Prop. 1985/86:112

om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

Regeringens propos1t10n

1985/86: 112

om den slutliga regleringen av ombildningen av Prop datamaskincentralen för administrativ 1985/86: 112

databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På regeringens vägnar

OlofPalme Bo Holmberg

Bilaga ] Pl'Op. 1985/86.112 Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

PM

Redovisning av organisationskommitténs (C 1985: 03) arbete i etapp 1 med DAFAs ombildning till aktiebolag

INNEHÅLL 0 Sammanfattning ............................................ 12 1 Uppdraget ................................................. 15 2 Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen 16 2.1 Allmänna tendenser ..................................... 16 2.2 Speciella förutsättningar för DAFA på den statliga marknaden 18 3 DAFAs verksamhetsinriktning ............................... 21 4 DAFAs kunder ............................................ 22 5 Personalfrågor ............................................. 24 6 Mervärdesskatt ............................................ 27 6.1 Skatteplikt ............................................. 27 6.2 Persontjänster .......................................... 28 6.3 Effekter av utökad momsplikt för DAFA .................. 29 6.4 Tillfällig dispens från momsskyldighet ..................... 31 6.5 Momskompensation i form av ägartillskott ................. 31 6.6 Förslag ........... '. .................................... 32 7 Kapitalbehov och finansiering ............................... 33 7.1 DAFAs ekonomiska utveckling .......................... 33 7.1.1 Historik .......................................... 33 7.1.2 Framtidsbedömning ............................... 33 7.2 Jämförelser med andra dataservicebyråer .................. 34 7.3 Kapitalbehovanalys ..................................... 35 7.3.1 Förutsättningar och antaganden ..................... 35 7.3.2 Avkastningskrav .................................. 37 7.3.3 Kapitalbehov ..................................... 37 7.3.4 Känslighetsanalys ................................. 39 7.4 Tillgängligt statskapital .................................. 40 7.5 Förslag ................................................ 42 8 Bolagsbildningen ........................................... 43 9 Genomförandeplan etapp 2 .................................. 43

Bilaga till PM om alternativa antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling samt resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser 46

• Sida 12
•  Original

0 Sammanfattning

Uppdraget

Organisationskommittén för DAFA (C 1985: 03) har till uppgift att förbere- da och — under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföra en ombildning av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till ett aktiebolag. I uppgiften ingår också att utreda hur en framtida samverkan eller ett samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet skall bedrivas i två etapper. Den första etappen skall syfta till att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbe- reda den medan den andra etappen skall syfta till att genomföra bolagsbild- ningen per den ljuli 1986.

Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen

1 promemorian ges som bakgrund en sammanfattande beskrivning av vissa utvecklingstendenser på ADB-området och förutsättningarna för dataser- viceföretagen.

Vidare tas i promemorian upp speciella förutsättningar som gäller för DAFA på den statliga marknaden. 1 regeringens proposition l984/85:22 anges vissa utvecklingstendenser på det statliga området som kommer att få betydelse för DAFAs verksamhet. En sådan utvecklingstendens är att myndigheterna skall ges ett ökat ansvar för att själva dimensionera och upphandla utrustning. En annan utvecklingstendens gäller satsningen på "småskalighet" och då främst de 5. k. basdatorerna. En tredje utvecklings- tendens som tas upp i propositionen och som kommer att påverka DAFAs inriktning och agerande är regeringens ambition till ökad samverkan mel- lan statliga organ med uppgifter på ADB—området.

Kommittén konstaterar att DAFAs möjligheter att expandera på den statliga marknaden är goda om statsmakterna väljer att stimulera och satsa på det statliga utnyttjandet av ADB och information.

DAF As verksamhetsinriktning

Enligt propositionen 1984/85:225 skall DAFA arbeta på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra dataservicebyråer och driftformer. Detta kan i huvudsak ses som ett fullföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under senare år.

Sammanfattningsvis är DAFAs affärsidé att med egen kommunikations- och driftsmiljö som bas. erbjuda ett vältäckande kompetens- och ADB- stöd för administrativa och handläggande funktioner inom offentlig och privat tjänst.

Tyngdpunkten i DAFAs verksamhet kommer även i fortsättningen att ligga på den civila statsförvaltningen där DAFA avser att vara fullservice- leverantör av ADB-baserade tjänster. Dessutom arbetar DAFA på övriga marknader framförallt med informationsbanker.

Prop. 1985/86: 1 12

• Sida 13
•  Original

Organisationskommittén anser det nödvändigt att bolagiseringen av DAFA inte innebär ett brott med den nuvarande vcrksamhctsinriktningen. Bolagets kunder måste känna trygghet att nuvarande kund/leverantörsför- hållanden inte plötsligt avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expan- siva marknad på vilket bolaget kommer att arbeta ett behov av att nog- grannt följa utvecklingen och överväga framtida strategier. Kommittén kommer att behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet — bl.a. i samband med överväganden om samarbete och samverkan med andra företag.

DAFAs kunder

Organisationskommittén har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden. Kommittén räknar med att bolaget kan överta myndighetens nu gällande kundavtal som löper längre än 1986-06-30 utan några andra omförhandlingar än de rent formella ändringar som krävs pga. ändrad associationsform och mervärdesskatteplikt. Kommittén räk- nar även med att huvuddelen av de kundavtal som löper ut 1986-06-30 kommer att omförhandlas och förlängas av bolaget.

DAFAs filialer i Gävle. Norrköping och Hallstavik bör överföras i sin helhet till bolaget.

Sammanfattningsvis bedömer kommittén att det inte är troligt med något större kundbortfall de första verksam hetsåren. En expansion i efterfrågan från befintliga kunder är också sannolik.

Personalfrågor

Kommittén har kommit till den uppfattningen att all nuvarande personal hos DAFA bör erbjudas anställning i bolaget. Det gäller även databered- ningspersonalen och lokalvårdarna eftersom kommittén inte kunnat finna någon annan huvudman som förklarat sig beredd att överta personal från DAFA tillhörande dessa personalkategorier. Vad gäller databerednings- pcrsonalen finns idag en viss överkapacitet hos DAFA. Kommittén före- slår därför att DAFA redan i myndighetsformen under våren 1986 prövar möjligheterna till s.k. årlig ersättning till personalcr bland databerednings- personalen.

Kommittén har fört förhandlingar med berörda personalorganisationer och tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avtal med TCO-S och JUSEK m.fl. om övergångsbestämmelscr och anställningsvillkor för per- sonal i bolaget. Erbjudande om anställning i bolaget fr. o. m. den ljuli 1986 har därefter lämnats till DAFAs personal.

Organisationskommittén anser att bolaget DAFA så snart som möjligt — helst fr.o.m. den ljanuari 1987 — bör anslutas till en lämplig arbetsgivar- organisation — f.n. SFO -— och tillämpa de avtal oeh regler som normalt gäller för statliga bolag och näringslivet i övrigt.

• Sida 14
•  Original

Mervärdesskatt

[nuvarande läge är endast ca 20 procent av DAFAs verksamhet momsplik- tig. dvs. den del av verksamheten som inte avser andra statliga myndighe- ter, förvaltningar eller institutioner. 1 och med övergången till aktiebolag den 1 juli 1986 blir DAFAs hela verksamhet momsskattepliktig. Det inne— bär att DAFA måste debitera moms för skattepliktiga tjänster och varor till samtliga kunder. För icke momsskatteskyldiga kunder — främst myndighe- ter kommer detta att medföra en kostnadsökning eftersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

Enligt propositionen 1985/86: 47 föreslås dessutom att det momspliktiga området för ADB utökas fr.o.m. 1 juli 1986 till att även omfatta person- tjänster.

Genom att DAFA som momsskatteskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8 procent. Om DAFA sänker sina priser i motsvarande grad men lägger på utgående moms kommer nettoeffekten för de statliga kundmyndigheterna att bli en kostnadsökning på ca 12 procent. Det skall observeras att detta från statsftnansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter eftersom momsen betalas tillbaka till statskassan.

Kommittén har antagit att myndigheterna kommer att kompenseras för den kostnadsökning som uppstår p g a momsen eftersom denna är statsfi- nansiellt neutral. Ett problem är dock att myndigheterna inte tagit upp denna kostnadsökning i sina anslagsframställningar för budgetåret 1986/87. För att underlätta anslagshanteringen 1986/87 föreslår därför kommittén att DAFA bibehåller sin nuvarande faktureringsnivå men inkluderar moms gentemot de statliga kunderna. l stället får DAFA en kompensation i form av t. ex. ägartillskott för det intäktsbortfall som härigenom uppkommer för bolaget. Kompensationen har beräknats till ca 21 mkr första året och skall i efterhand avräknas krona för krona. Den erhållna kompensationen återbe- talas till statskassan i takt med att DAFA levererar in moms. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 förutsätts myndigheterna få full kompensation för momseffekten i sina anslag och att DAFA då debiterar moms på sedvanligt sätt.

Kapitalbehov och finansiering

För att kunna bedöma bolagets kapitalbehov har kommittén tagit fram ett antal resultat- och balansräkningar baserade på olika antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling.

DAFAs verksamhet skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital. Avkastningen bör vara så hög att det är möjligt att lämna utdelning på aktiekapitalet.

Kommitténs ambition är att DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras ett tillräckligt startkapital så att affärsmässiga förutsättningar ska- pas för en ekonomisk sund utveckling på lång sikt. dvs. ger företagsled- ningen ftnansiellt handlingsutrymme. Det är nödvändigt för den långsiktiga uthålligheten att DAFA ges en soliditet som gör det möjligt att hinna vidta åtgärder vid nedgångar utan att aktiekapitalet urholkas.

• Sida 15
•  Original

Kommittén har i sina beräkningar förutsatt att såväl DAFA-myndighe- tens samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFAs räkning förvaltade datorutrustningen övertages av bolaget till det värde som finns upptaget i DAFA-myndighetens respektive Statskontorets ba- lansräkning per den 30juni 1986.

Bolaget beräknas i inledningsskedet ha en balansomslutning på ca 105 mkr. Kommittén föreslår att bolaget tillförs ett eget kapital på 40 mkr. Härav bör ca 20 mkr utgöra aktiekapital. 4 mkr reservfond och 16 mkr ett ägartillskott för fritt eget kapital.

Finansieringen av bolagets egna kapital på 40 mkr bör ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos statskontoret för DAFAs datorutrustning. dels som eget kapital hos DAFA. Förutom det egna kapitalet föreslås att 21 mkr tillföres DAFA i form av ett ägartillskott för att finansiera den tidigare nämnda momskompensationen. Det totalt till- gängliga statskapitalet uppgår till ca 63 mkr. Återstående ca 2 mkr föreslås t.v. ligga kvar som en skuld till staten.

Bolagsbildningen

Civildepartementet har under hösten 1985 anskaffat ett aktiebolag som registrerats under namnet DAFA Data AB. Samtliga aktier i bolaget ägs direkt av staten genom Civildepartementet. I samband med att kommittén under våren 1986 skall utreda samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA Data AB kommer även att övervägas ett eventuellt överföran- de av aktierna i DAFA Data AB till det för Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA.

Genomförandeplan etapp 2

I planen för arbetet i etapp 2 tas upp ett antal aktiviteter som måste utföras under våren 1986'för att bolagsbildningen skall kunna genomföras och DAFA Data AB överta myndigheten DAFAs hela verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1986. [ arbetsuppgifterna under våren ingår bl. a. att klara ut frågor rörande SPAR samt samverkanmellan Statskonsult AB och DAFA Data AB. Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras omkring den ljuli 1986.

1 Uppdraget

I direktiven för organisationskommittén. vilka beslutades vid regerings- sammanträdet 1985-09-12. anges att kommittén skall förbereda och — under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföra en ombild- ning av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till ett aktiebolag. Kommittén skall också utreda hur en framtida samverkan eller ett samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet skall bedrivas i två etapper. Den första etappen skall syfta till att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbe- reda den medan den andra etappen skall syfta till att genomföra bolagsbild- ningen.

• Sida 16
•  Original

Redovisningen av arbetet i etapp 1. som skall utgöra grund för regering- ens och riksdagens ställningstagande till en slutlig reglering av DAFAs ombildnirm till aktiebolag. skall redovisas senast den 15 december 1985.

Uppdraget i etapp 1 anges i direktiven enligt följande:

”1 etapp I bör organisationskommittén genomföra en granskning av de ekonomiska förutsättningarna för det tänkta bolaget. I denna granskning bör ingå en genomgång av DAFAs större driftåtaganden vad avser deras nuvarande lönsamhet samt prognos för kundförbindelserna baserat bl a på inhämtade uppgifter från resp. kundmyndighet. Bedömningar bör också göras beträffande DAFAs framtida verksamhetsinriktning. Granskningen bör också innefatta en bedömning av förhållandena för DAFAs filialer.

Kommittén bör även granska övriga aspekter på DAFAs kort- och långsiktiga ekonomi.

Kommittén skall också särskilt utreda de ekonomiska konsekvenserna för DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs skyldighet att som bolag ta ut mervärdesskatt för vissa tjänster.

Kommittén skall lämna en redovisning av personalkonsekvenserna vid en bolagsbildning, samt utifrån de riktlinjer som ges nedan ge förslag till hur anställning av personal i den nya organisationen bör gå till. Kommittén skall samarbeta med SAMN i denna fråga.

Redovisningen av arbetet i etapp 1 bör omfatta -— de ekonomiska förutsättningarnainkl. förslag till vissa ekonomiska vill-

kor för bolaget. bl a rörelse kapitalets storlek ech finansiering, värde- ring av tillgångar, övertagande av skulder, reglering av den rörliga krediten. kreditvillkor. osäkerheter. avkastningskrav m m. — förslag att bilda eller anskaffa befintligt (vilande) aktiebolag. — konsekvenser för personalen. — plan för genomförande".

Arbetet i etapp 2 avser uppgifter i samband med genomförandet av bolagsbildningen den 1 juli 1986. I denna etapp skall kommittén även utreda frågan om samverkan mellan statskonsultföretagen och DAFA. Etapp 2 bör enligt direktiven redovisas i god tid före den ljuli 1986.

2 Marknadsmässiga förutsättningar och krav på dataserviceföretagen

2.1 Allmänna tendenser

Den allmänna uppfattningen. som den beskrivs i press. massmedia och officiella rapporter, sammanfattas väl i en rapport som Svenska Industri- tjänstemannaförbundet. SIF, utgivit'. Rapporten beskriver utvecklingen inom ADB-området och pekar på nödvändiga anpassningar hos dataservi- ccföretagen. 1 sammanfattning konstateras följande:

Den allmänna ADB-marknaden kommer inom den närmaste femårsperi- oden att visa fortsatt stor tillväxt. Det finns en given plats på denna

' Strategi för att anpassa verksamheten hos dataserviceföretag med hänsyn till utvecklingen inom data- och elektronikomrädet. SIF rapport 1985-03-18

• Sida 17
•  Original

marknad för dataserviceföretagen — men bara- för dem som klarar av förändringar och nytänkande.

Den rena datadriften kommer att stagnera — speciellt de satsvisa bear- betningarna. '

Kunderna kommer i allt högre utsträckning att skaffa sig mindre. lokala egna lösningar speciellt inom basadministrationen där produktutbudet blir alltmer ”standardbetonat” och "lätthanterligt" i ett attraktivt prisläge.

Under perioden kommer behovet av underhåll för befintliga program- varor vara en fortsatt stor marknad för dataserviceföretagen. Även nyut- veckling av traditionell programvara kommer att vara stor men fjärde generationens språk kommer att få ordentligt fotfäste och kan ge dataservi- ceföretagen en ny marknad eftersom dessa till viss del kommer att kräva stora datorer eller samspel mellan datorer.

Ett ännu relativt nytt område är kontorsautomationen som innehåller starkt inslag av kommunikation. Här borde dataserviceföretagen kunna ta en viktig marknadsandel. speciellt vid utformning, underhåll och kommu- nikation. .

De dataserviceföretag som hittills specialiserat sig inom en viss bransch och samtidigt kompletterat sitt produktutbud har hittills visat god lönsam- het. Framgångskriterierna i fortsättningen ser i stort sett ut på samma sätt och kan i punktform sägas vara: — att inrikta datadriften mot alltmer interaktivitet — att låta datadriften omfatta olika datorstorlekar

— att tillhandahålla lokala lösningar i kundens egen miljö — att bygga ut kommunikationskunnandet — att definiera sin nisch och specialisera sig på den — att skaffa sig ett gediget problemkunnande inom nischen och därefter' bredda sitt kompetensområde till totallösningar med inslag av konsulta- tion. utbildning. programmering. "driftsassistans" samt stöd och drift av 4e-generationssystem

— ett öka marknadsorienteringen

— att agera utifrån alternativa lösningsförslag med en helhetssyn på kun- dens databehandling — att vara återförsäljare inom den starkt expanderande smådatormarkna- den. Efterfrågan på personal kommer inom överskådlig tid att överstiga

tillgången. Speciellt gäller detta utvecklings personal med specialkunnande inom

— kundtillämpningar — programvaror. hjälpmedel och högnivåspråk — kommunikation

— lösningar med olika datortyper

— utbildning

Renodlad registering kommer ytterligare att minska för att i slutet på 80-talet ha nästan helt försvunnit.

• Sida 18
•  Original

2.2 Speciella förutsättningar för DAFA på den statliga marknaden

Den statliga grundsynen på ADB som den förs fram bl. a. i prop. 1984/85:220 och prop. 1984/85z225 visar en övertygelse om att databe- handling är ett viktigt hjälpmedel såväl för effektivisering som för höjda servicenivåer inom civila statsförvaltningen.

Hela samhället förutsätts kunna dra mycket stor nytta av tekniken som förväntas genomsyra snart sagt alla verksamheter.

Potentialen för ADB-stöd syns därför närmast obegränsad. Detta innebär inte att det är enkelt för en aktör på den statliga markna- den att förutse vilka behov som kommer att realiseras.

Ur prop. l984/85:225 kan utläsas ett antal utvecklingstendenser som påverkar den statliga marknaden.

Den första tendensen innebär ett ökat ansvar för myndigheterna att själva dimensionera och upphandla utrustning. Detta sker dels genom ökad decentralisering av upphandlingsbeslut, från regeringen till statskontoret och från statskontoret till myndigheterna. dels genom praktiska försök med en ny handläggningsordning.

Den statliga styrningen av formerna för ADB-stöd till en myndighet kommer därmed successivt att förändras. Detta förhållande torde icke förändra behovet av att beslut i upphandlingar baseras på en kalkylmodell som tar hänsyn till den totala kostnadsbilden. En av de väsentligaste svårigheterna i en sådan kalkyl är att bedöma det sätt på vilket en utrust- ning kommer att användas. De behov som ligger till grund för en viss lösning är inte statiska utan förändras i takt såväl med utvecklingen på ADB-området som inom verksamhetsområdet. Användarnas engagemang i processen kommer att öka starkt vilket, om det skall tillgodoses. snabbt kräver tillgång till nya, ofta resurskrävande. programvaror och kontinuer- ligt ökande resurs- och kommunikationsbehov. [ en sådan bedömning av ett behov har en servicebyrå med ett brett underlag för olika tjänster ett helt annat värde än i en bedömning som tar sikte på lägsta möjliga kostnad för ett statiskt minimialternativ. Upphandlingsperspektivct får därmed mycket stor vikt för servicebyråns möjligheter. Det borde vara naturligt att detta perspektiv omfattar minst 3-5 år av en i allmänhet betydligt längre avskrivningsperiod och hänsyn tas till utveckling av såväl volym som behov. En närmare granskning av flera upphandlade installationers ut— veckling skulle troligen visa en oförutsedd kostnadstillväxt och ambitions- ökning.

DAFA är. inom statsförvaltningen. helt dominerande som servicebyrå men omsättningen uppgår endast till ca 10% av statens samlade utgifter för ADB. Det är en utmaning att 90% av den statliga marknaden. definierad på detta sätt. ligger utanför DAFA. Samtidigt ligger denna till största delen inom myndigheterna själva.

En dominerande del av dessa tillämpningar har konstruerats under 60- och 70-talet. Detta arv måste succesivt överföras till en modern teknologi- och systemsyn. DAFA kan här bidra med olika typer av tjänster.

• Sida 19
•  Original

DAFAs kunder. existerande och potentiella'i är samtidigt DAFAs svå- raste konkurrenter. Detta förhållande liknar situationen för en dataorgani- sation i en privat koncern. Fler och fler exempel finns där dataorganisa- tionen som självständigt bolag styrs så att den inte skall prioritera ned sin primära interna marknad av kortsiktiga lönsamhetsskäl. Dataorganisa- tionen inom ett företag elleren koncern ses ofta som en strategisk resurs och beläggs därför med uppdrag som styr i önskad riktning.

Den andra tendensen i propositionen kan karaktäriseras som ”småska- lighet". Basdatorerna framställs som den teknik som skall tillgodose ett brett behov av datorstöd bl. a. för vissa generella administrativa tillämp- ningar.

Staten påverkar själv, med de insatser man kan komma att göra. bl. a. på programvaruområdet. utvecklingen av marknaden för denna teknik. DAFA har tidigare förklarat sig intresserad av att delta inom området men har avvaktat pågående diskussioner om insatsområdcn och finansiering. DAFA har förberett en insats genom viss kompetensuppbyggnad och har till statskontoret avgett en offert om utveckling bl. a. inom EA-området.

Småskalighet omfattar inte bara en teknik. DAFA har arbetat aktivt med persondatorer i drygt två år och skaffat sig en bred och kvalificerad kompetens tillsammans med ett antal produkter.

Med utgångspunkt i de övergripande ekonomi- och personalsystemen utnyttjar DAFA småskalig teknik, hittills endast persondatorer. som sam- verkar med de centrala systemen. Ett exempel är DAFAs bidrag i det s.k. PIR-projektet som drivs tillsammans med SPV och UDAC. Här realiseras för första gången i statsförvaltningen en ny systemsyn där olika teknikre- surser samverkar intimt. För en stor del av den statliga marknaden innebär ett sådant angreppssätt en naturlig anpassning till modern teknologi och användarkrav. Den småskaliga tekniken måste uppfylla mycket kvalifice- rade kommunikationskrav för att en användarvänlig informationsmiljö skall kunna realiseras.

DAFA har även anskaffat ett modernt ekonomisystem med stor sprid- ning inom näringslivet bl. a. för att tillgodose behoven hos de myndigheter som behöver ett avancerat ekonomisystem men av olika skäl ej kan utnytt- ja system S. Det innebär även goda möjligheter på en privat marknad.

En väsentlig framtida potential finns troligen för DAFA inom det doku- mentadministrativa området. Dokument kommer att produceras. lagras och distribueras elektroniskt och på pappers- och andra media. DAFA har mycket god kunskap och konkurrenskraftiga produkter inom diarieföring och fritextsökning. Tillsammans med ett befintligt system för elektronisk pöst. ett omfattande nätverk och centrala resurser för framställning av dokument på olika media och i olika kvaliteter har DAFA dessutom ett antal nödvändiga byggstenar för att skapa en total tjänst för statsförvalt- ningens dokumenthantering. Denna måste innefatta såväl stor- som små- skalig teknik och kommunikationsfrågorna blir mycket väsentliga. Detta område har dessutom en nära samhörighet med DAFAs satsningar på informationsbanker.

Den tredje tendensen beskriver just informationsbankerna. En långt decentraliserad ADB-verksamhet kan komma att försvåra en samordnad

• Sida 20
•  Original

informationssyn. Propositionen markerar behovet av en översyn av områ- det ur flera aspekter genom att uttrycka avsikten att ge statskontoret ett utredningsuppdrag.

På detta område har DAFA byggt upp en unik kompetens såväl beträf- fande tekniska möjligheter och hjälpmedel som sakområdeskunskap och informationsbanker. Detta har hittills skett via medel som genererats i verksamheten. Investeringarna är dyrbara och återbetalningstiden lång. Det är förenat med ett mycket stort risktagande att i längden fortsätta med denna satsning utan att statsmakterna uttalat en långsiktig syn på villkor och former för detta. En lyckad satsning på informationsbanker kräver en samordnad drift och gemensam teknik. Annars blir användarens situation för splittrad.

Den fjärde tendensen av betydelse för den statliga marknaden är de samverkanstankar mellan statliga organ som propositionen uttrycker. Statskonsult AB och ett bolagiserat DAFA skall söka samverkansformer. SIPU. DAFA. Statskonsult och Statskontoret skall söka samverkans- former inom ADB-utbildningens område. Organisationskommittén ser i detta en möjlighet till gemensam utveckling av produkter och tjänster för den statliga marknaden. Bättre förutsättningar kan skapas för att samlat tillgodose den statliga marknadens totala behov samtidigt som en alltför långtgående konkurrerande utbyggnad av likartade tjänster inom respekti- ve organisation undvikes.

Förutom denna form av samverkan ser DAFA i framtiden möjligheten att, genom lämpliga organisatoriska former. erbjuda stora kunder andra samarbetsformer än det traditionella kundförhållandet i servicebyrån. Det- ta möjliggör andra insyns- och påverkansformer för kunden i hans del av verksamheten.

Till sist kan tilläggas många intressanta framtida möjligheter i gränslan- det mellan privat och statlig verksamhet. lnformationsbankerna ligger redan idag här. Nätverk (t.o.m. starka dator-datorkopplingar) är en nöd- vändig resurs för att bredda användandet. Det kommunikationskunnande som skapas är nödvändigt också för andra system som kan komma att byggas upp för samverkan mellan privat och offentlig verksamhet.

Inom distributionssektorn borde det t. ex. finnas möjligheter till en sys- temmässig samverkan mellan tullväscndet. speditörer, åkerier, godsmotta- gare. avsändare m fl. Ett väl fungerande platsförmedlingssystem borde kunna innehålla en ömsesidig datorstödd kommunikation mellan näringsliv och statliga myndigheter. Det finns säkerligen många tillämpningar som karaktäriseras av relativt enkla grundläggande rutiner men en tekniskt krävande och högfrekvent informationsutväxling mellan olika parter. Le-

verantörs—. grossist- och detaljist-strukturen i Sverige kan troligen dra nytta av denna typ av stöd.

DAFA har visat att man kan klara den komplexa miljön genom det s. k. BAKOM-systemet som man driver på uppdrag av Dagligvaruleverantörers Förening och Grossistförbundet.

Statliga initiativ för en integration av information i näringslivet och statlig förvaltning kommer att kräva en resurs av DAFAs typ. Hittills har DAFA dock ej haft direkta uppdrag i denna riktning bortsett från SPAR.

• Sida 21
•  Original

Sammanfattningsvis kan man konstatera att DAFAs möjligheter att ex- pandera på en statlig marknad är goda om statsmakterna väljer att stimule- ra det statliga utnyttjandet av ADB och information. Kompetens och beredskap finns i väsentliga delar och kan förstärkas i samarbete med andra organisationer.

På flera. för DAFA centrala områden. är emellertid produkt- och tjän- steutveckling förenad med stora investeringar och. utan en klart uttalad statlig inriktning, med mycket stort risktagande.

3 DAFAs verksamhetsinriktning

Enligt regeringens proposition 1984/851225 skall DAFA arbeta på affärs- mässiga grunder och i konkurrens med andra dataservicebyråer och drift- former. Verksamheten skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

I propositionen framhålls samtidigt att det är angeläget att staten i likhet med stora företagskoncerner har tillgång till egen servicebyrå inom ADB-området. Detta motiveras av att ett statligt ägande ger en säkerhet så att det inom den statliga sektorn finns ett organ som tillgodoser de statliga verkens grundläggande behov av dataservice.

Den inriktning och roll som anges för DAFA i propositionen är i huvud- sak ett fullföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under senare år.

DAFAs hittillsvarande agerande och affärsverksamhet har tagit hänsyn till den uppfattning om marknaden som beskrivits tidgare i avsnitt 2. En organisations verksamhet färgas dock inte huvudsakligen av de förändring- ar som kan skönjas i en nära eller avlägsen framtid. DAFA har av tradition stor kompetens och styrka inom stordatorområdet. Intäkter genereras av existerande kunder. deras och DAFAs system och informationsbanker. Bolaget kommer därför att ärva stora delar av den affärsidé och den policy som under senare år varit DAFAs.

Organisationskommittén har tagit del av utkast till affärsidé, mål och policy som DAFA nu arbetar med. Kommittén anser det angeläget att detta arbete fortsätter och fullföljes inom bolaget DAFA.

DAFAs nuvarande affärsidé är kortfattat uttryckt att, med egen kom- munikations- och driftsmiljö som bas, erbjuda ett vältäckande kompetens- och ADB-stöd för administrativa och handläggande funktioner inom of- fentlig och privat verksamhet.

DAFA avser att utveckla denna affärsidé med i huvudsak följande strategiska inriktning vad gäller marknad. system/programprodukter och kundtillämpningar.

Marknad

0 För den civila statsförvaltningen skall DAFA vara fullserviceleverantör av ADB-baserade tjänster

• Sida 22
•  Original

0 För övriga marknader skall DAFA i första hand erbjuda och anpassa befintliga produkter och tjänster inom det generella ADB-området C- För alla marknader skall DAFA tillhandahålla information från adress- databanker och statliga faktadatabanker

System och programprodukter

DAFA skall anskaffa. utveckla. förvalta och driva system och program- produkter som uppfyller ett av kriterierna — drivs i ren stordatormiljö inom IBM-konceptets ram — bygger på en samverkan mellan lokal, regional och central kapacitet — i lokal miljö utgör ett komplement till ett samverkande system eller uppvisar mycket god lönsamhet som enskild produkt.

Kundtillämpningar

DAFA skall på uppdrag utveckla och förvalta system som är kundspeci- fika. DAFA skall dessutom engagera sig i framtagning av standardsystem i första hand inom EA-. PA- och KA-områdena. Tillsammans med olika huvudmän skall DAFA bygga upp informationsbanker av generellt intres- se.

Enligt organisationskommitténs mening är det nödvändigt att bolagise- ringen av DAFA inte innebär ett brott med den nuvarande verksamhetsin- riktningen. Bolagets kunder måste känna trygghet att nuvarande kundför- hållanden inte plötsligen avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expan- siva marknad på vilken bolaget kommer att arbeta ett behov av att nog- grannt följa utvecklingen och överväga framtida strategier.

Organisationskommittén kommer att behandla dessa frågori det fortsat- ta arbetet —- bl. a. i samband med överväganden om samarbete och sam- verkan med andra företag.

Förmågan att skapa goda ekonomiska förutsättningar är avgörande för bolagets möjligheter att utvecklas som professionell organisation och bere- da personalen långsiktig trygghet.

Bolagets verksamhet skall bedrivas i full konkurrens med affärsmäs- sighet som bärande princip. Produkter och tjänster skall bedömas utifrån sin egen lönsamhet i första hand. Samtidigt ökar det samlade utbudet värdet av varje ny tjänst.

Tillväxt är en väsentlig förutsättning för bolagets möjligheter att skapa ekonomiskt utrymme för investeringar i produkter ooh jänster. Genom tillväxt skapas dels en större bas för finansiering av produkter med stor andel fasta kostnader, dels möjigheter att tillräckligt snabbt tillgodogöra sig ny effektivare teknik.

4 DAFAs kunder

Av DAFAs totala intäkter 1984/85 svarade de kunder vilkas fakturering översteg 1 milj kr för ca 70%. Dessa kunder är till antalet 22 st.

• Sida 23
•  Original

DAFA har under hösten 1985 gjort en genomgång av DAFAs nuvarande kundrelationer. Denna har redovisats för kommittén. Materialet har dock ansetts innehålla affärshemligheter av vital betydelse för DAFA. Kommit- tén har bedömt att en närmare redovisning av kundrelationerna inte är nödvändig i detta sammanhang.

DAFAs nuvarande avtal med fiera av de större kunderna löper längre än 1986-06-30. Undantag från detta är bl. a. RSV (med vilka avtalet löper ut 1986-06—30) och CFD i Gävle (som saknar ett formellt avtal).

De största riskerna för att förlora en stor kund utgör för DAFA s.k. hemtagning av system för drift i egen regi. Sådan hemtagning kräver normalt ett omfattande arbete med ett ställningstagande från regeringen för att anskaffa erforderlig utrustning. Sannolikheten för att någon av de större kunderna skall övergå till drift i egen regi inom den närmaste treårsperio- den kan därför anses vara relativt liten. möjligen med undantag för RSV och CFD.

Organisationskommittén har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden. Detta innebär bl.a. att organisationskom- mittén förutsätter att de statliga kundavtal som löper längre än 1986-06-30 kan övertas av bolaget utan några andra omförhandlingar än de rent formella ändringar som krävs p g a ändrad associationsform och mervär- desskatteplikt.

Organisationskommittén har i sina beräkningar även utgått från att RSV och CFD kommer att vara kvar som kunder i oförändrad omfattning. Detta måste vara en förutsättning för att DAFA vid övergången till bolag skall övertaga den utrustning som anskaffats för dessa kunders behov.

När det gäller Gävle-filialen bör bolaget överta denna med förbehåll att staten återtar utrustningen om CFD väljer att överta driften i egen regi. Detsamma bör gälla personal och lokaler i Gävle.

Marknaden i Gävle är vikande. SLÖR-driften kan på sikt komma att läggas i Stockholm eller på annan ort. Det finns dock f.n. ingenting som tyder på att DAFA icke skulle fortsätta med driften av SLÖR.

Organisationskommittén kommer under våren 1986 att föra diskussioner med RSV om ett nytt avtal fr. o. m. 1986-07-01. Kommittén förutsätter att ett sådant avtal skall kunna träffas på affärsmässiga grunder och inte påverkas av det förhållandet att DAFA byter associationsform.

] Norrköping finns ingen omedelbar risk för hemtagning. På sikt kan dock en eller ett par kunder komma att vilja förändra sin driftsituation.

Norrköpingsregionen borde vara ett naturligt första nära samarbetsom- råde med Statskonsult.

DAFA bör också möta hotet om bortfall av en större kund med alterna- tiva former för samarbete. Driftentreprenad kan vara en sådan möjlighet där DAFA genom samutnyttjande av personal, programvara och övriga resurser bör kunna erbjuda ett attraktivt alternativ, i synnerhet för en kund med ett brett och ökande krav på funktioner.

Organisationskommittén finner sammanfattningsvis att det knappast finns någon risk för ett reellt kundbortfall under det första verksamhets- året. De ekonomiska konsekvenserna av ett bortfall av RSV och/eller CFD skulle kräva en mer ingående analys eftersom bolaget rimligen inte skall

• Sida 24
•  Original

överta kostnader för sådan verksamhet som myndigheten ej skulle bedrivit efter den 1 juli 1986. Med ett bortfall av båda dessa kunder blir troligen "10%-alternativet” (alternativ 2) i de ekonomiska kalkylerna i avsnitt 7 mest realistiskt. Organisationskommittén finner också att det är angeläget att DAFA nu får arbetsro innebärande — att bolaget övertar de av myndighetens nuvarande avtal med leverantö- rer och kunder som löper över 1986-07-01 — att förutsättningarna för CFD-driften klarläggs samt — att alla statliga kundavtal (med undantag av SPAR) som normalt skulle ha omförhandlats av myndigheten DAFA per den ljuli 1986 skall kunna hanteras på samma affärsmässiga grunder som om myndigheten hade det långsiktiga ansvaret.

5 Personalfrågor

Enligt direktiven skall kommittén redovisa personalkonsekvenserna vid en ombildning av DAFA till bolag. 1 förutsättningarna anges att DAFAs nuvarande personal beräknas kunna erbjudas anställning i de statliga bolag och myndigheter som tar över uppgiften från DAFA.

Ombildningen av DAFA från myndighet till bolag förändrar inte i sig DAFAs inriktning utan är en konsekvens av den inriktning DAFA haft under senare år. Det har därför varit en utgångspunkt för kommitténs arbete att DAFAs nuvarande verksamhet i största möjliga utsträckning skall överföras till bolaget och därmed även DAFAs nuvarande personal.

SPAR

Ett undantag från denna huvudregel är att DAFAs nuvarande myndighets- uppgifter — huvudmannaskapet för SPAR —— enligt regeringens proposition skall överföras till en nyinrättad myndighet. Det förutsätts dock att DAF A tills vidare skall behålla drift. produktion. underhåll och marknadsföring av SPAR.

De av DAFAs hittillsvarande arbetsuppgifter som kan hänföras till hu- vudmannaskapet för SPAR har organisatoriskt inte varit skilda från övriga arbetsuppgifter med SPAR och har endast marginellt berört DAFAs perso- nella resurser. Kommittén har därför funnit att ett överf1yttande av huvud- mannaskapet till den blivande SPAR-myndigheten inte får några personal- mässiga konsekvenser för DAFA.

Lokalvård kv Primus

Ett annat område som berörs av bolagsbildningen är lokalvården. DAFA svarar idag för lokalvården inom fastigheten kv Primus vilken innefattar förutom DAFA även riksrevisionsverket och statskontoret. Lokalvår— darna som är anställda hos DAFA uppgår till sammanlagt 21 personer.

• Sida 25
•  Original

DAFA kommer som bolag att — liksom nu — vara en av flera hyresgäs- ter i kv Primus. Kommittén anser att det inte är förenligt med DAFAs verksamhetsinriktning som bolag att i fortsättningen svara för lokalvården i hela denna fastighet. Lokalvårdcn och huvuddelen av DAFAs nuvarande .

lokalvårdare bör därför överföras till annan myndighet. antingen bygg- nadsstyrelsen eller någon av de andra hyresgästerna. statskontoret eller riksrevisionsverket. Ingen av dessa myndigheter har emellertid förklarat sig beredd att överta lokalvårdarna från DAFA. För att i möjligaste mån underlätta bolagsbildningen och personalförhandlingarna i anslutning där- till har kommittén i nuvarande läge kommit till den uppfattningen att samtliga lokalvårdare hos DAFA tills vidare överförs till bolaget. Kommit- tén anser dock att bolaget senare bör ta upp förhandlingar med ifrågava- rande myndigheter om att övertaga lokalvården inkl. berörd personal.

Databeredningen

Ett tredje område som kommittén övervägt särskilt gäller databeredningen och dess personal.

DAFAs nuvarande databeredning (stansning. registrering m.m.) sker dels i Stockholm. dels i Hallstavik. Totalt uppgår arbetsstyrkan till 41 personer (31 helårsarbetande) varav 19 (14 helårsarbetande) i Stockholm och 22 (17 helårsarbetande) i Hallstavik.

Databeredningsfilialen i Hallstavik överfördes till DAFA från SCB/DC i samband med DAFAs bildande år 1970. Beslutet att etablera en filial i Hallstavik togs redan år 1964. Orsaken var ett ökat behov av resurser för hälkortsstansning samtidigt som Hallstavik vid denna tidpunkt hade stor tillgång till kvinnlig arbetskraft men saknade sysselsättningsmöjligheter.

Efterfrågan på DAFAs databeredningstjänster har minskat successivt sedan 1970-talet. Detta gäller generellt för hela branschen. DAFA har alltsedan år 1975 haft svårigheter att få full kostnadstäckning för denna verksamhetsgren. Någon nyanställning av databeredningspersonal har därför inte skett sedan år 1976.

DAFA har f.n. en överkapacitet bland databeredningspersonalen mot- svarande 3-4 helärsarbetskrafter. Detta innebäri sin tur att databeredning- en uppvisar ett underskott på ca 1 mkr. per år.

Kommittén har övervägt olika alternativ för att lösa detta överkapaci-

tetsproblem. DAFA skall som bolag arbeta i konkurrens på affärsmässiga villkor med

krav på lönsamhet och kan på sikt inte bedriva olönsamma verksamhets- grenar. Kommittén har därför undersökt möjligheterna att överföra data- beredningspersonal till andra statliga myndigheter med uppgifter inom databeredningsområdet. Bl.a. har kontakter tagits med SIGA som dock f.n. inte ser några möjligheter att ta över databeredningspersonal från DAFA. Även andra statliga myndigheter och organ torde ha stora svårig- heter att erbjuda arbetsuppgifter åt denna typ av personal.

DAFA har på olika sätt försökt att öka sysselsättningen för databered- ningspersonalen bl. a. genom att bredda verksamheten till att även omfatta ord- och textbehandling i samband med inskrivning av material i informa-

• Sida 26
•  Original

tionsdatabaser. Personalen medverkar ibland även i den s.k. efterbehand- lingen samt utför registreringsarbeten vid terminal hos DAFAs kunder.

DAFA ser f.n. vissa möjligheter till att ytterligare kunna öka sysselsätt- ningen för databcredningspersonalen. Bl.a. pågår diskussioner om vissa kommersiella projekt som kan leda till en ökad arbetsbeläggning.

Ett problem som bör nämnas i detta sammanhang är att DAFAs konkur- renskraft vad gäller databeredningcn inom den statliga sektorn kan komma att avsevärt försämras om DAFA för dessa tjänster måste debitera ut moms till de statliga kunderna (se avsnitt 6). Den ingående momsen är för databeredningcn mycket liten varför huvuddelen av den utgående momsen kommer att innebära en ren prishöjning för de statliga kunderna.

Ett område av särskilt intresse för databeredningcn är uppbyggnaden av olika informationsdatabaser. En fortsatt satsning från DAFAs sida på denna typ av databehandlingstjänstcr kommer att medföra en markant ökning av behovet av registreringsarbete för vilket den nuvarande databe- redningspersonalen är väl lämpad. En satsning på informationsdatabaser för kommersiellt bruk kräver dock ett omfattande investerings- och ut- vecklingsarbete och förutsätter en samverkan med fiera statliga myndighe- ter som är informationslämnare till databaserna. DAFA kan inte ensamt svara för risktagande och finansiering av en sådan satsning. En möjlighet som kommittén vill peka på kan vara att staten medverkar vid finansiering- en genom att tillskjuta en del av de överskottsmedel som genereras från DAFAs verksamhet med SPAR. Denna fråga bör behandlas under våren 1986 då ett driftsavtal skall träffas mellan bolaget DAFA och den nyinrät- tade SPAR-myndigheten.

Det bör mot denna bakgrund finnas möjligheter för DAFAbolaget att ge ökade arbetsuppgifter åt databeredningspersonalen. Samtidigt är det själv- klart en skyldighet för bolagets ledning och styrelse att se till att verksam- heten bedrivs så effektivt som möjligt och att kapaciteten anpassas till efterfrågan. Personalminskningar torde därför bli nödvändiga. Detta bör enligt kommitténs mening kunna ske utan att den nuvarande databered- ningspersonalen behöver sägas upp. I stället bör i första hand prövas att redan under våren 1986 i myndighetsformen utverka s.k. årlig ersättning till vissa personer bland databeredningspersonalen som har mindre än fem år kvar till statlig ålderspension. Om denna möjlighet kan utnyttjas fullt ut skulle nuvarande överkapacitet kunna elimineras. De ytterligare nerdrag- ningar som senare kan komma att erfordras i bolaget bör kunna ske genom naturlig avgång.

Mot bakgrund av vad som anförts anser kommittén att DAFA-myndig- hetens databeredningsverksamhet i sin helhet bör överföras till bolaget och

personalen erbjudas anställning i bolaget.

Uppsägning respektive anställning av personal

En utgångspunkt för kommitténs arbete har varit att myndigheten DAFA skall avvecklas i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1986 då verksamheten överförs till bolaget DAFA. Detta innebär att personalen måste sägas upp från sin anställning hos myndigheten DAFA p g a arbetsbrist. Ett alternativ är att personalen säger upp sig på eget initiativ.

• Sida 27
•  Original

Tiden för uppsägning från arbetsgivaren är enligt lag sex månader för personer över 45 års ålder. Detta innebär att uppsägningen från myndighe- ten bör ske före den 1 januari 1986. Enligt det trygghetsavtal som gäller på det statliga området (TrA-S) skall uppsägning föregås av riskförklaring samt förhandlingar om urvalsområden och övertalighetsgrupper. Myndig- heten DAFA har under hösten 1985 avgivit riskförklaring och fört förhand- lingar med de lokala arbetstagarorganisationerna hos DAFA.

Eftersom det i DAFAs fall inte är fråga om någon reell arbetsbrist utan byte av huvudman där all personal hos myndigheten kommer att erbjudas anställning av det nya bolaget har kommittén eftersträvat att i möjligaste mån underlätta uppsägningsförfarandet för parterna. Kommittén har där- för sett det som angeläget att kombinera en uppsägning från myndigheten med ett erbjudande om anställning i bolaget fr.o.m. den 1 juli 1986. Av hänsyn till personalen har kommittén haft som ambition att i samband med anställningserbjudandet så långt möjligt kunna presentera de anställnings- villkor som kommer att gälla.

Kommittén har därför för bolagets räkning fört förhandlingar med berör- da centrala arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i bolaget DAFA. Organisationskommittén har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avtal med TCO-S och JUSEK om övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för personalen i bolaget (bilaga 2). Avtalet gäller i första hand för tiden 1986—07— 12-31. Avtalet liknar innehållsmässigt mot- svarande avtal på SFO/PTK-området.

Med avtalet som grund har erbjudande om anställning i bolaget lämnats till DAFAs personal (bilaga 2 här utelämnad). Såvitt kommittén kan bedö- ma situationen idag bör det med denna lösning vara möjligt att genomföra och avsluta såväl uppsägnings- som anställningsförfarandet inom de tidsra- mar som gäller för att verksamheten i sin helhet skall kunna föras över till bolaget per den ljuli 1986.

Organisationskommittén anser att bolaget DAFA. så snart som möjligt — helst fr.o.m. den ljanuari 1987 — bör anslutas till en lämplig arbetsgi- varorganisation för statliga bolag — f.n. SFO - och tillämpa de avtal och regler som normalt gäller för statliga bolag och näringslivet i övrigt, dvs. PTK-avtal.

6 Mervärdesskatt 6.1 Skatteplikt

Kommittén har enligt direktiven haft att särskilt utreda de ekonomiska konsekvenserna för DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs skyldighet att som bolag i ökad utsträckning debitera och redovisa mervär- deskatt för sina tjänster.

Skattskyldighet för mervärdesskatt uppkommer då skattepliktig vara eller tjänst omsätts inom landet i en yrkesmässig verksamhet. Statlig verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig till den del den avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamheten som avser statens egna behov anses däremot inte yrkesmässigt bedriven och medför inte

• Sida 28
•  Original

skattskyldighet. Omsättning mellan olika myndigheter räknas som inåtrik- tad och anses avse egna behov. Av staten bedriven verksamhet anses alltid som yrkesmässigt bedriven när den drivs i bolagsform, t ex aktiebolag.

Ovanstående innebär att DAFA för närvarande ej är skattskyldig för sin omsättning till andra myndigheter, men däremot för sin omsättning till kunderi bolagsform eller liknande (främst den privata sektorn). Således är endast en del av DAFAs verksamhet skattepliktig. Andelen har uppskat- tats till 20 % dvs ca 80% av DAFAs omsättning har beräknats avse andra statliga myndigheter. förvaltningar eller institutioner som ej är mervär- desskatteskyldiga. I praktiken innebär detta att DAFA debiterat moms på 20% av faktureringen till kunderna och redovisat denna som utgående moms till momsmyndigheten. På motsvarande sätt har endast 20 % av den ingående momsen på inköpen behandlats som avlyftbar och redovisats som sådan.

I och med övergången till aktiebolag den I juli 1986 anses DAFAs hela verksamhet vara yrkesmässig och därmed även mervärdesskattepliktig. För sina momspliktiga varor och tjänster — främst datordriften — skall således DAFA debitera moms både till myndigheter och privata företag. Övergången till aktiebolagsform påverkar inte momsen avseende de ej skattepliktiga varorna och tjänsterna, främst persontjänster och teleabon— nemang.

När DAFA som bolag debiterar moms till samtliga kunder innebär detta en kostnadsökning för icke momsskatteskyldiga kunder — främst myndig- heter —- eftersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

6.2 Persontjänster

Enligt proposition 1985/86: 47 föreslås att det momspliktiga området för ADB utökas från och med ljuli 1986. Nu gällande bestämmelser innebär att skatteplikplikt föreligger för tjänst som avser automatisk databehand- ling. Vidare föreligger skatteplikt för datorer och s.k. kringutrustning. Standardprogram anses i skattehänseende som varor och beskattas där- med. Är det däremot fråga om specialkonstrukturerade program. s k skräddarsydda program, betraktas dessa som tillhandahållanden av skatte- fria tjänster. Någon rätt till avdrag för ingående skatt på denna del av verksamheten hos exempelvis ett dataföretag föreligger således inte. Nå- got bärande skäl till att behandla programvaran olika beroende på om det är fråga om standard- eller specialprogram finns enligt propositionen inte och skattplikten föreslås därför bli generell. Det förekommer vidare att programvaran säljs eller att rätten att utnyttja ett visst system eller pro- gram upplåts. Några skäl för att behandla dessa förfaranden olika finns inte heller.

Förutom datorer och programvaror tillhandhåller dataföretagen också tjänster med anknytning till ADB. Detta gäller förstudier, ändring av rutiner, utbildning av personal för aktuellt ADB-arbete m m. Dessa tjäns- ter ingår många gånger i vederlaget för datautrustningen och bör då också ingåi beskattningsvärdet för leveransen eller upplåtelsen oberoende av om tjänsten faktureras separat eller ej.

• Sida 29
•  Original

Härigenom skapas en i princip generell skattskyldighet för företag som omsätter datavaror och sådana tjänster som är direkt hänförliga till ADB- teknikcn såsom systemering. programmering m.m. Däremot bör även fortsättningsvis renodlad datautbildning som inte har något samband med försäljning av datavaror eller tjänster vara skattefri i likhet med annan utbildning.

6.3 Effekter av utökad momsplikt för DAFA

För DAFAs egen del skulle normalt skattskyldigheten för moms innebära

a) att den ytterligare utgående momsen beräknas som ett tillägg på priset och därför inte påverkar intäkterna om inte priserna ändras

b) att den ingående moms som har ingått i DAFAs rörelsekostnader och avser skattepliktiga varor och tjänster nu kan lyftas av och härigenom minska kostnaderna för DAFA

c) att den ingående moms som har ingått i avskrivningsunderlagct för

DAFAs avskrivningar (via datamaskinfondcn) nu kan lyftas av och härigenom minska DAFAs avskrivningar d) att den ingående moms som nu kan lyftas av och minska DAFAs behov

av rörelsekapital och härigenom minska DAFAs räntekostnader Avlyft enligt b) ovan minskar räntekostnaderna endast marginellt. me- dan avlyft enligt c) ovan minskar kapitalbehovet under längre tid (avskriv- ningstiden) och medför härigenom märkbart minskade räntekostnader. Den utgående momsen enligt a) ovan påverkar ej märkbart rörelsekapital- behovet.

Av punkterna ovan framgår att övergången till aktiebolag och total skattskyldighet för moms minskar DAFAs rörelsekostnader och avskriv- ningar samt räntekostnader. Därigenom förbättras resultatet (allt annat lika).

De belopp som berör punkterna b). c) och d) ovan har i organisations- kommitténs huvudalternativ (avsnitt7 och bilaga 2) beräknat till (mkr.):

l986/87 b) Ing. moms kostnader I.? c) lng. moms avskrivningar 6 d) Minskade räntekostnader 2 Summa resultatförbättring (b + c + d) 20

Om man strävarefter att DAFAs priser skall justeras efter den nya kostnads-. avskrivnings- och räntekostnadsnivån, så skulle priserna kunna sänkas med ca 20 mkr.

Detta belopp är dock mindre än den beräknade utgående momsen.

• Sida 30
•  Original

1986/87

a) Utg. moms intäkter 33

Om DAFA istället för att höja priset till kunderna med momspålägget bibehåller nuvarande nivå och inkluderar momsen i denna minskar intäk- terna. dvs. resultatet försämras med motsvarande belopp.

l986/87

Resultatförsämring (a — (b + 6 + ränta) 13

Detta belopp är det belopp med vilket DAFA skulle behöva öka sin fakturering inkl. moms (för ej momsskatteskyldiga kunder innebär detta en prishöjning) för att inte övergången till aktiebolag skall få resultateffekt för DAFA på grund av den uppkomna momsskyldigheten.

Om persontjänstcrfrån den I juli 1986 räknas som skattepliktig tjänst blir motsvarande belopp för enbart persontjänsterna

1986/87

Resultatförsämring

'—b+ +d (”1 cp ) to

[Denpingåenåe momsen berörs endast marginellt. medan den utgående momsen väsentligt ökar.

Om man beaktar såväl övergången till aktiebolag som införandet av momsplikt för persontjänsterna blir den sammanlagda skillnaden (prishöj- ningsbehovet)

1986/87

Uppskattad total resultatförsämring 23

Genom att DAFA som momsskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8%. Om man antar att detta slår igenom på DAFAs prissättning skulle kundmyn- digheternas totala kostnadsökningar (pris inkl. utgående moms) bli ca 7% jämfört med nuvarande förhållanden. Om man därtill lägger effekten hos DAFA av den föreslagna momsutökningen för persontjänster (prop l985/86: 47) skulle kostnadsökningen uppgå till ca 12% för myndigheterna. Det skall observeras att kostnads-/prisökningen mot myndigheterna ur statsfmansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter eftersom mom- sen betalas tillbaka till statskassan.

Å ena sidan kommer myndigheterna att uppleva momsen som en kost- nadsökning om de inte kompenseras för detta i sina anslag. Ett särskilt problem är att myndigheterna för nästa budgetår inte tagit upp denna kostnadsökning i sina anslagsframställningar. Å andra sidan kommer DAFA att erhålla en orimlig resultatförsämring om ej moms kan debiteras

• Sida 31
•  Original

myndigheterna eller intäktsbortfallet kan kompenseras på annat sätt. t. ex. i form av ägartillskott. Kommittén har därför övervägt olika alternativ för att lösa detta.

6.4 Tillfällig dispens från momsskyldighet

En administrativt enkel lösning kan vara att DAFA tillfälligtvis beviljas dispens.

Sedan början av l970-talet har datatjänster som särskilda databolag tillhandahåller åt ägarna undantagits från skatteplikt genom särskilda rege- ringsbeslut i enskilda fall. I den mån samma bolag säljer tjänster åt utom- stående beskattas dessa i vanlig ordning. Sådana medgivanden har lämnats till bla SPADAB. Kommundata AB, Lantbruksdata AB och Postverket. Enligt uttalande i prop 1985/86: 47 bör dessa dispenser på sikt dock upphö- ra att gälla eftersom också befogenheten för regeringen att medge sådana undantag bör utgå ur mervärdesskattelagsstiftningen. Det får då avgöras i vilken utsträckning nuvarande förhållanden kan lagfästas. I den män för- hållandena är likartade bör undantag kunna medges även om t. ex. försäk- ringsbolag eller fastighetsförvaltande företag bildar ett gemensamt ägt särskilt bolag som utför datatjänster åt ägarna. Denna möjlighet bör också kunna användas i de fall där en förening eller ett förbund tillhandahållr anslutna föreningar motsvarande tjänster. Däremot kommer utomstående som köper tjänster från dessa bolag eller föreningar att få betala mervär- desskatt på tjänsten.

Organisationskommittén anser att nuvarande dispenser i flera fall har konkurrenshämmande effekter. Därför bör dispensmöjligheten på sikt ge- nerellt sett borttagas. För DAFAs del ser kommittén dessutom vissa nackdelar med en tidsbegränsad dispens. Enligt kommitténs mening kan bolaget komma att få oönskade skattekonsekvenser i samband med inves- teringar. Mot denna bakgrund anser kommittén att dispensalternativet inte bör rekommenderas för DAFAs del.

6.5 Momskompensation i form av ägartillskott

Som framgår av avsnitt 6.3 sista stycken kan den utökade momsplikten innebära ett val mellan ökade kostnader för ej momsskatteskyldiga kunder och försämrat resultat för DAFA.

En lösning är att DAFA istället för att redan den 1 juli 1986 öka sin faktureringinkl. moms till statliga myndigheter kompenseras av staten för resultatförsämringen 1986/87. Den ljuli l987 justerar DAFA priserna och utgående moms debiteras därefter de statliga kunderna som vanligt, vilka då får antagas kompenseras via sina anslag för l987/88.

Den uteblivna faktureringsökningen l986/87 innebär för DAFAs del att bolagets resultat minskar. Kompensation bör därför tas via resultaträk- ningen för att resultatet skall bli opåverkat av momseffekten. En sådan kompensation i början av verksamhetsåret medför en räntevinst på ca 2 mkr. för bolaget vilket gör att beloppet kan sättas något lägre än annars. Det föreslås att kompensation erhålls som ett engångsbelopp på 2l mkr.

• Sida 32
•  Original

(23-2) i form av ett ägartillskott den I juli 1986. Slutreglering i form av en "krona för kronavräkning" görs hösten 1987.

Avräkning "krona för krona" innebär att DAFA i faktureringsrutinen för ej momsskatteskyldiga statliga myndigheter summerar de momsbelopp som ingår i fakturorna (anges på fakturorna som "varav moms .") och som skall medtagas i redovisningarna till momsmyndighcten (belopp a). Regeln är nämligen att om DAFA är skyldig att debitera moms på en faktura men inte gör det så betraktas ändock f.n. 19% av fakturabeloppet som ut- gående moms och skall redovisas som sådan till momsmyndighcten. var- igenom DAFAs intäkt endast blir 81 % av fakturabeloppet. Den på detta sätt erhållna summan ställd i relation till DAFAs totala utgående moms utnyttjas sedan för att avgöra hur stor andel av den ingående momsen avseende kostnader (belopp b) och avskrivningar (belopp c) som innebär besparingar jämfört med tidigare. Den slutgiltiga kompensationen från staten för l986/87 kan hösten 1987 beräknas exakt som

]. fakturerad utgående moms till statliga myndigheter + a 2. beräknad statlig andel av ingående moms kostnader

enligt bokföringen — b 3. beräknad statlig andel av den ingående moms som

skulle ha ingått i avskrivningsunderlagen om ej

momsskyldigheten utökats — c 4. beräknad räntevinst på den ökade andelen momsavlyft avseende utrustningsanskaffningarna _—_d 5. kompensation från staten = a —- (b + c + d)

Statsfinansiellt är momsfrågornas lösning neutral. Den erhållna kompen- sationen i form av ett engångsbelopp återbetalas till statskassan i takt med att bolaget levererar in moms. Alternativet till kompensation från staten för DA FAs resultatbortfall enligt ovan är att DAFA i stället redan den 1 juli 1986 höjer priserna till ej momsskatteskyldiga kunder med ett motsvarande belopp. Detta skulle dock endast innebär att kunderna skulle få motsvaran- de högre kostnader (allt annat lika). för vilka staten svarar via statsbudge— ten.

6.6 Förslag

Organisationskommittén föreslår att momsfrågan första året löses genom att DAFA kompenseras i form av ett ågartillskott för ej pålagd moms enligt punkt 6.5 ovan och att kompensation beräknas till att motsvara den totala momseffekten på 2l mkr.. dvs. såväl själva bolagsbildningen som moms— plikten på persontjänsterna. Från och med 1 juli 1987 justerar DAFA priserna och debiterar moms även till cj momsskatteskyldiga kunder.

En metod av generell art som kommittén i detta sammanhang vill nämna för att dels klara myndigheternas anslagsproblem vid förändrade moms— regler eller momsskattesatser dels underlätta jämförelser mellan produk- tion i egen regi och externa leverantörer kan vara att låta myndigheternas reglerade anslag redovisasexkl. moms. Den ingående momsen från olika leverantörer skulle särredovisas på eget konto. Kommittén har inte sett det som sin uppgift att närmare penetrera denna fråga.

ro

• Sida 33
•  Original

7 Kapitalbehov och finansiering Prop

7.1 DAFAs ekonomiska utveckling

7.1.1 Historik

DAFAs verksamhet har under de senaste åren präglats av en stark volym- tillväxt. Som framgår av tidigare avsnitt (2.1) gäller detta i stort för bran- schen i övrigt.

DAFA har uppdelat sin verksamhet i ett antal verksamhetsområden. Intäkterna fördelade på dessa har de senaste tre åren varit följande (mkr.):

Verksamhets- 1983/84 1984/85 1985/86 Genomsnitt- område Budget lig föränd- ring

Persontjänster 34.4 43.2 51.8 +23 % Dataregistrering 4.6 4.6 4.1 — 63% Satsvis bearbetn. 56.6 70.8 81.6 +20 % Terminaldrift 19.2 21.2 22.2 + 15% Datalagring 13.5 15.6 20.9 +25 %- Övriga uppdrag 22.5 25.8 29,1 + 14 % Uppdragsintäkter 150,5 181.1 209,6 +18 % Gemensamma funkt. 4.5 ' 4.4 5.3 + 18 % Ovrigt (räntor m.m.) 6.0 2.9 1.5 —75 % Summa 161,0 188,41 216.4 + 17 %

Ovanstående värden är redovisade i löpande priser. Inom områdena persontjänster och dataregistrering har under perioden skett en prisökning med 10—12%. I övrigt speglar värdena rena volymförändringar.

DAFAs kostnader har under de senaste året haft följande utveckling (mkr.):

Kostnader 1983/84 1984/85 1985/86 Genomsnitt- Budget lig föränd- ring Löner 68.6 74,1 81.5 + 9 % Lokaler 13.9 14.3 14.8 + 3% Maskiner 52.3 64.8 73.8 +20% Ovrigt 24,0 26.5 36.3 +22 % SUMMA 158.8 179.7 205,6 +15% Gemensamma 1.8 2.9 2.4 + 16 % Summa 160,6 182,6 208.1 +15 %

DAFAs kostnader har således under treårsperioden ökat i genomsnitt med ca 15% per år medan intäkterna ökat med ca 17%.

7.1.2 Framtidsbedömning

Mot bakgrund av de allmänna utvecklingstendenser som förutspås för branschen och den geomgång med DAFAs större kunder som berörts tidigare (avsnitt 4) har kommittén inte funnit anledning att förutse någon dramatisk avmattning i DAFAs tillväxt de närmaste åren.

• Sida 34
•  Original

Det kan visserligen finnas risk för att någon eller några kundmyndigheter på sikt går över till drift i egen regi men DAFA räknar ändå med en förhållandevis stabil volymtillväxt de närmaste 5-6 åren. Framförallt är det inom tre. fyra olika områden som tillväxten är mest påtaglig.

För det första finns det en allmän volymökning i existerande system. Tillväxten finns framför allt inom driftområdet och kan bedömas till ca 6 % av total fakturering.

För det andra sker en fortlöpande nyförsäljning inom DAFAs hela område. Tillväxten här sker först inom persontjänstomrädet och i ett senare skede driftområdet. Normalt svarar nya kunder för 4% av fakture- ringen.

För det tredje sker en mycket kraftig expansion inom området utveck- lingshjälpmedel och användarnära databehandling. Tillväxten här är över 50% vilket bidrar till DAFAs volymökning med ca 2%. P g a den höga tillväxten kommer denna verksamhet att bidra alltmer till DAFAs tillväxt.

För det fjärde pågår det en utveckling av nya produkter inom såväl nya och äldre produktområden. För närvarande sker investeringar inom EA-. PA- och KA-områdena samt som nämnts ovan informationsbanker. Ök- ningen är för närvarande ca 2%.

Sammanlagt räknar DAFA med att faktureringen de närmaste åren kommer att öka med i genomsnitt ca 14% per år, vilket motsvarar en volymökning med ca 10%. Kommittén har utgått från dessa värden som sitt huvudalternativ. Det finns dock en risk för en avmattning av volymtill- växten om DAFAs statliga kunder ej får full kompensation för momsen fr.o.m. budgetåret 1987/88. En utebliven kompensation för moms på persontjänster skulle redan 1986/87 kunna innebära en volymnedgång mot- svarande 25-30 helårsarbetande.

7.2 Jämförelser med andra dataservicebyråer

För att lättare kunna bedöma vilka ekonomiska förutsättningar och krav som bör gälla för DAFA som bolag har kommittén gjort vissa jämförelser med andra dataservicebyråer. Totalt sett uppvisar DAFA en utveckling de senaste fem åren som i stort sammanfaller med branschen i övrigt.

! nedanstående tabell visas vissa s.k. ekonomiska nyckeltal för -— för- utom DAFA - fyra dataserviceföretag avseende år 1984. DAFAs värden avser budgetåret 1984/85 . Bland de upptagna dataserviceföretagen har Lantbruksdata, Kommundata och A-data vissa likheter med DAFA i den meningen att de liksom DAFA arbetar på en relativt väl avgränsad och definierad marknad med ett stabilt kundunderlag.

• Sida 35
•  Original

Tabell Ekonomiska nyckeltal år 1984

Finans- Lant- Kommun- A-data DAFA rutin hruks- data data Omsättning mkr. 31.3 173.3 467.3 124.5 185.5 Tot. kapital TK mkr. 20.8 180.0 144.0 64.9 54.1 Arb.kapital AK mkr. 9.2 92.4 68.2 30.1 31.7 Eget kapital EK mkr. 8.7 43.2 29.0 12.7 22.7 Soliditet l % 44 24 21 20 42 Soliditet 11 % 58 40 30 24 42 Avkastning TK% 23 9 5 3 10 " AK % 27 24 13 15 18 EK % 27 16 13 8 29 Vinst/omsättn % 17 11 l 3 3 Omsättn./TK gg 1.5 1.0 3.2 1.9 3.4 Antal anställda 61 370 981 182 390 ()msättn./anst kr. 513 469 476 684 476 Omsättn./pers.kostn. % 333 432 376 540 347

DAFAs värden är inte helt jämförbara med de övrigas eftersom DAFA som myndighet inte arbetat efter samma ekonomiska förutsättningar som de övriga. Bl. a. ingår inte datorutrustningen i DAFAs balansräkning vilket gör att DAFA får förhållandevis för höga soliditetsvärden. Till skillnad mot de övriga ingår vidare inte några latenta skatteskulder i DAFAs balansräk- ning. Dessutom skall DAFA som myndighet inte generera några vinster vilket gör avkastningsmåtten något irrellevanta.

7.3 Kapitalbehovsanalys

7.3.1 Förutsättningar och antaganden

Kommitténs analys och bedömning av DAFAs kapitalbehov bygger på vissa antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling de närmaste åren.

Huvuddelen —. ca 80% — av DAFAs nuvarande kunder utgörs av statliga myndigheter. Detta kommer under överskådlig tid även att gälla i bolagsformen.

Statsmakternas beslut om att ombilda DAFA från myndighet till bolag innebär att hela DAFAs nuvarande verksamhet — med undantag för hu- vudmannaskapet för SPAR skall överföras till bolaget per den 1 juli 1986. Kommittén utgår därför ifrån att de driftavtal o dyl DAFA nu har med statliga myndigheter och som fortsätter efter den 1 juli 1986 övertas av bolaget utan några andra förändringar än de rent formella som föranleds av ändrad juridisk person för DAFA samt ändrade momsförhållanden (se avsnitt 6). Vissa av nu gällande avtal löper ut per den 30 juni 1986 och skulle därefter ha omförhandlats. Kommittén har även när det gäller dessa kunder utgått från att avtalen kommer att förlängas efter den 1 juli 1986 i ungefär samma volymmässiga omfattning som hittills.

Några av DAFAs statliga kunder har visserligen bl.a. i samband med sina remissyttranden över DAFA-utredningen och senare i samband med den kundgenomgång som gjorts (avsnitt 4) antytt att de p g a själva bolagsformen över väger att ta över driften i egen regi. Med hänsyn till statsmakternas beslut om DAFAs inriktning och verksamhetsform kan

• Sida 36
•  Original

dock enligt kommitténs mening bolagiseringen av DAFA inte vara ett skäl för statliga myndigheten att övergå till drift i egen regi. Kommittén förut- sätter i stället att ställningstaganden om ändrad driftform för statliga myn— digheter grundas på ekonomiska skäl.

1 kommitténs antaganden ingår vidare att bolaget övertar nuvarande verksamhet vid DAFAs filialer i Gävle. Norrköping och Hallstavik.

Den största förändringen mot nuvarande förhållanden gäller SPAR. Som nämnts tidigare skall DAFA-bolaget tills vidare behålla drift. produktion. underhåll och marknads föring av SPAR medan huvudmannaskapet skall föras över på en nyinrättad statlig myndighet (SPAR-nämnden). Enligt kommitténs direktiv skall statskassan tillföras en skälig årlig ersättning av DAFAs vinst för SPAR. Detta innebär relativt sett att DAFAs vinst för SPAR reduceras i förhållande till dagsläget. 1 beräkningarna av DAFAs intäkter från SPAR har kommittén antagit full kostnadstäckning för SPAR samt ett vinstpålägg som motsvarar avkastningsnivån på den del av verk- samheten som ligger över genomsnittet för hela företaget. Ersättningen till staten skulle därför med detta synsätt innebära en begränsad kostnadsök- ning för bolaget. Kommittén har i sina beräkningar dessutom antagit att full ersättning till staten skulle utgå först på tre års sikt.

1 bilaga 1 redovisas ett antal resultat- och balansräkningar samt finan- sieringsanalyser för DAFA de närmaste tre åren. Beräkningarna har gjorts utifrån olika antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling. Härvid har tre alternativ beräknats.

I beräkningarna har kommittén utgått ifrån att DAFA i enlighet med vad som föreslagits i avsnitt 6 fullt ut kompenseras för moms till statliga kundmyndigheter de första 12 månaderna.

Kommittén har utgått från att DAFA övergår till kalenderår som räken- skapsår. Det första verksamhetsåret omfattar därför 18 månader.

Vidare har förutsatts ett oförändrat kapacitetsutnyttjande. Beträffande investeringarna har antagits att alla anskaffningar finansieras med eget kapital eller län. Bolaget kommer givetvis att ibland välja andra finansie- ringsformer. t. ex. hyra eller leasing. när sådana lösningar visar sig affärs- mässigt fördelaktigare. Dessa finansieringsformer utgör snarast alternativ till lånefinansiering och förändrar inte kommitténs slutsatser beträffande bolagets behov av eget kapital.

Harm/alternativet (alternativ !) bygger på de bedömningar om efterfrå- gan och volymtillväxt som redovisats i avsnitt 7.1.2 ovan. Totalt innebär huvudalternativet en omsätt— ningsökning på 14% per år varav 10% är volymökning. Antalet anställda beräknas behöva öka med 2 %per år. Den antagna investeringsvolymen bygger på DAFAs nuvarande investerings- planer.

1 alternativ 2 har antagits en något lägre tillväxttakt varvid omsättnings- ökningen har beräknats stanna vid 10 % per år. Vissa rörliga kostnader minskar härigenom i för- hållande till huvudalternativet. Även i detta fall har dock räknats med en personalökning på 2 % per år. Investeringstakten minskas och den sammanlagda investerings- volymen under perioden blir ca 6 % lägre än i huvudalternativet.

• Sida 37
•  Original

Alternativ 3 (nolltillviixtaltemativet) förutsätter ingen volymtillväxt utan enbart en prisökning på i genomsnitt 4 % som slår igenom i omsättningsök- ningenl ] detta alternativ sker ingen personalökning. Investeringsvolymen har antagits bli 30 % lägre för hela perioden än i huvudalternativet.

7.3.2 Avkastningskrav m. m.

Antaganden om ägarnas krav på avkastning. utdelning och soliditet är avgörande för fördelningen av det totala kapitalbehovet på eget kapital och extern upplåning.

Enligt propositionen 1984/85: 225 skall DAFAs verksamhet bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

Normalt är ägarnas avkastningskrav på det insatta kapitalet något högre än för placeringar utan risk. I dagens ränteläge ligger kravet mellan 15 och 20%. (Definitioner. bilaga 1).

Organisationskommittén anser att det kan vara tveksamt att i inlednings- skedet kräva full avkastning på eget kapital av DAFA. Eftersom DAFA i myndighetsform inte haft några egentliga avkastningskrav måste en sådan omställning genomföras på ett par års sikt. I annat fall kan kunderna drabbas av stora kostnadsökningar.

Vid uppbyggnad av ett företag ger inte alltid avkastningen på det egna kapitalet inledningsvis inte ger en rättvisande bild. Därför bör man även ha ett avkastningskrav på det arbetande kapitalet och/eller det totala kapita— let. En rimlig nivå på avkastningen på det arbetande kapitalet bör enligt kommitténs mening ligga på ca 20 %.

Avkastningen skall dessutom vara så hög att det är möjligt att lämna en utdelning på aktiekapitalet. Utdelningen har antagits att på sikt motsvara marknadsräntan på det nominella aktiekapitalet. l exemplen nedan har antagits en utdelning med 5, 10 respektive 15 % de tre första åren.

När det gäller soliditeten har kommittén beaktat den osäkerhet som finns om den framtida utvecklingen för DAFA. Det är nödvändigt för den långsiktiga uthålligheten att ge DAFA en soliditet som gör det möjligt att hinna vidta åtgärder vid nedgångar utan att aktiekapitalet urholkas. Samti- digt har DAFA ett stort investeringsbehov vilket skall finansieras med upplåning eller eget kapital. Kommittén anser att man inte redan vid bolagsstarten bör finansiera investeringarna med lånade medel intill grän- sen för kreditvärdigheten.

Därför anser kommittén att soliditeten bör i början vara förhållandevis hög och bör ligga på 30-40 %.

7 .3.3 Kapitalbehov

Kommitténs ambition är att DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras ett tillräckligt startkapital så att affärsmässiga förutsättningar ska- pas för en ekonomiskt sund utveckling på lång sikt, dvs. ger företagsled- ningen finansiellt handlingsutrymme.

• Sida 38
•  Original

I beräkningarna av DAFAs kapitalbehov har kommittén utgått från att DAFA-myndighetens nuvarande verksamhet i sin helhet. med undantag för huvudmannaskapet för SPAR, överföres till DAFA—bolaget per den 1 juli 1986. Härvid har förutsatts att såväl myndighetens samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFAs räkning förvaltade dator- utrustningen övertages av bolaget till det värde som finns upptaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986. Eftersom den övertagna utrustningen är begagnad är behovet av finansiering lägre än om ny utrustning anskaffats.

Som framgår i avsnitt 7.4 beräknas ingångsvärdena på de avbolaget per den 1 juli 1986 övertagna tillgångarna frånmyndigheten respektive stats- kontoret uppgå till sammanlagt 105 mkr. Efter de tre första räkenskapsåren beräknas balansomslutningen ha ökat till 142 mkr. i huvudalternativet. I nolltillväxtalternativet blir motsvarande värde 108.

Balansräkningens (tillgångssidan) utveckling enligt huvudalternativet:

1/7-86 31/12-87 31/12-88 31/12-89 Omsättnings— tillgångar 63,7 51,9 56,5 60,8 Anläggnings- tillgångar 40,9 59,3 74,8 80.9 Summa tillgångar 104,15 111,2 131 ,3 141 ,7

Rörelsekapitalet varierar under året med 10—15 mkr. beroende på sväng- ningar i in- och utbetalningsströmmarna. Det totala kapitalbehov som behöver täckas första året uppgår således till 115-120 mkr.

Härav täcks ca 25 mkr. av kortfristiga skulder. Återstående kapitalbe- hov i inledningsskedet på ca 90 mkr. måste finansieras dels med lån, dels med eget kapital.

Med traditionell värdering av DAFAs tillgångar kan DAFAs bankmäs- siga kreditvärdighet — baserad på DAFAs balansräkning — beräknas upp— gå till 60-70 mkr. mot säkerhet i företagsinteckningar med bästa rätt. Härav bör ca 15 mkr. utgöras av en Checkräkningskredit (limit) för täckning av betalningssvängningarna. Resterande 50 mkr. bör kunna utnyttjas för lång- fristig upplåning.

Sammanställning av kapitalbehov och finansiering inledningsvis:

Tillgångar 105 mkr. Likviditetssvängningar _15_ " Finansieringsbehov 120 " Konfristiga skulder —i5 " Övriga kapitalbehov 95 " Checkräkningskredit — 15 " Långfristig upplåning 13 " Eget kapital 30 "

DAFAs behov av eget kapital med full upplåning skulle således inled- ningsvis vara ca 30 mkr. Med hänsyn till framtida behov av handlingsut- rymme för bolaget anser kommittén dock som nämnts tidigare (7.3.2) inte

• Sida 39
•  Original

det lämpligt att redan i inledningsskedet finansiera kapitalbehovet med upplåning upp till gränsen för kreditvärdigheten. Den långfristiga upplå- ningen på den öppna kreditmarknaden bör i stället ligga på högst 40 mkr. i inledningsskedet.

Kommittén föreslår därför att det egna kapitalet i form av bundet och fritt uppgår till ca 40 mkr. En lämplig fördelning är ett aktiekapital på 20 mkr., en reservfond på 4 mkr. samt ett ägartillskott för fritt eget kapital på 16 mkr. Vid uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till att DAFA skall kunna ha en uthållighet mot förluster utan att aktiekapitalet berörs. Eftersom det skulle ta åtskilliga år för bolaget att själv generera ett fritt eget kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för attjämställa DAFA med andra servicebyråer.

Med denna konstruktion kommer DAFAs soliditet inledningsvis att ligga på ca 35%. Den i huvudalternativet redovisade soliditetsutvecklingen be- ror på kortsiktigt gynnsamma effekter av ägartillskottet.

Med ett arbetande kapital på 80 mkr. krävs ett resultat på 16 mkr. efter finansiella intäkter för att tidigare antagna krav på avkastning skall kunna uppfyllas. Detta bör vara en rimlig målsättning för ett företag av DAFAs storlek med en omsättning på 200-300 mkr. per år. Som framgår av bifo- gade resultaträkningar uppfylles målsättningen om 20 % avkastning på det arbetande kapitalet i huvudalternativet. Avkastningen på det egna kapita- let behöver dock förbättras. Det kan dock konstateras att detär marginella förändringar som behöver ske. Med en produktivitetsförbättring på 2% per år uppnås målet.

Utdelningskravet de tre första åren på 5-15 % av nominella aktiekapitalet kan tillgodoses med den föreslagna fördelningen mellan nominellt aktieka- pital och övrigt kapital. Det åtgår dock ca 30% av vinsten efter skatt till utdelningen.

Möjligheterna till självfinansierade investeringar utöver reinvesteringar vore inledningsvis otillräckliga utan den föreslagna kombinationen av ak- tieägartillskott och ytterligare utrymme för långfristig upplåning. Exempel på andra investeringar är expansion, rationaliseringar och produktutveck- ling. En ökning av kapitaltillskottet skulle visserligen å ena sidan öka självfinansieringsgraden. men å andra sidan ge avkastningskrav som i nuläget är orealistiska.

7.3.4 Känslighetsanalys

Som framgår av avsnitt 7.3.1 har balansräkningar, resultaträkningar och finansieringsanalyser beräknats utifrån olika antaganden om volymutveck- ling och investeringsnivå. l huvudalternativet når bolaget som nämnts tidigare upp till avkastningskravet på det arbetande kapitalet. En viss förbättring av vinstnivån är behövlig för att ge erforderlig avkastning på det egna kapitalet.

Alternativ två som innebär en tillväxt på 10% ger en acceptabel soliditet men en något för låg avkastning på det arbetande kapitalet. Kraven på utdelning skulle riskera strida mot bolagets konsolideringsbehov. Här bör dock finnas utrymme för produktivitetsförbättrande åtgärder.

• Sida 40
•  Original

Nolltillväxt enligt alternativ 3 skulle innebära att bolagets fria kapital och delar av aktiekapitalet förbrukas på tre år och soliditeten blir otillfreds- ställande. Utdelning kan ej lämnas. Situationen kräver åtgärd. Som fram- går av balansräkningen medger dock det kapitalmässiga och finansiella utgångsläget en rimlig tidsfrist för åtgärdande.

7.4 Tillgängligt statskapital

Finansieringen av det egna kapitalet på 40 mkr. i bolaget bör i första hand ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos statskontoret för DAFAs datorutrustning, dels som eget kapital hos DAFA.

Statskontoret

Den utrustning som statskontoret förvaltar är inte fullt avskriven och representerar därför ett värde i statskapitalet hos statskontoret. Statskon- torets utrustning består av dels befintlig utrustning dvs. utrustning som är anskaffad före 1985-07-01. dels beslutad utrustning och dels budgeterad ej anskaffad utrustning. De två sista posterna är således ny utrustning anskaf- fad under budgetåret 1985/86 och kommer att finnas som bokförda tillgång- ar hos statskontoret den 30juni 1986 om investeringsplanerna följs.

Nedan redovisas ingående och utgående balanser för budbetåret 1985/86 för befintlig och planerad utrustning.

Ingående Avskrivningar Utgående

balans balans 1/7 1985 1985/86 30/6 1986 Befintlig utr. 53 283 871 19 631468 33 652 403 Beslutad utr. 8 832 000 1 726 520 7 105 480 Budgeterad utr. 13 325 000 942 125 12 382 875 Summa 75 440 871 22 300 1 13 53 140 758

De i statskontorets redovisning upptagna tillgångarna är bokfördainkl. mervärdesskatt. Eftersom bolagets verksamhet från starten är momsplik- tig får bolaget vid övertagandet av utrustningen från statskontoret minska värdet i sin tillgångsredovisning med 19%. Resterande belopp utgör ingå- ende mervärdesskatt för bolaget och kan dras av mot utgående skatt. Exkl mervärdesskatt beräknas Utrustningens bokförda värde 1986-06-30 uppgå till 43 044014.

Den befintliga utrustningen är av varierande ålder. Centralenheterna är mellan 1 och 2,5 år, kringutrustningen är mellan 1 och 5 år, terminalerna är mellan 1 och 4 år. Detta innebär att för en hel del av utrustningen det endast återstår en begränsad tid innan ersättning måste ske. DAFA räknar f.n. med en livslängd på ca 4 år på central utrustning och på 5 år på viss kringutrustning och terminaler. Den tekniskt/ekonomiska livslängden kor- tas allt mer.

Prisbildningen på den begagnade marknaden är beroende av tillgång och efterfrågan samt nyannonseringar av utrustning. Detta gör att den befint- liga utrustningen kan innehålla latenta utrangen'ngsförluster.

• Sida 41
•  Original

Statskontoret har låtit göra en första preliminär marknadsvärdering av befintlig utrustning och funnit att den i dagsläget beräknas till ca 20-24 mkr. exkl mervärdes skatt. Kommittén rekommendrar en försiktig värdering och har i beräkningarna kalkylerat med ett värde på 22 mkr. Avsikten är att förnya värderingen av utrustningen i vår. Motsvarande värde i statskonto- rets redovisning uppgår till 27.3 mkr. För den utrustning som anskaffas under innevarande budgetår bör marknadsvärdet och bokförda värdet i stort sett överensstämmer.

Enligt kommitténs mening bör bolagets anskaffningsvärde på utrustning- en vid övertagandet vara anpassad till marknadsvärdet så att latenta förlus- ter i samband med Utrangering i möjligaste mån undviks. Detta är dessut- om ett absolut krav om utrustningen skall övertagas som apportcgendom.

DAFA har vid två tillfällen under senare år fått utrangeringsförluster på två centralenheter samt ett antal skivminnen. Vid båda tillfällena har DAFA försökt förebygga förlusterna genom extra nedskrivningar när faran uppdagats. Trots detta har DAFA tvingats ta förluster det år Utrangering skett.

Kommittén anser därför att värdet på DAFAs datorutrustning hos stats- kontoret bör justeras ner till gällande marknadsvärde genom en extra avskrivning i statskontorets räkenskaper innevarande budgetår. Denna avskrivning bör finansieras med medel från DAFAs nuvarande eget kapital som därmed minskas i motsvarande omfattning (se nedan).

DAFA

Med de redovisningsprinciper som DAFA som myndighet hittills tillämpat beräknas DAFAs tillgångar och skulder per den 30juni 1986 vara följande (mkr.):

Omsättningstillgångar 54.4 Korta skulder 24.0 Anläggningstillgångar 3.1 Rörlig kredit 2.5 Summa tillgångar 57.5 Eget kap1tal L—O

S:a skulder och Ek 57.5

Denna balansräkning behöver rensas från dolda skulder innan övergång- en till bolag sker. Framförallt är det semester- och pensionsskulder som inte bokförts i myndigheten. Dessa beräknas till 8,2 mkr.. vilket skulle öka de korta skulderna till 32.5 mkr. och minska det egna kapitalet till 22.8 mkr. Beloppet har framräknats på följande sätt:

Semesterskuld = dagar X daglön = 72.68 X 647 = 4,7 mkr. Kompensationsskuld = timmar x timlön = 12065 x 98 = 1,2 mkr. Pensionsskuld = nuvärde 5 % x 25 x 120' under 13 år = 2.3 mkr. Pensionsskulden avser en reservering i myndigheten pga. att bolaget övertar 25 personer med en pensionsålder på 63 år. Detta skulle medföra en extra kostnad för bolaget om ej reservering görs i myndighetens balans- räkning den 30 juni 1986. Kommittén anser det rimligt att en sådan reser- vering sker.

Den ovan föreslagna extra avskrivningen på datorutrustningen hos stats- kontoret för att anpassa det bokförda värdet till marknadsvärdet beräknas

• Sida 42
•  Original

till ca 6.5 mkr. (värdet hos statskontoret inkluderar moms). Om denna extra avskrivning finansieras med medel från DAFA — som föreslås — minskar DAFAs eget kapital innevarande budgetår till 16.5 mkr.

1 Olika alternativ

Organisationskommitten har gjort tre olika antagande om den ekonomiska utveckling för DAFA. Ett huvudalternativ som i stort sett följer DAFAs hittillsvarande utveckling. Ett alternativ med lägre tillväxt samt ett alterna— tiv utan volymtillväxt. Samtliga kalkyler är beräknade i löpande priser. Som framgår av de olika alternativen är det en förhållandevis liten del av DAF As kostnader som är automatiskt rörliga.

1 Driftavtal

Kommittén förordar att bolaget övertar myndighetens nuvarande avtal . med leverantörer och kUnder som löper över 1986-07-01. Vidare bör alla statliga kundavtal (med undantag av SPAR) som normalt skulle ha omför- handlats av myndigheten DAFA per den 1 juli 1986 kunna hanteras på samma affärsmässiga grunder som om myndigheten hade det långsiktiga ansvaret.

Riksskatteverket

Såsom kommittén antecknat löpcr RSVs avtal angående REX ut 1986-06- 30. Ett förhållande som emellertid i praktiken saknar betydelse eftersom DAFA vid samma tidpunkt upplöses och därigenom samtliga avtalsförhål- landen.

Naturligtvis kan — vad gäller REX — under den korta tid som återstår inte driften flyttas till annat ställe redan från den 1 juli. Däremot är det — som kommittén också tycks utgå från — helt logiskt och nödvändigt att RSVs uppdrag till "DAFA" på något längre sikt omprövas och jämförs med andra alternativ.

En lösning för tiden efter den 1 juli bör därför endast gälla för en kortare tid. Om detta påverkar förutsättningarna för bolaget måste det ankomma på kommittén att beakta det. RSV avvaktar f n eventuell offert från det nybildade bolaget angående villkoren för fortsatt drift. Verket förutsätter att bolaget i det sammanhanget kommer att lägga stor vikt vid säkerhet. tillgänglighet och svarstider.

Beträffande SPAR finns enligt RSVs mening starka skäl för att ifrågasät- ta nuvarande behörighets- och fördelningsregler mellan uppgiftsutläm- nande från länsstyrelse resp SPAR i 28 & datalagen och SPAR förordning- en. RSV har hittills inte — utöver vad som framgår av PM:n — erhållit några upplysningar om vilka rättsliga och ekonomiska riktlinjer som plane- ras för den fortsatta verksamheten med SPAR. RSV förutsätter att kom- mittén också kommer att diskutera de för RSVs verksamhetsområden betydelsefulla frågorna rörande SPAR med verket.

Riksrevisionsverket

RRV är huvudman för det statliga redovisningssystemet system S. RRV anlitar DAFA för drift m m av system 5 genom tecknade avtal mellan DAFA och RRV. Enligt organisationskommitténs förslag kommer bolaget,

• Sida 62
•  Original

för att få arbetsro, att överta gällande avtal för DAFA. RRV har inget att invända mot detta inför övergången. På inte alltför lång sikt bör naturligt- vis sedvanlig upphandling ske.

RRV väntar därför ett erbjudande om avtal med DAFA för driften m.m. av system S senast det angivna datumet 15 maj 1986.

2 Kompensation för mervärdeskatt

Organisationskommittén förordar att DAFA kompenseras första året ge- nom ett kapitaltillskott så att inte priserna behöver höjas för de statliga myndigheterna till följd av att bolaget DAFA blir mcrvärdcskattepliktigt.

Riksrevisionsverket

RRV har inget att erinra mot den skisserade lösningen med momskompen- sation i form av ägartillskott till DAFA.

DAF A

Mervärdeskatten innebär ökade kostnader för de statliga kunderna. Obe- roende av mervärdesskattens omfattning och tillämpningsområden är detta en statsfinansiellt neutral konsekvens av DAFAs bolagsbildning. DAFAs beroende av den statliga marknaden är dessutom. som ovan påpekats, både önskvärt och dominerande.

Organisationskommittén har förutsatt att myndigheterna långsiktigt kompenseras för mervärdesskatten. Blir detta inte fallet kommer DAFA Data AB att tvingas söka sig ut på andra marknader för att kunna expande- ra på det sätt som är nödvändigt för att finna ett underlag för sina investe- ringskostnader. En abrupt förändring av det ekonomiska utrymmet för de statliga kunderna vid bolagsbildningstillfället kan också skapa stora svårig- heter för DAFA Data AB att nå sina mål.

Genom en förändrad redovisningsskyldighet för myndigheterna när det gäller mervärdesskatten skulle tekniska förutsättningar kunna skapas för en kompensation för kostnadsökningar p g a sådana förändringar i mervär- desskatten som är statsfinansiellt neutrala. Denna uppföljning kan då göras generell så att den inte innebär konkurrensfördelar för DAFA.

Till de förslag som organisationskommittén framfört kan DAFA lägga ytterligare ett, nämligen att kompensationen utgår direkt till myndigheter- na. Detta vore för DAFA administrativt enklast. men uppföljnings- och anslagsmässigt troligen svårare för myndigheterna och berörda departe- ment.

Det som sagts ovan om kompensation är väsentligt för att det resursut- tag i drift- och persontjänster som avtalats mellan myndigheten DAFA och kunderna inte skall behöva reduceras innebärande att existerande långtids- avtal måste omförhandlas av detta skäl.

Mervärdesskattceffekter får inte heller skapa ett försteg för myndighets- interna lösningar. Såväl i en upphandlingssituation som i ett val mellan drift i egen regi eller på servicebyrå måste mervärdesskatten neutraliseras. Detta kan i realiteten endast ske om myndigheten får full kompensation för denna kostnadspost.

Prop. 1985/86: 1 12

• Sida 63
•  Original

3 lnformationsdatabaser

Riksskatteverket

RSV har också på detta område ett samarbete med DAFA. Detta samarbe- te är väsentligen baserat utifrån att både RSV och DAFA är myndigheter och att myndigheternas verksamhetsinriktningar till viss del vad gäller informationsgivning varit varandra närstående. Genom ombildningen änd- ras dessa grundläggande förutsättningar. Förhållandet måste i stället base- ras enbart på avtal. Om enighet därvid inte uppnås måste man ta ställning till frågor av typ vem äger informationen i basen. vem skall disponera programvaran etc. Eftersom dessa rättigheter i dag tillkommer staten —— oavsett myndighet — synes i sista hand avgörandet böra ske genom poli- tiska beslut. RSV förutsätter att kommittén också beaktar detta. men verket måste också här betona att tiden fram till halvårsskiftet synes väl kort.

DAFA

Utöver detta vill DAFA även markera sitt intresse av den koncerngemen- skap som rubricerade PM skisserar. Vår kompetens och våra resurser inom t.ex. informationsbanksområdet och nätverkssidan ser vi som vä- sentliga tillgångar i övergripande statliga satsningar. För en lyckad utveck- ling inom informationsområdet krävs dock avsevärda investeringar med långa återbetalningstider. Finansieringsfrågor är därför av vital betydelse.

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

E ]. Centralnämnden för fastighetsdata

Chefen för civildepartementet har i det föregående redogjort för DAFA:s framtida verksamhetsinriktning och lämnat förslag till den ekonomiska regleringen av DAF A:s ombildning till aktiebolag. Av redogörelsen fram— går bl.a. att DAFA:s organisation i Gävle för ADB-driften av fastighetsda- tasystemet bör övertas av centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

1 prop. 1985/86: 100 bil. 13 har regeringen föreslagit riksdagen att till Centralnämnden för fastighetsdata anvisa ett förslagsanslag av 43 322000 kr. 1 propositionen förutskickade jag dock att medelsbchovet för CFD skulle kunna komma att påverkas vid en ändrad organisation av ADB- driften. Jag föreslår nu att nämnda anslag räknas upp så att det till fullo täcker även de beräknade kostnaderna för ADB-driften av fastighetsdata- systemet vid CFD. Jag beräknar att anslaget behöver tillföras ytterligare 1 760000 kr., vilket kan jämföras med det beräknade överskridandet inne- varande budgetår med 3700000 kr. I fortsättningen räknar jag med att anslaget inte skall behöva överskridas till följd av merkostnader för ADB- driften.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att" regeringen föreslår riksdagen att till Centralnämnden jörfastighetsdata för budgetåret 1986/87 under elfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1985/86: 100 bil. 13, punkt E 1 med 1760000 kr. förhöjt förslagsanslag av 45 082000 kr.

• Sida 65
•  Original

Innehåll

Propositionen ................................................ PropOSitionens huvudsakliga innehåll ........................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

Bilaga 1 Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av

ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m. såvitt avser

civildepartementets verksamhetsområde. ............. 1 Inledning ........................................ 2 Föredraganden ...................................

2.1 DAFA:s framtida verksamhetsinriktning ........ 2.2 Ekonomisk reglering av DAFA:s ombildning ..... 2.3 SPAR-nämnden ..............................

3 Hemställan ......................................

Bilaga I:! Redovisning av organisationskommitténs (C

l985z03) arbete i etapp 1 med DAFA:s om- bildning till aktiebolag ....................

Bilaga I.'2 Remissammanställning ....................

Bilaga 2 Anmälan till propositionen om den slutliga regleringen av

ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m. såvitt avser

bostadsdepartementets verksamhetsområde ...........

Norsteots Tryckeri, Stockholm 1986

N......

ocan-pww

61

64

• Sida 66
•  Original