om 1985 års folk- och bostadsräkning, m.m.
Regeringens proposition
1983/84: 85
om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m.;
beslutad den 2 februari 1984.
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar OLOF PALME
BO HOLMBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) genomförs under år 1985. Regler härom ges i en särskild lag.
Uppgifterna till FoB 85 skall enligt den föreslagna lägen samlas in dels genom en enkät till allmänheten och till husägare. dels genom utnyttjande av uppgifter som finns tillgängliga i register.
Arbetet med FoB 85 skall enligt förslaget ledas av statistiska centralbyrån. Kommunerna skall också medverka.
Vidare läggs i propositionen fram förslag till en lag om arbetsställenummer m. m. Den får bl.a. till följd att man i FoB 85 inte behöver betunga allmänheten med frågor om sysselsättning och arbetspendling.
I propositionen pekas dessutom på vissa utvecklingsvägar för att i framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar utan att samla in uppgifter genom enkäter. Det aviseras också att skyddet för den enskildes person-
liga integritet i samband med statistiska undersökningar kommer att bli föremål för ytterligare överväganden vid behandlingen av betänkandet (SOU 1983: 74) Framtida statlig statistik.
Av propositionen framgår att statens sammanlagda kostnader för FoB 85
preliminärt beräknas uppgå till ca 75 milj. kr.
| Riksdagen 1983i84.1 saml. Nr 85
Propositionens lagförslag
1 Förslag till
Lag om 1985 års folk- och bostadsräkning
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser 18 År 1985 företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) i syfte
att dels framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information, dels kontrollera folkbokföringen.
28 Folk- och bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.
Till folk- och bostadsräkningen skall lämnas person-, bostads- och fas-
tighetsuppgifter enligt 4—16 §§. |
Registeruppgifter får inhämtas enligt 21 8.
3 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast- "ställer när uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken
tidpunkt eller tid som de skall avse.
Personuppgifter 4 & Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller
tidigare och som är bosatta I Sverige eller annars skall vara kyrkobokförda
här vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
5§ I personuppgiften skall anges
— namn och personnummer — yrke för den som förvärvsarbetar — fastighetens beteckning
— församling där fastigheten är belägen — utdelnings- och ortsadress — innehavare av bostaden
Bostadsuppgitfter 6 & Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvaran-
de bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
7 8 I bostadsuppgiften skall anges — namn. personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende,
barn, övriga boende) för de boende som är födda år 1969 eller tidigare — antal rum
— upplåtelseform
— förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett — förekomsten av en eller flera bostadslägenheter i huset
Fastighetsuppgifter 88 Fastighetsuppgifter lämnas av dem som vid den tidpunkt som uppgifterna avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.
Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera bostadslägenheter.
Propositionens lagförslag
Äger någon flera bostadshus på samma fastighet. lämnas en enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.
För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplåtelser lämnas fastighetsuppgiften av arrendatorn i stället för av husägaren.
9 8 Fastighetsuppgiften skall innehålla följande uppgifter om den fastighet där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenheten, nämligen
|. om fastigheten:
— län, kommun och församling där fastigheten är belägen — fastighetens beteckning — fastighetstyp (jordbruksfastighet, annan fastighet) — ägarens namn och adress — ägarkategori (staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostads-
rättsförening, enskild person. annan ägare)
LE . om huset: — byggnadsnummer
— hustyp (enbostadshus, tvåbostadshus, flerbostadshus, annat bostads-
hus) — antal bostadslägenheter i huset
— byggnads- och ombyggnadsår
— huvudsaklig värmekälla och använda bränsleslag —- förekomsten av hiss I flerbostadshus och andra bostadshus än en- och
tvåbostadshus
3. om lägenheten: — antal rum
— förekomsten av kök eller kokvrå
— lägenhetsinnehavarens namn — lägenhetsnummer — i fråga om icke upplåten lägenhet orsaken till att lägenheten inte är
upplåten
Insamlingsförfarandet
10 & Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en personblankett,
som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där den uppgifts-
skyldige är bosatt eller annars skall vara kyrkobokförd.
Fastighetsuppgifter skall lämnas på en fastighetsblankett, som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där fastigheten är belägen. Den
som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får dock lämna fastighetsuppgifterna på personblanketten. Föreskrifter om granskningsorganet finns i 14 8.
11 8 Person- och fastighetsblanketterna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria svarskuvert utan kostnad för de uppgiftsskyldiga.
12 8 Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på samma personblankett.
Propositionens lagförslag
Innehas och bebos en bostadslägenhet av två eller flera personer tillsammans, får de lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.
Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne svarar för uppgifternas riktighet.
138 Kommunerna skall
— lämna information om folk- och bostadsräkningen
— biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandet och insam-
lingen av uppgifter —- svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick
lämnas över till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning
14 § Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att
svara för de uppgifter som anges i 13 §.
Granskningsorganet består av en granskningsledare och en ställföreträdare för denne samt i övrigt av den personal som behövs för uppgifterna.
Granskningsledaren beslutar på organets vägnar.
15 & Granskningsledaren och dennes ställföreträdare utses av kom-
munen.
Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina arbetsuppgifter.
16 § Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldighe-
ten enligt 4—9 88. Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till någon annan inom granskningsorganet.
Anmaningar 17 8 Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får statistiska centralbyrån eller granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldigeé underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Viten m. m. 18 8 Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 17 §, får på begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren den uppgifts-
skyldige föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas
av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst I 000 kronor.
19 & Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
20 & Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren prövas av länsrätten i det län där
uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Propositionens lagförslag
Registeruppgifter 21. 8 Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för folk- och
bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:
I. statistiska centralbyråns register över totulbefolkningen
— personnummer
— kyrkobokföringsort — kyrkobokföringsfastighet - utdelnings- och ortsadress — samhörighetsbeteckning
— civilständ
— medborgarskap — födelseland och senaste invandringsår
2. stutistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister — inkomsttagare och arbetsgivare — inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser — erlagd preliminärskatt — arbetsställenummer
3. statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister — inkomst
4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister
— företags namn och form — antal arbetsställen — arbetsställenas namn. nummer. storlek, sektortillhörighet. belägenhet
och näringsgrenskod
"An . statistiska centralbyråns register över nxvckelkodområden
— fastigheters områdestillhörighet
6. länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen — fastigheters tätortstillhörighet
7. registret vid centralnämnden för fastigheisdata — koordinater för fastigheter
8. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg — uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjö-
mansskatt
Avslutande bestämmelser 22 & Om statistiska centralbyrän med hjälp av automatisk dataubehandling tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall använda andra uppgifter för sådana syften som anges i 1 8, får det ske bara enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).
238 För kontroll av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta del av de uppgifter från folk- och bostadsräkningen som behövs för kontrollen. Sådan kontroll får dock göras med hjälp av automatisk databehandling bara enligt beslut eller med tillstånd enligt datalagen (1973: 289).
Propositionens lagförslag
24 & Både statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan
skall vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns I sekretesslagen (1980: 100). Denna lag träder i kraft den I juli 1984.
Propositionens lagförslag
2 Förslag till
Lag om arbetsställenummer m. m.
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser I 8 Ett sysselsättningsregister skall inrättas och föras i syfte att framställa statistik dels varje år om sysselsättningen, dels vart tredje år om resor
mellan bostad och arbetsplats.
2 & Sysselsättningsregistret förs av statistiska centralbyrån med hjälp av
automatisk databehandling.
Arbetsställenummer 3 8 De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera
lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett arbets-
ställenummer för varje sådant arbetsställe.
Det åligger centralbyrån att varje år före november månads utgång
underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.
Uppegiftsskyldighet
4 & Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt
37 § I mom. första punkten taxeringslagen (1956:623) skall, om de har tilldelats särskilda arbetsställenummer, i kontrolluppgiften med ett sådant
nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare som kontrolluppgiften
avser.
Anmaningar 5 & Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den tid som
gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet att lämna
uppgift om arbetsställenummer.
Viten m. m.
6 & Om den uppgiftsskyldige inte följer cn anmaning enligt 5 §. får på
begäran av statistiska centralbyrån den uppgiftsskyldige föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
7 & Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
8 & Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Prop. -1983/84: 85
Propositionens lagförslag
Registeruppgifter
9 83 Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för syssel-
sättningsregistret inhämta följande uppgifter:
I. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen — personnummer
— kyrkobokföringsort —- kyrkobokföringsfastighet — utdelnings- och ortsadress — samhörighetsbeteckning
— civilstånd
— medborgarskap —- födelseland och senaste invandringsår
2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister — inkomsttagare och arbetsgivare —- inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser — erlagd preliminärskatt — arbetsställenummer
3. statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister — inkomst
4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister —- företags namn och form — antal arbetsställen — arbetsställenas namn, nummer, storlek, sektortillhörighet. belägenhet
och näringsgrenskod
5. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden — fastigheters områdestillhörighet
6. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg
— uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjömansskatt
Denna lag träder i kraft den I juli 1984 och skall tillämpas första gången på de kontrolluppgifter som skall lämnas senast den 31 januari 1986.
Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLI.
vid regeringssammanträde
1983-11-24
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström. Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Holmberg
Lagrådsremiss om 1985 års folk- och bostadsräkning, m.m.
I Inledning
Regeringen gav den 30 augusti 1979 statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar. Utgångspunkten skulle vara att ersätta de traditionella folk- och bostadsräkningarna med samutnyttjände och sambearbetning av administrativa register.
SCB redovisade i en delrapport i oktober 1981 en principiell uppläggning av ett alternativ till folk- och bostadsräkningar. Delrapporten remissbehandlades.
Regeringen gav i april 1982 SCB tilläggsdirektiv som innebar att utredningsarbetet med att finna alternativ till de traditioneta folk- och bostadsräkningarna skulle slutföras. Om det visade sig att kvaliteten enligt SCB inte skulle bli tillfredsställande för variablerna hushåll. lägenhet och yrke,
skulle SCB enligt tilläggsdirektiven pröva möjligheten att också år 1985
använda en traditionell enkät.
SCB redovisade i en rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkning-
ar (FOÖBALT) i januari 1983 resultatet av sitt utredningsarbete. Rapporten.
som bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga I, innehåller ett förslag till registerlösning för framtida folk- och bostadsräkningar. För att utgångsmaterialet för registerlösningarna vad gäller hushåll och lägenheter
skall kunna bli så aktuellt som möjligt föreslår SCB i FÖBALT att en
begränsad folk- och bostadsräkning genomförs år 1985.
Ett åttiotal remissinstanser har yttrat sig över rapporten. Till protokollet bör fogas en sammanställning av dessa remissyttranden, biluga 2.
2¶Allmänna överväganden
Folk- och bostadsräkningar har i Sverige sedan en lång tid wullbaka genomförts vart femte är. Resultaten av folk- och bostadsräkningarna används för många skilda ändamål, men har särskilt stor betydelse som underlag för den regionala
och kommunala samhällsplaneringen. Detta gäller främst inom områden som sysselsättning, arbetspendling, utbildning, barnomsorg, äldreomsorg.
boende, energi och försvar. Men resultaten kommer till nytta också i den
allmänna debatten och för forskningsändamål. Materialet har dessutom använts för kontroll av folkbokföringen.
Omfattningen av undersökningarna har under ären varierat allt efter vad
som har varit angeläget att få belyst. 1970 års folk- och bostadsräkning (FoB 70) var den mest omfattande undersökningen. Därefter har en be-
gränsning skett av antalet variabler och insamlingstekniken har delvis
förändrats. Syftet med detta har varit att söka underlätta allmänhetens medverkan och öka skyddet för den personliga integriteten.
SCB konstaterar i FOBALT att det finns ett stort behov av nya uppgifter
om sysselsättning, arbetspendling, hushållssammansättning, bostäder,
yrke och utbildning. Folk- och bostadsräkningen är 1980 (FoB 80), som var
den senaste, innehöll bortsett från utbildningsuppgifterna just dessa upp-
gifter.
De flesta remissinstanserna delar bedömningen i FOBALT av vilka
uppgifter som behövs i en folk- och bostadsräkning. Behovet av uppgif-
terna har sålunda i regel inte satts i fråga. De kritiska rösterna har främst rört frågan hur dessa uppgifter skall samlas in.
Behovet av folk- och bostadsräkningar är också enligt min mening väldokumenterat. I takt med att Kommunerna, landstingskommunerna och .
länsorganen har fått ett större ansvar för samhällsplaneringen och för genomförandet av en rad samhällspolitiska åtgärder har folk- och bostadsräkningarna också kommit att spela en allt väsentligare roll som beslutsunderlag.
Min allmänna inställning är att det är angeläget att skapa ett enhetligt
underlag för den regionala och lokala samhällsplaneringen. Det ligger i medborgarnas intresse att de regionala och lokala organen kan fullgöra sina åligganden på ett rationellt sätt. Detta förutsätter en tillgång på uppgifter om hela befolkningen avseende förutom ålder. kön och civilstånd
jämväl sysselsättning, arbetspendling, hushållssammansättning, bostäder och yrke.
Jag förordar därför att uppgifter om dessa förhållanden samlas in på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt.
Det är från samhällsekonomiska synpunkter angeläget att man tar till
vara alla möjligheter för att undvika att dubbelinsamling av uppgifter sker.
Om de nu aktuella uppgifterna inte skulle samlas in i nägon form av
totalundersökning, torde ett stort antal likartade undersökningar och statistiska bearbetningar behöva genomföras på regional och kommunal nivå. Detta blir onödigt kostsamt. Ett heltäckande material underlättar dessutom för en kommun att göra jämförelser med andra kommuner.
Det material som har blivit resultatet av folk- och bostadsräkningarna har dessutom utgjort ett viktigt underlag för forskning och samhällsdebatt. Det är angeläget att det också i fortsättningen finns ett underlag som kan utnyttjas i detta syfte.
Jag anser att det är ytterst väsentligt att en folk- och bostadsräkning
genomförs år 1985. Tendensen till allt snabbare förändringar i samhället
har förstärkts under 1980-talet. Om man skulle avstå från en räkning år 1985. skulle det innebära att. beslutsfattare och planeringsorgan under 1980-talet som underlag för sina beslut skulle ha ett upp till tio år gammalt material. Det skulle medföra stora svårigheter inom samhällsplaneringens
område. |
Jag föreslår därför en folk- och bostadsräkning år 1985 (FoB 85) där uppgifterna till övervägande del skall samlas in genom en enkät till allmänheten och husägare. Vissa uppgifter kan dock hämtas från register, som SCB redan i dag har eller som med viss komplettering kan användas. Detta förfaringssätt stämmer i huvudsak överens med det som gällde för FoB 80.
Som jag närmare kommer att utveckla i det följande anser jag dock att 1985 års folk- och bostadsräkning bör läggas upp på ett något annorlunda
sätt än det förslag som FOBALT innehåller.
Jag har för avsikt att i det följande behandla varje uppgift i folk- och bostadsräkningen för sig när det gäller behov, periodicitet och insamlingsteknik.
För sammanhangets skull tar jag därvid också upp en del förslag som kan genomföras av regeringen utan riksdagens medverkan.
3¶Uppgifter om sysselsättning och pendling
Mitt förslag: En årlig sysselsättningsstatistik bör komma till stånd. Arbetspendlingen bör belysas vart tredje år.
Detta görs möjligt genom att de kontrolluppgifter som arbetsgivarna
varje år skall lämna till skattemyndigheterna i fortsättningen komplet-
teras med en uppgift om arbetsställe för de arbetsgivare som har flera
arbetsställen. Allmänheten behöver sålunda i denna del inte besväras
med någon enkät.
FoB 85 bör inte omfatta uppgifter om arbetad tid. Den årliga kontroll-
uppgiften bör inte heller kompletteras med ytterligare preciseringar av
arbetad tid.
Prop. 1983/84: 85 . 12
FOBALT-förslaget: Överensstämmer i stort med mitt förslag: dock innebär förslaget i FOBALT att kontrolluppgiften också skall kompletteras med uppgift om arbetad tid (s. 53—62).
Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker förslaget i FOBALT. Många av dem framhåller att det är viktigare att uppgifterna blir aktuella än att de har en perfekt kvalitet. Kritiken riktar sig mot insamlingstekniken och inte mot bedömningen av själva behovet av en ärlig sysselsättningsstatistik. Det är
främst näringslivsrepresentanterna och riksskatteverket som ifrågasätter
det lämpliga i att komplettera kontrolluppgiften bl.a. mot bakgrund av uppgiftslämnarbördan och den redan i dag tidspressade hanteringen av kontrolluppgifterna (s. 107—113).
Skäl för mitt förslag: Uppgifterna om sysselsättning med en redovisning efter säväl bostadens som arbetsplatsens belägenhet har varit en av de
mest använda och högst prioriterade i analysen av sysselsättningsutvecklingen i samband med den kommunala och regionala planeringen. Folkoch bostadsräkningsuppgifter har varit det dominerande underlaget för denna typ av planering. En brist har dock varit att insamlingarna har skett
så sällan — vart femte år — och med relativt lång bearbetningstid. Använd-
barheten har därigenom minskat avsevärt. Eftersom det är den högst prioriterade uppgiften i folk- och bostadsräkningsmaterialet är det angeläget att ett underlag om sysselsättningsutvecklingen kan arbetas fram på ett snabbare sätt än i dag. Det är viktigt att planerarna i kommuner och på regional nivä har ett aktuctt underlag, när det gäller befolkningens sysselsättningssituation.
Både FOBALT:s kartläggning av behovet, remissinstansernas syn och
den bedömning jag i övrigt gör pekar på ett utomordentligt stort behov av årliga sysselsättningsuppgifter för planeringsändamål. För att kunna följa sysselsättningsutvecklingen och belysa arbetspendlingen är det angeläget att ha uppgifter om antalet förvärvsarbetande och var de arbetar.
Uppgift om antalet förvärvsarbetande fås genom de kontrolluppgifter
som arbetsgivarna varje år lämnar till skattemyndigheterna. Det ligger därför nära till hands att låta komplettera dessa med arbetsställenummer
för arbetsgivare med flera arbetsställen. Genom denna komplettering kan
samhällsplaneringens primära behov av sysselsättningsuppgifter tillgo-
doses samtidigt som det innebär förenklingar i allmänhetens uppgiftsläm-
nande samt kostnadsbesparingar för kommuner och i viss mån även för
staten.
Ytterligare en positiv effekt är att denna typ av sysselsättningsstatistik
skapar möjligheter att rationalisera och förändra andra statistikgrenar. Ett exempel är att urvalet i arbetskraftsundersökningarna kan minskas om
man inför den föreslagna sysselsättningsstatistiken. Jag uppskattar att kostnaderna för dessa undersökningar kan minskas med ca 3 milj. kr. per
år.
Uppgiftslämnarbördan ökar visserligen för arbetsgivarna. Jag anser
emellertid att det administrativa merarbetet skall bli förhållandevis ringa.
Eftersom ctt basregister för arbetsgivarna med bl.a. uppgifter om arbetsställenummer beräknas starta den 1 juli 1984, bör uppgiftsbördan kunna underlättas på det sätt som beskrivs i FÖBALT ts. 61). Genom att uppgifterna om arbetsställenummer skickas till arbetsgivarna torde ett ifyllande
av detta nummer på kontrolluppgiften inte behöva störa deras rutiner i
någon större omfattning. Vidare minskas företagens uppgiftslämnande till det centrala företagsregistret om arbetsställestatistiken hämtas in via kontrolluppgiften.
Frågan huruvida man bör utnyttja kontrolluppgifterna på angivet sätt måste emellertid bedömas först och främst med hänsyn till de effekter som kan uppkomma i skattesystemet. Betydelsen av att skattesystemet fungerar väl — sammantaget med den komplexitet som systemet är behäftat med — gör att man måste vara mycket restriktiv med att belasta detta med uppgifter som inte behövs för skatteändamål. Detta gäller inte minst i fråga om kaontrolluppgiftssystemet, eftersom det har en så viktig funktion inom beskattningsområdet och dessutom är utsatt för kraftig tidspress.
De fördelar och besparingsmöjligheter som uppkommer genom använd-
ningen av kontrolluppgifterna som insamlingshjälpmedel är emellertid som jag nyss beskrivit stora. Vidare är det bara ett mindre antal arbetsgivare, ca 15000, som kommer at beröras av uppgiftslämnandet. Det är dessutom möjligt att hålla skattemyndigheternas merarbete med kontrolluppgifterna”
på en ganska låg nivå. Bl.a. skall inga kontrollåtgärder behöva vidtas av dem. Detta arbete åläggs i stället SCB.
Jag anser mot denna bakgrund efter samråd med chefen för finansdepartementet att det i det här fallet är motiverat att för en gångs skull göra ett undantag från principen att skatteadministrationen inte skall besväras med uppgifter som inte tillhör beskattningen.
Det praktiska genomförandet av denna rutin bör kunna ske på följande sätt. Före inkomståret sänder SCB ut uppgifter om arbetsställenummer till
arbetsgivare med flera arbetsställen. Dessa arbetsgivare kan då komplette-
ra sina personaluppgifter med numren. När kontroluppgiften skall lämnas,
finns då numret för arbetstagaren i fräga tillgängligt bland de övriga uppgifter som skall lämnas. Många arbetsgivare redovisar sina uppgifter på
kontrolluppgiften genom att lämna över databand till skattemyndigheten.
För dessa arbetsgivare kan merarbetet bedömas på sikt bli marginell. Företagen kommer dessutom med detta förslag att slippa ange sysselsättningsuppgifter i den särskilda enkät där denna uppgift tidigare ingått.
Jag anser det rimligt att SCB svarar för att påminna de arbetsgivare som
inte har lämnat arbetsställenummer. Skattemyndigheterna är så tidspressade vid tiden för kontrolluppgifternas avlämnande att de inte bör belastas med denna kontrollfunktion. Ett liknande system finns I Danmark och erfarenheterna därifrån visar att kontrollfunktionen hos statistikbyrän har
fungerat på ett tillfredsställande sätt.
Skyldigheten att ange arbetsställenummer bör regleras i en lag. Av lagstiftningen bör det också framgå att arbetsställeuppgiften årligen skall samköras med övriga uppgifter som behövs för det årliga sysselsättningsregistret.
Uppgifter om arbetad tid är av värde såväl för analyserna av omfattningen av sysselsättningen som för barnomsorgsplaneringen och pendlingsstudierna. Detta är väsentliga uppgifter för att på ett allsidigt sätt kunna göra sysselsättningsprognoser på regional och lokal nivå. Även om analyser som grundar sig på uppgifter om arbetad tid är mycket värdefulla, anser jag emellertid att uppgifterna inte bör inhämtas via kontrolluppgitften. Ett förverkligande av förslaget i FOBALT skulle i denna del kraftigt belasta de lokala skattemyndigheternas arbetsrutiner och förorsaka företagen ett stort merarbete.
Alternativet med en enkät för denna del avvisar jag också. Hänsyn måste självfallet även tas till att allmänheten inte skall besväras med att lämna fler uppgifter än som oundgängligen behövs.
SCB bör i stället fortsätta med att förfina den teknik som redan i dag används för att med hjälp av bl. a. lönesumman på kontrolluppgiften skatta arbetets omfattning. SCB bör dessutom pröva möjligheterna att via s.k. syntetiska skattningar fördela resultatet från riksnivån på regionala data i detta avseende. För den allmänna debatten om arbetets omfattning bör uppgifterna på riksnivå från arbetskraftsundersökningarna ge ett tillfredsställande material.
Genom att arbetsställenummer förs in på kontrolluppgiften skapas möjligheter att få en angelägen belysning av arbetspendlingen mellan en kommuns olika delar eller mellan kommunerna. Sysselsättningsregistret kommer dessutom att kunna fungera som urvalsram för speciella uppdragsfinansierade pendlingsstudier. Behovet av sådana studier varierar kraftigt mellan kommunerna.
Enligt min mening finns inte tillräckliga skäl för att i ett pendlingsregister ta med uppgifter om färdsätt. Däremot kan det vara intressant för kommuner och olika myndigheter att med utgångspunkt i sysselsättningsregistret genomföra olika resvaneundersökningar. De som har särskilt intresse av denna typ av studier får därför själva fimansiera dem.
Sammunfattning av skålen för mitt förslag: Det starka behovet av en årlig sysselsättningsstatistik för regional och lokal planering samt möjligheterna till besparingar motiverar att uppgifter om särskilda s. k. arbetsställenummer förs in på kontrolluppgifterna.
4¶Uppgifter om hushåll och lägenheter
Mitt förslag: För år 1985 samlas uppgifterna om hushåll och lägenheter
in genom cen enkät till allmänheten och husägarna inom ramen för FoB
85.
Jag är inte beredd att nu förorda en framtida registerlösning på grund av den bristande kvaliteten i de register som föreslagits i utredningen.
När folkbokföringskommittén (Fi 1983:04) har avslutat sitt arbete, kan
det däremot finnas andra förutsättningar för en framtida registerlös-
ning.
FOBALT-förslaget: I FOBALT föreslås en registerlösning fr.o.m. år
1985 på så sätt alt en begränsad enkät sänds till hushållen är 1985 och att de därvid skapade statistiska hushålls- och bostadsbyggnadsregistren uppda-
teras bl.a. genom en ändrad flyttningsanmälan. Enligt FÖBALT bör man dessutom utreda förutsättningarna för folkbokföring på lägenheter i stället
för som i dag på fastigheter (s. 63—72).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser vill ha en utredning om folkbokföring på lägenhet och lägenhetsregister och är mycket oroade över kvaliteten i de i FOBALT föreslagna statistiska registerlösningarna. Många menar att det är bättre att för år 1985 hämta in uppgifterna via en enkät och avvakta en utredning om folkbokföring på lägenhet och lägenhetsregister. Nägra instanser menar för sin del att de föreslagna registren
skulle kunna användas i avvaktan på en lösning med folkbokföring på lägenhet men betonar att detta förutsätter omfattande kontroller (s. 113—
118).
Skäl för mitt förslug: Uppgifterna om hushåll och bostäder i tidigare folk- och bostadsräkningar har varit ett viktigt underlag för bostadsplanering, barnomsorgs- och äldreomsorgsplanering. befolkningsprognoser m.m. Det finns i dag inget alternativt underlag som kan ge liknande information för denna viktiga del av samhällsplaneringen. Den bedömning av behovet av denna typ av underlag som kan göras — bl.a. mot bakgrund av den kartläggning av behoven som görs I FÖBALT och remissinstansernas syn — är att det även i fortsättningen kommer att vara utomordentligt
viktigt för samhällsplaneringen att ha sådan information.
I FOBALT konstateras att det i dagsläget inte finns några existerande administrativa register som skulle kunna användas i försöken att ersätta de traditionella folk- och bostadsräkningarna. Utredningen föreslår därför att
statistiska hushålls- och bostadsbyggnadsregister skapas. Enligt FOBALT
skulle det bästa alternativa underlaget kunna skapas om ett lägenhetsregis-
ter infördes grundat på en ändrad folkbokföring. SCB ansåg dock inte att
det ingick i uppdraget att utreda denna fråga som mer är en skatteadministrativ- och folkbokföringsfråga än en statistisk uppgift.
Jag anser att det är angeläget att skapa ett underlag av god kvalitet för denna för medborgarnas vardag så viktiga planering. En del av de nödvän-
diga uppgifterna, t.ex. samboendeförhållanden, kan uppfattas av många människor som känsliga. Det gör att man bör vara extra uppmärksam på
integritetssynpunkterna, när man skall lösa frågorna om uppgiftsinsamling-
en. Den traditionella insamlingen av uppgifter om hushåll och bostäder främst genom blanketter har naturligtvis inneburit ett visst besvär för allmänheten och husägarna. Kostnaderna för staten och kommunerna har
också varit betydande. Det är därför angeläget att hitta alternativa insam-
lingsvägar för dessa uppgifter. Men strävan att modernisera, effektivera och förbilliga en insamling av denna typ av uppgifter får inte drivas så långt
att kraven på kvalitet i uppgifterna och på integritetsskydd eftersätts.
Det är sålunda enligt min mening inte försvarbart att godta FOBALTförslaget att skapa dessa nya statistiska register, eftersom kvaliteten i uppgifterna blir klart sämre än i en folk- och bostadsräkning av traditionellt slag. Man kan t.ex. inte belysa de väsentliga frågorna om olika hushålls
bostadsstandard. I FOBALT framhälls dessutom att det finns anledning att
befara att kvaliteten i de insamlade uppgifterna kan sjunka med åren och att därför speciella kontrollundersökningar bör genomföras.
Jag gör därför bedömningen att det av kvalitetsskäl är nödvändigt att ytterligare en gång besvära allmänheten med en enkät med frågor om bl.a.
hushållens sammansättning och bostädernas standard.
Enkätens omfattning bör regleras i lug. .
Men även om ytterligare en enkät genomförs, är det angeläget att aktivt söka modernisera och rationalisera folk- och bostadsräkningsunderlaget,
inte minst med tanke på de samhällsekonomiska konsekvenserna. Jag vill
därför fästa uppmärksamheten på den utvecklingsmöjlighet som finns när det gäller att i framtiden undvika att besvära medborgarna med enkäter i denna del. Den nyss nämnda folkbokföringskommittén, som tillsattes strax efter det att FÖBALT hade avlämnats, skall enligt sina direktiv (Dir 1983:28) närmare följa utvecklingen av SCB:s förslag i denna del och
överväga de lösningar som kan behövas i sammanhanget. Det torde alltså ankomma på folkbokföringskommittén att undersöka möjligheterna att förändra folkbokföringen så att den sker på lägenhet i stället för på fastig-
het som f.n.
Enligt vad SCB föreslår i FOBALT bör metoder utarbetas för hur man kan bygga upp ett system för numrering av lägenheter i flerfamiljsfastigheter. Det skulle innebära bl.a. att en person i fortsättningen kan folkbokföras på en lägenhet i stället för på en fastighet. Ett sådant system kan enligt FÖBALT och enligt direktiven för folkbokföringskommittén antas få betydelse för en riktigare folkbokföring och därmed även ge ett förbättrat underlag för befolkningsstatistiken. Liknande system finns för övrigt i Danmark och är under uppbyggnad i Finland.
Om det visar sig att det av folkbokföringstekniska och skatteadministrativa skäl är ändamålsenligt att lägga om folkbokföringen så att den knyts an till lägenheter, kan cen reell grund skapas för att i statistiska sammanhang kunna koppla ihop uppgifter om hushåll och lägenheter. Detta skulle i hög grad underlätta framtagandet av en fungerande hushålls- och bostadsstatistik för samhällsplaneringen utan insamling genom enkät.
När kommittén har redovisat sina undersökningar om möjligheterna att förändra folkbokföringen. kan det bli anledning att återkomma till frågan om en registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik för samhällsplaneringsändamål.
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Det är angeläget att uppgifterna om hushåll och lägenheter är av mycket god kvalitet. Därför bör uppgifterna än en gång hämtas in med enkät till allmänheten inom FoB 85.
5 Uppgifter om yrke och utbildning
Mitt förslag: Uppgifter om yrke bör inom FoB 85 hämtas in genom en
enkät för år 1985. Frågan om uppbyggnaden av ett samlat utbildningsre-
gister bör lösas i anknytning till den ordinarie utbildningsstatistikens
ram.
FOBALT-förslaget: Vad avser yrke föreslås i FOBALT en registerlösning på så sätt att bl.a. yrkesuppgiften på försäkringskassornas inkomstanmälningar registreras vart femte år. Uppbyggnaden av utbildningsregistret överensstämmer med mitt förslag. men enligt vad som föreslås i FOBALT bör det ingå i folk- och bostadsräkningsmaterialet (s. 72-79).
Remissinstanserna: De instanser som har behandlat förslaget i denna del är positiva till registren. En del menar att man måste kontrollera om kvaliteten är godtagbar. Flera vill att man tar med yrkesuppgifterna i en FoB 85 för att få en grund att stå på. Det har även framförts att uppgifter om utbildning borde ingå i FoB 85 för att få god grund för en kommande registerlösning ts. [18—122).
Skäl för mitt förslag: FOÖBALT-förslaget bör i denna del inte genomföras. Skälet är främst att kvaliteten inte torde bli godtagbar, framför allt på något längre sikt.
Behovet av information om yrken synes emellertid numera väldokumenterat. Flera remissinstanser framhåller också att de snabba förändringarna på arbetsmarknaden motiverar en tätare insamling och presentation av yrkesuppgifterna. Enligt min uppfattning är det svårt att tillgodose behov av detta slag med tanke på bristerna i de register som är aktuella. Om yrkesuppgifter samlas in genom en enkät år 1985. blir ambitionen oförändrad i förhållande till FoB 80.
Uppgifter om utbildning har inte ingått i varje folk- och bostadsräkning. 2 Riksdagen 198384. I saml. Nr 85
Utbildningsuppgifter fanns med åren 1960 och 1970. Sedan dess har ett antal individregister byggts upp inom utbildningsområdet. De återger främst strömmarna till och från utbildningsväsendet och också hur många elever som finns på olika nivåer. Förslaget i FOBALT innebär alt registren kompletteras så att hela befolkningens utbildning kan belysas. En del
remissinstanser har också ansett det värdefullt att samla in uppgifter om
befolkningens utbildning i enkäten år 1985.
Jag anser för min del mot bakgrund av erfarenheterna från 1970 års
räkning att det är förknippat med stora svårigheter att få uppgifter av god
kvalitet i en enkät. |
Med hänvisning till att utbildningsregistren är förhållandevis väl utbyggda finner jag det sålunda inte motiverat att i framtiden genomföra. kartläggningar av utbildningen i samband med folk- och bostadsräkningar.
Detta fär ske i anknytning till den ordinarie utbildningsstatistiken. Upp-
byggnaden av ett samlat utbildningsregister med utgångspunkt i 1970 års
folkräkning är i ett inledningsskede en svår uppgift. Arbetet på uppbygg-
nad äv ett sådant register bör inledas omedelbart så att det är möjligt att senare eventuellt samköra utbildningsuppgifterna med yrkesuppgifterna
från 1985 års folk- och bostadsräkning.
6¶Huvudsaklig insamlingsteknik i FoB 85
Jag förordar. som har framgått av det tidigare, en insamling av uppgifter till FoB 85 med hjälp av både en enkät till allmänheten och ett utnyttjande av befintliga administrativa register. Detta ansluter i stort sett till tidigare utformning av folk- och bostadsräkningar.
Jag förordar vidare att sysselsättningsuppgifter ärligen samlas in genom register.
För övriga uppgifter kan kvaliteten i de föreslagna registerlösningarna inte nu anses vara tillfredsställande. Det är dock angeläget att i framtiden
folkbokföringskommitténs arbete.
Av följande sammanställning framgår hur den av mig föreslagna insamlingsmetoden (FoB 85) skiljer sig från tidigare folk- och bostadsräkningar (närmast FoB 80) och från FÖBALT-förslaget.
FoB 80 FOÖBALT FoB 85 Enkätinformation Sysselsättning: arbetsställe ” arbetstid Hushåll AAA 2 Lägenheter Yrke MH Registerinformation SCB:s kontrolluppgiftsregister:
utökad kontrolluppgift arbetsställe A utökad kontrolluppgift arbetstid
SCB:s hushällsregister (nytt) AHA SCB:s bostadsregister (nytt) SCB:s centrala företagsregister SCB:s register över totalbefolkningen SCB:s inkomststatistikregister MAKA Fastighetstaxeringsregister mMRRA A Mensem Försäkringskassans yrkesuppgift Utbildningsregister (nytt) Sjömansskattekontorets register HMM | Endast för kontroll av bostadsbyggnadsregistret.
Om man på grundval av folkbokföringskommitténs kommande förslag skulle komma fram till att det av folkbokföringstekniska, skatteadministrativa eller andra skäl är lämpligt att ändra folkbokföringen att knyta 'an till lägenheter i stället för till fastigheter, skulle — som jag nyss framhöll (avsnitt 4) — en möjlighet skapas att använda lägenhetsnumren också för hushållsstatistiken. Ett ställningstagande till en eventuell framtida register-
kommittén har avslutat sitt arbete. Men ambitionen för framtida folk- och bostadsräkningar bör vara att i effektiveringssyfte i allt större utsträckning utnyttja redan insamlat material under hänsynstagande till kraven på en tillfredsställande kvalitet, sekretess och integritet och på en rimlig kost-
nadsnivå.
Mitt förslag med en registerlösning för sysselsättningsuppgifter utesluter emellertid inte att det kan bli nödvändigt att i framtiden genomföra begränsade kontrollundersökningar för alt säkerställa att kvaliteten ligger på en rimlig nivå. Jag räknar vidare med att SCB genomför sedvanliga evalueringsundersökningar i anslutning till FoB 85.
7¶Integritetsskyddet
Efter samråd med chefen för justitiedepartementet har jag kommit fram till att man ytterligare bör överväga hur man skall skydda den enskildes personliga integritet i samband med statistiska undersökningar.
Enligt slutsatserna i FOBALT saknas väsentliga invändningar av integri-
tets- eller säkerhetsskäl mot ett användande av registerinformation på det
sätt som föreslås. SCB hyser betänkligheter mot en generell utsändning av registerutdrag, men anser att det är av väsentlig betydelse att allmänheten blir informerad om det nya sätt som SCB föreslås genomföra folk- och bostadsräkningar på. Allmänheten bör enligt FOBALT upplysas om rätten till registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973: 289, omtryckt 1982: 446).
Få remissinstanser har berört sekretess- och integritetsfrågorna. Statistikutredningen (E 1980:02) betonar att sekretess- och integritetsfrågorna
måste få en tillfredsställande lösning innan register byggs upp på det sätt som föreslås i FOBALT. Bl.a. betonas att det måste vara ett oavvisligt krav att inga uppgifter om enskilda individer lämnas ut från de statistikpro-
ducerande myndigheterna. Datadelegationen (B 1980:03) framför likartade synpunkter.
Många medborgare har känt sin integritet hotad av den nya datatekniken med dess möjligheter till bearbetningar av skilda dataregister. Riksdagen och regeringen har mot denna bakgrund satt in en rad åtgärder för att stärka den enskildes skydd.
Det finns emellertid enligt min mening skäl för att på nytt överväga hur man skall skydda den enskildes personliga integritet i samband med statistiska undersökningar. Sådana överväganden kan lämpligen göras när statistikutredningens betänkande behandlas. Enligt vad jag har erfarit avser
utredningen att inom kort lägga fram förslag i syfte att ytterligare stärka integritetsskyddet. Jag vill samtidigt betona att mitt förslag om FoB 85 i integritets- och sekretessavseende inte skiljer sig från de senaste folk- och
bostadsräkningarna, FoB 75 och FoB 80.
8 Kostnader
Med den uppläggning av FoB 85 som jag förordar kan totalkostnaden för
staten och kommunerna preliminärt beräknas till ca 105 milj. kr., varav för kommunerna ca 30 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att FOBALT-förslaget har kostnadsberäk-
nats till 130 milj. kr. och att kostnaderna för FoB 80 uppgick till ca 150 milj.
kr. i 1982 års priser.
Mitt förslag är billigare av framför allt följande skäl. Jämfört med FoB 80
minskar främst de kommunala kostnaderna bl.a. genom att sysselsätt-
ningsuppgifterna inte kommer att kontrolleras där. I FOBALT-förslaget ligger relativt höga uppbyggnadskostnader för registerlösningarna. De vinster som kan göras enligt FÖBALT hämtas i princip inte in förrän på 1990-talet.
Kommunerna bör liksom vid tidigare folk- och bostadsräkningar själva svara för de kostnader som uppkommer inom den scktorn. Kommunernas
möjligheter att utan kostnad ta del av resultaten av folk- och bostadsräk-
ningen bör följa tidigare principer. Detta innebär att statistik som rör den
Prop. 1983/84: 85 , 21
cgna kommunen och dess församlingar tillställs kommunerna. Övriga bearbetningar får ske med uppdragsfinansiering. De kommunala kostnaderna
är naturligtvis särskilt svåra att beräkna. Det är många faktorer som spelar
in, bl.a. ambitionen hos de lokala granskningsorganen. I FoB 80 slutade
kommunernas kostnader på ca 60 milj. kr. mot beräknade 40 milj. kr. Även
om kommunernas kostnader skulle något överstiga de nu beräknade 30 milj. kr. kan ändå samhällsekonomiska vinster göras genom att kostsamma urvalsundersökningar i kommunal regi kan undvaras.
Till detta kommer den ökade arbetsbördan för arbetsgivare, allmänhet
och husägare. Med mitt förslag kommer allmänheten att besväras i något
större utsträckning än enligt FÖBALT-förslaget. I FOBALT görs en del uppskattningar av uppgiftslämnartimmarna för resp. kategori. Under en femårsperiod beräknas enligt FOBALT allmänhetens uppgiftslämnartid uppgå till 0,6 milj. timmar och arbetsgivarnas till 0,7 milj. timmar. Därutöver saknas kostnadsberäkningar på denna punkt.
Jag är inte heller beredd att beräkna arbetsgivarnas kostnader för FoB 85. Kostnaderna är så olika för arbetsgivare med många eller få anställda. med eller utan ADB-stöd, att det är omöjligt att dra några generella
slutsatser. Man har i många sammanhang försökt få klarhet i hur stor
uppgiftslämnarkostnaden för arbetsgivarna är, men svårigheten att särskil- Ja merkostnaden för uppgiftslämnandet har varit alltför stor. Uppgiftslämnarkostnaden rymmer också många element — inte minst av psykologisk natur — vilket ytterligare försvårar möjligheten att exakt bestämma arbets-
givarnas kostnader. F mitt förslag minskas dock bördan för arbetsgivarna avsevärt jämfört
med FOBALT-förslaget. En stor kostnad är själva omläggningskostnaden
för att föra in arbetsställenumren i vissa system. Den årliga kostnaden för att uppdatera numren är inte av någon större omfattning. När arbetsgivar-
na dessutom kommer att tillställas sina aktuella arbetsställenummer från SCB, bör den föreslagna kompletteringen av kontrolluppgitten inte i någon större utsträckning störa eller betunga arbetsgivarnas uppgiftslämnande.
Jag avser att I min anmälan till budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. 15) avseende civildepartementets verksumhetsområde behandla anslagsfrågorna för anslaget Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1984/ 85. Jag beräknar medelsbehovet till 14 milj. kr.
9 Genomförandet av FoB 85
I likhet med vad som har gjorts vid de senaste folk- och bostadsräkningarna bör reglerna för FoB 85 föras samman i en lag.
Eftersom organisationen och förfarandet i allt väsentligt följer den ordning som gällde för FoB 80 kan den nya lagen i många delar bygga på lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980. För att tillgodose
riksdagens önskemål (prop. 1975:5 s. 33, CU 1, rskr 13) bör den nya lagen
Prop. 1983/84: 85 . 22
reglera också en del detaljfrägor av sådan art som i andra sammanhang brukar kunna lösas utan riksdagens medverkan.
Vidare bör skyldigheten att ange arbetsställenummer regleras i en lag.
Den ändring som rör kontrolluppgifterna kräver ett tillägg till 37 § 2
mom. taxeringslagen (1956: 623, omtryckt 1971:399, 2 mom. ändrat senast 1983: 444).
Arbetet med FoB 85 skall ledas av SCB. som får avgöra när under år
1985 enkätundersökningen skall genomföras. En kommunal gransknings-
organisation bör inrättas precis som vid 1980 års räkning.
10¶Upprättade lagförslag
Fenlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats förslag till
1. lag om 1985 års folk- och bostadsräkning,
2. lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m. 3. lag om ändring I taxeringslagen (1956:623).
De vid 2 och 3 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
11¶Specialmotivering
11.1 Förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning
Reglerna för 1985 års allmänna folk- och bostadsräkning (FoB 85) har
samlats i en särskild lag. I sak stämmer reglerna i stort sett överens med
dem som gällde för 1975 och 1980 ärs allmänna folk- och bostadsräkningar (FoB 75 och FoB 80). I lagen finns underrubriker för allmänna bestämmelser (1-3 §§, personuppgifter (4 och 5 §8), bostadsuppgifter (6 och 7 §§), fastighetsuppgifter (8 och 9 88). insamlingsförfarandet (10-16 §§). anmaningar (17 9). viten
m.m. (18—20 §§), registeruppgifter (21 §) och avslutande bestämmelser
(22-24 §§).
Allmänna hestämmelser
I & År 1985 företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) i syfte
att dels framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information. dels kontrollera folkbokföringen.
Paragrafen anger syftena med FoB 85.
lavsnitt 21 den allmänna motiveringen har närmare redogjorts för skälen
till att en folk- och bostadsräkning bör genomföras på nytt.
Prop. 1983/84: 85 tv '
De insamlade uppgifterna får inte användas för några andra ändamål än dem som anges I paragrafen. Det är alltså fråga om en uttömmande uppräk-
ning. Ändamålen stämmer överens med vad som gällt vid närmast föregående folk- och bostadsräkningar. Sålunda kommer uppgifterna också den-
na gång att användas även för kontroll av folkbokföringen.
28 Folk- och bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån
med hjälp av automatisk databehandling.
Till folk- och bostadsräkningen skall lämnas person-, bostads- och
fastighetsuppgifter enligt 4—16 §§. Registeruppgifter får inhämtas enligt 21 §.
Liksom fallet var med tidigare folk- och bostadsräkningar resulterar uppgifterna från FoB 85 i ctt personregister som förs av SCB med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Därav följer att datalagen är tillämplig
på FoB 85. På sätt som framgår av I $ måste då ändamålet med registret
anges. Därmed utesluts att registret används för något annat ändamål.
3 8 Statistiska centralbyrån fastställer när uppgifterna enligt 2 8 skall lämnas celler inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse.
Av paragrafen framgår att det är SCB som bestämmer när folk- och bostadsräkningen skall ske. exempelvis under en viss kalendermånad.
Personuppgifter 4 § Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller
tidigare och som är folkbokförda i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
Den som under 1985 fyller 16 år eller är äldre skall enligt paragrafen
lämna personuppgifter under förutsättning att han eller hon vid tillfället är
folkbokförd i Sverige.
5 § Personuppgiften skall innehålla följande:
— namn och personnummer — yrke för den som förvärvsarbetar — fastighetens beteckning
— församling där fastigheten är belägen — utdelnings- och ortsadress — innehavare av bostaden
Med hjälp av bl. a. personuppgifterna och de i 7 § reglerade bostadsupp-
gifterna kan statistik framställas om hushåll och lägenheter. Som närmare framgår av avsnitt 4 i den allmänna motiveringen har det av kvalitetsskäl ansetts nödvändigt att ännu en gång besvära allmänheten med en enkät om
dessa frågor.
Paragrafen anger uttömmande innehället i personuppgifterna. Som framgär av 10 § är det avsett alt dessa uppgifter skall lämnas på en personblankett.
Den i paragrafen föreskrivna uppgiften om yrke har ansetts nödvändig för att kunna beskriva bl. a. hur arbetsuppgifterna i näringslivet är fördelade på olika yrkeskategorier, vilka personer som utövar dessa yrken (män, kvinnor, unga, äldre etc.) och var i riket olika arbetsuppgifter finns. Vidare behövs denna uppgift vid epidemiologiska och andra medicinska studier för att kartlägga sambandet mellan skador och arbets- och bostadsmiljö. I övrigt hänvisas till den allmänna beskrivningen av uppgiften om yrke i avsnitt 5. .
För att begränsa resursinsatsen vid granskning, komplettering och registrering av yrkesuppgifter och för att inte i onödan besvära uppgiftsläm-
narna samlas yrkesuppgifter in bara för den som är förvärvsarbetande. Frågan om yrke måste därför i enkäten utformas så, att det framgår om
personen är förvärvsarbetande eller inte.
Uppgifterna om fastighetsbeteckning, församling, utdelnings- och ortsadress framgår av de delar av blanketterna som genom tryck ifylls i förväg av SCB. Dessa ”förtryckta” uppgifter på blanketterna kan dock vara oriktiga och behöva rättas. Uppgifterna skall således lämnas av dem som använder en blankett som inte är förtryckt”, t.ex. en blankett som
hämtats på posten eller på nägot annat ställe där sådana blanketter tillhandahålls. Vad som avses med innehavare av en bostad framgår av kommentaren
till 6 &. Uppgiften om innehavare av bostaden behövs för alt kunna göra en
avstämning mot de av fastighetsägaren lämnade fastighetsuppgifterna (se
8 §) för granskning av att alla lägenheter är med i folk- och bostadsräk-
ningen.
Bostudsuppgifter
6 & Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvaran-
de bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
Som innehavare av en bostadslägenhet skall — precis som i andra
sammanhang — anses den som på grund av äganderätt, bostadsrätt, hyres-
rätt eller på något annat sätt förfogar över lägenheten. Med bostadslägenhet avses i paragrafen en lägenhet i såväl ett fler- som ett enbostadshus eller i något annat hus. Lägenheter som är avsedda att
användas som hotell eller pensionat räknas inte hit, eftersom de inte är
avsedda att användas som permanent bostad, och inte heller sådana fritids-
hus som inte används som permanent bostad. Med enbostadshus avses ett hus som bara innehåller en bostadslägenhet.
7 3 Bostadsuppgiften skall innehålla följande:
— namn, personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende,
barn. övriga boende) för de boende som är födda 1969 eller tidigare
— antal rum
— upplåtelseform
— förekomsten av kök eller kokvrä, bad- eller duschrum och vattenklosett — förekomsten av en eller flera bostadslägenheter i huset
Paragrafen anger uttömmande innehållet i bostadsuppgifterna. Som
framgår av 10 § är det avsett att även dessa uppgifter skall lämnas på en personblankett.
Av de uppgifter om namn och personnummer på de boende som skall lämnas enligt denna paragraf framgår vilka personer (16 är eller äldre) som ingår i ett hushåll. Tillsammans med uppgifterna om barn från SCB:s register över totalbefolkningen (se 21 §) ligger sedan dessa uppgifter som grund för beskrivning av hushållens sammansättning i olika avseenden, främst antal boende, antal barn i olika åldrar, antal vuxna, antal äldre. antal utländska medborgare etc.
Med hjälp av uppgiften om de boendes hushållsställning kan hushållets sammansättning beskrivas, när det gäller grupperna gifta eller samboende. barn och övriga boende, t.ex. ensamstående släkting eller inneboende. Denna uppgift gör det också möjligt att statistiskt beskriva den allt större gruppen icke gifta samboende. Detta kan ske genom att utnyttja civil-
ståndsuppgifter från SCB:s register över totalbefolkningen. Med samboende avses här två personer som utan att vara gifta med
varandra lever samman under äktenskapsliknande förhållanden.
En uppdelning efter upplåtelseform dvs. om innehavaren förfogar över
bostaden på grund av äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt eller på annat sätt,
utgör ett viktigt komplement till ägarkategori (se 9 § DD. Det kan t.ex. förekomma hyreslägenheter även i hus som ägs av en bostadsrättsförening.
Uppgiften om antal rum och om kök eller kokvrå behövs bl. a. för att i
förekommande fall tillsammans med motsvarande uppgift på lastighetsblanketten kunna redovisa bostadsbeståndets storleksfördelning i olika delar av landet. Dessa uppgifter belyser också hushållens boendeförhållan-
den, bl. a. i fråga om utrymmesstandard, t. ex. trångboddhet.
Bostadslägenheter och hushåll delas in efter förekomsten av bad- eller
duschrum och vattenklosett. På så sätt kan man få en viss redovisning av hur modernt bostadsbeståndet är i olika områden.
Uppgiften huruvida det finns en eiler flera bostadslägenheter i huset behövs för att kunna redovisa antalet enbostadshus.
Fustighetsuppgifter 8 & Fastighetsuppgifter skall lämnas av dem som vid den tidpunkt som uppgiften avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.
Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera bostadslägenheter.
Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.
För sådana bostadshus som ingår i arrendcupplåtelser lämnas fastighetsuppgiften av arrendatorn i stället för av husägaren.
Av paragrafen framgår vilka husägare som skall lämna fastighetsupp-
gifter. Det är således bara om det finns någon bostadslägenhet i byggnaden som dessa uppgifter skall lämnas.
9 8 Fastighetsuppgiften skall innehålla följande uppgifter om den fastighet där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenheten. nämligen 1. om fastigheten:
— län, kommun och församling där fastigheten är belägen — fastighetens beteckning — fasughetstyp (jordbruksfastighet, annan fastighet)
— ägarens namn och adress .
— ägarkategori (staten, kommun. allmännyttigt bostadsföretag, bo-
stadsrättsförening, enskild person, annan ägare) 2. om huset:
— byggnadsnummer
— hustyp (enbostadshus. tvåbostadshus, flerbostadshus. annat bo-
stadshus) — antal bostadslägenheter i huset — byggnads- och ombyggnadsår — huvudsaklig värmekälla och använda bränsleslag
— förekomsten av hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en-
och tvåbostadshus
'p . om lägenheten: — antal rum
— förekomsten av kök eller kokvrå
— lägenhetsinnehavarens namn — lägenhetsnummer — i förekommande fall orsaken till att lägenheten inte är upplåten
I fråga om de uppgifter som avses i denna paragraf är följande att märka.
1. Uppgifter om län, kommun, församling och fastighetsbeteckning sam-
las in för att man skall kunna identifiera den fastighet där bostadshuset är beläget. Härigenom kan uppgifterna på fastighetsblanketten hänföras till
de lägenheter och hushåll som finns på fastigheten.
Uppgiften om fastighetstyp behövs i en del sammanhang för studiet av statistik över bostadsbeständets storlek, älder och sammansättning.
Uppgiften om ägarens namn och adress behövs för kontakter vid tvek-
samheter i uppgifterna. Den är också nödvändig för att man riktigt skall kunna utföra grupperingen efter ägarkategori.
Uppgiften om ägarkategori utgör i sin tur underlag för att beskriva
bostadsbeståndets och hushållens fördelning för de olika ägargrupperna.
2. Byggnadsnummer behövs för den fortsatta bearbetningen. Med hjälp av dessa nummer anges till vilket bostadshus olika lägenheter hör. Också
det som utmärker det aktuella huset kan härigenom hänföras till resp.
lägenhet.
Med hjälp av uppgiften om hustyp kan studeras hur bostadsbeständet och boendet ser ut fördelat på enbostadshus, tvåbostadshus, flerbostads-
hus och annat bostadshus. Med det sistnämnda uttrycket menas hus i vilka mer än hälften av husytan används till något annat än till bostad. För att
åstadkomma en god klassificering i dessa grupper kan vissa hjälpfrågor
behöva ställas, t.ex. huruvida huset är ett radhus eller ett kedjehus.
Uppgiften om antalet bostadslägenheter i huset är avsedd dels att underlätta den klassificering som nyss nämnts, dels att medverka till att alla de bostadslägenheter kommer med som skall ingå i FoB 85.
Uppgiften om byggnadsår har kommit till för att kunna ge bostads- och hushållsstatistik för olika geografiska områden med fördelning efter hur gammalt bostadsbeståndet är. Som ett komplement till den uppgiften
tjänar uppgiften om ombyggnadsår, i första hand för att inte sistnämnda uppgift av misstag skall anges som ursprungligt byggnadsår.
Uppgifter om huvudsaklig värmekälla och använda bränsleslag är vä-
sentliga inte bara för energiplaneringen utan också för beskrivningen av
hushållens boendestandard, t.ex. för att belysa hur många som bor i
lägenheter utan centralvärme.
Uppgiften om hiss är viktig för den kommunala tillgänglighetsplanering-
en och för att man skall kunna följa upp bostadsförbättringsprogrammet. 3. Uppgiften om lägenhetsinnehavarens namn är, som tidigare har
nämnts, till för att säkerställa att uppgifterna om alla lägenheter som skall
ingå i räkningen blir fullständiga.
Uppgiften om lägenhetsnummer tjänar till att underlätta den statistiska lägenhetsnumrering som SCB gör och som är avsedd att vara en sammanhållande beteckning för de personer som bor i lägenheten. dvs. de som
bildar hushållet. I sin enklaste form utgör lägenhetsnumreringen ett löp-
nummer inom huset speciellt för folk- och bostadsräkningen. Husägaren är dock oförhindrad att använda sig av sina egna lägenhetsnummer.
Med hjälp av uppgifterna om orsaken till att en lägenhet inte är upplåten kan outhyrda lägenheter delas in efter om lägenheten vid tillfället för FoB 85 är under reparation eller ombyggnad, till uthyrning ledig, disponeras av husägaren för annat ändamål eller är utrymd på grund av förestående rivning. En sådan indelning behövs bl. a. för kommunernas bedömning av bostadsläget.
Insamlingsförfarandet | 10 & Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en personblankett,
fastighetsuppgifter på en fastighetsblankett. Den som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får dock lämna
fastighetsuppgifterna på personblanketten.
11 & Person- och fastighetsblanketterna fastställs av statistiska central-
byrån efter samråd med datainspektionen.
Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria svarskuvert utan kostnad för de uppgiftsskyldiga.
1 70 och 17 §§ finns föreskrifter om blanketter. I // $ anges vilka myndigheter som fastställer de blanketter som skall
användas. Det är därvid — som också tidigare framhållits — att observera att i lagen ges en uttömmande beskrivning av vilka uppgifter som skall
lämnas i folk- och bostadsräkningen. Blanketterna får givetvis inte innehålla begäran om uppgifter som inte till någon del kan anses ha täckning i
lagtexten. Rimlig hänsyn måste därvid tas till att blanketterna kan ges en
tillfredsställande blanketteknisk utformning med hänsyn såväl till uppgiftslämnarna som till kravet på att svaren blir av god kvalitet.
12 8 Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på
samma personblankett.
Innehas och bebos en bostadslägenhet av två eller flera personer tillsam-
mans, får de lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblan-
kett. |
Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne svarar för uppgifternas riktighet.
Av praktiska skäl får enligt första stycket i paragrafen sammanboende makar använda samma blankett för personuppgifterna. Härigenom underlättas arbetet för uppgiftslämnarna samtidigt som blankettmängden mins-
kar. Men förfarandet är frivilligt. Vill t.ex. makarna av något skäl lämna
var sin blankett, går det också bra. Första stycket avser inte andra personer som bor tillsammans än makar. För att underlätta för uppgiftslämnarna
får också bostadsuppgifterna som framgår av andra stycket lämnas på samma personblankett, när det gäller personer som bor tillsammans.
Den som lämnar uppgifterna skall skriva under dem. Det framgår av paragrafens tredje stycke. När det gäller sammanboende makar som använder samma personblankett, skall det anses tillräckligt att en av dem skriver under. Eftersom uppgiftsskyldigheten är knuten till varje enskild person, skall dock eventuella påminnelser och anmaningar göras direkt till
den av makarna som uppgifterna avser (se 16 och 17 §§). Detsamma gäller
givetvis också i det fall en i hushållet har skrivit under bostadsuppgifterna som "ombud" för de andra.
Det finns naturligtvis flera skäl för att det av blanketterna skall framgå vem som skriver under dem och därmed svarar för uppgifternas riktighet, främst vikten av att betona att riktiga uppgifter lämnas. Är uppgifterna ofullständiga, ges granskningspersonalen på detta sätt möjlighet att vända sig till uppgiftslämnaren.
13 & Kommunerna skall
— lämna information om folk- och bostadsräkningen
— biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandet och insam-
lingen av uppgifter
— svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick lämnas över till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning
14 § Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att
sköta de arbetsuppgifter som anges i 13 §.
Två eller flera kommuner får dock efter samråd med statistiska central-
byrän inrätta ett gemensamt granskningsorgan.
15 § Varje kommun skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne.
Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina
arbetsuppgifter. :
16 & Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 4—9 §§.
Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till en förtroendeman eller en tjänsteman hos kommunen.
I 13—16 §§ beskrivs primärkommunernas medverkan i undersökningen med bl.a. upprättande av ett särskilt kommunalt granskningsorgan. Paragraferna avser sålunda inte laändstingskommunerna. Det är avsett att kommunerna skall medverka på samma sätt som vid närmast föregående räkningstillfällen. Det innebär bl. a. att de ifyllda person- och fastighetsblanketterna skall ges in direkt till det kommunala organet. Där är uppgifterna sekretesskyddade.
16 § handlar om rätt att begära in kompletterande upplysningar. Det kan för tydlighetens skull anmärkas att granskningsledaren genom 16 § givetvis
inte ges någon sådan befogenhet att begära in upplysningar före den
tidpunkt som SCB fastställt enligt 3 §.
Anmaningar
17 & Om cn begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, fär gransk-
ningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Viten m.m.
18 & Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 17 §, får
länsstyrelsen på begäran av granskningsledaren eller statistiska centralbyrån förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid vite.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1000 kronor.
19 & Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
20 & Frägor om utdömande av ett förelagt vite prövas av länsrätten på begäran av granskningsledaren eller statistiska centralbyrån.
Prop. 1983/84: 85 a 30
För att hålla en hög kvalitet på materialet från FoB 85 är det nödvändigt att uppgiltsskyldigheten fullgörs i största möjliga utsträckning. Vilka förfaranden som får användas för att få in uppgifter eller kompletterande upplysningar som inte har lämnats inom föreskriven tid regleras i 17— 20 §§.
Som en yttersta åtgärd används vitesföreläggande. Denna typ av vite, förfarandevite, utgör ett påtryckningsmedel som används av såväl domstolar som andra myndigheter för att någon skall förmås att exempelvis tillhandahålla handlingar eller lämna uppgifter som myndigheten behöver för att fatta beslut. Bestämmelser om förfarandeviten finns i åtskilliga författningar.
Vite kan bara föreläggas den som är uppgiftsskyldig. Det innebär t.ex. att den make som har undertecknat gemensamma uppgifter (se 12 §) inte kan föreläggas något vite i fråga om uppgifter som avser den andre maken.
För förfarande vitena gäller ofta att själva föreläggandet inte kan överklagas. En bestämmelse av denna innebörd har här tagits in i 79 §. Detta innebär en ändring i förhållande till vad som gällde vid den närmast föregående folk- och bostadsräkningen.
Att själva föreläggandet nu inte skall kunna överklagas, kan inte anses oförenligt med kraven på rättssäkerhet. Föreläggandets laglighet kan prövas i samband med vitets utdömande. Av allmänna principer följer också att ert vite inte döms ut, om ändamålet med vitet har förfallit, när frågan om utdömandet kommer upp. Som exempel härpå kan nämnas att en infordrad uppgift inte längre kan komma till användning på grund av att SCB har avslutat räkningen för det aktuella länet. Exempelvis om det har gått lång tid efter det att begäran om utdömande gjordes kan det därför finnas anledning att kontakta SCB, innan frågan avgörs.
Som framgår av 20 § prövas frågor om utdömande av vite av länsrätten i första instans.
Av 335 förvaltningsprocesslagen (1971:291, 33 § ändrad senast 1979: 167) följer att länsrättens beslut kan överklagas hos kammarrätten. Efter prövningstillstånd kan enligt lagen ett sådant mål även komma under regeringsrättens prövning. ”
Registeruppgifter 21.8 Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för folk- och bostadsräkningen inhämta följande uppgifter: |. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen
— personnummer — kyrkobokföringsort — kyrkobokföringsfastighet — utdelnings- och ortsadress — samhörighetsbeteckning — civilstånd — medborgarskap — födelseland och senaste invandringsår
ra . statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister — inkomsttagare och arbetsgivare — inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser — erlagd prelimimärskatt — arbetsställenummer
3. statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister
— inkomst 4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister
— företags namn och form
— antal arbetsställen
— arbetsställenas namn. nummer, storlek. scktortillhörighet, belägen-
het och näringsgrenskod | 5. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden
— fastigheters områdestillhörighet
6. länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen
— fastigheters tätortstillhörighet 1. registret vid centralnämnden för fastighetsdata
— koordinater för fastigheter 8. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekomntor i Göteborg
— uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar
sjömansskatt
För FoB 85 finns — liksom för de närmast föregående folk- och bostadsräkningarna — bestämmelser om samkörning med uppgifter från andra ADB-register. Av paragrafen framgår närmare vilka uppgifter som får inhämtas för FoB 85 genom cen sådan samkörning. Med samkörning avses
en maskinell bearbetning av uppgifter från minst två ADB-register.
För att samkörning av personregister skall få ske krävs enligt datalagen i
regel tillstånd av datainspektionen. Enligt 2 a § datalagen behövs inget
tillstånd för sådana personregister som inrättas av riksdagen eller regeringen, men före beslutet i frågan skall datainspektionens yttrande inhämtas.
Om de olika punkterna i paragrafen kan följande sägas.
1. Med hjälp av uppgifterna från SCB:s register över totalbefolkningen kan blanketterna för FoB 85 — i likhet med vad som har tillämpats vid tidigare räkningar — ”förtryckas” med uppgifter om namn, personnummer, adress och kyrkobokföringsförhållande. Samhörighetsbeteckningen används därvid för att kunna redovisa sammanboende makar gemensamt.
Civilståndet anger huruvida personen i fråga är ogift. gift. skild eller
änkling (änka).
Uppgiften om invandringsår baserar sig liksom övriga uppgifter i regist-
ret över totalbefolkningen på folkbokföringen och avser tiden från och med
är 1968. 2,4 och 8. Uppgifterna från SCB:s kontrolluppgiftsregister och centrala
företagsregister samt riksskatteverkets sjömansregister är avsedda att belysa sysselsättningen bl. a. med hänsyn till verksamheten på arbetsplatsen och dess belägenhet.
Avsikten med uppgifter om den tid inkomsten av förvärvsarbete avser är
att kunna knyta sysselsättningen och pendlingen mellan bostad och arbetsplats till en avgränsad månad. I fråga om arbetsställenummer (2) hänvisas
till den allmänna motiveringens avsnitt 3 och specialmotiveringen till för-
slaget om lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m. Med stöd av uppgifterna om arbetsställenas sektortillhörighet (4) kan
sysselsättningen i den statliga, den kommunala och den privata sektorn belysas.
3. Avsikten med uppgifterna från SCB:s inkomst- och förmögenhetsregister är att kunna få med också de enskilda företagarna i sysselsättnings-
beskrivningarna. Detta förutsätter uppgifter om inkomst av jordbruksfas-
tighet eller rörelse. Med hjälp av dessa uppgifter kan också inkomstförhål-
landen och inkomstslag för olika grupper närmare studeras.
5. Genom uppgifter om fastigheters områdestillhörighet kan statistiken
redovisas för olika delar (områden) av en kommun.
6. Genom uppgifter om fastigheternas tätortstillhörighet kan tätortsoch glesbygdsutvecklingen i landet belysas. Vidare kan exempelvis graden på tätortsbebyggelser i olika områden studeras. Uttrycket tätort används här i samma betydelse som I andra statistiska sammanhang.
7. Med hjälp av koordinater för fastigheter kan bl. a. kartredovisningar av statistiken göras.
Avslutande bestämmelser
22 & Om statistiska centralbyrän med hjälp av automatisk databehandling tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall använda andra uppgifter för sådana syften som anges i I 8, får det ske bara
enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).
FoB 85 är utformad på grundval av de behov och avvägningar som har
bedömts föreligga för närvarande. Men det kan inte uteslutas att det
uppkommer nya behov och avvägningar som gör det angeläget att komp-
lettera uppgifterna från FoB 85 med ytterligare uppgifter i något avseende.
I paragrafen slås fast att sådana kompletteringar bara kan ske i samma
syfte som FoB 85. Detta får dessutom bara ske enligt beslut eller med
tillstånd som avses I datalagen. De lagrum i datalagen som åsyftas är dels
2 § om tillstånd i vissa fall av datainspektionen för att inrätta och föra
personregister, dels 2 a § om personregister som inrättas efter beslut av riksdagen eller regeringen.
Paragrafen skall givetvis tolkas restriktivt.
23 & För kontroll av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta del av de uppgifter från folk- och bostadsräkningen som behövs för kon-
trollen. Sådan kontroll får dock göras med hjälp av automatisk databehandling bara enligt beslut eller med tillstånd enligt datalagen (1973: 289).
Paragrafen innebär att folkbokföringsmyndigheterna, dvs. i detta fallet närmast de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg samt pastorsämbetena, ges rätt att ta del av materialet från FoB 85. men bara i den mån det behövs för kontroll av folkbokföringen. En liknande kontroll
har skett vid de tidigare folk- och bostadsräkningarna. Vad som behövs för denna kontroll bör i de allra flesta fall begränsas till uppgifter i lägenhets-
förteckningar eller liknande och uppgifter om adresser som inte stämmer överens med dem som finns på de ”förtryckta” personblanketterna.
Bakgrunden till bestämmelsen utgörs av regeln i 14 kap. I $ sekretessla-
gen (1980:100. omtryckt 1982:1106) om att sekretess inte hindrar att
uppgifter lämnas till en annan myndighet, när uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I fråga om sekretessen hos folkbokföringsmyndighe-
terna gäller 7 kap. 15 § sekretesslagen. Denna paragraf skall givetvis — precis som den föregående — tolkas
restriktivt.
24 & Både statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980: 100).
Föreskriften i första stycket skall tillmätas stor betydelse. Den skall ses som en allmän riktpunkt för hur hela FoB 85 skall genomföras.
I tydlighetens intresse hänvisas i andra stycket ull det gällande sekre-
tesskyddet.
FoB 85 skyddas sålunda enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen — den s.k. statistiksekretessen. Enligt det lagrummet gäller sekretess i första hand i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik. SCB är ett typexempel på en myndighet som bedriver sädan verksamhet. Men sekretesskyddet gäller som nämnts tidigare också hos de primärkommunala myndigheter som kommer att delta i arbetet med att samla in uppgifter för FoB 85.
Statistiksekretessen gäller enligt sekretesslagen för uppgifter som avser
en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänfö-
ras till den enskilde. Enligt huvudregeln är sekretessen absolut. Uppgifterna måste med andra ord hemlighållas, även om någon påvisbar skada av
ett utlämnande inte uppkommer.
Från regeln om absolut sekretess finns enligt sekretesslagen fem undantag, av vilka några kan anses ha ett visst intresse i detta sammanhang.
Undantagen avser uppgifter i företagsregister, uppgifter som rör avliden. uppgifter som behövs för forskningsändamål, uppgifter som avser personal- och lönestatistik samt uppgifter som inte genom namn m. m. är direkt
hänförliga till den enskilde. I dessa fem fall får enligt lagen uppgifterna
visserligen lämnas ut, men bara om det står klart att det kan ske utan att
den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men.
3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85
Sekretess råder således i allmänhet också i dessa undantagsfall.
Sckretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar är enligt seckretessla-
gen högst 70 år, om uppgiften angår någon enskilds personliga förhållanden, och annars högst 20 år.
I sekretesslagen finns också vissa allmänna bestämmelser som är
tillämpliga även på frågor om statistik. Exempelvis föreskrivs i 13 kap. 3 § att sekretessbelagd uppgift som en myndighet erhåller i sin forskningsverk-
samhet också skall vara sekretessbelagd hos den mottagande myndighe-
ten. Enligt 14 kap. 8 § kan regeringen förordna om undantag från sckre-
tess, men lagrummet skall enligt förarbetena (prop. 1979/80:2 s. 346) till-
lämpas med stor restriktivitet. Som framgår av avsnitt 7 i den allmänna motiveringen avser statistik-
utredningen (E 1980:02) att inom kort lägga tram förslag i syfte att ytterligare stärka integritetsskyddet i samband med statistiska undersökningar.
Det ligger i sakens natur att en folk- och bostadsräkning inte kan genomföras utan att ansvariga myndigheter — i första hand SCB ensam eller gemensamt med datainspektionen eller riksskatteverket — får möjligheter att ge ut närmare föreskrifter om förfarandet. Regeringen har en direkt på regeringsformen grundad rätt att meddela sådana verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 §). Eftersom regeringen i sin tur utan särskilt bemyndi-
gande kan överlåta den rätten åt underordnade myndigheter, behöver
lagtexten inte tyngas med någon sådan bestämmelse därom. IF verkställighetsföreskrifterna kan ingå bl. a. vissa definitioner samt att ge ut anvisning-
ar till blanketterna. Det förutsätts givetvis att rätten att meddela föreskrifter utnyttjas bara när sådana regler verkligen behövs. Det förutsätts också att eventuella regler utformas så, att de blir så få. så enkla och så begripliga som möjligt och att de på lämpligt sätt hålls tillgängliga för dem som de berör. Allmänna råd kan på vanligt sätt lämnas även utan särskilt lagstöd.
Ikraftträdandebestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
Ikraftträdandet har för att underlätta förberedelsearbetet bestämts till ett
halvår före årsskiftet 1984— 1985.
11.2 Förslaget till lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.
Allmänna bestämmelser 18 Ett sysselsättningsregister skall föras i syfte att framställa statistik dels varje år om sysselsättningen, dels vart tredje år om resor mellan
bostad och arbetsplats.
Beträffande skälen till att ett sysselsättningsregister skall föras hänvisas
till avsnitt 3 i den allmänna motiveringen.
Paragrafen anger syftena med registret. Uppgifterna i registret får inte
Prop. 1983/84: 85 Se 'n
användas för några andra ändamål än dem som anges i paragrafen. Det är alltså fråga om en uttömmande uppräkning.
Av paragrafen följer att statistik om sysselsättning skall publiceras varje år och statistik om arbetspendling vart tredje år.
28 Sysselsältningsregistret förs av statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.
I fråga om denna paragraf hänvisas till vad som anförts i specialmotive-
ringen till 2 § lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning.
Ingenting utesluter att SCB på uppdragsbasis kan få genomföra special-
undersökningar de år då statistik inte publiceras.
Registeruppgifter
3 § Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för syssel-
sättningsregistret inhämta följande uppgifter: |. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen
— personnummer
— kyrkobokftöringsort — kyrkobokföringsfastighet — utdelnings- och ortsadress — samhörighetsbeteckning
— civilstånd
— medborgarskap — födelseland och senaste invandringsår UN statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister — inkomsttagare och arbetsgivare
— inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser — erlagd preliminärskatt
— arbetsställenummer
' . statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister
— inkomst 4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister
— företags namn och form
— antal arbetsställen
— arbetsställenas namn. nummer, storlek, sektortillhörighet, belägen-
het och näringsgrenskod 'n . statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden
— fastigheters områdestillhörighet 6. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg
— uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjömansskatt
Av paragrafen framgår vilka uppgifter från andra register som får sam-
köras för att därigenom bilda sysselsättningsregistret.
I fråga om denna paragraf hänvisas i övrigt i tillämpliga delar till vad som har anförts i specialmotiveringen till 21 § lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning.
Det kan dock tilläggas att adressuppgifterna från SCB:s register över
totalbefolkningen (1) är en förutsättning för att kunna belysa resorna mellan bostaden och arbetsplatsen.
Arbetsställenummer 4 §& De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett arbetsställenummer för varje sådant arbetsställe.
Det åligger centralbyrån att varje år före november månads utgång
underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.
Genom denna paragraf införs ett system med numrering av arbetsstäl-
len.
Med arbetsgivare avses i denna paragraf såväl offentliga som privata
arbetsgivare. I fråga om statlig verksamhet avses med arbetsgivare den myndighet som närmast svarar för verksamheten i fråga. I regel torde det inte uppkomma några svårigheter att fastställa vem som i egenskap av arbetsgivare bedriver en verksamhet.
Med arbetsställe avses en lokalt avgränsad produktionsenhet eller motsvarande, där en arbetsgivare stadigvarande bedriver verksamhet. Hur en Jokal enhet skall avgränsas bestäms av SCB i nära kontakt med de enskilda arbetsgivarna — i allmänhet efter överenskommelse med dem — med
hänsyn till omständigheterna och ändamålet med arbetsställenumreringen.
Av paragrafen följer att de arbetsgivare som har sin verksamhet förlagd
till ett enda arbetsställe inte kommer att tilldelas något arbetsställenum-
mer. För anställda hos sådana arbetsgivare hämtas motsvarande uppgift ur
arbetsställeregistret i SCB:s centrala företagsregister.
Uppgiftsskyldighet 5 & De arbetsgivare som har tilldelats särskilda arbetsställenummer skall i sina kontrolluppgifter enligt 37 § I mom. första punkten taxeringslagen (1956: 623) med ett sådant nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare som kontrolluppgiften avser.
Det kan beräknas att den skyldighet att ange arbetsställenummer på kontroHuppgifterna som införs genom detta lagrum kommer att omfatta omkring 15 000 av totalt cirka 230000 arbetsgivare i landet.
Blanketterna för kontrolluppgifter bör givetvis förses med ett särskilt fält för arbetsställenumret.
När kontrolluppgifterna har lämnats till skattemyndigheterna, kommer uppgifterna om arbetsställenummer precis som övriga uppgifter i kontrolluppgifterna att behandlas länsvis av länsstyrelsernas dataenheter. Uppgifterna om arbetsställenummer lämnas därefter tillsammans med övriga uppgifter i kontrolluppgiften över till SCB för vidare bearbetning, kontroll
och uppbyggnad av den del av ett sysselsättningsregister som avser an-
ställda. Någon som helst kontroll av att arbetsställenummer har lämnats eller är riktigt ifyllda görs således inte av de lokala skattemyndigheterna
eller av länsstyrelserna. Som har berörts under avsnitt 3 i den allmänna
motiveringen ligger den kontrollen på SCB.
ÅAnmaäningar
6 & Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den tid som
gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet att lämna uppgift om arbetsställenummer.
Viten m.m. 7.8 Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 6 §. får läns-
styrelsen på begäran av statistiska centralbyrån förelägga den uppgifts-
skyldige att göra detta vid vite.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst I 000 kronor.
8 & Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
9 8 Frågor om utdömande av ett förelagt vite prövas av länsrätten på begäran av statistiska centralbyrån.
Av 6 § första stycket följer att uppgift om arbetsställenummer skall lämnas inom den tid som gäller för kontrolluppgiften. Av 37 § 4 mom. taxeringslagen (1956:623, omtryckt 1971:399, 4 mom. ändrat senast
1981: 1319) framgår närmare när och till vem kontrolluppgiften skall läm-
näs. Som huvudregel gäller att uppgiften skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret till den lokala skattemyndighet där den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare.
I fråga om 6-9 §§ kan i övrigt hänvisas till vad som har anförts i
specialmotiveringen till 17—20 §§ lagen om 1985 års folk- och bostadsräk-
ning.
Även till den nya lagen om skyldighet att ange arbetsställenummer.
m.m. torde behöva meddelas verkställighetsföreskrifter. I fråga om dem gäller vad som anförts under 24 8 lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning.
11.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
I 37 § 2 mom. taxeringslagen anges bl.a. vilka uppgifter som skall
lämnas i kontrolluppgifterna.
I ett nytt, trettonde stycke har tagits in en hänvisning till de föreslagna föreskrifterna i lagen om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.
12¶Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen. 13 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga I
Nya metoder för folk- och bostadsräkningar
Huvudrapport'
SCBs utredning om alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräk-
ningar (FÖBALT) Januari 1983
Förord
Regeringen gav 1979-08-30 statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar (FoB). SCBs styrelse beslöt 1979-12-18 att avdelningschefen Klas Wallberg skulle leda och samordna utredningsarbetet inom SCB. För övergripande utrednings- och samordningsuppgifter har dessutom svarat avdelningsdirek-
tören Hans Erik Altvall.
För de tre delområden, som utredningsdirektiven angav. har följande personer haft det direkta utredningsansvaret, nämligen
avdelningsdirektören Jan Sävenborg för sysselsättnings- och pendlingsstatistik,
statistikchefen Curt Nilsson för hushålls- och lägenhetsstatistik samt
avdelningsdirektören Hans Eriksson för yrkes- och utbildningsstatistik.
Under Hans Erikssons tjänstledighet 1982-02-08--09-30 har avdelnings-
direktören Frank Bergman svarat för yrkes- och utbildningsdelen.
Utredningsgruppen — som arbetat under namnet FÖBALT — framlade 1981-10-30 en delrapport, som bl.a. ledde till att regeringen gav SCB tilläggsdirektiv 1982-04-01.
FOBALTs arbete, som nu avslutats, har resulterat i ett omfattande
utredningsmaterial som enligt vår bedömning bör finnas tillgängligt i en så långt möjligt fullständig form. För att underlätta läsningen har vi valt att dela upp slutrapporten i två volymer, dels denna sammanfattande huvudrapport som ger de väsentliga motiven för våra slutsatser och förslag, dels en fristående detaljrapport som ger den mer detaljerade beskrivningen, provrapporter, behovsbeskrivningar o. d.
! Bilagorna till huvudrapporten redovisas inte i detta sammanhang. Hänvisningar i texten till bilagor avser således SCB:s fullständiga huvudrapport.
1¶Direktiven, utredningsarbetet
1.1 Direktiven
I regeringens proposition (1978/79: 128) om folk- och bostadsräkningen 1980 — FoB 80 — föreslogs att statistiska centralbyrån (SCB) närmare skulle utreda hur de uppgifter som inhämtas i FoB i fortsättningen skulle
erhållas. Som utgångspunkt borde gälla att man efter 1980 inte skall behöva samla in uppgifter direkt från allmänheten. I finansutskottets utlåtande
(FiU 1978/79: 29) framhölls, att det är angeläget att utredningsarbetet full-
följs så att nya insamlingsmetoder kan användas fullt ut redan 1985. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Regeringen gav 1979-08-30 SCB i uppdrag att utreda alternativa metoder
för framtida FoB. I de direktiv (bilaga 1) som därvid lämnades SCB anges tre delområden, som utredningsarbetet skall inriktas på: sysselsättningsoch pendlingsstatistik,. hushålls- och lägenhetsstatistik samt yrkes- och
utbildningsstatistik. I det första delområdet ingår som en viktig förutsätt-
ning att utveckla ett arbetsställeregister inom det centrala företagsregistret
(CFR). Direktiven utgår från de förslag som FoB-utredningen (SOU
1978: 79) lade fram och de synpunkter som kom fram i den följande remissoch riksdagsbehandlingen.
Utgångspunkten skall således vara att de traditionella FoBarna skall
kunna ersättas genom samutnyttjande och sambearbetning av administraltiva register. SCB skall även överväga möjligheterna att med urvalsundersökningar istället för totalundersökningar tillgodose olika informationsbe-
hov. Vid valet av alternativa metoder för FoB bör vidare enligt direktiven
beaktas att det är angeläget att olika besparingsmöjligheter tas till vara.
SCB bör i utredningsarbetet särskilt belysa periodiciteten i den statistik
som föreslås, vilka sekretess-, integritets- och sårbarhetsproblem som är
förenade med olika lösningar samt kostnader och personalkonsekvenser.
SCB skall också beakta resultaten från annan utredningsverksamhet och i
förekommande fall samråda med berörda myndigheter och intressenter.
Möjligheten att genomföra nya metoder bör undersökas genom provverk-
samhet.
Under hösten 1981 hade det dittills genomförda utredningsarbetet gett oss en bild av behoven av statistisk information inom de områden där FoB tidigare svarat för en väsentlig del av informationsförsörjningen. Vi började också få en överblick över vilka registertekniska förutsättningar som
fanns för att tillgodose dessa behov. Vi konstaterade därvid att alternativa
insamlingsmetoder baserade på administrativa register är förenade med sådana konsekvenser att vi ansåg det angeläget att dels statistikanvändarna och registeransvariga, dels statsmakterna bereddes möjlighet att
samlat bedöma den principiella uppläggningen av ett alternativ till FoB. Det var därvid särskilt angeläget att statsmakterna anvisade vägen för det fortsatta utredningsarbetet.
Mot bakgrund härav framlade vi 1981-10-30 en delrapport som redovi-
sade vissa principiella förslag och i övrigt väsentliga frågeställningar för
det fortsatta utredningsarbetet. Vi angav således ett handlingsalternativ I enligt vilket vi ansåg att utredningsarbetet med en registerlösning borde fullföljas. På grund av osäkerheten om kvaliteten i några av de tänkbara lösningarna begärde vi även att få vidga utredningsarbetet till att omfatta en modell som innefattar viss direktinsamling från allmänheten.
Vid delrapportens tillkomst fanns endast begränsade praktiska erfarenheter av alternativens genomförbarhet. Vid denna tidpunkt igångsattes emellertid en omfattande provverksamhet med sikte att få sådana erfarenheter.
Delrapporten överlämnades av SCB till regeringen. som remitterade den till ett stort antal instanser. Remissyttrandena hade olika inriktning alltifrån fullständiga, djupgående bedömningar av alternativen till konstateranden att man I avvaktan på resultaten av pågående prov inte ville ta ställning. Begäran om tilläggsdirektiv tillstyrktes dock av de flesta.
Enligt regeringens tilläggsdirektiv 1982-04-01 (bilaga 2) borde det fortsat-
ta utredningsarbetet ske med utgångspunkt i handlingsalternativet I och på
grundval av resultaten från försöksverksamheten. Om det av kvalitetsskäl visade sig nödvändigt skulle vi kunna redovisa förslag som bygger på insamling av uppgifter direkt från allmänheten för variablerna hushåll, lägenhet och yrke.
1.2¶Utredningsarbetets uppläggning
Regeringens uppdrag spänner över betydande delar av SCBs verksamhet. Utredningsarbetet har därför, så långt möjligt, skett inom verkets linjeorganisation. För att samordna och leda utredningsarbetet har en särskild projektledningsfunktion avdelats och för de olika delområden som utredningsarbetet berör har särskilda delområdesansvariga utsetts. (Dessa tillsammans utgör FÖBALT-.) Vi har också under utredningsarbetet kun-
nat rådgöra med särskilda arbetsgrupper med representanter för berörda
användare och registeransvariga inom de tre delområdena. Vi har vidare
haft löpande samarbete med datainspektionen beträffande integritetsfrågor. Utredningsarbetet har skett i fyra etapper.
— genomgång av användarnas behov av statistisk information, — genomgång av administrativa och andra register och urvalsundersök-
ningar, som kan tänkas vara lämpade som alternativ för FoB, — prov av tänkbara alternativ, samt —- utvärdering av alternativens konsekvenser med slutsatser och förslag.
Behovsbedömning. Våra förslag måste vila på en så långt möjlig
realistisk bedömning av vilken statistisk information som kommer att behövas under en överblickbar framtid. Det är därvid den faktiska användningen av statistiken på olika håll i samhället — för planering och som
beslutsunderlag samt för forskning men också för allmän information — som utgör grund för bedömningen av behoven.
Den användarkartläggning som FoB-utredningen genomförde gav en ingående kunskap om användningen av FoB-data. Vår behovsbedömning har därför utgått från denna kartläggning. Genom den starka anknytningen till användningen under förra delen av 1970-talet som kartläggningen hade måste dock FoButredningens bedömningar kompletteras. De senaste årens samhällsutveckling mot ett kärvare ekonomiskt klimat har sålunda
inneburit delvis förändrade krav på statistisk information. Mot bakgrund härav har vår behovsanalys inriktats på att dels söka
bekräfta eller komplettera den användarbedömning FoB-utredningen gjorde, dels belysa förändringstendenserna inom de olika delområdena.
Behovsinventeringens första steg omfattade följande aktiviteter: —- Förnyade genomgångar av användningen av FoB-data. Härvid har såväl
ett urval av de användare som ingick i FoB-utredningens användarin-
ventering som tidigare inte kontaktade användare besökts för personliga
intervjuer. —- I ett antal fall har användare på olika beslutsnivåer — kommuner,
länsstyrelser m.fl. — inbjudits till gemensamma genomgångar av an-
vändningen av information. Vid kontakter med kommunerna har vi
strävat efter att även nå dem som har planerings- och/eHer beslutsansvar
inom olika förvaltningsområden.
— För några av de centrala plancringsområdena har vi inbjudit till semina-
rier eller liknande, varvid vi mer i detalj kunnat gå igenom användningen
av den statistiska informationen. — (jenomgäång av litteratur, utredningstryck o.d.
Genom den sammanfattande behovsbeskrivning som vi gav i vår delrapport har vi i ett andra steg fått ytterligare reaktioner i remissyttrandena.
Registeralternativ. Dä vi studerat tänkbara registeralternativ har vi i enlighet med direktiven i första hand undersökt vilka existerande
ADB-register som kan komma ifråga. Centrala frågor har därvid varit
variabelinnehåll, relevans, täckning. periodicitet. kvalitet i relation till användarnas behov, jämförbarhet med tidigare FoB, teknisk tillgänglighet
samt kostnader för utnyttjande av registren.
Ett viktigt led i utredningsarbetet har varit att undersöka i vilken utsträckning användningen av registerinformation. i förekommande fall
kompletterad med urvalsundersökningar, skulle framtvinga sådana ambi-
tionsförändringar ifråga om krav på täckning och kvalitet i statistiken alt det påverkar planerings-/beslutssituationen.
För att belysa detta har vi vänt oss till experter inom vart och ett av vära delområden. På grundval av några av oss angivna tänkbara alternativ har experterna sökt analysera hur planeringsverksamhet eller de andra användningsområden som de känner till skulle påverkas av den alternativa
informationen. I vissa fall har som alternativ ingätt även ett betydande
informationsbortfall antingen delvis eller i sin helhet.
Provverksamhet. Enligt direktiven har vi genomfört olika slag av provverksamhet för att så långt möjligt praktiskt pröva de registerlösningar vi i delrapporten såg som våra huvudalternativ. En central roll spelar
därvid ett sammanhållet registerprov i Västerås fögderi, som utgörs av kommunerna Västerås, Hallstahammar och Surahammar. I provet sammanställdes registerinformation om sysselsättning och yrke för den befolkning som var bosatt i provområdet 1981-12-31. Syftet med provet var att
dels belysa olika kvalitets- och produktionstekniska aspekter, dels kartläg-
ga konsekvenserna för berörda uppgiftslämnare och registeransvariga.
Enkäter till urval av allmänheten och arbetsgivare ger sådan information.
Ett prov med en ändrad flyttningsanmälan som underlag för en registerbaserad hushållsstatistik har genomförts i fyra postområden i mars 1982. Ett annat prov med en förbättrad kommunal rapportering till SCBs bo-
stadsbyggnadsstatistik som grund för en registerbaserad lägenhetsstatistik
har genomförts i Västerås fögderi samt Gävle kommun. Även i dessa båda
prov har enkäter genomförts med allmänhet och uppgiftslämnare.
En rad mindre prov har dessutom genomförts inom de olika delområ-
dena.
2¶Vissa utgångspunkter
2.1 Internationella rekommendationer
FoB-utredningen har i sitt betänkande behandlat de internationella rekommendationer som gäller för folk- och bostadsräkningar. Utredningen konstaterar (s 35) ”att Sverige inte iklätt sig några förpliktelser (genom riksdagens godkännande eller ratificering av någon konvention etc) utan
endast att man från svensk sida biträtt vid upprättandet av rekommenda-
tioner, dvs deltagit aktivt på olika nivåer vid utarbetandet av de internatio-
nella rekommendationerna för folk- och bostadsräkningar”.
FoB-utredningens bedömning var ”att Sverige relativt sett kan minska kravet på tidsmässig anpassning av folk- och bostadsräkningarna till räk-
ningarna i andra länder. Med stor sannolikhet torde Sverige med tillgänglig
statistik kompletterad med registerbearbetningar godtagbart fylla kraven
på i internationella sammanhang efterfrågade redovisningar av förhållandena i Sverige för perioden 1975 t.o.m. 1984”. Utredningen gjorde den sammanfattande bedömningen att Sverige kunde uppfylla de internationella önskemålen av redovisning av befolknings-,
hushålls- och bostadsstatistik utan att genomföra en särskild folk- och bostadsräkning 1980.
Sedan FoB-utredningens behandling av denna fråga har inga nya internationella rekommendationer tillkommit angående FoB. Vi känner inte nu den slutliga utformningen av de rekommendationer som kommer att gälla
för den kommande tioårsperioden. Man kan dock utgå från att ändringarna
inte kommer att vara av den arten att de väsentligen påverkar våra bedömningar. Det finns därför enligt vår mening inte anledning att göra någon
annan principiell bedömning än vad FoB-utredningen gjorde om de internationella rekommendationernas konsekvenser för vår FoB-verksamhet framöver.
Vi anser således att de val av perioder och metoder för den framtida
statistikförsörjningen som vi gör inte strider mot Sveriges internationella åtaganden eller förväntade medverkan.
2.2 FoB som medel för kontroll av folkbokföringen
FoB-utredningen behandlade även FoBs användning som underlag för kontroll av den löpande folkbokföringen. Utredningen konstaterade ”att folk- och bostadsräkningar endast är ett av flera kontrollmedel som RSV hittills disponerat. Kontrolländamälet kan enligt RSV inte anföras som skäl för ett genomförande av folk- och bostadsräkningar. Kommer inte
sådana till stånd kan alternativa kontrollmedel utvecklas. Detta skulle
dock sannolikt innebära resursuppoffringar för RSV minst motsvarande dem som sätts in för närvarande”.
Vi har i kontakter med riksskatteverket funnit att samma bedömning
fortfarande gäller och att således folkbokföringen inte i sig kan utgöra ett
motiv för FoB. Vi återkommer dock senare i denna rapport till frågan om
samspelet mellan folkbokföringen och statistikproduktionen främst vad
gäller underlaget för familje- och hushållsstatistiken.
2.3 Registerbaserad statistik i andra länder
Ungefär samtidigt med att vi i Sverige har börjat överväga möjligheten att ersätta de traditionella FoB med användning av registerdata har även
andra länder tagit upp frågan. Längst har man kommit i Danmark där
statsmakterna redan i mitten av 1970-talet beslöt att bygga upp ett system med registerbaserad statistik, i vilken även skall ingå registerbaserade
FoBar. Den första FoB av denna typ har sammanställts 1981. I Norge och Finland pågår liksom i Sverige ett omfattande utredningsarbete med sikte att skapa registerbaserade ersättningar för FoB. Vi har inhämtat erfarenheter från utredningsarbetet i dessa länder.
Frågan om användningen av administrativa register i statistikproduk-
tionen har även behandlats i andra länder. I USA sammanställde exempel-
vis en undergrupp till Federal Committee on Statistical Methodology en rapport över detta ämne 1980. Man konstaterar att användningen av administrativa register för statistik ökat snabbt under 70-talet.
Även i det internationella statistiska samarbetet har frågan uppmärksammats. Sålunda var den ett ämne för särskild diskussion vid det 30e plenarmötet med europeiska statistikerkonferensen i Geneve 1982. Också
vid Internationella Statistiska Institutets (IST) 43e kongress i Buenos Aires
1981 behandlades denna fråga.
Det pågår således en utveckling i flera länder mot en mer eller mindre
intensiv användning av administrativa register i statistikproduktionen. Vi
har sökt att där så varit möjligt utnyttja erfarenheterna från detta utveck-
lingsarbete.
3¶Behov
3.1¶Sysselsättnings- och pendlingsstatistik
Behoven av statistisk information som beskriver sysselsättningens förändringar för varje år är stort hos praktiskt taget samtliga användare av sysselsättningsstatistik.
Inom såväl regional som kommunal planering används data på kommunnivå om antalet förvärvsarbetande redovisade antingen efter arbetsplatsens belägenhet (förvärvsarbetande dagbefolkning) eller efter bostadens
belägenhet (förvärvsarbetande nattbefolkning) fördelade på bl.a. närings-
gren. kön, ålder och förvärvsarbetets omfattning. Dessa uppgifter utgör en del av underlaget för nulägesbeskrivningar och för prognoser över sysselsättningen och olika näringsgrenars framtida utveckling.
För planeringen av barnomsorgen efterfrågar man i första hand uppgifter
för delar inom kommunen över sysselsättningsförhållandena för föräldrar med antal barn i åldern 0-12 är.
I den kommunala fysiska planeringen använder man sig av uppgifter om förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning redovisad på delar av kommun. Inom kommunal skyddsrumsplanering används uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning per delområde för att fastställa skyddsrumsorter och räkna fram behovet av skyddsrumsplatser. Vissa stora kommuner utarbetar parkeringsplaner. vilka förutsätter uppgift om antal förvärvsarbetande under normal dagarbetstid för varje delområde.
Utöver dessa planeringsinriktade behov finns eu allmänt intresse inom många olika intressentgrupper att lokalt och regionalt kunna följa sysselsättningens utveckling år för år. Exempel är arbetsmarknadsorganisationer, branschorganisationer, forskningsorgan, skol- och utbildningsväsendet m. fl.
Statistik om sysselsättningen skall kunna redovisas årligen för riket, regioner, kommuner och även delar av kommun och minst omfatta > en tvärsnittsbeskrivning av antalet förvärvsarbetande av hela befolk-
ningen -- förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad efter arbetsplatsens närings-
gren och samhällssektor (stat, kommun, landsting. företagssektor ete) > förvärvsarbetande nattbefolkning fördelad efter demografiska uppgifter
(kön, ålder. samboendeförhållande, antal barn. medborgarskap) samt samhällssektor och arbetsplatsens näringsgren
— sysselsättningens omfattning i antal arbetstimmar/vecka
— om möjligt även de förvärvsarbetandes lön/inkomst per år.
Uppgifter om pendling mellan bostad och arbetsplats används i plane-
ringen av samhällets trafikförsörjning men även för planering av lokaliseringen av sysselsättning och bebyggelse på regional och lokal nivå.
1 kommunala trafikplaner för större tätorter används pendlingsdata på
delområdesnivå för att planera t.ex. trafikleder eller kollektivtrafikens
linjenät. I glesbygdskommuner utnyttjas pendlingsdata i de trafrikförsörj-
ningsplaner som utgör bl. a. underlag för beslut om statsbidrag. Man har
därvid framfört önskemål om möjlighet att redovisa pendlingsdata även efter tätort/glesbygd.
På regional nivå används pendlingsstatistik främst av länsstyrelserna i
den regionala trafikplaneringen och sysselsättningsplaneringen. Transport-
rådet utnyttjar pendlingsdata för prognosändamål och på riksnivå används även pendlingsuppgifter i första hand som underlag för beslut i olika regional-, trafik- och energipolitiska frågor.
Statistik över arbetspendling skall kunna redovisas vart tredje år för riket, län, kommuner och även delar av kommun. Redovisningen skall omfatta minst — antal pendlare mellan delar av kommun (företrädesvis för den kommu-
näala användningen) — antal pendlare mellan olika kommuner
— i båda fallen fördelade efter sysselsättningens omfattning och näringsgren.
Det finns ett starkt ökande behov av tillgång till aktuella pendlingsdata
på låg regional nivå och delar av kommun. Kraven på innehåll varierar dock mellan olika regioner och kommuner samt är beroende av när planeringsunderlag behövs för att förbättra trafikplanering och kollektiv trafik-
lingsregister för uttag av den information som behövs vid olika tidpunkter snarare än en regelbunden årlig redovisning på läg regional nivå som omfattar hela landet.
Man kan med hjälp av ett sådant register avsevärt bättre utforma de
särskilda undersökningar (t.ex. resvaneundersökningar) som behövs för trafikplaneringen och samla in de ytterligare uppgifter som inte kan hämtas från registerinformationen. Exempel på sådana uppgifter är arbetstidens
förläggning och färdsätt till arbetet.
3.2¶Hushålls- och lägenhetsstatistik
Vi kan slå fast behoven av en heltäckande statistik över bostadshushåll
och lägenheter för en rad samhällsområden.
I kommunerna bedrivs ett omfattande arbete med fysisk planering. Den är översiktlig för hela kommunen och dess delområden — t. ex. ett bostads-
område — samt mer detaljerad på kvarters- och fastighetsnivå. Underlag för denna planering är bl.a. uppgifter om hushållens sammansättning,
lägenhetsbestånd och olika hushållstypers boendeförhållanden.
En central del i den kommunala bostadsplaneringen utgör bostadsför-
sörjningsprogrammet. För att kunna bedöma behovet av sanering, om-
byggnad. komplettering eller andra åtgärder behövs uppgifter om hushålls-
struktur, lägenhetsfördelning, bostadsbeståndets ålder och modernitet etc
i kommunens olika områden. Befolkningsprognoser (folkmängds- och/eHer hushållsprognoser) är för de flesta planeringsområden i samhället en grundläggande utgångspunkt. Som underlag i arbetet med befolknings- och hushållsprognoser används
statistik över hushållens antal och sammansättning samt lägenhetsstatistik.
Hushålls- och lägenhetsstatistik används även i planeringen av äldreom-
sorg och barnomsorg. I det senare fallet behövs hushållsstatistik, som kan
redovisa samboendet (oavsett civilstånd) och gruppen ensamstående för-
äldrar med barn. |
Man har även framfört andra behov av registeruppgifter om hushåll och
lägenheter än de rent statistiska. Lägenhetsnummer och folkbokföring på viss lägenhet skulle exempelvis kunna vara av ett visst men begränsat
värde för kontrollen av rätt folkbokföring och även för kontroll av rätten till bostadsbidrag och för bostadsförmedlingsorganen.
Om ett nytt separat lägenhetsregister inrättas så torde det vara naturligt
att hämta information som behövs för fastighetstaxeringen från detta register.
Lägenhetsnummer på postförsändelser skulle underlätta och säkerställa postutdelningen i fastigheter med många avlämningsställen per adressenhet (uppgång). Ett lägenhetsnummer skulle också vara av intresse för
televerket och då särskilt för de lokala enheterna.
Ingen av de här anförda användningarna har dock den tyngden att respektive huvudmän hävdar att en registrering av lägenhetsnummer är
tillräckligt motiverad enbart för den egna användningen. Från många användare framförs starka krav på data för energiplanering.
Behoven gäller bl.a. uppgifter om byggnader, ytor och användning av
olika energislag. I samband härmed framförs behov av register över bostä-
der och andra lokaler.
Vi har funnit — att det finns behov av att få grunddata var för sig om hushållens storlek
och sammansättning resp om lägenheternas storlek, ålder och hustyp
vart tredje år för enskilda kommuner och delar inom dessa,
— att vissa användare har behov av att kunna ta fram dessa grunddata årligen.
— att data där hushållet kan kopplas till den lägenhet man bor i behövs vart
femte år för enskilda kommuner och delar inom dessa, samt
— att det finns behov av byggnads- och bostadsdata för fysisk planering
och energiplancring.
3.3 Yrkes- och utbildningsstatistik
Yrkesdata om befolkningen behövs minst vart femte år för utbildningsoch sysselsättningsplanering, yrkesepidemiologiska studier, yrkesskade-
statistik, försvarsplanering och samhällsvetenskaplig forskning.
Vid planeringen av den icke-obligatoriska utbildningen skall inom befint-
liga resursramar hänsyn tas till individernas efterfrågan på utbildning och arbetsmarknadens efterfrågan på personal med utbildning av olika slag.
Beräkningar av arbetsmarknadens rekryteringsbehov av personer med
olika utbildning kräver inte bara att man studerar det totala arbetskraftsbe-
hovet och hur många som lämnar arbetskraften utan också att man kartlägger yrkesrörligheten, dvs hur många som byter yrke och mellan vilka yrken man byter. Detta kan inte göras med mindre än att man har tillgång till individanknutna uppgifter om yrke för alla förvärvsarbetande eller åtminstone för ett mycket stort urval.
Prognosverksamheten måste utvecklas för att tillgodose de regionala behoven bättre. Viss försöksverksamhet med regionala yrkesprognoser
har därför bedrivits.
Inriktningen av industri- och sysselsättningspolitiken och den pågående trenden mot regionalisering och decentralisering av samhällsplaneringen
kommer också bl. a. att ställa krav på näringsgrensfördelad yrkesstatistik
som finns redovisad på kommunnivå.
Den epidemiologiska forskningen arbetar med olika modeller för att beskriva och analysera samband mellan miljöfaktorer och sjuklighet. Som
exempel kan nämnas det s k cancer-miljöregistret (CMR), som erhållits
genom en sambearbetning på individnivå av socialstyrelsens cancerregister och uppgifter från 1960 års folkräkning om bl. a. näringsgren och yrke. En sambearbetning har också gjorts mellan SCBs dödsorsaksregister och
folkräkningsdata.
Inom det arbetsmedicinska området föreligger ett mycket stort behov av individrelaterade uppgifter om yrke. Yrkesstatistiken från FoB utnyttjas t.ex, i arbetarskyddsstyrelsens statistik om arbetskador som bas för beräkning av risker för olycksfall och arbetssjukdomar i olika yrken.
Vid den planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas vid krig eller krigsfara som arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ansvarar för behöver AMS
för varje län ha tillgång till uppgifter om de förvärvsarbetande fördelade
efter yrke och näringsgren.
Den ökade regionaliseringen av utbildningsplaneringen, som inrättandet av regionstyrelser på högskoleområdet och det ökade ansvaret för länsskolnämnderna att besluta om gymnasieskolans organisation är uttryck för, ställer krav på regionala analyser och prognoser om arbetsmarknadens behov att rekrytera personal med olika urbildning. Detta förutsätter utbildningsdata för så stor andel av befolkningen att totalundersökningar blir nödvändiga.
Ett kärvare statsfinansiellt läge kommer att ställa ökade krav på anpassning av antalet utbildningsplatser på olika utbildningslinjer till arbetsmarknadens behov av utbildad personal. Kraven på prognoser över arbetsmarknadens rekryteringsbehov av utbildad personal kommer därför att skärpas.
Flera av de senaste decenniernas utbildningsreformer har syftat till att
underlätta växling mellan utbildning och yrkesverksamhet och att överbrygga utbildningsklyftorna mellan generationerna och könen. För att
kunna avgöra om reformernas effekter har blivit de avsedda behövs upp-
gifter om hela befolkningens utbildningsstruktur att jämföra med statistik om utbildningsbakgrund hos dem som dragit nytta av reformerna. Ett register över befolkningens utbildning skulle dessutom kunna tjäna som ram för urvalsundersökningar.
3.4¶Register-FoB
Vi har funnit att tyngdpunkten i behoven ligger inom de olika delområdena. Därutöver finns dock ett uttalat behov av en samlad information
vart femte år av 1 princip samma slag som i de hittillsvarande FoBarna.
Framför allt från forskningens sida är dessa krav mycket starka. Man pekar på att det är väsentligt att kunna ge en helhetsbild för enskilda individer och att kunna bearbeta olika variabler mot varandra vid en
gemensam mätperiod. Ett sådant material har ett unikt historiskt värde för
forskningen, särskilt på grund av dess kontinuitet.
Uppgifter från FoB används i forskningsverksamhet framför allt som bakgrundsinformation och som utgångspunkt för att välja forskningsområden och forskningsobjekt. Forskningen använder ibland FoB-material för fördjupade studier.
Det har också framhållits att det är viktigt att det finns tillgång ull allmän offentlig statistik som underlag för debatten i samhället.
4¶Registermetoden som alternativ
4.1 Register i tidigare räkningar
Det är inte någon nyhet att administrativa register utnyttjas i statistikproduktionen. Den löpande befolkningsstatistiken grundas sedan början av 1970-talet helt på uppgifter från folkbokföringsregistren genom det vid SCB förda registret över totalbefolkningen (RTB). Vidare erhåller rättsstatistiken sitt underlag från rättsväsendets informationssystem (RI).
Även i de senaste folk- och bostadsräkningarna har en betydande del av informationen hämtats från olika register och där förts samman med upp-
gifter som inhämtats direkt från allmänheten.
Man har härvid strävat efter att utnyttja tillgänglig registerinformation 4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85
med hög täckning och godtagbar kvalitet. Detta har lett till att man i
samband med planeringen av de senaste FoBarna stegvis bedömt såväl
behovet av registerdata som möjligheten att använda dem.
I FoBarna 1970, 1975 och 1980 har således följande uppgifter hämtats
från befintliga register.
1970 1975 1980 Demografiska data från SCBs register över
totalbefolkningen (RTB) Xx Xx Xx Näringsgrenskod från SCBs centrala företags-
register (CER) [69 LENE SL
Personbilsinnehav från centrala bilregistret x Xx Inkomst från SCBs inkomstregister Xx Xx Byggnads- och lägenhetsdata från allmänna
fastighetstaxeringen (AFT) Xx ! Utnyttjades manuellt i samband med kodningen.
Det är en naturlig utveckling att man även framgent så långt möjligt
utnyttjar befintlig eller nytillkommande registerinformation.
Antalet register med den täckning och det variabelinnehåll som krävs för att kunna ersätta direktinsamling från allmänheten är dock begränsat. Vi har därför i vissa fall måst undersöka möjligheterna att vidareutveckla befintliga register eller rentav bygga upp nya ADB-register på områden, där idag ingen registerinformation alls finns tillgänglig, eller där endast
manuella register finns. På vissa områden är det nödvändigt att tillgripa en
sådan ansats för att över huvud få fram statistik, som tillgodoser användarnas behov.
4.2¶Förutsättningar för genomförande
Om vi enligt våra direktiv skall kunna realisera registerlösningar för de
olika områdena måste vissa förutsättningar föreligga eller vara möjliga att
skapa. Det gäller dels vid uppbyggnaden av ett nytt system. dels i ett
fortvarighetstillstånd.
Uppbyggnadsfasen
(a) De register som skall användas måste på ctt rimligt sätt fylla de krav statistikens användning ställer på Srelevans i den statistiska beskrivningen, bl. a. med avseende på variabel-
innehåll, definitioner, mätperiod etc,
Stäckning i den målpopulation som statistiken skall beskriva, Skvalitet i statistiken.
Självklart vore det bra om man kunde utnyttja register i den form de
finns tillgängliga för den administrativa användningen. Därvid skulle problemen vara begränsade till det tekniska överförandet av data, kvalitetskontroller, kompletteringar o d. Vår erfarenhet är dock, som nämnts, att
det endast sällan finns förutsättningar för en sådan direktanvändning av register om täcknings- och kvalitetskraven skall uppfyllas. I regel måste kompletteringar göras. I de fall ett register skall läggas till grund för
statistikproduktion måste det alltså vara möjligt att i utgångsläget vidta nödvändiga ändringar i registren. (b) Registren måste kunna bedömas ha lång livslängd och cw över tiden
stabilt innehåll om de skall fungera i ett statistiksystem som planeras för en
lång tidsperiod.
(c) De register som skall användas mäste till de deltar de skall användas för statistik vara tillgängliga för statistikproducenten utan begränsningar. Det måste vara helt klart vilka variabler som får användas direkt eller som hjälpvariabler för statistikproduktion. Överenskommelser måste finnas om hur arbete med beredning, granskning och komplettering skall ske och vilka konsekvenser detta arbete har för tillgång till data.
(d) En övergång från insamling av uppgifter direkt från allmänheten i en FoB till utnyttjande av registerinformation medför att vissa ändringar i populationsavgränsningar, definitioner ete kan bli nödvändiga. Detta måste man räkna med oavsett hur stark strävan är att göra dessa ändringar så
få som möjligt. Krav kommer därför att ställas på att förklara hur stor del
av de förändringar som redovisas mellan FoB 80 och de första mätningarna enligt en ny metod som beror på själva metodbytet.
te) Det är realistiskt att räkna med att det kommer att ta viss tid innan
registerlösningar kommer att fungera fullt ut. En förutsättning bör således vara att uppläggningen, där så är möjligt, kan ske stegvis. I de delar där det
är nödvändigt bör kontrollundersökningar genomföras.
Fortvarighetstillståndet
(f) Även sedan ett register tagits i anspråk för statistikproduktion kan
skall beskriva. Det måste därför vara möjligt för statistikproducenten att
påverka den framtida registerinformationen så att en sådan anpassning blir möjlig.
(g) Vid utnyttjande av administrativa register som underlag för statistik måste man räkna med möjligheten — trots att det inte kan förutses i starten — att det administrativa system som registret betjänar kan komma att
statistikproduktionen helt rycks undan. Förändringar kan även ske i uppgifternas definitioner, indelningar, av-
gränsningen av registrets omfattning, regler för beredning av uppgifter i registret etc. Förändringar av detta slag kan medföra att grundläggande mål för statistiksystemet inte kan uppfyllas. Därigenom förlorar registret
intresse för statistikproduktionen. De kan emellertid också vara sädana att
en anpassning är möjlig.
I statistiksystem som producenten helt håller i själv är möjligheterna
'n ta
goda att planera och genomföra här berörda anpassningar och förändringar. I ett system. där information skall hämtas från en administrativ rutin till statistisk användning, måste garantier skapas för att framtida förändringar i de administrativa registren sker i sådan form att statistikanvändningen
kan utöva sitt berättigade inflytande på besluten.
Om den situationen uppstår att ett administrativt register måste läggas
ner eller drastiskt förändras måste gälla att statistikproducenten i god tid förvarnas, får möjligheter att lägga sina synpunkter och ytterst har en
möjlighet att klarlägga konsekvenserna för statistikanvändarna och vidta
nödvändiga åtgärder. (h) En övergång till ett registerbaserat produktionssystem kommer att
kräva ett betydande engångsarbete i starten och därefter insatser för att
vidmakthålla systemet. En förutsättning är att de resurser som är nödvän-
diga för detta arbete finns tillgängliga. Bedömningarna av de olika metodernas kostnader måste vara realistiska och så långt möjligt relatera till en
angiven ambitionsnivå. Sambandet mellan kostnader och ambitionsnivå
gäller givetvis för hela produktionskedjan säväl för arbetsgivare och allmänhet i egenskap av uppgiftslämnare som för administrativa myndig-
heters medverkan och för SCBs verksamhet. Ändringar i en sålunda beräknad kostnad kan inte i något produktionsled
ske utan att man samtidigt klart anger vilken ändring i ambitionsnivän som
skall vidtagas.
Författningsreglering
(1) Det måste vara en ovillkorlig förutsättning att en beslutad statistisk
användning av ett administrativt register är lika klart angiven som den
administrativa. Det är väsentligt att statsmakterna medverkar till att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att denna jämställdhet i använd-
ningen skall kunna uppnås. Om osäkerhet finns om möjligheterna att
åstadkomma detta, bör registerinformation inte användas.
En förutsättning för att man framgångsrikt skall kunna utnyttja registerinformationen i statistikproduktionen är således enligt vår mening at ett
samutnyttjande regleras i en författning. Det finns dock skäl understryka att det därutöver krävs att ett nära praktiskt samarbete etableras och vidmakthålles mellan berörda myndigheter så att förutsältningar skapas för en löpande bevakning av gemensamma problem.
5 Tekniska alternativ
Möjligheterna att tillgodose statistikbehoven med hjälp av redan tillgängliga ADB-baserade register är som nämnts mycket begränsade. Den statistiska informationen skulle bli ofullständig och flera väsentliga behov
skulle inte kunna tillgodoses. Förändringar och kompletteringar av regis-
terunderlagen är på olika sätt nödvändiga. I den följande behandlingen av de olika registeralternativen diskuteras alternativ med olika långtgående
kompletteringar.
Vi sammanfattar där vad vi kommit fram till i prövningen av olika alternativa registermöjligheter. Den mer detaljerade beskrivningen av de olika alternativen samt redogörelserna för de olika prov vi genomfört återfinns i detaljrapporten.
5.1¶Sysselsättning och pendling
Enligt direktiven bör vi undersöka möjligheten att använda den skatteadministrativa kontrolluppgiften (KU) som underlag för regional och lokal sysselsättningsstatistik. Utgångspunkten bör vara en i princip oför-
ändrad KU. I fråga om pendlingsstatistik bör vi då undersöka möjligheten
att tillfredsställa behoven genom särskilda uppdragsfinansierade undersökningar för de län och kommuner som särskilt framför dessa behov.
I avsnitt 3.1 har vi angivit användarnas behov av grundläggande data i en årlig sysselsättningsstatistik. Dessa behov innebär att ett antal basdata
måste finnas registrerade på individnivå. Sådana basuppgifter är bl.a.
uppgift som anger om en person är förvärvsarbetande eller inte vid en viss tidpunkt, demografiska uppgifter. uppgifter om bostadens belägenhet, förvärvsarbetets sektortillhörighet och omfattning i antal timmar/vecka samt arbetsplatsens belägenhet och näringsgren. |
Demografiska basdata om individen och uppgifter om bostadens belä-
genhet samt uppgift om arbetsgivarens sektortillhörighet (t. ex. stat, landsting, kommun eller företag) och verksamhet kan redan i nuläget hämtas
från tillgängliga register vid SCB. Däremot kan inte från dessa register hämtas uppgifter om
— den enskilde individen är förvärvsarbetande under en bestämd mätpe-
riod — vid vilken arbetsplats och därmed också näringsgren personen arbetar
— den enskilde personens arbetstid.
Vi har därför undersökt hur olika alternativ med KU som huvudunderlag
kan tillgodose behoven. Ett alternativ bygger på en KU med oförändrat innehåll, ett annat på en KU som byggs ut med uppgifter om överenskommen veckoarbetstid och arbetsställenummer. .
Dessutom har vi övervägt varianter av ett mellanalternativ, som innebär att uppgiften om arbetad tid hämtas in via sjukförsäkringssystemet och att arbetsställeuppgift inhämtas från arbetsgivaren.
I samtliga alternativ förutsätts att uppgifter om de personliga företagarna (dvs personer som arbetar i eget företag eller som delägare i enkelt bolag och handelsbolag och som inte har ett anställningsförhållande i bolaget) och självständiga yrkesutövare hämtas från SCBs inkomst- och förmögenhetsregister och CFR.
Behovet av ett arbetsställeregister. Vilken metod som än skall tillämpas för att ta fram statistik över sysselsättning/pendling är det nödvändigt att det finns ett fullständigt och heltäckande register över arbetsställen.
Registret måste innehålla samtliga arbetsställen för alla arbetsgivare i
hela samhällsekonomin och vara uppdaterat till den valda mätperioden.
Registret skall förutom uppgifter om näringsgren och i vilken samhällssek-
tor arbetsstället ingår även ge olika typer av belägenhetsdata (län. kommun etc) för detta. Arbetsställeregistret måste upprättas i så god tid att det innehållsmässigt och registertekniskt har en sådan kvalitet att det fungerar tillfredsställande redan vid starten för en löpande årlig registerbaserad
sysselsättningsstatistik.
Enligt regeringsbeslut bedriver statskontoret tillsammans med RSV och SCB ett arbete som avser att samordna registerföringen av företag och arbetsställen j samhället. I uppdraget ingår att utveckla rutiner för ett
basregister över företag och arbetsställen. SCB skall vara ansvarig för
registerhållningen av basuppgifterna och tidpunkten för inrättandet av registret föreslås bli 1984. Samtliga arbetsställen hos företag och organisationer skall vara registrerade i detta basregister och hållas löpande aktualiserade under året. Vi har därvid förutsatt att detta register kommer att ge ett heltäckande arbetsställeregister och utgöra underlag för redovisning av de förvärvsarbetande efter arbetsplats från och med 1985.
En sammanfattande jämförande beskrivning av de alternativ vi behandlat återfinns i bilaga 3.
SI Allmänt om kontrolluppgiften (KU) som bas för sysselsättnings- och
pendlingsstatistik |
Förvärvsarbetandebegreppet. Enligt vår uppfattning behöver användarna en årlig redovisning av antalet förvärvsarbetande, där defini-
tionen av förvärvsarbete så långt detta är möjligt anknyter till den som
tillämpats i senaste FoBar. Med hänsyn till dessa önskemål och de förutsättningar som presenterade tekniska alternativ medför anser vi att som
förvärvsarbetande skall räknas personer — som utfört inkomstgivande arbete under en bestämd mätmånad — som normalt skulle ha utfört inkomstgivande arbete men varit tillfälligt
frånvarande under denna månad.
Den föreslagna definitionen stämmer i sina huvuddrag med de definitionsbegrepp som ILO 1982 antagit som standard för att beskriva ”currently active population” med den avvikelsen att mätperioden bör vara kort — en vecka eller en dag.
Ett register baserat på KU kommer att omfatta alla personer. som hos en
arbetsgivare någon gång under året — varit anställda och erhållit lön
— haft uppdrag/utfört tillfälligt arbete och erhållit kontant ersättning.
De förvärvsarbetande som enligt den ovan angivna definitionen inte
täcks av ett KU-register är framför allt personliga företagare, sjömän och oavlönade medhjälpande familjemedlemmar. Uppgifter om företagare får framställas med hjälp av data från SCBs inkomstregister och centrala företagsregister. Uppgifter om antalet ombordanställda under mätmåna-
den måste hämtas från det särskilda sjömansskatteregistret. Oavlönade
medhjälpande familjemedlemmar kan inte beskrivas med hjälp av något
register. vilket av användarna bedömts kunna accepteras. Mättidpunkt. Ett av de grundläggande kraven som ställs på en
regional redovisning av sysselsättning/pendling av FoBkaraktär är att upp-
gifterna om individen avser en bestämd avgränsad mätperiod (egentligen
ett krav om bestämd tidpunkt). Detta är nödvändigt för att man skall kunna ge en rättvisande tvärsnittsredovisning av sysselsättningen i form av förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning samt pendlingsförhållanden. Registrerade basdata måste därför så långt möjligt avse samma tidpunkt.
I hittillsvarande FoB har detta krav tillgodosetts genom att FoB i princip avsett en bestämd mätvecka: i FoB 75 en vecka i oktober och i FoB 80 en vecka i september.
Om man skall kunna använda KU som bas för en tvärsnittsbeskrivning
av antalet förvärvsarbetande under en kortare avgränsad mätperiod. måste således den administrativa uppgiften ha en väl fungerande tidsangivelse. Med nuvarande utformning är KUs tidsangivelse av alltför osäker kvalitet för detta syfte, varför vi har konstaterat att uppgiften — oberoende av val av alternativ — måste förbättras. Vi redovisar ett förslag till en sådan förbättring i avsnitt 5.1.5.1.
5.1.2 Oförändrad KU
Det är enligt vår mening helt klart att alternativet med en oförändrad KU inte tillfredsställande kan tillgodose användarnas behov av basdata. Om man inte klart kan avgöra om redovisad uppgift omfattar en bestämd avgränsad mätmånad, uppstår svårigheter att koppla samman uppgifter om sysselsättning, arbetsgivare och bostad som avser samma tidpunkt. Det är därför önskvärt att KUs tidsangivelse även i detta alternativ kunde förbättras. Den förvärvsarbetande dagbefolkningen. vilken de flesta användare anser vara den viktigaste och mest använda redovisningen, kan inte grundas på individuell uppgift om den förvärvsarbetandes arbetsställe utan endast uppskattas antalsmässigt och utan fördelning efter demografiska bakgrundsdata (ålder, kön, antal barn). Arbetets omfattning i arbetstid kan endast grovt uppskattas med hjälp av inkomstens storlek, vilket begränsar statistikens användbarhet. Inga uppgifter alls erhålls om pendling, eftersom man för huvuddelen av de anställda (för de som arbetar hos arbetsgivare med flera arbetsställen. ca 3 milj anställda) saknar arbetsställeuppgift.
Vi anser därför att denna lösning inte kan ersätta en FoB. Däremot skulle den kunna ge en viss kompletterande beskrivning av sysselsättningen under mellanliggande år förutsatt att man även i fortsättningen skulle
hämta in uppgifter om sysselsättning och pendling i en FoB vart femte år.
Årlig provisorisk sysselsättningsstatistik på grundval av detta alternativ får i så fall framställas för att i någon mån tillgodose de löpande behoven av statistik mellan FoB-åren.
5.1.2.1 Särskilda pendlingsundersökningar på uppdrag
Våra direktiv anger att vi skall belysa möjligheterna att tillgodose behovet av pendlingsdata i särskilda pendlingsundersökningar för olika regioner (län, kommuner) på uppdrag av de användare som särskilt framför dessa behov.
Alternativet med en oförändrad KU medför att man inte får ett sysselsättnings- och pendlingsregister på individnivå med uppgift om arbetsgivare och arbetsställe för en kortare avgränsad mätperiod. Ett pendlingsregister måste 1 så fall byggas upp genom att man går ut med särskilda undersökningar för de regioner där önskemål om pendlingsdata har uttryckts.
En sådan undersökning skulle exempelvis innebära att man går ut till samtliga arbetsgivare som lämnat KU för anställda för det gångna inkomståret och har flera arbetsställen i CER och ligger i undersökningsområdet. Arbetsgivarna får en särskild förteckning över alla personer som på KU redovisats som anställda. På förteckningen skall lämnas individuell arbetsställeuppgift för de anställda som arbetar vid arbetsställen som ligger i undersökningsområdet. Utöver arbetsställeuppgiften kan även andra särskilda uppgifter, som beställaren av pendlingsundersökningen anser nödvändiga. behöva samlas in. Detta kan medföra att undersökningen måste omfatta även arbetsgivare i provområdet som har endast ett arbetsställe.
Den skisserade metoden innebär att pendlingsregister skapas för de kommuner och regioner, där SCB fått särskilda uppdrag att genomföra sådana tilläggsundersökningar. Undersökningarna kommer att genomföras vid olika tidpunkter under skilda år. Det kommer därför inte att bli möjligt att bygga upp ett pendlings- och sysselsättningsregister som täcker hela riket och som därmed kan utgöra underlag för att även redovisa uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning som grundas på arbetsställeuppgift på individnivå.
Vi har i utredningen gjort vissa bedömningar av kostnaderna för sådana särskilda undersökningar. Genom en beräkning av nödvändiga resursinsatser för att genomföra en heltäckande pendlingsundersökning i ett län har vi uppskattat kostnaden till mellan 2.50-3.00 kronor per förvärvsarbetande person. Skall samtliga län i riket täckas av dessa undersökningar kan kostnaderna totalt uppskattas till 10-12 milj kronor. Arbetsgivarnas insatser för det extra uppgiftslämnandet är då inte medräknade.
5.1.3 Arbetsställeuppgift i särskild enkät eller på KU och arbetstid från inkomstanmälan till försäkringskassan
Vi har också övervägt ett alternativ där KU med nuvarande innehåll
|
Prop. 1983/84: 85 'n ön
kompletteras med en förbättrad tidsangivelse och där uppgift om arbetstid
hämtas från anmälan om ändrad inkomst till sjukförsäkringssystemet. Ar-
betsställeuppgift lämnas av arbetsgivare med flera arbetsställen antingen direkt i en särskild enkät efter det att KU lämnats eller på en KU som
utökas endast med denna uppgift.
Vi har funnit att den uppgift om arbetstid thelud/dehid/säsongarbete) som idag finns på sjukförsäkringssystemets anmälan om ändrad inkomst (bilaga 6) inte är kimplig att utnyttja. Skälen härför är att uppgiften är alltför oprecis vad gäller arbetets omfattning för att kunna tillgodose behoven. Vidare kan uppgiften inte entydigt knytas till arbetsförhällandet en bestämd mätmånad och inte heller till en bestämd arbetsgivare. Uppgiften redovisar för närvarande den sammanlagda arbetstiden i de fall den försäkrade har en ärsinkomst som baserar sig på samtidiga anställningar på deltid hos flera arbetsgivare. Man får således inte konsistenta uppgifter om arbetsgivare och arbetstidens omfattning.
Om inkomstanmälan skall kunna utgöra administrativt underlag för arbetstidsredovisning krävs att arbetstidsuppgiften ändras till att avse en
exaktare uppgift i antal timmar. exempelvis i ett antal klasser. Uppgiften måste i så fall kontinuerligt registreras på försäkringskassorna. vilket inte
är fallet idag. Metoden skulle ändå inte ge full garanti för att arbetstidsuppgiften stämmer överens tidsmässigt och i övrigt med de anställnings- och arbetsställeuppgifter som hämtas från annat underlag.
För att säkerställa att arbetstidsuppgiften avser samma anställningsförhållande är det egentligen önskvärt att uppgiften om arbetsgivare kunde utnyttjas. Detta innebär i så fall att även denna uppgift skulle behöva registreras hos försäkringskassorna.
I alternativet förutsätts att arbetsställcuppgift lämnas av arbetsgivare med flera arbetsställen. Omkring 15 000 av totalt 230 000 arbetsgivare skall lämna uppskattningsvis 3,9 miljoner personuppgifter. Uppgiften kan lämnas på två olika sätt. I ena fallet lämnar arbetsgivaren uppgilten i efterhand
på en förteckning över personer som på KU redovisats som anställda
under mätmånaden. I det andra fallet lämnar arbetsgivaren denna uppgift
direkt på KU.
Arbetsställeuppgift i särskild enkät. Vi har övervägt men avvisat metoden att ta in uppgifter om arbetsställe från flerarbetsställeföretåg genom en särskild enkät. Från uppgiftslämnarhåll är man negativ till en sådan lösning. Detta har vi fått belagt i samband med de arbetsgivarkontakter vi haft före och efter provundersökningen med en utbyggd KU för inkomståret 1981 i Västerås fögderi. Om arbetsställeuppgift skall lämnas föredrar uppgiftslämnarna att göra det i samband med att uppgifter lämnas
på KU.
Alternativet innebär vidare en senareläggning av registrering av arbetsställeuppgiften. Detta skulle medföra att bearbetningar och redovisning av
resultat skulle försenas med omkring 6 månader jämfört med om uppgiften
lämnats direkt på KU. Då avsikten är att årligen tillgodose behovet av statistik över den aktuella syssefsättningsutvecklingen anser vi denna kon-
sekvens inte vara godtagbar. |
Arbetsställeuppgift på KU. Alternativet med uppgift om ar-
betstid från inkomstanmälan till försäkringskassan och arbetsställe på KU
innebär att flertalet användarbehov kan tillgodoses. Förvärvsarbetande
natt- och dagbefolkning kan redovisas efter demografiska uppgifter och
arbetsställets näringsgren. Alternativet medför att som förvärvsarbetande redovisas även anställda som varit frånvarande från arbetet hela mätmäåna-
den. Sysselsättningen måste dock redovisas i arbetstidsintervall utan säker
koppling till arbetsgivare och mätmånad. Antalet personer med växlande- /varierande arbetsplatser kan inte redovisas utan att särskilt undersöka
denna kategori personer i en enkät till arbetsgivare med ett arbetsställe.
Sammantaget innebär detta alternativ en omfördelning av uppgiftslämnandet från allmänheten till arbetsgivarna. De bedömningar av alternativets kostnader — i varje fall om man avstår från att registrera uppgift om arbetsgivare 1 sjukförsäkringssystemet — som vi i övrigt gjort avviker inte nämnvärt från motsvarande kostnader för övriga tekniska alternativ. där uppgift hämtas in om arbetstid och arbetsställe från samma administrativa underlag. Vi anser därför att övervägande skäl talar mot att hämta in arbetstids- och arbetsställeuppgift från två olika administrativa system med de innehålls- och bearbetningsmässiga problem och risker för förse-
ning av statistiken som detta automatiskt medför.
SIA KU utbyggd med uppgift om arbetstid och arbetsställe
Vi har också närmare studerat alternativet KU utbyggd med uppgift om
arbetstid och arbetsställe. Därigenom skulle man från samma administrativa dokument och register kunna hämta de basuppgifter som behövs för att
tillgodose gemensamma behov hos användarna av sysselsättnings- och pendlingsstatistik.
Alternativet innebär att arbetsgivaren för alla personer, som varit an-
ställda under en viss bestämd mätmånad. lämnar uppgift på KU om överenskommen veckoarbetstid och det arbetsställe vid vilket personen arbetar under denna mätmänad. Genom att införa dessa två uppgifter på KU får man följande effekter vid registrering av basdata på individnivå i
sysselsättnings- och pendlingsregistret.
Anställd under mätperiod. Den förvärvsarbetandes sysselsättning och faktiska arbetsplats kan redovisas för en bestämd mätmånad och
kan därmed tidsmässigt mera tillförlitligt kopplas till övriga individdata. Dessutom kan därmed sysselsatta utanför mätmänaden antalsmässigt och inkomstmässigt registreras.
Arbetstidsuppgift. För alla personer som varit anställda under mätmånaden registreras uppgift om överenskommen veckoarbetstid i antal timmar.
Arbetsställeuppgift. För alla personer anställda under mätmåna-
den hos arbetsgivare med flera arbetsställen lämnas arbetsställenummer på
KU. För anställda hos arbetsgivare med ett arbetsställe hämtas motsva-
rande uppgift ur arbetsställeregistret i SCBs centrala företagsregister.
Alternativet ger möjlighet att bygga upp ett sysselsättnings- och pendlingsregister med uppgifter som i stor utsträckning avser samma mätperiod. De anställda kan redovisas som natt- eller dagbefolkning samt efter pendlingsförhållanden med valfri indelning efter demografiska uppgifter, sysselsättningens omfattning och regional redovisningsnivå. De anställdas sysselsättning kan redovisas efter näringsgrenar baserade på arbetsställeuppgiften, vilket ger den bästa möjliga kvaliteten. Sysselsättningens om-
fattning kan redovisas efter antal arbetstimmar/vecka med den indelning
som tillgodoser flertalet användarbehov.
Anställda som normalt arbetar utanför arbetsgivarens ordinarie fasta
arbetsställen (ex: vid växlande arbetsplatser) kan inte i samtliga fall sär-
skilt registreras, då uppgiften inte inhämtas från arbetsgivare med ett arbetsställe. Skall totala antalet personer med sådana arbetsplatsförhållan-
den kunna redovisas måste särskilda kompletterande undersökningar gö-
ras till arbetsgivare med ett arbetsställe.
Västeråsprovet. För att kunna ta ställning till alternativet utbyggd KU ansåg vi det nödvändigt att genomföra ett praktiskt registerprov för att testa om metoden är genomförbar. Vi beslöt därför att man på försök i Västerås fögderi i samband med att KU för 1981 lämnades även skulle
hämta in uppgift om arbetstid och arbetsställe från arbetsgivarna inom
fögderiet. En detaljerad redovisning av hur detta prov genomfördes och dess resultat finns redovisad i detaljrapporten.
Detta prov innehöll även en särskild enkät till ett 100-tal medverkande arbetsgivare som syftade till att utvärdera konsekvenser och kostnader för uppgiftslämnarna. Enkäten gav bl. a. följande resultat — det ansågs vara allmänt lätt att lämna uppgifterna i provet (34 av 36
företag med mer än ett arbetsställe ansåg det lätt eller mycket lätt att
lämna arbetsställekod och 82 av 89 ansåg detsamma om uppgift om
veckoarbetstid) — arbetsställeuppgift ansågs vara lättare att lämna än uppgift om veckoar-
betstid
— för vissa grupper anställda saknas avtalad veckoarbetstid, varför denna
får ersättas med faktisk genomsnittlig veckoarbetstid under mätmåna-
den.
För den offentliga sektorns arbetsgivare var problemen att lämna uppgifterna i provet större än för de privata. I de diskussioner vi fört med dessa arbetsgivare har man dock understrukit att dessa problem kan lösas.
Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras från erfarenheterna av det praktiska provet med utbyggd KU — arbetsgivarna har i allmänhet relativt lätt tillgång till uppgift om vilka:
som är anställda en viss mätmånad, arbetstid och arbetsställe för dessa
samt kan lämna dessa uppgifter — arbetsgivarna föredrar att lämna uppgifterna direkt på KU om uppgifts-
lämnandet är obligatoriskt
— skattemyndigheten har möjlighet ta hand om och registrera dessa extra
uppgifter på KU om nödvändiga resurser ställs till förfogande
— det var produktionstekniskt möjligt att bearbeta uppgifterna på KU med
övriga uppgifter från olika SCB-register för att bygga upp ett syssel-
sättnings- och pendlingsregister
Det är enligt vår bedömning endast genom en KU utbyggd med uppgift om såväl veckoarbetstid som arbetsställe som de grundläggande kraven på redovisning kan tillgodoses. Ett tillägg av dessa två uppgifter ökar i hög grad användbarheten av KU för statistiska bearbetningar och tillgodoser merparten av de behov som användarna framfört till FOBALT.
5.1.5 Förslag
Uppgifter om de förvärvsarbetandes sysselsättning och pendling för
redovisning på regional och kommunal nivå föreslås inhämtas för varje år
genom att man utnyttjar en utökad KU för anställda och SCBs inkomstre-
gister och CFR för personliga företagare inklusive självständiga yrkesut-
övare.
5.1.5.1 Uppgifter om anställda
Den nuvarande KU kompletteras med uppgifter om överenskommen veckoarbetstid och arbetsställenummer. Förslag till en på detta sätt ändrad KU finns redovisad i bilaga 4. Uppgifterna skall lämnas av arbetsgivaren
för de personer som varit anställda under november månad på följande
sätt.
Anställd under november: För att man rätt skall kunna avgränsa dem som är anställda under november månad måste KUs tidsangivelse
förbättras. Det föreslås ske genom att frågan utformas så att det tydligare
framgår att uppgift om första och sista månad för redovisade förmåner måste uppges om de inte omfattar hela inkomståret.
Uppgifter om arbetstid och arbetsställe avser endast de KU som lämnats för inkomsttagare som var anställda under november och där arbetsgiva-
ren redovisat kontant bruttolön om minst 500 kronor och avdragen prelimi-
när A-skatt (dvs är huvudarbetsgivare). För övriga KU behöver uppgifter inte lämnas om det förenklar uppgiftslämnandet för arbetsgivaren.
Överenskommen arbetstid: Avser den normala arbetstid per vecka som avtalats att gälla för november månad. Om denna uppgift inte
finns tillgänglig anges senast kända arbetstid. Om arbetstiden avser minst 35 timmar lämnas markering för heltid — om den är mindre än 35 timmar anges antalet hela timmar.
För anställda som varit helt frånvarande från sitt arbete under hela
november månad på grund av t.ex. sjukdom eller tjänstledighet anges
arbetstiden till O timmar.
Har inte en fast arbetstid/vecka avtalats med den anställde anges den genomsnittliga faktiska arbetstiden per vecka för november.
Arbetsställenummer: Uppgiften föreslås lämnas endast av ar-
betsgivare som har flera arbetsställen registrerade i det planerade basre-
gistrets arbetsställeregister vid SCB. En förteckning över arbetsgivarens fasta ordinarie arbetsställen — vilka identifieras genom arbetsgivarens
organisations-/personnummer tillsammans med ett fyrsitfrigt arbetsställe-
nummer — tillställs denne varje år före november månad. Förteckningen utgör underlag för att lämna arbetsställeuppgiften på KU i januari månad.
Arbetsställeuppgiften skall avse det ordinarie arbetsställe som den anställde vanligen infinner sig vid för att börja sitt arbete. Uppgiften lämnas
genom att det fyrsiffriga arbetsställenumret anges på KU.
För anställda som inte infinner sig vid nägot av arbetsgivarens fasta ordinarie arbetsställen för att börja sitt arbete utan arbetar exempelvis vid växlande/varierande adresser lämnas i stället vissa bestämda för alla gemensamma arbetsställekoder.
Arbetsgivare med ett arbetsställe behöver inte lämna arbetsställeupp-
gift. För personer som redovisats som anställda i november kan arbetsställeuppgift hämtas direkt från CFR genom att uppgiften kan kopplas till KU
på organisations-/personnummernivå. Förslaget innebär att samtliga an-
ställda knyts till arbetsstället och uppgift saknas om vilka av dessa som
normalt har sin arbetsplats utanför arbetsstället. Det medför att totala antalet personer med växlande/varierande arbetsplatsförhållanden inte kan
redovisas utan att genomföra en särskild enkätundersökning för att beskriva antalet sådana anställda hos arbetsgivare med ett arbetsställe.
Efter det att KU har lämnats till skattemyndigheterna bereds och regi-
streras dessa på sedvanligt sätt. Uppgifterna om veckoarbetstid och ar-
betsställenummer registreras länsvis av länsstyrelsernas dataenheter tillsammans med en kopia av övriga uppgifter på KU. Uppgifterna överläm-
nas därefter till SCB för vidare bearbetning, kontroll och uppbyggnad av
ett sysselsättnings- och pendlingsregister över anställda.
Ombordanställda på svenska fartyg, vilka betalar sjömansskatt. ingår som tidigare nämnts inte i ordinarie KU-rutiner hos skattemyndigheterna. För att komplettera SCBs register över anställda föreslås att uppgifter om dessa personer hämtas från det särskilda ADB-registret över ombordanställda hos sjömansskattekontoret i Göteborg.
5.1.5.2 Uppgifter om personliga företagare
Egna företagare. som arbetar men inte har ett formellt anställningsförhållande i det egna företaget och självständiga yrkesutövares sysselsättningsförhållanden kan inte fångas upp genom KU-systemet. Uppgifter om sysselsättningen för dessa grupper föreslås hämtas från SCBs inkomstregister och CFR. Som företagare föreslår vi att man räknar
de personer som deklarerat inkomst av jordbruksfastighet och/eller rörelse och som inte registrerats som anställda i november enligt registret över anställda. Uppgift om företagarens näringsgren och arbetsställe hämtas så långt
möjligt från CFR. Uppgift om arbetstid föreslås utgå för denna kategori
med hänsyn till svårigheterna att inhämta en kvalitetsmässigt acceptabel
uppgift och det mindre behov av denna som användarna av FoB-data har sagt sig ha.
Inkomstregistret som baseras på deklarationsmaterialet och slutliga
taxeringsuppgifter har avsevärt längre produktionstid än KU-registret. Ett definitivt register över företagare för ett bestämt redovisningsår kommer
därför att vara tillgängligt först ett år efter att uppgifter om anställda från
KU för samma år kan börja bearbetas. Med anledning av att en heltäckande redovisning av antalet förvärvsarbetande bör presenteras snabbast möjligt, förestår vi därför att antalet företagare och deras sysselsättning preli-
minärt skattas med uppgifter från året före redovisningsåret.
5.1.5.3 Årlig provisorisk sysselsättningsstatistik
I avsnitt 3 har vi angivit att behovet av årlig regionalt fördelad sysselsättningsstatistik är stort och har successivt ökat under hela 70-talet. SCB har därför sedan 1975 försökt att till viss del tillgodose detta behov genom att ctappvis utveckla en statistik som provisoriskt kan beskriva sysselsätt-
ningsutvecklingen årsvis utöver den statistik som FoB 75 och FoB 80 givit. Denna statistik har som utgångsmaterial använt SCBs inkomstregister och
redovisat den förvärvsarbetande nattbefolkningen kommunvis fördelad efter kön, antal barn och med en grov skattning av förvärvsarbetets om-
fattning i arbetstid med hjälp av arbetsinkomstens storlek (SPINK-meto-
den). Genom att SCB fr. o. m. 1979 har tillgång till och kunnat komplettera befintlig information med KU-data har man även sökt utveckla en kommunvis redovisning av förvärvsarbetande dagbefolkning för 1979 och 1980.
Denna provisoriska sysselsättningsstatistik tillämpar en skattningsmeto-
dik som förutsätter att det finns tillgång till heltäckande uppgifter om
antalet förvärvsarbetande och deras sysselsättning från en FoB vart femte år. Statistiken ger endast en kommunvis redovisning av nattbefolkning och
schablonmässig uppskattning av dagbefolkningen. Någon pendlingsinformation erhålls inte. Även om denna statistik inte kan tillgodose viktiga
användarbehov anser vi att den fortsättningsvis bör tas fram t.o.m. 1985.
Därigenom kan man i någon mån förse användarna med årlig information i
avvaktan på att man har fattat beslut om och startat produktion av årlig reguljär sysselsättningsstatistik fr. o. m. år 1986.
5.2¶Hushåll och lägenheter
Det finns idag inga heltäckande register över landets hushåll och lägenheter annat än de som varje gång byggts upp i samband med FoB. För att
kunna ersätta FoB och tillgodose behoven måste därför nya register skapas. Direktiven säger att alternativa registerlösningar skall inrymma olika
ambitionsnivåer.
52.1 Lägenhetsnummer i folkbokföringen och lägenhetsregister
Den enda löpande statistik på totalbasis som idag finns om svenska familjer och hushåll är civilståndsstatistiken från registret över totalbefolkningen (RTB) och statistiken om den s k RTB-familjen (gifta samboende och ensamstående med eller utan barn). Dessa redovisningar har dock för flertalet användningar med åren blivit i det närmaste meningslösa. Enligt FoB 80 tillhörde t.ex. 15 procent av samtliga samboende gruppen samboende inte gifta. I den löpande statistiken redovisas dessa personer som inte gifta och tillhörande en familj med endast en vuxen. 1980 hade ca 40
procent av de barn som föddes i Sverige en inte gift mamma.
För att nå en mer rättvisande löpande beskrivning av familje- och hushållsförhållandena är en registerlösning som grundar sig på ett gemensamt lägenhetsnummer såväl i folkbokföringen som i ett lägenhetsregister det klart bästa alternativet. I flera yttranden över vår delrapport underströks
kraftigt att denna lösning är det enda riktiga registeralternativet till FoB på detta område. Ett sådant system tillämpas i Danmark och är under upp-
byggnad i Finland. Lösningen skulle innebära att
— varje lägenhet i landet ges en särskild identifikation
— denna identifikation införs i folkbokföringsregistren
— man folkbakförs på lägenhet i stället för på fastighet
— ett lägenhetsregister med samma identifikation byggs upp — allmänheten informeras om lägenhetsnumren.
Lägenhetsregistret behöver i ett första steg inte innehålla annan informa-
tion än identifikation, dvs lägenhetsnumret för att kunna fylla sin roll i en
familje- och hushållsbeskrivning. Om lägenhetsregistret tillförs uppgifter om lägenheten och den byggnad som den tillhör kan det dessutom ge
statistik över lägenheter och om bostadsförhållandena för olika hushålls-
typer. Man skulle exempelvis kunna belysa lägenheternas storlek och utrustning i kombination med byggnads- och fastighetsdata. t.ex. hustyp
och byggnadsår och med hushållets storlek. Metoden kan förutsättas ge en kvalitetsmässigt bra statistik då den
skulle bygga på ett material som av administrativa skäl kan förväntas ha en hög kvalitet. Jämförbarheten med tidigare räkningar bedöms vara god. Uppgift om antalet personer som är samboende i äktenskapsliknande form utan att vara formellt gifta kan dock inte erhållas genom denna metod.
Igångsättning och drift av en sådan lösning skulle kräva relativt omfat-
tande insatser inte minst från uppgiftslämnarna, dvs allmänhet och fastig-
hetsägare. Vi har därför gjort bedömningen att även andra tunga samhälle-
liga behov än de rent statistiska krävs för att denna registerlösning skall
kunna motiveras.
Under utredningsarbetets gång har vi ställts inför sådana behov. För folkbokföringens del har ett system med lägenhetsnummer sålunda angetts
vara av ett visst men begränsat värde för kontrollen av rätt folkbokföring.
Metoden kan dock inte motiveras enbart härmed. Även för andra behov skulle lägenhetsnumrering och folkbokföring på viss lägenhet kunna tänkas ha ett värde.
Lägenhetsnummer på postförsändelser skulle kunna underlätta och sä-
kerställa postutdelningen i fastigheter med många avlämningsställen per adressenhet (uppgång). Lägenhetsregistrering kan även ha intresse för televerket och då särskilt för de lokala enheterna. Dessutom har vi bl. a. mött krav på en byggnads-, bostads- och lokalregistrering, varvid man "även har behov av data för varje enskilt objekt.
Mot denna bakgrund föreslår vi att en särskild utredning snarast tillsätts för att utarbeta metoder för hur man stegvis skall kunna bygga upp ett sådant system. Man bör därvid noga pröva hur de mindre ambitiösa
lösningar, som vi föreslår, skall kunna övergå i ett system med lägenhets-
nummer och byggnads-/lägenhetsregister.
För att i det kortare tidsperspektivet säkerställa den statistiska informationen om hushållen har vi undersökt två alternativa lösningar, dels ett förbättrat RTB. dels ett hushällsregister endast avsett för statistisk an-
vändning (benämns i det följande statistiskt hushållsregister”").
För den statistiska beskrivningen av lägenheter har vi också undersökt två alternativa lösningar, dels utnyttjande av fastighetstaxeringen, dels ett bostadsbyggnadsregister enbart avsett för statistisk användning (benämns i det följande statistiskt bostadsbyggnadsregister”").
5.2.2 Förbättrat register över totalbefolkningen (RTB)
Beskrivningen av hushåll med hjälp av RTB kan förbättras dels genom
att uppgiften om samhörighet med huvudmannen behälls för hemmavaran-
de barn över 17 är, dels genom att en uppgift om hustyp införs från senast tillgängliga FoB och/eller allmänna fastighetstaxering och därefter från bostadsbyggnadsstatistiken, varigenom hushållen i hus med endast en
bostad tenbostadshus) kan avgränsas. De prov vi genomfört visar emellertid att metoden inte kan tillfredsställa
samhällsplaneringens behov. Detta beror främst på att man med denna metod inte kan avgränsa de hushåll i flerbostadshus som består av samboende men inte gifta personer (med eller utan barn). Metoden ger sålunda en kraftig och enligt prognoserna ökande överskattning av antalet enpersonshushåll och därmed en motsvarande underskattning av hushåll med två eller flera personer.
5.2.3¶Statistiskt hushållsregister
Den enda metod för en registerbaserad statistik av hushållen som enligt
vär bedömning är möjlig att genomföra på någorlunda kort sikt är att bygga upp ett hushållsregister hos SCB enbart för statistiskt bruk. Metoden
bygger på följande komponenter
— ett grundregister, 1 vilket landets samtliga innevånare är fördelade på bostadshushåll |
— grundregistret uppdateras löpande med hjälp av 9 dels de uppgifter folkbokföringen redan i dag rapporterar till SCB om
födda, döda. inrikes flyttningar och migration e dels uppgifter på en ändrad flyttningsanmälan om till vem eller med vem
man flyttar (blankettförslag återfinns i bilaga 5) — varje hushåll löpnumreras med ett unikt och informationslöst identifika-
tionsnummer, ett s k hushållsnummer
— hushållsnumret följer hushållet när man flyttar
— nybildade hushäll får nytt nummer.
Vidare gäller att de som bor på fastighet med endast ett enbostadshus
betraktas som ett hushåll i det statistiska hushållsregistret.
Metoden bygger också på att man tillhör det ursprungliga hushållet fram till dess man anmäler att man flyttar från fastigheten eller byter gatuadress. Det innebär att flyttningar inom samma fastighet eller samma gatuadress
inte kommer till synes i hushållsregistret. Utgångspunkt för denna metod måste alltså tas i ett grundregister över
landets alla hushåll. Mot bakgrund av att hushållsregistret kan starta först 1985 kan FoB 80-data enligt vår mening inte användas som bas. En ny allmän insamling från allmänheten 1985 måste ligga till grund för registret
(behandlas i det följande som "begränsad FoB 85").
Det viktigaste underlaget för att efter uppläggningen kunna följa förändringar i hushållsbildningen (utöver födelser och dödsfall) utgör den blankett som lämnas till posten vid flyttning, den s k flyttningsanmälan (bilaga 5). En del av denna blankett behålles av posten medan en annan del vidarebefordras till folkbokföringsmyndigheten (i regel pastorsämbetena). På blanketten anges i dag i regel de personer som flyttar tillsammans. Det gäller sannolikt i betydande grad även samboende inte gifta. De senare skall dock enligt föreskrifter av pastorsämbetena ses som ensamstående. Den information som går vidare till folkbokföringen och SCB ger sålunda
ingen riktig beskrivning av hushållsbildningen för dessa samboende. Där-
för har vi undersökt möjligheterna att förändra flyttningsanmälan.
För att få fullgoda data om flyttningar i en sådan registerlösning krävs
att flyttningsanmälan ändras så att den fångar upp personer som efter
flyttning tillhör samma hushåll utan att det finns ett formellt familjesam-
band. Det kan ske genom att man anger till vem celler tillsammans med vem man flyttar. Riksskatteverket menar att en sådan ändring även skulle medföra fördelar för folkbokföringsmyndigheterna och kunna leda till en S Riksdagen 1983i84. I saml. Nr 85
förbättrad kontroll av folkbokföringen. Ett prov med en på detta sätt ändrad flyttningsanmälan har ägt rum under våren 1982 i fyra postområden.
För ett urval av dem som lämnade ändrad flyttningsanmälan i provet har vi undersökt hur den fungerade. Resultatet härav är följande: — Utan någon som helst komplettering av uppgiften blev i 88 procent av
fallen hushållen rätt beskrivna: 11 procent av hushållen blev för små och
1 procent för stora.
— Av de 12 procent för vilka hushållsbildningen blev felaktigt beskriven
hade 7 procent inte besvarat frågan. medan 5 procent hade svarat fel. — 85 procent var positiva (54) eller neutrala (31) till att lämna de nya
uppgifterna på flyttningsanmälan. 2 procent var uttalat negativa.
I en permanent lösning med denna metod kan olika kompletteringsätgärder vidtas som reducerar felen. — De som bor på fastighet med endast ett enbostadshus och som därmed
kan förutsättas tillhöra samma bostadshushäll kan särskiljas med hjälp
av uppgifter om hustyp från det statistiska bostadsbyggnadsregistret.
Tar man hänsyn härtill skulle felet i skattningen av hushållets samman-
sältning i provet begränsas till ca 7 procent. — Den del av felet i provet som berodde på att frågorna inte besvarades
bör i allt väsentligt kunna elimineras dels genom en tydligare utformning
av blanketten, dels och framför allt genom att den permanenta lösningen
förutsätter uppgiftsplikt.
— Uppgifterna kommer att genomgå viss kontroll av folkboklöringsmyn-
digheterna eftersom de skall användas även för deras ändamål.
— En enkel postenkät sänds ut till personer, för vilka hushållsbildningen
bedöms vara fel på grund av att frågorna inte besvarats på flyttningsan-
mälan.
Dessa åtgärder bör också medföra att andelen personer som besvarar frågorna fel kommer att minska i en permanent lösning.
Om man sålunda utgår från att huvuddelen av de fel i flyttningsanmälan som uppkom i provet genom att frågorna inte besvarats kan åtgärdas och att vissa av de felaktiga uppgifterna kan rättas kan det kvarvarande felet antas bli i storleksordningen 2 procent. Vi har försökt att uppskatta hur stort fel detta skulle medföra i hushållsregistret efter fem år.
Beräkningarna visar att registret kommer att innehålla ca 0.8 procent för många hushåll. Flertalet av dessa kommer att vara dubbletthushåll. främst
två enpersonshushåll som egentligen skulle vara ett tvåpersonshushåll.
Detta medför att drygt 1,5 procent av landets ca 3,3 milj hushåll kommer
att ha för liten hushållsstorlek.
Vid en skattning av förändringen av antalet hushäll efter fem år får vi
30000 för många hushåll, vilket skall jämföras med att antalet hushåll
ökade med 175 000 mellan 1975 och 1980 enligt FoB. Detta innebär att felet uppgår till ca 17 procent av förändringen av antalet hushåll enligt FoB.
En punktskattning av antalet hushåll med en låg felprocent kommer sålunda att kunna göras under hela 80-talet. Däremot tyder provresultaten
utvecklar metoder med syfte att få ned felets storlek. En sådan metod
kommer att utgöras av en jämförelse på fastighetsnivå mellan antalet hushåll och antalet lägenheter enligt bostadsbyggnadsregistret som följs
upp med en enkel postenkät till hushållen/fastighetsägarna i de fall detta
bedöms som nödvändigt. I detta sammanhang skall även nämnas en undersökning som vi föreslår skall genomföras 1987/88 för att kontrollera kvaliteten i hushälls- och bostadsbyggnadsregistren.
Metoden med hushållsregister fångar dock inte uppgifter om inte gifta
samboende. Med hänsyn till den betydelse uppgifter om samboendets utveckling har måste möjligheterna att få uppgifter härom ytterligare över-
vägas. Vi anser sålunda att denna fråga bör behandlas i samband med den
särskilda utredning om folkbokföring på lägenhet m m, som vi tidigare i denna rapport föreslagit.
5.2.4 Fastighetstaxeringsregistret
Enligt gällande lagstiftning skall allmän fastighetstaxering (AFT) ske
vart femte år. Särskild taxering skall ske de år som AFT inte äger rum för
de fastigheter som undergått väsentlig förändring. Detta system ger under-
lag till ett årligen uppdaterat fastighetstaxeringsregister (FTR).
För att FTR skall kunna fungera som bostadsbyggnadsregister och källa
för lägenhetsstatistik måste det innehålla uppgifter om antal lägenheter per byggnad fördelade efter storlek och utrustning. I fråga om fastigheter med
enbostadshus innehåller FTR uppgifter om lägenhetens utrustning. Däremot är inte uppgift om lägenhetsstorlek (antal rum o kök) intressanta ur taxeringssynpunkt. För andra fastighetstyper, dvs hyreshusenheter m m
finns inga som helst uppgifter om lägenhetsbeståndet i nuvarande FTR
eftersom dessa uppgifter saknar betydelse för taxeringen.
För att FTR skall kunna fungera som ett bostadsbyggnadsregister mäste
således uppgifter tillföras. Vidare krävs att alla ändringar avseende uppgifter i ett på sådant sätt utvidgat register fångas upp i samband med de årliga särskilda taxeringar som sker i samband med nybyggnad eller ombyggnad.
Det är f n oklart hur de framtida fastighetstaxeringarna kommer att ske. Antingen blir det i princip samma uppläggning som hittills eller också blir
det rullande taxering, t.ex. så att en viss andel av fastigheterna taxeras varje år. I RSVs utvärdering av AFT 81 drar man slutsatsen att det blir
nödvändigt att förenkla taxeringsförfarandet i framtiden, vilket kan komma att påverka såväl sättet att hämta in informationen som själva informa-
tionsinnehållet. Denna osäkerhet om det framtida systemets utformning i
kombination med den omfattande utvidgning av nuvarande FTR som krävs
för att detta skall kunna fungera som självständig bas för lägenhetsstatistik
gör att vi inte anser oss kunna föreslå att man utnyttjar FTR som huvudlösning på detta område.
Möjligheterna för FTR att med befintlig taxeringsgrundande information ge tilläggsinformation till det bostadsbyggnadsregister som vi föreslår i det följande är i första hand koncentrerade till småhusbeståndet. Vad som
avses är rivningar och moderniseringar av småhus som inte rapporteras till
den löpande bostadsbyggnadsstatistiken, men som blir föremål för särskild
taxering och därmed kommer med i FTR. Dessutom kan FTR ge kompletterande information om lägenheterna på fastigheter med tvåbostadshus under förutsättning att taxeringarna gör åtskillnad mellan en- och tvåbostadshus.
De ytterligare kontroller och kompletteringar som kan göras med hjälp av FTR beror på vilka utvidgningar som kan göras av dess innehåll, främst
vid tillfällen då allmänna taxeringar görs.
5.2.5 Sratistiskt bostadsbyggnudsregister
Den metod för en registerbaserad lägenhetsstatistik som vi anser möjlig att genomföra på kort sikt är att bygga upp ett bostadsbyggnadsregister hos SCB enbart för statistiskt bruk. Metoden bygger på följande komponenter — ett grundregister över landets samtliga bostadsbyggnader med uppgift
om e fastighetstyp
oe ägarekategori 9 byggnadsperiod
e hustyp e antal lägenheter efter storlek e kvalitetsgrupp
& huvudsakligt uppvärmningssätt — den löpande uppdateringen sker främst med hjälp av 9 en förbättrad inrapportering från kommunerna till SCBs bostadsbygg-
nadsstatistik (BBS) — men dessutom med hjälp av e dels uppgifter från fastighetstaxeringsregistret e dels uppgifter från fastighets- och inskrivningsregistren
& dels registret över totalbefolkningen
e dels kommunernas medverkan med att lösa eventuella problem i sam-
band med uppdateringen
Metoden bygger säledes på en uppdatering på objektnivå med byggna-
den som enhet.
Även för detta register är det nödvändigt att kunna grunda den löpande uppdateringen på ett basregister vid starten. Också här blir FoB 80-data för gamla. Basregistret bör därför läggas upp 1985 genom insamling av upp-
gifter från allmänheten och fastighetsägare (begränsad FoB 85). Vissa variabler som ingår i FoB ingår inte i BBS eller ingår med annan
definition eller med andra klassindelningar. Uppgifter om lägenheternas
utnyttjande är inte möjliga att uppdatera med hjälp av BBS-materialet.
BBS innehåller inte heller uppgifter om rivning och modernisering av
småhus. I nybyggnadsstatistiken ingär inte variabeln ägarkategori. där-
cmot ingår byggherrekategori. Ägarkategori kan härledas med hjälp av
byggherrekategori och upplåtelseform. Ovan exemplifierade brister i BBS kan i viss utsträckning elimineras genom anpassning av BBS” population, variabler och bearbetningsrutiner till de krav som systemet för uppdatering av ett statistiskt bostadsbyggnadsregister ställer. Detta innebär dels att underlaget till BBS mäste för-
ändras, dels att kommunernas uppgiftslämnande måste förbättras/föränd-
ras. Bl a är det viktigt att kommunerna till BBS kan ange officiell fastig-
hetsbeteckning för varje hus när det rapporteras inflyttningsfärdigt. Detta görs för övrigt redan idag i ett stort antal fall.
det närmast en utvidgning av rivnings- och moderniseringsstatistiken till att även omfatta småhus.
Att bygga upp rutiner som möjliggör rapportering av förändringar i
bostadsstocken som inte kommer till kommunens kännedom är betydligt
"svårare. Detta kan exempelvis avse lägenheter som får ändrad användning till kontor eller liknande (”funktionsomvandling"). Ofta sker sådana förändringar utan att ombyggnad ägt rum och utan ansökan om byggnadslov.
Genom sambearbetningar mellan FTR och RTB är det möjligt att få
kännedom om fritidshus som blivit bebodda. På motsvarande sätt kan man få kännedom om bostadsfastigheter som upphört att vara bebodda. Dessa fastigheter kan dä undersökas för att fastställa ev funktionsomvandling till
fritidsbostad.
För att pröva hur bostadsbyggnadsstatistikens blanketter för nybygg-
nad, modernisering och rivning kan kopplas ihop med uppgifterna från
FoB 80, dvs om det är möjligt att med BBS nuvarande identifikationssystem för fastighet och byggnad manuellt matcha BBS-uppgifter mot FoBuppgifter har ett praktiskt prov genomförts i Västerås fögderi och i Gävle. Provet har även sökt visa vilka förändringar av BBS-material och rutiner
som blir nödvändiga för att bygga upp ett statistiskt bostadsbyggnadsregis-
ter.
Provet visar att det bör gå att bygga upp ett statistiskt bostadsbyggnads-
register på detta sätt. I en särskild enkät till ett urval kommuner har vi
undersökt deras möjligheter att dels inrapportera slutlig fastighetsbeteck-
Även här talar resultaten i riktning för den föreslagna registerlösningen. Det kommunala uppgiftslämnandet förutsätts bli lagreglerat. Detta i kombination med att det är kommunerna själva som är huvudanvändare av informationen bör utgöra garantier för att kvaliteten blir acceptabel.
Vissa ofullständigheter kommer emellertid att behäfta registret främst
avseende täckningen av förändringar i småhusbeståndet. Det blir därför viktigt att låta registret bli föremål för särskilda avstämningar mot annan registerinformation. Detta kan ske på två sätt dels genom en avstämning mot framtida fastighetstaxeringar, dels genom att samköra mot befolkningsregistren för att så långt detta är möjligt ta hänsyn till förändringar som beror på att permanenthus blir fritidshus eller omvänt. Den särskilda kontrollundersökning som vi föreslår till 1987/88 avses att även kontrollera bostadsbyggnadsregistrets innehåll.
5.2.6¶Hushållens bostadsförhållanden
För att statistik om olika hushållstypers bostadsförhållanden skall kunna tas fram krävs att bostadshushållets medlemmar kan kopplas till den lägenhet de bor i. I FoBarna har detta varit möjligt genom att uppgifter om
hushåll och lägenhet lämnats samordnat. För att nå samma resultat i en
registerlösning krävs en gemensam identitetsbeteckning för personer (hushåll) och lägenheter. Den enda med FoB helt jämförbara lösningen är den i 5.2.1 behandlade metoden med lägenhetsnummer i folkbokföringen och ett lägenhetsregister.
Vi nödgas dock konstatera att möjligheten att i varje fall under de närmaste åren kunna bygga upp en sådan registerbas inte föreligger. 1985 kan vi tillgodose behovet genom den begränsade FoB 85. Därefter erhålls enligt våra förslag hushålls- och lägenhetsinformation från två register som inte kan ge motsvarande koppling. För att ge den mest angelägna informationen även efter 1985 anser vi att följande två metoder bör utvecklas vidare, nämligen att dels utgå från uppgifterna om lägenheternas storlek i den begränsade FoB 85 och uppdatera dem med hjälp av en uppgift om antal rum på flyttningsanmälan dels göra skattningar med hjälp av urvals-
och registerinformation. Lägenhetsstorleken skall ingå som en uppgift i det statistiska hushållsregistret.
Vi har därför tagit med en fråga om inflyttningslägenhetens storlek i provet med ändrad flyttningsanmälan. Resultaten av detta prov visar att uppgiften enligt vår bedömning bör kunna ingå i flyttningsanmälan och ligga till grund för en enkel statistik över sambandet mellan lägenhetsstor-
lek och hushållsstorlek.
Den statistiska metodutvecklingen har under senare är kommit fram med metoder som utnyttjar registerinformation tillsammans med urvalsinformation (syntetiska skattningar). Internationellt har metoderna utvecklats bl. a. i syfte alt ge aktuella skattningar mellan två folk- och bostadsräkningar.
Vi har med tillämpning av dessa metoder prövat om man med hjälp av
dels den registerinformation vi fär i de statistiska hushålls- resp bostadsbyggnadsregistren. dels urvalsundersökningar kan skatta olika hushälls-
typers fördelning på lägenhetsstorlek ned på låg regional nivå. De resultat
vi hittills fått fram är inte av den karaktären att vi nu kan förorda metoden
som ett alternativ för beskrivning av sambandet hushåll/lägenhet. De är dock så intressanta att vi anser att SCB bör fortsätta och intensifiera ett
utvecklingsarbete med denna typ av metoder.
5.2.7 Energiuppgifter
Energiuppgifter för byggnader och lägenheter är inga traditionella FoBvariabler. Inför AFT 81 fattades emellertid ett beslut i särskild ordning att samla in vissa energiuppgifter vid AFT 81, varvid det skapades förutsättningar att koppla samman dessa med uppgifter från FoB 80.
Från användarhåll betonar man betydelsen av att även framöver få
tillgång till energiuppgifter på motsvarande sätt och menar därför att vi bör
ta upp frågan i vårt utredningsarbete.
Vi nödgas dock konstatera att den enda energivariabel som kan ingå i en lösning med ett statistiskt bostadsbyggnadsregister med de uppdaterings- möjligheter som finns är huvudsakligt uppvärmningssätt. Denna variabel
ingår därför i vårt förslag till en begränsad FoB 85.
För övriga energivariabler som kan bli aktuella ser vi som enda möjlighet att de behandlas inom ramen för AFT 86.
5.2.8 Förslag
Med hänvisning till vad vi här anfört föreslår vi följande för att genomfö-
ra en registerlösning för hushåll och lägenhet.
— En fullgod, säker lösning som ger data om hushåll. samboende, lägen-
heter och om hushållens bostadsförhållanden förutsätter egentligen att lägenhetsnummer införs och att lägenhetsregister byggs upp samt att
folkbokföring sker på lägenhet och att samboende registreras. Detta
innebär långtgående förändringar som inte kan motiveras enbart av
intresse även i vissa administrativa sammanhang. Därför bör ett utred-
ningsarbete sättas igång om förutsättningarna för sådana förändringar. - Med dagens förutsättningar och de ändringar i dessa som enligt våra
undersökningar är möjliga att åstadkomma utan alltför stora ingrepp är
följande lösning genomförbar med de kvalitetsbegränsningar som angi-
vits. e ett statistiskt hushållsregister byggs upp med en begränsad FoB 85 som
bas och uppdateras med hjälp av bl. a. en ändrad flyttningsanmälan e ett statistiskt bostadsbyggnadsregister byggs upp med en begränsad FoB
85 som bas och uppdateras med hjälp av i första hand kommunernas
inrapportering till bostadsbyggnadsstatistiken
e uppgift om antalet rum i inflyttningslägenheten förs in på flyttningsanmä-
lan e det pågående utvecklingsarbetet inom SCB kring syntetiska skattningar
intensifieras — Vi mäste dock, mot bakgrund av de olika undersökningar vi genomfört.
konstatera att en viss osäkerhet råder om hur kvaliteten i dessa bäda
register kommer att utvecklas under en fortlöpande uppdatering. Prov-
resultaten pekar på ett visst ökande bortfall i informationen som har
begränsad betydelse för beskrivningen av förhållandena ett visst år men
som kan få konsekvenser för förändringsbeskrivningar. Å andra sidan
bör enligt vår mening en lagreglering av de åtgärder som ingår i dessa
registeralternativ tillsammans med ett sammanfallande uppgiftslämnar-
och användarintresse 1 vissa fall (t.ex. för kommunerna) möjliggöra en
viss kvalitetshöjning.
Kvar står dock att det idag inte är möjligt att med säkerhet säga att dessa
lösningar kvalitetsmässigt står sig under en längre tid. Vi föreslår därför att en särskild kontrollundersökning genomförs 1987/88 för att kontrollera
kvaliteten i hushålls- resp bostadsbyggnadsregistren. Med ledning av bl. a.
resultaten av denna undersökning får närmare prövas om och i vilken omfattning direktinsamling från allmänheten blir nödvändig 1990. På mot-
svarande sätt bör — om det inte visar sig obehövligt — en ny kontrollundersökning genomföras 1992/93 som underlag bl. a. för ställningstagande inför
1995.
5.3 Yrke
Några heltäckande register ur vilka yrkesuppgifter om befolkningen kan
hämtas finns inte. Om man vill göra yrkesstatistik som omfattar alla
förvärvsarbetande måste olika källor kombineras och dataregistrering infö-
ras som idag inte förekommer.
5.3.1 Folkbokföringen och deklarationerna
Till för några är sedan dataregistrerades yrke i folkbokföringen. Yrkes-
uppgifterna togs då bort ur registret. eftersom de inte utnyttjades. Kvalite-
ten på uppgifterna var dessutom bristfällig.
Vi har undersökt kvaliteten på de yrkesuppgifter som lämnas på blanket-
terna för allmän självdeklaration och funnit att den är läg. Vi bedömer också möjligheterna att åstadkomma en tillräcklig kvalitetsförbättring som
små. För övrigt övervägs inom RSV att ta bort yrkesuppgiften på deklarationsblanketten. Dessa förhållanden. tillsammans med den osäkerhet som
mot bakgrund av pågående utredningsarbete finns om det framtida deklarationsförfarandet, gör att vi inte kan föreslå att deklarationsblanketterna
används som källa för yrkesstatistik.
De registerunderlag som vi närmare undersökt är de lönestatistiska materialen och sjukförsäkringssystemets inkomstanmälan.
5.3.2 Lönestatistiska material
De register (ett femtontal olika) som ligger till grund för SCBs lönestatistik omfattar tillsammans cirka 2.5 miljoner förvärvsarbetande. Lägger
man därtill uppgifter om egna företagare i det centrala företagsregistret (CFR) och om brukare i lantbruksregistret (LBR), kan man få individdata
för 2.7—2.8 miljoner förvärvsarbetande. dvs för inemot 70 procent av
samtliga.
För att närmare undersöka täckningsgraden hos dessa register och möjligheterna att översätta registrens befattningar, tjänstetitlar och annan yrkesinformation till FoBs yrkeskod. gjorde vi en sambearbetning av re-
gistren för år 1976 med 1975 års folk- och bostadsräkning. Provet visade
bl.a. att vi med registrens hjälp kunde FoB-yrkeskoda 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. Täckningsgrad och kodningsbarhet varierade för olika yrkesgrupper och register.
De lönestatistiska materialen kan således inte utan kompletterande källor utgöra underlag för heltäckande yrkesstatistik.
5.3.3 Sjukförsäkringssystemets inkomstanmälan
Vid inkomstanmälan till försäkringskassan skall yrke/sysselsättning
anges på inkomstuppgiften (den s k SGI-blanketten). Även på de blanket-
ter man fyller i när man varit sjuk (sjukförsäkran) eller när man utnyttjat föräldraförsäkringen skall yrke/sysselsättning anges. Ingen av dessa yrkesuppgifter dataregistreras för närvarande.
En bearbetning av sjukförsäkringsregistret som riksförsäkringsverket
(RFV) utfört åt oss visar bl.a. att 80 procent av de försäkrade lämnat SGI-blankett under den senaste tolvmånadersperioden och att 97 procent lämnat någon uppgift under en period av två år och fyra månader. Inledan-
de prov visade att 6 procent av blanketterna saknade uppgift om yrke/sysselsättning. Av dem som lämnat uppgift om yrke/sysselsättning kunde 87 procent kodas med FoBs yrkeskod utan hjälpinformation. I senare prov — det s k Västeråsprovet, se avsnitt 5.3.4 — uppnådde vi en kodningsbarhet
på 93 procent. Då hade vi också tillgång till näringsgrensdata. Dessutom
gjordes kodningen i vissa fall efter schablonregler.
En fördel med försäkringskassans material är att yrkesuppgiften har betydelse för bedömningen av den angivna inkomsten, vilket garanterar en viss kvalitet på uppgifterna. En nackdel ur kvalitetssynpunkt är att yrkes-
uppgifterna inte är lämnade vid en gemensam tidpunkt. Man vet alltså inte
om tidigare lämnade yrkesuppgifter ännu gäller. Man kan emellertid förmoda att ett yrkesbyte som också innebär byte av arbetsgivare oftast kommer fram i materialet. Däremot är det mindre troligt att yrkesbyten/ omplaceringar inom företag blir kända.
Vi kan konstatera att SGI-blanketten ensam inte kan utgöra underlag för en yrkesstatistik med tillfredsställande kvalitet.
5.34 Kombination äv yrkesuppgifter från löneregister och sjukförsäkringssystemet
Mot bakgrund av att vi funnit att de lönestatistiska underlagen och
SGI-blanketter inte var för sig kan ligga till grund för yrkesstatistik har vii Västeråsprovet prövat möjligheterna att bygga upp ett yrkesregister genom att kombinera dessa båda källor. Försäkringskassorna har därvid
under fem månader dataregistrerat de yrkesuppgifter som inkommit på
SGI-blanketter. Efter överenskommelse med arbetsmarknadens parter har
även de lönestatistiska materialen ingått i provet. I provet kunde vi med hjälp av de båda källorna yrkesklassificera 74 procent av de förvärvsarbetande.
Om försäkringskassorna registrerar yrkesuppgifter under ett år i stället
för som i provet fem månader och därutöver i vissa fall kompletterar med
äldre material kommer uppskattningsvis ca 90 procent av den förvärvsarbetande befolkningen att kunna åsättas en yrkeskod med enbart försäkringskassematerial som källa. Motsvarande täckningsgrad för enbart löneregistren är som nämnts ca 55 procent. Sammantaget kan de båda källorna beräknas ge en täckningsgrad om ca 95 procent. Som jämförelse kan nämnas alt I FoB var bortfallet av yrkesdata för dem som där redovisades som förvärvsarbetande så lågt som 0,5 procent. Registerlösningen innebär dessutom att mättidpunkten blir flytande. vilket får betydelse vid utnytt-
Jandet av statistiken.
För att nå acceptabel kvalitet i statistiken måste kvaliteten på försäkringskassans yrkesuppgifter höjas. Vi bedömer att man genom precisering
av yrkesfrågan på inkomständringsblanketten och eventuellt också genom
en särskild anvisning kan åstadkomma detta. Se förslag i bilaga 6. Det finns också vissa möjligheter att utnyttja informationen i löneregistren effektiva-
re än vad som gjordes i provet.
Mycket talar enligt våra undersökningar för att yrkesstatistiken i största möjliga utsträckning bör bygga på en källa — ett yrkesbegrepp. Försäkringskassematerialet är därvid att föredraga främst av det skälet att täckningsgraden och därmed homogeniteten blir högre. Tillgängliga löneregister, lantbruksregistret och centrala företagsregistret bör utnyttjas för kompletteringar i kvalitetshöjande syfte.
En fördel med yrkesuppgiften i försäkringskassematerialet är att den liksom i FoB 80 kan registreras i klartext, vilket ger möjligheter till alternativa yrkesklassificeringar och eventuellt till framtida förenklingar av registreringsförfarandet, på så sätt att förprintade yrkesuppgifter kan användas.
Ett yrkesregister kan då byggas upp på följande sätt:
— På landets alla försäkringskassekontor dataregistreras under ett års tid
yrke från alla inkomna SGI-blanketter. Uppgifterna lagras vid riksför-
säkringsverkets (RFV) datacentral och levereras i omgångar till SCB för
kodning.
— Yrkeskodningen görs maskinellt så längt det går med hjälp av SCBs
kodningsregister. Vid kodningen används näringsgrensuppgifter och.
sektortillhörighet från sysselsättningsregistret som hjälpinformation. — Yrkesinformation i tillgängliga löneregister, LBR och CFR översätts där så är möjligt till FoBs yrkeskod. — De individer som inte återfunnits vare sig i försäkringskassematerialet,
löneregistren, CFR eller LBR eller som inte kunnat yrkeskodas, skrivs
ut på en lista som fördelas på försäkringskassornas lokalkontor för
manuell komplettering med hjälp av äldre blankettmaterial. — De ifyllda listorna sänds till SCB för dataregistrering och kodning. — Efter detta framställs det slutliga yrkesregistret. som endast skall inne-
hålla personnummer och yrkeskod och för dem som äterfunnits i försäk-
ringskassematerialet även yrke i klartext. Den information i löneregist-
ren som utnyttjats för yrkeskodningen skall alltså inte sparas.
5.3.5 Nomenhklaturfrägan
I vära direktiv sägs angående yrkes- och utbildningsstatistik att SCB bör kartlägga möjligheterna att utveckla annan statistik. 1. ex. lönestatistik, för dessa ändamäl. SCB bör ägna uppmärksamhet åt de problem som hänger samman med den bristande enhetligheten i nomenklaturfrågor inom dessa områden och lägga fram förslag om hur dessa problem kan lösas.
Enligt vår tolkning av direktiven gäller nomenklaturfrågan dels möjligheten att kunna utnyttja och sammanföra data ur olika källor med varierande klassifikationer, dels möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kunna klassificera de yrkesbenämningar som individerna uppger.
En utredningsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter, AMS och SCB arbetade under en lång följd av år med att utveckla ett nytt yrkesklassificeringssystem i det s k SYN-projektet. Eftersom man inte lyckades komma fram till ett system som alla kunde enas om, lades arbetet ned 1979. Man är alltså under överskådlig tid hänvisad till att använda FoBs version av Nordisk yrkesklassificering (NYK) vid sammanställning av yrkesstatistiken. Problemet med de varierande klassifikationerna i lönestatistiken fär därför tills vidare lösas genom översättning av lönestatistikens yrkesinformation till FoBs yrkeskod.
Enligt FOÖBALTs förslag till registerlösning för yrkesvariabeln skall yrkesuppgiften i första hand hämtas från försäkringskassorna. Dessa uppgifter har lämnats av de försäkrade och avspeglar således allmänhetens uppfattning om sina yrken. För att yrkesuppgiften skall kunna klassificeras
på ett fullt tillfredsställande sätt är det önskvärt att en strikt yrkesnomen-
klatur kan upprätthällas, så att inte samma yrkesbenämning kan betyda flera saker. Detta problem har uppmärksammats av den nordiska projekt-
grupp som nu reviderar NYK. Projektgruppen föreslår också att yrkesno-
menklaturfrågan utreds genom Nordiska arbetsmarknadsutskottets (NAUT) försorg. Enligt vär mening är ett sådant utredningsarbete angelä-
get.
5.3.6¶Yrke i en begränsad FoB 85 I delrapporten framfördes att det under vissa förutsättningar kunde
finnas skäl att överväga ett alternativ med direktinsamling från allmänheten även av yrkesuppgiften i samband med en eventuell begränsad FoB 85,
vars huvudsakliga syfte skulle vara att åstadkomma en bas för register över hushåll och lägenheter. I tilläggsdirektiven fick också SCB i uppdrag
att pröva alternativet med direktinsamling av uppgift om yrke från allmän-
heten, om det fortsatta utredningsarbetet skulle visa att registerlösningen
inte gav acceptabel kvalitet.
Enligt vär mening visar utredningsarbetet och den provverksamhet vi
genomfört att det finns en metod att sammanställa yrkesstatistik av acceptabel kvalitet med hjälp av information som samlas in i annat sammanhang.
Det finns därför i och för sig ingen anledning att pröva andra alternativ. Några omständigheter finns dock som talar för att närmare överväga frågan.
Den registerlösning vi tagit fram ger som nämnts en täckning som med
ca 5 procentenheter underSkrider vad som redovisats i FoB. Den medför
vidare en något högre kostnad än den rena marginalkostnaden för yrkesstatistiken i en FoB.
Vi har också funnit att det är nödvändigt att genomföra en begränsad FoB 85 för att inhämta basdata om hushåll och lägenheter. Vi diskuterar i avsnilt 5.6 som ett alternativ möjligheten att genomföra en sådan begränsad FoB 85 utan att hämta in personuppgifter från samtliga hushåll. Om
denna begränsning visar sig möjlig finns inte förutsättningar att ta med yrke i FoB 85 och dä finns endast registerlösningen som alternativ. Om FoB 85 däremot kommer att bygga på personuppgifter från samtliga hushåll är det möjligt att ta med en fråga om yrke på blanketten. Då vi utgår från att vår lösning på sikt innebär att särskild direktinsamling från allmänheten inte skall bli nödvändig annat än i kompletterande syfte skulle alternativet med yrke i FoB 85 dock bli en engångslösning.
Mot bakgrund av
att vi funnit en registermetod som vi bedömer vara acceptabel
att vi under alla omständigheter måste ha beredskap att genomföra
registeralternativet 1985 om FoB 85 inte går ut till alla hushåll och att vi för framtiden bör ha ett fungerande registeralternativ
anser vi att den av oss framtagna registerlösningen bör tillämpas redan
från 1985.
5.3.7 Förslag
Mot bakgrund av vad vi anfört ovan föreslår vi att man vart femte år bygger upp ett yrkesregister med uppgifter från försäkringskassorna som primär källa. Tillgängliga löneregister, lantbruksregistrets (LBR) uppgifter om brukare och centrala företagsregistrets (CFR) uppgifter om personliga företagare utnyttjas för kompletteringar. Vidare används uppgifter om
näringsgren och sektortillhörighet hämtade från sysselsättningsregistret (se avsnitt 5.1) som hjälpinformation vid kodningen.
Denna lösning förutsätter att SCB och riksförsäkringsverket (RFV) kommer överens om att försäkringskassorna registrerar yrkesuppgift på inkomstanmälningarna och därtill utför viss kompletterande registrering av äldre uppgifter. SCB bör också i syfte att förbättra statistikens kvalitet
söka träffa överenskommelse med parterna på arbetsmarknaden om att
utnyttja yrkesinformationen i de lönestatistiska registren.
5.4 Utbildning
Det finns idag inga individregister som innehåller utbildningsdata om hela befolkningen. Det finns heller inga administrativa skäl att i något av våra heltäckande administrativa system (folkbokföringen, skattesystemet eller sjukförsäkringssystemet) införa utbildningsdata om befolkningen.
Det bör crinras om att uppgifter om befolkningens utbildningsstatus under senare tid mer fullständigt har insamlats endast vid 1970 års folk-
och bostadsräkning. Vid 1960 års folkräkning skulle endast de som avlagt
akademisk examen eller studentexamen (motsvarande) lämna uppgifter om sin utbildning. Det har varit en naturlig utgångspunkt för oss att mot bakgrund av den behovsbild vi fått fram och det förhållandet att utbild-
ningsdata inte bedömts nödvändiga i FoB sedan 1970 pröva vad som kan åstadkommas med hjälp av den information som redan finns.
Våra tilläggsdirektiv säger att vi skall utreda uppläggningen av ett samlat utbildningsregister men att vi även skall pröva t. ex. utnyttjande av befintliga urvalsundersökningar.
541 Urvalsundersökningar
Det finns idag två större urvalsundersökningar där utbildningsdata insamlas löpande, nämligen arbetskraftsundersökningarna och levnadsnivåundersökningarna.
IL.evnadsnivåundersökningarna görs varje år och omfattar ungefär 8 000 individer. Uppgifter om utbildning inhämtas varje år. men vissa år är frågan om utbildning mer detaljerad. Utbildningen kodas enhgt 2-siffernivan i svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Den första siffran i koden anger utbildningens huvudinriktning och den andra utbildningens nivå.
I arbetskraftsundersökningarna (AK U) intervjuas f.n varje månad 22 000
individer i åldern 16-74 år. Utbildningsdata inhämtas i februari varje är.
Endast utbildningens nivå redovisas. i kombination med kön och sysselsättningsstatus (studerande, förvärvsarbetande, arbetslös, etc).
Man skulle kunna öka precisionen i denna utbildningsbeskrivning genom
att ställa frågor om utbildning i tre på varandra följande AKU varigenom
man skulle få utbildningsdata om 66 000 individer.
Beräkningar visar dock att redan en grov redovisning på olika grupper
av utbildningar kräver ett urval på närmare en halv miljon individer om det
skall vara möjligt att redovisa dessa efter ålder i fem klasser och på länsnivå. En sådan statistik skulle ändå inte kunna användas för den
regionala planeringen av gymnasie- eller högskolan.
Det framgår alltså mycket klart att det inte går att genom urvalsunder-
sökningar till rimlig kostnad åstadkomma utbildningsdata användbara för
planering på regional nivå. Däremot kan urvalsundersökningar vara lämpliga för att på riksnivå skatta befolkningens utbildningsnivå.
5.4.2¶Utbildningsregister
Årligen görs statistik om nybörjare, studerande under utbildning och ”examinerade” för praktiskt taget hela utbildningssystemet. Statistiken
avseende utbildningsvägar ovanför den obligatoriska skolan grundar sig
nästan helt på individuppgifter. De enda större sektorer av det offentliga utbildningsväsendet ovanför grundskolan, för vilka individbaserad statistik f n saknas, är folkhögskolorna och gymnasieskolans specialkurser.
Registerdata om utbildning finns dessutom i vissa andra individregister, t.ex. SCBs lärarregister och socialstyrelsens medicinalpersonalregister.
Även löneregistren avseende tjänstemän innehåller utbildningsdata. Upp-
gifterna är dock av skiftande kvalitet och inte heltäckande.
Mot bakgrund av de behov av utbildningsdata om hela befolkningen som vi kunnat konstatera anser vi det vara en realistisk lösning att bygga upp ett samlat utbildningsregister genom samkörning av existerande register.
Ett sådant register kan löpande uppdateras genom skolornas och utbild-
ningsanstalternas rapporter till SCB om vilka som genomgått utbildningar av olika slag. Detta förslag stöds av de utbildningsplanerande myndigheterna och synes med hänsyn till den begränsade merkostnad det skulle innebära i förhållande till nuvarande rapportering vara den rimligaste lösningen för att tillgodose behoven.
Utbildningsregistret kan byggas upp på följande sätt:
—- Ur RTB hämtas personnummer samt uppgift om civilstånd, nationalitet
och bostadsort för alla i yrkesverksam ålder. — Registret påförs vid uppläggningen utbildningsuppgifter från följande
källor
e 1970 års folk- och bostadsräkning (FoB 70)
e SCBs lärarregister e socialstyrelsens medicinalpersonalregister.
Dessutom används vid uppläggningen även äldre årgångar av t. ex. gym-
naåsieskolans elevregister och högskoleregistret.
— Den löpande uppdateringen skulle ske med hjälp av individuppgifter
från
e gymnasieskolans elevregister e högskoleregistret e registret över studerande i kommunal vuxenutbildning (IKVUX-regist-
ret)
9 registret över studerande i arbetsmarknadsutbildning (AMU)
Även andra utbildningsuppgifter som SCB insamlar men som inte dataregistreras f n bör ingå, t.ex. viss polisiär och militär utbildning. För att så
långt möjligt göra registret fullständigt måste framför allt studerande i gymnasieskolans specialkurser tas med. Statistiken över gymnasieskolans specialkurser, som nu bygger på gruppdata som skolorna levererar till SCB. måste därför läggas om och baseras på individrapportering för att bli användbar som uppdateringskälla.
Här kan nämnas att det finns planer på att inrapportera individdata till SCB om avgängna från årskurs 9 i grundskolan. Om en sådan rapportering
kan realiseras bör givetvis även denna information tillföras utbildningsregistret.
Ett utbildningsregister som byggs upp på det sätt som ovan beskrivits kommer till en början att ge en viss underskattning av befolkningens utbildningsnivå. Vi vet att kvaliteten på utbildningsdata i FoB 70 i vissa delar var bristfällig, främst beträffande korta yrkesutbildningar. Utbildningsregistret kommer heller inte att innehålla 1970-talets utbildningar vid kommunal vuxenutbildning och AMU. och inte heller gymnasieskolans specialkurser och högskolestudier omfattande mindre än 60 poäng.
Däremot kommer registret att ge heltäckande information om dem som avlagt högskoleexamen och om dem som genomgått gymnasieskolans linjer. Genom att vi hämtar uppgifter från medicinalpersonalregistret och
lärarregistret får vi god täckning på dem som utbildat sig för vård och
undervisning.
Om man, som vi föreslagit, framdeles kan få med även utbildade inom AMU, komvux och gymnasieskolans specialkurser i registret, kommer det på sikt att ge en nästan hundraprocentig täckning av den skolmässiga
utbildningen i landet. För åldrarna upp till 25-30 år kommer registret redan [rån början att ge en god beskrivning av den utbildning som är av betydelse
ur yrkesvalssynpunkt vid inträdet på arbetsmarknaden.
Utbildningsregistret kommer emellertid att sakna utbildningsdata om de invandrare som kommit till Sverige efter 1970 och som inte gått i svensk skola.
5.4.3 Förslag
Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi
att ett samlat utbildningsregister snarast och senast 1985 byggs upp enligt de riktlinjer som angivits i 5.4.2,
att SCB får ta del av erforderliga register hos andra myndigheter.
5.5 Register-FoB
Vi har funnit att starka skäl talar för att vart femte år sammanställa de i det föregående beskrivna registeruppgifterna till en samlad databas i en s k
register-FoB. Första gången bör detta ske 1985, varvid följande delregister
utnyttjas
— Sysselsättnings- och pendlingsregister 1985
— Begränsad FoB 85 för hushålls- och lägenhetsbeskrivning
— Yrkesregister 1985 — Utbildningsregister 1985
Under utredningsarbetet har från flera håll synpunkter framförts om att även inkomstuppgifter bör vara möjliga att sambearbeta med de olika
”FoB-variablerna”. Vi föreslår därför att i register-FoB även bör ingå — SCBs inkomstregister 1985
Dessutom utnyttjas på sedvanligt sätt — registret över totalbefolkningen — centrala företagsregistret
Det är väsentligt att register-FoB på samma sätt som hittillsvarande FoB kan bevaras för framtida användning, för statistiska och inte minst forskningens behov. Enligt de krav som därvid finns är det nödvändigt att databasen bevaras i identifierad form.
5.6¶Begränsad folk- och bostadsräkning 1985
Enligt vära tilläggsdirektiv skall vi också kunna redovisa förslag som
bygger på insamling av uppgifter direkt från allmänheten. Grunden härför skall vara att vi bedömer det vara osäkert om statistik med tillfredsställan-
de kvalitet till rimlig kostnad kan tas fram för 1985 genom registerlösning-
ar. Tilläggsdirektiven anger denna möjlighet för variablerna hushåll, lägen-
het och yrke. Vidare sägs att möjligheten till samordning med rutinerna för annan allmän uppgiftsinsamling bör prövas.
Som framgått av det föregående är det inte möjligt att sätta igång regis-
terbaserade system för variablerna hushåll och lägenhet utan att ta av-
stamp i totalregister. Då det av kvalitetsskäl är omöjligt att utgå från FoB
80 är det en förutsättning för de båda registren att en dircktinsamling från allmänheten genomförs 1985. Härvid kan man även knyta samman hushållen med de lägenheter de bor i.
Yrkesuppgifter kan produktionstekniskt och med godtagbar kvalitet in-
hämtas intermittent vart femte år enligt modellen med uppgifter från försäkringskassan och löneregister. Det är därför inte i sig nödvändigt att ta
med yrke i en direktinsamling från allmänheten 1985.
FoB har utgjort underlag för kontroll av folkbokföringens riktighet. Vi
förutsätter att ett från allmänheten direktinsamlat material 1985 sä långt
möjligt skall användas även för detta syfte.
Med den principiella inriktning vi här angivit kan innehållet i en direktin-
samling från allmänheten kraftigt begränsas i förhällande till tidigare Fo-
Bar. De variabler som bör ingå framgår av tablån i bilaga 7. Även en sådan
insamling kräver dock en betydande resursinsats och drar därmed stora
omfattningen av uppgiftslämnandet och förenkla behandlingen av materialet såväl lokalt som centralt.
Vi har behandlat tre alternativ för den begränsade insamlingen av uppgifter. Av praktiska skäl använder vi som gemensam beteckning för alternativen begreppet ”begränsad FoB 1985”. förkortat FoB 85. För alla tre alternativen gäller att utgångspunkten bör vara en RTB-familj som utvidgats till att även omfatta hemmavarande barn i åldern 18-24 år. Med en RTB-familj avses gifta par resp ensamstående (oavsett om de har hemmavarande barn eller inte). Samboende inte gifta personer kommer därvid att utgöra varsin RTB-familj.
3.6.1 Allmän fastighetstaxering 1986 (AFT 86) genomförs
Enligt gällande lagstiftning skall allmän fastighetstaxering (AFT) ske vart femte är. Detta innebär att en ny AFT egentligen skall genomföras 1986, till vilken uppgifter i så fall insamlas hösten 1985. AFT är dock föremål för utredning som möjligen kan päverka verksamheten 1985/86.
De två första alternativen utgår från att en AFT planenligt genomförs 1985/86. Vi anser att ett samarbete därvid bör ske mellan insamlingen av uppgifter till FoB 85 och den uppgifsinsamling som skall ske i samband med AFT 86. Därvid mäste hänsyn tas till de erfarenheter som vunnits i samband med den samordning som ägde rum mellan FoB 80/AFT 81.
Erfarenheterna visar på ett antal problem. Det kanske största har varit byggnadsnumreringen. Den skulle göras i AFT 81 för att byggnadsdata maskinellt skulle kunna överföras till FoB 80.
Dessa svårigheter bör så långt möjligt undanröjas vid en förnyad samordning. Vi anser det emellertid orealistiskt att vid samma tidpunkt begära in samma uppgifter två gånger från alla fastighetsägare. Vårt första förslag (FoB 85: 1) bygger därför på ett gemensamt utnyttjande av fastighetsägarnas uppgifter så långt som möjligt men med en annan uppläggning av arbetet på myndighetsnivå.
För jordbruksfastigheter menar vi att alla uppgifter till FoB 85 bör inhämtas på personblanketten vid FoB 85. Skälen till detta är att det för denna grupp var stora problem vid FoB 80/AFT 81 och att gruppen är relativt liten (200 000 lägenheter vid FoB 80). För denna grupp innebär således detta förfarande en viss dubbelinlämning av uppgifter till FoB 85 och AFT 86.
Inte skattepliktiga fastigheter behandlas på samma sätt som jordbruksfastighet. Någon dubbel uppgiftsinsamling blir det dock inte eftersom dessa fastigheter inte ingår i AFT. s
För enbostadshusfastigheter med endast en bostadsbyggnad (på annan fastighet än jordbruksfastighet) som bebos enbart av ägaren och dennes familj inhämtas alla uppgifter om lägenheten, byggnaden och fastigheten enligt detta alternativ till AFT 86 och överförs maskinellt till FoB 85. 6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 85
Uppgilt om boende hämtas från RTB eftersom alla som bor på enbostadshusfastigheter i regel betraktas som ett hushäll i FoB. På detta sätt skulle
drygt en milj personblanketter inte behöva skickas ut. fyllas i och bearbetas i FoB 85. För övriga enbostadshusfastigheter innebär detta således en viss dubbelinlämning av uppgifter till FoB 85 och AFT 86.
För övriga fastigheter inhämtas lägenhets-. byggnads- och fastighets-
data till AFT 86 och överlämnas till FoB 85. Den lägenhetsförteckning som
lämnas bör innehålla uppgift om hyresgäst (motsv), dispositionsform. lä-
genhetsstorlek (antal rum o kök). WC och bad. Eiksom vid FoB 80 lämnas
denna till det lokala FoB-kontoret (det lokala granskningsorganet för FoB)
av lokal skattemyndighet (LSM) för beredning och kodning. Även bygg-
nads- och fastighetsdata bör vid FoB 85 kodas av det lokala FoB-kontoret med ledning av uppgifter som insamlats av LSM. Detta kan enklast ske genom att låta lägenhetsförteckningen även innehålla aktuella byggnads-
och fastighetsdata. Detta är en skillnad mot AFT 81, på så sätt att nägon
byggnadsnumrering inte överhuvudtaget behöver göras för FoBs räkning
vid AFT 86. Det lokala FoB-kontorets arbete begränsas enligt detta alternativ till att
behandla personblanketten för andra fastigheter än enbostadshusfastigheter. Vi föreslår att en FoB-ansvarig person utses i varje kommun men att
de kommuner som så önskar får upprätta ett gemensamt FoB-kontor. Sättet att samla in informationen framgår av tablån i bilaga 7.
Den metod som här beskrivits (FoB 85: I) innebär att uppgiftslämnandet begränsas påtagligt. För den övervägande delen av dem som bor i småhus skulle inga andra uppgifter behöva samlas in än de som lämnas I samband med AFT. Även för övriga skulle uppgiften begränsas till några få frågor
om hushållet och den lägenhet man bor i. För jordbrukarhushällen och
vissa hushåll i småhus skulle uppgiftslämnandet till vissa delar bli dubbelt.
Den nya metoden med ett på detta sätt differentierat uppgiftslämnande
måste prövas innan den kan tillämpas i full skala. Det har inte varit möjligt
att inom ramen för vårt arbete genomföra ett sådant prov. Vi anser dock att SCB bör få i uppdrag att snarast möjligt under 1983 genomföra ett prov.
Om det efter detta prov skulle visa sig att särbehandlingen av vissa enbostadshusfastigheter inte är lämplig att genomföra återstår ett andra
alternativ (FoB 85: 2). som innebär att man går ut med personblankett till samtliga hushåll och hämtar fastighets-, byggnads- och lägenhetsdata för enbart flerbostadshus från AFT.
5.6.2 AFT 86 genomförs inte
Det tredje alternativet utgår från den situationen att ingen AFT genomförs 1985/86. I det läget måste samtliga uppgifter om hushåll och lägenheter inhämtas genom personblanketter från allmänheten och lägenhetsförteck-
ningar från fastighetsägarna. Uppläggningen skulle i allt väsentligt bli densamma som den som gällde för dessa variabelområden i FoB 75 med
den skillnaden att utgångspunkten bör vara den utvidgade RTB-familj som beskrivits ovan. Detta alternativ (FoB 85: 3) kan i och för sig inrymma en fråga om yrke för dem som under en viss mätperiod varit yrkesverksam (i
arbete eller frånvarande). Som framgår av vad vi anför i avsnitt 5.3.6 anser
vi dock att vi redan från 1985 bör satsa på den lösning för yrkesstatistiken som vi föreslår skall användas i framtiden.
5.6.3¶Förslag
Enligt vår uppfattning är det angeläget att noga pröva möjligheterna att
så långt möjligt begränsa insamlingen av uppgifter från allmänheten 1985.
Mot bakgrund av de stora besparingar som skulle kunna göras i alternativet FoB 85: I bör detta alternativ noga prövas innan definitiv ställning tas.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi
— att ett prov med en begränsad FoB 85 avseende hushålls- och lägenhets-
data enligt alternativet FoB 85: I genomförs under 1983, — ställning till val av metod för FoB 85 tas senast 1984-07-01.
6¶Databaser och publicering
6.1 Förutsättningar
De registerlösningar som vi föreslår innebär att vi får årligen uppdaterade register för variablerna sysselsättning, pendling, hushåll, bostads-
byggnader och utbildning samt vart femte-års register för yrkesvariabeln.
Vårt förslag innebär att även inkomstvariabeln från SCBs årliga inkomstoch förmögenhetsregister omfattas av detta samlade informationssystem. Med undantag för bostadsbyggnadsregistret kommer alla register att inne-
hålla individanknuten information identifierad med personnummer. Detta skapar de tekniska förutsättningarna för att kunna åstadkomma de kopp-
lingar mellan de olika registren som etterfrågas. Möjligheter finns dessutom att vid behov efter tillstånd kunna hämta annan information som är
identifierbar med personnummer från andra register.
Dessa årliga register kommer att innebära klart förbättrade möjligheter att tillgodose samhällsplaneringens allt starkare krav på bättre aktualitet och flexibilitet i dataframställningen än vad traditionella FoBar kunnat
erbjuda. Den utveckling som särskilt under senare år ägt rum på datatekni-
kens område med nya hanteringssystem och möjlighet till terminalåtkomst gör att användningen av data bör kunna effektiviseras.
6.2 Anslagsfinansierad statistik
Den behovsbild som återges i avsnitt 3 visar att olika användare har skilda krav på hur ofta statistiken skall produceras. Vi har emellertid kunnat slå fast följande sammanvägda behovsbild. |
— Sysselsättningsstatistik varje år
— Pendlingsstatistik vart tredje år — Hushållsstatistik vart tredje år — Lägenhetsstatistik vart tredje år — Statistik över hushållens bostadsförhållanden = vart femte år
— Statistik över yrke och utbildning vart femte år
— Statistik över alla delområden, inkl inkomst (s k register-FoB) vart femte år
I remissbehandlingen av delrapporten framkom inga erinringar mot den-
na behovsbild, som därför får utgöra utgångspunkten för vår bedömning av
med vilken periodicitet den anslagsfinansierade statistiken skall framställas.
Innehållet i den anslagsfinansierade statistiken förutsätts ha i huvudsak samma inriktning som i FoB. Förutsättningar finns dock för samordning med annan statistik inom de olika delområdena. Det är en viktig uppgift för SCB att i samråd med olika användargrupper gå igenom dessa möjligheter. Principen att, som i FoB, låta församling och även tätort, när förutsättningar för detta finns, utgöra minsta redovisningsenhet skall stå fast.
Målsättningen skall vara att få ut resultaten snarast möjligt efter fram-
ställningen. Detta blir särskilt viktigt för den årliga sysselsättningsstatistiken. Målsättningen på detta område skall vara att publicera statistik med
förändringsuppgifter över förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning ner på kommunnivå inom ett år efter mätperioden (november). Under de första åren får man räkna med att produktionstiden kan bli längre.
:6.3 Uppdragsfinansierad statistik
De årligen framställda registren innebär en stor potential för särskilda uttag såväl från de enskilda registren som från flera register sammankopplade. Redan idag förfogar SCB över metoder som relativt snabbt möjliggör
sådana särskilda uttag och som vi föreslår skall användas.
Statistikpaket. I våra behovskartläggningar har man från kommunalt håll understrukit att man vill ha möjlighet att beställa årlig sysselsätt-
ningsstatistik för delar inom kommunen. Vi föreslår därför att informatio-
nen I sysselsättningsregistret används för att framställa ett årligt tabellpaket (SYSPAK) som innehåller redovisning av förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning på delområdesnivå. Detaljutformningen av paketinnehållet måste ske i samråd med användarna och med beaktande av aspekter som
kostnader, snabbhet och sekretess.
När det gäller övrig registerinformation anser vi att man bör överväga att
åtminstone vid tidpunkter då anslagsfinansierad statistik publiceras även
framställa särskilda statistikpaket för uppdragsverksamhet. Detta bör gälla
även register-FoB vart femte år. Därvid bör även statistikpaket för andra
än kommuner kunna framställas.
Databaser. De databaser som SCB redan idag har lagt upp ger användarna möjlighet att via terminal beställa en del ytterligare statistik och göra de bearbetningar man har behov av. De tre databaserna är TSDB = tidsseriedatabas, RSDB = regionalstatisusk databas och DSDB = delområdesstatistisk databas. Gemensamt för databaserna är att de syftar till att tillgodose önskemål om snabbare och smidigare distribution och presentation av'statistiken än genom tryckta tabeller. I databaserna lagras halvfabrikat av tabeller med högsta möjliga aktualitet.
Vi anser att dessa databaser även skall omfattas av de register som vi föreslår. Detaljutformningen av den grundinformation som skall läggas in i databaserna måste ske i samråd med användarna.
Uppgifter om enskilda objekt i särskilda undersökningar. Den gällande sekretesslagstiftningen reglerar möjligheten att få tillgång till uppgifter om enskilda objekt från register som är avsedda för statistik. Principen är att man inte skall kunna identifiera de enskilda objekten. I våra registerlösningar gäller detta individer såväl som fastigheter och bostadsbyggnader.
De årligt uppdaterade register som vi föreslår kan utgöra urvalsram för särskilda undersökningar inom en rad samhällsområden. där individer, bostadshushåll och fastigheter ingår som undersökningsobjekt. I sådana undersökningar skulle de speciella behov som kan finnas i den enskilda kommunen kunna tillgodoses. Exempelvis kan man med hjälp av pendlingsmatriser, som kan framställas från ett årligt uppdaterat pendlingsregister, identifiera de områden där man vill gå in och göra en särskild undersökning som underlag för trafikplaneringen. SCB kan sedan från berört register dra ett urval av objekt och genomföra en specialundersökning med hjälp av exempelvis en postenkät.
6.4 Tätorter
Allt sedan FoB 60 har manuella tätortsavgränsningar samt kodning av fastigheter i tätort/glesbygd ägt rum i vårt land vid varje FoB-tillfälle. På så sätt har förutsättningar skapats för att redovisa tätortsfördelad individ-. hushålls- och lägenhetsstatistik.
Under senare år har behovet av sådan tätortsfördelad statistik inte varit lika starkt som tidigare, bl.a. beroende på att allt fler kommuner kan erhålla statistiken på sina egna delområden. Samtidigt har tätortsavgränsningens betydelse för markanvändningsstatistik (t. ex. för studier av jordbruksmarkens urbanisering) tillkommit.
Denna utvecklingsbild bekräftades i allt väsentligt i samband med remissbehandlingen av delrapporten.
Vår slutsats är därför följande. — Behovet av tätortsfördelad individ-. hushålls- och lägenhetsstatistik mo-
tiverar inte att man enbart för detta ändamål gör såväl en ny avgränsning
som en inkodning av fastigheter redan 1985. Detta bör istället ske 1990. Detta innebär att tätortsstatistik baserad på en ny avgränsning kan tas fram först 1990.
— Det finns emellertid andra tunga behov, exempelvis för markanvänd-
ningsstatistiken som motiverar att en ny tätortsavgränsning (utan in-
kodning) skall göras 1985 och därmed kunna ligga till grund för arealbe-
dömningar.
7¶Integritet, sårbarhet och sekretess
7.1¶Gällande lagstiftning
Integritets- och sekretessaspekierna tillvaratas i legal mening i datalagen respektive sekretesslagen. Integritetsfrågorna diskuterades ingående under 1970-talet i samband med att man byggde upp olika datorsystem, särskilt inom den offentliga sektorn. Datalagen trädde i kraft den I juli 1973. Förutom att datalagen haft en allmänt sett positiv inverkan genom att reglera ett tidigare vildvuxet område har den de facto inneburit
alt ADB-bearbetningar av personuppgifter inklusive sambearbetningar med andra sådana uppgifter begränsas enligt beslut av datainspektionen
(DD, regeringen eller riksdagen. Tillkomsten av datalagen har därför bidra-
git till att den oro som uttalats på många håll dämpats.
En viktig Komponent i datalagen ur opinionsmässig synpunkt är därvidlag rätten att enligt dess $ 10 på begäran få registerutdrag med uppgifter om sig själv.
Fr om den I juli 1982 har det tidigare tillståndssystemet enligt datalagen ersatts med ett licenssystem. Detta innebär att någon generell prövning av
personregister från DIs sida inte längre sker. Sambearbetningar måste emellertid alltjämt föregås av tillstånd från datainspektionen eller — i vissa fall — omfattas av statsmakternas beslut. Den prövning som härvid sker avser riskerna för otillbörligt intrång i personlig integritet.
Den I junuari 1981 trädde en ny sekretesslag i kraft. Statistiksekretessen ger i den nya lagen ett starkare skydd åt individ- och företagsanknuten information än tidigare. Bl a har skyddstiden för de individuppgifter som
omfattas av FOBALTSs förslag utsträckts från 20 till 70 år. I fråga om
överlämnande av information från SCB till annan myndighet innebär den nya sekretesslagen att SCBs praxis att vara synnerligen restriktiv med
sådana överlämnanden av identitetsanknuten information kan vidmakthål-
las.
Sårbarhetsaspekter i tråga om ADB-verksamhet har aktualiserats betyd-
ligt senare än integritetsaspekterna. Ett betänkande i ämnet — ADB och samhällets sårbarhet (SOU 1979:93) — överlämnades av sårbarhetskom-
mittén (SÅRK) till försvarsdepartementet vid årsskiftet 1979/80. Slutsat-
sen I betänkandet blev att sårbarheten var oacceptabelt hög och att den skulle öka om inte motåtgärder vidtogs. En sårbarhetsberedning tillsattes med ett tidsbegränsat uppdrag till 1984 att ta itu med frågorna.
Vår uppfattning är att det på detta förslagsstadium är vanskligt att väga
in särbarhetsaspekter. inte minst med hänsyn till den tyngdpunkt som
dessa har på hårdvarusidan. En annan svårighet är att FÖBALTSs förslag i
huvudsak innebär att uppgifter hämtas från olika existerande system. vilkas utformning, hantering m m är givna.
De aspekter som nu kan behandlas är i stort sett dels om sårbarheten påverkas negativt genom att SCB inhämtar uppgifter från olika register.
dels om de register som kan bli resultatet av FÖBALTSs förslag ger upphov
till särskild sårbarhet. Vi är för vår del benägna att svara nej på dessa båda frågor. Denna ståndpunkt bygger närmast på en allmän jämförelse mellan FOBALTs förslag och dess konsekvenser i detta avseende och de system som existerar idag. Särskilt om alternativet till FOBALTSs förslag är fortsatta folk- och bostadsräkningar med blankett till hushållen vart femte år synes förslaget inte medföra nägon särbarhetshöjande effekt.
7.2 Allmänhetens syn på registermetoden
Det är inför ett beslut om övergång till en registerbaserad lösning viktigt att ha en uppfattning om hur allmänheten ser på detta förfaringssätt. Vi har därför genomfört en särskild undersökning som ger sådan information.
För ett urval av dem som ingick i vårt Västeråsprov har vi dels sänt tillbaka en sammanställning av den registerinformation vi ställt ihop och
bett om granskning och rättning, dels bett om svar på nägra attitydfrågor.
Urvalet var ca 980 personer.
Sammanfattningsvis kan resultaten av denna undersökning beskrivas på följande sätt. — Ändringar av registeruppgifter begränsas till variablerna yrke och ad-
ress till arbetsplatsen. Kommentarer förekommer beträffande verksam-
heten vid arbetsplatsen (närmare preciseringar). I övrigt förekommer
praktiskt taget inga rättelser.
— Få upplevde FoB 80 som ett inträng i privatlivet (ca 5 procent).
— 27 procent önskar att även framgent få lämna uppgiften på en särskild
blankett medan 49 procent föredrar att uppgiften hämtas från olika
register. För 17 procent spelar det ingen roll vilken metod som används.
medan 5 procent har argument för båda lösningarna. —- Skillnader mellan olika grupper finns. Unga kvinnor föredrar 1 högre
grad att få lämna en särskild blankett (37 procent) mot 17 procent bland
de äldre kvinnorna. — När vi frågat om man anser att vissa speciella registeruppgifter (om
yrke, utbildning, inkomst. arbetstid, adress till arbetsplats och om man
är gift eller samboende) kan användas för statistik eller om man vill
lämna uppgiften i en FoB är en större andel: beredd att acceptera
användning av register (66-77 procent) medan 12-18 procent förordar
FoB-metod. För 10-14 procent spelar det ingen roll vilken metod som
väljs. Skillnaden mellan olika grupper är här mindre.
7.3 Slutsatser
Huvudmetoden som FOBALT enligt direktiven har studerat gäller utnyttjande för statistikproduktion av information som primärt insamlats för
andra ändamål. Denna metod är inte ny utan har använts för olika statistik-
grenar under en lång rad av år och har veterligen inte haft några negativa
konsekvenser. Metoden betraktades också som given när beslut om centralisering av den statliga statistikproduktionen fattades. även om integri-
tetsfrågorna då ännu inte hade samma aktualitet som under 1970-talet.
Utgångspunkten härvid med avseende på integritet och sårbarhet är att statistikproduktion i sig är ofarlig. Förutsatt ett gott säkerhetsskydd är själva hanteringen vid produktionen enligt vår bedömning utan integritetsrisker. Uppgifterna omfattas av statistiksekretessen. de används inte för
ändamål som riktar sig mot den enskilde individen och den färdiga produk-
ten innehåller inga uppgifter som kan härledas till denne.
Dei förtjänar även framhållas att variabelinnehållet i' den föreslagna
registermodellen och i en traditionell FoB är likvärdigt ur integritetssynpunkt. Det är sättet att inhämta uppgifterna som är olika.
DI har i sitt yttrande över FÖBALTs delrapport förordat alt registerutdrag ”ex officio” skall sändas ut till dem som registreras. Ett sådant förfarande har emellertid hittills inte föreskrivits i något fall och vi kan inte se att FÖBALTSs förslag är av sådan karaktär att ett avsteg från den reglering som finns är motiverat. Det viktiga är att möjligheten finns att
kunna kontrollera uppgifterna om sig själv. Därför är det enligt vår mening
angeläget att allmänheten så långt möjligt blir upplyst om användningen av uppgifterna för statistiska ändamäl och därvid även informeras om rätten till registerutdrag enligt 10 § datalagen. Det tämligen ringa initiativ som krävs från den enskildes sida för att erhålla registerutdrag torde vara en lämplig gräns för utsändning av utdrag. I denna bedömning har givetvis
kostnadsaspekterna spelat in. Enbart portokostnaden för en utsändning av utdrag till samtliga registrerade i rekommenderad försändelse — vilket bör
vara ett krav eftersom det gäller sekretesskyddade uppgifter — skulle i runda tal uppgå till 80 milj kronor. Det är svårt att bedöma omfattningen av
kraven på registeruttag i en framtida registerlösning.
Även om vi hyser betänkligheter mot en generell utsändning av registerutdrag anser vi att det är av väsentlig betydelse att allmänheten blir informerad om det nya sätt på vilket SCB nu föreslås göra sina ”folk- och bostadsräkningar”. En lättförståelig sådan information skall avse vad som
görs och för vilka syften. Erfarenheterna från FOB 80 ger en tydlig bekrät-
Prop. 1983/84: 85 | | 89
telse på detta. Vi tror — och har här stöd av vissa undersökningar — att det
bästa sättet att föra ut denna information är genom massmedia, med TV som förnämsta spridningskälla.
Vi anser oss av de anförda skälen kunna dra slutsatsen att några väsentliga integritets- eller säkerhetsskäl mot ett användande av registerinforma-
tion på det sätt vi föreslår inte finns.
8¶Författningsreglering m. m.
En övergång till ett system med registeranvändning förutsätter att den statistiska användningen av ett administrativt register är klart fastslagen. Den statistikproducerande myndighetens möjligheter att påverka registrens innehåll i de delar de används för statistik måste också regleras. Dessa förutsättningar. som är nödvändiga för att jämställdhet it användningen
skall kunna uppnås, måste alltså skapas.
En sådan helt grundläggande förutsättning för att man framgångsrikt
skall kunna utnyttja registerinformationen i statistikproduktionen är enligt vär mening att ett samutnyttjande regleras i en författning. Det finns dock
skäl understryka att det därutöver krävs att ett nära praktiskt sumarbete etableras och vidmakthälles mellan berörda myndigheter så att förutsättningar skapas för en löpande bevakning av gemensamma problem.
Den uppgiftsinsamling som primärt sker för statistiska ändamål och som inte sker från offentliga administrativa register måste enligt grundlagens krav regleras i lag i den mån uppgiftsplikt skall föreligga.
Vi har utarbetat ett förslag ullen särskild ”FOÖBALT-lag” som reglerar den framtida hanteringen av de olika delområdena (bilaga 8).
Vi förutsätter vidare att den begränsade FoB 85 regleras i en särskild lag och att de vart femte år återkommande register-FoBarna regleras genom en särskild förordning. Ställning härtill får tas sedan det särskilda provet med en begränsad FoB slutförts och avrapporterats.
9¶Alternativ- och kostnadsbedömning
9.1¶Nägra utgångspunkter
FoB-verksamheten har under senare år varit föremål för flera olika
utredningsaktiviteter. Såväl behoven av statistik av FoB-typ som de tekniska förutsättningarna att tillgodose behoven har därvid belysts ingående.
Det nu avslutade utredningsarbetet har i särskilt hög grad varit inriktat på
att belysa de produktionstekniska förutsättningarna.
Vära mål har därvid varit
— alt finna metoder som ger den relevanta statistiska information av ”FoB
typ” som behövs för planering, forskning och allmän information.
— alt sträva efter att denna statistiska information får en kvalitet som inte
blir väsentligt annorlunda än den man erhållit i de senaste FoBarna, — att åstadkomma en bättre tidsanpassning av statistikredovisningen till
behoven än hittills. — att den statistiska informationen skall så längt möjligt vara jämförbar
med den som kommit fram från tidigare FoBar.
— att begränsa uppgiftslämnandet och inte belasta uppgiftslämnarna mer
än vad som är nödvändigt för att kunna ge den statistiska information
som behövs, — att skapa ett statistiksystem med god produktionssäkerhet. — att så långt möjligt samordna verksamheter inom angränsande statistik-
områden, |
— att minimera kostnaderna, samt — alt finna metoder som inte äventyrar berättigade krav på sekretess och
säkerhet samt skyddet för den personliga integriteten.
Uppenbarligen är dessa mål långtgående och ibland motstridiga. Olika förutsättningar föreligger också för möjligheten att uppfylla dem.
Vi har kunnat konstatera att behoven av statistik om de företeelser som FoBarna under de senaste decennierna belyst är starka och att man snarast ser en tendens till krav på mer frekvent information. Mycket starka är
dessa krav när det gäller information om sysselsättningsförhållandena. På nägra områden vill man ha större tidsflexibilitet så att man kan få fram
statistiken när den behövs.
På samtliga delområden har vi gått igenom de olika registermetoder vi
sett som möjliga. Vi har även där så varit möjligt praktiskt provat de
lösningar vi funnit vara mest ägnade att tillgodose de behov som finns. Vi
har så långt möjligt försökt beräkna kostnader och uppgiftslämnarinsatser för de förslag vi för fram. Det föreligger således enligt vär mening, nu ett brett underlag för ställ-
ningstagande om hur den framtida ”FoB-verksamheten” skall utformas.
Det framgår av detta underlag att de kvalitets- och produktionstekniska
förutsättningarna varierar mellan de olika delområdena liksom konsekvenserna för t.ex. uppgiftslämnandet. Enligt vår mening bör man nu på grundval av det föreliggande utredningsmaterialet kunna ta ställning till ett samlat system för framtida FoB-statistik.
9,2 FOBALTs huvudalternativ
Vid behandlingen av de olika delområdenas register- eller urvalsalterna-
tiv har vi gätt igenom konsekvenserna I ovan nämnda avseenden och
bedömt olika för- och nackdelar. Efter en avvägning mot behoven har vi stannat för en lösning som vi föreslår som det bästa registeralternativet för respektive delområde.
Sammanfattningsvis leder det ovan anförda tull följande registermodell
som vi alltså ser som vår huvudlösning som alternativ till traditionell FoB:
— ett årligt sysselsättnings- och pendlingsregister skapas som grundas på
dets arbetsgivarnas kontrolluppgifter som byggs ut med uppgifter om
arbetsställenummer och överenskommen veckoarbetstid, dels eu hel-
täckande arbetsställeregister i SCBs centrala företagsregister — årlig statistik tas fram som beskriver de förvärvsarbetande efter såväl
bostadens belägenhet (förvärvsarbetande nattbefolkning) som arbets-
platsens belägenhet (förvärvsarbetande dagbefolkning)
— pendlingsdata tas fram vart tredje år — statistik över bostadshushållen tas fram vart tredje år med hjälp av ett statistiskt hushällsregister grundat på ett totalregister 1985 erhållet genom en begränsad FoB 85 och löpande uppdaterat bl.a. med cen flytt-
ningsanmälan som byggs ut med uppgift orm med vem eller till vem man
flyttar |
— lägenhetsstatistik tas fram vart tredje år med hjälp av ett statistiskt
bostadsbyggnadsregister grundat på ett totalregister 1985 erhållet ge-
nom en begränsad FoB 85 och löpande uppdaterat bl. a. med en förbättrad inrapportering från kommunerna till SCBs bostadsbyggnadsstatistik
— beskrivningen av sambandet mellan hushållet och den lägenhet hushål-
let bor i sker 1985 i den begränsade FoB 85 och därefter löpande för dels
regional och lokal nivå med hjälp av uppgift om lägenhetsstorlek i
flyttningsanmälan, dels grövre regional nivå med hjälp av urvalsunder-
sökningar med möjlighet att inhämta ytterligare uppgifter om lägenhe-
terna | — yrkesstatistik tas fram vart femte år genom utnyttjande av yrkesuppgif-
ten i inkomstanmälan till sjukförsäkringssystemet kompletterad med
uppgifter från lönestatistikens källmaterial — utbildningsstatistik framställs genom sambearbetning av de individregis-
ter som ligger till grund för den löpande utbildningsstatistiken — vart femte år sammanställs dessa registeruppgifter till on sammanhållen
databas som i princip svarar mot de traditionella FoBarna —- inom områdena sysselsättning. pendling, hushåll, lägenhet och utbild-
ning erhålls årligen uppdaterade databaser som också möjliggör upp-
dragsfinansierade bearbetningar.
Beträffande förslagen om hushålls- och lägenhetsstatistik är det angeläget att stryka under följande: — under förutsättning att det av oss föreslagna utredningsarbetet om folk-
bokföring på lägenhet m m realiseras och leder till att bättre register kan
utvecklas och införas förutsätter vi att de får avlösa de ovan angivna
lösningarna — om sådana bättre alternativ inte kommer fram anser vi att den av oss
föreslagna kontrollundersökningen 1987/88 bör följas av en motsvaran-
de undersökning 1992/93 och att de får utgöra ett underlag för ställnings-
tagande till behovet av direktinsamling från allmänheten 1990 och 1995.
9.3¶Huvudalternativet jämfört med traditionell FoB
Det är emellertid inte enbart inom varje delområde för sig nödvändigt att söka komma fram till fungerande registeralternativ. Det är också angeläget
att söka göra en övergripande bedömning av hela det system som en framtida registerlösning innebär. Vi skall därför söka belysa konsekvenserna i några väsentliga avseenden. Det är därvid angeläget att slå fast förutsättningen för vårt utredningsarbete så som regeringen angivit det i sina direktiv. Vi skall ta fram metoder
som kan ersätta insamlingen av uppgifter direkt från allmänheten. Det är ofrånkomligt att man vid ett ställningstagande med den räckvidd det här är
fråga om i första hand jämför med det man lämnar, dvs en traditionell FoB. För att så långt möjligt göra en sådan jämförelse rättvisande går vi i det följande igenom de mer övergripande effekterna av våra lösningar. Vi
jämför därvid först ” - FOBALTs huvudalternativ enligt ovan med en registerbaserad lösning
med utgångspunkt i en begränsad FoB 85 och — traditionella FoBar vart 5e år. För båda modellerna behandlas de centrala problemen — innehåll, relevans
— aktualitet — kvalitet — kostnader — uppgiftslämnande — jämförbarhet.
Innehåll. relevans, aktualitet: I några avseenden ger vår mo-
dell med registerbaserad information fördelar — förutsättningar skapas för en starkt efterfrågad årlig regional sysselsätt-
ningsstatistik; de begränsade ofullständigheter i mätningarna som upp-
kommer genom att data om oavlönade medhjälpande familjemedlemmar
inte kommer att ingå bedöms ha begränsad betydelse,
— förutsättningar skapas för att tillgodose kraven på en mer frekvent
statistik om hushåll. lägenheter och pendling, — förutsättningar skapas för att påbörja uppbyggnaden av ctt utbildnings-
register; till en början kommer registret dock att sakna viss utbildning
särskilt för de äldre samt huvuddelen av invandrarnas utbildning. — förutsättningar skapas för att dessutom vid behov på uppdragsbasis
kunna tillgodose behoven av statistik även på låg regional nivå om
sysselsättning, pendling, hushåll, lägenheter och utbildning genom att
årligen uppdaterade register finns tillgängliga, — de löpande registren bör möjliggöra samordning med annan statistik "> inom respektive område.
I några andra avseenden kommer registerlösningen att innebära nuckde-
lar
— statistiken blir beroende av administrativa systems framtida existens.
innehåll och driftsäkerhet, — möjligheterna att statistiskt beskriva hushållens bostadsförhållanden är begränsade,
— skilda mättidpunkter gäller för nägra variabler.
Även FoB i den hittillsvarande utformningen har såväl fördelar som nackdelar som är viktiga att beakta. ,
De väsentligaste fördelurnu är
— den inbördes konsistensen mellan uppgifterna genom att de dels är
lämnade vid samma tillfälle, dels avser en gemensam mättidpunkt/mät-
period, dels är definitionsmässigt samordnade, — ätt FoB utgör en organisatorisk och mätteknisk potential för att samla in
angelägen information från allmänheten som kan samordnas med andra
FoB-data, —- att FoB kan ge väsentliga basuppmfter för annan statistikproduktion
inom SCB.
De väsentligaste nackdelarna är
— den bristande aktualiteten i FOB-resultaten som uppkommer dels genom
att räkningarna hittills i regel genomförts vart femte år. dels som en följd
av att bearbetningen är tidsödande. Detta leder till att senast tillgängliga
data ibland kan vara 6-7 år gamla. — den bristande tidsflexibiliteten.
Kvalitet, jämförbarhet. En övergång från en metod med från
allmänheten direktinsamlad information till en metod som bygger på data som hämtas frän olika registersystem med i vissa fall individbaserad, i andra fall företagsbaserad information innebär problem.
Problemen är av två slag dels vid själva övergångstillfället då man vill
jämföra gamla och nya data. dels i fortvarighetstillståndet såväl vad gäller kvaliteten i tvärsnittsskattningar som vid jämförelser över tid. Vär register-
lösning kommer sälunda att skapa vissa problem vid jämförelsen med senast tillgängliga FoB-data. Vissa täckningsbrister och skillnader i under-
laget gör att direkta jämförelser inte utan vidare är möjliga. Det blir därför
nödvändigt att på några viktiga punkter komplettera registerlösningen med
särskilda studier för att beskriva länkarna mellan de båda systemen.
Vad gäller sysselsättning-pendling har vi redan konstaterat att ett visst individbortfall jämfört med FoB kommer att uppstå genom att oavlönade
medhjälpande familjemedlemmar inte ingär. Även i övrigt kommer populationsavgränsningen att påverka jämförbarheten. Det är därför nödvändigt
att i samband med den första mätningen 1985 genomföra en särskild intervjuundersökning som belyser konsekvenserna av metodförändringen. Denna bör anknytas till AKU. .
Metoden för sysselsättning-pendling bygger på att ett nytt material insamlas varje är. Vi får alltså inte några uppdateringsproblem i detta regis-
ter. Man torde däremot få räkna med att det kommer att ta någon tid innan
uppgiftslämnandet fungerar utan bekymmer. |
När det gäller beskrivningen av hushåll och lägenheter kommer utgångs-
punkt att tas i från allmänheten direktinsamlad information år 1985 av i princip samma slag som i en traditionell FoB. För dessa variabelområden är det inte länken mellan 1980 och 1985 som mäste beskrivas utan det är i
stället utvecklingen i fortvarighetstillståndet som kan komma att skapa vissa kvalitetsproblem. Som vi visat är det nämligen möjligt att hushålls-
och bostadsbyggnadsregistren efter en tid kan komma att få något sämre
kvalitet. Då det är omöjligt att nu bedöma vilken effekt de olika förslag till
motåtgärder vi för fram kan få är det nödvändigt at efter några år i en
särskild undersökning kontrollera dessa båda register.
Yrkesregistret kommer att ha ett större bortfall än vad som funnits i FoB. Även denna variabel bör kvalitetsundersökas i samband med en AKU-undersökning 1985. Utbildningsregistret är nytt och kräver i och för
sig ingen direkt jämförande beskrivning. Det är dock angeläget att även detta register kontrolleras på urvalsbasis I samband med en AKU-under-
sökning.
Även i FoB har det funnits problem att jämföra resultaten från olika räkningar. Dels har det skett ändringar I avgränsningar och definitioner
som medfört att det ibland varit svårt att tolka utvecklingen över tid. Dels — och framför allt — har det varit svårt att samordna och jämföra statistiken från FoB och den löpande statistiken på motsvarande område.
Vi vill här understryka det angelägna i att på ett realistiskt sätt väga kvaliteten i tvärsnittsskattningarna mot kvaliteten i en tätare information för förändringsbedömningar. Betydande svårigheter finns med att bedöma
utvecklingen över tid från punktskattningar med långa avstånd mellan mätningarna som i FoB. Man känner inte förändringen under mellanliggande år och har svårt att bedöma den underliggande trenden i utveckling-
en. Mer frekventa data ger givetvis bättre förutsättningar att bedöma utvecklingen.
Uppgiftslämnande. I en traditionell FoB av 1980 års omfattning
som berör samtliga svenska hushåll kan uppgiltslämnarinsatsen beräknas till ca 1,5 milj timmar fördelade på 1.1 milj timmar för allmänheten och 0.4
milj timmar för fastighetsägarna. Enligt vår huvudlösning skulle uppgifts-
lämnandet i samband med uppläggningen av det nya systemet och löpande under de första fem åren uppgå till sammanlagt ca 1,3 milj timmar fördelade med 0,6 milj timmar för allmänhetfastighetsägare i den begränsade FoB 85 och 0,7 milj timmar för arbetsgivarna. Om någon ytterligare dirckt-
insamling från allmänheten inte blir nödvändig kan i ett fortvarighetstill-
stånd uppgiftslämnandet beräknas ull ca 0.4 milj timmar under en första
femårsperiod. och huvudsakligen bestå av arbetsgivarnas uppgiftsläm-
nande på den utbyggda KU. Det är samtidigt rimligt att anta, bl.a. utifrån våra olika kontakter med arbetsgivarna, att deras resursinsats kan komma att bli lägre efterhand som uppgiftsltämnandet blir rutin.
1 000-tals timmar
Löpande Register Uppglämnare Uppläggn 5 år Totalt Begr FoB 85: I Fastäg/Allm 600 - 600 Utbyggd KU Arbetsgiv 260 360 620 Hushållsreg Allmänhet - 50 50 Bostadsbyggnreg Kommuner 3 35 38 Yrkesreg Allmänhet - (Ul - Utbildningsreg Skolor 0 0 = Totalt 0.9 milj 0.4 milj — 1.3 milj
Kostnader. SCB har i anslagsframställningen för 1983/84 pekat på att viss detaljplanering och provverksamhet som måste föregå 1985 års stati-
stik måste påbörjas redan 1983/84. SCB begärde således 1 milj kronor för denna verksamhet budgetåret 1983/84.
I våra resursberäkningar har vi försökt identifiera de kostnadsposter
som kan bli aktuella i våra alternativa förslag. I följande sammanställning redovisas kostnaderna för vår huvudlösning med en begränsad FoB enligt
alternativet FoB 85: 1. Där sker en uppdelning på andra offentliga myndig-
heter och SCB. Vi har vidare skiljt mellan rena uppläggningskostnader — huvudsakligen av engångskaraktär — och löpande kostnader. Uppläggningsinsatserna ligger i huvudsak på 1984/85. Begränsad FoB 85 avslutas emellertid först under 1987/88. Slutligen har en summering skett över en . 5-årsperiod för att kunna göra en jämförelse med kostnaderna för en traditionell FoB.
Uppläggningskostnader (milj kr) Andra SCB Totalt
myndigheter Begränsad FoB 85: I (t. 0. m. 87/88) 23.0 28.0 51.0 Sysselsättningsregistret
| (utbyggd KU) | 0.6 | 1.8 | 2.4 |
| Hushållsregistret | 0.5 | 1.0 | 1.5 |
| Bostadsbyggnadsregistret | - | 0.8 | 0.8 |
| Yrkesregistret | 0.05 | - | 0.05 |
| Utbildningsregistret | 0.06 | 0.5 | 0.6 |
| Totalt | 24.2 | 32.1 56.3 |
Löpande kostnader under 5 år (milj kr)
Sysselsättningsregistret
| (utbyggd KU) | 3.0 | 15.5 18.5 | |
| Hushållsregistret | 2.3 | 12.9 15.2 | |
| Bostadsbyggnadsregistret | - | 7.5 | 7.5 |
| Yrkesregistret | 6.0 | 5.9 11.9 | |
| Utbildningsregistret | 0.05 | 2.0 | 21 |
| Register-FoB | = | 3.0 | 3.0 |
| Totalt | 11.4 | 46.8 58.2 |
Övergången till ett registersystem kräver betydande engångsinsatser för uppläggningen. Skälen är att det endast i begränsad utsträckning finns ADB-baserade register som direkt kan användas för statistik. Komplette-
ringar måste göras. Framför allt för hushålls- och lägenhetsdelen blir engånginsatsen omfattande genom att det är nödvändigt att genomföra en begränsad FoB 85 som bas för registren på detta område. Beräkningarna visar sålunda att uppläggningskostnaderna utgör nästan hälften av de 10tala kostnaderna för FOBALTs huvudlösning under de första 5 åren. Under förutsättning att det efter uppläggningen inte blir nödvändigt att i större utsträckning gå ut till allmänheten för att inhämta uppgifter eller att inga större upprättningar i övrigt blir nödvändiga kommer de efterföljande
5-årskostnaderna i ett fortvarighetstillstånd att uppgå till drygt 1/3 av
FoB-kostnaderna. Det är väsentligt att påpeka, att registerlösningen framför allt innebär en påtaglig minskning av kommunernas kostnader. även om man tar hänsyn till deras uppgiftslämnarinsatser som arbetsgivare. En sammanfattande jämförelse av uppgiftslämnarinsatser och kostnader i en traditionell FoB resp vårt huvudalternativ visar följande:
Uppgiftslämnarinsatser Kostnader (milj kr) (milj tim) Arbgiv/ — Allmänhet/ Totalt Kommun Andra SCB Totalt Komm Fastägare statl mynd Traditionell FoB - 1.5 1.5 62 å 83 [50 Huvudalternativet Totalt 0.7 0.6 1.3 20 16 79 115 Därav löpande (5 år) 0.4 0.05 0.5 = 11 47 58
9.4¶Kvalitetshöjande åtgärder
I vårt arbete har främst med hänvisning till kvalitetsskäl framkommit
synpunkter på att det i några väsentliga avseenden vore angeläget att komplettera vår registermodell eller att kombinera direktinsamling och registerstatistik på ett annorlunda sätt. I vissa fall har vi själva övervägt alternativa tillvägagångssätt. De viktigaste är följande:
— Vår registermodell borde för beskrivningen av hushåll och lägenheter
kompletteras med direktinsamling från allmänheten vart femte år för att
kunna ge kvalitativt tillfredsställande statistik (1). —- För att tillfredsställande länkar skall erhållas mellan gammal och ny mätmetod borde vår registermodell avlösas med en sista FoB av traditionellt slag (2). — En begränsad FoB 85 kan ges olika omfattning. Man har därvid framför allt diskuterat möjligheterna att ta med uppgifter om yrke och sysselsätt-
ning i den begränsade FoB 85 (3).
— Man har även pekat på angelägenheten att bibehålla FoBar av traditio-
nellt slag kompletterade med löpande sysselsättningsstatistik baserad på
KU (HN.
Konsekvenserna av dessa olika varianter kan sammanfattas sålunda:
(1) Denna modell skulle liksom hittills ge fullständig hushälls- och lägen-
hetsstatistik vart femte år. Om metoden med den starkt begränsade insam-
lingen från allmänheten (FoB 85: 1) används skulle kostnaderna i fortva-
righetstillständet ligga ca 50 milj kronor högre än FOBALTs huvudalternativ. Om man helt skulle avstå från registerbaserad hushälls-och lägenhets-
statistik skulle kostnadsökningen bli ungefär hälften så stor.
Om direktinsamling i stället skulle ske vart tionde år blir kostnadsök-
ningen 25 milj kronor. (2) Vi vill understryka att det ur kvalitetssynpunkt vore att föredra att
registermetoden överlag kunde kombineras med en sista FoB i traditionell form. Härigenom skulle erhållas kvalitativt goda länkar för samtliga variabelområden (utom utbildning som inte ingick 1980) mellan den gamla och nya metoden ner på lägsta geografiska enhet. vilket skulle vara av stor
betydelse för många användningar.
Kostnaden för en sådan lösning skulle dock ligga i storleksordningen 75
milj kronor högre än värt huvudalternativ. Uppgiftslämnandet skulle i
denna modell öka med ca I milj timmar för allmänheten och fastighetsägarna jämfört med FÖBALTs huvudalternativ.
(3) Vi har behandlat olika alternativ att genomföra den begränsade FoB 85. I samband därmed har synpunkter framförts på — hur långt man kan gå i begränsningen av insamling av personblanketter
från allmänheten
— metoden att samla in uppgifter om yrke — angelägenheten att sysselsätltningsuppgifter 1985 även insamlas direkt
från allmänheten.
Förutsättningarna för att kunna beakta dessa olika synpunkter är följande
= om den starkt begränsade metoden för FoB 85 (FoB 85:1) visar sig
möjlig att genomföra kan yrkes- och sysselsättningsvariablerna inte ingå
— om insamlingstekniska skäl kräver direktinsamling från alla hushåll kan
i och för sig uppgiften om yrke och sysselsättning ingå thärvid kan även
övervägas att medta färdmedelsvariabeln).
Konsekvenserna av de här behandlade metodförändringarna och tilläg-
gen blir följande
— En utvidgning av direktinsamlingen av uppgifter om hushälls- eller
lägenhetsregister till att avse alla hushäll medför dels en kostnad som är
10-15 milj kronor högre än för alt FoB 85: 1, dels ett ökat uppgiftsläm-
nande för allmänheten med inemot 0,2 milj timmar.
- Om FoB 85:2 eller 3. dvs blankett till alla hushåll. genomförs kan
uppgift om yrke medtagas till en marginell kostnad som med ca 3 milj
7¶Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 85
kronor understiger kostnaden för registerlösningen 1985. Allmänhetens
uppgiftslämnande skulle öka med ca 0,2 milj tummar, Kvaliteten i yrkes-
uppgiften skulle i en sådan lösning ligga något högre. främst beroende på
en högre täckning. — Om FoB 85:2 eller 3 genomförs kan uppgift om sysselsättning (endast
uppgift om arbetets omfattning) medtagas till en marginell kostnad om
10-15 milj kronor och med ett ökat uppgiftslämnande för allmänheten
som uppegär till ca 0,1 milj timmar. Motivet härför skulle främst vara att
man härigenom får en fullgod länk mellan gamla och nya systemen.
Detta innebär att den sammanlagda kostnadsskillnaden mellan en begränsad FoB 85:1 och en FoB 85 med yrke och viss sysselsättningsredovisning ligger i storleksordningen 20-30 milj kronor.
Dessutom skulle uppgiltslämnandet för allmänheten öka med ca 0.5 milj timmar.
(4) Denna lösning skulle även framöver ge statistisk information vart femte år för de planeringsområden FoB försörjer och en löpande sysselsättningsstatistik.
Man skulle dock inte annat än för sysselsättnings- och pendlingsomrädet nå den högre beredskapen att vid behov kunna göra bearbetningar. Kostnaderna för denna lösning kan också om samma målsättning för KU-lös-
ningen skall gälla som i värt huvudälternativ — i fortvarighetstillståndet
beräknas ligga 150 milj kronor högre. Om man gör den begränsningen att näringsgrensredovisningen enligt registermodellen accepteras utan kom-
pletterande mätning kan merkostnaden beräknas bli 100-110 milj kronor.
9.5 Personal- och organisationskonsekvyenser
Då man skall realisera en registerlösning av det slag vi här föreslär
uppkommer bl.a. frågan hur verksamheten bör organiseras hos SCB.
Skälen härför är flera. De produktionstekniska sambanden i den nuvarande organisationen kan ändras vid övergång till registerbaserade metoder,
använda register har beröringspunkter med annan statistik inom SCB, nya användningsområden kan uppstå etc.
FoB har i den hittillsvarande formen utgjort en produktionstekniskt väl
integrerad enhet inom SCB med hög kompetens säväl innehållsmässigt vad
gäller problemställningar, definitioner. avgränsningar o d som rent tekniskt
på registerområdet.
Samtidigt finns i SCB andra produkter och funktioner som innehållsmässigt och tekniskt har beröringspunkter med vad som görs iom FoB.
Vi har i vår bedömning kommit fram till följande principiella inriktning
som vi anser bör vara vägledande för organisationen av registerverksamheten.
— För att den framtida organisationen skall kunna fungera effektivt gent-
emot statistikanvändarna och ge en sakkunnig service inom de olika
problemområdena skall FöB-verksamheten organisationsmässigt så långt möjligt integreras med övrig statistik i SCB inom respektive områ-
de. — Denna integration skall avse all verksamhet som användarkontakter.
innehållsplancring, registerhällning. bearbetning och rapportering.
— För att igångsättningen av det nya systemet skall fungera krävs en
övergripande styrning och samordning. — I förtvarighetstillståndet krävs en samordnande funktion. där arbetet
med register-FoB bör vara en bas.
Personalmässigt ser vi följande konsekvenser av våra förslag. Huvuddelen av de register som ingår i värt huvudalternativ förutsätter en årlig
uppdatering. Detta innebär att arbetsbelastningen kommer att bli i stort sett densamma varje år. Endast arbetet med yrkesregistret och den särskilda register-FoBen kommer att vara koncentrerat till en begränsad ud — ca två år. Vidare räknar vi med att i starten extra insatser måste göras vid uppbyggnaden av registren.
Under 1984/85 — 1986/87 räknar vi således med en.personalinsats hos
SCB i storleksordningen 20, 50 resp 35 årspersoner. Därefter blir den årliga personalinsatsen ca 20 årspersoner med en ökning med ca 10 årspersoner
under de två budgetår då register-FoB och den intermittenta yrkesstatisti-
ken genomförs.
I dessa beräkningar ingår vissa resurser för uppdragsverksamhet. Det är
f n dock omöjligt att bedöma hur den framtida uppdragsfinansierade verk-
samheten och dess personalbehov kommer att utvecklas om årliga basregister byggs upp enligt våra förslag.
9.6¶Sammanfattande bedömning
Det huvudalternativ vi lägger har som nämnts för- och nackdelar. De
kan sammanfattas på följande sätt.
Fördelar
— allmänheten berörs av särskilt uppgiftslämnande endast i samband med
flyttningsanmälan och den begränsade FoBen 1985
— kostnaderna, inklusive uppläggningskostnaderna, utslagna under en femårsperiod är lägre än i en traditionell FoB
— de allra flesta av de behov som finns av FoB-statistik kan tillgodoses — behoven av statistik kan tillgodoses på ett mer flexibelt sätt än tidigare e kraven på tätare anslagsfinansierad statistik av sysselsättning, hushåll
och lägenheter kan tillgodoses
e möjligheter finns dessutom för användarna att vid behov på uppdragsba-
sis beställa bearbetningar av de löpande uppdaterade registren i FO-
BALT-systemet över sysselsättning, pendling, hushåll, lägenheter, in-
komst och utbildning; sådana bearbetningar kan även ske med utnyttjan-
de av flera av dessa register: sambearbetningar kan även efter vederbör-
liga tillstånd ske hos SCB med andra register
Nuckdelar — statistiken blir beroende av administrativa systems framtida existens.
innehåll och driftsäkerhet
—- arbetsgivarnas uppgiftslämnande ökar — svårigheter finns att för vissa register på förhand bedöma i vad mån
kvaliteten kommer att hälla i ett fortvarighetstillstånd, dvs om och när
totala registerkontroller kommer att behövas — andra myndigheter berörs genom ingrepp i administrativa system tänd-
ring av kontrolluppgiften och flyttningsanmälan samt ökad dataregist-
rering i skattesystemet, folkbokföringssystemet och sjukförsäkringssys-
temet) . — möjligheterna att beskriva sambandet mellan hushåll och deras bostäder
på mikronivå är begränsade efter 1985
— samboende kan endast skattas med hjälp av hushällsdata — skilda mättidpunkter för några variabler.
Vid en sammanvägning av dessa olika konsekvenser finner vi följande.
Satt i relation till de statistikbehov vi funnit skulle en fortsatt traditionell
FoB-verksamhet innebära att vi fick data som var jämförbara med föregå-
ende räkningar och som var sinsemellan samordnade. Däremot skulle vi inte kunna tillgodose väsentliga behov som idag ställs på den statistiska informationen inom dessa områden, nämligen = mer frekvent och därmed aktuellare iaformation om sysselsättning.
pendling. hushåll och lägenheter,
— en större flexibilitet i bearbetningen till tidpunkter som användarna själv
bestämmer. '
Det finns således enligt vår mening säväl innehållsmässiga skäl som
kostnads- och uppgiftslämnarskäl för att pröva möjligheterna att utnyttja registerbaserad information.
10¶Längsiktsplan och förslag
10.1¶Långsiktsplan
En avvägning mellan vad som här anförts leder oss till den bestämda slutsatsen att en utveckling i riktning mot en registermodell bör ske i steg
på ett sådant sätt att kvaliteten kan hållas under kontroll och att förutsätt-
ningar finns för ett så smidigt genomförande som möjligt. Vi föreslår därför
att följande åtgärder vidtas. = Fr o m inkomståret 1985 startar en ärlig regional sysselsättningsstatistik
byggd på en kontrolluppgift som även innehåller uppgift om arbetsstäl-
lenummer och överenskommen veckoarbetstid. Detta innebär att den
kontroHuppgift som lämnas av arbetsgivarna i januari 1986 skall vara
utbyggd med dessa uppgifter. Beslut bör snarast fattas om en särskild utredning om folkbokföring på lägenhet och möjligheterna att skapa ett byggnads-/lägenhetsregister. Detta utredningsuppdrag bör vara avslutat före utgången av 1986. Hösten 1985 genomförs en insamling från allmänheten av uppgifter om hushållssammansättning och lägenhetens beskaffenhet (Begränsad FoB 85); samordning sker därvid med en eventuell AFT 86. [ Med utgängspunkt i den begränsade FoB 85 etableras 1985 ett statistiskt hushållsregister som även innehäller lägenhetsstorlek. lör att möjliggöra löpande uppdatering av detta register fr.o.m. FoBtidpunkten ändras flyttningsanmälan Ir.o.m. 1984-07-01 sä att därav framgär till vem eller med vem man flyttar samt antal rum i inflyttningslägenheten. Med utgängspunkt i den begränsade FoB 85 etableras ett statistiskt bostadsbyggnadsregister. För att möjliggöra uppdatering av detta register fr.o.m. FoB-tidpunkten genomförs förbättringar i Kommunernas löpande rapportering ull SCBs bostadsbyggnadsstatistik fr.o.m. 1985. Vi måste dock, mot bakgrund av de olika undersökningar vi genomfört. konstatera att en viss osäkerhet f n räder om hur kvaliteten i hushällsoch bostadsbyggnadsregistren kommer att utvecklas under en fortlöpande uppdatering. Därför skull ingå att man under 1987 eller 1988
genomför en kontrollundersökning på urvalsbasis.
Resultaten från denna kontrollundersökning fär bli vägledande för vad som skall göras 1990. Vid mer begränsade kvalitetsbrister kan kompletteringar göras på olika sätt, genom utnyttjande av fastighetstaxeringsmaterial. enkäter o.d. Resultaten av kontrollundersökningen och av det utvecklingsarbete om folkbokföring på lägenhet m m som vi föreslår bör skapa förutsättningar för att ta ställning till en mer långsiktig utveckling.
Om resultaten från 1987/88 ärs kontroll pekar på nödvändigheten därav
bör en ny kontrollundersökning genomföras 1992/93 och på motsvarande sätt hgga till grund för ställningstagande till vad som skall göras 1995. Denna lösning innebär att man under tiden efter 1985 inte kommer att kunna beskriva sambandet mellan hushåll och lägenhet med ctt totalmaterial annat än vad gäller trängboddhet och boendetäthet (utan koppling till andra data om lägenheten och byggnaden än lägenhetsstorlek). Vi föreslår därför att särskilda undersökningar bör genomföras för denna beskrivning. eventuellt i anslutning till de ovan nämnda kontrotlundersökningarna och/eller de större bostads- och hyresundersökningar som SCB med viss intermittens genomför. Härvid bör de statistiska skattningsmetoder som vi prövat och för vilka vi föreslär att utvecklingsarbetet intensifieras vara ett viktigt hjälpmedel.
—- Frågeformuleringen och anvisningarna för yrkesuppgiften på till försäkringskassorna inkommande inkomstanmälningar bör förbättras fr. o. m. 1984. — Under 1985 och därefter vart femte är dataregistreras yrkesuppgifterna i
samtliga under året till försäkringskassorna inkommande inkomstanmäl-
ningar. = Det förutsätts att överenskommelse träffas mellan SCB och arbetsmark-
nadens parter om tillgången till underlagen för lönestatistiken som kompletterande underlag för yrkesstatistik.
— Under 1985 byggs ett utbildningsregister upp baserat på uppgifter från
FoB 70, socialstyrelsens medicinalpersonalregister, SCBs lärarregister,
högskoleregister och gymnasieskoleregister.
— Uppdateringen av detta register sker med hjälp av SCBs löpande individbaserade statistik om fullbordade gymnasiala och eftergymnasiala studier. För att erhålla en fullständigare täckning i uppdateringen förut-
sätts dels att SCB fär ullgång till AMS uppgifter om arbetsmarknadsut-
bildning. dels att individrapporteringen från skolorna till SCB utvidgas
till att omfatta även gymnasieskolans specialkurser från år 1984. —- Vart femte år med första gången 1985 kopplas uppgifter från de olika
delområdena inkl inkomst samman till en registerFoB.
10.2 Förslag
Med hänvisning ull de ställningstaganden vi kommit fram till i denna
rapport föreslär vi att statsmakterna
— fattar principbeslut om övergång till en registerlösning i enlighet med det
av oss förordade huvudalhternativet.
— beslutar att insamling av uppgifter om hushäll och lägenheter direkt från
allmänheten skall genomföras 1985 (begränsad FoB 85)
— beslutar uppdra åt SCB att under 1983/84 genomföra ctt prov med en
begränsad FoB 85 enhet alternativet FoB 85: 1
— utfärdar en FÖBALT-tag med i huvudsak det innehåll som framgår av värt förslag I bilaga 8
— sedan SCB redovisat resultaten av provet med begränsad FoB 85 utfär-
dar en särskild lag om begränsad FoB och en förordning om register
FoB 85
— snarast tillsätter en utredning för att se över frågan om folkbokföring på
lägenhet och möjligheterna att skapa ett byggnads-/lägenhetsregister — anvisar de medel som under budgetåret 1983/84 erfordras hos SCB.
RSV och RFV för förberedelser.
Beträffande de medel som under budgetäret 1984/85 krävs för upplägg-
ningsarbeten m m förutsätts respektive myndighet få återkomma i sina ordinarie anslagsäskanden.
Prop. 1983/84: 85 | 103
5.4 Utbildning soooosoererrrerrrrrrssrsrr rr rr reser rss rasa
5.4.1 Urvalsundersökningår sosoosoossssssssssosss ss oa
5.4.2¶Utbildningsregisler sosssossessseersrrsrssssss ser sa
5.4.3 FÖrSläg oosoooeseeerrerrere re rr sees s sr ses saras
5.5 Register-FOB sosoooseseeersrrssserrsrsrrses reses esset
5.6 Begränsad folk- och bostadsräkning 1985 sosssoso00..0...
5.6.1 Allmän fastighetstaxering 1986 (AFT 86) genomförs 81
5.6.2¶AFT 86 genomförs inte sssssssosesssssrssssrs osa 82
5.6.3¶FÖrslåg sossososserorss ses sa rer erase ere rss se rss 83
6¶DATABASER OCH PUBLICERING = soooooososeossses resa 83
6.1 FÖrutsättNilgal sososssssereesererrrer rer rer rer rer rss sa 83
6.2 Anslagsfinansierad statistik sosssssooosssssssssss rss ass 83
6.3¶Uppdragsfinansierad statistik osooosossorsrsrresers eri rea 84
6.4 Tälortel ooooseererresreeerress sees rer res sr rss see eta 85
7.1¶Gällande lagstiftning sossoosoosssseerererrsr reses rss sa 86
7.2¶Allmänhetens syn på registermetoden s..sssossssc.s...ss 87
7.3 Slutsatser sosssosesreeseresresrree rer rr ere rr rss rese sa 88 8 FÖRFATTNINGSREGLERING M.M. oosooooosesss sanera 89
9.1¶Några utgångspunkter soooososessserssseesssrs ss rise rss 89
9.2 FOBALTSs huvudaltlernatiVv oooosssssssesssrrss esse sera 90
9.4¶Kvalitetshöjande åtgärder oosssosssssossrssersriss ess
9.5 Personal- och organisationskonsekvensel «...ssososss..s.
9.6 Sammanfattande bedÖmniNg sosossssreerrerrssssr ess sa
10¶LÄNGSIKTSPLAN OCH FÖRSLAG sosossoesssssseses rn ra
10.1 Långsiktsplål ooosssssesssressrersr rss rer series essens ns
10.2 FÖrSläg sosooeeeeeeeee rer er esse reser rr er rr res r ser sr ess
BILAGOR!
|| Direktiven 2 Tilläggsdirektiven 3 Jämförelse av registeralternativ för sysselsättnings- och pend-
lingsstatistik 4 Blankett för kontrolluppgift (KU)
5¶Blankett för flyttningsanmälan
6 Blankett för inkomstuppgift
7¶Innehåll m m i begränsad FoB 85
8 Låg om folk- och bostadsstatistik
! Återfinns i SCB:s fullständiga huvudrapport.
Bilaga 2
En sammanställning av remissyttrandena över statistiska centralbyråns rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar . |
I Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över statistiska centralbyråns rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar avgetts av centralnämnden för fastighetsdata (CED). datainspektionen. riksförsäkringsverket. socialstyrelsen, postverket, televerket, statens järnvägar, statens vägverk, transportrådet. riksskatteverket. konjunkturinstitutet. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet (UHA). institutet för social forskning, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen. statens invandrarverk. bostadsstyrelsen, statens institut för byggnadsforskning. statens planverk, lantmäteriverket, statens industriverk, statskontoret, riksrevistonsverket (RRV). statens arbetsgivarverk (SAV). länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Hallands. Värmlands. Gävleborgs och Västernorrlands län. lokala skattemyndigheterna i Stockholm. Karlshamn, Västerås och Kiruna, cancerkommittén, statistikutredningen, datadelegationen, expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU), Haninge. Stockholms, Älvkarleby, Mjölby. Norrköpings, Gotlands, Kristianstads. Helsingborgs. Malmö. Falkenbergs. Göteborgs. Karlstads, Västerås. Gävle, Hudiksvalis, Skellefteå, Umeå och Vilhelmina kommuner, Stockholms läns och Örebro läns landstings kommuner. Sydvästra Skånes kommunalförbund.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Centralorganisationen
SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (CO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Sveriges hantverks- och industriorgaunisation — Familjeföretagen, Sveriges industriförbund. Föreningen för kommunal statistik och planering, Företagens
uppgiftslämnardelegation. Försäkringskasseförbundet. Kooperationens
förhandlingsorganisation, Länsplanerarnas förening. AB Storstockholms Lokaltrafik samt Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.
Därjämte har genom skolöverstyrelsen kommit yttrande från länsskolnämnderna i Hallands, Malmöhus och Jämtlands län, genom universitetsoch högskoleämbetet yttrande från regionstyrelserna för Stockholms. Uppsala och ILund/Malmö högskoleregioner. Stockholms och Göteborgs universitet . genom bostadsstyrelsen yttranden från länsbostadsnämnderna i Södermanlands, Jönköpings, Kristianstads, Skaraborgs. Västerbottens och Östergötlands län samt genom länsstyrelsen i Hallands län ett yttrande från lokala skattemyndigheten i Halmstads fögderi.
2¶Behov av folk- och bostadsräkningar
Statistiska centralbyråns (SCB) behovskartläggning visar en efterfrågan
av ärliga uppgifter om sysselsättning, uppgifter vart tredje år om pendling,
hushåll och lägenheter samt uppgifter om yrke och utbildning vart femte är.
De flesta remissinstanserna delar bedömningen om behovet av uppgifterna.
Huvudfrågan i rapporten är om det är möjligt att 1985 och framöver grunda folk- och bostadsräkningarna på register och inte genom enkät till allmänheten. Förslagen bygger i huvudsak på registerlösning kompletterad med en begränsad enkät 1985 ull allmänheten.
Många remissinstanser ser med tillfredsställelse på att förslagen ger en mer aktuell statistik. Detta gäller främst variabeln sysselsättning. Många
uttrycker emellertid oro för kvaliteten på de framtida uppgifterna främst då variablerna hushåll, lägenhet och yrke. .
De 35 remissinstanser som behandlat frågan om en begränsad folk- och bostadsräkning 1985 har alla tillstyrkt förslaget. Några har dessutom förslag till kompletteringar till enkäten.
De flesta remissinstanserna har endast behandlat någon eller några av
variablerna: Bland de remissinstanser som i allt väsentligt finner sig kunna lämna
rapportens förslag i princip utan erinran är institutet för social forskning. länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar. Hallands och Västernorrlands län, Haninge, Mjölby, Malmö, Falkenbergs och Umeå kommuner, Stockholms och Örebro läns landstings kommuner, Sydvästra Skänes kommunalförbund, SACO!SR samt Försäkringskasseförbundet.
Datainspektionen har i huvudsak inget att erinra mot den föreslagna
registerlösningen under förutsättning att allmänheten erhåller information om registreringen och sambearbetningen.
Några remissinstanser pekar på de samhällsekonomiska vinsterna av att ha FoBmaterial.
Datadelegationen:
Datadelegationen anser det vara mycket angeläget att de grundläggande datauppgifter som FoB kan tillhandahålla många olika användare hämtas från en för alla användare gemensam informationskälla vilket belrämjar
jämförbarheten. Informationskällan skall vara av hög kvalitet och bygga på för alla gemensamma datadefinitioner. Utöver de grundläggande dataupp-
gifterna kan många användare i t.ex. konkreta planeringssituationer behö-
va få tillgång till särskilda datauppgitter. Dessa kan då inte tillhandahållas från FoB. Eftersom de kommunala behoven av delområdesuppgifter, dvs. uppgifter för mindre områden än kommuner. är så omfattande skulle ett
stort antal kommuner genomföra egna insamlingar om FoB inte funnes tillgänglig. Med FoB kan dessa insamlingar begränsas även om mänga kommuner fär göra kompletterande insamlingar av särskilda datauppgifter.
En för riket gemensam FoB blir därmed troligen en samhällsekonomisk besparing. s
Stutistikutredningen:
För att kunna tillgodose samhällets informationsbehov behövs bl.a. grundläggande information om personer, företag och fastigheter. Den integrerade informationen om främst individer/hushåll. sysselsättning och bostadsförhållanden har hittills inhämtats i de traditionella folk- och bostadsräkningarna. En del av de uppgifter som insamlats i folkräkningarna finns
dock numera tillgängliga i register. Dessa uppgifter har utnyttjats i de
senare folkräkningarna och förts samman med uppgifter som inhämtats
direkt från befolkningen. Det är .en naturlig utveckling att man utnyttjar befintlig registerinformation i statistikframställningen så långt det är möj-
ligt för att minska både uppgiftslämnarbördan och kostnaderna. Samtidigt är det väsentligt att grundläggande krav på sekretess- och integritetsskydd för den enskilde inte eftersätts.
Statistikutredningen är positiv till ett ökat utnyttjunde av adminstrativa
register i den framtida statistikframställningen. Nya metoder för folk- och
bostadsräkningar kan betyda många fördelar jämfört med en traditionell uppgiftsinsamling, både vad beträffar statistikens periodicitet och dess
kostnader. Register som kan ge årliga uppgifter om bl. a. hela befolkning-
ens sysselsättning och hushållstillhörighet kommer att betyda mycket för våra kunskaper om befolkningen, samtidigt som de kan ge underlagsmaterial till betydligt mer ingående analyser om förändringar i befolkningens
situation.
3¶Årlig sysselsättningsstatistik
De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget i denna del. Många som är positiva har emellertid fört fram särskilda synpunkter om
bland annat kompletteringar av underlaget.
Konjunkturinstitutet:
Den föreslagna metoden att insamla sysselsättningsuppgifter via kon-
trolluppgiften (KU) har enligt institutets uppfattning stora förtjänster, nå-
got som institutet också framhållit i sina yttranden över de båda delrappor-
terna. För att pendlingsstatistik och en god näringsgrensfördelad, regional sysselsättningsstatistik skall kunna framställas behövs en komplettering av KU med en arbetsställeuppgift för flerarbetsställeföretagen, vilket enligt utredningens förslag skulle ske direkt på KU-blanketten. Även detta för-
slag finner institutet väl underbyggt.
Ur konjunkturinstitutets synvinkel är det dock. som framgår av ovannämnda yttranden, främst i samband med den lönesummeuppgift som
finns på KU som en arbetsställekod är av intresse. Med hjälp av en sådan kod skulle nämligen lönesummeelementen kunna näringsgrensfördelas vil-
ket skulle innebära en säkrare beräkningsgrund för de olika komponenterna i den totalt utbetalda lönesumman. Denna näringsgrensfördelning omöjliggörs dock, som institutet framhållit, om endast delar av materialet innehåller en arbetsställekod. Enligt förslaget i den nu föreliggande slut- . rapporten skall arbetsställekod "endast anges på de KU som lämnas av
huvudarbetsgivaren. dvs. de KU där arbetsgivaren redovisat avdragen
preliminär A-skatt” (detaljrapporten sid? 31) och för de personer som
under mätmånaden (november) varit anställda hos arbetsgivaren. En bety-
dande del av KU-blanketterna skulle därmed kunna komma att sakna
arbetsställekod, vilket med hänsyn till önskemålet att kunna genomföra en näringsgrensfördelad lönesummeberäkning vore olvckligt.
För företagens del torde någon väsentlig lindring av uppgiftslämnarbördan ej uppnås genom att delar av populationen undantas från uppgiftsläm-
narplikten. Enligt så gott som samtliga företag som delhog i det s.k. Västeråsprovet var arbetsställeuppgiften mycket lätt eller lätt att lämna och detta
utan att företagens redovisningssystem anpassats för att kunna lämna de efterfrågade uppgifterna. Institutet skulle vilja förorda att man begär in
arbetsställekod på samtliga KU-blanketter så att man därigenom till fullo
kan ta tillvara de möjligheter till en god näringsgrensfördelning av lönesumman som införandet av en arbetsställekod på KU öppnar.
Institutet för social forskning:
Utredningen föreslår att uppgifter om arbetstid skall insamlas genom att
arbetsgivarna uppger avtalad veckoarbetstid under november månad på kontrolluppgift till inkomsttaxeringen. För att statistiken skall ge en korrekt bild av arbetsvolymen i Sverige är det i hög grad önskvärt att man försöker samla in uppgifter om faktisk arbetstid snarare än avtalad. Vidare är det tveksamt om det är mest väsentligt att få uppgift om arbetstiden i november. Snarare verkar det önskvärt att erhålla uppgifter som avser samma period som för inkomsten, således året. Faktiskt arbetat antal
timmar under året, i många fall schablonberäknade, syns vara den mest relevanta arbetstidsuppgiften. Önskar man erhålla en tvärsnittsuppgift för en bestämd månad, t. ex. november, bör det gå att få genom utnyttjande av uppgiften om vilka månader av året som kontrolluppgiften avser. För att förfarandet skall få tillräcklig precision behöver emellertid kvaliteten i denna uppgift höjas, vilket också utredningen föreslår.
Statskontoret:
Statskontoret anser fortfarande — i enlighet med sitt yttrande 1979-02-02 över HBS-utredningen (SOU 1978: 79) — att det finns risk för att man får
försämrad kvalitet i och förseningar av de uppgifter som erfordras för
taxeringen om man via KU också samlar in uppgifter för statistiska ändamål. Förslaget att samla in statistikuppgifter via KU kommer också för skattemyndigheterna att innebära ett stort merarbete i ett starkt tidspressat skede och ge en markant arbetstopp vid en för skatteadministrationen känslig tidpunkt.
Då de nuvarande KU rutinerna emellertid sedan några år är etablerade
och myndigheter och arbetsgivare anpassat sig härtill vill statskontoret emellertid inte motsätta sig den av FOBALT föreslagna ordningen med KU. Ett genomförande enligt utredningens förslag förutsätter dock att skattemyndigheterna ges erforderliga resurser för att klara merarbetet och att väsentliga störningar i skatteadministrationen kan undvikas. Statskon-
toret grundar sitt ställningstagande på att det behov av en årlig regional
sysselsättningsstatistik som FOBALT redovisar är så stort att det motiverar de extra kostnader som rutinerna medför.
Innan ställning tas till den föreslagna förändringen av KU och därmed
sammanhängande rutiner bör man enligt statskontorets mening pröva möj-
ligheten av att låta SCB svara för beredning av felaktigt eller ofullständigt ifyllda uppgifter på KU för att därmed mildra påfrestningar för skatteadministrationen. Detta kan alternativt ske i efterhand på grundval av ADBregistrerad information. Man borde också kunna överväga att införa en
blankettekniskt modifierad KU där statistikuppgifterna avskiljs och över-
sänds till SCB för beredning och registrering.
Oavsett vilket alternativ som kan komma att införas anser statskontoret att taxeringslagens sanktioner mot företag som brister i KUrapporteringen inte bör göras tillämpliga för den del som avser uppgiftslämnande för statistik.
Länsstyrelsen i Värmlands län:
J.änsstyrelsen anser att den av utredningen föreslagna lösningen kan
då fortsättningsvis beskrivas årligen och tillgodoser därmed det behov av aktualitet I sysselsättningsstatistiken som länsstyrelsen har.
Det är knappast realistiskt att tro att sysselsättningsredovisningen på de skutlteadministrativa kontrolluppgilterna kommer att fungera tillfredsställande-direkt. Kontrollarbetet kommer därför utan tvivel att bH omfattande under de första åren som systemet är i drift.
Statistikutredningen:
Behovet av en ärlig sysselsättningsstatisuk är väl dokumenterat sedan lång ud tillbaka. Statisukutredningens arbetsgrupper är positiva till FOBALT:s förslag att insamla uppgifterna via kontrolluppgiften (KU). Som FOBALT också föreslår är det nödvändigt att komplettera informationen på KU med uppgifter om arbetsställe och arbetstid. En viktig
förutsättning för att få en tillfredsställande statistik är naturligtvis också en
välfungerande ajourhållning av SCB:s arbetsställeregister.
En ärlig sysselsättningsstatistik på registerbas bör betyda att man kan minska AKU:s månatliga urval. som tidigare utökats för att förbättra den regionala redovisningen. Detta är ett exempel på utt man inte bör se registeruppgifterna enbart som en ersättning för en traditionell folkräkning utan nyttan och kostnaderna bör även sättas I förhållande till besparingar
som kan göras på andra nu existerande statistikprodukter.
Dutadelegationen:
SCB:s förslag vad gäller arbetad tid ten vecka i november) på kontroll-
uppgiften kan knappast kontrolleras på ett rimligt sätt oavsett om blankettrutan är ifylld eller ej. varför förslaget avstyrks. SCB:s förslag att insamla uppgift om arbetsställeidentiteten på kontrolluppgiften ullstyrks. SCB bör dock tillställa företag med flera arbetsställen uppgift om arbetsställeidentiteter äret innan redovisningsäret så att företagen ges möjlighet att ta in arbetsställeidentiteten i sin personalredovisning.
Mjölby kommun: |
Mjölby kommun delar utredningens uppfattning att en utökad kontrolluppgift (KU) avseende anställda samt SCB:s inkomstregister och CFR avseende företagare bör vara en framkomlig väg att skapa ett sysselsättnings- och pendlingsrepister.
Denna lösning förutsätter en koppling ull ett heltäckande arbetsställere-
gister, som ännu cj tagits i bruk. Mjölby kommun befarar att problem kan uppstå i och med upprättande och ajourhållande av detta arbetsställeregis-
ter. Svårigheterna bör kunna övervinnas men skall inte underskattas.
Norrköpings kommun:
För att kvaliteten på sysselsättningsstatistiken skall kunna säkerställas är det viktigt, att både skattemyndigheterna och SCB tilldelas nödvändiga resurser för granskning och rättning av kontrolluppgifternas data om ar-
betsställen och arbetstider. |
Det är även angeläget att arbetsgivarna får en positiv attityd till att
besvara den utökade kontrolluppgiften. En sådan attityd kan skapas ge-
nom att SCB informerar om nyttan av den årliga sysselsättningsstatistiken och genom att olika former för informationsåterföring skapas till såväl
företagen som deras organisationer.
Helsingborgs kommun:
Kommunstyrelsen vill i detta sammanhang trycka på kravet på godtagbar kvalitet i den föreslagna sysselsättningsstatistiken. Vid övergången till årlig sysselsättningsstatistik bör, för att säkerställa ett samband mellan den gamla och den nya metoden. på personblanketten vid FoB 85 även syssel-
sättningsuppgifter tas med.
Flera av de remissinstanser som företräder det privata näringslivet av-
styrker förslaget om en utbyggd kontrolluppgift för sysselsättningsstatistiken. Även riksskatteverket och en av de tillfrågade lokala skattemyndigheterna ställer sig avvisande till förslaget.
Bland de remissinstanser som avvisar förslaget märks följande.
Riksskatteverket:
Mot bakgrund av — — — KU:s centrala roll i skattesystemet och den tidspress under vilken beredning och registrering av KU sker anser RSV
att man inte bör störa en så känslig rutin med fler uppgifter. Enligt RSV:s mening bör KU endast innehålla information som är nödvändig för taxeringen och krediteringen av källskatt. Att på KU kräva in andra uppgifter är riskabelt bl.a. av följande skäl. Dels försvåras arbetsgivarnas arbete
med KU. vilket kan innebära förseningar av inlämnandet. Dels kan det befaras att ju flera uppgifter KU innehåller desto sämre fylls blanketten i av arbetsgivarna. Skulle kvaliteten på uppgifterna försämras är det mycket allvarligt eftersom KU skall ligga ull grund bade för taxeringen och för
krediteringen av källskatt. RSV anser alltså att det är en stor nackdel för
skatteadministrationen att på KU kräva in uppgifter som främst är avsedda
för statistiska ändamäl.
RSV hyser vidare vissa farhågor om att — om nu uppgifter om arbetstid och arbetsställe krävs in via KU — viterligare krav kan komma att ställas
på skatteadministrationen vad avser insamling av andra uppgifter än sä-
dana som behövs för folkbokföring och beskattning.
Lokala skattemyndigheten i Stockholm:
KU är i princip en uppgift från arbetsgivaren till skattemyndigheten. Den informationsmängd som landets skattemyndigheter via KU mottar under januari månad är omfattande. Tiden för registrering av all denna
information är begränsad. Arbetet utförs under tidspress. LSMS avstyrker förslaget att utöka arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet på KU med uppgifter
som inte avser taxeringsarbetet. Det skulle öka tidsåtgång och kostnader
för beredning och registrering och därmed försena starten för den årliga
deklarationsgranskningen. Tidtabellen för denna är redan nu mycket snäv.
Det måste ifrågasättas om lokal skattemyndighets personalresurser och
tillgång till registreringsutrustning är dimensionerade att klara av ytterligare uppgifter utan att arbetets kvalitet sänks och/eller tidsramarna överskrids.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund: Vi anser från organisationernas sida att FOBALT: s förslag till huvudlösning, utvidgad KU, måste avfärdas av främst följande skäl: — Det skulle samhällsekonomiskt sett bli alltför dyrbart. SCB:s beräkningar visar på vissa besparingar vid jämförelse mot en traditionell FoB. SCB:s kalkyler är direkt missvisande, då man förbisett att inräkna företagens uppgiftslämnarkostnader i kostnadskalkylen. — Den föreslagna integrationen mellan statistik- och uppbördsrutinerna skulle medföra risker för allvarliga störningar av uppbördsarbetet i olika
led samt skapa en försämrad flexibilitet i uppbördssystemet inför änd-
ringskrav. Uppbördsrutinen är av sådan samhällsekonomisk betydelse
att den inte får utsättas för dylika störningar och bindningar.
— Det innebär ett i flera avseenden försämrat dataskydd för företag och deras anställda. — Det innebär också ett utökat uppgiftslämnande för företagen. Eftersom statistikbehovet kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt med andra
metoder för sysselsättningsmätningen utan utökad uppgiftsbörda för
företag är alternativet att betrakta som onödigt betungande och därför
olämpligt.
— Det motiveras också i utredningsförslaget av behovet av pendlingssta-
tistik. Enligt vår bedömning blir kvaliteten i denna pendlingsstatistik så
undermålig att den inte kan anses motivera de ökade kostnader och besvär som är förenade med det extra uppgiftslämnandet.
Vi förordar från organisationernas sida alternativet "oförändrad KU”. Enligt vår bedömning är detta alternativ
— mest ändamålsenligt sett ur kostnadssynpunkt — tillräckligt informativt för att tillgodose alla viktigare informationsbe-
hov. Jämfört med en traditionell folkräkning skulle årliga sysselsätt-
ningsmätningar medge en fortlöpande uppföljning av sysselsättningsutvecklingen på olika regionala nivåer. Kvaliteten och precisionen i denna sysselsättningsstatistik skulle bli unik sett ur internationellt perspektiv — mest lämpat för en bearbetning som måste kunna garantera ett betryg-
gande dataskydd. Personposten bör i detta alternativ utan men för statistikframställningen kunna avidentifieras före utlämnandet från RSV. Skulle vårt förord för alternativet "oförändrad KU” cj vinna gehör från statsmakternas sida förordar organisationerna en fortsatt tillämpning av
systemet med folkräkningar i traditionell ordning.
Företagens uppgiftslämnardelegation:
Delegationen anser inte att presenterade kalkyler ger en informativ bild
av kostnaderna.
Kalkylerna visar att resursåtgången, när huvudalternativet ställs mot en
traditionell FoB, minskar med ca 0,2 milj. uppgiftslämnartimmar samt med ca 35 milj. kr. Tablån är missvisande. Utredningen jämställer allmänhetens uppgiftslämnarinsatser med företagens utan att klargöra att de bägge tim-
uppgifterna inte är jämförbara sett från samhällsekonomiska utgångspunk-
ter. Beloppsuppgifterna avser dessutom endast myndigheternas kostnader.
Inräknas företagens uppgiftslämnarkostnader, framstår nämligen systemalternativet registerbaserad räkning enligt FOÖBALT: s huvudalternativ som väsentligt dyrare än en traditionell FoB. Vid ett skäligt timpris av 200 kr. (valt som företagens genomsnittliga alternativkostnad per arbetad timme) blir resultatet i stället en kostnadshöjning för samhället på över 150 milj. kr. att jämföras med de angivna besparingar på 35 milj. kr. Dessa kostnadsskillnader baseras på den uppgiftslämnartid som SCB skattat och som knappast är tilltagen i överkant. FÖBALT:s huvudalternativ måste således avstyrkas på grund av förslagets direkta kostnadseffekter sett ur samhällelig synvinkel.
Delegationen anser att det ur uppgiftslämnarsynpunkt och uppbördssynpunkt är synnerligen olämpligt att KUrutinen belastas med särskilda upp-
giftskrav för statistikändamål. Tillkomna uppgiftskrav kan på ett allvarligt
sätt störa företagens arbete med KUrapporteringen till skattemyndigheter och anställda. Dessa rutiner måste I regel utföras under en sådan tids- och kapacitetspress att ytterligare arbetsmoment får bedömas som uteslutna. Delegationen erinrar om att KUmaterialet numera intar en särställning genom att det också utnyttjas som underlag för krediteringen av de anställdas skatter.
Delegationen förordar för egen del alternativet oförändrad KU. om sysselsältningsmätningarna skall baseras på tillgängligt. rikstäckande registermaterial. Delegationen vill därvid påminna om möjligheterna att eventuellt använda de skatteadministrativa uppbördsdeklarationerna som informationskälla för sysselsättningsmätningar. FOBALT har avstått från
att redogöra för detta material och dess användbarhet för statistik.
4¶Pendlingsstatistik
De remissinstanser som har yttrat sig särskilt om förslaget till pendlings-
register är i allmänhet positiva. Från flera håll framhålls det att värdet av statistiken skulle höjas om uppgift om färdmedel togs med. Skälen för detta utvecklas bland annat av följunde remissinstanser.
Transporträdet:
Det har i olika sammanhang framkommit att det var mycket olyckligt att variabeln färdsätt till/från arbetet inte var med i FoB 80. Färdsättsvariabeln har central betydelse för samhällsplaneringen på olika nivåer och ingår som en förutsättning för vissa planeringsmodeller. Utvecklingen har dessutom gått mycket snabbt sedan den senaste redovisningen från FoB 75. Kollektivtrafiken har byggts ut och ökat snabbt. en utveckling som fortgår. Kunskapen om förändringarna på lokal och regional nivå är cmellertid mycket begränsade. Det vore därför mycket värdefullt om en ny
mätning av färdmedelsvariabeln kunde ske. Det är inte möjligt att få in denna via en registerlösning. Däremot skulle det vara möjligt att få in färdsätt till/från arbetet via den begränsade FoB som utredningen föreslagit att genomföras 1985.
Malmö kommun:
Pendlingsuppgifter vart tredje är, som utredningen föreslår. är acceptabelt.En mer frekvent pendlingsstatisuk är tull nytta, inte minst för den kommunala trafikplaneringen. En intressant variabel i detta sammanhang är valet av färdmedel. Denna har funnits med i tidigare folkräkningar men slopades av kostnadsskäl i FoB 80. FÖOBALT föreslär inte heller att val av färdmedel skall finnas med i framtiden. I stället hänvisas till att kommunen kan erhålla utdrag från pendlingsregister som underlag för egna urvalsundersökningar.
Atl kommunen kan göra egna undersökningar med lokalt relevanta frågeställningar är positivt, men innebär samtidigt att ansvar och kostnader för delar av statistikproduktionen övervältras på kommunen. Kommunernas möjligheter till egna bearbetningar, får inte vara en genväg till besparingar vid SCB.
Några kritiska röster har höjts. Från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund framförs följande:
FOÖBALT ägnar stor uppmärksamhet åt pendlingsstatistiken. Vi ifrågasätter inte utredningens behovsinventeringar. men vi ifrågasätter om mät- " ningen av arbetsreseströmmarna enligt utredningens modell fyller någon reell informationsfunktion. Utvecklingen inom tjänsteproduktionen bidrar exempelvis med en hög men i FOÖBALTmodellen knappast registrerbar rörlighet. En pendlingsstatistik i övrigt utan någon färdmedelsredovisning och utan uppgifter om arbetstidens förläggning torde knappast ha ett värde för användarna som ens tillnärmelsevis motsvarar de extra kostnader och besvär som denna statistik skulle medföra.
Vi avstyrker av anförda skäl en påföring av arbetsställenummer på KU.
5¶Hushålls- och bostadsstatistik
De flesta remissinstanserna tillstyrker och i många fall högprioriteras förslaget att tillsätta en utredning om att folkbokföringen i framtiden skulle
ske på lägenheter och inte på fastigheter. Från många håll framhålls att därigenom kan man få fram ett lägenhetsregister vilket skapar möjligheter
till en fungerande statistik om hushäll och lägenheter.
Många remissinstanser ser förslagen att bygga upp statistiska hushållsoch bostadsbyggnadsregister som kortsiktiga nödlösningar.
Flertalet av de remissinstanser som särskilt yttrat sig över denna del av FOÖBALT: s förslag oroar sig för kvaliteten på uppgifterna i registren. Flera remissinstanser avstyrker helt förslagen i denna del och menar att resurserna borde koncentreras på att bygga upp ett fungerande lägenhetsregis-
ter.
8 Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 85
1
Prop. 1983/84: 85 . 114
Bland de remissinstanser som tillstyrker förslagen om än ibland med viss tvekan märks följande.
Konjunkturinstitutet:
Beträffande förslaget om ett statistiskt hushållsregister med utgångspunkt i en begränsad FoB 1985 och en från denna tidpunkt funge-
rande ändrad flyttningsanmälan är institutet fortfarande inte övertygat om
att den efterfrågade informationen om hushällens struktur bäst erhålles
genom cen sådan totalundersökning. Vid uppbyggnaden av ett register av detta slag måste också rimlig hänsyn tas till integritetsaspekterna. Möjligen skulle urvalsundersökningar vara tuillfyllest eller kanske 1. o. m. bätre för
dessa statistikbehov. I varje fall vill institutet understryka utredningens påpekande att det av utredningen föreslagna alternativet behöver utvärderas på urvalsbasis. Institutet har funnit att om utredningens förslag till uppbyggnad av ett
statistiskt bostadsbyggnadsregister genomförs skulle detta medföra förbättringar av underlaget för det analys- och prognosarbete som bedrivs vid institutet. Mot bakgrund av ombyggnadsverksamhetens ökan-
de omfattning vill institutet därvid särskilt framhålla behovet av en utvidg-
ning av rivnings- och moderniseringsstatistiken till att även omfatta smähus. Institutets huvudsakliga inriktning på kortsiktigt analys- och prognosarbete innebär att det är angeläget att uppgifterna i detta register finns tillgängliga snarast möjligt efter att dessa ändrats genom uppdateringar. Detta aktualitetskrav torde kunna tillgodoses genom att materialet görs
tillgängligt i de av SCB:s databaser ur vilka data kan hämtas via termina-
ler.
Stätskontoret:
Statskontoret anser dock att de behov som skulle kunna motivera ett lägenhetsregister inte är särskilt tunga. Uppbyggnaden och aktualiseringen av ett lägenhetsregister inrymmer säkerligen en lång rad besvärliga admini-
strativa problem och medför avsevärda kostnader. Mot bakgrund härav
kan en särskild utredning knappast motiveras. Man bör därför. i vart fall tills vidare. söka tillgodose kraven på hushälls- och lägenhetsstatistik
genom de mera kortsiktiga åtgärder FÖBALT angett.
Länsstyrelsen i Stockholms län:
I det korta tidsperspektivet föreslär utredningen upprättandet av ett statistiskt hushållsregister och ett statistiskt bostadsbyggnadsregister. Till
grund för registren skall ligga en ny insamling från allmänheten. en begränsad FoB 85. Länsstyrelsen anser att kvalitetsaspekten måste noga beaktas och stöder utredningens förslag om kontrollundersökningar. Förutom den eventuellt bristande kvalitén utgör det faktum att ingen koppling kan ske mellan hushålls- och bostadsbyggnadsregistret en ytterligare svaghet. Då analyser av hushällens bostadsförhållanden har stor betydelse i länsstyrel-
sens prognosverksamhet. anser länsstyrelsen det vara en kraftig försämring om inte hushållen kan kopplas till ett äldersfördelat bostadsbestånd
efter FoB 85.
Länsstyrelsen anser vidare att det skulle vara av stort värde om bostads-
registren kunde byggas ut eller kopplas till ett byggnadsregister. Något sådant finns inte för närvarande, men skulle vara av stort värde för bl. a.
fysisk planering, civilförsvar och kulturminnesvärd.
Bland det stora antalet remissinstanser som avstyrker förslagen i denna
del märks följande.
Svenska kommunförbundet:
Tillskapandet av ett hushållsregister och ett bostadsbyggnadsregister kan enligt styrelsen endast uppfattas som en övergångslösning. Möjligheterna att med deras hjälp beskriva hushållens bostadsförhallanden är nämligen begränsade och uppgifter om icke gilta samboende kan ej erhällas. Dessa register utgör därför inget egentligt alternativ till hittillsvarande informationsförsörjning. Dessutom förväntas kvalitetsproblem och krav
finns på särskilda undersökningar som komplement. Till fördelarna hör
dock att registren ger möjlighet till viss årlig redovisning av uppgifter om hushåll och bostadsbyggnader samt att ett bostadsbyggnadsregister skulle kunna utgöra en hjälp vid uppbyggnad av ett byggnads/lägenhetsregister. Det är emellertid viktigt enligt styrelsens uppfattning att klara ut om dessa fördelar uppväger de kostnader och den osäkerhet som är förenad med denna lösning. Mot bakgrund av vad som ovan sagts förefaller det ganska troligt att en ny begränsad FoB ändock mäste genomföras 1990 i avvaktan på en permanent registerlösning. Det av utredningen föreslagna principbeslutet om övergång till en registerlösning kan under alla förhållanden
lämpligen vänta tills frågan om byggnads/lägenhetsregister utretts.
Centralnämnden för fastighetsdata:
Sammanfattningsvis har CFD inte övertygats om behovet av en redovisning av den detaljeringsgrad som utredningen föreslår. CFD ifrågasätter också om register av det slag som utredningen föreslår kommer att kunna ajourhållas på ett tillfredsställande sätt. Mot bakgrund härav avstyrker CEFD utredningens förslag om lägenhetsregister och statistiskt bostadsbyggnadsregister. Enligt CFD:s bedömning kan ullräcklig noggrannhet uppnås genom en redovisning av uppgifter per byggnad. En redovisning per byggnad är att föredra också av det skälet att intresse för uppgifter om byggnader föreligger även utanför folk- och bostadsräkningssammanhang.
Ajourhållningen av registeruppgifter underlättas av detta.
Redovisning av uppgifter om byggnader underlättas om ett basregister över byggnader finns. Ett sådant register kan, såvitt CFD kan bedöma, byggas upp med fastighetsdatasystemet som bas genom relativt sett små resursinsälser.
Länsstyrelsen i Värmlands län:
Länsstyrelsen kan konstatera att den enda kvalitativt acceptabla regis-
terlösningen är den som grundar sig på ett gemensamt lägenhetsnummer såväl i folkbokföringen som i ett lägenhetsregister. Det utredningsarbete
som FÖOBALT föreslår skall igångsättas för att närmare undersöka förutsättningarna för nämnda registerlösning är mycket angeläget och bör bedrivas skyndsamt. Länsstyrelsen förordar att ett system med lägenhetsnum-
mer införs så att en fullständig registerlösning i fråga om hushäll och
lägenheter kan vara klar omkring 1990. |
De provisoriska registerlösningar som i det kortare perspektivet föreslås
av utredningen kommer troligen att ge en statistikinformation av tvivelak-
tigt värde. Länsstyrelsen kan konstatera att den ”registerlösning” som gjordes i samband med FoB 80, där fastighetstaxeringen låg till grund, har
lett till en klar kvalitetsförsämring i jämförelse med tidigare FoB: ar. Länsstyrelsen kan för sin del därför inte förorda att man i en FoB 85 använder
sig av de föreslagna provisoriska registerlösningarna utan förordar att
2 aa datainsamlingen sker på vanligt sätt”.
Många av de tillfrågade kommunerna är mycket skeptiska till förslagna
registerlösningar. De föredrar ett framtida lägenhetsregister. Några exempel bland dessa är följande.
Helsingborgs kommun:
Kommunstyrelsen anser att den enda på sikt acceptabla registerlösningen är den som bygger på ett gemensamt lägenhetsnummer såväl i folkbokföringen som i ett lägenhetsregister. Lägenhetsregister förekommer redan i
dag i ett antal administrativa tillämpningar, bl. a. hos flertalet större fastig-
hetsägare. vilkas register använts redan vid tidigare folk- och bostadsräkningar.
Kommunstyrelsen ställer sig mycket tveksam till en kortsiktig lösning med statistiska bostads- och hushållsregister. Det riktiga måste vara att från början satsa på en registerlösning som bygger på ett gemensamt lägenhetsnummer i folkbokföringen och i ett lägenhetsregister.
Göteborgs kommun:
Kommunstyrelsen konstaterar att den kvalitativt acceptabla registerlösningen är den som grundar sig på ett gemensamt lägenhetsnummer i
folkbokföringen och i ett lägenhetsregister. Det är av stor vikt att det av
SCB föreslagna utredningsarbetet startas och att det bedrivs skyndsamt.
Enligt kommunstyrelsen bör riktlinjerna för det fortsatta arbetet vara att
registerinformationen kan ligga till grund för produktion av hushälls- och
lägenhetsstatistik senast fr. o. m. år 1990.
Förslaget från FOBALT till registerlösning i det kortare tidsperspektivet
kan inte tillgodose behovet av hushålls- och lägenhetsstatistik på ett acceptabelt sätt. Förslaget är enbart att betrakta som en tillfällig nödlösning.
Hudiksvalls kommun:
En viktig bit i systemet skjuts dock på framtiden. Det gäller kopplingen mellan hushåll och lägenheter. dvs. det viktiga planeringsunderlag som beskriver befolkningens boendeförhållanden och bostadsstandard. Här re-. dovisas en interimistisk nödlösning och den viktiga integrationsnyckeln mellan bostäder och hushåll — införande av ett unikt lägenhetsnummer —
föreslås bli föremål för en speciell utredning. Hudiksvalls kommun anser,
att det är olyckligt att ett slutligt förslag I denna fråga inte har kunnat presenteras i statistiska centralbyråns utredningsrapport. SCB:s förslag
innebär nu att frägan om folkbokföring på lägenhet och möjligheterna att
skapa ett byggnads/lägenhetsregister utreds under åren fram t.o.m. 1986. En fullt utbyggd folk- och bostadsräkningsstatistik byggd på registerlösning kan därför vara i full drift först i slutet av 1980-talet.
Förslaget att en särskild utredning tillsätts för att utarbeta metoder för stegvis uppbyggnad av ett system med lägenhetsnummer måste nu prioriteras och tillgängliga resurser måste samlas kring detta projekt. Tills ett
fungerande system med folkbokföring på lägenhet är i drift bör hushålls-
och bostadsstatistiken klaras med hjälp av den vanliga FOBmetoden.
Hudiksvalls kommun avstyrker således utredningens förslag om upplägg-
ning av ett s.k. statistiskt hushållsregister.
De remissinstanser som har någon form av planerande verksamhet inom
delområdet bostäder/byggnader har en helt avvikande syn på frågan om
lägenhetsregister och lägenhetsnummer i folkbokföringen. De utvecklar skälen för sitt ställningstagande enligt följande.
Statens planverk:
I denna fråga vill planverket framföra att byggnaden som minsta redovisningsenhet ger eu ändamålsenligt underlag i arbetet med planläggning och byggande. Den detaljeringsgraden är mot bakgrund av att bostadsbyg-
gandet under de senaste decennierna medfört att trångboddhet och kvali-
tetsbrister i allt väsentligt (90-100 22 enligt FoB 1980) övervunnits. fullt tillräcklig. Det av FÖBALT föreslagna statistiska bostadsbyggnadsregistret skulle därmed fylla en viktig funktion i ett skede när fastighetsregistret hos centralnämnden för fastighetsdata håller på att byggas upp. Genom identitet när det gäller fastighetsbeteckning mellan olika register och ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller husregistrering skulle ett framtida basregister för byggnader kunna byggas upp. Därvid bör beaktas att man
med ett sådant register endast täcker in bostadsbyggnader. Dessa utgör
enligt olika uppskattningar omkring hälften av landets totala byggnadsbe-
stånd. Det är ur den fysiska plancringens synvinkel viktigare att få fram ett
register över landets samtliga byggnader än att satsa resurser på att bygga
upp ett lägenhetsregister. Av ovanstående framgår att planverket finner FOBALT:s förslag om att tillsätta en utredning om hushålls/lägenhetsre-
gister mindre angeläget.
Luntmäteriverket:
Det finns enligt LMV: s bedömning ett ökande behov av information om
befintlig bebyggelse i olika planeringssammanhang. LMV berörde detta i
yttrandet förra året över FOBALT:s delrapport. LMV har inte i sin verksamhet erfarit något behov av att ett system för bättre försörjning med byggnadsdata byggs upp med lägenheten som basenhet. Om det emellertid
finns behov av ett registersystem. som skall kunna ge fullgod information om hushållens boendeförhållanden, måste man kunna koppla ihop hushål-
len med lägenheten, byggnaden och fastigheten. Om en sådan lösning är motiverad eller inte och hur lösningen i så fall skall utformas bör utredas vidare.
Säsom EMV framhöll i det förut nämnda yttrandet kan det inte anses
försvarbart att bygga upp ett särskilt statistiskt bostadsbyggnadsregister.
Vad som närmast bör göras är i stället att utforma identitetsbeteckningar för byggnader, med koppling till fastighetsindelningen och fastighetskoordinaterna, så att det blir möjligt att effektivt använda byggnadsdata som redan finns i fastighetsanknutna register, främst fastighetstaxeringsregistret. och så att man får en stomme till vilken man kan knyta byggnadsdata som framdeles registreras i olika sammanhang, t.ex. kommunala bygg-
nadsregister.
En sådan stomme kan sedan kompletteras med de byggnadsdata som
Prop. 1983/84: 85 : 118
bedöms rele vanta för samhällsplaneringen. Sådana uppgifter bör lämpligen samlas in i anslutning till nästa allmänna fastighetstaxering och hänföras till byggnaden. Från samordningssynpunkt innebär en sådan uppläggning att nästa folk- och bostadsräkning bör skjutas till 1986.
Den fortlöpande uppdateringen av de byggnadsdata som på föreslaget sätt samlas in genom nästa allmänna fastighetstaxering bör ordnas genom att kommunernas rapportering till skattemyndigheter och SCB samordnas till en enda rapportering. Denna rapportering bör också samordnas med kommunernas nuvarande medverkan med att lämna uppgifter till grund för den allmänna kartläggningen och utnyttjas för uppdatering av fastighetsda-
tasystemets koordinatregister.
6¶Yrkesuppgifter
De remissinstanser som särskilt behandlat yrkesvariabeln instämmer. med något undantag, i FOBALT: s bedömning av värdet av en yrkesstalistik.
Många är dock oroade över kvaliteten i registren och att kvaliteten framför allt kommer att urholkas i framtiden.
Flera remissinstanser menar att om en begränsad FoB genomförs bör även yrkesvariabeln ingå som en grund för registerlösningen.
De flesta remissinstanserna accepterar en registerlösning men pekar på behovet av djupare analys av kvalitetsbristerna.
Riksförsäkringsverket:
För att förenkla uppgiftslämnandet för enskilda personer anser RFV det vara smidigt och rationellt att använda befintliga uppgifter som grund för
att ett yrkesregister baseras på de yrkesuppgifter som i dag finns hos försäkringskassorna. Däremot anser RFV det i högsta grad olämpligt att
genom författning eller på annat sätt för framtiden garantera att dessa
uppgifter även fortsättningsvis kommer att finnas tillgängliga för statistisk användning. Sådana garantier medför mindre flexibilitet i beslutsfattandet
kan försenas eller hindras. Vidare kan prioriteringsproblem uppstå.
RFV förutsätter att verket och försäkringskassorna tilldelas de extra resurser som behövs om yrkesuppgifter i folk- och bostadsräkningar skall
baseras på material hos kassorna. För att inte behöva prioritera mellan den
cgna egentliga verksamheten och uppgiftslämnande till SCB kan det tyckas lämpligt att medel för olika myndigheters uppgiftslämnande till folk- och bostadsräkningar i förekommande fall erhålls från ett annat anslag än respektive myndighets förvaltningsanslag.
SCB:s överväganden om insamling av yrkesuppgitfter från försäkringskassorna utgår från att inkomstförfrågningar sänds till alla som inte anmält ändrad inkomst under de senaste tio månaderna. Denna årliga inkomstförfrågan kommer att upphöra. RFV anser det angeläget att hänsyn till detta tas vid bedömningarna om och på vilket sätt ett yrkesregister bör baseras på uppgifter från inkomstanmiälningar hos försäkringskassorna. Utredning-
en har pekat på olika möjligheter till ett sådant hänsynstagande.
Ett yrkesregister är av intresse även för den utvärderingsverksamhet som RFV bedriver inom socialförsäkringsområdet. Huvuddelen av socialförsäkringsstatistiken baseras på uppgifter ur de dataregister som upprättats för administration av socialförsäkringen. Vissa uppgifter. som inte ingår i dessa administrativa dataregister, har visserligen ansetts angelägna
för den statistiska beskrivningen inom socialförsäkringsområdet men har
av ekonomiska skäl inte "kunnat tas med. Yrkesuppgiften är en sådan uppgift.
SCB föreslår att yrkesuppgifterna hos försäkringskassorna i klartext
inrapporteras till RFV:s datasystem och därefter levereras till SCB för klassificering (kodning). Då kan givetvis RFV använda dessa uppgifter även för den egna verksamheten. För RFV:s utvärderingsverksamhet
skulle det vara värdefullt att få tillgång även till yrkeskoderna i det slutgil-
verket tillgång till de yrkeskoder på individnivå vilka baseras på material
hos försäkringskassorna.
Skolöverstyrelsen:
Utredningens förslag till registerlösning med uppgifter från försäkringskassorna som primär källa och med löneregister m.m. som komplement är.
en förbättring jämfört med delrapporten där löneregister var den primära
källan. Det praktiska provet i Västerås gav i stort sett positiva resultat och
utredningen bedömer den här registermetoden som acceptabel. Bortfallet
är dock tio gånger så stort som vid den traditionella folk- och bostadsräkningen och registerlösningen innebär att mättidpunkten blir flytande, vilket
mäste försvåra utnyttjandet. Den tveksamhet SÖ framförde i yttrandet över delrapporten kan därför i viss mån sägas kvarstå. Den långa fördröjningen vid en traditionell FoB, innan yrkesuppgifter blir tillgängliga om en
arbetsmarknad med snabba, oförutsedda förändringar. medför dock att sÖ gör avkall på kravet på precision och förordar registerlösningen. där yrkesuppgifterna betydligt snabbare kommer att bli tillgängliga.
Arbetarskyddsstyrelsen:
Styrelsen nödgas konstatera att förslaget om att ta fram ett yrkesregister genom kombination av uppgifter från lönestatistik och sjukförsäkringssystemet inte synes kunna ge för styrelsens verksamhet nödvändig precision.
Styrelsen vidhåller därför sin uppfattning att yrkesuppgiften bör inhämtas
med hjälp av begränsade FoBar. Därvid bör det dessutom vara möjligt att få bättre uppgifter än vid tidigare FoB eftersom begränsningarna gör att
mer uppmärksamhet kan ägnas åt varje fråga i form av utförliga anvisningar etc. Bortfallet med 5 44 är i sig starkt negativt i arbetsmedicinska samman-
hang eftersom de specifika effekterna hos en viss riskpopulation alltid rör mycket små tal. Dessutom finns det skäl att tro att personer utan sjukdagar blir kraftigt överrepresenterade i bortfallet.
Kvaliteten i yrkesuppgifterna kommer troligen att försämras. Dels blir
det en följd av den flytande mättidpunkten (ett år), dels ökar risken för att man antingen mäste införa mera ospecificerade yrkeskoder (typ metallarbetare i stället för svetsare) eller eljest får flera felkodningar. Från arbetsmiljösynpunkt är det angeläget med 5-siffernivå för yrkesuppgifterna.
Sammanlagt kan denna kvalitetsförsämring komma att dels leda till en
sämre arbetsskadestatistik. dels omöjliggöra framtida utnyttjande av yr-
kesuppgifter i FoB för epidemiologiska studier. Redan nu är yrkesuppgiften från FoB den svagaste länken vid s.k. registerepidemiologi. där man utnyttjar befintliga register (t.ex. cancermiljöregistret och dödsfallsregistret) för att studera misstänkta samband mellan arbetsmiljö och sjukdom.
Arbetsmarknadsstyrelsen:
Det finns ett behov av bättre information på regional nivå om befolk-
ningens yrkesfördelning och utbildning. Register av den typ som utred-
ningen har föreslagit kan tänkas vara lämpliga underlag för sådana upp-
gifter. Dessa frågor behöver dock analyseras närmare. Som exempel på kvalitetsproblem kan nämnas, att byte av yrke som inte samtidigt innebär
sådana förändringar i inkomst att ersättningen vid sjukdom ändras sannolikt inte kommer att anmälas till försäkringskassorna.
Tillfrågade länsstyrelser och kommuner tillstyrker i huvudsak FO- BALT: s förslag.
Svenska urbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anser att statistikbehoven i fråga om yrke skulle kunna tillgodoses genom urvalsun-
dersökningar. De anför:
Beträffande yrkes- och utbildningsstatistiken anser vi att de mest ange-
lägna statistikbehoven bäst skulle kunna tillgodoses genom urvalsundersökningar, förslagsvis genom intermittent utökade arbetskraftsundersök-
ningar (AK U).
Enligt vår bedömning utgör inte primäruppgifterna till lönestatistiken f.n. något lämpligt utgångsmaterial för uppgifter om yrke. Den tidigare yrkesindelningen är cj längre genomgående utan har nämligen numera till
viss del kommit att ersättas av grupperingar och indelningar, uppbyggda
efter andra kriterier än yrke. Vi avstyrker därför att materialet tas i anspråk för framställning av statistik över yrken. Vi har däremot inget att erinra mot att SCB ytterligare överväger försäkringskassans möjligheter
atl registrera och redovisa yrkesstatistik. Vi reserverar oss dock för de
ändringar beträffande behovet av yrkesuppgifter som på sikt kan inträffa
yrke liksom över utbildningen primärt insamlas direkt från allmänheten på urvalsbasis.
7¶Utbildningsuppgifter i folk- och bostadsräkningarna
Huvuddelen av de remissinstanser som behandlat utbildningsvariabeln tillstyrker utredningens förslag. Flera utvecklar skälen för ett utbildningsregister. Bland dessa märks följande.
Skolöverstyrelsen:
SÖ anser att det är mycket viktigt att FÖBALT: s förslag om att skapa
ett register över befolkningens utbildning genomförs. För utbildningspla-
neringen är uppgifter om utbildning i kombination med uppgifter om yrke av stor vikt. Urvalsundersökningar kan inte ersätta utbildningsregistret då
många utbildningar inom t. ex. gymnasieskolan fullbordas av så få perso-
ner så att totalundersökningar krävs för att kunna studera exempelvis överensstämmelsen mellan yrke och utbildning. Även för regionala studier av utbildningsvariabeln krävs i allmänhet totalundersökningar.
Ett utbildningsregister måste för att vara användbart läggas upp på ett sådant sätt att uppgifterna är aktuella och registret måste sedan snabbt bli tillgängligt i arbetet med planeringen av utbildningsväsendet. Det är nödvändigt att de centala och regionala utbildningsmyndigheterna får tillfälle att göra egna bearbetningar utifrån registret.
Institutet för social forskning:
Utredningens förslag om ett utbildningsregister förefaller välmotiverat
och det borde vara möjligt att kontinuerligt uppdatera det med hjälp av ärliga uppgifter från utbildningssystemet. Det kan emellertid inte vara
tillfredsställande att basera ett sådant register på cirka femton år gamla uppgifter från folk- och bostadsräkningen 1970. Bland annat kommer i så
fall uppgifter om utbildningen för det stora antal invandrare som kommit till Sverige sedan dess helt saknas. Skall ett utbildningsregister upprättas bör säledes utbildning ingå bland de uppgifter som samlas in från hushållen i en enkät 1985. Det är då viktigt att stor omsorg läggs ned i utformandet av enkäten, eftersom utbildning av mänga ses som en uppgift som är känslig att lämna.
Länsstyrelsen it Kalmar län: .
En av de viktigaste planeringsuppgifterna på regional nivå under 1980-
talet är att försöka anpassa yrkesutbildningen till de behov som föreligger av utbildad arbetskraft. I dag finns eu mycket undermåligt underlag som belyser sambanden utbildning — yrken — näringsgren. För att kunna vägleda I planeringen måste utbildningsuppgifterna dessutom vara relativt detaljerade. Det är därför tillfredsställande att utredningen i huvudsak med hjälp av befintliga register kunna föreslå uppbyggnaden av ett utbildningsregister. vilket successivt kan uppdateras.
Utredningen belyser inte vilka möjligheter som kan finnas att samköra uppgifter om utbildning och yrke. Länsstyrelsen förutsätter dock att det kommer att finnas möjligheter att belysa sambanden mellan dessa båda variabler.
Några remissinstanser förordar flera urvalsundersökningar för att belysa speciellt intressanta utbildningar.
Konjunkturinstitutet:
Enligt institutets mening bör man, tvärtemot utredningens ambitioner om en I detalj utformad totalstatistik. starkt begränsa uppgifterna i en
sädan och i stället inrikta sig på att på annat sätt försöka få fram tillräckligt bra uppgifter för de grupper som kan vara av särskilt intresse, varvid man
bätre än för närvarande borde kunna utnyttja den information som finns inom utbildningssystemet. Vid analys av den ekonomiska utvecklingen vore det t. ex. i nuläget av stort intresse att närmare studera omfattning, innehåll och utveckling av befolkningens tekniska utbildning med hänsyn
till att det finns tendenser som tyder på viss risk för brist inom detta
område den närmast framförliggande tiden, samtidigt som tillgången på
kunnig arbetskraft inom detta område är av vital betydelse för den ckono-
miska utvecklingen. För närvarande är den offentliga utbildningsstatisti-
ken inte utformad på ett sådant sätt att den lämpar sig för att tillgodose ett
sådant informationsbehov.
Stutistikutredningen:
Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att man också får fram tilltreds-
ställande registerlösningar av utbildningsvariabeln. Möjligheterna för att
ajourföra ett utbildningsregister är goda och FÖBALT har givit förslag på lösningar till ytterligare förbättringar som skulle täcka in fler utbildningar.
FOÖBALT:s förslag kommer inte att ge tillfredsställande information om hela befolkningens utbildning. Främst är det unga som genomgått utbildning i Sverige som enligt FOÖBALT:s förslag kan belysas. Behovet av utbildningsupplysningar är så stort att det är motiverat att insamla utbild-
ningsuppgifter i enkätundersökningen 1985. Informationen är viktig som
ett grundmaterial i en registerlösning. De kvalitativa problemen skulle bli
alltför omfattande om man byggde på information från folkräkningen 1970. som FOBALT föreslår. Au fråga om befolkningens utbildningsnivå i en
enkätundersökning är både känsligt och svårt. Erfarenheter från tidigare
folkräkningar i Sverige och andra länder visar att uppgifterna kan få en otillfredsställande kvalitet. För att underlätta både ifyllandet av uppgif-
terna och bearbetningen bör man undvika att insamla en alltför detaljerad information och eventuellt använda fasta svarsalternativ för de vanligaste utbildningarna. Samtidigt bör man sträva mot att finna lösningar på hur
man skall få uppgifter om framtida invandrares utbildning. Det är stora problem med att jämföra utbildningssystem i olika länder. men möjlighe-
terna till nägra enkla klassificeringar bör undersökas. Statens invandrarverk insamtlar delvis information för utomnordiska invandrare.
Datadelegationen:
Förslaget om utbildningsregister enligt FOBAL'T kommer som anförs i
utredningen att leda till en stor undertäckning av befolkningens utbildningsnivå. Utbildningsuppgifterna är viktiga för att bl.a. kunna belysa
sysselsättningsfrågor. SCB:s förslag har i hög grad begränsats till vad som kan insamlas med hjälp av offentliga utbildningsregister. Behovet av upp-
gifter om yrke/arbetsuppgifter och om utbildning bör omprövas. om som
nedan förordas en folk- och bostadsräkning 1985 görs via blankett till
hushållen.
Även Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund förordar urvalsundersökningar.
8¶Sekretess och integritet
Nägra remissinstanser har pekat på behovet av en djupare analys av
sekretess- och integritetstrågorna. Statistikutredningen och datadelegationen har var för sig pekat på beho-
vet av en skärpning av sekretesslagen för att skydda uppgifter som samlats in för statistiska ändamål.
Stutistikutredningen:
En utgängspunkt för våra ställningstaganden är att de grundläggande sekretess- och integritetskraven inte får sättas åt sidan. I korthet innebär detta att: — uppgifter som insamlats av eller överlämnats till en statistikproduceran-
de myndighet fi detta tillfälle SCB) inte får och inte kan användas i andra
sammanhang
— enskilda individers krav på sekretess och integritet säkerställs vid den
tekniska bearbetningen av statistikunderlaget
Det första kravet skall enligt vår mening innebära en stramare tillämpning av nu gällande sekretess- och integritetslagstiftning. Vi kommer i vårt slutbetänkande att närmare precisera innebörden i detta krav. Det andra kravet innebär att en sådan teknik skall utnyttjas som ger största möjliga
skydd mot utlämnande. Bl.a. bör möjligheten 'att i ökad utsträckning
använda kryptering undersökas.
Det är angeläget att informera om hur den tekniska bearbetningen av statistikunderlaget går till. En möjlighet är att ta in detta som en del i den allmänna datautbildningen som bedrivs för närvarande av bl.a. studicorganisationer och politiska partier. Men också andra vägar säsom TV, radio och press bör utnyttjas. FOÖBALT:s förslag bör kompletteras på denna punkt.
Datadelegationen:
I enlighet med sekretesslagen, 9 kap. 4 § som anger skyddet för utlämnande av uppgifter om den enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden är huvudregeln att FoBregistren inte får användas för att lämna ut
uppgifter om enskilda personer.
När det gäller utlämnande av uppgifter om enskilda finns det ett par undantag i lagsuftningen som datadelegationen uppmärksammat. Enligt rättegångsbalken kan rätten förorda att en handling skall tillhandahållas. Även om utlämnande av handlingar sällan förekommit på denna grund anser datadelegationen det finnas skäl att utestänga denna möjlighet och ändra rättegångsbalken i enlighet härmed.
Det finns också en allmän bestämmelse i sekretesslagen med innebörd att regeringen får förordna om undantag från sekretess. Enligt regeln skall förordnandet avse särskilt fall och det skall vara påkallat av synnerliga skäl. I förarbetena betonas att regeln är avsedd att tillämpas endast med stor restriktivitet. Datadelegationen anser att det finns anledning till en ännu kraftigare inskränkning genom att låta enbart riksdagen genom beslut om lagändring möjliggöra eu utlämnande av uppgifter om enskilda i FoBregistren.
Möjligheterna till utlämnande av uppgifter om enskilda inskränks med dessa förslag. De undantag som SekrL anger gäller även fortsättningsvis. I lagen sägs (9 kap, 4 §):
Uppgift i företagsregister. uppgift som avser avliden, uppgift som be-
hövs för forskningsändamål, uppgift som avser personal- och lönestati-
stik och uppgift, som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller
därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får
dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som
uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men.
Avsikten med FoBregistren är att endast aggregerade uppgifter skall få lämnas ut. Lagstiftningsskyddet bör därför öka enligt de förslag delegatio-
nen redovisat ovan. Därmed torde FoBregistren enligt FOBALTförslaget i
allt väsentligt inte kunna vara integritetskränkande om man betraktar varje års datainsamling för sig.
9 Kostnader
FOBALT:s kostnadsbedömning visar på en samhällsekonomisk vinst
jämfört med traditionella folk- och bostadsräkningar. Totalkostnaden för en undersökningsomgång slutar på 115 milj. kr. mot 150 milj. kr. för en
traditionell FoB. Det är främst kommunernas kostnader som minskar. FOBALT har dock inte kostnadsberäknat uppgiftslämnarkostnaden men gör bedömningen att uppgiftslämnarinsatsen minskar från 1.5 milj. tim. till
1,3 milj. tim.
Flera kategorier av remissinstanserna är skeptiska till kostnadsbedömningarna. Ett genomgående drag är att de myndigheter, organisationer och kommuner som berörs som uppgiftslämnare anser att FÖBALT har underskattat kostnaderna.
Bland de statliga myndigheterna märks följande:
Riksförsäkringsverket:
RFV förutsätter att verket och försäkringskassorna tilldelas de extra resurser som behövs om yrkesuppgifter i folk- och bostadsräkningar skall baseras på material hos kassorna. För att inte behöva prioritera mellan den
egna egentliga verksamheten och uppgiftslämnande till SCB kan det tyckas lämpligt att medel för olika myndigheters uppgiftslämnande till folk- och
bostadsräkningar i förekommande fall erhålls från ett annat anslag än respektive myndighets förvaltningsanslag.
Postverket:
Postverkets uppdrag I samband med uppgiftslämningen till folkbokfö-
ringsmyndighet om definitiva flyttningar förorsakar verket merkostnader för vilka ersättning bör utgå.
Postverket gör bedömningen att ca 950 000 kr./år behövs för att täcka
verkets merkostnader.
Flertalet kommuner har påpekat att FÖBALT underskattat de kommu-
nala kostnaderna. Detta gäller särskilt kostnaderna för det statistiska bo-
stadsbyggnadsregistret.
Mjölby kommun:
Mjölby kommun anser att FÖBALT:s bedömning av kommunernas
tids- och kostnadsvinst genom en registerlösning är alltför optimistiska. Registerlösningen kommer att kräva betydande insatser från kommunerna avseende bostadsbyggnadsregistret och arbetsställeregistret. Dessutom kan man befara att ett visst arbete från kommunernas sida kommer att få läggas på granskning och komplettering av registerdata.
Prop. 1983/84: 85 125 [EN An
Malmö kommun:
Enligt SCB:s kostnadsberäkningar kommer registerbaserad statistik att
innebära väsentliga besparingar. Det gäller inte minst för kommunerna
vars kostnader skulle reduceras till en tredjedel jämfört med traditionell
folk- och bostadsräkning. Malmö kommuns kostnader i samband med upprättande av granskningsorgan 1980 uppgick till 2.4 milj. kronor.
Den besparing som åstadkommes genom att granskningsorgan med extraanställd personal kan slopas vid registerbaserade lösningar, måste emel-
lertid vägas mot de kommunala resursinsatser som krävs för uppläggning
och ajourhållning av register. Det är kommunens uppfattning att SCB underskattat dessa kostnader.
En lagstadgad utvidgning av kontrolluppgift och ajourhållning av olika register innebär merarbete för kommunen. Omfattningen kan inte beräknas då de förväntade kommunala arbetsinsatserna inte preciserats. En samlad bedömning är emellertid att FOBALTutredningens förslag innebär besparingar, om än inte i den storleksordning man där kalkylerat med.
Karlstads kommun:
Kommunen anser att FOBALT har underskattat kommunernas kostnader vid en registerlösning. Uppdateringen av arbetsställeregistret kommer troligen inte enbart att beröra kommunen som arbetsgivare. Kommunerna måste sannolikt även medverka vid uppdatering av övriga arbetsställen vad avser t.ex. nyckelkod. Vidare kommer kommunernas kostnader att öka i samband med det utökade uppgiftslämnandet till SCB:s bostadsbyggnadsstatistik. De ökade kostnaderna förväntas främst orsakas av att
inrapportering även skall ske då bostäderna får ändrad användning.
Karlstads kommun förutsätter dock att kommunens kostnader för folkoch bostadsräkningar framdeles kommer att avsevärt understiga tidigare kostnader.
Företagens uppgiftslämnardelegation redovisar skälen tull varför de anser FOBALT: s beräkningar missvisande.
Att SCB i kostnadsskillnaden mellan en traditionell FoB och en registerbaserad räkning enligt FOBALT:s huvudalternativ inte inräknat företa-
gens uppgiftslämnarkostnader — som samhällsekonomiskt sett här är att
jämställa med SCB:s egna kostnader — är en mycket allvarlig brist i utredningen. Redovisningen ger alltför lätt en missvisande information om de samhällsekonomiska effekterna av huvudalternativet.
Inräknas företagens uppgiftslämnarkostnader, framstår nämligen
systemalternativet registerbaserad räkning enligt FOÖBALT: s huvudalter-
nativ som väsentligt dyrare än en traditionell FoB. Vid ett skäligt timpris av 200 kr. (valt som företagens genomsnittliga alternativkostnad per arbe-
tad timme) blir resultatet i stället en kostnadshöjning för samhället på över
150 milj. kr att jämföras med de angivna besparingar på 35 milj. kr. Dessa kostnadsskillnader baseras på den uppgiftslämnartid som SCB skattat och som knappast är tilltagen i överkant. FÖBALT: s huvudalternativ måste således avstyrkas på grund av förslagets direkta kostnadseffekter sett ur samhällelig synvinkel.
Bilaga 3
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till
Lag om 1985 års folk- och bostadsräkning
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 8 År 1985 företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) 1 syfte att dels framställa statistik för samhällsplanering. forskning och allmän information, dels kontrollera folkbokföringen.
28 Folk- och bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.
Till folk- och bostadsräkningen skall ftämnas person-, bostads- och fastighetsuppgifter enligt 4—16 §§.
Registeruppgifter får inhämtas enligt 21 §.
3 & Statistiska centralbyrån fastställer när uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse.
Personuppgifter
4 & Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller
tidigare och som är folkbokförda i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
5 8 Personuppgiften skall innehålla följande: — namn och personnummer — yrke för den som förvärvsarbetar — fastighetens beteckning
— församling där fastigheten är belägen
— utdelnings- och ortsadress — innehavare av bostaden
Bostadsuppgifter
6 & Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvaran-
de bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
7 8 Bostadsuppgiften skall innehålla följande: — namn, personnummer och hushällsställning (gifta eller samboende.
barn, övriga boende) för de boende som är födda 1969 eller tidigare — antal rum
— upplåtelseform
— förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett —- förekomsten av en eller flera bostadslägenheter i huset
Fastighetsuppgifter
8 § Fastighetsuppgifter skall lämnas av dem som vid den tidpunkt som uppgiften avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.
Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera bostadslägenheter.
Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.
För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplätelser lämnas fastighetsuppgiften av arrendatorn i stället för av husägaren.
9 §& Fastighetsuppgiften skall innehålla följande uppgifter om den fastighet där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenheten, nämligen 1. om fastigheten — län, kommun och församling där fastigheten är belägen — fastighetens beteckning — fastighetstyp (jordbruksfastighet. annan fastighet) — ägarens namn och adress — ägarkategori (staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostads-
rättsförenirg, enskild person, annan ägare)
2. om huset: — byggnadsnummer
— hustyp (enbostadshus, tvåbostadshus, flerbostadshus. annat bostads-
hus) — antal! bostadslägenheter i huset — byggnads- och ombyggnadsår
— huvudsaklig värmekälla och använda bränsleslag
— förekomsten av hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en- och
tvåbostadshus
2. omlägenheten: — antal rum
—- förekomsten av kök eller kokvrå
— lägenhetsinnehavarens namn — lägenhetsnummer
— i förekommande fall orsaken till att lägenheten inte är upplåten
Insamlingsförfarandet
10 § Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en personblankett, fastighetsuppgifter på en fastighetsblankett.
Den som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får dock lämna fastighetsuppgifterna på personblanketten.
183 Person- och fastighetsblanketterna fastställs av statistiska cen-
tralbyrån efter samråd med datainspektionen.
Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria svarskuvert utan
kostnad för de uppgiftsskyldiga.
12 8 Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på
samma personblankett.
Innehas och bebos en bostadslägenhet av två eller flera personer tillsam-
mans, får de lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.
Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne svarar för uppgifternas riktighet.
13 & Kommunerna skall — lämna information om folk- och bostadsräkningen — biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandet och insam-
lingen av uppgifter . — svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick
lämnas över till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning
14 & Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att
sköta de arbetsuppgifter som anges i 13 §. Två eller flera kommuner får dock efter samråd med statistiska central-
byrån inrätta ett gemensamt granskningsorgan.
15 § Varje kommun skall utse en granskningsledare och en ställföreträ-
dare för denne.
Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina arbetsuppgifter.
16 & Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid
lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldighe-
ten enligt 4—9 §§.
Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till en förtroendeman eller en tjänsteman hos kommunen.
Anmaningar
17 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, fär gransk-
ningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgifitsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna
föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Viten m. m.
18 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 17 §. får länsstyrelsen på begäran av granskningsledaren eller statistiska centralbyrån förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid vite.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
19 3 Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
20 & Frågor om utdömande av ett förelagt vite prövas av länsrätten på
begäran av granskningsledaren eller statistiska centralbyrån.
Registeruppgifter
21. 8 Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för folk- och bostadsräkningen inhämta följande uppgifter: 1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen
personnummer
kyrkobokföringsort
kyrkobokföringsfastighet
utdelnings- och ortsadress samhörighetsbeteckning
civilständ medborgarskap
födelseland och senaste invandringsår
. Statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister inkomsttagare och arbetsgivare inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser erlagd preliminärskatt arbetsställenummer
. Statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister inkomst
- statistiska centralbyråns centrala företagsregister företags namn och form antal arbetsställen arbetsställenas namn. nummer. storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod
. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden fastigheters områdestillhörighet
. länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen fastigheters tätortstuillhörighet
. registret vid centralnämnden för fastighetsdata
koordinater för fastigheter
- registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg
uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjö-
mansskatt
Avslutande bestämmelser
22. & Om statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall använda andra uppgifter för sådana syften som anges i I $. får det ske bara
enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).
23 & För kontroll av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta del av de uppgifter från folk- och bostadsräkningen som behövs för kontrollen. Sådan kontroll får dock göras med hjälp av automatisk dutabehandling bara enligt beslut eller med tillstånd enligt datalagen (1973: 289). 9 Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 85
Prop. 1983/84: 85 | 130
24 & Både statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte
betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980: 100).
Denna lag träder i kraft den I juli 1984.
2¶Förslag till Lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser 18 Fit sysselsättningsregister skall föras i syfte att framställa statistik dels varje år om sysselsättningen, dels vart tredje är om resor mellan bostad och arbetsplats.
2 § Sysselsättningsregistret förs av statistiska centralbyrån med hjälp av
automatisk databehandling.
Registeruppgifter 3 & Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för syssel-
sällningsregistret inhämta följande uppgifter:
1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen
—- personnummer
— kyrkobokföringsort — kyrkobokföringsfastighet — utdelnings- och ortsadress — samhörighetsbeteckning
— civilstånd
— medborgarskap — födelseland och senaste invandringsår
2. statistiska centralbyråns kontrolluppgifisregister — inkomsttagare och arbetsgivare — inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser
— erlagd preliminärskatt
— arbetsställenummer
3. stutistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister — inkomst
4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister
— företags nämn och form — antal arbetsställen — arbetsställenas namn. nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet
och näringsgrenskod
Prop. 1983/84: 85 | 131
5. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden
— fastigheters områdestillhörighet
6. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg
— uppgift på sådana ombordanställda på svenska företag som betalar
sjömansskatt
Arbetsställenummer
4 & De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett arbetsställenummer för varje sädant arbetsställe.
Det åligger centralbyrån att varje år före november månads utgång
underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.
Uppgiftsskyldighet
5 & De arbetsgivare som har tilldelats särskilda arbetsställenummer skall i sina kontrolluppgifter enligt 37 § I mom. första punkten taxeringslagen (1956:623) med ett sådant nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare som kontrolluppgiften avser.
Anmaningar
6 & Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den tid som gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Innan en anmaning utfärdas. bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet att lämna uppgift om arbetsställenummer.
Viten m. m.
7 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 6 §, får läns-
styrelsen på begäran av statistiska centralbyrån förelägga den uppgifts-
skyldige att göra detta vid vite.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
8 & Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
9 & Frågor om utdömande av ett förelagt vite prövas av länsrätten på
begäran av statistiska centralbyrån.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och skall tillämpas första gängen
på de kontrolluppgifter som skall lämnas senast den 31 januari 1986.
3 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 37 § 2 mom. taxcringslagen (1956: 623)! skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
37 § 2 mom.”
Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i I mom., skall iakttagas följande.
Avser sådan förmån, varom i I mom. första och andra punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd,
för vilken förmånen utgått.
I kontrolluppgift. som upptager särskild resekostnads- och traktaments-
ersättning, skall angivas beloppet av dels resckostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar
utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor tlångtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning. som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre
förrättning räknas som hel dag. För korttids- och längtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av varje längtidsförrättning uppgivas säsom korttidsförrättning. — I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen. haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.
Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä-
gen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt
tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är alt ersältning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i Ilevnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbun-
det företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet
för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt
detägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos
! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. > Senaste lydelse 1983: 444.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras. Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.
Av kontrolluppgift enligt I mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har
sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för
sig annan kostnadsersättning än resekostnads och traktamentsersättning.
I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 §& I mom. uppbördslagen (1953: 272) skall
detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av fämansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.
Kontrolluppgift. som i I mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst. skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall.
den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift. som
avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla upp-
gift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen. I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats räntefritt.
eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets- eller uppdragstagare, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår ull mer
än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebeloppet och erlagd ränta.
Kontrolluppgift enligt I mom. punkterna 1—3. 3 b-3 f elter & skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna 1 elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut fär talan ej
föras.
Att i kontrolluppgift enligt I
mom. första punkten i visst fall ock-
så skall anges sådant arbetsställe-
nummer som statistiska central-
byrån har tilldelat vissa arbetsgiva-
re framgår av lagen (1983:000) om
skyldighet att ange arbetsställe-
Hummer, m.m.
Denna lag träder i kraft den I juli 1984.
Utdrag CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-12-15
Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg. Wickbom.
Föredragande: statsrådet Holmberg
Komplettering av lagrådsremiss den 24 november 1983 om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m.
1 Inledning
Regeringen beslutade den 24 november 1983 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. en lag om 1985 ärs folk- och bostadsräkning. 2. en lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m., 3. en lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
Efter remiss (slutlig version den 2 december 1983) inkom den 7 december datainspektionen till civildepartementet med ett yttrande jämlikt 2a§ datalagen (1973: 289. omtryckt 1982: 446) över förslagen i lagrådsremissen.
Datainspektionens yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Yurandet kan i korthet sammanfattas enligt följande.
Inspektionen föreslår att i den föreslagna lagen om 1985 ärs folk- och bostadsräkning (FoB 85) skall införas en ny bestämmelse om bevarandetiden för registret. Vidare anser datainspektionen att uppräkningen i lagens 218 om vilka register som får samköras med materialet från FoB 85 bör vara uttömmande. Datainspektionen föreslår vidare att 228 antingen skall utgå eller också omformas till en paragraf som anger att statistiska centralbyrån får för särskilda statistiska undersökningar — dvs. genom inrättande av särskilda personregister — sammanställa uppgifter från folk- och bostadsräkningsregistret med uppgilier från andra register, givetvis med den begränsning som anges I I $. Datainspektionen anser också att det även av den föreslagna lagen om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m. bör framgå att uppräkningen av vilka register som får samköras är uttömmande.
2¶Föredraganden
Jag vill med anledning av datainspektionens yttrande anföra följande.
2.1 Bevarandetiden
Folk- och bostadsräkningsmaterialet har vid sidan av att utgöra underlag
för statlig och kommunal planering sedan en lång tid tillbaka varit ett unikt underlag för forskningsändamål. Som framgår av 1§ i den föreslagna lagen om 1985 ärs folk- och bostadsräkning är ett av huvudsyftena även med FoB 85 att tillgodose forskningens statistikbehov inom detta område. Detta innebär att det är angeläget att materialet från folk- och bostadsräkningarna bevaras för lång tid framåt. Det har t.ex. visat sig att tidigare folk- och bostadsräkningsmaterial kommit att utgöra ett viktigt underlag för att tillsammans med senare års dödsorsaksstatistik belysa miljöer där risk för olika sjukdomar, bl. a. cancer, föreligger.
Det är självfallet omöjligt att i dag förutse när i framtiden som forskningen behöver använda material från folk- och bostadsräkningarna. Om re-
gistren inte bevaras för framtida forskning, skulle det troligtvis innebära att
grundmaterialet från folk- och bostadsräkningarna på nytt i framtiden skulle behöva sammanställas i t.ex. register för att möjliggöra angelägen forskning. Ett sådant förfarande är både tidsödande och oekonomiskt. Skall trågan om bevarandetiden för materialet från folk- och bostadsräkningarna tas upp till en särskild prövning, bör det ske samlat för allt det
material som nu är tillgängligt.
reglera bevarandetiden.
2.2 Samkörning
I FoB 85-lagen finns en uppräkning av vilka uppgifter som med anledning av FoB 85 genom samkörning får hämtas från andra register. Datainspektionen har som nämnts betonat att denna uppräkning bör vara uttömmande.
Vid beredningen av hur FoB 85 skall utformas har en utgångspunkt varit att behovet av uppgifter skall prövas kritiskt. Prövningen har resulterat i de föreslagna lagarna. Det innebär att uppräkningen i 218 FoB 85-lagen motsvarar det behov som i dag kan förutses. Lagrummet är därför uttömmande så långt nu kan bedömas. Detsamma gäller 3§ i den föreslagna lagen om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.
Konstruktionen av 228 FoB 85-lagen gör det möjligt att i framtiden noga pröva frågan om att använda folk- och bostadsräkningsmaterial tillsam-
mans med annat material. Vid prövningen skall beaktas både ändamålen
enligt 1§ och vad som sägs I datalagen. Konstruktionen av 223 FoB 85-
lagen tillgodoser enligt min mening redan i nuvarande utformning datain-
spektionens synpunkter.
2.3 I övrigt
Vad datainspektionen i övrigt har anfört finner jag ingen anledning att
särskilt gå in på. |
3 Hemställan
Jag hemställer att regeringen ger lagrådet till känna vad jag nu har anfört.
4 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga DATAINSPEKTIONEN Yttrande
1983-12-07
Civildepartementet
10333 STOCKHOLM
Yttrande över lagrådsremiss angående folk- och bostadsräkning 1985
(FoB)
Datainspektionen har genom remiss den 22 november 1983 anmodats att yttra sig över en lagrådsremiss angående folk- och bostadsräkningen 1985. Datainspektionen, som tidigare yurat sig över förslag till framtida folk- och bostadsräkningar, vill anföra följande.
Enligt regeringsförslaget skall folk- och bostadsräkningen regleras genom en särskild lag, vilken i huvudsak överensstämmer med tidigare lagar om folk- och bostadsräkningar. Uppgiftsinsamlingen skall ske genom enkät till allmänheten och utnyttjande av befintliga register. Dessutom skall
sysselsättningsuppgifter samlas in årligen genom s.k. registerundersök-
ningar, varför även föreslås en lag om skyldighet att ange arbetsställenummer m. m. samt följdändringar i taxeringslagen (1956: 623).
Då de av statistiska centralbyrån (SCB) föreslagna registerlösningarna
bedömts ge en icke tillfredsställande kvalitet föreslås nu att frågan om lägenhetsnummer och inhämtande av uppgift om yrke via försäkringskassorna tills vidare skjuts på framtiden och därmed också frågan om ändrad
flyttningsanmälan. Endast arbetsställenummer skall via kontroluppgif-
terna inhämtas som ytterligare uppgift. vilken skall ingå i ett särskilt sysselsättningsregister.
Bland de allmänna synpunkter och överväganden som framläggs i remissen noterar datainspektionen med tillfredsställelse att regeringen accepterat tanken att skyddet för den personliga integriteten sammanhänger med antalet variabler i ett personregister och insamlingstekniken (s. 2). Av detta torde slutsatsen kunna dras att även uppgifter som insamlats uteslutande för statistiska ändamål kan upplevas som integritetskänsliga av de registrerade, såsom t. ex. uppgift om sammanboendeförhållanden (s. 10), trots att motsatsen ofta hävdats, inte minst av bl.a. statistikutredningen och åtskilliga forskare. Medborgarna bedömer det ingalunda som en självklarhet att vara registrerade utan uppfattar i grunden detta ofta som ett
integritetsintrång, låt vara att detta inte alltid är otillbörligt. Detta speglas
också i riksdagens behandlingar folk- och bostadsräkningar, då man ansett
det vara nödvändigt att stifta särskild lag om bl.a. skyldigheten att låta
registrera sig. Denna skyldighet bör alltså betraktas som ett undantag från en huvudregel av motsatt innebörd.
I samband härmed vill datainspektionen peka på ett ofta förbisett förhål-
lande, nämligen registrens bevarandetid. När det därför på sid. 4 i remis-
sen sägs att det innebär stora svårigheter om tio år gammalt material skall
användas som underlag för beslut inom samhällsplaneringens område.
vilket torde vara huvudsyftet med folk- och bostadsräkningarna, kan med
fog ifrågasättas det rimliga i att numera mer än ett par decennier gamla
register av ifrågavarande slag fortfarande bevaras hos SCB på individnivå.
För det fall att dessa totalregister bevaras endast för att tillgodose forskningens eventuella behov bör frågan granskas närmare. Datainspektionen anser därför att den nu aktuella FoB-lagen bör innehålla en bestämmelse om bevarandetiden så alt allmänheten får klart för sig hur länge registret kommer att bevaras på ADB-medium.
På sid. 16 i remissen sägs alt regeringen satt in en rad åtgärder för att stärka den enskildes skydd. Det anges dock inte vilka dessa åtgärder är,
och datainspektionen skulle se det som en fördel om dessa kunde närmare anges.
Vidare anförs att statistikutredningen betonat att sekretess- och integri-
tetsfrågorna måste få en tillfredsställande lösning innan register byggs upp på det sätt som föreslagits av SCB i FOBALT-utredningen. Enligt datain-
spektionens mening kommer emellertid statistikutredningens förslag om stora centrala databaser för statistikproduktion snarare att innebära en försvagning av den enskildes integritetsskydd än en förstärkning, vilket datainspektionen också påpekat i det underhandsyttrande som inspektionen på särskild begäran lämnat till statistikutredningen.
Beträffande uppgift om arbetsställenummer inhämtad via kontrollupp-
gifter och uppbyggnaden av ett särskilt sysselsättningsregister hänvisas till vad som avslutningsvis anförs. Frågorna om lägenhetsnummer och upp-
byggnaden av ett registerbaserat hushålls- och bostadsstatistikregister bör
bedömas först om detta blir aktuellt.
Såvilt avser lagregleringen av 1985 års folk- och bostadsräkning ser datainspektionen det som positivt att uppräkningarna anges vara uttömmande i 1 § beträffande ändamålet och i 5 och 7 §§ beträffande innehållet i person- och bostadsuppgifterna, dvs. de uppgifter som skall inhämtas direkt från de personer som avses med uppgifterna.
Datainspektionen har emellertid uppmärksammat att någon motsvarande begränsning inte företagits i 21§ som reglerar datauppgifterna, dvs. de uppgifter som SCB skall få inhämta från andra register. Fastmer anges i den följande paragrafen (228) att SCB för de syften som anges i 18 skall kunna få använda även andra uppgifter. Detta får dock endast ske ”enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen” (jfr 7§ SFS 1979:217).
Enligt datainspektionens erfarenheter från tillämpningen av senaste FoB-lag ger regleringen i 58 jämfört med 21—-22§§ inte klart besked i frågan om riksdagen tagit ställning till innehållet i folk- och bostadsräkningen. 5 och 7§§ reglerar endast innehållet i en person- och bostadsuppgft. Genom konstruktionen i 21—22 88 kan en tolkning göras av innebörd
att folk- och bostadsräkningsregistret får tillföras även andra uppgifter som 1 ett senare skede bedöms vara värdefulla ur samhällsplanerings- eller forskningssynpunkt. Enligt 22§ krävs visserligen beslut, varmed torde avses beslut av regeringen (vilket måste föregås av yttrande från datain-
spektionen) eller tillstånd av datainspektionen efter ansökan från SCB. En sådan möjlighet till tolkning mäste emellertid anses vara otillfreds-
ställande, främst genom att syftet med lagen enligt datainspektionens mening är att riksdagen i lagen skall besluta om vilka uppgifter som skall få
ingå i en folk- och bostadsräkning. Eftersom registerändamålet — sam-
hällsplanering och forskning — i sig är så diffust angivet är det nödvändigt
att riksdagen uttömmande får bestämma vilka uppgifter som skall få ingå i själva personregistret ”Folk- och bostadsräkningsregistret”, dvs. även
med avseende på vilka datauppgifter som skall ingå. Detta bör ske på ett sådant sätt att någon tveksamhet i tolkningen inte skall behöva uppkomma. Datainspektionen erinrar beträffande frågan om författningsstödet om att JO fann med anledning av klagomål i samband med 1970 års FoB anledning anmärka att frågor om orsaken till att man saknade förvärvsarbete ej bort ställas utan klurt författningsstöd.
I 218 bör därför ges en uttömmande uppräkning. 22§ bör utgå eller omformas till en paragraf som anger att SCB för särskilda statistiska
undersökningar, (dvs. genom inrättande av särskilda personregister) med
den begränsning som anges i 18 bör kunna få inhämta och sammanställa
uppgifter från folk- och bostadsräkningsregistret och andra register. Upp-
gifterna bör också få sammanställas med uppgifter som inhämtas genom
enkäter eller intervjuer. För sådana register måste emellertid särskilda föreskrifter enligt datalagen meddelas. De krav på föreskrifter som datain-
spektionen då i första hand kommer att överväga är underrättelse till de
registrerade, frivillighet vid uppgiftslämnandet och snabb avidentitiering.
I vart fall finner datainspektionen det olyckligt att behöva försättas i den
situationen att pröva om ytterligare uppgifter — utöver vad riksdagen
angivit — skall få ingå i folk- och bostadsräkningsregistret. Datainspektio-
nens nuvarande bedömning är att det integritetskydd som riksdagen ansett att datainspektionen skall kunna bidra med genom konstruktionen i 22§ inte är tillräckligt betryggande. Datainspektionen bifogar sitt yttrande den 6 september 1983 (dnr 1419-83) för att belysa problemet bl. a. med avscen-
de på kravet på kort bevarandetid.
Datainspektionen vill också framhålla att vad som ovan sagts beträftande användningen av FoB-uppgifter tillsammans med andra uppgifter också måste sättas I relation till vad som sägs i 18 beträffande utlämnande av individuppgifter. Konstruktionen i I $ synes innebära att endast SCB kan
få använda individuppgifter från FoB medan något utlämnande av individ-
uppgifter t. ex. till andra myndigheter för forskning inte synes vara möjlig. Om detta är avsikten, vilket synes framgå av de allmänna överväganden som redovisas på sid. 16 i remissen, anser datainspektionen denna be-
gränsning bör anges klarare så att framtida tolkningssvårigheter undviks.
I llämpliga delar gäller det sagda även det föreslagna sysselsättningsre-
mande regler och begränsningar som beträffande folk- och bostadsräk-
ningen. Då det i sak är fråga om en begränsad register-FOB enligt FO- BALT-modetllen bör emellertid särskilt beaktas att allmänheten informeras härom. Även om detta inte bedöms kunna ske på det sätt datainspektionen
förordat i tidigare yttranden angående FOBALT-utredningens förslag bör föreskrivas att information I vart fall lämnas enligt vad SCB föreslagit i samband med registerbaserade folk- och bostadsräkningar.
Datainspektionen vill i samband härmed och med anledning av bestämmelsen i 13§ om kommunernas informationsskyldighet påpeka att skyldigheten att informera enligt datalagen ytterst alltid åvilar den registeran-
svarige, således SCB.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Freese i närvaro av byråchefen Rydén och byrådirektören Björklund. föredragande.
Jan Freese
Mats Björklund
STATISTISKA 1983-07-13 CENTRALBYRÅN
Regeringen
Finansdepartementet
Statistiska centralbyrån (SCB) med hemställan om tillstånd att för vissa ändamål använda uppgifter ur personregistret ”Inkomst- och förmögenhetsregistret”” avseende inkomståret 1980
För att kunna studera sambandet mellan inkomst, sysselsättning och boende erfordras att vissa uppgifter ur SCBs ”Inkomst- och förmögenhetsregistret” avseende inkomståret 1980 överförs till det register som upprättades i samband med folk- och bostadsräkningen 1980. De nu aktuella
uppgifterna kommer också till användning för att tillgodose den efterfrågan som finns på statistik på uppdragsbasis. SCB anhåller därför härmed om tillstånd att få tillföra personregistret
”folk- och bostadsräkningen 1980 (FoB 80)” vissa uppgifter ur personregistret ”Inkomst- och förmögenhetsregistret”” avseende inkomståret 1980. Eftersom detta skulle innebära en utvidgning av innehållet i personregistret ”Folk- och bostadsräkningen 1980 (FoB 80)” bifogas ett utkast till
anmälan härom till datainspektionen. I utkastet har under punkt b) I
specificerats de uppgifter som omfattas av SCBs föreliggande anhållan.
De i det nya registret ingående uppgifterna, som SCB i denna skrivelse begär att få utnyttja. kan enligt vad SCB för närvarande kan bedöma utplånas senast sex år efter taxeringsårets utgång. Skulle SCB dessförinnan finna att uppgifterna behöver bevaras längre tid, kommer verket att till regeringen inlämna en särskild framställning därom.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad tf generaldirektör Edmund Rapaport med undertecknad tf avdelningschef Stig Lundeborg som föredragande.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Edmund Rapaport
Stig Lundeborg
DATAINSPEKTIONEN Yttrande
1983-09-06
Finansdepartementet
10333 STOCKHOLM
Statistiska centralbyråns (SCB) hemställan hos regeringen om att för
vissa ändamål få använda uppgifter ur personregistret ”Inkomstoch förmögenhetsregistret”” avseende inkomståret 1980
Finansdepartementet har genom remiss (departementets dnr 2395783) anmodat datainspektionen att avge yttrande över ovan angiven framställning. Datainspektionen fär med anledning härav anföra följande.
Enligt 7 § i lagen om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 (1979: 217) får SCB etter tillstånd av datainspektionen med hjälp av ADB ”använda ytterligare uppgitter tillsammans med uppgifterna för folk- och bostadsräkningen för sådana statistiska ändamål som anges i I $”. Enligt inspektionens bestämda uppfattning innebär detta att urval av uppgifter från ”FOB 80” får sambearbetas med andra uppgifter för framställning av statistik för sädana ändamål som anges i $1.
För varje statistisk studie skall sålunda ett särskilt personregister skapas. vilket också vanligen genast kan avidentifieras.
Nu aktuell framställning innebär att personregistret ”FOB 80” under en lång tid utvidgas med uppgifter om inkomst. bidrag, avdrag och skatt beträffande landets samtliga inkomsttagare. Detta synes strida mot den bestämning av FOB-registret som riksdagen gjort i gällande lag.
Det bör vidare uppmärksammas att i samband med inhämtandet av uppgifter till ”FOB-80” lämnades information om vilka uppgifter som skall
ingå i registret. Någon upplysning om att denna art av uppgifter också skall ingå i registret lämnades emellertid inte.
Härtill kommer enligt inspektionens uppfattning att det också från förtroendesynpunkt måste framstå som utomordentligt viktigt att FOB-regist-
ret och andra logiska register hålls så ”rena” som möjligt och inte i efterhand utvidgas med uppgifter för nya statistiska studier utan de registrerades kännedom.
Avslutningsvis vill datainspektionen påpeka att utvidgningen inte synes
vara nödvändig för genomförandet av den aktuella studien och inte heller för att tillgodose den efterfrågan som finns av statistik på uppdragsbasis. På angivna grunder motsätter sig datainspektionen bifall till framställ-
ningen i det att den innebär cen utvidgning av ”FOB 80” på det sätt SCB synes ha avsett.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Freese i närvaro av byråchefen Rydén och byrådirektören Berglund. föredragande.
Jan Freese
Staffan Berglund
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde
1984-01-12
Närvarande: justitierådet Höglund, regeringsrådet Wahlgren. justitierådet
Rydin.
Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet Holmberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om 1985 års folk- och bostadsräkning.
tJ . jag om skyldighet att ange arbetsställenummer. m. m. och
3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
Regeringen har därefter genom överlämnande av utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 1983 givit lagrådet till känna sitt beslut med anledning av ett av datainspektionen avgivet yttrande enligt 2 a § datalagen (1973: 289, omtryckt 1982: 446) över de till lagrådet remitterade förslagen.
Förslagen jämte vad som upptagits I regeringens protokoll den 15 december 1983 har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren Sten Spångberg, biträdd av departementssekreteraren Agneta Norén.
Förslagen föranleder följande yttrande av lugrådet:
Allmänna folk- och bostadsräkningar har i Sverige på senare tid genom-
förts vart femte år. De används för skilda ändamål men framför allt som
underlag för samhällsplaneringen. Förevarande lagrådsremiss innehåller förslag till bestämmelser för en ny allmän folk- och bostadsräkning som
avses skola äga rum år 1985 (FoB 85). Remissen innehåller också förslag
till inrättande av ett sysselsättningsregister, vilket väntas bli av stor betydelse för den kommunala och regionala planeringen.
Alltsedan år 1970 har automatisk databehandling (ADB) kommit till
användning vid genomförandet av folk- och bostadsräkningar. Denna teknik, som utvecklats i närmast explosionsartad takt på alla områden inom
samhällslivet, har visat sig effektiv och har medfört stora organisatoriska
och ekonomiska vinster både inom det privata näringslivet och inom den offentliga sektorn. FoB 85 skall liksom inrättandet av det nya sysselsättningsregistret ske med hjälp av automatisk databehandling. ADB-tekniken
har emellertid även givit upphov till åtskilliga problem. Bl.a. och inte
minst har den alltmer kommit att betraktas som ett hot mot den personliga
integriteten. Mängden av datainformation om enskilda personer i förening med den lätthet med vilken informationsutbyte kan erhällas mellan olika | dataregister utgör särskilda riskfaktorer i detta sammanhang. Det är med hänsyn härtill särskilt angeläget att integritetsskyddet blir i tillbörlig mån beaktat i samband med insamlandet av de nya uppgifterna och upprättandet av nya register på grundval av dessa uppgifter.
Enligt förslaget skall FoB 85 genomföras delvis med hjälp av enkätsvar
från allmänheten och delvis med utnyttjande av redan befintliga register. Sysselsättningsregistret skall upprättas på grundval av redan befintliga register och uppgifter som lämnas av arbetsgivarna i de årligen avgivna kontrolluppgifterna till ledning för inkomsttaxeringen.
De uppgifter som skall lämnas till folk- och bostadsräkningen är person-
uppgifter, bostadsuppgifter och fastighetsuppgifter. De ger tillsammans en ingående kännedom om den enskildes personliga förhållanden. I den mån de inhämtas genom enkätsvar föreligger uppgiftsskyldighet, som kan framtvingas genom vitesföreläggande. Den frågan inställer sig, om det är förenligt med hänsynen till den personliga integriteten att för var och en som
berörs av folk- och bostadsräkningen avkräva honom och sammanställa en så stor mängd uppgifter av personlig art som det här gäller.
Vi saknar i vår lagstiftning allmänna bestämmelser till skydd för den personliga integriteten. Regeringsformen av är 1974 innehåller endast ett s.k. mälsättningsstadgande i ämnet, infört år 1976 och av innehåll att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv (I kap. 2§ tredje stycket). I övrigt skyddas den personliga integriteten genom särbe-
stämmelser på skilda häll, främst sekretesslagen (1980: 100). Dessa be-
stämmelser är av det slaget att de hindrar att uppgifter om den enskilde yppas för andra till skada för honom eller eljest används på nägot sätt som kan skada honom. I detta täge får tydligen svaret på den ställda frågan bli beroende av vilket ändamål de insamlade uppgifterna skall tjäna och vilket
skydd mot missbruk av uppgifterna som kan beredas den enskilde. Ändamålet med FoB 85 är enligt I $i det remitterade förslaget dels att få
fram statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information,
dels att kontrollera folkbokföringen. Enligt vad som vidare anförs i remiss-
protokollet har resultatet av folk- och bostadsräkningarna särskild betydelse för den regionala och kommunala samhällsplaneringen. främst med avseende på sysselsättning, arbetspendling. utbildning. barnomsorg, äldreomsorg. boende, energi och försvar. Någon erinran synes inte kunna riktas
mot att de i förslaget avsedda uppgifterna insamlas för att användas till
dessa ändamål. Behovet av uppgifterna har inte heller satts i fråga under
remissbehandlingen av den utav statistiska centralbyrån (SCB) i januari
1983 framlagda rapporten som ligger till grund för det remitterade förslaget. Vissa farhågor inger visserligen 22 8 i förslaget. vilken förutsätter att även andra uppgifter än som anges i lagförslaget skall kunna tillföras det nya personregistret. Det vill dock synas som om meningen är att insamlade uppgifter skall omgärdas med sådant sekretesskydd att anledning knappast
föreligger till erinran i denna del.
Av avgörande betydelse i sistnämnda hänseende är det skydd som förslaget bereder den enskilde mot missbruk av de insamlade uppgifterna. Att värna om detta skydd är så mycket viktigare som ätskilliga uppgifter skall hämtas från andra register, om vilka allmänheten kan ha haft anled-
ning anta att de inte skulle användas till annat än det ursprungligen upp-
givna ändamålet och således inte till det nu tilltänkta registret.
I remissprotokoHet uttalas i anslutning till I $i förslaget till lag om 1985 ärs folk- och bostadsräkning, att de insamlade uppgifterna inte får använ-
das för några andra ändamål än dem som anges i nämnda paragraf. Själva lagförslaget innehåller dock inte någon bestämmelse därom. Utan sådan bestämmelse kan egentligen inte annat skydd antas föreligga för uppgif-
terna än det som följer av gällande sekretessbestämmelser.
I sekretesshänseende gäller 9 kap. 4§ sekretesslagen. Enligt denna
paragral är sekretessen för insamlade uppgifter, som avser enskilds per-
sonliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. absolut i den meningen att den inte är bunden till något skaderekvisit. Sekretessen begränsas dock genom vissa bestämmelser i sekretesslagen (t.ex. 14 kap. 1—3 88) och i rättegångsbalken (t.ex. 38 kap. 85). Den närmare innebörden härav och de modifikationer som kan förekomma i
denna begränsning av sekretessen torde kunna förbigås här. Föredragande -
stalsrådet har nämligen i remissprotokollet förklarat att det finns skäl att
på nytt överväga, hur man skall skydda den enskildes personliga integritet
i samband med statistiska undersökningar, och att sådana överväganden
lämpligen kan göras när statistikutredningens betänkande behandlas. vil-
ket betänkande var att vänta inom kort. Statistikutredningen har sederme-
ra, efter det att förevarande lagförslag remitterats till lagrädet. lagt fram sitt betänkande (SOU 1983: 74) "Framtida statlig statistik” och däri ägnat
ett särskilt avsnitt åt integritetsfrägor. Utredningen framför där förslag till
skärpningar av nu gällande sekretess- och datalagstiftning (bet. s. 185). Betydelsen av dessa förslag får bedömas i samband med utredningens
törslag i övrigt.
Med hänsyn till sålunda föreliggande planer på en förstärkning av sekretesskyddet för bl.a. de uppgifter som avses med förevarande lagförslag
finner sig lagrådet ej ha anledning att nu närmare pröva förslaget från
sekretessynpunkt. En närmare prövning torde få ske sedan statistikutred-
ningens betänkande remissbehandlats i vanlig ordning och ytterligare över-
väganden på grundval därav gjorts från regeringens sida. Att sekretesstrågan sålunda inte fått sin slutgiltiga lösning utgör dock inte skäl för lagrådet att nu motsätta sig att de remitterade lagförslagen antas.
Vad nu sagts rörande FoB 85 har motsvarande tillämpning på det före-
slagna sysselsättningsregistret.
Ledamoten Wahlgren tillägger för egen del: Mot att de uppgifter insamlas som förslaget innehåller synes från integritetssynpunkt kritik inte kunna riktas så länge ändamålet inskränker sig till statistikproduktion och — som lagrädet har berört — garantier skapas för
att annan användning inte kommer i fråga. Däremot synes kunna sättas i fråga huruvida en insamling av uppgifter av här nämnt slag skall få ske i syfte att kontrollera folkbokföringen. Var och en som skall vara kyrkobok- 10 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 85
förd här i riket svarar primärt själv för att erforderliga uppgifter om honom eller henne för folkbokföringen blir lämnade. Vissa specialregler om anmälningsskyldighet ges för födelse och dödsfall. Vidare finns (35 8 folkbokföringsförordningen) en bestämmelse enligt vilken fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som uppläter bostad åt annan, skall anmäla detta till pastorsämbetet. Härjämte föreskrivs att fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet är skyldig att på förfrågan av folkbokföringsmyndighet uppge om viss person bor i fastigheten respektive lägenheten. Visserligen anges i det remitterade förslaget att de för FoB 85 insamtla-
de uppgifterna skall användas för kontroll av folkbokföringen. men utöver
en allmänt hållen bestämmelse i 23 § finns ingenting om vare sig vad eller vilka som skall kontrolleras. Det bör påpekas att vissa fall av underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet enligt folkbokföringsförordningen är straffbelagda. Jag finner det tveksamt om kontrollen av folkbokföringen skall få ske i samband med insamlande av uppgifter — även sådana som inhämtas från andra personregister — för i huvudsak planeringsändamål.
Det kan hävdas att i så fall även annan offentlig verksamhet skulle få
kontrolleras genom tillgång ull FoB-uppgifterna. t. ex. taxeringen.
Lagrådet övergår härefter till att beröra vissa frågor i anslutning till de särskilda paragraferna I de remitterade lagförslagen.
Förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning
38 I] 1—3 §§ av förslaget ges allmänna bestämmelser om den avsedda folk-
och bostadsräkningen. Av I $ framgår att den skall företas år 1985. I > 8
föreskrivs att räkningen skall genomföras av SCB samt att till densamma skall lämnas person-, bostads- och fastighetsuppgifter enligt 4—16 §8 i förslaget. Förevarande 3 § upptar stadgandet att SCB skall fastställa när uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse.
Genom 3 § överlämnas sålunda åt SCB att bestämma när uppgifterna
skall lämnas eller inhämtas och till vilken tidpunkt eller tid de skall hänföra
sig. En fråga som här inställer sig är, om en sådan delegation till SCB stär i
överensstämmelse med regeringsformen. Det har sålunda förutsatts att riksdagen inte kan delegera normgivningskompetens direkt till en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen, vilket är fallet med SCB. En
sådan delegation skall i enlighet med 8 kap. 11 § regeringsformen gå genom regeringen. Denna ordning har motiverats med att den mest rationella
funktionsfördelningen måste vara att förvaltningsmyndigheterna fär sina uppdrag av regeringen (se prop. 1973:90 s. 319; jfr Petrén-Ragnemalm, Sveriges grundlagar, 1980, s. 191, Holmberg-Stjernquist, Grundlagarna, 1980, s. 284 och Strömberg. Normgivningsmakten enligt 1974 års rege-
ringsform, 1983, s. 96).
Möjligen skulle de bestämmelser som enligt paragrafen skall beslutas av SCB kunna vilja ses som föreskrifter om verkställighet av lag. Sådana föreskrifter får enligt 8 kap. 13 § första stycket regeringsformen beslutas av regeringen, och denna får enligt tredje stycket av samma paragraf
överlåta åt underordnad myndighet att meddela bestämmelser i ämnet. Enligt samma kap. 14 § utgör denna behörighet för regeringen att besluta
föreskrifter ej hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i ämnet. Angivna behörighet för riksdagen att träda in på området för
regeringens normgivningskompetens har på sina håll ansetts medföra även ett övertagande av regeringens behörighet att delegera till en myndighet under regeringen (så Strömberg i Förvaltningsrättslig tidskrift 1976 s. 71; även Petrén i rättsfallet RÅ 1980 1:35). Bestämmelsen i 8 kap. 14 § regeringsformen synes emellertid inte kunna ges sådan vidsträckt innebörd. Såvitt nu är i fråga torde innebörden vara att riksdagen väl får, i stället för regeringen, besluta verkställighetsföreskrifter men inte delegera denna beslutanderätt direkt till en regeringen underställd myndighet. En sådan tolkning av bestämmelsen ligger I linje med den i fråga om normgivningskompetensen i övrigt antagna principen om funktionsfördelningen mellan
riksdag och regering. (Tolkningen har också numera antagits av Strömberg
1 det förut nämnda arbetet om normgivningsmakten s. 83 och 109 f, se även Broomé-Eklundh i Statsvetenskaplig tidskrift 1976 s. 42.)
Av det sagda följer att regleringen 13 % av förslaget inte är förenlig med tankarna bakom regeringsformen, vare sig de bestämmelser som paragrafen överlämnar åt SCB att besluta är att anse som normgivning enligt 8 kap. 3 § regeringsformen eller de är att betrakta som verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 §. I överensstämmelse härmed bör, såsom skedde i
lagen (1975: 55) om folk- och bostadsräkning år 1975, direkt i lagen anges
när de ifrågavarande uppgifterna skall lämnas eHer inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse. Den i lagrådsremissen föreslagna ordningen har emellertid praktiska fördelar och den tillämpades också vid 1980 års allmänna folk- och bostadsräkning, se lagen därom (1979: 217) I $ andra stycket.
45 I denna paragrat föreskrivs att personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller tidigare och som är folkbokförda i Sverige vid den
tidpunkt som uppgifterna avser. Syftet med 1985 ärs folk- och bostadsräkning är enligt I $ i förslaget bl.a. att erhålla en kontroll av folkbokfö-
ringen. För att detta syfte skall nås fullt ut bör uppgiftsskyldigheten åvila inte bara dem som är folkbokförda i Sverige utan också dem som inte är folkbokförda här men som enligt gällande författningar skall vara det.
Bestämmelser om folkbokföring finns i folkbokföringsförordningen (1967: 198), enligt vilken folkbokföringen sker genom kyrkobokföring och mantalsskrivning. Grundläggande är bestämmelserna om kyrkobokföring.
Enligt 11 §i förordningen kyrkobokförs var och en i den församling och på den fastighet där han är bosatt, om inte annat följer av bestämmelse i 19— 24 och 27 §§ i förordningen. Avgörande för en persons kyrkobokföringsort
(församling) och kyrkobokföringsfastighet är sålunda i regel var personen är bosatt. Förordningen innehåller också bestämmelser om var en person
skall anses vara bosatt. Med hänsyn till dessa bestämmelser synes upp-
giftsskyldigheten enligt den nu föreslagna lagen böra åvila dem som är
bosatta i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser. Tänkbart är också att lägga uppgiftsskyldigheten på dem som vid angivna tid skall vara
kyrkobokförda i Sverige. Lättast att uppfatta för allmänheten torde dock
en bestämning vara som hänför sig till var personen är bosatt. En sådan
bestämning har också använts vid folk- och bostadsräkningarna åren 1975
och 1980. Lagrådet förordar en ändring av paragrafen i enlighet härmed.
10 §
I den föreslagna lagen saknas bestämmelser om var person-, bostadsoch fastighetsuppgifter skall lämnas. Sådana bestämmelser synes böra införas. De är av betydelse inte bara för de uppgiftsskyldiga utan också för granskningsorganens prövning, huruvida uppgiftsskyldigheten fullgjorts. Vidare ger sådana bestämmelser ledning för vilken granskningsledare som i visst fall får utfärda anmaning enligt 17 § i förslaget och vilken länsstyrcl-
se som får utsätta vite enligt 18 §i förslaget.
Beträffande delegeringen i första stycket till SCB att fastställa personoch fastighetsblanketterna, vilken bar sin motsvarighet i 1975 och 1979 års
folk- och bostadsräkningslagar, får lagrådet hänvisa till vad som anförts i det föregående vid 3 §.
13—16 88
Det remitterade förslaget innehåller i 13—16 §§ bestämmelser om vissa
åligganden för kommunerna vid genomförandet av FoB 85 och om hur dessa åligganden skall genomföras. Kommunerna skall sålunda lämna
information om folk- och bostadsräkningen, biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandet och insamlingen av uppgifter samt svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick lämnas över till
SCB för fortsatt bearbetning. Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt
granskningsorgan att sköta nämnda arbetsuppgifter. Vidare skall varje
kommun utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne.
Kommunen skall också sörja för att granskningspersonal utbildas för sina arbetsuppgifter.
Lagförslaget innehåller inte några närmare bestämmelser om de organ
som sålunda skall utses. Till följd härav inställer sig viss tvekan om den
ställning dessa organ intar. De uppgifter som enligt förslaget läggs på
kommunerna torde vara att hänföra till sådan förvaltning och verkställighet som avses i I kap. 5 § andra stycket kommunallagen (1977: 179).
Enligt 3 kap. 13 § första stycket nämnda lag tillsätter kommunfullmäktige nämnder för förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författning-
ar ankommer på dessa, och för sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i dessa författningar. Det granskningsorgan som skall sköta kommunens arbetsuppgifter enligt 13 § i förslaget får anses ha karaktär av en sådan nämnd som avses I 3 kap. 13 § första stycket kommunallagen. Vid föredragningen inför lagrädet har emellertid trumförts den meningen att granskningsorganet skulle ses som ett förvaltningsorgan bestående av tjänstemän och lydande under någon kommunal nämnd, normalt kommunstyrelsen. Är avsikten att granskningsorganet skall utses på annat sätt och få en annan ställning än som enligt det anförda följer av kommunallagen. bör det anges i lagen. Inte minst med tanke på sekretessfrägor är av
betydelse att det står fullt klart vilken myndighet det är som fattar de
formella besluten i förekommande frågor. Det är sålunda hos den myndigheten begäran skall göras om att få ta del av allmän handling, vilket i sin tur
får betydelse för förfarandet vid talan mot beslut, varigenom sådan begäran avslås.
Enligt förslaget skall också utses en granskningsledare och en ställföreträdare för denne. Utöver vad som nyss anförts rörande granskningsorganets ställning tillkommer här att granskningsledarens och hans ställföreträ-
dares ställning i förhållande till granskningsorganet är oklar. Till denna
oklarhet bidrar den föreslagna bestämmelsen i 16 § andra stycket. att granskningsledaren får delegera sin befogenhet enligt första stycket i samma paragraf till en förtroendeman eller tjänsteman hos kommunen. Meningen kan knappast vara att granskningsledaren skall utgöra en särskild myndighet vid sidan om granskningsorganet. Det naturliga är att han ingår
i granskningsorganet.
Även med sådan ordning kvarstår viss oklarhet rörande granskningsorganets och granskningsledarens ställning. Beträffande granskningsledarens uppgifter meddelas vissa bestämmelser 1 16 § i förslaget. Enligt dessa fär granskningsledaren begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 4-9 88. För granskningsorganet meddelas däremot inte några liknande bestämmelser. Dess befogenheter blir därmed oklara. Närmare bestämmelser om granskningsorganet torde därför böra övervägas. Som nämnt förutsätter 3 kap. 13 § första stycket kommunallagen att sådana bestäm-
melser meddelas. Utom när det gäller organets uppgifter kan det ske bl. a.
genom hänvisning till tillämpliga bestämmelser i 3 kap. kommunallagen. se t.ex. angående byggnadsnämnd 3 § byggnadsstadgan (1959:612) och angående miljö- och hälsoskyddsnämnd 5 3 hälsoskyddslagen (1982: 1080). Behov av närmare bestämmelser torde föranledas även av den i förslaget upptagna möjligheten för två eller flera kommuner att utse gemensamt granskningsorgan.
Viss ändring torde också böra göras i 16 § undra stycket i det remittera-
de förslaget. Enligt detta stycke får granskningsledaren delegera sin befogenhet enligt första stycket i paragrafen till en förtroendeman eller tjänsteman hos kommunen. Naturligare är att han får delegera sin befogenhet till någon annan inom granskningsorganet. Lagrädet föreslår att bestämmel-
sen får detta innehåll. Enligt 14 § andra stycket i det remitterade förslaget får två eller flera kommuner efter samråd med SCB inrätta ett gemensamt granskningsor-
gan. Även vid sådan samverkan skall tydligen varje kommun utse sin
granskningsledare. Detta förefaller leda till en onödigt komplicerad ord-
ning. Med lagrådets förslag, att granskningsledaren skall ingå i granskningsorganet, blir det naturligt att också granskningsledaren blir gemen-
sam.
Formerna för sådan kommunal samverkan som här avses är inte närmare angivna i förslaget och inte heller berörda i remissprotokollet. Närmast kommer bestämmelserna i lagen (1957: 281. omtryckt 1977: 181) om kom-
munalförbund i fråga. Å andra sidan kan det förefalla väl långtgående att
tillämpa dessa bestämmelser i förevarande sammanhang. Ett klarläggande är önskvärt.
18 och 20 §§
I 18 § föreskrivs att. om den uppgiftsskyldige inte följer en anmauning enligt 17 §, länsstyrelsen får på begäran av granskningsledaren eller SCB förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid vite. Enligt 20 § skall fråga om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på begäran av granskningsledaren eller SCB.
Av lagförslaget framgår inte vilken länsstyrelse som fär utfärda vitesfö-
reläggande eller vilken länsrätt som skall pröva fråga om utdömande av förelagt vite. Vid föredragningen inför lagrådet har upplysts att behörigheten avsetts skola tillkomma länsstyrelsen respektive länsrätten i det län där den uppgiftsskyldige är bosatt. Uttryckliga regler i ämnet bör intas i de förevarande båda paragraferna.
Förslaget till lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.
Förslaget lämnas utan erinran.
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Det föreslagna nya stycket i 37 § 2 mom. taxeringslagen avser en upp-
giftsskyldighet som tillkommit enbart i statistiskt syfte enligt den föreslag-
nä lagen om skyldighet att ange arbetsställenummer, m.m. Det gäller sålunda inte någon uppgift som är avsedd för taxeringsarbetet. Med hän-
syn härtill och till att taxeringslagen bör såvitt möjligt hållas fri från
bestämmelser utan betydelse för taxeringen borde hänvisningen helst utgå. Å andra sidan måste medges att den föreslagna hänvisningen har upplys-
ningsvärde för de arbetsgivare som berörs. Lagrådet vill likväl hemställa
att det övervägs huruvida det inte kan anses tillräckligt med bestämmelserna i den nyss nämnda föreslagna lagen jämte anvisningar för ifyllande av de
kontrolluppgifter som är i fråga.
Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL
| vid regeringssammanträde
1984-02-02
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Boström,
Bodström, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wick-
bom |
Föredragande: statsrädet Holmberg
Proposition om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m.
I Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till
[. en lag om 1985 års folk- och bostadsräkning, 2. en lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m., 3. en lag om ändring ! taxeringslagen (1956: 623).
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
1.1 Allmänt
I allt väsentligt kan jag godta lagrådets bedömningar.
Med anledning av att en av lagrådets ledamöter har uttalat tveksamhet mot att kontroll av folkbokföringen skall få ske i samband med insamlande av de uppgifter som ingår i 1985 års folk- och bostadsräkning (FoB 85) vill
jag framhålla att kontrollen av folkbokföringen givetvis på intet sätt utgör
det väsentligaste motivet till att FoB 85 genomförs. Men det har visat sig vara ändamälsenligt att i den relativt begränsade omfattning som det här gäller kunna rätta folkbokföringen med ledning av uppgifter från folk- och
bostadsräkningarna. I samband med att de särskilda mantalsuppgifterna slopades förutsattes också att sådan kontroll skulle ske (prop. 1967:88,
L'U 34, rskr 294). Som jag framhåller i lagrådsremissen är det bara fråga
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 november 1983. Beslut om komplettering av lagrådsremissen fattat vid regeringssammanträde den 15 december 1983.
om att på lokal nivå jämföra med folkbokföringens material, främst adress-
uppgifterna. t.ex. när dessa inte stämmer på de förtryckta blanketterna. Att utsträcka kontrollen till andra områden — utanför vad som anges i I $
förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning — får självfallet inte komma i fråga. : |
Jag går därefter över till att närmare behandla främst lagrådets syn-
punkter på de olika lagförslagen.
1.2 Förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning
3 och I1 §§
De föreskrifter som avses I 3 och I1 §§ kan endast avse verkställighet av lagen. Någon möjlighet för riksdagen att delegera de frågor som här anges finns nämligen inte enligt regeringsformen. Rätten att meddela verkställighetsföreskrifter är given i regeringsformen och kräver således inte något uttryckligt bemyndigande i lagen. För tydlighets skull kan det dock vara lämpligt att upplysa om att lagens tillämpning kräver ytterligare föreskrifter. Som lagrådet påpekat kan någon delegering direkt till statistiska cen-
tralbyrån inte ske. Jag föreslår därför att paragraferna ändras så, att
uppgifterna i stället delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
45§
Den ändring som lagrådet förordar i 4 § kan jag ansluta mig till. Därvid bör emellertid för tydlighets skull av paragrafen framgå att uppgiftsskyl-
digheten omfattar också dem som inte är bosatta I Sverige men ändå enligt
särskilda bestämmelser skall vara kyrkobokförda här. På så sätt görs det klart att även t. ex. sådana statsanställda m.fl. som avses i 20 § folkbokföringsförordningen skall lämna personuppgifter till FoB 85.
10 §
Jag instämmer i lagrådets åsikt att det bör införas bestämmelser om var person-, bostads- och fastighetsuppgifterna skall lämnas. Sådana bestämmelser kan lämpligen tas in i 10 §. Av denna paragraf bör sålunda framgå dels att personblanketten skall ges in till grunskningsorganet i den kommun där den uppgiftsskyldige är bosatt eller annars skall vara kyrkobokförd (jfr
4 §), dels att fastighetsblanketten skall ges in till nämnda organ i den
kommun där fastigheten är belägen.
Jag förutsätter att man vid FoB 85 liksom vid närmast föregående folkoch bostadsräkningar kommer att tillämpa den ordningen att det av de "förtryckta" blanketterna framgår var de skall ges in. Men information om
detta bör lämnas också på andra sätt.
13-16 §§
Med anledning av vad lagrådet anför om 13—16 §§ vill jag framhålla
följande i fråga om kommunernas medverkan i FOB 85.
I remissprotokollet anför jag att avsikten är att kommunerna skall medverka på samma sätt som vid närmast föregående räkningstillfällen. Tan-
ken är således att den kommunala organisationen skall ha sin motsvarighet i den ordning som gällde vid 1980 års allmänna folk- och bostadsräkning.
Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att lagförslaget inte innehåller nägra
närmare bestämmelser om de organ som skall sköta arbetsuppgifterna. Enligt lagrådets mening inställer sig viss tvekan om den ställning dessa
organ intar. Lagrådet anser också att viss oklarhet råder rörande granskningsorganets och granskningsledarens ställning. Lagrådet menar att när-
mare bestämmelser om granskningsorganet bör övervägas. Behov av närmare bestämmelser torde enligt lagrådet föranledas även av den i förslaget
upptagna möjligheten för två eller flera kommuner att utse ett gemensamt
granskningsorgan.
Som jag ser det, har kommunernas medverkan i FoB 85 karaktär av en tillfällig förvaltningsuppgift som läggs på kommunerna. Denna förvaltningsuppgift bör I materiellt hänseende fullständigt regleras i den särskilda lag som skall föreläggas riksdagen. I regel handhas specialreglerad kommunal verksamhet av särskilda nämnder, som består av förtroendevalda utsedda av kommunfullmäktige. .
Men det är enligt min mening inte oförenligt med annars tillämpade principer att man för en tillfällig och tidsbegränsad verksamhet som FoB
85 väljer en organisationsform som avviker från kommunallagens bestämmelser. Enligt det remitterade förslaget skall kommunerna uppdra åt ett
särskilt granskningsorgan att sköta de arbetsuppgifter som hänger samman med FoB 85. De lokala kommunala granskningsorganen skall precis som vid de senaste räkningstillfällena förestås av granskningsledare. För dessa skall finnas ställföreträdare. Granskningsledaren och ställföreträdaren. som utses av kommunen, biträds i övrigt av den personal som kan behövas för arbetsuppgifterna. Denna personal anställs i sådant fall av kommunerna. Enligt vad jag har erfarit utses granskningsledaren och ställföreträ-
daren I regel bland kommunens anställda, men det står naturligtvis kom-
munerna fritt att i stället utse en förtroendevald eller någon utomstående.
Av vad jag nu har framhållit framgår alltså att granskningsorganet består av granskningsledaren, ställföreträdaren och erforderlig granskningsper-
sonal. Denna sammanhållna organisations omfattning bestäms av kommu-
nerna själva efter storlek och skilda resurser.
De kommunala granskningsorganen är enligt min mening självständiga förvaltningsorgan. De är att betrakta som tillfälliga kommunala myndighe-
ter med självständig beslutsrätt inom ramen för de uppgifter som läggs på
kommunerna i samband med FoB 85. De blanketter som skall användas för ändamålet lämnas. ifyllda till granskningsorganet. Som jag har anfört i
remissprotokollet, är de av kommunmedlemmarna lämnade uppgifterna
där sekretesskyddade. Om sekretessfrågor aktualiseras under handlägg-
ningen och granskningen av blanketterna. är det alltså granskningsorganet som fattar de formella besluten.
Av 8 kap. 5§ regeringsformen följer att kommunernas åligganden i
samband med FoB 85 måste anges uttömmande i den särskilda lagen
härom. Enligt min mening har så också skett i det remitterade förslaget. Jag anser vidare att en strävan bör vara att inte i onödan detaljreglera den förvaltningsuppgift som genom den föreslagna lagstiftningen anförtros
kommunerna. Att kommunerna har ålagts vissa angivna uppgifter och
därvid också ålagts att bygga upp en särskild organisation för dessa uppgifter innebär att. kommunernas beslutande organ. kommunfullmäktige. blir skyldiga att anslå medel för denna tillfälliga verksamhet i samband med FoB 85. Enligt kommunallagens bestämmelser ankommer det på kommunstyrelsen i varje kommun att göra de framställningar hos fullmäktige som behövs för att kommunen skall klara de angivna uppgifterna. Det blir sedan fullmäktige som inom ramen för den av statsmakterna fastslagna
organisationen får dra upp de riktlinjer för verksamheten som bäst passar
den egna kommunen.
Jag kan förstå lagrådets motiv för dess uppfattning att granskningsleda-
rens och hans ställföreträdares ställning i förhållande till granskningsorganet inte har blivit tillräckligt klart utformad i det remitterade förslaget.
Men det är naturligtvis inte meningen att granskningsledaren skall utgöra en särskild myndighet vid sidan om granskningsorganet. Som jag har
berört i det föregående, skall han ingå i och förestå granskningorganet.
Av flera skäl, bl.a. för att skydda den personliga integriteten, är det en stor fördel att ha en sammanhållen och likartad förvaltningsorganisation för FoB 85 i de olika kommunerna. Denna organisation benämns sedan två tidigare räkningstillfällen granskningsorgan. Detta begrepp har sålunda använts sedan länge. Jag anser att detta namn bör användas också för den organisationsform som jag här förordar för FoB 85. Som jag tidigare har sagt är det kommunala granskningsorganet ett tillfälligt förvaltningsorgan. Det har enligt min mening inte karaktär av en sådan nämnd som avses i 3 kap. 13 § första stycket kommunallagen. |
Av vad jag nyss har anfört framgår att jag ansluter mig till lagrådets uppfattning att granskningsledaren skall ingå i granskningsorganet. Jag delar också uppfattningen att granskningsorganets befogenheter bör klargöras. Jag anser därför att ändringar bör göras i 14—16 §§ i det remitterade
lagförslaget. Föreskriften i 14 § första stycket att varje kommun skall uppdra åt ett
särskilt granskningsorgan att sköta de arbetsuppgifter som anges i 13 § bör kvarstå i huvudsak oförändrad. Den i 14 § andra stycket nu upptagna möjligheten för kommunerna att inrätta ett gemensamt granskningsorgan bör slopas. Jag återkommer till detta. Hur granskningsorganet skall vara
sammansatt bör i stället anges I ett nytt andra stycke. Där bör anges att
granskningsorganet består av en granskningsledare och en ställföreträdare
för denne samt i övrigt av den personal som behövs för uppgifterna. Av ett tredje stycke i paragrafen bör framgå att det är granskningsledaren som
beslutar på organets vägnar. Av 158 bör framgå att kommunen dels utser granskningsledare och dennes ställföreträdare, dels sörjer för utbildningen av granskningsperso-
nalen. I förhållande till det remitterade förslaget har bara redaktionella ändringar gjorts i denna paragraf.
I 16 § i det remitterade förslaget anges granskningsledarens befogenhet att begära in kompletterande upplysningar. I 17 § ges granskningsledaren eller SCB cen befogenhet att utfärda anmaningar.
Lagrådet påpekar att några liknande bestämmelser inte har meddelats för granskningsorganet. Enligt lagrådet blir dess befogenheter därmed
oklara.
Enligt min mening har den oklarhet som i dessa delar vidlåder det remitterade förslaget undanröjts genom de ändringar som jag har föreslagit
i 14 8. Härigenom måste det anses framgå att granskningsledaren ingår i
granskningsorganet och således utövar sina befogenheter på organets väg-
nar. Lagrådet föreslår att granskningsledarens rätt att enligt 16 § andra
stycket delegera sin befogenhet att begära in upplysningar riktas till någon annan inom granskningsorganet i stället för till en förtroendeman eller en
tjänsteman hos kommunen.
Jag kan ansluta mig till detta försiag.
Enligt 14 § andra stycket i det remitterade förslaget får två eller flera
kommuner efter samråd med SCB inrätta ett gemensamt granskningsor-
gan. Lagrådet påpekar att formerna för denna samverkan inte är närmare angivna i förslaget och inte heller berörda i remissprotokollet. Lagrådet anser att kommunalförbundslagen närmast kommer i fråga. Å andra sidan
kan det enligt lagrådet förefalla väl långtgående att tillämpa dess bestäm-
melser i förevarande sammanhang. Lagrådet anser att ett klarläggande är önskvärt.
Som jag tidigare har antytt har jag efter förnyade överväganden kommit fram till att möjligheten för två eller flera kommuner att inrätta ett gemensamt granskningsorgan kan slopas. Denna möjlighet utnyttjades inte vid 1980 års allmänna folk- och bostadsräkning och jag gör nu den bedömningen att den inte heller fyller något praktiskt behov vid FoB 85.
18 och 20 §§
Jag instämmer med lagrådet i att 18 och 20 §§ bör ändras så. att det klart
framgår vilken länsstyrelse som får utfärda vitesförelägganden och vilken länsrätt som skall pröva frågor om utdömande av förelagt vite. Det bör vara länsstyrelsen resp. länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Av 10 §i dess nya utformning kan utläsas var uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Där anges sålunda till vilket granskningsorgan som personblanketten resp. fastighetsblankeucen skall ges in.
1.3 Förslaget till tag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.
Förslaget till lag om skyldighet att ange arbetsställenummer. m. m. läm-
nas i och för sig utan erinran av lagrådet.
Emellertid bör i 7 och 9 §§ denna lag — i linje med de nyss förordade ändringarna i 18 och 20 §§ förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning — tas in motsvarande bestämmelser om vilken länsstyrelse och
vilken länsrätt som är behörig att utfärda vitesförelägganden resp. att
pröva frågor om utdömande av förelagt vite.
Var ifrågavarande uppgiftsskyldighet skall fullgöras följer av 378 4
mom. taxeringslagen: kontrolluppgiften skall lämnas till den lokala skattemyndighet där den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare.
1.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Med anledning av vad lagrädet anfört i fråga om förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) har detta ytterligare övervägts.
Efter förnyat samråd. med chefen för finansdepartementet har jag därvid
kommit fram till att den föreslagna hänvisningen i 37 8 2 mom. taxeringslagen kan avvaras. Jag förutsätter bl.a. att statistiska centralbyrån kommer
att lämna berörda arbetsgivare tillräcklig och adekvat information i nu
ifrågavarande avseende.
De lagförslag som jag nu lägger fram avser således ingen ändring i
1.5¶Redaktionella ändringar
Slutligen förordar jag några ändringar av redaktionell art i de båda lagförslag som nu läggs fram.
2 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att anta de av lagrädet granskade förslagen till
1. en lag om 1985 ärs folk- och bostadsräkning,
2. en lag om arbetsställenummer m. m.,
båda med vidtagna ändringar.
3 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Innehåll
PrOPOSIION oosoeeresreeeersererrr ere ere ess reser rer rer ere reses 1 Propositionens huvudsakliga innehåll sossososssssesssrss ser ss sea 1 Propositionens lagförslag =osoosoosressereessrerereerr ere rr rasera 2
2 Förslag till lag om arbetsställenummer M.M. oosssoossssssorss 7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 1983 med beslut om lagrådsremiss sossossrssersreerserer rer reser sera 9 I Inledning sosoosoeeerreeserererrsr rester tra ser sr rer s tes ses sa 9 2 Allmänna Övervägandel sosooeeoseessessrsasess rss resas sosse sa 10 3 Uppgifter om sysselsättning och pendling = ssssssssssseses esse li 4 Uppgifter om hushåll och lägenheter —.sossosssssssss ses ses ert 15 5 Uppgifter om yrke och utbildning sssssssssssesssrsr sr s rss rea 17 6 Huvudsaklig insamlingsteknik i FOB 85 ioooosososs ess sosse se osa 18 7 Integritetsskyddet sosssssssrsseeserererererrrr rr rer ser sr ra 19 8 KOSINAdei sosse sserres rer rerr rr rer rr reser rr rr rr res sar ess 20 9 Genomförandet av FOB 85 dosooooseeserr ers reser reses s asarna 21 10 Upprättade lagförsläg sosossrrrerersrer rer rer rer rr rer tres eta 22 11 Specialmotiverifng sosoosrserersereserer rss rer reser serna sea 22
11.2 Förslaget till lag om skyldighet att ange arbetsställenum-
605 00 6 3 1 13 VR "> 34
11.3 Förslaget ull lag om ändring i taxerimgslagen (1956:623) ... 37 2 Hemställäl oosoooossersserrsseererreser rare reses rss rr ss ers 38 13 Beslut moossseossereerererrerarser ere r rer sees esse rer ess sees 38
Bilaga I Statistiska centralbyråns huvudrapport om nya metoder
Bilaga 2 Remissammanställning sosoosossssssresersr sissors sea 105
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförsläg sosssossssssssirres rs ens 126
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den I5 december 1983 med beslut om komplettering av lagrådsremissen s.ssssssssss..ss. 134
Bilaga Datainspektionens yttrande sosoossssssssseserersrr rista 137
Utdrag ur lagrådets protokoll den 12 januari 1984 sossssss sis vs ss os 143
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 februari 1984 med beslut Om PropositiONM sossserrerrsreerrrser sars ere rss ert sa 152
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984