om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998

Regeringens proposition 1990/91: 55

om statlig garanti för anordnande av Prop.

olympiska vinterspel i Sverige år 1998 1990/91: 55

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 oktober 1990. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en. ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1998 i Östersund och Åre under förutsättning att Internationella olympiska kommittén beslutar förlägga spelen till dessa kommuner.

| Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Bostadsdepartementet Prop. 1990/91: 55

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1990

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998

1¶Inledning

Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års, 1992 års som 1994 års tivlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (IOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK:s regler fordras normalt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl.a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena beslutat om sådana statsgarantier (prop. 1977/78: 146, KrU23, rskr. 275, prop. 1980/81: 200, KrU35, rskr. 428, prop. 1985/86: 104, KrU23, rskr. 331 och prop. 1987/88: 24, KrU8, rskr. 87). IOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada, Albertville i Frankrike resp. Lillehammer i Norge.

I framställning till regeringen 21 februari 1990 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag — Vinterspelen i Östersund/Åre Aktiebolag (bolaget) — om fullständiga ekonomiska garantier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1998. Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna och genomförandet av vinterspelen. Härigenom representerar det också kommunerna vid överläggningar om statlig ekonomisk garanti för spelen. För att bedriva kampanjen för kommunernas kandidatur fram till IOK:s beslut om

val av arrangör för OS 1998 har Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1998

bildats med representanter för Sveriges olympiska kommitté (SOK), de båda kommunerna samt Sveriges riksidrottsförbund och näringslivet.

Framställningen med en bifogad utredning om förutsättningarna för

olympiska vinterspel i Östersund och Åre år 1998 har remissbehandlats.

Bolaget har under ärendets beredning inkommit med kompletterande handlingar.

ta

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels bolagets framställan med Prop. 1990/91: 55 därtill hörande utredning som bilaga 1, dels en remissammanställning som bilaga 2.

2¶Föredragandens överväganden

Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för

vinter-OS 1998. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid IOK:s

session i Birmingham den 15 juni 1991. IOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan IOK tar avgörande ställning krävs att statlig ekonomisk garanti för spelens genomförande lämnas.

Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen år 1998. De i utredningen föreslagna investeringarna och programmen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de berörda olympiska specialförbunden.

Utredningen visar att de infrastrukturella förutsättningarna att förlägga ett vinterolympiskt spel till Östersund och Åre är mycket goda. Nödvändiga kompletteringar såsom utbyggnader av kommunikationer och kapacitet för boende är huvudsakligen planerade att genomföras inom befintliga planer för orternas behov.

Bland större investeringar som redovisas märks nybyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och rodelbana, nya hoppbackar, nytt skidskyttestadion, nybyggnader av skidstadion och skridskoarena samt en olympisk by i Östersund. I Åre rör det sig om investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar samt ett nytt presscenter. Kostnader förutses även för investeringar i telekommunikation.

I utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens genomförande i prisläget december 1989. Kostnaderna beräknas uppgå till 2 911 milj.kr. och intäkterna till 2 271 milj.kr.

De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter har beräknats till 1 443 milj.kr. med utgångspunkt dels i senast kända avtalsförslag från IOK till värdorten för sommarspelen år 1996, Atlanta, dels i erfarenheter från Calgary och Albertville samt beräkningar för Lillehammer. Utöver TV-intäkterna har beräknats bl.a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljettintäkter samt vissa s.k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftskalkyl. I kalkylen beaktas inte samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock redovisats i utredningen och i flera remissvar.

Utredningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Byggnadsstyrelsen har särskilt

granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar att dessa är väl Prop. 1990/91: 55 genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga skede.

Riksrevisionsverket (RRV) anger i sitt remissutlåtande, att det finns förutsättningar att genomföra en vinterolympiad i Östersund/Åre som såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt kan balansera. Osäkerheten i främst intäktsberäkningarna är dock stor. RRV pekar på att bedömningarna är mycket svåra att göra beroende på den långa tiden fram till spelens genomförande. Därav följer att med olika antaganden kan utfallet av resultaten variera.

Sveriges turistråd har analyserat konsekvenserna för svensk turism om spelen hålls i Sverige 1998. Rådet pekar på att samhälleliga basinvesteringar i stora och komplexa anläggningar inom turistnäringen ofta är det som erfordras för att från olika håll locka fram riskvilligt kapital i form av följd- och kompletteringsinvesteringar. Enligt turistrådet kommer ett OS att för turismen huvudsakligen innebära varaktiga och positiva effekter under en period av minst 10 år efter spelen, men även ansökan i sig ger en positiv fokusering på Sverige och kommunerna ur turismsynpunkt.

I sitt remissutlåtande uttalar länsstyrelsen i Jämtlands län att den ser avgörande fördelar i Sveriges kandidatur. En viktig fördel är den befintliga infrastrukturen som vid en jämförelse ger klart lägre investeringskostnader för basinvesteringar i Östersund/Åre än för tidigare arrangörsorter. Enligt Stiftelsen för OS i Östersund 1998 har ledande företrädare för svenskt näringsliv ställt i utsikt att under vissa förutsättningar bära investeringskostnader för arenor vid ett OS i Östersund och Åre 1998.

För egen del anser jag det vara av stor vikt för såväl Sverige som för svensk idrott att större internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt land. Ett arrangemang som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster genom ett ökat antal besökare till landet och bidrar samtidigt till att göra Sverige känt utomlands. Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS har positiv betydelse i detta sammanhang. Jag anser att det därför är motiverat att staten, liksom tidigare, ställer erforderlig ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Östersund/Åre. Jag förutsätter därvid att näringslivet lever upp till den ekonomiska medverkan man givit uttryck för.

Under förutsättning att riksdagen godkänner mitt förslag bör regeringen senare ta upp förhandlingar med bolaget om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti. I det följande redovisar jag de riktlinjer som bör gälla för en sådan garanti.

Statsgarantin bör omfatta det av bolaget redovisade utgiftsprogrammet om 2 911 milj.kr. Oförutsedda kostnader för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar. Samtliga ekonomiska beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget december 1989. |

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att

försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäk-

terna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det Prop. 1990/91: 55 är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter genom försäljning av rätten att använda OS-symbolen.

Som jag redan berört är osäkerheten stor när det gäller de intäktsbedömningar som kan göras för närvarande. Det finansiella kontraktet mellan arrangören och IOK sluts direkt efter det att arrangörsorten är utsedd vilket är sju år innan spelen hålls. Förändringar i valutakurser vad gäller de huvudsakliga intäkterna, internationella TV-intäkter, är svåra att förutse. Detta gäller även storleken av intäkterna från t.ex. sponsring. Med den konstruktion av statsgarantin som jag förordar kommer utvecklingen i fråga om intäkterna att vara avgörande för om statsgarantin behöver tas i anspråk. Jag vill betona vikten av att alla möjligheter tas till vara att täcka de beräknade kostnaderna genom Ökade intäkter.

Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att kommunerna suveränt tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Kommunala investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas.

Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett villkor för garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. I detta sammanhang vill jag åter nämna att staten inte bör ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen efter att arrangören utsetts men före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1998. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl.a. av det positiva intresset hos näringslivet.

Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika investeringar måste tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter med näringslivet om detta snarast.

Idrottsrörelsens medverkan med ideellt arbete är av avgörande betydelse för OS-arrangemangets genomförande.

De samhällsekonomiska effekterna har tidigare beskrivits. Låt mig avslutningsvis peka på betydelsen av flera positiva aspekter. Staten erhåller ökade indirekta skatteintäkter genom arrangerandet av ett OS i vårt land. Sveriges valutabalans gynnas av att ett så stort arrangemang genomförs i Sverige. Spelen innebär såväl varaktiga som tillfälliga sysselsättnings- och investeringsökningar i främst Jämtlands län, men även i angränsande län. Ett olympiskt spel innebär också en mängd ej mätbara positiva upplevelser för många människor.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att staten bör kunna lämna

en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinterolympiad i

Östersund och Åre år 1998.

3¶Hemställan Prop. 1990/91: 55

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ställa en statlig garanti för anordnande

av olympiska vinterspel i Sverige år 1998, i enlighet med de riktlinjer

som jag här har redovisat.

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Förutsättningar för olympiska vinterspel

i Östersund 1998

Vinterspelen i Östersund/Åre AB

Prop. 1990/91: 55

VINTERSPELEN I öSTERSUND/ÅRE AB .

Bilaga 1

Östersund 1990-02-21

Till

Regeringen

Bostadsdepartementet

Ansökan om statlig garanti för Olympiska vinterspel 1998

Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat att fortsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympiska kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur inför 1998 och på sina årsmöten under 1989 gjort uttalanden till stöd för kandidaturen. Kommunfullmäktige i Åre och Östersunds kommuner har med stor majoritet ställt sig bakom en ny ansökan. I samverkan med näringslivet och idrottsrörelsen startas en ny kampanj för att marknadsföra Östersund inför omröstningen om 1998 års vinterspel som sker i Birmingham, Storbritannien i juni 1991.

Östersund skall anmäla sin kandidatur senast den 1 mars 1990 och ansökan skall vara hos den Internationella Otympiska Kommittéen (IOC) senast den 1 november 1990. Ansökan skall för att vara giltig åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av kommunernas gemensamma bolag. Vinterspelen i Östersund/Åre AB, som tecknade avtalet för 1994 med staten. Utredningen baseras på ansökan till 1994 med de kompletteringar i bestämmelser och avtal som erhållits från IOC, med erfarenhet från spelen i Calgary och planeringen för spel i Albertville och Lillehammer.

Ett Vinter-OS 1 östersund och Sverige skulle bli den största idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin i vårt land. Olympiska spel ger en helt unik marknadsföring av ett land och mycket stora möjligheter att knyta nya affärskontakter. Regionalt i Jämtland skulle ett Vinter-OS innebära nyinvesteringar, stimulans och utveckling av en omfattning som är svår att beskriva.

Utvecklingen i Lillehammer tyder redan nu på mycket omfattande nyinvesteringar och nyetableringar 1 anknytning till spelen. För de länder som ansöker om och arrangerar olympiska spel ingår det nästan alltid I en nationell och regionalpolitisk strategi för att utveckla ett land eller en region. Samma synsätt bör gälla i Sverige och möjligheterna att ta till vara detta tillfälle är utomordentligt goda för regionen och hela Sverige. Turism- och besöksnäringen har en stor betydelse redan idag och är en internationellt ökande näringsgren. Sverige har mycket stora möjligheter att få en ökande turism från Europa när samarbetet inom EG ökar. För det krävs en marknadsföringsinsats med utomordentligt stor genomslagskraft. Inget torde överträffa Olympiska Spel i detta avseende.

Ekonomin 1 ett Vinter-OS kan beskrivas på olika sätt. Prop. 1990/91:.

Arrangören skall göra en kalkyl som redovisar de företags- Bilaga 1

ekonomiska kostnaderna och intäkterna. Spelen genererar

också stora intäkter till samhället dels direkt genom ökade skatter och avgifter till stat, kommun och landsting p g a spelen dels via de intäkter som erhålls genom en ökad

turism och därav följande omsättning och sysselsättning. I utredningen redovisas dels arrangörens kalkyl dels de intäkter som samhället erhåller i form av skatter och förbättrad valutabalans. Arrangörens kalkyl visar ett

underskott med 337 miljoner kronor beroende på ökade drift-

kostnader och försämrade TV-inkomster sedan förra ansökan. I ökade skatter och avgifter erhålls emellertid 4,2 miljarder kronor. Den ökade turismen beräknas förbättra bytes-

balansen med 5 miljarder kronor. Det bör noteras att enbart

inkomsterna för staten I form av moms på investeringar i

anläggningar och driftkostnader under spelen uppgår till minst 550 miljoner kronor. De direkta inkomsterna i form av moms är således större än arrangörens underskott till vilken det behövs en statlig garanti. Utöver detta ligger

samhällets övriga intäkter för skatter, avgifter och marknadsföringseffekter. Olympiska Vinterspel ger på den nivå

som beskrivs 1 utredningen ett stort samhällsekonomiskt

överskott och även ett stort överskott i statens samlade budget. Till detta skall läggas nya arbetstillfällen i en region som fortfarande behöver ett omfattande regional-

politiskt stöd.

Med hänvisning till föreliggande underlag och ekonomisk

kalkyl för ett Vinter-OS i Jämtland 1998 hemställes att

regeringen förelägger riksdagen förslag om statlig garanti

för Vinter-OS i Sverige 1998.

För Vinterspelen Östersund/Are AB i K 2

4) fl d (G | D 4 VER 2l0vd

Nils Ericsson Ordförande VD

(1:e vice ordf i (Oppositionsråd i

kommunstyrelsen Ii Åre kommun) Östersunds kommun)

Prop. 1990/91: 55

ANSÖKAN OM OLYMPISKA VINTERSPEL TILL ÖSTERSUND 1998 Bilaga 1

Östersund kandiderade till de Olympiska Vinterspelen 1994 i Seoul. Spelen tilldelades Lillehammer. Resultatet var trots

det en stor framgång. Östersund var den enda nya kandidaten bland fyra konkurrenter och hade eftersom vinterspelen flyttades från 1996 till 1994 en mycket kort kampanjtid. Östersund hade endast behövt ytterligare fyra röster för

att bli tilldelad spelen. Det är det bästa resultatet av de

ansökningar som Sverige gjort.

Sverige har med Östersund en mycket stark kandidat. öster-

sunds förslag med koncentrerade arenor, en olympisk by, ett

stabilt vinterklimat och dokumenterad organisationserfaren-

het mötte mycket stor respekt bland medlemmarna i den Internationella Olympiska Kommittéen (IOC) och de representanter för de internationella vintersportförbunden som

besökte och undersökte Östersund. Det framgår även klart av

de rapporter som upprättats av olika undersökningskommis-

sioner att Östersund har mycket goda förutsättningar att

arrangera Olympiska Vinterspel.

Kampanjen för 1994 upplevdes som mycket positiv i Jämtland och Östersund. Den starka uppslutningen kring kampanjen

skapade en sammanhållning och ett samarbete mellan närings-

liv, organisationer och kommuner som har stor betydelse för länets utveckling. Kampanjen visade på länets stora naturliga möjligheter till utveckling när viljan och sammanhåll-

ningen finns.

Östersund och Åre står därför som kandidat till de Olym-

piska Vinterspelen nu för 1998. Huvudskälen för en ansökan är de sammma som inför ansökan till 1994.

e Sverige som är en av de största vintersportnationerna

bör en gång få stå som värd för ett Vinter-OS.

e Ett olympiskt spel i Sverige är en kraftfull stimulans för svensk idrottsrörelse, främst då vintersporterna.

e I Östersund och Åre skapas ett starkt vintersportcentrum, Nordens vintersportcentrum, som gynnar både idrotten och turismen.

e Ett Vinter-OS är med säkerhet den största och starkaste regionalpolitiska insats som Jämtland kan få. Investeringar på omkring 2 miljarder kronor och driftkostnader på 0,9 miljarder kronor ger sysselsättningsökning, kringinveste-

ringar, ökad turism, förbättrad bytesbalans med 5 miljarder och ökade skatteintäkter med 4,2 miljarder kronor.

Ansökan inför 1998 har fått ett mycket starkt stöd av kommuner, organisationer och näringsliv.

Prop. 1990/91: 55

e Sveriges Olympiska Kommitté;s styrelse beslöt i februari

Bilaga 1

1989 att ställa sig bakom en ny ansökan. SOK:s årsmöte

uttalade i november sitt stöd.

e Riksidrottsmötet antog i november ett uttalande för

Östersunds kandidatur.

e Kommunfullmäktige i Östersunds och Åre kommuner har med

stor majoritet beslutat att ansöka om Vinter-OS 1998.

e Regionens näringsliv ställer upp som sponsorer av en ny

kampanj med stöd av bidrag från regering och länsstyrelse.

Det är således med ett starkt stöd som en organisation för en ny kampanj nu byggs upp.

Organisation och kampanj

Kampanjen inför 1998 kommer att bedrivas inom en stiftelse där Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) är stiftare. Landshövding Sven HKeurgren är ordförande och hedersordförande talman Tage Pettersson. Stiftelsen ansvarar för själva kampanjen som slutar i juni 1991 med en omröstning i Birmingham. Arbetet inriktas i mycket hög grad på personlig bearbetning av IOC:s 94 medlemmar. En giltig ansökan till

IOC om att få stå som kandidat vid omröstningen i Birming-

ham förutsätter en statlig garanti som garanterar spelens genomförande.

Det är i likhet med ansökan till 1994 kommunerna som tillsammans med SOK och en speciell organisationskommitté

ansvarar för ett genomförande av eventuella spel och därmed även behöver den statliga garantin. Åre och Östersunds kommuner har därför gemensamt bildat det till hälften vardera ägda bolaget "Vinterspelen i Ööstersund-Åre AB" som utarbetar förslag och kalkyler samt ansöker om statlig

garanti. Avtal om statsgaranti avses tecknas med bolaget efter särskilt godkännande av bolagets ägare, kommunerna.

Tidigare OS-utredningar

Falun och Åre ansökte om Olympiska Vinterspel vid tre

tillfällen, nämligen till 1984, 1988 och 1992. Riksdagen beslutade i samtliga fall att bevilja statlig garanti.

Inför Östersunds första ansökan till 1994 gjorde Vinterspelen i Östersund/Åre AB en utredning "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994", som i juni 1987

överlämnades till regeringen. Efter förhandlingar och remissbehandling föreslog regeringen i prop 1987/88:24 riksdagen "att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överensstämmelse med till denna proposition bifogat avtal". Riksdagen biföll förslaget och

avtal träffades mellan staten, kommunerna och Vinterspelen

i östersund/Åre AB.

Förutsättningar vid ansökan till 1998 Prop. 1990/91: 55

Bilaga I Den utredning som nu föreläggs baseras i hög grad på ansökan till 1994. Förändringar har gjorts p g a ändringar i det olympiska programmet, noggrannare programanalyser under den förra kampanjen och förändring och flyttning av några arenor i Östersund. Utredningen har dessutom tillförts erfarenheter och kalkylunderlag från Calgarys slutredovisning samt Albertvilles och Lillehammers kalkyler.

Utredningen baseras på nu gällande program, standardkrav och tävlingsregler som ställs av vintersportförbunden och godkänts av IOC. IOC:s charter och andra bestämmelser som "Minimum requirement for press and media" samt senast kända förslag till avtal mellan arrangör och IOC ligger även till grund för utredningen.

Kostnader redovisas i kostnadsläge december 1989.

Följande ändringar har gjorts av IOC i programmet för Vinter-OS

= Skidskytte damer tillkommit med 3 grenar - Skidor längdåkning har fått ytterligare 2 grenar = Skidor freestyle puckelpist tillkommer - Kortåkning på skridsko (shorttrack) tillkommer (1992) - Konståkning obligatoriska programmet utgår = Inga s k demonstrationssporter tillåts

Bland annat med ledning av dessa programförändringar föreslås följande ändring av arenor i Östersund

e Skidor och skidskytte på separata stadion vid nuvarande skidstadion och den s k Remonthagen.

e Backhoppning på Frösön (Östberget).

e Ishallar flyttas till Odensala Sportfält där en ersättningshall till den nerbrunna Z-kupolen skall? uppföras.

e Hastighetsåkning på skridsko förläggs till nuvarande skridskoarena Lövsta.

Lillehammer projekterar och planerar just nu spel med i stort sett samma underlag som denna ansökan. Jämförelser med Lillehammers beräkningar har gjorts. Det bör emellertid observeras att Lillehammer f n arbetar med olika alternativ och ej med sitt slutliga förslag.

Programmet baseras på ett tävlingsprogram med 16 tävtingsdagar liksom Calgary, Albertville och Lillehammer. Antalet aktiva ledare, delegater av olika slag och massmedia representanter ökar successivt. En uppräkning med ca 10 2 har gjorts från den tidigare kalkylen. Anläggningskostnaderna har mellan mars 1987 och december 1989 stigit med ca 25 X.

Utredningen bygger på ett genomförande av tävlingar av hög Prop. 1990/91: 55

internationell klass i moderna anlägggningar med en väl Bilaga I

fungerande service. Förslaget bygger på koncentrerade

anläggningar i Östersund och Åre med en olympisk by i en region och stad som erbjuder genuin olympisk stämning.

Medverkande i utredningen framgår av bilaga 12.

Förslag till arenor och anläggningar

Planeringsdata

Utredningen baseras på uppgifter från Lillehammer och egna

uppskattningar. Aktiva och ledare, ca 60 nationstrupper 3 300 pers IOC-tedamöter, NOC och IF representanter, 750 pers tekniska delegater, bedömare och jurymedlemmar Massmediarepresentanter 6 000 pers

varav 1 Åre ca 1 500 pers

Publik, antal sålda biljetter 1000 000 st

varav i Åre 150 000 st

Anställd personal: Successiv ökning till 300 pers

Teknisk personal och specialiserade funktionärer vid tävlingarna 200 pers

Frivilliga 7.000 pers

Polis och säkerhetsvakter 2 000 pers Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning

av personal i offentlig tjänst.

Tävlingsprogram redovisas i bilaga 6.

Arenor med kapacitet och andra nyckeltal Prop. 1990/91: Bilaga 1 GREN ANLÄGGNING NYCKELTAL

Backhoppning Östberget, 70 m och 90 m backe 70 m ind H Frösön 50 000 åskådare

90 m ind H Permanent byggyta 1 650 m?

90 m lag H Provisoriska lokaler 1 100 m” 70 m komb H

70 m komblag H

Längdskidåkning ÖSK-skid- 40 000 åskådare på stadion stadion, 10 000 åskådare ute i spår

15 km, 30 km kl H Östersund Permanent byggyta 2 870 m”

15 km, 50 km fri H Provisoriska lokaler 1 250 m?

10 km, 15 km kl D Spårområde 35 km 10 km, 30 km fri D Stafett 4x10 km H Stafett 4x5 km D Kombination 15 km ind Kombination stafett 3x10 km

Öppningsceremoni

Skidskytte Remonthagen, 15 000 åskådare på läktare

10 km, 20 km H Östersund 5-10 000 " ute i spår 7,5 km, 15 km D Provisoriska lokaler 1 690 m” Stafett 4x7,5 km H Spårområde 10 km Stafett 3x7,5 km D

Skridsko Lövsta, Konstfrusen 400 meters utebana 500 m, 1 000 m, Frösön Total yta 12 000 m? 1 500 m, 5 000 m 10 000 åskådare

10 000 m H Permanent byggyta 1 440 m”

500 m, 1 000 m, Provisoriska lokaler 2 010 m” 1 500 m, 3 000 m, 5 000 m D

Bob och Rodel Ustberget, Bobbana 1 500 m

Rodelbana 1 200 m 2-mans bob 4 heat H 20 000 åskådare 4-mans bob 4 heat H Permanent byggyta 1 600 m? 1-mans rodel 4 heat I Provisoriska lokaler 1 350 m? 2-mans rodel 2 heat 1-mans rodel 4 heat OT

Ishockey, konståk- A-Hall, ning, shorttrack Odensala 9-10 000 sitt- och ståplatser

Ishockeyturnering Sportfält med 12 lag

Konståkning B-hall, 5 000 sittplatser Prop. 1990/91:

Kort program, Odensala, Bilaga I fri åkning H Sportfält Kort program, fri åkning D Isdans, obliga” C-haYl Befintlig nyuppförd hatl toriskt program Odensala 2 000 - 3000 sittplatser 10 2, fri dans Kort progr, fri åkning par

Avslutningscere- 2 st trä- 700 - 1 000 åskådare moni i A-hatlen ningshallar

inom 20 km

från Östersund

Skidåkning alpint Åre Område 1 Befintligt störtlopp byggs Störtlopp D, H ut med ny nedfart Störtlopp komb D, H 30 000 åskådare Super G, H Läktare för 7 800 pers

Permanent byggyta 1 450 m”

Område 2 Åskådare 20 000 pers

Läktare 3 500 pers Slalom D, H Permanent byggyta 1 725 m” Slalom komb D, H: Storslalom D, H Super G, D Puckelpist D, H

Arenornas placering framgår av karta 1 och 2. Arenorna ligger i Östersund inom 4 km från olympisk by och presscentrum. Läget för respektive arena är valt efter nuvarande användning och en fortsatt framtida användning.

Hoppbackar byggs nytt på Östberget Frösön intill nuvarande slalombacke enligt nya normer från FIS. Backarna syns väl från stora delar av Östersund och hopptornen tjänar som utsiktstorn över staden och omlandet.

Den helt nya konstfrusna kombinerade bob- och rodelbanan byggs också på Östberget i en syd-väst sluttning. Erfarenhetsvärden från Albertville har utnyttjats.

På Frösön placeras även anläggningen för hastighetsåkning på skridsko. Den nuvarande banan byggs om till konstfrusen och med nya byggnader. Anläggningen är i framtiden konstfrusen skridskobana och bandyplan. |

Nuvarande skidstadion vid ÖSK-stugan byggs ut till ett stort skidstadion. Den naturliga sluttningen utnyttjas till läktare. Anläggningen utnyttjas för öppningsceremonien och

har den officiella olympiska elden. Den välkända SM-ter- Prop. 1990/91 : 55 rängen används som spårområde. Skidstadion används efter Bilaga 1 spelen även för skidskytte. g

Ett separat provisoriskt skidskyttestadion byggs nära presscentrum på Remonthagen. Skytteanläggningen kan användas efter spelen då anläggningen ligger på militär mark. Utökningen av antalet grenar i skidskytte och skidor samt kravet på helt separata banor för skidor och skidskytte för tävling eller träning varje dag har medfört separata skidoch skidskyttestadion.

Ishallarna förläggs på Odensala Sportfält. På sportfältet som f n i huvudsak används till fotboll kommer under de närmaste åren att byggas en mindre ishall, ev curlinghall, samt fotbolls- och friidrottsarena. Ny A-hall och B-hall anläggs på området.

De alpina grenarna genomförs liksom tidigare i Åre. Komplettering sker med en ny nedfart för störtlopp damer och super G herrar. Storslalombacken utvidgas med en ny nedfart. I övrigt kompletteras med byggnader och läktare.

För olympisk by utnyttjas ett bostadsområde som vid spelens genomförande är under uppförande. Lämpliga områden finns 4- -5 km från Östersunds centrum. Bostadsområdet som nybyggs

bör innehålla ca 700 lägenheter vilka används för boende.

Barnstugor, skola och befintlig affär utnyttjas för de servicefunktioner som skall finnas inom den olympiska byn. Till förråd och verkstäder används befintliga garage och förrådsutrymmen. Området inhägnas och förses med särskilda säkerhetsåtgärder.

Press-, radio- och TV-centrumet ligger i direkt anslutning till den olympiska byn. Arméns Tekniska Skola (ATS) och Försvarets förvaltningsskola (Försv) har utomordentligt goda lokaler för press, radio och TV. Skolhuset och teknik-

huset med sammanlagt 60 000 m? byggnadsyta gör det möjligt

att lägga dessa tre funktioner i samma anläggning. Skolorna förutsätts flytta ut sin verksamhet under olympiaåret.

I Åre anläggs ett mindre presscentrum i en byggnad som därefter skall användas som kongress- och sporthall.

Särskilda utredningar har gjorts för televerkets och radio- TV:s insatser under OS. Östersund har redan idag en väl utbyggd teleservice men extra utbyggnader erfordras. Vissa av dessa investeringar får ett framtida bestående värde, vissa del av utrustningen kommer att avyttras. Radio och TV hyr i hög grad in sin utrustning men måste ha en stor personalstyrka för att sköta sändningar och service till andra bolag.

Behovet av databehandling är mycket stort. System behövs för resultatgivning och resultatservice, informationssystem

om de aktiva, tidigare tävlingsresultat och meriter samt Prop. 1990/91: 55

som administrativt hjälpmedel. Det medför behov av stora Bilaga 1 centrala datorer och ca 1 500 terminaler/persondatorer.

Räddningstjänst, sjukvård och polisära insatser genomförs genom förstärkning av befintliga organisationer och genom

militärt understöd. En omfattande säkerhetstjänst byggs upp

för att ge nationstrupper och officiella personer tillräck-

ligt skydd. 2 000 personer kan totalt behövas inom säker-

hetsorganisationen. För transporter utnyttjas i första hand

befintliga flyg-, jänvägs- och busstransporter. En kraftig utökning av turtätheten förutsätts ske och klaras av de ordinarie trafikanordnarna. Mellan Åre och Östersund inrättas pendeltrafik med snabbtåg. I Östersund och Åre byggs upp en särskild transportorganisation som sköter interna

transporter mellan arenor och anläggningar och hanterar de bilar och fordon som skall stå till IOC-ledamöterna och truppernas förfogande.

Boende förutsätts ske på följande sätt

Aktiva, ledare, tränare Olympisk by

10C-1edamöter och represen- Hotell Östersund och tanter för nationella olym- delvis Åre piska kommittéer och internationella sportförbund

Media Mediaby Östersund

Bostadsrättslägenheter i Åre

Elevbostäder

Turistanläggningar

Inbjudna hedersgäster Hotell Östersund/Åre

Sponsorer Kotell Åre/Östersund

Bostadsrättstägenheter i Åre

Ett tillskott med minst 500 hotellrum i Östersund är nöd-

vändigt liksom att bostadsrättslägenheter och andelslägen-

heter för turistboende kan reserveras för spelien. Kostnader för Olympisk by, mediaby och den subventionerade delten i övrigt boende finns med i kalkylen, resterande delar förutsätts finansieras kommersiellt.

2 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Detaljerade programbeskrivningar och övriga underlag för Prop. 1990/91: 55 kalkylerna återfinns i bilagedelen Bilaga I

Arenor bilaga Olympisk by " Mediaby ” Infrastruktur " Mediacentra " Radio- och TV-bevakning " Teleservice "

Boende "

INVESTERINGAR Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

KOSTNAD I TKR RESTVÄRDEN TKR

ARENOR

BOENDE

MEDIA

PRESSCENTER ÖSTERSUND 3 100 200 RADIO/TV-CENTER ÖSTERSUND 18 900 1400

DRIFTKOSTNADER Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Driftkostnaderna för ett genomförande av olympiska spel är svåra att uppskatta. De är beroende av lokala förutsättningar, befintlig service och i mycket hög grad den am-

bitionsnivå som spelen skall genomföras på. Beräkningarna

är vidare beroende av de insatser som olika myndigheter gör med sina vanliga resurser och inom egen budget. Kalkylen nedan baseras dels på egna beräkningar och dels på underlag

från Lillehammer och Calgary. Underlag för bedömningarna återfinns i bilaga 10.

BELOPP I TKR

ADMINISTRATION

- kontorshyror, omkostn 35 000 - konsulter 30 000 = data, resultatgivn,

SERVICE - Sjukvård, doping 20 000 - Säkerhet, mm 30 000 50 000

ARRANGEMANG - -IOC-session, medaljer 20 000 - Invigning, avslutning 50 000

ANLÄGGNINGAR

880 000

INTÄKTER Prop. 1990/91: An An

Bilagc Beräkningen av inkomsterna är grundade på det senast kända laga I avtalsförslaget mellan IOC och arrangörer av olympiska spel. I detta fall avtalsförslaget för arrangörerna av sommar-OS 1996. Vissa förändringar till spelen 1998 är kända. Vad gäller storleken på olika intäkter grundar sig beräkningarna på erfarenheter från Calgary och Albertville samt Lillehammers TV-avtal.

I beräkningarna nedan används den nu aktuella dotlarkursen som är ca 6,30 SEK per US dollar.

TV-intäkter

Avtalet mellan arrangörerna och IOC om fördelningen av TVintäkterna förändras successivt. I Calgary gick ca 74 X av TV-bolagens ersättningar till arrangören. I Albertville och Lillehammer är motsvarande andel 68--70 2X. I avtalet inför sommar-OS 1996 blir fördelningen 60 Z till arrangören och 40 § till IOC.

Den sammanlagda summan av avtalen för Lillehammer uppskattas till 350 MUSD. Med motsvarande TV-intäkt 1998 blir arrangörens intäkt 1 323 miljoner kronor.

Sponsoravtal

10C marknadsför tillsammans med arrangörerna av olympiska spel och de olika nationella olympiska kommittéerna ett internationellt sponsorprogram. Det andra programmet som avser 1992 och Barcelona/Albertville omfattar 100 MUSD. Det tredje programmet som avser 1994 i Lillehammer och 1996 års sommarspel beräknas omfatta 150--160 MUSD. Motsvarande intäkt används här för det program som skall omfatta 1998-- 2000. Ersättning 1992 fördelas med 1/2 till IOC och NOC 2/6 till sommararrangören och 1/6 till vinterarrangören. Det skulle motsvara 168 miljoner kronor för Östersund 1998.

Arrangören äger sedan rätt att sälja egna sponsoravtal inom några väl angivna produktområden. Albertville har eget sponsoravtal omfattande 800 miljoner franc vilket motsvarar 800 milj SEK. Reklamvärdet av spel i Sverige är förmodligen av samma storleksordning. En stor sponsor är det dataföretag som får ensamrätt under spelen. Den större delen av anskaffningskostnaderna i datautrustning förutses finansieras med ett sponsoravtal. Sammantaget uppskattas sponsoringen lokalt i Sverige inkl datautrustning uppgå till 700 miljoner kronor. Totalt sponsoravtal ca 870 miljoner kronor.

Biljettintäkter Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Antalet åskådare totalt under spelen uppskattas till mellan 1,0 och 1,2 miljoner. Det är i nivå med Calgary där ändå

intresset för skidsporterna var begränsat. Ett genomsnittligt biljettpris på 80 kr är lågt i förhållande till internationella förhållanden.

Biljettintäkter 80 miljoner kronor.

Olympiska mynt, frimärken m m

Omfattande program för olympiska mynt, frimärken m m ges ut till alla olympiska spel. Omfattningen och intresset i

Sverige är svårt att uppskatta. Här förutsätts att även

statliga lotterier till förmån för spelen kan ges ut.

Totalt bör det vara möjligt att erhålla 100 miljoner kronor i nettointäkt.

2 580 000

Kapitalkostnader

Investeringarna måste påbörjas i tid så att testtävlingar

kan genomföras under 1997. Några samlade för-olympiska spel behöver ej anordnas. Det kan vara önskvärt att sprida ut byggandet av anläggningarna för att få en jämnare byggsys-

selsättning och lägre priser. Förslag till tidplan finns i bilaga 11. En summarisk bedömning av hur kostnader och

intäkter fördelas i tiden framgår även där. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats av 12 procent och intäktsränta efter 9 procent.

Räntekostnad 210 Mkr Ränteintäkt 30 Mkr Summa kapitalkostnad 180 Mkr

ta [0

TOTAL KOSTNADS- OCH INTAKTSKALKYL FÖR ARRANGÖREN Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 INVESTERINGAR

851 000 DRIFTKOSTNADER

INTÄKTER

Samhällseffekter Prop. 1990/91: An <A

Bilaga 1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län Naga

Olympiska vinterspel i Östersund - Åre är en händelse som

- gör Sverige känt - underiättar för svenskt näringsliv på världsmarknaden - stimulerar utveckling av näringslivet i Jämtlands län

Olympiska vinterspel i Östersund - Åre och i Sverige inne-

bär att såväl idrotts- som allmänintresserade i hela värl-

den lär sig urskilja nationen och landet Sverige från

namnlika länder och områden. Sverige lyfts fram och blir känt. För de intresserade kommer Sverige och Östersund - Åre att vara ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det

är fråga om en total marknadsföring av Sverige, som får en

plats på världskartan också i andra länder, Sverige blir ett begrepp åtminstone för en generation framåt. Värdet av detta går ej att mäta.

Olympiska vinterspel I Östersund - Åre kommer inom Sverige

att fokusera intresset till Jämtlands län och arenaorterna. Länets invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtidsperspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en lokatiseringsfaktor. Rätt utnyttjat får länet i arbetet inför spelen en motor som genererar en positiv utveckling i hela näringslivet. Det skapas också goda möjligheter för

etablering och utveckling av nya företag, inte minst ser-

vice och kunskapsföretag.

Det blir intressant för ungdomen att söka sig till de nya arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner.

Länet blir ett intressant etableringsområde. Till länet

kommer att lokaliseras företag och verksamheter som vill

utvecklas med länets övriga näringsliv. Länet tillförs goodwill som kommer näringsliv, offentlig förvaltning och de enskilda individerna tillgodo i många avseenden. Redan

under den första kampanjen har märkts de effekter som här

beskrivits.

Jämtlands län har givetvis de bästa förutsättningarna att tillvarata det intresse som riktas mot turismnäringen. Denna får under hela förberedelsetiden och de långsiktiga goodwillvärden som spelen skapar en utomordentligt betydelsefull injektion.

En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan

inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län kvaliteter som inte går att kvantifiera.

Goodvillvärdet för svenskt näringsliv Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Svensk industri satsar enorma belopp på marknadsföring av sina produkter. Att industrin har framgång är avgörande för sysselsättning och välfärd i landet. Hur kan betydelsen av

05 värderas i detta sammanhang ?

Reklam i anslutning till idrottsarrangemang har blivit ett av medlen för landets näringsliv att skapa goodwill och marknadsföra sig. Näringslivets idrottssponsring omsätter

ca 750 Mkr/år. Det går naturligtvis inte att säkert beräkna

värdet på världsmarknaden av ett OS i Sverige. Att världens idrottsintresserade ges systematiskt redaktionell information i radio-TV och press under 5--6 förberedelseår samt

dagligen under 16 dagars spel kan inte säkert värderas. Spelens attraktionskraft gör att TV-rättigheterna betalas

med miljardbelopp. TV-bolagens kunder betalar än mer för

rätten till reklam i anslutning till TV-sändningarna. Vilket värde måste inte då ligga 1 att Sveriges-0S expone-

ras i hundratals timmar. Den draghjälp om kunder och mark-

nadsandelar, som ges Sveriges näringsliv, måste värderas till att vara flera gånger högre än värdet av det svenska

näringslivets årliga idrottssponsringsinsatser inom landet.

TV-bolagens värdering av 0S som reklambärande attraktion bekräftar detta. Draghjälpen av OS kan därför med säkerhet

värderas i miljarder kronor.

0S betydelse för svensk turismnäring

Svenskar reser utomlands för 30 miljarder/år. Svenska flyg-

och färjeföretag satsar årligen ca 300 Mkr på internationell marknadsföring, 200 Mkr satsas av hotel, diverse

organisationer m f1. Sverige får in 14 miljarder kronor genom utlänningars besök.

Om Olympiska vinterspel ökar intresset för Sverige så att

de som redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid med 10 2 eller besöksströmmen ökar med 10 Z, innebär detta ytterligare intäkter på 1,4 miljarder kronor/år. Om denna effekt

uppnås under 1993--1998, ger detta en bruttoinkomst på 8

miljarder kronor och en direkt sysselsättningseffekt mot-

svarande 12 800 årsarbeten.

Valutaeffekter

Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valu-

tan och valutaflödet. Här redovisas dock bara de direkta effekterna för valutaflödet av OS.

Utländska reklamintäkter under OS tillför Sverige 1--1,5 miljarder kronor.

ta in

0S medför att den utländska turismströmmen till Sverige i Prop. 1990/91: 55

kronor ökar med 10 X under 6--7 år fram till och med OS Bilaga 1 1998. Därigenom tillförs Sverige 8 miljarder kronor.

Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund av ökad import ger OS ett netto på drygt 5 miljarder kronor i utländsk valuta.

Valutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har inte beräknats.

Direkta effekter i Jämtland av OS

Investeringar

Investeringskostnaderna beräknas uppgå till i runda tal 1 100 miljoner i byggnader, anläggningar och inventarier.

Investeringarna för tetetrafik och radio-TV-distributionen beräknas till 320 Mkr.

De direkta investeringarna i anläggningar ger ca 3 000 årsarbeten. Till detta skall läggas de investeringar som kommer att ske på kommersiell grund i hotell, restauranger, turistanläggningar m m.

Drift

Driften av anläggningarna och genomförandet av OS ger 1 750

årsarbeten.

Andra effekter i Jämtlands län 1991--1998 av OS

0S 1998 i Östersund - Åre ger Jämtlands län ett medel för utveckling. OS-förberedelser och en ökad turistström ger en ekonomisk injektion. OS ger länet ett hoppfullt framtidsperspektiv, som i sig genererar utveckling.

Länet får en dynamisk image och kommer för många att erbjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir mångfacetterade, om möjligheterna tas tillvara.

Beräkningar kommer här att ske av de direkta effekterna för turismnäringen. De indirekta effekterna på andra näringar skattas enbart genom en multiplikatorberäkning. I en sådan beräkning dväljs effekterna inom livsmedelsindustrin, transportväsendet, gross- och detaljhandel, tjänsteföretag etc.

OS betydelse för turismen 1 Jämtlands län

Östersund firade 200-årsjubileum 1986. Att man firade och vad som då erbjöds besökare, har sannolikt inte varit allmänt känt i landet. Trots detta kom att till staden förläggas ett stort antat konferenser medförande 20 000 gästnätter.

Analyser av bäddkapaciteten i Östersund - Åre-området Prop. 1990/91: 55 visar, att här finns betydande kapacitet för en ökad be- Bilaga I söksström med undantag för månaderna mars och juli.

Mot denna bakgrund och den utbyggnad, som nu sker av informations- och arrangemangsorganisationer beräknas att det

under åren 1992--1998 årligen genereras 50--80 000 gäst-

nätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genom såväl nyskapade besöksanledningar p g a OS som förlängning av ordinarie vistelser till följd av OS-intresset. Det finns god kapacitet att ta emot ökningen, en ökning som helt kan hänföras till marknadsvärdet av de förestående spelen.

Spelen kommer att föregås av en betydande tävlingsverksamhet på internationell nivå. Syftet är att trimma anläggningar och organisation. Tävlingarna kan till viss del läggas på tid, då allmänturismen inte utnyttjar all bäddkapacitet. Tävlingarna ger då en ökad turismomsättning. Intresset att besöka gamla OS-arenor och orter under och efter spelen kommer årligen att generera 10 000-tals gästnätter.

05 medför att kapacitetsutbyggnaden i länet tidigareläggs. Denna beräknas försiktigtvis till att 1 000 bäddar varje år tidigareläggs 1 år under 5 år. Denna kapacitet ger 500 000 ytterligare gästnätter, då det är kapacitetsbrist i de intressanta områdena i ca 15 veckor.

Fram till 0S kan turismen väntas tillföra länet drygt 1 miljard kronor i ökade turismintäkter och ca 2 300 ytterligare direkta årsarbeten.

Efter. OS kan merintäkterna under en 5-årsperiod skattas till åtminstone flera hundratals miljoner kronor och de bestående långsiktiga sysselsättningseffekterna till 100tals årsarbeten.

Sysselsättning och skatter

Det är viktigt understryka att OS ur samhällssynpunkt är av vida större betydelse än det som mätes i antal sysselsatta, skatter etc. 0S effekter på sysselsättning och skatter är dock så omfattande att de här skall särredovisas.

OS investeringar 3 000 årsarbeten OS drift 1 750 årsarbeten

Effekter på turismnäringen 1992--98 i landet genom ökad utländsk turism 12 800 årsarbeten

Effekter för turismnäringen i länet kan till stor del bero på omfördelning inom landet, varför någon nettoeffekt ej beräknad här. (För länet tillkommer 2 300 årsarbeten.)

Summa direkta arbetstillfällen 17 550 årsarbeten

Indirekt 0,25 4 350 årsarbeten Prop. 1990/91: in sn

Bilaga 1

21 900 årsarbeten

Vid en lönekostnad exklusive sociala avgifter på 140 000 kronor per årsarbete ger OS i inbetalda skatter (21 900 x 140 ' x 34 2) 1 042 milj kronor

sociala avgifter (21 900 x 140 ' x 36 0) 1.103 milj kronor

I mervärdesskatteintäkter erhålles.

Från investeringar för OS 400 milj kronor

Från driften för OS 150 milj kronor

Från den ökade utländska turismströmmen 1.500 milj kronor

Från den ökade svenska turismen till Jämtland bortses, då det till viss del torde vara fråga om omfördelning av resande och intäkter inom landet.

Från mervärdesskatt på multiplikatoreffekten bortses.

0S genererar merinvesteringar och merinkomster för främst turismnäringen i landet. Det är investeringar och intäkter som i allt väsentligt ej görs/uppstår utan ett OS. För staten och till någon del kommuner innebär därför OS i Sverige merintäkter fördelade under en 6-årsperiod på sammanlagt 4 200 milj kronor

OS är enbart av detta skäl en nationell angelägenhet.

Investeringar och drift av de specifika :OS-anläggningarna och den ökade sysselsättningen inom turismföretag och andra näringar ger i länet 7 600 årsarbeten.

I genomsnitt ges årligen ytterligare 1 200 personer arbete. Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan tidvis så hög att sysselsättningseffekterna sprids i heta Mellannorrland.

Sammanfattning Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

03 1998 ger Sverige

- en egen identitet 1 utlandet - för några år en "high light" = goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor - årligen ytterligare 1 000 Mkr i utländska turismintäkter och drygt 3 000 nya årsarbetstillfällen - 4 200 Mkr i skatter och avgifter på de merinkomster som uppstår t o m 1998 - ett nettobidrag t111 valutabalansen fram t o m 1998 på 5 000 Mkr

05 1998 ger Jämtlands län

- en förstärkt och mer mångfacetterad profil = förutsättningar för näringslivsutveckling - människorna ett mål att arbeta mot, en grund för vidareutveckling - investeringar i byggnader m m med bestående värde för 1 100 Mkr = investeringar i kommunikationssystem med bestående värde för 200 Mkr - minst 500 årsarbetstillfällen under 7 år för investering och drift av specifika OS-anläggningar (exkl multiptlikation) - 400 årsarbetstillfällen ytterligare inom befintlig och utbyggd turismindustri (exkl multiplikation) - indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 arbetstillfällen under 6 år - hundratals bestående långsiktiga arbetstillfällen efter 0S

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Förutsättningar för

olympiska vinterspel i

i Östersund 1998

Vinterspelen i Östersund/Åre AB

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL OSTERSUND - 1998

BILAGA NR 1 TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR ARENOR

1. BACKHOPPNING 6. ISHOCKEY och KONSTÅKNING (FJ) 2. LÄNGDSKIDÅKNING $ MN A 7, ALPINA GRENAR ARENA 1

&

& 3. SKIDSKYTTE 8. ALPINA GRENAR ARENA 2

>

69 4. SKRIDSKO 9. KOMPLEMENT ÖSTERSUND

&

>) 5. BOB och RODEL S 10. KOMPLEMENT ÅRE

f

11. KALKYL

E-EONSULT JÄMTLAND AB JANUARI! 1990

Prop. 1990/91: "An An

Bilaga I

BACKHOPPNING

Nya hoppbackar byggs på Östberget.

Tävlingsprogram:

Herrar 70 m (normalbacke), 90 m (storbacke) och 90 m lag Herrar kombination 70 m och 70 m lag

Backarna disponeras för träning en vecka före tävling.

Ca 20 deltagande etableraie nationer (+ nya) med 4-6

hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och gren innebär ca 80 tävlande per gren.

Läktar- och gradängområdet planeras för 40 000 personer. Med utnyttjanje av anslutande delar av slalombacken kan man ta emot de 50 000 personer som angetts som maxvärde.

90 m-backens torn förutsätts även kunna fungera som utsiktstorn.

Tävlingszon

Backarna byggs med profil och mått enligt de handlingar som upprättats för IOCs och Internationella skid federationens granskning - daterade 880414.

Överbackarna utförs med yta för preparering med snö,

bredd 2,5 m + traopor på båda sidor.

Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel som drivs med elektriskt soel.

Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in-

ställbar för nivåskillnader h = 0,5 m och sido-

placerade plattformar för påtagning av skidor.

Vindnät skall finnas för montering på fasta stolpar

ovanför trädnivån.

Underbacken utförs med konstsnöanläggning och enkel snötransportör. Preparering sker med roller/vibrator

på wire-spel.

I underbacken utförs skylt- och linjemarkeringar.

Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna, som nyttjas av hoppmätarna. Bakom trapporna utförs plattformar för sekreterare respektive hopplängds-

domare (6 st).

3 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: Bilaga I

Utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och startsignalsystem.

Tävlingszonen skall ha belysning för preparation och för träning.

I 70 m-backen förbereds överbacken för kakelspår. Underbacken förbereds för plastsbeläggning och sprinklersystem.

I kalkyl för tävlingszonen ingår även grovschakt för publikläktare och gradänger.

Byggnader m m

Byggnadsprogram i anslutning till överbackarnas torn:

- Omklädningsrum med toaletter och enkel tvagningsavdelning

(markplan) ca 120 m2

- Vallnings- och servicerum

(markplan) 50 m2

- Personal- och funktionärsrum (markplan) ca 50 m2

- Entréutrymmen för besökande

till 90 m-torn ca 50 m2 - "Värmestugor" för tävlande nära startplatt formar (refe-

rens Calgary). 40 m2 i 70 m-

torn. 60 m2 + kök för enkel servering i 90 m-torn (även utsiktsrum för besökande tu-

rister). Toaletter upptill i båda tornen.

Total programyta ca 130 m2 = TPC-central 30 m2 - Länkterminal för Televerket Radio 20 m2

Summa programyta 450 m2

Med tillägg för biutrymmen, kom-

munikationsyta, väggyta, tekniska

utrymmen m m bedöms totalytan bli ca 650 m2 BTA

Till detta kommer tornkonstruktioner, toörntrappor, hissar och vindskydd till startplattformar.

90 m-tornet förses med fast röd hindersbelysning (flygsäkerhetskrav).

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Domartorn samt utrymmen för officials och press:

Domarrummens läge styrs av tävlingsreglerna. Övriga utrymmen anpassas till det framräknade läget. - Se även handlingar dat 880414.

- Domarrum (5 st), teknisk delegat

och tävlingnsledare: Ca 45 m2 per

backe 90 m2 - Sekretariat, resultatbehandling,

informationscentral 80 m2 - Speakerrum 10 m2 - Juryrum 20 m2

- Kontrollrum Radio/TV 20 m2

- Fasta kommentatorhytter för TV 4 st

och för radio 4 st 40 m2

= Uppehållsrum för officials med

servering och med uppsikt över

hoppzonen 150 m2

Summa programyta permanent byggnad 410 m2

Med tillägg för biutrymmen, kommunikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m bedöms totalytan bli ca 600 m2 BTA

Temporära byggnader i anslutning till domartorn:

- Uppehållsrum för massmediapersonal

ca 150 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 200 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV min 26 st

och för radio min. 21 st

Entråébyggnad, permanent del:

Byggnaden placeras intill Vintervägen.

- Central för olycksfallsberedskap

och dopingkontroll 50 m2 - Informations- och boknings-

central + TPC 50 m2

- Entréer och publikinsläpp (stor

andel förköpta biljetter förut-

sätts) ca 100 m2

= Permanenta toaletter för publik 25 m2

Summa programyta 225 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 350 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I Kallförrådsbyggnad för utrustning m m: 50 m2 BTA

Temporära byggnader intill Vintervägen och publikytor:

- Presscentrum - Subcenter 250 m2 - Värmestuga med enklare servering

för 200-250 personer ca 350 m2 - Kiosker och souvenirbutiker ca 100 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 900 m2 BTA

- Temporära toaletter för publik ca 120 st

Byggprogram övrigt:

Tränarplattformar placeras och utformas enligt internationella regler. 2 st på ca 25 m2 för 20-40 personer.

Plattformar utförs för TV (min 4 st) och pressfotografer.

Inredning

Läktare, gradänger m m

Grovschakt ingår i 1.1

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2 - Sitltplatsläktare för skrivande

press - min 300 platser. 250 m2

Summa läktaryta (intill domartorn) med

tak, vindskydd, och strålvärmeinstal-

lation — 400 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 650 - 700 sittplatser

Prop. 1990/91: in 'n

Bilaga 1

- Intervjuyta intill uppbromsnings- :

plan - Plats för fotografer (totalt min

100), läktaryta ca 50 m2

- Ståplatsgradänger för publik vid

sidan av underbacken (0,3 m2/person) - Slänt med stödräcken för publik runt

uppbromsningnsplanet (0,3 m2/person)

Transportanläggning

Stollinbana med dalstation nära uppbromsningsplanet och bergstation nära hopptornen. Eventuell samordning med Gustafsbergsbacken studeras i senare skede.

Markarbeten m m

- Gräs- och buskytor samtvindskyddande planteringar

utförs runt nya anläggningar.

- Gångvägar för publik, gång- och skidvägar till

liftar m m prepareras.

- Ny tillfartsväg byggs från Frösötornet till

hopptornen och vidare ned tilldomartornet -

ca 700 m delvis som serpentin i brant terräng.

- Parkering för officials, massmedia, OS-organisa-

tion och nationstrupper anordnas i maximal omfatt-

ning i den övre zonen - permanenta och temporära p-platser.

- Angöringszoner planeras vid torn och domartorn.

Bilar parkerade på distans förutsätts kunna anropas per radio.

- Vid Vintervägen byggs ett angöringstorg för

effektiv genomströmning av ackrediterad trafik (ej

parkering). Omfattande arbeten med schakt, stödmurar och slänter erfordras.

- Plats för OB-bussar m m 300 m2.

- Plats för 10 st fabrikantvagnar för vallning och

service mej elanslutning anordnas i den övre

zonen.

- Avvattning av hoppbacksgropen till Storsjön.

- Övriga VA- och elanläggningar inom området. (Försörjning till området redovisas under

infrastruktur.)

Prop. 1990/91 : 55

Bilaga I

Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med

belysning) - Flaggspel. Ca 30 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer.

Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv förutsätts ej krävas. - Homologisering/certifikat, besiktningar m m. - Skyltning och avspärrningar.

Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1.1 Tävlingszon 61 500 1.2 Byggnader m m 46 000 200 1.3 Läktare, gradänger m m 7 000 1.4 Transportanläggning 4 099 1.5 Markarbete 13 500 1.6 Inf. Oo ceremoniutr 1 000 100 1.7 Förvärv, avgifter m m 1 000

Summa 134 000 300

Prop. 1990/91: An hn

Bilaga I LÄNGDSKIDÅKNING

Nuvarande skidstadion vid ÖSK byggs ut till en komplett OS-anläggning.

Tävlingsprogram:

Längd skidåkning

Herrar klassisk stil 15 km och 30 km "n fri stil 15 km och 50 km "un stafett 4 x 10 km Damer klassisk stil 10 km och 15 km " fri stil 10 km och 30 km "e stafett 4 x 5 km

Nordisk kombination

Herrar individuellt 15 km "an stafett 3 x 19 km

25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya).

Max 4 deltagare/nation och totalt ca 100 per gren.

Läktare, gradänger och släntytor iordningställs för en publik på 35 0900-40 000 personer i stadion. Dessutom görs temporära åtgärder intill stadion och i spårområdet så att man totalt kan ta emot 45 000 personer.

Tävlingszon, skidstadion

Tävlingszonen planeras enligt gällande internationella tävlingsregler och med en bredd av 40 m + 5 å

10 m sidoutrymmen på båda sidor. Måttet innebär att

stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet. Sidoutrymmena medger passage för funktionärer, ledare och tävlande under uppvärmning.

Tävlingszonens längd minst 300 meter.

Stafettstarten är dimensionerad med:

- 20 spår de första 100 metrarna

- pistat och ospårat de andra 100 metrarna - 3-4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan vara

smalare.

För stafett krävs en raksträcka om 200 m före

stafettväxling.

Planskild korsning med tävlingsspår utförs till

innerplanen - för funktionärer och media m fl.

Prop. 1990/91:

Bilaga I

Inom tävlingszonen skall det finnas en start och en

målfålla. Startporten skall ha en bredd på 3 m.

Må lporten bär vara min 5 m. Vid stafettstart arrangeras en tillfällig startlinje på hela stadions breåd.

För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område om 10 x 30 m.

Området efter målgång avspärras i fållor för täv-

lande, funktionärer och fotografer. De senare skall ha väl belägna arbetsområden både i stadion och

längs spåret.

In- och utpassering av de tävlande skall ske avskilt

från publik.

Tävlingsområdet skall ha belysning för preparering och träning.

Eluttag för 220 V och 380 V, utplaceras inom sta-

dionområdet.

Snöproduktionsanläggning utförs inklusive tryckstegringsstation.

Den generalplan som redovisats 890303 motsvarar i berörda delar de krav som formulerats ovan. I kalkyl

för tävlingszonen ingår också den publikslinga med

viadukt och den planskilda spårkorsningen vid in-och

utgående spår som generalplanen visar. Av den

redovisade skjutplatsen tas uppfyllnad till plan markyta med i kalkylen eftersom denna behövs för "nationsby" (ej skyddsvallar, utrustning m m).

Byggnader

Nationstrupper, Permanent byggnad:

- Entréutrymmen och 20-25 nationsrum å ca 20 m2 470 m2

- Omklädning herrar med bastu 40 m2 - Omklädning damer med bastu 40 m2

Summa programyta 550 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 800 m2 BTA

Prop. 1990/91: in "nn Bilaga I

Nationstrupper, temporära utrymmen:

Stugor/vagnar för vallning och

service å ca 10 m2. 1 st per

nation + dubblering för samtidig träning för de större trupperna. Ca 40 st 400 m2 BTA

Administration, permanent byggnad:

- Tidtagning och speaker med

uppsikt över start och mål samt

sekretariat 200 m2 = Kontorsutrymmen för FIS och

tävlingsarrangörer, utrymmen för

data och kopiering samt juryrum

(30 m2) 200 m2 = Central för olycksfallsberedskap

och dopingkontroll 50 m2

Summa programyta 450 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 650 m2 BTA

(Bef sekretariatsbyggnad förut-

sätts bli flyttad till annan anläggning)

Administration, temporära utrymmen:

= TPC-expedition, väntrum och

värmestuga för chaufförer,

p-vakter m fl. Ca 100 m2 - Värmestuga för funktionärer inom

stadionområdet. Ca 50 m2.

Summa yta 150 m2 BTA

Officials, permanent byggnad:

- Entréutrymmen 50 m2 - Uppehållsrum med servering i

anslutning till läktare 150 m2

Summa programyta 200 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 300 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Massmedia och televerket, permanenta lokaler:

- Kommentatorhytter för TV 4 st

och för radio 4 st 40 m2

- Intervjurum/studio m m 40 m2 - Kontrollrum radio/TV 20 m2

Summa programyta 100 m2

Mej tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 150 m2 BTA

Massmedia och televerket, temporära utrymmen:

- Utrymmen för televerket, 90 m2 - Intervjuutrymme för skrivande

press intill målområdet.

Ca 20 m2 - Sub-center för skrivanie press

och fotografer. Ca 250 m2.

- Uppehållsrum med servering för

massmediapersonal. Ca 150 m2

Med tilläggsytor för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 700 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV 26 st

och för radio 16 st

Driftutrymmen, permanenta ytor:

= Personalutrymmen - driftpersonal 50 m2 - Sarage och verkstad - uppvärmt 50 m2

- Kallförråd för utrustning och

maskiner 250 m2

Summa programyta 350 m2

Med tillägg för biutrymmen m m

bedöms totalytan bli ca 400 m2 BTA

Idag finns 2 st servicebyggnaler

på 120 och 160 m2. Det faktiska

OS-behovet blir därför följande:

- Flyttning av bef vallningsbod

och förråd 120 m2 BTA

- Tillbyggnad ca 120 m2 BTA

Inredning

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

Läktare, gradänger m m - Sittplatsläktare för officials, 200 pers 150 m2 - Sittplatsläktare för skrivande press, 300 pers 300 m2 Summa läktaryta med tak, vindskydd

och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700 - 800 sittplatser. TV-plattformar, 4-5 st Stålplatsgradänger i slänt för 20 000 personer -

ca 6000 m2 + gångar

Temporära läktare för ca 15 000 personer, 4500- 5000 m2 inkl gångar och trappor Slänt med stödräcken för ca 5000 pers - 15900- 1800 m2.

Publikservice Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp, skärmtaksyta 100 m2, värmd yta ca 30 m2 Dessutom anordnas biljettkontroll i gångtunnel under publikslinga. Inom acceptabelt gångavstånd finns Utsikten, Hemvärnsstugan och ÖSK-stugan. Dessa bedöms med viss anpassning och komplettering kunna täcka behovet av ytor för information/bokning, värmestuga och servering. Temporära kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m, ca 300 m2. Temporära toaletter 120-150 st.

Markarbeten Gräs- och buskytor samt vindskyddande plantering utförs runt nya anläggningar och som anpassning mot omgivande naturmarkytor.

Gångvägar för publik inom området.

Ombyggnad av infartsvägar från väg 88.

Prop. 1990/91: An "hn Bilaga I

- Terrassering och preparering för permanenta

(20-25 §) och temporära parkeringar intill väg 88.

Dessa parkeringar skall betjäna OS-organisationen,

officials och media.

- Uppställningsplats för OB-bussar m m, ca 300 m2.

- Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter

(husvagnar). Elanslutning skall finnas.

>= VA- och elanläggningar inom området (försörjning

till området redovisas under infrastruktur).

Spårområde

I FIS tävlingsregler finns utförlig beskrivning av hur en bana bör utformas. Området erbjuder goda

möjligheter till att få ut erforderlig variation,

höjdskillnader m m.

Stora delar av de spår som använts för bl a SMtävlingar kommer att utnyttjas. Dessa behöver dock breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att motsvara OS-standard och för att kunna prepareras även med litet snödjup. Dessutom erfordras nya spår för att täcka in det idag utvidgade programmet och för att få variation mellan spår för klassisk åkning

och fri åkning

Utbyggnadsprogram:

- Helt nya spår 20 km. Preparerad spårbredd 5 m +

1 m fritt på vardera sidan - Upprustning av befintliga spår 15 km

- Uppvärmningsspår i anslutning till skidstadion

- Yta med lämplig lutning för glidspår och valltest

- Skidviadukter vid korsande tävlingsspår och

korsning mellan spår och publikvägar, prel 15 st - TV-plattformar prel 15 st - Tidtagningsstationer = Plats för OB-bussar, mobila länkstationer o dyl

= El- och telekanalisation

- Flyttning av krutkällare.

Utrustning m m:

= Spårområdet märks enligt FIS regler i olika

kulörer och med Km-skyltar - Förfriskningsstationer.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Anläggningar för publik:

- Skidspår för publik

- Publikläktare vid spektakulära passager med

TV-bild, tidredovisning och speaker. Totalt skall

det planeras för 5000 personer. 50 3 bedöms komma

stå i natuliga slänter medan det för 50 § erford-

ras byggda temporära läktare.

Informations- och ceremoniutrustning

= Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys-

ning - Flaggspel. Ca 40 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer

Förvärv, avgifter, övrig utrustning:

- Markförvärv - del av STG 184 N - Homologisering/certifikat, besiktningar mm - Skyltning och avspärrningar avseende både stadion-

området och spårområdet.

Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

2.1 Tävlingszon, skidstadion 15 500 2.2 Byggnaler 31 000 500 2.3 Läktare, gradänger m m 13 000 2.4 Publikservice 5 090 200 2.5 Markarbeten 9 000

2.6¶Spårområde 14 500

2.7 Inf. o ceremoniutrustringag 1 000 2.8 Förvärv, avgifter m m 4 0900

Summa 94 000 700

RR 'n

Prop. 1990/91:

Bilaga 1

SKIDSKYTTE

Nytt stadion byggs i Remonthagen - huvudsakligen som temporär anläggning.

Tävlingsprogram: Herrar 10 km, 20 km och 4 x 7,5 kn

Damer 7,5 km, 15 km och 3 x 7,5 km

35 deltagande etablerade nationer (+ nya).

Max 4 deltagare/nation och totalt ca 120 per gren.

Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 15' 000 personer.

Skidskyttestadion

Start-, mål- och växlingsområde planeras enligt gällande internationella tävlingsregler. Området skall ligga i anslutning till skjutbanan.

För individuell start gäller att man skall ha en i

huvudsak rak och plan sträcka (alt svagt medlut) på

100 m.

Stafettstart skall ske på plan yta eller i svagt

medlut. De första 100 metrarna skall vara spårade

ec/c 2 m. Därefter följer 190 m pistad och ospårad

yta sam kan ha avsmalnande form. I reglerna finns ej antalet spår föreskrivna. Skiss och kalkyl baseras

på att start- och växlingszonen görs 25 m bred. Vid

stafettstart kan man dessutom med rätt utformning nyttja lagledarytan och bakre delen av skjutvallen för att öka kapaciteten. Start i 2 led blir dock sannolikt nödvändigt.

Vid stafettväxling skall det finnas en växlingszon på 30 m med bredden 15-20 m och relativt raka åksträckor på 100 m både före och efter växlingszonen.

Området efter målgång avspärras i fållor för täv-

lande, funktionärer, fotografer och för skrivande

press.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

Skjutbana:

Skjutbana orienteras så att skytten har solen i

ryggen, då han står vänd mot skjutmålet. Tävlingarna

äger normalt rum mellan 10.00 och 15.00.

Skjutavstånd 50 m. Banans bredd 32 platser å 2,5 m =

80 m.

Skjutvallen utförs av en fast och jämn, preparerad

plan snöyta som efter 1,0 m får slutta bakåt upp

till 10 3.

Måltavlor placeras med centrum 0,5 m över skjutvallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav

bestående av betonggolv med 1,0-1,5 m bredd och en ca 2 m hög betongvägg som motfylles med jord.

Skyddsvall utförs bakom måltavlorna till 5 m utanför banan i sidled samt längs banans sidor. Krönhöjd 2,5 m över tavlans överkant, eller till den höjd som bedöms erforderlig med hänsyn till omgivningen. Vallar byggs med tillgängliga schaktmassor från planeringen av skidområdet. och kompletteras i erfor-

derlig omfattning med snö (jfr WC-tävling 1989).

Utrustning:

- Tavelsystem typ Kurvinen (1,35 x 1,35 m). Träff

skall kunna kontrolleras från markörgraven. - Vid var fjärde skjutbana uppsätts vimplar 10 m

från skjutvallen.

- Vinilmätare

Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in- och utå kande skidskyttar och funktionärer. Bakom detta spärras ett område av för lagledare, max 2 st för varje lag. Djup min 3 m.

Straffrunda mel längd 150 m läggs nära publiken i

skidstadion, på plan yta.

Utrymmen i anslutning till stadion

Nationstrupper:

Det korta avståndet till den olympiska byn gör att

behovet kan begränsas.

= Ca 35 nationsstugor eller vagnar på ca 20 m2 med

elanslutning. - Omklädningsstugor eller vagnar 2 st (D resp H).

- Toaletter (helst i nationsstugan).

Prop. 1990/91: An hn Bilaga 1

Administration:

- Sekretariatsbyggna] med tidtagning, speaker, tävlingsadministration, kopiering, information, juryrum m m. Prel bedömd yta 300 m2. - Värmestuga för funktionärer, chaufförer, parkeringsvakter m fl. Ca 1900 m2. - Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll, 50 m2. - Rum för klädförvaring, 30 m2. >= Väder- och vindskyddad yta för gevärsmärkning, 10 m2.

Officials:

- Uppehållsrum med servering i anslutning till läktare. Ca 100 m2.

Massmejia och televerket:

= Kommentatorhytter för TV 30 st och för radio 20 st

- Intervjurum/studio 30 m2 - Kontrollrum radio/TV 20 m2

- Utrymme för televerket 50 m2

- Uppehållsrum med servering för

mej iapersonal 100 m2

I övrigt hänvisas mediapersonal till det intillig-

ganie mediacentret på ATS.

Servicelokaler:

Garage och verkstal som komplement till serviceloka-

lerna på skidstadion. Prel ca 50 m2.

Läktare m m

Officials prel 200 sittplatser 150 m2 = Skrivande press 250-300 platser 300 m2

- På publikläktare mittför skjutbanan avdelas en särskild yta för 50 st ledare. - Plats för min 150 fotografer anordnas bakom och vid sidan av skjutbanan. - TV-plattformar 4-5 st - Publikläktare mej ståplats för ca 15 000 personer vilket beräknas motsvara 4500-5000 m2 inkl gångar och trappor.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Publikservice

- Entréportaler/skärmtak med information, biljett-

försäljning och publikinsläpp. Skärmtaksyta 100 m2. Värmd yta 30 m2.

= Värmestuga med enklare servering, 200-300 m2. = Kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv,

varm dryck, godis m m, ca 100 m2. - Toaletter, 40-50 st.

Markarbeten

Stad ionanläggningen placeras så långt möjligt på

öppen ängsyta - för att skogsavverkning skall undvikas.

Schaktarbeten m m för att klara regelkrav ingår i 3.1.

- Temporär omläggning görs av väg mellan A4/ATS och

övningsområdet på en sträcka av ca 700 m. Elljusspårets sträckning kan följas i viss del. = Parkering för officials nära VIP-entré, 50-100

platser. - Parkering för massmelia nära pressentré, 50-100

platser. - Parkering för OS-organisationen och nationstrupper

nära entréer, ca 150 platser.

- Uppställningsplats för OB-bussar m m, ca 300 m2. - Uppställningsplats för 10 st servicebodar/vagnar

för fabrikanter. Elanslutning skall finnas. - Gräs-, busk- och trädplantering görs på berörda

ytor och för anpassning mot angränsande terräng.

- VA- och elanläggningar byggs ut inom området.

(Försörjning till området redovisas under infra-

struktur).

Spårområde

Spåren planeras på området mellan Remonthagen-ÖSK

och Ranåsdalen. I området finns goda möljligheter att skapa den variation och de profiler sam föreskrivs i UIPMBs tävlingsregler.

Enligt aktuella regler kan ett komplett tävlingsprogram genomföras på 2 st 4 km-slingor med avkort-

ningsspår till 3 km resp 2,5 km.

Beträffande spårstandard och upprustningsbehov för bef spår gäller samma som för längdlöpning enl 2.6

4 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Utbyggnadsprogram:

- Helt nya spår, 5 km - Upprustning av befintliga spår, 5 km

- Uppvärmningsspår i anslutning till "Nationsbyn"

- Yta med lämplig lutning för glidspår och vallatest

- Skidviadukter vid korsande spår och där spår

korsar publikvägar, prel 10 st. - TV-plattformar, 2-3 st - Tidtagningsstationer = Plats för OB-bussar m m - El- och telekanalisation.

Utrustning m m:

Spårområdet märks enligt FIS regler i olika kulörer och med Km-skyltar.

Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning - Flaggsspel. Ca 497 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer.

Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv erfordras ej - Homologisering/certifikat, besiktningar m m - Skyltning och avspärrning avseende både s tad ion

och spårområdet.

Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

3.1 Skidskyttestadion 8 000 3.2 Utrymmen i anslutning

till stadion | 10 000 350 3.3 Läktare m m 6 500 3.4 Publikservice 2 000 3.5 Markarbeten 2 000

3.6¶Spårområde 5 0090

3.7 Informations- och

ceremoniutrustning 1 000 3.8 Förvärv, avgifter m m 1 500 50

Summa 36 000 400

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

SKRIDSKO

Den olympiska skridskoarenan görs som utomhusarena genom ombyggnad och utbyggnad på Lövstas IP. Kalkylen baseras på en preliminär ocn mycket översikt-

lig dispositionsskiss för området.

Tävlingsprogram:

Herrar 500 m, 1000 m, 1500 m, 5000 m och 10 000 m Damer 500 m, 1000 m, 1500 m, 3000 m och 5000 m

25-30 deltagande etablerale nationer (+ nya). Max 4 deltagande per nation och totalt 50-100 tävlande per gren.

Shorttrack förutsätts få samma program som planeras för 1994 i Lillehammer - dvs 2 kvällspass i en ishall.

Skridskostadion planeras för 10 000 åskådare +

officials och massmediapersonal.

Särskilda entréer skall finnas för nationstrupper, press och officials separerade från publik.

Tävlingsarena

Konstfrusen 499-metersbana med mått

och utformning enligt internationella tävlingsregler.

Total yta ca 12 000 m2 Konst frusen del för skrinnaroval 6 000 m2 Konstfrusen del - komplettering för bandy, ca 4 500 m2

Friområde runt banan skall innehålla utrymme för ledare och matchare, skyddszoner samt plats för fotografer.

Ljusanläggning utförs för hela arenaområdet - bef

belysningsmaster flyttas.

Byggnader m m i anslutning till arenan

Utrymmen för nationstrupper, temporära anläggningar:

- 20 st "nationsstugor" å ca 30 m2 BTA utrustade för

omklädning, tvagning, massage, vila och slipning

av skridskor. 5 tävlande + ledare/stuga. Stugorna

placeras bakom läktaren på bortre långsidan.

- Värmestuga på ca 50 m2 intill de tävlandes utgång

till arenan.

Prop. 1990/91: Bilaga 1

Sekretariatsbyggnad, media och officials:

Bef byggnad förutsätts bli omdisponerad och till-

byggd samt återanpassad efter OS.

- Tävlingssekretariat och speaker 70 m2

(bef b) - Informationscentral, administration, 80 m2

kopiering m m = Jutryrum 30 m2 - Sjukvårdscentral och dopingkontroll 45 m2

(bef b)

- Utrymme för mobil ceremoniutrustning 10 m2

- Kpr, toaletter och uppehållsrum för

funktionärer 55 m2

(bef b)

- Kontrollrum TV 20 m2 - Kommentatorhytter för TV 4 st och

för radio 4 st 40 m2

- Intervjurum/studio 30 m2

- Permanenta publiktoaletter 30 m2

Ombyggd /anpassad yta 240 m2 BTA

Tillbyggnad 250 m2 NTA + trapphus. Med tillägg för biutrymmen m m bejöms totalytan bli ca 400 m2 BTA

Temporära utrymmen i anslutning till sekretariat och

huvudläktare:

- Uppehållsrum med servering för

mediapers 150 m2 - Uppehållsrum med servering och medi

uppsikt över banan för officials. 150 m2

- TPC-expedition och uppehållsrum

för chaufförer 30 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms ytan (exkl kommentatorhytter)

uppgå till 450 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV 26 st och

för radio 16 st.

Sub-center för skrivande press 250 m2 och utrymme för televerket förutsätts kunna inrymmas i bef omkloch personalbyggnad. Omdisponering och temporär anpassning görs för OS. Därefter återställs lokalerna och upprustas för användning efter OS.

Berörd yta ca 350 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Driftutrymmen:

= Materialförråd ca 200 m2 - Kylmaskinrum ca 100 m2 - Uppställningsplats för 2 st ismaskiner ca 60 m2

Summa 360 m2 NTA motsvarande en totalyta på ca 400 m2 BTA.

Övrigt:

Ett permanent publikinsläpp byggs med skärmtak 30 m2 och värmt utrymme 10 m2.

Inredning

Läktare, gradänger m m

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2 - Sittplatsläktare för skrivande

press 200-250 platser. 250 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd och strålvärmeinstallation. 400 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 650-700 sittplatser

- Plats för fotografer (totalt min 150 st), läktar-

yta ca 50 m2. - TV-plattform 5 st

- Ståplatsläktare för publik utförd som gradänger på

mark i befintlig och utbyggd slänt. Ca 1200 m2 kan

disponeras enl prel skiss. Kapaciteten bedöms till

ca 4000 personer. Prel görs 2/3 permanent och 1/3

som temporär lösning. - Temporära läktare byggs längs bortre långsidan mej

ståplatser för ca 6000 personer motsvarande

1800-2000 m2 inkl gångar och trappor.

Publikservice, temporära anläggningar

- Entrå&portaler/skärmtak med biljettförsäljning och

publikinsläpp. Skärmtaksyta 100 m2. Värmd yta

30 m2 fördelas prel på 2 enheter.

- Värmestuga mel enklare servering, ca 350 m2.

(Dessutom kan AMU hålla sin mat och caféeservice öppen för allmänheten). - Kiosker och souvenirförsäljning, ca 100 m2

- Toaletter prel ca 40 st.

Prop. 1990/91: in in Bilaga I

Markarbeten :

- Väg för ackrediterad trafik dras genom områdets

norra del.

- Gångvägar prepareras inom området.

- Parkering för ackrediterad trafik utförs inom

områdets norra och västra del.

- Uppställningsplats för OB-bussar m m, 300 m2. - Flyttning av tennisbanor och ny väganslutning till

idrottsplatsen.

- Justering av marknivåer och nya ytskikt i anslutning till permanenta och temporära anläggningar. - Vindskyddande trädplantering väster om arenan.

(För fortsatt användning av skrinnarovalen efter

att temporär läktare demonterats). - VA- och elanläggningar inom området (försörjninng

till området redovisas under infrastruktur).

Informations- och ceremoniutrustning

= Ljudanläggning inkl master (samordnas med belysning = Flaggspel ca 40 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer

Förvärv, avgifter, Övrig utrustning

- Markförvärv förutsätts ej krävas - Certifikat, besiktningar o dyl - Skyltningar och avspärrningar

Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1 Tävlingsarena 22 500 «2 Byggnader i ansl till

arenan 1 500 600

.3 Läktare, gradänger m m 500 4 Publikservice VON 500 5 Markarbete Bb 000 6 Informations- och ceremoniutr 000 4.7 Förvärv, avgifter m m mm 000

Summa 57 000 600

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

BOB och RODEL

Ny konstfryst kombinerad bob- och rodelbana byggs på Östberget. Lämplig markprofil och erfordelig nivåskillnad finns mot sydväst. Start sker för bob vid Frösötornet, för rodel H sydväst om radiolänkstationen samt för rodel D och 2-mannarodel i Landängsbacken. Måloråde byggs vid hoppbackens uppbromsningsplan intill Lövstabadet.

Tävlingsprogram:

H 2-mans bob (4 heat) och 4-mans bob (4 heat) H l-mans rodel (4 heat) och 2-mans rodel (2 heat) D 1-mans rodel (4 heat)

Obligatorisk träning

20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25-30 i rodel. Nya kan tillkomma.

Varje nation får starta mel 2 lag i 2- respektive 4-mans bob, 3 st i l-mans rodel och 2 lag i 2-mans rodel.

Nationstrupper kan omfatta 2-25 tävlande + 2-12 ledare.

Publikintresset är störst för bobtävlingarna. En publik på max 20 000 personer förutsätts då som

planeringsgrund. I övrigt 5-10 000/dag.

Bana inklusive fundament och startramper

Med rådande höjdskillnader och väderstreck är konstfryst bana ett krav.

Bansträckningen har skissats av den internationellt verksamme experten Jan Stehler.

Banan utförs preliminärt av betong i huvudsak på eller nedschaktad i mark men på vissa sträckor

upplyft på pelare.

Bandata Bob: Längd 1500 m, medellutning 8 §, 19

kurvor Baniata Rodel: Längd 1200 m, medellutning 9,6 3, 15

kurvor.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Anläggningar längs banan:

- Förberedda lägen (ev ramper) för träningsstarter - Kontrolltorn, 3 st för övervakning (bemanning

eller TV-kameror) .

- Plattformar för tränare

- Sjuvårdsstationer

- Vattenledning med uttag för spolning längs bela

banan - Belysning

Byggnader

Starthus 1: Bob

- Omklädningsavdelning/uppehålls-

rum för ca 30 personer. Ca 60 m2 - Tävlingsadm, start. Ca 20 m2 - Bob-Verkstad Ca | 70 m2

Summa programyta 150 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på drygt 200 m2 BTA

Start sker under skärmtak.

Bob-garage intill starthus 1

Kallgarage med låsbara avdelningar för varje nation - 2-mans och 4-mans bob. Prel yta 300-400 m2 BTA

Starthus 2: Rodel H

- Omklädningsavdelning/uppehålls-

rum för ca 30 personer. Ca 60 m2 - Tävlingsadm, start. Ca 20 m2

Summa programyta 80 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 120 m2 BTA

Starthus 3: Rodel D och 2-mans

Program lika starthus 2. Ca 120 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

Måltorn

Utrymmen för tävlingsledning, tidtagning, informationsbearbetning, juryrum, permanenta kommentatorhytter 3 + 3 st m m samt värmestuga för funktionärer. Prel yta 240 m2 BTA

Må lhus

Utrymmen för vägning, sjukvårds-

central, dopingkontroll m m. Prel yta 120 m2 BTA

Utrymmen för teknisk drift

Kylmaskinrum, drift- och personal-

utrymmen m m (Ev fördelat till olika lägen)

Preliminärt bedömd yta 200 m2 BTA

Temporära anläggningar för radio och TV

= Kommentatorhytter för radio 17 st och för TV

22 st = Kontrollrum TV - TV-plattformar ca 10 st samt plattformar för

fotografer

Utrymmen för officials och press - temporära

= Presscentrum - Subcenter 250 m2

- Uppehållsrum med servering för officials respektive massmedia-

personal 200 m2 = TPC-expedition 20 m2

Summa programyta 470 m2

Utrymmena kan ligga nära målläktaren eller måltornet.

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på drygt : 600 m2 BTA

Prop. 1990/91:

Bilaga 1

Läktare, gradänger m m

- Sittplatsläktare för officials,

200 pers 100-150 m2

- Sittplatsläktare för skrivandepress,

100 personer (min 75) 100 m2

- Läktarplats och platser i terräng eller på plat te

formar för fotografer, min 150 st = Publikgradänger och släntytor i anslutning till

målet och storbildstavla - Publikplatser längs bansträckningen - i första

hand anordnale som preparering av omgivande naturmark.

Vid en första genomgång har det bästa publikläget

bedömts vara ovanför sträckan 17-18 intill måltornet.

Övriga lägen som bedömts attraktiva är bob-start, intill kurvorna 3 och 4, ovanför sträckan 10-11 o ch i omega-kurvan.

Publikservice, temporär etablering

- Entr&portaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp (3 st)

samt informations- och boknings-

central ca . 100 m2 - Värmestuga med enklare servering

för ca 200 personer 300 m2 = Kiosker och souvenirbutiker 50 m2

Summa programyta (grovt uppskattad) 450 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 650 m2 BTA

- Toaletter prel ca 50-60 st

Markplanering

= För publik och funktionärer utförs gångvägar,

körbara med 4-hjulsdrivna fordon längs banan som

ansluter till publikgradänger, kontrolltorn m m

- Tillfarter till 3 st start- och målområden samt

via Byvägen till mellanzonen och via Fröjavägen

till målhuset

Prop. 1990/91: Bilaga 1

- Befintlig parkering vid Lövstabadet reserveras för

officials, massmedia och OS-organisationen samt

för bussangöring.

Dessutom anordnas parkering för ackrediterad

trafik nära startområden och vid målhus.

- Transporter av bobar och rodlar förutsätts ske med

bil

- VA- och elanläggningar inom området.

Informations- och ceremoniutrustning.

= Ljudanläggnina inkl master (samordnas med belys-

ning) - Flaggspel ca 35 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer

Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv och/eller avtal .

= Homologisering/certifikat, besiktningar o dyl - Skyltning och avspärrningar

Kalkyl

Bansträckningen är skissad. Eftersom kunskap om denna mycket speciella anläggning saknas i Sverige har det inte varit möjligt att göra en kalkyl direkt anpassad till föreslagen bana. Kalkyl från tidigare

ansökan (1994) var baserad på Faluns kalkyl för 1992, är ej tillämpbar. Därför måste kostnaden.

baseras på referenser från utförda eller planerade anläggingar.

Om Lillehammers kalkyl tas som referens blir kostnaden efter valuta- och indexjustering i storleksordningen 180 N00 Kkr.

Prop. 1990/91: in un

Bilaga 1 ISHOCKEY och KONSTÅKNING

Utbyggnad förutsätts ske på Odensala Sportfält.

Hallar för träning kan ha annan lokalisering

Tävlingsprogram ishockey:

12 st deltagande nationer delas upp i två grupper. Alla möter alla inom respektive grupp, vilket

innebär 30 matcher i grundserien.

Slutspelet omfattar 12 matcher.

Utöver matcher har varje lag rätt till minst 1 timmes träningstid per dag.

Tävlingsprogram konståkning:

Herrar: Kort program och friåkning

Damer : Kort program och friåkning Isdans: Obligatoriskt program 1 och 2, fri

dans

Paråkning: Kort program, fri paråkning.

Uppvisning.

Antalet deltagande nationer kan idag uppskattas till max 30.

Antalet tävlande blir för singel sannolikt ca 30 per

gren och för paråkning och isdans max 50 per gren.

Ishallsprogram

A-hall

Hallen planeras för 9000 sittande inklusive reserverad läktare för officials och media (alt 7000

sittande + 3000 stående = Lillehammers koncept).

B-hall

Hallen planeras med 5000 sittplatser för publik

inklusive reserverade platser för officials och media.

C-hall

Hallen planeras för ishockeymatcher med begränsat

publikintresse - prel för 2000-3000 sittande åskå-

dare inklusive viss yta för officials och media.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Träningshallar

2 st träningshallar med begränsadj publikkapacitet,

men som medger viss mediabevakning.

För A-hallen finns ett mer detaljerat lokalprogram

utarbetat från kampanjperioden inför tidigare

ansökan - senaste datering 871112. För övriga hallar saknas detaljprogram.

A= och B-hallar nybyggs på Odensala Sportfält.

Den hall som nu planeras på Sportfältet förutsätts

få sådan status att den kan fungera som C-hall.

Hallar med kapacitet för träning förutsätts vara utbyggda före 1998 (Nälden och Brunflo alt Sportfältet).

Kalkyl

Underlag saknas för att göra en egentlig kalkyl. Kostnaderna baseras därför på referenser - i första hand Lillehammer - men även på erfarenhetsvärden från andra hallar och på kommunförbundets statistik.

För C-hall och träningsrinkar, som förutsätts vara befintliga före 1998 har en schablonkostnad reserverats för OS-anpassning + ev efterarbeten.

Prop. 1990/91: nn nn

Bilaga 1 ALPINA GRENAR ARENAOMRÅDE 1

Arenaområde 1 avser anläggningar för störtlopp samt

Super G, herrar med gemensamt målområde.

Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till OS-arenorna. Det breja tävlingsrogrammet innebär emellertid att kompletteringar är nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav. Tävlingsprogram: Herrar: Störtlopp, Super G och störtlopp kombination Damer: Störtlopp och störtlopp kombination 35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya).

Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.

Planering görs för en publik på max 39 000 pers.

Transportanläggningar För materialtransporter utnyttjas befintlig kabin-

bana till startområdet för störtlopp.

För träning och tävling utnyttjas Olympialiften och Olympiatoppen. För att nå startområden för damstörtlopp och Super G byggs en ny stollinbana (2-stols) från Olympialiftens bergstation till platån söder om "Konjaks-

stenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på

skidor till respektive startolats.

Startområden Störtlopp herrar:

Ny startramp byggs för att ge tillräcklig starthas-

tighet. Nytt startområde ansluts till banan vid + 1155 för

H-kombination/tillika reservstart för H vid hårt

väder. Nya starthus 25 m2 byggs till båda startplatserna. Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som

värmestuga (ej OS-kostnad).

Prop. 1990/91: 'n 'n

Bilaga 1

Störtlopp damer och Super G herrar:

Startområde för störtlopp D etapleras på + 1035 på

ryggen ovanför Svartberget. | Permanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 m2. (Skall senare kunna kompletteras till enklare servering).

Startområde för D-komb - tillika reservstart för störtlopp D samt för Super G - H etableras på + 930

i anslutning till bansträckningen.

Permanent starthus på 25 m2.

Tävlingsbanor Störtlopp herrar: Markarbeten i bansträckningen är klara. Konstsnöanläggning är utbyggd. Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning. För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd... Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin. 10 st TV-plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar 10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m

från skyddsnät och ha utkragal plattform för sikt

över skyddsnät.

Störtlopp damer och Super G herrar: Ny bansträckning byggs från start på + 1035 genom gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och

målskjuts.

I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten. Vid korsningen med Årevägen, Bräckevägen och "Röda Rappet" utförs skiåtunnlar (lika befintliga vild störtlopp H). Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.

Prop. 1990/91: in en Bilaga I

Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.

Skydd snät byggs till en sammanlagd längd på ca

400 m.

För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs

på två platser.

5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs

(jfr störlopp herrar).

Preparering för publikplatser görs längs alla tre banorna.

Må lområde inkl publikläktare, byggader m m

Markarbeten o dyl:

Ovanför E75 utförs terrassering av mark för provisorisk läktare.

Ny gångväg och trappor för publik byggs mellan E75

och läktare.

Terrasserings- och markberelningsarbeten utförs för

utvidgning av målområdet, för anpassning av upp-

bromsningsplanet till ny fast byggnal och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.

Uppställningsyta för OB-bussar m m ca 300 m2.

Gångvägar/trappor byggs ut för publik.

Belysningsmaster planeras för belysning av hela

må l området och målskjutsen.

Må lport och nytt mobilt målhus för handtidtagning

10 m2.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och

tävlande utförs som avskärmningar i målområdet. För

fotografer skall sammanlagt 200 platser anvisas

längs banan och i målområdet.

Prop. 1990/91: Bilaga 1

Anläggningar för publik:

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2 - Sittplatsläktare för skrivande

press, 300 platser 300 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd

och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700-800 sittplatser.

Permanent ståvlatsläktare byggs för 1000 personer.

Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000

ståplatser.

I övrigt prepareras ytor intill tävlingszonen för

stående publikservice till publik:

- Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp

- Kiosker och souvenirförsäljning - temporära = Temporära toaletter ca 50 st = Behovet av serveringar förutsätts bli täckt av

etablerade anläggningar inom gångavstånd.

Byggprogram, permanent byggnad:

- Värmestuga för press och tävlande 100 m2 - Central för olycksfallsbereljskap

samt dopingkontroll 50 m2

- Förrådsyta 100 m2

- Serviceutrymme för skidfabrikanter

8x20 m2 160 m2 - Tekniskt utrymme för televerket 90 m2 - Kommentatorhytter för TV 3 st

och för radio 3 st ca 30 m2

- Kontrollrum Raljio/TV 20 m2

Summa programyta 550 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 850 m2 BTA

Befintligt utrymme i målhuset förutsätts räcka för tävlingssekretariat.

Servering för officials, juryrum, TPC-central m m förutsätts finnas eller kunna etableras i Lunds-

gården.

5 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Temporära anläggningar:

= Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st - TV-platt formar 2 st

Informationsutrustning m m

- Ljudanläggning

- Vid målområdet arrangeras flaggspel mej ca 50

flaggstänger

Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv erfordras för utvidgning av stört-

loppets målområde

- Mark för nya bansträckningar och transportanlägg-

ningar, sam inte ägs av Åre kommun eller Åre-

liftarna AB arrenderas - Homologisering, besiktningar o dyl - Avspärrningar av arenaområden mel nätstängsel, ca

9 km, med 7 st insläppsportaler samt ca 3 km stängsel för kanalisation av publikströmmar .

Kalkyl

Programmet överensstämmer i huvudsak med stalsgarantihandlingar inför 1994 års spel (viss omredigering

har gjorts). På några punkter har högre standard

förutsatts - detta är baserat på erfarenheter som gjorts under marknadsföringen av tidigare kandidatur.

Kalkylen baseras därför i huvudsak på värden från

tidigare ansökan.

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

7.1 Transportanläggningar 9 500

7.2¶Startområden 2 500

7.3 Tävlingsbanor 20 500

7.4¶Målområde m m 29 000 200

7.5 Informationsutr m m 1 500 7.6 Förvärv, avgifter m m 1 000

Summa 64 000 200

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

ALPINA GRENAR ARENAOMRÅDE 2 Arenaområde 2 avser anläggningar för Super G damer, storslalom och specialslalom samt puckelpist med

gemensamt målområde.

Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till OS-arenorna. Det breda tävlingsprogrammet innebär emellertid att kompletteringar är nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav. Tävlingsprogram: Herrar: Storslalom, specialslalom, specialslalom kombination och puckelpist Damer: Super G, storslalom, specialslalom, specialslalan kombination och puckelpist 35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya). Max 4 deltagare/nation och normalt. ca 100/gren.

Planering görs för en publik på max 20 000 pers.

Transportanläggningar Befintliga lift- och bansystem kan utnyttjas.

Startområden

Super G damer samt storslalom herrar och damer: Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.

3 st nya permanenta starthus å 25 m2.

Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.

Slalom herrar och puckelpist:

Markarbeten görs för nytt startamråde på + 635 NV om nuvarande start samt för skidväg från WC-banans

bergstation till starten. Nytt starthus 25 m2 byggs. Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts att endast mindre kompletteringar erfordras.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Slalom damer: Röjning och markarbeten för nytt startområde intill

storslalombanan (bana 1) på + 615.

Permanent starthus 25 m2 byggs.

Tävlingsbanor Super G damer samt storslalom herrar och damer: I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana

1) görs justeringsarbeten.

Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m bredd

45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö. | väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2 Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser. Konstsnöanläggning byggs ut i bana l:s övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 nm. Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan. Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m. Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas mej pistmaskiner. Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m. Ca 15 st nya TV-plattformar byggs intill banorna.

Slalom herrar och puckelpist:

Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m. Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts att endast mindre justeringar av banprofilen erford-

ras.

Slalom damer: Bana 1 för storslalom enligt ovan.

Prop. 1990/91: Bilaga I

Må lområde inkl publikläktare, byggnader m m

Markarbeten o dyl: '

Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned

helt så att ett nivåmässigt samlat målområde skapas. Dessutom breddas målområdet för ny målgång till bana

2.

Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WClinbanan schaktas om och anpassas till det bredåade

må lområdet .

Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs in i slänten norr an kabinbanans dalstation. Vägen

skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.

Plats reserveras för OB-bussar m m ca 300 m2.

Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen).

Belysning rustas upp och kompletteras i hela målom-

rådet.

Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt målhus 20 m2 utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 3 st nya målportaler byggs.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande arrangeras som avskärmningar i olika delar

av målamrådet. För fotografer skall sammanlagt minst

150 platser anvisas längs banorna eller intill

respektive målplatser.

Det breda målområdet med 3 st målportar (+ ev

anslutande free-stylearenor) innebär att placering av läktare, avstängningar, dragning av publikvägar m m måste ägnas omsorgsfulla studier för att fungera vid ett komprimerat tidsschema.

Anläggningar för publik:

=- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2 - Sittplatsläktare för skrivande

press, 300 platser 300 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700-800 sittplatser.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Permanent ståplatsläktare byggs för 1000 personer.

Provisoriska läktare byggs med 1500-2000 platser och mej placering anpassal till det breddade målområdet.

I övrigt prepareras ytor intill tävlingszoner för publik. i :

Service till publik:

- Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp

- Kiosker och souvenirbutiker - temporära - Temporära toaletter, ca 50 st | - Behovet av serveringar förutsätts vara täckt av

etablerade anläggningar inom gångavstånd.

Byggprogram, permanenta byggnader:

Målhus - se ovan

- Tävlingsadministration, TPC m m 100 m2 - Sammanträdesrum för tävlingsjury 30 m2 = Ceremoniutrymmen 70 m2 - Central för olycksfallsberedskap

samt dopingkontroll 50 m2

- Förråd 100 m2

- Värmestuga för press och tävlande 100 m2

- Uppehållsrum för officials med servering och uppsikt över målområdet 150 m2 - Kontrollrum Radio/TV 20 m2

- Tekniskt utrymme för televerket 90 m2 - Kommentatorhytter för TV 3 st

och för radio 3 st ca 30 m2

Summa programyta 740 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 1 100 m2 BTA

Lokalerna förutsätts dels kunna inrymmas i en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation, dels byggas ihop med permanenta läktare. Efter OS skall ytorna delvis kunna disponeras om till kontor eller försäljningsyta.

Temporära anläggningar:

- Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st - TV-plattformar prel 6 st

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Informationsutrustning m m

= Ljudanläggning - Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50

flaggstänger

Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Mark för nya bansträckningar och transportanlägg-

ningar, som inte ägs av Åre kommun eller Åre-

liftarna AB arrenderas

= Homologisering, besiktningar o dyl - Avspärrningar av arenaområden med nätstängsel, ca

8 km, med 8 st insläppsportaler samt ca 3 km

stängsel för kanalisation av publikströmmar.

Kalkyl

Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgarantihandlingar inför 1994 års spel (viss omredigering

har gjorts). Freestyle/puckelpist har tillkommit.

På några punkter har högre standard förutsatts detta är baserat på erfarenheter som gjorts under

mar knad sföringen av tidigare kandidatur.

Kalkylen baseras i huvudsak på värden från tidigare

ansökan.

Investeringsdel Kostnad/Kkr Anm/Restvärde

8.1 Transportanläggningar [0]

8.2¶Startområden 2 500

8.3 Tävlingsbanor 14 000

8.4¶Målområde m m 29 500

8.5 Informationsutr m m 1 500 8.6 Förvärv, avgifter m m 500

Summa 48 000

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I KOMPLEMENT, ÖSTERSUND

Ceremoniutrustning

Olympisk eld. Stor modell på invigningsarenan + 5 st av mindre modell på övriga arenor.

Utrustning i övrigt till invignings- och avslutningsceremonier förutsätts bli upptaget som drift-

kostnad.

Ceremoniplats

Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund,

exempelvis vid Rådhuset. Förberedelseutrymmen

förutsätts finnas i befintliga byggnader.

Som temporära anordningar utförs följande:

- Ceremonipodium med prisvall,

flaggor, orkesterutrymme ca 100 m2 BTA - 1 omg flaggspel ca 65 st'

- TV-plattform och fålla för foto-

grafer = Avspärrningar m m för publik - Läktare för hedersgäster

Sekretariats- och informationsutrustning

- Tidtagningsutrustning

- Resultattavlor/Storbildstavlor

X

Kalkyl

Investeringsdel Kostnad/Kkr Anm/ Rest värde

9.1 Ceremoniutrustning 12 000 9.2 Ceremoniplats 1 500 9.3 Sekretariats- och

informationsutrustning 25 000

Summa 38 500

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

10¶KOMPLEMENT, ÅRE

10.1 Ceremoniutrustning

Olympisk eld 2 st av mindre modell, 1 st/målområde.

Prisutdelning förutsätts hållas kvällstid inom må lområdet till respektive arena där ett fast podium

med prispallar ochflaggstänger anordnas.

10.2 Sekretariats- och informationsutrustning - Tidtagningsutrusting inkl internt ledningssystem = Resultattavlor för mellan- och sluttid vid start,

längs banan och vid mål

= Storbilds- och resultattavlor

10.3 Träningsbackar

Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade. För

slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvättbrädan och Hamrebacken. "Schuss-träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen

och Högåsensadeln.

Transportanläggningar: Befintliga system kan utnyttjas.

Startområden:

Inga investeringskrav.

Träningsbanor: Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras. Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.

Övrigt: Tidtagingssystem förutsätts hållas av nationstrupperna

Värmestugor på viss distans får accepteras.

Inga OS-investeringar.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

10.4 Utrustning m m Komplettering görs av tävlings- och träningsutrustning, t ex portmarkeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, kommunikationsradio m m.

10.9 Kalkyl Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/ Rest värde 10.1 Ceremoniutrustning 2 000 10.2 Sekreteriats- och

informationsutrustning 15 000 10.3 Träningsbackar 1 500 10.4 Utrustning m m 8 500 2 000

Summa 27 000 2 000

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

Kostnailerna gäller prisläget december 1989.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

am dä

BILAGA NR 2 ft hl

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR OLYMPISK BY

1. INRE ZON 2 YTTRE ZON 3. SÄKERHET 4. INREDN. o UTRUSTN. 5. KALKYL

E-EONSULT JÄMTLAND AB JANUARI 1990

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

INVESTERINGAR OLYMPISK BY

Totala antalet deltagare i nationstrupper har enligt senaste referenser ökat till 3300.

Olympiska byn i Östersund dimensioneras för ca 60 nationstrupper på sammanlagt 3000 personer.

Ca 300 personer ur trupperna - ledare tekniker m fl - förutsätts bo i Åre utan att speciella säkerhetsarrangemang behöver vidtagas där. För både träning och tävling reserveras dessutom utrymmen centralt i Åre i form av "Daghotell". Här skall erbjudas möjligheter till vila, samvaro, omklädning, administration, skötsel av tävlingsutrustning m m. Detta förutsätts ej belasta OS-budgeten.

Som olympisk by disponeras ett bostadsområde med preliminär lokalisering till Spikbodarnaområdet.

En boendestandard med 2 personer per rumsenhet + några 1-personrum per nation har förutsatts.

Byn består av en boendezon - inre zon - och en yttre zon dit även andra ackrediterade, t ex press, har tillträde.

Hela byn inhägnas och bevakas mel TV-kameror och vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre

zon och därifrån via ny vakt till inre zon. Vakt

finns dessutom vid varje byggnadsentré.

Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till dessa hör normala bostadskomplement som förråd, tvättstugor, kvarterslokaler, garage, parkeringar m m, som också nyttjas av nationstrupperna.

4 st förskolor, LM-skola med fritidshem samt en

butik förutsätts bli utbyggda i området.

I kalkylen ingår en temporär anpassning för OSanvändning och kostnad för återanpassning/upprustning till normalt bostadsområde.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

INRE ZON

- 600 lägenheter för aktiva, ledare och servicepersonal 45 600 m2 - 25 lägenheter för sällskapsutrymmen 1 900 m2

- 50 lägenheter för kontor/expeditioner

till nationstrupper 3 800 m2 = 25 lägenheter för läkarexpeditioner 1 900 m2

- Förråd och verkstäder placeras i förråd och garage planerade för bostads-

behovet 9 000 m2 = Kvarterslokaler disponeras av nations-

trupperna för genomgångar, videoupp-

spelningar och rekreation 1 000 m2 - 2 st förskolor disponeras som informationslokaler och mindre restauranger med egen kökskapacitet för nationer med speciella krav 1 000 m2 = LM-skola och fritidshem disponeras temporärt som restaurang, bio, disco-

tek, samvaro och när-hälsovård 2 000 m2

Mat förutsätts i stor utsträckning beredas i andra skolanläggningars kök och i regementskök för transport och slutlig tillredning i den Olympiska Byn. . :

YTTRE ZON

2 st förskolor disponeras för följande funktioner:

- Lokaler för mindre presskonferenser 150 m2 - Ackreditering, information, bank, post, tele 350 m2 - Kemtvätt, fotobutik, blomsterbutik m m 300 m2 - "Träffstuga" med enkel servering samt aktivitetsytor 400 m2

I den yttre zonen placeras även en permanent livsmedelsbutik. Denna byggs och

drivs helt på kommersiell grund 500 m2

SÄKERHET

Området inhägnas. Vid entrå&(-er) och transportinfart(-er) samt vid passage mellan zonerna anordnas

vaktstugor.

Efter spelens slut rivs inhägnaden. Vaktbyggnader omdisponeras eller flyttas bort.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INREDNING och UTRUSTNING Lägenheter inreds i enkel hotellstandard samt med bord och stolar i kök.

Övriga lokaler såsom sällskapsutrymmen, kontor,

läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och utrustas i normal omfattning. Efter spelens slut avyttras en stor del av inredningen.

KALKYL Kostnader gäller prisläget i december 1989. För bostäder med biutrymmen har som investering

räknats 6 månaders hyra baserat på 12 3 ränta.

Till detta har lagts en uppskattad kostnad för uppfräschning och färdigställande till normalt

bostadsområde.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

amma dä

BILAGA NR 3 4 PÅ

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR MEDIABY

IN

1. BOENDE 2. SERVICE 3. KALKYL

E-KEONSULT JÄMTLAND AB JANUARI 1990

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INVESTERINGAR MEDIABY

Med iapersonalen bedöms enligt senaste referenser uppgå till ca 6000 personer.

Av dessa bedöms 1500 - 2000 personer ha Åre som huvud-

saklig Vverksamhetsort. Dessa förutsätts få sitt boende ordnat inom (år 1998) existerande turistbäddkapacitet i

Åreområdet .

För övriga bör boendet. ordnas i eller i anslutning till Östersund. För att klara detta förutsätts att man som en dellösning kan erbjuda ett nybyggt bostailsområde som temporärt ställs till förfogande som mediaby.

1 BOENDE

Byn dimensioneras preliminärt för 2100 personer.

Boendest andarden förutsätts vara 1 person/rum (sovrum resp vardagsrum). Lägenheterna möbleras med säng och skrivarbetsplats i varje rum, sittgrupp med TV i vardagsrum och matbord och stolar i kök.

Ett. bostadsområde på 700 normalstora lägenheter (snitt-

storlek 3 RK) och ca 53 000 m2 LY mot.svarar detta program. Storleken blir därmej lika som för den Olympiska By som ingick i ansökan om statsgaranti för 1994 års spel.

Inredning

2 SERVICE

Inom det normala byggbeståndet av kvartersgårdar och förskolor som byggs i området anpassas ca 1000 m2 BRA till temporära servicelokaler för mediapersonalen.

Lokalerna skall innehålla ackreditering och information, servering, pub, bar, sällskapsrum, TV/videorum m m.

Bostadsområdet förutsätts ge underlag för en livsmedelsbutik som skall vara i drift under OS. Denna förutsätts ej belasta OS-budgeten.

Inredning

6¶Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

KALKYL Kalkylen baseras helt på delkostnader ur beräkningar för Olympisk By i statsgarantiunderlaget för 1994 års spel. Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989. Investeringar har räknats enligt följande:

- 6 månaders hyra för bostadsområdet baserat på 12 § ränta

- Temporär anpassning för OS-användning

- Återställande/upprustning till normalt bostadsområde

- Inredning

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

amma dä

BILAGA NR 4 PM

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR

1. KOMMUNIKATIONER 2. VA- FÖRSÖRJNING 3. KRAFTFÖRSÖRJNING 4. KALKYL

j | FD ÄR KR AA |

£ So

ÖSTERSUNDS och ÅRE KOMMUNER JÄMTKRAFT och K-KONSULT JANUARI 1990

Prop. 1990/91: Bilaga 1

KOMMUNIKATIONER

Östersund och Åre har generellt sett goda förbindel-

ser utåt inam alla trafikslag och väl fungerande lokala väg- och trafiknät. Planer finns för ytterligare utbyggnader, som beräknas vara färdigställda före 1998. De olympiska vinterspelen innebär dock en väsentligt ökad belastning. Följande redovisning belyser översiktligt hur detta kan klaras. De investeringar, saom krävs p g a OS och som annars ej skulle genomföras, tas här upp som OS-kostnad. Extra driftkostnader för OS, som ej leder till motsvarande intäkter, redovisas under Driftkostnader.

Preliminär trafikanalys

I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer

och en publik av 40 000 - 100 000 personer/dag. Fördelningen mellan Åre och Östersund kan uppskattas

vara ungefär följande:

OS-engagerade Publik/dag

Östersund 9 000 30 000-80 000

Åre 3 000 5 000-30 000

Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare Och dagsbesökare.

Till- och frånresor

Det antas att de OS-engagerade anländer under en 14-dagarsperiod med stegrat antal de sista dagarna. Avresa sker med stark koncentration till 2 dagar.

t Publiken anländer och avreser under hela tävlingstiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista dagarna.

Dimensionerande blir avresedagarna.

En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följ-

ande sätt:

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

Bruttotrafik i en riktning och sammanlagt under 2 dygn

Antal Flyg Tåg väg Lokalt

boende

Nations- . trupper 3 300 2 700 300 300 - Officials 700 700 - - -

Press, radio, TV, televerket 7 000 4 000 1 500 1 000 500

Funktionärer och personalförstärkningar 7 000 1 200 500 700 4 600

Publik 920 000 5 000 10 500 48 000 26 500

Summa 108 000 13 600 12 800 50 000 31 600

Detta kan ge ett kapacitetsbehov maximalt för flyg respektive tåg av 7000 å 8000 personer under en dag.

Marktransporter till flygfält respektive järnvägsstation i Östersund behöver då dimensioneras för att under en dag frakta sammanlagt cirka 15000 personer i en riktning.

Dagspendling till och från Östersund-Åre

Pendlingsfrekvensen beror på var publiken kan beredas övernattningsmöjligheter. Huvudparten torde

kunna bo inom 10-15 mil från axeln Östersund-Åre och

kommer att i hög grad utnyttja egen bil eller charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är

dock inte osannolikt att 5000 å 10000 människor per

dag kan utnyttja tåg utmed linjen Sundsvall-: Östersund-Åre-Storlien-Trondheim. Marktransporter

till tåg erfordras.

Prop. 1990/91: '"n cn Bilaga I Utpendling mellan Åre och Östersund

a Det. kan uppskattas att 5000 å 10000 människor per

dag kommer att förflytta sig mellan förläggning/

bostad på ena orten och tävlingsområdet på andra

orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan ske i anslutning till tävlingars början respektive slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.

En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följ-

ande:

Tåg 2 000-5 000 personer/riktning

Charterbuss 1 000-2 000 "- Reguljär buss 100- 500 "- Egen bil 2 000-2 500 "-

Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av kapacitet. sbehov på respektive färdmedel samt parkeringsutrymme. För tågresenärer tillkommer kravet

på anslutande bussar.

OS-organisationens egna transporter

Organisationen skall hålla transportservice till

alla ackrediterade.

Alla grupper skjutsas till och från flyg respektive

tåg.

En normalstor nationstrupp betjänas med minst. 3 personbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall disponera 1 buss.

IOC-med lemmar, ordförande och generalsekreterare i

nationella olympiska kommittén m fl skall ha bil

mel chaufför till förfogande.

För mediapersonal hålls transportservice mellan boendet, arenor, mediacentra och andra aktuella

resmål samt mellan Östersund och Åre.

Funktionärer m fl har stora transportbehov.

För att klara detta byggs en transportcentral upp - TPC —- med central alministration och bokningsexpeditioner, rum för chaufförer m m vid de mest frekventa resmålen. Bokningssystemet samordnas med övriga buss- och taxitransporter.

Särskilda parkeringsytor reserveras.

OS-organisationen bör också sörja för att ett stort antal hyrbilar finns att disponera.

Prop. 1990/91: An in

Bilaga 1

Trafikförsörjning till de mest publikäragande arenorna 1 Östersund Följande räkneexempel visar hur 50 000 personer kan

komma till eller från en arena.

12 500 5 000 15 000

50 pass/buss

enkel väg

Följande slutsatser kan dras om dimensioneringsförutsättningar.

= Det erfordras goda gångvägar mellan centrum och

tävlingsområdena.

- För bilparkering krävs en sammanlagd yta av 25-35

hektar som rymmer 8 000-12 000 bilplatser.

Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till flera

platser inom max 1-1,5 km avstånd från arenaområdet. (Parkering på längre avstånd kräver en

betydande insats av pendelbussar.) Handikapparke-

ring erfordras i anslutning till entréer. Gång-

vägar bör ordnas mellan parkering och arenor.

- För allmän busstrafik erfordras kapacitet för att

transportera 10 000-15 000 passagerare inom en

tidsrymd av 1 - 2 timmar. Eftersom det måste

förutsättas att normal trafikförsörjning - even-

tuellt med undantag av skolskjutsar - skall fun-

gera också under spelen, innebär detta att 100-

talet extra bussar erfordras.

Prop. 1990/91: An 'n

Bilaga 1

- För charterbussar krävs ytor för avlämnande av

passagerare. Parkering för 150 - 200 bussar bör anordnas nära arenorna.

= Taxi och limousine kommer att krävas för betal-

starka besökare till OS (t ex representation). Ett

tillskottsbehov av 300-500 bilar är inte orimligt.

- Särskilda angöringsområden reserveras för trans-

porter av nationstrupper, officials, funktionärer

och massmeiiapersonal.

Trafik i Åre

Programmet baseras på tidigare OS-utredningar, där bl a erfarenheter från WC-tävlingar vägts in.

Generella trafikkrav

I den kommande trafikplaneringen skall särskild omsorg ägnas åt följnade kategorier.

- räddningstjänst - servicefordon - Varutransporter - handikappade

Trafikcentral

Kravet på samordning av den totala trafikbilden blir mycket stor och direkt avgörande för kvalitet och servicenivå. Här föreslås upprättandet av en ledningscentral bestående av alla tänkbara kommunikationsslag, samt andra viktiga funktioner, såsom tull, passpolis och militära myndigheter. Möjligheterna till snabba beslut och rätt kommunikation i en ledningscentral blir direkt avgörande för den totala transportapparaten som kommer att få väsentlig betydelse i ett OS.

Flyg

Reguljärflyg och charterflyg

Reguljärflyg Östersund-Stockholm t o r kan bedrivas

med varierande intensitet. Som grund kan en tidta-

bell på 30 min mellan avgångarna läggas. Som alternativ kan non-stop-trafik tillämpas vilket ger stora

möjligheter att följa bokningsläget dag för dag och därmed fylla på med avgångar efter behov.

Prop. 1990/91: sn An

Bilaga 1 Charter flyget, med plan på upp till 200-300 passage-

rare, passar in mot reguljärflyget. Under OS-veckorna kommer Frösön att fungera som en storflygplats.

Man kommer då att ta till s k "slotts" d v s styrning på ankomsterna.

Bansystem och plattor

Befintliga taxibanor behöver breddas. Dessutom krävs en ny parallell taxibana.

Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5

platser.

För charterplan förutsätts att den militära sidan

får utnyttjas.

Terminal

Den nya terminalen klarar en snabb genomströmning även vid tät tidtabell med 3-4 samtidiga plan i storleken 115-140 ovlatser.

Charterflyget föreslås styras till militärsidan där

provisoriska terminalfunktioner inklusive pass och tull etableras (för ackrediterade skall enligt den olymiska chartern förenklade rutiner tillämpas).

Flygstationens buss- och bilsida

Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för

bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan investeringar.

Helikopterflyg

Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands

Aeros anläggning i Göviken. Extra landningsplatser

kan anordnas på isen.

Temporära helikopterlandningsplatser anordnas i anslutning till arenor och på ATS —- snöröjd yta ca 40x40 m med fria in- och utflygningsriktningar.

Området inhägnas.

I Åre snöröjs Årevallen och prepareras som landningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.

En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan Östersund och Åre har lagts som preliminär förutsättning.

Utöver den kommersiella trafiken används helikoptrar

av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Eventuella

krav på särskild trafikleining och samordning utreds

senare.

Prop. 1990/91: 'n in Bilaga 1

Privatflyg

Privatflyg till Östersund hänvisas till Ope-fältet som förutsätts vara upprustat före 1998.

I Åre prepareras en landningsbana på 800x50 m på

Åresjöns is. Taxibana och uppställningsplatser prepareras liksom väganslutning till Åre Strand.

Järnväg

SJ planerar en utbyggnad och modernisering av an-

läggningar och bana på linjen Östersund-Storlien. Åtgärderna planeras vara klara till 1998 på sträckan Östersund-Duved.

Planerna omfattar bl a utbyggnad av Åre och Duveds

stationer till moderna terminaler, som kan i utbyggt skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag.

Pendeltrafik Östersund-Åre-Östersund

Pendeltrafik kan bedrivas i l-timmes intervall med

körtid på 70-75 minuter.

Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna

2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.

Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en

utförsåÅkningstävling i Åre, Exempel på tider och

kapacitet:

Ö-Å: Körveriod 06.15-10.30 4 000 resande Å-Ö: Körperiod 14.15-18.30 4 000 resande

Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer spridda över dagen. Detta gör att boende i Åre, som dagspendlar till Östersund, kan sprida sitt resande över längre tid, vilket ger högre kapacitet.

Om arrangörerna för IOC eller andra intressenters räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ sälja sådana under OS-perioden. Dessa kan placeras i

pendeltågen.

Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där information om OS-arrangemang m m kan förmedlas.

Prop. 1990/91: An "Nn

Bilaga 1 Pendeltrafik Trondheim-Åre-Trondheim

Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.

För resenärer från Trondheim-Storlien till/från

Östersund s-arrangemangen sker omstigning i Åre till

pendeln Åre-Östersund-Åre.

Fjärrtrafiken till och från Jämtland

Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göteborg

kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvintersport, d v s 3000 resande/dag. För tillresor före

OS och frånresor efter OS kan kapaciteten uppgå till

5000 resande/dag. Tågen måste dock enligt preliminär

bedömning ha Östersund som slutpunkt med omstigning

till pendeltågen mot Åre.

Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000 resande utnyttjas dagligen under OS-perioden.

Allmänna vägnätet

Utbyggnad av E75

Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst om Östersund är högt prioriterad i den flerårsplan för byg-

gande av riksvägar i länet, som vägverket skall fastställa i höst. Den kommer med säkerhet att i planen redovisas mel färdigställande före 1998.

Bro över Rödösundet

En bro förkortar väsentligt restiden från flygplat-

sen till Åre. Den ger samtidigt en avlastning av

trafik från Östersunds centrala delar. Vid ett OS

får detta stor betydelse.

Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårsplan för byggande av länsvägar getts låg prioritet. Av den anledningen kan man inte räkna med att bron kommer att ingå i vägplanen för perioden 1988-1997.

En bro över Rödösundet är dock intressant för länet

och vägverket, då den ersätter en färjeled.

Diskussioner pågår om annan finansiering av bron.

Prop. 1990/91: in in Bilaga 1 Ny allmän väg i Åre

Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren av

störtloppsmålet, nivåskillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida -

OS-investering.

Busstrafik

Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under

OS-perioden. Diskuterade transportlösningar:

- Matartrafik mellan järnvägsstationen och täv-

lingsarenorna, anpassade till tågtider (even-

tuellt utan turlista).

- Transfertrafik mellan flygstationen och arenor

respektive hotell/boendeanläggningar.

- Speciella ringlinjer mellan järnvägsstation,

hotell/boendeanläggningar och arenor.

- Trafik mellan centrum och arenor där generösa ytor

reserveras för kollektivtrafiken.

I Östersund bedöms följande åtgärder behöva vidta-

gas:

- Omdisponering av ytorna kring järnvägsstationen

för att ge kollektivtrafiken bättre förhållanden.

Nuvarande parkeringsyta reserveras för bussar.

Förbindelsen mot Strandgatan/Gränsgatan öppnas för

bussar.

- Temporär bussteminal/värmestuga utförs vid järn-

vägsstationen.

Mellan länets övriga kommuner till och från Öster-

sund bör länstrafiken utföra en omfattande specialtrafik - direkt till arenorna eller med omstigning till lokallinjer.

Mellan flygstationen och Åre utförs trafik med

direktbussar.

Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen

ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfat-

tande) chartertrafik.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Organisation

Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar. Dessutom behövs bussar i TPC-trafik och charterbussar. Inhyrning mot speciella avtal och tidigarelagd produktion bör studeras.

Behovet av en samordning av de olika transportinsatserna kommer att vara mycket omfattande. Eventuellt bör inte endast busstrafiken inordnas i ett gemensamt system utan även taxi och chartertrafik. Investeringar behövs dels för en sambandscentral, dels för utrustning i samtliga fordon.

Lokala trafiksystem

Östersunds trafikmönster

Under ett flertal år har i Östersund planerats för

fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafikring med stor kapacitet runt centrumområdet. Vidare planeras ombyggnad av en besvärlig gatukorsning på väg 83. Enligt vägverkets förslag till s k fördelningsplan finns möjlighet att erhålla statsbidrag till dessa åtgärder under början och mitten av 1990-talet enligt nedan.

Beräknad Tidpunkt Objekt. kostnad (1987) enl fördel-

Mkr ningsplan

Samordnade trafiksignaler längs

Rådhusgatan 2,3 1990

Ombyggnad korsningen Litsvägen- Fältjägargränd 3,5 1991

Ombyggnad Gränsgatan m m 92,0 1993

Ombyggnad Strandgatan 8,5 1994

Grindplan (kors-

ningen Rådhus-

gatan-Stuguvägen) 3,2 1995

Åtgärder enligt ovan förutsätts vara slutförda

före 19938.

Prop. 1990/91: 5

Bilaga I

Den nya trafikringen ger tillsammans med en komplett E75-förbifart en ökad smidighet och kapacitet. Detta är speciellt viktigt under OS, då alternativa möjligheter till ledning av trafiken måste kunna utnyttjas.

I kalkyl för 1.51-1.57 upptas alla förberedande arbeten i väg- och gatusystemet som investeringskostnad medan preparering av temporära parkeringsytor, avstängningar, skyltningar, trafikledning o dyl tas upp som driftkostnader.

Trafik till och från arenaområden föreslås ske efter

följande mönster:

1.51¶Backhoppning Östberget

Max publik 50 000 personer.

Busslinjer till hoppbackarna dras i enkelriktad

slinga med angöring på Byvägen.

Avstängning eller hård reglering av all annan trafik

förutsätts inom Hornsbergsområdet under de mest.

publikdragande tävlingarna.

Bilparkering för publik anordnas på Storsjöns is med

5000-8000 platser. Tillfart föreslås från nuvarande vintervägutfart vid hamnen, från Minnesgärde och från Frösödal Isen prepareras med snöröjning för att ge ökad istjocklek samt ev beläggning med fiber-

duk och vattenspolning/ frysning.

Från isparkeringen prepareras gångvägar till de två

gångtunnlar under Vallaleden som finns vid Träd-

gårdsvägen och Frösödal. Intill gångtunnlarna

anordnas hållplatser och erforderliga vändslingor för pendelbussar, som för publiken vidare till

arenorna på Frösön.

Parkering för charter- och långfärdsbussar anordnas

på skolgårdar och på gator inom Hornsbergsområdet..

Vissa gator reserveras som huvudgångstråk för

publik.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I Längdskidåkning, Skidstadion

Max publik 40 000-45 000 per soner.

Busshållplatser med vändslingor anordnas dels på "Trekanten" mellan Litsvägen och Genvägen, dels vid Utsikten genom ombyggnad och komplettering av befintlig parkering. ÖSK-vägen breddas för att klara mötande bussar.

Charterbussar och långfärdsbussar anvisas parkeringsplats på temporärt prepareade ängsytor intill

ÖSK-vägen och på gator inom närområdet.

Bilparkeing för publik - prel ca 5000 platser anordnas inom närområdet på 15s mark, där körgårådar, skjutbanor m m förutsätts kunna nyttjas. Temporära ytor iordningsställs genom snöröjning, tjälning och preparering av ytan med fiberduk och pistad/packad snö. Viss översyn, komplettering eller breddning av tillfartsvägen torde bli nödvändig, liksom byggande av infarter till temporära p-ytor.

Från parkeringsplatserna på 15-området iordning-

ställs gångvägar mot Skidstadion. Vissa permanenta förberedande arbeten + temporär preparering av ytskiktet förutsätts.

Väg 88 förutsätts bli avstängd eller hårt trafik-

reglerad under tävlingar.

Gångvägssystem mellan centrum och Skidstadion och Utsikten byggs ut genom breddning av trottoarer och

komplettering till befintliga gångvägar.

Vid maximal publikbelastning kan även parkering till skidskyttestadion enligt 1.53 behöva nyttjas (anpassning av tävlingsschemat förutsätts). Vissa åtgärder kan komma att krävas för att kanalisera

gående genom eller förbi Sollidenområdget.

Skidskytte, Remonthagen

Max publik 15 000 personer.

Hela ytan mellan arenaområdet och E75/Stuguvägen (ca 10 ha) prepareras temporärt som trafik-, angöringsoch parkeringsytor (parkeringsytor för administration,

officials och nationstrupper ligger utanför ytan och ingår i arenakalkylen).

Preparering kan göras med teknik enligt 1.52.

In- och utfarter från Stuguvägen kompletteras.

Angöringsplatser anordnas nära arenan för bussar i linjetrafik och pendeltrafik samt för charter och

långdistansbussar.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Övriga disponibla ytor används i första hand för uppställning av bussar, i andra hand som parkering för publik.

Parkeringskapaciteten för personbilar kommer med

säkerhet att vara otillräcklig. Två möjligheter

finns till komplettering - preparering av p-platser

på A4s skjutbanor eller att man utnyttjar p-ytor enligt 1.51/1.52 med busspendel till Remonthagen.

Valet beror delvis på hur tävlingsschemat. kommer att

se ut.

Gångvägssystem inom området prepareras så att publik så långt möjligt separeras från ackrediterade.

Gångqvägar mot centrum och järnvägsstationen upprustas till erforderlig kapacitet.

Skridsko, Lövsta IP

Max publik 10 000 personer.

Parkering för personbilar prepareras på äÄndsjön.

Befintlig parkering längs Mällbyvägen omdisponeras för att fungera som busshållplats för linje- och

pendelbussar från parkering på Storsjön och Ändsjön.

Planerad ny parkering mittför AMU-center förutsätts vara utbyggd före 1998, Ytan omdisponeras till angöringsplats för charterbussar o dyl.

Lövstaskolans gård reserveras för bussuppställning.

Gräsytan söder om AMU prepareras till temporär parkering i första hand för bussar, i andra hand för bilar.

Personbilar hänvisas i övrigt till isparkeringar med busspendling till arenan.

Gångvägar från parkeringar och angöringsplatser till

publikentréer kompletteras och rustas upp till erforderlig kapacitet.

Bob och Rodel, Östberget - Kvarnsved

Max publik 20 000 personer.

Angöring för bussar anordnas på befintlig parkeringsplats vid Lövstabadet och på Byvägen dels vid Lövsta gård, dels intill uppfart mot Frösötornet.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Uppställningsplatser för bussar anordnas inom

närområdet och i samordning med skridskotävlingar på

Lövsta IP enligt 1.54. Personbilar hänvisas i huvudsak till isparkeringar enligt 1.51 och 1.54 med busspendling till arenan.

Ishockey och konståkning, Sportfältet

Max publik 14 000 personer.

Busshållplatser förutsätts vara utbyggda på de tre

omgivande vägarna. Vid OS kan en utbyggnad av kapaciteten erfordras, likaså tillkommer ett behov av vändytor och väntplatser för pendeltrafik.

Uppställningsplatser för bussar och bilparkering förutsätts kunna ordnas inom området. som permanenta lösningar (kostnad redovisas i kalkyl för arenor) och som temporär preparering av ängs- och gräsytor, bollplaner m m - 4-5 hektar.

Alpina grenar, Åre

Max publik 30 000 personer.

Av- och påstigningsfickor för 20-30 bussar anordnas intill målområdena - befintliga vid kabinbanan, nya

vid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget

som förutsätts vara reserverat för kollektivtrafik. Vändslingor planeras.

Uppställning för bussar finns intill järnvägsstationen.

Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogården reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge oplats för ca 100 bussar.

Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplat.s genom snöröjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.

Temporär bussterminal(-er) 100 m2 BTA utförs.

Hyrda bodar förutsätts.

Eventuellt anordnas busspendel med småbussar mellan isparkering och arenor.

7 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: Bilaga 1

Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 +

2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik

respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart. från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras

(västra sidan).

Söder om störtloppsmålet iordningställs en parke-

rings- och uppställningsyta på ca 1000 m2 mellan järnvägen och sjön.

De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Temporära gångvägar

utförs till Åre Strand respektive störtloppsmålet.

Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och intill arenorna reserveras för tävlingsarrangör och ackrediterade.

Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena komp-

letteras för att fungera som huvudgångstråk.

Särskilda trafikreglerande Åtgärder vidtas enligt

samma mönster som för Östersund/Frösön. Breddad plogning utförs för avkörnings- och mötesramper, parkering m m.

Kalkyl

Kostnader är beräknade i prisläget december 1989.

För Åre har kostnader för allmänna och kommunala

vägnätet hämtats från kalkyl till 1994 års spel.

Med hänsyn till att vissa arbeten kan ha hunnit. göras p g a senareläggningen har summan reducerats

något.

Till budgeten tas efter reduktion och indexframräkning 3 900 Kkr.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

VA-FÖRSÖRJNING

VA i Östersund

Den enda platsen där VA-systemet behöver förstärkas

är på Frösön i Kvarnsvedsområdet. Detta beror på att

drift av snökanoner vid hoppbacken samtidigt med uppbyggnad av rodelbana kräver stora momentana

flöden. För ett uttag på 20 1/s för dessa ändamål krävs följande åtgärder:

- Tryckstegringsstationen "Fyrkanten" sätts i stånd

och förses med nya pumpar - Tryckstegringsstationen "Kvarnsved" rustas upp och

förses med nya pumpar - Tryckstegringsstationen "Frösötornet" rustas upp

och förses med nya pumpar.

Totalt bedöms VA-kostnaden till 8300 Kkr.

VA i Åre

Er forderlig utbyggnad förutsätts vara gjord före 1998. Eventuella temporära förstärkningar tas upp som driftkostnader.

Prop. 1990/91:

Bilaga 1 KRAFTFÖ RSÖRJNING

Åtgärder och kalkyl baseras på en utredning gjord av Jämtkraft AB.

Samtliga kostnader i prisnivå december 1989.

Frösön

Lövsta, 1 st transf stn 2 x 800 kVA 900 Kkr

Östberget, 1 st transf stn 1 x 800 kVA 640 Kkr

(backhoppning)

Östberget, 3 st transf stn 1 x 800 kVA 1 850 Kkr (bob/rodel)

Östersund

Skidstadion, 1 st transf stn 2 x 800 kVA 550 Kkr Remonthagen, 1 st transf stn 1 x 800 kVvA 840 Kkr Olympiabyn, 2 st 1 x 800 kVA och

1 st 2 x 800 kVvA 2 200 Kkr

Inga kostnader är medtagna för Svortfältet, mediacentra och mediabyn.

Åre

Alpina arenor, 2 st transf stn 1x800 kVA 1 010 Kkr

Stationerna skall täcka behoven för resultattavlor, TV, provisoriska läktare m m. Den permanenta försörjningen av liftar, snökanoner, byggnader m m sker

från befintligt hsp-abonnemang.

Kronor 7 990 Kkr

Totala anläggningskostnaden uppskattas alltså till ca 8 miljoner kronor exkl moms. Restvärdet för de stationer som kommer att demonteras efter OS förutsätts preliminärt motsvara momskostnaden, varför till budgeten förs 8 000 Kkr.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

KALKYL

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

Sy RR

BILAGA NR 5 a Ål

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR MEDIACENTRA

1. PRESSCENTER i ÖSTERSUND

2. RADIO, TV-CENTER

i ÖSTERSUND 3. MEDIACENTER i ÅRE 4. KALKYL

K-KONSULT JÄMTLAND AB JANUARI 1990

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

INVESTERINGAR. MEDIACENTRA

I Östersund får ATS och FörvS skolbyggnad, gymnas-

tiksal och teknikhus disponeras. På A4s område finns militärrestaurangen, som utan speciella omdisponeringar blir en utmärkt pressrestaurang.

I Åre förutsätts en ny kongress- och sporthallsanläggning uppföras. Anläggningen anpassas temporärt till massmedias behov.

Subcenter, kommentatorshytter, teknikutrymmen m m på arenor redovisas till respektive arena.

PRESSCENTER I ÖSTERSUND

Presscenter arbetslokaler

- Administration 1 200 m2 - Skrivrum 2 930 m2 = Reception 10 m2 - Tryckeri, kopiering 200 m2 - TV-rum 200 m2 - Sammanträdesrum 60 m2 - Tidningsrum 100 m2 = Cafeteria 200 m2

- Nyhet sbyråer 1 430 m2

- Telefonboxar 140 m2 = Telexservice 140 m2 - Telefaxservice 140 m2

- Våtrum för bildbyråer 2 700 m2

- Omklädning 250 m2 = Kontorsutrymmen för uthyrning 600 m2

(alternativt reserv för skriv-

utrymme) - Informationscentral 200 m2

Summa programyta för skrivande

press, fotografer, bildbyråer,

fotolab mm m 10 500 m2

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Presscenter, övriga utrymmen

- Entråéutrymmen, omklädningsrum

(foto), kpr och toaletter

- Uppehållsrum, bibliotek, tid-

ningsrum

- Cafeteria/bar

Presskonferenser

Utrymmet skall kunna ta emot 400 personer, varav 250 sittande,

+ podium och vara utrustat för

simultantolkning ca 500 m2

Entré och foajéutrymmen

Gemensamma ytor för press och Radio/TV

- Sjukvårdsservice 300 m2

- Utrymmen för ackreditering 200 m2

> Bank, post och resebyrå 200 m2

- Taxfree shop och bar 300 m2

Summa programyta 1 000 m2

Anpassning av Skolhuset och Gymnastiksalen till presscenter

Skolhuset kan medl enkla medel omvandlas till ett väl fungerande presscenter för skrivande press och fotografer.

Stora presskonferenslokalen föreslås bli placerad i Gymnastikbyggnaden, där temporär anpassning, utrustning och inredning görs.

Gemensamma lokaler placeras i Skolhuset. Den rese-

byrå som redan finns passar väl in i OS-använd-

ningen.

Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA beräknas drygt 16 0000 m2 tas i anspråk. Viss re-

servyta finns sålejes även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.

Byggåtgärder erfordras endast för våta utrymmen (fotolab m m) som placeras i vagnhall och plan 3 i flyglarna J och L. Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par teleledningar till varje lektionssal och komplett högtalaranläggning. Detta gör att kompletteringsbehovet blir begränsat.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Anpassningsarbeten och utrustning

Vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför ytterväggen och delas upp i tre delar.

Våtutrymmen i skeppen J och L, plan 3, förses

med temporärt golv av spånskivor (skydd mot fotokemikalier). Våtrumsdelar förses med anordningar för riskavfall som pumpas till tankar Cafeteriautrustning

Återställande och avstädning av hela skolbygg-

naden.

RADIO/TV-CENTER I ÖSTERSUND

Program arbetslokaler

Studioblock för gästande bolag,

Kontor för administration,

Redaktion för gästande TV-bolag,

21 st 1 365

Dito för större TV- bolag, 5 st 2 500

Yta för svenska TV-sporten 1 000

Summa programyta för Radio-TV 9 025 m2

Utrymme för masterkontroll m m måste börja byggas upp i oktober 1997. Övriga lokaler skall dispone-

ras januari t o m mars 1998.

Speciella arbetsutrymmen

Yta för amerikanskt TV-bolag

(prel) 000 m2

Televerket Radio 200 m2 Informationscentral 200 m2

Summa programyta 400 m2

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Övriga utrymmen

- Entréutrymmen, omklädningsrum,

kpr och toaletter

- Uppehållsrum, bibliotek, tid-

ningsrum

- Cafeteria/bar

Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio/TV-center

Av byggnadens totala yta på ca 28 800 m2 BTA beräknas ca 29 000 m2 tas i anspråk för Radio/TV-

centret.

Ytterligare reservyta finns kvar även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till för fogande.

Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig

för ändamålet. De stora hallarna delas upp med

temporära byggelement till minlre studioblock, redaktioner m m. Gårdshusens lokaler förutsätts

kunna nyttjas utan byggitgärder.

Anpassningsarbeten m m

= Ombyggnad av utbildningshallar m m till stu-

dioblock, redaktioner m m = Återställande och avstädning av hela skolbygg-

naden

= Inredning och utrustning förutsätts hållas av

Rad io-TV-bolagen.

Markarbeten

Befintliga gårdsytor och parkeringar förutsätts ha tillräcklig yta för parkering, Hkp-landningsplats o dyl

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

MEDIACENTER I ÅRE

Presscenter

- Utrymmen för nyhetsbyråer, almi-

nistration, skrivrum, samman- : träden m m 400 m2

- Våtutrymmen för bildbyråer 200 m2

Summa programyta 600 m2

Rad io/TV-center

- Ra3Jiostudios för gästande bolag, 50 m2 - TV-studio för gästande bolag 100 m2 - Bokningskontor 20 m2

- Uppehållsrum för tekniker 30 m2 - Tekniskt förråd 30 m2 - Tekniskt underhåll 30 m2

- Kontor för administration,

RR + SVT, 5 st 100 m?2 = VB-rum, CAR 50 m2 - Redaktioner för gästande bolag,

15 st 240 m2

Summa programyta 650 m2

OS-arrangören skall hålla med reservkraft till verksamheten.

Gemensamma utrymmen

- Ackreditering och informations-

central 100 m2 = Bank och post 100 m2 - Taxfree shop och bar 160 m2 - Servering (cafeteria + restaurang) 340 m2

Summa programyta 700 m2

Massmejdiacenter i Åre:

Summa programyta 1 950 m2

Prop. 1990/91: SS Bilaga 1

Ny kongress- och sporthallsbyggnad som media-

center

Kongressdelen anpassas temporärt till de speciella OS-kraven för presscenter.

Inför olympiska spelen byggs sporthallens "skal". Inom detta utföres temporära lokaler enligt programmet. Hallen utnyttjas delvis i två plan. Blivande omklädnings- och förrådsdelar används

till våtutrymmen för foto och temporärt kök.

Efter avslutade spel färdigställs hallen till permanent sporthall.

Ca 100 p-platser utförs för OS-behovet och framtida användning.

Anpassningsarbeten inredning m m

- Temporärt mellanbjälklag - Indelning av hallytor i mindre rumsenheter och

block enligt program = Temporär köksutrustning - Temporär inredning i presscenter och gemensamma

utrymmen ( Radio-TV-bolagen förutsätts hålla egen inredning och utrustning).

KALKYL

Kalkylen baseras på delkostnader ur beräkningar

för 1994 års spel. Tillägg har gjorts för ändrade

programförutsättningar, bl a avseende restaurang, presskonferensutrymmen och sjukvårdsservice.

Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989.

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1¶Presscenter i Östersund 9 100 200

2 Radio/TV-center i Öster-

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Bilaga 6

Radio- och TV-bevakning

vid OS 1998 i Äre/Östersund

PLANER OCH KALKYLER

DECEMBER -89

SVERIGES TELEVISION :

Bilaga 1

UORSN on 1989-12-20 Bilaga!

PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 98 I ÖSTERSUND OCH ÅRE.

UPPSKATTNING AV KOSTNADER OCH LOKALBEHOV.

[ Policy, förutsättningar. II. Sammanfattning av kostnader. IH. Lokalbehov.

Bilagor:

Bilaga 1: Tävlingsschema. Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning. - Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Östersund och Åre. Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader. Bilaga 5: Övriga driftskostnader Bilaga 6:Lokalbehov för radio och tv. Bilaga 7:Förplanering. Bilaga 8:Intäktskalkyl.

I. POLICY, FÖRUTSÄTTNINGAR.

I En absolut förutsävning för att de moderna Olympiska Spelen blivit imniernatonella sorhändelser och därmed av stort PR-värde för värdnationen är en vål tungerande massmediabevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett hela jordens befolkning ant följa spelen och ett stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatvserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympiaderna under 60-, 70- och 80talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har alltid utnyttjats.

En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS -98 i Östersund/Åre är att hålla sanna höga standard och säkerhet som under tidigare spel.

Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare spelen främst vinter-OS i Calgary och planeringsunderlaget för Albertville -92.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

2. En helt ny tv-teknik kommer sannolikt att långsamt införas under 90-talet. Det är den sk HDTV (High Defintion TV, högupplösnings-tv) som innebär en avsevärt bättre bild jämfört med nuvarande PAL-system. Den högre kvaliteten medger att tittaren kommer kunna avnjuta en avsevärt större bild med ett höjd/bredd-förhållande på 9:16. Redan under Söul-OS användes HDTV på experimentbasis - tekniken anses ligga speciellt väl till för sport i tv och planeras även för kommande Olympiska Spel.

HDTV-utrustning kommer sannolikt vara betydligt dvrare än nuvarande 625/S0/PAL, gissningsvis dubbelt så dvr. I denna kalkyl har inga hänsyn tagits till det systemskifte en övergång till HDTV-teknik kommer att innebära.

3. Radio- och tv-bevakningen av OS 98 i Östersund och Åre har enligt ur SR's uppfattning två syften

e att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdelningar, invigning och avslutning och

erbjuda alla nationer som så önskar multinationella oredigerade tv-program och produk-

tion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.

e att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses re-

surser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överföring till hem-

landet.

4. Vissa nationer, USA, Japan m fl fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser ete. Detta har inte beaktats i kalkylen.

5. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning på skidor) kommer Televerket aw svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.

RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.

6. Radions och TV's behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnaderna har inte medtagits i denna kalkyl.

7. Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT som ett förslag, i avsikt att minimera resursbehoven. Andringar i förhållande till bilaga 1, t ex tillkomst av nya tävlingsgrenar o dyl, medför kostnadsökningar.

8. Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan hyras från andra länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

Radio- och tv-centrena i Östersund och Åre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna. 9. Alla priser är beräknade i prisläge december -89 och inkluderar mervärdesskatt. 10. Det är numera regel at värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam, videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter. 11. Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen (RR och SVT) svarar för installation av teknisk utrustning. 12. Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer från Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar såsom Radio- och TV-center i Östersund och Åre. SR svarar för reservkraft på OB-platser. 13. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SR's utrustning. 14. SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av de: Olympska Spelen enligt Ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.

II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.

Sammanställning av de kostnader som redovisas i bilagorna:

1. Driftskostnader. Tekniska resurser på arenor (bil 2) 36.2 Mkr Tekniska resurser i radio- och TV-centra (bil 3)

2. Anskaffningskostnader.

På arenorna (bil 2) 7.4 Mkr

I radio- och TV-centra (bil 3)

Qstersund 15.5 Mkr

e 3.7 SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 26.6 Mkr

8 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

3. Budgetreserv. 1596 | 25.2 Mkr 4. Summa kostnader. Enligt ovan 1), 2) och 3) 189.9 Mkr S. Intäkter. Enligt kalkyl (bil 8) 6.0 Mkr

6. Nettokostnad

Enligt ovan 1) - 5) 187.2 Mkr

7. Behov av likvida medel. Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.

För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs en tidigare tillgänglighet.

För anskaffningar:

För planering:

III. LOKALBEHOV. Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad. Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio- och TV-centra. Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB-bussar ställs till förfogande vid arenorna. I anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i storleksordningen 300 och 100 bilar i Östersund respektive Åre. Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.

Kontaktpersoner:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilagor:

Bilaga 1: Tävlingsschema. Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning. Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Östersund och

re. Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader. Bilaga 5: Övriga driftskostnader Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv. Bilaga 7: Förplanering. Bilaga 8: Intäktskalkyl.

9¶St-0 Prop. 1990/91: 55

2¶Bilaga I

9t-Ct $i-0t Sitt [4]

Pitt Gl-tl nn

[TI 91 Zt-01 Stil

et 9-1

£t-0l Sitt

tt £t-0l 9L-Cl

ot 9 £t-01 9-0

9 £L-0U Filtl

9t-Ct £L>0t Fi-il 6661.

JUY/CNOSYUILSA £t-0l git Sitt

L

£i-0l Stil

9¶I £i-0t gi-$l Gl-zi

S

GO-UJLNIA

£1-0l] St-21

|

WVUDOUdSINITAYI £l-0l Gt-2t

£

Liv Gi-21t 2

Lz-61 t

DV

:SI325S0 u u oxy

ITYUO SOL mL mySt OL

« = vw H H HI H H H [44 q q9n q da [40 Iuowursadsgutuddon BET XC an OL 06 06 exdeq WwoTers woTeLsSI0O19 ddoT2a9038 ddoT229Q39 ddot21028 ddot110248 OTLI800IJ YH dH NH dH wa dd NE dd Iodng Fer H d Ol St Gr vmOTeTS uoreTa mOTeTBIOA8 sedng WwOTeI8 Zutuddouyyseg QUOX Fet ox ohm Xx Dt unxOtxp =xX wx HH om ung ixG 2714NSPINS Gi Gl OC OS Ot Ol GÅ OC GSxK

HSTPION

2UuTdIVv P3ureT "quox quo 'quox 'quox NIHD

ÄÅ [SN [=] S pb

=S a Me

Stel t2-61 2

CT! St-0t ACL)

Mm

2/2

22-61 Bl-St]

[1]

Bi-St £t-0L 22-61

parcil

nn

|

a 81-91 CL-Ot vec

Zl Pe-Cilb2el 22-61

tl 61-S1 £l-0ot] 22-61!

I 8t-91t ot E£1-01 2z-61 bett

22-66! I vel

6€1L-S1 be-Et

066! 22-61

[]

. TYY/INASHILSA | zgz-61 be-Ct

LL

8l-9t £.-01 22-61 v2-C0l

9 CL

I 6t-Lu 22-61 vi-OU

[4

SO-YALNIA

|

FLl-0t 22-61

[TT ' bz-Ci

[d

WVUDOHdSINITAVI 6t-Lt Vi-otf be-Cl

£

Vti-0t vert

pb IVA

1180 » u « » » u u « u ” u” «» u « « u « u « u” "” u au " u u u IZ0OM BFIJ 20 ETS 2J0X 2ION ETIJ $I0X BFTIJ

LYO

HW Hä HW HE TE TX q q q Butustaddn TUOU3ISISFULUINTSAYV

HE € Vv

uu wu wu " VULQ3IOX Ied Avd H H BUvp SUTP SUGP C 00G 0001 O0St 0005 00001 005 0001 0051 000£ 0009 H H d ITeY tre suvu sueuw suez suv suwz FUTUNBISUON OXSPLINS LaHdouysr | Z | Zz y [2pou :

Nu

qod -

BILAGA 2: Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB- bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning. Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna. Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem. Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

PLATS/GREN OB KAMEROR VB SLO-MO = TEXTG DVE - KOMM-POS

ÖSTERSUND:

ÅRE:

Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.

Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner mellan tävlingar kan undvikas rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas.

Sammanlagt 6 st aggregat behövs: Prop. 1990/91: 55 - Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt Bilaga I - Bob/rodel - Ishockey A och konståkning - Ishockey B och skridsko gemensamt - Skidskytte, backe - Skidor.

2. EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 27 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning. Kostnader:

a) OB-bussar. Tak an-

. skaffning) Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror, extra slow-motion, vb, textgenerator och digitala videoeffekter) är 110 kkr 10 st bussar i 27 dagar blir H = 29.700 b) Extra kamerakedjor. 10 st i 20 dagar för 4 kkr/dag H= 800 c) Kommentatorenheter (inkl monitorer). Hyreskostnaden beräknas till ca 7 kkr/enhet.

För erforderliga 445 enheter blir kostnaden ca . H= 3.115

Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till varje hytt för 5 kkr/st. A = 6.825 d) Gemensamt HF-kommandosystem. Sambandssystem via HF inklusive person- | sökarsystem A= 538 e) HF-sändare med programkvalitet. Frekvensfrågorna är besvärliga, Televerket svarar för koor-

dinering och tillståndsgivning. Avser driftskostnader ' H = 1.000

f) Reservkraftsaggregat.

Hyrestid 27 dagar, 10 kkr/dag och 6 enheter ger H = 1.620

g) Sammanställning av kostnader. Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 SUMMA HYRESKOSTNADER : 36.235 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under 1:a kvartalet 1998.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER : 7.363 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1996.

BILAGA 3: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I

ÖSTERSUND OCH ÅRE.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

a) ÖSTERSUND/ATS.

Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är knutpunkten för all

verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna i

Östersund och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre

parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.

Samtliga 445 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.

Faciliteter för kommentering från tv-monitorer, sk off-tube kommentering erbjudes.

Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina ca 16 vb-block.

Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.

Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bokningskontor, förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade

26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

3 st tv-studior utrustade med

- 3 kameror

- bildmixer

- ljudmixer

- textgenerator - ljusreglering - installationsmateriel (Planeringen utgår från aw försörjning sker med mindre OB-bussar.)

VB-central

- 35 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock - underväxel 2 st ENG-block

2 st ENG-team för uthyrning

15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering

Masterkontroll Prop. 1990/91: 55

-3st Pn Bilaga 1 - dispatch - kommentatorväxel

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")

b) ÅRE.

Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre och är dimensionerat för att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Östersund. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostudior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.

I övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

2 st utrustade radiostudior 15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning 4 VB-maskiner för referensinspelning Central växel, gränssnitt mot Televerket HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")

2. EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning såsom OB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsättes kunna hyras. Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växelsystem. Av de investeringar som måste göras torde endast ett fåtal objekt vara möjliga att återanvända.

a) ÖSTERSUND/ATS.

Hyreskostnad kkr

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Anskaffningskostnad kkr

b) ÅRE.

c) Sammanställning av kostnader.

Summa hyreskostnader 10980

Kostnaderna utfaller till betalning 1:a kvartalet 1998.

Summa anskaffningskostnader 20380 Behov av likvida medel: 1996 1:a kvartalet 7.8 Mkr 1996 4:e 12.6

BILAGA 4: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stört antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säker sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio- och tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier

- TOM - Ljudtekniker - Bildingenjörer - Mixertekniker - TV-fotografer - Ljudassistenter - Elektriker - OB-assistemer - Servicetekniker - Kommentatortekniker - Videobandtekniker - Slow-motion tekniker - Grafiker - Ateljépersonal - Producenter - Scriptor - Bandredaktörer - Förrådspersonal - Ekonomer - Sekreterare - Bokare - Tolkar - Ledning - Växelpersonal - Studiomän - Liason officers

Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling. Maximalt behöver ca 700 personer vara i tjänst samtidigt. Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna. Viss nyckelpersonal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommentatorteknikerna tas från övriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER. (kkr)

1. Löner. Totalt åtgår ca 81 000 arbetstimmar till en kostnad av ca 372 kr/tim 30132

2. OB-tillägg.

Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning och rivning) är ca 66 000 tim. Ca 509t av denna tid är OB-grundande till en kostnad av ca 47 kr/tim 1551

3. Traktamenten. Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal är 277 kr. Antag 502 utländsk personal med 470 kr/Jag. 4183

4. Hotellkostnader. Normala hotellkostnader dvs ca 800 kr natten förutsättes 10640

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 5. Resor.

Specialpriser med Linjeflyg antages, 509c av alla tekniker kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa. Totalt 1300

6. Utbildning.

I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal

utbildning. 50 personer i 10 dagar å 2700 kr. Totalt inklusive lärarkostnader 1870 SUMMA TOT: 49676

BILAGA S: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.

- Buss för personaltransporter

- Helikopter för riggning och produktion 190) - Skyliftar som kamerakranar 150 2. Datasystem för resursbokning/planering.

- hyra 8 månader inkl systemutveckling 1200

3. Bevakningskostnader. 1800

4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) |10

5. Magnetband.

6. Reservdelar.

-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 670 7. Kläder

BILAGA 6: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.

1. Radio- och tv-center i Östersund/ATS (kvm).

Antal å Radio TV = Gemensamt Studioblock för gästande

bolag(kontor + k-rum + studio) 30 54 1620

Större radiostudio 1 100 100

TV-studior för gästande bo-

cudatält?) Tekniskt underhåll 1 100 100 Redaktion för gästande tv-bolag, normalstorlek 21 65 1365 Dito för större tv-bolag 7 500 3500 Utrymmen för EBU-administration 10 30 300

SUMMA: 1995 5520 1610

TOTALT: 9125 kvm

Samtliga lokaler förutsättes ligga i samma byggnad. Förråd i nära anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 300 bilar.

2. Radio- och tv-center i Åre (kym).

Antal å Radio TV —- Gemensamt

Prop. 1990/91:

Bilaga 1

Antal å Radio TV - Gemensamt Tekniskt förråd 1 30 30) Tekniskt underhåll 1 30 30 Kontor för adm SR/EBU sS 20 40) 60 VB-rum, CAR 1 50 50) Redaktioner för gästande 1S 15 225

bolag

SUMMA: 90 210 355 TOTALT: 655 kvm

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 100 bilar.

3. Arenorna.

Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon på ca 300 kvm. Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för

kommentatoranläggningen. a) Hall för ishockey A och konståkning.

Läktarplatser för 52 kommentatorer - kvm Kontrollrum 20 kvm 20

b) Hall för ishockey B.

Läktarplatser för 40 kommentatorer Kontrollrum 20 kvm 20) c) Skridskoarena.

50 st kommentatorhytter å 6 kvm 300

Kontrollrum 20 kvm 20

d) Skidor.

45 st kommentatorhytter å 6 kvm 270) Kontrollrum 20 kvm 20 e) Skidskytte. 50 st kommentatorhytter å 6 kvm 300

Kontrollrum 20 kvm 20

f) Backhoppning

55 st kommentatorhytter å 6 kvm 330

Kontrollrum 20 kvm 20

9 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 g) Bob/Rodel 45 st kommentatorhytter å 6 kvm 270 Kontrollrum 20 kvm 20 h) Slalom etc (Åre) SS st kommentatorhytter å 6 kvm 330 Kontrollrum 20 kvm 20 h) Störtlopp etc (Åre)

55 st kommentatorhytter å 6 kvm 330

Kontrollrum 20 kvm 20

TOTALBEHOV FÖR KOMMENTATORER: 2310 kvm

BILAGA 7: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

FÖRPLANERING.

Efter ett eventuellt beslut i september 1991 i Birmingham startar planeringsarbetet. För RR's och SVF's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1992,

Nästa viktiga aktivitet inträffar i sumband med OS 92 i Albertville och Lillehammer -94.

Åtagandet växer sedan succesivt för att från mitten av 1996 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 20.4 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 6.7 Mkr.

Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra eu antal provtävlingar från evenemang på de slutliga tävlingsplatserna ett år före spelen, tidigare kallat "FÖR-OS", et begrepp som börjar försvinna. Dessa tävlingar bör TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 6 Mkr.

Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:

0.3 Mkr 1:a kvartalet 1992 1.2 1:a 1993 5.2 l:a 1994 3.6 1:a 1995 4.5 1:a 1996 14.3 1:a 1997 4.0 l:a 1998 för avveckling

SUMMA KOSTNADER = 33.1 Mkr.

BILAGA 8: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INTÄKTER.

Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produkuion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit igen teknisk utrustning, förutsättes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssävt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare spelen. Vid OS i Söul erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.

Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras på erfarenheter från Calgary och vad som da kunde "säljas".

Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det blivit enklare att tå med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.

Normalt skickar arrangerande land förfrågningar två och ett år före spelen där dehagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimenstoneras mer exakt efter behoven.

En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska resurser är 6 Mkr inkl moms.

Bilaga 7 Prop. 1990/91: 55

1 (17) Bilaga 1

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

Teleservice

Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter inom respektive område och sammanställts av Anders Hansson vid Ööstersunds teleområde.

Deltagande enheter har varit

- Telekontoret, Östersund - Televerkets Nätavdelning, Farsta - Televerket Radio, Sundsvall och Farsta

Utgångsmaterial har varit beräkningarna från Östersund/Åre 1994. Effekter som den kontinuerliga teknikutvecklingen förväntas ge, har vägts in. Det gäller såväl nätstruktur som nya användarkrav.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätdelar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.

Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres- och servicekostnader för ett uppskattat antal apparater, växlar, förbindelser etc samt kapitalkostnader för de investeringar, som måste göras (tillfälligt, för tidigt eller permanent) enbart för 0S 1998.

Hyres- och servicekostnader har beräknats på en användningstid av två kvartal: 97-1 och 98-1, utom för abonnentväxeln. Denna beräknas vara i drift under tiden juli 1996 t om juni 1998.

För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet på materielen efter nedmonteringen minskad med nedtagningskostnaden.

Kostnadskalkylen bygger således på att televerket på egen hand anskaffar erforderligt investeringskapital. OS-arrangören belastas enbart med sedvanliga hyres-, abonnemangsoch serviceavgifter samt kapital- och driftkostnader för de extra investeringar som erfordras enbart för spelen.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräknats och är ej heller med 1 kostnadskalkyten. Eventuellt täckes dessa kostnader med intäkter för försålda tjänster

från nyttjarna.

FÖRSTÄRKNING AV TELENÄTET

Fr om 1992 har Televerket optiska fiberkablar från Storlien via östersund till Sundsvall samt längs Inlandsbanan

från Dalarna och norrut i trafik. Östersund - Åre-områdena

är således väl försörjda med grundkapacitet för telekommu-

nikationer. Förutsättningarna för ett telenät med hög

kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast till-

fälliga utökningar krävs, i huvudsak inom tävlingsorterna

och dess närhet.

Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfällig con-

tainermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr. AXEstationerna i Östersund och Järpen utökas liksom övriga

telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo

i större omfattning. Utlandsstationerna, såväl automatiska som manuella, utökas i relativt omfattande grad.

DATEX-, TELEX- och NMT-näten förstärks.

Kostnader för utökning av utlandsstationer, Datex och

Telex-näten belastar ej OS-arrangören. Dessa beräknas

täckas av ökade trafikavgifter.

Abonnentväxel

Abonnentväxelsystem med totalt 1800 linjer monteras i televerkets lokaler i Östersund. Ab-växeln har utflyttade växelenheter inom Östersund och Åre. Den förses också med datakommunikation och hänvisningsdator. Televerket betjänar telefonistfunktionen, vilken uppskattas till 59 manår under tiden juli 1996 t o m juni 1998.

TERMINALER

Det är mycket svårt att i dagsläget (1989) sia om vilka terminaltyper som 1997--1998 kommer att anslutas till telenätet för ljud-, text- och dataöverföring. Telekom-

munikationsområdet utvecklas högre takt än någon annan verksamhetsbransch. Marknaden blir också allt friare från

monopol och centralstyrning.

Inklusive något tusental telefonapparater för bla anslut-

ning till abonnentväxeln, föreslås att en summa motsvarande

12 Mkr anslås för div terminaler och tillbehör. Dessa terminaler förutses användas inom administrationen, förläggningar och presscentra.

Prop. 1990/91: 55

. Bilaga 1

Interna nät

Samtliga arenor förbinds med Press- och radio-TV-centra,

som är placerade i ATS-lokalerna. I Åre anordnas ett "Sub-center" som dels har förbindelser till samtliga are-

nor; dels till ATS. Nät inom arenorna förutsätts ingå i

kostnaderna för respektive arena.

Internnäten omfattar såväl arrangörens kommunikationsbehov

som radio/TV samt press och åskådare.

Kabe1/TV

Vid samtliga arenor och övriga funktioner finns anordnat ett Kabel/TV-nät med 20 kanaler. Detta skall ge arrangörer,

massmedia, aktiva samt publik möjlighet att följa aktivite-

terna vid de olika arenorna. Kabel/TV-nätet byggs även ut i

Östersunds centrum till fromma för köpmännen och deras

kunder. I Åre finns ett redan etablerat Kabel/TV-nät.

Förhyrda ledningar

Åre och Östersund sammankopplas med erforderligt antal

ledningar för telefoni, data samt radio/TV-förbindelser i en befintlig optisk fiberkabel. För att erhålla högsta möjliga säkerhet uppkopplas en reservväg för sträckan Åre-

Östersund. Reservvägen står uppkopplad och övervakad. Den har full kapacitet och switchas in vid behov på ögonblicket.

Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda vägar. TV-programmen sänds från Östersund antingen via radiolänksystem eller satellit.

Kommunikationsradio

Frekvensutrymmet i Sverige för radiokommunikation med stor

kapacitet är begränsat. Det är därför synnerligen viktigt att planeringen av radiostrukturen planeras i ett tidigt

skede. Televerket har tillsammans med Ericsson Radio System förutsättningar för att optimera radiokommunikationsnäten i

Åre och Östersund.

Man kan utgå ifrån att behovet av ett väl fungerande radio-

kommunikationssystem för arrangörspersonal, säkerhetstjänst - inkl polis och räddningstjänst - samt transportsystem är

stort. Dessutom krävs planering av frekvensutnyttjandet för

deltagarnationernas medhavda radiosystem.

För dessa ändamål har 10 Mkr uppskattats i investeringsbehov.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Jourtjänst, reservdelar

Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov skall felsök-

ning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade

personella insatser motsvarande ca 40 manmånader (inklusive

testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller Yiknande samt utökad reservdelshållning.

Larm- och bevakningsanläggningar

En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anläggningar för inbrottslarm, passagekontroll och TV-övervakning.

Televerket Radio, rundradio

Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio

bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet, enl bilaga 1--3. Kostnaderna anges i 1989 (dec)

års prisnivå. Vi förutsätter att särskilda medel anslås för bestridande av Televerket Radios kostnader för radio- och

TV-verksamheten i samband med 05-98.

Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och förbin-

delser mellan Åre och Östersund, samt 1judförbindelser huvudsakligen kommentatorförbindelser från Östersund till utlandet ingår i den av tlo östersund uppgjorda kalkylen.

Detta gäller även telefontjänster (växlar och dyl).

Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att ut-

ländska programföretag (motsvarande) begär att få nyttja

särskilda transportabla jordstationer för egen räkning.

Eventuella kostnader härför förutsätts komma att debiteras respektive företag direkt.

INVESTERINGSKOSTNADER

För att möta de förväntade kraven erfordras en avsevärd ökning av överföringskapaciteten för rundradions del. I

stor utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av

planerad utökning/modernisering. För att senare kunna använda utrustningen i rundradions ordinarie verksamhet måste dock viss omdisponering ske.

Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade

totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed

förenade arbetskostnader) på ca 133 Mkr kan härledas ur

olika investeringsändamål.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Rundradions kostnader Brutto- Restvärde

investering

Lokala förbindelser för

bild och ljud samt

kontroll- och kopplings-

utrustningar på tävlings-

platser och masterkontroll

- Åre 10 7 = Östersund 18 13

Mast och hus i ÖSK Fritidsområde, Östersund 2 -

Förbindelser från Östersund till utlandet 103 68

Summa 133 Mkr 88 Mkr

De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska

utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och utrustning, t ex högupplösnings-TV och 15 kHz stereoförbindelser för kommentatorer.

För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under

åren 1993--1995 ca 35 Mkr/år och 1996 ca 28 Mkr. Restvärdet ca 88 Mkr beräknas kunna utnyttjas för rundradions investeringar med 28 Mkr 1997, 22 Mkr/år 1998--1999 samt 16 Mkr år

2000. Några räntekostnader har inte inräknats.

DRIFTKOSTNADER

Följande sammanställning får betraktas som preliminär

avsedd att belysa, storleksordningen av de kostnader som

skall belasta OS-kommittén och inkluderar ett begränsat för-0S 1997. Merparten av kostnaderna utfaller till betal-

ning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel

för detta ej beaktats i denna kalkyl. Behov av driftmedel, ca 1,5 Mkr, kommer dock att erfordras under perioden

1993--1996.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Förplaneringen och projektering 7

Utbildning och bemanning för

distribution, övervakning och service 7

Förbindelsebeställningskontor

Frekvensplanering

Hyra av jordstationer, satellitkapacitet, helikoptrar transportabel radiolänk, terminalfordon m m + — Oo

ND >

LOKALER

Televerket Radio, Rundradiotjänster förutsätter att ar-

rangören utan kostnad för oss tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum och för andra motsvarande ändamål liksom erforderlig värme, elektrisk energi inkl reservkraft, VVS och säkerhetsbevakning.

Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar Televerket

Radio, Rundradiotjänster, logimöjligheter för tjänstgörande driftpersonal (ca 30 personer i Östersund och ca 20 i Åre)

under tävlingsperioden i nära anslutning till respektive tävlingsplats.

Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:

Störtloppsmå! 20 m? 5 kVA ST1alommål 20 m? 5 kVA Teknisk central Åre 60 m? 10 kVA

IBC Östersund 200 m? 10 kVA

(International Broadcasting Centre)

Tillgång till antennbärare vid IBC förutses

Länkterminal i hopptorn, Östersund (lokal + antenn-

bärare) 20 m? 10 kVA

Plats för fordonsuppställning:

I anslutning till störtloppsmål, slalommål och teknisk central i Åre motsvarande 15 parkeringsplatser.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I I anslutning till IBC och samtliga tävlingsplatser m mi Östersund motsvarande 20 parkeringsplatser. Uppställningsplats utomhus (inhängnad) för transportabla jordstationer med fri sikt mot söder:

Åre 200 m? 20 kVA östersund 400 m? 50 kVA

Tillgång till vissa lokaler ca 1997-10-01 och resten i början av januari 1998 fram till 1 månad efter OS. Motsvarande gäller i begränsad omfattning vid ett för-0S. Dessutom erfordras tillgång till mark för mast 50 m hög + hus i USK Fritidsområde.

Finansiering

Betalningsterminer

I takt med att teleanläggningar beställs och byggs ut förutsättes att Televerket självt tillhandahåller erforderliga investeringsmedel, varför räntekostnader för förtidigt gjorda investeringar ingår i redovisade driftkostnader.

Betr de investeringar som görs för Radio- och TV-sändningar, måste dessa 1 sin helhet och vid utförandet, bekostas av OS-arrangören. Efter spelens genomförande återbetalas det beräknade restvärdet - minskat med nedtagnings- och räntekostnader för tiden fram till dess utrustningarna beräknas kunna utnyttjas i rundradions normala verksamhet.

Mervärdesskatt

Fr om 1991 kommer sannolikt alla teletjänster att beläggas med mervärdesskatt. Därför ingår lagstadgad skatt i samt-

liga kostnader en1 1989 års mervärdesbeskattning (23,46 2x)

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

Investeringsdel Kostn i 1000-ta1 kr Anm/Restvärde

TELESERVICE OCK TELEVERKET RADIO, INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER 369 000 Rv 153 000

Teleservice

202 000 — Rv 65 000 Investering 152 000 Rv 65 000

Förstärkning i

nätet 57 400 Rv

30 100 Abonnentväxelt 18 600 Rv 7 400

Förhyrda ledn

Kom-radio 12 400

Rv 8 600 Jourtjänst, reservdeltar Larm och bevakn 17 300 Rv 4 000

Jourtjänst reservdeltar 5 000 Larm och bevakn 500 Televerket Radio 167 000 Rv 88 000 Investeringar 143 000 Rv 88 000 Lokalt utr Östersund 20 000 Rv 13 000

Lokal utr Åre 10 000 RV 7 000

Förbindelser från östersund till utlandet 103 000 Rv 68 000

Budgetreserv 10 000

Orift 24 000

Prop. 1990/91: 55 TELEVERKET RADIO Bilaga 1

Rundradio, Rrf ÅRE, Vinter-OS 1998

C Dp TD T [a] 2: Nn ol 0 Jå =

-

23 > E DO ; E AN >

Transportabla jordstationer

LL SA

för överföring via satellit

Störtlopp Slalom

Å Å

10 TV-kanaler i kabel-TV-

ss) |A [a] 3 Jå &

nät, för "tittar"

Sej SR SS

Tjo os TA

sljel 2 le 2

Tfn-växel OS 50 ankn +

Teknisk central

15 HL N old ke k-

5 st telex,

I kd & S

Xx Q [eo S telefax etc.

nl 8 ej 22 =

v DIP) vi v < fa > > [Vv] vi un NN << Le) [Te nn

1 '! Y Y

Östersund 141

Prop. 1990/91: 55

TELEVERKET RADIO

Rundradio, Rrf ÖSTERSUND Vinter-OS 1998

Kabel-TV Tfn Vx Tfn Vx nåt OS Rundradio Telex FA =D 250 ankn Telefax

20 kanaler 150 ankn

Mittar" 50 HL (lokalt) 10 st

/

14 video 3 video >

Längd- |- 1 video ängd- | 3 stereopar Spår- E AV

åkning be 200 lokalpar IHE slinga

3 video > mm) TERMINERING

14 video

UTLANDET e | — Tyigeo

Skid- — 3 stereopar - Video

Spår- | skytte Lu AS > TO st

200 lokalpar Ill st slinga

2 video IC 2

. 1 video [22]

IL z kliz Back- 3 stereopar

AV st hoppning La

PPne 134 lokalpar , | OM E 4-trådar a 2 video Z 2 240 st . 1 video [5 < 3 stereopar MH o s Bob/Rodel

Mi T = 3 96 lokalpar

2 video ÅR 8

.. | video ”- S 3

Skridsko |—2 stereopar IA =

4 AL 7

[TO F&F 122 Iokalpar 3 video MINER: n 7 video 72 SS

Np? É Ishockey | 3 stereopar

le ö < 200 lokalpar

4 video JE Transportabla jord-

< stationer för över- «+

Ishockey L 3 stereopar A Z föring via satellit

B ”"”JZz0 Iokalpar N-

2 video nd 1 Z ÅRE-ÖSTERSUND-ÅRE —. 2 video Video 3 stereopar

? AT er äs Rådhuset I

TI E st 35 Iokalpar RA u Stereopar 2 video - 5 2 = jo & st 1 video —- ElxX las 4-trådar Press- I 3 stereopar

ac BISSE sn 142 center he ln 7 kHz

— 25 lokalpar Te

Mn 20 st

Prop. 1990/91: 55

. 1989-12-01 TELEVERKET RADIO

Rundradio, RI Vinter-OS 1998

Bildförbindelser

Intelsot 1 at SvT N st +rosev(d et EBU

Oelo

I et + reserv . NR oo Helsing—fors N st EBU CEC

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Bilaga 8

105)

BOENDE, SERVICE OCH KULTUR

Boende

Nationstruppernas boende har samlats till en Olympisk By i östersund - se punkt 5.

övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens administ-

rativa ansvar, men skatl (utom för vissa funktionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp föredrar att ordna sitt boende i Åre.

Arrangören bör före hösten förboka erforderlig bädd- och

servicekapacitet.

Officials: Boende och kongresser

Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt

boende och högvärdig service erbjudas IOC-medlemmar, deras

gäster, NOC- och IF-representanter, jury och I0C:s stab, som beräknas uppgå t111 ca 750 personer.

"IOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisationen och ha

särskild bevakning.

Ackreditering sker på respektive hotell.

En IOC-kongress kommer att hållas 2--3 dagar före spelen.

Lämplig lokal kan vara teatern. Arrangören håller tolkar och tolkutrustning.

Det kan dessutom förväntas att många internationella spe-

cialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS-

orterna fr o m den dag beslut tas om var spelen skall hållas t o m OS-veckorna.

Befintliga 1:a-klasshotell och ett hotell med internatio-

nell hög standard som förutsätts vara byggt 1998, har

erforderlig bädd- och servicekapacitet.

Daghotell för IOC i åre.

Ett lobbyutrymme och några rum reserveras för I0OC-med?emmar

och deras gäster som önskar ett uppehållsställe i Åre.

Massmedia

6 000 personer beräknas komma. Ackreditering sker i press- Radio/TV-centra i Östersund respektive Åre.

Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i . hotell samt stugbyar etler lägenheter efterfrågas. Lägenheter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.

Prop. 1990/91:

Bilaga 1 Det normala boendemönstret innebär en uppdelning på presspersonal, radio-TV-reportrar respektive tekniker och dessutom efter länder/världsdelar. Boendet kan därför detas upp på många anläggningar - dock med relativt centralt läge och med transportservice till press-radio-TV-centra och arenor.

En mediaby anordnas i Östersund för 2 100 personer.

400 personer erbjuds hotellstandard i Östersund.

1 500--2 000 personer som beräknas bevaka de alpina grenarna erbjuds lägenhets- eller hotellstandard i Åre.

Övriga 2 000 iInkvarteras i elevbostäder, turistanläggningar och i vanliga lägenheter som förhyrs.

Funktionärer m få

En stor det av funktionärsstaben förutsätts tillhöra lokalbefolkningen och bo inom dagspendlingsavstånd.

Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo i egna anläggningar.

För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäddar i stugbyar, anpassade lägenheter eller i militära anläggningar.

Samordnad bokning görs också för förstärkning av personal i offentlig tjänst.

övriga gäster

Arrangören beräknas inbjuda ca 200 VIP-gäster som erbjuds boende i det tänkta IOC-hotellet.

Framtida arrangörer - ca 100 personer samt personal utifrån som arbetar med kulturprogrammet m m ca 100 erbjuds lägenheter i Åre.

Sponsorerna beräknas önska bäddar för 15 000 personer fördelade på 3--5 dagars vistelse. 5 000 bäddar av hög kvalitet finns i bostadsrättslägenheter i Åre.

PUBLIK

I planeringen förutsätts ca 1 000 000 sålda biljetter på 12 dagar. Detta innebär i snitt 84 000 per dag eller med ojämn fördelning mellan 60 000 och 100 000 biljetter per dag.

Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag är svårt att beräkna, då en och samma person kan se flera tävlingar, Personantalet blir därför lägre än biljettantalet. I biljettantalet ingår även nationstruppernas biljettköp, vilket ytterligare reducerar siffran för "publik", som kräver boende och/eller transport.

10 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Publik finns av flera kategorier, t ex

- Boende i Östersund-Åre-området + de extra gäster man

bjuder hem under 0S.

- Publik utifrån som efterfrågar bädd och service under

hela OS-perioden eller enstaka dagar. Fådagsbesökare kan

exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och intensiv OS-upplevelse. Det kan också

vara företag som bjuder kunder på en eller flera dagars OS.

- Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller med charterbuss och bil från ett större omland.

För boendet finns i dag följande totala bäddkapacitet

Hotell Kommer- Bostads- Plan Totalt

siellt rätter 91--92

självhus-

håll

Bäddar i fritidshus i Jämtlands län 26 000 hus 100 000 varav 4 000 hus i Åre kommun d v s 20 000 bäddar i Jämtland 33 600 33 690

TOTALT CA 70 000

Ytterligare möjligheter finns i form av

- Stugbyar och fritidshus i Tröndelag

- Fritidshus inom dagsreseavstånd i angränsande län

- Pågående och planerad utbyggnad av turistbäddar inom dagsreseavstånd, som med 0S som morot, bedöms kunna uppgå till 1 000 bäddar/år

Service och kultur

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I Östersund

Östersund är en besöks- och servicestad med "nära till allt". Det är också en vacker stad med utsikt över sjö och fjäll. För sport och fritidsaktiviteter finns mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill stads-

bebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit

vakt om och sökt utveckla.

Kommunen har drygt 58 000 invånare men en service, som är dimensionerad för många fler. Genom att Östersund är läns-

centrum och den klart största staden i hela Norrlands inland finns det gott om kommersiell service och samhälls-

service samt många anläggningar för fritid och kultur. I stadscentrum finns inte mindre än 300 butiker och ett 30tal restauranger.

Östersund är också en utbildningsstad och militärstad.

Sammanlagt utbildas över 1 500 elever på högskolan, 3 000 elever på gymnasieskolor, 3 000 värnpliktiga och 500--1 000 officerare och civilanställda på Arméns Tekniska Skola,

Försvarets förvaltningsskola och de tre regementena.

Under vinterspelen bör handeln, restaurangnäringen, bank, post m f1 utan större problem kunna bygga på sin kapacitet

och öka öppethållandet för att klara kravet på service.

Den kommunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med temporära personalförstärkningar klara den toppbelastning som 0S innebär.

Stadens skolor inräknas som en speciell resurs under OSveckorna, då det förutsätts ett allmänt skollov. Kök och matsalar utnyttjas för matdistribution till Olympiska byn och för mat till funktionärer och extra personal. De kan,

om så behövs även fungera som komplement till den allmänna

restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma

till användning som administrationslokaler, fritidssys-

selsättning och speciella aktiviteter.

OS-besökare skall också erbjudas ett sortiment av aktiviteter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna.

Östersund har redan idag ett brett utbud

= Länsbibliotek och ett flertal kommundelsbibliotek - Länsmuseet med fornbyn Jamtli - Stadsmuseet - Frösö Zoo

- Ett stort antal konstgallerier - Två teatrar och Folkets Hus - Samlings- och föreläsningssaltar i skolorna

- Statskyrkor, frikyrkor och församlingsgårdar - Travbana

- Ett modernt tredje generationens bad och flera traditio-

Prop. 1990/91 : 55

Bilaga I

nella badanläggningar

- Fritidsgårdar - 8 st fullstora sporthallar (handbollsmått) + ett antal

mindre - Tennishall med 3 banor

- Curlinghall

- Skidbackar mitt i staden

- Flera system med vandringsleder och motionsspår, bl a ett 20 km långt sammanhängande elljusspår

Karakteristiskt för Östersund är att det mesta av det uppräknade ligger inom gångavstånd från stadskärnan.

Specialarrangemang kan ordnas under OS-veckorna i de nämnda lokalerna och utomhus. Östersund har speciella traditioner

på detta område, såsom Expo Norr, Musikveckan, marknader

och "yror". Storsjöyran är en stor fest mitt i stan, kan under OS ges i speciell tappning. Konst- och musikfestivaler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.

Åre

Åre har utvecklats till en internationell turistort av rang.

Servicen är anpassad till turistsäsongerna, då befolknings-

talet ökar väsentligt. En anpassning till OS-krav bör

därför kunna genomföras spontant och utan särskilda OSkostnader.

I SJ:s planer för upprustning av sträckan Östersund-Åre

ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Åre”.

Den kommunaltekniska servicen har byggts ur kraftigt i samband med det s k Åreprojektet.

Skolorna förutsätts kunna disponeras på samma sätt som i östersund.

Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på aktiviteter, kultur och naturupplevelser, t ex

- Ett mycket varierat utförsåkningsområde - Ett vinterlandskap som inbjuder till turåkning och

naturupplevelser från vida fjällutblickar till vattenfall och intima fäbodmiljöer

- Kulturbyggnader i Åre, Huså, Vålådalen, Engelska Villan

m f1

- Kyrkor och en församlingsgård i Åre

- Skolornas lokaler - samlingssalar, bad, sporthallar mm

Åre kan i likhet med Östersund anordna specialarrangemang under OS-veckorna.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

OLYMPISKA VINTERSPEL

ÖSTERSUND - 1998

emm nt

BILAGA NR 9 & DÅ

TILL ANSÖKAN OM

STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR RÄDDNINGSTJÄNST m m

NE RÄDDNINGSTJÄNST ÅA

Sä

SJUKVÄRD | Sr

DOPINGKONTROLL ET (

BW POLTS Ma UU ÖSTERSUNDS > ARMEGARNI SON fw] [el] [0] LÄNSSTYRELSEN CIVILFÖRSVAR | KOMMUNALTEKNISK gå u SERVICE fp KALKYL ><

yZD

ÖSTERSUNDS KOMMUN m fl JANUARI 1990

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS m m

RÄDDNINGSTJÄNST

Östersund

Kommunala räddningstjänsten har i nuläget betydande resurser för att göra insatser vid olika

slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på huvudbrandstationen i Östersund sju man på heltid

för att rycka ut inom 90 sekunder och fem man på

deltid för att rycka ut inom åtta minuter. På

ytterligare tre orter i kommunen finns brandstationer med sammanlagd beredskapsstyrka av 13 man, som kan rycka ut inom fem minuter.

Under tid för olympiska vinterspel kommer befolkningen inom kommunen att öka i stor omfattning, vilket ställer krav på ytterligare resurser, som

kan redovisas på följande sätt:

- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från

sju till tio man, eventuellt fördelade på två

platser beroende av hur anläggningar för OS-spel

anordnas.

- Närliggande kommuner skall genom avtal kunna

lämna bistånd vid större olyckor.

- Förstärkningsmateriel upplånas från civilför-

svaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas

inköps.

- Försvarsmakten bistår med personal och materiel

vid större olyckor samt speciellt med bandvagnar

för transporter av sjuka och skadade i terräng.

- Vid arrangemang, där mycket folk samlas, skall

finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart.

Lämpligt är att dessa arbetar tillsammans med

Röda Kors-personal, som svarar för sjukvårdsbe-

redskap.

Insatser vid större olyckor bör vara planerade.

Lämpligen finns en ledningsgrupp under OS-spelen

med representanter i första hand för räddnings-

tjänsten, sjukvården och polisen.

Prop. 1990/91:

Bilaga I

åre

Nuvarande organisation mej deltidsanställd perso-

nal på sex man i beredskapsstyrkan och fem minu-

ters anspänningstilj kommer ej att vara tillräckligt med tanke på den anstormning av människor och därmed ökade räddningstopografi, som ett olympiskt spel innebär.

Det fordras således bl a en personalförstärkning

under spelen.

= En heltidsstyrka på brandsstationen i Åre, be-

stående av en brandmästare som utryckningsbefäl

samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se-

kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en

brand förman och fem brandmän, förstärker hel-

tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två befäl +

nio brandmän inom fem minuter efter larm.

Det totala personalförstärkningsbehovet = 20

man.

- Förläggningen av fem man (jourstyrkan) kan ske

genom inhyrning av husvagnar, som placeras i

nära anslutning till brandstationen för att per-

sonalen skall klara anspänningstiden 90 sekun-

der.

- Förläggningen av de övriga 15 brandmännen kan

ske på annat håll, centralt i Åre, men det måste alltså tillses att bostad finns att tillgå.

- För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas per-

sonsökare samt kompletteras radioutrustningen.

= Personlig utrustning (larmkläder) o dyl inköps.

- Civilförsvarsmateriel kan till viss del upplå-

nas. Försvarsmakten kan bistå med personal och

materiel i hänjelse av större olycka.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

SJUKVÅRD

Sjukvårdens inriktning under OS

Vid ett OS-arrangemang kan hälso- och sjukvårdens

resurser inom länssjukvården, Östersunds sjukhus samt primärvården inom Östersunds sjukhus, Krokoms och åre kommuner ställas till förfogande. Länssjukvården finns i Östersund. Här finns länets enda akutsjukhus med samlade kvalificerade vård-

resurser. Inom Östersunds sjukhus svarar lasarettet för den del av kroppssjukvården, som kräver akut- och/eller specialistvård. I länet finns en

väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a

distriktsläkarnas och distriktssköterskornas resurser på hälsocentraler och mottagningar.

Den primära inriktningen är att under OS-dagarna inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten

vård i förhållande till vad som beåöms erforder-

ligt för arrangemanget.

Kapacitetsbeskrivning

Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser,

fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin, kirugi, ortopedi, obstretik-gynekologi, öron-, näsa-, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom finns serviceavdelningar, anestesi, intensivvård, centraloperation, röntgen, kemiskt laboratorium, fysiologiskt laboratasrium samt bakteriologiskt laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd spe-

cialisttanivård. De somatiska specialiteterna finns sålunda koncentrerade inom Östersund inom en enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisa-

tion och ett välutrustat sjukhus med de flesta av det stora sjukhusens resurser.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a följande resurser.

Klinik/avdelning Vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand

Antalet operationer beräknas för 1987 uppgå

till ca 10 000

Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt Ööppenvårdsresurser motsvarande 265 läkarbesök frigöras per dag.

Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.

Antalet specialist kompetenta läkare uppgår till

totalt 101 st.

Sjuksköterskepersonal finns inom länssjukkvården motsvarande 451,01 tjänster.

För primärvården inom Östersunds kommun redovisas resurser enligt följande.

- 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler - 31,75 distr. sköterskor " - Folktandvård på 6 hälsocentraler

Primärvården har inom Krokoms kommun följande re-

surser.

- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler - 10,5 distr. sköterskor ” - Folktandvård på 3 hälsocentraler

Prop. 1990/91: in SA

Bilaga 1 Vid Åre sjukhus finns riks- och länssjukvåra innehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även primärvården får riks- och länskaraktär, eftersom turister från hela landet besöker öppenvårdsmottagningarna, Vid hälsocentralen i Åre ökas öppethållandet under turistsäsongen och läkarbemanning och jour finns både i Åre och Järpen.

Primärvårdsverksamheten omfattar i stort följande.

= 7 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler = 10 distr.sköterskor " " - Folktandvård på 3 hälsocentraler

Vid berörda sjukhus och hälsocentraler inom primärvården kan den planerade verksamheten inställas, varvid beredskap finns för följande antal läkarbesök per dag.

Vid Åre sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna ställas till förfogande.

Sjuktransportorganisation

Landstinget har i samarbete med bl a Östersunds kommun en mycket omfattande och rationell organisation för sjuktransporter. Organisationen bedöms ej som tillräcklig för att klara transporterna vid OS. Assistans krävs från bl a försvarsmakten och civilförsvaret.

Kkatastrofberedskap

För Östersunds sjukhus finns en katastrofplan. Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapacitet bedöms otillräcklig. Instruktionerna i planen avser att möjliggöra en snabb omorganisation

och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett

katastrofläge.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Övrigt

Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta befolkningen i Östersund måste fungera även under ett OS, måste lokaler anvisas och utrustas för att tillgodose akutbehovet för de tillresande.

Berörd personal måste utbildas i "turist-engelska/ tyska".

Apot.eksservice måste tillgodoses och transporter av besökande i primärvården måste ordnas i tjänsten.

DOPINGKONT ROLL

Et.t dopinglaboratorium inrättas vid Östersunds Sjukhus genom att ett transportabelt laboratorium stationeras där och byggs ut. Av IOC godkänt laboratorium finns vid Huddinge Sjukhus i Stockholm. För anpassning, komplettering och drift uoptas 10 Mkr.

POLIS

Planering och kostnalsanalyser bygger på en total polisiär insats av ca 1000 polisiära befattningshavare och 19200 väktare. I följande organisationstablå redovisas i stort hur personalresurserna fördelas och nyttjas.

- 39 kommissarier - 400 inspektörer - 500 polisassistenter - 90 alministsrativa = 1000 väktare (motsv)

Den totala kostnaden för polisinsaterna under OS har kalkylerats till storleksordningen 60 Mkr. De olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som ideell verksamhet, varvid samhället ansvarar för polisverksamheten. Som OS-kostnad tas därför endast upp specifika merkostnader. Dessa har bedömt.s till 10 Mkr.

Prop. 1990/91: 5

- , Bilaga 1

ÖSTERSUNDS ARMEGARNISON

vid ett OS i Östersund/Ååre 1998 torde stora an-

språk komma att ställas på bistånd från försvars-

makten.

Önskemål om bistånd ställs i samlad form från organisationskommittén till Chefen Östersunds armé-

garnison.

För att lösa räddningsfrågor, säkerhetsfrågor m m kan Östersunds armegarnison bidra med personal och materiel för bl a

- sjuktransporter i terräng - omhändertagande av skadade (tält)

= samband, tråd, radio, mcord

- trafiktjänst.

Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av värnpliktiga och kan därför infogas som en naturlig del i deras ordinarie utbildning, ett förhållande som medför att kostnaderna för dessa former

av bistånd kraftigt kan begränsas.

LÄNSSTYRELSEN, CIVILFÖRSVARET

Inom Jämtlands län finns en stor mängd materiel

förrådsställd och avsedd att användas av civil-

försvarets krigsorganisation vid beredskapstill-

stånd och i krig. Materielen består dels av ut-

rustning för personalen (personlig utrustning) och dels av utrustning, som är avsejd att använjas av organisationens olika enheter (gemensam utrustning).

Utrustningen är modern och mycket ändamålsenlig. Den gemensamma utrustningen består i väsentliga delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den lämpar sig därför väl som förstärkningsmateriel för fredstida räddningstjänst.

Länsstyrelsen kan medverka i samverkan med Statens Räddningsverks räddningsskola, Sandö, vid ett ge-

nomförande av Olympiska spel i Östersund-Åre-områ-

det dels genom utlåning av civilförsvarsmateriel och dels genom förmedling av kontakter mellan berörda kommuner och centrala myndigheter främst

rörande räddningstjänstfrågorna.

Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha den beredskap, som kan krävas av myndigheten för att vid behov medverka vid ledning av räddningstjänst.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Diskussioner förs i Sverige om att söka utnyttja cCivilförsvarspersonal för räddningst jänstinsatser

i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste

ske genom frivilliga åtaganden. Formerna för detta är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit Organiseras inom länet år 1998, kan länsstyrelsen medverka med att - om behov föreligger - engagera

sådan personal.

OS-budgeten belastas endast av kostnader för framtagning, utlåning och återställande av materielen

samt. vissa lånekostnader (ingår i 10.1). Dessa

ingår i driftbudget.en.

KOMMUNALTEKNISK SERVICE

Östersunds och Åre kommuner kommer liksom kraftleverantören m fl att få en starkt ökad belastning under OS-perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad planering och administration, temporära förstärkningar, extra personal, extra leasad/lånad utrust-

ning, höjd serviceberedskap m m.

Exempel på berörda arbetsområden

> Kraft försörjning > VA-försörjning

> Renhållning > Väghållning

> Trafikplanering och ledning

Merkostnader för OS är svåra att beräkna och kan endast grovt uppskattas.

KALKYL

Kostna3Jerna gäller prisläget december 1989.

Driftkostnader Kostnad Kkr Anm/ Restvärde

7 Kommunalteknisk service 13 500 Summa 50 000 2 Investeringar Dopinglaboratorium 10 000

Bilaga 10 Prop. 1990/91: 55

104) Bilaga 1

DRIFTKOSTNADER

Kalkylen täcker arrangörens driftkostnader. Utöver de kostnader som redovisas nedan kan kostnader uppstå hos

olika statliga myndigheter och hos kommunerna. SJ, Linjer

flyg m m har kostnader men även intäkter. VI förutsätter att dessa har en prissättning som täcker kostnaderna.

Kostnaderna är baserade på underlag från Lillehammer och Calgary men också på egna beräkningar och bedömningar. I

Östersund byggs en samlad organisation upp med en avdelning

i Åre. De goda kommunikationsmässiga förutsättningarna och

den mycket samlade lösningen på respektive ort medför goda

möjligheter att ordna rationella lösningar och ett effek-

tivt resursutnyttjande. Kalkylerna förutsätter vidare att den mycket stora organisationserfarenhet av stora idrotts-

evenemang som finns i Sverige utnyttjas i östersund under

spelen.

Personal

En administration byggs successivt upp med anställd perso-

nal. I administrationen ingår också frivillig personal. För

dessa beräknas inga löner men ersättning för uppehälle, resor och andra utlägg.

Följande personalstyrka förutsätts:

1991 6 personer 6 månader 36 manmånad

1992 20." 12." 240 "

1993 20." 12." 240 " 1994 30 " 12." 360 " 1995 40." 12." 480 " 1996 100 " 12." 1 200 "

1997 150 " 12." 1 800 "

1998 300 " 4." 1 200 "

1999 10." 8" 80 "

5 636

Lönekostnad inkl sociala avgifter 200 tkr/år och person

TOTALT anställd personal? 94 000 tkr

Frivilliga

Den frivilliga personalen i administrationen beräknas uppgå

till 30 procent av antalet anställda d v s totalt ca 2 100 manmånader. Kostnaden beräknas till 2 000 kr/person och

månad eller 4 200 tkr.

Under spelen erfordras ett stort antal frivilliga i många

olika funktioner. Det är medhjälpare under tävlingarna som

spårvakter och pistvakter, det är personal vid parkeringar som vägvisare i pressanläggningar som chaufförer mm.

Totalt beräknas 7 000 frivilliga. Många av dessa bor i östersund och Åre och har inga direkta kostnader. Följande delkostnader beräknas

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Kläder och utrustning 7 000 x 1 000 kr = 7 000 tkr

Uppehälle och resor 1 600 pers vid testtävl = 4 800 tkr Uppehälle och resor 3 800 pers under spelen = 30 400 tkr

Utbildning = 5 600 tkr

47 800 tkr

Frivilliga I administration (se ovan) 4 200 tkr Totalt frivilliga 52 000 tkr

Styrelse och kommittéer 20 000 tkr

Ledningsorganisationen vid Olympiska spel är omfattande med en stor organisationskommitté, en styrelse som behöver sammanträda ofta och ett stort antal kommittéer får utform-

ning av anläggning och genomförande av tävlingar.

Arvoden och resor

Resor 20 000 tkr

Den fast anställda personalen har ett stort resbehov för att hämta in erfarenheter från tidigare arrangörer och för över läggningar med IOC, internationella sportförbund, spon-

sorer, leverantörer m m.

Kontorshyror och omkostnader 35 000 tkr

Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig persona1) 1 den centrala organisationskommittén.

Erforderlig yta beräknas som 30 m? per fast anställd och

beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig perso-

nal i den centrala organisationen.

Bedöms hyreskostnad = 1 200 kr/m? år. I beräkningen förut-

sätts att kontorslokalerna successivt utökas respektive

minskas i takt med behovet.

Den maximalt erforderliga kontorsytan för organisationen uppgår till ca 9 000 m? (1998).

Kostnad 21 000 tkr

Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 2 av total lönekostnad eller 14 000 tkr.

Konsulter 30 000 tkr

Det kommer att finnas ett stort behov av olika slag av specialkompetens inom många olika områden. Konsultstöd för planering och byggande av anläggningar ingår i byggkostna-

derna. Bland driftkostnaderna upptas kostnader för jurister, ekonomer, revisorer, transportkonsulter m m.

Prop. 1990/91: <A <A

Bilaga 1

Data, resultatgivning, dokumentation 50 000 tkr

Datamaskiner och datautrustning upptas bland inventarierna.

Driftkostnaderna utgör av programkostnader anpassning och utveckling samt drift. Särskilda resurser behövs för en effektiv resultatgivning i huvudsak dock bundet till data-

systemet. Spelen skall dokumenteras i form av en film och en bok. Därutöver behövs en löpande dokumentation av planeringsarbetet.

Transport

Mkr OS-bussar 1) (50) 2,5 Mkr

Lokaltrafik (75) 4,0 Mkr 6,5

Trupper Bussar 3,2 Mkr

Bilar (utan förare) 1,5 Mkr

Gods 2,0 Mkr 6,7

Funktionär Bilar (200) 1,6 Mkr

Limousin (200) 4,8 Mkr

Helikopter 1,0 Mkr = 7,4

Transporter sponsorer 0,9 Mkr 0,9

Transportcentral

Bemanning och utbildn 2,0 Mkr

Radio + ADB 6,0 Mkr

Lokaler 2,5 Mkr

Mobila enheter 200 st 6,0 Mkr

Planering 2,0 Mkr 18,5

SUMMA 40,0 Mkr

Övriga transporter och parkering finansieras helt via

avgifter.

1) Utnyttjas även för transport av frivilliga funktionärer till och från tävlingarna

Boende och övriga lokalkostnader

Boende och annan service beskrivs i bilaga 8. Merparten av

kostnaderna för detta boende betalas av hyresgästen själv.

För vissa kategorier av besökare har arrangören ett ansvar för att anordna boende i vissa fall utan kostnad och i vissa fall till en i förväg angiven kostnad. Även kontorsoch konferenslokaler skall ställas till förfogande. Nedan

görs en uppskattning av de kostnader som kan belasta arrangören.

Olympisk by 13 000 tkr

Kostnaden per dygn beräknas till

500 kr varav 300 kr debiteras de 160

nationer som bor i byn

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I IOC, IF 600 personer betalar max 5 000 tkr

700 kr/person

Domare, jurymedlemmar m m 3 000 tkr

har gratis boende

Medicinkommissionen gratis boende 2 000 tkr

och gratis resor till Östersund Lokaler för konferenser, sammanträden 2 000 tkr som IOC, sportförbund m m har före och under spelen

25 000 tkr

11 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga I

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND 1998 | Jan. 1990 INVESTERINGAR I USTERSUND TIDPLAN

-

8661 NM K- Oo — = & vå a =E = FK uJ f& AO =

LOGI

966!

—

S661

oo

7661 SS

£66L

3 Mm UT Fr = LÄ A — DD 4JUII-AL |

48ds"a33AYS

Burdarxafosd

:u66e O

VOLPPI

-OLPPY LIPOA jue

bButuBBejuy Peas

4q

"Butupaurn ex But ONASYILSA SOYSPLI4S Puedoduwaj

PIL YSLdwALO

YSspbugT 420 '-SSaddd Aqetpan LY2aAny rqddoHg PUST g0g

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

Bilaga N:2

OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998 | Jan. 1990

INVESTERINGAR I ÅRE - TIDPLAN

866!

Oo = [1 Xx > Lan UJ & Q. >= A << - |

EN

L66I

rn

966!

S66!

FA fo

—

E66!t

L6 oo) I —— O (25) ut ä DD Fr -

S

40UPqQWOLP]S 6utaasyafoud

FJLIALL

-u56ejue 40ueqsddo] JIJUJIP

APYILQSBU

ANIANAISPAJUJ

burubbejuy -

"UDpPAwOlEN

"Butupauarn WOLLP]SJLO3S Buttysasy Puarsoduwaj LPAWSS

24035 tUPAd]

NY . EM

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilaga 11 :3

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND 1998 | Jan. 1990

INVESTERINGAR TELESERVICE" RADIO OCH TV - TIDPLAN

— |

Zl - > Ö& << Led z fon AL D

å

-

Iolo AE I

LOGI — — I

=

9661 a

— FR

LT

Sn 566! rn

Mm — (A

STROF fn Kr 7661 a a En

— fn boda fn

€661 dell

- Äg ST SE Lö T än 2 UJ LJ - SS]

=

|

puejIn-punsuajsp

punsaarsp setapasasas 23120Uu OLPPASUOLIPENY 4e6utupal Butuyjeaag adv OICVA SS AP 'ugsnusn "UISNIIN aPbutujsexsuy LIXPAIUauuoOgy Buiu&bejuy Butuysegssaog AL ERIOLEKEREN 2Pu LINYIAJFIIL FEJEUTUNET 3supfjunop HI0 Butsaueld

AL-L9gex PpsAYsOd uy2o 'Pulqsuod JUusa1uT LUNUNOY

12407 [LY07 OIGVH we

=

|

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998 Bilaga 11:4

GRAFISK REDOVISNING AV LIKVIDITET EXKL. KAPITALKOSTNADER

I L

/ å

+ 4

2 +

3 t Tot t t t t t t t t t kf oe 8 8 SS - 8 3 3 3 92 82? 8

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND 1998 Bilaga 11:S

GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOST-

NADER EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER

i

NN uw

I N S = I

S —4 3

INN ö > — Lod |

Z? N :

— N ]

3¶St N ol I

N

N N : I

N

N

MI L

||

Vood Å |

|

| i

|

+

|

KR.

I i - +

MILL 500 3000 2500 2000 1500 1000

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilaga 12 Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund/Åre AB. Följande har medverkat Vinterspelen Uno Svaleryd 063-14 37 70 Östersund/Åre AB Barbro Bent 0647-108 50 Länsstyrelsen Jan Billow 063-14 60 00

Arenor m m Program K-Konsult Hans Jäderberg 063-12 45 20 Kalkyl - K-Konsult Nils Jacobsson 063-12 45 20

Radio-TV-Tele Sveriges Radio Håkan Fahlberg 08-784 12 47 Riksradion Bengt Sundström 08-784 20 28 Sveriges Television Kjell Ove Andersson 08-784 24 36 Televerket Anders Hansson 063-901 00

Räddningstjänst m m Åke Jönsson 063-14 30 00 Kommunikationer Ingemar Liljegren 063-10 84 00

Jämt landsbuss

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Backhoppnin Bob, rodel Skridsko

YES

FANTA

OM 6000

30 Bj

(Je: Rn TE

; sas

S Järnvägsstationt]

IOC-hotell

STADSCENTRUM med

OS-administration

| "10C -hotelt”

Kommunal adm. länsstyrelse

Köpcentrum - 300 butiker

30 restauranger Teatrar

| Muséer 0 gallerier

Bibliotek Kyrkor Sporthallar m.m.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga I

Jf DV ee Ä VÄ Are

Oo =S >'0O & 2 < Mm > = c 2 2 all zz en Jd] An vo 2 cl 0 2

75 Ho

Ox = Or + Ä 20 ca vi c VI SA 2 2 = tm Oo i 0 < KAN, Skidor 3 ] IR

al

ferm

S& Tävlingsspiår

NEN, 7 SN AA [SÅNG MN 6 — Skidskytte (JJJ Mediacenter Olympiska by n (Prel lokai:sering) Mediabyn

Motions- och

träningsspår

- 2 >

Ishockey Konståkning

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

STOATLOPP H-

1200 OMB. +1155.0

SUPER;

+ 8BB5

SV 11Co )

100C

LO

AA

Sammanställning av remissyttrandena över Prop. 1990/91: 55

Bilaga 2

utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1998

Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB), televerket, länsstyrelsen i Jämtlands län, riksrevisionsverket (RRV), byggnadsstyrelsen, Jämtlands läns landsting, Sveriges olympiska kommitte (SOK), Sveriges riksidrottsförbund (RF) och Sveriges turistråd. Sveriges riksradio AB och Sveriges television AB har avstått från att lämna remissvar.

Remissinstanserna ställer sig i sak positiva till ett vinter-OS i Sverige. Bl.a. understryks de positiva effekter ett OS kan ha på turism, näringsliv och sysselsättning inte bara lokalt och regionalt utan för Sverige som helhet. Omfattningen av ett OS-åtagande leder flera remissinstanser till slutsatsen att ett OS bör betraktas som en nationell angelägenhet med dithörande engagemang från statens sida. Några remissinstanser understryker även behovet av statlig budgetstyrning för att begränsa den ekonomiska risktagningen vid ett ev. OS.

Sveriges riksidrottsförbund hänvisar inledningsvis till att riksidrottsstyrelsen enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur. Vid riksidrottsmötet i november 1989 antogs ett uttalande där det understryks att internationella tävlingar innebär en stimulans för hela den svenska idrotten och ett tillfälle för idrottsledare och organisationer att visa prov på kunskaper och erfarenheter som arrangör. Sverige har i Östersund sin starkaste kandidat för olympiska vinterspel. Riksidrottsmötet stöder det projekt Östersund redovisat för att bringa de olympiska vinterspelen till Sverige 1998 och uppmanar alla, aktiva och ledare att verka för ett förverkligande. .

RF konstaterar att den gjorda utredningen är väl genomarbetad. Med hänsyn till att garantiansökningen denna gång innehåller ett underskott i kalkylen, föreslås dock att såväl kostnads- som intäktsidan bör ges en noggrann, löpande ekonomisk styrning så snart beslut om spelen fattats. Enligt RF är det också avgörande att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänt nationella intresse som olympiska spel har. De samhällspolitiska effekterna som redovisas i utredningen skall vägas in i projektets bärighet och bör enligt RF belysas på ett tydligare sätt.

Avslutningsvis hänvisar RF till sin tidigare principiella inställning att ett ev. ianspråktagande av statsgaranti icke får avräknas mot de årligen återkommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer.

Även Sveriges olympiska kommitté tillstyrker förslaget till statlig garanti för Vinter-OS i Sverige 1998. SOKs årsmöte den 29 november 1989 har uttalat sitt fulla stöd för en ansökan och uppmanat alla specialidrottsförbund, aktiva och ledare att stödja Sveriges och Östersunds OS-kandidatur. Enligt SOK är beräkningarna i den presenterade budgeten realistiskt grundade. Den försiktigt beräknade intäktsandelen från försäljningen av sänd-

ningsrättigheterna för televisionen anser SOK borde balanseras av ökade Prop. 1990/91: 55 intäkter från internationella sponsoravtal. Det underskott som budgeten ut- Bilaga 2 visar anser SOK vara acceptabelt med hänsyn till statens ökade inkomster för mervärdeskatt som skulle bli följden av ett OS-arrangemang. SOK understryker även att ett antal önskvärda idrottsanläggningar finansieras genom budgeten. Idrottsanläggningar som annars skulle komma att finansieras med skattemedel. SOK anser även att den samhällsekonomiska betydelsen för Sverige som ett OS-värdskap innebär bör tillmätas utomordentligt stort värde.

Sveriges Turistråd delar i allt väsentligt de bedömningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. För marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle en olympiad få effekter långt utöver de ordinarie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt såväl under som före och efter spelen. Goodwill-effekterna för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Turistrådet anser att enbart ansökan om vinterspelen skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära att en önskvärd samverkan av olika marknadsföringsinsatser på utlandet skulle underlättas.

Enligt turistrådet kommer även de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli betydande genom de investeringar i byggnader och kommunikationssystem som måste göras. Detta skapar bättre förutsättningar för en turistisk framtida utveckling och ökar förutsättningarna för övriga näringslivets expansion och därmed sysselsättningen, servicen och ekonomin 1 länet.

Riksrevisionsverket menar att det finns förutsättningar att genomföra en vinterolympiad i Åre/Östersund som såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt skulle kunna gå ihop. RRV varnar dock för risken att det statsfinansiella underskottet kan komma att uppgå till bortåt 2 miljarder kr. RRY ser det av detta skäl som angeläget att säkerheten i beslutsunderlaget ökas innan ställning tas till en statlig garanti. RRV pekar tex på möjligheten av att konstruera en del av de planerade anläggningarna så att de efter spelen kan säljas för uppmontering på annan ort. RRV anser vidare att staten, innan garanti ges, bör träffa överenskommelse med näringslivet om att de budgeterade sponsoravtalen garanteras uppgå till minst 700 milj. kr. Slutligen föreslår RRV att staten, innan garanti lämnas, träffar överenskommelse med Östersund/Åre om en delning av oförutsedda kostnader som kan komma att belasta spelen.

Byggnadsstyrelsen finner i sitt remissvar att de ekonomiska kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga skede. Beträffande bob, rodel samt A- och B-hall för ishockey är Lillehammars kostnader tagna som referens.

Överbefälhavaren (ÖB) erinrar i sitt remissvar att OS-förslaget förutsätter bl a medverkan från Östersunds armégarnision och Jämtlands flygflottilj samt utnyttjande av övningsområde, flygfält, militärrestauranger, skol- och utbildningsbyggnader och värnpliktig trupp. Vidare tillkommer vissa investeringar för ombyggnad av lokaler samt breddning och nyanläggning av s k

taxibanor m m. ÖB ställer sig därvidlag positiv till försvarsmaktens medver- Prop. 1990/91: 55 kan, förutsatt att försvarsmakten inte belastas med extra kostnader för spelens Bilaga 2 genomförande samt hålls skadeslös beträffande förlorade hyresintäkter m m för utlånade byggnader. ÖB förutsätter även att investeringar för ombyggnader och återställande belastar arrangören. ÖB understryker avslutningsvis det angelägna i att planläggningen av ett ev. OS bedrivs i nära kontakt med de regionala myndigheterna och att konkreta och preciserade önskemål presenteras i så god tid så att de kan inarbetas i myndigheternas 5-årsplaner.

Enligt Televerket Jämtland motsvarar de i ansökan redovisade kostnaderna för teleservice de av televerket framräknade. Enbart hittillsvarande marknadsbehov i Östersund/Åre-områdena har därvidlag varit styrande för utbyggnadstakten. Även utanför Jämtlandsregionen kommer enligt Televerket telenätets kapacitetsbehov att påverkas av ett olympiskt spel. Dessa kapacitetsökningar beräknas dock täckas av ett motsvarande större intäktsutbyte, varför OSarrangörerna inte har belastats av krav på kostnadstäckning.

Allmänt konstaterar Televerket att ett Vinter-OS i Östersund och Sverige skulle ge unika möjligheter till marknadsföring av Sverige och inte minst Jämtland. Det skulle också vara den största och starkaste regionalpolitiska insatsen som regionen skulle kunna erhålla. Jämtland skulle bli attraktivt som etableringsområde med de positiva effekter detta skulle medföra på möjligheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner.

Jämtlands läns landsting framhåller att stora idrottsevenemang är av väsentlig betydelse som drivkraft i marknadsföringsarbetet och utvecklingen av näringsliv. Olympiska spel medför därvidlag möjligheter till slagkraftig information om länets kvalitéer till stora delar av jordens befolkning. Landstinget uttrycker även sin vilja att vid ett positivt utfall bidra till att de olympiska spelen förutom själva idrottsarrangemanget även utnyttjas för länet såväl från kulturell, hälsovårds, som regional och näringspolitisk synpunkt.

Även Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker att statliga garantier lämnas för ansökan och understryker spelens utomordentliga stora betydelse för regionen såväl före som efter 1998. Länsstyrelsen anser att ansökningens antaganden och kalkyler avseende effekterna på turismnäringen är försiktigt hållna och bör kunna överträffas. Enligt länsstyrelsen har de positiva effekterna av ett OS för näringslivet i övriga delar av Sverige inte beräknats. Länsstyrelsen framhåller att dessa effekter blir så stora att spelen med säker och bred marginal bör kunna bli en mycket god ekonomisk affär för nationen. Arrangörsbolagets kalkylerade underskott utgör därvidlag knappt en tiondel av de ökade samhällsintäkterna i form av skatter och avgifter som uppstår i direkt anslutning till spelen inom turistindustrin. Det måste enligt länsstyrelsen därför vara en nationell angelägenhet att stödja ansträngningarna att få arrangera spelen, vilket fortsättningsvis bör markeras tydligare.

Enligt länsstyrelsen bedömning skulle ett OS 1998 medföra 2 000 fler sysselsatta i länet efter 1998, vartill kommer positiva sysselsättningseffekter även för grannlänen och i övriga delar av Sverige. Investeringarna inför ett OS är enligt länsstyrelsen med få undantag av långsiktig betydelse för turismnäringen”i länet och i stort. Dessa är i allt väsentligt tidigarelagda investe-

ringar, som annars ändå måste göras. Pågående investeringar i länet i bl a Prop. 1990/91: 55 järnvägssystemet och datakommunikationsanordningar får likaså stor bety- Bilaga 2 delse för genomförandet av OS.

Länsstyrelsen tar även upp problern som kan komma att uppstå till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat informationsbehov, ökade resevolymer m.m. Även sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda kan föreligga. Länsstyrelsen menar dock att de problem som ett ev OS medför enbart innebär en tidsmässig koncentration av byggnader, resande m.m. som annars skulle komma längre fram. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är också så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av Olympiska spel 1998 är klart positiva.

STORSLALOM D

:780.0

STORSLALOM H 3

+ 840.0 2

Hkp-term

MER

P = piatser och Olympiska vinterspel ”

mm kem i Östersund 1998 /”

!

Översikt Åre

K- KONSULT jan. 1990

gotab 97230, Stockholm 1990