Prop. 1984/85:220

om datapolitik

Prop. 1984/85 : 220

Regeringens proposition 198435: 220

om datapolitik; beslutad den ftjtlni WS$.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredra— gandens hemställan.

Pit regeringens vägnar lNGVA R CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition redovisas regeringens arbete på det datapolitiska området. i propositionen föreslås också att riksdagen godkänner vissa riktlinjer för den framtida datapolitiken.

Riktlinjerna innebär bl.a. när det gäller användningen av datatekniker: i arbetslivet en satsning på system och datorprogram som främjar de anställ- das kompetens och ansvar. Tillgången till personal med erforderlig kompe- tens skall tryggas inom viktiga områden. Vidare skall bredduthildningen stimuleras. inte minst för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarkna- den och för att öka handikappades möjligheter till förvärvsarbete.

När det gäller att främja den tekniska utvecklingen kommer regeringen att utarbeta ett informationsteknologiskt handlingsprogram. Detta pro- gram skall sedan löpa under fyra är.

Vad gäller utbildning innebär riktlinjerna att datautbildningen i grund— skola, gymnasieskola och högskola liksom utbildningen för vuxna får en sådan Omfattning och inriktning att den motsvarar de förväntade behoven. Lärarrekrytetingsfrågorna mäste här uppmärksammas särskilt. Vidare är det viktigt att skolan får tillgång till lämplig programvara.

Datateknikens användning skall enligt riktlinjerna utformas med full respekt för den enskildes personligt: integritet. Forskningen skall främjas när det gäller användningen av datateknik på arbetsplatser och det hot mot den personliga integriteten som denna användning kan medföra.

| Riksdagen 1984/85. I sum/. Nr 220

Prop . 198985: 223

|—.'

Närvarande: stat "rådet !. =.__arisson. ordförande. !. ' ..ttsrz'tder: Lundkvist. Fcidt. Sigumsen, G:.tstafsson, l..;"zijon, l-l_ielnt—'v—. stin. t'eterson. Anders- son, Boström. Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, lil. Carlsson. Holm- berg. i-ieilström. Wicl-zbom

Fiiredragande: statsråden l. Carlsson. V."ickbon't. Boström. l--ljelm—Wallén. Leijon. Gradin. Peterson. Hohnberg

Proposition om tlatapoiitilt

Statsrådet lngvar Carlsson anför ! Datorerna och det goda samhället

1.1 Inledning

Vilket samhälle vi får beror bl.a. på hur vi väljer att använda datatekni- kens möjligheter. Riksdagen uttalade våren 1984 att "det är mycket ange— läget att ett samlat datapolitiskt program utarbetas snarast möjligt” (FiU 1983/84: 28). Vidare har riksdagen hemställt att ett nationellt informations- teknologiskt program utarbetas (NU 1983/84: 1 l ). Jag kommer nu att ge en allmän bild av hur datoranvändningen hittills utvecklats och av hur en önskvärd framtida utveckling ser ut och hur den skall åstadkommas. Cheferna för justitie-, försvars-. utbildnings-. arbetsmarknads—. industri— och eivildepartementen samt statsrådet Gradin kommer senare att redovi— sa det pågående arbetet inom sina områden. Vad beträffar det informa- tionsteknologiska programmet syftar detta främst till att utveckla n_v kun- skap och teknik på det informationsteknologiska omrädet. En utförlig redovisning av detta arbete har lämnats till riksdagen av chefen för indu- stridepartementet i en särskild skrivelse.

Datateknikens utveckling grundar sig på den utomordentligt snabba utvecklingen av mikrcelektroniken. Utvecklingen ger oss helt nya förut- sättningar att maskinellt hantera information.

I dagens samhälle där information har en så stor betydelse spelar data- tekniken en central roll för samhällsutveeklingen just därför att den är en

Prop. 1934135- 22"

'un'

teknik för att insamla bearbeta. lagra och sprida informatirm. Den ger oss F'"_tlll"*”tt.n att snrida — eller koncentrera — kunskap. Vem sotn kunska- ne n sprids till eller koncentreras hos bestämmer vad som händer med

ll och värde.. svensk industris konkurret'tskraft. den offent-

arbetets intt' lig.: sek t..)rm', elfe klivitet och möilighcte rna till medborgarinflytande. |.)atatekniken kan ge upphov till ökade klyftor när det gäller kunskap. materiell standard och makt. Samtidigt kan datatekniken användas för det rakt motsatta: för att minska klvftorna i arbetslivet och samhället. För att uppnå detta behöver vi en bred fortbildning av anställ'l .a så att de kan ta en aktiv del i planerings- och beslutsprocessen. Därigenom ges de anställda och deras fackliga organisationer inflytande över den tekniska utveckling- .DE'. 'tat bör kombineras med forskning och utveckling. som stödjer ett avancerat sätt att använda tekniken.

Vi behöver en ny typ av systemlösningar och programvara. som leder till att information sprids i de skilda verksamheterna och som erbjuder de anställda ett dagligt lärande i arbetet. Programmen bör vidare utvecklas så att det blir lättare att utan specialkunskaper få ut information ur de datori- serade informationssystemen. Därmed läggs grunden för ett bättre och bredare utnyttjande av detta nya medium. Precis som den ökade tillgången till information och kunskap i seklets början var avgörande i arbetet för den politiska demokratin. kommer ökad tillgång till information och kun- skap för de anställda i företag och myndigheter att betyda mycket för demokratin på arbetsplatserna. Detta kommer dessutom att positivt påver- ka näringslivets konkurrenskraft. Kunniga. engagerade och intresserade anställda, som kan utnyttja teknikens möjligheter. blir en viktig fördel i konkurrensen, när de flesta länder har tillgång till en i grunden likartad teknik.

Vår framgång är beroende av hur vi förmår följa den tekniska utveck- lingen och omsätta dcn i kommersiella produkter. Vår framgång kommer vidare att bestämmas av hur vi löser en rad problem. t.ex. hur vi skall säkra medborgarnas personliga'integritct, minska sårbarheten i fred och krig. sörja för grund- och vidareutbildning, bygga ut nätet för datakom— munikation och bygga upp databaser. Datapolitiskt viktiga frågor behand- las inom en rad olika departement och det är därför viktigt att arbetet där står i överensstämmelse med en samlad syn på den framtida datoranvänd- ningen. Eftersom användningen av datorer förekommer i de mest skilda sammanhang är det inte meningsfullt att tala om en enda datapolitik. Samtidigt är det viktigt att slå fast att utvecklingen inte kan överlåtas åt vare sig ”de fria marknadskrafterna" eller "den tekniska utvecklingen".

Denna proposition avser att ge en samlad bild av det pågående arbetet och av de politiska åtgärder som nu genomförs eller förbereds på datapoli- tikens olika områden och en bedömning av den fortsatta utvecklingen.

Prop. WSJ/85: 220 4

1.2- l_)utateknikens utveckling

Datateknikcns utveckling har under st.-nare är i hög grad påverkats av den snabba utvecklingen av mikroetektrouiken. Till följd av utvecklingen inom programvaruonttädet fiir tekniken dessutom tillämpning _ni-i njx-a om— raicn i produktion och administration nt. nt.

Datateknik kommer til! användning överallt. inom utbildning och forskning: Som ett hjälpmedel för allt från avance- 'kning till undervisning i skolan. l alia led i produktionen: i rii'tuic- och ritmaskincr för konstruktion. prov oc». experiment. ] mät- och styrinstrument inom pi't')cessindt|stt'ier som 1 cjerier. pappersbruk och kraftverk. I robotar och delar i maskiner inom textil- och verkstadsindustrin. Som komponent i produkter allt från lek- saker till flygplan.

inom administration: Tidigare var det förbehållet stora företag och myn- digheter att med hjälp av stordatorer automatisera rutinmässiga arbetsupp- gifter. Numera finns också billiga system för mindre företags administra- tion.

För textproduktion: Datorer används för att skriva med på kontor. tidningar och sätterier.

inom alla former av kommunikationer: För styrning av järnvägstrafik. för brevsortcring och telefon- och datatrafik.

inom handeln: ] bl.a. mikroprocessorstyrda kassaapparater och auto- matiserade lagersystem.

inom sjukvården: Både i medicinsk utrustning och förjournalhantering. Datorer används i olika utsträckning av arbetare och tjänstemän inom de flesta områden. Enligt en undersökning gjord av statistiska centralbyrån används datorer i större eller mindre utsträckning av 80 % av de bankan- ställda. 38 % av de handelsanställda och 41 % av de anställda inom den offentliga förvaltningen. Lägre är andelen inom sjukvården, där endast ll %- använder datorer. inom industrin har verkstadsindustrin den största andelen datoranvändare bland sina anställda, 30 %, medan trävaruindu— strin med ll % har den lägsta andelen. Av tjänstemän inom alla branscher använder 40 % datateknik, men bara IO % av arbetarna.

Tillverkarna av datorer har det senaste årtiondet lyckats att drastiskt krympa komponenterna samtidigt som kapaciteten har ökats. Allt mindre, billigare och mer kraftfulla datorer har därför hittat vägen till allt fler verksamheter. .

Användare i företag och förvaltningar har under senare år decentralise- rat delar av sina stora datasystem. så att medarbetarna inte bara via terminaler utan också via persondatorer direkt kan ta fram den information de. behöver. innan terminaler kom i bruk kunde användarna få samman- ställningar av uppgifter bara på bestämda tidpunkter eller efter särskild beställning. Dataverksamhct och kunnande sprids på detta sätt i olika organisationer.

Prop. 1984/85: 220

'.It

Men samtidigt som datatekni't-tcn på 3th sätt underlättar en decentralise- ring finns det ett fåtal dominerande tillverkare och leverantörer av datatek- nisl-; utrustning som t. ex. komponenter pä mikrnelektrunil-mtnrätlet. stora datasystem och s.k. superdatorer. Detta beror på att endast några fä företag klarar de allt större resursinsatser som krävs för utveckling av nya ktmiponenter och stora datasystem och inte minst untlerhiill. vidareut— veckling och tnarl-inadsft'jring. Däremot har antalet leveranti'lrer av pro- gramvara och mindre och medelstora datorer kraftigt ökat. Detta gäller främst för datorer som grundas på mikroprocessnrer.

Televerket bygger ut telenätet för att kunna erbjuda enklare och billigare kommunikation mellan datorer. Data— och telekonununikationsutrustning smälter samman. De större koncernerna bygger upp egna datanät via telenätet, som knyter ihop deras avdelningar. dotterföretag. leverantörer och kunder. Antalet databaser ökar nu också snabbt nationellt och interna- tionellt. De får stor betydelse för forskning och utveckling. men också för den dagliga verksamheten inom banker. handel och industri. Tillgång till datanät och databaser. inom företag och branscher. kommer att bli ett betydelsefullt konkurrensmedel.

Maskinerna (hårdvaran) spelar en allt mindre roll för pris och prestanda hos ett datasystem. Allt viktigare i dessa avseenden blir istället de program (mjukvaran) som styr datorerna.

Programvaran har länge varit en "flaskhals" när det gäller såväl nypro— duktion som nödvändiga förändringar i gamla system. Nya metoder för att konstruera program gör det nu lättare för användaren att delta vid utform- ningen av programmet och att själv förändra och utveckla program.

Större tekniska förändringar har tidigare förstärkt människans fysiska förmåga och gjort det lättare att transportera varor och överföra vetande. Det gäller t.ex. ångmaskinen. järnvägen, elektriciteten. telekommunika- tionerna och bilarna.

Hur liknar och hur skiljer sig dessa tekniska förändringar från införandet av datatekniken?

Med datateknik kan vi för det första automatisera ytterligare arbetsmo- ment — precis som människor har gjort med hjälp'av ångmaskiner och elmotorer tidigare.

För det andra förändrar datatekniken förutsättningarna för människor i olika verksamheter att kunna komma i kontakt med varandra och utbyta information. Här påminner datatekniken om järnvägen och telefonen.

För det tredje ger datatekniken upphov till nya arbeten inom sin "egen" bransch. dataindustrin i vid bemärkelse. Samtidigt uppstår nya produkteri andra branscher tack vare datatekniken. Härigenom motverkar eller upp- häver man den minskning av sysselsättningen som den ökade produktivite- ten annars skulle kunna leda till.

Det som man kallat teknikens framsteg har för det mesta varit ett

il-lrop. 39843851220 Ö

resultat av ett. växelspel mellan själva te. * Lken. sättet att organisera. arbe.-

tet och de anställdas kunskaper.

"vaselSpelet består ocksa i att ny teknik har medfört nya möjligheter att sprida vetande. 'När Sverige förvandlades från ett jordbrukart—zatnhä!le- pä Witt-talet till ett av NOD—talets främsta industriländer. var en avgörande faktor att vi tidigt genou'ifördc den omfattat; e utbyggnaden av folks"nlan. Detta har senare följts upp genom att vi gjorde högre utbildning tillgänglig för alla. Mycket viktigt har ocksä i't'ilkrörelsernas eget bildningsarbete varit..

'th stor del av den effektivisering som svensk industri har lyckats uppnå de senaste årtiondena kommer frän de anställdas ""vardagsrationaliste— ringar' ” .

Det är i det här sammanhanget. vi ska se datatekniken. rätt använd, som ett synnerligen betydelsefullt medel för att. sprida kunskap till alla. Först och främst i arbetet, men också i utbildningen.

Tekniken måste sättas i relation till värderingar och önskemål om hur samhället bör vara beskaffat. Annars Finns det en risk för att vi blir "teknik-fixerade" och ser datoranvändningen som en isolerad teknisk fråga och inte som en fråga om hur vi vill förbättra människornas villkor i vårt samhälle och minska klyftorna mellan människor i samhället. Därför anser jag att det är viktigt att vi i vår datapolitik beskriver en positiv framtidsbild, som ger besked om hur datatekniken kan bidra till ett "gott" samhälle. Vi behöver en bild av ett framtidssamhälle. som skulle kunna kallas "det goda datasamhället".

1.3 En fratntidsbtld

Låt mig. för att göra tydligt hur en önskvärd utveckling av datoranvänd- ningen ser ut. på några områden teckna en bild av vartåt vi strävar, en bild av hur framtiden kan gestalta sig.

I .3.1 Arbete och stärkt konkurrenskraft

En utveckling av datatekniken inom olika områden tillsammans med höjd kunskapsnivå hos de anställda kan leda till att Sverige också i framti- den står sig gott när det gäller sysselsättning och konkurrenskraft.

Den nya tekniken kan kopplas ihop med en ny arbetsorganisation med ett mer decentraliserat ansvar. Alla på en arbetsplats kan göra ett bättre arbete än tidigare, tack vare att de har bättre tillgång till information.

Vi kommer emellertid inte att kunna konkurrera med t. ex. Japan eller USA när det gäller att tillverka standardiserade komponenter och sådant som kräver de riktigt stora serierna. Vi är ett litet industriland. Vår styrka ligger i avancerade varor och tjänster och i att vi tidigt. och på ett klokt sätt förmår använda modernaste teknik i produktion och administration.

Genom ny teknik och att svenska arbetare och tjänstemän främst kon-

Prop. Häst./85: 2.20 7

turnerar med kvalitet i arbetet kan det i framtiden skapas utrymme före sta ..iardhöining både när det gäller löner och arbetsförhi'tllanden. Möjlig— heten att tillgodose en arbetstidsförkortning kommer då att underlättas. Även anställda som nu har rutinbetonade arbetsuppgifter. till stor del kvinnor. kommer som en följd av bl. a. en satsning på breddutbiidningen i företag m.m. i ökad utsträcl-zning att kunna ta på: sig nya och mer omväx— lande och svåra arbetsuppgifter.

/ .;i'.-2 i'ar'ärtm'SÅmr urverk/ru med ny [uk/iii;

l framtiden kommer den nya tekniken att i ökad utsträckning kunna stimulera till ökat kunnande och till mänsklig utveckling.

Tack vare breddutbildningen och nya. bättre system kan tel-'.nikeni ”det goda datasamhället" användas till att låta människan växa — tekniken berikar både arbetsinnehäll och produktionsresultat.

Datorn används som verktyg. Det betyder att den är något som är beroende av människornas unika bedömningsförmäga och deras yrkes— kunskaper.

Människorna kan efter hand vidareutveckla sina skilda kunskaper, efter- som de lär i arbetet. Möjligheten att lära komtner sannolikt att uppfattas som något mycket värdefullt, jämförbart nted arbetsgemenskap och löne- förmåner.

Genom datoranvändningen kan t. ex. arbetaren i ett pappersbruk simule- ra Olika prOCesser för att förbereda sig på svåra störningar. De sjukvårds- anställda får mer tid till vård när pappersarbetet tar mindre tid och kan med bättre och snabbare tillgång till information ge en bättre vård och lättare svara på patienternas frågor. Verkstadsarbetaren kan ges tillgång till den information som han behöver för att lägga om sitt arbete, information som tidigare bara har funnits i pärmar pä kontor. Kontoristen kan ta på sig mer kvalificerade uppgifter. som att ta fram och sammanställa uppgifter. när det rena utskrivningsarbetet minskar i omfattning.

Alltmer arbete för alltfler kommer i framtiden att handla om att ta emot. bearbeta och lämna ifrån sig information. Vi ser ett ökat lagarbete — både mellan olika anställda på samma avdelning och mellan olika "nivåer" på en arbetsplats. Antalet nivåer kommer dessutom troligen att vara mindre än i dag. Gränserna mellan kontoret och den övriga verksamheten suddas alltmer ut.

Alla kategorier anställda kommer att fortlöpande kunna få information om verksamheten, om målen, problemen. förändringarna — och därför kan fler bidra till det gemensammas bästa med sin förmåga att tänka och lösa problem.

Ju mer utbildningsbehovet kan tillgodoses desto mindre blir bristen på människor med vissa "nyckelutbildningar". Därmed motverkas stora lö- neskillnader samtidigt som de lägst avlönade gruppernas standard och kunskaper förbättras.

Prop. WS$/85: 22 3

:'th bo ”avsides till” blir inte längre ett lika stort hinder när det gäller människors frihet att välja mellan olika arbeten. Arbetena kan bli mer utspridda, alltefter människornas egna önskemål om var de vill bo, efter— som många arbetsuppgifter blir lätta att flytta. Sverige kan bli betydligt ”rundare" genom att det blir enklare, snabbare och billigare att överföra information: ljud. bild. text och annan data. Dessutom kan ller processer och transaktioner skötas på avstånd.

För människor med olika handikapp kommer vi att kunna ha många ller hjälpmedel, som gör deras dagliga liv lättare och som gör att de i (ökande utsträckning kan delta i arbetslivet som alla andra.

Fler och fler människor kommer att skaffa sig hemdatorer sedan dessa sjunkit ytterligare i pris och det har kommit billiga och praktiskt använd- bara program. 1. ex. för utbildning i olika ämnen. Datorn kan också bli ett nytt medel att hjälpa kunskapssökande människor bl. a. genom en dataen- cyklopedi. ett uppslagsverk som ständigt kan hållas aktuellt, samt olika referens— och faktadatabaser.

Hemdatorn kommer också i framtiden att kunna ge tillgång till informa— tion. Det kommer 1. ex. att gälla ttpplysningar om rättigheter och skyldig- heter och uppgifter om avgångs- och ankomsttider för flyg och tåg. Hem- datorn löser också praktiska prob em. man behöver inte ställa sig i biljett- kön utan via sin hemdator sköter man bokningar av olika slag liksom bankaffärer och liknande. Hemdatorn ger också möjlighet till eget konst- närligt arbete med bild och musik.

1.3.3 Datatekniken och demokratin

I framtiden kan en rikligare och mer lättillgänglig information fördjttpa demokratin.

När människor vet allt mer om sin arbetsplats, blir det lättare att för- verkliga ett verkligt medbestämmande för de anställda. ()ch lusten att delta i arbetet med att lösa problem och forma framtiden på arbetsplatsen ökar också viljan att påverka samhället och att ta aktiv del i demokratin.

Datorerna blir därmed också ett medel att vitalisera demokratin; med— borgarna får lättare tillgång till viktig information genom terminaler och på biblioteken. Det blir lättare att följa de olika turerna i den politiska besluts- processen för enskilda medborgare och för politiska partier, miljögrupper. faekklubbar. föräldraföreningar och andra berörda.

Informationsflödet gäri båda riktningarna. Enskilda medborgare som tar del av ett kommunalt ärende på terminalen på biblioteket kommer att direkt via terminalen kunna föra fram sina synpunkter och idéer till myn- digheten. Bibliotekens terminaler ger oss också en ny sorts "insändarsi— dor”, där individer och grupper kan framföra idéer och synpunkter och debattera dem. En sådan "insändardebatt" kan föras lokalt i kommunen eller över hela landet.

Allt detta skapar ett ymnigare flöde av uppslag och tankar. som vitali- serar det politiska arbetet och debatten.

Prop. 1954-1185: 22" 9

1.3.4 ["oruts'iit”ringar. hitar/ur. [J!"l'lf'lft'll?

Den här bilden av ”det goda rit-ttasamltället” är en önskebiltl. Vi har längt kvar innan vi har kommit dit. För att lyckas måste vi undtmtt'ija hinder och komma till rätta med de problem som är förknippade med datatekniken.

För att fä datasystem som passar i svenskt arbetsliv och samhälle kan vi inte förlita oss enbart på de system som de stora datorlcverantörerna och storföretagen erbjuder. Dessa systems uppbyggnad avgör bl. a. vad som skall automatiseras och hur styrsignaler utformas. Därmed påverkas också arbetsorganisationen. Det är angeläget att Sverige inte blir beroende av ett fåtal stora utländska producenter av datorprogram. För att vara säkra på att kunna få sådana program som vi vill ha i skilda sammanhang måste vi skaffa oss och bibehålla en egen bred kompetens när det gäller att framstäl- la program.

Vi måste också akta oss så att myndigheternas insamlande av person- uppgifter med hjälp av datatekniken inte tränger tillbaka varje människas rätt till integritet. Det måste finnas tydliga gränser för myndigheternas insyn i enskilda människors liv.

Jag nämnde vid genomgången av datateknikens utveckling att vi ser möjligheter till decentralisering och en mer demokratisk arbetsorganisa- tion samtidigt med tendenser till koncentration på vissa områden till ett fåtal stora företag i världen. Om tendensen till koncentration fär slå igenom utan motåtgärder. innebär det att våra möjligheter att påverka systemlös— ningar och datorprogram minskar alltmer.

Nöjer vi oss med alltför "enkla" datasystem — som gör människan till en robot. som skall lyda maskinens order — rycker vi undan själva grunden för den gynnsamma utveckling somjag har tecknat en bild av i det föregå- ende. Vi tar inte tillvara och utvecklar människornas yrkeskunskaper. Mänskliga resurser förslösas pä mekaniska rutinuppgifter och när syste— men ändå — oundvikligen -— klickar då och då. får det förödande konse- kvenser för effektiviteten och produktionsresultatet. Denna utarmning av arbetsinnehäll och kunskaper leder till färre s.k. vardagsrationaliseringar. Bland de anställda sprider sig ett begripligt motstånd mot ny teknik.

Jag vill understryka att. detta inte bara är en teknisk fråga. Enbart tillgången till datatekniska hjälpmedel ger inte verkstadsarbetaren eller kontoristen inflytande över sitt arbete och möjlighet att ta ansvar för ett bättre arbetsresultat. En förutsättning är att små och stora företag och förvaltningar i den offentliga sektorn är beredda att förändra sina organistt- tioner. Det gäller att förändra strukturen på myndighetens eller företagets hela organisation så att det blir möjligt att utveckla detta inflytande och ansvar. .

Här kan vi se motstridande tendenser. Det förekommer förändringar i riktning mot ökad information och handlingsfrihet för fler grupper av

lil

anställda och det finns 'oäde ekonomiska och sociala faktorer som talar för

att den. ut reeklingen kan förstärkas. Men samtidigt ser vi en utveckling

rn 0! E':

fcialisering, utarmning och i Vlf ' a.m. iji-årrstvrning av ar- betsplatser och enskilda arbetsuppgifter. En sida av denna

i

direkt in på svenska arbetsplatser genom de stora internationella koncer-

rrstyrning-: är

att '-.-'i framö'-. '.anske för se hur datatjänster och system utifrån kommer

nernas interna datanät. Det kan göra det mycket. svårt att med hjälp av svenska lagar och avtal om medinllytande påverka utft'irmningen av data-

emen och deras användning. en viktig löt-utsättning för att vi ska lyckas förena en bra ny teknik och en bra ny arbetsorganisation är vidare att vi lyckas med en fungerande utbildning på bredden. Detta kräver för det första bra pedagogiska former och för det andra ett bra sätt att motivera särskilt de kortutbildade att delta i och fullfölja utbildningen.

Teknik och arbetsorganisation kati alltså bli allvarliga hinder för förverk— ligandet av "det goda datasamhället” inom arbetslivet. Andra liknande hinder är arbetsmiljöproblem och problem med den personliga integriteten på arbetsplatserna till följd av en alltför närgången detaljkontroll av de anställdas arbetsinsatser.

Löscs inte integritets- och arbetsmiljöproblemen kan följden bli ett be— rättigat teknikmotständ.

Andra problem är bristen på standardisering och svårigheter att anpassa lagstiftningen. t.ex. när det gäller nya typer av brott. Utvecklingen kan också hindras om telenätet för datakommunikation inte byggs ut i tillräck- lig omfattning eller på fel sätt.

Den tekniska utvecklingen och datatekniken får en rad direkta effekter som påverkar sysselsättningen. Genom rationaliseringar ökar produktivi- teten, vilket innebär ett minskat direkt behov av arbetskraft för en given uppgift.. Samtidigt ökar behovet av omställning och anpassning till nya arbetsuppgifter som följer i den tekniska utvecklingens spär.

Förbättringar av produktiviteten påverkar också vår konkurrenskraft och kapitalavkastning i positiv riktning. De sVenska företagen kan stärka sin marknadssituation och" bygga ut sin produktion. Dämied skapas också goda möjligheter till ökad sysselsättning.

De rationaliseringsvinster och de vinster som uppstår genom datorise- ringen ställer bestämda krav på företagen och den ekonomiska politiken. Det är viktigt att företagen utnyttjar sina vinster till produktiva investering- ar. Det är vidare nödvändigt att dessa vinster också kommer andra grupper i samhället till del.

En förutsättning för att vi ska kunna använda datatekniken för att fördjupa demokratin är att kunskapen sprids till många. inte samlas hos ett fåtal. Den datoranvändning vi hittills sett har i allt väsentligt ökat tillgång- en till information för företag och myndigheter. Medborgarna mäste genom sina sammanslutningar i politiska partier. folkrörelser och föreningar av

..ont it-Ita..i_..it en kan ge. Detta

.."". Tvärtom finns det risk för att de-toraavzindning i

:ffemliga: sektorn -"i' rgarnes möjlig- .tti fli ut information de har rä

:. på detta. område krävs d.).tapoi )ii

_.i..'hlll" ” skall ltunna förverkligat-'..

.:r- jaa sammanfattar vad last hittills har sagt". är det. vissa fr"

datoranvändningcniframtid en sor m.m.-.. siirs.i" .d ur ptnärl' !. samhet. Des- sa frågor rör svss lsätti ning. lör- j_itipad d. n.»:ikiati. undervisning detta!-(om—

utnikation. lorskning integritet. s.i..:...h... ocl. kultur. lag Skull nt. s'l'slil l'd upp dessa fragor.

?. Tryggare och bättre arbeten

Enligt en undersökning frän statistiska centralbyrån förra året tror 3 miljoner människor i Sverig ' att datorisering leder till arbetslöshet. Före- ställningen är dock inte grundad på egna upplevelser. Få har negativa erfarenheter av datoranvändningen vad gäller sysselsättning.

Vad som händer med sysselsättningen när ny datateknik tas i använd— ning bcror främst på tre faktorer: konkurrenskraften. tillväxten och om- ställningen.

För att svenska företag skall klara av att tävla med utländska företag om kvalitet och pris på varor och tjänster. är det nödvändigt med sådana investeringar i bättre datateknik somjag tidigare har talat om, tillsammans med en investering i det mänskliga kunnandet på bred bas.

Metoderna för att förbättra konkurrenskraften förändras. [ företagen talar man idag om att de nya konkurrensfördelarna heter flexibilitet. kvali- tet och anpassning, efter kundens önskemål. Vidare blir det från ekonomisk synpunkt allt viktigare att ha så lite bundet kapital, dvs. pengar lästa i råvaror. halvfabrikat och färdiga produkter. som möjligt. Allt detta kräver en kombination av å ena sidan anställda på alla nivåer som är kunniga och villiga att ta ansvar och å andra sidan bra, ny teknik.

Nu som tidigare måste vi föra en ekonomisk politik som syftar till ekonomisk tillväxt. En sådan ekonomisk politik innebär nödvändigtvis också en omfördelning av resurser. Fördelningspolitik handlar inte bara om jämlikhet: det är också en politik för ekonomisk tillväxt.

Fä länder satsar lika mycket som vi på att ge människor stöd för att kunna ställa om sig till nya och förändrade förhållanden på arbetsmarkna- den. Och arbetsmarknadspolitiken har hittills visat sig vara en samhälls- med jämförelsevis låg arbetslöshet. Men de förändringar som ligger fram- för oss de närmaste decennierna kommer också att kräva stora satsningar.

Prog). 1984.'.5:22U

.")

ut). :ir kust och främst var j. fo"' ; _'s eget anst-ar att investera i utbild- ni.-ig .tir sint. anstälida. sa”. att de kan höja sin koii'ioetciis och ställa om sig i .l-.'.

till buds för s;"ittaiiti satsningar ;"ii' ojämnt

min).... ii..ti tt'l-triiska tt";”)i "i; )(ii'iitgtir. _'.-'len detta r'. er inte. Vi vet att de

irser som står itireiasv'z

.eiade mellan sinä och s. 'or ': i'öret; " och mellan företa-'_' i olikt. bran—

sa inom det '.); it on .ri'id t är .ict ut' ".andets gen)"i)i'.'.)n)n'ii'i init sse ”'_',t ni; .d en löid-C litinrzs') olitilc.

Arbetsmiii'lind. len: i;)arters :'ini.trbe t:-'ii i de' .. s.k. "Litveeklingsprogriini— mot 'i'-.”.) ny t-' -kiiil;. arbetsmiljö och arbetsoi'gnnisatioi'i'" hos t-irbeltii'skyi'lds- t'oiit'lon iti '.--..t t.. tron) och sprida "oda exerttpe '.l där datateknik används för att höja kompetens och kvalitet. i arbetet . arbetet började 1983. det skall vara i.! att '.')...- och kostar lot.-ih 5-5 miljoner kr.

Godiil förebilder är det som i l.ii)-'_'d-.'. i) kanske far stöi s. st_)' rande effekt på vilken teknik olika parter väljer att utveckla. Det här arbetet är därför utomordentligt betydelsefullt. Och jag vill särskilt understryka vikten av att man här kopplar samman utvecklingen av tekniken med utvecklingen av arbetets organisation. Enligt dataetl'cktutredningen har produktivitets- utvecklingen bromsatsjust pågrund av brister i arbetsorgtiiiisationen.

Det finns en stor bredd på satsningarna. "Här finns system för informa- tion och administration inom verkstadsarbete v .irdarbete och kommunal förvaltning. Man arbetar med nya system för processtyrning och robot— montering, liksom med kontors- och butikssystem.

För att få fram bättre tekniska system och programvaror, behövs mer forskning och utveckling. Jag återkommer till det informationsteknologi- program som regeringen förbereder och till behovet' av ett samlat fOisk- ningsprogram kring yrkeskunskaper och människans förutsättningari sam- band med ny teknik.

Brist på bra programvara är ett av de största hindren överhuvudtaget när det gäller en ändamålsenlig datoranvändning. Denna brist kan bli särskilt besvärlig. om man satsar på en annorlunda datoranvändning som syftar till att höja och kontinuerligt utveckla de anställdas kompetens och ansvar. Det räcker inte med att vi skaffar oss kunskaper om nya bra sätt att använda tekniken —- dessa kunskaper måste också omsättas i produktion av program.

En metod för att få fram bra programvara som bör prövas mer än hittills är den teknikupphandling av system till staten som chefen för civildcparte— mentet har tagit upp i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. Chefen för industridepai'tcmentet säger också i regeringens skrivelse om vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informalionsteknologiområdet att statens behov av att upphandla informationsteknologiska hjälpmedel till förvaltningen bör utnyttjas även i indtistripolitiskt syfte. Datadelegationen gör enligt sin arbetsplan en utred- ning om programvaror och avser att i den peka på skilda åtgärder för att få fram bra programvara. En rapport skall avges till regeringen hösten 1985.

'I'rop. [934/85: 220

'.).l

"" - samordnat. kompetent uppträdande med så:-tten sont start: och krå— vantie l:".Uftt'l kan ge. tttveeklingsincitantent av stor betydelse.

Dataeffektutredningen har föreslagit "regionala utveeklingsprogram""

för ny teknik. med s' ':'il ittdttstt'ipolitisk som arbetsntarknatlsptvlitisk itt- riktning. Dessa skulle innehåll:: infortttationsspritining. rådginting. utbyte av erfarenheter. utbildning och stttttordning av resurser. litt första försök har genomförts i Värmlands och Maltttöhus lån. När det gå"-iller den arbets— marknadspolittska delen har de här två försöken givit erfarenheter av värde för de regionala myndigheterna liksom konttttttnerna och näringsli- vet i deras fortsatta satsningar. Det är naturligtvis av vikt at erfarenheter— na tas till vara och att man utnyttjar tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. Chefen för industridepartententet komnter senare (bilaga 5) in på dessa frågor när han behandar regionalpolitiska åtgärder för att främja teknik- och kunskapsspridning.

Det finns en utbredd oro för att utnyttjandet av datateknikcn katt orsaka hälsoproblem. Bl.a. har man pekat på risken för att gravida kvinnor som arbetar vid bildskärm skulle få missfall.

Denna oro måste tas på allvar. Det är därför ytterst angeläget att social— styrelsen och arbetarskyddstyrelsen intensifierat" forskningen om bildskär- mar och deras påverkan på gravida kvinnor. Chefen för arbetsmarknads- departementet har i vår kontaktat arbetsmarknadens parter för att diskute- ra avtal som ger gravida kvinnor som arbetar vid bildskärm rätt till ompla- cering. TCO har hemställt att statens provningsanstalt skall få i uppdrag att testa datorer och dataterminaler för att förbättra arbetsmiljön och minska riskerna vid sådana arbetsplatser. Regeringen avser att ge arbetarskydds- styrelsen i uppdrag att i samråd med statens strålskyddsinstitut och statens mät- och provråd utreda förutsåttningarna att införa någon form av — frivillig eller obligatorisk -— provning av datorutrustningar från arbetsmiljö— synpunkt. Sådan provning bör inte enbart avse strålning utan även andra aspekter som är av betydelse från arbetsmiljösynpunkt. Genom sådan provning kan tillverkarna också få en objektiv kritik av sitta produkter och därmed en förbättrad möjlighet till en bra produktutveekling.

En viktig arbetsmiliöfråga i samband med datatekniken är distansarbe- tet. Datatekniken gör det möjligt att flytta arbete från arbetsplatsen till de anställdas hem, till s.k. grannnskapseentralcr eller till exempelvis underle— verantörer som utför "informationsarbete" åt olika uppdragsgivare. Sam- tidigt sont detta kan öppna positiva möjligheter för regionalpolitiken, så finns det också risker med distansarbetet. Det är viktigt att dessa nya problem och möjligheter uppmärksammas. Ett steg för att få uppslag och idéer för den fortsatta bevakningen har tagits genom den utfrågning som arbetsmarknadsdepartementet nyligen arrangerade. Regeringen kommer att uppmärksamt följa utvecklingen på detta område.

Utbildningen är en av de allra viktigaste frågorna när det gäller det framtida datasamha'ttet. Chefen för utbitdningsdepartementet kommer se-

Prop. ttrrarss; 324.» is;

nare ('tiilt'tga 3) in på dessa frågor. När det er omställningen på arbete—.- platserna å" det nödvändigt att förhindra-: att de kortatbildade ställs vid sidan. Undersökningar visar nämligen att de som redan haren gud utbiid— ning ocksa it r de som får mest vid

Om vi för en låt—gåqtolitii-t nå: det gäller de stora lö. .ppertta:-: tnöiiigiteter att skaffa sig breda kunskaper på det här om;..det. skulle |. :giieter som tekniken erbjuder. Vi ris- många ställas utanför de nya tri-iii kerar då att få en situation (it"-ir många med t'ttillräckliga kultskt—tper skulle få st.-art att inna en plats på arbetsmarknader.

Dåtföt' har en statlig satsning på breddutbildniug inletts. Under bud: "

)

åren l984/ .5 och 1935/86 bedrivs och kommer att bedrivas en försök sverk— samhet med utbildning särskilt riktad till kortutbildade. Denna innehåller dels en kortare. orienterande utbildning om datatekniken. dels en djupare och längre vidareutbildning inom det egna yrket med särskild hänsyn till förändringar på grund av datatekniken. Försöket kostade 32 miljoner kr. för budgetåret l984/85. För budgetåret l985/8t') har kostnaderna beräknats till 16 miljoner kr. Utbildningen omfattar totalt 8000 personer. varav två tredjedelar är kvinnor. En första utvärdering av försöket har nyligen pre- senterats. Mot slutet av året kommer en utvärdering av nästa etapp. Erfarenheterna hittills är mycket positiva.

Bl. a. för att få till stånd en breddutbildning i större skala lade regeringen under hösten l984 fram sitt förslag om förnyelsefonder. som sedan också godkändes av riksdagen. Beslutet innebär att alla företag med en vinst på merän en halv miljon kr. måste avsätta pengar till fonder för utbildning av de anställda eller för forskning och utvecklingsarbete. Enligt förslaget skall härvid särskild uppmärksamhet riktas mot de grupper som ofta inte kom- mer i fråga för personalutbildning. t.ex. kvinnor. Arbetsgivaren måste komma överens med arbetstagarorganisationerna om hur pengarna skall användas. Det rör sig om stora belopp. sammanlagt 5— 10 miljarder kr.

De statligt anställda får utbildning i samband med införandet av datatek- nik och chefen för civildepartetnentet föreslår i propositionen om statsför- valtningens användning av ADB m.m. att staten skall upprätta program för kompetensutveckling hos sina anställda.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) planerar att ge korta orienterings- kurser om datateknik för alla deltagare i yrkeskurser. Fullt utbyggt beräk- nas kurssystemct att omfatta 40000 deltagare per år i AMS egna kurser och ytterligare 10000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning i företagen.

Chefen för tttbildningsdepartemcntet återkommer (bilaga 3) till frågan om breddutbildning.

På kort sikt överstiger behoven resurserna. men det är ändå mycket betydelsefullt att vi redan genom försöksverksamheten och förnyelscfon- derna har påbörjat satsningen på breddtttbildning. Vi har klargjort målet och färdriktningen.

Det finns en risk för att kvinnornas ställning på arbetsmarknaden kan

Prop. ”fött/SS: 2243-

'»

u=id'.-'i"_'i'ä'.-'as av datoriseringen. om vi int-'.' vidtar särskilda ' gärder. livin—

norrut itnns id- -'._ij_'i bett-'dlif' lierade yrken kommer att paverkas av rationaliseringar med datatel: ! .ik.

're yrken än männen och många '.;t'innt'tdotiii-

Kraven på te kitisku .bildning ökar. Av tradition har att kvinnor sökt sig till slidan utbildning.

Riksdagen anslog för budget; tre! inkl.-154". ? miljoner kr. för en kampanj för att öka kvinnors intresse iör arbete och vidareutbndu ng inom indu— strin. 1.3 miljoner kr. gick till olika rlataut..-ildningsprc;jekt för kvinnor. Erfarenheten är att et ofta krävs speciella utbildningsprogran.. enbart för ltt-'ii'n'it'n', för att kvinnorna skall söka sig till utbildning av detta sl'r tg

Rea'eringr'n kommer nu att avsätta särskilda projektmedel för insatser lör kvinnor som riskerar arbetslöshet eller intsan... ' darbetsförhållandeni samband med ny teknik. lenlighe ! med vad i.uns'alldhetsmtnistetn förm— (hade 1 propositionen om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden kommer 15 miljoner kr. nasta budgetar att gå till projekt för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Flera av projekten syftar till att väcka flickors intresse för och ge dem kunskaper i teknik.

Också handikappade finns på många arbeten. som hotas av bortrationa— lisering. Men samtidigt skapar datatekniken nya hjälpmedel. t. ex. datorer med utrustning för syntetiskt tal eller punktskrift. Handikappinstitutet och tcleverket samarbetar i en arbetsgrupp för telematik för att utveckla hjälp- medel. t. ex. texttelefoner för döva. styr-och manöverfunktioner för rörel- sehindrade och hjälpmedel för psykiskt utvecklingsstörda. Regeringen har gett AMS i uppdrag att i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling (STU). Handikappinstitutet och statskontoret genomföra ett projekt röran- de teknikupphandling av mikrodatorer som arbetshjälpmedel åt handikap- pade. AMS hartilldelats 1.5 miljoner kr. för projektet.

Det är viktigt att man pa arbetsplatserna beaktar hurjust handikappade påverkas av att ny teknik införs. Detta kan underlättas genom en nyligen beslutad ändring i arbetsmiljölagen som ger skyddskommitteerna i uppgift att även verka för att anpassnings- och rehabiliteringsarbete bedrivs.

Dataeffektutredningen har föreslagit ett treårigt utvecklingsprogram som skall omfatta dokumentation av gjorda anpassningar av arbetsplatser samt insatser för forskning. utveckling och fortbildning. Enligt min mening bör hithörande frågor övervägas av den statsrådsgrupp för beredning av långsiktiga och övergripande datafrågor somjag avslutningsvis kommer att föreslå.

En viktig del i omställningsarbetet är de fackliga organisationernas delta- gande i arbetct med att införa ny teknik på arbetsplatserna. Fackförening- arna har funnit att arbetstagarkonsultcr är ett mycket viktigt stöd för att hävda de anställdas intressen. Men inte alla grupper av anställda har rätt till arbetstagarkonsulter. Dataeffektutrcdningen har föreslagit att denna rätt skall utvidgas till att gälla alla. Frågan skall tas upp i den särskilda beredningsgrupp för arbetsrättsliga frågor som är knuten till arbetsmark-

l'rnp. "M:t/85: 220 16

nad':'.departcmentet. Samråd kommer därvid att ske. såvitt giiller den kom- munalrättsliga sidan. med chefen för civildepartementet.

3. Fördjnpat folkstyre och förnyelse av den offentliga sektorn med hjälp av datateknik

Regeringens arbete med att förnya den offentliga sektorn syftar till att fördjupa demokratin och förbättra servicen och effektiviteten. Riktlinjerna för detta arbete har redovisats i en skrivelse till riksdagen. Stort utrymme kommer att ges för lokala initiativ och försök med nya verksamhetsformer. [ dessa försök blir datateknik ett. viktigt stöd.

För att fördjupa demokratin måste medborgarnas tillgång till information förbättras. De måste vidare f-i större möjligheter att vidareutveckla sina kunskaper för att kunna bedöma och utnyttja denna information.

En stor mängd information återfinns i de föreskrifter och råd som myn- digheterna utfärdar som ett led i sin regleringsverksamhet. Det är emeller- tid svårt att finna den information som behövs i det enskilda fallet, efter- som det finns brister när det gäller presentationsteknik och vägledning för användarna. Med hjälp av databas- och informationssökningsteknik kan stora mängder information presenteras överskådligt samtidigt som det blir lätt att söka och sprida information.

En uppbyggnad av databaser med överskådlig och lättillgänglig informa- tion kråvcr ett omfattande arbete med standardisering och samordning av den statliga informationen. Jag anser att uppbyggandet av databaser i offentlig och privat regi —— både inom och utom landet — kommer att bli allt viktigare för olika verksamheter. För 100 år sedan var alla människors tillgång till den tidens kunskapskällor en av de viktigaste kampfrågor för de folkrörelser som kämpade för den politiska demokratin. Nu riskerar vi att den nya tidens kunskapskällor. databaserna, sluter sig för enskilda och för företag — och till och med för nationcr — om de inte har ekonomiska förutsättningar eller om de betraktas som icke önskvärda av dem som kontrollerar databaserna.

På detta område behöver vi skaffa oss mer kunskaper och förbereda åtgärder. Chefen för civildepanementet föreslår i propositionen om stats- förvaltningens användning av ADB m.m. att statskontoret skall få i upp- drag att i nära samarbete med delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) belysa behoven av databaser med informa- tion om statsförvaltningen. [ uppdraget ingår också att bedriva ett utveck- lingsarbete med inriktning på att skapa en sådan standardisering att en gemensam sökteknik kan tillämpas för så många databaser som möjligt.

Det finns grupper som inte nås av utbildningen i skolan och arbetslivet. nämligen arbetslösa och andra vuxna som står'utanför arbetslivet. För dessa grupper spelar studieförbunden en mycket viktig roll. Datadelega-

en utvärdering av & smakternas sa.. '-

l'ör bred datautbildning som itotr'nter att överlämnas till chefen för civilde—

ir om utbildningens innehåll:

CJ.

partententet. Den behandlat" & för sta han och kvalitet.

'. när det gäller att utnyttja-'. datateknik för att

I

l'örhättt':-t medborgarnas kontakter med int-'nc' 'ieter. 1 Örebro och .-inkö- ping tillltandaltaller kommunerna information via vitieotessystem på bib- liotek" -

folkbiblioteken.

_|

litegrcnngen tar föreslagit ytterligare försök med datateknik på

information till medborgarna via datateknik kommer också till använd— ning i de s_k, frikomrnnnlörsöiten där exempelvis Sandvikens kommun prövar en decentraliserad modell för den kommunala förvaltningen. De centrala nämnderna försvinner. liksom sektorsindelningcn av verksamhe- ten i gatukontor, socialkontor etc. lstället lär vi omrädesförvaltningar med politiska komn'tundelsnåintndcr. På biblioteken skall medborgarna via ter— minaler själva kunna ta reda på vad kommunstyrelsen beslutat vid senaste sammanträdet eller vad pengarna i budgeten har använts till. Försöket stöds av det utvecklingsprogram hos arbetarskyddsfonden som jag nyss har nämnt.

Också inom en rad andra områden i den offentliga sektorn pågår försök med att använda datateknik för att förbättra kvaliteten på servicen till medborgarna och förbättra myndighetens effektivitet.

Det pågår också arbete med att decentralisera datoranvändning inom statsförvaltningen. Försvarsmaktens projekt System 90 bygger på denna tanke. För den civila statsförvaltningen är projektet med s. k. basdatorer ett viktigt steg i utvecklingen. Genom att standardisera kraven på mindre datasystem. blir det möjligt att flytta ut besluten och ändå behålla möjlig- heten till samordning och kommunikation mellan olika system.

Chefen för socialdcparten'tentet tillsatte år 1982 en utredning om dator— användningen inom försäkringskassorna. FAS 90-utredningen. Den bygger vidare på den s.k. Allfa- utredningen, som arbetade mellan 1977 och 1980. FAS 90 skall avge sitt slutbetänkande år 1987.

Det regelsystem som styr myndigheternas beslut och faktiska handlande samt deras sätt att planera kommer delvis att avgörai vilken utsträckning som den offentliga sektorn kan använda datatekniken för att förbättra demokrati, service och effektivitet.

Statskontoret visar i några studier att myndigheterna behöver en plane- ring av ADB och administrativ utveckling som är långsiktig och organisa- tionsövergripande — detta både som grund för deras egna åtgärder och för att ge regeringen och riksdagen överblick och insyn. Chefen för civildcpar- tementet har i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. anmält försöksvcrksamhct med sådana långsiktiga strategier för administrativ utveckling.

En självklar förutsättning för en bra datoranvändning inom den offent- 2 Riksdagen 1984/85. I sum/. Nr 220

Prop. Hilal/851226 'tis: liga sektorn är att tekniken är atttiartiälsenlig med hänsyn till verksamhe- tens. krav. Är sadan teknik inte tillgänglig pa marknaden. kan vi försöka få fram den genom tcknikuppitat'tdling. Den offentliga sektorn ären stor kund och det lönar sig. för teknikgu'oducenterna att försöka tillfredsställa dess önskemål. Genom upphandlingen kan vi därför fä till stiiud bättre datasy— stem. som också kan användas inom den privata sektorn och som dessut- om kan tänkas väcka intresse och efterfrågan utomlands. xv'i mi-iste i framtiden bättre än hittills utnyttja de fördelari teknikupphandlingen som den offentliga sektorns storlek. som beställare ger. Hittills har staten tipp- handlat en datoriserad arbetsplats i ett vädertjänstsystcm och programvara för övetft'iring av redigerbar text mellan olika ordbchandlingssystem. Ge— nom statskontorets n'tetodräd. som ären referensgrupp i detta arbete. finns ett samarbete med slutanvändarna. som är mycket viktigt. Jag vill detta sammanhang erinra om att civiln'tinistern i propositionen om statsförvalt— ningens användning av ADB m.m. anmäler att han avser att ätcrkomnta med förslag om att 5 milj. kr. avsätts i tilläggsbudget l 1985/36 för teknik- upphandling av programvara till basdatorerna.

4. Datateknik och utbildning

Utformningen och omfattningen av datautbildningen inom olika utbild- ningsformer har stor betydelse för hur vi i framtiden katt använda och förhålla oss till datatekniken. Utbildning är en av förutsättningarna för människornas möjligheter att själva ta del i och aktivt påverka utveckling— en. För att lägga grunden till en bra datoranvändning på arbetsplatserna behövs utbildning som ger färdigheteri att arbeta självständigt med data- tekniken. Detta gäller inte bara dem som arbetar inom tekniska yrken utan i minst lika hög grad dent som arbetar inom alla andra .yrkesområden där datateknik kommer till användning. .

Datatekniken har flera egenskaper som är särskilt viktiga i ett utbild- ningspolitiskt sammanhang. Det är en kunskapsintensiv teknik. Det är en stödteknik. Det är en teknik som tillämpas inom praktiskt taget samtliga samhällssektorer och som ger upphov till vitt skilda konsekvenser — såväl godartade som elakartade. på såväl kort som lång sikt.

En första politisk slutsats härav är att alla i samhället bör utbildas dels i att använda tekniken, dels om dess konsekvenser för individerna och samhället. .

Datortekniken kommer att spela en allt viktigare roll i olika yrkesutbild- ningar. Tekniken har stora möjligheter att vara ett kraftigt stöd till själva lärandet såsom ett pedagogiskt hjälpmedel. Jag återkommer till denna punkt närjag senare tar upp forskningsfrågor. Det är mycket som talar för

Prop. 2934135: 236 lf)

att d.;t;;tel.;;il'.e;; i ir att;;idenkan bli en ;'.'ll;;';'.";;; stödtekailf ;d.: (”testa ämnen.

...; ._-.

Eftersom tekniker genom sitt oete har ett stort i;;l'l'.'l1;';;'.'l'.'.ö'.-'e;'tel-'.uik-

;;;;'vä;';d;';i;;ge;; kar: man lä; :tig; lpil'v'erka s.....e; att smä; ;;;a

non; ;;;'. inom teknik .erutbå ld'u; ;gc; _

;el; samhäll et l.)-:. t'.ir ett ce ;;tra'i. .t.;t..;;')...;sk ...a; '.-..;1 se till' -;;t ut ;.;ild;;i;;gs— eymunet — frän grundskolan och unoiit -— förr.;itr '.-;'.. ;.e. de av '.'; generatio- nernas data " arter s..»..i kunskape. '=' som samhäll' lig; ; in: .;ikte; st:—;;; :.;ri; de.

igt att förverkliga "det goda d;;tasamlnillet”. Det riiei;"r inte att au—

vi—indarut; fär ett större inflytande på utv ".eklingen av nya system. Fö; att s;;eeialister skall kunna ta tillvara de synpunkter och önskendt'; som använ— da.-";;;'. kommer med. måste-'de få en större förståelse för i...";iuskans behov och förutsättningar; lörhallande till tekniken.

Datapolitiken inom utbildningsonu'adet maste vidare bestämmas b

.a. med utgangspunkt' ; de allmänna mål som galler utbildningsväsendet.

Grundskolan skall vara en allmän n;edl_';o;'garskola. DF-r. måste ge de kunskaper i datateknik och dess användning som alla måste ha. Datateknik håller nästan pa att bli en basfärdighet. Människor möter datorer i allt fler vardagliga sammanhang; elementära kunskaper behövs för att bemästra sådana situationer.

Gymnasieskolan skall förbereda för yrkesverksamhet och vidare stu- dier. Yrkeslivets krav på datakunnande sätter ett mål för de yrkesinriktade linjerna. Efterföljande utbildningars krav på grundkunskaper sätter målet för de teoretiska linjerna.

Högskolans grundläggande utbildning skall ”producera" de olika spe- cialister som behövs ; forskningen och i näringslivet och förvaltningen. Den skall också fylla på den allmänna kompetens som behövs utöver vad underliggande utbildningsformer givit.

Den snabba utvecklingen av datatekniken ställer vuxenutbildningen i en nyckelposition. De allra flesta har otillräckliga och/eller föråldrade kunska— per. Om inte datateknikens utveckling skall skapa ny'; djupa klvftor mellan grupper av människor. maste de vuxna ges en omfattande datautbildning. De basfärdigheter som grundskolan skall ge måste alla få; möjlighet att skaffa sig. Det datakunnande som nu krävs i allt fler yrken (och som nu i ökad utsträckning tas in i gymnasie- och högskoleutbildningar) måste vara möjligt att skaffa sig i form av fortbildning eller vidareutbildning. Jag vill här erinra om vad jag i det föregående anfört om breddutbildningen ( avsnitt 2 ).

De hittills beslutade åtagandena under en tre- f_vraärsperiod inom grund- skolan och gymnasieskolan kan uppskattas till minst en halv miljard kr. Motsvarande summa för högskoleutbildning och forskning är 300 milj. kr. Genom dessa insatser har en god grund lagts när det gäller datafrägorna inom utbildningsväsendet.

För att utbildningsväsendet skall kunna uppnå sina mål inom dataområ— det krävs det inte bara att själva utbildningen förnyas och utvecklas utan

Prop. HEM/S*": 22%..- Ett

också"; att man aktivt arbetar för a't eliminera de olika problem av annat slag som finns. Dessa problem sammanhänger främst med att den snabba utvecklingen aven. ställer själva utbildningsorganisatinnen inför situationer" som det kan vara svar att på kort sikt hantera på": ett tillfredsställamle sätt. Jag tänker då * :iitnst pit hristet'l pli utbildad personal. främst lärare. och pli konkurrensen från den enskilda sektorn om den utbildade personal som finns. Vidare är It.-rogrt'mivarusidan f. n. eftersatt i förhållande till hårdvaru— sidan inom sl-zolviisendeå. Chefen för utbildningsdepartcmentet återkom— mer senare (bilaga 3) till dessa frågor.

Som jag redan nämnt finns ett ett mycket" stort behov av -.'idareutbild- ning.; av tekniker och annan personal. En betydande del av detta behov bör kunna täckas med hjälp av förnyelsefonderna. 2 företag som har sådana fonder kan använda dessa till att köpa utbildning fit sina anställda hos t. ex. högskolan och komvux. Jag vill här erinra om regeringens nyligen fram— lagda proposition om uppdragsutbildning. Vidare räknar jag med att för— nyelsefonderna skall kunna medverka till att det behov av utrustning — så 'iil ersättningsanskaffningar som nyanskaffningar — som den snabba utvecklingen inom dataomrädet medför skall kunna tillgodoses. Också inom den statliga sektorn har parterna nu kommit överens om förnyelse- fonder för att utveckla personal och öka personalens anställningstrygghet i samband med strukturförändringar.

Hänvisningar till S4

5. En ny infrastruktur

Hittills har datoranvändningen mest påverkat arbetsprocesser i fabriker och kontor samt produkter i form av varor och tjänster. Framöver kommer datatekniken att också medföra stora förändringar av samhällets infra— struktur när det gäller informationsförmedling. Detta kan förändra männi— skors kunnande och kommunikation — kort sagt förändra vår kultur.

Den nya infrastrukturens effekter kan endast till viss del förutses. Vad vi vet är att den nya infrastrukturen kommer att skapa nya utvecklingslinjer och nya verksamhetsomräden. Vi vet också att en rad problem och svårig— heter kommer att uppstå och att förändringstakten i värt samhälle sanno— likt kommcr att bli snabbare än tidigare. Detta ställer i sin tur större krav på vår förmåga till omställning.

Utvecklingen av den nya infrastrukturen är en viktig samhällelig fråga som kommer att kräva långsiktiga politiska ställningstaganden. Det i sin tur kommer att ställa nya krav på kunskaper och förmåga till förutseende.

Telekommunikationer är av betydelse i sammanhanget. Användningen av bl.a. digital teknik och optofibrer revolutionerar telctekniken. Den nya tekniken ger radikalt förbättrade möjligheter till informationsöverföring.

"th att ditsatt tttt'i )tietet' t..—i'.: "tuna-.a ot:-. .).lt knä—...g: lrclialle.

sin starka ställning

pa t'." ;. mr

'n l..-t: därför förcsl _ '. investera ca 25.3

'_'. ut .t'ier (-. nitrn'. aste tre med rer. vara)-' *. n:.ljarucr kr. tot

""..tét kan även under

år;—r lt'trvänttts ligga pf.) eu n _ ""ändringen sker dels genom er. ren). t'"),-' sisk utb),ggnad av i '. :: t. J.... dels genom ett. bvte till t). ). (. .ieital) te kniki ( nätet. lnvesteringarna'. styrs av nuvarande ('.'; l. lot Lt.—.cdc el fterfrngan pa oh ik. ). t :' " Cl't sker med hänsyn tagen till nuvarande GCft förutsedd teknik. Flexibilitet ärett nyckelord i nätplane- rir. en.

"Digitalen 87" kallas det projekt som skall leda till ett rikstäckande digitalt nät. som planeras bli iärid igt .nu två). år. All infornu-ttiou i detta nät förs över i digital form oavsett om det gäller tal. bild. text eller andra (lata.

lätet består av befintlig a koa )xialkablar. nya radiolänkförbindelser och optokz) .blar av glasfibrer. Sverige blir först i världen med ett så avancerat nät. som kommer att betyda mycket för möjligheterna till datakommunika— tion. ! stort sett kommer kapaciteten för sådan kommunikation att bli 25 gånger större än idag.

Regeringens avsikt med den stora satsningen på telenätet är att priserna även i framtiden skall hållas låga. att framkomligheten ytterligare skall förbättras och att avancerade teletjänster skall kunna erbjudas. Mycket hög telekapacitet även för datakommunikation sk'tll kunna erbjudas med kort varse l var helst' ] landet som den efterfragas. En förbättrad framkom- lighet och säkerhet" | nätet är av största vikt inte minst för datakommunika- tionen som på senare år ökat kraftigt.

Utbyg gnaden av detta komntunik.-.tionssystem är mycket viktig för hur datateknikens möjligheter kan tas tillvara och för hur den kan förenas med andra samhällsmål. som t.ex. decentralisering och regional utjämning. Taxorna är också av största vikt för att få ett gynnsamt utnyttjande av denna del av infrastrukturen.

Televerket bör även i fortsättningen behålla internationellt sett låga taxor. Det är regeringens avsikt att dessa taxor skall göras alltmer obero- ende av avståndet så att vi får ett "rundare" Sverige. Teleförbindelscrna och taxorna skall i ännu mindre grad än idag utgöra en restriktion för lokaliseringen av en verksamhet. Den digitalisering av telenätet som det föreslagna investeringsprogrammet innebär kommer att underlätta en sådna utveckling. lntegreringen av olika tjänster i samma digitala system bör också leda till att taxorna för ljud—. bild-, text- och dataöverföring harmoniseras. Redan idag är taxorna för vissa typer av datakommunika- tion helt oberoende av avståndet.

I propositionen om regional utveckling och utjämning redovisar chefen för kommunikationsdepartementet ett förslag med kraftigt reducerade taxor för datakommunikation till och från Malmfälten. Försöket som avser

i).-..... inse/53.5: 21.) "

en treårsperiod och inom en l-'.ostnadsram på ! miljon kr. per är. bör utgöra en '.'iii'defttll stimulans för den utveckling inom (inta- och rymdverksamhe— ten som. kornn'tit igång i Malmfälten.

Jag.. anser att planeringen av telel-tontmnnika:iouernas utveckling aktivt böt is av den st:-itsrådsgrupp sontjag i det följande kommer att föreslå.

Det är också '.'i'tztig'. att t-.'.leverke'. på andra sätt sprider kunskaper om sina planer och prognoser så att en beredskap skapas i samhället för att på. ett positivt och konstruktivt sätt utnyttja de nya möjligheter som teletckni- lien ger.

De snabba föråndringarna av telekotnn'iunikationerna och alla de nya möjligheter som dessa skapar gör att regeringen funnit att kunskapsupp- byggnader. inom området bör intensifieras. Chefen för kommunikationsde- pa.—tentemet har berört dessa frågori propositioner. om vissa telefrågor och pekat på önskvärdhctcn av praktiska försök med avancerad tclekommuni- kation. Syftet skulle vara att fördjupa kunskaperna om möjligheterna att utnyttja den nya kommunikationstekniken och om vilka möjligheter detta i sin tur skapar för i första hand företag och förvaltning.

Regeringen har därför uppdragit ät televerket atti samråd med STU och statskontoret utreda förutsättning.-una för och föreslå utformning av stu— dier av användning av avancerad telekommunikation.

Företag och myndigheter bygger upp datakommunikationer med utlan- det som en förlängning och utvidgning av sina datasystem och kommunika— tioner inom Sverige. I takt med att företag. branscher och internationella organisationer bygger upp mer integrerade datanät. kommer vi att få se nya typer av kommunikation. Det är en naturlig följd av Sveriges betydan- de utrikeshandel och det har stor betydelse för att bibehålla konkurrens— kraften hos många företag och branscher. Av dessa skäl deltar Sverige i det internationella arbetet med standardisering av teknik och harmonise— ring av föreskrifter för att underlätta datakommunikation över gränserna.

Utvecklingen av datakommunikationerna medför förändrade förhållan- den såväl i näringslivet som i samhället i övrigt. Det blir t.ex. lättare att flytta tjänsteproduktion. precis som det tidigare blev lättare att flytta endel varuproduktion.

Datakommunikationerna kan emellertid också göra det svårare för myn- digheter som tull- och skattemyndigheter att tillfredsställande kontrollera transaktioner inom och mellan företag både inom och utom landet.

De krav på myndigheterna som datakommunikationer med utlandet medför har tagits upp i betänkandet ”Sveriges datakommunikationer med utlandet". Samtidigt som detta betänkande remissbehandlas har Sverige inom OECD:s ram medverkat till en deklaration om internationellt data- flöde, vars syfte är att i olika avseenden underlätta informationsutbytet mellan medlemsländerna på ett sätt som tillgodoser de olika ländernas ekonomiska och sociala mål.

Frotz—'. Fån/85: 220 M,

t'; Datan k ,t'or'skning och utveckling

i ;i-L'ns du... tur. '—;l-:- .;u'Hlf'd' ka ;: in; Ivo i'tioucn a' ;'__1: ” reg minga; infor- ;;;atio;;s;ek;ti'.ln-:_:in sor-': et: munnen.; :;;;;.';i;l': lc'r .-. 'v' sl; ni ;;. -o;'.l; utveck- l;;."s.;;.:et.' inom de... ". t.: ";:' . ';: ';;'ef;;'—:r=c;'ir.>tle;;. ();nri'ide; kräver ;;;_ 'ck'et

; . ' ".

tillö'lx'illllE HV l'."d;' V

;enskaplig i;;u'aktiir. speech ';.llt; ";: de. '.gällei' st i;; lier av

.-:-n;..i'.ll saspe :t:; o..-. '.'latn lokal-.cn .Fmgcringen underströk vikten av torsk- ;;ing som angriper samhalnnfool !.. .; ed s_vite att und. ';kz. slår: eri med

ga rc 's;u se." av!: stäz' -=. ;1;;'i;;ni.—'fko.r'n;;s trygghet och utvecklingen av

lt.x't...d=n;'.a'1. Dessa b"d(;;;;t';"'_'a oe; ';;riktl'. t_;ie;' gäller fortfarande.

. ;' "g"ri;;ge|;s skrivelse on; vs; ;; planerade ätgäroer för att effektivisera

statens insatser inom informations;eknologiomräde; redogörs för plane- ringen av det; fortsatta forskningen och den tekniska utvecklingen. Che- f"rna för utbildnings—, arbetsmarknads- och industridepartementen tar också i det följande (bilagorna 3—5) upp datafrägor inom forskningsområ- det. Jag vill dock här beröra några särskilda forsknings— och utvecklings—

frägor som rör datateknikens användning och som direk; hänger samman med prioriteringar som jag har redovisat i det föregående. De gäller 'i" datateknik. yrkeskunskaper och arbetskvaliftkationer

datatekniskt stöd vid funktionsnedsättningar beroende på åldrande. be- stående skador eller långvariga sjukdomar

C datorstött lärande.

En viktig princip föt' datoranvändningen i ”det goda datasamhället" är att tekniken skall stödja och vidareutveckla de anställdas yrkeskunskaper. Många forskare arbetar inom detta område. Myndigheter och fristående forsknings— och konsultinstitut bedriver också ett arbete här.

Jag anser att samhället bör satsa på en systematisk och långsiktig forsk- ning och utveckling inom detta område.

Den vanligaste anledningen till funktionsnedsättningar hos människan är åldrandet. Pensionärerna blir allt fler i vårt samhälle och därigenom ökar betydelsen av den hjälp som datatekniken kan ge för att lindra de problem som förorsakas av sådana funktionsnedsättningar. Datatekniken kan bidra till att ge. äldres och handikappades liv ett rikare innehåll. bl. a. genom att göra det lättare för dem att bo kvar i sina egnahem. Också de ekonomiska vinsterna av att utveckla tekniken på detta område kan bli stora. Samhäl— lets institutions 'ärd belastas inte lika hårt. Om vi utvecklar ett särskilt kunnande på detta område. är det möjligt att våra datatekniska produkter kan finna avsättning på den internationella marknaden.

Forskningsrådsnämnden och delegationer; för social forskning kommer att få ; uppdrag att kartlägga pägaende forskning o' h utveckling inom detta område och föreslå vilka' insatser inom området som skall ges förtur.

Datateknik kan användas som utbildningshjälpmedel. Den kan utnyttjas i vitt skilda tillämpningar. från att stödja ett mekaniskt lärande av enkla

Prop. HRM—15:23! 14

tippgiiter — s. k. programmerad inlärning — till ett läran-(le av komp?”

Ivf—('

färdigheter med hjälp. av simulering. tider som hjälp vid utbildnit'tg har tnarl-csamhet i Sverige. jag anser att det ut ttiöiliggöra en bedömning av behovet av datorstött lärande och för att" ;utöt'itera olika forsknings— och utveck- lingsfrägor inom området.

7. Datateknik och den personliga integriteten

En fråga som i hög grad har uppmärksammats är de risker för kränkning- ar av den personliga integriteten som datatekniken för med sig. Riskerna för integritetskränkningar togs tidigt upp i den allmänna debatten. Frän många håll framfördes farhågor för att insamlandet av personuppgifter med hjälp av datateknik skulle ge myndigheterna alltför mycket makt och inflytande över människors privatliv. l förlängningen målades ibland tipp konturerna av en polisstat, styrd av en Storebror som såg allt och tolerera- de intet.

Riskerna med datateknikens utveckling uppmärksammades också poli- tiskt. Redan omkring år 1970 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning för att överväga behovet av lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. Utredningen presenterade ett betänkande, som ledde till att riksdagen år l973 antog en datalag. lnternationellt sett var den svenska datalagen en av de första i-sitt slag.

Datalagen byggde vid sin tillkomst på att automatisk databehandling av personuppgifter inte skulle få förekomma annat än et'ter särskilt tillstånd av myndighet. För det ändamålet inrättades en ny myndighet, datainspek- tionen, som också tick till uppgift att utöva tillsyn över att lagen efter- levdes.

Den utveckling av datatekniken som har ägt rum efter datalagens till- komst har lett till att lagen har ändrats vid flera tillfällen. Eftersom antalet datorer har ökat kraftigt och datorerna har spritts till en mängd nya användare, har det inte varit möjligt att behålla kravet på tillstånd för alla register som innehåller personuppgifter. Lagen har därför getts ett mindre vidsträckt tillämpningsomräde och avser nu i princip de viktigaste och mest integritetskänsliga registren.

lntcgritetsdebatten har emellertid fortsatt även efter datalagens till- komst. Vad som framför allt diskuteras idag är olika risker för integritets- kränkningar som kan uppkomma till följd av datateknikens användning inom den offentliga sektorn. Detta är självklart en viktig diskussion, inte minst med tanke på att det är myndigheter som förfogar över den största mängden och den mest inträngande infortnationen om enskilda. Debatten gäller numera frågor som försäljning av uppgifter i offentliga register,

|, 'J!

'tdnin ge .tt't' perso. mutanter etc. i'v'tet'. de..-at-

tc'n llh '.n'tdiaroei- i". "i '.":.-i reningen 'i'-' de. 5." o: ts'atii ' _l i...» stenten.

av en kem' 1i£te som teeernuvtu .. ni .. '.. ti:'.1='--.".e.".t:tft.. kommittén. läointnitten har fatt i verväaa och utreda en mängd frågor med .-t .knytningi itl ant.-'i? . " tiken. Kommit-'

'äga om de. finns: l ..1 att av inte' grnetsn ansy fr | eg: ansa

'lö- l'. "ik: -"L i bl. i.. " '

tnöjlighi' ern'. 'att ta ut tmpm'ferur rn 'ritttzhcternas AIN:- r- g'nte" om inte uppgift abegärs lör' kt om roll av o'; :'n int.-yn. i myndigheternas verksamhet.

tjf:

inom den o.ientliga och enskilda sektorn. kan medföra otillbörligt inträngi

Vidare sliall kommittén granska om användningen av personnummer.

den personliga integriteten.

Bland andra frågor som kommittén skall ta upp katt nämnas frågan om rättelse av felaktiga uppgifter i dataregister. Eftersom resultatet av kom-— mitténs arbete inte kan förväntas föreligga förrätt tidigast om ett par .'..— ansäg regeringen att frågan om rättelse borde förtursbehandlas genom en särskild utredning. Enligt regeringen borde man nämligen så snart som möjligt vidta åtgärder för att komma till rätta med de olägenheter som enskilda kan utsättas för om det uppkommer fel i ett personregister. Regeringen uppdrog därför ijanuari 1985. ät datainspektionen att utarbeta vissa rekommendationer för hur myndigheterna bör agera när någon an— mäler att en registeruppgift är felaktig eller när det av någon annan anled- ning finns skäl att befara att det har uppstått fel i ett personregister. Datainspektionen har under våren l985 meddelat vissa råd i ätnnet.

Den kanske mest diskuterade integritetsfrägan idag rör emellertid sam- körning och kontroll. Ekonomiska och rationella skäl talar i många fall för att myndigheterna böt' använda datatekniken i sin kontrollvcrksamhet. Exempel på detta är samkörningar för kontroll av olika bidrag samt ränte- kontroller med hjälp av olika bankrcgister. Den debatt det här är fråga om rör i själva verket hur långt man skall acceptera myndigheternas kontroll av medborgare. alltså i stort sett satnma debatt som man tidigare har fört. Det är emellertid också en fråga om de uppgifter som används för kontroll är riktiga i sak och därtill rättvisande för de uppgifter som skall kontrol— leras. '

Det måste anses vara ett berättigat samhällsintresse att försöka ltindra att människor tillskansat sig fördelar på andra människors bekostnad ge- nom lögnaktiga uppgifter och skenförfaranden. Här kan datatekniken i många fall vara ett bra och acceptabelt hjälpmedel för kontroll. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att se till att kontrollen inte utförs på ett sådant sätt att den otillbörligt kränker den enskildes integritet. Betydelsefullt är också att det finns praktiska rutiner för att korrigera när registeruppgif— terna har lett till felaktiga åtgärder.

Vad det handlar om är först och främst att göra en avvägning mellan samhällets och den enskildes intressen. Å ena sidan är det viktigt att de

. Å andra . titt mät för g f..: sztntkörntng och ta tv:n tt.sk.l.'s integritet.

.- !tttt'essena kan l'öt'elnlia motstridiga. inte. var .tttig or. ..Lt!..lt-' mois ..ittnins. ntellan

.'.-ci: den enskildes intressen. Frän bad i.. lt.'tl't är det ju ft" .it-':

"gl

;."tstt- '.l-'.'. enskiit'la tttetiltorgarnas berättigade :.tttspt'iik: er: tattvis ' .'ättigltetet' '.'-ch slvldtg. "och ett til'tt'i'te' ktig'. skydd för Nl." är det gt. :let' atgärder för att komma till rätt:. t'. .ed l".l'. tktighctet' itarjag red:- -tr' n:tntttt deis det met ta... gr; :kti ': .uppdrr .'.zet till data- och oltetttttgltets- kommittén. dels de åtgärder som vidtagits g.- 'notn ut;-pd: tage et till datain- spektionen iöt' '.ttt nå en omedelbar förbättring av ..tr.t.tl...nttena.

Det är emellertid' inte bara myndigheter som lagrar uppgifter om enskil- das personliga angelägenheter. Sädz-tna finns och kommer i ökad utsträck- ning att finnas ocksä' t företags datasy stent. Som ett exe mpcl katt n:" mnas kreditttpplysnittgsföretagen som har ingående information om i stort sett alla svenskar. Vidare kan nämnas reklamföretag som idag väljer ut reklam— mottagare via dataregister. Det blir tekniskt möjligt att kartlägga och registrera olika individers '"konsumtionsproftl" för att steg för steg förfina den riktade marknadsföringen. Får systemet utvecklas okontrollerat. ska- p: s tekniska möjligheter att bl. a. kartlägga när och var en individ tankar sin bil. vad han handlar på bensinstationen. vilket hotell han tar in pa, vilka telefonsamtal han ringer, när på dygnet han tar ut pengar på bankomaten och var i staden det sker. Regeringen följer denna utveckling med största uppmärksamhet.

Inom företag kan. som både dataefl'ektutredningcn i sitt slutbetänkande och St'cnska Metallindustriarbetareförbundet i en skrivelse den l3 mars 1985 till regeringen har framhållit. kontrollen av de anställda och deras prestationer med datateknikens hjälp också utgöra ett hot mot den person- liga integriteten. Sådan kontroll kan exempelvis utföras med hjälp av stämpelklockor. Om arbetet är uppdelat i klart avgränsade moment. kan kontroll ske med hjälp av olika tidmätningsmetoder. Det är viktigt att det görs en rimlig avvägning ntellan verksamhetens berättigade krav på plane- rings- och styrningsunderlag och den enskilde arbetstagarens berättigade krav på skydd för sin integritet.

För att planera produktion och leveranstider bygger industrin upp dato- riserade planeringssystem till vilka den anställde tvingas rapportera varje störning som får denne att gör:-t ett kort uppehåll i arbetet. Den som arbetar vid en maskin får inte ut nästa arbete förrän han har rapporterat av det han eller hon just avslutat. Utrymmet för den anställdes möjligheter att själv lägga upp sitt arbete blir mindre — friheten för arbetaren minskar.

' 4/85: ”(E 27

På arbetsplatser förekommer det också att man kopplar ihop de anställ—

da", trtöiiigheter att med ett d atakort son: nyckel passera lasta dörrar med en identitetskontroll. Därigenom får ledningen möjligheter att i detalj kart- lägga de anställda:; rörelser på arbetsplatsen.

Den här typen av planering-; och rapp-or:eringssystem sprider sig nu också utanför den tunga industrin. 'l'ill och med yrkesgrupper som f("irflyt— tar sig i arbetet. som servicemän. montörer. transportarbetare. fiir bärbara terminaler som registrerar de as upphälisort. arbetsuppdrag. tidsätgäng. avbrott. avbrottsorsak etc.

Även om denna användning av tekniken kan medföra ökad effektivitet. är det viktigt att inte blunda för de hot och problem denna användning kan innebära när det gäller den enskildes integritet.

Jag anser därför att det finns behov av lörsknings— och utvecklingsarbete om hur den personliga integriten botas och kan skyddas vid användning av datateknik på arbetsplatser. Jag anser att frågan bör tas tipp av den stats- rådsgrupp som jag i det följande kommer att föreslå.

8. Datateknik och sårbarhet

i likhet med energisystemet gör den ökade datoranvändningen i det moderna samhället oss mer sårbara i såväl fred som krig.

För att kunna upprätthålla verksamhet inom så gott som alla områden i samhället blir vi beroende av import av komponenter och utrustning till datasystem.

Varje verksamhet är sårbar för störningar av datordriften — och det blir lättare att sabotera en verksamhet, om den är datorstödd. ] centraliserade system räcker det att datorkraften slås ut på ett ställe för att hela verksam— heten skall lamslås, i synnerhet om avgörande kunskap finns samlad hos mycket få personer. Därför är det positivt att de starkt centraliserade datasystemen nu börjar decentraliseras. Samtidigt ökar dock sårbarheten genom ett allt större beroende av telekommunikation.

Arbetet på att åstadkomma en högre grad av standardisering av utrust— ning, programspråk och operativsystem har också sin betydelse för sårbar- heten. Det gör varje datoranvändare mindre beroende av en speciell leve- rantör.

Problemen kring datasårbarheten har studerats först av sårbarhetskom- mittén. som arbetade mellan 1977 och l98]. och därefter av sårbarhetsbe- redningen. SÄRB. som tillsattes l981. SÄRB har utarbetat en metod för sårbarhetsanalys som har tillställts företag och myndigheter. SÄRB har också publicerat en rad rapporter om olika ämnen inom området. I augusti 1984 fick SÄRB i uppdrag att inventera vad som hittills har gjorts för datasäkerheten och att avsluta sitt arbete under 1985 genom att lägga fram förslag på förbättringar efter samråd med statskontoret.

ontoret och :).-"'.l ta olet '.ä fätti ttp'tdrag att efter samråd med

ionslverkct oc't'; satvr'lst '.l--

ersöl-za vilka '.tlektcr mer

ris-.it skulle få för myndigheter och satrihäl-

tet i samband med lecetttr..ltse..ttt datoran-

e-tin .g ar ett ä: nne .ör v niate stadier.

l..!e övergripande sä rb:- tmetsthgotna är av den ka. raktären att de fordrar

san'n'rr'io _; mell an olika de:: rtement. Manga. av de åt" rdet' som maste -_'L't v idta..; l;at' vitt gäet nde konsek" enser för samhället. Det är därför naterltg' a”. den statsrädsgrupp somjag törcslär i det följande får i uppdrag att ha en samordnande funktion även inom särbarnetsomrädet.

ld"t praktiska arbetet med Zngäl'dCi' för' .'. [ minska de statliga myndighe- ternas sårbarhet inom dataomrädet bör statskontoret i enlighet med civil- ministerns förslag i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. få i uppdrag att ha ett övergripande ansvar för dessa frägor inom statsförvaltningcn. De metoder som utvecklas för att minska sårbar- heten inom dataomrädet för statsförvaltningcn bör även kunna tillämpas inom samhället i övrigt. Ansvaret för detta i vad rör normal fredsverksam— bet åligger de enskilda företagen m. 11.

En stor del av de enskilda företagen och statsförvaltningcn ingår i totalförsvaret. Det måste ställas särskilda krav på datasäkerhcten för total- försvaret. Denna säkerhet måste byggas upp redan under fredsförhällan- den och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyllas redan i den normala fredsdriften.

Detta är en omfattande och komplicerad fråga. Till att börja med måste nivån på datasäkerheten för totalförsvaret i förhållande till den fredsmäs— siga säkerhetsnivån bestämmas. Härvid har naturligtvis kostnadsaspckten stor betydelse. Därefter mäste regleras vilket ansvar som åvilar olika inblandade parter för att den eftersträvade datasäkerheten skall kunna uppnås. ' Statskontoret lämnade 1984 en rapport i samarbete med försvarets ra— tionaliseringsinstitut till regeringen om myndigheternas planläggning av sin datadrift under krig. Trots att regeringen redan 1974 meddelade föreskrif- ter om sådan planläggning — senare följda av anvisningar från den ansvari- ga myndigheten, överstyrelsen för ekonomiskt försvar — saknar mänga myndigheter enligt rapporten en sådan planläggning.

Försvarskommittén har i uppdrag att lämna förslag till vilken datasäker- het som försvaret skall eftersträva under kriser och i krig, jämfört med den säkerhet som finns i fred. Försvarskommittén har bland annat SÄRst rapporter som underlag för sitt arbete. Hur datasäkerhetsfrägoma skall behandlas för totalförsvaret både beträffande inriktning och de närmare formerna för genomförandet liksom bl. a. ansvarsförhällanden bör därför bestämmas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Företag kan få råd av datainspektionen om åtgärder för att minska skador som beror på obetänksamhet och olyckor. medan rikspolisstyrel- sen kan bistå när det gäller sabotage och industrispionage.

Prop.) - ()?-' Mållö 29

När _allt: lagsi try dte:l ::: otda "::.": '.):t avolika sl'. tgbfir ht: vutlprineipen vara att det- ordinära straffa" . 's':lt".. ':'yen sa la: ' tmöiligt skall vara tiliäntp—

tg ':ven i trava om dator anknuten brottsli" (J..lt.:::t.t regler erbjuder i'. är

fö't: iertalet fall ett ti: 'i: äcklig: slit-dd. t de: :män skyddet pa vissa ontra' en

be :över förbättras är det att ft.: :ra' .:: tt för detta .'indamal på lämpligt sätt justera det befintliga :teelst'stermt inom _i'ustitiedepartemente: övervägs f.n. ändringar : brottsbalken beträffande brotten bedrägeri. trolöshet mot huvudman samt olovligt brukande. sa': att bestämmelserna blir bättre av- pass.-.de för vissa stta. lv'u d.. handlingar med anknytning till datorer som f.n. endast med svårighet kan föras under någon st:".tlfbestämmelse. 'v'issa ändringar i dat..'.:l' .ger: övervägs or. 'l.s.":. lnon. _iustitiedepartemt '.ntet pagät' dessutom arhc tet :::ed en ny lag om skydd för l'örte agshemligheter. De upplto'-'srättsliga problemen i samband med datoranvändning utreds av upphovsrättskomtnitten.

9. Datateknik och kultur

västerländska Samhällenas strukturer, dels till att dessa förändringar mer eller mindre tvingar fram rader av frågor av kulturell art. Det är frågor om hur vi människor utvecklar och bevarar kunskap. Våra livsmönster. sociala umgängesformer in. m. Datorerna är vår nutida motsvarighet till den meka- niska klockan ocl: ångmaskinen.

Datateknikens inverkan i dessa sammanhang är svårfångad och blir. i många fall, uppenbar först el'ter ett antal år. Ofta hänger konsekvenserna ihop med det "osynliga" hos datatekniken. nämligen programvaran. Den består ofta av för användaren okända och avgränsade avbildningar av vår komplexa verklighet. beskrivna i formella konstruerade språk. Den kräver mer abstrakt tänkande av oss. ] vardagslivet ersätter plastkonens ab- strakta pengar exempelvis sedlar och mynt. Symbolerna på kontrollrum— . mets instrumentpanel ersätter fabrikernas pulserande verklighet.

Svensk och internationell forskning har visat hur datatekniska tillämp- ningar har påverket vårt språkbruk. våra kunskaper i arbetet och vår syn på varandra. Teknikförmedladc kontakter påverkar relationer mellan män- niskor samt sammanhållningen och samhörighetskänslan i grupper. Det finns risker att solidaritetskänslan undergrävs.

Vi behöver därför en kulturpolitik. som balanserar kraven från den tekniska världen med de krav på solidaritet och värnande om individen. som självklara i ett på humanistiska värderingar grundat samhället.

Den nya tekniken påverkar också de olika konstformerna på olika plan och i skiftande utsträckning. Det finns knappast någon omedelbar risk för att de traditionella uttrycksformerna såsom musik. konst och litteratur slås ut eller försvinner. Förhoppningen är snarare att den nya tekniken skall

Prop. 1984/85 : .;Zil 30

berik" uttrycl—Lsformerna och öka möjligheterna för konstnärer inom alla

omraden att nä ut till allt fler, ]" vill dock framhålla att det på lång sikt är

viktigt att skolan ger barnen tilit'aeklig utbildning i de. naturliga mänskliga utrycksformerna. såsom s_ konst och musik.

Det fll]!!!- samtidigt en uppenbar risk för att datatekniken kommer att öka informationsli'lyftort'ia i samhället. De välinftarmmade skaffar sig ännu mer infiirminion. jag har redan urnierstrizkit vikten av breddutbildningssats- ningar för att människor ska kunna" skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna utnyttja denna information.

Det är viktigt att garantera tillgång till information också i en situation då informationen kommer att vara lagrad i databaser. ! dag har den enskilde. även om han bor på en avlägsen ort. utmärkta möjligheter att komma at litteratur och annan tryckt information tack vare ett väl fungerande samar— bete biblioteken emellan. Också när informationen i en framtid hämtas ur databaser maste informationen göras tillgänglig för alla. inte bara för den som i forsknings- eller annat _vrkesarbete har närhet till databaser och sökmöjligheter. Denna fråga har tagits upp i tilläggsdirektiv till data- och offentlighetskommitten, som fått i uppdrag att pröva om utvecklingen motiverar särskilda åtgärder från statens sida för att garantera medbor— garna tillgång till information. Kommittén skall även överväga om regler för myndighetemas avgiftssättning av informationstjänster behöver utfor- mas så att den enskilde medborgarens informationssökning inte försvåras jämfört med vad som gäller för resursstarka institutioner och företag.

Databaser byggs huvudsakligen tipp för att tillgodose forskningens och de stora företagens behov. Samhället. bör stödja arbetet med att ta fram liknande databaser som tillgodoser behoven hos folkrörelserna och de enskilda medborgarna. I propositionen om litteratur och folkbibliotek har regeringen uttalat sin beredskap att ge ekonomiskt stöd åt utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk. Tillkomsten av ett sådant är ett viktigt led i strävandena att göra allsidig kunskap lätttillgänglig för många människor. Genom datatekniken har arbetet med ett stort uppslagsverk underlättats väsentligt liksom möjligheterna att komplettera böckerna med sådana fakta som kontinuerligt måste förnyas och tillfogas.

Den viktiga roll som folkbiblioteken kan spela i samhällets informations— försörjning till den enskilde harjag redan berört. Folkbiblioteksutredning- en förde fram tanken på ett experimentbibliotek för försök med ny teknik i syfte att stärka folkbibliotekens informationsfunktion. Som har anförts i den nämnda propositionen bör kulturrådet i samverkan med DF] närmare överväga ändamål och uppläggning av en sådan försöksverksamhet. Ex- perimentverksamheten bör beakta behovet av teknikstöd i såväl informa- tionssökning som i kommunikationen mellan olika biblioteksenheter så att projektet ger generellt tillämpliga erfarenheter. Exempelvis kan försöket knytas till ett länsbibliotek och inkludera nya former för kommunikation mellan detta och kommunbiblioteken i länet.

Prop. 1984/85:22tl tl

Statens knltnrrad har även anledning att behandla inforn-.ationsteknolo— gins roll inom museiverksamheten. Detta sker i anslutning till ett uppdrag betrat'fande samverkan mellan de centrala niuséerna. l.);ttzncknikcn spelar en viktig roll också inom andra delar av kulturområdet. aven i de fritt verksamma konstnärernas arbete.. Sedan läng tid används 1. :.x. datorer i

det arbete som bedrivs vid Elcl—ztronmus rstudion. ">o en naturlig upp- gift för sta ens kulturråd att analysera hur datatekniken kan utnyttjas inom de olika koi-istomrädena och att lägga fram förslag till iitgärde '. t. c:a. beträffande utbildningsinsatser.

Den information och kunskap som samlas i databaser av olika slag har ett kulturellt vär e långt efter att den förlorat sin dagsaktuella betydelse. Det långsiktiga bevarandet av sådan kunskap och möjligheterna at ta del av denna är också en del av samhällets ansvar för informationsförsötjningen. 1 det sammanhanget har arkiven en viktig uppgift att fylla. Regeringen har därför nyligen beslutat tillsätta en utredning om den offentliga arkivverk- samheten. varvid bl.a. konsekvenserna av den nya informationstekniken skall belysas.

10. En statsrådsgrupp för långsiktiga och övergripande datafrägor

Det råder ingen tvekan om att datatekniken har en stor förändringskraft och räckvidd. Den kan påverka företagsstrukturer och arbetsorganisa— tioner. Den kan förändra relationen mellan arbete. hem och fritid. Den kan påverka människors kommunikation och kunnande. Datatekniken griper in överallt i samhället.

Regeringens styrande uppgifter på det datapolitiska området försvåras av att datafrägorna är sa mångfasetterade. Datafrägorna är till sin karaktär ofta departementsövergripande. Olika departement ansvarar för olika om— råden. Här kan som exempel pekas på datafrägornas betydelse för arbets- marknad och arbetsmiljö. forskning, kommunikation. integritet och sår- barhet. Det är den naturligaste ordningen att varje departement ansvarar för ”sina" datafrägor. Regeringen kommer emellertid också att inrätta en statsrådsgrupp som kan bereda långsiktiga och övergripande datafrågor. I denna statsrådsgrupp kommer att ingå de statsråd som har ansvar för de viktigaste datapolitiska frågorna. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

När det gäller de närmare arbetsuppgifterna för statsriidsgruppen kan sägas att den bör överta datadelegationens nuvarande huvuduppgifter, nämligen att bevaka utvecklingen av datoriseringen. främja kunskapsut- vecklingen på området och föreslå åtgärder för att uppnå en positiv utveck— ling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.

Förutom dessa huvuduppgifter bör statsrådsgruppen ha vissa speciella

I'- .. _ .. _. ':.» två ! , i:— x :=:— 'I! .. ' J '»J - Nur "A )

nekat på en del av dessa. lvlera länjv'-'il;tiga sådana uppgil .--_ r vara att följa utvecl-Llingen av infrastrukturens utbyggnad och bred-inteildningeas genomförande pä dataomrädct.

För att statsrädsgruppen skall fil tillgång till erforderlig sal-'.kunskap hör det vidare enligt :=. mening utses en särskild referensgrupp. som repre- senterar de politiska partierna, myndigheterna. näringslivet och arbets— marknadens parter.

!! Riktlinjer

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt vill jag dra upp följande riktlinjer för den framtida datapolitiken.

När del gäller användningen av dtttutekniken i arbetslivet är det viktigt att det utvecklas system och program som främjar de anställdas kompetens och ansvar. Tillgången till personal med erforderlig kompetens skall tryg— ras inom viktiga områden. Vidare skall breddntbiidningen stimuleras. inte minst för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och öka handikappades möjligheter att förvärvsarbeta.

För att ]ördjupa demokratin och förnya den offentliga .te/(torrt bör data- tekniken användas för att förbättra medborgarnas tillgång till information, förbättra kvaliteten på service till medborgarna och förbättra effektiviteten i den offentliga verksamheten. Strävan bör vara att decentralisera data- kraften.

Vad gäller utbildning skall vi verka för att datautbildningen i grundskola. gymnasieskola och högskola får sådan omfattning och inriktning att den motsvarar de förväntade behoven. Lärarrekryteringsfrågorna mäste här uppmärksammas särskilt. Vidare är det viktigt att skolan får tillgång till lämplig programvara.

När det gäller utbyggnaden av dum- och telekom»:mtikutioner krävs en långsiktig planering och uppföljning.

När det gäller forskning skall vi — förutom av vad som framgår av regeringens skrivelse om ett informationsteknologiskt program -— särskilt undersöka möjligheterna att utnyttja datatekniken för att stödja och vidareutveckla de anställdas yrkeskunskaper. Vi skall också främja forsk- ning beträffande datateknikens användning som stöd vid funktionsnedsätt- ningar hos människor och som unde visningshjälpmedel.

Datateknikens användning skall utformas med full respekt för den en- skildes pcrsonliga integritet. Det är viktigt att användningen av datateknik på arbetsplatser inte tillåts bli ett hot mot den personliga integriteten.

För att minska vår sårbar/tet skall vi bl. a. verka för att decentralisera stora datorsystem och för att utrustning. programspråk och operativsy— stem standardiseras.

Det är viktigt att Sverige har en hög nivå på förs/(ningen och den

Prop. 1984/85' 220 33

fel-:,»ifrl-zn' Ili'l'E-*(.'l'x'l'l-.'Ig_;'['i'l inom vissa, för tele'aoinnninikzttioiter. för *stnak— tar: och näringslivet strategiska områden inom infor-mationsteknologin. inom andra område: hör vi ha en hög kompetensheredskap. För att säkerställa detta kommer regeringen att utarbeta ett inl'orinationsielmolo- giskt handlingsprogram.

Statsråden Wickhom, Boström. Hjelm-XValiön. l..»:rijon. Gradin, Peter- son och Holmberg annmiiiet' sinti förslag Anförandetia och förslagen redo— visas i undemrotokollcn för resp. departement.

Statsrådet lngvar Carlsson anför. Med hänvisning. till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att regeringen i en proposition

de'/r föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för den framtida data- politiken som jag har angett i det föregående

dels bereder riksdagen tillfälle. att ta del av vad jag nu har anfört om datapolitik

dals fi'irelägger riksdagen vad övriga föredraganden har anfön för de ändamål som de har hemställt om_

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragande har anfört för den åtgärd och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1—6.

3 Riksdagen [984/85. I saml. Nr 220

'.JJ '-Ji

l'rop. l9841'85:22ll

>.-

Bilaga

Utdrag

.i U S'l'l'flElllil'.ftRTE M ENTl'L'l" PROTOKOll. vid regeringssaminantröde l ElSS—Ut'u-t'lti

.l-"iiretlragande: stt'ttsrfidct X-Vickbom

Anmälan till proposition om datapnlitik

] Inledning

Datorer och datakommunikationssystem kommer till användning för många olika ändamål. Det är därför naturligt att dessa nya arbetsredskap har givit upphov till ett brett spektrum av rättsliga frågor. I de flesta fall har dessa rättsliga frågor inte annat inbördes sammanhang än just det förhål- landet att de har föranletts av användningen av datateknik för att lösa olika uppgifter. Som en illustration kan lämnas följande exempel. Datakommu- nikationssystemen medger en snabb och världsvid distribution av text direkt till den som vill ta del av texten. Systemen kan användas t. ex. för distribution av vetenskapliga artiklar. Då kan det uppstå upphovsrättsliga problem eftersom denna distn'butionsform inte helt passar in i befmtlig upphovsrättslagstiftning. Datakommunikationssystemens snabbhet och räckvidd har samtidigt för världens flygbolag fått de internationellt över- enskomna reglerna om flygfraktsedlar i pappersform att framstå som för— åldrade och effektivitetshämmande ijämförelse med ADB-rutiner för att dokumentera fraktavtalen. Eftersom viktiga ansvarighetsregler är knutna till fraktdokumenten, fordras dock ändring i de internationella transport- rättsliga överenskommelserna för att en övergång till ADB skall kunna ske.

De juridiska frågornas tyngd och svårighetsgrad varierar också mycket. Ett exempel på en tung och komplex fråga är den hur användningen av datorteknik faktiskt påverkar den grundlagsfästa principen om handlings- offentlighet hos våra myndigheter. Andra frågor framstår som mer grip- bara och-enklare att komma tillrätta med. Det kan t.ex. gälla mindre justeringar i brottsbeskrivningar för att täcka även datorvarianten av ett traditionellt brott.

En del av de rättsliga frågor som föranleds av datorerna och datakom- munikationssystemen är specifikt svenska och kan därför lösas helt natio- nellt. Det gäller t.ex. frågorna kring offentlighetsprincien. I många fall är

l'rop. Ilie—stå. 2.0 %

det. däremot väl motiverat eller =.. o. m. nödvändigt med ett internationellt samarbete. Detta gäller naturligtvis särskilt e områden där var lagstiftning gär tillbaka nä internationella konventi ')!tCF. Sådant internationellt samar- bete _ fria) i

thc.

.'r i itts'rtiliig a fräg-or' . olika s: tn'tarbetso'" in. Samarbetet sp iinr'cr

r om det immat 'rialrättsliga skyddet lör damrprogram till frågor om hur internatioue .a avtal om köp av varor skall kttnna träffas vi:-t datakrnnmunikationssystem.

ltt-' den allmänna bakgrund som här har tecknats fran'igär att det för justitia" rie-mentets vidkommande är fråga om att arbeta på bred front

tämligen disparata frågor. Det framstår i regel som ändamåls-

”lll" låta de datorrelaterade frågorna behandlas som delproblein inom olika rättsomräden. Frågor som rör upphovsrättsliga problem handläggs i princip av dem 30 . sv arar lör upphov stattslagstiltmngen och problem som rör transport ratten i första. hand av dem som ansvarar för det rättsområdet. Bredden hos de datorrö .ttsliga frågor na gör de temellertid också nödvändigt att ha en viss samlad översikt över dem. Det underlättar betydligt möjlig- heterna att se eventuella kopplingar mellan olika frågor. Framför allt är det emellertid av värde i det internationella samarbetet. när prioriteringar mellan olika frågor skall göras i det samarbetet. En överblick har också rent praktiskt lett till att Sverige verksamt kunnat medverka till att avstyra onödigt dubbelarbete i internationella organisationer. Även för samrädcn mellan de olika departementen liksom för det närmare nordiska samarbetet i datoranknutna frågor har det visat sig praktiskt att ha en samlad översikt över dessa fragor.

I det följande lämnas en översikt över de datoranknutna frågor som i en eller annan form f.n. är aktuella ijustitiedepartementet. Såvitt gäller de frågor som är föremål för internationella överläggningar bör framhållas att de alla från svensk synpunkt har ansetts väsentliga att ta upp till behand- ling. Som regel hålls i det internationella samarbetet nära kontakter mellan de nordiska länderna.

2 Frågor om offentlighet och sekretess

Principen om handlingsoffentlighet hos myndigheterna har lång tradition i Sverige. Den är ett viktigt inslag i det svenska samhället och är sedan lång tid också grundlagsfäst. De centrala bestämmelserna finns i tryckfrihets- förordningen (TF). Naturligt nog har dessa bestämmelser från början utfor- mats med tanke på pappersdokument. Efter hand har bestämmelserna ändrats och kompletterats med hänsyn till att åtskilligt av myndigheternas dokumentation efter hand har blivit datorlagrad. Erfarenheterna har emel- lertid visat att det ändå finns problem när reglerna om allmänna handling- ars offentlighet skall tillämpas pä datorlagrat material. Regeringen har beslutat att närmare utreda dessa problem. Utredningsuppdraget har gått

;) al

till '.'la'.a- och offerttlighetskoiantitten under ledning av l.:aminarrät'.spresi— tlenten Carl-Axel lletri Direktiv för utredningsarbete: beslöts vid rege— ringssammanträdet den 13 december 1935.

En viktig f""' a för kOtrunitten giiller TF:s handling?'i'-grepp. Betta bc— grepp har tillkommit med tanke r': traditionella pappersdokument. l ADB—

sammauhang har det —- ; :tället för att avse ett fysiskt föremål — tatt. avse it'tlhrmutionsinneitätlet i en ADB-upptagning. Det är inte alldeles enkelt att avgränsa vad som skall anses som en upptagning. Principen är emellertid att som en upptagning skall anses varje konstellation av sakligt samman- hängande uppgifter som kan tas ut ur ADB-materialet. Härmed har hand- lingsbegreppet kommit att förskjutas avsevärt. I en större databas kan som regel uppgifterna sammanställas på en mängd olika sätt och med varje sammanställning uppstår en ny allmän handling. Mot denna bakgrund har kommittén fått direktiv om att undersöka huruvida TF:s handlingsbegrepp är användbart även när det gäller datorlagrat material.

En annan uppgift för kommitten, som nära anknyter till den nyss nämnda. är att klarlägga var gränsen går mellan allmänhetens rätt att få ut handlingar enligt olTentlighetsprincipen och den service som myndigheter- na i mån av resurser bör lämna allmänheten. Osäkerheten i denna fråga är stor när det gäller datorlagrat material.

Som ett tredje exempel på frågor som kommittén skall utreda kan nämnas behovet av dels regler om massuttag av data från offentliga datare- gister, dels regler om myndigheternas försäljning av data.

Principen om handlingsoffentlighet vållar vissa problem när det gäller myndigheternas möjligheter att som kund få ansluta sig till faktadatabaser. Under vissa förhållanden kan en kommersiell faktadatabas som en myn- dighet har tillgång till bli att betrakta som en allmän handling hos myndig— heten. Detta medför omedelbart" två problem. Sålunda är det ett vanligt villkor för anslutning till faktadatabaser att kunden förbinder sig att inte i sin tur distribuera uppgifterna vidare. Dessutom kan uttag med stöd av offentlighetsprincipen bli ekonomiskt mycket betungande för myndighe- ten. Särskilt gäller det senare i fråga om utländska databaser, då redan kostnaderna för teleförbindelsen till basen kan vara betydande.

Principen om handlingsoffentlighet kan också vålla problem när det gäller myndigheternas möjlighet att på den öppna marknaden anskaffa eller hyra program. Datorprogrammen hos en myndighet utgör sålunda i princip en allmän handling. Om inte någon sekretessbestämmelse är tillämplig. blir sålunda programmet en offentlig allmän handling. Bilden kompliceras emellertid av att datorprogram i princip är föremål för upphovsrätt.'Detta förhållande medför att om någon med stöd av offentlighetsprineipen har fått ut ett statligt datorprogram får det sedan inte kopieras eller användas i förvärvsverksamhet. Med hänsyn till de ekonomiska värden som ligger i programvara och även med hänsyn till den upphovsrätt som föreligger för programkonstruktören brukar avtal om leverans av programvara innehålla

Prop. 1984585: 220

:d,

Lantligt-.it stri'ti'iggi resit'iktionsri fråga om att kopiera program o. dyl. Risken att prograitt kan komma.-. på avvägttr genom offentlighetspriaeipen har visat sig kunna leda till tvekan hos prograitileverantörer att ingå avtal om pro- gram'=.':-_rtilevcravts till myndigheter.

Kommittén har fått i uppdrag att gzi igenom problemen med handling.—Eof- fentligheten när det giiller-' ing.-'itdigheternas tillgång till faktadatabaser och

datorprogram.

3 Rättelse. i myndigheternas ADB-register

litt förhållz-tntie som vållat många människor obehag är svårigheterna att få felaktiga uppgifter i ADB-register rättade. Det har lagts på den i av- snitt ? nämnda data— och offentlighetskommittéti att också undersöka om man kan förbättra möjligheterna att få till stånd rättelser. ] det samman- hanget skall kommitten överväga hur ändringar i ADB-register överhuvud— taget bör gå till. Det är nämligen i många sammanhang av vikt — inte minst för rättsäkerheten —— att det framgår att en ändring i uppgifterna har skett och när den har skett. ] annat fall blir det så småningom helt ogörligt att utreda varifrån olika sakuppgifter härrör.

Det bör i detta sammanhang nämnas att kommittén även har direktiv om att se över bestämmelsen i datalagen om skadestånd p.g.a. oriktiga upp— gifter i personregister.

Resultatet av kommitténs arbete kan dock inte väntas föreligga förrän tidigast om ett par år. Regeringen har ansett att saken inte kan få bero till dess. Under tiden medan kommittén arbetar måste sålunda tas tillvara de möjligheter att komma tillrätta med olägenheterna som finns inom ramen för befintliga lagregler. Det blir då närmast fråga om att få den praktiska tillämpningen av dessa regler mer effektiv.

Regeringen gav den 17 januari 1985 datainspektionen i uppdrag att utar- beta rekommendationer för hur myndighetema bör förfara när någon an- mäler att en registeruppgift är felaktig eller om det finns skäl att tro att det har uppstått fel i ett register. Regeringen lämnade också vissa direktiv för uppdraget. Enligt dessa direktiv borde övervägas en ordning enligt vilken det vid varje myndighet finns en tjänsteman med särskilt ansvar för frågor om fel i myndighetens ADB-uppgifter. Tanken med en sådan ordning är att det inom varje myndighet med ADB-register skall finnas någon som sär- skilt har satt sig in i frågorna. Enligt direktiven borde rekommendationerna också gälla tillvägagångssätten för att utröna om felaktigheter i ett ADB-re- gister kan ha spritt sig till andra register.

Datainspektionen har den 15 mars 1985 till regeringen redovisat en pro— memoria med allmänna råd för myndigheter vid tillämpning av 8 & datala- gen. Råden är nu under tryckning.

De av datainspektionen utfärdade råden innebar sammanfattningsvis

Prop. 1984/85: 220 39

följande. Vid varje registernusvarig myndighet bör finnas en tjänsteman

med uppgift att ta emot felanmälningar. Denne. skall i samråd med för

verksurttheten ansvariga tjänstemän inom myndigheten verka för

- att varje personregister är utformat på sådant sätt att rättelser och kompletteringar kan ske enligt bestämmelserna i dat'alagen, — att den registrerade alltid unt errättas om de åtgärder en anmälan om felaktighet föranlett, — att anmälda fel alltid behandlas utan dröjsmål och att de. registrerade alltid underrättas om orsaken till att en felanmälan inte kan utredas och åtgärdas inom tre arbetsdagar, — att den registrerade får upplysning om sin rätt till skadestånd enligt 23 & datttlagen eller att anmälan kan ske tilljustitiekanslern (JK) enligt ska- deståndslagen. — att allmänheten underrrättas om vilka personregister myndigheten för, — att rutinen för tillämpningen av 10 & datalagen är utformad så att lagenligt begärda registerbesked expedieras utan dröjsmål och utan att orsaka myndigheten onödiga kostnader. — att myndigheten fortlöpande fullgör sin förteckningsskyldighet enligt sekretesslagen och datalagen, — att hålla chefen för myndigheten underrättad om de problem som fram— kommer vid myndighetens tillämpning av datainspektionens råd.

4 Integritetsfrågorna

Frågorna om skyddet för den enskildes integritet var bland de första rättsliga problemen som följde med bruket av datorer. Datorerna gav möjligheter att, på ett sätt som tidigare inte varit praktiskt möjligt, gå igenom och sammanställa ett stort antal uppgifter. I den mån det rörde personuppgifter, medförde den nya tekniken helt nya möjligheter att kart- lägga och kontrollera enskilda.

lntcgriteten har många olika aspekter. Så finns t. ex. integritetsaspekter i de tidigare berörda frågorna om offentlighet och sekretess. En viktig integritetsfråga ligger också i kravet på att felaktiga registeruppgifter skall rättas. Här har tidigare redogjorts för åtgärder för att lättare få rättelser av fel i myndigheternas dataregister. Som en kärna bland integritetsfrågorna framträder dock de grundläggande reglerna om vad som får registreras och hur registren får användas.

Sverige var bland de första länder som genomförde en lagstiftning i syfte att hindra ett ohämmat utnyttjande av personuppgifter till förfång för den enskildes integritet. Lagstiftningen. som tillkom år 1973. har alltsedan sin tillkomst gällt både för den offentliga sektorn och den privata sektorn.

Integritetsfrågorna har uppmärksammats mycket även i andra länder. Ur detta breda intresse för integritetsproblemen föddes också tankarna på

Prop. 19.04.1853le Allt

". omrädet . Arb "

internationella r .: med sådana regler inleddes itt'ide inom littropara .'.. och inom (lif—LL "i'). . ".vitt gäller l trrop'. trädet ledde arbe— tet till en ld'lxc'lll'Ji om skydd för per—utter... medan (_ll'i l'J-lll'ljitiCl utnn-nnzajta i l'i't'fl'll't'lirl' för medlemsstaternr'. när det gitll' ie 'IllJEltlf'lbnls _. ti- det. lliida dokumenten tilll-cont under är watt. lE'Ättrtipttt'iitlt".s l'.'onvention har ännu inte tr än i kraft. Sedan 1 o' bon 'sr' pttbltktn 'lvskt-l'utrl nu: mera

besluta! att ratit'ieera konventionen. kt'rtnnter dock det er'fnt'der ga antalet ratil'ikationer' för ikraftträdande att uppnås. nämligen fem stycken. Ul.;Cl): s ril'. tlinje' tillämpas däremot numera av så gott som samtliga till:;(fllländer. Sverige har tillträtt. konventionen och har åtagit sig att följa riktlinjerna. Dessa ätt'iganden har lett till vissa ändringar i damlag-en.

En bärande tanke säväl i konventionen som i riktlinjerna är att det för alla konventions- re sp. medlemsstater skall gälla gemensamma minimireg- ler ont integritetsskydd. Genom att länderna sålunda har en gemensam plattform i fråga om skyddet, skall restriktionerna för överföring av t. er:. personuppgifter mellan länderna kunrta begränsas.

Det har ansetts väsentligt. både för konventionen och för riktlinjerna. att det finns ett maskineri för att följa upp tillämpningen och utbyta erfarenhe- ter. När det gäller konventionen finns av naturliga skäl inte ännu något sadant maskineri. Beträffande OECD:s sriktlinjcr halls däremot med jämna mellanrum sammankomster där medlemsstatema utbyter erfarenheter. Sverige deltar givetvis i detta arbete.

' Utvecklingen på dataområdet går snabbt och den måste hållas under kontinuerlig bevakning med hänsyn till den betydelse för integritetsfrä— gorna som denna utveckling kan få. Den kraftigt ökande användningen av datorer och datakommunikationssystem har redan lett till förändringar i datalagen i syfte att koncentrera resurserna till kontroll av sådana register som är i verklig mening integritetskänsliga. För mer vardagliga typer av ADB-register. som exempelvis kundregister. har tillkommit ett system med generella regler i stället för individuella föreskrifter och tillstånd. När det gäller den kontinuerliga bevakningen av integritetsfrägorna bör också framhållas det uppdrag som data- och offentlighetskommittén har fått att se över användningen av pcrsonnuntmer.

Det är sannolikt att det framdeles kommer att krävas ytterligare föränd- ringar i vår integritetsskyddslagstiftning för att den skall kunna fylla sitt syfte att hålla en fredad sfär för den enskilde. Det är också sannolikt att vi i Sverige kan få god hjälp i våra överväganden från kunskap och erfarenhe- ter från de övriga länder med vilka vi har samarbetat för att få till stånd konventionen och riktlinjerna. Fortsatta internationella kontakter på detta område kommer därför att ingå i justitiedepartementets arbete på integri- tetsskyddsområdet.

Det bör härefter tilläggas att Europarådets arbete med integritetsfrågor inte har avstannat med tillkomsten av den nu behandlade konventionen. Tvärtom har arbetet fortsatt med olika delfrågor inom området. I en del fall

Prop. 1984/85: 220 tll

har sådant arbete lett till rekommendationer till medlemsstaterna. Det är t.ex. fallet med ant-'findningen av persondata för forskning. Nyligen har

'de? också utformat få. Europarådets expertkotnmitlé om data... ting till rekommendationer när det gäller användning av persondata föl direktre- lzlatn och för visst-. sociall'örsäkringsändanti-ii. Vidare pågår inom Europarä- det arbete som rör polisregister och arbetsgivares insamling av uppgifter

om anställda.

5 Straffrätt

Till stora delar har de befintliga straffrättsliga reglema visat sig kunna användas även på sådana straffvärda gärningar som riktas mot datorsys- tem eller för vilka datorsystem används som hjälpmedel. Efter hand har det emellertid också framkommit att det finns vissa luckor i stramagstift-' ningen när det gäller datorrelaterad brottslighet.

Strävandena ijustitiedepartementet när det gäller hanteringen av de datorrelaterade brotten är att dessa brott så långt som möjligt skall omfat- tas av de allmänna straflbestämmelserna i brottsbalken. Därmed kan man undvika att komma in i tekniska definitioner som riskerar att snabbt bli föråldrade. Vidare undgår man onödiga problem med konkurrens mellan de traditionella brotten och deras motsvarande datorrelaterade varianter. De allmänna strafibestämmelserna torde dock även framgent få komplet- teras med en straffbestämmelse av den art som f. n. finns i 21 & datalagen (.l973: 289). Där föreskrivs straff för den som olovligen bereder sig tillgång till ADB- upptagning eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning, allt i den mån gärningen inte redan är strallbar enligt brottsbalken. Brottsrubriceringen är dataintrång.

lnom justitiedepartementet pågår f.n. arbete med vissa ändringar i brottsbalken och i datalagens bestämmelse om dataintrång. De ändringar som är aktuella beträffande brottsbalken gäller främst bedrägeribrottet. Ändringar övervägs emellertid också när det gäller brotten trolöshet mot huvudman och olovligt brukande.

Ändringarna beträffande bedrägetibrottet bygger på förslag från förmö— genhetsbrottsutredningen i dess betänkande (_SOU 1983150) Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott.

Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågorna kring de dator-relaterade brotten inom sitt ämnesområde. Beträffande bedrägeri- brottet konstaterade utredningen att brottsbeskrivningen inte täckte de s.k. datorbedrägeriema, dvs. sådana olovliga förmögenhetsöverföringar som kommit till stånd genom påverkan på en datoranläggning. utan att någon fysisk person har vilseletts. För ett bedrägeri krävs nämligen enligt gällande lagstiftning att gärningsmannen genom att vilseleda någon har förmått denne att göra något eller att underlåta något som omedelbart har

Prop. 3984/85: 220 42

metlå't'frrt skada för den vilseledti-c och vinning för gärningsmannen eller nägt'rn zertr'ran. Den som manipulerar ett data.-:f- tcm till felaktiga Utbetal-

1.

ningar kan emellertid som regel åstadkomma förmögenhctsöverft'rringen utan att någon annan fy. sk" person har blivit vilseledd. l_itredningeta före- slog mot denna bal-:grttnd att bedrageribrottet skulle kompletteras sä att det täckte även datorhedrägeri.

Som trolöshet mot huvudman straffas f. n.. under vissa för ' ättningar', missbruk av lörtroende att sköta ekonomiska och rättsliga angelägenheter för annan. Denjustering av str'amwestämmelsen som nu övervägs gär bl.a. ut på attjämställa missbruk av förtroende att sköta vissa viktigare tekniska angelägenheter, såsom t.ex. datoranläggningar, med missbruk när det gäller ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Ändringen bygger på ett förslag från utredningen om skydd för företagshemlighetcr (SOU 1983: 52).

Beträffande datalagens straffbestämmelse för dataintrång övervägs om den inte bör ändras så att den lämnar företräde åt brottsbalkens straffbe- stämmelser bara när det föreskrivs lika strängt eller strängare straff i brottsbalken.

Det kan förutskickas att fortsatta reformer av strafflagstiftningen kom- mer att behövas med hänsyn till den datotrelaterade brottsligheten. Ett område som redan nu har varit föremål för preliminära överväganden är brotten som rör urkunder. Detta är naturligt bl.a. med hänsyn till att allt mer värdefull dokumentation lagras i datorer, särskilt inom näringslivet.

Det bör framhållas att det även på det straffrättsliga området finns ett internationellt samarbete inriktat på datoranknutna frågor. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av databrott har sålunda OECD anordnat två expertgruppmöten om sådana brott, det senaste mötet i december månad 1984. Mötena arrangerades mot bakgrund av att det i åtskilliga av OECD:s medlemsstater pågick arbete med att justera strafflagstiftningen med hänsyn till de datorrelaterade brotten. Medlemsstaterna har vid dessa möten utbytt åtskillig information om problem och tänkta lösningar. Fler- talet medlemsstater har deklarerat att de har funnit sammankomstema mycket värdefulla.

Europarådets straffrättskommitte' (CDPC) har nyligen föreslagit att en särskild arbetsgrupp skall tillsättas för att inleda ett närmare studium av olika frågor kring de datorrelaterade brotten. Enligt föreliggande utkast till direktiv för en sådan grupp skulle studierna bl.a. avse en analys av olika former av datoranknutna gärningar som framstår som straff värda, behovet av lagändringar samt frågor huruvida Europarådskonventionerna på det straffrättsliga området fungerar även när det gäller den datorrelaterade brottsligheten.

Det närmaste samarbetet kring frågorna om datorrelaterade brott äger rum inom Norden. lnformella kontakter hålls fortlöpande mellan justitie- departementen. Utkast till nya straftbestämmelser har också behandlats vid nordiska möten. Senast skedde det i februari 1985. Förslag till vissa

Prnp. 193.435: Elli

.l". i, ,

reformer ha:" lagts fram i Danmark och i Finland och torde fr:-mtlilggas. inom kort även i Norge. Det förtjänar framhållas att det mellan de nordiska länder råde-r fuli enighet om principen att undvika speciell straiilagstill.- ning för atttorrelateradi: brott och i stället innefatta sådana hrottsvarianteri

': allmänna brottsheskri vnlngarna.

(i Skydd för företagshemligheter

En fraga som ligg-er nära de. allmänna straffrättsliga problemen är den om skydd för företagshemiigheter.

Det har under senare. är ägt rum en omfattande datorisering av företa— gen. Särskilt gäller det de stora internationellt verksamma företagen och sådana som sysslar med avancerad teknik. Numera ligger därför mycket ekonomiskt värdefull och för företagen känslig information åtkomlig i företagens datasystem. Samtidigt har kunnat förmärkas en ökning i indu— strispionage och andra illojala förfaranden för att komma åt information i företagen. Bidragande orsaker kan vara de mycket höga kostnaderna för forskning och utveckling inom avancerade områden liksom ett skärpt konkurrensläge i många branscher.

Datalagring av omfattande och känslig information kan vålla sårbarhets- problem för företaget. Om inte lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas kring systemen, kan sålunda riskerna öka att någon obehörigen skaffar sig till- gång till eller kopierar stora mängder exakt information. Det kan gälla ekonomiska kalkyler, forskningsresultat eller t.ex. ritningsmaterial som lagras i ett CAD/CAM-system. Sårbarheten är i första hand ett problem som företagen själva måste angripa genom lämpliga säkerhetsåtgärder. Med hänsyn till de samhällsekonomiska aspekterna av en stor sårbarhet har emellertid statsmakterna vidtagit vissa mått och steg i syfte att bistå företagen i säkerhetsskyddsarbetet. Från justitiedepartementets ansvars- område bör nämnas de möjligheter som fr.o.m. år 1984 tillkom för rikspo- llsstyrelsen att genom konsultverksamhet nyttiggöra sitt kunnande på om— rådet.

Angreppen mot värdefull information har emellertid också medfört rent juridiska problem. ]. traditionell strafflagstiftning behandlas framförallt an- grepp pä materiella ting. Exempel på detta är straffstadgandena för stöld och skadegörelse. I det moderna samhället har emellertid information av olika slag kommit att representera högst betydande värden. Skadeeffek- tema av att någon olovligen tillägnar sig information eller skadar informa- tion kan ofta vara väl så stora som av tillgrepp eller skadegörelse som avser materiell egendom. Problemen förstärks av att värdefull information lagras i datorsystem och överförs via datakommunikationssystem. Datorer och datakommunikationssystem ger sålunda stora möjligheter att ”stjäla" information utan att något försvinner, t. ex. genom kopiering och avlyss-

Prop. $$$/85: 2.21?

.Lx '>

ning.. i den utan den fysiska bäraren av infor: unionen faktiskt tiiigrips —- t.ex. en diskett —- representerar den ett ytterst ringa värde jämfört med värdet av informationen som finns lagrad på bäraren.

! en del länder har utvecklingen lett till krav att information bör betrak- tas som jämställd med vilken egendom som helst. litt Lit-.'eekiing nu:-( av

. ::?itts- synpunkt inget" emellertid betänkligheter. Däremot bör det tillskapas tuo-

genercllt jämställa information med ntaterieii egendom från ögat

derna lagregler som ger möjlighet att ingripa mot den som på ett obehörigt sätt bereder sig tillgång till eller utnyttjar sådan informz'ttion som utgör ett företags affärshemligheter. '

inom _iustitiedepartementet pågar arbete med ny lagstiftning om skydd för ftirctagshcn'tliglteter. Arbetet grundas på det tidigare nämnda betänkan— -"-.t (SOU 1983:52) Skydd för företagshemlighetcr. Betänkandet har re— missbehandlats. Viss remisskritik framfördes. framför allt mot att utred- ningen inte tillräckligt hade beaktat problemen kring datalagrad informa- tion. Viss överarbetning av förslaget kommer därför att ske. Sedan en ny lagtext och motiv till denna lagtext har utarbetats är avsikten att anordna en hearing med företrädare för industrin och andra intressen. En hearing bör kunna hållas under hösten 1985.

7 Vissa straffprocessuella frågor

Rikspolisstyrelsen tillsatte under år 1982 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta riktlinjer för polisens åtgärder mot databrott. Gruppen redovisade sitt förslag i Rikspolisstyrelsens rapport 198435 "Polisens åtgärder mot datakriminalitet”. I sin rapport tar arbetsgruppen upp vissa frågor om hur de nuvarande reglerna om säkerhetsåtgärder och tvångsmedel under för- undersökningcn fungerar i datorsammanhang. Arbetsgruppen har funnit det önskvärt bl. a. att reglerna om beslag förtydligas och att en uttrycklig reglering sker av institutet avlyssning när det är fråga om datakontmunika- tioner. Arbetsgruppen har också uttalat sig för att begreppet skriftlig handling i rättegångsbalken får omfatta även ADB-upptagningar på samma sätt som i tryckfrihetsförordningen.

Rapporten studeras f.n. inom justitiedepartementet. Det är emellertid ännu för tidigt att ange vilka åtgärder som arbetsgruppens påpekanden kan leda till när det gäller reglerna om säkerhets- och tvångsåtgärder.

8 Upphovsrättsliga frågor Bruket av datorer och datakommunikationssystem har väckt- flera upp- hovsrättsliga frågor. I de flesta länder går den upphovsrättsliga lagstift- ningen tillbaka på endera av eller båda de två stora upphovsrättsliga

Prop. E') " '.:- 4 "P '_1 .'. '.): [0 = i..

J.

kor.t-etttinnernn. nämligen får-:rnlaont-entinnen och 't'ärltiskonventionen om upoln. ' '.tt. Med har yn härtill ltar ett omfattande internationellt sa'nräd äe! runt i vad ga pro. nen kring uppintvsrätt t'Cll datorer. 1"? " inom ' 3. n. ett nordiskt tztredn'ngssantarbetc- när det gäller dessa tr 'n'. l "te. i"):tnntark. Fink-md och Norge arbetar sålunda nationella utred— _t:—tr=.'tilellt med genomgång & de tlaturanlntutna frågorna inmn tipp- hovs. ten. En betänkande i dessa delar kan. såvitt gäller den svenska kommitten. :.tannolikt föreligga i tryck före. utgången av är 1985.

file. frågor som ltitinti ls har behandlats i internationella organ kan i allmänhet hänföras till något av följande tre områden:

— hanteringen av skyddade verk i datakon'tntunil-rationssystem. —- skydd för databaserna som sådana. —— skydd för datorprogram.

De två förstnämnda områdena har behandlats i ett sammanhang. Först har det skett i de två FN-fackorgan som administrerar Bernkonventionen och Världskonvcntionen, WIPO (världsorganisationcn för den intellek— tuella äganderätten) resp. UN ESCO (FN:s organisation för utbildning och vetenskap). Arbetet i dessa organisationer uttnynnade i ett konstaterande att principerna i konventionerna går bra att tillämpa även i datorsamman- hang och att det därför är en fråga för konventionsstaterna att i sin nationella lagstiftning se till att de grundläggande principerna också i praktiken kommer att tillämpas när det gäller detta nya medium. 1 slutdo- kumentet frän WIPO-UNESCO-arbetet finns också vissa praktiska rekom— mendationer om vad som bör genomföras för att upprätthålla de upphovs- rättsliga principerna. Dokumentct innehåller även en uppmaning till med— emsstaterna att samarbeta på lösningar som innebär att ländernas lagar harmonierar med varandra.

Med hänsyn till denna vädjan om samarbete mot harmoniserade lösning- ar och till den ekonomiska betydelsen av upphovsrätterna har inom OECD dryftats hur dess medlemsstater borde omsätta rekommendationerna i nationell lagstiftning. Vid ett möte i denna sak i februari månad l985 befanns att det förelåg en betydande samstämmighet mellan länderna i det pågående arbetet att omsätta rekommendationcrna i nationell lagstiftning.

Frågan om hantering av upphovsrättsligt skyddade verk i datakommuni- kationssystem har blivit aktuell därför att allt flera informationsdatabascr är s. k. fulltextbascr. Som ett exempel kan nämnas att det finns åtskilliga baser med artiklar från olika facktidskrifter. Det bör också framhållas att när det gäller vetenskapliga artiklar av mindre omfång förekommer det numera att sådana aldrig ges ut i tryckt form utan läggs direkt in i en databas. Både vetenskapliga verk och artiklar i fackämnen utgör i upp— hovsrättsligt sammanhang litterära verk på samma sätt som skönlitterära alster. l upphovsmannens ekonomiska rättigheter enligt upphovsskydds- lagstiftningen ingår som viktiga led hans ensamrätt att framställa exemplar av verket och hans ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten.

Prop. 1084/85: 220 46

I de flesta länders lagstiftning har det hitintills: förltå'tllit sig sä att visning på en dataterminals bildskärm inte anses som framställning av exemplar av verket och inte heller som en offentlig förevisning eller annat som medför att verket anses ha giorts tillgängligt för allmänheten. Däremot är det klart att anse som framställning av exemplar om det vid terminalen tas en utskrift eller görs en upptagning av det överfördzit materialet. Eftersom det tloek vanligen inte gär att avläsa frän basen i vilken form användaren tar ut materialet kan upphovsmännen inte hävda sina rättigheter i sammanhang- et. Rckommendationerna frän WIPO och UNESCO går ut på att alla former av s.k. output i datakommttnikationssystcm bör täckas av upp— hovsmannens ensamrätt när det är ett skyddat verk som distribueras. Överläggningama inom OECD har visat att så gott som samtliga OECD- länder är benägna att tillgodose rekommendationen genom att låta distribu- tion av upphovsrättsligt skyddade. verkjämställas med att verket tillhanda- hålls för ”offentligt. framförande" eller motsvarande begrepp. De nordiska kommittéerna arbetar efter denna linje.

Frågan om skydd för databaserna som sådana får ses främst mot bak— grund av de. problem som uppstår för allmänt tillgängliga informationsdata— baser om de kopieras. Med hänsyn till det arbete och de kostnader som oftast måste läggas ned på att sammanställa en infonnationsdntabas kan de ekonomiska konsekvensema bli kraftiga om någon kopierar basen eller stora utdrag ur den och sedan i sin tur saluför uppgifterna.

Problemen på detta område har emellertid till viss del klarats av genom bättre kontrakt mellan basägare och utnyttjare. En genomgång av de upphovsrättsliga bestämmelserna har också i åtskilliga länder visat att det finns bestämmelser som kan ge ett tillfredsställande skydd för sådana sammanställningar som databaserna utgör eller, i vart fall, med mindre justeringar kan ge ett rimligt upphovsrättsligt skydd.

Databaser torde i en del fall kunna anses som litterära verk enligt vanliga upphovsrättsliga regler. För Sveriges vidkommande torde vidare bestäm- melserna i upphovsrättslagcn om s.k. katalogskydd kunna användas som grund för ett visst upphovsrättsligt skydd för baserna som sådana. Enligt denna bestämmelse (49 5) får kataloger. tabeller eller andra sådana arbe- ten, i vilka det har ställts samman ett stort antal uppgifter. inte eftergöras lutan framställarens samtycke. Motsvarande bestämmelser finns i de dans- ka, norska och finska upphovsrättslagama.

Det största och ekonomiskt mest betydelsefulla upphovsrättsliga proble- met pä dataområdet är det som gäller skydd för datorprogram. Till denna fråga ansluter ocksä problemen med skydd för s.k. chips.

När det gäller investeringar i datorsystem har programvaran efter hand kommit att stå för en allt större del av investeringarna. Ofta torde kostna- derna för programvara överstiga kostnaderna för anskaffning av den ma- skinella utrustningen. [ den internationella debatten har hävdats att värdet av den årliga produktionen av programvara är dubbelt så stort som värdet

Prop. ll). 4.185: -Zl! 47

a': den åt pt'ut'tuktionen av n ;:skinvat'a. Denna i.l?.V(:'::l-;llttg Ä! i och för sig inte få". mande. Det fr progrannnen som styr datorns funktion och

med de avant-"enade datorer som til! finns i mari-mailen öppn. "rivetvis

ata för de mest sl-Liftantle

mycket vida tiiöjuulteter att konstruera pr= ändamål. Det är sannolikt riktigt. ;— sont ofta lien-(ins. att utvecklingen på datorsidnn nu m_tekct bero!" Pii utvecklingen av goda program för olika :iintiann'il.

det giiller fragan om ett iir.!naterialrfittslig: skydd för datorprogram—

men kan man särskilja två principiellt niika lösningar. Den ena vägen är ett idesltvdd av den typ som patent ger. Den andra vägen är ett formskydd av det .lag som det upphovsrättsliga skyddet för konst och litteratur.

i modern europeisk pi-ttentlagstiftning har datorprogram som sådana uttryckligen uteslutits från patenterbarhet. Så är bl. a. fallet i den svenska patentlagen sedan 1978 års revision av lagen (se. l .t- andra stycket 3). Detta hänger samman med den grundläggande principen i patenträtten att inte ge patent på sådant som matematiska formler och andra anvisningar för problemlösning.

lnternationellt arbete på frågan om skydd för datorprogram har hitintills bedrivits främst i WIPOzs regi. Det har nu utvecklats ett samarbete i denna fråga mellan WIPO och UNESCO. Något slutligt resultat av detta arbete föreligger inte ännu. Det är dock helt klart att det finns en bred uppslutning bakom uppfattningen att det immaterialrättsliga skyddet för datorprogram bör vara ett skydd av upphovsrättslig typ. För ett stort antal länder gäller redan att datorprogram omfattas av det upphovsrättsliga skyddet såsom ett litterärt verk.

Vad gäller svensk rätt är den allmänt hävdade uppfattningen att dator- program i upphovsrättslig mening är litterära verk och därmed åtnjuter skydd som sådana. Situationen torde vara densamma i Danmark. Finland och Norge. Avfattningen av bestämmelserna i upphovsrättslagen är emel— lertid inte sådan att det klart framgår att datorprogram har upphovsrättsligt skydd. Med hänsyn till den ekonomiska betydelse som datorprogrammen har är detta inte tillfredsställande. Inom upphovsrättsutredningen över- vägs nu också frågan om skydd för datorprogram. lnom utredningen disku- teras f.n. förslag till ändringar i upphovsrättslagen i syfte att klargöra att datorprogram kan åtnjuta skydd på samma sätt som vanliga litterära verk.

Det bör emellertid framhållas att inte varje datorprogram tveklöst omfat- tas av upphovsrätt. Enklare program kan sakna den originalitet som är kännetecknet på ett verk i upphovsrättslig mening. Vissa möjligheter finns dock att ge sådana program det enklare skydd som enligt 49 & upphovs- rättslagen finns för kataloger och tabeller. Enligt uppgift är även denna fråga föremål för överväganden inom upphovsrättsutredningen.

Särskilda problem på det immaterialrättsliga området har uppstått kring s.k. chips eller, mer korrekt uttryckt, integrerade kretsar. "Chips" har fomten av en tunn skiva av halvledande material (ofta kisel) i vilken det har

Prop. lime”/851220 4

C!

" 13 ett kt'tmplicerat system av ytterst tunna ledningar. Ledningar-na

örenar ett stort antal omkopplare som släpper fram strömmen enligt bestämda scheman. Sådana integrerade kretsar kan göras för många olika elel—nrtmiska funktioner. fin integrerad krets kan fungera t. ex. som en liten fast programmerad dator ftnikroprocessot') eller som ett minne.

Vid tillverkningen av chips ligger den inteliektuella prestationen framför allt i utforn'tningen av mönstret för den elektroniska krets som skall an- bringas på ett chip. När ett ändamålsenligt mönster väl har funnits. över— ' förs, det till en "mask” som sedan används för att överfört-t mönstret till kiseiplattan. Detta kan ske bl.a. genom ctsning.

Varken patentskydd eller upphovsrättsligt skydd passar odelat in på chips. Det är långt ifrån alltid som det ligger en ny ide bakom utformningen av ledningsmönstret. Om sä inte är fallet, är patentskydd uteslutet. När det gäller upphovsrättsligt skydd katt det framstå som om man tänjer begrep- pen konstnärliga och litterära verk väl långt, om man låter dem omfatta även dessa ledningsmönster. Liksom tekniska ritningar kan omfattas av upphovsrättsligt skydd. skulle man dock kunna hävda att även lednings- mönstren för chips. åtminstone i viss omfattning. kan anses utgöra ett verk i upphovsrättslig mening.

Osäkerheten om hur chips bör behandlas från immaterialrättslig syn- punkt är stor i flera länder. 1 USA har problemen på detta område lett till att det under år 1984 tillkom en särskild lagstiftning om skydd för chips (The Semiconductor Chip Protection Act of 1984). I denna lagstiftning skyddas "mask works". vilket enkelt uttryckt är ledningsmönstret i vilket utförande det än görs.

Den nya amerikanska lagstiftningen ger skydd endast åt "mask Works” av amerikanskt ursprung. Möjligheter finns dock att efter särskilda beslut utsträcka skyddet till "mask works" från andra länder. Ett grundförutsätt- ning är dock att ett motsvarande skydd för "mask works" erbjuds i det andra landet. lnterimslösningar för en begränsad tid är också möjliga. bl.a. för det fall att lagstiftningsarbete pågår i det andra landet.

Den långsiktiga lösningen av frågan om skydd för integrerade kretsar är under övervägande i upphovsrättsutredningen. Utvecklingen i USA har emellertid aktualiserat också frågan om mer kortsiktiga åtgärder på områ- det. Övergängsbcstämmelserna i den amerikanska lagstiftningen öppnar möjlighet för svensk industri att som enskild part ansöka om att "mask works" av svenskt ursprung interimistiskt skall likabehandlas med sådana av amerikanskt ursprung. Sveriges industriförbund har givit in en sådan - ansökan i USA. Det har ansetts lämpligt att bistå industrin vid denna ansökan. "fill stöd för ansökningen åberopas bl.a. en förklaring från justi- tiedepartementet beträffande rättsläget och planerad lagstiftning i Sverige när det gäller skyddet för integrerade kretsar.

=_-. Niros—ua artvzåe internattttt-l... (latako-mzttn' f..-_a- '

inom l'="-3: s org.-t :för inter-

n er: tid meal de rätt.

tionella varulevet'anser via .ttulUn]'TI'JH'hdtlnllkkatgnl arbet-.'t ur,-m,-

,.I

till att förenkla pro-'.:eottrernt; % t. )— p..rt t- (_'.-:l l impot'tr tare .lttstitiede- :'nen'tet tar aktiv del i detta arbete.

Do .. intend; ödet i samband r'te. den internationella varultandetn ar bety- dt ide. 'v' id en genomgäng sotn utfördes av FN:s ekonomiska kommission fö: i'.-äro na fann man att det ofta kräv 5 mer rän ltttt dokument innan en sändning har nätt. sin mottagare. lin hel del av dessa dokument hänger samman med tullbestämmelser. krav pä ursprungsbevis o.s.v. Ett antal dokument krävs också för att de. banker som medverkar i affären skall göra utbetalningar eller utlösa de erforderliga garantierna. Det har antagits att man skulle kunna uppnå stora rationaliseringsvinster, om olika handels- partners skulle kunna sluta avtal med varandra via datakommunikations— system och om ADB-uppgifterna sedan kunde användas av tullmyndighe- terna för tullklarering och av bankerna för att verkställa betalningar och motsvarande.

Redan frågan om själva avtalsslutandet vållar problem. Hur klarlägger man t. ex. vilken version som är det slutliga avtalet? Vilket bevisvärde har det i datorn lagrade materialet vid en eventuell avtalstvist'? För att få en internationellt accepterad lösning på sådana problem krävs sannolikt en gemensam standard för avtalsslutandet. De nordiska länderna har arbetat aktivt på att lösa dessa problem. Genom det nordiska handelsprocedurrä- det (NORDlPRO) har man under hand lagt fram förslag i dessa frågor. Arbetet i UNClTRAL fär än sålänge anses befinna sig i ett inledningsske- de. Redan har emellertid kontakter tagits med det internationella tullsa- marbetsorganet (CCC) i Bryssel. Reaktionen därifrån pä UNCITRALzs arbete har varit positiv.

Som "en särskild fråga i anslutning till frågan om handelsavtal och dator- system ftnns ocksä frågorna om fraktdoktttnenten.

Särskilt vid internationella transporter har avsändare. transportör och mottagare ofta att rätta sig efter bestämmelser om fraktdokttment som går tillbaka på internationella överenskommelser. Inom godstrafiken spelar på sina håll fraktdokumenten en viktig roll i det hänseendet att innehav av dokumenten medför rätt att förfoga över godset. Särskilt inom sjöfarten har detta använts för att dirigera om lasten. l vissa fall kan fraktdokumen- ten ha betydelse för transportören på det viset att hans ansvarighet för transportskador är begränsad. om han har iakttagit alla bestämmelser kring fraktdokumenten, men eljest obegränsad.

Det är mot denna bakgrund lätt att inse att de hittillsvarande pappersdo- kumenten inte utan vidare kan bytas ut mot ADB-rutiner. inom sjöfarten förekommer dokumentlösa transporter, men det är än så länge i tämligen 4 Riksdagen 1984/85. I sum/. Nr 220

Stat-"itt giiller ittttfurte. får dock _'ingen sök:-xs på ""mat håill :'tn

u. |

. ha nu vallande teal-erna för internationell luftfart innebär

(_|

__ har iakttagit reglerna om llvgft'ttktseti.:ir iir Lin--

. .-.-irt_1.*_lt-:e-::=. to:

.otlsskatlor l-tral'tigt begränsad. Asidosi—itts reglerna blir an-

svariz-z'tteten tilt;_ ansa-gl. En lindring i den konvention som styr lagstiftning.- eo på't detta timrad-_'- har S_it'trtlå si: att l'rttl:tdokuntenten skall kunna ersättas med fällda-uppt- "gttingar. Den nya lydelsen av konventionen ifråga innefat- tar erttellertid även andra. ändring" som har varit kontrtwersiellt-t. Den ny.-"a lydelsen har därför inte tillträtts av sil många stater att den har trätt ikraft. Sverige. Danmark. Finland och Norge arbetar sedan omkring t-"Zi är aktivt på att få de nya konventionsi estammelserna i kraft.

10 Elektroniskabetalningssystem

Begreppet. elektroniska betalningssystem omspänner många olika före— teelser. Hit hör såväl de förhållandevis enkla bankomatsystemen som de komplicerade systemen för affiirsbankernas internationella betalningstran- saktioner. l fältet där emellan finns bankernas olika interna datasystem och system för clearing och bankgiro. Utvecklingen synes gå mot att en allt bredare allmänhet kommer i kontakt med mer sofistikerade system. På sina håll finns redan provsystem där den enskilde kunden från sin egen dataterminal gör utbetalningar från sina bankkonton till andras.

Liksom det har funnits regler kring sådana betalningsmedel som växlar och checkar kommer det sannolikt att bli behov av regler som ger stadga ät elektroniska betalningssystem. frånsett de enklaste. Även om man begrän- sar sina undersökningar till bankernas betalningsöverföringar via datasys- tem råder det uppenbarligen viss osäkerhet om tillämpliga rättsregler och rättsläget på området överhuvudtaget. UNCITRAL har inlett en studie av detta område. I den första fasen inriktas arbetet på att få fram en guide om de rättsliga problem som är förbundna med elektroniska bctalningstransak- tioner. Denna guide är tänkt att bli till nytta bl. a. för dem som skall arbeta med lagstiftning om elektroniska betalningssystem. Justine-departementet deltar även i detta UNCITRA L-projekt.

””;.” loss./”85: 220

ll får ster pr: offentliga datanät

_gan ot:: utgivaransvar för den som tilllnzndnltälier datatjän-

liitintilis har (ler. helt övervägant'le delen av datatrafiken gått på hyrda

-. fmvändargrttpperna har varit förhållandet-"ist slutna. Nu bögar ent-eliertid de allmänna näten (ofta kallade publika nät) spela en väsentlig roll. '.!—ill sådana nät kan anslutas ett stort antal databaser och ett stort antal anv(indartcrntinaler. Olika nationella nät kopplas nu också samman så att det finns möjligheter till en omfattande trafik över gränserna. Som exempel kan nämnas att ett av det svenska televerkets datanät har kopplats sam- man med det av 136 initierade Euronet. vilket är ett nät som har byggts upp framförallt för teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning. "l'ill Euro— net finns anslutna omkring 400 databaser och omkring S(ltit användare.

Utvecklingen av de publika näten har i Sverige bl.a. lett till frågor om det inte borde tillskapas någon form av utgivaransvar för den som tillhan— dahäller information via sådana nät. Informationsspridning via datanät har vissa principiella likheter med utgivning av tidningar och radioutsändning. verksamhetsformer för vilka det finns särskilda regler om utgivaransvar.

Frågan har behandlats av tre skilda utredningar. lnformationsteknolo- giutredningcn förordade i sitt betänkande, ("SOU l98l : 45) Nya medier. ett utgivaransvar av samma typ som nu gäller inom pressen. Yttrandefriliets- utredningen tog upp tanken i sitt betänkande (SOU l983: 70) Värna yttran- defriheten. Utredningen föreslog där att det för varje databas. som var allmänt tillgänglig, skulle finnas en ansvarig utgivare. Detta skulle gällt-1 oavsett basens innehåll. Massmediautredningen tog i sitt betänkande (SOU l984:65), Via satellit och kabel, avstånd från yttrandefrihetsutred- ningens förslag. Huvudsakligen motiverades det med att alla databaser inte är av sådant slag att det är motiverat med utgivaransvar. Massmediautrcd- ningen föreslog i stället en ordning där den basägare som så önskade skulle få infört en ordning med utgivaransvar. Eljest skulle vanliga straff— och skadeståndsregler gälla.

Förslagen är nu under samlad bedömning ijustitiedepartementet. Det är emellettid för tidigt att säga något om den tänkbara lösningen på frågan.

12 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av den redogörelse som jag har lämnat för arbetet inom justitiedepanementet med datoranknutna rättsfrågor.

lf'rop. Wild,/..::. :

I »)

IJ ... ..., kli l—l

tillaga ?.

tl td ra g FÖRBVARSDEPA1€'£l—3M'—'£N'f£l'i' PRO l"t".>r'-C'L L

vid rcg':ringssamtnanträde tålSS—tlti-OG

ä'öredragande: statsrådet Boström

Anmälan till proposition om datapolitik

t inledning

Försvarets planerings— och ekonomisystem är det övergripande syste- met för ledning av verksamheten i fred inom det militära försvaret.

Inom ramen för detta har myndigheterna stora möjligheter att själva genomföra förändringar. Beslutsbefogenheter har delegerats i stor omfatt— ning och en medverkan från personalen i förändringsarbetet framstår nu som naturlig och nödvändig.

De myndigheter vars verksamhetsområde finansieras inom utgiftsramen för militärt försvar är ålagda sådana besparingsmål att de måste åstadkom- ma rationaliseringar om de skall kunna lösa sina uppgifter inom ramen för tilldelade resurser. Många av de större rationaliseringsprojekten innebär utveckling av informationssystem där datakraft utnyttjas. Datakraft an- vänds här som ett sammanfattande begrepp för maskin- och programvara. kommunikationsutrustning, lokaler m.m. som erfordras för inhämtning. överföring, lagring, sökning, bearbetning och presentation av data.

Datatekniken är ett av flera hjälpmedel i myndigheternas arbete. Inves- teringar i informationssystem och utnyttjande av datakraft mäste därför vägas mot andra sätt att lösa samma uppgifter. Planering och styrning av informationssystemsutvccklingen och datakraftanvändningen bör således i princip ligga hos den myndighet som har ansvaret för den verksamhet för vilken datakraften utnyttjas. lnom försvarsmakten finns emellertid ett stort behov av informationsutbyte mellan olika myndigheter. De enskilda myndigheternas planering måste därför samordnas så att formerna för arbetet, datamaskinutrustning. programvaror, samband, skydd. lokaler, dn'ft— och underhållsorganisation m.m. blir effektiva.

Överbefälhavaren (ÖB) har ett övergripande ansvar för att föreslå för- svarsmaktens utveckling och avvägning på lång sikt samt i dessa delar leda genomförandet av statsmakternas beslut. För att tillgodose det behov som finns av styrning, planering och samordning vid utveckling av informa-

'.'”.rop. Nää-"85: 225 ;;...

tåt'...ssystem sa'-..... a.'..==.!;aft'..i..g och Utnyttjande av A!_'..l.!-tztr.tstt.i.tg för för-

svarstaakten ger (../"fm...ln..v.r.re.'.'inorn ram-('.'. f." ' ö'»'(:.'g.'i_na..d: p...-

"...

g"...n.—;.=.n.(..rd..ir.= svar ut en särskild inforutatioz'. stem— ('.'. '.! .!: ..: di...!!—

plan. L. .'.!ilfi'... . ..".elsen .'.-:'r. ...-., .s. relsen få' ..' ekonomiskt förs... ar h'. .:

inon'. sir... (timrad-':... motsvarande uppgiftei.

De ;.vste ..'. son”.! .'.. ii'r. .. i!. b”b"t!i_t(s n...! hak. _rund av ...vcc' lingen och be.!(1ir....ing..rna under! ..'... - och 70—t t..!e en. Det n...-:...... att ("( "! ('="'-' av

stenen...... h'". .... ' :.!centr aa. ("arnemaneat De ..i. ifo.st'-.'-h and avsedda lör och fungera." .'.lltredsställandc för den een ntrala nivans och...: medan det

dat. '..rs.("'.(! son-_ vissa s_vsten. ger till region.-.! ot:; lokal nivå visa. sig l'vlla dessa nivåer.; behov mindre v .! trots att huvuddelen a.. de indata som ADB—systemen I:.äver insamlas pa regional och lokal nivå

F.n. f.nns för försvarets administrativa d.....hel'...ndling stöne utrust— ningar placerade i Stockholm. Arboga och Karlstad. Antalet terminaler för den administrati '.. verksamheten har ökat kraftigt sedan mitten på 70-ta- let.

En utveckling. mot mer utspridd eller decentraliserat! datakraft påbör- jad's till följd av de beslut som fattats år 1975 och 1976 om principiell inriktning mot en mer decentraliserad ADB-verksamhet.

Flera större utvecklingsprojekt har medfört en spridning och decentrali— sering ..v datordriften. inom värnpliktsverket (.VPV) har exempelvis drift- satts ett ADB-system (SYOM 80). som berör samtliga nuvarande rutiner inom VPV:s verksamhetsområde. Nya rutiner har utvecklats för regional nivå. De medger databearbetning i realtidsmiljö, dvs. arbete i direktkon- takt med datorn via termial. Datorer har placeras vid de fem v. '.rnplikts- kontoren samt vid VPV'.s huvudkontor. Datordriften handhas av VPV:s egen ordinarie personal.

Ett terminalorienterat redovisningssystem för förnödenheter för för— svarsmakten (TOR) har införts. Det innebär att de flesta av försvarsmak- tens regionala och lokala myndigheter har egna mindre datorer för förnö— denhetsredovisningen.

För operativ och taktisk ledning pågår en omfattande utveckling av nya system. Utvecklingen inriktas mot specialiserad och decentraliserad dator- drift. Systemens komplexitet gör dock att utrustningen blir förhållandevis omfattande. Försök. prov etc. har genomförts under senare år.

Sammanfattningsvis har utvecklingstakten när det gäller att utnyttja lokala, mindre datorer inom fredsadministrationen överträffat de progno— ser som gjorts i tidigare utredningar. Utgående från antalet system är totalbilden alltjämt dominerad av centralt bearbetande system. De största systemen inom försvaret är realtidssystem.

Prup. 1984/Såz220 =.5

l—J

'!"eknikupphandling och forskning

2.1 Miltmelektronil—zprogrammel

För att stärka svensk industris förmåga att konstruera och tillverka elektronikkomponentcr och på sikt minska beroendet av utiändsk teknik har riksdagen fattat beslut om ett nationellt mikroeiektronikprogram (prop. 1983/84: 8. NU ll. rskr 130 och prop 1983/34: 135, NU 42. rskr 379).

Försvaret bidrar inom sin utgiftsram med sammanlagt 14 milj. kr. till detta program under perioden 1984/85 — 87/88. Medlen avser viss teknik- upphandling i syfte att utveckla den svenska elektronikindustrins förmåga att konstruera och producera avancerade. mikroelektronikkomponenter.

2.2 |nformalionsteknologiprogrammet

F-"rsvarsmt—ikten är en stor upphandlare av ny teknik. En samordning av denna upphandling med andra statliga och privata intressenter kan innebä- ra ekonomiska fördelar för försvarsmakten.

Regeringen uppdrog i juni 1984 åt överbefälhavaren att redovisa ett underlag för förslag till ett informationsteknologiprogram. Programmet skulle inrymmas i de anslag och längtidsramar som står till berörda organs förfogande.

. 2.2.1 Överbe/älhavarcns redovisning

inom försvarssektorn och för ledningen av totalförsvaret spelar informa- tionsteknologin (IT) enligt överbefälhavaren en alltmer avgörande roll. Överbefälhavaren anser det därför nödvändigt för försvaret: - att följa den internationella utvecklingen inom lT-området och särskilt då betydelsen av denna utveckling för andra länders produktion av vapensystem och möjlighet att använda dessa. — att få tillgång till nödvändig informationsteknologi inom det försvars- tillämpade området. Fördelarna är uppenbara om lT—behovet kan tillgo- doses inom landet.

— att genom lämpliga åtgärder och inom ramen för tillgängliga resurser stödja teknisk kompetensutveckling inom främst svensk industri. För- svarsmakten lämnar redan idag betydande bidrag till den teknologiska utvecklingen genom studie- och utvecklingsuppdrag.

Försvarets medverkan i ett nationellt infor/nalionsteknologiprugram

Huvuddelen av de insatser av betydelse som enligt överbefälhavaren försvaret kan göra för lT-områdets utveckling sker inom ramen för den materielanskaffning. som läggs ut på svensk industri. Dessa insatser kan inte i allmänhet inordnas i gemensamma nationella program. men de kun- skaper som härigenom uppkommer för svensk industri, kan givetvis spri-

':'-151.1984/8537225

'.):

(a:-. till andra tila" mon-::"so'nuutu: De bidrag försvt::::t' : övrig: l::t':'_ il': den. :en:: isla. ::tt'e' klinge är att ge statsmakterna en re: istisk beskrivniru'

av iiäin': st det: ::.: ' :'a wlan.-logiska "hotbilden". :"ra; .f ::.. ()"sixtf'l' .:l

g.. i:encie de: ::.ilmanna utvecklinijeu av landets tel:.noit.

konstru' .'.tiv :: förslag till insat: .cr inan: f:

:=. : :- ..,

orsvaret lit: mm : '=-—' ...a '.:tt pröv. -- fö: "utsätt-

er at". nav erk' : i nagon form.

ntnganta att i samverkan :ne dandra sektorer öka stöt1 .et till s.idan fo nia.: och: ”"klir som hojerl eknologmtvan mom kritiska t mra- den.

..

D:- :'t :: innebär enligt UVCl'bCliJilnfn'C'l att ökad vikt' .aggs vid utv -—'l:nii nga mer generellt a::vän i' par I.:asteknologi som kan utnyttjas i kommande riatericiaiiskall'niug.

.m underlag för sådana överväganden kommer lörsvaret enlig: öv 'erb — fal'navaren att utarbeta långsiktiga planer för informatio::stel;aologisl; forskning och utveckling. Framtagningen av dessa planer krä' er dock ett grundligare förberedelsearbete än vad som kunnat. genomföras i samband med det uppdrag som överbefälhavaren nu haft. Resurser för att stödja sadan verksamhet ingar i de. medel som försv' arsmyndighete rna har till sitt förfogande. Enligt överbefälhavarens uppfattning :::/sätter det militära för- svaret redan i dagsläget en förhållandevis betydligt större andel av sina anskaffningsmedcl för behovsstyrd teknisk utveckling tteknikupphandling) än vad som är fallet inom andra samhällssektorer.

Försvarets insatser beträffande forskning och utveckling på lT-området sker enligt överbefälhavaren till den allt övervägande delen dels inom ramen för försvarets forskningsanstalts forskningsprogram, dels i samband med större anskaffningsprojekt som upphandlas av försvarets materiel— verk. Denna satsning på teknikupphandling och forskning uppgår till flera hundra milj. kr. årligen. Möjligheterna enligt överbefälhavaren att inordna de senare ofta starkt militär-tekniskt inriktade verksamheterna i ett natio— nellt lT-program är begränsade. Däremot bidrar de till att stärka den allmänna kompetensen inom svensk informationsteknologi och ger många företag en väsentlig eller omistlig bas för icke försvarsinriktad produktut- veckling. För det största av de f.n. pågående försvarsprojekten med vä— sentligt informationsteknologiinnehåll, flygplanet JAS 39 Gripen. sker för övrigt en planerad teknologiöverföring till den civila sektorn.

Försvaret bedriver också enligt överbefälhavaren — om än i begränsad omfattning — en forsknings- och utvecklingsvcrksamhet, som syftar till att utveckla grundtekniken inom IT-området. som är av betydelse för flera olika vapensystem. Denna satsning inom försvaret Sker till en del inom IT-områden. där samverkan och i vissa fall samordning med andra sek— torer är möjlig. Den verksamhet med denna inriktning, som är inrymd i gällande programplaner eller där möjlighet till ytterligare insatser genom samplanering kat: föreligga är i huvudsak följande:

Prop. 198435: 22tl

'.l: ——l

ll'.'i!'-.':'.'7c'l."r'.'!rr.'nil: Huvuddelen av försvarets insatser för mikroelektronikutveckling sker genom deltagandet i l'lationella mikroelektronikpt'rtgramn'mt. bild!). För— svarets andel av detta program är lll milj. kr.

Progrunmtt':'t'i.i:'::,g:s.s'_:'.t'tem och dat:'n'm'kitclt':u."för All.?

'l'ill svensk industri har lagts ut uppdrag för utveckling av programut- vccklingssystem och datorarkitektur för det aj.-':: högnivåspråke'. Ada. För- svarets del av ftnansieringen uppgår till lei-J milj. kr. t.o.m. budgetåret 1985/86.

Artificiell intelligens

Försvarets materielverk beräknar under innevarande budgetår att lägga ut uppdrag för uppbyggnad av viss tillämpad grundteknikkunskap vid industrin på området artiftciell intelligens och expertsystem. Kostnaderna uppgår .it: 2 milj. kr. under 1984/85. ' '

Bildbehandling

Försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt stöder forsk- ningsv och utvecklingsverksamhet vid forskningsinstitutioner och industri inom bildbehandlingsomrädet. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 7 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Integrerad optik

Försvarets materielverk bedriver vid industrin viss utvecklings— och experimentverksamhet med litiumniobatteknologi med sikte mot använd- ning i signalbehandlings- och sensortillämpningar. Kostnaderna uppgår till ca 0,3 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Datasäkerhet

Försvarets forskningsanstalt stöder forskning inom sambandsområdet vid universitet och högskolor (kodningsteknik). Kostnaderna uppgår till ca l.(l milj. kr under budgetåret 1984/85.

N_v dalaquftstrukmr

Inom försvaret sker f. n. en'orientering mot en decentraliserad datakraft- struktur ("Struktur 90"). Anskaffningar av ett antal system för försvarets myndigheter pågår som ett första steg i denna riktning. Inom ramen för den nya datakraftstrukturen kommer man att försöka lösa problem inom bl. a. områdena datasäkerhet. distribuerade databaser och användaranpassad systemutveckling. ' '

Övriga projekt

På överbefälhavarens uppdrag har försvarets materielverk gjort en ut-'

Prop. "19 Ä'41'8 '.l! :ZZU

fit,

redning om behov och möiiighetcr till ökad teknikupphandling pä .'tDB—omrädet som redovisats i rapportform. (Teknikaptihatuiling inom

I.)

”DH—omradet. i—"ivH-CLEDNiNU A Nästa,-"1531. Utredningen har anvisat ett antal exempel på projekt, som ska? &. vara tänkbara objekt för en teknikupphandling företrt-tdesvis i Samverkan med intressena-:i” utom för- svaret. Dessa exempel ligger inom omtäden som datasäkerhet, systemut— veeklingshji'ilpmedel. Ada—teknologi. heslutsstödssystem. kommunika- tionsarkitektur m.m.

Förutsättningarna för att genom omfördelning och samfinansiering med andra intressenter genomföra sådan teknikupphandling inom MDH-omrä- det. som inte. finns medtagen i förel'ggandr: planer. kan diskuteras i det fortsatta arbetet med att utforma ett nationellt it"—program,

Behov av ytterligare åtgärder på dei Ii(lli(.)l'1£'/I(l plant-*I enlig! Övet'hq/Yilha- V(.'I"€I?

Det är enligt överbefälhavaren nödvändigt att myndigheter och industri samarbetari syfte att skapa långsiktiga och strategiska utvecklingsprngram för IT-omrädet. Sådana strategiska program bör grundas på bedömningar av den internationella teknologiska och industriella utvecklingens inverkan på framför allt konkurrensförhållandena inför Säll-talet men även pä de önskemål som statsmakterna har beträffande nationellt oberoende, exem- pelvis i försvars— och industripolitiska avseenden. Möjligheterna till att åstadkomma gemensamma programsatsningar underlättas av att civila och militära tillämpningar i viss utsträckning bygger på samma tekniskt-veten- skapliga utveckling.

De strategiska programmen bör enligt överbefälhavaren innehålla för— slag, som på ett effektivt sätt kombinerar specifik svensk kompetens i teknik- och produktutveklande projekt. vilka har utsikt att uppnå interna- tionell konkurrenskraft.

Styrande för sådant programarbete bör enligt överbefälhavarens mening vara målet att säkerställa att den svenska industrins kunnande och konkur- renskraft inom [T'-omrädet och att försvarets tekniska oberoende bevaras eller stärks jämfört med dagsläget. För att kttnna deltaga i ett dylikt programarbetc krävs enligt överbefälhavaren att myndighetema har erfor- derlig kompetens att bedöma den tekniska utvecklingen och dess konse- kvenser.

2.3 Inneslutna datasystem

[ alla vapensystem ingår datorkraft på något sätt. Stora vinster kan göras genom standardisering av datorer och programspråk. Regeringen gav där- för i maj 1984 försvarets materielverk i uppdrag att beställa funktionsut- veckling av standarddatorsystem 80 (SDS 80) till högnivåspråket Ada (SDS 80/A) inom en kostnadsram av högst 16.1 milj. kr. i prisläge febr.

'.Jl kf,"

3. Denna utveckling kommer även att resultera & c..fel'.=_i'.-'arc hjälpmedel ;]); ttttorntniag av datorsystem för skilda tillämpning-::".

2.4 Utveckling; av nytt. stridsiednittgssystent för tiygstritlskraftt-z'na

Ett nytt seridsledningssystent rör flit-' 'ridskrafternt-t kmnmcr att anskaf- fas under slut-et av l'EJSli—talet. Detta innebär bl. a. upphandling av ny teknik

..'-.fiB—runrädct för mer än ! miljard kr. F. 11. p

. ' r Uffe rt fö rfrågnin gar

. . delar av systemet.

3 införande av en ny datakraftstrttkt'ur

Regeringen gav år !978. försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) i upp- drag att genomföra en översyn av den långsiktiga inriktning som gäller för utvecklingen av försvarets datorbaserade informationssystlem. Översynen skulle bl.a. ge underlag till överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i planeringen inför 1982 års försvarsbeslut.

Resultatet av utredningen har dokumenterats i rapporten "Struktur 90. Förslag till långsiktig inriktning av försvarets administrativa databehand- ling”. (FRI rapport nr 4.80—8402). Utredningen har belyst den förväntade allmänna utvecklingen på ADB-omrädet och dess konsekvenser för för- svaret i ett femtonärsperspektiv med tyngdpunkten förlagd till perioden l985—l995.

För den fortsatta systemutvecklingen inom administrativ databehand- ling säväl i krig som fred föreslog FRI följande inriktning. — ADB-systemen och datorerna distribueras eller decentraliseras till an- vändama. Därvid bör så enkla datordriftsförhållanden eftersträvas att användarna själva kan sköta datorema. — När befintliga ADB-system modifieras bör den regionala och lokala nivåns datorstöd förbättras.

— Datakommunikationen inom försvaret bör effektiviseras. Därvid bör ökad samordning mellan militära och civila kommunikationer eftersträ— vas.

— Förbättrade metoder för systemutveckling. underhåll och drift av infor— mationssystem bör tas i bruk i syfte att effektivisera ADB-verksamhe- ten och sänka kostnaderna.

— Kunskaperna om ADB-teknikens möjligheter bör ökas.

FRI konstaterade i utredningen att det råder allmän brist på personal med god ADB-kompetens. Denna brist väntades bestå under lång tid. Det var därför nödvändigt att omedelbart vidta kraftfulla åtgärder för att för- bättra personalläget. institutet föreslog att regeringen skulle vidta åtgärder i syfte att öka utbildningsväscndets kapacitet vad gäller ADB-utbildningen inom gymnasieskolan och högskolan.

lit-"tin. 393435: 223 ett

Regeringen heslö' i mars Will att Fill” ”apport. skulle utgöra grunden när det gäller utveckling av ni.-"a informationssystem och modernisering av

SVP—CTH.

* :slttt innebär att den forts : :. ' a av den administrativa

databenandlingen i säväl krig som fred S:;iill inriktas mot lokala datorer och datasystem. Från de senare sy.;ten:cn kan hämtas information även för centrala nivåner. Driften och ttnderhället av de lokala datorsystemen skall kunna skötas av användarna själva. Den lokala niviins behov av datorstöd sltall prioriteras. Metoderna och hjälpmedlen för systemutveckling. under— håll och drift av informationssystem samt utbildning av den anställda personalen på dessa nii'äer skall förbättras. Kommunikationsmöilighe- terna för datasystemen skall ock så förbättras och standardiseras.

Överbefälhavaren har i projektform drivit arbetet med att leda försvarets övergång till den nya datakraftstrukturen. Samtidigt härmed har överbefäl- havarens samordnande roll vad gäller datasystemutveckling förstärkts och en gemensam beredningsgrupp för datafrägor har skapats.

lnom projektets ram har arbetet.:ned att specificera standards m.m. drivits så långt att en första upphandling av datorutrustning enligt de preliminära kraven har kunnat genomföras under hösten 1984. Statskon— toret har därför för försvarets räkning tecknat ett s. k. avropsavtal avseen- de utrustning och vissa programvaror.

4 Utbildning

Den utbildning inom ADB-omrädet som bedrivs i det allmänna skolvä- sendet, inom studieförbund samt internt inom företag påverkar försvarets behov av utbildning av värnpliktiga och fast anställda.

Överbefälhavaren hari september l983 pä regeringens uppdrag redovi- sat en översyn av försvarsmaktens utbildningen inom ADB-omrädet.

Överbefälhavaren har begränsat översynen till den utbildning som er- fordras för utveckling och användning av ADB-teknik för datorstöd i administrativ verksamhet. Därmed avses bl.a. datorstöd för operativ och taktisk ledning, planering och budgetering. redovisning av personal, förnö- denheter och anläggningar. Utbildning för användning av ADB-teknik i tekniskt/vetenskapliga beräkningar, stridslednings— och vapensystem. processtyrning och liknande omfattas inte av översynen men berörs peri- fiert. Överbefälhavaren har i sina direktiv angivit att översynen skall omfatta ADB-utbildning för all personal som berörs av ADB i administra- tiv verksamhet. Specialiserad ADB—fackteknisk utbildning vid myndighe- ter som har generellt att stödja ADB—verksamheten (FMV. FRI och FDC) och utbildning knuten till specifik utrustning och leverantörsbunden pro- gramvara berörs endast i undantagsfall.

Utbildningen inom ADB—området bedrivs nu i enlighet med överbefälha- varens redovisade förslag.

IC. Prop. IUS— l..."; 77.5?

.,. -_.

[.'-u..._..elta'11lli11'_' under beredskap och krig

5;_,.'_ Statskontorets utret. ning ("TT. d:11'15s_'."stetritiril'1 m= (it-r .'eert' ap :)1. k" . l'ari ig

Regering-en har genom ett beslut 1975. l'öresl'r'ivit att de myndigheter,

all fortsatte:-1.11 '.' eri. samhet: 'ri g. vid utveel-Lling a' "" EDB-s. stem of. '_'-_l s.adiutn av u.v-"*..1.1.L—...betet sl—all hur 11 '.ta de sars-'.l".- ntoblem som kan uppkomma för verksz-tmltet en i krig. .fidare l1.1r öv' rstyrelsen .öt ekonomiskt försvar (OEI?) fått som uppgift att samordna och ge anvisning-- 117 för beredskapsplaneringen mom totalförsvaret av sådan informationsbe- handling som kräver datorstöd med undantag för samordningen av plane- ringen mellan försvarsmaktens myndigheter. Beslutet innebär Vidar. att statskontoret och FRI skall lämna myndigheterna råd i system- och data— tekniska frågor. ÖEF har med anledning av regeringens beslut utfärdat dels anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig dels anvisningar för ADB-katastrofplanering. ÖEF har anmält för regeringen att man av resursskäl önskar bli befriad från sin uppgift för tott-'ilförsvaret inom ADB-omrädet.

Regeringen gav i augusti [983 statskontoret i uppdrag att i samarbete med FRI belysa tillämpningen dels av regeringens föreskrifter från septem- bcr 1974 beträffande statliga myndigheters planläggning av informations— behandling i krig i sådana fall då automatisk databehandling används i fred och kan ifrågakomma i krig. dels av de anvisningar som ÖEF utgett med anledning av regeringens föreskrifter. Statskontoret fick vidare i uppdrag att i samarbete med FRI lämna förslag till ett eventuellt fortsatt arbete med principer för totalförsvarets planläggning i fred för informationsbehandling under beredskap och i krig. Arbetet skulle bedrivas i nära kontakt med ÖB, öar och sårbarhetsberedningen (SÄRB).

Statskontoret har i en rapport (1984: 29.) Datasystemdrift under bered— skap och krig redovisat uppdraget och anmält att utredningen visar att många myndigheter saknar eller har en bristfällig planläggning av sin ADB—systemdrift under beredskap och krig. En huvudorsak hänill bedöms vara att många myndigheter inte har klan för sig vilka uppgifter som åvilar dem under beredskap och krig.

Statskontoret anger att man är beredd att tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut biträda överstyrelsen för ekonomiskt försvar vid en översyn av de nu gällande anvisningarna under förutsättning att totalför- svarsmyndighetcrnas uppgifter under beredskap och krig dessförinnan är översedda. Statskontoret anger att tänkbara myndigheter för att fortsätt- ningsvis ansvara för anvisningarna är ÖEF, FRI och Statskontoret.

5.2 Sårbarhetsberedningen

Regeringen bemyndigade i april 1977 chefen för försvarsdepanemcntet

E'rop. 393435: 220 6"

att tillkalla. en kommitté. ta;- att utreda fri

|:!

och föras.-_-

atn om datast'stetncns sit: arhct

*"Olll i'll]l.(.lä. namnet Sf .

.'trhctskommitten (S.-"titlar

(”itt-;f=; lämnade ijutti l'—)7b läg- apporten ("Ds Fö l97324) "ADB och samhällets siirlf-arhet”. l'Z.:;r;'i|;irtt'ietn t'edox'isar ?r. tor.—tta kartit'igr'tting av sär— barnetsprohlenzen och en kort stmtn'tering av SEARKzs slutsatser.

SÄRK överlämnade i '"'n—cembcr 1979 sitt. slutbetänkande (SOU 1979: 93) ”ADB och samhällets sårbarhet -- överväganden och förslag”.

Betänkandet innehåller en kompletterande kartläggning som huvudsakli— gen bygger på vad som framkom vid remissbehandlingen av lägesrappor- ten. l slutbetänkandet framlades ocksä förslag till åtgärder för att minska samhällets sårbarhet till följd av Al)B—användningen.

l slutbetänkandet konstaterar SÄRK bl. a. att den utförda kartläggning- en leder fram till "den allmänna slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens genomdatoriserade samhälle. Den fortgående utvecklingen leder till en allt högre sårbarhet om inte motåtgärder vidtas. Olika händel— ser oclt angrepp kan ge omfattande störningar och skador även vid djupas— te fred"". Särbarheten kan dock minskas genom information och rådgivning på området. Dessa åtgärder är emellertid inte enligt SÄRKzs mening tillfyl- lest. SÄRK föreslog därför en särskild lag och ett speciellt tillständsförfa- rande för sådan datoranvändning som är särskilt betydelsefull frän sårbar- hetssynpunkt.

En sammanställning av remissvaren på SÄRKzs betänkande visar att de allra flesta av remissinstanserna instämmer i SÄRKzs allmänna slutsats om det datoriserade samhällets sårbarhet. Däremot är meningarna om ' SÄRlåzs lagförslag mycket varierande. I flertalet yttranden understrykes dock vikten av information och rådgivning.

Regeringen fann inte skäl att föreslå riksdagen en lag om särskilt till- ständförfarande men som en åtgärd för att minska samhällets sårbarhet på datornrådet tillsatte "regeringen i augusti 198l sårbarhetsberedningen (SÄRB).

Det framgår av de ursprungliga direktiven (Dir l98|z48l att SÄRB:s uppgift var att dels utreda frågor om säkerhet och sårbarhet pä dataotnrä— det. dels vara ett aktivt organ när det gäller information och rådgivning på området. Några av de delfrågor som beredningen bör utreda har regeringen angett särskilt i direktiven. ] direktiven sägs också att myndigheter bör samråda med beredningen i frågor inom dataområdet som rör sårbarhet.

] direktiven föreskrev regeringen att SÄRB före årsskiftet l981/82 skulle precisera vilka särbarhetsfaktorer och sårbarhetsproblem som kräver sär— skild uppmärksamhet frän samhällets sida.

SÄRst arbete skulle enligt direktiven bedrivas så att det kunde vara avslutat och utvärderat senast den ljuli 1984.

SÅRB har i enlighet med sina ursprungliga direktiv utarbetat en hand-

l'i'op. 198455: 220 63

iingsplan som överlämnats till regeringen (Ds l—ö 1931: i?). Därvid har en . Av

asplancn framgår att förändringarna efter S_Ftltlis betänkande har

genomgång gjorts av de särbttrhetst'al—ztorcr sont SARK l..—.eltandlr Ze _. (,

lilll:

varit få och att sårbarheten totalt sett knappast har minskat.

Beredningen har i samarbete med bl.a. Riksdatttfit'trbunde!. ett flertal statliga myndigheter. näringsliv och organisationer utarbetat en. speciell metod för sårbarhetsant-dvs av datoriserade inforrnationssystem, den s.k. SBA—metoden. En presentation av SBA—metoden har sänts ut till ett stort antal företag. kommuner., landstingskommuner och myndigheter. Detta ingår i den plan som beredningen arbetar efter för att utvärdera och vid behov förändra metoden.

l tilläggsdirektiv till särbarhetsberedningen den 20 juni 1984 (Dir 1984.29) tick SÄRB i uppgift att inventera hittillsvarande arbete inom omrädet ADB-säkerhet. analysera användbarheten av detta material samt att i samverkan med främst statskontoret föreslå förbättringar och kom- pletteringar i det fall beredningen anser det vara motiverat.

SÄRB:s arbete med information. rådgivning och remissverksamhet skulle främst inriktas mot de myndigheter och företag som har störst betydelse för den civila delen av totalförsvaret.

SÄRB fick också i uppdrag att redovisa sitt arbete med SBA-metoden under är 1984 och redovisa erfarenheterna av sitt arbete som ett underlag som regeringen ställer till försvarskommitténs förfogande.

Beredningen skall i sin planering utgå ifrån att dess arbete Skall avslutas under är 1985.

Beredningen har i augusti l983 överlämnat betänkandet (Ds Fö l983: 8") Undanförsel och förstöring av ADB-register. i december 1985 Särbarhets- analysmetoden och rapporterna Praktisk katastrofplanering — val av re- servdriftalternativ, Läckande datorer — en information om RÖS. Aktuella projekt i SÄRB och Uppringda datorer. ijanuari 1985 rapporten Offent- lighetsprincipen. ADB och försvarssekretess samt i maj 1985 rapporten ADB i kris och krig. Betänkandet och rapporterna bereds f.n. i regerings- kansliet.

] proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. föreslås att det praktiska arbetet med att föra ut metoder m.m. för reducera sårbarheten inom ADB-omrädet för statsförvaltningen skall åläg- gas statskontoret.

6 Föredragandens överväganden

Allmän inriktning

Jag anser att den inn'ktning av försvarets administrativa databehandling som regeringen tidigare har beslutat även i fortsättningen är en lämplig utgångspunkt för utvecklingen inom dataområdet för försvaret. Den tek-

"göt tä; (loci: sig snabb att i"

tstruktur skall ske tzr-de.

...-_.- S'. sletn- ..t-..h tlatztkra:

försvaret genomför stora fredsorgani .tatoriska t'

qv-

... och dit c

gripande torantiringar

1.

tt'li' iv Huttultn- kan t

' llerot'g:-iniC'-=lim. inr-.-

(

dastr..t.1kommas genom en övergripande styrning och en hård priorite— ring bland de olikt. kort- och långsiktiga målen.

De resurser som erfordras för att tillgodose infor'nttt lor.- "t'it':'nt.—ven inom

oll. '”- a tunl: tion-' t' och inom olika nivåer i organisationer. mäste ställas mot

den n ftta som blir resultatet. 1 iredsverksamheten skall lönsatnhetsltrite- r'er vara vägledande för omfattning och lokalisering m.m. av datorstödet Förhållandenai krig ställer emellertid 1 manga avseende n andra ocn spe- ciella krav på datorstödet. Från utbildningssynpunkt och med hänsyn till kravet att utan stora skillnader i anst-arsförhållanden. arbetsmetodik m. rn. kunna övergå från fredsdrift till krigsorganisation kan hanteringen av data i fred i vissa fall behöva anpassas till krigsorganisationens krav. Fredstida lönsamhet. kan alltså inte helt styra datorstödets utformning i fred. ] den mån avsteg måste göras från ett fredstida datorstöd uppbyggt på grundval av lönsamhetskriterier bör mellanskillnaden i kostnader betraktas som bcredskapskostnader och avväga s i förhallande till andra kostnader för beredskap eller insatser i krigsorganisationen.

Systema!vcckIingsprm'et'scn

Den formella grunden för planering, styrning och uppföljning inom för- svarsmakten är försvarets planerings- och ekonomisystem. det s. k. FPE-systemet.

En ny system- och datakraftstruktur kan endast växa fram successivt och inom ramen för övrig planering. För att styra en sådan successiv utveckling krävs att målen klargörs. lämpliga metoder anvisas och resur- serna fördelas m.h.t. både kort- och långsiktiga mål. Utvecklingen av system för freds- och krigsbruk måste samordnas. En mängd datakraft kommer i framtiden liksom nu att utgöra gemensamma resurser för flera myndigheter. Uppbyggnad av den framtida datakraften mäste däiför sam- ordnas. Respektive myndighet får sedan inom angivna ramar och riktlinjer planera innehållet i sin egen ADB-utveckling efter egna behov och möjlig- heter.

Den övergripande ledningen och samordningen vid utveckling av dator- styrda informationssystem inom det militära försvaret", civilförsvaret och det ekonomiska försvaret ankommer på överbefälhavaren, civilförsvars- styrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För resp. sektor bör den långsiktiga verksamhetsplaneringen utgöra grunden för ledning. sam— ordning och planering av ADB-verksamheten. Planerna bör innehålla en

Prop. 1934/85: 220 65

grundsvn för hur A[)B-Vet'ksantltetett bör bedrivas tttppgifter. roller. an— svart investeringsstrategi. riktlinjer för z-tttskaffning och utveckling av in- i formationssvstetn. mål för planeringsperioden samt pla _. "ör genomfö- randet.

lvlyndigheternas handläggning av frågor rörande. utveckling och moder- nisering av ADB—systern bör ske i enhctiiga processer. Av denna bör framgå vilket. ansvar i hithörande frågor som '.'ivilar regeringen. de centrala rationaliseringsorganen och övriga berörda myndigheter.

Förordningen (lFJRl : 266) om investeringar i statliga ADB-system gäller myndigheter inom den civila delen av statsft'irvaltningen med undantag av affärsverken.

Hos de. myndigheter som hör till försvarsdepartementet har handlägg— ningen av frågor om investeringar i Alm—system sedan lång tid i stort skett enligt de riktlinjer som anges i förordningen.

Statskontoret har ijanuari 1985 på regeringens uppdrag inkommit med förslag till ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-investe- ringar. .

Syftet med en särskild handlingsordning för systeminvesteringar måste ses mot bakgrund av de svårigheter som finns att anpassa de naturliga beslutspunkterna i projektarbetet till de regler som gäller för perspektiv- och programplaneringcn och för de årliga anslagsframställningarna. Den hittillsvarande handläggningsordningen inom den civila delen av statsför- valtningen har inneburit en förskjutning av statsmakternas prövning av enskilda systeminvesteringar från tidpunkten för anslagsframställning till de naturliga projektetapperna.

!. proposition l984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. föreslås nya riktlinjer för handläggnings- och beslutsordningen när det gäller anskaffning av ADB-system för den civila statsförvaltningen utom affärsverken.

Utgångspunkten är att man strävar efter en gemensam verksamhets- och ADB—planering. Vidare föreslås att investeringsbesluten i framtiden skall vara treåriga.

Det är angeläget att anskaffning av ADB-system för statsförvaltningcn så långt möjligt följer gemensamma grundregler.

Överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan utgör en sam- manställning och prioritering av de datasystemprojekt som är planerade för den kommande femårsperioden.

Tillkomsten av en mer samlad granskning av ADB-investeringarna kom- mer enligt min mening att ge en förbättrad planering och samordning av ADB-verksamheten.

Vidare bör sambandet mellan t. ex. datoranskaffning och övrig materie- lanskaffning klarläggas.

5 Riksdagen [984/85. [ saml. Nr 220

Prop. 't 934.185: 220 hö "Te.-'n;iiuzpplmndling

En inhemsk dataindustri katt förbättra möjligheternt-t att driva ADB-sys— tern under kriser och i krig. Den planerade utvecl-tlingen inom först-'ars— trial-:ten innehar under den kommande tioårsperioden en omfattande mo- dernisering eller utveckling av stridsiedningssvstcni och andra dator-stödda ledningssystem. Jag avser atti samråd med chefen för indastridepartemcn» tet pröva om de åtgärder som han föreslär för att främja forskning och tel-:nikupphandling m.m. kan kombineras med de långsiktiga investerings- program som finns inom det militära försvaret. Den eknikutveckling som kommer att tas fram inom försvaret i detta sammanhang bör enligt min mening senare kunna finna tillämpningar även inorn samhället i övrigt.

Standardisering

En grundläggande förutsättning för att kunna föra ut datakraften till användarna är att det finns bra kommitnikationsmöjligheter i telenätet. För att förenkla kommunikationen bör det finnas en enhetlig standard.

För egen del kan jag konstatera att behovet av standards inom olika ADB-områden växer i den takt ADB-verksamheten breddas. Viss efter- släpning kan iakttas. Det är angeläget att identifiera problemområden. och att klarlägga och prioritera behov av normer m. m.

Utbildning

På sikt bör samhällets allmänna utbildning i ADB tillgodogöras försva- ret. Försvarets utbildning i informationssystemfrågor bör då kunna inrik- tas på de speciella system och förhållanden som råder inom försvaret. Under en övergångsperiod bör försvarsmaktens utbildning inom ADB-om- rådet inn'ktas mot att även täcka de brister i allmänna ADB-kunskaper som kan finnas i freds- och krigsorganisationerna.

Löne— uch anställningsvillkor

Den statliga ADB-personalen måste kunna anställas och behållas i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa rationaliteten i den stat- liga databehandlingen.

Sårbarhetsfrågornas behandling

Datakraft utnyttjas i ökande utsträckning även i system som är väsent- liga i kriser och krig. SÅRB har särskilt studerat sårbarheten och bl.a. genom information och rådgivning riktad mot de myndigheter och företag som har störst betydelse för totalförsvaret verkat för att minska sårbarhe- ten och förbättra säkerheten.

SÅRst arbete avslutas under 1985. Det blir då naturligt att de uppgifter som har ålegat SÄRB på en övergripande nivå överförs till statsrådsgrup- pen i statsrådsberedningen medan det praktiska arbetet att föra ut metoder m.m. för att reducera sårbarheten inom ADB-området tas om hand av andra organ.

Prop. 1984/85: 220 67

! proposition 1984/65'225 om statsförvt-tltnirtgens anvi-indning av ADB m. rn. har chefen för civildcpartcmcntct tillkännagett sin avsikt att föreslå regeringen att statskontoret skall åläggas att svara för det praktiskt-i arbetet med att föra ut metoder in. rn. föratt reducera särbarhete '. inom ADB—om- rådet för statsförvaltningcn i fred.

De metoder som utvecklas för att minska sårbarheten inom d;:ttaon'nädct för statsförvaltningen bör även kunna tillämpas inom samhället i övrigt. Ansvaret för detta i vad rör normal fredsverksamhct åligger de enskilda företagen m.fl. En stor del av de enskilda företagen och statsft'n'valtningen ingår i totalförsvaret. Det måste ställas särskilda krav pit di-itasäkcrheten för totalförsvm'et. Denna säkerhet måste byggas upp redan under fredsför- hällanden och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfylv las redan i den normala fredsdriften.

Detta är en omfattande och komplicerad fråga. Till att börja med mäste nivån på datasäkerheten för totalförsvaret i förhållande till den fredsmäs— siga säkerhetsnivän bestämmas. Härvid har naturligtvis kostnadsaspekten stor betydelse. Därefter mäste regleras vilket ansvar som åvilar olika inblandade parter för att den eftersträvade datasäkerheten skall kunna uppnås.

Inom försvarssektorn är många system nu i hög grad leverantörs— och därmed utlandsberoende. De olika ADB-systemen är dessutom beroende av konsulter och specialister. Verksamheten i fred har under senare är utsatts för starka krav på rationaliseringar. Inom ramen för FPE-systemet eftersträvas att effektivisera verksamheten genom en ökad decentralise- n'ng. Den framtida inriktningen av ADB-verksamheten i fred inom för— svarsdcpartementets verksamhetsområde skall främst syfta till att effekti- visera verksamheten och minska sårbarheten. Den nya ADB-teknikens möjligheter synes kunna utgöra ett verksamt medel för att förverkliga målen för bl.a. dessa strävanden.

Den strUktur och de åtgärder som nu är under införande inom försvars— makten kommer dock att på sikt leda till en ökad uthållighet.

Samhällsutveeklingen Skall naturligtvis främst styras av medborgarnas fredstida behov och värderingar. En sådan utveckling ökar emellertid samhällets sårbarhet under kriser och i krig och därmed behovet av kom- pletterande beredskapsätgärder. För att detta behov inte skall bli alltför stort är det angeläget att stor hänsyn tas till de säkerhetspolitiska och försvarspolitiska intressena i samhällsplaneringen.

För de civila myndigheter m.m. som skall fortsätta sin verksamhet i krig inom totalförsvarets ram är enligt min mening kraven principiellt likartade de som råder inom försvaret. ] de fall beredskapskraven leder till kost- nadskrävande anpassning i fred skall detta anmälas i samband med det ordinarie budgetarbetet eller när systemutredningar presenteras för rege- ringen enligt gällande handläggningsordning.

Även om användarna i stor utsträckning själva kommer att svara för

Prop. .l_98-'i/$5: 220 68

(litUH'tlFlflCll i framtiden erfordras specialister för drift och and-" håll av mänga systern. Sådana specialister kan vara svåra att ersätta med annan personal i samband med beredskapsl'iöjningar eller l.".rigsorganisering av totalft'jrsvaret Behovet av sådan personal som är nödvändig för driften av l-:rigst-'iktiga ADB-system måste således tillgodoses. Jag anser att behovet av Anti-personal i krig bör ägnas särskild uppniärksaml'iet vid fördelning ax- personal till de olika totalft'n'svarsgrenarna_

Även reservdelstörsöijningen har stor betydelse för möjligheterna att driva nödvändiga ADB-system i utdragna kriser och krig. När det gäller planeringen av hur f*tDB—verksamhcten skall hållas igång under krig. krigsv fara och vid s.k. fredskriser har ÖEF f. n. ett övergripande ansvar. Hit hör bl. a, frågor som rör reservdelsförsörjningen.

Det torde inte vara realistiskt att förutsätta någon väsentlig minskning av importberoendet när det gäller reservdelar och komponenter. Förutsätt- ningarna att kompensera importberoendet genom statlig hcredskapslagring av reservdelar och komponenter är inte särskilt gynnsamma bl.a. beroen- de på den snabba teknikutvecklingen och kostnaderna för beredskapslag- ring.

För krigsviktiga system bör främst sådana bcredskapsåtgärder vidtas att det blir möjligt att omfördela datakraft från system som läggs ner i krig. Den standardisering som har införts för myndigheterna inom försvarsde- partementcts verksamhetsområde kommer att förbättra möjligheterna till en sådan omfördelning. Det är dock önskvärt att även andra totalförsvars- grenar får denna möjlighet. Den totala tillgången på datorer m.m. i landet och dessas lokalisering bör därför följas. Därigenom kan sådana datorer m.m. som inte krävs för krigsviktig verksamhet i ett krigsläge utnyttjas som ersättning för utslagna datorer eller för reservdelsförsörjning.

1 de direktiv (Dir 1984: 14) som i mars 1984 har getts till en ny försvars- kommitté anges bl.a. att den skall lämna förslag till vilken datasäkerhet som skall eftersträvas på ADB—området under kriser och i krig. jämfört med den säkerhet som finns redan i fred. Försvarskommittén har bl.a. SÄRB:s rapporter som underlag för sitt arbete.

Hur datasäkerhetsfrågorna skall behandlas för totalförsvaret både be- träffande inriktning och de närmare formerna för genomförandet liksom bl.a. ansvarsförhållanden bör därför bestämmas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

7 Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört om inriktning av ADB—verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Prop. _1984/85: 220 69

Utdrag

U'l'Rl i..lJl—l l NG S D EP.—'tl-tTE M [KTL—1 PROTOK ()LL vid regeringssammanträde l 5535-06-06

Föredragande: statsrådet Hjelm—Wallén

Anmälan till proposition om datapolitik

] Allmänt

Utbildningen om datorer och andra former av ny teknik har under senare tid fått en allt större omfattning. Allt talar för att denna utveckling kommer att fortsätta med oförminskad styrka under överskådlig tid. Det är nu angeläget både att göra en avstämning av vad som hittills uppnåtts och att precisera en del viktiga frågor för den fortsatta utvecklingen.

Utbildningsväsendet har en långsiktig påverkan på samhället. Åtgärder som vidtas får i många fall effekt på arbetsmarknad m.m. först efter kanske fem till tio år. Samtidigt går utvecklingen inom dataområdct i samhället som helhet mycket snabbt, vilket ställer stora krav på insatser som är inriktade på mycket aktuella utbildningsbehov. Det blir då viktigt att beakta både långsiktiga och kortsiktiga behov. Det är också viktigt att utbildningsväsendet medverkar till att alla grupper får del i den utveckling som snabbt slår igenom i samhällets alla delar. Vidare får den tekniska utvecklingen aldrig leda till att teknikfrågor hanteras isolerat inom utbild- ningen utan de måste hela tiden ses i ett vidare samhällsperspektiv. Min fortsatta genomgång av datafrågorna inom utbildning och forskning skall ses bl.a. mot denna bakgrund.

2 Skolväsendet

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet Görans- son.

Skolan har en mycket betydelsefull roll när det gäller att ge alla medbor- gare kunskaper i datafrågor både av mer allmänbildande slag och som en grund för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet. Mycket betydande satsningar har också gjorts på dataområdet inom skolan.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) ingår undervisning i datalära,

Prop. MIM/851220 70

dvs den grundläggande und 'isningen om datorer och deras användning i samhället, på lrt'igsrndim inom ramen för i första hand matematik samt samhälls- oci". n:ttttrodcnterande ämnen.

l huvudmomentet datalära i ntatema'tikämnets kursplan framhålls att ”alla elever bör orienteras om användningen av datorer i samhället och om den snabba utvecklingen på. omrädet. Speciellt gäller det att eleverna inser att datorn är ett ckniskt hjäiprnedel som styrs av människor"".

I kursplanen för samhällsorienterande ämnen pä högstadiet ingår under avsnittet Kommunikation och påverkan bl.a.irägor om informationsbe- handling och databehandling och datorns betydelse i detta sammanhang samt datalagen.

l kursplanen för naturorienterande ämnen pä högstadiet behandlas da- tor'n, dess utveckling och konsekvenser för människan och samhället.

Sammanfattningsvis skall dataundervisningen pä grundskolans högstadi- um orientera cleverna om användningen av datorer i samhället och därvid betona vikten av att datorer är tekniska hjälpmedel som styrs av männi- skor. l undervisningen skall även uppmärksammas datorfunktioner med tyngdpunkt i datorprogrammens uppgift och metoder för problemlösning. Vidare skall uppmärksammas olika databehandlingsomräden där betydel- sen av den snabba utvecklingen särskilt betonas. '

Efter förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslutat att fr. o. m. innevarande läsår utöka undervisningstiden för dataundervisning på grundskolans högstadium till två stadieveckotimmar. Med hänsyn till skolornas olika förutsättningar att utöka undervisningstiden kommer utök- ningen att ske succesivt och vara fullt genomförd läsåret 1986/87. Den del av undervisningstiden som inte läggs ut inom matematik eller samhälls— eller naturorienterande ämnen kan läggas inom ramen för tiden för fria aktiviteter.

Förutom inom den reguljära undervisningen kan på lokalt initiativ da- taundervisning ges inom ramen för tillval och fria aktiviteter på högstadiet. Inom denna allmänna ram varierar omfattningen av dataundervisningen frän skola till skola.

Regeringen har, i enlighet med vad som anmäldes i 1984 års budgetpro— position. uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utfärda en studieplan för dataundervisningen på grundskolans högstadium samt ett servicematerial till skolorna som bl. a. ger exempel på hur undervisningen på ett konstruk- tivt sätt kan anordnas i ett större antal ämnen.

| den studieplan som SÖ utfärdat på regeringens uppdrag redovisas datalärans kunskapsområden. l Studieplanen ges också exempel på vad som kan behandlas inom olika områden samt vissa råd för undervisningens uppläggning. '

Dataläran utgör i gymnasieskolan, liksom i grundskolan, inte något självständigt ämne utan undervisningen är integrerad i samhällskunskap och matematik. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i

.1rop. ”84/85: 229 ' il

arbetsiivsorientering eller & linjens karaktärsiitnrtc. l')atalära l'aehattdläå främst aisur i. | gvmnasiesl—zoians :.aternatikundervisning skall datorn användas som

ell h bedrivits. M

".'tkningshji-ilprnedel. Viss tin-cieivisning i programmering skall oeksiz

inet för denna del är att ge eleverna vissa n'tt'iiligheter att utnyttja datorn för prob!eniiösningar i tillämpningar inom teknik och natur- vetenskap. i ämnet samhi—illskunskap skall undervisningen ta upp datatek- nikens tillämpningar på ett sätt som belyser dess effekter i samhället och för enskilda individer.

if)atal£iran kan i gymnasieskolan åtföljas av fördjupningar och praktiskt arbete med datorer i olika avseenden. Fördjupningar skall göras i samhälls- kunskap. i matematik samt i tekniskt-t och ekonomiska ämnen. I gymnasie- skolan skall eleverna också få kunskaper som är av direkt betydelse för framtida yrken där datateknik används.

På flertalet yrkesförberedandc linjer skall datoranvändning ingå i karak- tärsämnet. För att åstadkomma detta måste olika ämnen förändras med hänsyn till httr datorer används i yrkeslivet. Där man inom den gymnasiala utbildningen finner att det är önskvärt, men för dyrbart. att i skolan arbeta med verkliga tillämpningar bör andra lösningar kunna prövas, t.ex.att undervisningen förläggs till arbetsplatser eller särskilda resurscentra. Ett omfattande samarbete med industrin blir också aktuellt. t.ex.vad gäller gemensamt bruk av dyrare utrustning.

Jag vill här peka på vikten av att man i samband med dataundervisningen i skolan uppmärksammar problemet med att flickors" och pojkars utbild- ningsval fortfarande är mycket könsbundet trots de ansträngningar som gjorts bl.a. för att få flickor att välja tekniska utbildningar. Det finns annars en påtaglig risk att flickornas möjligheter tas till vara dåligt.

Datorutrustning och programvara för skolans dataundervisning

Efter förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslutat att ett särskilt bidrag till kostnader för anskaffning av datorutrustning m. m.för dataundervisning på grundskolans högstadium skall avsättas årligen under en treårsperiod med början budgetåret 1984/85. Den totala kostnaden har beräknats till lägst 120 milj. kr. Statsbidrag till kommunerna utgår med ca hälften av kostnaden. .

Som förutsättning för bidrag gäller att vissa grundläggande krav på kvalitet på datorutrustning och programvara är uppfyllda. ] enlighet med vad' som anmäldes i 1984 års budgetproposition har SÖ på regeringens uppdrag utarbetat en kravspeciftkation för datorutrustning och program- vara för grundskolans dataundervisning. Som förutsättning för bidrag gäl- ler också att det finns en övergripande planering för hur undervisningen skall genomföras.

Med utgångspunkt i det teknikupphandlingsprojekt för datorn i skolan (TUDIS) som styrelsen för teknisk utveckling (STU) bedrivit på regering-

Prop. 198435: 2le

x.! y.)

en:—; uppdrag har sedan budgetåret NSI/SZ anvisats särskilda medel för statsbidrag, till nyanskz-tlfning av utrustning för dator— och mikrodatortck— nik i grotta";.t'it'skuhta_ SÖ och STU har fördelat medlen.

inom ramen för 'l'UDlS—proiektet har STU och SÖ i samarbete med fyra kommuner. Stockholm, Göteborg. Lidingö och Gävle. utarbetat en krav- specilikation för en svensk skoldator. Härvid har särskild vikt lagts vid egenskaper som svstentllexibilitet. koppling datorutrustning läromedel, möjligheter till avancert-id grafisk presentation och prisläge. 'l'UDlS-pro— jektct har efter anbudsgivning lett till utveckling av COMPlS-(lalorn med programvara och läromedel. En utvärdering. och utprövning av utrustning— en har genomförts vid 15 skolor i de kommuner som deltagit i TU DIS—pro- jektet. För den framtida upphandlingen av datorutrustning har kommuner- na emellertid full frihet att anskaffa andra datorer än den som utprövats inom detta projekt.

l årets budgetproposition har regeringen föreslagit att kommunerna fr. o. m. budgetåret l985/'86 skall få ett särskilt stimulansbidrag för anskaff- ning av datorutrustning och programvara för datalära i gymnasieskolan. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (prop. 1984/85: lOt) bil. lOs. 2l3—214, Ule 19, rskr 273).

Genom de insatser vad gäller datorutrustning i grundskolan och gymna— sieskolan som kommit till stånd under de senaste åren är situationen vad

. gäller s.k.härdvara för skolans dataundervisning enligt min mening till- frcdsställande.

Dessa satsningar måste dock följas upp av åtgärder för att förse skolvä— sendet med programvara. Regeringen har därför i årets budgetproposition (prop. l984/85: ltltl bil. lt) s. ll6) föreslagit särskilda statliga insatser för programutveckling i skolan. Riksdagen har beslutat i enlighet med försla- get (UbU 1984/85: ll, rskr 148).

Som framhållits i budgetpropositioncn finns det behov av att generellt beskriva inom vilka områden skolan behöver ha tillgång till programvara. vilken programvara som finns tillgänglig och vilka krav som bör ställas på denna. Genom att produktionen av programvara är omfattande. snabbt föränderlig och huvudsakligen riktad mot andra användare än skolan är det ofta svårt för varje enskild kommun eller skola att hålla sig informerad om tillgången. säväl kvalitativt som kvantitativt. .

Det är ytterst betydelsefullt, inte bara för skolan utan också för hela samhället. att programvaran uppfyller krav på allsidighet och saklighet och står i överensstämmelse med skolans krav. Erfarenheterna från andra länder talar klart för att utveckling av programvara utan insatser och stöd från samhällets sida sannolikt inte är möjlig. l flera andra länder har en särskild organisation byggts upp och särskilda medel satsats på program- varuutveckling.

En särskild satsning även i Sverige på programvaruutveckling för skolan är angelägen och bör gälla utveckling av programvara av olika slag för skolväsendet i dess helhet.

Prop. 1984/85: Elli 7

Fm fitiidrtiug'jr'ir lär'rlrrnför .t'Ä'oln'ltt' dalarna/(art'ixningg

'f'

SÖ: ::. utvärdering av fortbildningen inotr. dataotniädet visar att ;? pro—

": .itildningen lift. tan —- vill—:et inne-H*" mer än ltitlllll kursvecktin' avser daiaoaa'ädei. Under läsäret '.'-)t ».: genomgår c:: 2 Sålt) lärar-'- i'ortitildning inom on iret var antalet ca thtlllt. blu ingdett är vanligen tre till fem veckor. Det visar

sig också att datafoe'thildning ges högsta prioritet av si fal lärarnz-t som skolstyrelserna.

Genom denna forzljnldning sker en ganska snabb kompetensuppbyggnad pil dataomrädet i grundskolan och gymnasieskolan. Samtidigt är det ju fräga om ett helt nytt kunskapsomräde. som inte kan jämföras med områ- den där skolväsendet har en viss grundkon'tpetens att bygga vidare. pä. lIJatorer kommer i accelererande takt att bli ett hjälpmedel i undervisning- en i allt fler ämnen och användningen av data vidgas ständigt till nya områden av samhällslivet, för Vilka gymnasieskolan skall ge yrkesutbild- ning.

Härtill kommer att datoreri princip ännu inte alls kommit till användning pä grundskolans låg- och mellanstadier. Det är visserligen för tidigt att nu ta definitiv ställning till vad som bör göras på dessa stadier. men i ett framtidsprespcktiv är det ändå sannolikt att datautvecklingen i skolan kommer att beröra ocksä dem.

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera ett stort behov av kompe- tensuppbyggnad i skolan på dataomrädet som är långt ifrån täckt trots betydande. fortbildningsinsatser.

Denfarlmttu utvecklingen

De åtgärder som vidtagits inom skolan och sotnjag nu har redovisat kan sägas innebära att en första etapp har genomförts när det gäller dataunder- visning. De hittills beslutade åtagandena under en tre— fyraårsperiod inom grundskolan och gymnasieskolan kan uppskattas till storleksordningen minst en halv miljard kr. Genom dessa insatser har en god grund lagts för att ge eleverna kunskaper om datorer. Enligt min mening är det nu dags att bedöma vilka fortsatta åtgärder som behövs. För att dels göra en utvärde— ring av de hittillsvarande insatserna inom skola och vuxenutbildning dels arbeta fram underlag för ett handlingsprogram för den framtida utveckling- en kommer därför en särskild arbetsgrupp att tillkallas inom utbildningsde- panementet. Avsikten är att på grundval av arbetsgruppens förslag lägga fram ett handlingsprogram för riksdagen.

3 Högskolan

Datastrategi för högskolan

Datateknik är av stor betydelse för högskolans verksamhet. Datorer

Prop. WSJ/85: 220 "":

förekommer i såväl! fors'tznine och utbildning som administration. .-"invänd— ningen ökar ständigt samtidig-=. som en snabb teknisk utveckling ger m'a

='teter och tiilämpningsomriiden. Datorer utgör eller inear i en stor del

fins utrustning och kostnaderna för datt-ibehandli ar en [uttag-

lig dei .t'v' driftko nad-"erna fö: kotan. Sam— ordning och planering på olika niväer är en förutsättning för att datatekni— ken skall utnyttjas optimalt. oct; "ör att de förl'iällandeVis stora resurserna skall användas effektivt. Såväl nationell, regional och lokal nivå inom högskolan som samarbete med intressenter utanför högskoleorganisa- tionen mäste innefattas i detta arbete.

En samlat! ADB-strategi saknas biidc för högskoleområdet i sitt helhet och för enskilda högskoleenhcter. Centralt är ansvaret splittrat på flera myndigheter. där var och en endast överblickar sin del. Ett exempel är rågor om planering. finansiering och upphandling av datorutrustning för högre utbildning och forskning. som sker under medverkan av universi- tets- och högskoleämbetet (UHÄ). utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UU H"). forskningsrådsnämnden tFRN). statskontoret, regiona— a datorcentraler samt högskoleenheter.

Det är dock uppenbart att det inom högskolan inte kan finnas bara en enda strategi för den administrativa utvecklingen. Detta beror bl. a. på att enskilda högskoleenheter har olika utvecklingsbehov samt på att enhe- terna har kommit olika långt i den administrativa effektiviseringen. Där- emot bör det, inte minst med hänsyn till iakttagelser i olika studier, vara viktigt att formulera en övergripande strategi i vilken lokala planer kan ta sin utgångspunkt. En övergripande strategi bör också vara utgångspunkt för en medveten prioritering av konkreta åtgärder. Finns inte en sådan kommer även fortsättningsvis dubbelarbete att utföras och utvecklingsar- bete att bedrivas som senare av olika skäl blir svårt att anpassa till flera högskoleenheters behov. Inte minst viktigt i detta avseende är frågan om mot vilken typ av datorsystem utvecklingsarbetet bedrivs.

Under våren 1984 tog en rad utredningar m.m.både inom UHÄ och enskilda högskolecnheter upp nämnda frågor. I detta material understryks starkt behovet av en samordnad strategi för den administrativa utveckling- en.

Regeringen har därför i maj 1984 givit UHÄ i uppdrag att utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. Både den grundläggande högskoleut- bildningens och forskningens behov skall behandlas.

Arbetet med att utveckla en samlad ADB-strategi bör. enligt direktiven, utmynna i förslag till 0 en nationell ADB-strategi för högskolan som ger en grund för en positiv

utveckling av datateknikens utnyttjande inom utbildning. forskning och högskoleadministration. 0 en ansvarsfördelning mellan skilda myndigheter som ger förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av resurserna,

?rop. tetsa/as: 230

N—l ' n

.r—-, r- . .

.mansieringssystem som rrröiliggör en rättvisande be::iön'tning av de to— tala kostnaderna för anskaffning och drift av datorer, 5" ftrrn'rer för en systemutveckling och en svsternft'irvaitning som främjar ett vidgat samarbete. Arbetet skall också omfattz'i en översyn av en ställning dator'centralerna för högre utbildning och forskning har i hög- skoleorganisatsionen. inkl.fr;'igz.n om styrning och

verl-Lsamhet. Awägningen mellan centrala och lokala vstern skall bely- sas dels för administrationen. dels för forskningens och undervisningens behov.

Grundläggande Irögskolcatbildnint:

Det råder stor enighet hos berörda myndigheter och företrädare för näringslivet om behovet av ett ökat antal högskoleutbildade inom dataom- rådet.

l årets budgetproposition (prop. lF)84/85: 100 bil.l(l s. 269) ges en kortfat- tad översikt över sådan datautbildning som har anknytning till teknik. Av denna framgår att antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen inom detta område är närmare [ 800. dvs. ca hälften av det totala antalet nybör- jarplatser. Ökningen har varit ca 50 '72 under de senaste fyra åren. Dataut- bildning förekommer även inom det matematisk— naturvetenskapliga områ- det (ca 250 nybörjarplatser). Sedan budgetåret 1982/83 har också lokala linjer inom data- och elektronikområdet utvecklats kraftigt. F. n. finns 17 tvååriga linjer med sammanlagt ca 400 nybörjarplatser. Satsningar har också gjorts på fortbildning och. vidareutbildning, både i form av enstaka kurser och uppdragsutbildning.

För nästa budgetår har regeringen i huvudsaklig överstämmelse med UHÄzs förslag förordat en fortsatt kraftig utbyggnad av utbildningen inom dataområdet: ca 230 nya platser på civilingenjörslinjema och 30 platser på datavetenskapliga linjen. Även när det gäller lokala linjer planeras en ökning av antalet nybörjarplatser.

När det gäller det långsiktiga behovet saknas i stort sett mera heltäckan- de prognoser. Regeringen uppdrog i december l984 åt lngenjörsveten- skapsakademien (IVA) att kartlägga behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången på kvalificerade tekniker och att utreda om företagens ökade personalefterfrågan är ett uttryck för en permanent förändring eller om den är av mer konjunkturbetingad natur. IVA kommer vidare att undersöka vilka krav och vilka kompetenser som företagen kan förutse liksom beho- vet av ingenjörer och tekniker på olika nivåer.

I detta sammanhang vill jag också peka på att UHÄ på regeringens uppdrag skall utarbeta förslag till kortare teknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer. UHÄ skall särskilt beakta det utbildningsbehov som föreligger inom data- och elektronikområdet. UHÄ kommer att redovisa uppdraget i samband med nästa anslagsframställning. Jag avser att därefter återkomma till regeringen i denna fråga.

'rap. 198'4/85: ;20

—J Cr-

Vad gäller iokaler och utrustning bör följande 111'1'111'1;'.—;.. Det i—il' 5.73

x,.

ökningen av am:-' :let tstu'. lerande inom dataornr . 11.1. st:. '.11'ciiri1ar inneha ri'. Påfrestni. ':'.1' '.'.lo'r. alsituationcn. ör uti'.:tilt.lni11g.'.'.'i:1t'.n'.da'ntuririitie: vid flera hög". i;oie:_':niir:'.' ..'.r lf .'.-rst :11'11' .'.nd iir det hcht'rvct av terrt'=ir1'_.l:-11:-1'_sersom

roh-lem. luli fiera orter ha .ir eller piancrast 1. stor.:111""."'.e1"."'-1

er för nu klar:-'. utliiitiningen.1'id universitetet i i..in.-:t"11'.ir15.'. uppförs i'. 11.c1'. ny:-l yggnad för datalogi. Likaså på .1.' en om— och tillbt- gnati av det s. k. elektronikhuset vid universi'etrt i Lund. l 1985 år sf'huti __etpropusiti- 111 har ringen föreslagit. att. ytterligt-1 'e två byggobjekt med lokaler för dataut- bildningar påbörjas under budgetare'. l985/ "8t1. Det gäller dels 0th ggnad av lokaler inom f.d. Sl-omrädet ! Uppsala. dels (1111ij tekniska högskolan i Stockholm.

;:natl av lokale ' vid

Beträffande. utrustning kan konstateras att flertalet högskolecnheter hål- ler på med en kartläggning av behovet av datorutrustning. U H Ä har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att löpande bevaka behovsutvecklint'cn när de'. gäller datorutrustning inom högskolesektorn och möjligheterna till sambrul. av utrustning och programvara. Medel för datorutrustning har av statsmakterna 1 första hand anvisats från kostnadsramen fill universitets— och högskoleämbetets disposition (den s.k. UHÄ—rarnen) Av Ul—lÄ—ra- mens 100 milj. kr. för innevarande budgetår har UHÄ avsatt 35 milj. kr'. för dataområdet. Härtill kommer 5 milj. kr. för det nationella mikroelektronik- programmet. För budgetåret 1985/86 skall enligt förslag i 1985 års budget— proposition sammanlagt 50 milj. kr. disponeras som riktade insatser inom datorområdet.

Slutligen vill jag även kort. beröra ekonomisk och administrativ utbild- ning inom informationsteknologiområdct. Sådan utbildning bedrivs som linjeutbildning dels på ADB—linjen. dels på systemvetenskapliga linjen. ADB-linjen är inriktad mot i första hand verksamhet som programmerare, medan systemvetenskapliga linjen har sina huvudriktningar mot system— och programutveckling.

Systemvetenskapliga linjen är starkt efterfrågad, särskilt bland ung- domsstudcrande. Regeringen har därför föreslagit ökningar av utbildnings- volymen för innevarande budgetår med 134 nyhöriarplatser och för nästa budgetår med 25.

Av vad jag nu har sagt framgår att stora satsningar på informationstek- nologiområdet har gjorts under senare år. Det pågår också ett arbete med att lösa olika problem som är förknippade med en fortsatt utby gnad av utbildningen inom dataområdet. Syftet är att i ökad utsträckning kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetent personal. Fler nybörjar- platser i bl.a. civilingenjörsutbildningen, ökad genomströmning i befintliga utbildningar och nya typer av utbildningar är här olika vägar. Jag avser att återkomma till dessa frågor inför 1986 års budgetproposition.

ik'op. 1915-1135: 221! 77

Funslfning'

l'viin anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet [. Carls- son.

1311 uppbyggnad av forskning inom det tl:-.t.=.tek11isl—;aomrädet pägär sedan ett antal ar i Sverige. Denna uppbyggnad är ett resultat dels av grundforsk- ning inom ett antal etablerade ämnen vid våra universitet och högskolor, dels av en målmedveten satsning pä av områden beslutad av regering och riksdag.!-

Huvuddelen av utvecklingen inom det datatekniska, eller informations— teknologiska. området sker dock för närvarande i de stora industriländer— na. För Sveriges del är det därför väsentligt att göra det möjligt för våra forskare att tillgodogöra sig den internationella forskningens resultat, men även att skapa en djupare kunskapsbas inom områden 50111 är speciellt viktiga för det svenska samhället och näringslivet.

En rad arbetsgrupper och utredningar har under senare är lagt fram förslag syftande till att bygga upp kompetens vid landets universitet och högskolor inom det datatekniska området. Förslagen avser uppbyggnad inom såväl de matematisk—naturvetcnskapliga och de tekniska områdena som samhällsvetenskap och humaniora. En stor del av dessa förslag har inarbetats i de senaste årens anslagsframställningar från enskilda högsko- lor liksom från unversitets— och högskoleämbetet (UHÄ') och har behand- lats i budgetpropositioner liksom i propositionen om forskning ( prop. 1983/84: 107 ).

Som framgår av den redogörelse för grundforskning inom informations- teknologiområdet. som lämnas i regerigens skrivelse om vissa planerings- åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknolo— giområdet (skr 1984/85:218), har en kraftig satsning gjorts på forskning inom området. som en följd av regeringens överväganden och riksdagens beslut på grundval av nämnda utredningsförslag. Bl. a. har medel ställts till föifogande till ett antal högskoleenheter för kunskapsuppbyggande forsk- ning inom data— och elektronikområdena (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 4981. Vidare har ett tiotal professurer inrättats vid de matematisk-naturveten- skapliga fakulteterna (datalogi), de tekniska fakulteterna (t.ex. datorsys- temteknik, ekonomiska informationssystem. industriell elektronik. data- logi, miljö- och naturresursinformation, verkstadsteknik), de humanistiska fakulteterna och de samhällsvetcnskapliga fakulteterna (professurer i ad- ministrativ databehandling samt t.ex. Teknik och social förändring vid universitetet i Linköping) sedan budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 517. prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 479, 492. 498. prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 475. 501. prop. 1983/84: 107 bil. 5 s. 78, 85, 103. 110, 116, prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 368).

Ett antal professurer inom här aktuella ämnesområden har också till- kommit genom omvandling inom ramen för de omprövningar som görs när befintliga professurer blir vakanta. Bl. a. kan nämnas en professur i nume-

Prot—:. t984/tta- nu

——I (I.:

risk analys vid universitetet i l..?ppsala. professur i det fasta tillståndets elektronik vid Chalmers tekniska högskola samt en professur i administra- tiv databehandling vid universitetet :" Götelzturg.

l—luvttdparten av den satsning som gjorts under senare är inom de ämnes- områden som här är aktuella har docl; gjorts via medel som anslagits till forsknings 'den inom othilduingsdepartementets område och till sektors— organen. fr:-trust styrelsen för teknisk utveckling. STU.

luom ramen för de!. av riksdagen beslutade nationella mil-;roclel-ttronik- programmet, delprogram 2. (prop. 198354: 8. NU il. rskr 130) har hittills anvisats Zl milj. kr. till forskargrupper vid landets högskolor. Syftet med programmet är att stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka elektronikkomponenter. Detta innebär forskning om halvledarmaterial och utveckling av komponenter. inom elektrooptik samt utveckling av dator- stödd konstruktion av integrerade kretsar.

Underlag för regeringens beslut om fördelning av medlen för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet utgjorde ett förslag som utarbetats av det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR: Upprustning av svensk halvledarforskning. Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledatforskning 1983-Ol—19) i samråd med STU och UHÄ.

Huvuddelen av medlen för 1983/84 (5 milj. kr..) och l984/85 (16 milj. kr.) har anslagits för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning till forskare vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska högskola. Enligt den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för l985/86 (12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar utrust- ning för dessa forskargrupper. Detta är en för svenska förhållanden stor satsning.

l årets budgetproposition (prop. l984/85: 100 bil. 10 s. 367) har jag föreslagit att ytterligare 3.45 milj.kr.anslås till forskning inom informa— tionsteknologiområdet. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå rege- ringen att dessa medel skall fördelas av naturvetenskapliga forskningsrå- det.

Underlag för de satsningar som nu görs är de utrednings— och program- förslag vilkajag redovisari den nyss nämnda skrivelsen till riksdagen den 30 maj 1985. De syftar dels till utveckling av själva tekniken. dels till en kunskap om teknikens tillämpning och konsekvenser.

Vissa långsiktiga forskningsfrågor har tidigare behandlats i tre proposi- tioner om forskning (prop. l978/79: Il9. prop. 1981/82: 106.prop. 1983/84: 107). I 1982 års proposition angavs vissa prioriterade områden. Dessa prioriteringar skall. vilket framhölls i 1984 års proposition. fortfarande gälla. Forskning som är en förutsättning för och en konsekvens av den starka nationella satsningen på teknisk utveckling är ett av de i detta sammanhang högst prioriterade områdena. Inom ramen för detta område har forskning inom de ämnesområden. som är grunden för informations- teknologi en stark ställning.

Prop. 1934/85: 220 79

Det uppdrag om en strate'-i för den administrativa utvecklingen inom

högskolan, vilket iag tidiga-.c redogjort för berör även frågor om datainfra- struktur och. datorstrategi för forskningen vid landets högskolor. Regering— en far anledning att åter tomma till ett stå-illningstagande till en (::tttitr'strategi för forskning när U liÄ redovisat sitt förslag.

,-

Nästa forskningsproposition avses lär-ruts fran": våren illa!.

Forskning

inom det datatekniska området blir givetvis en viktig fråga att behandla i det sammanhanget.

A

4 't-"trxenutbildning m. in.

Som jag nämnde inledningsvis går utvecklingen inom dataområdet i samhället som helhet mycket snabbt. Detta medför att omfattande utbild— ningsinsatser för yrkesverksamma och för medborgare i allmänhet behövs.

Den kommunala vuxenutbildningen spelar här en viktig roll. Innehållet i komvux-kursema varierar från mer grundläggande ADB— utbildning till mer specialiserad utbildning, t.ex.i olika programmeringsspråk. Som ex— empel på utbildningens omfattning vill jag nämna att under en mätvecka under hösten 1983 gavs 35 olika kurser med sammanlagt 20000 deltagare och med en genomsnittlig längd av 60 timmar.

De statsunderstödda bildningsförbunden bedriver också utbildning inom dataområdet. Under budgetåret 1983/84 gavs ca 245 000 timmar undervis— ning i cirklar av bred och allmän karaktär för ca 93 000 deltagare och ca 100000 timmar i cirklar av teknisk karaktär för ca 40000 deltagare.

Betydelsen av att ny teknik införs i arbetslivet har strukits under i flera olika sammanhang. Inriktningen på åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin är också ett genomgående drag i regeringens politik. ] samband därmed har också behovet av särskilda utbildningsinsatser för kortutbildade uppmärksammats.

] propositionen (1983/84: 150) angående slutlig reglering av statsbudge- ten för budgetåret 1983/84 anförde sålunda statsrådet Göransson att den nu pågående utvecklingen kommer att leda till stora omställningar på arbets- marknaden som blir särskilt kännbara för de kortutbildade. Förutom de sysselsättningsmässiga konsekvenserna riskerar de kontttbildade att sär- skilt drabbas av de i fråga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan generationer och mellan yrkeskategorier. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att överväga en särskild utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade. En sådan satsning skulle även ha till syfte att ge deltagarna förutsättningar för och stimulans till att själva lämna förslag till teknikför- nyelse inom arbetslivet.

Frågorna om former för och finansiering av en bredare utbildningsinsats av detta slag bereds f.n.

[ den nyss nämnda propositionen föreslogs att medel skulle utgå under

Prop. 198435: 220 80

arlrietsmarknadsdepartemcntets huvudtitel till en datautbildning för kul"!— utbildadc. ' tbildningen. som påbörjades hösten l984 och fortsätter under helt"

riktlinjerna ske i två steg Den första om högst 160 timmar skall omfatta

fig- 1985, beräknas totalt beröra nästan 8000 personer. Den skall enligt.

grundläggande datalära och den nya teknikens konsekvenser för individ, arbets i:.trknad och samhälle. l ett andra steg skall ett mindre antal av dem som genomgått steg ctt få en mer yrkesinriktad fortbildning om ltt—12 veckor.

Av en utvärdering, som gjorts av den pågående steg-cttutbildningcn. framgår att nästan hälften av deltagarna har högst grundskola eller folksko— !a som studiebakgrund. Två tredjedelar av deltagarna är kvinnor. Kursle- darna visar sig vara av avgörande betydelse för kursernas innehåll och för resultaten av studierna. Deras kompetens och bakgrund är växlande och det råder brist på kunniga kursledare. Arbetsmarknadens parter förväntas enligt direktiven engagera sig i genomförandet av kurserna. Detta har ägt rum bara i begränsad utsträckning.

Ett huvudproblem är enligt utvärderingsrapporten frågan om utbildning- en skall vara knuten till den enskilda individen eller till arbetsplatsen. Oftast är det arbetsgivaren som har tagit. initiativ till att utnyttja de nya utbildningst'esurserna. I många fall skttlle kanske företagen ha givit sina anställda utbildning även utan statligt stöd. men då skulle rekryteringen och innehållet inte ha fått samma bredd. Företagen skulle då sannolikt ha utbildat endast dem som arbetar med datorer och inte dem som riskerar att bli utslagna av den nya tekniken.

Datadelegationen har i uppdrag att undersöka den datautbildning som anordnas för en bred allmänhet och att på grundval av sina iakttagelser ge förslag till utbildningsinsatser och åtgärder för att vid behov förbättra utbildningens kvalitet. Delegationen har valt att undersöka datautbildning- en i tre kommuner i landet. Undersökningen omfattar skola, arbetsliv, fritid och familj. Syftet är framför allt att belysa en rad kvalitativa förhål- landen såsom utbildningsmäl. kunskapspcrspektiv. utbildningens organi— sering och genomförande. samt lärarnas och cirkelledarnas roll och sätt att fungera.

Delegationen har enligt vad jag har erfarit under arbetets gång konstate- rat bl.a.att det brister i medvetenhet och kompetens hos beslutsfattare, utbildningsansvariga och utbildningsanordnare när det gäller frågor om utbildningsbehov, utbildningsmäl och datapedagogik.

Jag räknar för min del med att det bl. a. på grundval av den nu pågående försöksvcrksamheten och datadelegationens undersökningar och förslag skall bli möjligt att under den närmaste femårsperioden åstadkomma vä- sentliga insatser i fråga om utbildning i ny teknik för kortutbildade. Min förhoppning är också att arbetsmarknadens parter kommer att använda ' medel ur förnyelsefonderna (prop. 1984/85:86. Fi U 9. rskr 108) för att

Prop. rasat/as; 223 x.

tillgodose behov av datautbildning för kortutbildade i tie. företae tillgång till sådana medel. [ övrigt får utbildningens innehåll och organisa- tion liksom de ekonomiska möjligheterna prövas närmare när erforderligt underlag föreligger.

S Låirarrekryt.eringsfrågor or. at.

Trots de mycket betydande. utbildningsinsatser som skett inom data- och elektronikområidena har den snabba utvecklingen lett till att det i dag finns ett underskott på utbildad personal inom dessa områden. Detta leder till hård konkurrens om de specialister av olika slag som finns. Situationen är svår vad giiller liirarrekrytering inom flera tekniska områden där löneut- vecklingen på den privata sidan varit betydligt gynnsammare än på den offentliga. Enligt min bedömning är denna konkurrenssituation så be.—sv?"- rande att särskilda åtgärder är påkallade och jag vill därför aktualisera några sådana.

Både utbildning, forskning och näringsliv har behov av kvalificerad personal. Jag anser att det är av strategisk betydelse att utbildningen och forskningen får tillgång till kvalificerade lärare och forskare som behövs för att den tiv-regeringen och riksdagen beslutade utbildningen och forsk- ningen skall kunna bedrivas med avsedd kvalitet och omfattning. I annat fall kommer vårt lands möjligheter att följa med i kompetensutvecklingen på sikt att undergrävas. Näringslivet blir då hårt drabbat.

Jag anser för min del att det är nödvändigt att utbildning och forskningen inom data- och elcktronikområdet ges tillräckliga möjligheter att konkurre— ra om den kvalificerade arbetskraft som finns. Jag är medveten om att detta i den situation som nu råder i hög grad är en iönefråga. Det ankom- mer på arbetsmarknadens parter att ta ställning till olika tänkbara lösning- ar. Marknadsanpassning av lärarlöner har dock redan blivit ett allt mer accepterat inslag i Iönnepolitiken. ] den nya lärartjänstorganisation för högskolan som träder i kraft den I juli 1986 ges vissa grundläggande möjligheter till differentiering. Därutöver finns möljigheten att ge mark- nadslönetillägg varvid högskoleenheternas problem måste uppmärksam— mas. Man kan också använda kontraktsanställning och vid behov utnyttja de avtalsmässiga möjligheter som i övrigt finns att i särskild ordning pröva konkurrenshotade tjänstemäns lön. Sammantaget står således flera möjlig- heter till buds även om man får vara medveten om att staten aldrig helt kan konkurrera med den privata sektorn vad gäller själva lönebeloppen. Gapet får dock inte bli alltför stort.

Därutöver måste arbetsförhållandena inom högskola och gymnasieskola utformas på sådant sätt att verksamheten där blir attraktiv på så att säga innehållsliga grunder.

I den situation som råder är det viktigt att den kvalificerade personal () Riksdagen [984/85. I .ruml. Nr 220

Prop. 1984/85:22f1 gg

som finns trtnyttiz—"is _ ».: ett effektivt så'nt. så långt möjligt utan hinder av organisatoriska granser. olikheter i fråga om huvudmän. arbetgivare etc. Därvid är det viktigt att i utbildningens och forsl—Zningens intresse. kunna

utnyttja även personal som har sin huvudsakliga sysselsättning inom nä- ringslivet. Uppdragstnbildning i de'-. offentliga u:.bildningsviisendets regi ger vissa utgångspunl-zter för en samverkan mellan näringsliv och utbild— ningsanordnare i fråga om personalutnyttjande. Denna fråga 'tarjng även berört i den nyligen framlagda propositionen (1984/85: 195.) om Uppdragsnr- bildning ts. 12). Det är också väsentligt att överväga om det behövs särskilda åtgärder i fråga om iärartjänstekonstt'uktioner — utöver den befintliga möjligheten att inrätta tjänst som adjungerad professor — för att möjliggöra ett utnyttjande av personell kompetens. Jag anser att man måste räkna med att frågor av dessa slag blir mycket väsentliga för utbild— ningens och forskningens del under de kommande åren och har därför tagit initiativ till ett särskilt beredningsarbete inom regeringskansliet med syft- ning bl.a.på datoromrädct. Som ett led i detta arbete har jag nyligen tillkallat en särskild arbetsgrupp i vilken ingår företrädare förde tekniska högskolorna. UHÄ samt berörda departement. Gruppen förväntas presen— tera förslag till åtgärder redan inför höstterminen 1985.

6. Nordiskt samarbete inom utbildnings- och forskningsområdet

Under ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har en grupp sakkunniga sedan år 1982 arbetat med frågor som datateknologi och under- visning.

Som ett resultat av ministerrådets beslut 1982 har en kartläggning av aktuella och planerade utbildningar och utbildningssystem och utbildnings- program på datateknologiområdet i de nordiska länderna genomförts. Kartläggningen omfattar såväl ungdomsskolan som yrkesutbildningen och den högre utbildningen. Kartläggningen visar bl.a.att det i samtliga nor- diska länder. generellt sett. finns ett stort behov av grund- och vidareut- bildning av lärare på alla nivåeri skolan och att en successiv utbyggnad av den mycket viktiga högre utbildningen för forskare m.ö.diskuteras och genomförs i alla nordiska länderna.

Inom ramen för ministerrådets arbete med vuxenutbildning har tillsatts en utvärderingsgrupp som har berett ett treårigt handlingsprogram för åren 1983—85. Gruppen har bl. a. diskuterat datateknologins roll inom vuxenut- bildningen.

Nordiska kulturfonden har gett stöd till en nordisk konferens om data- teknologi och undervisning på gymnasienivå.

På forskningsområdet har det nordiska forskningspolitiska rådet (PPR) under våren 1983 särskilt behandlat de datateknologiska frågorna. FPR har framhållit att tyngdpunkten i forskningssamarbetet generellt sett bör läggas

Prop. 198385: 2le !.

:. '_4

att programsidan. ?Jen offentliga sektorn bör prioritma svstemrntaiytisl; t't'rrsl-zning och utv *cltling av programvara inom vilka områden det torde.

. ,. _ ____ L Httnlo . .

uppenbara tnc'iilighcter till nordisk Enligt FFl-?. bör

över tgas att til'l'tl'Wltlt'a nordiska forskarwori;sht-'..aps inom avgränsade. om-

svfte att främja erfttrenhetstrtlwte och att underlätta planer

räden i

san—:ordna g av kommande forskningsinsatser.

ftr:rbctsnrannakotnmitten diskuterade ijuni WSR: vilka ntbildningsfragor

sonzborde ast: 'rnie ta ' '.',tan' att: ";:eZ l..,IQ'. åt'e . .»sn !.. s an- ' 1 j_ nl ndlrngs ' rd tctr t'tgrmrr t t ' thet m

"arbete inom uthildningsornrädet i de nordiska länderna. Dä verksamheten är till nakommitténs slutsatser grundar sig på att det för närvarande päg stor del på försöks- och utvecklingsstadict bör det finnas reella möjligheter för samarbete. De ltandlingsvägar som än'tbetsmanttakommitten pekar på syftar till att ge relevanta organ möjlighet till diskussioner så tidigt att problcntställningarna kan övervägas på nordiskt plan innan slutliga ständ- pnnl:tcr tas nationellt, det gäller t. ex. den grundläggande frågan om data- kunskap i det allmänna utbildningssystemet för barn och ungdom. dess målsättning. placering och innehåll.

Nordiska ministerrådet (kultur— och utbildningsministrarna) har tillsatt en arbetsgrupp för datafrågor (DAK Ul. Gruppen tillsattes av ministerrådet den 26 september l983 som styrgrupp för den del av nordiska handlings- planen pä datateknologiomrädet som omfattar kulturområdet (undervis— ning. forskning och allmän kultur). DAKU driver för närvarande sju pro- jekt varav en del bygger på konsultation och samarbete med styrgruppen för skolsamarbetet.

]. Datateknologi i samhällsämncn för 16— låt-åringar.

2. Kunskapsförmedling l995.

3. Bruket av datamaskineri undervisning i främmande språk.

4. Användning av ADB-tekniska hjälpmedel för styrning av verktygs- maskiner.

5. Datateknologi och folkbildning.

6. Dataförmedlad utbildning.

7. Utbildning och informationssamhället. Projekten kommer till stor del att pågå även under 1985. Gruppen har också planer till nya projekt. En del av projekten genomförs i form av konferenser.

Utöver denna grupp har ministerrådet tillsatt en särskild arbetsgrupp för samarbete rörande programvara på skolans område. Denna grupp tillsattes i september 1984. Gruppen har valt att inrikta sitt arbete på bl. a. följande arbetsuppgifter: — nationell utredning avseende nuläget på programvaruområdet, — inventering av behov beträffande programvaror och — katalog över programvaruprodukter.

Man diskuterar också bl. &. distribution av programvara.

J;

Fråga. Nää/#35: 220

7 Hemställan.

Jag lmn'lslélllcr nu regeringmn ben-.de!" riksdugcn tillfälle

. (1 v. L . ..?. . L: _'.-1. - . ( .. ..- .. u— ( . :. . :_ !. . ' nu [' df'l 'n vänja: h t' "hon om c'vapnlmsl " ingar won- '1 rvld

ning, och forskning (l —öl.

Nr.! 7934-185: 220 85

_ " l-""a%€)'!"f.ftl£P-L

Föredragande: _'tatsrtidet Leijon såvitt a'-'set punkterna 3—3 och ('i—i: I

T'idet Gradin såvitt avser pur: 'terna -"'.— .,

Anmälan tili proposition om datamolitilt

1. Teknik och sysselsättning

Under de senaste decennierna har de indttstrialiserade länderna genom- gått stora omvälvningar såväl ekonomiskt som på arbetsmarknaden. Ut- vecklingen i exempelvis Sverige har inneburit omfattande strukturföränd- ringar. Förändringen av sysselsättningen fördelad på näringsgrenar talar sitt tydliga språk.

(procentuell fördelning)

l 950 1960 l970 I984 jord- och skogsbruk l9 14 8 5 industri, gruvor 32 34 29 24 byggnadsverksamhet 8 9 9 6 samfärdsel och handel 20 Zl '.!l Zl offentliga och privata tjänster ' Zl 13 32 44

100 100 100 100

Bakom de procentuella förändringarna döljer sig l00000-tals människor som fått söka sig arbete inom nya områden. På 30 år har antalet årsarbeten inom jord— och skogsbruk minskat med 400000. På 20 år har antalet årsarbeten inom industrin gått ned med 200000. Under de senaste sju åren har den privata tjänstesektorn ökat med över l00000 årsarbeten och den offentliga sektorn med drygt 200000.

Som en följd av de tekniska framstegen och produktivitetstillväxten tenderar den ekonomiska tillväxten att ge mindre sysselsättningseffekt. st. för att uppnå en viss bestämd s_vsselsättningsutveckling krävs en större tillväxt än tidigare. Samtidigt har möjligheterna för många länder att bedriva en expansiv tillväxtpolitik under det senaste årtiondet varit be- gränsade till följd av ekonomiska balansproblem. Under de senaste årtion—

'=' .. 2 Ni N'." 72 E' ."! IJ [ | '='. 72”

rit enot' t.om—.nuh till'.äxtfaktt'tt'.

Dent-: gäller för inte. ja länder 'n om tend-'on '.ett v'- tri-. .;i-"t: 'sl.ilt tttprt-ig ladi

(

Norden. Under resten av !; tl- t'tl"t väntas

'ghctC'; uppstå att bibehålla expansit_tnst.al.'ten' t och ort"; tuli-:::: sektor' .'t. l)'.it'ti ll

kommer att investerit Ls..kt.t'tt-"en inom industrin har variti :"tg under en följd av är. med undantag av det sena'; te. l ett l: ige. nted SV' tg rnarl—tn: tl.(' ut...,l ling och start.: kostnadskmk nrrens tzr. era" dessutom investeringarna att gä till kostnatlsbcsparandera tic )naliserin ngar snarare än till utritggnad '.v ;) roa 'ttk— tionskap ..tcitet en

De. kraftiga strukturella förändringarna ti'l trots har vi i Sverige lvckats mv eltei v äl att klara omstallrtt'tr'sptoccssen och den totala sysselsättningen har successivt kunnat Vär-.a.

Utrikeshattdelsberoendet medför stora krav pä omställningar inom indu— strin. Det kommer att krävas en successiv anpassning till ändrade produk- tionsbetingelser och en överföring av resurser till nya högförädlande indu— strier. Förutsättningar mäste således skapas för en expansion av den kunskapsintensiva produktionen. Möjligheterna till en på sikt tryggad in- dustrisysselsättning blir beroende av i vilken takt vi kan förbättra vår traditionella industris konkurrenskraft genom omdaning och fömyelse pa- rallellt med en ökad satsning på kunskapsintensiva industrigrenar där vi kan nå komparativa fördelar.

Den ekonomiska och tekniska utvecklingen ställer krav på ökad omställ- nittg pä arbetsmarknaden samtidigt som förändringar i arbetsmarknadens funktionssätt och människors värderingar har lett till en ökad tröghet i anpassningsmekanismema pä'arbetsmarknaden. Det centrala arbetsmark- nadspolitiska problemet blir därför hur riskerna för ett växande gap mellan omställningskravcn å ena sidan och anpassningsförmägan å andra sidan skall kunna överbryggas. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste utformas med hänsyn till såväl den tekniska och ekonomiska utveckling- ens krav som de ökade tt'ygghetskrav som människorna ställer.

Självfallet kotnmer datateknikens tttveckling att betyda förändringar på arbetsmarknaden. Frågan är emellertid om inte datateknikens införande snarare skall betraktas som ett anpassningsproblem bland andra anpass- ningsproblem på arbetsmarknaden än som något unikt och enastående. Med eller utan datateknikens hjälp är kraftiga strukturella förändringar att vänta ocksa under resten av 1980- talet. Det kan leda tills .k. strukturell arbetslöshet som ställer krav på såväl yrkesmässig som geografisk rörlig- het. Det måste emellertid skiljas på sysselsättningseffekter på företags- och branschnivå och arbetsmarknaden som helhet. Att icke konkurrens- kraftiga företag läggs ned kan inte undvikas i en öppen ekonomi. Det behöver dock inte leda till omfattande arbetslöshet så länge det råder en sådan dynamik i ekonomin att arbetskraften efterfrågas av andra branscher eller sektorer. En stor arbetsmarknadspolitisk beredskap behövs emeller- tid för att den utvecklingspotential som datatekniken ger skall kunna tas

Prop. 1984/35: 220 87

tillvara. samtidigt som den är en förutsättnt't'tg för att de nödvändiga för— ändringarna skall kunna genon'tft'jt'as i socialt acceptabla fot'n'ter

Det som blir avgörande för sysselsättningsut'vceklinger. und-_ återsto— den av MBO—talet kommer inte att vara frågar. om hur n'täng'. '- "betsuppgif- ter som försvinner eller tillkrunmer i och med d'.tt:'..el.'niket'ts fortsatta ut'-'eckling utan den ekonomiska avvecklingen i sin helhet. Sysseisättnings- ef ektema av ratiot'taliseringen är framför allt avhängigt. om de genomförs i en tillväxtekonmni eller i ett stagnerande ekonomi. Att avstå från att utnyttja tillgängliga rationaliseringsinstt'tttnent skulle utgöra det verkliga hotet mot den fulla sysselsättningen.

Sysselsättningskonsekvenserna blir beroende av i vilken utsträckning och hur snabbt den tillgängliga tekniken f'aktis ". kommer att utnyttjas inom olika områden. Förutsättningarnt'. varierar för privat och offentlig tjänste- produktion jämfört med förhållandena i industrin. Det kan medföra att arbetsbesparande teknik införs i långsammare takt i tjänstesektorn än i industrin. Vidare kan sysselsättningseffekten av produktivitctsvinsterna neutraliseras i större eller mindre grad genom produktionsökningar. Den nya tekniken har och kommer i många fall framför allt att användas till att höja kvaliteten på tjänsterna. Dessutom finns inom tjänstesektorn bety- dande delar som inte i någon högre grad kan tillämpa arbetsbesparande teknik, såsom vård och social service. Behovcn inom dessa verksamheter växer stadigt. Jag vill i sammanhanget påpeka att statistiken rörande dataområdet är bristfällig.

Datatekniken kommer att förändra arbetsuppgifternas art och yrkes- strukturen på många arbetsplatser. Här finns två motstridiga tendenser. Bland de nvtillkommande arbetena finns många rutinbetonade arbetsupp- gifter. men datateknologin kräver också bättre utbildad arbetskraft. Myc- ket talar för att det senare kravet kommer att dominera. De fortsatta rationaliseringsmöjligheter som datatekniken, industrirobotar, numeriskt styrda maskiner och andra slags styrsystem för tillverkning och material- flöden innebär, kommer sannolikt att i samma omfattning som under 1970—talet medföra att andelen yrkesarbetare ökar. Bortfallet av syssel- sättningstillfällen drabbar således främst mindre kvalificerade arbetsupp- gifter. Det innebär att de som har dålig utbildningsbakgrund och en svag ställning på arbetsmarknaden ställs inför de största kraven på omställning- ar och att de nytillträdandes problem på arbetsmarknaden förstärks. '

Vi kan inte avskärma oss från användningen av ny teknik utan bör höra till de ledande. Men människorna måste styra tekniken och inte tvärt om. Vidare är det viktigt att alla i arbetskraften känner att de är med och påverkar och får utbildning för nya arbetsuppgifter. Jag avser att äter- komma till frågor kring arbetsot'ganisation och arbetsmiljö i det följande.

I Sverige är förutsättningama för att klara de omställningskrav som den nya tekniken medför bättre än i många av våra konkurrentländer. Vi har också under de senaste tio åren genomfört omfattande struktutförändring-

..-;;..._ » : :." . ut...-ua lithikzituiå.

ringskraven.

.'åirtili kommer att den sven: rhetsntarimatlSpoiitikcn är den mest

i världen. Genom den kraftfulla ariueatnarktmdspolitiken har n.;tssystem skapat:. för den enskilde. Det; som möter krav på. nya kunskaper lur.. =enom arbetsmarknndstttbildninget fä ny eller komplet— terad utbil .nng för att klarade nya krav som ställs, Den som behöver söka sig en ny arbets—mi kan få ekonomiskt stöd för att klara de påfrestningar detta innebär.

Också för företagen ger arbetsmarknadspolitiken ett stöd i omställnings- processen. Via arbetsmarknadsutbildningen kan företagen få hjälp att vi- dareutveckla sina anställda. likväl som möjligheter. att från arbetsmark- nadsutbildningen rekrytera kunniga nya medarbetare.

l.] Dataeffektutredningens förslag

1 budgetpropositionen (prop. 1984/85: lOO bil. 12) har jag tidigare redovi- sat regeringens behandling av dataelfektutredningens (A l978:()5) slutbe— tänkande (SOU l984z20) Datorer och arbetslivets förändring. Utredningen betonar att en effektiv dataanvändning förutsätter en användning som förbättrar arbetsmiljön. utvecklar och vidgar arbetsinnehället och leder till mer engagerade yrkesroller. Det behövs en bred kunskapsuppbyggnad som'ger den enskilde arbetstagaren möjlighet att efter sin egen förmåga närma sig datatekniken och utvecklas med denna i sin yrkesroll. Denna kunskapsuppbyggnad underlättas om den får en lokal förankring med ansvarstagande av regionala och kommunala organ samt lokalt näringsliv. En regional spridning av den nya tekniken och åtgärder som gör den tillgänglig för smä- och medelstora företag bedöms som angelägna. Vidare betonar utredningen vikten av att maskinvara och framförallt programvara till datasystem utvecklas inom landet liksom att åtgärder inom utbildnings- oeh forskningsområdet genomförs..Särskilda insatser till förmån för grup— per som kan komma att direkt påverkas av den strukturförändring i sam— hället som datoriseringen innebär anses också som angelägna.

För att åstadkomma en regional spridning av datatekniken föreslår da- taetfektutredningen att regionala utvecklingsprogram initieras på dataom- rådet för informationsspridning. rådgivning, erfarenhetsutbyte, utbild- ningsinsatser och samordning av resurser. Inom programmens ram före- slås att utåtriktade datamiljöer ("datatjänst") byggs upp dit småföretagare och andra yrkesutövare kan komma och få en leverantörsneutral rådgiv- ning och demonstration av datateknik samt en användarorienterad utbild-

iii—op. 193-355: 236 åt?-:i

ning. Programmen bör samordnar-'. på regi-anat basis av länsstyrelserna.

Ett centrum för administrativ datautvecklina förestått inrättat med mål— sättningen att skapa en hög ltt-"alltet på de. d; __ instet' och dataprodukter som erbjuds. de mindre företagen. Centret sl-iali utveckla progr'vnvara.

.nu.

standarder och metoder som tillfredsställer" högt ställda krav i svenskt arbetsliv samt sprida och industrictlt anpas ».: furst;ningsresultat.

Vidare föreslär utredningen ett program för stimulans av svensk system— utveckling. Programmct bör omfatta iran'ttagning av bra systemutveck- lingsmodeller med en tvärvetenskaplig profil som baserar sig på forsk— ningsresultat från säväl de tekniska. samhällsinriktade som de humanis- tiska vetenskaperna samt f'örsölisvcrksamiiet i praktiska miljöer. Dessut- om föreslås programmet fä medel att finansiellt stödja systemutveckling i små och medelstora företag.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag att redogöra för hur förslagen om regionala utvecklingsprogram. centrum för administrativ datautveckling och program för stimulans av svensk systemutveckling har behandlats av regeringen.

Vad gäller urbetsmarknads— och personalutbildning föreslär utredningen att det inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen avsätts särskilda me- del för utbildning av personal som står inför omfattande strukturella för- ändringar till följd av bl.a. ny teknik (strukturomvandlingsutbildning). Avsikten är att genom utbildningsinsatser dels förebygga arbetslöshet, dels ' underlätta införande av ny teknik för att svenskt näringsliv skall kunna öka sin produktivitet och konkurrenskraft. Vidare föreslås att datautbildningen i arbetsmarknadsutbildningen byggs ut och att arbetsniarknadsstyrelscn (AMS) ges i uppdrag att ta initiativ till en branschvis utveckling av rikt- linjer för personalutbildning för yrkeskategorier som berörs av datorise- ringen. Dataeffektutredningen föreslår också att en särskild utredning till- sätts för att utreda finansieringen av personalutbildningen.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildning i företag kan företagen utbil- da anställda som genom den tekniska utvecklingen och strukturella föränd- ringar riskcrar att drabbas av arbetslöshet. Denna möjlighet som under budgetåret 1985/86 beräknas för ca 15000 anställda täcker väl in de syften som finns i dataeffektutredningens förslag om strukturomvandlingsutbild- ning. Beträffande utökad yrkesutbildning inom dataomrädet i arbetsmark- nadsutbildntngen har AMS utarbetat ett s.k. informationsteknologipro- gram som genomfört kommer att innebära en väsentligt utökad yrkesut- bildning inom anträdet. Jag återkommer strax. till denna.

Vad gäller en branschvis utveckling av riktlinjer för pcrsonalutbildning sker fortlöpande en anpassning till olika branschers behov inom arbets- marknadsutbildningen. Denna sker i nära samarbete med parterna och kan således nyttjas även i rent intern företagsutbildning. När det gäller finansi- ering av personalutbildning anser jag denna i väsentliga delar har lösts i och med att de nya reglerna för arbetsmarknadsutbildning (AM U) i företag samt genom förnyelsefonderna.

f?rtisp. 1984-515: 226 ".lt'.

Data-';ll'elztutt'f"i'inrzet'. föreslär ocksa '.'.".i. i' under i

"t.f. uit torisering. Statsritdei (:radr. '. kommet i det l' samband tt'ct uttal:-' _ att

redogöra lör ltur' frånslaget har behandlats av regerr

Vitl' .re föreslar u: insatser tur att fotbettr. arbet: tilt 'ssi'. nation-3 .n för i.- _:Kll-

.." "lterkonuner inom kort till dess:.

l:appade med

f rf' ant: jag vill i sammannanw erinra om du t.ff'f'fel-zt.utretlningens l't'irsöks "

l- i l-f' n'ml. urds och 'V'lalntöltus lart. Försöksverksarnlrcten i *t'arn'rlz-tnds lär. avser dels ett hantilingstzurogratn santlietmed re ' .'.ala utt lingspro inom elektronik- och dataomrt-t'lct. ocl . .lcls t. tv. "rrdering 0" lt eff"kt.tr tätning av den utveckling som kan förutses inom ciel-:tronik- och dataomri'rtlet i länet. Projektet i Malmöhus län innebar studier avseende

—- datoranvändning inom ekonomi- och produktionsfunktioncrna

— datoranvändning inom konstruktion och tnhcrknrnosforncr 'tl"ls'.

— elektronik- och datoranvändningi produkter och produktionsutrustning — facklig medverkan.

Genom dessa satsningar i två län har erfarenheter uppnåtts som bör kunna utnyttjas i de fortsatta regionala satsningarna inom datateknolo— giområdet. En erfarenhet sotn härvid är viktig är att staten. kommunernas och näringslivets resurser bör kunna samordnas i större utsträckning än f. n. Detta gäller såväl utbildning som investeringar och drift.

l.2 lndustrikampanjen

För budgetåren l983/84 anvisade riksdagen (prop. 1982/83: 150. AU 30. rskr 394) lOO milj. kr. för att främja rekrytering till industrin m.m. Av dessa medel medgav regeringen att AMS fick disponera 50 milj. kr. för att genomföra regionala aktiviteter för industrins rekrytering av personal. Övriga medel avsattes till bl.a. stöd till särskilda ungdomsprojckt. jäm- ställdhetsproiekt (som statsrådet Gradin senare kommer att behandla). facklig studieförbundsverksamltet för arbetslösa ungdomar. stimulans av nyföretagsamhct. kartläggning av industrins rekryterings- och utbildnings- behov och kooperativa ungdomsprojekt.

De regionala satsningar som dataeffcktutredningen genomförde i Värm- lands och Malmöhus län har kunnat genomföras bl.a. genom de medel som ingick i den s.k. industrikampanjen. Som jag redovisade i kompletterings- propositionen (prop. 1984/85: 150) kommer en utvärdering att ske av kam- panjen. De preliminära erfarenheterna av att fördela en stor del av resur- serna regionalt är dock enligt min mening synnerligen positiva. Som jag nyss framhållit har bl.a. erfarenheterna av datasatsningama givit ökad kunskap om vilka samverkansmöjligheter som finns mellan samhälle och näringsliv. Jag utgår från att de regionala myndigheterna liksom kommu- nerna och näringslivet tar delav erfarenheterna och söker utnyttja tillgäng- liga resurser på ett effektivt sätt.

Prop. Wii-Uf 5: 22.0 9:

Ett annat inslag i indnstrikampnttieu har varit lokala eller länsvisa sets.— ningar på dataintroduktion och kurser för siiviii arbetslösa som icke arbets- lösa. lk": många lil-ill har .;.i-'.. datastugor drivits. Vissa med inriktning på specialgrupper se.-m i.e.-t. kvinnor eller ungdomar. Pa mii ga håll drivs dessa verksarrtiteter nu vid:-tre antingen som tzriictstnarknadsutbilduing eller i andra former. Såiviil ungdomar som lite äldre arbetssökande far på—i detta sätt möjlighet att närma sig datatekniken.

1.3 Utbildning inom dataoinriidet

införandet av ny teknik kommer att medföra ökade krav pit kunskaper och därmed på utbildning. Den takt varmed kunnandet på & atateknikomra— det kan byggas upp kommer sannolikt att bli bestämmande för när och hur elektronik en förs in i olika sektorer på arbetsmarknaden. Arbetstagarnas kunnande kommer dessutom att påverka deras attityder till den nya tekni— ken. deras möjligheter att påverka formerna för införandet och bidra till utveckling. Kvaliteten i utbildningen på alla nivåer får således stor betydel- se. Detta gäller i hög grad också den viktiga fort- och vidareutbildning som sker på arbetsplatserna och i arbetsmarknadsutbildningen.

Kraven på teoretisk förståelse och förmåga till överblick ökar för många grupper. 'fempoarbeten och andra rtitinmässiga uppgifter får samtidigt minskad omfattning i både industrin och kontorsarbetet. Även specialister som utvecklar och för in datatekniska hjälpmedel behöver fortlöpande . bygga upp sin kompetens och bredda sina kunskaper inom andra ämnes- områden för att bättre kunna förstå teknikens funktion i en ofta komplice- rad arbetsorganisation. Det är således angeläget att de redan anställdai sin fortbildning inte endast ges en teknisk påbyggnad utan även garanteras bredare kunskaper om bl. a. datoriseringens effekter på arbetsorganisation och arbetsmiljö. Intresset för datautbildning är också stort. Enligt en av statistiska centralbyrån nyligen genomförd undersökning anser drygt två miljoner personer att de behöver komplettera eller få utbildning inom dataomriidet. Hälften av dessa svarade att de även var villiga att delta i en datakurs på fritiden.

Enligt min mening bör det primära ansvaret för utformningen av rikt- linjer och mallar för den företagsinterna fon- och vidareutbildningen ligga hos parterna på arbetsmarknaden. Ansvaret för utbildning av redan yrkes— verksamma som berörs av omställningar måste rimligen också i första hand ligga på resp. arbetsgivare. Men även insatser från olika utbildnings- myndigheter är angelägna. Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens satsning på särskild utbildning inom dataområdet under innevarande bud- getår. Utbildningen är avsedd för kortutbildade och beräknades ursprung— ligen omfatta ea 5000 personer. För detta har totalt 32 milj. kr. anslagits under innevarande budgetår. varav hälften har fördelats till länsar— betsnämnderna i Östergötlands. Malmöhus, Skaraborgs och Värmlands

Pruta. låtit-45.125: 220 '-='7

län. Den andra hälften disnotteras av A '.'55. för i?) "v'ltting efter regeringens besittt. och avser tnbiidningssatsninna hela landet. Utbildningen iir upp— lagd i två ste ela gruppen eri ads en kortare in'.rodaktionsutbildning i . i till!)

personer en mer yrkesinriktad utbildning med sikte på arl'tctsappgifter där

erttndläfattande datalära. ! det andra ::te "t "es en mindre. gra. om !" _ &_ : _. Pp

ny teknik används.

f_ivftet med satsningen p"i kot'tutbiidadc är att tnotkferka tendensen att redan välutbildade får avsevärt mycket mera (l:'-.tautbildning än kortutbil- dade. Satsningen medför en jämnare spridning över alla anställda av ut- bildning pil dataområdet.

En utvärdering av utbildningen har lämnats til! arbetsmarknadsdepartc- mentet i mars l985. Den visar att utbildningen kommer att omfatta nära 8000 personer i stället för beräknade 5000. Två tredjedelar av deltagarna är kvinnor. Utbildningen har genomgående mottagits positivt och många har upplevt att deras tidigare rädsla för datorer har försvunnit. Åtskilliga menar att även om de inte har omedelbar nytta av utbildning på arbetsplat- sen kommer de att få det på längre sikt.

I kompletteringspropositionen (prop. 1984/85: 150) har jag föreslagit riksdagen att lö milj. kr. skall avsättas till en utvidgning av framför allt det nämnda andra steget under nästa budgetår." Jag vill också erinra om för- nyelscfonderna. Efter den I januari 1986 kan dessa användas för att linan- sicra utbildning av anställda samt forskning oclt utvecklingsarbete. Här bör datautbildning kunna utgöra en väsentlig del.

Den 1 juli 1984 ändrades och förenklades som jag tidigare redovisade reglerna för utbildning av anställda, AMU i företag. Det har visat sig att framför allt den s. k. llaskhalsutbildningen har "haft en positiv effekt vad gäller att tillgodose industrins behov av yrkesutbildad arbetskraft. För budgetåret 1985/86 har 120 milj. kr. avsatts för AMU i företag. vilket motsvarar 15000 deltagare.

Beträffande intern fort— och vidareutbildning och utbildning till följd av omställningar visar erfarenheterna att större företag. liksom offentliga arbetsgivare, har förutsättningar att ordna sädan utbildning på ett tillfreds— ställande sätt. För mindre. och medelstora företag är det svårare att finna lämpliga utbildningsformcr och samtidigt också svårare att avvara perso- nal eller anställa ersättare under utbildningstiden. Det kan därför inte heller uteslutas att mindre företag har så bristfälliga kunskaper eller re- surser för utbildning att en annars möjlig produktivitetsökning inte kom- mer till stånd. Det nära samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen och företag som har inletts under senare år genom bl.a. tlaskhalsutbildningen bör dock kunna undanröja många av dessa problem.

Möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadstttbildningen för att motverka flaskhalsproblem i företag som följd av att rekryteringsbehovet av utbildad arbetskraft inte kan tillgodoses ställer stora krav på flexibilitet i kursutbu- det. Kursernas innehåll mäste fortlöpande anpassas till datatekniken och

Pmr . "l 154.185: 220 ("53

annan teknisk ut'fee'rziing. i' samarbete med parterna ;» r ett omfattande Utveeklingsarbete i denna riktning. På flera yrkesornraden utarbetas nto- dalutbildni'igar vits-et innebär att för Le. enskilde nödvändiga

.. vidare en otrtfört'telriing av resurserna inom arl'wtsrnark-

rigert mot mer at'aiiee'ati teknik inom

frkesomraden. Elektronik een datateknik får ett ökande. utrymme i

utbildning:-tratt. i,? nder är lätt—'? har 20000 elever beräknats genomgå arbets— marknadsutbiidning med större eller mindre inslag av informationstekno- :ogi. lnom ramen för det s.k. int'orrriatioitstel-:noiogiprogrammet föreslår AMS att korta oricnteringslaurser i data successivt införs för alla deltagare i yrkeskurser. Det skulle i full skala ge. närmare 40000 kursdeltagare per år ett orientering om den nya tel-:ni'tten. AMS räknar vidare med att kunna ge dataorientering till ett l0000 anställda per år genom AMU i företag. AMS avser dessutom att successivt införa nya avsnitt om datateknik i sådana yrkeskurser som redan ges. vilket innebär att allt ller kommer att få en yrkesutbildning med inslag av inforrnationsteknologi. Slutligen avser AMS att öka speeialistutbildningcn inom speciella informationsteknologiska yr- ken. Detta skulle möjliggöra en speeialutbildning åt drygt 1000 personer årligen.

Jag anser den utvecklingen som AMS skisserar ligger i linje med rege- ringens strävanden. lnsatserna som AMS föreslår bör kunna ske med befintliga resurser. Om styrelsen bedömer att särskilda bemyndiganden bör ges utgår jag från att AMS i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 presenterar sådana förslag.

Arbetsmarknadspolitiken utgör en integrerad del av den ekonomiska politikens strävanden att främja näringslivets tillväxt. Det är mot denna bakgrund 'de-n omfattande satsningen på utbildningav—säväl anställda som arbetslösa skall ses. En utbildning som syftar till att dels lösa flaskhals- problem, dels ta vara på den nya tekniken. De satsningar som görs inom datautbildningen är ett väsentligt inslag i denna strategi.

Hela förmedlingens arbetssätt med kontaktpersoner för företagen hos förmedlingarna syftar också till bättre. fortlöpande kontakt med företagens behov. Härigenom kan såväl företagen som de arbetssökande få en bättre scrviec. För de arbetssökande görs i allmänhet upp individuella handlings- planer där utbildning utgör ett viktigt inslag. För ungdomar i ungdomslag måste en handlingsplan upprättas om ungdomarna varit i ungdomslag i fyra månader. Jag utgår från att en sådan planering bör kunna erbjudas flertalet arbetssökande.

Prop. 1984/85: 220 9.1 2 Arbetsmiljö. arbetsorgaitisntion och medint'tytmmu vid använ- dande av ny teknik m. m.

Den snabba tttveeklingen av datatekniken och annan ny teknik har pfix'et'kat si'väl arbetsmiljö som arbetsorganisation liksom samhällets och arbetsmarknt—ttispnrternas sätt att arbeta med dessa och andra. näralig- gande frågor. Det gäller t.ex. medbestämmande i arbetslivet. frågor om anstå!iningsrrygghet och arbetstidens förläggning.

Datatekniken har nu använts i större omfattning under ett par decennier. Sverige är det robottätaste landet i världen mått som antal indtistrirobotar per indtistrianställd och ligger också i övrigt internationellt sett långt fratri— me. när det gäller användningen av ny teknik. Vi har också fått en stor datortäthet och ett datorkannande i offentlig tjänsteproduktion.

lnförandct av datateknik på arbetsplatserna skiljer sig inte principiellt från andra större teknologiska förändringar. Jämfön med tidigare innebär dock datatekniken mer radikalt förändrade krav på _vrkeskvalifikationer och möjligheter att. påverka arbetssituationen.

När det gäller resultat och erfarenheter av införandet av ny teknik har arbetslivscentrum framhållit att man kan urskilja första, andra och tredje ordningens konsekvenser. Direkt vid införandet av ett datasystem eller efter en kortare tids användning uppmärksammas i första ordningen pro- blem av teknisk natur. Andra ordningens konsekvenser omfattar problem som uppmärksammas efter ett halvt till ett och ett halvt års användning. Problemen är av psykosocial arbetsmiljökaraktär och berör t.ex. stress och ögontrötthet. Tredje ordningens konsekvenser omfattar problem som uppmärksammas efter en fyra till fem års datoranvändning. De är relatera- de till förändringari yrkeskompetens vid användning av den nya tekniken. Att förändringar i yrkeskompetensen visar sig först på längre sikt blir enligt arbetslivseentrum ett avgörande metodproblem vid utvärdering av ett da- torsystems konsekvenser.

Datatekniken känner inte några nationella gränser eller industriella tradi- tioner. Den industriella traditionens betydelse är också på väg att suddas ut. Inte heller känner den nya tekniken gränser för olika yrkeskompe- tenser. En anställd i en högteknologiindustri kan i vissa fall dels vara skicklig yrkesman, dvs. kunna reparera sina maskiner. dels vara tekni— ker/programmerare med förmåga att kunna ändra programvaran etc. Gär— dagens bagare i ett storbageri kallas fortfarande bagare men övervakar i dag processen från elektroniska styrbord. I princip skiljer sig denne arbets- tagares arbetsmiljö inte från en anställd som i ett kontrollrum sköter en massaindustri. ett stålverk eller en kärnkraftsindustri. Dessa förhållanden fär bl.a. konsekvenser för de fackliga organisationerna och kan medföra att konfliktytor uppkommer dem emellan.

Prop. Häst/"85: 2.29 9

l.l Arbetsmiljö

Nar del giiller den fysiska arbetsmiljön har manga riskfyllda. hälsofarliga eller fysiskt tunga inslag försvunnit genom inf-firande av robotar och dator- utrustning. Samtidigt har det tillkommit nyr- arbctsmiijt'i—probiem. t ex. cr _inomisl:a problem i samband med terminalarbete. sann ög-z'iatrölthet

och stress; vid bildsk:?irmsarbete. 'x.

skadande effekter. För att får detta problemområde närmare belyst anord—

idare har diskussioner förts om biltiskärmsarbetels eventuella foster-

illit'l'." arbetstnarknadsdepartementct den 9 april l985 en hearing om bild- skärtnsarbete med ett antal inbjudna forskare. litt referat fri-ir: hearingen —- Forskningen om fosterskador vid bildskärmsarbetc — har därefter tryckts upp.

Vid denna hearing framgick att det vetenskapliga underlaget pä omrädet fortfarande är otillräckligt. 1 de Studier som har genomförts i Sverige och i andra länder har man inte kunnat påvisa att det föreligger ett orsakssam- band mellan bildskärmsarbete under graviditet och missfall eller missbild- ningar hos de födda barnen. Som flera forskare framhöll betyder detta emellertid inte att ett sådant samband kan uteslutas. Det är därför ytterst angeläget att forskningen kring effekterna på graviditetsutfallet av data- skärrnsarbete och den därtill knuttta arbetssituationen intensifieras. Såväl arbetarskyddsstyrelsen som socialstyrelsen planerar att gå vidare och följa upp de undersökningar som har gjorts. Även i andra länder. t. ex. i USA. finns långtgående planer på omfattande studier om reproduktionsrisker vid bildskärmsarbete. I detta sammanhang vill jag också informera om att socialstyrelsen f.n. håller på att bearbeta resultaten från en registerstudie över graviditetsutfallet under åren 1980— 1983 bland samtliga kvinnor an- ställda vid landets försäkringskassor. Resultatet av studien beräknas kun- na publiceras inorn kort.

Jag har stor förståelse för och respekterar den oro som många gravida kvinnor känner. som arbetar framför bildskärm. Att vi i dag har otillräck- liga kunskaper på området är en klen tröst för dessa kvinnor. Jag har därför överläggningar med arbetsmarknadens parter om möjligheterna att avtals- vägen ge kvinnor. som arbetar vid bildskärm och som önskar det. rätt till omplacering i samband med graviditet.

Vidare avser regeringen att ge arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att i samråd med statens strälskyddsinstitut och statens mät- och provräd utre- da förutsättningarna att införa någon form av — frivillig eller obligatorisk — provning av datorutrustningar ur arbetsmiljösynpunkt. Sådan provning bör inte enbart avse strålning utan även andra aspekter som har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Genom sådan provning kan tillverkarna också få en objektiv kritik av sina produkter och därmed bättre möjligheter till pro— duktutveckling.

Det är enligt mitt mening för övrigt naturligt att arbetsmiljökrav tillgo-

(loses vid den uppitan ..llin; av datorer och terniimtler som bl.a. stater. kom ECI” "tt svar.: i"('r une er de närmz. ste åre'

::nsama." i")'.'-ie'i."; risker v. ä' . rbete i .:ontrollr u: ut och vi.. :.r hett—matse. med

V id" IT”. UDDt..' inom bl.a. olycksfallsiorsl-gningen har man uno— _.= som föregår Olve kshand elser '. l((vt'."l"x-. ( tel: niska processer med elektronisk styrning. Det giiilc' bl. a. pi'o'iie'ntu "- ed .'.—a_k.

|.

De -. n .:"..är att personal på grund av helti -et kande auto-- .k tappar nödvändie fiirdighet och kunskap att manuellt kunna styra

pro-:e fas-:: ("ta automatik. =". inte fungerar. inom bl.a. kärnkraftsindustrin större (..(hc—stndust ier och r. etrokemiska industrin blir det mer och mer var; i11t med simu. 'atortraning för personalen-'.' aller att man he tenkelt före.- skriver manuell sty ruin? un er vissa perioder. allt för att pet sonalen: kall bli bättre- skickade. att ham tera atillbud pa arbet ;platserna.

Ett annat område som ha. '." uppmärksammats alltmer är olycksfallsosker vid användning av elektroniskt styrda maskiner och robotar. Det är t. ex. ofta svårt att avgöra om robotar och andra automatiska maskiner är av- ställda elleri s. k. aktivt viloläge. Underhålls- och reparationspersonal kan råka ut för kliime och krossolyckor till följd av att en maskin eller robot plötsligt startar. Eftersom robotar och elektroniskt styrda maskiner ofta sätts in i de svåraste arbetsmiljöerna t. ex. vid lackering m.. (i lösningsme— delsbunden färg eller pulverfärg kan exponeringen lör kemikalier och lösningsmedel bli mycket hög för underhållspersonalen. Sådan exponering kan vara allergiframkallande.

Vid sidan av datateknikens effekter på olycksfallsrisker och den fysiska arbetsmiljön har frågorna kring datoriseringens psykiska och sociala effek- ter alltmer kommit i förgrunden. Det gäller frågor om organisations— och arbetsformerna i produktionen och administrationen. t. ex. konsekvenser för arbetets innehåll. inflytandet på arbetet.. möjlighet till arbetsgemen- skap. integritet etc. i arbetssituationen. Begreppen kunskap och yrkes- skicklighct är centrala i detta sammanhang. l.öntagarorganisationerna har också berört dessa frågor i sina datapolitiska program.

2.2 Arbetsorganisation och medinflytande

Parterna på den svenska arbetsmarknaden har av tradition haft en posi— tiv syn på tekniska förändringar. Den solidariska lönepolitiken har i sig påskyndat tekniska förändringar i näringslivet. När den tekniska utveck— lingen lett till negativa konsekvenser för de anställda har problemen ofta blivit föremål för diskussioner och kanske reglering genom olika former av avtal.

In!egritet.vaspc'kter. Nära knuten till frågan om arbetsorganisation och användarinflytande är integritetsaspekten. Det förhållandet att en allt stör- re del av arbetet utförs med datorer och/eller styrs via datorsystem innebär

vasetttliri tt: . D

olika moment i arbet.

("ika—d.: nti'iilh

atorlw ”audi nk'

': där::ied arnetsr tera rna. Enl." ;rm:=ti :::s-

::littner '-_-"—: nt.-::: te't' ::: ska system.

l:'.fltandiing och komma

'.itke'. lil' atedef, i'l . lgh-';!t'nta tt" tlr.:'t:_. _il: o:.irol'. :;v !: o:...t'n: :: In:-_; a.'

Ett annat exempel på:

at'oetsnlats :' med "card-k '.le.k=.r:':nisl:a system som

innebär att en :dcn :::-3 vid passage: inom lokalerna. Genom sadana svstcm k'-'- :: dci: enskild-.- :::'l'.>e.ts'-.:.tg .':: "ns törHvttningar på arbets-

platsen kanli: ..

'":enska lX'letallittdttstrimbo:are.'i.'::"ot:ndt:t l':"-=' ': en. skrivelse den l.": mars

:

om hur de "ins-_ älloas inte 'gt'ite'. pal'erkas :

1985- tagit upp vissa fr" samband med att datateknik tas i anspråk av företagen. Förbundet önskar få en precisering och skärpning av datalagen :.l973:289l i vad avser de enskilda anställdas integritetsskydd i arbetet. Vidare vill förbundet att de anställda och deras fackliga organisationer skall ges ett avgörande inflytan— de över om ett system skall inlör. .Förbundet betonar också betydelsen av att forskning och utvecklingsarbete på området initieras och ges stöd.

Enligt min mening är fråga:: om arbetstagarnas integritetsskydd i sam— band med införande av ny teknik i hög grad en fråga om medbestämmande vid förändringar av arbetets organisation. Det är därmed i första hand genom förhandlingar och avtal som lösningar skall sökas på problem av den art som förbundet tar upp. Medhestämmandeavtal har också träffats för samtliga sektorer av arbetsmarknaden och för vissa branscher gäller särskilda avtal om införande av ny teknik. I de frågor som ligger vid sidan om datalagen är det naturligt att eventuella kompletteringar görs i avtal av nyss nämnt slag. Jag delar förbundets uppfattning om behovet av ytterliga- re forskning och utvecklingsarbete rörande integritetsaspckterna vid infö- randet av ny teknik.

De forsknings- och utvecklingsprojckt som hittills bedrivits om arbets- miljö. arbetsorganisation och medbestämmandefrågor i samband med ny teknik har i liten utsträckning studerat integritetsfrågorna. Forskning och utveckling inom området ligger inom ramen för arbetarskyddsfondens och arbetslivscentrums uppgifter. Det är angeläget att dessa aspekter blir beak— tade i den forskning som bedrivs på området.

Elektroniskt ditlunsarbete och .t'. k. tel:-.'..eommming Den nya tekniken öppnar möjligheter tills .k. distansarbete. Vissa insatser har redan gjorts för att utnyttja den nya kommunikationstekniken för att flytta ut arbets- uppgifter frän en central administration. Ett exempel på detta är Service- centralen i Gällivare och Kiruna (SIGA). som arbetar med dataregistre- ring, mikrofilmning. ordbehandling. tryckning m.m.

Datatekniken gör det möjligt att skapa arbete i gle5bygdcr med brist på arbetstillfällen. Dessa möjligheter bör självfallet utnyttjas. Samtidigt är det 7 Riksdagen 1984/85. ] .:uml. Nr 220

?t'op. ”84/85: 22" 93

av utontordentlig vikt att uppmärksa:nn'at hur distartsa-trbcte organiseras. Det mäste ske iii-t ett. sådant sätt att arbetet ocksä fär ett socialt innehåll med möinghet till kontakt med arbetskamrater och till f:.teklig verksamhet. Det måste också: vara möjligt att bevaka att den arbetsrättsliga lagstiftning— en efterlevs.

Med ltiitlp av dattn'utrttstning och teiet'l't'erlöritn; är det inrint den tjänste- producera-mde sektorn n'töjligt att införa entreprenörsslutp eller eiektroniskt he-n'tarbete. Den som utför arbetet är inte längre anställd vid företaget utan arbetar som uttderentreprenöt". Uppdragsgivaren. dvs. den tidigare arbets- givaren. kan därmed slippa ifriin sitt traditionella arbetsgivaransvat: Vem som skall få göra arbetsnppgi(terna kan bli en fråga för anbudsgivning i olika former där det för uppt'ltagsgivarenf'arbetsgivaren" förn'tänligaste anbudet vinner. Det är också mt'fvjligt att via elektroniskt distansarbete lägga tu arbetsuppgifter pä arbetstagare i andra länder. Amerikanska töre— t.ag lägger ut elektroniskt hemarbete till underentreprenörcr i Mellaname— rika. som då vanligtvis utför terminalarbete i hemmet och levererar resul- tatet av arbetet till USA. Man kan också sprida arbetsuppgifterna över hela USA och på så sätt få ut många arbetstimmar under dagen och ändå slippa kostnader för övertid och obekväm arbetstid. Det är också möjligt att. etablera distansarbete mellan t. ex. Europa och Asien. Exempel härth finns redan inom ordbehandlingssektorn. Programvaran kan göras så själv— kontrollerande att kunskaper i det språk som skrivs ut inte är nödvändiga.

De arbetsorganisatoriska lösningar som den här beskrivna tekniken kan leda till står på intet sätt i samklang med den syn som vi enligt den s.k. svenska modellen har på arbetet och arbetets värde. Den överensstämmer inte heller med de lagar och avtal som gäller på den svenska arbetsmarkna- den.

Frågor om distans- och hemarbete och dess konsekvenser har bl.a. uppmärksammats av datadelegationen, som föreslagit att de skall utredas.

För att närmare belysa hithörande frågor anordnade arbetsmarknadsde- partementet den 8 maj 1985 ett seminarium om distansarbete via terminal på temat Framtidsvision eller tillbakagång. Syftet med seminariet var att redovisa och diskutera utvecklingstendenser på området i USA. Sverige och några andra västeuropeiska länder. Ett antal forskare samt företrädare för fack och näringsliv deltog i seminariet. Seminariet skulle också stimule- ra till fortsatt debatt om hur sysselsättning, arbetsmiljö. arbetsorgansia— tion. fackets roll m.m. kommer att påverkas av den snabba utvecklingen häri landet. Regeringen kommer att uppmärksamt följa denna utveckling.

Arhemlivslagstiftning m.m. En fråga som har diskuterats är om den arbetsrättsliga lagstiftningen som infördes i Sverige under 1970-talet har påverkat värt lands förmåga att tillgodogöra sig ny teknik och hävda sig i den internationella konkurrensen.

Det finns i dag knappast några bevis för att Sverige till följd av en progressiv arbetsrättslig lagstiftning skulle ha en sämre internationell kon-

Prop. mitä/85: nu 99

l.:nrrensformägn än andra länder. 'l'värtom finns de som hävdar att de väl ot:-tl'ilet'ade sainverkansforme:" mellan arhetstitttrknatttms parter i Sverige.

me C

bl.a. tttveeltlittgsavtal och ntea/ib:stämntaniieavtal. ger

t't'irspräng framför andra när det "älier att ta i anspråk alla krmer för att utveckla verksamheter. En undersökning. benäittnd Det osynliga kontra ' tet som publicerades av Sllf-(ff') in"" *tcn Flt—”4. kan ses som ett stöd for liknande uppfattningar.

Det är viktigt mel särskild utbildning i har ny teknologi skall hanteras i det ort-tktiska arhetslit'et för olika funktionärer pä arbetsplatserna. t. ex. fackliga företrädare. sluzydt'lsombud. arbetsledare m.fl. ] arbetsorgani:—;ato- riska frågor bör de anställda pä ett tidigt stadium ges möjlighet till inflytan— de och medbestämmande. ] Sverige liksom i Vissa andra länder har man kunnat uppnä stora effektivitetsvinstcr genom att i systemutvecklingen och arbetsorganisationen ta till vara de anställdas kunskaper och idéer.

Dataelfcktntredningen tog bl. a. upp frågan om anlitandc av arbetstagar— konsulter för att öka de fackliga organisationemas möjligheter till aktivt medbestämmande i arbetet med datafrägorna. Frågan om anlitande av arbetstagarkonsulter har reglerats i flertalet medbestämmandeavtal. men ännu inte fått en lösning på det kommunala och landstingskommunala området. Dataeffektutredningen menade att de formella hinder som kan finnas för ett avtal inom den kommunala sektorn kan lösas genom ändring- ar i lagen om facklig förtroendeman och..-'eller kommunallagen. TCO har i sitt remissyttrande över dataeffektutredningens förslag starkt understrukit nödvändigheten av att frågan om anlitande av arbetstagarkonsulter på det kommunala området får en lösning.

Enligt min mening är möjligheten att kunna anlita en arbetstagarkonsult av stor betydelse för de fackliga organisationernas strävan att effektivt kunna utöva medbestämmande. Frågan får tas upp i den särskilda bered- ningsgrupp för arbetsrättsliga frågor som är knuten till arbetsmarknadsde- partementet. Samråd bör därvid ske. såvitt gäller den kommunalrättsliga sidan av saken. med civildcpartementet.

2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet

En tämligen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet om ar- betsinnchäll. arbetsorganisation o.dyl. har redan kommit till stånd. Beho- vet av försöksverksamhct oeh utvecklingsarbete kring dessa frågor är emellertid ännu långt ifrån tillgodosett. Arix)larskyddsfoml'en finansierar, utöver sitt sedvanliga stöd till forskningsverksamhet. ett utvecklingsprOv grant för ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Programmet, som närmare presenteras i det följande, behöver emellenid kompletteras med ytterligare insatser av motsvarande slag.

Arbetarskyddsfondens stöd till forskningsverksamhet som berör infor- mationstcknologi förekommer huvudsakligen inom följande områden

ltlfl

_'. pa (tr.)tit

"mm:.taclt- och lnllytandt:

"ftttsstraktttr. 3-'rl-'.esltotrtpeten:—: och hlrande atm-interaktion . stress och hälsa

nr

lag. (..')etsorganisat'ion och medbestäm-

-. under uppbv - nad. och kan förväntas komma att innehålla

.:— och utvecl-zllngsarbete om dessa problemområden i förhållande

Fonden har även stött arbetet med att ta fram underlag för ett nationellt informationsteknologlprogratn.

1 det utvecklingsavtal som har träffats mellan SAF. LO och PTK be- handlas tre utvecklingsomrätlen. nämligen utveckling av arbetsorganisa— tionen. teknisk utveckling samt företagens ekonomi och resursfrägor. Det understryks också att parterna skall söka komma fram till en samstämmig uppfattning om hur utvecklingsarbetet fortlöpande skall bedrivas.

De fackliga organisationerna har under senare år satsat på att initiera forskning kring den nya teknikens innebörd och bygger tipp infrastrukturer för forskningsverksamhet. Vad beträffar utbildning är kravet på grundsko— lcutbildning och generell samhällelig utbildning rörande datatekniken sam- stämmig! mellan parterna. Därutöver har de fackligt-1 organisationerna framfört krav på en breddning av utbildningen för dataspecialisterna att innefatta organisatoriska och sociala aspekter. Krav på tidig utbildning för de anställda vid utvecklingsarbete framförs också.

En omfattande Studieverksamhet bedrivs, både internt och i samverkan med forsknings- och utbildningsinstitutioner.

Också arbetsgivarorganisationcrna bedriver en omfattande utvecklings- verksamltct och utbildning, bl.a. för att skapa demonstrationsexempel på ny teknik.

Systemutveckling. Dataelfektutredningen har föreslagit bl.a. ett pro- gram för stimulans av svensk systemutveckling. Jag har behandlat försla— get idet föregående.

Forskning öm systemutveckling och medbestämmande, arbetsorganisa- tion. arbetsmiljö, jämställdhet, yrkeskunnande etc. bedrivs vid arbetslivs- centrum samt vid några projekt vid högskoleinstitutioner.

Den erfarenhet som samlats visar bl.a. att de inledande fasema i en systemutveckling inte får läsas i en formaliserad kravspeciftkation som blir helt styrande. Frågor om arbetsorganisation och yrkeskunnande måste komma in tidigt i utvecklingen. De anställda måste vidare ha en utbildning som innebär att de får en djupare förståelse för vad ett program och en

kret). mi.-255: lli) lill

."

also-rim"; ät. Dt.it-;tunenterade praktikfal! har visats vara fruktbara ! (len i... dande fasen av arbetet.

_'-': - :..,' .. '.". ,_-|, ' .. _.l'r >.. t.].ng a.. ue nu...-: langsikttga etter.—

"kompetens.. Om kunskap byggs.

' :_ ;:enten finns en stor risk att vik: yrkeskompetens avvecklas och SC' att inte finns till hands i situationer där systemet inte är kapabelt att

hand: " s med en ny problematik.

Människa-dc:mrhatem/uian. Beträffande omrädet människa-datorinter— aktion förekommer projekt som behandlar den fysiska utformningen av datasystem, främst inom det syncrgonomiska området. i övrigt växer nu fram en ökad forskning om kognitiva aspekter på informationssystem. Människans kapacitet och 'o'. .'nsningat' i förhållande till ett effektivt utnyttjande av informationssystem och i förhållande till utbildning i syste-

men tas upp i ett par projekt.

Arbelslivscentrum. När det gäller forskningens inriktning är det teoretis- ka intresset i hög grad knutet till strategier. drivkrafter och tendenser för arbetsprocessens förändring och förändrade relationer mellan arbetsmark- nadens parter i samband med datorisering. Det gäller främst ekono- miskt-historiska och makrosociologiska förklaringsmodeller samt mera hu- manistiskt inriktade 'studier av utbildningstraditioner. språk och begreppsbildning. Några nyckelbegrepp är yrkesarbetc. arbetsdelning. kvalifikation, polarisering. sysselsättning och produktionsförhållanden.

Verksamheten rör också grundläggande frågor som: var går gränsen för maskiners förmåga att lösa problem? Vilka är villkoren för att datorn skall bli ett verktyg. ett hjälpmedel i ett fruktbart samspel mellan människa och maskin?

Några aktuella projekt. Genom ett riksdagsbeslut våren l982 gavs arbe- tarskyddsjbndcn möjlighet att disponera sammantaget 54,5 milj. kr. bl. a. för att finansiera ett särskilt utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroteknik i arbetsli- vet. En särskild programstyrelsc med representanter för arbetsmarkna- dens partcr. staten och fonden är huvudansvarig för programmet. som beräknas pågå under fem år.

Utvecklingsprogrammets uppgift är att stödja och sprida kännedom om goda exempel. där teknik och arbcsorganisation/arbetsmiljö formas för att bidra till effektivitet. goda arbetsförhållanden och personalutveckling i företag och förvaltningar. Genom att medverka i utvecklingsledande ex- empel skall programmet bidra till en hög ambitionsnivå och information om goda idéer. erfarenheter och lösningar. Programmet är ett komplement till den forskning och utveckling som arbetarskyddsfonden redan stöder.

Under år 1985 inriktas arbetet på att tillföra programmet samarbetspro- jekt inom främst smäföretagsområdct. byggnadsindustri. service samt stat- lig förvaltning. Ansträngningarna för att sprida kunskap och erfarenheter intensifieras. Viktiga uppgifter i det fortsatta arbetet är att förmedla kon-

E'rnp. !!!." ltt?

takter och överföra ii'ii'orniatit'in inetlan företag och förvaltninf'n' samt

_...ui

in .t'-!v-L rka tili att. tv; :i

företag cci: för v .i!tnin "

och it'isning' '.!' .icceptcr:-ts och Rajs upp ! andra

.! . .. .. rit/.'t Li.

"("t"!ll.:".-'U.73 bedriver !".n. ett pt =.1iek'. !th [i'. ining'-- ."ai'! Uhr i'.-.kni'k.

..' kap- 'rnai iar'cctslivct vid -:!z'.to."iscrii'.!_:. allt!! !tfi-lllt'vi'1'-' tenttttveckling.

Fixed! .ig utveckli ng: ;; v ot: b. utb! ldning ! (!.-ttatek ni!: och' . r'nt': tst' r1_'- " "'ion med tii..ininiin"' inom t.ex. den grafiska branschen har också". st- .; its.

Den grundläggande p: in: ipen för t'tvcckhtv'sa'bete' är att t"t"ut'.n'.-.l-:. " !.!itet.' i arbetet. siisom tikcata'tntain. . d :rnokrz-nisk '.'. a.bctstt.irnier och 1'-- etsiniljö med hög produktkvalitet. .

Vid arbt'mrskya'dsstyrelsen:: forskningsavdclning är forskning kring fiir- ändrade krav på människan i samband med införande av-nv teknik ett av de forskningsområden som f.n. prioriteras. Forskning inom detta område bedrivs efter flera linjer. En sådan är studier över hur människan påverkas av bildsl—zärmsarbete i olika avseenden. Bl.a. pågår ett brett upplagt epide— rniologiskt arbetsmiljöprojekt av 45!) bildskärmsoperatörer och 150 kon— trollfall bland kontorsanställda i Stockholm. ! projektet studeras Hera olika yrkeshygieniska expositionsfaktorer dels från själva skärmen, dels från arbetsplatsen och dels i arbetsrutinerna. Dessutom undersöks ögon-. be- lastnings— och hudbesvär samt risker för fosterskador i samband med bildskärmsarbete. ! ett annat projekt studeras olika vigilansproblem. dvs. trötthet. vakenhetsgrad och uppmärksamhet vid monotont bildskärmsar— bete.

Inom den socialpsykologiska forskningen vid styrelsen ägnar man sig bl.a. åt frågor om datoriseringens konsekvenser för arbetsorganisation. arbetsinnehåll. arbetstillfredsställclse m.m. ! ett projekt studeras t.ex. psykiska och sociala följder av olika sätt att tillämpa teknik. organisera och utforma arbetet vid datorstödd automatisering inom verkstadsindustrin.

Den nya tekniken har också direkt tagits i anspråk i arbetarskydds- verkets verksamhet. lnformationssystemet om arbetsskador (ISA) är ett datoriserat informationssystem som bygger på de arbetsskadeanmälningar som skall göras till allmän försäkringskassa. Genom ISA erhåller arbetar- skyddsstyrelsen och arbetsmarknadens parter m.fl. ett underlag för sina prioriteringar av arbetsmiljöinsatserna. Arbetarskyddsstyrelscn har fått i uppdrag att utforma och införa en samordnad lösning för ISA och ett samordnat arbetsställeregister för arbetarskyddsverkct (SARA). Yrkesin- spektionens arbetsställeregister består f. n. av omfattande manuella regis- ter. Genom den samordnade lösning för de två ADB-systemen — med lokala datorer på yrkcsinspektionen och med kommunikationsvägar till en central dator på styrelsen — möjliggörs ett effektivt informationsutbyte mellan styrelsen och yrkesinspektionen.

Sedan några år tillbaka är arbetarskyddsstyrelsens bibliotek ett s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och teknisk infor-

Prop. !984/85: 220 MB

mationsft'ärsörjning ! arbetsmilit 'ragor. ! samband härmed har arbetar- skyddsstyrelsen. naturvät'dsverket oei'. arbets!itseentrtnn gemensamt upp— rättat en litteraturtfatabastjänst for :.u'betsiiv. arljwetsmiljö. miljövlu'd och naturskydd kallad ARÅMIS, ! denna bas ingår inte bara litteratut som har registrerats av de tre berörda organen utan i basen ingår också-i internatio- nella '.'.rbetsorganisationens till-.”):s'v databas för arbetstniljölitteratur samt den stora databasen hos det amerikanska nationella forskningsinstitutet för arbetsmil_it".')f"r."t"or (NIO-SH). Diskussioner pågår om anslutning av flera silva! of'f'cntligttt som privata databaser som är relevanta för tniljösektorn. AftAMlS är ett bra exempel pt! httr man genom användande. av ny eknik på nationell basis kan skapa en stor informations- och kunskapskälla som inte annars hade varit möjlig att fa till stånd.

En arbetsgrupp under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för arbetmiljöfrågor har i mars 1985 lagt fram ett utredningsförslag om att inrätta en samnordisk dokumentationseentral för arbetsmiljö. Arbetsgrup- pens rapport remissbehandlas f.n.

2.4 Datateknik och handikappades arbetsliv

Frågor som gäller datateknik och handikappades arbetsliv har uppmärk- sammats allt mer under senare år. Dataeffektutredningen konstaterade i betänkandet Datorer och arbetslivets förändring att handikappades arbets- marknad påverkas av datatekniken på flera sätt. Handikappade arbetar i stor utsträckning inom områden med minskade personalbehov som en följd av ökad datoranvändning. t.ex. kontorsarbete. lager. grafiskt arbete. Samtidigt som arbetsuppgifter inom bl.a. dessa yrkesområden minskar i omfattning öppnar datatekniken möjligheter till arbete inom nya områden. t.ex. som programmerare för synskadade. Nya hjälpmedel utvecklas och kommer allt mer till användning. Det gäller bl.a. hjälpmedel. som antingen sammankopplas med en dator eller vars viktigaste beståndsdel utgörs av en dator.

Redan nu finns arbetsplatser, där datorer har försetts med utrustning för syntetiskt tal, punktskrift eller annan kringutrustning, som behövs för att människor med olika slag av handikapp skall kunna använda dem. lnom bl.a. handikappinstitutet bedrivs utvecklingsarbete för att få fram nya och förbättrade hjälpmedel som grundas på datatekniken. Exempel på goda tekniska lösningar vad gäller handikappanpassning av arbetsplatser regi- streras i Verkstadsföreningens miljöbank. AMS och länsarbetsnämndcrna har anslutit sig till detta dokumentations- och informationssystem. Genom miljöbanken kan således tekniska lösningar spridas till arbetsförmedlare, företag, skyddskommittéer och andra intressenter.

På samma sätt som andra arbetstagare påverkas handikappade när ny teknik införs på en arbetsplats. Det är angeläget att man i dessa samman- hang också beaktar hur tekniken skall kunna göras tillgänglig för handikap-

Prop. tiMd/SS: Elit";- itt-_;

pade anställda. .':-är man bedömer frågor rörande utrusming. arhetsorgani- sation rr. ln. samman-hatwet kan även nämnas att sk5/thsittnnmittétrria genom en

dring av t—trbetsmiljölagen (prop. Näää/35:89. SOU if».

'. att verket för ::.tt anpassnings— och rehabiliterings- . 37111.

anskaffning av datorln'tserat'te. arbets- hjälpn'tedet ät handikappade finns nu inom ramen för tionde huvudtitelns ' ”1 Särskilda åtgärder för arhetsanpassning och sysselsättning. För WiFi-"86 har föreslagits l4()7öt)(l00kr. till ansiagsposten Ar- betshjälpmedel at handikappade. Bidrag till speciella nrbetsteknisi-ra hjälp- medel och särskilda anordningar på arbetsplatsen kan lämnas med högst 50060 kr. per l'ljälpmedel resp. per handikappad person. lnom en av rege— ringen fastställd ram för merkostnaden kan bidrag till arbetstekniska hjälp- medel nu i särskilda fall lämnas med högre belopp än 50000kr. I 1985 års budgetproposition föreslås att också bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen skall kunna lämnas med högre belopp än 50000 kr., om det finns särskilda skäl att lämna det högre bidraget. Riksdagen har beslutat (AU 1984/85: ll. rskr 188) i enlighet med förslaget. Förutsättningar finns således att förbättra handikappades möjligheter till arbete med hjälp av datorbaserade hjälpmedel eller annan sådan utrustning på arbetsplatsen. Samtidigt finns emellertid olika slag av praktiska svårigheter.

Eftersom detta är ett nytt område där en snabb utveckling sker, har tillräckligt expertkunnande ännu inte hunnit utvecklas. Hanteringen av frågor rörande stöd till datorbaserade arbetshjälpmedel blir därför arbets— och resurskrävande inom arbetsmarknadsverket. Kostnaderna för dessa arbetshjälpmedcl kan också uppgå till mycket höga belopp. Ett annat problem är att avgränsa i vad mån utrustningen är ett handikapphjälpmedel och i vilken omfattning anskaffningcn är ett led i en normal rationalisering på arbetsplatsen. Den snabba tekniska utvecklingen medför ett behov av att hitta smidigare former för att stödja anskaffning av datorer som ar- betshjälpmedel åt handikappade.

Som redan nämnts har regeringen tilldelat AMS 1,5 milj. kr. för att genomföra ett projekt rörande teknikupphandling av mikrodatorer som arbetshjälpmedel åt handikappade. Projektet genomförs i samarbete med bl.a. statskontoret. handikappinstitutet och styrelsen för teknisk utveck— ling (STU).

I detta sammanhang kanjag också erinra om att Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommitté för industripolitik i samarbete med Nordiska nämnden för handikappfrågor studerar frågan om ett nordiskt samarbete vad avser teknisk upphandling av datorbaserade handikapphjälpmedel.

Prop. test! :s; lli”! ms

. : ","l'-._ -..t tt lmuc

att 'ta del av v:.ttljag har anft tom teknik ss'.:isättrtittg samt om arbetsmiljö, arbetsorganisation och metiiniljrtande vid användan—

de. av ny teknik.

:: Kvitt: or och teknik

Många traditione la kvinnoar'oeten inom industri, service och på kontor löper risk att r::ttionaliseras bort eller få ett väsentligt annat innehåll genom den snabba tekniska utvecklingen. Detta är en av huvudanledningarna till mitt förslag till åtgärdsprogram (prop. l984/85: 130) för att". förbättra kvin- nornas villkor på arbetsmarknaden som regeringen överlämnade till riks- dagen i mars i år.

Jag kommer i det följande att kortfattat redogöra för innehållet i proposi- tionen.

4.l Inledning

Utvecklingen under framför allt l970—talet har inneburit att kvinnorna definitivt befäst sin position på arbetsmarknaden. Fortfarande är dock kvinnors och mäns situation i arbetslivet mycket olika. Kvinnor och män har olika länga arbetstider. arbetar i skilda branscher och inom skilda yrken. Denna uppdelning är särskilt. påtaglig i ett internationellt perspektiv där Sverige annars utmärks av en mycket hög kvinnlig förvärvsfrekvens. En utveckling i riktning mot en mindre delad arbetsmarknad pågår dock. Det finns emellertid en påtaglig risk att denna utveckling nu kan komma att ske i en betydligt. långsammare takt om inte särskilda åtgärder vidtas.

Ett skäl för denna bedömning är att datoriseringen inom arbetslivet innebär att många arbeten där kvinnor nu finns kommer att rationaliseras bon. Ett annat skäl är omstruktureringen av industrin som innebär ökade krav på inte minst teknisk utbildning av arbetskraften. Det senare katt komma att ytterligare försvåra kvinnornas möjligheter att bryta in på hittills mansdominerade yrkesområden.

4.2 lO-miljonerskampanjen

l kompletteringspropositionen våren 1983 (prop. 1982/831l50. AU 30, rskr 394) aviserades en kampanj i syfte att få industrin att tidigarelägga ett kommande rekrytenngsbehov och att utbilda för kommande behov av kvalificerad arbetskraft. För kampanjen anslogs 100 milj. kr. för budget— året 1983/84. Av dessa medel avsattes 10 milj. kr. till en delkampanj för att

Prop. 1984/85: 220 104.)

öka kvinnornas intr' arbet-e och t'idarcutbildning inom industrin (den s. k. ifl—tniljoncrsknntpnt'tjenl. f.)elkantpztnjr:-n "Fler kvinnor till industrin” skulle vara ett led i en mer långsiktig strategi med målsättningen att bredda kvinnornas arbetsnmrkn

ll t. . och den skulle utformas sil att möjligheter gavs till stor lokal varia- tionsriketlom. En referensgrupp med f("lreträdt'trc för arbetsmarknadens parter svarade för uppläggningen av kampanjen. Kampanjen har bedrivits. i projektform över hela landet och har haft tre olika ltuvudinril-ttningar, nämligen åtgärder för att påverka flickors utbildnings och yrkesval. da— tautbildning lor kvinnor och rekryterings- och vidareutbildningsätgärdet' i arbetslivet.

Eftersom datoriseringen spelar så stor roll för kvinnors arbetsmarknad kom datateknik-frftgoma in i flertalet projekt oavsett huvudinriktning. l t.ex. en del av de projekt som de tekniska högskolorna ledde för att påverka flickors utbildnings- och yrkesval gavs utbildning resp. inforuta- tion i data och teknik för flickor under helger och lov. intresset för detta var så stort att högskolorna fick dubblera sina insatser för att i någon mån klara efterfrågan.

l datautbildningsprojekten på't industriarbetsplatser i Sandviken. Stock- holm och Umeå har kvinnor rekryterats genom uppsökande verksamhet till studiecirklari datateknik. Många av kvinnorna arbetade skift. Pii några arbetsplatser har samtliga kvinnor deltagit i utbildningen. i ett par av företagen har detta varit den mest omfattande satsningen på personalut- bildning någonsin. Erfarenheterna från kampanjens datautbildningsprojekt har sedan utnyttjats i breddatautbildningen.

Andra datautbildningsprojekt har inneburit vidareutveckling av datastu- ge-verksamhet och internatuthildning för invandrarkvinnor.

Totalt har 1,3 milj. kr. satsats på datautbildningsprojekt. I utvärderingen av dessa projekt påpekar många kvinnor värdet av att utbildning inom vad som anses vara ett manligt ämne getts i rena kvinnogruppcr. Den enkönade gruppen tycks många gånger ha varit en förutsättning för kvinnornas deltagande. Tillströmningen till datautbildningsprojekten har varit så stor att en viss brist på utbildade lärare gjort sig kännbar. Många datacirkeldel- tagare har uttalat intresse för fortsatt datautbildning.

Även i rekryterings- och vidareutbildningsprojekten fanns inslag av da- tautbildning. Projekten i denna del har visat en mycket stor bredd, från orienteringskurser till kvalificerad utbildning i elektroteknik och robottek- nik.

Erfarenheterna från lO-miljonerskampanjen visar att datautbildnings- program som är specialdestineradc till kvinnor många gånger är en förut- sättning för att kvinnorna skall delta.

Mycket av den verksamhet som inleddes under kampanjen ingår nu som. en del i myndigheters och organisationers löpande arbete. Fortfarande finns emellertid utrymme för ett fortsatt projektarbete inom väsentliga områden från förskolan till alla nivåer i arbetslivet.

l'rop. läxa/85: 228 107

4.3: llatael'ftzl—ztutredningens förslag om kVinnnrnas arhetsntarknadssitnation

Dataell'ektutredningen fick genom tilläggsdirektiv ar &le i uppdrag att si-irskilt' studera kvinnorna.-': arbetsntarknatlssitnation i samband med da- rorisering. l anslutning härtill utarbetades en sekretariatsr' pport ( Ds A NIH: '>') l-Lontorsantomation och kvinnors framtida arbetsmarknad. Ungdningen har funnit att kvinnor. särskilt lågutbildade kvinnor med rutinarbetsuppgifter inom såväl industrin som pli kontoren. riskerar att påverkas negativt av den otnställnings— och anpassningsprocess som den tekniska utvecklingen i kombination med den könsuppdelade arbetsmark— naden kan ge upphov till under de kommande åren. Enligt utredningens bedömning mäste kvinnorna ges reella möjligheter att stärka sin arbets— marknadss—ituation i samband med att ny teknik införs. Risken att bli arbetslös är annars påtaglig. Enligt ett räkneexempel av utredningen skulle sålunda arbetslösheten till följd av datoriseringen kunna beröra uppåt 1000th kvinnor inom en period av tio—femton är.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett särskilt åtgärdsprogram utformas för att underlätta denna omställnings- och anpassningsprocess. Inom ramen för detta program bör bl. a. beaktas vikten av att kvinnorna kan tillgodogöra sig de möjligheter som den nya tekniken skapar både till nya arbetstillfällen och ett rikare arbetsinnehåll.

Utredningen föreslår också att särskilda insatser görs inom t. ett. data- och clektronikbranschen för att följa upp och förverkligajämställdhetsav- talen mellan arbetsmarknadens parter samt jämställdhetslagens bestäm- melser om aktiva åtgärder förjämställdhet i arbetslivet.

Vidare understryks behovet av riktade insatser på datautbildningsområ- det och andra områden i form av lokalt initierade och genomförda projekt i samtliga län. Som exempel nämner utredningen datastugeproiekt, data- läger, temadagar. tekniklaboratorium. teknikverkstad och pilotprojekt. Studieförbund. länsskolnämnder och länsarbetsnämnder nämns som lämp- liga samarbetspartners och föreslås utnyttja de av utredningen föreslagna resurserna för regionala utvccklingsprogram.

Slutligen menar utredningen att ett åtgärdsprogram bör innehålla insat— ser för forskning och utredning om kvinnors arbetsmarknad i samband med att ny teknik införs. En sådan forsknings— och utredningsverksamhet bör bl. a. omfatta områden som sysselsättning. arbetsuppgifter, arbetsor- ganisation m.m.

Utredningen menar att åtgärdsprogrammet till en det skall kunna finansi- eras mcd befintliga medel inom det ordinarie jämställdhetsarbetet samt av utredningen i andra avsnitt föreslagna resursförstärkningar. Behov av sär— skilda medel bedöms dock föreligga för information till kvinnor om ny teknik och för lokal projektvcrksamhet. Utredningen föreslår att 4 milj. kr. per år avsätts under en fyraårsperiod för genomförandet av åtgärdspro- grammet.

Prop. tätt-fläk 27-13- mtl

4.51 Efi'trslagcu i propositionen om kvinna.—ans villkor på arbetsmarknaden

orten föreslar jatt ett åtgärdsprogram ut vilket jag; här vill

som nu "li—fl kan bi statsbidraget till det. kommunala barnomsorgen har avsatts 3-1) milj. kr. ner

badge

:-'tr för lokalt. utvecklings— och förnye sea.—bete inom barnomsrn'gen.

*- . t-or att stimulera flickors och pojkars intresse för teknik kommer ca 3.3 milj. kr. av dessa medel att avdelas för

Regeringen f

projekt med. inriktning pil omrädet teknik i förskolan.

i årets budgetproposition (prop. l984/85: 100. bil. lll s. l54) har statsrå— det Göransson föreslagit att särskilda medel. 2,7 milj. kr.. anvisas för teknikkurscr för flickor i årskurs 8 och 9. Kurserna skall riktas till flickorna inför valet av gytnnasielinje i syfte att påverka deras val av studieväg i gymnasiestwlan och öka deras möjligheter att skaffa sig utbildning och praktik inom andra delar av arbetsmarknaden än den traditionellt kvinn— liga. Främst bör intresset för teknik stimuleras.

] nägra kommuner har under de senaste åren, i regel med stöd av särskilda medel. anordnats teknikkurser och datakurser för flickor under sommaren mellan årskurserna 8 och 9. Erfarenheterna från dessa kurser är goda. Kurserna bör ingå som en del i den av mig förordade projektverk- samheten för att underlätta flickornas val till tekniska utbildningar i gym- nasieskolan. '

Jag har med tillfredsställelse noterat att en särskild arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor nyligen har inrättats vid skolöverstyrelsen. Arbets— gruppens uppgift är att stödja skolornas jämställdhetsarbete och i första hand att öka flickornas intresse för utbildningar inom den tekniskt-. natur- vetenskapliga sektorn samt att stödja de flickor som söker otraditionella utbildningar.

För att förstärka insatserna för särskilt utsatta kvinnogrupper på arbets- marknaden föreslås att särskilda projektmedel avsätts för insatser för sådana kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade arbetsförhållan- den i samband med att ny teknik införs. Särskild uppmärksamhet bör därvid riktas mot främst kontorsanställda kvinnor.

1 l984 års komplettenngsproposition (prop. 1983/84: 150 bil. 4) föreslogs försöksverksamhet med breddatautbildning. Hittills har ca 60 % av delta- garna i denna utbildning varit kvinnor. Grundutbildningen skall följas av en vidareutbildning. Det är angeläget att med uppmärksamhet följa könsför- delningen i denna vidareutbildning då tidigare erfarenheter visar att kvin» noandelen ofta minskar vid mer kvalificerad utbildning. Erfarenheterna från de dataprojekt som genomfördes av Studieförbunden inom ltt-miljo- nerskampanjen bör därvid tas tillvara och vidareutvecklas.

De s.k. förnyelsefonderna, som föreslås bli inrättade i företagen (prop.

rmp. lasta./ss; 220 in"

,.

s i detta sammanhang. Litet-e:: fö.r finans-

. bör också or:::':: "unit"-

n:ente:r n'ineka: där '.:tt' är. skild namn:":rk saml'e'. bör riktas n:o: de

gruppe: .;o::: o-.'.:': i:.le kort:. ':'-.':..— i frfiga för pc. :'::...:...n...t:::':'_, t.ex. kvin—

':: :::veckli::t:sl".'::'-r.t::rt'.a bedriver en viktig, i::formations— och

ngt): för. ngsv ::i-:s'.:t:'t:et riktat: till s. ":: medelstort: företag. [ t ':ldn::."s—

i) tilt-; ":VC. "t' .( (lf llll'; minst iil'lllllttl'llä : Ci”... " Rhen": IllGllVEl'I-ll' Sill'SiCliCltl 5.815-

::inear bl.a. inom dataonn'adet. lnon: ramen för ':'l— m: ljonerskampanjet- (anförde vissa ::tvecklingsfonder projekt som här kunna ).terug .: spridas och vidareutv "' 'klas Som en det av &. 'gär .ds provramtne '. kommer jämställdhetsombudsmart- nen att ges ::...tl.gl: : att utföra .:tl'a'u—m: ktade bransehstudier. Jämställd— l'e: :sombudst'nannen har tidigare utför-'. sadana bl.a. inom bankväsendet

ST :".. bland leverantöre: av datautrustning.

Ett uppdrag har ocksä lämnats till delegationen (A l98320l) för jäm- ställdhetsforskning (JÄMFO) att utarbeta ett f'orskningsprogram avseende kvinnornas villkor på arbetsmarknaden.

Totalt föreslås l5 milj. kr. anslå-is under budgetåret 1985/86 för projekt med syfte att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om kvinnor och teknik.

6 Nordiskt samarbete på dataområdet

I april [984 antog Nordiska ministerrådet en handlingsplan på datatekno- logiomrädet. Handlingsplancn kommer att bilda grundvalen för nordiskt datasamarbete under den närmaste femårsperioden.

l inledningsavsnittet understryks att syftet med handlingsplanen är att forma en nordisk samarbetspolitik på dataomrädet, inte en gemensam nordisk datapolitik.

Avsikten är att identifiera de områden som kan utvecklas gemensamt med största fördelar för de enskilda länderna. Ett motiv för ett sådant samarbete är att det är ekonomiskt och tekniskt krävande för ett enskilt land att genomföra en totalsatsning inom samtliga samhällssektorer. De: ligger samordningsvinster i att koordinera forskningsinsatser och informa— tionsutbytet mellan de nordiska länderna på detta område.

Handlingsplanen ringa: in sju huvudområden för det nordiska samarbe- tet — industriell utveckling

Prop. H&M./85: 220 ! ltt

— och :e.ekomm'.:nikatio

—— (i.....

— st:-:tid:-.rd'..:'disering. tr.. n:.

3 lt!

— '.:t'o:ldr-.in_'._: och grundforskni:tg.

"alpolitilt

_ :::ientiig ot'valtning

i stort sett är 'nat'tdiingsplanet: upplagt: som ett brett åtgärdsp: U:"...er resp. huvudområde uppdrar Nordiska ministerrådet åt olika är::— i:e'.smannakomnii:ter att inieda resp. fullfölja redan på'tbö:j.':d ve:'i-'.saml:et inom skilda samliällssektorer. Datasamarbetet finansieras huvudsakligen över den allmänna budgeten. 800000 NOK reserverades under iir l983. För är ItiS—'t har ministe ':'f 'et anslagit 2 milj. NOK. Dessutom finansieras vissa åtgärder över 't-tulturbudgeten för projekt inom kultur- och utbild— ningsområdet.

Den i särklass största satsningen kommer under den närmaste fem:":rspe- rioden att utgöras av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprogram på dataområdet. ] handlingsplanen anges att 100 milj. NOK skall avsättas fr.o.m. år 1985 i syfte att ge ekonomiskt" stöd till datateknologiska forsk- nings- och utvecklingsprojekt. på sikt för att stödja nordisk industri. En delfinansiering p.: minst SD 9? från företag. forskaingsinstitutioner m.m. förutsätts. Nordiska lndustriftimden och NORDFORSK (nordiskt samar— betsorgan för tillämpad teknisk-vetenskaplig forskning) har fått i uppdrag att utarbeta närmare riktlinjer för programmet.

i övrigt har Nordiska ministerrådet för år l985 avsatt 6.4 milj. NOK för olika projekt inom de prioriterade samarbetsområdena.

7 Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag har anfört om nordiskt samarbete på dataomrä- det.

Prop. 1984/85: 220 ll !

lilla

1-1 r,— r.

Utd I'Itt'; KN [) "tl S'l'RTl l") EPA l—ZT E lvl l-"ZNTET PROTU lx'. DLL

vid regeringssammanträde l985—ll1l—(lb

l-"örcdragande: statsrådet l3'cterson

Anmälan till proposition om dalapolitik

] Inledning

Datateknikens utveckling grundar sig frätnst pa den utomordentligt snabba utvecklingen av mikroelektroniken. Elektronikkomponenterna blir ständigt billigare, kraftfullare och mer kompakta.

Datorernas värde ligger i att de snabbt bearbetar stora datamängder. Detta gäller inte bara siffror, utan i ökande grad annan typ av information som text. bilder. ljud och mätsignaler av allehanda slag. Datorer förekom- mer inte heller enbart som separata apparater. Små s.k. processorer byggs in i allt flera slag av maskiner, instrument och fordon. Mer sofistikerade automatiska funktioner blir då möjliga.

Samtidigt blir det allt vanligare att datorer utnyttjas för att kommunicera med andra datorer. Detta underlättas av att telenäten utvecklas mot att i ett och samma system överföra säväl tal. data som bild. Kostnaderna för överföring har visserligen inte sjunkit lika drastiskt som för bearbetningen, men runt om i världen görs nu kraftfulla insatser för att få fram radikalt billigare överföringsteknik. Fiberoptik och sattelitkommunikation är två viktiga delari dessa satsningar.

lntegreringen av datateknik och kommunikationsteknik har radikalt för— ändrat vära möjligheter att lagra, bearbeta och sprida information. Denna utveckling gör det befogat att tala om en särskild informationsteknologi.

lnformationsteknologiska produkter och system kommer till användning i en mängd sammanhang. Information kan lagras, hämtas fratn och trans- porteras över långa avstånd. information från hela världen kan finnas tillgänglig vid samma terminal. I dag är tekniken viktig för informationsbe— handling på kontor. banker. sjukhus etc. Den är en viktig del i vårt telekommunikationsnät. Den kan rationalisera rutinmässigt ingenjörsar- bete vid konstruktion av elektronik. maskiner. byggnader etc. Sofistikera- de system används för styrning och reglering av fordon. maskiner. produk- tionsprocesser och t.o.m. hela produktionssystem. Den nya tekniken finns i en mängd konsumentprodukter. Direkt säljs den i form av bl.a. TV,

Frun. WS$/lli: "723 HZ

. klockor. video.

. andra produ'

. utityttiat fra

:! sina verl;sarn.*.cter.

har '-.-';':ri'.

hovet av utlänt i.,l; .'j'. .....tos. l:. 'cti'iiCZ'iliZtlESl-ij teknik ii: :)

stort. men i Siv-' erige har in: i.; anda! etta.-ts Y.:l med att till pa tekniker-. p

ct= "" En 'föt'kltn'iug till d ".llL '..i:' att svensk industri arbe—

t"' ' nen interntionell i—zonknrreas. Er. annan förklaring;- är den svenska f:.e'.:fonemogsrörelsens traditionellt positiva inställning till av tel-'.nik. N_v

'—':ni';.'. och nya svsten: har i huvudsak kunnat byi agas upp oc 'n "enar—Lutas i erka n. m-l 'an tekniker och användare. . veri :e har ock si'. s'. :ai.a-. sit-. en världsledande position vad gäller arbets-

s ergonomiskt. standard. I landet finns '...vanem rade industriföte— ekommunikationsindustrin är bland de ledande på världsmarkna—

den.

Det totala produktionsvärdet inom svensk informationsteknologi var är 198323 miljarder kronor. Detta skall jämföras med siffran för är l982. som var 18,4 miljarder kronor. dvs. _en tillväxt med ca 25 %. För är 1932 visade handelsbalansen. inom ett a område ett överskott nted drygt en miljard kronor (införsel 13.320 miljarder kronor resp. utförsel l4.390 mil— jardcr kronor).

Produktionen inom de olika produktscgmenten framgår av följande fi- gur:

Prop. ”JM/851220 1 13

Data över svensk elektronikindustri

Produktsegment Belopp, 1000 Mkr

' 2 3 4 5 6 7 B 9 10 Datorer och ' kringutrustningar

Övriga utrustningar för kontorsautornation

Telekommunikation

Ovriga kommunikations- utrustningar

Utrustningar för industriell automation

Medicinska produkter med stort elektronik- innehåll

Mikrokretsar

Andra komponenter % .

&?

Konsumentelektronik Prod. 1982 _ Prod. 1983 ' ' "

införsel 1982

Uttörsel 1982 E

. Produktionsvärde 1982 | : 18.400 Mkr 1983 22.900 Mkr

, Iniö | 1982 — Tlllväx'ltakt 25 % rse

— Handelsbalans +1.070 Mkr

Ej % . m

Ericsson , Teli, FFV Verksamheter inom Utlandsägda Mindre och medel- andra svenska stor- företag (1.1.1984) 5105 Slälmändisa företag svenska företag

Källor: SCB industristatistik

figur 1. Svensk informationsreknologiindustri åren 1982—1983.

Prop. l.?)HLl/SE: llt?

J:.

Den nya tekniken får 3.-'tt.-_-.rligare kraft av stora tt!=.tt:n.:klirtg:sitt52ttser i flertalet stora ittdttstt'iliindet'. Om Sverig-: också i framtiden skall dra bästa nytta av informatioztsteknologin. måst-:. vi ttpprätthilllat vär komp-etern; och inte tvingas bli passiva-t mottagare av utiantilsk teknik. På vissa punkter itör förl'tållandena förbättras. så att Sverige kan behålla n'töilitglte en att ee! ka den nya tekniken. Inom ett begränsat antal områden li

fronten. En framskju-

ten position är nödvi'indig för att sverige skall kunna delta i det internatio— nella forskningsutbytet. forskning i klass med den itttcrt'tationella forsknir

För att näringsliv och samhället. i övrigt skall kunna utnyttja den nya tekniken på bästa sätt krävs utvecklingsinsatser av sådan omfattning, och bredd att satttordnade insatser ofta är nödvändigt-t. i många länder har man dragit konsekvenserna av detta och startat stora program, där samverkan mellan olika aktörer är centrala moment.

Av detjag nu sagt framgår att utvecklingen inom informalionstcknolo- giområdet under det närmaste decenniet kommer att vara en av de vikti— gaste industripolitiska frågorna. Jag avser att i det följande. redovisa de. initiativ som har tagits. eller planeras, från regeringens sida inom industri— departementets vcrksam'netsområde inom informationsteknologiomrädet.

2. Nationellt mikroelektronikprogram ( NMP)

Riksdagen beslötli december 1984 att. efter förslag av regeringen. påbör— ja ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/8428. NU ll, rskr 130). Regeringens proposition utgick från ett. förslag som utarbetats av styrelsen för teknisk utveckling (STU). efter samråd med flera andra myndigheter och företag.

Enligt riksdagens beslut är mikroelektronikprogrammet femårigt och indelat i fyra delprogram:

1. Utbildning, 2. Grtmdfarskning. 3. Mil/inriktadforskning och 4. Indu- striell utveckling. Delprogram ]. Utbildning har en begränsad målsättning och syftar till att ge större möjligheter till anskaltning av kvalificerad utrustning för datorstödd konstruktion av integrerade kretsar. Därigenom kan nivån inorn utbildningen höjas. I första hand har medlen fördelats till högskolor och universitet via universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Vidare in- rymmer delprogrammet förslag till speciella insatser för vidareutbildning och kunskapsspridning inom industrin vad gäller kretskonstruktion. Av- sikten är bl. a. att små och n edelstora företag snabbt skall kunna tillägna sig den nya tekniken och att bereda gymnasielärare tillfälle till vidareut- bildning inorn omrädet. Inom ramen för delprogram 2. Grundforskning håller en samordnad halvledarforskning på att byggas upp. Uppbyggnaden sker gradvis och

Prop. Hilal/85: 220 : 15

programmet syftar till att möjliggöra "vidgade insatser av svenska forskare när det gäller viktiga problem inom halvledarforsl:ningen. ll)ärigenont sti- muleras kunskapsutbyte! med den internationella forskningen på området. Härigenom kan nivån på forskningsutbiltlningen höjas och antalet forskar— studerande ökas. Vidare möjliggörs ett ökat kunskapsflötle till de svenska gruppe—: som arbetar med halvledarfysikens tillämpningar i komponenter. kretsar och system. Detta väntas på sikt leda till en förstärkning av den svenska clektronikindustrin. Till grund för satsningen ligger en rapport som har utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt av naturvetenskapliga forsk- ningsrådet (Upprustning av svensk halvledatforskning 1983-0149).

[)(-lpw.»grum 3. Målinrikmdforskning avser att förstärka kunskaperna inom ny halvledarteknik vilka väntas bli av stort intresse för industrin under senare delen av l980-talet och under l990-talet. Den nya tekniken omfattar bl.a. s.k. givare, optoclektronik. bildkomponenter. mikrovågs- komponenter samt nya halvledarmaten'al bl.a. galliumarsenid. Delpro- grammet utgör en del av STU:s insatser på detta område.

! delprogram 4. Industriell utveckling ingår f. n. åtta utvecklingsproiekt. Dessa skall. genom kollektivforskning och teknikupphandling i vid me- ning, stärka den inhemska förmågan att konstruera och producera kompo- nenter, bl. a. kundanpassade. kretsar. För genomförandet av delprogram- met har ett särskilt programråd tillskapats. I detta ingår cheferna för försvarets materielverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar. televerket och styrelsen för teknisk utveckling.

Mikroelektronikprogrammets finansiering framgår av följande tabell (milj. kr.):

Delprogram 1983/84 1984/85 1985/86— 1986/87 Utbildning 7 7 4 Grundforskning 7 16 19 Målinriktad forskning 48 52 ”8 Industriell utveckling 25 47.5 70.5 Totala statliga medel 8.7 l24,5 Zl5.5 lndustrins bidrag 25 47.5 70.5 TOTALT (Stat + industri) 112 172 282

Jag går nu över till att redovisa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet.

Hänvisningar till S2

  • Prop. 1984/85:220: Avsnitt 4

3 Nationellt informationsteknologiprogram

I december 1983 beslutade riksdagen att påbörja ett nationellt mikro- elektronikprogram enligt förslag från regeringen (prop. 1983/84: 8. NU ll. rskr ISO). i enlighet med vad jag nämnt i det föregående. I samband med

Prop. '()84/1 5: 220 l lt:

detta beslut uttalade riksdagen. att ett nationellt informalionsteknolog gram 'orrrde presenteras för riksdagen under budgctärct WS$/85.

Regeringen gav därför i jutti l9$4 vissa myndigheter och verk som är direkt berörda av informationsteknologin i uppdrag att utarbeta ett under- lag till ett svenskt iniormationsteknologiprogram. Dessa var telverket. universitets— och högskoleämhetet. (Ul-IÄ). forskningsrädsnämnden. humanistisk-s::url'ti-'tllsvetettskt'tpliga forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet. delegationen för vetenskaplig och teknisk informations- ft'frrsörjning. skolöverstyrelsen. arbetarskyddsstyrelsen. arbetarslwddsfon— den t'ASl-T't. arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens industriverk. Vidare utarbetade överbefälhzwaren med stöd från försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt ett sattt- lat underlag för det militära försvaret.

STU. UHÄ och ASF fick i uppdrag att gemensamt samordna arbetet. Uppdraget slutfördes den 15 oktober 1984 och har därefter remissbehand— lats.

Programunderlaget innehåller i enlighet med direktiven en redovisning av pågående och planerade insatser uppdelat i tre block. ]. Mikroelek- tronik. 2. Systemteknik och 3. Informationstekrmlogins användning. Det första blocket utgörs av det nationella rnikroelektronikprogrammet. vilket jag tidigare redogjort för. Underlaget innehåller en genomgång av förut- sättningar för framtida användning och utveckling av informationsteknolo- gi i Sverige. Vidare har i ett särskilt avsnitt med särskilda synpunkter frågor berörts om profilering vid landets högskolor. internationellt samar- bete och förslag från vissa utredningar. ] ett avslutande avsnitt görs en samlad bedömning av områden med behov av ytterligare insatser.

Jag har redovisat mina och övriga berörda statsråds ställningstaganden med anledning av dels riksdagens uttalande, dels programunderlag och dels remissbehandlingen i regeringens skrivelse om planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet (_Skr 19841851218).

Jag avser att i det följande sammanfatta den redovisning jag lämnade i nyss nämnda skrivelse.

Det underlag som myndigheterna-har utarbetat visar att det under bud- getåret 1984/85 och l985/86 har beslutats eller planerats insatser om ca 1.17 resp. l.34 miljarder kronor för insatser inom utbildning, forskning och utveckling inom informationsteknologiområdet. '

Avsikten med regeringens uppdrag till myndigheterna var att inför det fortsatta arbetet med utformandet av programmet, få en genomlysning av de insatser som redan i dag görs och av de insatser som har planerats för kommande år antingen genom tidigare beslut av statsmakterna eller genom myndigheternas interna prioriteringar.

Inledningsvis vill jag mycket kort redogöra för de övergripande syn- punkter som har lämnats av myndigheter, näringsliv och organisationer i samband med remissbehandlingen av underlaget.

Prop. 198435: 220 l 17

Det finns en samstämmig syn att utvecklingen inom informationstekno- logiomrädct är av central betydelse för hela sarrrhällsutvecklingen. Denna uppfattning framförs av företrädare för näringslivet. fackliga intressen. kultur. tciekontmunikationer, militären och totalförsvaret.

Alla instämmer i behovet av'ett särskilt informalionsteknologiprogram. Dock bör vär profil vara nägot annorlunda än för de utländska program- men. Vi bör inte "kopiera” de utländska programmen. Sverige. kan som ett litet land. ej själv svara för en avancerad forskning inom alla viktiga områden. Ett svenskt program bör därför ha som utgångspunkt att värna om ett fritt informationstltbyte över gränserna. Samarbete med utländska infortnationsteknologiprogram bör därför eftersträvas.

Enligt de flesta remissinstanserna utgör programunderlaget en god be— skrivning av läget i Sverige och en bra redogörelse förde insatser som görs i dag från statsmakternas sida. Det betonas dock av flera att underlaget inte utgör 'ett färdigt program. Ett sådant bör utarbetas för att kunna påbörjas under budgetåret l986/87.

De insatser som i dag görs frän statsmakternas sida bedöms säsom otillräckliga. Denna åsikt delas av så gott som alla. Av mänga förs vidare fram att eventuella nytillskott till detta område bör kunna ske genom omfördelningar från andra områden. Det saknas dock konkreta förslag till sådana omfördelningar.

Så gott som alla önskar medverka i den fortsatta planeringen. Ericsson. lngenjörsvetenskapsakademien och ASEA har föreslagit att en högnivå- kommitté skall tillsättas för att utarbeta ett handlingsprogram.

Behovcn av en utökad utbildningskapacitct betonas av alla. Åtgärder efterlyses på alla nivåer. Från specialistutbildning inom civilingenjörsut- bildningen till den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Vissa har ansett att endast specialistutbildningen bör ingå i ett informationstcknolo- giprogram.

Det konstateras. av bl.a. överbefälhavaren. att behoven av FoU inom informationsteknologiområdet är likanade inom flera sektorer. Med anled- ning av detta efterlyses en samverkan över sektorsgränserna.

En högre grad av profilering av forskningen vid högskolorna förordas. RRV exempelvis anser att statsmakterna mer'aktivt bör stödja vissa centra såsom elektronikcentrum i Kista.

Beroendet av utländsk teknologi berörs av många. Sverige bör ha en bättre handlingsberedskap för olika typer av krissituationer. För vissa strategiska komponenter och system bör vi minska beroendet.

Statsförvaltningen bör aktivt användas som ett informationsteknologiskt "försöksfält". RRV anser att medel bör frigöras genom att äldre datasy- stem avvecklas och medlen används för att utveckla nya system.

Det framgår av remissbehandlingen att informationsteknologiområdet kommer att ha stor betydelse för såväl de olika sektorerna inom staten som för svenskt näringsliv det kommande decenniet. Programunderlaget visar

Prop. 2934/851220 : 18

också att det redan i dag görs omfattande insatser från staten för att främja utvecklingen.

Avsikten med remissbehandlingen av progratnunderlaget var att gt: rege— ringen underlag för dels en bedömning om ntymiigheternas interna priorite- ring av informalionsteknologin är rimlig och anpassad till behoven. dci: ou": programunderlaget var itelti-ickande. vad giiller ret'ltwisningen av statens insatser inom informationsteknologiomrädet dels om balansen mellan blocken i programunderlaget är väl avvägd. Jag tvingas tyviirr konstatera att av dessa frågor gav remissbehandlingen endast underlag för att bedöma den andra. Programunderlaget utgör ett bra underlag för bedömning av de insatser som görs från statsmakternas sida för att främja en positiv utveck- ling inom informationsteknologiomt'ädet. [ fråga om balansen mellan insat- serna inom de olika blocken katt det. konstateras att nftgot underlag ej finns för att bedöma om denna är väl avvägd. Det. finns dock ett entydigt stöd för att utbildningsområdet under de kommande åren bör prioriteras högt. Speciellt gäller detta högskoleutbildningen. [ fråga om myndigheternas interna prioritering av området saknas underlag för att göra en bedömning.

Med utgångspunkt i programunderlaget och remissbehandlingen gjorde jag i nyss nämnda skrivelse den bedömningen att det f.n. ej finns tillräck— ligt underlag för att omgående lägga fast ett informationsteknologiprogram. Med hänsyn till att såväl programunderlaget som remissbehandlingen läm- nat ett antal centrala frågor obesvarade får arbetet nted dessa drivas vidare inom regeringskansliet.

På elektronikkomponentområdet har Sveriges beroende av utlandet allt— sedan halvledarteknologins genombrott varit mycket högt. Detta utgjorde under många år inte något större problem. Svenska systemleverantören hade på världsmarknaden tillgång till standardkomponenter varmed kon- kurrenskraftiga systemprodukter' kunde konstrueras och tillverkas. l bör- jan på 1980-talet framstod allt tydligare att utvecklingen mot alltmer högin- tegrcrade mikrokretsar tillsammans med de snabba framstegen på området datorstödd konstruktion, skulle leda till att för speciella ändamål "skräd- darsydda" (kundanpassade) komponenter skulle möjliggöra effektivare systemlösningar. Stora system skulle kunna realiseras i ett fåtal mikrokret- sar på så sätt att systemlösningen konstruerades direkt in i dessa kretsar. Med andra ord skulle systemkonstruktionen till stor del bestå av konstruk- tion av kundanpassade mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle till stor del bestå av tillverkning av mikrokretsar. Mot bakgrund av dessa utvecklingstendenser och mot bakgrund av vår relativt sett mycket blyg— samma inhemska mikrokretstillverkning samt de embargotendenser som började framträda beträffande högteknologi, framstod det som mycket angeläget. att snarast vidta kraftfulla åtgärder på mikroelektronikområdct för att söka förhindra att vår framtida systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet, som jag nyligen redogjort för, framstod således som en nödvändig strategisk satsning.

”rop 1984l85:22tl 119

När de '» gäller statens insatsf'rlorlorsknin" oeh teknisk utveckling inom övriga delar av lniUinl'clllonblClxllOlt-f'lomlddCl. är läget något annorlunda. Svensk industris främst" möiligheter inom informationste.;nologiomrädet ligg-e; enligt min mening inom s'»' siemt teknik och användningen av inl": .'.u'ma— tions teknologi inom andra nänngsgrenar. ”» i har inom dessa omräden i dag en internationellt sett bättre ställning. Deta innebär att vi har längre tid för att planera åtgärderna än som stod till buds för mikroelektronikprogram- met.

Jag har i nyss. nämnda skrivelse förordat att ett handlingsprogram bör utformas för budgetåren l986/S7—l989!90. Det första av de fyra åren bör därvid bet aktas som upptakten till ett treårigt. program. Planeringen för detta treåriga program sammanfaller därigenom med planeringen inom det forskningspolitiska området i stort.

Ett särskilt handlingsprogram inom informationsteknologiomrädet krä- ver att frågan betraktas i ett större perspektiv än inom vissa myndigheter eftersom behoven inom olika sektorer inom staten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivets behov. Jag finner det därför angeläget att olika aktörer i industri och offentlig sektor aktivt söker identifiera behov av insatser av gemensamt intresse och samverkar vid dessas genom- förande. Detta för att hushålla med våra begränsade resurser för forskning och utveckling.

Inom staten är det ett flertal sektorer som kommer att medverka i utarbetande och genomförande av handlingsprogrammet bl.a. försvars- makten. telekommunikationssektom. högskole- och forskningssystemet. arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöorganen. vissa industripolitiska organ samt ansvariga myndigheter för införande av informationsteknologi i den civila statsförvaltningen.

Jag övergår nu till att redovisa vissa förslag som har lämnats i samband med data- och elektronikkommitténs slutbetänkande.

4 Data- och elektronikkommittén, m. m.

Data— och elektronikkommittén (DEK) har haft i uppgift att utreda datateknikens och elektronikens betydelse för näringslivets utveckling och att i den mån det befunnits lämpligt föreslå åtgärder för att underlätta teknikens användning. Kommittén har bedrivit arbetet i etapper med lö- pande avrapportering. DEK har i tre sammanhang lagt fram förslag till nya statliga åtgärder. i betänkandet (SOU l98l:59) Datateknik i industripro- duktionen föreslogs bl.a. att staten tillsammans med institutet för verk- stadsteknisk forskning (IVF) skulle bygga ut fem tekniska utvecklingscen- tra i anslutning till tekniska högskolor. Sådana har sedermera inrättats i Linköping och Luleå. IVF :s verksamhet i Stockholm och Göteborg har delvis liknande karaktär. I rapporten (Ds I 1983z6) Teknikspridningspro-

Prop. 198455: 220 120

gram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik föreslog DEK ett antal åtgärder för teknikspridning av ittdusu'irobotar i anslutning till ett internationellt symposium om robotar i oktober 1984. I rapporten ("Ds I 1983: 27) Förslag till åtgärder avseende flexibla tillverkningssystem (PM l) lngettjörsu[bildning för industriarbetare (PM Zl föt'eslt'ig DER åtgärder för att främja utveckling av flexibla tillverkningssystcm. liiörslaget har lett till beslut om ett särskilt program vid statens indttstriverk (prop. 1983/84: 13." " -- 139. nu 43, rskr379). " DEK har i sitt slutbetänkande (SOU 1984: Sl) Datateknik och industriell förnyelse lämnat en översiktlig beskrivning av datateknikens betydelse för industriföretagen under 1980—talet. Det som presenteras härröri huvudsak frän sådant utredningsmaterial som DEK rapporterat utförligare i tidigare publikationer. Betänkandet innehåller därutöver DEK:s överväganden i fråga om ittdusttipolitikens roll i sammanhanget.

l slutbetänkandet framhålls att svensk industri internationellt sett ligger långt framme när det gäller datateknikens användning. Detta gäller trots att Sveriges industriproduktion totalt sett har stagnerat under hela perioden 1975 till 19%. Den volymmässiga stagnationen under dessa år var mycket mera markerad i Sverige ätt i andra industriländer. men ändå tycks Sverige ha hävdat sig bra just närdet gäller användningen av datateknik. DEK bedömer att datateknikens spridning kommer att fortsätta i samma takt som hittills under resten av 1980-talet. Den fortsatta spridningen förutses bl.a. komma att innebära alltmera långtgående samordning av olika slags datorstyrda maskiner och en successiv integration av informationssyste- men för olika delar av ett företags verksamhet.

DEK diskuterar bl. a. behovet av åtgärder för att främja datateknikens spridning i industrin. DEK konstaterar. att företagen själva måsta fatta de avgörande besluten om vilken teknik som skall användas. Statens uppgift är bl.a. att medverka till att den industriella miljön blir gynnsam för fömyclse. DEK understryker också ytterligare betydelsen av att det finns goda möjligheter till teoretisk vidareutbildning som passar personer som är verksamma inom industrin. Kraven på teoretisk utbildning ökar kraftigt för många olika befattningar. De korta kurser som f. n. ordnas av åtskilliga företag, studieorganisationer m. fl. äri många fall otillräckliga.

DEK tar också upp frågan om det finns motiv för att vidta betydligt kraftigare årgärder än hittills för att främja användningen av datateknik. Detta har aktualiserats bl. a.. av det faktum att flera andra länder har infört omfattande statliga subventioner för direkta investeringar i vissa slag av maskiner. t. ex. industrirobotar.

DEK föreslår inte något sådant system för Sveriges del. Kommittén bedömer att svensk industri även i fortsättningen kommer att ha god förmåga att utan den typen av subventioner tillgodogöra sig tekniska landvinningar. .

Slutligen tar DEK upp frågan om samordning av datafrågor i industripo—

l'rtip. FHM/85: 220 121

litiken och vad det finns för institutionelia förutsättningar för en effektiv intiustripolitik på detta omrädet. Statens industrivcrk (SlND) och styrel- sen för teknisk utveekling bör enligt Dliilx' i ökad utsträckning samverka när det gäller att bedöma utvecklingen och eventuella behov av åtgärder när det gäller datafrägor i industripolitiken.

DliK:s slutbetänkande har remissbehandlats. Remissinstanserna delar i allt väsentligt Dfii'x'zs bedömningar. En sammanställning av ren'tissvaren bör fogas till protokollet till detta ärende som underbilaga [.

Föreclmgundr'tts (Itverrägam'len

Som jag nyss har redogjort för., har en rad statliga åtgärder vidtagits för att underlätta användningen av ny teknik. Varken i DEKzs slutbetänkande eller i remissvaren har några krav på ytterligare direkta statliga åtgärder framförts. Ävcnjag delar uppfattningen att det i första hand ankommer på företagen att avgöra på vilket sätt och i vilken takt ny teknik skall utnytt- jas. Jag är inte beredd att f.n. förorda några ytterligare insatser av detta slag utöver de som redan har beslutats eller föreslagits. Jag återkommer strax till vissa regionalpolitiska åtgärder för teknikspridning.

Några remissinstanser pekar på att DEK huvudsakligen behandlat verk- stadsindustrin och att de vidtagna åtgärderna främst har inriktats på den. Jag vill i det sammanhanget peka på betydelsen av den kollektiva forsk- ningen, som — när det gäller produktionstcknik -— i betydande utsträckning arbetar med datateknikens utnyttjande i produktionen. Den kollektiva forskningen täcker in i stort sett hela industrin.

] samband med STU :s treårsprogram för budgetåren 1984/85—1986/87 (prOp. 1983/84: 107. NU 45, rskr 407) har beslut fattats om igångsättning under budgetåret 1984/85 av verksamhet inom insatsområdet Flexibel automatiserad montering.

Liksom flera remissinstanser anser jag att" utbildningsfrågorna är av stor betydelse när det gäller spridningen av ny teknik.

Jag vill därvid peka på verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Före- tagsutveckling (SIFU). SlFU omsätter ca 80 milj. kr. per år, varav en mindre del finansieras genom statsbidrag. SlFU:s elektronikavdelning be- driver fortbildning genom korta praktiska kurser inom olika ämnen med anknytning till elektronik och datateknik. SlFU kan också tillhandhälla företagsanpassad utbildning och viss konsultverksamhet inom området. Jag vill i detta sammanhang erinra om att de förnyelsefonder som riksda- gen beslutat om (prop. 1984/85: 86. Pil) 9, rskr 108) bl.a. kan användas för att finansiera utbildning som förbättrar de anställdas möjligheter att utföra arbetsuppgifter i företaget.

Jag vill också nämna SlND:s och de regionala utvccklingsfondernas insatser för att främja utnyttjandet av ny teknik bland de små och medel- stora företagen. Bl.a. kommer'under år 1985 att påbörjas ett tekniksprid— ningsprogram som omfattar bl.a. marknadsorientering av produktionen,

Prup . 198455: 220 122

stöd till flexibla tillverkningssvstem, utbyggnad av s. k. C.L'tl.).-'C.—*-.ivl—ecn!ra samt ny teknik inom sägverl—z och snickeriindustri.

Utnyttjandet av data och elektronik i produktionen växer snabbt. För att 'nedötna behovet av ytterligare statliga åtgärder krävs en fortlöpande infor- mation om lil. a. vilka resurser som företagen satsar och vilka resultat som uppnås. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om har en sådan inft'u'mationsinsamling och analys bör ske..

Jag vili i anslutning till detta avsnitt nagot redogöra för de initiativ regeringen har tagit. eller avser att ta, i fråga om teknikspridning som ett regionalpolitiskt medel.

Utvecklingen inom informationstcknologiomrftdct har även uppmärk— sammats inom ramen för regionalpolitiken. I den regionalpolitiska utred— ningens betänkande (SOU 1984: 74) uppmärksammades; de brister och speciella problem som försvårar teknikspridningsprocessen i de regional- politisk! prioriterade områdena.

i den proposition (l984/85: l15) om regional utveckling och utjämning som regeringen nyligen förelagt riksdagen har jag lämnat förslag till olika åtgärder för att åstadkomma en ökad kunskaps- och teknikspridning. l syfte att stärka högskolebaserad forskning och utveckling i Norrland före— slår jag att medel avsätts för satsningar på bioteknik vid universitetet i Umeå, datateknik vid högskolan i Luleå och rymdteknik i Kiruna. Vidare förslås att särskilda medel ställs till regeringens förfogande från anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. för stöd till teknik- och kunskaps— spridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Den föreslagna förstärk- ningen av ovannämnda anslag innebär också att länsstyrelserna tillförs ökade resurser som kan användas till olika teknikspridningsproiekt.

I nämnda proposition aviseras att jag kommer att föreslå regeringen att länsstyrelserna får i uppdrag att genomföra ett regionalt programarbete inom data— och elcktronikområdet. Dettahar sitt ursprung i dataelfektut- redningens förslag om att regionala utvecklingsprogram för data- och elek- tronikområdet bör utarbetas i länen. Utredningen menar att regionalt base- rade insatser är ett effektivt medel för att få till stånd en god teknikan— vändning. Denna uppfattning styrks av erfarenheterna från de regionala FoU—råd och forskningsstiftelser som på senare år växt fram, ofta i anslut- ning till de mindre högskolorna. De nya samverkansorganen har bidragit till ett förbättrat kontaktnät och effektivare former av informationsutbyte och kunskapsöverföring mellan företag och utbildningssektorn. ! flera fall har dessa organ i sin tur medverkat till att teknikcentra i olika former skapats. Länsstyrelserna har bl. a. genom sina medel för regionala utveck- lingsinsatser spelat en aktiv roll i dessa regionala aktiviteter.

Regionala utvecklingsprogram bör passa väl in i de regionala teknik- spridningsaktiviteter som jag kortfattat här redogjort för. Enligt min me- ning föreligger behov av ett visst program- och samordningsarbete efter—

i'rup. lflS'éZr' "8:5- 22iJ l"?-

sorz". utvecklingengärs saa i..-Dt o ch nt'fi- ngt-". aktiviteter pa...-.'.. son. ber aktören Vidar-'.' hör en .'.'.:.mor.:. nad process kuifntna igang i samtliga lär..

! den regionaipolitiska ;:n'opositioner. :.'.VlSi'Tl'izå-f ocksä et.! tllfftldl'ttt' Ställ-."). SJU. Lil—1.3. och SÖ att? följa de Ulll'..il't egionai a v "rk'amneicri'... med

teknik— och kunskapss ridning till små.. och . iedelstora .öre !: lg. s'v'nt att ta initiativ till samverkan och inlorn uttionstitbji'te mellan projekt i olikt-a regio- ner. De centrala myndigheternas främsta roll inom i'egionalpolitikcn hör var :=. samordning. rild"ivnii'.i_'. och utformationsöverföring som komplement t. ll det decentraliserade b::sltttsfa' .andet. De nvss nämnda myndigheterna-i i' ar. bi.. ameti kompetens inom resp. sal-:ontrftde och dels g.: lt. nen bistånd i nekande verksamhet och ] prograirrarht't-L'L dels ge reg-: rin '. en samlad bild av de regionala teknikspridningsaktivitetm'na.

5 Dataeffektutredningen

Dataeffektutredningens. DEU (A l978:tl5). slutbetänkande (SOU l984:20) Datorer och arhetslivets förändringar innehåller två förslag om tidigare inte har behandlats av regeringen. Jag anhåller nti att få. ta upp dessa.

Centrtmzför administra/iv drlluutverkling

Det första förslaget rör inrättandet av ett centrum för administrativ datautveckling, Verksamheten för centrat bör enligt DEU vara indelat i tre områden: forskning. industriellt utvecklingsarbete och användarfrämjande åtgärder. inom områdena forskning och industriellt utvecklingsarbete bör följande arbetsområden väljas:

— spridning av forskningsresultat

— industriell anpassning av forskningsrcsultat

— utveckling och modifiering av programvara

— utveckling och modifiering av systcmutvecklingsmetoder och modeller — utveckling och modifiering av metoder för utvärdering av datateknik — standardiseringsarbete

— teknikbevakning

Som skäl för förslaget att inrätta ett centrum för administrativ dataut- veckling anger DEU att de mindre företagen ofta saknar egen kompetens på dataområdet och blir därför starkt beroende av datorleverantörcrs och datakonsulters information och kompetens. De mindre företagens kompe— tensbrist kan göra det svårt för dem att välja mellan olika leverantörserbiu— danden. Den programvara som erbjuds är ofta tillverkad utanför landets gränser och tillfredsställer inte alltid arbetsorganisatoriska, arbetsmiljö- ntässiga och ergonomiska krav.

Förslaget har remissbehandlats. Flertalet bland de som yttrat sig är negativa till inrättande av ett centrum för administrativ datautveckling,.

Prop. !()84/851220 124

Riksrc'visiwzst-'."r/.'t'.' exettmeivis anser att skälen till att inrätta ett centrum är otillräckiiga. STI./' anser att de mindre företagens dataanvändning bör främjas och förbättras men anser att dessa mal är möiliga att. nii inom ramen för befintliga och pianerz'tde verksamheter och prttigram. Stats/crm- lur."! hat' en likartad uppfattning. R:")..it'rr'rlutför-bundet anser inte att tillräck— liga motit angivits för att inrätta ett centrum. De. övriga som har avstyrkt ...- .t-lntit'tisktt t't'ntr.'.'li:)_vr.""iri, iiin.t'.s't_vr('fs(em.u' i I"."it'tmcutlands. ('iiit'lebm'gs, Väst.:rlmtiz'rm Mn. unter.-l;.'ilzg..jbrtdcr'n(t (' .'t-fulmrihm och If'äxrurbnrn'.'ts frin. Svens/.'t: (U'!)('lxgitf(IEfÖrC'Iti/lgfll. SIND och (Tc/tm'a/.:)rgmt[Nationen S ;". ('( I).-"SR .

Enligt (hundringar[anv/is mening finns det starka skäl till att i en utred- ning pröva behovet av ett sådant centrum men med en något bredare verksamhet än vad DEU har föreslagit. TCO ser förslaget som ett steg i rätt riktning. 1.0 anser att förslaget böt' ktmna realiseras genom ombildning av Svenska Institutet för systemutveckling (SISU). Övriga som har till- . styrkt är ska/övcrslyre/smt. läns.t't_yr.=3lxcn i Väst(frnorrlunc/s län. utveck- littgsjbndcn t' Västmanlands län, expertgrupper.förhrskning om regional ulveL'k/ing, [t'/everkel och Fredrika-Bremerförbundet. Afbemr.t'k_v.'1'd.s;fmz— den vill inte definitivt avvisa tanken på inrättandet av ett centrum men påpekar att på nuvarande stadium synes dock finnas så många oklarheter att beslut härom bör anstå. Landstingsjörbun(Im anser att förslaget är alltför löst skisserat för att ge underlag för ett ställningstagande.

Föradragandens överväganden

"Det nystartade Svenska institutet för systemutveckling. SISU. genom- för ett kollektivt forskningsprogram finansierat av STU och Intressentför- eningen för svensk informationssystcmutveckling, allt enligt ett mellan de tre parterna ingånget avtal. Programmets tre viktigaste delar utgörs av: —— Människa/maskininteraktion, databaskonstruktion. informationssys- tem. flöden i kontorsmiljö och konferenssystcm. Målet är praktisk me- todik för analys och utveckling av informationssystem i kontorsmiljö. —— Målproblem och analys av verksamhet. beslutskrav och konsekvenser. Målet är att i prototyp ta fram ett avancerat datorbaserat verktyg för att hantera all den information som samlas in och bearbetas i tidiga faser av systemutveckling. .

— Administration av datorbaserad information. Målet är att för datamodel- Iering ta fram ett enhetligt språk, ett praktiskt orienterad metod och handbok samt en prototyp för datorstöd.

Tillkomsten av SISU innebär att delar av det centrum för administrativ datautveckling som föreslås av DEU kan förverkligas. I den nu igångsatta verksamheten vid SISU finns dock ännu ej inriktningen mot mindre före— tag och de användarfrämjande åtgärder som utredningen föreslår. SISU:s program berör också intressen inom försvarssektorn.

Eftersom jag anser att SISU uppfyller stora delar av de intentioner som

VHIF. 1984-185: 220 PF.-

lite bakom Dlllåz' förslag '" lag inte beredd att förm'da ett inriittande av ett centrum för administrativ datattts'eeklirtg. Jag ansluter ntig därmed till majoriteten av de som yttrat sig om förslaget och del:-tr exempelvis riks- revisicmsvet'kets uppfattning att skälen ar otillräckliga. Jag får medveten ont att den inriktning mot smii— och medelstora företag. som ntredningsför- slaget innebär. inte till alla delar är uppfyllt genom tillskapandet av SIS U men jag anser att SlU har har en uppgift att verka för att de smii— och

medelstora företagens hehox- tillgodoses.

PI”U_t__'/'L'i(/Il _lif'lr .ftiuur/a/zs (Ii svens/t' s_t's'ttzf'm'mtree/(ling

Ett annat av de förslag som redovisats av dataeffek!utredningen rör ett särskilt program för stimulans av svensk systemutveckling.

Utredningen hänvisar till att teknikens utformning bör stå i samklang med verksamhetens och de anställdas behov för att uppnå en god total effektivitet. Utvecklingsarbetets genomförande påverkas enligt utredning- en i hög grad av den systemutveeklingsmodell som följs. dvs. den modell eller idealbild som beskriver hur själva utvecklingsarbetet hör ga till.

Enligt förslaget innehåller programmet dels ett FoU—program för fram- tagning av bra systemutvecklingsmodeller och dels medel för stöd till systemutveckling.

Kostnaderna för programmet beräknas för FoU-verksamheten till 10 milj. kr. för en femårsperiod och ca 10 milj. kr. för en treårsperiod för stöd till systemutveckling. Dessa medel bör enligt utredningen finansieras inom befintliga ramar från arbetarskyddsfondcn och STU.

Innan jag går in på mina överväganden vill jag redovisa vad remissin- stanserna ansett om detta förslag.

Bland de som yttrat sig finns det bland de flesta en positiv inställning till förslaget i stort. Till dessa hör rilesrevistmtsverket. sko/överstyrelsen. sla- tislixka centralbyrån, .t'tats/t'onlorcl, dutadelvgutionen, statens arbetsmil- jönitmnd. arbetarskyddsslyrelsen. urbelurskyddsj'bnden. länss'tyrels'ernu t' Malmöhus län och Västerbottens län. utvecklingsfcmdvn iMalmöltus län. TCO. televerket, försvarets materielverk. LO. Sveriges arbetsledarffir- bund. Kommunförbundet. CenIralarganisationen SACO/SR och Lunds- tingsfiirhundet. Rilcxrevisimtsrcrkcr anser att förslaget bör samordnas med informationsteknologiprogrammet.

STU ställer sig negativ till förslaget om det skall linaniseras inom befint— liga ramar. eftersom det i så fall sker på bekostnad av annan angelägen forskning. Även STU anser att det bör samordnas med informationstekno- logiprogrammet. Svenska arbetsgivarföreningen betonar de risker som är förknippade med standardisering av systcmutveeklingsmodeller. Statens industriverk och Utt'ecklingsjbnden i Västerbottens län avstyrker.

Prop. 1934/85: 22.6

Föredragandens överväg:artdcn

För min del vill jag framhålla att jag delar utredningens uppfattning att det är viktigt att utformningen av tekniken bör ståt i samklang med vert-;— samheten och de anställdas behov. I"")åirför är det rimligt att stor onts r;- tillåimpas vid val av systemutveeklingsmodell. Eftersom det. före programmet. åtminstone. delvis sammanfaller med SISU. som jag nyligen redovisade, och eftersom programförslag och remissbehandling skedde innan SISU tillskapades anserjag att ett eventuellt program för systemut- veckling bör utgå från de insatser som redan görs inom området. :t'iigar. om ett särskilt systerntttvecklingsprogram bör därför ses i ett brett infor- mationsteknologiskt st-tmmanhang. lämpligen i samband med ett handlings- program inom informalionsteknologiomrädet, som jag tidigare redovisat planeringen av. Min uppfattning överensstämmer därmed ted riksrevi— sionsverkets och STUzs.

Jag går nu över till att redovisa nationellt och internationellt arbete inom standardiseringsområdet. med anknytning till dataområdet.

6 Standardisering inom data- och teleområdet

Utformning av standard bedrivs traditionellt i sektoriella organ. vart och ett ansvarigt för sitt teknikområde. ] detta sammanhang är data-. el— och teleområdena av speciellt intresse. Standardisering bedrivs vidare på glo- bal. europeisk och nationell nivå. Härtill kommer att de nordiska länderna i stor utsträckning samverkar på nordisk nivå.Berörda organ är främst: International Organization for standardization (ISO), International Elec— trotechnical Commission (IEC). International Telegraph and Telephone Consultive Committee (CCITT). European Committee for Standardization (CEN). European Committee for Electrotechnical Standardization (CEN— ELEC), European Conference of Postal and Telecommunications Admini- strations (CEPf). Intemordisk standardisering (INSTA). Nordiska samar- betet på telekommunikationsområdet (NORDTEL). Standardiseringskom- missionen i Sverige (SIS), Svenska elektriska Kommissionen (SEK) samt televerket. Ansvarsfördelningen framgår av följande tabell:

data el tele globalt ISO IEC CCI'I'f europeiskt CEN CENELEC" CEPT nordiskt INSTA INSTA NORDTEL nationellt SIS SEK televerket

Standardiseringen omfattar såväl maskin- som programvara. Karakteristiskt för de senaste åren är att den tekniska utvecklingen gått raskt framåt, samt att gränslinjerna mellan de olika tckniksektorerna blir

Prop. Håål/85: 220 |:?

alltmer '.ttsut'idad. Detta har lett till ett alltmera komplicerat ntr'r'tster av samverkar. (neil: .-t'.' de olika sektorerna. ] Sverige ligger det sektor.. att;

data- och elorn ..tena inom indtistritlepartetnentet medan inom:..det vil: :.' pä kornmttnil' atiortse— cpi-.: tententet. ..EL betydelse-tull fakto: . ut'- veckling.: r. i 'ett: rop-'.'. a': att de E...:ropciska _... emensktt p. '. rtt: ,i—IC, son. '-tl'.. 'd. ' s: :: lurat-::: ings- och industrinolitik ta"it initiativ till än driva på standardiserinesarbetet ...-'. datt-'»: oeb teleornrådena. lnclw :;trir- inom EG it.-tr härvid v:' .it | rivande. Slilunda ryms standardise- rin:_1::initiativin om 5615 dat: l.:ehandiings- informationsteknologi- och te— _hOmnlU'lt....ltG'tspr ram. Sylte: är att riva ned nationella barriärer och därmed öka industrins korrkun'crtskralt pa en hårdnande internationell marknad. initiativet: syft ar inte enbart till stand. -trdisering uta :: även till ökat samarbete beträffande provning och s.k. eeniftering. Åtgärderna har därigenom bilde ett industripolitiskt och ett handelspolitiskt syfte för att skapa en enhetlig marknad.

EG:s åtgärder kan ställa övriga europeiska länder inom EFTA vid sidan om trtveklingen och ansträngningar görs därför att öka EF'I'A-Iändernas inflytande. på utvecklingen. Möjligheter till detta erbjuds eftersom EG primärt syftar till att driva pt": arbetet inom GEN/CENELEC och CEPT, organ där även EFTA-länderna har säte.

Eftersom Sverige både har en betydande data— och teleindustri och intar en framskjuten plats när det gäller teletjänster och utnyttjande av datatek- nik inom offentlig och privat sektor är det pågående arbetet av stor vikt för svensk del.

Denna utveckling torde ställa krav på ökat engagemang av de svenska standardiseringsorganen i det internationella arbetet. Vidare torde krävas en fortlöpande anpassning av nationella bestämmelser för provning och certifiering i syfte att öka den internationella harmoniseringen.

Viktigt för svensk del är emellertid att arbetet på europeisk nivå sker'i största möjliga samklang med arbetet på global nivå så att inte en onödig polarisering uppstår till förfäng för den totala utvecklingen.

7 JAS-projektet

Utveckling och anskaffning av ett ll 'gplansystem som JAS 39 Gripen innebär också satsningar på ny teknologi med en mängd nya applikationer för datorsystem och datorutrustningar inom flygplansystemet. Dessutom tillkommer behov av nya satsningar inom försvaret för system som som- verkar med ingpIansystemet, såsom t.ex. stndsledningssystem, kommu- nikation samt bas- och underhållssystem.

De resurser som satsas inom dessa informationsteknologiska områden innebär även att en väsentlig del av dessa kommer att gå till datorutveck- ling och datoranskaffning, vid sidan av JAS—projektet inom försvarets ram.

Prop. 1984/85: 220 128

l—"rz-itttl'ör allt hitt" har framhållas behovet av datorkapacitet för det s.k. strilsystcntct. som kommer att bli aktuellt för upphandling under slutet av l980- talet samt ”Mt-talet. Vissa systemtekniska studier har redan på"-ihär— jats. LäS—flygplanet kommer att innehålla åtta viktigare datoriserade del— system med tre kategorier datorer. som alla saniarhetz-ir. För att reducera kostnaderna för utveckling och underhåll av datorsystemens programvara har ett standardiserat datasystcmktmcept. SDS 80, utvecklats. Denna da— terat—veckling. on'tfattande såväl maskin som programvara samt metodik och kvalitet har. som ett led i lndustrigruppett JAS (lG JAS) utfästelser om att hl. a. medverka till teknikspridning från JAS-proiektet. presenterats för svenska myndigheter och industri.

Detta skedde i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakadcmien och STU på en s. k. temadag vid Chalmers Tekniska högskola. Ytterligare tt'c tek- nikspridningsdagar med informationsteknologisk anknytning har redan ge— nomförts, nämligen avseende CAD/CAM-teknik, reglersystem och om beräkningar på superdatorer vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Lund resp. Linköping. '

Intressant i detta sammanhang är att Ericsson Radio Systems (ERA) till industridepartementet har inkommit med en ansökan om medel till ett civilt teknikupphandlingsprojekt där JAS—projektets datorkoncept (SDS 80) skall utgöra stommen i ett avioniksystem för framtida civila flygplanprojekt. I projektet deltar förutom ERA även Scandinavian Air- lines System, Saab-Scania AB och luftfartsverket.

Utöver de nämnda informationsteknologiska aktiviteterna har ERA ut- fäst sig att senast år 1987 sysselsätta vardera 50 personer vid två nya mjukvaruhus i sysselsättningssvaga regioner. Ett av dessa skulle [Okali- seras-till Non-botten. ERA har efter överenskommelse med chefen för industridepartementet startat tre mjukvaruhus i dels Luleå. dels Skellefteå och dels Karlstad. Vid de två sistnämnda skall senast under år l987 vardera sysselsättas minst 25 personer. Tillsammans vid de tre enheterna har redan drygt IOO personer anställts.

Genom de utfästelser som gjorts av IG JAS olika utländska underleve- rantörer om industriell samverkan med svensk industri finns företag med omfattande informationsteknologiskt kunnande. Inom ramen för dessa utfästelser har även projekt med informationsteknologiskt innehåll kommit till stånd. .

Jag övergår nu till att något beröra ett annat Område med högt informa- tionsteknologiskt innehåll, rymdomrädet.

8 Rymdverksamhet

Svensk Rymdverksamhet bedrivs såväl nationellt som internationellt. [ den nationella rymdverksamhcten dominerar Tele-X projektet som

Prop. .1 984/85 : 220 129

::.vftar till uppsäntiande av ett experimentell satellit för direkt-TV och data/video överföring. Den nämnare. utformningen av experimenten åter- '-ttt definiera. Projet-net bedrivs i samarbete med Norge och till viss del Y:"..tkttid.

"-"-t annat. stort nationellt verkstttttltetsötttttfttle är ijärranalys sont omfat— tar s.:riil datamottagning i Kiruna från amerikanska satelliter som avance- rad datoriserad biirlbehandling av dessa data. Det senare området har tack vs.-re rymdsatsningen kraftigt utvecklats i Sverige.

*51 det internationella planet dominerar deltagandet i det europeiska ESA-samarbetet (European space Agency) som lett till det numera opera- tiva samarbete inom Eutelsat och omfattar vidareutveckling på tclesatcllit—

PI!"

idet. Vidare är sedan 20 år ESA ledande. i Europa när det gäller

info.—ande och utveckling av system för datoriserad informationssökning.

') Internationellt samarbete

Många av de frågor som aktualiseras av informationsteknologins (IT) utveckling och användning har en internationell karaktär. Detta ställer krav på ett aktivt internationellt samarbete för att främja utvecklingen och lösa de problem som kan uppstå.

I det följande tas i första hand upp multilateralt internationellt samarbete inom Norden. OECD och EG. Detta skall ses som en redovisning av det mer formaliserade samarbete som Sverige deltar i/alternativt söker delta i inom lT-området. Därutöver förekommer ett stort internationellt utbyte beträffande FoU på olika nivåer, bl.a. med Amerikas Förenta Stater. Uppmärksammade svenska forskningsavsnitt härvidlag är reglerteknik, bildbehandling och datalogi.

Nordiskt samarbete

Nordiska ministerrådet antog den 10 april 1984 den nordiska handlings- planen på datateknologiområdet (NU 1984: 1). I handlingsplanen har mi— nisterrådet — med beaktande av Nordiska rådets synpunkter på minister- rädsförslaget —— formulerat ramarna för en nordisk samarbetspolitik på dataområdet. HandlingSplanen skall - under fem år fr.o.m. 1985 — vara ett instrument. för att få fram lämpliga nordiska samarbetsprojekt inom sam- manlagt sju prioriterade områden. Det är samarbetsministrarna och ställ- företrädarkommittén som har det övergripande samordningsansvaret för handlingsplanen. Det löpande arbetet med att förverkliga dess intentioner bedrivs i tre huvudsakliga block;

— Industriell forskning och utveckling — Utbildning och grundläggande forskning — Övriga prioriterade områden

Ansvaret för det konkreta arbetet med att förverkliga handlingsplanens

9 Riksdagen 198—1/85. I saml. Nr 220

ks) l'rop. WS$/SS: 2” tl 130 intentioner inom dessa trt: block vilar pä olika organ. Det är Nordisk lndttstrifond som. tillsammans med NORDFORSK. har fått uppdraget att —— under ämbetsmannakonunittén för industripolitik — driva delprogram-- tnet för stöd till industriell forskning och utveckling.

Den s. k. DAKU—gruppen (Styringsgrnppen för nordisk samarbejde om datateknologi indenfor kulturområdet) och kultursekretariatet i Köpen— hamn svarar för huvuddelen av samarbetet inom områdena utbildning och grundläggande forskning. Här spelar också Nordiska forskningspolitiska rådet en betydelsefull roll.

et löpande arbetet administreras inom de övriga prioriterade områdena

— under tinisten'ädets stilllföreträdarkommitté — av ett rådgivande. ut-

skott i datafrägor.

l handlingsplanen har ministetrådet förklarat sig berett att under en femårsperiod satsa i storleksordningen 100 milj. norska kr. (NOK) på ett särskilt program för stöd till industriell forskning och utt-'ec'kt'ing. För det första året (1985) hade ministerrådet indikativt avsatt 20 milj. NOK. Ge- nom senare beslut har ministerrådet anslagit. 15 milj. NOK till programmet, medan 5 milj. NOK avses bli använda för att starta arbetet med industrimi- nistrarnas principprogram om teknisk FoU- samarbete.

I enlighet med handlingsplanen har ansvariga samarbetsorgan inom in- dustriscktorn under hösten 1984 lämnat ett underlag för ministerrådets beslut om närmare riktlinjer för programmet. Sådana riktlinjer har god- känts av industriministrama den 8 oktober 1984 och fastställts av samar-

, betsministrarna den 27 november 1984.

Det bör framhållas att de medel som ministerrådet siktar på att satsa under hela femårsperiodcn inte utgör mer än 3% av den sammanlagda nationella offentliga insatsen på området enbart under 1985. Härav följer att medlen inte kan räcka till för något väsentligt fristående nordiskt utvecklingsarbete. Däremot kan den nordiska satsningen skapa samverkan mellan nationella program och därigenom bidra till bättre resursutnytt- jande och i vissa fall möjliggöra gemensamt deltagande i större internatio- ' nella program.

Målen för delblocket industriell forskning och utveckling är: — det skall bidra till att höja kompetensnivån och konkurrenskraften i nordisk industri; programmet skall vända sig främst till elektronik- och dataindustrin men även annan industri. som tillämpar avancerad elek- tronik- och datateknologi i sina system och produkter skall kunna om- fattas av programmet; — det skall i första hand utgå från pågående och planerade nationella program; genom insatser med nordiska medel skall man sträva till att relevanta delar av dessa program genomförs i nordisk samverkan; i andra hand skall programmet kunna inrymma kompletterande insatser,

— det skall bilda grund för ett merlängsiktigt nordiskt industriellt samarbe- te.

;:

U| l" rop. 4/25. "3: Ansvaret för att administrera: :'erl saa: lt”: en a:: "':' Nior disl. industri-

i samt av ?J(Ä)l9_:')l"ORSl—i oci": Nordisk industrifond. För detta arbete finns. fond. Arbete: med att l::f r::n: und. "':l:-.g: 'lö: .::n:::r:'l'.:_:_'.et utförs gemen-

er: damringsgrupp med representanter för nationella org:-:::. Arbete: skali ske i s::mrad med '.'-:"::'e'.t'åi:l:.-::'e iö: "lek tron ik- (:(h. dataindustrin Titt. pro-

a'. s:. end-: ar WS: skal: läeyas iran: för Nordiska ämbetsman-

gran: försi:

t:ak:'..:::'.:'.':i':ten för in(iu:—ttripoiitik snarast eltcr år:.s tl9S4- -— IDSS .

De: andra blocket. :.:tbiirlning (;(/'.' gruna'if'it'ganrllgjbrslcniug. har tidigare

: (lag :'etit..:'.'isat.s av chefen för utbild:tingstlepanememet..

Det ue .j._'-,t- blnckef öviigzt prioriterad-'.'. områden. omfattar följande prio- riterade o::träden:

— Byggsektorn

- Teknikupphandling (utvecklingskontrakt)

— Data- och telekommunikationer

— Standardisering: handelsprocedurer; lagstiftning — Arbetslive

O Arbetsmarknad, sysselsättning. yrkesutbildning m.m. .':: Arbetsmiljö och medbestämmande O Regionalpolitik — Den sociala sektorn inkl. hjälpmedel för handikappade — Den offentliga förvaltningen.

Arbetet med dessa områden följs och samordnas. som nämnts tidigare. av Nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitte', som bistås av det rådgivande utskottet i datafrågor.

För olika ändamål inom dessa områden har ministerrådet under år 1984 avsatt sammanlagt"! milj. NOK. Motsvarande belopp for ar 1985 är 6 4 milj. NOK. Dessa resurser. som också skall täcka behovet av sekretariats- resurser. måste anses som mycket begränsade i relation till behoven. De är i första hand avsedda som en stimulans till att starta samarbetsprojekt. sotn successivt kan öVergå i fastare former med huvudsaklig finansiering från andra källor än den gemensamma nordiska budgeten. )

OECD

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har såsom medlemmar ländernai Västereuropa, Amerikas Förenta Stater. Ca- nada. Japan, Australien och Nya Zeeland samt EG. OECD är därför ett för Sverige vitalt forum för frågor om informationsteknologins (IT) utveckling och användning. I'I'-området behandlas huvudsaklingcn inom direktoratet för teknik. vetenskap och industri. Detta direktorat omfattar tre för IT— området relevanta kommittér nämligen, lndustrikommitte'n (Industry Committee), Kommittén för vetenskap och teknik (Committee for Scienti- fic and Technological Policy. CSTP) och Data-policy kommittén (Commit— tee for Information Computer and Communications Policy, ICCP).

Industrikommittén ägnar bl. a. uppmärksamhet åt industripolitiska

Prop. Eigil/SS : 2211 . 132

aspekter och har genomfört studier av robotanvändning. teleliuitmmunika- tionstttrustuingsindustrin. rvntdindustrin samt halvledarindustrin.

l="t'.'.fr:fz.tkups— och :c'l'tnikkomminf—n. CST)”. tar upp olika aspekter på FoU-politik. Forskning och teknikutveckling inom l'f-ontri-ldet kommer allt mer i fokus för de analyser som görs i kommittén.

Handel med högtcknologiprodukter. anpassning, av forskningssystem och sociala effekter av ny teknologi iir exempel på studieomriiden.

[CCR/connatum har ett bredare mandat och dess arbete omfattar eko- nomiska. juridiska och sociala aspekter på dataområidet. ] lCCst arbete ingår policyfrågor rörande bl. a. telekotnmunikationstjirinster. datatjänster, dataflöden över gränserna. statistik på dataområdet. mjukvarufrågor. inte— gritet, juridiska frågor (bl. a. upphovsrätt). sårbarhet. ekonomiska och sociala effekter av informationsteknologin.

Direktoratets arbete på l'l'—on=.rådct har koppling till andra kommittéer inom OECD som arbetar med t.ex. arbetsmarknadsutbildnings- och han- deisfrågor. Vidare hålls kontinuerligt kontakter på olika nivåer med arbete som pågår i andra internationella fora t. ex. inom FN:s olika organ. Euro- parådet samt organisationer på teleområdet.

ICCP—arbetet har resulterat i två internationella policy dokument. inom dataområdet. År 1980 antog OECD:s råd riktlinjer för medlemsstatemas skydd av den personliga integriteten. Riktlinjerna avser att garantera ett visst gemensamt minimiskydd för medborgarna i OECD-länderna. Vidare antog ministerrådsmötct i april 1985 en deklaration om dataflöde övcr gränsema. som utgör en del i OECD:s fortgående ansträngningar att främja frihandel, industriell och ekonomisk utveckling samt att motarbeta protek- tionistiska tendenser. Sverige har aktivt medverkat i utarbetandet av dessa två dokument.

De Europeiska Gemenskaperna. EG har sedan en tid initierat strategier och program med syfte att utveckla industri, vetenskap och teknik i med- lemsländerna. Motivet är att stärka konkurrenskraften visavi USA och Japan. På informationsteknologiområdet föreligger flera olika. komplette- rande program. _"

Det resursmässigt största programmet är ESPRIT, European Strategic Programme for Research and Development in Infomration Technology. Initiativet kom ursprungligen från 12 ledande data- och elektronikföretag inom EG. Ca 10 miljarder kronor är den beräknade totala kostnaden för perioden 1984—88. De prioriterade områdena är mikroelektronik, avance- rad informationsbehandling, programvaruteknik, kontorsautomation och datorstödda produktionssystem.

ESPRIT avser s.k. "precompetitive", dvs. en konkurrensneutral, forskning och utveckling som bedrivs i samarbete mellan institutioner och/eller företag från minst två medlemsländer per projekt. Stor vikt läggs i programformuleringen vid möjligheterna att utnyttja de olika nationella lT-programmen som komplement.

Prop. wat/rs: 220

..... '...)

Sverig..: har ännu inte välkomna s at: de.-lta. trots llt-r.. pz'._.ie'.' tlt rslag från svenska företag.

Dutuh.f/..'.'.'.r1:'ing;' är ett annt. "- >-u-nt()_...tt- som inriktats

. st:-'.ndat'dise— ring-:, upphandling och fot'skningssanttwhete, inott'. bl.a. '.tt'it .tc iel'. int-. lii-

och d. '..takont-munikationsonuädre-na.

Till en 'ei samor' " ..nas insatserna betr.”. '.'-.ttde dataheimndiing med COST— satt'tat'hetet. ] ('OS'I'. European Ct.rt.»,'ml'.'..'ti.f,ut in Htc'jit't'r! .qf'Sciemifit" und 'i'erttnit'tvi [researc/.. 'eltat' Ett-länderna tillsammans med nio andra euro- neiskt. länder inkl. Sverit'e. Förutom (.latabehandling är teleteknik ett stort satttarbe'sunual inom C05 1. (ett tiotal projekt). Sverige deltar vi.. tele- verket. Stockolms d'. .tamasl:inc-..'=ntt'ai tr.. ft. i dessa program.

Burma-..' är ett av EG initierat datanät lör informationsförsörjning. Sveti— ge är sedan år 1982 anslutet till detta nät vilket ger användare i Sverige tillgång tillr't mer än 300 databaser i Europ '. och europeiska användare tillgång till databaser . Sverige. Euronet kommer inom en nära framtid att försvinna som ett separat nät och i stället ersättas av teleadministrationens allmänna datanät. som nu växer i'ram i Europa. EG:s framtida arbete kommer därefter att koncentreras på utvecklingen av informationsförsötj- ningen i Europa. Ansträngningarna görs f.n. att associera Sverige även framgent i detta arbete.

10 Hemställan

jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av den redovisninng jag lämnat om vissa datafrågor inom industridepartementets verksamhetsområde.

l'rc-p. Håål/85: 220

... .JJ J=-

Sumn'tanstälining av remissyttranden över betänkandet Datateknik och industriell förnyelse (SOU 1384: 51)

Vid remissbehandling av (lata- och elektronikkommitténs (DISK. ! 197i—Zztl4) slutbetänkande, "Datateknik och industriell förnyelse" har ytt- randen '..vgetts av universitet.-> oc'i. ltt'igskult't'imitc't-yt (UHÄ) — som bifogat yttranden frän tekniska högskolan i Stockholm (Kl—ll"), universitetet. i Uppsala. Linköping och Lund och högskolan i Luleä —. skul.)verst_vrelsen (SÖ), (2t'i;t-'tsma.r/t'n(td.t'.t't)-'t't'lscn (AMS), teicvcrkt't. statens industrivark ( SIND), s'fyrelsett_/i"7't' teknisk utveckling (STU). lärtsst_t-'rt'lsen i Malmöhus Iiin — som bifogat yttrande frän Skånes Handelskammare—. länsstyrelsen i Norrbottens län — som bifogat yttrandet. från Norrlandsfonden, högskolan i Luleå och utvecklingsfonden i Norbottens län-. datudelcgationt'n, stats— kontoret. Svenska (1rl)etsgivareföreningt'n (SAF). Sveriges Industriför— bund (Sl-), Landsm'ganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens central organisation (TCO). Cantraiorgunisationen SACO/SR — som bifogat ytt- randen frän OIK-förbundet, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och Sve— riges Psykologförbund —, Sveriges hantverks- och industriorganisatian -— Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen). Tele/intakticbult'tget LM Ericsson, Saab-Scania AB. Statsjöretug AB — som bifogat yttrande från Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU) — och Sveriges Arhetslcdarefår- bund (SALF). .

Sammanställningen är indelad i ett avsnitt med yttranden från företag och affärsverk, ett med yttranden från organisationer och ett med yttran- den från myndigheter. Slutligen redovisas synpunkter från de remissin— stanser som yttrat sig över avsnittet Samordning av datafrågor i industripo- litiken i DEK:s slutbetänkande.

]. Synpunkter från företag och affärsverk

Tchabnaktiebalaget LM Ericsson konstaterar att under de sex år DEK arbetat har verkligheten förändrats. liksom somliga av de begrepp som DEK har rört sig med. Detta gäller bl.a. inverkan på produktsonimentet. produktutvecklingsftlosoftn. produktionsmedlen och produktionsstyrning- en. Ericsson anser att ett basteknologiskt vetande liksom allmän forskar- och ingenjörskompetens måste tillhandahållas av samhället. Åtgärder som är angelägna är bl.a. modernisering av tekniska läroplaner. omprol'tlering av somliga professurer. högre kvalitet och större kapacitet i högskolcun- dervisningen, intensifiering av fortbildning och vidareutbildning av ingen- jörer. intensiftering av forskningen inom sådana områden som halvledar- teknik. datalogi och optoelektronik, förbättring av forskarnas villkor, ökat informationsutbyte med omvärlden, omproftlering av vissa branschinstitu-

Prop Wii-3: PEFC-' 335-

tio.-ter. nl»:..t..: ' serinn av den i'.L"-llcl'.tlt-'t.: forskningen med stat.-:s "'

it!-' .a' lk... .. tt" '.: :ns .te-s uppta-indi: .'.:e av itf-' i""(t't ttl'. ÖV:; r-;—':_v. :..' cl.-. affärsdri-

_. intinstritntl och :".terbetoni ' deras t;.'-:P't':.f"._ '.snvttt'u'oil.

kung unde

" an. '.l-.': ,nrö' luktu'. vec ' EfiC" .". Ol1 Vltij'll HV (Eskil)?—

o'. '.r. mod. Funka nde ..'-Lit :: )C't" -. s: t'tntltu'dåseringsarb:

.'fttl'äf- -.5."

.: (utser att betare—Landet utgör en intressant läsning (t.—':: data—

..»...iu -_—' .--.t....t:ine i Sverige och av dess stora betydelse 'lör ttanuiden.

sert-..' tin-'.'. k att utredningen koncentrera: sig på. datateknikens

net-'.':delse fast eiektronikens betydelse är ändå större. De: nationella mikroelekironikprngrantmet täcker endast en mindre det av området och berör ej elektroniken som funiztionssystem. Saab—Scania framhåller att näringslivets stort. bekymmer är den bristande tillgfmgen på civilingenjörer t..-ed god kompe ens inom området och att det .'.. bekymmersamt att i'.... skar beg-äv ningar ej i större utstr' "tckning. stan:. :.r kvar i fors'kt-trkarriärer..

'nab-Se'utia anser vidare att initiativ för att öka vårt samarbete i Europa bör komma fran sta tsmakternas sida. Det är vidare viktigt att rationalisera verksamheten beträffande programvaruproduktion. Forskningen inom detta område bör kraftigt öka inom universitetet och högskoior. vilket i huvudsak bör bekostas av statliga medel. Den internationella marknads- t'öringen bör förbättras. Saab- Scania ställer slutligen fråean om var'. tek— nisk-vetenskapliga attachéerna kan göra en större insats.

Statsföretag har inhämtat yttrande från Svenska Utvecklingsaktiebola- ge: (SU) som anser att det finns skäl att närmare överväga de synpunkter som förs fram i en reservation till utredningen där det framhålls att utred- ningen helt koncentrerat intresset till datorstyrda maskineri verkstadspro— duktionen. Man har inte fullföljt arbetet inom processindustrin och har inte gjort några analyser vad gäller behov av insatser inom en rad olika industriv områden eller grenar av näringslivet i övrigt. Vidare anses att staten bör dela risktagande: med industrin för pilotprojekt avseende nya teknikgcne- rationer. SU biträder utredningens förslag om statligt stöd till strategiska investeringar av s.k. demonstrationskaraktär. Vidare anser SU att det inte bör vara något hinder att ge stöd till en demonstrationsanläggning. som drivs av ett enskilt företag.

Beträffande programvaruindustrins betydelse för den industriella kon- kurrenskraften anser SU att programvaruforskningen i vårt land i ökad utsträckning bör integreras med industriella system. En sådan integration kan lämpligen förberedas genom ökat stöd till programvaruprojekt vid tekniska högskoleinstitutioner, som forskar och undervisar om industriella system.

SU vill vidare framhålla vikten av tillgång på kvalificerade civilingenjö- rer samt av vidareutbildning av äldre .ngenjörer, främst genom ett utbud av s.k. enstaka kurser utanför arbetstiden. SU anser slutligen att det skulle vara önskvärt att de tekniska högskolorna forskade och undervisade mer om administration av förnyelseprocesser och produktutveekling.

Prop. HE:S/85: 2.le län

_T'elpt-crfct'z anser att den grundläggande och långsiktiga forskningen inann omrädet bör bedrivas vid universitet och högskolor med stöd från såväl industrin som staten. Berörda sektorzmsvarign myndigheter samt industrin :'ttiiste emellertid ha'tnöiligliet att påverka: planeringen.

[att hjälpmedel för att nå egna erfarenheter, främst för liten och medel- stor industri. vore en kort tids län av exempelvis persondatorer med från fall till fall lämpligt utvalda program. En sådan utlåning skulle hjälpa foretagcn över tröskeln fram mot den egna erfarenheten av att handskas med datorer utan att behöva riskera kapital.

'l'eicverkct ans-er det vara väsentligt att staten genom olika stimulansät- gärder premierar företagens risktagande när det gäller att göra strategiska investeringar i syfte att ligga i frontlinjen vid etablerandc av ny teknik.

2. Synpunkter från organisationer

SIIIO—Farrtiljcfiremgen anser att det för att stimulera industriell förny- else och införandet av datateknik är nödvändigt att. vitalisera marknads— ekonomins drivkrafter genom att stärka incitamenten för arbete och inves- teringar. Organisationen vill därmed instämma i det särskilda yttrande som avgivits av ledamoten i kommittén Gunnar Du Rietz. SHlO-Familjeföreta- gen anser vidare att en sänkning av bolagsskatten bör kombineras med kompletterande åtgärder n'ktade till enskilda firmor och handelsbolag.

Sveriges Industriförbund (Sl) instämmer starkt i DEKzs slutsats att ökad utbildning på olika nivåer är av avgörande betydelse för att svensk industri skall kunna behålla sin framskjutna position i den internationella konkur- rensen. Av resursskäl bör utbildning för arbetsuppgiften prioriteras när det gäller den företagsvisa utbildningen och i övrigt den högre tekniskt natur- vetenskapliga utbildningen kraftigt förstärkas för att avhjälpa den akuta teknikerbristen.

Sl instämmer i DEK:s ståndpunkt att det inte finns anledning att införa ytterligare statligt stöd till invcsteringari ny teknik. Ett ytterligare tillskott till den redan rika floran av statliga subventioner till näringslivet skulle här inte bara vara onödigt utan också kunna vara olyckligt med tanke på den godtycklighet som ofta, enligt förbundets uppfattning. gäller vid val av stödobjekt. SI vill i detta sammanhang tillstyrka DEKzs förslag att SIND, ' STU och industrifonden ges i uppdrag att utvärdera sina olika stöd till ny verkstadsteknik.

Sl vill slutligen peka på de ogynnsamma effekterna av beskattningen i Sverige. Den försvagning av incitamenten att investera i ny teknik resp. för individer att investera i högre utbildning som beskattningen medför är enligt förbundets uppfattning en allt viktigare och i vissa avseenden redan akut industripolitisk fråga.

Svenska Arbetsgivanföreningen (SAF) instämmer helt i det yttrande som avlämnats av Sveriges Industriförbund. SAF anser i likhet med DEK

Prop. WS$/85: 2211 137

1111 svensk industri visat en internatit thn ll. sett god l'1f11'1111'it'.:: 1111 iilign-ziogt'irL'. 511; d”.1t"lnik och andra produktionsteknisLL'. l'.111dvi1111111_1.1,:1r. Ben:. '1' e. 1.1.1. '-:.cl-: ling .L11r-. konunit till stånd genom 1'11L11'ktttitisCl-"L(11'|11(:1111 111511 inte 111".— 111'1111 industrinolitiska _ ärder. S. 1111 L)E.f'.g.:erå'1r UHQLPI .11-:'.-_'11s egna

'Lieiar '.11 'gum :nt nog it" -1 att forna—11.11 skail utnyttja den. i likhet med vad le1_1.1moten Gu111'...1' Dn ?. ictrz i1.11.. haii'r 1 sitt särskilda yttrande 1ill slutbetänkandet anser SAi' att det är avgörande för den hdmi.—15111 och ekonomiska utvecklingen i företagen att staten vidtar åtgär— de.: för att vitalisera marknadsekonomin och skapar en industriell miljö som ar1"11nsamlör1illvä1.1 och lornteise Skattesystemcts st' "ritt negativa titel-äter pil investeringar och tillväxt är här huvudprohlcmct.

[ mds/)funivanunen1.S1-':'r1'1:e (I (1) stöder istortdc lram.'.1gd'.1 förslagen. Lt) har emellertid vissa kritiska synpunktei . f1.1mst iliaga om omfattning- en av samhällets stöd till utveckling inom data- och elektronikomrädet, beträffande utbildning och möjligheter till fackligt inflytande.

LO anser att samhällets satsningLu' f.n. i hög grad bör inriktas på att få till stånd programvarutillverkning inom landet. DEK beivse1 problemet men ger inga förslag till lösningar.

LO anser att bl.a. frågan om samhällets stöd för tillverkning av pro— gramvara bör behandlas 1 en särskild proposition inom data- 0" h elektro- nikområdet. I propositionen skulle vidare prövas en del av DEKzs tidigare framlagda förslag. som ännu ej genomförts.

Enligt LO:s uppfattning är också teknikupphandling, ifråga om såväl hård— som mjukvara, från staten. kommuner och landsting. ett mycket betydelsefullt instrument som borde utnyttjas bättre för att främja den tekniska utvecklingen inom landet.

Ur facklig synvinkel är utbildningen inom området en annan central fråga. F. 11. är det särskilt angeläget att i sin helhet genomföra den planera— de breddutbildning för korttidsutbildade för vilken en försöksverksamhet nu påbörjats. Även för LO:s medlemmar är det vidare en angelägen åtgärd att häva den bristsituation som i dag räder beträffande ingenjörer på olika nivåer. LO stöder DEK:s förslag om att ge dem med yrkeserfarenhet inom området möjlighet till ingenjörsutbildning. men vill'peka på att teoretisk preparandutbildning kan behövas för att ge LO-grupper med kort utbild- ning en chans till teknisk utbildning.

Det är vidare LO:s uppfattning att ett fackligt medinflytande på olika nivåer är av värde för den tekniska utvecklingen. Användningen av data- teknik på arbetsplatserna får inte innebära en ökad styrning och kontroll av individen. För att minska utnyttjandet av individkontroll i arbetet bör en översyn av datalagen och dess tillämpning snarast genomföras. Genom möjligheter till utbildning bör också fackföreningsrörelsens förutsättningar att påverka införande och utformning av datateknik på arbetsplatserna förstärkas. Ekonomiska resurser bör därför tillföras fackföreningsrörel— sen.

' -; den tet—in . " " -' '. _ ::" ':" minst 'a'."

ett liv'-':'iittigat krav då teknisk FoU helt eli'r delvis är santitiil finan--

.- exempeivis verl—tsarnheten inom S'l'tl och. kollektivforsknings-

..t) anser ocks'" ' tt teknisl-z fot.? i ökad on'ifattning maste bidra arbetsmtttö och arbctfzinnehiill.

finast-.'.'r.vn'ranr'i::; centrat'rn'gurtismiurr (TCO) instämmer i l'.")EKzs starka betoning av utbildningens betydelse. Det är därför nödvändigt att i högre gra-Li iir: hittills få”: tili stånd en samordning mellan irniustripolitik och utbild— ningspnlitik. TCO anser att. DER borde ägnat större intresse fit d'.:nna fråga och tnarl'ietat konkreta förslag till hur en battre sz-in'iordning skulle kunna skapas. En kraftig satsning på utbildningsinsatser är också angelägen av fördelningspolitiska skäl. Utbildning om den nya tekniken måste ges en bredare spridning så att alla kan förstå tekniken och för att göra det möjligt för olika yrkesgrupper att kommunicera. TCO anser att DER" förbisett aspekten att även av regionalpolitiska skäl är Ökade insatser på utbild- ningsområdet nödvändiga. TCO anser att t 'åårig teknisk och ekonomisk högskoleutbildning bör finnas i varje län.

TCO anser vidare att utbildningsbehoven inom området ny teknik är av sådan omfattning och av sådan bredd att statsmakterna måste ta ett över— gripande ansvar. Bristen på lärare och utrustning för utbildning inom dataområdet är betydande. För att klara utbildningsmålen är det därför nödvändigt att tillskapa resurser för vidare- och fortbildning av de lärare som skall handha utbildningen. Vidare anser TCO att olika former för samverkan mellan arbetsplatser och utbildningsanordnare utvecklas för att tillgodose behovet av modern utrustning för datautbildning. TCO förutsät— ter att regeringen ställer sig positiv till ökade satsningar inom SIFU när det gäller utbildning på dataområdet.

En viktig slutsats av kommitténs redovisning är att .rystem- och pro- gramutvetfkling i framtiden blir allt viktigare. Kommittén anser dock att Sverige på detta område inte har hängt med i den internationella utveck- lingen. TCO delar kommitténs uppfattning att den svenska industripoliti- ken av tradition är alltför hårdvaruinriktad. Det kommer bl. a. till uttryck i det s.k. nationella mikroelektronikprogrammet.

TCO anser att STU vid den fortsatta framtagningen av informationstek- nologiprogrammet bör utforma ett brett program för s_vstem- och program- utveckling. Bl.a. bör ett särskilt ramprogram för kontorsinformationssy- stem utarbetas. Ramprogrammet bör kunna leda fram till att resurser avsätts för experiment på myndigheter och företag för att utveckla exem- pelvis nya systemutvecklingsmodeller och programvara som underlättar för direktanvändama att anpassa och utveckla programmen.

För att få till stånd en snabb och bred spridning av den nya tekniken

_.

Prop. 193335: 220 i

' J.) x ».

räcker det inte att utveckla bra maskiner och program. 'l'i'f) är mot den b:.tkgrunden .'nycket positiv till det teknil—zspridningsproickt som SlNDjust har näböriat. SlND och STU bör enligt TCO:s uppfattning pröva lämpliga former föratt bygga ut en fungerande. 'idgivningsfunktion för ny teknik.

En effektiv väg att sprida ny teknik ar genom demonstrationsanlaggningv ar. TU.) delar kommitténs uppfattning att" det är viktigt att staten ekono» rniskt stödjer strategiska investeringar av demonstrationskaraktär. TCO delar den uppfattning som ledamöterna Frejltagen och Lindebro hari en reservation till kommitténs betänkande att stöd ska kunna utgå till företag som kan och vill utveckla programvara med svenska förtecken. Kunskaps- utveckling och programutveckling bör vara centrala områden för samhälls- stöd. Kommittén borde här enligt TCO:s uppfattning ägnat större kraft ät att finna åtgärder för att få till stånd en positiv utveckling av de anställdas kompetens och för att öka tillgången på bra verktyg — programvara som underbygger och fördjupar de anställdas yrkeskunskaper.

CenIraiorgrmisationen SACO/SR hänvisar till yttranden från DlK-för- bundet. Sveriges Civilingenjörstörbund och Sveriges Psykologförbund.

DIK—fr'irbundct (DlK-Dokumentation. information. kultur) anser att DEK:s syn på vikten av integrering av informationssystem inom ett före- tags verksamhet. konstruktion. tillverkning och administration även bör kunna spridas till den offentliga sektorn och tillämpas t.ex. inom en kommun. DIK-förbundet anser att DEK ganska ensidigt inriktat sig på utbildningen av tekniker och ingenjörer. BIK-förbundet vill här erinra om att behovet av kunniga informatörer är stort för att åstadkomma den integration av olika system som DEK förordar.

Sveriges Civilingenjörsjörbund ansluter sig i stort till vad DEK anför men vill påpeka att om svensk industris förmåga till anpassbarhet framöver skall kunna bibehållas krävs att industrins behov av civilingenjörer kan täckas. Det bör beaktas att en ökning av civilingenjörsutbildningen nöd- vändiggör en motsvarande ökning av högskoleforskningen. Förbundet an- ser slutligen att ekonomiska åtgärder för att stimulera företag att ta i bruk ny teknik bör vara generella och att marknadsmässigt konforma åtgärder eftersträvas.

Sveriges Psykalogförbund anser att det tekniskt-ekonomiska perspekti- vet i DEK:s betänkande betonas på ett olyckligt sätt. Det är också beklag— ligt att kommitténs slutrapport i så överväldigande grad inriktas på verk- stadsproduktion och i synnerhet då på de rent produktionstekniska aspek- terna. Förbundet saknar dessutom resonemang som gäller andra yrkes- grupper än de tekniskt inriktade.

Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) anser att datorteknikens möjlig- heter att skapa ett effektivare samhälle och näringsliv måste tillvaratas. En rad positiva effekter kan förväntas genom införande av ny teknik såsom högre produktivitet, ökad export och ökade marknadsandelar.

Till de negativa effekterna hör en minskad sysselsättningsgrad som

' 4 I _ '- _ Prop. ååå-Jug?! Elit tat)

kontot-er att ktCt'G på införandet av ;! teknik. En stor del _-.

kommer att anslutas till produkt-.nu: ': i form av datorstodda kt'xntorstjans- ter. procittktionskontrt'tli. prutlai;tit_tt't>.:uppt'"t'il_ining. hur? '. etc. Just i kapp- lingen mellan ay prodttl-ztionstekttil: och ny l:'.)tttorsntrnsitting kan mycket stora pt'odnl—ztivitctsvinster förutses. bAlJ—"zs tunnfattning är att detta kom— tner att innebära en sysselsättningsminskning säväl inom industrin som inom tjättstesel-Lt'ot'crna.

'f'vvät'r har införande av ny teknik redan i många fall inneburit en härd central styrning av illverkningsprocessen. lnom mttltira-ttionella företag finns det globala styrsystem. som begränsar arbetsledat'ens och därmed även den enskilde art etarens möjligheter att påverka arbetet. SAM-":s krav på den nya tekniken är att den skall medföra decentraliserade arbetsor- ganisationer, mer stimulerande arbetsuppgifter, färre tunga, monotona och farliga arbetsmoment.

SALE-' anser att det krävs en övergripande analys av utbildningsbehovct med prioritering av olika gruppers behov för att åstadkomma en snabbare spridning av datatekniken. Huvudansvaret för datautbildningen måste bä— . ras av arbetsgivaren och stödjas av samhället. Den snabba utvecklingen medför att mindre företag har svårt att erbjuda en tillfredsställande utbild- ning. Samhället måste därför lämna ekonomiskt eller'annat stöd till de mindre företagens utbildning.

3. Synpunkter från myndigheter

Unit-'erst'rr'ts- och högskoleämbete! ( U HÄ) konstaterar att DEKzs utred— ning ger en god belysning och bedömning av datateknikens och elektroni— kens effekter på näringslivets utveckling. UHÄ vill även betona högsko- lans roll för att tillgodose behovet av kunskapsuppbyggnad och — spn'd- ning på olika nivåer inom området. UHÄ har berett universiteten i Uppsa— la. Linköping och Lund, Tekniska högskolan i Stockholm. Chalmers tek- niska högskola samt högskolan i Luleå tillfälle att yttra sig.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) konstaterar med viss förvåning att den i och för sig mycket betydelsefulla verkstadsindustrin nästan helt fått dominera DEKzs slutbetänkande. KTH vill betona att i synnerhet FoU på programvaruområdet måste förstärkas kraftigt för att uppnå en nödvän- dig balans mellan kompetensen på detta område och den som är under uppbyggnad på maskinvaruområdet. [ samband härmed vill KTH påpeka att en viktig uppgift. som inte framkommit i betänkandet, är att konkreti- sera det ofta abstrakta och svårfattliga innehållet i den nya tekniken, dvs. att underlätta för operatörspersonal och andra att få inblick i vad som pågår i ett system.

DEK lägger enligt KTH en alltför stor tonvikt vid behovet av renodlad datalogisk kompetensuppbyggnad —- via utbildning och forskning —- och bortser i alltför hög grad från de minst lika viktiga aspekterna som gäller för motsvarande uppbyggnad av användarnas kompetens.

Prop. 5984/35: 220 141

f.,/.'[.*.Vi"llt'l universitet instämmer i bedömningen att behov föreligger av satsning inom hela infor. tatiousteknologiomrädet.

)El-C. betonar på flera ställen i betänkandet betydelsen av kunskapsupp- byggnad. Detta gäller såväl utvecklingen av ny teknik som spridningen av tekniskt kunnande. Uppsala universitet instämmer helt i kommitténs 'ne- dömning i detta avseende. och vill särskilt understryka betydelsen av en god teoretisk grund för ett område som data- och elektronikomrädet vilket utvecklas så snabbt.

[_iuiversitetet har således goda. möjligheter att bedriva såväl grundutbild— ning och spiutspetsutbildning. life long education, som viss fortbildning och vidareutbildning. Den senare bör således spridas till även andra ut— bildniugsauordnare än SIFU och liknande.

Som en särskild punkt vill universitetet ta upp kommitténs diskussion om det hinder för teknikspridning som utgörs av negativa attityder till teknik. Inställningen till naturvetenskap och teknik grundläggs redan på grundskolans mellanstadium. Det är således av största vikt att lärare får utbildning i tekniska ämnen med möjlighet till åtföljande attitydpåverkan. Här kan universiteten spela en viktig roll som lärarutbildare inte minst när det gäller vidareutbildning inom området.

Detsamma gäller den typ av bredare kompetenshöjande utbildning som enligt kommittén är nödvändig att ge i takt med att ny teknik införs. Den massutbildning som det här kan bli fråga om är det inte möjligt och säkerligen heller inte önskvärt att ttniversiteten bidrar med. Däremot har universiteten en viktig funktion att fylla då det gäller utbildning av de lärare som sedan skall ansvara för utbildningen och förändra den. Uppsala har här många värdefulla erfarenheter som bör tas tillvara.

Uppsala universitet framhåller vidare att det av flera skäl är naturligt att kanalisera vissa industripolitiska åtgärder via olika regionala organ. DEK anger utbildning. forskning och utveckling som viktiga industripolitiska verktyg. Högskolorna har här en central roll.

DEK påpekar att man vill åstadkomma en kraftig utökning av resurser och kompetens samtidigt som tillgången på kunnig personal är begränsan— de. l detta läge förefaller det självklart att man framför allt skall bygga på etablerade och väl fungerande verksamheter och fördela utbyggnaden så att de resurser som tillförs också kan utnyttjas effektivt över hela landet.

Det är då egendomligt att DEK i sina förslag glömmer bort en av de mest industrialiscrade regionerna. Uppsalaregionen. som bland annat omfattar Mälardalen och Bergslagen. lnom tekniska högskolan vid Uppsala univer- sitet finns betydande verksamheter i områdena konstruktion och nyut- veckling av såväl elektroniska och datatekniska komponenter som system. Universitetet medverkar även i forskningssatsningar rörande metodut- veckling inom området datorstödd konstruktion (CAD). UHÄ har under våren l984 beslutat att Uppsala är en av de fem högskolor till vilka utrustningsmedel anslås för CAD/CAM—verksamhet i utbildningen.

Prop. 1984/851 220 42 Ett ökande område. som nu särskilt poängteras frän industrins sida. är CAR-': (datorstödd produktion). Denna. teknik används bl. a. i de halvledar— och tunniälmsprocesser som utnyttjas vid tillverkning av kiscikomponen- ter. inklusive mikroelektrcmilt. De litetydande till'xferkningsresurser inom denna bransch som via STU och forskningsradsnämnden ställts till Uppsn- las förfogande underlättar en ökad verksamhet ocksä beträft'ande CAM.

Uppsala universitetet fi'iresiär därför att den befintliga verksamheten tillvaron-as och att ett CAD/CAlvl—centrum bildas i Uppsala högskoleregitm med en elektronisk-datateknisk inriktning inom tekniska högskolan vid Uppsala universitetet och en mekanisk inriktning Falun,-'Bot'li-inge.

I en ekonomisk situation då det råder betydande svårigheter att få fram nya resurser till angelägen utbildning och forskning katt det" vara av intres— se att göra internationella jämförelser. Frankrike bidrar med ett exempel. som möjligen kan vara tillämpbart även för Sverige. Om ett franskt företag satsar 29%.- av vinsten i utbildning och/eller forskning är denna summa avdragsgill. Även donationer uppmuntras genom motsvarande skattere— duktion. De bcskrivna åtgärderna har haft en klart positiv effekt på fransk utbildning och forskning.

Tekniska högskolan iLinkö/Jing instämmer i utredningens slutsatser.

Tekniska högskolan i Lund anser att DEK:s slutbetänkande innehåller en god och väldokumenterad beskrivning av datateknikens betydelse för industrin och framhåller att den yttersta förutsättningen för att svensk industri skall fortsätta att ligga långt framme vad gäller datateknikens användning är att de tekniska högskolorna ges adekvata resurser för forsk— ning och utbildning.

Lundx universitet anser det vara en brist att utredningen inte presenterat några förslag avsedda att främja tillkomsten av en svensk programvaruin- dustri. Tillgång till god och för svenska förhållanden anpassad program- vara skullc vara en mycket viktig faktor för att sprida utnyttjandet av datorer även till mindre industrier och företag samt till myndigheter. Det skulle innebära stora fördelar om denna programvara (t.ex. för ordbehand- ling och bokföring) delvis var öppen, men detta kräver att programutvcck- lingen får statligt stöd. ' _

Universitetet anser vidare att utredningsarbetct i huvudsak inriktats på verkstadsindustri och endast i begränsad omfattning mot processindustri.

Universitetet framhåller vidare att det finns en hel del kunskaper och resurser som forskare vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna skulle kunna bidra med vad gäller kunskaps- och kompetensuppbyggnad som grund för spridning av datateknik.

Högskolan i Luleå instämmer helt i DEKzs betoning av olika utbild- ningsinsatsers betydelse och att det är särskilt viktigt att norra regionen. som tidigare varit missgynnad i dessa avseenden, nu får en stark utbild— ningsorganisation inom datatekniken.

l-'rup. 1984/85 : 220 143

skolawrrttj'rt-lsen (SÖ) vill framhålla den avgörande betydelse för indu— strins utveekling som skolans och vuxenutbildningens undervisning på": sikt kommer att fil genom att ge ungdtitmar och vuxna kvalificerade kunskaper i datateknik. RÖ anser att utredningsmaterialet i DEl—irs slutbetänkande är av stort värde för det långsiktiga planeringsarbetet med elektronik och datateknik för berörda skolformer.

A.rlmtsmarknrn'lsstvrelsen (AMS) delar [HSK:s uppfattning att det är angeläget att genom ökad användning av datateknik underlätta en fortsatt. industriell förnyelse i Sverige som främjar sysselsättningen. l den industri- ella föntyelse som datatekniken kan bidra till är utbildningen av grundläg- gande betydelse.

AMS framhåller att även arbetsmarknadspolitikcn har en viktig roll för att underlätta möjligheterna att införa och utnyttja datateknik inom indu— strin. Inom arbetsmarknadsutbildningen har det under senare tid skett en förskjtttning mot en yrkesinriktad utbildning.

Statens industriverk (SlND) delar i allt väsentligt de bedömningar av datateknikens betydelse för industrin som DEK presenterari sitt betän- kande.

Det nya i betänkandet är DEKzs slutliga industripolitiska överväganden. SlND kan instämma i de flesta av de principiella överväganden sotn görs i detta avseende. SIND menar liksom DEK att huvudansvaret för introduk- tionen av ny teknik och speciellt datateknik bör åvila industrins företag själva. SlND menar också att staten ska begränsa sina insastser till utveck- lingsstöd, rådgivning och informationsspridning och endast i begränsad omfattning arbeta med direkta subventioner till investeringar i ny teknik. SlNl) menar att staten noggrant bör följa utvecklingen inom dataomrädet för att bedöma om ytterligare insatser kan behövas, eftersom utvecklingen även framgent kan komma att gå snabbt.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) biträder i allt väsentligt Dl.—IK:s synpunkter.

Länsstyrelsen iMalmr'ihus län ansluter sig i huvudsak till DEKzs betän- kande. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att en lämplig och nödvändig uppgiftsfördelning mellan det privata näringslivet och staten är att det privata näringslivet självt mäste fatta beslut om investeringar i ny teknik medan det är statens uppgift att medverka till att den industriella miljön blir gynnsam för förnyelse.

Skånes Handelskammare har av länsstyrelsen i Malmöhus län beretts tillfälle att yttra sig över DEKzs betänkande. Handelskammaren under- stryker vikten av att de personer som är verksamma inom industrin utbil- das för att kunna tillgodogöra sig datateknikens fördelar. De teoriutbild- ningar som finns i dag är ofta inte tillräckliga utan ökade utbildningsinsat- ser bör prioriteras.

Handelskammaren vill slutligen ansluta sig till ledamoten Gunnar Du Rietz särskilda yttrande och vill särskilt uppmärksamma de negativa effek-

Prop. [984/ 'S: 220 ja./t

er som beskattningen i Sverige medför när det gäller incitament för arbete och investeringar.

Länsstyrelsen ." l"ii.t;1munlam."s Init instämmer med DE'K om utbildning- ens betydelse och vill särskilt framhålla att den stora gruppen lärare inom grund— och gymnasieskolan behöver få mera insikt om teknikens roll för att kunna vidarebefordra detta samt att speciell uppmärksz-nnhet bör ägnas åt utbildningsbehovet för underleverantörer och legotillverkare.

Länsstyrelsen förordar vad gäller elektroniken och datateknikens inträ— de på bred front i yrkeslivet att utbildningssystemets effektiva utformning för att underlätta denna introduktion görs till en av industripolitikens huvuduppgifter.

När det gäller information om ny teknik och applicering av ny teknik i olika företag anser länsstyrelsen att stin'tulansåtgärderna om möjligt bör bygga på olika lokala och regionala initiativ där teknikspridningen kan anpassas till lokala behov.

Dessutom anser länsstyrelsen det vara av primärt intresse för staten att stimulera och stödja projekt som framdeles kan ge landet möjligheter att hävda sig internationellt.

Länsstyrelsen vill vidare framhålla att för mindre företag bland annat legotillverkare och underleverantörer finns ett ökande behov av stöd för forskning och utveckling samt andra investeringar på grund av den nya situation som dessa företag hamnat i.

Slutligen anser länsstyrelsen att om de statliga medlen för att främja teknikspndning skall användas effektivt bör staten i högre grad utnyttja den befintliga regionala och lokala kompetensen som kan åstadkomma insatser specifikt anpassade till det egna näringslivet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län vill understryka vikten av utbildningens centrala roll, både vad gäller vidareutbidlning i företagen, grundutbildning och den högre utbildningen och forskningen.

Länsstyrelsen vill understryka vikten av att högskolans i Luleå kompe- tens kan vidmakthållas och utvecklas ytterligare. Den forskningsorganisa- tion som planeras vid högskolan — en kraftsamling kring datorområdet med sex nya professurer — är utomordentligt viktig för den långsiktiga utvecklingen av regionens näringsliv.

Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter från utvecklingsfonden, Norr- landsfonden och högskolan i Luleå.

Utvecklingsfondm iNorrbmtens [än stödjer DEK:s syn att tillgången på kunskaper är av avgörande betydelse för företagens möjligheter att utnytt- ja ny teknik.

Norrlandsfonden vill särskilt framhålla att det norrländska näringslivets struktur, med tyngdpunkt på små företag,, innebär att behovet av informa- tion vad avser nya tekniker är stort. Kompetensuppbyggnad såväl institu- tionellt som i företag är nödvändigt. l övre Norrland har bl.a. Högskolan i Luleå, lVF Luleå och lUC i Skellefteå viktiga roller att spela.

Prop. 198455: 220 t' J.. 'Jt

industrins investeringari nyteknik bör iirransi' "as med riskvilliga kredi- ter på goda villkor. Fonden avvisar dock statliga bidrag.

information för att sprida kunskap-cr om ny teknik är däremot angeläget. detta gäller fratrrför allt smä och medelstort": företag tired ringa förutsätt- ningar att följa tcknikutvecklingen.

Med hänvisning till att FOU—insatserna i Norrland i jämförelse med övriga Sverige är blygsamma. vill Norrlandsft'indcn markera sitt önskemål om utökade P(")U-insatser, lokaliserade till fondens verksamhetsomräde. inom berörda områden i betänkandet.

Den expansiva teknikutvecklingen ställer krav på utökade utbildningsin— satser både inom företagen och bland olika utbildningsinstanscr.

Slutligen anser fonden att datateknikutvecklingen kommer att innebära stora möjligheter för företagen att bibehålla och stärka sitt konkurrenskraft — främst på den internationella marknaden.

Daradclcgmiuncn vill peka på några omständigheter som inom över- skådlig framtid kan grumla den positiva bilden av svensk industri under 1980—talet. Den ena omständigheten gäller vilken verksamhet svensk indu- stri kommer att bedriva i Sverige och utomlands. Den andra omständighe- ten gäller att den svenska data- och elcktronikindustrin och liven avancera- de data- och elektronikanvändarc i Sverige är sårbara för handelshinder. Såvitt delegationen kan förstå frnns det all anledning att räkna med att de mest avancerade elektroniska komponenterna och systemen samt pro- gramvarorna kan fortsätta att bli föremål för handelshinder även om hind- ren för överskådlig framtid sannolikt inte kommer att öka.

DEK:s förslag att staten även skall stödja företagens strategiska investe— ringar är däremot tveksamt enligt delegationens mening. Sådana görs för att bygga upp långsiktig kunskap som kan bli avgörande för den egna konkurrenskraften. 1 ett ökat antal företag används system för företags- styrning samt avancerade produktions— och designsystem för att ge företa- get fördelar framför andra. Det ligger då i sakens natur att utformningen av dessa system blir "företagshemligheter””. Då bortfaller också incitament för samhället att ekonomiskt stödja sådana investeringar.

Delegationen föreslär, med tanke- på branschens betydelse. att SIND bör ta på sig att uppdatera och ajourhålla en årlig redovisning av svensk data—. elektronik- och automatiseringsindustri. Genom en årlig redovisning läggs en grund för att belysa förändringar i industrin och branschen och se effekterna av de stora samhälleliga satsningar som synes förestå.

När det gäller olika skäl för industriländer att göra samhällsstrtsningar på dataområdet är delegationen inte övertygad om att förekomsten av en inhemsk industri i sig främjar teknikspridningen till näringslivet iövrigt. Flera mindre länder t. ex. Danmark och Schweiz saknar i stort egen datain- dustri men har en avancerad dataanvändning,. ! Sverige är inte heller effekterna av dataindustrin på näringsliv och förvaltning klarlagda. Delega- tionen anser att SIND i sitt arbete bör kunna belysa detta ytterligare. lO Riksdagen [984/85. [ sant!. Nr 220

Prop. Wild/85: 22" l4t't

Delegatiortens synpuuker' pä samordning av datafrägor återfinns i ett särskilt avsnitt om dessa frågor.

Srzriskolrmrcr anser att Dl'ilx". har presenterat ett både intressant och kvalitativt högtstående r'natcrial. Vissa omrädert för DEKzs utredningsar- bete. är emellertid inte slutförda. Statskontoret anser att DEK:s arbete bör fullföljas, speciellt vad gäller pr'ogramvaruindustrin.

Statskontoret stöder DEK1s förslag om demonstrarionssystcnt och me- nar att sådana också har fördelen av att hushålla med kttappa personre— surser i form av specialister i olika avseenden.

Statskontoret delar DEKzs uppfattning att man bör ägna den snabba utvecklingen på system- och prograrnvaruomrädet lika stor uppmärksam— het som rttikroelektrortiksektorn. Risktagande i mindre företag bör stimule- ras, t.ex. via riskförsäkrittgar gällande utvecklings- och marknadsförings- kostnader.

Statskontoret förordar inte bara satsningar enligt ”spjutspetsmodellen" utan också via konkurrens på redan existerande marknader. Liksom DEK anser statskontoret industrisamarbete vara viktigt. även samarbetsavtal med utländsk programvaruindttstri.

Liksom DEK tror statskontoret att möjligheterna till statlig teknikupp- handling även inom system— och programvaruområdet bör prövas. Beställ— ningar frän den offentliga sektorn skulle också kttnna fungera som ett styrinstrument på datatekniken i positiv bemärkelse.

Statskontorets centrala upphandling av generell ADB-utrustning åt de statliga myndigheterna ger standardiseringseffekter samt en noggrann prövning av kraven. Upphandling av denna typ även för andra sektorer skulle kunna öka teknikspridningcn och ge positiva effekter för tillverk- ningsindustrin.

Statskontoret anser att det skulle ha varit irttressant nted fler internatio- nella jämförelser på data- och elcktronikomrädet. Med hänsyn till omrä— dets strategiska betydelse inte bara för de enskilda företagen utan för landet som helhet hade det varit intressant med förslag till riktlinjer för industripolitiken på området. Även så vad beträffar åtgärder för att förbätt— ra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske.

4. Samordning av datafrågor i industripolitiken

Statens industriverk (SIND) anser att avsnitten rörande SIND i det avslutande kapitlet är inaktuella och ofullständiga. Den kritik som fram- förts tidigare i olika sammanhang har statsmakterna tagit fasta på i pro- gram för SlND, senast i prop. 1983/84: 135. De delprogram för SINDzs verksamhet som där föreslås och som senare har godtagits av riksdagsma- joritetcn anser SlND med hänsyn till tillgängliga resurser för ändamålet vara väl avvägda. Samarbetet mellan SIND och STU är väl utvecklat såväl

J:. x]

l'rop. !984/85: 220 i form av dagliga informella kontakter som i direkt projet—:tsamarbete. Sth'Is elektroniktttredningai utförs siilttntla i nära sant-.u'l'iete med S'l'U.

SiNl) anser vidare att. vad Dliles anför om hur statsmakterna och

:;wrttliglieterna sköter eller missköter sina uppgifter ligger på en allmän nivt'i utan något redovisat utredningsundcrlag. ..Nägra direktiv till kommit— ten att tt: fram ett siidant har uppenbarligen heller inte funnits. SlNl) l—zommcr för egen tiel att inom ramen för sitt mandat bevaka industrins utveckling och föreslå åtgärder i sådana avseenden som kan förstärka De svenska industrins konkurrensl-zrt'tft.

Länsstyrelsen i Norrbottens län instämmer i DEK:s bedömningar vad betraffar samordningsfrågor och de institutionella förutsättningarna för en effektiv industripolitik. Den allmänna bevakningen bör i större utsträck- ning skötas av detn som har operativt ansvar gentemot industrin. SIND och STU hör i ökad utsträckning samarbeta vid bedömningar av utveck— lingen och behovet av insatser. Länsstyrelsen vill också tillfoga att stora effektivitetsvinster kan göras genom bättre samordning mellan centrala och regionala organ vilka tar allt större ansvar för operativa insatser i näringslivet.

Dazadelegutianen anser i likhet med DEK att det är angeläget att det skapas ett nära samarbete mellan SIND och STU när det gäller dataområ- det. SINDzs utredningsresurser kan då användas för att förbättra besluts- underlaget införde. stora industripolitiska satsningar som STU står inför på dataområdet. I samarbetet mellan STU och SIND bör även vissa affärs- verk och andra större upphandlande myndigheter kunna ingå. Delegatio- nen menar att dessa affärsverk och myndigheter i sitt dagliga arbete har en praktisk kontakt med avancerad datateknik som bör kunna komplettera SlND:s och STU:s arbete.

Delegationen vill även peka på att samordningen motiveras av den breda spridningen av tekniken. att den är kunskapsintensiv och kantad med paradoxer kring frågor som sysselsättning, arbetstillfredsställelse, arbets- miljö. produktivitet, näringslivets utveckling. integritet, sårbarhet och så- kerhet, kultur m.m. Datatekniken leder till effekter som kan gå i olika riktningar. Med dagens kunskaper är det inte förutsägbart om den ena eller den motsatta effekten uppkommer.

Problemen kring samhällsstyrning av datafrågor finns runt om i den industrialiserade världen. Denna styrning görs med olika inriktning. 1 länder som Frankrike och Storbritannien är styrningen i huvudsak datain- dustripolitisk. Vidare byggs datautbildning upp i skolväsendet. Detta görs dock ofta för att lättare introducera datatekniken i framtiden. [ USA har man för något år sedan inlett ett program för att konkurrera med de japanska dataindustriella satsningarna. På senare tid har man även påbör- jat en utredning om datateknikens effekter i arbetslivet. baserat på farhå- gor om betydande omställningar på arbetsmarknaden fram till sekelskiftet. I Kanada har en utredning om "Microelectronics and Employment” läm-

Prop. 19845! 35: 2le 148

nm sinti försiag: till nl'hetsnnirl—zmtdsministcrn. Utredningen iir tvåirpolilisk. 1 Nederländerna finns en wiiri'ut'i'litisk styrning på regeringsnivå—i. i Norge finns ett FoU-.n'gnn som för tintnoinriidel hur de funktioner som STU och Ai'lmtztrskytldsl'onclen tillsarntnmn: hur i Sverige. Andrn länder som intres— serat" sig för tvärseklorielln ansats—:l" iir Österrike. Finland och Australien.

ICC) anser att SIND och STU hör Pl'ÖVÄ-t liin'ipligu former För att lit-ggn ut en fungerande räizlgivningslnnlziinn för ny teknik.

innehåll

1 Inledning ................................................. 111 2 Nationellt nikroclektronikprogram (NMP) ................... 114 3 Nationellt informalinnsteknologiprogram ..................... 115 4 Datii— och elcktronikkommittén m.m. ........................ 119 5 Damefliektutrcdningen ..................................... 123 6 Standardisering inom data- och tclcområdet .................. 126 7 JAS-projektet ............................................. 127 8 Rymdverksamhet ......................................... 129 9 Internationellt samarbete ................. . .................. 129 10 Hemställan ............................................... 133

BilagziSJ Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Datateknik och industriell förnyelse (SOU 1984151') . . . . 134

Prop. 198455: 220 149 Rilaga 6

U td rag

Cl V 1 LDEPA PCIEM ENT ET PRO'fDl-C CLI. vid reg-.-ringssammanträde l GSi-00416.

Föredragande: stal srädet Holmberg .

Anmälan till proposition om datapolitik

] Inledning

Civildepanemcntet har ansvar för frågor som gäller statens ADB-an- vändning. Till dessa räknas bl. a. datordrift, anskaffning av ADB-utrust- ning, systemutveckling och utformning av rutiner för beslut om ADB-in- vesteringar. Hit räknas emellertid också den statliga informationsförmed- ling som sker med stöd av ADB. Civildepartememet har också genom huvudmannaskapet för datadelegationen ett ansvar för vissa allmänna ADB-frågor.

Jag lämnar här en redogörelse för civildepartementets arbete med de statliga ADB-frägoma och sammanfattar i dessa avseenden vad jag anfört i prop. 1984/85z225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. Jag anger också riktlinjer för det fortsatta arbetet inom datadelegationens område.

Vidare behandlas frågor som gäller Sveriges datakommunikationer med utlandet.

2 Statlig ADB-användning

] regeringens program för förnyelse av den offentliga sektorn (skr 1984/851202) ingår som väsentliga delar att effektivera den offentliga verk- samheten och förstärka servicen till medborgarna. minska detaljreglering- en och att ägna större uppmärksamhet åt verksamhetens mål och resultat.

Bland de instrument som står till förfogande för att förverkliga program- met återfinns användningen av ADB.

Ett viktigt drag i utvecklingen inom informationsbehandlingsområdet är att den tekniska utrustningen blivit både mindre och billigare. Använd- ningsområdet har därför ständigt kunnat vidgas. Ett annat drag är att datasystem inom olika delar av företag och offentliga verksamheten i ökad

l'rop. lll'ziali't'å'. 220 lill

utsträckning integreras och byggs samman. En sammanknytning av olika verkst-nnhetcr sker också genom datanät.

'lfre onai-idcn är av särskild betydelse för utformningen a " den statliga .-"tDid-användningen. Ett gäller uppbyvgnatlen av ADlS—verksnml'teten. Ett annat giiller planeringen av Al)lå—användningen och ett tredje utnyttjandet av den information son"; lagras. imam A Ull-systemen.

2.1 Uppbyggnaden av (ion statliga ABF.-verksamheten

l prop. 19545852225 om stntsförvaltningcns användning av ADB m.m. fratnhäller jag att utvecklingen inom mikrodatoromrädet är snabb och att möiligheterna ökat att använda en småskalig och decentraliserad datatek- nik inom statsft'irvaltninge

Det finns också ett stort intresse från myndigheternas sida att utnyttja den nya tekniken i sin verksamhet. Framför allt gäller detta för ekonomi- och personaladministration men också som stöd i sakverksamhetcn.

Den nya tekniken ger möjligheter att binda samman mindre datorer med varandra och med stordatorer som'innehäller information om ekonomi,

ersonal men också om regelsystem och andra fakta som katt vara till hjälp till myndigheternas arbete. Myndigheterna kan i sina egna mindre datorer göra bearbetningar av information som hämtas från stordatorerna. Myn- digheterna ges därmed bl.a. möjligheten att göra uppföljningar och utvär- deringar av sin verksamhet. Detta bör i sin tur leda till att statsförvaltning- en blir effektivare. [ viss utsträckning kan tekniken också utnyttjas för att förbättra servicen.

Utvecklingen mot ökad användning av mikrodatortekniken kan stimule- ras på flera sätt. Statskontorets arbete med s.k. basdatorcr utgör en grund för att åstadkomma ett enhetligt datorbaserat kontorsinformationssystem för statsförvaltningen. En förutsättning för att detta skall lyckas är dock att en ändamålsenlig programvara utvecklas t. ex. för ekonomi- och personal— administration. Teknikupphandlingen bör inriktas på detta.

Som ett led i delegeringssträvandena föreslås i prop. 1984/85:225 att beloppsgränsen för upphandlingsärenden som skall underställas regering- ens prövning höjs från 2 milj. kr. till 5 milj. kr.. samtidigt som ansvaret för upphandling av datorutrustning i ökad utsträckning delegeras från stats- kontoret till myndigheterna.

Den allmänna inriktning som kommer till uttryck i prop. l984/85: 225 är, som här framhålls. att satsa på en uppbyggnad av ett småskaligt system av datorer. Det innebär emellertid inte att de stora centrala datorerna spelat ut sin roll. Dessa krävs alltjämt för de ADB-system som återfinns bl.a. inom det allmänna försäkringssystemet, skattesystemet samt ekonomi- och personaladministrationen.

Datamaskincentralen för administrativ databehandling ( DAFA) har en- ligt sin instruktion (1975z570) till uppgift att tillhandahålla databehand-

Prop. 1934/85: 220 l5-l

lingskapacitet ät statsrnyndighetcr som saknar egen ;"tDB—anläggning. En del av de stora statliga datasystemen har lagts till DAFA i dess egenskap av s. k. servicebyrä.

lprOp. l984i'85-1225 visas att utvecklingen inom ADB—omrädet motiverar en förändring av lT)AFA:s associationsform. Ditt-";t skall enligt enligt det förslag som presenteras i propositionen befrias från myndighetsuppgifter och erhålla en mer renodlad servicebyräroll. DAF-'t bör då arbeta på samma villkor som andra servicebyräcr. vilket kan ske om DAFA ombil- das till aktiebolag. För en långsiktig överlevnad är det dock nödvändigt. med hänsyn till bl. &. utvecklingen mot småskalighet på datorområdet, att DAFA breddar sin nuvarande verksamhet mot persondatorområdet. En samverkan mellan det i aktiebolagsform drivna DAFA och Statskonsult AB bör kunna leda till en breddning och till att staten skapar en slagkraftig heltäckande serviceverksamhet pä dataområdet.

2.2 Gemensam verksamhets- och ADB-planering

Utvecklingen mot en mer småskalig och decentraliserad datateknik inom statsförvaltningen ställer nya krav på underlaget för beslut om inves- teringarna i det statliga ADB-systemet. Den hittillsvarande handläggnings- ordningen (förordningen 1981: 266 om investeringari statliga ADB-system) syftar till att ge regering och riksdag möjlighet att på ett tidigt stadium påverka större ADB-investeringar. Den förutsätter bl.a. att beslut fattas Ont ett system i taget. Denna ordning uppvisar i vissa delar svagheter.

Regeringen uppdrog ijuli 1984 åt statskontoret att tttreda och lämna förslag till en ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-inves— teringar. Statskontoret avrapporterade uppdraget till regeringen i februari 1985.

Utgångspunkten för Statskontorets förslag är att utvecklingen av infor— mations- och kommunikationssystem inte avskiljs från den administrativa utvecklingen i övrigt. dvs. organisations- och personalutvecklingen. ] framtiden bör, enligt Statskontorets förslag, investeringsbesluten gälla treårsperioder. Som grund för besluten bör utarbetas ADB-strategier som omfattar längre perioder än tre. år. Inköpen av ADB—utrustning bör även fortsättningsvis finansieras över det av Statskontorets administrerade cen- trala reservationsanslaget.

Jag avser att, sotn närmare utvecklas i prop. 1984/85: 225, ta initiativ till att en försöksverksamhet startas i huvudsak i enlighet med statskontorets förslag. '

2.3 Aktivarc statlig informationsförmedling

[ prop. l984/851225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. framför jag att ett antal skäl talar för att informationsförmedlingen inom

l'rup. ”84/85: 220 ti? den statliga förvaltningen bör bli förentäi för en ökad uppmärksamhet. ! dag finns det i databasform stora informationsmängder inom olika fat-kom- räden. Databastekniken bör kunna utnyttjas för att förbättra de statliga myndigheternas serviee och effektivitet.

För detta krävs att databaserna byggs tipp så att sökpt'neessen blir sit enl-tel som möjligt. Drift v'et*l-:st-tntl'tet.en bör ocksä vara enhetlig organiserad. Jag föreslår i propositionen att statskontoret ges i uppdrag att utreda ntt'iiligheterna till samordning på detta område och att belysa behoven av databaser med information från statsförvalniugeu samt att lämna förslag.-' till inrättande av nya informationsdatabaser.

l samband med att DAFA ombildas till aktiebolag måste en databasfråga ägnas speciell uppmärksamhet och det gäller huvudmannaskapet för det statliga person- och adressregistret (SPAR). Förutom att SPAR är ett monopolregister så har DAFA även ett författningsreglcrat huvudman- naansvar för registret. Flera skäl talar för att huvudmannaskapet skall ligga hos en statlig myndighet och inte hos ett bolag.; även om bolaget svarar för driften. Myndighetsformen medger en insyn i registrcts användning som krävs för att klara högt ställda krav pä skyddet av den enskildes integritet. I prop. 1984/851225 föreslås att en ny myndighet -en nämnd- inrättas föratt svara för huvudmannaskapet. Nämnden bör ha en bred sammansättning men hämta sina kansliresurser från statskontoret.

3 Datakommunikatiuner med utlandet

De svenska datakommunikationerna med utlandet har inventerats av utredningen (B l982:07) Sveriges datakommunikationer med utlandet. Arbetet har omfattat främst datakommunikation över landets gränser via det vanliga telefonnätet, allmänna datanätet eller privata förbindelser, förhyrda från teleförvaltningarna. Den har även inkluderat datatransporter där själva databäraren (_magnethand, skrivminne eller motsvarande) för— flyttas från ett land till ett annat. Syftet med utredningen har, enligt direktiven (Dir 1982: Sl). varit att snabbt få fram ett faktamaterial om de internationella dataflödena och deras betydelse för individer. företag och samhälle.

Som utredningen har konstaterat kan utvecklingen vad gäller de interna- tionella datakommunikationema komma att medföra förändrade förhållan- den såväl i näringslivet som i samhället i övrigt. Några av de "exempel utredningen hävisar till avser den offentliga förvaltningen.

Den ökade användningen i näringslivet av informationsteknologi. och i det här aktuella avseendet datakommunikation med utlandet. innebär att några av de uppgifter som olika statliga myndigheter har att utföra kommer att förändras och i en del fall försvåras.

Resultaten av den pågående remissbehandling får utvisa hur man bör gå vidare.

Prop. l9841'85: 220 153

Jag tror dock att en inventering bör ske vid de ansvariga myndigheterna av vilka krav den ökade användningen av informalionsteknologi i närings- livet och samhället i övrigt ställer på myndigheterna i deras löpande verk- samhet. vilka regler som kan. behöva ses över samt vilka krav som kan komma att ställas på myndigheternas egna datasystem.

! anslutning till en sådan genomgång bör beaktas de säkerhets- och sårbarhctsfrågor som aktualiserats, liksom problem sammanhängande med off-e.ntlighctsprincipens tillämpning i en miljö ttted bl. a. ökande internatio- nell datakommunikation.

För de enskilda företagen och myndigheterna är de internationella data- kommunikationcrna oftast att betrakta som en förlängning och utvidgning av de datasystem och kommunikationer som finns nationellt i Sverige. De har också ofta byggts upp för att effektivera och rationalisera företags- och myndigheters kontakter med utlandet, och innebär att telex- och telefon- eller brevkontakter ersätts med datakommunikationer.

l växande utsträckning kan man vänta sig att nya typer av kommunika— tioner etableras. bl.a. som resultat av att mer integrerade datanät byggs upp inom företag, branscher eller internationella organisationer. Detta kan ses bl. a. som en naturlig följd av Sveriges omfattande utrikeshandel.

Den skisserade utvecklingen har väsentlig betydelse för många företag och branscher. och utvidgade datakommunikationer är i flera fall helt nödvändig för att bibehålla internationell konkurrenskraft.

l de insatser som görs på olika håll i samhället för att främja datatekni- kens och informationstcknologins användning ingår också åtgärder som har direkt eller indirekt betydelse för datakommunikationerna med utlan- det. Sverige är också engagerat i internationella organ som behandlar olika aspekter av bl.a. utlandsdatakommunikationerna.. och där en viktig Llpp- gift är att identifiera och söka finna vägar att undanröja de problem och hinder som kan finnas för den fortsatta utvecklingen.

4 Datadelegationen

Datadelegationen inrättades år 1980 med uppgift att bl.a. bevaka ut- vecklingen i datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändning- en i samhället under demokratisk styrning och kontroll.

Delegationen skall enligt sina direktiv (Dir. 1980: 15) följa det utred- ningsarbete som pågår och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som behövs för att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt. I direktiven framhålls vidare att delegatio- nen bör utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling samt utvärdera effekterna av större ADB-investeringar som

Prop. WSJ/85: 221"! (5.4

gjorts irtom det"; statliga förvahningen. Aven utbildnings-- och forsknings- it'iigor bör ägnas stor Ltppmiå samhet.

Regeringen Llpptlt'nt. den l? januari 1985 in datadeicgationen att redovisa L-|1"gn—cz-ti_t.-;-.ternzt av sin hittillsvarande verksamhet och mot bakgrund därav ge sitt syn på behovet av och former för fer—ksamhet av den typ som datadclegationcn bedrivit.

Datadelegatinnen har den Zl februari 1.985 i en skrivelse lämnat en redogörelse för sin verksamhet. 1 rapportcn 'ram'ttälls att delegationen tagit initiativ till att behandla frågor inom områden där det inte funnits något ansvarigt utredningsorgan. En utredning om de framtida kommunikations- rtäten är ett exempel på ett ärende som datadelegationen själv tagit initiativ till. Delegationen avgav en kortare skrivelse med vissa ställningstagandcn och bilade en rapport som utarbetats av kansliet. Ett motsvarande förfa- ringssätt tillämpades då rapporten (Ds C 1984: 10) "Datoranvändningen i hushållen" överlämnades. Som regel har emellertid delegationen tagit fram rapporter cnligt den ordning som tillämpas inom kommittéväsendet. Detta har också gällt vid överlämnanden av remissyttranden.

Delegationen anser att det är angeläget att samhället har resurser för att behandla och lösa enskilda datafrågor eller datafrågor där det finns behov av intresse- eller resursmässiga avvägningar. Vidare bör enligt datadclcga- tionen regeringen förfoga över en brett sammansatt kommitté som kan bidra till att ge överblick över utvecklingen på dataområdet och peka på samordningsfrågor och andra frågor av'mer långsiktig karaktär.

Den framtida verksamheten

Enligt min bedömning har datadelegationen gjort värdefulla insatser på dataområdet. Genom datadclegationens rapportering har problemområden blivit belysta och ett underlag för datapolitiska insatser tagits fram. Riks— dagen, regeringen och skilda intressenter i datapolitiska frågor har erhållit en överblick över utvecklingen. Viktiga samordningsfrågor har blivit be— lysta. Detta var särskilt angeläget under en period då datapolitikcn skulle ges en ny utformning.

Datafrågorna behandlas numera i ökad utsträckning i anslutning till den sakverksamhet som är berörd. Ett ökat ansvar för datafrågoma har därvid lagts på de skilda departementen. Detta medför att datafrågorna inte be- handlas inom ett självständigt politikområde.

Det är enligt min mening väsentligt att också fortsättningsvis låta fackde- partementen få ett stort ansvar för datafrågoma. Som jag tidigare redovisat har utvecklingen mot en mer småskalig datateknik för statsförvaltningens del öppnat möjligheter till ökad integrering av verksamhets- och ADB- planering. Motsvarande utveckling kan konstateras på andra områden. Samtidigt kvarstår ett behov av samordning trär det gäller frågor av mer tvärdepartemcntal karaktär.

Statsrådet Ingvar Carlsson har tidigare i dag föreslagit att en statsråds-

Prop. ”84.51-4220 ! 'J- 'J.

grupp tillsätts inom regeringen med ett övergripande ansvar för datafrå— gorna. ! gruppen bör ingå de : ' .t'iftt'l som har ansvar för de viktigaste datapalitiska frågorna. 'l'ill stat.—." ' ="tlpp med representanter för politiska partier. myndigheter. näringslivet och arbetsntarknadens parter.

Referensgruppens uppgift bör vara att föra diskussioner kring aktuella dataproblem. lf'ltt kontaktorgan skapas mellan regeringen och viktigare datapolitiska intressenter. Underlaget litt—.rfrämst tas fra. : inom fackdepar- tetrtettten. Därutöver finns emellertid ett behov av underlag som gäller mer övergripande datafrägor och frågor av t'orskningskaraktär som inte kan hänföras till ett fackdepartetncnts ansvarsområde. Underlag av detta slag har hittills tagits fram av datadelegationen. Det är angeläget att denna del av datadelegationens arbete bedrivs även i framtiden. även om detta sltcri andra organisatoriska former.

Mot bakgrund av vad jag här anfört är det naturligt att fördela arbetet inom datapolitikens område pit ett annat sätt än hittills. Det av statsrådet Ingvar Carlsson föreslagna statsrådsgruppen med statsråd som har ansvar för de viktigaste datapolitiska frågorna ger ökade förutsättningar för sam— ordning av datapolitiken samtidigt som fackdepartementens ansvar för sina datafrågor bibehålls. Den till statsrådsgruppen knutna referensgrup- pen får en viktig kontaktuppgift. Datadelegationens hittillsvarande uppgift att vara ett kontaktforum är därmed intäckt.

Av datadclegationens arbetsuppgifter kvarstår därmed arbetet med kunskapsöversiktcr och utvärderingar av skilda slag. Dessa uppgifter bör i framtiden kunna förläggas till statsrådsberedningen och samordnas med statsrådsberedningens övriga forskningsttppgifter.

Jag avser att mot ovanstående bakgrund ge datadelegationen tilläggsdi- rektiv att avsluta sitt arbete inom loppet av år [985. Den kompetens som byggts upp inom datadclegationen bör kunna tas till vara i den nya organi— sationen. De skilda intressenter-nas inblick i regeringskansliets arbete med datafrågorna förstärks med den nya organisationen samtidigt som arbetet med kunskapsöversikter och forskningsinitiering sköts av ett organ med en mer renodlad arbetsuppgift.

Jag hemställer

att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985