om ändrad mervärdeskatt
Regeringens proposition ÖN
. BY ry
1985/86: 47 oj
om ändrad mervärdesskatt
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1985.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I syfte att eliminera kumulativa skatteeffekter, underlätta tillämpningen och göra mervärdeskatten mer konsumtions- och konkurrensneutral föreslås att det skattepliktiga tjänsteområdet utvidgas. Den helt dominerande delen av de tjänster somm omfattas av de nya reglerna, tekniska och administrativa tjänster, är sådana som köps av andra mervärdeskattskyldiga. De
tjänster som berörs är bl.a. projektering, ritning och konstruktion av vara, kontroll och besiktning av byggnad samt dataprogrammering, bokföring
och marknadsundersökningar.
I propositionen föreslås också att patenträtter, tillverkningsrätter m. m. skall beskattas. Härigenom kommer t.ex. uppfinnare att bli skattskyldiga
och får rätt till avdrag för ingående skatt på investeringar m.m. Sådan
förmedling av varor som auktionsförrättare utför föreslås också bli en skattepliktig tjänst.
Vidare föreslås att mindre fiskefartyg — fiskebåtar — inte längre skall vara undantagna från skatteplikt, medan däremot sedlar och mynt i likhet
med frimärken undantas från skatteplikt. Gränsen för redovisningsskyldighet föreslås höjd till 30 000 kr. Riksskatteverkets förslag om ett slopande av den lägre mervärdeskatten på serveringstjänster genomförs inte.
Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar av reglerna om uthyrning av rörelsefastigheter.
Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1986.
1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 47
Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt!
dels att 2, 2a, 6, 7, 8, 10, 14 och 15 §§. punkterna 1, 2 och 3 av
anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till 2 a, 7. 8, 10, 14 och 17 88 skall
ha följande lydelse.
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 76 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter
1) skattepliktig vara eller tjänst,
2) vara som anges i 8 § 1—5, tjänst som anges i 10 § första stycket och -
avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 10.
Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.
Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket eller 11 8.
Länsstyrelsen kan efter ansökan Länsstyrelsen kan efter ansökan
av fastighetsägare besluta att denne av fastighetsägare besluta att denne tills vidare skall vara skattskyldig tills vidare skall vara skattskyldig
för uthyrning helt eller delvis av så- för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning dan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag som utgör fastighet enligt denna lag för användning i verksamhet som för stadigvarande användning i medför skattskyldighet. Vad nu har verksamhet som medför skattskylsagts tillämpas även i fråga om upp- dighet. Vad nu har sagts tillämpas
låtelse av bostadsrätt. även i fråga om upplåtelse av bo-
stadsrätt.
Överlåts fastighet som avses i
fjärde stycket eller del därav utan
vederlag inträder förvärvaren på
tillträdesdagen i den tidigare äga-
rens ställe vad gäller rättigheter
och skyldigheter enligt denna lag.
När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket förehgger. Om skatt vid införsel föreskrivs i 58 och 59 §§.
(Se vidare anvisningarna.)
2a8
Med export förstås enligt denna lag att vara levereras celler tjänst tillhan-
dahålls utom landet.
! Lagen omtryckt 1979: 304.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885. ” Senaste lydelse 1984: 357.
[5 " Senaste lydelse 1979: 1190.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47
Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, leverans av vara inom landet
DD) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförare, 2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt
utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet,
3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,
4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,
5) för försäljning i exportbutik enligt 27 § tullagen (1973: 670), 6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.
Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande av
1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg, 2) annan tjänst enligt 10 § första stycket I än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för
att därefter utföras ur landet,
3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare, 4) transport, som ej utgör personbefordran, direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport.
5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln,
6) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,
7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare,
8) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,
9) tjänst enligt 10 § första stycket 5 som avser fastighet i annat land,
10) tjänst enligt 10§ första
stycket I som innefattar produktut-
veckling, projektering, ritning, kon-
struktion eller därmed jämförlig
tjänst åt utländsk uppdragsgivare,
11) upplåtelse åt utländsk använ-
dare av rätt till patent, nyttjände-
rätt till konstruktion eller uppfin-
ning, som avser skattepliktig vara,
samt rätt att utnyttja system eller
program för automatisk databe-
handling,
12) automatisk databehandling
åt utländsk uppdragsgivare,
10) annan tjänst åt utländsk upp- 13) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare, när tjänsten kommer dragsgivare, när tjänsten kommer
denne till godo endast i form av rap- denne till godo endast i form av rapport. protokoll eller annan handling port, protokoll eller annan handling
eller på annat därmed jämförligt eller på annat därmed jämförligt
sätt. sätt.
Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse
vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne. Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i landet. Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ctt intyg, utfärdat av en av länsstyrelsen godkänd intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa i annat land. (Se vidare anvisningarna.)
68 Redovisningsskyldighet förelig- Redovisningsskyldighet = föreligger om den skattepliktiga omsätt- ger om vederlagen för skatteplikningen för beskattningsåret över- tiga varor och tjänster och, vid utstiger 10 000 kronor. När särskilda tag, saluvärdena av sådana varor skäl föreligger kan dock länsstyrel- och tjänster (skattepliktig omsättsen medge att skattskyldig skall ning) för beskattningsåret övervara redovisningsskyldig även i an- stiger 30 000 kronor. När särskilda nat fall. skäl föreligger kan dock länsstyrelsen medge att skattskyldig skall vara redovisningsskyldig även i annat fall. Sedan << redovisningsskyldighet Sedan =redovisningsskyldighet har inträtt kvarstår den till dess har inträtt kvarstår den till dess länsstyrelsen beslutar att den skall länsstyrelsen beslutar att den skall upphöra. Har redovisningsskyl- upphöra. Har redovisningsskyldigheten inträtt på grund av att om- digheten inträtt på grund av att den sättningen har överstigit 10 000 kro- skattepliktiga omsättningen har nor för beskattningsår, skall sådant överstigit 30000 kronor för beskattbeslut meddelas när det kan antas ningsår, skall sådant beslut meddeatt den skattepliktiga omsättningen Jas när det kan antas att den skattevaraktigt kommer att uppgå till pliktiga omsättningen varaktigt högst 10000 kronor. kommer att uppgå till högst 30 000 kronor. (Se vidare anvisningarna.)
7§ Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 §. Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som icke är fastighet samt gas, värme och elektrisk kraft. Som fastighet anses även byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot icke egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör). Som fastighet anses icke heller annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör. om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den anskaffats för att direkt nyttjas i särskild verksamhet som
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47
bedrives på fastigheten. Sådan utrustning för Våtten, avlopp, sanitet, vär-
me, elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål normalt förses anses dock som fastighet om utrustningen enligt 2 kap. 28 jordabalken hör till byggnad.
Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning utan samband med avyttring av marken.
Med vara likställes vidare rätt till Med vara likställs vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt och annan jämförlig rättighet, rätt
att fraga jord, sten eller annan na- att za jord, sten eller annan naturturprodukt, rätt till jakt, fiske eller produkt, rätt till jakt, fiske eHer bete och reproduktionsrätt eller an- bete, reproduktionsrätt eller annan
nan rätt till fotografisk bild. Aven rätt till fotografisk bild, visningsrätt
visningsrätt eller annan rätt till eller annan rätt till kinematografisk kinematografisk film som avser re- film som avser reklam eller inforkiam eller information likställes mation, rätt till patent, nyttjandemed vara. rätt till konstruktion eller uppfin-
ning som avser skattepliktig vara
samt rätt att nyttja system eller
program för automatisk databe-
handling.
(Se vidare anvisningarna.)
85”
Från skatteplikt undantas D skepp för yrkesmässig sjöfart, 1) skepp för yrkesmässig sjöfart
fartyg för yrkesmässigt fiske eller eller yrkesmässigt fiske, fartyg för
för bogsering, bärgning eller liv- bogsering, bärgning eller livrädd-
räddning, luftfartyg för yrkesmäs- ning, luftfartyg för yrkesmässig sig person- eller godsbefordran person- eller godsbefordran samt samt del, tillbehör och utrustning del, tillbehör och utrustning till så-
till sådant fartyg eller luftfartyg. när dant fartyg eller luftfartyg, när
varan säljes eller uthyres till den varan säljs eller uthkyrs till den som
so” äger fartyget eller tuftfartyget äger fartyget eller luftfartyget eller
eller den som varaktigt nyttjar detta den som varaktigt nyttjar detta enenligt avtal med ägaren eller när ligt avtal med ägaren eler när varan
varan införes till landet för ägarens införs till landet för ägarens eller
eller nyttjanderättshavarens räk- nyttjanderättshavarens räkning, ning,
2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta
ändamål införes till landet för statens räkning,
3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller
införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,
4) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för upp-
värmning eller energialstring, dock inte T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,
5) allmän nyhetstidning,
6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller
införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk pub-
+ Senaste lydelse 1983: 1006.
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
likation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövärdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företrä-
da handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation
inkommer direkt till prenumerant. J) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 9) vatten från vattenverk, 10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller det
därav, fusion eller liknande förfarande,
12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva
eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin, starköl och tobaksvara vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977: 293) om handel med drycker eller i I $ andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt, 13) frimärke, dock icke vid om- 13) frimärke, dock inte vid om-
sättning eller införsel i särskild för sättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpack- butiksförsäljning avsedd förpack-
ning, ning samt sedel och mynt som är
eller har varit gällande betalnings-
medel,
14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltek-
niker eller den för vilken produkten är avsedd. (Se vidare anvisningarna.)
105 Tjänst är skattepliktig, om ej annat följer av 11 §, när tjänsten avser 1) skattepliktig vara och innefat- 1) skattepliktig vara och innefat-
tar tillverkning på beställning, ut- tar tillverkning på beställning, ut-
hyrning, servering, formgivning, hyrning, servering, formgivning, förmedling, lagring, montering. re- produktutveckling, förmedling, lagparation, kontroll, analys, under- ring. montering, reparation, kon-
håll, ändring, rengöring eller om- troll, analys, underhåll, ändring,
händertagande och förstöring, rengöring, omhändertagande och förstöring samt projektering, rit-
ning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst, 2) mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jord-
förbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller ytbeläggning,
3) växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning,
sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, skörd, avverkning eller växtskydd, 4) byggnad, annan anläggning 4) byggnad, annan anläggning
som utgör fastighet enligt denna som utgör fastighet enligt denna lag, stängsel eller dylikt och inne- lag, stängsel eller dylikt och innefattar, uppförande, anläggande, fattar uppförande, anläggande,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47
rivning, reparation, ändring eller rivning! reparation, ändring, underunderhåll, håll eller rengöring,
51 projektering, ritning, kon- 5) kontroll och besiktning samt struktion eller därmed jämförlig projektering, ritning, konstruktion tjänst beträffande mark, byggnad eller därmed jämförlig tjänst beträfeller annan anläggning som utgör fande mark, byggnad eller annan fastighet enligt denna lag, anläggning som utgör fastighet en-
ligt denna lag samt byggledning,
6) transport som ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan transport,
7) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,
8) artomatisk databehandling, 8) automatisk databehandling,
Systemering. programmering eller
annan tjänst som avser automatisk
databehandling,
9) reklam celler annonsering. 9) reklam eller annonsering sam!
sådan marknads- eller opinionsun-
dersökning som utförs åt någon för
dennes yrkesmässiga verksamhet, 10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde stycket,
11) bokföring och i samband där-
med — tillhandahållna — kamerala
tjänster.
Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom, för
tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje stycket.
Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde stycket beslutat om skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse som där avses är tjänsten skattepliktig.
(Se vidare anvisningarna.)
14 8 Beskattningsvärdet utgör
1) vid omsättning av monteringsfärdigt hus samt vid servering, rumsuthyrning eller sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 10 8 tredje stycket 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet.
2) vid omsättning av byggnads- eller anläggningsentreprenad eller annan
tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60
procent av saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket,
3) vid annan omsättning vederla- 3) vid annan omsättning vederlaget och, vid uttag, saluvärdet, om ej get och, vid uttag, saluvärdet, om ej annat följer av tredje eller fjärde annat följer av tredje — femte styckstycket. ena.
Vid omsättning av tjänst som Vid omsättning av tjänst som
avses I 10 § första stycket 5 utgör avses I 10 § första stycket 5 utgör
beskattningsvärdet 20 procent av beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag, 20 pro- vederlaget och, vid uttag, 20 pro-
cent av saluvärdet. Motsvarande cent av saluvärdet. Motsvarande
gäller vid omsättning av tjänst som gäller vid omsättning av
avser
I) yttre ledning för vatten, av- I) tjänst som avser yttre ledning
" Senaste lydelse 1979: 1190.
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lopp, fjärrvärme, gas, olja, elektri- för vatten, avlopp. fjärrvärme. gas, citet, teleförbindelse, ånga eller lik- olja, elektricitet, teleförbindetse, nande, änga eller liknande,
2) väg, gata, bro, parkerings- 2) tjänst som avser väg, gata,
plats. bro, parkeringsplats. 3) spåranläggning, flygfält, hamn, 3) tjänst som avser spåranlägg-
kanal eller annan farled, ning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,
4) mark för idrottsplan, skolgård, 4) tjänst som avser mark för
lekplats eller liknande anläggning. idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning. 5) tjänst enligt 10 § första stycket I som innefattar kontroll samt pro- Jjektering, ritning, konstruktion och
därmed jämförlig tjänst, när tjäns-
ten avser industritillbehör eller annan maskin, utrustning eller sär-
skild inredning i byggnad. som enligt 7 § andra stycket räknas som
vara. Vid omsättning av kopior av ritningar eller motsvarande handlingar,
vilka upprättats genom tjänst enligt 10 § första stycket 5 i samband med planerat eller pågående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 pro-
cent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.
Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 1, som avser tvätt av
textilt gods eller tvätt i förening med uthyrning av sådant gods, utgör beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget, när tjänsten tillhandahålls staten eller kommun. Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 2, som innefat-
tar undersökning av mark, utgör beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag. 20 procent av saluvärdet, när tjänsten ut-
förs i samband med planerat eller
pågående byggnadsarbete. (Se vidare anvisningarna.)
15 8" Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärs-
händelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.
Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den
period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan ford-
ran skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med stöd
av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1977:981) eller lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. får
avdrag göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver köparen för värdet av den återtagna varan, endast om det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av
varan.
€ Senaste lydelse 1983: 1052.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 47
Lämnas återbäring, bonus eller annan rabätt, som icke utgör s.k. villkorlig rabatt. i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats. får belopp motsvarande den det av den
tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i
den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen
av både vederlag och skatt.
Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.
Uthyr eller upplåter den som är Uthyr eller upplåter den som är
skattskyldig enligt 2§ fjärde skattskyldig — enligt 28 — fjärde stycket, inom tre år från utgången stycket, inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket be- av det kalenderår under vilket
slut om skattskyldighet har medde- skattskyldighet inträtt enligt medlats, fastigheten eller del därav till delat beslut, fastigheten eller del
någon som ej bedriver verksamhet därav till någon som cj bedriver som medför skattskyldighet enligt verksamhet som medför skattskyl-
denna lag, skall beloppet av åtnjut- dighet enligt denna lag, skall helopna avdrag för ingående skatt för pet av ätnjutna avdrag för ingående
ifrågavarande fastighet eller del skatt för ifrågavarande fastighet eldärav återföras. Sker sådan uthyr- ler del därav återföras. Sker sådan ning eller upplåtelse sedan tre men uthyrning eller upplåtelse sedan tre ej sex år har förflutit från utgången men inte sex år har förflutit från av det kalenderår under vilket he- utgången av det kalenderår under
slut om skattskyldighet har medde- vilket skattskyldighet har inträtt
lats skall återföring göras med hälf- enligt meddelat beslut skall återföten av det belopp som nu sagts. ring göras med hälften av det be-
lopp som nu sagts.
Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i
verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten
fastighet säljs.
Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller
fastigheten har sålts.
Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående mervärdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som avses är
1) andra varor än sådana som avses i 18 § fjärde stycket och som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,
2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,
3) varor, som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing. tenn, brons eller nysilver,
4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenla-
gen (1973: 1176).
5) alster av bildkonst,
6) konstalster av glas, porslin eller annan keramik,
7) möbler,
8) fartyg eller luftfartyg.
Återföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken varan har exporterats.
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Redovisningen av skatt, som hänför sig till omsättning enligt punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2§ och som avser nyttjande av personbil. får anstå till den sista redovisningsperioden un-
der det kalenderår nyttjandet har skett.
(Se vidare anvisningarna.)
76 b§
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge återbetalning av mervärdeskatt som hänför sig till förvärv eller införsel av vara som gjorts av FN-or-
gan, statligt biståndsorgan eller
riksomfattande hjälporganisation, när varan är avsedd utt föras ut ur landet för utomlands bedriven verksamhet.
Anvisningar
till 2 § . Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skat-
tepliktig intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen eller 2 & 7 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt, uthyrning enligt 2 § fjärde stycket av sådan fastighet, upplå-
telse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses I punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelse-
liknande former.
Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses I 10 § första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock
enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.
Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses cj som yrkes-
mässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Tillhandahållande av
kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel
7 Senaste lydelse 1984: 1085.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47
anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig ull den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.
Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skatt-
skyldighet anses icke som yrkesmässig.
Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.
Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare. som icke är bosatt
eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av
en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt
fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar
och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt
enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva. att säkerhet skall ställas för
skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall
finnas tillgängligt hos representanten.
Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolags-
form eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan
staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst
gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.
Bedriver staten, kommun eller Bedriver staten, kommun celler
kommuner var för sig eller gemen- kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslu- samt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räk- tande tillgodoser egna behov, räk-
nas verksamheten. när den ej nas verksamheten, när den ej
drives i bolagsform eller liknande, drives i bolagsform eller liknande,
som yrkesmässig till den del den som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. Som avser annat än egna behov, om ej yrkesmässig verksamhet anses all- annat följer av elfte stycket. Som
tid statens järnvägars befordran av yrkesmässig verksamhet anses allvaror, postverkets befordran av tid statens järnvägars befordran av varor i diligensrörelsen samt post- varor, postverkets befordran av
verkets befordran av postpaket och varor i diligensrörelsen samt postgruppkorsband. Som yrkesmässig verkets befordran av postpaket och
verksamhet anses vidare alltid gruppkorsband. Som yrkesmässig
kommuns omsättning av vara som verksamhet anses vidare alltid avses I 8 8 4. transport I samband kommuns omsättning av vara som
med renhållning eller omhänderta- avses I 8 § 4, transport i samband gande och förstöring av vara. med renhållning eller omhänderta-
gande och förstöring av vara.
Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig. tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.
Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen
(1971: 437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.
Verksamhet som utövas vid of:
fentliga bibliotek, vetenskapliga in-
stitutioner och därmed jämförliga 11
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inrättningar räknas som yrkesmäs-
sig, till den del den bedrivs i kon-
kurrens med näringsverksamhert
som medför skattskyldighet enligt
denna lag.
Fastighetsägare, som avyttrar
fastighet eller del därav för vilken
han medgivits skattskyldighet en-
ligt 2 § fjärde stycket, skall om han
fortsätter uthyrnings- eller upplå-
telseverksamheten = efter försälj-
ningen vara skattskyldig härför till
dess han frånträder fastigheten.
2. Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot veder-
lag, att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd vara eller tjänst samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahål-
lande likställs byte. Med uttag förstås att
a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag
eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av
varan har förelegat,
b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,
c) skepp, fartyg eller luftfartyg eller del. tillbehör eller utrustning därtill,
som vid förvärvet eller införseln har undantagits från skatteplikt enligt
8 § 1. tas i anspråk för ändamål som ej berättigar till sådant undantag,
d) tjänst. som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet, utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige för egen eller annans räk-
ning utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna salu-
värdet, om ej annat följer av andra stycket,
e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet av annan än den skattskyldige tillförs fastighet som innehas eller nyttjas av den skattskyldige för annat ändamål än stadigvarande bruk i byggnadsverksamheten.
f) vara, som utgör omsättnings- PD personbil, som utgör anlägg-
tillgång i skattskyldigs verksamhet, nings- eller omsättningstillgång utnyttjas av den skattskyldige eller hos den som är skattskyldig för om-
annan för privat bruk, när värdet av sättning av sådant fordon, eller an-
det privata utnyttjandet är mer än nan vara, som utgör omsättnings-
ringa. tillgång i skattskyldigs verksamhet,
utnyttjas av den skattskyldige eller
annan för privat bruk, när värdet av
det privata utnyttjandet är mer än
ringa.
Omsättning enligt första stycket d) anses ej föreligga, om tjänst som
uttas avser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för
annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket d) föreligga
endast om han i samband med tjänsten tar ut vara av mer än ringa värde.
Som omsättning avses ej uttag av vara, som utgör omsättningstillgång,
för användning i verksamhet som medför skattskyldighet.
Som omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47 Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som avscs i 11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.
Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarrossceri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 000 kilogram.
3. Den som i egenskap av ombud i eget namn förmedlar vara eller tjänst som anges I 2 § första stycket är skattskyldig om han uppbär likviden för varan eller tjänsten, exempelvis såsom kommissionär vid försäljning i kommission.
Vid försäljning på auktion av Vid försäljning på auktion av vara som utgör omsättningstillgång vara som utgör omsättningstillgång eller annan anläggningstillgång än eller annan anläggningstillgång än
byggnad i yrkesmässig verksamhet byggnad i yrkesmässig verksamhet är den skattskyldig, för vars räk- är den skattskyldig, för vars räkning försäljningen sker. Sker auk- ning försäljningen sker. Sker auktionsförsäljning av företag, som bil- tionsförsäljning av företag, som bil-
dats av producenter för avsättning dats av producenter för avsättning av deras produktion eller som till- av deras produktion eller som tillkommit för sådant syfte, är auk- kommit för sådant syfte, är auk-
tionsföretaget att anse som skatt- tionsföretaget att anse som skatt-
skyldig återförsäljare. Detta gäller skyldig återförsäljare. Detta gäller exempelvis auktionsföretag, som exempelvis auktionsföretag, som
förmedlar avsättning av grönsaker, förmedlar avsättning av grönsaker, blommor m.m. för odlares räkning blommor m. m. för odlares räkning
och av fiskares fångst. I sådant fall och av fiskares fångst. I sådant fall föreligger skattskyldighet både för föreligger skattskyldighet både för
auktionsföretaget och för den, vars auktionsföretaget och för den, vars
varor säljes på auktionen. I andra varor säljes på auktionen. I andra
fall av försäljning på auktion för an- fall av försäljning på auktion för annans räkning föreligger icke skatt- nans räkning föreligger inte skattskyldighet för auktionsförrättare. skyldighet för auktionsförrättare
för annat än förmedlingsersätt-
ning.
Vid försäljning på exekutiv auktion föreligger icke skattskyldighet för
den som ombesörjer försäljningen.
till 2 a 85
Bestämmelserna i tredje stycket Bestämmelserna i tredje stycket
2, 3, 5—8 eller 1/0 gäller endast när 2, 3, 5—8 eller 13 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet uppdragsgivaren bedriver i utlandet
och som skulle ha medfört skatt- och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i lan- skyldighet om den utövats här i landet. det. Leverans av vara från annat försäljningsställe på flygplats än exportbu-
tik enligt 27 § tullagen (1973:670) anses ha skett inom landet även när varan är avsedd att medföras av köparen vid utresa ur tandet.
Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är
bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försälj-
” Senaste lydelse 1979: 1190. 13
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1000 kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till leveransen av köparen har införts till Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.
till 7 §
Egendom av sådant slag som avses i 2 kap. 2 § jordabalken och som enligt denna lag anses som fastighet räknas som fastighet även om byggnaden tillhör annan än ägaren till jorden eller om den tillförts byggnad av annan än byggnadens ägare.
Aktie, obligation, biljett, lottse- Aktie. obligation, biljett. lottsedel, presentkort och annan jämför- del, presentkort och annan jämförlig handling anses som vara endast lig handling anses som vara endast när handlingen omsättes eller in- när handlingen omsätts eller införs föres som trycksak. Sedel och mynt som trycksak. anses som vara när fråga uppenbarligen är om samlarobjekt.
till 8 §
Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta. pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenummer 89.03 hänförlig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.
Undantaget för fartyg för yrkes- Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla fariyg, som mässigt fiske gäller alla skepp, som säljes eller införes för att användas säljs eller införs för att användas vid sådant fiske, oavsett om farty- vid sådant fiske, oavsett om skepget är särskilt anordnat för detta pet är särskilt anordnat för detta ändarmäl. ändamål eller inte.
Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.
Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har Karaktär av butiksvara.
Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.
Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning som anges i I $ kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.
till 10 8?
Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg.
14 ? Senaste lydelse 1984: 357.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47
Tjänst under I som avser sådan krigsmateriel, :som anges i 8 § under 2 och som äges av staten, är skattefri.
Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material som huvudsakligen tillhandahålls av beställaren. Till skattepliktig tjänst enligt I räknas även inseminering och betäckning av djur.
Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare, apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk kraft, teletjänst eller iiknande.
Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan ser-
veringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal etter plats.
Förmedling under 1 är skatteplik- Förmedling under 1 är skatteplik-
tig endast när den sker av den som tig endast när den sker av den som
är handelsagent enligt lagen är handelsagent enligt lagen
(1914:45) om kommission, handels- (1914: 45) om kommission, handelsagentur och handelsresande. agentur och handelsresande eller av
auktionsförrättare, som på offent-
lig auktion säljer skattepliktig vara för annans räkning, om inte skattskyldighet föreligger för auktions-
förrättaren enligt punkt 3 andra
stycket av anvisningarna till 2 §.
Som skattepliktig anses icke ren- Som =:skattepliktig rengöring
göring av möbler och annan lös anses inte städning av bostäder och egendom i samband med rengöring andra lokaler, sotning eller fönster-
av bostäder och andra lokaler. putsning.
Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.
Till skattepliktig tjänst under 5 Till skattepliktig tjänst under 5
hänföres även tjänst som avser in- hänförs även tjänst som avser inredning av byggnad cHer anlägg- redning av byggnad eller anlägg-
ning. ning. Som skattepliktig tjänst enligt
5 anses inte sådan kontroll eller be-
Siktning som utförs i samband med
fastighetsskötares eller vaktföre-
tags normala tillsyn.
Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst. Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller annan publikation
eller i s.k. ljustidning.
Till skattepliktig tjänst under 2 hänförs även sådan tjänst som utförs i hav, sjö eller annat vattendrag för förbättring av vattnet.
Som skattepliktig automatisk da-
tabehandling räknas inte till någon del tillhandahållande via datater-
minal av vara eller tjänst som inte
är skattepliktig enligt denna lag.
till 14 § I vederlaget eller saluvärdet inräknas mervärdeskatt och annan statlig
skatt eller avgift.
Prop. 1985/86: 47 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet utom ränta.
Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.
Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages I byte utan särskild värdering, skail i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig
omsättning. Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som
föreskrives i kommunalskattelagen.
Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår
såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med .- inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av
hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.
Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som
tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget eller saluvärdet.
Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, för vilka olika regler för beskattningsvärdets bestämmande gäller eller av vilka en del icke är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom uppdel-
ning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde vid uttag.
Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den skattskyldiges eget arbete.
Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och
takkonstruktioner. även med tillhörande beklädnads- och isoleringsmate-
rial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt färdigmonterat.
Vid omsättning enligt punkt 2
första stycket f) av anvisningarna
till 2§ anses som beskattnings-
värde ett belopp som överensstäm-
mer med det schablonvärde som
enligt 5 § lagen (1984:668) om upp-
börd av socialavgifter från arbetsgivare har fastställts i fråga om till-
handahållande av bilförmån åt an-
ställd.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 47
till 17 8!"
Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköps-
faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln, om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 § sjätte stycket föreligger endast om köpehandling-
en innehåller sådan uppgift som avses 1 anvisningarna till 16 § sista me-
ningen.
Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som
förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett
om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkes-
mässig återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 §
tredje stycket. Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tull-
myndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv
erlagt skatten.
Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.
Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det
kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som
hänför sig till dennes förvärv av varan.
Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.
Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare. Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-. till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 8
fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt
som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.
En fastighetsägare får, i den mån
han är skattskyldig för uthyrning el-
ler upplåtelse av fastighet eller del
därav enligt 2§ fjärde stycket, inom tre år från förvärvet dra av
den skatt som upptagits i ett av säl-
Jjaren utfärdat intyg enligt 16 § fem-
te stycket. Motsvarande gäller, om
!0 Senaste lydelse 1984: 357.
2 Riksdagen 1985/86, I saml. Nr 47
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Jastigheten används i annan verk-
samhet som medför skattskyldighet
enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1986 såvitt avser 8 § och anvisningarna till 7 och 8 §§ och i övrigt den 1 juli 1986.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande om upplåtelse, varom skriftligt
avtal träffats före ikraftträdandet, av rätt till patent, nyttjanderätt till
konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt nyttjanderätt till system eller program för automatisk databehandling.
De nya bestämmelserna i 6 § gäller i fråga om beskattningsår som börjar vid ikraftträdandet eller senare. Äldre bestämmelser i 15 § femte stycket om återföring av ingående skatt
tillämpas på beslut som meddelas före den 1 juli 1986.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985
Närvarande: stalsministern Palme. ordförande. och statsräden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, 1.eijon, Hjelm-Wallén. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om ändrad mervärdeskatt
I Inledning
Mervärdeskatteutredningen har i delbetänkandet (Ds Fi 1985:1) Översyn av mervärdeskatten Del IX Skatteplikt för tekniska och administrativa
tjänster m. m. behandlat ett flertal frågor som gäller bl. a. beskattningsom-
rådets eller skattepliktens omfattning. Utredningens sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Riksskatteverket (RSV) har i rapporten (RSV Rapport 1985:4) Förenklingar inom mervärdeskatten lagt fram förslag som berör skattskyldigheten för uthyrning av rörelselokaler, beloppsgränsen för redovisningsskyldighet och beskattningsvärdet för servering. Verkets sammanfattning av rappor-
ten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Även rapporten
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
Jag avser nu att ta upp frågan om lagstiftning på grund av mervärde-
skatteutredningens betänkande (avsnitt 2—6) och RSVs rapport (avsnitt 7-9).
Hänvisningar till paragrafer avser lagen (1968:430) om mervärdeskatt (MD), om inte annat särskilt anges.
2¶Beskattning av tjänster
2.1¶Allmänna utgångspunkter
Mina förslags inriktning: Det skattepliktiga området för tjänster bör utvidgas för att undanröja kumulativa effekter och för att underlätta
följande att tekniska och administrativa tjänster i större utsträckning än nu blir skattepliktiga.
Prop. 1985/86: 47 Utredningens inriktning sammantaller med min.
Remissinstanserna har i allmänhet gett uttryck för samma grundläggande inställning. Tjänsteförbundet och företrädare för bostadsupplåtare har
dock hen avvisat en utvidgad tjänstebeskattning och Datakonsultföreningen en utvidgad skatteplikt för ADB-tjänster. Företrädare för bank- och försäkringsområdena har pekat på förslagets negativa effekter på deras
interna samarbete. Ytterligare några remissinstanser har föreslagit speciella avvikelser från utredningens förslag. Dessa redovisas i samband med
detaljbehandlingen av förslagen.
Skälen för denna inriktning: Förslagen till en utvidgad tjänstebeskattning har kritiserats från tre utgångspunkter. Företrädare för bank- och försäk-
ringsområdena har pekat på att det inom dessa områden förekommer ett omfattande samarbete som av olika skäl bedrivs i fristående bolag. Dessa
ägs oftast av dem som köper tjänster från företagen. Enligt förslaget ökar
antalet ”interntjänster” som blir skattepliktiga och man har hemställt om
åtgärder för att dessa inte skall beskattas. Om de beskattas befarar man att
ett i övrigt värdefullt samarbete kan äventyras. För det andra har kritikerna hävdat att vissa tjänster som köps av icke mervärdeskattskyldiga kan bli dyrare. Detta i sin tur kan öka önskemålen att utföra tjänsterna i egen regi. Den tredje utgångspunkten har varit att en utökad beskattning kan leda till orättvisor i konkurrenshänseende genom att utredningen inte föreslår någon beskattning av motsvarande tjänster som importeras. Den tekniska utvecklingen innebär att fler och fler tjänster blir lätt tillgängliga också importvägen. En utvidgad svensk tjänstebeskattning kan äventyra svenska företags möjligheter till fortlevnad.
För egen del får jag anföra följande. Den begränsade beskattningen av tjänster innebär bl. a. att kumulativa skatteeffekter uppkommer, att praktiska tillämpningsproblem uppstår och att beskattningen inte blir neutral från konsumtionssynpunkt. En i princip oinskränkt beskattning av tjänster skulle i mycket stor utsträckning undanröja dessa negativa effekter.
Ett skäl till kritik mot den föreslagna utvidgningen av beskattningsområdet som har framförts vid remissbehandlingen är att denna skulle göra det lönsamt i många fall för företag som inte själva är skattskyldiga att utföra
skattepliktiga tjänster i egen regi, med egen personal. Mervärdeskatten träffar i så fall endast inköpta varor medan skatt beräknas på hela vederla-
get inkl. arbetskostnad om ett annat företag anlitas för att utföra tjänster-
na. Det kritiserade förhållandet råder redan nu men skulle i stort sett upphöra om tjänstebeskattningen gjordes generell, eftersom fler företag än
som nu är fallet skulle vara skattskyldiga.
En så väsentlig utvidgning av det skattepliktiga tjänsteområdet att i stort
sett alla tjänster som omsätts av näringslivets företag skulle bli skattepliktiga bör enligt min mening inte göras nu. En mer begränsad tjänstebeskattning bör därför gälla även i fortsättningen. Detta hindrar inte att sådana ändringar genomförs som leder till att kumulativa skatteeffekter och till-
lämpningsproblem så långt möjligt elimineras samt att beskattningen blir
20 mer konsumtions- och konkurrensneutral.
En utökad tjänstebeskattning innebär en reell kostnadsminskning i den Prop. 1985/86: 47 mån de tjänster som blir skattepliktiga tillhandahålls åt skattskyldiga kun-
der. Skattskyldigheten för den som utför tjänsten medför nämligen rätt till
avdrag för ingående mervärdeskatt på investeringar. Kostnadsminskning-
en är alltså en följd av att kumulativa skatteeffekter undanröjs. Tillhanda-
hålls tjänsten åt en ej skattskyldig uppstår en kostnadsökning. Denna
begränsas dock av att säljaren av den skattepliktiga tjänsten får rätt till
avdrag för ingående mervärdeskatt.
Beträffande de tre utgångspunkter för kritik mot utredningens förslag som jag nyss har nämnt vill jag anföra följande.
Utredningens förslag får konsekvenser för framför allt banker, försäkringsbolag, fastighetsförvaltande företag och offentlig förvaltning. Att en
utökad beskattning av tjänster leder till något ökade kostnader för kunder som inte är skattskyldiga är enligt min mening inte något avgörande hinder mot en sådan åtgärd om de kumulativa skatteeffekter och tillämpnings-
problem som åtgärden kan undanröja är beaktansvärda. Inte heller det
förhållandet att åtgärden kan leda till en tendens att utföra tjänster i egen regi I något högre grad än som nu är fallet bör få hindra att den genomförs.
Den kritik mot förslaget som kommit från bank- och försäkringshåll är
inte särskilt riktad mot det förhållandet att skatteplikten utökas. Den riktas snarare mot det redan rådande förhållandet att banker och försäkringsbo-
lag får betala mervärdeskatt på hela vederlaget för tjänster som tillhanda-
hålls av bolag som ägs av dem själva. På bostadsområdet finns en likartad
situation. De enskilda fastighetsägarna eller bostadsrättsföreningarna kan köpa ADB- och bokföringstjänster från en bostadskooperativ organisation
eller liknande i vilken vederbörande är medlem. I vissa fall finns bestämmelser i t. ex. stadgar att dessa tjänster skall tillhandahållas av riksorganisation eller regional sammanslutning, vars främsta uppgift är att bistå medlemmarna.
Sedan början av 1970-talet har datatjänster som särskilda databolag
tillhandahåller åt ägarna undantagits från skatteplikt genom särskilda rege-
ringsbeslut i enskilda fall. I den mån samma bolag säljer tjänster åt utomstående beskattas dessa i vanlig ordning. Sådana medgivanden har lämnats till bl.a. SPADAB, Kommundata AB, Lantbruksdata AB och Norrdata
AB. De förslag utredningen nu lagt fram påverkar inte detta förhållande.
Dessa gamla medgivanden bör t. v. gälla. På sikt bör de dock upphöra att gälla, eftersom också befogenheten för regeringen att medge sådana un-
dantag bör utgå ur mervärdeskattelagstiftningen. Det får då avgöras i
vilken utsträckning nuvarande förhållanden skal lagfästas. I den mån förhållandena är likartade bör undantag kunna medges även om t.ex. försäkringsbolag eller fastighetsförvaltande företag bildar ett gemensamt ägt särskilt bolag som utför datatjänster åt ägarna. Denna möjlighet bör också kunna användas i de fall där en förening eller ett förbund tillhandahåller anslutna föreningar motsvarande tjänster. Däremot kommer utomstående som köper tjänster från dessa bolag eller föreningar att få betala
mervärdeskatt på tjänsten.
Vid remissbehandlingen har några remissinstanser krävt att tjänster som importeras av någon som inte är mervärdeskattskyldig bör beskattas vid
Prop. 1985/86: 47 importen. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort att fler och fler tjänster kan på ett enkelt sätt utföras i utlandet och importeras. Merkostnaden
för förläggning till utlandet är också i mänga fall obetydlig celler försumbar. Merparten av de tjänster som kan vara aktuella torde vara hänförliga till sådana datatjänster som tillhandahälls on line och där utredningen har föreslagit en skatteplikt för inhemsk upplåtelse av terminalåtkomst till databas. Utan att föregripa sakdiskussionen om detta förslag vill jag redan nu betona det angelägna i att man skapar en möjlighet att beskatta även
importen av tjänster. I Danmark finns ett system där importören, om han inte är mervärdeskattskyldig, har att anmäla en skattepliktig import av
tjänster och betala skatten till staten. För att ett sådant system skall vara praktiskt tillämpbart krävs att antalet importörer som själva skall redovisa
skatt på imponerade tjänster är litet. Skatten måste alltså, i likhet med vad
som gäller i Danmark, vara i det närmaste generell också på tjänsteområdet. I annat fall blir systemet alltför omfattande och svårkontrollerbart. En
skattebeläggning av importen bör komma ifråga endast i undantagsfall.
Detta innebär att som utredningen också förordat ett fortsatt arbete bör drivas som syftar till att generalisera tjänstebeskattningen. Parallellt med
detta arbete bör också utredas frågan om införande av någon form av
importbeskattning. Jag anser därmed att frånvaron av en beskattning av importerade tjänster inte behöver vara avgörande för behandlingen av nu aktuella utvidgningar av tjänstebeskattning. Däremot bör denna del hållas under uppsikt så att snabba motåtgärder kan sättas in om de negativa effekterna blir stora.
Sammanfattningsvis anser jag att övervägande skäl talar för att beskattningsområdet på tjänstesidan utvidgas. Härigenom undanröjs kumulativa effekter i skattesystemet och vi får en enklare och mer lätthanterlig mervärdeskatt som mer överensstämmer med vad som gäller i våra konkurrentländer med mervärdeskatt. Jag har emellertid viss förståelse också för
den kritik som riktats mot en utvidgad tjänstebeskattning och som kommit
från dem som är rädda för att förslaget kan innebära en övergång till en
större egenregiverksamhet. För att komma tillrätta med detta bör fortsatta
ansträngningar göras att utvidga beskattningsomrädet. När det gäller den statliga och kommunala upphandlingen av tjänster pågår ett arbete inom mervärdeskatteutredningen som syftar till att kartlägga de problem som finns inom området och att föreslå de åtgärder som kan behövas. Utredningen är oförhindrad att också särskilt studera det system som tillämpas i Danmark och som i korthet innebär att statliga verksamheter budgettek-
niskt rensas från all mervärdeskattebelastning och att kommunala verk-
samheter åtnjuter full avdragsrätt för all ingående mervärdeskatt mot att det sker en schabloniserad uttaxering på kommunerna för det härigenom uppkommande skattebortfallet.
Jag övergår nu till att behandla utredningens olika förslag.
2.2¶Tekniska konsulttjänster Prop. 1985/86: 47
7 | Mit förslag: Skatteplikt införs för tjänst som avser skattepliktig vara
och som innefattar projektering, ritning, konstruktion och därmed jämförlig tjänst samt produktutveckling. Kontroll och besiktning av byggnads- och anläggningsarbeten liksom byggledning skall också omfattas av skatteplikt. Den 20-procentiga reduceringsregeln skall
tillämpas på dessa tjänster.
on
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt bortsett från att utredningen har föreslagit en skatteplikt också för lantmäteritekniska tjänster.
Remissinstanserna har i allt väsentligt lämnat utredningens förslag utan erinringar. Förslag har framförts om att också all forskning skall omfattas av skatteplikten liksom alla konsulttjänster, såväl ekonomiska som tekniska, som utförs i samband med byggnads- eller anläggningsarbeten. Förslaget om skatteplikt för kontroll och besiktning på fastighetsområdet avvisas dock av Svenska byggnadsentreprenörföreningen som anser att effekterna av förslaget inte är tillräckligt utredda och att den ingående skatten på dessa arbeten inte torde vara av någon större omfattning. Förslaget om skatteplikt för lantmäteritekniska mätningstjänster avstyrks av lantmäteriverket, som framhåller att problemen med blandad verksamhet kvarstår och att frågan om verket bedriver yrkesmässig verksamhet eller inte är oklar.
Skälen för mitt förslag: Den ordning som nu gäller har inneburit att projek-
tering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst är skattepliktig om tjänsten utförs på vad som enligt ML anses som fastighet. Sådana
tjänster som utförs på vara är dock skattefria. Följden av detta har blivit att
vissa delar av den uppdragsverksamhet som tekniska konsultföretag bedri-
ver står utanför beskattningen. Detsamma gäller den uppdragsforskning och produktutveckling som bedrivs av självständiga företag utan egen tillverkning. Dessa företag har inte rätt till avdrag för den mervärdeskatt
som belastar deras inköp utan måste ta ut kostnadstäckning för mervärde-
skatten i sin prissättning. Bedrivs däremot verksamheten integrerat i ett tillverkningsföretag anses full avdragsrätt föreligga och inga kumulativa
skatteeffekter uppstår.
Utredningen har betonat att uppdragen för stora konsultföretag kan
omfatta både skattepliktiga och skattefria tjänster med åtföljande problem då det gäller rätten till avdrag för ingående skatt. Utredningen anser att
nuvarande regler skapar stora redovisningstekniska och kontrollmässiga
problem och dessutom ger upphov till avsevärda kumulativa effekter i
vissa fall. Jag delar denna uppfattning. Genom att inrymma samtliga nu
aktuella tjänster under skatteplikten skapas neutralitet i beskattningen
mellan företag som utför tjänsterna i egen regi och företag som är tvingade
att anlita självständiga uppdragstagare. Denna del av förslaget har inte
heller mött några invändningar vid remissbehandlingen. Förslaget bör genomföras.
Prop. 1985/86: 47 Genom ändringen kommer samtliga led i framställningen av en vara att omfattas av skatlteplikten. Detta bör också gälla sådan forskning som är
direkt hänförlig till viss produkt. Denna forskning får anses innefattas i
begreppet produktutveckling. Jag är dock inte beredd att nu låta skatteplikten omfatta all grundforskning eller, vilket har föreslagits av en remissinstans, alla konsulttjänster av såväl teknisk som ekonomisk art som utförs i samband med planerat eller pågående byggnads- eller anläggningsarbete.
Forskning bedrivs på en mängd olika ställen och i olika former. Tjänster på det ekonomiska området utförs idag av exempelvis banker, finansierings-
institut och andra som inte är skattskyldiga för sådana tjänster.
Förslaget om skatteplikt för kontroll av byggnads- och anläggningsarbeten har kritiserats av Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Jag anser det vara av stort värde att de tekniska konsulter som arbetar med stora
projekt får en enhetlig skatteredovisning både vad gäller in- och utgående
skatt. Den osäkerhet i förslaget som byggnadsentreprenörföreningen åberopar bör inte heller överdrivas. Många av de besiktningar och kontroller som återges i remissyttrandet torde vara ren myndighetsutövning och därmed falla utanför beskattningen. För att ytterligare avgränsa det skatte-
pliktiga området bör emellertid såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län föreslår uttryckligen anges att skatteplikten inte gäller kontroll och
besiktning som utförs i samband med fastighetsskötares eller vaktföretags
normala tillsyn.
Kritik har också riktats mot förslaget att inrymma lantmäteritekniska mätningstjänster under skatteplikten. Dessa tjänster är av mycket speciell karaktär och klart avskiljbara. Eftersom det alltjämt skulle föreligga vissa problem med en blandad verksamhet anser jag att skatteplikten nu inte bör utvidgas till att omfatta dessa tjänster. Dessutom tillkommer att det inte är klarlagt vilken omfattning en utvidgad skatteplikt skulle få med hänsyn till
verkets yrkesmässighet. Lantmäteriverket har hävdat att tjänster som
tillhandahålls till kommuner inte kan betraktas som yrkesmässiga tillhandahållanden i mervärdeskattelagens bemärkelse. Den offentliga verksamhetens ställning i mervärdeskattehänseende behandlas som jag tidigare framhållit av f.n. mervärdeskatteutredningen. Resultatet av detta arbete bör avvaktas innan ställning tas till denna del av förstaget.
Som RSV har framhållit bör kontroll och besiktning vara skattepliktiga
även när de avser mark.
Utredningen har också föreslagit att den 20-procentiga reduceringsregeln skall tillämpas på alla nu behandlade tjänster. I annat fall skulle de
positiva effekterna av den utvidgade skatteplikten, sett ur redovisningsoch kontrollsynpunkt, helt utebli. Utredningen anser också att samma
regler bör gälla markundersökningar som utförs av konsulter i samband med ett planerat eller pågående byggnads- eller anläggningsarbete. Några remissinstanser anser alt den 20-procentiga reduceringsregeln skall vara
tillämplig på byggledning även när denna sker i egen regi. Vid byggnads-
och anläggningsentreprenader ingår oftast byggledning i entreprenadåtagandet, men byggledning är då inte någon särskild tjänst. Detsamma gäller
också byggande i egen regi. Det är inte fråga om några specifika klart
24 avskiljbara tjänster. Det finns enligt min mening inte anledning att låta den
20-procentiga reduceringsregeln gälla generellt för bvggledning. Beskatt- Prop. 1985/86: 47 ningsvärdet får därför avgöras av den entreprenad som byggledningen
avser. På de punkter som jag inte särskilt har berört delar jag utredningens uppfattning. | |
Nu aktuella förslag bör föranleda ändringar i 10 & 1 och 5 samt 14 § och anvisningarna till 10 §.
2.3¶Uppfinnarverksamhet
Mitt förslag: Rätt till patent och nyttjanderätt till konstruktion eller
uppfinning likställs med skattepliktig vara. Härav följer att uppfin-
nare blir skattskyldiga när verksamheten är att anse som yrkesmässig.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Några remissinstanser har pekat på de problem som kan uppstå vid bedömningen
av om en verksamhet är yrkesmässig eller ej.
Skälen för mitt förslag: Den i det föregående föreslagna utökade skatteplikten för projektering m.m. som avser skattepliktiga varor innebär att alla
fristående företag som sysslar med utvecklings- och konstruktionsprojekt på uppdragsbasis inryms i mervärdeskattesystemet med rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt på förvärv för verksamheten. Detsamma tillämpas redan nu för likartade arbeten som utförs inom ett integrerat tillverkningsföretag. Mot bakgrund härav är det naturligt att även fria uppfinnare får bli skattskyldiga till mervärdeskatt med åtföljande rätt till avdrag för ingående
mervärdeskatt på investeringar i maskiner, apparater, förbrukningsvaror m. m. Härigenom undanröjs kumulativa effekter. Samtliga led i framställningen av en vara kommer, oberoende av verksamhetsform att omfattas av skatteplikten. Den utvidgade beskattningen kommer att träffa överlåtelser av nyttjanderätt eller motsvarande rätt till uppfinningar eller konstruktioner. Lagmässigt kan detta regleras på så sätt att rätt till patent och
nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning likställs med skattepliktig
vara. |
Vid remissbehandlingen har några länsstyrelser och RSV framhållit de
svårigheter som kan föreligga i att avgöra när uppfinnarverksamheten blir yrkesmässig. Jag anser inte att dessa svårigheter bör överdrivas. Samma svårigheter bör f.ö. föreligga även i andra fall och jag är inte beredd att
förorda några särregler för uppfinnare.
Det nu behandlade förslaget kräver en ändring av 7 §.
to An
Mitt förslag: Skatteplikten för automatisk databehandling (ADB)
utvidgas till att omfatta skräddarsydda program, programmering, svstemering och annan tjänst avseende ADB. Rätt till system eller
program avseende ADB likställs med vara.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna har biträtt utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: Nu gällande bestämmelser innebär att skatteplikt
föreligger för tjänst som avser automatisk databehandling. Vidare förelig-
ger skatteplikt för datorer och s.k. kringutrustning. Standardprogram anses i skattehänseende som varor och beskattas därmed. Är det däremot
fråga om specialkonstruerade program, s.k. skräddarsydda program, betraktas dessa som tillhandahållanden av skattefria tjänster. Någon rätt till avdrag för ingående skatt på denna del av verksamheten hos exempelvis
ett dataföretag föreligger således inte. Enligt utredningen har denna olikhet
skapat betydande tillämpningsproblem. Svårigheterna består i att i varje
särskilt fall avgöra vad som är skattepliktigt och inte. Något bärande skäl
till att behandla programvaran olika beroende på om det är fråga om
standard- eller specialprogram finns enligt utredningen inte heller. Skatteplikten bör därför vara generell. Det förekommer både att programvaran säljs och att rätten att utnyttja ett visst system eller program upplåts.
Några skäl för att behandla dessa förfaranden olika finns inte. Förutom datorer och programvaror tillhandahåller dataföretagen också
tjänster med anknytning till ADB. Detta gäller förstudier, ändring av rutiner, utbildning av personal för aktuellt ADB-arbete, m. m. Dessa tjänster ingår många gånger i vederlaget för datautrustningen och bör då också ingå i beskattningsvärdet för leveransen eller upplåtelsen oberoende av om
tjänsten faktureras separat eller ej. Härigenom skapas en i princip generell skattskyldighet för företag som omsätter datavaror och sådana tjänster
som är direkt hänförliga till ADB-tekniken såsom systemering, program-
mering m.m. Däremot bör även fortsättningsvis renodlad datautbildning
som inte har något samband med försäljning av datavaror eller tjänster vara skattefri i likhet med annan utbildning.
Bonscett från att vissa remissinstanser generellt avstyrker en utvidgad
tjänstebeskattning har nu behandlade delar av utredningens förslag till-
styrkts eller lämnats utan erinran.
Jag delar utredningens uppfattning och förordar att ML ändras på det
sätt utredningen har föreslagit. Ändringarna bör göras i 7 8 och 10 8 första stycket 8.
2.5¶Datorbaseradeinformationstjänster, m. m. Prop. 1985/86: 47
Mitt förslag: För datorbaserad information skall fortsättningsvis skatteplikt föreligga endast om detta följer av de allmänna bestäm-
melserna i ML. En uttrycklig bestämmelse införs som från skatteplikt undantar verksamhet som utövas vid offentliga bibliotek och vetenskapliga institutioner i den mån verksamheten inte bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet.
Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i stort med
mitt men innebär en viss utökad beskattning av själva informationen ge-
nom att vederlag för åtkomst till dator alltid beskattas.
Remissinstanserna: Den kritik som framkommit vid remissbehandlingen har framför allt gällt farhågorna för att en utvidgad beskattning kan skapa problem med en skattefri tjänsteimport. Förslag har förts fram om en
generell frihet från mervärdeskatt på datorbaserade informationstjänster.
Skälen för mitt förslag: Den i föregående avsnitt behandlade utvidgade beskattningen av ADB-tjänster innebär att sådana tjänster som tillhanda-
hålls av de renodlade dataserviceföretagen i princip i sin helhet kommer att omfattas av skattskyldigheten. Det gäller företag som sysslar med renodlad databearbetning och/eller sådana som sysslar med datautveckling.
Utredningen har under ett särskilt avsnitt behandlat den datoriserade
informationsöverföring som snabbt utvecklats under senare år. Utgångs-
punkten för utredningens diskussion har varit Datavisionen som drivs av
televerket. Datavisionen innebär att information från datorbaserade infor-
mationscentraler kan göras tillgänglig för abonnenterna med hjälp av enkel utrustning som ansluts till det vanliga telenätet. Utredningen konstaterar
att de tjänster som Datavisionen tillhandahåller åt såväl informatörer som
användare redan med gällande bestämmelser räknas som skattepliktiga ADB-tjänster. Vid beskattningen har dock undantagits de avgifter som
televerket uppbär för utnyttjande av telenätet (skattefri teletjänst). Vidare
har frågan om eventuell beskattning av bildavgiften gjorts beroende av informatörens status. Utredningen har ansett att detta bör gälla även fortsättningsvis. För att skatteplikt uttryckligen alltid skall föreligga för
upplåtelse av terminalåtkomst har utredningen föreslagit att detta anges i
anvisningarna till 10 §. För att inte fördyra informationsförsörjningen hos vetenskapliga institutioner m. fl. föreslår utredningen vidare att viss offentlig verksamhet skall räknas som yrkesmässig endast då den bedrivs i
konkurrens med näringsverksamhet. Som skäl för ett sådant undantag
anför utredningen också den möjlighet som finns att från utländska databaser skattefritt få tillgång till samma information. Utredningen har här
ansett det omöjligt att upprätthålla någon form av importbeskattning.
För egen del får jag anföra följande. När det gäller de datorbaserade
informationstjänsterna bör man, såsom delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) framhållit, skilja på de olika dator-
användningsområden som förekommer. När tekniken används för infor-
Prop. 1985/86: 47 mationsbearbetning, upphandlings-. boknings- octt beställningsfunktioner har datorn en central och dominerande funktion. Skattskyldighet för denna tjänst bör därför föreligga. Redan av gällande bestämmelser om skatteplikt för automatisk databehandling och utvecklad praxis följer att denna tjänst är skattepliktig och att beskattningen träffar de avgilter som erläggs för tjänsten bortsett från den renodlade teleavgiften. Självfallet beräknas skatten inte på de belopp som uppbärs för exempelvis färdbiljetter. teaterbiljet-
ter och liknande. Dessa belopp kan inte till någon del anses innefatta vederlag för tillhandahållande av en skattepliktig ADB-tjänst. När det däremot gäller användningen av datorer för informationslagring och informationsåtervinning blir förhållandena annorlunda. I detta fall
kommer den tillhandahållna tjänsten att bestå av två delar, dels en som avser datorbearbetningen eller tillgången till datorn, dels en som avser
själva informationen. Utredningens förslag, som också i stor utsträckning överensstämmer
med nuvarande tillämpning, innebär att man betraktar detta som två tjänster. Den ena är en alltid skattepliktig ADB-tjänst och den andra är, beroen-
de på informatörens rörelseförhållanden, en skattefri eller skattepliktig
informationstjänst. Jag delar inte denna uppfattning. De problem som vissa remissinstanser har påtalat gäller just detta förhållande. Uppdelningen är lätt manipulerbar och kan anpassas till köparens mervärdeskatteförhållanden. Denna del av förslaget innebär också att information alltid blir beskat-
tad åtminstone till viss del om den tillhandahålls via datorer och innebär en
konkurrenssnedvridning gentemot information som tillhandahålls på annat
sätt eller från annat land.
Jag anser i stället att man bör granska den information som tillhandahålls. Om den i sig själv är skattepliktig enligt ML:s allmänna bestämmelser så bör hela tjänsten vara skattepliktig och annars skattefri. Datorns roll i detta fall är underordnad och någon uppdelning av vederlaget skall inte
göras i dessa situationer. Någon mervärdeskatt skall således inte utgå på
det vederlag som betingas för exempelvis litteratursökning eller liknande on line i databas. Frågan om en utvidgad beskattning i dessa fall bör anstå till dess att möjligheterna att beskatta tjänsteimporten närmare har utretts.
Inte minst i dessa delar är farhågorna för en utländsk konkurrens stora.
Jag är medveten om att detta ställningstagande innebär att databasföre-
tagen kan få en blandad verksamhet och att detta kan innebära vissa svårigheter. Det kan också i vissa fall uppstå problem med att fastställa om
anslutningsavgifter och abonnemangsavgifter kommer att täcka skatteplik-
tig eller skattefri information. Detta bör dock i praktiken kunna lösas med
tillämpning av en huvudsaklighetsprincip. Kommer informationen att i huvudsak bestå av skattefri information bör avgifterna inte skattebeläggas.
Jag anser att de nu nämnda svårigheterna är mindre än de nackdelar som är förenade med att till viss del alltid beskatta all datorproducerad information. Härtill bidrar också att det senare alternativet skulle ge möjligheter att kringgå en beskattning genom att hänföra ersättningen till den skattefria delen och skapa en konkurrensnackdel för svenska databasvärdar.
Den av utredningen föreslagna lagregleringen om skatteplikt för upplå-
telse av terminalåtkomst till databas är onödig eftersom en sädan skatte-
plikt anses följa redan av reglerna om skatteplikt för automatisk databe- Prop. 1985/86: 47 handling. Med hänsyn till nuvarande tillämpning bör dock i anvisningarna till 10 8 föreskrivas att som skattepliktig tjänst avseende automatisk databehandling inte anses sådant tillhandahällande av information som är skattefritt.
När det gäller den verksamhet som utövas vid offentliga bibliotek. vetenskapliga institutioner och därmed jämförliga inrättningar har jag förståelse för att det behövs en uttrycklig bestämmelse om att den skall räknas som yrkesmässig endast till den del som verksamheten bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet. Detta bör såsom utredningen föreslagit ske genom ett tillägg till punkt 1 av anvisningarna till 2 §. I detta
sammanhang bör också observeras att i den mån verksamheten blir skattepliktig så uppstår också frågan om rätt till avdrag för ingående skatt på
investeringar. För flertalet gäller att verksamheten bedrivs oberoende av eventuell uppdragsverksamhet. Sådan verksamhet kommer i män av kapa-
citet först i andra hand. Det är därför naturligt att avdragsrätten begränsas
så att den endast omfattar anskaffningar som har ett direkt samband med uppdragsverksamheten.
Jag är slutligen medveten om att den nu förordade lösningen får ses som ett provisorium som relativt snart kan behöva omprövas med hänsyn inte minst till den snabba tekniska utvecklingen.
2.6¶Bokföring och skrivtjänster
Mitt förslag: Bokföring och kamerala tjänster som utförs i samband med bokföring skall vara skattepliktiga.
Utredningens förslag: Bokföring, annan kameral tjänst och skrivtjänst som utförs i redovisnings- eller skrivbyråverksamhet är skattepliktig.
Remissinstanserna har med några undantag tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinringar. Några remissinstanser har dock invänt mot att förslaget
begränsar skattskyldigheten till redovisnings- eller skrivbyråer och några
har krävt att använda begrepp ytterligare specificeras. Invändningar har också framförts mot utredningens uppfattning att skatten skall träffa endast skrivtjänster som utförs hos en skrivbyrå och inte skrivtjänster som utförs hos uppdragsgivaren. Företrädare för bostadsupplåtare har framhållit att förslaget innebär kostnadsfördyringar och att det i vart fall inte bör gälla bostadsscktorn.
Skälen för mitt förslag: Den utökade användningen av tekniska hjälpmedel på det administrativa området har, som jag tidigare har framhållit, innebu-
rit att den ingående skatten på förvärv för denna verksamhet har fått en allt
mer ökande betydelse. Många av köparna av tjänsterna är skattskyldiga och kommer därför att drabbas av en kumulativ skattceeffekt. Sådana köpare har ett påtagligt intresse av att dessa tjänster beskattas, eftersom en
sådan åtgärd undanröjer de kumulativa skatteeffekterna.
Inom området har redan med gällande bestämmelser en stor del kunnat
Prop. 1985/86: 47 inrymmas under skaueplikten genom att den del av tjänsten som avser automatisk databehandling har särfakturerats. Vidare är vissa av de tjänster som cen skrivbyrå tillhandahåller enligt gällande bestämmelser skattepliktiga. exempelvis kopiering och tryckning. Utskrifter samt ord- och textbehandling är dock oftast skattefria. Detta har lett till avsevärda tilllämpningsproblem. För vissa tjänster som till viss del avser automatisk databehandling har det varit svårt att dela upp arvodet i två delar. Genom rättsfall har på senare tid dessutom bokföring i sin helhet ansetts som en skattefri Gänst trots att uppdraget utförts med hjälp av datorer.
Utredningen har mot denna bakgrund ansett det nödvändigt med ett förtydligande. Utgångspunkten har därvid varit den att nu gällande skatteplikt utvidgas så att det är tveklöst att vissa typer av tjänster skall vara skattepliktiga. De tjänster som utredningen därvid diskuterar är bokföring och skrivtjänster. Målsättningen för utredningen har varit den att de som vanligen sysslar med dessa tjänster. redovisningsbyråer och skrivbyråer. skall så längt möjligt bli generellt skattskyldiga. Utredningen har dessutom velat begränsa skattskyldigheten så att endast de som har en viss omfattning på verksamheten och som kan äta sig fullständiga uppdrag omfattas. Utredningen har valt att uttrycka detta genom att ange att skattskyldighe-
ten för bokföring och skrivtjänst endast gäller om tjänsten utförs i redo-
visnings- eller skrivbyråverksamhet. Denna begränsning har kritiserats av
några remissinstanser.
För egen del anser jag inte att den av utredningen föreslagna begränsningen när det gäller bokföringstjänsterna är nödvändig. Bokföringstjäns-
ter bör i princip vara skattepliktiga. Var och en som yrkesmässigt utför
bokföringstjänster skall, om övriga förutsättningar för skattskyldighet i ML är uppfyllda, vara skattskyldig för denna verksamhet. I detta sammanhang bör dock beaktas vad jag anfört under avsnitt 2.1 om tjänster som tillhandahålls ”internt” inom banker, försäkringsbolag och bostadssek-
torn.
Med bokföring bör såsom RSV föreslagit förstås vart och ett av de moment som krävs för att reglerna i bokförings- och jordbruksbokföringslagen skall uppfyllas. Revision bör dock inte omfattas av begreppet bokfö-
ring och således inte ingå i det skattepliktiga området.
Det är som utredningen också framhållit av stort värde om de tjänster
som typiskt sett tillhandahålls av en redovisningsbyrå i princip i sin helhet
blir skattepliktiga. Därigenom undanröjs inte minst problem med blandad verksamhet och gemensamma anskaffningar. Skattskyldigheten bör därför utvidgas så att den också innefattar andra kamerala tjänster än bokföring men som utförs i samband med att man fullgör ett bokföringsuppdrag
exempelvis inkassering av fordringar, utbetalning av löner. redovisning av
skatt och fakturering. Jag anser att bestämmelsen bör utformas så att bokföring och kamerala tjänster som tillhandahålls i samband med bokfö-
ring också skall vara skattepliktiga. Genom en sädan bestämmelse kommer
redovisningsbyråerna att bli i det närmaste generellt skattskyldiga medan de som endast sysslar med begränsade delar av kamerala tjänster. exempelvis enbart hyresuppbörd, fakturering, inkassering av fordringar elter 30 medlemsavgifter, inte kommer att vara skattskyldiga. För skattskyldighet krävs alltså att man har åtagit sig ett bokföringsuppdrag.
Utredningen har i betänkandet närmare redogjort för de tjänster som Prop. 1985/86: 47 typiskt sett tillhandahålls av redovisningsbyråer och som skall ingå i det skattepliktiga området. Fit hör förutom bokföring även uppläggning av kontoplaner och redovisningssystem. upprättande och simulering av resultat- och likviditetsbudgets, resultat- och ställningsanalvs. redovisning av skatter, utbetalning av löner och leverantörsskulder. fakturering med reskontrabevakning och krav, upprättande av period- och årsbokslut, upprättande av årsredovisning, upprättande av deklarationer och arbetsgivareoch kontrolluppgifter, upprättande av lönsamhets- och investeringskalkyler. ekonomisk fastighetsförvaltning samt upprättande av diverse statistik. Dessa tjänster täcks då av begreppet bokföring och kamerala tjänster. Det nu förda resonemanget innebär att grunden för skattskyldigheten är
om en bokföringstjänst tillhandahälls eller inte. Detta innebär för cxempel-
vis finansieringsföretag som åtar sig att ta hand om kundernas reskontrabokföring att denna del är skattepliktig som en skattepliktig bokförings-
tjänst och att andra kamerala tjänster som tillhandahålls i samband med detta uppdrag också blir skattepliktiga. Inkassoföretag tillhandahåller normalt inte någon bokföringstjänst och kommer dä inte heller att vara skattskyldiga. För skrivbyråerna gäller att många tjänster som utförs redan idag är
skattepliktiga. Förslaget om skatt på bokföringstjänster innebär för vissa skrivbyråer att skatteplikten kommer att utökas. Utanför det skattepliktiga området kommer därefter att ligga utskrifter efter manus samt Ööversättningar av affärsbrev och annan korrespondens. Sådana tjänster kan emel-
lertid i stor utsträckning tillhandahållas också av sådana personer som inte
avses nu bli omfattade av ML. Dessutom tillkommer att begreppen skrivtjänst och skrivbyråverksamhet är oklara och att problem uppkommer om skrivtjänster som utförs hos uppdragsgivaren inte skall beskattas. Denna del av tjänsteområdet bör därför övervägas ytterligare innan lagstiftning sker.
Jag förordar att den del av förslaget som gäller bokföring och kamerala tjänster genomförs nu i modifierad form men att övriga förslag får avvakta
ytterligare utredning. Bestämmelser av nu förordat innehåll bör föras in i
10 5 11.
2.7¶Marknadsundersökningar m. m.
Mitt förslag: En generell skatteplikt införs för marknads- och opini-
onsundersökningar som utförs åt någon för dennes yrkesmässiga
verksamhet.
Utredningens förslag: Den utökade skatteplikten begränsas till att omfatta
endast marknadsundersökningar.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har särskilt kommente-
rat detta förslag. Några länsstyrelser åberopar den i betänkandet återgivna
skrivelsen från Föreningen Svenska Marknadsundersökningsinstitut 31
(FSM) och pekar på de svårigheter som finns att särskilja marknads- och opinionsundersökningar med åtföljande problem med en blandad verksamhet. FSM anser att det inte på ett relevant och entydigt sätt går att definiera skillnaden mellan nämnda undersökningar. Ofta är dessa enligt FSM sam-
manvävda i en studie. Föreningen föreslår att både marknads- och opini-
onsundersökningar inryms under skatteplikten.
Skälen för mitt förslag: Syftet med utredningens förslag har varit att undan-
röja kumulativa skatteeffekter och att försöka få dem som sysslar med marknadsundersökningar generellt skattskyldiga för att undvika problem
med blandad verksamhet. Dessa företag är nu skattskyldiga för vissa reklamtjänster och ADB-tjänster. Detta har vållat tillämpningsproblem.
Den vid remissbehandlingen framförda uppfattning att det inte går att särskilja marknads- och opinionsundersökningar bör beaktas. Genom att dyr teknisk utrustning, framför allt datorer, används i stor utsträckning inom denna verksamhet måste målet vara att undanröja kumulativa skat-
teeffekter. Den enda praktiska metoden för att nå detta mål är att utvidga skatteplikten så att den omfattar både marknads- och opinionsundersökningar. Detta överensstämmer också med de önskemål som förts fram av branschen. Skatteplikten bör, såsom utredningen också framhållit, begränsas till att endast gälla de undersökningar som utförs för uppdragsgivare
för av denne bedriven kommersiell verksamhet som avser omsättning av varor och tjänster. ML använder begreppet yrkesmässig i en mängd avseenden. Detta bör gälla även här.
Bestämmelser av nu förordat innehåll bör föras in i 10 3 9.
2.8¶Rengöring av fastighet
Mitt förslag: Rengöring av byggnad eller annan anläggning skall uttryckligen anges som skattepliktiga tjänster. Städning, sotning eller fönsterputsning undantas dock.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Med några få undantag har förslaget tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av remissinstanserna. Fastighetsägareförbundet har framhållit att förslaget innebär att en del idag skattefria tjänster skulle bli
skattepliktiga. Liknande synpunkter har framförts av Svenska byggnadsentreprenörföreningen.
Skälen för mitt förslag: I likhet med vad som gäller idag bör städning och
rengöring av i bruk tagna bostäder och andra lokaler inte omfattas av skatteplikt. Rengöring som har samband med ny-, till- eller ombyggnad eller reparation eller underhåll av byggnader och andra anläggningar som utgör fastighet bör däremot falla in under skatteplikten. Den nu gällande lagregleringen har vållat viss tveksamhet. För att ingen tvekan skall råda om det skattepliktiga området föreslår utredningen en precisering av lagen.
De farhågor om en utökad skatteplikt för gaturenhållning. snöröjning och Prop. 1985/86: 47 rengöring av trädgård som framhållits av någrä remissinstanser torde bero
på ett missförstånd. Den av utredningen föreslagna ändringen innebär
endast att det är rengöring av byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet som omfattas av skatteplikten. Utan att ändra innebörden av utredningens förslag förordar jag en något enklare lagtext. Ändringarna bör som utredningen föreslagit göras 1 10 § första stycket 4 och sjätte stycket av anvisningarna till 10 &.
2.9¶Utförsel av tjänst
Mitt förslag: Tillhandahållande av tekniska konsulttjänster och automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare skall likställas med export. Motsvarande skall också gälla vid upplåtelse av skatte-
pliktiga rättigheter till utländsk användare.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna har tillstyrkt förstaget.
Skälen för mitt förslag: För att svenska företag skall kunna konkurrera på
lika villkor med sina utländska kollegor bör tjänster som omfattas av den
utvidgade skatteplikten kunna betraktas som exporterade när de tillhanda-
hålls ät utländska uppdragsgivare för användning utomlands. De svenska
företagen bör vidare ha kvar avdragsrätten för ingående mervärdeskatt som belöper på förvärv för utlandsuppdragen. Detta ställningstagande
överensstämmer med vad som redan gäller enligt 2 a § för tjänster som
exporteras och som nu är beskattade. Remissinstanserna har också till-
styrkt förslaget.
Några remissinstanser har dock framhållit att bestämningen utländsk
bör defineras. I dessa sammanhang bör, såsom RSV föreslår, för fysiska personer bestämmelserna i punkt I av anvisningarna till 53 § kommunal-
skattelagen (1928:370) vara vägledande för bedömningen om någon är
bosatt här i riket eller är utlänning. För juridiska personer kan det hemvist-
begrepp som anges i I $ valutaförordningen (1959: 264) tillämpas.
I anvisningarna till 2 a § finns vissa begränsningar angivna som förutsättning för export. Utredningen har föreslagit att inskränkningen som nu gäller för rapport m. m. slopas. Jag är emellertid inte beredd att nu genomföra den ändringen. Frågan om vilka villkor som fortsättningsvis skall vara
kvar bör övervägas samlat i ett sammanhang. De ändringar som jag nu
förordar bör tas in i 2 a § punkterna 10-12. Den nu gällande regleringen i
2 a 8 10 bör flyttas till en ny 2 a § 13. Vidare bör en följdändring göras i anvisningarna till 2 a §.
3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 47
3.1¶Fartyg för yrkesmässigt fiske
Mitt förslag: Det nu gällande undantaget från skatteplikt för fartyg som används för yrkesmässigt fiske begränsas till att enbart gälla skepp.
Utredningens förslag: Överenstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av alla remissinstanser utom Sweboat-Båtbranschens riksförbund, som anser att fördelarna med nuvarande system överväger, och Sveriges fiskares riksförbund, som anser att onödiga och allvarliga likviditetsproblem kan
uppstå då fiskeföretagen blir tvungna att under lång tid betala räntor för innestående mervärdeskatt.
Skälen för mitt förslag: Det nuvarande undantaget för fartyg som används
för yrkesmässigt fiske har lett till stora problem vid tillämpningen. Pro-
blemen är hänförliga till de mindre fartygen — båtarna — och består i att antingen säljaren inom landet eller tullmyndigheten vid import skall avgöra
om båten skall användas för yrkesmässigt fiske eller ej. Varken säljaren
eller tuilmyndigheten torde med någon säkerhet kunna avgöra vad båten
skall användas till. Genom slopandet av kontantmetoden och mervärde-
skatten på räntor finns såsom utredningen också framhållit inte längre skäl för att bibehålla ett undantag som lett till svåra tillämpningsproblem och
också åtgärder i skatteundandragande syfte. I likhet med vad som gäller för andra näringsidkare som är med i mervärdeskattesystemet föreligger avdragsrätt för mervärdeskatten på anskaffningar för den yrkesmässiga verksamheten. Frågan om yrkesmässighet eller ej skall också rimligen avgöras av beskattningsmyndigheten och inte av säljaren av viss vara.
De invändningar om likviditetsproblem som framförts torde i de flesta
fall vara överdrivna. Några andra bärande skäl för att fiskare inte skall ha samma mervärdeskatteregler som andra näringsidkare har inte framförts. Jag förordar därför att utredningens förslag genomförs genom en ändring av 8 § I. Som en följd av detta bör även anvisningarna till 8 § ändras.
3.2¶Sedlar och mynt
Mitt förslag: Sedlar och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel undantas från skatteplikt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med milt.
Ingen remissinstans har motsatt sig ett genomförande av förslaget.
Skälen för mitt förslag: Frimärken är sedan lång tid tillbaka undantagna Prop. 1985/86: 47 från mervärdeskatt. Fackhandeln med frimärken och den med sedlar och mynt arbetar under så likartade förhållanden att några bärande skäl för en åtskillnad i mervärdeskattehänseende inte längre föreligger. Till bilden hör
också de uppenbara svårigheter som finns att upprätthålla beskattningen. Detta gäller i synnerhet i samband med resandeinförseln. Det nu gällande
undantaget för frimärken bör därför utvidgas till att gälla också mynt och sedlar som är eller har varit gällande betalningsmedel. Jag är inte nu beredd att föreskriva andra inskränkningar i skattefriheten. Inte hetler är jag beredd att beträffande inneliggande lager hos mynthandlare kräva en
återföring av tidigare avdrag för fiktiv skatt. Vid prissättningen av inköpet torde handlaren ha beaktat rätt till avdrag för fiktiv skatt föreligger. Med hänsyn härtill vore det oriktigt att nu äterkräva detta avdrag. Ändringen
bör genomföras genom ett tillägg till & $ 13. Jag förordar också en viss språklig modifiering av utredningens förslag. En följdändring bör också
göras i anvisningarna till 7 8.
3.3¶Ortopediska hjälpmedel
Mitt förslag: Inga ändringar föreslås såvitt gäller ortopediska hjälpmedel.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Landstingsförbundet och Kommunförbundet har för att uppnå konkurrensneutralitet mellan verksamhet som utövas av sjuk-
vårdshuvudmännen och utanför deras regi förordat att ortopediska hjälpmedel alltid undantas från skatteplikt.
Skälen för mitt förslag: Verksamhet som bedrivs av sjukvårdshuvudmännen i egen regi med egen personal och som avser tillverkning och repara-
tion av hjälpmedel åt handikappade medför ingen skattskyldighet enligt ML. Däremot är alla varor och tjänster som inköps i princip belastade med mervärdeskatt. Tjänster som säljs till sjukhusen är således belastade med mervärdeskatt. Landstingens inköpscentral har i skrivelse till utredningen påpekat att nuvarande regler kan medföra en övergång till egenregiverksamhet av skatteskäl. Utredningen har dock bedömt att konkurrenssituationen inte är sådan att skatten allvarligt kan inverka på utvecklingen av
verksamheten. Ett bifall till framställningen skulle enligt utredningen kräva en klar avgränsning av vad skattelättnaden skall omfatta med avseende på såväl varor som tjänster. Utredningen har också ansett att det för undantag krävs mycket starka materiella och skattetekniska skäl. Utredningen har inte funnit att någon ändring av reglerna är motiverad. Jag delar denna uppfattning.
2» in
utomlands
Mitt förslag: Statliga biståndsorgan och riksomfattande hjälporgani-
. sationer skall kunna erhålla återbetalning av mervärdeskatt på för-
värv eller införsel av vara som är avsedd att föras ut ur landet för
utomlands bedriven verksamhet.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.
Ingen remissinstans har ställt sig avvisande till förslaget. Dock har länssty-
relsen i Stockholms län och Sveriges redovisningskonsulters förbund för-
ordat att frågan om kompensation för mervärdeskatten löses i annan ord-
ning. Vidare har föreslagits att återbetalningen begränsas till riksorganisa-
tioner och att kretsen ytterligare preciseras. |
Skälen för mitt förslag: Varor som tas i anspråk för utomlands bedriven
hjälpverksamhet eller Itiknande skall inte belastas med svensk mervärdeskatt. Så är inte heller fallet om varorna levereras direkt till utlandet eller
till en av köparen anlitad speditör för vidare befordran till utlandet. Under
senare tid har RSV med stöd av 76 8& medgett befrielse från mervärdeskatt för vissa leveranser till Svenska Röda Korsets Centralstyrelses katastrofförråd. Liknande verksamhet bedrivs emellertid även av andra organisationer. För att få enhetlighet och enkelhet i systemet bör ett system liknande det som gäller för återbetalning av mervärdeskatt till diplomater
införas också då det gäller dessa organisationer. I lagstiftningen bör införas
en möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att medge återbetalning av skatt på förvärv som görs för utomlands bedriven verksamhet av statligt biståndsorgan, enskild hjälporganisation och FN-organ. Återbetalningen bör ske på ansökan från organisationen och omfatta införsel och införslar under minst en kalendermånad. Det föreslagna systemet bör handhas av RSV. Verkets beslut får överklagas hos kammarrätten genom besvär.
Genom detta system kommer säljaren av varorna inte att behöva behandla försäljningarna till dessa organisationer på annat sätt än andra
inrikes försäljningar. Erfarenheterna från systemet med återbetalning till
diplomaterna är goda. De organisationer som bör komma ifråga är enbart de som har rikstäckning. Det torde också vara enbart dessa som har möjlighet att bygga upp katastroflager i Sverige. Mindre organisationer får göra sina inköp med leverans direkt till utlandet för att undvika mervärde-
skattebelastning på sina inköp. I ML bör införas en ny 76 b & med det
innehåll jag nyss har nämnt. I lagen bör uttryckligen anges att återbetalning kan ske då det gäller ett FN-organ, statligt biståndsorgan eller riksomfattande hjälporganisation.
5¶Auktionsförsäljning Prop. 1985/86: 47
Mitt förslag: Sådan förmedling av varor som auktionsförrättare utför
skall anses som en skattepliktig tjänst.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Värmlands län samt AB Stockholms
Auktionsverk och Göteborgs Auktionsverk AB avstyrker utredningens
förslag. Övriga har lämnat förslaget utan erinran elter tillstyrkt det. Kritikerna anser att dessa auktioner i huvudsak enbart omsätter privat lösöre och därmed fyller en social funktion. Dessa skapar inte heller något mervärde. Ett genomförande leder till att försäljningen flyttas till andra kanaler. Kostnaderna för administration och kontroll torde enligt auktionsverken Ieda till att nettoeffekten av en beskattning blir Iiten.
Skälen för mitt förslag: Enligt ML medför all yrkesmässig omsättning av I
princip alla varor skattskyldighet. Vidare föreligger skattskyldighet för den
som i eget namn förmedlar försäljning av varor och tjänster och uppbär betalning av kunden. Vid försäljning på auktion omfattar skattskyldigheten dock endast s.k. producentauktioner. Vidare gäller att en yrkesmässig säljare av varor är skattskyldig även om försäljningen sker på auktion.
De tidigare rådande svårigheterna att sälja begagnade varor genom den yrkesmässiga handeln har i stor utsträckning undanröjts genom införandet av avdrag för fiktiv skatt. Vid omsättning av begagnade varor inom den yrkesmässiga handeln kommer endast det inom handeln skapade mervärdet att beskattas. Detta mervärde består, om inga reparationer eller dylikt görs, endast av den provision eller handelsmarginal som handlaren vill ha för sin insats. Väljer en privatperson att inte anlita en yrkesmässig hand-
lar; utan försöka sälja varan genom ett auktionsföretag och således
”köpa” en förmedlingstjänst uppkommer ingen mervärdeskattebelastning. Från skattesynpunkt likställs auktionsförsäljningen med en försäljning som sker utan anlitande av mellanhänder, dvs. mellan två privatpersoner. Att utsträcka beskattningen till att omfatta också försäljning av varor mellan privatpersoner är av praktiska skäl uteslutet. Det förslag utredningen
lämnat innebär dock att man får en likartad beskattning i de fall man väljer
att antingen sälja varan till en yrkesmässig handlare elter att köpa försäljningstjänsten genom ett yrkesmässigt auktionsföretag. Beskattningen kommer att träffa antingen det påslag som handlaren gör eller den provi-
sion som auktionsföretaget tar ut. I båda fallen beskattas alltså mervärdet. Jag delar inte den uppfattning som framförts av kritikerna. Verksamheten
även vid de kommunala auktionsverken skall vara självbärande oaktat den
sociala funktionen. Auktionsverken tar således betalt för den tjänst man
utför i syfte att göra verksamheten självbärande ekonomiskt.
Länsstyrelsen i Värmlands län anser att endast de s.k. kvalitetsauktionerna borde omfattas av beskattningen men avstyrker detta med hänvisning till gränsdragningsproblem. För egen del anser jag inte att det förelig- 37
Prop. 1985/86: 47 ger någon principiell skillnad mellan vanliga auktioner och s.k. kvalitetsauktioner.
Den av Auktionsverket i Göteborg framförda uppfattningen om en tredubbel beskattning är inte riktig. Det nu aktuetla lagförslaget innebär inte
att varan beskattas på nytt. Det som beskattas är endast den tjänst nämli-
gen försäljning av varan som auktionsföretaget tillhandahåller. Den tjäns-
ten är självfallet inte udigare beskattad.
Utredningens förslag har lämnats utan erinran eller tillstyrkts av nästan alla remissinstanser och bör enligt min uppfattning genomföras. En änd-
ring bör göras 1 anvisningarna till 10 §. Som en följd härav bör också en
mindre korrigering göras i punkt 3 av anvisningarna till 2 8.
6 Privat nyttjande av motorfordon
Mitt förslag: I likhet med vad som redan gäller för omsättningstillgångar bör privat nyttjande av personbilar som utgör anläggningstillgångar hos yrkesmässiga säljare av sådana fordon anses som uttag.
Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt.
Remissinstanserna: Några länsstyrelser har förordat att en uttagsbeskattning också bör ske för privat nyttjande av andra anläggningstillgångar. Motorbranschens riksförbund har inget att erinra mot att inventariebilar jämställs med omsättningsbilar i beskattningssammanhang men anser ändå
att någon uttagsbeskattning inte bör ske. Bilindustriföreningen avstyrker också förslaget. Dessa organisationer förordar dock om förslaget ändå
genomförs en reduktion av beskattningsunderlaget med hänsyn till att
drivmedel, skatt och försäkring inte bör belastas med mervärdeskatt.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avstyrker helt förslaget och
förordar att också privat nyttjande av omsättningstillgångar skall undantas från beskattning.
Skälen för mitt förslag: Den som sysslar med yrkesmässig återförsäljning
eller uthyrning av bilar har full avdragsrätt för ingående skatt på alla fordon. Om fordonet bokförs som en omsättningstillgång skall privat nyttjande av fordonet uttagsbeskattas. Om fordonet däremot bokförs som en anläggningstillgång sker ingen sådan uttagsbeskattning. I stället får en
uppskattning av den privata användningen göras vid inköpstillfället och avdrag för ingående mervärdeskatt medges inte till den del fordonet väntas
bli använt för privata ändamål. Det finns enligt min mening inte något skäl till att behandla fordonen olika beroende på om fordonet bokförts som omsättningstillgångar eller en
anläggningstillgångar. Motorbranschens riksförbund har också tillstyrkt
att fordonen jämställs. Något skäl för att inte alls beskatta den privata användningen av motorfordon har inte anförts. Uttagsbeskattningen bör
38 därför omfatta alla fordon som inom bilhandeln används privat.
Utredningens förslag att värdet skall vara detsamma som gäller för Prop. 1985/86: 47
underlag för socialavgifter har kritiserats av några remissinstanser som
efterlyst en schablon. Det föreslagna värdet bygger emellertid på en schablon som är den beräknade kostnaden för innehav av olika bilar vid en årlig
körsträcka av 1000 mil. RSV fastställer förmånsvärdet. Värdet är olika om
förmånen omfattar helt fri bil och om exempelvis drivmedel betalas av förmånstagaren.
Av praktiska skäl bör ett enhetligt förmånsvärde användas. Jag anser att man kan nöja sig med det förmånsvärde som gäller om förmånstagaren
själv betalar drivmedel.
Utredningen har också föreslagit att redovisningen får anstå till den sista redovisningsperioden för det kalenderår under vilket uttaget gjorts. Detta bör ytterligare underlätta tillämpningen och även ge en viss kompensation för att schablonvärdet även täcker viss kostnad för skatt och försäkring.
Även det förhåilandet att fullt avdrag för ingående skatt medgetts redan vid
inkopet av fordonet ger viss ytterligare kompensation för detta. Förslaget bör genomföras.
Nu föreslagna ävdringar bör göras 1 15 §. punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § och anvisningarna till 14 §.
7 Uthyrning av rörelselokaler
Mitt förslag: De av RSV föreslagna ändringarna, som innebär för-
tydliganden av nuvarande bestämmelser om skattskyldigheten för uthyrning av rörelselokaler och som huvudsakligen gäller återföringsskyldigheten och avdragsrätten, bör genomföras.
RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.
Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt RSV:s förslag. Några re-
missinstanser har dock förordat ett helt ändrat system för att uppnå syftet
med bestämmelserna dvs. konkurrensneutralitet mellan rörelser som bedrivs i egna lokaler och sådan som bedrivs i hyrda lokaler. Ytterligare några remissinstanser har framfört kritik mot enskilda detaljer av förslaget.
Skälen för mitt förslag: Fastighetsägare kan efter ansökan bli skattskyldiga för uthyrning av lokaler som används i mervärdeskautepliktig verksamhet. Detta system, som varit i kraft i drygt 5 år, har gjort att det i mervärdeskattehänseende inte spelar någon roll om en mervärdeskattepliktig verksam-
het bedrivs i egna eller hyrda lokaler. I bägge fallen undanröjs all ingående skatt och därmed uppstår inga kumulativa effekter. Systemet leder till
konkurrensneutralitet.
I materiellt hänseende har, vilket också bekräftas av remissinstanserna, systemet fungerat tillfredsställande. Det avsedda syftet med bestämmel-
serna har uppnåtts. Däremot har reglerna 1 vissa fall lett till tillämpnings-
svårigheter och vidlyftiga arbetskrävande utredningar. Detta har föranlett 39
RSV att göra en översyn av bestämmelserna och föreslå vissa smärre förändringar av reglerna för att härigenom underlätta tillämpningen. Dessa ändringar har godtagits av i det närmaste samtliga remissinstanser. Endast
ett fåtal har haft invändningar och då mot delar av förslaget. Vid remissbe-
handlingen har emellertid framförts önskemål om en radikal förenkling av
detta regelsystem. Även om jag har förståelse för dessa önskemål är jag
inte beredd att nu föreslå längre gående ändringar än de RSV har tföresla-
gil. Dessa ändringsförslag bör i princip godtas. Jag övergår därför nu till att i detalj beskriva de olika ändringarna.
RSV föreslår att det i lagtexten uttryckligen anges att det endast är lokaler t vilka det bedrivs en stadigvarande mervärdeskattepliktig verksamhet som kan komma ifråga för den frivilliga skattskyldigheten. Syftet
med denna ändring är att förhindra ideliga ändringar av skattskyldigheten.
Stadigvarande bör i detta fall bedömas med utgångspunkt i fastighetsägarens avsikt med uthyrningen. Ett sådant synsätt torde också överensstämma med vad som gäller på inkomstskatteområdet. Förslaget bör genomföras genom ett tillägg i 2 § fjärde stycket.
Det finns i nuvarande regelsystem särskilda tidsfrister för återföring till beskattning av tidigare gjorda avdrag. En återföring skall ske när förutsättningarna för den frivilliga skattskyldigheten har upphört att gälla inom sex år. Återföringsskyldigheten omfattar hela skatten om skattskyldigheten upphör inom tre år och annars halva skatten. Dessa tidsfrister räknas från
utgången av det kalenderår under vilket länsstyrelsen har meddelat sitt
beslut om skattskyldighet. RSV har ansett det otillfredsställande att tidsfristen görs beroende av tidpunkten för länsstyrelsens beslut. RSV föreslår därför att tidsfristen alltid skall räknas från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldigheten har börjat gälla. Samtliga remissinstanser utom Sveriges industriförbund har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinringar. En ändring av given innebörd bör därför göras i 15 § femte stycket.
Säljs en fastighet skall avdragen skatt återföras. Det har i den praktiska tillämpningen uppstått oklarhet om det är dagen för försäljningen eller
dagen för tillträdet som skall vara utgångspunkt för beräkningen av tids-
fristen. RSV har ansett det vara mest lämpligt om säljaren, om han uppbär avkastning från fastigheten, kvarstår som skattskyldig till frånträdesdagen. Härigenom uppnås enligt RSV också överensstämmelse med vad som gäller vid inkomsttaxeringen. Mot detta har inte framförts några invändningar. Regler av denna innebörd bör föras in i punkt I av anvisningarna
till 2 §.
RSV har vidare fört fram ett förslag om att tidpunkten för återförings-
skyldigheten skall beräknas från äganderättsövergången och inte från-
trädesdagen. I annat fall föreligger enligt verket risk för att tillträdet anpassas efter tidsgränserna för återföringsskyldigheten. Denna del av förslaget har kritiserats av Sveriges industriförbund. Svenska byggnadsen-
treprenörföreningen och Sveriges fastighetsägareförbund liksom av läns-
styrelsen i Jönköpings län. Skattskyldigheten och återföringsskyldigheten bör enligt dessa bedömas efter samma utgångspunkter, nämligen den tid 40 under vilken skatiskyldighet förelegat. Jag delar denna uppfattning. Ett
införande av vtterligare en för regelsystemet väsentlig tidpunkt skulle Prop. 1985/86: 47 försvåra tillämpningen. Denna del av förslaget bör således inte genomfö-
ras.
Enligt bestämmelser i ML får återfört belopp räknas som en driftkostnad vid inkomsttaxeringen. I de fall deklaration för mervärdeskatt skall avlämnas efter beskattningsårets utgång kan detta få den konsekvensen att det inte finns någon förvärvskälla att göra avdrag i, eftersom fastigheten har sålts. RSV föreslår att den i praktiken redan accepterade tillämpningen uttryckligen lagfästs i ML. Eftersom detta redan tillämpas i praktiken och då jag inte anser att nya regler som gäller inkomstskatt bör föras in i ML
bör förslaget inte genomföras. När en fastighet säljs kan köparen av fastigheten frivilligt gå in i systemet och få avdrag för den skatt som säljaren skall återföra. I den mån
någon del av en tidigare skattepliktig lokal i samband med den nya ägarens tillträde blir outhyrd kan den nya ägaren inte få avdrag för denna del av den
återförda skatten. Detta är enligt RSV inte tillfredsställande. En möjlighet bör införas till ytterligare avdrag under en treårsperiod allteftersom de
tomma lokalerna blir uthyrda till någon som bedriver mervärdeskattepliktig verksamhet. Detta förslag har allmänt tillstyrkts och bör genomföras. Bestämmelser härom bör tas in i anvisningarna till 17 §.
Vid remissbehandlingen har framförts önskemål om att de nu gällande tidsfristerna skall vara hänförliga enbart till fastigheten och således följa med vid äganderättsbyten. Jag anser dock med hänsyn till ändrade förhållanden både vad gäller hyresgäster, lokalers inredning och utstyrsel att ett sådant system skulle bli helt ohanterligt och också kunna ge materiellt sett
helt felaktiga resultat. Tidsgränserna bör därför även fortsättningsvis följa
ägaren. RSV har dock föreslagit en ändring av detta synsätt i fråga om
benefika fång. Överlåts en fastighet utan vederlag exempelvis genom arv
eller gåva bör förvärvaren träda i den tidigare ägarens ställe såvitt gäller rättigheter och skyldigheter enligt ML. Detta har betydelse framför allt då
det gäller tidsfristerna. I dessa fall bör således inte någon ny tidsfrist börja löpa. Jag förordar en sådan ändring. Jag är däremot inte beredd att föreslå
att denna liberalisering av reglerna också skall gälla i de fall då fastigheten
överlåts mot vederlag men på sådana villkor att överlåtelsen i andra skattesammanhang likställs med benefikt fång. Jag anser det inte lämpligt
att de nu föreslagna reglerna också skall gälla dessa fall. Den föreslagna ändringen bör göras i ett nytt stycke av 2 §.
8 Gränsen för redovisningsskyldighet
Mitt förslag: Gränsvärdet för redovisningsskyldighet höjs från 10000
till 30000 kr.
RSV:s förslag: RSV har föreslagit en höjning till 50000 kr.
Remissinstanserna: Endast några få avstyrker en höjning av gränsvärdet. 41
Prop. 1985/86: 47 En majoritet har tillstyrkt RSV:s förslag. Ett tiotal remissinstanser förordar dock en försiktig uppiustering och föreslår därför 20000 eller 30 000 kr. som gränsvärde. De skäl som åberopas mot verkets förslag är risken för brister i konkurrensneutraliteten och de problem som uppstår genom att en fjärdedel av de skattskyldiga inte omfattas av redovisningsskyldigheten.
Skälen för mitt förslag: Den nu gällande gränsen för redovisningsskyldig-
1969. En höjning är motiverad med hässyn till penningvärdeförändringar och till önskemålet om en förenklad administration. Jag anser dock att man bör vara relativt försiktig så att inte nya problem uppstår. Även de farhå-
gor för brister i konkurrensneutraliteten som förts fram vid remissbehand-
lingen bör beaktas. Jag har funnit det lämpligt att nu stanna för en höjning till 20000 ki. I samband med denna höjning bör också beräkningsgrunden
för redovisningsskyldigheten ändras. Avgörande för redovisningsskyldig-
het bör fortsättningsvis vara om summan av vederlagen och uttagsvärdena ink!. mervärdeskatt överstiger 30000 kr. Omsättningen skall således inte
beräknas på de reducerade beskattningsvärdena. Begreppet skauepliktig omsättning får alltså en ny innebörd i detta sammanhang.
Enligt RSV:s utredning behöver ca 74 000 skattskyldiga inte längre redovisa mervärdeskatt om gränsen sätts till 30000 kr. Skattebortfallet har RSV beräknat till 30 milj. kr. Nu förordade ändringar bör göras 16 §.
9 Beskattningsvärde för servering
Mitt förslag: Nuvarande reduceringsregel för serveringstjänster be-
hålls.
RSV:s förslag: Reduceringsregeln för serveringstjänster slopas och full mervärdesskatt skall utgå på denna tjänst.
Remissinstanserna: En majoritet bland länsstyrelserna har tillstyrkt RSV:s förslag medan en klar majoritet av samtliga remissinstanser förordar att
nuvarande regler behålls. Det främsta skälet för dem som avstyrker är den
ekonomiska effekten för restaurangnäringen och konsumenterna.
Skälen för mitt förslag: Otvivelaktigt har gällande reduceringsregel för
serveringstjänster lett till tillämpningssvårigheter. Ett slopande av regeln skulle underlätta tillämpningen för dem som enbart bedriver serveringsrörelse. För dem som driver hotellrörelse och som också tillhandahåller mat uppstår dock nya problem eftersom hotelltjänster beskattas på samma sätt
som serveringstjänster, dvs. med cen lägre mervärdeskatt. Vid remissbehandlingen har också framhållits nödvändigheten av mer omfattande ana-
lyser av effekterna av förslaget från såväl företagsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt. Jag delar denna uppfattning och jag är därför
inte nu beredd att förorda att förslaget genomförs. Däremot bör fortsatta Prop. 1985/86: 47 ansträngningar göras för att undanröja de problem som finns för företag som har att tillämpa olika skattesatser i sin verksamhet.
10 Ikraftträdande
Mitt förslag: Ändringarna bör i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1986.
Skälen för mitt förslag: Några av de förslag som jag i det föregående har förordat innebär att det tillkommer nya skattskyldiga. som bör kunna nås av myndigheternas information. Jag förordar med hänsyn härtill att de nya reglerna inte skall träda i kraft förrän vid halvårsskiftet 1986. Härigenom torde RSV, länsstyrelserna och berörda skattskyldiga få tillräckligt lång tid till förberedelser före ikraftträdandet.
De nya reglerna för sedlar och mynt samt fiskebåtar bör dock träda i
kraft så snart som möjligt. Jag förordar att detta sker den I mars 1986. I övergångsbestämmelserna bör fastslås att rättighetsöverlåtelser som
gjorts före ikraftträdandet inte till någon del skall beröras av de nya reglerna.
11 Lagrådets hörande
Med hänsyn till att lagstiftningsåtgärderna i huvudsak är av enkel beskatfenhet och i övrigt har motsvarigheter I redan gällande bestämmelser I ML
anser jag att lagrådets yttrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.
12 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprävtat förslag
till
lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
13 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1985/86: 47 Bilaga I
Mervärdeskatteutredningens sammanfattning av
betänkandet (Ds Fi 1985: D) Översyn av mervärdeskatten Del IX Skatteplikt för tekniska och administrativa tjänster m.m.
Utredningen behandlar i detta sitt nionde delbetänkande ett antal materiel-
la mervärdeskattefrågor som päller beskattningsområdets etler skattepliktens omfattning, export av vissa tjänster, förvärv av varor för hjälpverksamhet eller motsvarande utomlands, skattskyldighet för auktionsförsäljningar samt beskattningen av privat utnyttjande av motorfordon inom bilbranschen. Av dessa frågor är det den del av beskattningsområdet som
gäller skatteplikten för tjänster som utredningen ägnat särskild uppmärk-
samhet.
I mervärdeskattelagen (ML) har beskattningsområdet utformats med en
i princip generell skatteplikt för varor med endast specifikt angivna undan-
tag, medan skatteplikten för tjänster gäller för specifikt angivna prestatio-
ner med likaledes specifikt angivna inskränkningar i det eljest skattepliktiga området. Denna utformning, som kan ses som ett arv från skattens föregångare, den allmänna varuskatten, medförde att skatten fick en snä-
vare ram än vad som allmänt gäller för utländska mervärdeskatter. Bl. a.
blev följden att åtskilliga av sådana tjänster. som tillhandahålls i uppdrags-
verksamhet och som ofta utförs åt skattskyldiga företagare. ställdes utanför beskattningen. Den bedömningen gjordes att man kunde bortse från de kumulativa skatteeffekter som kunde bli följden av att inte inrymma dessa
tjänster under skatteplikten.
Under den tid som gått sedan mervärdeskatten infördes har törhällandena ändrats, i vissa delar höpst radikalt. Tekniska hjälpmedel har fått en ökad användning och medfört att de skattebelagda förvärven för verksamheterna har ökat. Därmed har inte bara de kumulativa skatteetfekterna blivit större utan också bidragit till bristande konkurrensneutralitet i be-
skattningen. Detta motiverar enligt utredningen att skatteplikten för tjäns-
ter omprövas och utvidgas.
En utvidgning av tjänstebeskattningen aktualiserar frågan om att även för denna del av beskattningsområdet tillämpa tekniken med en i princip generell skatteplikt med specifikt angivna undantag. dvs. den teknik som
tillämpats för skatteplikten för varor. Utredningen har dock avstått från att
nu föreslå en sådan genomgripande ändring, men konstaterar att de fram-
lagda förslagen inte försvårar en framtida sådan omläggning.
Den fortsatta redogörelsen följer dispositionen i betänkandet.
Tekniska konsulttjänster (avsnitt 3.2) Arbeten i form av projektering, ritning, konstruktion och liknande utgör nu skattepliktiga tjänster. om de avser byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt ML, men inte om arbetet avser vara. Denna gräns- 44 dragning har medfört att konsultföretagen inom byggnads- och anlägg-
ningsområdet i betydande utsträckning utför både skattepliktiga och inte Prop. 1985/86: 47 skattepliktiga tjänster. :
Den verksamhet som bedrivs av tekniska konsultföretag, innefattar ofta forskning. produktutveckling och tekniskt biträde beträffande sådana process- och produktionsanläggningar och annan maskinell utrustning som i mervärdeskattehänseende räknas som vara.
Det är vanligt att de tekniska konsultarbetena i samma projekt avser
både skattepliktig vara och sådana byggnader och anläggningar som utgör
fastighet. Det uppkommer därför i många fall en s.k. blandad verksamhet med därav följande tillämpningsproblem både vad gäller skatteredovis-
ningen hos de enskilda företagen och för skattekontrollen.
Flera svenska konsulter bedriver uppdragsverksamhet som avser stora utländska projekt. Vissa delar av sådan uppdragsverksamhet omfattas inte av skattskyldighet och uppdragen belastas därför med svensk mervärdeskatt.
Andra problem i den praktiska tillämpningen för de tekniska konsultföretagen ligger däri att de i 14 § ML intagna bestämmelserna om reducerad skatt gäller för arbeten som avser fastighet, men inte för arbeten av
samma slag på varor.
Utredningen har kommit till den uppfattningen, att lösningen av nu föreliggande problem ligger i att utvidga beskattningsområdet till att omfattå samtliga de tjänster som vanligen utförs av tekniska konsultföretag.
I enlighet härmed föreslår utredningen att skatteplikt införs för tjänst
som avser skattepliktig vara och innefattar projektering, ritning, konstruktion och därmed jämförlig tjänst samt för tjänsten produktutveckling. Med redan gällande skatteplikt för motsvarande tjänster på fastighet kommer alla tjänster som normalt ingär i projekteringsuppdrag att omfattas av skatteplikt och generell skattskyldighet att föreligga för de tekniska kon-
sulter som åtar sig sådana uppdrag. På detta sätt skapas neutralitet i
beskattningen mellan självständiga konsultföretag och de skattskyldiga
som i egen regi eller inom en koncern kan utföra samma arbeten och som
därvid enligt gällande regler kan avlyfta ingående mervärdeskatt för dessa arbeten.
Av samma skäl som anförts för skatteplikt för nu angivna tjänster föreslår utredningen att skatteplikt införs för tjänsterna kontroll och be-
siktning av vad som enligt ML utgör fastighet samt vidare för byggledning
och vissa lantmäteritekniska tjänster eller uppdrag. Därmed uppnås en i princip generell skattskyldighet för byggkonsulterna och även neutralitet i beskattningen av sådana lantmäteritekniska tjänster, där det föreligger en konkurrenssituation.
För nu skattepliktiga konsulttjänster avseende fastighet utgår reducerad
skatt enligt den s.k. 20 procentsregeln. Utredningen föreslår att denna
regel skall gälla även när tjänst av samma slag avser sådan i fastighet
installerad utrustning och inredning som räknas som vara enligt 7 §& andra stycket ML. Förslaget är praktiskt betingat och innebär dessutom att den
utvidgade skatteplikten inte kan förväntas leda till en skärpt reell beskattning av någon betydelse.
Prop. 1985/86: 47 Rätt till uppfinning. patent och liknande tavsnitt 3.3)
För att även den verksamhet som bedrivs av fria uppfinnare och konstruk-
törer skall kunna inordnas under skattskyldigheten föreslås att i 7 § tredje stycket ML tas in bestämmelser enligt vilka rätt till patent samt rätt att utnyttja konstruktion likställes med skattepliktig vara. Upplåtelse av så-
dana rättigheter kommer därför att utgöra en enligt ML skattepliktig tjänst. Förslaget överensstämmer med vad som allmänt gäller för utländska mer-
värdeskatter.
Administrativa tjänster tavsnitt 3.4)
Av vad som i betänkandet behandlas under rubriken administrativa tjänster gäller att skatteplikt föreligger endast — enligt 10 § första stycket 8 —
för tjänst som avser automatisk databehandling (ADB). Härunder faller
inte dataserviceföretagens konsultativa tjänster som avser exempelvis s. k.
mjukvara. Vidare gäller att standardprogram för ADB har ansetts utgöra skattepliktig vara medan specialgjorda, s.k. skräddarsydda program har
hänförts till tillhandahållande av inte skattepliktiga tjänsteprestationer.
Detta betyder att det hos många dataserviceföretag nu föreligger en s. k.
blandad verksamhet i mervärdeskattehänseende. För att undanröja de
olägenheter, som är förenade med sådana verksamheter. föreslår utredningen, att skatteplikten för ADB utvidgas till att omfatta även systeme-
ring, programering och annan tjänst med avseende på ADB. Vidare föreslås att i 7 § ML tas in bestämmelser enligt vilka rätt till system eller
program avseende ADB likställs med skattepliktig vara. Med sådana bestämmelser kommer även upplåtelse av nyttjanderätt härtill att omfattas av
skattskyldighet.
Under senare tid har det byggts upp stora komplicerade system för
lagring av information samt överföring av information genom centrala databaser och centrala datorer till vilka informatörer och användare ges
terminalåtkomst. Utredningen föreslår att klara bestämmelser införs i ML
om att sådan upplåtelse av terminalåtkomst är att anse som tillhandahål-
lande av skattepliktig ADB-tjänst.
De offentliga biblioteken och vissa vetenskapliga institutioner lagrar nurmnera information i databaser och upplåter dessa för terminalåtkomst till såväl svenska som utländska användare. Utredningen finner att dessa
tjänster både av praktiska och andra skäl bör hållas utanför beskattningen och föreslår att verksamhet som bedrivs av sådana institutioner och som
inte utövas i konkurrens med näringsidkare som är skattskyldiga till mervärdeskatt skall räknas som icke yrkesmässig.
T fråga om det administrativa tjänsteområdet föreslår utredningen dess-
utom. att tjänster som tillhandahålls av bokförings- eller redovisnings-
byråer och skrivbyråer skall omfattas av skatteplikten och att detsamma
skall gälla beträffande marknadsundersökningar och liknande. Dessa för-
slag innebär bl.a. en återgång till vad som gällde för skrivbyråerna när
skatten infördes. Motiven för denna utvidgning av beskattningsområdet är att teknisk utrustning, inte minst i form av datorer, i en allt större utsträckning används för dessa tjänster, som huvudsakligen utförs åt skattskyldiga
näringsidkare. Med skatteplikt för dessa tjänster undanröjs kumulativa Prop. 1985/86: 47 effekter, skapas bättre konkurrensneutralhitet i beskattningen och de problem som partiell skattskyldighet medför begränsas.
Rengöring av fastighet (avsnitt 3.5) Enligt 10 § första stycket 4 ML föreligger skatteplikt för uppförande, rivning, reparation, ändring celler underhåll av byggnad och annan anläggning som utgör fastighet enligt ML. Tjänsten rengöring finns inte upptagen i lagrummet. Utredningen har uppmärksammats på att skattskyldiga som i
sak utför underhålls- eller reparationsarbeten i många fall betecknat tjäns-
terna som rengöring av fastighet. För att ingen tvekan skall räda föreslår utredningen att även rengöring tas in som skattepliktig tjänst i det nämnda lagrummet, men också att i anvisningarna till samma paragraf tas in bestämmelser om att lokalstädning, fönsterputsning och sotning även i fort-
sättningen skall vara från skatteplikt undantagna tjänster.
Utförsel och införsel av tjänst (avsnitt 4) Vid ett genomförande av de föreslagna utvidgningarna av det skattepliktiga
tjänsteområdet och med beaktande av den nya kommunikationsteknik som nu snabbt utvecklas i form av datoriserade terminalåtkomster till såväl
svenska som utländska databaser får tillämpningen av ML på det internationella tjänstebudet ökad betydelse. Det är enligt utredningen angeläget att svensk uppdragsverksamhet åt utländska beställare inte i nu nämnda
eller i andra avseenden belastas med svensk mervärdeskatt. Utredningen föreslår därför att det görs ett tillagg till 2 a § tredje stycket
ML varigenom tillhandahållanden av tekniska konsulttjänster åt utländska uppdragsgivare skall anses omsatta genom export.
Motsvarande föreslås gälla om upplåtelse åt utländsk användare av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion av vara eller uppfinning samt rätt
att nyttja system eller program för automatisk databehandling.
Utredningen föreslår vidare att tillhandahållande av automatisk databehandling, varmed även likställes upplåtelse av terminalåtkomst till databas åt utländsk uppdragsgivare skall räknas som export.
Utredningen anser att någon inskränkning i fråga om möjligheterna för
skattefria tillhandahållanden av här angivna tjänster åt utländska upp-
dragsgivare inte bör göras. De begränsningar som nu finns intagna i anvisningarna till 2 a & skall således inte beröra de här angivna tjänsterna.
Skatteplikten för varor (avsnitt 5) Utredningen har haft att pröva några i riksdagen och i skrivelser framförda önskemål om undantag om skatteplikt för varor. Framställningarna har gällt varor med nära anknytning till läkemedel och till sjukvården. Utredningen har inte funnit skäl för någon utvidgad skattefrihet inom dessa
områden.
Utredningen behandlar även det undantag som enligt 8 § första-stycket 47
Prop. 1985/86: 47 1) ML gäller för fartyg, dvs. såväl båtar som skepp. för yrkesmässigt fiske. Enligt en till utredningen ingiven skrivelse har detta undantag vållat åtskilliga tillämpningsproblem, speciellt beträffande de mindre fartyg som klas-
sificeras som båtar.
Enligt utredningens mening har de skäl som på sin tid motiverade det generella undantaget för fartyg mist sin betydelse genom att skatteredovisningen numera skall ske enligt bokföringsmässiga grunder. Detta betyder
bl. a. att rätt till avdrag för ingående skatt inträder omedelbart i samband med leverans och fakturering. För att undanröja de påtalade tillämpningsproblemen föreslås att undantaget i fråga begränsas till att gälla skepp och
således inte båtar för yrkesmässigt fiske.
Härutöver föreslår utredningen att det undantag från skatteplikt som
gäller för frimärken som för samlarändamål omsätts på annat sätt än i
detaljhandelsförpackninpar kompletteras med ett generellt undantag för sedlar och mynt. Förslaget är betingat av i princip samma praktiska skäl,
som på sin tid föranledde undantaget för frimärken.
Varor för bistånd och hjälp utomlands (avsnitt 6) I anledning av därom gjorda framställningar av styrelsen för internationell
utveckling, SIDA, och av chefen för armén föreslår utredningen att en möjlighet för skattefrihet införs för varor som förvärvas inom landet eller
införs till landet för framtida användning i internationell hjälpverksamhet eller motsvarande. Utredningen föreslår att frågan löses på det sättet, att regeringen enligt en ny 76 a §i ML bemyndigas att medge återbetalning av
uttagen skatt på varor som vissa biståndsorgan och hjälporganisationer
anskaffat och lagt i särskilda beredskapslager för framtida hjälpinsatser. Motsvarande föreslås gälla för varor som används för svenska övervakningsinsatser utomlands för FN:s räkning.
Auktionsförsäljning (avsnitt 7)
I detta kapitel återkommer utredningen till en tidigare behandlad fråga om
skattskyldighet för auktionsförsäljning utöver den skattskyldighet som enligt punkten 3. av anvisningarna till 2 & ML gäller för auktionsföretag, som förmedlar avsättning av grönsaker m. m. för anslutna odlares räkning och av fiskares fångst. Utredningen föreslår att även annan auktionsförsäljning skall omfattas av skatten med skattskyldighet för auktionsföreta-
gen som förmedlare av omsättning av skattepliktiga varor.
Privat utnyttjande av motorfordon inom bilbranschen (avsnitt 8) I detta kapitel behandlar utredningen frågan om beskattningen av privat nyttjande av motorfordon hos skattskyldiga som bedriver yrkesmässig försäljning av sådana fordon. I syfte att åstadkomma klara och entydiga regler härom föreslås att det privata nyttjandet skall beskattas som skatte-
pliktigt uttag och att en obeskuren rätt till avdrag för ingående skatt skall
48 töreligga vid förvärv av fordonen, dvs. mot bortseende från ev. framtida
privat nyttjande. För att underlätta skatteredovisningen föresläs vidare. att Prop. 1985/86: 47 redovisningen av det privata nyttjandet skall få anstå till deklarationen för den sista redovisningsperioden för året och att samma schablonregler, som gäller för beräkningen av arbetsgivaravgifter för bilförmåner. skall läggas till grund för bestämmandet av beskattningsvärdet.
4 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 47
Prop. 1985/86: 47 Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över
mervärdeskatteutredningens betänkande (Ds Fi 19835: 1)
Översyn av mervärdeskatten Del IX Skatteplikt för tekniska och administrativa tjänster m. m.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarrätten i Stockholm, riksskatteverket (RSV), generalullstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Gävleborgs och Norrbottens län, byggnadsstyrelsen. Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), lantmäteriverket, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), televerket, Bilindustriföreningen, Centralorganisationen SACO/SR, Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, Finansbolagens förening, Föreningen Svenska marknadsundersökningsinstitut, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Motorbranschens riksförbund, SHIO-Familjeföretagen. AB Stockholms Auktionsverk, Sweboat-Båtbranschens riksförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Företagarförbundet SFR, Svenska konsultförening-
en, Svenska kommunförbundet, Svenska numismatiska föreningen,
Svenska revisorsamfundet SRS, Sveriges grossistförbund, Sveriges konstoch antikhandlareförening, Sveriges mynthandlares förening, Sveriges redovisningskonsulters förbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt ett gemensamt yttrande av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund.
SIDA har bifogat ett yttrande avgivet av Svenska Röda Korsets Centralstyrelse. Yttranden har även inkommit från Företagens uppgiftslämnardelegation, AB Arsenalen, Dataarkiv i Stockholm AB. Sveriges fiskares riksförbund, Göteborgs Auktionsverk AB, Standardiseringskommissionen
i Sverige, Tjänsteförbundet, Svenska inkassoföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska uppfinnarföreningen, Svenska bankföre-
ningen, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation ek för, Datakonsultföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Databyrån för Informationsbehandling AB och Föreningen Stockholms fastighetsförvaltare.
1. Allmänna synpunkter
RSV delar uppfattningen att skatteplikten för varor och tjänster bör om-
prövas och utvidgas. En översyn av tjänstebeskattningen är synnerligen
angelägen eftersom det här föreligger flera beaktansvärda problem. De
förslag som utredningen lagt fram berör områden med framträdande till-
lämpningsproblem
Den lagtekniska metoden att ange skatteplikten för tjänster bör enligt länsstyrelsen i Östergötlands län omprövas i det fortsatta utredningsarbe-
tet. Förslagen beträffande de tekniska och administrativa konsulttjäns-
terna, som syftar till att undanröja kumulativa effekter och undvika blandad verksamhet, är välgrundade och bör genomföras.
Länsstyrelsen i Värmlands län anser att flertalet av de ändringar som Prop. 1985/86: 47
föreslagits i betänkandet avser områden som vållat såväl näringslivet som
skattemyndigheterna problem och som genom nu föreslagna lagändringar
kan få sin lösning.
Utredningens ambition att försöka minska antalet företag som bedriver en s.k. blandad verksamhet är enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län väl motiverad eftersom kontroll hos sådana företag är mycket arbetskrävande.
LRF framhåller att de problem som finns på tjänstebeskattningens område till stor del beror på den metod som valts för denna beskattning. Ett
utredningsarbete bör inledas som syftar till att få en i princip generell
skatteplikt på även tjänster.
Svenska revisorsamfundet och Sveriges grossistförbund framhåller att även en generell beskattning av tjänster med särskilt angivna undantag
säkerligen skulle skapa mycket svårbemästrade problem och tillämpningssvårigheter. Sveriges redovisningskonsulters förbund konstaterar att
de flesta ändringsförslagen innebär förbättningar men beklagar att utredningen inte tagit steget fullt ut och förestagit den genomgripande ändringen
att införa en i princip generell skatteplikt för tjänster med specifika undan-
tag. Den fortgående utvecklingen hotar leda till att mervärdeskattelagen blir ett ohanterligt lappverk i stil med kommunalskattelagen.
Televerket anser att förslagen leder till en tydligare gräns mellan skatte-
pliktiga och icke skattepliktiga tjänster och att detta har ett stort värde i
sig. Televerket har inga invändningar mot utredningens betänkande.
Byggnadsstyrelsen tillstyrker de av utredningen föreslagna ändringarna men understyrker vikten av att reglerna utformas så att gränsdragningsproblem kan undvikas.
Länsstyrelsen i Norrbottens län delar i princip den uppfattning som
utredningen redovisar. Förenklingar av såväl redovisnings- som kontroll-
teknisk karaktär uppnås. Vissa kumulativa effekter undanröjs och detta ökar konkurrensneutraliteten i beskattningen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har framfört liknande synpunkter.
KF framhåller att det rent principiellt inte finns något att invända mot att beskattningsområdet för tjänster breddas. Ju mer heltäckande beskattningen är desto större är förutsättningarna för att uppnå konkurrensneutralitet. Blandad verksamhet medför också alltid en rad avvägningsproblem. KF är därför positivt till de förslag som läggs fram.
LO anser sig inte kunna rikta några principiella invändningar mot förslagen utan tillstyrker ett genomförande.
TCO har inga principiella invändningar mot förslagen. Dessa kan dock
medföra ökade problem i samband med registrering och bedömning av
skattskyldighet.
värdebeskattningen utformas så att den blir konkurrensneutral dels mellan
offentligt och enskild verksamhet dels mellan olika företag. Föreningen är
positiv till de överväganden som ligger bakom utredningens förslag och även i huvudsak till de framlagda förslagen.
Företagarförbundet anser att de föreslagna ändringarna är genomgående 51 välbetänkta.
Prop. 1985/86: 47 SAF och Sveriges industriförbund understryker vikten av att det mervärdeskatterättsliga regelsystemet har en sådan utformning att det främjar konkurrensneutralileten såväl inom landet som på exportmarknader och utt det inte leder till kumulativa effekter för skattskyldiga som tillhandahäller skattephktiga varor och tjänster. Andra utgångspunkter är att systemet bör vara lätt att tillämpa och inte medför onödigt arbete och inte heller
inbjuder till skatteundandraganden som i sin tur kan leda till illojal konkur-
rens. Dessa principer har varit vägledande för mervärdeskatteutredningen vid utformningen av nu aktuellt betänkande. Organisationerna understryker vikten av att dessa principer följs.
Företagens uppgifislämnardelegation menar att gränsdragningen mellan vara och tjänst är komplicerad och att det vid sammansatt varu- och tjänstehantering är besvärligt att på ett korrekt sätt ta fram varans skatte-
pliktiga värde. Tillkommer delar av tjänsten i underlaget för skatten upp-
står nya problem. Delegationen befarar att en utvidgning för med sig
ytterligare kontrollincitament inom den företagssektor som redan är utsatt
för en omfattande kontroll. Innan betänkandet läggs till grund för en eventuell lagstiftning bör en kostnads/nyttoanalys genomföras där företagens merarbete ställs mot samhällsekonomin.
Enligt FAR har den föreslagna utvidgade skatteplikten motiverats av kumulativa skatteeffekter och bristande konkurrensneutralitet. I den mån
dessa skäl är hällbara tillstyrker FAR utredningens förslag. Utredningen har emellertid ej närmare utrett konsekvenserna av den föreslagna utvidga-
de skatteplikten för bl.a. skrivtjänster. uppfinningar och auktionsförsäljning. Enligt FAR:s uppfattning borde en utvidgad skatteplikt för i vart fall vissa av dessa tjänster anstå till dess att frågan om en generell skatteplikt
för tjänster närmare belysts.
Tjänsteförbundet framhåller att de förslag utredningen lagt fram medför en rad negativa konsekvenser. Den utvidgade skattskyldigheten tör datakonsulttjänster är oklar. Allvarligast är dock att många av de berörda konsultföretagen levererar till kunder som inte är mervärdeskattskyldiga. Incitamenten att utföra tjänsten i egen regi ökar. Förslagen är således inte konkurrensneutrala. Den tredje invändningen är att importen gynnas på bekostnad av inhemska tjänster. Utredningens förslag kan, trots de riktiga principiella utgångspunkterna, mot bakgrund av det anförda inte genomfö-
ras.
Sveriges fastighetsägareförbund framhåller att i det helt övervägande
antalet situationer leder förslaget till ökade Kostnader för fastighetsförvaltningar. eftersom endast ett fåtal haft möjlighet till och även fått frivillig
skattskyldighet. Förslaget är inte heller konkurrensneutralt i och med att effekterna av förslaget i huvudsak skulle drabba endast mindre förvaltningar som inte kan utföra tjänsterna i egen regi. Dessa är så gott som uteslutande privata fastighetsägare som inte skulle kunna kompensera sig med höjd hyra med hänsyn till principerna för hyressättningen. Större förvaltningar exempelvis allmännyttiga bostadsföretag drabbas mindre eftersom de inte köper tjänster utan utför dem i egen regi. Med hänsyn till förslagets effekter på hyresmarknaden avstyrker förbundet förslaget. AB Arsenalen An J och Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) framför
liknande synpunkter. SBC framhåller också att ett genomförande leder till Prop. 1985/86: 47 alt praktiskt taget alla fastighetsförvaltare får en blandad verksamhet eftersom de tillhandahåller ett paket innehållande bäde teknisk och kameral förvaltning. Den tekniska förvaltningen kommer även med utredningens förslag att stå utanför beskattningen. SBC hemställer att förslaget om mervärdeskatteplikt för bokföring och liknande kamerala tjänster inte blir föremål för lagstiftning. Om fördelarna inom andra branscher anses vara så betydande. att förslaget ändå genomförs, måste dock kamerala tjänster inom bostadssektorn särbehandlas och förbli undantagna från skatteplikt. Föreningen Stockholms fastighetsförvaltare har framfört liknande synpunkter.
2. Tekniska konsulttjänster RSV framhåller att viss tvekan kan uppkomma om vad som bör förstås mes produktutveckling. Syftet med bestämmelsen måste vara att samtliga led i framställningen av en vara skall omfattas av skatteplikten. RSV anser att detta bör vara vägledande vid tolkningen av bestämmelsen. Vidare bör också forskning som direkt syftar till vidareutveckling av viss produkt hänföras till produktutveckling. De skattepliktiga tjänsterna kontroll och besiktning bör avse även mark. Även Svenska revisorsamfundet och Sveriges grossistförbund befarar tolkningsproblem med vad som skall förstås med produktutveckling. Länsstyrelsen i Stockholms län vill ha en precisering av begreppen "därmed jämförlig tjänst” och ”produktutveckling”. Vidare föreslår länsstyrelsen en än mer generell regel som innebär att samtliga konsulttjänster av säväl teknisk som ekonomisk art och som utförs som ett led i ett planerat eller pågående byggnads- eller anläggningsarbete skall omfattas av skatteplikt.
Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår att 20 Z-regeln skall bli tillämplig på alla markarbeten enligt 10 § 2) för att härigenom underlätta tillämpningen. Ett alternativ vore att låta 20 6-regeln gälla alla markundersökningar.
Skatteplikten för produktutveckling och därmed forskning kan enligt länsstyrelsen i Värmlands län leda till problem med avdragsrätten för ingående mervärdeskatt.
KF vill ha ett klarläggande av vad som skall förstås med projektering.
SHIO-Familjeföretagen framhåller att den utökade beskattningen leder till en ökad neutralitet. Förslagen tillstyrks därför. Även Svenska kommunförbundet tillstyrker förslagen. |
LRF. som tillstyrker förslagen, vill att också grundforskning skall omfattas av det skattepliktiga området. Forsknings- och utvecklingsarbete bör således vara en skattepliktig tjänst. För offentliga institutioner bör skatteplikten begränsas till de fall verksamheten bedrivs i konkurrens med näringslivet.
Svenska konsultföreningen tillstyrker förslagen och betonar vikten av att den utökade skatteplikten också skall gälla för motsvarande uppdragsverksamhet hos myndighet och kommun. Föreningen hälsar med tillfredsställelse utvidgningen till att omfatta samtliga de tjänster som ” normalt” 53 utförs av tekniska konsultföretag.
Prop. 1985/86: 47 Svenska byggnadsentreprenörföreningen ullstyrker förslagen utom vad
gäller kontroll och besiktning. Föreningen anser att sådana kontroller och
besiktningar också utförs av andra än tekniska konsulter. Svårigheterna med blandad verksamhet är överdrivna. Dessutom torde den ingående skatten för dessa tjänster vara obetydlig. Föreningen ifrågasätter vidare beskattningsvärdet för byggledning. Frågan gäller om tjänst avseende byggledning får brytas ut och beskattas enligt 20 2c-regeln och om kostnaderna för byggledning vid egenregiarbetena får brytas ut och uttagsbeskattas. SAF och Sveriges industriförbund ullstyrker förslagen men ifrågasätter utredningens resonemang om att man inte vid entreprenader celler egenregiarbeten får bryta ut exempelvis byggledning under åberopande av konkurrensneutraliteten.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordar en komplettering av lagen som innebär att tjänster som görs av vaktföretag och liknande avseende kontroll av maskinell utrustning o. dyl. uttryckligen undantas från beskattning.
Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller att förslagen leder till en ökad skattebelastning för bolagen. En utökad beskattning för utifrån förvärvade tjänster kan inte avvisas på principiella grunder däremot kan det inte vara rimligt att s. k. internleveranser beskattas.
Lantmäteriverket konstaterar att utredningen valt att lösa problem av
teknisk administrativ art genom en förhållandevis stor utvidgning av beskattningsområdet. Lantmäteriet kommer även om förslaget genomförs att ha en blandad verksamhet. En stor del av datortjänsterna som lantmäteriet säljer är enligt verket lantmäteritekniska tjänster och bör därför även i mervärdeskattehänseende betraktas som sådana. Förslaget leder till en prishöjning för framförallt kommunerna och då i särskilt hög grad de små
och medelstora kommunerna. Lantmäteriverket ifrågasätter också om
verksamheten verkligen är yrkesmässig i mervärdeskattelagens mening. Verket avstyrker förslaget om skatteplikt för lantmäteritekniska tjänster.
3. Uppfinnarverksamhet Ingen remissinstans avvisar förslaget om att också fristående uppfinnare skall bli skattskyldiga till mervärdeskatt. Däremot framförs olika synpunkter på problemet med att avgöra när en uppfinnare skall bli mervär-
deskattskyldig. Sålunda framhåller RSV att det föreligger svårigheter att
avgöra när en uppfinnares verksamhet anses vara yrkesmässig. De av
utredningen återgivna allmänna uttalandena torde inte vara tillräckliga.
Man bör enligt RSV försöka få fram objektiva kriterier som avgör yrkesrmässigheten. Exempel härpå är forskarstöd, deltagande i mässor m.m.
Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlunds och Värmlands län föreslår
att problemen med att avgöra skattskyldigheten löses genom att länsstyrelsen bör kunna medge retroaktiv avdragsrätt när verksamheten har blivit av den karaktären att vederbörande skall in i mervärdeskattesystemet. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller dessutom att länsstyrelsen måste medges rätt all ompröva sina tidigare registreringsbeslut. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ifrågasätter om man inte borde införa en speciell regel som
innebär att registrering skall kunna underlåtas under exempelvis tre år. Prop. 1985/86: 47
Efter denna tidsrymd kan med större säkerhet avgöras om verksamheten leder till skattepliktig omsättning eller ej. TCO har framfört liknande synpunkter.
Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län bör nägon särbehandling av denna typ av verksamhet inte ske. Yrkesmässighet får bedömas på sedvanligt sätt. LRF understyrker vikten av att länsstyrelserna är generösa i sina bedömningar när någon begär förtida inträde för att förslaget inte skall bli ett slag i luften. SAF och Sveriges industriförbund tillstyrker förslaget och förordar dessutom införande av generella regler innebärande att avdrag medges i efterhand för anskaffningar som gjorts innan skattskyldighet föreligger inte bara för uppfinnare. Svenska uppfinnareföreningen uttalar sitt starka stöd för förslaget och framhåller att begreppet yrkesmässig bör ges en så extensiv tolkning att fria uppfinnare redan i eu tidigt
lagstiftningen avser att införa. FAR har också tillstyrkt förslaget.
4. Administrativa tjänster Svenska bankföreningen anser att utredningens förslag att införa skatteplikt för vissa administrativa tjänster, främst bokföringstjänster. skulle innebära mycket stora komplikationer för bankernas samarbete genom gemensamt ägda konsortier eller bolag. När dessa bolag tillhandahåller delägarna tjänster finns risk för att dessa tjänster blir skattepliktiga med åtföljande kostnadsfördyring för deltagande banker. Detta kommer dessutom att drabba de mindre bankerna eftersom de större inte köper tjänster utan utför tjänsterna i egen regi. Bankernas samarbete får, enligt föreningen, inte äventyras. I mervärdeskattelagen bör införas en bestämmelse som innebär att tjänster som ett bolag som ägs av en eller flera banker tillhanda-
håller åt bolagets ägare eller åt annat bolag som helt eller delvis ägs av
banker inte skall vara skattepliktiga. SAF och Sveriges industriförbund är posiliva till förslaget men anser att hänsyn bör tas vid en eventuell lagstiftning till de av bankföreningen påtalade problemet med samverkan. Vidare har dessa krävt någon form av gränskorrigering vid tjänsteimport (se avsnitt 6).
Svenska försäkringsbolags riksförbund konstaterar att förslaget skulle
medföra avsevärda kostnadsökningar för försäkringsbranschen. Uppdel-
ningen av försäkringsverksamheten i olika bolag är till stor del betingad av regler i försäkringslagstiftningen. De kostnadshöjande effekter som försla-
get härigenom skulle få på exempelvis dataområdet innebär att förslaget inte är konkurrensneutralt jämfört med branscher där skilda verksamhets-
former kan drivas av samma juridiska person.
Datakonsultföreningen hemställer att förslaget om en utökad skatteplikt
på ADB-tjänster avskrivs. Föreningen anför som skäl härför att en stor del
(30-407) av verksamheten är riktad mot icke skattskyldiga som genom förslaget drabbas av en tung kostnadsökning. Detta påverkar i sin tur konsultvolymen och möjligheterna till utveckling av tjänsteexporten. På marknaden kommer konsultuppdragen även genom förslaget att bestå av
Prop. 1985/86: 47 både skattepliktiga och skattefria delar. Denna blandning kan leda till ett okontrollerat bruk med risk för överträdelser av lagstiftningen. Utländska
konsulter kommer att få stora konkurrensfördelar och det blir fördelaktigare att köpa tjänsten från utlandet och för svenska konsultföretag att lägga
ut hela projekt på utländska syster/dotterbolag. Utredningen har alltför ensidigt beaktat de sektorer som redan är mervärdeskattskyldiga medan konsekvenserna för de icke skattskyldiga inte analyserats. Föreningen anser det synnerligen olyckligt om ett svårkontrollerat missbruk med mer-
värdeskattebestämmelserna bredde ut sig och där det konkurrensmässigt gynnar de mindre seriösa företagen på de seriösa företagens bekostnad.
Tjänsteförbundet framför liknande synpunkter (se avsnitt 1).
Dataarkiv i Stockholm AB anser att förslaget ger en hel del oönskade
effekter genom att utländska databasvärdar gynnas. Databassökning görs i
stor utsträckning av organisationer och myndigheter som inte kan dra av mervärdeskatten.
Databyrån för Informationsbehandling AB, som på entreprenad utför drift och utveckling av ett ADB-system för blodcentraler, har med hänvisning till en ökad skevhet i konkurrensen mot landstingens ADB-avdelningar, anhållit att det skattepliktiga området inte utvidgas till att gälla ADB-utveckling. Alternativt yrkas att specialprojekt som möter konkurrens från
egenregiverksamhet undantas.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser att man med hänvisning till ut-
vecklingen på dataområdet kan ifrågasätta om automatisk databehandling
idag skall ses som en egen särskiljbar skattepliktig prestation. Denna prestation är numera regelmässigt endast ett underordnat led för att få fram
något annat. Utredningen har tagit ett steg i rätt riktning när man föreslår
skatteplikt för bokföringstjänster och ord- och textbehandling. Utredning-
ens tankegångar bör föras vidare så att det är den slutliga tjänsten som är
skattepliktig och inte de medel som erfordras, dvs. användandet av ADB. Innan en generell skatteplikt införs för tjänster bör skatteplikt föreligga för framtagning av rapport, protokoll, lista eller förteckning och då oberoende av den teknik som används för framtagningen. Länsstyrelsen har tillstyrkt övriga förslag på ADB-området men avstyrkt förslaget om skatteplikt för
upplåtelse av terminalåtkomst till databas. ADB-mediet är endast ett me-
del för informationsöverföring och nägon självständig ADB-tjänst tillhan-
dahålls inte. Det är karaktären på en tjänst som styr frågan om skatteplikt eller ej. Debiterings- eller faktureringssättet skall som regel sakna betydel-
se. Möjligheten att rubricera tillandahållanden på olika sätt används ofta i skatteundandragande syften. Länsstyrelsen anser emellertid att det kan finnas fog för att den som upplåter ledningar och överför information skall anses utföra en skattepliktig tjänst dock inte en ADB-tjänst. Skatteplikten kan utformas så att den föreligger för upplåtelsen av ledningar och överfö-
ring av information mellan en terminal och en databas.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att informationstjänstens karaktär bör styra bedömningen av uppdraget I sin helhet. Med andra ord skulle
även upplåtelse av terminalåtkomst i samband med tillhandahållande av
skattefri information bli skattefri. Ett sådant ställningstagande motverkar godtyckliga fördelningar mellan skattepliktig och skattefri omsättning.
en av skatteplikten inom ADB-området. När det gäller upplåtelse av terminalåtkomst till databas uppstår dock vissa gränsdragningsproblem. Förslaget leder till att ersättningens form kommer att styra beskattnigen. Vidare uppkommer en konkurrenssnedvridning mellan upplåtelser av terminalåtkomst och informationsuttag på traditionellet sätt. Länsstyrelsen förordar att skatteplikten för upplåtelse av information i databaser görs generell dvs, i överensstämmelse med den av utredningen föreslagna lagtexten. Vidare bör övervägas en uttrycklig lagreglering som innebär att bearbetning av beställarens data med användning av databaslagrade program skall bedömas efter prestationens innehåll.
LRF anser förslaget beträffande det skattepliktiga området för ADBtjänster väl avvägt och värt att genomföra.
DAFA ser med tillförsikt att en generalisering nu sker. DAFA anser dock att gränsdragningsproblem kan uppstå då det gäller att fastställa om informationen från bibliotek m. fl. tillhandahålls i konkurrens med näringsverksamhet eller cj.
Svenska revisorsamfundet och Sveriges grossistförbund finner förslagen om de administrativa tjänsterna mycket motiverade. Avdragsrätt bör föreligga för förvärv som gjorts före ikraftträdandet exempelvis för en förfluten treårsperiod.
Centralorganisationen SACO/SR anser att den informationsförmedlingsverksamhet som sker via bibliotek i alla stycken bör undantas från mervärdeskatt. Dessa tjänster är att se som ett komplement till bibliotekens samlingar av tryckt referensmaterial och inte som förmedling av skattepliktiga tjänster.
RSV delar utredningens uppfattning att exempelvis offentliga biblioteks verksamhet skall räknas som yrkesmässig till den del den bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet. RSV pekar dock på att det uppstår stora problem med avdrag för ingående skatt för dessa verksamheter. Avdragsrätten borde begränsas till att enbart omfatta sådana anskaffningar som har ett direkt samband med uppdragsverksamheten.
Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning har inga invändningar mot förslagen om enhetlig skattebehandling av ADBprogram däremot framför delgationen synpunkter på förslaget om datorbaserade informationstjänster. Skillnad borde göras mellan de olika datoranvändningsområdena nämligen å ena sidan informationsbearbetning, upphandlings-, boknings- och beställningsfunktioner samt å andra sidan informationslagring och informationsåtervinning. När ADB-tekniken används för att med givna mål bearbeta inmatade fakta produceras ny information med datorn i en överordnad roll. I dessa delar är datorns roll i processen så dominerande att skattskyldighet för verksamheten inte kan ifrågasättas. Däremot i de andra delarna lagring och återvinning, är upplåtelsen av: terminalåtkomst till informatörens dator ett underordnat led i tillhandahållandet av information. Detta öppnar vägen ull synsättet att skattskyldigheten begränsas till att utgå på avgiften för upplåtelsen och möjligen sökningen medan beskattningen av sökprodukten dvs. informationen görs beroende av informatörens rörelseförhållanden bedömde enligt mervärdeskattela- 57
5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 47
Prop. 1985/86: 47 gens grundsatser. Svagheten med detta är att avgiftsprinciperna lätt kan anpassas så att skattskyldighet helt undviks. Principen leder dock, enligt delegationen, I rätt riktning och kan accepteras för information som inte faller in under begreppen vetenskaplig och teknisk. Denna del bör helt undantas från mervärdeskatt. Främsta skälet härför är att tjänster hämtade från utländska databaser inte kan beskattas. Delegationen ställer sig bakom förslaget om undantag för offentliga bibliotek m.fl. Osäkerheten att
avgöra om konkurrens föreligger eller cj får motverkas genom rimlig upp-
märksamhet mot marknaden.
Standardiseringskommissionen i Sverige hänvisar tll en statlig utredning vari uppskattas att ca 55 90 av det svenska utnyttjandet av datorbaserade informationstjänster gäller i utlandet baserade tjänster. Sverige är i ett
utpräglat beroendeförhållande till de utländska tjänsterna, speciellt som ca
27 % av de svenska tjänsterna gäller information ur utanför landet produce-
rade databaser. Detta innebär, eftersom någon beskattning av importerade
utländska tjänster inte kan ske, att skatten inte blir konkurrensneutrala.
Kommissionen motsätter sig med skärpa att enbart tjänster erbjudna av inhemska enskilda organ och företag beskattas. Svårigheterna att konstrucra ett system utgör ett avgörande skäl för att tills vidare helt undanta
ADB-baserade informationstjänster från beskattning.
Bokföring och skrivtjänst RSV anser att med bokföring bör förstås samtliga moment som krävs för
att reglerna i bokförings- och jordbruksbokföringslagen skall uppfyllas.
Fortlöpande revision bör innefattas i begreppet bokföring när tjänsten utförs i redovisningsverksamhet och får ses som ett led i bokföringsåtagandet. Begreppet kameral tjänst bör preciseras.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är tveksam till den del av förslaget som begränsar skatteplikten till tjänster som utförs i redovisnings- eller i skrivbyråverksamhet. Detta leder till konkurrenssnedvridning. Detsamma gäller översättning. Lagtexten som gäller factoring måste kompletteras och begreppet kameral verksamhet förtydligas.
Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att skatteplikten och därmed skattskyldigheten bör föreligga oberoende av om verksamheten rubriceras skrivbyråverksamhet, redovisningsbyråverksamhet eller annat. En precisering och listning av de skattepliktiga bokföringstjänsterna bör göras i lagen. Även skrivtjänsterna bör specificeras. Nämnda länsstyrelse och
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus samt Värmlands län förutsätter att
skrivtjänsterna blir skattepliktiga även när de utförs hos uppdragstagaren. DAFA har också framhållit vikten av att termerna närmare preciseras. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att eventuella undantag bör klart anges i lagen.
LRF delar utredningens uppfattning men ifrågasätter om inte också revision borde ingå bland de skattepliktiga tjänsterna. Detta kräver dock
ytterligare kartläggning och överväganden och bör därför utredas närmare.
Sveriges redovisningskonsulters förbund noterar att redovisningsbyråer framgent bör kunna räkna med i princip generetl avdragsrätt för ingående
skatt även om vissa tjänster faller utanför skatteplikten.
SHIO-Familjeföretagen betonar att förslaget att skatt skall utgå på samt- Prop. 1985/86: 47
liga stationära tjänster som en skrivbyrå utför löser gränsdragningsproblem mellan beskattade och obeskattade tjänster. Förslaget innebär för-
enklingar och tillstyrks.
Finansbolagens förening befarar att konkurrensneutralitet inte kan upprätthållas om endast faktoringverksamhet blir en skattepliktig tjänst. Finansbolagen tillhandahåller även andra tjänster. Föreningen förordar därför att till det skattepliktiga området hänförs alla de bokföringstjänster och liknande tjänster som finansbolagen tillhandahåller säljföretag. Om detta inte kan genomföras utan utredning bör dock förslaget om faktoring ge-
nomföras omedelbart. Lagtekniskt bör inte faktoring hänföras till bokfö-
ringstjänster utan lagen bör kompletteras med begreppet administrativa finanstjänster.
Svenska inkassoföreningen är osäker om inkassoåtgärder inryms i den skattepliktiga tjänsten bokföring och skrivtjänst eller ej. Föreningen anser att dessa tjänster bör vara skattepliktiga med hänsyn till den ökade bety-
delse som maskinella hjälpmedel fått. Följden härav har blivit att kumula-
tiva effekter uppstått eftersom inkassoföretagen väsentligen anlitas av
skattskyldiga.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att utredningens förslag inte tillgo-
doser kravet på likformighet, generellt verkande och neutralitet i konkur-
rens- och konsumtionshänseende, eftersom endast tjänster som utförs av
vissa blir skattepliktiga. Vissa begrepp är också svårdefinierade. Länssty-
relsen biträder därför inte utredningens förslag om bokförings- och skrivtjänster.
FAR anser att frågan om en utvidgad skatteplikt för de administrativa tjänsterna bör anstå tills dess frågan om en generell skatteplikt för tjänster
utretts. Företrädare för bostadsupplåtare har avstyrkt förslaget (Se avsnitt 1).
Marknadsundersökningar Länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län framhåller svårigheterna med att skilja på marknads- och opinionsundersökningar.
Ett sätt att lösa detta är att båda skall omfattas av skatteplikten. Länssty-
relsen i Blekinge län förordar en precisering innebärande att skatteplikten
endast skall gälla sådana undersökningar som utförs för uppdragsgivare
som bedriver en kommersiell verksamhet. Även länsstyrelsen i Värmlands
län har pekat på detta problem. Länsstyrelsen i Gävleborgs län föreslår,
för att undvika missförstånd, att även marknadsföring anses som en skatte-
pliktig tjänst. Föreningen Svenska marknadsundersökningsinstitut välkomnar en enhetlighet i mervärdeskattehänseende och framhåller att utvecklingen under årens lopp har gått i en än mer negativ rikning än vad
som framgår av utredningens betänkande. Konkurrenssituationen har för-
ändrats och skärpts. Föreningen framhäller också att det i praktiken inte går att skilja på marknads- och opinionsundersökningar. Dessa är ofta
sammanvävda i en och samma studie. Föreningen hemställer att såväl marknads- som opinionsundersökningar skall inrymmas under skatteplik- 59
Prop. 1985/86: 47 ten och att alla företag och organisationer som genomför sådan verksamhet
skall vara skattskyldiga. Detta gäller både kommersiell som icke kommersiell verksamhet. Som ett alternativ föreslår FSM att undersökningar för
icke kommersiell! verksamhet undantas. Detta alternativ är dock enligt
FSM väsentligt sämre eftersom gränserna kan vara svårbedömbara.
5. Rengöring av fastighet
Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att 20 Z-regeln vore mer
relevant för dessa tjänster. Med denna reduceringsregel kunde exempelvis vissa undantagna tjänster såsom sotning också kunna vara med. En gene-
rell skatteplikt skulle enligt länsstyrelsen underlätta tillämpningen. Länsstyrelsen föreslår också att rengöring av industri- och verksamhetstillbehör skall beskattas enligt 209c-regeln. Länssivrelsen i Gävleborgs län anser att det uttryckligen i lagen bör föreskrivas att s.k. byggstädning
utgör en skattepliktig tjänst och att snöskottning från tak inte anses som rengöring av byggnad utan som transport i samband med renhållning.
Sveriges fastighetsägareförbund anser aut reglerna om rengöring av
fastighet liksom de om tekniska och administrativa tjänster leder till bristande konkurrensneutralitet. Vidare anser förbundet att gällande rättsläge inte klarlagts genom det av utredningen åberopade förhandsbeskedet.
Dessutom saknas stöd för att rengöring av fastighet endast skall omfatta
s.k. löpande städning. Förbundet framhåller också att även om utredningen inte avsett att ändra nuvarande skatteplikt vid rengöring av fastighet
skulle genom förslagets utformning så ändå bli fallet. Detta gäller enligt förbundet exempelvis gaturenhållning, snöröjning och rengöring av träd-
gård. Dessa tjänster skulle — till skillnad mot idag — bli skattepliktiga
enligt förbundet. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, som framför
liknande synpunkter som fastighetsägareförbundet, anser att rengöring i
betydelsen städning och renhållning inte bör omfattas av skatteplikt. Däremot bör sådana rengöringsarbeten som till sin innebörd är att jämställa med underhålls-, reparations- och/eller rivningsarbeten hänföras till rengöring. SAF och Sveriges industriförbund hänvisar till det av Svenska byggnadsentreprenörföreningen avgivna yttrandet. Kammarrätten i Stockholm har föreslagit att lagtexten korrigeras. Svenska försäkringsbolags riksför-
bund påpekar att ett stort problem finns då det gäller rengöring och
sanering där de olika specialföretagen använder mervärdeskatten som ett
konkurrensmedel. En ändring så att men kommer ifrån dessa ständiga tvistigheter skulle underlätta för försäkringsbolagen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker förslaget.
6. Utförsel och införsel av tjänst Åtskilliga remissinstanser invänder mot förslagen om skatt på ADB-tjän-
ster under hänvisning till att införseln av dessa tjänster inte går att beskat-
ta.
SAF och Sveriges industriförbund protesterar mot att utredningen inte 60 presenterat något förslag om beskattning av importerade tjänster. Detta
innebär att icke mervärdeskattskyldiga 1. ex. banker. försäkringsföretag, Prop. 1985/86: 47
kommuner, stat och landsting redan idag men framförallt om förslaget går igenom kan från exempelvis Danmark köpa ett stort antal tjänster som är helt fria från båda svensk och dansk mervärdeskatt. Någon kumulativ
effekt finns inte heller eftersom det danska företaget har full avdragsrätt
för sin ingående mervärdeskatt. Ett svenskt företag som tillhandahåller t.ex. reklam eller datatjänster kommer därför 1 en mycket ogynnsam
konkurrenssituation gentemot danska företag. En klar brist i konkurrensneutralitet föreligger därför om inte importen kommer att beskattas. Före-
tag eller delar kan komma att av enbart mervärdeskatteskäl förläggas i Danmark. SAF och Sveriges industriförbund kräver därför bestämt att någon form av gränskorrigering görs.
Sveriges redovisningskonsulters förbund betonar att några bestämmelser om import av tjänst inte heller erfordras såvida inte importen sker av
den slutliga konsumenten. LRF delar utredningens bedömning att svensk tjänsteexport får lyfta av
ingående skatt. Det är mycket angeläget att utländska uppdragsgivares tillhandahållanden i Sverige noggrannt studeras och kartläggs. Inom en
snar framtid torde ett accentuerat behov föreligga att beskatta importen av
tjänster.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker förslagen.
Svenska konsultföreningen, som tillstyrker förslaget, förutsätter att en
exportsituation också föreligger då ett konsultföretag indirekt arbetar för utländsk användare men via svensk beställare. Skillnaden mellan de använda begreppen utländsk uppdragsgivare resp. utländsk användare bör preciseras.
RSV anser att begreppet utländsk måste preciseras. RSV förordar att för fysiska personer bör punkt I av anvisningarna till 53 § kommunalskattela-
gen vara vägledande och för juridiska personer kan det hemvistbegrepp
som anges i I $ valutaförordningen tillämpas.
7. Skatteplikt för varor Fartyg för yrkesmässigt fiske
Generaltullstyrelsen har framhållit att undantagsbestämmelsen vållat stora problem vid importbeskattningen och då i huvudsak när det gällt mindre
båtar. Problemet har varit att avgöra vad som skall anses som yrkesmäs-
sigt fiske. De nuvarande svårigheterna har enligt styrelsen också lett till att många båtar felaktigt befriats från skatt. Enligt generaltullstyrelsens me-
ning är det angeläget att utredningens förslag genomförs. Styrelsen föreslår
också att en följdändring görs 1 anvisningarna till 8 §. Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker förslaget men ifrågasätter om inte ändringen för att ytterligare underlätta tillämpningen bör omfatta alla fiskefartyg. Läns-
styrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det också angeläget att en
ändring av nuvarande förhållanden kommer till stånd. Skäl till ytterligare
undantag för andra typer av fartyg kan inte anses föreligga. SAF och Sveriges industriförbund har inget att erinra mot förslaget. Sweboat-Båtbranschens riksförbund anser att likviditetsskälen minskat men inte mist 61
Prop. 1985/86: 47 sin betydelse och att konkurrensen med utlandet gör att fördelarna med det nuvarande systemet överväger den enkla regel som följer av förslaget. Sveriges fiskares riksförbund åberopar att många fiskeföretag redovisar sin mervärdeskatt helårs eller halvårsvis och har härigenom långa tidsperioder mellan avstämningarna. Onödiga och allvarliga likviditetsproblem kan här-
med enligt förbundet uppstå då fiskeföretaget blir tvunget att under lång tid betala räntor för innestående mervärdeskatt. Riksförbundet vill därför på det bestämdaste avråda från en ändring av bestämmelsen. Förbundet förslår i stället att säljaren av fartyget åläggs att kontrollera att köparen har
registreringsbevis för mervärdeskatt för inkomst av fiske.
Läkemedel Svenska kommunförbundet anser att starka skäl talar för att det nuvarande undantaget för dentaltekniska produkter bör utvidgas att omfatta även
ortopedteknisk verksamhet.
Landstingsförbundet framhåller att utredningens ställningstagande då det gäller ortopediska hjälpmedel motverkar konkurrensneutralitet och går emot sjukvårdshuvudmännens intressen. Den ortopediska verksamheten utgörs av personliga tjänster riktade direkt till patienterna. Därför är sådan verksamhet i sjukhushuvudmannens regi mervärdeskattebefriad. Av konkurrensneutralitets skäl bör skattebefrielse medges även för tillverkning och applicering i verksamhet utanför sjukhushuvudmannens regi. Därmed skapas likhet också med vad som gäller för dentaltekniska produkter vid tandtekniska laboratorier för tandvården.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län delar utredningens uppfatt-
ning.
Sedlar och mynt RSV godtar förslaget och pekar på att ett genomförande ger från kontroll-
synpunkt den fördelen att rätten till avdrag för fiktiv skatt faller bort för
dessa varugrupper. RSV har dock förordat för att undvika bristande konkurrensneutralitet att guldmynt även fortsättningsvis skall vara skatteplik-
tiga. Detta bör dock endast gälla de mynt som inte har mer än materialvärdet. RSV föreslår en fortsatt skatteplikt för guldmynt präglade efter år 1914. Generaltullstyrelsen anser det svårt att upprätthålla beskattningen på detta område i vad avser införsel med resande. Med hänvisning härtill och till likheterna med de problem som tidigare var förknippade med beskattningen av frimärken motsätter sig inte generaltullstyrelsen att förslaget
genomförs. Styrelsen föreslår att en följdändring görs i anvisningarna till
7 8 och en språklig modifiering av förslaget till lagtext. Länsstyrelsen i Malmöhus län förslår att en återföring av tidigare avdrag för fiktiv skatt
skall ske i fråga om varulagret. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anser att förslaget leder till att mynthandlare får en blandad verksamhet men motsätter sig ändå inte ett genomförande. Svenska numismatiska föreningen och Sveriges mynthandlares förening har med tacksamhet mottagit utredningens förslag och tillstyrkt det.
8. Skattefrihet för varor för bistånd och hjälp utomlands Prop. 1985/86: 47
Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om inte FN särskilt bör omnämnas
i författningstexten eftersom FN inte torde kunna karaktäriseras som en organisation liknande ett biståndsorgan eller hjälporganisation. RSV som tillstyrker förslaget anser dock att kretsen av återbetalningsberättigade bör ytterligare preciseras. I en anvisning till bestämmelsen bör uttryckligen anges vilka organ det gäller. Vidare anser RSV att bestämmelsen enbart
bör vara tillämplig på riksorganisationer. Länsstyrelsen i Stockholm län
har inga invändningar mot att hjälporganisationerna erhåller kompensation
för mervärdeskatten men frågan bör inte lösas inom mervärdeskatten utan
regleras i annan ordning. Länsstyrelsens bestämda uppfattning är vidare den att dessa frågor inte bör handläggas av länsstyrelsen utan av annan därtill bättre skickad myndighet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
tillstyrker förslaget men anser att återbetalningen bör beslutas på central nivå. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att återbetalning inte bör ske
förrän varan utförts ur landet och att generellt utformade regler kan leda till vissa problem.
Sveriges redovisningskonsulters förbund menar att förslaget leder till en onödig byråkrati. I stället borde organisationernas beredskapslagring räk-
nas som yrkesmässig verksamhet med rätt till avdrag för ingående skatt på samma sätt som gäller för exportföretagen. Den utökade skatteförmånen
är dock inte oskälig alldenstund den ej heller påverkar konkurrensneutrali-
teten. SIDA och Svenska Röda Korsets Centralstyrelse anser det befogat och
angeläget att skattebefrielsen också skall omfatta de transportkostnader som uppkommer genom transporten av de varor som skall omfattas av
återbetalningen. SIDA och RK önskar också enkla lätthanterliga regler
som inte tynger administrationen. Vissa lättnader torde också kunna uppnås om kretsen av återbetalningsberättigade begränsades till riksorganisa-
tioner. Återbetalningen bör också ske i anslutning till inköpstidpunkten och inte till utförseltillfället. RK föreslår också att återbetalning görs för varje månad.
9. Auktionsförsäljning Länsstyrelsen i Stockholms län godtar utredningens förslag men anser att mer torde stå att vinna bl. a. ur kontrollsynpunkt om auktionsförrättarna
görs fullt ut skattskyldiga. Till det kommer att mervärdeskattelagen då
bringas i överensstämmelse med allmän lag. Skattskyldigheten skall enligt
länsstyrelsen omfatta samtliga av auktionsförrättaren uppburna ersättning-
ar. En gräns bör dras mellan auktionsförrättare och auktionsutropare.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att förslaget leder till att ett flertal skattskyldiga med obetydlig eller blandad verksamhet kommer med i mervärdeskattesystemet. Då detta endast har relativt begränsad
betydelse så motsätter sig inte länsstyrelsen förslaget. LRF anser att
förslaget leder till en ökad konkurrensneutralitet och att det bör genomfö-
ras. Sveriges konst- och antikhandlareförening anser auktionsförsäljning,
trots avdraget för fiktiv skatt, alltjämt besvärande ur konkurrenssynpunkt. 63
Föreningen ansluter sig till fullo till utredningens förslag.
Kammarrätten i Stockholm och RSV har föreslagit en justering av andra stycket av punkt 3 av anvisningarna till 2 8.
Förslaget avstyrks av länsstyrelsen i Värmlands län samt AB Stockholms Auktionsverk och Göteborgs Auktionsverk AB.
Länsstyrelsen framhåller att den alldeles övervägande mängden varor
som omsätts på auktioner är personligt lösöre. inte minst från dödsbon. Länsstyrelsen anser också att den ersättning som betalas till auktionsförrättaren regelmässigt utgör en provision beräknad på viss procentuell
andel av försäljningssumman., Det är således inte från någon handelsvinst. något mervärde, som ersättningen tas. Hade varuinnehavaren själv kunnat stå för försäljningen skulle hela vederlaget ha varit mervärdeskattefritt. Något mervärde skapas inte genom auktionerna. Att sätta likhetstecken mellan auktionsföretagens provisioner vid ordinära auktioner och det mervärde som uppstår i den etablerade handeln med begagnade varor fär ses som en mycket grov förenkling. De direkta följderna är svåra att överblicka. Handeln med begagnade varor som redan nu medför kontrollproblem kan kanaliseras till mindre seriösa företag. Länsstyrelsen anser att den
auktionsverksamhet som förekommer är så heterogen att någon beskatt-
ning av förmedlingsprovisionerna ej bör ske. En beskattning framstår som mer angelägen då det gäller de s.k. kvalitetsauktionerna men med hänsyn till gränsdragningsproblem bör någon ändring av reglerna inte göras överhuvudtaget.
De bägge auktionsverken har framfört liknande synpunkter. Dessa betonar dessutom den sociala funktion som åvilar auktionsverken och att den övervägande delen av försäljningarna avser vardagliga bruksföremäl som kommer från privatpersoner och sterbhus. De s.k. kvalitetsauktionerna omfattar endast en bråkdel av den totala auktionsförsäljningen. I likhet med länsstyrelsen anser auktionsverken det oegentligt att tala om ett mervärde eftersom auktionspriset i merparten av fallen ändock väsentligt understiger säljarens utsprungliga inköpspris. De praktiska skäl som tidi-
gare motiverade undantaget kvarstår fortfarande. Antikhandelns konkur-
rensläge förbättrades genom införandet av fiktiv skatt. Förmedling av lösöre mellan privatpersoner torde ta en ökande andel av marknaden om förslaget genomförs. De kommunala auktionstöretagen betalar redan idag mervärdeskatt genom att de inte kan avlyfta ingående skatt. Nettoeffekten torde därför bli relativt obetydlig och ej motsvaras av de kostnader som administreringen medför. Försäljningsvolymen mäste med nödvändighet minska, vilket påverkar omsättningen. Slutligen påpekar dessa att auktionsbranschen är mycket svårkontrollerad och att kostnaderna för kontrollen skulle bli betvdande, kanske så betydande att det statsfinansiella resultatet uteblir.
Göteborgs Auktionsverk framhåller dessutom att det i vissa fall kan uppstå en tredubbel beskattningseffekt. Skatt har erlagts vid varans anskaffande, arvskatt vid bouppteckningen och slutligen mervärdeskatt vid auktionsförsäljningen. Om auktionsförsäljningarna drabbas måste i rättvisans namn motsvarande gälla också vid annan privatförsäljning. vilket 64 skulle vara omöjligt att administrera. Auktionsverket efterlyser vidare den
sakliga grunden för utredningens påstående att man i nu gällande ordning Prop. 1985/86: 47 har möjlighet att undandra sig skattebetalning vid försäljning på offentlig auktion.
Stockholms Auktionsverk har också framhållit att de svenska auktionsföretagen är utsatta för stark konkurrens från utländska auktionshus där
försäljning för svenska säljare är mervärdeskattebefriad.
10. Privat nyttjande av motorfordon Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge och Malmöhus län, som tillstyrkt förslaget, har dessutom framhållit att privat nyttjande av
även andra anläggningstillgångar borde beskattas. Som exempel på sådana
nämns flygplan. husvagn och båtar. Det privata nyttjandet kan endast beskattas genom en minskad avdragsrätt. Enligt dessa är det dock nästan
omöjligt att vid anskaffningstillfället fastställa omfattningen av det privata
utnyttjandet.
RSV tillstyrker förslaget och betonar att administrativa fördelar och kontrollskäl talar för att underlaget för socialavgifter skall ligga till grund även för mervärdeskatten.
Sveriges redovisningskonsulters förbund avstyrker bestämt förslaget eftersom detta berör en bransch som saknar stringens, ordning och reda i sin
administrativa hantering. Förbundet ser också klara svårigheter i att til-
lämpa de föreslagna värderingsreglerna. Om skatteplikt trots allt införs förordas en radikal schablonmetod. Bilindustriföreningen anser att man går för långt när man kopplar skatten till ett socialt förmånsvärde. Beräkning och uppföljning av skatuen blir krånglig samtidigt som utbytet för staten blir ringa. Dessa bilar blir beskattade när de säljs. Någon beskattning bör därför inte ske. I den mån beskattning ändå skall ske bör ur
förmånsvärdet exkluderas drivmedel, underhåll och reparation eftersom
det är en beskattning av förbrukningen av bilen (värdeminskning) som
eftersträvas. En schablon på 2592 av det nämnda bilförmånsvärdet är den
bas som mervärdeskatten bör beräknas på. Beskattningen blir då lägre än det billigaste leasingalternativet. Motorbranschens riksförbund har inget att erinra mot förslaget att jämställa inventariebilar med omsättningsbilar i beskattningshänseende men anser att dessa bilar får betraktas som arbets-
redskap för de anställda och att någon uttagsbeskattning inte bör ske. Om beskattning ändå sker måste beskattningsunderlaget bestämmas till en
lägre nivå. Hänsyn bör tas till att drivmedel och försäkring inte är belagda med mervärdeskattl. SAF och Sveriges industriförbund har 1 sitt gemensamma yttrande hänvisat till vad Bilindustriföreningen och Motorbranschens riksförbund anfört. SHJO-Familjeföretagen har inget att erinra mot förslaget att jämställa inventariebilar med omsättningsbilar. Tjänstebilar bör dock betraktas som arbetsredskap. När det gäller konsekvenserna hänvisar organisationen till det remissyttrande som avgivits av Motorbranschens riksförbund. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att skäl saknas att uppta värdet av anställdas bilförmån i bilhandelsföretag
som skattepliktig omsättning. Länsstyrelsen vill således undanta all privat
utnyttjande av bil eller motorcykel från beskattningen.
Prop. 1985/86: 47 11. Övriga frågor
Sveriges redovisningskonsulters förbund framhåller vikten av att mervärdeskatten vid import för skatiskyldigs räkning bör slopas.
Svenska kommunförbundet efterlyser förslag om ändring av mervärde-
skatten på det kommunala verksamhetsområdet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår en ändring av bestäm-
melserna om återföring av fiktiv skatt. Länsstyrelsen anser att återföring inte skall behöva ske om säljaren kan styrka att mervärdeskatt eller motsvarande erlagts vid införseln av en båt till unnat land.
SHIO-Familjeföretagen anser att det finns en konkurrenssnedvridning i
mervärdeskatten då det gäller tvätteritjänster som utförs av privta tvätte-
rier kontra landstingsägda eller andra offentliga tvätterier. Organisationen hemställer att frågan tas upp till förnyad behandling.
Länsstyrelserna i Blekinge och Norrbottens län påpekar. vad gäller
bestämmelserna om fiktiv skatt. att begreppet väsentlig del är oklart.
Oklarheten gäller om avsikten är den värdemässiga eller volymmässiga
delen.
Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att utredningen inte har pre-
senterat någon analys av de med förslagen förknippade effekterna i administrativt hänseende. Länsstyrelsen förutsätter att mervärdeskatteenheten tilldelas resurser att möta den ökade ärendevolymen.
Centralorganisationen SACO/SR anser att vissa av de föreslagna mervärdeskattepliktiga tjänsterna blir svåra att kontrollera. Kostnaderna för eventuellt merarbete och personalkonsekvenser bör utredas innan ställning tas till förslagen.
Länsstyrelserna i Blekinge, Stockholm och Norrbottens län har framfört visst önskemål om ändrade krav för att export skall föreligga vid tillhandahållande av tjänster åt utländska köpare.
Bilaga 3 Prop. 1985/86: 47
Riksskatteverkets sammanfattning av rapport (RSV Rapport 1985: 4) Förenklingar inom mervärdeskatten
I denna rapport behandlas förslag till vissa förenklingar inom mervärdeskatten. Arbetet har skett i nära samarbete med länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. De förslag som nu läggs fram berör skattskyldigheten för uthyrning av rörelselokal. beloppsgränsen för redovisningsskyldighet och beskattningsvärdet för servering.
Bestämmelserna i mervärdeskattelagen (MT) om frivillig skattskyldighet för uthyrning i vissa fall av fastighet har nu gällt i drygt fem år. Flera länsstyrelser har också uppgivit sig ha en del tilämpningsproblem. På grund härav har det varit angeläget med en genomgång av hur bestämmelserna har fungerat i praktiken. Härvid har framkommit att reglerna i allt väsentligt ger ett materiellt riktigt resultat. Emellertid föreligger behov av vissa smärre lagändringar vad gäller skattskyldighet, återföringsskyl-
dighet, fastighetsköparens rätt till avdrag för skattebelopp som upptagits i
ett av säljaren utfärdat intyg och överlåtelse av fastighet genom benefikt fång. Överväganden i dessa avseenden redovisas i promemorian.
Beloppsgränsen för redovisningsskyldighet har varit 10000 kr. alltsedan
mervärdeskatten infördes den I januari 1969. Med hänsyn enbart till pen-
ningvärdeutvecklingen framstår en höjning av gränsvärdet som motiverad. RSV föreslår att beloppsgränsen höjs till 50000 kr. Detta innebär att ca 110000 skattskyldiga befrias från skyldigheten att avge mervärdeskattedeklarationer. De överväganden som ligger bakom förslaget redovisas i
rapporten. I denna behandlas också vilka konsekvenser detta fär för skatt-
skyldiga och beskattningsmyndigheter.
Beskattningen av serveringstjänster har givit upphov till stora tillämpningssvårigheter. Detta beror främst på att den s.k. 60 92-regeln gäller för servering men inte för i serveringsrörelse förekommande varuförsäljning. De påtalade svårigheterna skulle i allt väsentligt försvinna om serveringstjänsterna belades med full skatt. RSV föreslår därför att reduceringsre-
geln för servering slopas. Fördelarna med en sådan lösning är många. För
de skattskyldiga skulle det innebära en enklare tillämpning och redovis-
ning. Den möjlighet till skattefusk. som reduceringsregeln otvivelaktigt
utgör, försvinner. Förslaget innebär emellertid ett ökat skatteuttag som
uppskattas till 1,9 Mdr kr. Härav beräknas statsverket tillföras ökade
intäkter med 1,6 Mdr kr.
Prop. 1985/86: 47 Bilaga 4
Sammanställning av remissyttranden över riksskatteverkets rapport (RSV Rapport 1985:4) Förenklingar inom mervärdeskatten
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarrätten i Göteborg. länsstyrelserna i Stockholms. Uppsala, Södermanlands, Öster-
götlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge. Kristian-
stads, Malmöhus, Hallands. Göteborgs och Bohus, Älvsborgs. Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, samt riksrevisionsverket (RRV), statens pris- och kartellnämnd (SPK), Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarförbundet, Företagens
uppgiftslämnardelegation, Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisa-
tionen i Sverige (LO), Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Motorbranschens riksförbund. SARA AB, SHIO-Familjeföreta-
gen, Svensk industriförening, Svenska byggnadsentreprenörföreningen.
Svenska kommunförbundet, Svenska restauratörförbundet, Svenska revi-
sorsamfundet SRS, Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund, Sveriges industri-
förbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redovisningskonsulters för-
bund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Trädgårdsnäringens
riksförbund.
Yttranden har även inkommit från Riksförbundet Kiosk och Gatukök,
Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sveriges turistråd.
LO har bifogat ett yttrande av Hotell- och restauranganställdas förbund.
1 Uthyrning av rörelselokaler Flera remissinstanser däribland Svenska byggnadsentreprenörföreningen betonar att reglerna i materiellt hänseende ger ett riktigt resultat.
I det närmaste samtliga remissinstanser har tillstyrkt i allt väsentligt eller lämnat RSV:s förslag utan erinran. Några remissinstanser däribland länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands. Kronobergs, Gotlands, Blekinge och Västmanlands län har ansett att de nuvarande bestämmelserna är omfattande och svårtilllämpade. Ett utredningsarbete bör inledas som
syftar till en radikal förenkling av reglerna. Länsstyrelserna i Uppsala,
Kronobergs och Kopparbergs län har förordat att de nuvarande bestämmelserna ersätts med avdragsrätt för fiktiv skatt.
Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges industriförbund har ansett att begreppet "stadigvarande användning” bör definieras. Begreppet bör i ML ges samma innebörd som
i inkomstskattesammanhang.
Sveriges industriförbund avstyrker förslaget om ändrad utgångspunkt
för beräkning av tidsfristen för återföring av mervärdeskatt. Förbundet
anser inte att det vare sig ur förenklings- eller materiell synpunkt finns skäl 68 till att ändra bestämmelsen.
En koppling av återföringsskyldigheten till frånträdesdagen och inte Prop. 1985/86: 47
försäljningsdagen förespråkas av länsstyrelsen i Jönköpings län, Svenska
byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges industriförbund. Återföringsskyldigheten bör bedömas med ut-
gångspunkt från den tidpunkt då säljarens skattskyldighet upphör.
När det gäller konsekvenserna i inkomstskattehänseende av en återföring har Sveriges industriförbund ansett att de nuvarande reglerna genom ändringar i skattelagstiftningen numera ger ett principiellt felaktigt resul-
tat. Det återförda beloppet borde i stället räknas in i ingångsvärdet för
fastigheten. Länsstyrelsen i Hallands län anser inte att det behövs nägon lagändring eftersom ifrågavarande fastigheter redovisas endera under för-
värvskällan rörelse eller annan fastighet. För båda gäller att inkomsten får
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. I dessa fall finns alltid en förvärvskälla att redovisa den återförda mervärdeskatten i. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser det helt felaktigt att betrakta en driftkostnad som allmänt avdrag. Erforderliga ändringar bör göras i kommunalskattelagen
och inte i ML.
Länsstyrelsen i Kalmar län har föreslagit att lagtexten till anvisningen till 17 § förtydligas för att inte beräkningen av tidsfristen skall försvåras.
Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges industriförbund har i fråga om benefika fång framhållit att de ändrade bestämmelserna också bör gälla när lån övertas och om visst kontantbelopp erläggs. När det gäller avdragsrättens överförande vid försäljning av fastigheten har några remissinstanser framhållit att avdrag inte borde få ske förrän den
gamla fastighetsägaren återfört det tidigare gjorda avdraget. Vidare har några remissinstanser framhållit att tidsgränsen för den utvidgade avdrags-
rätten vid överlåtelser är oklar.
Vid remissbehandlingen har också framförts önskemål om att reglerna ändrades så att återföringsskyldigheten begränsades till att gälla under
fastighetens 3 resp. 6 års tid och att man således inte påbörjar en ny
beräkning av tidsgränserna vid ägarbyten. Vidare har önskemål också
framförts om att skattskyldighet skall medges från den dag då hyresavtal
har tecknats och oberoende av om hyresgästen då fär tillträde till lokalerna
eller ej. Önskemål om retroaktiv avdragsrätt har också framförts.
2 Gränsen för redovisningsskyldighet Endast länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län, Företagens upp-
g2iftslämnardelegation, SHIO-Familjeföretagen, Sveriges grossistförbund
och Sveriges köpmannaförbund har helt avstyrkt utredningens förslag till
en höjd gräns för redovisningsskyldighet. Länsstyrelsen I Malmöhus län har framhållit att en höjd gräns leder till
att noggrannare och mer resurskrävande utredningar måste göras för en bedömning av om redovisningsskyldighet föreligger eftersom de eckonomiska konsekvenserna för de skattskyldiga ökar. De granskningsresurser
som i dag åtgår för de skattskyldiga som kan tänkas omfattas av föreslagen
höjning är enligt länsstyrelsen mycket små. Några granskningsresurser 69
Prop. 1985/86: 47 friställs således inte. Frågan om skattskyldighet kvarstår även med en höjd gräns för redovisningsskyldighet.
Företagens uppgiftslämnardelegation har åberopat att arbetet även för de som omfattas av förslaget i stort sett kvarstår. Till detta tillkommer risken för brister i konkurrensneutraliteten. Vidare fär nystartade verksamheter problem eftersom möjligheten att registrera sig under ett upp-
byggnadsskede tillämpas mycket restriktivt. En höjning försvårar också
samordningen med socialavgiftsutredningens förslag om företagarregistrering.
Sveriges grossistförbund har hänvisat till det av delegationen avgivna
yttrandet.
SHIO-Familjeföretagen betonar att en höjning får genomgripande kon-
sekvenser för många småföretagare. Förslaget gynnar vissa icke-reguljära
mindre yrkesutövare. En höjd beloppsgräns och den därmed sammanhängande avsaknaden av mervärdeskatteregistrering och kontroll kan enligt förbundet innebära att det blir svårare att upptäcka svartarbete och mot
andra företagare illojal verksamhet. Sveriges köpmannaförbund har också
främst framhållit konkurrensneutralitetsskäl för sitt bestämda avstyrkande. De administrativa vinsterna är mycket små.
Som skäl mot en kraftig höjning av gränsen har vidare framförts ati det i
dag råder i princip nästan identitet mellan skattskyldighet och redovis-
ningsskyldighet. Detta anses vara värdefullt. RSV:s förslag leder till att en fjärdedel av de skattskyldiga lämnas utanför skattesystemet. Dessa kommer ändå att ha kvar att tillämpa regler om skatteplikt och beskattnings-
värde men nås inte vare sig av information eller kontroll. En höjd gräns
innebär också att en mängd småföretagare har skyldighet att debitera mervärdeskatt i sina fakturor. I och med att dessa inte är redovisningsskyl-
diga kommer fakturorna inte att kunna innehålla någon uppgift om mervär-
deskatteregistreringsnhummer. Den nyligen införda kontrollmöjligheten minskar därför i betydelse.
Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län anser att en uppjustering bör göras med hänvisning tll penningvärdeutvecklingen och förordar en ny gräns på 20000 kr. RRV har föreslagit att effekterna av gränsen 20000 kr. beräknas innan ställning tas till ett höjt värde.
Några remissinstanser anser att man förutom anpassningen till penning-
värdeutvecklingen även bör få en viss framhållning. De föreslår en gräns
på 30000 kr. Dessa remissinstanser är länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs. Skaraborgs, Värmlands och Örebro län samt LRF.
Sveriges tindustriförbund och TCO. TCO har dessutom förordat att detta
belopp indexanknyts.
Länsstyrelsen i Östergötlands län förordar, i avvaktan på en reform om
att endast redovisningsskyldig äger rätt att debitera mervärdeskatt, att gränsen sätts vid 30000 kr.
Sveriges fiskares riksförbund föreslår en höjning till 40000 kr. under hänvisning till att denna gräns används redan nu inom förbundets verksamhet.
De remissinstanser som helt tillstyrkt RSV:s förslag om en höjning till 70 50 000 kr. är länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings. Got-
lands. Hallands, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Kopparbergs, Prop. 1985/86: 47 Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt FAR, Företagarförbundet, LO. Landstingsförbundet, Motorbranschens riksförbund, Svensk industriförening. Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet SRS, SARA AB, Trädgårdsnäringens riksförbund och Riksförbundet Kiosk och Gatukök.
Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund och Sveriges redovisningskonsulters förbund tillstyrker förslaget men föreslår att gränsen an-
knyts till basbelopp.
3 Beskattningsvärden för servering Den av RSV framförda uppfattningen om att nuvarande regler lett till tillämpningssvårigheter vidimeras av åtskilliga remissinstanser. Förslaget tillstyrks uttryckligen dock endast av ett fåtal remissinstanser. Av dessa har länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Skaraborgs samt Västerbottens län betonat att man endast behand-
lat förslaget sett ur skatteteknisk synpunkt. Övriga som antingen inte motsätter sig ett genomförande eller tilistyrker förslaget är kammarrätten i
Göteborg, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Kristian-
stads, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Svensk industriförening, Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund och Trädgårdsnäringens riksförbund. Sistnämnda förbund betonar dock att förslaget bör genomföras samtidigt med en sänkt mervärdeskatt.
Förslaget avstyrks av länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Hallands och Örebro län samt FAR, Företagarförbundet, KF, Landstingsförbundet, LO, LRF. SHIO-Familjeföretagen, Svenska kommunförbundet, Svenska restaurantörförbundet, Svenska revisorsamfundet SRS, SARA AB, Sveriges grossistförbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redovisningskonsulters förbund, TCO, Riksförbundet
Kiosk och Gatukök och Sveriges turistråd.
RRV anser att en bättre ekonomisk analys är nödvändig innan ställning kan tas till förslaget. SPK förordar en närmare analys av de strukturella och arbetsmässiga konsekvenserna innan ställning kan tas till förslaget.
Länsstyrelsen i Örebro län, landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges redovisningskonsulters förbund anser att alternativ bör utredas. Företrädare för restaurangnäringen har också förordat att andra åtgärder som kan minska tillämpningsproblemen övervägs.
Som skäl för ett avstyrkande framhålls framför allt den kraftiga ekonomiska effekten av förslaget. Prisnivån beräknas stiga med ca 1026. Restaurangnäringen kommer att få svårigheter med sjunkande lönsamhet och en minskad sysselsättning. Turistnäringen påverkas negativt. Nya problem uppstår med blandad verksamhet nämligen i de fall helpension tillhandahålls och i de fall där frukost eller annan måltid är inräknad i rumspriset.
De problem man försöker lösa är vidare hänförlhga till endast en liten del av 71
Prop. 1985/86:47 — näringen och de skäl som tidigare åberopats för cn reducerad skatt är
fortfarande giltiga. RSV:s påstående om en minskad personalkostnad är felaktigt.
72 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985