH-kommittén föreslår att fristående skolor på gymnasial nivå som får
statsbidrag skall tillämpa regler för intagning och urval som godkänts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Fristående skola
som utan att vara statsunderstödd står under statlig tillsyn bör enligt
kommittén normalt själv avgöra vilka inträdeskrav och urvalsgrunder som skall gälla.
Remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag. SÖ anser dock att inträdesregler bör godkännas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer även för fristående skolor som utan statsbidrag ställs under statlig tillsyn.
11 Läroplansfrågor
Undervisningen vid fristående skola som står under statlig tillsyn skall
enligt SEH-kommittén följa en läroplan som fastställs av central myndighet. I läroplansarbetet bör skolans egna synpunkter få slå igenom så att dess egenart tas till vara i så stor utsträckning som möjligt.
Majoriteten av remissinstanserna delar SEH-kommitténs uppfattning. De enskilda läroverkens förbund anser att läroplanen för en fristående
skola. som är statsunderstödd. bör godkännas av SÖ. Däremot motsätter
sig Medborgurrättsrörelsen (MRR) att SÖ skall fastställa läroplan för undervisningen. Det får anses tillfyllest att den fristående skolan till SÖ inger en läroplan. Nägot formligt godkännande av denna bör enligt MRR ej
fordras. Med ett godkännande skulle SÖ ta ansvar för läroplanen. Det får
anses tillräckligt att SÖ genom inspektion kan kontrollera att undervisning-
en verkligen hälls på gymnasieskolnivån. För undervisningens detaljer bör
skolöverstyrelsen icke iklädda sig ansvar.
12 Betyg och kompetensfrågor
Enligt SEH-kommittén kan den som gått igenom en fristående skola på gymnasial nivå normalt antas ha nytta av ett dokument som utgör ett intyg om vilken utbildning han har fått. SEH-kommittén föreslår. att fristående skolor på gymnasial nivå som villkor för rätt till statsbidrag eller statlig tillsyn på begäran skall tillhandahålla eleverna ett intyg om genomgången utbildning och också betyg när sådant kan ha betydelse för fortsatt utbildning.
Vidare föreslår kommittén att bilagorna 2. 3 och 4 till de av UHÄ meddelade tillämpningsföreskrifterna till 5 kap. högskoleförordningen bör ia upp de fristående utbildningar som ställts under statlig tillsyn och som ger allmän och särskild behörighet till grundläggande högskolcutbildning.
Flera remissinstanser bl. a. SÖ och UA delar kommitténs uppfattning
att det är väsentligt att en utbildning i en fristående skola kan dokumenteras och i möjligaste mån jämföras med en likartad utbildning inom den reguljära gymnasieskolan. UHÄ anser att sådana dokument skall utfärdas även utan elevens särskilda begäran.
Alla utbildningar kan enligt UHÄ inte ingå i förteckningarna med tanke på kravet på överskådlighet och hanterlighet. Det förhållandet att en viss utbildning inte upptas i någon av de nämnda bilagorna befriar dock enligt UHÄ inte antagningsmyndigheten från skyldighet att ändå pröva dess behörighetsvärde.
Länsskolnämnden i Malmöhus län finner det berättigat att genom skärpta bestämmelser försöka hindra att de fristående skolorna blir genvägar till eftertraktade högskoleutbildningar. Å andra sidan åsidosätts därmed ett krav på de fristående skolorna: att de i väsentliga avseenden skall erbjuda ett alternativ till gymnasieskolan, att de i något avseende skall vara försöksskolor. Nämnden anser att denna alternativa karaktär borde behållas fullt ut. även om det skulle innebära att de fristående skolornas elever normalt mäste ernå gymnasiekompetens och behörighet genom särskilda prövningar.
Bladins skola föreslår att betygsgivning ej skall ställas som villkor för statlig tillsyn. Skolan tilldelar f.n. inte sina gymnasieelever betyg. Eleverna undergår i stället särskild prövning i de olika ämnena vid andra skolor. Detta påverkar, framhåller skolan, undervisningssituationen i positiv riktning. Vidare bör man ej ha anledning att kunna misstänka, att någon väljer en fristående skola därför att man söker erhålla ett orättmätigt högt betyg.
Kristofferskolan liksom Rudolf Steinerskolun i Göteborg framhåller att man önskar bibehålla den praxis som f.n. tillämpas beträffande ämnesinnehållet och betygsättningen i de högsta årskurserna.
Den praxis som f.n. tillämpas beträffande elever med avgångsbetyg från ärskurs 12 i Kristofferskolan innebär att skolan utfärdar studieomdömen ät elev som avgår från skolan efter tolfte året. Dessa omdömen kan, om så erfordras, kompletteras med sifferbetyg i femgradig skala.
Bilaga 3
Statsunderstödda eller under statlig tillsyn ställda fristående skolor på gymnasial nivå budgetåret 1983/84
Län — Skolans namn Kommun Statsbidrag Anm.
(x)
AB Svenska Åkeriförbundets Danderyd Xx Utbildning inom transport-
yrkesskola sektorn
AB — Nyckelviksskolan Lidingö Xx Utbildning i konsthantverk, . bildinformation samt hant-
verk för social verksamhet
AB Kooperativa Förbundets Nacka Xx Utbildning inom handels- Vär Gård sektorn
AB - Ekebyholmsskolan Norrtälje Internat, EHNS AB = Sigtunaskolan Sigtuna Xx Riksinternatskola. EHNSSo
Humanistiska Läroverket
AB Anders Beckmans skola Stockholm Xx Utbildning i mode och reklam
AB — Berghs Reklamskola Stockholm Xx Utbildning i grafisk form-
givning och marknadsföring
med reklam
AB Enskilda gymnasiet Stockholm EHNS
AB — Franska skolan Stockholm Xx EHNS
AB —- Gerlesborgsskolan Stockholm Xx Grundläggande konstnärlig
. utbildning
AB —- Handarbetets Vänners Stockholm Xx Utbildning i bl. a. slöjd
vävskola och inredning och vävning
AB Institutet för för- Stockholm Xx Utbildning för anställda
säkringsutbildning inom försäkringsbranschen AB Institutet för optometri Stockholm Xx Fortbildning för leg.
| optiker AB Konstskolan Idun Lovén Stockholm x Utbildning i målning och
skulptur AB — Kristofferskolan Stockholm Xx Waldorfskola, årskurserna
(0—-12 AB Kursverksamhetens vid Stockholm xX Trearig dansarutbildning
Stockholms Universitet Balettakademi AB —- Köpmannainstitutet Stockholm Xx Utbildning inom handels-
sektorn
AB — Lycée Frangais Saint-Louis Stockholm Fransk läroplan
AB — Carl Malmstens Verk- Stockholm Xx Utbildning i möbelsnickeri
stadsskola -
AB — Pernbys målarskola Stockholm Xx Utbildning i målning
AB - SHIO-Familjeföretagens Stockholm Xx Fortbildning i olika hant-
föreläsningsverksamhet verksyrken
AB Stockholms Tekniska Stockholm Xx Treårig ingenjörsutbildning institut (STT)
AB Svenska Laboratorie- Stockholm Xx Fortbildning för laboratorie-
assistentföreningens assistenter kursverksamhet
Län Skolans namn Kommun Statsbidrag Anm.
(x)
AB Svenska Frisörförening- Stockholm Xx Fortbildning för frisörer
ens yrkesstudio AB —- Tyska skolan Stockholm Tysk läroplan AB Vackstanässkolan Södertälje Xx Internat. Konsumentekonomisk
utbildning. Utbildning av hem-
vårdare
AB Nordiskt musikkonser- Österåker Internat. Utbildning i piano,
vatorium - stråkinstrument och sång
F Grännaskolan Jönköping Xx Riksinternatskola. EHNSSo H Capellagården Mörbylånga Xx Internat. Utbildning i mö-
belsnickeri, textil och keramisk formgivning. Ettåriga kurser och sommarkurser L Apelrydsskolan Båstad Xx Internat. Konsumentekonomisk
utbildning L Osby samskola Osby EHNSSoEk
M Bladins skola Malmö EHNS M Liber Hermods skola Malmö EHNSSoEk O Dömen Konstskola Göteborg Xx Grundläggande utbildning i
målning. grafik. teckning,
kroki m. m. O Göteborgs enskilda Göteborg HS
gymnasium — Präst-
gymnasiet O Göteborgs högre samskola Göteborg Xx EHNS |
[0] Hovedskous malarskola Göteborg Xx Grundläggande utbildning i teckning, målning. skulptur
och grafik O Kursverksamhetens vid Göteborg Xx Grundläggande konstnärlig
Göteborgs Universitet utbildning Konstskola
O Sigrid Rudebecks gym- Göteborg Xx HNS.
nasium
O Rudolf Steinerskolan Göteborg valdorfskola, arskurserna
10—12
S Bergsskolan i Filipstad Filipstad Xx Treårig ingenjörsutbildning
inom sektorerna för metal-
lurgi och berg- och minerzul-
teknik S Lundsbergs skola Storfors Xx Internat. EHNS
Ww Sätergläntan Hemslöjdens Leksand Xx Utbildning i slöjd. Internat
gård och decentraliserad riksverk-
samhet -
E- treärig ekonomisk linje H = treårig humanistisk linje
N = treårig naturvetenskaplig linje $ —- treårig samhällsvetenskaplig linje
Ek = tvåårig ekonomisk linje So = tvåarig social linje