om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m. m.

Regeringens proposition åN

1989/90: 144 a

ey

om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m. m.

Prop. 1989/90: 144

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 april 1990.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas räntebidrag: och bostadsbidrag för år 1991 samt

förvärvsstöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Vidare begärs anslag till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91:

För att förbättra neutraliteten i fråga om kapitalutgifter med hänsyn till skattereformen föreslås räntebidragsbegränsningar för hyres- och bostads-

rättshus för år 1991. |

För bidragsåret 1991 föreslås att bostadsbidrag till hushåll med barn lämnas inom väsentligt vidgade bostadskostnadsgränser. I fråga om bostadsrättslägenheter får räntekostnaden för vissa lån som tagits upp för förvärvet inräknas i bostadskostnaden.

Bostadsbidrag föreslås även för andra hushåll utan barn än ungdoms-

hushåll.

Det försöksvis införda statliga behovsprövade stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem föreslås bli kvar. Stöd lämnas dock inte i den del köpeskillingen kan täckas av överskottet från en försäljning : av familjens förra bostad.

I Riksdagen 1989:90. I saml. Nr J44

Propositionens lagförslag . 1989/90: 144

Förslag till Lag om ändring i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 1, 7, 9, 10, 14, 15, 19, 20 och 21 8§ lagen (1988: 786) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande tydelse "Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

1§

Varje kommun skall enligt '>e- Varje kommun skall enligt bestämmelserna i denna lag lämna stämmelserna .i denna lag lämna bostadsbidrag till barnfamiljer och bostadsbidrag till barnfamiljer och till vissa hushåll utan barn. Kom- till hushåll utan barn. Kommunerna munerna har rätt till statsbidrag till har rätt till statsbidrag till sina kostsina kostnader. nader. .

Bidragsberättigade familjer och hushåll

Hushåll utan barn

Bostadsbidrag lämnas till den Bostadsbidrag lämnas till den

som som

1. har fyllt 18 år men inte är äldre 1. har fyllt 18 år, än 28 år, 2. är kyrkobokförd inom kom-

2. är kyrkobokförd inom kom- munen och munen och 3. där bor i en bostad som denne

3. där bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. bostadsrätt.

Bidrag lämnas till utgången av det kalenderår då bidragssökanden eller dennes make fyller 28 år.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera hus-

håll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

Barnfamiljer

9§

Bostadsbidrag lämnas med lägst Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas det bidragsbelopp som följer av 19

enligt 19 och 20 §§, om den bi- och 20 §§, om den bidragsgrundragsgrundande inkomsten inte dande inkomsten inte överstiger överstiger 63 000 kronor. Om den 81 000 kronor. Om den bidrags-

bidragsgrundande inkomsten är grundande inkomsten är högre, skall

högre, skall bidragsbeloppet bidragsbeloppet minskas med 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 144

minskas med 20 procent av den procent av den överskjutande inöverskjutande inkomsten. komsten.

108 Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret med de

tillägg som följer av 11-13 §§. I fråga om makar skall bådas sammanräknade

inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestäm- Har inkomsten av förvärvsarbete mas med hänsyn till en beräknad in- ändrats väsentligt i förhållande till komst för bidragsåret om motsvarande inkomst enligt taxe-

1. det inte finns några uppgifter ringen till statlig inkomstskatt året

från taxeringen eller före bidragsåret och står det klart att

2. inkomsterna av förvärvsarbete inkomständringen kommer att bestå har ändrats väsentligt i förhållande under bidragsåret, skall den bidragstill motsvarande inkomster enligt grundande inkomsten dock ändras i taxeringen till statlig inkomstskatt motsvarande mån. året före bidragsåret och det står Om det inte finns några uppgifter klart att inkomständringen kommer från taxeringen, skall bidragets storatt bestå under bidragsåret. lek bestämmas med hänsyn till en

beräknad inkomst för bidragsåret.

Hushåll utan barn

Bostadsbidrag lämnas med lägst Är bidragssökanden och dennes det bidragsbelopp som kan beräknas make under bidragsåret under 29 år enligt 21 8, om den bidragsgrun- lämnas bostadsbidrag med lägst det dande inkomsten inte överstiger belopp som följer av 21 8, om den 27 000 kronor för en ensamboende bidragsgrundande inkomsten inte och 38 000 kronor för makar. Om överstiger 31 000 kronor för en den bidragsgrundande inkomsten är ensamboende och 44 000 kronor för högre, skall bidragsbeloppet mins- makar. Om den bidragsgrundande kas med en tredjedel av den över- inkomsten är högre, skall bidragsskjutande inkomsten. beloppet minskas med en tredjedel

av den överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller dennes

make fyllt 29 år eller uppnår någon

av dem denna ålder under bidrags-

året lämnas bostadsbidrag med lägst

det bidragsbelopp som följer av

21 §, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 66 000 kro-

nor. Om den bidragsgrundande in-

komsten är högre, skall bidragsbe-

loppet minskas med 10 procent av

den överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden rätt till

bostadsbidrag enligt första stycket

1" Riksdagen 1989:90. I san I. Nr 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 144

lämnas bidrag enligt andra stycket,

om sökanden begär det och det är

förmånligare för denne.

15§

Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret med det tillägg som följer av 16 §. I fråga om makar skall bådas sammanräknade

inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestäm- Har inkomsten av förvärvsarbete

mas med hänsyn till en beräknad ändrats väsentligt i förhållande till

inkomst för bidragsåret om motsvarande inkomst enligt taxe-

1. det inte finns några uppgifter ringen till statlig inkomstskatt året från taxeringen eller före bidragsåret, skall den bidrags-

2. inkomsterna har ändrats vä- grundande inkomsten dock ändras i

sentligt i förhållande till de in- motsvarande mån.

komster som avses i första stycket. Om det inte finns några uppgifter

från taxeringen, skall bidragets stor-

lek bestämmas med hänsyn till en

beräknad inkomst för bidragsåret.

Bostadsbidragets belopp

Barnfamiljer

Bostadsbidrag lämnas månadsvis Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronor för familjer 1. med I 000 kronor samt med ett barn,

S30 kronor för familjer med två barn,

795 kronor för familjer med tre barn,

660 kronor för familjer med fyra barn,

265 kronor för familjer med fem eller flera barn, samt

2. med 80 procent av den del av 2. med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som bostadskostnaden per månad som överstiger I 000 kronor men inte för

2 400 kronor för familjer med ett familjer med ett barn överstiger eller två barn, 1 800 kronor men inte 2 400 kro-

2 600 kronor för familjer med tre nor, eller fyra barn, familjer med två barn överstiger

3 125 kronor för familjer med 1500 kronor men inte 2 800 krofem eller flera barn. nor,

familjer med tre eller flera barn

överstiger 1 200 kronor men inte

3 200 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger Om bostadskostnaden överstiger

de belopp som anges i första stycket de belopp som anges i första stycket

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 144

2, lämnas bostadsbidrag med 60 2, lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till bostadskostnaden per månad upp till

2 600 kronor för familjer med ett 3 500 kronor för familjer med ett barn, barn,

2 900 kronor för familjer med två 4 000 kronor för familjer med två barn, barn, .

3 200 kronor för familjer med tre 4 500 kronor för familjer med tre barn, eller flera barn.

3 500 kronor för familjer med fyra barn,

3 800 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

208 Bostadsbidrag enligt 19 8 första Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast för barn stycket 1 lämnas endast till familjer som avses i 3 § första stycket I och med barn som avses i 3 § första 2. Om föräldrarna inte bor tillsam- stycket I och 2. Om föräldrarna inte mans men har gemensam vårdnad bor tillsammans men har gemensam om barnet, skall bidraget tillfalla den vårdnad :om barnet, skall bidraget av föräldrarna som barnet är kyrko- tillfalla den av föräldrarna som barbokfört hos. net är kyrkobokfört hos.

Om föräldern har fyllt 18 år men Är föräldern under bidragsåret

inte är äldre än 28 år och inte får under 29 år och får denne inte bidrag

bidrag enligt första stycket, skall enligt första stycket, skall bidrag bidrag enligt 19 § första stycket 2 enligt 19 § första stycket 2 beräkberäknas på den del av bostads- nas på den del av bostadskostnaden kostnaden per månad som överstiger per månad som överstiger 800 kro- 700 kronor. Vad som nu har före- nor eller för den som får studiemedel

Skrivits gäller dock inte i fråga om 1500 kronor.

den som får studiemedel.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 144

Hushåll utan barn

Bostadsbidrag lämnas med 80 Är bidragssökanden och dennes

procent av den del av bostadskost- make under bidragsåret under 29 år,

naden per månad som överstiger lämnas bostadsbidrag med 75 pro-

700 kronor men inte I 900 kronor cent av den del av bostadskostnaden

för ensamboende och 2 400 kronor per månad som överstiger 800 kroför makar. För hushåll där någon får nor men inte 2 300 kronor för enstudiemedel lämnas bostadsbidrag samboende och 2 900 kronor för dock endast för den del av bostads- makar. För hushåll där någon får kostnaden per månad som överstiger studiemedel lämnas bostadsbidrag 1 200 kronor. dock endast för den del av bostads-

kostnaden per månad som överstiger

1 500 kronor.

Har den bidragssökande eller

dennes make under bidragsåret fyllt

29 år eller uppnår någon av dem

denna ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostadskostnaden

per månad som överstiger 1 600

kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än som Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, anges i första eller andra stycket får om bidragssökanden eller dennes beaktas, om bidragssökanden eller

make är handikappad och social- dennes make är handikappad och

nämnden har tillstyrkt att bidrag socialnämnden har tillstyrkt att bilämnas för en högre kostnad. drag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1990 och tillämpas såvitt gäller 10

och 15 88 i fråga om bostadsbidrag som avser tiden efter ikraftträdandet och i

Övrigt första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1991.

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90: 144

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 5 april 1990

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson,

Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om räntebidrag och bostadsbidrag

för år 1991, m. m.

1 Inledning

Grunddragen i det finansieringssystem som gäller vid ny- och ombyggnad av bostäder beslutades av riksdagen år 1974. I januari 1989 uppdrog jag åt en utredare inom bostadsdepartementet att allsidigt belysa hur detta finansieringssystem uppfyller de bostadspolitiska målen samt dess fördelningspolitiska effekter. Resultatet redovisades i maj 1989 i rapporten (Ds 1989: 39) Studier av bostadssektorn 1989. Mot bakgrund av denna redovisning och den då pågående översynen av skattesystemet tillkallade jag med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1989 en särskild utredare (docenten Bengt Owe Birgersson) för att se över det nuvarande bostadsfinansieringssystemet (dir. 1989: 29). Utredningen, som antog namnet boendekostnadsutredningen, redovisade den 18 september 1989 betänkandet (SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering.

Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att senare under år 1990 återkomma till regeringen med förslag om en ny bostadsfinansiering. Jag avser att därvid också för år 1991 lägga förslag om ett investeringsbidrag vid nyoch ombyggnad av permanenta bostäder som kompensation för den höjning av mervärdeskatten på byggande, varom förslag tidigare har redovisats (prop.

1989/90: 111).

I det följande kommer jag att behandla räntebidragen för år 1991, boendekostnadsutredningens förslag om bostadsbidrag, förvärvsstödet för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem, lån m. m. för gatukostnadsersättning och anslag

till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över boendekostnadsutredningens förslag och en

sammanställning av remissyttrandena såvitt gäller bostadsbidrag som

bilaga I.

2¶Räntebidrag för år 1991 Prop. 1989/90: 144

2.1¶Inledning

Regeringen har tidigare beslutat (prop. 1989/90: 110) att lämna förslag till

riksdagen om ändrade regler för inkomstbeskattningen för år 1991. En effekt

av dessa förslag blir att bostadskostnaderna ökar i egnahem. För att inte neutraliteten i fråga om kapitalutgifter skall försämras mellan upplåtelseformerna bör räntesubventionerna för hyres- och bostadsrättshus begränsas. Räntesubventioner för sådana hus lämnas i huvudsak i två former, dels räntebidrag för ny- och ombyggrad, dels räntestöd för bostadsförbättring.

Räntebidrag för ny- och ombyggnad lämnas med belopp som motsvarar

skillnaden mellan en beräknad rinta för bostadslån och underliggande kredit

inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta för dessa lån. Till den del låneunderlaget enligt anbud eller motsvarande vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus överstiger 110 26 av det schablonberäknade

låneunderlaget lämnas räntebidrag för hälften av en beräknad räntekostnad

(den s. k. räntebidragstrappan). I dessa fall är låneunderlaget maximerat till 125 20 av det schablonberäknade låneunderlaget.

För hyres- och bostadsrättshus lämnas räntebidrag för vissa underhålls-, reparations- och energisparåtgärder med i princip 40 26 av beräknade ränte-

kostnader för åtgärden.

2.2¶Räntebidrag vid ny- och ombyggnad

Mitt förslag: Den garanterade räntan höjs den 1 januari 1991 för vissa hyres- och bostadsrättshus med räntebidrag enligt nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986: 692), ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986: 593), bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) eller bostadslånekungörelsen (1967: 552).

Skälen för mitt förslag: De förslag till förändringar av inkomst-

beskattningen som regeringen tidigare har beslutat om innebär bl. a. att

marginalskatterna sänks avsevärt. Det medför bl. a. att hushållens disponibla

inkomster ökar men också att underskottsavdragens värde minskar, vilket ökar bostadskostnaderna i egnahem. Av neutralitetsskäl bör därför räntebidragen vid ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus begränsas. En strävan bör därvid vara att fördela begränsningarna så att pariteten i fråga

om kapitalutgifter för hus av olika ålder förbättras. Härvid får beaktas också

effekterna av regeringens förslag om ändrade regler för statlig fastighetsskatt,

som i fråga om bostadshus bl. a. innebär att fastighetsskatt inte betalas år

1991 för hyreshusenheter färdigställda år 1977 eller senare samt att halv

fastighetsskatt betalas år 1991 för hyreshusenheter färdigställda åren 1973- Prop. 1989/90: 144

1976.

Med dessa utgångspunkter förordar jag, i de fall bostadslånet har betalats ut före utgången av år 1990, att de garanterade räntesatserna för beräkning av

räntebidrag för hus färdigställda eller ombyggda under åren 1973-1990 höjs

på följande sätt den 1 januari 1991, utöver vad som följer av gällande regler.

Med hänsyn till kravet på neutralitet mellan upplåtelseformerna bör vidare

den garanterade räntan höjas i ärenden i vilka bostadslån för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus betalas ut fr. o. m. den 1 januari 1991. Med utgångspunkt i att den garanterade räntan för egnahem bör vara oförändrad, 4,9 70, bör den garanterade räntan för hyres- och bostadsrättshus bestämmas till 70 76 av denna nivå, dvs. 3,4 920. Samma höjning bör göras för sådana ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus som nu har samma garanterade ränta som nybyggnad.

Räntebidrag till kostnaden för ränta för lån inom 110-125 96 av låneunderlaget för bostäder bör samtidigt med anledning av de förändrade reg-

lerna för inkomstbeskattningen minskas från 50 4 till 30 96. Minskningen

bör avse alla hus som har sådant räntebidrag.

Regeringens förslag till ändringar av skattesatserna för fastighetsskatt

innebär för hyreshusenheter att fastighetsskattesatsen blir enhetlig för alla

fastighetsägarkategorier och upplåtelseformer. Om förslaget genomförs, bör

den nuvarande skillnaden mellan de garanterade räntesatserna för hyreshus beroende på ägarkategori slopas. Det innebär att den garanterade räntesatsen för hyreshus som ägs av juridisk eller fysisk person som är konventionellt

beskattad för inkomst av fastighet — utöver vad som följer av mina förslag i

det föregående - bör höjas till samma nivå som gäller för schablonbeskattade företag, dvs. i flertalet fall med 0,25 procentenheter den 1 januari 1991.

2.3¶Räntestöd vid förbättring av bostadshus

Mitt förslag: Räntebidrag enligt förordningen (1983: 974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus grundas fr. o. m. den

1 januari 1991 på 30 Zo i stället för 40 90 av en på visst sätt beräknad ränta.

Skälen för mitt förslag: För hyres- och bostadsrättshus lämnas rän- Prop. 1989/90: 144

tebidrag för annat underhåll än lägenhetsunderhåll samt för reparationer och energisparåtgärder. Dessa räntebidrag är skattekompenserande, dvs. motsvarar i princip den skatteminskning som en genomsnittlig egnahemsägare skulle

få efter avdrag för räntor på lån för motsvarande åtgärder. Om marginalskattesatserna sänks, bör även räntebidragen för bostadsförbättringsåtgärder

begränsas. Sådana räntebidrag bör för tiden fr. o. m. den 1 januari 1991 grundas på 30 26 av en beräknad ränta.

2.4¶Ekonomiska konsekvenser

De förslag i fråga om räntebidrag vid ny- och ombyggnad samt räntestöd vid bostadsförbättring som jag har redovisat leder till att statens utgifter minskar med ca 1 800 milj. kr. år 1991.

Av minskningen avser ca 750 milj. kr. de allmännyttiga bostadsföretagen. Minskningen motsvarar för dem ökade kapitalutgifter på drygt 12 kr./m? år

1991.

3¶Bostadsbidragen

3.1¶Nuvarande regler samt reformbehov

3.1.1¶Gällande regler

Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag, lagen (1989: 285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 samt bostadsbidragsförordningen (1988: 787). .

Bostadsbidrag till barnfamiljer består under bidragsåret 1990 av dels ett

belopp som beror uteslutande av antalet barn, dels ett belopp som beror även

av bostadskostnadens storlek. Bidragen är inkomstprövade och reduceras med 20 2 av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger

63 000 kr. för år.

Bostadsbidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas

även till sådana ensamboende och makar eller samboende som har s. k.

umgängesrättsbarn. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som

beror av bostadskostnadens storlek.

Under bidragsåret 1990 är det belopp som beror enbart av antalet barn 3 180 kr. per barn och år för familjer med högst tre barn. För familjer med fler än tre barn har denna del delvis ersatts med ökade flerbarnstillägg. Som

en följd av detta lämnas bostadsbidrag i denna del med 7 920 kr. om året för familjer med fyra barn och med 3 180 kr. om året för familjer med fem eller

flera barn.

Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta

intervall lämnas bidrag med 80 eller 60 % av bostadskostnaden. Prop. 1989/90: 144

Bostadskostnadsgränserna framgår av följande sammanställning.

Bostadsbidraget är inkomstprövat och beräknas på grundval av inkomsten

enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret. För bidrag som lämnas under år 1990 gäller i denna del särskilda bestämmelser (prop. 1988/89: 100 bil. 13 s. 51, BoU7, rskr. 175 samt prop. 1989/90: 38,

BoUS, rskr. 34).

Bostadsbidrag lämnades under år 1989 till sammanlagt ca 230 000 barnfamiljer. Av dessa bestod ca 133 000 hushåll av en ensam förälder med barn.

Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år lämnas till 80 Zo av den del av

bostadskostnaden som ligger mellan 700 och 1900 kr. i månaden för

ensamboende samt mellan 700 och 2 400 kr. i månaden för samboende eller makar. Har någon i hushållet studiemedel är den undre gränsen för bostadskostnaden i stället 1 200 kr. i månaden.

Bidraget reduceras med en tredjedel av den del av den bidragsgrundande inkomsten som Överstiger för ensamboende 27 000 kr. om året och för

makar eller samboende 38 000 kr. om året.

Bostadsbidrag under 100 kr. i månaden betalas inte ut.

3.1.2¶Boendekostnadsutredningens förslag om bostadsbidrag till hushåll med barn

Boendekostnadsutredningen föreslår inga förändringar av bostadsbidragens principiella uppbyggnad, Däremot föreslår utredningen att olika beloppsgränser m. m. justeras, både som en följd av normala förändringar av inkomster och bostadsutgifter och med anledning av de förändringar som följer om liggande skatteförslag och utredningens egna förslag genomförs. Gällande regler (GR) och boendekostnadsutredningens förslag (BKU) i fråga

om maximala bostadsbidragsbelopp i kronor per månad redovisas i följande sammanställning.

1" Riksdagen 1989:90. I saml. Nr 144

Prop. 1989/90: 144

Hushåll Belopp för barn = Lägsta bidrags- — Bidrag med Bidrag med med grundande bo- 80 & (GR) eller — 60 & (GR)

stadskostnad 75 & (BKU) eller 50

upp till (BKU) upp till

GR BKU GR BKU GR BKU GR BKU

I barn 265 1000 1000 1800 2400 2400 2600 3500 2bam 530 1000 1000 1500 2400 2800 2900 4000 3bam 795 1000 1000 1200 2600 3200 3200 4500 4bamn 660 1000 1000 1200 2600 3200 3500 4500 5+bam 265 1000 1000 1200 3125 3200 3800 4500

Utredningen föreslår vidare att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs från 63 000 kr. till 81 000 kr. och att reduktionsfaktorn oförändrat skall vara

20 Pe.

För bostadsrättshavare föreslår utredningen att räntor för lån med bostadsrätten som säkerhet får ingå i den bidragsgrundande bostadskostnaden. För hushåll med egnahem eller bostadsrättslägenheter föreslår utredningen vidare

att bidragets bruttobelopp — dvs. bidragets belopp före reduktion mot inkomst

— så länge förhållandena är oförändrade skall låsas till det belopp som gäller när hushållet första gången får bostadsbidrag.

Utredningen beräknar att förslagen medför att det genomsnittliga bidragsbeloppet ökar med ca 2 000 kr. per år och att de totala bidragen ökar med ca 1,2 miljarder kr. Ökningen går i huvudsak till dem som redan har bostadsbidrag. Antalet hushåll med bidrag uppskattas öka med endast ca 20 46 eller

med 40 000-50 000 hushåll.

För barnfamiljer som förvärva: egnahem eller bostadsrätter före omläggningen föreslås tillfälliga statliga lån med uppskjuten amortering till 50 96 av bostadskostnaden över den högsta bidragsgrundande bostadskostnaden.

3.1.3 Reformbehovet

Bostadsbidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och rymliga bostäder. Det mål som riksdagen ställde upp

år 1987 (prop. 1986/87: 48, BoU 20, rskr. 248) innebär att bostadsbidragen på sikt skall byggas ut så att även de familjer som är beroende av bostadsbidrag skall kunna hålla varje barn med ett eget rum. För att detta skall gälla också dem som bor i nyare bostäder har de kostnadsgränser inom vilka bostadsbidrag lämnas höjts väsentligt under senare år.

Som jag har redovisat i det föregående kommer skatteomläggningen och

finansieringen av denna att leda till att hushållen själva får bära en större andel av bostadens totala kostnader. För flertalet hushåll uppvägs det mer än väl av de ökade disponibla inkomster som följer av sänkta inkomstskatter. För att de ekonomiskt svagare hushållens behov inte skall eftersättas är det emellertid nödvändigt att det individuella bostadsstödet — bostadsbidragen — byggs ut.

Jag delar utredningens och remissinstanserna åsikt att det bör ske inom Prop. 1989/90: 144 ramen för nuvarande bidragssystem.

Mina förslag i det följande bygger således på att stödet till hushåll med

höga bostadsutgifter byggs ut så att det i betydligt större utsträckning rymmer utgifterna för nybyggda bostäder. Med hänsyn till den fördelningspolitiska

profilen av de samlade förslagen inom skatte- och bostadsområdet bör

bostadsbidragen inte sänkas för dem som har låga bostadsutgifter. Vidare bör bostadsbidrag fortsättningsvis lämnas inte bara till barnfamiljer och ungdomshushåll, utan också till andra hushåll utan barn.

De nya reglerna bör gälla för bostadsbidrag som lämnas fr. o. m. den

1 januari 1991.

3.2¶Bostadsbidrag till barnfamiljer

Mitt förslag: Bostadsbidragen till barnfamiljer byggs ut väsentligt i

högre bostadskostnadslägen.

Gränsen för inkomstprövning av bidragen höjs.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Flera remissinstanser förordar vidare att de fördelningspolitiska effekterna av reformerna inom beskattningens och bostadsfinansieringens områden följs genom fortsatta studier och att dessa läggs till grund för en senare översyn såväl av det samlade riktade stödet, varav bostadsbidragen är en del, som av enskildheter i detta stöd.

Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående redovisat motiven för

att höja de gränser inom vilka bostadsbidrag lämnas. Jag har därvid bl. a. framhållit behovet av ett effektivt riktat stöd till de ekonomiskt svagare hushållens bostadskonsumtion. Både kostnadsläget i nyproduktionen och de stora regionala skillnaderna i bostadsutgifter framför allt för egnahem gör det nödvändigt att nu kraftigt höja de bostadskostnadsgränser inom vilka bidrag skall lämnas. Mot bakgrund av hushållens ökade utbyte av arbetsinkomster och av hänsyn tll de fördelningspolitiska effekterna bör emellertid samtidigt bidragsandelen i de översta bostadskostnadslägena sänkas från 60 till 50 26.

Även gränsen mellan den högre och den lägre bidragsandelen bör ändras, så att hushåll med två eller flera barn får en större del av bostadsutgiften täckt

med den högre bidragsandelen. Bidragsandelen i detta lägre intervall bör sänkas från 80 till 75 96.

Slutligen bör — huvudsakligen av förenklingsskäl och för att undvika en onödig prövning av bostadsutgifter som uppgår till små belopp — mycket låga bostadsutgifter undantas från bostadskostnadsprövningen och motsvarande bidragsbelopp läggas samman med dagens icke bostadskostnadsanknutna del av bostadsbidraget till ett för alla bidragsberättigade barnfamiljer enhetligt belopp om 1 000 kr. i månaden, oavsett bostadskostnad och antal barn. En

sådan ändring medför förbättringar för de bidragsberättigade hushåll som har Prop. 1989/90: 144

mycket låga inkomster och små eller inga bostadsutgifter. Antalet sådana

hushåll är litet och återfinns främst bland ensamföräldrar med ett barn.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att bostadsbidrag för år 1991 lämnas enligt följande.

1. Till hushåll med barn lämnas bostadsbidrag med 1 000 kr. i månaden oavsett bostadskostnad och antalet barn.

2. Beroende på bostadskostnad och antal barn lämnas därutöver bostadsbidrag inom de gränser och med d2 andelar av bostadskostnaden inom dessa gränser som framgår av följande sammanställning.

Bostadsbidragets maximala belcpp blir härigenom följande.

Mina förslag innebär att bostadsbidrag fortsättningsvis lämnas efter samma regler till alla familjer med tre eller flera barn.

Under senare år har en del av bostadsbidragen till hushåll med fyra eller

flera barn omvandlats till icke inkomstprövat familjestöd inom flerbarnstilläggens ram. Därigenom har det inkomstprövade stödet till flerbarnsfamil-

jerna minskat, utan att hushållen för den skull fått sin ekonomiska situation försämrad. Denna överföring har roedfört att de större hushållen, vid samma

bostadsutgift, får något lägre bidrag än de familjer som har tre barn.

Bostadsbidrag lämnas samtidigt för högre bostadskostnader till de största flerbarnsfamiljerna. Det oreducerade bostadsbidragets maximala belopp är

därför i huvudsak samma för alla hushåll med tre eller flera barn.

Boendekostnadsutredningen visar att skillnaderna i faktiska bostadsutgifter är små mellan hushåll med tre, fyra och fem eller flera barn. De nuvarande skillnaderna i bostadsbidragsstödet till flerbarnsfamiljer är därför inte motiverade.

Jag övergår så till inkomstprövningen av bostadsbidragen.

Bostadsbidragen är behovsprövade i den meningen att de avvägs mot det Prop. 1989/90: 144 enskilda hushållets inkomster och förmögenhet. Under bidragsåren 1989 och 1990 reduceras bidraget med 20 96 av den del av den bidragsgrundande

inkomsten som överstiger 63 000 kr. per år. Inkomstprövningen för dessa

bidragsår grundas på 1988 års taxering, dvs. 1987 års inkomster.

De bostadsbidrag som lämnas under år 1991 kommer för barnfamiljernas del att grundas på inkomsterna år 1989. Om stödsystemet inte skall urholkas måste inkomstprövningen av bidragen anpassas till löneutvecklingen mellan åren 1987 och 1989 (ca 15 90). I inkomstlägen omkring 125 000 kr. — vilket

var medelinkomsten år 1987 för de bidragshushåll som består av samboende

föräldrar med barn och också nära svarar mot medelinkomsten för heltids-

arbetande inom LO:s avtalsområde — betyder det ca 18 000 kr. Jag förordar

att gränsen för oreducerat bidrag år 1991 höjs med detta belopp, till 81 000 kr. Som utredningen har framhållit kommer härigenom bidragen till hushåll med lägre inkomster att förstärkas och bidragen till hushåll med högre

inkomster att minska något, sett enbart till effekterna av inkomstprövningen.

Denna effekt är önskvärd i ljuset av de samlade effekterna av skatteomläggningen.

För inkomster över gränsen för oreducerat bidrag bör bidraget liksom nu reduceras med 20 46 av den överskjutande inkomsten. De samlade margi-

naleffekterna av skatter och bidrag stannar därmed under år 1991 vid ca 50 4 för flertalet hushåll. Det är en avsevärd sänkning jämfört med vad som har

varit vanligt under senare år. För en mindre del av hushållen, hos vilka i huvudsak hela inkomsten är samlad på en person, kan marginaleffekten i vissa fall uppgå till ca 70 Jo. Även det innebär en kraftig sänkning.

Bostadsbidragen till barnfamiljer för år 1991 kommer att i huvudsak grundas på den skattemässiga värderingen av inkomst och förmögenhet enligt de regler som gällde för inkomståret 1989. Enligt riksdagens beslut (BoU 1987/88: 20, rskr. 332) skall emellertid bostadsbidragen till barnfamiljer grundas på den inkomst som är känd vid ansökningstillfället, om hushållets inkomster av förvärvsarbete har ändrats väsentligt i förhållande till inkomsten enligt den senast genomförda taxeringen. Den bidragsgrundande inkomsten skall därvid räknas om i sin helhet.

Från inkomståret 1990 gäller nya taxeringsvärden för bl.a. egnahem och i vissa delar ändrade beräkningsgrunder för bl. a inkomst av tjänst. Den av regeringen nyligen föreslagna reformeringen av skattereglerna inför in-

komståret 1991 leder till ännu mer genomgripande förändringar. Den särskilda beräkning av hushållets bidragsgrundande inkomst som skall genomföras efter en väsentlig inkomständring skulle därmed komma att göras enligt

regler som väsentligt skiljer sig från dem efter vilka bidragsreglerna är avvägda.

För att detta omläggningsproblem skall undvikas och för att effekterna av

en inkomständring skall bli lättare att överblicka förordar jag att den bidragsgrundande inkomsten vid sådana tillfällen justeras endast med ett belopp som svarar mot förändringen av förvärvsinkomsten, sedan hänsyn tagits också till penningvärdets utveckling mellan de båda åren. Det innebär att om för-

värvsinkomsten har ökat väsentligt räknas den bidragsgrundande inkomsten Prop. 1989/90: 144 om i denna del. Någon ny beräkning av övriga inkomster behövs då inte. Den nu föreslagna ordningen bör tillämpas redan under innevarande bidragsår från lagens ikraftträdande.

Remissinstanserna samt senare plan- och bostadsverket i en särskild skrivelse har härutöver framfört en rad olika förslag till förändringar av reglerna om hur den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas.

I många avseenden förändrade beräkningsgrunder måste införas inför bidragsåret 1992. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt plan- och bostadsverket att i anslutning till anslagsframställningen

för budgetåret 1991/92 och inom en oförändrad finansiell ram lämna ett sam-

lat förslag om de förändringar av både inkomstprövningen och beräkningen av den bidragsgrundande bostadskostnaden som bör göras inför bidragsåret

1992 med anledning av bl. a. förändringarna i skattesystemet. I avvaktan på

det bör enligt min mening inga ytterligare förändringar genomföras av de nu gällande inkomstprövningsreglerna.

Jag går därmed över till beräkningen av den bidragsgrundande bostadskostnaden.

Utredningen föreslår att kostnaden för räntor på lån som har tagits upp för förvärv av bostadsrättslägenheter under vissa förutsättningar skall få räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden. Villkoret bör vara att lånet har tagits upp i direkt anslutning till förvärvet av lägenheten med bostadsrätten som pant på sådant sätt att bostadsrätten vid bristande betalning kan tas i mät för skulden enligt reglerna i 5 kap. 13 § utsökningsbalken. Förslaget tillstyrks av remissinstanserna. Även jag delar utredningens uppfattning att kostnader av detta slag bör beaktas. Jag anser att en uppläggning som utredningen har föreslagit säkerställer att de lånekostnader för vilka bostadsbidrag

lämnas avser kostnader för bostaden. Det bör även i fortsättningen ankomma

på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, plan- och bostadsverket att meddela de föreskrifter som b2hövs i fråga om bostadskostnadernas beräkning.

Utredningen föreslår vidare att bostadsbidragets bruttobelopp — dvs. bidragets belopp före reduktion mot inkomst — för egnahem och bostadsrätts-

lägenheter skall låsas till vad det blir första gången som hushållet får

bostadsbidrag. Den årliga omprövningen begränsas därefter i huvudsak till att avse vilken inverkan hushållets aktuella inkomstförhållanden skall ha på

bidraget. Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget i denna del. För egen del anser jag att förslaget och dess konsekvenser bör övervägas ytter-

ligare inom ramen för det uppdrag till plan- och bostadsverket som jag har nämnt i det föregående.

Exempel på förslagets effekter De sammanlagda effekterna av mina förslag för hushåll med olika inkomster och boendekostnader kan belysas genom följande två exempel, som avser

ensamboende med ett barn och makar eller samboende med tre barn. Prop. 1989/90: 144 Exemplen visar hur bostadsbidragen förändras mellan åren 1990 och 1991 vid antagandet att hushållens inkomster har ökat med 16 96 mellan inkomståren 1987 och 1989 samt att bostadskostnaderna till följd av skattereformen och prisökningar i övrigt ökar med 19 90 mellan åren 1990 och 1991.

Bostadsbidrag år 1991 och ändring från år 1990 (kr/månad) Ensamboende med ett barn Förvärvsinkomst Bostadsbidrag vid en bostadskostnad år 1989 (kr./år) (kr./månad) år 1991 på

O (+ 335) (+275) = (+465)

Makar eller samboende med tre barn Förvärvsinkomst Bostadsbidrag vid en bostadskostnad år 1989 (kr/år) (kr./månad) år 1991 på

(+ 185) (+ 205) — (+295) (+ 545)

Med hänsyn till mina förslag om höjningar av bostadsbidragen för hushåll med barn beräknar jag att kostnaderna för bidragsåret 1991 ökar med ca 1,4

miljarder kr. till sammanlagt ca 4,1 miljarder kr.

3.3¶Bostadsbidrag till hushåll utan barn Prop. 1989/90: 144

3.3.1¶Bostadsbidrag till ungdomar

Mitt förslag: De särskilda bostadsbidragen till ungdomar under 29 år

behålls. Inkomst- och bostadskostnadsgränser anpassas till löne- och

prisutvecklingen.

Utredningen har inte behandlat ungdomsbostadsbidragen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som går in på ungdomsbostadsbidragen pekar på att dessa kan behöva förstärkas, eftersom de samlade reformernas inverkan på bestadsutgifterna för dessa grupper endast i begränsad omfattning kompenseras genom sänkningen av inkomstskatten.

Skälen för mitt förslag: De särskilda bostadsbidragen till ungdomar infördes år 1988 (prop. 1986/87: 93, BoU 20, rskr. 248), men blev obligatoriska för kommunerna först fr. o. m. år 1989 (prop. 1987/88: 151, BoU 20, rskr. 332). Erfarenheterna av ungdomsbostadsbidragen är således fortfarande begränsade.

Jag avstår mot denna bakgrund från att föreslå några principiella för-

ändringar av detta stöd. Mitt förslag begränsas till sådana justeringar som

krävs för att anpassa stödet till förändringar i övriga bostadsbidragsformer och till ändrade inkomster och bostadsutgifter. Det innebär följande.

Av samma skäl som har redovisats i fråga om bostadsbidragen till barnfamiljer bör en väsentlig inkomständring föranleda en justering av den

bidragsgrundande inkomsten endest i motsvarande del.

Även beräkningen av den bidragsgrundande bostadskostnaden bör ändras på samma sätt som jag har föreslagit i fråga om bostadsbidrag till barnfamiljer. Det innebär att räntekostnader för lån som har tagits upp för att förvärva bostadsrättslägenheter fortsättningsvis under vissa förutsättningar bör få räknas in i bostadskostnaden.

I fråga om bostadsbidrag till ungdomar utan studiemedel bör det intervall inom vilket bostadsbidrag lämnas vidgas och avse den del av bostadsutgiften som faller mellan 800 och 2 300 kr. i månaden för ensamboende och mellan 800 och 2 900 kr. i månaden för samboende. Ungdomar utan studiemedel

kommer därmed att genom bostadsbidragen kompenseras för de ökade bostadskostnader som följer av finansieringen av skattereformen.

: Till ungdomar med studiemedel lämnas kompensation för skatteomläggningens priseffekter genom förstärkningar av studiemedlen. För att kompensationen inte skall bli dubbel bör den nedre bostadskostnadsgränsen höjas mer för dessa ungdomar än för d2m som inte har studiemedel. Gränsen bör höjas till 1 500 kr. i månaden. Eostadsbidrag bör därefter lämnas upp till samma nivåer som gäller för ungdomar utan studiemedel — dvs. 2 300 kr. i månaden för ensamboende och 2 900 kr. i månaden för samboende.

För båda grupperna bör bidrag lämnas till 75 Jo av bostadskostnaden inom dessa intervall.

Oreducerat bostadsbidrag bör lämnas upp till bidragsgrundande inkomster Prop. 1989/90: 144 om 31 000 kr. för ensamboende och 44 000 kr. för samboende. För överskjutande inkomster bör bidraget liksom hittills reduceras med en tredjedel. Inte heller i fortsättningen bör studiemedel räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Till dem som har s. k. umgängesbarn lämnas bostadsbidrag enligt samma regler som gäller för barnfamiljer, bortsett från den del av bidraget som saknar anknytning till bostadskostnaden. För ungdomar utan studiemedel gäller därvid samma nedre bostadskostnadsgräns som i fråga om ungdomsbostadsbidragen. Det bör fortsättningsvis gälla även för ungdomar med studiemedel.

Effekterna av mina förslag kan belysas genom följande exempel.

Bidragsgrundande Bidrag (kr/månad) vid en bostadskostnad på inkomst (kr./år) 1 500 kr. 2 000 kr. 2 500 kr. 22 900 kr.

Utan studiemedel Ensamboende

- 31 000 525 9200 1125 1125

50 000 - 375 600 600 Samboende

Med studiemedel Ensamboende

- 31 000 - 375 600 600

50 000 - - - -

Samboende

Jag beräknar kostnaderna för bostadsbidrag under bidragsåret 1991 till ungdomar enligt dessa regler till ca 80 milj. kr.

3.3.2¶Bostadsbidrag till andra hushåll utan barn

Mitt förslag: Bostadsbidrag införs även för andra hushåll utan barn. Bidraget avvägs så att det i huvudsak kompenserar de ökade bostads-

kostnader som följer av skatteomläggningen. Stödet riktas till dem som

till följd av låga inkomster endast får begränsat utbyte av sänkningen av

den statliga inkomstskatten.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat förslag om Prop. 1989/90: 144 bostadsbidrag till hushåll utan barn.

Remissinstanserna: Många av de remissinstanser som särskilt kommenterat bostadsbidragen tar upp behovet av bostadsbidrag även för andra hushåll utan barn än ungdomshushåll. Bland dessa märks bl. a. Svenska kommunförbundet. Flera av remissinstanserna pekar på att de hushåll inom denna grupp som har låga inkomster får de ökade bostadskostnader som följer av förslagen, men inte på samma sätt som andra hushåll kompenseras med sänkt inkomstskatt eller ökade barnbidrag.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har senast i samband med sitt beslut om bostadsbidragen för år 1990 m. m. (1989/90: BoUS, rskr. 34), mot bakgrund av den förestående reformeringen av skatte- och bostadsfinansieringssystemet, gett regeringen till känna att bostadsbidrag för tiden efter år 1990 bör kunna lämnas till hushåll utan barn utan dagens begränsning till bidragstagarens ålder. Jag vill därför här redovisa mina överväganden i denna fråga.

De samlade förslagen i anslutning till reformeringen av skattesystemet innebär enligt vad som har redovisats i annat sammanhang att de disponibla inkomsterna ökar för flertalet hushåll av olika typ. För hushåll utan barn följer detta av sänkningen av inkomstskatten, utan andra inkomstförstärkningar, förutsatt att de har normala förvärvsinkomster. För hushåll med låga inkomster kan emellertid utbytet av inkomstskattesänkningen vara otillräckligt för att möta de samtidiga utgiftsökningarna, särskilt om deras bostadsutgifter är höga.

I enlighet med vad riksdagen har uttalat bör de bostadskostnadsökningar som följer av de samlade reformförslagen kunna lyftas av genom bostadsbidrag också för barnlösa hushåll med låga inkomster.

Bostadsbidragen för dessa hushåll bör utformas på sådant sätt att utgiftslättnaderna proportionellt blir större för redan dyrare bostäder än för bostäder med måttliga kostnader. Därigenom bidrar stödet också till en bostadspolitiskt önskvärd utjämning av kostnadsskilinaderna mellan bostäder av olika ålder.

Jag förordar mot denna bakgrund att bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas med 30 96 av bostadsutgifterna mellan 1 600 och 3 500 kr. i månaden. Bostadsbidraget för en lägenhet med en hyra motsvarande den övre bostadskostnadsgränsen blir därmed 570 kr. i månaden.

De bidragsgrundande bostadskostnaderna bör beräknas på samma sätt som jag har förordat i fråga om bostadsbidrag till barnfamiljer.

Bidraget bör vara inkomstprövat, men lämnas med oreducerat belopp till

dem som har en bidragsgrundande inkomst på högst 66 000 kr. per år. Reduktionstakten vid högre inkomster bör avvägas så att de samlade effekterna av marginalbeskattning och minskande bidrag inte nämnvärt påverkar dessa hushålls möjligheter att förbättra sin försörjning med ökade inkomster av förvärvsarbete. Bidraget bör därför reduceras med 10 % av den överskjutande inkomsten, Vid en kommunal skatt om ca 31 96 kommer de samlade marginaleffekterna för ensamboende därmed att variera mellan ca 33 och 44 90 och för makar eller samboende mellan 10 och 44 96. Bidraget kommer

att ha minskat till 100 kr. i månaden senast vid en hushållsinkomst på ca Prop. 1989/90: 144 123 000 kr. om året. Liksom i fråga om bostadsbidragen i övrigt bör bidragsbelopp under 100 kr. i månaden inte betalas ut.

Inkomstprövningen bör ske enligt samma regler som för bostadsbidrag till ungdomar. Det innebär bl. a. att bidragsmottagaren är skyldig att anmäla inkomstförändringar under löpande bidragsår och att sådana förändringar påverkar bidragets storlek.

Effekterna av mina förslag exemplifieras i följande sammanställning.

De oreducerade bostadsbidragen till ungdomar under 29 år lämnas med väsentligt högre belopp. Reduktionstakten är dock där högre och avräkningen påbörjas vid lägre inkomster än vad som här förordats för bostadsbidrag till

övriga hushåll utan barn. Vid stigande inkomster — olika för skilda hushåll

beroende på bostadskostnad och förekomsten av studiemedel — blir det nu föreslagna systemet förmånligare än de särskilda ungdomsbostadsbidragen. Den som har rätt till ungdomsbostadsbidrag bör därför i stället kunna få bostadsbidrag enligt de nu föreslagna reglerna om det blir förmånligare.

Jag beräknar kostnaderna för bostadsbidrag under bidragsåret 1991 till hushåll utan barn enligt dessa regler till ca 200 milj. kr.

3.4¶Statsbidraget till kommunernas kostnader för bostads-

bidragen

Bostadsbidragen betalas ut av kommunerna. För bostadsbidrag som en kommun har lämnat enligt bestämmelserna i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag får kommunen statsbidrag med 50 26 av sina kostnader. Bidraget lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Jag har i det föregående uppskattat kostnaderna under år 1991 för ett reformerat bostadsbidragssystem till sammanlagt ca 4,4 miljarder kr. Kostnaderna under samma år för ett enbart konventionellt justerat system uppskattar jag till ca 2,9 miljarder kr.

Många kommuner har framhållit att de ökade kostnaderna för bostadsbidragen bör betalas av staten. Utredningen har inte behandlat frågan.

Reformeringen av bostadsbidragen beaktas vid regleringen av skatterefor-

mens totala effekter för kommunerna.

Jag föreslår därför inga förändringar i fråga om statens bidrag till kom-

munerna för deras kostnader för bostadsbidragen.

3.5¶Upprättat lagförslag Prop. 1989/90: 144

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom bostadsdepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag.

4¶Vissa ytterligare stödformer

4.1¶Stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem

4.1.1¶Inledning

Enligt förordningen (1987: 258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem lämnas lån och räntebidrag för köp av äldre egnahem. Reglerna innebär bl. a. att det i köparens familj skall ingå minst två barn, att familjen beräknas kunna få bostadsbidrag efter köpet och att kommunen godkänt köpeskillingen samt åtagit sig et: borgensansvar som motsvarar 40 96 av låneskulden för förvärvslånet vid förlusttillfället.

Låneunderlaget är den av komr.unen godkända köpeskillingen med tillägg

för kostnader för lagfart och pantbrev. Förvärvslånet motsvarar 25 96 av

låneunderlaget. Förvärvslånet förutsätts kompletteras med bottenlån till 70 96 av låneunderlaget. Amorteringstiden för förvärvslånet är högst 30 år. Räntebidrag lämnas för ränta för förvärvslån och bottenlån. Den garanterade räntan det första året är 5,9 26. Den garanterade räntesatsen höjs sedan för varje följande år av lånetiden med 0,5 procentenheter.

Stödformen trädde i kraft den 1 juli 1987 och gäller under en försöksperiod på tre år. En utvärdering av stödformen förutsattes som underlag för en ny prövning av stödet vid försöksperiodens utgång. En sådan utvärdering har gjorts av plan- och bostadsverket. En sammanfattning av resultatet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

4.1.2 Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Statens särskilda stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem behålls, liksom i huvudsak de förutsättningar för stöd som hittills har gällt. För dem som tidigare bott i egnahem eller bostadsrättslägenheter begränsas stödet till att avse den del av köpeskillingen som

inte täcks av överskottet frår. försäljningen av hushållets tidigare

bostad.

Skälen för mitt förslag: Den utvärdering som plan- och bostadsverket

har gjort visar att stödet har hjälpt barnfamiljer med flera barn och låga

inkomster att förbättra sitt boende. Stödformen har, med vissa undantag, kommit rätt målgrupp till del.

Jag anser att det även i fortsättningen behövs en stödform som gör det Prop. 1989/90: 144

möjligt för flerbarnshushåll att få en tillräcklig utrymmesstandard. Erfarenheterna från stödets tillämpning aktualiserar dock vissa förändringar.

Kommunens ståndpunkt när det gäller borgensfrågan är av avgörande betydelse för att förvärvslån skall kunna lämnas. I kommunens ställningstagande ligger dels en lämplighetsprövning som omfattar bl, a. frågor som trångboddhet, behov av ny bostad och betalningsförmåga, dels en skälighetsprövning av köpeskillingens storlek. I en del fall har det visat sig att kommunerna har lämnat borgen för hus med fukt- eller mögelskador. Enligt min

mening är det angeläget att kommunerna besiktar huset innan borgen lämnas. Kommunernas prövning av köpeskillingen blir annars innehållslös och missledande. Jag förordar därför att det ställs ett uttryckligt krav på kommunal

besiktning för att stöd skall få lämnas.

Vid verkets utvärdering har olika synpunkter framkommit såvitt gäller inkomstprövningen med hjälp av reglerna för bostadsbidrag. För egen del

anser jag att den nuvarande inkomstprövningen bör behållas tills vidare. Jag

förordar dock att stödet till familjer som före förvärvet bott i ett egnahem eller en bostadsrättslägenhet i fortsättningen begränsas till att avse den del av köpeskillingen som återstår sedan överskottet från försäljningen av familjens förutvarande bostad räknats av.

4.2¶Lån m. m. för gatukostnadsersättning

4.2.1 Inledning

Enligt förordningen (1985: 352) om lån m. m. för gatukostnadsersättning i vissa fall lämnas lån och räntebidrag för gatukostnadsersättning. Stödet läm-

nas till egnahemsägare och beräknas på samma sätt som lån och räntebidrag för ombyggnad.

Under budgetåret 1988/89 lämnades lån för gatukostnadsersättning i 31

fall med ett sammanlagt belopp om 1,1 milj. kr. Det andra halvåret 1989 lämnades lån i 17 fall med ett sammanlagt belopp om 530 000 kr.

4.2.2¶Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Stödformen avvecklas snarast möjligt.

Skälen för mitt förslag: Stödet tillkom i en situation när det var ange-

läget att husägare garanterades lån på rimliga villkor för ändamålet. Eftersom efterfrågan på stödet är mycket begränsad anser jag att stödformen bör

avvecklas. Det bör ankomma på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs för att så snart som möjligt avveckla stödformen.

S Anslag för budgetåret 1990/91 Prop. 1989/90: 144

Regeringen har i prop 1989/90: 100 (bil. 13) föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet till räntebidrag m. m. för budgetåret

1990/91 beräkna ett förslagsanslag på 17 700 000 000 kr. Jag återkommer

nu med mina förslag i ämnet.

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning

B 4. Räntebidrag m. m.

1988/89 — Utgift 15 216 535 000 1989/90 — Anslag 17 700 000 000 1990/91 = Förslag 22 550 000 000

Från anslaget betalas räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus, för underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, samt, i vissa fall, för förvärv av bostadshus och för gatukostnadsersättning. Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd, nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, bidrag till hyresrabatter samt s.k. 33 §-ersättning till kommuner. Anslaget belastas också med eftergift av räntelån.

Plan- och bostadsverket Plan- och bostadsverket beräknar utgifterna under anslaget till sammanlagt 18 020 milj. kr. för budgetåret 1939/90 och till 21 220 milj kr. för budgetåret 1990/91.

Verkets beräkningar bygger på antagandet om bundna och rörliga räntor på 11,5 z.

Föredraganden

Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90: 49, BoU8, rskr. 101) om ränte-

bidragsbegränsningar för år 1990) på sammanlagt ca 800 milj. kr. i förhållande till tidigare regler. Jag har i det föregående lämnat förslag om att begränsa räntebidragen för år 1991 med ytterligare ca 1 800 milj. kr. Med utgångspunkt i dessa förändringar och det högre ränteläge som gäller i förhållande till plan- och bostadsverkets anslagsberäkning bedömer jag anslags-

behovet för budgetåret 1990/91 i fråga om räntebidrag enligt följande sammanställning.

Prop. 1989/90: 144

Bidragsform Milj. kr

1990/91

Räntebidrag för ny- och ombyggnad

Förvärvsstöd

Räntestöd för förbättring

Budgetprognos 1989/90 645

Anslagsbehovet för budgetåret 1990/91 för övriga stödformer som belastar anslaget bedömer jag enligt följande sammanställning.

Stödform Milj. kr. Förändring jämfört med

budgetprognos för

1989/90

Jag beräknar således utgifterna för budgetåret 1989/90 till 19 680 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett anslag på 17 700 milj. kr., vilket innebär att

anslaget kommer att merbelastas med 1980 milj. kr. i förhållande till vad Prop. 1989/90: 144 som tagits upp i statsbudgeten.

Anslagsbehovet för budgetåret 1990/91 beräknar jag till 22 550 milj. kr.

6¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988: 786) om bostads-

bidrag,

dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om

2. räntebidrag vid ny- och ombyggnad (avsnitt 2.2),

3. räntestöd vid förbättring av bostadshus (avsnitt 2.3),

4. stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (avsnitt 4.1) och

5. avveckling av systemet med lån m. m. för gatukostnadsersättning

(avsnitt 4.2),

och dels att

6. till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslags-

anslag på

22 550 000 000 kr.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden

har lagt fram.

Bilaga I Prop. 1989/90: 144

Sammanställning av remissyttrandena över boendekostnadsutredningens betänkande (SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över boendekostnadsutredningens betänkande avgetts av riksrevisionsverket, riksskatteverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, riksgäldskontoret, statskontoret, Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Svenska Bankföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska sparbanksföreningen, Finansbolagens Förening, plan- och bostadsverket, statens institut för byggnadsforskning, HSB:s Riksförbund, Svenska Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Byggentreprenörerna (Entreprenörföreningen), Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR), Näringslivets Byggnadsdelegation, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Villaägareförbund, Riksförbundet Vi i Småhus, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, följande kommuner nämligen Huddinge, Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro, Linköping, Klippan, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust, Mark, Karlskoga, Lindesberg, Västerås, Bollnäs, Gävle, Härnösand, Östersund, Umeå och Gällivare, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Mäklarsamfundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Revisorsamfundet, Svenska Försäkringsbolags

Riksförbund och Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund. Vidare

har yttrande inkommit från Boro AB, bankinspektionen, Skattebetalarnas förening, Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan och Lidingö Villaägareföreningars samarbetsnämnd.

2¶Sammanfattning av remissyttranden i fråga om bostadsbidrag

Riksrevisionsverket RRV instämmer i utredningens bedömningar att bostadsbidragen till barnfamiljer behöver byggas ut samt förordar en fördjupad uppföljning och utvärdering av det nya bostadsfinansieringssystemets fördelningspolitiska effekter.

Plan- och bostadsverket Prop. 1989/90: 144

Plan- och bostadsverket framhåller att bostadsbidragen bör justeras redan från

andra halvåret 1990. Från 1991 är en anpassning med hänsyn till skatte-

omläggningen och höjda bostadsutgifter angelägen.

Verket anser att de fördelningspolitiska effekterna av boendekostnadsutredningens förslag och skatteomläggningen inte blivit tillräckligt belysta. Förslagen kan skapa ökade inkornstskillnader mellan boende i olika upplåtelseformer. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem kan vara en större ökning av bostadsbidragen. Å andra sidan skulle kraftigt höjda bostadsbidrag

i dess nuvarande form skapa större problem med höga marginaleffekter och

ökad administration och kontroll. Ett helt nytt slag av behovsprövat bostadsstöd behöver därför övervägas. Plan- och bostadsverket föreslår därför att erforderligt underlag snarast tas fram så att förslag om ett nytt riktat stöd till hushållen kan utarbetas.

Boendekostnadsutredningens förslag innebär att antalet hushåll som kan bli berättigade till bidrag ökar, men att den relativa bidragsfrekvensen även i fortsättningen blir låg i hushåll med två förvärvsarbetande föräldrar och ett eller två barn, medan den blir hög för familjer med en förälder oavsett barnantalet och för andra familjer med minst tre barn. Någon förskjutning av bidragsgivningen mot flerbarnsfamiljer torde knappast ske. Förslagen torde främst innebära att hushåll som redan bor bra kan bo kvar utan att övrig konsumtion blir eftersatt. Efterfrågestimulanserna för dem som har lägre utrymmesstandard kan dock knappast antas öka.

Utredningens förslag innebär vidare ökade bidragsbelopp för alla hushållstyper. Täckningsgraden blir dock olika beroende på inkomst och bostadsförhållanden. Det finns risk att hushåll med så låg inkomst att deras skattesänkning blir liten får försämrade: möjligheter att klara sina bostadsutgifter. För hushåll med bostadsbidrag enbart för umgängesrättsbarn innebär förslaget en klar försämring av bostadsbidraget.

Förslaget innebär dock förbättringar i de flesta fall, varför de i huvudsak

kan tillstyrkas. Verket anser emellertid att den föreslagna reformen bör ses endast som en tillfällig lösning som måste genomföras på grund av dels de senaste årens eftersläpning ifråga om bidragsregler, dels de förändringar som boendekostnadsutredningens förslag leder till. En mer genomgripande prövning av stödet till barnfamiljerna. bör göras. Denna bör beakta såväl barnbidrag och flerbarnstillägg som irkomstprövade bidrag. Styrningseffekterna av de inkomstprövade bidragens anknytning till bostadsutgifter bör också beaktas. Vidare bör ytterligare prövas om stödet till flerbarnsfamiljer kan förbättras.

Enligt plan- och bostadsverket bör den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden bibehållas oförändrad för föräldrar som har bostadsbidrag enbart på grund av umgängesrätt. Inkomst- och bostadskostnadsgränserna i övrigt bör höjas i enlighet med utredningens förslag. Realisationsvinst till följd av försäljning av permanent bostad bör inte ingå i den bidragsgrundande

inkomsten i de fall realisationsvinsten används för att finansiera förvärv av ny

permanent bostad. Ett enhetligt inkomstbegrepp bör införas, så att bostads- Prop. 1989/90: 144 bidraget alltid prövas mot sammanräknad inkomst, dvs. även vid väsentliga inkomstförändringar. Regeln om tillägg till bidragsgrundande inkomst på

grund av bidragsförskott/underhållsbidrag bör tas bort. Omprövningsregeln

angående retroaktiva bostadsbidrag på grund av inkomstförändring eller ändrade boendekostnader bör upphävas.

HSB:s Riksförbund HSB tillstyrker boendekostnadsutredningens förslag om att ränta på egen insats (grundavgift) inräknas som underlag för beräkning av boendekostnaden och om förändrade inkomst- och hyresgränser. Vidare bör frågan om bostadsbidrag till ensamboende snarast utredas.

Riksbyggen Riksbyggen anser att om man bedömer att bostadsförsörjningen allmänt sett är så god att de generella åtgärderna kan reduceras, vore det rimligt att bostadsbidragen höjdes mer än vad som föreslås av utredningen. Risken är annars stor att den förväntade minskning i bostadsefterfrågan i första hand kommer att leda till att barnfamiljer och låginkomsttagare tvingas sänka sin boendestandard. Det är viktigt att bostadsbidragen även fortsättningsvis utformas som ett stöd till bostadskonsumtionen.

SBC

SBC vill inte kommentera bostadsbidragens omfattning och inkomstgränser, men ser förslaget att räkna in bostadsrättshavares räntor i bidragsunderlaget som en riktig och viktig reform.

SABO SABO anser att den överfinansiering av skattereformen som dels boendekostnadsutredningens förslag, dels tidigare lagda förslag av RINK och KIS ger, bör användas till stöd inom bostadssektorn, exempelvis för bostadsförbättringar inom det s. k. miljonprogrammet samt ökat stöd till kommunerna för de kostnadsökningar för bostadsbidrag, KBT m. m. som förslagen kan innebära.

Det är nödvändigt att bostadsbidragen anpassas och förstärks med tanke på de föreslagna höjda boendeutgifterna. SABO ifrågasätter dock om de före-

slagna bostadsbidragsökningarna är tillräckliga för att ge rimliga boende-

kostnader för vissa hushåll. Frågan om bostadsbidrag till hushåll utan barn bör tas upp, bl. a. studerande ungdomar bör uppmärksammas när det gäller ett eventuellt utökat riktat stöd.

Näringslivets Byggnadsdelezgation Prop. 1989/90: 144

Enligt delegationens uppfattning bör ett hushållsanknutet stöd genom bostadsbidrag finnas kvar för inkomstsvaga hushåll i den utsträckning som bedöms erforderlig för att efterfråga tidsenlig bostadsstandard.

Sveriges fastighetsägareförbund

Utbyggnaden av systemet med bostadsbidrag blir en nödvändig åtgärd när de ' generella räntebidragen kraftigt begränsas. Förbundet kan ansluta sig till huvuddragen i utredningens försleg.

Hyresgästernas Riksförbund

Förbundet anser inte att en omläggning av skattesystemet och bostadsfinansieringen bör få ge ett slutresultat som kräver ökning av de inkomstprövade

bidragen. I första hand bör man vidta sådana generella åtgärder — helst inom ramen för skattereformen — som minskar behovet av inkomstprövat stöd. Bostadsbidragen måste dock — om boendekostnaderna inte justeras — förbättras och lämnas också till hushåll utan barn.

Svenska kommunförbundet Enligt förbundets styrelse kan ökade kommunala kostnader till följd av ett nytt bostadsfinansieringssystem inte accepteras. Staten bör ta över hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen. En grundläggande princip bör vara att ' skatte- och bostadspolitiken utforrnas så att bostadsbidrag inte behövs. Under alla omständigheter bör bidragen utgöra endast ett mindre komplement till insatser av annat slag.

Det finns enligt styrelsen en uppenbar risk med utredningsförslaget att bidragskostnaderna blir betydligt sögre än vad utredningen har kommit fram till. Det föreslagna systemet kommer vidare att leda till att antalet hushåll som kommer att behöva bostadsbidrag ökar mer än vad utredningen kommit fram till. Behovet av bostadsbidrag kommer att öka ytterligare om inte den skatterabatt som föreslås för hyres- och bostadsrättshus av yngre årgångar också får omfatta egnahem.

De ökade boendekostnader som följer av utredningsförslaget drabbar i många fall ensamstående hårdare än andra hushåll. Ett bostadsbidrag för hushåll utan barn bör därför övervägas.

Kommunerna 20 av de totalt 21 kommuner som yttrat sig över boendekostnadsutredningens

betänkande har i sina remissvar behandlat frågan om bostadsbidrag, nämligen

Huddinge, Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro, Linköping, Klippan, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust, Mark, Karlskoga,

Lindesberg, Västerås, Bollnäs, Härnösand, Östersund, Umeå och Gällivare

kommuner.

Drygt hälften av kommunerna, bl. a. Malmö, Halmstads, Göteborgs, Prop. 1989/90: 144 Orusts, Västerås, Härnösands, Umeå och Gällivare kommuner, tillstyrker utredningens förslag att bygga ut bostadsbidragen till barnfamiljer.

Förslaget att räntor på lån för förvärv av bostadsrätt skall räknas in i bostadskostnaden tillstyrks av flertalet av dem som berör frågan.

Gällivare kommun framhåller att den föreslagna bostadsfinansieringen medför väsentligt ökade boendekostnader. Som följd av detta krävs mycket stora höjningar av det riktade bostadsstödet för att möjliggöra ett boende i bra

bostäder för de ekonomiskt svaga hushållen. Göteborgs kommun anser att en

utbyggnad av bostadsbidragen inom ramen för nuvarande system är rimlig och nödvändig.

Stockholms kommun anser att utredningen inte ägnat tillräckligt utrymme åt frågan om avvägningen mellan det generella bostadsstödet och ett individuellt riktat inkomstprövat system. Ett system som innebär kraftiga ökningar av antalet familjer som är beroende av bostadsbidrag inger betänkligheter. Huddinge kommun framför liknande synpunkter.

I stort sett samtliga kommuner påtalar att boendekostnadsutredningens förslag leder till ökade kostnader för kommunerna. Bl. a. Stockholms, Upplands-Bro, Orusts, Umeå och Gällivare kommuner framhåller att förslaget innebär en övervältring av kostnader från staten till kommunerna. Linköpings kommun framhåller att det i utredningen saknas en analys och

redovisning av förslagets effekter för kommunerna. Konsekvenserna för

kommunerna bör redovisas. Halmstads och Marks kommuner framför liknande synpunkter.

Flertalet kommuner framhåller att ökade kostnader till följd av ett nytt stödsystem inte får drabba kommunerna utan förutsätter ett ökat statligt åtagande motsvarande kostnadsökningarna.

Bl. a. Klippans och Göteborgs kommuner anser att procentsatserna för nuvarande statsbidrag bör höjas i motsvarande grad.

Några kommuner — Huddinge, Järfälla, Stockholms, Upplands-Bro, Västerås och Östersunds kommuner — tar upp behovet av bostadsbidrag till hushåll utan barn. Järfälla kommun anser att bostadsbidragen bör omfatta även hushåll utan barn med låga inkomster. Östersunds kommun föreslår att bostadsstödet till hushåll utan barn lämnas utan åldersgräns och förstärks.

Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan De föreslagna bostadsbidragsreglerna kommer att innebära ökad arbetsbelastning för kommunerna. Det är önskvärt att de nya reglerna preciseras i så god tid att datasystem och arbetsrutiner hinner ställas om.

LO

LO anser att en viss försiktighet med ökade bostadsbidrag är befogad på

grund av att en ökning av bostadsbidragen bidrar till höga marginaleffekter för vissa grupper av hushåll, samt att alla typer av inkomstprövade bidrag leder till ökad byråkrati och olika administrativa problem. Trots det kan det bli

nödvändigt att höja bostadsbidragen för att klara vissa utsatta gruppers Prop. 1989/90: 144 boendekostnadshöjningar, som blir följden av de aktuella utredningsförslagen. Det mest väsentliga är dock att utformningen av ett framtida system för bostadsfinansiering maximalt utnyttjar möjligheten att garantera låga boendekostnader. |

TCO

TCO anser att samhällets stöd till barnfamiljerna bör vara så generellt som

möjligt och så lite konsumtionsanknutet som möjligt. Det familjepolitiska stödet och de övriga delarna av bestadsstödet bör därför på sikt byggas ut så

att omfattningen av bostadsbidragen kan reduceras. Den fasta delen av bostadsbidragen fungerar i praktiken som ett extra inkomstprövat barnbidrag. Det vore en fördel om denna typ av mer allmänt stöd till barnfamiljer kunde föras över till barnbidragssystemet.

I TCO:s fördelningspolitiska studie konstateras att hushåll utan barn och med höga boendekostnader i förhållande till sin inkomst löper högre risk än andra att förlora på skattereformen. Orsaken är att så stor del av skattereformens finansiering lagts på boendekostnaderna, samtidigt som de fördelningspolitiska insatserna styrs till barnfamiljer i form av höjda barnbidrag och höjda bostadsbidrag. Det förslag till skattereduktion för låg- och mellaninkomsttagare som lagts fram i skatteöverläggningarna mellan regeringen, de politiska partierna och arbetsmarknadens parter är generellt och bidrar inte till bättre balans i utfallet för hushåll ;,med och utan barn. TCO har tidigare redovisat en analys av skatteförslagets fördelningspolitiska effekter som visar att 85 Zo av de hushåll med bruttoinkomster under 125 000 kr. per år som förlorar på reformen är ensamstående? utan barn. TCO anser därför att bostadsbidragssystemet därför utvidgas till att också omfatta hushåll utan barn som har höga boendekostnader i förhållande till inkomsten. Stödet bör i sin helhet relateras till boendekostnaden och vara inkomstprövat. Man bör vidare överväga om ett sådant utvidgat stöd kan ersätta bostadsstöd till ungdomar under

29 år.

TCO instämmer samtidigt i att det finns behov av kompletterande analyser av de samlade effekterna av skatteutredningarnas och boendekostnadutredningens förslag. Analyserna bör visa om det går att finansiera utvidgningen av bostadsbidragen till hushåll utan barn genom en mindre sammanlagda ökning av barnbidrag och bostadsbidrag till barnfamiljer.

Centralorganisationen SACO/SR Det finns enligt SACO/SR:s uppfattning inte längre anledning att stödja

bostadskonsumtion framför annan konsumtion. Förutom att vara konsum-

tionsstyrande medför bostadsbidragen oönskade marginaleffekter. Bidragen

är dessutom svåra att administrera. Det generella stödet till barnfamiljer saknar bostadsbidragens nackdelar. Barnfamiljernas försörjningsbörda i kombination med bland annat behovet av att kunna efterfråga rymliga bostäder

motiverar ett sådant starkare generellt stöd.

Skattebetalarnas förening Prop. 1989/90: 144

Föreningen tillstyrker inte den föreslagna utbyggnaden av bostadsbidragen eftersom den leder till oacceptabla marginaleffekter, som motverkar ambitionen att öka arbetsinsatserna och inkomsterna. Föreningen förordar i stället skattesänkningar som ökar möjligheterna för de boende att själva betala bostadskostnaderna samt — i andra hand — ökade barnbidrag. Föreningen kan heller inte godta att egnahemmen behandlas annorlunda än andra bostäder genom att bidragets bruttobelopp låses till vad det blir första gången hushållet får bostadsbidrag. Egnahemmen torde i dessa avseenden inte skilja sig från hyres- och bostadsrättsbostäderna, varför någon sådan diskriminerande särbehandling inte kan motiveras.

Bilaga 2 Prop. 1989/90: 144

Plan- och bostadsverkets utvärdering av försöksverk-

samheten med statligt stöd till flerbarnsfamiljer för

köp av egnahem

Plan- och bostadsverket har under år 1989 gjort en utvärdering av förvärvsstödet som bygger på enkätsvar från drygt 700 låntagare, samtliga länsbostadsnämnder och 50 kommuner i landet. Utvärderingen har redovisats i

en skrivelse till bostadsdepartementet i november månad 1989 och avser de

två första åren av försöksperioden. Sammanlagt hade då förvärvslån lämnats

till 9 457 barnfamiljer.

Sammanfattningsvis anser plan- och bostadsverket att stödformen i huvudsak har fungerat tillfredsställande. Syftet med förvärvslånen kan i princip sägas ha uppfyllts.

Familjer med låga inkomster har genom stödformen kunnat förbättra sin bostadsstandard. Av de familjer som ingått i undersökningen bodde t. ex omkring 30 96 av familjerna med två eller tre barn tidigare i tre rum och kök med en bostadsyta som var mindre än 80 m?2, en andel som minskade till 1 96 efter köpet.

Av enkäten till låntagarna framgår att familjerna vanligen flyttat från 3-4

rum och kök till 4-6 rum och kök. Även bostadsytan har ökat betydligt, i

genomsnitt med 20-40 m2. 10 6 av familjerna har dock minskat sin bostadsyta. En förklaring till det sistnämnda kan vara att förvärvslån i dessa fall lämnats i samband med en skilsmässa eller separation. 30 Jo av familjerna i låntagarenkäten bodde även före förvärvet i egnahem.

När förvärvslånen infördes var det en medveten strävan att ge utrymme för lokalt inflytande vid besluten om förvärvslån. Kommunernas praxis skiljer sig främst när det gäller den ekonomiska prövningen. Två kommuner, Lund och Vellinge, har beslutat att överhuvudtaget inte lämna borgen för förvärvslån.

Utvärderingen visar att det till en början var förhållandevis stora skillnader i kommunernas praxis, större än vad som kunde motiveras av skilda förutsättningar på de lokala bostadsmarknaderna. Skillnaderna har emellertid

minskat och ger nu enligt plan- och bostadsverket inte anledning till ändringar

av lånereglerna.

När förvärvslånen infördes anförde bostadsministern (prop. 1986/87:48)

att stödet främst skulle få betydels? på orter med en balanserad småhusmarknad eller med överskott på egnahen. Undersökningen visar att så blivit fallet. Av länsstatistiken över beslut om förvärvslån framgår att det i Stockholms län det första året endast lämnades 81 lån medan det i landet som helhet lämnades i genomsnitt 203 lån per län under samma period.

Risken för stödformen skulle få en prisdrivande effekt uppmärksammades redan i förslaget om förvärvslån. Enligt de bedömningar som gjorts i utvär-

deringen kan en viss prisökning ha skett, men endast i begränsad omfattning,

i första hand i fråga om enskilda objekt i områden med balanserad småhus- Prop. 1989/90: 144 marknad.

Den som söker förvärvslån kan begära ett förhandsbesked från länsbostadsnämnden i frågan om vissa Jlåneförutsättningar är uppfyllda, nämligen att familjen har minst två barn som berättigar till bostadsbidrag och att inkomst- och förmögenhetsförhållandena är sådana att familjen kan beräknas få bostadsbidrag för kostnaderna att bo i huset. En tredjedel av länsbostadsnämnderna och hälften av kommunerna uppger att förhandsbesked numera aldrig används. Det upplevs som meningslöst att endast lämna ett besked om lånesökanden är berättigad till bostadsbidrag eller inte. En klar majoritet bland såväl nämnder som kommuner (drygt 8096) vill slopa förhandsbeskedet, åtminstone i sin nuvarande form.

Drygt hälften av länsbostadsnämnderna och nära två tredjedelar av kom-

munerna i undersökningen anser att bostadsbidrågssystemet fungerar bra som urvalskriterium vid förvärvslånebedömningen. Övriga nämnder och kommu-

ner anser tvärtom att kopplingen till bostadsbidrag inte är bra. Mycket små skillnader i bidragsgrundande inkomst avgör om man får förvärvslån eller inte. En annan fråga gäller inkomstprövningen. Många länsbostadsnämnder och kommuner anser att det är för lätt att anpassa sina inkomster i anslutning till ansökan om stöd.

Ett förhållandevis stort antal överklaganden har behandlats under perioden. Detta är dock inte ovanligt när man inför nya stödformer. Flera överklaganden har avsett kommunens beslut om borgen, vilket inte kan prövas i denna ordning.

Av utvärderingen framgår enligt plan- och bostadsverket vidare att informationen om lånen varit bristfällig. Om låneformen skall finnas kvar efter försöksperiodens slut avser plan- och bostadsverket att förbättra den skrivna informationen.

Innehåll i Prop. 1989/90: 144

Propositionens huvudsakliga innehåll ..sssssssessssssssssesesrtsrrrers aren rese re rent 1