om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

Regeringens proposition >

1985/86: 112 vy

om den slutliga regleringen av ombildningen av Prop

datamaskincentralen för administrativ 1985/86: 112

databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På regeringens vägnar

Olof Palme

Bo Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4 rskr 89) att

datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) skall om-

bildas till aktiebolag och att en myndighet skall inrättas med uppgift att

svara för huvudmannaskapet för det statliga person- och adressregistret

(SPAR). I denna proposition föreslås hur ombildningen tekniskt och ekonomiskt skall genomföras.

I propositionen behandlas i huvudsak frågor som rör dels en ekonomisk reglering av DAFA:s ombildning till aktiebolag och en överföring av drift-

stället i Gävle till centralnämnden för fastighetsdata (CFD), dels en ekonomisk reglering av SPAR-nämnden.

Förslagen innebär att bolaget DAFA (DAFA Data AB) tar över myndig-

heten DAFA:s verksamhet med undantag av uppdragen för CFD:s räkning. Bolaget tar över myndigheten DAFA:s tillgångar och skulder. Vidare överförs till bolaget den ADB-utrustning som statskontoret förvaltar för

myndigheten DAFA i Stockholm. Utrustningen vid DAFA:s driftställe i Gävle överförs till CFD. Vidare föreslås att till SPAR-nämnden, som enligt beslut av riksdagen skall inrättas den 1 juli 1986, skall anvisas ett förslagsanslag på 580000 kr.

1 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 112

Prop. 1985/86: 112

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986.

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden Holmberg och Göransson

Proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

Statsråden Holmberg och Göransson anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprotokollen för civil- respektive bostadsdepartementet.

Statsrådet Holmberg hemställer att regeringen i en proposition föreslår riksdagen att anta de förslag han och statsrådet Göransson lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredragandena har lagt fram.

Bilaga I Prop. 1985/86: 112

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen

av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

1¶Inledning

Riksdagen har beslutat att datamaskincentralen för administrativ databe-

handling (DAFA) skall ombildas till aktiebolag fr.o.m. den 1 juli 1986

(prop. 1984/85:225, FiU 1985/86: 4, rskr 89). Regeringen gav i september 1985 en organisationskommitté' i uppdrag att förbereda och — under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföra en ombildning av myndigheten DAFA till aktiebolag (Dir

1985: 44). Kommittén har i en promemoria den 20 december 1985 lämnat underlag för bl. a. den ekonomiska regleringen av DAFA:s ombildning till aktiebolag. Promemorian bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga

1:1.

Riksskatteverket, riksrevisionsverket och myndigheten DAFA har yttrat sig över kommitténs rapport. Till protokollet bör fogas en sammanställning av dessa yttranden som bilaga 1:2.

Organisationskommittén för DAFA skall i sitt fortsatta arbete särskilt

granska behovet av samordning med Statskonsult AB.

I det följande redovisar jag mina förslag till hur ombildningen av myndig-

heten DAFA till bolag tekniskt och ekonomiskt bör gå till för att övergång-

en till den nya verksamhetsformen skall ske smidigt för såväl DAFA som dess kundmyndigheter.

! Ordförande generaldirektören Claes Örtendahl. 3

Prop. 1985/86: 112

2¶Föredraganden

2.1¶DAFA:s framtida verksamhetsinriktning

Riksdagens beslut att ombilda DAFA till ett aktiebolag är ett led i arbetet

att skapa en slagkraftig ADB-verksamhet inom statsförvaltningen.

Jag anser att det är angeläget att DAFA som bolag ges förutsättningar att

arbeta på ett effektivt sätt och i samverkan med andra statliga bolag och

myndigheter.

DAFA som myndighet har haft tyngdpunkten i sin verksamhet på det statliga området och främst varit driftställe för stora ADB-system.

Organisationskommittén konstaterar i sin rapport att bolaget DAFA (DAFA Data AB) under de närmaste åren kommer att ha en relativt stabil kundkrets. De flesta större statliga systemen hos DAFA är färdigutveckla-

de och i full drift. Dessa är av den storleksordningen att kommittén inte bedömer det som troligt att någon annan servicebyrå inom överblickbar

framtid utgör ett ekonomiskt alternativ. På längre sikt kan enligt kommit-

téns mening vissa kundförhållanden ändras genom att en del kunder kan

komma att förlägga datordriften till egna anläggningar. Detta förutsätter nyinvesteringar i myndigheternas ADB-utrustning som finansieras över statsbudgeten.

Jag delar kommitténs uppfattning att DAFA som bolag i första hand

kommer att arbeta med den nuvarande verksamhetsinriktningen som bas.

Jag gör bedömningen att det i statsförvaltningen under överskådlig tid

finns ett behov av driftställen för större centrala system men också av mer användarnära driftformer. Det är viktigt att DAFA även i framtiden utnytt-

jar sitt nuvarande kunnande och tillhandahåller en driftmiljö för de stora

ADB-systemen och en rationell utvecklingsmiljö för statsförvaltningen. DAFA bör också kunna svara för utveckling och drift av informationsdatabaser.

Det är enligt min mening angeläget att staten har en egen servicebyrå för

att på så sätt få tillgång till en miljö för programutveckling etc. Det är

viktigt att de olika bolagen och myndigheterna samverkar för att åstadkomma en rationell organisation och undvika dubbelarbete.

I direktiven (Dir 1985: 44) till organisationskommittén framhålls att kom-

mittén under våren 1986 skall utreda formerna för samverkan mellan ESKA AB (Statskonsultföretagen) och DAFA inom bl.a. följande områden; allmän konsultverksamhet, anskaffning och utveckling av program-

produkter för person- och basdatorer samt försäljning och uthyrning av

sådan utrustning. Genom ett aktivt samarbete mellan de statliga bolagen och myndigheterna inom ADB-området skapas enligt min mening bättre förutsättningar än i dagsläget för att tillgodose den statliga marknadens behov samtidigt som en långtgående utbyggnad av likartade tjänster inom respektive organisation undviks.

2.2¶Ekonomisk reglering av DAFA:s otibildning Prop. 1985/86: 112

Mitt förslag: DAFA Data AB övertar DAFA:s tillgångar och skulder samt den ADB-utrustning som bokförs hos statskontoret för DA- FA:s räkning utom vad gäller utrustningen i Gävle. Värdet av det som övertas beräknas uppgår till 57,7 milj. kr. per den 30 juni 1986. Totalt överförs 53 milj. kr. till bolaget i form av ett kapitaltillskott. Av detta utgör 40 milj. kr. bolagets eget kapital, medan 13 milj. kr. avser att täcka den merkostnad som uppkommer genom att verksamheten i sin helhet blir mervärdeskattepliktig. DAFA erhåller detta kapitaltillskott för att kunna hålla oförändrade priser gentemot de statliga kunderna under budgetåret 1986/87. Resterande belopp, 4,7 milj. kr., upptas som en skuld till staten.

Organisationskommitténs förslag: Överensstämmer inte med mitt när det gäller verksamheten i Gävle och mervärdeskatten. Organisationskommittén föreslår att myndigheten DAFA:s nuvarande verksamhet i sin helhet överförs till bolaget. Vad gäller mervärdeskatten förordar kommittén ett ytterligare tillskott utöver mitt förslag till det egna kapitalet på 8 milj. kr. till följd av förslagen i prop 1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt som innebär att det mervärdeskattepliktiga området för ADB utökas att omfatta persontjänster.

Remissinstanserna: Riksrevisionsverket och myndigheten DAFA har kommenterat mervärdeskattefrågan och har inget att erinra mot en kompensation genom ett kapitaltillskott.

Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för DAFA:s framtida verksamhet är att DAFA Data AB tar över myndigheten DAFA:s verksamhet. När det gäller verksamheten i Gävle anser jag att den del som avser uppdrag för centralnämnden för fastighetsdata (CFD) inte bör ingå i bolaget DAFA. CFD och DAFA har för tillfället inget formellt avtal. Det har diskuterats om CFD bör driva sin ADB-verksamhet i egen regi. Jag gör den bedömningen att det nu är lämpligt att CFD själv driver sin ADB-verksamhet. Detta medför en ökad effektivitet i CFD:s verksamhet bl.a. genom att samordningsvinster uppnås.

Ett övertagande av driften innebär att CFD tar över utrustning och lokaler i Gävle och att CFD erbjuder all DAFA:s personal i Gävle anställning. Jag förutsätter att huvuddelen av de anställda accepterar detta erbjudande. Detta är också en förutsättning för att DAFA Data AB även vid ett avskiljande av verksamheten i Gävle skall kunna uppnå de avkastningskrav som jag i det följande förordar. DAFA:s övriga kunder i Gävle får i fortsättningen sina uppdrag utförda i Stockholm. DAFA Data AB bör dock ha möjlighet att under en övergångsperiod ha kvar vissa kunder i Gävle mot ersättning till CFD.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartmentet.

Personalfrågor Prop. 1985/86: 112

Organisationskommittén har för bolagets räkning fört förhandlingar med berörda centrala arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i DAFA Data AB. Kommittén har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat ett avtal med personalorganisationerna. All personal! vid myndigheten har fått erbjudande om anställning i bolaget.

När det gäller personalen i Gävle förutsätter jag att samtliga erbjuds anställning vid CFD. Formerna och villkoren för detta får regleras under våren 1986.

Kapitalbehov (ägarkapital) Det är angeläget att DAFA vid övergången till aktiebolag tillförs ett startkapital som skapar affärsmässiga förutsättningar för en ekonomiskt sund utveckling på lång sikt. DAFA Data AB bör därför ges en soliditet som gör det möjligt för företagsledningen att med acceptabla marginaler verka under tillfälliga svackor i efterfrågan.

Jag har i beräkningarna av DAFA Data AB:s kapitalbehov utgått från att myndigheten DAFA:s nuvarande verksamhet med det undantag jag tidigare redovisat överförs till DAFA-bolaget per den 1 juli 1986. Det har också förutsatts att såväl myndighetens tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFA:s räkning förvaltade datorutrustningen utom vad gäller Gävle-utrustningen övertas av bolaget till det värde som finns upptaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986. Eftersom det är fråga om begagnad utrustning är behovet av finansiering lägre än om ny utrustning anskaffats.

Kommittén har beräknat bolagets kapitalbehov till 61 milj. kr. Kommittén föreslår att bolaget vid övergången ges ett eget kapital på 40 milj. kr. En lämplig fördelning bedöms vara ett aktiekapital på 20 milj. kr., en reservfond på 4 milj. kr. samt ett ägartillskott för fritt eget kapital på 16 milj. kr. Dessutom föreslår kommitten ett ägartillskott på 21 milj. kr. som kompensation för utökad mervärdeskatteskyldighet. Jag återkommer till detta senare. Vid uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till att DAFA skall kunna ha en uthållighet mot förluster utan att aktiekapitalet berörs. Eftersom det skulle ta åtskilliga år för bolaget att själv generera ett fritt eget kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för att jämställa DAFA med andra servicebyråer. Med den föreslagna nivån på det egna kapitalet kommer DAFA:s soliditet inledningsvis att ligga på ca 35 22 vilket jag anser rimligt med hänsyn till förhållandena i

branschen.

Jag delar kommitténs uppfattning att det är rimligt att avkastningskravet på det egna kapitalet bör ligga mellan 15 och 2026 med dagens ränteläge samt att avkastningskravet på det arbetande kapitalet bör uppgå till ca 20920. Avkastningen bör dessutom vara så hög att det är möjligt att lämna

utdelning på aktiekapitalet. Utdelningen på det nominella aktiekapitalet

bör successivt ökas från 5 till 1526 under de första tre åren. På sikt bör utdelningen ligga på en nivå som svarar mot näringslivet i stort och situationen i branschen.

Mervärdeskatt Prop. 1985/86: 112 DAFA som myndighet är inte skattskyldig för försäljning till andra myndigheter, men däremot för övrig försäljning. Skattskyldighet för mervärdeskatt uppkommer då skattepliktiga varor eller tjänster omsätts inom landet i en yrkesmässig verksamhet. Statlig verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig till den del den avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamheten som avser statens egna behov anses däremot inte vara yrkesmässigt bedriven och medför inte skattskyldighet. Detta gäller omsättning mellan olika myndigheter. Av staten bedriven verksamhet anses dock alltid som yrkesmässig när den drivs i bolagsform, t. ex. som aktiebolag.

Endast en del av DAFA:s nuvarande verksamhet är skattepliktig. Andelen har uppskattats till 2076. I och med övergången till aktiebolag den 1 juli 1986 anses DAFA:s hela verksamhet vara yrkesmässig och därmed även mervärdeskattepliktig. För sina mervärdeskattepliktiga varor och tjänster — främst datordriften — skall således DAFA debitera både myndigheter och privata företag mervärdeskatt. Övergången till aktiebolagsform påverkar inte mervärdeskatten avseende de varor och tjänster som enligt nuvarande lagstiftning inte är skattepliktiga, främst persontjänster t. ex. systemering, programmering och utbildning.

När DAFA som bolag debiterar samtliga kunder mervärdeskatt innebär detta en kostnadsökning för icke mervärdeskatteskyldiga kunder — främst myndigheter — eftersom dessa inte kan lyfta av ingående mervärdeskatt.

Enligt en ändring (1985: 1116) i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt skall det mervärdeskattepliktiga området för ADB utökas från och med den 1 juli 1986 till att även omfatta systemering och programmering (prop. 1985/86: 47, SkU 17, rskr 92).

Mervärdeskatt utgår för närvarande med 1920 på priset inkl. skatt. Genom att DAFA som mervärdeskatteskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående mervärdeskatt minskar dock DAFA:s nuvarande kostnader med ca 870. Om man antar att detta slår igenom på DAFA:s prissättning skulle kundmyndigheternas totala kostnadsökningar (pris inkl. utgående moms) bli ca 796 jämfört med nuvarande förhållanden. Om man därtill lägger effekten hos DAFA av det utvidgade beskattningsområdet skulle kostnadsökningen uppgå till ca 1292 för myndigheterna. Det skall observeras att den prisökning som motiveras av mervärdeskatteskyldigheten och som får erläggas av statliga myndigheter betalas tillbaka till statskassan av DAFA Data AB.

Myndigheterna kommer dock att uppleva mervärdeskatten som en kostnadsökning om de inte kompenseras för detta i sina anslag. I budgetförslaget för budgetåret 1986/87 har inte denna kostnadsökning beaktats.

DAFA Data AB kommer för sin del att första verksamhetsåret erhålla en betydande resultatförsämring om inte en prishöjning kan ske som svarar mot den ökade kostnaden med hänsyn till mervärdeskatteskyldigheten eller om inte intäktsbortfallet kan kompenseras på annat sätt.

Kommittén har övervägt olika alternativ och stannat för att DAFA Data AB under budgetåret 1986/87 bör behålla sin nuvarande prisnivå vid för-

säljning till de statliga myndigheterna. För att kompensera den resultatför- Prop. 1985/86: 112

sämring som blir följden av mervärdeskatteskyldigheten bör DAFA Data

AB få en kompensation i form av ett kapitaltillskott. Kompensationen har

beräknats till ca 13 milj. kr. och skall i efterhand avräknas mot faktiskt

utfall. Den erhållna kompensationen återbetalas till statskassan i takt med

att DAFA levererar in erhållen mervärdeskatt för försäljning till statliga

myndigheter. Slutregleringen föreslås ske hösten 1987. Jag kan i huvudsak biträda kommitténs förslag som har uppenbara praktiska fördelar.

Jag kan däremot inte godta kommitténs förslag att DAFA även bör få

kompensation till följd av att även persontjänster beläggs med mervärde-

skatt fr.o.m. den I juli 1986. DAFA Data AB bör inte särbehandlas i förhållande till andra företag. Det kan dock eventuellt finnas skäl att

överväga en kompensation direkt till myndigheterna under budgetåret

1986/87 till följd av det utökade mervärdeskattepliktiga området. Detta bör

ske på sedvanligt sätt efter bedömning i varje enskilt fall. Jag har vad avser frågan om mervärdeskatt samrått med chefen för

finansdepartementet.

Finansiering av kapitalbehov m.m.

Som jag tidigare har nämnt har kommittén beräknat bolagets kapitalbehov till 61 milj. kr. inklusive behovet av kompensation för utökad mervärde-

skatteskyldighet.

Förutom vad jag tidigare har anfört om kompensationen för utökad

mervärdeskatteskyldighet ansluter jag mig till kommitténs bedömning av det totala behovet av eget kapital. Jag beräknar således detta behov till 53 milj. kr.

När det gäller finansieringen av detta kapitalbehov vill jag anföra följande.

Som kommittén föreslagit bör behovet av eget kapital tillgodoses genom

att tillgångar och skulder från myndigheten DAFA och tillgångar som

förvaltas av statskontoret för DAFA:s räkning överförs till det nya bola-

get. Nettovärdet av de tillgångar som överförs till bolaget har beräknats med hänsyn till befintlig utrustning och planerade investeringar samt av-

skrivningar under innevarande budgetår, utrangeringsförluster samt av-

skrivningar. Värdet beräknas utgöra 57,7 milj. kr. per den 30 juni 1986.

Nettotillgångar till ett värde av 53 milj. kr. av dessa bör lämnas som ett

kapitaltillskott från staten till bolaget. Formerna för detta bör beslutas av regeringen liksom hur fördelningen av det egna kapitalet mellan bundet och fritt kapital bör ske. Resterande del av nettotillgångarna, 4.7 milj. kr.

bör överföras till bolaget mot en revers på marknadsmässiga villkor. Rege-

ringen bör besluta om dessa villkor.

2.3¶SPAR-nämnden Prop. 1985/86: 112

Mitt förslag: Ett förslagsanslag på 580000 kr. skall föras upp i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 för SPAR-nämnden.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har beslutat godkänna riktlinjerna för att en myndighet inrättas med uppgift att svara för huvudmannaskapet för det statliga person- och adressregistret SPAR (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr 89). Myndigheten skall administrativt knytas till statskontoret. Motiven är att när DAFA ombildas till aktiebolag är det önskvärt att det finns en huvudman för SPAR-registret utanför bolaget. Genom att ansvaret för SPAR läggs på en statlig myndighet, SPAR-nämnden, kan medborgarnas insyn i verksamheten garanteras. SPAR-nämndens arbetsuppgifter blir att som registeransvarig ha överinseende över uppdateringsoch spridningsrutiner samt över innehållet i registret.

Jag förordar att SPAR-nämnden inrättas den 1 juli 1986. Jag räknar med att kansliresurser hämtas från statskontoret. Jag har beräknat medelsbehovet för nämnden til! 580 000 kr.

Av dessa medel bör statskontoret erhålla viss ersättning för det merarbete nämnden förorsakar.

I direktiven till organisationskommittén för DAFA berör jag frågan hur driftsavtalen mellan bolaget och myndigheter som är huvudmän för informationssystem hos DAFA bör utformas. Jag framhåller därvid att i de fall statliga myndigheter har medverkat till att tillskapa registren, svarar för att uppdatera DAFA:s register eller i övrigt bidrar i hanteringen av registren skall statskassan tillföras en skälig årlig ersättning för dessa register. Jag utgår vidare ifrån att ersättningen från DAFA Data AB även skall täcka nämndens kostnader.

Jag gör bedömningen att DAFA Data ABs ersättning till staten för SPAR-registret bör under budgetåret 1986/87 uppgå till åtminstone 1.5 milj. kr. Denna ersättning bör successivt höjas för att inom en treårsperiod ha uppnått en mer permanent nivå. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag från organisationskommittén för DAFA och den särskilde utredaren för SPAR-nämnden sluta avtal med DAFA Data AB om SPARverksamheten för budgetåret 1986/87.

Ersättningen från DAFA Data AB bör tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Framtida avtalsförhandlingar bör ske mellan SPAR-nämnden och DAFA Data AB.

I förordningen (1980:628) om rättsdatasystemet (ändrad senast 1985: 714) finns bestämmelser om bl. a. principerna för avgifter för terminalanvändare, registeransvariga myndigheter och DAFA. Någon ändring av förordningen är inte aktuell nu. SARI som svarar för samordningen av dataregistren i rättsdatasystemet, arbetar som jag anfört i propositionen 1984/85: 225 (s. 27), med frågor som gäller rättsliga informationssystem. Enligt vad jag erfarit kommer SARI med ett förslag i slutet av år 1986.

Under våren 1986 kommer driftavtal att slutas med de statliga myndigheter som är huvudmän för vissa av DAFA:s register.

Mot denna bakgrund förordar jag att ett förslagsanslag benämnt SPAR- Prop. 1985/86: 112

nämnden förs upp på statsbudgeten för 1986/87 med 580 000 kr.

3¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att tillgångar och skulder förs över från myndigheten DAFA till bolaget DAFA i enlighet med vad jag förordat, 2. medge att huvuddelen av den ADB-utrustning som bokförs hos

statskontoret för myndigheten DAFA:s räkning överförs till bolaget

DAFA i enlighet med vad jag förordat,

3. bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som behövs

för att genomföra ombildningen av myndigheten DAFA till aktiebo-

lag,

4, till SPAR-nämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslags-

anslag av 580000 kr.

Bilaga 1:1 Prop. 1985/86: 112

PM

Redovisning av organisationskommitténs (C

1985: 03) arbete i etapp I med DAFASs ombildning till aktiebolag

Prop. 1985/86: 112

0¶Sammanfattning

Uppdraget

Organisationskommittén för DAFA (C 1985: 03) har till uppgift att förbere-

da och — under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföra en ombildning av datamaskincentralen för administrativ databehandling

(DAFA) till ett aktiebolag. I uppgiften ingår också att utreda hur en

framtida samverkan eller ett samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet skall bedrivas i två etapper. Den första etappen skall syfta till att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbereda den medan den andra etappen skall syfta till att genomföra bolagsbildningen per den 1 juli 1986.

Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen I promemorian ges som bakgrund en sammanfattande beskrivning av vissa

utvecklingstendenser på ADB-området och förutsättningarna för dataser-

viceföretagen.

Vidare tas i promemorian upp speciella förutsättningar som gäller för

DAFA på den statliga marknaden. I regeringens proposition 1984/85:22 anges vissa utvecklingstendenser på det statliga området som kommer att få betydelse för DAFAs verksamhet. En sådan utvecklingstendens är att myndigheterna skall ges ett ökat ansvar för att själva dimensionera och upphandla utrustning. En annan utvecklingstendens gäller satsningen på ”småskalighet ”” och då främst de s. k. basdatorerna. En tredje utvecklings-

tendens som tas upp i propositionen och som kommer att påverka DAFASs inriktning och agerande är regeringens ambition till ökad samverkan mellan statliga organ med uppgifter på ADB-området.

Kommittén konstaterar att DAFAs möjligheter att expandera på den

statliga marknaden är goda om statsmakterna väljer att stimulera och satsa på det statliga utnyttjandet av ADB och information.

DAFAs verksamhetsinriktning

Enligt propositionen 1984/85:225 skall DAFA arbeta på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra dataservicebyråer och driftformer.

Detta kan i huvudsak ses som ett fullföljande och förtydligande av den

affärsmässiga inriktning DAFA haft under senare år. Sammanfattningsvis är DAFAs affärsidé att med egen kommunikationsoch driftsmiljö som bas, erbjuda ett vältäckande kompetens- och ADB-

stöd för administrativa och handläggande funktioner inom offentlig och

privat tjänst. Tyngdpunkten i DAFAs verksamhet kommer även i fortsättningen att ligga på den civila statsförvaltningen där DAFA avser att vara fullserviceleverantör av ADB-baserade tjänster. Dessutom arbetar DAFA på övriga marknader framförallt med informationsbanker.

Organisationskommittén anser det nödvändigt att bolagiseringen av Prop. 1985/86: 112 DAFA inte innebär ett brott med den nuvarande verksamhetsinriktningen.

Bolagets kunder måste känna trygghet att nuvarande kund/leverantörsförhållanden inte plötsligt avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expansiva marknad på vilket bolaget kommer att arbeta ett behov av att nog-

grannt följa utvecklingen och överväga framtida strategier. Kommittén kommer att behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet — bl. a. i samband

med överväganden om samarbete och samverkan med andra företag.

DAFASs kunder

Organisationskommittén har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden. Kommittén räknar med att bolaget kan överta myndighetens nu gällande kundavtal som löper längre än 1986-06-30 utan några andra omförhandlingar än de rent formella ändringar som krävs pga. ändrad associationsform och mervärdesskatteplikt. Kommittén räk-

nar även med att huvuddelen av de kundavtal som löper ut 1986-06-30

kommer att omförhandlas och förlängas av bolaget.

DAFAs filialer i Gävle, Norrköping och Hallstavik bör överföras i sin

helhet till bolaget.

Sammanfattningsvis bedömer kommittén att det inte är troligt med något

större kundbortfall de första verksam hetsåren. En expansion i efterfrågan från befintliga kunder är också sannolik.

Personalfrågor

Kommittén har kommit till den uppfattningen att all nuvarande personal

hos DAFA bör erbjudas anställning i bolaget. Det gäller även databeredningspersonalen och lokalvårdarna eftersom kommittén inte kunnat finna

någon annan huvudman som förklarat sig beredd att överta personal från DAFA tillhörande dessa personaltkategorier. Vad gäller databeredningspersonalen finns idag en viss överkapacitet hos DAFA. Kommittén föreslår därför att DAFA redan i myndighetsformen under våren 1986 prövar möjligheterna till s. k. årlig ersättning till personaler bland databeredningspersonalen.

Kommittén har fört förhandlingar med berörda personalorganisationer och tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avtal med TCO-S och JUSEK m. fl. om övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för per-

sonal i bolaget. Erbjudande om anställning i bolaget fr. o. m. den 1 juli 1986

har därefter lämnats till DAFASs personal.

Organisationskommittén anser att bolaget DAFA så snart som möjligt —

helst fr. o. m. den I januari 1987 — bör anslutas till en lämplig arbetsgivarorganisation — f.n. SFO — och tillämpa de avtal och regler som normalt

gäller för statliga bolag och näringslivet i övrigt.

Mervärdesskatt Prop. 1985/86: 112 I nuvarande läge är endast ca 20 procent av DAFASs verksamhet momspliktig, dvs. den del av verksamheten som inte avser andra statliga myndigheter, förvaltningar eller institutioner. I och med övergången till aktiebolag den 1 juli 1986 blir DAFAs hela verksamhet momsskattepliktig. Det innebär att DAFA måste debitera moms för skattepliktiga tjänster och varor till samtliga kunder. För icke momsskatteskyldiga kunder — främst myndigheter kommer detta att medföra en kostnadsökning eftersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

Enligt propositionen 1985/86:47 föreslås dessutom att det momspliktiga området för ADB utökas fr.o.m. I juli 1986 till att även omfatta persontjänster.

Genom att DAFA som momsskatteskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8 procent. Om DAFA sänker sina priser i motsvarande grad men lägger på utgående moms kommer nettoeffekten för de statliga kundmyndigheterna att bli en kostnadsökning på ca 12 procent. Det skall observeras att detta från statsfinansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter eftersom momsen betalas tillbaka till statskassan.

Kommittén har antagit att myndigheterna kommer att kompenseras för den kostnadsökning som uppstår p g a momsen eftersom denna är statsfinänsiellt neutral. Ett problem är dock att myndigheterna inte tagit upp denna kostnadsökning i sina anslagsframställningar för budgetåret 1986/87. För att underlätta anslagshanteringen 1986/87 föreslår därför kommittén att DAFA bibehåller sin nuvarande faktureringsnivå men inkluderar moms gentemot de statliga kunderna. I stället får DAFA en kompensation i form av t. ex. ägartillskott för det intäktsbortfall som härigenom uppkommer för bolaget. Kompensationen har beräknats till ca 21 mkr första året och skall i efterhand avräknas krona för krona. Den erhållna kompensationen återbetalas till statskassan i takt med att DAFA levererar in moms. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 förutsätts myndigheterna få full kompensation för momseffekten i sina anslag och att DAFA då debiterar moms på sedvanligt sätt.

Kapitalbehov och finansiering För att kunna bedöma bolagets kapitalbehov har kommittén tagit fram ett antal resultat- och balansräkningar baserade på olika antaganden om DAFASs ekonomiska utveckling.

DAFAsS verksamhet skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital. Avkastningen bör vara så hög att det är möjligt att lämna utdelning på aktiekapitalet.

Kommitténs ambition är att DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras ett tillräckligt startkapital så att affärsmässiga förutsättningar skapas för en ekonomisk sund utveckling på lång sikt. dvs. ger företagsledningen finansiellt handlingsutrymme. Det är nödvändigt för den långsiktiga uthålligheten att DAFA ges en soliditet som gör det möjligt att hinna vidta åtgärder vid nedgångar utan att aktiekapitalet urholkas.

Kommittén har i sina beräkningar förutsatt att såväl DAFA-myndighe- Prop. 1985/86: 112 tens samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFAs räkning förvaltade datorutrustningen övertages av bolaget till det värde som finns upptaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986.

Bolaget beräknas i inledningsskedet ha en balansomslutning på ca 105 mkr. Kommittén föreslår att bolaget tillförs ett eget kapital på 40 mkr. Härav bör ca 20 mkr utgöra aktiekapital, 4 mkr reservfond och 16 mkr ett ägartillskott för fritt eget kapital.

Finansieringen av bolagets egna kapital på 40 mkr bör ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos statskontoret för DAFAs datorutrustning, dels som eget kapital hos DAFA. Förutom det egna kapitalet föreslås att 21 mkr tillföres DAFA i form av ett ägartillskott för att finansiera den tidigare nämnda momskompensationen. Det totalt tillgängliga statskapitalet uppgår till ca 63 mkr. Återstående ca 2 mkr föreslås t.v. ligga kvar som en skuld till staten.

Bolagsbildningen Civildepartementet har under hösten 1985 anskaffat ett aktiebolag som registrerats under namnet DAFA Data AB. Samtliga aktier i bolaget ägs direkt av staten genom civildepartementet. I samband med att kommittén under våren 1986 skall utreda samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA Data AB kommer även att övervägas ett eventuellt överförande av aktierna i DAFA Data AB till det för Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA.

Genomförandeplan etapp 2 I planen för arbetet i etapp 2 tas upp ett antal aktiviteter som måste utföras under våren 1986 för att bolagsbildningen skall kunna genomföras och DAFA Data AB överta myndigheten DAFAs hela verksamhet fr. o. m. den I juli 1986. I arbetsuppgifterna under våren ingår bl.a. att klara ut frågor rörande SPAR samt samverkanmellan Statskonsult AB och DAFA Data AB. Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras omkring den 1 juli 1986.

I Uppdraget

I direktiven för organisationskommittén, vilka beslutades vid regeringssammanträdet 1985-09-12, anges att kommittén skall förbereda och — under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföra en ombildning av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till ett aktiebolag. Kommittén skall också utreda hur en framtida samverkan eller ett samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet skall bedrivas i två etapper. Den första etappen skall syfta till att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbereda den medan den andra etappen skall syfta till att genomföra bolagsbild- 15 ningen.

Redovisningen av arbetet i etapp I, som skall utgöra grund för regering- Prop. 1985/86: 112 ens och riksdagens ställningstagande till en slutlig reglering av DAFASs ombildning till aktiebolag, skall redovisas senast den 15 december 1985.

Uppdraget i etapp 1 anges i direktiven enligt följande:

"IT etapp I bör organisationskommittén genomföra en granskning av de ekonomiska förutsättningarna för det tänkta bolaget. I denna granskning bör ingå en genomgång av DAFAS större driftåtaganden vad avser deras nuvarande lönsamhet samt prognos för kundförbindelserna baserat bl a på inhämtade uppgifter från resp. kundmyndighet. Bedömningar bör också göras beträffande DAFAs framtida verksamhetsinriktning. Granskningen

bör också innefatta en bedömning av förhållandena för DAFAs filialer.

Kommittén bör även granska övriga aspekter på DAFAs kort- och långsiktiga ekonomi.

Kommittén skall också särskilt utreda de ekonomiska konsekvenserna för DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs skyldighet att som bolag ta ut mervärdesskatt för vissa tjänster.

Kommittén skall lämna en redovisning av personalkonsekvenserna vid

en bolagsbildning, samt utifrån de riktlinjer som ges nedan ge förstag till

hur anställning av personal i den nya organisationen bör gå till. Kommittén skall samarbeta med SAMN i denna fråga.

Redovisningen av arbetet i etapp I bör omfatta

— de ekonomiska förutsättningarnainkl. förslag till vissa ekonomiska vill-

kor för bolaget. bl a rörelse kapitalets storlek och finansiering, värde-

ring av tillgångar, övertagande av skulder, reglering av den rörliga

krediten, kreditvillkor, osäkerheter, avkastningskrav m m. — förslag att bilda eler anskaffa befintligt (vilande) aktiebolag, — konsekvenser för personalen, — plan för genomförande”.

Arbetet i etapp 2 avser uppgifter i samband med genomförandet av

bolagsbildningen den 1 juli 1986. I denna etapp skall kommittén även utreda frågan om samverkan mellan statskonsultföretagen och DAFA. Etapp 2 bör enligt direktiven redovisas i god tid före den 1 juli 1986.

2¶Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen

2.1¶Allmänna tendenser

Den allmänna uppfattningen, som den beskrivs i press, massmedia och officiella rapporter, sammanfattas väl i en rapport som Svenska Industritjänstemannaförbundet, SIF, utgivit'. Rapporten beskriver utvecklingen inom ADB-området och pekar på nödvändiga anpassningar hos dataserviceföretagen. I sammanfattning konstateras följande:

Den allmänna ADB-marknaden kommer inom den närmaste femårsperi-

oden att visa fortsatt stor tillväxt. Det finns en given plats på denna

! Strategi för att anpassa verksamheten hos dataserviceföretag med hänsyn till utvecklingen inom data- och elektronikområdet. SIF rapport 1985-03-18 16

marknad för dataserviceföretagen — men bara. för dem som klarar av Prop. 1985/86: 112 förändringar och nytänkande. Den rena datadriften kommer att stagnera — speciellt de satsvisa bear-

betningarna. |

Kunderna kommer i allt högre utsträckning att skaffa sig mindre, lokala

egna lösningar speciellt inom basadministrationen där produktutbudet blir

alltmer ”standardbetonat”” och ”lätthanterligt” i ett attraktivt prisläge.

Under perioden kommer behovet av underhåll för befintliga programvaror vara en fortsatt stor marknad för dataserviceföretagen. Även nyutveckling av traditionell programvara kommer att vara stor men fjärde generationens språk kommer att få ordentligt fotfäste och kan ge dataserviceföretagen en ny marknad eftersom dessa till viss del kommer att kräva stora datorer eller samspel mellan datorer.

Ett ännu relativt nytt område är Kkontorsautomationen som innehåller

starkt inslag av kommunikation. Här borde dataserviceföretagen kunna ta

en viktig marknadsandel, speciellt vid utformning, underhåll och kommu-

nikation.

De dataserviceföretag som hittills specialiserat sig inom en viss bransch

och samtidigt kompletterat sitt produktutbud har hittills visat god lönsamhet. Framgångskriterierna i fortsättningen ser i stort sett ut på samma sätt

och kan i punktform sägas vara: — att inrikta datadriften mot alltmer interaktivitet — att låta datadriften omfatta olika datorstorlekar

— att tillhandahålla lokala lösningar i kundens egen miljö

— att bygga ut kommunikationskunnandet

— att definiera sin nisch och specialisera sig på den

— att skaffa sig ett gediget problemkunnande inom nischen och därefter" bredda sitt kompetensområde till totallösningar med inslag av konsultation, utbildning, programmering, ”driftsassistans” samt stöd och drift av 4e-generationssystem

— ett öka marknadsorienteringen

— att agera utifrån alternativa lösningsförslag med en helhetssyn på kun-

dens databehandling — att vara återförsäljare inom den starkt expanderande smådatormarknaden.

Efterfrågan på personal kommer inom överskådlig tid att överstiga

tillgången. Speciellt gäller detta utvecklings personal med specialkunnande inom

— kundtillämpningar — programvaror, hjälpmedel och högnivåspråk —- kommunikation

— lösningar med olika datortyper

— utbildning

Renodlad registering kommer ytterligare att minska för att i slutet på 8380-talet ha nästan helt försvunnit.

2 Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 112

2.2¶Speciella förutsättningar för DAFA på den statliga Prop. 1985/86: 112 marknaden

Den statliga grundsynen på ADB som den förs fram bl.a. i prop. 1984/85:220 och prop. 1984/85:225 visar en övertygelse om att databehandling är ett viktigt hjälpmedel såväl för effektivisering som för höjda servicenivåer inom civila statsförvaltningen.

Hela samhället förutsätts kunna dra mycket stor nytta av tekniken som förväntas genomsyra snart sagt alla verksamheter.

Potentialen för ADB-stöd syns därför närmast obegränsad. Detta innebär inte att det är enkelt för en aktör på den statliga markna-

den att förutse vilka behov som kommer att realiseras.

Ur prop. 1984/85:225 kan utläsas ett antal utvecklingstendenser som påverkar den statliga marknaden.

Den första tendensen innebär ett ökat ansvar för myndigheterna att själva dimensionera och upphandla utrustning. Detta sker dels genom ökad decentralisering av upphandlingsbeslut, från regeringen till statskontoret och från statskontoret till myndigheterna, dels genom praktiska försök med en ny handläggningsordning.

Den statliga styrningen av formerna för ADB-stöd till en myndighet kommer därmed successivt att förändras. Detta förhållande torde icke förändra behovet av att beslut i upphandlingar baseras på en kalkylmodell som tar hänsyn till den totala kostnadsbilden. En av de väsentligaste svårigheterna i en sådan kalkyl är att bedöma det sätt på vilket en utrustning kommer att användas. De behov som ligger till grund för en viss lösning är inte statiska utan förändras i takt såväl med utvecklingen på ADB-området som inom verksamhetsområdet. Användarnas engagemang i processen kommer att öka starkt vilket, om det skall tillgodoses, snabbt kräver tillgång till nya, ofta resurskrävande, programvaror och kontinuerligt ökande resurs- och kommunikationsbehov. I en sådan bedömning av ett behov har en servicebyrå med ett brett underlag för olika tjänster ett helt annat värde än i en bedömning som tar sikte på lägsta möjliga kostnad för ett statiskt minimialternativ. Upphandlingsperspektivet får därmed mycket stor vikt för servicebyråns möjligheter. Det borde vara naturligt att detta perspektiv omfattar minst 3-5 år av en i allmänhet betydligt längre avskrivningsperiod och hänsyn tas till utveckling av såväl volym som behov. En närmare granskning av flera upphandlade installationers utveckling skulle troligen visa en oförutsedd kostnadstillväxt och ambitionsökning.

DAFA är, inom statsförvaltningen, helt dominerande som servicebyrå

men omsättningen uppgår endast till ca 1092 av statens samlade utgifter för

ADB. Det är en utmaning att 9092 av den statliga marknaden, definierad på detta sätt, ligger utanför DAFA. Samtidigt ligger denna till största delen inom myndigheterna själva.

En dominerande del av dessa tillämpningar har konstruerats under 60och 70-talet. Detta arv måste succesivt överföras till en modern teknologioch systemsyn. DAFA kan här bidra med olika typer av tjänster.

DAFASsS kunder, existerande och potentiella; är samtidigt DAFASs svå- Prop. 1985/86: 112 raste konkurrenter. Detta förhållande liknar situationen för en dataorganisation i en privat koncern. Fier och fler exempel finns där dataorganisationen som självständigt bolag styrs så att den inte skall prioritera ned sin primära interna marknad av kortsiktiga lönsamhetsskäl. Dataorganisationen inom ett företag elleren koncern ses ofta som en strategisk resurs och beläggs därför med uppdrag som styr i önskad riktning.

Den andra tendensen i propositionen kan karaktäriseras som ”småskalighet”. Basdatorerna framställs som den teknik som skall tillgodose ett brett behov av datorstöd bl.a. för vissa generella administrativa tillämpningar.

Staten påverkar själv, med de insatser man kan komma att göra, bl. a. på programvaruområdet, utvecklingen av marknaden för denna teknik. DAFA har tidigare förklarat sig intresserad av att delta inom området men har avvaktat pågående diskussioner om insatsområden och finansiering. DAFA har förberett en insats genom viss kompetensuppbyggnad och har till statskontoret avgett en offert om utveckling bl. a. inom EA-området.

Småskalighet omfattar inte bara en teknik. DAFA har arbetat aktivt med persondatorer i drygt två år och skaffat sig en bred och kvalificerad kompetens tillsammans med ett antal produkter.

Med utgångspunkt i de övergripande ekonomi- och personalsystemen utnyttjar DAFA småskalig teknik, hittills endast persondatorer, som samverkar med de centrala systemen. Ett exempel är DAFAS bidrag i det s.k. PIR-projektet som drivs tillsammans med SPV och UDAC. Här realiseras för första gången i statsförvaltningen en ny systemsyn där olika teknikresurser samverkar intimt. För en stor del av den statliga marknaden innebär ett sådant angreppssätt en naturlig anpassning till modern teknologi och användarkrav. Den småskaliga tekniken måste uppfylla mycket kvalificerade kommunikationskrav för att en användarvänlig informationsmiljö skall kunna realiseras.

DAFA har även anskaffat ett modernt ekonomisystem med stor spridning inom näringslivet bl. a. för att tillgodose behoven hos de myndigheter som behöver ett avancerat ekonomisystem men av olika skäl ej kan utnyttja system S. Det innebär även goda möjligheter på en privat marknad.

En väsentlig framtida potential finns troligen för DAFA inom det dokumentadministrativa området. Dokument kommer att produceras, lagras och distribueras elektroniskt och på pappers- och andra media. DAFA har mycket god kunskap och konkurrenskraftiga produkter inom diarieföring och fritextsökning. Tillsammans med ett befintligt system för elektronisk post. ett omfattande nätverk och centrala resurser för framställning av dokument på olika media och i olika kvaliteter har DAFA dessutom ett antal nödvändiga byggstenar för att skapa en total tjänst för statsförvalt-

ningens dokumenthantering. Denna måste innefatta såväl stor- som små-

skalig teknik och kommunikationsfrågorna blir mycket väsentliga. Detta område har dessutom en nära samhörighet med DAFASs satsningar på informationsbanker.

Den tredje tendensen beskriver just informationsbankerna. En långt decentraliserad ADB-verksamhet kan komma att försvåra en samordnad 19

informationssyn. Propositionen markerar behovet av en översyn av områ- Prop. 1985/86: 112

det ur flera aspekter genom att uttrycka avsikten att ge statskontoret ett

utredningsuppdrag.

På detta område har DAFA byggt upp en unik kompetens såväl beträffande tekniska möjligheter och hjälpmedel som sakområdeskunskap och informationsbanker. Detta har hittills skett via medel som genererats i

verksamheten. Investeringarna är dyrbara och återbetalningstiden lång. Det är förenat med ett mycket stort risktagande att i längden fortsätta med denna satsning utan att statsmakterna uttalat en långsiktig syn på villkor och former för detta. En lyckad satsning på informationsbanker kräver en samordnad drift och gemensam teknik. Annars blir användarens situation för splittrad.

Den fjärde tendensen av betydelse för den statliga marknaden är de

samverkanstankar mellan statliga organ som propositionen uttrycker. Statskonsult AB och ett bolagiserat DAFA skall söka samverkansformer. SIPU. DAFA, Statskonsult och Statskontoret skall söka samverkansformer inom ADB-utbildningens område. Organisationskommittén ser i

detta en möjlighet till gemensam utveckling av produkter och tjänster för

den statliga marknaden. Bättre förutsättningar kan skapas för att samlat tillgodose den statliga marknadens totala behov samtidigt som en alltför långtgående konkurrerande utbyggnad av likartade tjänster inom respekti-

ve organisation undvikes. Förutom denna form av samverkan ser DAFA i framtiden möjligheten

att, genom lämpliga organisatoriska former, erbjuda stora kunder andra samarbetsformer än det traditionella kundförhållandet i servicebyrån. Det-

ta möjliggör andra insyns- och påverkansformer för kunden i hans del av

verksamheten. Till sist kan tilläggas många intressanta framtida möjligheter i gränslandet mellan privat och statlig verksamhet. Informationsbankerna ligger redan idag här. Nätverk (t. o. m. starka dator-datorkopplingar) är en nödvändig resurs för att bredda användandet. Det kommunikationskunnande som skapas är nödvändigt också för andra system som kan komma att byggas upp för samverkan mellan privat och offentlig verksamhet. Inom distributionssektorn borde det t. ex. finnas möjligheter till en systemmässig samverkan mellan tullväsendet, speditörer, åkerier, godsmotta-

gare, avsändare m fl. Ett väl fungerande platsförmedlingssystem borde kunna innehålla en ömsesidig datorstödd kommunikation mellan näringsliv

och statliga myndigheter. Det finns säkerligen många tillämpningar som karaktäriseras av relativt enkla grundläggande rutiner men en tekniskt

krävande och högfrekvent informationsutväxling mellan olika parter. Leverantörs-, grossist- och detaljist-strukturen i Sverige kan troligen dra

nytta av denna typ av stöd. DAFA har visat att man kan klara den komplexa miljön genom det s. k.

DAKOM-systemet som man driver på uppdrag av Dagligvaruleverantörers Förening och Grossistförbundet. Statliga initiativ för en integration av information i näringslivet och statlig förvaltning kommer att kräva en resurs av DAFAs typ. Hittills har DAFA dock ej haft direkta uppdrag i denna riktning bortsett från SPAR.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att.DAFAs möjligheter att ex- Prop. 1985/86: 112 pandera på en statlig marknad är goda om statsmakterna väljer att stimule-

ra det statliga utnyttjandet av ADB och information. Kompetens och

beredskap finns i väsentliga delar och kan förstärkas i samarbete med

andra organisationer.

På flera, för DAFA centrala områden, är emellertid produkt- och tjän-

steutveckling förenad med stora investeringar och. utan en klart uttalad

statlig inriktning, med mycket stort risktagande.

3¶DAFAS verksamhetsinriktning

Enligt regeringens proposition 1984/85:225 skall DAFA arbeta på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra dataservicebyråer och drift-

former. Verksamheten skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

I propositionen framhålls samtidigt att det är angeläget att staten i likhet

med stora företagskoncerner har tillgång till egen servicebyrå inom ADB-området. Detta motiveras av att ett statligt ägande ger en säkerhet så att det inom den statliga sektorn finns ett organ som tillgodoser de statliga verkens grundläggande behov av dataservice.

Den inriktning och roll som anges för DAFA i propositionen är i huvud-

sak ett fuliföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under senare år.

DAFAs hittillsvarande agerande och affärsverksamhet har tagit hänsyn

till den uppfattning om marknaden som beskrivits tidgare i avsnitt 2. En organisations verksamhet färgas dock inte huvudsakligen av de förändringar som kan skönjas i en nära eller avlägsen framtid. DAFA har av tradition stor kompetens och styrka inom stordatorområdet. Intäkter genereras av

existerande kunder, deras och DAFASs system och informationsbanker. Bolaget kommer därför att ärva stora delar av den affärsidé och den policy

som under senare år varit DAFASs. Organisationskommittén har tagit del av utkast till affärsidé, mål och

policy som DAFA nu arbetar med. Kommittén anser det angeläget att detta arbete fortsätter och fullföljes inom bolaget DAFA.

DAFAs nuvarande affärsidé är kortfattat uttryckt att, med egen kommunikations- och driftsmiljö som bas, erbjuda ett vältäckande kompetensoch ADB-stöd för administrativa och handläggande funktioner inom offentlig och privat verksamhet.

DAFA avser att utveckla denna affärsidé med i huvudsak följande

strategiska inriktning vad gäller marknad, system/programprodukter och kundtillämpningar.

Marknad Oo För den civila statsförvaltningen skall DAFA vara fullserviceleverantör

av ADB-baserade tjänster

5 För övriga marknader skall DAFA i första hand erbjuda och anpassa Prop. 1985/86: 112

befintliga produkter och tjänster inom det generella ADB-området 2 För alla marknader skall DAFA tillhandahålla information från adress-

databanker och statliga faktadatabanker

System och programprodukter DAFA skall anskaffa, utveckla, förvalta och driva system och programprodukter som uppfyller ett av kriterierna — drivs i ren stordatormiljö inom IBM-konceptets ram — bygger på en samverkan mellan lokal, regional och central kapacitet — i lokal miljö utgör ett komplement till ett samverkande system eller

uppvisar mycket god lönsamhet som enskild produkt.

Kundtillämpningar DAFA skall på uppdrag utveckla och förvalta system som är kundspecifika. DAFA skall dessutom engagera sig i framtagning av standardsystem i första hand inom EA-, PA- och KA-områdena. Tillsammans med olika huvudmän skall DAFA bygga upp informationsbanker av generellt intresse.

Enligt organisationskommitténs mening är det nödvändigt att bolagiseringen av DAFA inte innebär ett brott med den nuvarande verksamhetsinriktningen. Bolagets kunder måste känna trygghet att nuvarande kundförhållanden inte plötsligen avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expansiva marknad på vilken bolaget kommer att arbeta ett behov av att noggrannt följa utvecklingen och överväga framtida strategier.

Organisationskommittén kommer att behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet — bl.a. i samband med överväganden om samarbete och samverkan med andra företag.

Förmågan att skapa goda ekonomiska förutsättningar är avgörande för bolagets möjligheter att utvecklas som professionell organisation och bereda personalen långsiktig trygghet.

Bolagets verksamhet skall bedrivas i full konkurrens med affärsmässighet som bärande princip. Produkter och tjänster skall bedömas utifrån sin egen lönsamhet i första hand. Samtidigt ökar det samlade utbudet värdet av varje ny tjänst.

Tillväxt är en väsentlig förutsättning för bolagets möjligheter att skapa ekonomiskt utrymme för investeringar i produkter ooh jänster. Genom tillväxt skapas dels en större bas för finansiering av produkter med stor

andel fasta kostnader, dels möjigheter att tillräckligt snabbt tillgodogöra

sig ny effektivare teknik.

4¶DAFAS kunder

Av DAFAs totala intäkter 1984/85 svarade de kunder vilkas fakturering översteg I milj kr för ca 70 20. Dessa kunder är till antalet 22 st.

DAFA har under hösten 1985 gjort en genomgång av DAFAs nuvarande Prop. 1985/86: 112 kundrelationer. Denna har redovisats för kommittén. Materialet har dock ansetts innehålla affärshemligheter av vital betydelse för DAFA. Kommittén har bedömt att en närmare redovisning av kundrelationerna inte är nödvändig i detta sammanhang.

DAFAs nuvarande avtal med flera av de större kunderna löper längre än 1986-06-30. Undantag från detta är bl.a. RSV (med vilka avtalet löper ut

1986-06-30) och CFD i Gävle (som saknar ett formellt avtal).

De största riskerna för att förlora en stor kund utgör för DAFA s.k.

hemtagning av system för drift i egen regi. Sådan hemtagning kräver normalt ett omfattande arbete med ett ställningstagande från regeringen för att anskaffa erforderlig utrustning. Sannolikheten för att någon av de större

kunderna skall övergå till drift i egen regi inom den närmaste treårsperioden kan därför anses vara relativt liten, möjligen med undantag för RSV

och CFD.

Organisationskommittén har i sina bedömningar och beräkningar utgått

från stabila kundförhållanden. Detta innebär bl. a. att organisationskommittén förutsätter att de statliga kundavtal som löper längre än 1986-06-30 kan övertas av bolaget utan några andra omförhandlingar än de rent formella ändringar som krävs p g a ändrad associationsform och mervär-

desskatteplikt.

Organisationskommittén har i sina beräkningar även utgått från att RSV och CFD kommer att vara kvar som kunder i oförändrad omfattning. Detta

måste vara en förutsättning för att DAFA vid övergången till bolag skall övertaga den utrustning som anskaffats för dessa kunders behov.

När det gäller Gävle-filialen bör bolaget överta denna med förbehåll att

staten återtar utrustningen om CFD väljer att överta driften i egen regi.

Detsamma bör gälla personal och lokaler i Gävle.

Marknaden i Gävle är vikande. SLÖR-driften kan på sikt komma att

läggas i Stockholm eller på annan ort. Det finns dock f.n. ingenting som

tyder på att DAFA icke skulle fortsätta med driften av SLÖR.

Organisationskommittén kommer under våren 1986 att föra diskussioner

med RSV om ett nytt avtal fr. o. m. 1986-07-01. Kommittén förutsätter att

ett sådant avtal skall kunna träffas på affärsmässiga grunder och inte

påverkas av det förhållandet att DAFA byter associationsform.

I Norrköping finns ingen omedelbar risk för hemtagning. På sikt kan dock en eller ett par kunder komma att vilja förändra sin driftsituation.

Norrköpingsregionen borde vara ett naturligt första nära samarbetsom-

råde med Statskonsult. DAFA bör också möta hotet om bortfall av en större kund med alternativa former för samarbete. Driftentreprenad kan vara en sådan möjlighet

där DAFA genom samutnyttjande av personal, programvara och övriga

resurser bör kunna erbjuda ett attraktivt alternativ, i synnerhet för en kund med ett brett och ökande krav på funktioner. Organisationskommittén finner sammanfattningsvis att det knappast finns någon risk för ett reellt kundbortfall under det första verksamhets-

året. De ekonomiska konsekvenserna av ett bortfall av RSV och/eller CFD

skulle kräva en mer ingående analys eftersom bolaget rimligen inte skall

överta kostnader för sådan verksamhet som myndigheten ej skulle bedrivit Prop. 1985/86: 112 efter den 1 juli 1986. Med ett bortfall av båda dessa kunder blir troligen "10 Z6-alternativet” (alternativ 2) i de ekonomiska kalkylerna i avsnitt 7 mest realistiskt.

Organisationskommittén finner också att det är angeläget att DAFA nu får arbetsro innebärande — att bolaget övertar de av myndighetens nuvarande avtal med leverantö-

rer och kunder som löper över 1986-07-01 — att förutsättningarna för CFD-driften klarläggs samt — att alla statliga kundavtal (med undantag av SPAR) som normalt skulle

ha omförhandlats av myndigheten DAFA per den 1 juli 1986 skall kunna

hanteras på samma affärsmässiga grunder som om myndigheten hade

det långsiktiga ansvaret.

5¶Personalfrågor

Enligt direktiven skall kommittén redovisa personalkonsekvenserna vid en ombildning av DAFA till bolag. I förutsättningarna anges att DAFAs nuvarande personal beräknas kunna erbjudas anställning i de statliga bolag och myndigheter som tar över uppgiften från DAFA.

Ombildningen av DAFA från myndighet till bolag förändrar inte i sig DAFAS inriktning utan är en konsekvens av den inriktning DAFA haft under senare år. Det har därför varit en utgångspunkt för kommitténs arbete att DAFAs nuvarande verksamhet i största möjliga utsträckning skall överföras till bolaget och därmed även DAFAs nuvarande personal.

SPAR Ett undantag från denna huvudregel är att DAFAs nuvarande myndighetsuppgifter — huvudmannaskapet för SPAR — enligt regeringens proposition skall överföras till en nyinrättad myndighet. Det förutsätts dock att DAFA tills vidare skall behålla drift, produktion, underhåll och marknadsföring av SPAR.

De av DAFAS hittillsvarande arbetsuppgifter som kan hänföras till huvudmannaskapet för SPAR har organisatoriskt inte varit skilda från övriga arbetsuppgifter med SPAR och har endast marginellt berört DAFAS personella resurser. Kommittén har därför funnit att ett överflyttande av huvudmannaskapet till den blivande SPAR-myndigheten inte får några personalmässiga konsekvenser för DAFA.

Lokalvård kv Primus Ett annat område som berörs av bolagsbildningen är lokalvården. DAFA svarar idag för lokalvården inom fastigheten kv Primus vilken innefattar förutom DAFA även riksrevisionsverket och statskontoret. Lokalvårdarna som är anställda hos DAFA uppgår till sammanlagt 21 personer.

DAFA kommer som bolag att — liksom nu — vara en av flera hyresgäs- Prop. 1985/86: 112 ter i kv Primus. Kommittén anser att det inte är förenligt med DAFAs verksamhetsinriktning som bolag att i fortsättningen svara för lokalvården i hela denna fastighet. Lokalvården och huvuddelen av DAFAs nuvarande . lokalvårdare bör därför överföras till annan myndighet, antingen bygg-

nadsstyrelsen eller någon av de andra hyresgästerna, statskontoret eller

riksrevisionsverket. Ingen av dessa myndigheter har emellertid förklarat sig beredd att överta lokalvårdarna från DAFA. För att i möjligaste mån

underlätta bolagsbildningen och personalförhandlingarna i anslutning därtill har kommittén i nuvarande läge kommit till den uppfattningen att samtliga lokalvårdare hos DAFA tills vidare överförs till bolaget. Kommittén anser dock att bolaget senare bör ta upp förhandlingar med ifrågavarande myndigheter om att övertaga lokalvården inkl. berörd personal.

Databeredningen Ett tredje område som kommittén övervägt särskilt gäller databeredningen och dess personal.

DAFAS nuvarande databeredning (stansning, registrering m.m.) sker dels i Stockholm, dels i Hallstavik. Totalt uppgår arbetsstyrkan till 41

personer (31 helårsarbetande) varav 19 (14 helårsarbetande) i Stockholm och 22 (17 helårsarbetande) i Hallstavik. Databeredningsfilialen i Hallstavik överfördes till DAFA från SCB/DC i

samband med DAFASs bildande år 1970. Beslutet att etablera en filial i Hallstavik togs redan år 1964. Orsaken var ett ökat behov av resurser för

hälkortsstansning samtidigt som Hallstavik vid denna tidpunkt hade stor

tillgång till kvinnlig arbetskraft men saknade sysselsättningsmöjligheter.

Efterfrågan på DAFAsSs databeredningstjänster har minskat successivt sedan 1970-talet. Detta gäller generellt för hela branschen. DAFA har

alltsedan år 1975 haft svårigheter att få full kostnadstäckning för denna

verksamhetsgren. Någon nyanställning av databeredningspersonal har

därför inte skett sedan år 1976.

DAFA har f.n. en överkapacitet bland databeredningspersonalen motsvarande 3-4 helårsarbetskrafter. Detta innebär i sin tur att databeredning-

en uppvisar ctt underskott på ca I mkr. per år.

Kommittén har övervägt olika alternativ för att lösa detta överkapacitetsproblem.

DAFA skall som bolag arbeta i konkurrens på affärsmässiga villkor med

krav på lönsamhet och kan på sikt inte bedriva olönsamma verksamhets-

grenar. Kommittén har därför undersökt möjligheterna att överföra data-

beredningspersonal till andra statliga myndigheter med uppgifter inom databeredningsområdet. Bl.a. har kontakter tagits med SIGA som dock

f.n. inte ser några möjligheter att ta över databeredningspersonal från DAFA. Även andra statliga myndigheter och organ torde ha stora svårigheter att erbjuda arbetsuppgifter åt denna typ av personal.

DAFA har på olika sätt försökt att öka sysselsättningen för databered-

ningspersonalen bl. a. genom att bredda verksamheten till att även omfatta ord- och textbehandling i samband med inskrivning av material i informa-

tionsdatabaser. Personalen medverkar ibland även i den s.k. efterbehand- Prop. 1985/86: 112 lingen samt utför registreringsarbeten vid terminal hos DAFAs kunder. DAFA ser f.n. vissa möjligheter till att ytterligare kunna öka sysselsättningen för databeredningspersonalen. Bl.a. pågår diskussioner om vissa kommersiella projekt som kan leda till en ökad arbetsbeläggning. Ett problem som bör nämnas i detta sammanhang är att DAFAs konkurrenskraft vad gäller databeredningen inom den statliga sektorn kan komma att avsevärt försämras om DAFA för dessa tjänster måste debitera ut moms till de statliga kunderna (se avsnitt 6). Den ingående momsen är för databeredningen mycket liten varför huvuddelen av den utgående momsen kommer att innebära en ren prishöjning för de statliga kunderna. Ett område av särskilt intresse för databeredningen är uppbyggnaden av olika informationsdatabaser. En fortsatt satsning från DAFASs sida på denna typ av databehandlingstjänster kommer att medföra en markant ökning av behovet av registreringsarbete för vilket den nuvarande databeredningspersonalen är väl lämpad. En satsning på informationsdatabaser för kommersiellt bruk kräver dock ett omfattande investerings- och utvecklingsarbete och förutsätter en samverkan med flera statliga myndigheter som är informationslämnare till databaserna. DAFA kan inte ensamt svara för risktagande och finansiering av en sådan satsning. En möjlighet som kommittén vill peka på kan vara att staten medverkar vid finansieringen genom att tillskjuta en del av de överskottsmedel som genereras från DAFAsS verksamhet med SPAR. Denna fråga bör behandlas under våren 1986 då ett driftsavtal skall träffas mellan bolaget DAFA och den nyinrättade SPAR-myndigheten. Det bör mot denna bakgrund finnas möjligheter för DAFAbolaget att ge ökade arbetsuppgifter åt databeredningspersonalen. Samtidigt är det självklart en skyldighet för bolagets ledning och styrelse att se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt och att kapaciteten anpassas till efterfrågan. Personalminskningar torde därför bli nödvändiga. Detta bör enligt kommitténs mening kunna ske utan att den nuvarande databeredningspersonalen behöver sägas upp. I stället bör i första hand prövas att redan under våren 1986 i myndighetsformen utverka s.k. årlig ersättning till vissa personer bland databeredningspersonalen som har mindre än fem år kvar till statlig ålderspension. Om denna möjlighet kan utnyttjas fullt ut skulle nuvarande överkapacitet kunna elimineras. De ytterligare nerdragningar som senare kan komma att erfordras i bolaget bör kunna ske genom naturlig avgång. Mot bakgrund av vad som anförts anser kommittén att DAFA-myndighetens databeredningsverksamhet i sin helhet bör överföras till bolaget och personalen erbjudas anställning i bolaget.

Uppsägning respektive anställning av personal En utgångspunkt för kommitténs arbete har varit att myndigheten DAFA skall avvecklas i sin helhet fr.o.m. den 1 juli 1986 då verksamheten överförs till bolaget DAFA. Detta innebär att personalen måste sägas upp från sin anställning hos myndigheten DAFA p g a arbetsbrist. Ett alternativ 26 är att personalen säger upp sig på eget initiativ.

Tiden för uppsägning från arbetsgivaren är enligt lag sex månader för Prop. 1985/86: 112 personer över 45 års ålder. Detta innebär att uppsägningen från myndigheten bör ske före den 1 januari 1986. Enligt det trygghetsavtal som gäller på det statliga området (TrA-S) skall uppsägning föregås av riskförklaring samt förhandlingar om urvalsområden och övertalighetsgrupper. Myndigheten DAFA har under hösten 1985 avgivit riskförklaring och fört förhand-

lingar med de lokala arbetstagarorganisationerna hos DAFA. Eftersom det i DAFAsS fall inte är fråga om någon reell arbetsbrist utan

byte av huvudman där all personal hos myndigheten kommer att erbjudas

anställning av det nya bolaget har kommittén eftersträvat att i möjligaste mån underlätta uppsägningsförfarandet för parterna. Kommittén har där-

för sett det som angeläget att kombinera en uppsägning från myndigheten

med ett erbjudande om anställning i bolaget fr.o.m. den 1 juli 1986. Av

hänsyn till personalen har kommittén haft som ambition att i samband med anställningserbjudandet så långt möjligt kunna presentera de anställningsvillkor som kommer att gälla.

Kommittén har därför för bolagets räkning fört förhandlingar med berörda centrala arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i bolaget DAFA. Organisationskommittén har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avtal med TCO-S och JUSEK om övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för personalen i bolaget (bilaga 2). Avtalet gäller i första hand för tiden 1986-07—-12-31. Avtalet liknar innehållsmässigt mot-

svarande avtal på SFO/PTK-området.

Med avtalet som grund har erbjudande om anställning i bolaget lämnats till DAFASs personal (bilaga 2 här utelämnad). Såvitt kommittén kan bedö-

ma situationen idag bör det med denna lösning vara möjligt att genomföra

och avsluta såväl uppsägnings- som anställningsförfarandet inom de tidsra-

mar som gäller för att verksamheten i sin helhet skall kunna föras över till

bolaget per den 1 juli: 1986.

Organisationskommittén anser att bolaget DAFA, så snart som möjligt — helst fr. o. m. den 1 januari 1987 — bör anslutas till en lämplig arbetsgivarorganisation för statliga bolag — f.n. SFO — och tillämpa de avtal och regler som normalt gäller för statliga bolag och nänngslivet i övrigt, dvs. PTK-avtal.

6¶Mervärdesskatt

6.1¶Skatteplikt

Kommittén har enligt direktiven haft att särskilt utreda de ekonomiska

konsekvenserna för DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs

skyldighet att som bolag i ökad utsträckning debitera och redovisa mervärdeskatt för sina tjänster.

Skattskyldighet för mervärdesskatt uppkommer då skattepliktig vara eller tjänst omsätts inom landet i en yrkesmässig verksamhet. Statlig

verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig till den del den

avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamheten som avser statens

egna behov anses däremot inte yrkesmässigt bedriven och medför inte

skattskyldighet. Omsättning mellan olika myndigheter räknas som inåtrik- Prop. 1985/86: 112 tad och anses avse egna behov. Av staten bedriven verksamhet anses alltid som yrkesmässigt bedriven när den drivs i bolagsform, t ex aktiebolag.

Ovanstående innebär att DAFA för närvarande ej är skattskyldig för sin omsättning till andra myndigheter, men däremot för sin omsättning till kunder i bolagsform eller liknande (främst den privata sektorn). Således är endast en del av DAFAS verksamhet skattepliktig. Andelen har uppskattats till 2096. dvs ca 8096 av DAFASs omsättning har beräknats avse andra statliga myndigheter, förvaltningar eller institutioner som ej är mervärdesskatteskyldiga. I praktiken innebär detta att DAFA dehiterat moms på 2070 av faktureringen till kunderna och redovisat denna som utgående moms till momsmyndigheten. På motsvarande sätt har endast 2092 av den ingående momsen på inköpen behandlats som avlyftbar och redovisats som sådan.

I och med övergången till aktiebolag den 1 juli 1986 anses DAFAs hela verksamhet vara yrkesmässig och därmed även mervärdesskattepliktig. För sina momspliktiga varor och tjänster — främst datordriften — skall således DAFA debitera moms både till myndigheter och privata företag. Övergången till aktiebolagsform påverkar inte momsen avseende de ej skattepliktiga varorna och tjänsterna, främst persontjänster och teleabonnemang.

När DAFA som bolag debiterar moms till samtliga kunder innebär detta en kostnadsökning för icke momsskatteskyldiga kunder — främst myndigheter — eftersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

6.2¶Persontjänster

Enligt proposition 1985/86:47 föreslås att det momspliktiga området för ADB utökas från och med I juli 1986. Nu gällande bestämmelser innebär att skatteplikplikt föreligger för tjänst som avser automatisk databehandling. Vidare föreligger skatteplikt för datorer och s.k. kringutrustning. Standardprogram anses i skattehänseende som varor och beskattas därmed. Är det däremot fråga om specialkonstrukturerade program, sk skräddarsydda program, betraktas dessa som tillhandahållanden av skattefria tjänster. Någon rätt till avdrag för ingående skatt på denna del av verksamheten hos exempelvis ett dataföretag föreligger således inte. Något bärande skäl till att behandla programvaran olika beroende på om det är fråga om standard- eller specialprogram finns enligt propositionen inte och skattplikten föreslås därför bli generell. Det förekommer vidare att programvaran säljs eller att rätten att utnyttja ett visst system eller pro-

gram upplåts. Några skäl för att behandla dessa förfaranden olika finns inte

heller.

Förutom datorer och programvaror tillhandhåller dataföretagen också tjänster med anknytning till ADB. Detta gäller förstudier, ändring av rutiner, utbildning av personal för aktuellt ADB-arbete m m. Dessa tjänster ingår många gånger i vederlaget för datautrustningen och bör då också ingå i beskattningsvärdet för leveransen eller upplåtelsen oberoende av om tjänsten faktureras separat eller ej. 28

Härigenom skapas en i princip generell skattskyldighet för företag som Prop. 1985/86: 112 omsätter datavaror och sådana tjänster som är direkt hänförliga till ADBtekniken såsom systemering. programmering m.m. Däremot bör även

fortsättningsvis renodlad datautbildning som inte har något samband med försäljning av datavaror eller tjänster vara skattefri i likhet med annan

utbildning.

6.3¶Effekter av utökad momsplikt för DAFA

För DAFASs egen del skulle normalt skattskyldigheten för moms innebära a) att den ytterligare utgående momsen beräknas som ett tillägg på priset och därför inte påverkar intäkterna om inte priserna ändras

b) att den ingående moms som har ingått i DAFAs rörelsekostnader och

avser skattepliktiga varor och tjänster nu kan lyftas av och härigenom

minska kostnaderna för DAFA c) att den ingående moms som har ingått i avskrivningsunderlaget för DAFAs avskrivningar (via datamaskinfonden) nu kan lyftas av och härigenom minska DAFAs avskrivningar

d) att den ingående moms som nu kan lyftas av och minska DAFAs behov

av rörelsekapital och härigenom minska DAFAs räntekostnader

Avlyft enligt b) ovan minskar räntekostnaderna endast marginellt, medan avlyft enligt c) ovan minskar kapitalbehovet under längre tid (avskriv-

ningstiden) och medför härigenom märkbart minskade räntekostnader. Den utgående momsen enligt a) ovan påverkar ej märkbart rörelsekapitalbehovet.

Av punkterna ovan framgår att övergången till aktiebolag och total

skattskyldighet för moms minskar DAFAS rörelsekostnader och avskrivningar samt räntekostnader. Därigenom förbättras resultatet (allt annat lika).

De belopp som berör punkterna b), c) och d) ovan har i organisationskommitténs huvudalternativ (avsnitt? och bilaga 2) beräknat till (mkr.):

1986/87

Om man strävarefter att DAFAs priser skall justeras efter den nya

kostnads-, avskrivnings- och räntekostnadsnivån, så skulle priserna kunna

sänkas med ca 20 mkr.

Detta belopp är dock mindre än den beräknade utgående momsen.

1986/87 Prop. 1985/86: 112 a) Utg. moms intäkter 33

Om DAFA istället för att höja priset till kunderna med momspålägget bibehåller nuvarande nivå och inkluderar momsen i denna minskar intäkterna, dvs. resultatet försämras med motsvarande belopp.

1986/87 Resultatförsämring (a — (b + c + ränta) 13

Detta belopp är det belopp med vilket DAFA skulle behöva öka sin fakturering inkl. moms (för ej momsskatteskyldiga kunder innebär detta en prishöjning) för att inte övergången till aktiebolag skall få resultateffekt för DAFA på grund av den uppkomna momsskyldigheten.

Om persontjänsterfrån den 1 juli 1986 räknas som skattepliktig tjänst blir motsvarande belopp för enbart persontjänsterna

1986/87 Resultatförsämring (a-b+c+d) 0

Der ingående momsen berörs endast marginellt, medan den utgående momsen väsentligt ökar.

Om man beaktar såväl övergången till aktiebolag som införandet av momsplikt för persontjänsterna blir den sammanlagda skillnaden (prishöjningsbehovet)

1986/87 Uppskattad total resultatförsämring 23

Genom att DAFA som momsskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 896. Om man antar att detta slår igenom på DAFAS prissättning skulle kundmyndigheternas totala kostnadsökningar (pris inkl. utgående moms) bli ca 7 & jämfört med nuvarande förhållanden. Om man därtill lägger effekten hos DAFA av den föreslagna momsutökningen för persontjänster (prop 1985/86: 47) skulle kostnadsökningen uppgå till ca 12 7 för myndigheterna. Det skall observeras att kostnads-/prisökningen mot myndigheterna ur statsfinansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter eftersom momsen betalas tillbaka till statskassan.

Å ena sidan kommer myndigheterna att uppleva momsen som en kostnadsökning om de inte kompenseras för detta i sina anslag. Ett särskilt problem är att myndigheterna för nästa budgetår inte tagit upp denna kostnadsökning i sina anslagsframställningar. Å andra sidan kommer DAFA att erhålla en orimlig resultatförsämring om ej moms kan debiteras

myndigheterna eller intäktsbortfallet kan kompenseras på annat sätt, t. ex. Prop. 1985/86: 112 I form av ägartillskott.

Kommittén har därför övervägt olika alternativ för att lösa detta.

6.4¶Tillfällig dispens från momsskyldighet

En administrativt enkel lösning kan vara att DAFA tillfälligtvis beviljas

dispens.

Sedan början av 1970-talet har datatjänster som särskilda databolag tillhandahåller åt ägarna undantagits från skatteplikt genom särskilda regeringsbeslut i enskilda fall. I den mån samma bolag säljer tjänster åt utomstående beskattas dessa i vanlig ordning. Sådana medgivanden har lämnats till bla SPADAB, Kommundata AB, Lantbruksdata AB och Postverket. Enligt uttalande i prop 1985/86:47 bör dessa dispenser på sikt dock upphöra att gälla eftersom också befogenheten för regeringen att medge sådana undantag bör utgå ur mervärdesskattelagsstiftningen. Det får då avgöras i

vilken utsträckning nuvarande förhållanden kan lagfästas. I den mån förhållandena är likartade bör undantag kunna medges även om t. ex. försäkringsbolag eller fastighetsförvaltande företag bildar ett gemensamt ägt

särskilt bolag som utför datatjänster åt ägarna. Denna möjlighet bör också

kunna användas i de fall där en förening eller ett förbund tillhandahållr anslutna föreningar motsvarande tjänster. Däremot kommer utomstående

som köper tjänster från dessa bolag eller föreningar att få betala mervärdesskatt på tjänsten. Organisationskommittén anser att nuvarande dispenser i flera fall har konkurrenshämmande effekter. Därför bör dispensmöjligheten på sikt generellt sett borttagas. För DAFAs del ser kommittén dessutom vissa

nackdelar med en tidsbegränsad dispens. Enligt kommitténs mening kan

bolaget komma att få oönskade skattekonsekvenser i samband med investeringar. Mot denna bakgrund anser kommittén att dispensalternativet inte bör rekommenderas för DAFASs del.

6.5¶Momskompensation i form av ägartillskott

Som framgår av avsnitt 6.3 sista stycken kan den utökade momsplikten innebära ett val mellan ökade kostnader för ej momsskatteskyldiga kunder och försämrat resultat för DAFA.

En lösning är att DAFA istället för att redan den 1 juli 1986 öka sin

faktureringinkl. moms till statliga myndigheter kompenseras av staten för resultatförsämringen 1986/87. Den 1 juli 1987 justerar DAFA priserna och

utgående moms debiteras därefter de statliga kunderna som vanligt, vilka då får antagas kompenseras via sina anslag för 1987/88.

Den uteblivna faktureringsökningen 1986/87 innebär för DAFAs del att bolagets resultat minskar. Kompensation bör därför tas via resultaträkningen för att resultatet skall bli opåverkat av momseffekten. En sådan kompensation i början av verksamhetsåret medför en räntevinst på ca 2 mkr. för bolaget vilket gör att beloppet kan sättas något lägre än annars. Det föreslås att kompensation erhålls som ett engångsbelopp på 21 mkr. 31

(23-2) i form av ett ägartillskott den 1 juli 1986. Slutreglering i form av en Prop. 1985/86: 112 ” krona för kronavräkning” görs hösten 1987. Avräkning ”krona för krona” innebär att DAFA i faktureringsrutinen för ej momsskatteskyldiga statliga myndigheter summerar de momsbelopp som ingår i fakturorna (anges på fakturorna som "varav moms .”') och som skall medtagas i redovisningarna till momsmyndigheten (belopp a). Regeln är nämligen att om DAFA är skyldig att debitera moms på en faktura men inte gör det så betraktas ändock f.n. 1992 av fakturabeloppet som utgående moms och skall redovisas som sådan till momsmyndigheten, varigenom DAFAS intäkt endast blir 8126 av fakturabeloppet. Den på detta sätt erhållna summan ställd i relation till DAFAS totala utgående moms utnyttjas sedan för att avgöra hur stor andel av den ingående momsen avseende kostnader (belopp b) och avskrivningar (belopp c) som innebär besparingar jämfört med tidigare. Den slutgiltiga kompensationen från staten för 1986/87 kan hösten 1987 beräknas exakt som

1. fakturerad utgående moms till statliga myndigheter +å 2. beräknad statlig andel av ingående moms kostnader enligt bokföringen -b 3. beräknad statlig andel av den ingående moms som skulle ha ingått i avskrivningsunderlagen om ej momsskyldigheten utökats -=C 4. beräknad räntevinst på den ökade andelen momsavlyft avseende utrustningsanskaffningarna -d 5. kompensation från staten =a-(b+c+d) Statsfinansiellt är momsfrågornas lösning neutral. Den erhållna kompensationen i form av ett engångsbelopp återbetalas till statskassan i takt med att bolaget levererar in moms. Alternativet till kompensation från staten för DAFAs resultatbortfall enligt ovan är att DAFA i stället redan den 1 juli 1986 höjer priserna till ej momsskatteskyldiga kunder med ett motsvarande belopp. Detta skulle dock endast innebär att kunderna skulle få motsvarande högre kostnader tallt annat lika), för vilka staten svarar via statsbudgeten.

6.6¶Förslag

Organisationskommittén föreslår att momsfrågan första året löses genom att DAFA kompenseras i form av ett ågartillskott för ej pålagd moms enligt punkt 6.5 ovan och att kompensation beräknas till att motsvara den totala momseffekten på 21 mkr., dvs. såväl själva bolagsbildningen som momsplikten på persontjänsterna. Från och med 1 juli 1987 justerar DAFA priserna och debiterar moms även till ej momsskatteskyldiga kunder. En metod av generell art som kommittén i detta sammanhang vill nämna för att dels klara myndigheternas anslagsproblem vid förändrade momsregler eller momsskattesatser dels underlätta jämförelser mellan produktion i egen regi och externa leverantörer kan vara att låta myndigheternas reglerade anslag redovisasexkl. moms. Den ingående momsen från olika leverantörer skulle särredovisas på eget konto. Kommittén har inte sett det ET ta som sin uppgift att närmare penetrera denna fråga.

7¶Kapitalbehov och finansiering Prop. 1985/86: 112

7.1¶DAFAs ekonomiska utveckling

7.1.1 Historik

DAFAs verksamhet har under de senaste åren präglats av en stark volym-

tillväxt. Som framgår av tidigare avsnitt (2.1) gäller detta i stort för branschen i Övrigt.

DAFA har uppdelat sin verksamhet i ett antal verksamhetsområden. Intäkterna fördelade på dessa har de senaste tre åren varit följande (mkr.):

Ovanstående värden är redovisade i löpande priser. Inom områdena persontjänster och dataregistrering har under perioden skett en prisökning

med 10—12 92. I övrigt speglar värdena rena volymförändringar.

DAFAs kostnader har under de senaste året haft följande utveckling

(mkr.):

Kostnader 1983/84 1984/85 1985/86 Genomsnitt-

Budget lig föränd-

ring

DAFAS kostnader har således under treårsperioden ökat i genomsnitt med ca 15 Z per år medan intäkterna ökat med ca 17 9.

7.1.2 Framtidsbedömning Mot bakgrund av de allmänna utvecklingstendenser som förutspås för branschen och den geomgång med DAFASs större kunder som berörts tidigare (avsnitt 4) har kommittén inte funnit anledning att förutse någon

dramatisk avmattning i DAFASs tillväxt de närmaste åren. 33

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

Det kan visserligen finnas risk för att någon eller några kundmyndigheter Prop. 1985/86: 112

på sikt går över till drift i egen regi men DAFA räknar ändå med en förhållandevis stabil volymtillväxt de närmaste 5-6 åren. Framförallt är det

inom tre, fyra olika områden som tillväxten är mest påtaglig.

För det första finns det en allmän volymökning i existerande system.

Tillväxten finns framför allt inom driftområdet och kan bedömas till ca 6 26

av total fakturering.

För det andra sker en fortlöpande nyförsäljning inom DAFASs hela område. Tillväxten här sker först inom persontjänstområdet och i ett

senare skede driftområdet. Normalt svarar nya kunder för 492 av faktureringen.

För det tredje sker en mycket kraftig expansion inom området utveck-

lingshjälpmedel och användarnära databehandling. Tillväxten här är över

502 vilket bidrar till DAFAs volymökning med ca 296. P g a den höga

tillväxten kommer denna verksamhet att bidra alltmer till DAFAS tillväxt.

För det fjärde pågår det en utveckling av nya produkter inom såväl nya

och äldre produktområden. För närvarande sker investeringar inom EA-,

PA- och KA-områdena samt som nämnts ovan informationsbanker. Ökningen är för närvarande ca 292.

Sammanlagt räknar DAFA med att faktureringen de närmaste åren

kommer att öka med i genomsnitt ca 14720 per år, vilket motsvarar en

volymökning med ca 1026. Kommittén har utgått från dessa värden som sitt huvudalternativ. Det finns dock en risk för en avmattning av volymtillväxten om DAFASsS statliga kunder ej får full kompensation för momsen fr.o.m. budgetåret 1987/88. En utebliven kompensation för moms på persontjänster skulle redan 1986/87 kunna innebära en volymnedgång motsvarande 25-30 helårsarbetande.

7.2 Jämförelser med andra dataservicebyråer För att lättare kunna bedöma vilka ekonomiska förutsättningar och krav som bör gälla för DAFA som bolag har kommittén gjort vissa jämförelser med andra dataservicebyråer. Totalt sett uppvisar DAFA en utveckling de senaste fem åren som i stort sammanfaller med branschen i övrigt.

I nedanstående tabell visas vissa s.k. ekonomiska nyckeltal för — för-

utom DAFA -— fyra dataserviceföretag avseende år 1984. DAFAs värden

avser budgetåret 1984/85. Bland de upptagna dataserviceföretagen har

Lantbruksdata, Kommundata och A-data vissa likheter med DAFA i den meningen att de liksom DAFA arbetar på en relativt väl avgränsad och definierad marknad med ett stabilt kundunderlag.

Tabell Ekonomiska nyckeltal år 1984 Prop. 1985/86: 112

Finans- = Lant- Kommun- A-data = DAFA

rutin bruks- data

data

DAFASsS värden är inte helt jämförbara med de övrigas eftersom DAFA som myndighet inte arbetat efter samma ekonomiska förutsättningar som de övriga. Bl. a. ingår inte datorutrustningen i DAFAs balansräkning vilket gör att DAFA får förhållandevis för höga soliditetsvärden. Till skillnad mot de övriga ingår vidare inte några latenta skatteskulder i DAFAs balansräkning. Dessutom skall DAFA som myndighet inte generera några vinster vilket gör avkastningsmåtten något irrellevanta.

7.3¶Kapitalbehovsanalys

7.3.1 Förutsättningar och antaganden Kommitténs analys och bedömning av DAFAS kapitalbehov bygger på vissa antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling de närmaste åren.

Huvuddelen — ca 8070 — av DAFAS nuvarande kunder utgörs av statliga myndigheter. Detta kommer under överskådlig tid även att gälla i bolagsformen.

Statsmakternas beslut om att ombilda DAFA från myndighet till bolag innebär att hela DAFAs nuvarande verksamhet — med undantag för huvudmannaskapet för SPAR skall överföras till bolaget per den 1 juli 1986. Kommittén utgår därför ifrån att de driftavtal o dyl DAFA nu har med statliga myndigheter och som fortsätter efter den 1 juli 1986 övertas av bolaget utan några andra förändringar än de rent formella som föranleds av ändrad juridisk person för DAFA samt ändrade momsförhållanden (se avsnitt 6). Vissa av nu gällande avtal löper ut per den 30 juni 1986 och skulle därefter ha omförhandlats. Kommittén har även när det gäller dessa kunder utgått från att avtalen kommer att förlängas efter den 1 juli 1986 i ungefär samma volymmässiga omfattning som hittills.

Några av DAFAS statliga kunder har visserligen bl.a. i samband med sina remissyttranden över DAFA-utredningen och senare i samband med den kundgenomgång som gjorts (avsnitt 4) antytt att de p g a själva bolagsformen över väger att ta över driften i egen regi. Med hänsyn till statsmakternas beslut om DAFASs inriktning och verksamhetsform kan 35

dock enligt kommitténs mening bolagiseringen av DAFA inte vara ett skäl Prop. 1985/86: 112 för statliga myndigheten att övergå till drift i egen regi. Kommittén förutsätter i stället att ställningstaganden om ändrad driftform för statliga myndigheter grundas på ekonomiska skäl.

I kommitténs antaganden ingår vidare att bolaget övertar nuvarande

verksamhet vid DAFAsS filialer i Gävle, Norrköping och Hallstavik.

Den största förändringen mot nuvarande förhållanden gäller SPAR. Som

nämnts tidigare skall DAFA-bolaget tills vidare behålla drift, produktion,

underhåll och marknads föring av SPAR medan huvudmannaskapet skall

föras över på en nyinrättad statlig myndighet (SPAR-nämnden). Enligt

kommitténs direktiv skall statskassan tillföras en skälig årlig ersättning av

DAFASs vinst för SPAR. Detta innebär relativt sett att DAFASs vinst för

SPAR reduceras i förhållande till dagsläget. I beräkningarna av DAFAs intäkter från SPAR har kommittén antagit full kostnadstäckning för SPAR

samt ett vinstpålägg som motsvarar avkastningsnivån på den del av verk-

samheten som ligger över genomsnittet för heta företaget. Ersättningen till staten skulle därför med detta synsätt innebära en begränsad kostnadsök-

ning för bolaget. Kommittén har i sina beräkningar dessutom antagit att full ersättning till staten skulle utgå först på tre års sikt. I bilaga I redovisas ett antal resultat- och balansräkningar samt finan-

sieringsanalyser för DAFA de närmaste tre åren. Beräkningarna har gjorts utifrån olika antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling. Härvid har

tre alternativ beräknats.

I beräkningarna har kommittén utgått ifrån att DAFA i enlighet med vad

som föreslagits It avsnitt 6 fullt ut kompenseras för moms till statliga

kundmyndigheter de första 12 månaderna.

Kommittén har utgått från att DAFA övergår till kalenderår som räkenskapsår. Det första verksamhetsåret omfattar därför 18 månader.

investeringarna har antagits att alla anskaffningar finansieras med eget kapital eller lån. Bolaget kommer givetvis att ibland välja andra finansie-

ringsformer, t. ex. hyra eller leasing, när sådana lösningar visar sig affärs-

mässigt fördelaktigare. Dessa finansieringsformer utgör snarast alternativ till lånefinansiering och förändrar inte kommitténs slutsatser beträffande

bolagets behov av eget kapital. Huvudalternativet (alternativ 1) bygger på de bedömningar om efterfrå-

gan och volymtillväxt som redovisats i avsnitt 7.1.2 ovan. Totalt innebär huvudalternativet en omsätt- ningsökning på 1496 per år varav 1096 är

volymökning. Antalet anställda beräknas behöva öka med 2 Ztper år. Den antagna investeringsvolymen bygger på DAFAs nuvarande investeringsplaner. l alternativ 2 har antagits en något lägre tillväxttakt varvid omsättningsökningen har beräknats stanna vid 10 7 per år. Vissa rörliga kostnader minskar härigenom i för- hållande till huvudalternativet. Även i detta fall har dock räknats med en personalökning på 2 76 per år. Investeringstakten minskas och den sammanlagda investerings- volymen under perioden blir

ca 6 Ze lägre än i huvudalternativet.

Alternativ 3 (nolltillväxtalternativet) förutsätter ingen volymtillväxt utan Prop. 1985/86: 112 enbart en prisökning på i genomsnitt 4 2 som slår igenom i omsättningsökningen. I detta alternativ sker ingen personalökning. Investeringsvolymen har antagits bli 30 &z lägre för hela perioden än i huvudalternativet.

7.3.2 Avkastningskrav m. m. Antaganden om ägarnas krav på avkastning, utdelning och soliditet är avgörande för fördelningen av det totala kapitalbehovet på eget kapital och extern upplåning.

Enligt propositionen 1984/85:225 skall DAFAs verksamhet bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

Normalt är ägarnas avkastningskrav på det insatta kapitalet något högre än för placeringar utan risk. I dagens ränteläge ligger kravet mellan 15 och 2026. (Definitioner, bilaga 1).

Organisationskommittén anser att det kan vara tveksamt att i inledningsskedet kräva full avkastning på eget kapital av DAFA. Eftersom DAFA i myndighetsform inte haft några egentliga avkastningskrav måste en sådan omställning genomföras på ett par års sikt. I annat fall kan kunderna drabbas av stora kostnadsökningar.

Vid uppbyggnad av ett företag ger inte alltid avkastningen på det egna kapitalet inledningsvis inte ger en rättvisande bild. Därför bör man även ha ett avkastningskrav på det arbetande kapitalet och/eller det totala kapitalet. En rimlig nivå på avkastningen på det arbetande kapitalet bör enligt kommitténs mening ligga på ca 207.

Avkastningen skall dessutom vara så hög att det är möjligt att lämna en utdelning på aktiekapitalet. Utdelningen har antagits att på sikt motsvara marknadsräntan på det nominella aktiekapitalet. I exemplen nedan har antagits en utdelning med 5, 10 respektive 15 26 de tre första åren.

När det gäller soliditeten har kommittén beaktat den osäkerhet som finns om den framtida utvecklingen för DAFA. Det är nödvändigt för den långsiktiga uthålligheten att ge DAFA en soliditet som gör det möjligt att hinna vidta åtgärder vid nedgångar utan att aktiekapitalet urholkas. Samtidigt har DAFA ett stort investeringsbehov vilket skall finansieras med upplåning eller eget kapital. Kommittén anser att man inte redan vid bolagsstarten bör finansiera investeringarna med lånade medel intill gränsen för kreditvärdigheten.

Därför anser kommittén att soliditeten bör i början vara förhållandevis hög och bör ligga på 30-40 9.

7.3.3 Kapitalbehov Kommitténs ambition är att DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras ett tillräckligt startkapital så att affärsmässiga förutsättningar skapas för en ekonomiskt sund utveckling på lång sikt, dvs. ger företagsledningen finansiellt handlingsutrymme.

I beräkningarna av DAFAs kapitalbehov har kommittén utgått från att Prop. 1985/86: 112 DAFA-myndighetens nuvarande verksamhet i sin helhet, med undantag för huvudmannaskapet för SPAR, överföres till DAFA-bolaget per den I Juli 1986. Härvid har förutsatts att såväl myndighetens samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFASs räkning förvaltade datorutrustningen övertages av bolaget till det värde som finns upptaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986. Eftersom den övertagna utrustningen är begagnad är behovet av finansiering lägre än om ny utrustning anskaffats.

Som framgår i avsnitt 7.4 beräknas ingångsvärdena på de avbolaget per den 1 juli 1986 övertagna tillgångarna frånmyndigheten respektive statskontoret uppgå till sammanlagt 105 mkr. Efter de tre första räkenskapsåren beräknas balansomslutningen ha ökat till 142 mkr. i huvudalternativet. I nolltillväxtalternativet blir motsvarande värde 108.

Balansräkningens (tillgångssidan) utveckling enligt huvudalternativet:

1/7 -86 31/12 -87 31/12 -88 31/12 -89 Omsättningstillgångar 63,7 51,9 56,5 60,8 Anläggningstillgångar 40,9 59,3 74,8 80,9 Summa tillgångar 104,6 111,2 131,3 141,7

Rörelsekapitalet varierar under året med 10-15 mkr. beroende på svängningar i in- och utbetalningsströmmarna. Det totala kapitalbehov som behöver täckas första året uppgår således till 115-120 mkr.

Härav täcks ca 25 mkr. av kortfristiga skulder. Återstående kapitalbehov i inledningsskedet på ca 90 mkr. måste finansieras dels med lån, dels med eget kapital.

Med traditionell värdering av DAFAS tillgångar kan DAFAs bankmässiga kreditvärdighet — baserad på DAFAs balansräkning — beräknas uppgå till 60-70 mkr. mot säkerhet i företagsinteckningar med bästa rätt. Härav bör ca 15 mkr. utgöras av en checkräkningskredit (limit) för täckning av betalningssvängningarna. Resterande 50 mkr. bör kunna utnyttjas för långfristig upplåning.

Sammanställning av kapitalbehov och finansiering inledningsvis:

Tillgångar 105 mkr. Likviditetssvängningar 15” Finansieringsbehov 120” Kortfristiga skulder > 25” Övriga kapitalbehov 95” Checkräkningskredit - 15” Långfristig upplåning - 50” Eget kapital 30

DAFAs behov av eget kapital med full upplåning skulle således inledningsvis vara ca 30 mkr. Med hänsyn till framtida behov av handlingsutrymme för bolaget anser kommittén dock som nämnts tidigare (7.3.2) inte 38

det lämpligt att redan i inledningsskedet finansiera kapitalbehovet med Prop. 1985/86: 112 upplåning upp till gränsen för kreditvärdigheten. Den långfristiga upplåningen på den öppna kreditmarknaden bör i stället ligga på högst 40 mkr. i inledningsskedet.

Kommittén föreslår därför att det egna kapitalet i form av bundet och fritt uppgår till ca 40 mkr. En lämplig fördelning är ett aktiekapital på 20 mkr., en reservfond på 4 mkr. samt ett ägartillskott för fritt eget kapital på 16 mkr. Vid uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till att DAFA skall kunna ha en uthållighet mot förluster utan att aktiekapitalet berörs. Eftersom det skulle ta åtskilliga år för bolaget att själv generera ett fritt eget kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för att jämställa DAFA med andra servicebyråer.

Med denna konstruktion kommer DAFAs soliditet inledningsvis att ligga på ca 35220. Den i huvudalternativet redovisade soliditetsutvecklingen beror på kortsiktigt gynnsamma effekter av ägartillskottet.

Med ett arbetande kapital på 80 mkr. krävs ett resultat på 16 mkr. efter finansiella intäkter för att tidigare antagna krav på avkastning skall kunna uppfyllas. Detta bör vara en rimlig målsättning för ett företag av DAFAs storlek med en omsättning på 200-300 mkr. per år. Som framgår av bifogade resultaträkningar uppfylles målsättningen om 20 20 avkastning på det arbetande kapitalet i huvudalternativet. Avkastningen på det egna kapitalet behöver dock förbättras. Det kan dock konstateras att det är marginella förändringar som behöver ske. Med en produktivitetsförbättring på 296 per år uppnås målet.

Utdelningskravet de tre första åren på 5-15 70 av nominella aktiekapitalet kan tillgodoses med den föreslagna fördelningen mellan nominellt aktiekapital och övrigt kapital. Det åtgår dock ca 3096 av vinsten efter skatt till utdelningen.

Möjligheterna till självfinansierade investeringar utöver reinvesteringar vore inledningsvis otillräckliga utan den föreslagna kombinationen av aktieägartillskott och ytterligare utrymme för långfristig upplåning. Exempel på andra investeringar är expansion, rationaliseringar och produktutveckling. En ökning av kapitaltillskottet skulle visserligen å ena sidan öka självfinansieringsgraden, men å andra sidan ge avkastningskrav som i nuläget är orealistiska.

7.3.4 Känslighetsanalys Som framgår av avsnitt 7.3.1 har balansräkningar, resultaträkningar och finansieringsanalyser beräknats utifrån olika antaganden om volymutveckling och investeringsnivå. I huvudalternativet når bolaget som nämnts tidigare upp till avkastningskravet på det arbetande kapitalet. En viss förbättring av vinstnivån är behövlig för att ge erforderlig avkastning på det egna kapitalet.

Alternativ två som innebär en tillväxt på 1072 ger en acceptabel soliditet men en något för låg avkastning på det arbetande kapitalet. Kraven på utdelning skulle riskera strida mot bolagets konsolideringsbehov. Här bör dock finnas utrymme för produktivitetsförbättrande åtgärder. 39

Nolltillväxt enligt alternativ 3 skulle innebära att bolagets fria kapital Prop. 1985/86: 112 och delar av aktiekapitalet förbrukas på tre år och soliditeten blir otillfredsställande. Utdelning kan ej lämnas. Situationen kräver åtgärd. Som fram-

går av balansräkningen medger dock det kapitalmässiga och finansiella

utgångsläget en rimlig tidsfrist för åtgärdande.

7.4¶Tillgängligt statskapital

Finansieringen av det egna kapitalet på 40 mkr. i bolaget bör i första hand

ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos statskontoret

för DAFAS datorutrustning, dels som eget kapital hos DAFA.

Statskontoret Den utrustning som statskontoret förvaltar är inte fullt avskriven och representerar därför ett värde i statskapitalet hos statskontoret. Statskon-

torets utrustning består av dels befintlig utrustning dvs. utrustning som är anskaffad före 1985-07-01, dels beslutad utrustning och dels budgeterad ej anskaffad utrustning. De två sista posterna är således ny utrustning anskaffad under budgetåret 1985/86 och kommer att finnas som bokförda tillgångar hos statskontoret den 30 juni 1986 om investeringsplanerna följs. Nedan redovisas ingående och utgående balanser för budbetåret 1985/86

för befintlig och planerad utrustning.

De i statskontorets redovisning upptagna tillgångarna är bokfördainkl. mervärdesskatt. Eftersom bolagets verksamhet från starten är momspliktig får bolaget vid övertagandet av utrustningen från statskontoret minska värdet i sin tillgångsredovisning med 1926. Resterande belopp utgör ingående mervärdesskatt för bolaget och kan dras av mot utgående skatt. Exkl mervärdesskatt beräknas utrustningens bokförda värde 1986-06-30 uppgå till 43 044 014.

Den befintliga utrustningen är av varierande ålder. Centralenheterna är mellan I och 2,5 år, kringutrustningen är mellan 1 och 5 år, terminalerna är mellan 1 och 4 år. Detta innebär att för en hel del av utrustningen det endast återstår en begränsad tid innan ersättning måste ske. DAFA räknar f.n. med en livslängd på ca 4 år på central utrustning och på 5 år på viss kringutrustning och terminaler. Den tekniskt/ekonomiska livslängden kortas allt mer.

Prisbildningen på den begagnade marknaden är beroende av tillgång och efterfrågan samt nyannonseringar av utrustning. Detta gör att den befintliga utrustningen kan innehålla latenta utrangeringsförluster.

Statskontoret har låtit göra en första preliminär marknadsvärdering av Prop. 1985/86: 112 befintlig utrustning och funnit att den i dagsläget beräknas till ca 20-24 mkr. exkl mervärdes skatt. Kommittén rekommendrar en försiktig värdering och har i beräkningarna kalkylerat med ett värde på 22 mkr. Avsikten är att förnya värderingen av utrustningen i vår. Motsvarande värde i statskontorets redovisning uppgår till 27,3 mkr. För den utrustning som anskaffas under innevarande budgetår bör marknadsvärdet och bokförda värdet i stort sett överensstämmer.

Enligt kommitténs mening bör bolagets anskaffningsvärde på utrustningen vid övertagandet vara anpassad till marknadsvärdet så att latenta förluster i samband med utrangering i möjligaste mån undviks. Detta är dessutom ett absolut krav om utrustningen skall övertagas som apportegendom.

DAFA har vid två tillfällen under senare år fått utrangeringsförluster på två centralenheter samt ett antal skivminnen. Vid båda tillfällena har DAFA försökt förebygga förlusterna genom extra nedskrivningar när faran uppdagats. Trots detta har DAFA tvingats ta förluster det år utrangering skett.

Kommittén anser därför att värdet på DAFAs datorutrustning hos statskontoret bör justeras ner till gällande marknadsvärde genom en extra avskrivning i statskontorets räkenskaper innevarande budgetår. Denna avskrivning bör finansieras med medel från DAFAs nuvarande eget kapital som därmed minskas i motsvarande omfattning (se nedan).

DAFA Med de redovisningsprinciper som DAFA som myndighet hittills tillämpat beräknas DAFAS tillgångar och skulder per den 30 juni 1986 vara följande (mkr.):

Omsättningstillgångar 54,4 Korta skulder 24,0 Anläggningstillgångar 3,1 Rörlig kredit 2,5

Summa tillgångar 7,5 Eget kapital 31,0

S:a skulder och Ek S7,5

Denna balansräkning behöver rensas från dolda skulder innan övergången till bolag sker. Framförallt är det semester- och pensionsskulder som inte bokförts i myndigheten. Dessa beräknas till 8,2 mkr., vilket skulle öka de korta skulderna till 32,5 mkr. och minska det egna kapitalet till 22,8 mkr. Beloppet har framräknats på följande sätt:

Semesterskuld = dagar X daglön = 72,68 X 647 = 4,7 mkr. Kompensationsskuld = timmar X timlön = 12.065 X 98 = 1,2 mkr. Pensionsskuld = nuvärde 5 96 X 25 X 120" under 13 år = 2,3 mkr.

Pensionsskulden avser en reservering i myndigheten pga. att bolaget övertar 25 personer med en pensionsålder på 63 år. Detta skulle medföra en extra kostnad för bolaget om ej reservering görs i myndighetens balansräkning den 30 juni 1986. Kommittén anser det rimligt att en sådan reservering sker.

Den ovan föreslagna extra avskrivningen på datorutrustningen hos statskontoret för att anpassa det bokförda värdet till marknadsvärdet beräknas 41

till ca 6.5 mkr. (värdet hos statskontoret inkluderar moms). Om denna Prop. 1985/86: 112 extra avskrivning finansieras med medel från DAFA — som föreslås — minskar DAFAs eget kapital innevarande budgetår till 16,5 mkr.

Sammanfattningsvis beräknas följande statskapital hos både statskon-

toret och DAFA finnas tillgängligt per 1986-06-30 för finansiering av bolagets kapitalbehov:

(statsk.) Budg.utr. 15,8 19,5 15.8 19,5 (statsk.) Summa 74,2 84,3 54,3 63,2

Det sammanlagda tillgängliga statskapitalet uppgår således efter rensning av balansräkningen till 63,2 mkr. inkl moms. Om bolaget övertar de

tillgångar som motsvaras av detta kapitalinkl. mervärdesskatt kommer ca 8,6 mkr. att utgöra ingående moms och bokföras som en fordran på staten.

7.5¶Förslag

Som framgår av avsnitt 7.3 föreslås DAFA vid övergången till bolag få ett eget kapital på sammanlagt 40 mkr.

Härtill kommer ett belopp på 21 mkr. som kompensation för ej uttagen

moms från statliga kundmyndigheter de första 12 månaderna enligt förslag i avsnitt 6. Kompensationen föreslås utgå i form av ett ägartillskott och

återbetalas till staten i takt med att bolaget levererar in mervärdesskatt till staten. Avsiktenär att en slutlig avräkning skall ske ”krona för krona”

efter de första 12 månaderna.

Kapitalbehov (ägarkapital) Aktiekapital 20 mkr. Reservfond 4 mkr. Fritt eget kapital 16 mkr. (ägartillskott) Kompensation moms 21 mkr. (ägartillskott) Summa 61 mkr.

Tillgängligt för finansiering av detta behov finns följande statskapital:

DAFA 16,5 mkr. Statskontoret | 46,7 mkr. Summa 63,2 mkr.

Kommittén föreslår att 24 mkr. av skulden till staten på 46,7 mkr. för övertagande av utrustning från statskontoret kvittas i samband med nyemissionen av aktiekapitalinkl. reservfonden.

Av den skuld på 16,5 mkr. till staten som uppstår för övertagandet av Prop. 1985/86: 112 DAFA-myndighetens samlade tillgångar och skulder föreslås 16 mkr. kvittas mot ett aktieägartillskott för fritt eget kapital.

Av den återstående skulden på sammanlagt 23,2 mkr. föreslås 21 mkr. kvittas mot ett aktieägartillskott för kompensation av mervärdesskattende första 12 månaderna. Resterande — skuld på 2,2 mkr. föreslås ligga kvar som skuld till staten. Storleken på skulden är osäker och beror främst på DAFAS resultat innevarande år. Därför kan det vara lämpligt att låta denna post utgöra saldot vid den slutliga avräkningen mellan myndigheten och bolaget.

Kommittén anser det lämpligt att man senare tar ställning till hur skulden skall behandlas. Den kan t. ex. lösas av bolaget eller om den blir stor ombildas till ett konvertibelt lån.

Beträffande DAFA-myndighetens eventuella skuld till riksgäldskontoret övertas denna av bolaget. Bolaget löser därefter skulden till riksgäldskontoret med lån (checkkredit eller dylikt) i bank. Om myndigheten får fordran på riksgäldskontoret förutsätts att denna utbetalas till bolaget.

8¶Bolagsbildningen

I kommitténs uppgifter under etapp 1 ingick att klara ut bildande eller anskaffning av ett aktiebolag.

Med hänsyn till bl. a. vad som sagts tidigare (avsnitt 5) om behovet av att för DAFA-bolagets räkning sluta avtal och anställa personal redan före kalenderårsskiftet 1985/86 har det varit nödvändigt att påskynda bolagsbildningen och utse en styrelse med fullmakt att företräda bolaget.

På kommitténs förslag har därför civildepartementet — efter regeringens bemyndigande — under november 1985 förvärvat ett vilande aktiebolag. En extra bolagsstämma har hållits varvid bolagets namn fastställdes till DAFA Data AB och bolagsordningen ändrades till att överensstämma med DAFAS verksamhet. På bolagsstämman utsågs även styrelse och revisorer fram till nästa bolagsstämma i början av juni 1986.

DAFA Data AB ägs direkt av staten genom civildepartementet. I samband med att kommittén i etapp 2 skall utreda samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA kommer kommittén även att ta upp ägandefrågan. Härvid kommer kommittén bl a att överväga om aktierna i DAFA Data AB skall ägas direkt av staten eller av det för Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA Statskonsult AB. Aktierna i ESKA ägs f n helt av staten.

9¶Genomförandeplan etapp 2

Kommitténs arbete i etapp 2 avser enligt direktiven uppgifter i samband med genomförandet av bolagsbildningen den 1 juli 1986. Som framgått tidigare har en del av dessa uppgifter redan klarats av i etapp 1. Det gäller främst anställningsvillkor och anställning av personal samt anskaffning av 43 bolag.

Utgångspunkten för planering av etapp 2 är att bolaget DAFA övertar Prop. 1985/86: I 12

myndighetens verksamhet fr om den 1 juli 1986. DAFA-myndighetens verksamhet upphör därmed. Detta kräver en rad förberedelser och beslut under våren 1986. Kommittén, vars ledamöter även ingår i bolagets styrelse, har till uppgift att svara

för själva bolagsbildningen medan ansvaret för avvecklingen av myndighe-

ten DAFA ligger hos myndighetens nuvarande styrelse.

Utöver flera praktiska frågor som måste klaras ut under våren har

kommittén enligt direktiven vissa utredningsuppgifter nämligen: — att belysa problemet hur allmänna handlingar och arkivhandlingar skall kunna förvaras hos bolaget, — att utforma driftsavtal som även innehåller regler för huvudmännens

styrning av SPAR och de övriga informationssystem där sådan styrning

erfordras pga. DAFASs ändrade associationsform.

— att utreda former för samverkan mellan statskonsultföretagen och

DAFA samt — att klarlägga om särskilt samarbete redan inledningsvis också bör etableras med andra företag och myndigheter och hur detta i så fall bör be drivas. Som nämnts tidigare i avsnitt 3 kommer kommittén, bl.a. i samband

med överväganden om samarbete och samverkan med Statskonsult och

andra företag, att även behandla frågor som rör bolagets verksamhetsinriktning och affärsidé m. m. Vidare ingår det i kommitténs uppgifter att erbjuda DAFAs nuvarande

kunder avtal för drift på DAFA. Eftersom det inte är frågan om någon

förändring av DAFAs verksamhet utan endast byte av associationsform

där staten fortfarande står som ägare räknar kommittén med att nuvarande

avtal utan några större förändringar kan övertagas av bolaget. Kommittén avser att under etapp 2 arbeta efter följande aktivitetsplan:

Aktivitet Färdigdatum 1. Driftavtal SPAR m. fl. 15 mars

2. Utredning om allmänna handlingar m. m. 15 mars

3. Samverkan med Statskonsult AB 15 april 4. Ev samarbete med övriga företag o. dyl. 15 april

5. Utveckling av och beslut om nya 15 april administrativa system (bl a ekonomioch lönesystem) samt utbildning av berörd personal i nya avtal m. m. 15 april 6. Kundavtal 15 maj 7. Hyresavtal byggnadsstyrelsen 15 maj 8. Avtal med statskontoret och riks- 15 maj revisionsverket om gemensamma funktioner kv Primus 9. Utredning och överenskommelse med 15 maj riksarkivet ang myndighetens (DAFASs) arkiv och handlingar 10. Avvecklingsplan för myndigheten 15 maj 11. Förhandlingar med banker och kredit- I juni institut om lån och ev säkerhet 44

Aktivitet Färdigdatum Prop. 1985/86: 112

. Avtal med SPP om pensioner samt ansökan I juni

om egen livränta hos SPV (enligt SPA)

. Bolagsstämma med ändring av bolags- I juni

ordning samt val av styrelse 14. Ny arbetsordning och nya attestregler 15 juni 15 Preliminär resultat- och balansräkning 30 juni

myndigheten 16. Värdering av statskontorets dator- 30 juni

utrustning samt köpavtal 17. Avtal om övertagande av tillgångar 30 juni

och skulder från myndigheten DAFA

. Bolagsstämma med beslut om nyemission 1 juli

och kvittning.

Efter det att myndighetens definitiva bokslut är klart omkring den 15 oktober 1986 sker en slutlig reglering av bolagets övertagande av tillgångar och skulder från myndigheten.

Prop. 1985/86: 112

Bilaga till PM om alternativa antaganden om DAFAS ekonomiska utveckling samt resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser

1¶Olika alternativ

Organisationskommitten har gjort tre olika antagande om den ekonomiska utveckling för DAFA. Ett huvudalternativ som i stort sett följer DAFAs hittillsvarande utveckling. Ett alternativ med lägre tillväxt samt ett alternativ utan volymtillväxt. Samtliga kalkyler är beräknade i löpande priser. Som framgår av de olika alternativen är det en förhållandevis liten del av DAFAsSs kostnader som är automatiskt rörliga.

1.1¶Huvudalternativ (alternativ 1)

Detta alternativ baseras på en volymtillväxt på ca 1096 vilket ger en faktureringsökning på ca 1426. Följande förutsättningar har antagits för beräkningarna.

Personal Personalbehovet antas öka i genomsnitt med två procent per år. Tonvikten för rekryteringar förväntas ligga på icke administrativ personal. En viss ökning av arbetsledande och administrativ personal antas inträffa i slutet på perioden.

Lokaler DAFAs lokaler bedöms räcka fram till 1989 då tillskott måste ske.

Övriga kostnader Övriga kostnadsslag förväntas i stort sett följa volymut vecklingen för respektive område. Endast programprodukter beräknas få en markant högre kostnadsutveckling beroende på dels allmänt sett höga prishöjningar på marknaden dels på en snabb utbyggnadstakt på detta område.

Investeringar I alternativet räknar kommittén med att statskontorets utrustning köps över bolagetinkl. mervärdesskatt för 46,6 mkr.

Fördelat på resp år skulle investeringbehovet och finansieringen bli följande

halva Prop. 1985/86: 112

85/86 86/87 1987 1988 1989

Priser I huvudalternativet beräknas endast taxeförändringar ske för persontjänsterna med 1276 per år. För övriga tjänster bedöms möjlighten till taxehöjningar som ringa.

Intäkter och kostnader I nedanstående redovisas intäkter och kostnader specificerat. Som framgår av uppställningen beräknas intäkterna öka med ca 14972 liksom kostnaderna före mervärdesskattejustering.

Prop. 1985/86: 112

Alternativ 1

. Halva Summa 85/86 Ökning — 86/87 1987 86/87 1988 1989

Intäkter

Kostnader

1.2¶Alternativ 2 Detta alternativ baseras på en volymtillväxt på ca 7 70 och en faktureringsökning på drygt 104..

Personal och lokaler Alternativ 2 beräknas få ungefär samma utveckling so huvudalternativet vad avser personal och lokaler. Personalen beräknas öka med 244 per år och tillskott av lokaler behövs 1989. Lönekostnadsökning förväntas bli något lägre än i huvudalternativet.

Övriga kostnader

På samma sätt som i huvudalternativet beräknas övriga kostnadsposter i stort sett följa volymutvecklingen.

Fördelat på resp. år skulle investeringsbehovet och finansieringen bli följande

Prop. 1985/86: I 12

halva 1985/86 — BO/87 1987 1988 1989

Som framgår av uppställningen är investeringstakten endast marginellt lägre än i huvudalternativet bl.a. beroende på att övertagen äldre utrustning måste ersättas.

Priser Taxeutvecklingen beräknas följa huvudalhernativet dvs. en höjning av

persontaxorna med 1296.

Intäkter och kostnader Nedan redovisas en specificierad uppställning av intäkter och kostnader. Som framgår av denna ökar intäkterna med drygt 10 96 medan kostnaderna ökar med 119.

Alternativ 2

- Halva Summa

85/86 Ökning 86/87 1987 86/87 1988 1989 Intäkter

Kostnader

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I12

1.3¶Alternativ 3 Prop. 1985/86:

Detta alternativ utgår från en noHtillväxt i volym vilket ger ca 497 fakture-

ringsökning.

Personal

Personalen beräknas i detta alternativ inte öka. Endast avgångar täcks av rekryteringar. Lönekostnaden beräknas öka med ca 992.

Lokaler Nuvarande lokaler bedöms räcka.

Övriga kostnader

Kostnaderna beräknas i stort sett endast påverkas av inflationen.

Investeringar Den låga tilltäxten gör att investeringstakten dras ner bl.a. genom att

livslängden på äldre utrustning förlängs. Fördelat på år skulle investeringsbehovet och finansieringen bli föl-

jande.

halva

1985/86 — 86/87 1987 1988 1989

Priser Endast priserna för persontjänsterna kan höjas med 1226. Några priser för drifttjänster kan sannolikt inte höjas eftersom marknaden i övrigt växer med sjunkande priser som följd.

Intäkter och kostnader Nedan redovisas en specificerad uppställning av intäkterna och kostnaderna. Som framgår av denna ökar intäkterna med 496 och kostnaderna med knappt 97.

Prop. 1985/86: 112

Alternativ 3

- Halva Summa

85/86 Ökning = 86/87 1987 86/87 1988 1989 Intäkter

Kostnader

1.4¶Definitioner av nyckeltal

Totalt kapital = Balansomslutning

Arbetande kapital Balansomslutning — korta skuld Justerat eget kapitl Eget kapital + 5070 av

obeskattade reserver

Soliditet I — Justerat eget kapital

Totalt kapital Soliditet 2 — Eget kapital+obeskatt. reserver

Totalt kapital

Avkastn. på totalt kapital — Resultat efter avskrivningar Genomsnittligt totalt kapital

Resultat efter ränteintäkter

Avkastn. på arbetande kapital = - Genomsn. arbetande kapital

ac 2 an: = Resultat före bokslutsdisp.

Avkastn. på eget kapital — Genomsmttl. eget kapital Skuldsättningsgrad — Räntebärande skulder

Justerat eget kapital

Räntetäckningsgrad = Resultat efter räntekostnader

Räntekostnader Fakturering Tillgångarnas omsättn.hast. = a.

Totalt kapital 51

Prop. 1985/86: 112

2¶Resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser

2.1¶Huvudalternativ

Balansräkning Belopp i tkr 30/6 17 31/12 31/12 31/12

1986 1986 1987 1988 1989 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Skulder och eget kapital

Resultaträkning 1985/86 1987 1988 1989 Belopp i tkr Rörelsens intäkter

Nyckeltal

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

Prop. 1985/86: 112

Finansieringsanalys 30/6 1/7

1986 1986 1987 1988 1989 Tillförda medel

Förändring rörelsekapital

Investeringar

Maskiner, inventarier — 43400 -—37 785 -72327 —54 700 —43 650 Avyttring 0 0 1000 1000 500 Investeringsnetto (C) —-43 400 —- 37785 -71 327 -53 700 —-43 150

Finansieringsbehov (A+B+C) —42 729 —24 000 - 10115 - 8748 4389 Extern finansiering

Prop. 1985/86: 112

2.2¶Alternativ 2

Balansräkning Belopp i tkr 30/6 177 31/12 31/12 31/12

1986 1986 1987 1988 1989 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Skulder och eget kapital

Prop. 1985/86: 112

Resultaträkning 1985/86 1987 1988 1989 Belopp i tkr Rörelsens intäkter

Uppdragsintäkter 209 500 299477 241 642 268 093

Övriga intäkter 5300 8203 6152 6460 Summa rörelseintäkter 214 800 307 680 247 794 274 553 Rörelsens kostnader 206 600 262 392 202 321 226 869

Nyckeltal

Prop. 1985/86: 112

Finansieringsanalys 30/6 1/7

1986 1986 1987 1988 1989 Tillförda medel

Förändring rörelsekapital

Investeringar

Maskiner, inventarier —-43 400 -37 785 —68251 —-51 840 —-38 900

Avyttring 0 0 1000 1000 500

Investeringsnetto (C) -43 400 —37 785 —67 251 —-50 840 —38 400

Finansieringsbehov (A+B+C) —-42729 —24 000 - 7831 —14 248 - 592

Extern finansiering

Förhyrning av maskiner 20743 0 0 0

Fondfinansiering 22157 0 0 0

Korta räntebärande skulder - 171 0 - 6708 1530 338

Långa räntebärande skulder 0 0 28890 12718 254

Prop. 1985/86: 112

2.3¶Alternativ 3

Balansräkning Belopp i tkr 30/6 1/7 31/12 31/12 31/12

1985 1986 1987 1988 1989 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Skulder och eget kapital

Prop. 1985/86: 112

Resultaträkning 1985/86 1987 1988 1989 Belopp i tkr Rörelsens intäkter

Prop. 1985/86: 112

Finansieringsanalys 30/6 1/7

1986 1986 1987 1988 1989 Tillförda medel

Förändring rörelsekapital

Investeringar Maskiner, inventarier -43 400 —37 785 -—52 292 —-35 970 —20 580 Avyttring 0 0 500 500 0

Investeringsnetto (C) -43 400 —-37 785 -—51 792 —35 470 —-20 580 Finansieringsbehov (A+B+C) —-42729 —24 000 — 8746 —-17 409 —-10445

Extern finansiering Förhyrning av maskiner 20743 0 0 0 Fondfinansiering 22157 0 0 0 Korta räntebärande skulder = 171 0 -— 5758 614 - 538 långa räntebärande skulder 0 0 28854 16795 10983 Skuld till staten 16 525 -14351 0 Ökn. eget kapital/emission 7475 0 Extern finansiering (D) 42729 24 000 8745 17 409 10445

Förändr. livkv. medel (A+B+C+D) 0 0 - 0 - 0 0

Bilaga 1:2 Prop. 1985/86: 112

Remissammanställning

Efter remiss har yttranden över PM 1985-12-20 från organisationskommittén för DAFA (C 1985: 03) med redovisning av arbetet i etapp I av DAFA:s ombildning till aktiebolag avgetts av riksskatteverket, riksrevisionsverket samt myndigheten DAFA.

Remissinstanserna har främst berört frågorna om kundavtalen, kompensationen för mervärdeskatten, satsningen på informationsdatabaser och bokföring av vissa skulder.

1¶Driftavtal

Kommittén förordar att bolaget övertar myndighetens nuvarande avtal med leverantörer och kunder som löper över 1986-07-01. Vidare bör alla statliga kundavtal (med undantag av SPAR) som normalt skulle ha omförhandlats av myndigheten DAFA per den 1 juli 1986 kunna hanteras på samma affärsmässiga grunder som om myndigheten hade det långsiktiga ansvaret.

Riksskatteverket Såsom kommittén antecknat löper RSVs avtal angående REX ut 1986-06- 30. Ett förhållande som emellertid i praktiken saknar betydelse eftersom DAFA vid samma tidpunkt upplöses och därigenom samtliga avtalsförhållanden.

Naturligtvis kan — vad gäller REX — under den korta tid som återstår inte driften flyttas till annat ställe redan från den 1 juli. Däremot är det — som kommittén också tycks utgå från — helt logiskt och nödvändigt att RSVs uppdrag till ”DAFA” på något längre sikt omprövas och jämförs med andra alternativ.

En lösning för tiden efter den I juli bör därför endast gälla för en kortare tid. Om detta påverkar förutsättningarna för bolaget måste det ankomma på kommittén att beakta det. RSV avvaktar f n eventuell offert från det nybildade bolaget angående villkoren för fortsatt drift. Verket förutsätter att bolaget i det sammanhanget kommer att lägga stor vikt vid säkerhet, tillgänglighet och svarstider.

Beträffande SPAR finns enligt RSVs mening starka skäl för att ifrågasätta nuvarande behörighets- och fördelningsregler mellan uppgiftsutlämnande från länsstyrelse resp SPAR i 28 § datalagen och SPAR förordningen. RSV har hittills inte — utöver vad som framgår av PM:n — erhållit några upplysningar om vilka rättsliga och ekonomiska riktlinjer som planeras för den fortsatta verksamheten med SPAR. RSV förutsätter att kommittén också kommer att diskutera de för RSVs verksamhetsområden betydelsefulla frågorna rörande SPAR med verket.

Riksrevisionsverket RRV är huvudman för det statliga redovisningssystemet system S. RRV anlitar DAFA för drift m m av system S genom tecknade avtal mellan DAFA och RRV. Enligt organisationskommitténs förslag kommer bolaget, 61

för att få arbetsro, att överta gällande avtal för DAFA. RRV har inget att Prop. 1985/86: 112 invända mot detta inför övergången. På inte alltför lång sikt bör naturligtvis sedvanlig upphandling ske.

RRV väntar därför ett erbjudande om avtal med DAFA för driften m. m. av system S senast det angivna datumet 15 maj 1986.

2¶Kompensation för mervärdeskatt

Organisationskommittén förordar att DAFA kompenseras första året genom ett kapitaltillskott så att inte priserna behöver höjas för de statliga myndigheterna till följd av att bolaget DAFA blir mervärdeskattepliktigt.

Riksrevisionsverket RRV har inget att erinra mot den skisserade lösningen med momskompensation i form av ägartillskott till DAFA.

DAFA Mervärdeskatten innebär ökade kostnader för de statliga kunderna. Oberoende av mervärdesskattens omfattning och tillämpningsområden är detta en statsfinansiellt neutral konsekvens av DAFAS bolagsbildning. DAFAS beroende av den statliga marknaden är dessutom, som ovan påpekats, både önskvärt och dominerande,

Organisationskommittén har förutsatt att myndigheterna långsiktigt kompenseras för mervärdesskatten. Blir detta inte fallet kommer DAFA Data AB att tvingas söka sig ut på andra marknader för att kunna expandera på det sätt som är nödvändigt för att finna ett underlag för sina investeringskostnader. En abrupt förändring av det ekonomiska utrymmet för de statliga kunderna vid bolagsbildningstillfället kan också skapa stora svårigheter för DAFA Data AB att nå sina mål.

Genom en förändrad redovisningsskyldighet för myndigheterna när det gäller meryärdesskatten skulle tekniska förutsättningar kunna skapas för en komperisåtion för kostnadsökningar p g a sådana förändringar i mervärdesskatten som är statsfinansiellt neutrala. Denna uppföljning kan då göras generell så att den inte innebär konkurrensfördelar för DAFA.

Till de förslag som organisationskommittén framfört kan DAFA lägga ytterligare ett, nämligen att kompensationen utgår direkt till myndigheterna. Detta vore för DAFA administrativt enklast. men uppföljnings- och anslagsmässigt troligen svårare för myndigheterna och berörda departement.

Det som sagts ovan om kompensation är väsentligt för att det resursuttag i drift- och persontjänster som avtalats mellan myndigheten DAFA och kunderna inte skall behöva reduceras innebärande att existerande långtids-

avtal måste omförhandlas av detta skäl.

Mervärdesskatteeffekter får inte heller skapa ett försteg för myndighetsinterna lösningar. Såväl i en upphandlingssituation som i ett val mellan drift i egen regi eller på servicebyrå måste mervärdesskatten neutraliseras. Detta kan i realiteten endast ske om myndigheten får full kompensation för denna kostnadspost.

3¶Informationsdatabaser Prop. 1985/86: 112

Riksskatteverket RSV har också på detta område ett samarbete med DAFA. Detta samarbete är väsentligen baserat utifrån att både RSV och DAFA är myndigheter och att myndigheternas verksamhetsinriktningar till viss del vad gäller informationsgivning varit varandra närstående. Genom ombildningen ändras dessa grundläggande förutsättningar. Förhållandet måste i stället baseras enbart på avtal. Om enighet därvid inte uppnås måste man ta ställning till frågor av typ vem äger informationen i basen, vem skall disponera programvaran etc. Eftersom dessa rättigheter i dag tillkommer staten — oavsett myndighet — synes i sista hand avgörandet böra ske genom politiska beslut. RSV förutsätter att kommittén också beaktar detta, men verket måste också här betona att tiden fram till halvårsskiftet synes väl kort.

DAFA Utöver detta vill DAFA även markera sitt intresse av den koncerngemenskap som rubricerade PM skisserar. Vår kompetens och våra resurser inom t. ex. informationsbanksområdet och nätverkssidan ser vi som väsentliga tillgångar i övergripande statliga satsningar. För en lyckad utveckling inom informationsområdet krävs dock avsevärda investeringar med långa återbetalningstider. Finansieringsfrågor är därför av vital betydelse.

4¶Bokföring av vissa skulder

Riksrevisionsverket RRV anser att semesterskulden skall tas upp i årsbokslutet för myndigheten som kKortfristig skuld och pensionsskulden som långfristig skuld.

Bilaga 2 Prop. 1985/86: 112

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

E 1. Centralnämnden för fastighetsdata Chefen för civildepartementet har i det föregående redogjort för DAFA:s framtida verksamhetsinriktning och lämnat förstag till den ekonomiska regleringen av DAFA:s ombildning till aktiebolag. Av redogörelsen framgår bl.a. att DAFA:s organisation i Gävle för ADB-driften av fastighetsdatasystemet bör övertas av centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

I prop. 1985/86: 100 bil. 13 har regeringen föreslagit riksdagen att till Centralnämnden för fastighetsdata anvisa ett förslagsanslag av 43322 000 kr. I propositionen förutskickade jag dock att medelsbehovet för CFD skulle kunna komma att påverkas vid en ändrad organisation av ADBdriften. Jag föreslår nu att nämnda anslag räknas upp så att det till fullo täcker även de beräknade kostnaderna för ADB-driften av fastighetsdatasystemet vid CFD. Jag beräknar att anslaget behöver tillföras ytterligare 1760 000 kr., vilket kan jämföras med det beräknade överskridandet innevarande budgetår med 3700000 kr. I fortsättningen räknar jag med att anslaget inte skall behöva överskridas till följd av merkostnader för ADBdriften.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1986/87

under elfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1985/86: 100

bil. 13, punkt E 1 med 1760000 kr. förhöjt förslagsanslag av

45 082 000 kr.

Innehåll Prop. 1985/86: 112

PrOpOSIitiONeN Losseeeeererrrerrerrerrr ere rs rer ers rr rss ers ss ess Propositionens huvudsakliga innehåll sosssosssssresessssssse es es ra Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986 NN Bilaga I Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av

ombildningen av datamaskincentralen för administrativ

databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m. såvitt avser

I Inledning sssoossesserrereeeererrrerr ers rss sr sera WW

2 FöredragandeN sssososssoessrrerereerssr rss rss resa

BR

2.3 SPAR-nämnden sosooosoreserreererssss esse rss

3 Hemställaåfl oooosoososoreerereserserrrrer esse ses res -— ONDA

Bilaga I:1 Redovisning av organisationskommitténs (C

1985:03) arbete i etapp I med DAFA:s om-

bildning till aktiebolag =s..ssssssosssses ss ss

Bilaga 1:2 Remissammanställning -.ssssssssssssssr rss 61 Bilaga 2 Anmälan till propositionen om den slutliga regleringen av

ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m. såvitt avser

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 65