med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

om inbördes rättshjälp i brottmål

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 juli 1985.

På regeringens vägnar

Lennart Bodström

Sten Wickhom

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner en mellan Sverige och

Ungern träffad överenskommelse om inbördes rättshjälp i brottmål. Över-

enskommelsen omfattar delgivning, bevisupptagning och överförande av lagföring och är i allt väsentligt utformad i överensstämmelse med de åtaganden som Sverige har gjort till andra stater genom anslutningen till 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmäl. Överenskommelsen har ratificerats av Ungern.

Vidare föreslås att lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags

tillämplighet och svensk domstols behörighet skall ersättas av en ny lag. I

1964 års lag meddelas föreskrifter om tidsbegränsad immunitet för tilltalad.

vittne och sakkunnig som på kallelse inrest i riket för att höras i enlighet med vissa särskilt angivna överenskommelser som Sverige träffat med främmande stater. För att bestämmelserna skall bli tillämpliga på överens-

kommelsen med Ungern och på andra avtal som Sverige kan komma att träffa I framtiden föreslås en ny lag med immunitetsbestämmelser som i sak väsentligen överensstämmer med 1964 års lag. Det föreslås att den nya lagen enligt förordnande av regeringen skall träda i kraft samtidigt med överenskommelsen med Ungern.

I Riksdagen 1985/86.1 saml. Nr 8

Lagförslaget i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 4). lagrådets yttrande (s. 15) och föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s. 16).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste därför läsa alla tre texterna.

Lag om immunitet för vissa viltnen m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

1 den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått

med annan stat, får den som efter kallelse i enlighet med överenskommel-

sen har rest in i Sverige från den andra staten för att höras som tilltalad,

vittne eller sakkunnig inte lagföras, fängslas eller på annat sätt underkastas

inskränkning i sin frihet på grund av dom eller gärning som härrör från tiden före avresan till Sverige och som, såvitt gäller tilltalad, inte är avsedd med kallelsen. Immuniteten upphör om den tilltalade, vittnet eller den sakkunnige

stannar kvar i Sverige trots att han haft möjlighet att lämna landet under en sammanhängande tid av femton dagar från det att han har fått besked från domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras, eller om han, efter att ha lämnat landet, återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestäm-

melse att immuniteten skall upphöra tidigare än som nu angivits, gäller i stället den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen

upphävs lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tuillämplig-

het och svensk domstols behörighet.

ib Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 8

Prop. 1985/86: 8 Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-05-23

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungern om

inbördes rättshjälp i brottmål.

I Inledning

År 1980 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Ungern om en överens-

kommelse angående inbördes rättshjälp i brottmål. Förhandlingarna påbörjades i Budapest i juni 1980 och fortsatte i Stockholm i juni 19814. Den

svenska delegationen bestod av företrädare för utrikesdepartementet och den ungerska av företrädare för justitieministeriet, utrikesministeriet,

riksåklagarmyndigheten och, vid förhandlingarna i juni 1980, inrikes-

ministeriet.

Förhandlingar rörande vissa återstående frågor avslutades därefter på

diplomatisk väg. Överenskommelsen undertecknades av båda parter den 28 september 1983. Dess svenska och engelska text bör fogas till protokol-

let i detta ärende som bilaga I.

Enligt föreskrift i överenskommelsen skall den ratificeras. Detta skedde för Ungerns del den 3 november 1983.

2¶Gällande ordning i fråga om inbördes rättshjälp i

brottmål

Sverige lämnar av tradition andra länder rättshjälp i brottmål i den ut-

sträckning vår lagstiftning medger det utan att något särskilt avtal träffats

om rättshjälp. En del länder kräver emellertid avtal med den andra staten

för att lämna den rättshjälp. Sådana avtal skapar också klarhet mellan länderna under vilka förutsättningar rättshjälpen lämnas. Avtalen brukar

också innehålla bestämmelser som syftar till att underlätta det praktiska

förfarandet. Meltan de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april 1974

om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42), se cirkuläret (1975: 301) till statsmyndigheterna angående inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom

delgivning och bevisupptagning. Överenskommelsen gäller såväl tvistemål Prop. 1985/86: 8 som brottmål. På brottmålsområdet finns en multilateral reglering genom den i Stras-

bourg den 20 april 1959 dagtecknade europeiska konventionen om inbör-

des rättshjälp i brottmål (prop. 1961:48). Sverige ratificerade rättshjälps-

konventionen år 1967 och avgav vid deponcringen av ratifikationsinstru-

mentet vissa förbehåll och förklaringar (SÖ 1968:15). Den trädde för Sveriges del i kraft den I maj 1968. Förutom Sverige är till rättshjälpskonventionen anslutna Belgien, Danmark, Finland, Frankrike med besittning-

ar, Grekland, Israel, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna. Norge, Island, Schweiz, Spanien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. I konventionen åtar sig medlemsstaterna att lämna varandra

rättshjälp i största möjliga utsträckning i mål eller ärenden avseende beiv-

rande av brott. Konventionen omfattar huvudsakligen bevisupptagning

som åsyftar utredning och överlämnande av bevismaterial eller handlingar. delgivning av rättegångshandlingar och judiciella beslut, översändande av

utdrag ur straffregister, lagföring i annat land samt underrättelse om straffdomar.

Rättshjälpskonventionen har sedermera kompletterats med ett tilläggsprotokoll, dagtecknat i Strasbourg den 17 mars 1978 (SÖ 1979: 12), som i

vissa hänseenden utvidgar konventionens tillämpningsområde bl. a. i fråga om brott mot skatte- och avgiftsförfattningar och rättshjälp på verkställighetsstadiet. Tilläggsprotokollet har tillträtts av Sverige samt av Danmark. Island, Grekland, Nederländerna och Österrike.

Bestämmelser rörande inbördes rättshjälp ingår också i vissa utläm-

ningsavtal: En del bestämmelser av den innebörden finns i den europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957 (SÖ 1959:65) liksom i

avtalet den 26 april 1870 med Belgien om ömsesidigt utlämnande av förbrytare (SFS 1870: 37 och 1877: 39) och avtalet den 7 mars 1956 med Frankrike

om ömsesidig rättshjälp i brottmål (prop. 1956: 100). Sistnämnda avtal

sattes emellertid i stora delar ur kraft genom Sveriges och Frankrikes anslutningar till rättshjälpskonventionen (fr SÖ 1969:50). Sverige har i övrigt inte ingått några bilaterala avtal utanför Norden rörande inbördes

rättshjälp i brottmål under modern tid. I en del ytterligare multilaterala

konventioner. t.ex. de europarådskonventioner som rör överförande av lagföring och av straffverkställighet, behandlas emellertid frågor av aktuellt slag.

Förfarandet när en svensk domstol vill anlita en utländsk domstol för att skaffa fram utredning i en rättegång regleras i lagen (1946: 817) om bevis-

upptagning vid utländsk domstol och i kungörelsen (1947: 847) med vissa

bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda lag. I lagens I $ föreskrivs

att bevisupptagning inför utländsk domstol i brottmål får ske endast om det

finns synnerliga skäl. Delgivning t utlandet sker genom utrikesdepartemen-

tet rned stöd av en kungörelse i ämnet (SFS 1933: 618).

Bestämmelserna om bevisupptagning vid svensk domstol och delgivning i Sverige på begäran av utländsk myndighet är i princip desamma för brottmål och tvistemål. De viktigaste bestämmelserna finns i lagen

(1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk domstol och i kungörelsen

Prop. 1985/86: 8 (1909:24 s. I) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet.

En förutsättning för att bevisupptagning skall kunna äga rum i Sverige

enligt 1946 års lag är att den gärning som avses med framställningen

motsvarar brott enligt svensk lag. Vissa begränsningar gäller även för brott som har karaktär av politiskt brott. I kungörelsen (1947: 848) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater finns bl.a. regler om kostnader som uppstått vid bevisupptagningen.

Bestämmelser rörande utländska framställningar om beslag och husrannsakan meddelas i lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsme-

del på begäran av främmande stat. I fråga om framställningar från ett utomnordiskt land gäller i princip att den begärda åtgärden inte får vidtas

om hinder mot utlämning skulle ha förelegat, vilket innebär bl. a. ett krav på att den aktuella gärningen motsvarar brott. för vilket enligt svensk lag är

stadgat fängelse i mer än ett år. Enligt lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplig-

het och svensk domstols behörighet gäller immunitet för den som efter

kallelse inrest i riket för att höras som tilltalad. vittne eller sakkunnig i enlighet med överenskommelser som har träffats med vissa främmande stater. I ett särskilt cirkulär (SFS 1968:32) finns slutligen vissa föreskrifter

till de allmänna domstolarna och åklagarna, vilka utfärdades i samband med ikraftträdandet av den europeiska rättshjälpskonventionen.

Delgivning på begäran av utländsk myndighet sker enligt 1909 års kungörelse antingen av utrikesdepartementet eller av länsstyrelse. I princip tillämpas delgivningslagen (1970:428) men en begäran om delgivning i

annan ordning skall efterkommas om det kan ske. Vissa kostnader kan tas

ut av den stat varifrån begäran kommer. Bl.a. i ärenden om delgivning

enligt rättshjälpskonventionen svarar dock staten för alla kostnader.

3¶Överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

Överenskommelsen inleds med allmänna bestämmelser (kap. 1). Därefter följer i skilda kapitel de olika former av rättshjälp som regleras i överenskommelsen. nämligen delgivning (kap. ID. bevisupptagning (kap. ID och överförande av lagföring (kap. IV). Ett kapitel (V) handlar om behandling-

en av den andra partens medborgare. Sist i överenskommelsen upptas

slutbestämmeiser (kap. VD.

3.1¶Allmänna bestämmelser

Genom överenskommelsen åtar sig parterna att lämna varandra inbördes rättshjälp i brottmål i enlighet med bestämmelserna i överenskommelsen

fart. DD. Därefter anges fart. 2) när en framställning om rättshjälp kan avslås. Detta är fallet när den hänför sig till en gärning som vid tidpunkten för mottagandet av framställningen inte är straffbar inom den ansökande

partens jurisdiktion eller som inte är straffbar enligt den anmodade partens

lag. En framställning får också avslås om den avser en gärning som Prop. 1985/86: 8

betraktas som ett politiskt brott eller utgör brott mot militär lag eller om gärningen är eller har varit föremål för utredning eller lagföring på den anmodade partens territorium eller om preskription inträtt enligt den an-

modade partens lag. Vidare kan en framställning avslås om gärningen är föremål för åtal inför en domstol som endast för tillfället eller för särskilda undantagsförhållanden fått befogenhet att pröva sådana mål (art. 2.1.h)

eller där ett efterkommande av framställningen skulle strida mot den anmodade partens allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen (art. 2.2).

Regleringen har täckning i svensk rätt och överensstämmer, bortsett från art. 2.1.h, till sitt sakliga innehåll med bestämmelserna i art. I och 2 i

den curopeiska rättshjälpskonventionen med beaktande av de till art. 2

gjorda svenska förbehållen. I de allmänna bestämmelserna anges vidare (art. 3) att framställningar

skall göras genom det svenska utrikesdepartementet och det ungerska justitieministeriet eller den ungerska riksåklagarmyndigheten. Den diplomatiska vägen är dock inte utesluten, om omständigheterna undantagsvis skulle kräva det. Vidare anges i artikeln att det för handlingar som över-

sänds enligt överenskommelsen inte skall krävas någon form av legalise-

ring.

Sverige har i anslutning till art. 15 punkt 6 rättshjälpskonventionen avgett en förklaring av innebörd att framställningar enligt denna till svenska myndigheter normalt skall ske på diplomatisk väg men att direkt kom-

munikation med utrikesdepartementet får användas i brådskande fall. Internationell rättshjälp sker i allmänhet via centralorgan och i allt större

utsträckning direkt mellan berörda myndigheter. Sverige har också under

senare år vid tillträde till internationella konventioner på brottsbekämpningens område avstått från att kräva att framställningar skall göras på diplomatisk väg. Sålunda har kravet på diplomatisk väg i lagen (1957: 668)

om utlämning för brott mjukats upp genom en lagändring år 1979. Enligt nuvarande lydelse av 14 § skall en framställning göras på diplomatisk väg, om inte Sverige i förhållande till den främmande staten har överenskommit

om att tillämpa annan ordning. En liknande bestämmelse finns i 5 § lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat. Något krav på att en framställning om rättshjälp skall göras på

diplomatisk väg finns varken i de svenska bevisupptagningslagarna eller i delgivningskungörelserna. Regleringen i art. 3 utgör således inget hinder för svensk del.

Föreskriften att handlingar inte behöver legaliseras har också täckning i

svensk rätt och motsvaras av art. 17 rättshjälpskonventionen.

3.2¶Delgivning

Kapitlet om delgivning inleds med bestämmelser fart. 4) om att framställ-

ning om delgivning får göras av domstol, att den skall vara avfattad på den anmodade partens språk eller på engelska och att delgivningshandlingen skall åtföljas av en översättning till den anmodade partens språk. Om

12 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 8

sädan översättning inte bifogas skall delgivning likväl kunna ske, förutsatt att den som skall delges frivilligt tår emot handlingen. I artikeln regleras

vidare vilka uppgifter en framställning skall innehålla, däribland en be-

skrivning av det brott framställningen avser samt tid och plats för brottet.

De svenska detgivningskungörelserna innehäller inga särskilda begräns-

ningar i fråga om vem som får göra framställningar. Från svensk sida finns

alltså i och för sig inte något hinder mot att ombesörja delgivning på

framställning av någon annan myndighet än en domstol.

Den anvisade möjligheten att delge handlingar trots att översättning saknas, om den som skall delges frivilligt tar emot handlingen, överensstämmer med vad som utan uttrycklig föreskrift i allmänhet uillämpas vid

delgivning i Sverige på begäran av en utländsk myndighet elter enskild. I

överensstämmelse med den principen har Sverige gjort förbehåll till art. 16 rättshjälpskonventionen av innebörd att tvångsdelvivning kommer att ske endast om delgivningshandlingen är översatt till svenska språket. Förbehället har inte föranlett författningsreglering Gfr prop. 1961:48 s. 15).

Principen har också kommit till uttryck i art. 51 Haagkonventionen den 15

november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Det kan nämnas att en bestämmelse av

samma innebörd finns i 8 § kungörelsen (1909: 24 s. I) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet. Den bestämmelsen gäller dock f.n. endast för nordiska framställningar.

I art. 5 ges föreskrifter om att delgivningen skall ombesörjas 1 enlighet med lagstiftningen i det anmodade landet eller, om det begärs, på annat sätt som är förenligt med denna lagstiftning. Vidare ges föreskrifter angående bevis om delgivningen m. m. och om att, om delgivning inte kunnat ske, den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om anledningen därtill.

Dessa föreskrifter motsvaras i såk av bestämmelser i art. 7 rättshjälpskonventionen och överensstämmer med 1909 års delgivningskungörelse.

I samma artikel fjärde stycket finns vidare en föreskrift om att en begäran om delgivning av en kallelse med en misstänkt som befinner sig på

den anmodade partens territorium skall översändas i god tid till den partens myndigheter och att den misstänkte själv skall erhålla kallelsen senast

trettio dagar före angiven inställelsedag.

Rättshjälpskonventionens motsvarande bestämmelse är delvis annorlun-

da konstruerad. Avtalsslutande parter medgavs rätt att i förklaring till art.

7.3 begära att en sådan kallelse skulle vara den avtalsslutande parten

tillhanda viss tid, inte överstigande 50 dagar, före den utsatta dagen. I den svenska förklaringen sattes tiden till 30 dagar. Enligt rättshjälpskonventionen skall kallelsen således komma svensk myndighet. och inte den

kallade personligen, tillhanda inom fristen. Syftet med rättshjälpskonventionens bestämmelse var att inom konventionens ram så vitt möjligt tillför-

säkra den som instäms till domstol skydd mot risken att bli åtalad och dömd utan att ha fått vetskap om stämningen eller inställelsedagen. Enligt vissa länders lagstiftning anses nämligen delgivning med en person som vistas i utlandet verkställd i och med att handlingen överlämnats till åkla-

garmyndigheten. Föreskrifter med anledning av rättshjälpskonventionens bestämmelser och de gjorda förbehållen meddelas i 1968 års cirkulär.

större säkerhet i detta hänseende.

Föreskriften i art. 6, som motsvaras av art. 8 rättshjälpskonventiohen, att ett viltne eller en sakkunnig som inte efterkommnit kallelse inte skall underkastas straff eller tvångsåtgärd, ger uttryck för en allmän rättsgrundsats om att myndigheter i en stat som regel inte bör vara skyldiga att genom straffhot medverka till att personer inom dess område tvingas till inställelse inför ett annat lands domstolar (jfr prop. 1961:48 s. 10). I enlighet härmed bör inte kallelser innehålla någon erinran om påföljd för utevaro. Föreskrifter om detta ges i 1968 års cirkulär.

I art. 7 och 8 regleras ersättningar till vittnen och sakkunniga av samma innehåll som art. 9 och 10.1 och 10.2 rättshjälpskonventionen och 1968 års cirkulär.

Årt. 9 innehåller en bestämmelse enligt vilken ett vittne eller en sakkunnig inte får lagföras eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet när denne på kallelse inställer sig inför det ansökande landets domstolar på grund av gärningar eller domar som härrör från tiden före hans avresa från den anmodade partens territorium. Detsamma gäller för tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. Immuniteten upphör i princip femton dagar efter det att hans närvaro inte längre påfordras av domstolen.

Dessa bestämmelser motsvaras av art. 12 rättshjälpskonventionen. Föreskrifter i ämnet har meddelats i lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. För att denna skall bli tillämplig även i fråga om Ungern-avtalet krävs lagändring. Till denna fråga återkommer jag (avsnitt 4).

Enligt art. 10 får en delgivningsframställning inte medföra avgifter och kostnader. Bestämmelsen motsvaras av åtagandena enligt art. 20 rättshjälpskonventionen. En bestämmelse härom finns i 5 § andra stycket i 1909 års delgivningskungörelse.

3.3¶Bevisupptagning

Bevisupptagning regleras i art. 11—15. I art. 11 anges inledningsvis vilka åtgärder en framställning om bevisupptagning får omfatta, nämligen sådana som åsyftar utredning eller beslagtagande av egendom och överlämnande av bevismaterial och handlingar. Att framställningar även kan avse förundersökningsstadiet framgår av art. 15.

Tillämpningsområdet motsvarar regleringen i rättshjälpskonventionen. Dess art. 3.1 har i detta hänseende samma lydelse som avtalet med Ungern med den skillnaden att beslagtagande av egendom där inte nämns särskilt. Till frågan om beslag återkommer jag. Även framställningar som avser förberedande av åtal omfattas av rättshjälpskonventionen (art. 15.4).

Förfarandet vid bevisupptagning åt eller vid utländsk domstol regleras, som jag tidigare nämnt, i 1946 års lagar i ämnet. Begränsningarna enligt lägen om bevisupptagning åt utländsk domstol, nämligen att det inte får röra sig om gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller som har karaktär av politiskt brott, täcks av föreskrifterna i art. 2 om i vilka fall en framställning får avslås.

Art. 5.1 rättshjälpskonventionen handlar om beslag och husrannsakan. Vid deponeringen av det svenska ratifikationsinstrumentet avseende den europeiska rättshjälpskonventionen gjordes från svensk sida ett förbehäll avseende art. 5 av innehåll avt sådan rättshjälp inte kommer att lämnas av Sverige. Genom lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat öppnades därefter möjligheter för att under vissa förutsättningar besluta om beslag och husrannsakan på begäran av en främmande stat. Med anledning därav ändrade Sverige i junuari 1976 det svenska förbehållet (SÖ 1977: 88) och i förklaringen angavs att rättshjälp enligt art. 5 skulle beviljas I viss närmare angiven utsträckning. Enligt det nya förbehållet krävs att gärningen enlig svensk lag kan medföra utlämning och att verkställigheten är förenlig med svensk lagstiftning.

För att en framställning om rättshjälp avseende beslag och husrannsakan skall kunna beviljas krävs enligt 1975 ärs tvångsmedelslag i huvudsak — genom en hänvisning till lagen om utlämning för brott — att gärningen motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett är och att fråga inte är om gärning som anges i 21 eller 22 kap. brousbalken, dvs. i huvudsak milttära brott. Hinder mot bifall ull en framställning om rättshjälp avseende beslag föreligger vidare om det i fråga om den person som avses med framställningen har meddelats dom beträffande brottet här i riket eller beslut att inte tala å brottet eller om straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag.

Enligt art. 12.11 avtalet med Ungern skall bevisupptagningen verkställas i enlighet med det anmodade landets lagstiftning. Bestämmelsen torde förstås så att den innefattar även krav I fråga om t. ex. brottets svärhet och dubbel straffbarhet som det anmodade landet ställer upp. Vidare skall en begäran om att ett särskilt förfarande skall iakttas efterkommas, om förfarandet är förenligt med den anmodade partens lag.

Jart. 12.3 föreskrivs — i överensstämmelse med art. 3.2 rättshjälpskonventionen — att om den ansökande parten önskar att vittne eller sakkunnig skall höras under ed eller sanningsförsäkran en uttrycklig framställning därom skall göras.

Enligt bestämmelserna i art. 11 skall alla framställningar — utom sådana som gäller förundersökningsstadiet — härröra från domstolar. De skall också genom det mottagande organet — för svensk del utrikesdepartementet — tillställas domstol i den anmodade staten. Framställningar i samband med förundersökning får dock enligt art. 15 göras av allmän åklagare.

Regleringen överensstämmer i huvudsak med rättshjälpskonventionens föreskrifter och den svenska förklaringen enligt art. 24 i denna. Rättshjälpskonventionens bestämmelser är tillämpliga på framställningar mellan judiciella myndigheter. Enligt den svenska förklaringen skall såvitt gäller bevisupptagning med judiciell myndighet förstås domstol och undersökningsdomare. Andra framställningar, inklusive sådana som avser förberedande av åtal, får dessutom göras av åklagare. Enligt Ungernavtalet är alltså åklagarens behörighet något vidare.

När bevisupptagningen har ägt rum skall enligt art. 12.2 handlingarna som denna avser genast återsändas. Kan bevisupptagning inte äga rum, 10 skall den anmodade parten underrätta den ansökande parten och ange

skälen härför. Enligt ar. 13.3 får den anmodade parten skjuta upp över- Prop. 1985/86: 8 lämnandet av protokoll och andra handlingar om dessa behövs i samband

med ett pågående brottmälsförfarande. Sistnämnda reglering har sin mot-

svarighet i rättshjälpskonventionen (art. 6.1).

Enligt art. 14 skall bevisupptagning inte medföra avgifter eller återbetalning av kostnader med undantag av sådana som uppkommit genom medverkan av sakkunniga på den anmodade partens territorium. Denna bestämmelse. för vilken i första hand praktiska skäl talar. överensstämmer med rättshjälpskonventionen (art. 20).

För framställningar som avser rättshjälp under förundersökningsstadiet finns en särbestämmelse i arv. 15 som innebär att framställningar som avser hörande av vittne. sakkunnig eller misstänkt inte får verkställas om inte den som skall höras ger sitt medgivande. Denna bestämmmelse är nödvändig med hänsyn till att det i svensk rätt — utöver bestämmelserna I 1946 års lag om be visupptagning åt utländsk domstol, som bl. a. förutsätter att framställningen gjorts av domstol eller annan judiciell myndighet — inte finns några bestämmelser som reglerar i vad mån förhör kan äga rum med någon It Sverige med anledning av en utländsk förundersökning. Därav följer att en svensk polis- eller åklagarmyndighet inte kan använda tvång

för att förmå någon att inställa sig till förhör.

I övrigt innehåller kapitlet om bevisupptagning bestämmelser om vad en

framställning skall innehålla far. 11.2). att den skall vara avfattad på den anmodade partens språk eller åtföljas av en översättning till detta språk

tart. HET). att den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om när och var bevisupptagningen kommer att äga rum fart. 13.1), att de

handlingar som bevisupptagningen avsett skall återsändas till den ansö-

kande parten så snart bevisupptagningen ägt rum fart. 12.2 och 13.4) och att begärda domstolsbeslut eler handlingar får översändas i bestyrkta kopior såvida inte den ansökande parten uttryckligen begär att originalen skall översändas. I sistnämnda fall skall den anmodade parten försöka efterkomma denna begäran fart. 13.2). Flertalet av dessa föreskrifter har sin motsvarighet i rättshjälpskonventionen. De överensstämmer också med svensk rätt.

3.4¶Överförande av lagföring

Fart. 16. medges avtalsslutande part att, i enlighet med sin lagstiftning. begära att lagföring i brottmål skall ske på den andra partens territorium för brott som begåtts på den ansökande partens territorium. Artikeln innehåller vidare föreskrifter om vad en sådan begäran skall innehålla och

på vilket språk den skall vara avfattad (art. 16.2) och en föreskrift för den

anmodade parten att underrätta den ansökande parten om varje åtgärd som vidtagits med anledning av begäran och att översända en kopia av avkunnade domar (art. 16.3).

Bestämmelsen innehåller — lika litet som motsvarande reglering i rättshjälpskonventionen (art. 21.1) — ingen förpliktelse att åtala eller i övrigt inleda domstolsförfarande. Den förutsätter att gärningen utgör brott enligt den anmodade statens lag och att dess domstolar är behöriga att döma över

gärningen. Bestämmelsen i rättshjälpskonventionen har inte uttryckligen transformerats till svensk rätt. Inte heller bestämmelsen i förevarande avtal föranleder några särskilda föreskrifter.

3.5¶Behandling av den andra partens medborgare

De avtalsslutande parterna förbinder sig i art. 17 att erbjuda den andra partens medborgare som är föremål för förundersökning eller rättegång i brottmål samma möjligheter att försvara sig som dess egna medborgare. I artikeln nämns särskilt biträde av offentlig försvarare och allmän rättshjälp.

3.6 Slutbestämmelser

I art. 18, anges att överenskommelsen skall ratificeras och att ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm. Överenskommelsen träder i kraft den trettionde dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Uppsägning av överenskommelsen kan ske genom meddelande på diplomatisk väg och träder i kraft sex månader efter dagen för mottagande av ett sådant meddelande.

4¶Överväganden

Sverige har sedan länge intagit en restriktiv hållning när det gäller att sluta bilaterala avtal rörande inbördes rättshjälp och har föredragit att sluta avtal på multilateral basis. såsom skett genom anslutningen till 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Skälet för den svenska inställningen är främst att olika bilaterala regleringar med en mångfald stater är svåra att tillämpa för administrativa och judiciella myndigheter.

De former av rättshjälp som regleras genom föreliggande överenskommelse med Ungern har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpskonventionen. Sveriges åtaganden och villkoren i övrigt för att rättshjälp skall lämnas och erhållas är utformade på sådant sätt att de faller inom ramen för de åtaganden Sverige gjort och för vad Sverige kan erhålla genom anslutningen till rättshjälpskonventionen med gjorda förbehåll och förklaringar. Överenskommelsen kommer, med några undantag, inte att medföra några ändrade rutiner för de tillämpande myndigheterna och de ändringar i lagstiftningen som föranleds av överenskommelsen är av mer formell natur.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört och till att det från flera synpunkter får betecknas som positivt att en överenskommelse med Ungern kommer till stånd på området, förordar jag att Sverige ratificerar överenskommelsen.

Som jag tidigare nämnt (avsnitt 3.2) kräver immunitetsbestämmelsen i art. 9 lagändring. Enligt denna bestämmelse får ett vittne eller en sakkunnig som på kallelse inställer sig inför den ansökande partens domstolar inte lagföras eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet på grund av gärningar eller domar som härrör från tiden

tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. Immuniteten upphör när vederbörande, trots att han under en sammanhängande tid av femton dagar från den dag hans närvaro inte längre påfordras av domstolen haft möjlighet att lämna territoriet. stannat kvar där eller. efter att ha lämnat det. frivilligt återvänt dit. Som jag likaledes nämnt tidigare motsvaras denna bestämmelse av art. 12 rättshjälpskonventionen.

Enligt 2 kap. 7 § brottsbalken skall i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. utöver vad som sägs i samma kapitelh, de begränsningar iakttas som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller överenskommelse med främmande makt enligt vad därom särskilt är stadgat. I propositionen med förslag till brottsbalk (prop. 1962:10 del Cs. 174) anfördes i anslutning till denna bestämmelse att Sverige i överenskommelser med andra stater om bl.a. ömsesidig rättshjälp i vissa avseenden avtalat om inskränkningar i svensk lags och svensk domstols kompetens och att ytterligare sådana överenskommelser kunde

väntas bli träffade. Det sades vidare att bestämmelser om sådana inskränk-

ningar har ringa praktisk betydelse och att de inte borde införas i brottsbalken utan i en särskild tag. I samband med ikraftträdandet av brottsbalken meddelades därför bestämmelser härom i lagen (1964:543) om vissa be-

gränsningar i svensk lags tillimplighet och svensk domstols behörighet. I

denna föreskrivs att för någon som efter kallelse inrest i riket för att inställa

sig vid domstol såsom tilltalad. vittne eller sakkunnig gäller i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet de begränsningar

som föreskrivs I vissa, särskilt uppräknade, överenskommelser. Dessa är f.n. tre, nämligen konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april

1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare. avtalet mellan Sveri-

ge och Frankrike den 7 mars 1956 rörande ömsesidig rättshjälp i brottmål och 1959 års europeiska rättshjälpskonvention. Avtalet med Frankrike har dock. som förut berörts. satts ur spel genom rättshjälpskonventionen

såvitt det avser inskränkningar i den svenska straffrättsliga kompetensen.

För att lagen skall bli tillämplig även på avtalet med Ungern krävs att lagen ändras. Med tanke på att Sverige sannolikt kommer att ingå ytterligare avtal som upptar bestämmelser om immunitet. är det bättre att 1964 års lag upphävs och ersätts av en ny lag som medger immunitet om det har avtalats I internationella överenskommelser som är bindande för Sverige. I övrigt bör lagtexten utformas I nära anslutning till rättshjälpskonventio-

nens immunititetsbestämmelse, vilken är likalydande med Ungern-avta-

lets. Därvid bör förbehåll göras för det fallet att immunitetsbestämmelsen i

det tillämpliga avtalet skulle ha annan räckvidd. I så fall skall givetvis den

bestämmelsen iakttas.

Det kan i sammanhanget nämnas att Europarådets ministerkommitté den 23 september 1983 har antagit en rekommendation. NO. R(83)12, till

medlemsstaterna rörande tillämpningen av den curopeiska rättshjälpskonventionens immunitetsbestämmelse. I rekommendationen anges bl.a. att

vittnet skall upplysas om immunitetens omfattning och särskilt att den inte

omfattar brott som begås i samband med vitltnesmålet. Misstänks vittnet

för att ha begått ett sådant brott. bör andra möjligheter än att häkta och

lagföra vittnet i den anmodande staten om möjligt övervägas. Vidare anges att immuniteten skall omfatta även brott som består i vägran att vittna helt eller delvis. Sverige har, liksom flera andra stater, reserverat sig på sistnämnda punkt. I reservationen förklarade Sverige dock att tillbörlig hänsyn skall tas till att vittnet inställt sig frivilligt och. i konsekvens därmed, till det önskvärda i att inte fängsla eller på annat sätt hindra vittnet från att lämna landet om han vägrar att avlägga vittnesmål.

Den nya lagens tillämplighet i förhållande till olika länder bör i fortsättningen tillkännages av regeringen.

Det är min avsikt att senare för regeringen anmäla frågan om ändringar i de delgivnings- och rättshjälpsbestämmelser som avtalet föranleder.

5¶Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

6¶Ikraftträdande

Enligt art. 18 skall överenskommelsen träda i kraft den trettionde dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Ikraftträdandet av den föreslagna nya lagen bör lämpligen anstå till dess och bör således ske den dag regeringen bestämmer.

7 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

8 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Utdrag Prop. 1985/86: 8

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1985-06-14

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller. justitierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1985 har regeringen på hemställan av chefen för justitiedepartementet statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena Moore,

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet.

Första stycket har getts en sådan utformning att den vittnen och sakkunniga tillkommande immuniteten skulle kunna gälla såväl i brottmål som i civilmål. De i remissprotokollet redovisade överenskommelser, i vilka Sverige har avtalat om immunitet, avser emellertid endast brottmål, och inte heller på annat sätt behandlar remissen fråga om immunitet i andra mål. För att lagtexten formellt inte skall få annat innehåll än som omfattas av motiven bör enligt lagrådets mening lagtexten i första stycket kompletteras, lämpligen genom att "i brottmål” tilläggs omedelbart efter ”sakkunnig”.

Beträffande andra stycket, som reglerar frågan hur länge immuniteten består, torde orden "följer inte annat av överenskommelsen” rimligen inte vara avsedda att uttrycka annat än att, om vederbörlig överenskommelse innehåller bestämmelse att immuniteten skall upphöra tidigare, en sådan bestämmelse skall gälla i stället. För att denna innebörd skall komma till tydligare uttryck och i syfte vidare att lagtexten skall få ett innehåll, som närmare överensstämmer med nu aktuella överenskommelser, förordar lagrådet att andra stycket ges förslagsvis följande lydelse: ”Immuniteten upphör om den tilltalade, vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i Sverige trots att han haft möjlighet att lämna landet under en sammanhängande tid av femton dagar från det att han fått besked från domstolen att hans närvaro inte längre påfordras eller om han. efter att ha lämnat tandet. återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestämmelse att immuniteten skall upphöra tidigare än som nu angivits, gäller i stället den bestämmelsen”.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juti 1985

Närvarande: statsrådet Bodström, ordförande, och statsråden Dahl.

Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition med anledning av en överenskommelse

mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om

inbördes rättshjälp i brottmål

I Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (1) över förslag till lag om

immunitet för vissa vittnen m.fl.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Syftet med det remitterade lagförslaget är att göra det möjligt för Sverige att ingå överenskommelser med främmande stater om straffrättslig och straffprocessuell immunitet för tilltalade, vittnen och sakkunniga som har kommit hit för att höras i en rättegång här i landet. Lagrådet har föreslagit

en komplettering av lagtextens första stycke som skulle medföra att lagen i

fråga om vittnen och sakkunniga blir tillämplig endast när deras hörande

påkallas i ett brottmål. Den nu gällande lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet innehåller visserligen en sådan begränsning, men det skulle enligt min mening vara

mindre välbetänkt att inskränka tillämpningsområdet för en ny lag i ämnet

på detta sätt. De överväganden som behöver göras när ett avtal med främmande stat aktualiseras om straffrättslig och straffprocessuell immunitet för vittnen och sakkunniga är ju uppenbarligen i allt väsentligt de-

samma vare sig avtalet tar sikte på förhör i brottmål eller tvistemål eller bådadera.

Det kan i sammanhanget nämnas att förutsättningarna för en svensk anslutning till den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen "on International Access to Justice” f.n. undersöks inom justitiedepartementet. Denna avser ämnen av privaträttslig natur (civil and commercial matters) och innehåller en immunitetsbestämmelse för vittnen och sakkun-

niga som väsentligen är utformad på samma sätt som i avtalen på brottmälsområdet. I den mån Sverige tillträder denna eller någon annan liknan-

de konvention, är det en uppenbar fördel om immunitetsfrågan kan regleras genom den nu aktuella lagen.

(1) Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssummanträde den 23 maj 1985.

lagrådets förslag på denna punkt.

Lagrådet har vidare föreslagit vissa smärre ändringar i lagtextens andra stycke. Jag godtar vad lagrådet har föreslagit i dessa delar.

En mindre redaktionell jämkning bör vidare göras i första stycket av det

remitterade förslaget.

2¶Tillträde till överenskommelse med Ungerska Folkrepubliken

Vid min anmälan av lagrådsremissen (avsnitt 4) förordade jag att Sverige tillträder överenskommelsen den 28 september 1983 med Ungerska Folk-

republiken om inbördes rättshjälp i brottmål. Eftersom överenskommelsen

förutsätter att lag ändras bör denna fråga underställas riksdagen.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål, dels att anta det av lagrådet granskade förslaget till lag om immunitet för

vissa vittnen m. fl. med vidtagna ändringar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

ÖVERENSKOMMELSE mellan AGREEMENT between THE

KONUNGARIKET SVERIGE och KINGDOM OF SWEDEN and THE

UNGERSKA FOLKREPUBLIKEN HUNGARIAN PEOPLE'S

REPUBLIC om inbördes rättshjälp i brottmål on mutual assistance in criminal matters

Konungariket Sverige och Ung- The Kingdom of Sweden and the erska Folkrepubliken, vilka önskar Hungarian People's Republic, deutveckla och stärka samarbetet rö- siring to develop and enhance murande inbördes rättshjälp i brottmål tual judicial co-operation in Criminal matters, har kommit överens om följande. have agreed as follows:

KAPITEL I CHAPTER I

Allmänna bestämmelser General provisions Artikel I Article I

De avtalsslutande parterna enas The Contracting Parties agree to

om att i enlighet med bestämmel- afford each other, in accordance

serna i denna överenskommelse with the provisions of this Agree-

lämna varandra inbördes rättshjälp ment. mutual assistance in criminal i brottmål. proceedings.

Artikel 2 Article 2

1. En framställning om rättshjälp I. Assistance may be refused if kan avslås om den hänför sig till en the request för assistance concerns gärning. an offence, (a) som vid tidpunkten för mot- (a) the punishment of which. at tagandet av nämnda framställning the time of the arrival of said reinte är straffbar: inom den ansö- quest. falls outside the jurisdiction kande partens jurisdiktion; of the requesting Party: (b) som inte är straffbar enligt (b) which is not punishable acden anmodade partens lag: cording to the law of the requested Party:

(c) som av den anmodade parten (c) which is regarded by the re-

betraktas som ett politiskt brott el- quested Party as an offence of a ler som ett brott som är förknippat political character or as an offence med ett politiskt brott: connected with an offence of a political character:

(d) som enligt den anmodade (d) which. under the law of the

partens lag utgör ett brott mot mili- requested Party, constitutes an oftär lag: fence against military law:

(2) som är eller har varit föremål (e) which is or has been the sub-

för utredning på den anmodade par- ject of an investigation in the territens territorium: tory of the requested Party:

(f) för vilken den misstänkte är (f) for which the accused person eller har varit föremål för lagföring is being or has been procceeded

på den anmodade partens territori- against in the territory of the reum: quested Party:

(2) rörande vilken den misstänk- (2) with regard to which the acte är befriad från åtal till följd av cused person is exempt from prose-

preskription enligt den anmodade cution by lapse of time according to

partens lag; the law of the requested Party; (h) som är föremål för åtal inför (h) which is tried before a court

en domstol som endast för tillfället or tribunal which is specifically set elter för särskilda undantagsförhål- up for trying the case or is only landen erhållit befogenhet att pröva occasionally or under exceptional mäl av sådan beskaffenhet. circumstances authorized to try

such cases.

2. En framställning om rättshjälp 2. Assistance may also be refår vidare avslås om den anmodade fused if the requested Party con-

parten finner att efterkommande av siders that execution of the request framställningen skulle strida mot is likely to prejudice the ordre pubdess allmänna rättsprinciper (ordre lic or other essential interests of its public) eller andra väsentliga intres- country.

sen.

Artikel 3 Article 3 I. En framställning om inbördes I. Requests for mutual assis-

rättshjälp skall göras genom det tance shall be made through the

svenska utrikesdepartementet och Swedish Ministry for Foreign Afdet ungerska justitieministeriet. fairs and through the Hungarian

Ministry of Justice respectively.

En framställning om inbördes Requests for mutual assistance in

rättshjälp i samband med förunder- an investigation prior to prosecusökning skall dock kunna göras ge- tion may, however, be made nom det svenska utrikesdeparte- through the Swedish Ministry for

mentet och den ungerska riksåkla- Foreign Affairs and the Hungarian garmyndigheten. Chief Public Prosecutor's Office.

Om omständigheterna undan- In exceptional circumstances retagsvis kräver det, kan framställ- quests referred to in this Article

ningar som avses i denna artikel gö- may be made through diplomatic ras på diplomatisk väg. channels.

2, För handlingar som översänds 2, Documents transmitted purenligt denna överenskommelse suant to this Agreement shall not

skall det inte krävas nägon form av require any form of authentication.

legalisering.

KAPITEL IH CHAPTER lI

Delgivning Service of documents Artikel 4 Article 4

1. En framställning om delgiv- I. A request for service may ning får komma från en domstol. I emanate from a court of law. The framställningen skall anges request shall indicate: — den myndighet som gör fram- — the authority making the re-

ställningen; quest;

— namn, adress och medborgar- — the name, address and citizen-

skap på den som skall delges; ship of the person to be served: — det slag av handling som skall — the nature of the document to be

delges; served:

— beskrivning av det brott som — the description of the offence framställningen avser samt tid with regard to which assistance

och plats för brottet. is requested as well as the time

and place of the offence.

2. En framställning om delgiv- 2. The request for service of do-

ning skall göras antingen på den an- cuments shall be made etther in the

elska. in the English language.

3. Delgivningshandlingen = skall 3. The document to be served

översändas i två exemplar. Den shall be transmitted in duplicate. It skall åtföljas av en översättning till shall be accompanied by a transladen anmodade partens språk. Del- tion into the language of the regivning skall likväl ske även om quested Party. Service of docu-

översättning till den anmodade par- ments will, however, be effected

tens språk inte bifogas, om den som even if not accompanied by a transskall delges frivilligt tar emot hand- lation into the language of the re-

lingen. quested Party, when the person to

be served voluntarily receives the

documents.

Artikel 5 Article 5 1. Delgivning skall ombesörjas 1. Service shall be effected by av den anmodade parten på det sätt the requested Party in ihe manner

som gäller för delgivning av liknan- provided for the service of analode handlingar enligt dess egen lag- gous documents under its own law

suftning eller, om den ansökande or, when the requesting Party so parten så begär, på annat sätt som demands, in a special manner conär förenligt med denna lagstiftning. sistent with such law. 2. Bevis om delgivning skall ut- 2. Proof of service shall be given

färdas i enlighet med den anmodade in accordance with the law of the partens lagstiftning. En kopia av requested Party. One copy of the den handling som delgetts samt av document served and the proof of

delgivningsbeviset skall omedelbart service shall immediately be sent to sändas till den ansökande partens the Ministry concerned of the re-

berörda ministerium. questing Party.

Den anmodade parten skall ange The requested Party shall state huruvida delgivningen skett i enlig- whether service has been effected het med den partens lagstiftning. in accordance with the law of that

Party.

3. Om delgivning inte kan ske, 3. If service cannot be effected, skall den anmodade parten omedel- the reasons shall immediately be bart underrätta den ansökande par- communicated by the requested ten om anledningen härtill genom Party to the requesting Party de berörda ministerierna. through the Ministries concerned.

4. En begäran om delgivning av 4. A request for service of a

en kallelse med en misstänkt, som summons on an accused person, befinner sig på den anmodade par- who is in the territory of the retens territorium, skall i god tid quested Party, shall be transmitted

översändas till den partens myndig- to the authorities of that Party in heter. Den misstänkte: skall erhålla duc time. The accused person shall kallelsen senast trettio dagar före receive the summons not later than

angiven inställelsedag. thirty days before the date set for

appearance.

Artikel 6 Article 6 Ett vittne eler en sakkunnig som A witness or expert who has

inte efterkommit en kallelse, om failed to answer a summons to ap-

vars — delgivning — framställning pear, service of which has been re-

gjorts, skall inte underkastas straff quested, shall not be subjected to eller tvångsåtgärd. any punishment or measure of res-

traint.

Artikel 7 Article 7 Prop. 1985/86: 8

Ersättning för tidsspillan och re- The allowances, including sub-

sekostnad samt traktamente, som sistence, to be paid and the travellden ansökande parten skall betala ing expenses to be refunded 10 a ull ett vittne eller en sakkunnig. witness or expert by the requesting skall beräknas med utgångspunkt Party shall be calculated as from his från dennes bostadsort och vara place of residence and shall be at

minst likvärdiga med den gottgör- rates at least equal to those provid-

else som finns fastställd i gällande ed for in the scales and rules in taxor och reglementen i det land force in the country where the hear-

där personen i fråga skall höras. ing Is intended to take place.

Artikel 8 Article 8

I. Om den ansökande parten an- I. If the requesting Party conser att ett vittnes eller en sakkun- siders the personal appearance of a

nigs personliga inställelse är syn- witness or expert especially necesnerligen nödvändig, skall detta sary, it shall so mention in its re-

anges i delgivningsframställningen quest for service of the summons och den anmodade parten skall and the requested Party shall invite uppmana vederbörande att inställa the witness or expert to appear. sig. Den anmodade parten skall un- The requested Party shall inform derrätta den ansökande parten om the requesting Party of the reply of vittnets eller den sakkunniges svar. the witness or expert.

2. I det fall som avses under 2. In the case provided for under

punkt I i denna artikel skall i fram- paragraph I of this Article, the reställningen anges det ungefärliga quest shall indicate the approxibeloppet av utgående ersättning för mate allowances payable and the tidsspillan och resekostnad samt travelling and subsistence expenses

traktamente. refundable.

Artikel 9 Article 9

I. Ett vittne eller en sakkunnig I. A witness or expert, whatever

som på kallelse inställer sig inför en his nationality. appcaring on a sum-

av den ansökande partens domsto- mons before a court of law of the

lar får inte. oavsett sin nationalitet. requesting Party shall not be prose-

lagföras eller fängslas eller på annat cuted or detained or subjected to sätt underkastas inskränkning i sin any other restriction of his personal personliga frihet på den partens ter- liberty in the territory of that Party ritorium på grund av gärningar eller in respect of acts or convictions domar från tiden före hans avresa prior to his departure from the terrifrån den anmodade partens territo- tory of the requested Party. rium.

2. Den som i egenskap av tillta- 2. A person, whatever his na-

lad kallats inför en av den ansö- tionality, summoned before a court

kande partens domstolar får inte, of law of the requesting Party 10

oavsett sin nationalitet. lagföras el- answer for acts forming the subject ler fängslas eller på annat sätt un- of proceedings agamnst him, shall

derkastas inskränkning i: sin per- not be prosecuted or detained or sonliga frihet på grund av gärningar subjected to any other restriction of eller domar som härrör från tiden his personal liberty for acts or conföre hans avresa från den anmo- victions prior to his departure from

dade partens territorium och som ej the territory of the requested Party är angivna I kallelsen. and not specified in the summons.

3. Den i denna artikel avsedda 3. The immunity provided for in immuniteten skall upphöra, när this Article shall cease when the 21

vittnet, den sakkunnige eller den witness or expert or prosecuted

Prop. 1985/86: 8

lagförde, trots att han under en person, having had for a period of sammanhängande tid av femton da- fifteen consecutive days from the gar från den dag då hans närvaro date when his presence is no longer inte längre påfordrades av domsto- required by the court of law an oplen har haft möjlighet att lämna ter- portunity of leaving, has nevertheritoriet, stannat kvar där eller, efter less remained in the territory, or att ha lämnat det, frivilligt återvänt having left it, has voluntarily redit. turned.

Artikel 10 Article 10 En delgivningsframställning får The execution of a request for inte medföra avgifter eller kostna- service shall not entail the levying der. of any fees or the refunding of any charges.

KAPITEL Il CHAPTER lII

Bevisupptagning Letters Rogatory Artikel 11 Article II 1. Framställningar om bevisupp- 1. Letters rogatory for the purtagning, som åsyftar utredning eller posc of procuring evidence, search beslagtagande av egendom och or seizure of property and transmitöverlämnande av bevismaterial el- ting articles to be produced in eviler handlingar, skall härröra från en dence, records or documents shall av den ansökande partens domsto- emanate from a court of law of the lar och tillställas en av den anmo- requesting Party and be addressed dade partens domstolar, utom i de to a court of law of the requested fall som anges i artikel 15. De skall Party, except in the cases referred upprättas på den anmodade partens to in Article 15. They shall be språk eller åtföljas av en översätt- drawn up in the language of the rening till detta språk. quested Party or be accompanied by a translation into that language. 2. I de framställningar om bevis- 2. Letters rogatory referred to in upptagning som avses i punkt I i paragraph I of this Article shall indenna artikel skall anges: dicate: — den domstol som gör framställ- — the court of law making the reningen; quest; — namn, adress och medborgar- — the name, address and citizenskap på den som åtgärden riktar ship of the person concerned; sig mot; —- en brottsbeskrivning och en — a description of the offence and a kortfattad sammanfattning av brief summary of the facts of the omständigheterna i målet. case,

Artikel 12 Article 12 1. Den anmodade parten skall 1. The requested Party shall verkställa bevisupptagningen i en- execute the letters rogatory in the lighet med sin lagstiftning. Om manner provided for by its law. If framställningen om bevisupptag- the letters rogatory contain a rening innehåller en begäran om ett quest to the effect that a special särskilt förfarande, skall framställ- procedure be applied, the request ningen efterkommas om förfaran- shall be complied with, if the procedet är förenligt med den anmodade dure is consistent with the law of partens lag. the requested Party.

ägt rum. skall de handlingar som have been executed, the documents denna avser omedelbart återsändas relating to them shall immediately ull den ansökande parten. Kan be returned to the requesting Party. bevisupptagning inte verkställas. If the letters rogatory cannot be exskall den anmodade parten under- ecuted. the requested Party shall rätta den ansökande parten och inform the requesting Party accordange skälen härför. ingly. stating the reasons.

3. Önskar den ansökande parten 3. If the requesting Party desires att vittne eller sakkunnig skall avge wilnesses or experts 10 give evi-

vittnesmål under ed eller sannings- dence on oath or on a declaration of försäkran skall den göra uttrycklig truth it shall expressly so request, framställning härom, och den an- and the requested Party shall compmodade parten skall etterkomma Ily with the request.

denna framställning.

Artikel I3 Article 13

I. Den anmodade parten skall I. The requested Party shall in-

meddela den ansökande parten när form the requesting Party of the och var bevisupptagningen kommer date and place of execution of the att äga rum. letters rogatory.

2. Den anmodade parten får 2. The requested Party may

översända bestyrkta kopior av be- transmit certified copies of records gärda domstolsbeslut elter hand- or documents requested, unless the

lingar. om inte den ansökande par- requesting Party expressly requests

ten uttryckligen begär att originalen the transmission of originals, in skall översändas, i vilket fall den which case the requested Party anmodade parten skall försöka ef- shall endeavour to comply with the terkomma denna begäran. request.

3. Den anmodade parten får 3. The requested Party may deskjuta upp överlämnandet av be- lay the handing over of records or gärda protokoll och andra handling- documents requested, if it requires ar, om den har användning för pro- the records or documents in contokollen eler handlingarna i sam- nection with pending criminal pro-

band med ett pågående brottmålför- ceedings.

farande.

4, Protokoll och andra handling- 4. Original records or docuar I original. vilka överkimnats för ments, handed over in execution of bevisupptagningen. skall av den an- letters rogatory, shall be returned sökande parten snarast möjligt åter- by the requesting Party to the relämnas till den anmodade parten. quested Party as soon as possible, om så begärs. if the latter Party so desires.

Artikel 14 Article 14

Bevisupptagning skall inte med- The exccution ofletters rogatory

föra avgifter eller återbetalning av shall not entail the levying of any

kostnader med undantag av sådana charges or the refunding of any ex-

som uppkommit genom medverkan penses except those incurred by the

av sakkunniga på den anmodade attendance of experts in the terri-

partens territorium. tory of the requested Party.

Artikel 15 Article 15

En framställning om rättshjälp i Requests for investigation prior samband med förundersökning får to prosecution may ecmanate from a göras av allmän åklagare. Vad public prosecutor. In regard to such 23

Prop. 1985/86: 8 avser sådana framställningar, skall requests, Articles II. paragraph 1, artiklarna tt, punkt I, andra me- second sentence, 12, paragraphs 1

ningen, 12, punkterna I och 2, 13, and 2, 13. paragraphs 2, 3, and 4, punkterna 2. 3 och 4, samt 14 till- and 14 shall apply. Requests for the lämpas. En framställning om höran- hearing of a witness, an expert or a de av vittne, sakkunnig eller miss- suspect may not be executed if he

tänkt får inte verkställas om inte does not consent. den som skall höras ger sitt medgi-

vande.

KAPITEL IV CHAPTER IV

Överförande av lagföring Transfer of proceedings

Artikel 16 Article 16 1. Endera avtalsslutande parten I. Either Contracting Party may får i enlighet med sin lagstiftning request, in accordance with its lebegära att lagföring i brottmäl skall gislation, criminal proceedings to

ske på den andra partens territori- be instituted in the territory of the um för brott som begåtts på den other Party for an offence commitansökande partens territorium. ted in the territory of the requesting

Party.

2. I detta syfte skall den ansö- 2. To this end, the requesting kande parten översända handling- Party shall forward documents, in-

ar. uppgifter och föremål till den formation and objects to the re-

anmodade parten, och särskilt upp- quested Party, in particular infor-

gifter om den strafflag som är till- mation concerning the penal law lämplig på det brott som påstås ha applicable to the alteged offence. begåtts. Uppgifterna skall vara av- Such information shall be drawn up

fattade på den anmodade partens in the language of the requested

språk eller åtföljas av en översätt- Party or be accompanied by a ning till detta språk. translation into that language.

3. Den anmodade parten skall 3. The requested Party shall nounderrätta den ansökande parten tify the requesting Party of any acom varje åtgärd som vidtagits med tion taken on such request and shall anledning av sådan begäran och forward a copy of the record of any

skall översända en kopia av varje verdict pronounced. avkunnad dom.

KAPITEL V CHAPTER Vv

Behandling av den andra partens Treatment of Nationals of the Other medborgare Party

Artikel 17 Article 17

Varje avtalsslutande part sam- Each Contracting Party agrees to tycker till att erbjuda den andra afford nationals of the other Conpartens medborgare, som är före- tracting Party. who are the subject

mål för förundersökning eller rätte- of an investigation or proceedings

gång i brottmål på dess territorium, in a criminal matter in the territory samma möjligheter att försvara sig of the former Party. the same facilisom dess egna medborgare åtnju- ties for their defence as it affords its ter. vari inbegrips biträde av en of- own nationals. including the assisfentlig försvarare samt allmän tance of a lawyer appointed ex offirättshjälp. cio and legal aid.

Slutbestämmelser Final Clause

Artikel 18 Article 18

I. Denna överenskommelse 1. This Agreement shall be ratiskall ratificeras, och ratifikationsin- fied, and the instruments of ratificastrumenten skall utväxlas i Stock- tion shall be exchanged at Stockholm. holm.

2. Överenskommelsen träder i 2. The Agreement shall enter

kraft den trettionde dagen efter ut- into force on the thirtieth day after växlingen av = ratifikationsinstru- the exchange of the instruments of

menten. Uppsägning sker genom ratification. It may be terminated meddelande på diplomatisk väg by cither Contracting Party by givfrån den ena avtalsslutande parten ing notice of termination 10 the till den andra avtalsslutande parten. other Contracting Party through the Uppsägningen träder i kraft sex må- diplomatic channel. The termina-

nader efter dagen för mottagandet tion shall become effective six av sådant meddelande. months after the date of receipt of

such notice. |

Till bekräftelse härav har under- In Witness whercof the under-

tecknade, vederbörligen befullmäk- signed, being duly authorized

tigade ombud undertecknat denna thereto, have signed the Agreement överenskommelse och anbringat and affixed their seals thereto. sina sigill.

Som skedde i Budapest den 28 Done at Budapest, this 28th day

september 1983 i två originale xem- of September 1983 in two original plar, båda på svenska, ungerska copies, both in the Swedish, Hun-

och engelska, vilka samtliga texter garian and English languages, all har samma giltighet. Vid olika tolk- texts being equally authentic. How-

ning av texterna skall den engelska ever, in case divergencies between texten äga företräde. the texts arise, the English text

shall pre vail.

För Konungariket Sverige For the Kingdom of Sweden Ove Rainer Ove Rainer

För Ungerska Folkrepubliken For the Hungarian People's Repub-

lic

I. Markoja I. Markoja

Prop. 1985/86: 8 Bilaga 2

Det remitterade lagförslaget

Förslag till

Lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

I den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med en annan stat, får den som efter kallelse i enlighet med överenskommelsen har rest in i Sverige från den andra staten för att höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig inte lagföras. fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin frihet på grund av dom eller gärning som härrör från tiden före avresan till Sverige och som, såvitt gäller tilltalad, inte är avsedd med kallelsen.

Följer inte annat av överenskommelsen upphör immuniteten om den hörde stannar kvar i Sverige när femton dagar har förflutit från det att han har fått besked från domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras. eller om han, efter att ha lämnat landet, återvänder hit.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom denna lag upphävs lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet.

Sid PrOpOSIUONA ooo orre rer ee ee raser ere sr rr rs ers ere rer rer rss r resa 1 Propositionens huvudsakliga innehåll sooosoosos oss ers sees ers nea |

Lagförslåg sooooosssr ere rr reerrre reser er rr sera a skr rr Kr reses 3 Utdrag ur regeringsprotokollet den 23 maj 1985 ooo s ss sosse sr. 4 1 Inledning sosse ere e er re reser rer rer rr erre rer ess ere rer restresa 4 2 Gällande ordning i fråga om inbördes rättshjälp i brottmäl . so... 4 3 Överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes

rätttshjälp a Brottmål oooooossssese sees rrere rer reser r reses 6

3.1¶Allmänna bestämmelsef cosoorsossreseseeesrre reser e enes 6

3.2 DCIZIVNiNg ooo oosee ere rer rer a rer ere ere rer ere rr rer rs erna 7

3.3 BevisuUpplägfilg socoosooerr reses r rr rr rr rr rer ere reses r ena 9

3.4 Överförande av lagföring sosssssssssssssses rss rer isens sa 11

3.5 Behandling av den andra partens medborgare sosse ss svs. 1

3.6 SIUbestämmelset sosoossesrseererrrrrres sr rer rr rr rer rss ta LR

4¶Övervägande moosssseseseeereee reser reser s ses sr ers e rss sena 12

5 Upprättat fägförsläg sosse ossssrrrrrrr rr ere rer rr rer rer sr r sea 14

6¶Ikraftträdande ooooooososs rer reser rrrrrrr rr rr ere re rer rr e rna 4

7 Hemställan ooooooooes os rese reser rer ers rer res rer r rr rese an aa l4 SJ STES TE 14

Utdrag ur lagrädets protokoll den 14 juni 1985 000000 ss 000. IS

Utdrag ur regeringsprotokoltlet den fl juli 1985 moss ssss ss s ss svea lö

Bilagor Bilaga I Överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folk-

republiken om inbördes rättshjälp i brottmäl =. 00o0o0o000.v. IR Bilaga 2 Det remitterade lagförsläget oossossssssse ser rss rer rea 26

Norstedts Trycken, Stockholm 1985