med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottsmål
Regeringens proposition = 1989/90:55 ey
med anledning av en överenskommelse Prop
mellan Sverige och Polen om inbördes 1989/90: 55
rättshjälp i brottmål
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 november 1989. På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Sten Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en mellan Sverige och Polen träffad överenskommelse om inbördes rättshjälp i brottmål. Överenskommelsen omfattar delgivning, bevisupptagning, överförande av lagföring, översändande av utdrag ur straffregister och upplysning om gällande rätt. Den är i allt väsentligt utformad i överensstämmelse med de åtaganden som Sverige har gjort till andra stater genom anslutningen till 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål samt bilaterala överenskommelser med Ungern och Tyska Demokratiska Republiken.
1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 55
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 november 1989
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, R. Carlsson, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist. Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw
Föredragande: statsrådet S. Andersson
Proposition med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål
I Inledning
År 1987 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Polen angående inbördes rättshjälp i brottmål. Förhandlingarna påbörjades i Warszawa och avslutades sedermera i Stockholm i juni 1988. En överenskommelse undertecknades den 10 februari 1989 i Warszawa. Den är avfattad på svenska, polska och engelska språken. Dess svenska och engelska text bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.
Enligt en föreskrift i överenskommelsen skall den ratificeras. Detta skedde för Polens del den 17 oktober 1989. Jag tar nu upp frågan om svensk ratifikation.
2¶Gällande ordning i fråga om inbördes rättshjälp i
brottmål
Sverige lämnar av tradition andra länder rättshjälp i brottmål i den utsträckning vår lagstiftning medger det utan att något särskilt avtal träffats om rättshjälp. En del länder kräver emellertid avtal för att lämna rättshjälp till en annan stat. Sådana avtal skapar även klarhet mellan länderna under vilka förutsättningar rättshjälpen lämnas. Avtalen brukar också innehålla bestämmelser som syftar till att underlätta det praktiska förfarandet.
Mellan de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42), se cirkuläret (1975: 301) till statsmyndigheterna angående inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning. Överenskommelsen omfattar såväl tvistemål som brottmål.
På brottmålsområdet finns en multilateral reglering genom den europeiska rättshjälpskonventionen den 20 april 1959 (prop. 1961:48). Sverige
bo
ratificerade rättshjälpskonventionen år 1967 och gjorde då vissa förbehåll Prop. 1989/90: 55 och förklaringar (SÖ 1968:15). Den trädde i kraft för Sveriges del den I maj 1968. År 1976 ändrade Sverige ett av förbehållen (SÖ 1977:88). Förutom av Sverige har rättshjälpskonventionen tillträtts av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike med besittningar, Grekland, Island, Israel, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna med Aruba, Norge, Schweiz, Spanien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. I konventionen åtar sig avtalsstaterna att lämna varandra rättshjälp i största möjliga utsträckning i mål celler ärenden som avser beivrande av brott. Konventionen omfattar huvudsakligen bevisupptagning som åsyftar utredning och överlämnande av bevismaterial eller handlingar, delgivning av rättegångshandlingar och judiciella beslut, översändande av utdrag ur straffregister, lagföring i annat land samt underättelse om straffdomar.
Rättshjälpskonventionen har sedermera kompletterats med ett tilläggsprotokoll den 17 mars 1978 (SÖ 1979: 12), som i vissa hänseenden utvidgar konventionens tillämpningsområde bl.a. i fråga om brott mot skatteoch avgiftsförfattningar och rättshjälp på verkställighetsstadiet. Tilläggsprotokollet har tillträtts av Sverige samt av Danmark, Finland, Grekland, Island, Italien, Nederländerna med Aruba, Norge och Österrike.
Frågor om rättshjälp behandlas även i en del andra multilaterala konventioner, t. ex. de europarådskonventioner som rör överförande av lagföring och straffverkställighet. Bestämmelser om inbördes rättshjälp ingår dessutom i vissa utlämningsavtal. En del bestämmelser av den innebörden finns sålunda i den europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957 (prop. 1958:139, SÖ 1959:65) liksom i 1870 års avtal med Belgien om ömsesidigt utlämnande av förbrytare (SFS 1870:37 och 1877: 39) och avtalet den 7 mars 1956 med Frankrike om ömsesidig rättshjälp i brottmål (prop. 1956: 100, SÖ 1959: 14). Sistnämnda avtal sattes emellertid i stora delar ur kraft genom Sveriges och Frankrikes anslutningar till den curopeiska rättshjälpskonventionen (jfr SÖ 1969: 50). Efter att under en lång följd av år inte ha ingått några bilaterala överenskommelser utanför Norden om inbördes rättshjälp slöt Sverige en överenskommelse om inbördes rättshjälp i brottmål med Ungern år 1983 (prop. 1985/86:8, JuU 2, rskr. 18) som trädde i kraft den I mars 1986 (SÖ 1986: 5). En liknande överenskommelse slöts med Tyska Demokratiska Republiken år 1986 (prop. 1986/87:96, JuU 30, rskr. 244), som trädde i kraft år 1987 (SÖ 1987: 18). De former av rättshjälp som omfattas av dessa överenskommelser är delgivning, bevisupptagning och överförande av lagföring. De har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpskonventionen.
Förfarandet när en svensk domstol vill anlita en utländsk domstol för att skaffa fram utredning i en rättegång regleras i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol och i kungörelsen (1947: 847) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda lag. I I $ i lagen föreskrivs att bevisupptagning inför utländsk domstol i brottmål får ske endast om det finns synnerliga skäl. Delgivning i brottmål i utlandet sker genom utrikesdepartementet med stöd av en kungörelse i ämnet (SFS 1933: 618).
Bestämmelserna om bevisupptagning vid svensk domstol och delgivning i Sverige på begäran av utländsk myndighet är i princip desamma i
+! Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 55
brottmål och tvistemål. De viktigaste bestämmelserna finns i lagen Prop. 1989/90: 55 (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol och i kungörelsen (1909:24 s. 1) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet.
En förutsättning för att bevisupptagning skall kunna äga rum i Sverige är att den gärning som avses med framställningen motsvarar brott enligt svensk lag. Vissa begränsningar gäller även för brott som har karaktär av politiskt brott. I kungörelsen (1947: 848) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater finns bl.a. regler om att kostnader som har uppstått vid bevisupptagningen skall betalas av svenska staten. När bevisupptagningen har företagits efter en framställning från en stat som är ansluten till rättshjälpskonventionen, Ungern eller Tyska Demokratiska Republiken skall kostnaden, utom ersättning till sakkunniga, sålunda betalas av svenska staten.
Bestämmelser rörande utländska framställningar om beslag och husrannsakan finns i lagen (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat. I fråga om framställningar från ett utomnordiskt land gäller i princip att den begärda åtgärden inte får vidtas, om hinder mot utlämning skulle ha förelegat, vilket bl.a. innebär ctt krav på att den aktuella gärningen motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än ett år.
Enligt lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m.fl. har den som cfter kallelse rest in i Sverige för att höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig immunitet, om inresan skett i enlighet med en överenskommelse, som Sverige har ingått med en annan stat. Han får alltså inte lagföras, fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin frihet på grund av en dom eller gärning som härrör från tiden före inresan i Sverige och som, när det gäller cen tilltalad, inte är avsedd med kallelsen. Om en överenskommelse med en annan stat innehåller cn bestämmelse om att immuniteten skall ha mindre omfattning än som har angetts i lagen, gäller i stället den bestämmelsen.
Delgivning på begäran av utländsk myndighet sker enligt 1909 års kungörelse antingen av utrikesdepartementet eller en länsstyrelse. 1 princip tillämpas delgivningslagen (1970:428), men en begäran om delgivning i annan ordning skall efterkommas, om det kan ske. Vissa kostnader kan tas ut av den stat varifrån begäran kommer. I bl.a. ärenden om delgivning enligt rättshjälpskonventionen eller överenskommelserna med Ungern och Tyska Demokratiska Republiken svarar dock staten för alla kostnader.
3¶Överenskommelsen med Polen om inbördes
rättshjälp i brottmål
Överenskommelsen är indelad i åtta avsnitt. Den inleds med allmänna bestämmelser (kap. I). Därefter följer regler om delgivning (kap. II), bevisupptagning (kap. III, särskilda bestämmelser om rättshjälp vid förundersökning (kap. IV), överförande av lagföring (kap. V), behandling av den andra statens medborgare (kap. VID, upplysningar (kap. VII) samt slutbestämmelser (kap. VIII).
Genom överenskommelsen åtar sig parterna att lämna varandra bistånd i brottmål (artikel 1).
I artikel 2 anges när en framställning om rättshjälp kan vägras. Detta kan ske när framställningen hänför sig till en gärning som vid tidpunkten för framställningen inte faller under den ansökande partens judiciella myndigheters jurisdiktion eller avser en gärning som inte är straffbar enligt den anmodade partens lag eller som av den anmodade parten betraktas som ett brott av politisk eller militär natur. Framställningen kan också avslås, om ett straffrättsligt förfarande har inletts eller definitivt har avslutats på den anmodade partens celler en tredje stats territorium eller beslut har fattats om att lägga ner eller inte inleda ett sådant förfarande. En ytterligare grund för vägran är att preskription har inträtt enligt den anmodade partens lag. |
En framställning som avser husrannsakan och beslag får avslås, om framställningen hänför sig till en gärning för vilken det enligt den anmodade partens lag inte skulle vara möjligt att utdöma ett frihetsstraff på mer än ett år (artikel 2, punkt 2).
Slutligen får rättshjälp vägras om denna skulle innebära en kränkning av en parts suveränitet, medföra fara för dess säkerhet eller strida mot dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen (artikel 2, punkt 3).
Reglerna i artikel 2 har täckning i svensk rätt och överensstämmer i sak med artiklarna 1 och 2 i rättshjälpskonventionen med beaktande av de svenska förbehållen till artiklarna 2 och 5.
Framställningar om rättshjälp skall göras genom det svenska utrikesdepartementet och det polska justitieministeriet (artikel 3). Av samma artikel framgår att framställningar som avser delgivning, rättshjälp under förundersökning och överförande av lagföring även kan göras genom den polska riksåklagarmyndigheten. Framställningar kan också göras på diplomatisk väg. Liknande bestämmelser finns i det svensk-ungerska avtalet. Föreskriften i samma artikel om att handlingar i rättshjälpsärenden inte behöver legaliseras motsvaras av artikel 17 i rättshjälpskonventionen.
3.2¶Delgivning
Enligt artikel 4 skall en framställning om delgivning härröra från domstol eller åklagarmyndighet och innehålla bl.a. en beskrivning av den brottsliga gärning som framställningen avser och tillämpliga lagbestämmelser. Delgivningshandlingen skall vara översatt till den anmodade partens språk. Om en sådan översättning inte bifogas, får delgivning likväl ske under förutsättning att den som skall delges tar emot handlingen frivilligt. En motsvarande bestämmelse finns i det svensk-ungerska avtalet.
I delgivningskungörelserna regleras inte vem som får göra framställning om delgivning. Det finns således inte något hinder från svensk sida mot att ombesörja delgivning även från någon annan myndighet än domstol och åklagarmyndighet. Rättshjälpskonventionen har emellertid motsvarande tin
begränsning (Sveriges förklaring enligt art. 24), och det är endast i fråga om sådana delgivningsframställningar som staten svarar för kostnaderna (5 § 1 1909 års delgivningskungörelse).
Delgivning skall enligt artikel 5 ombesörjas i enlighet med den anmodade statens lagstiftning eller på ett annat sätt som den ansökande staten begär, om detta är förenligt med den anmodade statens lagstiftning. Vidare ges i artikeln föreskrifter om delgivningsbevis och om att den anmodade parten skall ange skälen för att en delgivning inte har kunnat ske. Dessa föreskrifter överensstämmer med rättshjälpskonventionen och 1909 års kungörelse.
I samma artikel finns även en föreskrift om att delgivning av kallelse med en misstänkt skall vara denne till handa inte senare än 30 dagar före angiven inställelsedag. Denna bestämmelse erbjuder, liksom motsvarande bestämmelse i avtalen med Ungern och Tyska Demokratiska Republiken, en ännu större säkerhet för den misstänkte än den i rättshjälpskonventionen, där kallelsen enligt den svenska förklaringen till artikel 7 punkt 3 skall vara svenska myndigheter till handa 30 dagar före den utsatta dagen (fr prop. 1986/87:96 s. 6 och prop. 1985/86:8 s. 8f.).
Enligt artikel 6 skall den ansökande staten lämna ersättning till vittnen och sakkunniga i enlighet med dess egen lagstiftning. I artikel 7 föreskrivs att, om ett vittnes eller sakkunnigs närvaro anses synnerligen nödvändig, detta skall anges i delgivningsframställningen.
Artikel 8, som i huvudsak motsvarar artikel 8 i rättshjälpskonventionen, föreskriver att ctt vittne celler en sakkunnig som inte har efterkommit en kallelse inte får underkastas straff eller tvångsåtgärder. Föreskriften, som också finns i avtalen med Ungern och Tyska Demokratiska Republiken, ger uttryck för en allmän rättsgrundsats om att myndigheter i en stat inte bör var skyldiga att medverka till att en person som vistas där genom straffhot tvingas inställa sig inför ett annat lands domstolar. I enlighet härmed bör kallelser därför inte innehålla någon erinran om påföljd för utevaro (jfr cirkuläret (1968: 32) till de allmänna domstolarna och åklagarna med vissa föreskrifter i anledning av Sveriges tillträde till rättshjälpskonventionen).
Ett vittne eller en sakkunnig får inte lagföras eller underkastas inskränkningar i sin personliga frihet, när han på kallelse inställer sig inför domstol i det anmodade landet på grund av gärningar eller domar från tiden före inresan i den ansökande staten (artikel 9, punkt 1). Detsamma gäller enligt punkt 2 för en tilltalad beträffande en gärning som inte har angetts i kallelsen. Immuniteten upphör i princip 15 dagar efter det att den delgivne har underrättats om att hans närvaro inte längre behövs. Dessa föreskrifter överensstämmer med bestämmelserna i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m. fl. Enligt artikel 9, punkt 4 gäller motsvarande immunitetsbestämmelser för den som inställer sig hos allmän åklagare i den ansökande staten, om sådan immunitet föreskrivs i den ansökande partens lag. Eftersom 1985 års lag endast gäller kallelser till svensk domstol, tar sistnämnda bestämmelse sikte på kallelser inför allmän åklagare i Polen.
I artikel 10 anges att den anmodade parten skall svara för kostnader i samband med en delgivningsframställning.
Bevisupptagning vid domstol regleras i artiklarna H— 14 medan rättshjälp på förundersökningsstadiet regleras i artikel 15. Tillämpningsområdet motsvarar regleringen i rättshjälpskonventionen.
Förfarandet vid bevisupptagning vid eller åt utländsk domstol regleras i 1946 års lagar i ämnet. Begränsningarna enligt lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol, nämligen att det inte får röra sig om en gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller som har karaktär av politiskt brott, täcks av föreskrifterna i artikel 2 om i vilka fall en framställning får avslås.
I artikel I 1 anges inledningsvis att en framställning om bevisupptagning får omfatta hörande av vittnen, sakkunniga eller misstänkta, husrannsakan eller beslag och överlämnande av bevismaterial eller handlingar. Av artikeln framgår också att framställningarna skall härröra från den ansökande partens domstolar och tillställas den anmodade partens domstolar. Till frågan om framställningar från åklagarmyndigheter återkommer jag. Artikel I 1 anger vidare att framställningar om bevisupptagning bl.a. skall innehålla en brottsbeskrivning och en sammanfattning av omständigheterna i målet samt av tillämplig lag.
Tillämpningsområdet motsvarar regleringen i rättshjälpskonventionen. I likhet med avtalet med Ungern, men till skillnad från avtalet med Tyska Demokratiska Republiken, nämns husrannsakan och beslag uttryckligen i avtalet med Polen. Den europeiska rättshjälpskonventionen behandlar denna fråga i artikel 5, punkt 1. Vid ratifikationen av denna konvention gjordes från svensk sida ett förbehåll avseende artikel 5 av innehåll att sådan rättshjälp inte skulle komma att lämnas av Sverige. Genom lagen (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat öppnades därefter möjligheter för att besluta om beslag och husrannsakan på begäran av en främmande stat. Med anledning därav ändrade Sverige i januari 1976 det svenska förbehållet (SÖ 1977: 88). Enligt det nya förbehållet krävs att gärningen enligt svensk lag kan medföra utlämning och att verkställigheten är förenlig med svensk lagstiftning.
För att en framställning om rättshjälp avseende beslag och husrannsakan skall kunna beviljas krävs enligt 1975 års tvångsmedelslag i huvudsak — genom en hänvisning till lagen (1957: 668) om utlämning för brott — att gärningen motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse I mer än ett år och att det inte är fråga om en gärning som angesi 21 eller 22 kap. brottsbalken, dvs. i huvudsak militära brott. Hinder mot bifall till en framställning om rättshjälp avseende beslag föreligger vidare bl.a. om det i fråga om den person som avses med framställningen har meddelats dom beträffande brottet här i riket.
I artikel 12 föreskrivs bl.a. att bevisupptagningen skall verkställas skyndsamt av den anmodade parten enligt dess lagstiftning eller på ett sätt som den ansökande parten begär, om detta inte strider mot den anmodade partens lag. Enligt artikel 13 skall den anmodade parten bl.a. på begäran underrätta den ansökande parten om tid och plats för bevisupptagningen. Av artikel 14 följer att den anmodade parten skall bära kostnaderna för
bevisupptagningen med undantag för kostnader som uppkommit genom Prop. 1989/90: 55 medverkan av sakkunniga. Dessa skall återbetalas av den ansökande parten. Denna bestämmelse motsvaras av artikel 20 i rättshjälpskonventionen.
3.4¶Särskilda bestämmelser om rättshjälp vid förundersökning
Rättshjälp under förundersökningsstadiet, som alltså inte avser bevisupptagning vid domstol, kan enligt artikel 15 ges av en åklagarmyndighet i den anmodade staten på begäran av en åklagarmyndighet i den andra staten. Enligt artikel 15, punkt 3 kan tvångsåtgärder användas endast om sådana är föreskrivna i det anmodade landets lagstiftning. En motsvarande bestämmelse finns i avtalet med Tyska Demokratiska Republiken. För svensk del kan enligt gällande lagstiftning tvångsåtgärder inte tillgripas — det finns inga bestämmelser som reglerar i vad mån förhör kan äga rum med någon i Sverige med anledning av en utländsk förundersökning — varför förhör på begäran av en åklagarmyndighet i Polen endast kan komma till stånd, om den som skall höras frivilligt kommer till förhöret.
3.5¶Överförande av lagföring
I artikel 16 medges avtalsslutande part att i enlighet med sin lagstiftning begära att lagföring i brottmål skall ske på den andra partens territorium för brott som har begåtts på den ansökande partens territorium. Frågan om lagföring skall prövas enligt den anmodade partens lag. Bestämmelserna medför alltså inte någon förpliktelse att åtala eller inleda något annat domstolsförfarande. Detta överensstämmer med reglerna i rättshjälpskonventionen (art. 21, punkt 1). I artikel 17 anges vad en begäran om lagföring skall innehålla och vilket språk den skall vara avfattad på. Artikeln innehåller också en föreskrift om att den anmodade parten skall underrätta den ansökande parten om resultatet av framställningen och översända en kopia av den slutliga domen.
3.6¶Behandling av den andra partens medborgare
Enligt artikel 18 skall varje avtalsslutande part erbjuda den andra avtalsslutande partens medborgare, som är föremål för undersökning eller ett straffrättsligt förfarande, samma möjligheter att försvara sig som dess egna medborgare åtnjuter. däri inbegripet biträde av en offentlig försvarare. En motsvarande bestämmelse finns i avtalet med Ungern.
3.7¶Upplysningar
Parterna skall enligt artikel 19 på begäran ge varandra upplysningar om gällande inhemska straffbestämmelser och förse varandra med utdrag från straffregister rörande en dömd person som är föremål för ctt straffrättsligt förfarande.
3.8¶Slutbestämmelser Prop. 1989/90: 55
I artikel 20 föreskrivs att överenskommelsen skall ratificeras och att ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm. Överenskommelsen träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Uppsägning av överenskommelsen sker genom meddelande på diplomatisk väg och träder i kraft sex månader därefter.
4¶Överväganden
Av hävd lämnar Sverige andra länder rättshjälp i brottmål, i den mån vår lagstiftning tillåter det, utan att avtal har träffats om rättshjälp. En del stater förutsätter dock att avtal föreligger för att lämna celler begära rättshjälp. Genom avtal klargörs också förutsättningarna för rättshjälp och det praktiska förfarandet underlättas.
Sverige har sedan länge intagit en restriktiv hållning till att sluta bilaterala avtal och har föredragit en multilateral reglering. Den svenska inställningen grundar sig främst på att bilaterala avtal med flera stater är svåra att tillämpa för de administrativa och judiciella myndigheterna. Den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål ratificerades sålunda av Sverige år 1967.
De ökande internationella kontakterna ställer likväl krav på att vi utvecklar även de bilaterala förutsättningarna för samarbete. Det är mot denna bakgrund som Sverige under det senaste decenniet i viss utsträckning börjat tillmötesgå förslag från andra stater om förhandlingar om avtal rörande inbördes rättshjälp i brottmål. Avtal med Ungern och Tyska Demokratiska Republiken har sålunda trätt i kraft år 1986 resp. år 1987.
De former av rättshjälp som regleras genom föreliggande överenskommelse med Polen har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpskonventionen. Sveriges åtaganden och villkoren i övrigt är utformade på sådant sätt att de faller inom ramen för de åtaganden vi har gjort genom rättshjälpskonventionen. Överenskommelsen innebär ett sedvanligt upprätthållande av viktiga principer för detta område. Det gäller bl.a. kravet på dubbel straffbarhet och att rättshjälp kan vägras under hänsynstagande till synpunkter av s.k. ordre public-natur. Den avviker inte heller på några avgörande punkter från motsvarande överenskommelser med Ungern och Tyska Demokratiska Republiken. Överenskommelsen kommer inte att medföra några ändrade rutiner för de tillämpande myndigheterna. Jag vill i detta sammanhang påpeka att det kan bli aktuellt för Sverige att med ytterligare stater som inte är medlemmar i Europarådet ingå avtal, som till sitt materiella innehåll motsvarar rättshjälpskonventionens regler.
Med hänsyn till vad jag nu har anfört och till att det av flera skäl får betecknas som tillfredsställande att en överenskommelse på området med Polen kommer till stånd, förordar jag att Sverige ratificerar överenskommelsen.
Jag har inhämtat att chefen för justiticdepartementet senare för regeringen kommer att anmäla frågan om ändringar i de regeringsförfattningar som avtalet föranleder.
5¶Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Överenskommelse mellan Konungariket Agreement between the Kingdom of Swe- Sverige och Folkrepubliken Polen om in- den and the Polish People's Republic on bördes rättshjälp i brottmål legal assistance in criminal matters
Konungariket Sverige och Folkrepubliken The Kingdom of Sweden and the Polish Polen, People's Republic,
som önskar reglera, utveckla och stärka det desiring to regulate, develop, and enhance rättsliga samarbetet rörande brottmål, legal co-operation in criminal matters,
har kommit överens om följande: have agreed as follows:
KAPITEL I CHAPTER I Allmänna bestämmelser General Provisions Artikel I Article I
De avtalsslutande parterna åtar sig att i The Contracting Parties undertake to afenlighet med bestämmelserna i denna över- ford each other, in accordance with the enskommelse lämna varandra inbördes rätts- provisions of this Agreement, assistance in hjälp i brottmål. criminal proceedings.
Artikel 2 Article 2
1. En framställning om rättshjälp kan av- 1. Assistance may be refused if the request slås om den hänför sig till en gärning: for assistance concerns an act:
(a) som vid tidpunkten för framställningen (a) the punishment of which, at the time of inte faller under den ansökande partens judi- the request for assistance, falls outside the ciella myndigheters jurisdiktion; jurisdiction of the judicial authorities of the
requesting Party:
(b) som inte är straffbar enligt den anmo- (b) which is not punishable under the law dade partens lag; of the requested Party;
(c) som av den anmodade parten betraktas (c) which is regarded by the requested Parsom ett brott av politisk eller militär natur; ty as an offence of a political or military
nature;
(d) rörande vilken ett straffrättsligt förfa- (d) with regard to which criminal proceedrande pågår celler definitivt har avslutats på ings in the territory of the requested Party or den anmodade partens eller en tredje stats a third state are pending or have been definiterritorium e/ler beslut har fattats om att ned- tely concluded or it has been decided to dislägga eller inte inleda ett sådant förfarande; continue or not to initiate such proceedings;
(e) rörande vilken personen ifråga inte kan (e) with regard to which, owing to lapse of åtalas till följd av preskription enligt den an- time according to the law of the requested modade partens lag. Party, the person concerned cannot be prose-
cuted.
2. En framställning avseende husrannsa- 2. Assistance regarding search and seizure kan och beslag får avslås, om framställningen may be refused if the request for assistance hänför sig till en gärning för vilken det enligt concerns an act for which, under the law of den anmodade partens lag inte skulle vara the requested Party, it would not be possible möjligt att utdöma ett frihetsstraff om mer än to impose a punishment of deprivation of ett år. liberty for more than one year.
3. En framställning får avslås, om den an- 3. Assistance may be refused if the requesmodade parten finner att efterkommande av ted Party considers that execution of the framställningen skulle kränka dess suveräni- request is likely to prejudice the sovereigntv, tet, medföra fara för dess säkerhet eller strida security, ordre public or other essential inmot dess allmänna rättsprinciper (ordre pub- terests of its country. lic) eller andra väsentliga intressen. 11
Artikel 3 Article 3
1. En framställning om rättshjälp skall gö- I. Requests for assistance shall be made ras genom det svenska utrikesdepartementet through the Ministry for Foreign Affairs of och Folkrepubliken Polens justitieministe- Sweden and through the Ministry of Justice rium. of the Polish People's Republic respectively.
I fråga om rättshjälp enligt artiklarna 4, 15 AS regards assistance in accordance with och 16 kan en framställning göras genom Articles 4, 15 and 16, requests may be made Folkrepubliken Polens riksåklagarmyndig- through the General Proscecutor's Office of het. the Polish People's Republic.
Framställningar kan göras även på diplo- Requests may also be made through the matisk väg. diplomatic channel.
2. För handlingar som översänds enligt 2. Documents transmitted pursuant to this denna överenskommelse skall det inte krävas Agreement shall not require any form of leganågon form av legalisering. lization.
KAPITEL II CHAPTER II Delgivning Service of Documents Artikel 4 Article 4
1. En framställning om delgivning skall gö- 1. A request for service shall be in writing ras skriftligen och skall härröra från cn dom- and shall emanate from a court of law or a stol eller allmän åklagare. Framställningen public prosecutor. The request shall contain: skall innehålla:
(a) namnet på den myndighet som gör (a) the name of the authority making the framställningen; request;
(b) namn, adress och medborgarskap på (b) the name, address and citizenship of den som skall delges; the person to be served;
(c) en beskrivning av det slag av handling (c) a description of the nature of the docusom skall delges; ment to be served;
(d) en beskrivning av den brottsliga gär- (d) a description of the naturc, time and ning som framställningen hänför sig till med place of the criminal act and the applicable angivande av tid och plats för gärningen samt statutory provisions with regard to which astillämpliga lagbestämmelser. sistance is requested.
2. En framställning om delgivning skall 2. The request for service of documents översändas på den ansökande partens språk shall be transmitted in the language of the och skall åtföljas av en översättning till den requesting Party and be accompanied by a anmodade partens språk eller till engelska. translation into the language of the requested
Party or into English.
3. Delgivningshandlingarna skall översän- 3. The documents to be served shall be das i två exemplar. De skall åtföljas av en transmitted in duplicate. They shall be acöversättning till den anmodade partens companied by a translation into the language språk. Delgivning skall likväl ske även om of the requested Party. Service of documents översättning till den anmodade partens språk will, however, be effected even if not accominte bifogas, om den som skall delges frivilligt panied by a translation into the language of tar emot handlingarna. the requested Party, when the person to be
served voluntarily receives the documents.
Artikel 5 Article 5
1. Delgivning skall ombesörjas av den an- I. Service shall be effected by the requested modade parten enligt dess lagstiftning eller Party according to its law or in a manner
på ett sätt som den ansökande parten begär, demanded by the requesting Party, if consisom detta är förenligt med den anmodade par- tent with the law of the requested Party. tens lagstiftning.
2. Bevis om delgivning skall utfärdas i en- 2. Proof of service shall be given in accorlighet med den anmodade partens lagstift- dance with the law of the requested Party. ning. En kopia av den handling som delgetts One copy of the document served together samt delgivningsbeviset skall sändas till den with a certificate of service shall be sent to ansökande parten. the requesting Party.
3. Om den som skall delges inte finns på 3. If the person to be served cannot be angiven adress, skall den anmodade parten found at the address indicated, the requested söka ta reda på var han vistas. Party shall endeavour to ascertain his where-
abouts.
4. Om delgivning inte kan ske, skall den 4. H service cannot be effected, the reasons anmodade parten omedelbart underrätta den shall immediately be communicated by the ansökande parten om anledningen härtill requested Party to the requesting Party with samt återsända handlingarna. the return of the documents.
5. En begäran om delgivning med en miss- 5. A request for service of a summons, to tänkt, som befinner sig på den anmodade appear before a court of law, on an accused partens territorium, av en kallelse att inställa person who is in the territory of the requested sig inför en domstol skall översändas till den Party, shall be transmitted to the authorities partens myndigheter i god tid. Den misstänk- of that Party in due time. The accused person te skall delges kallelsen senast trettio dagar shall be served the summons not later than före angiven inställelsedag. thirty days before the date set for appearance.
Artikel 6 Article 6
Ersättning till vittnen och sakkunniga, däri Witnesses” and experts" allowances, incluinbegripet ersättning för inkomstbortfall, re- ding compensation for loss of income, travel sekostnader och traktamenten samt arvoden and living costs, as well as experts” remuncraåt sakkunniga, skall betalas av den ansökan- tion, shall be paid by the requesting Party in de parten i enlighet med dess lagstiftning. accordance with its law. The witness or ex- Vittne eller sakkunnig som kallats att inställa pert summoned to appear should be inforsig skall informeras om innehållet i dessa be- med about these rules. stämmelser.
Artikel 7 Article 7
Om den ansökande parten anser att ett If the requesting Party considers the persovittnes eller en sakkunnigs personliga instäl- nal appearance of a witness or expert especilelse är synnerligen nödvändig, skall detta an- ally necessary, it shall so mention in its requges i delgivningsframställningen. Den anmo- est for service of the summons. The requesdade parten skall underrätta den ansökande ted Party shall inform the requesting Party of parten om vittnets eller den sakkunniges the reply of the witness or expert. svar.
Artikel 8 Article 8
Ett vittne eller en sakkunnig som inte har AÅ witness or expert who has failed to ansefterkommit en kallelse, om vars delgivning wer a summons to appear, service of which framställning gjorts, får inte underkastas has been requested, shall not be subjected to straff eller tvångsåtgärder. any punishment or coercive measures.
Artikel 9 Article 9
1. Ett vittne eller en sakkunnig som på 1. A witness or expert, whatever his natiokallelse inställer sig inför en av den ansökan- nality, appearing on a summons before a de partens domstolar får inte, oavsett natio- court of law of the requesting Party shall not nalitet, lagföras, fängslas eller på annat sätt be proceeded against or detained or subjected underkastas inskränkning i den personliga to any other restriction of his personal liberty friheten på den partens territorium på grund in the territory of that Party in respect of acts av gärningar eller domar från tiden före av- or con victions prior to his departure from the resan från den anmodade partens territori- territory of the requested Party. um.
2. Den som i egenskap av tilltalad kallats 2. ÅA person, whatever his nationality, inför en av den ansökande partens domstolar summoned before a court of law of the refår inte, oavsett nationalitet, lagföras, fängs- questing Party to answer for acts forming the las eller på annat sätt underkastas inskränk- subject of proceedings against him, shall not ning i den personliga friheten på grund av be procceded against or detained or subjected gärningar eller domar från tiden före avresan to any other restriction of his personal liberty från den anmodade partens territorium och for acts or convictions prior to his departure som inte är angivna i kallelsen. from the territory of the requested Party and
not specified in the summons.
3. Den i denna artikel avsedda immunite- 3. The immunity provided for in this Artiten skall upphöra när vittnet, den sakkunnige cle shall ccase when the witness or expert or eller den tilltalade, trots att han under en accused person, having had for a period of sammanhängande tid av femton dagar från fifteen consecutive days from the date when den dag då hans närvaro inte längre påfordra- his presence is no longer required by the des av domstolen har haft möjlighet att court of law an opportunity of leaving, has lämna territoriet, stannat kvar där eller, efter nevertheless remained in the territory, or att ha lämnat det, frivilligt återvänt dit. having left it, has voluntarily returned.
4. Den immunitet som avses i denna arti- 4. The immunity referred to in this Article kel skall äga motsvarande tillämpning på shall apply correspondingly to witnesses, exvittnen, sakkunniga och misstänkta personer, perts and suspected persons appcaring on a som på kallelse inställer sig inför allmän åkla- summons before a public prosecutor of the gare hos den ansökande parten, om sådan requesting Party, when such immunity is immunitet föreskrivs i den ansökande par- forescen in the law of the requesting Party. tens lag.
Artikel 10 Article 10
Den anmodade parten skall svara för kost- The requested Party shall be responsible nader i samband med en delgivningsfram- for the costs connected with the execution of ställning. a request for service.
KAPITEL III CHAPTER III Bevisupptagning Letters Rogatory Artikel I1 Article 11
1. Framställningar om bevisupptagning, 1. Letters rogatory for the purpose of legal som syftar till hörande av vittnen eller sak- assistance such as hearing of witnesses or exkunniga eller misstänkta, husrannsakan eller perts or accused persons, search or seizure of beslag och överlämnande av bevismaterial property and transmitting articles to be proeller handlingar, skall härröra från den ansö- duced in evidence, records or documents,
kande partens domstolar och tillställas den shall emanate from a court of law of the reanmodade partens domstolar. De skall upp- questing Party and be addressed to a court of rättas på den ansökande partens språk och law of the requested Party. They shall be åtföljas av en översättning till den anmodade drawn up in the language of the requesting partens språk. Party and be accompanied by a translation
into the language of the requested Party.
2. Framställningar om bevisupptagning 2. Letters rogatory referred to in parasom avses i punkt 1 i denna artikel skall graph I of this Article shall contain: innehålla:
(a) namnet på den domstol som gör fram- (a) the name of the court of law making ställningen; the request;
(b) namn, adress och medborgarskap på (b) the name, address and citizenship of den som åtgärden riktar sig mot; the person concerned;
(c) en brottsbeskrivning och en samman- (c) a description of the offence and a sumfattning av omständigheterna i målet samt av mary of the facts of the case and of the appliden tillämpliga lagen; cable law;
(d) den begärda åtgärden och skälen för (d) the object of and reasons for the reframställningen och, i tillämpliga fall, frågor quest and, where appropriate, questions to be som skall ställas vid ett förhör. put at a hearing.
Artikel 12 Article 12
I. Bevisupptagningen skall verkställas 1. Letters rogatory shall be executed skyndsamt av den anmodade parten enligt promptly by the requested Party according to dess lagstiftning eller på ett annat sätt som its law or in a manner demanded by the reden ansökande parten begär, om detta ej questing Party if not contrary to the law of strider mot den anmodade partens lag. the requested Party.
2. Om den som åtgärden riktar sig mot ej 2. If the person concerned cannot be finns på angiven adress, skall den anmodade found at the address indicated, the requested parten söka ta reda på var han vistas. Party shall endeavour to ascertain his where-
abouts.
3. Om bevisupptagning inte kan verkstäl- 3. If the letters rogatory cannot be executlas, skall den anmodade parten underrätta ed, the requested Party shall inform the reden ansökande parten om detta och ange skä- questing Party accordingly, stating the realen härför. sons.
Artikel 13 Article 13
I. Den anmodade parten skall underrätta 1. The requested Party shall inform the den ansökande parten om tid och plats för requesting Party of the date and place of exebevisupptagningen, om den ansökande par- cution of the letters rogatory, if the requestten begär detta. ing Party so demands.
2. Den anmodade parten får översända 2. The requested Party may transmit certibestyrkta kopior av begärda handlingar, om fied copies of records or documents requestinte den ansökande parten uttryckligen begär ed, unless the requesting Party expressly reatt originalen skall översändas, i vilket fall quests the transmission of originals, in which den anmodade parten skall söka efterkomma case the requested Party shall endeavour to denna begäran. comply with the request.
3. Den anmodade parten får skjuta upp 3. The requested Party may delay the överlämnandet av begärda handlingar eller handing over of records, documents or obföremål, om de behövs i samband med ett jects requested, if they are required in conpågående straffrättsligt förfarande på dess nection with pending criminal proceedings in territorium. its territory.
4, Handlingar 1 original, vilka överläm- 4. Original records or documents, handed nats vid verkställandet av bevisupptagning, over in execution of letters rogatory, shall be skall av den ansökande parten återsändas returned by the requesting Party to the resnarast möjligt till den anmodade parten, om quested Party as soon as possible, if the latter så begärs. Party so demands.
Artikel 14 Article 14
Den anmodade parten skall bära kostna- The requested Party shall bear the costs derna för bevisupptagningen. Dock skall ar- connected with the execution of letters rogavoden och andra kostnader som uppkommit ”tory. However, remuneration and other costs genom medverkan av sakkunniga på den an- incurred by the attendance of experts in the modade partens territorium återbetalas av territory of the requested Party shall be reden ansökande parten. funded by the requesting Party.
KAPITEL IV CHAPTER IV Förundersökning Preliminary Investigation Artikel 15 Article 15
1. En framställning om rättshjälp under 1. Requests for assistance during a preförundersökning får härröra från allmän liminary investigation may emanate from a åklagare hos den ansökande parten och till- public prosecutor of the requesting Party and ställas allmän åklagare hos den anmodade be addressed to a public prosecutor of the parten. requested Party.
2. I fråga om en framställning som avses i 2. In regard to a request, referred to in punkt I skall bestämmelserna i kapitel III äga paragraph 1, the provisions of Chapter III motsvarande tillämpning. shall be correspondingly applicable.
3. Vid verkställandet av framställningar 3. In the execution of requests for the som avser förhör med vittnen, sakkunniga hearing of witnesses, experts or suspected eller misstänkta enligt denna artikel får persons according to this Article, coercive tvångsmedel tillämpas, om sådana föreskrivs measures may be applied, when such meai den anmodade partens lag. sures arc foreseen in the law of the requested
Party.
KAPITEL Y CHAPTER V Överförande av lagföring Transfer of Proceedings Artikel 16 Article 16
I. En avtalsslutande part får i enlighet 1. Either Contracting Party may request, med sin Jagstiftning begära att lagföring i in accordance with its legislation, criminal brottmål skall ske på den andra partens terri- proceedings to be instituted in the territory of torium för brott som begåtts på den ansö- the other Party for an offence committed in kande partens territorium. the territory of the requesting Party.
2. Den anmodade parten skall tillämpa sin 2. The requested Party shall apply its law lag vid verkställighet av en framställning om for the execution of a request for transfer of överförande av lagföring. proceedings.
Artikel 17 Article 17
1. En framställning om överförande av 1. A request for transfer of proceedings lagföring skall innehålla: shall contain:
(a) namn på den ansökande myndigheten; (a) the name of the requesting authority;
(b) namn, adress och medborgarskap på (b) the name, address and citizenship of den som åtgärden riktar sig mot; the person concerned;
(c) en brottsbeskrivning och en samman- (c) a description of the offence and a sumfattning av omständigheterna i målet; mary of the facts of the case;
(d) en sammanfattning av den strafflag (d) a summary of the penal law applicable som är tillämplig på det påstådda brottet. to the alleged offence.
2. Framställningen skall upprättas på den 2. The request shall be drawn up in the ansökande partens språk och åtföljas av en language of the requesting Party and be acöversättning till den anmodade partens companied by a translation into the language språk. of the requested Party.
3. Framställningen skall åtföljas av bevis- 3. The request shall be accompanied by all material av betydelse. relevant evidence.
4, Den anmodade parten skall underrätta 4. The requested Party shall notify the reden ansökande parten om resultatet av en questing Party of the outcome of a request for framställning om överförande av lagföring transfer of proceedings and shall forward a och skall översända en kopia av den slutliga copy of the record of the final verdict. domen.
KAPITEL VI CHAPTER VI Behandling av den andra partens medborgare Treatment of Nationals of the Other Party Artikel 18 Article 18
Varje avtalsslutande part samtycker till att Each Contracting Party agrees to afford erbjuda den andra avtalsslutande partens nationals of the other Contracting Party, who medborgare, som är föremål för undersök- are the subject of an investigation or proceedning eller ett straffrättsligt förfarande, ings in a criminal matter, the same facilities samma möjligheter att försvara sig som dess for their defence as it affords its own nationegna medborgare åtnjuter, däri inbegripet bi- als, including the assistance of a public deträde av en offentlig försvarare. fence counsel.
KAPITEL VII CHAPTER VII Upplysningar Information Artikel 19 Article 19
1. De avtalsslutande parterna skall på be- I. The Contracting Parties shall inform gäran lämna varandra upplysningar om gäl- one another, upon request, about penal law lande inhemska straffbestämmelser. statutes in force in their territories.
2. De avtalsslutande parterna skall på be- 2. The Contracting Parties shall supply gäran förse varandra med utdrag från straff- one another, upon request, with extracts registret rörande en dömd person som är from the criminal record of a convicted perföremål för ctt straffrättsligt förfarande. son who is the subject of criminal proceed-
ings.
KAPITEL VIII CHAPTER VIII Slutbestämmelser Final Provisions Artikel 20 Article 20 1. Denna överenskommelse skall ratificeras, I. This Agreement shall be ratified, and the och ratifikationsinstrumenten skall ut växlas i instruments of ratification shall be cx- Stockholm. changed at Stockholm.
2. Överenskommelsen träder i kraft den 2. The Agreement shall enter into force on första dagen i den andra månaden efter ut- the first day of the second month following växlingen av ratifikationsinstrumenten. Den the exchange of the instruments of ratificakan sägas upp av endera parten genom ett tion. It may be terminated by either Conmeddelande på diplomatisk väg till den and- tracting Party by giving notice to the other ra avtalsslutande parten. Överenskommelsen Contracting Party through the diplomatic upphör att gälla sex månader efter dagen för channel. The Agreement shall cease to be efmottagandet av ett sådant meddelande. fective six months after the date of receipt of
such notice.
Till bekräftelse härav har de avtalsslutande In witness whercof the Plenipotentiaries of parternas befullmäktigade ombud underteck- the Contracting Parties have signed the prenat denna överenskommelse och anbringat sent Agreement and affixed their seals theresina sigill. to.
Som skedde i Warszawa den 10 februari Done at Warsaw this lOth day of February 1989 i två exemplar, båda på svenska, polska 1989 in two copies, both in the Swedish, Pooch engelska språken, vilka samtliga texter lish and English languages, all texts being har samma giltighet. Vid skiljaktighet mellan equally authentic. However, in case of devertexterna skall den engelska texten äga före- gencies between the texts, the text in the Engträde. lish language shall prevail.
För Konungariket Sverige For the Kingdom of Sweden Sten Andersson Sten Andersson
För Folkrepubliken Polen For the Polish People's Republic Tadeusz Olechowski Tadeusz Olechowski
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989