Prop. 1988/89:119

Europakonventionen om kommunal självstyrelse

lokala handlingsutrymmet. Det svenska rattssystemet maste anses uppfylla Prop. 1988/89: 119 de krav sam stalls i denna punkt.

Punkt 6 innehaller krav pa att kommunerna ges tillfalle att yttra sig i alIa fragor sam direkt beror demo Den svenska forvaltningstraditionen bygger sedan lange pa en sadan ordning.

Artike/5

Enligt denna artikel far andringar i den kommunala indelningen jute goras utan foregaende samrad med de kommuner sam berors, eventuellt genom folkomrostning dar detta ar tillatet i lag.

RegIer om andringar i den kommunala indelningen finDs i lagen (1979:411) om andringar i Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner (andrad senast 1988: 198). Reglerna uppfyller kraven i denna artikel.

Artike/6

I punkt 1 i denna artikel fastslas all kommunerna skall kunna bestamma om sin jure organisation for all anpassa den till de lokala behoveD och sakerstalla en effektiv forvaltning. Den svenska kommunallagstiftningen geT kommunerna star organisatorisk frihet. Speciallagstiftningen innehalleT emellertid krav pa vissa sarskilda namnder. Av den forklarande text en framgar dock all artikeln jute hindrar detta.

Punkt 2 behandlar den kommunala personalens arbetsvillkor. Kommunerna skall ha mojlighet all rekrytera hogt kvalificerad personal pa grundval av fortjanst och skicklighet. Tillfredsstallande mojligheter till utbild-Ding, adekvat Ion och karriarmojligheter skall kunna erbjudas. I Sverige bar kommunerna i start sell full frihet inom detta omrade.

Artikel 7

I artikeln behandlas de fortroendevaldas arbetsvillkor.

Enligt punkt 1 skall de fortroendevalda frill kunna utova sina uppdrag. Nagra begransningar i detta hanseende finDs jute i den svenska lagstift-

mngen.

Punkt 2 avser all garantera att de fortroendevalda kan ges en rimlig ekonomisk ersattning bade for utgifter i samband med uppdraget och dar sa ar lampligt for forlorad arbetsfortjanst eller for utfort arbete samt motsvarande socialskydd. Ersattningsbestammelser finDs bl. a. i 2 kap. 29 § och 3 kap. 16 §kommunallagen. Kommunerna bar ratt all lamna sadan ersattning sam avses i punkten.

I punkt 3 anges all funktioner och verksamheter sam bedoms vara oforenliga med innehav av ell kommunalt fortroendeuppdrag i princip skall faststallas genom lag. Begransningar i valbarheten finDs i 2 kap. 4 § och 3 kap. 3 §kommunallagen.

Sammanfattningsvis kan alltsa konstateras all den svenska kommunallagstiftningen uppfyller kraven i denna artikel. 10

Artikel8 Prop. 1988/89: 119

I artikeln behandlas fragan om administrativ tillsyn over kommunerna. Bestammelserna galler dock i forsta hand tillsyn genom forhandskontroll eller understallning av beslut, ratt att upphava beslut titan overklagande, rakenskapskontroll och liknande forfaranden som endast i mycket liten omfattning forekommer i Sverige.

1 artikeln slas till en borjan fast att tillsynen skall ha lagstod (punkt 1). Vi dare ges uttryck for att det i forsta hand skall handla om en lagiighetskontroll (punkt 2). Det framhalls ocksa att kontrollmyndighetens ingripande skall sta i proportion till betydelsen av de intressen som skall skyddas

'. .(punkt 3).

Det svenska systemet for tillsyn och kontroll av kommunal verksamhet uppfyller artikelns krav. Kontroll av hur statsbidrag anvands, som hos oss ofta regleras i regeringsforordningar, maste anses falla utanfor artikelns

tillampningsomrade.

Artikel9

I

I denna artikel behandlas fragor om kommunernas ekonomiska resurser. Artikeln innehaller atta olika punkter.

Till att borja med slas fast att kommunerna inom ramen for den nationella ekonomiska politiken skall ha ratt till egna tillrackliga ekonomiska resurser (punkt 1). Resurserna skall motsvara de uppgifter som tilldelats kommunerna (punkt 2). Vi dare skall atminstone en del av resurserna komma fran lokala skatter och avgifter som kommunerna kan bestamma nivan pa (punkt 3). Nasta punkt ger uttryck for att kommunerna inte skall vara ensidigt beroende av ekonomiska system som gor det sv.art att folja med i den verkliga kostnadsutvecklingen (punkt 4). Det finns vidare en punkt som understryker behovet av ekonomisk utjamning mellan kommuner (punkt 5). Kommunerna skall pa lampligt satt radfragas angaende det satt pa vilket omfordelningen av resurser skall ske (punkt 6). Nar detgaller statsbidrag sags att bidragen savitt mojligt inte skall oronmarkas for speciella projekt. De skall heller inte paverka kommunernas grundlaggande frihet att sjalva besjamma inom sitt eget kompetensomrade (punkt 7). Slutligen finns en punkt som betonar kommunernas ratt att ta upp Ian pa den nationella kapitalmarknaden (punkt 8).

De svenska kommunernas beskattningsratt ar grundlagsskyddad (1 kap. 7 § RF). Beskattningsratten ar i princip obegransad. Detta ar givetvis en vasentlig grund for kommunernas ekonomiska oberoende. A yen i ovrigt maste det svenska systemet for kommunernas ekonomi anses uppfylla artikelns krav. Nar det galler statsbidragen finns visserligen ett antal specialdestinerade bidrag vid sidan om skatteutjamningsbidraget. En stra- . van finns dock att fora sam man och astadkomma mera generella statsbi- ," drag. Artikeln hindrar for ovrigt inte att speciella bidrag forekommer i rimlig omfattning. 11

Det kan tillaggas att kommunema sam sjalvstandiga juridiska personer Prop. 1988/89: 119 naturligtvis ocksa har tillgang till de allmanna domstolama i de fall da kommunala rattigheter kan ha krankts pa ett satt sam kan angripas pa civilrattsliga grunder.

Det bor slutligen betonas att artikeln endast ar avsedd att garantera ett yttersta skydd mot olagliga ingripanden, inte att ange ett normalt forfarande. Det bor i sammanhanget ocksa understrykas att artikeln inte innebar krav pa att lagars grundlagsenlighet skall kunna bli foremal for nagon provning i vidare man an vad sam galler i dag.

Ovriga artiklar

Sam tidigare namnts finns det enligt artikel 12 en mojlighet att undanta vissa punkter vid en anslutning till konventionen. Minst 20 av de tidigare redovisade 30 punktema maste dock omfattas av forpliktelsen. Av dessa maste minst 10 valjas bland ett antal sam anges i artikeln.

Enligt artikel13 kan statema vid anslutning till konventionen bestamma pa vilka lokala eller regionala samhallsorgan sam konventionen skall vara tillamplig. Harigenom kan vissa kommuntyper uteslutas fran tillamp-

rnngen.

Enligt artikel 14 skall varje part till Europaradets generalsekreterare overlamna all information av betydelse rorande lagstiftnings- och andra atgarder sam vidtagits for att uppfylla konventionens bestammelser. Nagot sarskilt kontroll- eller sanktionssystem sam i den sociala stadgan och i konventionen om manskliga rattigheter finns dock inte.

Konventionen innehaller i ovrigt sedvanliga bestammelser om undertecknande, ratifikation och ikrafttradande (artikel 15). Vidare finns mojligheter att begransa tillampningen till visst eller vissa territorier inom en stat (artikel 16). Slutligen finns regler om uppsagning (artikel 17) och om olika underrattelser till Europaradets generalsekreterare (artikeI18).

Prop. 1988/89: 119

representatives shall provide for free exercise villkor skall mojliggora fritt utovande av of their functions. deras uppdrag.

2. They shall allow for appropriate finan- 2. Villkoren skall till~ta lamplig ekonomisk cial compensation for expenses incurred in ersattning for utgifter i samband med uppthe exercise of the office in question as well draget liksom, dar s~ ar lampligt, ersattning as, where appropriate, compensation for loss for forlorad arbetsfortjanst eller ersattning of earnings or remuneration for work done for utfort arbete och motsvarande socialand corresponding social welfare protection. skydd.

3. Any functions and activities which are 3. Funktioner och verksamheter som be-

I.. deem~d incompatible with the holding of 10- doms vara oforenliga med innehav av ett i cal elective office shall be determined by sta- kommunalt fortroendeuppdrag skall faststal-1 tute or fundamental legal principles. las genom lag eller grundlaggande rattsliga ! principer.

!

) Article 8 Artikel8

J Administrative supervision of local authori- Administrativ tillsyn over kommunernas verk-

i ties' activities samhet II 1. Any administrative supervision of local 1. Administrativ tillsyn over kommunerna i: 'I authorities may only be exercised according f~r endast utovas i enlighet med de forfaran-I. to such procedures and in such cases as are den och i de fall som foreskrivs i grundlag r provided for by the constitution or by sta- eller annan lag.

i tute.

! 2. Any administrative supervision of the 2. Administrativ tillsyn over kommuner-I, activities of the local authorities shall nor- nas verksamhet skall normalt endast syfta till i' mally aim only at ensuring compliance with aU sakerstalla efterlevnad av lag och konsti-!

the law and with constitutional principles. tutionella principer. Administrativ tillsyn i Administrative supervision may however be fr~ga om lampligheten f~r dock utovas av exercised with regard to expediency by hig- hogre myndigheter nar det galler uppgifter her-level authorities in respect of tasks the som delegerats till kommunerna. execution of which is delegated to local authorities.

I

' 3. Administrative supervision of local au- 3. Administrativ tillsyn over kommunerna

, thorities shall be exercised in such a way as to skall utovas p~ sadant saU att det garanteras I ensure that the intervention of the control- aU kontrollmyndighetens ingripande st~r i

I

I ling authority is kept in proportion to the proportion till betydelsen av de intressen

importance of the interests which it is inten- som skall skyddas.

~ ded to protect.

,

.

, Article 9 Artikel 9

Financial resources of local authorities Kommunernas ekonomiska resurser

1. Local authorities shall be entitled, with- 1. Kommunerna skall inom ramen for den in national economic policy, to adequate fi- nationella ekonomiska politiken ha rau till nancial resources of their own, of which they egna tillrackliga ekonomiska resurser, som de may dispose freely within the framework of frill f~r disponera over inom granserna for

, their powers. sina befogenheter.

2. Local authorities' financial resources 2. Kommunernas ekonomiska resurser

I shall be commensurate with the responsibi- skall motsvara de uppgifter som tilldelats.

^'I

~ lities provided for by the constitution and the dem i grundlag och annan lag. -' I ~ law.

.j

II i 18

Ii !

Prop. 1988/89: 119

3. Part at least of the financial resources of 3. Atminstone en del av kommunernas local authorities shall derive from local taxes ekonomiska resurser skall komma fr~n lokala and charges of which, within the limits of skatter och avgifter vars niv~ de har befogenstatute, they have the power to determine the het att bestamma inom lagens granser.

rate.

4. The financial systems on which re- 4. De finansiella system p~ vilka de resources available to local authorities are surser som ar tillgangliga for kommunerna based shall be of a sufficiently diversified and grundar sig skall vara tillrackligt varierande buoyant nature to enable them to keep pace och flexibla for att gora det mojligt for komas far as practically possible with the real munerna att, s~ l~ngt det ar praktiskt mojligt, evolution of the cost of carrying out their folja med i den verkliga kostnadsutvecklingtasks. en for uppgifternas utforande.

5. The protection of financially weaker 10- 5. Skyddet av ekonomiskt svagare komcal authorities calls for the institution of fi- muner kraver inrattande av forfaranden for nancial equalisation procedures or equi- ekonomisk utjamning eller liknande ~tvalent measures which are designed to cor- garder, som ar avsedda att ratta till effekrect the effects of the unequal distribution of terna av den ojamna f6rdelningen av mojliga potential sources of finance and of the finan- inkomstkallor och ekonomiska bordor. S~cial burden they must support. Such proce- pana forfaranden eller ~tgarder f~r inte dures or measures shall not diminish the dis- minska kommunernas handlingsfrihet inom cretion local authorities may exercise within deras eget ansvarsomr~de. their own sphere of responsibility.

6. Local authorities shall be consulted, in 6. Kommunerna skall r~dfr~gas p~ lampan appropriate manner, on the way in which ligt stitt ang~ende det stitt p~ vilket omforderedistributed resources are to be allocated to lade resurser skall tilldelas demo

them.

7. As far as possible, grants to local aut- : 7. Bidrag till kommunerna skall s~vitt mojhorities shall not be earmarked for the fi- ligt inte oronmarkas for att finansiera spenancing of specific projects. The provision of ciella projekt. Bidragen f~r inte p~verka komgrants shall not remove the basic freedom of munernas grundlaggande frihet att sjalva belocal authorities to exercise policy discretion stamma inom sitt eget kompetensomr~de. within their own jurisdiction.

8. For the purpose of borrowing for capital 8. For att kunna ta upp l~n for kapitalininvestment, local authorities shall have ac- vesteringar skall kommunerna inom lagens cess to the national capital market within the granser ha tillg~ng till den nationella kapitallimits of the law. marknaden.

Article 10 ArtikellO

Local authorities' right to associate Kommunernas rlitt att bilda sammanslut-

ningar

I. Local authorities shall be entitled, in 1. Kommunerna skall vid utovandet av exercising their powers, to cooperate and, sina befogenheter ha.ratt att samarbeta med within the framework of the law, to form och att inom lagens ram bilda sam man slutconsortia with other local authorities in order ningar med andra kommuner for att utfora to carry out tasks of common interest. uppgifter av gemensamt intresse.

2. The entitlement of local authorities to 2. Kommunernas ratt att tillhora ett forbelong to an association for the protection bund for att skydda och framja sina gemenand promotion of their common interests samma intressen och att tillhora ett.internaand to belong to an international association tionellt kommunforbund skall erkannas i of local authorities shall be recognised in varje stat. each State. 19

Prop. 1988/89: 119

3" Local authorities shall be entitled, under 3. Kommunerna skall pA de villkor som such conditions as may be provided for by foreskrivs i lag ha ratt att samarbeta med sina the law, to co-operate with their counterparts motsvarigheter i andra stater. in other States.

Article J J Artikel J J

Legal protection of local selfgovernment Riittsskydd fijr den kommunala sjiilvstyrelsen

t

Local authorities shall have the right of Kommunerna skall ha ratt att anlita ett ;t' recourse to ajudicial remedy in order to secu- judiciellt forfarande for att sakerstalla ett fritt I ! re free exercise of their powers and respect utovande av sina befogenheter och respekt r:'" for such principles of local self-government for de principer om kommunal sjalvstyrelse as are enshrined in the constitution or do- som finns fastlagda i grundlagen eller den mestic legislation. nationella lagstiftningen.

Part II Del II

Miscellaneous provisions Ovriga bestiimmelser

Article J 2 Artikel J 2

Undertakings

Ataganden

1. Each Party undertakes to consider itself 1. Varje part Atar sig att anse sig bunden av

II bound by at least twenty paragraphs of Part I minst tjugo punkter i del I i konventionen av II of the Charter, at least ten of which shall be vilka minst tio skall valjas bland nedani i selected from among the following para- stAende punkter: i graphs: II i-Article 2, -Artikel 2,

I -Article 3, paragraphs 1 and 2, -Artikel 3, punkterna loch 2,

-Article 4, paragraphs 1, 2 and 4, -Artikel 4, punkterna 1, 2 och 4, -Article 5, -Artikel 5, -Article 7, paragraph 1, -Artikel 7, punkt 1, -Article 8, paragraph 2, -Artikel 8, punkt 2, -Article 9, paragraphs 1,2 and 3, -Artikel9, punkterna 1,2 och 3, -Article 10, paragraph 1, -Artikel 10, punkt 1, -Article 11. -Artikel 11.

i 2. Each Contracting State, when depositing 2. Varje fordragsslutande stat skall dA den

I

I its instrument of ratification, acceptance or deponerar sitt. ratifikations-, godtagande-! approval, shall notify the Secretary General eller godkannandeinstrument meddela Euro-! of the Council of Europe of the paragraphs parAdets generalsekreterare vilka punkterⁱ, selected in accordance with the provisions of som valts i enlighet med bestammelserna i

paragraph 1 of this Article. punkt 1 i denna artikel.

3. Any Party may, at any later time, notify 3. En part kan vid vilken senare tidpunkt to the Secretary General that it considers it- som heIst underratta generalsekreteraren om self bound by any paragraphs of this Charter att den anser sig bun den av punkter i denna which it has not already accepted under the konvention som den inte redan godtagit enterms of paragraph 1 of this Article. Such ligt punkt 1 i denna artikel. SAdana senare undertakings subsequently given shall be Ataganden skall anses utgora en integrerad deemed to be an integral part of the ratifica- del av den parts ratifikation, godtagande eller tion, acceptance or approval of the Party so godkannande som lamnar underrattelsen och ' notifying, and shall have the same effect as skall ha samma verkan frAn den forsta dagell from the first day of the month following the i den mAnad som foljer efter utgAngen av en

Prop. 1988/89: 119

expiration of a period of three months after period pa tre manader efter den dag da genethe date of the receipt of the notification by ralsekreteraren mottog underrattelsen. the Secretary General.

Article 13 Artikel13

Authorities to which the Charter applies Samhiillsorgan pa vilka konventionen iiger

tilliimpning

The principles of local self-government Principerna om kommunal sjalvstyrelse i contained in the present Charter apply to all denna konvention ar tillampliga pa alIa katethe categories of local authorities existing wi- gorier av kommuner inom partens territothin the territory of the Party. However, each rium. Varje part kan emellertid vid depone-Party may, when depositing its instrument of ring av sitt ratifikations-, godtagande- eller ratification, acceptance or approval, specify godkannandeinstrument ange de lokala eller the categories of local or regional authorities regionala samhallsorgan till vilka den har for to which it intends to confine the scope of the avsikt att begransa konventionens tillamp-Charter or which it intends to exclude from ning eller som den har for avsikt att utesluta its scope. It may also include further categori- fran dess tillampningsomrade. Den kan aven es of local or regional authorities within the inkludera ytterligare kategorier av lokala eller scope of the Charter by subsequent notifica- regionala samhallsorgan inom konventionens tion to the Secretary General of the Council tillampningsomrade genom senare underratof Europe. telse till Europaradets generalsekreterare.

Article 14 Artikel14

Provision of information Information

Each Party shall forward to the Secretary Varje part skall till Europaradets general-General of the Council of Europe all relevant sekreterare overlamna all information a v beinformation concerning legislative provi- tydelse rorande lagstiftnings- och andra atsions and other measures taken by it for the garder som den vidtagit for att uppfylla konpurposes of complying with the terms of this ventionens bestammelser. Charter.

Part III Del III

Article 15 Artikel15

Signature, ratification and entry into force Undertecknande, ratifikation och ikrafttrii-

dande

1. This Charter shall be open for signature 1. Denna konvention skall vara oppen for by the member States of the Council of Eu- undertecknande av Europaradets medlemsrope. It is subject to ratification, acceptance stater. Den skall ratificeras, godtas eller godor approval. Instruments of ratification, ac- kannas. Ratifikations-, godtagande- eller ceptance or approval shall be deposited with godkannandeinstrument skall deponeras hos the Secretary General of the Council of Eu- Europaradets generalsekreterare. rope.

2. This Charter shall enter into force on the 2. Denna konvention trader i kraft den first day of the month following the expira- forsta dagen i den manad som foljer efter tion of a period of three months after the date utgangen av en period pa tre manader fran on which four member States of the Council den dag da fyra medlemsstater i Europaradet of Europe have expressed their consent to be har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna

Prop. 1988/89: 119

:! Explanatory report Forklarande rapport

A. Origins of the Charter A. Konventionens tillkomst

The European Charter of Local Self-Gov- Den europeiska konventionen omkommuernment is the culmination of a series of ini- nal sjalvstyrelse ar kulmen pa en rad initiativ tiatives and many years of deliberation with- och manga ars overliiggningar in om Europain {he Council of Europe. radet.

The protection and strengthening of local Att skydda och stiirka kommunal sjalvstyautonomy in Europe by means of a document relse i Europa med hjiilp av ett dokument expounding the principles subscribed to by vars principer undertecknats av alIa demoall the democratic states of Europe is a long- kratiska stater i Europa ar en gammal komstanding ambition in local government cir- munal ambition. Dessutom stod det redan pa cles. Moreover, it was recognised at an early ett tidigt stadium klart att syftet med ett sa-

jj~ stage that such a text should aim at securing dant dokument borde vara att respektive re-:! the adherence of those whose actions are pri- gering sku lie ansluta gig till konventionen, da ~, marily at issue in any defence of local auto- det i forsta hand iir regeringsatgiirder som I," nomy, namely governments. blir diskussionsfragor niir det giiller att skydi~~; The Council of Europe, as the custodian of da kommunal sjiilvstyrelse. ,!~ human rights and the upholder of the princi- I sin egenskap av skyddsorgan for manskli-

^"l' pIes of democratic government, was the obvi- ga riittigheter och forsvarare av principerna

ous framework within which to draft an.d for demokratiskt styrelsesatt utgjorde Euroadopt such an instrument; all the more so paradet uppenbart den organisation inom because, as long ago as 1957, it showed its vilken ett dokument av detta slag skulle utappreciation of the importance of local formas och antas. Detta var desto mer sjalvauthorities by establishing for them a repre- klart som Europaradet redan 1957 uppriittasentative body at European level which has de ett representativt organ pa europaniva och since become the Standing Conference of Lo- darigenom visade att man klart insag vilken cal and Regional Authorities of Europe viktig roll kommunerna spelar. Detta organ (CLRAE). kom senare att utgora Europaradets perm a-

It was indeed the CLRAE which, in its nenta kommunalkonferens (CLRAE). Resolution 64 (1968), proposed a Declara- Det var i sjiilva verket CLRAE som 1968 i tion of Principles on Local Autonomy and resolution 64 lade fram ett forslag till "Deklacalled upon the Committee of Ministers of ration om principer for kommunal sjiilvstythe Council of Europe to adopt it. This initia- reIse" och som anmodade Europaradets mitive was supported by the Consultative As- nisterkommitte att anta denna. Den radgisembly, which in its Recommendation 615 vande forsamlingen stodde initiativet och (1970) presented to the Committee of Minis- framlade en rekommendation i fragan, 615

, ters a text closely based on that of the (1970). Denna rekommendation anslot gig !i CLRAE and drafted jointly by the two bo- till CLRAE:s text och hade utarbetats gemeni dies. The proposed declaration was, howev- samt av de tva organen. Utformningen av

er, of a rather too general and sweeping char- forslaget till deklaration var emellertid for acter for any firm action to be taken on it. allmiint hallen och for oversiktlig for all kun-

The new initiative of the CLRAE in 1981 na ligga till grund for nagon bestiimd atgiird. was therefore based on a more flexible ap- Det nya initiativ som ar 1981 togs av proach. But the view was also taken that a CLRAE utgick darfor fran ell mera flexibelt mere nonbinding declaration of principles betraktelsesatt. Man beaktade emelle~id could not do justice to the importance of ocksa det faktum att en icke bindande deklalocal autonomy or to the nature of the threats ration om principer inte sku lie gora betydel-

Prop. 1988/89: 119

to which it is exposed. Rather, government sen av kommunal sjalvstyrelse rattvisa och must be asked to enter into binding commit- inte heller spegla art en av det hot som den ar ments. The necessary flexibility to take ac- utsatt for. Regeringarna mAste darfor anmocount of the differences between national das att ingA bindande avtal. constitutional arrangements and administra- Deklarationen mAste vara sA flexibel att tive traditions was to be built in, not by ex- nodvandiga hansyn till de olika nationernas cessively diluting the requirements of the grundlagar och administrativa traditioner new instruments but by allowing govern- kunde byggas in, inte genom en forsvagning ments a degree of choice with regard to the av de nya instrumenten, utan genom att ge provisions by which they would consider regeringarna viss frihet dA det gallde all valja

.themselves

bound. vilka bestammelser man sku lie betrakta gig

The logical outcome of this approach was bun den av.

the submission to the Committee of Minis- Det logiska resultatet av ell sAdant satt all

.ters, in CLRAE Resolution 126 (1981), of a narma sig frAgan var all CLRAE i resolution

draft European Charter of Local Self-Gov- 126 (1981) till ministerkommitten oversande ernment with the request that it be adopted ell utkast till en "Europeisk deklaration om with the status of a European convention. kommunal sjalvstyrelse" med hemstallan om

The Committee of Ministers decided to att denna skulle antas och erhAlla status av transmit the CLRAE's proposals to the Steer- europeisk konvention.

ing Committee for Regional and Municipal Ministerkommitten beslot all oversanda Matters (CDRM) with a view to their being CLRAE:s forslag till CDRM (styrkommitten discussed at the 5th Conference of European for regionala och kommunala fragor) for all Ministers responsible for Local Government forslaget skulle diskuteras av de for kommu-(Lugano, 5 -7 October 1982). In their con- nala fragor ansvariga europeiska ministrarna clusions, the Ministers present at Lugano vid deras femte konferens (i Lugano 5 -7

". ..consider that this draft Charter consti- oktober 1982). I sill yttrande framforde de tutes an important step towards a definition vid konferensen narvarande ministrarna all of the principles of local autonomy, while man noting the reservations of some ministers " ..ansAg detta utkast till konvention utgoabout the need for a Charter in the form of a ra ell viktigt steg i riktning mot en definition binding convention and about some aspects av principerna for kommunal sjalvstyrelse, of the content of the Charter; samtidigt som man noterar all vissa minist-

ask the Committee of Ministers of the far reserverar sig betraffande behovet av en Council of Europe to instruct the Steering bindande konvention, liksom ocksa betraf-Committee for Regional and Municipal Mat- fande vissa aspekter pa konventionens inneters (CDRM), in contact with the Conference hall; of Local and Regional Authorities of Europe, hemstaller till Europaradets ministerkom-

'" to make the necessary changes to the draft mille all uppdra at CRDM all i samverkan

European Charter of Local Self-Government med Europaradets kommunalkonferens gora in accordance with the comments concerning erforderliga andringar i utkastet till en "Euthe form and the substance made during the ropeisk deklaration om kommunal sjalvsty-"" conference, so that it may be submitted to reIse" i enlighet med de kommentarer betraf-

them for approval at their next conference fande form och innehall som framkom vid ..." konferensen, sa all utkastet sku lie kunna

The Committee of Ministers so instructed framlaggas for dem for godkannande vid dethe CDRM, which thereupon carried out a rag nasta konferens.." thorough revision of the draft Charter. In Ministerkommitten instruerade pa detta application of the conclusions of the Lugano satt CDRM som darpa gjorde en noggrann Conference, representatives of the CLRAE revision av utkastet till deklaration.. I enligparticipated in the discussions. het med Lugano-konferensens beslut deltog

Prop. 1988/89: 119

The Charter is in three parts. The first part Konventionen bestAr av tre delar. Den contains the substantive provisions setting forsta delen innehAller de grundlaggande villout the principles of local self-government. It kor som anger principerna for kommunal specifies the need for a constitutional and sjalvstyrelse. Den tar upp behovet av en konlegal foundation for local self-government, stitutionell och laglig grundval for kommunal defines the concept and establishes principles sjalvstyrelse, definierar detta begrepp och governing the nature and scope of local faststaller de principer som skall reglera arten authorities' powers. Further articles are con- och omfattningen av kommunernas befogencerned with protecting the boundaries of 10- heter. Ytterligare artiklar tar upp skyddet av cal authorities, ensuring that they have den kommunala indelningen och sakerstaller

.autonomy as regards their administrative kommunernas ratt dels till sjalvbestamman-

structures and access to competent staff and de i frAga om administrationen, dels till mojdefining conditions for the holding of local lighet att rekrytera kompetent personal, sam-

.elective office. Two major articles aim at tidigt som de definierar villkoren for innehav

limiting administrative supervision of the ac- av kommunala fortroendeuppdrag. TvA viktivities of local authorities and ensuring that tiga artiklar syftar till att begransa den admithey have adequate financial resources at nistrativa tillsynen over kommunernas verktheir disposal on terms which do not impair samhet och att sakerstalla att kommunerna their basic autonomy. The remaining provi- haT tillrackliga finansiella resurser till sitt forsions in this part cover the right of local fogande pA villkor som inte inskranker den authorities to co-operate and form associ- grundlaggande sjalvstandigheten. AterstAenations and the protection of local self-govern- de bestammelser i denna del behandlar ratten ment by the right of recourse to a judicial for kommuner att samarbeta och att bilda remedy. sammanslutningar samt ratten att ani ita ett

Part II contains miscellaneous provisions judiciellt forfarande for att skydda kommurelating to the scope of the undertakings en- nal sjalvstyrelse. tered into by the parties. In accordance with Del II innehAller olika bestammelser bethe intention of securing a realistic balance traffande omfattningen av respektive signabetween the safeguarding of essential princi- tarstats ~taganden. I linje med avsikten att pIes and the flexibility necessary to take ac- sakerstalla en realistisk balans mellan garancount of the legal and institutional peculiar- tier for viktiga principer och den flexibilitet ities of the various member states, it permits som kravs for att hansyn skall kunna tas till the parties specifically to exclude certain pro- de skilda medlemsstaternas respektive natiovisions of the Charter from those by which nella lagstiftning och havdvunna egenart, tillthey consider themselves bound. It thus re- l~ter man parterna att uttryckligen utesluta presents a compromise between, on the one vissa bestammelser i konventionen frAn dem hand, acknowledgement of the fact that local som respektive part anser sig vara bunden av.

..self-government affects the structure and or- DellI ar s~lunda en kompromiss mellan ~

ganisation of the state itself, which is a basic ena sidan ett erkannande av det faktum att concern of government, and, on the other kommunal sjalvstyrelse p~verkar statens hand, the objective of protecting a minimum struktur och organisation, vilket ar av funda-

~ of basic principles which any democratic sys- mental betydelse for styrelseskicket, och ~

tern of local government should respect. andra sidan m~lsattningen att skydda ett mi-Moreover, the commitments of the parties nimum av grundprinciper som varje democan subsequently be added to, whenever the kratiskt system bar respektera. Dessutom relevant obstacles have been removed. kan respektive parts ~taganden utokas i efter-

Potentially, the principles of local self-gov- hand s~ snart foreliggande hinder undanrojts. ernment laid down in the Charter apply to all De principer for kommunal sjalvstyrelse the levels or categories of local authorities in som fastlagts i konventionen kan tjllampas each member state, and indeed also, mutatis p~ alIa niv~er eller kategorier av k9mmuner i mutandis, to territorial authorities at regional varje medlemsstat. Efter vederborliga and-

Prop. 1988/89: 119

tion and the decentralisation of power; makten som kommunal sjalvstyrelse ut--the important role of local authorities in gar;

the construction of Europe; -kommunernas viktiga roll vid uppbyggan--the need for local authorities to be demo- det av Europa;

cratically constituted and enjoy wide- -behovet av att kommuner inrattas pa ett ranging autonomy. demokratiskt satt och att de atnjuter en omfattande sjalvbestammanderatt.

Article J

Artikel J

Article 1 expresses the general undertaking Artikel I uttrycker parternas allmanna ataof the parties to observe the principles of gande att iaktta principerna for kommunal local self-government laid down in Part I of sjalvstyrelse sasom dessa ar faststallda i del I the Charter (Articles 2 -11), to the extent av konventionen (artiklarna 2 -11), i den prescribed by Article 12. omfattning som foreskrivs i artikel 12.

Article 2

Artikel2

This article provides that the principle of Denna artikel stadgar att principen om local self-government should be enshrined in kommunal sjalvstyrelse skall vara inskriven i written law. lag.

In view of the importance of the principle, Pa grund av principens betydelse ar det it is further desirable that this should be dessutom onskvart att den ingar i den grundachieved by including it in the fundamental laggande text som styr statens organisation, text governing the organisation of the state, dvs. i grundlagen. Man insag emellertid att that is to say, the Constitution. However, it det eventuellt inte skulle vara mojligt att binwas recognised that, in those countries in da gig for att skriva in principen om kommuwhich the procedure for amending the Con- nal sjalvstyrelse i grundlagen i lander dar en stitution required assent by a special major- andring av grundlagen kraver godkannande ity of the legislature or the assent of the whole med viss majoritet i den lagstiftande forsampopulation expressed in a referendum, it lingen eller hela befolkningens godkannande might not be possible to give a commitment i en folkomrostning. Man insag ocksa att det i to enshrine the principle of local self-govern- lander utan skriven grundlag, dar grundlagen ment in the Constitution. It was also recog- aterfinns i olika dokument och kallor, kan nised that countries not having a written con- uppsta sarskilda svarigheter och till och med stitution but a constitution to be found in bli omojligt att gora ett sad ant atagande. various documents and sources might en- Vad galler forbundsstater maste hansyn counter specific difficulties or even be unable ocksa tag till det faktum att kommuna1 sjalvto make that commitment. styrelse kan vara reglerad av delstaferna sna-

Account must also be taken cf the act that, rare an av den centrala forbundsregeringen.

.in federal countries, local government may Vad galler forbundsstater paverkar denna

be regulated by the federated states rather konvention inte i nagot avseende uppdelthan by the central federal government. For ningen av makt och forpliktelser mellan forthe federal states, this Charter in no way af- bundsstaten och de i denna ingaende delsta-

-fects the division of powers and responsibi- terna.

lities between the federal state and the fede-

rated states.

Article 3

Artikel3

This article lays down the essential charac- Denna artikel faststaller de vasentliga kanteristics of local self-government as they are netecknen pa kommunal sjalvstyrelse ,sAsom to be understood for the purposes of the de skall tolkas for denna konventi°n.~ syften. Charter.

Prop. 1988/89: 119

Paragraph 1 Forsta punkten

The notion of "ability" expresses the idea Begreppet "mojlighet" ar ett uttryck for that the legal right to regulate and manage uppfattningen att den lagliga fatten att reglecertain public affairs must be accompanied ra och handlagga vissa offentliga angelagenby the means of doing so effectively. The heter maste atfoljas av resurser som pa ett

, inclusion of the phrase "within the limits of effektivt satt mojliggor detta. Inforandet av I the law" recognises the fact that this right and uttrycket "inom lagens granser" ar ett erkani ability may be defined more closely by legis- nande av forhallandet att denna ratt och for-

1 lation. maga kan definieras narmare genom lagstift-

"Under their own responsibility" stresses ning. that'local authorities should not be limited to "Pa eget ansvar" betonar att kommunerna merely acting as agents of higher authorities. inte skall vara begransade till att endast verka

! It is not possible to define precisely what som representanter for hogre organ. I affairs local authorities should be entitled to Det ar inte mojligt att exakt definiera vilka It regulate and manage. Expressions such as angelagenheter kommuner skall ha ratt att ! "local affairs" and "own affairs" were reject- reglera och handha. Uttryck som "lokala an-I ed as too vague and difficult to interpret. The gelagenheter" och "egna angelagenheter" av-! traditions of member states as to the affairs visades som alltfor vaga och svara att tolka. , .I which are regarded as belonging to the pre- Medlemsstaternas traditioner vad galler an-I! serve of local authorities differ greatly. In gelagenheter som ingari kommunernas privi-I reality most affairs have both local and na- legier skiljer sig starkt fran varandra. I reali-II tional implications and responsibility for teten har de fiesta angelagenheter bade lokala Ii t?em may vary between countries and ~ver o~h nationella ~onsek~~nser, oc~. ansvaret ~i tIme, and may even be shared between dIffe- for dem kan van era saval mellan lander som

"

.

r rent levels of government. To limit local au- under tIdens gang och kan aven fordelas mel-: thorities to matters which do not have wider Ian olika beslutsnivaer. Att begransa kommu-~ implications would risk relegating them to a nernas ansvarsomrade till angelagenheter

; marginal role. On the other hand, it is accept- som inte far nagra vidare konsekvenser, yore ~I ed that countries will wish to reserve certain att tilldela dem en roll av marginell betydel-

.r functions such as national defence for cen- se. A andra sidan accepterar man att lander

'i'

,

i tral government. The intention of the viII forbehalla den centrala regeringen vissa it Charter is that local aut?~r~t~es sho.uld have a funktion~r, t. ex. ~et ..nationella forsvaret. ..9 broad range of responSIbIlItIes whIch are ca- KonventIonens avsIkt ar att kommuner skall

.pable of being carried out at local level. The ha vidstrackta befogenheter som kan utovas

definition of these responsibilities is the sub- pa lokal niva. Dessa befogenheter definieras i ject of Article 4. artikel 4.

Paragraph 2 Andra punkten

The rights of self-government must be ex- Ratten till sjalvstyre skall utovas av demoercised by democratically constituted autho- kratiskt tillsatta organ. Denna princip har rities. This principle is in accordance with som grund den vikt Europaradet faster vid the importance attached by the Council of demokratiska styrelseformer. Europe to democratic forms of government. Denna ratt ar normalt forbunden med en

This right normally entails a representative re.presentativ forsamling med eller utan unassembly with or without executive bodies derordnade verkstallande organ, men den ger subordinate thereto, but allowance is also ocksa mojlighet till direkt demokrati dar detmade for the possibility of direct democracy ta ar tillatet i lag. where this is provided for by statute.

.

~

Prop. 1988/89: 119

Article 4 Artikel 4

As was explained in the comments on Som forklarades i kommentarerna till arti-Article 3, it is not possible, nor would it be kel 3 ar det inte mojligt och det skulle inte appropriate to attempt, to enumerate exhaus- heller vara lampligt att uttommande rakna tively the powers and responsibilities which upp de befogenheter och aligganden, som should appertain to local government sku lie galla for kommunerna over hela Eurothroughout Europe. However, this article pa. I denna artikel faststalls emellertid de lays down the general principles on which the allmanna principer pa vilka kommuners anresponsibilities of local authorities and the svarsomraden och arten av deras befogenhenature of their powers should be based. ter skallgrundas.

.

Paragraph J Forsta punkten

Since the nature of local authorities' re- Eftersom arten av kommunernas ansvars-

.sponsibilities is fundamental to the reality of omraden ar av fundamental betydelse for

local self-government, it is in the interests of verklig kommunal sjalvstyrelse ar det viktigt, both clarity and legal certainty that basic re- saval for klarhet som for rattssakerheten, att sponsibilities should not be assigned to them forpliktelser inte skall p~laggas dem pa ad on an ad hoc basis but should be sufficiently hoc-basis, utan att dessa skall vara faststallda rooted in legislation. Normally, responsibili- i lagstiftningen. Normalt skall ansvaret finties should be conferred by the Constitution nas inskrivet i grundlagen eller anges genom or an Act of Parliament. However, notwith- riksdagsbeslut. Trots anvandningen av ordet standing the use of the word "statute" in this "lag" i denna punkt erkanner man att i vissa paragraph, it is acknowledged that in certain lander nagon form av delegering fran riksdacountries some delegation by parliament of gens sida av befogenheter inom specifika anpower to assign specific responsibilities, par- svarsomraden kan vara onskvard fran effekticularly in respect of details or of matters tivitetssynpunkt, speciellt da det galler derequiring implementation as a result of Euro- taljer eller fragor som kraver fullfoljande av pean Community directives, may be desir- direktiv fran Europeiska Gemenskapen, forable for the sake of efficiency, provided par- utsatt att riksdagen behaller tillracklig makt liament retains adequate powers of supervi- att overvaka tillampningen av det ansvar sion over the use of delegated powers. Fur- som utdelats. Dessutom tillampas ett un danthermore, an exception applies in the case of tag for medlemsstater i den Europeiska Gemember states of the European Community menskapen, satillvida att gemenskapens foreinsofar as Community Regulations (which skrifter (som i Rom-fordragets artikel 189 ar under Article 189 of the Treaty of Rome are direkt tillampbara) kan stipulera tillampning directly applicable) may stipulate application av en specifik atgard pa en viss administrativ of a specific measure at a given level of ad- niva.

-ministration.

Paragraph 2 Andra punkten

In addition to the responsibilities assigned Forutom de ansvarsomraden som tillkom-

.by legislation to specific levels of authority, mer specifika myndighetsnivaer genom lag-

other needs or possibilities for action by pub- stiftning, kan andra behov av eller mojlighelic bodies may present themselves. Where ter till atgarder genom offentliga organ framthese fields of action have local implications komma. Dar dessa atgardsomraden har konand are not excluded from the general com- sekvenser for kommunerna och inte faller petence obtaining in most member states, it utanfor den allmanna kompetens som finns i is important to the conception of local autho- de fiesta medlemsstater, ar fatten att ta initiarities as political entities acting in their own tiv i dessa fragor av stor vikt for kommunerright to promote the general welfare of their na i deras egenskap av politiska, sjalvstandiinhabitants that they have the right to exer- ga enheter, som i sig verkar for att framja

Prop. 1988/89: 119

cise their intitiative in these matters. The invanarnas valfard. De allmanna regler komgeneral rules under which they may act in munerna i dessa fall maste folja kan dock such cases may, however, be laid down by vara faststallda i lag. I vissa medlemsstater law. In certain member states, however, local maste emellertid kommunerna kunna aberoauthorities must be able to adduce statutory pa lagstadgad ratt for sina atgarder. En vidauthority for their actions. A wide discretion strackt handlingsfrihet utover specifika anbeyond specific responsibilities can be given svarsomraden kan ges at kommuner i ell sato local authorities under such a system, dant system vars existens i detta avseende whose existence is to that extent com pre- omfattas av Artikel 4, andra punkten. hended by Article 4, paragraph 2.

Paragraph 3 Tredje punkten

This paragraph articulates the general prin- I denna punkt betonas den allmanna principle that the exercise of public responsibili- cipen all offentligt ansvar skall decentraliseties should be decentralised. This principle ras. Denna princip har uppstallts vid ett flerhas been stated on a number of occasions tal tillfallen inom Europaradets ram och spewithin the context of the Council of Europe ciellt i slutsatserna fran konferensen i Lissaand in particular in the Conclusions of the bon 1977, dar de europeiska ministrarna Lisbon Conference of European Ministers med ansvar for kommunala fragor deltog. Saresponsible for Local Government in 1977. vida icke omfattningen eller arten av en upp-This implies that, unless the size or nature of gift ar sadan all den behover behand1as inom a task is such that it requires to be treated ell storre omrade, eller det foreligger starka within a larger territorial area or there are effektivitetsskal eller ekonomiska skal harfor, overriding considerations of efficiency or innebar detta all uppgiften i allmanhet skall economy, it should generally be entrusted to anfortros at den mest lokala myndighetsthe most local level of government. nivan.

This clause does not imply, however, a re- Bestammelsen innebar emellertid inte naquirement systematically to decentralise got krav pa en systematisk decentralisering functions to such local authorities which, be- av funktioner till sadana kommunala organ cause of their nature and size, can only ac- som pa grund av art och storlek endast kan complish limited tasks. utfora begransade uppgifter.

Paragraph 4 Fjiirde punkten

t This paragraph is concerned with the prob- Denna punkt behandlar problemet med I lem of overlapping responsibilities. In the in- overlappande ansvarsomraden. For klarhe-! terest of clarity and for the sake of avoiding tens skull och for all undvika varje tendens I any tendency towards a progressive dilution mot en okande urholkning av ansvaret bar I of responsibility, powers should normally be befogenheterna normalt vara fullstandiga och I full and exclusive. However, complementary oinskrankta. Pa vissa omraden kravs emeller-! action by different levels of authority is re- tid kompletterande atgarder pa skilda myn-

quired in certain fields and it is important dighetsnivaer, och det ar i dessa fall av vikt that in these cases the intervention by central att de centrala och regionala myndigheternas or regional authorities takes place in accor- inblandning sker i enlighet med klara rattsdance with clear legislati ve provisions. regler.

Paragraph 5 Femte punkten

The administrative structures of local Kommunernas administrativa struktur authorities and their familiarity with local och deras fortrogenhet med lokala forhallanconditions may make them appropriate bo- den kan gora dessa till lampliga organ for. dies to implement certain functions, the ulti- utforandet av vissa funktioner, for vilka de! mate responsibility for which falls on supra- yttersta ansvaret faller pa centrala eller regio-

Prop. 1988/89: 119

Article 6 Artikel6 Paragraph 1 F6rsta punkten

The text of this paragraph deals not with Denna punkt behandlar inte den allmanna the general constitution of the local authority sammansattningen av kommunerna och deand its council but rather with the way in ras fullmaktige, utan snarare det satt p~ vilwhich its administrative services are organi- ket forvaltningsgrenarna ar organiserade. sed. Whilst central or regional laws may lay Under det att vissa allmanna principer fat down certain general principles for this or- organisationen kan fastlaggas av centrala el"' ganisation, local authorities must be able to ler regionala lagar, m~ste kommunerna kunorder their own administrative structures to na fatta beslut om sin egen administrativa take account of local circumstances and ad- struktur s~ att hansyn kan tas tilliokaia forministrative efficiency. Limited specific re- h~llanden och administrationens effektivitet. quirements in central or regional laws con- Begransade specifika krav i centrala eller recerning, for example, the establishment of gionala lagar som for t. ex. inrattandet av certain committees or the creation of certain vissa namnder eller skapandet av vissa admiadministrative posts are acceptable but these nistrativa befattningar kan accepteras, men should not be so widespread as to impose a de f~r inte vara s~ omfattande all en stel rigid organisational structure. organisation p~tvingas kommunerna.

Paragraph 2 Andra punkten

In addition to the appropriate manage- For en kommuns produktivitet och effektiment structures, it is essential to the efficien- vitet ar, forutom lamplig administrativ strukcy and effectiveness of a local authority that tur, mojligheten all an stall a och beh~lla peris is able to recruit and maintain a staff whose sonal, vars kvalifikationer motsvarar komquality corresponds to the authority's respon- munens ansvar, av vasentlig betydelse. Det sibilities. This clearly depends in large degree st~r helt klart all denna form~ga i hog grad on the local authority's ability to offer suffi- beror av de kommunala myndigheternas ciently favourable conditions of service. mojlighet all erbjuda tillrackligt form~nliga anstallningsvillkor.

Article 7 Artikel 7

This article aims at ensuring both that Denna artikel syftar till att sakerstalla s~val elected representatives may not be prevented all tredje part inte f~r hindra de fortroenby the action of a third party from carrying de valda fr~n all utfora sina arbetsuppgifter out their functions and that some categories som all vissa kategorier av personer inte av of persons may not be prevented by purely rent materiella skal f~r hindras fr~n all kanmaterial considerations from standing for of- didera. fice. The material considerations include ap- De materiella overvagandena inkluderar propriate financial compensation for ex- lamplig ekonomisk gottgorelse for utgifter penses flowing from the exercise of functions som har samband med uppdragetsutforande, and, as appropriate, compensation for loss of och dar s~ ar lampligt ersattning for inkomstearnings and, particularly in the case of coun- bortfall. Det galler vidare ersattning for utcillors elected to full-time executive responsi- fort arbete och mot denna svarande sociala bilities, remuneration and corresponding so- trygghetsform~ner sarskilt for fortroendevalcial welfare protection. In the spirit of this da med heltidsuppdrag. Det ligger ocks~ i artical, it would also be reasonable to expect denna artikels anda all det ar skaligt all svara provision to be made for the reintegration of for kostnader som kan uppst~ i sam band med those taking on a full-time post into normal all personer som ~tagit sig ell uppdrag p~ working life at the end of their term of office. heltid vid mandattidens utg~ng skall ~tergA till normalt arbete. ~

Prop. 1988/89: 119

these sources may be laid down by legisla- ringskallor kan vara fastlagda i lagstiftningtion. en.

Article 10 ArtikellO Paragraph J Forsta punkten

This paragraph covers co-operation bet- Denna punkt behandlar samarbete mellan ween local authorities on a functional basis kommuner med avseende pa funktioner, sarwith a view in particular to seeking greater skilt i syfte att genom gemensamma projekt efficiency through joint projects or carrying saka aka effektiviteten eller for att gemenout tasks which are beyond the capacity of a samt utfora arbetsuppgifter som averstiger en single authority. Such co-operation may take enskild kommuns formaga. Sadant samarbethe form of the creation of consortia or te kan ske genom att sammanslutningar melfederations of authorities, although a legal Ian kommuner eller kommunalforbund skaframework for the creation of such bodies pas. luridiska ramar for bildandet av sadana may be laid down by legislation. organ kan dock vara faststallda i lagstiftningen.

Paragraph 2 Andra punkten

Paragraph 2 is concerned with associations Andra punkten behandlar sam man slutwhose objectives are much more general than ningar, vars syften ar betydligt mer generella . the functional considerations of paragraph 1 an de pa funktioner baserade avervagandena and which normally seek to represent all local i forsta punkten. Dessa forbund har normalt authorities of a particular kind or kinds on a till syfte att representera alIa kommuner av regional or national basis. The right to belong viss typ eller vissa typer, pa regional eller to associations of this type does not however nationell basis. Ratten all tillhara forbund av imply central government recognition of any delta slag innebar emellertid inte all den cenindividual association as a valid interlocutor. trala regeringen ar tvingad all erkanna varje

In a Council of Europe instrument of this individuellt forbund som godkand forhandtype, it is normal that the right to belong to lingspart. associations at the national level be accompa- I ell europaradsinstrument av denna typ ar nied by a parallel right to belong to interna- det normalt all ratten all tillhara forbund pa tional associations, a number of which are nationell Diva atfoljs av en motsvarande ratt active in the promotion of European unity all tillhara internationella forbund, av vilka along lines which accord with the aims laid ell antal aktivt saker framja europeisk enigdown in the statute of the Council of Europe. het i enlighet med riktlinjer som averens-

However, Article 10.2 leaves to individual, stammer med malsattningarna i Europaramember states the choice of means, legisla- dets stadgar. tive or otherwise, whereby the principle is ArtikellO andra punkten ger emellertid de given effect. individuella medlemsstaterna ratt all genom lagstiftning eller pa annat salt valja medel

r med vars hjalp denna princip kan forverkli-

;I

!' gas.

/'

Paragraph 3 i Tredje punkten

Direct co-operation with individual local Direkt samarbete med enskilda kommuner authorities of other countries should also be i andra stater bar ocksa vara tillatet, aven om permitted, although the manner of such co- metod en for sadant samarbete mas.te ta ha~operation must respect such legal rules as syn till de lagregler som kan finnas 1 respektl-: may exist in each country and take place ve stat. Samarbetet bar forsigga inom ram,en within the framework of the powers of the for kommunernas befogenheter. authorities in question. 38

Prop. 1988/89: 119

The provisions of the European Outline Bestammelserna i den europeiska ram-Convention on Transfrontier Co-operation konventionen om samarbete over riksgranser betwee~ .Territorial Communities or mellan lokala och regionala samhallsorgan Authontles (21 May 1980, ETS No. 106) are (21 maj 1980, ETS nr 106) har sarskild releparticularly relevant in this respect, although vans i detta avseende, aven om en del former so~e forms of ~o-operation need not be re- av samarbete inte behover vara begransade stncted to frontIer areas. till gransomrAden.

Article 11 Artikelll

By recourse to a judicial remedy is meant Med ratt att anlita ett judiciellt forfarande

I access by a local authority to: avses att kommunen skall ha ratt att fora sin

a. a properly constituted court of law, or talan infor: b. an ~quivalent, independent, statutory a. en vederborligen inrattad domstol, eller

i body havmg the power to rule and advise on b. ett likvardigt, oberoende, forfattnings-.the ruling respectively, as to whether any ac- enligt organ med befogenhet att kontrollera

tion, omission, decision or other administra- och ge fAd om huruvida en handling, en tive act is in accordance with the law. underlAtenhet att handla, ett beslut eller an-

An instance has been noted in one country nan administrativ Atgard ar laglig. where, although administrative decisions are Ett exempel har noterats i en stat dar det ar not subject to an ordinary appeal to a court, mojligt att tillgripa en typ av extraordinart it is possible to have recourse to an extraordi- forfarande kallat resning trots att administranary remedy called an application for re- tiva beslut inte pA vanligt stitt kan overklagas opening of proceedings. This judicial re- till domstol. Detta rattsliga forfarande, som medy, which is available if the decision is ar mojligt om beslutet grundas pA en uppenbased on a manifestly incorrect application bart felaktig tillampning av lagen, uppfyller of the law, is in accordance with the require- kraven i denna artikel. ments of this article.

Article 12 Artikel12

The formulation of the principles of local De formuleringar av principerna for komself-government laid down in Part I of the munal sjalvstyrelse som faststallts i konven-Charter had to try to reconcile the wide di- tionens del I har sokt harmonisera de mAnga versity of legal systems and local government olika juridiska system och kommunala strukstructures existing in the member states of turer som finns i EuroparAdets medlemsstathe Council of Europe. Nevertheless, it is ter. Icke desto mindre erkanns att enskilda recognised that individual governments may regeringar fortfarande kan finna att konstitustill face constitutional or practical impedi- tionella eller praktiska hinder foreligger mot ments to subscribing to particular provisions att underteckna vissa bestammelser i kon-

t

.

' of the Charter. ventIonen.

This article accordingly adopts the "com- Genom all krava all parterna i den europepulsory nucleus" system first established by iska konventionen om kommunal sjalvstyrel-

..the European Social Charter, by providing seskall underteckna minst tjugo av de trettio

that the Parties to the European Charter of punkterna i del I av konventionen, tillampar Local Self-Government are required to sub- artikel 12 sAledes den princip om den "obliscribe to at least twenty of the thirty para- gatoriska kaman" som forst infordes i den graphs of Part I of the Charter, including at europeiska sociala stadgan. Dessa tjugo least ten from a nucleus of fourteen basic punkter skall inkludera minst tio av de principles. However, as the ultimate aim re- grundlaggande principer, som i sin tur ingAr i mains compliance with all the provisions of en kama bestAende av fjorton punkter. Efterthe Charter, the Parties are specifically en- som det slutliga mAlet all samtlig~. oestam-

Konstitutionsutskottets betankande ~ 1988/89: KU32 ~

Godkannande av den europeiska konventionen om 1988/89 kommunal sjalvstyrelse KU32

^}: Propositionen

~ I proposition 1988/89:119 foreslar regeringen att riksdagen godkanner att Sverige ratificerar en inom Europaradet utarbetad konvention om kommunal sjalvstyrelse (The European Charter of Local Self-Government). Konventionen, som syftar till att starka och trygga den kommunala sjalvstyrelsen i Europa, innehaller vissagrundlaggande principer for statens forhallande till kommunerna.

Enligt propositioneD saknas anledning att undanta Dagon punkt i konventionen iran ratificeringen. Med stod av en av konventionens artiklar forordas i propositioneD att konventionens tillampningsomrade begransas till kommuner och landstingskommuner, nagot som alltsa innebar att de kyrkliga kommunerna kommer att lalla utanfor tillampningen.

.Konventionen tradde i kraft den 1 september 1988. Sverige undertecknade

konventionen den 4 oktober 1988.

Utskottet

Som framhallits i propositioneD bor konventionen ses som ett led i stravandena att starka och utveckla den kommunala s jalvstyrelsen och demokratin i ett internationellt perspektiv. Utskottet seT positivt pa dessa stravanden.

Utskottet delar den i propositioneD gjorda bedomningen att det svenska rattssystemet uppfyller de krav som konventionen staller och att ett svenskt

fo tilltrade darfor inte kraver nagra lagandringar.

I

Med hanvisning till det anforda tillstyrker utskottet att riksdagen godkanneT att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om kommunal

~ sjalvstyrelse.

Hemstiillan

Utskottet hemstaller

att riksdagen godkanner att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om kommunal sjalvstyrelse.

J

Stockholm den 25 april1989 1988/89: KU32

Pa konstitutionsutskottets vagnar

DUe Svensson

Narvarande: Olle Svensson (s), Anders Bjorck (m), Catarina Ronnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp) , Bertil Fiskesjo (c), Sture Thun (s); Hans Nyhage (m), Soren Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Vila Pettersson (s), Ingela Martensson (fp) och Ines Vusmann (s).

.

J