Prop. 1984/85:225

om statsförvaltningens andvändning av ADB m.m.

Prop. Håål/SS: 225

Regeringens proposition ] 984/ 85: 225

om statsförvaltningens användning av ADB m. m.;

beslutad den tijuni 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av rcgeringsprotokoll för de åtgärder och ändamål som framgår av föredra- gandens hemställan.

Pä regeringens vägnar lNGVAR CARLSSON

BO HOLM BERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas ett antal frågor som rör den statliga förvalt— ningens användning av ADB och utnyttjandet av den nya informationstek- niken. Förslagen överensstämmer med riktlinjerna i regeringens skrivelse 1984/85: 202 om den offentliga sektorns förnyelse.

Propositionen innehåller förslag i syfte att dels öka effektiviteten i myn- digheterna. dels öka servicen till medborgarna genom användning av ADB.

Vidare föreslås ändringar av vissa regler så att besluten om ADB-an- vändningen flyttas närmare användaren —- den sakansvariga myndigheten.

Dessutom behandlas personalutveckling och behovet av utbildning inom ADB—området.

Vissa strukturfrågor behandlas också. Datamaskincentralen för admi- nistrativ databehandling (DAFA) föreslås ombildas till ett statligt ägt aktie- bolag. Därmed förbättras möjligheterna för DAFA att bredda sin verksam- het och att inleda ett samarbete med t. ex. Statskonsult AB. Vidare före- slås att en myndighet inrättas med uppgift att svara för huvudmannaskapet för det statliga person- och adressregistret (SPAR).

] Riksdagen [984/85 . I saml. Nr 225

Prop. 1984/85: 225

IJ

Utdrag

Cl Vl LDEPARTEM EN'I'ET PROTO KOLL vid regeringssatnmantriide [USS—tlö-(lf)

Närvarande: statsrådet ]. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdson. Gustafsson. Leijon. Hjelm—Wallén. Peterson. Anders- son. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holm- berg. Hellström. Wickhom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om statsft'irvaltningens användning av ADB m. m.

1. Inledning

Användningen av datorer i statsförvaltningen har ökat kraftigt under senare år. Ökningen har varit generell men till större delen avsett ordbe- handlingsmaskiner och mikrodatorer för kontorsbruk. Inom vissa delar av statsförvaltningen pågår dessutom en utveckling där konstruktionsarbete och processtyrning av verksamheten sker med hjälp av datorer.

Den snabba utvecklingen speglar krav på högre produktivitet och effek- tivitet samt förbättrad service till allmänheten, kommuner. företag och organisationer. De analyser som gjorts visar emellertid att den tilltagande datoranvändningen endast delvis lett till avsedda mål. Detta framgår bl. a. av riksrevisionsverkets rapport (RRV dnr i9831617) Persondatorer och skrivautomater — användning i statsförvaltningen. Motsvarande problem har konstaterats Vid införande av annan ny teknik. Orsaker kan bl. a. vara fördröjning vid omläggning av arbetsrutiner och arbetsorganisation samt eftersläpning i personalutbildning.

Ett viktigt drag i den ökade datoranvändningen är att den nu omfattar praktiskt taget alla myndigheter. Av särskild vikt är också att användning— en av ADB sprids till allt fiera delar av offentlig förvaltning. En annan faktor är att datasystem i allt högre grad byggs samman till integrerade datasystem. Förutsättningarna för att bygga samman lokala system med centrala har ökat.

För att förbättra effektiviteten och produktiviteten behövs enligt min mening omfattande och systematiska insatser för att utveckla datoran- vändningen inom den statliga förvaltningen. Det är angeläget att detta sker i nära kontakt med utvecklingen av verksamhetema. Även de krav som reses på bättre service från myndigheterna gentemot allmänhet. företag

Prop. 1984/85 : 225

'JJ

och organisationer förutsätter att stor vikt läggs vid att successivt förbättra den statliga ADB-användningen.

Det är sannolikt att en önskvärd utveckling inte kommer till stånd utan att det finns en sammanhållen politik för statsförvaltningens användning av ADB. ljn sådan politik måste byggas upp under en följd av är och succes— sivt anpassas till mycket snabbt ändrade förtttså'tttningar för verksamheten. Idag är kunnande och utvecklingsansvar centraliserat till ett fåtal myndig- heter. Mcningen är att myndigheterna själva skall få ett större ansvar för ADB—utvecklingen. Detta måste ske i takt med att ansvar och kunnande byggs upp i myndigheterna.

För statens del Gnns skäl att samlat uppmärksamma vissa effekter av en snabb datorisering. Det gäller bl.a. effekterna på integriteten och datasä- kerheten. Centrala personal- och arbetmiljöpolitiska mål kan också kom- ma att påverkas. Mot denna bakgrund krävs vid sidan av de grundläggande insatser som görs av myndigheterna själva insatser frän statsmakterna för att åstadkomma den önskade utvecklingen. Det gäller bl.a. följande frå- gor:

Finansieringen av datoranskaffning och av investeringar i programvara har stark anknytning till budgetprocessens utformning och användningen av det särskilda reservationsanslaget för datoranskaffningar. ] det följande diskuteras bl.a. lämpligheten av nuvarande fmansieringsformer.

Central system- och programutveckling är nödvändig och önskvärd i vissa fall. Det kan gälla system som är gemensamma för hela statsförvalt- ningen. Men det kan också finnas skäl att göra gemensamma insatser i mera avgränsade sammanhang. En inriktning bör vara att finna former som möjliggör en förbättrad utveckling och upphandling.

Upphandlingen av datorer och system bör leda till lägre kostnader och effektivitet genom centrala insatser — i dag svarar statskontoret för sådana uppgifter. Sådana centrala insatser kommer att krävas även i framtiden. men statskontorets roll bör klargöras närmare. Frågor om Statskontorets roll. arbetsfördelningen mellan skilda statliga produktionsorgan på ADB- omrädet och de statliga verksamhetsformerna i ADB-branschen bör tas upp då organisationen av den statliga ADB-produktionen behandlas. Här erfordras riktlinjer för att åstadkomma en rationell organisation som svarar mot framtida krav.

För att nå effektivitet i statlig ADB-verksamhet är det viktigt att infor- mationen hos olika myndigheter utnyttjas effektivt inom förvaltningen i dess helhet. ] detta sammanhang bör uppmärksammas att det finns dels centrala integritets- och.offentlighetsproblem, dels kravet på god service gentemot allmänheten, organisationer och företag. '

De personalpolitiska frågoma spelar en viktig roll. Särskilt bör enligt min mening de anställdas behov av inflytande över ADB—utvecklingen beaktas. '

På det personalpolitiska området måste också beaktas det personalför-

l'rop. 1934/85: 225 4

sötjiningsproblem som den expiosionsartade utvecklingen av ;"tDB-an- vi-indningen medfört pä hela arbetsmarknaden. Jag har nyligen lämnat förslag till regeringen avseende den statligt-: personalpolitiken (prop. ”Sit/85:39). Enligt min mening bör även behovet av insatser av utbild- ning inom ADB—omrädet uppmärksammas. Det är ocksä väsentligt att beakta de arbetsmiljöproblem som kan uppstå vid användning av datatek- nik. Under senare tid har speciellt arbetsmiljön kring bildskärmarna disku- terats. Statsrådet lngvar Carlsson kommer senare i dag att i prop. 1984! 85: 220 om datapolitiken redovisa olika insatser som regeringen gör för att öka kunskaperna om bildskärmarnas niii_jt">e.i7—':.kter. Dessutom bör upp- märksammas att den ökade ADB—användningen lett till nya säkerhetsprob— lem i statlig förvaltning. Jag anser att denna fråga bör föranleda förnyade överväganden.

Slutligen är det angeläget att redovisa lämpliga former för uppföljning och utvärdering av ADB-verksamheten.

I det följande kommer jag att redovisa mina synpunkter på det fortsatta arbetets inriktning och lämna vissa förslag till ändringar i hittillsvarande politik för (len statliga förvaltningens ADB-användning. Jag kommer också att redovisa vissa av de ätgärderjag tidigare vidtagit. Endast några av de förslag somjag behandlar kräver formellt riksdagens ställningstagande. Jag har emellertid ansett det önskvärt att redovisa bakgrunden till min syn på de frågor som riksdagen skall behandla. Min ambition är att mera utförligt beskriva lämpliga utvecklingslinjer för statsförvaltningcns ADB-använd— ning. Därvid tillgodoses också — på mitt område — riksdagens önskan om ett samlat program för det datapolitiska omrädet.

2. Statlig databehandling 2.1 Bakgrund

Frågan om ADB i statsft'irvaltningen har tidigare redovisats för riksda— gen i olika sammanhang, bl a i prop. l978/79: l2l om användningen av ADB i statsförvaltningen (FiU 34. rskr 339) samt prop. l981/82: [23 om samordnad datapolitik (FiU 34. rskr 317). Med utgångspunkt i dessa pro— positioner har riksdagen fastställt vissa principer och riktlinjer för i första hand utveckling och drift av ADB-system i statsförvaltningen.

Den tidigare riksdagsbehandlingen får sålunda i flera avseenden alltjämt anses vara styrande. Av riksdagens beslut framgår sålunda att det råder betydande enighet i fråga om vissa av de utgångspunkter och huvudlinjer som redovisas i propositionen. Dit hör den grundläggande utgångspunkten att ADB är ett viktigt hjälpmedel i myndigheternas verksamhet. varvid användningen av ADB förutsätts bidra till att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare eller att verksamheten i andra avseenden förbättras.

1.) l

Prop. 1921-4185: 215

31.1.)':;Nill1-'(irllttclll” regler m. m. fl.-'.!" u'zttc'tl'tlri'it. .1)'5'1!_"l?illn'(-'r'Å'l'flly ur!: tapp- littnd/iug

Drift av större. statliga ADB-system kan ske dels i myttdigltetertias egen regi. dels i uppdragsform vid en serviee'tzijt-tä.

.f'tBlä-kostnaderna för den civila statsförvaltningen te.x.kl affärsverken oeh universitetsdataeentralernal uppgick budgetåret 191-23/84 till ea 1 115 ntilj. kr. lvlyndighete "nas avgifter till servieebyraer uppgick under samma tid till c.a 13.5 milj. kr., dvs. till ca 12575.- av de totala ADB—kostnaderna. Av dessa avgifter gick ca 1 16 milj. kr. till statliga servicehyräer och ca 19 milj. kr. till övriga.

lnom statsförvaltningen ftnns flera dataeentraler. bl. a. [).-AFA. universi— tetsdataeentralerna och försvarets dataeentral. som erbjuder datordrift- tjänster i form av uppdragsfinansierad verksamhet till övriga myndigheter.

Arbetet med att utveckla (N'/1 infört: ADB-systern för administrativa ändamål i statsförvaltningen sker i olika former. Som huvudregel gäller att myndigheterna själva har hand om systemutvecklingen som en del av an— svaret för sin verksamhet. Civila myndigheter bör dock enligt förordningen (l975: 567) om rationaliseringsverksamhet inom den civila statsförvaltning- en vid utveckling av ADB-system (omtryckt 1981:478. ändrad senast 1982: 273) så tidigt som möjligt samråda med statskontoret i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse. Rationaliseringsförord- ningen föreskriver vidare att en myndighet i syfte att begränsa kostnaderna vid införande eller förändring av ADB—rutiner i första hand skall använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB—system som finns på marknaden om dessa i rimlig grad tillgodoser myndighetens behov. Enligt förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system skall vissa ADB—system i den civila statsförvaltningen förutom affärsver— ken särskilt prövas av regeringen vid flera tillfällen under utvecklingsarhe— tets gång. Den särskilda prövningen gäller stora eller på annat sätt viktiga investeringar i ADB—system. För försvaret gäller att överbefälhavaren leder och samordnar informationssystemutvecklingen inom försvarsmak- ten. Regeringen beslutade våren 1982 att försvarets rationaliseringsinsti- ttits rapport Struktur 90 skall ligga till grund för utveckling av datasystem inom lörsvarsdepartementcts verksamhetsomräde.

Anskaffning av ADB-utrustning samordnas av statskontoret. Myndighe— terna 1ämnar sina anslagsframställningar vad gäller ADB till statskontoret. Statskontoret gör en bedömning och lämnar en samlad t-tnslagsframställ- ning till regeringen.

Beslut om upphandling av ADB—utrustning fattas av statskontoret enligt den beslutsordning som fastställdes är 1982. Upphandlingsbeslut skall underställas regeringen då Utrustningens köpvärdc överstiger 2 milj. kr. Själva upphandlingen görs vanligen av statskontoret. men kan i vissa fall delegeras till användarmyndigheten.

Finansieringen av ADB-utrustningen sker via reservationsanslaget BZ

l'rop. 1984/85: 225 ()

.fknskaffning av ADB—utmattning som disponeras av statskontoret. Myndig- heterna betalar avgifter till statskontoret för att täcka investeringskosttui- derna.

Denna samordnade. anskaffning ut' ;tDil—utrustning var länge det huvud— sakliga. instrumentet för statsmakternas styrning av den statligt-t ADB—an- vändningen. l'friigan har vid skilda tillfällen rests om man borde ha kvar den eller ej. Sttttsmakterna ltar vid prövningen av frågan (prop. 1978.-"'="9: 121. FiU 34. rskr 339. resp prop. 1981/82: 101") bil. 11. FiU 34_ rskr 317] ansett att den samordnade anskaffningen i sina grunddrag bör behål- las. Motiven har därvid främst varit de fördelar sotn en samlad upphand- ling av ADB—utrustning ger, dels i form av stöd för myndigheterna i tekniska frågor m m. dels ekonomiskt för statsverket genom att staten härigenom fär en stark ställning som köpare. Till detta kommer. att det samordnade. anskaffningsförfarandet tvingar myndigheterna att noggrant pröva och redovisa behovet av ökad ADB-kapacitet. vilket fått ökad betydelse i nuvarande statsfinansiella situation.

Enklare ADB-utrustning. bl a persondatorer och skrivautomater, får anskaffas av myndigheterna själva. Denna tttrustning finansieras vanligen direkt av myndigheterna. I fråga om persondatorer och skrivautomater gäller att anskaffhingen företrädesvis skall ske genom avrop från centrala avropsavtal som statskontoret ingått med olika leverantörer.

ADB—utrustning inom försvarssektorn finansieras direkt över resp mate- riel- eller myndighetsanslag. Undantag gäller för flygtekniska försöksan- stalten (PFA) som omfattas av det generella civila anslaget Anskaffning av ADB-utrustning. Enligt föreskrifter från överbefälhavaren har FMV an- svaret för att samordna anskaffning av ADB-utrustning inom försvarsmak- ten. Upphandlingsansvaret är emellertid uppdelat mellan FMV och stats- kontoret i sä måtto att FMV svarar för upphandling av utrustning för operativa och taktiska ledningssystem och statskontoret för övrig ADB- utrustning. Härigenom tillvaratas möjligheterna till samverkan i upphand- lingen mellan dc civila och militära sektorerna i statsförvaltningen. Även för försvarssektorn gäller, att upphandlingsbeslut skall underställas rege- ringen dä utrttstningens köpvärdc överstiger 2 milj kr.

Enligt de riktlinjer som gäller för upphandling bör användarmyndighe- ternas ansvar och medverkan i upphandlingsarbetet öka. Statskontoret har därför fått möjligheter att i olika fall delegera upphandlingar till myndighe- terna. Vid delegering skall hänsyn tas till anskaffningens karaktär, belop- pens storlek samt myndigheternas kunnande och förutsättningar i övrigt. 1 de fall upphandlingsbeslut delegeras skall myndigheterna tillämpa stats- kontorcts standard för avtal och. i den utsträckning statskontoret bedömer lämpligt. ge statskontoret tillfälle att granska beslutsunderlaget.

Under budgetåren 1982/83 och 1983/84 har ett 15-tal anskaffningar dele- gerats. I några fall har själva upphandlingen gjorts av statskontoret, varef- ter myndigheterna getts ansvaret för den fortsatta anskaffningen i fortn av avrop inom vissa ramar.

Prop. 1984/85: 225 .f

lin annan modell för delegering genomförs t.n. av st:-ttskontttret och vägverket. En noggrann analys av informationshehovet pt": * r-.al och lokal nit-"li har genomförts och lagts till grund fot . framtida behovet av datorkraft pf: samtliga niväer inom vttgverkct. Upp— handlingen förutsiitts kunna läggas till grund för en omfattande delegering av löpande utrustningsanskaffningar eftersom den baserats pil långtgående standardisering at vägverkets .:tl)B-utrustning.

Ytterligare en fortn av delegering är de tidigare. nämnda centrala avrops- avtal statskontoret ingått beträfft-tnde persondatorer och skrivatttomater. Genom avtalen kan myndigheterna på ett enkelt siitt köpa utrustning pä goda villkor direkt från vissa leverantörer.

3.1.2 Centra/(t familia/tkrinner

Även om myndigheterna har huvudansvar för sin ADB—verksamhet krävs centrala insatser i olika former för en effektiv ADB-användning i statsförvaltningen. Somjag tidigare redovisat har olika regler utformats för att tillgodose statsmakternas behov av planering. styrning och samordning m.m. av den statliga ADB—verksamheten. Andra insatser görs ocksä cen- tralt för att ge Vägledning till myndigheterna i metod- och teknikfrägor. öka myndigheternas ADB-kompetens samt bistå myndigheterna vid utveckling och drift av ADB-system. .

Statskontoret har centrala myndighetsuppgifter pä ADB-omrädet vad avser planering och styrning av verksamheten samt en allmänt vägledande och stödjande funktion beträffande metoder för systemutveckling och drift m.m. DAFA svarar i egenskap av servicebyrå för en betydande del av den statliga ADB-driften och bistår även i övrigt myndigheterna som konsult i samband med bl.a. systemutveckling och införande av smädatorer. Sta- tens institut för personalutveckling (SIPU) anordnar utbildning inom bl & ADB-omrädet för den statliga sektorn. Slutligen erbjuder Statskonsult AB konsulttjänster till myndigheterna inom olika områden såsom systemut- veckling. programmering. smådatorer. utbildning.

2.2. Nya förutsättningar

Jag hari det föregående redogjort för dagens förhållanden inom ett antal områden. Inledningsvis nämnde jag att området för informationsbehand- ling är i ständig utveckling. Detta innebär bl.a. att dagens regelsystem för statsförvaltningens användning av ADB till vissa delar blivit otidsenligt då detta i första hand tagit sikte på regleringen av de stora centrala datasyste- men. De nuvarande reglerna har också tillkommit under en lång tidsperiod vilket medfött att de inte fungerar på ett helt ändamålsenligt sätt. Dessa omständigheter i kombination med målsättningen att ändra arbetssättet så att användaren mer sätts i centrum gör att jag anser att tiden nu är mogen för en förändring av gällande regler.

Prop. ”84185: 225 8

lag vill emellertid framhålla att det varken -! möjligt eller önskvärt att en slidan löt—ändring görs med ambitionen att vid ett och samma tillfälle lösa problemen för all framtid. Mina förs ag här skall alltså ses som en inledning på en successiv fi'yräntlt'ingsproeess för den statliga fi'n'valtningen.

J.E.! Deer”Halim-krm! s_vsrz'lrz- (N'/! (Intukrrq/isn'mhur

Min bedömning:

Ansvaret för upphandlingen av datorutrustning delegeras i ökad om-

Anskaffning] av .-'lUli—utrustning under trettonde huvttdtiteln. Beloppsgränsen för de upphandlingsärendcn som skall underställas regeringens prövning höjs från 2 milj. kr. till 5 milj. kr.

': l ' l l l l fattnn'tg till myndigheterna inom ramen lOt' reservationsanslaget P2- l ; | l l l l l ___—___]

Skälen för min bedömning:

Utvecklingen inom mikrodatoromrädet har lett till ökade möjligheter att använda småskalig och decentraliserad datateknik inom statsförvaltning- cn. Det finns ett stort intresse från myndigheternas sida att utnyttja den nya tekniken. Kostnaderna för anskaffning av datorutrustning är förhållan- devis läga. Dessutom förväntas att tekniken skall ge möjligheter till en effektiv utveckling av ADB-system som bättre uppfyller användarnas krav och önskemål.

Ett första steg på vägen mot att prova den nya tekniken har för många myndigheter varit att anskaffa persondatorer eller skrivautomater för an- vändning i lokalt avgränsade tillämpningar. Tillgänglig teknik medger emellertid nu även uppbyggnad av mer komplexa system avsedda för flera tillämpningar samtidigt och som baseras på mikrodatorteknik.

Ett omfattande arbete för att utreda förutsättningarna härför pågår inom statsförvaltningen.

Det är särskilt tre projekt som kan komma att få stor betydelse. För den civila förvaltningen bedriver statskontoret ett arbete med s. k. basdatorer som är avsedda för generella småskaliga tillämpningar. Basdatorerna är datorer som uppfyller vissa gemensamma grundkrav. De har något större kapacitet än persondatorerna och förväntas därmed kunna utnyttjas i större utsträckning för administrativa funktioner. Jag återkommer till bas- datorerna.

Inom försvarets omräde genomförs f.n. projektet Struktur 90 som inne- bär en övergång från en centraliserad system- och datakraftstruktur till en decentraliserad. Dessa båda arbeten har stora likheter och grundar sig på delvis gemensamma utgångspunkter.

Det tredje projektetjag särskilt vill nämna är statens löne- och pensions- verks (SPV). arbete med att utveckla för— och eftersystem till SLÖR — det s.k. PIR — projektet. Genom det arbete kommer myndigheterna att ha möjlighet att utnyttja materialet i SLÖR för sitt interna personaladministra-

Prop. 1984/85: 225 9

tion. Detta ittnebär samtidigt en praktisk delegering till myndigheterna vad avser lönehanteringen.

Statskontoret har i början av är WS$. efter nästan ett ärs arbete med kravspecilikation och utvärdering. ingätt avropsavtal med fyra leverantö- rer om s.k. basdatoret'. Dessa datorer är :.tvsedt'la att användas som ett stöd för den administrativa verksamheten inom främst ekonomi— och pet- sonaladmittistration. samt som terminalansltttning till andra datorsystem.

En Viktig bakgrttnd för arbetet med basdatorer är det faktum att den tekniska utvecklingen medfört att det finns en mångfald maskin— och programvaror med vars hjälp man kan införa datorstöd för olika avgränsa- de funktioner inom ett kontor såsom testht-tntering. kalkylering och ekono- miadministration. införande av datorstöd för enskilda funktioner katt dock medföra att dessa datoriseras utan att de sinsemellan samordnas. Detta kan innebära stora problem och kostnader genom att man i efterhand tvingas lägga ned ett stort arbete för att anpassa de enskilda rutinerna sä att funktionerna hanteras på ett effektivt sätt. Ett syfte med arbetet med basdatorcrna är att myndigheterna skall få tillgäng till ett sammanhållet och effektin datorstöd i sin administration.

Basdatorer. säväl program- som ntaskinutrustning. avses åtminstone tills vidare finansieras över det centrala reservationsattslaget Anskaffning av ADB—utrustning. Därvid gäller samma regler som för annan generell ADB-utrustning. Det krävs alltså beslut av statskontoret eller vid större anskaffningar regeringen för att en upphandling skall kunna ske. Enligt min mening finns här emellertid förutsättningar att pröva att delegera själva upphandlingen till användarmyndighetcrna. En sådan delegering innebär att myndigheten själv svarar för val av utrustning. kontakt med leverantö— rerna samt beställning av utrustning. Avropsavtalen innebär att statliga myndigheter som avser anskaffa system anpassade för basdatorcrna i första hand kommer att hänvisas till att välja bland dessa.

Statskontoret får en viktig roll vad gäller vägledning och upplysning till myndigheterna beträffande anskaffning. införande och utnyttjande av bas- datorer. I uppgiften ingår även att i samarbete med andra organ svara för att myndigheterna kan få tillgång till utbildning. programmerings- eller systemeringsassistans m.m. för basdatorcrna. Statskontoret skall även stimulera framtagning av bl.a. tillämpningsprogramvara genom att svara för en sammanhållen behovsinventering och genom att ställa krav i sam- band med utveckling av ny teknik. Jag återkommer till detta senare närjag behandlar frågan om teknikupphandling inom dataomrädct.

Arbetet med basdatorcrna kan. på det sätt som jag ltar redovisat utgöra en grund för ett enhetligt datorbaserat stöd för att utveckla verksamheten inom den civila statliga förvaltningen. Statskontoret bör verka för att upphandlingen av persondatorer och basdatorer får den inriktning som jag nu angett.

. Vad jag nu anfört innebär således att jag tills vidare förordar att det

Prop. NIF—4.185: 225. 10

centralt-; reservationsanslaget och statskontorets nttvat't-tnde roll med upp- handling av datorutrustning i stort beltälls. Jag vill i detta sammanhang erinra nm att jag i prop. l934/85: löt"! bil. l.:- s. 29 aviserade att-stt-ttskt'tntoret skall ra riktiinjcr för prioritering av Al.)B—ntrustning. jag kommer inom kort att redovisa fti'trslag till sådana riktlinjer för regeringen. Dock bör. som ett led ': tielegerittgssträvattdena och i avvaktan på fortsatta ("iverväganden ont finansiering av investeringar i administrativ utveckling och ADB. he— loppsgränsen för olika ärenden. som skall underställas regeringens pröv— ning kunna höjas frän nuvarande ? ntilj.kr. Jag gör bedömningen att om beloppsgränsen sätts vid 5 mil_i_ kr. sker en önskvärd minskning av antalet ärenden som mäste. avgöras av regeringen. Samtidigt bör rörelsefrilteten för myndigheterna ktttttta öka genottt en ytterligare delegering frän stats- kontoret.

3.2 .2 _S'ijr_(;,L_-ildrl frågor rörande ltägskrtlest'ktorrt

lnont httgsl—Cölesektrtrn saknas för närvarande en samlad planering av ADl'l-t-tttvt'indningen. både för sektorn i dess helhet och för enskilda hög- skoleenlteter.

Centralt är ansvaret uppdelat på flera myndigheter. Detta gäller t.ex. beträffande planering, finansiering och upphandling av datortttrustning. Datorutrustning för högre tttbildning och forskning finansieras och/eller upphandlas idag genom en rad olika myndigheter: universitets- och hög- skoleämbetet (UHÄ'). utrustningsnämnden för universitet och högskolor. förskningsrädsnämnden. statskontoret. regionala datorccntraler samt högskoleenheter. Den splittrade finansieringen, nted delvis olika villkor för medelsanvändningcn. leder bl. a. till svårigheter att jämföra kostnaderna vid olika finansicringsalternativ och att uppnå santordttingsfördclar.

Bl.a. mot denna bakgrund har regeringen i maj [984 givit UHÄ i upp— drag att i samråd med statskontoret utarbeta en samlad ADB—strategi för högskolan.

Enligt direktiven bör en utgångspunkt för arbetet vara att ge högskoleen— heterna ett huvudsansvar för flertalet datafrägor. vilket innebär att cen— trala bestämmelser och detaljreglering bör undvikas där så är möjligt och lämpligt. Datafrågorna bör således i ökad utsträckning handläggas pä sam- ma sätt som andra frågor där högskoleenheterna själva har att fatta beslut inom av regeringen och riksdagen givna ramar. Samtidigt måste behoven av samverkan mellan högskolecnlteterna liksom vikten av regional och nationell samplanering beaktas. Dessa behov torde variera mellan olika tilllämpningar. Sådana områden bör identifieras och erforderliga regle- rande eller avreglerande åtgärder föreslås.

Arbetet beräknas vara slutfört senast i samband med anslagsframställ- ningen för budgetåret 1986/87. 1 avvaktan på en samlad ADB-strategi för högskolan bör. enligt min mening. förändringar inom högskolesektorn anstå. Naturligtvis är det på sikt önskvärt om anskaffning av ADB-utrust-

Prop. 1984/85: 225 t ]

ning som anvands huvudsakligen till centrala administrativa system inorn högskolan i stort kan följa de regler som giiller för den civila statsfön-alt- ningen i övrigt. I denna fråga harjag samrått med chefen för utbildningsde—

partementet.

|.» 'u ..i Tt'krti/(upphandling [rn-un (ltt/(tumrri'tl't'l

Min bedömning: Särskilda medel skall avsättas för teknikupphandling av generell pro- 'ratnvat'a för basdatorcrna.

!

___..__ ___. ___j

f l

Skälen för min bedömning:

Med teknikupphandling avses en anskaffningsprocess som syftar till att utveckla en produkt som f.n. inte linns på marknaden och som i hög grad baseras på specifika krav från beställaren.

'l'eknikupphandling inom dataområdet har i olika sammanhang bedömts som ett verksamt medel för att tillgodose användarnas behov av pro- dukter. säväl hårdvara som programvara samt kombinationer av dessa, 'feknikupphandling är även ett medel för att åstadkomma industriella utvecklingsproiekt med inriktning på speciella krav. Relativt- få teknikupp- handlingar har emellertid hittills genomförts på dataområdet med den offentliga sektorn som beställare.

Riksdagen anvisade till tcknikupphandling inom dataområdet för budgetåret l982/83 10 milj. kr. ] l983 års budgetproposition (prop. 1982/83: l()() bil. IS,-FiU 33. rskr 247). anför jag bl.a. att det bör prövas om teknikupphandling, främst inom det datatekniska området, kan utnyttjas i betydligt större utsträckning i den offentliga upphandlingen än vad som är fallet. till gagn för både beställare och leverantörer. Jag framhåller vidare att det redan finns ett flertal organ med kunskap och kompetens i teknik- upphandlings— och datafrågor och att dessa bör ges en central roll i ett system för ökat stöd till teknikupphandling inom dataområdct.

! 1984 års budgetproposition (prop. l983/84: l00, bil. l5) framhåller jag att statskontoret och styrelsen för teknisk utveckling (STU) i lämpliga former bör samverka i arbetet med teknikupphandling inom dataområdet. De tidigare anvisade 10 milj. kr. bedömdes tills vidare räcka även för budgetåret 1984/85. Riksdagen (FiU 1983/84: 27, rskr 2l6) har godtagit vad som anförts i propositionen. De båda verken har för teknikupphandlings- frågor inom dataområdet etablerat ett samarbete. I arbetet fungerar stats— kontorets metodråd som referensgrupp.

Det gemensamma arbetet har hittills bl. a. gällt upphandlingav en datori- serad arbetsplats (PROMIS 600) i ett vädertjänstsystem för regionala kon- tidsprognoser. Vidare har teknikupphandling påbörjats av programvara för överföring av redigerbar text mellan olika system för ord- och textbehand— ling.

i'rop. Nåtö/85: 225 l3

Ett omräde s a

nats ökad uppmärksamhet det sv. _ biidskärmsarbetet. Jag vill erinra om att statens arbetsrnilif stil" ?sen statshälsan har inlett ett arbete med '

omrädet. Detta kan vara ett nr:.

ätit;- som kan lämpa ling.

Allmänt sett kan sägas att utvecklingen inom pro-gramvaruornrädei inte varit lika snabb som ir-.om masl-tinottn'ädet. Kravet pil. ökad produktions- takt vid utvecklingen av progmmvaror är starkt. Det har emellertid varit svärt att höja produktiviteten ocn l-tvaiitetcn inom ramen för de konventio- nella metoderna för systemutveckling. Erfarenheterna under WRG—talet visar dock att en prodnktivitetsökning kan uppnå-is dels genom användning

(

av standardprogratn. dels nted hjälp av nya verktyg för programutveckling. Användarna kan själva med hjälp av dessa verktyg. via terminal eller direkt på egen persondator. utforma "program" och utföra egna bearbet— ningar.

Jag har tidigare redogjort för statskontorets arbete med upphandling av basdatorer. Detta arbete är av stor betydelse för att åstadkomma en decentraliserad arbetsstruktur inom statsförvaltningen. En förutsättning för att detta skall lyckas är dock att maskinvaran förses med en ändamåls- enlig programvara för gemensamrna administrativa tillämpningar. t.ex. ekonomi- och personaladministration. De kommande ansträngningarna inom teknikupphandlingsområdet bör enligt mitt mening koncentreras kring denna fråga. Statskontoret och S'l'U bör här genom sina centrala positioner ha goda möjligheter att aktivt stimulera till utvecklingsarbete enligt gemensamma krav för förvaltningen.

Vad gäller programvara för ckonomiadministratiott. personaladministra- tion etc bör RRV. SPV och övriga centralt ansvariga myndigheter aktivt medverka i arbetet och ta det ansvar som ankommer på resp. organ. Statskontoret bör samordna arbetet.

Den nära kontakten med företrädare för arbetstagarna som kan ske inom ramen för statskontorets metodräd bedömer jag som mycket värdefull. Enligt min mening ligger nämligen grunden för en bra teknikupphandling till stora delar i en aktiv medverkan frän verksledningar och personal.

För budgetåret 1985/86 har S'fU ch statskontoret gemensamt begärt att 15 milj. kr. skall avsättas för teknikupphandling inom dataomrädet. Av dessa avser5 milj. kr. programvara för basdatorcrna för bl. a. ärendehante- ring och ekonomiadministration.

Det är enligt min bedömning angeläget att programvara utvecklas för basdatorcrna. Kostnaderna för denna utveckling och distribution av pro- grammen hör finansieras via avgifter från myndigheterna.

Statskontoret bör inte själv svara för utvecklandet av produkterna. Sådana arbetsuppgifter bör i stället anförtros basdatorleverantörerna eller de särskilda konsulter och servicebyräer. t.ex. Statskonsult AB och

l'rnp. FHM/85: 25- t.?»

DAY-ÖA. som arbetar med inriktning pit det statliga omrit et. Vissa åtgärder

-,4

inom detta timrade ha.r .tuan vi:: ttts av dessa organisationer.

Jag återkommer utförligare till Dit. FA och Statskonsult Alf; i avsnitt ;.."w. För att göra det möjligt att få till stand en tcknikapphandling av program— vara till basdatorerna bör 5 milj. kr. avsättas för detta ändamål. jag avser att återkomma till regeringen med förslag att på tilläggsbudget l 1955!th begi- 5 att riksdagen anvisar dessa medel.

En lämplig anslagskonstruktion är enligt. niin mening att reservations- anslaget %! Ansl-Laflning av ADB-utrustning ökas med 5 milj. kr. En särskild ram avsätts därmed inom anskaffningsanslaget för denna teknik—

upphandling.

2.2.4. Särhrtrluftsjf'rc'igor

[ Min bedömning:

! Statskontoret tar ett sammanhallet ansvar lor sarbarhctsfragorna I inom den civila statsförvaltningen. [

Skälen för min bedömning:

Regeringen bemyndigade i april l977 chefen för försvarsdcpartementet att tillkalla en kommitté för att" utreda frågan om datasystemens sårbarhet och föreslå åtgärder i syfte att minska denna.

Särbarhetskommittc'n (SÄRK) överlämnade i december 1979 sitt slutbe' tänkande (SOU l979z93l. "ADB och samhällets sårbarhet — övervägan— den och förslag'". I betänkandet konstaterar SÄRK bl.a. att den utförda kartläggningen leder fram till "den allmänna slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens genomdatoriscrade samhälle. Den fortgående utvecklingen leder till en allt högre sårbarhet om inte motåtgärder vidtas. Olika händelser och angrepp katt ge omfattande störningar och skador även vid djupaste fred". Särbarheten kan dock minskas genom informa— tion och rådgivning på omrädet.

Regeringen tillsatte i augusti 1981 särbarhetsberedningen (SÄRB) som tick till uppgift att dels utreda frågor om säkerhet och särbarhet pä dataom— rådet. dels vara ett aktivt organ när det gäller information och rådgivning på området.

Beredningen har i samarbete med bl.a. Riksdataförbundct. ett flertal statliga myndigheter. näringsliv och organisationer utarbetat en speciell metod för sårbarhetsanalys av datoriserade informationssystem. den s. k. SBA-metoden. En presentation av SBA—metoden har sänts ut till ett stort antal företag. kommuner. landstingskommuner och myndigheter.

l tilläggsdirektiv (Dir 1984: 29) fick SÄRB i uppgift att inventera hittills- varande arbete inom området ADB—säkerhet, analysera användbarheten av detta material samt att i samverkan med främst statskontoret föreslå förbättringar och kompletteringar i det fall beredningen anser det vara motiverat.

Prop. NtM/85 : 225 14

SÄRB fick också i uppdrag att redovisa sitt arbete med SBA—metoden under år 1984 samt att i sin planering utgå ifrån att dess arbete skall avslutas under år 1985.

Beredningen har i augttsti 1983. överlämnat betänkandet (Ds Ft") 1983: 8) Undanförsel och förstöring av .=XD13-rcgister, i december 1983 Siirbarhets- analysmetoden och rapporterna Praktisk katt-tstrofplanering — val av re— servdriftalternativ. Läckande datorer — en information om RÖS. Aktuella projekt i SÄRB och Uppringda datorer. ijanuari 1985 rapporten ()ffent— lighetsprineipen. ADB och försvarssekretess samt i april 1985 rapporten ADB i kris och krig. Betänkandet och rapporterna bereds f.n. i regerings- kansliet.

Regeringen har i februari 1985 givit statskontoret i uppdrag att tillsam- mans med riksrevisionsvcrket. SÄRB och rikspolisstyrelsen undersöka vilka effekter mer omfattande störningar i den civila statsförvaltningens ADB-verksamhet i fredstid kan få för myndigheterna och samhället i stort. Mot bakgrund av denna utredning får bedömningar göras i vad mån särskil— da åtgärder behöver vidtas.

Jag anser att SÄRB genom sitt arbete på ett aktivt sätt bidragit till att höja medvetandet om dessa frågor. Det är väsentligt att arbetet med att eliminera så stor del som möjligt av samhällets sårbarhet inom dataomrä- det fortsätter. Enligt min mening är sårbarhetsfrågorna dock inte begränsa- de till den försvarsanknutna verksamheten. Sårbarhetsfrägorna omfattar flera områden som t.ex. arbetsmiljön och rättssäkerheten. Därför anser jag att det är nöd vändigt att dessa frågor bedrivas i så nära anknytning som möjligt till övrig verksamhet inom området. .

För det praktiska arbetet med sårbarhetsfrågorna inom dataområdet fordras en samordning på central nivå. En av de myndigheter som har en sådan samordnande funktion för statsförvaltningcns gemensamma datafrå- gor är statskontoret.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att ge en stats— kontoret uppgift att svara för det praktiska sammanhållande arbetet med sårbarhetsfrågorna för statsförvaltningcn. 1 denna fråga har jag samrått med chefen för försvarsdepartementet.

2.2.5. Personalntveckling och utbildning på ADB-området

Min bedömning:

Ett utbildningsprogram inom ADB-området skall utarbetas för stats- förvaltningen.

Skälen för min bedömning:

Begränsade anslag och den relativt sett allt billigare tekniken gör datori- seringen till ett tilltalande rationaliseringsalternativ för många myndighe- ter. Antalct anställda i statsförvaltningen som ijuni 1984 var användare av

le

Prop. 1984/85: 225.

någon typ av .-'tl'_)B-utrustning eller hade arbetsuppgifter med ADB-insiag var ca 170 0011 vilket motsvarar c:a 4f197—at' total:-: antalet statsanställda. Ca till % av dessa ADB—användare och därmed var [tärde statsanställd an- vände eller arbetade är 1984 dagligen med någon typ av ADB-utrustning. Av det totala antalet ADB-användare i statsförvaltningen har ca 25000 yrken eller arbetsuppgifter som har direkt samband med d:.ttcn'iseringen. Övriga AJ,)B-aiwändare har arbetsuppgifter där tekniken utgör ett stöd för berörda arbetsuppgifter.

l samband med uppläggningen av en prt.)gramverksamhet som pågår för bl. a. den offentliga sektorns service och förhållande till triedborgarna har jag haft överläggningar med de statsz-tnställdas huvudorganisationer. Dessa överli-iggningar har bl. a. resulterat i vissa gemensamma bedömningar och utgångspunkter för förändringsarbetct.

Enligt denna gemensamma syn bör myndigheterna särskilt se över möj— ligheterna att effektivisera verksamheten och förbättra servicen genom ett bättre utnyttjande av automatisk databehandling. Statsförvaltningen bör vara ett föredöme genom att den nya tekniken införs och används så att den blir till gagn hade för medborgarna och de anställda. Tekniken bör ses som ett stöd för de anställda att snabbt och smidigt tillhandahålla de tjänster som efterfrågas.

Personalpolitiken bör bidra till en effektiv statsförvaltning och befrämja ett demokratiskt arbetsliv. Detta bör vara utgångspunkten för myndighe- ternas vidare utveckling av sin personaladministration.

Behovet av utveckling av de anställdas yrkeskunskaper bör uppmärk— sammas. Personalutveckling kommer att behövas särskilt i övergången mellan en strikt regeltillämpning och en ökad serviceuricntering och i samband med införande av ny teknik.

Jag har tidigare redogjort för behoven av programvaruutveckling och teknikupphandling. Viktiga delar är bl.a. utveckling av användarnära ut- vecklingshjälpmedel liksom former för de anställdas deltagande i teknik- upphandling.

Vidare vill jag erinra om att parterna har tillsatt en gemensam arbets- grupp i syfte att ge ttnderlag för att utveckla avtal och vidta andra åtgärder för att fördjupa inflytandet för de anställda vid utveckling, upphandling och införande av ny teknik (jfr prop. 1984/85: 100 bil. 15 s. 16).

Samspelet mellan användning av ADB och utveckling av organisation och personal är av stor betydelse för en effektiv ADB-användning men också för att de anställdas yrkeskunskaper och arbetsinnehåll skall kunna påverka ADB-införandet. I avsnittet om gemensam verksamhets- och AU/ ADB-planering behandlas dessa frågor vidare.

När det gäller grundutbildning för de statsanställda inom ADB—området ligger ansvaret på det ordinarie utbildningsväsendet. Trots att de tidigare redovisade siffrorna vid en första anblick kan tyckas höga är antalet ADB-utbildade inom statsförvaltningen i förhållande till teknikutbudet för

Prop. What/85: 225 in

litet. l avvaktan pli att gapet mellan efterfrågan och utbud av ADB-utbildad personal successivt minskar måste andra åtgärder vidtas. Utbildningslo- satser mäste därför göras för att tillgodose statsförvalu—tingen.— behov av ADB-kompetens.

i den statliga förvaltningen finns i dag en rad organisationer — utöver de direkt berörda myndigheterna — som bör medverka i en sådan kompetens- utvcckling. Det är främst statskontoret som arbetar med upphandling av d'.-ttorutrustning och formulering av krav på ADB-system i str-ttsförvaltniug— en samt rationalisering. RRV med ansvar för det ekonomiadministrativa området. statens institut för personalutveckling (SIPU) som arbetar med utbildning inom bl. a. ADB-omrädet.Statskonsult AB som arbetar med utveckling av AI.)B»system. DAFA som svarar för driften av ett antal stora ADB-system och stiftelsen Statshälsan som arbetar med arbetsmiljt'lfrägor. Alla dessa organisationer bör kunna medverka till en samlad insats för att höja ADB-kompetensen i statsförvaltningen. De som berörs av en kompe- tensuppbyggnad av det slag somjag här förordat är följande; Beslutsfattare ADB-specialister. driftpersonal för stora ADB-system, personal som t.ex. använder och bearbetar data från olika ADB-system samt övrig personal som i mindre utsträckning kommer i kontakt med ADB.

I dag finns ett bra utbud av basutbildningskaraktär. Regeringen har tagit initiativ till utveckling av en sådan utbildning. nämligen "ADB päjobbet”. Utbildningen har hittills genomförts av SIPU vid ett sjuttiotal myndighe- ter. Andra exempel är "Datalära", som utvecklats av Riksdataförbundet och några dataleverantörer. Dessa kan sägas ha lagt grunden för en bred kompetensuppbyggnad förl första hand målgruppen övrig personal. Det är viktigt att detta arbete nu fortsätter och att vi bygger på med ytterligare utbildningsmöjligheter.

Ett övergripande synsätt behövs samtidigt som utbildningen måste ut- formas i samklang med de olika verksamheterna och det aktuella utveck- lingsläget för dessa vad gäller ADB-användning. Jag avser därför att sna- rast återkomma till regeringen med förslag till uppdrag åt SlPU att i samråd med de övriga större utbildningsanordnarna dvs. DAFA, statskontoret och Statskonsult AB redovisa ett program för kompetenshöjande åtgärder för statsförvaltningen inom ADB-området. Utgångspunkten för finansieringen av utbildningen skall vara att respektive myndighet inom sina medelsramar bekostar den nödvändiga utbildningen av myndighetens personal. Jag räk- nar med att ett sådant program bör kunna föreligga under hösten 1985.

2.3 Datatjänster på uppdrag I många fall saknar de ADB-användande myndigheterna erforderlig kompetens och teknik för databehandlingwarför sådana tjänster köps ut- ifrån. Leverantörer av tjänster inom ADB—området finns både inom offent- lig sektor och inom näringslivet. Bland de organisationer som återfinns inom den statlig sektorn intar DAFA och Statskonsult AB en central ställning. både när det gäller storlek och tjänsteutbud.

Prop. ]984f85: 225.— 17

Som en bakgrund till förslagen om f).—'t F.» Vill jag något het öra utveck— lingen av Statskonsult AB.

Filt" att stärka Statskonsult—. l-iordturret't' ' "tft ha." under 'Etr Håll hola" =€l börjat sälja perstmdatorer till främst statsiorvaltningen. Vidare har Stats— konsult besiutat att etablera en veri-zsatnhet som tar sil-:tt': pi-i att erbiuda programvaror för i första hand. de basdz-ttoret' som uppl'ntndlats för statsför- v:.tltningen.

lin ytterligare proiilering och omstrukturering av Statskonsultkoncernen iir nu aktuell. Motiv för den kommande strttkturl'örandringen är att göra en större åtskillnad mellan :?i ena sidan Administrativ Utveckling tAUfADB) och fi andra sidan ledningsutveckling så att dessa olika tjänster tydligare kan marknadsföras och utvecklas självständigt samt att nya satsttingar och utbrytningar inom ADB-omrädet beträffande försäljningar av programvara och smådatorer kan genomföras utan störningsseffekter inom andra delar av företagsgruppen.

I syfte att anpassa nuvarande koncernstruktur och ledningsm'önster samt finansiering till nya förutsättningar kommer en indelning i två separat verkande företagsgrupper att genomföras. Den del av Statskonsultkoncer- nen som har sin huvudsakliga inriktning mot AU/ADB-konsultation, ut- bildning inom AU/ADB—området samt distribution och försäljning av pro- gramvaror och persondatorer kommer att tltgöra en företagsgrupp. lnom denna grupp kommer verksamheten främst inom persondator- och pro- gramvaruområdet att koncentreras mot den offentliga sektorn. Vad gäller konsultations- och utbildningssvcrksamheten skall denna verka för att behålla den nuvarande marknadspositioncn mot näringslivet samt öka mot den offentliga förvaltningen.

Den andra delen av den nuvarande Statskonsultkoncernen, med inrikt- ning på ledningsutveckling. kommer att utgöra en egen företagsgrupp under beteckningen Bohlin & Strömbergföretagen. Denna grupp riktar sin verksamhet mot såväl näringslivet som mot den offentliga sektorn.

DAFA

Mitt förslag:

DAFA bör ombildas till aktiebolag från och med den l juli 1986. Det bör ankomma regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för detta.

DAFA-utredningen:

] 1984 års budgetproposition (prop 1983/84: l00 bil 15 s. l09 FiU 27, rskr 2l6) framhållerjag att det finns anledning att överväga om DAFAzs nuva- rande form är den mest ändamålsenliga för den verksamhet som DAFA bedriver. Som skäl för en översyn anges bl.a. vikten av att DAFA ges ett väldefinierat ansvar. att DAFA drivs så effektivt som möjligt och med en avkastning på insatt kapital samt att förhållandet till Statskonsult AB och 2 Riksdagen 198-1/85. ! saml. Nr 225 '

Prop. 198—1/85: 225 IS

statskontoret bättre preciseras. Översynen har gjorts av en särskilt tillkal— lad utredare (C l9841tl4). Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Litredarens förslag redovisas i rapporten "i).-XFA — myndighet eller bolag? (DsC l985: ll.

Remissinstunserna:

litt tjugotal remissinstanser har yttrat sig över rapporten. 'l'ill protokollet hör fogas en lista över remissinstanserna. som bilaga I. En sammanställ— ning av remissyttrandena finns i DsC l9h'5: 9. s. 1—30.

Flera remissinstanser instämmer i utredningens syn pil I"")AFAss ml) inom duzubahandlingsnmrådm eller lämnar den utan erinran. bl.a. datain- spektionen. näringsfrihetsomhudsmannen. centrala studiestödsnämndcn. DAFA, Statsanstt'illdas förbund. Svenska arbetsgivareföreningen. Svens- ka Advokatsamfundet, Svenska Revisorssamfundct och Föreningen Auk— toriserade Revisorer.

lnvändningar anförs. i enskildheter eller till förslaget som helhet. av bl.a. riksskattcverket (RSV). statskontoret. riksrevisionsverket. statens löne— och pensionsverk (SPV). data- och offentlighetskommittén. SACO/SR, TCO-S.

Flera remissinstanser tillstyrker utredningens förslag till ombildning av DAFA till statlig! bolag. däribland datainspektionen. näringsfrihetsom- budsmannen. centrala studiestödsnämnden, DAFA. länsstyrelsen i Göte- borgs och Bohus län, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Advokat— samfund, Svenska Revisorssamfundet. Föreningen Auktoriserade Revi- sorer.

Bland de remissinstanser som avstyrker att DAFA nu ombildas till statligt bolag finns riksskattevcrkct. statskontoret, statistiska central- byrån. statens löne- och pensionsverk. data- och offentlighetskommittén. Centralorganisationen SACO/SR, TCO-S, Statsanställdas förbund, Sveri- ges Direktreklamförening.

Enligt RSV:s mening skulle ett upphörande av myndigheten DAFA få allvarliga följder för flera myndigheters möjligheter att fullgöra sina myn- dighetsåligganden. Ett noggrant studium måste göras av hur de nu avsedda myndighetsuppgifterna i så fall skall organiseras. En synpunkt som också framförts av andra remissinstanser.

DAFAzs konkurrensmöjligheter och marknadsutsikter som bolag be- döms som i huvudsak positiva av datainspektionen. DAFA och centrala studiestödsnämnden. Mer negativa bedömningar av marknadsutsiktema görs av bl.a. riksskatteverket. statskontoret. riksrevisionsverket. statens löne- och pensionsverk, Centralorganisationen SACO/SR, TCO-S och Svenska Arbetsgivareföreningen.

Skälen för mitt förslag: DAFA — som idag bedriver sin verksamhet i myndighetsform — har enligt sin instruktion (1975z570. omtryckt 1977:1150. ändrad senast

Prop. maass- 225 19

l9$l14771 till uppgift att pä uppdrag utföra administrativ databehandling och arbete med metod— och systemutveckling i samband med sådana uppdrag. Enligt instruktionen äligger det titlare DAFÅ särskilt att tillhan— dahålla databehandlingskapat:itet ät statsmvntiigheter som saknar egen .—tlf)B-anlt'iggning. utfärda anvisningar och rekommendationer av betydelse för de ADB-system vilkas drift förläggs till DAFA samt tillhandahålla generella ADB-program för sädana ADB—tillämpningar som ofta förekom- mer hos myndtgheterna. DAl-"A fär även i övrigt tillhandahålla tjänster med anslutning till datordrift.

DAFA skall vara ekonomiskt självbärande. Endast ett formellt anslag pä l ()tttl kr. per är anvisas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likvidi— tetsbehov samt för att tillgodose bebot- av rörelsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit hos riksgäldskontoret som f.n. up gär till 16 milj. kr. Den totala omslutningen av DAFA1s verksamhet uppgick under budgetåret l983/84 till lol milj. kr. Nettoresultatet efter avskrivningen blev ett över- skott pä l940tl0 kr. För budgetåret WSJ/85 beräknar DAFA en omslutning på ca l90 milj. kr. och ett nettoresultat på ca 2 milj. kr.

[),—1543 roll inom dutab('handlt'rtgsområdat

DAFA är en myndighet som sköter driften av ADB-system för bl.a. andra myndigheter. DAFA räknas därmed till de s.k. servicebyräerna.

Tyngdpunkten i deras verksamhet har tidigare legat på försäljning av datortid. särskild drift och underhåll av administrativa rutiner av typ ekonomisk redovisning, löner m.m. Enligt min bedömning. som delas av statskontoret i dess remissyttrande. kommer denna verksamhet att få en relativt minskande andel av den totala statliga ADB-verksamheten. Dock kommer behovet av servicebyrätjänster att finnas kvar under överskådlig tid. DAFA kommer enligt min mening även i framtiden ha en viktig funktion genom att många myndigheter inte har möjlighet att själva sköta sin databehandling. Hittills har kompetensen vad gäller utveckling av system och ADB-kunnande i stor utsträckning varit koncentrerad till vissa centrala myndigheter och större verk. Även om förutsättningarna nu änd- ras genom mer decentraliserade arbetsformer kommer förändringen att ta tid. DAFA kommer därför även under överskådlig framtid att ha en avgö- rande roll inom den statliga databehandlingen.

Däremot delar jag inte statskontorets uppfattning om behovet av en ytterligare genomgång av vilka myndigheters system som generellt borde lämpa sig att drivas i egen regi och på egen anläggning. En sådan bedöm- ning mäste göras system för system eller kund för kund för att bli menings- full. I det sammanhanget får faktorer som kostnad. service. effektivitet m.m. med DAFA som leverantör vägas mot vad effekten i dessa avseen- den skulle kunna bli om driften genomfördes i kundmyndighetens egen regi. Det är dock sannolikt att konkurrensen mellan dataserviceföretagen och nya driftformer. bl.a. användningen av små datorer. kommer att bli allt hårdare.

20

Det iir därför viktigt för i).-*tf'A och andra servicebvraer att vidareut—

* ': irolilera sig. kanske iiven finna nya former för samverkan med

.dcrna. Försäljning av persontjiinster t'konsulttjiinsterl av olika slag..

tagning av standardsystem och system för drift hos kunderna samt totaientreprenader är andra viktiga områden i se: vicein'riiernas verkstan- het. Det jag nu anfört l'l'3ll :tffande utvecklingen av se.rvi::eltyritbransehen är ax betvdelse för DAP—*. i vilken forn-. det än bedrivs.

Enligt min bedömning finns i dag vid DAFA grunden för det tjänsteut- bud på dataomradet som under överskådlig tid kan komma att efterfrågas inom statsft'irvaltniugcn.

Vad giiller llAFAzs roll i den frairttitlz-t databehandlingen bör särskilt två frågor diskuteras. (IP/_l" om DAFA bör ha myndighetsuppgifter vid sidan av servicenppgifterna., dr.-fs om DAFA med enbart serviceuppgifter skall be- driva verksamheten på rent affärsmässiga grunder och i konkurrens.

De myndighetsuppgifter som jag i första hand tänker på är dels samord— ningsuppgifter innebärande ett ansvar för t.ex. teknisk samordning av statens datordrift, datakommunikation. datorutrustning och program— varor. dels huvudmannaskap för vissa system eller register av typ basre- gister, informations— och faktadatabaser. t.ex. statens person- och adress- register (SPAR),

lvl)-'ndighetsuppgiftcr av samordningskaraktär bör enligt min mening i första hand koncentreras till regeringens stabsorgan, i detta fall främst statskontoret. Det är enligt min mening angeläget att de olika statliga organen inom ADB-området renodlar sina arbetsuppgifter så att inte dub- belarbete förekommer. Jag anser därför att samordningsuppgifter inom den civila statsförvaltningen vad avser ADB läggs till statskontoret. DAFA bör därmed inte ha någon samordningsuppgift. DAFA:s speciella kompe- tens kan vid behov utnyttjas på annat sätt. t. ex. genom att regeringen eller ansvarig stabsmyndighct anlitar DAFA på uppdragsbasis.

När det gäller utpräglade myndighetsuppgifter av typen huvudmanna- skap för olika system vill jag särskilt beröra frågan om SPAR. Förutom att SPAR är ett monopolregister så har DAFA även ett författningsreglerat huvudmannaansvar för registret. En allmänt utbredd uppfattning är också att SPAR är ett register med integritetskänsligt innehåll. Även omjag inte till fullo delar den sistnämnda uppfattningen — SPAR inrättades bl.a. just för att få ett allmänt register med ett ur integritetssynpunkt acceptabelt innehåll — finns det anledning att beröra SPAR närmare.

En verksamhet som bedrivs på affärsmässiga grunder och i konkurrens är enligt min mening inte förenlig med ett huvudmannaskap för SPAR och liknande personregister. DAFA bör därför inte ha några sådana myndig- hetsuppgifter. Samma sak gäller för statliga informations— och faktadata- baser typ förvaltningsdata m.fl. Huvudmannaskapet för sådana baser eller register bör i stället åvila annan statlig myndighet än DAFA. Huvudman- nen bör i sin tur uppdra åt DAFA eller annan servicebyrå att ombesörja

IQ

l'rop. 3984185: 225

driften och marknadsföringen av dessa system. DAFA och andra service- invråer bör i princip konkurrera på lika villkor om dessa tjänster. i-iur ansvarsfrågan för SPAR m. fl. centrala inät:—matinnsdzttabascr bör lösas återkommcrjag till senare. närjag närmare behandlar den statliga informa— titmsförmedlingen i avsnitt 3.

Det är sålunda min uppfattning att I).-MTA inte skall ha niyndighctsupp- gifter av samordningskaraktär eller huvudntaunaskap för sådana register som t. ex. SPAR. DAFA kan därmed koncentrera sig på den serviceinrik- tade vet'l—Lsamhetsdelcn. Denna bör enligt min mening inte ges någon mono- polställning inom den statliga sektorn utan bör bedrivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra dataservicebyräer och driftformer. I likhet med DAFA-utredningen och Vissa remissinstanser anser jag att verksamheten bör bedrivas enligt företags-ekonomiska grunder med lön- samhet som mål och m 'd krav pa marknadsmässig avkastning på insatt kapital. De invändningar som rests mot att DAFA ombildas till bolag gäller ofta att DA FA har myndighetsuppgifter. Med den ändrade roll för DAFA som jag här har förordat föreligger inte längre detta problem.

Det är dock angeläget att staten i likhet med flera stora företagskon- cerner har tillgång till en egen servicebyrå inom ADB—omrädet. Detta motiveras av att ett statligt ägande ger en säkerhet så att det inom den statliga sektorn finns ett organ som tillgodoser de statliga verkens grund— läggande behov av dataservice. Med den roll jag har förordat för DAFA kan detta enligt min mening uppnås oavsett om DAFA drivs i myndighets- eller bolagsform.

[)..4 FA :s |'rfr/rmmhalbidum

Vad gäller frågan om vilken vcrksamhets— eller associationsform som är mest ändamålsenlig för att DAFA med den affärsmässiga inriktning och den roll i den framtida databehandlingen som jag här redogjort för harjag övervägt myndighetsformen i förhållande till bolagsformen.

Myndighetsformen är inte likformig-utan kan utformas på flera olika sätt. Det finns t. ex. inga rättsliga hinder för att anpassa en uppdragsmyn- dighet av DAFAzs typ till att i realiteten motsvara i-tffärsvcrksformen

För att DAFA skall kunna ha en renodlad affärsmässig roll och bedriva sin verksamhet i konkurrens behöver DAFA ett betydligt större handlings- utrymme än vad myndigheten har i dag. Det gäller främst i fråga om möjlighet att samverka med andra organisationer på marknaden men även vad gäller det ekonomiska målet och taxepolitiken. anskaffningen av da- torutrustning. kapitalförsörjningen samt löne- och anställningsvillkoren.

Nuvarande inskränkningar i DAFA:s handlingsfrihet inom dessa omrä- den skulle delvis kunna mildras genom att DAFA — fortfarande i myndig- hetsform — ges förutsättningar och befogenheter som överensstämmer med eller nära ansluter till dem som gäller för affärsverken. Ett synsätt som innebär att anpassa en verksamhetsform så att denna hjälpligt elimine-

Prop. ltlts'4r'85: 225 22 rar de mest akuta nackdelarna är emellertid enligt min mening för snävt. Ambitionen mäste istället vara att — förutsättningslöst — välja den form som i sin grundstruktur ligger närmast de krav som deti aktuella verksam- heten ställer. Krävs därutöver. för att harmonin mellan verksamhet och form skall vara fullständig. ytterligare justeringar far dessa göras. Detta sker dii tried utgi'ingspunkt i den grundform som ligger närmast verksamhe- ten.

()jiiemt'iglter, säkerhet och kontroll

Vid DAF/t. behandlas i dag ett antal av de cetttrala datasystem som finns inom statsförvaltningen. En ändring av DAFAzs nuvarande verksamhets- form låter sig inte göras titan att ett noga övervägande skett om vad lörändringcn innebär för de system som DAFA i dag har bearbetningsan- svaret för. Detta har även framförts av ett antal remissinstanser.

Jag delar remissinstansernas bedömning i denna del. Särskilt viktigt i detta sammanhang är. som bl.a. framhållits av riksskatteverkct. säker— hets-. sekretess— och kontrollfrågorna. Vid en första anblick kan det synas som om de register som idag bearbetas vid DAFA är unika i så mätto att de ställer särskilda krav i dessa avseenden. Vidare kan lätt en osäkerhets— känsla uppstå huruvida en annan form erbjuder tillräckliga garantier för att bearbetningama utförs på förväntat sätt.

.lag delar dock inte de farhågor som har förts fram av några remissinstan- ser i detta avseende. Och jag tänker nu i första hand på andra register än SPAR. Att organisationer som bedrivs i bolagsform anförtros känsliga uppdrag är ingen nyhet eller särskilt anmärkningsvärt. Ett flertal exempel kan hämtas både inom försvarssektorn i form av krigsmaterielbeställningar och från den kommunala och landstingskommunala verksamheten i form av uppdrag till Kommundata AB och andra bolag.

Det är i detta sammanhang angeläget att understryka att huvudmanna- skapet. dvs. det totala ansvaret för rcgistrets användning. bearbetning och innehåll. är helt oberoende av vem som utför den ADB-tekniska driften av systemet. Detta synsätt är också en av de grundläggande utgångspunkter- na i datalagen (1973: 289, omtryckt I982: 446). Huvudman för de aktuella systemen och registren är respektive kundmyndighet. Huvudmannaska- pets innehåll påverkas inte av en eventuell ändring av driftorganisationens verksamhetsform. Genom att huvudmannen är en myndighet gäller sed- vanliga regler om insyn och kontroll.

Ett ytterligare stöd för min uppfattning är det synsätt som legat till grund för 2 kap. lOä tryckfrihetsförordningen och som i korthet innebär att andra myndigheters eller enskilda kunders ADB-upptagningar som be- handlas vid t.ex. DAFA — i dess nuvarande form — endast som ett led i teknisk bearbetning eller lagring för huvudmannens räkning inte är all— männa handlingar.

Vad gäller den revisionella kontrollen av verksamheten och garantiema

Prop. 1984/85: 225 33

för att denna bedrivs på ett korrekt sätt anser jag att dessa väl tillgodoses av i-ikticbolagslagens ansvarsregler samt genom ägarens. i detta fall till lt'Jl.l'/"t'. staten. möjlighet att påverka verksamheten pil bolagsstämma och genom styrelsen som utsetts av den statliga ägaren. Till sist vill jag även erinra om att datalagens regler om tillstånd. tillsyn och kontroll av person- register samt ansvar vid brott mot lagen giiller helt oberoende av om verksamheten bedrivs i myndighets— eller holagsfmm.

Hänvisningar till S2-2-5

Sammanfattningsvis delarjag såledesjustitiekanslerns uppfattning att en förändring av DAF—"A:s associationsfm'm inte kommer att innebära någon förändring för de myndigheter som fortsätter att utnyttja DAFA för driften av sina personregister. chisteransvarig i datalagens mening kommer även i fortsättningen att vara den myndighet som bestämmer vilka personupp— gifter som skall ingå i registret. Jag instämmer således även med centrala studiestödsnämnden och tiksrevisionsverket i deras bedömningar att en ändring av DAFA:s associationsform inte utgör något hinder mot fortsatt drift av studiestödets informationssystem eller system S vid DAFA.

Vid en samlad bedömning av vad jag tidigare framfört om DAFAcs roll. affärsmässighet samt säkerhet och kontroll har jag därför — i likhet med vissa remissmyndigheter, bland dem datainspektionen. DAFA, riksrevi- sionsverket. centrala studiestödsnämnden och näringsfrihetsombudsman- nen — kommit till den uppfattningen att bolagsformen är mest ändamålse n- lig för den verksamhet somjag föreslår att DAFA skall bedriva. Bolagsfor- men är väldefinierad och särskilt avpassad för affärsverksamhet. Samtidigt som den ger en önskvärd handlingsfrihet ställer den striktare krav på ekonomiskt ansvar för DAFA:s styrelse och verkställande ledning än myndighetslormen. Den ger också den flexibilitet som är nödvändig för att DAFA skall kunna anpassa sig till den tekniska utvecklingen och till marknadens behov. Ett annat viktigt skäl för att ge DAFA bolagsformen är att denna är vanligast förekommande i servicebyräbranschen. Bolagsfor- men bör därför underlätta den samverkan med andra leverantörer som jag tror på sikt är nödvändig för DAFA och andra inom branschen för att kunna erbjuda en så fullständig produkt som möjligt. Dessa fördelar kom- binerat med att staten som ensam ägare till bolaget kan styra utvecklingen av verksamheten i enlighet med statsförvaltningens behov gör att DAFA på ett effektivt sätt kan fungera inom ADB-området.

Med hänsyn till de investeringar, som inte bara DAFA utan även många kunder redan gjort. och till de bindningar som finns i DAFAzs avtal med kunder anser emellertid jag att DAFA tills vidare bör behålla drift. produk- tion. underhåll och marknadsföring av SPAR. När huvudmannen för SPAR på avtalsbasis uppdrar åt DAFA att utföra dessa tjänster bör ut- gångspunkten vara att skälig ersättning utgår till huvudmannen. Vidare är det enligt min mening viktigt att insynen i registrets användning och skötsel inte försvåras genom att DAFA givits formen av bolag. Detta kan bäst ske genom att avtalet mellan huvudmannen och bolaget innehåller

l'rop. 1984/85: 225 "34

regler om utförlig och rer "lbuntlen rapportering. om att i tveksamma fall inhiimta huvudtttttnnens godkännande av registret.—; användning samt om särskilda iitgärdcr av bolaget för att allmänhetens insytt i och kontroll av registret inte skall bli mindre. än vad som giiller i dag.

En ytterligare garanti för det alln'iännas insyn och kontroll av registrets skötsel ges genom datalagens regler i 15— IS så) om tillsyn över att automa— tisk datzithehandling inte. medför otillbörlig inträng i personlig integritet. Enligt dessa regler har tiatainspektionen rätt till tillträde till lokal för automatisk datt-tl'tehandling. rätt att ta del av registerinnehiillet samt i övrigt få tillgång till handling som rör databehandlingen. Dessa regler gäller oberoende av om databehandling sker vid myndighet eller bolag.

l.").fl ["A .'.'—. j'rrmt lir/(t in riktning

Sammanfattningsvis trot'jag att det finns goda ft'jtrutsättningar för DAFA att verka med den inriktning och i den form som jag här gett uttryck för. d.v.s. i fri konkurrens och enligt f("iretagsekonomiska principer. För en långsiktig överlevnad är det dock. som jag inledningsvis har berört. nöd— Vändigt att DAFA breddar sin nttvarande verksamhet. Jag tänker då i första hand på persondatorområdet. "paketförsäljning" av tttvecklings— och drifttjänster och ökad konsultverksamhet samt att DAFA söker nya former för samverkan med bl. a. leverantörer. i och med dessa åtgärder är enligt min mening grunden lagd för ett offent'ligägt serviceföretag inom databranschen med ett tjänsteutbud sotn väl motsvarar statsförvaltningens behov.

Nära till hands ligger naturligtvis att DAFA söker samarbete med t. ex. Statskonsult AB. De mer tekniska frågorna kring en samverkan eller ett eventuellt framtida samgående med Statskonsultföretagen bör utredas. Detta kan lämpligast ske genom att en organisationskommitté snarast tillsätts. De viktigaste uppgifterna för denna kommitté blir att genomföra en bolagsbildning av DAFA samt att närmare stttdcra samverkansfor- merna mellan DAFA och Statskonsult. Vidare bör kommittén få i uppgift att särskilt utreda konsekvenserna för DAFAzs nuvarande kunder med anledning av DAFAzs skyldighet att såsom bolag ta ut mervärdeskatt för vissa av sina tjänster.

För att det fortsatta utredningsarbetet och därmed sammanhängande överläggningar med bl.a. de anställda, Statskonsult m.fl. skall kunna genomföras rationellt är det emellertid enligt min mening nödvändigt att n'ksdagen redan nu tar principiell ställning för att genomföra bolagsbild— ning av DAFA. Ett sådant genomförande förutsätter att tillgångar som DAFA nu disponerar överförs till ett nybildat eller befintligt bolag. l samband därmed får en värdering. ske av dessa tillgångar med hänsyn till bl.a. reglerna i aktiebolagslagen.

Jag förordar således att regeringen föreslär riksdagen att godkänna rikt- linjerna för att ombilda DAFAzs verksamhet till ett aktiebolag. Regeringen

| J 1.11

Prop. 1984/85: 225

får återkomma till riksdagen under viiren 1986 i den män genomft'irandet av bolagsbildningen fordrar riksdagens ställningstagande.

Beträffande de konsekvenser ur rättslig aspekt m.m. som en ändring av DAFA:s verksamhetsform kan medföra har jag samrått med chefen för jtistitiedepartementet.

3. Aktivare statlig informationsförmedling Mitt förslag: En myndighet inrättas. som är administrativt knuten till statskon—

toret, med uppgift att svara för huvudmannaskapet för SPAR.

Min bedömning:

Statskontoret ges i uppdrag att i samarbete med delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI-) göra en över— syn av möjligheterna att bättre utnyttja de statliga dataregister som har karaktär av informationsdatabaser.

Skälen för mitt förslag och min bedömning:

Datoriseringen har medfört att en ökad mängd information nu ligger i dataregister. Fler typer av uppgifter som har mer allmänt intresse finns i särskilda s.k. information'sdatabaser. Utvecklingen är snabb. 1 Europa fanns år 1975 ca 700 sådana databaser tillgängliga för allmänt bruk. År 1980 hade antalet stigit till ca 2 300.

För de anställda kan tillgången till informationsdatabaser både underlät- ta arbetet och öka möjligheterna till att ge bättre service.

Fastighetsregistret och bilregistret är exempel på sådana register som används ofta. I viss utsträckning är dessa regilster också tillgängliga för en bredare krets av användare.

De register som har den största expansionspotentialen är sannolikt de som innehåller löpande texter. Den främsta anledningen är att tillgången på terminaler ökat och att lagringskostnaderna sjunkit. Satsningen på s.k. basdatorer som jag tidigare redovisat utgör här ett viktigt inslag.

Tiden är enligt min mening mogen för att ta ställning till'hur statsförvalt- ningen skall kunna utnyttja databastekniken för att förbättra servicen till medborgarna och öka effektiviteten. I dag finns det i databasform stora informationsmängder inom olika fackområden. Jag tar här upp de möjlig- heter som finns till ökad användning av dessa. Det finns emellertid också en rad problem som måste lösas. Det gäller bl.a. val av sökteknik och val av driftorganisation. Vidare måste också integritets- och offentlighetsfrä- gor uppmärksammas. Jag vill i detta sammanhang erinra om det arbete som bedrivs inom data- och offentlighetskommittén (DOK) (Ju 1984: 06). 3, Riksdagen 1984/85. ) saml. Nr 225 '

Prop. 1984/85: 225 26

llr'ittrr- utnyttjande av ilrj'nrnmtimtskiillm' inmn _!i'irvnltningcn

Flera av de största och mest anlitade databaserna har hämtats från utländska producenter och tillhandahålls av de svenska inl'ormationssök— ningssystemen för den svenska eller nordiska marknaden. Andra data- baser produceras av svenska myndigheter. institutioner eller företag. och har främst svenskt eller nordiskt material. Dit hör bl.a. bihliotckssystemet Lll3RlS. läkemedelsdatabasen SWEDIS. administrerad av socialstyrel- sen. bvggdatabasen BODlL och SCB:s databaser. Flera myndigheter har ansvaret för informationsdatabaser på sina resp arbetsområden. i vissa fall i samarbete med internationella organisationer.

l.")e informationssystem som jag tidigare berört kan komma att omfatta större delen av den information som är aktuell inom en myndighet. Som exempel på data som kan kotnma att ingå i sådana system vill jag nämna regler och föreskrifter. information om ärenden. information om objekt. personinformation. samt statistik och sammanställningar av olika slag.

Myndigheternas regler hålls tillgängliga i en rad olika former, som för- fattningsserier. handböcker, lösbladspärmar m.m. Även om det på vissa ämnesområden finns rimlig enhetlighet mellan berörda myndigheters ter— minologi. regelstruktur m.m. utgör språkbruket. skilda definitioner och benämningar och andra olikheter ett betydande problem för såväl handläg- gande personal som för myndigheternas avnämare och kunder.

Information av detta slag kan även komma allmänheten till godo. Stats— rådet Ingvar Carlsson kommer senare i dag att ta upp betydelsen av tillgänglighet av sådan information för vitaliseringen av demokratin i pro- positionen (prop. l984/85: 220) om datapolitiken.

l propositionen (prop. l983/84ztl9) om förenkling av myndigheternas föreskrifter. anVisningar och råd (KU 25, rskr 245) har justitieministcm förordat en rad åtgärder för att myndigheternas föreskrifter och övriga regler skall bli enklare och klarare och för att regelbeståndet i samhället inte skall bli alltför omfattande.

Ett par av åtgärderna underställdes riksdagens prövning. Återstoden var åtgärder som regeringen aviserade att den själv avsåg att vidta.

Av intresse i detta sammanhang är att regeringen ville ålägga varje myndighet att fortlöpande föra en förteckning över gällande föreskrifter, allmänna råd o.d. som myndigheten eller någon föregångare till denna har beslutat. I samband med att förteckningama upprättas bör myndigheterna sträva efter att upphäva eller återkalla sådana regler som är föråldrade eller inte längre behövs. Det diskuterades om förteckningarna borde föras med ADB redan i ett inledande skede.

Det meddelades också att statsrådsberedningen skall utarbeta en hand- bok för myndigheternas regelskrivning.

Regeringen har nu ålagt myndigheterna att upprätta sådana förteckning- ar före den ljuli 1986.

rx) N_I

Hänvisningar till S3

  • Prop. 1984/85:225: Avsnitt 2.2.5

Prop. IOM/85: 225

Jag nämner dessa åtgärder särskilt eftersom de är grundlä' nde satte- ringsåtgärder som måste göras innan man kan diskutera dataregister över myndigheternas regler av olika slag.

Re

enlig

'criugen avser att inom kort ändra föriitttningssantlingsförordningen i tet med SARl:s förslag. l en skrivelse den 16 januari l9t$4 till regeringen har samarbetsorganet

(|-

för rättsväsendets informationssystem tSARl) föreslagit ändringar" i för— fattniugssamlingsförerduingen (l976:""25. (_rmtry'ekt l977:952. ändrad se- nast 19x4zzrzt. '

SARI har i skrivelsen föreslagit att särskilda bestämmelser utfärdas för det fall att de omkring 7tl—talet myndigheter som får ge ut författningsst-tm- lingar enligt nämnda förordningar bygger upp d:.uaregister över sina författ- ningssamlingar.

Förslaget har remissbehandlats. Det har godtagits av remissinstanserna. SAR]. som svarar för samordningen av datar :istren i det nuvarande rättsdatasystcmet. arbetar nu vidare med andra frågor som gäller rättsliga informationssystem. Enligt vad jag har erfarit avser SARl att återkomma till regeringen i dessa frågor tidigast nästa år.

Utvecklingen mot alltmer datoriserade kontor i statsförvaltningen kan väntas gå allt snabbare framöver, inte. minst genom tillkomsten av de basdatorer jag tidigare nämnt och den decentralisering av besluten om ADB—investeringar som jag berör i det följande.

Det. finns som jag tidigare framhållit två motiv för att utnyttja den information som lagras i ADB-system. Det ena är att myndigheterna kan göra rationaliseringsvinster och det andra är att deras service mot allmän— heten kan förbättras.

Som ett exempel på hur rationaliseringsvinster kan uppnås kan här nämnas att en studie nyligen genomförts av möjligheterna att distribuera information från statens a'rbetsgivarverk (SAV) i form av avtalstryck, cirkulär och snabbaktuellt via en informationsdatabas.

För den enskilde statstjänst-emannen skulle tillgång till information på detta sätt betyda snabbare åtkomlighet av nya avtal m.m. och också en bättre överblick. En undersökning som genomförts av DAFA och SAV visade att närmare 90% av ett sjuttiotal tillfrågade myndigheter ansåg att de skulle göra rationaliseringsvinster om de fick tillgång till SAst infor- mationsmatcriel via terminal. Speciellt framhölls att man kunde räkna med snabbare handläggning och minskad risk för felaktiga beslut.

Jag finner denna typ av synpunkter intressanta att pröva vidare. t. ex. i anslutning till den AU- och ADB—planering som skall ske vid myndigheter- na. Det finns enskilda områden där distributionsform m.m. kan prövas utan alltför ingripande ändringar i den befintliga planeringen.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om den regelförenkling som pågår av det statliga tjänstepensionssystemet och somjag redovisat i prop. 1984/85: 219 om den statliga personalpolitiken.

Prop. 1984/85: 225 33

När det gäller förbz'ittringar av servicen är det viktigt att myndigheterna bygger sina kontorsinformationssystem så att allmänhetens rätt att ta del av ADB-lagrad information beaktas. Jag vill här erinra om bestämmelserna i sekretesslagen (1980: 101) ändrad senast 1985zb'). Myndighet som i sin verksamhet använder ADB skall ordna denna med beaktande av deti i tyckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar (li kap. 9 å.). Föreskrifterna tar sikte på allmänhetens möjligheter att hos en myndighet ta del av ADB-lagrad information. 1 den män myndigheten har terminalorienterade dataregister skall myndigheten enligt samma lag- rum beakta det intresse som enskilda kan ha att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.

ftrgarderjdr (HI [om problem med allmamm itt/armatinnxdambaxt'r

l betänkandet (SOU 1980: 31) ()ffcntlighetsprincipen och ADB tar data- lagstiftningskommittén (DALK) upp frågan om s. k. aktiv informationsför- medling. DALK konstaterar därvid att behovet av och kraven på en aktiv informationsförmedling måste undersökas närmare innan nägra konkreta åtgärder kttnde föreslås. Kommittén anser sig emellertid inte kunna göra en analys i frågan. DALK pekar däremot på några frågor som kan ha särskilt intresse vid den fortsatta diskussionen om hur en sådan informa- tionsförmedling skall ordnas. DALK utgår från att ADB-tekniken skulle användas i informationsförmedlingen och att den tekniska utvecklingen med hemterminaler. teledata m.m. kunde få en väsentlig betydelse. DALK förordar en särskild utredning med uppdrag att undersöka behovet av en sådan informationsverksamhet och hur den bör utformas.

! prop. 1981/82:37 (KU 21. rskr 163) ansluter sig föredraganden till uppfattningen att det ur många aspekter är önskvärt att den informations- mängd som myndigheterna besitter sprids till en Vidare krets. även på ett annat sätt än genom den gängse handlingsoffentligheten. Det är enligt föredraganden uppenbart att den tekniska utvecklingen, främst den alltmer omfattande användningen av ADB, har förändrat förutsättningarna för att bedriva s.k. aktiv informationsverksamhet. Han erinrar om att utveckling- en dittills styrts. inte genom centrala. generella direktiv. utan av myndig— heternas resurser och av de behov som finns inom skilda sektorer av samhället att ta del av myndigheternas kunskaper och information. Mot den bakgrunden var föredraganden av den uppfattningen att det inte då fanns anledning att utreda frågan.

Den alltmer ökande datoriseringen inom statsförvaltningen gör det nu angeläget att närmare behandla s.k. aktiv informationsförmedling. i syn- nerhet som myndigheterna kan komma att relativt snabbt bygga upp kon- torsinformationssystem inom sina verksamheter med hjälp av basdatorer och annan utrustning. Flera viktiga frågor behöver belysas. En viktig fråga gäller förhållandet mellan större informationsbanker och myndigheternas dataregister.

' . 4.185: 225 29

_- _ u _, m. '.'”. u—

. Vu ':

Den framtida behandlingen av inj.-'ndigltetcrnas lltht'thttllUti m.m. berörs av DÖKIS utredningsuppdrag. l samband med ändringen av DAF/tzr; asso- ciationsfortn mäste emellertid nägra. i'riigor lösas. ["hål"-"Å kan som jag tidigare framhållit inte vara huvudman för SPAR.

Med huvudman avset'jag i detta fall ett ansvar för registretsinnehäll och användning. i hnvndmannaskapet bör dock normalt inte ingä den mera datatekniska drift-en och underhållet av systemet och inte heller försälj- ningen av uppgifter från registret. Dessa funktioner bör pä avtalsbasis överlåtas till DAFA eller andra organisationer. lnnehället i dessa avtal bör då tillsammans med krav på skälig ersättning för den information som blir åtkomlig genom databasen utgöra utgångspunkt då ställningstz-tgande sker till frågor rörande Finansiering och prissättning av databasen i sin helhet.

Flera skäl talar för att huvudmannaskapet bör läggas på en statlig myn- dighet. Jag har tidigare, i samband med attjag tog upp frågan om DAFAzs associationsform. behandlat denna fråga utförligare. ] detta sammanhang vill jag främst ånyo erinra. om att de. regler för medborgerlig insyn som gäller för myndigheten" är av utomordentligt värde vid hantering av ett register av SPAst typ.

Jaganser att det behövs en ny myndighet. om huvudmannaskapet skall få en så tillfredsställande lösning som möjligt. Hur den framtida behand— lingen av myndigheternas information m.m. berörs är ett av DOKzs utred- ningsuppdrag. Den lösning som jag här beskriver bör därför tillämpas övergångsvis i avvaktan på DOK:s förslag och statsmakternas efterföl- jande ställningstagande. Myndigheten bör enligt min mening vara friståen- de från såväl sakansvarig myndighet som drift— och försäljningsorganisa- tion. Vidare bör myndigheten — en nämnd — vara så liten som möjligt och hämta sina kansliresurscr frän statskontoret. Myndighetens sammansätt- ning bör däremot vara bred och innehålla ledamöter som är verksamma inom såväl statsförvaltningen som från intresseorganisationer och närings- liv.

Jag avser att snarast återkomma till regeringen med uppdrag till stats- kontoret att närmare studera de praktiska frågorna i samband med myn- dighetens formella inrättande.

Jag har i denna fråga samrått med chefen förjustitiedepartementet. Bland andra frågor som måste lösas för att skapa en mer aktiv informa- tionsförmedling återfinns frågor av mer teknisk natur såsom standardise- ring av sökteknikcn m.m. Avsikten är att underlätta användarens arbete både med den aktuella databasen men också förenkla kommunikation mellan olika baser. Frågan om utbyggnader av nätverk för sådana kom— munikationer mäste därvid beaktas.

En effektiv aktiv informationsförmedling ställer krav på att myndighe- terna utnyttjar gemensam söktcknik och metoder för val och strukturering av informationen. Informationens kvalitet och förändringar måste beva— kas. Driftverksamheten bör även vara enhetligt organiserad. Dessa om- 4 Riksdagen ”84/85. [ sant!. Nr 22-

Prop. 1984—155: 225 30

ständigiteter talar —- eniigt min mening —- för att satsningar på informa- tiorrsdatabaser för aktiv inforntationsförme ling måste. samordnas.

Jag; vill i detta samrrranitang erinra om de tiliiiegsdirekti'r (blir l984z48l som reueringen nia iii OOP-1. liornrrtitten skall enligt dessa klargöra var gränsen gå.—* mellan skvldiqlreten att lämna. ut n utgifter fran A.!)Bvreeister -_ _ .. L . ._ ...

== offentiighetsprineipen och möjligheten att lämna upplysningar enligt andra i'i'irfattningar. Frågan är" om myndigheterna skall tillgodose önskemål om stora uttag av uppgifter som är avsedda för rent kommersiella syften. Kommittén skall vidare överväga reglerna för myndighetemas avgifts- sättning av inforrnationstjänster. iviot bakgrund av vadjag här anfört avser jag att. återkomma till regeringen med förslag att ge statskontoret i uppdrag att be!ysa behoven av större inforrnationsbanker med information inom och från statsförvaltningen och att lämna förslag till inrättande av nya informationsbanker. Ett särskilt viktigt underlag för beslut om skapande av nya baser är de mer långsiktiga AU/ADB-strategier och planer som myndigheterna snarast bör utarbeta. Jag återkommer till detta senare när jag behandlar myndigheternas ADB—planering. De erfarenheter som vun- nits vid bl. a. DAFA genom förvaltningsdata och RÄT'I'SDATA bör bl.a. belysas och utnyttjas.

i uppdraget till statskontoret bör ock så ingå att klargöra f förutsättningar— na för på att skapa en sådan standardisering att en gemensam sökteknik kan tillämpas för så många databaser som möjligt. Därvid bör även organi- sationen av driftverksamheten tas tipp. I dessa frågor bör samråd ske med televerket och postverket som är viktiga aktörer när det gäller informa— tionsförmedling med hjälp av ny teknik. Statskontoret bör bedriva sitt. utredningsarbete i nära samarbete med delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning ( DFl ), vars uppgift är att svara för övergri- pande planering och samordning av informationsförsörjning för forskning och utvecklingsarbete m. m. Ett samarbete bör också äga rum med DAFA.

Statskontoret bör vidare medverka vid uppbyggnad av sådana informa- tionsdatahanker som det kan bedömas vara motiverat att starta.

4. Gemensam verksamhets- och AU/ADB-planering 4.1 Översyn av nuvarande regelsystem

Regeringen uppdrog ijuli 1984 år statskontoret att utreda och lämna förslag till en ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-inve- steringar.

Utgångspunkten för den nya ordningen skulle vara fastställande av myndighets- eller verksamhetsvisa investeringsplaner för ADB-system, ADB—planer. grundade på AU/ADB-strategier. Vid samma tillfälle fick statskontoret även ett uppdrag att utforma och lämna förslag till rutiner m.m. för myndigheternas arbete med efterstudier av ADB-investeringar. Dessa uppdrag har avrapporterats till regeringen i februari 1985.

Pratt. Wiki/35: 225 3]

it:"rpporterna har retuissbeitandlats. Ratumandrag av rapporterna förteckning över remissinstanserna bör fogats till protokollet i detta ärende som !)!ingornn .? .ru-ir ]. en sarnrttatrstiillnirrg över remissvaren äteriirrns i iJsC 98539 s. 31-- 4. '_/i

".2 Riktlinjer för ny lrundliiggnings— och beslutsordning

Min bedömning: ! Nuvarande regelsystem för myndigheternas investeringari ADB-sy— [

stem ändras så att statsmakternas beslutsunderlag i större utsträckning |

utgörs av fleråriga planer för administrativ utveckling inom tuyndighc— .

terna.

Ökad tonvikt läggs på uppföljning (s. k. efter'studier) av gjorda ADB— investeringar. Vidare markeras skillnaden mellan investeringar som syftar till oförändrad eller höjd ambitions— eller kostnadsnivå och inves— teringar av rationaliseringskaraktär.

Statskontorets förslag:

Statskontoret föreslår att ett styrsystem inom statsförvaltningen utfor— mas i vilket investeringsbeslut och andra ställningstaganden tas på grund- val av myndighetsvisa övergripande och långsiktiga planer för den admini- strativa utvecklingen (AU) i samband med budgetprocessen och där resul- tatrcdovisning, genom bl.a. efterstudier, utgör en viktig del. Statskonto— rets förslag överensstämmeri huvudsak med mitt.

Remissinstanserna:

Samtliga remissinstanser ansluter sig till den helhetssyn som statskonto- rcts förslag bygger på. Även i övrigt godtas grundprinciperna för det föreslagna styrsystemet av en stor majoritet av rcmissinstanserna. ingen remissinstans avstyrker förslaget till styrsystem som helhet. Däremot framförs invändningar mot enskildheter i förslagen från flera remissinstan- ser, och även i övrigt framförs synpunkter och kommentarer till systemets utformning och de förväntade resultaten av planeringen.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen i rapporten om en treårig AU-planering. och med strategiska planer på mellan 5— lt) års sikt. Några instanser har dock vissa invändningar eller alternativa förslag.

Förslagen tillstyrks av bl. a. riksförsäkringsverket. riksskatteverket. universitets- och högskoleämbetet. arbetsmarknadsstyrelsen_ lantmäteri- verket, länsstyrelsernas organisationsnämnd. länsstyrelsen i Kronobergs län. TCO-S. Överbefälhavaren anför att det kan diskuteras om inte treåriga planer är en alltför kort tid. Försvaret har fem års tidsperspektiv i rationali- seringsplanerna. Arbetarskyddsstyrelsen i frägasätter dock AU-strategien med en planeringshorisont upp till lO är. (Se DSC l985: 9 s. tål—54").

Prop. 1984/85: 2.25.

'.») IJ

Bakgrund och skälen för min bedömning:

Erjfi-u't'nhete'r (El-' nm'rrmmit' ('.-ru'ning

De nu gällande reglerna om handläggningen av Al'JE-t'rzigor i statsför- valtningen som finns intagna ij'r'irmzlniugr'n (NM.—Zorn om inresa-ringar !

' ligt; AiOS-s_vt'rwrt. syftar i första hand till att ge regering och riksdag moilighct att i ett tidigt skede påverka större ADil-investeringar och där- med inriktningen av ADl—l—anvämlniugen i statsförvaltning-en. l huvudsak har detta syfte uppfyllts. Vidare har s_vstemutvecklingsarbetet pä myndig- heterna förhättrats och beslutsunderlagens kvalitet ökat.

Den systemutvecklingsmodell som anvisas i förordningen tillkom främst för att man skulle kunna styra de relativt stora system som byggdes under 1970-talet. Den tekniska utvecklingen har emellertid medfört att förord— ningens synsätt i vissa delar inte längre är tillämpligt.

Svårigheter föreligger att förena systennnvecklingsmodelien med nya metoder för t.ex. prt'rtotyputveckling och användannvecklade tillämpning-- ar. Förordningen förutsätter vidare att beslut fattas om ett system i taget. Den understödjer därför inte långsiktig planering eller nya sätt att använda och integrera ADB-tekniken i verksamheten. Den ger inte heller möjlighet till överblick över myndighetens olika rationaliseringsinsatser. Antalet enskilda prövningstillfällen för större och viktigare ADB—investeringar ökade i och med förordningens tillkomst. 1 förordningen föreskrivs rege- ringsbeslut för'större ADB-investeringar vid tre tillfällen under utredning— ens gäng. Dessutom kan regeringsbeslut även bli aktuellt i samband med upphandling, av utrustning.

Antalet prövningstillfälleu påverkar den sammanlagda beslutstiden för varje projekt. Långa väntetider uppfattas pä myndigheterna som mycket betungande; det skapar osäkerhet och försvårar myndigheternas plane- ring.

Det finns i dag i förordningen ett krav på att myndigheterna skall göra systematiska utvärderingar av investeringar i ADB-system i form av efter— studier senast två är efter driftsstan. Erfarenhctsinsamling i form av efter- studier har hittills emellertid endast gjorts undantagsvis. Behovet av efter- studier är dock stort. Det visas inte minst av att ett flertal efterstudier nu pågår eller planeras inom statsförvaltningen. lnom försvaret har efterstu- dier byggts in i ADB-planeringssystement.

Statsförvaltningens resurser för efterstudier av ADB-investeringar är i dag knappa. Genomförandet av enskilda efterstudier kan därigenom kom- ma att behöva vägas mot kravet på resurser till fortsatt utveckling. Detta talar för att efterstudiernas ambitionsnivä bör anpassas till de krav som i varje situation kan bedömas vara viktigast.

Investering i och drift av rationaliseringsåtgärder_Nnansieras på olika sätt i'statsförvaltningen. För civila myndigheter gäller t.ex. att inköp av

'.») '...)

%:. ism/85. 2-5

Persondatorer och skrivautomate:' hesltnas: v m'- r::ligi' mer: och fina :si-

..lttnngarnla' !: ::: '." av övrig

ellr ' via det egna driftsan: .l::'_"::-. dvs datorutrustning oci: pt'oer:-.:ni'.-'arz: liitansic-i'as :::-er det: cent: :'if : rese :va- ti:'.:ns:'.t'.s'taget Anskaffning av ."'-.l>i?--t:trt:s:nine. Myndighet Hagge:—

:na: med hjälp ::: ' staten

reticr till statskontoret artiga :.:vgil'ter som he iivkastningsriinta. en be::"iknad li'.'si:":ttg'.i samt en viss ::;it': 'stt'aiionskost— nad. Övriga investeringar i ansintninr iii! ADB—' mv" s:..nnxtma ::. 'let av alimiinr ton.:nscrtnesl araktät. exetnt. elvis pr :gran: vara. titnildning och organisaiionsiörändringar finansieras som särskildt: e::gi-ingsanvisningar eller över de ordinarie driftsmedl". .

Dagens ordning beträffande. iinansierinuen är i vissa avseecnd :: inte tillfredsstiillande. Rationaliseringen kan medlöra stora investeringsbehov utöver den tekniska utrustningen. Dessa kan inte täckas av det centrala rescrvationsanslaget och kan därigenom normalt inte heller periodiseras över investeringens ekonomiska: livslängd. Rationaliseringen riskerar på detta sätt att bli "ojämnt" genomförd — viktiga åtuärdert. ex utbildning. systemanpassning eller rekrytering får inte tillräckliga: resurser.

Ett annat problem är att rationaliseringseftekten av genomförda investe- ringar inte kan särskiljas i det generella driftsanslaget. Det är således svårt att bedöma om enskilda investeringar i besparingssyfte haft avsedd effekt. Rationaliseringen ger — många gånger — följaktligen inte någon direkt bcsparingseffekt på myndighetsanslaget.

De nuvarande formerna för styrning av statliga ADB—investeringar iir enligt min mening inte samordnade på ett tillfredsställa'nde sätt. Reglernas komplexitet. detaljstyrning och uppdelningen på olika iinansieringsformer minskar statsmakternas möjlighet till överblick och styrning i de viktigaste avseendena över myndigheternas ADB-användning. Vidare omfattar styr- ningen i princip endast större och viktigare ADB-investeringar. Detta innbär t.ex. att anskaft'ningloeh användning av, bl.a. persondatorer är undantaget från styrningen.

Behovet av övergn'pande och långsiktig AU/ADB—planering. såväl till grund för myndigheternas AU-åtgärder som till grund för regeringens och riksdagens översikt och insyn. är'således stort.

Ny sryrfurm .

Skälen för att nu pröva en mer resultatorienterad styrform för AU-ät- gärder med åtföljande delegering av befogenheter till myndigheterna är starka och stämmer överens med huvudlinjerna i regeringens skrivelse (1984: ':85 202) om den offentliga sektorns förnyelse. En ny stvrtorm ställer emellertid nya krav på såväl myndigheterna som på regeringskansliet.

Budgetdialogen mellan departementen och myndigheterna kring målen. inriktningen Och omfattningen av den administrativa utvecklingen med utgångspunkt i myndigheternas verksamhet måste utvecklas och fördju- pas. Detta innebär en förändring av departementens hittillsvarande sätt att

Prop. Klåd/85: 225

..) .b-

ar'neta med At i-t' agor. Särskilt vil-:ti att betona ADB som ett medel för (”.*- "ä U: uppställda trial-en för verksamheten. Till en del ställs härvid nya

och ar krav på kompetent '"srutiner. A andra sidan bör inte de tekniska

och ekonomis a överväganden göras så detaljerat som enligt nuvarande.

uni-

stent. AU-tterkstttnh-ctens inriktning i stort och överertstätnmclsen

med vet'kst-tmhetsu!veckling-en vid ntync'tig'tteternzi kommeri stället att sti'ti centrum.

M ynt" '

'.crtta behöver anlägga ett längre. tidSperspcktiv vid planering- en av AU—atgarder än vad det nuvarande ettitriga anslagssystcmet i första hand itt'ojttdertill. Målen för AU-urhctet inom myndigheten mäste formule— ras i längsikti .strategier och fleråriga planer och redovisas på ett sätt som möter regeringens och riksdagens behov av informatit'm. En viktig fråga är ocksa realiseringen av myndigheternas rationaliseringsvinster.

Vissa samordningsinsatser och olika former av stödinsatser av expcrtor— gan kommer även fortsättningsvis att fylla en viktig funktion. De stödjande insatserna hör i första hand inriktas mot metodstöd. utformning av mo- deller och anvisningar samt utbildning. I vissa fall kan direkt medverkan från och samråd med statskontoret vara lämplig vid utformningen av All-strategier och AU-planer samt i övrigt utvecklingsarbete.

Statskontoret bör ges en särskild roll för att verka för en enhetlighet genom tillämpning, och i nödvändig utsträckning, utformning av stan- dards.

Jag anser därför att åtgärder bör vidtas i riktning mot att statsmakternas ställningstaganden tillmyndighets- eller verksamhetsvisa AU-investeringar grundas på mer Övergripande och långsiktiga ALI-strategier och fleråriga AU-plancr. En utgångspunkt skall vara att det stora flertalet myndigheter på sikt bör upprätta strategier och planer som grund för sin systemutveck- ling och andra AU-insatser. Utvärdering av planerade och genomförda åtgärder genom efterstudier kommer därvid att få en ökad betydelse. De bör ingå som en naturlig del i myndigheternas resultatuppföljning och resultatanalys. Efterstudier utgör en viktig del av beslutsunderlaget vid omprövningar av gällande AU-strategier och revidering av AU—planer.

F örxöksverksamhct

Statskontoret föreslår i sin rapport att en försöksverksamhet snarast inleds med AU/ADB—planer m.m. som instrument för statsmakternas styr- ning av och dialog med myndigheterna i investerings- och utvecklingsfrå- gor inom området.

Jag avser således att ta initiativ till att en sådan försöksverksamhet snarast inleds. AU-strategier och All-planer skall därvid utgöra grund för en dialog med myndigheterna i investerings- och utvecklingsfrågor inom området och vara instrument för statsmakternas styrning. Försöken skall bedrivas i syfte att pröva och precisera utformningen av det beslutsunder- lag som statsmakterna bör kräva, arbetsrutinerna både vid myndigheterna

'.;J 'Ji

Prop. 1984/85: 225

och inom regeringskanslict samt formerna för utvärderingar Lt't myndighe- tens verksamhet. Jag avser ockr att återkomma till regeringen med för-

' till försölts verk samheten

slag om uppdrag till statskontoret att i ansluts _ vtterligare utveckla och pröva metoder för uta. betattdct av A fel—strategier och A U—plancr samt utarbeta vägledning för inneh..llet i dessa.

Försök—;'.'erksatnheten bör även gälla förbättrade rutiner för återbetal— ning av int-'esteringsmedel och beakta-tade av rationaliseringscffekter vid budgeteringen av myndigheterna samt eventuella försök med nya fittan— sieringsformer. Dessa frågor fordrar dock ytterligare beredning inom re— geringskansliet. Denna bör ske med bistånd av RRV och statskontoret. Sambandet med budgetteknisku frågor i övrigt måste särskilt beaktas. Jag vill i detta sz-tnnnanhang erinra om att regeringen nyligen givit RRV i uppdrag att utreda möjligheterna att överföra medel mellan budgetår för främst förvaltningsanslag. l uppdraget ingår att även studera lämpligheten av att koppla en kreditmöjlighet till anslaget.

Det inom statskontoret pågående arbetet med att mer utförligt beskn'va modellen för efterstttdier utgör en viktig del av erforderligt metodstöd. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om vilka organisationer som bör ges i uppdrag att efter behov ta initiativ till och utföra efterstudier.

] första hand bör myndigheter som redan i dag har eller planerar AU/ADB—strategier och —planer delta i försöken. Dessa myndigheter bör undantas från gällande handläggningsordning. Resultatet av försöken kom- mer att tillsammans med övriga överväganden kn'ng styrningen av myndig- heternas verksamhet ligga till grund för vilka ytterligare åtgärder som bör vidtagas inom detta område. Lämpliga myndigheter att delta i försöken bör alltså vara samma myndigheter som skall ingå i den försöksverksamhet med bl.a. ökad långsiktighet i budgetarbetet som aviseras i regeringens skrivelse (.1984/85: 202) till riksdagen om den offentliga sektorns förnyelse.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för tinansdepartementet. Som jag tidigare berört är utbildningsfrågorna av central betydelse. Det är därför av stor vikt att utbildningsinsatser som tar sikte på den nya styrningen av ADB-användningen inom statsförvaltningen genomförs den tid som försöken pågår. [ olika utbildningssammanhang. t. ex. i ledningsm- vecklingen liksom i seminarier och utbildning som olika organ inom den statliga sfären anordnar. bör man verka i denna riktning.

För myndigheter som inte omfattas av försöksverksamheten gäller tills vidare förordningen om investeringar i statliga ADB-system i nuvarande utsträckning. Frågor om avsteg från gällande systemutvecklingsmodell prövas då i varje enskilt fall. I samband med beslut om enskilda ADB-sy— stem enligt handläggningsordningcn bör uppmärksamheten på myndighe- ternas övn'ga åtgärder inom AU-omrädet generellt ökas. Inför ett beslut om en förstudie bör bl.a. prövas om föreslaget system kan utvecklas isolerat eller om krav på utarbetande av AU-strategicr och AU-planer bör ställas innan beslut om genomförande av huvudstudie tas.

Prop. 1984185: 225. in

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslar rikstiagen att (Zu/'x godkänna att tlatamaskineeniralen för administrativ tl;-.t:tl=.t-.liand!iiig ombildas till ett aktiebolag.

dels godkänna riktlinjerna för att en myndighet inrättas med upp: - svara för huvudtnannaskapet för det statliga person- och adr'.:._' " (SPAR).

Vidare hcmställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om statsförvaltningens användning av ADB m.m.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och ändamål som han har hemställt om.

U | I .) I.) 'Jn J..) —,_;

!i't'ir: gm /

DAFA-tzt:'etlningtms betänkande !Ds C "ii.-585: i) El.s5.l7'A. -—

"

myndighet" eller bolag.-. Remissinsianserna

Efter remiss-. har yttranden över betänkandet avgetts avjustitiekanslern. datainspcktionen. riksslzatteverket. näringsfrihetsomhudsmzmnen, cen- trala studiestödsnamnden. statskontoret. riksrevisionsvcrkct. datamaskin— centraler: for administrativ databehandling (DAFA). statens arbetsgivar- verk. statens löne- och pcnsionsverk, länsstyrelsernas organisations- nämnd Stockholms universitetsjuridiska fakultet. data— och offentlighets- kommittén, Centralorganisationcn SACO/SR. TCO:s statstjänstemanna- sektion (TCO-St. Statsanställdas förbund. Svenska arbetsgivareftirening— en. Sveriges Advokatsamfund. Svenska revisorssamfundet och Förening- en Auktoriserade Revisorer (gemensamt). Sveriges Direktreklamförening.

Dessutom har inkommit yttrande från riksarkivet. Genom länsstyrelser- nas organisationsnämnd har inkommit yttrande från länsstyrelsen i Göte- borgs och Bohus län. DAFA har till sitt yttrande fogat yttrande från personalorganisationerna vid myndigheten. TCO—S har bifogat yttrande från Statstjänstemannaförbundet. Ccntralorganisationcn-SACO/SR har hi— fogat yttrande från JUSEK.

Prop. fått—35583: 225. . 38

['if/(trut! ?

Sammanfattning av Statskontorets förslag i rapporterna. (Dnr 489/84-5) ”Plat'ter för administrativ utveckling och ADB-användning” samt (Dnr 490/84-5? ”Efterstudier av statliga ADB-investeringar”*

Statskontoret föreslår att ett styrsystem inom statsft'irvaltningen utfor- mas % vilket investeringsbesiut och andra ställningstagantien tas på grund— val av mg.-'ndighetsvisa övergripande och långsiktiga planer för den admini— strativa utvecklingen (AU) i samband med budgetprocessen och där resul- tatredovisning, genom bl.a. efterstudier. utgör en viktig del.

Utredningsfi'irslagen har lt'raktiiren av riktningsangivelsc för utveck— lingen av ett styrsystem för All—åtgärder och har inte preciserats i alla detaljer. Statskontoret anför att det arbete som pågår inom regeringskans— liet och verksledningskommittén ((T 1983: 04) rörande flexibelt utnyttjande av anslagsmcdel. längre tidsperspektiv i budgetbchandlingen m.m. har direkt betydelse också för styrning och handläggning av AU—investeringar liksom frågor rörande finansieringsformer, förhållandet mellan regeringen och myndigheterna samt de. centrala rationaliseringsorgancns framtida or- ganisation och uppgifter. Ställningtaganden som kunnat utgöra förutsätt- ningar för statskontorcts utredningarbete har således inte förelegat i vissa centrala frågor.

Utgångspunkten för förslaget om ny handläggnings- och beslutsordning är att en helhetssyn skall tillämpas vid bedömning av ADB—investeringar. Denna helhetssyn förutsätter att informationssystem- och kommunika- tionssystemutveckling inte avskiljs från den administrativa utvecklingen i övrigt. dvs. organisationsutveckling och personalutvcckling. Myndigheter- nas planering bör avsc hela AU-området och utgå från verksamhetens krav.

Förslaget innebär att AU-investcringar och därmed även ADH-investe- ringar regelmässigt bör behandlas i samband med att statsmakterna tar ställning till myndigheternas anslagsframställning, dvs. i budgetprocessen. Myndighetens redovisning i anslagsframställningen bör utgöras av utdrag ur och sammanställningar av myndigheternas strategier och planer. Av särskild vikt är redovisningen av effektbedömningar och lönsamhetsbe- dömningar samt målbeskrivningar. Myndigheterna skall också beskriva hur och i vilken takt eventuella rationaliseringsvinster skall realiseras. Vidare avses myndigheterna stämma av och eventuellt redovisa uppnådda resultat vilket förutsätter att myndigheterna gör egna utvärderingar av sin verksamhet (löpande uppföljning, egna efterstudier vid behov). Även re- sultatet av efterstudier kan redovisas i anslagsframställningen.

Myndigheterna behöver i sin planering anlägga ett längre tidsperspektiv än vad nuvarande årliga anslagssystem ger anledning till. lnvesteringbeslu-

Prop. "198de5: 225

L).! "x::

ten gällande AU föreslå-"is därför avse treåriga planer. ('.ienomförda rationa- liscringsinvesteringar bör resultera i framtida minskade resursbehov och ätet'x'erka pä (iril'tsanslagen under ett antal följande bttdr'ctär.

! utredningssförslagct har förutsatts att den civila statsförvaltningens (exklusive aflät'sverkcnsl inköp av generell ADB-utrustning även fortsätt— ningsvis finansieras över det av statskontoret administrerade centrala re— .'ervationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning. Anskaffning av utrust— ning får dock inte betraktas sotn en avgränsad aktivitet skild från utveck— lingsarbetct eller planeringen i övrigt.

I utredningen framhälls ocksä regeringens och riksdagens möjlighet att för projekt som är av särskilt intresse föreskriva särskilda besltttstillfällen eller redovisningar liksom att de centrala rationaliscringsorganen kan ut- nyttjas för samråd eller som remissinstans i samband med myndigheternas utformning av Ali—strategier och —planer eller under systemutvecklingsar- betets gång.

En minskning av den detaljregleringen frän centralt håll och ökning av delegering av beslut beträffande ADB-användning innebär att beslut sprids ut i organisationen och att överordnade mål bryts ned. omformuleras och tolkas på olika nivåer. Behovet av samordning och målformulering ökar därmed. Kunskap om förändringarnas effekter på sikt måste då öka för att beslutsfattare på central nivå skall kunna bedöma om överordnade mål och långsiktiga strategiska effekter uppnåtts. Denna kunskap måste bygga på olika former av informationsåterföring. varav efterstudier är en.

Statskontorets förslag beträffande. efterstudier syftar till att möjliggöra en kontroll av måluppfyllelse. bl.a. lönsamhet av genomförda ADB-inve- steringar. Förslaget innebär att efterstudier av ADB-investeringar utgör både ett styrmedel, som kan utnyttjas vid statsmakternas önskade styrning av ADB-användningeni statsförvaltningen, och en källa till kunskaps- och erfarenhetsökning.

En viktig princip är att efterstudierna så långt som möjligt integreras med myndigheternas administrativa utvecklingarbcte.

Efterstudier som utförs på begäran av statsmakterna bör utföras under ledning av en fristående organisation i samarbete med myndigheten. Vi- dare kan myndigheter med ansvar för särskilda områden som påverkas av ADB-utnyttjande initiera särskilda stttdier vid behov.

Andra former för utvärderingar, bl.a. myndigheternas egen uppföljning av verksamheten, revisioner m.m. har också stor betydelse för AU-arbe- tet.

Statskontoret medverkar redan i dag vid myndigheters utformning av ALT—strategier och AU-planer och bedriver metodarbete inom området. Metodarbetet syftar till att ge vägledning för myndighetemas arbete i dessa avseenden. Statskontoret finner det angeläget att fortsatt och utökat stöd ges inom området.

En styrning av AU-invcsteringarna enligt den angivna inriktningen krä-

Prov. 2984' .::: Li:"- 4".

: 'cr' :: "ve (:: imamer :::: :;ompcit'tl'h'upph'yggrum såwä". . . :13'nd:r__-= '.:v.'_-.:s::iv' ": som

inom d'.-::::rlcmcnufn. : den p.. :(: nde lndnmt'wlvuUlm-(n mon: stugför-

vallning-::: ut'-', _»:tno .: seminarie: m.m. kan LL ::. behm ::::pmluscs.

S:a:f—zlmnurret :(:rcsåir :::: en förs-;: (rigs-(unna: ::::urus: inleds m:"i

,:L——:f:::(g (':"hf U- :::hn ni: som s:'yrins::'u:::cn:förs:::::—::::::':.:e:':::::=sw:— ning (:(-.:: dialog :::c-f: :::yndighctu'nee : :nV(:s:c:'i::f_'s- (us:-_ :::" "'.!—('::nghago: inom området. En nf”: '.:n för:-'.öksv(::"'-_-;s:=_:n'.':et bö: omhuv ("-: :”en: myndmhcv ((:: och (iepurlemenl. M yndighemma bör vara :::-' varierande-. smäck och s::ukun'.

Pray. 15984 ,'35: ”25 4;

Bilaga :?

..::

!

_.tazialm: örats-' r.: Laurie-rt ' ('n: "(29/54 5) ”F '23 :35' g'”—.—— ::::- "tt'å"5i"åi utveckiin g oct: A:;LFZ man tin samt (En: 8-5) " Eh! '"! 'stdu ier a'. 5:an :ga ADB- än:-' gir ngar"

Reinissinsmnserna

Efter remiss har yttranc'en över rapporterna avgctts av krirninnlvårds- styrelsen, datuinspc ktioncn, (WLrb(*ftll*at.'21ren.försvarets rationaliserings— institut. ri!:slörsälidngsverket. vi—L verket, trafiksälterhetsverket, riksskat- teverkct. universitets— och högskoleiitnbetet. centrala studiestödsnämn- den. arbetsmarknadsstyrelsen, url-ietnrskyddsstyrelsen. centralnämndcn för fastighetsdata. statens lantmäteriverk. riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån. datamaskincentrulen för administrativ databehandling (DA)—"At. statens arbetsgivarverk. statens lönc- och pensionsverk, länssty- relsernas orgnnisationsnömnd, samarbetsorganet för rättsväsendets infor- mationssystem (SARI). särbarhetsberedningen ('Fö l98l:()2), datadelega- tionen (B 1980: 03), Centralorganisationen SACO/SR, TCO:s statstjänste- mannnsektion (TCO-S).

Genom länsstyrelsernas organisationsnämnd har inkommit yttrande från länsstyrelsen i Kronobergs län. Centrulorgnnisationcn SACO/SR har bifo— gat yttrande från JUSEK.

Prop. 1984185: 225 ”

innehåll

Proposition .................................................. l '!"roposititmens huvudsakliga innehi'tll ........................... ! Utdrag ur regeringsprotoltoll den (ijuni IEI'SF' ..................... 2 l Inledning .................................................. 2 2 Statlig datt-thel'niudling ..................................... 4 E.! Bakgrund .............................................. 4

Elf Nuvarande regler m.m. för datordrift, systemutveckling, och upphandling .................................. 5 ”'.-J.".- Ccntrala stödfunktitmcr ............................ 7 2.2 Nya förutsättningar ..................................... 7 2.2.l Decentraliserad system och data(kraftstruktur ........ 8 2.2.2 Särskildt: frågor rörande högskolescktorn ............ li) 2.2.3 'l'eknikupphandling inom (lataområdet ............... ll 2.2.4 Sårbarhetsfrågor .................................. 13 2.2.5 Personalutveckling och utbildning på ADB—området . . . 14 2.3 Datatjänster på uppdrag ................................. l6 3 Aktivarc statlig informationsförmedling ....................... 25 4 Gemensam verksamhets— och AUi'ADB-planering .............. 30 4.1 Översyn av nuvarande regelsystem ....................... 30 4.2 Riktlinjer för ny handläggnings- och beslutsordning ......... 31 5. Hemställan ................................................ 36 6 Beslut .................................................... 36

Bilaga] DAFA—utredningens betänkande (Ds C 1985: ]) DAFA — myndighet eller bolag? Rcmissinstansema .............. 37 Bilaga 2 Sammanfattning av statskontorets förslag i rapportema (dnr 489/84-5) "Planer för administrativ utveckling och ADB—an— vändning” samt (dnr 490/84-5) "Efterstudier av statliga ADB-investeringar" ................................. 38 Bilaga 3 Statskontorets rapporter "Planer för administrativ utveck— ling och ADB-användning” samt "Efterstudier av statliga ADB-investeringar" remissinstansema

Norstedts Twcker't, Stockholm 1985