Prop. 1985/86:8

med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

&

Regeringens proposition 1985/86: 8

med anledning av en överenskommelse Prop mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken 1985/86: 3 om inbördes rättshjälp i brottmål

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den I I juli l985.

På regeringens vägnar

Lennart Bodström

Sten Wickham

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en mellan Sverige och Ungern träffad överenskommelse om inbördes rättshjälp i brottmål. Över- enskommelsen omfattar delgivning. bevisupptagning och överförande av lagföring och är i allt väsentligt utformad i överensstämmelse med de åtaganden som Sverige har gjort till andra stater genom anslutningen till I959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Över- enskommelsen har ratificerats av Ungern.

Vidare föreslås att lagen (l964: 543) om vissa begränsningari svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet skall ersättas av en ny lag. ] l964 års lag meddelas föreskrifter om tidsbegränsad immunitet för tilltalad. vittne och sakkunnig som på kallelse inrcst i riket för att höras i enlighet med vissa särskilt angivna överenskommelser som Sverige träffat med främmande stater. För att bestämmelserna skall bli tillämpliga på överens- kommelsen med Ungern och på andra avtal som Sverige kan komma att träffa i framtiden föreslås en ny lag med immunitetsbestämmclser som i sak väsentligen överensstämmer med 1964 års lag. Det föreslås att den nya lagen enligt förordnande av regeringen skall träda i kraft samtidigt med överenskommelsen med Ungern.

l—J

Lagförslaget i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposi- tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 4). lag- rådets yttrande (s. IS) och föredragande statsrådets ställningstagan- den till lagrådets synpunkter (s. lö). Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste därför läsa alla tre texterna.

Förslag till Lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

1 den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med annan stat. får den som efter kallelse i enlighet med överenskommel- sen har rest in i Sverige från den andra staten för att höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig inte lagföras. fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin frihet på grund av dom eller gärning som härrör från tiden före avresan till Sverige och som. såvitt gäller tilltalad. inte är avsedd med kallelsen.

lmmuniteten upphör om den tilltalade, vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i Sverige trots att han haft möjlighet att lämna landet under en sammanhängande tid av femton dagar från det att han har fått besked från domstolen om att hans närvaro inte längre pål'ordras. eller om han. efter att ha lämnat landet. återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestäm- melse att immuniteten skall upphöra tidigare än som nu angivits. gäller i stället den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (l964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplig- het och svensk domstols behörighet.

il Riksdagen 1985/86. I saml. Nr8

Utdrag .lUSTl'l”lEDEPARTEMENTE'f PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-23

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden ]. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peter- son, Andersson. Bodström, Göransson. Gradin, Dahl. R. Carlsson. Holm- berg, Hcllström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss med anledning av en

överenskommelse mellan Sverige och Ungern om

inbördes rättshjälp i brottmål.

] Inledning

År [980 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Ungern om en överens- kommelse angående inbördes rättshjälp i brottmål. Förhandlingarna pä- börjades i Budapest ijuni l980 och fortsatte i Stockholm ijuni l98l. Den svenska delegationen bestod av företrädare för utrikesdepartementet och den ungerska av företrädare för justitieministeriet. utrikesministeriet. riksåklagarmyndigheten och. vid förhandlingarna i juni 1980. inrikes- ministeriet.

Förhandlingar rörande vissa återstående frågor avslutades därefter på diplomatisk väg. Överenskommelsen undertecknades av båda parter den 28 september 1983. Dess svenska och engelska text bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga [.

Enligt föreskrift i överenskommelsen skall den ratificeras. Detta skedde för Ungerns del den 3 november 1983.

2. Gällande ordning i fråga om inbördes rättshjälp i brottmål

Sverige lämnar av tradition andra länder rättshjälp i brottmål i den ut- sträckning vär lagstiftning medger det utan att något särskilt avtal träffats om rättshjälp. En del länder kräver emellertid avtal med den andra staten för att lämna den rättshjälp. Sådana avtal skapar ocksä klarhet mellan länderna under vilka förutsättningar rättshjälpen lämnas. Avtalen brukar också innehålla bestämmelser som syftar till att underlätta det praktiska förfarandet.

Mellan de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april l974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975: 42), se cirkuläret (1975: 301) till statsmyndigheterna angående inbör- des rättshjälp mellan Sverige. Danmark, Finland, Island och Norge genom

delgivning och bevisupptagning. Överenskommelsen gäller såväl tvistemål som brottmål.

På brottmålsomrädet finns en multilateral reglering genom den i Stras- bourg den 20 april 1959 dagtecknade europeiska konventionen om inbör- des rättshjälp i brottmål (prop. l96lz481. Sverige ratificerade rättshjälps- konventionen år 1967 och avgav vid deponeringen av ratifikationsinstru- mentet vissa förbehåll och förklaringar (SÖ 1968: 151. Den trädde för Sveriges del i kraft den 1 maj 1968. Förutom Sverige är till rättshjälpskon- ventionen anslutna Belgien. Danmark; Finland. Frankrike med besittning- ar. Grekland, Israel. Italien. Liechtenstein. Luxemburg. Nederländerna. Norge. Island. SchWeiz, Spanien. Turkiet. Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. 1 konventionen åtar sig medlemsstaterna att lämna varandra rättshjälp i största möjliga utsträckning i mål eller ärenden avseende beiv- randc av brott. Konventionen omfattar huvudsakligen bevisupptagning som åsyftar utredning och överlämnande av bevismaterial eller handlingar. delgivning av rättegångshandlingar och judiciella beslut. översändande av utdrag ur straffregister. lagföring i annat land samt underrättelse om straff- domar.

Rättshjälpskonventionen har sedermera kompletterats med ett tilläggs- protokoll. dagtecknat i Strasbourg den 17 mars 1978 (SÖ 1979: 12"). som i vissa hänseenden utvidgar konventionens tillämpningsområde bl.a. i fråga om brott mot skatte- och avgiftsförfattningar och rättshjälp på verkställig- hetsstadiet. Tilläggsprotokollet har tillträtts av Sverige samt av Danmark. lsland. Grekland, Nederländerna och Österrike.

Bestämmelser rörande inbördes rättshjälp ingår också i vissa utläm- ningsavtal." En del bestämmelser av den innebörden finns i den europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957 (SÖ 1959:65) liksom i avtalet den 26 april 1870 med Belgien om ömsesidigt utlämnande av förbry- tare (SFS 1870137 och 1877: 39") och avtalet den 7 mars 1956 med Frankrike om ömsesidig rättshjälp i brottmål (prop. 1956:1001. Sistnämnda avtal sattes emellertid i stora delar ur kraft genom Sveriges och Frankrikes anslutningar till rättshjälpskonvcntionen (jfr SÖ 1969250). Sverige har i övrigt inte ingått några bilaterala avtal utanför Norden rörande inbördes rättshjälp i brottmål under modern tid. 1 en del ytterligare multilaterala konventioner. t. cs. de europarådskonvcntioncr som rör överförande av lagföring och av straffverkställighet. behandlas emellertid frågor av aktu- ellt slag.

Förfarandet när en svensk domstol vill anlita en utländsk domstol för att skaffa fram utredning i en rättegång regleras i lagen (1946: 817) om bevis- upptagning vid utländsk domstol och i kungörelsen (1947: 847) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda lag. 1 lagens 1 & föreskrivs att bevisupptagning inför utländsk domstol i brottmål får ske endast om det finns synnerliga skäl. Delgivningi utlandet sker genom utrikesdepartemen- tet med stöd av en kungörelse i ämnet (SFS 1933: 618).

Bestämmelserna om bcvisupptagning vid svensk domstol och delgivning i Sverige på begäran av utländsk myndighet är i princip desamma för brottmål och tvistemål. De viktigaste bestämmelserna finns i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol och i kungörelsen

(1909:24 s. 1) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet.

En förutsättning för att bevisupptägning skall kunna äga rum i Sverige enligt 1946 års lag är att den gärning som avses med framställningen motsvarar brott enligt svensk lag. Vissa begränsningar gäller även för brott som har karaktär av politiskt brott. 1 kungörelsen ( 1947: 848) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater finns bl.a. regler om kostnader som uppstått vid bevisupptagningen.

Bestämmelser rörande utländska framställningar om beslag och hus- rannsakan meddelas i lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsme- del på begäran av främmande stat. [ fråga om framställningar från ett utomnordiskt land gäller i princip att den begärda åtgärden inte får vidtas om hinder mot utlämning skulle ha förelegat. vilket innebär bl.a. ett krav på att den aktuella gärningen motsvarar brott. för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år.

Enligt lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplig- het och svensk domstols behörighet gäller immunitet för den som efter kallelse inrest i riket för att höras som tilltalad. vittne eller sakkunnig i enlighet med överenskommelser som har träffats med vissa främmande stater. I ett särskilt cirkulär (SFS 1968: 32) finns slutligen vissa föreskrifter till de allmänna domstolarna och åklagarna. vilka utfärdades i samband med ikraftträdandet av den europeiska rättshjälpskonventionen.

Delgivning på begäran av utländsk myndighet sker enligt 1909 års kungö- relse antingen av utrikesdcpartemcntet eller av länsstyrelse. I princip tillämpas delgivningslagen (1970: 428) men en begäran om delgivning i annan ordning skall efterkommas om det kan ske. Vissa kostnader kan tas ut av den stat varifrån begäran kommer. Bl.a. i ärenden om delgivning enligt rättshjälpskonventionen svarar dock staten för alla kostnader.

3. Överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

Överenskommelsen inleds med allmänna bestämmelser (kap. 1). Därefter följer i skilda kapitel de olika former av rättshjälp som regleras i överens- kommelsen. nämligen delgivning (kap. 11). bevisupptagning (kap. 111) och överförande av lagföring (kap. IV). Ett kapitel (V) handlar om behandling- en av den andra partens medborgare. Sist i överenskommelsen upptas slutbestämrnelser (kap. Vl).

3.1. Allmänna bestämmelser

Genom överenskommelsen åtar sig parterna att lämna varandra inbördes rättshjälp i brottmål i enlighet med bestämmelserna i överenskommelsen (url. I). Därefter anges (ur!. 2) när en framställning om rättshjälp kan avslås. Detta är fallet när den hänför sig till en gärning som vid tidpunkten för mottagandet av framställningen inte är straflbar inom den ansökande partensjurisdiktion eller som inte är straffbar enligt den anmodade partens

lag. En framställning får också avslås om den avser en gärning som betraktas som ett politiskt brott eller utgör brott mot militär lag eller om gärningen är eller har varit föremål för utredning eller lagföring på den anmodade partens territorium eller om preskription inträtt enligt den an- modade partens lag. Vidare kan en framställning avslås om gärningen är föremål för åtal inför en domstol som endast för tillfället eller för särskilda undantagsförhållanden fått befogenhet att pröva sådana mål (art. 2.1.h) eller där ett efterkommande av framställningen skulle strida mot den anmodade partens allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra vä- sentliga intressen (art. 2.2).

Regleringen har täckning i svensk rätt och överensstämmer. bortsett från art. 2.1.h. till sitt sakliga innehåll med bestämmelserna i art. 1 och 2 i den europeiska rättshjälpskonventionen med beaktande av de till art. 2 gjorda svenska förbehållen.

1 de allmänna bestämmelserna anges vidare (ur!. 3) att framställningar skall göras genom det svenska utrikesdcpartemcntet och det ungerska justitieministcrict eller den ungerska riksåklagarmyndigheten. Den diplo- matiska vägen är dock inte utesluten. om omständigheterna undantagsvis skulle kräva det. Vidare anges i artikeln att det för handlingar som över- sänds enligt överenskommelsen inte skall krävas någon form av legalise- ring.

Sverige har i anslutning till art. 15 punkt 6 rättshjälpskonventionen avgett en förklaring av innebörd att framställningar enligt denna till svens- ka myndigheter normalt skall ske på diplomatisk väg men att direkt kom- munikation med utrikesdepartementet får användas i brådskande fall.

Internationell rättshjälp sker i allmänhet via centralorgan och i allt större utsträckning direkt mellan berörda myndigheter. Sverige har också under senare år vid tillträde till internationella konventioner på brottsbekämp- ningens område avstått från att kräva att framställningar skall göras på diplomatisk väg. Sålunda har kravet på diplomatisk väg i lagen (1957: 668) om utlämning för brott mjukats upp genom en lagändring är 1979. Enligt nuvarande lydelse av 14 så skall en framställning göras på diplomatisk väg, om inte Sverige i förhållande till den främmande staten har överenskommit om att tillämpa annan ordning. En liknande bestämmelse finns i 5 5 lagen ( 1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat. Något krav på att en framställning om rättshjälp skall göras på diplomatisk väg finns varken i de svenska bevisupptagningslagarna eller i delgivningskungörelserna. Regleringen i art. 3 utgör således inget hinder för svensk del.

Föreskriften att handlingar inte behöver legaliseras har också täckning i svensk rätt och motsvaras av art. 17 rättshjälpskonventionen.

3.2. Delgivning

Kapitlet om delgivning inleds med bestämmelser (art. 4)" om att framställ- ning om delgivning får göras av domstol. att den skall vara avfattad på den anmodade partens språk eller på engelska och att delgivningshandlingen skall åtföljas av en översättning till den anmodade partens språk. Om

TZ Riksdagen 1985/86. 1 mm!. Nr 8

Prop. 1985/86: 8 sådan översättning inte bifogas skall delgivning likväl kunna ske. förutsatt att den som skall delges frivilligt lill" emot handlingen. I artikeln regleras vidare vilka uppgifter en framställning skall innehålla. däribland en be- skrivning av det brott framställningen avser samt tid och plats för brottet.

De svenska delgivningskuiigörelserna innehåller inga särskilda begräns- ningar i fråga om vem som får göra främställningar. lirän svensk sida finns alltså i och för sig inte något hinder mot att ombesörja delgivning på framställning av någon annan myndighet än en domstol.

Den anvisade möjligheten att delge handlingar trots att översättning saknas. om den som skall delges frivilligt tar emot handlingen. överens- stämmer nied vad som utan uttrycklig föreskrift i allmänhet tillämpas vid delgivning i Sverige på begäran av en utländsk myndighet eller enskild. ] överensstämmelse med den principen har Sverige gjort förbehåll till art. 16 rättshjälpskonventionen av innebörd att tvångsdclgivning kommer att ske endast om delgivningshandlingen är översatt till svenska språket. Förbe- hållet har inte föranlett författningsreglering (jfr prop. 1961:48 s. 15). Principen har också kommit till uttryck i art. 5 i Haagkonventionen den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Det kan nämnas att en bestämmelse av samma innebörd finns i 8 & kungörelsen (1909: 24 s. l)angäende delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet. Den bestämmelsen gäller dock f. n. endast för nordiska framställningar.

l ari. 5 ges föreskrifter om att delgivningen skall ombesörjas i enlighet med lagstiftningen i det anmodade landet eller. om det begärs. på annat sätt som är förenligt med denna lagstiftning. Vidare ges föreskrifter an— gående bevis om delgivningen m.m. och om att. om delgivning inte kunnat ske. den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om anledningen därtill.

Dessa föreskrifter motsvaras i sak av bestämmelseri art. 7 rättshjälps— konventionen och överensstämmer med 1909 års delgivningskungörelse.

I samma artikel ljärde stycket finns vidare en föreskrift om att en begäran om delgivning av en kallelse med en misstänkt som befinner sig på den anmodade partens territorium skall översändas i god tid till den par— tens myndigheter och att den misstänkte själv skall erhålla kallelsen senast trettio dagar före angiven inställelsedag.

Rättshjälpskonventionens motsvarande bestämmelse är delvis annorlun- da konstruerad. Avtalsslutande parter medgavs rätt att i förklaring till art. 7.3 begära att en sådan kallelse skulle vara den avtalsslutande parten tillhanda viss tid. inte överstigande 50 dagar. före den utsatta dagen. I den svenska förklaringen sattes tiden till 30 dagar. Enligt rättshjälpskonven— tionen skall kallelsen således komma svensk myndighet. och inte den kallade personligen. tillhanda inom fristen. Syftet med rättshjälpskonven- tionens bestämmelse var att inom konventionens rum så vitt möjligt tillför- säkra den som instäms till domstol skydd mot risken att bli åtalad och dömd utan att ha fått vetskap om stämningen eller inställelsedagen. Enligt vissa länders lagstiftning anses nämligen delgivning med en person som vistas i utlandet verkställd i och med att handlingen överlämnats till åkla- garmyndigheten. Föreskrifter med anledning av rättshjälpskonventionens bestämmelser och de gjorda förbehållen meddelas i 1968 års cirkulär.

lftägavarande bestämmelse i avtalet med Ungern erbjuder således än större säkerhet i detta hänseende.

Föreskriften i ur!. 6. som motsvaras av art. 8 rättshjälpskonventioiten. att ett vittne eller en sakkttnnig som inte efterkommit kallelse inte skall underkastas straffeller tvängsätgärd, ger uttryck för en allmän rättsgrund- sats om att myndigheter i en stat som regel inte bör vara skyldiga att genom straflhot medverka till att personer inom dess område tvingas till instäl- lelse inför ett annat lands domstolar (jfr prop. 1961:48 s. 10). I enlighet härmed bör inte kallelser innehålla någon erinran om påföljd för utevaro. Föreskrifter om detta ges i 1968 års cirkulär.

1 art. 7 och 8 regleras ersättningar till vittnen och sakkunniga av samma innehåll som art. 9 och 10.1 och 10.2 rättshjälpskonventionen och 1968 års cirkulär.

Art. 9 innehåller en bestämmelse enligt vilken ett vittne eller en sakkun- nig inte fär lagföras eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränk- ning i sin personliga frihet när denne på kallelse inställer sig inför det ansökande landets domstolar på grund av gärningar eller domar som härrör från tiden före hans avresa från den anmodade partens territorium. Det- samma gäller för tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. Immuniteten upphör i princip femton dagar efter det att hans närvaro inte längre påfördras av domstolen.

Dessa bestämmelser motsvaras av art. 12 rättshjälpskonventionen. Fö- reskrifter i ämnet har meddelats i lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. För att denna skall bli tillämplig även i fråga om Ungern—avtalet krävs lagändring. Till denna fråga äterkommerjag (avsnitt 4).

Enligt ur!. [0 får en delgivningsframställning inte medföra avgifter och kostnader. Bestämmelsen motsvaras av ätagandena enligt art. 20 rätts- hjälpskonventionen. En bestämmelse härom finns i 5 & andra stycket i 1909 års delgivningskungörelse.

Hänvisningar till S3-2

  • Prop. 1985/86:8: Avsnitt 4

3.3. Bevisupptagning

Bevisupptagning regleras i art. 11—15. I art. II anges inledningsvis vilka åtgärder en framställning om bevisupptagning får omfatta, nämligen så- dana som åsyftar utredning eller beslagtagande av egendom och överläm- nande av bevismaterial och handlingar. Att framställningar även kan avse förundersökningsstadiet framgår av art. 15.

Tillämpningsomrädet motsvarar regleringen i rättshjälpskonventionen. Dess art. 3.1 har i detta hänseende samma lydelse som avtalet med Ungern med den skillnaden att beslagtagande av egendom där inte nämns särskilt. Till frågan om beslag återkommer jag. Även framställningar som avser förberedande av åtal omfattas av rättshjälpskonventionen (art. 15.4).

Förfarandet vid bevisupptagning åt eller vid utländsk domstol regleras, som jag tidigare nämnt, i 1946 års lagar i ämnet. Begränsningarna enligt lagen om bevisupptagning ät utländsk domstol. nämligen att det inte får röra sig om gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller som har karaktär av politiskt brott, täcks av föreskrifterna i art. 2 om i vilka fall en framställning får avslås.

Art. S.t rättshji'tlpskonventionen handlar om beslag och husrannsakan. Vid deponeringen av det svenska ratiftkationsinstrumentet avseende den europeiska rättshjälpskonventionen gjordes frän svensk sida ett förbehåll avseende art. 5 av innehäll att sådan rättshjälp inte kommer att lämnas av Sverige. Genom lagen tl975: 295) om användning av vissa tvängsmedel på begäran av främmande stat öppnades därefter möjligheter för att under vissa förutsättningar besluta om beslag och husrannsakan pä begäran av en främmande stat. Med anledning därav ändrade Sverige ijanuari 1976 det svenska förbehållet (SÖ l977188) och i förklaringen angavs att rättshjälp enligt art. 5 skulle beviljas i viss närmare angiven utsträckning. Enligt det nya förbehållet krävs att gärningen enlig svensk lag kan medföra utlämning och att verkställigheten är förenlig med svensk lagstiftning.

För att en framställning om rättshjälp avseende beslag och httsrannsakan skall kunna beviljas krävs enligt [975 års tvängsmedelslag i huvudsak — genom en hänvisning till lagen om utlämning för brott att gärningen motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett är och att fråga inte är om gärning som anges i Zl eller 22 kap. brottsbal- ken. dvs. i huvudsak militära brott. Hinder mot bifall till en framställning om rättshjälp avseende beslag föreligger vidare om det i fråga om den person som avses med framställningen har meddelats dom beträffande brottet här i riket eller beslut att inte tala ä brottet eller om straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag.

Enligt arr. [2.I i avtalet med Ungern skall bevisupptagningen verkställas i enlighet med det anmodade landets lagstiftning. Bestämmelsen torde förstås så att den innefattar även krav i fråga om t. ex. brottets svärhet och dubbel stratfbarhet som det anmodade landet ställer upp. Vidare skall en begäran om att ett särskilt förfarande skall iakttas efterkommas. om förfa- randet är förenligt med den anmodade partens lag.

lurt. [2.3 föreskrivs — i överensstämmelse med art. 3.2 rättshjälpskon- ventionen — att om den ansökande parten önskar att vittne eller sakkunnig skall höras under ed eller sanningsförsz'ikran en uttrycklig framställning därom skall göras.

Enligt bestämmelserna i arr. !] skall alla framställningar utom sådana som gäller förundersökningsstadiet —- härröra från domstolar. De skall också genom det mottagande organet — för svensk del utt'ikesdepat'temen— tet tillställas domstol i den anmodade staten. Framställningari samband med förundersökning får dock enligt art. [5 göras av allmän åklagare.

Regleringen överensstämmer i huvudsak med rättshjälpskonventionens föreskrifter och den svenska förklaringen enligt art. 24 i denna. Rätts- hjälpskonventionens bestämmelser är tillämpliga på framställningar mellan judiciella myndigheter. Enligt den svenska förklaringen skall såvitt gäller bevisupptagning med judiciell myndighet förstås domstol och undersök- ningsdomare. Andra framställningar, inklusive sådana som avser förbere— dande av åtal, får dessutom göras av åklagare. Enligt Ungernavtalet är alltså åklagarens behörighet något vidare.

När bevisupptagningen har ägt rum skall enligt url. 12.2 handlingarna som denna avser genast återsändas. Kan bevisupptagning inte äga rum. skall den anmodade parten underrätta den ansökande parten och ange

skälen härför. Enligt url. H..? får den anmodade parten skjuta upp över- lämnandet av protokoll och andra handlingar om dessa behÖVs i samband med ett pågående brottmålsförfarandc. Sistnämnda reglering har sin mot- svarighet i rättshjäIpskonvcntioncn (art. 6. l).

Enligt ur!. 14 skall bevisupptagning inte medföra avgifter eller återbetal- ning av kostnader med undantag av sådana som uppkommit genom med- verkan av sakkunniga på den anmodade partens territorium. Denna be— stämmelse. för vilken i första hand praktiska skäl talar. överensstämmer med rättshjälpskonventionen (art. 20).

För framställningar som avser rättshjälp under förttndcrsökningsstadiet finns en särbestämmelse i ur!. 15 som innebär att framställningar som avser hörande av vittne. sakkunnig eller misstänkt inte får verkställas om inte den som skall höras ger sitt medgivande. Denna bestämmmclse är nödvändig med hänsyn till att det i svensk rätt utöver bestämmelserna i l946 års lag om bevisupptagning åt utländsk domstol. som bl.a. förutsätter att framställningen gjorts av domstol eller annanjudiciell myndighet inte finns några bestämmelser som reglerar i vad mån förhör kan äga rum med någon i Sverige med anledning av en utländsk förundersökning. Därav följer att en svensk polis- eller åklagarmyndighct inte kan använda tvång för att förmå någon att inställa sig till förhör.

I övrigt innehåller kapitlet om bcvisupptagning bestämmelser om vad en framställning skall innehålla (url. II.2). att den skall vara avfattad på den anmodade partens språk eller åtföljas av en översättning till detta språk rart. II./). att den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om när och var bevisupptagningen kommer att äga rttm (art. If./). att de handlingar som bevisupptagningcn avsett skall återsändas till den ansö- kande parten så snart bevisupptagningcn ägt rttm (ur!. [2.2 och l3.4l och att begärda domstolsbeslut eller handlingar får översändas i bestyrkta kopior såvida inte den ansökande parten uttryckligen begär att originalen skall översändas. l sistnämnda fall skall den anmodade parten försöka efterkomma denna begäran rart. [3.2). Flertalet av dessa föreskrifter har sin motsvarighet i rättshjälpskonventionen. De överensstämmer också med svensk rätt.

3.4. Överförande av lagföring

l url. lö. medges avtalsslutandc part att. i enlighet med sin lagstiftning. begära att lagföring i brottmål skall ske på den andra partens territorium för brott som begåtts på den ansökande partens territorium. Artikeln innehåller vidare föreskrifter om vad en sådan begäran skall innehålla och på vilket språk den skall vara avfattad (art. I6.2) och en föreskrift för den anmodade parten att underrätta den ansökande parten om varje åtgärd som vidtagits med anledning av begäran och att översända en kopia av avkun- nade domar (art. I6.3).

Bestämmelsen innehåller lika litet som motsvarande reglering i rätts— hjälpskonventionen (art. 2l.|) — ingen förpliktelse att åtala eller i övrigt inleda domstolsförfarande. Den förutsätter att gärningen utgör brott enligt den anmodade statens lag och att dess domstolar är behöriga att döma över

Prop. 1985/86: 8 gärningen. Bestämmelsen i rättshjälpskonvenlionen har inte uttryckligen transformerats till svensk rätt. Inte heller bestämmelsen i förevarande avtal föranleder några särskilda föreskrifter.

3.5. Behandling av den andra partens medborgare

De avtalsslutande parterna förbinder sig i art. [7 att erbjuda den andra partens medborgare som är föremål för förundersökning eller rättegång i brottmål samma möjligheter att försvara sig som dess egna medborgare. ] artikeln nämns särskilt biträde av offentlig försvarare och allmän rätts— hjälp.

3.6. Slutbestämmelser

lart. 18. anges att överenskommelsen skall ratificerats och att ratifikations- instrumenten skall utväxlas i Stockholm. Överenskommelsen träderi kraft den trettionde dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Upp- sägning av överenskommelsen kan ske genom meddelande på diplomatisk väg och träder i kraft sex månader efter dagen för mottagande av ett sådant meddelande.

4. Överväganden

Sverige har sedan länge intagit en restriktiv hållning när det gäller att sluta bilaterala avtal rörande inbördes rättshjälp och har föredragit att sluta avtal på multilateral basis. såsom skett genom anslutningen till l959 års europe- iska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Skälet för den svenska inställningen är främst att olika bilaterala regleringar med en mångfald stater är svåra att tillämpa för administrativa och judiciella myndigheter.

De former av rättshjälp som regleras genom föreliggande överenskom- melse med Ungern har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpskon- ventionen. Sveriges åtaganden och villkoren i övrigt för att rättshjälp skall lämnas och erhållas är utformade på sådant sätt att de faller inom ramen för de åtaganden Sverige gjort och för vad Sverige kan erhålla genom anslutningen till rättshjälpskonventionen med gjorda förbehåll och förkla— ringar. Överenskommelsen kommer. med några undantag. inte att medföra några ändrade rutiner för de tillämpande myndigheterna och de ändringar i lagstiftningen som föranleds av överenskommelsen är av mer formell na- tur.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört och till att det från flera synpunkter får betecknas som positivt att en överenskommelse med Ungern kommer till stånd på Området. förordar jag att Sverige ratificerar överenskommel- sen.

Som jag tidigare nämnt (avsnitt 3.2) kräver immunitetsbestämmelsen i art. 9 lagändring. Enligt denna bestämmelse får ett vittne eller en sakkun- nig som på kallelse inställer sig inför den ansökande partens domstolar inte lagföras eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet på grund av gärningar eller domar som härrör från tiden

före avresan från den anmodade partens territorium. Detsamma gäller för tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. lmmunite- ten upphör när vederbörande. trots att han under en sammanhängande tid av femton dagar från den dag hans närvaro inte längre påfordras av domstolen haft möjlighet att lämna territoriet. stannat kvar där eller. efter att ha lämnat det. frivilligt återvänt dit. Som jag likaledes nämnt tidigare motsvaras denna bestämmelse av art. lZ rättshjälpskonventionen.

Enligt 2 kap. 7 & brottsbalken skall i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. utöver vad som sägs i samma kapitel. de begränsningar iakttas som följer av allmänt erkända folkrättsliga grund- satser eller överenskommelse med främmande makt enligt vad därom särskilt är stadgat. ] propositionen med förslag till brottsbalk (prop. l962: lt) del C s. l74) anfördes i anslutning till denna bestämmelse att Sverige i överenskommelser med andra stater om bl.a. ömsesidig rätts- hjälp i vissa avseenden avtalat om inskränkningari svensk lags och svensk domstols kompetens och att ytterligare sådana överenskommelser kunde väntas bli träffade. Det sades vidare att bestämmelser om sådana inskränk- ningar har ringa praktisk betydelse och att de inte borde införas i brottsbal- ken titan i en särskild lag. I samband med ikraftträdandet av brottsbalken meddelades därför bestämmelser härom i lagen (l964z543) om vissa be- gränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet. I denna föreskrivs att för någon som efter kallelse inrest i riket för att inställa sig vid domstol såsom tilltalad. vittne eller sakkunnig gäller i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet de begränsningar som föreskrivs i vissa. särskilt uppräknade. överenskommelser. Dessa är f. n. tre. nämligen konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april l870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare. avtalet mellan Sveri- ge och Frankrike den 7 mars l956 rörande ömsesidig rättshjälp i brottmål och l959 års europeiska rättshjälpskonvention. Avtalet med Frankrike har dock. som förut berörts. satts ur spel genom rättshjälpskonventionen såvitt det avser inskränkningar i den svenska stralfrättsliga kompetensen.

För att lagen skall bli tillämplig även på avtalet med Ungern krävs att lagen ändras. Med tanke på att Sverige sannolikt kommer att ingå ytterliga- re avtal som upptar bestämmelser om immunitet. är det bättre att 1964 års lag upphävs och ersätts av en ny lag som medger immunitet om det har avtalats i internationella överenskommelser som är bindande för Sverige. I övrigt bör lagtexten utformas i nära anslutning till rättshjälpskonventio- nens immttnititetsbestämmelse. vilken är likalydande mcd Ungern-avta- lets. Därvid bör förbehåll göras för det fallet att immunitetsbestämmelsen i det tillämpliga avtalet skulle ha annan räckvidd. I så fall skall givetvis den bestämmelsen iakttas.

Det kan i sammanhanget nämnas att Europarådets ministerkommitté den 23 september I983 har antagit en rekommendation. NO. R(83ll2. till medlemsstaterna rörande tillämpningen av den europeiska rättshjälpskon- ventionens immunitetsbestämmelse. ] rekommendationen anges bl.a. att vittnet skall upplysas om immunitetens omfattning och särskilt att den inte omfattar brott som begås i samband med vittnesmålet. Misstänks vittnet för att ha begått ett sådant brott. bör andra möjligheter än att häkta och

lagföra vittnet i den anmodandc staten om möjligt övervägas. Vidare anges att immuniteten skall omfatta även brott som består i vägran att vittna helt eller delvis. Sverige har. liksom flera andra stater. reserverat sig på sist- nämnda punkt. 1 reservationen förklarade Sverige dock att tillbörlig hän- syn skall tas till att vittnet inställt sig frivilligt och. i konsekvens därmed. till det önskvärda i att inte fängsla eller på annat sätt hindra vittnet från att lämna landet om han vägrar att avlägga vittnesmål.

Den nya lagens tillämplighet i förhållande till olika länder böri fortsätt- ningen tillkännages av regeringen.

Det är min avsikt att senare för regeringen anmäla frågan om ändringar i de delgivnings— och rättshjälpsbestämmelser som avtalet föranleder.

Hänvisningar till S4

5. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för- slag till

lag om immunitet för vissa vittnen m.fl. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

6. Ikraftträdande

Enligt art. l8 skall överenskommelsen träda i kraft den trettionde dagen efter utväxlingen av ratif'tkationsinstrumenten. lkraftträdandet av den fö- reslagna nya lagen bör lämpligen anstå till dess och bör således ske den dag regeringen bestämmer.

7. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

8. Beslut

Regeringen besltttar i enlighet med föredragandens hemställan.

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde l985-06- l 4

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller. justi— tierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1985 har regering- en på hemställan av chefen förjustitiedepartementet statsrådet Wickbom besltttat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena Moore.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet. Första stycket har getts en sådan utformning att den vittnen och sakkun— niga tillkommandc immuniteten skulle kunna gälla såväl i brottmål som i civilmål. De i remissprotokollet redovisade överenskommelser. i vilka Sverige har avtalat om immunitet, avser emellertid endast brottmål. och inte heller på annat sätt behandlar remissen fråga om immunitet i andra mål, För att lagtexten formellt inte skall få annat innehåll än som omfattas av motiven bör enligt lagrådets mening lagtexten i första stycket komplet- teras, Iämpligen genom att "i brottmål" tilläggs omedelbart efter "sakkun- nig".

Beträffande andra stycket. som reglerar frågan hur länge immuniteten består. torde orden ”följer inte annat av överenskommelsen" rimligen inte vara avsedda att uttrycka annat än att. om vederbörlig överenskommelse innehåller bestämmelse att immuniteten skall upphöra tidigare. en sådan bestämmelse skall gälla i stället. För att denna innebörd skall komma till tydligare uttryck och i syfte vidare att lagtexten skall få ett innehåll. som närmare överensstämmer med nu aktuella överenskommelser. förordar lagrådet att andra stycket ges förslagsvis följande lydelse: "Immuniteten upphör om den tilltalade. vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i Sverige trots att han haft möjlighet att lämna landet under en sammanhäng- ande tid av femton dagar från det att han fått besked från domstolen att hans närvaro inte längre påfordras eller om han. efter att ha lämnat landet. återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestämmelse att immunite-

ten skall upphöra tidigare än som nu angivits. gäller i stället den bestäm— melsen".

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den l l juli 1985

Närvarande: statsrådet Bodström. ordförande. och statsråden Dahl. Holmberg. Hellström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

] Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (I) över förslag till lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Syftet med det remitterade lagförslaget är att göra det möjligt för Sverige att ingå överenskommelser med främmande stater om straffrättslig och straffprocessuell immunitet för tilltalade. vittnen och sakkunniga som har kommit hit för att höras i en rättegång häri landet. Lagrådet har föreslagit en komplettering av lagtextens första stycke sotn skulle medföra att lagen i fråga om vittnen och sakkunniga blir tillämplig endast när deras hörande påkallas i ett brottmål. Den nu gällande lagen ( 1964: 543) om vissa begräns- ningari svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet innehål- ler visserligen en sådan begränsning, men det skttlle enligt min mening vara mindre välbetänkt att inskränka tillämpningsområdet för en ny lag i ämnet på detta sätt. De överväganden som behöver göras när ett avtal med främmande stat aktualiseras om straffrättslig och straffprocessttell immu- nitet för vittnen och sakkunniga ärju uppenbarligen i allt väsentligt de- samma vare sig avtalet tar sikte på förhör i brottmål eller tvistemål eller bådadera.

Det kan i sammanhanget nämnas att förtttsättningarna för en svensk anslutning till den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen "on International Access to Justice" f. n. undersöks inom justitiedeparte- mentet. Denna avser ämnen av privaträttslig natur (civil and commercial matters) och innehåller en immunitetsbestämmelse för vittnen och sakkun- niga som väsentligen är utformad på samma sätt som i avtalen på brott- målsomrädet. [ den mån Sverige tillträder denna eller någon annan liknan- de konvention. är det en uppenbar fördel om immunitetsfrågan kan regle- ras genom den nu aktuella lagen.

(1) Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 21 maj 1985.

Med hänvisning till vad jag har anfört nu ärjag inte beredd att tillstyrka lagrådets förslag på denna punkt.

Lagrådet har vidare föreslagit vissa smärre ändringar i lagtextens andra stycke. Jag godtar vad lagrådet har föreslagit i dessa delar.

En mindre redaktionelljämkning bör vidare göras i första stycket av det remitterade förslaget.

Vid min anmälan av lagrådsremissen (avsnitt 4) förordade jag att Sverige tillträder överenskommelsen den 28 september 1983 med Ungerska Folk- republiken om inbördes rättshjälp i brottmål. Eftersom överenskommelsen förutsätter att lag ändras bör denna fråga underställas riksdagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälpi brottmål.

dels att anta det av lagrådet granskade förslaget till lag om immunitet för vissa vittnen m.fl. med vidtagna ändringar.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

ÖVERENSKOMMELSE mellan KONUNGARIKET SVERIGE och UNGERSKA FOLKREPUBLlKEN

om inbördes rättshjälp i brottmål

Konungariket Sverige och Ung- erska Folkrepubliken. vilka önskar utveckla och stärka samarbetet rö- rande inbördes rättshjälp i brottmål

har kommit överens om följande.

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser Artikel I

De avtalsslutande parterna enas om att i enlighet med bestämmel- serna i denna överenskommelse lämna varandra inbördes rättshjälp ibrottmål.

Ani/tel.?

I. En framställning om rättshjälp kan avslås om den hänför sig till en gärning.

(a) som vid tidpunkten för mot- tagandet av nämnda framställning inte är straffbar inom den ansö- kande partensjurisdiktion:

(b) som inte är straffbar enligt den anmodade partens lag:

(C) som av den anmodade parten betraktas som ett politiskt brott el- ler som ett brott som är förknippat med ett politiskt brott:

td") som enligt den anmodade partens lag utgör ett brott mot mili- tär lag:

(e) som är eller har varit föremål för utredning på den anmodade par- tens territorium:

(f) för vilken den misstänkte är eller har varit föremål för lagföring på den anmodade partens territori— um:

(g) rörande vilken den misstänk- te är befriad från åtal till följd av

AGREEMENT between THE KINGDOM OF SWEDEN and THE HUNGARIAN PEOPLE'S REPUBLIC

on mutual assistance in criminal matters

'fhe Kingdom of Sweden and the Hungarian People's Republic. de- siring to develop and enhance mu- tual judicial co—operation in cri- minal matters.

have agreed as follows:

CHAPTER I

General provisions Article I

The Contracting Parties agree to afford each other. in accordance with the provisions of this Agree- ment. mutual assistance in criminal proceedings.

Article 2

I. Assistance may be refused if the request for assistance concerns an offence.

(.a) the punishment of which. at the time of the arrival of said re- quest. falls outside the jurisdiction of the requesting Party:

(b) which is not punishable ac- cording to the law ofthe requested Party:

(c) which is regarded by the re- quested Party as an offence of a political character or as an offence connected with an offence ofa poli- tieal character:

(d) which. under the law of the requested Party. constitutes an of- fence against military law:

(e) which is or has been the sub- ject ofan investigation in the terri- tory ofthe requested Party".

(0 for which the aecused person is being or has been proceeded against in the territory of the re- quested Party:

lg") with regard to which the ac- cused person is exempt from prose-

preskription enligt den anmodade partens lag;

(b) som är föremål för åtal inför en domstol som endast för tillfället eller för särskilda undantagsförhål- landen erhållit befogenhet att pröva mål av sådan beskaffenhet.

2. En framställning om rättshjälp får vidare avslås om den anmodade parten finner att efterkommande av framställningen skulle strida mot dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intres- scn.

Arif/tel 3

|. En framställning om inbördes rättshjälp skall göras genom det svenska utrikesdcpartementet och det ungerskajustitieministeriet.

En framställning om inbördes rättshjälp i samband med förunder- sökning skall dock kunna göras ge- nom det svenska utrikesdcparte- mentet och den ungerska riksåkla- garmyndigheten.

Om omständigheterna undan- tagsvis kräver det. kan framställ- ningar som avses i denna artikel gö- ras på diplomatisk väg.

2. För handlingar som översänds enligt denna överenskommelse skall det inte krävas någon form av legalisering.

KAPITEL II

Delgivning Artikel—!

1. En framställning om delgiv- ning får komma från en domstol. I framställningen skall anges — den myndighet som gör fram-

ställningen:

— namn. adress och medborgar— skap pä den som skall delges; det slag av handling som skall delges; beskrivning av det brott som framställningen avser samt tid och plats för brottet.

2. En framställning om delgiv- ning skall göras antingen på den an-

cution by lapse of time according to the law ofthe requested Party:

(h) which is tried before a court or tribunal which is specifically set up for trying the case or is only occasionally or under exceptional circumstances authorized to try such cases.

2. Assistance may also be re- fused if the requested Party con- siders that execution of the request is likely to prejudice the ordre pub- lic or other essential interests of its country.

Artic/e.?

l. Requests for mutual assis- tance shall be made through the Swedish Ministry for Foreign Af- fairs and through the Hungarian Ministry oflustice respectively.

Requests for mutual assistance in an investigation prior to prosecu- tion may, however. be made through the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Hungarian Chief Public Prosecutor”s Office.

In exceptional circumstances re- quests referred to in this Article may be made through diplomatic Channels.

2. Documents transmitted pur- suant to this Agreement shall not require any form of authentication.

CHAPTER 11

Service of documents Article 4 |. A request for service may emanatc from a court of law. The request shall indicate: the authority making the re— quest: — the name. address and citizen- ship of the person to be served: — the nature ofthe document to be served: -— the description of the offence with regard to which assistance is requested as well as the time and place of the offence.

2. The request for service of do- cuments shall be made either in the

Prop. 1985/86: 8

Prop. 1985/86: 8 modade partens språk eller på eng- elska.

3. Delgivningshandlingen skall översändas i två exemplar. Den skall åtföljas av en översättning till den anmodade partens språk. Del- givning skall likväl ske även om översättning till den anmodade par— tens språk inte bifogas, om den som skall delges frivilligt tar emot hand— lingen.

Artikel 5

l. Delgivning skall ombesörjas av den anmodade parten på det sätt som gäller för delgivning av liknan- de handlingar enligt dess egen lag- stiftning eller, om den ansökande parten så begär. på annat sätt som är förenligt med denna lagstiftning.

2. Bevis om delgivning skall ut- färdas i enlighet med den anmodade partens lagstiftning. En kopia av den handling som delgetts samt av delgivningsbeviset skall omedelbart sändas till den ansökande partens berörda ministerium. Den anmodade parten skall ange huruvida delgivningen skett i enlig- het med den partens lagstiftning.

3. Om delgivning inte kan ske. skall den anmodade parten omedel- bart underrätta den ansökande par- ten om anledningen härtill genom de berörda ministerierna.

4. En begäran om delgivning av en kallelse med en misstänkt, som befinner sig på den anmodade par- tens territorium. skall i god tid översändas till den partens myndig- heter. Den misstänkte'skall erhålla kallelsen senast trettio dagar före angiven inställelsedag.

Artikelö

Ett vittne eller en sakkunnig som inte efterkommit en kallelse. om vars delgivning framställning gjorts. skall inte underkastas straff eller tvångsåtgärd.

language of the requested Party or in the English language.

3. The document to be served shall be transmitted in duplicate. lt shall be accompanied by a transla- tion into the language of the re- quested Party. Service of docu- ments will. however. be effected even if not accompanied by a trans- lation into the language of the re- quested Party, when the person to be served voluntarily receives the documents.

Artic/05

]. Service shall be effected by the requested Party in the manner provided for the service of analo- gous documents under its own law or, when the requesting Party so demands. in a special manner con- sistent with such law.

2. Proof of service shall be given in accordance with the law of the requested Party. One copy of the document served and the proof of service shall immediately be sent to the Ministry concerned of the re— questing Party. The requested Party shall state whether service has been effected in accordance with the law of that Party.

3. If service cannot be effected, the reasons shall immediately be communicated by the requested Party to the requesting Party through the Ministries concerned.

4. A request for service of a summons on an accused person. who is in the territory of the re- quested Party, shall be transmitted to the authorities of that Party in duc time. The accused person shall receive the summons not later than thirty days before the date set for appearance.

Article 6

A Witness or expert who has failed to answer a summons to ap- pear. service of which has been re- quested. shall not be subjected to any punishment or measure of res- traint.

Artikel 7

Ersättning för tidsspillan och re- sekostnad samt traktamente. som den ansökande parten skall betala till ett vittne eller en sakkunnig. skall beräknas med utgångspunkt från dennes bostadsort och vara minst likvärdiga med den gottgör- else som finns fastställd i gällande taxor och reglementen i det land där personen i fråga skall höras.

Arlikel 8

|. Om den ansökande parten an- ser att ett vittnes eller en sakkun- nigs personliga inställelse är syn- nerligen nödvändig. skall detta anges i delgivningst'ramställningen och den anmodade parten skall uppmana vederbörande att inställa sig. Den anmodade parten skall un- derrätta den ansökande parten om vittnets eller den sakkunniges svar.

2. I det fall som avses under punkt 1 i denna artikel skall i fram- ställningen angcs det ungefärliga beloppet av utgående ersättning för tidsspillan och resekostnad samt traktamente.

Arlikel 9

1. Ett vittne eller en sakkunnig som på kallelse inställer sig inför en av den ansökande partens domsto- lar får inte. oavsett sin nationalitet. lagföras eller fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet på den partens ter- ritorium på grund av gärningar eller domar från tiden före hans avresa från den anmodade partens territo- rium.

2. Den som i egenskap av tillta- lad kallats inför en av den ansö- kande partens domstolar får inte. oavsett sin nationalitet. lagföras el- ler fängslas eller på annat sätt un- derkastas inskränkning i- sin per- sonliga frihet på grund av gärningar eller domar som härrör från tiden före hans avresa från den anmo- dade partens territorium och som ej är angivna i kallelsen.

3. Den i denna artikel avsedda immuniteten skall upphöra. när

Article 7

The allowances. including sub- sistence. to be paid and the travell- ing expenses to be refunded to a Witness or expert by the requesting Party shall be calculated as from his place of residence and shall be at rates at least equal to those provid- ed for in the scales and rules in force in the country where the hear- ing is intendcd to take place.

Arrir'lr' 8

l. If the requesting Party con- siders the personal appearance ofa witness or expert especially neces- sary. it shall so mention in its re- quest for service of the sumtnons and the requested Party shall invite the Witness or expert to appear. The requested Party shall inform the requesting Party of the reply of the Witness or expert.

2. In the case provided for under paragraph [ of this Article. the re- quest shall indicate the approxi- mate allowances payable and the travelling and subsistence expenses refundable.

Artic/c 9

|. A Witness or expert. whatever his nationality. appearing on a sum- mons before a court of law of the requesting Party shall not be prose- cuted or detaincd or subjected to any other restriction of his personal liberty in the territory of that Party in respect of acts or convictions prior to his departttrc from the terri- tory of the requested Party.

2. A person. whatever his na- tionality. summoned before a court of law of the requesting Party to answer for acts forming the subject of proceedings against him. shall not be prosecuted or detained or subjected to any other restriction of his personal liberty for acts or con- victions prior to his departure frotn the territory ofthe requested Party and not specified in the summons.

3. The immunity provided for in this Article shall cease when the

vittnet. den sakkunnige eller den lagförde, trots att han under en sammanhängande tid av femton da- gar frän den dag då hans närvaro inte längre påfordrades av domsto— len har haft möjlighet att lämna ter- ritoriet, stannat kvar där eller, efter att ha lämnat det, frivilligt återvänt dit.

Artikel IO

En delgivningsframställning får inte medföra avgifter eller kostna- der.

KAPITEL lll

Bevisupptagning Artikel II

]. Framställningar om bevisupp- tagning. som åsyftar utredning eller beslagtagande av egendom och överlämnande av bevismaterial el- ler handlingar, skall härröra från en av den ansökande partens domsto- lar och tillställas en av den anmo- dade partens domstolar, utom i de fall som anges i artikel 15. De skall upprättas på den anmodade partens språk eller åtföljas av en översätt- ning till detta språk.

2. I de framställningar om bevis- upptagning som avses i punkt 1 i denna artikel skall anges: den domstol som gör framställ- ningen; namn, adress och medborgar- skap på den som åtgärden riktar sig mot; en brottsbeskrivning och en kortfattad sammanfattning av omständigheterna i målet.

Artikel 12

I. Den anmodade parten skall verkställa bevisupptagningen i en- lighet med sin lagstiftning. Om framställningen om bevisupptag- ning innehåller en begäran om ett särskilt förfarande. skall framställ- ningen efterkommas om förfaran- det är förenligt med den anmodade partens lag.

Witness or expert or prosecuted person, having had for a period of fiftecn consecutive days from the date when his presence is no longer required by the court of law an op- portunity of leaving. has neverthe- less remained in the territory. or having left it, has voluntarily re- turned.

Article [0 The execution of a request for service shall not entail the levying of any fees or the refunding of any charges.

CHAPTER lll

Letters Rogatory Article [[

]. Letters rogatory for the pur- pose of procuring evidence, search or seizure of property and transmit- ting articles to be produced in evi- dence. records or documents shall cmanate from a court of law of the requesting Party and be addressed to a court of law of the requested Party. except in the cases referred to in Article 15. They shall be drawn up in the language of the re- quested Party or be accompanied by a translation into that language.

2. Letters rogatory referred to in paragraph 1 of this Article shall in- dicate: — the court of law making the re- quest;

- the name, address and citizen- ship ofthe person concerned;

-— a description ofthe offence and a brief summary of the facts of the case.

Article 12

1. The requested Party shall execute the letters rogatory in the manner provided for by its law. If the letters rogatory contain a re- quest to the effect that a special procedure be applied, the request shall be complied with, ifthe proce- dure is consistent with the law of the requested Party.

2. När bevisupptagningen har ägt rum. skall de handlingar som denna avser omedelbart ätersändas till den ansökande parten. Kan bevisupptagning inte verkställas. skall den anmodade parten under- rätta den ansökande parten och ange skälen härför.

3. Önskar den ansökande parten att vittne eller sakkunnig skull avge vittnesmäl under ed eller sannings- försäkran skall den göra uttrycklig framställning härom. och den an- modade parten skall efterkomma denna framställning.

Artikel I.? |. Den anmodade parten skall meddela den ansökande parten när och var bevisupptagningcn kommer

att äga rttm.

2. Den anmodade parten fär översända bestyrkta kopior av be- gärda domstolsbeslut eller hand— lingar. om inte den ansökande par- ten uttryckligen bcgär att originalen skall översändas. i vilket fall den anmodade parten skall försöka cf- terkomma denna begäran.

3. Den anmodade parten fiir skjuta tipp överlämnandct av be- gärda protokoll och andra handling- ar. om den har användning för pro- tokollen eller handlingarna i sam- band metl ett piigiicnde brottmälför- farande.

4. Protokoll och andra handling- ar i original. vilka överlämnats för bevisupptagningen. skall av den an- sökande parten snarast möjligt äter- Iämnas till den anmodade parten. om st begärs.

Artikel 14

Bevisupptagning skall inte med- föra anifter eller återbetalning av kostnader med undantag av sådana som uppkommit genom medverkan av sakkunniga på den anmodade partens territorium.

Artikel [5

En framställning om rättshjälp i samband med förundersökning får göras av allmän åklagare. Vad

2. When the letters rogatory have been executed. the documents relating to them shall immediately bc returned to the requesting Party. lf the letters rogatory cannot be ex- ecuted. the requested Party shall inform the requesting Party accord- ingly. stating the reasons.

3. lfthe requesting Party desires witnesscs or experts to give evi— dence on oath or on a declaration of truth it shall expressly so request. and the requested Party shall comp- ly with the request.

Artic/c 13

I. The requested Party shall in- form the requesting Party of the date and place of execution of the letters rogatory.

2. The requested Party may transmit certified copies of records or documents requested. ttnless the requesting Party cxpressly requests thc transmission of originals. in which case the requested Party shall endcavour to comply with the request.

3. The requested Party may de- lay the handing over of records or documents requested. if it requires the records or documents in con- nection with pcnding criminal pro- cccdings.

4. ()riginal records or docu- ments. handed over in execution of letters rogatory. shall be returned by the requesting Party to the re- quested Party as soon as possible. if the latter Party so desires.

Artic/c 14

The cxecution of letters rogatory shall not entail the levying of any charges or the refunding of any ex- penses except those incurred by the attendance of experts in the terri- tory ofthe requested Party.

Artic/c [5

Requests for investigation prior to prosecution may cmanate from a public prosecutor. ln regard to such

avser sådana framställningar. skall artiklarna ll. punkt I. andra me- ningen. l2. punkterna I och 2. 13. punkterna 2. 3 och 4. samt l4 till- lämpas. En framställning om höran- de av vittne. sakkunnig eller miss- tänkt får inte verkställas om inte den som skall höras ger sitt medgi- vande.

KAPITEL IV

Överförande av lagföring Artikel lö

!. Endera avtalsslutande parten får i enlighet med sin lagstiftning begära att lagföring i brottmål skall ske på den andra partens territori- um för brott som begåtts på den ansökande partens territorium.

2. l detta syfte skall den ansö- kande parten översända handling- ar. uppgifter och föremål till den anmodade parten. och särskilt upp- gifter om den strafflag som är till- lämplig på det brott som påstås ha begåtts. Uppgifterna skall vara av- fattade på den anmodade partens Språk eller åtföljas av en översätt- ning till detta språk.

3. Den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om varje åtgärd som vidtagits med anledning av sådan begäran och skall översända en kopia av varje avkunnad dom.

KAPITEL V

Behandling av den andra partens medborgare Artikel 17

Varje avtalsslutande part sam- tycker till att erbjuda den andra partens medborgare. som är före- mål för förundersökning eller rätte- gång i brottmål på dess territorium. samma möjligheter att försvara sig som dess egna medborgare åtnju— ter. vari inbegrips biträde av en of- fentlig försvarare samt allmän rättshjälp.

requests. Articles ll. paragraph l. second sentence. l2. paragraphs 1 and 2. 13. paragraphs 2. 3. and 4. and l4 shall apply. Requests for the hearing of a witness. an expert or & suspect may not be executed if he does not consent.

CHAPTER lV

Transfer ol' proceedings Article [6

I. Either Contracting Party may request. in accordance with its le- gislation. criminal proceedings to be instituted in the territory of the other Party for an offence commit- ted in the territory ofthe requesting Party.

2. To this end. the requesting Party shall forward documents. in- formation and objects to the re- quested Party. in particular infor- mation concerning the penal law applicable to the alleged offence. Such information shall be drawn up in the language of the requested Party or be accompanied by & translation into that language.

3. The requested Party shall no- tify the requesting Party of any ae- tion taken on such request and shall forward a copy ofthe record of any verdict pronounced.

CHAPTER V

Treatment of Nationals of the Other Party Artie/t' I7

Each Contracting Party agrees to afford nationals of the other Con- traeting Party. who are the subject of an investigation or proceedings in a criminal matter in the territory ofthe former Party. the same facili- ties for their defence as it affords its own nationals. including the assis- tance of a lawyer appointed ex offi- cio and legal aid.

KAPITEL Vl Slutbestämmelser Artikel 18

|. Denna överenskommelse skall ratificeras, och ratifikationsin- strumenten skall utväxlas i Stock- holm.

2. Överenskommelsen träder i kraft den trettionde dagen efter ut- växlingen av ratilikationsinstru- menten. Uppsägning sker genom meddelande på diplomatisk väg från den ena avtalsslutande parten till den andra avtalsslutande parten. Uppsägningen träder i kraft sex må- nader efter dagen för mottagandet av sådant meddelande.

Till bekräftelse härav har under— tecknade. vederbörligen befullmäk- tigade ombud undertecknat denna överenskommelse och anbringat sina sigill.

Som skedde i Budapest den 28 september 1983 i två originalexem- plar. båda på svenska, ungerska och engelska, vilka samtliga texter har samma giltighet. Vid olika tolk- ning av texterna skall den engelska texten äga företräde.

För Konungariket Sverige Ove Rainer För Ungerska Folkrepubliken

I. Murkaju

CHAPTER Vl

Final Clause Article 18

l. This Agreement shall be rati— fied. and the instruments of ratiftca- tion shall be exehanged at Stock- holm.

2. The Agreement shall enter into force on the thirtieth day after the exchange of the instruments of ratiftcation. It may be terminated by either Contracting Party by giv- ing notice of termination to the other Contraeting Party through the diplomatic channel. The termina- tion shall become effective six months after the date of receipt of such notice. ' In Witness whereof the under- signed. being duly authorized thereto, have signed the Agreement and affixed their seals thereto.

Done at Budapest, this 28th day of September l983 in two original copies, both in the Swedish. Hun- garian and English languages, all texts being equally authentic. How- ever, in case divergeneies between the texts arise. the English text shall prevail.

For the Kingdom of Sweden Ove Ruiner

For the Hungarian People's Repub- lic [. Murkoja

Det remitterade lagförslaget

Förslag till Lag om immunitet för vissa vittnen m.ll.

Härigenom föreskrivs följande.

1 den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med en annan stat. får den som efter kallelse i enlighet med överenskom- melsen har rest in i Sverige från den andra staten för att höras som tilltalad. vittne eller sakkunnig inte lagföras. fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin frihet på grund av dom eller gärning som härrör från tiden före avresan till Sverige och som. såvitt gäller tilltalad. inte är avsedd med kallelsen.

Följer inte annat av överenskommelsen upphör immuniteten om den hörde stannar kvar i Sverige när femton dagar har förflutit från det att han har fått besked från domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras. eller om han. efter att ha lämnat landet. återvänder hit.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom denna lag upphävs lagen (.l964: 543) om vissa begränsningari svensk lags tillämp- lighet och svensk domstols behörighet.

Innehåll Prop. l985/86: 8

Sid Proposition .................................................. l Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Lagl'örslag ................................................... 3 Utdrag ur regeringsprotokollet den 23 maj |985 .................. 4 l Inledning .................................................. 4 2 Gällande ordning i fräga om inbördes rättshjälp i brottmäl ....... 4 3 Överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rätttshjälp i brottmäl ........................................ (» 3.l Allmänna bestämmelser ................................. 6 3.2 Delgivning ............................................. 7 3.3 Bevisupptagning ........................................ 9 3.4 Överl'örande av lagföring ................................ l l 3.5 Behandling av den andra partens medborgare .............. l'_' 3.6 Slutbestämmelser ....................................... lZ 4 Överväganden ............................................. lZ 5 Upprättat lagförslag ........................................ H 6 Ikraftträdande ............................................. |4 7 Hemställan ................................................ [4 8 Beslut .................................................... l—l Utdrag ur Iagrädets protokoll den l4juni l985 ................... l5 Utdrag ur regeringsprotokollet den l I juli l985 ................... lb

Bilagor Bilaga l Överenskommelse mellan Sverige och Ungerska Folk- republiken om inbördes rättshjälp i brottmäl ........... IR

Bilaga 2 Det remitterade lagförslaget

Norstedts T'vcknn, Stockholm 1985 27