Till Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

Genom beslut den 28 april 1977 bemyndigade regeringen chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst åtta ledamö- ter för att utreda frågan om datasystemens sårbarhet och föreslå åtgärder i syfte att minska denna. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 26 maj 1977 som ledamöter kanslirådet Allan Eriksson, tillika ordförande, överdirektören Ulf Carlsson, generaldirek- tören Jan Freese, avdelningsdirektören Olof Hertz, civilingenjören Jo- han Martin-Löf, avdelningsdirektören UlfTengelin och direktören Per- Gunnar Vinge.

Samma dag förordnades till huvudsekreterare byråchefen Hans Wranghult och till sekreterare kammarrättsassessorn Bengt Siversen.

Att som expert biträda utredningen förordnades den 16 januari 1978 kammarrättsassessorn Ulrika Tengelin.

Kommittén har antagit namnet sårbarhetskommittén (SÅRK). Den 21 juni 1978 har SÅRK till statsrådet överlämnat en lägesrapport, kallad ADB och samhällets sårbarhet (Ds Fö 197824). Lägesrapporten redovisar en första kartläggning av sårbarhetsproblematiken och en kort summering av SÅRKs slutsatser. Vidare innehåller lägesrapporten för- slag till vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet.

SÅRK får härmed överlämna sitt slutbetänkande. Detta innehåller en kompletterande kartläggning som huvudsakligen bygger på vad som framkommit vid remissbehandling av lägesrapporten. I slutbetänkandet framläggs även förslag till åtgärder för att minska samhällets sårbarhet till följd av ADB-användning.

Uppdraget är därmed slutfört.

Reservation har avgivits av ledamöterna Hertz och Vinge.

Särskilt yttrande har avgivits av ledamoten Freese. Stockholm den 5 december 1979.

Allan Eriksson Ulf Carlsson Jan Freese Olof Hertz Johan Martin-Löf Ulf Tengelin P—G Vinge

/Hans Wranghult, Bengt Siversen

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Sammanfattning

1. Inledning

Enligt beslut av regeringen tillsatte försvarsministern 26 maj 1977 sårbar- hetskommittén (SÅRK) med uppgift att utreda sårbarheten hos det datoriserade samhället och att föreslå åtgärder för att minska denna.

Utredningsuppdraget

Utredningsuppdraget är inte begränsat till att motverka risker i samband med beredskap och krig utan tar även sikte på andra hot- och påtryck- ningssituationer. Som en särskild faktor nämns i direktiven den växande terrorismen i världen. SÅRK delar upp sårbarhetsfaktorerna i två hu- vudkategorier, yttre och inre. Den första tar sikte på olika angrepp utifrån tex krigshandlingar och terroristaktioner. Den andra omfattar sådana faktorer som ligger mer eller mindre inbyggda i själva datorut- nyttjandet, tex datordriftens koncentration, beroendet av kompetent personal och bistånd från utlandet. SÅRK skall arbeta utifrån ett total- försvarsperspektiv. Mot denna bakgrund konstaterar SÅRK att de an- grepp och skador som skall ägnas intresse bör vara av relativt omfattan- de och ingripande karaktär för samhället i stort. SÅRKs arbete är inte begränsat till persondatafrågor. Även dataflödet av andra data skall kartläggas. Uppdraget omfattar även att göra en framtidsbedömning.

Redovisning av uppdraget

Vad gäller redovisningen av uppdraget har SÅRK valt att göra denna etappvis. Ijuni 1978 presenterade SÅRK en lägesrapport som omfattar en första kartläggning och en kort summering av SÅRKs slutsatser. Rapporten har remissbehandlats. Remissvaren har beaktats i slutbetän- kandet.

I syfte att kartlägga vissa större datoranvändares bedömningar i sår- barhetsfrågor intervjuade SÅRK våren 1978 ett antal större användare. Vidare har SÅRK intervjuat några leverantörer av datorutrustning i syfte att få synpunkter på utlandsberoendet.

I slutbetänkandet återges vissa delar av lägesrapporten. Detta gäller

• Sida 13
•  Original

avsnitten om de olika sårbarhetsfaktorerna. De nyskrivna delarna består i huvudsak av visst fortsatt kartläggningsarbete samt av överväganden och förslag till åtgärder.

2. Sårbarhetsfaktorer

1 beskrivningen av olika sårbarhetsfaktorer behandlas först yttre och Sedan inre faktorer.

Kriminella handlingar

De kriminella handlingar som bör ägnas uppmärksamhet skall vara av relativt allvarlig art samt ha sådan inriktning att de allvarligt stör sam- hället. De brottsliga angrepp som är av störst intresse är av typen sabo- tage, spioneri etc. Även andra typer av brott kan ha intresse, tex olika förmögenhetsbrott. Den ökade datoriseringen av betalningstransaktio- ner kan ge upphov till förmögenhetsbrott av helt nya dimensioner. SÅRK ägnar särskild uppmärksamhet åt terrorism och pekar bl a på att vissa författare hävdat, att terrorism med politisk inriktning i framtiden kan bli ett medel för aggression mellan stater vid sidan av konventionella krig. Vidare lämnas korta redogörelser för inträffade databrott i Sverige och utomlands. Bl a beskrivs olika terroristangrepp mot datacentraler i Italien, något som för övrigt föranlett särskild strafflagstiftning i detta land.

SÅRK konstaterar att det i dag förekommer databrottslighet av olika slag, att sådan brottslighet ofta är oerhört svår att upptäcka och att de brott som hittills uppdagats säkerligen endast utgör en bråkdel av dem som begåtts. Stora datamängder, möjligheten att bearbeta dessa data, datakommunikation etc kommer att ge ökade risker för olika former av spioneri. Eftersom datorer och datasystem redan utgjort mål för terro- ristverksamhet utomlands finns skäl att tro att sådan verksamhet även kan komma att rikta sig mot datacentraler i Sverige.

Missbruk för politiska syften

SÅRK gör bedömningen att hot om ekonomiska sanktioner — och yt- terst förverkligande av sådana hot — framdeles kan bli ett allt vanligare påtryckningsmedel att nå politiska mål. Med tanke på att vi i hög grad är beroende av import inom datorområdet både vad gäller material och tjänster kan denna sektor bli ett attraktivt objekt för angrepp — låt vara ett av flera — vid olika former av ekonomisk krigföring. Redan en begränsad blockad mot import av reservdelar skulle mycket snabbt kunna få betydande effekter.

Genom att Sverige är beroende av internationella dataöverföringar och ledningar som passerar flera länder är vi även beroende av den

• Sida 14
•  Original

politiska situationen i andra länder. Databehandling utomlands ökar förutsättningarna för illasinnade grupper eller länder att utöva påtryck- ningar genom hot om avstängning av ledningar eller andra hinder för svenska kunder att utnyttja utländska datorer. Beroendet av utländsk personal för felsökning och reparation är även stort.

Inför en förestående väpnad konflikt får man även räkna med att aktiviteter som spioneri och liknande brott får en ökad intensitet. Infil- tration bland personer med centrala uppgifter inom viktiga datasystem kan vara ett sätt att underlätta sabotage, spioneri och möjligheten att skapa förvirring bland allmänheten.

K rigshandlingar

Försvarsmaktens datorutnyttjande är inriktad mot en systemstruktur för både krig och fred. Vad gäller civila statliga myndigheters informations- behandling i krig har regeringen givit särskilda föreskrifter. Dessa går i korthet ut på att sådana myndigheter i krigstid får räkna med en betyd- ligt mindre ADB-användning än i fredstid. Även inom den kommunala och privata sektorn måste man räkna med att ADB-verksamheten måste krympas i krigstid.

Vid ett angrepp med konventionella vapen mot Sverige kan vissa delar av eller hela landet komma att besättas av fientliga styrkor. På grund av koncentrationen av datorkraft till storstadsområden kan ockupation av relativt begränsade delar av landet medföra att stora delar av landets ADB-system sätts ur spel. Koncentrationen medför även ökad sårbarhet vid bombangrepp och sabotage.

Inför en hotande ockupation kan det finnas skäl att undanföra eller förstöra datoranläggningar och olika register för att hindra att anlägg- ningarna eller viktig information kommer i fientlig hand. Fienden kan tex ha intresse av att komma över befolkningsregister och andra register som kan underlätta krigföringen. I särskild lag med följdförfattningar regleras frågor om undanförsel och förstöring. Någon specialreglering beträffande datorer och dataregister finns inte. Det kan finnas skäl att fortlöpande se över planeringen beträffande vilka datasystem som skall förstöras eller undanskaffas vid en krigssituation.

En annan faktor som påverkar sårbarheten vid ett krig är det ökade beroendet mellan olika datasystem som bl a innebär att utslagningen av ett system kan få återverkningar på flera andra.

Ytterligare en viktig faktor är personalsidan. En stor del av den personal som behövs för den civila datordriften i krigstid måste vid ett krig användas inom det militära försvaret.

Vad gäller reservdelsförsörjning, service från utlandet etc uppstår avsevärda svårigheter vid ett krig.

Om kärnvapen kommer till användning måste man även räkna med den s k EMP (electromagnetic pulse)- effekten som kan slå ut eller störa datorer och kommunikationssystem. Särskilt höghöjdsexplosioner kan ge verkningar med stor utbredning — det kan röra sig om flera hundra mil. Skydd mot EMP-effekten är dyrt att anskaffa.

• Sida 15
•  Original

Katastrofer och olyckshändelser

Vad gäller yttre händelser tas slutligen katastrofer och olyckshändelser upp. Det är alltså fråga om oavsiktliga yttre händelser. Hit hör naturka- tastrofer av olika slag. Katastrofer kan även uppstå genom att farligt gods exploderar, genom överslag i elkablar genom brand etc. Sverige har varit relativt förskonat från stora naturkatastrofer.

Katastrofer och olyckor kan både direkt och indirekt påverka verk- samheten vid ADB-drift. Dels kan själva anläggningen skadas eller förstöras, dels kan driften störas genom avbrott 1 el- och vattenförsörj- ningen. Längre strömavbrott i storstadsområden skulle i dag kunna få besvärande följder för många ADB-användare.

Ras eller liknande katastrofer händer relativt sällan. Att ett sådant ras skulle inträffa på platsen för en datoranläggning ter sig som något relativt osannolikt. Placering av viktiga datoranläggningar i riskområ- den som tex områden med rasrisk eller nära storflygplatser bör dock undvikas.

Innehållsmässigt känsliga register /

Bland de inre sårbarhetsfaktorerna diskuteras först innehållsmässigt känsliga register av olika slag.

Vad gäller befolkningsregistren konstaterar SÅRK att i datalagen (1973z289) har införts en 3 a 5 som kan bidra till att minska spridningen av befolkningsregister men att en del befolkningsregister likväl kommer att finnas kvar. En översiktlig beskrivning görs av några av de mest omfattande befolkningsregistren, bl a riksförsäkringsverkets register, folkbokförings- och skatteregistren samt bil- och körkortsregistren. Sär— skilt nämns koordinatsatta personband hos centralnämnden för fastig- hetsdata. SÅRK pekar på vissa risker som kan vara förknippade med befolkningsregister. Vid olika krigs- och krissituationer kan sådana re- gister vara ett hjälpmedel för en angripare att nå kontroll över befolk- ningen och att plocka fram nyckelpersoner av olika slag. Detta gäller framförallt om ett flertal register kan sambearbetas. Ett särskilt utmärkt hjälpmedel i detta sammanhang är de koordinatsatta personbanden utbyggda med annan personinformation. Exempelvis skulle olika grup- per av särskilt intresse kunna plockas ut och placeras geografiskt på olika sorters kartor genom 5 k karteringar. Eftersom koordinaterna är knutna till fastighet sker lägesbestämningen med relativt god precision. Uppgifter om persondata kompletterad med information om bostads- och uppehållsort ger en ockupationsmakt stora möjligheter till kontroll av befolkningen inom det ockuperade området. Är uppgifterna dessut- om åtkomliga från terminal i rörliga enheter torde kontrollen av befolk- ningens rörelser kunna bli mycket effektiv.

SÅRK pekar vidare på att vissa register kan innehålla så känslig personinformation att de kan ha intresse från sårbarhetssynpunkt. Så- dan registerinformation kan i orätta händer användas för obehöriga påtryckningar av olika slag.

• Sida 16
•  Original

En annan typ av innehållsmässigt känsliga register är sådana som innehåller företagsuppgifter och liknande information. Bl a påpekas att ett stort antal myndigheter har rätt att inhämta i princip alla de uppgifter de anser sig behöva för sin verksamhet. Under senare år har därför allt större mängder företagsdata lagrats i offentliga datasystem. Annan in- formation som nämns här är bl a uppgifter om vägnätet (vägar, broar etc), som finns lagrad i vägverkets databank. Vidare nämns att i vissa kommunala ADB-system kan finnas tekniska och geografiska detaljbe- skrivningar t ex rörande el, vatten, avlopp och gas.

Funktionellt känsliga system

Ett stort antal känsliga samhällsfunktioner är datoriserade. Som exem- pel kan nämnas bl a riksförsäkringsverkets olika register, som används för att administrera ett omfattande ekonomiskt trygghetssystem, bankverksamheten där betalningströmmarna alltmer har datoriserats, varuhandeln med datorstödd distribution, lagerhållning etc. Vidare kan nämnas system för processtyrning där datorerna används för övervak- ning och styrning av produktionsprocessen inom järn— och stålverk, pappersbruk etc, system för produktionsstyrning inom tillverknings- industrin, system för trafikstyrning etc. Störningar i system av nu nämnt slag kan snabbt ge effekter i form av försenade eller uteblivna betalning- ar, svårigheter att få ut order till verkstäderna med produktions- störningar till följd, bristande kontroll över lager och distribution med åtföljande varubrist och produktionsstörningar, störningar i trafiken rn m.

K oncentration

SÅRK skiljer på geografisk och funktionell koncentration av ADB- driften. Med geografisk koncentration menas stor ansamling av dator- kraft till vissa områden. Med funktionell koncentration avses stora cen- trala system eller stora servicebyråer med central drift och många kun- der. SÅRK konstaterar att både geografisk och funktionell koncentra- tion förekommer i betydande omfattning och finner att en ökad —- funk— tionell och geografisk — spridning av datorkraften kan ha betydande fördelar från sårbarhetssynpunkt. Som skäl nämns bl a att utslagningen av en mindre enhet aldrig kan få lika förödande följder som utslagning— en av ett stort centralt system. Vad gäller den geografiska spridningen ger den fördelar framförallt i en krigs- eller beredskapssituation.

Integration och inbördes beroende

Ett omfattande informationsflöde förekommer i dag mellan olika data- system. Även informationsutbyte genom dator till datorförbindelse sker i dag och kommer att bli allt vanligare. Olika system är beroende av att få information från andra. Även ett systemberoende har uppkommit

• Sida 17
•  Original

genom att olika system för att kunna kommunicera med varandra måste tillämpa samma procedurer och standarder i en rad avseenden. Redan i dag förekommer alltså ett avsevärt beroende och den framtida ut- vecklingen främst på kommunikationssidan kan komma att öka detta beroende. Från sårbarhetssynpunkt innebär detta att skador, störningar eller felaktigheter i ett system får negativa återverkningar i en rad andra.

" Be'arbetningsmöjligheter vid ansamling av stora datamängder

Användningen av ADB gör det möjligt att sammanföra och överblicka mycket stora kvantiteter information. Stora datamängder finns t ex hos statistiska centralbyrån men även på många andra ställen inom den offentliga och privata sektorn. Det rör sig inte bara om personuppgifter utan även om uppgifter om företag, fastigheter, vägar och broar, olika produkter etc.

Sedan gammalt har underrättelseverksamhet bedrivits genom sam- manställning av ett stort antal i och för sig banala och ofta offentliga uppgifter varigenom slutsatser kunnat dras i frågor som är omgivna av militär och kommersiell sekretess. Användningen av ADB ger här helt nya möjligheter. 1 Sverige används datorer i viss utsträckning vid för- svarsstabens underrättelseavdelning. Att datorer används av andra län- ders underrättelsetjänst kan man utgå ifrån. Vid planläggning av och vid ett eventuellt genomförande av angrepp mot vårt land kan en främman- de makt ha stor nytta av ADB-lagrade uppgifter om geografiska förhål- landen (vägar, järnvägar, broar m m), om vår produktionsapparat (ka- pacitet och lokalisering) och om vår kraftförsörjning m m.

"'" Bristfällig utbildning

De flesta av de myndigheter och företag som SÅRK intervjuat uppfat- tade inte bristfällig utbildning och kunskap hos datoranvändare som någon påtaglig sårbarhetsfaktor. SÅRK konstaterar dock att man inte kan bortse från betydelsen av utbildning när sårbarhetsfrågor diskuteras och förordar en förstärkt utbildning på olika nivåer där vikt även läggs vid säkerhets- och sårbarhetsfrågor.

' Bristande kvalitet ifråga om maskin- och programvara

Bristande kvalitet i fråga om maskin- och programvara förefaller SÅRK, bl a på grund av vad som framkommit vid intervjuarbetet, inte vara någon allvarlig sårbarhetsfaktor. I många fall måste man dock ställa mycket stora krav på att systemen fungerart ex vid trafikstyrning där fel kan leda till allvarliga olyckshändelser. Vidare kan fel i programvara som inte upptäcks på en gång ge skador som senare är omöjliga att reparera. I viktiga och känsliga system kan sådana skador få allvarliga konsekvenser.

• Sida 18
•  Original

Nyckelpersoner för datordriften

SÅRK konstaterar att systemerare och programmerare kan bygga upp komplicerade system som ingen annan än de själva behärskar. Saknas dokumentation eller är dokumentationen bristfällig kommer använda— ren i händerna på systembyggaren.

Flera exempel finns även på att missnöjda, ohederliga eller opålitliga medarbetare åsamkat skador tex genom att förstöra registerinforma— tion.

SÅRK berör sedan behovet av personalkontroll. Endast vad gäller den statliga sidan finns författningsreglerad sådan och den rör i vissa fall även ADB-personal. SÅRK konstaterar att personalkontroll inte är nå- got fullständigt effektivt instrument.

Vid beredskap och krig får beroendet av ADB-personal särskild bety- delse. En stor del av denna personal utgörs av värnpliktiga i befäls- och specialistfunktioner, något som gör att de militära myndigheterna inte vill avvara dem. Inför en krigssituation kan ADB-personal även tänkas utgöra en grupp nyckelpersoner i samhället som en fiende skulle kunna tänkas vilja oskadliggöra.

Även vid konflikter på arbetsmarknaden kan beroendet av ADB- personal utnyttjas. Stora effekter kan åstadkommas genom att enbart sådan personal tas uti strejk.

Dokumentation

Det förekommer ofta att fortlöpande förändringar i ADB-system av tidsskäl och ekonomiska orsaker inte dokumenteras på ett tillfredsstäl- lande sätt. Behovet av dokumentation gör sig särskilt gällande i samband med övergång från en generation datorer till en ny eller vid byte till annat fabrikat, liksom vid driftstörningar eller personalomsättning. När användaren anlitar utomstående datorkraft och det är fråga om unika system är risken stor att användaren blir strandsatt om servicebyrån av någon anledning inte fungerar. I en sådan situation saknar användaren vanligen tillräcklig dokumentation.

Vid SÅRKs intervjuarbete framkom att många användare ansåg sig ha fullgod dokumentation medan andra menade att den var bristfällig och att detta innebar sårbarhet.

K atastrofberedskap

Det mest väsentliga för en katastrofberedskap är att en planering för katastrofsituationer föreligger. Beredskapen skall dessutom omfatta kontroll av att utarbetade planer fungerar. Syftet med katastrofplanering är att om allvarlig skada inträffar så skall konsekvenserna av sådan skada motverkas och mildras så mycket som möjligt. Brister i katastrof- planeringen kan få förödande följder, åtminstone om skador inträffar i för samhället viktiga datasystem. SÅRKs intervjuundersökning har visat att katastrofberedskapen på många håll inte är vad den borde vara.

• Sida 19
•  Original

Utlandsberoende

SÅRK finner att behovet av komponenter, reservdelar och service från utlandet m m gör vårt land beroende av att det internationella handels- utbytet flyter utan allvarligare störningar. Man kan utgå från att vår reservdelslagring, våra möjligheter till egen tillverkning och våra möjlig- heter till inhemsk service skulle möjliggöra datordrift i nuvarande om- fattning endast under kortare tid om störningar skulle uppstå på grund av krig, avspärrningar, handelsblockader o dyl. Det finns skäl att anta att det beroende som nu diskuteras kommer att öka.

Det ökade dataflödet över gränserna medför säkerhets-och sårbar- hetsproblem av andra dimensioner än de som finns om man ser endast på rent nationella förhållanden. Om databehandlingen sker på en dator som finns i ett annat land eller på en annan kontinent, och om in- och utdata skall passera genom flera länder ökar därmed även riskerna för angrepp av olika slag. Att skydda sig mot händelser utom riket är av naturliga skäl svårare än att bygga upp ett inhemskt skydd.

3. Fortsatt kartläggning

Den fortsatta kartläggningen har inte lett till några omfattande komplet- teringar. Det som redovisas i kapitel 6 bygger delvis på synpunkter och material som kommit fram i remissvaren.

Datakommunikationsteknik

Frågor som gäller datakommunikationer behandlas något utförligare bl a det allmänna datanätet och kommunikationer över satellit. SÅRK pekar även på en del allmängiltiga frågor. Det sägs bl a att det inte är helt ovanligt att system görs onödigt komplicerade genom att krav ställs på snabba informationsflöden inom eller mellan olika system utan att be- hovet därav är särskilt starkt. Många gånger kan informationen med bibehållen servicegrad hämtas på enklare sätt och således utan avance- rade datakommunikationslösningar.

" Innehållsmässigt känsliga register och funktionellt känsliga användningsområden

Genom remissvaren har en del ytterligare material av intresse kommit fram. Lantmäteriverket pekar på att olika typer av landskapsinforma- tion kan ha ett värde för den som driver underrättelseverksamhet. Sålun- da sägs att triangelpunkter, tyngdkraftsdata och höjddata kan utnyttjas för ledning av indirekt eld. På senare tid märks särskilt utvecklingen av kryssningsrobotar, vilka kan styras bl a med stöd av i robotarna datala- grad landskapsinformation. Enligt lantmäteriverket är det mycket svårt att skydda hemliga uppgifter inom bl a området för landskapsinforma- tionen i och med att informationen kan hanteras med ADB.

• Sida 20
•  Original

Utöver de funktionellt känsliga områden som tidigare berörts bör även nämnas den grafiska industrin, som blivit alltmer datoriserad.

I samband med de innehållsmässigt känsliga registren diskuteras även användningen av kryptering och behörighetssystem. SÅRK framhåller att användning av kryptering och behörighetssystem — liksom andra säkerhetsåtgärder — givetvis kan bidra till att minska den sårbarhet som sammanhänger med känsliga register även om dessa hjälpmedel inga- lunda ger ett komplett skydd. En ökad användning av kryptering får därför anses som angelägen. Genom att krypteringsmetoderna undan för undan förbättras underlättas även sådan användning. Förbindelse- kryptering (kryptering av information som skall överföras genom data- kommunikation) torde vara den som idag är den mest praktiskt använd- bara. Registerkryptering är dock i flertalet fall av större värde än förbin- delsekryptering men är å andra sidan svårare att hantera.

Vad gäller behörighetssystem kan en del leverantörer idag erbjuda olika färdiga anordningar inbyggda i maskin- och programvaran.

Möjligheten att sprida datorkraft

Den tekniska utvecklingen fortsätter i sådan riktning att en spridning av datorkraften underlättas.

Framförallt blir datorerna allt mindre, snabbare och billigare. Detta innebär att pris och teknik medger att varje användare, det gäller myn- dighet eller annan, kan skaffa sig datorer och system som passar just honom. Denna utveckling medför positiva effekter från sårbarhetssyn- punkt men kan även bli orsak till nya sårbarhetsproblem.

Utlandsberoende

Utlandsberoende finns även vad gäller programvara och behörig- hetssystem.

SÅRK har, av en del remissinstanser, fått stöd för sin uppfattning att det i vissa fall kan finnas skäl att granska bearbetningar som sker utomlands.

Standardisering

Standardisering av maskin- och programvara, dokumentation m in kan, enligt SÅRKs mening, bidra till minskad sårbarhet bl a genom att ge bättre back-up-möjligheter, minskat personalberoende och även minskat Utlandsberoende. Det är därför väsentligt att ett fortlöpande arbete sker inom detta område och att standardiseringsfrågor även beaktas i sam- band med upphandling.

Ansvaret för A DB-frågor m m inom regeringskansliet och hos olika myndigheter.

I kapitel 7 redogör SÅRK för vissa departements och myndigheters ansvar för ADB, totalförsvar m m. Kapitlet ger bl a underlag för över-

• Sida 21
•  Original

väganden om vilken myndighet som bör åläggas huvudansvaret för sårbarhetsfrågor. Bland de myndigheter som beskrivs kan nämnas data- inspektionen, överbefälhavaren, televerket, statskontoret och översty- relsen för ekonomiskt försvar.

Pågående datapolitisk utveckling

Kapitel 8 behandlar den pågående datapolitiska utvecklingen i de delar som berör sårbarhetsproblemen. Huvudpunkterna i propositionen, 1978/792121, Användning av ADB i statsförvaltningen beskrivs. I pro- positionen föreslås bl a att formella regler utfärdas för etappindelning, beslutspunkter och beslutsunderlag i samband med systeminvesteringar. Reglerna för beslut om större och viktigare investeringar samlas i en särskild handläggningsordning. För datordriften anges två huvudprin- ciper. Den ena är att datordrift som är av större omfattning skall ske för varje verksamhet för sig. Den andra är att datordriften inom en verksam- het på lämpligt sätt bör spridas bl a med tanke på sårbarheten. Riksda- gen godtog huvudprinciperna i propositionen. Riksdagen beslutade även att inrätta en datadelegation knuten till regeringskansliet. Delega- tionen skall bl a tillgodose parlamentarisk bevakning av sårbarhets- och säkerhetsfrågor.

I kapitlet redogörs även för olika statliga utredningar inom ADB- området, bl a några med näringspolitisk inriktning. Där finns slutligen avsnitt som rör internationellt samarbete och internationella datanät.

Behandling av sårbarhetsfrågor i vissa främmande länder.

Såvitt SÅRK har kunnat finna har inte några övergripande offentliga utredningar gjorts utomlands om det datoriserade samhällets sårbarhet. Ett ökande intresse kan dock skönjas för dessa frågor även i andra länder. Många av de delfrågor SÅRK arbetar med har för övrigt disku- terats ingående utomlands t ex olika slags brottslighet riktat mot ADB- verksamhet och beroendet av ADB-verksamhet utanför det egna landets gränser. I utländsk datalagstiftning kan man även finna exempel på bestämmelser som enligt svenskt synsätt rör sårbarhetsaspekter.

4. SÅRKs överväganden

SÅRK har utgått från att det tekniskt utvecklade samhället inte kan undvara ADB-tekniken. Samtidigt har SÅRK pekat på en mängd risker som hör samman med användningen av ADB. Den redovisning som gjorts kan ge ett intryck som leder till ett alltför pessimistiskt synsätt. Kartläggningen leder emellertid fram till den allmänna slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens genomdatoriserade samhälle. Den fortgående utvecklingen leder till en allt högre sårbarhet om inte motåtgärder vidtas. Olika händelser och angrepp kan ge omfattande störningar och skador även vid djupaste fred. ADB-användning är en- dast en av flera orsaker till det moderna samhällets sårbarhet. Detta får

• Sida 22
•  Original

emellertid inte ursäkta att man underlåter att begränsa den sårbarhet som är betingad av ADB-användning sålänge en sådan begränsning kan uppnås med rimliga medel.

Sårbarhet beroende på ADB-användning

När det gäller ADB föreligger ett betydande importbehov och därav följande sårbarhet. Till detta kommer ett inte obetydligt importteroende av datatjänster i form av bearbetningar utomlands. Vid sidan av utlands— beroendet står ett flertal sårbarhetsfaktorer att finna inom landez. Bered- skapen mot kriminella handlingar, missbruk för politiska syften och krigshandlingar är många gånger obefintlig eller i varje fall otillräcklig. Datoriseringen har medfört funktionellt känsliga system. Vidare har ADB-driften koncentrerats både funktionellt och geografiskt på ett sätt som knappast vittnar om att sårbarhetsfaktorer beaktats. De risker kon- centrationen vållar kan förstärkas genom en långt driven integration mellan framförallt de centrala systemen. I de centrala systemen ingår även vanligtvis innehållsmässigt känsliga register. Enligt SÅRKs upp- fattning föreligger sårbarhet främst beträffande de stora centrala syste- men och datoranläggningarna.

Orsaker till rådande förhållanden

Statsmakterna har inte styrt den utveckling som lett fram till dagens genomdatoriserade samhälle. Någon övergripande bedömning har inte gjorts av de risker som den sammantagna datoriseringen av olika sam- hällsområden leder till.

Några riktlinjer har heller inte meddelats, förmodligen beroende på bristande medvetenhet och förutseende vad gäller sårbarhetsproblem förknippade med ADB-utvecklingen. De personella resurserna har dess- utom ofta varit alltför knappa för att möjliggöra alla de bedömningar SÅRK nu finner påkallade. Trots att den fortsatta ADB-tekniska utveck- lingen numera medger helt andra lösningar kommer det att ta mycket lång tid att förändra strukturen på dagens ADB-användning.

Åtgärder för att motverka sårbarheten

Enligt SÅRKs uppfattning kan sårbarheten begränsas i redan existeran— de system. Nya system bör genom en sårbarhetsbedömning kunna byg- gas upp annorlunda än hittills skett. Detta mål kan delvis nås genom information och rådgivning. Enligt SÅRKs mening är emellertid infor- mation och rådgivning inte tillräckligt verksamma medel beträffande sådan datoranvändning som är särskilt betydelsefull från sårbarhetssyn- punkt. För sådan användning föreslår SÅRK längre gående åtgärder bl a krav på tillstånd. De tvingande åtgärder SÅRK föreslår förutsätter en lagreglering och det kan finnas skäl att samla de mera centrala reglerna i en särskild lag. SÅRK presenterar ett utkast till en sådan lag med arbetsnamnet sårbarhetslag (SÅRL). Däremot har SÅRK inte lagt

• Sida 23
•  Original

fram förslag till följdförfattningar. SÅRK har heller inte utarbetat detalj— motiv för de enskilda bestämmelserna i SÅRL. Sådana författningar och detaljmotiv bör enligt SÅRKs mening utarbetas först när statsmakterna tagit principiell ställning till SÅRKs förslag.

A nsvarig datoran våndare

Ansvaret för sårbarhetsfrågorna bör enligt SÅRKs mening primärt ligga på den som använder datorer som hjälpmedel i den egna verksamheten. Om han anlitar dataservicebyrå är möjligheterna att påverka sårbarhe- ten i vissa avseenden beskurna. Ansvaret i dessa delar bör då i stället åvila servicebyrån. På den ansvarige ankommer det att göra tillstånds- ansökan m m och han blir även adressat för eventuella föreskrifter.

Tillståndsförfarande

Tillståndsprövningens innehåll.

SÅRK har pekat på en mängd olika sårbarhetsfaktorer. Samtliga fakto- rer får tas som utgångspunkt när ett system eller användningsområde granskas. De olika faktorerna kan emellertid slå olika hårt beroende på verksamheten. Åtgärder som minskar sårbarheten i något avseende kan öka den i ett annat. En sårbarhetsprövning måste därför göras från fall till fall och sårbarheten måste dessutom vägas mot andra faktorer som ekonomi, rationalitet etc.

En tillståndsprövning skall enligt SÅRK omfatta registerinnehåll, systemstruktur, ADB-säkerhet, personalberoende, maskinella och ma- nuella reservrutiner, katastrofplanering, dokumentation, integration och beroende av andra databehandlingsystem, geografisk lokalisering samt lämpligheten av utlandsbearbetningar. I fråga om dessa punkter skall även erforderliga föreskrifter för att minska sårbarheten ges. Det kan då gälla vilket innehåll som får finnas i registren, vilka säkerhetsåt- gärder som krävs, personalplanering, i vad mån utlandsbearbetningar får ske och vilka särskilda åtgärder som i så fall måste vidtas, vilka krav som bör ställas på dokumentation, katastrofplaner etc. I syfte att mot- verka koncentration bör möjligheterna att utnyttja distribuerad databe- handling särskilt undersökas.

Endast i rena undantagsfall kan det bli aktuellt att vägra tillstånd till datordrift.

När ett register inte längre skall föras skall detta anmälas till den ansvariga myndigheten som skall föreskriva hur det skall förfaras med registren.

Tillståndsmyndigheten skall ha möjlighet att ge föreskrifter för sådan användning av dator som beslutats av statsmakterna om inte statsmak- terna har gett föreskrifter i samma hänseende.

SÅRK har ansett att tillståndsplikten i princip skall gälla samtliga datoranvändningsområden. Den skall alltså omfatta olika administrati- va tillämpningar med såväl personinformation som annan information

• Sida 24
•  Original

samt tillämpningar som gäller trafikstyrning, processtyrning etc. Till- ståndsplikten går dock enligt förslaget olika långt inom den offentliga och den privata sektorn.

Tillståndsförfarandets omfattning inom den offentliga sektorn

SÅRKs förslag innebär att datoranvändning inom hela den offentliga sektorn med undantag av försvarsmakten skall underkastas en tillstånds- prövning. Användning som uppenbarligen inte kommer att medföra risker från sårbarhetssynpunkt skall dock undantas genom en generell dispensregel. Vad som avses bli undantaget får bestämmas närmare av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer enligt vissa allmänna riktlinjer.

Tillståndsplikten gäller inte sådan datoranvändning som beslutats av regering och riksdag. Före sådant beslut skall dock tillstånds- myndigheten höras.

Ett skäl för ett omfattande tillståndsförfarande inom den offentliga sektorn är att det inom denna finns många för samhället viktiga system. De är viktiga bl a därför att datorerna används för att administrera områden där betydelsefulla åtaganden finns från samhällets sida. Dessa områden kan vara mycket känsliga för störningar. Ett annat skäl är att i dessa system finns ofta bred, djup och känslig information. Ytterligare ett skäl är att många av de offentliga systemen är integrerade med varandra och även med system på den privata sektorn som därigenom många gånger är beroende och styrda av den offentliga ADB-verksam- heten.

Inom försvarsmakten ingår bedömning av sårbarhetsfrågor som ett naturligt led i verksamheten för vilken det även finns ett övergripande ansvar hos överbefälhavaren. SÅRK har därför funnit det naturligt att låta försvarsmakten falla utanför lagens tillämpningsområde.

På den statliga sidan håller ökade möjligheter att styra ADB-använd- ningen på att införas bl a genom den tidigare nämnda handläggnings- ordningen och genom att olika granskningsfunktioner inrättas. Enligt SÅRKs mening finns dock behovet en av myndighet som bedömer sårbarhetsfrågor kvar även vid en mer formaliserad handläggning av ADB-ärenden inom statsförvaltningen.

Tillståndsförfarandets omfattning inom den privata sektorn

För den privata sektorn föreslår SÅRK ett tillståndsförfarande beträf- fande ADB-baserade befolkningsregister och register över persongrup- per som kan vara av intresse för underrättelsetjänst hos främmande makt.

De nämnda registren medför sådana risker från sårbarhetssynpunkt att tillståndsförfarande är nödvändigt. Beträffande frågan om tillstånd för övrig ADB-användning har SÅRK beaktat följande. Problem med datordriften drabbar ofta i första hand det enskilda företaget och inte samhället i stort. Vidare har man på den privata sidan ofta en helt annan ekonomisk press på sig vilket ibland medför större intresse för säkerhets-

• Sida 25
•  Original

och sårbarhetsfrågor än på den offentliga sektorn. SÅRK anser även att det i de flesta fall är möjligt att på frivillighetens väg, bl a genom råd och anvisningar, nå rimliga lösningar på olika sårbarhetsproblem inom den- na sektor.

Tillsyn

Enligt förslaget skall det tillståndspliktiga området även stå under till— syn. I samband med tillsynen kan ändrade föreskrifter ges och i undan- tagsfall kan meddelat tillstånd återkallas.

A nmälningsförfarande

För att underlätta rådgivningsverksamheten inom de viktigare delarna av den privata sektorn föreslår SÅRK ett anmälningsförfarande. Detta innebär en anmälningsplikt för datoranvändande företag och organisa- tioner som anses som särskilt viktiga från sårbarhetssynpunkt. SÅRK har angett delar inom den privata sektorn som är särskilt betydelsefulla. Hit hör bl a bank- och försäkringsväsende, viss tillverkningsindustri, kommunikations- och transportväsende samt varuhandeln. För att få fram företag av intresse föreslår SÅRK att ÖEFs förteckning över 5 k K-företag skall användas. I denna förteckning finns de företag som ÖEF finner vara av särskild betydelse när det gäller att tillgodose landets behov av förnödenheter och tjänster under krig. Dessa företag torde i stort motsvara dem som är betydelsefulla i förevarande sammanhang. Det bör ankomma på regeringen att närmare ange vilka K-företag som skall omfattas av ett anmälningsförfarande.

Anmälan bör innehålla uppgifter om maskinell utrustning, dess lokalisering och användningsområde, systemstruktur, ADB-säkerhet, katastrofberedskap och typ av registerinnheåll. Anmälan skall alltid innehålla uppgift om vilka utlandsbearbetningar som förekommer.

En sådan anmälningsplikt underlättar en aktiv rådgivnings- och upp- lysningsverksamhet och ger dessutom nödvändigt underlag för den fort- satta diskussionen av frågor som rör sårbarhetssituationen i landet och hur denna skall bemästras.

Rådgivning och information

SÅRKs förslag innebär att endast vissa delar av samhällets dator- användning skall omfattas av en tillståndsprövning. En utgångspunkt för SÅRK har emellertid varit att en aktiv rådgivnings- och informa- tionsverksamhet skall förekomma inom såväl det tillståndspliktiga om- rådet som inom övriga områden. SÅRK anser att denna del av verksam- heten måste ägnas stor uppmärksamhet. Rådgivnings- och informations- verksamheten kan ske genom uppsökande verksamhet, genom tryckta anvisningar och normer eller i andra lämpliga former. Tillståndspliktiga användare skall även kunna begära bindande för- handsbesked av tillståndsmyndigheten.

• Sida 26
•  Original

Da taservicebyrå verksamh et

Även dataservicebyråverksamhet skall omfattas av förslaget. Pröv- ningen och föreskrifterna skall dock begränsas till de punkter för vilka ansvaret, helt eller delvis, naturligt ligger på servicebyrån. Främst gäller detta ADB-säkerhet, personalberoende, dokumentation, reservrutiner, katastrofplaner och utlandsbearbetningar. Servicebyråverksamhet inom den offentliga sektorn är enligt förslaget tillståndspliktig oavsett om verksamheten drivs av en myndighet eller av ett bolag som ägs av stat eller kommun.

Övergångsbestämmelser

SÅRKs förslag gäller i första hand nya tillämpningar och sådana som undergår väsentliga förändringar. För datoranvändning som påbörjats före ikraftträdandet gäller lagen när en övergångstid på fem år gått till ända om inte väsentliga ändringar gjorts dessförinnan, för vilket fall lagen gäller från tidpunkten för förändringen. Anmälan behöver, för användning som påbörjats före ikraftträdandet endast ske då väsentliga förändringar görs. Även för äldre tillämpningar förutsätts dock rådgiv- ning kunna ske.

Myndighet för de föreslagna åtgärderna

I kapitel 17 diskuteras vilken myndighet som skall ges huvudansvaret för sårbarhetsfrågorna. Efter att ha inventerat vilka befintliga myndigheter som är tänkbara har SÅRK vägt främst mellan datainspektionen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. SÅRK har stannat för att föreslå datainspektionen. Datainspektionen skall alltså vara tillstånds-, tillsyns- och anmälningsmyndighet och får då även svara för rådgivning och information.

Talan mot datainspektionens beslut kan enligt förslaget föras hos regeringen. JK kan föra talan för att tillvarata allmänna intressen.

Rådgivande organ

SÅRK föreslår att ett rådgivande organ vad gäller sårbarhetsfrågor skall inrättas med representanter från berörda departement, myndigheter och näringslivsorganisationer. Det rådgivande organet skall knytas till data- inspektionen och förutsätts i första hand ägna sig åt principiella övergri- pande frågor av intresse för olika sårbarhetsaspekter.

Överväganden kring andra åtgärder

I kapitel 18 tar SÅRK i korthet upp frågor som rör utlandsberoende och den svenska datorindustrins konkurrenskraft samt frågor som rör re- servdelsförsörjning. Vidare diskuteras frågor som rör ansvaret för data-

• Sida 27
•  Original

kommunikationer, personalsamordning mellan militära och civila si- dan, standardisering och utbildning samt skyddet för företag. Slutligen tas vissa problem upp, som sammanhänger med användning av annan teknik än datorteknik, bl a mikrofilms- och mikroficheteknik.

• Sida 28
•  Original

• Sida 29
•  Original

I Inledning

2.1. Begreppet sårbarhet

1 SÅRKs direktiv framhålls att ADB-teknikens användning i hög grad bidrar till att det moderna högindustrialiserade samhället blivit alltmer sårbart. Vidare konstateras att sårbarheten kan vara kritisk inte enbart —— eller ens främst — i krigslägen utan även i situationer då hot och påtryckningar riktas mot landet. Det framhålls även att datorsystemens sårbarhet kan utnyttjas mot samhället av krafter i och utanför vårt land i alla situationer från djupaste fred till krigslägen. Med sårbarhet menar SÅRK i det följande såväl samhällets känslighet för störning på grund av dess struktur och näringslivets uppbyggnad som dess åtkomlighet från en motståndares sida. Sårbarheten innebär med andra ord bristande förmåga hos samhället att motstå våld, skadegörelse och andra påtryckningar. För att sårbarheten inom en samhällssektor skall betecknas som hög måste en störning av sektorns produktion medföra allvarliga konsekvenser för samhället och störningen skall kun- na åstadkommas med rimliga uppoffringar för angriparen.

2.2. Säkerhetspolitiska aspekter i vidsträckt mening

SÅRKs direktiv anger en vid ram vad gäller sårbarhetssituationer. Upp- draget är ingalunda begränsat till att motverka risker i samband med beredskap och krig utan tar även sikte på andra hot och påtrycknings— situationer. Som en särskild faktor nämns den ökade terrorismen i värl- den. Många tecken tyder på att terrorismen kommer att utvecklas ytter- ligare under 1980-talet. I detta sammanhang kan nämnas att det finns deltagare i den Säkerhetspolitiska debatten som hävdar att konventio- nella krig mellan de högindustrialiserade staterna blivit omoderna bl a på grund av förekomsten av kärnvapen. I stället skulle eventuellt s k surrogatkrig — bla en slags terrorism — föras. Surrogatkrig innebär exempelvis att olika grupper, t ex etniska, religiösa eller nationalistiska med små medel söker uppnå maximal effekt genom att angripa särskilt sårbara mål, t ex datorsystem. SÅRK har sålunda sett som sin uppgift att söka belysa sårbarhetsproblem förknippade med krigs- och beredskaps— situationer, terrorism samt befarade missbruk för politiska syften. Av

• Sida 33
•  Original

speciellt intresse i detta sammanhang är att försöka klarlägga vilka tekniska möjligheter som numera kan finnas att störa eller förstöra datorer belägna på långt avstånd i andra länder.

Vad gäller sårbarhetsfrågor inom försvarsmaktens ADB-verksamhet har SÅRKs uppdrag inte ansetts omfatta den del som används för rena stridsändamål. Övriga delar av försvarets ADB-verksamhet har heller inte ansetts böra specialstuderas men har i väsentliga avseenden be- dömts jämförbara med den civila sektorns verksamhet såvitt gäller sår- barhetsproblem.

Enligt direktiven skall SÅRK ägna uppmärksamhet åt såväl den pri- vata som den offentliga sektorn. I fråga om vilka dataystem inom den civila samhällssektorn och inom den privata sektorn som är av intresse ur säkerhetspolitiska aspekter — liksom från sårbarhetssynpunkt i övrigt — är några generella avgränsningar inte möjliga. Större centrala system är allmänt sett mera i riskzonen för störningar som påverkar samhället. En del sådana system är å andra sidan av sådan art att det från totalför- svarssynpunkt är av ringa eller obetydligt intresse huruvida de fungerar eller ej. Om t ex ett reklamregister av någon anledning skulle förstöras lär det knappast få någon betydelse för samhället i stort. Ett sådant register kan emellertid, fast av andra skäl, t ex om detär ett befolknings- register, vara intressant från totalförsvarssynpunkt.

Av stor betydelse i detta sammanhang är det alltmer ökande inbördes beroendet mellan olika datasystem. Ett system som i sig självt saknar betydelse från totalförsvarssynpunkt kan få en sådan betydelse genom att ett annat system är beroende av att det fungerar. SÅRK har därför inriktat kartläggningsarbetet bl a på datasystemens alltmer fortgående integration och beroende av varandra.

2.3. Olika sårbarhetsfaktorer

2.3.1. Sårbarhetsfaktorernas art

Enligt SÅRKs synsätt kan sårbarhetsfaktorerna grovt uppdelas i två huvudkategorier. Den första utgörs av olika slags angrepp utifrån, tex krigshandlingar, terroristaktioner eller kriminella handlingar av annat slag. Till denna kategori kan även hänföras missbruk för politiska syften samt yttre katastrofer och olyckshändelser. Den andra huvudkategorin omfattar sådana sårbarhetsfaktorer som ligger mer eller mindre inbygg- da i själva datorutnyttjandet. Hit räknas exempelvis datordriftens kon- centration, beroendet av kompetent personal och av bistånd från utlan- det, brister i fråga om dokumentation eller brister i systemvarans kvali- tet. Vidare hänförs till inre sårbarhet de risker som uppkommer genom att känsliga uppgifter eller stora datamängder lagras i dataregister. SÄRKs uppdelning av sårbarhetsfaktorerna kan inte strikt upprätt- hållas och ter sig därför möjligen diskutabel. Uppenbarligen föreligger ett samspel mellan de yttre och inre sårbarhetsfaktorerna. Den som utifrån vill genomföra ett angrepp mot datorverksamheten har ofta hjälp

• Sida 34
•  Original

av verksamhetens inre sårbarhet i något avseende. SÅRK anser det emellertid vara av värde att åtminstone i kartläggningsarbetet särskilja de yttre sårbarhetsfaktorerna från de inre. Uppdelningen har viss betydelse för bedömningen av vilka skyddsåtgärder som bör vidtagas.

2.3.2. S årbarhetsfaktoremas verkningsgrad

Frågan om vilka sårbarhetsfaktorer SÅRK i sitt arbete skall gå in på har något berörts i anslutning till de ovan redovisade säkerhetspolitiska aspekterna. Enligt direktiven skall SÅRK arbeta utifrån ett total- försvarsperspektiv. Redan häri måste anses ligga att de angrepp och skador SÅRK bör ta sikte på är av relativt omfattande eller ingripande karaktär för samhället i stort. Att dra några exakta gränser är dock svårt bl a på grund av att datorer används inom så olika områden och på så många olika sätt i det svenska samhället. Vad SÅRKs arbete ytterst syftar till är att finna lösningar, som skall minska datasystemens sårbarhet. Vad man då kan och vill skydda och skydda sig mot beror även på vilken tänkt krissituation man arbetar med. Säkerhetsplanering inför bered- skap och krig måste se annorlunda ut än den som tar sikte på en mer fredlig situation där angreppen knappast kan få samma bredd och omfattning. Ett visst basskydd har naturligtvis värde i alla situationer. Planeringen inför krigshandlingar måste dock rimligen vara koncentre- rad på att uppnå ett avancerat skydd för de delar som är av vital betydelse för samhällets möjligheter att överleva. Även i fredssituationer måste en viss gradering ske i fråga om vad man vill skydda. Man kan inte, i vart fall inte i ett öppet samhälle som vårt, skydda sig mot alla angrepp. Ser man tex på terroristverksamhet så ligger svårigheten att skydda sig mot sådan till stor del i att angreppen praktiskt taget är omöjliga att förutse. Terroristers farlighet ligger ofta i att de kan slå till var som helst när som helst.

Då det gäller den inre sårbarheten är verkningsgraden av de olika faktorerna sannolikt lättare att mäta. Enligt undersökningar som gjorts såväl i Sverige som utomlands har hittills fel och underlåtenhet utgjort det största hotet mot ADB-säkerhet, åtminstone vad gäller kostnader för användarna.

Med utgångspunkt från direktiven och de nu redovisade synpunkter- na inriktar sig SÅRK i kartläggningsarbetet på en översikt av olika sårbarhetsfaktorer. I avsnitt IV gör SÅRK en bedömning av vilka mot- åtgärder som kan vara motiverade.

2.3.3. Kriminella handlingar

Den brottslighet som primärt kan anses vara av intresse för SÅRKs arbete är av typ spionage, sabotage, skadegörelse, utpressning i politiskt syfte samt kriminella handlingar begångna av terrorister. Sådana an- grepp riktade mot vitala punkter inom det datoriserade samhället kan medföra betydande störningar av samhällets verksamhet och är därför en väsentlig sårbarhetsfaktor.

• Sida 35
•  Original

Bland den hittills kända kriminaliteten i samband med datorer intar förmögenhetsbrott en dominerande ställning. Fråga uppkommer därför huruvida SÅRK bör ägna uppmärksamhet åt förmögenhetsbrott bestå- ende i exempelvis obehöriga förmögenhetsöverföringar med hjälp av datorer.

SÅRK finner inte anledning ägna någon speciell uppmärksamhet åt sådana brott av mera ordinärt slag. Det kan framhållas att förmögenhets- brottsutredningen (Ju 1976: 04) enligt sina direktiv har att bl a se över den straffrättsliga regleringen av s k datamissbruk. Förmögenhetsbrott med hjälp av datorer är främst av intresse från sårbarhetssynpunkt om de får sådan omfattning att hela betalningssystemet utsätts för störningar eller eljest betydande skador för samhället uppkommer. Om ett enda brott — eller ett fåtal brott — har så allvarliga konsekvenser är detta i högsta grad en sårbarhetsfråga. Vidare kan konstateras att om förmö- genhetsbrott i samband med datorer skulle bli mycket frekventa och därmed svåra att bekämpa blir även detta förhållande en sårbarhetsfak- tor som SÅRK har anledning att studera.

De åtgärder som kan vidtas i syfte att förebygga förmögenhetsbrott med hjälp av datorer torde vara i viss utsträckning likartade oberoende av om den befarade brottsligheten är mer eller mindre kvalificerad. Med hänsyn härtill kan de förslag som SÅRKs arbete leder fram till i någon mån vara ägnade att gagna bekämpandet även av sådan brottslighet som faller utanför den avgränsning som ovan gjorts.

2.4. Avgränsning mot integritetsfrågor

Enligt direktiven bör SÅRKs arbete inte begränsas till persondatafrågor. Vidare sägs att SÅRKs uppdrag endast i mycket begränsad omfattning torde komma att beröra integritetsfrågor som avses i datalagen. I den mån sådana frågor likväl behöver tas upp bör SÅRK samråda med datalagstiftningskommitteen (Ju l976:05). I direktiven nämns vidare att de stora befolkningsregistren också kan utnyttjas för politiska syften. Det sägs att grupper inom och utom landet kan t ex förteckna kategorier av människor som har stor betydelse för landets administration eller försvar i syfte att sätta dem ur spel vid kriser eller krig.

Enligt SÅRKs synsätt föreligger en klar gräns mellan integritetsfrågor och sårbarhetsfrågor. Gränsdragningen bestäms av vilket intresse man vill skydda —- den enskildes eller samhällets. En annan sak är att de båda intressena ibland kan sammanfalla. Som exempel härpå kan nämnas personregister som innehåller mycket känslig information rörande lev- nadsförhållanden. Att sådana register är integritetskänsliga är självklart. Om informationen kommer i orätta händer kan den missbrukas även till men för rikets säkerhet. Information kan tex användas i utpressnings- syfte för att nå vissa mål som är skadliga för samhället. Därför kan åtgärder till skydd för den personliga integriteten ha betydelse för total- försvarets intressen och omvänt.

• Sida 36
•  Original

2.5. Framtidsbedömning

En väsentlig uppgift för SÅRK är att göra en kartläggning och bedöm- ning av sårbarhetsproblematiken, inte bara såvitt gäller nuläget, utan även för den närmaste framtiden. Direktiven anger inte någon bestämd tidsperiod som SÅRK bör försöka överblicka. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på ADB-området är det ytterst vanskligt att göra framtidsbedömningar. Det är därför i det närmaste omöjligt att lämna förslag till åtgärder som med säkerhet är riktigt avvägda i förhållande till den situation som råder om ett antal år. Erfarenheten från exempelvis datalagens område visar att en översyn av tillämpade åtgärder blir nödvändig efter relativt kort tid. Det finns all anledning att förutse att en sådan anpassning till den framtida utveck— lingen måste ske även beträffande de åtgärder SÅRK föreslår.

• Sida 37
•  Original

3.1. Lägesrapporten

Den lägesrapport SÅRK presenterade i juni 1978 omfattar en första kartläggning av sårbarhetsproblematiken och en kort summering av SÅRKs slutsatser med förslag till vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet. De tekniskt inriktade kapitlen i lägesrapporten tillkom under medver- kan av konsulter. Till grund för kapitel II som behandlade datatekniken och dess användning låg en rapport utarbetad av konsulten Kjell Holm- ström. Kapitel III som behandlade kommunikationstekniken baserades på en rapport av Teleplan AB. Båda rapporterna finns att tillgå inom SÅRKs sekretariat. Vidare har SÅRK biträtts av överdirektören Hans Rällfors vad gäller dokumentationsproblemen.

] syfte att kartlägga vissa större datoranvändares bedömningar i sår— barhetsfrågor genomförde SÅRK våren 1978 ett antal intervjuer med företrädare för myndigheter, industriföretag, kommunikationsföretag, penninginrättningar och försäkringsbolag. Dessa intervjuer gav även en överblick över ADB-verksamheten inom nämnda organisationer. Vidare har intervjuer skett med leverantörer av datorutrustning i syfte att klar- lägga i första hand ADB-verksamhetens utlandsberoende. Vid ett par tillfällen har datoranvändare föredragit speciella frågor inför SÅRK.

De myndigheter och företag som på något av dessa sätt medverkat i SÅRKs arbete är följande.

ASEA AB, datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), Folksam, Försäkrings AB Skandia, Götaverken/ Arendal AB, Honeywell Bull AB, Honeywell Information Services AB, IBM Svenska AB, Kema Data AB, Kommun-Data AB, Kooperativa Förbundet (KF), LM Ericsson Telefon AB, postgirot, riksförsäkringsverket (RFV), riks- polisstyrelsen (RPS), riksskatteverket (RSV), Saab-Scania AB, Saab Univac AB, SKF AB, Sparbankernas Datacentraler AB (SPADAB), Storstockholms Lokaltrafik AB (SL), Svenska Elektroniska Data AB (SEDAB), Svenska Handelsbanken, Volvo AB samt överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF).

3.2. Remissbehandling av lägesrapporten

Genom försvarsdepartementets försorg har lägesrapporten remissbe- handlats. Därvid har yttrande avgetts av följande statliga myndigheter

• Sida 38
•  Original

och kommittér. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bankinspektionen, be- redskapsnämnden för psykologiskt försvar, centralnämnden för fastig- hetsdata (CFD), civilförsvarsstyrelsen, datainspektionen (DI), data- lagstiftningskommittén (DALK), DAFA, decentraliseringsutredningen, förmögenhetsbrottsu(redningen, försvarets datacentral, försvarets forskningsanstalt (FOA), försvarets materielverk, försvarets rationalise- ringsinstitut (FRI), försäkringsinpektionen, justitiekanslern (JK), läns- styrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, länsstyrelsen i Gävleborgs län, länsstyrelsen i Skaraborgs län, läns- styrelsen i Kristianstads län, länsstyrelsen i Västerbottens län, miljöda- tanämnden, postverket, RFV, RPS, riksrevisionsverket (RRV), RSV, Skolöverstyrelsen (SÖ), statens industriverk (SIND), statens järnvägar (SJ), statens lantmäteriverk (LMV), statens vattenfallsverk, statens väg- verk, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling (STU), televerket, Värnpliktsverket (VPV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), utredningen om ADB inom den allmänna försäkringen m m (ALLFA), överbefälhavaren (ÖB), ÖEF.

Vidare har yttrande avgetts av Centralorganisationen SACO/SR, IBM Svenska AB, Landsorganisationen (LO), Landstingsförbundet, Le- verantörsföreningen Kontors- och Datautrustning, Riksdataförbundet, Saab-Univac AB, Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS), Svens- ka Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Dataföreningen, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges Hant- verks- och Industriorganisation, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Med ledning av remissinstansernas påpekanden har SÅRK gjort vissa revideringar och kompletteringar inom ramen för det fortsatta kartlägg- ningsarbetet. Detta redovisas under avsnitt 6 nedan.

3.3. Slutbetänkandets innehåll i relation till lägesrapporten

Av praktiska skäl återges i detta slutbetänkande vissa delar av lägesrap— porten. Sålunda är avsnitt 11 Sårbarhetsfaktorer återgivet med endast mindre redaktionella ändringar. Denna teknik medför att avsnitt II kan ge intryck av att inte vara helt aktuellt. I de fall det ansetts påkallat har emellertid kompletterande uppgifter lämnats i avsnitt III av slutbetän- kandet.

Genom återgivandet av de centrala avsnitten från lägesrapporten uppnår man fördelen att slutbetänkandet kan läsas fristående i förhål- lande till lägesrapporten.

3.4. Sekretessproblem angående utredningsmaterialet

SÅRKs arbete med insamling av material har i vissa delar berört munt- liga eller skriftliga uppgifter som hos myndigheter eller företag bedömts

• Sida 39
•  Original

vara av hemlig natur. Detta förhållande har i någon mån begränsat SÅRKs tillgång till material. Såvitt SÅRK kan bedöma har utrednings- resultatet emellertid inte nämnvärt påverkats härav.

Ett annat sekretessproblem är frågan i vilken utsträckning SÅRK bör offentliggöra information som kan tänkas vara tips för en angripare som vill utnyttja datasystemens sårbarhet. En strävan hos SÅRK har varit att undvika en öppen redovisning av detaljinformation beträffande vilken den nyss antydda risken skulle kunna föreligga. Vissa fakta av ömtålig natur redovisas emellertid. I dessa fall har SÅRK gjort bedömningen att uppgifterna är kända av en potentiell angripare, tex främmande makt, medan de däremot kan vara okända eller föga uppmärksammade bland beslutsfattare och i den allmänna debatten. Värdet av en vidgad offentlig debatt och en ökad medvetenhet om sårbarhetsproblemen har därför ansetts väga tyngre än de eventuella risker som ett offentliggörande medför.

• Sida 40
•  Original

• Sida 41
•  Original

II Sårbarhetsfaktorer

4.1. Kriminella handlingar

4.1.1. Den strajfrättsliga regleringen, kriminella handlingar av intresse

Datorerna används i allt större utsträckning som hjälpmedel inom olika samhällsaktiviteter. Den nya tekniken påverkar människornas levnads— och arbetsförhållanden och den ger även möjligheter till brottslig verk- samhet av delvis ny art. De grövre brott som på något sätt har anknytning till datoranvändning faller dock som regel in under någon straffbestäm— melse i brottsbalken. Det kan tex gälla olika tillgreppsbrott, försking- ring, utpressning, skadegörelse, sabotage och spioneri. I 21 & datalagen (1973 :289) har dessutom intagits bestämmelser om straff för dataintrång. Dessa bestämmelser skall fånga in obehöriga förfaranden med datare- gister som inte täcks av brottsbalken. Bestämmelserna tar sikte på alla slag av upptagningar för ADB oavsett om de innehåller upplysning om enskild person.

Vad gäller terrorism är detta inte någon beteckning på något självstän- digt brott i straffrättslig mening. Terrorism är närmast en samlingsbe- teckning för verksamhet där olika sorters kvalificerade brott används som medel att nå vissa — ofta politiska — mål. Ett vanligt terroristbrott under senare år har blivit flygplanskapning (kapning av luftfartyg) något som bl a medfört skärpta straffbestämmelser för denna typ av brott såväl i Sverige som utomlands.

Störningar inom ett datasystem kan åstadkommas genom angrepp mot olika objekt inom systemet. En grovindelning av dess objekt kan göras enligt följande.

[. Angrepp mot maskinvaran, genom tex stöld, skadegörelse eller sabotage.

2. Angrepp mot programvara, dokumentation och registerinformation genom t ex stöld, skadegörelse, spioneri, sabotage eller förvanskning av registerinnehållet.

3. Angrepp mot datakommunikationssystem genom t ex skadegörelse, sabotage eller spioneri.

• Sida 42
•  Original

4. Angrepp mot personer som är av väsentlig betydelse för driften av systemet.

Som angetts i inledningsavsnittet är det nödvändigt att bestämma vilka typer av brottsliga angrepp utredningen skall befatta sig med. Att det måste vara brott av relativt allvarlig art står klart. Men därutöver måste brottsligheten ha den inriktningen att den allvarligt stör samhället. ] inledningsavsnittet ifrågasattes om inte förmögenhetsbrott, t ex obehö- riga förmögenhetsöverföringar, med hjälp av datorer borde falla utanför utredningens uppdrag. Denna typ av brottslighet kan naturligtvis vara av allvarlig art. I regel torde den dock inte kunna anses som allvarligt störande för samhällsordningen i stort. Två skäl kan dock finnas att inte helt bortse från denna typ av brottslighet. För det första kan metoderna som används ha ett mer allmängiltigt intresse. För det andra kan, om denna typ av brott blir vanliga, allvarliga psykologiska effekter uppkom- ma. Bl a kan misstro uppstå bland allmänheten beträffande möjligheter- na att uppehålla en rimlig rättsordning i landet. I detta sammanhang bör man hålla i minnet att brottslighet av denna typ ofta är svår att upptäcka och ofta kan röra stora belopp. Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976204) skall enligt sina direktiv även ta upp frågan om behovet av straffrättslig reglering av s k datamissbruk. I direktiven för denna utred- ning anför justitieministern bl a följande.

I allt större utsträckning kommer maskinella hjälpmedel såsom datorer m m till användning inom olika verksamhetsområden bl a för kontroll, bokföring och överföring av medel. Därmed har öppnats tekniska möjligheter för brottslig verksamhet av delvis ny art. I många fall bör nu gällande straffbestämmelser kunna tillämpas på de förfaranden som det här kan vara fråga om. Odiskutabelt står vi emellertid inför en utveckling som kan behöva mötas genom nya eller ändrade straffbestämmelser. Det bör vara en uppgift för de sakkunniga att när- mare uppmärksamma hithörande problem. Jag vill slutligen framhålla att inne— hållet och omfattningen av en vidgad kriminalisering av datamissbruk påverkas av hur kontroll- och säkerhetsfrågorna löses.

I den nya bokföringslagen (l976:125) godtas att räkenskapsmaterial endast finns på ADB-medium. För att garantera insyn har dock vissa undantag härifrån gjorts. Vidare har stora krav ställts på dokumentation av ADB-systemen. I prop 19752104 säger föredragande statsråd bl a att det måste vara ett oeftergivligt krav då automatisk databehandling an- vänds att man utan svårighet i efterhand kan följa och kontrollera hur de enskilda posterna har behandlats och vilka bearbetningar som företagits inom datasystemet. Denna princip har även kommit till uttryck i lagtex- ten (se 10 & bokföringslagen).

I motion l974:l till riksdagen tas bl a frågan om databrott upp. En av de punkter man pekar på är att revisorernas datakunnande ofta inte är tillräckligt. I motionen sägs vidare bl a följande

Enligt undersökningar om förmögenhetsbrott i vissa industriländer har databrott endast i tio procent av fallen upptäckts tack vare företagens egen kontroll. De andra har kommit i dagen på grund av brottslingens slarv eller en oförutserbar

• Sida 43
•  Original

slump. Man måste alltså räkna med att ett mycket stort antal förmögenhetsbrott via data aldrig blir upptäckta. I en sådan situation kan inte lagstiftaren nöja sig med att konstatera att stölder, förskingringar och förfalskningar via data formellt faller under samma paragrafer i brottsbalken som alla andra sådana brott. Det måste på något sätt skapas garantier av ny art för att denna typ av brott skall kunna upptäckas och förhindras.

De brottsliga angrepp som dock är av störst intresse är av typen grov skadegörelse, sabotage, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, förfalsk- ning, spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Av särskilt intresse är sabotage och spioneri. I rekvisiten till dessa brott ingår just moment som tar fasta på rikets säkerhet. Straffbestämmelser för sabotage finns i bl a 13 kap 4 & brottsbalken. Den lyder:

Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefat- tar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärd- seln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.

Denna lagregel torde täcka en hel del av de angrepp utredningen skall intressera sig för. Vad gäller spioneri och liknande brott kan man befara att denna typ av brott kan få nya dimensioner genom datatekniken. Denna medför att allt större informationsmängder samlas på samma ställe. Information blir dessutom lättare att bearbeta och att sammanföra med annan information. I förarbetena till brottsbalken heter det bl a beträffande spioneri att ett systematiskt insamlande av uppgifter, vilka var och en för sig är ofarliga, kan vara menligt för rikets säkerhet och därför falla under paragrafen. Detta skrevs utan tanke på datateknik och den möjlighet till sammanställningar som denna ger. En form av spio- neri som förmodligen kommer att bli ett allt större problem i framtiden är spioneri rörande politiska och ekonomiska förhållanden tex s k in- dustrispionage. Även här kan datatekniken komma att underlätta spio- nens arbete. En av orsakerna till detta är det ökade nationella och internationella dataflödet via olika kommunikationssystem. Spioneri av denna typ har berörts av justitieutskottet vid behandling av propositio- nen 1975/761174 med följdmotioner. Propositionen innehåller förslag till ändringar i bl a bestämmelserna om spioneri. Utskottet uttalade bl a följande.

Under remissbehandlingen har rikspolisstyrelsen pekat på att det inte finns några bestämmelser om spioneri mot politiska och ekonomiska förhållanden av bety- delse för rikets säkerhet och därvid hänvisat bl a till fallet Guillaume i Förbunds- republiken Tyskland. Styrelsen finner det synnerligen angeläget att spioneribrot- ten blir föremål för en djupgående översyn och modernisering med hänsyn till den ändring av målinriktningen mot sådana intressen som kan skönjas i nuvaran- de underrättelseverksamhet. Det är enligt styrelsens uppfattning uppenbart att

• Sida 44
•  Original

' Utredningen har avslutat sitt uppdrag genom att i april 1979 a_vge betänkandet Oversyn av spioneribrottet m m (Ds Ju 197916)

bl a den politiska sektorn i svenskt samhällsliv är föremål för livlig uppmärksam— het och återkommande närmanden från främmande underrättelsetjänsters sida. — I samtliga de med anledning av propositionen väckta motionerna framställs önskemål om en sådan översyn som rikspolistyrelsen förordat. — I propositionen uttalar departementschefen i anslutning till sin redovisning av rikspolisstyrelsens uttalande att gällande spioneribestämmelser enligt hans mening ger skydd för sådana ekonomiska och politiska förhållanden vilkas uppenbarande för främ- mande makt kan medföra men för rikets säkerhet. — Utskottet anser för sin del i likhet med rikspolisstyrelsen och motionärerna att det beträffande sådana spio- nageformer, som har politisk eller ekonomisk (inkl industriell) inriktning men samtidigt faller utanför den nuvarande brottsbeskrivningen för spioneribrottet, erfordras sådana närmare överväganden som aktualiserats i lagstiftningsärendet.

Utskottets hemställan om ytterligare utredning i bl a denna fråga god— togs av riksdagen. Utredningen (Ju 1977: 04) om vissa Straffbestämmel- ser till skydd för rikets säkerhet har av regeringen ålagts att företa den utredning som riksdagen hemställt om'.

4. l .2 Terrorism

Termen terrorism används i något olika betydelser. Vad man i första hand tänker på är våldshandlingar som begås för att uppnå ett bestämt politiskt syfte. Terroristen kan då sägas ha ett ideologiskt motiv för sitt handlande. Ibland används även orden terrorism och terrorist i samband med våldshandlingar där syftet endast är att skaffa pengar.

Framställningen i det följande kommer i första hand att ta sikte på terrorism i den förstnämnda betydelsen. Terrorism är inte någon ny företeelse. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet tilltog emeller— tid terrorismen i omfattning och fick en ökad geografisk spridning. Även Sverige berördes. Man talade om en internationell terrorism. Genom beslut den 22 september 1972 tillsatte regeringen en kommission med uppgift att överväga vilka åtgärder som borde vidtas för att förebygga politiska våldsdåd med internationell bakgrund. Kommissionens arbete låg till grund för en proposition (l973z37) med bl a förslag till lag om särskilda åtgärder till förebyggande av våldsdåd med internationell bak- grund. Lagen antogs av riksdagen och trädde i kraft under 1973. Den är nu inarbetad i utlänningslagen (1954: 193). Bestämmelserna innebär bl a att utlänning som kommer till Sverige skall avvisas om det finns grundad anledning anta att han tillhör eller verkar för organisation som kan tänkas använda våld, hot eller tvång för politiska syften och det dessut- om kan antas föreligga fara att utlänningen begår sådana gärningar här i landet.

För att urskilja terrorism med mera politisk inriktning har termen surrogatkrig myntats i amerikansk debatt. Termen har då syftat till att beskriva möjliga situationer i vilka utländsk makt skulle använda sig av inhemska s k terroristgrupper för att uppnå politiska mål i ett annat land, således utan att tillgripa krig. I debattskriften Krig och surrogatkrig sammanfattas den amerikanska diskussionen. Termen surrogatkrigfö- ring kan även användas som term för sådan krigföring som smärre

• Sida 45
•  Original

grupper för mot stater eller regeringar för att uppnå politiska mål i det egna landet eller i ett annat land. Med surrogatkrig avses alltså en sorts krigföring på lägre nivå. Enligt debattskriften riktar sig olika åtgärder inte bara, eller ens alltid främst mot regeringen eller oppositionen i det land vari de företas. De kan också rikta sig mot andra länder eftersom aktionerna ofta sker i tredje land. Avsikten är ofta att skapa en nationell eller internationell opinion. De som kan tänkas ägna sig åt terrorism eller surrogatkrigföring kan vara etniska, religiösa eller nationalistiska grup- per samt politiska ytterlighetsgrupper av olika slag.

De grupper som ägnar sig åt denna typ av verksamhet försöker ofta träffa sårbara punkter för att med minimal insats uppnå maximal effekt.

De effekter man vill nå kan bl a vara att

— få publicitet för sin sak — misskreditera och demoralisera myndigheterna — provocera myndigheterna till överdrivna motåtgärder — demoralisera befolkningen och minska dess tilltro till myndigheter- na — ingjuta fruktan för gruppens verksamhet.

När man diskuterar terrorism och brottsliga gärningar bör man alltid ha i minnet att angreppsobjekten ofta växlar. Detta hänger bl a ihop med att om åtgärder vidtas inom ett område som försvårar brottsliga angrepp så söker sig angriparna andra angreppsobjekt. Ett av de vanligaste terro- ristbrotten under senare är har varit flygplanskapning. Blir flygplans- kapningar svårare att genomföra i framtiden kanske större datacentraler också kommer att höra till de angreppsmål olika terroristorganisationer väljer även om man därigenom inte spelar med människoliv. I vart fall några av de ovan nämnda effekterna kan uppnås genom angrepp mot större datacentraler eller större datasystem. Man kan tex få publicitet för sin sak. Det kan även vara ett sätt att provocera myndigheterna till överdrivna motåtgärder osv.

Viss brottslighet, bl a terrorism har även benägenhet att smitta. Det har bl a framhållits det farliga i att terrorister lyckats väcka sympatier även bland i och för sig hyggliga laglydiga studenter särskilt i Tyskland men även i Frankrike, Italien och annorstädes. Sympatierna skulle väckts av att terroristerna för en del unga personer framstår som hjältar, därför att de är beredda att offra sina liv.

Av särskilt intresse är vissa händelser som utspelats i Italien. Där har en terroristgrupp vid minst 10 tillfällen angripit olika statliga och privata datacentraler. Det första angreppet gjordes den 26 maj 1976 då gruppen trängde in hos en lokal skattemyndighet och kastade molotovcocktails varvid åtta terminaler förstördes. Gruppen kallar sig för det kommunis— tiska stridande förbandet och har som motiv för sina angrepp angivit att datorer är instrument i det kapitalistiska systemet och därför måste förstöras. Flera angrepp mot datorer har därefter skett i Italien. Här finns alltså exempel på att terrorister har börjat intressera sig för datorer och dataanläggningar som angreppsmål. Liknande händelser var vanli- ga i USA i början av 70-talet då ett flertal datorer var utsatta för bom-

• Sida 46
•  Original

battentat och andra angrepp. Motivet var ofta protest mot Vietnamkri- get.

Det kan nämnas att i Italien har under 1978 särskilda Straffbestäm- melser införts som reglerar angrepp mot datacentraler.

4.1.3. Intråfade databrott

Uttrycket databrott har i dagligt tal blivit ett samlingsbegrepp för olika kriminella handlingar. Ibland är det fråga om stöld eller något annat förmögenhetsbrott där förövaren dragit nytta av ADB-tekniken. 1 andra fall kan det gälla dataintrång osv.

Att databrott idag är en verklighet visas av händelser både i Sverige och utomlands. I rapporten Computer Abuse, gjord av Standford Re- search Institute (SRI), USA, i november 1973 diskuteras problemet databrottslighet. En katalog av inträffade fall finns även med i rappor- ten. Ett av de mest kända fallen rör försäkringsbolaget Equity Funding Corporation of America. 1973 avslöjades ett begrägeri till ett belopp av 2 miljarder dollar där företagets dator hade använts som ett verktyg. Bedrägeriet skedde med inblandning av företagets ledning samt vissa anställda. Fiktiva försäkringstagare skapades i datorn och falska försäk- ringsbrev såldes vidare till andra försäkringsbolag. Vad företaget delvis sysslade med var rena luftaffärer. De falska försäkringsbreven fick en specialkod i datorn som gjorde att revisorerna aldrig fick en verklig möjlighet att granska företagets hela bokföring.

Två fall kan hämtas ifrån en artikel i tidskriften The New Yorker 22 augusti 1977. En tysk dataoperatör lyckades komma över en mängd magnetband hos ett större företag. Banden innehöll för företaget mycket viktig information. Kopior fanns inte. Operatören begärde 200 000 dol- lar för att återlämna banden. Han fick vad han begärde.

Ett oljeföretag var intresserat av att köpa rätten att borra olja i Alaska. Geologer undersökte fältet för att man skulle få ett begrepp om hur mycket man högst kunde bjuda för rättigheterna. Geologisk information sändes från en terminal i Alaska till en dator vid huvudkontoret. Bear— betad information sändes sedan tillbaka till terminalen bl a med ekono- miska beräkningar. Främste konkurrenten bjöd lite mer och fick köpa rätten att borra olja. Vid undersökningar visade det sig att datakommu— nikationslinjen blivit avlyssnad och att konkurrenten använt informatio- nen.

Exempel på misstänkt valfusk med hjälp av datorer anges i SRI- rapporten. Enligt Computer World 1 mars 1976 blev ett valresultat i Michigan fel på grund av omkastning av hålkort.

Enligt en artikel i den franska tidskriften Science et Connaissance, februari 1978, försvann plötsligt en anställd på en västtysk servicebyrå till Östtyskland. Med sig hade han viktig ekonomisk information om 8 000 företag i Västtyskland.

I SRIs rapport finns uppräknade flera fall där missnöjda anställda eller sådana som blivit avskedade har förstört registerinformation.

Enligt en artikel i Computer Weekly, 9 februari 1978, har två personer

• Sida 47
•  Original

dömts till sex respektive fem års fängelse för utpressning. De två hade stulit 540 magnetband och 48 skivpackar från ett av Storbritanniens största kemiska företag, Imperial Chemical Industries (ICI). Man lade beslag på såväl original som kopior. 275 000 pund var den lösensumma man begärde av företaget. ICI räknade med sex manår för att rekon- struera systemet om inte registren återställts på datamedium.

1 Sverige har RPS under sommaren 1977 gjort en enkät hos de lokala polismyndigheterna för att försöka få en bild av databrott i Sverige. 30 olika fall har inrapporterats varav 29 låg i tiden efter år 1970. Det var mest fråga om förmögenhetsbrott. Bland de redovisade brotten åter- fanns emellertid även bombhot mot dataföretag. Vidare rapporterades ett fall av sabotage förövat genom att gärningsmannen brutit elström— men till en datacentral. Ett fall gällde uppdatering av bilregistret med falska uppgifter. Det kan nämnas att flera fall förekommit som gäller försäljning av företags kundregister till konkurrentföretag.

4.1.4. Sammanfattning

Som framgått förekommer idag brottslighet av olika slag där datorer och datasystem mer eller mindre är mål eller medel för brottsligheten. Många av dessa brott är oerhört svåra att upptäcka. De brott som uppdagats i Sverige och utomlands utgör säkerligen endast en bråkdel av dem som begåtts. Många av de brott som uppdagas når heller inte offentlighetens ljus därför att den som drabbas av brottet låter bli att göra anmälan. Ett av skälen härför kan just vara att vilja undvika en publicitet som många gånger kan göra skadan mycket värre. Den ökade datoriseringen kom- mer även att medföra ökad databrottslighet. Den ökade användningen av ADB vid betalningstransaktioner av olika slag kan ge upphov till förmögenhetsbrott av helt nya dimensioner både vad gäller antal och belopp.

Stora datamängder, möjligheten att bearbeta dessa data, datakommu- nikation etc kommer att ge ökade risker för olika former av spioneri.

Datorer och datasystem har utomlands redan utgjort mål för terrorist- verksamhet. Den utveckling som beskrivits belägger att även i vårt land kan datasystemens sårbarhet komma att utnyttjas av krafter inom och utom landet vilka av olika skäl har intresse att åsamka samhället skada. Risken härför understryks av det faktum att terroristverksamhet av olika slag under senare år förekommit i vårt land.

4.2. Missbruk för politiska syften

Enligt vad som anges i utredningens direktiv kan samhällets sårbarhet bli kritisk inte enbart — eller ens främst — i krigslägen utan även i situationer då hot och påtryckningar riktas mot landet. Missbruk för politiska syften i form av påtryckningar och hot kan förekomma på ett flertal olika nivåer och ta sig en mängd olika uttryck.

• Sida 48
•  Original

4.2.1. Påtryckningar och hot m m från andra länder. Förberedelse för krig

Ett av de grundläggande elementen i den svenska säkerhetspolitiken är enligt proposition 1968:110 att vi är beslutna att vägra ge efter för påtryckningar och hot från främmande makt.

Ett tekniskt välutvecklat samhälle är i sig allmänt mycket sårbart. Därtill kommer att de västerländska industristaterna har blivit alltmer beroende av internationell ekonomi och handel samt övrigt internatio- nellt utbyte. I det övriga utbytet ingår även dataflödet över gränserna.

Det ökade internationella beroendet kan medföra positiva effekter från säkerhetspolitisk synpunkt genom att bidra till avspänning länder— na emellan. Å andra sidan blir de olika länderna känsliga för störningar i det internationella ekonomiska systemet, något som kan medföra sä- kerhetspolitiska risker. Hot om ekonomiska sanktioner — och ytterst förverkligande av detta hot kan framdeles bli ett vanligare påtrycknings— medel för att nå olika politiska mål. Framförallt gäller detta om den teori som förts fram på olika håll är riktig att konventionella krig mellan högindustrialiserade stater ter sig som något osannolikt.

Vårt land är i hög grad beroende av import inom datorsektorn både vad gäller material och tjänster. På grund härav kan denna sektor bli ett attraktivt objekt för angrepp, låt vara ett av flera, vid olika former av ekonomisk krigföring. Man får förmodligen räkna med att flera känsliga sektorer samtidigt kommer att beröras av dylika sanktioner.

Svenska erfarenheter från andra världskriget (t ex transsiterings- överenskommelsen samt avbrytandet av handeln med Tyskland på grund av bl a hot om inställd leverans av naturgummi från annat land) samt öst-väst kriserna 1948 —49, Kubakrisen och oljekrisen vintern 1973/74 är några exempel på hur svårt det kan vara att stå emot påtryck- ningar och hot.

Svårigheter att motstå påtryckningar och risk för störningar i datadrif— ten kan uppkomma i krislägen genom reservdelsbrist. Det höggradiga beroendet av utländska tillverkare av datorer och datorkomponenter gör att redan en begränsad blockad mot import av reservdelar mycket snabbt kan få betydande effekter. Det är också av betydelse särskilt i ett krisläge att i vissa tillverkarländer betraktas dessa produkter som strategiska varor.

Beroendet av fungerande dataöverföring är stort när det gäller trans- mission mellan anläggningar inom landet. Vid störningar av sådan verk- samhet står dock en hel del medel till förfogande för att undanröja dem. En omfattande bearbetning av data utomlands skapar ett ökat beroende. Behovet av fungerande ledningar och datorer i annans vård är påtagligt. Härtill kommer att strejker i andra länder kan förorsaka allvarliga störningar för oss. Dessutom uppkommer beroende av den politiska situationen i andra länder. Ledningar från Sverige till datacentraler i mellan- och sydeuropa passerar genom flera länder med politiska och religiösa motsättningar mellan olika grupper. Överföring av data till andra kontinenter sker bl a via satelliter, som tveklöst är att betrakta som strategiska mål för stormakterna.

• Sida 49
•  Original

Databehandling utomlands ökar förutsättningar för illasinnade grup- per eller länder att utöva påtryckning genom hot om avstängning av ledningar eller tillskapande av andra hinder för svenska kunder att utnyttja utländsk dator.

Beroendet av utländsk personal för felsökning och reparation är också stort. Även om reservdelstillgången skulle vara tillfredsställande kan hot om att inte tillåta specialister att lämna service åt svenska anläggningar användas som påtryckningsmedel. Aktiva åtgärder av detta slag kan naturligtvis också ingå som förberedelse för ett angrepp men skälen kan också vara att denna personal på grund av beredskapsläge behövs i hemlandet.

I framtiden kan även tänkas situationer i vilka utländsk makt använ- der sig av inhemska terroristgrupper i annat land för att där uppnå vissa politiska mål. Stöd till sådana grupper måste då ske, i det fördolda, i vart fall till en början. Som tidigare nämnts kan datorer och datasystem bli intressanta angreppsobjekt för olika terroristgrupper. Är det fråga om välorganiserade grupper som dessutom har utländsk makt bakom sig kan det bli fråga om terroristaktioner som både är omfattande och sofistikerade. Att utnyttja inhemska terrorister på detta sätt kan vara tänkt som ett förberedande stadium för krigföring på högre nivå. Nästa led kan då vara gerillakrigföring eventuellt följd av intervention av den främmande staten. Terroristerna kan då bereda marken genom att utföra olika dåd bl a syftande till att demoralisera befolkningen och minska tilltron till myndigheterna. Sabotagedåd mot bl a datasystem kan för- svåra det inhemska försvaret. Hot om sabotage mot bl a dataanläggning- ar kan användas i utpressningssyfte.

Genomgående för såväl s k låg krisnivå, hög krisnivå, säkerhetspoli- tisk kris eller krigssituation är behovet av fortlöpande tillgång till aktuell information. Informationskanaler, former och organisation för att snabbt sammanställa och utvärdera relevant information erfordras. Risk föreligger att genom sabotage tillgången till information begränsas eller att informationen förvanskas. Datakvaliteten är av stor betydelse.

Inför en förestående väpnad konflikt får man även räkna med att aktiviteter som spioneri och liknande brott får ökad intensitet. Infiltra- tion bland personer med centrala uppgifter inom viktiga dataystem kan vara ett sätt att underlätta sabotage, spioneri och ge möjligheter att skapa förvirring bland allmänheten.

Risken för infiltration har hittills i någon mån mötts med personal- kontroll. Dess effektivitet har alltid varit begränsad. När det gäller den tidigare nämnda utländska servicepersonalen är personalkontrollen omöjlig att genomföra. Denna internationella kategori kan bl a genom att den saknar en naturlig samhörighet med landet samt har speciella förutsättningar att åstadkomma störningar i ADB-verksamheten vara den som illasinnade i första hand försöker rekrytera.

Längre fram kommer att beröras olika befolkningsregister och register över nyckelpersoner som kan vara av stort intresse för främmande makt. Detta gäller naturligtvis framförallt inför förestående konflikter.

I 1974 års försvarsutrednings betänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspo-

• Sida 50
•  Original

litik och totalförsvar, behandlas frågorna om försvar mot hot och på- tryckningar och mot ekonomisk krigföring. I betänkandet tas dessa frågor upp från allmän säkerhetspolitisk synpunkt. Det datoriserade samhället kan inte ses som någon isolerad företeelse utan måste natur- ligtvis relateras till övriga sektorer och funktioner i samhället. Vad som sägs i betänkandet är därför av stort intresse för SÅRK. Vad gäller hot och påtryckningar säger försvarsutredningen bl a följande.

Supermakterna söker jämsides med avspänningsträvandena att utnyttja och ska— pa tillfällen att främja egna intressen, även om det skulle ske på den andra supermaktens bekostnad. Men risken för krig supermakterna emellan sätter grän- ser för hur långt de kan gå. Detta innebär att supermakterna strävar efter att hålla uppkommande konflikter på en låg nivå. Hot och påtryckningar kan däremot bedömas bli relativt sett mera vanliga som maktmedel i den internationella politiken. Möjligheterna att med hot och påtryckningar tvinga svagare stater till eftergif- ter ugår från —- den ökande världshandeln och det allt mera internationaliserade näringslivet som å ena sidan är fredsbefrämjande men å andra sidan gör de enskilda länderna känsliga för störningar i utrikeshandeln, — de skrämmande effekterna av moderna stridsmedel, — de stora, komplicerade och för fysisk skadegörelse sårbara system i samhället för försörjning med t ex el, värme, vatten, transporter och livsmedel, — möjligheterna att genom propaganda försvåra för människor att rätt uppfatta situationen.

Hot och påtryckningar kan klart utsagda eller underförstådda användas under förhandlingar för att tvinga den svagare parten till eftergifter. Den grundläggande idén är därvid att eftergifterna skall förefalla begränsade jämfört med vad som händer om de inte accepteras. Benägenheten till eftergifter kan ökas genom mer eller mindre allvarligt menade löften om förmåner. För att hotet skall nå effekt måste det uppfattas som trovärdigt. Det är emellertid alltid svårt för den svagare parten att bedöma hur långt hans motpart är beredd att gå.

Om någon av supermakerna i en mera spänd och kanske krigshotande situation i Europa finner behov av att militärt utnyttja delar av Sverige kan den söka nå målet genom förhandlingar. Dessa kan då kombineras med mer eller mindre uttalade hot om ekonomiska eller militära åtgärder om vi inte ger efter. Därvid utnyttjas osäkerheten om hotet kommer att gå i verkställighet och fruktan för följderna härav. Denna fruktan kan angriparen avsiktligt stegra genom propa- ganda som minskar befolkningens tilltro till den egna statsledningen och till de egna försvarsmöjligheterna och gör den benägen att finna eftergifter förmånliga.

Hot mot Sverige av begränsad omfattning kan avse stopp för leveranser av råvaror eller industriprodukter, avbrott i produktionssamarbete eller kreditre- striktioner. Ger vi trots hot inte vika kan hotet i vissa fall tänkas upptrappat till hot om vapeninsatser mot militära eller civila mål. Hotet kan också gälla ocku— pation av någon del av vårt land.

Har angriparen påbörjat en invasion med utnyttjande av enbart konventionella stridsmedel mot militära mål kan han tänkas hota med att övergå till bekämpning av viktiga samhällsfunktioner för att därmed bryta fortsatt försvar.

Vad gäller ekonomisk krigföring heter det bla.

Den svenska ekonomin har kraftigt internationaliserats. En större och friare marknad ger möjligheter att bättre utnyttja den internationella specialiseringens

• Sida 51
•  Original

och koncentrationens fördelar från lönsamhetssynpunkt. Utrikeshandeln har under senaste IO-årsperioden ökat från 20 % till 32 % av bruttonationalprodukten och beräknas enligt långtidsutredningen 1975 stiga till inemot 40 % år 1980. Utrikeshandeln sker nu till 80 % med OECD-länderna. Utlandets växande bety- delse för vår ekonomi har bland annat visat sig genom såväl konsumtionens som produktionens ökade importberoende. Vårt ökade beroende av utländska besluts- fattare när det gäller den inhemska produktionen beror även på det utländska företagskapitalets ökade omfattning.

Produktionen kommer genom den ökade konkurrensen, de friare kapitalrörel- serna samt stordriftens fördelar att koncentreras till färre enheter. Inhemska svenska företag, som tidigare var stora på den svenska marknaden, kan integreras i eller slås ut av de internationella storföretagen på den europeiska marknaden. Integrationen medför starkare och större beslutsenheter (ländergrupper i stället för länder, multinationella företag) av vilka Sverige kan bli allt mer beroende.

En fortsatt internationalisering av den svenska ekonomin medför en ökad tillgång för utlandet på ekonomiska maktmedel mot Sverige, särskilt om inflytan— det koncentreras till några få stora länder eller multinationella företag. Däremot spelar i allmänhet inte det ökade svenska inflytandet inom utländska ekonomier _ som också är en följd av internationaliseringen — någon stor roll på grund av dess relativt sett blygsamma omfattning.

De maktmedel som skulle kunna utnyttjas mot Sverige är — vägran att befatta sig med svenska varor, — avbrott i utvecklings- och produktionssammarbete, — stopp i leveranser av komponenter och reservdelar till svensk industri, —- nedläggning av utlandsägda företag i Sverige och tillbakadragande av teknisk expertis eller — inskränkning av leveranserna av viktiga råvaror.

Men även det omvända, nämligen att locka med särskilt förmånliga erbjudanden, skulle kunna utnyttjas.

Dessa maktmedel skulle kunna användas för att förändra maktrelationerna i Norden, framtvinga en utrikespolitisk omorientering, påverka svensk inrikespo- litik eller uppnå militärt betydelsefulla favörer. De senare skulle kunna avse transitering av trupp, överflygning av svenskt område, tillgång till militära baser eller medverkan vid spärrning av Öresund.

Försvarsutredningen bedömer att sådana syften kan aktualiseras endast då mycket starka internationella motsättningar eller krig råder. Man kan räkna med att det svenska folket då är berett att acceptera betydande standardsänkningar varigenom beroendet av omvärlden minskar. Vissa åtgärder för att begränsa landets sårbarhet bör vidtas. Flera av dessa har emellertid i första hand med näringslivets struktur i stort att göra. På totalförsvaret faller främst beredskapslag- ring för konsumtion och produktion under avspärrning samt förberedelser för produktionsomställningar och konsumtionsregleringar.

4.2.2. Påtryckningar och hot från olika inhemska och utländska grupper

Påtryckningar och hot för politiska syften kan naturligtvis förekomma på lägre nivå än stater emellan. Inhemska terroristgrupper agerar ofta för att nå vissa begränsade politiska mål inom det egna landet. Det kan t ex gälla strävan efter ökad självständighet för vissa etniska, religiösa eller separatistiska grupper. Det är även vanligt att terrorister angriper mål i annat land än det mot vilket kraven riktar sig.

• Sida 52
•  Original

Erfarenheterna från t ex andra världskriget visar att infiltration kan förekomma under medverkan av alla kategorier. 1 dag har befolknings- strukturen förändrats så att många har annat ursprung än svenskt. Det finns självfallet inte anledning att tro annat än att flertalet känner lojalitet med sitt nya hemland men samtidigt finns erfarenhet av att en del utsätts för påtryckningar utifrån. 1 ett krisläge är det naturligt att sådan påverkan i syfte att utnyttja olika personer för olovlig verksamhet förstärks.

I princip är det ingen skillnad mellan de åtgärder som kan vidtas av utländska intressen och av grupper inom landet. Oavsett vem som vill skapa kaos i samhället skulle det kunna tänkas ske på följande sätt. Driften vid datacentraler påverkas så att penningutbetalningar under en period ständigt sker med fel belopp. För att skapa ytterligare irritation bland medborgarna skullet ex fel på liknande sätt i en samordnad aktion kunna utföras i 5.15 bokningsregister, bankernas och postgirots kontosy- stem, ransoneringssystem, system för masstest av laboratoriedata och det centrala skattesystemet.

Andra åtgärder som skulle kunna utnyttjas som hot i syfte att utöva påtryckningar skulle kunna vara att med fördröjd effekt utlösa i förväg inprogrammerade rutiner som leder till förstöring eller förvanskning av för samhället betydelsefull information.

Utvecklingen av databehandlingssystem bygger vidare på att använ- darna handlar på vissa förutsedda sätt. Exempelvis förutsätts att allmän- heten i hög grad utnyttjar förtryckta, optiskt läsbara inbetalningskort. Det finns inga hinder mot att stora grupper av allmänheten som irriteras av någon åtgärd i samhället i en samlad aktion vägrar att utnyttja dessa blanketter och i stället sänder in för hand angivna delbelopp på flera vanliga blanketter. Redan en så enkel åtgärd skulle kunna skapa kaos vid många myndigheter eller företag. Hot om sådana åtgärder kan självfallet utnyttjas för påtryckningar.

4.3. Krigshandlingar

4.3.1. Olika angreppsfall

Sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalför- svaret (SSLP) har studerat olika internationella konflikter samt möjligt hot och angrepp i framtiden. Dessa studier har utgjort ett väsentligt underlag för 1974 års försvarsutredning. De olika angrepps- och krisfal- len som används i planeringen kan i korthet sorteras enligt följande.

— angrepp med konventionella stridsmedel mot ett mobiliserat svenskt försvar

— överraskande angrepp med konventionella stridsmedel — krig i Europa varvid Sverige är neutralt — krig där ABC-stridsmedel utnyttjas — kriser i omvärlden som leder till brist på försörjningsviktiga varor 5 k fredskriser.

• Sida 53
•  Original

Enligt försvarsutredningen skall, om Sverige utsätts för angrepp med konventionella stridsmedel, detta angrepp mötas och angriparen i det längsta förhindras att få fast fot på svensk mark. Angriparen skall förhindras att snabbt bemäktiga sig landet eller del av det. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd. I sista hand skall motstånd göras i form av det fria kriget, vilket enligt försvarsutredningens mening bör förberedas redan i fred. Det fria kriget, som avses utkämpas av reguljära smärre förband, används av försvarsutredningen som en svensk motsva- righet till gerillakrig, partisankrig och motståndsrörelse. I sådan verk- samhet deltar i regel även andra än militär personal. Beträffande försvar mot överraskande angrepp säger försvarsutredningen bl a följande.

Försvarsutredningen finner det nödvändigt att särskilt beröra frågan om överras- kande angrepp mot Sverige. Därmed avses ett angrepp som inleds innan vårt försvar är färdigmobiliserat. Tillgången på militära styrkor och transportmedel i omvärlden innebär att det rent tekniskt finns förutsättningar för ett angrepp utan omfattande och för oss i god tid iakttagbara förberedelser. Å andra sidan kan militär kontroll över Sverige få värde för någotdera stormaktsblocket främst i samband med en akut krissituation eller krig i Europa. Den politiska händel- seutvecklingen kan då ge oss förvarning. —— En angripare kan sträva efter att inleda ett angrepp överraskande dels för att snabbare nå åsyftade mål, dels för att kunna reducera egna styrkeinsatser och förluster. Ett på så vis snabbt genomfört angrepp kan i vissa fall medföra mindre besvärande politiska konsekvenser för angriparen än ett mera omfattande anfall. För att avhålla från denna typ av angrepp bör försvaret utformas så att beredskapshöjningar och mobilisering kan ske så snabbt att vi hinner utnyttja även den begränsade förvarning som kan erhållas inför ett överraskande anfall till att förhindra att detta vinner framgång. Därigenom tvingas en presumtiv angripare till mera omfattande, tidskrävande och röjande förberedelser vilka i sin tur ger vårt försvar längre tid att utveckla full styrka. — Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga former för beslut om beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning kunna tillva- ratas och utnyttjas. — För att minska känsligheten för överraskande angrepp är det av stor betydelse att ledningssystem, liksom så långt möjligt övriga samhälls- funktioner, byggs upp decentraliserat. Därigenom minskas risken för att vår motståndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Beträffande totalförsvarets utformning med hänsyn till ABC-krigföring uttalar försvarsutredningen bl a följande.

— Trots kärnvapens avskräckande effekt kan man, som tidigare framhållits, inte bortse från att konflikter kan utvecklas till krig i Europa. Med hänsyn till upp— trappningsrisken är det rimligt att anta att stormakterna vid en sådan utveckling åtminstone inledningsvis för kriget med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten att i ett sådant krig insätta kärnvapen skulle kunna uppkomma i en situation där valet står mellan underkas— telse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen — begränsad såväl i fråga om antal, storlek som mål — kan en part då markera en stark beslutsamhet till fortsatt motstånd och uppmana till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Vid de överväganden som föregår beslut om en första insats dominerar alltså den vidare bedömningen av de politiska konsekvenserna över militära lönsamhetskalkyler att slå ut olika mål. Denna uppfattning kan väntas bli mer förhärskande ju längre tiden går utan att kärnvapen används. Det

• Sida 54
•  Original

kan dock inte uteslutas att en sådan upptrappning leder till ett ohämmat kärnva- penkrig. Inte heller kan man helt utesluta möjligheten av att kärnvapen sätts in redan från början med förödande följder. Om kärnvapen skulle sättas in i Europa kan även Sverige bli utsatt för radioaktiv beläggning. — Vid utformningen av våra skyddsåtgärder måste flera tänkbara fall beaktas. Konsekvenserna i Sverige av kärnvapeninsatser i Centraleuropa och i vårt närområde bör begränsas. För att inte Sverige skall tvingas ge upp redan inför hot om kärnvapeninsatser mot vårt land bör våra åtgärder utformas så att inte insats av några enstaka laddningar rycker undan möjligheterna för fortsatt försvar. - Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan satts in vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon särskild återhållsamhet mot svenskt område. I en sådan situation har Sverige små möjligheter att bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell hand- lingsfrihet enligt den säkerhetspolitiska målsättningen. Totalförsvarets ansträng- ningar i ett sådant läge måste koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka befolkningens och nationens möjligheter att överleva.

4.3.2. Militära informationssystem

Försvarsmaktens datorutnyttjande är inriktad mot en systemstruktur för datorbaserade informationssystem för både i fred och krig. Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) har utarbetat ett förslag till långsiktig inriktning av systemutvecklingen, FRI rapport 8/4-8403. FRI-rapporten innebär sammanfattningsvis

— Datorstöd skall utvecklas för såväl operativ/taktisk ledning som för ledning av förbandsproduktion. Systemutveckling samt utbyggnad av datakraft (antal och storlek på datorer, lokalisering av datorer samt sammankoppling av datorer och terminaler) skall ske utifrån de krav som verksamheten i krig ställer.

— Datorstöd skall utvecklas för myndigheter på central, regional och lokal nivå och skall till omfattning och utformning anpassas efter olika användares behov.

- Åtgärder måste vidtas för att hålla datorerna i drift i krig. Härvid bör data- kraften spridas och system som skall verka i krig utvecklas för regional använd— ning. Vissa datoranläggningar bör ges särkilt hög skyddsnivå.

- För att kunna utnyttja terminaler och ändrad lagringsteknik särskilt vid datorbearbetning av hemliga data måste åtgärder vidtas för skydd mot obehörig åtkomst av dessa vid överföring och lagring.

- I de fall snabb åtkomst och bearbetning av data krävs, utnyttjas speciell teknik (reelltidsteknik). Vid lagring av data skall register ordnas så att dels snabb åtkomst och bearbetning dels successiv bearbetning av stora datamängder möjliggörs (satsvis bearbetning).

- De totala driftkostnaderna skall begränsas genom att satsvis bearbetning i fred koncentreras till ett fåtal anläggningar medan övriga anläggningar utformas för reelltidsdrift med liten bemanning.

- Inriktningen både vad avser innehåll och tidsmässigt genomförande bör ses enbart som en beskrivning av trender mot önskvärda mål på 8 — 10 års sikt. Tidpunkter då målen kan nås blir enligt institutets mening beroende på de beslut, som årligen måste fattas mot bakgrund av de ekonomiska förutsättningarna.

Den 7 maj 1975 fattade regeringen beslut om att förslaget tills vidare skall utgöra principiell grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Med regeringsbeslutet som grund och efter ytterligare utredningar har överbefälhavaren (ÖB) lagt fram en översiktlig informationssystem- och datakraftplan. Planen rullas årligen. '

• Sida 55
•  Original

Det kan samtidigt nämnas att inom civilförsvaret planeras ett ADB- baserat informationssystem för verksamhet i krig.

4.3.3. Civila myndigheters informationsbehandling

Kungl Maj:t har den 27 september 1974 givit föreskrifter för statliga myndigheters planläggning av informationsbehandling i krig i sådana fall då automatisk databehandling används i fred och kan ifrågakomma i krig. Föreskrifterna, som i första hand tar sikte på civila myndigheter lyder.

l. Myndighet som enligt därom meddelade föreskrifter skall bedriva verksamhet i krig skall vid utveckling av system för automatisk databehandling på ett tidigt stadium av utvecklingsarbetet beakta de särskilda problem som kan uppkomma för myndighetens verksamhet i krig till följd av införande av system för automatisk databehandling och som inte betingas av fredstida hänsyn. Vid utveckling av datasystem, som avses för fredsbruk och som helt eller delvis skall användas också i krig, skall beredskapskraven beaktas så långt det praktiskt och ekonomiskt är möjligt.

Vid planläggning av myndighets verksamhet i krig bör automatisk databe— handling i krig för administrativa ändamål förutsättas äga rum hos myndig- heten endast för upprätthållande av krigsviktiga funktioner vilka inte till rimliga kostnader kan tillgodoses på annat sätt. Myndighet som avser att i krig utföra sådan databehandling skall upprätta skriftlig plan härför. Av denna skall framgå för vilka ändamål databehandlingen planeras, vilka anläggnings- tekniska, maskinella och personella resurser som behövs samt de särskilda kostnader som kan uppstå i fred för att hålla erforderlig beredskap. Framställ- ning om medel för sådana särskilda kostnader skall göras i samband med de årliga anslagsframställningarna. För annan krigsviktig funktion där automatisk databehandling förekommer i fred skall planläggas övergång till annan behandling än automatisk databehandling. Vid behov får härvid ambitionsnivån sänkas.

Myndighet som avses i punkten 1 får i sin beredskapsplanläggning inte förutsätta att annan statlig myndighet eller annat organ skall tillhandahålla information på datamedium eller upprätthålla datordrift i krig om inte Kungl Maj:t medgivit det.

Myndighet, som i fred använder automatisk databehandling men i krig inte skall fortsätta därmed, skall planlägga för nedläggning av denna verksamhet på sådant sätt att den snabbt kan återupptas efter krigsslut.

Vid lokalisering av datorer som nyanskaffas eller i fred skall omlokaliseras skall så vitt möjligt hänsyn tas till beredskapsaspekter. I hithörande frågor har statskontoret att lämna råd beträffande tekniska problem och överstyrelsen för ekonomiskt försvar efter samråd med civilförsvarsstyrelsen att lämna råd beträffande val av lokalisering.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar samordnar och meddelar erforderliga anvisingar för beredskapsplaneringen inom totalförsvaret av sådan informationsbehandling som kräver datorstöd med undantag för samord-

• Sida 56
•  Original

ningen av planeringen mellan krigsmaktens myndigheter. 1 systern-och data- tekniska frågor lämnar statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut myndigheterna erforderliga råd.

Med stöd av dessa föreskrifter har ÖEF i mars 1975 utgivit särskilda anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig.

4.3.4. Kommunala och privata system

ÖEF gjorde åren 1971 — 72 en utredning om den privata och kommu- nala sektorns behov av och tillgång till datorer och datatjänster under beredskap och krig. Utredningen korn bl a fram till att det sannolikt skulle vara mycket svårt för många datoranvändare att gå över till manuella rutiner eller att använda andra datoranläggningar än de egna. Utredningen visade även att datoranläggningarna är starkt koncentrera- de till storstadsområdena. 1975 — 76 företog ÖEF en ny inventering av datorbeståndet i landet och kunde då konstatera att den från beredskaps- synpunkt ogynnsamma fördelningen i landet består.

4.3.5. Olika angreppssituationer och deras effekter på ADB-system

Vid ett angrepp med konventionella vapen mot Sverige får man räkna med att vissa delar av eller hela landet kan komma att besättas av fientliga styrkor. På grund av koncentrationen av datorkraft till stor- stadsområden kan ockupation av relativt begränsade delar av landet medföra att åtskilliga datasystem sätts ur spel och/eller kommer i fien- dens händer. Koncentrationen medför även ökad sårbarhet vid bomb— angrepp och sabotage. Vid konventionella bombangrepp kan stora an- läggningar helt slås ut. Ligger flera anläggningar inom en relativt begrän- sad yta finns stora risker att flera datoranläggningar sätts ur spel samti- digt.

Inom försvarsstaben, befästningsinspektionen, har den 1 oktober 1973 upprättats en skrivelse med rekommendationer för skydd av dator- anläggningar. Rekommendationerna tar sikte på skydd mot andra stridsmedel än ABC-stridsmedel. I skrivelsen heter det bl a att bekämp- ning med bomber, raketer och robotar kan åstadkomma verkan genom

— splitter

— anslag (inträngning, genomslag och utstötning) — luftstötvåg

—— markskakning — brand

Enligt rapporten antas de vanligaste förekommande bombtyperna vara av storleksordningen 250 — 500 kg. Ett något så när tillfredsställande skydd (skyddsklass ]) kan erhållas mot sådana bomber antingen genom att anläggningen förläggs till bergrum eller att vitala delar imnesluts i splitterskyddande konstruktioner av minst 40 cm dubbelarmerad be-

• Sida 57
•  Original

tong. ] rapporten uppskattas — för en anläggning som utan skydd skulle kosta 1,8 miljoner i byggnads- och installationskostnad — merkostna- den för skydd enligt skyddsklass 1 med skärmning och reservkraft- aggregat uppgå till ca 53 % om planeringen sker från början och till ca 133 % om åtgärderna vidtas i efterhand.

Riskerna för sabotage ökar betydligt vid krigshot och krig. Sabotage kan utföras genom överraskande insatser av enskilda individer eller begränsade styrkor. Genom infiltration kan sabotage även utföras in- ifrån. Manipulationer kan göras med systemen så att felaktig infor- mation sprids.

Inför en hotande ockupation kan det även finnas skäl att undanskaffa eller förstöra datoranläggningar och olika register. En ockupationsmakt kan ha intresse av att komma över och använda själva datorutrustning- en. Minst lika stort intresse torde finnas att komma över information av olika slag lagrad på datamedium.

I samband med behandlingen av olika befolkningsregister har datain- spektionen pekat på de risker som i tider av politiska omvälvningar eller krig är förenade med förekomsten av många centrala personregister. Möjligheterna till bevakning, undanförsel och förstöring i tid minskar enligt datainspektionen ju flera sådan register som finns, och detta i stort sett oavsett de föreskrifter som datainspektionen och andra myndigheter kan meddela. 1 beslut beträffande Reader”s Digest Aktiebolags befolk- ningsregister uttalar regeringen — sedan bolaget besvärat sig över data- inspektionens beslut beträffande detta register — bl a att vad gäller riskerna vid politiska omvälvningar eller krig ankommer de därmed förenade frågorna om tex bevakning, undanförsel och förstöring av personregister i första hand på andra myndigheter än datainspektionen.

Även om man numera har försökt hindra spridningen av befolknings- register bl a genom ändring i datalagen torde det ändå finnas åtskilliga sådana kvar i framtiden. För övrigt finns naturligtvis intresse hos främ- mande makt att få tillgång till andra register än befolkningsregister. Det kan gälla register över nyckelpersoner av olika slag. Det behöver heller inte vara register med personinformation utan kan gälla register över vägar, fastigheter etc.

1 lag (1961:655) om undanförsel och förstöring med diverse följdför- fattningar regleras frågor av nu diskuterad art. ÖEF har samordnings- ansvar för planering av undanförsel och förstöring och har meddelat särskilda anvisningar härför. Någon specialreglering beträffande dato- rer och dataregister finns inte i författningarna. I ÖEFs anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig är dock intagna rekommendationer om arkivering på skyddat sätt samt i vissa fall om förstöring.

Vad gäller undanförsel av datoranläggningar torde detta ofta vara ett mindre realistiskt alternativ. Att flytta en större datoranläggning för att den skall användas på annat ställe är något som är dyrbart, tidskrävande och dessutom kräver noggranna förberedelser. Däremot kan det finnas skäl att göra en anläggning obrukbar om det kan antas att fienden kan utnyttja den för sina syften. En ren förflyttning av en anläggning för att

• Sida 58
•  Original

undvika att den falleri fiendehand är också tänkbar i vart fall vad gäller kringutrustning. Detta kan även vara ett sätt att skaffa reservdelar till andra anläggningar som fortfarande är i drift.

Att undanskaffa själva informationen lagrad på datamedier torde möta mindre praktiska svårigheter. I trängda lägen kan dock förstöring vara det enda som står till buds även om det medför stora svårigheter att i ett senare läge rekonstruera registren. Det kan finnas skäl att fortlöpan- de se över planeringen beträffande vilka register som bör undanföras eller förstöras vid en krigssituation. Planeringen bör omfatta både den offentliga och privata sektorn.

Datasystemens beroende av varandra ökar alltmer. Många system är beroende av information från andra system. I vissa fall hämtas infor- mationen direkt genom terminalförbindelser. Överhuvudtaget går ut- vecklingen mot en allt mera ökad kommunikation mellan olika datasy- stem exempelvis genom dator-datorförbindelser. Utslagning av ett sy- stem får återverkningar på flera andra. Avbrott i kommunikationssyste- men får vidsträckta konsekvenser. På den statliga sidan utgår man också idag ifrån att ADB skall användas i krig endast för krigsviktiga funktio- ner. Även inom den privata och kommunala sektorn får man förmodli- gen ha en relativt låg ambitionsnivå vad gäller användning av datorer vid konventionella krig. En viktig faktor här är personalsidan. En stor del av den personal som behövs för datordriften måste användas för andra ändamål. Att ersätta inkallad personal kan ofta vara svårt eller omöjligt.

Vid ett krig i Europa får man även räkna med betydande svårigheter att uppehålla ADB-drift på grund av minskade eller obefintliga möjlig- heter att importera reservdelar och annan nödvändig materiel. Även möjligheterna till service från utlandet skulle minska eller försvinna. Sådana effekter skulle uppstå även om Sverige inte var inblandat i en konflikt i Europa.

Vid ett totalt kärnvapenkrig i vilket även vårt land är inblandat är frågan huruvida datorerna fungerar eller inte av underordnat intresse. Vid mera begränsade kärnvapeninsatser kan man som försvarsutred- ningen framhållit räkna med möjligheter till fortsatt försvar. Man bör då även kunna räkna med fortsatt datordrift i begränsad omfattning. Vad gäller användningen av kärnvapen får man även beakta den s k EMP (electromagnetic pulse)-effekten. En arbetsgrupp inom fortifikationsför- valtningen med uppgift att ta fram underlag för projektering av fortifi- katoriskt EMP-skydd säger i en förberedande promemoria bl a följande om EMP-effekten.

Om man skall beskriva EMP-verkan kan det vara lämpligt att särskilja tre fall. — Det första är en yt- eller luftexplosion inom någon kilometer från marknivå där man är intresserad av verkan inom någon eller några kilometers avstånd. Denna verkanstyp är av speciellt intresse för hårda mål. — Det andra verkansfallet är en yt- eller luftexplosion på samma höjd som ovan, men där man intresserar sig för verkan på något eller några lO-tal km avstånd. Denna verkan är av intresse beträffande oskyddade mål samt utbredda el- och telesystem och i synnerhet sådana system som till en del har ledare vilka genomkorsar EMP-källområde,

• Sida 59
•  Original

nämligen området alldeles intill explosionen. — Det tredje intressanta fallet som närmast kan karaktäriseras som ett rent EM P-angreppsfall är en höghöjdsexplo- sion på en höjd större än 30 km, där man i första hand intresserar sig för EM P-verkan vid marknivå. Detta fall berör bl a el-, tele- och signalsystem emedan verkan kan bli synnerligen utbredd, upp till ett par tusen kilometer. — Ett fåtal höghöjdsexplosioner kan täcka hela Europa med EMP-effekten. Precisionen i explosionshöjden kan göras mycket hög. — Skadorna på ett elektriskt system kan ge sig till känna som övergående eller permanenta avbrott, kortslutningar eller karakteristikförändringar. Avledare och säkringar i tele— och elkraftsystem kan utlösas och störningar eller blockeringar av önskvärda funktioner kan uppstå. Minnesenheter i datorer kan under ogynnsamma omständigheter raderas.

NATOs överbefälhavare Alexander Haig har i ett tal varnat för att ett eventuellt angrepp från Sovjetunionen skulle kunna föregås av en osyn- lig EMP-blixt som skulle sätta bl a datacentraler ur funktion och däri- genom skapa kaos. Ett sådant angrepp med EMP-vapen skulle förmod- ligen ske genom att vätebomber skulle explodera på strategiska punkter flera hundra kilometer upp i världsrymden.

EMP-effekten skulle således kunna påverka datorer i vårt land även om vi inte är direkt inblandade i ett krig. En del från beredskapssyn- punkt särskilt viktiga anläggningar har försetts med skydd mot EMP- effekten genom elektrisk skärmning av lokalerna och genom anbring- ande av elektriska filter på ledningarna in i anläggningarna. Några enkla och billiga metoder att åstadkomma sådant skydd finns inte och det förefaller sannolikt att det av kostnadsskäl inte blir möjliget att inom överskådlig tid mer allmänt åstadkomma sådant skydd.

En allt större del av de internationella datoröverföringarna sker idag med hjälp av satellit. Dessa satellitsystem kan inte förväntas överleva en EMP-attack.

4.4. Katastrofer och olyckshändelser

4.4.1. Definitioner, avgränsningm m

När man talar om katastrofplanering som ett led i ADB-säkerhet tar ordet katastrof ibland mera sikte på konsekvenserna av uppkomna skador än på själva skadeorsaken. Denna kan även vara en uppsåtlig handling t ex sabotage. I skriften ADB-säkerhet — idag och i morgon, dokumentation från en konferens om ADB-säkerhet 18 -— 19 november 1976 i Nynäshamn använder en författare följande definition av kata- strof.

En i detta sammanhang användbar definition av katastrofkan vara när ett avbrott i driften av ADB-system får allvarliga konsekvenser för en organisations förmåga att fullgöra sina uppgifter eller behålla sin ställning (överleva) på marknaden.

Med katastrofer och olyckhändelser som exempel på yttre angrepp menas i det följande närmast oavsiktliga yttre händelser som kan få mer

• Sida 60
•  Original

eller mindre omfattande verkningar. Hit hör tex naturkatastrofer av olika slag som ras, jordbävningar, översvämningar, orkaner och blixt- nedslag. Katastrofer kan även uppstå genom att farligt gods exploderar, genom överslag i elkablar eller genom brand etc. Ofta är det väl närmast omfattningen av skadorna som avgör om man talar om katastrof eller olyckshändelse. ,

Med tanke på utredningens inriktning är det i första hand katastrofer av olika slag som är av intresse. Att dra någon klar skiljelinje mellan katastrof och olyckshändelse går dock inte. Det väsentliga är att det skall röra sig om yttre händelser som kan medföra avsevärd skada, sedan spelar det mindre roll vilken etikett som används. Naturkatastrofer och liknande olyckor kan både direkt och indirekt påverka verksamheten vid ADB-drift. Dels kan själva anläggningen skadas eller förstöras dels kan driften störas genom avbrott i el- och vattenförsörjningen.

4.4.2. Katastrofer eller olyckshändelser som inträjfat eller kan inträffa

Stora naturkatastrofer har vi varit relativt förskonade från i vårt land. Sådana inträffar dock ibland. Ett exempel är rasen i Tuve i Göteborg den 30 november 1977 när stora lermassor gled ner i en dalgång. Följden blev bl a att flera människor dog och att ca 65 hus förstördes. Liknande ras inträffade i Surte år 1950. Kraftiga oväder har inträffat i vårt land. Dessa har åstadkommit stora skador på bl a el- och telenätet. Hösten 1969 uppstod svåra stormskador på bl a el- och telenät framförallt i södra och västra Sverige.

1 Swedish Reactor Safety Study, Barsebäck Risk Assessment (Ds I l978zl) gjord för energikommissionens räkning har försök gjorts att kvantifiera riskerna för radioaktiva utsläpp bl a på grund av yttre hän- delser som jordbävningar, stormfloder, stormvindar och flygplans- krascher. Av rapporten framgår att två lindriga jordbävningar inträffat i Barsebäcksområdet på 74 år. I rapporten bedöms riskerna för flygkra- scher som jämförelsevis hög på grund av närheten till Kastrup. Ingen av de nämnda faktorerna bedöms dock i rapporten som några allvarligare risker men det framhålls att de likväl inte bör ignoreras. Riskerna för ras, jordbävningar etc finns alltså även om riskerna är betydligt mindre än i t ex länder som Mexico, Japan etc. I Japan är det vanligt med stor reserv av datorkraft bl a med hänsyn till jordbävnings— risken. En stor procent av datoranvändarna har golv som skall öka skyddet vid jordbävningar. Översvämningar i samband med skyfall förekommer relativt sällan i Sverige. Risker finns för översvämning i samband med snösmältning. Vanligast är dock översvämningar på grund av brister i ledningssystem och liknande. Ett speciellt fall av översvämningsrisk ligger däri att större dammar kan rämna. Vattenfallsverket har för energikommissionens räk- ning utrett hur stora risker det finns för denna typ av katastrofer. Enligt vattenfallsverkets utredning bedöms risken som mycket liten att en av de

• Sida 61
•  Original

fem största dammarna i Sverige skulle kunna rämna utan förvarning. Risken för katastrof är störst under byggnadstiden. I maj 1976 rasade en vattenkraftsdamm under byggnad.

Ijanuari 1973 inträffade en explosion i några elkablar utanför Härnö- sand. Explosionen, orsakad av kortslutning, medförde att de flesta hus- håll i Härnösand blev utan ström. Praktiskt taget hela samhället drab- bades av elavbrott i större eller mindre omfattning. När alla abonnenter- na efter ca tre dagar kopplades in och allt skulle återgå till det normala inträffade överbelastning på nätet så att Härnösand på nytt blev ström- löst. Under samma dag återkom emellertid strömmen till samtliga abon- nenter. Driftstörningen i Härnösand föranledde Svenska Elföreningen och Centrala Driftledningens Beredskapsnämnd att tillsätta en kommit- té för att analysera störningen och utarbeta de rekommendationer ana- lysen kunde leda till. 1974 avgav kommittén rapporten Storstörningar i distributionsnät i tätorter. Beträffande möjligheterna att klara krisen i Härnösand med hjälp av reservkraftaggregat sägs i rapporten följande.

Även om vissa, mycket lokala kraftbehov kan tillgodoses på detta sätt, så är aggregaten dock till föga hjälp i stort. Möjligheterna att med reservkraftaggregat från t ex militära enheter tillgodose ett stort kraftbortfall är således ytterst begrän- sade. För att tillgodose ett internt kraftbehov är det därför angeläget att man redan vid byggandet av för samhället viktiga institutioner (tex sjukhus och skolor) förser dem med någon form av reservkraft.

I detta sammanhang kan nämnas att New York vid olika tillfällen blivit totalt mörklagt. Problem har då uppstått för olika datoranvändare. Bl a har flyg- och hotellbokningen fungerat dåligt.

Brand är något som kan medföra omfattande skador och i samband med brand kan det ibland vara befogat att tala om katastrofer. Vid en omfattande brand hos IBM (Program Information Department i New York) i september 1972 förstördes stora delar av det egna programbiblio- teket, kundregister, operativsystem etc med stora förluster som följd. Genom att katastrofplaner fanns lyckades dock företaget relativt snabbt komma igång igen.

Åsknedslag kan förorsaka brand men kan även påverka elför- sörjningen eller medföra andra skador.

4.4.3. Möjliga effekter av katastrofer eller olyckshändelser som påverkar A DB-drift

Ras eller liknande katastrofer som ägde rum i Tuve och i Surte inträffar relativt sällan. Att ett sådant ras skulle hända på en plats där en stor och viktig datoranläggning finns ter sig som något relativt osannolikt. Skulle något sådant likväl inträffa torde skadorna bli betydande och tidsödan- de att reparera i den mån det överhuvudtaget är möjligt. Även en flyg- planskrasch på en datoranläggning ter sig som något relativt osannolikt. Placering av en datoranläggning nära en storflygplats eller vid områden med rasrisk bör dock om möjligt undvikas.

• Sida 62
•  Original

Eldsvådor och vattenskador hör till några av de vanligaste orsakerna till störningar i datordrift. Drabbas en större servicebyrå eller någon större datorcentral av omfattande brand eller vattenskador kan det bli fråga om driftavbrott som kan orsaka störningar i hela samhället.

Katastrofer eller olyckshändelser som medför avbrott i el- eller vatten- försörjningen kan ofta få mera långtgående följder än om någon enstaka datoranläggning direkt drabbas av en katastrof. Om el- eller vattenför— sörjningen avbryts inom tex hela Storstockholmsområdet drabbas en stor del av hela landets ADB-drift.

Det kan avslutningsvis nämnas att länsstyrelserna enligt 245 brand- stadgan (l974:8l) svarar för planeringen av räddningstjänst vid nödlägen som kräver omfattande räddningsåtgärder enligt 12 & brandlagen (1974280). Statens brandnämnd har i samråd med kommunförbundet under 1977 utgivit råd och anvisningar för planeringen av rädd- ningstjänsten hos länsstyrelserna. Planeringen tar även sikte på ras, stormskador, översvämningar etc.

• Sida 63
•  Original

5. Inre sårbarhet

5.1. Innehållsmässigt känsliga register

5. l .] Befolkningsregistren

Med utgångspunkt från 3 a & datalagen kan man definiera befolknings- register som personregister vilka omfattar en betydande del av befolk- ningen i riket elleri område därav. 3 a & gäller från 1 februari 1977 och tillkom som ett provisorium. Datalagstiftningskommitteen (DALK) skall enligt sina direktiv bl a ta upp frågan om tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen inom landet eller inom visst område.

3 a & lyder numera

Tillstånd att inrätta och föra personregister som omfattar andra än medlemmar, anställda eller kunder hos den registeransvarige eller har annan därmedjämställd anknytning till denne får meddelas endast om särskilda skäl föreligger].

Bakgrunden till statsmakternas beslut om 3 aé är i korthet följande. Datalagen reglerade i sin ursprungliga lydelse inte särskilt tillåtligheten av befolkningsregister. Datainspektionen var emellertid från början re- striktiv till sådana register och iakttog den principen att ingen vare sig myndigheter eller företag borde ha fler personer registrerade än vad som överensstämmer med ett aktuellt registers ändamål. Om inte denna princip kunde upprätthållas skulle många centrala personregister kom- ma att inrättas. Inspektionen framhöll bl a att i tider av politiska omvälv- ningar eller krig är särskilda faror förenade med förekomsten av många centrala personregister. Man måste även, enligt inspektionen, räkna med risken under normala tider för att innehållet i befolkningsregister kan föras till utlandet.

Enligt ett avgörande år 1975 av regeringen efter besvär över beslut av datainspektionen ansågs emellertid datalagen i dess ursprungliga lydelse inte medge att personkretsens omfattning tillmättes självständig betydel— se vid bedömning av integritetsriskerna i ett tillståndsärende. Det kunde enligt detta avgörande även ifrågasättas om sådana omständigheter som farhågor betingade av risken för politiska omvälvningar eller krig borde få påverka prövningen enligt datalagen.

' Paragrafen trädde i kraft den 1 februari 1977 och fick ändrad lydelse den 1 juli 1979.

• Sida 64
•  Original

Frågan om befolkningsregister blev föremål för debatt i riksdagen varvid riksdagen anslöt sig till datainspektionens grundprincip. Man antog vidare att vissa befolkningsregister skulle bli obehövliga eller kunna inskränkas till sitt innehåll genom inrättandet av ett samordnat person- och adressuppdateringsregister, SPAR'.

Även om 3 a 5 kan bidra till att minska spridningen kommer ändock vissa befolkningsregister att finnas kvar.

Som beskrivits i SÅRKs lägesrapport är RFVs register ett av de mera omfattande statliga personregistersystemen. Det används som hjälpme- del för att administrera ett omfattande ekonomiskt trygghetssystem. Man räknar med att det fortgående reformarbetet vad gäller social trygghet kommer att medföra behov av ännu flera register hos RFV. RFVs system täcker hela befolkningen eftersom det omfattar barnbi- dragssystemet, sjukförsäkringssystemet och pensionssystmet. I RFVs system ingår eller kan komma att ingå ett betydande antal andra system som ofta också innehåller känslig information. Bland dessa märks sy- stem för yrkesskadelivräntor, bidragsförskott, obligatorisk arbetslöshet- sersättning och socialförsäkringstillägg. RFVs system är emellertid un- der utredning av ALLFA-utredningen som enligt sina direktiv bl a har att bedöma möjligheten till regionalisering.

Registren inom folkbokföringen och skatteadministrationen — sedan mitten av 60-talet förda med hjälp av ADB — är av naturliga skäl befolkningsregister. Dessa register förs i dag länsvis. Länsstyrelsen i Stockholms län för dessutom ett samlingsregister över samtliga innevå- nare i landet. Driftmässigt är systemet förlagt till 14 regionala länsdator- anläggningar. För närvarande pågår arbete med att utveckla och införa ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och beskattningsområdet. Det nya systemet bygger på en kombination av central och regional databehandling med en central anläggning och 21 länsdatoranläggning— ar. Systemet skall genomföras etappvis. Det nya systemet används i större utsträckning än det gamla som hjälpmedel vid skatteadministra- tionen. Den centrala registerföringen utgöres i huvudsak av ett s k ar- betsregister för beskattningen. Detta omfattar i realiteten hela befolknin- gen. Registret omfattar samtliga skattskyldiga. Folkbokföringsregister och fastighetsregistren skall föras på länsnivå.

De av trafiksäkerhetsverket (TSV) förda bil- och körkortsregistren är också av den omfattningen att de får anses vara befolkningsregister. Vissa uppgifter i körkortsregistret, exempelvis om körkortsåterkallelse och varning är av känslig art. Det kan även nämnas att registren används för beredskapsplanering.

Hos SCB finns ett flertal befolkningsregister. Ett är registret över totalbefolkningen (RTB), som innehåller — vilket framgår av namnet — hela befolkningen. Registret innehåller dock relativt få uppgifter om varje person. Vidare finns hos SCB folk- och bostadsräkningarna från 1965, 1970 och 1975 bevarade på ADB—medium. Därutöver kan nämnas

I SPAR mms beskrivet i inkomst- och förmögenhetsregistret (ca 6 milj personer). lägesrapporten på sid 67 Ett annat befolknrngsregrster under uppbyggnad är riksdatasystemet ff. inom exekutionsväsendet (REX-systemet). Avsikten med REX-systemet

• Sida 65
•  Original

är att det skall fungera som ett hjälpmedel i samband med registrering och handläggning av indrivningsmål. Fullt utbyggt beräknas systemet innehålla uppgifter om mer än 800 000 gäldenärer.

Register av stort intresse i detta sammanhang är de som ingår i VPVs personalredovisningssystem. Registren omfattar 1,4 miljoner människor och innehåller bl & uppgift om krigsplacering.

Det av RPS förda centrala passregistret är även ett befolkningsregis- ter. I detta sammanhang kan nämnas att passlagen (19781302) förutsätter att RPS i anslutning till passregistret registrerar personer som på grund av psykisk sjukdom inte får meddelas pass utan föregående 5 k passtill- stånd (se proposition 1977/78:156).

Det ovan nämnda SPAR med DAFA som registeransvarig är delvis i drift sedan den 1 januari 1978. Syftet med registret, som omfattar hela befolkningen och innehåller vissa basuppgifter (namn, adress etc), är att kunna minska behovet av omfattande register inom såväl den privata som offentliga sektorn. Genom att olika användare kan få dessa basupp- gifter från SPAR räknar man med att många kan lägga ner sina register eller krympa dem vad gäller antalet registrerade.

Bland de statliga befolkningsregister som är under utveckling skall slutligen det tidigare nämnda fastighetsdatasystemet beröras. CFD inrät— tades 1968 för att bygga upp detta system. Det skall användas som hjälpmedel att föra fastighets- och inskrivningsregistren. I registren skall även ingå koordinater med vars hjälp de olika fastigheterna kan läges- bestämmas. Koordinatsättningen skall underlätta samhällsplaneringen.

För att även kunna knyta rikets innevånare till de lägesbestämda fastigheterna -— fastighetsägarna finns naturligtvis redan i grundregist- ren — har CFD framställts k koordinatsatta personband. Detta har skett genom att de av länsstyrelsen förda kameralbanden (folkbokförings- band) har kompletterats med koordinater. Med hjälp av olika integra- tionsnycklar, främst personnummer, kan sedan ytterligare personupp- gifter tillföras genom samkörning med andra personregister. Data kan redovisas grafiskt i form av t ex rutkartor, prickkartor och isaritmkartor.

Genom att man i fastigheten kommit ner på lägsta tänkbara admini- strativa nivå kan man oberoende av andra administrativa gränser som kommun, församling etc, ta fram översiktliga kartor med information beträffande praktiskt taget vilket område som helst. Det går tex att selektera fram olika åldersgrupper inom visst område, något som kan användas vid planering av skolor, daghem, ålderdomshem etc. Detta innebär naturligtvis stora fördelar för samhällsplanerarna men samtidigt möjligheter för en angripare som vill skaffa sig kontroll över be- folkningen i landet. Det är även tekniskt möjligt att med en höjdkoor- dinat registrera uppgifter om våningsplan m m. Koordinaterna kan även användas som hjälpmedel att rikta in olika slags vapen.

Koordinatsatta personband finns i dag beträffande flera län. I febru- ari 1978 beslutade riksdagen att arbetet skall fortsätta med uppbyggna- den av ADB-baserade fastighets- och inskrivningsregister. Utvecklings- arbetet som dittills varit inriktat på ett integrerat system kommer att ändras. Enligt riksdagsbeslutet skall två skilda ADB-system, ett för

• Sida 66
•  Original

fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet skapas.

Vad gäller de koordinatsatta personbanden har datainspektionen år 1975 överlämnat frågan om dessa register till regeringen (justitiedepar- tementet) och hemställt att regeringen beslutar om frågans vidare hand- läggning. Datainspektionen fann att registren i och för sig krävde in— spektionens tillstånd men ansåg att registren borde prövas i ett större sammanhang med beaktande inte enbart av integritetsfrågorna utan även av samhällsplaneringens behov och en del andra faktorer som det inte ankom på inspektionen att ta ställning till. Ärendet har av regering- en avskrivits med hänvisning till att frågan kommer att behandlas av den nyligen tillsatta utredningen om den fortsatta fastighetsdataverksamhe- ten.

Det kan nämnas att även Nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan) utvecklat ett samhällsplaneringsregister med personuppgif- ter i kombination med koordinater. Här koordinatsätts olika väg- och gatusegment. Systemet kallas NIMS (Nordiskt informationssystem och metoder för samhällsplanering).

I avvaktan på regeringens ställningstagande beträffande de koordi- natsatta personbanden har flera länsstyrelser och kommuner av datain- spektionen medgivits tillstånd att tills vidare föra planeringsregister med användande av koordinater både enligt CFDs och Nordplans modeller.

Även på den kommunala sidan finns register som täcker kommun- respektive landstingsmedlemmarna. Det finns t ex register för planering av sjukvården, framställning av patientkort och andra samhällsplane- ringsändamål.

Inom den privata sektorn finns totalregister eller register som innehål- ler större delen av befolkningen hos försäkringsbolaget Folksam, hos Datema AB, som är ett serviceföretag med personregister för bl a adress- uppdateringar och direkreklam och hos Reader's Digest AB som har ett eget register för reklamändamål. Vidare har UC det tidigare nämnda kreditupplysningsregistret fört med hjälp av ADB. I detta register ingår ungefär 6,5 miljoner människor. Registret innehåller relativt djup infor- mation som belyser de registrerades ekonomi. Även ABAK—JUSTITIA har ett stort kreditupplysningsregister fört med hjälp av ADB.

Hos datainspektionen hade vid utgången av juni 1977 ungefär 260 ansökningar enligt övergångsbestämmelserna till 3 a 5 datalagen kom- mit in för omprövning. De flesta avser register hos kommunerna som utgör underlag för handläggning av ärenden om bostadsbidrag. Bland övriga register av större intresse kan nämnas register hos RSV, UC, RPS, Datema AB, Readers Digest AB, Folksam och SCB. Inspektionen har prövat några ansökningar enligt övergångsbestämmelserna. Två ären- den som lett till avslaghar överklagats till regeringen som dock inte ändrat avslagsbesluten. Datainspektionen har även med stöd av 3 aé datalagen meddelat beslut i ett antal ärenden som gäller register som tagits i drift efter den 1 februari 1977, då lagändringen trädde i kraft. Både avslags- och bifallsbeslut har givits. I en del fall har tillstånden tidsbegränsats.

Som framgår finns en mängd befolkningsregister av varierande bredd

• Sida 67
•  Original

och djup. Från sårbarhetssynpunkt ligger riskerna med befolkningsre- gister däri att de kan komma till stor användning även för en angripare i olika kris-och krigssituationer. Erfarenheter utomlands härav finns bl a från andra världskriget. Det finns olika sätt och olika ändamål för angripare att använda registren. Flera av dem framförallt inom den offentliga sektorn är funktionellt känsliga. Detta behandlas närmare i avsnitt 5.2.

Här skall dock nämnas att om man t ex utsätter skatteregistren, fram- förallt då de som är under uppbyggnad, eller RFVs register för olika störningar och manipulationer kan detta få påtagliga effekter i form av oro i samhället och misstro mot myndigheterna. Att nå sådana närmast psykologiska effekter kan ingå som ett moment i mera långtgående planer på att angripa eller omstörta samhället.

En påtaglig risk med spridning av befolkningsregister ligger däri att den underlättar möjligheterna att föra ut denna typ av register till utlan- det. Visserligen finns vissa bestämmelser i datalagen och sekretesslagen som skall motverka sådana möjligheter men dessa regler torde inte räcka för att helt sätta stopp för sådana förfaranden. Om olika register förs till utlandet kan de sedan komma att användas inför och vid en krigssitua- tion bl a i syfte att sprida propaganda eller för att underlätta kontrollen av befolkningen i erövrade områden. Ett basregister i utlandet med hela befolkningen kan t ex tänkas bli utbyggt med ytterligare information av känslig art. Att hålla ett sådant register aktuellt under någon längre tid torde dock möta vissa svårigheter.

SÅRK vill i sammanhanget peka på de möjligheter som i dag finns att ur register av totalbefolkningskaraktär ”lista ut” olika kategorier av eller samtliga utländska medborgare av viss nationalitet som är bosatta i Sverige.

Den största risken ligger dock sannolikt däri att ett antal här befintliga register faller i en eventuell angripares händer. Denne skulle därigenom få ett utomordentligt instrument att kontrollera befolkningen. Framför- allt gäller detta om ett flertal register skulle kunna sambearbetas. Ett särdeles utmärkt hjälpmedel för kontroll av befolkningen skulle vara de koordinatsatta personbandens utbyggda med anna personinformation. Med karteringar kunde då olika grupper av särskilt intresse placeras geografiskt på olika kartor.

Uppgifter om persondata kompletterade med information om bo- stads- och uppehållsort ger alltså stora möjligheter till kontroll av befolk- ningen inom ockuperat område. Är uppgifterna dessutom åtkomliga från terminaler i rörliga enheter torde kontrollen av befolkningens rö- relser kunna bli mycket effektiv.

5.1.2. Exempel på register som innehåller företags- och liknande uppgifter

Vad gäller personinformation finns en i datalagen inskriven skyldighet att ange ändamålet med olika register. Motsvarande bestämmelser finns inte beträffande annan information.

• Sida 68
•  Original

* Antalet har se- nare vrsat sig vara betyd- ligt större

Ett stort antal myndigheter t ex SIND, statensjordbruksnämnd, läns- styrelserna, RSV, naturvårdsverket, statens pris- och kartellnämnd (SPK), statens planverk samt ÖEF har rätt att inhämta i princip alla de uppgifter som de anser sig behöva för sin verksamhet. En stor del av dessa uppgifter insamlas av SCB på uppdrag av respektive myndighet utöver den uppgiftsinsamling som SCB bedriver för rent statistiska ändamål. Till följd härav och genom datateknikens utnyttjande har lagrats allt större mängder företagsdata i offentliga datasystem. I ratio- naliserings- och besparingssyfte sker ofta insamling av olika uppgifter från företag i ett sammanhang. Detta ökar risken för spridning av upp- gifter till icke avsedd användare. Känslig företagsinformation som finns hos myndigheter är visserligen ofta sekretessbelagd men ibland försvin- ner sekretesskyddet när informationen lämnas till en annan myndighet.

Eftersom näringslivet är den viktigaste delen i det ekonomiska försva- ret utgör förhållandet en allvarlig sårbarhetsfaktor.

Situationen belyses med följande exempel. Som ett led i uppbyggna- den av en beredskap mot miljökatastroferi samhället pågår uppläggning av en miljödatabas, miljövårdens informatinssystem (MI). Ett projekt rör varor som kontrolleras enligt lagen (1973:329) om hälso-och miljö- farliga varor. I projektet utreds bl a ADB-rutiner för produktkontroll- nämndens (PKN) register över ca 60 000 kemiska produkter och be- ståndsdelar som ingår i dem'. Tillverkare, importörer m fl är skyldiga att anmäla sådana produkter till PKN. Informationen i produktregistret är för övrigt delvis av sådan art att den kan innehålla fabrikationshemlig- heter bakom vilka kan ligga stora utvecklingskostnader.

Inom ett annat MI-projekt byggs ett register upp inom arbetsmiljöom- rådet. Ändamålet med registret är att tillhandahålla information om arbetsmiljön för tillsynsmyndigheter inom detta område. Registret inne- håller stora mängder information om såväl företag som anställda.

Genom införandet av organisationsnummer har grunden lagts för att koppla samman specifika företag med produktionsförhållanden, lager- tillgångar och en mångfald andra företagsuppgifter. Detta är givetvis till fördel för samhällsplaneringen men innebär samtidigt starkt ökade möj- ligheter för icke avsedd användning. Företagsregister av denna art finns förutom hos RSV och SCB också hos SPK vad gäller butiker och hos patentverket vad gäller patentansökningar. Vidare kan nämnas datorleverantörernas kundregister som dessutom ofta förvaras utom- lands.

Sveriges industriförbund har i skrivelse den19 maj 1978 till försvars- departementet, vilken skrivelse överlämnats till SÅRK, tagit upp pro- blem av nu berörd art. Industriförbundet skriver bl a följande.

Företagens sårbarhet till följd av datateknikens utnyttjande bl a genom lagring av allt större mängder företagsdata i offentliga datasystem har enligt Industriförbun- dets uppfattning antagit sådana proportioner att en allmän översyn bör göras av de förutsättningar som gäller för företagens skydd. Vad nu sagts har lett till att en helt ny situation uppkommit som påverkar ekonomi och samhälle. Medvetenhe— ten härom har på flera håll i Europa aktualiserat ny lagstiftning som omfattar inte blott persondata utan även data om juridiska personer.

• Sida 69
•  Original

Samhället och därmed näringslivet är beroende av fungerande kommu- nikationer och försörjning med elektrisk energi, vatten m in. För att tillhandahålla erforderliga tjänster används ADB i en stor och starkt ökande omfattning. Exempel härpå är följande. Inom SJ är man helt beroende av ADB för materielredovisningen och biljettförsäljningen. De moderna ställverken är helt datoriserade både för större rangerban- gårdar och för styrning av vissa fjärrställverk. Redovisningen och utnytt- jandet av hela vagn- och lokparken kommer att ske med hjälp av ADB.

Samtliga landets fyrar avses bli automatiserade och styras med hjälp av en centraldator.

Ett ytterligare exempel på datalagrad information av denna typ är de uppgifter om vägnätet (vägar, broar etc) som är lagrad i vägverkets databank.

Samhällets totala energiförsörjning är beroende av skilda ADB-sy- stem med en hög grad av centralisering. Systemen används som hjälp- medel vid materielförsörjning till huvudförråd och till materielbehovs- ställen samt för att förse arbetsplatserna med redskap vid linjebyggna- tion eller reparations- och underhållsarbete.

Allmänt sett kan konstateras att även blygsamma störningar kan ge stora negativa effekter för kraftförsörjningen.

Televerket är inom praktiskt taget alla delar av sin verksamhet starkt beroende av att elektronisk utrustning i växlar m rn samt datorsystem för televerkets totala verksamhet fungerar störningsfritt.

Vad gäller kommunerna, i vart fall de större, förekommer en hög grad av datorisering vad gäller drift och underhåll av el, vatten, avlopp och gas. I dessa system finns en mångfald tekniska och geografiska detalj- beskrivningar.

5.1.3. Problem med register med särskilt känslig information

Vissa register kan innehålla så känslig informatin av personlig art att de även kan vara farliga från sårbarhetssynpunkt. Register inom tex sjuk- vård och socialvård, kriminal- och polisregister etc kan innehålla upp- gifter som i orätta händer skulle kunna användas för att pressa fram uppgifter av betydelse för totalförsvaret tillgängliga för någon som be- rörs av den känsliga informationen. Man kan naturligtvis fråga sig om datatekniken medfört några ökade risker i detta avseende. Å ena sidan har tekniken i viss utsträckning gett möjligheter till bättre kontroller och därmed ökad säkerhet. Till följd härav har risken för obehörig åtkomst av känsliga registeruppgifter generellt sett blivit mindre efter datorise— ringen av sådana register än den var när registren fördes manuellt. Å andra sidan har datatekniken möjliggjort lagring av betydligt större informationsmängder än som tidigare var möjligt. Även sammanföring av information från olika register sker lättare med den nya tekniken. Genom terminalverksamhet har ibland många fler fått tillgång till registerinformation än när manuella register fördes. Den ökade säkerhet som inledningsvis vanns genom att över landet utspridda konventionella register koncentrerades till mer lättbevakade centrala dataanläggningar

• Sida 70
•  Original

hari viss mån försvunnit genom terminalverksamheten. Anslutningen av terminaler från olika delar av landet till de centrala datasystemen ger nu riksåtkomst till sådan information som förr bara var tillgänglig på regio— nal nivå.

En särskild fara ligger däri att känslig information i vissa fall sprids från register till register. Ibland översänds fullständiga kopior av register till annan myndighet. Ett exempel härpå är att till SCB lämnar andra myndigheter för statistiska ändamål omfattande information av känslig natur direkt på datamedium. Från t ex polis-, kriminal- och socialregist- ren och andra källor lämnas till SCB uppgifter om brottslighet, social missanpassning etc. Hos SCB sparas ofta mer material än hos myndig- heterna själva. Genom att informationen sprids ökar även riskerna för att den skall hamna i orätta händer.

Känslig information som finns hos myndigheter är i regel sekretess- belagd. Emellertid kan ibland sekretesskyddet försvinna om informatio- nen lämnas till annan myndighet. Det är inte alltid sekretessen följer med den överlämnade informationen. Samtidigt skulle en total fortplantning av sekretessen leda till att offentlighetsprincipen skulle urholkas. Sekre- tessbestämmelserna är dessutom ofta svårtolkade och det kan vara svårt att avgöra om sekretessskydd finns eller ej. Sålunda har t ex diskuterats om 16 & sekretesslagen i lydelse före den 1 januari 1978 var tillämplig på uppgifter som primärt insamlats för andra ändamål än statistik. Om inte samma sekretess skulle kunna åberopas som vid den myndighet som lämnat uppgiften skulle alltså känslig information helt plötsligt bli of- fentlig. I den ändring av 165 sekretesslagen som trädde i kraft den 1 januari 1978 framgår det klart av lagtexten att statistiksekretessen omfat- tar även sådana för statistik lämnade uppgifter som ursprungligen in- samlats av en myndighet för annat ändamål än statistikproduktion. I de fall ursprungssekretessen inte kan åberopas hos t ex SCB kan detta dock innebära att sekretesstiden förkortas betydligt. Statistiksekretessen är 20 år medan t ex uppgifter om begångna brott kan ha en sekretesstid på 70 år hos andra myndigheter. Ett förslag till ny sekretesslag har framlats inom justitiedepartementet (Ds Ju 1977:1 och 11). Förslaget som remiss- behandlats har lett till proposition under hösten 1979 (proposition 1979/80:2).

5.1.4. Register över nyckelpersoner

I avsnittet om befolkningsregistren har pekats på riskerna för att dessa register skulle kunna användas som ett effektivt kontrollmedel i en angripares hand. De personer en angripare kan tänkas vilja få kontroll över är nyckelpersoner inom olika områden. Nyckelpersoner behöver inte nödvändigtvis vara enstaka personer i framskjuten ställning. Det kan även röra sig om en hel grupp eller yrkeskår där medlemmarna sammantaget har en nyckelfunktion i samhället, t ex en grupp tekniker inom ett specialområde. Sådan information kan visserligen delvis häm— tas från tryckta rullor, statskalendern m ur, men situationen har påtagligt förändrats. Genom utnyttjande av registerinformation kan ett väsentligt

• Sida 71
•  Original

ökat antal kategorier av personer letas fram ur aktuella register och antingen sättas ur spel eller användas för angriparens egna syften. Som exempel på register som kan tänkas användas för sådana ändamål kan nämnas värnpliktsverkets personalredovisningsystem, statens löne- uträkningssystem (SLÖR), med ca 170 000 statstjänstemän och kommu- nernas personaladministrativa system K-PAI som lagras och bearbetas gemensamt för flertalet kommuner hos Kommun-Data AB. Men även i mera banala register av typ postens adressregister (PAR) — ett reklam- register — finns nyckelpersoner inom såväl offentlig förvaltning som på den privata sektorn registrerade. Liknande s k branschregister förs av Micro-Media AB, Directus AB m fl. Ett bolag har ett register benämnt databranschen. Registret omfattar företag med egna datorer och inne- håller bl a uppgifter om nyckelpersoner inom företagens ADB-verksam- het. Många servicebyråer har specialiserat sig på medlemsregister. I vissa av dessa medlemsregister torde finnas specialister av olika slag registre- rade. Detta gäller även register över prenumeranter på specialtidskrifter m m.

5.2. Funktionellt känsliga system

5.2.1. Administrativa system inom den offentliga sektorn

Inom såväl den statliga som kommunala sektorn finns stora system för löne- och personaladministration. Det är naturligtvis viktigt att olika ersättningar utbetalas i tid och med riktiga belopp. Kortare avbrott medför i regel inga bekymmer men med lite allvarligare störningar och avbrott kan vissa problem uppstå med försenade och felaktiga utbetal- ningar, brister i skatteredovisningen och i redovisningen av olika avgif- ter som följd. Detta gäller framförallt om reservsystem saknas. De effek- ter som kan uppstå är av såväl ekonomisk som psykologisk art.

Flera av befolkningsregistren måste även betrakas som funktionellt känsliga. Ett exempel är RFVs olika register. Ett stort antal personer är beroende av att utbetalningarna fungerar korrekt. I vart fall lite längre avbrott skulle ge negativa verkningar vad gäller RFVs funktioner med åtföljande missnöje och oro bland de förmånstagare som på något vis skulle drabbas.

I det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning kommer, vad gäller beskattningsområdet ett register på central nivå att föras. I det centrala systemet kommer en hel del för- och efterarbeten att göras som skall underlätta den manuella granskningen vid taxeringsarbetet på lokal nivå. Detta arbete skall underlättas ytterligare genom att olika granskare har tillgång, bl a via terminal, till en centralt förd skattedata- bas. Den centrala registerföringen måste således fungera rätt väl för att inte allvarliga förseningar skall uppstå i taxeringsarbetet. Med hjälp av det centrala skatteregistret kommer även skattedebitering, skatteupp- börd m m att ske.

• Sida 72
•  Original

Vad gäller det planerade ADB-baserade inskrivningsregistret ställer även detta höga krav på hög tillgänglighet, dvs att systemet kontinuerligt fungerar utan avbrott på grund av driftstörningar eller andra fel. Om arbetsbalanser och fördröjningar sker hos inskrivningsmyndigheterna medför detta snabbt olägenheter när det gäller fastighetskrediter och fastighetsomsättningen.

Att VPVs systern fungerar är en förutsättning för att inkallelser etc skall kunna sändas ut vid rätt tidpunkt.

Inom polisens verksamhet utgör systemen för ledningscentraler i Stockholm och Göteborg exempel på funktionellt känsliga system.

Vad gäller landstingen kan vissa patientadministrativa systern vara av funktionellt känslig art. Ett av landstingen hart ex ett on-line system där huvudmålet är att kunna följa en patient hela vägen genom ett ärende om sluten vård, med remissförfarande, platsbokning, inskrivning, förflyt- tingar, utskrivning, diagnosrapportering, ekonomiska rutiner och rap- portering till försäkringskassa.

5.2.2. Administrativa system inom den privata sektorn

Försäkringsbolag, kreditinrättningar m m

Banker och försäkringsbolag använder sig i stor utsträckning av datorer för administrativa ändamål. Det är då inte enbart fråga om löne- och personaladministrativa rutiner utan även om rutiner som rör försäk- rings- respektive bankverksamheten som sådan.

Vad gäller försäkringsbolagen så används ADB vid administration av såväl sak- som personförsäkring. Flera av de större försäkringsbolagen har omfattande terminalsystem med terminaler på lokalkontoren. Försäkringsbolagens system är rätt känsliga för störningar. En av de känsligare delarna kan förmodas vara de rutiner som rör utbetalningar av pensioner och livräntor.

De flesta spar- och affärsbanker använder sig idag av ADB. Flertalet har dessutom omfattande on-line system. SPADAB sköter servicen för 125 sparbanker vilket täcker i stort sett hela sparbanksidan. Hos de svenska sparbankerna finns ca 3 000 terminaler. Flera av de större affärsbankerna har vardera över 1 000 terminalanslutningar. Nedanstå- ende tabell redovisar prognoser på antalet installerade bankterminaler fram till 1980.

Antalet installerade . bankterminaler

(QSC) (SIND) 1975 6 600 1976 7 500 . 1977 8 500 8 700 (mitten av 1977) 1980 11 900 11 800

Källa: Quantum Science Corporation, SIND Anmärkning: SINDs beräkningar bygger på uppgifter från såväl leverantörer som användare

• Sida 73
•  Original

En omfattande registrering sker inom bankväsendet av olika betalnings- transaktioner, in- och utlåning etc. Ett stort informationsutbyte sker mellan bankerna — även på datamedium — och mellan bankerna och kunder av olika slag. Vidare utväxlas information mellan bankerna och närliggande företag som UC, Värdepapperscentralen (VPC), Bankgirot etc. Uppräkningen är ingalunda uttömmande.

Även bankgirot och postgirot använder sig av ADB och över dessa institut sker mycket omfattande betalningstransaktioner både antals- och beloppsmässigt. Större företag redovisar sina betalningsuppdrag på magnetband och får från giroinstituten tillbaka redovisning på samma medium. Även transaktioner on-line är möjliga.

Till följd av bankväsendets långt gångna datorisering är stora delar av det ekonomiska livet i samhället beroende av att bankernas datasystem fungerar. Avbrott i de datoriserade betalningsströmmarna skulle alltså snabbt medföra stora olägenheter inte bara för bankerna själva utan för samhället i stort.

Varuhandel

Inom varuhandeln används ADB för olika personaladministrativa ruti- ner. Vidare används ADB som hjälpmedel för lagerhållning, lagerredo- visning, lagerstyrning, distribution etc. Med hjälp av ADB kan varor snabbare och effektivare slussas från fabrik till konsument via grossister och detaljister. Det pågår även arbete som syftar till att underlätta kommunikationen mellan de olika leden i varudistributionen. Bl a arbe- tar man med att få fram en gemensam varukod på dagligvaruområdet.

En av de stora fördelarna med användning av datorer som hjälpmedel för lagerhållning är att lagren därigenom kan krympas betydligt vilket i sin tur minskar behovet av lagerutrymmen. Dessa effekter ökar å andra sidan sårbarheten.

Distributions AB DAGABs datoranvändning beskrivs i SCBs prome- moria l976:11 ADB och arbetskraften — varuhandelns ADB-förhållan-

den, på följande sätt.

Företaget DAGAB har en mycket stor genomströmning av varor. Varje dag passerar många olika artiklar och stora mängder av varje artikel genom företaget. Man har också en stor daglig betalningsström som består av dokument av olika slag och pengar. Kravet på snabbhet är mycket stor då man bara sysslar med dagligvaror. På DAGAB arbetar man med hjälp av ett integrerat datasystem kallat System 75. -— Man har en central dataenhet med terminaler ute vid lager- centralerna som är kopplade via telenätet till datorn. Om några år är det dags att byta till ett nytt system med bättre ordertagningsteknik och dataservice åt kunder, men det nuvarande har den fördelen att det inte är särskilt kOStnadskrävande. — Via lagercentralerna görs beställningar av varor på terminalerna. Från datorn levereras underlag för beställningarna till inköparna i form av datorproducerade inköpslistor med försäljningsstatistik, lagerställning, uppgifter om pågående och planerade kampanjer m m. Även orderbehandlingen och faktureringsrutinerna är datoriserade. Dessutom är många av DAGABs kunder anslutna till 5 k automa- tiskt bankgiro. En stor del av betalningen går via detta och man använder magnetband som innehåller kundernas betalningssignaler och dessa skickas varje dag från datacentralen till bankgirocentralen. —- För att klara av den varuström

• Sida 74
•  Original

och betalningsström man har i dag inom företaget är ADB-användning nödvän- dig för DAGAB om man inte vill ändra sin målsättning. Man anser det vara omöjligt att utföra rutinerna i distributionssystemet manuellt med kraven på exakthet och snabbhet fortfarande uppfyllda.

Bland några av de stora datoranvändarna på detaljhandelssidan kan nämnas Åhlén & Holm AB och KF. Vad gäller KF representerar detta företag även partihandels- och industriledet.

De tidigare lagren har ersatts av leveranser av rätt vara i rätt mängd vid rätt tidpunkt enligt schema som framställs som ett resultat av rapportru- tiner från tex en koncerns olika verksamhetsgrenar. Detta medför en beroendesituation. T 0 m mindre fel i datasystemet kan föranleda varu- brist och produktionsstörningar.

Tillverkningsindustri

Inom tillverkningsindustrin finns olika administrativa ADB-rutiner som order, fakturering, lagerhållning, redovisning, personaladministrativa system etc. I system för produktionsstyrning används många av de uppgifter som ingår i de administrativa systemen.

Med produktionsstyrning menas att datorerna tas till hjälp vid plane- ring och tillverkning av olika produkter. Det kan gälla såväl övergripan- de planering som detaljplanering. I samband med att en order kommer in kan man t ex kontrollera om och var det finns maskinkapacitet, om det finns utgångsmaterial i lager, huruvida det finns nödvändiga verktyg etc. Nedanstånde figur visar schematiskt hur produktionsstyrning i ett företag kan se ut.

— Antal detaljer — LU't/tfl'iilnlllltlJllll

Prod . Wilan Prod . _ltt'l'tj- n inr

"orkstad (();wration

Verkstads styrning

Leverans— styrni ng,

Givet:

— ivläluättnin

— rit.-uu se)"

— lämnar

' Färdig pi'ouuli Källa: Samordnad datorstödd produktion — verkstadsindustrins fram- tid, Gunnar Kullberg m fl

• Sida 75
•  Original

Ett av de företag som intervjuats av SÅRK framhöll att deras produk- tionsstyrningssystem var helt integrerat med de olika administrativa systemen. Integrationen framgår av följande skiss.

Styrning

PRODUKTION

Uppföljning

Konstr. rappor— tering

Att olika system av denna typ kan vara funktionellt känsliga visas bl a av att flera företag vid intervjuerna bedömt att de redan efter kort tid skulle få svårigheter att hålla sysselsättningen i gång. I ett fall skulle svårigheter uppstå att få fram order till verkstäderna. Vid ett annat företag var man i hög grad beroende av att inköpssystemet fungerade bra.

5.2.3. Speciella datorsystem för processtyrning m m

Med speciella icke administrativa datortillämpningar avses tillämpning- ar fört ex processtyrning — styrning av verktygsmaskiner, sågar, syma- skiner m m — styrning av tele—, landsvägs-, järnvägs- och sjöfartstrafik -— larm och övervakningssystem etc.

Beträffande dessa tillämpningar sägs i SINDs rapport bl a följande

Datorer för speciella tillämpningar har kommit till användning betydligt senare än de administrativt inriktade datorerna. Först efter 1969 började de speciella

• Sida 76
•  Original

datorsystemen få en vidgad spridning och under 1970-talet har tillväxten för dessa system varit mycket snabb. Enligt vissa bedömningar är tillväxten för de speciella datorsystemen i storleksordningen tre gånger större än den totala datormarkna- den. Denna bedömning har en relativt god överensstämmelse med de tillväxttal som SIND beräknat. Den snabba tillväxten av datorer för speciella tillämpningar torde framför allt förklaras av utvecklingen på halvledar— och mikrodatorområ— det. Mikrodatorns ringa kostnad samt stora flexibilitet har gjort den särskilt lämpad för speciella tillämpningar. — Den snabba tillväxten av speciella dator- system har medfört en ökad integration med de administrativa systemen. De senare hanterar de förras programbibliotek, synkroniserar olika speciella dator- system, svarar för driftstatistik, kontrollerar materialflöden och beställningar m m.

Enligt rapporten visar försäljningen och produktionen under perioden 1974 — 1976 en tillväxt som är 2 — 3 gånger högre än tillväxten för administrativt inriktade datamaskinvaror. Det sägs vidare att även om tillväxten i de speciella datorsystemen väntas avta under perioden 1976 — 1980 så ligger den betydligt över tillväxten för administrativa dator- system.

Inom järn- och stålverk, pappersbruk och petrokemisk industri an- vänds i allt större utsträckning datorer för övervakning och styrning av produktionsprocesser, s k processtyrning. Här är det alltså fråga om en långt driven automation i tillverkningsprocessen. Även inom andra de- lar av industrin används datorer alltmer i själva produktionen. Sågverk förses med datoriserade sorteringsutrustningar etc. Tillverkningsindu- strin blir allt mer automatiserad. Inom bilindustrin använder man sig t ex av industrirobotar för svetsning av karosser och för lackering. Hög- automatiserade lager för plockning av komponenter och varor har börjat användas. Redan idag skulle många arbetare kunna ersättas av industri- robotar inom tex bilindustrin. En integrering mellan administrativa system, produktionsstyrningssystem och datorstyrda maskiner sker och kommer med säkerhet att öka.

Vad gäller kommunikationsväsendet används datorer bl a som hjälp- medel för bokningar och liknande. Det är då närmast fråga om admi- nistrativa rutiner. Dessa system kan vara känsliga för störningar. Flyg- bolagen t ex är i hög grad beroende av att kontinuerligt veta hur belägg- ningen i de olika flygplanen ser ut. Datorer används även i stor utsträck- ning för färdplanering, lastplanering etc.

Man räknar med att datorsystem alltmer kommer att användas för trafikövervakning och trafikledning. System för trafikflyget är redan i drift eller under installation. Det är sannolikt att likartade systern under 1980-talet kommer att införas även för sjöfarten och på vissa håll även för vägtrafiken.

Även navigering och styrning av flygplan, fartyg och så småningom även bilar kommer alltmer att datoriseras. Sålunda kommer de beräk- ningar som fordras för fartygsnavigation på världshaven med hjälp av satelliter att bli så komplicerade att datorberäkningar fordras. Även de beräkningar som behövs för mera kustnära navigation med radiohjälp- medel kan med fördel datoriseras.

• Sida 77
•  Original

5.3. Koncentration

Vid ett försök till bedömning av vårt samhälles sårbarhet finns vissa företeelser som måste ägnas särskild uppmärksamhet. En av dessa före- teelser är den ökade koncentrationsgraden av viktiga samhällsfunktio- ner. Inom just datorområdet finns en stark tendens till geografisk kon- centration. Databehandlingen har i stor utsträckning koncentrerats till storstadsområdena, främst Stockholmsområdet. Vidare kan man tala om en funktionell koncentration vad gäller datorer och databehandling. Med detta avses närmast uppbyggnad av stora centrala system eller att koncentrationen sker genom att en mängd kunder vänder sig till en och samma servicebyrå.

5.3.1. Funktionell koncentration

Med funktionell koncentration menas här att stora vitala delar av dator- driften inom en viktig sektor eller viktiga sektorer är koncentrerad till ett och samma ställe. Att man ibland med hjälp av datakommunikation och terminaler decentraliserar vissa funktioner som datafångst, och utskrif- ter av olika slag påverkar knappast bilden från sårbarhetssynpunkt. Om man tex ser på systemet inom den allmänna försäkringen finns den centrala datoranläggningen i Sundsvall. För att ge försäkringskassorna tillgång till registrerade data och för registrering av nya data har två, åtskilda datanät byggts upp för datakommunikation. [ dessa nät ingår f n cirka 1 000 terminaler. Liknande struktur har bil- och körkortsregist- ret. Även på den privata sektorn t ex på bank och försäkringssidan finns likartade system. Inom tillverkningsindustrin finns det exempel på starkt centraliserad datordrift. Servicebyråer med koncentrerad drift för hela koncerner är en variant på detta tema. Nästan hela sparbanksidan har sin ADB-verksamhet hos SPADAB, som i huvudsak har sin verksamhet förlagd till en datacentral. En privat servicebyrå med datordriften i huvudsak på ett ställe har ca 30000 kunder. Inom den kommunala sektorn har flertalet kommuner sin databehandling förlagd till Kom- mun-Data AB som har datoranläggningar på tre orter i landet med huvudanläggningen i Stockholm. Även flera landsting anlitar Kom- mun-Data.

DASK, vars grundläggande uppgift var att belysa möjlig samordning inom ADB-området, har även behandlat frågor som rör centralisering, decentralisering och regionalisering.

I DASKs betänkande sägs att datordriften för den administrativa databehandlingen i större organisationer och förvaltningssektorer i all- mänhet varit centraliserad till en gemensam datacentral och ofta till samma dator.

Fyra olika tänkbara alternativ för datorkraftstruktur diskuteras av DASK. Dessa är central blandad drift, regional blandad drift, regional specialiserad drift och central specialiserad drift. Uppdelningen har illustrerats med följande figur.

• Sida 78
•  Original

78 Sårbarhetsfaktorer SOU 1979 :93 Centraliserad datordrift Regionaliserad datordrift Gemensamma Ruta 1 : Ruta 2: datacentraler ' 'Central blandad drift ' ' ”Regional blandad drift " (Ett fåtal mycket stora (Regionaliserad datordrift datacentraler) med ett antal regionala datacentraler som är ge- mensamma för flera för- valtningssektorer) Myndighets- och Ruta 3: Ruta 4: sektorsvisa data- ”Central specialiserad drift ” ”Regional specialiserad

centraler ' (Nu dominerande organisa- drift" tion) (Regionalt spridd dator- drift i varje förvaltnings- sektor för sig)

DASK behandlar även datakraftstrukturen utifrån olika säkerhetsas- pekter. I fråga om lämpligheten från försvarssynpunkt rn m uttalas bl a att de försvarsaspekter som är av intresse i detta sammanhang avser kraven på att datordriften organiseras på ett sådant sätt att ADB-tillämp- ningar i önskvärd grad är användbara även i beredskaps- och krigssitua- tioner, att förstörelse och andra former av sabotage försvåras och att det blir omöjligt eller avsevärt försvårat för främmande makt att vare sig i fred eller krig få tillgång till data av väsentlig betydelse från försvarssyn- punkt. Vidare framhålls att den försvarsbetingade säkerheten anses stäl- la krav på bla geografisk spridning av datacentraler och datoranlägg- ningar och kompatibilitet i datorutrustningen för att därigenom ge till- gång till reservanläggningar, regional uppdelning av datordriften för system som används i flera regioner samt planläggning av förfarandet vid övergång till administrativa rutiner utan databehandling. Med tanke på de av regeringen den 27 september 1974 meddelade föreskrifterna anses dock att man inte bör räkna med att administrativ databehandling i krig skall användas i samma omfattning och med samma avancerade teknik som i fredstid. Det finns därför inte skäl att med hänsyn till försvarsaspekterna generellt förorda regionalisering av datordriften för den administrativa databehandlingen i statsförvaltningen. DASK föror- dar i stället att man i varje särskilt fall bör ta erforderliga hänsyn till försvarsaspekterna och om tungt vägande skäl då talar för regionalise- ring bör en sådan lösning väljas.

Vad gäller riskerna för sabotage mot datoranläggningar och katastro- fer av olika slag blir konsekvenserna av ett eventuellt sabotage mer omfattande i alternativet med ett fåtal mycket stora datacentraler — central blandad drift — än vid nuvarande datorkraftstruktur däremot mindre i alternativet regional specialiserad drift. Mellan nuvarande struktur och alternativet regional blandad drift går det inte att generellt göra jämförelser. Det bör enligt DASK gå att åstadkomma ett rimligt skydd mot sabotage i alla här aktuella alternativ bl a mot bakgrund av att det i flera avseenden kan vara enklare och billigare att effektivt skydda ett fåtal stora datacentraler än många relativt små.

• Sida 79
•  Original

DASKs slutsats vad gäller centraliserad eller regionaliserad datordrift utifrån säkerhetsfrågorna är den att de alternativ som bygger på regio- naliserad datordrift inte entydigt syns vara fördelaktigare än nuvarande datorkraftstruktur utom från försvarssynpunkt. Även försvarsaspekter- na bör dock till stor del kunna tillgodoses inom nuvarande datorkraft- struktur bl a genom att datacentralerna inte lokaliseras till samma ort utan förläggs till olika platser.

Vid SÅRKs intervjuarbete har framkommit att de flesta av de tillfrå- gade användarnas system är funktionellt koncentrerade. I något fall framhölls att detta inte föranletts av organisatoriska skäl — om så varit fallet skulle en spridning av datorkraften skett — utan snarare av hänsyn till ekonomi och tillgängliga tekniska lösningar. Några menade å andra sidan att det även av organisatoriska skäl var lämpligast med koncentre- rad drift.

Ett flertal med centraliserad drift ansåg att det kunde ligga betydande fördelar, bl a från sårbarhetssynpunkt, i att på något sätt sprida dator- driften. En användare som planerat ytterligare koncentration av dator- driften hade efter överväganden främst från sårbarhetssynpunkt bestämt sig för att i vart fall inte gå längre i fråga om koncentration. Många räknade med att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna helt höll på att ändras på ett sätt som skulle underlätta och göra sådan spridning fördelaktig på flera sätt. För ett flertal innebar detta att i den framtida planeringen vägdes in strukturer som i någon form skulle medföra en större spridning av datorkraften. I dessa överväganden fanns givetvis även sårbarhetsaspekterna med. En användare påpekade dessutom att sårbarhetsfrågor och ekonomi av olika skäl i hög grad hänger samman. Som skäl nämndes bl a att man blivit allt mer beroende av att datordrif- ten fungerar vilket i sin tur medfört att man blivit tvungen att lägga ner väldigt stora summor på säkerhetsåtgärder av olika slag för att skydda sin anläggning, ett behov som även accentuerats genom att nya hottyper dykt upp som t ex terrorism.

På senare tid har talats allt mer om distribuerad datakraft. Här kan man tänka sig olika hierarkiskt uppbyggda system med två eller flera nivåer med mer eller mindre utbyggda kommunikationsmöjligheter bå- de i höjd- och i sidled. Ett sätt att ge viss spridning av datorkraften är att använda intelligenta terminaler. Något som håller på att utvecklas är nätstrukturer där ett antal datorer är sammanbundna med hjälp av avancerade datakommunikationslösningar. Om en bearbetning inte kan ske i den närmaste datorn på grund av bristande kapacitet eller avsaknad av lämpliga program eller data skall bearbetning kunna ske vid en av de andra datorerna. Olika kombinationer kan vidare tänkas. Mera avance- rade nät av nu skisserad art är ännu inte någon realitet men ligger å andra sidan inte särskilt långt fram i tiden. Flera leverantörer håller på att arbeta fram maskiner och system som skall kunna användas på detta sätt och åtminstone dellösningar är på väg. Det ökade utbudet på billiga smådatorer av olika slag underlättar naturligtvis en spridning av dator- kraften. Den snabba utvecklingen på datakommunikationssidan är även en faktor av stor betydelse i detta sammanhang.

• Sida 80
•  Original

Enligt SÅRKs mening är det av stort intresse att notera att den tek- niska utvecklingen fortsätter i sådan riktning att en spridning av dator- kraften underlättas. En spridning av datorkraften har betydande förde- lar från sårbarhetssynpunkt, såväl vad gäller en krigs- och beredskaps- situation som under normala förhållanden.

Utslagningen av en större viktig datacentral kan få förödande verk- ningar. Det kan visserligen vara lättare att effektivt skydda ett fåtal stora datacentraler än många relativt små mot sabotage och andra former av utslagning. Att skydda en större central är dock något som är mycket kostsamt. Även om man vidtar många och dyrbara skyddsåtgärder räc- ker dessa förmodligen ändå inte till vid en väl planerad terroristaktion. Man har också svårt att skydda sig effektivt mot angrepp som kommer inifrån den egna organisationen. Går man in för mindre enheter finns heller inte samma intresse av att störa dem eftersom effekten blir begrän- sad. Behovet att skydda dem minskar även därmed.

5.3.2. Geografisk koncentration

I direktiven för SÅRK framhålls att databehandlingen är starkt koncen- trerad till storstadsområdena. Detta förhållande belyses i SINDs rapport enligt vilken 62 procent av datorerna och inemot 75 procent av termi- nalerna i slutet av 1975 fanns hos företag eller institutioner i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs- och Bohus län. De datorer som finns i stor- stadsområdena är i allmänhet större än de i övriga delar av landet. Med hänsyn härtill är den andel av databehandlingen som utförs i stor- stadsområdena ännu större än andelen där befintliga datorer.

DASK framhöll att det borde vara möjligt att även med den nuvaran- de datakraftstrukturen ta ökad hänsyn till krigs- och beredskapsaspek- terna genom att geografiskt sprida datacentralerna i landet. Detta har även skett i viss utsträckning. Man borde även se till att dessa hade så kompatibla datorutrustningar att det under krigs- och beredskapsförhål- landen på någon eller några platser fanns tillgång till reservkapacitet för sådan databehandling som var avsedd att fungera i krig.

Den från beredskapssynpunkt ogynnsamma lokaliseringen av datorer inom landet har beaktats av ÖEF vid utarbetandet av anvisningarna för planläggning av informationsbehandling i krig (Anv Infob K).

SÅRK konstaterar att den geografiska koncentrationen av datorer är en allvarlig sårbarhetsfaktor. Med en stor del av databehandlingen lo— kaliserad till storstadsområdena, främst Storstockholmsområdet, kan vid bombanfall och liknande intensiva angrepp en stor del av landets datorkraft slås ut tämligen omgående.

5.4. Integration och inbördes beroende

5.4.1. S ystemmässig samordning

Den mest långtgående samordningen innebär att olika användare inom ramen för ett gemensamt system använder samma personal för utveck-

• Sida 81
•  Original

ling, underhåll och drift av ADB-system, samma datorer och annan ADB-utrustning samt helt eller delvis samma register/databaser och program. Sådan samordning brukar ibland kallas systemmässig sam- ordning eller applikationssamordning och förutsättningen för en sådan kan bl 3 vara att samma data i stor utsträckning används i olika verksam- heter, atti stort sett samma grupp individer (företag, fastighet etc) berörs eller att man har behov av ungefär samma typ av bearbetningar.

Långtgående systemmässig samordning har naturligtvis fördelar att erbjuda och kan bl a ge reducerade kostnader genom exempelvis mins- kat dubbelarbete. Detta är emellertid fördelaktigt endast till en viss gräns eftersom samtidigt komplexiteten och därmed också trögheten mot för- ändringar växer. Härigenom tenderar sårbarheten att växa. Långtgående systemmässig samordning kan enligt SÅRKs mening vara ett från sår- barhetssynpunkt mindre lämpligt alternativ.

En mindre långtgående form av samordning kan vara att göra gemen- sam systemutveckling och gemensamt systemunderhåll för ett antal lik- artade men separata system avsedda för olika tillämpningar. Detta kan leda till minskning av sårbarheten genom att man skapar ökade möjlig- heter att låta systemen tjäna som reserver för varandra.

En ännu mera begränsad samordning än de som nu beskrivits kan ske genom datautbyte mellan skilda system.

5.4.2. System- och informationsberoende

I fortsättningen skall i huvudsak behandlas samordning och beroende genom datautbyte.

Ett omfattande informationsflöde förekommer i dag mellan olika system. Hur omfattande detta flöde är har inte kartlagts i detalj. Vissa system används mer eller mindre som bas- eller uppdateringsregister för andra system. Vad gäller grunduppgifter om fysiska personer kan som exempel nämnas ADB-systemet för folkbokföring och beskattning, Da- temas befolkningsregister och SPAR. Som exempel på basregister för företag och organisationer kan nämnas det hos SCB förda centrala företagsregistret (CFR) och RSVs organisationsnummerregister. Vad gäller fastigheter kan CFDs register och RSVs register för fastighetstaxe- ring ges som exempel.

Härutöver sker ett omfattande informationsutbyte vad gäller bl a ad- ministrativa data mellan olika myndigheter, mellan myndigheter och företag och mellan företagen. Det kan gälla skatteuppgifter, betalnings- transaktioner av olika slag, orderuppgifter mellan företagen osv.

En mängd olika uppgifter går från olika adminstrativa system till system för samhällsplanering och statistik. I det följande skall dataflö- dena i någon mån exemplifieras.

RFVs system byter en mängd uppgifter med andra system.En sam- manställning inom verket gjord den 16 september 1977 över volymer transaktioner vid samkörning/avisering via magnetband visar bl a föl- jande resultat

• Sida 82
•  Original

— Löpande aviseringar till RFV 45,6 milj transaktioner/år — Löpande aviseringar från RFV 24,5 milj transaktioner/år

Bland mottagare och leverantörer kan nämnas — bankgirocentralen

— postbanken — postverket — rättsväsendets informationssystem — RSV

— kommuner

— länsstyrelser — arbetsmarknadsstyrelsen — centrala studiemedelsnämnden

— civilförsvarsstyrelsen — försvarets civilförvaltning — VPV

— bygghälsans forskningsstiftelse

—— SCB

— statens personalpensionsverk — SPADAB

I övrigt kan nämnas att centrala bilregistret (CBR) och centrala kör- kortsregistret (CKR) samt SPAR förser och kommer att förse en mängd externa system med information. CBR lämnar uppgifter till t ex försäk- ringsbolag, SCB, RPS och VPV bl a genom direktkommunikation via terminal. Mellan RPSs och TSVs anläggningar finns dator-datorförbin- delse med vars hjälp ömsesidigt informationsutbyte sker. Det har även inrättats dator-datorförbindelse mellan vissa större försäkringsbolag och CBR.

Det är i och för sig tekniskt möjligt och därför inte osannolikt att framöver dator-datorförbindelser kan komma att upprättas mellan ex- empelvis SPAR och — Försäkringsbolag — UC och vidare till samtliga affärsbanker — SPADAB och vidare till samtliga sparbanker — ABAK/Justitia Kreditupplysningsföretag — Kommun-Data — Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner — Lantbruksdata — RPS — Kronofogdemyndigheterna (REX)

-—- Arbetsmarknadsverket — VPV — CFD

— Centrala studiestödsnämnden (CSN) — RSV och vidare till samtliga länsstyrelser — Fackföreningar (LO-data, TCO etc)

• Sida 83
•  Original

Vidare kan sådan förbindelse tänkas upprättas mellan exempelvis CFD och

— Försäkringsbolag — UC

— ABAK/Justitia

—— Kommun-Data

— Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner — Lantbruksdata

—— SPAR

— RSV

— REX

1 en förteckning upprättad den 8 september 1977 inom datainspektionen över stora statliga ADB-projekt som ännu inte fått sin slutliga utform- ning anges projektens knytningar till andra system. Av denna förteck- ning framgår bl a följande. — I RSVs RS-projekt finns knytningar till RFVs register -— I RSVs REX-system finns knytningar till kreditupplysningsbran- schen, RPS, länsstyrelsernas register, socialregister och skattekredi- teringsregister — CFDs koordinatsatta personband är aktuella för samkörning med SCBs folk- och bostadsräkningar, med SCBs lantbruksregister, med RSVs skatteband, med CKR, med vägverkets vägdatabank och med SCBs företagsregister — I STUDOK-systemet (studiedokumentationssystem för högskolan) finns knytningar till SCB, AMS, CSN och RFV — I miljövårdens informationssystem finns knytningar till SCB och arbetsmiljöregistren.

Ett omfattande flöde av data går mellan bankerna samt mellan bankerna och närliggande inrättningar som bankgirot, postgirot, UC, VPC osv. Bankgirot och postgirot har även utbyte på datamedium med bl a större företag och myndigheter. Behovet av åtkomst till data i andra system kommer att öka allt eftersom realtidsteknik med möjlighet till direktåt- komst till data med hjälp av terminaler blir vanligare i olika system. DASK framhåller att redan med dagens teknik och telekommunikatio- ner kan systemoberoende åtkomst — med systemoberoende åtkomst menas möjligheter att från terminaler inte enbart hämta data i det egna systemet utan även från andra system samt att från särskilda terminaler hämta data från flera system — eller därmed jämförbar åtkomst av data i olika system rent tekniskt åstadkommas på flera olika sätt, tex med hjälp av särskilda kommunikationsdatorer och dator-datorförbindelser.

Systemoberoende åtkomst kommer emellertid även att innebära ett ökat systemberoende i den meningen att olika system för att kunna kommunicera med varandra måste tillämpa samma procedurer och standarder i en rad avseenden. Det kan gälla gemensamma standarder i fråga om terminaler och programvaror. Vidare kan det gälla inne- hållsmässig och utseendemässig enhetlighet beträffande registerinne-

• Sida 84
•  Original

håll. I den mån det rör sig om automatiska aviseringar av olika slag genom terminal eller dator-datorförbindelse ökar detta systemberoende. I utvecklingens förlängning närmar man sig i vissa avseenden den sy— stemmässiga samordning som beskrivs i avsnittets inledning. Det kan i detta sammanhang nämnas att det allmänna datanätet möjliggör fri uppkoppling mellan olika terminaler och datacentraler vilket givetvis ökar möjligheterna till integration.

Sammanfattningsvis kan sägas att det redan idag förekommer ett avsevärt beroende mellan olika system. Den framtida tekniska utveck- lingen främst på kommunikationssidan kan komma att öka detta be- roende. Från sårbarhetssynpunkt innebär detta att skador, störningar eller felaktigheter i ett system får negativa återverkningar i andra system.

5.5 Bearbetningsmöjligheter vid ansamling av stora datamängder

5.5.1 Stora datamängder

Användning av ADB gör det möjligt att sammanföra och överblicka mycket stora kvantiteter information. När det gäller personuppgifter kan man samla information om ett stort antal människor och samman- föra ett mycket stort antal uppgifter om varje person. Flera stora system med personuppgifter finns idag uppbyggda såväl inom den privata som offentliga sektorn. En myndighet som förfogar över stora datamängder är SCB. Hos SCB finns ett stort antal personregister och andra register av varierande bredd och djup. SCB håller även på att utveckla ett arkivstatistiskt system ARKSY. Inom detta byggs bl a upp en regional- statistisk databas (RSDB) och en företagsdatabas. SCB bygger en stor del av sin statistikproduktion på material som samlas in av andra myn- digheter för primärt annat syfte än statistik. Vidare samlar SCB in uppgifter från företag och allmänhet genom postenkäter och genom telefon- eller besöksintervjuer. Några av SCBs register skall nämnas.

Folk- och bostadsräkningar genomförs sedan 1960 med hjälp av ADB. Dessa register innehåller uppgifter om samtliga invånare i Sverige. Re- gistret över totalbefolkningen (RTB) är ett annat register som innehåller hela befolkningen. Inkomst- och förmögenhetsregistret innehåller upp- gifter om större delen av befolkningen. Bland de känsligare registren kan nämnas olika register för brottsstatistik och socialhjälpsstatistik. Sammanlagt har SCB över 100 personregister. Dessutom finns en mängd andra register som inte är personorienterade, t ex olika företagsregister.

System för samhällsplanering innehåller i regel både djup och bred information av olika slag.

Även hos RFV finns stora datamängder i ADB-systemet för den allmänna försäkringen m m. Andra exempel på register med stora data- mängder är bil- och körkortsregistret, UCs kreditupplysningsregister samt register hos större banker och försäkringsbolag.

• Sida 85
•  Original

Stora datamängder samlas även på samma ställen genom att vissa servicebyråer har en mängd kunder. Det stora flertalet kommuner anlitar Kommundata AB. Härigenom samlas mängder av data från landets kommuner hos detta servicebolag. På samma sätt fungerar DAFA och universitetens datamaskincentraler inom den statliga sektorn. Även på den privata sidan finns servicebyråer med ett stort antal kunder.

Ytterligare några register som inte i första hand är personorienterade skall nämnas. Inom det tidigare nämnda miljövårdens informationssy- stem (MI) finns en del sådana. Syftet med MI är att successivt bygga upp en informationscentral för den information på miljöområdet som bl a myndigheter behöver för sitt arbete.

Som tidigare framhållits innehåller CFDs register uppgifter om alla fastigheter i landet och vägdatabanken information om vägar, broar m m.

5.5.2 Bearbetningsmöjligheter, användningför annat syfte än det ursprungliga

Med hjälp av ADB kan man alltså lagra stora informationsmängder. Den största vinsten med datorer som hjälpmedel vid administrativ och teknisk-vetenskaplig databehandling ligger emellertid i möjligheten att snabbt bearbeta och ta fram önskad information. Bearbetning kan ske genom sortering, sammanställning av olika uppgifter, jämförelse av en uppgift med annan, urval av vissa uppgifter etc. De möjligheter som automatisk databehandling medför är i detta sammanhang av särskild betydelse. Som påpekas av offentlighets- och sekretesslagstiftningskom- mitten i betänkandet Data och integritet (SOU l972:47) har under- rättelseverksamhet sedan gammalt i mycket stor utsträckning bedrivits genom sammanställning av ett stort antal i och för sig banala och ofta offentligt tillgängliga uppgifter varigenom slutsatser kunnat dras i frågor omgivna av militär och kommersiell sekretess.

Enligt betänkandet Den militära underrättelsetjänsten (SOU 1976: 19) används redan nu datorer i viss utsträckning vid bearbetning av under- rättelser vid försvarsstabens underrättelseavdelning. I betänkandet sägs att en ökad effektivitet vid bearbetningen torde kunna åstadkommas om datatekniken tas i anspråk ännu mer vid registrering, lagring och övrig behandling av underrättelsematerialet.

Att datorer används även av andra länders underrättelsetjänst står helt klart. I den mån man i sådan verksamhet kan komma över uppgifter som redan finns lagrade på datamedium underlättar detta naturligtvis arbe- tet. '

Möjligheterna att samla, lagra och bearbeta information med hjälp av ADB har gett förutsättningar att höja servicegraden inom många sekto- rer av vårt samhälle. Fördelarna med ADB-användning kan emellertid som ovan nämnts även utnyttjas för ändamål som på olika sätt kan vara skadliga för vårt land, t ex genom att information av olika slag samman- ställs för att användas i andra länders underrättelsetjänst. Detta är ett

• Sida 86
•  Original

exempel på hur information används på ett sätt som är helt annat än det ursprungliga. Ett annat exempel är att känslig information används för utpressning för bl a politiska syften. I en krigssituation kan register som tillkommit för administrativa-statistiska eller samhällsplaneringsända- mål användas av främmande makt som hjälpmedel att kontrollera lan- dets innevånare och som hjälpmedel att få fram olika nyckelpersoner etc. Vid planläggning av och vid ett eventuellt genomförande av angrepp mot vårt land kan en främmande makt ha stor nytta av olika uppgifter som finns lagrade i dataregister. Exempel på sådana uppgifter är fakta om geografiska förhållanden (vägar, järnvägar, broar m m), om vår produktionsapparat (kapacitet och lokalisering) och om vår kraftförsörj- ning.

5.6 Bristfällig kunskap hos datoranvändare m m

5.6.1 Bristfällig utbildning och kunskap som sårbarhetsfaktor

Av de myndigheter och företag som SÅRK intervjuat svarade de flesta att de inte funnit bristfälliga kunskaper hos användarna som någon påtaglig sårbarhetsfaktor. Några av de intervjuade nämnde dock att denna faktor medfört vissa initialproblem i samband med att nya system skulle köras igång. En av de tillfrågade framhöll att ett intensivt utbild- ningsarbete bedrevs innan man vågade ta ett nytt omfattande system i drift. Ytterligare en menade att det många gånger var svårt att få korrek- ta indata på grund av att personalen inte läste instruktionerna. Vad gäller oavsiktliga misstag såg de intervjuade dock inte heller detta som någon påtaglig sårbarhetsfaktor. Det var snarare frågan om ett irritations- moment som ibland kunde få vissa ekonomiska konsekvenser. En av de tillfrågade framhöll att misstag på grund av okunnighet hos terminalan- vändare kunde förorsaka besvärande avbrott i hela system.

Även om många av de intervjuade inte funnit kunskapsnivån hos användarna som någon påtaglig sårbarhetsfaktor kan man inte bortse från betydelsen av utbildning på olika nivåer när man diskuterar sårbar- hetsfrågor.

Rent allmänt kan sägas att goda kunskaper hos såväl konstruktörer som användare av olika slag är en förutsättning för väl fungerande och säkra datasystem. Exempelvis blir ett system som från början eller ge- nom ett antal ändringar fått en onödigt komplicerad och oöverskådlig uppbyggnad mer sårbart för angrepp utifrån. Det kan bli svårare att hindra eller att upptäcka manipulationer av olika slag i ett sådant system.

Av de rena dataspecialisterna som systemerare, programmerare och operatörer måste krävas goda kunskaper om såväl hårdvara som mjuk- vara. Den nära samverkan mellan program- och maskinvara i ett dator- system kräver allsidiga tekniska kunskaper av dem som skall bygga upp ett väl fungerande ADB-system. Det gäller att välja rätt programvara och använda den på rätt sätt. Teknikern måste även kunna lösa olika säker-

• Sida 87
•  Original

hetsproblem. Det kan t ex gälla att skydda känslig information genom att olika spärrar och behörighetskoder byggs in i systemet. Brister i system- varan behandlas i ett senare avsnitt. Olika beslutsfattare som är ansva- riga för anskaffning av datorsystem behöver även kunskaper för att kunna välja ett system lämpat för den verksamhet det är avsett för. Risk finns, då ett system fungerar dåligt, att det krävs diverse improvisationer som kan öka sårbarheten. Det gäller även att redan från början ha klart för sig vilken säkerhetsnivå som krävs.

Även de rena användarna, alltså de som skall utnyttja den information som ett ADB—system lämnar eller de som lämnar uppgifter till systemet, behöver utbilding. Värdet av ett tekniskt fulländat system minskar om inte användarna vet vilka möjligheter och begränsningar systemet har och hur det rent tekniskt skall användas. I en revisionspromemoria upprättad den den 1 mars 1977 av Svenska Kommunförbundet rörande en kommuns datacentral heter det vad gäller utbildning bl a följande.

Utbildning på användarsidan är inte genomförd och utbildningsplaner saknas. — Verksamheten vid datorcentralen bör bedrivas på ett sådant sätt att garantier skapas för en effektiv och korrekt produktion. En förutsättning för att uppnå detta tillstånd är att datoranvändarna bibringas erforderlig information och kunskap. Då verksamheten i kommunen i huvudsak drivs i egen regi, med egen datacentral, och då datarutinerna är speciellt utformade för kommunen är det ytterst angeläget att resurser satsas på utbildning av dataanvändarna och att utbildningen är direkt anpassad till användarnas arbetsuppgifter. — Enligt vad vi erfarit har ytterst små insatser gjorts för att bibringa dataanvändarna erforder- liga kunskaper. En grundläggande kurs i ADB-orientering har genomförts. Där— emot har inte planerats för en utbildning som är direkt styrd mot användarnas arbetsuppgifter. Vi finner det vara ytterst angeläget att åtgärder vidtas för att korrigera bristen.

Det kan i detta sammanhang nämnas att enligt olika undersökningar är oavsiktliga fel och underlåtenheter det största hotet mot ADB-säkerhe- ten. I statskontorets rapport l975:9 Dataskydd drogs bl a följande slut- satser från en studie som omfattade nio datacentraler på den offentliga och privata sektorn.

De flesta hoten'uppträder därför att enkla rutiner inte fungerar som väntat. Hoten kan också vara väl kända hos den operativa personalen vid en anläggning dvs hos de personer som sköter den dagliga produktionen. Personalen accepterar hotens förekomst, antingen för att den inte känner riskerna eller för att eventuella åtgärder är obekväma eller tidsödande att utföra. Cheferna är ofta inte medvetna om hotens existens och vidtar följaktligen inte heller några åtgärder. — Många hot gäller kommunikationsproblem mellan olika befattningshavare. Information av olika slag missuppfattas lätt, vilket leder till felaktiga åtgärder. — De iakttagna hoten tyder också ofta på svagheter i samverkan mellan personal och maskinell utrustning. Beslut skall fattas av olika befattningshavare, som skall överföra instruktioner till maskinerna via manöverbord, knappar, inställningsrattar, inda- ta etc. Maskinutrustningen, exempelvis datorer, minnesenheter, skrivare och efterbehandlingsmaskiner, svarar med att utföra beordrade instruktioner och begär eventuellt att en ny åtgärd skall vidtas. Under denna kommunika- tionsprocess kan missförstånd och felaktiga handgrepp förekomma.

IMed not avses i rappor- ten en störning som skulle kunna inträffa

• Sida 88
•  Original

Ett av skälen till oavsiktliga fel är naturligtvis bristfälliga rutiner men beror säkert ofta också på bristande kunskaper hos användare. För att underlätta operatörernas arbete och minska riskerna för felgrepp bör säkra rutiner skapas och olika rimlighetskontroller byggas in i systemen.

Bristande kunskaper inom ADB-säkerhet kan i hög grad bidra till att öka sårbarheten i olika ADB-system. SÅRK instämmer i vad som inled- ningsvis sägs i IBMs datasäkerhetshandbok, anvisningar för utbildning i datasäkerhet.

Ett datasäkerhetssystem kommer aldrig att fungera om inte berörd personal utbildas i datasäkerhet. — Den personal som berörs finns ofta på flera avdelning- ar och är ofta fler till antalet än man till en början tror. Olika typer av utbildning måste ges eftersom behoven varierar. Utbildningen skall ges under lång tid och samordnas med övriga aktiviteter i datasäkerhetsarbetet. — På sikt bör utbild- ningen i datasäkerhetsfrågor ges i all utbildning i ADB och i allmän säkerhet. Datasäkerhetsproblemen kan då sättas in i sitt rätta sammanhang. I avvaktan på detta måste utbildning i datasäkerhet även ges fristående. — Förutsättningarna för att utbildningen i datasäkerhet liksom all annan utbildning skall lyckas är att den ges tidigt, samordnas med andra parallella aktiviteter och följs upp med återkommande utbildningstillfällen. Utbildningen är inte bara en del av datasäkerhetsarbetet, den fungerar också som en drivkraft. — Det är ingen överdrift att säga att utan tidig utbildning — ingen datasäkerhet.

5.6.2 Något om utbildningsläget

1 dataindustriutredningens betänkande Data och Näringspolitik 74 (SOU 1974:10) sades att utbildning i datatekniska ämnen huvudsakligen bedrivs av följande institutioner och företag

— utbildningsväsendet — studie- och folkbildningsförbund

— specialiserade tjänsteföretag

— leverantörer av datasystem

— intresse- och branschorganisationer, samt övriga användargruppe- ringar (större företag m fl)

Vad gäller den allmänna och grundläggande ADB-utbildningen inom utbildningsväsendet konstaterade dataindustriutredningen att ingen or- ganiserad undervisning om databehandling bedrivits i grundskolan un- der läsåret 1972/73 medan vissa aktiviteter förekom på gymnasienivå.

Dataindustriutredningen framhöll

— att förstärka ADB—utbildningsåtgärder var den mest betydelsefulla näringspolitiska åtgärden på data området — att utbildningsåtgärderna i första hand borde inriktas mot en för- stärkning av användarkompetensen i landet _ att utbildningen av specialister härigenom fick en vidgad rekryte- ringsbas för intensifierade åtgärder för systemkonstruktörsutbild- ning på olika nivåer.

Dataindustriutredningen torde ha utgjort en av de pådrivande krafterna för att vidga ADB-utbildningen. Sedan 1974 pågår inom Skolöverstyrel-

• Sida 89
•  Original

sen (SÖ) det 5 k DIS-projektet (Datorn 1 Skolan). Arbetet går bl a ut på att ge en allmänutbildning om datorer och datorers användning. För— söksverksamhet i större skala inleddes läsåret 1976/77. En rapport från första årets verksamhet har lagts fram i januari 1977. Tanken är att datalära skall ingå i ämnena matematik och samhällskunskap i såväl grundskola, gymnasieskola som i kommunal vuxenutbildning. Vidare bedrivs försöksverksamhet med datoranvändning i vissa bygg- och eltek- niska ämnen på fyraårig teknisk linje.

Inom LO och TCO tillsattes under 1976 arbetsgrupper vilka har fram- hållit vikten av utvidgad datautbildning.

Det kan även nämnas att Riksdataförbundets medlemmar verkat för en förbättrad utbildning inom olika ADB-områden bl a vad gäller data- säkerhet. Vidare ges kurser i datasäkerhet av bl a statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) och av närings- livets säkerhetsdelegation.

Vad gäller universitets- och högskoleutbildning förekommer ADB- utbildning av varierande slag inom olika fakulteter och på de tekniska högskolorna. Bl a kan nämnas att tekniska högskolan i Linköping 1975 startade en ny civilingenjörsutbildning som täcker både maskin- och programvara.

5.6.3 Sammanfattande synpunkter

Som framkommit har behovet av utbildning i datafrågor tillmätts allt större betydelse under senare år. Detta gäller såväl utbildning av mera allmän karaktär som utbildning av specialister. Särskilt kan noteras det ökade intresset för datasäkerhet och utbildningsfrågor i samband här- med. Om man först ser på SÖs arbete med att förbättra undervisningen i grund- och gymnasieskolan föreligger detta arbete fortfarande i stort sett på försöksstadiet. Det torde dröja ännu ett antal år innan undervis- ningen i datalära kommer att bedrivas allmänt inom landets skolor. Man får då även beakta att det kan ta rätt lång tid att utbilda ett tillräckligt antal lärare. Vidare är det fråga om resurser vad gäller datorutrustning etc. En omfattande utbildning sker dock inom andra institutioner och företag. Framförallt sker en omfattande internutbildning hos användar- na. Sammanfattningsvis kan följande sägas — att det är värdefullt om grundutbildning införs som leder till baskun- skaper som kan ligga till grund för vidareutbildning av olika katego- rier som berörs av ADB-verksamhet — att det i avvaktan på att denna grundutbildning kan komma att genomföras är viktigt att en omfattande utbildningsverksamhet drivs av användarföretag, organisationer, studieförbund etc — att det i utbildningen av tekniker och systemerare även läggs stor vikt vid säkerhets- och sårbarhetsfrågor — att man bör se till att olika yrkeskategorier som kan komma att få inflytande över anskaffning av datorsystem får en allsidig utbildning

• Sida 90
•  Original

inom ADB-området där vikt läggs även på säkerhets- och sårbarhets-

frågor -— att det är betydelsefullt att användare får lämplig utbildning för att klara av det dagliga arbetet.

5.7 Bristande kvalitet i fråga om maskin- och programvara

I fråga om driftsäkerheten kan som tidigare framhållits maskinvaruut- rustningen numera anses ha hög tillförlitlighet. Däremot kan program- varan utgöra ett problem. Detta gäller inte minst operativsystemen i stora datorer för avancerad databehandling.

I Ingenjörsvetenskapsakademiens rapport Framsteg inom forskning och teknik 1973 beskrivs i ett avsnitt datorutvecklingen och datortillämp- ning. I detta avsnitt berättas bl a om leverans av en superdator, ILLIAC IV till en NASA-institution i Kalifornien under år 1972. Superdatorn, som i själva verket var uppbyggd av 64 individuella datorer togs som utgångspunkt för att beskriva problem med maskinvara och program- vara. Det som beskrevs ligger visserligen några år tillbaka i tiden men visar ändå på problem som ännu inte är lösta. Bl a sägs följande.

Superdatorernas intåg ställer ett problem, som länge varit besvärande, i blixtbe- lysning. Alla de 64 processorerna var väl uttestade när de levererades, men att bygga ih0p ILLIAC IV med alla dess perifera enheter och stöddatorer har redan tagit två år, och är inte alls ett avslutat kapitel. Det är här inte bara fråga om att få maskinvaran att fungera som en enhet. — Alla de programvarusystem som skall fogas ihop kan beräknas innehålla olika typer av fel och inkonsekvenseri relatio- nerna till varandra. Erfarenheterna har visat att i stora programsystem når man aldrig felfrihet, utan möjligen en konstant låg nivå av fel, som successivt upp- täcks, rättas till och ersätts av andra fel. Programvaran modifieras ju efter hand, och man kan aldrig räkna med att de nya moduler som förs till är felfria eller på ett perfekt sätt samspelar med det som sparas från tidigare versioner — där som sagt okända avvikelser från tänkt funktionssätt också finns och på ett sätt gör det logiskt omöjligt att konstruera en perfekt ny modul för inkoppling. — Frågan hur maskin- och programvara skall byggas upp för att detta problem skall hållas under kontroll har sysselsatt forskarna alltsedan datorernas första år. Nyligen har intresset stegrats, både på grund av att de allt större systemen för administrativ databehandling, där smärre fel ej ger katastrofala effekter, måste göras driftsäk- rare för att bli accepterade och ekonomiskt konkurrenskraftiga, och på grund av att system för styrning av exempelvis järnvägstrafik helt enkelt måste göra varje beslut korrekt, för att inte förorsaka kollisioner eller urspårningar. — Tekniken för att göra datorerna säkrare har sammanfattats under benämningen Fault- Tolerant Computing. Redan ämnesområdets benämning antyder, att man inte kan räkna med att annat än mycket enkla datorsystem kan garanteras vara alldeles rätt programmerade, och att man under alla förhållanden måste räkna med att komponenter i datorn går sönder, störs av yttre signaler etc, och därige- nom ger permanenta eller tillfälliga felaktiga beräkningsresultat i något led. — Fault-Tolerant Computing innebär, vad avser maskinvaran, att man bygger in tillräcklig säkerhet i denna för att upptäcka tillfälliga och permanenta hårdvarufel och i möjligaste mån korrigera dessa (via_redundanta koder m m). Man får härvid

• Sida 91
•  Original

använda olika filosofi med hänsyn till vad konsekvenserna av ett oupptäckt fel, som resulterari att systemet ger felaktiga utdata, kan bli, respektive vilka åtgärder man önskar vidtaga omedelbart eller efter viss tid med hänsyn till ett upptäckt fel. — Metoderna att hantera säkerhetsfrågorna för programvaran är ännu ej lika väl utvecklade, och här återstår arbete på många fronter.

I konferensdokumentation från Nord-Data 1977| beskrivs ett forsk- ningsprojekt om programvarukvalitet. Problemet, dess orsaker och för- slag till åtgärder framställs på följande sätt.

I initierade kretsar har man sedan flera år tillbaka talat om programvarukrisen. Med denna har man avsett de snabbt växande problemen vid framställning av programvara. Den snabbt ökande storleken, komplexiteten och betydelsen av programvara har medfört att leveransförseningar, kostnadsökningar och låg pro- duktkvalitet blivit mycket vanliga i branschen. — Det finns flera orsaker till dessa problem. Det saknas ett samlat kvalitetsmedvetande hos såväl producenter som kunder. Detta beror delvis på dålig utbildning, men framförallt på att det saknas allmänna metoder för specifikation och bedömning av kvalitet hos programvara. De egenskaper hos program som går att möta — tex minnesutnyttjande — har därför kommit att överbetonas. Intresset har också koncentrerats kring framtag- nings- och körkostnader snarare än livstidskostnader och indirekta kostnader. Detta har ytterligare ökat skevheten i bedömningen av programvara. — Bran- schen har dessutom avsevärda organisations- och metodikproblem. Framtagning av programvara utfördes ursprungligen som enmansprojekt, och nästan alla metoder och hjälpmedel har utvecklats för fåmansprojekt. Från detta utgångsläge har projekten sedan växt utan att erfarenheter från andra branscher utnyttjats. Tekniken har kommit att överbetonas och de organisatoriska aspekterna att försummas. — För att situationen skall kunna förbättras krävs att det utvecklas metoder för att möjliggöra styrning av produktion av programvara mot eri för varje produkt optimal kvalitet. Sådan kvalitetssty'rning förekommer idag inte i programvarubranschen men är vanlig inom andra branscher. För att detta skall vara möjligt behövs metoder för att specificera och kontrollera kvaliteten. Detta behöver inte enbart innebära mätmetoder. Krav på ändringsbarhet hos program kan t ex uppfyllas genom en starkt moduliserad konstruktion, men kan knappast mätas direkt på produkten. Därför är det viktigt att också själva framtagningspro- cessen kan dokumenteras. — Det är också mycket viktigt att metoder för kvalitets- styrning och dokumentation och specifikation av kvalitet verkligen sprids till producenter och kunder. En nödvändig åtgärd är därför sammanställning av praktiskt användbara handböcker och kurser i kvalitetsstyrning. — Liksom i andra branscher kan det även i programvarubranschen bli aktuellt med samhälls- krav på kvaliteten hos programvara. Sådana krav kan t ex vara en längsta tid för spärrning eller rättning av felaktig information i en allmänt tillgänglig databas.

I en amerikansk senatsrapportZ beskrivs några fall där fel i programmen vållat i vart fall stora ekonomiska förluster. Ett system som användes av den amerikanska armén för att planera transporter av material till kun- der på andra sidan haven visade sig felprogrammerat. Detta medförde att material hämtades från fel förråd, något som föranledde onödiga transportkostnader med 900 000 dollar om året. Dessutom ådrog man sig 1,3 miljoner dollar i ökade investeringskostnader.

Ett system använt som hjälpmedel av amerikanska flottan för att planera översyn av komponenter möjliga att reparera för framtida an—

' Programvarukvalitet — ett NORDFORSK- projekt, Anders Beck- man och Jan Törnqvist

| 2 Problems Associated

With Computer Techno- logy ln Federal Pro- grams And Private In- dustry, Computer Abu- ses, Washington 1976

• Sida 92
•  Original

vändning visade sig vara felprogrammerat. Resultatet blev miljontals dollar i onödiga kostnader på grund av obehövliga eller för tidigt gjorda översynsarbeten.

Vid SÅRKs intervjuer har framkommit att hos flera av de tillfrågade förekom fel i operativsystemen. Vissa av de tillfrågade nämnde att man haft besvär med applikationsprogram beroende på att utvecklingstiden varit för kort vilket omöjliggjort ordentliga tester av programmen. Hos en servicebyrå hade fel i programvaran medfört att en kund fått fram en annan kunds information. Två av de tillfrågade tyckte att det i on-line system var alltför lätt för obehöriga att få access till registerinforma- tionen. I ett fall nämndes att man konstruerat ett eget program därför att standardvara inte fanns. Programmet blev mycket komplicerat och det tog ett år att få det i drift. Endast några få kan programmet och man är mycket beroende av att det fungerar. Maskinvarufel nämndes i två fall. I ena fallet kostade det en halv miljon kronor att rätta till felet.

Som framgått förekommer brister i såväl maskinvaran som program- varan. Även om fel i maskinvaran fortfarande är vanliga är sådana fel lättare att komma till rätta med än fel i programvaran. Ju större och mer komplicerade systern desto större är risken att det kan finnas brister i programvaran. Framförallt medför ändringar i programmen följder som inte alltid kan överblickas. Ofta saknas tid att genomföra ordentliga tester. Ibland ligger felet inte i programvaran utan i att man använder den felaktigt eller på ett sätt som den inte varit avsedd för.

En möjlighet att minska riskerna för fel i programvaran ligger i en långtgående modularisering som underlättar ändringar och upptäckt av fel i den.

Fel och brister i maskin- och programvara förefaller inte vara någon allvarlig sårbarhetsfaktor utan snarast en källa till extra kostnader och förseningar. I många fall måste man dock ställa mycket höga krav på att systemen fungerar korrekt tex vid trafikstyrning där fel kan leda till allvarliga olyckshändelser. Fel i programmen som inte upptäcks på en gång kan ge skador som sedan är omöjliga att reparera vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser vad gäller viktiga och känsliga system.

5.8 Nyckelpersoner för datordriften

5.8.1 Inledning

Även om det brukar hävdas att ingen är oumbärlig torde det dock stå klart att vissa funktionärer är svårare att ersätta än andra. För specialis- ter av olika slag, bl a inom dataområdet, kan det vara svårt att finna ersättare, i vart fall inom rimlig tid. Inom just dataområdet ställs krav på kunskaper om en komplicerad teknik men dessutom om hur denna teknik specifikt används inom ett vissa företag, hos en viss myndighet eller viss organisation. Många företag, myndigheter och organisationer har blivit helt beroende av att datordriften fungerar. Detta har medfört

• Sida 93
•  Original

, att verksamheten även inom mycket stora företag och organisationer vilar på relativt få människor.

Beroendet av personer med nyckelposition för datordriften är natur- ligtvis en faktor av stora betydelse när man diskuterar sårbarhetsfrågor.

Systemerare och programmerare kan bygga upp komplicerade sy- stem, som ingen annan än de själva behärskar. Saknas dokumentation eller är dokumentationen bristfällig är då användaren helt i händerna på systembyggaren. Detta kan få menliga följder vid t ex sjukdom, olycks- fall eller dödsfall. Även osämja mellan personal och uppdragsgivaren kan leda till sådana åtgärder från de anställdas sida att systemet görs obrukbart. Även personer inom den dagliga driften kan vara svåra att undvara eller ersätta.

5.8.2 Missnöjda. ohederliga eller opålitliga medarbetare

Det är allmänt bekant att skadeverkningar inom ADB-verksamhet för- orsakade av missnöjda, ohederliga eller opålitliga medarbetare före- kommer. Det föreligger emellertid en strävan att tysta ner händelser av denna art. Följande fall relateras i Kerstin Aners bok Datamakt. En programmerare var anställd i ett företag som gick dåligt. Han hade blivit osams med sina chefer och antog att han själv snart skulle höra till dem som avskedades. Han programmerade företagets dator så att när uppgif- ten om hans eget avskedande matades in utplånade datorn informatio- nen i sitt eget minne. Back-up i form av kopior saknades.

I boken Where Next for Computer Security (1974, theNational Com- puting Centre Ltd) finns ett liknande exempel. En magnetbandsbiblio- tekarie som blivit uppsagd passade under uppsägningstiden på att för- störa informationen på alla magnetband. Detta medförde förluster av data till ett värde av ungefär 10 miljoner dollar.

I Donn B. Parkers bok, Crime by computer, beskrivs hur en student lyckades skaffa sig kontroll över ett universitets hela time-sharing sy- stem. Studenten hade gjort ett användarprogram som han sedan skänkte till universitetet. I programmet hade han lagt in vissa special- instruktioner som gjorde att när användarprogrammet för första gången brukades för körning på högsta behörighetsnivå — vilket skedde efter sex månader — så öppnades hela systemet för studenten. Det hela upptäcktes av en slump innan någon skada hade skett.

Man kan tänka sig många andra typer av angrepp som kommer inifrån, allt ifrån att programmerare manipulerar programmen så att informationsinnehållet förvanskas till att det förstörs eller att maskin- utrustningen skadas. Som ytterligare exempel kan nämnas försäljning eller annat olovligt förfogande av information. Allvarliga följder skulle uppstå om olika politiska grupper började med infiltration bland an- ställda på datacentraler i syfte att förstöra eller manipulera datasystem.

Idag sker personalkontroll på den statliga sidan enligt personalkon- trollkungörelsen (1969 :446). Med personalkontroll förstås enligt kungö- relsen att man inhämtar upplysningar ur polisregister om den som inne- har eller avses tillträda tjänst som är av betydelse för rikets säkerhet.

• Sida 94
•  Original

Vilka myndigheter som får företa personalkontroll räknas upp i författ- ningen. Dit hört ex DAFA, SCB, RFV och televerket. Även några andra affärsdrivande verk och statliga bolag finns med i uppräkningen. Ytter- ligare myndigheter utöver de som räknas upp kan efter särskild fram- ställning till regeringen medges rätt till personalkontroll. Personalkon— troll får endast göras beträffande tjänst som är skyddsklassad. Två skyddsklasser finns, skyddsklass 1 och 2. Till skyddsklass 1 hör tjänster som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet och till skyddsklass 2 hör övriga tjänster av betydelse för rikets säkerhet. Framställning om utlämning av uppgifter för personalkontroll görs hos RPS som under medverkan av lekmannarepresentanterna i styrelsen avgör vilken infor- mation som skall lämnas ut. Myndigheten fattar sedan själv beslut hu- ruvida en person skall anses olämplig för tjänsten eller ej. För den privata och kommunala sidan finns inte någon liknande författningsreg- lering om personalkontroll. Givetvis kan varje arbetsgivare i samband med anställning göra de kontroller och efterforskningar han anser erfor- derliga. I regel har dock inte en arbetsgivare rätt att ta del av information ur olika register som t ex kriminal- och polisregister.

De flesta intervjuade företag och myndigheter vidtog inte någon spe- ciell kontroll avseende ADB-personal. En av de tillfrågade ansåg dock att det vore värdefullt om man ålades sådan kontroll. I två fall skedde vissa kontroller av ADB—personal. I ett av fallen ansåg sig företaget skyldigt till detta på grund av upphandling med staten.

Det kan nämnas att personal som skall anställas inom SWIFT-syste- met utsätts för en ingående kontroll innan de anställs.

Vad gäller svenska förhållanden kan sammanfattningsvis sägas att någon personalkontroll av ADB-personal inte sker i någon större om- fattning. Det kan dock konstateras att vill man infiltrera ett system i syfte att skada detta på något sätt finns det, visar all erfarenhet från andra likartade situationer, alltid villiga personer tillgängliga som utåt verkar helt oförvitliga. Personalkontrollen kan av många skäl inte göras till ett fullständigt effektivt instrument.

Ett annat sätt att minska riskerna för olika manipulationer inifrån är att göra flera personer beroende av varandra t ex för att få tillgång till viss information eller för att kunna utföra olika körningar.

5.8.3 Förhållanden vid beredskap och krig m m

Beroendet av personer med nyckelposter får även stor betydelse vid beredskaps- och krigssituationer. Bl a får man räkna med att flera per- ' soner som är viktiga för datordriften såväl på den offentliga som den privata sektorn blir inkallade. I ÖEFs anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig vad gäller statliga myndigheter heter det bla

ADB-personal är i betydande omfattning krigsplacerad i befäls- eller specialist- befattningar inom krigsmakten. Detta medför stora problem vid omfattande inkallelser. Vissa kategorier som systemprogrammerare och operatörer är också

• Sida 95
•  Original

svåra att ersätta med annan personal. Nyutbildning av dessa kategorier i ett krigsläge är inte realistiskt med hänsyn till den långa utbildningstid som krävs. Den personalkategori som går snabbast att utbilda är stanspersonal. Eftersom informationsbehandlingsbehovet i de flesta fall blir mindre i krigstid, samtidigt som personalen endast skall användas för drift och underhåll av krigsnödvändiga informationssystem, blir behovet av ADB-personal mindre än i fredstid. — Väl- utbildad personal liksom god driftdokumentation underlättar möjligheterna till omplaceringar. En långt driven fredstida specialisering kan däremot försvåra en omställning i ett krigsläge.

Motsvarande torde gälla även på den kommunala och privata sektorn. Visserligen finns uppskovsmöjligheter men dessa är inte alltid så stora. Enligt en utredning som gjorts av AMS och SAF utgörs ADB-personal till 80 % av värnpliktiga i befäls- och specialistfunktioner, något som medför att de militära myndigheterna inte vill avvara dem. Med en jämnare könsfördelning över hela ADB-området skulle konkurrensen mellan försvarsmakten och den civila sidan inte blir ett lika stort pro- blem.

Inför en krigssituation kan just datapersonal vid viktigare datacentra- ler höra till de nyckelpersoner i samhället som en eventuell fiende skulle kunna tänkas vilja oskadliggöra. Sådana personer kan även vara intres- santa objekt för angrepp från olika terroristorganisationer. Att hindra personal från att utöva sina funktioner inom datordrift kan vara ett effektivt sätt att sabotera verksamheten.

5.8.4 Konflikter på arbetsmarknaden m m

Vid konflikter på arbetsmarknaden kan strejkvapnet användas så att nyckelpersoner inom olika områden tas ur produktionen. Genom att så många är beroende av att datordriften fungerar kan stora effekter åstad- kommas genom att enbart personal inom dataområdet tas ut i strejk. Det kan tex gälla programmerare, operatörer men även personal som står för datorernas service som tex reparatörer. Det kan vara driftkontroll- grupper etc. I den mån andra system är beroende av det som direkt berörs av konflikten ökar effekten ytterligare.

Av de myndigheter och företag som tillfrågats hade ingen någon egentlig planering inför en strejksituation. I något fall hade man börjat överväga vissa manuella rutiner. En av de tillfrågade upplyste att, om strejken skulle gälla systemerare, skulle man förbjuda ändringar i pro- grammen för att på det sättet få säkrare drift. De flesta svarade att det inte gick att göra så mycket vid en strejk utan att det blev fråga om strejkbryteri. Andra menade att särskild planering var obehövlig efter- som arbetsgivarsidan omedelbart skulle komma att svara med omfattan- de lockout eller stor-lockout. ,

Någon allvarlig konflikt inom ADB-området har ännu inte inträffat i vårt land. Hösten 1977 inträffade emellertid en kortare strejk som rörde försäkringsbranschens datapersonal. Strejken varade tio dagar. Trots att strejken varade så pass kort tid och de strejkande inte föreföll särskilt motiverade samt att företagets möjligheter att förbereda sig inför strej-

• Sida 96
•  Original

ken var goda visade det sig att ett av försäkringsbolagen hade återstarts- problem som var långt ifrån obetydliga.

Det finns skäl att anta att mera omfattande konflikter av liknande slag kan medföra avsevärda störningar i samhällsmaskineriet.

Avslutningsvis skall nämnas något om intervjusvaren på frågan om verkningarna av att personer som sitter i nyckelställning inom ADB- verksamheten inte längre finns kvar i sina befattningar. De allra flesta skulle klara ett bortfall av två medarbetare. Ett bortfall av sex medarbe- tare ansågs i vissa fall medföra betydande svårigheter i form av drift- stopp. När man kom upp till tolv personer ansåg de flesta att det kunde bli allvarliga svårigheter eller rent av totalstopp i hela datordriften. Endast några intervjuade menade att man skulle klara sig något så när oskadd vid ett sådant bortfall. Flera framhöll att det framförallt var på utvecklingssidan som det skulle bli bekymmersamt. Det bör påpekas att de intervjuade företagen och myndigheterna tillhör de största med stora datacentraler med ett stort antal anställda.

5.9 Dokumentation

SÅRK har vid de företagna intervjuerna uppmärksammat frågan om dokumentationens betydelse för sårbarheten.

Intervjuerna visar att man tillmäter dokumentationen mycket varie- rande betydelse. En del datoranvändare betraktar dokumentation av ett databehandlingssystem som en ganska ointressant fråga. De flesta till- mäter en fullgod dokumentation stor betydelse. Uppgifterna om till- gänglig dokumentation hos de intervjuade användarna varierar också. Många anser sig ha fullgod dokumentation medan andra både pekar på att den är bristfällig och att detta innebär sårbarhet.

Redan de första databehandlingssystemen ställde genom bl a den ökade komplexitet som präglar denna form av informationsbehandling nya krav på dokumentation av systemen. Behovet av dokumentation har sedermera ökat ytterligare i takt med utvecklingen av centrala integre- rade system som mänsklig förmåga ej längre klarar överblicka utan tillgång till detaljerad dokumentation. Särskilt kanske behovet av doku- mentation har gjort sig gällande i samband med övergång från en generation datorer till en ny eller vid byte till maskin av annat fabrikat liksom vid driftstörningar eller personalomsättning.

Behovet av dokumentation berör alla stadier av databehandling från planering och uppbyggnad av ett system via driften av detta till uppfölj- ning och särskilda efterstudier av systemet eller de ändamål för vilket detta är skapat. Det är således inte bara fråga om den löpande driften; även arkivrutiner hör till denna fråga.

Även andra än de rent maskinella rutinerna behöver således numera dokumenteras. Kraven gäller också företeelser som blanketter, säker- hetsåtgärder, lokaler m m. I en fullständig dokumentation torde i dag även böra ingå katastrofplaner, i vart fall för databehandlingssystem av ett visst omfång.

• Sida 97
•  Original

Dokumentation omfattande — initiering, kravspecifikation, förstudie etc — detaljstudie med systembeskrivning etc — nedbrytning av systemet —— programdokumentation _ driftdokumentation torde allmänt sett vara ganska tillfredsställande i inledningsskedet av ett nytt databehandlingssystem. Undantag finns emellertid. Det torde dock vara ganska vanligt att de ofta fortlöpande förändringarna av systemen, av tidsskäl och ekonomiska orsaker, inte dokumenteras eller att det i vart fall inte sker på ett tillfredsställande sätt.

En del betraktar kostnaderna för en fullödig fortlöpande uppdaterad dokumentation som en försäkringspremie som bidrar till att undanröja eller begränsa kostnaderna i samband med skador och andra driftstör- ningar eller vid maskinbyten. Erfarenheter från exempelvis bränder i datacentraler eller övergången från IBM till Saab—datorer inom försvaret visar att detta synsätt med all sannolikhet är realistiskt.

Beroendet av dokumentation varierar beträffande olika system och användningssätt. Ett komplext integrerat centralt system som drivs i egen regi ställer varierande krav på dokumentation. Kraven beror dels på komplexiteten, dels på hur många och vilka som behärskar systemet. Vidare kan krävas dokumentation om andra system med vilka det egna systemet byter information. För att belysa detta kan hänvisas till en av Öhrlings Revisionsbyrå AB den 29 mars 1978 upprättad PM angående översiktlig genomgång av den interna kontrollen i det statliga löne- administrativa systemet SLÖR.

Då driften och utvecklingen av lönesystemet påverkas av flera myndigheter: — Statskontoret (tv huvudman) — DAFA, UDAC (driftställe)

— Användarmyndigheter

är det nödvändigt att ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna är helt klarlagd.

Vi har inte kunnat klarlägga vilket ansvar t ex statskontoret i dag har när man centralt utanordnar medel för löneutbetalningar, utan att respektive myndighet först beordrat utbetalning av sina löner.

Inte heller har vi funnit några instruktioner om vilka kontroller DAFA bör utföra för att kontrollera riktigheten i löneberäkningarna, innan lönebanden sänds till PK—banken.

Det är synnerligen angeläget att bl a dessa frågor omgående löses i ett driftavtal. Dessutom bör rutinerna mellan olika driftställen bl a vad gäller överföring av nya programversioner och tabelluppgifter formaliseras, i syfte att säkerställa att samma programversioner används vid alla driftställena.

Vidare sägs i detta PM om SLÖR som redan tagits i drift.

Den centrala dokumentationen är för närvarande inte komplett eller aktuell. Ett konsultföretag har fått i uppdrag att ta fram en dokumentation som i huvudsak motsvarar RAS-modellens krav.

Behovet av god dokumentation av systemets tekniska uppbyggnad och funk- tionssätt är påtagligt, då endast ett fåtal personer behärskar systemen.

• Sida 98
•  Original

Då dessutom såväl ett matrikelsystem som ett personaladministrativt system för bl a tjänster kommer att bygga på information från SLÖR förstärks kravet på god dokumentationsstandard.

I de fall in- och utdata ej är direkt avståmbara (avsaknad av audit trail) kan krav uppställas på systemdokumentation enligt bokföringslagen och den av bokfö— ringsnämnden utfärdade anvisningen nr 3. (Motsvarande krav bör tillgodoses även av statliga system.)

Denna redogörelse gäller ett relativt enkelt löneutbetalningssystem. Sår- barheten i samband med tex driftstörningar blir ganska begränsade. Erfarenheterna från andra system med högre grad av sårbarhet är emel- lertid desamma.

En annan dimension har bristen på dokumentation när användaren anlitar utomstående datorkraft. Är det fråga om ett standardsystem som tillhandahålls av servicebyråer är problemen dock mycket begränsade i händelse av driftstörningar, strejker, servicebyråns konkurs eller lik- vidation etc. I den situationen kan man vanligen utan tillgång till doku- mentation anlita en annan servicebyrå eller överkapacitet vid någon annan datacentral. Råkar det däremot vara fråga om mera unika databehandlingssystem är risken stor att användaren blir strandsatt vid liknande händelser. Den informationsbehandling som sker kan försiggå i flera länkar i en kedja. Exempelvis kan en användare anlita redovis- ningscentraler eller bokföringsbyråer som i sin tur anlitar en servicebyrå. Denna kan vidare anlita samarbetande utländska företag. I en sådan situation saknar användaren vanligen tillräcklig dokumentation.

Dokumentationens betydelse framgår med all tydlighet av Anvisning- ar för utformning av dataskyddsåtgärder, som är en del av Datasäker- hetshandboken. Denna är framtagen av IBM Svenska AB inom ramarna för de datasäkerhetsstudier som bedrivits i Sverige åren 1974 — 77 av IBM i samverkan med bl a datainspektionen och statskontoret. I denna betonas vikten av fullgod användardokumentation, driftdokumenta- tion, systemdokumentation och programdokumentation, som också måste hållas uppdaterad. En kopia av varje dokumentation bör arkive- ras brandsäkert. Till detta kan fogas att dokumentation även bör förva- ras på betryggande sätt för att förhindra dataintrång.

5.10 Katastrofberedskap

Det mest väsentliga för en katastrofberedskap är att katastrofplanering föreligger. Beredskapen omfattar dessutom kontroll av att utarbetade planer fungerar i praktiken.

Med katastrofplanering menas att förberedelser för katastrofsitua- tioner vidtas och atti en katastrofplan dokumenteras vad som skall göras då en allvarlig skada eller störning inträffar.

Av SÅRKs intervjuarbete har i huvudsak följande framkommit. En- dast hos några få av de tillfrågade hade utarbetats katastrofplaner. Någon större reservkapacitet utanför den egna huvudanläggningen fanns i regel inte. Ett mindre antal hade back-up avtal med andra

• Sida 99
•  Original

användare eller hade anslutit sig till ett särskilt konsortium i vilket de åtta medlemmarna gemensamt skaffat en reservlokal för datordrift. Lokalen är förberedd med ledningar för såväl elektricitet som för data- kommunikation. En leverantör har utfäst att vid behov snabbt skaffa fram erforderlig maskinutrustning.

Flera av de intervjuade framhöll att det var svårt eller omöjligt att bara flytta över driften till annan anläggning och få det egna systemet att fungera och att svårigheterna ökade ytterligare om man var beroende av fungerande kommunikationssystem. Löpande parallelldrift var nästan en förutsättning för att en reservanläggning vid behov skulle fungera tillfredsställande ansåg flera.

De flesta hade back-up register i flera upplagor (generationer). Vad gäller manuella back-up rutiner saknades sådana i de flesta fall. I den mån det fanns var det i regel inom någon begränsad sektor. Många framhöll att det nästan var omöjligt att ha några manuella rutiner. Ett av skälen som nämndes var att personalresurserna inte skulle räcka till. Det framhölls också att det var svårt att hälla olika manuella register aktuel— la, t ex ett lagerregister hos ett större företag med många driftställen.

Statskonsult AB hari rapport den 28 juni 1977, Katastrofplanering — en kartläggning, behandlat frågor av denna typ. I rapporten redogörs även för resultatet av en intervju med företrädare för åtta tekniskt avancerade datoranvändare inom förvaltning och näringsliv. Intervjuer- na visade bl a att ingen av de intervjuade användarna hade utarbetat och dokumenterat någon katastrofplan.

I rapporten sägs att den välstrukturerade och väldokumenterade form av katastrofplanering som företrädesvis utländsk litteratur rekommen- derar inte i någon nämnvärd utsträckning tillämpas av svenska datoran- vändare.

I en amerikansk senatsrapport från 1976 rörande datorerl påtalas brister i katastrofplanering hos statliga datoranvändare. Vid inspektio- ner hos 28 olika användare visade det sig att endast l3 hade upprättat skriftliga katastrofplaner för att säkerställa driften om någonting skulle inträffa. Några inträffade händelser används för att illustrera behovet av katastrofplanering. Ett fall gäller en översvämning år 1972 som drabbade postverkets datacentral i Wilkes Barre, Pennsylvania. Postverket kunde fortsätta driften tack vare att katastrofberedskap fanns. Tidigare har nämnts —— avsnittet om katastrofer och olyckshändelser — den brand som IBM råkade ut för och som bl a skadade företagets programbiblio- tek. Genom att företaget hade katastrofberedskap i vilket ingick kata- strofplan lyckades man dock, trots stora skador, snabbt komma tillbaka till ett normalläge med rekonstruerat programbibliotek och full service- verksamhet. Företaget framhöll efteråt att man haft stor hjälp av sin katastrofplan. Planen var av relativt enkel beskaffenhet. Det viktiga var att alla på förhand hade tvingats tänka igenom vad som skulle göras vid en eventuell katastrof. Detta betydde mera än själva dokumentet som innehöll katastrof planen.

Inför utbytet av länsstyrelsernas datorer har länsstyrelserna framfört önskemål om biträde vid bestämmandet av krav på datorlokaler. Läns-

' Problems associated with computer technolo- gy in federal programs and private industry, Computer abuses. Washington 1976

• Sida 100
•  Original

styrelsernas organisationsnämnd (LON) och RSV bildade därför en arbetsgrupp som utarbetat en handledning inför planerandet av en da- torcentral. I handledningen heter det beträffande katastrofplanering på följande sätt.

Trots ett välorganiserat skydd av en datoranläggning finns risk för att en katastrof kan inträffa. — De regionala datorsystemen är till stora delar identiskt utformade varför driften i en nödsituation kan föras över till ett annat läns datoranläggning. En sådan överföring fordrar en noga genomtänkt och fastställdplan för att utan dröjsmål kunna igångsättas. — Planen bör förutom för ledning och samordning av verksamheten redogöra för eventuellt behov av manuella rutiner, liksom för återgång från manuella rutiner och drift på annan anläggning till normaldrift. Dessutom bör återanskaffning av utrustning, rekonstruktioner av register etc, vara planerad.

Det kan i detta sammanhang nämnas att det internationella betalnings- förmedlingssystemet SWIFT körs på två parallella exakt likadana an- läggningar förlagda till olika länder.

I katastrofplaneringen bör beaktas att olika åtgärder som möjliggör att driften på något sätt säkras t ex anskaffning av reservlokaler och reserv- utrustning samt framtagning av reservrutiner bl a manuella sådana. Vi- dare bör ingå back-up avtal med andra användare, kopior som möjliggör rekonstruktion av register vad avser såväl program som data, kopior av dokumentation etc. Själva planen bör i detalj reglera hur olika reservru- tiner skall tas i anspråk, vilka system som skall prioriteras, hur persona- len skall utnyttjas etc. Vidare bör i planen tas med handlingsprogram för återgång till normal drift.

Syftet med katastrofplanering är att om en allvarlig skada som stör datordriften inträffar så skall konsekvenserna av sådana skador motver- kas och mildras så mycket som möjligt. Brister i katastrofplanering kan få förödande följder, åtminstone om skador inträffar i för samhället viktiga datasystem. Man kan anta — vilket även styrks av Statskonsults rapport och av SÅRKs intervjuundersökning — att katastrofberedska- pen på många håll inte är vad den borde vara. Troligen är de myndig- heter och organisationer som har en genomförd beredskapsplanering — vilken då även omfattar datorsidan — bäst rustade. Överväganden vid katastrof— och beredskapsplanering torde i stort vara likartade.

5.1 1 Utlandsberoende

5.11.1 Allmänt

Enligt SINDs rapport, skiljer sig datorindustrin väsentligt från övriga industrigrenar främst genom sin speciella marknadsföringsteknik, stora finansiella behov, en snabb teknologisk utveckling och mycket snabb tillväxttakt på marknaden. För att tillmötesgå dessa krav förekommer ett antal olika samarbetsavtal mellan olika datorföretag i världen. I rappor- ten redovisas vissa siffror som visar vilken dominerande ställning USA

• Sida 101
•  Original

har på världsmarknaden. Bl a framgår att amerikanska företags världs- marknadsandel den 1 januari 1974 var 90% av totalt maskinvärde, medan de europeiska och japanska företagens andelar uppgick till 5 % vardera.

Några färskare siffror redovisas även i rapporten. Det sägs bl a att marknaden domineras av ett fåtal amerikanska företag, att IBM under 1976 vad gäller generella datorer och datasystem svarade för ca 58 % av världsmarknaden och att de sex största amerikanska datorföretagen tillsammans svarade för över 80 % av världsmarknaden.

Av rapporten framgår vidare att den totala försäljningen av datama- skinvaror i Sverige under 1975 uppgick tilll 830 miljoner kronor och 1976 till 2 320 miljoner kronor. Vad gäller saluvärdet av den totala inhemska produktionen av datamaskinvaror uppgick den under 1975 till 1540 miljoner kronor och 1976 till 1 720 miljoner kronor. Den inhemska pro- duktionen är emellertid inriktad mot ett relativt begränsat antal varor. Några utmärkande drag hos den inhemska produktionen redovisas i rapporten på i korthet följande sätt —— Den svenska produktionen av centralenheter består uteslutande av

mindre kontors- och minidatorer. Produktion av generella datorer förekommer inte längre.

— Produktionen av periferienheter, exkl terminaler, består huvudsak— ligen av skrivare och hålremsprodukter. — Den inhemska produktionen av terminaler, som värdemässigt är av samma storleksordning som den totala tillförseln, domineras av bankterminaler. Även produktionen av generella bildskärmstermi- naler är betydande. — Produktionen av datakommunikationsutrustning består huvudsakli- gen av modern. SÅRK noterar dessutom att en betydande tillverkning av specialise- rade datorer för programstyrda televäxlar vuxit fram under de senaste åren.

Ett ökat internationellt samarbete kan alltså skönjas vad gäller dator- industri. Vidare framgår att USA har en dominerande roll på världs- marknaden. I Sverige förekommer en inte obetydlig inhemsk tillverk- ning huvudsakligen avsedd för export. Denna tillverkning är inriktad på ett relativt begränsat antal varor. Detta gör att Sverige likafullt är i hög grad beroende av andra länder. Bl a är vi beroende av import av större datorer och elektroniska komponenter. Frågan är i vad mån Sverige kommer att kunna följa med i den snabba tekniska utvecklingstakten. Redan i dag har USA betydande försprång beträffande halvledarteknik m m. Ett ökat importberoende kan vara att vänta även beträffande mindre datasystem.

5.11.2 Drift, underhåll, service, reservdelar och transport

1 den mån man är beroende av import av datasystem eller delar av sådana system finns även utlandsberoende beträffande drift, underhåll och service men även utbildning. Även om det finns en relativt omfattan—

• Sida 102
•  Original

de expertis inom landet är det inte säkert att den alltid räcker till. De leverantörer SÅRK har tillfrågat ansåg att det finns relativt goda resur- ser för service inom landet. Det kan i detta sammanhang nämnas att IBM håller på att utveckla ett system som kallas Remote Support Facility, se bild.

Remote support facility (RSF)

Kunddator 3030—serien Dataset _. .. _. _. .. .. .. . DLS (Serviceprogram) (Register) Serviee— Diskett processor Te Utdrag ur [efbn _ . .. . . . ko Primarminne Telelinje ”ta kr (program o.d) — Sekundärminne (register o.d) IIN Expert nå— Teknisk informa— Rättelser gonstans tion i Europa

Telelinje

Retain 370 (i England)

Analysprogram

Problemlösningar

Detta innebär att en speciell dator placerad i England sätts i förbindelse med kunddatorer via telelinje. Den speciella datorn skall förses med information från kunddatorn om något fel inträffari den. Genom bear— betning av informationen skall felet kunna lokaliseras. Informationen om hur rättelse skall ske kan sen sändas via telenätet. En expert någon- stans i Europa skall via bildskärm ombesörja bearbetningen och se till att underlag för rättelse tas fram. Man får räkna med att experter av detta slag utgör en relativt begränsad skara. Även andra leverantörer håller på att utveckla liknande system.

• Sida 103
•  Original

Vad gäller reservdelsförsörjningen har frågan behandlats av försörj- ningsberedskapsutredningen i SOU 1975157 Varuförsörjning i kristid. Utredningen säger vad gäller utrustning för numerisk styrning, process- styrning och annan produktionsstyrning bl a följande.

Automatiserade system för styrning av processer kan ha olika karaktär — från styrning av vissa sekvenser av en tillverkningsprocess till avancerade system där en mindre dator övervakar och ingriper i hela processen. Processtyrsystem används särskilt inom kemisk industri, massa och pappersindustri samt järn-, stål- och metallverk. Ca 15 företag har ansett att tillförseln av komponenter till elektronisk styrutrustning av denna typ kan vara ett särskilt känsligt område i ett avspärrningsläge. —Med hänsyn till att processtyrutrustningen används i indu- strier där produktionen i en viss punkt i varje ögonblick är beroende av att närmast föregående tillverkningsmoment fungerar kan avbrott i reservdelstillför— seln för denna typ av utrustning dock bedömas få allvarligare konsekvenser än vad som gäller för NS-maskiner (numeriskt styrd utrustning). — Gemensamt för de olika varianter av utrustning som här diskuteras är att de innehåller ett elektro— niskt styrsystem. Det är reservdelsförsörjningen för sådana system som företagen i stor utsträckning bedömt vara känslig. — Produktion av färdiga styrsystem förekommer hos flera svenska företag som t ex ASEA, SMT och DATA-SAAB. Vid tillverkningen utgår man från halvledarkomponenter som sätts samman i olika kombinationer till kretskort. Av dessa byggs därefter den elektroniska styrenheten upp. Huvudproblemet har bedömts vara försörjningen med halvle- darkomponenter. Två svenska företag är verksamma på detta område — AB Rifa som är ett dotterföretag till LM Ericsson samt ASEA-HAFO AB. Rifa tillverkar integrerade kretsar, kondensatorer och andra speciella elektronikkomponenter. HAFO är bl a inriktat på framställning av integrerade kretsar, speciella transisto- rer, termistorer och andra speciella komponenter. Den svenska produktionens andel av tillförseln är liten. Den internationella handeln på detta område domi- neras av några USA-företag som framställer alla de lOOO-tals varianter som förekommer av dessa elektroniska komponenter. Den svenska produktionen omfattar endast en mindre del av dessa. Sortimentet kan i viss mån breddas i ett krisläge men detta kan givetvis ske först efter viss tid. Det är på grundval av denna översiktliga undersökning svårt att avgöra i vilken utsträckning inhemsk ersätt- ningsproduktion kan ersätta de importerade komponenterna. Vissa minnesele- ment bedöms överhuvudtaget inte kunna framställas inom landet. Lager- hållningen av reservdelar hos företag som använder NS-och processtyrutrustning är i regel obetydlig då man förlitar sig på leverantörernas service. — Vid kontakter med de företag som ingår i enkätundersökningen och tillverkare av styrutrustning respektive halvledare har det framkommit att elektroniska komponenter i me- ningen halvledare, kretskort etc är mycket hållbara. De fel som uppkommer inträffar normalt under den första tiden efter det att utrustningen tagits i bruk. Det är därför numera vanligt att komponeterna konståldras (bränns in) av tillverkar- na, varigenom driftsäkerheten avsevärt ökar.

Beträffande datorer i allmänhet sägs bl a

Utredningens enkätundersökning har avsett reservdelsförsörjningen för indu- strins direkta produktionsutrustning. Datorer i allmänhet har således inte be- handlats, dock med undantag av sådana som ingår i utrustning för processtyrning och annan avancerad styrutrustning. Vi har emellertid ansett att reservdelssitua- tionen även på detta område bör beröras. Anledningen härtill är givetvis samhäl- lets numera starka beroende av datortjänster och de med tiden allt större svårig-

• Sida 104
•  Original

heterna att övergå (återgå) till andra (gamla) metoder för informationsbehand- ling. — ÖEF hari en särskild utredning som företogs åren 1971 —— 72, Data under beredskap och krig (DBK 71) behandlat beredskapsförhållandena på främst ADB-området. Denna utredning bedömde på basis av en enkätundersökning hos olika datoranvändare möjligheterna att ersätta datorer med ickemaskinella ruti- ner eller genom att använda andra anläggningar. Frågeställningarna i enkäten var av sådan karaktär att endast en ungefärlig uppskattning av datorberoende kan göras. Det torde emellertid stå klart att möjligheterna till omställningar är små. Således angav endast 14 % av tillfrågade industriföretag och 12 % av handels— och serviceföretagen att ADB-användningen i sin helhet skulle kunna ersättas med andra rutiner. Dessa frågor avsåg ett krigsläge men är av intresse även i ett vidare perspektiv. Av enkätsvaren framgår vidare att ADB-beroendet efter hand bedöms öka ytterligare. —- Utgångspunkten för vår översiktliga behandling av reservdels- problematiken på datorområdet är att det befintliga datorbeståndet till övervä- gande del måste antas behöva fungera i normal drift även i ett krisläge. Frågeställ- ningen blir då om svensk industri har kapacitet att ersätta de delar, tillbehör och komponenter som normalt förslits i datorer och kringutrustning och om under— hållet av maskinparken kan upprätthållas i tillräcklig omfattning. — De bedö— mare som vi varit i kontakt med anser att komponentförsörjningen kommer att bli det allvarligaste problemet vid av avspärrning. De komponenter det här är fråga om är av i princip samma slag som sådana vilka används i de styrutrustningar som behandlas i föregående avsnitt. Det resonemang som förs där är således tillämp- ligt även då det gäller försörjningen med komponenter till datorer för ADB-användning. — Maskinleverantörerna håller vissa reservdelslageri Sverige. De multinationella företag det här är fråga om har en hierarkiskt organiserad reservdelslagring så att enklare och frekventa delar lagras hos större kunder medan vissa av de reservdelar som erfordras i Sverige och som sällan behöver ersättas förrådshålls i ett svenskt centrallager. Övriga delar finns lagrade på ett fåtal platser i Västeuropa. — Ifråga om underhåll är detta från de stora maskin— leverantörernas sida organiserat på samma hierarkiska sätt som reserv- delslagringen. Två svenska företag, SRA och Telub är dock verksamma på detta område, i första hand vad gäller mer ovanliga maskinfabrikat. — Tillbehörsfrå— gan bedöms vara ett något mindre problem än komponenterna. Papper till hål- kort importeras visserligen för närvarande men kan ersättas med svensk vara. Magnetband och skivpackar tillverkas inte i Sverige. Det är osäkert om det inom landet går att åstadkomma beläggningen på banden men de band som finns kan slitas avsevärt längre tid än vad som sker under normala förhållanden. Svensk verkstadsindustri uppges på sikt böra kunna klara en tillverkning av skivpackar. — Programvara slutligen är en fråga om kompetens och utbildning hos personal och Sverige anses vara ganska väl utrustat på detta område. — Sammanfattnings— vis kan konstateras att reservdelssituationen kan vara relativt bekymmersam på datorområdet. Det svåraste problemet utgör elektroniska och elektromekaniska komponenter. Lagring förekommer genom maskinleverantörernas försorg men som redan nämnts gäller detta inte alla delar. Enligt DBK 7l uppgavs lagringen av de mest förbrukade delarna till 4 — 6 månader. De inhemska produktionsmöj- ligheterna diskuteras i föregående avsnitt. — Om en ej obetydlig del av datorbe- ståndet inte anses behöva vara i drift i ett krisläge uppstår möjligheter att byta delar mellan maskiner vilket påtagligt kan öka uthålligheten. I viss utsträckning kan även delar tas från datorer för ADB—användning till sådana som används för produktionsstyrning.

I SINDs rapport heter det att den övervägande delen av tillförseln av halvledare kommer genom import. Med tillförsel menas då produktion

• Sida 105
•  Original

och import minskat med export. SIND framhåller att importens andel av den totala tillförseln varierar kring 100 %. Vidare sägs att produktionens andel av tillförseln som är ett grovt mått på självförsörjningsgraden ligger vad gäller integrerade kretsar kring 10 % och beträffande diskreta halvledarkomponenter kring 20 %.

Vid SÅRKs intervjuer har användarna som svar på frågan om hur lång tid ADB-verksamheten skulle fungera efter en total avspärrning — i de fall de överhuvudtaget ansett sig kunna svara — givit högst varieran- de uppgifter. De tider som har nämnts har legat mellan 2 — 3 månader och 2 år. De mest optimistiska har pekat på möjligheterna att reparera i större utsträckning och att i vissa fall kunna plocka delar från andra maskiner framförallt i ett krigsläge när viss ADB-verksamhet måste upphöra. Några leverantörer har även tillfrågats. En del av dessa nämn- de att man i högre grad än i dag skulle reparera delar i stället för att byta ut dem. Ett par leverantörer räknade med att reservdelslagren för de viktigaste funktionerna skulle räcka några månader. En leverantör ang- av en lagerhållning i Sverige som värdemässigt motsvarar 24 månaders förbrukning vad gäller reservdelar. Detta garanterade emellertid inte beredskap för lika lång tid. Även leverantörerna pekade på möjligheten att plocka delar från datorer i mindre viktiga system. En leverantör trodde att det största problemet vid en avspärrning var att få fram förbrukningsmateriel, där inhemsk produktion saknas och där det skulle ta lång tid att få igång en sådan.

När man tar upp frågan om utlandsberoendet bör även beroendet av ett fungerande transportväsende nämnas. En förutsättning för att maski- ner, reservdelar, halvfabrikat och komponenter av olika slag skall kunna importeras är att transportväsendet fungerar. Transport av databärare sker till stor del med bil, järnväg och flyg. Avbrott i teleförbindelser kan medföra att data behöver transporteras med mera traditionella medel.

5.1 1.3 Leveranser av in- och utdata, bearbetningar utomlands

Sedan länge förekommer ett mycket stort internationellt dataflöde. Mag- netband och andra databärare sänds över gränserna. Telekommunika- tionstekniken har möjliggjort allt enklare och snabbare massöverföring av data. Som några variationer på dataflöde över gränserna kan nämnas — data i form av listor, mikrofilm etc översänds på traditionellt sätt — data lagrade på maskinläsbart medium översänds på traditionellt sätt

— datalagrad information överförs via fast uppkopplade eller uppring- da ledningar i telenät eller datanät via kabel eller satellit från termi- nal till dator eller från dator till dator. I Sverige har ett allmänt datanät tagits i drift. Detta skall sedan sammankopplas med ett nordiskt datanät. Även i andra länder finns eller planeras allmänna datanät. De olika nationella allmänna näten kan förutsättas bli sammankopplade. Åtskilliga internationella privata nät finns redan. Som exempel kan nämnas SWIFT-systemet inom banksek- torn till vilket de flesta svenska affärsbanker anslutit sig.

• Sida 106
•  Original

Dataflödet över gränserna är av samma slag som flödet inom ett land. Datatransmission används således för bl a — att bearbeta information och sedan återföra bearbetningsresultatet eller delar därav — att bearbeta information samt både slutligt lagra den utomlands och återföra bearbetningsresultatet eller delar därav — att samköra egen information med information i data banker i ett eller flera andra länder och återföra bearbetningsresultatet eller delar därav. Användare av internationell dataöverföring finns i första hand inom näringslivet. Det finns dock även exempel på myndigheter som utnyttjar datorer utomlands.

På den privata sektorn förekommer internationellt dataflöde inom de flesta verksamheter. Som exempel kan nämnas flygbolagen, oljebran- schen, kreditkortsföretag och leasingfirmor, radio- och TV—branschen, bilproducenter, läkemedelsindustrin, banker och försäkringsbolag. All slags information ingår. Även om flödet av persondata är stort torde det dock mest vara fråga om tekniska och ekonomiska data.

Även på den offentliga sektorn dominerar flödet av tekniska och ekonomiska data. Persondataflöde förekommer i huvudsak när det är fråga om internationellt samarbete. Inom Interpol diskuteras för närva- rande ett ADB-system med datakommunikation. Andra exempel är den internationella meteorologiska trafiken, uppgifter om patent m m.

Inom Malmö kommun förs ett register benämnt brandkårens riskre- gister. Detta register bearbetas i USA och in-och utdata sänds via det vanliga telekommunikationsnätet.Ändamålet med detta register är att vid larm tillhandahålla utryckningsstyrkan aktuella beskrivningar över risker m m på larmplatsen. I registret ingår för närvarande ca 250 företag med automatiskt brandlarm inom Malmö kommun. När automatiskt larm utlöses hos brandkåren startas ADB-bearbetningen i en dator be- lägen i Cleveland, Ohio, USA. Brandkårens terminalskrivare framställer utskrift av registrerade uppgifter om det aktuella företaget. Det gäller bl a uppgifter om byggnader, vattentillgångar, avstängningar av el, gas och vatten samt speciella risker som förekomst av olika kemikalier.

Flera servicebyråer i Sverige förmedlar tjänster som innebär bearbet- ningar utomlands. Genom att kunder finns i hela världen kan man dra ekonomisk nytta av tidsförskjutningen. Följande exempel på denna typ av service ges i SINDs rapport.

Servicebyråer erbjuder via sina datanät datakraft till sina kunder. Servicebyråer- na hyr av teleadministrationerna höghastighetsförbindelser mellan datacentral och lokalt placerade koncentratorer, dit byråns kunder ansluts. — General Elect- ric's (GE) MARK III nät täcker USA, Västeuropa, Japan och Australien. Den transkontinentala datatrafiken går via satelliter. Den europeiska delen av nätet består av en central koncentratori London som i sin tur förbinder ett antal lokala koncentratoreri övriga Europa, varav en i Stockholm. MARK III är ett stjärnnät, dvs alla förbindelserna leder till en central punkt. Denna liggeri Cleveland, USA och inrymmer en gigantisk datacentral med ca 25 datorer. Via nätet kan GEs kunder köpa en rad olika databehandlingstjänster. I Europa marknadsförs

• Sida 107
•  Original

MARK III-tjänsterna av Honeywell—Bull Information Services. -— Control Data Corporation (C DC) erbjuder databehandlingstjänster via Cybernet. Nätet täcker Nord- och Sydamerika, Europa och Australien.

Ett förhållande som också bör uppmärksammas är att flera servicebyråer har avtal om back-up i annat land. Detta innebär att t ex redovisning för många företag kan databehandlas utomlands utan att företaget i fråga känner till detta.

I en rapport den I april 1978 har Logica Ltd, London, på uppdrag av OECD, behandlat användandet av internationella datanät. I rapporten redovisas bl a följande slutsatser. — Användandet av internationell dataöverföring har medfört påtagliga ekonomiska fördelar för stora multinationella företag, flygbolag och banker — ett av de viktigaste skälen till att datanät har skapats och ett av de viktigaste skälen till att dataöverföringar sker är att datorresurserna härigenom kan delas

— många företag som har dragit nytta av fördelarna av internationella dataöverföringar har i sådan grad ändrat sina rutiner att de är be- roende av fortlöpande tillförlitlig service. Som exempel nämns flyg- bolagen —— internationell databearbetning och dataöverföring ökar det interna- tionella beroendet, dock att vissa risker kan minskas med hjälp av datanät med möjlighet till omkopplingar — ett allmänt europeiskt datanät kommer troligen inte att vara upp- byggt tidigare än om fem år — användningen av internationella datanät hänför sig i huvudsak till administration av företag, till bankväsendet, kreditkontroll och till bokning av resor — vissa multinationella företag har lagt upp centrala register med infor— mation rörande alla sina företag. Detta betyder att data som rör driften av industriföretag inom ett land finns utanför landets grän- ser.

Sammanfattningsvis kan följande sägas. Behovet av komponenter, reservdelar, service från utlandet m ni gör vårt land beroende av att det internationella handelsutbytet flyter utan allvarligare störningar. Man kan utgå från att vår reservdelslagring, våra möjligheter till egen tillverk- ning och våra möjligheter till inhemsk service skulle möjliggöra dator- drift i nuvarande omfattning endast under kortare tid om störningar skulle uppstå på grund av krig, avspärrningar, handelsblockader o d. Det finns skäl att anta att det beroende som nu diskuteras kommer att öka.

Det ökade dataflödet över gränserna medför säkerhets- och sårbar- hetsproblem av andra dimensioner än de som finns om man ser endast på rent nationella förhållanden. Om databehandlingen sker på en dator som finns i ett annat land eller på en annan kontinent, och om in- och utdata skall passera genom flera länder ökar därmed även riskerna för angrepp av olika slag. Att skydda sig mot händelser utom riket är av

• Sida 108
•  Original

naturliga skäl svårare än att bygga upp ett inhemskt skydd. Utvecklingen pekar mot att internationella datanät — såväl allmänna som privata — kommer att bli vanligare. Därmed kommer också dataflödet att öka.

• Sida 109
•  Original

111. Fortsatt kartläggning

6. Revidering och komplettering föranledd av det fortsatta arbetet och remissinstansernas påpekanden

I lägesrapporten har SÅRK uttalat att ytterligare kartläggning skall ingå i det fortsatta Utredningsarbetet. Några omfattande kompletteringar har SÅRK inte funnit erforderliga. Det som nu redovisas bygger delvis på synpunkter och material som tillförts genom remissvaren på SÅRKs lägesrapport.

6.1. Kommunikationsteknik

I lägesrapporten har SÅRK i ett särskilt avsnitt (kap III) behandlat kommunikationsteknik. Kapitlet bygger huvudsakligen på en konsult- rapport av Teleplan AB.

Några remissinstanser har understrukit datakommunikationernas be- tydelse vid en värdering av sårbarheten. Bl a har framhållits vikten av att det allmänna datanätet utformas på ett sätt som ger låg sårbarhet tex genom decentraliserade lösningar. En remissinstans har även efterlyst en sårbarhetsbedömning vid användning av kommunikationssatelliter. Vid remissbehandlingen har även den åsikten förts fram att vinsterna från sårbarhetssynpunkt med decentraliserade systemlösningar till stor del kan gå förlorade om man i allt för hög grad förlitar sig på data- kommunikation.

SÅRK delar helt uppfattningen att den ökade användningen av data- kommunikationsteknik måste tillmätas stor betydelse vid bedömning av sårbarhetsfrågor.

När det gäller det allmänna datanätet har televerket ställt ett antal krav för att nå högsta möjliga tillgänglighet i nätet. Bl a har följande krav påverkat uppbyggnaden — hög kvalitet på komponenterna i nätet — dubblering av centrala utrustningar och förbindelser mellan dem -— automatisk övervakning av utrustningar och förbindelser — omkoppling till reservenheter och alternativa förbindelser vid fel — automatisk felavgränsning och fellokalisering — automatisk dirigering av larm och felutskrifter till rätt drift- och

underhållsställe. Beträffande det nordiska allmänna datanätet har från början installe- rats en växel i vardera av de fyra nordiska huvudstäderna. Under 1980—talet kommer emellertid ytterligare ett tiotal växlar att införas varav

• Sida 110
•  Original

fyra på olika platser i Sverige, en spridning som måste anses positiv från sårbarhetssynpunkt.

Det kan även nämnas att televerket tillhandahåller olika tilläggstjäns- ter i form av kontroll och spärrmöjligheter för abonnenten. Kunden kan alltså själv bedöma hur stor säkerhet hans system kräver i överförings- ledet och med utgångspunkt från detta bestämma vilka tilläggstjänster av dataskyddskaraktär han önskar.

När det gäller påståendet att decentraliserade systemlösningar kan medföra ökad sårbarhet genom ökat beroende av datakommunikationer vill SÅRK anföra följande. Detta är en fråga som sammanhänger med frågan om vilken verksamhet som skall använda ett ADB-system, där bl a behov av riksåtkomst m ni kommer in i bilden. I de fall då man kan förlägga huvuddelen av information och bearbetningar nära användar- na och då behovet av informationsutbyte med andra delar av organisa- tionen på regional eller central nivå är litet, minskas behovet av data- kommunikationer. Är däremot behovet att byta information stort och finns krav på att snabbt få fram rikstäckande information från en mängd olika organisationsenheter blir bilden en annan. När sådana krav ställs kan kommunikationsdelen bli mera komplicerad och sårbar vid decen- traliserade lösningar, än vid centraliserade. Vad som är den bästa totala lösningen får naturligtvis avgöras i det enskilda fallet. Något som i vart fall bör undvikas är onödigt komplicerade knytningar inom eller mellan olika system.

Kommunikationer över satellit är något som alltmer kommer till användning främst i den internationella datatrafiken. För svenskt vid- kommande torde satellitkommunikation komma att ingå i bilden så gott som uteslutande vid dataflöden över gränserna. Inom den närmaste framtiden lär dock andra kommunikationsmedel i första hand komma till användning. Vissa internationellt och även i Sverige verksamma servicebyråer med datorkapacitet i olika delar av världen använder och kan i ökande omfattning tänkas använda satellitöverföringar. I lägesrap- porten har SÅRK inte närmare diskuterat sårbarhetsproblem som häng- er samman med sådana överföringar. Endast känsligheten för EMP- effekter har nämnts.

Satellitöverföring behandlas i SINDs rapport datamarknaden inför 1980-talet. Där heter det bla att kommunikation över satellit under 1980-talet kan komma att medföra betydande förändringar såväl vad gäller transmissionskostnad som nya kornmunikationsmöjligheter. Det företag som leder utvecklingen på detta område är Satellite Business Systems (SBS). SBS avser att inom ramen för ett gemensamt kommunikationssystem överföra tal, data, textvideo och faksimil. SBS utnyttjar inte i någon del av kommunikationsvägen markbundna led- ningar och information går direkt från användare till användare. Under 1980-talet kan SBS och andra liknande system komma att erbjuda sina tjänster till Europa heter det i rapporten. Om man i Europa inte har utvecklat motsvarande tjänster kommer starka krav att resas från euro- peiska företag att få utnyttja de amerikanska systemen. Detta skulle påverka de europeiska teleförvaltningarnas monopolställningar. Enligt

• Sida 111
•  Original

rapporten skulle en sådan utveckling sannolikt få politiska konsekvenser i flera avseenden. Det sägs att ur såväl social- som ekonomisk- och försvarspolitisk synvikel är telekommunikationen en resurs som ett land måste ha full kontroll över.

Frågan om satellitöverföringar hänger nära samman med i vad mån bearbetningar av känslig information bör ske utomlands. I denna del har SÅRK uttalat att beträffande ADB-bearbetningar utomlands bör det vara ett svenskt intresse att sådana inte sker helt utan kontroll och att för vissa typer av data eller vissa funktioner är sårbarhetsriskerna så fram- trädande att utlandsbearbetningar inte bör förekomma. I den mån man tillåter sådana bearbetningar torde överföringssättet vara av underord- nad betydelse. Satellitöverföring kan för övrigt användas som reserv t ex om man av någon anledning behöver hoppa över ett land. Sådan över- föring är billig, flexibel och ger stort kanalutbud samt är dessutom relativt svår att avlyssna. När det gäller satellitöverföringar kan dessa i framtiden få konkurrens av överföringar i fiberkabel (optisk fiber), en teknik som för närvarande håller på att utvecklas. Fiberkabel har hög överföringskapacitet och goda överföringsegenskaper. Sådana överfö- ringar är nästan omöjliga att avlyssna samt mycket svåra att störa.

Slutligen vill SÅRK när det gäller frågor om datakommunikation även peka på en del faktorer som är av mer allmängiltigt slag. En inte helt ovanlig företeelse är som nämnts att system görs onödigt komplicerade genom att krav ställs på snabba informationsflöden i systemen eller mellan olika system utan att behovet är särskilt starkt. Många gånger kan informationen hämtas från annat håll eller i vart fall på annat sätt utan att servicegraden nämnvärt behöver sänkas. Däremot kan man uppnå betydande vinster från sårbarhetssynpunkt med sådana lösningar. Man kan säga att det i många fall skapas ett beroende av informationsutbyte och därmed datakommunikationer som är mer eller mindre onödigt. Det gäller att väga för och nackdelar med olika lösningar och att försöka undvika sådana där nackdelar t ex i form av ökad sårbarhet starkt överväger fördelarna.

Även när det gäller datakommunikation är det viktigt att olika använ- dare har olika reservmöjligheter och inte minst en väl genomtänkt kata- strofplanering.

6.2. Innehållsmässigt känsliga register och funktionellt känsliga användningsområden

6.2.1. Vissa kompletterande uppgifter

SÅRK har i avsnitt 5.1 och 5.2 ovan redogjort för ett antal olika innehålls- mässigt känsliga register och funktionellt känsliga ADB-användnings- områden. Vidare har SÅRK påvisat hur ansamling av stora datamäng- der sker och hur dessa kan användas för andra syften än de ursprungliga tex i underrättelseverksamhet. I remissvaren finns vissa ytterligare ex- empel inom nu berörda områden som kan vara värda att relatera.

• Sida 112
•  Original

LMV har redogjort för olika tillämpningsområden för LMVs datasy- stem. Dessa är bl a — Riksnäten (De nät varav vårt lands geodetiska stomme är uppbyggd. I riksnäten finns alltså grunddata med lägesbestämningar, höjd- bestämningar m m)

Rikstrianguleringar (Lägesbestämning sker genom uppmätningar av vinklar och längder i ett geometriskt system ursprungligen ofta utfor- mat som ett nät av trianglar; därav triangulering)

Rikets höjdnät (Tas fram genom höjdmätning. Höjdbestämning utförs i regel genom avvägning. Härigenom bestäms i första hand höjskillna- den mellan på marken fixerade punkter)

Rikets tyngdkraftsnät (I detta ingår tyngdkraftsdata vilka bl 3 kan an- vändas för s k tröghetsnavigering bl a vad gäller robotar, flygplan, fartyg och undervattensbåtar)

Astronomisk ortsbestämning (Ortsbestämningen sker genom mätning mot olika himlakroppar)

— Vetenskaplig geodesi — Geodetiska data i uppdragsverksamhet — Allmänna kartläggningen — Kartdata i uppdragsverksamheten — Skogsvärdering

— Flygfältsdata — Höjddata

— Markdata i fysisk planering, fritidshusinventering, fastighetsdata

m m (Användning, beskaffenhet osv) LMV säger att beträffande vissa geodetiska data uppmärksammas normalt inte deras underrättelsevärde. Enligt LMV kan triangelpunkter, tyngdkraftsdata och höjddata utnyttjas för ledning av indirekt eld. På senare tid märks särskilt utvecklingen av kryssningsrobotar, vilka styrs bl a med stöd av i robotarna datalagrad landskapsinformation. Geode- tiska data som lagras i databaser är från underrättelsesynpunkt så viktiga att de inte bör lämnas ut utan särskild prövning. Kartor och flygbilder kan innehålla uppgifter om olika försvarsanläggningar samt vissa anläggningar inom det övriga totalförsvaret. Den moderna tekniken medger datalagring i stor mängd av uppgifter i kartor och flygbilder framhåller LMV.

Enligt LMV är svårigheten att skydda hemliga uppgifter inom bl a området för landskapsinformation betydande i och med att informatio- nen kan hanteras med hjälp av ADB. Innehållet i lantmäteriets olika register kan underlätta för främmande makt att tillvarata, utvälja och sammanställa information av sådan art som är av betydelse från under- rättelsesynpunkt, säger LMV, och tillägger att riskerna ökar inom lant- mäteriet på grund av att datoriseringen ökar.

Det kan även nämnas att regeringen tillkallat en särskild utredare (Bo 1978208) med uppdrag att utreda lantmäteriets uppgifter att tillhanda-

• Sida 113
•  Original

hålla information om landskapet. I direktiven till utredaren framhålls denna informations stora betydelse för samhällsplaneringen. Vidare räknas ett antal olika myndigheter upp som i dag svarar för produktio- nen av landskapsdata. Enligt direktiven bör den särskilde utredaren närmare överväga vilka uppgifter lantmäteriet bör ha som producent, samordnare och distributör av landskapsinformation. Utredarens arbete bör, enligt direktiven, syfta till att åstadkomma en effektiv organisation och rationella arbetsformer för insamling och behandling av landskaps- information. Även användning av datateknik skall studeras. Uppdraget går alltså i korthet ut på att studera hur man, med bl a hjälp av ADB- teknik skall kunna samla in, lagra och bearbeta samt distribuera läges- bestämd landskapsinformation på ett rationellt, effektivt och samordnat sätt, till fromma för samhällsplaneringen. Även sårbarheten berörs i direktiven såtillvida att utredaren i sina överväganden bör beakta att landskapsinformation måste kunna tillhandahållas också under kris- och krigsförhållanden. Vidare sägs att behovet av sekretessgranskning av kartor och annan landskapsinformation bör beaktas.

Vägverket anför i sitt remissyttrande att bland de tekniska ADB-syste- men finns vägdatabanken, vilken är av speciellt intresse genom att den innehåller grundläggande uppgifter om vägnätet, broar etc. Även koor- dinatuppgifter för vissa punkter på vägnätet samt för broar finns lagrade i vägdatabanken. Kopior av vissa delar av vägdatabanken finns hos andra statliga institutioner, tex CFD, samt privata företag. Företagen utnyttjar, enligt vägverket, uppgifterna för datorstödd transportoptime- ring. I detta sammanhang kan nämnas att större vägtransportföretag även använder ADB-teknik för att optimera användningen av lastutrym- mena alltså för att i görligaste mån undvika att bilarna går tomma. Störningar i ADB-driften kan alltså även medföra störningar i olika transportkedjor.

Vägverket anser att av de uppgifter som finns i vägdatabanken är koordinatdata och brodata de känsligaste från sårbarhetssynpunkt.

I lägesrapporten har SÅRK diskuterat de risker från sårbarhetssyn- punkt som kan sammanhänga med användningen av de koordinater som finns i inskrivnings- och fastighetsregistren bl a genom de koordi- natsatta personbanden och vidareanvändningen av dessa. CFD har i sitt yttrande ifrågasatt om de risker SÅRK pekat på har någon relevans. CF D menar bland annat att det koordinatsatta personbandet i stort sett är en kopia av länsstyrelsens personband utan något ytterligare infor- mationsinnehåll. Den väsentliga skillnaden är dock, enligt SÅRKs me- ning, att genom att personinformationen med hjälp av koordinaterna kan lägesbestämmas på lägsta administrativa nivå har man ett utmärkt hjälpmedel att kartlägga var olika grupper av människor finns. De koordinatsatta personbandet i sig är heller inte speciellt intressanta i detta sammanhang. Det väsentliga är vad de koordinatsatta personban- den används till och kan användas till genom samkörning med andra register.

CFD har även angivit lagringstekniken — magnetband — och att det koordinatsatta personbandet endast uppdateras en gång per år och

• Sida 114
•  Original

dessutom inte är tillgängligt från terminal som ytterligare skäl för att sårbarhetsriskerna skulle vara låga. Emellertid framgår av ett nyligen avgivet systemförslag att den tekniska organisationen nu förändrats med övergång från magnetbandsorienterat system till direktminnesorien- terat.

Såsom närmare utvecklas under avsnitt 8.3.1 nedan har en kommitté nyligen tillkallats för att närmare utreda hur fastighetsdataprojektet skall slutföras. Kommittén skall bl a beakta sårbarhetsfrågor.

Utöver de funktionellt känsliga områden som nämnts i avsnitt 5.2 bör även nämnas den grafiska industrin, som blivit alltmer datoriserad. Den nya tekniken har redan nått våra dagliga tidningar och sprider sig till många andra användningsområden. Vad gäller tidningar kan man här i förlängningen tänka sig en utveckling mot elektroniska tidningar. Dessa kan man då bläddra i med användning av skrivmaskinsterminal eller bildskärm med möjlighet att framställa papperskopior med hjälp av faksimilutrustning.

I sitt remissvar över SÅRKs lägesrapport har beredskapsnämnden för psykologiskt försvar framhållit, att i ett läge av kris och krig har mass- medierna, inte minst pressen, en viktig uppgift inom det psykologiska försvaret. Nämnden har med oro noterat att pressen i ökad grad blivit beroende av ADB-teknik både när det gäller grafisk produktion och administrativa rutiner.

6.2.2. Användning av kryptering och av behörighetssystem

Vid remissbehandlingen har framförts synpunkter beträffande möjlig- heterna att med kryptering och behörighetssystem minska sårbarhetsris- kerna vad gäller innehållsmässigt känsliga system. Kryptering av data sker genom att läsbara data omvandlas till icke läsbara data. Omvand- lingen sker vanligtvis med hjälp av en beräkningsprocedur (algoritm) styrd av en krypteringsnyckel. I regel hemlighålls endast krypteringsnyc- keln men det är möjligt att hemlighålla även algoritmen. Med tanke på standardiseringssträvanden är det mindre lämpligt att hemlighålla kryp- teringsalgoritmen. Det är tvärtom av stort värde att kunna använda samma algoritm för ett stort antal tillämpningar. 1 USA används en standardalgoritm, främst av federala myndigheter, sedan hösten 1976. Det finns även andra tekniska möjligheter att skydda information tex genom att 5 k filsplittring används. Detta innebär att känsliga uppgifter lagras i ett register och identitetsuppgifterna i ett annat. Med en kod kan de båda registren sedan knytas ihop. Användning av kryptering har diskuterats bl a i integritetsskyddssammanhang. I SCBs utredningsrap- port 1976-03-08, Förstöring, avidentifiering och kryptering, framhålls att kryptering ofta ger ett gott skydd mot obehörig åtkomst men att använd- ningen av kryptering även medför betydande kostnadsökningar och praktiska svårigheter i det dagliga arbetet. Det kan nämnas att datain- spektionen har möjligheter att ge föreskrifter om kryptering och om behörighetssystem i den mån det anses erforderligt som skydd för den personliga integriteten.

• Sida 115
•  Original

När det gäller behörighetssystem har leverantörerna på senare tid lagt ner mycket möda på att utveckla sådana. I dag kan en del leverantörer erbjuda en hel del säkerhetsanordningar inbyggda i maskin- och pro- gramvara. I maskinvaran kan tex spärrar vara inbyggda som gör det möjligt att begränsa behörigheten att utföra olika arbetsuppgifter. I programvaran kan finnas användarlistor som anger vilka olika projekt och tillämpningar olika användare får gå in i och vilka data de har tillgång till samt spärrar som hindrar överskridanden.

Enligt SÅRKs mening kan användning av kryptering och behörig- hetssystem —— liksom andra säkerhetsåtgärder — givetvis bidra till att minska sårbarheten vad gäller nu diskuterade register. Emellertid får man hålla i minnet att dessa hjälpmedel ingalunda ger ett komplett skydd. Vidare kan användningen medföra ökade kostnader och praktis- ka svårigheter. En ökad användning av kryptering får dock anses som något angeläget. Genom att krypteringsmetoderna undan för undan förbättras underlättas även sådan användning. När det gäller kryptering torde förbindelsekryptering' vara den som idag är den som är mest praktiskt användbar och i många situationer gör naturligtvis sådan kryptering stor nytta. Å andra sidan är det ofta svårt för obehöriga att få tag på den information de är intresserade av medan denna är under transport. Ofta är det endast en bråkdel av den totala informationen som sänds iväg vilket redan det har en begränsande effekt. Vidare måste det ofta vara en ren lyckträff om den som obehörigen avlyssnar kom- munikationerna kommer över information som han kan använda. Den som är intresserad av att obehörigen skaffa information torde därför som regel ha betydligt mer att hämta på det ställe där informationen finns lagrad. Detta innebär att registerkryptering2 i flertalet fall kan vara av större värde än förbindelsekryptering. Det ena utesluter för övrigt inte det andra. Registerkryptering kan naturligtvis vara både dyrbar och medföra besvär vid den dagliga hanteringen av information. Det måste närmast bli en bedömning från fall till fall i vad män och i vilken omfattning kryptering och olika behörighetsystem bör komma till användning. Man får då även vara beredd att godta en del extra kost- nader och besvär.

6.3. Möjligheten att sprida datorkraft

I avsnittet om koncentration har SÅRK uttalat att detär av stort intresse att notera att den tekniska utvecklingen fortsätter i sådan riktning att en spridning av datorkraften underlättas. Några remissinstanser, bland andra en av de större leverantörerna, påpekar att utvecklingen därvidlag t o in går snabbare än vad kommittén synes anta.

Framförallt går utvecklingen oerhört snabbt såtillvida att datorerna blir allt mindre, snabbare och billigare. Detta innebär även att datorerna kan användas inom många nya områden och på annat sätt än tidigare. Det innebär framförallt att pris och teknik medger att varje användare, det kan gälla myndighet eller annan, kan skaffa sig datorer och system

' Kryptering av infor- mation som skall överfö- ras genom datakommu- nikation

? Kryptering av infor- mation som ligger la- grad på ADB-medium

• Sida 116
•  Original

som passar just honom. I detta sammanhang kan nämnas att en leveran- tör har framställt mikrodatorer som byggts in i ett plastkort. Detta har ungefär samma storlek och form som ett vanligt kreditkort och kan alltså lätt förvaras i fickan eller i en plånbok. Datorn har både lagrings- och bearbetningsmöjligheter. Kortet kan laddas med information om tex banktillgodohavanden. Med speciell apparatur kan kortet läsas av och en bearbetning göras som möjliggör en betalningsöverföring och att ny kontoställning läggs in på kortet. Kortet med datorn är tänkt som en förbrukningsartikel, bl a för att hindra missbruk. Man kan göra så att kortet blir obrukbart när det tömts på sin ursprungsinformation tex i form av det grundbelopp som matats in. Tillämpningar av nu diskuterat slag kan naturligtvis ha positiva effekter från sårbarhetssynpunkt. Emel- lertid kan nya sådana tillämpningar enligt SÅRKs mening, även vålla nya sårbarhetsproblem. Även om man söker lösa olika säkerhetsproblem kan man aldrig gardera sig helt mot missbruk av olika slag. Tillämpning- arna kan exempelvis ställa nya krav på grundregistren.

6.4. Utlandsberoende

Vad gäller utlandsberoendet har en del remissinstanser erinrat om att det finns ett utlandsberoende även vad gäller programvara och behörighets- system, något som inte berörts i lägesrapporten. SÅRK delar remiss- instansernas uppfattning i denna fråga. Särskilt känsligt kan sådant beroende bli för användare som helt förlitar sig på utländska program- varuhus. Å andra sidan bör framhållas att de negativa effekterna av nu diskuterat utlandsberoende ofta kan begränsas. Vid t ex en avspärr- ningssituation kan detta ske genom att systemen används utan att några ändringar införs i dem.

SÅRK har, av en del remissinstanser, fått stöd i sin uppfattning att det i vissa fall kan finnas skäl att granska bearbetningar som sker utomlands. Ett exempel anförs av LMV som i sitt yttrande menar att vissa bearbet- ningar av tekniska data inte bör få utföras utomlands utan särskilt tillstånd. För lantmäteriets del gäller detta från underrättelsesynpunkt känslig landskapsinformation.

6.5. Standardisering

Vid remissbehandlingen har framkommit synpunkter på vilken betydel- se standardisering kan ha för en i olika avseenden minskad sårbarhet. Standardisering och tillämpningen av standarder i olika ADB-sys- tern — det kan gälla datorer, program, dokumentation, data- kommunikationsutrustning etc — ger ökad kompatibilitet. Detta inne- bär bla ökade möjligheter att utan särskild konvertering överflytta ett program eller ett helt system från en datoranläggning till en annan. En annan form av kompatibilitet består i att den ger möjlighet att byta ut eller kombinera olika utrustningsenheter vid en datoranläggning. Ge-

• Sida 117
•  Original

nom kompatibiliteten ges bättre förutsättningar för att olika anläggning- ar skall kunna fungera som reservanläggningar för varandra.

Standardisering gör det även lättare att flytta personal mellan olika system, ger bättre reservdelsmöjligheter och tillgång till underhållsper- sonal. Genom ökad standardisering kan man alltså minska personalbe- roendet, minska utlandsberoendet och få bättre back-upmöjligheter.

Staten bidrar med medel till olika standardiseringsprojekt inom ADB-området. Bl a beviljas särskilda medel till Sveriges standardise- ringskommission (SIS) för standardisering inom ADB-sektorn. Sedan 1974 finns ett standardiseringsråd knutet till statskontoret. Rådets upp- gift är att verka för ökad samording inom den offentliga sektorn vad gäller teknisk standardisering inom ADB-området. Rådet skall även verka för en samordning av den offentliga sektorns insatser i det natio- nella och internationella standardiseringsarbetet inom ADB-sektorn.

Enligt SÅRKs mening är det väsentligt att ett fortlöpande arbete sker på standardiseringsområdet — och att standardiseringsproblemen upp- märksammas i samband med upphandling. Det ligger emellertid stora svårigheter i att få olika leverantörer att ena sig om gemensamma stan- darder beträffande maskin- och programvara.

När det gäller standardisering av dokumentation är uppgiften måhän- da något lättare. I vart fall när det gäller den offentliga sektorn borde en ökad standardisering kunna ske beträffande dokumentation och även kryptering.

Något som kan bidra till en förbättrad situation på standardiserings- området är den ökade användningen av datakommunikationer med ökande användning även av dator till datorförbindelser. För att samver- kan på olika sätt skall kunna äga rum med hjälp av datakom- munikationer ställs även krav på kompatibilitet och detta bör medföra att många användare kommer att fästa större vikt vid standardiserings- frågor och i framtiden även ställa större krav på leverantörerna när det gäller standard.

• Sida 118
•  Original

7. Kompetensfördelningen inom regeringskansliet och mellan olika statliga myndigheter vad gäller ADB-frågor m rn

7.1. Allmänt

I departementsförordningen (1963 1214) finns bestämmelser om vilka för- valtningsärenden och vilka lagstiftningsområden som hör till de olika departementen. Vad gäller användningen av ADB finns inte något över- gripande ansvar hos visst departement. Grundprincipen är den —— lik- som på myndighetsnivå — att ADB ses som ett hjälpmedel för olika verksamheter. Ansvaret för ADB-hanteringen knyts därmed i första hand till den som har ansvaret för den verksamhet i vilken ADB kommer till användning.

År 1977 inrättades en särskild samrådsgrupp för datafrågor inom regeringskansliet med uppgift att vara ett rådgivande och samordnande organ.

I samband med budgetarbetet sker även en granskning av myndig- heternas ADB-användning. På senare tid har även större krav ställts på anslagsframställningarnas innehåll när det gäller ADB-användning. Härigenom har möjligheterna ökat att styra den statliga ADB- användningen.

I propositionen 1978/79:121 om användning av ADB i statsförvalt- ningen, som i stort godtagits av riksdagen, föreslås bl a en starkare styrning från statsmakternas sida vad gäller den statliga ADB- användningen. Vid behandlingen av propositionen beslutade riksdagen även att en datadelegation knuten till regeringskansliet skulle inrättas.

De nu berörda samordningsfrågorna behandlas utförligare i avsnitt 8.1 nedan.

I det följande kommer olika myndigheter och affärsdrivande verk att beskrivas departementsvis.

7.2. Justitiedepartementets område

Justitiedepartemen tet

Departementet har ansvar för datalagstiftningen och bereder be- svärsärenden enligt datalagen. Vidare ansvarar departementet för lag- stiftning som rör offentlighet, sekretess och tystnadsplikt.

• Sida 119
•  Original

Inom justitiedepartementets område sker en central samordning av myndigheternas användning av ADB, framförallt systemutveckling. I Rl-kungörelsen (1970:517) regleras samarbetet mellan de myndigheter som medverkar i sk RI-projekt (RI = rättsväsendets informations- system). Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) har ett övergripande ansvar för beredning av ADB-frågor inom RI.

I regleringsbrev till myndigheterna anges hur stora resurser som får användas för datorbearbetningar och för vilka system och ändamål resurserna får användas. Förslag till nya ADB-rutiner eller väsentligt ändrade ADB-rutiner som inte skall ingå i RI skall underställas regering- en. Förslag till ändringar inom RI underställs SARI.

Rikspolisstyrelsen (R PS)

Enligt sin instruktion (19651674) skall RPS bl a leda den särskilda polis- verksamheten för att hindra och uppdaga brott mot rikets säkerhet m m. ' I kungörelsen (l966:273) om säkerhetsskydd vid statsmyndighet sägs i l & att statsmyndighet som har befattning med uppgift eller förhållande som angår rikets försvar eller landets säkerhet i övrigt skall vidta åtgär- der för säkerhetsskydd inom sitt verksamhetsområde. I 2 & beskrivs närmare vad säkerhetsskydd innefattar. Enligt 45 skall allmänna före- skrifter om tillämpningen av kungörelsen meddelas av ÖB för de flesta myndigheter som hör till försvarsdepartementet medan RPS har motsva- rande funktion för övriga myndigheter. RPS skall på anfordran lämna riksdagen och dess verk råd och anvisningar om säkerhetsskydd. Råd och anvisningar om teknisk skyddsåtgärd lämnas av RPS till alla myn- digheter. Allmänna föreskrifter om tillämpning av säkerhetsskyddskun- görelsen, AFSÄK, har fastställts och utgivits av RPS och ÖB den [juni 1970. AFSÄK är för närvarande under omarbetning. I AFSÄK 1970 finns även ett avsnitt om säkerhet vid ADB-behandling.

Datainspektionen ( DI )

Enligt sin instruktion (1973 :292) har DI som central förvaltnings- myndighet till uppgift att pröva frågor om tillstånd och att utöva tillsyn enligt bl a datalagen (1973 :289) och kreditupplysningslagen (1973 :] 173).

I datalagen finns bestämmelser — vad gäller personregister förda med hjälp av ADB — som skall bidra till att skydda den personliga integri- teten. Personregister får inte inrättas och föras utan tillstånd av DI. Detta gäller såväl den offentliga som privata sektorn. I de fall statsmakterna beslutar om inrättande av personregister måste DI först höras.

I 35 och 3 aå datalagen finns bestämmelser som bl a tar sikte på befolkningsregister och i 4 & bestämmelser om register med särskilt käns- lig information. Enligt 5 ?) har DI rätt att ge föreskrifter om ändamål med och innehåll i personregister. I 6 & ges möjlighet till föreskrifter av annat slag bl a om dokumentation, lagring, gallring, säkerhet m m. I 1 l & finns regler som tar sikte på dataflödet av personuppgifter över gränserna. För att även register inom den offentliga sektorn skall omfattas av sådana

• Sida 120
•  Original

regler har motsvarande bestämmelser införts i sekretesslagen. 21 & inne- håller bestämmelser om dataintrång och gäller alla sorts register alltså även register som inte innehåller personuppgifter.

DI skall genom tillsynsverksamhet se till att datalagens regler efter- följs.

DI är även tillstånds- och tillsynsmyndighet vad gäller ärenden enligt kreditupplysningslagen. Denna lag reglerar såväl manuella register som ADB-register som förs i kreditupplysningsverksamhet. Lagen omfattar även registrering av juridiska personer.

Enligt instruktionen för DI åligger det inspektionen särskilt att med uppmärksamhet bl a följa utvecklingen i fråga om automatisk databe- handling av personuppgifter och inom sitt verksamhetsområde lämna myndigheter, organisationer och enskilda, råd och upplysningar.

7.3. Försvarsdepartementets område

Försvarsdepartemen tet

Departementet har ansvaret för större delen av totalförsvaret och svarar även för samordningen av detta. Departementets sekretariat för säker- hetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret (SSLP) har bl a ägnat samhällets sårbarhet stort intresse och även presenterat ett antal rapporter inom detta område bl a gäller detta områdena datoranvänd- ning och telekommunikationer.

Den datakraftplan som utarbetats av ÖB bygger på ett regeringsbeslut från år 1975. Olika projekt inom försvarsdepartementets område prövas kontinuerligt av regeringen vid olika kontrollstationer då det avgörs om fortsatt utveckling skall ske.

Överbefälhavaren (ÖB)

ÖB har enligt sin instruktion (19683408) under regeringen ledningen av och uppsikten över försvarsmakten. Till ÖBs uppgifter hör att leda underrättelse- och säkerhetstjänsten inom försvarsmakten.

Vidare skall ÖB verka för enhetlighet inom försvarsmakten och främja samverkan mellan försvarsmakten och övriga myndigheter och institu- tioner inom totalförsvaret.

För att tillgodose det behov som finns av planering och samordning vid utveckling av informationssystem samt anskaffning och utnyttjande av ADB-utrustning för försvarsmakten har ÖB utarbetat en informa- tionssystem- och datakraftplan. I planen har ÖB satt upp mål för utbygg- nad av försvarets datakraft under den närmaste tioårsperioden.

Enligt 4 & i kungörelsen om säkerhetsskydd vid statsmyndigheter skall allmänna föreskrifter om tillämpning av kungörelsen meddelas av ÖB för myndigheter som hör till försvarsdepartementet med undantag av civilförsvarsstyrelsen och beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Kontroll av säkerhetsskydd vid dessa myndigheter utförs av ÖB. Myn-

• Sida 121
•  Original

dighet som behöver biträde med sitt säkerhetsskydd skall vända sig till den myndighet som meddelar råd och anvisningar. ÖB är tillsammans med RPS skyldig att på begäran lämna riksdagen och dess verk råd och anvisningar om säkerhetsskydd.

Försvarets datacentral

Datacentralen har enligt sin instruktion (1974z612) till uppgift att med datorutrustning som ställs till förfogande på uppdrag utföra främst administrativ databehandling åt myndigheter som hör till försvarsdepar- tementet. Datacentralen skall vidare svara för beredskaps- och krigs- planläggning i fråga om driften av den datorutrustning som ställs till datacentralens förfogande.

Datacentralen skall följa de direktiv med allmänna riktlinjer för da- tacentralens verksamhet och de anvisningar rörande verksamhetens när- mare utformning som ÖB meddelar för att tillgodose den operativa verksamhet och långsiktsplaneringen inom krigsmakten.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI)

FRI är enligt sin instruktion (l968:340) central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamhet inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementet. Det åligger FRI särskilt att, bl a gentemot statskontoret, svara för samordning i fråga om anskaffning och utnytt- jande av datorer. Som en del av rationaliseringsverksamheten ingår även att medverka i systemutvecklingsarbete.

7.4. Kommunikationsdepartementets område

K ommunikationsdepartementet

Detta departement har ett övergripande ansvar för datakommuni- kationsfrågor.

Televerket

Enligt sin instruktion (1965z842) skall televerket svara för anläggning, drift och förvaltning av de statliga teleanläggningar som är underställda verket. Televerket skall vidare se till att samhällets och enskildas behov av telekommunikationer tillgodoses. Verksamheten i fred skall bedrivas så att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Televerket skall samråda med ÖB och andra totalförsvarsmyndigheter. Det kan även nämnas att televerket deltar i ett omfattande internationellt samarbete på telekommunika- tionsområdet.

Dataöverföring har hittills skett via telenätet och sådan överföring har under senare år expanderat kraftigt. År 1976 fattade riksdagen beslut om

• Sida 122
•  Original

att inrätta ett allmänt datanät. Nätet tas i drift vid årsskiftet 1979/80 och byggs ut i nära samarbete med övriga nordiska länder.

Det bör även nämnas att televerket genom sin verksamhet med att tillhandahålla datakommunikationstjänster har ett starkt intresse för standardiseringsfrågor när det gäller datatrafiken.

7.5 Budgetdepartementets område

Budgetdepartementet

Departementet har en central ställning vad gäller ADB-frågor. Detta beror bl a på budgetregleringsfunktionen. Departementet har vidare ett allmänt ansvar för rationaliserings- och upphandlingsfrågor samt för förvaltningsrevision.

Statskontoret

Statskontoret är enligt sin instruktion (l965:703) central myndighet för rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer på annan myndighet. Statskontoret skall även svara för samordning ifråga om anskaffning och utnyttjande av datorer inom statsförvaltningen. Enligt 3 & rationaliseringsförordningen (1975:567) bör myndighet vid utveckling av ADB-system och annan rationaliseringsverksamhet så tidigt som möjligt samråda med statskon- toret i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse.

Statskontoret medverkar ofta i samband med utvecklande och in- förande av ADB-system (systemutvecklingsarbete m m). Detta sker i huvudsak på grundval av myndighetens övergripande rationalise- ringsansvar.

Anskaffningen av generellt användbar ADB-utrustning i statsför- valtningen med undantag för affärsverken sker centralt genom statskon- toret som även i övrigt svarar för samordning i fråga om användning av ADB i statsförvaltningen. Genom begränsningen till generella datorer faller specialtillverkad utrustning som förekommer — t ex inom försva- ret — utanför statskontorets upphandling. Vidare gäller upphandlingen i huvudsak själva maskinvaran. Beslut om införande av ADB som hjälp- medel är i regel något som ankommer på myndigheterna själva. Utgifter- na för utrustningen finansieras med medel från en särskild kapitalfond, datamaskinfonden. Fonden kommer att upphöra och ersättas med nå- gon form av investeringsanslag.

Frågor som rör samordnad anskaffning av utrustning för ADB i statsförvaltningen utreds för närvarande.

Vad gäller ADB-säkerhetsarbetet har detta bedrivits som ett projekt som organisatoriskt hörde till DASKs utredningsarbete. Projektet leds av statskontoret. Arbetet delades upp i fyra delprojekt; kapitalskydd, funktionsskydd, dataskydd och kvalitetsskydd. Säkerhetsarbetet har re- sulterat i ett flertal rapporter.

• Sida 123
•  Original

Det skall slutligen nämnas att statskontoret nyligen varit föremål för utredning vad gäller framtida organisation, uppgifter, verksamhet m m. Resultatet är redovisat i betänkandet Rationalisering och ADB i statsför- valtningen (SOU 1979172).

DA FA

DAFA har enligt sin instruktion (1975:570) till uppgift att på uppdrag av statliga organ utföra administrativ databehandling och arbeta med me- tod— och systemutveckling i samband med sådana uppdrag. Det gäller i första hand civila myndigheter. Det åligger DAFA särskilt att bl a utfär- da anvisningar och rekommendationer av betydelse för de ADB-system vilkas drift förläggs till DAFA och att tillhandahålla generella ADB- program för sådana ADB-tillämpningar som ofta förekommer hos myn- digheterna.

Enligt rationaliseringsförordningen bör myndighet till DAFA lämna sådana uppdrag som avser anpassning av standardystem som DAFA tillhandhåller. Myndighet skall vid införande eller förändring av ADB- rutiner i första hand använda de färdiga program för ADB-system som DAFA eller annan myndighet kan tillhandahålla om de är lämpliga för avsett ändamål. Den 5 k monopolutredningen har föreslagit att DAFAs särställning i bl a dessa avseenden upphävs. Detta förslag redovisas närmare under 8.1.3 nedan.

Riksrevisionsverket (RR V)

RRV skall enligt sin instruktion (1977:444) utgöra central förvaltnings- myndighet för revision och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom statsförvaltningen. Det åligger verket särskilt att bl a grans- ka den statliga verksamheten och tillse att den bedrivs effektivt, granska hur den statliga upphandlingen bedrivs och verka för samordningen av denna samt följa myndigheternas tillämpning av kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar och råd.

Som revisionsmyndighet har RRV även möjlighet att granska ADB-verksamhet i löpande drift. Medverkan i systemutvecklingsarbete anses däremot i första hand vara en uppgift för rationaliseringsorganen likom utformning av normer och standarder för hur sådant arbete skall bedrivas (se budgetproposition 1976/77 bilaga 11 sid 50 f).

7.6 Handelsdepartementets område

H andelsdepartem en tet

Departementet har det övergripande ansvaret för det ekonomiska för- svaret.

• Sida 124
•  Original

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ( ÖEF )

ÖEF är enligt sin instruktion (l978z29l) central förvaltningsmyndighet för det ekonomiska försvaret. Inom ramen för sitt samordningsansvar inom detta område skall ÖEF bl a utforma allmänna riktlinjer för bered— skapsåtgärder inom det ekonomiska försvaret och vid behov föreslå andra myndigheter sådana åtgärder.

Myndigheten skall skaffa sig kännedom om bla landets näringsliv; landets förbrukning av och tillgångar på energi, råvaror och andra förnödenheter; landets export och import.

I den mån det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF vidta förberedelser så att landets behov av förnödenheter och tjänster, som är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjning, skall kunna tillgodoses vid krig eller krigsfara eller under andra utomordentliga förhållanden. ÖEF skall därvid särskilt förbereda åtgärder för att möta försörjnings- svårigheter vid 5 k fredskriser. Styrelsen har alltså det direkta ansvaret för planläggning inom områden som inte kan hänföras till någon annan myndighets fredstida verksamhet. Hit hör bl a huvuddelen av industri- produktionen och handeln. ÖEF har ansvaret för beredskapsplanering- en av flertalet förnödenheter. (För livsmedel och fodermedel har jordbruksnämnden motsvarande funktion som ÖEF för andra förnö- denheter.)

ÖEF för med stöd av lagen (1948 2390) om skyldighet för näringsidkare m fl att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsbered- skap, ett register över krigsviktiga företag, 5 k K-företag.

ÖEF har vissa centrala funktioner som rör lagen (1961 :655) om undan- försel och förstöring med följdförfattningar. Överstyrelsen har även utfärdat närmare anvisningar för undanförsel och förstörning, något som åligger myndigheten enligt kungörelsen (1961: 656) om undanförsel och förstöring.

I detta sammanhang kan nämnas att i förordningen (1977 :55) om vissa statliga myndigheter beredskap m m finns bestämmelser (39 och 44 55) om vad myndigheter som ej ingår i försvarsmakten har att iaktta vad gäller bl a databehandlad information och personregister av större om- fattning i ett beredskapsläge (beredskapsgrad II). Motsvarande bestäm- melser finns även för beredskapsgrad I (högsta beredskapsgraden).

I Kungl Maj:ts föreskrifter den 27 september 1974 finns bestämmelser om statliga myndigheters planläggning av informationsbehandling i krig i sådana fall då automatisk databehandling används i fred och kan ifrågakomma i krig (jfr 4.3.3 ovan). ÖEF har enligt dessa föreskrifter ålagts att samordna och meddela erforderliga anvisningar för bered- skapsplaneringen inom totalförsvaret vad gäller sådan informationsbe- handling som kräver datorstöd. Samordningen av planeringen mellan försvarsmaktens myndigheter ligger dock utanför ÖEFs ansvarsområde.

• Sida 125
•  Original

7.7 Industridepartementets område

Industridepartementet

Departementet handlägger bla ärenden som rör näringspolitiken och som rör teknisk forskning och utvecklingsarbete.

Industriverket (SIND)

Verket är enligt sin instruktion (l974:476) central förvaltningsmyndighet för ärenden som bl a rör industri, och hantverk och energiförsörjning. Det åligger verket särskilt, att bl a främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling med särskild hänsyn till mindre och medelstora företag och att göra utredningar i frågor som rör industriområdet samt att planera och samordna statliga industripolitiska stöd och utvecklings- insatser i den mån detta inte ankommer på annan myndighet. I budget- propositionen 1975 gav regeringen SIND i uppdrag att inom sitt område fortlöpande bevaka utvecklingen inom datorområdet.

Styrelsen för teknisk utveckling (S TU)

STU är enligt sin instruktion (1968 :404) central förvaltningsmyndighet för initiativ och stöd till samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. STU stödjer även utvecklingen på det datatekniska området.

7.8 Kommundepartementets område

K ommundepartementet

Inom departementet övervägs bl a frågor som sammanhänger med ADB som hjälpmedel vid samhällsplanering. Till departementet hör även ADB-beredningsgruppen (C 1973206) som är tillsatt för att behandla frågor om utveckling och utnyttjande av ADB med anknytning till samhällsplanering inom länsstyrelserna m rn.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har viktiga funktioner vad gäller samhällsplanering. Vidare har länsstyrelserna vissa uppgifter vad gäller planläggningen av totalförsvaret. Bl a ankommer det på länsstyrelsen att inom varje län planlägga undanförsel och förstöring i enlighet med de anvisningar som ÖEF meddelar i samråd med berörda myndigheter.

• Sida 126
•  Original

7.9 Övrigt

Ytterligare några myndighetsfunktioner av intresse skall i korthet berö- ras. Sålunda bör nämnas att Värnpliktsverket och arbetsmarknadsverket fyller vissa centrala funktioner vad gäller uppskovsförfarandet enligt uppskovskungörelsen (1973 :939). Vidare skall nämnas att UHÄ och SÖ har det övergripande ansvaret för ADB-utbildningen vid allmänna läro- anstalter och att ADB-utbildning av ganska omfattande karaktär drivs av bl a SIPU.

När det gäller standardiseringsfrågor finns sedan 1974 ett råd knutet till statskontoret — statskontorets standardieringsråd — för samråd i frågor om det tekniska standardiseringsarbetet på ADB-området inom den offentliga sektorn.

Sveriges standardiseringskommission (SIS) är centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten och företräder Sverige i det internationella standardiseringsarbetet. SIS verksamhet finansieras bl a genom statsbidrag.

• Sida 127
•  Original

8. Pågående datapolitisk utveckling

Den nya tekniken och den tekniska utvecklingen har under 1970-talet föranlett ett antal utredningar av såväl frågor om användningen av ADB inom olika verksamhetsområden som ADB-frågor av mer principiell och övergripande karaktär. Vidare har flera utredningar nyligen tillsatts för att närmare studera datateknikens effekter och utvecklingsmöjlighe- ter på skilda samhällsområden. Nedan redogörs huvudsakligen för den datapolitiska utvecklingen efter det att SÅRK angav sin lägesrapport och i de delar som har direkt betydelse för eller väsentliga berörings- punkter med sårbarhetsproblemen.

8.1. Samordningsfrågor

År 1977 inrättade regeringen samrådsgruppen för datafrågor med upp- gift att vara ett samrådsorgan inom regeringskansliet för beredning av viktigare datafrågor innefattande dels frågor av policykaraktär och dels frågor rörande enskilda dataprojekt m m. Budgetministern var gruppens ordförande. Ledamöter i gruppen var företrädare för de tre regerings- partierna. I samband med regeringsskiftet hösten 1978 ändrades grup- pens sammansättning. Ordförande för gruppen var därefter statssekre- teraren i budgetdepartementet. Gruppens ledamöter var statssekreterar- na i statsrådsberedningen, justitie-, försvars-, kommunikations-, arbets- marknads-, industri- och kommundepartementen. Gruppen har funge- rat som samrådsorgan dels för vissa mer avgränsade ADB-frågor och dels för arbetet med princippropositionen1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen.

8.1.1. Datapolitisk principproposition

Datasamordningskommitteen som hade till huvuduppgift att belysa möjlig och önskvärd samordning på ADB-området avgav slutbetänkan- det ADB och samordning (SOU 1976258). Betänkandet utgör tillsam- mans med visst annat utredningsmaterial underlag för de överväganden och ställningstaganden som redovisas i princippropositionen 1978/ 79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen. I propositionen framhölls att den endast gav uttryck för en del av regeringens samlade

• Sida 128
•  Original

datapolitik och att flera utredningar tillsatts för att studera olika ADB- ' frågor och effekterna av datatekniken.

I propositionen föreslogs att statsmakterna skall ges tillfälle att ta ställning till ADB-systemens ändamål, ambitionsnivån i datorstödet, system- och driftstrukturerna samt i vilken takt ADB skall införas på olika områden.

De ändamål för vilka ADB används i administrativ verksamhet och de förbättringar som därvid eftersträvas sammanfattades sålunda: lägre kostnader och mindre resursuppoffringar, bättre information och be- slutsunderlag, snabbare ärendehandläggning, bättre uppföljning och kontroll, bättre arbetsförhållanden, bättre prestationer och service samt nya organisations- och arbetsformer. Viktiga faktorer som påverkar hur ADB bör få användas och hur ADB-funktioner bör organiseras angavs vara samhällets och förvaltningens sårbarhet, rättssäkerhet och integri- tetsskydd, arbetsförhållanden och sysselsättning, medbestämmande för personalen, decentralisering samt insyn i förvaltningen.

Sammanfattningsvis föreslogs följande åtgärder:

1. Formella regler utfärdas för etappindelning, beslutspunkter och be- slutsunderlag i samband med systeminvesteringar. Fasta be- slutspunkter införs för att bl a säkerställa att ansvariga instanser och personer kommer in i processen i tillräcklig utsträckning. Reglerna för beslut rörande större och viktigare investeringar samlas i en särskild handläggningsordning.

2. Planering och administration av ADB-drift förbättras. Större data- centraler åläggs att utarbeta årliga verksamhetsberättelser.

3. Myndigheternas redovisning ordnas så att kostnaderna för ADB kan urskiljas och ADB särredovisas i myndigheternas anslagsfram- ställningar.

4. Myndigheternas planering av ADB-användningen förbättras och de åläggs att i anslutning till anslagsframställningarna redovisa pågåen- de och planerad utveckling och drift av ADB-system.

5. Anvisningar om hur ADB bör administreras inom myndigheterna utfärdas.

Handläggningsordningen föreslås gälla större eller viktigare projekt och bör finnas i ett särskilt dokument. Av handläggningsordningen skall framgå det ansvar som åvilar regeringen, de centrala rationaliseringsor- ganen och myndigheter. Handläggningsordningen innebär alltså att man för större projekt inte skall vara bunden till den ordinarie budget- processen. Preliminära beräkningar av medelsbehovet bör dock göras i anslagsframställningarna. Medlen skall ställas till förfogande efter be- slut om fortsatt arbete. Utveckling eller större ändringar av ADB-system bör delas in i etapper; initiering, förstudie, huvudstudie, systemkon- struktion, drift och förvaltning samt efterstudie. Övergång från en etapp- till en annan bör föregås av beslut av ansvarig instans. Regeringen bör

• Sida 129
•  Original

granska förstudien och huvudstudien samt ges tillfälle att innan systemet tas i drift kontrollera hur systemet uppfyller ställda krav och att det får rimliga effekter i övrigt.

Lämplig tidpunkt för sistnämnda beslutspunkt bör avgöras för varje projekt. De systeminvesteringar som följer den särskilda handlägg- ningsordningen förutsätts på lämpligt sätt anmälas för riksdagen i sam- band med för- eller huvudstudien samt i övrigt om förutsättningarna väsentligt förändras.

[ handläggningsordningen avses omfattningen och formerna för de centrala rationaliseringsorganens medverkan att preciseras. Vilka pro- jekt som skall omfattas av den föreslagna handläggningsordningen kom- mer att övervägas i arbetet med att utforma denna.

Mindre projekt bör också följa reglerna i handläggningsordningen, men myndigheterna skall själva ha ansvaret för att dessa system blir lämpliga. Dessa mindre projekt liksom underhållsarbete och ADB-drift bör behandlas i den ordinarie budgetprocessen.

En samlad presentation av myndigheternas ADB-användning bör alltid ges. I anslagsframställningarna bör därför lämnas en kort redogö- relse för vilka system som är i drift eller under utveckling. Även de projekt som följer den särskilda handläggningsordningen bör redovisas i detta sammanhang. Arbete pågår med att utforma vägledning för myndigheternas utformning av anslagsframställningarna.

Behov anses föreligga av ADB-planer innefattande en samlad och översiktlig redogörelse för i princip alla vid en myndighet aktuella ADB-projekt. Formerna härför avses prövas närmare.

Anvisningar föreslås för hur utvecklingsarbete och datordrift i stort bör bedrivas vid myndigheter. Anvisningarna bör ange hur uppgifts- och ansvarsfördelningen normalt bör fördelas mellan verksledning, ADB- funktion, driftenheter och sakenheter. Vidare bör anges vilka rapporte- ringsrutiner och planeringsdokument som alltid bör finnas.

Systemutvecklingen bör ske gemensamt för statliga verksamheter som förekommer i hela landet och som är eller bör vara enhetliga. Detta innebär emellertid inte att alla regionala eller lokala enheter skall ha samma datorstöd. Ansvaret för utveckling av ADB-system bör alltid läggas på den för respektive verksamhet ansvariga myndigheten. Större ' ADB-användare bör i regel ha egen personal för utveckling och under- håll av ADB-system. Det konstateras att systemutvecklingsresurserna f n i hög grad är koncentrerade till Stockholmsområdet. Regionalpolitiska och andra skäl anses tala för en spridning tex genom lokalisering av utvecklingsenheter eller delar av utvecklingsenheter till andra orter.

Beträffande datordriften anges två huvudprinciper. Den ena prin- cipen är att datordrift som är av större omfattning skall ske för varje verksamhet för sig (5 k dedicerad eller myndighetsspecifik drift). För detta talar bl a kraven på tillgänglighet, säkerhet, förändringsbarhet och användarnas möjligheter att påverka systemens utformning och presta- tioner.

Den andra principen är att datordriften inom en verksamhet på lämp- ligt sätt bör spridas. Driftlösningar som bygger på spridning har fördelar

• Sida 130
•  Original

bl a vad avser säkerhet och sårbarhet. Hur datordriften bör spridas i varje enskilt fall är en avvägningsfråga. Faktorer som bör påverka den närmare utformningen är, förutom säkerhetsaspekter, den datorstödda verksamhetens organisation, databehandlingens omfattning och karak- tär samt de beräknade kostnaderna.

Det framhålls i sammanhanget att det av ekonomiska skäl är angeläget att gjorda investeringar får ett rimligt utnyttjande. Därför bör spridning- en i vad avser befintliga system ske med noggrann planering och i en väl avvägd takt.

Servicebyråer anses behövas även i framtiden och kan vara ett alter- nativ för myndigheter som använder ADB i liten utsträckning, vid försöksverksamhet eller för tillhandahållande av tjänster som kräver tillgång till speciell utrustning.

Vidare anses att den samordnade anskaffningen av ADB-utrustning som har flera fördelar för såväl myndigheter som för staten bör behållas.

Åtgärder aviseras för att förbättra metodstödet, informations-och er- farenhetsförmedlingen m m för utveckling och drift av ADB-system.

Ett sätt att ge särskilt riksdagen bättre översiktlig information i samlad form anges vara att ta in ett speciellt avsnitt om ADB i bilaga till budgetpropositionen.

Avslutningsvis behandlades i propositionen frågan om inrättande av ett dataråd e d för principiella och övergripande frågor. Ett organ av sådan typ angavs kunna fylla en viktig funktion. Eftersom en rad av de frågor som skulle behandlas i ett sådant råd _ bl a frågorna om sårbar— het, sysselsättning och arbetsmiljö samt datateknikens effekter på nä- ringslivets utveckling — f n utreds ansågs det dock inte vara rätt tidpunkt att inrätta ett sådant organ. Vidare angavs frågan påverkas av utredning- en (B 1979101) av organisationen för de centrala myndighetsuppgifterna avseende rationalisering och ADB. Tanken på ett dataråd borde därför prövas på nytt i samband med att resultat av pågående utredningar kommer fram.

8.1.2 Riksdagens ställningstagande till den datapolitiska princippropositionen

Finansutskottet redovisade i betänkande (FiU 1978/79 :34) bl a följande synpunkter. Utskottet betonade att dess behandling av propositionen avsåg de stora dragen och skedde från principiella utgångspunkter. Särskilt framhöll utskottet nödvändigheten av att förbättra statsmakter- nas insyn i användningen av ADB och av att ge statsmakterna bättre möjligheter att påverka inriktningen av ADB-användningen samt att detta bl a kräver att ett lämpligt utformat beslutsunderlag tas fram vid olika tillfällen. I normalfallet bör riksdagens ställningstagande följa när resultatet av en s k huvudstudie föreligger men innan systemkonstruk- tion påbörjas. Vid väsentligt förändrade förutsättningar bör dock ären- det på nytt underställas riksdagen. Med hänsyn till utredningen om den centrala myndighetsorganisationen avseende rationaliering och ADB borde man enligt utskottets mening inte nu binda sig för den närmare

• Sida 131
•  Original

utformningen av granskningsfunktionen. Utskottet underströk emel- lertid vikten av att en effektiv granskning sker.

Beträffande systemutveckling och datordriftens organisation anslöt sig utskottet till huvudprinciperna i propositionen om att ansvaret för ADB-verksamheten normalt bör ligga hos den myndighet som ansvarar för verksamheten i övrigt. För datordriften bör enligt utskottets mening eftersträvas att driften blir specifik för myndigheten (dedicerad) och att en spridning av driftställen eftersträvas inte minst i syfte att minska sårbarheten. Utskottet pekade också bl a på utbildningens roll och att det i första hand bör ankomma på statens rationaliserings- och utbildnings- myndigheter att planera denna.

Beträffande frågan om inrättande av ett dataråd eller datadelegation fann utskottet vid sin beredning av frågan starka skäl tala för att en datadelegation knuten till regeringskansliet inrättas. En huvuduppgift för datadelegationen bör enligt utskottet vara att bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll. Häri kan ingå att ta initiativ till utredningsarbete och andra åtgärder som bedöms erforder- liga i syfte att bättre kunna följa ADB-utvecklingen inom statsförvalt- ningen och i samhället i stort. Delegationen bör även kunna få i uppgift att medverka i beredningen av viktigare beslut rörande statlig ADB- verksamhet.

Delegationens bedömningar skulle enligt utskottets mening också kunna vara av värde som en del av riksdagens beslutsunderlag för olika konkreta projekt. Vidare ansåg utskottet att inrättande av en delegation även skulle tillgodose parlamentarisk bevakning av sårbarhets- och så- kerhetsfrågor samt ge möjlighet att följa utvecklingen av det allmänna datanätet.

Riksdagen har anslutit sig till utskottets betänkande.

8.1.3 Vissa utredningar

Som en uppföljning av de frågor angående samordnad anskaffning av ADB-utrustning som behandlades i princippropositionen har regering- en tillsatt en utredning av frågor rörande samordnad anskaffning av utrustning för ADB i statsförvaltningen (B 1979 :09). Vidare har regering- en 1979-06-28 uppdragit åt statskontoret och försvarets rationaliserings- institut att utreda frågor rörande anvisningar för ADB samt handlings- program för metodstöd. Statskontoret har härutöver 1979-09-27 av re- geringen fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra informationen om användning av ADB i statsförvaltningen m m.

Monopolutredningen (B l977:08) har i uppdrag att utreda frågan om särställning för vissa myndigheter och företag vid leveranser till staten. I delbetänkandet Konkurrens på lika villkor (SOU 1978:48) anför mo- nopolutredningen bl a att det inte finns anledning att bibehålla den särställning som Statskonsult AB åtnjuter enligt 6 5 rationaliseringsför-

• Sida 132
•  Original

ordningen (19571567). I proposition 1978/79:134 om behandlingen av gällande särställningar för vissa myndigheter vid leveranser till staten m m föreslås bl a att Statskonsult ABs särställning enligt 6 & rationalise- ringsförordningen upphävs. I ett andra delbetänkande Datakonkurrens (Ds B l979:l), avgivet i april 1979, redovisar monopolutredningen sina överväganden angående DAFAs särställning och därmed sammanhäng- ande frågor. Utredningen föreslår att DAFAs särställning upphör i fråga om anpassning av standardprogram som DAFA tillhandahåller, tillhan- dahållande av färdiga program eller delar av program samt drift av ADB-system (5, 6 och 8 åå rationaliseringsförordningen).

8.1.4 Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning har inrättats genom riksdagsbeslut 1978 och 1979. Delegationen skall vara central myndighet för övergripande planering och samordning av infor- mationsförsörjningen till forsknings- och utvecklingsarbete och liknan- de verksamhet i samhället. Den skall föreslå riktlinjer och åtgärder för att främja en för landet gemensam syn på frågorna om den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen och verka för att de beslut som regeringen och riksdag fattar inom detta område genomförs. Slutligen skall delegationen ha en övergripande och samordnande uppgift när det gäller att ta initiativ till och främja utbildningen på området samt svara för internationell bevakning och samverkan.

8.2 Näringspolitik och sysselsättningsfrågor

Dataindustriutredningen redovisade i betänkandet Data och närings- politik 74 (SOU 1974:10) bedömningar rörande allmänna utvecklings- tendenser, företagsekonomiska och samhällsekonomiska effekter, socia- la effekter, datamarknadens nationella och internationella utveckling inklusive dataindustrin. Vidare behandlades forskning och utveckling, utbildning, dataöverföring, standardisering m m.

I syfte att skapa en konkurrenskraftig svensk dataindustri träffades 1977 avtal mellan staten och SaabScania AB om samarbete på dataom- rådet i ett nytt gemensamt ägt bolag, Datasaab AB.

Genom regeringsbeslut den 20 juli 1978 har industriverket fått i upp- drag att utreda svensk elektronikindustris nuläge och utvecklings- möjligheter. Arbetet skall bedrivas i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling. I en samma dag inom industridepartementet upprättad pro- memoria där uppdraget närmare beskrivs heter det bl a att även behovet från försörjningsberedskapssynpunkt bör beaktas. En fördjupad infor- mation om hur mindre och med Sverige jämförbara stater bedömer frågor om självförsörjningsgrad och utlandsberoende är i detta samman- hang av stort intresse heter det i promemorian.

• Sida 133
•  Original

Nära anknytning till detta uppdrag har den av regeringen tillsatta kommittén, utredningen om datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling (1 78:04). Enligt direktiven bör kommittén kart- lägga i vilken utsträckning näringsliv och samhälle idag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation, i vilken omfattning detta kan tänkas ske i framtiden och vilken effekt sådan användning kan få på fem, tio och femton års sikt. I uppdraget ingår även att kartlägga vilken produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och analys av vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha. Sveriges stora beroende av omvärlden skall särskilt beaktas.

Sysselsättnings- och arbetsmiljöfrågor m ni har i viss begränsad om- fattning studerats av bl a dataindustriutredningen, datasamordnings- kommittén samt statistiska centralbyrån i projektet ADB och arbetskraf- ten — slutrapport: Information i prognosfrågor l977z2. F n studerar en särskilt tillsatt utredning, dataeffektutredningen (A 1978 :05), datatekni- kens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Utredningen skall enligt direktiven arbeta i nära samband med data- och elektronikkommittén. Sistnämnda kommitté har till uppgift att utforma sitt utredningsmaterial så att det kan tjäna som underlag för dataeffektutredningens närmare analys av sysselsättningseffekterna. Också det material som industriver- ket tar fram i sitt utredningsarbete av svensk elektronikindustri bör enligt uppdraget kunna tjäna som underlag för närmare analyser av datatek- nikens effekter på sysselsättningen såväl i verkets egen analys som i dataeffektutredningens analyser av sysselsättningsfrågorna.

Informationsteknologiutredningen (U 1978212) har till uppgift att stu- dera utvecklingsmöjligheter och problem av ny informationsteknologi såsom text-TV, data-TV och telefaksimil. Utredningen har nyligen av- givit en delrapport Nya Vyer — Datorer och nya massmedier — hot eller löfte? (SOU l979:69).

Beträffande utnyttjandet av ADB i arbetsförmedlingen m in har riks- dagen beslutat (prop 1978/79:131, AU 1978/79:34) bl a om viss utbygg- nad av nuvarande försöksverksamhet med sökning och bevaknings- matchning av lediga platser.

8.3 Övriga frågor

8.3.1 Nationella frågor

ALLFA-utredningen utreder frågor om ADB inom den allmänna för- säkringen. Utredningen har avgivit en lägesrapport ADB inom den allmänna försäkringen på 1980-talet och därefter (Ds S 197914). Riksdagen har vidare nyligen beslutat (prop 1978/792128, FiU 1978/ 79:29) att en ny allmän folk- och bostadsräkning skall genomföras under år 1980. Bl a skall bostadsdata inhämtas i samband med att uppgifter under hösten 1980 tas in till 1981 års allmänna fastighetstaxering. Vidare

• Sida 134
•  Original

skall SCB få vissa utredningsuppdrag som bl a syftar till att i framtiden * genomföra folk- och bostadsräkningar utan insamling av uppgifter via blankett till allmänheten.

Regeringen har nyligen tillsatt Utredning om den fortsatta fastig- hetsdataverksamheten (Ju 1979 :07). Enligt direktiven skall kommittén bl a utreda skilda system för fastighetsregistrering och inskrivningsvä- sendet men även undersöka andra lösningar och däribland även sådana som bygger på driftsystem ] vilket är i drift i en del av landet. I samband härmed bör kommittén pröva frågan om en regionalisering eller annan geografisk spridning av datordriften. Den bör med beaktande bla av sårbarhets- och integritetssynpunkter undersöka och bedöma olika alter- nativ i detta hänseende. Kommittén bör vidare enligt direktiven behand- la bla frågor om koordinatregistreringen och databearbetningar som sker med hjälp av de registrerade koordinaterna.

ADB-beredningsgruppen (C 1973 :06) behandlar frågor om utveckling och utnyttjande av ADB i samhällsplaneringen. Gruppen har avgivit en lägesrapport ADB i samhällsplaneringen (Ds Kn 197621-2) och betän- kandet ADB i den regionala samhällsplaneringen (Ds Kn l976:7).

Tilläggsdirektiv har nyligen givits för ADB-beredningsgruppen (dir l979:lO3). Enligt direktiven skall gruppen bl a utarbeta ett konkret för- slag till en samlad lösning för den regionala och lokala samhällsplane- ringens informationsförsörjning. Gruppen skall lägga särskild tonvikt vid utnyttjande av befintlig information från register som har skapats för olika samhälleliga ändamål. Enligt direktiven torde de register som byggs upp för angivna ändamål komma att ge en samlad bild av olika förhållanden i länen. Det är därför nödvändigt att beredningsgruppen särskilt beaktar integritetsskravet samt undersöker hur registren skall kunna skyddas, undanföras eller förstöras vid krig eller krigsfara. Beredningsgruppen skall även uppmärksamma frågan om länsstyrelser- nas användning av ADB i den egna aministrationen. Vidare skall bered- ningsgruppen utreda och lämna förslag till hur datorutnyttjandet för samhällsplaneringen skall samordnas med motsvarande ansvar för folk- bokförings- och skattesystemet.

8.3.2 Internationellt samarbete

Såväl nationellt och internationellt aktualiseras i samband med den ökade överföringen av data mellan olika länder frågor angående bl a nationell suveränitet, integritetsskydd, sårbarhet, säkerhet, sekretess samt nationalekonomiska och sociala effekter. Internationellt arbete vari Sverige deltar bedrivs rörande bl a problem och effekter av dataflö- de över gränserna inom Nordiska rådet, OECD och Europarådet. Inom OECDs Committee for Scientific and Technological Policy (CSTP) följs utvecklingen på datateknikens och elektronikens område. En av arbetsgrupperna under CSTP, Working Party on Information, Computer and Communication Policy (ICCP) behandlar bl a frågor om dataflöde över gränserna, datanätspolitik, integritetsskydd, sårbarhet, information för industrins behov, ekonomiska och sociala effekter av

• Sida 135
•  Original

* informationsteknologin, nationell datapolitik i medlemsländerna samt överföring av information till utvecklingsländer.

Inom ICCP planeras en High Level Conference on Information Com- puter and Communication Policy for the 19805 som skall äga rum i mars 1980. Vid konferensen kommer frågor inom ICCP-området bl a sårbar- hetsfrågor att behandlas men på en högre politisk nivå. Huvudsyftet med , konferensen är att medlemsländerna skall utbyta idéer och erfarenheter på området och närmare ange vilka frågor som bedöms mest väsentliga för framtida OECD-arbete och vilken roll OECD därvid skall spela.

Inom ICCP ges högsta prioritet till arbetet med att utarbeta riktlinjer för dataflöde över gränserna och skyddet för persondata och personlig integritet. Detta arbete skall vara avslutat under 1979. Härefter skall de , juridiska och ekonomiska problem som kan uppkomma när andra data än persondata överförs mellan länder undersökas.

Jämsides med arbetet i OECD pågår arbete inom Europarådets data- skyddskommittee med att utarbeta en konvention om skydd för person- data och personlig integritet. Även detta arbete skall vara avslutat under 1979.

Avslutningsvis kan nämnas att den svenska datalagstiftningskommit- tén har till uppgift att lägga fram förslag till de lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkal- las av hänsyn till den internationella datatrafiken. Detta uppdrag ärinte begränsat till personuppgifter.

8.3.3 Internationella datanät

De nordiska televerken installerar f 11 ett gemensamt nordiskt allmänt datanät (NPDN). Detta utnyttjar speciella ledningar i det allmänna telenätet och på speciella elektroniskt styrda växlar. Systemet arbetar med sk genomkopplade förbindelser mellan sändare och mottagare (circuit switching). Bland de första tjänster som kommer att anslutas är penninguttagsautomater och betalningsautomater för drivmedel. Tele- verken planerar vidare en speciell datanätstjänst för utnyttjare av dator- baserade informations- och dokumentationstjänster. Denna bygger på en annan kopplingsteknik, paketförmedling (packet switching).

Inom den europeiska gemenskapen pågår likaledes installationer av ett speciellt enhetligt datanät, Euronet, primärt avsett för informations- och dokumentaionsändamål. Förhandlingar pågår om anslutning mel- lan Euronet och det svenska nätet i syfte att ge användare och leveran- törer tillgång till en större internationell informationsmarknad.

• Sida 136
•  Original

9. Behandling av sårbarhetsfrågor i vissa främmande länder

Av redovisningen under 8.3.2 ovan framgår att visst internationellt sam- arbete pågår beträffande sårbarhetsfrågor. Detta är tecken på ett ökande intresse för dessa frågor även i andra länder än Sverige. Emellertid har inte — såvitt bekant — några övergripande offentliga utredningar om det datoriserade samhällets sårbarhet gjorts utomlands. I Finland har dock en kommittee tillsatts med uppdrag bl a — att finna vägar att minska sårbarhet som beror på ADB-användning — att avgöra vilka system som är vitala för samhället — att för dessa system se till att säkerhetsåtgärder vidtas och katastrof-

planer upprättas.

Många av de delfrågor som SÅRK arbetar med har varit föremål för ingående diskussioner utomlands t ex de risker som följer av olika slags brottslighet riktad mot ADB-verksamhet. Det kan i detta sammanhang nämnas atti USA lades ijanuari 1979 fram ett förslag till kongressen om att införa särskilda straffbestämmelser — med väl tilltagna straffsatser — för olika slags databrott. I förslaget sägs bl a att databrott är ett växande problem och att sådant brott ofta medför större förluster än andra typer av förskingrings- och bedrägeribrott.

I en kanadensisk rapport från januari 1979, Security in the EDP Environment, diskuteras sårbarhetsfrågor. Bl a framhålls vikten av att skydda känslig information och vikten av att system inom funktionellt känsliga samhällssektorer fungerar. I rapporten anges bl a koncentra- tion, komplexitet och beroendet av nyckelpersoner för ADB-driften som viktiga sårbarhetsfaktorer. Vidare diskuteras olika säkerhetsåtgärder som bör vidtas. I rapporten framhålls slutligen vikten av kontinuerlig katastrofplanering.

Det kan även nämnas att kanadensiska politiker och tjänstemän utta- lat stark oro över det ökande beroendet av ADB-bearbetningar utom- lands, främst då i USA. Man har till och med ställt frågan om detta beroende kan vara ett hot mot landets suveränitet. Några av de negativa effekter man pekar på är att stora mängder information — både person- uppgifter och andra uppgifter — kommer utom räckhåll för kanadensisk lag och att viktiga beslut för bl a landets näringsliv kan komma att fattas utomlands. Vidare diskuteras effekter som förlusten av arbetstillfällen, påverkan i negativ riktning av bytesbalansen, integritetsrisker m m.

Redan 1975 utfärdade den australiensiska regeringen riktlinjer beträf-

• Sida 137
•  Original

fande nationell säkerhet och säkerhetskrav vid användningav ADB- tjänster utomlands. Man konstaterade att problem kunde uppstå om en tvist eller intressekonflikt skulle uppstå mellan statliga användare och anlitad servicebyrå, något som möjligen kunde leda till att användarens data inte lämnades ut eller att användaren vägrades olika tjänster.

I Frankrike skärpte man i december 1976 den instruktion som rör skyddet av försvarshemligheter. Skälet till detta var att man såg nya risker i den ökande användningen av datorer. Bland riskerna nämndes bl a ökade möjligheter för obehöriga att ta del av stora informations- mängder, och ökade möjligheter att manipulera och förstöra informa- tion. Man pekade även på att ADB-bearbetningar av i och för sig öppna uppgifter många gånger kan ge information som bör skyddas.

I Norge utfärdades hösten 1978 ett första utkast till direktiv för data- säkerhet i statsförvaltning. Direktiven skall komplettera säkerhetsföre- skrifter av mera allmän karaktär från 1972 och gäller beträffande s k graderade datasystem, vilket innebär att systemen innehåller känslig information eller på annat sätt har säkerhetsmässig betydelse. I utkastet diskuteras en del av de sårbarhetsfaktorer som SÅRK tagit upp i sin lägesrapport. Som exempel kan nämnas kriminella handlingar av typ spioneri och sabotage; beredskapssituationer och krig varvid även EMP-effekter nämns. Vid diskussion av spioneribrotten sägs att i under- rättelseverksamhet insamlas upplysningar numera inte bara om aktuella försvars- och beredskapsplaner utan även om politiska förhållanden, teknik och vetenskap, näringsliv, industri, ekonomi, kommunikationer, sociala förhållanden, enskilda personer osv. Detta underlättas genom att stora mängder sådan information finns lagrad på datamedium. Andra faktorer som diskuteras är beroendet av pålitlig personal, risker för obehörig avtappning av information och obehörig avlyssning, risk för oavsiktliga fel och misstag, skador på grund av brand, översvämning, avbrott i kraftförsörjningen etc.

I direktiven diskuteras sedan olika åtgärder som måste vidtas för att en rimlig säkerhetsnivå skall kunna uppnås. Hit hör dokumentationens betydelse, behovet av back-up rutiner och katastrofberedskap samt an- vändning av kryptering och behörighetssystem. Även frågor som rör datatekniska lösningar tas upp och bl a pekar man i rapporten på nack- delar från säkerhets- och sårbarhetssynpunkt med s k blandad drift. Även utformningen av program med utgångspunkt från säkerhetsaspek- ten ägnas uppmärksamhet. Vidare diskuteras behovet av skärmning som skydd mot elektromagnetisk utstrålning. Sådan strålning ger möjlighet till avlyssning. Skärmning för detta ändamål kan, om den byggs ut, även ge skydd mot EMP-effekter vid atombombsexplosioner heter det i direk- tiven.

Hittills har emellertid huvudintresset i olika länder varit riktat mot integritetsfrågor och i ett antal stater har lagstiftning skett eller pågår lagstiftningsarbete inom detta område. De lagar som kommer till i syfte att skydda personlig integritet bidrar i regel även till att minska sårbar- heten i vissa avseenden. I de flesta lagar finns tex bestämmelser, som begränsar rätten att registrera känslig information och om ADB-säker-

• Sida 138
•  Original

het. I vissa lagar finns bestämmelser som tar sikte på utlandsbearbetning- ar. Lagstiftningen i en del länder är inte begränsad till olika ADB-regis- ter utan omfattar även känsliga manuella register. Vidare har en del länder låtit lagstiftningen inte enbart omfatta fysiska personer utan även juridiska personer.

För närvarande finns datalagar, förutom i Sverige, i bl a Kanada, Förenta Staterna, Danmark, Österrike, Frankrike, Luxemburg, Norge, Förbundsrepubliken Tyskland och Ungern. Lagstiftningsarbete pågår i bl a Belgien, Spanien, Nederländerna och England. I Kanada och USA är det endast den offentliga sektorn som är reglerad. I Danmark finns två lagar, en för den offentliga och en för den privata. Lagarna i Kanada, Förenta Staterna, Norge och Frankrike rör även vissa manuella register. Till de länder som låtit säväl fysiska som juridiska personer omfattas av lagstiftningen eller förslag till sådan hör Österrike, Belgien, Danmark (privatsektorn), Luxemburg och Norge. Skydd ges således även beträf- fande juridiska personer även om lagarna primärt tar sikte på att skydda den enskildes privatliv och integritet.

Som nämnts bidrar integritetsskyddslagstiftning i flera avseenden även till gynnsamma effekter vad gäller sårbarhet. I utländsk datalag- stiftning kan man även finna vissa bestämmelser, som åtminstone enligt svenskt synsätt rör sårbarhetsaspekter. Som exempel kan nämnas att den franska datalagen ger tillsynsorganet rätt att vid extraordinära förhål- landen ge föreskrifter bl a om förstöring av datamedier. Med extraordi- nära förhållanden avses bl a att det föreligger risk för en statskupp.

Det kan även nämnas att vid tillkomsten av den norska lagen disku- terades en sårbarhetsfråga av speciell art. I lagens 45 finns en bestäm- melse om att datatillsynet — den norska motsvarigheten till datainspek- tionen — skall föra en systematisk förteckning över tillståndspliktiga personregister. Förteckningen, som skall finnas tillgänglig för envar skall innehålla uppgift om registeransvarig, vilken typ av upplysningar registret innehåller och vad det skall användas till. Vid remissbehandling av de betänkanden som låg till grund för propositionen pekade några instanser på de risker från beredskapssynpunkt och med hänsyn till rikets säkerhet som en sådan förteckning kunde medföra. En remissin- stans anförde bl a att en sådan förteckning kan vara till ovärderlig nytta för den som vill skapa kaos eller överta kontrollen över väsentliga delar av samhällsapparaten.

Dessa synpunkter beaktades och i 4.8) sista stycket i lagen har re- geringen givits rätt att göra de undantag från huvudregeln som är nöd- vändiga från beredskapssynpunkt eller med hänsyn till rikets säkerhet.

• Sida 139
•  Original

IV SÅRKs överväganden

10. Allmänna överväganden

10.1. Inledning

SÅRK har utgått från att det tekniskt utvecklade samhället inte kan undvara ADB—tekniken och att användning av ADB har många och stora fördelar för samhället. Samtidigt har SÅRK pekat på en mängd sårbarhetsfaktorer och risker som hör samman med ADB-användning. Den redovisning som gjorts i det föregående kan — bl a på grund av den kumulativa effekt som en riskkatalog ger —- bidra till ett alltför pessi- mistiskt synsätt på hur sårbart samhället har blivit på grund av datori- seringen. Många av de faror och risker som målats upp är av den art att det är ganska osannolikt att de skall bli verklighet.

Kartläggningen leder emellertid fram till den allmänna slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens genomdatoriserade samhälle. Den fortgående utvecklingen leder till en allt högre sårbarhet i framtiden ' om inte motåtgärder vidtas. Denna bedömning gäller såväl för krigs- och beredskapssituationer som för förhållanden under fredstid. Olika hän- delser och angrepp kan ge omfattande störningar och skador även vid djupaste fred.

Dessa allmänna slutsatser har förts fram i SÅRKs lägesrapport och har vid remissbehandlingen godtagits av en överväldigande majoritet av remissinstanserna.

10.2. Det moderna samhällets allmänna sårbarhet

I diskussionen kring samhällets sårbarhet på grund av den tilltagande ? datoriseringen framförs ofta konstaterandet att ADB är endast en av orsakerna till en ökad allmän sårbarhet hos samhället. Liknande syn- punkter har framförts i remissyttrandena över SÅRKs lägesrapport. SÅRK vill därför kortfattat belysa denna fråga i syfte att anlägga ett riktigt perspektiv beträffande samhällets sårbarhet på grund av datori- seringen.

Ett modernt högindustriellt välfärdssamhälle är allmänt sett väsentligt mer sårbart än andra. En mängd olika sårbarhetsfaktorer förekommer inom det egna landet. Andra härrör från förhållanden utanför landets gränser. Några exempel kan åskådliggöra detta.

• Sida 140
•  Original

Energiberoendet är mycket stort. En omfattande oljeimport till rimligt pris är i nuläget en förutsättning för industrins kraftförsörjning, för nuvarande kommunikationsmönster och för bostadsuppvärmning. Det moderna samhället är också i hög grad beroende av en fungerande eldistribution liksom telenät m m.

Import av råvaror som vissa metaller, rågummi, olja och gödnings- ämnen är också en förutsättning för nuvarande produktion inom tex metall- och plastindustrierna, annan verkstadsindustri samt inom jord- bruket.

Även när det gäller halvfabrikat och reservdelar är importberoendet stort på många områden. Således är svensk bilproduktion starkt beroen- de av import av vitala delar som växellådor eller to m smärre plastde- taljer. Inom jordbruket föreligger ett starkt beroende av import av re- servdelar till traktorer och andra redskap.

Denna situation är en följd av vårt handelsutbyte. Vår export har varit och är alltjämt en viss garanti för en fortlöpande import. Tidigare fram- stående svenska exportprodukter tillverkas emellertid numera även i andra länder till låga priser.

Krigshändelser — antingen de direkt berör vårt land eller inträffar mellan länder från vilka vi är beroende av en ostörd import — kan leda till dramatiska sårbarhetseffekter. Sådana effekter kan dock uppkomma redan genom handelspolitiska åtgärder som begränsningar i oljeimpor- ten genom minskad produktion i eller försäljning från de oljeproduce- rande länderna. Erfarenhetsmässigt vet man att effekter av detta slag kan inträffa även genom förändrad prispolitik.

Det tekniskt präglade samhället är beroende av specialister. Sår- barhetseffekter, om än ofta begränsade, kan uppstå genom störningar på arbetsmarknaden inom det egna landet eller i andra länder.

Välfärdssamhällets speciella sårbarhet hänför sig också till med- borgarnas höggradiga beroende av samhället samt till den långtgående integration som förekommer inom och mellan olika samhällsfunktioner. Sociala reformer kräver en omfattande administration och stora pen- ningflöden. Störningar häri kan vålla betydande avbräck.

Det tekniskt komplicerade samhällets sårbarhet kräver skyddsåtgär- der mot t ex terroristhot. Inom energiproduktionen krävs särskilda skyddsåtgärder i synnerhet vid kärnkraftsanläggningar. På motsvarande sätt behöver inom administrationen skydd skapas för centrala datoran- läggningar. Utomlands fmns exempel på att sådana skyddsåtgärder ansetts böra drivas så långt att de knappast kan anses förenliga med de demokratiska värderingar vi betraktar som väsentliga. Samtidigt 'som demokratin som sådan utgör ett skydd mot explosioner av social karak- tär, som kan ge upphov till att olika grupper försöker störa viktiga samhällsfunktioner, har en demokrati svårigheter att i alla lägen tillåta de skyddsåtgärder som den uppkomna sårbarheten i och för sig skulle motivera.

Samhället strävar fortlöpande efter att begränsa sårbarhetsfaktorerna allteftersom sådana uppmärksammas. För att minska sårbarheten före- kommer bla en omfattande lagring av vissa produkter. Beredskaps-

• Sida 141
•  Original

lagring förekommer således till betydande kostnader av råvaror som olja eller vissa livsmedel, av vissa färdiga produkter, exempelvis läkemedel och textilprodukter. Samtidigt bedrivs arbete inom landet på att utveckla ersättningsprodukter som gengasaggregat m m. Beredskap upprätthålls i form av tekniskt kunnande i syfte att kunna tillverka sådana produkter som inte behövs i fredstid och tillverkningsvertyg hålls tillgängliga för att produktion snabbt skall kunna komma igång.

De angivna exemplen visar klart att ADB-användningen endast är en bland flera orsaker till det moderna samhällets sårbarhet. Detta förhål- lande får emellertid inte godtas som ursäkt för att underlåta att begränsa sårbarhet betingad av ADB-användning så länge en sådan begränsning kan uppnås med rimliga medel. Tvärtom är det enligt SÅRKs mening ytterst angeläget att motåtgärder snarast vidtas för att minska den tillta- gande sårbarhet som föranledes av samhällets datorisering. Därmed uppnås även en minskning av samhällets totala sårbarhet.

10.3. Sårbarhet beroende på ADB-användning

När det gäller ADB föreligger — såsom ovan beskrivits — ett betydande importberoende och en därav följande sårbarhet. Importberoendet om- fattar i första hand datorer och reservdelar till dem. Det omfattar emel- lertid även betydande kringutrustning och komponenter till sådan. Det förekommer t o ni ett importberoende beträffande sådana till synes tri- viala detaljer som färgband till utskriftsapparater.

Importberoendet omfattar också tekniskt kunnande (know how) för installationer av datorer, programvara, behörighetssystem, felsökning och reparation. I vissa fall synes felanalyser f n endast kunna ske utom- lands hos tillverkarna av datorer.

Till detta kommer ett inte obetydligt importberoende av datatjänster i form av bearbetningar av information utomlands. En stor del av verk- samheter med internationell prägel kräver samverkan i fråga om data- tjänster. Exempelvis är den internationella flygtrafiken på ett avgörande sätt beroende av dets k SITA-systemet. Inom bankverksamhet föreligger likartat beroende av det 5 k SWIFT-systemet. Beroende av utländska datatjänster föreligger även beträffande många svenska företags lagring och bearbetning av data för administation och produktionsstyrning.

Vid sidan av detta utlandsberoende står ett flertal sårbarhetsfaktorer att finna inom landet.

Den hittills genomförda datoriseringen har gett upphov till risker i varierande frekvens av en mängd olika slag. Till de mindre riskerna för fel och störningar räknas sådana som orsakas av skador till följd av storm, översvämning, brand rn m. Sannolikheten för störningar i dessa avseenden är — till skillnad från olyckshändelser i driften av datasystem eller avsiktligt åstadkomna fel och störningar _ ganska låg. Trots detta är de värda att beakta vid inrättandet av datacentraler.

Beredskapen mot kriminella handlingar, missbmk för politiska syften och krigshandlingar är många gånger obefintlig eller i vart fall otillräck-

• Sida 142
•  Original

lig. Som exempel kan nämnas den ekonomiska brottslighet där datorer utnyttjats som hjälpmedel. I de hittills kända fallen —— nästan undantags- löst upptäckta av en slump — har det vanligen gällt mycket stora värden.

Datoriseringen har medfört funktionellt känsliga system både inom administration och produktion. Vidare har ADB-driften koncentrerats både funktionellt och geografiskt på sätt som knappast vittnar om att sårbarhetsfaktorer beaktats. Genom anhopningen av datorkraft till stor- städerna har den geografiska koncentrationen blivit alltför stor. Den funktionella koncentrationen är resultatet av anhopningar av informa- tion till centrala system hos speciella myndigheter eller till stora service- byråer med många kunder. Koncentrationen i olika former ökar data- centralernas betydelse som mål för störningar.

De risker koncentrationen vållat har förstärkts genom en långt driven integration mellan framförallt de centrala systemen. Det inbördes be- roendet uppstår redan när ett system måste få tillgång till grunddata från ett annat. Beroendet kompliceras emellertid ytterligare genom mera omfattande informationsutbyte och genom tekniska hopkopplingar som t ex vid dator till dator—förbindelser. Integrationen förstärker effekten av ett strategiskt angrepp mot datacentraler.

Enligt SÅRKs uppfattning föreligger sårbarhet främst beträffande de stora centrala systemen och datoranläggningarna, till vilka SÅRK även räknar de stora servicebyråerna. Detta gäller trots att de från ekonomisk utgångspunkt kan förses med ett mer omfattande skydd än de små. De är i princip utsatta för flertalet av de risker som SÅRK funnit anledning att belysa i det föregående. Deras storlek innebär bl a att en olyckshän- delse lätt kan få karaktären av katastrof. I de centrala systemen ingår vanligtvis innehållsmässigt känsliga register. De är ofta dessutom funktionellt känsliga. Samtidigt som den geografiska och funktionella koncentrationen i ekonomiska avseenden medger bl a ett bättre fysiskt skydd än regionalisering och decentralisering får man inte glömma att detär koncentrationen som nödvändiggör stor del av skyddsåtgärderna. Det är en uppenbar risk, i vart fall på sikt, att dessa skyddsåtgärder kommer att vara svåra att förena med ett demokratiskt synsätt bl a genom att de hindrar insyn och ställer krav på alltför långtgående kontrollåtgärder beträffande personal. Den funktionella och geografis— ka koncentrationen medför att de centrala systemen utgör lockande mål för dem som genom kriminella handlingar önskar störa vitala samhälls- funktioner eller bara vill vidta åtgärder i vinningssyfte. l krigshänseende torde det vara en realistisk bedömning att presumtiva angripare kan betrakta vissa centrala system som mål för angrepp. Integrationen och det inbördes beroendet förstärker riskerna i betydande omfattning. Nödvändigheten av en mängd olika skyddsåtgärder alltifrån starkt fy- siskt skydd till kryptering gör databehandling till en sluten miljö med de risker detta kan medföra genom att normal insyn försvåras.

Ansamlingen av stora datamängder och möjligheten att centralt bear- beta dem underlättar manipulation av information samt politiskt miss- bruk. De stora datamängderna har dessutom föranlett oro inom närings- livet som uttalat önskemål om ett skydd för företagens integritet eller

• Sida 143
•  Original

med andra ord ett förbättrat skydd för juridiska personer mot bla industrispionage'. Centraliserade systern underlättar kanske rekrytering av kompetent personal men alltjämt är beroendet av nyckelpersoner ofta för stort. Bidragande härtill är komplexiteten i systemen, bristfällig dokumentation uCh utbildning m m.

10.4. Orsaker till rådande förhållanden

Datoriseringen av det svenska samhället har skett genom en snabb utveckling under 1960- och 1970—talen. Övergång till ADB-system inom den statliga sektorn har ofta skett efter beslut inom enskild myndighet, även om regering och riksdag haft avgörandet i fråga om anskaffning av ADB-anläggningar och datorisering av sådana rutiner där själva över- gången till ADB krävt särskilda anslag eller ändringar i gällande lagstift- ning. På den privata sidan har datoriseringen naturligt nog skett efter beslut hos det enskilda företaget.

Efter datalagens ikraftträdande har datainspektionen haft en pröv- ningsrätt i tillståndsärenden och en tillsynsskyldighet i fråga om ADB- verksamhet. Prövnings- och tillsynsverksamheten har emellertid varit begränsad till integritetsaspekter och gällt endast personregister.

Från statsmakternas sida har inte skett någon styrning av den utveck- ling som lett fram till dagens genomdatoriserade samhälle. Utvecklingen har rullat vidare utan att någon övergripande bedömning gjorts av de risker som den sammantagna datoriseringen av olika samhällsområden leder till. Någon helhetsbedömning av situationen har inte funnits ens inom den statliga sektorn och än mindre för hela samhället. Ej heller har några riktlinjer meddelats. Detta torde främst ha sin förklaring i en bristande medvetenhet om och förutseende beträffande sårbarhetspro- blem förknippade med ADB-utvecklingen. Ibland när sådan medveten- het förelegat har tids- eller kostnadsskäl bidragit till att de ej tillräckligt beaktats.

På vissa punkter inom den statliga verksamheten har funnits normer som varit tillämpliga ifråga om utvecklingen av ADB-verksamheten. Enligt kungörelsen (l966:273) om säkerhetskydd vid statsmyndigheter skall statsmyndighet som har befattning med uppgift eller förhållande som angår rikets försvar eller landets säkerhet i övrigt vidtaga åtgärder för säkerhetsskydd inom sitt verksamhetsområde. Gällande föreskrifter för statliga myndigheters planläggning av informationsbehandling i krig (återgivna under 4.3.3 ovan) reglerar flera av de frågor om krigsplane- ring som behandlas av SÅRK. Även på de områden där föreskrifter finns att tillgå förefaller sårbarhetsproblemen vara föga uppmärksammade. När de väl uppmärksammats visar erfarenheterna att det varit mycket svårt för projektansvariga att få tillgång till framtagna normer, att dessa varit otillräckliga och att det saknats någon form av samlande rådgiv- ning.

Den bristande medvetenheten om sårbarhetsproblem är inte unik för | Se Industr'f" !: Sverige. I den internationella debatten är det först på senare år som dessa skrivelse, rei—32331? problem fått någon egentlig uppmärksamhet. der avsnitt 5.1.2 ovan

• Sida 144
•  Original

ADB-tekniken anses av många alltjämt befinna sig i ett inlednings- skede. Detta påstående torde i vart fall stämma beträffande om- fattningen av användningen av ADB. Redan i dagsläget satsas emellertid avsevärda resurser på ADB-användning. Enligt riksrevisionsverkets rapport Tio myndigheters ADB-verksamhet — styrning, kostnader m m, uppgick de totala direkta kostnaderna för ADB-verksamheten bara inom statsförvaltningen under budgetåret 1977/78 till 1 197 milj kr. Motsvarande belopp beräknades under budgetåret 1978/79 stiga till 1 382 milj kr.

Allmänt torde gälla att utnyttjande av komplicerad och avancerad teknik efterhand skapar ett kraftigt beroende av denna teknik. Mot bak- grund av de gjorda investeringarna blir av ekonomiska avskrivnings- mässiga skäl en återgång till tidigare utnyttjade hjälpmedel svår. Vidare föreligger ofta från ADB-användarens sida en bristande benägenhet att erkänna misstag i fråga om införande av ADB—system. Ett visst presti- getänkande gör det svårt att överge ett system som egentligen inte borde ha införts. I en del fall genomförs inte utvärdering av ADB—system på sådant sätt att användaren får klart för sig om systemet bör läggas ner eller inte. Detta drag av oåterkallelig utveckling hos den nya tekniken förstärks av utnyttjandet av dess nya möjligheter. Det torde knappast finnas någon återvändo till manuella system antingen det gäller process- styrning eller stora administrativa system. Om inte en återgång noga planerats skulle man säkerligen efter en kaotisk situation få börja om från början. Effekten förstärks också om t ex utnyttjandet av tekniken i det enskilda fallet blir beroende av andra användares tekniska lösningar som är fallet vid upprättandet av fasta samkörningsrutiner mellan olika ADB-system.

De problem SÅRK kartlagt och bedömt nödvändiga att åtgärda har flera orsaker. Den grundläggande orsaken ligger i att man inte förmått förutse sårbarhetseffekterna och därför inte kunnat beakta dem. En annan orsak är storskaligheten. Under ADB-teknikens första årtionden producerades endast generella datorer med en ständigt ökande kapaci- tet. Dessa datorer inbjöd till centrala integrerade system. Storskaligheten betraktades som rationell och ekonomisk. Trots att det, enligt SÅRKs uppfattning, endast finns ytterst få om ens några sådana system som kunnat införas utan tekniska problem har denna utveckling fortsatt. Exempelvis har fastighetsdatasystemet mer än tio år efter beslutet om genomförande en produktion som bara omfattar en liten del av landets fastighetsbestånd. Förklaringen till att denna utveckling mot stor- skalighet alltjämt fortsätter är sannolikt bl å de mycket stora investering— ar som gjorts i datorer och systemlösningar samt inrättandet av admini- strativa organisationer som synes svåra att förändra i takt med och vunna erfarenheter.

Trots att den fortsatta ADB-tekniska utvecklingen numera medger helt andra lösningar kommer det att ta mycket lång tid att förändra strukturen på dagens ADB-användning. Minidatorer och mikropro- cessorer kan inte ersätta alla generella datorer. Samtliga större system beroende av andra går fö sannolikt inte att avveckla. Om man skulle

• Sida 145
•  Original

önska en snabb avveckling av många nu centrala system är gjorda investeringar och integrering av systemen ett avgörande hinder mot en sådan avveckling. De kan knappast avvecklas på kortare tid än det tagit att utveckla dem. Snarare kommer det att ta längre tid. Förändringar i strukturen hos de statliga systemen blir i viss mån vägledande för stora delar av näringslivet som sannolikt kan väntas anpassa sina systern därefter för att kunna möta kraven på insamling av information till den offentliga sektorn och kunna utnyttja återflödet från denna.

Ett annat skäl till nuvarande situation är den allmänna knappheten på personella resurser. Vanligtvis har inte de personella resurserna räckt till för att under de ofta av stor optimism präglade tidsberäkningarna åstad- komma en nödvändig och allsidig systemutveckling. Under dessa be- tingelser är det helt naturligt att systemutvecklingsarbetet, som är krä- vande och fyllt av problem inte förenats med alla de bedömningar SÅRK nu finner påkallade. Det har dessutom saknats tillsyn över sy— stemutvecklingsarbetet såvitt gäller sårbarhetsaspekter. En sådan tillsyn borde ha ålegat något organ utanför ADB-användarens egen organisa- tion.

10.5. Åtgärder för att motverka sårbarheten

10.5.1. Principiella överväganden

Remissyttrandena över SÅRKs lägesrapport visar dels att de kartlagda problemen inte är helt nya dels att en överväldigande majoritet av remissinstanserna, som genom lägesrapporten uppmärksammats på problemen, påkallar att åtgärder vidtas för att lösa problemen. Dessa intryck förstärks av förfrågningar under hand till SÅRK om när sådana åtgärder kan väntas. Man efterlyser helt enkelt ett samhällsansvar på detta område. Samtidigt är det anmärkningsvärt att sårbarhetsfrågorna i så ringa omfattning fått sätta sin prägel på beslut om systemutveckling.

Behovet av insatser för att motverka risker för skadliga effekter är inte unikt för ADB-tekniken. Krav på säkerhet och trygghet ställs både av de enskilda medborgarna och samhället i många olika sammanhang. Som exempel kan nämnas byggnadsverksamhet, sjöfart, flygtrafik och väg- trafik. Andra exempel på områden där medborgaren och samhället ställer stora krav på trygghet är kärnkraft, hälso- och sjukvård, miljövård och eldistribution. På samma sätt som beträffande beredskapsåtgärder på andra områden är det nödvändigt att åtgärder vidtas beträffande användningen av ADB.

ADB-tekniken har medverkat till utvecklingen av en helt ny industri, informationsindustrin. Denna består inte bara av datortillverkare utan även företag som tillhandahåller mjukvara, datatjänster osv. Många betraktar dagens samhälle som det postindustriella informationssamhäl- let. I informationsindustrin tillverkas och förädlas information, som fått ett egenvärde. De skador som kan vållas av en enskild operatör i en större datacentral uppgår till avsevärda belopp.

• Sida 146
•  Original

SÅRK har tidigare framhållit att ADB—användningen starkt präglas av att en återgång till tidigare arbetsmetoder är praktiskt taget omöjlig. Detta leder till att det är särskilt angeläget att så långt möjligt undvika de problem beträffande datoriseringens inverkan på samhällets sårbarhet som SÅRK funnit. Enligt SÅRKs uppfattning kan sårbarheten begrän- sas i redan existerande system. Nya system bör genom en sårbarhetsbe- dömning kunna byggas upp annorlunda än hittills skett. Detta mål kan delvis uppnås genom information och rådgivning. Redan den allmänna diskussion som SÅRKs lägesrapport framkallat har fäst ADB-användarnas uppmärksamhet på sårbarhetsproblemen och även ökat användarnas intresse för att lösa dessa problem. Enligt SÅRKs mening är emellertid information och rådgivning inte tillräckligt verksamma medel beträffande sådan datoranvändning som är särskilt betydelsefull från sårbarhetssynpunkt. Såsom närmare utvecklas i föl- jande avsnitt är det nödvändigt med en allmän sårbarhetsprövning be- träffande vissa sektorer av datoranvändningen. En sådan prövning bör omfatta — registerinnehåll —— systemstruktur — ADB-säkerhet dvs kapitalskydd, dataskydd, funktionsskydd och kvalitetsskydd

— personalberoende — maskinella och manuella reservrutiner — behov och förekomst av plan för olika krisnivåer — dokumentation

—— beroendet av andra databehandlingssystem utanför den egna verk- samhetens organisation — geografisk lokalisering — lämpligheten av utlandsbearbetningar

Först om en samlad bedömning av samtliga dessa punkter leder till slutsatsen att systemet har en tillfredsställande nivå ifråga om säkerhet bör det få tas i drift.

En del av ovanstående punkter kan göras till föremål för teoretiska sannolikhetsbedömningar varigenom man kan utvärdera och jämföra olika alternativ i kvantitativa termer. De flesta punkterna kan emellertid endast underkastas en kvalitativ bedömning.

En sammanvägning av de olika faktorerna till en total sårbarhets- bedömning kan likaledes enbart göras i kvalitativa termer.

Liksom SÅRK anser att det står klart att sårbarheten på några håll är oacceptabelt hög, står det också klart att sårbarhetsreducerande åtgärder inte får orsaka oacceptabla merkostnader vare sig för de granskade systemen eller för granskningsfunktionerna.

Beträffande servicebyråer bör prövningen begränsas till de punkter för vilka ansvaret helt eller delvis naturligt ligger på servicebyrån. Där— ibland ingår främst ADB—säkerhet, personalberoende, dokumentation, reservrutiner, katastrofplaner och utlandsbearbetningar.

Den nu skisserade Sårbarhetsprövningen förutsätter någon form av ansöknings- och tillståndsförfarande. I det följande kommer SÅRK att

• Sida 147
•  Original

bedöma vilka sektorer av ADB-användning som bör vara underkastade sådant förfarande. Vid bedömningen görs en avvägning mellan å ena sidan de krav sårbarhetssituationen ställer och å andra sidan vad som är realistiskt från ekonomisk och praktisk synpunkt. Bedömningen utgår från att tillståndsförfarandet inte skall omfatta större del av samhällets ADB-användning än vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessa överväganden leder för det första fram till att stora delar av ADB- användningen inom både den offentliga och privata sektorn helt kan lämnas utanför en sårbarhetsprövning. För det andra bör man enligt SÅRKs mening — i vart fall för närvarande _ stanna vid ett anmäl- ningsförfarande beträffande större delen av den ADB-användning inom den privata sektorn som är av betydelse från sårbarhetssynpunkt. Anmäl- ningsförfarandet fyller ett dubbelt syfte: anmälningarna bildar underlag dels för rådgivning i det särskilda fallet dels för en framtida bedömning huruvida mer ingripande åtgärder — exempelvis tillståndsförfarande — kan anses påkallade.

Den allmänna sårbarhetsprövning som SÅRK sålunda föreslår bör kombineras med tillsyns-, rådgivnings- och informationsverksamhet. Detta utvecklas närmare under avsnitt 16.

Beträffande utlandsberoende, personalberoende och vissa andra sår- barhetsfaktorer föreslås i avsnitt 18 speciella åtgärder.

10.5.2. Olika åtgärder

SÅRK har i tidigare avsnitt konstaterat att sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens genomdatoriserade samhälle och att den fortgående utveck- lingen på väsentliga områden leder till en allt högre sårbarhet i framtiden om inte motåtgärder vidtas. Vad som erfordras är, enligt SÅRKs me- ning, ett samhällsansvar på detta område.

Den hittillsvarande regleringen av datoranvändning har i huvudsak gällt integritetsfrågor och system med personinformation. Redan denna reglering har inneburit att ett stort antal olika verksamhetsområden i samhället har berörts i större eller mindre omfattning. Sårbarhetsaspek- ten torde ha ännu fler beröringspunkter med olika samhällsföreteelser. Som visats finns en mängd information av annat slag än personinfor— mation av betydelse vid sårbarhetsbedömningar. Det kan tex gälla uppgifter om företag, fastigheter, vägar, broar och det kan gälla annan landskapsinformation m m. Vidare används datorer alltmer som hjälp- medel i processindustri, grafisk industri, vid produktionsstyrning och trafikstyrning m in. Det rör sig då om datorer som styrmedel inom samhällsområden och funktioner som ofta är störningskänsliga vilket i sin tur medför ett starkt beroende av en fungerande teknik. På grund av att samhället är och blir alltmer genomdatoriserat kommer en mängd verksamheter och företeelser in i bilden vid en diskussion av sårbarhe- ten. Sårbarhetsfrågorna ger en ännu bredare kontaktyta mot samhället än integritetsfrågor. Beträffande dessa finns i alla fall en begränsning till personregisteranvändning.

I SÅRKs utredningsuppdrag ingår att föreslå åtgärder som kan leda

• Sida 148
•  Original

till minskad sårbarhet. Förslag till sådana åtgärder förutsätter givetvis en * avvägning mellan olika intressen och strävanden. Det gäller att finna * metoder som kan ge önskad effekt utan krångel och onödiga kostnader. Dels gäller det att nå just de områden som är väsentliga från sårbarhets- synpunkt, dels gäller det att för dessa finna lämpligt avvägda åtgärder och insatser. Vilka åtgärder och insatser som sedan bör sättas in är i sin tur avhängigt av vilken verksamhet som är i fråga. SÅRK har pekat på en mängd olika sårbarhetsfaktorer och även angett vilka av dessa som väger tyngst. De olika faktorerna kan emellertid slå olika hårt beroende på verksamheten. Åtgärder som minskar sårbarheten i något avseende kan ibland öka den i ett annat. En sårbarhetsprövning måste därför göras från fall till fall och dessutom vägas mot andra faktorer som ekonomi, effektivitet, integritet m m. Givetvis måste man vara medveten om att det inte går att uppnå någon fullständig säkerhet. Det gäller dock att genom olika åtgärder nå en acceptabel säkerhetsnivå.

Frågan är hur långt man behöver gå när det gäller reglering med hänsyn till de medel som bör sättas in. Ett alternativ är att något organ i samhället får till uppgift att fungera som rådgivande och vägledande i sårbarhetsfrågor. Ett annat är ett heltäckande koncessionsförfarande med rätt att ge olika föreskrifter, kompletterat med tillsynsverksamhet. Ett tredje alternativ kan vara en tillsyns- och rådgivningsfunktion för- enad med rätt att ingripa på förekommen anledning. Med detta avses då att om en verksamhet drivs på ett sätt som är oacceptabelt från sårbar- hetssynpunkt så skall tillsynsmyndigheten när den får vetskap härom, kunna ingripa med bindande föreskrifter.

En viktig fråga som kommer att diskuteras mer ingående i det följande är om likadana åtgärder krävs på den offentliga och den privata sektorn. Redan nu bör framhållas att de olika alternativen skall ses som utgångs- punkt för en diskussion av möjliga lösningar. Detta innebär bl a att en blandning av de olika alternativen kan komma ifråga samt att vissa sektorer kan tänkas bli föremål för mera ingående regleringar än andra. Slutsatsen blir alltså att regleringen och omfattningen av denna även kan variera inom olika områden.

Som SÅRK närmare utvecklat under avsnitt 10.4 har sårbarhetsfrågor beaktats i allt för liten utsträckning hittills. Det är svårt att tro _ även om ett ökat medvetande om problemen växer fram — att sårbarhetsaspek- terna kommer att beaktas i tillräcklig hög grad och att tillräckligt starka åtgärder kommer att vidtas i framtiden enbart på frivillighetens väg. Visserligen kan upplysning och rådgivning från ett expertorgan bidra till att ett mer långsiktigt och övergripande synsätt på sårbarhetsfrågor anläggs av olika ADB-användare. Frågan är emellertid i vilken omfatt- ning sådana tjänster kommer att tas i anspråk och i vad mån givna råd och anvisningar kommer att följas. Det gäller å andra sidan att inte vidta mer ingripande åtgärder än absolut nödvändigt. I vart fall för vissa användningsområden bör det vara tillfyllest med enbart en rådgiv- ningsfunktion. Det finns för övrigt alltid möjligheter att skärpa eller mildra lagstiftningen efter de behov som framdeles kan uppkomma antingen på grund av samhällets och teknikens utveckling eller enbart på

• Sida 149
•  Original

grund av gjorda erfarenheter. När en sårbarhetsförfattning tillämpats en tid kommer naturligtvis även bedömningsunderlaget att vara betydligt fylligare än det SÅRK nu tagit fram och använt för sina bedömningar.

Om man ser lite närmare på de olika alternativ som nämnts ovan kan följande bedömningar göras. En lösning enligt alternativet med en till- synsfunktion förenad med rätt att ingripa på förekommen anledning skulle med säkerhet få större genomslagskraft än om enbart en rådgiv- ningsfunktion inrättades. En fördel med ett sådant alternativ skulle dessutom vara att det skulle kräva relativt begränsade insatser på myn- dighetssidan. Å andra sidan finns nackdelar med en sådan lösning. Bl a skulle den medföra rättsosäkerhet. Vidare finns risk att ingripanden i en del fall skulle komma på ett alltför sent stadium. Vad gäller rättsosäker- heten ligger den i att användarna skulle ha svårt att överblicka och förutse ett ingripande. Någon granskning i form av tillståndsförfarande eller liknande skulle enligt detta alternativ inte ske. Det kan då vara svårt för en datoranvändare att få grepp om vilka krav på åtgärder han förväntas uppfylla för att det skall anses att han löst sina sårbarhetspro- blem på ett rimligt sätt. Det är, i vart fall inte för närvarande, möjligt att i lag tillräckligt klart ange vilka krav som användarna skall uppfylla. Något sådant kan möjligen uppnås när ett bättre underlag kommit fram och när man fått viss praktisk erfarenhet av sårbarhetsbedömningar. Detta kan åstadkommas bl a genom att ett tillståndsförfarande införs och används ett antal år. SÅRK bedömer det därför som f n omöjligt att helt komma till rätta med de rättssäkerhetsproblem som sammanhänger med detta alternativ och anser därför att det inte bör komma till använd- ning.

Som SÅRK ovan framhållit kan inte alla sårbarhetsproblem lösas enbart genom rådgivning som sker på frivillig väg även om man med en sådan kan åstadkomma en hel del.

För att komma tillrätta med sårbarhetssituationen, framförallt vad gäller datoranvändning som är av särskild betydelse för samhället, krävs, enligt SÅRKs mening, en omfattande sårbarhetsprövning före- nad med möjlighet till bindande föreskrifter. Vad gäller sådana situatio- ner anser S'ÅRK att det behövs ett tillståndsförfarande. Det bör dock begränsas, bl a med hänsyn till vad som ovan anförts, till att omfatta endast de datoriserade sektorer inom samhället som är av väsentlig betydelse från totalförsvarssynpunkt.

Att införa ett koncessionsförfarande för all ADB-verksamhet med utgångspunkt från sårbarhetsaspekten är för övrigt inte möjligt. En sådan lösning skulle medföra alltför omfattande arbete och kostnader både för tillståndsmyndigheten och datoranvändarna. Någon form av begränsning måste alltså ske. Betydande svårigheter uppkommer emel- lertid når man skall söka dra gränsen mellan tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga användare. Olika metoder kan användas för att skära bort företeelser som är ointressanta från sårbarhetssynpunkt. En första utgångspunkt bör vara att om möjligt välja ut de områden, som behöver omfattas av ett tillståndsförfarande. Även inom de områden som väljs får man emellertid räkna med att det finns ganska omfattande datoran-

• Sida 150
•  Original

vändning som är utan intresse när det gäller sårbarhetsaspekten. Det gäller då att få bort så mycket som möjligt av sådan användning. Detta kan ske genom t ex generella dispensregler.

Ovan har SÅRK diskuterat olika medel som kan användas för att komma till rätta med sårbarhetssituationen. SÅRK har då i princip kommit fram till att två huvudmetoder skall användas: dels en allsidig sårbarhetsprövning förenad med tillståndstvång, föreskriftsmöjligheter och tillsynsverksamhet för viktigare datoranvändningsområden, dels en rådgivningsverksamhet som skall täcka övriga delar.

Emellertid kan det även finnas behov av någon sorts mellanform, som får omfatta områden som i och för sig är viktiga men ändå inte, av olika skäl, bör falla in under en så långtgående reglering som en tillstånds- prövning med åtföljande tillsynsverksamhet. Ett alternativ kan vara ett anmälningsförfarande. Genom ett sådant kan ansvarig myndighet få in material som bl a underlättar en aktiv rådgivningsverksamhet inom om- råden där sådan rådgivning måste anses som särskilt viktig.

10.5.3. Formerna för en reglering

Flera av de åtgärder SÅRK föreslår är av sådant slag att de kräver reglering i lag. Tvingande åtgärder som tillståndsförfarande, bindande föreskrifter och befogenheter att utöva tillsyn förutsätter utan tvekan en lagreglering. Det förefaller ändamålsenligt att samla de mest centrala reglerna om åtgärder för att minska sårbarheten i en särskild lag. SÅRK presenterar ett utkast till en sådan lag med arbetsnamnet sårbarhetslag (SÅRL). Innehållet i SÅRL framgår av bilaga till betänkandet. Syftet med detta utkast är att illustrera SÅRKs förslag till åtgärder i de hän- seenden som ovan nämnts. SÅRL upptar även regler om det anmäl- ningsförfarande som föreslås. Den allmänna motiveringen för bestäm- melserna i SÅRL redovisas i det följande.

SÅRKs förslag förutsätter även ändringar i myndighetsinstruktioner samt en verkställighetsförordning i anslutning till SÅRL. Utarbetandet av sådana författningar liksom detaljmotivering för de enskilda bestäm- melserna i SÅRL bör lämpligen avvakta statsmakternas principiella ställningstagande till de åtgärder SÅRK föreslår.

10.5.4. Ansvarig datoranvändare

En grundläggande fråga inom tillstånds- och anmälningsförfarandet är vem som skall åläggas ansvar för att ansökan respektive anmälan sker. Den sålunda ansvarige blir även adressat för eventuella föreskrifter. Vidare förutsätter tillsynsförfarandet vissa skyldigheter för den ansvari- ge.

Det registeransvarighetsbegrepp som definieras i datalagen är inte lämpligt att använda i detta sammanhang. Ansvaret för sårbarhetsfrågor bör omfatta en vidare krets än den datalagen riktar sig mot eftersom även

• Sida 151
•  Original

annan datoranvändning än den beträffande personregister är aktuell. Datalagens ansvarsbegrepp är inriktat på de enskilda registren medan Sårbarhetsprövningen i större utsträckning bör ta sikte på datoranvän- darens samlade ADB-verksamhet.

SÅRK anser därför att ansvaret för sårbarhetsfrågorna primärt bör ligga på den som använder datorer som hjälpmedel i sin verksamhet. I de fall vederbörande anlitar servicebyrå är hans möjligheter att påverka sårbarheten i vissa hänseenden beskurna. Ansvaret i dessa delar bör då i stället åvila servicebyrån. I ett följande avsnitt ges en utförligare be- handling av frågan om servicebyråernas ansvarighet för sårbarhetsfrå- gor.

• Sida 152
•  Original

11. Tillståndsförfarande

11.1. Allmänna synpunkter på omfattningen av ett tillståndsförfarande

] 1.1.1 Personregister

SÅRK har pekat på flera sårbarhetsfaktorer som särskilt sammanhänger med personregister. Dels finns problemen med befolkningsregister, dels har SÅRK pekat på betydelsen av register med känslig information. Vidare har SÅRK pekat på att många system med personregister även är funktionellt känsliga. Personregistersidan är även den som är bäst kart- lagd genom datainspektionens verksamhet.

Det finns enligt SÅRKs mening skäl att låta personregister —— fram- förallt på den offentliga sidan — omfattas av en sårbarhetsprövning. En prövning av dessa register behöver inte betyda speciellt mycket merar- bete för användarna genom att för personregister redan finns ett ansök- ningsförfarande. För de befintliga system som bör omfattas av en regle- ring finns på grund härav redan ett omfattande material hos datainspek- tionen. När det gäller nya system får sådana inte inrättas innan ansökan gjorts hos datainspektionen. Att i en sådan ansökan ta med ytterligare några uppgifter erforderliga för Sårbarhetsprövningen bör inte vara alltför betungande för användarna.

11.1.2. Andra register och användningsområden

En sårbarhetsprövning enbart av personinformation är inte tillräcklig. Som nämnts finns mängder av annan information av betydelse för sårbarheten. Datorer används emellertid även för andra ändamål än informationsbehandling, nämligen som styrmedel inom samhällsområ- den och funktioner som ofta är störningskänsliga. Som SÅRK visat i tidigare avsnitt väger sårbarhetsfrågorna ofta lika tungt inom sådana användningsområden. Enligt SÅRKs mening bör därför ett tillstånds- förfarande omfatta även delar av dessa.

Vid kartläggningsarbetet har framkommit att sårbarhetsproblem finns såväl inom den statliga och kommunala som inom den privata sektorn. Att undanta någon eller några av dessa områden och lämna dessa helt

• Sida 153
•  Original

utanför ett tillståndsförfarande kan enligt SÅRKs uppfattning inte kom- ma i fråga. Däremot kan tillståndstvång och annan reglering variera i omfattning inom de olika sektorerna.

I följandle avsnitt skall SÅRK närmare diskutera omfattningen av tillståndsfö rfarandet inom de olika sektorerna.

11.2. Tillstånd inom den offentliga sektorn

Till den offentliga sektorn räknar SÅRK alla statliga och kommunala myndigheter inklusive de affärsdrivande verken. Statliga och kommu- nala bolag är däremot inte inräknade om de inte driver servicebyråverk- samhet. Skälet till att servicebyråer skall medräknas skall utvecklas i ett senare avsnitt.

1 1.2.1 Försvarsmakten

Försvarsmakten bör enligt SÅRKs mening undantas från lagens till- lämpningsområde. De datorstödda objekten inom det militära försvaret utgörs i första hand av informationssystem för operativ ledning med användningsområde inom högkvarteret och milostaberna och system för taktisk ledning av armé-, marin- och flygstridskrafter. Vidare finns da- torstödda system för stridsledning, luftbevakning, flygtrafikledning och vädertjänst. Härutöver har flertalet centrala försvarsmyndigheter ADB- system för sin fredsverksamhet. För dessa system har ÖB det övergripan- de ansvaret. Bedömning av sårbarhetsfrågor inom denna sektor ingår som en naturlig del i verksamheten. Det finns då ingen anledning att lägga prövningen hos annan myndighet, framförallt inte civil sådan. Samråd bör dock ske mellan ÖB och den civila myndighet, som får huvudansvaret för sårbarhetsfrågor. Framförallt gäller detta ADB-sy- stem för fredsverksamheten. Hos ÖB finns redan en omfattande sakkun- skap och erfarenhet vad gäller sårbarhetsbedömningar något som bör kunna vara av stort värde i detta sammanhang. Ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte bör vara givande för bägge parter.

Begreppet försvarsmakten används i 10 kap 9é regeringsformen. I förordningen (1975 :562) om försvarsmaktens indelning i fred och Sveri- ges militärterritoriella indelning sägs — och denna avgränsning kan även användas i detta sammanhang — att i försvarsmakten ingår ÖB med försvarsstaben, försvarsgrenarna, försvarsmaktens centrala förvalt- ningsmyndigheter, försvarsmaktens gemensamma institutioner, utbild- ningsanstalter och personalkårer samt militärbefälhavarna och chefen för Gotlands militärkommando med staber och förvaltningar. Försvars- maktens centrala förvaltningsmyndigheter är försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets ma- terielverk och Värnpliktsverket. Till försvarsmaktens gemensamma insti- tutioner räknas försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, för- svarets datacentral och krigsarkivet.

• Sida 154
•  Original

11.2.2. Övriga delar av den offentliga sektorn

När det gäller övrig datoranvändning inom den offentliga sektorn, l förutom den inom försvarsmakten, bör den, enligt SÅRKs mening, i ' princip underkastas ett tillståndsförfarande. Även lämpligheten av ut- landsbearbetningar bör då prövas. Vad SÅRK avser med utlandsbear- betningar skall utvecklas något i det följande.

Ett skäl för ett tillståndsförfarande inom den offentliga sektorn är att inom denna finns många för samhället viktiga system. De är viktiga bl a därför att datorerna används som hjälpmedel för att administrera om- råden där betydelsefulla åtaganden finns från samhällets sida. Dessa områden kan vara mycket känsliga för störningar. Vidare finns inom myndighetssektorn en stor del av de system som innehåller både bred, djup och känslig information. Genom att en stor del av myndigheternas datoranvändning rör personregister behöver en sårbarhetsprövning inte innebära alltför betungande merarbete för flertalet användare genom att, som nämnts tidigare, en stor del av underlaget för en prövning ändå måste ges in till datainspektionen. Däremot kan naturligtvis föreskrifter som föranleds av prövningen i vissa fall kännas som ett hinder. Det gäller därför att inte meddela andra föreskrifter än som är absolut nödvändiga från sårbarhetssynpunkt.

Ytterligare ett skäl att granska den offentliga sektorn är att många av de offentliga systemen är integrerade med varandra och även med sy- stem på den privata sektorn som därigenom många gånger är beroende och styrda av den offentliga ADB-verksamheten.

SÅRK föreslår således som huvudprincip att en tillståndsprövning bör tillämpas generellt för den offentliga sektorn med undantag för försvarsmakten. Denna princip bör emellertid väsentligt modifieras ge- nom att sådan datoranvändning som är ointressant från sårbarhetssyn- punkt undantas från prövning. SÅRK återkommer till denna fråga under 11.2.4.

] 1.2.3 Sårbarhetsprövningen inom den offentliga sektorn relaterad till vissa övergripande styrmedel

Inom den offentliga sektorn håller ökade möjligheter att styra ADB- användningen på att införas, främst då på den statliga sidan. Detta förhållande skall beröras något i det följande och då relateras till sårbar- hetsfrågorna.

I regeringens proposition 1978/792121, Användning av ADB i statsför- valtningen, har vissa riktlinjer dragits upp vad gäller den framtida styr- ningen av datoranvändningen i statsförvaltningen. Som tidigare nämnts skall bl a formella regler utfärdas för etappindelning, beslutspunkter och beslutsunderlag i samband med systeminvesteringar. Reglerna för beslut beträffande större och viktigare investeringar samlas i en särskild hand- läggningsordning. Affärsverken berörs dock inte av dessa förslag. Vid riksdagsbehandlingen har dessa principer i stort sett godtagits.

Ett av syftena med den föreslagna ordningen är att ansvariga instanser

• Sida 155
•  Original

och personer skall komma in i beslutsprocessen i tillräcklig utsträckning.

Vid behandlingen av propositionen beslutade riksdagen att en data- delegation knuten till regeringskansliet skulle inrättas. Delegationen skall möjliggöra för representanter från riksdagspartier, för arbetsmark- nadens parter, kommunförbunden m fl att på ett övergripande sätt kun- na följa datafrågorna, inklusive ADB i statsförvaltningen. Delegationen skall även medverka i beredningen av viktigare beslut rörande statlig ADB-verksamhet. Genom delegationen kan även den parlamentariska bevakning av sårbarhets- och säkerhetsfrågor som några motionärer efterlyst, komma till stånd.

Enligt SÅRKs mening behöver denna delegation för att kunna väga in sårbarhetsfrågor i sina bedömningar som får antas vara av övergri- pande slag, underlag i form av expertutlåtanden av olika slag. En viktig uppgift för det organ som skall ansvara för sårbarhetsfrågor blir att förse delegationen med denna form av material.

En särskild utredare har nyligen sett över organisationen för de cen- trala myndighetsuppgifterna avseende rationalisering och ADB i stats- förvaltningen. Resultatet har redovisats i SOU l979z72. Utredarens för- slag går i korthet ut på att statskontoret i huvudsak behåller nuvarande uppgifter och dessutom får vissa utökade uppgifter på ADB-området. Vidare skall, enligt förslaget, ett råd för granskning av statliga ADB- investeringar inrättas. Den ovan nämnda handläggningsordningen bör enligt utredaren utgöra grund för rådets arbete. Sårbarhetsbedömningar ingår inte bland det föreslagna rådets arbetsuppgifter, såvitt SÅRK kunnat utläsa.

Vid genomförande av nu diskuterade förslag är det enligt SÅRKs mening viktigt att även sårbarhetsfrågorna vägs in i beslutsunderlaget på ett så tidigt stadium som möjligt. Behovet av ett organ som bedömer sårbarhetsfrågor för de statliga systemen finns naturligtvis kvar även vid en mer formaliserad handläggning av ADB-ärenden inom statsförvalt- ningen. Datadelegationen och granskningsrådet, om det inrättas, ändrar inte denna bild. Bedömning från ansvarigt sårbarhetsorgan får sedan ges i form av yttrande eller bindande beslut beroende på om det är statsmak- terna eller någon myndighet som beslutar om ADB-systemets inrättan- de.

De flesta reformer och lagändringar föregås av offentliga utredningar. I dessa redovisas ibland även förslag rörande användning av ADB- teknik, något som för en del fall även förutsätts i direktiven. Enligt SÅRKs mening bör i förekommande fall i direktiven föreskrivas att i utredningsarbetet skall hänsyn även tas till sårbarhetsfrågor. Härigenom kan sårbarhetsbedömningarna, främst när det gäller statliga system, komma in på ett mycket tidigt stadium.

] 1.2.4 Dispensmöjligheter m m

Som nämnts finns användningsområden inom den offentliga sektorn som är ointressanta från sårbarhetssynpunkt. Det gäller då att finna vägar att undanta sådana tillämpningar från tillståndsplikt.

• Sida 156
•  Original

Vid tillståndsprövningen måste ett ganska fylligt underlag finnas. En komplett ansökan kommer därför att innehålla en lång katalog av upp- gifter. Man kan då även tänka sig någon form av förenklat förfarande för » mindre viktiga system för vilka man ställer lägre krav på uppgiftsläm- ? nande. Vid tillämpningen av datalagen används ett sådant förfarande. Detta innebär att för en del specifierade användningsområden ställs vissa minimikrav. Användare med tillämpningar som faller inom sådana områden och för vilka då även minimikraven är uppfyllda behöver inte ge in en fullständig ansökningshandling utan kan ge in en som endast innehåller ett fåtal uppgifter. Det förenklade förfarandet vid tillämp- ningen av datalagen gäller i fråga om följande typer av register:

_ abonnentregister — faktureringsregister — kundregister _ leverantörsregister — hyresregister — löneregister — personalregister

—— medlemsregister eller därmed jämställt register.

För bank- och försäkringskundregister gäller ett särskilt förenklat förfarande. Detsamma gäller 5 k omnibusundersökningar (en sorts sta- tistikregister).

Det förenklade förfarande som används vid tillämpningen av data- lagen har visst intresse även när det gäller en sårbarhetslag. Emellertid har flera av de uppräknade registren sitt största användningsområde inom den privata sektorn. Vidare kan en del av dessa register innehålla förteckningar över nyckelpersoner och har då större intresse från sårbar- hetssynpunkt än vad gäller integritetsaspekten. Det förenklade förfaran- de inom datalagens område kan dock ge någon ledning när man försöker finna tillämpningar för vilka någon sorts dispensmöjlighet kan ges enligt en sårbarhetsförfattning.

Genom en nyligen gjord ändring i datalagen har möjligheter införts till generell dispens från tillståndskravet enligt denna lag. Dispens- möjligheten finns intagen i 2 & tredje st datalagen. Den gäller personre- gister som förs med viss bestämd teknisk utrustning om det med hänsyn till Utrustningens art, till utförandet av den automatiska databehandling- en och till registrets utformning i övrigt framstår som uppenbart att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet inte skall uppkom- ma.

I propositionen med förslag till denna lagändring framhåller före- dragande statsråd att mot en sådan generell regel kan invändas att den inte tillräckligt klart anger vilka fall som avses bli undantagna. Slutsat- sen blir ändå att en generell regel är den enda möjliga lösningen och som främsta skäl härför anför föredraganden att varje annan lösning med nödvändighet måste bli utomordentligt detaljerad.

Undantaget från tillståndsplikt relateras här som nämnts bl a till den tekniska utrustningen som skall vara av enklare slag. Som exempel på sådan utrustning nämns i förarbetena skrivautomater och andra system

• Sida 157
•  Original

för framställning av text och dokument (s k ordbehandling), datorutrust- ning för grafisk produktion, kontorsdatorer samt vissa datoriserade konferenssystem, s k telekonferenssystem. Vidare nämns vissa kassare- gister inom detaljhandeln. En förutsättning för att undantagsregeln skall vara tillämplig på utrustning av detta slag bör, enligt förarbetena, vidare vara att databehandlingen sker med hjälp av standardprogram eller andra program som endast innebär begränsade bearbetningsmöjlighe- ter.

Kravet på tillstånd och tillståndsansökan enligt datalagen har alltså mjukats upp dels genom det förenklade förfarandet dels genom möjlig- heten att för vissa fall ge generell dispens då någon ansökan överhuvud- taget inte behöver göras.

När det gäller en sårbarhetsförfattning kan naturligtvis liknande me- toder användas. Ytterligare en metod kan vara att ge dispens i det enskilda fallet. Detta skulle då innebära att en datoranvändare som anser att hans tillämpningar är betydelselösa från sårbarhetssynpunkt lämnar en kortare beskrivning av sin datoranvändning till den myndig- het som ansvarar för Sårbarhetsprövningen. Myndigheten får sedan pröva förutsättningarna för dispens och antingen bifalla eller avslå ansökningen.

Frågan är emellertid om en sådan dispensansökan i någon större utsträckning skiljer sig från ett förenklat förfarande enligt ovan angiven modell. I båda fallen fattas ett beslut; i det ena om tillstånd, i det andra om dispens. Underlagen för besluten kan möjligen variera något men i båda fallen bygger besluten på relativt få uppgifter och prövningen är tämligen summarisk.

Enligt SÅRKs uppfattning bör man om möjligt undvika att ha flera former av undatags- och dispensregler. Ett av skälen härför är att en sådan ordning kan bidra till att göra en sårbarhetsförfattning svårtilläm- pad och svårtillgänglig framförallt för användarna som får svårt att avgöra vad som gäller för deras fall.

För övrigt är det endast användningsområden som är väsentliga från sårbarhetssynpunkt som bör omfattas av en prövning. Det är samhällets sårbarhet man skall komma till rätta med inte de enskilda systemens. Det kan då ifrågasättas om det finns utrymme för ett förenklat förfarande. Snarare är det så att antingen krävs en fullständig prövning eller också ingen alls.

Slutsatsen blir då att man främst bör sträva efter en generell dispens- möjlighet. Det är naturligtvis svårt att klart ange, liksom i dispensregeln enligt datalagen, vilka fall som avses bli undantagna. En mera detaljerad beskrivning kan emellertid utformas av regeringen eller ansvarig myn- dighet, inom vissa givna ramar.

Det bör även sägas att vissa former av datoranvändning är av sådant slag att det skulle leda till absurda följder om man ens hävdade att de omfattades av en sårbarhetsförfattning. Som exempel kan nämnas dato- rer i miniräknare och liknande. Vissa företeelser torde med andra ord helt naturligt falla utanför lagens tillämpningsområde.

När det gäller frågor om dispens bör sådan kunna ges när det är

• Sida 158
•  Original

uppenbart att datoranvändningen inte föranleder några sårbarhets- problem. Detta kan vara fallet dels när datorer används inom områden där störningar inte ger några effekter på samhället i stort dels när . datoranvändningen är av så underordnad betydelse att störningar i datordriften inte medför några allvarligare problem för verksamheten även om den är känslig i sig. Som exempel kan nämnas system som används för en myndighets internadministration och som förhållandevis enkelt kan skötas med andra hjälpmedel. Ytterligare en förutsättning är att det inte rör sig om register med från från sårbarhetssynpunkt känslig information. Även här bör den tekniska Utrustningens beskaffenhet till- mätas betydelse. Vidare bör man kunna fästa avseende vid systemstor- leken när det gäller dispensprövningen.

Beträffande servicebyråer bör särskilt koncentrationsgraden, typ av bearbetningar och känsligheten hos den information som behandlas tillmätas betydelse vid avgörandet om de skall omfattas av dispens eller ej.

Tidigare har nämnts att det förenklade förfarandet enligt datalagen kan ge viss ledning när det gäller tillämpningen av en dispensregel. Flera av de områden som omfattas av detta förenklade förfarande kan helt eller delvis omfattas av generell dispens när det gäller sårbarhetspröv- ning. Det kan gälla hyresregister, enklare administrativa register, vissa slags medlemsregister osv.

När det gäller utlandsbearbetningar bör dock alltid en prövning ske och någon dispensmöjlighet således inte finnas. Det utlandsberoende som sådana bearbetningar kan föra med sig och den nya dimension på sårbarhetsproblem som detta beroende ger motiverar en sådan stånd- punkt. Dessutom är det nödvändigt — för prövningsmyndighetens ar- bete att fortlöpande följa sårbarhetsproblemen — att få en samlad bild av vilken typ av utlandsbearbetningar som förekommer och vilka infor- mationsmängder som förs ut ur landet för att bearbetas och lagras i andra länder.

11.3. Tillstånd inom den privata sektorn

1 1.3.1 Allmänna synpunkter

Till den privata sektorn räknar SÅRK även statliga och kommunala bolag.

Även inom denna sektor finns många olika användningsområden som är av intresse från sårbarhetssynpunkt. Användningssätten är också mera varierande inom denna sektor än inom den offentliga. Ett antal användningsområden är emellertid betydelselösa från sårbarhetssyn- punkt. 1 den mån det uppstår bekymmer med ADB-användningen är det ofta primärt det enskilda företaget som drabbas mera än samhället i stort. På den privata sidan har man dessutom ofta en helt annan ekono- misk press på sig vilket ibland medför ett större intresse för säkerhets- och sårbarhetsfrågor. Ett längre driftavbrott kan många gånger få för-

• Sida 159
•  Original

ödande ekonomiska effekter. Den ekonomiska pressen kan å andra sidan leda till en medveten risktagning då man i stället spar in på åtgärder som kan öka säkerheten och minska sårbarheten.

Det finns vissa områden på den privata sidan som är av väsentlig betydelse för samhället i stort och där det även finns ett starkt beroende av fungerande datorer. Vidare förekommer i vissa fall registerinnehåll som är av betydelse från sårbarhetssynpunkt. När det gäller dessa delar kan det vara nödvändigt att göra mera övergripande och långsiktiga sårbarhetsbedömningar. Det kan då vara motiverat att införa någon form av tvingande reglering.

En stark avgränsning måste dock ske eftersom en obligatorisk regle- ring av all ADB-verksamhet inom den privata sektorn bl a av anförda skäl och med hänsyn till vad som är praktiskt och ekonomiskt genom- förbart knappast kan komma ifråga.

1 1.3.2 Tillståndets omfattning

Utgångspunkten när det gäller den privata sektorn är således att endast vissa avgränsade delar skall omfattas av en tillståndsplikt.

Enligt SÅRKs mening är det främst s k befolkningsregister som även på den privata sidan bör underkastas den mera ingående sårbarhets- prövning som ett tillståndsförfarande innebär. Vidare kan ifrågasättas om inte register med klart avgränsade grupper som är av typ nyckelper- soner bör underkastas en sådan prövning. SÅRK har under 5.1.4 ovan framhållit vilka risker som sammanhänger med sådana register och sådan registerinformation. Där konstateras att de personer en angripare kan tänkas vilja få kontroll över är nyckelpersoner som sedan antingen kan sättas ur spel eller användas för angriparens egna syften. I avsnittet ges även exempel på register som kan innehålla information användbar för sådana ändamål.

Vid tillståndsprövningen av sådana register bör även lämpligheten av utlandsbearbetningar bedömas.

Övriga delar av den privata sektorn och regleringen av dessa behand- las i följande avsnitt.

• Sida 160
•  Original

12. Anmälningsförfarande

12.1. Allmänna synpunkter

Vid ett försök att beskriva återstående delar av den privata sektorn som bör ägnas intresse i förevarande sammanhang och som således inte bör lämnas helt utan reglering, kan en metod vara att ange olika grenar som både är viktiga för samhället i stort och som är starkt beroende av datorer. Inom dessa områden kan sedan närmare bestämmas vilka före- tag och organisationer som skall omfattas av en reglering.

Den första frågan är hur ingripande denna reglering bör vara. Vissa skäl talar för ett tillståndsförfarande även inom de delar av den privata sektorn som nu angivits. Som nämnts rymmer den för samhället viktiga funktioner med starkt datorberoende och det kan måhända finnas situa- tioner där mer eller mindre tvingande åtgärder kan vara nödvändiga för att man skall komma till rätta med sårbarhetsproblemen. Emellertid torde det, enligt SÅRKs mening, i de flesta fall vara möjligt att på frivillighetens väg, bl a genom råd och anvisningar, komma fram till rimliga lösningar som leder till en acceptabel säkerhets- och skyddsnivå. SÅRK anser det därför inte motiverat att nu föreslå en så långt gående åtgärd som ett tillståndsförfarande. Enligt SÅRKs mening bör man i stället nöja sig med rådgivning och upplysning. För att få ett underlag för denna rådgivningsverksamhet bör dock användarna åläggas en anmäl- ningsplikt. Denna bör omfatta information om bl a maskinell utrust- ning, dess lokalisering och användningsområde, systemstruktur, säker- hetsåtgärder inklusive katastrofberedskap och typ av registerinnehåll. Möjlighet bör även finnas att vid behov fordra in ytterligare upplysning- ar. Anmälningsplikten bör även omfatta utlandsbearbetningar. Denna fråga skall behandlas särskilt i det följande. Det material som på detta sätt kommer fram behövs för den fortsatta diskussionen av frågor som rör sårbarhetssituationen i landet samt hur denna skall bemästras.

En omfattande kartläggning av sådant slag kan naturligtvis även bidra till ökad risk för sårbarhet. Vad som avses är att materialet kan komma i orätta händer och användas bl a för att plocka ut lämpliga angrepps- mål. Stor varsamhet bör därför iakttagas både vad gäller vilken infor- mation som skall tas in och hur denna sedan skall hanteras hos veder- börande myndighet. Även sekretessfrågan måste lösas. Det är för övrigt inte endast det material som skall utgöra underlag för en sårbarhetspröv-

• Sida 161
•  Original

ning som är av intresse i detta sammanhang. Som exempel på andra källor kan nämnas det diarium som idag finns hos datainspektionen och den katalog som statskontorets dokumentationscentral årligen publice- rar.

12.2. Det reglerade området

Idet följande skall anges några av de delar inom den privata sektorn som är betydelsefulla från sårbarhetssynpunkt.

En gren av intresse är bankväsendet. Som framhållits i lägesrapporten är stora delar av det ekonomiska livet i samhället beroende av att bankernas datasystem fungerar. Avbrott i de datoriserade betalnings- strömmarna skulle snabbt medföra stora olägenheter inte bara för ban- kerna själva utan för samhället i stort.

Även försäkringsbolagen använder sig i stor utsträckning av datorer. Det gäller vid administration av såväl sak- som personförsäkring. Dessa system är känsliga för störningar bl a de delar som rör pensioner och livräntor.

Inom tillverkningsindustrin används datorer alltmer för produk- tionsstyrning. Detta gäller t ex inom bil-, flygplans- och varvsindustrin. Andra viktiga delar av industrin använder sig av datorer för s k proces- styrning. Det gäller t ex järn- och stålverk, pappers- och massaindustri samt petrokemisk industri.

En annan del som är funktionellt känslig är kommunikations- och transportväsendet. Inom denna sektor används datorer i växande om- fattning. I vissa fall kan störningar i dessa system ge återverkningar på kommunikationer och transporter som påverkar både näringslivet och den enskilda människan.

När det gäller varuhandeln, har i vart fall de större företagen, i allt större utsträckning börjat använda datorer som hjälpmedel vid distribu- tion och lagerhållning samt ekonomisk redovisning. Störningar i vissa större system inom denna sektor kan ge återverkningar på distributio- nen och kan bl a medföra varubrist. Det föreligger vidare ett växande beroende mellan detaljhandeln och betalningssystemen hos bankerna.

SÅRK har pekat på koncentrationen som en av de tunga sårbarhets- faktorerna. Som exempel på funktionell koncentration har angivits bl a det fallet att en mängd kunder vänder sig till en och samma servicebyrå. Problemet ligger då ofta i att en mängd var för sig från sårbarhetssyn- punkt mindre intressanta system genom koncentrationen ändå ger en alltför sårbar helhetsbild. Det kan då finnas ett behov av att i första hand ge anvisningar och råd till den — det kan vara en servicebyrå eller något annat företag — som åtagit sig datordriften för andra.

Här har endast vissa viktiga sektorer inom den privata sektorn av intresse från sårbarhetssynpunkt angivits. Alla företag och orga- nisationer inom dessa sektorer är naturligtvis inte intressanta vid sårbar- hetsbedömningar. Många företag är av den storleken att de har ringa betydelse för samhället i stort. Vissa företags användning av datorer kan

• Sida 162
•  Original

vara av så underordnad betydelse för företagets verksamhet att det i realiteten inte föreligger något beroende av denna teknik.

För att fånga de företag och organisationer som är av intresse i förevarande sammanhang och för att lämna övriga utanför en reglering bör möjlighet finnas att förordna om vilka företag och organisationer som inom nu nämnda sektorer bör omfattas av anmälningsplikt.

En väg att nå intressanta områden och företag är att utgå från de 5 k K-företagen. Dessa företag finns förtecknade hos ÖEF. Registret förs med stöd av ett kungligt brev från den 24 mars 1949 och skall innehålla de företag, vilkas verksamhet ÖEF finner vara av särskild betydelse för att tillgodose landets behov av förnödenheter och tjänster under krig.

K-företagen finns i stort sett inom de områden som ovan angivits som betydelsefulla från sårbarhetssynpunkt. Dessa företag har dessutom be- dömts som viktiga för landet i krislägen, och torde ganska väl motsvara dem SÅRK anser vara av intresse från sårbarhetssynpunkt. K-företagen uppgår i dag till 12 — 13 000. Alla är dock inte datoranvändare. Vidare kan man anta att en del av K-företagens ADB-användning är av under- ordnad betydelse något som för de flesta fall gör dem ointressanta från sårbarhetssynpunkt. SÅRK anser dock att K-företagen kan tas som utgångspunkt för att bestämma det område som bör omfattas av en reglering och föreslår att man låter K-företag som använder datorer, dock med vissa undantag, omfattas av en anmälningsplikt. Eftersom dessa företag redan finns förtecknade och redan är föremål för viss myndighetsutövning är det praktiskt att använda denna urvalsmetod.

Det är naturligtvis svårt att nu finna exakt de områden som bör regleras och hur ingripande regleringen bör vara. Den nu valda metoden bör dock kunna vara användbar för en grundläggande reglering. På ett senare stadium får man vara beredd att göra olika justeringar. En över- syn av lagen kommer i vilket fall som helst att bli erforderlig sedan den varit i kraft en tid dels på grund av den snabba utvecklingen inom detta område dels med hänsyn till de erfarenheter som lagen i praktisk tillämp- ning kommer att ge.

12.3. Utlandsbearbetningar och lagring av information utomlands

En särskild fråga är i vad mån utlandsbearbetnin gar skall underkastas en generell granskning även på den privata sidan. Först skall något disku- teras vad som avses med utlandsbearbetningar. I detta begrepp innefat- tar SÅRK situationer där svensk information finns i eller förs över till utlandet och bearbetas där för att sedan i bearbetat skick föras tillbaka till Sverige. Det kan även finnas skäl att intressera sig för fall då lagring av svensk information sker utomlands även om den inte bearbetas utan- för våra gränser. Däremot avses inte fall som innebär ren transport av data över gränserna t ex av den typ som SWIFT-systemet innebär eller när information hämtas från utländska databanker till Sverige.

I tidigare avsnitt har SÅRK pekat på att det inom den privata sektorn

• Sida 163
•  Original

förekommer internationellt dataflöde inom de flesta verksamheter — vilket ibland även innebär bearbetningar utomlands. SÅRK har även påpekat att flera servicebyråeri Sverige förmedlar tjänster som innebär bearbetningar utomlands. Vidare har SÅRK uttalat att det ökade dataflödet över gränserna medför säkerhets- och sårbarhetsproblem av andra dimensioner än de som finns om man endast ser på rent nationella förehållanden och att det är svårare att skydda sig mot händelser utom riket än att bygga upp ett inhemskt skydd.

Frågan är om denna ytterligare dimension på problemen bör medföra en granskning även av områden som inte i övrigt skall omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Enligt SÅRKs mening bör detta inte ske. Skälet härför är främst att ett tillräckligt underlag vad gäller fre- kvens och typ av bearbetningar inte finns för att avgöra i vad mån en sådan reglering har fog för sig. Däremot bör en djupare kartläggning göras inom detta område och det kan lämpligen ske genom att frågan om utlandsbearbetningar särskilt uppmärksammas vid det tillstånds- och anmälningsförfarande som ovan föreslagits.

Det material beträffande utlandsbearbetningar som på detta sätt kom- mer in måste naturligtvis bearbetas på lämpligt sätt bl a för att kunna tjäna som underlag för rådgivningsverksamhet. Materialet kan även tjäna det syftet att statsmakterna före en kris har tillgång till ett underlag som ger möjligheter att överblicka i vad män och i vilken omfattning utlandsbearbetningar sker. Materialet bör som antytts, även kunna an- vändas som underlag för vidare diskussion av frågan om tillståndsplikt framdeles bör införas.

Avslutningsvis vill SÅRK framhålla att reglering inom detta område bör ske med viss försiktighet bl a med tanke på det värde som ligger i internationellt utbyte av olika slag. Å andra sidan kan man förmodligen räkna med en viss restriktiv reglering i andra länder och frågan är om det inte inom detta område på sikt föreligger behov av internationella över- enskommelser.

SÅRK har nu angett områdena för tillstånds- och anmälningsplikt. Som kommer att utvecklas närmare i det följande lägger SÅRK stor vikt vid informations- och rådgivningsverksamheten. Anmälningsplikten har även till viss del motiverats med att den skall ge bättre underlag för rådgivningsverksamhet. Det kan redan nu nämnas att rådgivningsverk- samheten förutsätts omfatta även delar som varken omfattas av till- ständs- eller anmälningspolikt. Som nämnts kommer rådgivning och informationsverksamhet att behandlas utförligare i ett senare avsnitt.

• Sida 164
•  Original

13. Dataservicebyråverksamhet

Som SÅRK tidigare framhållit bör även servicebyråer omfattas av en sårbarhetsförfattning och ha ett ansvar enligt denna. Flera skäl härför kan anföras. SÅRK har funnit koncentrationen vara en av de tyngre sårbarhetsfaktorerna. Som ett exempel på funktionell koncentration har SÅRK bl a nämnt det fallet att en mängd kunder vänder sig till en och samma servicebyrå. Det föreligger alltså ett behov av att kunna rikta föreskrifter även mot servicebyråer i syfte att minska den sårbarhet som koncentrationen kan föra med sig.

Många gånger kan naturligtvis servicebyråer påverkas indirekt i sam- band med prövning av själva systemen. Man kan t ex neka en användare med från sårbarhetssynpunkt känsliga tillämpningar att anlita viss ser- vicebyrå om den inte anses motsvara de krav som bör ställas.

I vissa fall kan det emellertid vara så att flertalet av de enskilda systemen inte är speciellt känsliga och således inte motiverar sådana åtgärder. Ändå kan mängden system, alltså koncentrationen, göra en sådan servicebyråverksamhet känslig.

Det kan många gånger vara svårt för kunderna hos en servicebyrå att genom byrån få det underlag om datordriften som behövs för en sårbar- hetsprövning. Det kan även vara svårt för att inte säga omöjligt för kunden att i full utsträckning påverka datordriftens utseende eller att få ett grepp om hur de krav på säkerhet m ni som han ställer uppfylls.

SÅRK anser bl a med hänsyn till vad som nu anförts att det inte kan anses tillräckligt att — i vart fall gäller detta större och viktigare servi- cebyråer — insynen i och möjligheterna att påverka servicebyråernas verksamhet endast kan ske indirekt genom kunderna. Enligt SÅRKs mening bör därför även vissa servicebyråer omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Den ansvariga myndigheten kan härigenom få ordent- lig inblick i verksamheten och i vissa fall även möjlighet att ge erforder- liga föreskrifter om hur denna får drivas.

Begreppet servicebyrå ärinte entydigt. Det finns företag som renodlat ställer datorkraft och därtill hörande tjänster till förfogande och då alltså inte driver någon egen verksamhet där datorerna används som hjälp- medel. Vidare finns företag som använder datorer i den egna verksam- heten men som säljer eventuell överkapacitet. I vissa fall har man inom koncerner skapat en egen servicebyrå som alltså är ett fristående företag, som helt eller delvis sköter övriga koncernföretags datordrift. I vissa fall

• Sida 165
•  Original

tillhandahålls endast vissa tjänster t ex hjälp med överföring av informa- tion till ADB-medium.

Vad SÅRK avser med servicebyråverksamhet är användning av dato- rer med därtill hörande tjänster för annans räkning när detta sker i mer betydande omfattning och när det sker kontinuerligt och alltså inte är av mera tillfällig karaktär. Ren dataregistreringsverksamhet inräknas inte i begreppet.

Ovan har beskrivits vad en sårbarhetslag skall omfatta inom olika sektorer. Samma utgångspunkt bör givetvis gälla för servicebyråsidan. SÅRK har dock ansett att när det gäller servicebyråer inom den offent- liga sektorn bör dessa bli föremål för ett tillståndsförfarande oavsett om de bedrivs i myndighets- ellerbolagsform.Skälet härförär att prövningen inom den offentliga sektorn har ansetts som särskild viktig. Den bör då även gälla om själva datordriften är förlagd till ett statligt eller kommu- nalt bolag. Vid en annan ordning skulle tex Kommundata AB på sin höjd omfattas av ett anmälningsförfarande.

SÅRK anser att i övrigt kan huvudmodellen följas. Detta innebär anmälningsplikt för vissa servicebyråer som är K-företag enligt tidiga- re beskrivning samt rådgivningsverksamhet för övriga delar.

Ett problem som kan uppstå enligt nu skisserad lösning är att när offentliga användare anlitar privata servicebyråer, som då alltså inte är tillståndspliktiga, kommer ändå inte någon ingående granskning att kunna göras annat än på frivillighetens väg. I de fall det gäller en anmälningspliktig servicebyrå får man då, om det rör sig om känsliga system förbjuda användaren att vända sig till sådan byrå om inte byrån är beredd att till alla delar medverka till att sårbarhetsproblemen löses på ett godtagbart "sätt. Vad därefter gäller servicebyråer som inte är underkastade tillstånds- eller anmälningsplikt får förutsättas att dator- användaren så långt som möjligt verkar för att anlitad servicebyrå upp- fyller rimliga krav i fråga om säkerhet.

Ett annat problem som sammanhänger med att servicebyråer på den offentliga och privata sidan behandlas olika är att en sådan ordning kan medföra att konkurrens inte kan ske på lika villkor. För att motverka sådana inte önskade effekter måste ansvarig myndighet vara mycket försiktig innan kostnadskrävande åtgärder föreskrivs.

Ovan har anmärkts att vid tillståndsprövning av olika system kan en användare nekas att anlita en viss servicebyrå om byrån inte är beredd att medverka till lösningen av sårbarhetsproblem. Vid en sådan situation bör naturligtvis samma höga krav ställas som om det gällde en tillstånds- pliktig byrå. Härigenom kan även en sned konkurrenssituation motver- kas.

Granskningen av servicebyråer får göras med utgångspunkt bl a från de system som drivs hos servicebyrån. Detta innebär att ett godkännande inte kan gälla för någon längre tid utan omprövning måste ske då och då med tanke på förändringar i driften bl a genom att nya system tillkom- mer.

En granskning av servicebyråer kan vidare endast omfatta de punkter som en servicebyrå har ett naturligt ansvar för. Dessa punkter har angetts

• Sida 166
•  Original

i ett tidigare avsnitt. Det naturliga ansvarsområdet begränsar även före- skriftmöjligheterna som givetvis endast kan gälla de områden en servi- cebyrå råder över. Servicebyråernas ställning i detta avseende skall beröras i samband med behandlingen av vilka olika möjligheter till föreskrifter som överhuvudtaget bör finnas.

Även när det gäller servicebyråer bör dispensmöjligheter finnas. Vad som bör undantas är mindre byråer som dessutom inte har några käns- liga system i drift.

• Sida 167
•  Original

14. Övergångsbestämmelser

Enligt SÅRKs mening finns starka skäl att i första hand inrikta till- stånds- och anmälningsplikten på nya system och tillämpningar eller på system och tillämpningar som undergår väsentliga förändringar. Ett sådant förslag kan tyckas rimma illa med vad SÅRK uttalat om rådande sårbarhetssituation. Med tanke på kostnader, resurser och möjliga effek- ter är det ändå, enligt SÅRKs mening, lämpligt att välja denna ambi- tionsnivå. Ett tillstånds- och anmälningsförfarande beträffande alla be- fintliga system och andra användningsområden skulle betyda ett mycket stort antal ärenden med åtföljande arbete för användare och tillstånds- myndighet. Naturligtvis skulle sårbarheten genom ett sådant förfarande minskas i vissa avseenden. Frågan är emellertid om arbetsinsatsen står i rimlig proportion till de positiva effekter som man skulle uppnå. Ett skäl till tveksamhet är att en sårbarhetsprövning ändå många gånger inte skulle medföra önskat resultat på grund av de svårigheter och kostnader som väsentliga ändringar i befintliga system skulle föra med sig. Det är ofta så att vissa säkerhets och andra åtgärder som leder till minskad sårbarhet måste planeras in och vidtas redan från början för att ge önskad effekt. Detta innebär med andra ord att åtgärder som vidtas på ett stadium när systemen redan är färdiga ofta kan medföra betydande merkostnader.

Det finns å andra sidan en hel del åtgärder som kan vidtas beträffande befintliga system utan att de medför sådana merkostnader. Det kan t ex gälla olika reservrutiner, katastrofplaner och katastrofberedskap, perso- nalplanering, användning av kryptering m in. Det är naturligtvis ange- läget att alla rimliga åtgärder som kan minska sårbarheten vidtas beträf- fande befintliga system.

Redan det faktum att sårbarhetsfrågorna har börjat uppmärksammas och diskuteras kommer med stor säkerhet att medföra förbättringar. Den myndighet som skall handha sårbarhetsfrågor måste även bidra med en aktiv rådgivningsverksamhet och därigenom bidra till en gynnsam ut- veckling även vad gäller befintliga system.

Enligt SÅRKs förslag skall tvingande åtgärder i huvudsak sättas in på den offentliga sektorn. Den myndighet som ansvarar för sårbarhetsfrå- gor är naturligtivs oförhindrad att ta upp diskussioner med olika myn- digheter och påtala eventuella brister även i befintliga system. Eftersom det i regel ligger i myndigheternas eget intresse att avhjälpa sådana

• Sida 168
•  Original

brister kan man ändå nå betydande förbättringar vad gäller sårbarhets- situationen. När det gäller statliga myndigheter kan dessutom tillstånds— myndigheten — om inte förbättringar kan uppnås på annat sätt — uppmärksamma regeringen på företeelser som inte är godtagbara från sårbarhetssynpunkt. Regeringen kan därefter vidta lämpliga och erfor- derliga åtgärder bl a i samband med budgetarbetet.

Slutsatsen blir alltså att de mera långtgående åtgärderna för att mot- verka sårbarheten skall sättas in beträffande nyinrättade system och nya användare samt när befintliga system underkastas väsentliga föränd- ringar. Detta gäller då även den anmälningsplikt som föreslagits omfatta vissa delar av den privata sektorn.

Frågan är emellertid om befintliga tillämpningar helt skall lämnas utanför den tvingande regleringen eller om även dessa skall prövas efter viss övergångstid. Om man lämnar de befintliga systemen helt utanför kan det finnas risk att vissa tillämpningar inte kommer att underkastas sårbarhetsprövning genom att endast smärre förändringar successivt görs. Det kan då hävdas att väsentliga förändringar inte sker. Det kan även tänkas att en tillämpning kan låsas fast under en längre tid. Härige- nom skulle strävanden att minska sårbarheten motverkas. Om det finns en kontrollpunkt i framtiden kan detta även ses som en markering av att olika användare under övergångstiden bör — i den mån detär rimligt — vidta åtgärder som bidrar till minskad sårbarhet. Vid övergångstidens slut, när alltså en prövning skall ske, ökar möjligheterna för de använ- dare som fortlöpande försökt anpassa sig till de krav en sårbarhetsför- fattning ställer, att fortsätta driften utan att några större omvälvningar behöver ske. Det bör dock även sägas att lika höga krav i regel inte kan ställas på äldre tillämpning som på nya sådana.

Av nu anförda skäl föreslår SÅRK att en tillståndsprövning sker även av befintliga system efter en viss övergångstid. Denna kan lämpligen utsträckas till fem år.

• Sida 169
•  Original

15. Innebörden av tillståndsförfarandet

15.1. Grundläggande regler

SÅRK föreslår alltså ett tillståndsförfarande inom vissa angivna områ- den. Lämplig tillstånds- och tillsynsmyndighet kommer att diskuteras i ett senare avsnitt. Innebörden av ett tillståndsförfarande blir att berörda system underkastas en allsidig sårbarhetsprövning med möjligheter till bindande föreskrifter. Ytterst — något som måste ses som rena undan- tagsfall — kan tillstånd vägras.

När det gäller ADB-användning som beslutats av regering och riksdag kan det inte bli fråga om någon tillståndsprövning. Sådana systern bör dock underkastas en lika noggrann granskning som sedan får ligga till grund för yttrande till statsmakterna. Ett beslut från statsmakterna om ADB-användning bör alltså föregås av ett yttrande från den myndighet som ansvarar för sårbarhetsfrågorna. Myndigheten bör även ges rätt att ge bindande föreskrifter i den mån sådana inte givits av statsmakterna.

15.2. Förutsättningar för att meddela tillstånd

Om datoranvändningen, med de eventuella föreskrifter som ges, kan ske på en från sårbarhetssynpunkt acceptabel nivå skall alltså tillstånd med- delas.

Att göra något skarp och detaljerad beskrivning av vad som kan anses som acceptabelt från sårbarhetssynpunkt är omöjligt. Det måste bli en bedömning från fall till fall där olika sårbarhetsfaktorer och även andra faktorer vägs mot varandra. Praxis kommer att få ge begreppet ett närmare innehåll men riktmärken och linjer måste dock ges i lagstift- ningen och i dess förarbeten.

SÅRK har i tidigare avsnitt tagit fram olika sårbarhetsfaktorer. Som de mest betydande av dessa har SÅRK bedömt utlandsberoende, koncentrationsproblem, personalberoende samt risker förknippade med vissa typer av registerinnehåll. Samtliga faktorer får tas som utgångs- punkt när ett system eller användningsområde granskas. Olika faktorer kan då väga olika tungt beroende på verksamhetens art. Vad som kan anses som acceptabelt från sårbarhetssynpunkt får sedan vägas mot hur störningskänslig och hur samhällsviktig verksamhet det är frågan om eller hur känslig information som behandlas. Som nämnts måste dess- utom andra faktorer som rationalitet, ekonomi, integritet m m vägas in

• Sida 170
•  Original

i bilden. Den fackmyndighet som skall ägna sig åt sårbarhetsfrågorna får naturligtvis koncentrera sig på dessa. Bedömningar av rationalitet och ekonomi etc måste i första hand vara en fråga för användarna och något som sårbarhetsmyndigheten inte primärt bör befatta sig med. Å andra sidan kan denna myndighet inte helt bortse från sådana aspekter när olika föreskrifter skall ges. Som närmare kommer att utvecklas i det följande bör besvärsprövningen ligga hos regeringen. Vid denna pröv- ning finns — och detta är huvudskälet till att regeringen bör handha denna — större utrymme för att väga olika intressen mot varandra.

Det är naturligtvis ofta flera sårbarhetsfaktorer som kan verka på samma system och ge en sammantagen effekt som gör sårbarheten högre än om endast en faktor skulle spela in. Ibland kan det också vara så att låg sårbarhet relaterad till en faktor kan innebära hög sårbarhet i annat avseende. Som exempel kan nämnas att decentraliserade lösningar kan minska följderna av olika slags angrepp men kan även i vissa fall ge ett ökat personalberoende och beroende av fungerande datakommunika- tioner.

Några exempel på situationer vid vilka sårbarhetsnivån inte nått en acceptabel eller tillräckligt låg nivå skall ges i det följande.

När det gäller befolkningsregister har i lägesrapporten påtalats de risker som är förknippade med dessa. Ett övergripande mål bör därför vara att i görligaste mån begränsa spridningen av sådana register. Vissa befolkningsregister kommer likafullt att finnas kvar. När det gäller dessa kan en för hög sårbarhet ligga i att skyddsnivån inte är tillfredsställande med bl a risk för att kopior alltför lätt kommer i orätta händer eller i att planeringen för undanförsel och förstöring är för dålig. Liknande problem kan finnas beträffande register med känslig information av olika slag. .lu känsligare information desto större krav måste ställas på säkerhet i olika avseenden bl a användning av kryptering och olika behörighetskontroller.

Som SÅRK påpekat bl a i kapitel 10 föreligger ofta stor sårbarhet hos de stora centrala systemen och dataanläggningarna till vilka även räknas de stora servicebyråerna. De är i princip utsatta för flertalet av de risker SÅRK pekat på vid sin kartläggning. För att motverka dessa svagheter bör utgångspunkten vara att sprida driften av systemen men att utveckla system centralt. Härvid bör speciellt möjligheten att utnyttja distribue- rad databehandling särskilt undersökas, eftersom denna teknik under- lättar central utveckling och centralt underhåll av system där driften är geografiskt spridd. Den distribuerade databehandlingen kan även mins- ka sårbarheten genom att dubbellagring av information i lokala och centrala register kan åstadkommas på ett kontrollerat och rationellt sätt. Härigenom skapas möjligheter bla att rekonstruera data. Ibland kan naturligtvis centrala driftlösningar av olika skäl vara att föredra. Stora krav måste då ofta även ställas på säkerhet, dokumentation, back-up, katastrofberedskap etc för att systemet skall kunna godtas från sårbar- hetssynpunkt.

Vid tillståndsprövningen bör även en strävan vara att motverka den geografiska koncentrationen.

• Sida 171
•  Original

Utlandsberoendet är en viktig sårbarhetsfaktor som uppträder i olika former. Det beroende som ligger i behovet av datorer, komponenter, reservdelar, service etc från utlandet är av stor vikt och kanske det som är svårast att komma till rätta med. Det är knappast problem som kan ges tillfredsställande lösningar genom föreskrifteri ett tillståndsärende. Som faktor bör dock denna form av utlandsberoende vägas in vid en allmän sårbarhetsbedömning och en del åtgärder — varom mer i det följande — kan även vidtas. När det gäller den form av beroende som uppstår genom bearbetningar utomlands ligger sårbarheten här bl a i en ökad risk för att känslig information skall komma i orätta händer. Vidare kan det vid bearbetningar utomlands uppstå problem med att återfå infor- mationen och ordna back-up rutiner. Överhuvudtaget kan det vara svårt att skydda sig mot olika händelser utom riket. Beträffande funktionellt eller innehållsmässigt mycket känsliga system bör därför övervägas i vad mån utlandsbearbetningar över huvud taget bör tillåtas. Denna form av utlandsberoende kan alltså motverkas i samband med ett tillståndsför- farande.

När det gäller beroendet av nyckelpersoner är även detta en av de tunga sårbarhetsfaktorerna. Detta beroende förstärks om det rör sig om komplicerade system som dessutom har bristfällig dokumentation. Det rör sig här om flera sårbarhetsfaktorer som var och en för sig kan vara av allvarlig natur men som framförallt i kombination kan medföra alltför hög sårbarhet.

De tyngsta sårbarhetsfaktorerna har nu behandlats och det är av naturliga skäl främst dessa som särskilt bör beaktas vid sårbar- hetsprövningen. Sårbarheten förstärks ytterligare av flertalet andra fak- torer som SÅRK pekat på vid sitt kartläggningsarbete. Det kan gälla bristfällig dokumentation, brister i säkerhetsarbetet, bristande plane- ring, bl a katastrofplanering, bristfällig utbildning och kunskap hos datoranvändarna, brist på standardisering etc.

En viktig utgångspunkt vid Sårbarhetsprövningen bör vara att hela tiden ha som mål att endast fånga upp verksamheter som har betydelse för samhället i stort och att inom dessa sektorer uteslutande ägna sig åt företeelser som kan innebära allvarligare störningar, hot eller risker. I ett tillståndsärende får de olika sårbarhetsfaktorernas inverkan bedömas och i möjligaste mån motverkas med föreskrifter. Om med de föreskrifter som meddelas ett system kan antas hamna på en acceptabel säkerhets- nivå skall tillstånd meddelas.

Det kan för vissa situationer finnas skäl att ge tillstånd endast för viss begränsad tid. Det kan tex gälla system som är särskilt känsliga från sårbarhetssynpunkt och därför kan behöva omprövas efter viss tid.

15.3. Bindande föreskrifter

I tidigare avsnitt har angivits vad en sårbarhetsprövning bör omfatta. I anslutning till denna prövning bör även vid behov bindande föreskrifter kunna meddelas.

• Sida 172
•  Original

15.3.1. Registerinnehåll

När det gäller registerinnehåll bör finnas en möjlighet att ge föreskrifter ; om vilka uppgifter som får ingå i ett register. Vid en prövning av arten, mängden —— och när det gäller befolkningsregister — personkretsen kan det från sårbarhetssynpunkt finnas ett behov av att ge föreskrift om ett gentemot ansökningen modifierat innehåll. En föreskrift om innehållet gör det även möjligt att följa ev ändringar eftersom sådana förutsätter nytt tillstånd.

Möjligheter bör även finnas att föreskriva om vilka bearbetningar som får göras, vilka uppgifter som får göras tillgängliga, om utlämnande och annan användning samt om bevarande och gallring.

När det gäller befolkningsregister och register med känslig in- formation bör som nämnts även prövas att planläggningen för undan- försel och förstöring är tillfredsställande ordnad. Detta är en fråga som närmast berör ÖEFs verksamhet. Den kännedom och överblick som tillståndsförfarandet kommer att ge bör ge ett gott underlag för sådan planering. Oavsett vilken myndighet som skall ha huvudansvaret för sårbarhetsfrågorna bör dock föreskrifter i detta avseende även fortsätt- ningsvis ges av ÖEF som därvid bör samråda med ansvarig myndighet och utnyttja det underlag som kan finnas hos denna.

15.3.2. Koncentration

Som ett medel att motverka den geografiska och funktionella kon— centrationen bör även möjligheter finnas att ge föreskrift om datordrif- tens organisation. Att komma till rätta med den geografiska koncentra- tionen måste dock i mycket ske med andra medel. När det gäller statliga myndigheter får mera övergripande långsiktiga lokaliseringsåtgärder ankomma på i första hand statsmakterna. Frågan om datorernas lokali- sering hänger ju till stor del ihop med var den verksamhet som skall använda datorerna är belägen.

För att motverka den funktionella koncentrationen kan det ibland vara befogat att ge föreskrifter av bindande karaktär. Naturligtvis måste detta ske med försiktighet varvid även andra faktorer måste beaktas, som ekonomi, rationalitet, behov av att snabbt få riksomfattande informa- tion, datakommunikationslösningar etc. En allmän utgångspunkt bör som nämnts vara att driften om möjligt skall spridas och att möjligheter- na att utnyttja distribuerad databehandling därvid skall undersökas. Härigenom kan man även få vissa effekter som bidrar till att minska den geografiska koncentrationen.

15.3.3. ADB-säkerhet

Som ett led i att motverka olika angrepp utifrån måste även ingå möjlig- het att ge föreskrifter om fysiskt skydd. Med detta avses enligt gängse terminologi skydd mot — obehörigt tillträde

— brand

• Sida 173
•  Original

_ vatten och annan vätskeuttömning

— långvariga avbrott i försörjningssystem (el-, vatten- och klimatför- sörjning) — övriga störningar (bl a elektromagnetisk strålning).

Vidare bör möjlighet till föreskrifter finnas som rör dataskydd bl a då föreskrifter om skydd genom behörighetssystemen och användning av kryptering etc samt föreskrifter som rör funktionsskydd för att komma till rätta med brister i maskin- och programvara, samt föreskrifter som rör kvalitetsskydd av data. Olika säkerhetshandböcker bl a de som ut- arbetats av statskontoret bör kunna vara vägledande när föreskrifter beträffande olika skyddsåtgärder skall ges.

15.3.4. Personalberoende, dokumentation m m

Om det visar sig att personalberoendet är en påtaglig sårbarhetsrisk bör även föreskrifter kunna meddelas om åtgärder som minskar detta be- roende. Det kan innebära krav på att fler personer anställs eller att personal som finns får en bredare utbildning och ett bredare ansvarsom- råde. När det gäller personalberoendet kommer även värnpliktsförhål- landena (jfr 18.4) in i bilden. Personalberoendet kan förstärkas om dokumentationen är bristfällig. Bristfällig dokumentation är även en sårbarhetsfaktor i sig. Föreskrifter om dokumentation skall därför även kunna meddelas. Dokumentationen bör vara i sådant skick att den möjliggör en total rekonstruktion. Detta innebär bl a att dokumentatio- nen måste hållas aktuell.

15.3.5. Integration och inbördes beroende

Beroendet av andra system kan som tidigare påpekats medföra sår- barhetsproblem. För vissa situationer kan det därför finnas behov av att ge föreskrifter om i vilken utsträckning samkörning och integrering mellan olika system kan godtas. Vad man framförallt bör förebygga med sådana föreskrifter är dels komplicerade och därmed sårbara knytningar mellan olika viktiga system dels att datoranvändare inom viktiga sekto- rer har svårt att kontrollera den egna verksamheten genom ett starkt externberoende.

15.3.6. Katastrofberedskap

Mycket arbete och möda har lagts ner på olika förebyggande åtgärder som alltså skall förhindra att oönskade händelser inträffar. En minst lika viktig del som blivit något försummad är planer och rutiner som kan sättas in om — trots alla försiktighetsåtgärder — en katastrof inträffar.

Tillståndsmyndigheten bör därför lägga stor vikt vid att olika maski- nella och manuella reservrutiner finns samt ges möjlighet att meddela föreskrifter i detta hänseende. Det räcker emellertid inte med att reserv- rutiner finns. Det krävs även att det för olika katastrof— och beredskaps- lägen finns väl genomtänkta och även prövade planer. Stor uppmärk-

• Sida 174
•  Original

samhet bör alltså ägnas katastrofberedskap och katastrofplanering och även i detta hänseende bör tillståndsmyndigheten ha möjlighet att med- dela bindande föreskrifter. Sådana planer kan för övrigt bidra till att spara in på diverse, ofta kostsamma, förebyggande säkerhetsåtgärder. Vet man att verksamheten kan fungera hjälpligt även om allvarligare händelser inträffar är sådana förebyggande åtgärder inte lika starkt motiverade.

15.3.7. Utlandsbearbetningar

När det gäller de tillståndspliktiga systemen bör en bedömning även göras om utlandsbearbetningar lämpligen bör ske. Föreskrift om att sådana, helt eller delvis, inte får förekomma bör då också kunna med- delas. Av skäl som tidigare angivits bör man dock iaktta en viss återhåll- samhet när det gäller förbud mot utlandsbearbetningar. I vissa fall kanske sårbarhetsproblemen kan lösas på andra sätt tex genom före- skrifter om olika reservrutiner inom landet. Det kan t ex gälla krav på att reservbearbetningskraft skall finnas inom landet.

15.3.8. Föreskrifter vad gäller servicebyråer

Vad gäller servicebyråer skall föreskriftsmöjligheterna beträffande den rena servicebyråverksamheten omfatta

— ADB-säkerhet

— åtgärder som motverkar personalberoende

_ dokumentation

— katastrofberedskap — utlandsbearbetningar.

15.3.9. Föreskrifter vad gäller system om vars inrättande statsmakterna beslutat

Myndigheten bör även vara skyldig att meddela föreskrifter beträffande system om vars inrättande statsmakterna har beslutat. Detta gäller i den mån statsmakterna inte har meddelat föreskrift i samma hänseende.

15.3.10. Föreskrifter i samband med tillsynsverksamheten

För att följa utvecklingen och för att kontrollera att tillstånd och före- skrifter följs bör tillståndsmyndigheten även ges en tillsynsfunktion. Tillsynsverksamheten skall behandlas närmare i det följande. Om det vid tillsynen framkommer att meddelade föreskrifter inte är tillräckliga eller att tillstånd inte borde ha givits bör myndigheten ha möjlighet att ingripa och ge ändrade föreskrifter eller — i sista hand — återkalla meddelat tillstånd.

Tillsynen bör även omfatta sådana system som beslutats av stats- makterna och även när det gäller dessa skall myndigheten kunna gå in och meddela ändrade föreskrifter i den mån dessa inte strider mot statsmakternas beslut. Skulle en sådan situation uppstå som kräver åt-

• Sida 175
•  Original

gärder från någon av statsmakterna bör det åligga myndigheten att göra anmälan om detta.

15311. Åtgärder när driften av system upphört

När det gäller befolkningsregister och register med känslig information som inte längre skall föras bör det finnas möjligheter att föreskriva hur det skall förfaras med registren. För att förebygga risk att informationen hamnar i orätta händer kan det t ex finnas skäl att föreskriva att registren förstörs eller gallras. Samråd bör då även ske med riksarkivet.

15.4. Straff sanktioner

I syfte att så god efterlevnad som möjligt skall uppnås bör även straff- bestämmelser införas. Straff bör alltså föreskrivas för den som använder tillståndspliktiga system utan tillstånd, för den som inte fullgör sin anmälningsplikt och för den som bryter mot meddelade föreskrifter. Vidare bör även den som lämnar osanna uppgifter i samband med tillståndsansökningen eller i anmälan eller i samband med att sårbar- hetsmyndigheten begär uppgifter och upplysningar vid sin tillsynsverk- samhet, kunna straffas.

Vid grövre överträdelser av lagens bestämmelser som tillika medför allvarliga sårbarhetsrisker bör möjligheter även finnas att förverka da- torutrustning, programvara och register. Förverkande torde i huvudsak kunna ifrågakomma när känslig information registreras utan tillstånd eller på sätt som strider mot givna föreskrifter.

En förverkanderegel torde få relativt liten praktisk betydelse. En sådan möjlighet bör dock finnas. I samband med tillsynsverksamheten bör även möjligheter finnas att förelägga vite.

15.5. Besvärsrätt

På myndighetsnivå kommer alltså att fattas bindande beslut i sår- barhetsfrågor. En möjlighet att föra talan mot sådana beslut måste från rättssäkerhetssynpunkt finnas. De ärenden i vilka sårbarhetsfrågor skall behandlas kommer i många fall att innebära att ett antal olika samhälls- intressen måste vägas mot varandra, något som kan vålla en del bekym- mer för en fackmyndighet. Med hänsyn härtill bör talan mot besluten föras hos regeringen hos vilken mer övergripande lämplighetsbedöm- ningar kan göras utöver den rent rättsliga prövningen.

Har myndigheten fattat ett beslut som går någon emot har då, enligt vanliga regler, den som beslutet rör rätt att föra talan mot detta. Frågan är om någon även skall ges talerätt vad gäller positiva beslut. Enligt datalagen har JK givits sådan rätt. Detta innebär att JK, som allmänt ombud, kan besvära sig i de fall, då han anser det påkallat för att tillvarata allmänna intressen.

Även när det gäller sårbarhetsfrågor kan det finnas skäl att på motsva- rande sätt låta någon, förslagsvis JK, bevaka allmänna intressen.

• Sida 176
•  Original

16. Tillsyn, rådgivning och information

16.1. Tillsynsförfarande

För att kontrollera sårbarhetslagens och meddelade föreskrifters efter- levnad är det som nämnts viktigt att en aktiv tillsynsverksamhet bedrivs. Denna skall omfatta det tillståndspliktiga området. Genom tillsynsverk- samheten kan utvecklingen på datorområdet även följas framförallt då vad gäller helt eller delvis nya tilllämpningsområden och följderna av dessa. Tillsynsverksamheten kan även bidra till att sårbarhetsrisker som inte förelegat vid tillståndsförfarandet uppdagas. Som nämnts bör det därför även finnas rätt att, med hänsyn till vad som kommer fram vid en inspektion, ändra givna föreskrifter eller meddela nya. Ytterst bör även ett tillståndsbeslut kunna upphävas. En aktiv tillsynsverksamhet bör alltså drivas. Den får dock inte medföra större kostnader och olägenhe- ter för användarna än nödvändigt.

För att kunna fullgöra tillsynen måste myndigheten ha tillträdesrätt till lokaler där datordriften äger rum. Vidare måste myndigheten ha rätt att ta del av all slags dokumentation rörande system som är underkasta- de sårbarhetsprövning, och även rätt att föranstalta om körningar av datorer.

Vidare måste myndigheten ha rätt att begära uppgifter och upplys- ningar av betydelse för tillsynsverksamheten.

Om användaren vägrar tillträde till lokaler eller vägrar att lämna begärda upplysningar bör myndigheten som påtryckningsmedel kunna förelägga vite.

16.2. Rådgivning och information

Hela den offentliga sektorn med undantag av försvarsmakten samt när det gäller den privata sektorn befolkningsregister och register över nyc- kelpersoner skall alltså enligt SÅRKs förslag underkastas ett tillstånds- förfarande. Vidare skall vissa delar av den privata sektorn omfattas av ett anmälningsförfarande. Som SÅRKs förslag utformats, med hänsyn till övergångsbestämmel- serna kommer alla befintliga tillämpningar att falla utanför det tillstånds- och anmälningspliktiga området under en övergångstid på fem år. Vi-

• Sida 177
•  Original

dare kommer stora delar av den privata sektorn att helt falla utanför i vart fall det tillståndspliktiga området. Som tidigare framhållits innebär detta inte att alla dessa delar är ointressanta från sårbarhetssynpunkt. SÅRK har tvärtom utgått från att även här finns behov av olika åtgärder som kan minska sårbarheten. Emellertid har SÅRK ansett att dessa åtgärder kan komma att vidtas även på frivillighetens väg. En förutsätt- ning härför är dock att sårbarhetsmyndigheten bedriver en aktiv rådgiv- nings- och informationsverksamhet. Ett av huvudskälen till anmälnings- förfarandet är för övrigt att det material som kommer in till myndigheten skall kunna användas som underlag för rådgivningsverksamheten. Ma- terialet bör då även kunna användas för att välja ut de områden inom vilka rådgivningsverksamheten är särskilt angelägen.

Rådgivning och information bör åligga sårbarhetsmyndigheten såväl vad gäller tillståndspliktiga som anmälningspliktiga datoranvändare. Även övriga datoranvändare bör kunna vända sig till myndigheten för råd och anvisningar. Genom att myndigheten får en omfattande sakkun- skap inom säkerhets- och sårbarhetsområdet bör den kunna vara till stort värde för de användare som behöver expertråd i dessa frågor. Bl a kan myndigheten i det dagliga arbetet samla information och erfaren- heter från olika användare och detta kunnande kan sedan komma andra användare med likartade problem till godo. En annan viktig uppgift för myndigheten bör vara att hålla diskussionen och den allmänna debatten vid liv vad gäller sårbarhetsproblem. Mycket är, som tidigare påpekats, vunnet redan genom att användarna blir mer medvetna om dessa pro- blem.

Rådgivningen och informationen kan då gälla val av systemstruktur, metoder för säkerhetsarbete inklusive katastrofplanering, utbild- ningsbehov osv. I stort sett bör området för rådgivningsverksamheten överensstämma med det som skall prövas vid tillståndsgivningen, något som behandlats ovan. Rådgivnings- och informationsverksamheten kan ske genom uppsökande verksamhet, genom tryckta anvisningar och normer eller i andra lämpliga former.

Olika användare skall på ett tidigt stadium kunna vända sig till till- ståndsmyndigheten med frågor som gäller från sårbarhetssynpunkt lämpliga lösningar. Detta bör gälla oavsett om det rör tillståndspliktiga eller andra användningsområden. Det är av största vikt att sårbarhets- aspekterna kommer fram och diskuteras på ett så tidigt stadium som möjligt vid utvecklingen av olika system.

När det gäller tillståndspliktiga system är detta naturligtvis särskilt viktigt genom att systemen härigenom redan från början kan anpassas till de krav som tillståndsmyndigheten ställer. Grundläggande krav bör naturligtvis kunna läsas ut av de författningar som utfärdas i syfte att minska sårbarheten samt ur de tillämpningsföreskrifter och anvisningar som sårbarhetsmyndigheten förutsätts utarbeta. Den rådgivande funk- tionen bör dock finnas som ett viktigt komplement till dessa källor.

1 instruktionen för den myndighet som skall ansvara för sårbar- hetsfrågor kan intas bestämmelser om myndighetens rådgivande och informerande funktioner.

• Sida 178
•  Original

De tillståndspliktiga användare som för sin planering och för sina kostnadskalkyler m m på förhand vill veta vilka krav som kan komma att ställas på deras system bör av sårbarhetsmyndigheten redan på pro- jekteringsstadiet kunna begära bindande förhandsbesked.

• Sida 179
•  Original

17. Lämplig myndighet för de föreslagna åtgärderna

I lägesrapporten har SÅRK uttalat att någon redan befintlig funktion i samhället bör anförtros uppgifter av rådgivningskaraktär m ni vad gäller sårbarhetsfrågor.

I kapitel 7 har redogjorts bl a för olika myndigheter som har mer eller mindre övergripande funktioner inom ADB-området. Därutöver finns naturligtvis en mängd myndigheter som i sina allmänna göromål kom- mer i kontakt med ADB-användning på ett eller annat sätt och där även sårbarhetsfrågor kan komma in i bilden. När det gäller t ex kriminella handlingar är detta primärt en uppgift för polis, åklagare och domstolar även om brottsligheten rör ADB. Kriminella handlingar inom ADB- området kan eventuellt vara ett område som även brottsförebyggande rådet kan komma att ägna intresse.

Ansvaret för olika ADB-frågor ligger således spritt på ett flertal hän- der liksom ansvaret för frågor som mer eller mindre rör samhällets sårbarhet i vid bemärkelse. Av detta följer även att sakkunskap och expertis inom olika delområden finns på spridda håll.

Som nämnts har SÅRK utgått ifrån att någon ny myndighet med uppgift att handha sårbarhetsfrågor inte skall inrättas utan att någon redan befintlig funktion i samhället skall anförtros dessa uppgifter. Flertalet remissinstanser delar denna uppfattning, dock menar några att ansvaret bör kunna läggas på flera olika organ. Av de remissinstanser som utpekat lämplig myndighet har flertalet angett datainspektionen.

Med tanke på de uppgifter som skall åligga tillståndsmyndigheten och att myndigheter inom försvarsmakten undantagits från det reglerade området bör enligt SÅRKs mening i första hand en civil myndighet komma ifråga.

SÅRK anser att de myndigheter som i första hand kan komma ifråga när det gäller huvudansvaret för sårbarhetsfrågor är DI, statskontoret och ÖEF.

Dessa tre myndigheter framstår som centrala vid en diskussion om lämplig myndighet även om det finns flera andra myndigheter med viktiga funktioner som även rör sårbarhetsfrågort ex SIND och telever- ket.

När det gäller statskontoret har denna myndighet viktiga uppgifter beträffande rationaliseringsarbete inom statsförvaltningen. Detta har medfört att statskontoret ofta medverkar i samband med utvecklande

• Sida 180
•  Original

och införande av ADB-system. Statskontoret har även viktiga uppgifter när det gäller upphandling av datorer på den statliga sidan. Statskonto- ret bedriver dessutom ett omfattande datasäkerhetsarbete och har även publicerat ett antal rapporter inom detta område vilket naturligtvis väger tungt. Det finns emellertid skäl som talar emot att statskontoret blir 1 central myndighet vad gäller sårbarhetsfrågorna. Ett skäl är att stats- ' kontorets verksamhet är begränsad till den statliga sidan. Ett annat är att statskontoret i första hand är ett rationaliseringsorgan. I samband med rationaliseringsverksamheten deltar statskontoret ofta i systemutveck- lingsarbete och som nämnts sköter statskontoret en stor del av upphand- lingen när det gäller datorer på den statliga sidan. I det nyligen framlag- da betänkandet Rationalisering och ADB i statsförvaltningen föreslås att statskontoret skall behålla en stor del av dessa uppgifter även i framtiden. Dessa uppgifter låter sig inte särskilt väl förena med en sårbarhetsgranskning utan här skulle snarast en rollkonflikt uppstå. Slutligen bör även nämnas att statskontoret inte har några uppgifter när det gäller beredskapsfrågor.

ÖEF har viktiga funktioner vad gäller undanförsel och förstöring be- träffande såväl datorer som ADB-lagrad information. Vidare har ÖEF det övergripande ansvaret för att landets försörjning med förnödenheter och tjänster fungerar vid krig, krigsfara och vid fredskriser. Detta gäller även i ADB-sektorn. Bl a planlägger ÖEF beredskapen när det gäller datorfö- retagens underhålls- och servicefunktioner samt verksamheten hos vikti- l gare dataservicebyråer. ÖEF förbereder även krigsproduktionen av 1 förbrukningsmaterial för ADB. Genom sitt ansvarsområde har ÖEF en omfattande kännedom om företag, organisationer m ni som till viss del även skulle kunna användas i samband med den rådgivande verksam- het som diskuterats i ett tidigare avsnitt. ÖEF har dessutom uttryck- ligen getts vissa uppgifter vad gäller myndigheters planläggning av infor- mationsbehandling i krig. Vidare har ÖEF ansvaret för att näringslivet har tillgång till datorkraft som är nödvändig även vid beredskapstill- stånd och krig. Detta följer av ÖEFs allmänna uppgifter.

DI har en särställning genom att den huvudsakliga uppgiften består i att bevaka frågor som sammanhänger med användningen av ADB. DI är alltså den enda renodlade datamyndigheten. Genom att DI idag endast har granskande uppgifter finns det heller ingen risk för kompe- tenskonflikter inom myndigheten. DIs område är visserligen begränsat till integritetsfrågor och personregister förda med ADB-teknik men trots denna begränsning har inspektionen en ganska god överblick över ADB-användningen inom landet. Detta beror bl a på att ett stort antal ADB-verksamheter ofta har åtminstone något inslag av personregistre- ring som omfattas av datalagen.

Det som främst talar mot DI är att denna myndighet i dag inte har några beredskapsplanerande uppgifter och således inte någon erfaren- het av sådan planering.

Prövning av sårbarhetsfrågor vad gäller personregister med känsligt innehåll och befolkningsregister är en uppgift som det faller sig naturligt att DI handhar. Inspektionen har för övrigt redan ett stort underlag när

• Sida 181
•  Original

det gäller dessa register, ett underlag som kan användas vid rådgivnings- verksamheten. En stor del av datoranvändningen inom den offentliga sektorn rör för övrigt personregister och samma sak gäller viktiga delar av den privata sektorn tex bank- och försäkringssidan. DI kan då, på delvis samma underlag och i ett sammanhang göra integritets- och Sårbarhetsprövningen. Bara det förhållandet att användarna slipper gå till flera myndigheter för att få personregister prövade måste här väga tungt. För övrigt kan många av de åtgärder som vidtas för att minska riskerna för intrång i den personliga integriteten även bidra till att minska sårbarheten i olika avseenden. Bland inspektionens uppgifter ingår även ADB—säkerhetsarbete.

Om man med detta resonemang konstaterar att Dl bör bevaka sårbar- hetsfrågorna inom en förhållandevis stor sektor blir nästa fråga om även övriga delar bör läggas på samma ställe. Vad som då avses är administra- tiva ADB-system med annan information än personinformation där bedömningarna för övrigt bör bli rätt likartade samt områden som trafikstyrning, processtyrning etc. Som framgått har ÖEF många an- knytningspunkter till olika sårbarhetsfrågor bl a inom dessa områden och ett alternativ är att lägga huvudansvaret på ÖEF.

Vid en samlad bedömning finner SÅRK dock övervägande skäl tala för att DI handhar sårbarhetsfrågorna även inom nu diskuterat område. Ett av de tyngre skälen härför är att sårbarhetsfrågorna, enligt SÅRKs mening, i så stor utsträckning som möjligt bör samlas hos en och samma myndighet. En sådan lösning ger bättre förutsättningar för enhetliga bedömningar och ger även andra fördelar för användarna.

Slutsatsen blir alltså att DI är den myndighet som skall åläggas huvud- ansvaret för sårbarhetsfrågor inom samtliga områden.

Huvudansvaret för sårbarhetsfrågor läggs alltså hos DI. Emellertid berörs även en mängd andra myndigheter av sårbarhetsfrågor varav några mer centralt. Ett stort behov av samråd mellan de olika myndig- heterna föreligger därför. Ibland måste sådant samråd vara obligatoriskt bl a därför att ansvarsgränserna i vissa fall är flytande. Framförallt kommer samarbete mellan ÖEF och DI att krävas i stor utsträckning eftersom de båda myndigheternas arbetsuppgifter ofrånkomligen kom- mer att vara sammanvävda.

Visserligen har DI en styrelse med bred sammansättning. Det finns emellertid enligt SÅRKs mening behov av ett rådgivande organ i sårbar- hetsfrågor, knutet till DI.

Ett sådant råd bör bestå av experter som kan belysa olika sårbar- hetsaspekter och bidra till lösningar på olika sårbarhetsproblem. Repre- senterade i ett sådant råd bör vara bl a försvarsdepartementet, ÖEF, ÖB, RPS, televerket, statskontoret och DAFA. Vidare bör kommunerna och näringslivet vara representerade. Det rådgivande organet förutsätts i första hand ägna sig åt principiella övergripande frågor av intresse när det gäller olika sårbarbarhetsaspekter.

DI har i dag en organisation med en administrativ enhet samt en tillstånds- och en tillsynsenhet. Frågan är om en särskild enhet för sårbarhetsfrågor bör inrättas eller om de redan existerande tillstånds—

• Sida 182
•  Original

och tillsynsenheterna skall förstärkas och således då även ta hand om sårbarhetsfrågorna. Även andra alternativ är tänkbara. SÅRK finner ingen anledning att nu förorda någon bestämd lösning i detta avseende. Eventuellt kan man tänka sig att DI blir föremål för en organisa- tionsöversyn. Vad SÅRK dock vill framhålla är att sårbarhetsfrågorna måste ges en framskjuten plats i verksamheten.

• Sida 183
•  Original

18. Överväganden kring andra åtgärder

18.1. Utlandsberoendet och den svenska datorindustrins konkurrenskraft

När det gäller utlandsberoendet är detta som nämnts en fråga som till stor del rör den svenska industrins konkurrenskraft inom datorområdet. Bevakningen av dessa frågor åligger redan SIND och i viss mån de utredningar som nämnts. Någon anledning att ändra på ansvarsområdet härvidlag finns inte. Däremot kan det finnas skäl att ägna dessa frågor ännu större intresse mot bakgrund av deras stora betydelse från sårbar- hetssynpunkt.

18.2. Reservdelsförsörjning m m

När det gäller planeringen av hur ADB-verksamheten skall kunna hållas igång under krig, krigsfara och vid 5 k fredskriser har ÖEF som nämnts ett övergripande ansvar idag, något som följer av ÖEFs allmänna ansvar för näringslivet i krissituationer. I detta uppdrag ligger även frågor som rör reservdelsförsörjning, tillgång till förbrukningsmaterial etc.

Det torde inte vara realistiskt att förutsätta någon större minskning av importberoendet av datorer med kringutrustning, reservdelar och kom- ponenter även vid större satsningar på svensk datorindustri. Förutsätt- ningarna att kompensera importberoendet genom statlig beredskapslag- ring av reservdelar och komponenter måste också anses mycket tvek- samma p g a den höga förnyelsetakten, det stora antalet erforderliga reservdelar och komponenter samt de kostnader som en beredskapslag- ring av kuranta artiklar skulle innebära.

För att minska riskerna med importberoendet bör i avtal om köp av datorer m m om möjligt införas bestämmelser om lagerhållning i landet av reservdelar m m och garantier om service även i situationer då utri- keshandeln är störd. Särskilt bör detta beaktas vid större offentliga upphandlingar.

I importberoendet i vid bemärkelse ingår också behovet av tekniskt kunnande. Detta problem kan endast lösas genom långsiktiga åtgärder på utbildningens område. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att sådana åtgärder vidtas snarast.

• Sida 184
•  Original

Till de mer utpräglade beredskapsåtgärderna bör höra föreberedelser för omfördelning av datorkraft i ett beredskapsläge eller krigsläge då sabotagehandlingar kan befaras. Härigenom kan säkerställas att sam- hällsnödvändiga datasystem kan hållas i drift utan alltför långvariga avbrott. För att möjliggöra en sådan omfördelning (back-up för högt prioriterade system) måste tillgången på olika slag av datorer m m i landet och dessas lokalisering kontinuerligt följas. Denna uppgift och anvisande av back-up-anläggning bör också fortsättningsvis åvila ÖEF. Om nödvändigt behov av reservdelar eller komponenter inte kan tillgo- doses på annat sätt bör ÖEF också i ett krigsläge kunna ge anvisning på l datorer som kan slaktas. l

För undanförsel och förstöring gällerlag och kungörelse (1961 :655 — 1 656) härom samt av ÖEF meddelade tillämpningsanvisningar (Anvis- ningar för undanförsel, Anvisningar för undanförsel av arkivalier, An- visningar för förstöring). Närmare beskrivning av olika metoder att förstöra datalagrad information bör dock meddelas. Som nämnts bör DI förse ÖEF med underlag för bedömningar i dessa frågor.

18.3. Ansvaret för datakommunikationer

kommunikationer och verket har även ansvar för sårbarhetsfrågor. Te- leverket bör naturligtvis även fortsättningsvis ha detta ansvar. Det är dock viktigt att samråd sker med andra myndigheter som har eller kommer att få ansvar för sårbarhetsfrågor främst då DI.

. . .. _. l

Televerket har som nämnts ett Viktigt ansvar nar det galler data- l l

18.4. Personalsamordning mellan den militära och civila sidan

När det gäller personalsamordningen mellan det militära försvaret och den civila sidan får detta lösas genom samverkan mellan civila arbets- givare och försvarets myndigheter inom ramen för krigsupp- skovsförfarandet.

18.5. Standardisering och utbildning

Det finns även en del andra sårbarhetsproblem som inte kan lösas inom ramen för ett tillståndsförfarande. Hit hört ex bristen på standardisering och utbildning. Dessa frågor bör naturligtvis bevakas av berörda myn- digheter. DI bör då beakta verkningarna från sårbarhetssynpunkt och ge förslag till statsmakterna om åtgärder som kan förbättra situationen.

18.6. Skyddet för företag

I samband med datalagens tillkomst diskuterades frågan om reglerna för dataregistrering borde utformas så att de gav skydd inte bara för enskil-

• Sida 185
•  Original

das personliga integritet utan också för andra intressen t ex rikets säker- het och enskilda företags integritet. Reglerna inskränktes dock som bekant till att tillgodose skyddet för den personliga integriteten. Där- emot omfattar vissa utländska datalagar som tidigare nämnts även juri- diska personer.

SÅRK har pekat på att allt större mängder företagsdata lagras i offentliga datasystem och att sekretesskyddet kan vara bräckligt bl a genom att det ibland försvinner när uppgifterna sprids till andra myn- digheter. I avsnitt 5.l.2 redogörs även för en skrivelse från Sveriges Industriförbund i vilken dessa problem tas upp. Liknande synpunkter har framkommit från Industriförbundet och SAF i samband med remiss- behandlingen av SÅRKs lägesrapport.

Från sårbarhetssynpunkt har frågan betydelse bl a för det ekonomiska försvaret. Som SÅRK påpekat ökas även möjligheterna att framgångs- rikt bedriva industrispionage, en typ av spioneri som för övrigt blivit allt vanligare på senare år. Antagandet att denna typ av spioneri fått en ökad omfattning var ett av skälen till att spionbrottsutredningen tillsattes. Utredningen har nu avgivit betänkandet Översyn av spioneribrottet m m (Ds Ju l979:6). Utredningen har också funnit att det finns mycket som talar för att den främmande underrättelseverksamheten under de senaste decennierna alltmer inriktats på politiska, ekonomiska och industriella förhållanden. I denna del föreslår utredningen att spioneriparagrafen skall förtydligas så att det klart framgår att bestämmelsen kan tillämpas på politiskt och ekonomiskt spionage. Utredningen framhåller emeller- tid att det av olika skäl endast är i speciella situationer som industrispio- nage och politiskt spionage kan komma att falla under spionerilagstift- ningen. Två reservanter föreslår dock ändringar som i större omfattning skulle täcka gärningar av nu diskuterat slag.

Det kan även nämnas att vissa förfaranden är straffbara enligt andra bestämmelser bl a enligt lagen med vissa bestämmelser mot illojal kon- kurrens.

Nyligen har en särskild utredare (Ju l979:09) tillkallats med uppgift att utreda skyddet för företagshemligheter m rn. I direktiven till utreda- ren sägs bl a att det är en påtaglig brist att de fn saknas särskilda bestämmelser som riktar sig mot industrispionage och att utredaren bör ge förslag till effektivare regler på detta område.

När det gäller sekretesslagstiftningen har den nyligen undergått en genomgripande översyn som nu resulterat i en proposition (1979/802) till riksdagen med förslag till sekretesslag m rn. Såvitt SÅRK kunnat finna har inte några avgörande ändringar i sak föreslagits vad gäller sekretesskydd för företag.

Vissa av de förslag SÅRK har lagt fram bör kunna bidra till att komma till rätta med nu diskuterade sårbarhetsproblem. Som exempel kan näm- nas granskningen av registerinnehåll, prövning av i vad mån samkör- ning och integrering bör tillåtas, föreskrifter om kryptering och behörig- hetssystem m m.

Frågan är emellertid om ytterligare åtgärder är nödvändiga och i så fall vilka. Bör t ex strafflagstiftningen och sekretesslagstiftningen skär-

• Sida 186
•  Original

pas. Finns det skäl att införa ytterligare begränsningar — utöver den som skett genom Delegationens (B l977:09) för företagens uppgiftslämnande m m (DEFU) verksamhet -— i myndigheters rätt och möjligheter att samla information. SÅRK är inte beredd att svara på dessa frågor i nuvarande läge. Det finns dock skäl att tillståndsmyndigheten följer utvecklingen inom detta område och försöker ge eventuella förslag till lämpliga åtgärder eller i vart fall ge underlag som kan ligga till grund för sådana åtgärder.

18.7. Vissa problem som sammanhänger med användning av annan teknik än datatekniken

SÅRKs utredningsuppdrag enligt direktiven tar sikte på den sårbarhet som datoriseringen för med sig. Det kan emellertid finnas skäl att peka på att nya tekniska hjälpmedel —- som inte är hänförliga till ADB- området — utvecklas, t ex mikrofilms- och mikroficheteknik, som delvis ger samma möjligheter som ADB. Det kan gälla t ex lagring och bear- betning samt snabb återvinning av stora informationsmängder.

Vad gäller befolkningsregister och register med känslig information som förs med hjälp av sådan teknik kan i stort sett samma argument föras fram vad gäller sårbarhetsriskerna som om registren förs med hjälp av ADB.

DALK har i sitt delbetänkande, Personregister-Datorer-Integritet (SOU 1978 :54), skisserat en framtida personregisterlag som bland annat skulle innebära en reglering av all registrering och därmed jämförlig användning av personuppgifter som kan innebära farhågor för otillbör- ligt intrång i den personliga integriteten. Detta oavsett vilken teknik som används vid registreringen. Som ett skäl härför anges de möjligheter som andra tekniska hjälpmedel än ADB medför.

Måhända kommer DALKs fortsatta arbete med en personregisterlag att kunna ge en närmare beskrivning av vilka tekniker som kan mäta sig med ADB-tekniken vad gäller lagrings- och bearbetningsmöjligheter m m. Frågan om en reglering utifrån sårbarhetsaspekten av befolknings- register och andra från sårbarhetssynpunkt känsliga register som förs med annan teknik bör därför vila i avvaktan på DALKs utredningsre- sultat i nämnda hänseende.

• Sida 187
•  Original

19. Sammanfattning av SÅRKs förslag

19.1. Tillstånd inom den offentliga sektorn

SÅRKs förslag innebär att datoranvändning inom hela den offentliga sektorn med undantag av försvarsmakten skall underkastas en sår- barhetsprövning. Prövningen skall ske i form av tillståndsförfarande. Användning som uppenbarligen inte kommer att medföra risker från sårbarhetssynpunkt skall undantas från prövning genom en generell dispensregel. Vad som avses bli undantaget får bestämmas närmare av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer enligt vissa allmänna riktlinjer.

Tillståndsplikten gäller inte datoranvändning som beslutats av rege- ring och riksdag. Före sådant beslut skall dock ansvarig myndighet höras.

19.2. Tillstånd inom den privata sektorn

När det gäller den privata sektorn föreslår SÅRK ett tillståndsför- farande vad avser ADB-baserade befolkningsregister och register över persongrupper som kan vara av intresse för utländsk underrättelsetjänst.

19.3. Tillståndsmyndighet, tillståndsprövning och föreskriftsmöjlighet

SÅRK föreslår att DI skall fungera som tillståndsmyndighet.

En tillståndsprövning skall enligt SÅRK omfatta registerinnehåll, systemstruktur, ADB-säkerhet, personalberoende, maskinella och och manuella reservrutiner, katastrofplanering, dokumentation, integration och beroende av andra databehandlingssystem, geografisk lokalisering och utlandsbearbetningar. När det gäller dessa punkter skall även erfor- derliga föreskrifter för att minska sårbarheten ges. I undantagsfall kan tillstånd nekas.

När register inte längre skall föras skall detta anmälas till DI som skall föreskriva hur det skall förfaras med registren.

Föreskrifter när det gäller datoranvändning som beslutats av stats-

• Sida 188
•  Original

makterna skall ges av tillståndsmyndigheten om inte statsmakterna har gett föreskrifter i samma hänseende.

19.4. Anmälan och myndighet till vilken denna skall ges in

SÅRK föreslår att en anmälningsplikt skall införas för datoran- vändande företag och organisationer som anses som särskilt viktiga för landets försörjning. För att få fram dessa företag föreslår SÅRK att ÖEFs förteckning över 5 k K-företag skall användas. I denna förteck- ning finns de företag som ÖEF finner vara av särskild betydelse när det gäller att tillgodose landets behov av förnödenheter och tjänster under krig. Det bör ankomma på regeringen att närmare ange de företag inom denna krets som skall underkastas anmälningsplikt.

Anmälan bör omfatta uppgifter om maskinell utrustning, dess lokali- sering och användningsområde, systemstruktur, ADB-säkerhet, kata- strofberedskap och typ av registerinnehåll. Anmälan skall alltid innehål- la uppgift om de utlandsbearbetningar som förekommer.

Som det huvudsakliga skälet till en sådan anmälningsplikt har SÅRK angivit att den underlättar en aktiv rådgivnings- och upplysnings- verksamhet. Det material som på detta sätt kommer in till myndigheten kan användas som underlag för rådgivning inom de viktigaste delarna av privatsektorn. Materialet behövs även, enligt SÅRKs mening, som underlag för den fortsatta diskussionen av frågor som rör sårbarhetssi- tuationen i landet och hur denna skall bemästras.

SÅRK föreslår att DI skall ha huvudansvaret för rådgivningsfunktio- nen inom detta område. Anmälningarna skall således ges in till denna myndighet. Samråd och samarbete förutsätts dock ske mellan DI och OEF.

19.5. Rådgivning och information

SÅRKs förslag innebär att endast vissa delar av samhällets dator- användning skall omfattas av en tillståndsprövning. En utgångspunkt för SÅRK har emellertid varit att en aktiv rådgivnings- och informa- tionsverksamhet skall förekomma inom såväl det tillståndspliktiga om- rådet som inom övriga områden. SÅRK anser att denna del av verksam- heten måste ägnas stor uppmärksamhet.

När det gäller tillståndspliktiga användare skall dessa även kunna begära bindande förhandsbesked av DI.

19.6. Tillsyn och tillsynsmyndighet

DI skall enligt förslaget även utöva tillsyn inom det tillståndspliktiga området. I samband med tillsynen kan ändrade föreskrifter ges och i undantagsfall kan meddelat tillstånd återkallas.

• Sida 189
•  Original

19.7. Dataservicebyråverksamhet

Även dataservicebyråverksamhet omfattas av förslaget. Prövningen och föreskrifterna får dock begränsas till de punkter för vilka ansvaret, helt eller delvis, naturligt ligger på servicebyrån. Främst gäller detta ADB- säkerhet, personalberoende, dokumentation, reservrutiner, katastrof- planer och utlandsbearbetningar. Vad avser statligt och kommunalt ägda servicebyråer gäller tillståndsplikten i samma omfattning oavsett om verksamheten drivs i myndighets- eller bolagsform.

19.8. Övergångsbestämmelser

SÅRKs förslag gäller i första hand nya tillämpningar och sådana till- lämpningar som undergår väsentliga förändringar. För datoranvänd- ning som påbörjats före ikraftträdandet gäller lagen efter en femårig övergångstid om inte väsentliga ändringar gjorts dessförinnan, för vilket fall lagen gäller från tidpunkten för förändringen. Anmälan behöver, för användning som påbörjats före lagens ikraftträdande endast ske då väsentliga förändringar görs. Även för äldre tillämpningar förutsätts rådgivning kunna ske.

19.9. Besvär

Talan mot datainspektionens beslut kan enligt förslaget föras hos rege- ringen. JK kan föra talan för att tillvarata allmänna intressen.

19.10. Rådgivande organ

SÅRK har även föreslagit att en rådgivande funktion vad gäller sårbar- ; hetsfrågor skall inrättas med representanter från bl a berörda departe- , ment, myndigheter och näringslivsorganisationer. Det rådgivande orga- net, som skall knytas till DI förutsätts i första hand ägna sig åt princi- piella övergripande frågor av intresse när det gäller olika sårbarhetsas- pekter.

• Sida 190
•  Original

20. Resurs- och kostnadsberäkningar

20.1. Allmänt

SÅRKs förslag innebär tillståndsprövning inom den offentliga sektorn , och inom den privata sektorn vad avses befolkningsregister och register , över nyckelpersoner. Ett anmälningsförfarande skall gälla för vissa av de 5 k K-företagens datoranvändning. Bestämmelserna tar i första hand sikte på nya tillämpningar och tillämpningar som undergår väsentliga förändringar. Anmälningarna skall användas som underlag för en aktiv rådgivningsverksamhet. Det tillståndspliktiga området skall stå under l tillsyn. DI skall vara tillstånds- och tillsynsmyndighet. 1

En viktig del av DIs verksamhet kommer att bestå i att avge remiss- l yttranden till regeringen vad gäller den statliga datoranvändningen. 1 Andra viktiga verksamheter kommer att vara utvecklingsarbete, utfär- dande av anvisningar, medverkan till en närmare utformning av dis- ' pensregeln samt rådgivnings- och informationsverksamhet.

20.2. Tillståndsärenden och ärenden som rör dator- 1 användning som beslutats av statsmakterna

Det dominerande antalet tillståndsärenden kommer att gälla dator- användning inom den offentliga sektorn. SÅRK har tagit antalet data- lagsärenden som utgångspunkt vid ett försök att bedöma den mängd ärenden förslaget kommer att medföra. Till DI inkom under budgetåret 1978/79 ca 3 500 ärenden varav ca 3 000 rör datalagen. De ärenden som ; gällde statliga register uppgick till ca 600 och de som gällde kommunala * register uppgick till ca 650. Aktuella siffror (nov 1979) rörande ärende- mängd tyder på att totalsiffrorna för innevarande budgetår kommer att bli högre.

Som SÅRK tidigare påpekat sker datoranvändning inom den offent- liga sektorn i regel inom administrativa och liknande områden. Detta medför att datasystemen i stor omfattning innehåller personregister. Det finns emellertid användningsområden på den offentliga sidan som sak- nar inslag av personregistrering. Denna del är dock förmodligen ganska liten.

Om man utgår från de ca 1 200 ärenden som gällde offentliga register under föregående budgetår bör åtminstone 25 % hamna inom det om-

• Sida 191
•  Original

råde som blir föremål för dispens enligt SÅRL. Å andra sidan till- kommer ett antal ärenden som rör tillämpningar som saknar inslag av personregistrering. Vidare tillkommer ett antal tillstånds- och anmäl- ningsärenden från den privata sektorn. Dessutom får man räkna med viss osäkerhet när man använder siffror som gäller datalagen eftersom detär delvis andra frågor som skall prövas vid en sårbarhetsbedömning.

Med utgångspunkt från de siffror som angivits kan man dock anta att antalet ärenden om tillstånd, och ärenden som föranleds av dator- användning som beslutas av statsmakterna, kan beräknas till drygt 1 000 årligen.

Tidsåtgången för att granska olika tillämpningar kommer att variera ganska kraftigt. För större statliga och kommunala system kan det röra sig om stor tidsåtgång där dessutom handläggningen utsträcks under lång tid. En del ärenden kan å andra sidan antagligen klaras av på några timmar. Det finns dock skäl att anta att Sårbarhetsprövningen i regel, med tanke på alla de faktorer som skall beaktas, kommer att vara mera tidskrävande än prövningen enligt datalagen.

Med de övergångsbestämmelser SÅRK förelagit kommer det inte att finnas någon ingående balans av tillståndsärenden. Däremot kommer en tillfällig ökning av ärenden att ske vid den femåriga övergångstidens slut. Hur stort detta antal kommer att bli är svårt att förutse. Denna extra belastning torde dock till stor del kunna mötas genom att en del av de personella resurser som krävs i inledningsskedet tex för utvecklings- arbete, för att utge anvisningar etc efterhand kan överflyttas till andra arbetsuppgifter. Vid femårsfristens slut bör även arbetet flyta bättre genom den rutin och erfarenhet handläggarna har skaffat sig.

20.3. Anmälningsärenden och rådgivning

SÅRK har föreslagit att vissa av de 5 k K-företagen skall omfattas av en anmälningsplikt. Antalet företag som kan antas beröras av anmälningsför- farandet uppgår till ca 2 000. Eftersom det endast är nya tillämpningar eller tillämpningar som underkastas väsentliga förändringar kan antalet anmälningsärenden uppskattas till ca 300 per år.

Som nämnts skall anmälningsärenden underkastas en aktiv rådgiv- ningsverksamhet. Det underlag som kommer in i samband med anmälan skall utgöra underlag för denna verksamhet. Genomgången av materi- alet och övrigt arbete som måste läggas ner på rådgivningsverksamheten kommer många gånger att kräva lika stora arbetsinsatser som en till- ståndsprövning. Rådgivningsverksamheten kommer överhuvudtaget — och alltså inte endast inom det anmälningspliktiga området — att kräva relativt stora arbetsinsatser.

20.4. Tillsynsverksamheten

Tillsynsverksamhet skall utövas inom det tillståndspliktiga området. Det kan nämnas att tillsynsärenden enligt datalagen uppgick till ca 100 under föregående budgetår.

• Sida 192
•  Original

Det kan antas att tillsynsverksamheten inte kommer att bli lika arbets- krävande som tillstånds- och rådgivningsverksamheten i vart fall inte till en början. De olika verksamheterna bör dock ske i nära samband. Tillsynsverksamheten kommer givetvis att medföra en del resekostna- der.

20.5. Metodutveckling, forskning, arbete med att utfärda anvisningar och föreskrifter

Ett omfattande arbete kommer att krävas, framförallt i inledningsskedet av lagens tillämpning, vad gäller tex arbete med metodutveckling för sårbarhets- och säkerhetsanalyser och annat forskningsarbete. Det måste även till stor del ankomma på DI att få fram närmare beskrivningar av vad som skall undantas från lagens tillämpningsområde enligt den ge- nerella dispensregeln. Vidare skall anvisningar och tillämpningsföre- skrifter som gäller övriga delar av lagens utfärdas. Olika arbetsrutiner och blanketter måste utarbetas osv.

20.6. Personalbehov

För att klara den arbetsmängd och de arbetsuppgifter som beskrivits krävs minst 12 handläggare. Vidare krävs 4 biträden för skrivuppgifter, expeditionsarbete, registreringsarbete m in. För handläggande personal kommer det att röra sig om uppgifter av delvis mycket kvalificerat slag. Tjänsterna bör därför ligga förhållandevis högt på den statliga löneska- lan. Det kan för övrigt ifrågasättas om man inte måste gå utanför denna skala för att överhuvudtaget kunna anställa viss kvalificerad teknisk personal, som kommer att erfordras. Några tjänster bör därför kunna tillsättas genom kontraktsanställning.

Behov kommer även att finnas av att köpa tjänster utanför orga- nisationen. Medel måste därför anvisas som gör det möjligt att anlita konsulter.

20.7. Kostnader för myndighet m rn

SÅRK har beräknat kostnaderna under ett budgetår enligt följande

Lönekostnader 2 145 000 Konsultarvoden 100 000 Ersättning till styrelse och rådgivande organ 150 000 Resor 80 000 Diverse utgifter för bl a lokaler, expenser 375 000 Information 50 000

2 900 000

• Sida 193
•  Original

Under första budgetåret kommer vissa kostnader att ligga högre eller utgöra initialkostnader. Bla kommer kostnaderna för information att ligga högre eftersom berörda grupper måste få vetskap om tillkomsten av en helt ny lag. Vidare kommer konsulter att behöva anlitas i högre grad under inledningsskedet bl a för att medverka i metodarbete m m.

Merkostnaderna under första året kan beräknas enligt följande

Konsultarvoden 200 000 Information 50 000 Platsannonser rn m 35 000 Inventarier 100 000

385 000

De sammanlagda kostnaderna under första budgetåret skulle sålunda uppgå till 3 285 000 kr.

20.8. Övriga kostnader

SÅRKs förslag kommer givetvis att medföra kostnader även för dator- användarna. Hur stora dessa kostnader kommer att bli är dock praktiskt taget omöjligt att beräkna. Som SÅRK tidigare påpekat bör dock en strävan vara att hålla kostnaderna på en rimlig nivå för användarna. Genom att förslaget i första hand tar sikte på nya tillämpningar kan olika åtgärder planeras in redan från början. Merkostnaderna för åtgärder som minskar sårbarheten kan då många gånger bli försumbar. Även om sådana åtgärder medför extra kostnader måste man mot dessa väga det värde som ligger i den ökade säkerheten. Kostnaden kan då jämföras med en försäkringspremie. Man kan även tänka sig situationer där valet står mellan utifrån olika aspekter — kostnadsmässiga och andra — förhållandevis jämbördiga alternativ där ändå ett av alternativen fram- står som bättre när det gäller att hålla sårbarheten på en rimlig nivå.

När det gäller själva ansöknings- och anmälningsförfarandet kommer detta att medföra visst arbete och vissa kostnader för användarna. Som tidigare nämnts gäller dock förslaget till stora delar datoranvändare som ändå måste ge in ansökningar — på grund av datalagens bestämmelser — med delvis samma innehåll som det som behövs för sårbarhetspröv- ningen.

• Sida 194
•  Original

21. Reservationer och särskilda yttranden

21.1. Reservation av ledamöterna Olof Hertz och P-G Vinge

Som närmare belyses i avsnitt 17 i betänkandet har ÖEF författnings- enligt ett övergripande ansvar för att bl a ADB-sektorns försörjning med förnödenheter och tjänster fungerar i kris och krigstider. Till följd av denna instruktionsmässiga uppgift upprättar ÖEF en särskild försörj- ningsplan för ADB-sektorn som grund för sin beredskapsplanläggning av datorföretagens underhålls- och servicefunktioner samt av krigspro- duktion av förbmkningsartiklar för ADB. ÖEF förbereder också verk- samheten hos viktigare dataservicebyråer. För att fullgöra sina uppgifter måste ÖEF ha god kunskap om bl a datorbeståndet i landet, använd- ningsområden och grad av datorberoende inom både offentlig förvalt- ning och näringslivet. ÖEF har därför från landets från försörjningssyn- . punkt viktiga företag, främst K-företagen, insamlat ett omfattande ma- . terial om företagens informationsbehandling (begreppet här använt i dess vidaste bemärkelse). Uppgifternas aktualitet kontrolleras konti- nuerligt i samband med företagsbesök med biträde av bl a länsstyrelser- nas försvarsenheter i syfte att anpassa förändringar i datorutnyttjandet till beredskapsplaneringens krav.

Den samverkan mellan näringlivet och ÖEF som det här gäller har , pågått långt innan ADB togs i bruk. Ett utbrett och väl inövat kontaktnät ; mellan den ansvariga myndigheten och K-företagen finns m a o sedan lång tid tillbaka. Såvitt vi förstår kan det inte vara fråga om att lösa ÖEF från dess nuvarande skyldigheter. Vilket alternativ som än väljs måste ÖEF också framgent samla in alla de uppgifter som behövs för bered- skapsplaneringen inom hela datorområdet, alltså även väsentliga upp- gifter från näringslivet.

Det är enligt vår mening ofrånkomligt att den samlade och från totalförsvarssynpunkt mycket känsliga information det här är fråga om inte får större spridning än som är absolut nödvändigt. Denna uppfatt- ning speglas för övrigt av föreskrifterna i SFS l948:390 4 5 där det sägs

Uppgifter angående näringsidkares verksamhet, som införskaffats jämlikt 1 & eller eljest erhållits i samband med planläggningen av den ekonomiska försvars— beredskapen, må ej yppas i vidare mån än som erfordras för planläggningen (Lag 19752693).

• Sida 195
•  Original

1 vad aVser den föreslagna sårbarhetslagens tillämpning på näringslivet utom beträffande personregister gäller det inte att meddela tvingande föreskrifter utan att genom rådgivning få till stånd en minskad sårbarhet och stärkt oberoende. Detta mål anser vi bäst kunna nås genom att utnyttja den särskilda kompetens som redan finns hos ÖEF i fråga om näringslivets datorutnyttjande. Under alla omständigheter avvisar vi tanken på att till en enda myndighet centralisera Sårbarhetsprövningen av samhällets totala informationsbehandling.

Sårbarhetsprövning i vid mening innefattar många fler faktorer än informationsbehandling med hjälp av ADB. En sådan mer omfattande prövning måste genom ÖEFs försorg utföras i samband med bered- skapsplanläggningen av K—företagen. Vi förordar därför som det mest naturliga och ändamålsenliga att ÖEF åläggs att utöva den rådgivande funktionen till näringslivet enligt SÅRKs förslag. Genom vårt förslag minskas för övrigt också behovet av personalökningar.

21.2. Särskilt yttrande av ledamoten Jan Freese

Kommittén har funnit att den sårbarhet som orsakats genom den hittills genomförda datoriseringen blivit oacceptabelt hög. Förklaringen härtill är bl a bristen på styrning av den utveckling som lett fram till dagens genomdatoriserade samhälle. Helhetsbedömningar liksom riktlinjer har saknats både på den offentliga och den privata sektorn.

Mot den bakgrunden är det också enligt min mening nödvändigt att åtgärder snarast vidtas för att motverka att den fortsatta datoriseringen i onödan ökar den allmänna sårbarhet som kännetecknar det moderna teknik- och importberoende samhället. Jag vill utveckla min syn på denna fråga på följande sätt.

Utnyttjande av datorer, såväl generella som minidatorer och mikroprocessorer, används inom samhällets alla områden. Sårbarhets- problemen har i stort sett samma spridning. De åtgärder som bör vidtas bör så långt möjligt vara gemensamma för likartade problem oavsett inom vilket samhällsområde de förekommer.

Både geografisk och funktionell koncentration finns inom båda sek- torerna. Verksamhet av betydelse för tex penningströmmarna är inte uteslutande koncentrerad till en av dem. Känslig eller annan för tex spioneri eller industrispionage åtråvärd information förekommer på alla samhällsområden. Sabotage eller andra surrogatkrigsåtgärder eller rena krigshandlingar utgör i lika hög grad hot mot databehandlingsverksam- het av betydelse för samhällets sårbarhet, oavsett om denna bedrivs i samhällets regi eller privat. Databehandlingsverksamhet som är externt beroende av annan sådan verksamhet förekommer både på den offent- liga och den privata sektorn. Dessutom förekommer ett stort beroende över sektorsgränserna. Det funktionsmässiga beroendet och integrering- en begränsar kraftigt antalet verksamheter som är att betrakta som självständiga och således kan fungera isolerade från andra. Risk för oavsiktliga fel förekommer inom båda sektorerna. Strejker kan inträffa

• Sida 196
•  Original

både inom offentlig och privat verksamhet. Katastrofer och olyckshän- delser som tex brand och översvämningar utgör ett hot oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi. Personalberoendet är liksom utlandsberoendet och beroendet av reservdelar och service ett lika stort problem inom den offentliga förvaltningen som inom närings- livet. Det bör slutligen uppmärksammas att vad som är offentlig eller privat verksamhet ibland bara beror på en formell bestämning.

Vissa skillnader förekommer dock mellan den offentliga och den privata sektorn. l—Ios stat och kommun är verksamheten huvudsakligen av administrativ karaktär och denna är i sin tur till övervägande delen koncentrerad till persondata. Inom näringslivet förekommer också så- dan verksamhet till betydande grad men dessutom används väsentligt mer än inom den offentliga sektorn processtyrnings-, lagerstyrnings- och distributionssystem. Även beträffande beroendet av internationella da- tanät och datorkraft i utlandet föreligger en skillnad. Sådant beroende är klart störst inom näringslivet. I händelse av beredskaps- och krigssi- tuationer torde också uppkomma en skillnad. Beroendet av fungerande databehandlingsverksamhet på den privata sektorn torde volymmässigt minska medan det sannolikt ökar på den offentliga sektorn, bl a på grund av administrationen av ransoneringssystem m m samtidigt som den nuvarande utformningen av verksamheten gör att det starkt kan ifrågasättas om administrativ databehandling hos många civila myndig- heter kan över huvud taget upprätthållas i krigstid.

Även om det finns vissa skillnader gäller alltså enligt min mening att sårbarhetsfaktorerna i princip omfattar både offentlig och privat verk- samhet. Sårbarhetseffekterna kan också nå likartad omfattning på båda sektorerna. Det är egentligen bara fråga om gradskillnader.

Mot denna bakgrund bör reglerna utformas lika för alla samhälls- områden. Skillnaderna i åtgärderna inom offentlig eller privat sektor blir då beroende av verksamheten som sådan och inte av en i detta samman- hang kanske helt ovidkommande klassificering i offentlig eller privat verksamhet.

Samtidigt saknas anledning att göra något generellt undantag från regleringen annat än för sådan databehandlingsverksamhet inom för- svarsmakten som skall användas i beredskap och krig. Det finns lika litet skäl att undanta övriga delar av försvarsmaktens verksamhet som att undanta databehandlingsverksamhet inom polisen, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret osv. Tvärtom är det kanske på dessa och likartade områden viktigare än på andra att man kan dra nytta av den sakkunskap samhället kan tillhandahålla till skydd för databehandlingsverksamhet.

Tekniskt sett är möjligheterna att utnyttja tekniken i olika samman- hang nästan utan begränsningar. Det är därför mycket svårt att avgränsa den verksamhet som är av betydelse för samhällets sårbarhet. Det är en allt vanligare situation att det till följd av ny teknik eller samhällets komplexitet tyvärr bara blir svårare och svårare att med traditionell lagstiftningsteknik skapa normer i syfte att styra utvecklingen. Integri- tetsproblemet är ett exempel. Ett annat kan hämtas från taxeringsområ- det där man numera anser sig behöva tillgripa s k generalklausuler.

• Sida 197
•  Original

Traditionella normgivningsmetoder blir svåra att tillämpa. Grovt angivet föreligger egentligen, för att förhindra sårbarhets- effekter av betydelse för samhällets sårbarhet inom offentlig eller privat verksamhet, behov av skyddsåtgärder inom — administrativ databehandlingsverksamhet — processreglering — lagerstyrning — distribution Det gäller således verksamhet - som kan utgöra meningsfulla mål för dem som allvarligt vill störa samhället — där sådana effekter kan bli resultatet redan av oavsiktliga handlingar eller ett tekniskt sammanbrott, vad orsaken därtill än må vara, och leda till att verksamheten endast svårligen eller inte alls kan upprätt- hållas därför att människor ersatts med teknik eller

— där lagrad information kan missbrukas till allvarligt men för samhäl- let, verksamheten som sådan eller grupper av medborgare. Det är emellertid mycket svårt att finna en lämplig gemensam näm- nare som kan användas som hjälpmedel att sålla fram de skyddsvärda verksamheterna.

Trots svårigheterna bör man i vart fall hypotetiskt diskutera ett alter- nativ som innebär lagstiftning på sårbarhetsområdet inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn och en myndighet som vakar över lagstiftningens efterlevnad. En sådan modell kan skisseras på följande sätt.

Med utgångspunkt från en likartad behandling av alla samhällsområ- den borde följande alternativ kunna prövas:

]. Administrativ databehandlingsverksamhet med undantag för personregistrering som med stöd av datakungörelsen (1973 :291) och datainspektionens författningssamling bedrivs enligt det 5 k förenk- lade förfarandet.

2. Elektroniskt styrd industriell processreglering samt lagerhållnings- och distributionssystem hos 5 k K-företag. Avgränsningen av den administrativa databehandlingen blir något för vid eftersom det sannolikt finns verksamhet som omfattar annat än personregistrering men som inte behöver åtgärdas från sårbarhets- synpunkt. Ett exempel kan vara vissa typer av bokföringsrutiner. Den myndighet som får ansvaret för normernas efterlevnad bör särskilt upp- märksamma detta och sedan viss tids erfarenhet vunnits föreslå ytterli- gare avgränsning. För att underlätta dess verksamhet att nå fram till rimliga avgränsningar bör finnas en allmän undantagsregel som gäller båda kategorierna 1 och 2. Genom en sådan regel bör det vara möjligt att undanta användningen av ADB-teknisk utrustning som med hänsyn till arten, användningsområdet eller omständigheterna i övrigt uppenbarli- gen saknar betydelse för samhällets sårbarhet. För att genomgripande komma tillrätta med problemen skulle egent- ligen krävas en prövning av all inom en offentlig eller privat organisa-

• Sida 198
•  Original

tion bedriven databehandlingsverksamhet eller processreglering. Denna prövning borde gälla både existerande verksamhet och sådan som allt- eftersom tas i drift. Tillståndsprövningen borde således inte begränsas till den offentliga sektorn.

Till synes skulle en sådan ordning kunna kraftfullt förbättra den rådande situationen. Det måste i detta sammanhang dock beaktas att i dagens samhälle finns endast kvantitativt och kvalitativt begränsad kompetens att tillgå. Även om denna kompetens med nödvändighet på sikt bör och kan förstärkas blir det svårt att genomföra en detaljpröv- ning. Det är bl a därför nödvändigt att begränsa tillståndstvånget.

Ett tillståndstvång koncentrerat till den offentliga sektorn blir väsent- ligen en rutin som drabbar kommunal och landstingskommunal verk- samhet. Det kan nämligen förutsättas att på den statliga sektorn kommer de mera betydelsefulla verksamheterna att regleras genom beslut av regeringen eller riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda kan enligt min mening ifrågasättas om man inte borde nöja sig med att ställa kraven på nödvändiga åtgärder i en lag om skydd för databehandlingsverksamhet m m och att uppdra åt någon myndighet att lämna råd och anvisningar samt övervaka lagens efterlevnad. Ett sådant alternativ borde närmare ha utretts före ett slut- ligt ställningstagande inom SÅRK. Emedan detta inte skett kan alterna- tivet inte här redovisas i detalj. Jag vill dock något diskutera ett sådant alternativ.

I lagen borde krävas att ansvarig för administrativ databehandlings- verksamhet samt industriell processreglering, lagerhållning och distri- bution som nu är i fråga bör åläggas att vidta och ajourhålla sådana åtgärder för kapital-, funktions- och dataskydd som har förebyggande, rapporterande, begränsande och återställande effekt samt har betydelse mot katastrofhändelser. I detta sammanhang är utlandsberoendet av speciellt intresse.

Särskild betydelse för det förebyggande skyddet har katastrofpla- nering. Till det förebyggande funktionsskyddet hör den dokumentation som erfordras för att inom en för verksamheten rimlig tid (t ex cirka sex veckor) antingen återuppta driften efter driftavbrott eller att ta tex manuella reservrutiner i bruk. Hit hör också personalplanering och bemanningsplan. Till katastrofplaneringen och det förebyggande kapi- talskyddet hör att vidta erforderliga förberedelser för reservdelsförsörj- ning eller för att ta reservutrustning eller reservlokaler i drift. Rapporte- rande skydd innefattar sedvanliga inbrotts- och brandlarmanordningar m in men omfattar också sådana larm som utlöser dataskyddsåtgärder såsom undanförsel eller förstöring av maskinell utrustning och informa- tion. Loggning bör vara ett obligatorium och alla former av dataintrång eller försök eller förberedelse därtill bör anmälas till ansvarig myndig- het.

I och för sig har under senare är vissa av dessa åtgärder på en del håll mer eller mindre framgångsrikt genomförts i olika sammanhang. Utred- ningsarbete har bedrivits av många och rapporter har framställts av bl a statskontoret eller av datortillverkare i samverkan bl a med datainspek-

• Sida 199
•  Original

tionen och statskontoret osv. Underlag för författningstext finns således och därför skall här endast några detaljer belysas ytterligare.

För berörd verksamhet är det nödvändigt att rutiner finns för undan- försel och förstöring av maskinell utrustning, dokumentation och, i förekommande fall, av lagrad information. Sådana rutiner finns i dag inte för all sådan verksamhet. Exempelvis kan på den privata sektorn finnas personinformation som utgör direkt kopia av information hos myndighet som är underkastad regler om undanförsel och förstöring. Samma regler bör gälla oavsett var informationen finns lagrad.

Till betydande del lagras reservdelar i dag utomlands. Detta för- hållande är otillfredsställande. Därför bör vid anskaffning av hård- varuutrustning i köpe- eller hyresavtal också träffas avtal om reservdels- försörjning med leverantören. Denne bör i avtalet åläggas att inom riket hålla lager av reservdelar, avpassat med hänsyn till utrustningens beräk- nade livslängd. Detta torde inte behöva leda till drastiska merkostnader eftersom hårdvarupriset redan sjunkit markant och alltjämt fortsätter att sjunka.

Utlandsbearbetningar bör alltid föregås av utredning om alternativa bearbetningsmöjligheter inom landet. Härvid bör dras nytta av den myndighet som får ansvaret för sårbarhetsfrågorna. Denna bör skynd- samt skaffa sig överblick som medger rådgivning på detta område. I den mån resultatet blir att sådana möjligheter saknas bör med den som i utlandet tillhandahåller datorkraften träffas avtal av innehåll att samma skyddsåtgärder som gäller inom landet skall tillämpas. Utlandsbearbet- ningar bör således förutsätta en anmälan till och diskussion med den ansvariga myndigheten.

Dessa krav bör kunna anges i lag. Kraven bör vara uppfyllda innan verksamheten tas i drift. Detaljerna beträffande kraven bör anges när- mare i en på lagen följande kungörelse och myndighetsförfattning. I lagen måste med nödvändighet kraven anges i ganska vida formulering- ar som t ex att dokumentationen skall vara tillräckligt utförlig och ajour- hållen för att kunna tjäna som underlag för en återuppbyggnad av verksamheten. Dataskyddet är ett typexempel på att i författning endast kan anges en katalog av alternativa åtgärder som kan bli aktuella efter- som miljön där verksamheten bedrivs och verksamhetens art ofta blir avgörande. Det kan t ex finnas skäl att välja mellan fysisk bevakning av lokalen eller låsanordningar osv.

De aktuella åtgärderna är av intresse både för den särskilda verksam- heten som sådan hos myndigheter och företag men främst för samhället som helhet.

Det bör således bli fråga om en reglering av samma form som tex bokföringslagens bestämmelser; den ansvarige ges ledning och bedömer i första hand själv hur flertalet av de i författningarna ställda kraven skall kunna uppfyllas i hans verksamhet. Enligt min mening går det att spe- cificera kraven i sådan grad att risken för rättsosäkerhet i vart fall inte blir större än på många andra områden.

Det blir således inte fråga om någon tillståndsprövning. Lagstiftning- ens grundläggande betydelse blir dess funktion som underlag för rådgiv-

• Sida 200
•  Original

ning, när tveksamhet uppkommer om vilka åtgärder som är påkallade. Därutöver blir det fråga om tillsyn.

Lagen bör träda i kraft snarast möjligt dvs senast den 1 januari 1981. Verksamhet som dessförinnan har tagits ikraft bör senast den 1 juli 1984 ha anpassats till lagens krav. Hinder bör inte föreligga för att låta rådgivningen dessutom kunna omfatta så vitt skilda ting som lämplig lokalisering av databehandlingsverksamheten, olika former av koncen- tration, verksamhetens externa beroende, koordinatsättning, kryptering, filsplittring, liksom andra skyddsåtgärder som kan komma att utvecklas.

För att ge lagstiftningen erforderlig tyngd och tvinga ansvariga till att följa den bör uppdras åt den myndighet som tilldelas ansvaret för sår- barhetsfrågorna att utöva tillsyn över det aktuella området. I den mån någon uppenbarligen underlåter att uppfylla kraven på ett för hans verksamhet rimligt sätt bör finnas sedvanlig skala av sanktioner.

Även om en del av de berörda frågorna redan idag faller på vissa olika myndigheter bör ansvaret för skyddet för databehandlingsverksamheten sammanföras till en enda myndighet med skyldighet att i förekommande fall samråda med övriga berörda och därmed också åstadkomma sam- ordning. Behovet av en sådan nyordning är inte unikt för detta område.

Oavsett vilken metod som väljs kommer besvärliga avvägningsfrågor att uppkomma. Mot bakgrund härav samt de betydelsefulla samhällsin- tressen som berörs är det nödvändigt att den ansvariga myndigheten ges en beslutsfunktion, med bred sammansättning. Denna bör ha starkt parlamentariskt inslag.

Eftersom jag i likhet med övriga ledamöter anser att snara åtgärder krävs ansluter jag mig till kommitténs förslag. Det är viktigare att något görs åt problemen nu än att fortsatt utredning av nyanserade former av författningsreglering tillåts fördröja önskvärda åtgärder. På sikt bör dock här diskuterade rutiner kunna införas.

• Sida 201
•  Original

Bilaga Utkast till sårbarhetslag (SÅRL)

Inledande bestämmelser

1 & I denna lag avses med

register: register, förteckning eller andra antecknin- gar som förs med hjälp av dator personregister: register, förteckning eller andra antecknin-

gar som förs med hjälp av dator och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften

dator- den som i sin verksamhet för egen räkning användare: använder dator som hjälpmedel samt den som använder dator för att för annans räk— ning tillhandahålla datorkraft med därtill hörande tjänster (dataserviceföretag)

2 5 Denna lag gäller användning av datorer och avser följande dator- användare 1. myndigheter med undantag av sådana som tillhör försvarsmakten 2. statligt eller kommunalt ägda företag som tillhandahåller datorkraft med därtill hörande tjänster 3. annan datoranvändare dock inte myndighet som tillhör försvarsmak- ten, som inrättar och för personregister som omfattar hela eller stora delar av befolkningen i riket eller i övrigt ett stort antal personer eller omfattar uppgifter om persongrupper som kan vara av intresse för utländsk underrättelsetjänst 4. samt därutöver företag och organisationer som kan anses vara särskilt viktiga för landets försörjning.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av punkten 4 meddelas av regeringen.

Tillstånd m m

3 & Myndighet, företag eller organisation som omfattas av lagen enligt 2 5 l, 2 och 3 får inte använda dator utan tillstånd av datainspektionen.

Första stycket gäller inte om användningen av dator beslutats av regeringen eller riksdagen. Före sådant beslut skall yttrande inhämtas från datainspektionen.

• Sida 202
•  Original

Första stycket gäller inte heller användning av dator som, med hänsyn till utrustningens art, användningsområde eller omständigheterna i öv- rigt, uppenbarligen inte kommer att medföra sårbarhetsrisker.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av tredje stycket medde- las av regeringen eller av den myndighet regeringen bestämmer.

45. Användning av dator enligt 2 5 4 skall anmälas till datainspektio- nen. Närmare föreskrifter om vad anmälan skall innehålla meddelas av

regeringen.

5 & Datainspektionen skall meddela tillstånd till användning av dator om, med iakttagande av de föreskrifter som meddelas enligt 6 (j, använd- ningen kan anses godtagbar från sårbarhetssynpunkt.

Vid denna prövning skall särskilt beaktas registerinnehåll, datordrif- tens organisation, beroendet av andra datoranvändare samt beroendet av utlandet.

Föreligger särskilda skäl får datainspektionens tillstånd begränsas till viss tid.

65 I samband med att tillstånd till att använda dator lämnas skall datainspektionen om det behövs för att minska sårbarheten meddela föreskrifter om ]. registerinnehåll vad gäller uppgifternas art och mängd samt beträf- fande personregister även personkretsen,

2. vilka bearbetningar som får göras och vilka uppgifter som får göras tillgängliga,

utlämnande och annan användning av uppgifter, bevarande och gallring av uppgifter,

datordriftens organisation, olika ADB-säkerhetsåtgärder, reservrutiner, katastrofplaner och katastrofberedskap, personalplanering och dokumentation,

i vad mån utlandsbearbetningar får ske.

Föreskrift om utlämnande av registeruppgift får inte inskränka myn- dighets skyldighet enligt tryckfrihetsförordningen.

309089)???”

7 & Bestämmelsen i 6 & om skyldighet för datainspektionen att meddela föreskrift gäller även i fråga om användning av dator som avses i 3 Q' andra stycket i den män inte regeringen eller riksdagen har meddelat föreskrift i samma hänseende.

8 & Skall register som omfattas av lagen inte längre föras skall detta anmälas till datainspektionen. Inspektionen föreskriver i sådant fall hur det skall förfaras med registret.

Tillsyn m m

9 & Datainspektionen utövar tillsyn över att användning av dator inom det tillståndspliktiga området sker på ett från sårbarhetssynpunkt god- tagbart sätt.

• Sida 203
•  Original

Tillsynen skall utövas så, att den inte vållar större kostnad eller olä- genhet än nödvändigt.

10 & Datainspektionen har rätt att för tillsynen få tillträde till lokal där datordriften sker eller där dator eller utrustning eller upptagning för automatisk databehandling förvaras. Inspektionen har vidare rätt till handling som rör datordriften samt rätt att föranstalta om datorkörning.

11 & Ansvarig datoranvändare skall lämna datainspektionen de upp- gifter om användningen som inspektionen begär för sin tillsyn.

12 5 Om användning av dator inte sker på ett från sårbarhetssynpunkt godtagbart sätt får datainspektionen i mån av behov ändra föreskrift som tidigare meddelats eller meddela ny föreskrift i sådant avseende som anges i 6 &. Ifråga om användning av dator som avses i 3 & andra stycket får datainspektionen vidtaga åtgärd som nu nämnts endast i den mån den ej står i strid med beslut av regeringen eller riksdagen.

Om det är oundgängligen nödvändigt för att uppnå en godtagbar säkerhetsnivå får datainspektionen återkalla meddelat tillstånd.

Straff m m

135. Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. använder dator utan tillstånd enligt denna lag, när sådant erfordras, 2. använder dator utan att göra anmälan enligt 4 &, när sådan erfordras, 3. bryter mot föreskrift som meddelats enligt 6 &,

4. bryter mot 8 5 eller

5. lämnar Osann uppgift i tillståndsansökan, i anmälan eller i fall som avsesi 11 5.

14 & Används dator utan tillstånd enligt denna lag, när sådant tillstånd erfordras, kan utrustning, programvara och register förverkas, om det inte är uppenbart obilligt.

155 Om ansvarig datoranvändare underlåter att lämna tillträde till lokal eller tillgång till handling i fall som avses i 10å eller att lämna uppgift enligt 11 5, får datainspektionen förelägga vite.

16 & Talan mot datainspektionens beslut föres hos regeringen genom besvär. Justitiekanslern får föra talan för att tillvarataga allmänna intres- sen.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den [juli 1981.

För användning av dator som påbörjats före lagens ikraftträdande gäller lagen från och med den 1 juli 1986 om inte användningen dessförinnan undergår väsentliga förändringar, för vilket fall lagen tillämpas från tidpunkten för förändringen. För användning av dator som påbörjats

• Sida 204
•  Original

före lagens ikraftträdande behöver anmälan enligt 4 & ske endast i sam- band med väsentliga förändringar.

Datainspektionen får fr o m den 1 juli 1980 pröva ansökan om till- stånd samt meddela föreskrift såvitt avser tid efter utgången av juni 1981.

Användning av dator som påbörjats före lagens ikraftträdande och som inte undergått väsentliga förändringar får under förutsättning att ansökan om tillstånd görs före den 1 juli 1986 fortsätta utan tillstånd till dess ansökningen slutligen prövats.

• Sida 205
•  Original

Litteraturförteckning l

Statens offentliga utredningar (SOU)

l972:47 l974:10 197522 197557 19765 l976:12 1976 :19 1976:56 och 57 197658 l976:68 1977 :] 1978z48 1978154

1979169 l979z72

Propositioner

197333 1973:37 1975:57

1975 :104 1976/77:27

1976/77:138 1976/77:74 1977/78:38 1978/792109 1978/791121 1979/80:2

Data och integritet Data och näringspolitik Lag om allmänna handlingar Varuförsörjning i kristid Säkerhetspolitik och totalförsvar

Företagens uppgiftslämnande

Den militära underrättelsetjänsten Fastighetsdata ADB och samordning Moderna arkivmedier Totalförsvaret 1977—82 Konkurrens på lika villkor Personregister—Datorer— Integritet, översyn av datala- gen Nya vyer. Datorer och nya massmedier — hot eller löfte? Rationalisering och ADB i statsförvaltningen

med förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och förslag till datalag m m med förslag till lagstiftning om åtgärder mot vissa vålds- dåd med internationell bakgrund om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet med förslag till bokföringslag om åtgärder för att begränsa möjligheterna att föra om- fattande personregister om genomförande av den nya taxeringsorganisationen m m om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsva- rets fortsatta utveckling om ändring i sekretesslagen m rn om ändring i datalagen om användning av ADB i statsförvaltningen med förslag till sekretesslag m m

• Sida 206
•  Original

Utskottsbetänkanden

Justitieutskottet 1975/76:46 med anledning av proposition 1975/76:174 om änd- ring i brottsbalken (ang spioneribrottet m m)

Finansutskottet 1978/79:34 med anledning av proposition 1978/79:121 om användning av ADB i statsförvaltningen.

Motioner till riksdagen

l974:1 angående äganderätt till data m m

Departementspromemorior

Ds Kn 1976:1 och 2 ADB inom samhällsplaneringen Ds Kn 1976:7 ADB i den regionala samhällsplaneringen Ds Ju l977:11 Handlingssekretess och tystnadsplikt Ds I l978:1 Swedish Reactor Safety Study Ds B l979:1 Datakonkurrens Ds S 1979z4 ADB inom den allmänna försäkringen — på 1980-talet och därefter Ds Ju 1979:6 Översyn av spioneribrottet m m

Försvarsdepartementet, SSLP, Påtryckningar och hot, Stockholm 1975

Försvarsdepartementet, SSLP, Telekommunikationerna, Stockholm 1976

Försvarsdepartementet, SSLP, Samhällets sårbarhet, Stockholm 1976

Litteratur

Abrams, D. Marshall, m fl: Tutorial on Computer Security and Integr- ity, IEEE Computer Society, Long Beach, Kalifornien 1977 An Analysis of Computer Security Safeguards For Detecting And Pre- venting Intentional Computer Misuse, SRI-rapport till National Bu- reau of Standards, Washington 1978 Anér, Kerstin: Datamakt, Gummesons, Falköping 1975 Bergqvist, Mats: Krig och surrogatkrig, Centralförbundet Folk och För- svar, Stockholm 1976 Björk, Lars-Eric, Saving, Jaak: Datorer på våra villkor, LiberLärome- del, Malmö 1975 Computer Security In Federal Programs, Committee On Government Operations, United States Senate, Washington 1977 Eriksson Allan, Freese Jan, Johansson Lennart: Datorerna och samhäl- lets sårbarhet, Centralförbundet Folk och Försvar, Stockholm 1976 Framsteg inom forskning och teknik 1973, Ingenjörsvetenskapsakade- mins meddelande 180, Stockholm 1973 Freese, Jan: Data och livskvalitet, Liber, Stockholm 1976

• Sida 207
•  Original

Håkansson, Bertil: Den mångsidiga mikrodatorn, Svenska Ingenjörs- samfundet/lngenjörsförlaget, Stockholm 1976 Kullberg Gunnar, Eriksson Sven-Åke, Johannesson Dan, Lumsden Kenth: Samordnad Datorstödd Produktion — verkstadsindustrins framtid, Ingenjörsförslaget, Stockholm 1976 Palme", Jacob: Datorers betydelse för samhällets och människornas sår- barhet, FOA-rapport, mars 1979 Parker Donn B: Crime By Computer, Charles Scribner”s Sons, New York 1976 Parker Donn B, Nycum Susan, Oi'ira S Stephen: Computer Abuse, Stanford Research Institute, 1973 Problems Associated With Computer Technologi ln Federal Programs And Private Industry, Computer Abuses, Committee On Government Operations United States Senate, Washington 1976 Wermdalen, Hans: Företagen och Terrorismen, Stockholm 1977 Where next for Computer Security, The National Computing Centre Limited, England 1974 2002: Britain Plus 25, The Hanley Centre for Forecasting, London 1977

Övrigt material

ADB och arbetskraften — verkstadsindustrin, information i prognosfrå- gor (SCB) nr 197328 ADB och arbetskraften —- en delfistudie, information i prognosfrågor nr 19742 ADB och arbetskraften — utvecklingen och konsekvenserna av dator- teknikens tillämpning i Sverige. Ett scenarioförsök, information i pro- gnosfrågor nr 19743 ADB och arbetskraften — industrins ADB-förhållanden 1972, informa- tion i prognosfrågor nr 1975:1 ADB och arbetskraften — en slutrapport, information i prognosfrågor nr 1977:2 ADB och arbetskraften — varuhandelns ADB-förhållanden, promemo- ria från SCB nr l976:11 ADB och arbetskraften — några ADB-system inom den statliga sektorn och deras effekter, promemoria från SCB nr 1977:1 ADB och arbetskraften — ADB-förhållanden inom landstingens verk- samhetsområde, promemoria från SCB nr l977:2 ADB och informationssystemsäkerhet i försvaret —- en förstudie, FRI rapport 4.77-8901 ADB-system inom allmän försäkring m m 1976—1980 och därefter, rapport från statskontoret 1976-03-29 (l976:13) ADB-säkerhet i dag och i morgon, dokumentation från en konferens om ADB-säkerhet november 1976, Nynäshamn ADB—säkerhet; Kontroller vid ADB, rapport nr 1979:11 från statskon- toret ADB-teknik i ett tioårsperspektiv, FRI-rapport 9/73-3101

• Sida 208
•  Original

Anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig (Anv Infob K), ÖEF 1975 Civila statliga myndigheters databehandling i krig, FRI—rapport 71-8902 Datamarknaden inför 1980—talet, SIND l978:1 Dataskydd, rapport 1975:9 och 1976:38 från statskontoret Datasäkerhet. Hot och brister vid datordrift, rapport från en hotstudie planerad av statskontoret och IBM Svenska AB Datasäkerhetshandboken, IBM Svenska AB

Datateknik. Miljöstudie 1980—85, rapport av Statskonsult AB för data- samordningskommittén och dataindustriutredningen, Stockholm 1974 Data under beredskap och krig (DBK 71), utredning 1972-04-13 av ÖEF. Datorer på människans villkor, förslag till socialdemokratiskt program för datapolitiken Den norska propositionen med förslag till lag om personregister m rn, Ot prp nr 2 (1977—78) The fire and after the fire, broschyr utgiven av IBM

Föreskrifter och anvisningar till datalagen 1975-08-20, datainspektionen Kapitalskydd, rapport 1976239 från statskontoret

Katastrofplanering — en kartläggning, rapport 1977-06-28 av Statskon- sult AB Konferensdokumentation från Norddata 1976 (vol 1—3) och 1977 (vol 1—2) Kvalitetsskydd av data, utredning av statskontoret och SCB, Liber, Stockholm 1977 Revisionsrapport av RRV 1978-02-17. Tio myndigheters ADB-verksam- het, styrning, kostnader m in Security in the EDP Environment, kanadensisk rapport från januari 1979 Storstörningar i distributionsnät i tätorter, Svenska elverksföreningen 1974 The Usage of International Data Networks in Europe. Rapport 1978- 04-01 av Logica för OECD Artiklar i fack- och dagspress

• Sida 209
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

99

10.

11.

12. 13. 14. 15. 16.

17. 18. 19. 20. 21.

22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44.

45.

46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53.

PNQWPWNE

Utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader. S. Naturmedel för injektion. S. Regional Iaboratorieverksamhet. Jo. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumeniinflviande genom insyn? H. Polisen. Ju. Tandvården i början av 80-talet. S. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder — bakgrund och problemanalys. E. Löntagarna och kapitaltillvä xten 2. Den svenska förmögenhets— fö rdelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster — en preliminär analys. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklighet. E. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. Naturvård och täktverksamhet. Jo. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. U. Museijärnva'gar. U. Jaktvärdsomräden. Jo. Anhöriga. S. Plötslig och oväntad död — anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. Barn och döden. S. Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. Svsselsättningspolitik för arbete åt alla. A. Nya namnregler. Ju. Sjukvårdens inre organisation — en idépromemoria. S. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. Barnolycksfall. S. Lotterier och spel. H. Lotterier och spel. Bilagor. H. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. Fastighetsiaxering 81. B. Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. Bilarna och qutföroreningarna. Jo. Rationellare girohantering. E. Konsumenitjänstlag. Ju. Aktivt boende. Bo. Lagerstöd. A. Vattenkraft och miljö 4. Bo. Malmer och metaller. I. Barnen i framtiden. 5. Vår säkerhetspolitik. Fö. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Jo. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 1—8. Jo. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9—13. Jo. Koncernbegreppet rn. m. Ju. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U. Arbetstide'na inför 80-ialet. A. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. Huvudmannaskapet för specialskolan. U. Öst Ekonomiska Byrån. H. Viltskador. Jo. Nytt skördeskadeskydd. Jo.

54.

55.

56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93.

Hushållning med mark och vatten 2. Del 1. Överväganden. Bo. Hushållning med mark och vatten 2. Del II. Bakgrundsbeskriv- ning. Bo. Steg på väg. .. A. Barnomsorg » behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar. S. | livets slutskede. S. Bidrag till folkrörelser. Kn. Förnyelse genom omprövning. B. Kooperationen i Sverige. |. Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m. m. Ju. Ny utlänningslag A. Ny plan- och bygglag. Del |. 80. Ny plan- och bygglag. Del II. Bo. Svensk sjöfartspolitik K. De allmänna advokatbyråerna. Ju. Nya vver. Datorer och nya massmedier — hot eller löften. U. Tandvård i fred för värnpliktiga. FÖ. Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. Ju. Rationalisering och ADB i statsförvaltningen. 8. Krigets lagar. Fö. Serviceföretagen—vägar till utveckling. H. Polisen i totalförsvaret. Ju. Ny hemförsäljningslag. Ju. Hemslöjd-kulturarbete, produktion, Sysselsättning. |. Mål och medel för hälso- och sjukvården. S. Produktansvar 2. Produktansvarslag. .Ju. Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan. U. Fastighetstaxering -B1. lndustribyggnader. B. Personell assistans för handikappade. U. Om vi avvecklar kärnkraften. l. Lekmän i försvaret. Fö. Folkbildning för 80-talet. U. Säker kärnkraft7 !. Chanser till utveckling. A. Städbranschen. H. Kvinnors arbete. A. Regional arbetsfördelning inom industrin. I. Företags obestånd. B. Komvux och studieförbund. U. ADB och samhällets sårbarhet. Fö.

_______________—.———————-—-_—