Prop. 1986/87:50

om beskattningen av traktorer

Regeringens proposition 1986/87: 50

om beskattningen av traktorer

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 oktober 1986.

På regeringens vägnar

Kjell-OlofFe/d! Bengt K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den gränsdragning som enligt vägtral'ikskattelagstiftningen görs mellan trafiktraktorer. skatteklass !. och övriga traktorer. skatteklass ll. föreslås ändrad i vissa avseenden. Till klass 1 skall i princip hänföras samtliga traktorer som skall användas på väg som inte är enskild. Traktorer som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av pro- dukter från eller förnödenheter för lantbruk. skogsbruk. yrkesmässig växt- odling eller yrkesmässigt flske hänförs dock till klass 1]. Vissa särskilt angivna transporter på allmän väg skall även annars få ske med traktor klass II. Traktorer med en tjänstevikt om högst 2 000 kg skall hänföras till klass II oavsett användningssättet.

Bilar som byggts om till traktorer. s.k. A-traktorer, skall alltid beskattas i klass I. Övergångsvis skall dock A-traktorcr som används bl.a. ijordbruk alltjämt få tillhöra klass II Linder en treårsperiod.

Slutligen föreglås att den särskilda lagstiftningen om nedsättning av fordonsskattcn på trafiktraktorer och släpvagnar med korta körsträckor slopas och att i stället fordonsskatten för släpvagnar halveras och att klass II traktorer mot tilläggsbetalning tillfälligt skall få användas såsom trafik- traktor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli l987.

&

%% bål

Prop. l986/8715t)

1. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtraftkskattclagen (l973:601 )' dels att 11 och 13 åå samt bilaga 1 skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 11 11—11 c och 12 b åå, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 115

Traktorer indelas i skattehän- seende i klass [ (trafiktraktorer) och klass 11.

Traktor hänföres till klass 1, om den användes för transport av gods på sådan allmän väg, gata eller an- nan allmän plats som är upplåten för allmän samfärdsel. Detta gäller dock ej om transporterna är be- gränsade till

1. godsbefordran vid passage över vägen, gatan eller platsen,

2. befordran av gods som är las- tat på traktorn,

3. befordran vid färd till eller från arbetsplats. försäljningsställe eller dylikt av redskap. som skall drivas med traktorn. eller drivme- del eller reservdelar för traktorn el- ler redskapet,

4. befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk. yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under för- utsättning, såvitt gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt ej överstiger 15 ton.

Om traktor undantagsvis an- vändes för transport av annat slag än som avses under 1—4 medför detta ej att traktorn anses som tra- fiktraktor.

Annan traktor än trafiktraktor hänföres till klass II .

' Lagen omtryckt l984:256. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741869.

Traktorer indelas i skattehän- seende i klass I (trafiktraktorer) och klass ll (iordbrukstraktorer).

Ilaä'

En traktor hänförs. om annat inte sägs i 1] b ä', till klass I om den I. har en tjänstevikt över 2 000 kilogram och används för transport

Nuvarande lydelse

F öreslagen lydelse

på väg som inte är enskild eller 2. är en till traktor ombyggd bil.

Ilbå

Traktorer som inte skall hänföras till klass 1 skall hänföras till klass 11.

Till klass II hänförs också en traktor enligt 11 a 5 1 om den

]. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnöden- heter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkes- mässigt fiske. under förutsättning, såvitt gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inte överstiger I5 ton, eller

2. används endast för transpor- ter som är begränsade till

a. transport av endast traktorn med förare,

b. godsbefardran vid passage över väg,

c. befordran av gods som är las- tat på traktorn,

d. befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet, eller för dess förare.

Ilcå

Ett skattepliktigt motorredskap beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram och inte är en till motorredskap ombyggd bil, och i annat fall som en trafik- traktor.

12b5

Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är re- gistrerade här i riket utgår fordons- skatt för traktorn med två gånger det belopp som anges i bilaga I till denna lag.

Prop. 1986/87z50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bä

Medför ändring av fordons beskaffenhet att fordonsskatt skall utgå med högre belopp än tidigare. utgår den högre skatten från och med den kalendermånad under vilken registreringsbesiktning i anledning av änd- ringen skedde eller senast skulle ha skett. Medför ändringen att fordons- skatt skall utgå med lägre belopp än tidigare. utgår den lägre skatter. från och med kalendermånaden närmast efter den under vilken rcgistreringsbe- siktning i anledning av ändringen skedde.

Medför ändring av fordons användning att fordonsskatt skall utgå med högre belopp än tidigare. utgår den högre skatten från och med den kalendermånad under vilken ändringen skedde. Medför ändringen att for- donsskatt skall utgå med lägre belopp än tidigare. utgår den lägre skatten från och med kalendermånaden närmast efter den under vilken ändringen skeddc.

Om en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på sådant sätt att den blir att anse som en trafiktrak- tor, skall tilläggsskatt utgå beräk- nad efter skillnaden i skattesats en- ligt bilaga I för trafiktraktorer och jordbrukstraktorer. Tilläggsskatten skall vid varje tillfälle betalas för en tidsperiod omfattande en halv ka- lendermånad. För den tid tilläggs- skatt betalats får traktorn använ- das som en trufiktraktor.

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram grund— tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen A Motorcyklar 1 Tvåhjulig motorcykel 0— 75 100 0 utan sidvagn 76— 125 0 2 Annan motorcykel 0— 200 0 B Personbilar 0— 900 355 0 901— 445 90 C Bussar l Buss som är 0— 1600 355 0 inrättad för 1601— 3000 391 36 drift endast 3001 — 895 0 med bensin eller gasol 2 Annan buss 0— 1600 355 0 1601— 3000 391 36 3001— 7000 895 14 7001 — 10000 1455 35 10001 — 30000 2505 61 30001— 14705 0 D Lastbilar 1 Lastbil som är 0— 1600 355 0 inrättad för 1601— 3000 391 36 drift endast 3001— 895 0 med bensin eller gasol 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn med två hjul- 0— 1600 540 0 axlar 1601— 3000 565 25 3001— 6000 915 44 6001 — 10000 2235 56 10001— 14000 4475 125 14001— 9475 220

3 Senaste lydelse l986:214.

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

med tre eller flera hjul- axlar

IJ ro utan anordning för påhängs- vagn med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

E Traktorer och motorredskap ] Trafiktraktor

och registrerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja

Skattevikt. kilogram

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001 — 18000 18001—23000 23001—27000 27001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000

10001—14000 14001— 17000 17001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

Skatt. kronor

grund- belopp

540 565 915 2415 5515 8515 11155 19155 24595

355 391 895 1 105 2105 4985 8855

355 391 895 1015 1665 3945 6975 18315

370 425 1360 5160

tilläggsbclopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0 25 50 62 75 88 160 136 0

36

25 72 129 169

36

13 57 101 126

55 95 168

Nuvarande lydelse ':'? ' Prop. 1986/87: 50

Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 2 Traliktraktor 0— 1300 570 0 ()(/I registrerat 1301 — 3000 660 90 motorredskap 3001— 7000 2190 150 som inrättats 7001— 8 190 260 för drift med brännolja 3 Traktor klass II 0— 2500 150 0 2501 — 225 0 F Släpvagnar 1 Släpvagnar med 0— 1000 150 skattevikt högst 1001— 3000 170 21 3000 kilogram 2 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram. som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel 3001— 580 11 med två hjul- 3001 — 13000 580 9 axlar 13001— 1480 0 med tre eller 3001—13000 580 6 flera hjul- 13001— 1180 0 axlar 3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven 3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- axel 3001— 5000 630 57 5001 — 8000 1770 87 8001 — 4380 161

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldrlven. tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Nuvarande lydelse Prop. 1986/87: 50

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt. Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen med två eller 3001— 8000 610 31 flera hjul- 8001—11000 2160 62 axlar 11001 — 14000 4020 93 14001— 6810 130 3.2 andra släp- vagnar med en h_iul- 3001— 5000 320 24 axel 5001— 8000 800 31 8001- 1730 52 med två hjul- 3001— 8000 310 17 axlar 8001—11000 1160 31 11001—14000 2090 47 14001—17000 3500 62 17001 — 5360 68 med tre eller 3001—11000 300 11 flera hjul- 11001—17000 1180 24 axlar 17001 —25 000 2620 40 25001 —32000 5820 53 32001 — 9530 0 4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en tral'tktraktor eller ett regi- strerat motor- redskap: med en hjulaxel 3001— 8000 890 60 8001— 3890 [35 med två hjul- 3001— 8000 880 35 axlar 8001—11000 2630 90 11001—17000 5330 230 17001— 19130 240 med tre eller 3001—11000 780 30 flera hjul- 11001—14000 3180 75 axlar 14001 —20000 5430 120 20001—25000 12630 145 25 001 —30000 19880 155 30001 —35000 27630 110 35001 — 33130 7 av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldrivcn. tas skatt ut enligt 3.

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn

2 Annan motorcykel

B Personbilar

C Bussar 1 Buss som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol 2 Annan buss

D Lastbilar l Lastbil som är

inrättad för drift endast med bensin eller gasol Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn med två hjul- axlar I'd

Skattevikt. kilogram

0— 75 76—

0_

0— 900' 901—

0— 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 7000 7001—10000 10001—30000 30001—

0— 1600 1601— 3000 3001—-

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000 10001—14000 14001——

Skatt. kronor

grund- belopp

355 391 895

355 391 895 1455. 2505 14705

355 391 895

540 565 915 2235 4475 9475

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

000

'.'-| OOO

36 14 35 61

25 44 56 125 220

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

med tre eller flera hjul- axlar

2.2 utan anordning för påhängs- vagn med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

E Traktorer 1 Traktor klass [ (trafiktraktor) som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja

PJ Traktor klass I (trafiktraktor) som inrättats för drift med brännolja

3 Traktor klass II Uordbrukstraktor )

Skattevikt. kilogram

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—23000 23001—27000 27001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000 10001—14000 14001—17000 17001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

0— 2500 2501—

Skatt, kronor

grund- belopp

540 565 915 2415 5515 8515 11155 19155 24595

355 391 895 1 105 2105 4985 8855

355 391 895 1015 1665 3945 6975 18315

370 425 1 360 5 160

570 660 2 190 8 190

150 225

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0 25 50 62 75 88 160 136 0

36

25 72 129 169

36

13 57 101 126

55 95 168

90 150 260

CC

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

F 1

PJ

'.IJ

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattcpliktig bil. eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Släpvagnar Släpvagnar med skattevikt högst 3000 kilogram

Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram. som dras av en bensin- eller gasoldriven bil| med en hjulaxel med två hjul- axlar med tre eller flera hjul- axlar

Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram. som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven

3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- axel

med två eller flera hjul- axlar

Skattevikt. kilogram

0— 1000 1 001 — 3 000

3001-— 3001—13000 13001—

3001—13000 13001—

3001— 5000 5001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—14000 14001-—

Skatt. kronor

grund- belopp

150 170

580 580 1480 580 1 180

630 1770 4 380

610 2160 4020 6810

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0

005.00—

57 87 161

31 62 93 130

Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:50 Fordonsskatt Skattevikt. Fordonsslag Skatt. kronor

3.2 andra släp-

vagnar med en hjul- axel

med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en traflktraktor

eller av ett motm'redskup3 som beskattas som en trafiktraktor med en hjulaxel

med tvä hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

35001—

: Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskatlepliktig bil. eller

kilogram

3001— 5 000 5001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—14000 14001—17000 17001—-

3001—11000 11001—17000 17001—25000 25001—32000 32001—

3001— 8000 8001— 3001— 8000 8001—11000 11001—17000 17001— 3001—11000 11001—14000 14001—20000 20001—25000 25 001—30000 30001—35000

grund- belopp

320 800 1 730

310 1 160 2090 3 500 5360

300 1 180 2620 5820 9530

445 1945 440 1190 2540 9440 390 1590 2640 6240 9740 13490 16240

tilläggsbelopp för vatje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

24 31 57

1 7 3 1 47 62 68 1 1 24 40 53

()

30 65 15 45 115 120 15 35 60 70 75 55

av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3.

1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1987.

2. Till traktorer ombyggda lastbilar som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske skall. utan hinder av vad som anges i 11 a 5, för tid till utgången av juni 1990 hänföras till klass 11. Detta gäller, för traktor som används i skogs- bruk. under förutsättning att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton.

3. Vid särskild uppbörd eller återbetalning av skatt som sker i anledning av denna lagändring skall i stället för vad som anges i 29 å andra stycket beloppsgränsen vara 100 kronor.

2 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1975:278) om nedsättning av fordons- skatt på traktorer och släpvagnar m.m. skall upphöra att gälla vid utgång- en avjuni 1987.

1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om skatt för tid före den ljuli 1987.

2. Ansökan om nedsättning av fordonsskatt enligt 3 eller 6 & nämnda lag skall göras för tiden från ingången av det skatteår som började närmast före den 1 juli 1987 till utgången av juni 1987 och skall ha kommit in till länsstyrelsen senast vid utgången av september 1987. Detsamma gälleri fråga om medgivande enligt 45 samma lag att traktor för det senaste Skatteåret skall hänföras till klass 11.

3. Ett medgivande enligt 45 nämnda lag innebärande att traktor för nästkommande 'skatteår skall hänföras till klass ll gäller för det Skatteåret om ansökan gjorts före den 1 juli 1987, även om den avser ett skatteår som avslutas efter den 30juni 1987.

4. Vid beräkning av nedsättning enligt 3 eller 6 & nämnda lag för kortare tid än helt skatteår föreligger rätt till nedsättning om körsträckan under den tid som ansökan avser omräknat till helt skatteår uppgår till högst 300 respektive högst 3 000 mil.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdc den 16 oktober 1986

Närvarande: Statsrådet Feldt, ordförande. och statsråden Sigurdsen. Lei- jon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström. Göransson, Holm- berg. Hellström, Wickbom. Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. An- dersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om beskattningen av traktorer

] Inledning

Vägtraflkskatteutredningen (B 1977:05, utredningsman numera rättsche- fen Leif Lindstam) har lämnat ett delbetänkande, Ds Fi l985:8, Översyn av vägtraflkbeskattningen, Del 7, Beskattningen av traktorer m.m. Utred- ningens sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanscrna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag avser nu att på grundval av utredningens förslag ta upp frågan om vissa ändringar i beskattningen av traktorer.

2. Traktorer och traktorbeskattning

Trafiklagstiftningen indelar de motordrivna fordonen i motorfordon (bilar, motorcyklar och mopeder), traktorer, motorredskap och terrängmotorfor- don. Traktorer är fordon som är inrättade huvudsakligen för att dra annat fordon eller arbetsredskap medan motorredskap är inrättade huvudsakli- gen som arbetsredskap. För båda fordonstyperna gäller att de skall vara konstruerade för en hastighet av högst 30 km i timmen och endast med svårighet kunna ändras till högre hastighet.

Reglerna om registreringsplikt för motordrivna fordon och deras släp- vagnar finns i 8 och 9 55 bilregisterkungörelsen (1972z599), BRK.

Traktorer skall vara registrerade om de är försedda med gummihjul eller band, dock inte om de används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller annat dylikt inhägnat område.

Regler om beskattning av traktorer finns i vägtrafikskattelagen (19731601, omtryckt 1984z256), VSL. Skatt utgår i form av fordonsskatt för sådana traktorer och släpvagnar till traktorer som skall vara registrera- de enligt bestämmelserna i BRK. Släpvagnar som inte skall användas till traftktraktorer behöver inte vara registrerade, och beskattas följaktligen inte.

Traktorer indelas enligt 11 & VSLi skattehänseende i klass 1 (traftktraktorer) och klass 11. En traktor hänförs till klass 1 om den används för transport av gods på allmän väg, gata eller annan allmän plats. Detta gäller dock inte om transporterna är begränsade till

1. godsbefordran vid passage över vägen, gatan eller platsen,

2. befordran av gods som är lastat på traktorn,

3. befordran vid färd till eller från arbetsplats. försäljningsställe eller dy- likt av redskap, som skall drivas med traktorn. eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet,

4. befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk. skogs- bruk. yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske. under förutsätt- ning. såvitt gäller skogsbruk. att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton.

Om traktorn undantagsvis används för transport av annat slag än som avses under 1—4 medför detta inte att traktorn anses som traftktraktor.

Andra traktorer än traftktraktorer hänförs till klass 11. Flertalet sådana traktorer används i lantbruk och skogsbruk.

Fordonsskatten är för klass ll-traktorerna 150 eller 225 kr. per år bero- ende på tjänstevikten. Skatten för klass l-traktorer är väsentligt högre och varierar med tjänstevikt och bränsleslag. För exempelvis en klass l-traktor med tjänstevikten 5000 kg och som drivs med brännolja är fordonsskatten 5040 kr. per år. För släpvagnar till traftktraktorerna varierar fordonsskat- ten med fordonets totalvikt och axelantal.

Med stöd av särskild lagstiftning, lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m., kan fordonsskatten i efter- hand sättas ned för klass I-traktorer och deras släpvagnar om det visas att de använts endast för kortare körsträckor på allmän väg. I vissa särskilda fall kan enligt denna lagstiftning också en traktor som annars skulle hänfö- ras till klass ] hänföras till klass 11.

För registrerade motorredskap gäller i princip samma beskattningsregler som för klass l-traktorerna.

En mer detaljerad redogörelse för gällande bestämmelser och för den historiska bakgrunden till dessa finns intagen i vägtrafrkskatteutredningens betänkande.

3. Gränsdragning mellan traftktraktorer och andra traktorer

Mitt förslag: 'fraktorcrna skall alltjämt hänföras till endera av två skatteklasser. klass ]. trafiktraktorer. eller klass ll.jordbrukstrakto- rer. I princip skall traktorer. som används för transport på väg som inte är enskild. anses som traftktraktorer. Om en traktor uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk. yrkesmässig växt- odling eller yrkesmässigt ftske skall den dock anses som en jord- brukstraktor. Om en traktor endast används för vissa särskilt an- givna transporter på väg som inte är enskild skall den också kunna beskattas som jordbrukstraktor. Detta gäller transport av endast traktorn med förare, godsbefordran vid passage över väg. befordran av gods som är lastat pä traktorn samt vissa transporter till och från arbetsplats m.m.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Utredningen har dock föreslagit att ytterligare en särskild skatteklass. klass lll. införs för s.k. traktordumprar.

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag. Några remissinstanser har dock uttryckt önskemål om mera långtgående förenk- lingsåtgärder. En remissinstans förordar att en lastbegränsning införs för traktorer som skall beskattas som jordbrukstraktorer. Förslaget om en särskild skatteklass för traktordumprar har mött invändningar från branschhåll, i första hand mot bakgrund av att vissa fordon av denna typ skulle få en kraftigt ökad beskattning. Särskilt markant skulle detta vara för fordon som inte alls används på det allmänna vägnätet.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna för vägtrafikbeskattning av traktorer infördes är 1970. Dessförinnan var traktorerna skattefria. Beskattningsrcglerna innebär i huvudsak att traktorerna efter använd- ningssättet hänförs till en av två skatteklasser. med vitt skilda skattesatser.

Gränsdragningen mellan de två traktorskatteklasserna är oklar och svår- tillämpad. Beskattningen bygger på att traktorägarna själva till beskatt- ningsmyndigheten anmäler hur traktorn skall användas. Till skatteklassen l. traftktraktorer med hög skattesats, skall i princip hänföras alla traktorer som skall användas för transport av gods på allmän väg. Men om en traktor används för befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk m.m. eller för vissa särskilt angivna transporter, får den tillhöra skatte- klass II med låg skattesats. Möjligheten att kontrollera att rätt använd- ningssätt anmäls, och traktorn därmed tillhör rätt skatteklass. är liten. Kontrollproblemen förvärras av att det är tillåtet att undantagsvis använda en klass ll-traktor för transport på allmän väg även i andra fall än de som är särskilt angivna. Med hänsyn till de mycket stora skillnaderna i skatte- satser mellan de två skatteklasserna är dessa gränsdragningsproblem av väsentlig betydelse för fordonsägare och bcskattningsmyndigheter.

Utredningen har gjort vissa statistiska undersökningar över skatteklass-

tillhörigheten för traktorer. Av de totalt ca 350000 traktorena är endast ca 6500 anmälda i klass 1. De uppgifter utredningen har tagit fram visar dock bl.a. att det finns ca 35000 traktorer i trafik vars ägare i centrala företags- registret finns under annan näringskod än jord- och skogsbruk. jakt eller fiske. Utredningen drar slutsatsen att ett okänt men sannolikt ganska stort antal traktorer synes vara anmälda i fel skatteklass.

Enligt min mening är det angeläget att få gränsdragningen mellan trak- torskatteklasserna utformad så att en enhetlig och korrekt tillämpning av bestämmelserna möjliggörs. Jag anser att de förslag som utredningen har lagt fram därom. och som i huvudsak biträtts av remissinstanserna, bör kunna läggas till grund för lagstiftning.

Traktorer som helt används utanför det allmänna vägnätet bör. om de är registrerade. liksom hittills tillhöra klass 11. 1 övrigt bör i princip endast traktorer som används i lantbruk, skogsbruk. yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske kunna hänföras till klass 11. Fråga skall då vara om traktorer som uteslutande används inom dessa näringar. Om en sådan traktor vid något eller några enstaka tillfällen används för en transport som inte har anknytning till jordbruksnäringen etc., bör detta dock inte föranle- da att traktorn skall tillhöra klass I. Utredningen har ansett att om en traktor används 10% av den totala körtiden utom den vanliga näringen, bör detta kunna godtas utan att beskattningen påverkas. Jag delar denna uppfattning.

Därutöver bör liksom hittills en traktor kunna användas på allmän väg för vissa angivna transporter utan att den behöver beskattas enligt klass I. Det är fall då traktorn inte används för godstransporter. Reglerna bör i huvudsak kunna utformas på samma sätt som hittills. Däremot bör det inte längre vara möjligt att använda en klass Il-traktor. som normalt inte används inom jordbruksnäringen etc.. för transporter på allmän väg i andra fall än de uttryckligen angivna. Denna möjlighet att undantagsvis använda samtliga klass ll-traktorer för alla typer av transporter på allmän väg har nämligen varit en av huvudanledningarna till kontrollproblemen inom den nuvarande traktorbeskattningen. Mot bakgrund av ett förslag om möjlighet att betala den högre skatten vid tillfällig användning av jordbrukstraktor som traftktraktor finns enligt min mening inte heller något behov att behålla undantagsregeln. Jag återkommer till frågan om detta i det föl- jande.

Ett annat förslag som utredningen diskuterat är att införa en begränsning av den mängd last som får medföras på klass lI-traktorer och släpvagnar som kopplats till dessa. För närvarande finns en viktbegränsning till 15 ton i fråga om traktorer som används för skogsbruk. Enligt min mening saknas skäl att utvidga tillämpningen av denna regel även till traktorer som an— vänds inom jordbruket.

Utredningen har föreslagit att s.k. traktordumprar skall särbehandlas och hänföras till en särskild skatteklass. Jag anser att frågan bör övervägas ytterligare, och jag är därför inte nu beredd att införa särregler för beskatt- ning av traktordumprarna. Ett ytterligare skäl för detta är att frågan om registrering av olika typer av motorredskap för närvarande övervägs inom regeringskansliet. Övervägandena kan få betydelse även fö.r registreringen av traktordumprar.

De ändringar jag föreslagit i fråga om gränsdragningen mellan klass I- och klass ll-traktorer blir emellertid tillämpliga även för traktordumprar. Det innebär att antalet dumprar i klass 1 bör komma att öka.

Lagreglerna föreslås införda i en ny paragraf 11 b &.

4. Små traktorer m.m.

Mitt förslag: Traktorer med en tjänstevikt om högst 2000 kg skall hänföras till skatteklass ll oavsett användningssättet. Detsamma skall gälla för registrerade motorredskap med en tjänstevikt om högst 2000 kg.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna är genomgående positiva till förslaget. En remissin- stans vill dock att gränsen sätts vid 3000 kg.

Skälen för mitt förslag: Av de totalt ca 350000 traktorerna har över 100000 en tjänstevikt om högst 2000 kg. Många av dessa traktorer används bl.a. av trädgårdsnäringen, parkförvaltningar, kyrkogårdsförvaltningar och fastighetsförvaltningar. Huvuddelen av dessa små traktorer tillhör nu klass II. och endast ca 2800 klass 1. Utredningen har genom statistiska undersökningar funnit att ett sannolikt ganska stort antal av de små trak- torerna nu beskattas i fel skatteklass. vilket innebär att för låg skatt tas ut för dem. Även för dessa små traktorer är det ofta svårt att avgöra rätt skatteklasstillhörighet. Med hänsyn till de relativt låga skattebeloppen och det förhållandet att de små traktorerna i förhållandevis liten omfattning används på allmän väg bör beskattningen kunna schabloniseras. De små traktorerna bör genomgående kunna hänföras till klass II. Jag finner den av utredningen föreslagna gränsen vid en tjänstevikt om 2000 kg väl avvägd.

Den föreslagna regeln bör gälla även för registrerade motorredskap. Regler härom föreslås intagna i två nya paragrafer 11 a och 11 c.

5. A-traktorer

Mitt förslag: Till traktorer ombyggda bilar, s.k. A-traktorer, skall alltid hänföras till skatteklass 1. oavsett användningssätt och tjänste- vikt. A-traktorer som uteslutande eller så gott som uteslutande används inom lantbruk. skogsbruk. yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får dock övergångsvis under en treårsperiod till- höra skatteklass ll.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Utredningen har dock inte föreslagit någon övergångsbestämmelse. Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Några remissin-

Prop. 1986/87: 50

stanser anser dock att A-traktorer som används inom jordbruket även i fortsättningen bör tillhöra klass ll.

Skälen för mitt förslag: En lastbil eller annan bil kan relativt enkelt byggas om så att den kan registreras som traktor. Vad som erfordras är i huvudsak att fordonet'ändras så att det blir konstruerat för en högsta hastighet av 30 km i timmen. Det finns totalt drygt 8000 sådana traktorer som vanligen kallas A-traktorer och i vissa fall. i huvudsak när det gäller till traktor ombyggda personbilar, Epa-traktorer. De används i stor omfatt- ning till nöjeskörning av personer under 18 år. 1 det sammanhanget har A-traktorerna kommit att innebära tratiksäkerhetsproblem. A-traktorerna används i viss utsträckning även inom jordbruket. Utredningen uppger att detta endast förekommer i vissa län.

Flertalet A-traktorer beskattas nu enligt klass 11. En stor del av dessa fordon. bl.a. de som används för nöjeskörning, borde redan med nuvaran- de regler rätteligen beskattas som traliktraktorer. En viss användning inom jordbruket förekommer dock. vilket framhållits vid remissbehandlingen av utredningsförslaget. Även de A-traktorer som används inom jordbruket torde dock. till skillnad från andra traktorer. nästan enbart användas för transporter på väg. Att använda dem utanför vägnätet torde sällan vara möjligt. Den låga skattesats som gäller för traktorer klass 11 har inte varit avsedd att tillämpas för denna typ av fordon. Jag anser därför att det är rimligt att de genomgående beskattas i klass 1. En sådan bestämmelse föreslås infördi 11 a & punkten 2.

Med hänsyn till att vissa jordbruk för närvarande använder A—traktorer för transporter bör dock en viss anpassningstid ges. Jag anser att det bör kunna tillåtas att A-traktorer som används i jordbruk m.m. under en treårig övergångsperiod alltjämt får tillhöra klass 11.

Vid remissbehandlingen har påpekats att ett mindre antal A-traktorer nu används för tivolitransporter. Används dessa traktorer på allmän väg skall de emellertid även med gällande lagstiftning beskattas enligt klass I, om fråga inte är om transporter till och från järnvägsstation m.m. av utrust— ning som normalt inte transporteras på väg, 4 5 lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m. Transporter av denna typ torde emellertid inte längre förekomma. Något särskilt un- dantag för A-traktorer som används av tivoliföretag anser jag därför inte nu behöver göras. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan dock i ett enskilt fall med stöd av 39 & VSL medge att traktor som skall höra till klass 1 i stället hänförs till klass 11.

6. Skatteberäkning, skatteskalor

Mitt förslag: Lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m. slopas. I stället sänks fordonsskatte— satserna generellt för släpvagnar till trafiktraktorer. För tratiktrak- torer som används för att dra utländska påhängsvagnar fördubblas fordonsskattesatserna. Vid tillfällig användning av traktor klass II i klass 1 skall ett schabloniserat debiteringsförfarande kunna använ- das.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt såvitt avser nedsätt- ningslagen och de ändrade skatteskalorna. Utredningens förslag om debi- tering av skatt vid tillfällig användning av klass ll-traktori klass 1 avviker dock från mitt på det sättet att skatteberäkningen inte schabloniserats.

Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen angående nedsättningslagen och skattesatserna. Ett par remissinstanser har ifrågasatt förslaget att höja fordonsskatten för sådana traftktraktorer som drar utländska påhängsvag- nar. Kritik har anförts mot utredningens förslag i fråga om skattedebitering vid ändrad användning av traktorer. Förslaget hari denna del ansetts leda till en alltför betungande administration.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1975:278) om nedsättning av for- donsskatt på traktorer och släpvagnar m. m. kan länsstyrelse efter ansökan och i efterhand sätta ned och återbetala fordonsskatt för en tratiktraktor och för släpvagn till en sådan traktor. Förutsättning är bl.a. att fordonen använts endast för en kortare körsträcka på allmän väg. För traktorer som använts högst 300 mil på allmän väg under ett år kan fordonsskatten sättas ned till hälften.

För släpvagnarna kan nedsättning ske till hälften om körsträckan är högst 3000 mil per år. och till 25 % om körsträckan är högst 300 mil per år.

Nedsättningsärendena är besvärliga att hantera för länsstyrelserna. De ställer också krav på fordonsägarna att föra journal över användningen av deras traktorer och släpvagnar. Utredningen har därför föreslagit att ned- sättningsmöjligheten slopas och att i stället skattesatserna för släpvagnar till trafiktraktorerna genomgående halveras. Detta innebär en avsevärd förenkling för både myndigheterna och fordonsägarna. Jag anser därför att förslaget, som genomgående har tillstyrkts vid remissbehandlingen, bör genomföras.

Efter ändringar den I januari 1.985 i lagen (1976338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket. utgår ingen skatt för utländska påhängsvagnar som används i Sverige. Detta gäller även om de dras av en svensk trafiktraktor. Skatten blir i sådant fall betydligt lägre än om en lastbil drar påhängsvagnen. Detta kan leda till att traftktraktorer. närmast då A-traktorer. kan få en ökad användning vid denna typ av transport. För att utjämna skatteskillnaderna bör fordonsskatten för trafik- traktorer som skall användas på detta sätt höjas. Jag finner att den av utredningen föreslagna höjningen därvid är lämpligt avvägd. nämligen en fördubbling av eljest utgående skatt. Detta bör regleras i en ny 12 b 15.

Med hänsyn till mitt förslag att en klass ll-traktor inte längre undantags- vis skall få utföra transporter som normalt bara får utföras med klass I-traktor, bör det införas möjligheter att enkelt betala en tilläggsskatt för tillfällig användning i klass 1. Jag anser att detta lämpligen kan gå till så att fordonsägaren får betala in mellanskillnaden för en period omfattande en halv månad, varvid traktorn får användas i enlighet med de regler som gäller för klass l-traktor under längst denna tidsperiod. En kortare period än en halv månad bör inte väljas. eftersom annars beloppen ofta skulle bli obetydliga. Bestämmelser härom bör föras in i ett nytt tredje stycke till 13 å.

7. Ikraftträdande

Mitt förslag: Ändringarna träderi kraft den 1 juli 1987. Extra debi- teringar eller återbetalningar av skatt i samband med ikraftträdandet bör inte göras om beloppen inte uppgår till 100 kr.

Skälen för mitt förslag: Med hänsyn till erforderlig förberedelsetid hos myndigheterna kan ändringarna inte genomföras före den 1 juli 1987.

För A-traktorer som används inom jordbruket m.m. bör som jag tidigare föreslagit en särskild övergångstid medges.

] samband med övergången till de nya reglerna bör antalet extra debite- ringar av vägtrafikskatt. och antalet återbetalningar av sådan skatt. be- gränsas. Jag anser därför att vid övergången skattebelopp under 100 kr. inte skall betalas in eller återbetalas.

8. Lagrådets hörande

Med hänvisning till att lagstiftningsätgärderna är av enkel beskaffenhet anserjag att lagrådets yttrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

2. lag om upphävande av lagen (1975z278) om nedsättning av fordons- skatt på traktorer och släpvagnar m.m.

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga 1

Vägtratikskatteutredningens sammanfattning av betänkandet Oversyn av vägtrafikbeskattningen, Del 7, Beskattningen av traktorer m.m.

Vän uppdrag är att göra en teknisk översyn av vägtrafikbcskattningen. I detta sjunde betänkande skall vi redovisa våra överväganden och förslag beträffande beskattningen av traktorer m.m.

Dagens traktorbeskattning m.m.

För traktorer. motorredskap och deras släpvagnar. som är eller bör vara registrerade och inte är avställda, utgår fordonsskatt. Fordonsskatten ut- går efter skattevikt, som för traktorer och motorredskap är densamma som tjänstevikten. För släpvagnar är totalvikten skattevikt.

Traktorer skall vara registrerade om de är försedda med gummihjul eller band, dock inte om de används uteslutande inom inhägnat område.

Traktorer indelas enligt 11 & vägtrafikskattelagen (1973z601), VSL, i skattehänseende i klass 1 (trafiktraktorer) och klass 11. En traktor hänförs till klass 1 om den används för transport av gods på allmän väg. Traktorn får dock hänföras till klass 11 om transporterna är begränsade till godsbe- fordran vid passage över väg, befordran av gods som är lastad på traktorn och befordran vid färd till eller från arbetsplats o.dyl. av redskap, som skall drivas med traktorn. eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Vidare om transporterna avser produkter från eller förnö- denheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmäs- sigt fiske, under förutsättning beträffande skogsprodukter att lasten sam- manlagt inte överstiger 15 ton. En traktor som undantagsvis används för transport av annat slag än de nämnda får också hänföras till klass II.

Motorredskap skall vara registrerade och därmed betala klass I skatt om de används på sätt som gör att traktor anses som tratiktraktor eller an- vänds för persontransport på allmän väg i vissa fall.

Släpvagnar skall vara registrerade om de dras av traftktraktorer eller av motorredskap som brukas på sätt som gör att det skall vara registrerat. Släpvagn som dras av traktor klass II behöver inte vara registrerad, alltså utgår ingen skatt.

I centrala bilregistret finns det drygt 350000 traktorer varav 6500 är anmälda som tratiktraktorer. Fordonsskatteintäkten från traktorer var för budgetåret 1984/85 ca 60 milj.kr.

Bakgrund till förslagen

Erfarenheterna från de ca 15 år som traktorbeskattningsbestämmelserna hittills har gällt har visat att reglerna är svåra att tillämpa. Det är i många

Prop. 1986/87150

fall svårt att avgöra om en traktor skall hänföras till klass 1 eller 11. Det har också visat sig att länsstyrelserna bedömer dessa frågor olika.

Dessutom har det i ett flertal skrivelser till utredningen. bl.a. från Svenska åkeriförbundet, påståtts att många traktorer, ombyggda lastbilar (s.k. A-traktorer). traktordumprar m.fl. är felaktigt anmälda i klass II och i stället borde hänföras till skatteklass [.

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av utredningen tagit fram upp- gifter om traktorbeståndet den 31 december 1984 uppdelat efter ägarens näringsgrenstillhörighet enligt svensk standard för näringsgrcnsindelning (1969 års standard) och efter vilken skatteklass traktorerna var anmälda i.

Resultatet visar att det fanns drygt 35000 traktorer i trafik vars ägare fanns i det centrala företagsregistrct under en annan näringskod än jord- och skogsbruk. jakt eller fiske. Av dessa traktorer var endast 3425 an- mälda i klass 1 och resterande del i klass 11. Dessa siffror innebär att mer än 90% av de traktorer. vars ägare enligt centrala företagsregistret tillhör annan näringskod än jord- och skogsbruk, endast undantagsvis skulle användas för transport av gods på allmän väg. Detta visar enligt utredning— ens uppfattning att ett okänt men sannolikt ganska stort antal traktorer är anmälda i fel skatteklass.

Gränsdragningen mellan trafiktrakrm'er och andra frakturer

Svenska åkeriförbundet har i en skrivelse till utredningen hemställt att tillåtna vägtransporter med traktor klass 11 skall begränsas till transporter av jordbruksprodukter m.m. för egen räkning på högst 15 ton. Lantbrukar- nas riksförbund. LRF, motsätter sig en sådan begränsning. LRF har läm— nat uppgifter till utredningen som visar att det bland jordbrukare i de mellersta och södra delarna av landet förekommcr en hel del transporter med laster över 15 ton. framför allt leveranser i samband med skörd av spannmål. potatis och sockerbetor.

Utredningen anser att en lastbegränsning till 15 ton inte bör införas eftersom den skulle försvåra jordbrukarnas arbete men förmodligen ändå inte leda till ökad sysselsättning för lastbilsåkerierna.

Däremot föreslår utredningen en enklare och klarare gränsdragning mel- lan klass 1 och 11. Traktorer som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transporter av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk. yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får tillhöra klass 11 och då följaktligen även användas för transport efter allmän väg, med lastbegränsning 15 ton för skogsprodukter. Övriga traktorer som används på allmän väg skall tillhöra klass 1. Vissa särskilt angivna typer av transporter skall emellertid få göras utan att traktorn blir klass 1. Dels bör enbart traktorn med förare. dvs. utan last, få användas på allmän väg. Dessutom bör de tre undantag som i dag finns angivna i 11 å andra stycket 1—3 VSL. dvs. godsbefordran vid passage över väg, befordran av gods som är lastat på traktorn samt befordran till och från arbetsplats eller dylikt av redskap m.m. tillåtas även i fortsättningen. Det sistnämnda undantaget föreslås emellertid utvidgas något så att det avser allt sådant gods som

behövs för driften av traktorn eller redskapet eller för dess förare. Detta skulle avse förutom drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet även t.ex. transport på släpvagn av en bil som traktorföraren skall använ- da för hemtransport. Däremot föreslås att det generella undantaget i 11 & tredje stycket VSL, att traktor som undantagsvis används för annan trans- port än de uppräknade inte skall anses som traftktraktor. tas bort. Att avgöra vad som är "undantagsvis" är svårt och det har visat sig att länsstyrelserna bedömer detta olika. Utredningen anser att alla traktorer som skall utföra andra typer av transporter än de uttryckligen undantagna skall vara anmälda i klass 1. I stället föreslår vi att den högre skatten tas ut först fr.o.m. den dag som den ändrade användningen gäller. och inte som i dag fr.o.m. den kalendermånad under vilken ändringen skedde. l fortsätt- ningen skall man alltså kunna betala en dagskatt för klass 1 transporter.

Utredningen föreslår också att lagen om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m. (1975z278) slopas. ] stället bör skatteska- lorna för släpvagnar dragna av klass l-traktorer generelltjusteras ner med 50%. eftersom skatten för dessa släpvagnar redan i dag enligt 6 & nämnda lag får sättas ner till 50% om det visas att släpvagnen använts för transport på väg sammanlagt mellan 300—3000 mil under året. Längre årliga kör- sträckor än 3000 mil torde ytterst sällan förekomma.

Vi föreslår också att alla traktorer med en skattevikt om högst 2000 kg skall tillhöra klass 11. För transporter av gods på allmän väg torde traktorer i den storleken användas i mindre utsträckning än stora traktorer. Om alla sådana små traktorer hänförs till klass II undanröjs den osäkerhet som råder om klasstillhörigheten och det sannolikt stora antalet felaktiga klassi- ficeringar som föreligger, samtidigt som det blir ett enkelt och enhetligt system.

Bilar ombyggda till traktorer

1 centrala bilregistret finns det ca 8799 traktorer som är ombyggda och ombesiktigadc bilar. s.k. A-traktorer och epatraktorer. Av dessa är ca 7000 A-traktorer varav drygt en fjärdedel är anmälda i skatteklass ] och resterande i klass ll. Ungefär 35% av A-traktorerna ägs av personer upp till 18 års ålder.

Utredningen föreslår att alla till traktorer ombyggda bilar skall beskattas enligt klass 1, eftersom de i stort sett endast används för körning på allmän väg och många dessutom endast är ett persontransportmedel. Då blir beskattningen också enhetlig och administrativt enkel.

En dragbil, dvs. en lastbil med anordning för påhängsvagn, som byggs om till traktor och sedan används för att dra utländska påhängsvagnar hänförs till klass 1 men de utländska påhängsvagnarna blir skattefria. Ekipagen används till godstransporter på samma sätt som vanliga dragbilar men skatten för dem är väsentligt lägre än skatten för lastbilsekipagen. Utredningen föreslår därför att en regel införs som innebär att för en traktor som drar en utländsk påhängsvagn skall utgå fordonsskatt med två

gånger det belopp som utgår för övriga traliktraktorer. Då blir skattebelast- ningen ungefär i nivå med en vanlig dragbil med samma körsträcka.

Traktordumprar

Traktordumpern består av en enaxlad framdel, som anses som en traktor. och en bakdel som anses som en släpvagn. Dumprar används till transpor- ter av framför allt grus,jord o.dyl.. delvis på allmänna vägar. I genomsnitt beräknas dumprarna köras till ca en tredjedel på allmän väg eller ca 800 mil per år. Av de ca 2000 dumprar som i dag är registrerade är endast ca en tredjedel anmälda i klass 1. Detta måste enligt utredningens uppfattning innebära att ett stort antal dumprar är anmälda i fel skatteklass. Utredningen föreslår att en definition av traktordumpcrn införs i bilre- gisterkungörelsen (1972:599) och att alla dumprar skall tillhöra en särskild skatteklass Ill. Skatt skall tas ut endast för framdelen. dvs. traktorn, men skatten avpaSsas så att den inkluderar skatten för släpvagnen. Skattesat- sen skall vara enhetlig för alla dumprar vars traktordel har en tjänstevikt över 5000 kg eftersom alla dessa fordons totalvikt överstiger den maximalt tillåtna på allmän väg. Skatten för dessa föreslås bli 17000 kr. per år vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga skatt som i dag utgår för ett dumpcr- ekipage i klass I med en körsträcka på mellan 300—3000 mil per år.

Förslagens inverkan på statsverkets skatteintäkter samt ikraftträdande!

Vi bedömer att den enklare och klarare gränsdragning vi föreslår mellan traftktraktorer och andra traktorer bör leda till att fler traktorer blir an- mälda i klass I, vilket innebär ökade skatteintäkter. Storleken av denna skatteintäktsökning är svår att bedöma. men vi beräknar att den kommer att överstiga den intäktsminskning som förslaget att alla traktorer om högst 2000 kg skall hänföras till klass 11 medför.

Förslagen beträffande A-traktorer och traktordumprar, bedömer vi ock- så kommer att innebära en liten skatteintäktsökning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1986.

Sammanställning "av remissyttranden över vägtrafikskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1985:8) Oversyn av vägtrafikbeskattningen, del 7, Beskattningen av traktorer m.m.

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från rikspolisstyrelsen (RPS), vägver- ket, trafiksäkerhetsverket (TSV), transportrådet (TRP), riksskatteverket (RSV), lantbruksstyrelsen (LBS), Skogsstyrelsen, statskontoret. riksrevi- sionsverket (RRV), hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Göte- borg, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kristian- stads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands samt Västman- lands län, Bilindustriföreningen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Le- verantörföreningen för lantbruksmaskiner (LELA), Motorbranschens riksförbund (MRF). Schaktentreprenörernas riksförbund (SER), Skogs- brukets motortransportkommitté. AB Svensk bilprovning, Entreprenör- föreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska kyrkans kyrkogårdsde- legation, Svenska transportarbetareförbundet, Svenska åkeriförbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges tivoli- ägareförening.

Mörbylånga betodlarförening och Veterantraktorklubben Norrtelje har inkommit med synpunkter i anledning av betänkandet.

2 Allmänt om remissutfallet

De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran den all- männa inriktningen av utredningens förslag. Många av remissinstanserna har också vitsordat behovet av en förenkling och ett förtydligande av beskattningsreglerna för traktorer.

En rad synpunkter har dock anförts på de särskilda förslag som utred- ningen lämnat. Särskilt i fråga om beskattningen av A-traktorer och trak- tordumprar samt i fråga om gränsdragning mellan jordbrukstraktorer och traftktraktorer har vissa remissinstanser kritiska synpunkter.

Några remissinstanser kristiserar dock förslagen från mer allmänna ut- gångspunkter. Statskontoret anser således att en mer genomgripande om- läggning av vägtralikbeskattningen är önskvärd. Omläggningen borde en- ligt statskontoret innebära att fordonsskatterna och kilometerskattema slopas och att bränsleskatterna höjs. Frågan borde enligt statskontoret utredas närmare. RRV anser att utredningens förslag att förenkla skatte- systemet är positivt. men ifrågasätter om vissa av utredningens förslag uppfyller kraven på enkelhet och kontrollerbarhet. Kammarrätten [ Göte- borg anser att det hittillsvarande regelverket alltför mycket är präglat av

Prop. 1986/87: 50

ett rättvisetänkande och att flertalet av utredningens förslag går i hittillsva- rande tankebanor även om en del av dem utgör klara förbättringar.

3 Gränsdragning mellan trafiktraktorer och andra traktorer, m.m.

De flesta av remiSSinstanserna har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens förslag till gränsdragning mellan klass ll-traktorer (jord- brukstraktorer), och de transporter som bör få utföras med dessa. och klass l-traktorer (traliktraktorer).

RSV anför:

Utredningens förslag innebär enligt RSVs mening en klarare gränsdragning mellan trafiktraktorer och klass ll-traktorer än vad den nuvarande lagstift- ningen gcr. bl.a. genom att det generella undantaget som finns i 11 & tredje stycket vägtrafikskattelagen (,1973z601), VSL, försvinner. RSVs uppfatt- ning är att just denna bestämmelse hittills vållat de största tillämpnings- problemen. RSV ser också positivt på att begreppet "transport av gods på allmän väg" utmönstras ur lagstiftningen. Även detta begrepp har vållat tillämpningsproblem.

1 utredningens förslag sägs att en traktor som uteslutande eller så gott som uteslutafide används för transporter av produkter från eller förnöden- heter för lantbruk. skogsbruk. yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får tillhöra klass 11. Av spccialmotiveringen till 11 b & VSL framgår att med ”så gott som uteslutande" avses att andra transporter får utföras endast i ringa omfattning. Enligt utredningens uppfattning bör en använd- ning om högst ca 10% av det totala utnyttjandet kunna anses som ringa. Uttrycket ”det totala utnyttjandet" är dock något oklart. Om man här avser den totala användningstidcn såväl på allmän väg som utanför det allmänna vägnätet. bör detta klart anges.

Det kan sägas att uttrycket "så gott som uteslutande" ersätter uttrycket "undantagsvis". En viktig skillnad blir dock att "så gott som uteslutande" enligt förslaget skall kunna tillämpas endast om traktorn normalt transpor- terar produkter från eller förnödenheter för lantbruk. skogsbruk. yrkes- mässig växtodlig eller yrkesmässigt fiske. Detta förhållande bör väsentligt underlätta behandlingen av ärenden om traktors skatteklass.

Utredningens förslag att traktorer som inte enbart men som "så gott som uteslutande" används förjordbruksändamål skall beskattas enligt klass II anser RPS och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kunna leda till tillämpningsproblem.

RPS anför:

Från övervakningssynpunkt är det angeläget att gränsdragningen är enty- dig för vilka transporter som är tillåtna att utföras med traktor klass ll. Utredningens förslag att alla traktorer som skall utföra andra typer av transporter än de uttryckligen undantagna skall vara anmälda i klass I förenklar övervakningen av bestämmelserna. Däremot kommer den före-

slagna lydelsen i 11 b ä' p 1 vägtrafikskattelagen (l973:60l) ”uteslutande eller så gott som uteslutande” medföra att polisen i princip tvingas godta de uppgifter som föraren lämnar beträffande. användningssättet.

Länsstyrelsen anför motsvarande synpunkter på beskattningsmyndighe— ternas tillämpning av den föreslagna regeln.

Svenska åkeriförbundet anser att utredningens förslag till gränsdragning mellan klass l- och klass ll-traktorer inte löser de nuvarande problemen. Förbundet anser i stället att det förslag som förbundet tidigare lämnat. nämligen en lastbegränsning till 15 ton för transporter av jordbrukspro- dukter med traktor. bör genomföras. Förbundet påpekar dels att de myc- ket tunga traktortåg som nu tillåts inte beskattas på ett adekvat sätt. dels att en begränsning av vikterna skulle verka traflksäkerhetsbefrämjandc.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser dock att en viktgräns vid 15 ton kan vara betänklig ur trafiksäkerhetssynpunkt eftersom antalet transpon- tillfällcn ökar. Länsstyrelsen anser inte heller att det är sannolikt att en viktbegränsning skulle förbättra sysselsättningen inom åkerinäringen. Även 'I'RP anser det osäkert om en viktgräns kan medföra ökade lastbils- transporter inomjordbruket, men påpekar att en sådan överflyttning ändå kan komma att ske under de närmaste åren på grund av de pågående strukturl'örändringarna inom livsmedels- och jordbrukssektorn.

Svenska kyrkans kyrkogårdsdclegation anser att traktorer som används på kyrkogårdar borde beskattas som jordbrukstraktorer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att traktor klass II alltid bör kunna användas på allmän väg för förflyttning av tom släpvagn.

Utredningens förslag att länsstyrelserna i samband med registrering skall kontrollera anmäld skatteklass genom en jämförelse med uppgifter ur mervärdeskattercgistret kritiseras av TSV. TSV anser att rutiner inte bör införas som fördröjer registreringsarbetet. Kontrollen bör i stället ske genom tillsyn i efterhand. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Älvsborgs län. Statskontoret anser däremot att åtgärden är den som sanno- likt skullc kunna ge upphov till de största skatteintäktsökningarna.

Förslaget om dagskatt vid tillfällig användning av klass ll-traktorer i klass [ mottas positivt av de flesta av remissinstanserna. men utformningen av systemet har rönt invändningar.

RSV anför:

Utredningens förslag om en dagskatt för traktorer kan komma att medföra administrativa problem vid uppbörd och återbetalning av skatt. Utredning- en har inte behandlat denna fråga och tycks inte heller ha beaktat att skatten per dag för en klass I-traktor ofta bara är i storleksordningen 6—8 kronor. Tilläggsskatten för några dagars klass l-användning kommer då att understiga 25 kronor, varför den — till följd av bestämmelserna i 29 & VSL — inte kommer att debiteras. Det är enligt RSVs mening inte lämpligt att tillskapa en ordning som får sådana konsekvenser. RSV föreslår i stället att en regel om debitering för visst minsta antal dagar införs. Om en klass ll-traktor tillfälligt skall användas i klass 1. skall skatt debiteras för detta

minsta antal dagar. även om användningen skulle vara begränsad till någon enda dag. Enligt RSVs mening skulle 15 dagar kunna vara en rimlig tidsperiod. Detta dagantal tillämpas f.ö. redan i VSL beträffande avställ- ningstid för fordon med s. k. dygnsskatt och ett uttagande av avgifter enligt principen ”dock lägst" är relativt vanligt.

Motsvarande synpunkter anförs också av TSV och länsstyrelserna i Upp— sala län och Älvsborgs län. Enligt TSV kan systemet med ytterligare utveckling göras enklare genom direktöverföring av uppgifter mellan pos- tens kassaterminaler och verkets databas. Kammarrätten i Göteborg av- styrker helt förslaget till dagskatt. Kammarrätten anser att systemet blir svårkontrollerat och att det skulle komma att utnyttjas i mycket begränsad omfattning. Statskontoret och RRV är också negativa mot förslaget med hänvisning till den ökade administrationsbördan.

4 Skatteklass för små traktorer

Utredningens förslag att samtliga traktorer med en tjänstevikt om högst 2000 kg skall hänföras till klass II. oavsett användningssättet. har genom- gående mottagits positivt av remissinstanserna. LRF anför att av nya traktorer på den svenska marknaden finns endast 1 (av 220 st) som har en tjänstevikt som understiger 2000 kg. Det blir således ett begränsat antal äldre traktorer och s.k. trädgårdstraktorer som berörs.

Svens/tu kyrkans kyrkogårdsdelegation anser dock att gränsen bör sättas vid 3000 kg. och anför att med den i utredningen föreslagna viktgränsen föreligger en uppenbar risk att en rad traktormärken kommer att modi- fleras för att pressas in under denna gräns. Detta skulle leda till en negativ utveckling av traktorernas prestanda och säkerhetsmarginaler.

5 Beskattningen av A-traktorer

Utredningens förslag att till traktor ombyggda bilar (5. k. A-traktorer) alltid skall beskattas i klass 1 har mottagits positivt av de flesta av remissinstan- serna. Remissinstanserna har anfört att A-traktorerna vanligen inte an- vänds för jordbruksändamål. utan i stället ofta för nöjeskörning av ungdo— mar under |8 år.

LBS anför:

Ett mindre antal lantbrukare har inköpt äldre lastbilar som man genom hastighetsreducering har kunnat registrera som traktorer. Den helt domi- nerande användningen av dessa fordon är spannmålstransporter någon eller några månader per år.

Utvecklingen på traktor- och lantbruksvagnssidan har varit sådan att motiven för en sådan ombyggnad i stort sett försvunnit. Bromsutrustning. hydraulisk utrustning samt kommunikationsutrustning kan nu göras fullt acceptabla på traktor-vagn kombinationer.

Betänkandets förslag om att man med kort tids varsel skall kunna in- respektive avregistrera "lastbilstraktorer" är enligt lantbruksstyrelsens mening fullt tillfredsställande för fortsatt användning av befintliga fordon av denna typ.

Några remissinstanser anser att möjligheten att använda A-traktorer inom jordbruket inte helt bör tas bort. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att. eftersom A-traktorer fortfarande används i jordbruket. bör de fortfa- rande kunna hänföras till klass ll efter särskild prövning av länsstyrelsen.

LRF anför:

Utredningen har konstaterat att det finns ca 8700 traktorer som är om- byggda och ombesiktigade bilar s.k. A-traktorer eller Epatraktorer. Det används antingen som dragbilar t.ex. i lantbruket eller som nöjesfordon för ungdomar. Skadeutvecklingen för nöjesfordonen är oroande. LRF har därför förståelse för att åtgärder måste sättas in mot denna kategori vilket skulle kunna ske genom att dessa traktorer överföres till skatteklass I. En sådan åtgärd skulle dock få måttlig effekt på kategorin "nöjesfordon". dä skattesatsen för klass l-traktorer under 3000 kg är låg. Däremot drabbas jordbrukets A-traktorer hårt. eftersom de är betydligt tyngre. LRF anser därför att skattetillhörigheten för A-traktorer och Epatraktorer skall bedö- mas med utgångspunkt från användningssättet. Det bör således vara möj- ligt att utnyttja dessa som klass Il-traktorer även framdeles ijordbruket enligt föreliggande förslag för klass Il-traktorer. Den avsedda effekten på trafiksäkerheten kan erhållas om körkortsåldern för A-traktorer och Epa- traktorer höjs till 18 år.

Skogsbrukets motortransportkommitté anför att det finns ett mindre antal egendomar där transportsystemet är uppbyggt med A-traktorer som drag- fordon. och föreslår därför att befintliga sådana traktorer under en över- gångsperiod om fem år skall få användas i klass II. Sveriges tivolit'igarty'ör- ening pekar på motsvarande förhållande vad gäller de 40—50 A-traktorer som nu används till tivolitransporter. Föreningen föreslår också en över- gångsperiod om fem år.

RSV menar att även sådana bilar som byggts om till motorredskap bör beskattas i klass !.

Kammarrätten i Göteborg och länsstyrelsen i Kristianstads län ifråga- sätter om det är motiverat att som utredningen föreslår införa en förhöjd skatt för sådana A-traktorer som används för att dra utländska påhängs- vagnar.

6 Beskattningen av traktordumprar

Flera remissinstanser välkomnar förslaget till en särskild skatteklass för dumprar. bl.a. mot bakgrund av den förenkling av klassificeringsproble- men detta innebär. Sådana synpunkter anförs av TRP, RSV, Iänsstyrelen [ Uppsala län, Svenska transportarbetareförhuna'et och Svenska åkeriför- bundet. Svenska åkeriförbundet konstaterar dock att för dumprar som

används lite på allmän väg innebär utredningens förslag en inte obetydlig skatteskärpning.

Ett par remissinstanser. Statskontoret och kammarrätten i Göteborg ifrågasätter däremot om särreglerna för dumprarna är till fördel för skat- teadministrationen.

Från SER. Entreprenörföreningen. Sveriges Grossist/örbund och Inu'u- striförbundet anförs kraftig kritik mot utredningens förslag. Remissinstan- serna anser att utredningen utgått från felaktiga uppgifter om i vilken utsträckning traktordumprar används på allmän väg. och att förslagen medför kraftiga fördyringar för branschen.

SER tillstyrker att traktordumprarna placeras in i en ny skatteklass. men anser att föreslagen skattesats är för hög.

SER anför:

Vid en enkät inorn SER med svar från 151 företag med 230 traktordumprar har vi konstaterat: att 54% av traktordumprar i klass I kör maximalt 300 mil per år på allmän väg, att 12% av traktordumprar i klass I kör mellan 300 och 3000 mil per år, och resterande 27% växlar mellan klasserna ] och 11.

Vi anser därför, att betänkandets förutsättning. där traktordumprar kör 400 timmar och ca 800 mil på väg per år inte stämmer med våra beräkning- ar.

Enligt samma enkät anser vi. att 150 timmar och 300 mil per år på väg är mera riktigt. Med utgångspunkt från betänkandets proportionering följer att en skattesats av 7000 kr. kan belasta traktordumpern.

Entreprenörföreningen avstyrker. med instämmande av Industriförbun- det. utredningens förslag och förordar att traktordumprarna beskattas efter samma principer som övriga traktorer. Föreningen anför att över hälften av traktordumprarna används på allmän väg mindre än 150 timmar per år. Utredningens förslag innebär att alla traktordumprar blir skattepliktiga oavsett om de används på allmän väg eller inte. Förslaget skiljer sig enligt föreningen därmed från den principiella tanken att vägtrafikbeskattning skall motsvaras och motiveras av fordonets väganvändning. Denna princip genomsyrar för övrigt betänkandet liksom även nuvarande lagstiftning.

Sveriges grossistförbund har som sitt yttrande ingivit en skrivelse från Volvo BM AB. Där anförs bl.a. att det är oklart om dumprar som används utanför vägnätet, men inte inom inhägnat område, är registreringspliktiga. Denna registeringsfråga får skattekonsekvenser:

Anses däremot fordonet registreringspliktigt även vid ovan nämnda trans- porter utanför det allmänna vägnätet (området kan inte anses som inhägnat område enl 95 BRK) innebär det, trots att hela transportarbetet sker utanför väg. att skatteuttaget drastiskt ökar till 17000 kr/år mot 225 kr/år tidigare. Detta får till följd att timkostnaden för maskinen måste höjas med omkring 15 kr/tim samt att totalkostnaden per transporterad m2 ökar med ungefär 25 öre/m:. Dvs ökade anläggningskostnader vid anläggningsarbe- tcn, fastän transporterna sker utanför väg. Man måste fråga sig om kalky-

lerad ökad skatteintäkt (15—20 milj kr) står i rimlig proportion till samhäl- lets ökade anläggningskostnader?

Ändå allvarligare blir konsekvenserna om dumpern används vid sidan av väg huvuddelen av året. t.ex. inom inhägnat område och endast under en kortare period utför transporter utanför detta område. Är det då utredning- ens förslag att man skall betala full skatt dvs. 17000 kr/år för denna korta period (några veckor eller månader)? Eller skall traktordumprarna i denna situation kunna åtnjuta möjligheten som traftktraktorerna erhållit. nämli- gen dagsskatt. den period då fortdonet är registrerat? Eller innebär klass 111 tillhörigheten ett hinder för dagsskatt? Klarläggande krävs.

Förslaget om generell skatt för dumprar verkar inte helt genomtänkt. eftersom långt ifrån alla s.k. traktordumprar används under sådana förhål- landen att de är eller bör vara registrerade hela året. Dessutom har utred- ningen inte beaktat behovet av att kunna använda fordonen dels på väg och dels vid sidan av väg dvs. nedsättning av vägtrafikskatten när fordonet används helt utanför det allmänna vägnätet. utan att området i lagens mening kan anses som inhägnat område.

7 Övrigt

Utredningens förslag att slopa lagen (1975: 278) om nedsättning av fordons- skatt på traktorer och släpvagnar m.m. har genomgående bemötts positivt.

Svenska transportarbetareförhundet tar i sitt remissvar upp frågan om den nuvarande skattenivån förjordbrukstraktorer. och anser att en uppjus- tering är tänkbar. Förbundet är tveksamt till om jordbrukstraktorerna skattemässigt svarar för sina samhällsekonomiska kostnader. och anför att traktorerna är ett påtagligt traftksäkcrhetsproblem och vidare att de med- för trängselkostnadcr för den övriga trafiken.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

Prop. 1986/87: 50