Prop. 1983/84:36

med förslag till lag om kontroll över tillverkningen av krigs m.m.

Prop. 1983/84: 36

Regeringens proposition 1983/84: 36

med förslag till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m.;

beslutad den 6 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

MATS HELLSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till en ny lag om kontroll över tillverk- ningen av krigsmateriel. m.m. Lagen. som är avsedd att ersätta 1935 iirs lag i samma ämne. är en modernisering av den nuvarande regleringen av krigsmaterielkontrollen. Dessutom innehåller lagen vissa nyheter bl.a. i fråga om ansvars- och förverkandebcstiimmelser.

Propositionen innehåller också ett förslag till ändring i vapenlagen(197311176).

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den ljanuari l984.

Prop. 1983/84: 36

IJ

] Förslag till Lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

l & Tillverkning av krigsmateriel samt tillhandahållande av krigsmate- riel. uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel skall kontrolleras enligt bestämmelserna i denna lag. Före- skrifter om förbud mot utförsel av krigsmateriel och förbud mot upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel finns i lagen (1982: 513) om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m.

Denna lag gäller inte för statlig myndighet. Regeringen bestämmer vad som skall avses med krigsmateriel enligt denna lag.

2 & Krigsmateriel får inte tillverkas här i riket utan tillstånd av regering- en. om ej annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Tillstånd att tillverka krigsmateriel får meddelats endast svensk med- borgare, svenskt handelsbolag eller svenskt aktiebolag. För tillverkning i ringa omfattning får dock tillstånd ges även åt annan.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillständskravet enligt första stycket för ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 24 & första stycket vapenlagen(1973: 1176) samt för tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk.

3 & Krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel får inte yrkesmässigt tillhandahållas här i riket genom försäljning. utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon inom landet eller i utlandet utan tillstånd av regeringen. om ej annat följer av andra stycket eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Tillstånd enligt första stycket behövs inte

1. vid tillhandahållande till svensk statlig myndighet eller sådan tillver- kare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahäIIan- det avser.

2. för innehavare av tillverkningstillstånd. om tillhandahållandet avser krigsmateriel. uppfinning eller metod som tillhör eller innehas av tillstånds- havaren.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första stycket i fråga om handel med skjutvapen. ammunition eller annan explosiv vara som omfattas av vapenlagen(1973: 1176) eller förord- ningen ( 1949: 341) om explosiva varor.

4 5 Tillstånd enligt 2 eller 3. äfår förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelscr. Tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare och kan återkallas av regeringen, om tillständshavaren har åsidosatt föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller i annat fall skälig anledning till återkal- lelse föreligger.

5 9" Den som har fått tillstånd enligt 2 eller 3 & skall stå under kontroll av den myndighet som regeringen bestämmer. '

Prop. 1983/84: 36 3

6 & Tillståndshavaren skall. enligt de närmare föreskrifter som regering- en meddelar. till kontrollmyndigheten lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.

7 & 'l'illståndshzwaren är skyldig att efteranmodan av kontrollmyndighe- ten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen.

Den som har fått tillstånd enligt 29" är skyldig att för tillsyn lämna tjänstemän hos kontrollmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs.

8 &" För att täcka kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall den som har fått tillstånd enligt 2 s årligen betala en avgift som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillverkare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsma- teriel.

9 & Den som bryter mot 2 eller 3 & döms till böter eller fängelse i högst två är.

105. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtli- gen eller av oaktsamhet

1. bryter mot andra föreskrifter i denna lag än som avses i 9 & eller mot föreskrift. villkor eller ordnings— eller kontrollbestämmelse som har med- delats med stöd av lagen.

2. lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i deklaration enligt denna lag eller vid fullgörande av uppgil'tsskyldighet enligt lagen.

Om en gärning som har begåtts av oaktsamhet är att anse som ringa. skall inte dömas till ansvar.

ll & Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas. om gärningen är belagd med straffi brottsbalken .

12 & Krigsmateriel som har varit föremål för brottslig tillverkning skall förklaras förverkad. om inte detta är uppenbart oskäligt. ] stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Utbyte av brottsligt tillhandahällande av krigsmateriel. uppfinning avse- ende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel skall förklaras förverkat. om inte detta är uppenbart oskäligt.

I3 & Allmänt åtal för brott som avses | denna lag får väckas endast efter tillstånd av kontrollmyndigheten.

Denna lag träderi kraft den [januari 1984. Genom lagen upphävs ]. lagen (19351395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m..

2. förordningen (1949:6151 med vissa föreskrifter med anledning av lagen (1935: 395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m.

Prop. 1983/84: 36 4

2. Förslag till Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs att 5 & vapenlagen(1973: 1176)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 s

Utan tillstånd enligt denna lag får ej någon

1. inneha skjutvapen,

2. förvärva ammunition.

3. införa skjutvapen eller ammunition till riket eller

4. driva handel med skjutvapen. Om luft— eller fjädervapen. som är avsett för målskjutning. eller harpun- vapen har en i förhållande till andt'ajämförliga skjutvapen begränsad effekt skall första stycket ej tillämpas på vapnet. Enskild person får dock icke utan tillstånd inneha. införa till riket eller driva handel med sådana vapen. om han inte har fyllt aderton år.

Första stycket ] gäller inte ifrå— ga om verksamhet som omfhttus av tillstånd enligt lagen (1983 : 000) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. Första stycket 4 gäller inte ifråga om verksamhet som avses i 3 s samma lag.

Om undantag i vissa fall från skyldigheten att inhämta tillstånd finns bestämmelseri 13, 16. 21. 22. 25. 25 a. 26 och 45 ss.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

1 Lagen omtryckt 1981: 1361).

Prop. 1983/84: 36 5 Utdrag UTRlKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-05-19

Närvarande: statsrådet [. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdson. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Anders- son. Rainer. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Hellström

Lagrådsremiss med förslag till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m.

1. Inledning

Den enskilda tillverkningen av krigsmateriel i Sverige är sedan år 1935 underkastad statlig kontroll. Regleringen återfinns i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. och förordningen (1949: 615") med vissa föreskrifter med anledning av nämnda lag. Lagen har ändrats vid fem tillfällen (1949: 221. 1964: 108. 1975:690. 1980: 162 och 1982: 621). Dess rubrik fick ändrad lydelse år 1975 (1975: 690). Förutom det grundläggande kravet på regeringens tillstånd för att bedriva tillverkning av krigsmateriel häri landet. innehåller lagen bl.a. vissa bestämmelser av ordnings- och kontrollkaraktär.samt straffbestämmelser. Dessutom ges däri ett bemyndigande för regeringen att förordna att krigsmateriel eller uppfinning därav eller metod för framställning av sådan materiel inte häri riket får försäljas. utbjudas eller eljest tillhandahållas åt någon inom riket eller i utlandet utan tillstånd av regeringen. Med stöd av bemyndigandet har regeringen i nyssnämnda förordning föreskrivit i vilka fall regeringens tillstånd krävs för sådan försäljningsvcrksamhet m.m. I anslutning härtill . upptar förordningen en straffbestämmelse. som föreskriver böter eller fängelse i högst sex månader för den som bryter mot kravet på regeringens tillstånd eller mot föreskrift eller villkor. som har lämnats i samband med att tillstånd har meddelats. Straffbcstämmelsen är av sådant innehåll att den endast med stöd av övergångsbestämmelserna till regeringsformen kan finna sin plats i en regeringsförfattning. Bestämmelsen om kravet på rege- ringens tillstånd för försäljningsvcrksamhet m.m. bör, av skäl som senare skall redovisas. flyttas över till lagen. Detta bör också gälla dithörande straffbestämmelser. Lagen har vissa brister både i materiellt och formellt

Prop. 1983/84: 36 6

hänseende. Även om några väsentliga anmärkningar inte kan riktas mot den finns enligt min mening likväl skäl att nu arbeta om den i vissa stycken samt ävenjtrstera den formellt och redaktionellt. Detta kan givetvis åstad- kommas genom ändring i dcn nuvarande lagen. Emellertid talar närmast redaktionella skäl för att denna i stället bör ersättas av en ny lag i samma ämne. Med hänsyn till att någon genomgripande nyordning inte åsyftas har det förslag till ny lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m. som nedan skall redovisas inte varit föremål för remissbehandling.

2 Allmän motivering

2.1 Bakgrund. m. m.

Frågan om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel var tidigt före- mål för uppmärksamhet vid nedrustningsförhandlingar som ägde rtrm på initiativ av Nationernas Förbund. 1 Sverige tillsattes år 1932 en utredning med uppgift att undersöka bl.a. formerna för en kontroll över krigsmate- rieltillverkningcn i landet. 1 den proposition som ligger till grund för 1935 års lag (prop. 1935: 89) betonades att en kontroll var angelägen dels från utrikespolitisk synpunkt. dels av intresset att kunna styra den egna för- svarstillverkningen. I propositionen underströks betydelsen av kontrollåt- gärder som ett led i en följdriktig fredspolitik samt till förebyggande av de risker och olägenheter som är förenade med en enskild okontrollerad rtrstningsindustri. Denna syn. liksom de skäl som angavs för utformningen av kontrollsystemet. äger alltjämt giltighet. Kontrollen över tillverkningen är också av vikt för enskildas säkerhet och egendom. Den har även betydelse för frågor om tillståndsgivning vid utförsel av krigsmateriel. Nödvändighcten av en inhemsk produktion av krigsmateriel har inte ifrå- gasatts. Det förhållandet att vi i Sverige har kapacitet att utveckla och tillverka kvalificerade vapen bör rimligtvis leda till att omvärlden får respekt för vår förmåga och vilja att hävda vårt oberoende. Vi kan aldrig göra oss helt oberoende av anskaffning från utlandet av kvalificerad matc- riel men egen kapacitet på vissa områden och på av oss valda delar av utveckling och produktion kan förhindra att vi blir i avgörande grad bero- ende av utlandet. l prop. 1981/82: 196 s. 5 med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. underströk föredraganden bl.a. vikten av att Sverige både av utrikespolitiska och försvarspolitiska skäl upprätt- håller försvarsindustrins kompetens och konkurrenskraft. Dåvarande che— fen för försvarsdepartcmentet hade i prop.-1981/82: 102 s. 123 givit uttryck åt samma mening. Riksdagen hade ingen erinran mot dessa uttalanden.

Det krigsmaterielbegrepp som bestämmer vad som skall förstås med krigsmateriel enligt tillverkningslagen och som framgår av tillverkningsför- ordningen överensstämmer — med vissa smärre undantag — med det

Prop. 1983/84: 36 7

begrepp som används i fråga om utförsel av krigsmateriel. Denna ordning som har rätt genom åren har varit ändamålsenlig och bör även fortsätt- ningsvis bestå. Redan den utredning som låg till grund för 1935 ars proposi- tion framhöll f.ö. att krigsmaterielbegreppet i tillverkningshänseende borde motsvara det som gäller i utförselsammanhang. Diskussioner om innebörden av detta begrepp har under årens lopp förts vid åtskilliga tillfällen. l prop. 1981/82: 196 s. 11— 15 lämnas en närmare redovisning om begreppets innebörd.

2.2. Vissa statistiska uppgifter

2.2.1. Tillverkning av krigsmateriel

Under 1970-talet och början av 1980-talet har i genomsnitt 125 enskilda svenska företag innehaft tillstånd att tillverka krigsmateriel. Antalet före- tag som i någon utsträckning utnyttjat dessa tillstånd har emellertid varit avsevärt lägre. Exempelvis var år 1981 det faktiska antalet tillverkare endast 68. Fyra av dessa var uteslutande underleverantörer till andra krigsmaterieltillverkare. Det sammanlagda leveransvärdet av krigsmateriel från enskilda företag uppgick år 1981 till i avrundat tal 3956 milj. kr. (är 1980 4057 milj. kr.).

Endast ett fåtal av de tillverkande enskilda företagen uppvisar tillverk- nings- eller leveransvärden överstigande 100 milj. kr. År 1981 var antalet sådana tillverkare fem. Tillsammans svarade dessa fem företag för ett leveransvärde av 3423 milj. kr.. dvs. över 86 % av det totala leveransvär- det från enskilda företag.

Ytterligare tre företag kunde samtidigt redovisa leveransvärden översti- gande 50 milj. kr. och tillsammans för ca 210 milj. kr. (drygt 5% av det totala). Åtta företag svarade således tillhopa för drygt 91 % av det samman- lagda värdet av levererad materiel från enskilda tillverkare under år 1981.

Fem företag uppvisade år 1981 ett tillverkningsvärde mellan 20 och 50 milj. kr.. fyra företag mellan 10 och 20 milj. kr.. fyra företag mellan 5 och 10 milj. kr.. elva företag mellan 1 och 5 milj. kr.. tolv företag mellan 0.5 och 1 milj. kr. och 24 företag hade ett tillverkningsvärde av högst 0.5 milj. kr.

De enskilda företagens tillverkning av krigsmateriel har. enligt deras återkommande redovisningar till krigsmaterielinspektionen. uppgått till följande sammanlagda leveransvärden under åren 1970—1981 (i milj. kr. och avrundade tal).

År Milj. kr. 1970 1 099 1971 1 387 1972 1 209 1973 1 438 1974 1 486 1975 1 723

Prop. 1983/84: 36 8

År NHU.kr. 1976 2203 1977 2328 1978 2873 1979 3572 1980 4057 1981 3956

För att få ett mått på hela den svenska krigsmaterieltillverkningen under samma tid bör till de angivna värdena avseende enskilda företag läggas det statliga affärsverket FFV:s produktion av motsvarande materiel. Någon helt likvärdig statistik finns emellertid inte. då FFV såsom statlig myndig- het. till skillnad från de enskilda tillverkarna. inte omfattas av 1935 års tillverkningslag eller av 1949 års tillverkningsförordning och därför inte är redovisningspliktigt. En viss ledning för jämförelser kan emellertid fås av de faktureringsvärden som FFV redovisar från sin försvarsscktor. Därvid är dock bl.a. att märka att FFV:s definition av försvarsmateriel är vidare än krigsmaterielbegreppet i ti|lverkningsförordningens mening. Dessutom har FFV:s redovisningar fram till år 1981 varit baserade på budget- och inte på kalenderår samt innefattar förutom materiel även vissa tjänster. För åren 1972/73—1981 har FFV i sina årsberättelser redovisat följande faktureringsvärden för försvarsmateriel (i milj. kr. och avrundade tall.

År BHU.kr. 1972/73 213 (973774 232 1974775 260 1975/76 293 1976177 381 1977/78 492 1978/79 528 1979/80' 596 1981 659

För år 1981 får man med ledning av dessa uppgifter ett approximativt sammanlagt leveransvärde av krigsmateriel från svensk industri som hel- het om cet—1.6 miljarder kr.

2.2.2 Fr'irs't'ilining av krigmnateriel m.m.

Antalet sådana försäljare (agenter) av krigsmateriel och tillverkningsrät- tigheter m. m.. för vars verksamhet regeringens tillstånd krävs. uppgick år 1981 till 29 (antalet var detsamma år 1980) och år 1979 till 28. Värdet av försäljningen uppgick under år 1981 till 12.2 milj. kr.. varav 12 milj. kr. utgjordes av export.

' (2118 av förlängt räkenskapsår.

Prop. 1983/84: 36 ' 9

2.2.3 (JIfÖI'SL'f av krigsmutericl

För att upprätthålla vår internationellt sett höga självt'örsörjningsgrad krävs en viss export av krigsmateriel såväl av ekonomiska skäl som för att vidmakthålla den industriella kapaciteten. Det är dessa våra egna behov som är styrande för försvarsindustrins dimensionering, inte exporten i sig.

Antalet tillverkande företag. vilka samtidigt i någon utsträckning varit engagerade i export av krigsmateriel. har genom åren varierat men under större delen av 1970-talet och början av 1980-talet uppgått till mellan 30 och 40. År 1981 hade 16 av dessa företag exportvärden överstigande 1 milj. kr. Dessa exportörer svarade sammanlagt för 99.7 % av den totala krigsma- terielexporten detta är.

2.3 Tillverkning och försäljningsverksamhet m. m.

Kontrollen enligt tillverkningslagen avser den enskilda tillverkningsin- dustrin. Enligt den nuvarande lagen undantas från regleringen kronans fabriker, verkstäder eller förråd. Den nya lagen bör enligt min mening innehålla en precisering på denna punkt. Undantaget från lagens tillämp- ningsområde bör här avse sådan verksamhet som utövas av statlig myndig- het. Därmed kommer att framgå klart att verksamhet som bedrivs av statliga bolag faller under lagens tillämpningsområde. Den grundläggande bestämmelsen utgörs av kravet på regeringens tillstånd för att bedriva tillverkning av krigsmateriel här i landet. Tillstånd får. såvitt det ej endast är fråga om tillverkning i ringa omfattning, inte meddelas någon annan än svensk medborgare. svenskt handelsbolag eller svenskt aktiebolag. Till- stånd meddelas vanligen tills vidare men kan även ges på viss tid. Det kan också återkallas av regeringen när det linns skäl till detta. Vad som nu har sagts bör gälla även enligt den nya lagen.

Från kravet på regeringens tillstånd till att tillverka krigsmateriel bör dock kunna göras vissa undantag. Ett sådant bör vara för tillverkning som består i ändring eller ombyggnad av vapen i fall som avses i 24 & första stycket vapenlagen(1973: 1176). Enligt nämnda bestämmelse får den som är berättigad att inneha skjutvapen inte utan nytt tillstånd till innehav vidta åtgärder med vapnet som innebär att det därefter till funktions— eller verkningsgrad kommer att vara fråga om ett väsentligt annorlunda vapen. Detta gäller dock ej den som har tillstånd att driva handel med vapen i den mån det ändrade vapnet omfattas av detta tillstånd. Kontrollen över den tillverkning som här avses får anses tillräckligt tillgodosedd genom den prövning som ligger till grund för nytt innehavstillstånd eller det befintliga tillståndet att driva handel. l linje med det anförda bör också från kravet på regeringens tillstånd kunna undantas tillverkning av ett enstaka skjutva- pen. Också här får kravet på tillstånd för innehav anses vara tillfyllest från kontrollsynpunkt. Den som utan sådant tillstånd innehar en arbetsprodukt som enligt gällande definition utgör ett skjutvapen gör sig härmed skyldig ”fl Riku/(Igen [983/84. I saml. Nr 36

Prop. 1983/84: 36 10

till ett olaga innehav för vilket straff kan följa enligt vapenlagen. En tredje situation där tillverkningstillstånd bör kunna underlåtas utgörs enligt min mening av sådan tillverkning som består i laddning av ammunition till skjutvapen för eget bruk. En jämförelse härvidlag kan hämtas från 98 fjärde stycket förordningen (1949z341) om explosiva varor. enligt vilken bestämmelse den som enligt vapenlagen är berättigad att innehajakt- eller sportgcvär får ladda ammunition till geväret för eget bruk utan tillstånd enligt förordningen. Med hänsyn främst till det förhållandet att det. som jag tidigare har redovisat. bör ankomma på regeringen att meddela före- skrifter om vad som skall avses med krigsmateriel enligt den nya lagen och då undantagen avseende tillverkning av enstaka vapen eller ammunition lämpligen bör hänföra sig till visst eller vissa slag av vapen eller ammuni- tion, bör undantag av de slagjag här har redogjort för preciseras i föreskrif- ter som regeringen får meddela och i lagen tas in ett bemyndigande för regeringen att meddela sådana föreskrifter.

Som angetts i inledningen innehåller den nuvarande tillverkningslagen ett bemyndigande för regeringen att förordna att krigsmateriel eller upplin- ning därav eller metod för framställning av sådan materiel ej utan regering- ens tillstånd får här i riket av tillverkare av krigsmateriel eller för sådan tillverkares eller annan innehavares räkning försäljas. utbjudas eller eljest tillhandahållas åt någon inom riket eller i utlandet. Om sådant förordnande har givits. får regeringen vid beviljande av tillstånd meddela erforderliga föreskrifter och villkor.

Vid tillkomsten av 1935 års lag avsåg bemyndigandet enbart verksamhet som agent för tillverkare av krigsmateriel. Som skäl för införandet av bestämmelsen angavs att den då ”alldeles okontrollerade agentverksam— het. som bedrevs för avsättning av krigsmateriel från företag såväl inom som utom landet" också borde ställas under statlig uppsikt. På grund av rustningsindustrins starkt internationella karaktär och under trycket av en hård konkurrens mellan olika företag sades en sådan agentverksamhet emellanåt ha tagit former vilka från olika synpunkter var ägnade att inge allvarliga betänkligheter. ] syfte att kunna ställa inte bara handelsagenter utan samtliga personer som sysslade med krigsmateriel under kontroll utvidgades år 1949 bemyndigandet till att omfatta sådant tillhandahållande av krigsmateriel m.m. som görs av krigsmaterieltillverkare eller för sådan tillverkares räkning (prop. 1949: 160). Bestämmelsen tick sin nuvarande utformning år 1964 då bemyndigandet utvidgades till att avse även sådan förmedlingsverksamhet som var inriktad på den internationella handeln. Bakgrunden härtill (prop. 1964: 791 var att det då framkommit att krigsma- teriel utbjudits utan att detta skett för någon tillverkares räkning. Utbju- dande hade avsett s.k. överskottsmateriel från lager som efter det senaste världskriget uppsamlats på olika platser i Europa. Dessa lager ansågs komma att ersättas av andra lager av omodern krigsmateriel. Denna form

av verksamhet bedömdes vara av samma karaktär som den då kontrollera-

Prop. l983/84: 36 l I

de handeln och alltså böra omfattas av den statliga kontrollen över handeln med krigsmateriel.

I enlighet med givna bemyndiganden har regeringen meddelat föreskrif- ter i ämnet. Enligt nu gällande bestämmelser får krigsmateriel eller uppfin- ning därav eller metod för framställning av sådan materiel inte här i riket utan regeringens tillstånd av tillverkare av krigsmateriel eller.. för sådan tillverkares eller annan innehavares räkning försäljas. utbjudas eller eljest tillhandahållas åt någon inom riket eller i utlandet. Detta gäller dock inte vid tillhandahållande åt svensk statlig myndighet eller tillverkare som har tillstånd att tillverka ifrågavarande materiel eller om tillhandahållandet avser materiel. uppfinning eller metod som tillhör eller innehas av svenska staten eller av innehavare av tillverkningstillstånd. Från tillståndstvång är också undantagen sådan handel med skjutvapen. ammunition eller annan explosiv vara som avses i vapenlagen eller förordningen om explosiva varor.

En motsvarande reglering bör gälla enligt den nya lagen. Syftet med kontrollen över ifri'tgavarande verksamhet är detsamma som det som moti- verar en kontroll över tillverkningsindustrin. Båda kräver f. n. regeringens tillstånd. 'l'illsynen däröver är också likartad. Enligt min mening bör båda dessa grundläggande bestämmelser om krigsmaterielhantering återfinnas i lagen i ämnet.

Tillständskravet enligt den nya lagen bör enligt min mening preciseras till att omfatta yrkesmässigt tillhandahållande häri riket genom försäljning. utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon inom landet eller i utlandet. Med kravet på yrkesmässigt tillhandahållande avskiljs privat försäljning av skjutvapen o.d. Genom preeiseringen av formerna för till— handahållande kommer klart att framgå att åtgärd sotn innefattar ett rent fysiskt tillhandahållande. t.ex. av ett transportföretag. inte omfattas av lagens bestämmelser.

Från tillståndskravet bör liksom vad som f.n. gäller göras vissa undan- tag. Sålunda bör tillstånd inte krävas vid tillhandahållande om mottagaren är svensk statlig myndighet eller sådan tillverkare som har tillstånd att tillverka det slag av materiel som ti|lhandahållandct avser. Undantag bör också göras för innehavare av tillverkningstillstånd i fråga om sådan mate- riel eller rättighet o.d. som tillhör eller innehas av honom. Något särskilt undantag motsvarande det nu gällande avseende svenska staten behövs inte med hänsyn till att den nya lagen. i enlighet med vad som tidigare anförts. inte bör äga tillämpning på statlig myndighet. Ett tillhandahållande av statlig myndighet faller således utanför lagens lillämpningsområde.

Som framgått av det tidigare sagda gäller f.n. att också sådan handel med skjutvapen. ammunition eller annan explosiv vara som avses i vapen- lagen eller förordningen om explosiva varor är undantagen från tillstånds— kravet. Med skjutvapen förstås enligt vapenlagen bl.a. vapen med vilket ktlla. hagel. ltarpun eller annan projektil kan skjutas ut med hjälp av

Prop. 1983/84: 36 12

krutladdning, kolsyreladdning. komprimerad luft eller annat liknande ut- skjutningsmedel. Vapenlagen omfattar skjutvapen av starkt skiftande ka- raktär och verkningsgrad och inbegriper även skjutvapen som enligt gäl- lande synsätt ar att betrakta som tung krigsmateriel. Med hänsyn till detta förhållande bör från tillståndskravet enligt förevarande lag enligt min me- ning inte undantas all sådan handel nted skjutvapen som avses i vapenla- gen, En lämplig avgränsning av undantaget bör göras med utgångspunkt från vissa vapen eller vapenslag. Merparten av handel med handeldvapen. t.ex. jakt- och sportvapen. bör enligt min mening uteslutande regleras genom vapenlagens bestämmelser och sålunda undantas från den nya lagens tillämpningsomräde. Däremot bör tillstånd enligt förevarande lag krävas för tillhandahållande som avser viss tyngre materiel som enligt gällande definitioner utgör skjutvapen i vapenlagens mening.

Liksom när det gäller undantagen i vissa fall från kravet på tillverknings— tillstånd förutsätter en sådan avgränsning ett fastläggande av vad som skall avses med krigsmateriel enligt den nya lagen. Att meddela föreskrifter härom. bör som tidigare anförts. ankomma på regeringen. Jag förordar därför att något undantag från tillståndskravet i fråga om sådan handel som omfattas av vapenlagen inte görs direkt i lagen utan att i denna tas in ett bemyndigande för regeringen att meddela erforderliga undantag i fråga om sådan handel med skjutvapen. ammunition eller annan explosiv vara som omfattas av vapenlagen eller förordningen om explosiva varor.

1 linje med det anförda och för att undvika en dubbelreglering av sådant tillhandahållande som avses regleras i den nya lagen bör undantag för sådan verksamhet göras i vapenlagen och följaktligen något tillstånd till handel med skjutvapen inte fordras enligt den lagen.

Tillstånd enligt vapenlagen att driva handel med skjutvapen medför rätt att inneha sådana vapen. dock att vissa begränsningar kan göras i tillstån— det. I likhet härmed bör särskilt innehavstillstånd enligt vapenlagen inte krävas för den som beviljats tillstånd till försäljningsverksamhet m.m. enligt den nya lagen i fråga om de vapen som omfattas av tillståndet. Inte heller bör något särskilt tillstånd till innehav enligt min mening krävas för den som erhållit tillverkningstillstånd enligt den nya lagen. Den som bevil- jats ett sådant tillstånd bör således också ha rätt att inneha den färdiga arbetsprodukten utan tillstånd enligt vapenlagen. Motsvarande gäller vid tillverkningstillständ i fråga om explosiva varor enligt nyss nämnd förord- ning. '

Liksom vad som f. n. gäller bör tillstånd till såväl tillverkning som tillhandahållande av krigsmateriel m.m. kunna förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser av skilda slag. Sådana kan avse tillverkningsställe. säkerhetsåtgärdcr e.d. Tillstånd att tillverka krigsma- teriel bör. som tidigare angetts. meddelas tills vidare eller på viss tid. Detsamma bör gälla i fråga om tillstånd till försäljning m.m. Ett meddelat tillstånd bör kunna återkallas av regeringen när det finns skäl till detta.

Prop. 1983/84: 36 13

Nuvarande tillverkningslag upptar en bestämmelse om vad ansökan om tillverkningstillstånd skall innehålla. Sålunda anges däri att ansökan skall innehålla uppgift om det ställe där tillverkningen skall äga rtlm och det eller de slag av krigsmateriel som sökanden ämnar tillverka. Att dessa uppgifter är nödvändiga för prövningen av en ansökan står utom allt tvivel. Emeller- tid bör föreskrifter om detta i likhet med vad som f.n. gäller i fråga om krav på innehållet i ansökan om tillstånd till försäljningsverksamhet m.m. återfinnas i tillämpningsförcskrifter till lagen.

2.4. Tillsyn och kontroll

Tillsynen över krigsmaterieltillverkningen och den tillståndspliktiga han- teringen av tillhandahållande av krigsmateriel m.m. utövas av krigsmateri- elinspektioncn. Denna ordning har varit rådande genom åren. Inspektio- nen handhar även beredningcn av ärenden angående tillstånd till utförsel av krigsmateriel. m.m.

Nuvarande lag innehåller bestämmelser som syftar till att möjliggöra en effektiv kontroll över krigsmatericltillverkningen och att säkerställa att sådana särskilda bestämmelser och villkor efterlevs som kan meddelas i samband med tillståndsgivning. Sålunda innehåller lagen bl.a. en skyldig— het för krigsmaterieltillverkare att. enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. till kontrollmyndigheten avlämna deklaration röran- de den tillverkning som bedrivs av honom. Sådan deklaration skall avges på tro och heder. Deklaratioanskyldigheten bör kvarstå även i fortsättning- en och avse skyldighet att avge avsedda deklarationer på heder och samve- te. I den nya lagen bör också uttryckligen föreskrivas en generell skyldig- het för innehavare av tillstånd till försäljningsvcrksamhet m.m. att avge deklaration rörande den verksamhet för vilken tillstånd meddelats. Rege- ringen bör även här få meddela närmare föreskrifter.

Gällande tillverkningslag innehåller detaljerade bestämmelser om tillver- kares skyldighet att hålla handelsböcker och handlingar tillgängliga för kontrollmyndigheten. att för tillsyn bereda tjänsteman hos kontrollmyn- digheten tillträde till tillverkningsstället samt i övrigt stå sådan tjänsteman bi med upplysningar om verksamheten. Denna ordning bör vara rådande även i fortsättningen. En bestämmelse om detta i den nya lagen bör dock kunna ges en mera samlande utformning. Uppgiftsskyldigheten bör omfat- ta också sådan innehavare som erhållit regeringens tillstånd till försälj- ningsvcrksamhet m.m. '

Hänvisningar till S2-4

  • Prop. 1983/84:36: Avsnitt 4

2.5. Ansvars- och förverkandebestämmelser

Enligt nuvarande tillverkningslag kan den som olovligen tillverkar krigs- materiel ådömas böter eller fängelse. Också underlåtenhet att fullgöra åliggandc som åvilar tillverkare enligt lagen eller med stöd av lagen medde-

Prop. 1983/84: 36 |4

lade föreskrifter kan medföra böter eller fängelse. Samma gälleri fråga om oriktigt uppgiftslämnande i deklaration eller rörande omständigheter om vilka skyldighet föreligger att lämna upplysning.

Ansvarsbestämmelsen i fråga om olovligt tillhandahållandc av krigsma- teriel m.m. och om brott mot föreskrift eller villkor som har meddelats vid beviljande av tillstånd till försäljningsvcrksamhet m.m. återfinns f.n. i tillverkningsförordningcn. Straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader. Som angetts inledningsvis har ifrågavarande bestämmelse sin giltighet med stöd av övergångsbcstämmelserna till regeringsformen . Med det förslag till uppläggning av den nya lagen med placeringen av reglerna om krav på regeringens tillstånd för försäljningsverksamhet m. m. får också dithörande ansvarsbestämmclser inlemmas i lagen.

De nuvarande straffbestämmelscrna i tillverkningslagen anger. som framgått av det föregående. inte uttryckligen något maximum i fråga om fängelsestraff. En sådan utformning av straflbestämmclser var inte ovanlig före brottsbalkens ikraftträdande den I januari l965. Att något straffmaxi- mum inte var utsatt innebar före angiven tidpunkt att fängelse kunde ådömas i högst två år. Enligt 4å första stycket brottsbalkens promulga— tionslag gäller dock numera att sådana äldre bestämmelser skall läsas så att fängelse kan ådömas i högst ett år.

] ansvarsbestämmelserna i den nya lagen bör anges vilket straffmaxi- mum som skall gälla med fängelse i straffskalan. När det gäller olovlig tillverkning av krigsmateriel kan det enligt min mening ifrågasättas om en straffskala som innefattar böter eller fängelse i högst ett år är lämpligt avvägd. Straflbestämmelsen har — bortsett från vad som nyss anförts stått oförändrad genom åren. Allmänpreventiva skäl talar för att den nya lagen utrustas med sådana straffbestämmelser att resultatet av en lagföring kan stå i rimlig samklang med ett brotts beskaffenhet. En höjning av straffmaximum för olovlig tillverkning av krigsmateriel till fängelse i två år skulle enligt min mening bättre svara mot tidens krav. En jämförelse med vad som gäller på vissa andra områden i fråga om olovlig tillverkning av varor ger också vid handen att strafflatituden för sådana brott innefattar fängelse i högst två år. Så förhåller det sig t.ex. ifråga om olovlig tillverk- ning av explosiv vara o.d. enligt lagen (l975:69) om explosiva och brand- farliga varor. Ett straffmaximum i den nya lagen med fängelse i högst två år för brott som består i olovlig tillverkning av krigsmateriel skulle också stå i överensstämmelse med vad som gälleri normalfallet för olovlig utförsel av krigsmateriel eller för varusmuggling över huvud taget.

Som nyss nämnts är straffskalan för brott enligt tiIlverkningsförordning- en böter eller fängelsc i högst sex månader. En gärning som innefattar ett olovligt tillhandahållandc av krigsmateriel m.m. kan emellertid i vissa situationer vara väl så straffvz'ird som en olovlig tillverkning av krigsmate- riel. Också straffskalan för olovligt tillhandahållandc av krigsmateriel rn. m. bör därför enligt min mening inrymma ett straffmaximum om fängel-

Prop. 1983/84: 36 15

se i högst två är. Som jämförelse här kan nämnas att olovlig handel med explosiva varor enligt nyssnämnda lag kan medföra fängelse i högst två år.

] enlighet med det anförda bör således straffskalan för olovlig tillverk- ning av krigsmateriel och olovligt tillhandahållande av sådan materiel liksom olovligt tillhandahållandc av uppfinning eller metod för framställ- ning av krigsmateriel innefatta ett straffmaximum om fängelse i högst två år. Jag har övervägt frågan huruvida en särskild straffskala borde införas för grova brott. Något behov härav har dock hittills inte visat sig vara påkallat. Skulle en framtida utveckling visa att avsaknaden av en sådan särskild straffskala utgör en brist. får frågan tas tipp mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

Enligt nuvarande tillverkningslag och förordning gäller som tidigare nämnts att brott mot föreskrifter i lagen eller förordningen eller med stöd härav meddelade föreskrifter eller villkor är straffsanktionerade. Motsva- rande ordning bör råda enligt den föreslagna lagen. Sålunda bör brott mot lagens föreskrifter. i andra fall än då det är fråga om olovlig tillverkning eller olovligt tillhandahållande av krigsmateriel m. m.. eller mot föreskrift. villkor eller ordnings- eller kontrollbesti'immelse som har meddelats med stöd av lagen kunna medföra ansvar. Detsamma bör gälla oriktigt uppgifts- lämnandc i ansökan om tillstånd eller i deklaration eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt lagen. Strafflatituden bör här vara böter och fängelse i högst sex månader. Detta motsvarar också vad som f. n. gäller vid brott enligt tillverkningsförordningen.

Enligt nuvarande sanktionsbestämmelser kan endast uppsåtliga gärning- ar föranleda ansvar. Så bör vara fallet även i fortsättningen i fråga om olovlig tillverkning och olovligt tillhandahållandc av krigsmateriel m.m. När det däremot gäller åsidosättande av lagens föreskrifter i övrigt eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter. villkor eller bestämmelser bör även oaktsamt handlande enligt min mening kunna föranleda ansvar. En sådan ordning ståri överensstämmelse med vad som gäller enligt likartade regelkomplex. Ringa fall av oaktsamhet bör dock vara fria från ansvar.

Nuvarande förverkandebestämmelser föreskriver att krigsmateriel som tillverkats olovligen skall förklaras förverkad. Rätten äger dock pröva om så skall ske i fall då omständigheterna är synnerligen mildrande. Om egendomen inte kan tillrättaskaffas. skall dess värde förverkas.

En motsvarande bestämmelse bör tas in i den nya lagen. Denna bör också innehålla förvcrkandebestämmelser som svarar mot brott som be- står i olovligt tiIlhandahåIlande av krigsmateriel m. rn. Föremålet för den särskilda rättsverkan bör här vara det utbyte som den brottsliga gärningen har medfört.

Prop. 1983/84: 36 to

2.6 Avgifter till kontrollverksamheten. m. m.

Till bestridande av kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet erlägger tillverkare av krigsmateriel årligen bidrag enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Detta bidrag utgår efter visst för samtliga tillverkare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel. Denna ordning bör bibehållas oförändrad. En bestämmelse motsvarande den nuvarande om bidragsskyldigheten bör således tas in i den nya lagen.

Kostnaderna för kontrollverksamheten. vilka går över statsbudgeten. utgörs till större delen av Iöne- och lokalkostnader. En väsentlig del av kostnaderna täcks av expeditionsavgifter för bevis om tillstånd till utförsel av krigsmateriel. m.m. På senare år har det bidrag som varje tillverkare av krigsmateriel haft att erlägga i genomsnitt uppgått till tolv tusendels pro- cent av det värde som tillverkaren har fakturerat för krigsmateriel under ett år.

2.7 ikraftträdande rn. m.

Jag föreslår att den nya lagen om kontroll över tillverkningen av krigs- materiel. m.m. skall träda i kraft den i januari l984 och därmed ersätta nuvarande lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. Som framgått av den tidigare redogörelsen förutsätter ett upphävande av straff- bestämmelsen i förordningen tl949: 6l5) med vissa föreskrifter med anled- ning av lagen (l9351395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. riksdagens beslut. Med hänsyn härtill och då avsikten är att ersätta den nuvarande förordningen med en ny författning bör också förordningen upphävas genom ikraftträdandet av den nya lagen.

Något behov av övergångsbesti-immelser till den nya lagen föreligger inte.

2.8. Kostnader

Den lagreglering som föreslås föranleder inte några kostnader för stats- verket.

3. Upprättade lagförslag

i enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

I. lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m..

2. lag om ändring i vapenlagen t' l973: ] l76).

Prop. l983/84: 36 17

Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

4. Specialmotivering 4.1 Förslaget till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m. m.

Bestämmelserna i den föreslagna lagen överensstämmer i sak i åtskilliga avseenden med vad som gäller enligt nuvarande reglering av krigsmateriel- kontrollen.

! s'

Tillverkning av krigsmateriel och tillhandahållande av sådan materiel. uppfinning eller metod för framställning därav skall kontrolleras enligt bestämmelserna i denna lag. Föreskrifter om förbud mot utförsel av krigs- materiel och förbud mot upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel finns i lagen (1982z513) om förbud mot utförsel av ' krigsmateriel. m.m.

Denna lag gäller inte för statlig myndighet. Regeringen bestämmer vad som skall avses med krigsmateriel enligt denna lag.

[första stycket anges ramen för lagens tillämpningsområde. Däri erinras också om att föreskrifter om förbud mot utförsel av krigsmateriel och förbud mot upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel finns i lagen (1982: 513) om förbud mot utförsel av krigsma- teriel. m.m. Medan sistnämnda lag sålunda reglerar utförseln av ifrågava- rande materiel samt upplåtelse eller överlåtelse till utlandet av tillverk- ningsrätt. vari inbegrips tillhandahållandc av tekniskt underlag e.d. för krigsmaterieltillverkning enligt vad som uttalas i prop. l98l/82: 196 s. 25, avser förevarande lag enbart kontrollen som sådan över den inhemska tillverkningen och över verksamhet som består i ett tillhandahållandc av krigsmateriel. uppfinning eller metod för framställning av sådan materiel.

Enligt (md/'n stycket undantas statlig myndighet från lagens tillämpnings- område. Tillverkning som bedrivs av sådan myndighet är således inte underkastad lagens bestämmelser. Detsamma gäller tillhandahållandc av krigsmateriel samt uppfinning eller metod för framställning av sådan mate- riel. Som framhållits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.3 ) är emellertid statliga bolag underkastade regleringen i denna lag.

Tredje stycke! innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen. Be- stämmelsen har sin motsvarighet i lä tillverkningslagen (19351395). Sam-

' Paragrafen har i propositionsförslaget fått en något annan redaktionell utformning.

Prop. 1983/84: 36 18

ma befogenhet har tillagts regeringen i fråga om vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m.

2 s'

Krigsmateriel får inte tillverkas här i riket utan tillstånd av regeringen. om ej annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Tillstånd att tillverka krigsmateriel får inte meddelas någon annan än svensk medborgare. svenskt handelsbolag eller svenskt aktiebolag. annat än om det endast är fråga om tillverkning i ringa omfattning.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första stycket för ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 24.5 första stycket vapenlagen tl973: ll76) samt för tillverkning av enstaka skjutvapen och ammunition för tillverkarens eget bruk.

Ft'irxm styrker innehåller det grundläggande kravet på regeringens till- stånd för att få tillverka krigsmateriel häri riket. Sådant tillstånd får enligt huvudregeln inte meddelas någon annan än svensk medborgare. svenskt handelsbolag eller svenskt aktiebolag. Undantag härifrån får dock göras i fall då det är fråga om tillverkning i ringa omfattning. Bestämmelsen motsvarar. med smärre redaktionellajusteringar. | 5 första stycket första och andra meningarna i nuvarande tillverkningslag. Sistnämnda bestäm- melse fick sin nuvarande utformning genom en ändring i tillverkningslagen som trädde i kraft den i januari l983 (prop. l98l/82: l35. NU 56. rskr 378. SFS 1981621). Genom ändringen utmönstrades vissa inskränkningar för tillståndsgivning. nämligen att tillstånd enligt huvudregeln inte fick medde- las svenska handelsbolag med utländsk bolagsman eller svenskt aktiebolag i vars bolagsordning inte intagits utlånningsft'irbehåll enligt dåvarande I9l6 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. Bl.a. genom den vid samma tidpunkt ikraftträdda lagen (198226I7) om utländska förvärv av svenska företag m.m. tillgodoses att det utländska inslaget inte kommer att få inflytande öVer den svenska krigsmaterieltill- verkningen.

Andra styr-kcr innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kravet på tilIverkningstillstånd i vissa fall. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.3 ).

3 s'

Krigsmateriel samt uppfinning eller metod för framställning av sådan materiel får inte här i riket yrkesmässigt tillhandahållas genom försäljning. utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon inom landet eller i utlandet utan tillstånd av regeringen. om ej annat följer av andra stycket eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

'l'illstånd enligt första stycket behövs inte

1. vid tillhandahållande till svensk statlig myndighet eller sådan tillver-

' Paragrafen har i propositionsförslaget fått en något annan redaktionell utformning.

Prop. 1983/84: 36 19

kare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhamlahållan- det avser.

2. för inneha tare av tillverkningstillstånd. om tillhandahållandet avser krigsmateriel. uppfinning eller metod som tillhör eller innehas av tillstånds- havaren.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första stycket i fråga om handel med skjutvapen. ammunition eller annan explosiv vara som omfattas av vapenlagen ( 1973: I 176) eller förord- ningen (1949: 341 ) om explosiva varor.

Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen (2.3). Den har sin motsvarighet i 3 & tillvcrkningsförordningen ( 1949: (SIS). Enligt/Yim- ra slyt'kz'l får krigsmateriel samt uppfinning eller metod för framställning av sådan materiel inte här i riket säljas. utbjudas mot vederlag eller för- medlas yrkesmässigt åt någon inom landet eller i utlandet utan att regering- en har lämnat tillstånd till det. Detta innebär bl.a. att förbudet gäller den som häri riket utövar näringsverksamhet som innefattar tillhandahållandc av ifrt'igavarande slag eller eljest här i riket yrkesmässigt tillhandahåller materiel eller rättighet av avsett slag. Som anförts i den allmänna motive— ringen omfattas emellertid inte privat försäljning av t.ex. ett skjutvapen.

Från kravet på regeringens tillstånd görs i unc/m styr/tel vissa undantag. Sålunda krävs inte tillstånd för försäljning m.m. till svensk statlig myndig- het eller till sådan tillverkare som har regeringens tillstånd att tillverkä materiel av det slag som det tillhandahållna avser. inte heller krävs till- stånd för innehavare av tillverkningstillstånd. om tillhandahållandet avser materiel. uppfinning eller metod som tillhör eller innehas av tillståndsha- -'aren. Således får en tillverkare t.ex. sälja egen materiel utan tillstånd. medan tillstånd krävs för den som avser att förmedla materiel för tillverka- rens räkning. Om mottagarcn emellertid är svenska staten eller krigsmate- rieltillverkarc med tillstånd att tillverka samma materiel krävs. i enlighet med vad som nyss sagts. inte något tillstånd. Tillstånd till förmedlingsverk- samhet mellan utländska kontrahenter krävs däremot alltid.

Trafic styr/(c! innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet i vissa fall. Bestämmelsen har närmare kommenterats i den allmänna motiveringen.

4 &

Tillstånd enligt 2 eller 35 får förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Tillstånd kan meddelas för.viss tid eller tills vidare och kan återkallas av regeringen. om tillståndshavaren har åsidosatt före- skrift i dcnna lag eller föreskrift. villkor eller bestämmelse som har medde- lats med stöd av lagen eller i annat fall skälig anledning till återkallelse föreligger.

Paragrafens _f'örsm amning är i sak överförd från 25 andra stycket tillverkningslagen och 45 tillverkningsförordningen. De villkor och be- stämmelser som här åsyftas kan gälla tillverkningsställe. förande av sär-

Prop. 1983/84: 36 30

skilda anteckningar för kontrollen eller redovisning av kontrolluppgifter. Av allmänna principer får anses följa att villkoren samt kontroll— och ordningsbestämmelserna inte får vara onödigt betungande.

Paragrafens (tm/ru mening ersätter. såvitt avser tillverkningstillstånd. I & första stycket sista meningen i nuvarande tillverkningslag. Som angetts i den allmänna motiveringen (2.3) kan även ett tillstånd att bedriva försälj- ningsverksamhet m.m. meddelas tills vidare. I motsats till den nuvarande regleringen anges här mer specificerat i vilka fall ett givet tillverkningstill- stånd kan återkallas. Samma gäller i fråga om tillstånd till försäljningsvcrk- samhet m. m. Möjligheten att återkalla ett tillstånd bör i princip utnyttjas endast när detta är nödvändigt. [ första hand bör man försöka nå rättelse på frivillig väg.

5 5 Den som har fått tillstånd enligt 2 eller 3å skall stå under kontroll av den myndighet som regeringen bestämmer.

Bestämmelsen. som har berörts i avsnittet 2.4. överensstämmer med 3å första stycket nuvarande tillverkningslag.

6 %$

Tillståndshavaren skall. enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. till kontrollmyndigheten lämna deklaration på heder och samve- te rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.

Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen (2.4). I fråga om deklarationsskyldighetcn för krigsmaterieltiIlverkare har den sin mot- svarighet i 4ä tillverkningslagen. Paragrafen föreskriver också skyldighet för tillståndshavare enligt 3å att lämna deklaration rörande sin verksam- het. Detta utgör inte någon förändring i förhållande till vad som f.n. gäller. DekIarationsskyldigheten har hittills ålagts avsedd kategori vid tillstånds beviljande.

7 ål Tillståndshavaren är skyldig att efter anmodan av kontrollmyndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen. Tillståndshavare enligt Zå är skyldig att för tillsyn lämna tjänstemän hos kontrollmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs.

Paragrafen. som har kommenterats i avsnitt 2.4 . motsvarar i sakligt hänseende Så tillverkningslagen. dock att uppgiftsskyldigheten också anges omfatta tillståndshavare enligt 3 5.

Uppgiftsskyldigheten. som regleras iförsm stycket, gäller enbart den som har tillstånd enligt lagen. En ytterligare begränsning sker genom att en anmodan skall avse material som behövs för kontrollen. Av detta följer att

' Paragrafen har i propositionsförslaget fått en något annan redaktionell utformning.

Prop. 1983/84: 36 21

materialet måste ha relevans för denna. Vidare får inte krävas in mera uppgifter m.m. än som erfordras. Anmodan får avse upplysningar eller handlingar. Det kan gälla exempelvis handelsböeker. inneliggande beställ- ningar och uppgifter angående pågående tillverkning.

Vid tillämpning av bestämmelserna bör givetvis beaktas att skyldighet att yttra sig e. (1. enligt allmänna principer inte bör åläggas någon i fråga om omständighet. vars yppande skulle röja att vederbörande har begått brott.

l (tm/ra stycket föreskrivs skyldighet för tillverkare av krigsmateriel att för tillsyn lämna tjänstemän hos kontrollmyndigheten tillträde till de lo- kaler där verksamheten bedrivs. Något behov av motsvarande bestämmel- se i fråga om försäljningsvcrksamhet m.m. torde inte föreligga.

8 5'

För att täcka kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall tillståndshavare enligt 25 årligen betala en avgift som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillverkare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.

Paragrafen är i sak överförd från 65 tillverkningslagen.

9 & Den som bryter mot 2 eller 3 & döms till böter eller fängelse i högst två är.

10 ä'

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet _

!. bryter mot andra föreskrifter i denna lag än som avses i 95 eller mot föreskrift, villkor eller ordnings- eller kontrollbestämmclse som har med- delats med stöd av lagen eller

2. lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i deklaration enligt denna lag eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt lagen.

I ringa fall av oaktsamhet skall inte dömas till ansvar.

Ansvarsbestämmelserna har behandlats i avsnittet 2.5.

Straffskalan enligt 9.6 för brott mot 2 eller 3ä inrymmer böter eller fängelse i högst två år. Vid uppsåtligt eller oaktsamt brott enligt 1055 är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader. Med hänsyn till att fängelse sålunda ingår i straffskalan för brott enligt lagen kan bl.a. hus- rannsakan företas i samband med utredning av brott enligt 9 och 1055.

Med lämnande av oriktig uppgift enligt 109' första stycket 2 börjämstäl- las förtigande av uppgift som har-betydelse för tillståndsprövningen eller för kontrollens fullgörande.

Av 109" andra stycket framgår att det i ringa fall av oaktsamhet inte skall dömas till ansvar. En gärning kan vara att bedöma som ringa exempelvis när en oaktsamhet är mer obetydlig. Även när oaktsamhetcn är framträ-

' Paragrafen har i propositionsförslaget fått en något annan redaktionell utformning.

Prop. 1983/84: 36 22

dande bör dock gärningen kunna bedömas som ringa. exempelvis om en oriktig uppgift gäller ett förhi'tllande som är titan större betydelse i saken.

Brottsbalkens (BrB) regler om medverkan till brott är analogiskt tillämp- liga eftersom fängelse ingår i straffskalan.

ll & "fill ansvar enligt denna lag skall inte dömas. om gärningen är belagd med straffi brottsbalken .

Bestämmelsen om att ansvar enligt denna lag är strbsidiärt i förhållande till ansvar enligt BrB har införts för tydlighetens skull. Närmast kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelserna om osann försäkran eller osant inty- gande i BrB. Likaså kan bestämmelserna om spioneri komma att aktualise-

HIS.

l2 ä'

Krigsmateriel som har varit föremål för brottslig tillverkning skall förkla- ras förverkad. om inte detta är uppenbart oskäligt.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Utbyte av brottsligt tillhandahållandc av krigsmateriel samt av uppfin- ning eller metod för framslt'illning av sådan materiel skall förklaras förver— kat. om inte detta är uppenbart oskäligt.

Förverkandehestämmelserrra har berörts i avsnittet 2.5. Bestämmelser— na iji'irxm och andra stycke/ra angående förverkande av krigsmateriel eller värdet därav motsvarar i sak vad som f. n. gäller enligt tillverkningslagen.

Enligt fred/"c styckar skall utbyte av brottsligt tillhandahållande av krigs— materiel m.m. förklaras förverkat. Med utbyte avses liksom i Brl3:s mening den nettovinst som kan ha blivit följden av ett brottsligt tillhan- dahållande. Utbytet kan omfatta säväl föremål som abstrakt vinning.

] samtliga fall föreskrivs möjlighet att underlata förverkande om detta är uppenbart oskäligt. Detta ttndantag — som torde följa redan av 36 kap. ll & BrB - har för tydlighetens sktrll ft.")r'ts in i lagen.

Egendom som kan bli förverkad med stöd av dessa bestämmelser kan tas i beslag i enlighet nred vad som föreskrivs i 27 kap. rättegångsbalken . För-verkande kan ske bl. a. hos gärningsmannen eller annan som har med- verkat till brottet eller hos den som genom brottet beretts vinning. Detta följer av 36 kap. 4.5 BrB. [ fråga om säkerställande av värdefr'irverkande tillämpas reglerna i 26 kap. rättegångsbalken om kvarstad.

13?

Allmänt åtal för brott som avses i denna lag får väckas endast efter tillstånd av kontrollmyndigheten.

' Paragrafen hari propositionsförslaget fatt en rragol annan redaktionell trtforrrrrring.

Prop. 1983/84: 36 23

Denna paragraf, som har sin motsvarighet i 125 tillverkningslagen och blå andra. stycket tillvcrkningsförordningen. innehåller en regel om att allmänt åtal vid brott mot lagen får väckas endast efter tillstånd av kon- trollmyndigheten. Genom tillståndskravet kan åtal i vissa fall komma att undvikas. Vid kontrollmyndighetens prövning kan hänsyn tas till bl.a. att lagföring skulle te sig stötande eller att en gärning. som är förbjuden, i det enskilda fallet kan vara särskilt ursäktlig.

4.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176) 5 & Paragrafen kompletteras med bestämmelser om undantag från kravet på tillstånd för innehav av skjutvapen och för rätten att driva handel med skjutvapen. Sålunda krävs inte tillstånd till innehav av skjutvapen för sådan verksamhet för vilken tillstånd lämnats enligt den nya lagen om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m. Inte heller krävs till- stånd enligt vapenlagen för rätten att driva handel med skjutvapen. om det är fråga om verksamhet som avses i $# lagen om kontroll över tillverkning- en av krigsmateriel. m.m. Tilläggen har behandlats i den allmänna motive- ringen (avsnitt 2.3).

Hänvisningar till S4

5. Hemställan Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m. m., 2. lag om ändring i vapenlagen ( |973: ] 176).

6. Beslut

Regeringen besltrtar i enlighet nred föredragandens hemställan.

Prop. 1983/84: 36 34

Bilaga De remitterade förslagen

] Förslag till

Lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. Härigenom föreskrivs följande.

l & Tillverkning av krigsmateriel och tillhandahållandc av sådan materi- el, uppfrnning eller metod för framställning därav skall kontrolleras enligt bestämmelserna i denna lag. Föreskrifter om förbud mot utförsel av krigs— materiel och förbud mot Upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel finns i lagen (|982: 5l3) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

Denna lag gäller inte för statlig myndighet.

Regeringen bestämmer vad som skall avses med krigsmateriel enligt denna lag.

2 & Krigsmateriel får inte tillverkas här i riket utan tillstånd av regering- en. om ej annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Tillstånd att tillverka krigsmateriel får inte meddelas någon annan än svensk medborgare. svenskt handelsbolag eller svenskt aktiebolag. annat än om det endast är fråga om tillverkning i ringa omfattning.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första stycket för ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 245 första stycket vapenlagen (l973: ll76l samt för tillverkning av enstaka skjutvapen och ammunition för tillverkarens eget bruk.

3 & Krigsmateriel samt Uppfinning eller metod för framställning av sådan materiel får inte här i riketyrkesmässigttillhandahållas genom försäljning. utbjudande mot vederlag eller förmedling åt någon inom landet eller i trtlandet utan tillstånd av regeringen. om ej annat följer av andra stycket eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Tillstånd enligt första stycket behövs inte

1. vid tillhandahållande till svensk statlig myndighet eller sådan tillver- kare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållan- det avser.

2. för innehavare av tillverkningstillständ. om tillhandahållandet avser krigsmateriel, uppfinning eller metod som tillhör eller innehas av tillstånds— havaren.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första stycket i fråga om handel med skjutvapen. ammunition eller annan explosiv vara som omfattas av vapenlagen ( l973: l l76) eller förord- ningen t 1949: 34l ) om explosiva varor.

4 5 Tillstånd enligt 2 eller 3å får förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Tillstand kan meddelas för viss tid eller tills vidare och kan återkallas av regeringen. om tillståndshavaren har åsidosatt föreskrift i denna lag eller föreskrift. villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller i annat fall skälig anledning till återkal- lelse föreligger.

Prop. 1983/84: 36 25

5 % Den som har fått tillstånd enligt 2 eller .??? skall stå under kontroll av den myndighet som regeringen bestämmer.

6 & Tillståndshzwarcn skall. enligt de närmare föreskrifter som regering- cn meddelar. till kontrollmyndigheten lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats.

7 & 'l'illståndshavaren är skyldig att efter anmodan av kontrollmyndxlghe- ten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen. Tillståndshavare enligt 25 är skyldig att för tillsyn lämna tjänstemän hos kontrollmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs.

8 & För att täcka kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall tillständshavare enligt 25 årligen betala en avgift som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillverkare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.

9 & Den som bryter mot 2 eller 3.5 döms till böter eller fängelse i högst två år.

10 5 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtli- gen eller av oaktsamhet

]. bryter mot andra föreskrifter i denna lag än som avses i 95 eller mot föreskrift. villkor eller ordnings- eller kontrollbestämmelse som har med- delats mcd stöd av lagen eller

2. lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i deklaration enligt denna lag eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt lagen.

l ringa fall av oaktsamhet skall inte dömas till ansvar.

ll & Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas. om gärningen är belagd med straffi brottsbalken.

12 & Krigsmateriel som har varit föremål för brottslig tillverkning skall förklaras förverkad. om inte detta är uppenbart oskäligt.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Utbyte av brottsligt tillhandahållandc av krigsmateriel samt av uppfin- ning eller metod för framställning av sådan materiel skall förklaras förver- kat. om inte detta är uppenbart oskäligt.

13 & Allmänt åtal för brott som avses i denna lag får väckas endast efter tillstånd av kontrollmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l984. Genom lagen upphävs I. lagen (l935z395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m.,

2. förordningen (.l9492615) med vissa föreskrifter med anledning av lagen (l9351395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m.

Prop. 1983/84: 36 26

2 Förslag till Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs att 5.5 vapenlagen (l973: ll76)| skall ha nedan angivna lydelse.

Nan/rande lyda/sa Fr'irt'slagan lydelse

Utan tillstånd enligt denna lag får ej någon ]. inneha skjutvapen.

2. förvärva ammunition.

3. införa skjutvapen eller ammunition till riket eller

4. driva handel med skjutvapen. Om luft- eller fjädervapen. som är avsett för målskjutning. eller harpun- vapen har en i förhållande till andra jämförliga skjutvapen begränsad effekt skall första stycket ej tillämpas på vapnet. Enskild person får dock icke titan tillstånd inneha. införa till riket eller driva handel med sådana vapen. om han inte har fyllt aderton år.

Första stycket I gäller inte ifrå- ga om verksam/tet som any'attas av tillstånd enligt lagen (I983:000) om kontroll ("iver tillverkningen av krigsmateriel. m.m. Första stycket 4 gäller inte ifråga am verksamhet som avses i 3.5 samma lag.

Om undantag i vissa fall från skyldigheten att inhämta tillstånd finns bestämmelseri 13, 16. Zl. 22. 25. 2511. 26 och 45 55.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1984.

' Lagen omtryckt l98I: lflöt).

Prop. 1983/84: 36 37

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1983-09-22

Närvarande: f.d. regeringsrådet Lidbeck. regeringsrådet Brink. justitierå- det chman.

Enligt lagrådet den 4 juli 1983 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj [983 har regeringen på hemställan av statsrådet Hellström beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. m.m.

2. lag om ändring i vapenlagen ( l973: ll76). Förslagen har inför lagrådet föredragits av htwrättsassessorn Pernilla Lindh.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m.

9 &

Paragrafen innehåller en bestämmelse om straff för den som bryter mot 2 eller 3 &. dvs. mot reglerna om tillstånd för att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel m.m. Straffskalan är enligt förslaget böter eller fängelse i högst två år. Den i l935 års tillverkningslag upptagna straflbestämmelsen anger inte uttryckligen något straffmaximum. Till följd av 4 5 första stycket brottsbalkens promulgationslag är maximum då fängelse i ett år. Före brottsbalkens ikraftträdande år [965 var straffmaximum i tillverkningsla— gen på grund av stadgandet i 2 kap. 4.5 strafflagen fängelse i två år.

Som skäl för att nu höja straffmaximum till fängelse i två år har i lagrådsremissen åberopats främst allmänpreventiva skäl. ] remissen har emellertid inte anförts något som utgör tillräckligt stötl för ställningstagan— det att hänsyn till allmänpreventionen kräver straffskärpning. Det må framhållas att det remitterade förslaget inte varit föremål för remissbe- handling. Mcd beaktande av att det föreslagna stadgandet. såvitt gäller straffbestämmelsen för olovlig tillverkning. innebär en återgång till vad som gällde från tillverkningslagens tillkomst år »l935 till brottsbalkens införande har lagrådet emellertid ej något att invända mot den förordade straffskalan.

10 5

1 andra stycket av paragrafen föreskrivs att i ringa fall av oaktsamhet skall inte dömas till ansvar. För att bättre överensstämmelse skall nås med de i specialmotiveringen angivna skälen till denna föreskrift bör lagtexten

Prop. 1983/84: 36 28

ändras och lyda: ”Om oaktsamhctsbrott är att anse som ringa skall inte dömas till ansvar."

12 &

Paragrafen upptar bestämmelser om förverkande vid brottslig tillverk- ning av krigsmateriel m.m. Förklaring om förverkande skall ges. om det inte är "uppenbart oskäligt”. Att förverkande i sådana fall kan under-låtas följer. som anmärkts i lagrådsremissen. redan av 36 kap. 11 % brottsbalken . För att ange undantagsfallen används i brottsbalken uttrycket "uppenbart obilligt". Detta uttryckssätt torde .också genomgående ha nyttjats för motsvarande fall i specialstraffrättslig lagstiftning. Se t. ex. 9ä lagen (1960: 418) om varusmuggling. 40.3. vapenlagen (1973: 1176) och 79.5 lagen ( 1977:293 ) om handel med drycker. För att det inte skall råda någon tvekan om innebörden av den nu föreslagna bestämmelsen bör också denna ges motsvarande redaktionella utformning.

Lagrådet har i övrigt inget att erinra mot förslaget.

Förslaget till lag om ändring i vapenlagen

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1983/84: 36. 29

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde l983- [ 0-06

Närvarande: statsminister Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Andersson. Rainer. Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition med förslag till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m.

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande| över förslag till

|. lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m., 2. lag om ändring i vapenlagen(1973: ll76).

Föredragandcn redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m.

9 5

I fråga om skälen för att nu höja straffmaximum till fängelse i två år har i lagrådsremissen åberopats bl. a. allmänpreventiva skäl. Lagrådet har utta- lat att vad som anförts i remissen emellertid knappast kan anses utgöra tillräckligt stöd för ställningstagandet att hänsyn till allmänpreventionen kräver att möjlighet öppnas till straffskärpning. Med beaktande av att det föreslagna stadgandet som också anförts i remissen — såvitt gäller straffbestämmelser för olovlig tillverkning innebär en återgång till vad som gällde före brottsbalkens ikraftträdande år 1965. har lagrådet emellertid inte haft något att erinra mot den förordade straffskalan. Som också anförts i remissen ger en jämförelse med vad som gäller på vissa andra områden i fråga om olovlig tillverkning av och olovlig handel med varor vid handen att Strafflatituden för sådana brott innefattar fängelse i högst två år samt att ett straffmaximum med fängelse i två år skulle stå i överensstäm- melse med vad som gäller i normalfallet för olovlig utförsel av krigsmate-

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den l9 maj 1983.

Prop. 1983/84: 36 30

riel eller för varusmttggling över huvud taget. Också i fråga om olovlig upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel gäller enligt lagen (1982z5l3) om förbud mot utförsel av krigsmateriel. m.m. att fängelse kan följa i högst två år.

Enligt min mening utgör en jämförelse med vad som sålunda gäller på andra likartade områden i sig ett skäl till att höja straffmaximum för här avsedda gärningar till fängelse i två år. Ett bibehållande av nttvarande straffmaximum för olovlig tillverkning och olovligt tillhandahållande av krigsmateriel skulle nämligen ange ett synsätt i fråga om sådana gärningars straffvärdhet som inte minst av hänsyn till den allmänna laglydnaden inte skulle stå i rimlig relation till det betraktelsesätt som anlagts i fråga om likartade gärningars straffvärdhet.

10 ;?

Jag delar lagrådets uppfattning om att paragrafens andra stycke bör ändras så att bestämmelsen när bättre överensstämmelse med de skäl som redovisas för den i specialmotiveringen. Avsikten med bestämmelsen är sålunda att från ansvar undanta sådana gärningar som begåtts av oaktsam- het, men som av olika skäl kan vara att betrakta som ringa. Bestämmelsen bör dock enligt min mening ges följande lydelse.

Om en gärning som har begåtts av oaktsamhet är att anse som ringa. skall inte dömas till ansvar.

12 &

Som anförts i Iagri'tdsremissen gäller enligt nuvarande tillverkningslag att förverkandeförklaring skall ges vid brottslig tillverkning av krigsmateriel. om inte omständigheterna är synnerligen mildrande. [ det nu föreliggande förslaget. som också innehåller bestämmelser om förverkande vid olovligt tillhandahållande av krigsmateriel. har för undantagsfallen valts uttrycket "uppenbart oskäligt”. Lagrådet har med hänvisning till att uttrycket "up- penbart obilligt" används i brottsbalkens förverkandebestämmelser och genomgående i motsvarande bestämmelser i specialstraffrättslig lagstift- ning som sin mening uttalat att den nu föreslagna bestämmelsen bör ges motsvarande redaktionella utformning för att förebygga tvekan om inne- börden av den.

Enligt min mening har de båda uttryckssätten samma innebörd. Lagrå- det har inte heller givit uttryck åt någon annan mening. Termen "obilligt" får emellertid anses vara ålderdomlig och mer svårft'irståclig. Även om uttrycket "oskäligt” inte synes ha använts tidigare i samband med undan- tag från rcglcr om förverkande, har uttrycket under senare är brukat användas i andra liknande sammanhang och med samma betydelse som ”obilligt". Enligt min mening kan valet av det i lagrådsremissen föreslagna uttrycket som utgör ett led i moderniseringen av författningsspråket inte vålla några olägenheter. Mot bakgrund härav är jag inte beredd att

Prop. 1983/84: 36 3!

följa lagrådets förslag på denna punkt. Jag har samrått i frågan med chefen förjustitiedepartcmentel.

Utöver de ändringar som föreslås bör vissa redaktionella justeringar göras i lagtexten.

Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973: ll76)

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar ' att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Prop. l983/84: 36

liliteliallstörteckning

Propositionen ................................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ Lagförslag ................................................... I. Förslag till lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel.

m.m. ..................................................... 2. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (l973: ll76) ............

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj l983 l inledning .................................................. 2 Allmän motivering ........................................ _. . 2.l Bakgrund. m.m. ........................................ 2.2 Vissa statistiska uppgifter ................................ 2.2.l Tillverkning av krigsmateriel ........................ 2.2.2 Försäljning av krigsmateriel m.m. ................... 2.2.3 Utförsel av krigsmateriel ........................... Tillverkning och försäljningsverksamhet m.m. .............. Tillsyn och kontroll ..................................... Ansvars- och förverkandebestämmelser .................... Avgifter till kontrollverksamheten. m.m. .................. Ikraftträdande m. m. ..................................... Kostnader .............................................. _prättade lagförslag ....................................... _ecialmotivering ........................................... .] Förslaget till lag om kontroll över tillverkningen av krigs- materiel, m.m. ......................................... 4.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen(1973: ll76) ....... 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut ..................................................... Bilaga De remitterade förslagen ................................ Utdrag av lagrådets protokoll den 22 september l983 .............. Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1983 . .

mätning—'..»

lJ IJ IJ (J (J i—J

Qi:-J $U) 155:

|_)_..._

Ccocxlxlaaim'Jl-C—IJ

l6 [6 17

23 23 23 24 27 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983