om jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgifter
Regeringens proposition Te
Ån
1985/86: 58 | [=
om jämkningar 1 skyldigheten att lämna Pro kontrolluppgifter 1985/86: 58
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1985.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa lättnader i fråga om skyldigheten för banker och andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor taxerings-' åren 1987 och 1988. F.n. gäller att ett kreditinstitut skall lämna kontrolluppgift för personer som fått ränta med sammanlagt minst 500 kr. Enligt förslaget skall beloppsgränsen gälla bara för räntor på medel som innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d. skall anges oavsett belopp. Härigenom blir det enklare för kreditinstituten att avgöra om uppgiftsskyldighet föreligger eller ej. För det andra föreslås att riksskatteverket skall få medge vissa undantag från uppgiftsskyldigheten beträffande konton som innehas av mer än en person om det finns synnerliga skäl för det.
Propositionen innehåller vidare ett förslag om en mindre utvidgning av kontrolluppgiftens innehåll i fråga om värdepapper samt ett förslag som rör i vilka fall innehav av aktier m. m. skall redovisas i kontrolluppgift. Dessutom föreslås att kontrolluppgift inte skall lämnas i fråga om räntor som tillkommer stiftelser.
I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 58
Prop. 1985/86: 58 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)! dels att 37 8 I och 8 mom. skall ha följande lydelse, dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1985: 406) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
37 §
Nuvarande lydelse I mom.” Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall . avse avse
4 a. Den som utbe- Den som är berätti- Den utbetalda utdeltalt utdelning på aktiei = gad att lyfta utdelning ningen samt för fysisk svenskt aktiebolag, på för egen del vid ut- person också aktieinvilket 3 kap. 8 §& aktie- — delningstillfället. nehavet vid årets utbolagslagen (1975: BåRR. 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering är = tilllämplig, liksom bank, som avses i I $ akticfondslagen (1974: 931), vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.
Föreslagen lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.
! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. ? Senaste lydelse 1985: 406.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall Prop. 1985/86: 58
avse avse
4 a. Den som utbe- Den som är berältti- Den utbetalda utdel-
talt utdelning på aktie i gad att lyfta utdelning ningen.
svenskt aktiebolag, på för egen del vid utvilket 3 kap. 8 § aktie- delningstillfället.
bolagslagen (1975: Fysisk person som Innehavet vid årets
1385) eller lagen (1970: hos den uppgiftsskyl- utgång. 596) om förenklad ak- dige varit antecknad tiehantering är = till- som innehavare av aklämplig, liksom bank, tie eller andel i aktiesom avses i 1 § aktie- fond eller utländsk jufondslagen (1974: ridisk person.
931), vilken utbetalt
utdelning på andel i svensk aktiefond för
vilken register förs enligt 318 sistnämnda lag samt den som ut-
betalt utdelning från utländsk juridisk per-
son, om utdelningen utbetalats genom Vär-
depapperscentralen
VPC Aktiebolags för-
sorg.
Nuvarande lydelse & mom.? Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall
avse avse
Värdepapperscen- Den som gottskri- Ränta som den upptralen VPC Aktiebo- vits ränta eller till vil- giftsskyldige samman- Jag, ken ränta utbetalats lagt gottskrivit eller den som yrkesmäs- (borgenär). utbetalat till borgenäsigt bedrivit inlåning ren samt dennes sam-
eller på annat sätt Undantag: manlagda fordran på
yrkesmässigt ombe- Bank, hypoteksin- den uppgiftsskyldige
sörjt att pengar blivit stitut, försäkringsan- vid årets utgång.
räntebärande, stalt och aktiebolag den som gett ut samt förening som till- Undantag: skuldförbindelse = för delats organisations- a) Ränta som i fråga
den allmänna markna- nummer. om värdepapperscen-
den och tralen inte avser bola-
förening som från gets verksamhet be-
medlemmar mottagit träffande skuldförbin-
pengar för förränt- delser för den all-
ning. männa marknaden och
3 Senaste lydelse 1985: 406.
Prop. 1985/86: 58 Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall
avse avse
som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte
hänför sig till sådan
verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.
b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 3 Jagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer eler lagen
(1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.
c) Ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person-
eller — organisationsnummer och som Öpp-
nats före den 1 januari
1985, om räntan för
kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kronor. Innehas ett konto av mer än en person,
skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för någon av dem uppgår
till minst 100 kronor. I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För
dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en
juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.
Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp-
giftsskyldige. Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta
moment.
Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 58
8 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall
varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall
avse avse
Värdepapperscen- Den som gottskri- Ränta som den upptralen VPC Aktiebo- vits ränta eller till vil- giftsskyldige sammanlag, ken ränta utbetalats lagt gottskrivit eller den som yrkesmäs- (borgenär). utbetalat till borgenäsigt bedrivit inlåning ren samt dennes sameller på annat sätt Undantag: manlagda fordran på yrkesmässigt ombe- Bank, hypoteksin- den uppgiftsskyldige sörjt att pengar blivit stitut, försäkringsan- vid årets utgång. räntebärande, stalt och aktiebolag
den som gett ut samt förening och stif- Undantag:
skuldförbindelse = för telse som tilldelats or- a) Ränta som i fråga
den allmänna markna- ganisationsnummer. om värdepapperscenden och tralen inte avser bola-
förening som från gets verksamhet bemedlemmar mottagit träffande skuldförbinpengar för förränt- delser för den all-
ning. männa marknaden och
som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan
verksamhet som avses
under rubriken Uppgiftsskyldig.
b) Ränta som inte
utgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen
(1978: 432) om skatte-
lättnader för vissa
sparformer eller lagen
(1983:891) om skatte-
lättnader för allemans-
sparande.
c) Ränta och ford-
ran på konto, för vil-
ket inte finns person-
eller — organisations-
nummer och som öpp-
nats före den 1 januari
1985, om räntan för
kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kro-
nor. Innehas ett konto
av mer än en person,
skall uppgift lämnas
för samtliga kontoha-
vare, om räntan för
någon av dem uppgår
till minst 100 kronor.
Prop. 1985/86: 58 I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran. Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas. Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta moment.
Nuvarande lydelse Föreslagen tydelse
1.” 116 f § i sin nya lydelse träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Övriga bestämmelser träder i kraft den 1 juli 1985. 2.5 116 f §i sin nya lydelse tillämpas första gången vid 1985 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gången vid 1989 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av kapital. Övriga bestämmelser — utom 39 § I mom. — tillämpas första gången vid 1987 års taxering. 3.1 I fråga om 1987 och 1988 års taxeringar tillämpas följande. a) I stället för vad som i 28 § första stycket 5 anges om intäkter, som skall upptas i den förenklade självdeklarationen, gäller att alla intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital skall upptas. b) Skyldighet att lämna kontroll- b) Skyldighet att lämna kontroll-
uppgift enligt 37 § 8 mom. förelig- uppgift enligt 37 § 8 mom. förelig-
ger endast om den ränta som sam- ger beträffande ränta och fordran manlagt gottskrivits eller utbetalats på konto endast om sådan ränta till borgenären uppgår till minst 500 sammanlagt gottskrivits eller utbekronor. Härvid medräknas inte rän- talats till borgenären med minst 500 ta som är undantagen från upp- kronor. Härvid medräknas inte rängiftsskyldighet enligt samma mo- ta som är undantagen från uppment första stycket c. I stället för giftsskyldighet enligt samma mobeloppet 100 kronor i första stycket ment första stycket. I stället för bec skall gälla ett belopp av 1000 kro- loppet 100 kronor i första stycket c nor. skall gälla ett belopp av 1000 kronor. c) Vad som sägs i 66 b § första stycket 2 skall inte tillämpas såvitt avser kontrolluppgift om inkomst av kapital. 4. I fråga om 1987 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av upp- Biftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styc-
+ Till 1985: 406.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 58
kena såvitt gäller konto som innehas av mer än en person. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgifter
1 Inledning
I samband med beslutet vid föregående riksmöte ora ett förenklat deklara-
tionsförfarande infördes en skyldighet för kreditinstitut m.fl. att lämna kontrolluppgifter om räntor (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr 375, SFS
1985:406). De nya reglerna gäller fr. o. m. 1987 års taxering.
Det förenklade deklarationsförfarandet bygger bl. a. på en utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten så att en detaljredovisning kan undvikas på intäktssidan. I det nya systemet med förenklad självdeklaration behöver den skattskyldige inte redovisa de intäkter som framgår av kontrolluppgifter utan dessa skall direkt ligga till grund för taxeringen. Under de två första åren, taxeringsåren 1987 och 1988, blir emellertid så fallet endast i
fråga om kontrolluppgifter om inkomst av tjänst. Vad gäller inkomst av
kapital skall den skattskyldige själv redovisa intäkterna i den förenklade deklarationen även om han fått kompletta kontrolluppgifter om dessa. Det är nämligen nödvändigt att skapa säkerhet i rutinerna genom att vid ett par taxeringar pröva hanteringen av och kvaliteten på dessa kontrolluppgifter
innan steget tas att lägga uppgifterna till grund för det förenklade deklara-
tionssystemet. Uppgiftslämnandet de två första åren har därför getts ka-
raktären av provverksamhet. Det innebär att de uppgifter som lämnas då
inte förväntas vara av fullgod kvalitet och att skatternyndigheterna givetvis
måste hantera dem med särskild försiktighet. Det har sålunda förutsetts att det i inledningsskedet kan komma att uppstå problem för såväl skattemyndigheterna som uppgiftslämnarna. Detta har utgjort skäl också för att under provåren ha beloppsgränser för uppgiftsskyldigheten. Då behöver uppgift lämnas bara när den sammanlagda räntan uppgår till minst 500 kr. Vidare behöver ingen uppgift lämnas beträffande konto som saknar person- celler organisationsnummer under förutsättning att det öppnats före den I januari 1985 och räntan på kontot inte uppgår till 1 000 kr.
Bankerna har nu efter sommaren i olika framställningar redovisat vissa Prop. 1985/86: 58 problem med att hinna färdigställa de rutiner som skall ligga till grund för det kommande uppgiftslämnandet och bankerna har beretts tillfälle att diskutera situationen vid överläggningar med företrädare för finansdepartementet. Problemen är enligt min mening inte sådana att de påverkar genomförandet av reformen med förenklad självdeklaration. Däremot är de av den arten att det finns fog för att i någon mån lätta på uppgiftsskyldigheten för provåren. Enligt min mening kan erforderliga justeringar göras utan att man därför i nämnvärd utsträckning minskar det för provverksamheten stora värde som ligger i att uppgiftsskyldigheten under provåren så mycket som möjligt överensstämmer med den som skall gälla när systemet första gången används i det förenklade förfarandet.
Jag avser i det följande att behandla frågan om lättnader i uppgiftsskyldigheten. Jag tar också upp två närliggande frågor. Den ena gäller vad en kontrolluppgift skall innehålla när den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av en utbetalning som utgör ränta. Den andra frågan avser en komplettering av uppgiftsskyldigheten beträffande innehav av aktier o. d.
2 Föredragandens överväganden och förslag
Uppgifter om ränta vid 1987 och 1988 års taxeringar
| Mitt förslag: Enligt nuvarande regler skall kreditinstituten vid 1987
och 1988 års taxeringar lämna kontrolluppgifter för personer som
uppburit sammanlagt minst 500 kr.:i räntor. Uppgift behöver dock
inte lämnas beträffande konto som saknar person- eller organisa-
tionsnummer under förutsättning att det öppnats före den 1 januari
1985 och räntan på kontot inte uppgår till 1000 kr. Enligt mitt förslag
skall beloppsgränsen 500 kr. bara gälla ränta som avser konto. Upp-
gift om ränta av annat slag skall lämnas oavsett belopp. Det nuva-
rande undantaget för konton som saknar person- eller organisations-
nummer står fast. Innehas ett konto av mer än en person skall
riksskatteverket (RSV) få medge undantag från den annars gällande
uppgiftsskyldigheten såvitt gäller 1987 års taxering. Ett sådant un-
dantag får medges på ansökan av den uppgiftsskyldige om det före-
ligger synnerliga skäl för det.
Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 3b av övergångsbestämmelserna till lagen (1985:406) om ändring i taxeringslagen (1956:623) skall kontrolluppgift lämnas bara om den ränta som sammanlagt gottskrivits eller utbetalats till borgenären uppgår till minst 500 kr. Därvid skall inte medräknas ränta på vissa icke person- eller organisationsnummersatta konton.
Denna beloppsgräns medför i och för sig att kreditinstituten slipper lämna kontrolluppgifter för ett mycket stort antal borgenärer. Men eftersom beloppsgränsen gäller för alla slags räntor som tillgodogjorts borgenären, innebär den att ränteutbetalaren måste ta hänsyn inte bara till
Prop. 1985/86: 58 räntorna på borgenärens konton utan också till de räntor som utbetalas
eller gottskrivs på annan grund, t. ex. ränta på obligationer. Ränteutbetalaren måste alltså vid årets slut lägga ihop samtliga räntor rörande borgenären för att kunna få klart för sig om en viss ränta understigande 500
kr. föranleder uppgiftsskyldighet. Detta ställer krav på en samordning mel-
lan de olika räntetyperna som det tidigare sällan funnits behov av och som för vissa kreditinstitut visat sig vara svår att genomföra utan ganska
omfattande ändringar i ADB-systemen. En frikoppling av räntorna på konton från andra räntor bör sålunda
kunna underlätta uppgiftslämnarnas arbete. Detta gäller främst dem som har en omfattande och varierande penningförvaltningsverksamhet. Några egentliga nackdelar för utvärderingen av uppgiftslämnandet under provåren kommer en sådan frikoppling inte att leda til:. En särskild beloppsgräns om 500 kr. bör därför enligt min mening gälla för räntor som avser konton. Vad sedan gäller andra slags räntor kan det diskuteras huruvida även dessa skall omfattas av en beloppsgräns. För uppgiftslämnarna torde hanteringen av uppgiftsunderlaget bli mera rationellt och uppgiftslämnandet följaktligen underlättas om det inte finns någon beloppsgräns. Med en sådan måste nämligen räntcutbetalaren sammanställa sina utbetalningar
om mindre belopp för att kunna avgöra om gränsen uppnåtts för borgenären. Utan beloppsgräns kan detta underlåtas. Jag föreslår därför att det under provåren blir en beloppsgräns om 500 kr. endast för ränta på konton.
Jag vill påpeka att den frikoppling mellan räntor av olika slag som jag här
har förordat givetvis måste beaktas också vid utformningen av blanketter för uppgiftslämnandet, så att kreditinstituten får möjlighet att lämna två
blanketter för varje person.
För konto som innehas av mer än en person följer av 37 & 8 mom. andra
stycket taxeringslagen (1956:623). TL. att kontrolluppgifterna i princip skall ange samtliga kontohavare och enligt samma moments tredje stycke
att ränta och fordran skall fördelas lika mellan kontohavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.
I fråga om dessa konton tillämpar de olika kreditinstituten f.n. olika rutiner för registreringen av innehavarna. Några institut registrerar utöver upplysningar om en av kontohavarna bara en uppgift om att andra kontohavare finns. Det förekommer också att man tillämpar en ordning som inte ger besked huruvida kontot skall anses som ett gemensamt konto eller ej.
För praktiskt taget samtliga institut gäller vidare att det inte finns någon uppgift om hur räntan skall fördelas mellan kontohavarna. Ett nöjaktigt uppgiftsunderlag förutsätter därför att en del institut tar direktkontakt med de kunder som har gemensamma konton. De måste också utveckla system för registrering av kontohavarna i fråga så att informationen på ett någorlunda enkelt sätt kan föras över till kontrolluppgifterna. Det kan sålunda konstateras att många institut har ett bristfälligt uppgiftsunderlag, som för övrigt i många fall är otillräckligt även för att den sedan mycket länge gällande uppgiftsskyldigheten efter anmaning skall kunna fullgöras. Detta förhållande har varit ett skäl till att ge de två första åren karaktären av provverksamhet. I normalfallet har kreditinstituten
10 också tämligen god tid på sig att ta fram ett fullständigt uppgiftsunderlag,
eftersom kontrolluppgifterna skall lämnas först i början av år 1987. Det är Prop. 1985/86: 58 emellertid uppenbart att det på sina håll finns stora luckor i registren och att det behövs ganska omfattande ändringar av registersystemen. Det kan i dessa fall vara befogat att det ges möjlighet till en något mjukare övergång. Denna möjlighet bör inte gälla generellt utan endast när uppgiftslämnarens förhållanden är sådana att det framstår som oskäligt att redan från början infordra fullständiga uppgifter. I sådana fall bör uppgiftslämnaren ges möjlighet att lämna mer begränsade uppgifter om kontona i fråga, t.ex. bara uppgifter om en av innehavarna till kontot. Det bör således i princip ske en prövning i varje särskilt fall men detta hindrar givetvis inte att man vid prövningen rörande institut med likartade problem gör en mer generell bedömning. Jag anser att det bör anförtros RSV att göra dessa prövningar, efter ansökan av den uppgiftsskyldige. Denna dispensmöjlighet bör omfatta endast det första provåret, dvs. taxeringsåret 1987. RSV:s möjlighet att i fråga om gemensamma konton medge undantag från TL:s föreskrifter bör som jag nyss antytt tillämpas restriktivt. Det bör inte komma i fråga att ge dispens som innebär att någon kontrolluppgift inte alls behöver lämnas för sådana konton. Svårigheterna för uppgiftslämnarna att på ett tillfredsställande sätt lagra nytillkomna, kompletterande uppgifter torde främst göra sig gällande för konton som avslutas i början av året, då registreringssystemen inte är färdigutvecklade. När det finns färdiga system, torde det endast undantagsvis finnas behov av dispens. Vad jag nu anfört föranleder ändringar i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1985:406) om ändring i TL. Jag föreslår samtidigt en mindre redaktionell ändring i punkt 3 b av dessa bestämmelser.
Ränta på värdepapper
Mitt förslag: Om en utbetalning avser både ränta och kapital och den uppgiftsskyldige inte vet hur mycket av betalningen som utgör ränta, skall han i kontrolluppgiften ange hela det utbetalda beloppet.
Skälen för mitt förslag: Skyldigheten att lämna uppgifter om utbetald eller gottskriven ränta enligt 37§ 8 mom. TL innebär att den aktuella räntan skall anges till sitt belopp. Beträffande t. ex. bankkonton och räntebärande värdepapper såsom obligationer där ränta betalas ut mot kupong är det normalt inga problem att fastställa räntan. Vad däremot gäller en del andra värdepapper kan det ibland vara svårt eller rent av omöjligt för utbetalaren att ange räntan. En betydande värdepappershandel sker i s.k. diskonteringspapper, för vilka gäller att de ges ut på marknaden till ett lägre belopp än det till vilket värdepapperen löses in på förfallodagen. Skillnaden mellan dessa båda belopp betraktas normalt som ränta. För att den som löser in ett sådant värdepapper skall kunna ange storleken av räntan måste han sålunda känna till utgivningsbeloppet. Detta är ofta inte möjligt, t. ex. beträffande H
Prop. 1985/86: 58 statsskuldväxlar som ges ut av riksgäldskontoret och löses in genom förmedling av bank eller fondkommissionsbolag. I sådana fall kan det av den nuvarande lagregleringen knappast anses följa mer än att den uppgiftsskyldige skall lämna uppgift om att ränta har utbetalats.
En annan sak är att utbetalaren, även om han känner till utgivningsbeloppet, ibland inte vet om den som räntan utbetalas till är skattskyldig för hela räntan, eftersom värdepapperet kan ha överlåtits efter utgivningen. I dessa fall skall den uppgiftsskyldige ändå ange hela räntan i kontrolluppgiften för den som räntan utbetalas till.
För att höja värdet av kontrolluppgiften anser jag att den uppgiftsskyldige i de fall han inte har kännedom om räntans storlek skall ange totala beloppet av utbetalningen. Därmed blir det möjligt för taxeringsmyndigheterna att på grund av kontrolluppgiften i vart fall få en uppfattning om vilken storleksordning det kan vara på räntan. Jag vill här erinra om att en avräkningsnota, innehållande uppgift om bl. a. kontrahenternas namn och köpeskillingen eller motsvarande, enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden skall upprättas vid köp eiler byte av här berörda värdepapper.
Mitt förslag föranleder ändring i 37 § 8 mom. Där bör en bestämmelse tas in som ett nytt fjärde stycke.
Det kan ifrågasättas om det nu föreslagna tillägget till bestämmelserna rörande kontrolluppgifter är tillräckligt på sikt. Jag räknar emellertid med att den här problematiken kommer att behandlas av kapitalvinstkommittén (B 1979:05),. som bl. a. skall se över vissa frågor om gränsdragningen mellan inkomst och kapitalvinst. I tiläggsdirektiven (Dir 1982:46) till kommittén heter det att stor vikt måste fästas vid att reglerna skall vara enkla att tillämpa såväl för de skattskyldiga som för skattemyndigheterna. I detta får enligt min mening anses ligga att också kontroll- och förenklingssynpunkter av det slaget som jag tagit upp i-det här sammanhanget skall beaktas. Vid denna översyn torde kommittén också komma in på frågan om uppgiftsskyldigheten enligt 43§ I mom. TL för räntemottagare bör ändras.
Övriga frågor om kontrolluppgifter
Mitt förslag: Den nuvarande skyldigheten för bl. a. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC) att för fysisk person lämna uppgift om aktieinnehavet vid årets utgång kompletteras så att uppgift skall lämnas oavsett om personen lyft någon utdelning eller inte. Vidare skall uppgift lämnas också om innehav av andelar i aktiefonder och i vissa utländska juridiska personer.
Kontrolluppgift om ränta skall inte lämnas i de fall stiftelse som tilldelats organisationsnummer är borgenär.
Skälen för mitt förslag: Den genom förenklingsreformen utvidgade skyldigheten att lämna kontrolluppgifter innebär också att uppgifter skall lämnas om akticinnehavct för fysiska personer vid årets utgång. Uppgifterna
skall inte ligga direkt till grund för taxeringen utan endast tjäna som ett Prop. 1985/86: 58 kontrollunderlag. De utgör emellertid en förutsättning för att de som lämnar en förenklad självdeklaration skall slippa specificera aktieinnehavet i förmögenhetsredovisningen.
Bestämmelserna om uppgiftsskyldigheten har fått en avfattning som kan tyda på att aktieinnehavet behöver anges bara för den som under året lyft utdelning på aktierna. Behovet av kontrolluppgifter gör sig emellertid lika starkt gällande beträffande personer som inte lyft någon utdelning. Jag föreslår därför att 37 § I mom. 4a TL ges en formulering som tydligt anger att berörda utbetalare av akticutdelning, bl.a. VPC, skall ange en fysisk persons innehav av aktier oavsett om denna person uppburit någon utdelning eller inte. Jag föreslår vidare att även fysisk persons innehav av andel i aktiefond och i utländsk juridisk person skall redovisas i kontrolluppgift.
I de fall bl. a. bank, aktiebolag eller förening som tilldelats organisationsnummer är borgenär föreligger det inte någon skyldighet att Jämna kontcrolluppgift rörande ränta. Det har nu framförts önskemål att undantag också skall göras för stiftelser, eftersom ett sådant undantag skulle medföra en inte oväsentlig lättnad i fråga om kontrolluppgiftsskyldigheten rörande räntor på vissa värdepapper på penningmarknaden. Enligt min mening kan ett sådant undantag göras utan att några väsentliga kontrollhänsyn eftersätts och jag föreslår därför en ändring i enlighet härmed. Undantaget bör dock -i likhet med vad som gäller beträffande förening - endast omfatta stiftelse som tilldelats organisationsnummer.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats ett förslag till
lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).
Förslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden bar lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 13