om datapolitik

Prop. 1984/85: 220

Regeringens proposition

1984/85: 220

om datapolitik;

beshitad den 6 juni 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av

regeringsproiokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredra-

candens hemställan.

På regcringens vägnar

INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition redovisas regeringens arbete på det datapolitiska

området. i propositionen föreslås också att riksdagen godkänner vissa riktlinjer för den framtida datapohitiken.

Riktlinjerna innebär bl. a. när det gäller användningen av datutekniken i arbetslivet en satsning på system och datorprogram som främjar de anställ-

das kompetens och ansvar. Tillgången till personal med erforderlig kompe-

tens skall tryggas inom viktiga områden. Vidare skall breddutbildningen

stimuleras, inte minst för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarkna-

den och för att öka handikappades möjligheter till förvärvsarbete.

När det gäller att främja den tekniska utvecklingen kommer regeringen att utarbeta ett informationsteknologiskt handlingsprogram. Detta program skall sedan löpa under fyra är.

Vad gäller utbildning innebär riktlinjerna att datautbildningen i grund-

skola, gymnasieskola och högskola liksom utbildningen för vuxna får en

sådan omfattning och inriktning att den motsvarar de förväntade behoven.

Lärarrekryteringsfrågorna måste här uppmärksammas särskilt. Vidare är det viktigt att skolan får tillgång till lämplig programvara.

Datateknikens användning skall enligt riktlinjerna utformas med full

respekt för den enskildes personliga integritet. Forskningen skall främjas när det gäller användningen av datateknik på arbetsplatser och det hot mot den personliga integriteten som denna användning kan medföra.

I Riksdagen 1984/85. 1 suml. Nr 220

Prop. FG82/85: 220 z

rar

bv PRIOVÖOKOEL

vid regerinessarmmanträde

Närvarande: starsräder I. Carlsson, ordförande, och staisrådens böpdkvist.

Feldi, Sigurdser, Gustafsson, ILoijon, Fjelm-W nn. Peterson. Andors-

son, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, B. Carlsson. Hoknberg, Hellström. Wickbom

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Wickbom, Boström, Hjelm-Wallén.

Ecuon, Gradin. Peterson, Holmberg

Proposition om datapolitik

Statsrådet Ingvar Carlsson anför

I Datorerna och det goda samhället

1.1¶Inledning

Vilket samhälle vi får beror bl. a. på hur vi väljer att använda datatekni-

kens möjligheter. Riksdagen uttalade våren 1984 att ”det är mycket angeläget att ett samlat datapolituiskt program utarbetas snarast möjligt” (FiU 1983/84:28). Vidare har riksdagen hemställt att ett nationellt informationsteknologiskt program utarbetas (NU 1983/84:11). Jag kommer nu ati ge en allmän bild av hur datoranvändningen hittills utvecklats och av hur en önskvärd framtida utveckling ser ut och hur den skali åstadkommas.

Cheferna för justitie-, försvars-, utbildnings-, arbetsmarknads-. industrioch civildepartementen samt statsrådet Gradin kommer senare att redovisa det pågående arbetet inom sina områden. Vad beträffar det informa-

tionsteknologiska programmet syftar detta främst till att utveckla ny kun-

skap och teknik på det informationsteknologiska området. En utförlig redovisning av detta arbete har lämnats ull riksdagen av chefen för industridepartementet i en särskild skrivelse.

Datateknikens utveckling grundar sig på den utomordentligt snabba

utvecklingen av mikroeelektroniken. Utvecklingen ger oss helt nya förutsättningar att maskinellt hantera information. I dagens samhälle där information har en så stor betydelse spelar data-

tekniken en central roll för samhällsutvecklingen just därför att den är en

Prop. 1984/85: 220 3

reknik för ati insamla, bearbeta, laera och sprida information. Den £cr oss

möjligheten att sprida — eller koncentrera — kunskap. Vem som kunskapen sprids till eler koncentreras hos bestämmer vad som händer med urbelets mn: H och värde, svensk indusiris konkurrenskraft. den offentliga sektorns effektivitet och möjligheterna till medborgarinflytande.

Datatekniken kan ge upphov ul! ökade klyftor när det gäller kunskap. materiell standard och makt. Samtidig: kan datatekniken användas för det rakt motsatta: för att minska klyftorna i arbetslivet och samhället. För att

uppnå detta behöver vi en bred fortbildning av anställda så att de kan ta en aktiv del i planerings- och beslutsprocessen. Därigenom ges de anställda

och deras fackliga organtsationer inflytande över den tekniska utveckhing-

en. Detta bör kombineras med forskning och utveckling. som stödjer ett

avancerat sätt au använda tekniken.

Vi behöver en ny typ av systemlösningar och programvara. som leder ull

att information sprids i de skilda verksamheterna och som erbjuder de

anställda ett dagligt lärande i arbetet. Programmen bör vidare utvecklas så

att det blir lättare att utan specialkunskaper få ut information ur de datori-

serade informationssystemen. Därmed läggs grunden för ett bättre och

bredare utnyttjande av detta nya medium. Precis som den ökade tillgången

till information och kunskap i seklets början var avgörande i arbetet för

den politiska demokratin, kommer ökad tillgång till information och kun-

skap för de anställda 1 företag och myndigheter att betyda mycket för demokratin på arbetsplatserna. Detta kommer dessutom att positivt påverka näringslivets konkurrenskraft. Kunniga. engagerade och intresserade anställda, som kan utnyttja teknikens möjligheter, blir en viktig fördel i konkurrensen, när de flesta länder har tillgång till en i grunden likartad

teknik.

Vår framgång är beroende av hur vi förmår följa den tekniska utvecklingen och omsätta den i kommersiella produkter. Vår framgång kommer

vidare att bestämmas av hur vi löser en rad problem, t.ex. hur vi skall

säkra medborgarnas personliga integritet, minska sårbarheten i fred och krig. sörja för grund- och vidareutbildning, bygga ut nätet för datakommunikation och bygga upp databaser. Datapolitiskt viktiga frågor behandlas inom en rad olika departement och det är därför viktigt att arbetet där

står i överensstämmelse med en samlad syn på den framtida datoranvänd-

ningen. Eftersom användningen av datorer förekommer i de mest skilda sammanhang är det inte meningsfullt att tala om en enda datapolitik.

Samtidigt är det viktigt att slå fast att utvecklingen inte kan överlåtas åt vare sig ”de fria marknadskrafterna” eller ”den tekniska utvecklingen”. Denna proposition avser att ge en samlad bild av det pågående arbetet och av de politiska åtgärder som nu genomförs eller förbereds på datapolitikens olika områden och en bedömning av den fortsatta utvecklingen.

Prop. 1984/85: 220 4

1.2 Datateknikens utveckling

Datvateknikeos utveckling har ovder senare är I hör grad påverkats av den saabba utvecklingen av mikrociektroriken, TiP följd av utvecklingen nom programvarvområdet får tekniken dessttom tillämpning på nya områden i produktion och administration m.m.

Datateknik kommer till användning overall.

Inom utbydning och förskmacs: Som ett bjälpmedet för allt från avance-

skmne ill undervisning i skolan.

Falistled i produkuonen: I räkne- och rinmaskiner för konstruktion, prov och experiment. I mät- och styrinstrument inom processindustrier som mejerier. peppersbruk och kraftverk. I robotar och delar i maskiner inom iexul- och verkstadsindustan. Som komponent i produkter allt från leksaker tll flygplan.

Inom administration: Tidigare var det förbehållet stora företag och myn-

digheter ati med hjälp av stordatorer automatisera rutinmässiga arbetsuppgifter. Numera finns också billiga system för mindre företags administration.

För textproduktion: Datorer används för att skriva med på kontor, tidningar och säterier. Inom alla former av kommunikationer: För styrning av järnvägstrafik,

för brevsortering och telefon- och datatrafik.

Inom handeln: I bl.a. mikroprocessorstyrda kassaapparater och auto-

matiserade lagersystem. Inom sjukvården: Både i medicinsk utrustning och för journalhantering. Datorer används i olika utsträckning av arbetare och tjänstemän inom de

flesta områden. Enligt en undersökning gjord av statistiska centralbyrån används datorer i större eller mindre utsträckning av 80 Z av de bankanställda, 38 Z av de handelsanställda och 41 Z: av de anställda inom den offentliga förvaltningen. Lägre är andelen inom sjukvården, där endast 11 § använder datorer. Inom industrin har verkstadsindustirin den största andelen datoranvändare bland sina anställda, 30 22, medan trävaruindustrin med |1 92 har den lägsta andelen. Av tjänstemän inom alla branscher använder 40 9 datateknik, men bara 10 4 av arbetarna.

Tillverkarna av datorer har det senaste årtiondet lyckats att drastiskt

krympa komponenterna samtidigt som kapaciteten har ökats. Allt mindre, billigare och mer kraftfulla datorer har därför hittat vägen till allt fler verksamheter. |

Användare i företag och förvaltningar har under senare år decentraliserat delar av sina stora datasystem, så att medarbetarna inte bara via

terminaler utan också via persondatorer direkt kan ta fram den information de behöver. Innan terminaler kom i bruk kunde användarna få sammanställningar av uppgifter bara på bestämda tidpunkter eller efter särskild beställning. Dataverksamhet och kunnande sprids på detta sätt i olika organisationer.

Prop. 1984/85: 220 An

Men samtidigt som datatekniken på så sätt underlättar en decenmtratisering finns det ett fåta! dominerande uttverkare och leversniörer äv daioiek-

nisk utrustning som i. ex. komponenter på mikroelektronikområadet. stora datasystem och s.k. superdaiorer. Deua beror på att erdast några få förevag klarar de allt större resursinsatser som krävs för utveckling äv nya komponenter och stora datasystem och ine minst underhöll. vidareut-

veckling och marknadsföring. Däremot har antalev leverantörer av programvara och mindre och medelstora datorer kraftigt ökat. Detta gäller främst för äatorer som grundas på mikroprocessorer.

Televerket bygger ut telenätet för att kunna erbjuda enklare och billigare

kommunikation mellan datorer. Data- och telekommunikationsutrustning smälter samman. De större koncernerna bygger upp egna datanät via

telenätet, som knyter ihop deras avdelningar, dotterföretag. leveraniörer och kunder. Antalet databaser ökar nu också snabbt nationellt och interna-

tionellt. De får stor betydelse för forskning och utveckling. men också för den dagliga verksamheten inom banker, handel och industri. Tillgång till

datanät och databaser, inom företag och branscher. kommer att bli eu

betydelsefullt konkurrensmedel.

Maskinerna (hårdvaran) spelar en allt mindre roll för pris och prestanda

hos ett datasystem. Allt viktigare i dessa avseenden blir istället de program

(mjukvaran) som styr datorerna.

Programvaran har länge varit en ”flaskhals” när det gäller såväl nyproduktion som nödvändiga förändringar i gamla system. Nya metoder för att

konstruera program gör det nu lättare för användaren att delta vid utform-

Större tekniska förändringar har tidigare förstärkt människans fysiska förmåga och gjort dei lättare att transportera varor och överföra vetande. Det gäller t.ex. ångmaskinen, järnvägen, elektriciteten, telekommunika-

tonerna och bilarna.

Hur liknar och hur skiljer sig dessa tekniska förändringar från införandet av datatekniken?

Med datateknik kan vi för det första automatisera ytterligare arbetsmoment — precis som människor har gjort med hjälp av ångmaskiner och

elmotorer tidigare.

För det andra förändrar datatekniken förutsättningarna för människor i

olika verksamheter att kunna komma i kontakt med varandra och utbyta information. Här påminner datatekniken om järnvägen och telefonen. För det tredje ger datatekniken upphov till nya arbeten inom sin ”egen”

bransch, dataindustrin i vid bemärkelse. Samtidigt uppstår nva produkter i andra branscher tack vare datatekniken. Härigenom motverkar eller upphäver man den minskning av sysselsättningen som den ökade produktivite-

ten annars skulle kunna leda till. Det som man kallat teknikens framsteg har för det mesta varit ett

Prop, 196485: 220

resultat av eti växelspel melian själva tekniken, sättet att oreanisera arho- 12 och de anställdas kunskaper. Växelspelet består också I att ny teknatbk har medfört nva möjlieheter att spröda vetande. När Sverige förvandlades från eti jordbrukarsambhälle på 1800-iaiet till ett av 1900-talets främsta industriländer, var en avgörande faktor att vi tidig: genoinförde der omfattande utbyggnadea av folkskolan. Detta har senare följts upp genom at vi gjorde högre utbildning ullvänglig

för alla. Mycket viktigt bar också fölkrörelsernas eget bildningsarbete

Vari. En stör del av den effektivisering som svensk industri har lyckats uppnå de senaste årtiondena kommer från de anställdas ”vardagsrationaliseringar”. Det är i det här sammanhanget vi ska se datatekniken, rätt använd, som ett synneriigen betydelsefullt medel för att sprida kunskap till alla. Först och främst i arbetet, men också i utbildningen. Tekniken mäste sättas i relation till värderingar och önskemål om hur samhället bör vara beskaffat. Annars finns det en risk för att vi blir ”teknik-fixerade” och ser datoranvändningen som en isolerad teknisk

fråga och inte som en fråga om hur vi vill förbättra människornas villkor i

vårt samhälle och minska klyftorna mellan människor i samhället. Därför anser jag att det är viktigt att vi i vår datapolitik beskriver en positiv framtidsbild, som ger besked om hur datatekniken kan bidra till ett ”gott” samhälle. Vi behöver en bild av ett framtidssamhälle, som skulle kunna

kallas ”det goda datasamhället .

1.3 En framtidsbild Låt mig, för att göra tydligt hur en önskvärd utveckling av datoranvänd-

ningen ser ut, på några områden teckna en bild av vartåt vi strävar, en bild

av hur framtiden kan gestalta sig.

1.3.1 Arbete och stärkt konkurrenskraft En utveckling av datatekniken inom olika områden tillsammans med

höjd kunskapsnivå hos de anställda kan leda till att Sverige också i framti-

den står sig gott när det gäller sysselsättning och konkurrenskraft. Den nya tekniken kan kopplas ihop med en ny arbetsorganisation med

ett mer decentraliserat ansvar. Alla på en arbetsplats kan göra ett bättre

arbete än tidigare, tack vare att de har bättre tillgång till information.

Vi kommer emellertid inte att kunna konkurrera med t. ex. Japan eller USA när det gäller att tillverka standardiserade komponenter och sådant

som kräver de riktigt stora serierna. Vi är ett litet industriland. Vår styrka

ligger i avancerade varor och tjänster och i att vi tidigt och på ett klokt sätt förmår använda modernaste teknik i produktion och administration. Genom ny teknik och att svenska arbetare och tjänstemän främst kon-

Prop. 1984/85: 226 ?

Kkurrerar med kvalitet i arbetet kan det i framtiden skapas utrymme för en standardhöjning både när det gäller töner och arbetsförhållanden. Möjiighercn ati tillgodose en arbetstidsförkortning kommer då att underlättas.

Aven anställda som nuv har rutipbetonade arbetsuppgifter, till stor del kvinnor, kommer som en följd av bi. a. en satsning på bredduibildningen i företag m.m. i ökad utsträckning att kunna ta på sig nva och mer omväxlande och svåra arbetsuppgifter.

1.32 bänniskan utvecklas med ny teknik

I framtiden kommer den nya tekniken att i ökad utsträckning kunna sumuiera till ökat kunnande och till mänsklig utveckling.

Tack vare breddutbildningen och nya, bättre system kan tekniken i det goda datasamhälet” användas till att låta människan växa — tekniken berikar både arbetsinnehåll och produktionsresultat.

Datorn används som verktyg. Det betyder att den är något som är beroende av människornas unika bedömningsförmäga och deras vrkeskunskaper.

Människorna kan efter hand vidareutveckla sina skilda kunskaper, eftersom de lär i arbetet. Möjligheten att lära kommer sannolikt att uppfattas som något mycket värdefullt, jämförbart med arbetsgemenskap och löneförmåner.

Genom datoranvändningen kan t. ex. arbetaren i ett pappersbruk simulera olika processer för att förbereda sig på svåra störningar. De sjukvårdsanställda får mer tid till vård när pappersarbetet tar mindre tid och kan med bättre och snabbare tillgång till information ge en bättre vård och lättare svara på patienternas frågor. Verkstadsarbetaren kan ges tillgång till den information som han behöver för att lägga om sitt arbete, information som tidigare bara har funnits i pärmar på kontor. Kontoristen kan ta på sig mer kvalificerade uppgifter. som att ta fram och sammanställa uppgifter. när det rena utskrivningsarbetet minskar i omfattning.

Alltmer arbete för alltfler kommer i framtiden att handla om att ta emot, bearbeta och lämna ifrån sig information. Vi ser ett ökat lagarbete — både mellan olika anställda på samma avdelning och mellan olika ”nivåer” på en arbetsplats. Antalet nivåer kommer dessutom troligen att vara mindre än i dag. Gränserna mellan kontoret och den övriga verksamheten suddas alltmer ut. .

Alla kategorier anställda kommer att fortlöpande kunna få information om verksamheten, om målen, problemen, förändringarna — och därför kan fler bidra till det gemensammas bästa med sin förmåga att tänka och lösa problem.

Ju mer utbildningsbehovet kan tillgodoses desto mindre blir bristen på människor med vissa ”nyckelutbildningar”. Därmed motverkas stora löneskillnader samtidigt som de lägst avlönade gruppernas standard och kunskaper förbättras.

Prop. 1984/85: 22 5

At bo "avsides till” blir inte längre ett hka stort hinder när det gäller människors frihet att välja mellan olika arbeten. Arbetena kan hi mer utspridda, alltefter mänmskorvas egna önskemål om var de vill bo, cfiersom många arbetsuppsifier blir lätta att Nytta. Sverige kan bli betydligt

rundare” genonri ant det blir enklare, snabbare och billigare att överföra

information: ljud. bild. text och annan data. Dessutom kan fler processer

och transaktioner skötas på avständ,

För människor med olika handikapp kommer vi att kunna ha många fler hjälpmedel, som gör deras dagliga liv lättare och som gör att de i ökande utsträckmng kan deta 1 arbetslivet som alla andra.

Fler och fier människor kommer att skaffa sig hemdatorer sedan dessa sjunkit ytterligare I pris och det har kommit billiga och praktiskt använd-

bara program. t. ex. för utbildning i olika ämnen. Datorn kan också bli ett

nytt medel att hjälpa kunskapssökande människor bl. a. genom en dataen-

cyklopedi. ett uppslagsverk som ständigt kan hållas aktuelht, samt olika

referens- och faktadatabaser.

Hemdatorn kommer också i framtiden att kunna ge tillgång till informa-

tion. Det kommer t. ex. att gälla upplysningar om rättigheter och skyldig-

heter och uppgifter om avgångs- och ankomsttider för flyg och tåg. Hem-

datorn löser också praktiska problem, man behöver inte ställa sig i biljett-

kön utan via sin hemdator sköter man bokningar av olika slag liksom bankaffärer och liknande. Hemdatorn ger också möjlighet till eget konstnärligt arbete med bild och musik.

1.3.3 Datatekniken och demokratin

I framtiden kan en rikligare och mer lätullgänglig information fördjupa demokratin.

När människor vet allt mer om sin arbetsplats, blir det lättare att förverkliga ett verkligt medbestämmande för de anställda. Och Justen att delta i arbetet med att lösa problem och forma framtiden på arbetsplatsen ökar

också viljan att påverka samhället och att ta aktiv del i demokratin.

Datorerna blir därmed också ett medel att vitalisera demokratin; medborgarna får lättare tillgång till viktig information genom terminaler och på biblioteken. Det blir lättare att följa de olika turerna i den politiska besluts-

processen för enskilda medborgare och för politiska partier, miljögrupper, fackklubbar, föräldraföreningar och andra berörda.

Informationsflödet går i båda riktningarna. Enskilda medborgare som tar

del av ett kommunalt ärende på terminalen på biblioteket kommer att

direkt via terminalen kunna föra fram sina synpunkter och idéer till myn-

digheten. Bibliotekens terminaler ger oss också en ny sorts ”insändarsi-

dor”, där individer och grupper kan framföra idéer och synpunkter och

debattera dem. En sådan ”insändardebatt” kan föras Jokalt i kommunen

eller över hela landet.

Allt detta skapar ett ymnigare flöde av uppslag och tankar, som vitali-

serar det politiska arbetet och debatten.

Prop. 19854/85: 220 c

324 Förutsäötwmningar, hinder. problem

Den här bilden av ”det goda datasamhätlet” är en önskebihi. Vi har läng: kvar innan vi har kommit din För att lyckas måste vi undanröja hinder och kommu till rätta med de problem som är förknippade med

datatekniken.

För att få datasystem som passar I svenskt arbetsliv och samhälle kan vi inte förlita oss enbart på de system som de stora datorleverantörerna och storföretagen erbiuder. Dessa systems uppbyggnad avgör bl.a. vad som skall avtomatiseras och hur styrsignaler utformas. Därmed påverkas också arbetsorganisationen. Det är angeläret att Sveriec inte blir beroende av ett fåta! stora utländska producenter av datorprogram. För att vara säkra på

att kunna få sådana program som vi vill ha i skilda sammanhang mäste vi skaffa oss och bibehålla en egen bred kompetens när det gäller att framstäl-

la program.

Vi måste också akta oss så att myndigheternas insamlande av personuppgifier med hjälp av datatekniken inte tränger tillbaka varje människas rätt till integritet. Det måste finnas tydliga gränser för myndigheternas insyn i enskilda människors liv.

Jag nämnde vid genomgången av datateknikens utveckling att vi ser möjligheter till decentralisering och en mer demokratisk arbetsorganisa-

tion samtidigt med tendenser till koncentration på vissa områden till ett fätal stora företag i världen. Om tendensen till koncentration fär slå igenom utan motåtgärder, innebär det att våra möjligheter att påverka systemlös-

ningar och datorprogram minskar alltmer.

Nöjer vi oss med alhför ”enkla” datasystem — som gör människan till en robot som skall lyda maskinens order - rycker vi undan själva grunden för den gynnsamma utveckling som jag har tecknat en bild av i det föregående. Vi tar inte tillvara och utvecklar människornas yrkeskunskaper. Mänskliga resurser förslösas på mekaniska rutinuppgifter och när syste-

men ändå — oundvikligen — klickar då och då, får det förödande konse-

kvenser för effektiviteten och produktionsresultatet. Denna utarmning av arbetsinnehåll och kunskaper leder tll färre s.k. vardagsrationaliseringar. Bland de anställda sprider sig ett begripligt motstånd mot ny teknik.

Jag vill understryka att detta inte bara är en teknisk fråga. Enbart

tillgången till datatekniska hjälpmedel ger inte verkstadsarbetaren eller kontoristen inflytande över sitt arbete och möjlighet att ta ansvar för ett

bättre arbetsresultat. En förutsättning är att små och stora företag och förvaltningar i den offentliga sektorn är beredda att förändra sina organisationer. Det gäller att förändra strukturen på myndighetens eller företagets

hela organisation så att det blir möjligt att utveckla detta inflytande och ansvar. |

Här kan vi se motstridande tendenser. Det förekommer förändringar i

riktning mot ökad information och handlingsfrihet för fler grupper av

Prop. 1064/65: 220 10

anställda och de: finns bäde ekonomiska och sociala faktorer som talar för alt den utvecklingen kan förstärkas. Men sanitet ser vi en otveckling mot i I ecialisering, utarmning och I vis a fallit om. härrstyrning av arheisplatser och enskilda arbetsuppgifter. En sida av denna rrestyrnine är au vi framöver É sanske får se hur datatjänster och system uufrän kommer direkt ia nå sverska arbetsplatser gcnorm de stora interaationeita koncerneruas intornaa datanät. Dei kan göra det mycket svår au med hiälp av svenska lagar och avtal om mediaflytande påverka utformnioaven av dataomen och deras användning. Er viktig förutsättning för att vi ska lyckas förena en bra ny teknik och en bra ny arbetsorganisation är vidare att vi lyckas med en fungerande utbildning på bredden. Detta kräver för det första bra pedagogiska former och för det andra ett bra sätt att motivera särskilt de kortutbildade att delta i och fullfölja utbildningen. Teknik och arbetsorganisation kan alltså bli alivurliga hinder för förverkligandet av ”det goda datasamhället” inom arbetslivet. Andra liknande hinder är arbetsmiljöproblem och problem med den personliga integriteten på arbetsplatserna till följd av en alltför närgången detaljkontroll av de anställdas arbetsinsatser. Löses inte integritets- och arbetsmiljöproblemen kan följden bli ett be-

rättigat teknikmotständ. Andra problem är bristen på standardisering och svårigheter att anpassa

lagstiftningen, t. cx. när det gäller nya typer av brott. Utvecklingen kar

också hindras om telenätet för datakommunikation inte byggs ut i tillräcklig omfattning eller på fel sätt.

Den tekniska utvecklingen och datatekniken får en rad direkta effekter som påverkar sysselsättningen. Genom rationaliseringar ökar produktiviteten, vilket innebär ett minskat direkt behov av arbetskraft för en given uppgift. Samtidigt ökar behovet av omställning och anpassning till nya arbetsuppgifter som följer i den tekniska utvecklingens spår.

Förbättringar av produktiviteten påverkar också vår konkurrenskraft och kapitalavkastning i positiv riktning. De svenska företagen kan stärka sin marknadssituation och bygga ut sin produktion. Därmed skapas också

goda möjligheter till ökad sysselsättning.

De rationaliseringsvinster och de vinster som uppstår genom datoriseringen ställer bestämda krav på företagen och den ekonomiska politiken. Det är viktigt att företagen utnyttjar sina vinster till produktiva investeringar. Det är vidare nödvändigt att dessa vinster också kommer andra grupper j samhället till del.

En förutsättning för att vi ska kunna använda datatekniken för att

fördjupa demokratin är att kunskapen sprids till många, inte samlas hos ett fåtal. Den datoranvändning vi hittills sett har i allt väsentligt ökat tillgången till information för företag och myndigheter. Medborgarna måste genom

sina sammanslutningar i politiska partier, folkrörelser och föreningar av

söm dänareknikern klan ec.

älv. Tvärtom finns det rek för all v datoranvändning i

affontiiga seiaorn kan medföra inskränkningar I

att få ut information de hur rätt ul enlig

n på deuta område krävs datapoliti

samhallet” skall kunna förverkligas.

Mn jäg sammanfattar vad iac bivuills har sagt. är dax toranvändningen i i framudenr som fördrar särstid uppmärksamhet. Desså frågor rör sysselsättning, förs åjupad demokrat, undervisning. gatakomwmnikation. forskning, inte tegritet. särbarhet och kulur. feg skall nu särskilt

ta upp dessa frågor.

2¶Tryggare och bättre arbeten

Enligt en undersökning från statistiska centralbyrån förra året tror 3

miljoner människor I Sverige att datorisering leder till arbetslöshet. Före-

ställningen är dock inte grundad på egna upplevelser. Få har negativa erfarenheter av datoranvändningen vad gäller sysselsättning.

Vad som händer med sysselsättningen när ny datateknik tas i användning beror främst på tre faktorer: konkurrenskraften. tillväxten och omställningen.

För att svenska företag skall klara av att tävla med utländska företag om

kvalitet och pris på varor och tjänster, är det nödvändigt med sådana investeringar I bättre datateknik som jag tidigare har talat om, tillsammans med en investering i det mänskliga kunnandet på bred bas.

Metoderna för att förbättra konkurrenskraften förändras. I företagen

talar man idag om att de nya konkurrensfördelarna heter flexibilitet, kvali-

tet och anpassning efter kundens önskemål. Vidare blir det från ekonomisk synpunkt allt viktigare att ha så lite bundet kapital, dvs. pengar låsta i

råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter, som möjligt. Allt detta kräver en kombination av å ena sidan anställda på alla nivåer som är kunniga och villiga att ta ansvar och å andra sidan bra, ny teknik.

Nu som tidigare måste vi föra en ekonomisk politik som syftar till

ekonomisk tillväxt. En sådan ekonomisk politik innebär nödvändigtvis

också en omfördelning av resurser. Fördelningspolitik handlar inte bara

om jämlikhet: det är också en polttik för ekonomisk tillväxt. Få länder satsar lika mycket som vi på att ge människor stöd för att kunna ställa om sig till nya och förändrade förhållanden på arbetsmarknaden. Och arbetsmarknadspolitiken har hittills visat sig vara en samhälls-

med jämförelsevis låg arbetslöshet. Men de förändringar som liceer fram-

för oss de närmaste decennierna kommer också att kräva stora satsningar.

Prop, 1984/85: 220 ra

Der är förs: och främst varje företags eeci ansvar au investera I utbildning får sina så att de kan höja sin kompetens och svälla om sie I samband med tekniska föräadangar. Ner dette räcker ite. Vi vet ati de

srset söm står företagen ull buds för sådana satsningar är ojämni ua

ac mellan små och stora företag och mellan företag i olika bran-

så nom det här om mådde Mt är det ur iandets gemensamma Inuresse

Arbetsmarknas dens parter 3 Ssamarbet: ar I det s.k. UU tvecklingsprocgranimet för ny teknik, arbetsmiljö och arbetsorgantsatton ” hos arbetarskvddsfönden fo stt få fram och sprida goda exempel. där datateknik används för att höja kompetens och Kkvalnet i arbetet. Arbetet började 1982, det skall vara klart 1987 och kostar toualt 55 miljoner kr.

Goda förebilder är det som i längden kanske fär störst styrande effekt på vilken teknik olika parier väljer att utveckla. Det här arbetet är därför utomordentligt betydelsefullt. Och jag vill särskilt understryka vikten av

att man här kopplar samman utvecklingen av tekniken med utvecklingen av arbetets organisation. Enligt dataeffektutredningen har produktivitetsutvecklingen bromsats just på grund av brister i arbetsorganisationen.

Det finns en stor bredd på satsningarna. Här finns system för informa-

tion och administration inom verkstadsarbete, vårdarbete och kommunal

förvaltning. Man arbetar med nya system för processtyrning och robotmontering, liksom med kontors- och butikssystem.

För att få fram bättre tekniska system och programvaror, behövs mer

forskning och utveckling. Jag återkommer till det informationsteknologi-

program som regeringen förbereder och till behovet av ett samlat forsk-

ningsprogram kring yrkeskunskaper och människans förutsättningar i sam-

band med ny teknik.

Brist på bra programvara är ett av de största hindren överhuvudtaget när

det gälter en ändamålsenlig datoranvändning. Denna brist kan bli särskilt besvärlig. om man satsar på en annorlunda datoranvändning som syftar till att höja och kontinuerligt utveckla de anställdas kompetens och ansvar.

Det räcker inte med att vi skaffar oss kunskaper om nya bra sätt att

använda tekniken — dessa kunskaper måste också omsättas i produktion av program. En metod för att få fram bra programvara som bör prövas mer än hittills är den teknikupphandling av system till staten som chefen för civildepartementet har tagit upp i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. Chefen för industridepartementet säger också i regeringens

skrivelse om vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser

inom informationsteknologiområdet att statens behov av att upphandla informationsteknologiska hjälpmedel ull förvaltningen bör utnyttjas även i industripolitiskt syfte. Datadelegationen gör enligt sin arbetsplan en utredning om programvaror och avser att i den peka på skilda åtgärder för att få

fram bra programvara. En rapport skall avges till regeringen hösten 1985.

Prop, [984/85: 220 id

tt samordnat, kompetent upprrädande med staten som stark och krä-

vande kund kan ge utvecklnssinehlament av stor berydelse. Datacffekunredningen har föreslagnt ”frecetonatla utveckhngsprogram”

för ny teknik, med såväl industripoliuisk som arbetsmarknadspolitisk inrikining. Dessa skuliv inehålla informationsspridning, rädgivoina, vibyte av erfarenheter. utbildning och samordning av resurser. Ett första försök

här genomförs i Värmlands och Malmöhus län. När det gäller den arbets-

maärknadspoliuska delen har de Här två försöken givit erfarenheter av värde för de regionala myndigheterna liksom kommunerna och nävingsii-

ver i deras fortsatta satsmogar. Det är naturligtvis av vikt at erfarenheter-

na tas ull vara och att man utnyttjar tillgängliga resurser på eti effektivt sätt. Chefen för industridepariementet kommer senare (bilaga 5) in på dessa frågor när han behandar regionatpolniska åtgärder för att främja teknik- och kunskapsspridning.

Det finns en utbredd oro för att utnyttjandet av datatekniken kan orsaka hälsoproblem. BI. a. har man pekat på risken för att gravida kvinnor som arbetar vid bildskärm skulle få missfall. Denna oro måste tas på allvar. Det är därför ytterst angeläget att social-

styrelsen och arbetarskyddstyrelsen imensifierar forskningen om bildskär-

mär och deras påverkan på gravida kvinnor. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har i vår kontaktat arbetsmarknadens parter för att diskute-

ra avtal som ger gravida kvinnor som arbetar vid bildskärm rätt till omplacering. TCO har hemställt att statens provningsanstalt skall få i uppdrag att testa datorer och dataterminaler för att förbättra arbetsmiljön och minska riskerna vid sådana arbetsplatser. Regeringen avser att ge arbetarskydds-

styrelsen i uppdrag att i samråd med statens strålskyddsinstitut och statens mät- och provråd utreda förutsättningarna att införa nägon form av —

frivillig eller obligatorisk — provning av datorutrustningar från arbetsmiljösynpunkt. Sådan provning bör inte enbart avse strålning utan även andra

aspekter som är av betydelse från arbetsmiljösynpunkt. Genom sådan provning kan tillverkarna också få en objektiv kritik av sina produkter och

därmed en förbättrad möjlighet till en bra produktutveckling.

En viktig arbetsmiljöfråga i samband med datatekniken är distansarbetet. Datatekniken gör det möjligt att flytta arbete från arbetsplatsen till de anställdas hem, till s. k. grannnskapscentraler eller till exempelvis underleverantörer som utför ”informattonsarbete” ät olika uppdragsgivare. Sam-

tidigt som detta kan öppna positiva möjligheter för regionalpolitiken, så finns der också risker med distansarbetet. Det är viktigt att dessa nya problem och möjligheter uppmärksammas. Ett steg för att få uppslag och idéer för den fortsatta bevakningen har tagits genom den utfrågning som

arbetsmarknadsdepartementet nyligen arrangerade. Regeringen kommer att uppmärksamt följa utvecklingen på detta område.

Utbildningen är en av de allra viktigaste frågorna när det gäller det

framtida datasamhället. Chefen för utbildningsdepartementet kommer se-

Prop. 1084/85: 220 12

nare (Lliacga 3) ig på dessa fragor. När det er orastöllningen på arbets-

platserna är det nödvändigt att förhindra at de korutbildade ställs vid

sidan. Undersökningar visar nämligen att de som redan har en god utbild

ning också är de som fär mesi vidars Om vi för en lät-gå-poliuk när det gälter de stora lön ipperna

möjligheter att skaffa sig breda kunskaper på de här om: ädet, skulle mänga ställas utanför de nya möjbeheier som tcknikenp erbjuder. Vi ris-

kerar då ait få en situation dör många med otillräckliga kunskaper skulle få svåri an fona co plats på arbetsmarknaden.

Bärför har en stattiig sulsning på breddutbildring inletts. Under budaet åren 1954/85 och 1983/86 bedrivs och kommer att bedrivas en försöksvorksamhet med utbildning särskik niktad till korwutbildade. Denna innehäller dels en kortare orienterande utbildning om datatekniken, dels en djupare och längre vidareutbildning inom det egna yrket med särskild hänsyn li förändringar på grund av datatekniken. Försöket kostade 32 milioner kr.

för budgetåret 1984/85. För budgetäret 1985/865 har kostnaderna beräknats

tili 16 miljoner kr. Utbildningen omfattar totalt 85000 personer, varav två tredjedelar är kvinnor. En första utvärdering av försöket har nyligen pre-

senterats. Mot slutet av året kommer en utvärdering av nästa etapp.

Erfarenheterna hittills är mycket positiva.

Bl.a. för att få till stånd en breddutbildning i större skala lade regeringen under hösten 1984 fram sitt förslag om förnyelsefonder. som sedan också godkändes av riksdagen. Beslutet innebär att alla förelag med en vinst på

mer än en halv miljon kr. måste avsätta pengar till fonder för utbildning av de anställda eller för forskning och utvecklingsarbete. Enligt förslaget skall

härvid särskild uppmärksamhet riktas mot de grupper som ofta inte kommer i fråga för personalutbildning, 1. ex. kvinnor. Arbetsgivaren måste komma överens med arbetstagarorganisationerna om hur pengarna skall användas. Det rör sig om stora belopp. sammanlagt 5—10 miljarder kr.

De statligt anställda får utbildning i samband med införandet av datateknik och chefen för civildepartementet föreslår i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. att staten skall upprätta program för kompetensutveckling hos sina anställda.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) planerar att ge korta orienteringskurser om datateknik för alla deltagare i yrkeskurser. Fullt utbyggt beräknas kurssystemet att omfatta 40 000 deltagare per år i AMS egna kurser och

ytterligare 10000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning i företagen.

Chefen för utbildningsdepartementet återkommer (bilaga 3) till frågan

om breddutbildning. På kort sikt överstiger behoven resurserna, men det är ändå mycket

betydelsefullt att vi redan genom försöksverksamheten och förnycelsefon-

derna har påbörjat satsningen på breddutbildning. Vi har klargjort målet och färdriktningen.

Det finns en risk för att kvinnornas ställning på arbetsmarknaden kan

Ar

gärder, FK vin-

re yrken än männen och många kvinnodominerade verken kommer at påverkas av ravonaliseringar meg dataieknik.

Eraven på teknisk utbildning ökar. Av tradition har få kvinnor sökt sig ull

sädan utbildning.

Riksdagen anslog för budgetåret 1983/52 10 miljoner kr. för en kampanj för att öka kvinnors intresse för arbete och vidareutbildaine inom industrin. 1.3 miljoner kr. gick ull ofika datawibildningsprojeki för kvinnor. Erforenhewen är att det ofta krävs speciella utbildringsprogram. enbart för kvinnor, för att kvinnorna skall söka sig tiil utbildning av detta slag.

Regeringen kommer nu av avsätta särskilda projektmedel för insatser

för kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade arbetsförbållanden i samband med ny teknik, I enlighet med vad jämställdhetsministern föror-

dade I proposiuonen om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden kommer

15 miljoner kr. nästa budgetår att gå Gill projekt för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Flera av projekten syftar ul att väcka flickors intresse för och ge dem kunskaper i teknik.

Också handikappade finns på många arbeten, som hotas av bortrationa-

lisering. Men samtidigt skapar datatekniken nya hjälpmedel, t. ex. datorer med utrustning för syntetiskt tal eHer punktskrift. Handikappinstitutet och

televerket samarbetar i en arbetsgrupp för telematik för att utveckia hjälp-

medel, 1. ex. texttelefoner för döva, styr-och manöverfunktioner för rörelsehindrade och hjälpmedel för psykiskt utvecklingsstörda. Regeringen har gett AMS i uppdrag att i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling (STU), Handikappinstitutet och statskontoret genomföra ett projekt röran-

de teknikupphandling av mikrodatorer som arbetshjälpmedel åt handikappade. AMS har tilldelats 1.5 miljoner kr. för projektet.

Det är viktigt att man på arbetsplatserna beaktar hur just handikappade påverkas av att ny teknik införs. Detta kan underlättas genom en nyligen

beslutad ändring i arbetsmiljölagen som ger skyddskommittéerna i uppgift att även verka för att anpassnings- och rehabiliteringsarbete bedrivs.

Dataeffektutrednirgen har föreslagit ett treårigt utvecklingsprogram som skall omfatta dokumentation av gjorda anpassningar av arbetsplatser samt insatser för forskning, utveckling och fortbildning. Enligt min mening

bör hithörande frågor övervägas av den statsrådsgrupp för beredning av

långsiktiga och övergripande datairågor som jag avslutningsvis kommer att

föreslå.

En viktig del i omställningsarbetet är de fackliga organisationernas deltagande i arbetet med att införa ny teknik på arbetsplatserna. Fackföreningarna har funnit att arbetstagarkonsulter är ett mycket viktigt stöd för att hävda de anställdas intressen. Men inte alla grupper av anställda har rätt

till arbetstagarkonsulter. Dataeffektutredningen har föreslagit att denna rätt skall utvidgas till att gälla alla, Frågan skall tas upp i den särskilda beredningsgrupp för arbetsrättsliga frågor som är knuten till arbetsmark-

Prop, 1984/85: 220 16

nadsdepartementet. Samråd kommer därvid att ske, såvitt gäller den kommunalrätteliga sidan. med chefen för ctvildepartementet.

3¶Fördjupat folkstyre och förnvelse av den offentliga sektorn med hjälp av datateknik

Recermgeens arbete med aut förnya den offentliga sektorn syftar till att

fördjupa demokratin och förbättra servicen och effektiviteten. Riktlinjerna

för deita arbeie har redovisats i en skrivelse till riksdagen. Stort utrymme kommer att ges för lokala initiativ och försök med nya verksamhetsformer. I dessa försök blir datateknik ett viktigt stöd.

För att fördjupa demokratin måste medborgarnas tillgång till information

förbättras. De måste vidare få större möjligheter att vidareutveckla sina kunskaper för att kunna bedöma och utnyttja denna information.

En stor mängd information återfinns i de föreskrifter och råd som myn-

digheterna utfärdar som ett led i sin regleringsverksamhet. Det är emeller-

tid svärt att finna den information som behövs i det enskilda fallet, efter-

som det finns brister när det gäller presentationsteknik och vägledning för användarna. Med hjälp av databas- och informationssökningsteknik kan stora mängder information presenteras överskådligt samtidigt som det blir

lätt att söka och sprida information.

En uppbyggnad av databaser med överskådlig och lättillgänglig informa-

tion kräver ett omfattande arbete med standardisering och samordning av

den statliga informationen. Jag anser att uppbyggandet av databaser i offentlig och privat regi — både inom och utom landet — kommer att bli allt

viktigare för olika verksamheter. För 100 år sedan var alla människors tillgång till den tidens kunskapskällor en av de viktigaste kampfrågor för de

folkrörelser som kämpade för den politiska demokratin. Nu riskerar vi att

den nya tidens kunskapskällor, databaserna, sluter sig för enskilda och för företag — och till och med för nationer — om de imte har ekonomiska

förutsättningar eller om de betraktas som icke önskvärda av dem som kontrollerar databaserna.

På detta område behöver vi skaffa oss mer kunskaper och förbereda åtgärder. Chefen för civildepartementet föreslår i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. att statskontoret skall få i uppdrag att i nära samarbete med delegationen för vetenskaplig och teknisk

informationsförsäörjning (DFI) belysa behoven av databaser med informa-

tion om statsförvaltningen. I uppdraget ingår också att bedriva ett utvecklingsarbete med inriktning på att skapa en sådan standardisering att en gemensam sökteknik kan tillämpas för så många databaser som möjligt.

Det finns grupper som inte nås av utbildningen i skolan och arbetslivet, nämligen arbetslösa och andra vuxna som står utanför arbetslivet. För dessa grupper spelar studieförbunden en mycket viktig roll. Datadelega-

tionen ka = Ni smatkiernus särsköde för bred datautbildiing som kommer av överlämnas utt chefen för civilde-

partementet. Den behandiar i första hand frågor om vibildamgsns mnchaålt

och kvalitet. Det pågår fiera försök när det väller av umytja dareteknik lör att förbättra medborgarnas konakter med piyndigheter. FÖrebro och Linkö-

pine tillhandahåller kommunerna Informatton via videotexsystem på bibr a

Höteker Kegerineen har föreslagit vtteriigare försök med datateknik på

folkbiblioteken.

Iniormation till medborearna via dutateknik kommer också ull använd-

ning i de s.k. frikommunförsöken där exempejvis Sandvikens kommun prövar en decentraliserad modell för den kommunala förvaltningen. De centrala nämnderna försvinner, liksom sektorsindelningen av verksambeten i gatukontor. socialkontor etc. iställei: får vi områdesförvaltningar med politiska kommundelsnämnder. På biblioteken skall medborgarna via ter-

minaler själva kunna ta reda på vad kommunstyrelsen beslutat vid senaste sammanträdet elier vad pengarna I budgeten har använts ull. Försöket stöds av det utvecklingsprogram hos arbetarskyddsfonden som jag nyss

har nämnt. Också inom en rad andra områden i den offentliga sektorn pågår försök med att använda datateknik för att förbättra kvaliteten på servicen till

medborgarna och förbättra myndighetens effektivitet.

Det pågår också arbete med att decentralisera datoranvändning inom statsförvaltningen. Försvarsmaktens projekt System 90 bygger på denna

tanke. För den civila statsförvaltningen är projektet med s.k. basdatorer

ett viktigt steg i utvecklingen. Genom att standardisera kraven på mindre

datasystem, blir det möjligt att Nytta ut besluten och ändå behälla möjligheten till samordning och kommunikation mellan olika system. Chefen för socialdepartementet tillsatte år 1982 en utredning om dator-

användningen inom försäkringskassorna, FAS 90-utredningen. Den bygger vidare på den s. k. Allfa- utredningen, som arbetade mellan 1977 och 1980.

FAS 90 skall avge sitt slutbetänkande år 1987. Det regelsystem som styr myndigheternas beslut och faktiska handlande samt deras sätt att planera kommer delvis att avgöra i vilken utsträckning

som den offentliga sektorn kan använda datatekniken för att förbättra

demokrati, service och effektivitet. Statskontoret visar I några studier att myndigheterna behöver en plane-

ring av ADB och administrativ utveckling som är långsiktig och organisationsövergripande — detta både som grund för deras egna åtgärder och för att ge regeringen och riksdagen överblick och insyn. Chefen för civildepartementet har i propositionen om stalsförvaltningens användning av ADB m.m. anmält försöksverksamhet med sådana långsiktiga strategier för

administrativ utveckling. En självklar förutsättning för en bra datoranvändning inom den offent- 2 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 220

Prop, 1984/83: 226 [EN

liga sekiorn är att iekniker är ändamålsenlig med hänsyn till verksämhetens krav. Är sådan weknik inie tillgänglic på marknaden. kan vi försöka få fram den eenom teknikupphandling. Och offenuisa sektorn är en stör kund och det lönar sig för teknikoroducenmerna att försöka tllfredsställa dess

önskemål. Genom upphandiingen kan vi därför få till stånd bättre dötasy-

stem, som också kan användas inom den privata sektorn och som dessutom kan tänkas väcka imresse och cfterfrågan utomlands. Vi mäste i framtiden båure än bitulls utnyntja de fördelar i teknikupphandlingen som

den offentliga sektorns storlek som beställare ger. Hitills har staten upp-

handfat en datoriserad arbetsplats i eti vädertjänstsystem och programvara för överföring av redigerbar text meitan olika ordbehandlingssystem. Genom stätskontoreis metodråd, som är en referensgrupp i detta arbete, finns ett samarbete med slutanvändarna, som är mycket viktigt. Jag vill i detta summanhang erinra om att civilministern I propositionen om statsförvalt-

ningens användning av ADB m.m. anmäler att han avser att återkomma

med förslag om att 5 milj. kr. avsätts i tlläggsbudget 1 1985/86 för teknikupphandling av programvara till basdatorerna.

4¶Datateknik och utbildning

Utformningen och omfattningen av datautbildningen inom olika utbildningsformer har stor betydelse för hur vi i framtiden kan använda och förhålla oss till datatekniken. Utbildning är en av förutsältningarna för

människornas möjligheter att själva ta del i och aktivt påverka utvecklingen. För att lägga grunden till en bra datoranvändning på arbetsplatserna behövs utbildning som ger färdigheter i att arbeta självständigt med datatekniken. Detta gäller inte bara dem som arbetar inom tekniska yrken utan i minst lika hög grad dem som arbetar inom alla andra yrkesområden där

datateknik kommer till användning. |

Datatekniken har fera egenskaper som är särskilt viktiga i ett utbild-

ningspolitiskt sammanhang. Det är en kunskapsintensiv teknik. Det är en stödteknik. Det är en teknik som tillämpas inom praktiskt taget samtliga samhällssektorer och som ger upphov till vitt skilda konsekvenser — såväl godartade som elakartade, på såväl kort som lång sikt. En första politisk slutsats härav är att alla i samhället bör utbildas dels i att använda tekniken, dels om dess konsekvenser för individerna och samhället. |

Datortekniken kommer att spela en allt viktigare roll i olika yrkesutbild-

ningar. Tekniken har stora möjligheter att vara ett kraftigt stöd till själva

lärandet såsom ett pedagogiskt hjälpmedel. Jag återkommer till denna

punkt när jag senare tar upp forskningsfrågor. Det är mycket som talar för

Prop. 1954/85: in ra 220 19

att datareknikon i fremsuiden kan bh en allmän stödteknik ide Nesta ämnen.

Efiersom tekniker genom sitt ar srbete har eu stort iofivtinde över iekmk-

användningen kar man långsiktigt påverka sätter att använda nom att inom teknikeruibildnincen ge gedigna kunskaper om människan ch samhället. Det är ett ceutralt datapoltiskt mål an se ullatt utbildnings-

svsiumet — från grundskolan och uppåt -- förmår att ge de nya generatio-

nernas dataexperter såväl kunskaper som samhältelga imsikter som gör dot igt al förverkliga "det goda datasamhället. Det räcker inte att användarna fär ett större inflytande på utvecklingen av nya svstem. För att specialister skall kunna tå tillvara de synpunkter och onskemå! som användarna kommer med. mäste de få en större förståelse för människans behov och förutsättningar i förhållande till tekniken.

Datapolitiken inom utbildningsornrådet -mäste vidare bestämmas bl.a. med utgångspunkt i de allmänna mål som gäller utbildningsväsendet.

Grundskolan skall vara en allmän medborgarskola. Den måste ge de kunskaper i datateknik och dess användning som alla måste ha. Datateknik häller nästan på att bii en basfärdighet. Människor möter datorer i allt fler vardagliga sammanhang; elementära kunskaper behövs för alt bemästra

sådana situationer. Gymnasieskolan skall förbereda för yrkesverksamhet och vidare studier. Yrkeslivets krav på datakunnande sätter ett mål för de yrkesinriktade

linjerna. Efterföljande utbildningars krav på grundkunskaper sätter målet

för de teoretiska linjerna.

Högskolans grundläggande utbildning skall ”producera” de olika spe-

cialister som behövs i forskningen och i näringslivet och förvaltningen. Den skall också fylla på den allmänna kompetens som behövs utöver vad

underliggande utbildningsformer givit.

Den snabba utvecklingen av datatekniken ställer vuxenutbildningen i en

nyckelposition. De allra flesta har otillräckliga och/eHer föråldrade kunskaper. Om inte datateknikens utveckling skall skapa nya djupa klyftor mellan

grupper av människor, måste de vuxna ges en omfattande datautbildning. De basfärdigheter som grundskolan skall ge måste alla få möjlighet att

skaffa sig. Det datakunnande som nu krävs i allt fler yrken (och som nu i ökad utsträckning tas in i gymnasie- och högskoleutbildningar) måste vara

möjligt att skaffa sig i form av fortbildning eler vidareutbildning. Jag vill

här erinra om vad jag i det föregående anfört om breddutbildningen (avsnitt

2). De hittills beslutade åtagandena under en tre- fyraårsperiod inom grund-

skolan och gymnasieskolan kan uppskattas till minst en halv miljard kr. Motsvarande summa för högskoleutbildning och forskning är 300 milj. kr. Genom dessa insatser har en god grund lagts när det gäller datafrägorna inom utbildningsväsendet.

För att utbildningsväsendet skall kunna uppnå sina mål inom dataområ-

det krävs det inte bara att själva utbildningen förnyas och utvecklas utan

Prop. 19864/85: 220 20

också av man aktivt arbetar för att eliminera de oltka problem av annat slag som finns. Dessa Tron sammanhänger främst med ant den snabba utvecklingen även ställer själva utbildnincsorganisatonen inför situationer som det kan vara svårt aut på kort sikt hantera på et: tillfredsställande sätt. Jag tänker då främst på bristen på utbildad personal. främst lärare. och på

konkurrensen från den enskilda sektorn om den utbildade personal som

finns. Vidare är programvarusidan fn. eftersatt i förhållande till hård varusidan inom skulväsendet. Chefen för utbildninesdepartementet återkommer senare (bilags 3) till dessa frågor.

Som jag redan nämnt finns dei ett mycket stort behov av vidareutbitdning av fekniker och annan personal. En betydande det av detta behov bör kunna täckas med hjälp av förnvelsefonderna. De företag som har sådana fonder kan använda dessa till att köpa utbildning åt sina anställda hos t. ex. högskolan och komvux, Jag vill här erinra om regeringens nyligen framlagda proposition om uppdragsutbildning. Vidare räknar jag med att för-

nyelsefonderna skall kunna medverka till att det behov av utrustning —

åväl ersättningsanskaffningar som nyanskaffningar — som den snabba

utvecklingen inom dataområdet medför skall kunna tillgodoses. Också inom den statliga sektorn har parterna nu kommit överens om förnyelsefonder för att utveckla personal och öka personalens anställningstrygghet i

samband med strukturförändringar.

5¶En ny infrastruktur

Hittills har datoranvändningen mest påverkat arbetsprocesser i fabriker och kontor samt 1 produkter i form av varor och tjänster. I Framöver kommer

struktur när det gäller informationsförmedling. Detta kan förändra männt-

skors kunnande och kommunikation — kort sagt förändra vår kultur.

Den nva infrastrukturens effekter kan endast till viss del förutses. Vad vi

vet är att den nya infrastrukturen kommer att skapa nya utvecklingslinjer och nya verksamhetsområden. Vi vet också att en rad problem och svårigheter kommer att uppstå och att förändringstakten i vårt samhälle sannolikt kommer att bli snabbare än tidigare. Detta ställer i sin tur större krav på vår förmåga till omställning. Utvecklingen av den nya infrastrukturen är en viktig samhällelig fråga

som kommer att kräva långsiktiga politiska ställningstaganden. Det i sin tur kommer att ställa nya krav på kunskaper och förmåga till förutseende.

Telekommunikationer är av betydelse i sammanhanget. Användningen

av bl. a. digital teknik och optofibrer revolutionerar teietekniken. Den nya

tekniken ger radikalt förbättrade möjligheter till informationsöverföring.

sa sv sällan sn sir na saa fn ”

u dessa mörkeneter us ullvara och ot Sverige behölle:

2 på telcomr

nr har därör föreslas i investera ca 20

der kr. under de närmaste we oud ren varav 135 miljarder kr. för

ace ut Och modernisere elen: garna kan även under

förväntas ligga på Ch my rändrngen sker dels genom es sem fysisk utbyggnad av . dels genom

( ett byte till ov (dienel) teknik i nätet. Investeringarna styrs ev nuvarande

och förutsedd efterfrågan på olika och sker med hönsvn tagen wil nuvarande och förutsedd ie knik. Flexibilitet är et nyckelord i nätplane-

ringen.

”Digitalen 87” kallas det projekt som skali leda ull ett rikstäckande digitalt nät. som planeras bli färdigt om wvå år. Al information I detta nät

förs över i digital form oavsett om det gätler tal, bild. 1ext eller andra data. lätet består av befintliga koaxialkablar. nya radiolänkförbindelser och optokablar av glasfibrer. Sverige blir först i världen med ett så avancerat nät, som kommer att betyda mycket för möjligheterna till datakommunikation. I stort sett kommer kapaciteten för sådan kommunikation att bli 23

gånger större än idag. Regeringens avsikt med den stora satsningen på telenätet är att priserna

även I framtiden skall hållas låga. att framkomligheten vtterligare skall förbättras och att avancerade teletjänster skall kunna erbjudas. Mycket

hög telekapacitet även för datakommunikation skall kunna erbjudas med

kon varsel var helst i landet sorn den efterfrågas. En förbättrad framkom-

lighet och säkerhet i nätet är av största vikt inte minst för datakommunikationen som på senare år ökat kraftigt. Utbyggnaden av detta kommunikationssystem är mycket viktig för hur

datateknikens möjligheter kan tas tillvara och för hur den kan förenas med andra samhällsmål, som t.ex. decentralisering och regional utjämning.

Taxorna är också av största vikt för att få ett gynnsamt utnyttjunde av

denna det av infrastrukturen.

Televerket bör även i fortsättningen behålla internationellt sett låga taxor. Det är regeringens avsikt att dessa taxor skall göras alltmer oberoende av avståndet så att vi får ett rundare” Sverige. Teleförbindelserna och taxorna skall i ännu mindre grad än idag utgöra en restriktion för lokaliseringen av en verksamhet. Den digitalisering av telenätet som det föreslagna investeringsprogrammet innebär kommer att underlätta en sådna utveckling. Integreringen av olika tjänster i samma digitala system

bör också leda till att taxorna för ljud-, bild-, text- och dataöverföring

harmoniseras. Redan idag är taxorna för vissa typer av datakommunika-

tion helt oberoende av avståndet.

1 propositionen om regional utveckling och utjämning redovisar chefen för kommunikationsdepartementet ett förslag med kraftigt reducerade

taxor för datakommunikation till och från Malmfälten. Försöket som avser

Prop. 1984/85: 234 22

en treårsperiod och inom en köstnadsram på I miljon kr. per år. bör utvöra

en värdefull stimulans för den utveckling inom data- och rymdverksambhewen som kommit igång i Malmfälten. 2 anser ati planeringen av telekommunikationernas utveckling aktivt åljas av don stalsrådserupp som jag I det följande kommer alt föreslå. Del är också viktat att tuleverket på andra sött sprider kunskaper om sina planer och prognoser så att on beredskap skopas i samhället för att på ett pusitivt och konstruktivt sätt utnyttja de nva möjligheter som teleteknikena a er. Pe snabba förändringarna av telekommunikatuonerna och alla de nya möjligheter som dessa skapar gör att regeringen funnit att kunskapsuppbyggnaden inom området bör intensifieras. Chefen för kommunikationsdeparlemenmter har berört dessa frågor i propositionen om vissa telefrågor och pekat på önskvärdheten av praktiska försök med avancerad telekommunikation. Syftet skulle vara att fördjupa kunskaperna om möjligheterna att

utnyttja den nya kommunikationstekniken och om vilka möjligheter detta i sin tur skapar för i första hand företag och förvaltning.

Regeringen har därför uppdragit åt televerket att i samråd med STU och statskontoret utreda förutsättningarna för och föreslå utformning av stu-

dier av användning av avancerad telekommunikation.

Företag och myndigheter bygger upp datakommunikationer med utfandet som en förlängning och utvidgning av sina datasystem och kommunika-

tioner inom Sverige. I takt med ait företag, branscher och internationella organisationer bygger upp mer integrerade datanät. kommer vi att få se

nya typer av kommunikation. Det är en naturlig följd av Sveriges betydande utrikeshandel och det har stor betydelse för att bibehålla konkurrenskraften hos många företag och branscher. Av dessa skäl deltar Sverige i det internationella arbetet med standardisering av teknik och harmonise-

ring av föreskrifter för att underlätta datakommunikation över gränserna. Utvecklingen av datakommunikationerna medför förändrade förhållanden såväl i näringslivet som i samhället i övrigt. Det blir t. ex. lättare att flytta tjänsteproduktion, precis som det tidigare blev lättare att flytta en del

varuproduktion.

Datakommunikationerna kan emellertid också göra det svårare för myndigheter som tull- och skattemyndigheter att tillfredsställande kontrollera transaktioner inom och mellan företag både inom och utom landet. De krav på myndigheterna som datakommunikationer med utlandet medför har tagits upp i betänkandet "Sveriges datakommunikationer med utlandet”. Samtidigt som detta betänkande remissbehandlas har Sverige inom OECD:s ram medverkat till en deklaration om internationellt data-

flöde, vars syfte är att i olika avseenden underlätta informationsutbytet mellan medlemsländerna på ett sätt som tillgodoser de olika ländernas

ekonomiska och sociala mål.

Frog, 1984/85: 220 22

& Dutneknit, forskning och utveckling

baden scnasie försknespolniska provosiuonen angav regeringen nrormattonsicknolosin som er priorttcrat område för försknings- och uiveckbnesarbete inom den Härmaste treärsperioden. Område kräver mycket forskaine av tvärvetenskanhe karaktär. speciell när det gäller sunrher av sopmkhällsasaekter på datstekniken. Regeringen underströk vikten av forskning som aneriper samhällsproblem med svfte atv undvika slöseri med

ga resurser och stärka människornas rveehet och utvecklingen av Ieenadsnivån. Dessa bedömningar och rikvinier gäller fortfarande.

F regeringens skrivelse om vissa plunerade åtgärder för att effektivisera

statens insatser inom informationsteknologiområdet redogörs för planeringen av den fortsatte forskningen och den tekniska utvecklingen. Cheferna för utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementen tar

också i det följande (bilagorna 3—5) upp datafrågor inom föorskningsområdet. Jag vill dock här beröra några särskilda forsknings- och utveckhingsfrågor som rör datateknikens användning och som direkt hänger samman med prioriteringar som jag har redovisat i det föregående. De gäller > datateknik, yrkeskunskaper och arbetskvaliftikationer

2 datatekniskt stöd vid funktionsnedsättningar beroende på åldrande. bestående skador eller långvariga sjukdomar

C datorstött lärande.

En viktig princip för datoranvändningen i ”det goda datasamhället” är

att tekniken skall stödja och vidareutveckla de anställdas yrkeskunskaper. Många forskare arbetar inom detta område. Myndigheter och fristående forsknings- och konsultinstitut bedriver också ett arbete här. Jag anser att samhället bör satsa på en systematisk och långsiktig forskning och utveckling inom detta område.

Den vanligaste anledningen till funktionsnedsättningar hos människan är åldrandet. Pensionärerna blir allt fler i vårt samhälle och därigenom ökar betydelsen av den hjälp som datatekniken kan ge för att lindra de problem som förorsakas av sådana funktionsnedsättningar. Datatekniken kan bidra till att ge äldres och handikappades liv ett rikare innehåll, bl.a. genom att göra det lättare för dem att bo kvar i sina egna hem. Också de ekonomiska

vinsterna av att utveckla tekniken på detta område kan bli stora. Samhällets institutionsvård belastas inte lika hårt. Om vi utvecklar ett särskilt kunnande på detta område, är det möjligt att våra datatekniska produkter

kan finna avsättning på den internationella marknaden.

Forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning kommer

att få i uppdrag att kartlägga pågående forskning och utveckling inom detta område och föreslå vilka insatser inom området som skall ges förtur.

Datateknik kan användas som utbildningshjälpmedel. Den kan utnyttjas

1 vitt skilda tillämpningar, från att stödja ett mekaniskt lärande av enkla

Vrop, 1984/85: 220 24

uppgiiter — sk. programmerat inlärning — ull ev lärende av komplex ITA färöigheter med hjäln av simulering. uder som hjälp vid utbildning har märksumbeti Sverige. Jag anser av det MIT möjliggöra en bedömning av behovet

av datorstött lärande och för atv ; snornera olika förskoings- och utveck-

A

ngsfrågor inom området.

7¶Datateknik och den personliga integriicten

En fråga som i hög grad har uppmärksammuts är de risker för kränkningar av den personliga integriteten som datatekniken för med sig. Riskerna för integritetskränkningar togs udigt upp i den allmänna debatten. Från

många häll framfördes farhågor för att insamlandet av personuppgifter med

hjälp av datateknik skulle ge myndigheterna alltför mycket makt och inflytande över människors privatliv. I förlängningen målades ibland upp

konturerna av en polisstat, styrd av en Storebror som såg allt och tolererade intet.

Riskerna med datateknikens utveckling uppmärksammades också politiskt. Redan omkring är 1970 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning för att överväga behovet av lagstiftning till skydd

för den personliga integriteten. Utredningen presenterade ett betänkande,

som ledde till av riksdagen år 1973 antog en datalag. Internationellt sett var den svenska datalagen en av de första i.sitt slag. Datalagen byggde vid sin tillkomst på att automatisk databehandling av

personuppgifter inte skulle få förekomma annat än efter särskilt tillstånd av

myndighet. För det ändamålet inrättades en ny myndighet, datainspektionen, som också fick till uppgift att utöva tillsyn över att lagen efterlevdes. Den utveckling av datatekniken som har ägt rum efter datalagens tillkomst har lett till att lagen har ändrats vid flera tillfällen. Eftersom antalet

datorer har ökat kraftigt och datorerna har spritts till en mängd nya användare, har det inte varit möjligt att behålla kravet på tillstånd för alla register som innehåller personuppgifter. Lagen har därför getts ett mindre vidsträckt tillämpningsområde och avser nu i princip de viktigaste och mest integritetskänsliga registren. Integritetsdebatten har emellertid fortsatt även efter datalagens tillkomst. Vad som framför allt diskuteras idag är olika risker för integritetskränkningar som kan uppkomma till följd av datateknikens användning

inom den offentliga sektorn. Detta är självklart en viktig diskussion, inte

minst med tanke på att det är myndigheter som förfogar över den största mängden och den mest inträngande informationen om enskilda. Debatten

gäller numera frågor som försäljning av uppgifter i offentliga register,

sändningen av personnemmer etc. Men debatten handlar också om ocvändnicten av de SiOora stat deiasvstemen,

av en kom: Uilt söm regerinacrn i tulee och off? kommidén. Kommittén hor fått överväga och utreda en

mingd frågor med anknyiomng ti krukon, Komma

tår skal! bla. Öve säga om dei fnns sköl att av inmvgrietshänsyn begränsa möjligheterna av få ut uppgifter ur myndigheternas ADB-register, om inie uppgifterna begärs för kontroll av och insyn i myndigheternas verksanihet.

Vidare skall kommittén granska om användningen av personnummer, ade

inom den offentliga och enskilda sektorn, kan medföra otillbörligt intrång i den personliga integriteten.

Bland andra frågor som kommittén skall ta upp kan nämnas frågan om

rättelse av felaktiga uppgifter i dataregister. Eftersom resultatet av kommitténs arbete inte kan förväntas föreligga förrän udigast om ett par år, ansåg regeringen att frågan om rättelse borde förtursbehandlas genom en särskild utredning. Enligt regeringen borde man nämligen så snart som

möjligt vidta åtgärder för att komma till rätta med de olägenheter som

enskilda kan utsättas för om det uppkommer fel i ett personregister.

Regeringen uppdrog därför i januari 1985 åt datainspektionen att utarbeta

vissa rekommendationer för hur myndigheterna bör agera när någon anmäler att en registeruppgift är felaktie eller när det av någon annan anled-

ning finns skäl att befara att det har uppstått fel i et personregister. Datainspektionen har under våren 1985 meddelat vissa råd i ämnet.

Den kanske mest diskuterade integritetsfrågan idag rör emellertid sam-

körning och kontroll. Ekonomiska och rationella skäl talar i många fall för

att myndigheterna bör använda datatekniken i sin kontrollverksambet. Exempel på detta är samkörningar för kontroll av olika bidrag samt räntekontroller med hjälp av olika bankregister. Den debatt det här är fråga om rör i själva verket hur långt man skall acceptera myndigheternas kontroll av medborgare, alltså i stort sett samma debatt som man tidigare har fört. Det är emellertid också en fråga om de uppgifter som används för kontroll är riktiga i sak och därtill rättvisande för de uppgifter som skall kontrol-

leras. |

Det måste anses vara ett berättigat samhällsintresse att försöka hindra att människor tillskansar sig fördelar på andra människors bekostnad ge-

nom lögnaktiga uppgifter och skenförfaranden. Här kan datatekniken i

många fall vara ett bra och acceptabelt hjälpmedel för kontroll. Samtidigt

är det naturligtvis viktigt att se till att kontroHen inte utförs på ett sådant

sätt att den otillbörligt kränker den enskildes integritet. Betydelsefullt är

också att det finns praktiska rutiner för att korrigera när registeruppgift-

terna har lett till felaktiga åtgärder.

Vad det handlar om är först och främst att göra en avvägning mellan samhällets och den enskildes intressen. Å ena sidan är det viktigt att de

sdUl ÄÅ andra En mål för sle vara a dat: unken uhvär " samkörmag och spekt för den enskildes intoeeritet. HAS. Intressen kan förfalla moötstridiva. Mer I oranden borde d inte vara någon Femi MmOLsÄättning mellan

anbhällses krav och

dm an Ulvodas: de enskida medborgarnas berävigade je anspråk: en rättvis töråshung av rättigheter och skylkligheter och et utträcklier skydd för pr valliv och I När det gäller atgärder för att komma till ränva med felaktigheter har jag redar nämnt dels det mer långstktiga uppdraget till data- och offentlighetskomimitién, dels de åtgärder som vidtagits genom uppdraget till datainspektionren för att nå en omedelbar förbättring av förhållandena. Det är emellertid inte bara myndigheter som lagrar uppgifter om enskil-

das personliga ungelägenheter. Sådana finns och kommer i ökad utsträck-

ning att finnas också i företags datasystem. Som et exempel kan nämnas

kreditupplysningsföretagen som har ingående information om i stort sett alia svenskar. Vidare kan nämnas reklamföretag som idag väljer ut reklam-

mottagare via dataregister. Det blir tekniskt möjligt att kartlägga och

registrera olika individers ”konsumtionsprofil” för att steg för steg förfina

den riktade marknadsföringen. Får systemet utvecklas okontrollerat, skapas tekniska möjligheter att bl. a. kartlägga när och var en individ tankar sin bil, vad han handlar på bensinstationen, vilket hotell hun tar in på, vilka telefonsamtal han ringer, när på dvgnet han tar ut pengar på bankomaten och var i staden det sker. Regeringen följer denna utveckling med största uppmärksamhet.

Inom företag kan, som både dataeffekwtredningen i sitt slutbetänkande och Svenska Metallindustnarbetareförbundet i en skrivelse den 13 mars

1985 till regeringen har framhållit, kontrollen av de anställda och deras

prestationer med datateknikens hjälp också utgöra ett hot mot den person-

liga integriteten. Sådan kontroll kan exempelvis utföras med hjälp av

stämpelklockor. Om arbetet är uppdelat i klart avgränsade moment, kan kontrol! ske med hjälp av olika tidmätningsmetoder. Det är viktigt att det görs en rimlig avvägning mellan verksamhetens berättigade krav på plane-

rings- och styrningsunderlag och den enskilde arbetstagarens berättigade krav på skydd för sin integritet. För att planera produktion och leveranstider bygger industrin upp datoriserade planeringssystem till vilka den anställde tvingas rapportera varje störning som får denne att göra ett kort uppehåll i arbetet. Den som arbetar

vid en maskin får inte ut nästa arbete förrän han har rapporterat av det han eller hon just avslutat. Utrymmet för den anställdes möjligheter att själv

lägga upp sitt arbete blir mindre — friheten för arbetaren minskar.

4/45: 220 27

På arbetsplatser förekommer det också att mar kopplar ihop de anställdus möjlicheter at: med ett datakor! som nyckel passera lästa dörrar med

en idenitotskontroll. Därigenom får ledningen möjligheter att i detalj kartjägga de anställdas rörelser på arbetsplatsen.

Den här typen av planering och rapponreringssysiem sprider sig nu också utanför den tunga industrin. Til och med yrkesgrupper som förflyt-

tar sie I arbetet. som servicemän, montörer. transportarbetare, får bärbara

terminaler som registrerar deras upphållsort, arbetsuppdrag, tidsåtgång. avbrott. uavbrottsorsak etc.

Även om denna användning av tekniken kan medföra ökad effektivitet.

är det viktig: att inte blunda för de hot och problem denna användning kan

innebära när det gäller den enskildes integritet:

Jag anser därför att det finns behov av forsknings- och utvecklingsarbete om hur den personliga integriten hotas och kan skyddas vid användning av

datateknik på arbetsplatser. Jag anser att frågan bör tas upp av den statsrädsgrupp som jag i det följande kommer att föreslå.

8 Datateknik och sårbarhet

I likhet med energisvstemet gör den ökade datoranvändningen i det

moderna samhället oss mer sårbara i såväl fred som krig.

För att kunna upprätthålla verksamhet inom så gott som alla områden i

samhället blir vi beroende av import av komponenter och utrustning till

datasystem.

Varje verksamhet är särbar för störningar av datordriften — och det blir lättare att sabotera en verksamhet, om den är datorstödd. I centraliserade system räcker det att datorkraften slås ut på ett ställe för att hela verksam-

heten skall lamslås, i synnerhet om avgörande kunskap finns samlad hos mycket få personer. Därför är det positivt att de starkt centraliserade datasystemen nu börjar decentraliseras. Samtidigt ökar dock sårbarheten genom ett allt större beroende av tetckommunikation.

Arbetet på att åstadkomma en högre grad av standardisering av utrustning, programspråk och operativsystem har också sin betydelse för sårbar-

heten. Det gör varje datoranvändare mindre beroende av en speciell leve-

rantör.

Problemen kring datasårbarheten har studerats först av sårbarhetskom-

mittén, som arbetade mellan 1977 och 1981, och därefter av sårbarhetsberedningen. SÅRB, somi tillsattes 1981. SÄRB har utarbetat en metod för sårbarhetsanalys som har tillställts företag och myndigheter. SÅRB har

också publicerat en rad rapporter om olika ämnen inom området. I augusti 1984 fick SÅRB i uppdrag att inventera vad som hittills har gjorts för datasäkerheten och att avsluta sitt arbete under 1985 genom att lägga fram

förslag på förbättringar efter samråd med statskontoret.

Prop. 1984/E5: 220 13 ve

rar också fått i epedrag ot cfier samråd med

issivrelsen un ersöka vilka efftekicr mer

tisini skulle fö för myndigheter och samhäl-

ret of sumband med decentraliserad duioran-

drung är eu ämne för vidare studier.

De överoripande särbarhesfråsorna är av den karaktären av de fordrar siumordeng mellan olika depsrtemont. Många uv de åtgärder som miste vidtas har vitt gående Konsekvenser för samhället. Det är därför natorh att den statsrådsgrupp som jag föreslär i det följande får i uppdrag att ha en samodordånande funkvon även inom särbarhetsområdet.

I det praktiska arbetet med åtgärder för att minska de statliga myvndighe-

ternas sårbarhet inom dataområdet bör statskontoret i enlighet med civilministerns förslag i propositionen om statsförvaltningens användning av ADP m.m. få i uppdrag att ha ett övergripande ansvar för dessa frågor inom statsförvaltningen. De metoder som utvecklas för att minska sårbarheten inom dataomrädet för stälsförvaltningen bör även kunna tillämpas inom samhället i övrigt. Ansvaret för detta i vad rör normal fredsverksamhet åligger de enskilda företagen m. fl.

En stor del av de enskilda företagen och statsförvaltningen ingår i

totalförsvaret. Det måste ställas särskilda krav på datasäkerheten för totalförsvaret. Denna säkerhet måste byggas upp redan under fredsförhållan-

den och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyllas redan i den normala fredsdriften.

Detta är en omfattande och komplicerad fråga. Till att börja med måste

nivån på datasäkerheten för totalförsvaret i förhållande till den fredsmäs-

siga säkerhetsnivån bestämmas. Härvid har naturligtvis kostnadsaspekten stor betydelse. Därefter måste regleras vilket ansvar som åvilar olika inblandade parter för att den eftersträvade datasäkerheten skall kunna

uppnås. Statskontoret lämnade 1984 en rapport i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut till regeringen om myndigheternas planläggning av sin

datadrift under krig. Trots att regeringen redan 1974 meddelade föreskrifter om sådan planläggning — senare följda av anvisningar från den ansvari-

ga myndigheten, överstyrelsen för ekonomiskt försvar — saknar många myndigheter enligt rapporten en sådan planläggning. Försvarskommittén har i uppdrag att lämna förslag till vilken datasäker-

het som försvaret skall eftersträva under kriser och i krig, jämfört med den

säkerhet som finns i fred. Försvarskommittén har bland annat SÅRB:s rapporter som underlag för sitt arbete. Hur datasäkerhetsfrågorna skall behandlas för totalförsvaret både beträffande inriktning och de närmare formerna för genomförandet liksom bl. a. ansvarsförhållanden bör därför

bestämmas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Företag kan få råd av datainspektionen om åtgärder för att minska skador som beror på obetänksamhet och olyckor, medan rikspolisstyrelsen kan bistå när det gäller sabotage och industrispionage.

Prop. 1984/85: 2206

När der gäller lagskyddet moi daiabrornt av olika slag bör huvudprincipen

vara att der ordinära sträfflagsöofiningen sä längt möjligt skall våra Ullämpi& även i fråga om datoranknuten bröttsliehet. Gällande recier erbjuder här för flertalet fall ett tillräckhet skydö. I den mån skyddet på vissa områden behöver förbättras är det att föredra av för detta ändamål på lämpligt sätt justera det befintliga regelsystemet. Inom justitiedepariementet övervägs f.n. ändringar i brottsbalken beträffande brotten bedrägert. trolöshet mot

huvudman samt olovligt orukande, så utt bestämmelserna blir bättre av-

nassade för vissa straffvärda handlingar med anknytning ull datorer som

f.n. endast med svårighet kan föras under någon straffbestämmelse. Vissa

ändringar I datalagen övervägs också. Inom justitiedepariementet pågår dessutom arbetet med en ny lag om skydd för företagshemligheter. De upphorsrättshkga problemen I samband med datoranvändning utreds av upphovsrättskonmmittén.

9 Datateknik och kultur

västerländska samhälicnas strukturer, dels ill att dessa förändringar mer eller mindre tvingar fram rader av frågor av kulturell art. Det är frågor om hur vi människor utvecklar och bevarar kunskap, våra livsmönster, sociala

umgängesformer m. m. Datorerna är vår nutida motsvarighet till den meka-

niska klockan och ångmaskinen.

Datateknikens imverkan i dessa sammanhang är svårfångad och blir. i

många fall, uppenbar först efter ett antal år. Ofta hänger konsekvenserna ihop med det ”osynkiga” hos datatekniken, nämligen programvaran. Den bestär ofta av för användaren okända och avgränsade avbildningar av vår komplexa verklighet, beskrivna i formella konstruerade språk. Den kräver mer abstrakt tänkande av oss. I vardagslivet ersätter plastkortens abstrakta pengar exempelvis sedlar och mynt. Symbolerna på kontrollrum- . mets instrumentpanel ersätter fabrikernas pulserande verklighet.

Svensk och internationell forskning har visat hur datatekniska tillämpningar har påverket vårt språkbruk, våra kunskaper i arbetet och vår syn

på varandra. Teknikförmedlade kontakter påverkar relationer mellan människor samt sammanhållningen och samhörighetskänslan i grupper. Det finns risker att solidaritetskänslan undergrävs.

Vi behöver därför en kulturpolitik, som balanserar kraven från den tekniska världen med de krav på solidaritet och värnande om individen,

som självklara i ett på humanistiska värderingar grundat samhället. Den nva tekniken påverkar också de olika konstformerna på olika plan

och i skiftande utsträckning. Det finns knappast någon omedelbar risk för att de traditionella uttrycksformerna såsom musik, konst och litteratur slås ut eller försvinner. Förhoppningen är snarare att den nya tekniken skall

Prop. 1984/85: 224 30

berika uttrycksformerna och öka möjlicheterna för konstnärer inom ale områden an nå ut vilallt fler. Jag vill dock framhåtla att det på lång sikt är viktigt att skolan ger barnen tiliräc klig utbildning I de naturliga mänskliga

utrvcksformerna, såsom sr konst och musik.

Det Anps sanvudiet en uppcobar risk för att datwackaiken kommer art öka informationsklyftorna i samhället. De välinformerade skaffar sig ännu mer

informauon. Jag har redan understrokit vikten av breddutbildningssatsningar för att människor ska kun skaffa sig de kunskaper och färdigheter

som behövs för att kunna utnyttja denna information.

Pet är vikugt att carantero tillgång till information också | en situation då informationen kommer att vara lagrad I databaser. I dag har den enskilde. även om har bor på en avlägsen ort, utmärkta möjligheter alt komma åt litteratur och annan tryckt information tack vare ett väl fungerande samar-

bete biblioteken emellan. Också när informationen i en framtid hämtas ur

databaser maste informationen göras tillgänglig för alla, inte bara för den som i forsknings- eller annat vrkesarbete har närhet till databaser och sökmöjligheter. Denna fråga har tagits upp i tilläggsdirektiv till data- och offentlighetskommittén, som fått i uppdrag att pröva om utvecklingen

motiverar särskilda åtgärder från statens sida för att garantera medborgarna tillgång till information, Kommittén skall även överväga om regler

för myndigheternas avgiftssättning av informationstjänster behöver utfor-

mas så att den enskilde medborgarens informationssökning inte försvåras jämfört med vad som gäller för resursstarka institutioner och företag. Databaser byggs huvudsakligen upp för att tillgodose forskningens och de stora företagens behov. Samhället bör stödja arbetet med att ta fram

liknande databaser som tillgodoser behoven hos folkrörelserna och de

enskilda medborgarna. I propositionen om litteratur och folkbibliotek har

regeringen uttalat sin beredskap att ge ekonomiskt stöd åt utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk. Tillkomsten av ett sådant är ett viktigt led i strävandena att göra allsidig kunskap lätttillgänglig för många människor. Genom datateckniken har arbetet med ett stort uppslagsverk underlättats väsentligt liksom möjligheterna att komplettera böckerna med sådana fakta som kontinuerligt måste förnyas och tillfogas.

Den viktiga roll som folkbiblioteken kan spela i samhällets informationsförsörjning till den enskilde har jag redan berört. Folkbiblioteksutredning-

en förde fram tanken på ett experimentbibhliotek för försök med ny teknik i syfte att stärka folkbibliotekens informationsfunktion. Som har anförts i den nämnda propositionen bör kulturrådet i samverkan med DFI närmare överväga ändamål och uppläggning av en sådan försöksverksamhet. Experimentverksamheten bör beakta behovet av teknikstöd i såväl informationssökning som i kommunikationen mellan olika biblioteksenheter så att projektet ger generellt tillämpliga erfarenheter. Exempelvis kan försöket knytas till ett länsbibliotek och inkludera nya former för kommunikation mellan detta och kommunhbiblioteken i länet.

Prop. 1984/85: 220 31

Statens kulwrräd har även anledning av behandla informationsteknologins roll inom muséiverksamheten. Detta sker i ansiumnineg ull ent uppdrag beträffande sumverkan mellan de centraia nruséerna, Datatekniker spelar v

en viktig roll också inom andra delar av kuhuromrädet. även i de fritt

verksamma konstnärernas arbete. Sedan länga tid används t.ex. datorer i

det arbete som bedrivs vid Elektronmusikstudion. Pet är en natortig uppaift för statens kulturråd att analysera hur datateknikon kan uinvivjas inom

de olika konstområdena och att lägga fram förslag till åtgärder. 1. ex.

beträffande utbildningsinsatser. Den information och kunskap som samlas i databaser av olika slag har

ett kuhurellt värde långt efter att den förlorat sm dagsuktuella betydelse. Det långsiktiga bevarandet av sådan kunskap och möjligheterna at ta del av

denna är också en del av samhällets ansvar för informationsförsörjningen.

I det summanhanget har arkiven en viktig uppgift att fylla. Regeringen har

därför nyligen beslutat tillsätta en utredning om den offentliga arkivverk-

samheten. varvid bl. a. konsekvenserna av den nya informationstekniken skall belysas.

10 En statsrådsgrupp för långsiktiga och övergripande datafrågor

och räckvidd. Den kan påverka företagsstrukturer och arbetsorganisa-

tioner. Den kan förändra relationen mellan arbete, hem och fritid. Den kan påverka människors kommunikation och kunnande. Datatekniken griper

in överallt i samhället.

Regeringens styrande uppgifter på det datapolitiska området försvåras

av att datafrågorna är så mångfasetterade. Datafrägorna är till sin karaktär

ofta departementsövergripande. Olika departement ansvarar för olika områden. Här kan som exempel pekas på datafrågornas betydelse för arbetsmarknad och arbetsmiljö, forskning, kommunikation, integritet och sårbarhet. Det är den naturligaste ordningen att varje departement ansvarar

för ”sina” datafrågor. Regeringen kommer emellertid också att inrätta en statsrådsgrupp som kan bereda långsikuga och övergripande datafrågor. I

denna statsrädsgrupp kommer att ingå de statsråd som har ansvar för de viktigaste datapolitiska frågorna. Det ankommer på regeringen att besluta i

denna fråga.

När det gäller de närmare arbetsuppgifterna för statsrådsgruppen kan sägas att den bör överta datadelegationens nuvarande huvuduppgifter, nämligen att bevaka utvecklingen av datoriseringen. främja kunskapsut-

vecklingen på området och föreslå åtgärder för att uppnå en positiv utveck-

ling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och

kontroll.

Förutom dessa huvuduppgifter bör statsrådsgruppen ha vissa speciella

Prop. 1984/83: 226 Ry

uppgifter. Jag har redan pekat på er del av dess: uppgif bör vara att följa utveckhracn av infrastrukiurens utbyggnad och breddubildningens genomförande på dataomrädet. För an stätsrädsereppen skall få mlgång il erforderlig sakkunskap hör det vidare enligt min mening utses en särskild referensgrupp. som representerar de poöltiska partierna, myndigheterna, närinpslivet och arbetsmarknadens parter.

1 Rikilinjer

Mot bakgrund av vad jae nu har sagt vill jag dra upp följande riktlinjer för den framtida datspolitiken. När det gäller användningen av datutekniken i arbetslivet är der viktigt ati det utvecklas system och program som främjar de anställdas kompetens och ansvar. Tillgången till personal med erforderlig kompetens skall trygsus inom viktiga områden. Vidare skall breddutbildningen stimuleras, inie minst för att stärka kvinnornas stälining på arbetsmarknaden och öka handikappades möjligheter att förvärvsarbeta. För att fördjupa demokratin och förnya den offentliga sektorn bör datatekniken användas för att förbättra medborgarnas tillgång till information, förbättra kvaliteten på service till medborgarna och förbättra effektiviteten i den offentliga verksamheten. Strävan bör vara att decentralisera datakraften. Vad gäller utbildning skall vi verka för att datautbildningen i grundskola, gymnasieskola och högskola får sådan omfattning och inriktning att den motsvarar de förväntade behoven. Eärarrekryteringsfrågorna måste här uppmärksammas särskilt. Vidare är det viktigt att skolan fär tillgång till lämplig programvara. När det gäller utbyggnaden av data- och telekompumikationer krävs en långsiktig planering och uppföljning. När det gäller forskning skall vi — förutom av vad som framgår av regeringens skrivelse om ett informationsteknologiskt program — särskilt undersöka möjligheterna att utnyttja datatekniken för att stödja och vidareutveckla de anställdas yrkeskunskaper. Vi skall också främja forskning beträffande datateknikens användning som stöd vid funktionsnedsättningar hos människor och som undervisningshjälpmedel. Datateknikens användning skall utformas med full respekt för den enskildes personliga integritet. Det är viktigt att användningen av datateknik på arbetsplatser inte tillåts bli ett hot mot den personliga integriteten. För att minska vår sårbarhet skall vi bl.a. verka för att decentralisera stora datorsystem och för att utrustning, programspråk och operativsystem standardiseras. Det är viktigt att Sverige har en hög nivå på forskningen och den

Prop. 1984/85: 220 33

iekuiska urvecklingen inom vissa, för 1elekommunikavoner. försvarsmakten och näringslivet strategiska områden inom informattonsteknologin.

Inom andra områden bör vi ha en hög Kompeteasberedskup. För att säkerställa detta kommer regeringen att utarbeta ett infoörmattonsieknolacskt handlingsprogram.

Statsräden Mickbom, Boström. Hjelm-Wallén. Leijon, Gradin, Petersön och Holmberg arnmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redo-

visas i underprotokollen för resp, depariement. Stutsrådet Ingvar Carlsson anför. Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag ult regeringen I en proposiuon dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för den framtida datapolitiken som jag har angett i det föregående dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad iag nu har anfört om

datapoliuk

dels förelägger riksdagen vad övriga föredraganden har anfört för de

ändamål som de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig tili föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragande har anfön för

den åtgärd och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 —6.

3 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 220

Prop. 1984/85: 220 tad on

Bilaga I

Utärare JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-06-06

Förcåragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till proposition om datapolitik

1 Inledning

Datorer och datakommunikationssystem kommer till användning för många olika ändamål. Det är därför naturligt avt dessa nya arbetsredskap har givit upphov till ett brett spektrum av rättsliga frågor. I de flesta fall har dessa rättsliga frågor inte annat inbördes sammanhang än just det förhållandet att de har föranletts av användningen av datateknik för att lösa olika uppgifter. Som en illustration kan lämnas följande exempel. Datakommunikationssystemen medger en snabb och världsvid distribution av text direkt till den som vill ta del av texten. Systemen kan användas t. ex. för distribution av vetenskapliga artiklar. Då kan det uppstå upphovsrättsliga problem eftersom denna distributionsform inte helt passar in i befintlig upphovsrättslagstiftning. Datakommunikationssystemens snabbhet och räckvidd har samtidigt för världens flygbolag fått de internationellt överenskomna reglerna om flygfraktsedlar i pappersform att framstå som föråldrade och effektivitetshämmande i jämförelse med ADB-rutiner för att dokumentera fraktavtalen. Eftersom viktiga ansvarighetsregler är knutna till fraktdokumenten, fordras dock ändring i de internationella transporträttsliga överenskommelserna för att en övergång till ADB skall kunna ske.

De juridiska frågornas tyngd och svårighetsgrad varierar också mycket. Ett exempel på en tung och komplex fråga är den hur användningen av datorteknik faktiskt påverkar den grundlagsfästa principen om handlingsoffentlighet hos våra myndigheter. Andra frägor framstår som mer gripbara och enklare att komma tillrätta med. Dei kan t.ex. gälla mindre justeringar i brottsbeskrivningar för att täcka även datorvarianten av ett traditionellt brott.

En del av de rättsliga frågor som föranleds av datorerna och datakommunikationssystemen är specifikt svenska och kan därför lösas helt nationellt. Det gäller t. ex. frågorna kring offentlighetsprincien. I många fall är

Prop. 1984/855: 220 36

det gärvmot väl motiverat ciior t.o.m. nödvändiet mod ett tnternationellt samarbete, Deita cäller naturligivis särskilt de områden där vår lacsuftning går ullbaka på internattonola konventioner. Sådant internationell samarbelv på vär I ätsbltitga frågor I olika samarbetsorgan. Samarbetet spänner let från f r om det inmateralrättsiga skyddet för datorprogram till frågor om hur internationcha avtal om köp av varor skall kunna träffas via datakommunikalonssystem. Av den allmänna bakgrund som här har tecknats framgår att der för justiucd v H ementets vidkommande är fråga om att arbeta på bred front tämligen disparat2 frågor. Det framstår i regel som ändumålsatt låta de datorrelaterade frågorna behandlas som delproblem inom olika rättsområden. Frågor som rör upphovsrättsliga problem handläggs i princip av dem som svarar för upphovsrättslagstiftningen och problem som rör transporträtten I första hand av dem som ansvarar för det rättsområdet. Bredden hos de datorrättsliga frågorna gör det emellertid också nödvändigt att ha en viss samlad översikt över dem. Det underlättar betydligt möjligheterna att se eventuella kopplingar mellan olika frågor. Framför allt är det emellertid av värde i det internationella samarbetet, när prioriteringar mellan olika frågor skall göras i det samarbetet. En överblick har också rent praktiskt lett till att Sverige verksamt kunnat medverka till att avstyra onödigt dubbelarbete i internationella organisationer. Även för samråden mellan de olika departementen liksom för det närmare nordiska samarbetet i datoranknutna frågor har det visat sig praktiskt att ha en samlad översikt över dessa frågor. | I det följande lämnas en översikt över de datoranknutna frågor som i en eller annan form f.n. är aktuella i justitiedepartementet. Såvitt gäller de frågor som är föremål för internationella överläggningar bör framhållas att de alla från svensk synpunkt har ansetts väsentliga att ta upp till behandling. Som regel hålls i det internationella samarbetet nära kontakter mellan de nordiska länderna.

2¶Frågor om offentlighet och sekretess

Principen om handlingsoffentlighet hos myndigheterna har lång tradition i Sverige. Den är ett viktigt inslag i det svenska samhället och är sedan lång ud också grundlagsfäst. De centrala bestämmelserna finns i tryckfrihetsförordningen (TF). Naturligt nog har dessa bestämmelser från början utformats med tanke på pappersdokument. Efter hand har bestämmelserna ändrats och kompletterats med hänsyn till att åtskilligt av myndigheternas dokumentation efter hand har blivit datorlagrad. Erfarenheterna har emellertid visat att det ändå finns problem när reglerna om allmänna handlingars offentlighet skall tillämpas på datorlagrat material. Regeringen har beslutat att närmare utreda dessa problem. Utredningsuppdraget har gått

Prop, 4 1

till data- och offenttichetskommitten under ledning av kammarrätt spresidenter Carl Axe! Petri Direktiv för utregningsarhetet beslöts vid rege-

sä rinessammanirädet den 13 december 19855

En viktig fråga för kommiuén gäller TF:s handlingsbegrepp. Dei beerepp har tillkommit med tanke på truditionetla pappersdokument. I ADBsammankang har det — i stället för alt avse ot fysiskt föremål — fått avse

informatlonsinnehållet i en ADB-upptagning. Det är inte alideles enkelt att

avgränsa vad som skall anses som en upptagning. Principen är emellerud att som en upptagning skall anses varje konstellation av sakligt sammanhängande uppgifter som kan tas ut ur ADB-materialet. Härmed har handlingsbegreppet kommit att förskjutas avsevärt. I en större databas kan som regel uppgifterna sammanställas på en mängd olika sätt och med varje sammanställning uppstår en ny allmän handling. Mot denna bakgrund har

kommittén fått direkuv om att undersöka huruvida TF:s handlingsbegrepp är användbart även när det gäller datorlagrat material.

En annan uppgift för kommitten, som nära anknyter till den nyss

nämnda, är att klarlägga var gränsen går mellan allmänhetens rät att få ut

handlingar enligt offentlighetsprincipen och den service som myndigheterna i mån av resurser bör lämna allmänheten. Osäkerheten i denna fråga är stor när det gäller datorlagrat material.

Som ett tredje exempel på frågor som kommittén skall utreda kan nämnas behovet av dels regler om massuttag av data från offentliga datare-

gister, dels regler om myndigheternas försäljning av data.

Principen om handlingsoffentlighet vållar vissa problem när det gäller

myndigheternas möjligheter att som kund få ansluta sig till faktadatabaser. Under vissa förhållanden kan en kommersiell faktadatabas som en myndighet har tillgång till bli att betrakta som en allmän handling hos myndig-

heten. Detta medför omedelbart två problem. Sålunda är det ett vanligt

villkor för anslutning till faktadatabaser att kunden förbinder sig att inte i sin tur distribuera uppgifterna vidare. Dessutom kan uttag med stöd av offentlighetsprincipen bli ekonomiskt mycket betungande för myndighe-

ten. Särskilt gäller det senare i fråga om utländska databaser, då redan

kostnaderna för teleförbindelsen till basen kan vara betydande.

Principen om handlingsoffentlighet kan också vålla problem när det gäller myndigheternas möjlighet att på den öppna marknaden anskaffa eller hyra program. Datorprogrammen hos en myndighet utgör sålunda i princip en allmän handling. Om inte någon sekretessbestämmelse är tillämplig, blir sålunda programmet en offentlig allmän handling. Bilden kompliceras

emellertid av att datorprogram i princip är föremål för upphovsrätt.' Detta

förhållande medför att om någon med stöd av offentlighetsprincipen har fått ut ett statligt datorprogram får det sedan inte kopieras eller användas i förvärvsverksamhet. Med hänsyn till de ekonomiska värden som ligger i programvara och även med hänsyn till den upphovsrätt som föreligger för

programkonstruktören brukar avtal om leverans av programvara innehålla

Prop. 1984/85: 220 a

tämiieen stränga resiniktoner i fråga om ati kopiera program o. dvl Risken att Program kan komma på avvägar genom offentlighetsprincipen har visat sie kunna leda idi tvekan hos programleveraniörer att ingå avtal om programvaruleverans till myndigheter.

Kommittén har fålt > uppdrag att gå igenom problemen med handlingsoffentlichewen när det gäller myndigheternas uligäng till fåkradatabuser och datornregram.

3¶Rättelse i myndigheternas ADB-repister

Fu förhållande som vållat många människor obehag är svårigheterna att få feiakuga uppgifter i ADB-register rättade. Det har lagts på den i avsnitt 2 nämnda data- och offentlighetskommittén att också undersöka om

man kan förbättra möjligheterna att få till stånd rättelser. I det sammuan-

hanget skall Kommittén överväga hur ändringar i ADB-register överhuvudtaget bör gå ull. Det är nämligen i många sammanhang av vikt — inte minst

för rättsäkerheten — att det framgår att en ändring i uppgifterna har skett och när den har skett. I annat fall blir det så småningom helt ogörligt att utreda varifrån olika sakuppgifter härrör.

Det bör i detta sammanhang nämnas att kommittén även har direktiv om att se över bestämmelsen i datalagen om skadestånd p.g.a. oriktiga uppgifter i personregister.

Resultatet av kommitténs arbete kan dock inte väntas föreligga förrän tidigast om ett par år. Regeringen har ansett att saken inte kan få bero till

dess. Under tiden medan kommittén arbetar måste sålunda tas tillvara de

möjligheter att komma tillrätta med olägenheterna som finns inom ramen

för befintliga lagregler. Det blir då närmast fråga om att få den praktiska

tillämpningen av dessa regler mer effektiv.

Regeringen gav den 17 januari 1985 datainspektionen i uppdrag att utarbeta rekommendationer för hur myndigheterna bör förfara när någon anmäler att en registeruppgift är felaktig eller om det finns skäl att tro att det

har uppstått fel i ett register. Regeringen lämnade också vissa direktiv för uppdraget. Enligt dessa direktiv borde övervägas en ordning enligt vitken det vid varje myndighet finns en tjänsteman med särskilt ansvar för frågor om fel i myndighetens ADB-uppgifter. Tanken med en sådan ordning är att det inom varje myndighet med ADB-register skall finnas någon som särskilt har satt sig in i frågorna. Enligt direktiven borde rekommendationerna också gälla tillvägagångssätten för att utröna om felaktigheter i ett ADB-re-

gister kan ha spritt sig till andra register.

Datainspektionen har den 15 mars 1985 till regeringen redovisat en pro-

memoria med allmänna råd för myndigheter vid tillämpning av 8 § datalagen. Råden är nu under tryckning. De av datainspektionen utfärdade råden innebär sammanfattningsvis

Prop. 1984/85: 220 39

följande. Vid varje rewisteransvarig myndighet bör finnas en tjänsteman med uppgift atv te emot felanmälningar. Dennc skall i samråd med för

verksumheten ansvariga tjänstemän inom myndigheten verka för — utt varje personregister är utformat på sådant sätt att rättelser och

kompletteringar kan ske enligt bestämmelserna i datalacgen, = att den registrerade alltid underrättas om de åtgärder en anmälan om

felaktighet föranlett,

— att anmälda fel altid behandtas utan dröjsmål och utt de registrerade

altid underrättas om orsaken till att en felanmälan inte kan utredas och

ätgärdas mom tre arbetsdagar, — att den registrerade får upplysning om sin rätt till skadestånd enhet 23 §

datalagen eller att anmälan kan ske till justitiekanslern (IK) enligt ska-

deståndslagenr,

— att allmänheten underrrättas om vilka personregister myndigheten för,

— att rutinen för tillämpningen av 10 §& datalagen är utformad så att

lagenligt begärda registerbesked expedieras utan dröjsmål och utan att

orsaka myndigheten onödiga kostnader,

— att myndigheten fortlöpande fullgör sin förteckningsskyldighet enligt

sekretesslagen och datalagen,

— att hålla chefen för myndigheten underrättad om de problem som fram-

kommer vid myndighetens tillämpning av datainspektionens råd.

4¶Integritetsfrågorna

Frågorna om skyddet för den enskildes integritet var bland de första

rättsliga problemen som följde med bruket av datorer. Datorerna gav möjligheter att, på ett sätt som tidigare inte varit praktiskt möjligt, gå igenom och sammanställa ett stort antal uppgifter. I den mån det rörde personuppgifter, medförde den nya tekniken helt nya möjligheter att kartlägga och kontrollera enskilda.

Integriteten har många olika aspekter. Så finns 1. ex. integritetsaspekter i

de tidigare berörda frågorna om offentlighet och sekretess. En viktig

integritetsfråga ligger också i kravet på att felaktiga registeruppgifter skall

rättas. Här har tidigare redogjons för åtgärder för att lättare få rättelser av

fel i myndigheternas dataregister. Som en kärna bland integritetsfrågorna

framträder dock de grundläggande reglerna om vad som fär registreras och

hur registren får användas. Sverige var bland de första länder som genomförde en lagstiftning i syfte att hindra ett ohämmat utnyttjande av personuppgifter till förfång för den

enskildes integritet. Lagstiftningen, som tillkom år 1973, har alltsedan sin

tillkomst gällt både för den offentliga sektorn och den privata sektorn.

Imegritetsfrågorna har uppmärksammats mycket även i andra länder.

Ur detta breda intresse för integritetsproblemen föddes också tankarna på

Prop. 19854/85: 2240 40

inernattonslla regler på området. Arbete med sadana rester inleddes håde inom Baroparädet och inem OECD. it gäller Europarådet ledde urbeför tili en konvenmion om skvdåé för persondata, medan CQ Parbotcet wiämnytnade I nktinjer för medlemsstaterna nör dot gällde imeeriietsskyddot Båda dokomonmen utkoe under år 1980. Enroparäders konvention har ännu inte trätt I krafi. Sedan Pörbundsrepubliken Tvskland numera beslutat aut ratificera konventionen, kommer dock det erforderliga antalet raubikationer för ikraftträdande att uppnås. nämligen fem stycken.

OECD:s riktlinjer tillämpas däremot numera av så got som sumiliga

OFCP-länder. Sverige har tillträtt konventionen och har åtagit sig art följa

riktiinierna. Dessa åtaganden har leu till vissa ändringar i datulaven. En bärande uwunke såväl i konventionen som i riktlinjerna är att de: för alla konventions- resp. medlemsstater skall gälla gemensamma minimiregler om integritetsskydd. Genom att länderna sålunda har en gemensam plattform i fråga om skyddet, skall restriktionerna för överföring av 1. ex.

personuppgifter mellan länderna kunna begränsas.

Det har ansetts väsentligt, både för konventionen och för riktlinjerna. att

det finns eu maskineri för att följa upp tillämpningen och utbyta erfarenhe-

ter. När det gäller konventionen finns av naturliga skäl inte ännu något

sådant maskineri. Beträffande OECD:s riktlinjer hålls däremot med jämna

mellanrum sammankomster där medlemsstaterna utbyter erfarenheter.

Sverige deltar givetvis t detta arbete.

" Utvecklingen på dataområdet går snabbt och den måste hållas under

kontinuerlig bevakning med hänsyn till den betydelse för integrietsfrågorna som denna utveckling kan få. Den kraftigt ökande användningen av datorer och datakommunikationssystem har redan lett till förändringar i daätalagen i syfte att koncentrera resurserna till kontroll av sådana register som är I verklig mening integritetskänshiga. För mer vardagliga typer av ADB-register, som exempelvis kundregister, har tillkommit ett system

med generella regler i stället för individuella föreskrifter och tillstånd. När

det gäller den kontinuerliga bevakningen av integritetsfrågorna bör också

framhållas det uppdrag som data- och offentlighetskommittén har fått att

se över användningen av personnummer.

Det är sannolikt att det framdeles kommer att krävas ytterligare föränd-

ringar i vår integritetsskyddslagstiftning för att den skall kunna fylla sitt syfte att hålla en fredad sfär för den enskilde. Det är också sannolikt att vii Sverige kan få god hjälp i våra överväganden från kunskap och erfarenhe-

ter från de övriga länder med vilka vi har samarbetat för att få till stånd

konventionen och riktlinjerna. Fortsatta internationella kontakter på detta

område kommer därför att ingå i justitiedepartementets arbete på integritetsskyddsområdet.

Det bör härefter tillärgas att Europarådets arbete med integritetsfrågor inte har avstannat med tillkomsten av den nu behandlade konventionen. Tvärtom har arbetet fortsatt med olika delfrågor inom området. I en del fall

Prop. 1984/85: 2240 41

har sådant arbete fett till rekommendationer till mediemsstaierna. Dei är t.ex. fallet med användningen av persondata för forskning. Nykgen har Europarådets expertkomminé om dataskydd också utformat förstag ull rekommendationer när det gäller användning av persondata för dircktreklam och för vissa socialförsäkringsändamäl. Vidare pågår inom Europaråder arbete som rör polisregister och arbetsgivares insamling av uppgifter om anställda.

5 Straffrätt

Til! stora delar har de befintliga straffrättsliga reglerna visat sig kunna användas även på sådana straffvärda gärningar som riktas mot datorsystem eller för vilka datorsystem används som hjälpmedel. Efter hand har det emellertid också framkommit att det finns vissa luckor i strafflagsuft-' ningen när det gäller datorrelaterad brottslighet. Strävandena i justitiedepartemeniet när det gäller hanteringen av de datorrelaterade brotten är att dessa brott så långt som möjligt skall omfattas av de allmänna straffbestämmelserna i brottsbalken. Därmed kan man undvika att komma in i tekniska definitioner som riskerar att snabbt bli föråldrade. Vidare undgår man onödiga problem med konkurrens mellan de traditionella brotten och deras motsvarande datorrelaterade varianter. De allmänna straffbestämmelserna torde dock även framgent få kompletteras med en straffbestämmelse av den art som f.n. finns i 21 § datalagen (1973: 289). Där föreskrivs straff för den som olovligen bereder sig tillgång till ADB- upptagning eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning, allt i den mån gärningen inte redan är straffbar enligt brottsbalken. Brottsrubriceringen är dataintrång. Inom justitiedepartementet pågår f.n. arbete med vissa ändringar i brottsbalken och i datalagens bestämmelse om dataintrång. De ändringar som är aktuella beträffande brottsbalken gäller främst bedrägeribrottet. Ändringar övervägs emellertid också när det gäller brotten trolöshet mot huvudman och olovligt brukande. Ändringarna beträffande bedrägeribrottet bygger på förslag från förmögenhetsbrottsutredningen i dess betänkande (SOU 1983:50) Översyn av Jagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott. Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågorna kring de datorrelaterade brotten inom sitt ämnesområde. Beträffande bedrägeribrottet konstaterade utredningen att brottsbeskrivningen inte täckte de s.k. datorbedrägerierna, dvs. sådana olovliga förmögenhetsöverföringar som kommit till stånd genom påverkan på en datoranläggning, utan att någon fysisk person har vilseletts. För ett bedrägeri krävs nämligen enligt gällande lagstiftning att gärningsmannen genom att vilseleda någon har förmått denne att göra något eller att underlåta något som omedelbart har

Prop. 1984/85: 220 äl

mediört skada för den viiseledde och vinning för gärningsmannen ehor någon annan. Den som manipulerar et dates: tem tili felaktiga utbetalningar kan omellertid som reget åstadkomma förmöcenhetsöverföringen utan att någon angan fysisk person har blivit vilseledd. Gtredninger: föreslog mot denna bal:grund ant bedrägeribrottet skulle kompletteras så att det täckte även datorbedrägert.

Som irojösher möt huvudman straffas f.n... under vissa förut ältninpgar, missbruk av förtroende att sköta ekonomiska och rätisliga ancelägenboter

för annan. Den jusieriog av straffbestämmelsen som nu övervägs går bl. a.

ut på ant jämställa missbruk av förtroende att sköra vissa viktigare tekniska angelägenheter, såsom t.cx. datoranläggningar, med missbruk när det gäller ekonomiska och rättsliga angelägenheter. Ändringen bygger på ett

förslag från utredningen om skydd för företagshemligheter (SOU 1983: 52).

Beträffande datalagens straffbestämmelse för dataintrång övervägs om

den inte bör ändras så att den lämnar företräde åt brottsbalkens straffbe-

stämmelser bara när det föreskrivs lika strängt eller strängare straff i brottsbalken.

Dei kan förutskickas att fortsatta reformer av strafflagstiftningen kom-

mer att behövas med hänsyn till den datorrelaterade brottsligheten. Ett

område som redan nu har varit föremål för preliminära överväganden är

brotten som rör urkunder. Detta är naturligt bl.a. med hänsyn till att allt mer värdefull dokumentation lagras i datorer, särskilt inom näringslivet.

Det bör framhållas att det även på det straffrättsliga området finns ett internationellt samarbete inriktat på datoranknutna frågor. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av databrott har sålunda OECD anordnat

två expertgruppmöten om sådana brott, det senaste mötet i december månad 1984. Mötena arrangerades mot bakgrund av att det i åtskilliga av

OECD:s medlemsstater pågick arbete med att justera strafflagstiftningen

med hänsyn till de datorreiaterade brotten. Medlemsstaterna har vid dessa möten utbytt åtskillig information om problem och tänkta lösningar. Flertalet medlemsstater har deklarerat att de har funnit sammankomsterna mycket värdefulla.

Europarådets straffrättskommitté (CDPC) har nyligen föreslagit att en särskild arbetsgrupp skall tillsättas för att inleda ett närmare studium av

olika frågor kring de datorrelaterade brotten. Enligt föreliggande utkast till

direktiv för en sådan grupp skulle studierna bl.a. avse en analys av olika former av datoranknutna gärningar som framstår som straffvärda, behovet av lagändringar samt frågor huruvida Europarådskonventionerna på det straffrättsliga området fungerar även när det gäller den datorrelaterade

brottsligheten.

Det närmaste samarbetet kring frågorna om datorrelaterade brott äger

rum inom Norden. Informella kontakter hålls fortlöpande mellan justitiedepartementen. Utkast till nya straffbestämmelser har också behandlats vid nordiska möten. Senast skedde det i februari 1985. Förslag till vissa

Prep, 1984/85: 226 da sd

reförmer här lagts fråm I Danmark och : Finland och torde franläggas inom kort även I Norve. Det förtjänar framhållas att det melian de nordiska länderna råder full enighet om principer att undvika specielt straffiacstifinine för detorrelaterads brott och i sjället innefatta sådana brotisvarianter i iv allmänna brousbeskrivnincarna.

6 Skydd för företagshemligheter

En fråga som iigeger nära de allmänna straffrättsliga problemen är den om skydd för förevegshemiigheter.

Det har under senare år ägt rum en omfattande datorisering av företagen. Särskilt gäller det de stora internationellt verksamma företagen och sädana som sysslar med avancerad 1icknik. Numera ligger därför mycket ekonomiskt värdefull och för företagen känslig information åtkomlig i företagens datasystem. Samtidigt har kunnat förmärkas en ökning i industrispionage och andra illojala förfaranden för att komma åt information i företagen. Bidragande orsaker kan vara de mycket höga kostnaderna för forskning och utveckling inom avancerade områden liksom ett skärpt konkurrensläge i många branscher.

Datalagring av omfattande och känslig information kan vålla sårbarhetsproblem för företaget. Om inte lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas kring systemen, kan sålunda riskerna öka att någon obehörigen skaffar sig tillgång till elier kopierar stora mängder exakt information. Det kan gälla ekonomiska kalkyler, forskningsresultat eller t.ex. ritningsmaterial som lagras i ett CAD/CAM-system. Sårbarheten är i första hand ett problem som företagen själva måste angripa genom lämpliga säkerhetsåtgärder. Med hänsyn till de samhällsekonomiska aspekterna av en stor sårbarhet har emellertid statsmakterna vidtagit vissa mått och steg i syfte att bistå företagen i säkerhetsskyddsarbetet. Från justitiedepartementets ansvarsområde bör nämnas de möjligheter som fr. o. m. år 1984 tillkom för rikspolisstyrelsen att genom konsultverksamhet nyttiggöra sitt kunnande på området.

Angreppen mot värdefull information har emellertid också medfört rent juridiska problem. I traditionell strafflagstiftning behandlas framförallt angrepp på materiella ting. Exempel på detta är straffstadgandena för stöld och skadegörelse. I det moderna samhället har emellertid information av olika slag kommit att representera högst betydande värden. Skadeeffekterna av att någon olovligen tillägnar sig information eller skadar information kan ofta vara väl så stora som av tillgrepp eller skadegörelse som avser materiell egendom. Problemen förstärks av att värdefull information lagras i datorsystem och överförs via datakommunikationssystem. Datorer och datakommunikationssystem ger sålunda stora möjligheter att ”stjäla” information utan att något försvinner, t.ex. genom kopiering och avlyss-

Prop. f964/85: 220 a ES

nlug. I den mån den fysiska bäraren av informauonen faktiskt 1iligrips — t.ex. en diskett —- representerar den ct viuerst singa värde jämfört med värdet av informationen som finns lagrad på bäraren.

Pen det länder har utvecklingen let ull krav avi information bör betraktas som jämställd med vilken egendom som helst. Eu utveckling met att generolit jämställa information med materiel egendom från ägar iCrättssynpunkt inger emellerud betänkheheter. Däremot bör det tillskapas moderna lagregler som ger möjlighet att ingripa mot den som på eu obehörigt sätt bereder sig tillgång till eller utnyttjar sådan information som utgör ett

företags affärshemligheter.

inom justitiedepartementet pågår arbete med ny lagstiftning om skydd för företagshemligheter. Arbetet grundas på det tidigare nämnda betänkandet [SOU 1983:52) Skydd för företagshemligheter. Betänkandet har renussbehandlats. Viss remisskritik framfördes, framför allt mot att utredningen inte tillräckligt hade beaktat problemen kring datalagrad informa- Uuon. Viss överarbetning av förslaget kommer därför att ske. Sedan en ny lagtext och motiv till denna lagtext har utarbetats är avsikten att anordna

en hearing med företrädare för industrin och andra intressen. En hearing bör kunna hållas under hösten 1985.

7¶Vissa straffprocessuella frågor

Rikspolisstyrelsen tillsatte under år 1982 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta riktlinjer för polisens åtgärder mot databrott. Gruppen redovisade sitt förslag i Rikspolisstyrelsens rapport 1984:5 "Polisens åtgärder mot datakriminalitet”. I sin rapport tar arbetsgruppen upp vissa frågor om hur de nuvarande reglerna om säkerhetsåtgärder och tvångsmedel under förundersökningen fungerar i datorsammanhang. Arbetsgruppen har funnit det önskvärt bl. a. att reglerna om beslag förtydligas och att en uttrycklig

reglering sker av institutet avlyssning när det är fråga om datakommunika-

tioner. Arbetsgruppen har också uttalat sig för att begreppet skriftlig

handling i rättegångsbalken får omfatta även ADB-upptagningar på samma

sätt som i tryckfrihetsförordningen.

Rapporten studeras f.n. inom justitiedepartementet. Det är emellertid

ännu för tidigt att ange vilka åtgärder som arbetsgruppens påpekanden kan leda till när det gäller reglerna om säkerhets- och tvångsåtgärder.

8 Upphovsrättsliga frågor

Bruket av datorer och datakommunikationssystem har väckt flera upphovsrättsliga frågor. I de flesta länder går den upphovsrättsliga lagstiftningen tillbaka på endera av eller båda de två stora upphovsrättsliga

Prop. 198285: 220 da sn

konventionerna, nämligen Bernkonveniionen och Värliskonventionen om uppbövsrätt. Med hänsva höruill har ett omfottende inernattonelk samråd

f ägt rus Pvad på ucn krog upphovsrätt och daioror. PD SKOLOR

"f.n. eu nordisk: utredainessamarbete när det gåtter dessa fråvor od

iee. Danmark. Finland och Norge arbetar sålnuda nauoneta utved-

narailelli med genomgång av de datoranknuvna frågoraa inom upp-

ten. Et betänkande I dessa delar kan, sävitt gäller den svenska kommittéer, sannolika föreligga i tryck före utvängen av år 1985.

De frågor som hbitntilis bar behandlas I internationella organ kan I

allmänhet hänföras till något av föliande tre områden: —- hanteringen av skyddade verk i datakommunikattonssvstem, — skvad för databaserna som sådana, — skydd för datorprogram.

De två förstnämnda områdena har behandlats i ett sammanhang. Först

har dei skett i de två FN-fackorgan som administrerar Bernkonventionen och Världskonventionen, WIPO (världsorganisationen för den intellek-

tuella äganderätten) resp. UNESCO (FN:s organisation för utbildning och

vetenskap). Arbetet i dessa organisationer utmynnade i ett konstaterande att principerna i konventionerna går bra att tillämpa även i datorsammanhang och att det därför är en fråga för konventionsstaterna att i sin nationella lagstiftning se till att de grundläggande principerna också i praktiken kommer att tillämpas när det gäller detta nya medium. 1 slutdo-

kumentet från WIPO-UNESCO-arbetet finns också vissa praktiska rekommendationer om vad som bör genomföras för att upprätthålla de upphovsrättsliga principerna. Dokumentet innehåller även en uppmaning till med-

emsstaterna att samarbeta på lösningar som innebär att ländernas lagar harmonierar med varandra.

Med hänsyn till denna vädjan om samarbete mot harmoniserade lösningar och till den ekonomiska betydelsen av upphovsrätterna har inom OECD dryftats hur dess medlemsstater borde omsätta rekommendationerna i nationell lagstiftning. Vid ett möte i denna sak i februari månad 1985

befanns att det förelåg en betydande samstämmighet mellan länderna i det pågående arbetet att omsätta rekommendationerna i nationell lagstiftning. Frågan om hantering av upphovsrättsligt skyddade verk i datakommuni-

kationssystem har blivit aktuellt därför att allt flera informationsdatabaser

är s.k. fulltextbaser. Som ett exempel kan nämnas att det finns åtskilliga baser med artiklar från olika facktidskrifter. Det bör också framhållas att när det gäller vetenskapliga artiklar av mindre omfång förekommer det numera att sådana aldrig ges ut I tryckt form utan läggs direkt in i en databas. Både vetenskapliga verk och artiklar t fackämnen utgör i upp-

hovsrättsligt sammanhang litterära verk på samma sätt som skönlitterära alster. I upphovsmannens ekonomiska rättigheter enligt upphovsskydds-

lagstiftningen ingår som viktiga led hans ensamrätt att framställa exemplar

av verket och hans ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten.

Prop. 1984/85: 220 46

I de flesta länders laestiftning har det hivinulls förhållit sig så att visning på en dataterminals bildskärm inte anses som framställning av exemplar av verket och inte heller som en offentlig förevisning eller annat som medför at verket anses ha gjorts tllvänghet för allmänheten. Döremot är det klart atv anse som framställning av exemplar om det vid terminalen tas en utskrift eler sörs en upptagning av det överförda materialet. Eftersom det dock vanligen inte går att avläsa från basen i vilken form användaren tar ut materialet kan upphovsmännen inte hävda sina rättigheter i sammanhanget. Rekommendationerna från WIPO och UNESCO går ut på att alla former av s.k. output I datakommunikationssystem bör täckas av upphkovsmannens ensamrätt när det är ett skyddat verk som distribueras. Överläggningarna inom OECD har visat att så gott som samtliga OECDländer är benägna att tillgodose rekommendationen genom att Jäta distribution av upphovsrättsligt skyddade verk jämställas med att verket tillhandahålls för ”offentligt framförande” eller motsvarande begrepp. De nordiska kommittéerna arbetar efter denna linje. Frågan om skydd för darabaserna som sådana får ses främst mot bakgrund av de problem som uppstår för allmänt tillgängliga informationsdatabaser om de kopieras. Med hänsyn till det arbete och de kostnader som oftast måste läggas ned på att sammanställa en informationsdatabas kan de ekonomiska konsekvenserna bli kraftiga om någon kopierar basen eller stora utdrag ur den och sedan i sin tur saluför uppgifterna. Problemen på detta område har emellertid till viss del klarats av genom bättre kontrakt mellan basägare och utnyttjare. En genomgång av de upphovsrättsliga bestämmelserna har också i åtskilliga länder visat att det finns bestämmelser som kan ge ett tillfredsställande skydd för sådana sammanställningar som databaserna utgör eller, i vart fall. med mindre justeringar kan ge ett rimligt upphovsrättsligt skydd. Databaser torde i en del fall kunna anses som litterära verk enligt vanliga upphovsrättsliga regler. För Sveriges vidkommande torde vidare bestämmeilserna i upphovsrättslagen om s.k. katalogskydd kunna användas som grund för ett visst upphovsrättsligt skydd för baserna som sådana. Enligt denna bestämmelse (49 §) får kataloger, tabeller eller andra sådana arbeten, i vilka det har ställts samman ett stort antal uppgifter. inte eftergöras utan framställarens samtycke. Motsvarande bestämmelser finns i de danska, norska och finska upphovsrättslagarna. Det största och ekonomiskt mest betydelsefulla upphovsrättsliga problemet på dataområdet är det som gäller skvdd för datorprogram. Till denna fråga ansluter också problemen med skydd för s.k. chips. När det gäller investeringar i datorsystem har programvaran efter hand kommit att stå för en allt större del av investeringarna. Ofta torde kosinaderna för programvara överstiga kostnaderna för anskaffning av den maskinella utrustningen. I den internationella debatten har hävdats att värdet av den årliga produktionen av programvara är dubbelt så stort som värdet

Prop, f984/85: 220 47

av den årliga prudukvonen ov maskinvare. Denna iiveckling är: J siv inte förvånande. Det är programmen som styr duorns fönkuona och möd de avancerade datorer som ne finnas I marknadea öppnar sie givetvis

mycker vida möjiehoter att köpsirgera processa för de mest skiftande

ändamål. Det är sannolikt oktigt, såsom of hävdas, utt utvecklingen på detorsiden nuv mycket beror på utveckhasen av goda program för olika ändamål.

När det gäller frågan om et immaterialrävslivt skydd för datorprogram-

men kan mar särskilja ivå principietk olika lösningar. Den ena vägen är ett

des vuid av den tvp som puteni ger. Den andra väsen är ett formskyvdd av

ot slug som det upphovsrätistiga skydde för konst och Bueratur.

i modern europeisk patentilagstiftning har datorprogram som sådana

uttryckligen uteshitits från patenterbarhet. Så är bl. a. fallet i den svenska

patentlagen sedan 1978 års revision av lagen (se I & andra stycket 3). Detta hänger samman med den grundläggande principen i patenträtten att

inte ge patent på sådant som matematiska formler och andra anvisningar

för problemlösning.

Internationellt arbete på frågan om skydd för datorprogram har hiuniills

bedrivits främst i WIPO:s regi. Det har nu utvecklats ett samarbete i denna

fråga mellan WIPO och UNESCO. Något slutligt resultat av detta arbete föreligger inte ännu. Det är dock helt klart att det finns en bred uppslutning

bakom uppfattningen att det immatenalrättsliga skyddet för datorprogram bör vara ett skydd av upphovsrättslig typ. För ett stort antal länder gäller

redan att datorprogram omfattas av det upphovsrättsliga skyddet såsom ett

litterärt verk.

Vad gäller svensk rätt är den allmänt hävdade uppfattningen att datorprogram i upphovsrättslig mening är litterära verk och därmed åtnjuter skydd som sådana. Situationen torde vara densamma i Danmark, Finland

och Norge. Avfattningen av bestämmelserna i upphovsrätslagen är emel-

lertid inte sådan att det klart framgår att datorprogram har upphovsrättsligt

skydd. Med hänsyn till den ekonomiska betydelse som datorprogrammen har är detta inte tillfredsställande. Inom upphovsrättsutredningen övervägs nu också frågan om skydd för datorprogram. Inom utredningen diskuteras f.n. förslag till ändringar i upphovsrättslagen i syfte att klargöra att datorprogram kan åtnjuta skydd på samma sätt som vanliga litterära verk.

Det bör emellertid framhållas att inte varje datorprogram tveklöst omfat-

tas av upphovsrätt. Enklare program kan sakna den originalitet som är

kännetecknet på ett verk i upphovsrättslig mening. Vissa möjligheter finns dock att ge sådana program det enklare skydd som enligt 49 § upphovsrättslagen finns för kataloger och tabeller. Enligt uppgift är även denna fråga föremål för överväganden inom upphovsrättsutredningen. Särskilda problem på det immatertalrättsliga området har uppstått kring

s.k. chips eller, mer korrekt uttryckt, integrerade kretsar. ”Chips'” har formen av en tunn skiva av halvledande material (ofta kisel) i vilken det har

Prop. 19824/85: 220 a [ro

ragis ett komplicerat system äv ytterst tunna ledningar. Ledningarna örenar ett sort antal omkopplare som stäpper fram strömmen enligt bestämda scheman. Sådana integrerade kretsar kan göras för många olika elekironiska funktioner. Er imecrerad krets kan fongera t.ex. som en Men fast programmerad dator tmikroprocessort eller som ett minne. Vid uliverkningen av chips ligger den intellektuella prestationen framför all utformningen av mönstret för den etektroniska Irews som skal! onbringas på ot chip. När ett ändamålsenligt mönster väl har funnits, överförs det till en ”mask” som sedan används för att överföra mönstret till kiseiplatian. Deua kan ske bl.a. genom etsning. varken pateniskydd eller upphovsrättsligt skydd passar odelat in på

chips. Det är långt ifrån alltid som det ligger en ny idé bakom utformningen av ledningsmönstret. Om så inte är fallet, är patentskydd uteslutet. När det

gäller upphovsrättsligt skydd kan det framstå som om man tänier begreppen konstnärliga och litterära verk väl långt, om man låter dem omfatta även dessa ledningsmönster. Ciksom tekniska ritningar kan omfattas av upphovsrättsligt skydd, skulle man dock kunna hävda att även Iedningsmönstren för chips, åtminstone i viss omfaltning. kan anses utgöra ett verk i upphovsrättslig mening.

Osäkerheten om hur chips bör behandlas från Immaterialrättslig syn-

punkt är stor i flera länder. I USA har problemen på detta område lett till att det under år 1984 tillkom en särskild lagstiftning om skydd för chips (The Semiconductor Chip Protection Act of 1984). I denna lagstiftning skyddas ”mask works”, vilket enkelt uttryckt är Jledningsmönstret i vilket

utförande det än görs. Den nya amerikanska lagstiftningen ger skydd endast åt ”mask works”

av amerikanskt ursprung. Möjligheter finns dock att efter särskilda beslut utsträcka skyddet till ”mask works” från andra länder. En grundförutsättning är dock att ett motsvarande skydd för ”mask works” erbjuds i det andra landet. Interimslösningar för en begränsad tid är också möjliga. bl. a.

för det fall att lagstiftningsarbete pågår i det andra landet. Den långsiktiga lösningen av frågan om skydd för integrerade kretsar är

under övervägande i upphovsrättsutredningen. Utvecklingen i USA har

emellertid aktualiserat också frågan om mer kortsiktiga åtgärder på områ-

det. Övergångsbestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen öppnar

möjlighet för svensk industri att som enskild part ansöka om att ”mask works” av svenskt ursprung interimistiskt skall likabehandlas med sådana av amerikanskt ursprung. Sveriges industriförbund har givit in en sådan -

ansökan i USA. Det har ansetts lämpligt att bistå industrin vid denna

ansökan. Till stöd för ansökningen åberopas bl.a. en förklaring från justi-

tiedepartementet beträffande rättsläget och planerad lagstiftning i Sverige

när det gäller skyddet för integrerade kretsar.

& Avisisslutande vis infernatinuclis dataokonunustiae

Inca FNs organ för imner nubtoncli I vangelsrän (UNCETRAL) arbetar fan SE nen tid med de rätts a fräcorna krlmne atv siute avtdl om iniergavonella varuleveranser via datebommunikationssystem. Arbor

ull att förenkla proceaureraa i oxport- och imporiaffärer. fustäcde-

smeniei tar akiuv det: detta arveie.

Pokumentfiödet i samband med den imernavoneila varuhandetn är betyfe, Vid en genomgåns som utfördes av FN:s ekonomiska kommission

för Burona fann man att det ofta krävs mer än 100 dokument innan en

sändning her nått sin mottagare. En hei del av dessa dokument hänger

samman med tulibestämmelser, krav på ursprungsbevis o.s.v. Ett antal

dokument krävs också för an de banker som medverkar i affären skall göra utbetalningar eller utlösa de erforderliga garantierna. Det har antagits art

man skulle kunna uppnå stora rationaliseringsvinster. om olika handels-

partners skulle kunna sluta avtal med varandra via datakommunikationssystem och om ADB-uppgifterna sedan kunde användas av tullmyndighe-

terna för tullklarering och av bankerna för att verkställa beralningar och

motsvarande. Redan frågan om själva avtalsslutandet vållar problem. Hur klarlägger

man t.ex. vilken version som är det slutliga avtalet? Vilket bevisvärde har det i datorn lagrade materialet vid en eventuell avtalstvist? För att få en internationellt accepterad lösning på sådana problem krävs sannoliki en

gemensam standard för avtalsslutandet. De nordiska länderna har arbetat aktivt på att lösa dessa problem. Genom det nordiska handelsprocedurrådet (NORDIPRO) har man under hand lagt fram förslag i dessa frågor. Arhetet i UNCITRAL får än så länge anses befinna sig i ett iniedningsske-

de. Redan har emellertid kontakter tagits med det internationella tullsamarbetsorganet (CCC) i Bryssel. Reaktionen därifrån på UNCITRAL:s arbete har varit positiv.

Som en särskild fråga i anslutning till frågan om handelsavtal och datorsystem finns också frågorna om fraktdokumenten.

Särskilt vid internationella transporter har avsändare, transportör och mottagare ofta att rätta sig efter bestämmelser om fraktdokument som går tillbaka på internationella överenskommelser. Inom godstrafiken spelar på

sina håll fraktdokumenten en viktig roll i det hänseendet att innehav av dokumenten medför rätt att förfoga över godset. Särskilt inom sjöfarten har detta använts för att dirigera om lasten. 1 vissa fall kan fraktdokumenten ha betydelse för transportören på det viset att hans ansvarighet för

transportskador är begränsad. om han har iakttagit alla bestämmelser kring

fraktdokumenten, men eljest obegränsad.

Det är mot denna bakgrund lätt att inse att de hittillsvarande pappersdokumenten inte utan vidare kan bytas ut mot ADB-rutiner. Inom sjöfarten förekommer dokumentlösa transporter, men det är än så länge i tämligen

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 220

ringa omfatinina, Detta får ble. ubskovas osäkerheten om de nserna. Kapacitet för ADVB-ruutner finns ohbes tv man I äns red eda på laster och styra comaimner-

Sävit gäller lofiforen för dock lösvingen sökas på oonat häll än i 12 na gällande ieelkoron för ineroatonett lufifart onetbär I ot har iokttust reglerna om fivefrakisedlar är onvarigloron för ndsskador kraftiet bogränsad. Åsidosötis recsierna blir ansvarighoten obeg änsad. En ändring iden kopvenuon som styr lagstiftning en på des område har Sions så utt fråktdokumenten skall kunna ersätvas med ADB-upptagringar. Den nva lydelsen av konventionen tfråga mnefatwar emellertid öven andra ändring: som har varit komroversietla. Den nya

Ivdelsen har därför inte tillträtts av så många stater av den har trätt i kraft.

Sverige. Danmark, Finland och Norge arbetar sedan omkring två år aktivt

på all få de nya konventionsbestimmelserna i kraft.

10 Elektroniska betalningssystem

Begreppet elektroniska betalningssystem omspänner många olika företeelser. Hit hör såväl de förhållandevis enkla bankomatsystemen som de

komplicerade systemen för affärsbankernas internationella betalningstran-

saktioner. I fältet där emellan finns bankernas olika interna datasystem och system för clearing och bankgiro. Utvecklingen synes gå mot att en allt

bredare allmänhet kommer i kontakt med mer sofisukerade system. På

sina hål! finns redan provsystem där den enskilde kunden från sin egen

dataterminal gör utbetalningar från sina bankkonton till andras.

Liksom det har funnits regler kring sådana betalningsmedel som växlar och checkar kommer det sannolikt at bli behov av regler som ger stadga ät elektroniska betalningssystem. frånsett de enklaste. Även om man begrän-

sar sina undersökningar till bankernas betalningsöverföringar via datasystem råder det uppenbarligen viss osäkerhet om tillämpliga rättsregler och rättsläget på området överhuvudtaget. UNCITRAL har inlett en studie av detta område. I den första fasen inriktas arbetet på att få fram en guide om de rättsliga problem som är förbundna med elektroniska betalningstransaktioner. Denna guide är tänkt att bli till nytta bl. a. för dem som skall arbeta med lagstiftning om elektroniska betalningssystem. Justitiedepartementet deltar även i detta UNCITRAL-projekt.

Prop. 1984/85: 220

HH ägan om utgivaransvar för öcn som tillhandahåller dataljän-

ster på offentliga datanät

ritinulis har der belt övervägande delen av daunrufiker gått på hyrda

ledningar. Användargrupperna har varit förhållandevis shlutoo. Nu börjar

emeojtertid dö allmänna näten (ofta Fallade publika nät) spela an väsentlig roll. Till sådana nät kan anslutas ett stort antal databaser och eu siort antal användarterminaler. Olika nationella nät kopplas nu också samman så att

det finns möjligheter till en omfattande trafik över gränserna. Som exempel

kan nämnas att er av det svenska televerkets datanät har kopplats sam-

man med det av EG initrerade Euronet, vilket är ett nät som har byggts upp framförallt för teknisk och vetenskaplig informationsförsörining. Till Euro-

net finns anslutna omkring 400 databaser och omkring 50600 användare.

Utvecklingen av de publika näten har I Sverige bl.a. lett till frågor om

det inte borde tillskapas någon form av utgivaransvar för den som tillhan-

dahåller information via sådana nät. Informationsspridning via datanät har

vissa principiella likheter med utgivning av tidningar och radioutsändning,

verksamhetsformer för vilka det finns särskilda regler om utgivaransvar. Frågan har behandlats av tre skilda utredningar. Informationsteknologiutredningen förordade i sitt betänkande, (SOU 1981:45) Nya medier, ett

utgivaransvar av samma typ som nu gäller inom pressen. Yttrandefrihetsutredningen tog upp tanken i sitt betänkande (SOU 1983: 70) Värna yttrandefriheten. Utredningen föreslog där att det för varje databas. som var allmänt tillgänglig, skulle finnas en ansvarig utgivare. Detta skulle gälla

oavsett basens innehåll. Massmediautredningen tog i sitt betänkande (SOU 1984:65), Via satellit och kabel, avstånd från yttrandefrihetsutred-

ningens förslag. Huvudsakligen motiverades det med att alla databaser inte är av sådant slag att det är motiverat med utgivaransvar. Massmediautred-

ningen föreslog i stället en ordning där den basägare som så önskade skulle

få infört en ordning med utgivaransvar. Eljest skulle vanliga straff- och skadeståndsregler gälla.

Förslagen är nu under samlad bedömning i justitiedepartementet. Det är emellertid för tidigt att säga något om den tänkbara lösningen på frägan.

12 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av den redogörelse som jag har lämnat för arbetet inom

justitiedepartementet med datoranknutna rättsfrågor.

[5] Lb pd = sn LE

Bilaga 2

Utdrac

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROPOROLL

vid regerinessammanträde

1985-05-06

Föredrasande: ståtsrådet Boström

Anmälan till proposition om datspolitik

FE Inledning

Försvarets planerings- och ekonomisystem är det övergripande syste-

met för iedning av verksamheten i fred inom det militära försvaret. Inom ramen för detta har myndigheterna stora möjligheter att själva genomföra förändringar. Beslutsbefogenheter har delegerats i stor omfattning och en medverkan från personalen i förändringsarbetet framstår nu

som naturlig och nödvändig.

De myndigheter vars verksamhetsområde finansieras inom utgiftsramen

för militärt försvar är älagda sådana besparingsmål att de måste ästadkomma rationaliseringar om de skall kunna lösa sina uppgifter inom ramen för tilldelade resurser. Många av de större rationaliseringsprojekten innebär utveckling av informationssystem där datakraft utnyttjus. Datakraft an-

vänds här som ett sammanfattande begrepp för maskin- och programvara,

kommunikationsutrustning, lokaler m.m. som erfordras för inhämtning. överföring, lagring, sökning, bearbetning och presentation av data.

Datatekniken är ett av flera hjälpmedel i myndigheternas arbete. Investeringar i informationssystem och utnyttjande av datakraft mäste därför

vägas mot andra sätt att lösa samma uppgifter. Planering och styrning av

informationssystemsutvecklingen och datakraftanvändningen bör således i

princip ligga hos den myndighet som har ansvaret för den verksamhet för

vilken datakraften utnyttjas. Inom försvarsmakten finns emellertid ett stort behov av informationsutbyte mellan olika myndigheter. De enskilda

myndigheternas planering måste därför samordnas så att formerna för

arbetet, datamaskinutrustning. programvaror, samband, skydd, lokaler, drift- och underhållsorganisation m. m. blir effektiva.

Överbefälhavaren (ÖB) har ett övergripande ansvar för att föreslå för-

svarsmaktens utveckling och avvägning på lång sikt samt i dessa delar leda genomförandet av statsmakternas beslut. För att tillgodose det behov som

finns av styrning, planering och samordning vid utveckling av informa-

Prop. 1984/85: 220 54

1ioassysiem samt anskaffning och utnyttiunde ov ADB-uruswimne för försvarsmakten scr överhefölhavareninom ramen fö i övergripande pro-

SA framsamordnin; svar ut en särskild inföormevonssvstem- och datokraftplan. Civilförs vrelsen och överstereisen för ekonomiskt försvar har non sina områden motsvarande uppalftvi.

De svstem som f.n. är i deifi beshyades mot bakerund av utvecklingen

och bedömningarna under 1960- och 70-talen. Det mochär ett de festa av systemen bygger på centrata bearbetningar. De är i första hand avsedda för och fungerar tillfredsställande för den central: nivåns behov medan det Gatorstöd som vissa svstem ger till regional och loka! nivå visar sig fylla dessa nivåcrs behov mindre väl trots att huvuddelen av de indata som ADB-systemen kräver insamlas på regional och iokal nivå

F.n. finns för försvarets adininistrativa databehandling större utrust-

ningar placerade i Stockholm, Arboga och Karlstad. Antalet terminaler för den adminiswativa verksamheten har ökat kraftigt sedan mitten på 70-ta-

let.

En utveckling mot mer utspridd eller decentraliserad datakraft påbör-

jades till följd av de beslut som fattats år 1975 och 1976 om principiell inriktning mot en mer decentraliserad ADB-verksamhet.

Flera större utvecklingsprojeki har medfört en spridning och decentralisering av datordriften. Inom värnpliktsverket (VPV) har exempelvis driftsatts ett ADB-system (SYOM 80), som berör samtliga nuvarande rutiner inom VPV:s verksamhetsområde. Nya rutiner har utvecklats för regional nivå. De medger databearbetning i realtidsmiljö, dvs. arbete i direktkon-

takt med datorn via termial. Datorer har placeras vid de fem värnpliktskontoren samt vid VPV:s huvudkontor. Datordriften handhas av VPV:s egen ordinarie personal.

Ett terminalorienterat redovisningssystem för förnödenheter för försvarsmakten (TOR) har införts. Det innebär att de flesta av försvarsmaktens regionala och iokala myndigheter har egna mindre datorer för förnödenhetsredovisningen.

För operativ och taktisk ledning pågår en omfattande utveckling av nya

system. Utvecklingen inriktas mot specialiserad och decentraliserad datordrift. Systemens komplexitet gör dock att utrustningen blir förhållandevis

omfattande. Försök, prov etc. har genomförts under senare år.

Sammanfattningsvis har utvecklingstakten när det gäller att utnyttja lokala, mindre datorer inom fredsadministrationen överträffat de progno-

ser som gjorts I tidigare utredningar. Utgående från antalet system är totalbilden alltjämt dominerad av centralt bearbetande system. De största

systemen inom försvaret är realtidssystem.

Prop. 1984/85: 220 55

2¶Teknikupphandlipg och forskning

2.1 Mikrociektronikprogranimet

För att stärka svensk industös förmåga att konstruera och wutlverka ulektronikkomponenter och på sikt minska beroendet av utländsk teknik har riksdagen fattat beslut om ett nationellt mikroelcktronikprogram (prop. 1983/84:8, NU IT, rskr 130 och prop 1983/84: 135, NU 42, rskr 379).

Försvaret bidrar inom sin utgiftsram med sammanlagt 14 milj. kr. ull deta program under perioden 1984/85 — 87/88. Medlen avser viss teknikupphandling i svfie att utveckla den svenska elektronikindustrins förmåga

att konstruera och producera avancerade mikroclektronikkomponentier.

2.2 Informationsteknologiprogrammet

Försvarsmakten är en stor upphandlare av ny teknik. En samordning av denna upphandling med andra statliga och privata intressenter kan innebära ekonomiska fördelar för försvarsmakten.

Regeringen uppdrog i juni 1984 åt överbefälhavaren att redovisa ett underlag för förslag till ett informationsteknologiprogram. Programmet

skulle inrymmas i de anslag och långtidsramar som står till berörda organs

förfogande.

2.2.1 Överbefälhavarens redovisning

Inom försvarssektorn och för ledningen av totalförsvaret spelar informationsteknologin (IT) enligt överbefälhavaren en alltmer avgörande roll.

Överbefälhavaren anser det därför nödvändigt för försvaret: — att följa den internationella utvecklingen inom IT-området och särskilt

då betydelsen av denna utveckling för andra länders produktion av

vapensystem och möjlighet att använda dessa. — att få tillgång till nödvändig informationsteknologi inom det försvars-

tillämpade området. Fördelarna är uppenbara om IT-behovet kan tillgo-

doses inom landet. — att genom lämpliga åtgärder och inom ramen för tillgängliga resurser

stödja teknisk kompetensutveckling inom främst svensk industri. För-

svarsmakten lämnar redan idag betydande bidrag till den teknologiska

utvecklingen genom studie- och utvecklingsuppdrag.

Försvarets medverkan i ett nationellt informationsteknologiprogram

Huvuddelen av de insatser av betydelse som enligt överbefälhavaren

försvaret kan göra för IT-områdets utveckling sker inom ramen för den materielanskaffning, som läggs ut på svensk industri. Dessa insatser kan inte i allmänhet inordnas i gemensamma nationella program, men de kunskaper som härigenom uppkommer för svensk industri, kan givetvis spri-

Prop, 1983/835: 226 "

dar till andra utömpringsområdern. De bidrog försvaret i övrigt kan cc uti Gen tekniska utvecklingen är an ge statsmakterna en realisusk seskrivi nin av främst dö ära teknologiska ”hotbilden ”, framföra övsken vaende den simanne utvecklingen av Iendes tekaoivs iska but sumt ec könstrukuva förslag till insatser inom o raden där försvaret har möjlieh

icr ati påverka i någon form. Försvaret kommer Hult pröva förutsätt-

t samverkan mec undra sekwrer öka stödet utt sådan förstkning och utveckling, som höjer basteknologinaivän inom kritiska områ hden.

äv SL Detta innebär enligt! överbefälhavaren att ökad vikt läcas vid utvec mer generellt användbar bastcknotogt. som kan utnytvas I kommande materiefanskaffning.

Som underiag för sådana överväganden kommer försvaret enligt överbefäthavaren ati utarbeta långsiktiga planer för informationsteknologisk forskning och utveckling. Framtagningen av dessa planer kräver dock ett grundligare förberedelscarbere än vad som kunnat genomföras i samband med det uppdrag som överbefälhavaren nu haft. Resurser för att stödja sådan verksamhet ingår i de medel som försvarsmyndigheterna har till sitt förfogande. Enligt överbefälhavarens uppfattning avsätter det militära försvaret redan i dagsläget en förhållandevis betydligt större andel av sina

anskaffningsmedel för behovsstyrd teknisk utveckling (teknikupphandling)

än vad som är fallet inom andra samhällssektorer.

Försvarets insatser beträffande forskning och utveckling på IT-området

sker enligt överbefälhavaren till den allt övervägande delen dels inom

ramen för försvarets forskningsanstalts forskningsprogram, dels i samband med större anskaffningsprojekt som upphandlas av försvarets materielverk. Denna satsning på teknikupphandling och forskning uppgår till flera

hundra milj. kr. årligen. Möjligheterna enligt överbefälhavaren att inordna de senare ofta starkt militär-tekniskt inriktade verksamheterna i ett nationellt 1T-program är begränsade. Däremot bidrar de till att stärka den allmänna kompetensen inom svensk informationsteknologi och ger många företag en väsentlig eller omistlig bas för icke försvarsinriktad produktut-

veckling. För det största av de f.n. pågående försvarsprojekten med väsentligt informationsteknologiinnehåll, flygplanet JAS 39 Gripen, sker för

övrigt en planerad teknologiöverföring till den civila sektorn.

Försvaret bedriver också enligt överbefälhavaren — om än i begränsad

omfattning — en forsknings- och utvecklingsverksamhet, som syftar till att utveckla grundtekniken inom IT-området, som är av betydelse för flera olika vapensystem. Denna satsning inom försvaret sker till en del inom IT-områden, där samverkan och i vissa fall samordning med andra sek-

torer är möjlig. Den verksamhet med denna inriktning, som är inrymd i gällande programplaner eller där möjlighet till -ytterligare insatser genom samplanering kan föreligga är i huvudsak följande:

Prop. I984/25: 230 nn =

Mikroclektronik

Huvuddelen av försvarets insatser för mikroelektronikutveckling sker genom delacandet I Nationecha mikroelektronikprogrammet. NMP. För-

svarets andel av detta program är 14 milj. kr.

Programutveckirgssostem och datorarkitekiar för Ada

Till svensk industri har lagts ut uppärag för utveckling av prograumutvecklingssystem och datorarkitektur för det nya högnivåspråket Ada. Försvarets del av finansieringen uppgår tili 16,1 milj. kr. t.o.m. budgetåret

1985/80.

Artificiell intelligens

Försvarets materielverk beräknar under innevarande budgetår att lägga

ut uppdrag för uppbyggnad av viss tillämpad grundteknikkunskap vid industrin på området artificiell intelligens och expertsystem. Kostnaderna

uppgår till 2 milj. kr. under 1984/85. | i

Bildbehandling

Försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt stöder forsk-

nings- och utvecklingsverksamhet vid forskningsinstitutioner och industri inom bildbehandlingsområdet. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 7 milj.

kr. under budgetåret 1984/85.

Integrerad optik

Försvarets materielverk bedriver vid industrin viss utvecklings- och

experimentverksamhet med littumniobatteknologi med sikte mot användning i signalbehandlings- och sensortillämpningar. Kostnaderna uppgår till ca 0,3 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Datasäkerhet

Försvarets forskningsanstalt stöder forskning inom sambandsområdet vid universitet och högskolor (kodningsteknik). Kostnaderna uppgår till ca 1,0 milj. kr under budgetåret 1984/85.

Ny datakrafistruktur

Inom försvaret sker f.n. en'orientering mot en decentraliserad datakraftstruktur ("Struktur 90"). Anskaffningar av ett antal system för försvarets

myndigheter pågår som ett första steg i denna riktning. Inom ramen för den nya datakraftstrukturen kommer man att försöka lösa problem inom bl. a. områdena datasäkerhet, distribuerade databaser och användaranpassad systemutveckling. | |

Övriga projekt

På överbefälhavarens uppdrag har försvarets materielverk gjort en ut-

redning om behov och möjligheter til ökad tekoikupphandling på

ADB-området som redovisats i rapponform, (Teknikopphandling inom

a DbB-områder. FMV-LEDNING A 712-403, Utredningen har anvisat en antal exempel på projekt, som skole vara tänkbara objekt för en teftrmkupphandling företrädesvis i samverkan med inivessenter utom fötsvaret. Dessa exempel ligger inom områden som datasäkerhet, systemut-

veckbineshjälpmedel, Ada-teknologi, beshusstödssystem. kommunikationsarkitektur m. in.

Förutsättningarna för att genom omfördehung och sumfinansiering med andra iniressenter genomföra sådan teknikapphandling inom ADB-området, som mte finns mediagen i föreliggande planer. kar diskuteras I det forisetta arbetet med att utforma ett nattonelhk FF-program.

Behov av ytterligare åtgärder på dei nationella planet entigt överbefälha-

Varen

Det är enligt överbefälhavaren nödvändigt att myndigheter och industri samarbetar i syfte att skapa långsiktiga och strutegiska utvecklingsprogram

för IT-området. Sådana strategiska program bör grundas på bedömningar av den internationella teknologiska och industriella utvecklingens inverkan på framför allt konkurrensförhållandena inför 90-talet men även på de

önskemål som statsmakterna har beträffande natiionetlt oberoende, exem-

pelvis i försvars- och industripolitiska avseenden. Möjligheterna till att

åstadkomma gemensamma programsatsningar underlättas av att civila och militära tillämpningar i viss utsträckning bygger på samma tekniskt-veten-

skapliga utveckling.

De strategiska programmen bör enligt överbefälhavaren innehålla för-

slag, som på ett effektivt sätt kombinerar specifik svensk kompetens i teknik- och produktutveklande projekt, vilka har utsikt att uppnå interna-

tionell konkurrenskraft.

Styrande för sådant programarbete bör enligt överbefälhavarens mening vara målet att säkerställa att den svenska industrins kunnande och konkurrenskraft inom IT-området och att försvarets tekniska oberoende bevaras eller stärks jämfört med dagsläget. För att kunna deltaga i ett dylikt programarbete krävs enligt överbefälhavaren att myndigheterna har erfor-

derlig kompetens att bedöma den tekniska utvecklingen och dess konse-

kvenser.

2.3 Inneslutna datasystem

I alla vapensystem ingår datorkraft på något sätt. Stora vinster kan göras

genom standardisering av datorer och programspråk. Regeringen gav därför i maj 1984 försvarets materielverk i uppdrag att beställa funktionsut-

veckling av standarddatorsystem 80 (SDS 80) till högnivåspråket Ada

(SDS 80/A) inom en kostnadsram av högst 16.1 milj. kr. i pristäge febr.

Al

3, Deona utveckling kommer även att resultera i offelkivare hjälpmedei för utfermaiar av daätorsysiem för skilda tillämpningar.

2.4 Utveckling av nyti stridsiedaingssyster för flygstridskraftesna

Et: nytt stridsledningssystem för flyastridskrafternae kommer att anskaf-

fas under shuet av 1980-talet. Detta innebär bla. oophandling av ny teknik ADB-områädet för mer än I miitiard ki. fon. p sär effertförfrågningar

sa delar av systemet.

[Fe Införande av en py datakraftstruktur

Regeringen gav år 1978 försvarets rationaliseringsinstitut (FRD i uppdrag att genomföra en översyn av den längsiktiga toriktning som gäller för

utvecklingen av försvarets datorbaserade informationssystem. Översynen

skulle bl. a. ge underlag till överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i

planeringen inför 1982 års försvarsbeslut.

Resultatet av utredningen har dokumenterats i rapporten "Struktur 90. Förslag till långsiktig inriktning av försvarets administrativa databehand-

ling”. (FRI rapport nr 4.80-5402). Utredningen har belyst den förväntade

allmänna utvecklingen på ADB-området och dess konsekvenser för försvaret i ett femtonårsperspektiv med tyngdpunkten förlagd till perioden

1985-1995.

För den fortsatta systemutvecklingen inom administrativ databehand- Jing såväl; krip som fred föreslog FRI följande inriktning.

— ADB-systemen och datorerna distribueras eller decentraliseras till användarna. Därvid bör så enkla datordriftsförhållanden eftersträvas att

användarna själva kan sköta datorerna. — När befintliga ADB-system modifieras bör den regionala och lokala

nivåns datorstöd förbättras.

— Datakommunikationen inom försvaret bör effektiviseras. Därvid bör

ökad samordning mellan militära och civila kommunikationer eftersträ-

vas.

—- Förbättrade metoder för systemutveckling, underhåll och drift av infor-

mationssystem bör tas i bruk i syfte att effektivisera ADB-verksamhe-

ten och sänka kostnaderna.

— Kunskaperna om ADB-teknikens möjligheter bör ökas. FRI konstaterade i utredningen att det råder allmän brist på personal med god ADB-kompetens. Denna brist väntades bestå under lång tid. Det var därför nödvändigt att omedelbart vidta kraftfulla åtgärder för att för-

bättra personalläget. Institutet föreslog att regeringen skulle vidta åtgärder i syfte att öka utbildningsväsendets kapacitet vad gäller ADB-utbildningen inom gymnasieskolan och högskolan.

Prop. 1984/87: 270 AO

Roocringen beslör i mars 1982 att PRIs rapport skull: utgöra grunden när get gäller utveckling ov ove tuformationssystem och modernisering av

system,

ijoit beshat innebär ati den forisata utv anv den adminsirat:va dotebehandtingen i såväl krig som fred skall inriktas mo: lokala datorer och datasystem. Från de senare systemen kan hämtas information även för centrala nivåner. Driften och underbäliet av de lokale datorsvstermen skall kunas skötas av användarna själva. Den lokaia nivåns behov av datorstöd skall prioriteras. Metoderna och hjölnrmedien för systemutveckling, underhåll och drift av informationssystem samt utbildning av den anställda personalen på dessa nivåer skall förbättras. Kommunikationsmöjligheterna för datasystemen skall också förbättras och standardiseras.

Överbefälhavaren har i projektform drivit arbetet med att leda försvarets övergång till den nya datakrafistrukturen. Samtidigt härmed har överbefälhavarens samordnande roll vad gäller datasystemutveckling förstärkts och en gemensam beredningsgrupp för datafrågor har skapats.

Inom projektets ram har arbetet. med att specificera standards m.m. drivits så långt att en första upphandling av datorutrustning enligt de preliminära kraven har kunnat genomföras under hösten 1984. Statskon-

toret har därför för försvarets räkning tecknat ett s.k. avropsavtal avseen-

de utrustning och vissa programvaror.

4¶Utbildning

Den utbildning inom ADB-området som bedrivs i det allmänna skolväsendet, inom studieförbund samt internt inom företag påverkar försvarets behov av utbildning av värnpliktiga och fast anställda.

Överbefälhavaren har i september 1983 på regeringens uppdrag redovisat en översyn av försvarsmaktens utbildningen inom ADB-omrädet.

Överbefälhavaren har begränsat översynen till den utbildning som er-

fordras för utveckling och användning av ADB-teknik för datorstöd i

administrativ verksamhet. Därmed avses bl.a. datorstöd för operativ och taktisk ledning, planering och budgetering. redovisning av personal, förnö-

denheter och anläggningar. Utbildning för användning av ADB-teknik i

tekniskt/vetenskapliga beräkningar, stridslednings- och vapensystem. processtyrning och liknande omfattas inte av översynen men berörs perifiert. Överbefälhavaren har i sina direktiv angivit att översynen skall

omfatta ADB-utbildning för all personal som berörs av ADB i administra-

tiv verksamhet. Specialiserad ADB-fackteknisk utbildning vid myndighe-

ter som har generellt att stödja ADB-verksamheten (FMV, FRI och FDC)

och utbildning knuten till specifik utrustning och leverantörsbunden pro-

gramvara berörs endast i undantagsfall.

Utbildningen inom ADB-området bedrivs nu i enlighet med överbefälha-

varens redovisade förslag.

Prop. [Y8A/G5: 220 på —

& DPaebehanding eader beredskap och i krig

51 Saskonterets utredning om ditesestermdvik order bereåskap och i iris

Regeringen har gcnom ett heslut 1974 föreskrivit utt de roviniiebeter, som skall fortsätta sin verksamhet i krig. vid utveckling av ADB-systera på

ot siädium av utvecklingsarbetet skall beekta de särskilda problem som kan uppkomma för verksamheten i krig. Vidare har överstyrelsen för

ekonomiskt försvar (ÖEF) fått som uppgift att samordna och ge anvisning-

ar för beredskapspluneringen inom totalförsvaret av sådan informationsbehandling som kräver datorstöd med undantag för samordningen av planeringen mellan försvarsmaktens myndigheter. Beslutet innebär vidare att statskontoret och FRI skall lämna myndigheterna råd i system- och datatekniska frågor. ÖEF har med anledning av regeringens beslut utfärdat dels anvisningar för planläggning av informationsbehandling i krig dels anvisningar för ADB-katastrofplanering. ÖEF har anmält för regeringen

att man av resursskäl önskar bli befriad från sin uppgifi för totalförsvaret inom ADB-området. Regeringen gav i augusti 1983 statskontoret i uppdrag att i samarbete med FRI belysa tillämpningen dels av regeringens föreskrifter från septem-

ber 1974 beträffande statliga myndigheters planläggning av informationsbehandling i krig i sådana fall då automatisk databehandling används i fred och kan ifrågakomma i krig, dels av de anvisningar som ÖEF utgett med

anledning av regeringens föreskrifter. Statskontoret fick vidare i uppdrag

att i samarbete med FRI lämna förslag till ett eventuellt fortsatt arbete med

principer för totalförsvarets planläggning i fred för informationsbehandling

under beredskap och i krig. Arbetet skulle bedrivas i nära kontakt med

ÖB, ÖEF och sårbarhetsberedningen (SÄRB).

Statskontoret har i en rapport (1984:29) Datasystemdrift under beredskap och krig redovisat uppdraget och anmält att utredningen visar ati många myndigheter saknar eller har en bristfällig planläggning av sin ADB-systemdårift under beredskap och kng. En huvudorsak härtill bedöms

vara att många myndigheter inte har klan för sig vilka uppgifter som ävilar

dem under beredskap och krig.

Statskontoret anger att man är beredd att tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut biträda överstyrelsen för ekonomiskt försvar vid en

översyn av de nu gällande anvisningarna under förutsättning att totalför-

svarsmyndigheternas uppgifter under beredskap och krig dessförinnan är översedda. Statskontoret anger ati tänkbara myndigheter för att forisätt-

ningsvis ansvara för anvisningarna är ÖEF, FRI och Statskonwret.

5.2¶Sårbarhetsberedningen

Regeringen bemyndigade i april 1977 chefen för försvarsdepartementet

Prop, 1954/85: 220 62

alt llkafla en kommitié för ab o ureda frå aan OM Åarusvetemens särbarhet så föraglå Och Ores särder I syfte art minska denna. Dåvarande departemenischei maj samme är en komanisom antog namnet sårt arbetskommistén (SARK). SAKER lämnade I juni 1978 läsesrapporten (Ds Fö 1976:4) ”ADB och sambäjlels sårbarhet”. Rapporien redovisar en första kartläggning av sårbarhetsproblemen och en kor: summering av SÄKRK:s slutsaiser. SARK överlämnade i december 1979 sit slutbetänkande (SOU 1970: 93) ADR och samhällets sårbarhet - överväganden och förslag”. Betänkandet innehåller en kompletterande kartläggning som hu vudsakligen bygger på vad som framkom vid remissbehandlingen av lägesrapporten. I slutbetänkandet framlades också förslag till åtgärder för att minska samhällets sårbarhet till följd av ADB-användningen. I slutbetänkandet konstaterar SÅRK bl. a. att den utförda kartläggningen leder fram tll ”den allmänna slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög I dagens genomdatoriserade samhälle. Den fortgående utvecklingen leder till en allt högre sårbarhet om inte motåtgärder vidtas. Olika händelser och angrepp kan ge omfattande störningar och skador även vid djupaste fred”. Sårbarheten kan dock minskas genom information och råagivning på området. Dessa åtgärder är emellertid inte enligt SÄRK :s mening tillfyllest. SÅRK föreslog därför en särskild lag och ett speciellt tllständsförfarande för sådan datoranvändning som är särskilt betydelsefull från sårbarhetssynpunkt. En sammanställning av remissvaren på SÅRK:s betänkande visar att de allra flesta av remissinstanserna instämmer i SÅRK:s allmänna slutsats om det datoriserade samhällets sårbarhet. Däremot är meningarna om "SÅRK:s lagförslag mycket varierande. 1 flertalet yttranden understrykes dock vikten av information och rådgivning. Regeringen fann inte skäl att föreslå riksdagen en lag om särskilt tillståndförfarande men som en åtgärd för att minska samhällets sårbarhet på datområdet tillsatte "regeringen i augusti 1981 särbarhetsberedningen

(SÅRB).

Det framgår av de ursprungliga direktiven (Dir 1981:48) att SÅRB:s

uppgift var att dels utreda frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområ-

det, dels vara ett aktivt organ när det gäller information och rådgivning på området. Några av de delfrågor som beredningen bör utreda har regeringen angett särskilt i direktiven. I direktiven sägs också att myndigheter bör samråda med beredningen i frågor inom dataområdet som rör sårbarhet. I direktiven föreskrev regeringen att SÅRB före årsskiftet 1981/82 skulle precisera vilka sårbarhetsfaktorer och sårbarhetsproblem som kräver särskild uppmärksamhet från samhällets sida. SÄRB:s arbete skulle enligt direktiven bedrivas så att det kunde vara avslutat och utvärderat senast den I juli 1984. SÅRB har i enlighet med sina ursprungliga direktiv utarbetat en hand-

rop. 1984/85: 220 63

inesplan som överlämnats till rogeringen (Ds Fö [98:11 17). Därvid har en

genurugåne csjoris äv ge sårbarhetsfaktorer som SARK behandlade. Av (gp me vari få och ati sårbarheten total: sett knappast har minskat.

Beredningen har i samarbete med bla. Riksdawatförbundet. et Peral

stlälliga myndieheter. näringsliv och organisationer utarbetat en speciell metod för särbarhetsanalvs av datoriserade informattonssystem, den s.k.

SBA-meioden. Er presentation av SBA-metoden bar sänts ut till ett stort

antal företar. kommuner, landsungskommuner och myndigheter. Detta

ingår i den plan som beredningen arbetar efter för aut utvärdera och vid behov förändra metoden.

I tilläggsdirektiv till sårbarhetsberedningen den 20 juni 1984 (Dir 1984. 29) fick SÄRB i uppgift att inventera hittillsvarande arbete inom omrädet ADB-säkerhet, analysera användbarheten av detta material samt att i samverkan med främst statskontoret föreslå förbättringar och kom-

pletteringar i det fall beredningen anser det vara motiverat. SÄRB:s arbete med information, rådgivning och remissverksamhet

skulle främst inriktas mot de myndigheter och företag som har störst betydelse för den civila delen av totalförsvaret.

SÅRBR fick också i uppdrag att redovisa sitt arbete med SBA-metoden

under år 1984 och redovisa erfarenheterna av sitt arbete som ett underlag

som regeringen ställer till försvarskommitténs förfogande. Beredningen skall i sin planering utgå ifrån att dess arbete skall avslutas under år 1985.

Beredningen har i augusti 1983 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1983:8) Undanförsel och förstöring av ADB-register, i december 1985 Särbarhets-

analysmetoden och rapporterna Praktisk katastrofplanering — val av re-

servdriftalternativ, Läckande datorer — en information om RÖS, Aktuella projekt I SÅRB och Uppringda datorer, i januari 1985 rapporten Offentlighetsprincipen, ADB och försvarssekretess samt i maj 1985 rapporten ADB i kris och krig. Betänkandet och rapporterna bereds f.n. i regerings-

kansliet.

I proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. föreslås att det praktiska arbetet med att föra ut metoder m. m. för reducera sårbarheten inom ADB-området för statsförvaltningen skall äläggas statskontoret.

6¶Föredragandens överväganden

Allmän inriktning

Jag anser att den inriktning av försvarets administrativa databehandling som regeringen tidigare har beslutat även i fortsättningen är en lämplig

utgångspunkt för utvecklingen inom dataområdet för försvaret. Den tek-

en inom ADB-området är dock så snabb att fö

sÄästruktur ska hk under cn period då det ini försvaret eenomför stora fredsorganis É svaret genomför genomer väller organisatton, maierisianskaffning, utb: ildning m.m. En effektiv utveckling kar oc dast åstudkommas genom en övergripande styrning och en hård prioritening bland de olika kort- och längsikuga målen.

De resurser som etfordras för att tillgodose infor maior behoven inom olika funkvuoner och inom otika nivåer i organisationen mäste ställas mot den nytta som blir resultatet. I fredsverksamheten skall lönsamheiskriterier vara vägledande för omfattning och lokalisering m.m. av daiorstödet Förhållandena i krig ställer emellertid i många avseenden andra och speciella krav på datorstödet. Från utbildningesynpuntkt och med hänsyn vill

kravet att utan stora skillnader i ansvarsförhållanden. arbetsmetodik m. m.

kunna övereå från fredsdrift till krigsorganisation kan hanteringen av data i

fred i vissa fall behöva anpassas till krigsorgantsationens krav. Fredstida

lönsamhet kan alltså inte helt styra datorstödets utformning i fred. I den

mån avsteg mäste göras från ett fredstida datorstöd uppbyggt på grundval

av lönsamhetskriterier bör mellanskillnaden i kostnader betraktas som

beredskapskostnader och avvägas i förhållande till andra kostnader för

beredskap eller insatser i krigsorganisationen.

Systemutvecklingsprocessen

Den formella grunden för planering, styrning och uppföljning inom försvarsmakten är försvarets planerings- och ekonomisystem, det s.k. FPE-systemet.

En ny system- och datakraftstruktur kan endast växa fram successivt

och inom ramen för övrig planering. För att styra en sådan successiv

utveckling krävs att målen klargörs, lämpliga metoder anvisas och resur-

serna fördelas m.h.t. både kort- och långsiktiga mål. Utvecklingen av

system för freds- och krigsbruk måste samordnas. En mängd datakraft kommer i framtiden liksom nu att utgöra gemensamma resurser för flera

myndigheter. Uppbyggnad av den framtida datakraften mäste därför samordnas. Respektive myndighet får sedan inom angivna ramar och riktlinjer

planera innehållet i sin egen ADB-utveckling efter egna behov och möjligheter.

Den övergripande ledningen och samordningen vid utveckling av dator-

styrda informationssystem inom det militära försvaret, civilförsvaret och

det ekonomiska försvaret ankommer på överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För resp. sektor bör den långsiktiga verksamhetsplaneringen utgöra grunden för ledning. sam-

ordning och planering av ADB-verksamheten. Planerna bör innehålla en

Prop. 1954/85: 220 65

erundsvn för hur ADB-verksamheten bör bedrivas tuppafter, roller. ansvar) investerinesstrategi, riktlinjer för anskuffning och uiveckling av informationssvstem. mäl för planeringsperioden samt plane! för genomförandet.

Myndigheternas handläggning av frågor rörande utveckting och moder-

nisering av ADB-system bör ske + enhetliga processer. Av denna bör framgå vilket ansvar i hithörande frågor som åvilar regeringen. de centrala rutionaliseringsorganen och övriga berörda myndigheter. Förordningen (1981: 266) om investeringar i statliga ADB-system gäller myndigheter inom den civila delen av statsförvaltningen med undantag av affärsverken. Hos de myndieheter som hör ull försvarsdepartementet har handläggningen av frägor om investeringar i ADB-system sedan lång tid i stort skeu

enligt de riktlinjer som anges i förordningen.

Statskontoret har i januari 1985 på regeringens uppdrag inkommit med förslag till ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-investeringar. .

Svftet med en särskild handlingsordning för systeminvesteringar mäste

ses mot bakgrund av de svårigheter som finns att anpassa de naturliga beslutspunkterna i projektarbetet till de regler som gäller för perspektivoch programplaneringen och för de årliga anslagsframställningarna. Den

hittillsvarande handläggningsordningen inom den civila delen av statsför-

valtningen har inneburit en förskjutning av statsmakternas prövning av

enskilda systeminvesteringar från tidpunkten för anslagsframställning till de naturliga projektetapperna.

I proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB

m.m. föreslås nya riktlinjer för handläggnings- och beslutsordningen när det gäller anskaffning av ADB-system för den civila statsförvaltningen utom affärsverken.

Utgångspunkten är att man strävar efter en gemensam verksamhets- och ADB-planering. Vidare föreslås att investeringsbesluten i framtiden skall

vara treåriga.

Det är angeläget att anskaffning av ADB-system för statsförvaltningen

så långt möjligt följer gemensamma grundregler.

Överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan utgör en sammanställning och prioritering av de datasystemprojekt som är planerade

för den kommande femårsperioden. Tillkomsten av en mer samlad granskning av ADB-investeringarna kom-

mer enligt min mening att ge en förbättrad planering och samordning av

ADB-verksamheten. Vidare bör sambandet mellan t. ex. datoranskaffning och övrig materie-

lanskaffning klarläggas.

5 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 220

Prop. 19NJ/83: 2260 bö

Teknikupphandling En imhemsk dataindustri kan förbättra möjligheterna av driva ADB-sysfem under kriser och I krig. Den planerade utvecklingen inom försvarsmaken innebär under don kommande tioårsperioden en omfattande modernisering eller utveckling av stridsledringssvstem och andra datorstödda ledningssystem. fag avser att i samråd med chefen för industridepartementet pröva om de åtgärder som han föreslär för att irämja forskning och

tefomkopphandling m.m. kan kombineras med de länasiktiga investerings-

progrum som finns inom det militära försvaret. Den teknikutveckling som

kommer att tas fram inom försvaret i detta sammanhang bör enligt min

mening senare kunna finna tillämpningar även inom samhället i övrigt.

Standardisering En grundläggande förutsättning för att kunna föra utv datakrafien till användarna är att det finns bra kommunikationsmöjligheter i telenätet. För

att förenkla kommunikationen bör det finnas en enhetlig standard. För egen del kan jag konstatera att behovet av standards inom olika ADB-områden växer i den takt ADB-verksamheten breddas. Viss efter-

släpning kan iakttas. Det är angeläget att identifiera problemområden, och att klarlägga och prioritera behov av normer m. m.

Utbildning

På sikt bör samhällets allmänna utbildning i ADB tillgodogöras försva-

ret. Försvarets utbildning i informationssystemfrågor bör då kunna inrik-

tas på de speciella system och förhållanden som råder inom försvaret.

Under en övergångsperiod bör försvarsmaktens utbildning inom ADB-om-

rådet inriktas mot att även täcka de brister i allmänna ADB-kunskaper som

kan finnas i freds- och krigsorganisationerna.

Löne- och anställningsvillkor

Den statliga ADB-personalen måste kunna anställas och behållas i den

utsträckning som är nödvändig för att säkerställa rationaliteten i den statliga databehandlingen.

Sårbarhetsfrågornas behandling Datakraft utnyttjas i ökande utsträckning även i system som är väsent-

liga i kriser och krig. SÅRB har särskilt studerat sårbarheten och bl. a. genom information och rådgivning riktad mot de myndigheter och företag

som har störst betydelse för totalförsvaret verkat för att minska sårbarheten och förbättra säkerheten.

SÅRB:s arbete avslutas under 1985. Det blir då naturligt att de uppgifter

som har ålegat SÅRB på en övergripande nivå överförs till statsrådsgrup-

pen i statsrådsberedningen medan det praktiska arbetet att föra ut metoder m.m. för at reducera sårbarheten inom ADB-området tas om hand av

andra organ.

Prop. 1984/85: 220 67

F proposition 1984/85:225 om statsförvalningens användning av ADB

m. m. har chefon för eivildepartementet tillkännagett sin avsikt att föreslå

regeringen ati statskontoret skall åläggas at svara för det praktiska arbetet

med att föra ui metoder m. m. för att reducera sårbarheten inom ADB-området för statsförvaltninecen i fred. .

De meioder som utvecklas för att minska särburheten inom dätgområdet

för staisförvaltningen bör även kvana tillämpas inom samhället I övrigt.

Ansvarer för detta I vad rör normal fredsverksamhet ålieger de enskida företagen m. fl. En stor del av de enskilda företagen och statsförvaltninger ingår I totalförsvaret. Det måste ställas särskilda krav på datasäkerheten för totalförsvaret. Denna säkerhet mäste byggas upp redan under fredsförhållanden och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyllas redan I den normala fredsdriften.

Detta är en omfattande och komplicerad fråga. Till att börja med måste

nivån på datasäkerheten för totalförsvaret i förhållande till den fredsmäs-

siga säkerhetsnivån bestämmas. Härvid har naturligtvis kostnadsaspekten stor betydelse. Därefter måste regleras vilket ansvar som åvilar olika inblandade parter för att den eftersträvade datasäkerheten skall kunna

uppnås.

Inom försvarssektorn är många system nu i hög grad leverantörs- och därmed utlandsberoende. De olika ADB-systemen är dessutom beroende av konsulter och specialister. Verksamheten i fred har under senare år utsatts för starka krav på rationaliseringar. Inom ramen för FPE-systemet eftersträvas att effektivisera verksamheten genom en ökad decentralise-

ring. Den framtida inriktningen av ADB-verksamheten i fred inom för-

svarsdepartementets verksamhetsområde skall främst syfta till att effekti-

visera verksamheten och minska sårbarheten. Den nya ADB-teknikens

möjligheter synes kunna utgöra ett verksamt medel för att förverkliga målen för bl. a. dessa strävanden.

Den struktur och de åtgärder som nu är under införande inom försvarsmakten kommer dock att på sikt leda till en ökad uthållighet.

Samhällsutvecklingen skall naturligtvis främst styras av medborgarnas fredstida behov och värderingar. En sådan utveckling ökar emellertid samhällets sårbarhet under kriser och i krig och därmed behovet av kom-

pletterande beredskapsäåtgärder. För att detta behov inte skall bli alltför

stort är det angeläget att stor hänsyn tas till de säkerhetspolitiska och

försvarspolitiska intressena i samhällsplaneringen. För de civila myndigheter m. m. som skall fortsätta sin verksamhet i krig inom totalförsvarets ram är enligt min mening kraven principiellt likartade de som råder inom försvaret. I de fall beredskapskraven leder till kostnadskrävande anpassning i fred skall detta anmälas i samband med det ordinarie budgetarbetet eller när systemutredningar presenteras för rege-

ringen enligt gällande handläggningsordning.

Även om användarna i stor utsträckning själva kommer att svara för

Prop, 1984/85: 220 ö8

amaordeahen 1 framtiden erfordras specialister för drift och underhåll av många system. Sådana specialister kän vara svära att ersätta med annan

personas I samband med beredskapshömmgar eler krigsorganisering av

totalförsvaret Behovet av sådan personal som är nödvändig för driften av

krigesviktiga ADB-system mäste således tillgodoses. Jag anser att behovet

av ADB-personal i krig bör ägnas särskild uppmärksamhet vid fördelning

av personal till de olika toötalförsvarserenarna.

Även reservdelsförsörjningen har stor betvdelse för möjligheterna att driva nödvändiga ADB-system i utdragna kriser och krig. När det gäller planeringen av hur ADB-verksamheten skall hållas icänp under krig. krigs-

fara och vid 3. k. fredskriser har ÖEF f.n. ett övergripande ansvar. Hit hör bi.a. frågor som rör reservåelsförsörjningen. Det torde inte vara realistiskt att förutsätta någon väsentlig minskning av

importbervendet när det gäller reservdelar och komponenter. Förutsättningarna ati kompensera importberoendet genom statlig beredskapslagring av reservdelar och komponenter är inte särskilt gynnsamma bl. a. beroen-

de på den snabba teknikutvecklingen och kostnaderna för beredskapslag-

ring. För krigsviktiga system bör främst sådana beredskapsåtgärder vidtas att det blir möjligt att omfördela datakraft från system som läggs ner i krig. Den standardisering som har införts för myndigheterna inom försvarsde-

partementets verksamhetsområde kommer att förbättra möjligheterna till

en sådan omfördelning. Det är dock önskvärt att även andra totalförsvars-

grenar får denna möjlighet. Den totala tillgången på datorer m. m. i landet

och dessas lokalisering bör därför följas. Därigenom kan sådana datorer m.m. som inte krävs för krigsviktig verksamhet i ett krigsläge utnyttjas

som ersättning för utslagna datorer eller för reservdelsförsörjning.

I de direktiv (Dir 1984: 14) som i mars 1984 har getts till en nv försvars-

kommitté anges bl.a. att den skall lämnna förslag till vilken datasäkerhet som skall eftersträvas på ADB-området under kriser och i krig, jämfört med den säkerhet som finns redan i fred. Försvarskommittén har bl. a.

SÄRB:s rapporter som underlag för sitt arbete. Hur datasäkerhetsfrågorna skall behandlas för totalförsvaret både be-

wräffande inriktning och de närmare formerna för genomförandet liksom bl.a. ansvarsförhållanden bör därför bestämmas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om inriktning av ADB-verksamheten

inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Prop, 1984/85: 220 69

Bilaga 3

Utdrag UTRBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid reveringssaminanträde

[9835-06-06

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till proposition om Gatapolitik

1 Allmänt

Utbildningen om datorer och andra former av ny teknik har under senare

tid fått en allt större omfattning. Allt talar för aut denna utveckling kommer

att fortsätta med oförminskad styrka under överskådlig tid. Det är nu

angeläget både att göra en avstämning av vad som hittills uppnåtts och att

precisera en del viktiga frågor för den fortsatta utvecklingen.

Utbildningsväsendet har en långsiktig påverkan på samhället. Åtgärder

som vidtas får i många fall effekt på arbetsmarknad m.m. först efter kanske fem till tio år. Samtidigt går utvecklingen inom dataområdet i

samhället som helhet mycket snabbt, vilket ställer stora krav på insatser som är inriktade på mycket aktuella utbildningsbehov. Det blir då viktigt

att beakta både långsiktiga och kortsiktiga behov. Det är också viktigt att utbildningsväsender medverkar till att alla grupper får del i den utveckling

som snabbt slår igenom i samhällets alla delar. Vidare får den tekniska utvecklingen aldrig leda tll att teknikfrågor hanteras isolerat inom utbild-

ningen utan de måste hela tiden ses i ett vidare samhällsperspektiv. Min

fortsatta genomgång av datafrågorna inom utbildning och forskning skall ses bl.a. mot denna bakgrund.

2 Skolväsendet

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet Göransson.

Skolan har en mycket betydelsefull roll när det gäller att ge alla medbor-

gare kunskaper i datafrågor både av mer allmänbildande slag och som en

grund för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet. Mycket betydande

satsningar har också gjorts på dataområdet inom skolan.

Enligt läroptanen för grundskolan (Lgr 80) ingår undervisning i datalära,

Prop. 1984/85: 220 70

dvs den grundläggande und säsongen om datorer och deras användning i samhället, på högsradier inom rumen för i första band matematik samt samhälls- och naturoniemerande ämnen.

I huvudmomentet datalära + mitematikämnets kursplan framhålls att

alla elever bör oriemteras om användningen av datorer i samhället och om den snabba utvecklingen på området. Speciell: gäfler det att eleverna inser att datorn är ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor”.

I kursplanen för samhällsorienterande ämnen på högstadiet ingår under avsnittet Kommunikation och påverkan bl.a. frågor om informationshe-

handling och databehandling och datorns betydelse i detta summanhang samt daralagen. I kursplanen för naturorienterande ämnen på högstadiet behandlas datorn, dess utveckling och konsekvenser för människan och samhället. Sammanfattningsvis skall dataundervisningen på grundskolans högstadium orientera cleverna om användningen av datorer i samhället och därvid betona vikten av att datorer är tekniska hjälpmedel som styrs av människor. I undervisningen skall även uppmärksammas datorfunktioner med

tyngdpunkt i datorprogrammens uppgift och metoder för problemlösning. Vidare skall uppmärksammas olika databehandlingsområden där betydel-

sen av den snabba utvecklingen särskilt betonas. | Efter förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslutat att fr. o. m. innevarande läsår utöka undervisningstiden för dataundervisning

på grundskolans högstadium till två stadieveckotimmar. Med hänsyn till

skolornas olika förutsättningar att utöka undervisningstiden kommer utökningen att ske succesivt och vara fullt genomförd läsåret 1986/87. Den del av undervisningstiden som inte läggs ut inom maternatik eller samhällseller naturorienterande ämnen kan läggas inom ramen för tiden för fria aktiviteter. Förutom inom den reguljära undervisningen kan på lokalt initiativ da-

taundervisning ges inom ramen för tillval och fria aktiviteter på högstadiet.

Inom denna allmänna ram varierar omfattningen av dataundervisningen

från skota till skola.

Regeringen har, i enlighet med vad som anmäldes i 1984 års budgetpro-

position, uppdragit åt skolöverstyrelsen ( SÖ) att utfärda en studieplan för

dataundervisningen på grundskolans högstadium samt ett servicematerial

till skolorna som bl. a. ger exempel på hur undervisningen på ett konstruktivt sätt kan anordnas i ett större antal äronen. I den studieplan som SÖ utfärdat på regeringens uppdrag redovisas datalärans kunskapsområden. I studieplanen ges också exempel på vad som kan behandlas inom olika områden samt vissa råd för undervisningens uppläggning. |

Dataläran utgör i gymnasieskolan, liksom i grundskolan, inte något självständigt ämne utan undervisningen är integrerad i samhällskunskap

och matematik. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i

| = Prop, 1984/85: 226

arbetsivsorientering eller I linicns karaktärsämne. Datalära behandlas Poor I St främst i årsk I evmnasieskolans matematikundervisning skall datorn användas som ett heräknineshjälpmedel. Viss undervisning i programmering skall också bedrivas. Målet för denna del är att ge eleverna vissa mörligheter att utnyttja dutorn för problemlösningar i uflämpningar inom tekok och naturvetcaskap. I ämnet samhällskunskap skall undervisningen ta upp datatek-

nikens tillämpningar på ett sän som belvser dess effekter i samhäliet och

för enskilda individer.

Dataläran kan i gymnasieskolan åtföljas av fördjupningar och praktiskt

arbete med datorer i olika avseenden. Fördjupningar skall göras i samhällskunskap, i matematik samt iiekniska och ekonomiska ämnen. I evmnasieskolan skal! eleverna också få kunskaper som är av direkt betydelse för framtida yrken där datateknik används. På flertalet yrkesförberedande linjer skall datoranvändning ingå i karak-

tärsämnet. För att åstadkomma detta måste olika ämnen förändras med

hänsyn till hur datorer används i yrkeslivet. Där man inom den gymnasiala utbildningen finner att det är önskvärt, men för dyrbart, att i skolan arbeta med verkliga tillämpningar bör andra lösningar kunna prövas, t.ex. att undervisningen förläggs till arbetsplatser eller särskilda resurscentra. Ett omfattande samarbete med industrin blir också aktuellt, t.ex. vad gäller gemensamt bruk av dyrare utrustning. Jag vill här peka på vikten av att man i samband med dataundervisningen i skolan uppmärksammar problemet med att flickors och pojkars utbildningsval fortfarande är mycket könsbundet trots de ansträngningar som

gjorts bl.a. för att få flickor att välja tekniska utbildningar. Det finns

annars en påtaglig risk att flickornas möjligheter tas till vara dåligt.

Datorutrustning och programvara för skolans dataundervisning

Efter förslag i 1984 års budgetproposiuon har riksdagen beslutat att ett

särskilt bidrag till kostnader för anskaffning av datorutrustning m.m. för

dataundervisning på grundskolans högstadium skall avsättas årligen under

en treårsperiod med början budgetåret 1984/85. Den totala kostnaden har beräknats till lägst 120 milj. kr. Statsbidrag till kommunerna utgår med ca

hälften av kostnaden. |

Som förutsättning för bidrag gäller att vissa grundläggande krav på kvalitet på datorutrustning och programvara är uppfylida. I enlighet med

vad som anmäldes i 1984 års budgetproposition har SÖ på regeringens

uppdrag utarbetat en kravspecifikation för datorutrustning och programvara för grundskolans dataundervisning. Som förutsättning för bidrag gäl-

ler också att det finns en övergripande planering för hur undervisningen skall genomföras.

Med utgångspunkt i det teknikupphandlingsprojekt för datorn i skolan (TUDIS) som styrelsen för teknisk utveckling (STU) bedrivit på regering-

Prap, 1984/85: 220 = [20

cy: uppdrae hur sedan buggetärer 1981/52 anvisats särskilda medel för stätsbiäörag till nvanskaffnimg av utrustning for dawor- och mikrodaioneckoik I evmnasioskolar. SÖ och STU har fördefat medlen. inom ramen för TUDIS-projektet her STU och SÖ i samarbete med fyra kammuner, Stockholm, Göteborg. Lidingö och Gävle. utarbetat en kravspecifikation för en svcask skoldator. Härvid har särskild vikt lagts vid egenskaper som systemfexobiliter, koppling datorutrustning — läromedel, möjligheter till avancerad gratisk presentation och prisläge. TUDIS-projektet har efter anbudsgivning lett till utveckling av COMPIS-datorn med programvara och iäromedel. En utvärdering och utprövnimng av utrustninpen har genomförts vid 15 skolor i de kommuner som dehagit i TUDIS-projekiet. För den framtida upphandlingen av datorutrustning har kommunerna emellertid full frihet att anskaffa andra datorer än den som utprövats inom detta projekt. I årets budgetproposition har regeringen föreslagit att kommunerna fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall få ett särskilt stimulansbidrag för anskaffning av datorutrustaing och programvara för datalära i gvinnasieskolan. Riksdagen har beslutat I enlighet med förslaget (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 213-214, UbU 19, rskr 273). Genom de insatser vad gäller datorutrustning i grundskolan och gymnasieskolan som kommit till stånd under de senaste ären är sitvationen vad gäller s.k. hårdvara för skolans dataundervisning enligt min mening tillfredsställande. Dessa satsningar måste dock följas upp av åtgärder för att förse skolväsendet med programvara. Regeringen har därför i årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 116) föreslagit särskilda statliga insatser för programutveckling i skolan. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (UbU 1984/85: 11, rskr 148). Som framhållits i budgetpropositionen finns det behov av att generellt beskriva inom vilka områden skolan behöver ha tillgång till programvara, vilken programvara som finns tillgänglig och vilka krav som bör ställas på denna. Genom att produktionen av programvara är omfattande, snabbt föränderlig och huvudsakligen riktad mot andra användare än skolan är det ofta svårt för varje enskild kommun eller skola att hålla sig informerad om tillgången, såväl kvalitativt som kvantitativt. | Det är ytterst betydelsefullt, inte bara för skolan utan också för hela samhället, att programvaran uppfyller krav på allsidighet och saklighet och står i överensstämmelse med skolans krav. Erfarenheterna från andra länder talar klart för att utveckling av programvara utan insatser och stöd från samhällets sida sannolikt inte är möjlig. I flera andra länder har en särskild organisation byggts upp och särskilda medel satsats på programvaruutveckling. En särskild satsning även i Sverige på programvaruut veckling för skolan är angelägen och bör gälla utveckling av programvara av olika slag för skolväsendet i dess helhet.

Prop. 1984/85: 226 7

Pöorbildning för lärare för skolans dätavundervisning

SÖ: « utvärdering av förtbildningen inom dataområdet visar att 25 procen av allv kursveckor inom perseuasluniidningen för un — vilket innebär mer än 10000 kursveckor - ävser dätaomrädet. Under lösäret

SÅ penomeår cc 2500 lärare fortbiföning inom on et. Förra läsåret

var antalet ca 2000. Kursläneden är vanucen tre till fom veckor. Det visar

ag också utt datoforbildning ges högsta priorket av säväl lärarna som

skolstyrelserna.

Genom denna foribildning sker en gonska snabb kompetensuppbyggnad

på dataområdet i grundskolan och gymnasieskolan. Samtidigt är det ju

fråga om ett helt nytt kunskapsområde, som inte kan jämföras med områden där skolväsendet har en viss grundkompetens att bygga vidare på. Datorer kommer i accelererande takt att bli ett bjälpmedel i undervisning-

en I allt fler ämnen och användningen av data vidgas ständigt ull nya

områden av samhällslivet, för vilka gymnasieskolan skal! ge yrkesutbildning.

Härtill kommer att datorer i princip ännu inte alls kommni ull användning på grundskolans låg- och mellanstadier. Det är visserligen för tidigt att nu ta definitiv ställning till vad som bör göras på dessa stadier, men i ett framtidsprespektiv är det ändå sannolikt att datautvecklingen i skolan kommer att beröra också dem. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera ett stort behov av kompetensuppbyggnad i skolan på dataområdet som är långt ifrån täckt trots

betydande fortbildningsinsatser.

Den fortsatta uvvecklingen

De åtgärder som vidtagits inom skolan och som jag nu har redovisat kan sägas innebära att en första etapp har genomförts när det gäller dataunder-

visning. De hittills beslutade åtagandena under en tre- fyraårsperiod inom

grundskolan och gymnasieskolan kan uppskattas till storleksordningen

minst en halv miljard kr. Genom dessa insatser har en god grund lagts för att ge eleverna kunskaper om datorer. Enligt min mening är det nu dags att

bedöma vilka fortsatta åtgärder som behövs. För att dels göra en utvärde-

ring av de hittillsvarande insatserna inom skola och vuxenutbildning dels

arbeta fram underlag för ett handlingsprogram för den framtida utvecklingen kommer därför en särskild arbetsgrupp att tillkallas inom utbildningsde-

partementet. Avsikten är att på grundval av arbetsgruppens förslag lägga fram ett handlingsprogram för riksdagen.

3¶Högskolan

Datastrategi för högskolan

Datateknik är av stor betydelse för högskolans verksamhet. Datorer

Prop, 1984/85: 220 TA

förekominer i såvör försknigg och utbiignring söm admimistrauion. Använden äkar ständig 2: söm en snabb teknisk utvecklings ser nova

områden. Datorer utgör eller ingår ton stor dej

ning och Föstnaderna för dutabehandlin år en Päiat- ter sa verksamheter inom högskolan. Samvu i ordaing och planering på olika nivåer är en förutsättning för att dawatekniken skall utnyttjas optimalt och för att de förhållandevis stora resurserna skall användas effektuvr. Säväl nauoneh, reciona! och lokal nivå inom

bögskolan som samarbete med intressenter utanför höcgskoleorganisa-

tionen måste innefattas i detta arbete.

Fn samlad ADB-strategi saknas både för högskoleområdet i sin helhet

och för enskilda högskoleenheter. Centralt är ansvaret splittrat på flera

myndigheter, där var och en endast överblickar sin del. Ett exempel är rågor om planering, finansiering och upphandling av datorutrustning för

högre utbildning och forskning, som sker under medverkan av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUFN, forskningsrådsnämnden (FRN), statskontoret, regiona-

a datorcentraler samt högskoleenheter.

Det är dock uppenbart att det inom högskolan inte kan finnas bara en enda strategi för den administrativa utvecklingen. Detta beror bl. a. på att enskilda högskoleenheter har olika utvecklingsbehov samt på att enheterna har kommit olika långt i den administrativa effektiviseringen. Däremot bör det, inte minst med hänsyn tull iakttagelser i olika studier, vara viktigt att formulera en övergripande strategi i vilken lokala planer kan ta

sin utgångspunkt. En övergripande strategi bör också vara utgångspunkt

för en medveten prioritering av konkreta åtgärder. Finns inte en sådan

kommer även fortsättningsvis dubbelarbete att utföras och utvecklingsarbete att bedrivas som senare av olika skäl blir svårt att anpassa till flera högskoleenheters behov. Inte minst viktigt i detta avseende är frågan om

mot vilken typ av datorsystem utvecklingsarbetet bedrivs. Under våren 1984 tog en rad utredningar m.m. både inom UHÄ och enskilda högskoleenheter upp nämnda frågor. I detta material understryks

starkt behovet av en samordnad strategi för den administrativa utvecklingen. Regeringen har därför i maj 1984 givit UHÄ i uppdrag att utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. Både den grundläggande högskoleutbildningens och forskningens behov skall behandlas. Arbetet med att utveckla en samlad ADB-strategi bör, enligt direktiven, utmynna i förslag till

3 en nationell ADB-strategi för högskolan som ger en grund för en positiv

utveckling av datatecknikens utnyttjande inom utbildning, forskning och högskoleadministration,

3 en ansvarsfördelning mellan skilda myndigheter som ger förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av resurserna,

= in

Prop. 1984/85: 220

: finansieringssystem som möjliggör en rättvisande bedömning av de 1w0-

tule kostnaderna för anskaffring och daft av dewrer, ' former för en evystemurveckling och eh systemförvakning som främjar

ett vidgat samarbete. Arbetet skull också omfatta en översyn av den

ställning datorcentralerna för högre utbildning och forskning har I hög-

skoleorganisutsionen, inkl. frågan om styrning och

verksamhet. Avvägningen mellan centrala och lokala system skal bely-

sas dels för administrationen, dels för forskmngens och undervisningens

behov.

Grundläggande högskolcutbildning

Det råder stor enighet hos berörda myndieheter och företrädare för näringslivet om behovet av ett ökat untal högskoleutbildade inom dataomrädet.

1 ärets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bit.10 5. 269) ges en kortfattad översikt över sådan datautbildning som har anknytning till teknik. Av denna framgår att antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen inom detta område är närmare 1800, dvs. ca hälften av det totala antalet nybörjarplatser. Ökningen har varit ca 50 7 under de senaste fyra åren. Datautbildning förekommer även inom det matematisk- naturvetenskapliga området (ca 250 nybörjarplatser). Sedan budgetåret 1982/83 har också lokala linjer inom data- och elektronikområdet utvecklats krafugt. F.n. finns 17 tvååriga linjer med sammanlagt ca 400 nybörjarplatser. Satsningar har också gjorts på fortbildning och vidareutbildning, både i form av enstaka kurser och uppdragsutbildning.

För nästa budgetår har regeringen i huvudsaklig överstämmelse med UHÄ:s förslag förordat en fortsatt kraftig utbyggnad av utbildningen inom dataområdet: ca 230 nya platser på civilingenjörslinjerna och 30 platser på datavetenskapliga linjen. Även när det gäller lokala linjer planeras en ökning av antalet nybörjarplatser.

När det gäller det långsiktiga behovet saknas i stort sett mera heltäckande prognoser. Regeringen uppdrog i december 1984 åt Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) att kartlägga behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången på kvalificerade tekniker och att utreda om företagens ökade personalefterfrågan är ett uttryck för en permanent förändring eller om den är av mer konjunkturbetingad natur. IVA kommer vidare att undersöka vilka krav och vilka kompetenser som företagen kan förutse liksom behovet av ingenjörer och tekniker på olika nivåer.

I detta sammanhang vill jag också peka på att UHÄ på regeringens uppdrag skall utarbeta förslag till kortare teknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer. UHA skall särskilt beakta det utbildningsbehov som föreligger inom data- och elektronikområdet. UHÄ kommer att redovisa uppdraget i samband med nästa anslagsframställning. Jag avser att därefter återkomma till regeringen i denna fråga.

rap. 19854/85: 220 76

Vati väller tokaler och utrustning bör följande nämnas. Den krufiiga ökningen av antalet studerande inom dataomräde:t i på senare ör har nneburit pålrestninen på lokalsittatonen för uttildningas inom dasområde: vid fora högs kolecnben er. I första hand är det behovet av terminalpilatser som erbjuder problem. Få flera a orter pågår eller planeras Dn. störs Investering ar för at klara utbiidningen. Vid universitetet i Linköpine uppförs fn. en

nybyggnad för datalogi. Likaså pågår en om- och tillbyggnad av det s.k.

elektronikhuset vid unpiverstetet i Land. I [9835 års hudgetprogositiaon har

ringen föresiagn att viterligare två byggobjekt med lokaler för datam-

bildningar påbörjas under budgeräret 1985/86. Det gäljer duls ombyggnad

av lokaler inom f.d. S1-området I Uppsala, dets omby nad av lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm.

Beträffande utrustning kan konstateras att Bertalet högskoleenheter hål-

ler på med en kartläggning av behovet av datorutruswning. UFA har tillsatt

en arbetserupp med uppgifi att löpande bevaka behovsutvecklingen när det gäller datorutrustning inom högskolesektorn och möjligheterna tl sambruk av utrustning och programvara. Medel för datorutrustning har av statsmakterna i första hand anvisats från kostnadsramen Till universitets-

och högskoleämbetets disposition (den s.k. UHÄ-ramen) Av UHÄ-ra-

mens 100 milj. kr. för innevarande budgetår har UHA avsatt 35 milj. kr. för dataomräådet. Härtill kommer 5 milj. kr. för det nationella mikroelektronikprogrammet. För budgetåret 19855/86 skall enligt förslag i 1985 års budgetproposition sammanlagt 50 milj. kr. disponeras som riktade insatser inom

datorområdet.

Slutligen vill jag även kort beröra ekonomisk och administrativ utbildning inom informationsteknologiområdet. Sädan utbildning bedrivs som

linjeutbildning dels på ADB-linjen. dels på systemvetenskapliga linjen.

ADB-linjen är inriktad mot i första hand verksamhet som programmerare, medan systemvetenskapliga linjen har sina huvudriktningar mot systemoch programutveckling.

Systemvetenskapliga linjen är starkt efterfrågad, särskilt bland ungdomsstuderande. Regeringen har därför föreslagit ökningar av utbildningsvolymen för innevarande budgetår med 134 nybörjarplatser och för nästa

budgetår med 25. Av vad jag nu har sagt framgår att stora satsningar på informationsteknologiområdet har gjorts under senare år. Det pågår också ett arbete med att lösa olika problem som är förknippade med en fortsatt utbyggnad av utbildningen inom dataområdet. Syftet är att i ökad utsträckning kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetent personal. Fler nybörjarplatser i bl. a. civilingenjörsutbildningen, ökad genomströmning i befintliga

utbildningar och nya typer av utbildningar är här olika vägar. Jag avser att

återkomma till dessa frågor inför 1986 års budgetproposition.

Prop. 1984/85: 220

Forskning

win anmälan av detta avsnitt sker efter semräd med statsrådet I. Carlsson.

En uppbyggnad av forskning inom det datetekniska området pågår sedan ett aninläri Sveriece. Denna uppbyggnad är ett resulta dets av grundforsknine inom ett antal eteblerade ämnen vid våra universitet och högskolor. dels av en målmedveten satsning på nv områden beslutad av regerine och riksdags.

Huvuddelen av utvecklingen inom det datatekniska, eller informationstekno!ogiska, området sker dock för närvarande 1 de stora industriländerna. För Sveriges del är det därför väsentligt att göra det möjligt för våra forskare att tillgodogöra sig den internationella forskningens resultat, men även att skapa en djupare kunskapsbas inom områden som är speciellt viktiga för det svenska samhället och näringslivet.

En rad arbetsgrupper och utredningar har under senare år lagt fram förslag syftande till att bygga upp kompetens vid landets universitet och högskolor inom det datatekniska området. Förslagen avser uppbyggnad inom såväl de matematisk-naturvetenskapliga och de tekniska områdena som samhällsvetenskap och humaniora. En stor del av dessa förslag har inarbetats i de senaste årens anslagsframställningar från enskilda högskolor liksom från unversitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och har behandlats i budgetpropositioner liksom i propositionen om forskning (prop. 1983/84: 107).

Som framgår av den redogörelse för grundforskning inom informationsteknologiområdet, som lämnas i regerigens skrivelse om vissa planeringsåtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet (skr 1984/85:218), har en kraftig satsning gjorts på forskning inom området, som en följd av regeringens överväganden och riksdagens beslut på grundval av nämnda utredningsförslag. Bl. a. har medel ställts till förfogande till ett antal högskoleenheter för kunskapsuppbyggande forskning inom data- och eiektronikområdena (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 498). Vidare har ett tiotal professurer inrättats vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna (datalogi), de tekniska fakulteterna (1. ex. datorsystemteknik, ekonomiska informationssystem, industriell elektronik, datalogi, miljö- och naturresursinformation, verkstadsteknik), de humanistiska fakulteterna och de samhällsvetenskapliga fakulteterna (professurer i administrativ databehandling samt t.ex. Teknik och social förändring vid universitetet i Linköping) sedan budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 517, prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 479, 492, 498, prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 475, 501, prop. 1983/84: 107 bil. 5 s. 78, 85, 103, 110, 116, prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 368).

Ett antal professurer inom här aktuella ämnesområden har också tillkommit genom omvandling inom ramen för de omprövningar som görs när befintliga professurer blir vakanta. Bl. a. kan nämnas en professur i nume-

Prop. 1984/85: 220 ner Hå

risk analys vig umversiteret i tUopsala orofessur I det fasta tillståndets elektromk vid Chalmers tekniska höeskola samt en professur i administra-

tiv databehandling vid universitetet : Göteborg.

Huvidpanen av den satsning son: ejortis under senare är inom de ämnesområden som här är akwella har dock gjorts via mede! som anslagits till

forskningsråden mom otbildmingsåenpurtemenets område och till sektors-

Ortanen. främst styrelsen för tekmsk utveckling, STU. norm ramen för det av riksdagen beslutade nationella mikroelektronikprogrammet, delprogram 2, iprop. 1983/84: & NU it rskr 1307 har hittills anvisats 21 milj. kr. Gill forskargrupper vid landets högskolor. Syftet med

programmet är att stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka elektronikkomponenter. Detta innebär forskning om halvledarmaterial och

utveckling av komponenter. inom elektrooptik samt utveckling av datorstödd konstruktion av integrerade kretsar. Underlag för regeringens beslut om fördelning av medlen för delprogram

2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet utgjorde ett förslag som utarbetats av det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR:

Upprustning av svensk halvledarforskning. Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledarforskning 1983-01-19) i samråd med STU och UHÄ. Huvuddelen av medlen för 1983/84 (5 milj. kr.) och 1984/85 (16 milj. kr.) har anslagits för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning till forskare vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska högskola. Enligt den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för 1985/86

(12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar utrust-

ning för dessa forskargrupper. Detta är en för svenska förhållanden stor satsning.

1 årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 367) har jag föreslagit att ytterligare 3,45 milj. kr. anslås till forskning inom informa-

tionsteknologiområdet. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att dessa medel skall fördelas av naturvetenskapliga forskningsrådet. Underlag för de satsningar som nu görs är de utrednings- och program-

förslag vilka jag redovisar i den nyss nämnda skrivelsen till riksdagen den

30 maj 1985. De syftar dels till utveckling av själva tekniken, dels till en

kunskap om teknikens tillämpning och konsekvenser.

Vissa långsiktiga forskningsfrågor har tidigare behandlats i tre proposi-

tioner om forskning (prop. 1978/79: 119, prop. 1981/82: 106, prop. 1983/84: 107). I 1982 års proposition angavs vissa prioriterade områden. Dessa

prioriteringar skall, vilket framhölls i 1984 års proposition, fortfarande

gälla. Forskning som är en förutsättning för och en konsekvens av den starka nationella satsningen på teknisk utveckling är ett av de i detta sammanhang högst prioriterade områdena. Inom ramen för detta område

har forskning inom de ämnesområden. som är grunden för informationsteknologi en stark ställning.

39 Erop. 1954/85: 220

Det uppdrag om en strategi för den administrativa utvecklingen mom högskolan, vilket jar tidigare redogjort för berör även frågor om dutanfra-

struktur och ditorstrateg för forskningen vid anders högskolor. Regerine-

on far anledning att återkomma till ett ställningstagande till en autorsyrareei för forskning när UKHA redovisat sitt förslag. - Nästa forskningsproposition avses läceas fram våren 1987. Forskning

inom det datatekniska området blir givetvis en viktig fråga ati behandla I

det sammanhanget.

4 Vuxenutbildning m. m,

Som jag nämnde inledningsvis går utvecklingen inom dataområdet i

samhället som helhet mycket snabbt. Detta medför att omfattande utbild-

ningsinsatser för yrkesverksamma och för medborgare i allmänhet behövs. Den kommunala vuxenutbildningen spelar här en viktig roll. Innehållet i

komvux-kurserna varierar från mer grundläggande ADB- utbildning till mer specialiserad utbildning, t. ex.i olika programmeringsspråk. Som exempel på utbildningens omfattning vill jag nämna att under en mätvecka under hösten 1983 gavs 35 olika kurser med sammanlagt 20000 deltagare och med en genomsnittlig längd av 60 timmar. De statsunderstödda bildningsförbunden bedriver också utbildning inom datavområdet. Under budgetärei 1983/84 gavs ca 245 000 timmar undervis-

ning i cirklar av bred och allmän karaktär för ca 93 000 deltagare och ca

100 000 timmar i cirklar av teknisk karaktär för ca 40000 deltagare. Betydelsen av att ny teknik införs i arbetslivet har strukits under i flera olika sammanhang. Inriktningen på åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin är också ett genomgående drag i

regeringens politik. I samband därmed har också behovet av särskilda utbildningsinsatser för kortutbildade uppmärksammats. I propositionen (19853/84: 150) angäende slutlig reglering av statsbudge- 1en för budgetåret 1983/84 anförde sålunda statsrådet Göransson att den nu

pågående utvecklingen kommer att leda till stora omställningar på arbets-

marknaden som blir särskilt kännbara för de kortutbildade. Förutom de sysselsättningsmässiga konsekvenserna riskerar de kortutbildade att sär-

skilt drabbas av de i fråga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan generationer och mellan yrkeskategorier. Mot den bakgrunden är

det nödvändigt att överväga en särskild utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade. En sådan satsning skulle även ha till syfte att ge deltagarna

förutsättningar för och stimulans till att själva lämna förslag till teknikför-

nyelse inom arbetslivet.

Frågorna om former för och finansiering av en bredare utbildningsinsats

av detta slag bereds f.n. I den nyss nämnda propositionen föreslogs att medel skulle utgå under

Prop. 1984/85: 220 BO

arbotsmarknadsdepartementets huvudet ull en datautbildning för kori-

utbildade. Utbildningen. som påbörlades hösten 1984 och fortsätter under hela år 1985, beräknas total beröra näsan $000 personer. Den skull enligt riktiimjerna ske i två street Den förste om högst 160 timmar skall omfatta erundiäggande datalära och den nva tekrnikcus konsekvenser för individ, arbetsmarknad och saumhitte. Fett andra steg skalt eu ovndre anvat av den som gcnomsån steg ot få en mer yrkesinriktad fortbildning om 10—12 veckor. Av en utvärdering, som gjorts av den pågående steg-etunbildningen. fremsgår att nästan hälften av dekagarna har högst grundskola eller folkskola som studiebakgrund. Två tredjedelar av dehagarna är kvinnor. Kursledarna visar ste vara av avgörande betydelse för kursernas innehåll och för resuhaten av studierna. Deras kompetens och bakgrund är växlande och

det råder brist på kunniga kursledare. Arbetsmarknadens parter förväntas

enligt direktiven engagera sig i genomförandet av kurserna. Detta hur ägt rum bara I begränsad utsträckning. Ett huvudproblem är enligt utvärderingsrapporten frägan om utbildning-

en skall vara knuten till den enskilda individen eller till arbetsplalsen. Oftast är det arbetsgivaren som har tagit initiativ till att utnyttja de nya

utbildningsresurserna. I många fall skulle kanske företagen ha givit sina

anställda utbildning även utan statligt stöd, men då skulle rekryteringen och innehållet inte ha fått samma bredd. Företagen skulle då sannolikt ha utbildat endast dem som arbetar med datorer och inte dem som riskerar att bli utslagna av den nya tekniken.

Datadelegationen har i uppdrag att undersöka den datautbildning som anordnas för en bred allmänhet och att på grundval av sina iakttagelser ge

förslag till utbildningsinsatser och åtgärder för att vid behov förbättra utbildningens kvalitet. Delegationen har valt att undersöka datautbildning-

en i tre kommuner i landet. Undersökningen omfattar skola, arbetsliv, fritid och familj. Syftet är framför allt att belysa en rad kvalitativa förhållanden såsom utbildningsmål. kunskapsperspektiv, utbildningens organi-

sering och genomförande, samt lärarnas och cirkelledarnas roll och sätt att fungera.

Delegationen har enligt vad jag har erfarit under arbetets gång konstaterat bl.a. att det brister i medvetenhet och kompetens hos beslutsfattare,

utbildningsansvariga och utbildningsanordnare när det gäller frågor om utbildningsbehov, utbildningsmål och datapedagogik. Jag räknar för min del med att det bl. a. på grundval av den nu pågående

försöksverksamheten och datadelegationens undersökningar och förslag

skall bli möjligt att under den närmaste femårsperioden åstadkomma vä-

sentliga insatser i fråga om utbildning i ny teknik för kortutbildade. Min

förhoppning är också att arbetsmarknadens parter kommer att använda " medel ur förnyelsefonderna (prop. 1984/85:86, Fi U 9, rskr 108) för att

sl Prop, 1984/85: 220

uligodose behov av darautbildning för korutbildade 1 de förctar

tillgång till sådana medet. I övrigt får wtbildningens tinnehäll och organisa-

tion liksom äv ekonomiska möjlighsterna prövas närmare nör erforderligt underlag föreligger.

5¶Lärarrekryteringsfrägor m,m.

Trots de mycket betydande utbildningsinsatser som skett inom duta- och

elektronpikområdena har den snabba utvecklingen lett till ati det i dae finns ett underskott på utbildad personal inom dessa områden. Detta leder till hård konkurrens om de specialister av olika slag som finns. Situationen är

svår vad gäller lärarrekrytering inom flera tekniska områden där löncutvecklingen på den privata sidan varit betydligt gynnsammare än på den offentiiga. Enligt min bedömning är denna konkurrenssituation så besvärande att särskilda åtgärder är påkallade och jag vill därför aktualisera

några sådana. Både utbildning, forskning och näringsliv har behov av kvalificerad

personal. Jag anser att det är av strategisk betydelse att utbildningen och forskningen får tillgång till kvalificerade lärare och forskare som behövs för att den av regeringen och riksdagen beslutade utbildningen och forsk-

ningen skall kunna bedrivas med avsedd kvalitet och omfattning. I annat

fall kommer vårt lands möjligheter att följa med i kompetensutvecklingen

på sikt att undergrävas. Näringslivet blir då hårt drabbat. Jag anser för min del att det är nödvändigt att utbildning och forskningen

imom data- och elektronikområdet ges tillräckliga möjligheter att konkurrera om den kvalificerade arbetskraft som finns. Jag är medveten om att detta i den situation som nu råder i hög grad är en iönefråga. Det ankommer på arbetsmarknadens parter att ta ställning till olika tänkbara lösningar. Marknadsanpassning av lärarlöner har dock redan blivit ett allt mer accepterat inslag i lönnepolitiken. I den nya lärartjänstorganisation för

högskolan som träder i kraft den 1 juli 1986 ges vissa grundläggande

möjligheter till differentiering. Därutöver finns möljigheten att ge mark-

nadslönetillägg varvid högskoleenheternas problem måste uppmärksam-

mas. Man kan också använda kontraktsanställning och vid behov utnyttja de avtalsmässiga möjligheter som i övrigt finns att i särskild ordning pröva

konkurrenshotade tjänstemäns lön. Sammantaget står således flera möjlig-

heter till buds även om man får vara medveten om att staten aldrig helt kan

konkurrera med den privata sektorn vad gäller själva lönebeloppen. Gapet

får dock inte bli alltför stort.

Därutöver måste arbetsförhållandena inom högskola och gymnasieskola utformas på sådant sätt att verksamheten där blir attraktiv på så att säga innehällsliga grunder.

I den situation som råder är det viktigt att den kvalificerade personal 6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

Prop. 19854/85: 220 82

söm finns utnyttias I & eu effekuvi sän, så lånet möjligt utan hinder av organisatoriska gränser. olikheter I fråga om huvudmän, arbetgivare cc. Därvid är det viktiet att utbildningens och forskningens intresse kunna utnyttja även personel som har sin huvudsakhca sysselsättning inom näringslivet. Uppdragesuibildning i de: offenttiga utbildningsväsendets regi ger vissa utgånespunkter för er samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare i fråga om personalutnyttjande. Denna fråga har jag även berört i den nyhsen framlagda proposiuonen (1984/85: 195) om uppdragsutbildning (s. 12). Det är också väsentligt att överväga om det behövs särskilda åtgärder i fråga om lärartjänstekonstruktioner — utöver den befinthea möjligheten ati inrätta tjänst som adjungerad professor — för att möjliggöra ett utnytijunde av personell kompetens. Jag anser att man måste räkna med att frågor av dessa slag blir mycket väsentliga för utbildningens och forskningens del under de kommande åren och har därför tagit initiativ till ett särskilt beredningsarbete inom regeringskansliet med syftning bl.a. på datorområdet. Som ett led i detia arbete har jag nyligen tillkallat en särskild arbetsgrupp i vilken ingår företrädare för de tekniska högskolorna. UHÄ samt berörda depurtement. Gruppen förväntas presentera förslag till åtgärder redan inför höstterminen 1985.

6 Nordiskt samarbete inom utbildnings- och forskningsområdet

Under ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har en grupp sakkunniga sedan år 1982 arbetat med frågor som datateknologi och undervisning. Som ett resultat av ministerrådets beslut 1982 har en kartläggning av aktuella och planerade utbildningar och utbildningssystem och utbildningsprogram på datatcknologiområdet i de nordiska länderna genomförts. Kanläggningen omfattar såväl ungdomsskolan som yrkesutbildningen och den högre utbildningen. Kartläggningen visar bl.a. att det i samtliga nordiska länder, generellt sett, finns ett stort behov av grund- och vidareutbildning av lärare på alla nivåer i skolan och att en successiv utbyggnad av den mycket viktiga högre utbildningen för forskare m.fl. diskuteras och genomförs i alla nordiska länderna. Inom ramen för ministerrådets arbete med vuxenutbildning har tillsatts en utvärderingsgrupp som har berett ett treårigt handlingsprogram för åren 1983-85. Gruppen har bl. a. diskuterat datateknologins roll inom vuxenutbildningen. Nordiska kulturfonden har gett stöd till en nordisk konferens om datateknologi och undervisning på gymnasienivå. På forskningsområdet har det nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) under våren 1983 särskilt behandlat de datateknologiska frågorna. FPR har framhållit att tyngdpunkten i forskningssamarbetet generellt sett bör läggas

Prop, 1984/85: 226 torg 3

på programsidan. Den offeriliga sektorn bör prioritera svstermaunaivusk forskning och utveckling äv programvara inom vilka områden det torde för uppenbara mätligheter till nordiskt samarbete. Enlig: FPR bör ÖVEr äras att ärren gera nordiska foörskarworshöps nom avgränsade omraden i syfte att främja erTarenhetsutbyte och at: underlätta planering oct samordning av kommande forskningstnsatsor.

Aribeismannakommittén diskuierade i juni 1983 vilka utbildningsfrägor san: borde tas upp ien handlinesplan I datateinologiområdet. Ambetsman- ie tas upp ien handlinesplan i datatelinologiområdet. Ambetsm nakommitténs slutsatser grundar sig på att det för närvarande påg "arbete inour utbildningsområdet i de nordiska länderna. Dä verksamheten är till stor del på försöks- och utvecklingsstadict bör det finnas reella möjligheter för samarbete. De handlingsvägar som ämbetsmannakomnuttén pekar på syftar till att ge relevanta organ möjlighet till diskussioner så tidigt att problemställningarna kan övervägas på nordiskt plan innan slutliga ståndpunkter tas nationellt, det gäller t. ex. den grundläggande frågan om datakunskep i det allmänna utbildningssystemet för barn och ungdom. dess målsättning. placering och innehåll.

Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har tillsatt en arbetsgrupp för datafrågor (DAK U). Gruppen tillsattes av ministerrådet den 26 september 1983 som styrgrupp för den det av nordiska handlingsplanen på datateknologiområdet som omfattar kulturområdet (undervisning, forskning och allmän kultur). DAKU driver för närvarande sju projekt varav en del bygger på konsultation och samarbete med styrgruppen för skolsamarbetet.

1. Datateknologi i samhällsämnen för 16— 19-åringar.

2. Kunskapsförmedling 1995.

ET . Bruket av datamaskiner i undervisning I främmande språk.

4. Användning av ADB-tekniska hjälpmedel för styrning av verktygsmaskiner.

5. Datateknologi och folkbildning. 6. Dataförmedlad utbildning. 7. Utbildning och informationssamhället.

Projekten kommer till stor del att pågå även under 1985. Gruppen har också planer till nya projekt. En del av projekten genomförs i form av konferenser.

Utöver denna grupp har ministerrädet tillsatt en särskild arbetsgrupp för samarbete rörande programvara på skolans område. Denna grupp tillsattes i september 1984. Gruppen har valt att inrikta sitt arbete på bl. a. följande arbetsuppgifter: — nationell utredning avseende nuläget på programvaruområdet, — inventering av behov beträffande programvaror och — katalog över programvaruprodukter.

Man diskuterar också bl. a. distribution av programvara,

Från, 1964/55: 220 a

7 Hemställan

Jag hemställer ati regeringen bereder riksdagen ultfötle

utt ta del av vad jag har anfört om davapolituiska frågor inom utbid-

ning och Torsknine (1—6).

SET EROTOKOLL

regerinassammanträde

1085-05-06

a Föreåragande: statsrådet Leon såvitt avser punkteraa 1-3 och 6—7:

ädert Gradin såvitt avser punkterna 4 ;|

Änmiälas till proposilior om datarolitik

I Teknik och sysselsättning

Under de senaste decennierna har de industrialiserade länderna genomgått stora omvälvningar såväl ekonomiskt som på arbetsmarknaden. Ut-

vecklingen i exempelvis Sverige har inneburit omfattande strukturföränd-

ringar. Förändringen av sysselsättningen fördelad på näringsgrenar talar

sitt tydliga språk.

(procentuell fördelning)

1950 1960 1970 1984

offentliga och privata tjänster | 2 23 32 44

100 100 100 100

Bakom de procentuella förändringarna döljer sig 100 000-tals människor som fått söka sig arbete inom nya områden. På 30 år har antalet årsarbeten inom jJord- och skogsbruk minskat med 400000. På 20 år har antalet

ärsarbeten inom industrin gått ned med 200000. Under de senaste sju åren har den privata tjänstesektorn ökat med över 100000 årsarbeten och den offentliga sektorn med drygt 200 000. Som en följd av de tekniska framstegen och produktivitetstillväxten

tenderar den ekonomiska tillväxten att ge mindre sysselsättningseffekt, dvs. för att uppnå en viss bestämd sysselsättningsutveckling krävs en större tillväxt än tidigare. Samtidigt har möjligheterna för många länder att

bedriva en expansiv tillväxtpolitik under det senaste årtiondet varit begränsade till följd av ekonomiska balansproblem. Under de senaste årtion-

Pro, 1984/25: 220 TD

ir den offeniliex verksamheten varit en beivdelsefult ullväxtfaktior. Denna väller för mår tä länder of OM tendensen vart särskilt präglad i Norden. Under resten av 5860-talet väntas or örigheter uppstå aut bibehålla expansmonstakten i den offemhig HR Kommer ati investeringsaktuvieten inom mdustan har vari I äg under en följd av är, med undaniag av det senaste. eu läge med svag marknadsutveckline och stärk kostnadskoönkurrens tenderar dessutom investeringarna av: gå ull

ät kostnadsbesparande ratio onaliserin ngar snarare än til! utbyggnad av produktopskapaciteten.

De krafuga strukturella förändringarna vill trots har vi i Sverige lyckats mycket väl att klura omställningsprocessen och den totala sysselsättningen har successivt kunnat växa.

Utrikeshandelsberoendet medför stora krav på omställningar inom industrin. Det kommer att krävas en successiv anpassning till ändrade produktionsbetingelser och en överföring av resurser till nva bögförädlande indu-

strier. Förutsättningar måste således skapas för en expansion av den

kunskapsintensiva produktionen. Möjligheterna till en på sikt tryggad in-

dustrisysselsättning blir beroende av i vilken takt vi kan förbättra vår

traditionella industris konkurrenskraft genom omdaning och förnyelse paraliellt med en ökad satsning på kunskapsintensiva industrigrenar där vi

kan nå komparativa fördelar. Den ekonomiska och tekniska utvecklingen ställer krav på ökad omställning på arbetsmarknaden samtidigt som förändringar i arbetsmarknadens

funktionssätt och människors värderingar har lett till en ökad tröghet i anpassningsmekanismerna på arbetsmarknaden. Det centrala arbetsmark-

nadspolitiska problemet blir därför hur riskerna för ett växande gap mellan omställningskraven å ena sidan och anpassningsförmågan å andra sidan skall kunna överbryggas. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste utformas med hänsyn till såväl den tekniska och ekonomiska utveckling-

ens krav som de ökade trveghetskrav som människorna ställer.

Självfallet kommer datateknikens utveckling att betyda förändringar på

arbetsmarknaden. Frågan är emellertid om inte datateknikens införande snarare skall betraktas som ett anpassningsproblem bland andra anpass-

ningsproblem på arbetsmarknaden än som något unikt och enastående. Med eller utan datateknikens hjälp är kraftiga strukturella förändringar att vänta också under resten av 1980-talet. Det kan leda till s.k. strukturell arbetslöshet som ställer krav på såväl yrkesmässig som geografisk röriig-

het. Det måste emellertid skiljas på sysselsättningseffekter på företags-

och branschnivå och arbetsmarknaden som helhet. Att icke konkurrenskraftiga företag läggs ned kan inte undvikas i en öppen ekonomi. Det behöver dock inte leda till omfattande arbetslöshet så länge det råder en sådan dynamik i ekonomin att arbetskraften efterfrågas av andra branscher

eller sektorer. En stor arbetsmarknadspolitisk beredskap behövs emellertid för att den utvecklingspotential som datatekniken ger skall kunna tas

Prop, 1954/85: 220 87

tillvara. samtidigt som den är en förutsäuning för att de nödvändiga förändringarna skall kunna genomföras I socieh acceptabla förmer

Det som blir avgörande för svsselsättningsutvecklingen under ålersto-

den av 1980-talet kommer inte au vara frågan om hur många arbytsuppet-

wer som försvinner etter tillkommer i och med datateknikons fortsatta

utveckling utan der ekonomiska utvecklingen i sin helhet, Sysseisättnings-

effekterna av rationaliseringen är framför allt avhängiga om de genomförs i

en tillväxtekonomi eHer I cn stagnerande ekonomi. Åtr avstå från att

utnyttja tillgängliga rauonaliseringsinstrument skulle utgöra det verkliga

hotet mot den fulla sysselsättningen.

Svsselsättningskonsekvenserna blir beroende av i vilken utsträckning och hur snabbi den tullgängliga tekniken faktiskt kommer att utnyttjas inom

olika områden. Förutsättningarna varierar för privat och offentlig tjänste-

produktion jämfört med förhållandena i industrin. Det kan medföra att arbetshbesparande teknik införs i långsammare takt i tjänstesektorn än i industrin. Vidare kan sysselsättningseffekten av produktivietsvinsterna neutraliseras i större eller mindre grad genom produktionsökningar. Den nya tckniken har och kommer i många fall framför allt att användas till att

höja kvaliteten på tjänsterna. Dessutom finns inom tjänstesektorn bety-

dande delar som inte i någon högre grad kan tillämpa arbetsbesparande teknik, såsom vård och social service. Behoven inom dessa verksamheter

växer stadigt. Jag vill i sammanhanget påpeka att statistiken rörande dataområdet är bristfällig.

strukturen på många arbetsplatser. Här finns två motstridiga tendenser. Bland de nvtillkommande arbetena finns många rutinbetonade arbetsupp-

gifter, men datateknolögin kräver också bättre utbildad arbetskraft. Mycket talar för att det senare kravet kommer att dominera. De fortsatta

rationaliseringsmöjligheter som datatekniken, industrirobotar, numeriskt styrda maskiner och andra slags styrsystem för tillverkning och materialflöden innebär, kommer sannolikt att i samma omfattning som under 1970-talet medföra att andelen yrkesarbetare ökar. Bonfallet av sysselsättningstillfällen drabbar således främst mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Det innebär att de som har dålig utbildningsbakgrund och en svag

ställning på arbetsmarknaden ställs inför de största kraven på omställning-

ar och att de nytillträdandes problem på arbetsmarknaden förstärks. |

Vi kan inte avskärma oss från användningen av ny teknik utan bör höra

till de ledande. Men människorna mäste styra tekniken och inte tvärt om. Vidare är det viktigt att alla i arbetskraften känner att de är med och

påverkar och får utbildning för nya arbetsuppgifter. Jag avser att äter-

komma till frågor kring arbetsorganisation och arbetsmiljö i det följande.

I Sverige är förutsättningarna för att klara de omställningskrav som den nya tekniken medför bättre än i många av våra konkurrentländer. Vi har också under de senaste tio åren genomfört omfattande strukturförändring-

Pran. 1953/55, 220 REP RR

siiver son: våra konkurrenter I är sig. Pet gäler - SrUuv-, Varys- och me mins. i G2lar av vorkstadsindu-

unpskraven. Häruli kommer att den sven: rbeismarknaGspoöliken är den mest 2 i världen. Genom der krafifulia erbetsmarknadspoliuiken bar ghetssystem skapats för den enskilde, Den som möter krav på pya kunskaper kar genom arbetsmarknadsutbildningen få py eller kompletterad intr sing för att klara de nye krav som ställs, Den som behöver söka sig en py arbetsort kan få ckonomiskt stöd för att klara de påfrestningar detta innebär. Också för företagen ger arbetsmarknadspoliuken ett stöd i omställningsprocessen. Via arbetsmarknadsutbiidningen kan företagen få hjälp att vidareutveckla sina anställda, likväl som möjligheten att från arbetsmarknadsutbildningen rekrytera kunniga nya medarbetare.

1.1 Dataeffektutredningens förslag 1 budgetpropositionen (prop. 1984/85: 100 bil. 12) har jag tidigare redovisat regeringens behandling av dataeffektutredningens (A 1978:05) sluibetänkande (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändring. Utredningen betonar att en effektiv dataanvändning förutsätter cn användning sorn förbättrar arbetsmiljön, utvecklar och vidgar arbetsinnehället och leder till mer engagerade yrkesroller. Det behövs en bred kunskapsuppbyggnad som 'ger den enskilde arbetstagaren möjlighet att efter sin egen förmåga närma sig datatekniken och utvecklas med denna i sin yrkesroll. Denna kunskapsuppbyggnad underlättas om den får en lokal förankring med ansvarstagande av regionala och kommunala organ samt lokalt näringsliv. En regional spridning av den nya tekniken och åtgärder som gör den tillgänglig för små- och medelstora företag bedöms som angelägna. Vidare betonar utredningen vikten av att maskinvara och framförallt programvara till datasystem utvecklas inom landet liksom att åtgärder inom utbildningsoch forskningsområdet genomförs. Särskilda insatser till förmån för grupper som kan komma att direkt påverkas av den strukturförändring i samhället som datoriseringen innebär anses också som angelägna. För att åstadkomma en regional spridning av datatekniken föreslår dataeffektutredningen att regionala utvecklingsprogram initieras på dataområdet för informationsspridning, rådgivning, erfarenhetsutbyte, utbildningsinsatser och samordning av resurser. Inom programmens ram föreslås att utåtriktade datamiljöer (”datatjänst”) byggs upp dit småföretagare och andra yrkesutövare kan komma och få en leverantörsneutral rådgivning och demonstration av datateknik samt en användarorienterad utbild-

80 Prop. 1984/85: 226

ag. Programmen bör samordnas på regional bi iSSLyrelserna. Fa centrum för administraiviv datautveckling föreslås inrättat med mål-

sättningen att skapa en hög kvaltet på de data: inster och dataprodukier san erbjuds de mindre företagen. Centret skall utveckla programvara.

standarder och metoder som tillfredsställer högt ställda krav t svenskt arbotsliv samt sprida och induswieht anpassa förskningsresultat. Vidare föreslår utredningen ett program för stemulans av svensk systemutveckling. Programmet bör oinfaita framtagning av bra systemutvecklingsmodeller med en tvärvetenskaplig profil som baserar sig på forskningsresultat från såväl de tekniska. samhällsinriktade som de humanistiska vetenskaperna samt försöksverksamhet i praktiska miljöer. Dessut-

om föreslås programmet få medel aut finansiellt stödja systemutveckling i

små och medelstora företag.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag att redogöra för

hur förslagen om regionala utvecklingsprogram, centrum för administrativ datautveckling och program för stimulans av svensk systemutveckling har behandlats av regeringen.

Vad gäller arbetsmarknads- och personalutbildning föreslär utredningen att det inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen avsätts särskilda me-

del! för utbildning av personal som står inför omfattande strukturella förändringar till följd av bl.a. ny teknik (strukturomvandlingsutbildning). Avsikten är att genom utbildningsinsatser dels förebygga arbetslöshet, dels underlätta införande av ny teknik för att svenskt näringsliv skall kunna öka

sin produktivitet och konkurrenskraft. Vidare föreslås att datautbildningen

i arbetsmarknadsutbildningen byggs ut och att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ges i uppdrag att ta initiativ till en branschvis utveckling av riktlinjer för personalutbildning för yrkeskategorier som berörs av datorise-

ringen. Dataeffektutredningen föreslår också att en särskild utredning till-

sätts för att utreda finansieringen av personalutbildningen.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildning i företag kan företagen utbil-

da anställda som genom den tekniska utvecklingen och strukturella föränd-

ringar riskerar att drabbas av arbetslöshet. Denna möjlighet som under budgetåret 1985/86 beräknas för ca 15000 anställda täcker väl in de syften

som finns i dataeffektutredningens förslag om strukturomvandlingsutbildning. Beträffande utökad yrkesutbildning inom dataområdet i arbetsmark-

nadsutbildningen har AMS utarbetat ett s.k. informationsteknologiprogram som genomfört kommer att innebära en väsentligt utökad yrkesutbildning inom området, Jag återkommer strax till denna. Vad gäller en branschvis utveckling av riktlinjer för personalutbildning

sker fortlöpande en anpassning till olika branschers behov inom arbetsmarknadsutbildningen. Denna sker i nära samarbete med parterna och kan

således nyttjas även i rent intern företagsutbildning. När det gäller finansi-

ering av personalutbildning anser jag denna i väsentliga delar har lösts i och med att de nya reglerna för arbetsmarknadsutbildning (AMU) i företag samt genom förnyelsefonderna.

Prop. 1984/85: 224 of

Datacffektutredningen föreslär också ct Msärdsprogram för kvinna I samband med daworiserna. Statsrådet Grudia kommer I det fö ande ad redöcöra för bur förslaget har behandlats av regert Vidare föreslås insatser för att förbätre arbotslivssiuanonen för bandikappade med Jag återkonimer inom kort ull dessa fråsar. Jae vili i sammanhavget erinra om dataeffektuiredningens försöksverk samhet med regionala utvecklingspro b re Värmlands och Malmöhus län Försöksverksambeten i Värmlands löp avser dels eu handlingsprogram mom elektronik- och dataomrädet. och dels utvärdering och effekumärning av den utveckling som kan förutses inom elektronik- och dataområdet i länet. Projekiet i Malmöhus län innebär studier avseende — datoranvändning inom ckonomi- och produktionsfunktionerna — datoranvändning inom konstruktion och tillverkningsförberedelse — elekwronik- och datoranvändning ; produkter och produktionsutrustning — facklig medverkan. Genom dessa satsningar i två län har erfarenheter uppnåtts sum bär kunna utnyttjas i de fortsatta regionala satsningarna inom datateknologiområdet. En erfarenhet som härvid är viktug är att staten. kommunernas och näringslivets resurser bör kunnå samordnas i större utsträckning än f.n. Detta gäller såväl utbildning som investeringar och drift.

1.2 Industrikampanjen För budgetåren [983/84 anvisade riksdagen (prop. 1982/83: 150, AU 30, rskr 394) 100 milj. kr. för att främja rekrytering till industrin m.m. Av dessa medel medgav regeringen att AMS fick disponera 50 milj. kr. för att genomföra regionala aktiviteter för industrins rekrytering av personal. Övriga medel avsattes till bl.a. stöd till särskilda ungdomsprojekt, jämställdhetsprojekt (som statsrådet Gradin senare kommer att behandla), facklig studieförbundsverksamhet för arbetslösa ungdomar, stimulans av nyföretagsamhet, kartläggning av industrins rekryterings- och utbildningsbehov och kooperativa ungdomsprojekt. De regionala satsningar som dataeffektutredningen genomförde i Värmlands och Malmöhus län har kunnat genomföras bl. a. genom de medel som ingick i den s.k. industrikampanjen. Som jag redovisade i kompletteringspropasitionen (prop. 1984/85: 150) kommer en utvärdering att ske av kampanjen. De preliminära erfarenheterna av att fördela en stor del av resurserna regionalt är dock enligt min mening synnerligen positiva. Som jag nyss framhållit har bl.a. erfarenheterna av datasatsningarna givit ökad kunskap om vilka samverkansmöjligheter som finns mellan samhälle och näringsliv. Jag utgår från att de regionala myndigheterna liksom kommunerna och näringslivet tar del av erfarenheterna och söker utnyttja tillgängliga resurser på ett effektivt sätt.

ol Prop. 1984/85: 220

Et: annat insiag i industreikempanjen har vari fokala efler länsvisa sats-

ningar på detamtroduk tion och kur för såväl arbetslösa som icke arbets-

lösa. På många häll har s.k. datestugor drivits. Vissa med inriktning på specialarupper sem t.ex. kvinnor eller ungdomar. På mänga häll drivs dessa verksamheter nu vidare anungen som arbetsmarknadsutbildming

eler I andra former. Säväl ungdomar sort hc äldre arbetssökande får på deva sätt möjlighet att närma sig datatekniken.

1.3¶Utbildning inom dataomrädet

Införandet av ny teknik kommer att medföra ökade krav på kunskaper

och därmed på utbildning. Den takt varmed kunnandet på datateknikomrä-

det kan byggas upp kommer sannolikt att bli bestämmande för när och hur elektroniken förs in i olika sektorer på arbetsmarknaden. Arbetstagarnas kunnande kommer dessutom att påverka deras attityder till den nya tekniken, deras möjligheter att påverka formerna för införandet och bidra till utveckling. Kvaliteten i utbildningen på alla niväcr får således stor betydel-

se. Detta gäller i hög grad också den viktiga fort- och vidareutbildning som sker på arbetsplatserna och i arbetsmarknadsutbildningen. Kraven på teoretisk förståelse och förmåga till överblick ökar för många grupper. Tempoarbeten och andra rutinmässiga uppgifter får samtidigt

minskad omfattning i både industrin och kontorsarbetet. Även specialister som utvecklar och för in datatekniska hjälpmedel behöver fortlöpande

. bygga upp sin kompetens och bredda sina kunskaper inom andra ämnesområden för att bättre kunna förstå teknikens funktion i en ofta komplice-

rad arbetsorganisation. Det är således angeläget att de redan anställda i sin fortbildning inte endast ges en teknisk påbyggnad utan även garanteras bredare kunskaper om bl. a. datoriseringens effekter på arbetsorganisation och arbetsmiljö. Intresset för datautbildning är också stort. Enligt en av

statistiska centralbyrån nyligen genomförd undersökning anser drygt två

miljoner personer att de behöver komplettera eller få utbildning inom

dataomrädet. Hälften av dessa svarade att de även var villiga att delta i en datakurs på fritiden.

Enligt min mening bör det primära ansvaret för utformningen av riktlinjer och mallar för den företagsinterna fort- och vidareutbildningen ligga hos parterna på arbetsmarknaden. Ansvaret för utbildning av redan yrkesverksamma som berörs av omställningar måste rimligen också i första

hand ligga på resp. arbetsgivare. Men även insatser från olika utbildningsmyndigheter är angelägna. Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens satsning på särskild utbildning inom dataområdet under innevarande budgetår. Utbildningen är avsedd för kortutbildade och beräknades ursprung-

ligen omfatta ca 5000 personer. För detta har totalt 32 milj. kr. anslagits under innevarande budgetår, varav hälften har fördelats till länsar-

betsnämnderna i Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs och Värmlands

Pron. 1984/85: 220 92

län, Och andre höläen disponeras av AMS, för fö iclning efter regeringens beslut och avser vibildaingssatsningar i hela landet. Utbiläningen är öpplapd i två steg a gruppen erbjuds eo kortare in:reguktionsuibildnina I É erundlöggande datalära. I der andra steget ces en mindre S Esks & erupp om personer en mer yrkesinriktad utbildniag med site oå a betsuppgifer där ny teknik används.

Syftet med salsningen på konwatbiidade är att motverka tendensen art red n välutbildade får avsevärt mycket mera datuntbildning än kortutbildade. Satsningen medför en jämnare spridning över alla anställda av utbiläning på dataområde:.

En utvärdering av utbildningen har lämnats ull arbetsmarknadsdepariemeniet i mars 1985. Den visar att utbildningen kommer att omfarta nära S(KIV personer i stället för beräknade 5000. Två wedjedelar av deltagarna

är kvinnor, Utbildningen har genomgående mottagits positivt och många

har upplevt au deras tidigare rädsla för datorer har försvunnit. Åtskilliga menar att även om de inte har omedelbar nytta av utbildning på arbetsplat-

sen kommer de att få det på längre sikt.

I kompletteringspropositionen (prop. 1984/85:150) har jag föreslagit riksdagen att 16 milj. kr. skall avsättas till en utvidgning av framför allt det nämnda andra steget under nästa budgetår. Jag vill också erinra om för-

nyelsefonderna. Efter den I januari 1986 kan dessa användas för att finan-

siera utbildning av anställda samt forskning och utvecklingsarbete. Här

bör datautbildning kunna utgöra en väsentlig del. Den I juli 1984 ändrades och förenklades som jag tidigare redovisade reglerna för utbildning av anställda, AMU i företag. Det har visat sig att

framför allt den s.k. flaskhalsutbildningen har haft en positiv effekt vad gäller att tillgodose industrins behov av yrkesutbildad arbetskraft. För

budgetåret 1985/86 har 120 milj. kr. avsatts för AMU i företag, vilket

motsvarar 15000 deltagare.

Beträffande intern fort- och vidareutbildning och utbildning till följd av omställningar visar erfarenheterna att större företag, liksom offentliga

arbetsgivare, bar förutsättningar att ordna sådan utbildning på ett tillfredsställande sätt. För mindre och medelswora företag är det svårare att finna

lämpliga utbildningsformer och samtidigt också svårare att avvara personal eller anställa ersättare under utbildningstiden. Det kan därför inte

heller uteslutas att mindre företag har så bristfälliga kunskaper eller re-

surser för utbildning att en annars möjlig produktivitetsökning inte kommer till stånd. Det nära samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen och företag som har inletts under senare år genom bl. a. flaskhalsutbildningen bör dock kunna undanröja många av dessa problem.

Möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadsutbildningen för att motverka

flaskhalsproblem i företag som följd av att rekryteringsbehovet av utbildad

arbetskraft inte kan tillgodoses ställer stora krav på flexibilitet i kursutbudet. Kursernas innehåll måste fortlöpande anpassas till datatekniken och

Eron. 1984/85: 226 3

annan teknisk utveckiing, I samarbete med parterna påcör et omfattande

utvecklinasarbeie i denna riktning. På fiera yrkesomradenr utarbetas modulutbildningar vilket innebär an för den enskilde nödvändiga

Inom AMS görs nadsutbildningen för att följa utvecklingen mot mer avancerad reknik inom oli yrkesområden. Elektronik och datateknik får en ökande utrymme i utbildningarna. Under år 1984 har 20090 elever beräknats genomgå arbetsmarknadsutbildning med större citer mindre inslag av informationsteknologi. Inom ramen för det s.k. informationsteknologiprogrammet föreslär AMS att korta orienterineskurser i data successivt införs för alta deltagare i yrkeskurser. Det skulle i ful! skala ge närmare 40000 kursdekagare per år en orientering om den nya tekniken. AMS räknar vidare med att kunna ge dataorientering till ca 10000 ansvällda per år genom AMU i företag. AMS avser dessutom att successivt införa nya avsnitt om datateknik i sådana yrkeskurser som redan ges, vilket innebär att allt fler kommer att få en yrkesutbildning med inslag av informatuionsteknologi. Slutligen avser AMS

aut öka specialistutbildningen inom speciella informationstieknologiska vr-

ken. Detta skulle möjliggöra en specialutbildning åt drygt 1000 personer

ärligen. Jag anser den utvecklingen som AMS skisserar ligger i linje med regeringens strävanden. Insatserna som AMS föreslår bör kunna ske med

befintliga resurser. Om styrelsen bedömer att särskilda bemyndiganden

bör ges utgår jag från att AMS i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 presenterar sådana förslag.

Arbetsmarknadspolitiken utgör en integrerad del av den ekonomiska politikens strävanden att främja näringslivets tillväxt. Det är mot denna bakgrund den omfattande satsningen på utbildning av såväl anställda som arbetslösa skall ses. En utbildning som syftar till att dels lösa flaskhalsproblem, dels ta vara på den nya tekniken. De satsningar som görs inom datautbildningen är ett väsentligt inslag i denna strategi.

Hela förmedlingens arbetssätt med kontaktpersoner för företagen hos förmedlingarna syftar också till bättre, fortlöpande kontakt med företagens behov. Härigenom kan såväl företagen som de arbetssökande få en bättre service. För de arbetssökande görs i allmänhet upp individuella handlingsplaner där utbildning utgör ett viktigt inslag. För ungdomar i ungdomslag måste en handlingsplan upprättas om ungdomarna varit i ungdomslag i fyra

månader. Jag utgår från att en sådan planering bör kunna erbjudas flertalet

arbetssökande.

Prop, 1984/85: 220 94

2¶Arbetsmiljö, arbetsorgarisation och medinfiytande vid användaärnde av ny teknik m.m.

Hen snabba utvecklingen uv datatekniken och annan ny teknik bar påverkat såväl arbetsmiljö som arbetsorgantsation liksom samhällets och

arbetsmarknadsparternas sätt att arbeta med dessa och andra. näraliggande frågor. Dei gäller t.ex. medbestämmande I arbetslivet. frågor om

enställningstfrygghet och arbetsudens förläggning.

Datatekniker har nu använts i större omfattning under et par decennier.

Sverige är det robottätaste landet i världen mätt som antal industriroboöter per industriansuilla och ligger också I övrigt internationellt sett långt fram-

me när det gäller användningen av ny teknik. Vi har också fått en stor

datortäthet och ev datorkunnande i offenilig tjänsteproduktion. Införandet av datateknik på arbetsplatserna skiljer sig inte principiell från andra större teknologiska förändringar. Jämfört med tidigare innebär

dock datatekniken mer radikalt förändrade krav på yrkeskvalifikationer och möjligheter att påverka arbetssituationen. När det gäller resultat och erfarenheter av införandet av ny teknik har arbetslivscentrum framhållit att man kan urskilja första, andra och tredje ordningens konsekvenser. Direkt vid införandet av ett datasystem eller

efter en kortare tids användning uppmärksammas i första ordningen pro-

blem av teknisk natur. Andra ordningens konsekvenser omfattar problem som uppmärksammas efter ett halvt till ett och ett halvt års användning.

Problemen är av psykosocial arbetsmiljökaraktär och berör t.ex. stress och ögontrötthet. Tredje ordningens konsekvenser omfattar problem som uppmärksammas efter ca fyra till fem års datoranvändning. De är relatera-

Att förändringar i yrkeskompetensen visar sip först på längre sikt blir enligt arbetslivscentrum ett avgörande metodproblem vid utvärdering av ett datorsystems konsekvenser. Datatekniken känner inte några nationella gränser eller industrietla traditioner. Den industriella traditionens betydelse är också på väg att suddas ut. Inte heller känner den nya tekniken gränser för olika yrkeskompetenser. En anställd i en högteknologindustri kan 1 vissa fall dels vara

skicklig yrkesman, dvs. kunna reparera sina maskiner, dels vara tekniker/programmerare med förmåga att kunna ändra programvaran etc. Går-

dagens bagare i ett storbageri kallas fortfarande bagare men övervakar i

dag processen frän elektroniska styrbord. I princip skiljer sig denne arbetstagares arbetsmiljö inte från en anställd som i ett kontrollrum sköter en massaindustri, ett stålverk eller en kärnkraftsindustri. Dessa förhållanden

får bl.a. konsekvenser för de fackliga organisationerna och kan medföra

att konfliktytor uppkommer dem emellan.

Prop. 1984/85: 220 05

21 Arbetemiljö

När det gäller den fysiska arbetsmiliön har manen riskfyllda. hälsofarliga efter fysiskt tunga inslag försvunat genom införande av robotar och Jatorutruisining. Samtidig: har det tillkommit nya arbetsmitöproblem, t.ex. FÖL

ovomiska problem I sumband med tesminalarbete san ögomrötthet och swess vid bildskärmsarbete.

V

idare har diskussioner förts om bildskärmsaurboieis eventuella fosterskadande effekter. För av få detta problemområde närmare belyst anord-

nade urbetsmarknadsdepartemeniet den 9 april 1983 en hearing om bildskärmsarbete med ett antal inbjudna forskare. Ett referat från hearingen — Forskningen om fosterskador vid bildskärmsarbete — har därefier tryckts upp. Vid denna hearing framgick att det vetenskapliga underlaget på området fortfarande är otillräckligt. I de studier som har genomförts i Sverige och I

andra länder har man inte kunnat påvisa att det föreligger ett orsakssamband mellan bildskärmsarbete under graviditet och missfall eller missbild-

ningar hos de födda barnen. Som flera forskare framhöll betyder detta emellertid inte att ett sådant samband kan uteslutas. Det är därför ytterst angeläget att forskningen kring effekterna på graviditetsutfallet av dataskärmsarbete och den därtill knutna arbetssituationen intensifieras. Säväl arbetarskyddsstyrelsen som socialstyrelsen planerar att gå vidare och följa upp de undersökningar som har gjorts. Även i andra länder, t.ex. i USA, finns långtgående planer på omfattande studier om reproduktionsrisker vid bildskärmsarbete. I detta sammanhang vill jag också informera om att socialstyrelsen f.n. häller på att bearbeta resultaten från en registerstudie över graviditetsutfallet under åren 1980— 1983 bland samtliga kvinnor an-

ställda vid landets försäkringskassor. Resultatet av studien beräknas kunna publiceras inom kort.

Jag har stor förståelse för och respekterar den oro som många gravida kvinnor känner, som arbetar framför bildskärm. Att vi i dag har otillräckliga kunskaper på området är en klen tröst för dessa kvinnor. Jag har därför överläggningar med arbetsmarknadens parter om möjligheterna att avtalsvägen ge kvinnor, som arbetar vid bildskärm och som önskar det, rätt till

omplacering i samband med graviditet. Vidare avser regeringen att ge arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att i

samråd med statens strålskyddsinstitut och statens mät- och provråd utreda förutsättningarna att införa någon form av — frivillig eller obligatorisk —

provning av datorutrustningar ur arbetsmiljösynpunkt. Sådan provning bör

inte enbart avse strälning utan även andra aspekter som har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Genom sådan provning kan tillverkarna ocksä få en objektiv kritik av sina produkter och därmed bättre möjligheter till pro-

duktutveckling. Det är enligt min mening för övrigt naturligt att arbetsmiljökrav tillgo-

Prop. 1985/85: 220 95

doses vig den vpphendling av datorcr och terminaler som bla. stater kommer av svare för under de närmaste åre:

Ensamaerbetets risker vid arbete i kontröllrum och vid arbersplatser med

anping har vidare uppmi s liksom r nom bla. olvcksfulleforskningen har man upp-

märksarama: de 7 som föregår olyc kshändelser I i kormplexa tekniska processer med elektronisk styrning. Det gäller bl.a. problemet med s.k. 13

etsbortfal. Det maebär att personal på grund av hekåckande autoik tappar nödvändie färdichet och kunskap att manuellt kunna styra processer då automatiken Inte fungerar. Inom bl.a. kärnkraftsindustrin, större provessindustrier och petrokemiska imdustrin blir det mer och mer vanligt med simulatorträning för personalen eller att man holt enkel föreskriver manuell styrning under vissa perioder. allt för att personalen skall bli bättre skickade att hantera tillbud på arbetsplatserna. Ett annat område som har uppmärksammats alltmer är olycksfallsrisker vid användning av elektroniskt styrda maskiner och robotar. Det är t.ex. ofta sväri all avgöra om robotar och andra automatiska maskiner är av-

ställda eler i s.k. aktivt viloläge. Underhålls- och reparationspersonal kan

råka ut för kläm- och krossolyckor ull följd av att en maskin eller robot

plötsligt startar. Eftersom robotar och elektroniskt styrda maskiner ofta

sätts in i de svåraste arbetsmiljöerna, t. ex. vid lackering med lösningsmedelsbunden färg eller pulverfärg kan exponeringen för kemikalier och

lösningsmedel bli mycket hög för underhållspersonalen. Sådan exponering

kan vara allergiframkallande.

Vid sidan av datateknikens effekter på olycksfallsrisker och den fysiska

arbetsmiliön har frågorna kring datoriseringens psykiska och sociala effekter alltmer kommit i förgrunden. Det gäller frågor om organisations- och

arbetsformerna i produktionen och administrationen, 1. ex. konsckvenser

för arbetets innehåll. inflytandet på arbetet. möjlighet till arbetsgemenskap, integritet etc. i arbetssituationen. Begreppen kunskap och yrkesskicklighet är centrala i detta sammanhang. Löntagarorganisationerna har

också berört dessa frågor i sina datapolitiska program.

2.2 Arbetsorganisation och medinflytande

Parterna på den svenska arbetsmarknaden har av tradition haft en positiv syn på tekniska förändringar. Den solidariska lönepolitiken har i sig

påskyndat tekniska förändringar i näringslivet. När den tekniska utveck-

lingen lett till negativa konsekvenser för de anställda har problemen ofta

blivit föremål för diskussioner och kanske reglering genom olika former av avtal. Integritetsaspekter. Nära knuten till frågan om arbetsorganisation och

användarinflytande är integritetsaspekten. Det förhållandet att en allt större del av arbetet utförs med datorer och/eller styrs via datorsystem innebär

Prop. 1984/85: 2260 u7

än b därmed : arbetsiagarna, IDformationsbehandling och komm "sker afäumer eenom feknoiska svstem.

vjikol Hblaiedes ot r möjliehoterna Hi detslikonisol! c och Övervakning ov

dit irhatot.

EU annat exempel på

arbetsplatser med card-k slekironiska system som ianebär utt en identitet: vi passager orm lokilerna. Genom sådana system kan den enskilds arbetstagarens förflyttningar på arbetsplutsen kartläg

Svenska Meiallindustriarbotareförbundet har i en skrivelse den 13 mars

1985 tagit upp vissa frås om hur de anställdas integritet påverkas i

samband med att datateknik tas i anspråk av företagen. Förbundet önskar få en precisering och skärpning av datalagen i1973:289) i vad avser de enskilda anställdas intecentetsskvdd i arbetet. Vidare vill förbundet att de

anställda och deras fackliga organisationer skall ges ett avgörande inflytande över om ett system skall införas. Förbundet betonar också betydelsen av att forskning och utvecklingsarbete på området initieras och ges stöd.

Enligt min mening är frågan om arbetstagarnas integritetsskydd i samband med införande av ny teknik i hög erad en fråga om medbestämmande vid förändringar av arbetets organisation. Det är därmed i första hand

genom förhandlingar och avtal som lösningar skall sökas på problem av den art som förbundet tar upp. Medbestämmandeavtal har också träffats för samtliga sektorer av arbetsmarknaden och för vissa branscher gäller

särskilda avtal om införande av ny teknik. I de frågor som ligger vid sidan om datalagen är det naturligt att eventuella kompletteringar görs i avtal av nyss nämnt slag. Jag delar förbundeis uppfattning om behovet av ytterligare forskning och utvecklingsarbete rörande integritetsaspekterna vid införandet av ny teknik.

De forsknings- och utvecklingsprojekt som hittills bedrivits om arbetsmiljö. arbetsorganisation och medbestämmandefrågor i samband med ny teknik har i liten utsträckning studerat integritetsfrågorna. Forskning och

utveckling inom området ligger inom ramen för arbetarskyddsfondens och

arbetslivscentrums uppgifter. Det är angeläget att dessa aspekter blir beak-

tade i den forskning som bedrivs på området. Elektroniskt distansarbete och s.k. telecommuting. Den nya tekniken

öppnar möjligheter till s.k. distansarbete. Vissa insatser har redan gjorts för att utnyttja den nya kommunikationstekniken för att flytta ut arbets-

uppgifter frän en central administration. Ett exempel på detta är Service-

centralen i Gällivare och Kiruna (SIGA), som arbetar med dataregistrering, mikrofilmning, ordbehandling, tryckning m. m.

Datatekniken gör det möjligt att skapa arbete i glesbygder med brist på

arbetstillfällen. Dessa möjligheter bör självfallet utnyttjas. Samtidigt är det 7 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 220

Prop, 1984/85: 220 Or

av utomordentlig vikt att uppmärksamma hur distansarbete organiseras.

Per mäste ske på ct sådant sätt at erbetet också får en sociati innehåll

med möllithe: utl kontakt med arbetskamrater och uti facklig verksamhet. Det mäste också vara mötligt att bevaka att den arhetsrävsliga läcstiftnineeh efterlevs. hed hjälp av datorutrustning och teicöverförtig är det mom den fjänsteproducerande sektora mötligt aut införa entreprenörsskap eler eiektronpiskt

hemarbete. Den som utför arbetet är inte längre anställd vid företaget utan

arbötar som underentreprenör. Uppdraesgivaron. dva. den tidigare arbetseivaren, kan därmed sbopa tffrån sitt traditvonella arbetsgivaransvar. Vem

som skall få göra arbetsuppgifterna kan bli en fråga för anbudsgivning i

olika former där det för uppdragseivaren/”arbetseivaren” förmånligaste anbudet vinner. Det är också möjliet att via elektroniskt distansarbete lägga ut arbetsuppgifter på arbetstagare It andra länder. Amerikanska företag lägger ut elektroniskt hemarbete till underenreprenörer i Mellaname-

rika, som då vanligtvis utför terminalarbete I hemmet och levererar resullater av arbetet till USA. Man kan också sprida arbetsuppgifterna över hela USA och på så sätt få ut många arbetstimmar under dagen och ändå

slippa kostnader för övertid och obekväm arbetstid. Det är också möjligt att etablera distansarbete mellan t.ex. Europa och Asien. Exempel härpå finns redan inom ordbehandlingssektorn. Programvaran kan göras så självkontrollerande att kunskaper i det språk som skrivs ut inte är nödvändiga. De arbetsorganisatoriska lösningar som den här beskrivna tekniken kan

leda till står på intet sätt i samklang med den syn som vi enligt den s.k. svenska modellen har på arbetet och arbetets värde. Den överensstämmer

inte heller med de tagar och avtal som gäller på den svenska arbetsmarknaden. Frågor om distans- och hemarbete och dess konsekvenser har bl.a. uppmärksammats av datadelegationen, som föreslagit att de skall utredas. För att närmare belysa hithörande frågor anordnade arbetsmarknadsdepartementet den 8 maj 1985 ett seminarium om distansarbete via terminal på temat Framtidsvision eller tillbakagång. Syftet med seminariet var att redovisa och diskutera utvecklingstendenser på området i USA, Sverige och några andra västeuropeiska länder. Ett antal forskare samt företrädare

för fack och näringsliv deltog i seminariet. Seminariet skulle också stimule-

ra till fortsatt debatt om hur svsselsättning, arbetsmiljö. arbetsorgansia-

tion, fackets roll m.m. kommer att påverkas av den snabba utvecklingen här i landet. Regeringen kommer att uppmärksamt följa denna utveckling. Arbetrslivslagstiftning m.m. En fråga som har diskuterats är om den arbetsrättsliga lagstiftningen som infördes i Sverige under 1970-talet har påverkat vårt lands förmåga att tillgodogöra sig ny teknik och hävda sig i den internationella konkurrensen. Det finns i dag knappast några bevis för att Sverige till följd av en

progressiv arbetsrättslig lagstiftning skulle ha en sämre internationell kon-

Prop. 1984/85: 200 00

karrensförmårcga än andra lader. Tvärtom finns de som hävdar att de väl

etablerade samverkänsformer mellan arbetsmarknadens parter i Sverige. med bla. utvecklingsavial och presbsstämmandeavtiul, ger &

försprång framför andra när get gäller att tai anspråk adda kro utveckla verksamheter. Con undersökning, benämnd Dei osynliga kontrakter som publicerades av SIFO hösten 1984, kan ses som ett stöd för

Hknande uppföttningar.

Det är viktigt med särskild atbildninag I hur ny teknologi skall hunteras i

det praktiska arbetslivet för olka funktionärer på arbetsplatserna. tex. fackliga företrädare, skyddsombud. arbetsledare m.fl. I arbetsorgantsato-

riska frågor bör de anställda på ett tidigt studium ges möjlighet ull inflytande och medbestämmande. I Sverige hHksom I vissa andra länder har man kunnat uppnå stora effektivietsvinster genom att i systemutvecklingen och arbetsorganisationen ta till vara de anställdas kunskaper och idéer.

Dataeffektutredningen tog bl.a. upp frågan om anlitande av arbetstaparkonsulter för att öka de fackliga organisattonernas möjligheter till aktivt medbestämmande i arbetet med datatfrågorna. Frågan om anlitande av arbetstagarkonsulter har reglerats i flertalet medbestämmandeavtal, men

ännu inte fått en lösning på det kommunala och landstingskommunala

området. Dataeffektutredningen menade att de formella hinder som kan

finnas för ett avtal inom den kommunala sektorn kan lösas genom ändringar i lagen om facklig förtroendeman och/eller kommunallagen. TCO har i sitt remissyttrande över dataeffektutredningens förslag starkt understrukit nödvändigheten av att frågan om anlitande av arbetstagarkonsulter på det

kommunala området får en lösning.

Enligt min mening är möjligheten att kunna anlita en arbetstagarkonsult av stor betydelse för de fackliga organisationernas strävan att effektivt kunna utöva medbestämmande. Frågan får tas upp i den särskilda beredningsgrupp för arbetsrättsliga frågor som är knuten till arbetsmarknadsdepartementet, Samråd bör därvid ske, såvitt gäller den kommunalrättsliga sidan av saken, med civildepartementet.

2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet

En tämligen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet om arbetsinnehåll. arbetsorganisation o. dyl. har redan kommit till stånd. Beho-

vet av försöksverksamhet och utvecklingsarbete kring dessa frågor är

emellertid ännu långt ifrån tillgodosett. Arbeiarskyddsfonden finansierar, utöver sitt sedvanliga stöd till forskningsverksumhet. ett utvecklingsprogram för ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Programmet, som

närmare presenteras i det följande, behöver emellertid kompletteras med

ytterligare insatser av motsvarande slag.

Arbetarskyddsfondens stöd till forskningsverksamhet som berör infor-

mationsteknologi förekommer huvudsakligen inom följande områden

— användarnöära = nydckmk och kvalifiketionsstroktar. vrieskomnetens och lärande

asockier på uorinteraktion

rhbetsullfredssiällels:, stress och hälsa

pg. arbetsorganisation och medbestäm-

r. Under uppbygansd, och kan förvämas komma av innehålla $- och wveckliinesarbete om dessa problemområden i förhållande ii: rv tekmk. Fonden bar även stött arbetet med att ta fram underlag för ev nationell

informatonsteknologiprogram.

[det iutvecklingsavta! som har träffats mellan SAF. LO och PTK behandlas tre mvecklingsomräden. nämligen utveckling av arbetsorgantisationen, teknisk utveckling samt företagens ekonom! och resursfrågor. Det

understryks också att parterna skall söka komma fram till en samstämniig uppfattning om hur utvecklingsarbetet fortlöpande skall bedrivas. De fackliga organisationerna har under senare år satsat på att initiera

forskning kring den nya teknikens innebörd och bygger upp infrastrukturer för forskninesverksamhet. Vad beträffar utbildning är kravet på grundsko-

leutbildning och generell samhällelig utbildning rörande datatekniken sam-

stämmigt mellan parterna. Därutöver har de fackliga organisationerna

framfört krav på en breddning av utbildningen för dataspecialisterna att

innefatta organisatoriska och sociala aspekter. Krav på tidig utbildning för de anställda vid utvecklingsarbete framförs också. En omfattande studieverksamhet bedrivs, både internt och i samverkan med forsknings- och utbildningsinstitutioner. Också arbetsgivarorganisationerna bedriver en omfattande utvecklingsverksamhet och utbildning. bl. a. för att skapa demonstrationsexempel på ny teknik.

Systemutveckling. Dataeffekwutredmngen har föreslagit bl.a. ett pro-

gram för stimulans av svensk systemutveckling. Jag har behandlat försla-

get i det föregående. Forskning öm systemutveckling och medbestämmande, arbetsorganisa-

tion. arbetsmiljö, jämställdhet, yrkeskunnande etc. bedrivs vid arbetslivs-

centrum samt vid några projekt vid högskoleinstitutioner. Den erfarenhet som samlats visar bl.a. att de inledande faserna I en systemutveckling inte fär låsas i en formaliserad kravspecifikation som blir helt styrande. Frågor om arbetsorganisation och yrkeskunnande måste

komma in tidigt i utvecklingen. De anställda måste vidare ha en utbildning

som innebär att de får en djupare förståelse för vad ett program och en

Frop, 84/85: 220 tl

inledande fasen av arb

En ytterligare aspekt på så ciJing är de mere långsiktiga eifek-

skomneens. Öm kupskup byggs

yrkeskompotens avvecklas och sedan inie finns tili hunds I situationer där systemet nte är kapabelt att sedan inie finns tili hands I situationer där systemer mice är kapabelt i handskas med en ny probleraatk.

Människa-darorinteraktion. Beträffande området människa-datorinteraktion förekommer projekt som behandlar den fysiska utformningen av datasystem, främst inom dei synergonomiska området. I övrigt växer nu

fram en ökad forskning om kognitiva aspekter på informationssystem.

Människans kapacitet och begränsningar i förhållande till ett effektivt utnyttjande av informationssystem och i förhållande til! utbildning i syste-

men tas upp i ett par projekt.

Arberslivscentrum. När det gäller forskningens inriktning är det teoretiska iniresset I hög grad knutet till strategier, drivkrufter och tendenser för

arbetsprocessens förändring och förändrade relationer mellan arbetsmark-

nadens parter i samband med datorisering. Det gäller främst ekono-

miskt-historiska och makrosocioloriska förklaringsmodeller samt mera humanistiskt inriktade studier av utbildningstraditioner, språk och begreppsbildning. Några nyckelbegrepp är yrkesarbetc. arbetsdelning, kvalifikation, polarisering, sysselsättning och produktionsförhållanden. Verksamheten rör också grundläggande frågor som: var går gränsen för

maskiners förmåga att lösa problem? Vilka är villkoren för att datorn skall bli ett verktyg, ett hjälpmedel i ett fruktbart samspel mellan människa och maskin?

Några aktuella projekt. Genom ett riksdagsbeslut våren 1982 gavs arbetarskyddsfonden möjlighet att disponera sammantaget 54,5 milj. kr. bl. a. för att finansiera ett särskilt utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroteknik i arbetsti-

vet. En särskild programstyrelse med representanter för arbetsmarkna-

dens panter, staten och fonden är huvudansvarig för programmet, som

beräknas pågå under fem år.

Utvecklingsprogrammets uppgift är att stödja och sprida kännedom om

goda exempel, där teknik och arbesorganisation/arbetsmiljö formas för att bidra till effektivitet, goda arbetsförhållanden och personalutveckling i företag och förvaltningar. Genom att medverka i utvecklingsledande exempel skall programmet bidra till en hög ambitionsnivå och information om goda idéer, erfarenheter och lösningar. Programmet är ett komplement

till den forskning och utveckling som arbetarskyddsfonden redan stöder.

Under år 1985 inriktas arbetet på att tillföra programmet samarbetspro-

jekt inom främst småföretagsområdet. byggnadsindustri, service samt stat-

lig förvaltning. Ansträngningarna för att sprida kunskap och erfarenheter

intensifieras. Viktiga uppgifter i det fortsatta arbetet är att förmedla kon-

PY. Prop, 1981

takter och överföra mförmaton metan företag och förvakningar samt medverka difl alto ova i och lösningar accepieras och följs upp i andra företag och förvaltnings Arhbeisäescenran: bedaver fn. ev mojekt Cibildvuing- Arbete Fekmik. Proje Klei för Yrkeskutskaperna i arbetsitvet vid däteriserins och vEnoekoremiuiveckhing. Facklig utveckbna av och uvbitdring 1 datatckiik och arbotsörea med ukämpning inom tex. der srafiska branschen har också st. Ben erundläggande principen för utvecklingsarbetet är att förena kvaliieri arbetet. såsom yrkeskunskaper. demokratiska arbetsformer och god ur etsmilö med hög produktkvalitet. Vid arbetarskyddssityrelsens forskningsavdelning är förskni ne krone förändrade krav på människan i samband med införande av.ny icknik ett av de forskningsområden som f.n. prioriteras. Forskning inom detta område

bedrivs efter flera linjer. En sådan är studier över hur människan påverkas av bildskärmsarhete i olika avseenden. BI a. pågår ett brett upplagt epide-

mioiogiskt arbetsmiliöprojekt av 450 bildskärmsoperatörer och 150 kontrollfall bland kontorsanställda i Stockholm. I projektet studeras flera olika

yrkeshygieniska expositionsfaktorer dels från själva skärmen, dels från

arbetsplatsen och deis i arbetsrutinerna. Dessutom undersöks ögon-, belastnings- och hudbesvär samt risker för fosterskador i samband med

bildskärmsarbete. I ett annat projekt studeras olika vigilansproblem. dvs. trötthet. vakenhetsgrad och uppmärksamhet vid monotont bildskärmsar-

bete. Inom den socialpsykologiska forskningen vid styrelsen ägnar man sig bl.a. åt frågor om datoriseringens konsekvenser för arbetsorganisation,

arbetsinnehåll. arbetstillfredsställelse m.m. I ett projekt studeras t.ex. psykiska och sociala följder av olika sätt att tillämpa tekrik, organisera och

utforma arbetet vid datorstödd automatisering inom verkstadsindustrin. Den nya tekniken har också direkt tagits i anspråk i arbetarskyddsverkets verksamhet. Informationssystemet om arbetsskador (ISA) är ett datoriserat informationssystem som bygger på de arbetsskadeanmälningar

som skall göras till allmän försäkringskassa. Genom ISA erhåller arbetar-

skyddsstyrelsen och arbetsmarknadens parter m. fl. ett underlag för sina

prioriteringar av arbetsmiljöinsatserna. Arbetarskyddsstyrelsen har fått i uppdrag att utforma och införa en samordnad lösning för ISA och ett samordnat arbetsställeregister för arbetarskyddsverket (SARA). Yrkesinspektionens arbetsställeregister består f.n. av omfattande manuella regis-

ter. Genom den samordnade lösning för de två ADB-systemen — med lokala datorer på yrkesinspektionen och med kommunikationsvägar tll en

central dator på styrelsen — möjliggörs ett effektivt informationsutbyte mellan styrelsen och yrkesinspektionen. Sedan några år tillbaka är arbetarskyddsstyrelsens bibliotek ewt s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och teknisk infor-

Prop. [984/85: 220 103

mationsförsörjning I arbetsmiliöfrågor. PF samband härmed bar arbetarskvdadsstyrelsen, naturvårdsverket och arbetshivscentrum gemensamt upprättat én Iitteraturdatobastjänst för urbetsiv, arbeismiljö, milövård och naturskydd kallad ARAMIS. I denoa bas ingår inte bara litteratur som har

registrerats av de tre berörda organen utan j basen ingår också internatio-

nella arbetsorganisationens (MLO:s+ dutabas för arbetsmiljölitteratur samt

den stora databasen hos det amerikanska nationefla forskningsinstitutet för arbetsmiliöfrägor (NIOSH). Diskussioner pågår om anslutning av flera

såväl offentliga som privata databaser som är relevanta för miljösektorn. ARAMIS är ett bra exempel på hur man genom användande av ny teknik

på nationell basis kan skapa en stor informations- och kunskapskälla som

inte annars hade varit möjlig at få till ständ.

En arbetserupp under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för arbetmiljöfrågor har i mars 1985 lagt fram ett utredningsförslag om att inrätta en samnordisk dokumentationscentral för arbetsmiljö. Arbetsgrup-

pens rapport remissbehandlas f.n.

2.4 Datateknik och handikappades arbetsliv

Frågor som gäller datateknik och handikappades arbetsliv har uppmärksammats allt mer under senare år. Dataeffektutredningen konstaterade i

betänkandet Datorer och arbetslivets förändring att handikappades arbetsmarknad påverkas av datatekniken på flera sätt. Handikappade arbetar i

stor utsträckning inom områden med minskade personalbehov som en

följd av ökad datoranvändning, t.ex. kontorsarbete, lager, grafiskt arbete.

Samtidigt som arbetsuppgifter inom bl. a. dessa yrkesområden minskar i

omfattning öppnar datatekniken möjligheter till arbete inom nya områden,

t.ex. som programmerare för synskadade. Nya hjälpmedel utvecklas och kommer allt mer till användning. Det gäller bl. a. hjälpmedel, som antingen sammankopplas med en dator eller vars viktigaste beståndsdel utgörs av en dator.

Redan nu finns arbetsplatser, där datorer har försetts med utrustning för

syntetiskt tal, punkiskrift eller annan kringutrustning, som behövs för att

människor med olika slag av handikapp skall kunna använda dem. Inom bl.a. handikappinstitutet bedrivs utvecklingsarbete för att få fram nya och

förbättrade hjälpmedel som grundas på datatekniken. Exempel på goda

tekniska lösningar vad gäller handikappanpassning av arbetsplatser registreras i Verkstadsföreningens miljöbank. AMS och länsarbetsnämnderna

har anslutit sig till detta dokumentations- och informationssystem. Genom miljöbanken kan således tekniska lösningar spridas till arbetsförmedlare, företag, skyddskommittéer och andra intressenter. På samma sätt som andra arbetstagare påverkas handikappade när ny

teknik införs på en arbetsplats. Det är angeläget att man i dessa samman-

hang också beaktar hur tekniken skall kunna göras tillgänglig för handikap-

Prop. 198485: 2206 02

påde anställda, när man bedömer frågor rörande utrustning, arbetsovoanl- SaUON M. mn.

i samroanhancset kan även nämnas att skyddskommittcerna genom en nyligen hastutad idring av arbetsmiljölagen (prov. 1984/83:89. Sol 13 rskr 172) får som ia vecka för ett anpassnings- och rehabiltierints-

bet löna.

het av ekonomiskt stödja anskaffoine äv datorbaserade arbotshjälpmedel ät handikanrpade finns nu mom ramen för tionde huvudtitelns

anslag Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. För

budgetäret 198556 har föreslagits 140760 000kr. till anslagsposten Arbetshjälpmedel åt handikappade. Bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel och särskiida anordningar på arbetsplatsen kan lämnas med högst 50000 kr. per hjälpmedel resp. per handikappad person. Inom en av rege-

ringen fastställd ram för merkostnaden kan bidrag till arbetstekniska hjälp-

medel nu i särskilda fall lämnas med högre belopp än 50000kr. I 1985 års

budgetproposition föreslås att också bidrag till särskilda anordningar på

arbetsplatsen skall kunna lärmnas med högre belopp än 50000kr., om det finns särskilda skäl att lämna det högre bidraget. Riksdagen har beslutat

(AU 1984/85: 11, rskr 188) i enlighet med förslaget. Förutsättningar finns

således att förbättra handikappades möjligheter till arbete med hjälp av datorbaserade hjälpmedel eller annan sådan utrustning på arbetsplatsen. Samudigt finns emellertid olika slag av praktiska svårigheter.

Eftersom detta är ett nytt område där en snabb utveckling sker, har

tillräckligt expertkunnande ännu inte hunnit utvecklas. Hanteringen av

frågor rörande stöd till datorbaserade arbetshjälpmedel blir därför arbetsoch resurskrävande inom arbetsmarknadsverket. Kostnaderna för dessa

arbetshjälpmedel kan också uppgå till mycket höga belopp. Ett annat

problem är att avgränsa i vad mån utrustningen är ett handikapphjälpmedel

och i vilken omfattning anskaffningen är ett led i en normal rationalisering

på arbetsplatsen. Den snabba tekniska utvecklingen medför ett behov av att hitta smidigare former för att stödja anskaffning av datorer som ar-

betshjälpmedel åt handikappade. Som redan nämnts har regeringen tilldelat AMS 1,5 milj. kr. för att

genomföra ett projekt rörande teknikupphandling av mikrodatorer som

arbetshjälpmedel åt handikappade. Projektet genomförs i samarbete med bl.a. statskontoret, handikappinstitutet och styrelsen för teknisk utveckling (STU).

I detta sammanhang kan jag också erinra om att Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommitté för industripolitik i samarbete med Nordiska

nämnden för handikappfrågor studerar frågan om ett nordiskt samarbete

vad avser teknisk upphandling av datorbaserade handikapphjälpmedel.

20 105

Må ERA nr tale antiadetuv vad jag har anförts ssclsällnatag simi om arbetsmillö, arbetsorganisation och medinfytande vid användan- Ge av ny tekmk.

4 Kvinnor och teknik

Mänga traditionella kvinnoarbeten inom indusiri, service och på kontor löper risk att rattonaliseras bon elier få ett väsentligt annat innehål! genom

der snabba tekniska utvecklingen. Detta är en av huvudanledningarna till mitt förslag till ätgärdsprogram (prop. 1984/85: 130) för ati förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden som regeringen överlämnade tili riks-

dagen i mars I år.

Jag kommer i det följande att kortfattat redogöra för innehållet i propositionen.

4.1 Inledning

Utvecklingen under framför allt 1970-talet har inneburit att kvinnorna

definitivt befäst sin position på arbetsmarknaden. Fortfarande är dock kvinnors och mäns situation i arbetslivet mycket olika. Kvinnor och män

har olika långa arbetstider, arbetar i skilda branscher och inom skilda yrken. Denna uppdelning är särskilt påtaglig i ett internationellt perspektiv

där Sverige annars utmärks av en mycket hög kvinnlig förvärvsfrekvens.

En utveckling i riktning mot en mindre delad arbetsmarknad pågår dock.

Det finns emellertid en påtaglig risk att denna utveckling nu kan komma att

ske i en betydligt långsammare takt om inte särskilda åtgärder vidtas.

Ett skäl för denna bedömning är att datoriseringen inom arbetslivet innebär att många arbeten där kvinnor nu finns kommer att rationaliseras bort. Ett annat skäl är omstruktureringen av industrin som innebär ökade krav på inte minst teknisk utbildning av arbetskraften. Det senare kan

komma att ytterligare försvåra kvinnornas möjligheter att bryta in på

hittills mansdominerade yrkesområden.

4.2 10-miljonerskampanjen I kompletteringspropositionen våren 1983 (prop. 1982/83: 150, AU 30,

rskr 394) aviserades en kampanj i syfte att få industrin att tidigarelägga ett kommande rekryteringsbehov och att utbilda för kommande behov av

kvalificerad arbetskraft. För kampanjen anslogs 100 milj. kr. för budget-

året 1983/84. Av dessa medel avsattes 10 milj. kr. till en delkampanj för att

Prop, 1984/85: 221 106

öka kvinnornas intress arbete och vidarentbildning inom Indussin fden s.k. IÖ-mPjonerskampanien).

Delkampanien "Fler kvinnor till indusiim”” skulle vara ett led i en mer längsiktig strategi med målsättningen ant bredda kvinnornas urbetsmark-

n ac. och den skulle utformas så att möjligheter vavs utt sor lokal variatuvnsnkedom. Er referenserupp med företrädare för arbetsmarknadens parter svarade för uppliceningen av kampanten. Kampanjen har bedrivits i

projektform äver heja landet och har haft tre olika huvudinriktningar,

vämhgen Älgärder för att påverka Mickors utbildnings- och vrkesval. davanbiidning för kvinnor och rekryterings- och vidarcutbildningsåtgärder i arbotshivet.

Eftersom datoriseringen spelar så stor roll för kvinnors arbetsmarknad kom datateknik-frågorna in i flertalet projekt oavsett huvudinriktning. Il

t.ex. en del av de projekt som de tekniska högskolorna ledde för att

påverka flickors utbildnings- och yrkesval gavs utbildning resp. informa-

tion I data och teknik för flickor under helger och lov. Intresset för detta

var så stört av högskolorna fick dubblera sina insatser för att i någon mån klara efterfrågan. I datavtbildningsprojekten på industriarbetsplatser i Sandviken. Stwock-

holm och Umeå har kvinnor rekryterats genom uppsökande verksamhet till studiecirklar i datateknik. Många av kvinnorna arbetade skift. På några arbetsplatser har samtliga kvinnor deltagit i utbildningen. I ett par av

företagen har detta varit den mest omfattande satsningen på personalutbildning någonsin. Erfarenheterna från kampanjens datautbildningsprojekt har sedan utnyttjats i breddatautbildningen.

Andra datautbildningsprojekt har inneburit vidareutveckling av datastuge-verksamhet och internaiutbildning för invandrarkvinnor. Totalt har 1,3 milj. kr. satsats på datautbildningsprojekt. I utvärderingen av dessa projekti påpekar många kvinnor värdet av att utbildning inom vad som anses vara ett manligt ämne getts i rena kvinnogrupper. Den enkönade gruppen tycks många gånger ha varit en förutsättning för kvinnornas deltagande. Tillströmningen till datautbildningsprojekten har varit så stor att en viss brist på utbildade lärare gjort sig kännbar. Många datacirkeldel-

tagare har uttalat intresse för fortsatt darautbildning.

Även i rekryterings- och vidareutbildningsprojekten fanns inslag av da-

tautbildning. Projekten i denna del har visat en mycket stor bredd, från orienteringskurser till kvalificerad utbildning i elektroteknik och robottek-

nik.

Erfarenheterna från 10-miljonerskampanjen visar att datautbildningsprogram som är specialdestinerade till kvinnor många gånger är en förut-

sättning för att kvinnorna skall delta.

Mycket av den verksamhet som inleddes under kampanjen ingår nu som. en del i myndigheters och organisationers löpande arbete. Fortfarande finns emellertid utrymme för ett fortsatt projektarbete inom väsentliga områden från förskolan till alla nivåer i arbetslivet.

Prop. 1984/85: 220 107

4.3 HBataeffektutredningens förslag om kvinnornas arhetsmarknadssituation Dataeffektutredningen fick ecnom tlläegsdireitiv ar 19821 uppdrag att ki to studera Kvinnornas arb smarknedssituation I samband med datorisering. I avslutning härutt marbeuades en sekrewarater pport (Ds A 1983:9) konmorsautomation och kvinnors framtida arbetsmarknad. Utredningen har fonnit ati kvinnor. särskilt lågutbildade kvisnor med rutinarbersuppgifier inom såväl industrin som på kontoren. riskerar att

påverkas negativt av den omställnings- och unpassningsprocess som den

tekniska utvecklingen i kombination med den könsuppdelade arbetsmarknaden kan ge upphov ull under de kommande åren. Enligt utredningens

bedömning måste kvinnorna ges reecHa möjligheter att stärka sin arbets-

marknadssituation i samband med att ny teknik införs. Risken att bli arbetslös är annars påtaglig. Enligt ett räknecxempel av utredningen skulle

sålunda arbetslösheten till följd av datoriseringen kunna beröra uppåt

100000 kvinnor inom en period av tio—-femton är. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett särskilt åtgärdsprogram

utformas för att underlätta denna omställnings- och anpassningsprocess.

Inom ramen för detta program bör bl.a. beaktas vikten av att kvinnorna kan tillgodogöra sig de möjligheter som den nya tekniken skapar både till nya arbetstillfällen och ett rikare arbetsinnehåll.

Utredningen föreslår också att särskilda insatser görs inom t. ex. dataoch elektronikbranschen för att följa upp och förverkliga jämställdhetsav-

talen mellan arbetsmarknadens parter samt jämställdhetslagens bestäm-

melser om aktiva åtgärder för jämställdhet i arbetslivet.

Vidare understryks behovet av riktade insatser på datautbildningsområdet och andra områden i form av lokalt initierade och genomförda projekt i

samtliga län. Som exempel nämner utredningen datastugeprojekt, data-

läger, temadagar, tekniklaboratorium, teknikverkstad och pilotprojekt. Studieförbund, länsskolnämnder och länsarbetsnämnder nämns som lämp-

liga samarbetspartners och föreslås utnyttja de av utredningen föreslagna resurserna för regionala utvecklingsprogram. Slutligen menar utredningen att ett åtgärdsprogram bör innehålla insatser för forskning och utredning om kvinnors arbetsmarknad i samband med att ny teknik införs. En sådan forsknings- och utredningsverksamhet bör bl. a. omfatta områden som sysselsättning, arbetsuppgifter, arbetsor-

ganisation m.m.

Utredningen menar att åtgärdsprogrammet till en del skall kunna finansi-

eras med befintliga medel inom det ordinarie jämställdhetsarbetet samt av utredningen i andra avsnitt föreslagna resursförstärkningar. Behov av sär-

skilda medel bedöms dock föreligga för information till kvinnor om ny teknik och för lokal projektverksamhet. Utredningen föreslär att 4 milj. kr.

per år avsätts under en fvraårsperiod för genomförandet av åtgärdsprogrammet.

Prop, 9G4/85: 230 108

44 Förslagen i propositionen om kvinnorans villkor på arbetsmarknaden oneca föreslär jag ct äträrdsprogrem ur viker jue här vill

jcheter av på barnen erfarenheter och kuvskaner som på sikt kan bidra till av förändra det tradisonella Kkönsroflsmönstret. I statsbidraget ull des kommunala barnomsorgen har avsatts 30 milj. kr. per bödge är för !ohalt utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen.

Regeringen fördelar dessa medel. För att sumulera fickors och pojkars

intresse för teknik kommer ca 3,3 nu. kr. av dessa medel att avdelas för

projek: med inriktning på området teknik i förskolan.

| I årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 10 s. 154) har stätsrödei Göransson föreslagit att särskilda medel, 2.7 milj. kr., anvisas för teknikkurser för flickor i årskurs 8 och 9. Kurserna skall riktas till flickorna inför valet av gymnasielinje i syfte att påverka deras val av studieväg i gymnasieskolan och öka deras möjligheter att skaffa sig utbildning och

praktik inom andra delar av arbetsmarknaden än den traditionellt kvinn-

liga. Främst bör intresset för teknik stimuleras. I några kommuner har under de senaste åren, i regel med stöd av särskilda medel, anordnats teknikkurser och datakurser för flickor under

sommaren mellan årskurserna 8 och 9. Erfarenheterna från dessa kurser är

goda. Kurserna bör ingå som en del i den av mig förordade projektverk-

samheten för att underlätta flickornas val till tekniska utbildningar i gym-

nasieskolan. |

Jag har med tillfredsställelse noterat att en särskild arbetsgrupp för

jämställdhetsfrågor nyligen har inrättats vid skolöverstyrelsen. Arbets-

gruppens uppgift är att stödja skolornas jämställdhetsarbete och i första

hand att öka flickornas intresse för utbildningar inom den tekniskt-, natur-

vetenskapliga sektorn samt att stödja de flickor som söker otraditionella

utbildningar. För att förstärka insatserna för särskilt utsatta kvinnogrupper på arbetsmarknaden föreslås att särskilda projektmedel avsätts för insatser för

sådana kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade arbetsförhållanden i samband med att ny teknik införs. Särskild uppmärksamhet bör därvid riktas mot främst kontorsanställda kvinnor. I 1984 års kompletteringsproposition (prop. 1983/84: 150 bil. 4) föreslogs försöksverksamhet med breddatautbildning. Hittills har ca 60 2 av deltagarna i denna utbildning varit kvinnor. Grundutbildningen skall följas av en vidareutbildning. Det är angeläget att med uppmärksamhet följa könsfördelningen i denna vidareutbildning då tidigare erfarenheter visar att kvinnoandelen ofta minskar vid mer kvalificerad utbildning. Erfarenheterna från de dataprojekt som geromfördes av studieförbunden inom 10-miljonerskampanjen bör därvid tas tillvara och vidareutvecklas. De s.k. förnyelsefonderna, som föreslås bli inrättade i företagen (prop.

Frop. 1984/83: 220 i0u

mu

Vi, bÖr också omniun as räta sumfmanhang. Chefen för finans-

ariementet påpekar där att särskild uppmärksamhet bör riktas mot de

grupper som ofta inle kommer i fråga för personaiutbiidning, t.ex. kvin-

De regionala utvecklingstforderna bedriver en viktig informations- och wibiliningsverksamhet riktad tölsmå och medelstora företag. Ötbildnaingsbehöver för ite minst kvinnorna I dosa föreieg mouverar särskilda satsvingar bl.a. nom dataområdet. Inom ramen för 19- miljonerskampanier

emförde vissa utvecklingsfonder projekt som bör kunna ytterligare spridas och vidareutvecklas,

Som en det av åtsördsprogrammer kommer jämställdhetsombudsmannen att ges möjlighet au utföra åtgärdsinriktade branschstudier. Jämställdhetsombudsmannen har tidigare wtfört sådana, bl.a. inom bankväsendet

och bland leverantörer av datautrustning.

Ett uppdrag har också lämnats ull delegationen (A 1983:01) för jämställdhetsforskning (JÄMFO) att utarbeta ett forskningsprogram avseende kvinnornas villkor på arbetsmarknaden.

Totalt föreslås 15 milj. kr. anslås under budgetåret 1985/26 för projekt

med syfte att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om kvinnor och teknik.

6¶Nordiskt samarbete på dataområdet

I april 1984 antog Nordiska ministerrådet en handlingsplan på datateknologiområdet. Handlingsplanen kommer att bilda grundvalen för nordiskt datasamarbete under den närmaste femärsperioden.

I inledningsavsnittet understryks att syftet med handlingsplanen är att forma en nordisk samarbetspoliuk på dataområdet, inte en gemensam nordisk datapolitik.

Avsikten är att identifiera de områden som kan utvecklas gemensamt

med största fördelar för de enskilda länderna. Ett motiv för ett sådant

samarbete är att det är ekonomiskt och tekniskt krävande för ett enskilt land att genomföra en totalsatsning inom samtliga samhällssektorer. Det

ligger samordningsvinster i att koordinera forskningsinsatser och informationsutbytet mellan de nordiska länderna på detta område. Handlingsplanen ringar in sju huvudområden för det nordiska samarbe-

tet — industriell utveckling

Prop, [954/85: 220 1190

> dua och telekommunikatia - standardurdiseriag. I m.m.

DÅ JV = utbiddeiog och erundförskameg

falpoluk

— Öffentir örvalining

I stort seti är handhingsplanen upplagd som et brent ätgårdspr

Unger resp. huvudomrade uppdrar nordiska ministerrådet åt otika äm-

bersmannakomminter avi inieda resp. fullfölja redan påbörjad verksamhet inom skilda samhällssekiorer. Datasamarbetet finansieras huvudsakligen äver den allmänna budceten. S00000 NOK reserverades under är 1983. För år 1984 har ministerri iet anslagit 2 mul. NOK. Dessutom finansieras vissa åtgärder över kuhurbudgeten för projekt inom kultur- och utbildningsområdet.

Den i särklass största satsningen kommer under den närmaste femärspe-

rioden att utgöras av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprogram på dataområdet. I handlingsplanen anges att 100 milj. NOK skall avsättas

fr.o.m. år 1985 1 syfte att gc ekonomiskt stöd till datareknologiska försk-

nings- och utvecklingsprojekt, på sikt för att stödja nordisk industri. En

delfinansiering på minst 50 § från företag. forskningsinstitutioner m. m.

förutsätts. Nordiska Industrifonden och NORDFORSK (nordiskt samar-

betsorgan för tillämpad teknisk-vetenskaplig forskning) har fått i uppdrag

att utarbeta närmare riktlinjer för programmet.

I övrigt har Nordiska ministerrådet för år 1985 avsatt 6.4 milj. NOK för olika projekt inom de prioriterade samarbetsområdena.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta det av vad jag har anfört om nordiskt samarbete på dataomrä-

det.

Prop. 1984/85: 220 1!

Bila Ta [

Utdrag

INDUSTRTIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-04-06

Föredragande: statsrådet Peterson

Amanälan till proposition om datapolitik

1 Inledning

Datateknikens utveckling grundar sig främst på den utomordentligt

snabba utvecklingen av mikroelektroniken. Elektronikkomponenterna blir

ständigt billigare, kraftfullare och mer kompakta.

Datorernas värde ligger i att de snabbt bearbetar stora datamängder. Detta gäller inte bara siffror, utan i ökande grad annan typ av information som text. bilder, ljud och mätsignaler av allehanda slag. Datorer förekom-

mer inte heller enbart som separata apparater. Små s.k. processorer byggs in i allt flera slag av maskiner, instrument och fordon. Mer sofistikerade automatiska funktioner blir då möjliga. Samtidigt blir det allt vanhigare att datorer utnyttjas för att kommunicera med andra datorer. Detta underlättas av att telenäten utvecklas mot att i

ett och samma system överföra såväl tal. data som bild. Kostnaderna för överföring har visserligen inte sjunkit lika drastiskt som för bearbetningen, men runt om i världen görs nu kraftfulla insatser för att få fram radikalt

billigare överföringsteknik. Fiberoptik och sattelitkommunikation är två viktiga delar i dessa satsningar. Integreringen av datateknik och kommunikationsteknik har radikalt för-

ändrat våra möjligheter att lagra, bearbeta och sprida information. Denna utveckling gör det befogat att tala om en särskild informationsteknologi.

Informationsteknologiska produkter och system kommer till användning i en mängd sammanhang. Information kan lagras, hämtas fram och trans-

porteras över långa avstånd. Information från hela världen kan finnas tillgänglig vid samma terminal. I dag är tekniken viktig för informationsbehandling på kontor, banker, sjukhus etc. Den är en viktig del i vårt telekommunikationsnät. Den kan rationalisera rutinmässigt ingenjörsar-

bete vid konstruktion av elektronik, maskiner, byggnader etc. Sofistikerade system används för styrning och reglering av fordon, maskiner, produktionsprocesser och t.o.m. hela produkttionssystem. Den nya tekniken

finns i en mängd konsumentprodukter. Direkt säljs den i form av bl. a. TV,

iF

klockor, video, ev

i andra prodal

. winyrtrar fra a sina verksamheter havet av utländsk 0 kuvidsek amerikansk; tckok är DAr vari stor men i Sverige har nas ändå lyckats väl med av ini på tekniken på ct äng i. on förklaring till dette är att svensk imdustri arbeppor ntermionell köonturreas. Ena annan förklaring är den svenska fackföremnasrörelsens trudinonett posiuva inställmag utt nv tekuik. Nv skriv och nyr S vsten har i huvudsak kunnat byggas upp och genomföras I erkun mellan tekaiker och användare. rö verine har också skalfat sig en världsledande position vad gäller arbetssernas ergonomiska standard. 1 landet finns avancerade industrföre- Telekormmunikationsindustrin är bland de tedande på världsmarknaden.

Det totala produktionsvärdet inom svensk informationsteknologi var är

1983 22,9 miljarder kronor. Detta skall jämföras med sitfran för år 1982,

som var 18,4 miljarder kronor, dvs. en tillväxt med ca 25 9. För år 1982 visade handelsbalansen, inom detta område ett överskott med drygt en miljard kronor (införsel 13,320 miljarder kronor resp. utförsel 14.390 miljarder kronor).

Produktionen inom de olika produktsegmenten framgår av följande figur:

Prop. 1984/85: 220 3

Data över svensk elektronikindustri

Produktsegment Belopp, 1000 Mkr

: soo 78 9?

Datorer och | i kringutrustningar ]

Övriga utrustningar för kontorsautomation

Telekommunikation '

: | I

Övriga kommunikations-

utrustningar

Utrustningar för industriell automation

Medicinska produkter med stort elektronikinnehåll

Mikrokretsar

Andra komponenter

Konsumentelektronik Prod. 1982 LJ

Prod. 1983 LI införset 1982 Utförsel 1982

IL » Produktionsvärde 1982 !I I 18.400 Mkr 1983 a IL a | 22.900 Mkr - a — Tillväxttakt 25 4

» Införsel 1982 - Al il 13.320 Mkr + Utförsel 1982 Ca I ] 14.390 — Handelsbalans +1.070 Mkr

(INN : annen]

Ericsson, Teli, FFV Verksamheter inom Utlandsägda Mindre och medel-

andra svenska stor- företag (1.1.1984) stora självständiga

företag svenska företag

Källor: SCB industristatistik

Sigur I. Svensk informationsteknologiindustri åren 1982-1983.

8 Riksdagen 1984/85. 1 sand. Nr 220

Prop, 1984/$5: 220 itA

Den nyva tekniken får vuerligare kraft av störa utveck!inesinsatser i flertalet störa industriländer. Om Sverige också i franniden skall åra bästa

nytta av informauonsteknologin, måsta vi upprätthålla vär kompotens och inte tvingas bil passtvå mottagare av utländsk teknik. På vissa punkter bör

förhållandena förbättras. så au Sverige kan behålla möjligheten ati behärs ka den nya tekniken. Inom ev begränsat antal områden hi svensk forskning i klass med den Iniernationelia forsknir fronten. En frumskjuten position är nödvändig för av Sverige skall kunna delta i de: imernationella forskningsutbytet. För att närinesliv och samhället i övrigt skall kanna utnyttja den nva tekniken på bästa sätt krävs utvecklingsinsatser av sådan omfartning och bredd att samordnade insatser ofta är nödvändiga. I många länder har man dragit konsekvenserna av detta och startat stora program, där samverkan mellan olika aktörer är centrala moment. Av det jag nu sagt framgår avt utvecklingen inom informationsteknolo-

giområdet under det närmaste decenniet kommer att vara en av de viktigaste industripolitiska frågorna. Jag avser att i det följande redovisa de initiativ som har tagits, eller planeras, från regeringens sida inom industridepartementets verksamhetsområde inom informationsteknologiområdet.

2¶Nationellt mikroelektronikprogram (NMP)

Riksdagen beslöt i december 1984 att, efter förslag av regeringen, påbörja ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8. NU II, rskr 130). Regeringens proposition utgick från ett förslag som utarbetats av styrelsen för teknisk utveckling (STU), efter samråd med flera andra myndigheter och företag. Enligt riksdagens besiut är mikroelekironikprogrammet femårigt och indelat i fyra delprogram: 1. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Målinriktad forskning och 4. Industriell utveckling.

Delprogram 1. Utbildning har en begränsad målsäuning och syftar till att ge större möjligheter till anskaffning av kvalificerad utrustning för datorstödd konstruktion av integrerade kretsar. Därigenom kan nivån inom utbildningen höjas. I första hand har medlen fördelats till högskolor

och universitet via universitets- och högskoleämbetet (UHA). Vidare in-

rymmer delprogrammet förslag till speciella insatser för vidareutbildning och kunskapsspridning inom industrin vad gäller kretskonstruktion. Avsikten är bl. a. att små och medelstora företag snabbt skall kunna tillägna

sig den nya tekniken och att bereda gymnasielärare tillfälle till vidareut-

bildning inom området. Inom ramen för delprogram 2, Grundforskning håller en samordnad halvledarforskning på att byggas upp. Uppbyggnaden sker gradvis och

Prop. 1984/85: 220 VA

programmet syftar tll av möjliggöra vidgade insatser av svenska forskare

när det gäller viktiga problem inom halvledarforskningen. Därigenom stimuleras kunskapsutbytet med den internationella forskningen på området.

Härigenom kan nivån på forskningsutbildningen höjas och antalet förskarstuderande ökas. Vidare möjliggörs ett ökat kunskapsflöde tull de svenska

grupper som arbetar med halvledarfysikens tillämpningar i komponenter. kretsar och system. Detta väntas på sikt leda till en förstärkning av den

svenska elekironikindustrin. Till grund för satsningen ligger en rapport som har utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt av naturvetenskapliga foörsk-

ningsrådet (Upprustning av svensk halvledarforskving 1983-01-19).

Delprogram 3. Målinriktiad forskning avser att förstärka kunskaperna inom ny halvledarieknik vilka väntas bli av stort intresse för industrin

under senare delen av 1980-talet och under 1990-talet. Den nya tekniken omfattär bl.a. s.k. givare, optoelektronik, bildkomponenter, mikrovågs-

komponenter samt nya halvledarmatenal bl.a. galliumarsenid. Delpro-

grammet utgör en del av STU:s insatser på detta område. I delprogram 4. Industriell utveckling ingår f.n. åtta utvecklingsprojekt. Dessa skall. genom kollektivforskning och teknikupphandling i vid mening, stärka den inhemska förmågan att konstruera och producera kompo-

nenter, bl.a. kundanpassade kretsar. För genomförandet av delprogrammet har ett särskilt programråd tillskapats. I detta ingår cheferna för försvarets materielverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, televerket

och styrelsen för teknisk utveckling.

Mikroelektronikprogrammets finansiering framgår av följande tabell (milj. kr.):

Jag går nu över till att redovisa planerade åtgärder för att effektivisera

statens insatser inom informationsteknologiområdet.

3¶Nationellt informationsteknologiprogram

I december 1983 beslutade riksdagen att påbörja ett nationellt mikro-

elektronikprogram enligt förslag från regeringen (prop. 1983/84:8, NU 11,

rskr 130), i enlighet med vad jag nämnt i det föregående. I samband med

Prop. 1984/85: 220 6

dewua besiut uttalade riksdagen. att ett nationell informationsteknolog eram borde presenieras för riksdagen under budgotäre: 1984/85. Regeringen gav därför i juni 1984 vissa myndigheter och verk som är direkt berörda av informationsteknologin I uppdrag att utarbeta ev underlag tl oeti svenskt informationsteknologiprogram. Dessa var telverket. universitets- och högskoleämbetet. (UHÄ), forskningsrådsnämnden, humanistisk -samhällsvetenskapliga forskningsrådet, naturvetenskapliva forskningsrådet, delesationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, skolöverstyrelsen, arbetarskyddsstyvrelsen. arbetarskyddsfonden (AST, arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens indusiriverk. Vidare utarbetade överbefälhavaren med stöd från försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt ett sam- Jat underlag för det militära försvaret. STU, UHA och ASF fick i uppdrag att gemensamt samordna arbetet. Uppdraget siutfördes den 15 oktober 1984 och har därefter remissbehandlats.

Programundertaget innehåller i enlighet med direktiven en redovisning av pågaende och planerade insatser uppdelat i tre block. /. Mikroelektronik, 2. Systemteknik och 3. Informationsteknologins användning. Det

första blocket utgörs av det nattonella mikroelektronikprogrammet, vilket

jag tidigare redogjort för. Underlaget innehåller en genomgång av förut-

sättningar för framtida användning och utveckling av informationsteknolo-

gi I Sverige. Vidare har i ett särskilt avsnitt med särskilda synpunkter

frågor berörts om profilering vid landets högskolor. internationellt samar-

bete och förslag från vissa utredningar. I ett avslutande avsnitt görs en

samlad bedömning av områden med behov av ytterligare insatser. Jag har redovisat mina och övriga berörda statsråds ställningstaganden med anledning av dels riksdagens uttalande, dels programunderlag och dels remissbehandlingen i regeringens skrivelse om planerade åtgärder för

att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet (Skr 1984/85: 218).

Jag avser att i det följande sammanfatta den redovisning jag lämnade i nyss nämnda skrivelse. Det underlag som myndigheterna har utarbetat visar att det under bud-

getåret 1984/85 och 1985/86 har beslutats eller planerats insatser om ca 1,17 resp. 1.34 miljarder kronor för insatser inom utbildning, forskning och

utveckling inom informationsteknologiområdet. | Avsikten med regeringens uppdrag till myndigheterna var att inför det

fortsatta arbetet med utformandet av programmet, få en genomlysning av de insatser som redan i dag görs och av de insatser som har planerats för kommande år antingen genom tidigare beslut av statsmakterna eller genom myndigheternas interna prioriteringar. Inledningsvis vill jag mycket kort redogöra för de övergripande syn-

punkter som har lämnats av myndigheter, näringsliv och organisationer i samband med remissbehandlingen av underlaget.

Prop. 1984/85: 220 117

De finns en samstämmig syn att utvecklingen inom mformationstcknolegiområdet är av cenmral betydelse för hela sumhällsutvecklingen. Denna uppfattning framförs av företrädare för närmgslivet, fackliga intressen. täuktur, teciekommunikaiioner, miltären och totalförsvaret.

Alla instämmer i behovet av ett särskilt införmavionsteknologiprogram.

Dock bör vår profil vara något annorlunda än för de utländska program-

men. Vi hör inte ”kopiera” de utländska programmen. Sverige kan som ett

Jitet land, ei själv svara för en avancerad forskning inom alia viktiga

områden. Et svenskt program bör därför ha som utgångspunkt att värna om ett fritt informationsutbyte över gränserna. Samarbete med utländska

informationsteknologiprogram bör därför eftersträvas.

Enliet de flesta remissinstanserna utgör programunderlaget en ged beskrivning av läget i Sverige och en bra redogörelse för de insatser som görs

i dag från statsmakternas sida. Det betonas dock av flera att underlaget inte utgör ett färdigt program. Ett sådant bör utarbetas för att kunna påbörjas under budgetäret 1986/87.

De insatser som i dag görs från statsmakternas sida bedöms såsom

otillräckliga. Denna åsikt delas av så gott som alla. Av många förs vidare

fram att eventuella nytillskott till detta område bör kunna ske genom omfördelningar från andra områden. Det saknas dock konkreta förslag till sådana omfördelningar.

Så gott som alla önskar medverka i den fortsatta planeringen. Ericsson. Ingenjörsvetenskapsakademien och ASEA har föreslagit att en högnivåkommitté skall ullsättas för att utarbeta ett handlingsprogram.

Behoven av en utökad utbildningskapacitet betonas av alla. Åtgärder

efterlyses på alla nivåer. Från specialistutbildning inom civilingenjörsutbildningen till den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Vissa har ansett att endast specialistutbildningen bör ingå i ett informationsteknolo-

giprogram.

Det konstateras, av bl.a. överbefälhavaren. att behoven av FoU inom informationsteknologiområdet är likartade inom flera sektorer. Med anledning av detta efterlyses en samverkan över sektorsgränserna.

En högre grad av profilering av forskningen vid högskolorna förordas. RRV exempelvis anser att statsmakterna mer aktivt bör stödja vissa centra såsom elektronikcentrum i Kista.

Beroendet av utländsk teknologi berörs av många. Sverige bör ha en bättre handlingsberedskap för olika typer av krissituationer. För vissa strategiska komponenter och system bör vi minska beroendet.

Statsförvaltningen bör aktivt användas som ett informationsteknologiskt ”försöksfält”. RRV anser att medel bör frigöras genom att äldre datasystem avvecklas och medlen används för att utveckla nya system. Det framgår av remissbehandlingen att informationsteknologiområdet

kommer att ha stor betydelse för såväl de olika sektorerna inom staten som för svenskt näringsliv det kommande decenniet. Programunderlaget visar

Prop. 1954/85: 220 Zi

också att det redan i dag görs omfattande insatser från saten för att främja utvecklingen. Avalkten med remissbehandlingen av programunderlapet var att ec regeringen underlag för dels en bedömning om myndigheternas interna prioritering av informationsteknotogin är rimlig och anpassad ull behoven. dets om procramunderlager var heltäckande vad gäller redovisningen av statens insatser inom informationsteknologiområdet deis om balansen mellan blocken I programunderlaget är väl avvägd. Jag tvingas tyvärr konstutere att av dessa frågor gav remissbehandlingen endust underlag för att bedöma den andra. Progrumunderlaget utgör ett bra underlag för bedömning av de insatser som görs från statsmakternas sida för att fråmja en positiv utveckline inom informationsteknologiomrädet. I fråga om balansen mellan insatserna inom de olika blocken kan det konstateras att något underlag ej finns för att bedöma om denna är väl avvägd. Det finns dock ett entydigt stöd för att utbildningsområdet under de kommande åren bör prioriteras högt. Speciellt gäller detta högskoleutbildningen. I fråga om myndigheternas interna prioritering av området saknas underlag för att göra en bedömning.

Med utgångspunkt i programunderlaget och remissbehandlingen gjorde Jag I nyss nämnda skrivelse den bedömningen att det f.n. ej finns tillräckligt underlag för att omgående lägga fast ett informationsteknologiprogram. Med hänsyn till att såväl programunderlaget som remissbehandlingen lämnat ett antal centrala frågor obesvarade får arbetet med dessa drivas vidare inom regeringskanshet.

På elektronikkomponentområdet har Sveriges beroende av utlandet alltsedan halvledarteknologins genombrott varit mycket högt. Detta utgjorde under många år inte något större problem. Svenska systemleverantören hade på världsmarknaden tillgång till standardkomponenter varmed konkurrenskraftiga systemprodukter kunde konstrueras och tillverkas. I början på 1980-talet framstod allt tydligare att utvecklingen mot alltmer högintegrerade mikrokretsar tillsammans med de snabba framstegen på området datorstödd konstruktion, skulle leda till at för speciella ändamål! ”skräddarsydda” (kundanpassade) komponenter skulle möjliggöra effektivare systemlösningar. Stora system skulle kunna realiseras i ett fåtal mikrokretsar på så sätt att systemlösningen konstruerades direkt in i dessa kretsar. Med andra ord skulle systemkonstruktionen till stor del bestå av konstruktion av kundanpassade mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle till stor del bestå av tillverkning av mikrokretsar. Mot bakgrund av dessa utvecklingstendenser och mot bakgrund av vår relativt sett mycket blygsamma inhemska mikrokretstillverkning samt de embargotendenser som började framträda beträffande högteknologi, framstod det som mycket angeläget. att snarast vidta kraftfulla åtgärder på mikroelektronikområdet för att söka förhindra att vår framtida systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet, som jag nyligen redogjort för, framstod således som en nödvändig strategisk satsning.

Prop. 1984/85: 220 H9

När det gäller statens insatser för forskning och ieknisk utveckling inom övriga delar av informationsteknologiområdet är läget något annorlunda. Svensk inivstris frömste möjligheter inom informatlonsteknologiområdet ligger enligt min mening inom systemteknik och användningen av informationsteknologi inom andra näringsgrenar. Vi har inom dessa omräden i dag en internationell sett bättre ställning. Deia innebär att vi har längre tid för

ait planera åtgärderna än som sted till buds för mikroclektronikprogram-

met.

Jag har i nyss nämnda skrivelse förordar att ett handlingsprogram bör utformas för budgetåren 1986/87—1989/00. Det första av de fyra åren bör därvid betraktas som upptakten till ett treårigt program. Planeringen för

detta treåriga program sammanfaller därigenom med planeringen inom det

forskningspolitiska området i stort.

Ett särskilt handlingsprogram inom informationsteknologiområdet kräver att frågan betraktas I ett större perspektiv än inom vissa myndigheter

eftersom behoven inom olika sektorer inom staten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivets behov. Jag finner det därför angeläget

att olika aktörer i industri och offentlig sektor aktivt söker identifiera

behov av insatser av gemensamt intresse och samverkar vid dessas genomförande. Detta för att hushålla med våra begränsade resurser för forskning

och utveckling.

Inom staten är det ett flertal sektorer som kommer att medverka i

utarbetande och genomförande av handlingsprogrammet bl. a. försvars-

makten, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet.

arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöorganen, vissa industripolitiska

organ samt ansvariga myndigheter för införande av informationsteknologi i

den civila statsförvaltningen.

Jag övergår nu till att redovisa vissa förslag som har lämnats i samband med data- och elektronikkommitténs slutbetänkande.

4¶Data- och elektronikkommittén, m. m.

Data- och elektronikkommittén (DEK) har haft i uppgift att utreda datateknikens och elektronikens betydelse för näringslivets utveckling och att i den mån det befunnits lämpligt föreslå åtgärder för att underlätta teknikens användning. Kommittén har bedrivit arbetet i etapper med lö-

pande avrapportering. DEK har i tre sammanhang lagt fram förslag till nya

statliga åtgärder. I betänkandet (SOU 1981: 59) Datateknik i industripro-

duktionen föreslogs bl.a. att staten tillsammans med institutet för verk-

stadsteknisk forskning (IVF) skulle bygga ut fem tekniska utvecklingscen-

tra i anslutning till tekniska högskolor. Sådana har sedermera inrättats i Linköping och Luleå. IVF:s verksamhet i Stockholm och Göteborg har

delvis liknande karaktär. I rapporten (Ds I 1983:6) Teknikspridningspro-

Prop. 1984/85: 220 120

eram för industrirobotar och datorstödd produktivonsteknik föreslog DEK ett antal ätgärder för tekmikspeidning av industrirobotar I anslutning till ett internationellt symposium om robotar I oktober 1984, I rapporten (Ds I 1983: 271 Förslag till åtgärder avseende flexibla ullverkningssystem (PM 1) Ingenjörsutbildning för industriarbetare (PM 25 föreslog DER åtgärder för att främja utveckling av flexibla ullverkningssystem. Förslaget har lett till beslut om ett särskilt program vid statens industriverk (prop. 1983/84: 12: 7.

s. 139, NU 42, rskr 379). -

DEK har i sit slutbetänkande (SOU 1984: 51) Datateknik och industriell förnvelse lämnat en översiktlig beskrivning av datateknikens betydelse för industriföretagen under 1980-talet. Det som presenteras härrör i huvudsak från sådant utredningsmauterial som DEK rapporterat utförligare i tidigare publikationer. Betänkandet innehåller därutöver DEK:s överväganden i fråga om industripoliukens roll i summanhanget.

I slutbetänkandet framhålls att svensk industri internationellt sett ligger långt framme när det gäller datateknikens användning. Detta gäller trots att Sveriges industriproduktion totalt sett har stagnerat under hela perioden 1975 till 1982. Den volymmässiga stagnationen under dessa år var mycket mera markerad i Sverige än i andra industriländer, men ändå tycks Sverige ha hävdat sig bra just när. det gäller användningen av datateknik. DEK bedömer att datateknikens spridning kommer att fortsätta i samma takt som hittills under resten av 1980-talet. Den fortsatta spridningen förutses bl.a. komma att innebära alltmera långtgående samordning av olika slags datorstyrda maskiner och en successiv integration av informationssystemen för olika delar av ett företags verksamhet.

DEK diskuterar bl. a. behovet av åtgärder för att främja datateknikens spridning i industrin. DEK konstaterar att företagen själva måsta fatta de avgörande besluten om vilken teknik som skall användas. Statens uppgift är bl.a. att medverka till att den industriella miljön blir gynnsam för förnyelse. DEK understryker också ytterligare betydelsen av att det finns goda möjligheter till teoretisk vidareutbildning som passar personer som är verksamma inom industrin. Kraven på teoretisk utbildning ökar kraftigt för många olika befattningar. De korta kurser som f.n. ordnas av åtskilliga företag, studieorganisationer m. fl. är i många fall otillräckliga.

DEK tar också upp frågan om det finns motiv för att vidta betydligt kraftigare årgärder än hittills för att främja användningen av datateknik. Detta har aktualiserats bl. a. av det faktum att flera andra länder har infört

omfattande statliga subventioner för direkta investeringar i vissa slag av

maskiner, t. ex. industrirobotar.

DEK föreslår inte något sådant system för Sveriges del. Kommittén bedömer att svensk industri även i fortsättningen kommer att ha god förmåga att utan den typen av subventioner tillgodogöra sig tekniska landvinningar. .

Slutligen tar DEK upp frågan om samordning av datafrågor i industripo-

Prop. 1984/85: 220 121

jitiken och vad det finns för instnuvonelia förutsäuningar för en effekuv industripolitik på detta området. Statens tndustriverk (SIND) och styretsen för teknisk utveckling bör enligt DEN i ökad utsträckning samverka när det gäller att bedöma utvecklingen och eventuella behov av åtgärder när det gäller datufrågor i industripohtiken.

DEK:s slutbetänkande har remissbehandlats. Remissinstanserna delar i ull väsentligt DEK:s bedömningar. En sammanställning av remissvaren bör fogas till protokollet ull detta ärende som underbilaga 1.

Föredragandens överväganden

Som jag nyss har redogjort för, har en rad statliga åteärder vidtagits för att underlätta användningen av ny teknik. Varken i DEK:s slutbetänkande eller i remissvaren har några krav på ytterligare direkta statliga ätgärder framförts. Även jag delar uppfattningen att det i första hand ankommer på företagen att avgöra på vilket sätt och i vilken takt ny teknik skall utnyttjas. Jag är inte beredd att f.n. förorda några ytterligare insatser av detta slag utöver de som redan har beslutats eller föreslagits. Jug återkommer strax till vissa regionalpolitiska åtgärder för teknikspridning.

Några remissinstanser pekar på att DEK huvudsakligen behandlat verkstadsindustrin och att de vidtagna åtgärderna främst har inriktats på den. Jag vill i det sammanhanget peka på betydelsen av den kollektiva forskningen, som — när det gäller produktionsteknik — i betydande utsträckning arbetar med datateknikens utnyttjande 1 produktionen. Den kollektiva forskningen täcker in i stort sett hela industrin.

I samband med STU:s treårsprogram för budgetåren 1984/85—1986/87 (prop. 1983/84: 107. NU 45, rskr 407) har beslut fattats om igångsättning under budgetåret 1984/85 av verksamhet inom insatsområdet Flexibel automatiserad montering.

Liksom flera remissinstanser anser jag att utbildningsfrågorna är av stor betydelse när det gäller spridningen av ny teknik.

Jag vill därvid peka på verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU). SIFU omsätter ca 80 milj. kr. per år, varav en mindre del finansieras genom statsbidrag. SIFU:s elektronikavdelning bedriver fortbildning genom korta praktiska kurser inom olika ämnen med anknytning till elektronik och datateknik. SIFU kan också tillhandhålla företagsanpassad utbildning och viss konsultverksamhet inom området. Jag vill i detta sammanhang erinra om att de förnyelsefonder som riksdagen beslutat om (prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108) bl.a. kan användas för att finansiera utbildning som förbättrar de anställdas möjligheter att utföra arbetsuppgifter I företaget.

Jag vill också nämna SIND:s och de regionala utvecklingsfondernas insatser för att främja utnyttjandet av ny teknik bland de små och medelstora företagen. BI. a. kommer under år 1985 att påbörjas ett teknikspridningsprogram som omfattar bl. a. marknadsorientering av produktionen,

Prop. 1954/85: 220 122

stöd till fexibla tillverkningssvstem, utbyggnad av s.k. CAD/CAM-centra samt ny teknik inom sågverk och snickerindustri.

Utnyttjandet av data och etektromik i produktionen växer snabbt. För att bedöma behover: av ytterligare statliga åtgärder krävs en fortlöpande införmation om bl. a. vilka resurser som företagen satsar och vilka resultat som uppnås. Jar avser att i anna: sammanhang återkomma tll regeringen med förslag om hur en sådan införmationsinsamling och analvs bör ske.

Jag vill i anslutning till detta avsnitt något redogöra för de iniuiaviv regeringen har tagit. eller avser att ta, I fråga om teknikspridning som ett regionaulpolitiskt medel.

Utvecklingen inom informationsicknologiområder har även uppmärksammats inom ramen för regionalpolitiken. I den regionalpolitiska utredningens betänkande (SOU 1984:74) uppmärksammades de brister och speciella problem som försvårar teknikspridningsprocessen i de regionalpolitiskt prioriterade områdena.

I den proposition (1984/85: 115) om regional utveckling och utlämning som regeringen nyligen förelagt riksdagen har jag lämnat förslag till olika åtgärder för att åstadkomma en ökad kunskaps- och teknikspridning. I syfte att stärka högskolebaserad forskning och utveckling i Norrland föreslår jag att medel avsätts för satsningar på bioteknik vid universitetet i Umeå, datateknik vid högskolan i Luleå och rymdteknik i Kiruna. Vidare förslås att särskilda medel ställs till regeringens förfogande från anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. för stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Den föreslagna förstärkningen av ovannämnda anslag innebär också att länsstyrelserna tillförs ökade resurser som kan användas till olika teknikspridningsproiekt.

I nämnda proposition aviseras att jag kommer att föreslå regeringen att länsstyrelserna får i uppdrag att genomföra ett regionalt programarbete inom data- och elektronikområdet. Detta. har sitt ursprung i dataeffektutredningens förslag om att regionala utvecklingsprogram för data- och elektronikområdet bör utarbetas i länen. Utredningen menar att regionalt baserade insatser är ett effektivt medel för att få till stånd en god teknikanvändning. Denna uppfattning styrks av erfarenheterna från de regionala FoU-råd och forskningsstiftelser som på senare år växt fram, ofta i anslutning till de mindre högskolorna. De nya samverkansorganen har bidragit till ett förbättrat kontaktnät och effektivare former av informationsutbyte och kunskapsöverföring mellan företag och utbildningssektorn. I flera fall har dessa organ i sin tur medverkat till att teknikcentra i olika former skapats. Länsstyrelserna har bl. a. genom sina medel för regionala utvecklingsinsatser spelat en aktiv roll i dessa regionala aktiviteter.

Regionala utvecklingsprogram bör passa väl in i de regionala teknikspridningsaktiviteter som jag kortfattat här redogjort för. Enligt min mening föreligger behov av ett visst program- och samordningsarbete efter-

Prop, 198485: 220 125

söm utvecklingen går snabot och många akuviteter pacår som ber aktörer. Vidare bör oo somardnad process komme igång I saniutliga an.

foden regionalpoliuska btonostionen aviseras också ett uppdrag LI

INT) STU. UFA och 50 att följa de olika regtonata verksamheterna med

teknik och kunskapsspodaine till små och medelsiora företag. san att ta

initativ tll samverkan och informationsutbyre mellan pruoiekt i olika regio-

ner. De cemra!as myndicheternas främsta roll inom regionalpoltiker bör

vara samordning, rådsvoince och informationsöverföring som komplemen

1ill det decentraliserade beslutsfattandet. De nyss nämnda myndigheterna kan bidra med kompeiens inom resp. sakområde och dels ge länen bistånd i pågående verksamhet och i prograrsarbetet, dels ge regeringen en sarnlad bild av de regionala teknikspridningsaktiviieterna.

5¶Dataeffektutredningen

Dataeffektutredningens. DEU (A 1978:05), slutbetänkande (SOU

1984: 20) Datorer och arbetslivets förändringar innehåller två förslag om

tidigare inte har behandlats av regeringen. Jag anhåller nu att få ta upp dessa.

Centrum för administrativ datautveckling

Det första förslaget rör inrättandet av ett centrum för administrativ

datautveckling. Verksamheten för centrat bör enligt DEU vara indelat i tre områden: forskning, industriellt utvecklingsarbete och användarfrämjande

åtgärder. from områdena forskning och industriellt utvecklingsarbete bör följande arbetsområden väljas:

— spridning av forskningsresultat — industriell anpassning av forskningsresultat — utveckling och modifiering av programvara — utveckling och modifiering av systemutvecklingsmetoder och modeller — utveckling och modifiering av metoder för utvärdering av datateknik — standardiseringsarbete —- teknikbevakning

Som skäl för förslaget att inrätta ett centrum för administrativ datautveckling anger DEU att de mindre företagen ofta saknar egen kompetens

på dataområdet och blir därför starkt beroende av datorleverantörers och datakonsulters information och kompetens. De mindre företagens kompe-

tensbrist kan göra det svårt för dem att välja mellan olika leverantörserbjudanden. Den programvara som erbjuds är ofta tillverkad utanför landets gränser och tillfredsställer inte alltid arbetsorganisatoriska, arbetsmiljömässiga och ergonomiska krav.

Förslaget har remissbehandlats. Flertalet bland de som yttrat sig är negativa till inrättande av ett centrum för administrativ datautveckling.

Prop. 1984/85: 220 124

Riksrevistonsverke: exempelvis anser att skälen li att mrätts ot ceptrom är otillräckliga. STUV anser att de mindre företagens dataanvändning bör frärnvas och förbättras men anser av dessa mål är möjliga att fä inom ramen för befintliga och planorade verksamheter och program. Sictskontoret har en likartad uppfattning. Riksdaraförbunder anser ie av tillräckliga MOS angivits för av inrätta ett centrum. De övriga som har avstyrkt är stötisvuska cenmmalbyrån,. linssverelserna i Väsimanlends, Gävleborgs, Västerbotiens lär. utvecklingsfonderna i Mabnröhus och Västerbottens län. Svenska arbersgivarföreningen. SIND och Centralorganisauionen

SACOISR.

Enligt daiadelegarionens mening hinns det starka skäl ull att i en utred-

ning pröva behovet av ett sådant centrum men med en nägot bredare verksamhet än vad DEU har föreslagit. TCO ser förslaget som ett steg i rätt nikining. LÖ anser att förslaget bör kunna realiseras genom ombildning

av Svenska Institutet för systemutveckling (SISU). Övriga som har till- - styrkt är skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Västernorrlands län. utvecklingsfonden i Västmanlands län, expertgruppen för forskning om regional

utveckling, televerket och Fredrika-Bremer förbundet. årbetarskyddsfonden vill inte definitivt avvisa tanken på inrättandet av ett centrum men påpekar att på nuvarande stadium synes dock finnas så många oklarheter

att beslut härom bör anstå. Landstingsförbundet anser att förslaget är alltför löst skisserat för att ge underlag för ett ställningstagande.

Föredragandens överväganden

Det nystartade Svenska institutet för systemutveckling, SISU, genom-

för ett kollektivt forskningsprogram finansierat av STU och Intressentföreningen för svensk informationssystemutveckling, allt enligt ett meHan de tre parterna ingånget avtal. Programmets tre viktigaste delar utgörs av: — Människa/maskininteraktion, databaskonstruktion, informattonssys-

tem, flöden i kontorsmiljö och konferenssystem. Målet är praktisk me-

todik för analys och utveckling av informationssystem i kontorsmiljö. — Målproblem och analys av verksamhet, beslutskrav och konsekvenser.

Målet är att i prototyp ta fram ett avancerat datorbaserat verktyg för att hantera all den information som samlas in och bearbetas i tidiga faser av

systemutveckling. .

— Administration av datorbaserad information. Målet är att för datamodellering ta fram ett enhetligt språk, en praktiskt orienterad metod och

handbok samt en prototyp för datorstöd.

Tillkomsten av SISU innebär att delar av det centrum för administrativ datautveckling som föreslås av DEU kan förverkligas. I den nu igångsatta

verksamheten vid SISU finns dock ännu ej inriktningen mot mindre före-

tag och de användarfrämjande åtgärder som utredningen föreslår. SISU:s program berör också intressen inom försvarssektorn.

Eftersom jag anser att SISU uppfyller stora delar av de intentioner som

Urop. 1984/85: 220 jäs

Järv bakom DET: förslag är ae inte beredd atv förorda ett inrättande av ett centrum för administrativ datautveckling. Jac ansluter nig därmed till mioritetenr av de som viral sig om förslaget och delar exempelvis riks-

revisionsverkeis uppfattning att skälen år oullräckliga. Jag är medveten om att den inriktaing mot små- och medelstora företag. som utredningsförskacet innebär, ute till alla deltar är uppfyllt genom tillskapandet av SISU

men jag anser att STU här har en uppgift utt verka för att de små- och medelstora företagens behöv tllgodoses.

Program för stinudans av svensk svstemurveekling

En onnat av de förslag som redovisats av dataeffektunredningen rör ett

särskilt program för sumulans av svensk systemutveckling.

Utredningen hänvisar till att teknikens utformning bör stå I samklang

med verksamhetens och de anställdas behov för att uppnå en god total

effekuvitet. Utvecklingsarbetets genomförande påverkas enligt utredningen i hög grad av den systemutvecklingsmodell som följs, dvs. den modell eller idealbild som beskriver hur själva utvecklingsarbetet bör gå till.

Enligt förslaget innehåller programmet dels eu FoU-program för framtagning av bra systemutvecklingsmodeller och dels medel för stöd till

systemutveckling.

Kostnaderna för programmet beräknas för FoU-verksaumheten till 10

milj. kr. för en femårsperiod och ca 10 milj. kr. för en treårsperiod för stöd till systemutveckling. Dessa medel bör enligt utredningen finansieras inom befintliga ramar från arbetarskyddsfonden och STU.

Innan jag går in på mina överväganden vill jag redovisa vad remissinstanserna ansett om detta förslag.

Bland de som yttrat sig finns det bland de flesta en positiv inställning till

förslaget i stort. Till dessa hör riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån, statskontoret, datadelegationen, statens arbetsmil- Jjönåmnd, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden. länsstyrelserna i Malmöhus län och Västerbottens län, utvecklingsfonden i Malmöhus län, TCO. televerket, försvarets materielverk, LO, Sveriges arbetsledarförbund. Kommunförbundet, Centralorganisationen SACOISR och Landstingsförhundet. Riksrevistonsverket anser att förslaget bör samordnas med informationsteknologiprogrammet.

STU ställer sig negativ till förslaget om det skall finaniseras inom befint-

liga ramar, eftersom det i så fall sker på bekostnad av annan angelägen

forskning. Även STU anser att det bör samordnas med informationsteknologiprogrammet. Svenska arbetsgivarföreningen betonar de risker som är

förknippade med standardisering av systemutvecklingsmodeller. Statens industriverk och Utvecklingsfonden i Västerbottens län avstyrker.

Prop. 1984/85: 220 126

Föredräagandens överväganden

För nin del vili jag framhålla att fav delar utredröngens eppfattning at

de: är viket at: utformniegen av tekniken bör stå i samkleng med verk-

samheten och de anställdas behov. Därför är det rimhet att stor omsore

ulämpas vid väl av systemurvecklingsmodell. Efiersom der före

programmet, Ätminstone delvis sammanfaller med SSU, som jag nyligen

redovisude, och cftersom programförslag och remissbehandling skedde nan SISU ullskapades anser jag att ett eventuellt program för svstemutveckling bör uigå från de imsatser som redan görs inom område:. Frågan

om ett särskilt svstemut vecklingsprogram bör därför ses i ett brett informaätionsteknolvegiskti sammanhang, lämpligen i samband med ett handlings-

program inom informationsteknolociomrädet, som jag tidigare redovisat planeringen av. Min uppfattning överensstämmer därmed med riksrevisionsverkets och STU:s. Jag går nu över till att redovisa nationellt och internationellt arbete inom standardiseringsområdet, med anknytning till dataområdet.

6¶Standardisering inom data- och teleområdet

Utformning av standard bedrivs traditionellt i sektoriella organ, vart och

ett ansvarigt för sitt teknikområde. I detta sammanhang är data-, el- och teleområdena av speciellt intresse. Standardisering bedrivs vidare på glo-

bal, europeisk och nationell nivå. Härtill kommer att de nordiska länderna i stor utsträckning samverkar på nordisk nivå. Berörda organ är främst:

International Organization for standardization (ISO), International Electrotechnical Commission (1EC), International Telegraph and Telephone Consultive Committee (CCITT), European Committee for Standardization (CEN), European Committee for Electrotechnical Standardization (CEN- ELEC), European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT), Internordisk standardisering (INSTA). Nordiska samar-

betet på telekommunikationsområdet (NORDTEL)J, Standardiseringpskom-

missionen i Sverige (SIS), Svenska elektriska Kommissionen (SEK) samt televerket. Ansvarsfördelningen framgår av följande tabell:

data el tele globalt ISO IEC CCITT europeiskt CEN CENELEC CEPT nordiskt INSTA INSTA NORDTEL nationellt SIS SER televerket

Standardiseringen omfattar såväl maskin- som programvara.

Karakteristiskt för de senaste åren är att den tekniska utvecklingen gätt raskt framåt, samt att gränslinjerna mellan de olika tekniksektorerna blir

27 Prop. 1984/85: 220

alltmer utsuddad. Detta har lett till ei alltmera komplicerat mönster av sumverkan mellan de olika sektorerna. I Svoriec tgger det sekiorielta

En betydelsefull fakior i utvecklingen + Europa är att de Europeiska Goemenskaperna, EG, som ett led sin försknings- och industripotitik tagit

initindv tll au driva på standardiseringsarbetet på dawa- och teleområdena.

Industan mom EG har härvid varit pådrivande, Sälunda rvms standardise-

ringsinitiativ inom EG:s databehandlings-, informationsteknologi- och te-

ickommunikationsprogram. Syftet är au riva ned nationella barriärer och därmed öka industrins konkurrenskraft på en hårdnande internationell

marknad. Initativen syftar inte enbart till standardiserina utan även till

ökat samarbete beträffande provning och s.k. cerufiering. Åtgärderna har

därigenom bäde ett industripolitiskt och ett handelspolitiskt syfte för att skapa en enhetlig marknad. EG:s åtgärder kan ställa övriga europeiska länder inom EFTA vid sidan

om utveklingen och ansträngningar görs därför att öka EFTA-ländernas

inflytande på utvecklingen. Möjligheter till detta erbjuds eftersom EG

primärt syftar till att driva på arbetet inom CEN/CENELEC och CEPT, organ där även EFTA-länderna har säte.

Eftersom Sverige både har en betydande data- och teleindustri och intar en framskjuten plats när det gäller teletjänster och utnyttjande av datateknik inom offentlig och privat sektor är det pågående arbetet av stor vikt för svensk del.

Denna utveckling torde ställa krav på ökat engagemang av de svenska

standardiseringsorganen t det internationella arbetet. Vidare torde krävas

en fortlöpande anpassning av nationella bestämmelser för provning och certifiering i syfte att öka den internationella harmoniseringen.

Viktigt för svensk del är emellertid att arbetet på europeisk nivå sker i största möjliga samklang med arbetet på global nivå så att inte en onödig

polarisering uppstår till förfång för den totala utvecklingen.

7¶JAS-projektet

Utveckling och anskaffning av ett flygplansystem som JAS 39 Gripen innebär också satsningar på ny teknologi med en mängd nya applikationer för datorsystem och datorutrustningar inom flygplansystemet. Dessutom tillkommer behov av nya satsningar inom försvaret för system som sam-

verkar med flygplansystemet, säsom t.ex. stridsledningssystem, kommu-

nikation samt bas- och underhållssystem.

De resurser som satsas inom dessa informationsteknologiska områden innebär även att en väsentlig del av dessa kommer att gå till datorutveckling och datoranskaftning, vid sidan av JAS-projektet inom försvarets ram.

Prop. 1984/85: 220 DE

Framför allt bör här framhållas behovet av datorkapacitet för det s.k. striisystemet. som kommer ztt bli aktuellt för upphandling under slutet av

1980: turet samt 1990-talet. Vissa svstemtekniska studier har redan påbörjäts. JAS-flygplanet kommer att innehålla åtta viktigare datoriserade del-

system med tre kategorier datorer. som alla samarbetar. För ait reducera kosmaderna för utveckling och underhåll av datorsystemens programvara har Cito standardiserat datasystemkoncept. SDS 80, utvecklats. Denna dutorutveckling. omfattande såväl maskin som programvara samt metodik och kvalitet har. som ett led i Industrigruppen JAS (1G JAS) utfästelser om att bl.a. medverka tilj teknikspridning från JAS-projektet, presenterats för

svenska myndigheter och industri.

Detta skedde i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien och STU

på en s.k. temadag vid Chalmers Tekniska högskola. Yuerligare tre teknikspridningsdagar med informationsteknologisk anknytning har redan genomförts, nämligen avseende CAD/CAM-teknik, reglersystem och om

beräkningar på superdatorer vid de tekniska högskolorna i Stockholm,

Lund resp. Linköning. | Intressant i detta sammanhang är att Ericsson Radio Systems (ERA) till

industridepartementet har inkommit med en ansökan om medel till ett civilt teknikupphandlingsprojekt där JAS-projektets datorkoncept

(SDS 80) skall utgöra stommen : ett avioniksystem för framtida civila flygplanprojekt. I projektet deltar förutom ERA även Scandinavian Air-

lines System, Saab-Scania AB och luftfartsverket. Utöver de nämnda informationsteknologiska aktiviteterna har ERA utfäst sig att senast år 1987 sysselsätta vardera 50 personer vid två nya mjukvaruhus i sysselsättningssvaga regioner. Ett av dessa skulle lokaliseras till Norrbotten. ERA har efier överenskommelse med chefen för industridepartementet startat tre mjukvaruhus i dels Luleå, dels Skellefteå och dels Karlstad. Vid de två sistnämnda skall senast under år 1987 vardera sysselsättas minst 25 personer. Tillsammans vid de tre enheterna

har redan drygt 100 personer anställts.

Genom de utfästelser som gjorts av 1G JAS olika utländska underleve-

rantörer om industriell samverkan med svensk industri finns företag med omfattande informationsteknologiskt kunnande. Inom ramen för dessa

utfästelser har även projekt med informationsteknologiskt innehåll kommit

till stånd. | | Jag övergår nu till att något beröra ett annat område med högt informationsteknologiskt innehåll, rymdområdet.

8 Rymdverksamhet

Svensk Rymdverksamhet bedrivs såväl nationellt som internationellt.

I den nationella rymdverksamheten dominerar Tele-X projektet som

Prop. 1984/85: 220 129

evfar till uppsändande av en experimentell satellit för direkt-TV och data/video överdöring. Den närmare utformningen av experimenten äåter-

al definiera. Projektet bodrivs i samarbete imed Norge och ull viss del

Lit annat stor: nationellt verksamhetsområde är härranalys som omfattur säväl datamoöttsgning i Kiruna från amerikanska satelliter som avancered detioriserad bildbehandling av dessa data. Det senare området har tack vare rvmdsatsningen kraftigt utveckhus i Sverige.

PÅ det internationella planei dominerar deltagandet i det europeiska iSA-samarbetet (Curopean space Agency) som lett till det numera operativa samarbete inom Eutelsat och omfattar vidareutveckling på telesatellit-

idet. Vidare är sedan 20 är ESA ledande i Europa när det gäller införande och utveckling av system för datoriserad informationssökning.

9 Internationellt samarbete

Många av de frågor som aktualiseras av informationsteknulogins (IT) utveckling och användning har en internationell karaktär. Detta ställer krav på ett aktivt internationellt samarbete för att främja utvecklingen och lösa de problem som kan uppstå.

I det följande tas i första hand upp mutltilateralt internationellt samarbete inom Norden. OECD och EG. Detta skall ses som en redovisning av det mer formaliserade samarbete som Sverige deltar i/alternativt söker delta i inom IT-området. Därutöver förekommer ett stort internationellt utbyte beträffande FoU på olika nivåer, bl.a. med Amerikas Förenta Stater. Uppmärksammade svenska forskningsavsnitt härvidlag är reglerteknik, bildbehandling och datalogi.

Nordiskt samarbete

Nordiska ministerrådet antog den 10 april 1984 den nordiska handlingsplanen på datateknologiområdet (NU 1984: 1). I handlingsplanen har ministerrådet — med beaktande av Nordiska rådets synpunkter på ministerrädsförslaget — formulerat ramarna för en nordisk samarbetspolitik på dataområdet. Handlingsplanen skall - under fem är fr. o. m. 1985 — vara ett instrument, för att få fram lämpliga nordiska samarbetsprojekt inom sammanlagt sju prioriterade områden. Det är samarbetsministrarna och ställföreträdarkommittén som har det övergripande samordningsansvaret för handlingsplanen. Det löpande arbetet med att förverkliga dess intentioner bedrivs i tre huvudsakliga block; — Industriell forskning och utveckling — Utbildning och grundläggande forskning

— Övriga prioriterade områden

Ansvaret för det konkreta arbetet med att förverkliga handlingsplanens 9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

Prop. 1984/85: 220 130

tntentoner inom dessa tre block vilar på olika organ. Det är Nordisk industrifond som. tillsammans med NORDFÖRSK. har fått uppdraget att — under ämbetsmannakomrmiuén för industripoliuik — driva delprogrammer för stöd ull industriell forskning och utveckling.

Den s.k. DAKU-gruppen (Styringsgruppen för nordisk samarbejde om datateknologi indenfor kulturområdet) och kultursekretariatet i Köpenhamn svarar för huvuddelen av samarbetet inom områdena utbildning och grundläggande forskning. Här spelar också Nordiska forskningspolitiska rädet en betydelsefull roll.

et löpande arbetet administreras inom de övriga prioriterade områdena — under ministerrådets ställföreträdarkommitté — av ett rädgivande utskott i datafrågor.

I handlingsplanen har ministerrådet förklarat sig berett att under en femårsperiod satsa i storleksordningen 100 milj. norska kr. (NOK) på ett särskilt program för stöd till industriell forskning och utveckling. För det första året (1985) hade ministerrådet indikativt avsatt 20 milj. NOK. Genom senare beslut har ministerrådet anslagit 15 milj. NOK till programmet, medan 5 milj. NOK avses bli använda för att starta arbetet med industriministrarnas principprogram om teknisk FoU- samarbete.

I enlighet med handlingsplanen har ansvariga samarbetsorgan inom industrisektorn under hösten 1984 lämnat ett underlag för ministerrådets beslut om närmare riktlinjer för programmet. Sådana riktlinjer har godkänts av industriministrarna den 8 oktober 1984 och fastställts av samar- . betsministrarna den 27 november 1984.

Det bör framhållas att de medel som ministerrådet siktar på att satsa under hela femårsperioden inte utgör mer än 392 av den sammanlagda nationella offentliga insatsen på området enbart under 1985. Härav följer att medlen inte kan räcka till för något väsentligt fristående nordiskt utvecklingsarbete. Däremot kan den nordiska satsningen skapa samverkan mellan nationella program och därigenom bidra till bättre resursutnyttjande och i vissa fall möjliggöra gemensamt deltagande i större internatio- : nella program.

Målen för delblocket industriell forskning och utveckling är: — det skall bidra till att höja kompetensnivån och konkurrenskraften i

nordisk industri; programmet skall vända sig främst till elektronik- och

dataindustrin men även annan industri, som tillämpar avancerad elek-

tronik- och datateknologi i sina system och produkter skall kunna om-

fattas av programmet; — det skall i första hand utgå från pågående och planerade nationella

program; genom insatser med nordiska medel skall man sträva till att

relevanta delar av dessa program genomförs i nordisk samverkan; i

andra hand skall programmet kunna inrymma kompletterande insatser, — det skall bilda grund för ett mer långsiktigt nordiskt industriellt samarbe-

te.

samt! av NÖORDFÖRSK och Nordisk industrifond. För detta avbeie fans en planesneserupp med representanter för nationcha organ. Arbetet skall ske i sumräd med företrädare för ctektronik- och datamdustrin. EX programförsta avscegd: år 1985 skall läggas fram för Nordiska ämbetsman-

nakommitltén för industripolitik snarast efter årsskiftet 1984-1985.

Det andra blocket. utbildning och grundläggande forskning. har udigare i dag redovisats av chefen för utbildningsdepaniemeotet.

Bet wredje blocket, övriga prioriterade områden, omfattar följande prioriterade områden:

— Byggsektorn — Teknikupphandling (utvecklingskontrakt) — Data- och telekommunikationer — Standardisering: handelsprocedurer; lagstiftning

— Arbetslive & Arbetsmarknad, sysselsättning, yrkesutbildning m. m.

2 Arbetsmiljö och medbestämmande

O Regionalpolitik — Den sociala sektorn inkl. hjälpmedel för handikappade

— Den offentliga förvaltningen.

Arbetet med dessa områden följs och samordnas, som nämnas tidigare.

av Nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté, som bistås av det

rådgivande utskottet i datafrågor. För olika ändamål inom dessa områden har ministerrådet under år 1984 avsatt sammanlagt 2 milj. NOK. Motsvarande belopp för år 1985 är 6,4 milj. NOK. Dessa resurser, som också skall täcka behovet av sekretariats-

resurser, måste anses som mycket begränsade i relation till behoven. De är i första hand avsedda som en stimulans till att starta samarbetsprojekt, som successivt kan övergå i fastare former med huvudsaklig finansiering

från andra källor än den gemensamma nordiska budgeten.

OECD

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har

såsom medlemmar länderna i Västereuropa, Amerikas Förenta Stater, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland samt EG. OECD är därför ett för

Sverige vitalt forum för frågor om informationsteknologins (IT) utveckling

och användning. IT-området behandlas huvudsaklingen inom direktoratet för teknik. vetenskap och industri. Detta direktorat omfattar tre för ITområdet relevanta kommittér nämligen, Industrikommittén (Industry Committee), Kommittén för vetenskap och teknik (Committee for Scientific and Technological Policy, CSTP) och Data-policy kommittén (Commit-

tee for Information Computer and Communications Policy, ICCP). Industrikommittén ägnar bl.a. uppmärksamhet åt industripolitiska

Prop. 1984/85: 220 . 132

aspekter och har genomfört studier av robotanvändning, telekommunikationsutrustvingsindustirin. rvmdindustrn samt halvledarindustrin.

Vetcnskaps- och teknikkomminén, CSTP. var upp olika aspekter på FoU-politik. Forskning och teknikutveckling inom IT-området kommer ul mer I fokus för de analvser som görs i kommittén.

Handel med högieknoluogiprodukter, anpassning av forskningssystem

och sociala effekter av ny teknologi är exempel på studieområden. ICCP-kommitren har ett bredare mandat och dess arbete omfattar eKonomiska, juridiska och sociala aspekter på dataområdet. I ICCP:s arbete

ingår policyfrägor rörande bt. a. telekommunikationstjänster. datatjänster, dataflöden över gränserna, statistik på dataomrädet. mjukvarufrågor, integrilet, juridiska frågor (bl.a. upphovsrätt). sårbarhet, ekonomiska och sociala effekter av informationsteknologin.

Direkwratets arbete på IT-området har koppling till andra kommittéer inom OECD som arbetar med 1. ex. arbetsmarknadsutbildnings- och han-

deisfrågor. Vidare hålls kontinuerligt kontakter på olika nivåer med arbete

som pågår i andra internationella fora t. ex. inom FN:s olika organ, Euro-

parådet samt organisationer på teleområdet. ICCP-arbetet har resulterat i två internationella policy dokument inom

dataområdet. År 1980 antog OECD:s råd riktlinjer för medlemsstaternas

skydd av den personliga integriteten. Riktlinjerna avser att garantera ett visst gemensamt minimiskydd för medborgarna i OECD-länderna. Vidare antog ministerrådsmötet i april 1985 en deklaration om dataflöde över gränserna, som utgör en del i OECD:s fortgående ansträngningar att främja

frihandel, industriell och ekonomisk utveckling samt att motarbeta protektionistiska tendenser. Sverige har aktivt medverkat i utarbetandet av dessa

två dokument.

De Europeiska Gemenskaperna, EG har sedan en tid initierat strategier och program med syfte att utveckla industri, vetenskap och teknik i med- Jemsländerna. Motivet är att stärka konkurrenskraften visavi USA och

Japan. På informationsteknologiområdet föreligger flera olika, komplette-

rande program. |

Det resursmässigt största programmet är ESPRIT, European Strategic Programme for Research and Development in Infomration Technology.

Initiativet kom ursprungligen från 12 ledande data- och elektronikföretag inom EG. Ca 10 miljarder kronor är den beräknade totala kostnaden för perioden 1984—88. De prioriterade områdena är mikroelektronik, avance-

rad informationsbehandling, programvaruteknik, kontorsautomation och

datorstödda produktionssystem.

ESPRIT avser s.k. ”precompetilive”, dvs. en konkurrensneutral,

forskning och utveckling som bedrivs i samarbete mellan institutioner och/eller företag från minst två medlemsländer per projekt. Stor vikt läggs i

programformuleringen vid möjligheterna att utnyttja de olika nationella IT-programmen som komplement.

ww tad

Prop. 1YR4/85: 220

Sverige har änne inte välkomnats at: delta, irots fors protekuförslag från

svenska företas.

Datebehandäing är ev anna EG-procram söm inerkaas på standardise-

ring, upphandhag och forskmingssamarhbete, inom bi. e. aruficiell intolli

s- och datakommunikationsonuädena.

Till en del samorönas insatserna beträffande davabehanding med COST-

samarbetet. I COST, European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research. delar EG-länderna tillsammans med mo andra curopeiska länder inkl. Sverige. Förmmom databehandling är teleteknik ett stort samarbetsområde inom COST (ett tiotal projekt). Sverige deltar via tcleverket, Stockolms datamaskincentral m. fl. + dessa program. Eurone: är ett av EG iniverat datanät för informationsförsörjning. Sveri-

ge är sedan år 1982 anslutet till detta nät, vilket ger användare i Sverige

tillgång till mer än 300 databaser + Europa och europeiska användare tillgång tili databaser i Sverige. Euronet kommer inom en nära framtid att

försvinna som ett separat nät och i stället ersättas av teleadministrationens allmänna datanät. som nu växer fram i Europa. EG:s framtida arbete kommer därefter att koncentreras på utvecklingen av informationsförsörjningen i Europa. Ansträngningarna görs f.n. att associera Sverige även

framgent i detta arbete.

10 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av den redovisninng jag lämnat om vissa datafrågor inom

industridepartementets verksamhetsområde.

Prop. 1984/85: 220 134

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Datateknik och industriel! förnyelse (SOU 1984: 51)

Vid remissbehandling av data- och elektronikkommitténs (DEK, I 1978:04) slutbetänkande, ”Datateknik och industriell förnvelse” har vuranden avgetts av universiters- och högskoleämbetret CUHA) — som bifogar

viranden från tekniska högskolan i Stockholm (KHT), universiieven i

Uppsala, Linköping och Lund och högskolan i Luleå —. skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), televerket, statens industiriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU). länsstyrelsen i Malmöhus län — som bifogat yttrande från Skånes Handelskammare-, länsstyrelsen i

Norrbottens län — som bifogat yttranden från Norrlandsfonden, högskolan

i Luleå och utvecklingsfonder i Norbottens län-, datadelegationen, statskontoret. Svenska arbetsgivuareföreningen (SAF). Sveriges Industriförbund (SD), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens central

organisation (TCO). Ceniralorganisationen SACOISR — som bifogat ytt-

randen från DIK-förbundet, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och Sve-

riges Psykologförbund —, Sveriges hantverks- och industriorganisation --

Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Saab-Scania AB, Statsföretag AB — som bifogat yttrande från Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU) — och Sveriges Arbetsledareför-

bund (SALF). . Sammanställningen är indelad i ett avsnitt med yttranden från företag

och affärsverk, ett med yttranden från organisationer och ett med yttranden från myndigheter. Slutligen redovisas synpunkter från de remissinstanser som yttrat sig över avsnittet S::.mordning av datafrågor i industripo-

litiken i DEK:s slutbetänkande.

1. Synpunkter från företag och affärsverk

Telefonaktiebolaget LM Ericsson konstaterar att under de sex år DEK arbetat har verkligheten förändrats. liksom somliga av de begrepp som DEK har rört sig med. Detta gäller bl.a. inverkan på produktsortimentet,

produktutvecklingsfilosofin, produktionsmedien och produktionsstyrning-

en. Ericsson anser att ett basteknologiskt vetande liksom allmän forskar-

och ingenjörskompetens måste tillhandahållas av samhället. Åtgärder som är angelägna är bl. a. modernisering av tekniska läroplaner, omprofilering av somliga professurer, högre kvalitet och större kapacitet i högskoleundervisningen, intensifiering av fortbildning och vidareutbildning av ingen-

jörer, intensifiering av forskningen inom sådana områden som halvledar-

teknik, datalogi och optoelektronik, förbättring av forskarnas villkor, ökat

informationsutbyte med omvärlden, omprofilering av vissa branschinstitu-

tad Få

Proan. 1084/85:2

Höper. avby serving av den koöllekuva forskningen med stalsstöd.

ökad kompetens hos upphandtare av pv ieknik. översyn av de uffärsdri-

ens Iadustrirod och äterbeioning av deras sambä! sisnytioroll.

ikten av SyEten-

SöabhSeania anser att bo sunni läsning om duateknikens ställning I Sverige och av dess stora betydelse för framtiden. Boliect K Ai erar dock ali utredningen koncentrerat sie på datateknikens puvdetse fast oiektronikens betydelse är ändå siörre. Det nattoneia

mikrockekironikprogrammet täcker endast en mindre del av området och berör ej elektroniken som funktionssystem. Saab-Scania framhåller att närineslivets stora bekymmer är den bristande tillgången på civilingenjörer med god kompetens inom området och att det är bekymmersamt att forskarbecåvningar ej i större utsträckning stånnar kvar i forskarkarnären.

Saab-Scania anser vidare att initativ för att öka vårt samarbete i Europa bör komma från statsmakternas sida. Det är vidare viktigt att rationalisera verksamheten beträffande programvaruproduktuon. Forskningen inom

detta område bör kraftigt öka inom universitetet och högskolor. vilket i

huvudsak bör bekostas av statliga medel. Den internationella marknads-

föringen bör förbättras. Saab-Scania ställer sluthgen frågan om vära tek-

nisk-vetenskapliga attachéerna kan göra en större insats.

Statsföretag har inhämtat yttrande från Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU) som anser att det finns skäl att närmare överväga de synpunkter

som förs fram i en reservation till utredningen där det framhålls avt utred-

ningen helt koncentrerat intresset till datorstyrda maskiner i verkstadspro-

duktionen. Man har inte fullföljt arbetet inom processindustrin och har inie

gjort några analyser vad gäller behov av insatser inom en rad olika industri-

områden eller grenar av näringslivet i övrigt. Vidare anses att staten bör dela risktagandet med industrin för pilotprojekt avseende nya teknikgenerationer, SU biträder utredningens förslag om statligt stöd till strategiska investeringar av s.k. demonstrationskaraktär. Vidare anser SU att det inte bör vara något hinder att ge stöd till en demonstrationsanläggning, som drivs av ett enskilt företag.

Beträffande programvaruindustrins betydelse för den industriella kon-

kurrenskraften anser SU att programvaruforskningen i vårt land i ökad

utsträckning bör integreras med industriella system. En sådan integration

kan lämpligen förberedas genom ökat stöd till programvaruprojekt vid tekniska högskoleinsututioner, som forskar och undervisar om industriella

system.

SU vill vidare framhålla vikten av tillgång på kvalificerade civilingenjö-

rer samt av vidareutbildning av äldre ingenjörer, främst genom ett utbud av

s.k. enstaka kurser utanför arbetstiden. SU anser slutligen att det skulle vara önskvärt att de tekniska högskolorna forskade och undervisade mer

om administration av förnyelseprocesser och produktutveckling.

Prop. 1984/85: 220 136

Televerker anser an den grundläggande och långsiktiga forskningen inom området bör bedrivas vid umversiter och högskolor med stöd från såväl industrin som stäreo. berörda sektoransvarige myndigheter sanu industrin måste emellertid ha möjbehet ati påverka planeringen. Eu hjälpmedel för at nå eena erfarenheter, fråms: för liten och medeistör industri, vore en kort tids lån av exempelvis persondatorer mod från fall GR fall lämpligt otystda program. En sådan utlåning skulle hjälpa företagen över tröskeln fram mot den egna erfarenheten av att handskas med datorer utan att behöva riskera kapital. Teicverket anser det vara väsentligt att staten genom olika stimulansåtgärder premierar företagens risktagande när det gäller att göra strategiska investeringar I syfte att hepa i frontlinjen vid etablerande av ny teknik.

2. Synpunkter från organisationer SHIO-Familjeföretagen anser att det för att stimulera industriell förnyelse och införandet av datateknik är nödvändigt att vitalisera marknadsekonemins drivkrafter genom att stärka incitamenten för arbete och investeringar. Organisationen vill därmed instämma i det särskilda yttrande som avgivits av ledamoten i kommittén Gunnar Du Rietz. SHIO-Familjeföretagen anser vidare att en sänkning av bolagsskatten bör kombineras med kompletterande åtgärder riktade till enskilda firmor och handelsbolag. Sveriges Industriförbund (SP instämmer starkt i DEK:s slutsats att ökad utbildning på olika nivåer är av avgörande betydelse för att svensk industri skall kunna behålla sin framskjutna position i den internationeHa konkurrensen. Av resursskäl bör utbildning för arbetsuppgiften prioniteras när det gäller den företagsvisa utbildningen och i övrigt den högre tekniskt naturvetenskapliga utbildningen kraftigt förstärkas för att avhjälpa den akuta teknikerbristen. SI instärnmer i DEK:s ståndpunkt att det inte finns anledning att införa ytterligare statligt stöd till investeringar i ny teknik. Ett ytterligare tillskott till den redan rika floran av statliga subventioner till näringslivet skulle här inte bara vara onödigt utan också kunna vara olyckligt med tarke på den godtycklighet som ofta, enligt förbundets uppfattning. gäller vid val av stödobjekt. SI vill i detta sammanhang tillstyrka DEK:s förslag att SIND, "STU och industrifonden ges i uppdrag att utvärdera sina olika stöd till ny verkstadsteknik. ST vill slutligen peka på de ogynnsamma effekterna av beskattningen i Sverige. Den försvagning av incitamenten att investera i ny teknik resp. för individer att investera i högre utbildning som beskattningen medför är enligt förbundets uppfattning en allt viktigare och i vissa avseenden redan akut industripolitisk fråga. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) instämmer helt i det yttrande som avlämnats av Sveriges Industriförbund. SAF anser i likhet med DEK

Pron. 1984/85: 220 [37

al: svensk industri visat en internationellt sett god förmårs av ttgodogöra

sir datateknik och andra produktionstekniska landvinningar. Deua är er utveckling som kommit ull stånd genom marknadseckonomn och inie 2csöm industonohuska åtcärder. Som DEK anger är detaleknikens egna fördelar argument nor för av företagen skall utnyttja den.

i likhet med vad ledamoten Gunnar Du Rietz framhåller i stit särskilda

vurande ull slutbetvänkander anser SAF atv det är avgörande för den ickniska och ckonomiska utvecklingen i företagen att staten vidtar ätgärder för att vitalisera marknadsekonomin och skapar en industriell miljö

som är gyansam för ullväxt och förnvelse. Skattesystemotrs starkt negativa effekter på investeringar och tillväxt är här huvudproblemet.

Landsorganiationen i Sverige (LO) stöder i stort de framiagda förslagen. LÖ har emellertid vissa kriuska synpunkter. främst ifråga om omfattninger av samhällets stöd tili utveckling inom data- och elcktronikområdet. beträffande utbildning och möjligheter till fackligt inflytande.

LO anser att samhällets satsningar f.n. i hög grad bör inriktas på att få

till stånd programvarutillverkning inom landet. DEK hbeivser problemet men ger inga förslag till lösningar. |

LO anser att bl.a. frågan om samhällets stöd för tillverkning av programvara bör behandlas i en särskild proposition inom data- och etektro-

nikområdet. I propositionen skulle vidare prövas en del av DEK:s tidigare

framlagda förslag, som ännu ej genomförts.

Enligt LO:s uppfattning är också teknikupphandling, ifråga om såväl

hård- som mjukvara, från staten, kommuner och landsting. eu mycket

betydelsefullt instrument som borde utnyttjas bättre för att främja den

tekniska utvecklingen inom landet.

Ur facklig synvinkel! är utbildningen inom området en annan central fråga. F.n. är det särskilt angeläget att i sin helhet genomföra den planerade breddutbildning för korttidsutbildade för vilken en försöksverksamhet nu påbörjats. Även för LO:s medlemmar är det vidare en angelägen åtgärd att häva den bristsituation som i dag räder beträffande ingenjörer på olika nivåer. LO stöder DEK:s förslag om att ge dem med yrkeserfarevhet inom området möjlighet till ingenjörsutbildning, men vill peka på att teoretisk preparandutbildning kan behövas för att ge LO-grupper med kort utbild-

ning en chans till teknisk utbildning. Det är vidare LO:s uppfattning att ett fackligt medinflytande på olika nivåer är av värde för den tekniska utvecklingen. Användningen av datateknik på arbetsplatserna får inte innebära en ökad styrning och kontroll av

individen. För att minska utnyttjandet av individkontroll i arbetet bör en översyn av datalagen och dess tillämpning snarast genomföras. Genom

möjligheter till utbildning bör också fackföreningsrörelsens förutsättningar att påverka införande och utformning av datateknik på arbetsplatserna förstärkas. Ekonomiska resurser bör därför tillföras fackföreningsrörelsen.

av ps cumhället. sb ökad misträcksing mäste också fockföreningsröretsen kuninatt landet. Imse minst är : Föll het elier doivis är samhätistin :exempeivis verksaraheten möra STU och kobekiuvforsknings- LÖV anser också a ati teknisk FoU ökad omfauning mäste bidra : arbeisinifö och arbetsinnehåli. jästemäsnens cenmträtorganisation COPCO histärmmer i DEK:s starka betoring av utbiidomagcns betydelse, Det är därför nödvändigt att i högre erad än htulls få ull stånd en samordning mellan industripeliGik och utbildniogspolitk. TCO anser att DEK borde ägrat större intresse ät denna fråga och utarbetar konkreta förslag ull hur en bättre samordning skulle kunsra skapas. En krafug satsning på utbildningsinsatser är också angelägen av fördelningspolitiska skäl. Utbildning om den nva tekniken måste ges en

bredare spridning så att alla kan förstå tekniken och för au göra det möjligt

för olika yrkesgrupper att kommunicera. TCO anser att DEK förbisett

aspekten att även av regionalpoliuska skäl är ökade insatser på utbild-

pingsområdet nödvändiga. TCO anser att tvåårig teknisk och ekonomisk

högskoleutbildning bör finnas i varje län. TCO anser vidare att utbildningsbehoven inom området ny teknik är av sädan omfattning och av sådan bredd att statsmakterna måste ta eu övergripande ansvar. Bristen på lärare och utrustning för utbildning inom

dataområdet är betydande. För att klara utbildningsmålen är det därför

nödvändigt att tillskapa resurser för vidare- och fortbildning av de lärare

som skall handha utbildningen. Vidare anser TCO au oiika former för samverkan mellan arbetsplatser och utbildningsanordnare utvecklas för att tillgodose behovet av modern utrustning för datautbildning. TCO förutsätter att regeringen ställer sig positiv till ökade satsningar inom SIFU när det

gäller utbildning på dataområdet.

En viktig slutsats av kommitténs redovisning är au system- och programutveckling i framtiden blir allt viktigare. Kommittén anser dock att

Sverige på detta område inte har hängt med i den internationella utvecklingen. TCO delar kommitténs uppfattning att den svenska industripoliti-

ken av tradition är alltför hårdvaruinriktad. Det kommer bl. a. till uttryck i

det s.k. nationella mikroelektronikprogrammet. TCO anser att STU vid den fortsatta framtagningen av informationstek-

nologiprogrammet bör utforma ett brett program för system- och program-

utveckling. Bl.a. bör ett särskilt ramprogram för kontorsinformationssy-

stem utarbetas. Ramprogrammet bör kunna leda fram till att resurser

avsätts för experiment på myndigheter och företag för att utveckla exem-

pelvis nya systemutvecklingsmodeller och programvara som underlättar

för direktanvändarna att anpassa och utveckla programmen. För att få till stånd en snabb och bred spridning av den nya tekniken

Prop, 1984/85: 220 i tad se

räcker det inte att utveckla bra maskiner och program. TCO är mot jen bakgrunden mycket posiuv till det teknikspridningsproiekt som SIND just hur påbörjat. SIND och STU bör enhgt TCO:s uppfatining pröva lämpliga former för att bygga ut en fungerande rädstvningsfrunktion för ny teknik.

Ep effektiv väg att sprida ny teknik är genom demonstrationsanläsgningar. TCO delar kommitténs uppfattning ar dei är vikigt att staten ekono-

miski stödjer strategiska investeringar av demonstrationskaraktär. TCO

delar den uppfattning som ledamöterna Frejhagen och Lindebro har i en

reservation fill kommitiéns betänkande ati stöd ska kunna utgå till företag

som kan och vill utveckla programvara med svenska föriecken. Kunskaps-

utveckling och programutveckling bör vara centrala områden för samhälls-

stöd. Kommittén borde här enligt TCO:s uppfattning ägnat större kraft ät

att finna åtgärder för avt få till stånd en posniv utveckling av de anställdas

kompetens och för att öka tillgången på bra verklyg — programvara som

underbygger och fördjupar de anställdas yrkeskunskaper. Centralorganisationen SACOISR hänvisar till yttranden från DIK-för-

bundet, Sveriges Civilingenjörsförbund och Sveriges Psykologförbund.

DIK-förbundet (DIK-Dokumentation. information, kultur) anser att

DEK:s syn på vikten av integrering av informationssystem inom ctt företags verksamhet, konstruktion, tillverkning och administration även bör

kunna spridas till den offentliga sektorn och tillämpas t.ex. inom en kommun. DIK-förbundet anser att DEK ganska ensidigt inriktat sig på utbildningen av tekniker och ingenjörer. DIK-förbundet vill här erinra om

att behovet av kunniga informatörer är stort för att åstadkomma den integration av olika system som DEK förordar.

Sveriges Civilingenjörsförbund ansluter sig i stort till vad DEK anför men vill påpeka att om svensk industris förmåga till anpassbarhet framöver skall kunna bibehållas krävs att industrins behov av civilingenjörer kan

täckas. Det bör beaktas att en ökning av civilingenjörsutbildningen nödvändiggör en motsvarande ökning av högskoleforskningen. Förbundet an-

ser slutligen att ekonomiska åtgärder för att stimulera företag att ta i bruk

ny teknik bör vara generella och att marknadsmässigt konforma åtgärder eftersträvas.

Sveriges Psykologförbund anser att det tekniskt-ekonomiska perspektivet i DEK :s betänkande betonas på ett olyckligt sätt. Det är också beklag-

ligt att kommitténs slutrapport i så överväldigande grad inriktas på verkstadsproduktion och i synnerhet då på de rent produktionstekniska aspek-

terna. Förbundet saknar dessutom resonemang som gäller andra yrkesgrupper än de tekniskt inriktade.

Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) anser att datorteknikens möjlig-

heter att skapa ett effektivare samhälle och näringsliv måste tillvaratas. En

rad positiva effekter kan förväntas genom införande av ny teknik såsom

högre produktivitet, ökad export och ökade marknadsandelar.

Till de negativa effekterna hör en minskad sysselsättningsgrad som

Proan, FOSAM/NE: 220 140

kommer ati bero på införandet : iv bonmoörsard kommer at: anslutas ul produktivoer form av datorstödda köomorstYänsteg. produkbroaskonptroli. prodakvuoasuppfölnineg. bud fee hustikoop- Hngen mollan oy produktionstekailk och ny kormorsturustaioe kan mycket störa produktivketsvinster förutses. SALT :s uvpfattirine är att dette kommer att innebära en svysselsätningsminskning såväl inom iodustrin som nom Hänstesektorerna.

Tyvärr har införande av ny teknik redan i många fål inneburit on härd central styrning av tillverkningsprocessen. Inom muhinattonela företag finns det giobala styrsystem. som begränsar arbetsledarens och därmed även den enskilde arbetarens möjligheter att påverka arbetet. SALF:s krav på den nya tekniken är att den skali medföra decentraliserade arbetsorganisationer, mer stimulerande arbetsuppgifter, färre tunga, monötona och farliga arbetsmoment.

SALF anser att dei krävs en övergripande analvs av utbildningsbehovet med prioritering av olika gruppers behov för att åstadkomma en snabbare spridning av datatekniken. Huvudansvaret för datautbildningen måste bä- . ras av arbetsgivaren och stödjas av samhället. Den snabba utvecklingen medför att mindre företag har svårt att erbjuda en tillfredsställande utbildning. Samhället måste därför lämna ekonomiskt eller annat stöd till de mindre företagens utbildning.

3. Synpunkter från myndigheter

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) konstaterar att DEK:s utredning ger en god belysning och bedömning av datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling. UHÄ vill även betona högskolans roll för att tillgodose behovet av kunskapsuppbyggnad och — spridning på olika nivåer inom området. UHÄ har berett universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå tillfälle att yttra sig.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) konstaterar med viss förvåning ätt den i och för sig mycket betydelsefulla verkstadsindustrin nästan helt fått dominera DEK:s slutbetänkande. KTH vill betona att i synnerhet FOU på programvaruområdet måste förstärkas kraftigt för att uppnå en nödvändig balans mellan kompetensen på detta område och den som är under uppbyggnad på maskinvaruområdet. I samband härmed vill KTH påpeka att en viktig uppgift, som inte framkommit i betänkandet, är att konkretisera det ofta abstrakta och svårfattliga innehållet i den nya tekniken, dvs. att underlätta för operatörspersonal och andra att få inblick i vad som pågår i ett system.

DEK lägger enligt KTH en alltför stor tonvikt vid behovet av renodlad datalogisk kompetensuppbyggnad — via utbildning och forskning — och bortser i alltför hög grad från de minst lika viktiga aspekterna som gäller för motsvarande uppbyggnad av användarnas kompetens.

Prop. 1984/85: 220 141

Uppsala universiter instämmer i bedömningen att behov föreligger av satsning inom hela informationsteknologiomrädet.

EK betonar på flera ställen i betänkandet berydelsen av kunskapsuppbyvgcnad. Detta gäller såväl utvecklingen av ny tekmk som spridningen av iekniskt kunnande. Uppsala upiverstet instämmer hel i kommitténs bedömning i detta avseende, och vill särskilt understryka betvdelsen av en god teoretisk grund för eu område som data- och elektronikområdet vilket utvecklas så snabbt.

Universitetet har således goda möjlicheter ati bedriva såväl grundutbildning och spjutspetsutbildning, life long education, som viss fortbildning och vidareutbildning. Den senare bör således spridas till även andra utbildningsanordnare än SIFU och liknande.

Som en särskild punkt vill universitetet tu upp kommitténs diskussion om det hinder för teknikspridning som utgörs av negativa attityder till teknik. Inställningen till naturvetenskap och teknik grundläggs redan på grundskolans mellanstadium. Det är således av största vikt att lärare får utbildning I tekniska ämnen med möjlighet till åtföljande attitydpåverkan. Här kan universiteten spela en viktig roll som lärarutbildare inte minst när det gäller vidareutbildning inom området.

Detsamma gäller den typ av bredare kompetenshöjande utbildning som enligt kommittén är nödvändig att ge i takt med att ny teknik införs. Den massutbildning som det här kan bli fråga om är det inte möjligt och säkerligen heller inte önskvärt att universiteten bidrar med. Däremot har universiteten en viktig funktion att fylla då det gäller utbildning av de

har här många värdefulla erfarenheter som bör tas tillvara.

Uppsala universitet framhåller vidare att det av flera skäl är naturligt att kanalisera vissa industripolitiska åtgärder via olika regionala organ. DEK anger utbildning, forskning och utveckling som viktiga industripolitiska verktyg. Högskolorna har här en central roll.

DEK påpekar att man vill åstadkomma en kraftig utökning av resurser och kompetens samtidigt som tillgången på kunnig personal är begränsande. I detta läge förefaller det självklart att man framför allt skall bygga på ctablerade och väl fungerande verksamheter och fördela utbyggnaden så att de resurser som tillförs också kan utnyttjas effektivt över hela landet.

Det är då egendomligt att DEK i sina förslag glömmer bort en av de mest industrialiserade regionerna. Uppsalaregionen, som bland annat omfattar Mälardalen och Bergslagen. Inom tekniska högskolan vid Uppsala universitet finns betydande verksamheter i områdena konstruktion och nyutveckling av såväl elektroniska och datatekniska komponenter som system. Universitetet medverkar även i forskningssatsningar rörande metodutveckling inom området datorstödd konstruktion (CAD). UHÄ har under våren 1984 beslutat att Uppsala är en av de fem högskolor till vilka utrustningsmedel anslås för CAD/CAM-verksamhet i utbildningen.

Prop. 1984/85: 220 42

Ett ökande område, sor nu särskilt poängteras från indusiwins sida, är CAM (datorstödd produktion). Denna teknik används bl.a. ide hälvicderoch tunnflmsprocesser som uinyvitias vid iilverkaing av kiseikomponenter, inklusive mikroelekironik. Do betydande tillverkningsresurser inom

denna bransch som via STU och forskningsradsnäåmnden ställts ill Uppsalas förfogande underlättar en ökad verksamhet också beträffande CAM.

Uppsala universitetet föresiår därför att den befintliga verksamheten tillvaratas och att ett CAD/CAM-centrum bildas i Uppsala högskoleregion med en etektronisk-datateknisk inriktning inom tekniska högskolan vid

Uppsala universitetet och en mekanisk inriktning i Falun/Borlänge. I en ekonomisk situation då det råder betydande svårigheter att få fram

nya resurser till angelägen utbildning och forskning kan det vara av intres-

se att göra internationella jämförelser. Frankrike bidrar med eu exempel, som möjligen kan vara tillömpbart även för Sverige. Om ctt franskt företag

satsar 295 av vinsten i utbildning och/eller forskning är denna summa avdragsgill. Även donationer uppmuntras genom motsvarande skattere-

duktion. De beskrivna åtgärderna har haft en klart positiv effekt på fransk

utbildning och forskning. Tekniska högskolan i Linköping instämmer i utredningens slutsatser. Tekniska högskolan i Lund anser att DEK:s slutbetänkande innehåller en god och väldokumenterad beskrivning av datateknikens betydelse för industrin och framhåller att den yttersta förutsättningen för att svensk

industri skall fortsätta att ligga långt framme vad gäller datateknikens

användning är att de tekniska högskolorna ges adekvata resurser för forsk-

ning och utbildning.

Lunds universitet anser det vara en brist att utredningen inte presenterat några förslag avsedda att främja tillkomsten av en svensk program varuin-

dustri. Tillgång till god och för svenska förhållanden anpassad program-

vara skulle vara en mycket viktig faktor för att sprida utnyttjandet av datorer även till mindre industrier och företag samt till myndigheter. Det skulle innebära stora fördelar om denna programvara (t. ex. för ordbehanäling och bokföring) delvis var öppen, men detta kräver att programutveck-

lingen får statligt stöd. . Universitetet anser vidare att utredningsarbetet i huvudsak inriktats på

verkstadsindustri och endast i begränsad omfattning mot processindustri.

Universitetet framhåller vidare att det finns en hel del kunskaper och resurser som forskare vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna skulle

kunna bidra med vad gäller kunskaps- och kompetensuppbyggnad som

grund för spridning av datateknik. Högskolan i Luleå instämmer helt i DEK:s betoning av olika utbild-

ningsinsatsers betydelse och att det är särskilt viktigt att norra regionen,

som tidigare varit missgynnad i dessa avseenden, nu får en stark utbildningsorganisation inom datatekniken.

Prop. 1984/85: 220 142

SKkolöverstyrelsen (SÖ) vill framhålla den avgörande betydelse för indu-

strins utveckling som skolans och vuxenutbildningens undervisning på sikt kommer at: få genom att ge ungdomar och vuxna kvalificerade kunskaper i

daraioknik. SÖ anser att utredningsmaterialet i DEK:s skutbetänkande är av stort värde för dot lånesiktiga planeringsarbetei med elektronik och

datateknik för berörda skolformer. Arbetsmarknadssiyrelsen (AMS) delar DEK:s uppfattning ati det är angeläget att genom ökad användning av datateknik underlätta en fortsati industriell förnyelse i Sverige som främjar sysselsättningen. I den industriella förnyelse som datatekniken kan bidra till är utbildningen av erundläg-

cande beiydelse.

AMS framhåller att även arbetsmarknadspolitiken har en viktig roll för att underlätta möjligheterna att införa och utnyttja datateknik inom indu-

strin. Inom arbetsmarknadsutbildningen har det under senare tid skett en

förskjutning mot en yrkesinriktad utbildning.

Statens industriverk (SYND) delar i allt väsentligt de bedömningar av

datateknikens betydelse för industrin som DEK presenterar i sitt betän-

kande.

Det nya i betänkandet är DEK:s slutliga industripolitiska överväganden.

SIND kan instämma 1 de flesta av de principiella överväganden som görs i detta avseende. SYND menar liksom DEK att huvudansvaret för introduk-

tionen av ny teknik och speciellt datateknik bör åvila industrins företag själva. SIND menar också att staten ska begränsa sina insastser till utveck-

lingsstöd, rådgivning och informationsspridning och endast i begränsad omfattning arbeta med direkta subventioner till investeringar i ny teknik.

SIND menar att staten noggrant bör följa utvecklingen inom dataområdet för att bedöma om ytterligare insatser kan behövas, eftersom utvecklingen

även framgent kan komma att gå snabbt.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) biträder i allt väsentligt DEK:s synpunkter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig i huvudsak till DEK:s betänkande. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att en lämplig och

nödvändig uppgiftsfördelning mellan det privata näringslivet och staten är

att det privata näringslivet självt måste fatta beslut om investeringar i ny teknik medan det är statens uppgift att medverka till att den industriella miljön blir gynnsam för förnyelse.

Skånes Handelskammare har av länsstyrelsen i Malmöhus län beretts

tillfälle att yttra sig över DEK:s betänkande. Handelskammaren understryker vikten av att de personer som är verksamma inom industrin utbildas för att kunna tillgodogöra sig datateknikens fördelar. De teoriutbildningar som finns i dag är ofta inte tillräckliga utan ökade utbildningsinsat-

ser bör prioriteras.

Handelskammaren vill slutligen ansluta sig till ledamoten Gunnar Du Rietz särskilda yttrande och vill särskilt uppmärksamma de negativa effek-

Prop, 1984/85: 120 144

ter som beskattningen i Sverige medför när dei gäller incitament för arbete och investeringar. Länsstyrelsen i Västmanlands lån instämmer med DEK om utbiläningens betydelse och vill särskih framhålla att den stora gruppen lärare inom grund- och eymnasieskolan behöver få mera insikt om teknikens roll för att kunna vidarebefordra detta samt att speciell uppmärksamhet bör ägnas åt utbildmingsbehovet för underleverantörer och legouilverkure. Länsstyrelsen förordar vad gäller elektroniken och datateknikens inträ-

de på bred front i vrkeslivei ati utbildningssysiemets effektiva utformning

för alt underlätta denna imtroduktion görs till en av industiripolitikens

huvuduppgifter.

När det gäller information om ny teknik och applicering av nv teknik i

olika företag anser länsstyrelsen att sumulansåtgärderna om möjligt bör

bygga på olika lokala och regionala iniviativ där teknikspridningen kan anpassas till lokala behov. Dessutom anser länsstyrelsen det vara av primärt intresse för staten att stimulera och stödja projekt som framdeles kan ge landet möjligheter att hävda sig internationellt.

Länsstyrelsen vill vidare framhålla att för mindre företag bland annat legotillverkare och underleverantörer finns ett ökande behov av stöd för

forskning och utveckling samt andra investeringar på grund av den nya situation som dessa företag hamnat i.

Slutligen anser länsstyrelsen att om de statliga medlen för att främja

teknikspridning skall användas effektivt bör staten i högre grad utnyttja

den befintliga regionala och lokala kompetensen som kan åstadkomma

insatser specifikt anpassade till det egna näringslivet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län vill understryka vikten av utbildningens

centrala roll, både vad gäller vidareutbidlning i företagen, grundutbildning och den högre utbildningen och forskningen. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att högskolans i Luleå kompetens kan vidmakthållas och utvecklas ytterligare. Den forskningsorganisa-

tion som planeras vid högskolan — en kraftsamling kring datorområdet med sex nya professurer — är utomordentligt viktig för den långsiktiga

utvecklingen av regionens näringsliv. Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter från utvecklingsfonden, Norrt-

landsfonden och högskolan i Luleå. Utvecklingsfonden i Norrbottens län stödjer DEK:s syn att tillgången på kunskaper är av avgörande betydelse för företagens möjligheter att utnyttja ny teknik. Norrlandsfonden vill särskilt framhålla att det norrländska näringslivets struktur, med tyngdpunkt på små företag, innebär att behovet av informa-

tion vad avser nya tekniker är stort. Kompetensuppbyggnad såväl institu-

tionellt som i företag är nödvändigt. I övre Norrland har bl. a. Högskolan i Luleå, IVF Luleå och IUC i Skellefteå viktiga roller att spela.

Prop. 1984/85: 220 145 42 FT

lodustrins investeringar i ny teknik bör finansieras med riskyilliga kredi-

ter på goda villkor. Fonden avvisar dock statliga bidrag.

Information för att sprida kunskaper om ny teknik är däremot angeläget. deta gäller framför allt små och medelstora företag med ringa förutsättningar att följa teknikutvecklingen.

Med hänvisning till att FÖU-insatserna I Norrland i jämförelse med

övriga Sverige är blygsamma. vill Norrlandsfonden markera sitt önskemål

om utökade FÖU-insatser, lokalserade ull fondens verksamhetsomräde. inom berörda områden i betänkandet.

Den expansiva teknikutvecklingen ställer krav på utökade utbildningsin-

satser både inom företagen och bland olika utbildningsmstanser.

Slutligen anser fonden att datatekmkutvecklingen kommer att innebära stora möjligheter för företagen aut bibehålla och stärka sin konkurrenskraft

— främst på den internationella marknaden.

Datadelegationen vill peka på några omständigheter som inom överskådlig framtid kan grumla den positiva bilden av svensk industri under

1980-talet. Den ena omständigheten gäller vilken verksamhet svensk indu-

stri kommer att bedriva i Sverige och utomlands. Den andra omständighe-

ten gäller att den svenska data- och elektronikindustrin och även avancera-

de data- och elektronikanvändare i Sverige är sårbara för handelshinder. Såvitt delegationen kan förstå finns det all anledning att räkna med att de

mest avancerade elektroniska komponenterna och systemen samt pro-

gramvarorna kan fortsätta att bli föremål för handelshinder även om hind-

ren för överskådlig framtid sannolikt inte kommer att öka.

DEK :s förslag att staten även skall stödja företagens strategiska investeringar är däremot tveksamt enligt delegationens mening. Sådana görs för

att bygga upp långsiktig kunskap som kan bli avgörande för den egna konkurrenskraften. I ett ökat antal företag används system för företags-

styrning samt avancerade produktions- och designsystem för att ge företa-

get fördelar framför andra. Det ligger då i sakens natur att utformningen av

dessa system blir ”företagshemligheter”. Då bortfaller också incitament för samhället att ekonomiskt stödja sådana investeringar.

Delegationen föreslår, med tanke på branschens betydelse, att SIND bör

ta på sig att uppdatera och ajourhålla en årlig redovisning av svensk data-.

elektronik- och automatiseringsindustri. Genom en årlig redovisning läggs en grund för att belysa förändringar i industrin och branschen och se effekterna av de stora samhälleliga satsningar som synes förestå.

När det gäller olika skäl för industriländer att göra samhällssatsningar på

dataområdet är delegationen inte övertygad om att förekomsten av en

inhemsk industri i sig främjar teknikspridningen till näringslivet i övrigt. Flera mindre länder 1. ex. Danmark och Schweiz saknar i stort egen dataindustri men har en avancerad dataanvändning. I Sverige är inte heller

effekterna av dataindustrin på näringsliv och förvaltning klarlagda. Delegationen anser att SIND i sitt arbete bör kunna belysa detta ytterligare. 10 Riksdagen 198485. I samdl. Nr 220

Prop. 1984/83: 220 146

Pelstutionens synpunker på samordning av datafrågor återfinns i ett särskilt avsnitt om dessa frågor. Suwuskoniorer anser att DEK har presenterat eu både intressant och

kvalitativt högtstående material. Vissa områden för DEK:s utredningsar-

bete är emellertid inte slutförda. Statskontoret anser att DEK:s arbete bör fultföljas, speciellt vad gäller proeramvaruindustrin. Statskontoret stöder DEK:s förslag om demonstrationssystenm och me-

nar all sådana också har fördelen av att hushålla med knappa personresurser i form av specialister i olika avseenden.

Statskontoret delar DEK:s uppfattning att man bör ägna den snabba utvecklingen på svstem- och programvaruomrädetr lika stor uppmärksam-

het som mikroelekironiksektorn. Risktagande i mindre företag bör stimule-

ras, 1. ex. via riskförsäkringar gällande utvecklings- och marknadsföringskostnader. Statskontoret förordar inte bara satsningar enligt ”spjutspetsmodellen” utan också via konkurrens på redan existerande marknader. Liksom DEK anser statskontoret industrisamarbete vara viktigt, även samarbetsavtal med utländsk programvaruindustri.

Liksom DEK tror statskontoret att möjligheterna till statlig teknikupp-

handling även inom system- och programvaruområdet bör prövas. Beställningar från den offentliga sektorn skulle också kunna fungera som ett

styrinstrument på datatekniken 1 positiv bemärkelse.

Statskontorets centrala upphandling av generell ADB-utrustning åt de statliga myndigheterna ger standardiseringseffekter samt en noggrann prövning av kraven. Upphandling av denna typ även för andra scktorer skulle kunna öka teknikspridningen och ge positiva effekter för tillverk-

ningsindustrin.

Statskontoret anser att det skulle ha varit intressant med fler internatio-

nella jämförelser på data- och elektronikområdet. Med hänsyn till områdets strategiska betydelse inte bara för de enskilda företagen utan för

landet som helhet hade det varit intressant med förslag till riktlinjer för

industripolitiken på området. Även så vad beträffar åtgärder för att förbätt-

ra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske.

4. Samordning av datafrågor i industripolitiken

Statens industriverk (SIND) anser att avsnitten rörande SIND i det avslutande kapitlet är inaktuella och ofullständiga. Den kritik som frarnförts tidigare i olika sammanhang har statsmakterna tagit fasta på i pro-

gram för SIND, senast i prop. 1983/84: 135. De delprogram för SIND:s verksamhet som där föreslås och som senare har godtapits av riksdagsmajoriteten anser SIND med hänsyn till tillgängliga resurser för ändamålet

vara väl avvägda. Samarbetet mellan SIND och STU är väl utvecklat såväl

Prop. 1984/85: 220 da =

i form av dagliga informella kontakter som I direk; orojekisamarbete. SINJ:s elektronikutredningar utförs sälunda i nära samarbete med STU.

SIND anser vidare att vad DEKR:s anför om hur statsmakterna och myndiebeterna sköter eter missköter sina uppgifter eger på en allmän nivå utan något redovisat utredningsunderlag. Nåcra direktiv ull kommitön at on fråm et sådant har uppenbarligen heller inte funnis. SYND kommer för egen del att inom ramen för sit mandat bevaka industrins utveckling och föreslå åtgärder I sådana uvseenden som kan förstärka de svenska industrins konkurrenskraft.

Länsstyrelsen i Norrbottens län instämmer i DEK:s bedömningar vad

beträffar samordningsfrågor och de instituttonella förutsätiningarna för en effekuv industripolink. Den allmänna bevakningen bör i större utsträckning skötas av dem som har operativt ansvar gentemot industrin. SIND och STU bör i ökad utsträckning samarbeta vid bedömningar av utvecklingen och behovet av insatser. Länsstyrelsen vill också tillfoga att stora effekuivitersvinster kan göras genom bättre samordning mellan centrala och regionala organ vilka tar allt större ansvar för operativa insalser i

näringslivet.

Da:adelegationen anser 1 likhet med DEK att det är angeläget att det

skapas ett nära samarbete mellan SIND och STU när det gäller dataområdet. SIND:s utredningsresurser kan då användas för att förbättra beslutsunderlaget inför de stora industripotitiska satsningar som STU står inför på dataområdet. I samarbetet mellan STU och SIND bör även vissa affärs-

verk och andra större upphandlande myndigheter kunna ingå. Delegatio-

nen menar att dessa affärsverk och myndigheter i sitt dagliga arbete har en praktisk kontakt med avancerad datateknik som bör kunna komplettera SIND:s och STU:s arbete. Delegationen vill även peka på att samordningen motiveras av den breda

spridningen av tekniken, att den är kunskapsintensiv och kantad med paradoxer kring frågor som sysselsättning, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljö, produktivitet, näringslivets utveckling, integritet, sårbarhet och säkerhet, kultur m.m. Datatekniken leder till effekter som kan gå i olika riktningar. Med dagens kunskaper är det inte förutsägbart om den ena eller den motsatta effekten uppkommer.

Problemen kring samhällsstyrning av datafrågor finns runt om i den industrialiserade världen. Denna styrning görs med olika inriktning. I länder som Frankrike och Storbritannien är styrningen i huvudsak dataindustripolitisk. Vidare byggs datautbildning upp i skolväsendet. Detta görs

dock ofta för att lättare introducera datatekniken i framtiden. I USA har man för något år sedan inlett ett program för att konkurrera med de japanska dataindustriella satsningarna. På senare tid har man även påbörjat en utredning om datateknikens effekter i arbetslivet, baserat på farhå-

gor om betydande omställningar på arbetsmarknaden fram till sekelskiftet. I Kanada har en utredning om ”Microelectronics and Employment” läm-

Prop. 1984/85: 220 148

nat sina förstag il! arbetsmerknadsmintstern. Utredaingen är tvärpohtisk. I Nederländerna finns en tvärpolttisk styrning på regeringsnivå. I Norge finns ett FoUÖ-orsan som för dataormrädet har de funktioner som STU och Arbetarskyddsfönden utisarmans har i Sverige. Andra länder som intresserar sig för tvärsektorielta ansatser är Österrike, Finland och Australien.

FCO anser att SIND och STU bör pröva lämpliga förmer för att bygga ut en fungerande rädgivninusfunktion för ny teknik.

innehåll

I Inledning soosooseesererseerrrrrereere rr rrr ess ses ss ss ess sta 111

2 Nationelli mikroelektronikprogram (NMP) ooooooo00000 0000. 114

4 Data- och elektromikkommittén M.M. sossorooss rer sosse sr sort i19

5¶Dataeffektutredningel oossoososerrasersresesrssresss oss o ena 123

6 Standardisering inom data- och telcområdet = ssssssosoossiovs sa 126

7 JAS-pröjekleft oooosoosersererese resas rr rer eser esse rss ers s ss 127

8 Rymdverksamhet oocsossooeessersosererersrse ss sees sier enola 129

9 internationellt sammarbete Locos sesrrresssssr reses s sn ss na 129 10 Hemställadf soossossosseesorrrerseer ere r er esss sr rr esse ss ss sa 133

Bilaga 5.1 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet

Prop. 1984/85: 220 149

Bilaga 6

Utdrag CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammaenträde

1985-06-06

Föredragande: stutsrådet Holmberg.

Anmälan till proposition om datapolitik

1 Inledning

Civildepartementet har ansvar för frågor som gäller statens ADB-användning. Till dessa räknas bl.a. datordnft, anskaffning av ADB-utrustning, systemutveckling och utformning av rutiner för beslut om ADB-investeringar. Hit räknas emellertid också den statliga informationsförmedling som sker med stöd av ADB. Civildepartementet har också genom huvudmannaskapet för datadelegationen ett ansvar för vissa allmänna ADB-frågor.

Jag lämnar här en redogörelse för civildepartementets arbete med de statliga ADB-frågorna och sammanfattar i dessa avseenden vad jag anfört i prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. Jag anger också riktlinjer för det fortsatta arbetet inom datadelegationens område.

Vidare behandlas frågor som gäller Sveriges datakommunikationer med utlandet.

2 Statlig ADB-användning

I regeringens program för förnyelse av den offentliga sektorn (skr 1984/85: 202) ingår som väsentliga delar att effektivera den offentliga verksamheten och förstärka servicen till medborgarna. minska detaljregleringen och att ägna större uppmärksamhet åt verksamhetens mål och resultat.

Bland de instrument som står till förfogande för att förverkliga programmet ålerfinns användningen av ADB.

Ett viktigt drag i utvecklingen inom informationsbehandlingsområdet är att den tekniska utrustningen blivit både mindre och billigare. Användningsområdet har därför ständigt kunnat vidgas. Ett annat drag är att datasystem inom olika delar av företag och offentliga verksamheten i ökad

Prop. 19854/85: 220 150

visträckning integreras och bysgs samman. En sammanknvtning av olika verksamheter sker också genom dutanät. Tre ornåden är av särskild betydelse för utformningen av den statliga ADB-anvärdningon. Ett gäller uppbyggnaden av ADB-verksamhetren. Et annat gäller planeringen av ADB-användninger och ett tredje utnyttjandet av den informaiton som lagras inom ADB-systemen.

2.5 Uppbyggnaden av den statliga ADB-verksamheten prop. 1984785: 225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. framhåller jag att utvecklingen inom mikrodatorområdet är snabb och att möjligheterna ökat att använda en småskalig och decentraliserad datatekpik mom statsförvaltninge Det finns också ett stort intresse från myndigheternas sida att utnyttja den nya tekniken i sin verksamhet. Framför allt gäller detta för ekonomioch personaladministration men också som stöd i sak verksamheten. Den nya tekniken ger möjligheter att binda samman mindre datorer med varandra och med stordatorer som innehåller information om ekonomi, ersona! men också om regelsystem och andra fakta som kan vara till hjälp till myndigheternas arbete. Myndigheterna kan i sina egna mindre datorer göra bearbetningar av information som hämtas från stordatorerna. Myndigheterna ges därmed bl. a. möjligheten att göra uppföljningar och utvärderingar av sin verksamhet. Detta bör i sin tur leda till att statsförvaltningen blir effektivare. I viss utsträckning kan tekniken också utnyttjas för att förbättra servicen. Utvecklingen mot ökad användning av mikrodatortekniken kan stimuleras på flera sätt. Statskontorets arbete med s. k. basdatorer utgör en grund för att åstadkomma ett enhetligt datorbaserat kontorsinformationssystem för statsförvaltningen. En förutsättning för att detta skall lyckas är dock att en ändamålsenlig programvara utvecklas t. ex. för ekonomi- och personaladministration. Teknikupphandlingen bör inriktas på detta. Som ett led i delegeringssträvandena föreslås i prop. 1984/85:225 att beloppsgränsen för upphandlingsärenden som skall underställas regeringens prövning höjs från 2 milj. kr. till 5 milj. kr., samtidigt som ansvaret för upphandling av datorutrustning i ökad utsträckning delegeras från statskontoret till myndigheterna. Den allmänna inriktning som kommer till uttryck i prop. 1984/85:225 är, som här framhålls, att satsa på en uppbyggnad av ett småskaligt system av datorer. Det innebär emellertid inte att de stora centrala datorerna spelat ut sin roll. Dessa krävs alltjämt för de ADB-system som återfinns bl. a. inom det allmänna försäkringssystemet, skattesystemet samt ekonomioch personaladministrationen. Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) har enligt sin instruktion (1975:570) till uppgift att tillhandahålla databehand-

Prop. 1984/85: 220 151

lingskapacitei åt statsmyndigheter som saknar egen ADB-unläggning. En

det av de stora statliga datasystemen har lacts till DAFA i dess egenskap

av sk. servicebyrä.

[ prop. fOR4/83: 225 visas att utvecklingen inom ADB-området motiverar

förslag som presenteras I propositionen befrias från myndighetsuppgifter och erhålla en mer renodlad servicebyråroll. DAFA bör då arbeta på

samma villkor som andra servicebyråer, vilket kan ske om DAFA ombildas till aktiebolag. För en långsiktig överlevnad är det dock nödvändigt.

med hänsyn till bl.a. utvecklingen mot smäåskalighet på datorområdet, att

DAFA breddar sin nuvarande verksamhet mot persondatorområdet. En samverkan mellan det i aktiebolagsform drivna DAFA och Statskonsult

AB bör kunna leda till en breddning och tll att staten skapar en slagkraftig heltäckande serviceverksamhet på dataområdet.

2.2 Gemensam verksamhets- och ADB-planering

Utvecklingen mot en mer småskalig och decentraliserad datateknik inom statsförvaltningen ställer nva krav på underlaget för beslut om inves-

teringarna i det statliga ADB-systemet. Den hitullsvarande handläggningsordningen (förordningen 1981: 266 om investeringar i statliga ADB-system)

syftar till att ge regering och riksdag möjlighet att på ett tidigt stadium

påverka större ADB-investeringar. Den förutsätter bl.a. att beslut fattas

om ett system i taget. Denna ordning uppvisar i vissa delar svagheter.

Regeringen uppdrog i juli 1984 åt statskontoret att utreda och lämna

förslag till en ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-investeringar. Statskontoret avrapporterade uppdraget till regeringen i februari

1985.

Utgångspunkten för statskontorets förslag är att utvecklingen av informations- och kommunikationssystem inte avskiljs från den administrativa utvecklingen i övrigt, dvs. organisations- och personalutvecklingen. I framtiden bör, enligt statskontorets förslag, investeringsbesluten gälla

treårsperioder. Som grund för besluten bör utarbetas ADB-strategier som

omfattar längre perioder än tre år. Inköpen av ADB-utrustning bör även

fortsättningsvis finansieras över det av statskontorets administrerade cen-

trala reservationsanslaget.

Jag avser att, som närmare utvecklas i prop. 1984/85:225, ta inuiativ till

att en försöksverksamhet startas i huvudsak i enlighet med statskontorets förslag.

2.3¶Aktivare statlig informationsförmedling

I prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. framför jag att ett antal skäl talar för att informationsförmedlingen inom

Prop. 1984/85: 220 äl

Jen statliga förvaltningen bör bli föremåt för es ökad uppmärksamhet. I dag finns det i databastform stora informationsmängder inom olika fackområden, Databastekniken bör kunna utnyttjas för att förbättra de statliga

myndigheternas service och effektivitet.

För deua krävs ant databaserna byggs upp så att sökprocessen blir så

enkel som möjligt. Driftverksamheten bör också vara enhetliv organiserad.

Jag föreslår i propositionen aut stutskomoret ges i uppdrag att utreda

möjligheterna till samordning på deta område och att belysa behoven av databaser med information från statsförvalningen samt att lämna förstag

till inrättande av nya informationsdatabaser.

I samband med att DAFA ombildas till aktiebolag måste en databasfråga

ägnas speciecH uppmärksamhet och det gäller huvudmannaskapet för det stutliga person- och adressregistret (SPAR). Förutom att SPAR är ett monopolregister så har DAFA även ett författningsreglerat huvudmannuansvar för registret. Flera skäl talar för att huvudmannaskapet skall ligga hos en statlig myndighet och inte hos ett bolag; även om bolaget svarar för driften. Myndighetsformen medger en insyn i registrets användning som krävs för att klara högt ställda krav på skyddet av den enskildes integritet. I prop. 1984/85: 225 föreslås att en ny myndighet -en nämnd- inrättas för att svara för huvudmannaskapet. Nämnden bör ha en bred sammansättning men hämta sina kansliresurser från statskontoret.

3¶Datakommunikationer med utlandet

De svenska datakommunikationerna med utlandet har inventerats av utredningen (B 1982:07) Sveriges datakommunikationer med utlandet. Arbetet har omfattat främst datakommunikation över landets gränser via

det vanliga telefonnätet, allmänna datanätet eller privata förbindelser,

förhyrda från teleförvaltningarna. Den har även inkluderat datatransporter där själva databäraren (magnetband, skrivminne eller motsvarande) förflyttas från ett land till ett annat. Syftet med utredningen har, enhgt

direktiven (Dir 1982: 81), varit att snabbt få fram ett faktamaterial om de internationella dataflödena och deras betydelse för individer, företag och samhälle. Som utredningen har konstaterat kan utvecklingen vad gäller de internationella datakommunikationerna komma att medföra förändrade förhållanden såväl i näringslivet som i samhället i övrigt. Några av de exempel utredningen hävisar till avser den offentliga förvaltningen. Den ökade användningen i näringslivet av informationsteknologi, och i det här aktuella avseendet datakommunikation med utlandet. innebär att några av de uppgifter som olika statliga myndigheter har att utföra kommer att förändras och i en del fall försvåras. Resultaten av den pågående remissbehandling får utvisa hur man bör gå

vidare.

Prop. 1984/85: 220 153

Jag tror dock att en inventering bör ske vid de ansvariga myndigheterna av vilka krav den ökade användningen av informationsteknolo i näringslive: och samhället i övriet ställer på myndigheterna I deras löpande verksamhet. vilka regler son kan behöva ses över samt vilka krav som kan komma art ställas på myndigheternas egna datasystem.

I anshuning ull en sådan genomgäng bör beaktas de säkerhets- och sårbarhetstrågor som aktualiserats, liksom problem sammanhängande med offentlichetsprincipens tillämpning i en miljö med bl. au. ökande internutionell datakommunikatton.

För de enskilda företagen och myndigheterna är de internationella datakommunikationerna oftast att betrakta som en förlängning och utvidgning av de datasystem och kommunikationer som finns nationellt i Sverige. De har också ofta byggts upp för att effektivera och rationalisera företaps- och myndigheters kontakter med utlandet, och innebär att telex- och telefoneller brevkontakter ersätts med datakommunikationer.

I växande utsträckning kan man vänta sig att nya typer av kommunikationer etableras, bl.a. som resultat av att mer integrerade datanät byggs upp inom företag, branscher eller internationella organisationer. Detta kan ses bl. a. som en naturlig följd av Sveriges omfattande utrikeshandel.

Den skisserade utvecklingen har väsentlig betydelse för många företag och branscher, och utvidgade datakommunikationer är i flera fall helt nödvändig för att bibehålla internationell konkurrenskraft.

I de insatser som görs på olika håll i samhället för att främja datateknikens och informationsteknologins användning ingår också åtgärder som har direkt eller indirekt betydelse för datakommunikationerna med utlandet. Sverige är också engagerat i internationella organ som behandlar olika aspekter av bl. a. utlandsdatakommunikationerna., och där en viktig uppgift är att identifiera och söka finna vägar att undanröja de problem och hinder som kan finnas för den fortsatta utvecklingen.

4 Datadelegationen

Datadelegationen inrättades år 1980 med uppgift att bl.a. bevaka utvecklingen i datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.

Delegationen skall enligt sina direktiv (Dir. 1980:15) följa det utredningsarbete som pågår och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som behövs för att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt. I direktiven framhålls vidare att delegationen bör utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling samt utvärdera effekterna av större ADB-investeringar som

Prop. 1984/55: 220 [54

gjörts inom det statliga förvaltningen. Aven utbildnings- och förskningsfrågor bör ägnas stor uppmärksamhet. Regeringen uppdrog den 17 junuart 1985 åt dätadelegationen att redovisa erfarenheterna av sin hivullsvarande verksiunhet och mot bakerund därav ge sin svan på behovet av och former för verksamhet av den typ som datadelegatioren bedrivit. Datadelecationen har den 21 februari 19835 i en skrivelse lämnar en redogörelse för sin verksamhet. I rapporten framhålls att delegationen tagit initiativ till att behandla frågor inom områden där det inte funnits något ansvarigt utredningsorgan. En utredning om de framtida kommunikationsnäten är ett exempel på ett ärende som datadelepationen själv tagit initiativ ull. Delegationen avgav en kortare skrivelse med vissa ställningstaganden och bilade en rapport som utarbetats av kanslict. Ett motsvarande förfaringssätt tillämpades då rapporten (Ds C 1984:10) ”Datoranvändningen i hushållen” överlämnades. Som regel har emellertid delegationen tagit fram rapporter enligt den ordning som tillämpas inom kommittéväsendet. Detta har också gällt vid överlämnanden av remissvttranden. Delegationen anser att det är angeläget au samhället har resurser för att bebandla och lösa enskilda datafrågor eller datafrågor där det finns behov av intresse- eller resursmässiga avvägningar. Vidare bör enligt datadelegationen regeringen förfoga över en brett sammansatt kommitté som kan bidra till att ge överblick över utvecklingen på dataområdet och peka på samordningsfrågor och andra frågor av mer långsiktig karaktär.

Den framtida verksamheten Enligt min bedömning har datadelegationen gjort värdefulla insatser på dataområdet. Genom datadelegationens rapportering har problemområden blivit belysta och ett underlag för datapolitiska insatser tagits fram. Riksdagen, regeringen och skilda intressenter i datapolitiska frågor har erhållit en överblick över utvecklingen. Viktiga samordningsfrågor har blivit belysta. Detta var särskilt angeläget under en period då datapolitiken skulle ges en ny utformning. Datafrågorna behandlas numera i ökad utsträckning i anslutning till den sakverksamhet som är berörd. Ett ökat ansvar för datafrågorna har därvid lagts på de skilda departementen. Detta medför att datafrågorna inte behandlas inom ett självständigt politikområde. Det är enligt min mening väsentligt att också fortsättningsvis låta fackde-

partementen få ett stort ansvar för datafrågorna. Som jag tidigare redovisat

har utvecklingen mot en mer småskalig datateknik för statsförvaltningens del öppnat möjligheter till ökad integrering av verksamhets- och ADBplanering. Motsvarande utveckling kan konstateras på andra områden. Samtidigt kvarstår ett behov av samordning när det gäller frågor av mer tvärdepartemental karaktär. Statsrådet Ingvar Carlsson har tidigare i dag föreslagit att en statsråds-

Prop. 1984/85: 220 [KR tin 2”

grupp ullsätts inom receriogen med eu övergripande ansvar för datafråvorna. I eruppen bör ingå de statsräd som har ansvar för de viktigaste dawpolitiska frågorna. Till statsrådsgruppen dör knytas en referensgrupp med representanter för poltiska parucr. myndigheter. näringslivet och arbetsmarknadens parter.

Referensgruppens uppgift bör vara att föra diskussioner Erine aktuella dataproblem. Eu kontakiorgan skapas mellan regeringen och viktigare datapoliuska imressenter. Underlaget bör främst tas fråm inom fackdepartememen. Därutöver finns emeltertid et: behov av underlag som gäller mer övergripande dawafrågor och frågor av forskningskaraktär som inte kan hänföras till ett fackdepartemenis ansvarsområde. Underisg av detta slag har hittills tagits fram av datadelegationen. Det är angeläget att denna del av datadelegationens arbete bedrivs även i framtiden. även om detta sker: andra organisatoriska former.

Mot bakgrund av vad jag här anfört är det naturligt att fördela arbetet inom datapolitikens område på ett annat sätt än hittills. Det av statsrådet Ingvar Carlsson föreslagna statsrådsgruppen med statsråd som har ansvar för de viktigaste datapolitiska frågorna ger ökade förutsättningar för samordning av datapolitiken samtidigt som fackdepartementens ansvar för sina datafrågor bibehålls. Den till statsrådsgruppen knutna referensgruppen får en viktig kontaktuppgift. Datadelegationens hittillsvarande uppgift att vara ett kontaktforum är därmed intäckt.

Av datadelegationens arbetsuppgifter kvarstår därmed arbetet med kunskapsöversikter och utvärderingar av skilda slag. Dessa uppgifter bör i framtiden kunna förläggas till statsrådsberedningen och samordnas med statsrådsberedningens övriga forskningsuppgifter.

Jag avser att mot ovanstående bakgrund ge datadelegationen tilläggsdirektiv att avsluta sitt arbete inom loppet av år 1985. Den kompetens som byggts upp inom datadelegationen bör kunna tas till vara i den nya organisationen. De skilda intressenternas inblick i regeringskansliets arbete med datafrågorna förstärks med den nya organisationen samtidigt som arbetet med kunskapsöversikter och forskningsinitiering sköts av ett organ med en mer renodlad arbetsuppgift.

Jag hemställer

att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har

anfört.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985