Prop. 1990/91:55
om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998
Regeringens proposition &??? 1990/91 : 5 5
om statlig garanti för anordnande av Prop. olympiska vinterspel i Sverige år 1998 1990/91: 55
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en- ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1998 i ÖStersund och Åre under förutsättning att Internationella olympiska kom— mitten beslutar förlägga Spelen till dessa kommuner.
l Regeringens pmpmilion. I saml. Nr 55
Bostadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1990
Närvarande: Statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998
Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att staten bör kunna lämna en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinterolympiad i Östersund och Åre år 1998.
Prop. 1990/91: 55
1. Inledning
Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års, 1992 års som 1994 års tävlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (IOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK:s regler fordras nomralt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl.a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena beslutat om sådana stats- garantier (prop. 1977/78: 146, KrU23, rskr. 275, prop. 1980/81: 200, KrU35, rskr. 428, prop. 1985/86: 104, KrU23, rskr. 331 och prop. 1987/88: 24, KrU8, rskr. 87). IOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada, Albertville i Frankrike resp. Lilleharnmeri Norge.
I framställning till regeringen 21 februari 1990 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag - Vinterspelen i Östersund/Åre Aktiebolag (bolaget) — om fullständiga ekonomiska garantier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1998. Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna och genomförandet av vinterspelen. Härigenom representerar det också kommunerna vid överläggningar om statlig ekonomisk garanti för spelen. För att bedriva kampanjen för kommunernas kandidatur fram till IOK:s beslut om val av arrangör för OS 1998 har Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1998 bildats med representanter för Sveriges olympiska kommitté (SOK), de båda kommunerna samt Sveriges riksidrottsförbund och näringslivet.
Framställningen med en bifogad utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Östersund och Åre år 1998 har remissbehandlats. Bolaget har under ärendets beredning inkommit med kompletterande hand- lingar.
Prop. 1990/91: 55
IQ
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels bolagets framställan med därtill hörande utredning som bilaga I, dels en remissammanställning som bilaga 2.
2. Föredragandens överväganden
Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för vinter-OS 1998. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid IOK:s session i Birmingham den 15 juni 1991. IOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan IOK tar avgörande ställning krävs att statlig ekonomisk garanti för spelens genomförande lämnas.
Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen år 1998. De i utredningen föreslagna investeringarna och programmen har beräknats i samråd med berörda intres- senter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de berörda olympiska specialförbunden.
Utredningen visar att de infrastrukturella förutsättningama att förlägga ett vinterolympiskt spel till Östersund och Åre är mycket goda. Nödvändiga kompletteringar såsom utbyggnader av kommunikationer och kapacitet för boende är huvudsakligen planerade att genomföras inom befintliga planer för orternas behov.
Bland större investeringar som redovisas märks nybyggnader av is- hockeyhallar, ny bob- och rodelbana, nya hoppbackar, nytt skidskytte- stadion, nybyggnader av skidstadion och skridskoarena samt en olympisk by i Östersund. 1 Åre rör det sig om investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar samt ett nytt presscenter. Kostnader förutses även för investeringar i telekommunikation.
I utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens genomförande i prisläget december 1989. Kostnaderna beräknas uppgå till 2 911 milj.kr. och intäkterna till 2 271 milj.kr.
De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av sänd— ningsrätten för TV. Dessa intäkter har beräknats till 1 443 milj.kr. med utgångspunkt dels i senast kända avtalsförslag från IOK till värdorten för sommarspelen år 1996, Atlanta, dels i erfarenheter från Calgary och Albertville samt beräkningar för Lillehammer. Utöver TV-intäkterna har beräknats bl.a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljettintäkter samt vissa s.k. restvärden efter spelen.
Kalkylen är en investerings- och driftskalkyl. I kalkylen beaktas inte sam- hällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regional- ekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock redovisats i utred- ningen och i flera remissvar.
Utredningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Byggnadsstyrelsen har särskilt
Prop. 1990/91: 55
granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar att dessa är väl genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga skede.
Riksrevisiorrsverket (RRV) angeri sitt remissutlåtande, att det finns förut- sättningar att genomföra en vinterolympiad i Östersund/Åre som såväl sam- hällsekonomiskt som statsfinansiellt kan balansera. Osäkerheten i främst intäktsberäkningama är dock stor. RRV pekar på att bedömningarna är mycket svåra att göra beroende på den långa tiden fram till spelens genom- förande. Därav följer att med olika antaganden kan utfallet av resultaten variera.
Sveriges turistråd har analyserat konsekvenserna för svensk turism om spelen hålls i Sverige 1998. Rådet pekar på att samhälleliga basinvesteringari stora och komplexa anläggningar inom turistnäringen ofta är det som er— fordras för att från olika håll locka fram riskvilligt kapital i form av följd- och kompletteringsinvesteringar. Enligt turistrådet kommer ett OS att för turismen huvudsakligen innebära varaktiga och positiva effekter under en period av minst 10 år efter spelen, men även ansökan i sig ger en positiv fokusering på Sverige och kommunerna ur turismsynpunkt.
I sitt remissutlåtande uttalar länsstyrelsen i Jämtlands län att den ser av- görande fördelar i Sveriges kandidatur. En viktig fördel är den befintliga infrastrukturen som vid en jämförelse ger klart lägre investeringskostnader för basinvesteringar i ÖStersund/Åre än för tidigare arrangörsorter. Enligt Stiftelsen för OS i Östersund 1998 har ledande företrädare för svenskt näringsliv ställt i utsikt att under vissa förutsättningar bära investerings- kostnader för arenor vid ett 05 i Östersund och Åre 1998.
För egen del anser jag det vara av stor vikt för såväl Sverige som för svensk idrott att större internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt land. Ett arrangemang som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster genom ett ökat antal besökare till landet och bidrar samtidigt till att göra Sverige känt utomlands. Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS har positiv betydelse i detta sammanhang. Jag anser att det därför är motiverat att staten, liksom tidigare, ställer erforderlig ekonomisk garanti för anord- nande av olympiska vinterspel i Östersund/Åre. Jag förutsätter därvid att näringslivet lever upp till den ekonomiska medverkan man givit uttryck för.
Under förutsättning att riksdagen godkänner mitt förslag bör regeringen senare ta upp förhandlingar med bolaget om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti. I det följande redovisarjag de riktlinjer som bör gälla för en sådan garanti.
Statsgarantin bör omfatta det av bolaget redovisade rrtgiftsprogrammet om 2 911 milj.kr. Oförutsedda kostnader för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom ompriorite- ringar. Samtliga ekOnomiska beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget december 1989. '
Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättighetema förutsätts svara för huvuddelen av intäk-
Prop. 1990/91: 55
terna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäk— ter genom försäljning av rätten att använda OS—symbolen.
Som jag redan berört är osäkerheten stor när det gäller de intäktsbedöm- ningar som kan göras för närvarande. Det finansiella kontraktet mellan arrangören och IOK sluts direkt efter det att arrangörsorten är utsedd vilket är sju år innan spelen hålls. Förändringar i valutakurser vad gäller de huvud- sakliga intäkterna, internationella TV-intäkter, är svåra att förutse. Detta gäller även storleken av intäkterna från t.ex. sponsring. Med den konstruktion av Statsgarantin som jag förordar kommer utvecklingen i fråga om intäktema att vara avgörande för om Statsgarantin behöver tas i anspråk. Jag vill betona vikten av att alla möjligheter tas till vara att täcka de beräknade kostnaderna genom ökade intäkter.
Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att kommunerna suveränt tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och eko- nomi. Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Kommunala investerirrgsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas.
Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett villkor för garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. I detta sammanhang vill jag åter nämna att staten inte bör ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen efter att arrangören utsetts men före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1998. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl.a. av det positiva intresset hos näringslivet.
Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika investeringar måste tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter med näringslivet om detta snarast.
Idrottsrörelsens medverkan med ideellt arbete är av avgörande betydelse för OS-arrangemangets genomförande.
De samhällsekonomiska effekterna har tidigare beskrivits. Låt mig avslut- ningsvis peka på betydelsen av flera positiva aspekter. Staten erhåller ökade indirekta skatteintäkter genom arrangerandet av ett OS i vårt land. Sveriges valutabalans gynnas av att ett så stort arrangemang genomförs i Sverige. Spelen innebär såväl varaktiga som tillfälliga sysselsättnings- och investe- ringsökningari främst Jämtlands län, men även i angränsande län. Ett olym- piskt spel innebär också en mängd ej mätbara positiva upplevelser för många människor.
3. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att ställa en statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998, i enlighet med de riktlinjer som jag här har redovisat.
4. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1990/91: 55
Förutsättningar för olympiska vinterspel
i Östersund 1998
Vinterspelen i Östersund/Åre AB
VINTERSPELEN I öSTERSUND/ÅRE AB
Prop. 1990/91: 55 BHagal
Östersund 1990—02-21
Till Regeringen
Bostadsdepartementet
Ansökan om statlig garanti för Olympiska vinterspel 1998
Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat att fortsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympis— ka kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur inför 1998 och på sina årsmöten under 1989 gjort uttalanden till stöd för kandidaturen. Kommunfullmäktige i Åre och Östersunds kommuner har med stor majoritet ställt sig bakom en ny ansökan. I samverkan med näringslivet och idrottsrörelsen startas en ny kampanj för att marknadsföra Östersund inför omröstningen om 1998 års vinterspel som sker i Birmingham, Storbritannien i juni 1991.
Östersund skall anmäla sin kandidatur senast den 1 mars 1990 och ansökan skall vara hos den Internationella Olym- piska Kommittéen (IOC) senast den 1 november 1990. Ansökan skall för att vara giltig åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av kommunernas gemensamma bolag. Vinterspelen i Östersund/Åre AB. som tecknade avtalet för 1994 med staten. Utredningen baseras på ansökan till 1994 med de kompletteringar i bestämmelser och avtal som er- hållits från IOC. med erfarenhet från spelen i Calgary och planeringen för spel i Albertville och Lillehammer.
Ett Vinter-OS i Östersund och Sverige skulle bli den största idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin i vårt land. Olympiska spel ger en helt unik marknadsföring av ett land och mycket stora möjligheter att knyta nya affärskontakter. Regionalt i Jämtland skulle ett Vinter-OS innebära nyinvesteringar. stimulans och utveckling av en omfattning som är svår att beskriva.
Utvecklingen i Lillehammer tyder redan nu på mycket omfatt- ande nyinvesteringar och nyetableringar i anknytning till spelen. För de länder som ansöker om och arrangerar olym- piska spel ingår det nästan alltid i en nationell och regionalpolitisk strategi för att utveckla ett land eller en region. Samma synsätt bör gälla i Sverige och möjlig- heterna att ta till vara detta tillfälle är utomordentligt goda för regionen och hela Sverige. Turism- och besöks- näringen har en stor betydelse redan idag och är en inter- nationellt ökande näringsgren. Sverige har mycket stora möjligheter att få en ökande turism från Europa när samar— betet inom EG ökar. För det krävs en marknadsföringsinsats med utomordentligt stor genomslagskraft. Inget torde över- träffa Olympiska Spel i detta avseende.
Ekonomin i ett Vinter-OS kan beskrivas på olika sätt. Arrangören skall göra en kalkyl som redovisar de företags— ekonomiska kostnaderna och intäkterna. Spelen genererar också stora intäkter till samhället dels direkt genom ökade skatter och avgifter till stat. kommun och landsting p g a spelen dels via de intäkter som erhålls genom en ökad turism och därav följande omsättning och sysselsättning. I utredningen redovisas dels arrangörens kalkyl dels de intäkter som samhället erhåller i form av skatter och förbättrad valutabalans. Arrangörens kalkyl visar ett underskott med 337 miljoner kronor beroende på ökade drift- kostnader och försämrade TV-inkomster sedan förra ansökan. I ökade skatter och avgifter erhålls emellertid 4.2 miljar- der kronor. Den ökade turismen beräknas förbättra bytes- balansen med 5 miljarder kronor. Det bör noteras att enbart inkomsterna för staten i form av moms på investeringar i anläggningar och driftkostnader under spelen uppgår till minst 550 miljoner kronor. De direkta inkomsterna i form av moms är således större än arrangörens underskott till vilken det behövs en statlig garanti. Utöver detta ligger samhällets övriga intäkter för skatter. avgifter och mark- nadsföringseffekter. Olympiska Vinterspel ger på den nivå som beskrivs i utredningen ett stort samhällsekonomiskt överskott och även ett stort överskott i statens samlade budget. Till detta skall läggas nya arbetstillfällen i en region som fortfarande behöver ett omfattande regional- politiskt stöd.
Med hänvisning till föreliggande underlag och ekonomisk kalkyl för ett Vinter-OS i Jämtland 1998 hemställes att regeringen förelägger riksdagen förslag om statlig garanti för Vinter-OS i Sverige 1998.
Nils Ericsson - Ordförande ice ordförande VD
(1:e vice ordf i (Oppositionsråd i kommunstyrelsen i Åre kommun) Östersunds kommun)
Prop.]990/91255 BHagal
ANSÖKAN OM OLYMPISKA VINTERSPEL TILL ÖSTERSUND 1998
Östersund kandiderade till de Olympiska Vinterspelen 1994 i Seoul. Spelen tilldelades Lillehammer. Resultatet var trots det en stor framgång. Östersund var den enda nya kandidaten bland fyra konkurrenter och hade eftersom vinterspelen flyttades från 1996 till 1994 en mycket kort kampanjtid. Östersund hade endast behövt ytterligare fyra röster för att bli tilldelad spelen. Det är det bästa resultatet av de ansökningar som Sverige gjort.
Sverige har med Östersund en mycket stark kandidat. öster— sunds förslag med koncentrerade arenor. en olympisk by. ett stabilt vinterklimat och dokumenterad organisationserfaren- het mötte mycket stor respekt bland medlemmarna i den Internationella Olympiska Kommittéen (IOC) och de represen- tanter för de internationella vintersportförbunden som besökte och undersökte Östersund. Det framgår även klart av de rapporter som upprättats av olika undersökningskommis— sioner att Östersund har mycket goda förutsättningar att arrangera Olympiska Vinterspel.
Kampanjen för 1994 upplevdes som mycket positiv i Jämtland och Östersund. Den starka uppslutningen kring kampanjen skapade en sammanhållning och ett samarbete mellan närings- liv, organisationer och kommuner som har stor betydelse för länets utveckling. Kampanjen visade på länets stora natur— liga möjligheter till utveckling när viljan och sammanhåll- ningen finns.
Östersund och Åre står därför som kandidat till de Olym— piska Vinterspelen nu för 1998. Huvudskälen för en ansökan är de sammma som inför ansökan till 1994.
0 Sverige som är en av de största vintersportnationerna bör en gång få stå som värd för ett Vinter-OS.
0 Ett olympiskt spel i Sverige är en kraftfull stimulans för svensk idrottsrörelse. främst då vintersporterna.
. I Östersund och Åre skapas ett starkt vintersport— centrum. Nordens vintersportcentrum. som gynnar både idrot- ten och turismen.
0 Ett Vinter-OS är med säkerhet den största och starkaste regionalpolitiska insats som Jämtland kan få. Investeringar på omkring 2 miljarder kronor och driftkostnader på 0,9 miljarder kronor ger sysselsättningsökning. kringinveste- ringar. ökad turism. förbättrad bytesbalans med 5 miljarder och ökade skatteintäkter med 4,2 miljarder kronor.
Ansökan inför 1998 har fått ett mycket starkt stöd av kommuner, organisationer och näringsliv.
Prop.1990/91:55 BUagal
Pro . 199091: 55 0 Sveriges Olympiska Kommitté;s styrelse beslöt i februari B'lp' 1 / 1989 att ställa sig bakom en ny ansökan. SOK:s årsmöte laga uttalade i november sitt stöd.
. Riksidrottsmötet antog i november ett uttalande för Östersunds kandidatur.
. Kommunfullmäktige i Östersunds och Åre kommuner har med stor majoritet beslutat att ansöka om Vinter-OS 1998.
. Regionens näringsliv ställer upp som sponsorer av en ny kampanj med stöd av bidrag från regering och länsstyrelse.
Det är således med ett starkt stöd som en organisation för en ny kampanj nu byggs upp.
Organisation och kampanj
Kampanjen inför 1998 kommer att bedrivas inom en stiftelse där Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) är stiftare. Lands- hövding Sven Heurgren är ordförande och hedersordförande talman Tage Pettersson. Stiftelsen ansvarar för själva kampanjen som slutar i juni 1991 med en omröstning i Bir- mingham. Arbetet inriktas i mycket hög grad på personlig bearbetning av IOC:s 94 medlemmar. En giltig ansökan till IOC om att få stå som kandidat vid omröstningen i Birming— ham förutsätter en statlig garanti som garanterar spelens genomförande.
Det är i likhet med ansökan till 1994 kommunerna som till- sammans med SOK och en speciell organisationskommitté ansvarar för ett genomförande av eventuella spel och därmed även behöver den statliga garantin. Åre och Östersunds kommuner har därför gemensamt bildat det till hälften vardera ägda bolaget "Vinterspelen i Östersund-Are AB" som utarbetar förslag och kalkyler samt ansöker om statlig garanti. Avtal om statsgaranti avses tecknas med bolaget efter särskilt godkännande av bolagets ägare. kommunerna.
Tidigare OS—utredningar
Falun och Åre ansökte om Olympiska Vinterspel vid tre tillfällen. nämligen till 1984. 1988 och 1992. Riksdagen beslutade i samtliga fall att bevilja statlig garanti.
Inför Östersunds första ansökan till 1994 gjorde Vinterspe— len i Östersund/Åre AB en utredning ”Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994". som i juni 1987 överlämnades till regeringen. Efter förhandlingar och remissbehandling föreslog regeringen i prop 1987/88:24 riksdagen "att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överensstämmelse med till denna proposition bifogat avtal". Riksdagen biföll förslaget och avtal träffades mellan staten. kommunerna och Vinterspelen i Östersund/Åre AB.
Förutsättningar vid ansökan till 1998
Den utredning som nu föreläggs baseras i hög grad på ansö— kan till 1994. Förändringar har gjorts p g a ändringar i det olympiska programmet. noggrannare programanalyser under den förra kampanjen och förändring och flyttning av några arenor i Östersund. Utredningen har dessutom tillförts erfarenheter och kalkylunderlag från Calgarys slutredovis- ning samt Albertvilles och Lillehammers kalkyler.
Utredningen baseras på nu gällande program. standardkrav och tävlingsregler som ställs av vintersportförbunden och godkänts av IOC. IOC:s charter och andra bestämmelser som "Minimum requirement for press and media" samt senast kända förslag till avtal mellan arrangör och IOC ligger även till grund för utredningen.
Kostnader redovisas i kostnadsläge december 1989.
Följande ändringar har gjorts av IOC i programmet för Vinter-OS
- Skidskytte damer tillkommit med 3 grenar — Skidor längdåkning har fått ytterligare 2 grenar - Skidor freestyle puckelpist tillkommer — Kortåkning på skridsko (shorttrack) tillkommer (1992) — Konståkning obligatoriska programmet utgår - Inga s k demonstrationssporter tillåts
Bland annat med ledning av dessa programförändringar före- slås följande ändring av arenor i Östersund
. Skidor och skidskytte på separata stadion vid nuvarande skidstadion och den s k Remonthagen.
| Backhoppning på Frösön (Östberget).
o Ishallar flyttas till Odensala Sportfält där en ersätt- ningshall till den nerbrunna Z-kupolen skall uppföras.
o Hastighetsåkning på skridsko förläggs till nuvarande skridskoarena Lövsta.
Lillehammer projekterar och planerar just nu spel med i stort sett samma underlag som denna ansökan. Jämförelser med Lillehammers beräkningar har gjorts. Det bör emellertid observeras att Lillehammer f n arbetar med olika alternativ och ej med sitt slutliga förslag.
Programmet baseras på ett tävlingsprogram med 16 tävlings- dagar liksom Calgary. Albertville och Lillehammer. Antalet aktiva ledare. delegater av olika slag och massmedia repre- sentanter ökar successivt. En uppräkning med ca 10 1 har gjorts från den tidigare kalkylen. Anläggningskostnaderna har mellan mars 1987 och december 1989 stigit med ca 25 1.
Prop.]990/91255 BUagal
Utredningen bygger på ett genomförande av tävlingar av hög internationell klass i moderna anlägggningar med en väl fungerande service. Förslaget bygger på koncentrerade anläggningar i Östersund och Åre med en olympisk by i en region och stad som erbjuder genuin olympisk stämning.
Medverkande i utredningen framgår av bilaga 12.
Forslag till arenor och anläggningar Planeringsdata
Utredningen baseras på uppgifter från Lillehammer och egna
uppskattningar.
Aktiva och ledare. ca 60 nationstrupper IOC-ledamöter. NOC och IF representanter. tekniska delegater. bedömare och jury- medlemmar
Massmediarepresentanter varav i Åre ca 1 500 pers
Publik. antal sålda biljetter varav i Åre 150 000 st
Anställd personal: Successiv ökning till
Teknisk personal och specialiserade funktionärer vid tävlingarna
Frivilliga
Polis och säkerhetsvakter
Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning
av personal i offentlig tjänst.
Tävlingsprogram redovisas i bilaga 6.
1 000
7
2
300
750
000
000
300
200
000
000
pers
pers
pers
St
pers
pers pers
pers
Prop.]990/9lz55 BHagal
Bilaga 1
Arenor med kapacitet och andra nyckeltal
GREN
Backhoppning 70 m ind H
90 m ind H 90 m lag H 70 m komb H 70 m komblag H
Längdskidåkning
15 km. 15 km. 10 km. 10 km. Stafett Stafett
30 km kl H 50 km fri H 15 km kl 0 30 km fri D 4x10 km H 4x5 km 0
Kombination 15 km ind Kombination sta- fett 3x10 km Öppningsceremoni
Skidskytte
10 km. 7.5 km.
20 km H 15 km D
Stafett 4x7.5 km H Stafett 3x7.5 km 0
Skridsko 500 m. 1 000 m. 1 500 m. 5 000 m 10 000 500 m.
m H 1 000 m.
1 500 m. 3 000 m. 5 000 m 0
Bob och Rodel
2-mans 4-mans 1-mans 2-mans 1-mans
bob 4 heat H bob 4 heat H rodel 4 heat rodel 2 heat rodel 4 heat
Ishockey. konståk- ning. shorttrack Ishockeyturnering med 12 lag
ANLÄGGNING
Östberget. Frösön
ÖSK-skid- stadion. Östersund
Remonthagen. Östersund
Lövsta. Frösön
Östberget.
H H 0 A-Hall. Odensala Sportfält
NYCKELTAL
70 m och 90 m backe 50 000 åskådare Permanent byggyta 1 650 m2 Provisoriska lokaler 1 100 m2
40 000 åskådare på stadion 10 000 åskådare ute i spår Permanent byggyta 2 870 m2 Provisoriska lokaler 1 250 rn2 Spårområde 35 km
15 000 åskådare på läktare 5—10 000 " ute i spår Provisoriska lokaler 1 690 m2 Spårområde 10 km
Konstfrusen 400 meters utebana Total yta 12 000 m2 10 000 åskådare Permanent byggyta 1 440 m: Provisoriska lokaler 2 010 m2
Bobbana 1 500 m Rodelbana 1 200 m 20 000 åskådare Permanent byggyta 1 600 m2 Provisoriska lokaler 1 350 m3
9—10 000 sitt— och ståplatser
Konståkning B-hall. 5 000 sittplatser PrOP- 1990/91: 55 Kort program, Odensala. BHagal fri åkning H Sportfält Kort program. fri åkning D Isdans. obliga— C—hall Befintlig nyuppförd hall
toriskt program Odensala 2 000 — 3000 sittplatser 1 o 2. fri dans Kort progr. fri
åkning par Avslutningscere- 2 st trä- 700 - 1 000 åskådare moni i A-hallen ningshallar
inom 20 km från Östersund
Skidåkning alpint Are Område 1 Befintligt störtlopp byggs
Störtlopp D. H ut med ny nedfart Störtlopp komb 0. H 30 000 åskådare Super G. H Läktare för 7 800 pers Permanent byggyta 1 450 m2
Område 2 Åskådare 20 000 pers Läktare 3 500 pers Slalom D. H Permanent byggyta 1 725 m2 Slalom komb 0. H- Storslalom 0. H Super G. D Puckelpist 0. H
Arenornas placering framgår av karta 1 och 2. Arenorna ligger i östersund inom 4 km från olympisk by och presscen- trum. Läget för respektive arena är valt efter nuvarande användning och en fortsatt framtida användning.
Hoppbackar byggs nytt på Östberget Frösön intill nuvarande slalombacke enligt nya normer från FIS. Backarna syns väl från stora delar av Östersund och hopptornen tjänar som ut- siktstorn över staden och omlandet.
Den helt nya konstfrusna kombinerade bob- och rodelbanan byggs också på Östberget i en syd-väst sluttning. Erfaren- hetsvärden från Albertville har utnyttjats.
På Frösön placeras även anläggningen för hastighetsåkning på skridsko. Den nuvarande banan byggs om till konstfrusen och med nya byggnader. Anläggningen är i framtiden konst- frusen skridskobana och bandyplan. '
Nuvarande skidstadion vid ÖSK-stugan byggs ut till ett stort skidstadion. Den naturliga sluttningen utnyttjas till läktare. Anläggningen utnyttjas för öppningsceremonien och
har den officiella olympiska elden. Den välkända SM-ter- rängen används som spårområde. Skidstadion används efter spelen även för skidskytte.
Ett separat provisoriskt skidskyttestadion byggs nära presscentrum på Remonthagen. Skytteanläggningen kan använ- das efter spelen då anläggningen ligger på militär mark. utökningen av antalet grenar i skidskytte och skidor samt kravet på helt separata banor för skidor och skidskytte för tävling eller träning varje dag har medfört separata skid- och skidskyttestadion.
Ishallarna förläggs på Odensala Sportfält. På sportfältet som f n i huvudsak används till fotboll kommer under de närmaste åren att byggas en mindre ishall. ev curlinghall. samt fotbolls- och friidrottsarena. Ny A-hall och B-hall anläggs på området.
De alpina grenarna genomförs liksom tidigare i Åre. Komp- lettering sker med en ny nedfart för störtlopp damer och super 0 herrar. Storslalombacken utvidgas med en ny ned- fart. I övrigt kompletteras med byggnader och läktare.
För olympisk by utnyttjas ett bostadsområde som vid spelens genomförande är under uppförande. Lämpliga områden finns 4- -5 km från Östersunds centrum. Bostadsområdet som nybyggs bör innehålla ca 700 lägenheter vilka används för boende. Barnstugor. skola och befintlig affär utnyttjas för de servicefunktioner som skall finnas inom den olympiska byn. Till förråd och verkstäder används befintliga garage och förrådsutrymmen. Området inhägnas och förses med särskilda säkerhetsåtgärder.
Press-. radio- och Tv-centrumet ligger i direkt anslutning till den olympiska byn. Arméns Tekniska Skola (ATS) och Försvarets förvaltningsskola (Försv) har utomordentligt goda lokaler för press. radio och TV. Skolhuset och teknik- huset med sammanlagt 60 000 m2 byggnadsyta gör det möjligt att lägga dessa tre funktioner i samma anläggning. Skolorna förutsätts flytta ut sin verksamhet under olympiaåret.
I Are anläggs ett mindre presscentrum i en byggnad som därefter skall användas som kongress- och sporthall.
Särskilda utredningar har gjorts för televerkets och radio- TV:s insatser under OS. Östersund har redan idag en väl utbyggd teleservice men extra utbyggnader erfordras. Vissa av dessa investeringar får ett framtida bestående värde. vissa del av utrustningen kommer att avyttras. Radio och TV hyr i hög grad in sin utrustning men måste ha en stor personalstyrka för att sköta sändningar och service till andra bolag.
Behovet av databehandling är mycket stort. System behövs för resultatgivning och resultatservice. informationssystem
Prop.1990/91:55 BHagal
om de aktiva. tidigare tävlingsresultat och meriter samt Prop.]990/91 55 som administrativt hjälpmedel. Det medför behov av stora BHagal centrala datorer och ca 1 500 terminaler/persondatorer.
Räddningstjänst. sjukvård och polisära insatser genomförs genom förstärkning av befintliga organisationer och genom militärt understöd. En omfattande säkerhetstjänst byggs upp för att ge nationstrupper och officiella personer tillräck- ligt skydd. 2 000 personer kan totalt behövas inom säker- hetsorganisationen. För transporter utnyttjas i första hand befintliga flyg-. jänvägs- och busstransporter. En kraftig utökning av turtätheten förutsätts ske och klaras av de ordinarie trafikanordnarna. Mellan Åre och Östersund inrät- tas pendeltrafik med snabbtåg. I Östersund och Åre byggs ' upp en särskild transportorganisation som sköter interna transporter mellan arenor och anläggningar och hanterar de bilar och fordon som skall stå till IOC-ledamöterna och truppernas förfogande.
Boende förutsätts ske på följande sätt
Aktiva. ledare. tränare Olympisk by IOC-ledamöter och represen- Hotell Östersund och tanter för nationella olym- delvis Are piska kommittéer och interna- tionella sportförbund
Media Mediaby Östersund Bostadsrättslägenheter i Åre Elevbostäder Turistanläggningar
Inbjudna hedersgäster Hotell Östersund/Åre
Sponsorer Hotell Åre/Östersund Bostadsrättslägenheter i Åre
Ett tillskott med minst 500 hotellrum i Östersund är nöd- vändigt liksom att bostadsrättslägenheter och andelslägen- heter för turistboende kan reserveras för spelen. Kostnader för Olympisk by. mediaby och den subventionerade delen i övrigt boende finns med i kalkylen. resterande delar förut- sätts finansieras kommersiellt.
2 Regeringens" proposition. I sum/. Nr 55
Detaljerade programbeskrivningar och övriga underlag för Prop 1990/91 55 kalkylerna återfinns i bilagedelen BHagal
Arenor bilaga Olympisk by " Mediaby " Infrastruktur " Mediacentra " Radio- och TV-bevakning " Teleservice " Boende " Räddningstjänst. sjukvård. polis " Arrangörens driftkostnader " Tidplan. likviditetsbedömning " Medverkande i utredning "
_. OQOWXIChU'l-läwN—J
_|_| N...
INVESTERINGAR Pr0p.1990/91:55
BHagal KOSTNAD I TKR RESTVARDEN TKR ARENOR HOPPBACKAR 134 000 300 SKIDSTADION. LÄNGD 94 000 700 SKIDSKYTTESTADION 36 000 400 SKRIDSKOARENA 57 000 600 BOB OCH RDDELBANA 180 000 STÖRTLOPP. SUPER G 64 000 200 STORSLALOM. SLALOM 48 000 ISHALLAR 280 000 ÖVRIGT Ceremoniplatser 15 500 Resultattävl/tidtagn 40 000 Div 10 000 2 000 958 500 4 200 BOENDE OLYMPISK BY 118 000 12 000 MEDIA BY 98 000 10 000 216 000 22 000 & PRESSCENTER ÖSTERSUND 9 100 200 RADIO/TV-CENTER ÖSTERSUND 18 900 1 400 MEDIACENTER ARE 30 000 400 RADIO-TV UTRUSTNING 27 000 - TELESERVICE 152 000 65 000 TELEVERKET RADIO 133 000 88 000 370 000 155 000 INFRASTRUKTUR 16 500 - SÄKERHETSANORDNINGAR 60 000 20 000 DATAUTRUSTNING 220 000 - SJUKVÅRD. DOPING 10 000 SUMMA TOTALT 1 851 000 201 200
DRIFTKOSTNADER Prop.1990/91:55 Bilaga 1 Driftkostnaderna för ett genomförande av olympiska spel är
svåra att uppskatta. De är beroende av lokala förutsätt-
ningar. befintlig service och i mycket hög grad den am- bitionsnivå som spelen skall genomföras på. Beräkningarna
är vidare beroende av de insatser som olika myndigheter gör med sina vanliga resurser och inom egen budget. Kalkylen nedan baseras dels på egna beräkningar och dels på underlag
från Lillehammer och Calgary. Underlag för bedömningarna återfinns i bilaga 10.
BELOPP I TKR
ADMINISTRATION - personal 94 000 - frivilliga 52 000 - styrelse. kommittéer 20 000 - resor 20 000 - kontorshyror. omkostn 35 000 - konsulter 30 000 - data. resultatgivn.
dokumentation 50 000 301 000 TRANSPORTER 40 000 BOENDE 25 000 TELESERVICE 50 000 RADIO/TV 135 000 TELEVERKET RADIO 24 000 SERVICE - Sjukvård. doping 20 000 - Säkerhet. m m 30 000 50 000 ARRANGEMANG - IOC-session. medaljer 20 000 - Invigning. avslutning 50 000 - Kulturprogram 30 000 100 000 MARKNADSFÖRING. PR. INFORMAT 80 000 ERSÄTTNING SOK 25 000 ANLÄGGNINGAR Hyra under spelen 20 000 Drift anläggningar 10 000 Framtida driftkostnader 20 000 50 000
880 000
INTÄKTER Prop.]990/91 55 " _ _ H " BHagal Beräkningen av inkomsterna ar grundade på det senast kanda avtalsförslaget mellan IOC och arrangörer av olympiska spel. I detta fall avtalsförslaget för arrangörerna av sommar-OS 1996. Vissa förändringar till spelen 1998 är kända. Vad gäller storleken på olika intäkter grundar sig beräkningarna på erfarenheter från Calgary och Albertville samt Lillehammers TV-avtal.
I beräkningarna nedan används den nu aktuella dollarkursen som är ca 6.30 SEK per US dollar.
TV—intäkter
Avtalet mellan arrangörerna och IOC om fördelningen av TV- intäkterna förändras successivt. I Calgary gick ca 74 1 av TV-bolagens ersättningar till arrangören. I Albertville och Lillehammer är motsvarande andel 68--70 1. I avtalet inför sommar-OS 1996 blir fördelningen 60 i till arrangören och 40 z—till IOC.
Den sammanlagda summan av avtalen för Lillehammer uppskat- tas till 350 MUSD. Med motsvarande TV-intäkt 1998 blir arrangörens intäkt 1 323 miljoner kronor.
Sponsoravtal
IOC marknadsför tillsammans med arrangörerna av olympiska spel och de olika nationella olympiska kommittéerna ett internationellt sponsorprogram. Det andra programmet som avser 1992 och Barcelona/Albertville omfattar 100 MUSD. Det tredje programmet som avser 1994 i Lillehammer och 1996 års sommarspel beräknas omfatta 150--16O MUSD. Motsvarande intäkt används här för det program som skall omfatta 1998-- 2000. Ersättning 1992 fördelas med 1/2 till IOC och NOC 2/6 till sommararrangören och 1/6 till vinterarrangören. Det skulle motsvara 168 miljoner kronor för Östersund 1998.
Arrangören äger sedan rätt att sälja egna sponsoravtal inom några väl angivna produktområden. Albertville har eget sponsoravtal omfattande 800 miljoner franc vilket motsvarar 800 milj SEK. Reklamvärdet av spel i Sverige är förmodligen av samma storleksordning. En stor sponsor är det dataföre- tag som får ensamrätt under spelen. Den större delen av anskaffningskostnaderna i datautrustning förutses finan- sieras med ett sponsoravtal. Sammantaget uppskattas spon- soringen lokalt i Sverige inkl datautrustning uppgå till 700 miljoner kronor. Totalt sponsoravtal ca 870 miljoner kronor.
Biljettintäkter
Antalet åskådare totalt under spelen uppskattas till mellan 1.0 och 1.2 miljoner. Det är i nivå med Calgary där ändå intresset för skidsporterna var begränsat. Ett genomsnitt- ligt biljettpris på 80 kr är lågt i förhållande till inter- nationella förhållanden.
Biljettintäkter 80 miljoner kronor. Olympiska mynt. frimärken m m
Omfattande program för olympiska mynt. frimärken m m ges ut till alla olympiska spel. Omfattningen och intresset i Sverige är svårt att uppskatta. Här förutsätts att även statliga lotterier till förmån för spelen kan ges ut. Totalt bör det vara möjligt att erhålla 100 miljoner kronor i nettointäkt.
SUMMA INTÄKTER TKR TV-avtal 1 323 000 Sponsoravtal IOC 170 000 Sponsoravtal egna 700 000 Biljettintäkter 80 000 Mynt. frimärken. lotterier 100 000 Restvärden 207 000
2 580 000 Kapitalkostnader
Investeringarna måste påbörjas i tid så att testtävlingar kan genomföras under 1997. Några samlade för-olympiska spel behöver ej anordnas. Det kan vara önskvärt att sprida ut byggandet av anläggningarna för att få en jämnare byggsys- selsättning och lägre priser. Förslag till tidplan finns i bilaga 11. En summarisk bedömning av hur kostnader och intäkter fördelas i tiden framgår även där. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats av 12 procent och intäktsränta efter 9 procent.
Räntekostnad 210 Mkr Ränteintäkt 30 Mkr Summa kapitalkostnad 180 Mkr
Prop.1990/91:55 BHagul
IQ I'd
TOTAL KOSTNAOS- OCH INTÄKTSKALKYL
INVESTERINGAR Arenor
Boende
Media
Övrigt
DRIFTKOSTNADER Administration. personal Tele. Radio och TV Arrangemang
Anläggningar
Service. boende Marknadsföring m m
KAPITALKOSTNADER Summa utgifter
INTÄKTER TV—ersättningar Sponsoravtal Biljetter Försäljning. mynt m m Restvärden
SUMMA INTÄKTER UNDERSKOTT
958 216 370 306 851
301 209 100
50 105 105 880 180 911
323 870
80 100 201 574 337
FÖR ARRANGÖREN
500 000 000 500 000
000 000 000 000 000 000 000 000 000
000 000 000 000 000 000 000
Prop.1990/91:55 BHagal
Samhällseffektgg Prop.1990/91:55
Bla 1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län ] ga
Olympiska vinterspel i Östersund - Are är en händelse som
- gör Sverige känt - underlättar för svenskt näringsliv på världsmarknaden - stimulerar utveckling av näringslivet i Jämtlands län
Olympiska vinterspel i Östersund - Åre och i Sverige inne- bär att såväl idrotts- som allmänintresserade i hela värl- den lär sig urskilja nationen och landet Sverige från namnlika länder och områden. Sverige lyfts fram och blir känt. För de intresserade kommer Sverige och Östersund - Åre att vara ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det är fråga om en total marknadsföring av Sverige. som får en plats på världskartan också i andra länder. Sverige blir ett begrepp åtminstone för en generation framåt. Värdet av detta går ej att mäta.
Olympiska vinterspel i Östersund - Are kommer inom Sverige att fokusera intresset till Jämtlands län och arenaorterna. Länets invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtids- perspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en lokaliseringsfaktor. Rätt utnyttjat får länet i arbetet inför spelen en motor som genererar en positiv utveckling i hela näringslivet. Det skapas också goda möjligheter för etablering och utveckling av nya företag. inte minst ser- vice och kunskapsföretag.
Det blir intressant för ungdomen att söka sig till de nya arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner. Länet blir ett intressant etableringsområde. Till länet kommer att lokaliseras företag och verksamheter som vill utvecklas med länets övriga näringsliv. Länet tillförs goodvill som kommer näringsliv. offentlig förvaltning och de enskilda individerna tillgodo i många avseenden. Redan under den första kampanjen har märkts de effekter som här beskrivits.
Jämtlands län har givetvis de bästa förutsättningarna att tillvarata det intresse som riktas mot turismnäringen. Denna får under hela förberedelsetiden och de långsiktiga goodvillvärden som spelen skapar en utomordentligt betydel- sefull injektion.
En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län kvaliteter som inte går att kvantifiera.
Goodvillvärdet för svenskt näringsliv
Svensk industri satsar enorma belopp på marknadsföring av sina produkter. Att industrin har framgång är avgörande för sysselsättning och välfärd i landet. Hur kan betydelsen av OS värderas i detta sammanhang ?
Reklam i anslutning till idrottsarrangemang har blivit ett av medlen för landets näringsliv att skapa goodwill och marknadsföra sig. Näringslivets idrottssponsring omsätter ca 750 Mkr/år. Det går naturligtvis inte att säkert beräkna värdet på världsmarknaden av ett OS i Sverige. Att världens idrottsintresserade ges systematiskt redaktionell informa- tion i radio-TV och press under 5--6 förberedelseår samt dagligen under 16 dagars spel kan inte säkert värderas. Spelens attraktionskraft gör att TV-rättigheterna betalas med miljardbelopp. TV-bolagens kunder betalar än mer för rätten till reklam i anslutning till TV-sändningarna. Vilket värde måste inte då ligga i att Sveriges-OS expone- ras i hundratals timmar. Den draghjälp om kunder och mark- nadsandelar. som ges Sveriges näringsliv. måste värderas till att vara flera gånger högre än värdet av det svenska näringslivets årliga idrottssponsringsinsatser inom landet. TV-bolagens värdering av OS som reklambärande attraktion bekräftar detta. Draghjälpen av OS kan därför med säkerhet värderas i miljarder kronor.
OS betydelse för svensk turismnäring
Svenskar reser utomlands för 30 miljarder/år. Svenska flyg- och färjeföretag satsar årligen ca 300 Mkr på internatio- nell marknadsföring. 200 Mkr satsas av hotel. diverse organisationer m fl. Sverige får in 14 miljarder kronor genom utlänningars besök.
Om Olympiska vinterspel ökar intresset för Sverige så att de som redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid med 10 1 eller besöksströmmen ökar med 10 1. innebär detta ytter- ligare intäkter på 1.4 miljarder kronor/år. Om denna effekt uppnås under 1993--1998. ger detta en bruttoinkomst på 8 miljarder kronor och en direkt sysselsättningseffekt mot- svarande 12 800 årsarbeten.
Valutaeffekter
Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valu- tan och valutaflödet. Här redovisas dock bara de direkta effekterna för valutaflödet av OS.
Utländska reklamintäkter under OS tillför Sverige 1--1.5 miljarder kronor.
Prop.]990/91:55 BHagal
IQ Ul
Bilaga 1
OS medför att den utländska turismströmmen till Sverige i kronor ökar med 10 1 under 6--7 år fram till och med OS 1998. Därigenom tillförs Sverige 8 miljarder kronor.
Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund av ökad import ger OS ett netto på drygt 5 miljarder kronor i utländsk valuta.
Valutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har inte beräknats.
Direkta effekter i Jämtland av OS Investeringar
Investeringskostnaderna beräknas uppgå till i runda tal 1 100 miljoner i byggnader. anläggningar och inventarier.
Investeringarna för teletrafik och radio-TV-distributionen beräknas till 320 Mkr.
De direkta investeringarna i anläggningar ger ca 3 000 årsarbeten. Till detta skall läggas de investeringar som kommer att ske på kommersiell grund i hotell. restauranger. turistanläggningar m m.
Drift
Driften av anläggningarna och genomförandet av OS ger 1 750 årsarbeten.
Andra effekter i Jämtlands län 1991--1998 av OS
OS 1998 i Östersund — Åre ger Jämtlands län ett medel för utveckling. OS-förberedelser och en ökad turistström ger en ekonomisk injektion. DS ger länet ett hoppfullt framtids- perspektiv. som i sig genererar utveckling.
Länet får en dynamisk image och kommer för många att er- bjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir mång- facetterade. om möjligheterna tas tillvara.
Beräkningar kommer här att ske av de direkta effekterna för turismnäringen. De indirekta effekterna på andra näringar skattas enbart genom en multiplikatorberäkning. I en sådan beräkning dväljs effekterna inom livsmedelsindustrin. transportväsendet. gross- och detaljhandel. tjänsteföretag etc.
05 betydelse för turismen i Jämtlands län
Östersund firade 200-årsjubileum 1986. Att man firade och vad som då erbjöds besökare. har sannolikt inte varit allmänt känt i landet. Trots detta kom att till staden förläggas ett stort antal konferenser medförande 20 000 gästnätter.
Prop.]990/91155
Analyser av bäddkapaciteten i Östersund - Are-området Prop.]990/91255. visar. att här finns betydande kapacitet för en ökad be- BHagal söksström med undantag för månaderna mars och juli.
Mot denna bakgrund och den utbyggnad. som nu sker av in- formations- och arrangemangsorganisationer beräknas att det under åren 1992--1998 årligen genereras 50--80 OOO gäst- nätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genom såväl nyskapade besöksanledningar p g a 05 som förlängning av ordinarie vistelser till följd av OS-intresset. Det finns god kapacitet att ta emot ökningen. en ökning som helt kan hänföras till marknadsvärdet av de förestående spelen.
Spelen kommer att föregås av en betydande tävlingsverksam- het på internationell nivå. Syftet är att trimma anlägg- ningar och organisation. Tävlingarna kan till viss del läggas på tid. då allmänturismen inte utnyttjar all bädd- kapacitet. Tävlingarna ger då en ökad turismomsättning. Intresset att besöka gamla OS-arenor och orter under och efter spelen kommer årligen att generera 10 OOO-tals gäst- nätter.
OS medför att kapacitetsutbyggnaden i länet tidigareläggs. Denna beräknas försiktigtvis till att 1 000 bäddar varje år tidigareläggs 1 år under 5 år. Denna kapacitet ger 500 000 ytterligare gästnätter. då det är kapacitetsbrist i de intressanta områdena i ca 15 veckor.
Fram till OS kan turismen väntas tillföra länet drygt 1 miljard kronor i ökade turismintäkter och ca 2 300 ytter- ligare direkta årsarbeten.
Efter OS kan merintäkterna under en 5-årsperiod skattas till åtminstone flera hundratals miljoner kronor och de bestående långsiktiga sysselsättningseffekterna till 100- tals årsarbeten.
Sysselsättning och skatter
Det är viktigt understryka att OS ur samhällssynpunkt är av vida större betydelse än det som mätes i antal sysselsatta. skatter etc. OS effekter på sysselsättning och skatter är dock så omfattande att de här skall särredovisas.
OS investeringar 3 000 årsarbeten OS drift 1 750 årsarbeten
Effekter på turismnäringen 1992--98 i landet genom ökad utländsk turism 12 800 årsarbeten
Effekter för turismnäringen i länet kan till stor del bero på omfördelning inom landet. varför någon nettoeffekt ej beräknad här. (För länet till- kommer 2 300 årsarbeten.)
Summa direkta arbetstillfällen 17 550 årsarbeten
Indirekt 0.25 4 350 årsarbeten Prop.]990/91 55
B" 21 900 årsarbeten Haga]
Vid en lönekostnad exklusive
sociala avgifter på 140 000 kronor per årsarbete ger 05 i
inbetalda skatter (21 900 x 140 ' x 34 1) 1 042 milj kronor
sociala avgifter (21 900 x 140 ' x 36 1) 1 103 milj kronor
I mervärdesskatteintäkter erhålles. Från investeringar för OS 400 milj kronor Från driften för OS 150 milj kronor
Från den ökade utländska turism- strömmen 1 500 milj kronor
Från den ökade svenska turismen till Jämtland bortses. då det till viss del torde vara fråga om om- fördelning av resande och intäkter inom landet.
Från mervärdesskatt på multiplika- toreffekten bortses.
OS genererar merinvesteringar och merinkomster för främst turism- näringen i landet. Det är investe- ringar och intäkter som i allt väsentligt ej görs/uppstår utan ett OS. För staten och till någon del kommuner innebär därför 05 i Sverige merintäkter fördelade un- der en 6-årsperiod på sammanlagt 4 200 milj kronor
05 är enbart av detta skäl en nationell angelägenhet.
Investeringar och drift av de specifika OS-anläggningarna och den ökade sysselsättningen inom turismföretag och andra näringar ger i länet 7 600 årsarbeten.
I genomsnitt ges årligen ytterligare 1 200 personer arbete. Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan tidvis så hög att sysselsättningseffekterna sprids i hela Mellannorrland.
Sammanfattning Prop.1990/91:55
03 1998 ger Sverige Bllagal
- en egen identitet i utlandet
- för några år en "high light" - goodvilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor - årligen ytterligare 1 000 Mkr i utländska turismintäkter och drygt 3 000 nya årsarbetstillfällen - 4 200 Mkr i skatter och avgifter på de merinkomster som uppstår t o m 1998 - ett nettobidrag till valutabalansen fram t o m 1998 på 5 000 Mkr
OS 1998 ger Jämtlands län
- en förstärkt och mer mångfacetterad profil - förutsättningar för näringslivsutveckling - människorna ett mål att arbeta mot. en grund för vidare- utveckling - investeringar i byggnader m m med bestående värde för 1 100 Mkr - investeringar i kommunikationssystem med bestående värde för 200 Mkr - minst 500 årsarbetstillfällen under 7 år för investering och drift av specifika OS-anläggningar (exkl multiplika- tion) - 400 årsarbetstillfällen ytterligare inom befintlig och utbyggd turismindustri (exkl multiplikation) - indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 ar- betstillfällen under 6 år - hundratals bestående långsiktiga arbetstillfällen efter OS
Bilaga 1 Prop. 1990/91: 55-
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
_ Förutsättningar för
_ olympiska vinterspel i Östersund 1998
Vinterspelen i Östersund/Åre AB
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND — 1998
BILAGA NR 1
TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI
INVESTERINGAR ARENOR
1. BACKHOPPNING 6. ISHOCKEY och KONSTAKNING
7. ALPINA GRENAII ARENA 1
Q 2. LÅNGDSKIDAKNING
E—
© 3. SKIDSKYTTE
© 4. SKRIDSKO
© 5. BOB och RODEL &..—_ 10. KOMPLEMENT ARE 11. KALKYL
3- ALPINA GRENAR ARENA 2
9. KOM PLEMENT ÖSTERSUND
eoao
H'HDNSULT JÄMTLAND AB JANUARI 1990
1.1
Prop.1990/91: BHagal BACKHOPPNING
Nya hoppbackar byggs på östberget.
Tävlingsprogram:
Herrar 70 m (normalbacke), 90 m (storbacke) och 90 m lag Herrar kombination 70 m och 70 m lag
Backarna disponeras för träning en vecka före tävling.
Ca 20 deltagande etablerade nationer (+ nya) med 4—6 hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och gren innebär ca 80 tävlande per gren.
Läktar— och gradängområdet planeras för 40 000 personer. Med utnyttjande av anslutande delar av slalombacken kan man ta emot de 50 000 personer som angetts som maxvärde.
90 m—backens torn förutsätts även kunna fungera som utsiktstorn.
Tävlingszon
Backarna byggs med profil och mått enligt de hand— lingar som upprättats för IOCs och Internationella skidfederationens granskning — daterade 880414.
Överbackarna utförs med yta för preparering med snö, bredd 2.5 m + trappor på båda sidor.
Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel som drivs med elektriskt spel.
Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in— ställbar för nivåskillnader h = 0.5 m och sido— placerade plattformar för påtagning av skidor.
Vindnät skall finnas för montering på fasta stolpar ovanför trädnivån.
Underbacken utförs med konstsnöanläggning och enkel snötransportör. Preparering sker med roller/vibrator på wire—spel.
I underbacken utförs skylt— och linjemarkeringar.
Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna. som nyttjas av hoppmätarna. Bakom trapporna utförs plattformar för sekreterare respektive hopplängds- domare (6 st).
3 chwingcnx pro/w_i'ilion. ] saml. Nr55
Prop.]990/91155 BHagal
Utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och startsignalsystem.
Tävlingszonen skall ha belysning för preparation och för träning.
I 70 m—backen förbereds överbacken för kakelspår. Underbacken förbereds för plastsbeläggning och sprinklersystem.
I kalkyl för tävlingszonen ingår även grovschakt för publikläktare och gradänger.
Byggnader m m
Byggnadsproqram i anslutning till överbackarnas torn:
- Omklädningsrum med toaletter och enkel tvagningsavdelning
(markplan) ca 120 m2 — Vallnings— och servicerum
(markplan) 50 m2 — Personal— och funktionärsrum
(markplan) ca 50 m2 — Entréutrymmen för besökande
till 90 m—torn ca 50 m2
— "Värmestugor" för tävlande nära startplattformar (refe— rens Calgary). 40 m2 i 70 m— torn. 60 m2 + kök för enkel servering i 90 m—torn (även utsiktsrum för besökande tu— rister). Toaletter upptill i båda tornen. Total programyta ca 130 m2 — TPC—central 30 m2 — Länkterminal för Televerket
Radio 20 m2 Summa programyta 450 m2
Med tillägg för biutrymmen, kom— munikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m bedöms totalytan bli ca 650 m2 ETA
Till detta kommer tornkonstruktioner, torntrappor, hissar och vindskydd till startplattformar.
90 m—tornet förses med fast röd hindersbelysning (flygsäkerhetskrav).
Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1
Domartorn samt utrymmen för officials och press: Domarrummens läge styrs av tävlingsreglerna. Övriga utrymmen anpassas till det framräknade läget. - Se även handlingar dat 880414. — Domarrum (5 st), teknisk delegat
och tävlingnsledare: Ca 45 m2 per backe 90 m2 — Sekretariat, resultatbehandling,
informationscentral 80 m2 - Speakerrum 10 m2 - Juryrum 20 m2 — Kontrollrum Radio/TV 20 m2 — Fasta kommentatorhytter för TV 4 st
och för radio 4 st 40 m2 — Uppehållsrum för officials med
servering och med uppsikt över hoppzonen 150 m2 Summa programyta permanent byggnad 410 m2 Med tillägg för biutrymmen, kommunika— tionsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m bedöms totalytan bli ca 600 m2 BTA Temporära byggnader i anslutning till domartorn: - Uppehållsrum för massmediapersonal
ca 150 m2 Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 200 m2 BTA — Kommentatorhytter för TV min 26 st
och för radio min 21 st Entrébyggnad, permanent del: Byggnaden placeras intill Vintervägen. — Central för olycksfallsberedskap
och dopingkontroll 50 m2 — Informations- och boknings—
central + TPC 50 m2 — Entreer Och publikinsläpp (stor
andel förköpta biljetter förut—
sätts) ca 100 m2 - Permanenta toaletter för publik 25 m2 Summa programyta 225 m2 Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 350 m2 BTÅ
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Kallförrådsbyggnad för utrustning m m: 50 m2 ETA
Temporära byggnader intill Vintervägen och publikytor:
— Presscentrum — Subcenter 250 m2 — Värmestuga med enklare serVering för 200—250 personer ca 350 m2 — Kiosker och souvenirbutiker ca 100 m2
Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 900 m2 BTA
- Temporära toaletter för publik ca 120 st
Byggprogram övrigt:
Tränarplattformar placeras och utformas enligt internationella regler. 2 st på ca 25 m2 för 20—40 personer.
Plattformar utförs för TV (min 4 st) och press— fotografer.
Inredning Läktare, gradänger m m
Grovschakt ingår i 1.1
- Sittplatsläktare för officials,
200 platser 150 m2 — Sittplatsläktare för skrivande press — min 300 platser. 250 m2
Summa läktaryta (intill domartorn) med tak, vindskydd, och strålvärmeinstal— lation __400 m2 BTA
Efter OS omdisponeras ytan till 650 - 700 sittplatser
1.4
1.5
Prop.]990/91255 BHugal
— Intervjuyta intill uppbromsnings— _ plan - Plats för fotografer (totalt min 100), läktaryta ca 50 m2 - Ståplatsgradänger för publik vid
sidan av underbacken (0,3 m2/person) - Slänt med stödräcken för publik runt
uppbromsningnsplanet (0,3 m2/person)
Transportanläggning
Stollinbana med dalstation nära uppbromsningsplanet och bergstation nära hopptornen. Eventuell samord— ning med Gustafsbergsbacken studeras i senare skede.
Markarbeten m m
- Gräs— och buskytor samtvindskyddande planteringar utförs runt nya anläggningar.
— Gångvägar för publik, gång- och skidvägar till liftar m m prepareras.
— Ny tillfartsväg byggs från Frösötornet till hopptornen och vidare ned tilldomartornet — ca 700 m delvis som serpentin i brant terräng.
— Parkering för officials, massmedia, OS—organisa— tion och nationstrupper anordnas i maximal omfatt- ning i den övre zonen — permanenta och temporära p—platser.
— Angöringszoner planeras vid torn och domartorn.
Bilar parkerade på distans förutsätts kunna anropas per radio.
— Vid Vintervägen byggs ett angöringstorg för effektiv enomströmning av ackrediterad trafik (ej parkering . Omfattande arbeten med schakt, stödmurar och slänter erfordras.
— Plats för OB—bussar m m 300 m2.
— Plats för 10 st fabrikantvagnar för vallning och service med elanslutninq anordnas i den övre zonen.
— Avvattning av hoppbacksgropen till Storsjön.
- övriga VA— och elanläggningar inom området.
(Försörjning till området redovisas under infrastruktur.)
1.6
1.7
1.9
Informations— och ceremoniutrustning
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
— Ljudanläggning inkl master (samordnas med
belysning) — Flaggspel. Ca 30 stänger
— "Prispallar" och flaggning för medaljörer.
Förvärv, avgifter, övrig utrustning
— Markförvärv förutsätts ej krävas. — Homologisering/certifikat, besiktningar m m. — Skyltning och avspärrningar.
Kalkyl
Investeringsdel
1.1 Tävlingszon 61 500 1.2 Byggnader m m 46 000 1.3 Läktare, gradänger m m 7 000 1. Transportanläggning 4 000 1.5 Markarbete 13 500 1.6 Inf. o ceremoniutr 1 000 1.7 Förvärv, avgifter m m 1 000 Summa 134 000
M_Es M
Prop.l990/9l:55 BHagal LÄNGDSKIDÅKNING
Nuvarande skidstadion vid öSK byggs ut till en komplett OS—anläggning.
Tävlingsprogram:
Längdskidåkning
Herrar klassisk stil 15 km och 30 km "— fri stil 15 km och 50 km "— stafett 4 x 10 km Damer klassisk stil 10 km och 15 km " fri stil 10 km och 30 km "- stafett 4 x 5 km
Nordisk kombination
Herrar individuellt 15 km "— stafett 3 x 10 km
25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya). Max 4 deltagare/nation och totalt ca 100 per gren.
Läktare, gradänger och släntytor iordningställs för en publik på 35 000—40 000 personer i stadion. Dessutom görs temporära åtgärder intill stadion och i spårområdet så att man totalt kan ta emot 45 000 personer.
Tävlingszon, skidstadion
Tävlingszonen planeras enligt gällande internatio— nella tävlingsregler och med en bredd av 40 m + 5 å 10 m sidoutrymmen på båda sidor. Måttet innebär att stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet. Sidoutrymmena medger passage för funktionärer, ledare och tävlande under uppvärmning.
Tävlingszonens längd minst 300 meter.
Stafettstarten är dimensionerad med:
— 20 spår de första 100 metrarna — pistat och ospårat de andra 100 metrarna — 3—4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan vara smalare.
För stafett krävs en raksträcka om 200 m före Stafettväxling.
Planskild korsning med tävlingsspår utförs till innerplanen - för funktionärer och media m fl.
Prop. 1990/91: Bilaga 1 Inom tävlingszonen skall det finnas en start och en målfålla. Startporten skall ha en bredd på 3 m.
Målporten bör vara min 5 m. Vid stafettstart arran— geras en tillfällig startlinje på hela stadions bredd.
För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område om 10 x 30 m.
Området efter målgång avspärras i fållor för täv— lande, funktionärer och fotografer. De senare skall ha väl belägna arbetsområden både i stadion och längs spåret.
In- och utpassering av de tävlande skall ske avskilt från publik.
Tävlingsområdet skall ha belysning för preparering och träning.
Eluttag för 220 V och 380 V, utplaceras inom sta— dionområdet.
Snöproduktionsanläggning utförs inklusive trycksteg— ringsstation.
Den generalplan som redovisats 890303 motsvarar i berörda delar de krav san formulerats ovan. I kalkyl för tävlingszonen ingår också den publikslinga med viadukt och den planSkilda spårkorsningen vid in—och utgående spår som generalplanen visar. Av den redovisade skjutplatsen tas uppfyllnad till plan markyta med i kalkylen eftersom denna behövs för "nationsby" (ej skyddsvallar, utrustning m m).
Byggnader
Nationstrupper, Permanent byggnad:
- Entréutrymmen och 20—25 nations—
rum å ca 20 m2 470 m2 — Omklädning herrar med bastu 40 m2 — Omklädning damer med bastu 40 m2 Summa programyta 550 m2
Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 800 m2 BTA
Nationstrupper, temporära utrymmen:
Stugor/vagnar för vallning och service å ca 10 m2. 1 st per nation + dubblering för samtidig träning för de större trupperna. Ca 40 st
Administration, permanent byggnad:
- Tidtagning och speaker med uppsikt över start och mål samt sekretariat — Kontorsutrymmen för FIS och tävlingsarrangörer, utrymmen för data och kopiering samt juryrum (30 m2) — Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll
Summa programyta
Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca
(Bef sekretariatsbyggnad förut- sätts bli flyttad till annan anlägg- ning)
Administration, temporära utrymmen:
— TPC-expedition, väntrum och värmestuga för chaufförer, p-vakter m fl. Ca 100 m2 — Värmestuga för funktionärer inom
stadionområdet. Ca 50 m2.
Summa yta
officials, permanent byggnad:
— Entréutrymmen — Uppehållsrum med servering i anslutning till läktare
Summa programyta
Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca
400
200
200
50
450
650
150
50
200
300
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
150
m2
m2
Prop.l990/9l:55
Bilaga 1
ETA
BTA
BTA
ETA
Prop.1990/9l:55 BHagal
Massmedia och televerket, permanenta lokaler:
— Kommentatorhytter för TV 4 st
och för radio 4 st 40 m2 - Intervjurum/studio m m 40 m2 - Kontrollrum rad io/TV 20 1112
Summa programyta 100 m2
Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 150 m2 BTA
Massmedia och televerket, temporära utrymgen:
— Utrymmen för televerket, 90 m2 — Intervjuutrymme för skrivande press intill målområdet. Ca 20 m2 - Sub-center för skrivande press och fotografer. Ca 250 m2. - Uppehållsrum med servering för massmediapersonal. Ca 150 m2
Med tilläggsytor för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 700 m2 BTA
- Kommentatorhytter för TV 26 st och för radio 16 st
Driftutrymmen, permanenta ytor:
— Personalutrymmen - driftpersonal 50 m2 — Garage och verkstad — uppvärmt 50 m2 — Kallförråd för utrustning och
maskiner 250 m2
Summa programyta 350 m2
Med tillägg för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 400 m2 BTA
Idag finns 2 st servicebyggnader på 120 och 160 m2. Det faktiska OS—behovet blir därför följande:
— Flyttning av bef vallningsbod och förråd 120 m2 BTA
- Tillbyggnad ca 120 m2 BTA
Inredning
2.4
2.5
Prop. 1990/91: 55. BHugal
Läktare, gradänger m m — Sittplatsläktare för officials,
200 pers 150 m2 — Sittplatsläktare för skrivande
press, 300 pers 300 m2 Summa läktaryta med tak, vindskydd och strålvärmeinstallation 450 m2 ETA
Efter OS omdisponeras ytan till 700 - 800 sittplatser.
TV-plattformar, 4—5 st
Stålplatsgradänger i slänt för 20 000 personer — ca 6000 m2 + gångar
Temporära läktare för ca 15 000 personer, 4500— 5000 m2 inkl gångar och trappor
Slänt med stödräcken för ca 5000 pers - 1500— 1800 m2.
Publikservice
Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp, skärmtaksyta 100 m2, värmd yta ca 30 m2
Dessutom anordnas biljettkontroll i gångtunnel under publikslinga.
Inom acceptabelt gångavstånd finns Utsikten, Hemvärnsstugan och ÖSK—stugan. Dessa bedöms med viss anpassning och komplettering kunna täcka behovet av ytor för information/bokning, värme— stuga och servering.
Temporära kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m, ca 300 m2.
Temporära toaletter 120—150 st.
Markarbeten
Gräs- och buskytor samt vindskyddande plantering utförs runt nya anläggningar och som anpassning mot omgivande naturmarkytor.
Gångvägar för publik inom området.
Ombyggnad av infartsvägar från väg 88.
2.6
Prop.]990/9lz55 BHugal — Terrassering och preparering för permanenta (20—25 %) och temporära parkeringar intill väg 88.
Dessa parkeringar skall betjäna OS—organisationen, officials och media.
— Uppställningsplats för OB—bussar m m, ca 300 m2.
— Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter (husvagnar). Elanslutning skall finnas.
— VA— och elanläggningar inom området (försörjning till området redovisas under infrastruktur).
Spårområde
I FIS tävlingsregler finns utförlig beskrivning av hur en bana bör utformas. Området erbjuder goda möjligheter till att få ut erforderlig variation, höjdskillnader m m.
Stora delar av de spår som använts för bl a SM— tävlingar kommer att utnyttjas. Dessa behöver dock breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att motsvara OS-standard och för att kunna prepareras även med litet snödjup. Dessutom erfordras nya spår för att täcka in det idag utvidgade programmet och för att få variation mellan spår för klassisk åkning och fri åkning
Utbyggnadsprogram:
— Helt nya spår 20 km. Preparerad spårbredd 5 m + 1 m fritt på vardera sidan — Upprustning av befintliga spår 15 km — Uppvärmningsspår i anslutning till skidstadion — Yta med lämplig lutning för glidspår och valltest — Skidviadukter vid korsande tävlingsspår och korsning mellan spår och publikvägar, prel 15 st - TV—plattformar prel 15 st — Tidtagningsstationer — Plats för OB-bussar, mobila länkstationer o dyl — El- och telekanalisation — Flyttning av krutkällare.
Utrustning m m: — Spårområdet märks enligt FIS regler i olika
kulörer och med Km—skyltar — Förfriskningsstationer.
Prop.1990/91:55l Bilaga 1 Anläggningar för publik:
— Skidspår för publik — Publikläktare vid spektakulära passager med TV-bild, tidredovisning och speaker. Totalt skall det planeras för 5000 personer. 50 % bedöms komma stå i natuliga slänter medan det för 50 % erford- ras byggda temporära läktare.
Informations— och ceremoniutrustning
- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys— ning — Flaggspel. Ca 40 stänger — "Prispallar" och flaggning för medaljörer
Förvärv, avgifter, övrig utrustning:
- Markförvärv - del av STG 184 N - Homologisering/certifikat, besiktningar m m
- Skyltning och avspärrningar avseende både stadion— området och Spårområdet.
Kalkyl
lnvesteringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 2.1 Tävlingszon, skidstadion 15 500 2.2 Byggnader 31 000 500 2.3 Läktare, gradänger m m 13 000 2.4 Publikservice 6 000 200 2.5 Markarbeten 9 000 2.6 Spårområde 14 500 2.7 Inf. o ceremoniutrustning 1 000 2.8 Förvärv, avgifter m m 4 000
Summa 94 000 700
Prop.]990/91: BHagul SKIDSKYTTE
Nytt stadion byggs i Remonthagen — huvudsakligen som temporär anläggning.
Tävlingsprogram: Herrar 10 km, 20 km och 4 x 7,5 km Damer 7,5 km, 15 km och 3 x 7,5 km
35 deltagande etablerade nationer (+ nya). Max 4 deltagare/nation och totalt ca 120 per gren.
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 15 000 personer.
Skidskyttestadion
Start-, mål— och växlingsområde planeras enligt gällande internationella tävlingsregler. Området skall ligga i anslutning till skjutbanan.
För individuell start gäller att man skall ha en i huvudsak rak och plan sträcka (alt svagt medlut) på 100 m.
stafettstart skall ske på plan yta eller i svagt medlut. De första 100 metrarna skall vara spårade c/c 2 m. Därefter följer 100 m pistad och ospårad yta san kan ha avsmalnande form. I reglerna finns ej antalet spår föreskrivna. Skiss och kalkyl baseras på att start— och växlingszonen görs 25 m bred. Vid stafettstart kan man dessutom med rätt utformning nyttja lagledarytan och bakre delen av skjutvallen för att öka kapaciteten. Start i 2 led blir dock sannolikt nödvändigt.
Vid stafettväxling skall det finnas en växlingszon på 30 m med bredden 15—20 m och relativt raka åksträckor på 100 m både före och efter växlings— zonen.
Området efter målgång avspärras i fållor för täv— lande, funktionärer, fotografer och för skrivande press.
Prop.]990/91255 Bilaga 1 Skjutbana:
Skjutbana orienteras så att skytten har solen i ryggen, då han står vänd mot skjutmålet. Tävlingarna äger normalt rum mellan 10.00 och 15.00.
Skjutavstånd 50 m. Banans bredd 32 platser å 2,5 m = 80 m.
Skjutvallen utförs av en fast och jämn, preparerad plan snöyta som efter 1,0 m får slutta bakåt upp till 10 %.
Måltavlor placeras med centrum 0,5 m över skjut— vallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav bestående av betonggolv med 1,0—1,5 m bredd och en ca 2 m hög betongvägg som motfylles med jord.
Skyddsvall utförs bakom måltavlorna till 5 m utanför banan i sidled samt längs banans sidor. Krönhöjd 2,5 m över tavlans överkant, eller till den höjd som bedöms erforderlig med hänsyn till omgivningen. Vallar byggs med tillgängliga schaktmassor från planeringen av Skidområdet och kompletteras i erfor— derlig omfattning med snö (jfr WC—tävling 1989).
Utrustning:
— Tavelsystem typ Kurvinen (1,35 x 1,35 m). Träff skall kunna kontrolleras från markörgraven. - Vid var fjärde skjutbana uppsätts vimplar 10 m från Skjutvallen.
- Vindmätare
Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in— och utåkande skidskyttar och funktionärer. Bakom detta spärras ett område av för lagledare, max 2 st för varje lag. Djup min 3 m.
Straffrunda med längd 150 m läggs nära publiken i skidstadion, på plan yta.
utrymmen i anslutning till stadion
Nationstrupper:
Det korta avståndet till den olympiska byn gör att behovet kan begränsas.
— Ca 35 nationsstugor eller vagnar på ca 20 m2 med elanslutning. - Omklädningsstugor eller vagnar 2 st (D resp H). — Toaletter (helst i nationsstugan).
Prop. 1990/91: BHagal
Administration:
- Sekretariatsbyggnad med tidtagning, speaker, tävlingsadministration, kopiering, information, juryrum m m. Prel bedömd yta 300 m2. — Värmestuga för funktionärer, chaufförer, parke— ringsvakter m fl. Ca 100 m2. — Central för olycksfallsberedskap och dopingkon— troll, 50 m2. - Rum för klädförvaring, 30 m2. — Väder- och vindskyddad yta för gevärsmärkning, 10 m2.
officials:
- Uppehållsrum med servering i anslutning till läktare. Ca 100 m2. Massmedia och televerket:
— Kommentatorhytter för TV 30 st och för radio 20 st — Intervjurum/studio 30 m2 — Kontrollrum radio/TV 20 m2 — Utrymme för televerket 50 m2 — Uppehållsrum med servering för
mediapersonal 100 m2
I övrigt hänvisas mediapersonal till det intillig— gande mediacentret på ATS.
Servicelokaler:
Garage och verkstad som komplement till serviceloka— lerna på skidstadion. Prel ca 50 m2.
Läktare m m
— officials prel 200 sittplatser 150 m2 - Skrivande press 250—300 platser 300 m2
- På publikläktare mittför skjutbanan avdelas en
särskild yta för 50 st ledare. — Plats för min 150 fotografer anordnas bakom och
vid sidan av skjutbanan.
- TV—plattformar 4—5 st - Publikläktare med ståplats för ca 15 000 personer vilket beräknas motsvara 4500—5000 m2 inkl gångar och trappor.
Lil Lil
3.4
3.5
3.6
Prop. 1990/91:
BHagal Publikservice
- Entréportaler/skärmtak med information, biljett— försäljning och publikinsläpp. Skärmtaksyta 100 m2. Värmd yta 30 m2. — Värmestuga med enklare servering, 200—300 m2. — Kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m, ca 100 m2. — Toaletter, 40-50 st.
Markarbeten
Stadionanläggningen placeras så långt möjligt på öppen ängsyta - för att skogsavverkning skall undvikas.
Schaktarbeten m m för att klara regelkrav ingår i 3.1.
— Temporär omläggning görs av väg mellan A4/ATS och övningsområdet på en sträcka av ca 700 m. Elljus— spårets sträckning kan följas i viss del. - Parkering för officials nära VIP—entré, 50—100 platser. - Parkering för massmedia nära pressentré, 50-100 platser. — Parkering för OS—organisationen och nationstrupper nära entréer, ca 150 platser. — Uppställningsplats för OB—bussar m m, ca 300 m2. — Uppställningsplats för 10 st servicebodar/vagnar för fabrikanter. Elanslutning skall finnas. - Gräs—, busk— och trädplantering görs på berörda ytor och för anpassning mot angränsande terräng. - VA— och elanläggningar byggs ut inom området. (Försörjning till området redovisas under infra— struktur).
Spårområde
Spåren planeras på området mellan Remonthagen—ÖSK och Ranåsdalen. I området finns goda möljligheter att skapa den variation och de profiler som före— skrivs i UIPMBs tävlingsregler.
Enligt aktuella regler kan ett komplett tävlings— program gencmföras på 2 st 4 km—slingor med avkort— ningsspår till 3 km resp 2,5 km.
Beträffande spårstandard och upprustningsbehov för bef spår gäller samma som för längdlöpning enl 2.6
4 Regeringens proposition. ] saml. Nr 55
55_
3.8
3.9
Prop.]990/91255 Bilaga ] Utbyggnadsprogram:
— Helt nya spår, 5 km — Upprustning av befintliga spår, 5 km - Uppvärmningsspår i anslutning till "Nationsbyn" - Yta med lämplig lutning för glidspår och vallatest - Skidviadukter vid korsande spår och där spår korsar publikvägar, prel 10 st. — TV-plattformar, 2-3 st - Tidtagningsstationer
— Plats för OB-bussar m m - El— och telekanalisation.
Utrustning m m:
Spårområdet märks enligt FIS regler i olika kulörer och med Km—skyltar.
Informations- och ceremoniutrustning
— Ljudanläggning - Flaggsspel. Ca 40 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer. Förvärv, avgifter, övrig utrustning
- Markförvärv erfordras ej - Homologisering/certifikat, besiktningar m m - Skyltning och avspärrning avseende både stadion och spårområdet.
Kalkyl Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 3.1 Skidskyttestadion 8 000 3.2 Utrymmen i anslutning till stadion . 10 000 350 3.3 Läktare m m 6 500 3.4 Publikservice 2 000 3.5 Markarbeten 2 000 3.6 Spårområde 5 000 3.7 Informations- och ceremoniutrustning 1 000 3.8 Förvärv, avgifter m m 1 500 50 Summa 36 000 400
Prop.1990/91: BHagal SKRIDSKO
Den olympiska skridskoarenan görs som utomhusarena genom ombyggnad och utbyggnad på Lövstas IP. Kal— kylen baseras på en preliminär ocn mycket översikt- lig dispositionsskiss för området.
Tävlingsprogram:
Herrar 500 m, 1000 m, 1500 m, 5000 m och 10 000 m Damer 500 m, 1000 m, 1500 m, 3000 m och 5000 m
25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya). Max 4 deltagande per nation och totalt 50—100 tävlande per gren.
Shorttrack förutsätts få samma program som planeras för 1994 i Lillehammer — dvs 2 kvällspass i en ishall.
Skridskostadion planeras för 10 000 åskådare + officials och massmediapersonal.
Särskilda entréer skall finnas för nationstrupper, press och officials separerade från publik. Tävlingsarena
Konstfrusen 400—metersbana med mått och utformning enligt internationella tävlingsregler.
Total yta ca 12 000 m2 Konstfrusen del för skrinnaroval 6 000 m2 Konstfrusen del — komplettering för bandy, ca 4 500 m2
Friområde runt banan skall innehålla utrymme för ledare och matchare, skyddszoner samt plats för fotografer.
Ljusanläggning utförs för hela arenaområdet - bef belysningsmaster flyttas.
Byggnader m m i anslutning till arenan
Utrymmen för nationstrupper, temporära anläggningar:
— 20 st "nationsstugor" å ca 30 m2 BTA utrustade för omklädning, tvagning, massage, vila och slipning av skridskor. 5 tävlande + ledare/stuga. Stugorna placeras bakom läktaren på bortre långsidan.
- Värmestuga på ca 50 m2 intill de tävlandes utgång till arenan.
Prop. 1990/91: 55 Bilaga ] Sekretariatsbyggnad, media och officials: Bef byggnad förutsätts bli omdisponerad och till— byggd samt återanpassad efter OS. - Tävlingssekretariat och speaker 70 m2 (bef b) — Informationscentral, administration, 80 m2 kopiering m m . — Juryrum 30 m2 — Sjukvårdscentral och dopingkontroll 45 m2 (bef b) - Utrymme för mobil ceremoniutrustning 10 m2 - Kpr, toaletter och uppehållsrum för funktionärer 55 m2 (bef b) - Kontrollrum TV 20 m2 — Kommentatorhytter för TV 4 st och för radio 4 st 40 m2 — Intervjurum/studio 30 m2 — Permanenta publiktoaletter 30 m2 Ombyggd/anpassad yta 240 m2 BTA Tillbyggnad 250 m2 NTA + trapphus. Med tillägg för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 400 m2 ETA Temporära utrymmen i anslutning till sekretariat och huvudläktare: — Uppehållsrum med servering för mediapers 150 m2 — Uppehållsrum med servering och med uppsikt över banan för officials. 150 m2 — TPC—expedition och uppehållsrum för chaufförer 30 m2 Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms ytan (exkl kommentatorhytter) uppgå till 450 m2 BTA - Kommentatorhytter för TV 26 st och för radio 16 st. Sub—center för skrivande press 250 m2 och utrymme för televerket förutsätts kunna inrymmas i bef omkl— och personalbyggnad. Omdisponering och temporär anpassning görs för OS. Därefter återställs loka- lerna och upprustas för användning efter OS. Berörd yta ca 350 m2 BTA
Prop.1990/9lc55 BHagal
Driftutrymmen:
- Materialförråd ca 200 m2 — Kylmaskinrum ca 100 m2 - UppStällningsplats för 2 st ismaskiner ca 60 m2
Summa 360 m2 NTA motsvarande en totalyta på ca 400 m2 BTA.
Ett permanent publikinsläpp byggs med skärmtak 30 m2 och värmt utrymme 10 m2.
Inredning
Läktare, gradänger m m
- Sittplatsläktare för officials,
200 platser 150 m2 — Sittplatsläktare för skrivande press 200—250 platser. 250 m2
Summa läktaryta med tak, vindskydd och strålvärmeinstallation. 400 m2 ETA
Efter os omdisponeras ytan till 650-700 sittplatser
- Plats för fotografer (totalt min 150 st), läktar— yta ca 50 m2. — TV—plattform 5 st - Ståplatsläktare för publik utförd som gradänger på mark i befintlig och utbyggd slänt. Ca 1200 m2 kan disponeras enl prel skiss. Kapaciteten bedöms till ca 4000 personer. Prel görs 2/3 permanent och 1/3 som temporär lösning. — Temporära läktare byggs längs bortre långsidan med ståplatser för ca 6000 personer motsvarande 1800—2000 m2 inkl gångar och trappor.
Publikservice, temporära anläggningar
- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp. Skärmtaksyta 100 m2. Värmd yta 30 m2 fördelas prel på 2 enheter. - Värmestuga med enklare servering, ca 350 m2. (Dessuton kan AMU hålla sin mat och caféservice öppen för allmänheten). - Kiosker och souvenirförsäljning, ca 100 m2 — Toaletter prel ca 40 st.
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Markarbeten -
- Väg för ackrediterad trafik dras genom områdets norra del. - Gångvägar prepareras inom området. - Parkering för ackrediterad trafik utförs inom områdets norra och västra del.
— Uppställningsplats för OB—bussar m m, 300 m2. - Flyttning av tennisbanor och ny väganslutning till idrottsplatsen. - Justering av marknivåer och nya ytskikt i anslut— ning till permanenta och temporära anläggningar. — Vindskyddande trädplantering väster Om arenan. (För fortsatt användning av skrinnarovalen efter att temporär läktare demonterats). - VA- och elanläggningar inom området (försörjninng till området redovisas under infrastruktur).
Informations- och ceremoniutrustning
— Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys- ning - Flaggspel ca 40 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer
Förvärv, avgifter, övrig utrustning — Markförvärv förutsätts ej krävas
- Certifikat, besiktningar o dyl - skyltningar och avspärrningar
Kalkyl Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 4.1 Tävlingsarena 22 500 4.2 Byggnader i ansl till arenan 19 500 600 4.3 Läktare, gradänger m m 6 500 4.4 Publikservice 2 500 4.5 Markarbete 4 000 4.6 Informations— och ceremoniutr 1 000 4.7 Förvärv, avgifter m m 1 000 Summa 57 000 600
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 BOB och RODEL
Ny konstfryst kombinerad bob— och rodelbana byggs på östberget. Lämplig markprofil och erfordelig nivå— skillnad finns mot sydväst. Start sker för bob vid Frösötornet, för rodel H sydväst om radiolänkstatio— nen samt för rodel D och 2—mannarode1 i Landängs- backen. Måloråde byggs vid hoppbackens uppbroms- ningsplan intill Lövstabadet.
Tävlingsprogram:
H 2—mans bob (4 heat) och 4—mans bob (4 heat) H 1-mans rodel (4 heat) och 2-mans rodel (2 heat) D 1—mans rodel (4 heat)
Obligatorisk träning
20—25 deltagande etablerade nationer i bob, 25—30 i rodel. Nya kan tillkomma.
Varje nation får starta med 2 lag i 2— respektive 4—mans bob. 3 st i l—mans rodel och 2 lag i 2-mans rodel.
Nationstrupper kan omfatta 2—25 tävlande + 2-12 ledare.
Publikintresset är störst för bobtävlingarna. En publik på max 20 000 personer förutsätts då som planeringsgrund. I övrigt 5—10 OOO/dag.
Bana inklusive fundament och startramper
Med rådande höjdskillnader och väderstreck är konstfryst bana ett krav.
Bansträckningen har skissats av den internationellt verksamme experten Jan Stehler.
Banan utförs preliminärt av betong i huvudsak på eller nedschaktad i mark men på vissa sträckor upplyft på pelare.
Bandata Bob: Längd 1500 m, medellutning 8 %, 19 kurvor Bandata Rodel: Längd 1200 m, medellutning 9,6 %, 15 kurvor.
Anläggningar längs banan:
_ Prop.1990/91155. BHagal
— Förberedda lägen (ev ramper) för träningsstarter - Kontrolltorn, 3 st för övervakning (bemanning
eller TV-kameror) — Plattformar för tränare - Sjuvårdsstationer — Vattenledning med uttag för spolning längs bela
banan - Belysning
Byggnader
starthus 1: Bob
- Omklädningsavdelning/uppehålls-
rum för ca 30 personer. Ca — Tävlingsadm, start. Ca
- Bob-Verkstad Ca Summa programyta
Programytan kan beräknas motsvara en totalyta på drygt
start sker under skärmtak.
Bob—garage intill starthus 1
Kallgarage med låsbara avdelningar för varje nation - 2—mans och 4—mans bob. Prel yta
starthus 2: Rodel H
— Omklädningsavdelning/uppehålls- rum för ca 30 personer. Ca — Tävlingsadm, start. Ca
Summa programyta
Programytan kan beräknas motsvara en totalyta på ca
starthus 3: Rodel D och 2-mans
Program lika starthus 2. Ca
60 20
m2 m2
__70_
150
200
m2
m2
m2 BTA
300—400
60
m2 BTA
m2
20
80
120
m2
m2
m2 BTA
120 m2 BTA
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Måltorn Utrymmen för tävlingsledning, tid— tagning, informationsbearbetning, juryrum, permanenta kommentatorhytter 3 + 3 st m m samt värmestuga för funktionärer. Prel yta 240 m2 BTA Målhus Utrymmen för vägning, sjukvårds- central, dopingkontroll m m. Prel yta 120 m2 BTA Utryppen för teknisk drift Kylmaskinrum, drift- och personal— utrymmen m m (Ev fördelat till olika lägen) Preliminärt bedömd yta 200 m2 BTA Temporära anläggningar för radio och TV — Kommentatorhytter för radio 17 st och för TV 22 st - Kontrollrum TV - TV—plattformar ca 10 st samt plattformar för fotografer Utrygmen för officials och press — temporära - Presscentrum — Subcenter 250 m2 — Uppehållsrum med servering för officials respektive massmedia- personal 200 m2 - TPC-expedition 20 m2 Summa programyta 470 m2 Utrymmena kan ligga nära målläktaren eller måltornet. Programytan kan beräknas motsvara en totalyta på drygt - 600 m2 BTA
5.3
5.4
5.5
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Läktare, gradänger m m — Sittplatsläktare för officials, 200 pers 100-150 m2 - Sittplatsläktare för skrivandepress, 100 personer (min 75) 100 m2
- Läktarplats och platser i terräng eller på platt- formar för fotografer, min 150 st - Ppblikgradänger och släntytor i anslutning till malet och storbildstavla
- Publikplatser längs bansträckningen — i första hand anordnade som preparering av omgivande natunmark.
Vid en första genomgång har det bästa publikläget bedömts vara ovanför sträckan 17-18 intill mål— tornet .
övriga lägen som bedömts attraktiva är bob—start, intill kurvorna 3 och 4, ovanför sträckan 10-11 och i omega-kurvan.
Publikservice, temporär etablering - Entréportaler/skärmtak med biljett-
försäljning och publikinsläpp (3 st) samt informations— och boknings—
central ca _ 100 m2 — Värmestuga med enklare servering
för ca 200 personer 300 m2 - Kiosker och souvenirbutiker 50 m2 Summa programyta (grovt uppskattad) 450 m2
Programytan kan beräknas motsvara en totalyta på ca 650 m2 BTA
- Toaletter prel ca 50-60 st
Markplanering
— För publik och funktionärer utförs gångvägar,
körbara med 4-hjulsdrivna fordon längs banan som ansluter till publikgradänger, kontrolltorn m m
- Tillfarter till 3 st start— och målområden samt
via Byvägen till mellanzonen och via Fröjavägen till målhuset
5.6
5.9
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
— Befintlig parkering vid Lövstabadet reserveras för officials, massmedia och os—organisationen samt för bussangöring. Dessutom anordnas parkering för ackrediterad trafik nära startområden och vid målhus.
- Transporter av bobar och rodlar förutsätts ske med bil
— VA— och elanläggningar inom området.
Informations- och ceremoniutrustning-
- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys- ning) - Flaggspel ca 35 stänger - "Prispallar" och flaggning för medaljörer
Förvärv, avgifter, övrig utrustning
— Markförvärv och/eller avtal . — Homologisering/certifikat, besiktningar o dyl — Skyltning och avspärrningar
Kalkyl
Bansträckningen är skissad. Eftersom kunskap om denna mycket speciella anläggning saknas i Sverige har det inte varit möjligt att göra en kalkyl direkl anpassad till föreslagen bana. Kalkyl från tidigare ansökan (1994) var baserad på Faluns kalkyl för 1992, är ej lillämpbar. Därför måste kostnaden_ baseras på referenser från utförda eller planerade anläggingar.
Om Lillehammers kalkyl tas som referens blir kostna— den efter valuta— och indexjustering i storleksord— ningen 190 000 Kkr.
Prop. 1990/91: BHagal ISHOCKEY och KONSTÅKNING
Utbyggnad förutsätts ske på Odensala Sportfält. Hallar för träning kan ha annan lokalisering
Tävlingsprogram ishockey:
12 st deltagande nationer delas upp i två grupper. Alla möter alla inom respektive grupp, vilket innebär 30 matcher i grundserien.
Slutspelet omfattar 12 matcher.
Utöver matcher har varje lag rätt till minst 1 timmes träningstid per dag.
Tävlingsprogram konståkning:
Herrar: Kort program och friåkning Damer: Kort program och friåkning Isdans: Obligatoriskt program 1 och 2, fri dans Paråkning: Kort program, fri paråkning.
Uppvisning.
Antalet deltagande nationer kan idag uppskattas till max 30. Antalet tävlande blir för singel sannolikt ca 30 per gren och för paråkning och isdans max 50 per gren.
Ishallsprogram A—hall Hallen planeras för 9000 sittande inklusive reserve—
rad läktare för officials och media (alt 7000 sittande + 3000 stående = Lillehammers koncept).
B—hall Hallen planeras med 5000 sittplatser för publik inklusive reserverade platser för officials och media.
Cehall
Hallen planeras för ishockeymatcher med begränsat publikintresse — prel för 2000—3000 sittande åskå— dare inklusive viss yta för officials och media.
&I! 'Jl
Prop.1990/9l:55l BUagal
Träningshallar
2 st träningshallar med begränsad publikkapacitet, men som medger viss mediabevakning.
För A-hallen finns ett mer detaljerat lokalprogram utarbetat från kampanjperioden inför tidigare ansökan - senaste datering 871112. För övriga hallar
saknas detaljprogram. A- och B—hallar nybyggs på Odensala Sportfält.
Den hall san nu planeras på Sportfältet förutsätts få sådan status att den kan fungera som C—hall.
Hallar med kapacitet för träning förutsätts vara utbyggda före 1998 (Nälden och Brunflo alt Sport— fältet).
Kalkyl
Underlag saknas för att göra en egentlig kalkyl. Kostnaderna baseras därför på referenser - i första hand Lillehammer — men även på erfarenhetsvärden från andra hallar och på kommunförbundets statistik.
För C—hall och träningsrinkar, som förutsätts vara befintliga före 1998 har en schablonkostnad reser— verats för OS-anpassning + ev efterarbeten.
Inventeringsdel Kostnad KKr Anm/Restvärde A—hall 185 000 B—hall 85 000 C—hall 6 000 Träningsarena 1 2 000 Träningsarena 2 2 000 Summa 280 000
Prop. 1990/91: Bilaga 1 ALPINA GRENAR ARENAOMRÅDE 1
Arenaområde 1 avser anläggningar för störtlopp samt Super G, herrar med gemensamt målområde.
Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till OS—arenorna. Det breda tävlingsrogram— met innebär emellertid att kompletteringar är nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.
Tävlingsprogram:
Herrar: Störtlopp, Super G och störtlopp kombination Damer: Störtlopp och störtlopp kombination
35—40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya)._ Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.
Planering görs för en publik på max 30 000 pers.
Transportanläggningar
För materialtransporter utnyttjas befintlig kabin— bana till startanrådet för störtlopp.
För träning och tävling utnyttjas Olympialiften och Olympiatoppen.
För att nå startområden för damstörtlopp och Super G byggs en ny Stollinbana (2—stols) från Olympialif— tens bergstation till platån söder om ”Konjaks— stenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats. Startområden Störtlopp herrar:
Ny startramp byggs för att ge tillräcklig starthas— tighet.
Nytt startområde ansluts till banan vid + 1155 för H—kombination/tillika reservstart för H vid hårt väder.
Nya starthus 25 m2 byggs till båda startplatserna. Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som värmestuga (ej OS—kostnad).
Prop.1990/9l: BHagal Störtlopp damer och Super G herrar:
Startanråde för störtlopp D etapleras på + 1035 på ryggen ovanför Svartberget.
Penmanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 m2. (Skall senare kunna kompletteras till enklare servering).
Startområde för D—komb — tillika reservstart för störtlopp D samt för Super G — H etableras på + 930 i anslutning till bansträckningen.
Permanent starthus på 25 m2.
Tävlingsbanor
Störtlopp herrar:
Markarbeten i bansträckningen är klara. Konstsnöanläggning är utbyggd.
Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning.
För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd..
Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pist— maskin.
10 st TV—plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar 10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt över skyddsnät.
Störtlopp damer och Super G herrar:
Ny bansträckning byggs från start på + 1035 genom gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart para1- lell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskjuts.
I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten. Vid korsningen med Årevägen, Bräckevägen och ”Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika befintliga vid störtlopp H).
Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.
Prop.1990/91155 BHagal
Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.
Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m.
För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.
Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser.
5 st TV—plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr störlopp herrar).
Preparering för publikplatser görs längs alla tre banorna.
7.4 Målområde inkl publikläktare, byggader m m
Markarbeten o dyl:
Ovanför E75 utförs terrassering av mark för proviso— risk läktare. Ny gångväg och trappor för publik byggs mellan E75 och läktare.
Terrasserings— och markberedningsarbeten utförs för utvidgning av målområdet, för anpassning av upp— bromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.
Uppställningsyta för OB—bussar m m ca 300 m2. Gångvägar/trappor byggs ut för publik.
Belysningsmaster planeras för belysning av hela målområdet och målskjutsen.
Målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m2.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande utförs som avskärmningar i målområdet. För fotografer skall sammanlagt 200 platser anvisas längs banan och i målområdet.
Prop. 1990/91: 55- BHagal
Anläggningar för publik: - Sittplatsläktare för officials,
200 platser 150 m2 — Sittplatsläktare för skrivande
press, 300 platser 300 m2 Summa läktaryta med tak, vindskydd och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA Efter 05 omdisponeras ytan till 700—800 sittplatser. Permanent ståplatsläktare byggs för 1000 personer. Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser. I övrigt prepareras ytor intill tävlingszonen för stående publikservice till publik: — Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp — Kiosker och souvenirförsäljning — temporära — Temporära toaletter ca 50 st — Behovet av serveringar förutsätts bli täckt av
etablerade anläggningar inom gångavstånd. Byggprogram, permanent byggnad: - Värmestuga för press och tävlande 100 m2 — Central för olycksfallsberedskap
samt dopingkontroll 50 m2 — Förrådsyta 100 m2 - Serviceutrymme för skidfabrikanter
8x20 m2 160 m2 — Tekniskt utrymme för televerket 90 m2 - Kommentatorhytter för TV 3 st
och för radio 3 st ca 30 m2 — Kontrollrum Radio/TV 20 m2 Summa programyta 550 m2 Programytan kan beräknas motsvara en totalyta på ca 850 m2 BTA
Befintligt utrymme i målhuset förutsätts räcka för tävlingssekretariat.
Servering för officials, juryrum, TPC-central m m förutsätts finnas eller kunna etableras i Lunds— gården.
5 Regeringens proposition. I saml. Nr 55
7.6
7.9
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Temporära anläggningar: — Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st — TV—plattformar 2 st Informationsutrustning m m — Ljudanläggning - Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50 flaggstänger Förvärv, avgifter, övrig utrustning - Markförvärv erfordras för utvidgning av stört— loppets målområde — Mark för nya bansträckningar och transportanlägg— ningar, san inte ägs av Åre kommun eller Åre— 1iftarna AB arrenderas — Homologisering, besiktningar o dyl — Avspärrningar av arenaomraden med nätstängsel, ca 9 km, med 7 st insläppsportaler samt ca 3 km stängsel för kanalisation av publikströmmar. Kalkyl Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgaran— tihandlingar inför 1994 års spel (viss omredigering har gjorts). På'några punkter har högre standard förutsatts - detta är baserat på erfarenheter som gjorts under marknadsföringen av tidigare kandida— tur . Kalkylen baseras därför i huvudsak på värden från tidigare ansökan. Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 7.1 Transportanläggningar 9 500 7.2 Startområden 2 500 7.3 Tävlingsbanor 20 500 7.4 Målområde m m 29 000 200 7.5 Informationsutr m m 1 500 7.6 Förvärv, avgifter m m 1 000 Summa 64 000 200
Prop. 1990/91: BHagal ALPINA GRENAR ARENAOMRÅDE 2
Arenaområde 2 avser anläggningar för Super G damer, storslalom och specialslalom samt puckelpist med gemensamt målområde.
Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till os-arenorna. Det breda tävlingspro— grammet innebär emellertid att kompletteringar är nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.
Tävlingsprogram:
Herrar: Storslalom, specialslalom, specialslalom kombination och puckelpist
Damer: Super G, storslalom, specialslalom, specialslalon kombination och puckelpist
35—40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya). Max 4 deltagare/nation och nonnalt ca 100/gren.
Planering görs för en publik på max 20 000 pers.
Transportanläggningar
Befintliga lift— och bansystem kan utnyttjas.
Startområden
Super G damer samt storslalom herrar och damer:
Markberedning för 3 st nya Startområden och start— hus.
3 st nya permanenta starthus a 25 m2.
Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.
Slalom herrar och puckelpist:
Markarbeten-görs för nytt startonråde på + 635 NV om nuvarande start samt för skidväg från WC—banans bergstation till starten.
Nytt starthus 25 m2 byggs.
Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts att endast mindre kompletteringar erfordras.
Prop. 1990/91: Bilaga ]
Slalom damer:
Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalombanan (bana 1) på + 615.
Permanent starthus 25 m2 byggs.
Tävlingsbanor
Super G damer samt storslalom herrar och damer:
I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana l) görs justeringsarbeten.
Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö. '
Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2 Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.
Konstsnöanläggning byggs ut i bana lzs övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.
Transfonmatorstation byggs och elkablar läggs i Super G—banan.
skyddsnät byggs i Super G—banan, längd 200 m.
Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pistmaskiner.
Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.
Ca 15 st nya TV-plattformar byggs intill banorna.
Slalom herrar och puckelpist:
Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.
Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts att endast mindre justeringar av banprofilen erford- ras.
Slalom damer:
Bana 1 för storslalom enligt ovan.
55_
8.4
Prop.1990/91:55l BHagal Målområde inkl publikläktare, byggnader m m
Markarbeten o dyl: '
utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett nivåmässigt samlat målcmråde skapas. Dessutom breddas målområdet för ny målgång till bana 2.
Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC— linbanan schaktas om och anpassas till det breddade målområdet.
Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs in i slänten norr on kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.
Plats reserveras för OB-bussar m m ca 300 m2.
Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstatio— nen).
Belysning rustas upp och kompletteras i hela målom— rådet.
Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt målhus 20 m2 utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 3 st nya målportaler byggs.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande arrangeras som avskärmningar i olika delar av målonrådet. För fotografer skall sammanlagt minst 150 platser anvisas längs banorna eller intill respektive målplatser.
Det breda målområdet med 3 st målportar (+ ev anslutande free—stylearenor) innebär att placering av läktare, avstängningar, dragning av publikvägar m m måste ägnas omsorgsfulla studier för att fungera vid ett komprimerat tidsschema.
Anläggningar för publik:
— Sittplatsläktare för officials,
200 platser 150 m2 - Sittplatsläktare för skrivande press, 300 platser 300 m2
Summa läktaryta med tak, vindskydd och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA
Efter OS omdisponeras ytan till 700—800 sittplatser.
Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1 Pennanent ståplatsläktare byggs för 1000 personer.
Provisoriska läktare byggs med 1500—2000 platser och med placering anpassad till det breddade målområdet.
I övrigt prepareras ytor intill tävlingszoner för publik. ' '
Service till publik:
- Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp - Kiosker och souvenirbutiker — temporära - Temporära toaletter, ca 50 st ' - Behovet av serveringar förutsätts vara täckt av etablerade anläggningar inom gångavstånd.
Byggprogram, permanenta byggnader:
Målhus - se ovan — Tävlingsadministration, TPC m m 100 m2 — Sammanträdesrum för tävlingsjury 30 m2 — Ceremoniutrymmen 70 m2 — Central för olycksfallsberedskap
samt dopingkontroll 50 m2 — Förråd 100 m2 — Värmestuga för press och tävlande 100 m2 - Uppehållsrum för officials med servering och uppsikt över mål— onrådet 150 m2 — Kontrollrum Radio/TV 20 m2 — Tekniskt utrymme för televerket 90 m2 — Kommentatorhytter för TV 3 st
och för radio 3 st ca 30 m2 Summa programyta 740 m2
Programytan kan beräknas motsvara en totalyta på ca 1 100 m2 BTA
Lokalerna förutsätts dels kunna inrymmas i en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation, dels byggas ihop med permanenta läktare. Efter OS skall ytorna delvis kunna disponeras om till kontor eller försäljningsyta.
Temporära anläggningar:
— Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st - TV—plattformar prel 6 st
8.6
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Informationsutrustning m m
— Ljudanläggning — Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50 flaggstänger
Förvärv, avgifter, övrig utrustning
— Mark för nya bansträckningar och transportanlägg— ningar, som inte ägs av Åre kommun eller Åre— liftarna AB arrenderas — Homologisering, besiktningar o dyl - Avspärrningar av arenaområden med nätstängsel, ca 8 km, med 8 st insläppsportaler samt ca 3 km stängsel för kanalisation av publikströmmar.
Kalkyl
Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgaran— tihandlingar inför 1994 års spel (viss onredigering har gjorts). Freestyle/puckelpist har tillkommit. På några punkter har högre standard förutsatts - detta är baserat på erfarenheter som gjorts under marknadsföringen av tidigare kandidatur.
Kalkylen baseras i huvudsak på värden från tidigare ansökan.
Investeringsdel Kostnad/Kkr Anm/Restvärde
8.1 Transportanläggningar 0 8.2 Startområden 2 500 8.3 Tävlingsbanor 14 000
8.4 Målområde m m 29 500 8.5 Informationsutr m m 1 500 8.6 Förvärv, avgifter m m 500
Summa 48 000
Prop.1990/9lz55 Bilaga 1 KOMPLEMENT , ÖSTERSUND
Ceremoniutrustning
Olympisk eld. Stor modell på invigningsarenan + 5 st av mindre modell på övriga arenor.
Utrustning i övrigt till invignings- och avslut— ningsceremonier förutsätts bli upptaget som drift— kostnad.
Ceremoniplats
Prisutdelning förutsätts ske i centrala östersund, exempelvis vid Rådhuset. Förberedelseutrymmen förutsätts finnas i befintliga byggnader.
Som temporära anordningar utförs följande:
- Ceremonipodium med prispall,
flaggor, orkesterutrymme ca 100 m2 BTA - 1 omg flaggspel ca 65 st" - TV—plattform och fålla för foto- grafer — Avspärrningar m m för publik — Läktare för hedersgäster
Sekretariats- och informationsutrustning
— Tidtagningsutrustning — Resultattavlor/Storbildstavlor
!
Kalkyl Investeringsdgl Kostnad/Kkr Anm/Restvärde 9.1 Ceremoniutrustning 12 000 9.2 Ceremoniplats 1 500 9.3 Sekretariats— och informationsutrustning 25 000 Summa 38 500
10
10.1
10.2
10.3
Prop.1990/9lz55, BHagal KOMPLDIENT. ÅRE
Ceremoniutrustning
Olympisk eld 2 st av mindre modell, 1 st/målområde.
Prisutdelning förutsätts hållas kvällstid inom målområdet till respektive arena där ett fast podium med prispallar ochflaggstänger anordnas.
Sekretariats- och informationsutrustning
— Tidtagningsutrusting inkl internt ledningssystem - Resultattavlor för mellan- och sluttid vid start, längs banan och vid mål - Storbilds- och resultattavlor
Träningsbackar
Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade. För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvätt— brädan och Hamrebacken. "Schuss—träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen och Högåsensadeln.
Transportanläggningar:
Befintliga system kan utnyttjas.
Startområden:
Inga investeringskrav.
Träningsbanor:
Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbätt— ras . Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.
Övrigt: Tidtagingssystem förutsätts hållas av nationstrupperna
Värmestugor på viss distans får accepteras. Inga OS—investeringar.
Prop.1990/91:55 BHagal 10.4 Utrustning m m
Komplettering görs av tävlings- och träningsutrustning, t ex portmarkeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, kommu— nikationsradio m m.
10.9 Kalkyl Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 10.1 Ceremoniutrustning 2 000 10.2 Sekreteriats— och informationsutrustning 15 000 10.3 Träningsbackar 1 500 10.4 Utrustning m m 8 500 2 000 Summa 27 000 2 000
Prop.1990/9lz55'
BHagal 11 Kalkyl
Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 1 Backhoppning 134 000 ' 300 2 Längdskidåkning 94 000 700 3 Skidskytte 36_OOO 400 4 Skridsko 57 000 600 5 Bob och rodel 180 000 6 Ishockey och konståkning 280 000 7 Alpina grenar, arena 1 64 000 200 8 Alpina grenar, arena 2 48 000 9 Komplement Ostersund 38 500 10 Komplement Åre 27 000 2 000
Summa arenor 958 500 4 200
Kostnaderna gäller prisläget december 1989.
Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998.-
W BILAGA NR 2 '” TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI
INVESTERINGAR OLYMPISK BY
1.1NRE ZON ZYTTREZON S.SÅKERHET 4.1NREDN.0 UTRUSTN
5.KALKYL
H'KONSULT JÄMTLAND AB JANUARI 1990
Prop. 1990/91: 55_ Bilaga 1 INVESTERINGAR OLYMPISK BY
Totala antalet deltagare i nationstrupper har enligt senaste referenser ökat till 3300.
Olympiska byn i östersund dimensioneras för ca 60 nationstrupper på sammanlagt 3000 personer.
Ca 300 personer ur trupperna - ledare tekniker m fl - förutsätts bo i Åre utan att speciella säkerhets- arrangemang behöver vidtagas där. För både träning och tävling reserveras dessutom utrymmen centralt i Åre i form av "Daghotell". Här skall erbjudas möjligheter till vila, samvaro, omklädning, admi— nistration, skötsel av tävlingsutrustning m m. Detta förutsätts ej belasta OS—budgeten.
Som olympisk by disponeras ett bostadsområde med preliminär lokalisering till Spikbodarnaområdet.
En boendestandard med 2 personer per rumsenhet + några 1—personrum per nation har förutsatts.
Byn består av en boendezon - inre zon - och en yttre zon dit även andra ackrediterade, t ex press, har tillträde.
Hela byn inhägnas och bevakas med TV—kameror och vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre zon och därifrån via ny vakt till inre zon. Vakt finns dessutom vid varje byggnadsentré.
Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till dessa hör normala bostadskomplement som förråd, tvätt— stugor, kvarterslokaler, garage, parkeringar m m, som också nyttjas av nationstrupperna.
4 st förskolor, LM-skola med fritidshem samt en butik förutsätts bli utbyggda i området.
I kalkylen ingår en temporär anpassning för OS- användning och kostnad för återanpassning/upp— rustning till normalt bostadsområde.
INRE ZON
600 lägenheter för aktiva, ledare och servicepersonal 25 lägenheter för sällskapsutrymmen 50 lägenheter för kontor/expeditioner till nationstrupper 25 lägenheter för läkarexpeditioner Förråd och verkstäder placeras i för— råd och garage planerade för bostads- behovet Kvarterslokaler disponeras av nations- trupperna för genomgångar, videoupp- spelningar och rekreation 2 st förskolor disponeras som informa— tionslokaler och mindre restauranger med egen kökskapacitet för nationer med speciella krav LM—skola och fritidshem disponeras temporärt som restaurang, bio, disco— tek, samvaro och när-hälsovård
Mat förutsätts i stor utsträckning be- redas i andra skolanläggningars kök och i regementskök för transport och slutlig tillredning i den Olympiska
Byn.
YTTRE ZON
2 st förskolor disponeras för följande funktioner:
I
Lokaler för mindre presskonferenser Ackreditering, information, bank, post, tele Kemtvätt, fotobutik, blomsterbutik m m "Träffstuga" med enkel servering samt
aktivitetsytor
den yttre zonen placeras även en per— manent livsmedelsbutik. Denna byggs och drivs helt på kommersiell grund
SÄKERHET
Prop. 1990/91 '. 55. BHagal
600 900
800 900
000
000
000
000
150
350 300
400
500
Området inhägnas. Vid entré(-er) och transport—
infart(—er) samt vid passage mellan zonerna anordnas
vaktstugor.
m2 m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
Efter spelens slut rivs inhägnaden. Vaktbyggnader omdisponeras eller flyttas bort.
INREDNING OCh UTRUSTNING
Prop.1990/9lc55 Bilaga 1
Lägenheter inreds i enkel hotellstandard samt med bord och stolar i kök.
Övriga lokaler såsom sällskapsutrymmen, kontor,
läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och utrustas i normal omfattning.
Efter spelens slut avyttras en stor del av inred—
ningen.
KALKYL
Kostnader gäller prisläget i december 1989.
För bostäder med biutrymmen har som investering räknats 6 månaders hyra baserat på 12 % ränta. Till detta har lagts en uppskattad kostnad för uppfräschning och färdigställande till normalt bostadsområde.
Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 1 Inre zon 65 000 2 Yttre zon 5 000 3 Säkerhet 5 000 500 4 Inredning och utrustning 43 000 11 500 Summa 118 000 12 000
Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998
W BILAGA NR 3 ' ///// TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI
INVESTERINGAR MEDIABY'
XX
1. BOENDE 2. SERVICE 3. KALKYL
H'KONSULT JÄMTLAND AB JANUARI 1990
Prop.1990/9lz55 BHagal INVESTERINGAR MEDIABY
Mediapersonalen bedöms enligt senaste referenser uppgå till ca 6000 personer.
Av dessa bedöms 1500 — 2000 personer ha Åre som huvud— saklig verksamhetsort. Dessa förutsätts få sitt boende ordnat inom (år 1998) existerande turistbäddkapacitet i Åreområdet.
För övriga bör boendet ordnas i eller i anslutning till östersund. För att klara detta förutsätts att man som en dellösning kan erbjuda ett nybyggt bostadsområde som temporärt ställs till förfogande som mediaby.
1 BOENDE
Byn dimensioneras preliminärt för 2100 personer.
Boendestandarden förutsätts vara 1 person/rum (sovrum resp
vardagsrum). Lägenheterna möbleras med säng och skriv— arbetsplats i varje rum, sittgrupp med TV i vardagsrum och matbord och stolar i kök.
Ett bostadsområde på 700 normalstora lägenheter (snitt— storlek 3 RK) och ca 53 000 m2 LY motsvarar detta program. Storleken blir därmed lika som för den Olympiska By som ingick i ansökan om statsgaranti för 1994 års spel.
Inredning
2 SERVICE
Inom det normala byggbeståndet av kvartersgårdar och förskolor som byggs i området anpassas ca 1000 m2 BRA till temporära servicelokaler för mediapersonalen.
Lokalerna skall innehålla ackreditering och information, servering, pUb, bar, sällskapsrum, TV/videorum m m.
Bostadsområdet förutsätts ge underlag för en livsmedels- butik som skall vara i drift under 05. Denna förutsätts ej belasta OS—budgeten.
Inredning
6 Regvringens proposition. ] xaml. Nr 55
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 KALKYL
Kalkylen baseras helt på delkostnader ur beräkningar för Olympisk By i statsgarantiunderlaget för 1994 års spel.
Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989. Investeringar har räknats enligt följande:
— 6 månaders hyra för bostadsområdet baserat på 12 % ränta — Temporär anpassning för OS—användning — Återställande/upprustning till normalt bostadsområde - Inredning
Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde 1 Boende: Hus 58 500
Inredning 36 000 10 000 2 Service: Hus 2 500
Inredning 1 000 Summa 98 000 10 000
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998
_— BILAGA NR 4 % TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI
INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
1. KOMMUNIKATIONER 2. VA-FÖRSÖRJNING 3. KRAFTFÖRSÖRJNING
4. KALKYL
& f-s (eåoi %
ÖSTERSUNDS och ÅRE KOMMUNER JAMTKRAFT och K—KONSULT JANUARI 1990
Prop. 1990/91: BHagal KOMMUNIKATIONER
Östersund och Åre har generellt sett goda förbindel— ser utåt inom alla trafikslag och väl fungerande lokala väg— och trafiknät. Planer finns för ytterli- gare utbyggnader, som beräknas vara färdigställda före 1998. De olympiska vinterspelen innebär dock en väsentligt ökad belastning. Följande redovisning belyser översiktligt hur detta kan klaras. De investeringar, som krävs p g a OS och som annars ej skulle genomföras, tas här upp som OS-kostnad. Extra driftkostnader för 05, som ej leder till motsvarande intäkter, redovisas under Driftkostnader.
Preliminär trafikanalys
I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer och en publik av 40 000 — 100 000 personer/dag. Fördelningen mellan Åre och Östersund kan uppskattas vara ungefär följande:
OS—engagerade Publik/dag Östersund 9 000 30 000—80 000 Åre 3 000 5 000—30 000
Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare och dagsbesökare.
Till— och frånresor
Det antas att de os-engagerade anländer under en l4—dagarsperiod med stegrat antal de sista dagarna. Avresa sker med stark koncentration till 2 dagar. % Publiken anländer och avreser under hela tävlings— tiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista dagarna.
Dimensionerande blir avresedagarna.
En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följ— ande sätt:
Prop.1990/91255 BHagal
Bruttotrafik i en riktning och sammanlagt under 2 dygn
Antal Flyg Tåg Väg Lokalt boende
Nations— .
trupper 3 300 2 700 300 300 — Offi-
cials 700 700 - — —
Press, radio, TV,
tele- verket 7 000 4 000 1 500 1 000 500
Funktio- närer och personal— förstärk— ningar 7 000 1 200 500 700 4 600
Publik 90 000 5 000 10 500 48 000 26 500
Summa 108 000 13 600 12 800 50 000 31 600
Detta kan ge ett kapacitetsbehov maximalt för flyg
;
respektive tåg av 7000 a 8000 personer under en dag.
Marktransporter till flygfält respektive järnvägs— station i östersund behöver då dimensioneras för att under en dag frakta sammanlagt cirka 15000 personer i en riktning.
Dagspendling till och från östersund-Åre
Pendlingsfrekvensen beror på var publiken kan bere— das övernattningsmöjligheter. Huvudparten torde kunna bo inom 10—15 mil från axeln östersund—Åre och kommer att i hög grad utnyttja egen bil eller charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är dock inte osannolikt att 5000 å 10000 människor per dag kan utnyttja tåg utmed linjen Sundsvall—' Östersund—Åre—Storlien-Trondheim. Marktransporter
till tåg erfordras.
Bilaga 1
Utpendling mellan Åre och östersund
.
Det kan uppskattas att 5000 a 10000 människor per dag kommer att förflytta sig mellan förläggning/ bostad på ena orten och tävlingsområdet på andra orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan ske i anslutning till tävlingars början respektive slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.
En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följ— ande:
Tåg 2 OOO—5 000 personer/riktning Charterbuss 1 OOO—2 OOO "- Reguljär buss 100— 500 "- Egen bil 2 OOO—2 500 "-
Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av kapacitetsbehov på respektive färdmedel samt par— keringsutrymme. För tågresenärer tillkommer kravet på anslutande bussar.
OS—organisationens egna transporter
Organisationen skall hålla transportservice till alla ackrediterade.
Alla grupper skjutsas till och från flyg respektive tåg.
En normalstor nationstrupp betjänas med minst 3 personbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall disponera l buss.
IOC-medlemmar, ordförande och generalsekreterare i nationella olympiska kommittén m fl skall ha bil med chaufför till förfogande.
För mediapersonal hålls transportservice mellan boendet, arenor, mediacentra och andra aktuella resmål samt mellan Ostersund och Åre.
Funktionärer m fl har stora transportbehov.
För att klara detta byggs en transportcentral upp — TPC — med central administration och bokningsexpedi— tioner, rum för chaufförer m m vid de mest frekventa resmålen. Bokningssystemet samordnas med övriga buss— och taxitransporter.
Särskilda parkeringsytor reserveras.
OS—organisationen bör också sörja för att ett stort antal hyrbilar finns att disponera.
Prop. 1990/91: 55
Prop.1990/9lz55 BHagal
Trafikförsörjning till de mest publikdragande
arenorna l Ostersund
Följande räkneexempel visar hur 50 000 personer kan komma till eller från en arena.
Gående 10 % 10 % 20 %
5 000 5 000 10 000 Egen bil 40 % 60 % 25 %
20 000 30 000 "12 500 2,5 pers/bil 8 000 p 12 000 p 5 000 p
25 ha 36 ha 15 ha Charterbuss 15 % 10 % 20 %
7 500 5 000 10 000 50 pass/buss 150 100 200
buss—p buss—p buss-p 2 ha 1,5 ha 2,5—3 ha Allmän buss 25 % lO % 30 %
12 500 5 000 15 000
50 pass/buss enkel väg 2,5 turer/buss 100 40 120 bussar bussar bussar Taxi, Limou— lO % 10 % 5 % sine 5 000 5 000 2 500 3 pass/bil 1 700 1 700 800 enkel väg 700 700 350 2,5 turer/bil bilar bilar bilar
Följande slutsatser kan dras om dimensionerings— förutsättningar.
— Det erfordras goda gångvägar mellan centrum och tävlingsanrådena.
- För bilparkering krävs en sammanlagd yta av 25—35
hektar som rymmer 8 000—12 000 bilplatser. Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till flera platser inom max 1-l,5 km avstånd från arena— området. (Parkering på längre avstånd kräver en betydande insats av pendelbussar.) Handikapparke— ring erfordras i anslutning till entréer. Gång— vägar bör ordnas mellan parkering och arenor.
- För allmän busstrafik erfordras kapacitet för att
transportera 10 000—15 000 passagerare inom en tidsrymd av 1 — 2 timmar. Eftersom det måste förutsättas att normal trafikförsörjning — even- tuellt med undantag av Skolskjutsar - skall fun— gera också under spelen, innebär detta att 100— talet extra bussar erfordras.
1.1
1.11
Prop.1990/91: BHagal
- För charterbussar krävs ytor för avlämnande av passagerare. Parkering för 150 — 200 bussar bör anordnas nära arenorna.
— Taxi och limousine kommer att krävas för betal- starka besökare till 05 (t ex representation). Ett tillskottsbehov av 300—500 bilar är inte orim- ligt.
— Särskilda angöringsområden reserveras för trans—
porter av nationstrupper, officials, funktionärer och massmediapersonal.
Trafik i Åre
Programmet baseras på tidigare OS—utredningar, där bl a erfarenheter från WC—tävlingar vägts in.
Generella trafikkrav
I den kommande trafikplaneringen skall särskild omsorg ägnas åt följnade kategorier.
- räddningstjänst — servicefordon
— varutransporter - handikappade
Trafikcentral
Kravet på samordning av den totala trafikbilden blir mycket stor och direkt avgörande för kvalitet och servicenivå. Här föreslås upprättandet av en led— ningscentral bestående av alla tänkbara kommunika- tionsslag, samt andra viktiga funktioner, såsom tull, passpolis och militära myndigheter. Möjlighe- terna till snabba beslut och rätt kommunikation i en ledningscentral blir direkt avgörande för den totala transportapparaten som kommer att få väsentlig betydelse i ett OS.
Flyg
Reguljärflyg och charterflyg
Reguljärflyg östersund—Stockholm t o r kan bedrivas med varierande intensitet. Som grund kan en tidta— bell på 30 min mellan avgångarna läggas. Som alter— nativ kan non-stop—trafik tillämpas vilket ger stora möjligheter att följa bokningsläget dag för dag och
därmed fylla på med avgångar efter behov.
'Jl U'!
1.12
Prop.199CV9l: Bnagal
Charterflyget, med plan på upp till 200—300 passage- rare, passar in mot reguljärflyget. Under OS—veck— orna kommer Frösön att fungera som en storflygplats. Man kommer då att ta till 5 k "slotts" d v s styr— ning på ankomsterna.
Bansystem och plattor
Befintliga taxibanor behöver breddas. Dessutom krävs en ny parallell taxibana.
Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser.
För charterplan förutsätts att den militära sidan får utnyttjas.
Terminal
Den nya terminalen klarar en snabb genomströmning även vid tät tidtabell med 3—4 samtidiga plan i storleken 115-140 platser.
Charterflyget föreslås styras till militärsidan där provisoriska terminalfunktioner inklusive pass och tull etableras (för ackrediterade skall enligt den olymiska chartern förenklade rutiner tillämpas).
Flygstationens buss— och bilsida
Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan investeringar.
Helikopterflyg
Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands Aeros anläggning i Göviken. Extra landningsplatser kan anordnas på isen.
Temporära helikopterlandningsplatser anordnas i anslutning till arenor och på ATS — snöröjd yta ca 40x40 m med fria in- och utflygningsriktningar. Området inhägnas.
I Åre snöröjs Årevallen och prepareras som land— ningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.
En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan östersund och Åre har lagts som preliminär förutsättning.
Utöver den kommersiella trafiken används helikoptrar av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Eventuella krav på särskild trafikledning och samordning utreds senare.
'J'l '.)I
1.13
1.21
Prop. 1990/91: Bilaga 1 Privatflyg
Privatflyg till Östersund hänvisas till Ope-fältet som förutsätts vara upprustat före 1998.
I Åre prepareras en landningsbana på 800x50 m på Åresjöns is. Taxibana och uppställningsplatser prepareras liksom väganslutning till Åre Strand.
Järnväg
SJ planerar en utbyggnad och modernisering av an—
läggningar och bana på linjen östersund-Storlien. Åtgärderna planeras vara klara till 1998 på sträckan Östersund-Duved.
Planerna omfattar bl a utbyggnad av Åre och Duveds stationer till moderna terminaler, san kan i utbyggt skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag.
Pendeltrafik östersund—Åre—Östersund
Pendeltrafik kan bedrivas i 1-timmes intervall med körtid på 70-75 minuter.
Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna 2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.
Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en utförsåkningstävling i Åre. Exempel på tider och kapacitet:
ö—Å: Körperiod 06.15-10.30 Å-ö: Körperiod 14.15—18.30
4 000 resande 4 000 resande
Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer spridda över dagen. Detta gör att boende i Åre, som dagspendlar till Ostersund, kan sprida sitt resande över längre tid, vilket ger högre kapacitet.
Om arrangörerna för IOC eller andra intressenters räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ sälja sådana under OS—perioden. Dessa kan placeras i
pendeltågen.
Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där information om OS-arrangemang m m kan förmedlas.
'Ju U!
1.23
1.3
1.31
1.32
PTop.1990/91:55 BHagal Pendeltrafik TrondheiméÅre—Trondheim
Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.
för resenärer från Trondheim—Storlien till/från Östersunds-arrangemangen sker omstigning i Åre till pendeln Åre-Ostersund—Åre.
Fjärrtrafiken till och från Jämtland
Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göteborg kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvin— tersport, d v s 3000 resande/dag. För tillresor före 05 och frånresor efter OS kan kapaciteten uppgå till 5000 resande/dag. Tågen måste dock enligt preliminär bedömning ha Östersund som slutpunkt med omstigning till pendeltågen mot Åre.
Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000 res— ande utnyttjas dagligen under OS—perioden.
Allmänna vägnätet
Utbyggnad av E75
Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst om öster— Sund är högt prioriterad i den flerårsplan för byg— gande av riksvägar i länet, som vägverket skall fastställa i höst. Den kommer med säkerhet att i planen redovisas med färdigställande före 1998.
Bro över Rödösundet
En bro förkortar väsentligt restiden från flygplat— sen till Åre. Den ger samtidigt en avlastning av trafik från Östersunds centrala delar. vid ett OS får detta stor betydelse.
Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårs— plan för byggande av länsvägar getts låg prioritet. Av den anledningen kan man inte räkna med att bron kommer att ingå i vägplanen för perioden 1988—1997.
En bro över Rödösundet är dock intressant för länet och vägverket, då den ersätter en färjeled. Diskussioner pågår om annan finansiering av bron.
1.33
1.4
Prop.1990/9lz55 BHagal Ny allmän väg i Åre
Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren av störtloppsmålet, nivåskillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida — OS-investering.
Busstrafik
Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under OS—perioden. Diskuterade transportlösningar:
- Matartrafik mellan järnvägsstationen och täv— lingsarenorna, anpassade till tågtider (even— tuellt utan turlista).
- Transfertrafik mellan flygstationen och arenor respektive hotell/boendeanläggningar.
- Speciella ringlinjer mellan järnvägsstation, hotell/boendeanläggningar och arenor.
— Trafik mellan centrum och arenor-där generösa ytor reserveras för kollektivtrafiken.
1 östersund bedöms följande åtgärder behöva vidta— gas:
- Omdisponering av ytorna kring järnvägsstationen för att ge kollektivtrafiken bättre förhållanden. Nuvarande parkeringsyta reserveras för bussar. Förbindelsen mot Strandgatan/Gränsgatan öppnas för bussar.
— Temporär bussteminal/värmestuga utförs vid järn— vägsstationen.
Mellan länets övriga kommuner till och från öster— sund bör länstrafiken utföra en omfattande spe— cialtrafik — direkt till arenorna eller med omstig— ning till lokallinjer.
Mellan flygstationen och Åre utförs trafik med direktbussar.
Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfat- tande) chartertrafik.
1.5
Prop.1990V91: BHagal Organisation
Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar. Dessutom behövs bussar i TPC—trafik och charter— bussar. Inhyrning mot speciella avtal och tidi— garelagd produktion bör studeras.
Behovet av en samordning av de olika transport— insatserna kommer att vara mycket omfattande. Even— tuellt bör inte endast busstrafiken inordnas i ett gemensamt system utan även taxi och chartertrafik. Investeringar behövs dels för en sambandscentral, dels för utrustning i samtliga fordon.
Lokala trafiksystem
östersunds trafikmönster
Under ett flertal år har i östersund planerats för fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafikring med stor kapacitet runt centrumområdet. Vidare planeras ombyggnad av en besvärlig gatukorsning på väg 88. Enligt vägverkets förslag till 5 k fördel— ningsplan finns möjlighet att erhålla statsbidrag till dessa åtgärder under början och mitten av 1990—talet enligt nedan.
Beräknad Tidpunkt
Objekt kostnad (1987) enl fördel— Mkr ningsplan
Samordnade tra— fiksignaler längs Rådhusgatan 2,3 1990 Ombyggnad kors— ningen Litsvägen— Fältjägargränd 3,5 1991 Ombyggnad Gräns— gatan m m 9,0 1993 Ombyggnad Strandgatan 8,5 1994 Grindplan (kors— ningen Rådhus— gatan—Stuguvägen) 3,2 1995
Åtgärder enligt ovan förutsätts vara slutförda före 1998.
1.51
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Den nya trafikringen ger tillsammans med en komplett E75-förbifart en ökad smidighet och kapacitet. Detta är speciellt viktigt under OS, då alternativa möjligheter till ledning av trafiken måste kunna utnyttjas.
I kalkyl för l.51—1.57 upptas alla förberedande arbeten i väg— och gatusystemet som investerings- kostnad medan preparering av temporära parkerings— ytor, avstängningar, skyltningar, trafikledning o dyl tas upp som driftkostnader.
Trafik till och från arenaanråden föreslås ske efter följande mönster:
Backhoppning Östberget Max publik 50 000 personer.
Busslinjer till hoppbackarna dras i enkelriktad slinga med angöring på Byvägen.
Avstängning eller hård reglering av all annan trafik förutsätts inom Hornsbergsområdet under de mest publikdragande tävlingarna.
Bilparkering för publik anordnas på Storsjöns is med 5000—8000 platser. Tillfart föreslås från nuvarande vintervägutfart vid hamnen, från Minnesgärde och från Frösödal Isen prepareras med snöröjning för att ge ökad istjocklek samt ev beläggning med fiber— duk och vattenspolning/frysning.
Från isparkeringen prepareras gångvägar till de två gångtunnlar under Vallaleden som finns vid Träd- gårdsvägen och Frösödal. Intill gångtunnlarna anordnas hållplatser och erforderliga vändslingor för pendelbussar, som för publiken vidare till arenorna på Frösön.
Parkering för charter— och långfärdsbussar anordnas på skolgårdar och på gator inom Hornsbergsområdet.
Vissa gator reserveras som huvudgångstråk för publik.
1.52
1. 53
Prop. 1990/91: Bilaga 1 Längdskidåkning, Skidstadion Max publik 40 000—45 000 personer.
Busshållplatser med vändslingor anordnas dels på "Trekanten" mellan Litsvägen och Genvägen, dels vid Utsikten genom ombyggnad och komplettering av befintlig parkering. ÖSK—vägen breddas för att klara mötande bussar.
Charterbussar och långfärdsbussar anvisas parke— ringsplats på temporärt prepareade ängsytor intill öSK-vägen och på gator inom närområdet.
Bilparkeing för publik — prel ca 5000 platser — anordnas inom närområdet på 155 mark, där körgårdar, skjutbanor m m förutsätts kunna nyttjas. Temporära ytor iordningsställs genom snöröjning, tjälning och preparering av ytan med fiberduk och pistad/packad snö. Viss översyn, komplettering eller breddning av tillfartsvägen torde bli nödvändig, liksan byggande av infarter till temporära p—ytor.
Från parkeringsplatserna på IS-området iordning- Ställs gångvägar mot Skidstadion. Vissa permanenta förberedande arbeten + temporär preparering av ytskiktet förutsätts.
Väg 88 förutsätts bli avstängd eller hårt trafik— reglerad under tävlingar.
Gångvägssystem mellan centrum och Skidstadion och Utsikten byggs ut genom breddning av trottoarer och komplettering till befintliga gångvägar.
Vid maximal publikbelastning kan även parkering till skidskyttestadion enligt 1.53 behöva nyttjas (anpassning av tävlingsschemat förutsätts). Vissa åtgärder kan komma att krävas för att kanalisera gående genom eller förbi Sollidenområdet.
Skidskytte, Remonthagen Max publik 15 000 personer.
Hela ytan mellan arenaområdet och E75/Stuguvägen (ca 10 ha) prepareras temporärt som trafik—, angörings— och parkeringsytor (parkeringsytor för administration, officials och nationstrupper ligger utanför ytan och ingår i arenakalkylen). Preparering kan göras med teknik enligt 1.52.
In— och utfarter från Stuguvägen kompletteras.
Angöringsplatser anordnas nära arenan för bussar i linjetrafik och pendeltrafik samt för charter och långdistansbussar.
1.54
1.55
Prop.1990V9lz55 BHagal
övriga disponibla ytor används i första hand för uppställning av bussar, i andra hand som parkering för publik.
Parkeringskapaciteten för personbilar kommer med säkerhet att vara otillräcklig. Två möjligheter finns till komplettering — preparering av p-platser på A4s skjutbanor eller att man utnyttjar p-ytor enligt 1.51/l.52 med busspendel till Remonthagen. Valet beror delvis på hur tävlingsschemat kommer att se ut.
Gångvägssystem inom området prepareras så att publik så långt möjligt separeras från ackrediterade.
Gångvägar mot centrum och järnvägsstationen upprus— tas till erforderlig kapacitet.
Skridsko, Lövsta IP
Max publik 10 000 personer.
Parkering för personbilar prepareras på Ändsjön. Befintlig parkering längs Mällbyvägen omdisponeras för att fungera som busshållplats för linje- och pendelbussar från parkering på Storsjön och Ändsjön. Planerad ny parkering mittför AMU-center förutsätts vara utbyggd före 1998. Ytan omdisponeras till angöringsplats för charterbussar o dyl. Lövstaskolans gård reserveras för bussuppställning. Gräsytan söder om AMU prepareras till temporär parkering i första hand för bussar, i andra hand för bilar.
Personbilar hänvisas i övrigt till isparkeringar med busspendling till arenan.
Gångvägar från parkeringar och angöringsplatser till publikentréer kompletteras och rustas upp till erforderlig kapacitet.
Bob och Rodel, östberget - Kvarnsved Max publik 20 000 personer.
Angöring för bussar anordnas på befintlig parke— ringsplats vid Lövstabadet och på Byvägen dels vid Lövsta gård, dels intill uppfart mot Frösötornet.
1.56
1.57
Prop.1990/9lz55 Bilaga 1
Uppställningsplatser för bussar anordnas inom närområdet och i samordning med skridskotävlingar på Lövsta IP enligt 1.54. Personbilar hänvisas i huvudsak till isparkeringar enligt 1.51 och 1.54 med busspendling till arenan.
Ishockey och konståkning, Sportfältet Max publik 14 000 personer.
Busshållplatser förutsätts vara utbyggda på de tre omgivande vägarna. Vid OS kan en utbyggnad av kapaciteten erfordras, likaså tillkommer ett behov av vändytor och väntplatser för pendeltrafik.
Uppställningsplatser för bussar och bilparkering förutsätts kunna ordnas inom området som permanenta lösningar (kostnad redovisas i kalkyl för arenor) och som temporär preparering av ängs- och gräsytor, bollplaner m m - 4—5 hektar.
Alpina grenar, Åre Max publik 30 000 personer.
Av— och påstigningsfickor för 20—30 bussar anordnas intill målområdena - befintliga vid kabinbanan, nya vid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget som förutsätts vara reserverat för kollektivtrafik. Vändslingor planeras.
Uppställning för bussar finns intill järnvägsstatio— nen.
Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogår- den reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge plats för ca 100 bussar.
Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snöröjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.
Temporär bussterminal(—er) 100 m2 BTA utförs. Hyrda bodar förutsätts.
Eventuellt anordnas busspendel med småbussar mellan isparkering och arenor.
7 Regeringens proposition. I saml. Nr 55
1.
Prop.1990/91: BHagal
Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 + 2000 bilar. 2 st 1illfarter prepareras från Vik respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).
Söder om störtloppsmålet iordningställs en parke— rings- och uppställningsyta på ca 1000 m2 mellan järnvägen och sjön.
De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Temporära gångvägar utförs till Åre Strand respektive störtloppsmålet.
Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och intill arenorna reserveras för tävlingsarrangör och ackre- diterade.
Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena komp— letteras för att fungera som huvudgångstråk.
Särskilda trafikreglerande åtgärder vidtas enligt samma mönster som för Östersund/Frösön. Breddad plogning utförs för avkörnings— och mötes— ramper, parkering m m.
Kalkyl
Kostnader är beräknade i prisläget december 1989.
Investeringsdel Kostnad Kkr Parkering Storsjön 1 200 Gångvägar m m Skidstadion 500 Parkering Skidstadion 600 Parkering Remonthagen 250 Parkering Lövsta, Ändsjön 450 Parkering m m Sportfältet 350 Trafikanordningar Centralstation 300 Diverse 150 Summa åtgärder i östersund 3 800
För Åre har kostnader för allmänna och kommunala vägnätet hämtats från kalkyl till 1994 års spel. Med hänsyn till att vissa arbeten kan ha hunnit göras p g a senareläggningen har summan reducerats något. Till budgeten tas efter reduktion och indexfram— räkning 3 900 Kkr.
Prop. 1990/91: 55
BHagal VA-FÖRSÖRJNING
VA i Östersund
Den enda platsen där VA-systemet behöver förstärkas är på Frösön i Kvarnsvedsområdet. Detta beror på att drift av snökanoner vid hoppbacken samtidigt med uppbyggnad av rodelbana kräver stora momentana flöden. För ett uttag på 20 1/5 för dessa ändamål krävs följande åtgärder:
- Tryckstegringsstationen "Fyrkanten" sätts i stånd
och förses med nya pumpar — Tryckstegringsstationen "Kvarnsved" rustas upp och
förses med nya pumpar — Tryckstegringsstationen "Frösötornet" rustas upp
och förses med nya pumpar.
Totalt bedöms VA-kostnaden till 800 Kkr.
VA i Åre
Erforderlig utbyggnad förutsätts vara gjord före 1998. EVentuella temporära förstärkningar tas upp som driftkostnader.
K RAFTFÖ RSÖ RJNING
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Åtgärder och kalkyl baseras på en utredning gjord av Jämtkraft AB.
Samtliga kostnader i prisnivå december 1989.
Frösön
Lövsta, 1 st transf stn 2 x 800 kVA Östberget, 1 st transf stn 1 x 800 kVA (backhoppning) östberget, 3 st transf stn 1 x 800 kVA (bob/rodel)
östersund
Skidstadion, 1 st transf stn 2 x 800 kVA Remonthagen, 1 st transf stn 1 x 800 kVA Olympiabyn, 2 st 1 x 800 kVA och
1 st 2 x 800 kVA
Inga kostnader är medtagna för Sport— fältet, mediacentra och mediabyn.
Åre
Alpina arenor, 2 st transf stn 1x800 kVA
Stationerna skall täcka behoven för resultattavlor, TV, provisoriska läktare m m. Den permanenta försörjningen av liftar, snökanoner, byggnader m m sker från befintligt hsp-abonnemang.
Kronor
900 640
850
550 840
200
010
Kkr Kkr
Kkr
Kkr Kkr
Kkr
Kkr
7 990 Kkr
Totala anläggningskostnaden uppskattas alltså till ca 8 miljoner kronor exkl moms. Restvärdet för de stationer som kommer att demonteras efter OS förut- sätts preliminärt motsvara momskostnaden, till budgeten förs 8 000 Kkr.
varför
KALKYL
Kostnaderna gäller prisläget december 1989.
investeringsdel
1 Kommunikationer 2 VA—försörjning
3 Kraftförsörjn.
Summa
ö—sund Åre
Ö-sund Åre
Ö-sund Åre
Kostnad
3 3
,.4
16
Kkr
800 900
800
000 000
500
Prop. 1990/91: 55 BHagal
Anm/Restvärde
Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998
W BILAGA NR 5 l/f? TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI
INVESTERINGAR MEDIACENTRA
1. PRESSCENTER i ÖSTERSUND
z. RADIO/TV—CENTER i ösrzusum)
3. MEDIACENTER i ARE 4. KALKYL
#
Vi,/Äl- K'HUNSULT JÄMTLANDAB JANUARI 1990
Prop. 1990/91: 55 Bilaga ] INVESTERINGAR. MEDIACENTRA
I östersund får ATS och Förvs skolbyggnad, gymnas— tiksal och teknikhus disponeras. På A4s område finns militärrestaurangen, som utan speciella om— disponeringar blir en utmärkt pressrestaurang.
I Are förutsätts en ny kongress— och sporthallsan— läggning uppföras. Anläggningen anpassas temporärt till massmedias behov.
Subcenter, kommentatorshytter, teknikutrymmen m m på arenor redovisas till respektive arena.
PRESSCENTER 1 ÖSTERSUND
Presscenter arbetslokaler
— Administration 1 200 m2 — skrivrum 2 930 m2 — Reception 10 m2 - Tryckeri, kopiering 200 m2 — TV—rum 200 m2 — Sammanträdesrum 60 m2 — Tidningsrum 100 m2 — Cafeteria 200 m2 — Nyhetsbyråer 1 430 m2 — Telefonboxar 140 m2 — Telexservice 140 m2 — Telefaxservice 140 m2 — Våtrum för bildbyråer 2 700 m2 - Omklädning 250 m2 — Kontorsutrymmen för uthyrning 600 m2 (alternativt reserv för skriv- utrymme) - Informationscentral 200 m2 Summa programyta för skrivande
press, fotografer, bildbyråer,
fotolab mm m 10 500 m2
Bilaga 1
Presscenter, övriga utrymmen
— Entréutrymmen, omklädningsrum (foto), kpr och toaletter - Uppehållsrum, bibliotek, tid— ningsrum
— Cafeteria/bar
Presskonferenser Utrymmet skall kunna ta emot 400 personer, varav 250 sittande, + podium och vara utrustat för simultantolkning ca 500 m2
Entré och foajéutrymmen
Gemensamma ytor för press och Radio/TV
- Sjukvårdsservice 300 m2 — Utrymmen för ackreditering 200 m2 — Bank, post och resebyrå 200 m2 - Taxfree shop och bar 300 m2 Summa programyta 1 000 m2
Anpassning av Skolhuset och Gymnastiksalen till presscenter
Skolhuset kan med enkla medel omvandlas till ett väl fungerande presscenter för skrivande press och fotografer.
Stora presskonferenslokalen föreslås bli placerad i Gymnastikbyggnaden, där temporär anpassning, ut— rustning och inredninq görs.
Gemensamma lokaler placeras i Skolhuset. Den rese— byrå som redan finns passar väl in i OS—använd- ningen.
Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA be— räknas drygt 16 0000 m2 tas i anspråk. Viss re- servyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggåtgärder erfordras endast för våta utrymmen (fotolab m m) som placeras i vagnhall och plan 3 i flyglarna J och L. Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par teleledningar till varje lektionssal och komplett högtalaranläggning. Detta gör att kompletterings— behovet blir begränsat.
Prop. 1990/91: 55
Prop.1990/91: BHagal
Anpassningsarbeten och utrustning
Vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför ytterväggen och delas upp i tre delar. Våtutrymmen i skeppen J och L, plan 3, förses med temporärt golv av spånskivor (skydd mot fo— tokemikalier). Våtrumsdelar förses med anordningar för risk- avfall som pumpas till tankar Cafeteriautrustning Återställande och avstädning av hela skolbygg— naden.
RADIO/TV—CENTER I ÖSTERSUND
Program arbetslokaler
Studioblock för gästande bolag, 30 st 1 620 m2 - Större radiostudio 100 m2 — TV—studio för gästande bolag 200 m2 — Masterkontroll + VB-rum 400 m2 — CAR 300 m2 - ENG-redigering, 2 st 30 m2 — Off-tube kommentering, 15 st 90 m2 — Kontrollrum för off-tube 20 m2 — Uppehållsrum för tekniker 50 m2 — Sammanträdesrum, 4 st 100 m2 — Briefingrum 200 m2 - Kontor för administration.
RR + SVT, 20 st 400 m2 — Teknikbokning 100 m2 — "Rental service" 50 m2 — Tekniskt varmförråd, 2 st 200 m2 — Tekniskt kallförråd 200 m2 — Tekniskt underhåll 100 m2 — Redaktion för gästande TV—bolag,
21 st 1 365 m2 - Dito för större TV— bolag. 5 st 2 500 m2 — Yta för svenska TV—sporten 1 000 m2 Summa programyta för Radio-TV 9 025 m2
Utrymme för masterkontroll m m måste börja byggas upp i oktober 1997. övriga lokaler skall dispone— ras januari t o m mars 1998.
Speciella arbetsutrymmen
Yta för amerikanskt TV-bolag (prel) 4 000 m2 - Televerket Radio 200 m2 — Informationscentral 200 m2 Summa programyta 4 400 m2
Ovriga utrymmen
- Entréutrymmen, omklädningsrum, kpr och toaletter - Uppehållsrum, bibliotek, tid— ningsrum
— Cafeteria/bar
Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio/TV—center
Av byggnadens totala yta på ca 28 800 m2 BTA be— räknas ca 20 000 m2 tas i anspråk för Radio/TV— centret.
Ytterligare reservyta finns kvar även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig för ändamålet. De stora hallarna delas upp med temporära byggelement till mindre studioblock, redaktioner m m. Gårdshusens lokaler förutsätts kunna nyttjas utan byggåtgärder.
Anpassningsarbeten m m
- Ombyggnad av utbildningshallar m m till stu— dioblock, redaktioner m m — Återställande och avstädning av hela skolbygg— naden — Inredning och utrustning förutsätts hållas av Radio—TV—bolagen.
Markarbeten
Befintliga gårdsytor och parkeringar förutsätts ha tillräcklig yta för parkering, Hkp—landningsplats o dyl
Prop.1990/91155 Bnagal
MEDIACENTER 1 ÅRE
Presscenter
— Utrymmen för nyhetsbyråer, admi— nistration, skrivrum, samman— träden m m — Våtutrymmen för bildbyråer
Summa programyta Radio/TV—center
- Radiostudios för gästande bolag, - TV—studio för gästande bolag - Bokningskontor - Uppehållsrum för tekniker — Tekniskt förråd — Tekniskt underhåll - Kontor för administration, RR + SVT, 5 st
- VB—rum, CAR
— Redaktioner för gästande bolag, 15 st
Summa programyta
OS—arrangören skall hålla med reservkraft till verksamheten.
Gemensamma utrymmen
- Ackreditering och informations— central
— Bank och post - Taxfree shop och bar
— Servering (cafeteria + restaurang)
Summa programyta
Massmediacenter i Åre: Summa programyta
400 200
600
50 100 20 30 30 30
100 50
240
650
100 100 160 340
700
1 950
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
m2 m2
m2
m2
m2
m2 m2 m2 m2
m2
m2
Prop.1990/91255 BHagal Ny kongress— och sporthallsbyggnad som media- center Kongressdelen anpassas temporärt till de speciella OS-kraven för presscenter. Inför olympiska spelen byggs sporthallens "skal". Inom detta utföres temporära lokaler enligt programmet. Hallen utnyttjas delvis i två plan. Blivande omklädnings— och förrådsdelar används till våtutrymmen för foto och temporärt kök. Efter avslutade spel färdigställs hallen till per— manent sporthall. Ca 100 p—platser utförs för OS—behovet och fram— tida användning. Anpassningsarbeten inredning m m — Temporärt mellanbjälklag — Indelning av hallytor i mindre rumsenheter och block enligt program — Temporär köksutrustning - Temporär inredning i presscenter och gemensamma utrymmen (Radio—TV—bolagen förutsätts hålla egen inredning och utrustning). KALKYL Kalkylen baseras på delkostnader ur beräkningar för 1994 års spel. Tillägg har gjorts för ändrade programförutsättningar, bl a avseende restaurang, presskonferensutrymmen och sjukvårdsservice. Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989. Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde l Presscenter i östersund 9 100 200 2 Radio/TV—center i Öster— sund 18 900 1 400 3 Mediacenter i Åre 30 000 400 Summa 58 000 2 000
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Bilaga 6
Radio ooh TVabevaknäng vid 08 1998 & Åre/Östersund
PLANER OCH KALKYLER
DECEMBER -89
SVER'GES TELEVISI N ' ama”. Pr-OP' 1990] 91' 55 1989-1220 Bilaga 1
PM OM RADIQ- OCH TV-BEVAKNINGEN AV os 981 OSTERSUND ocn ARE.
UI'I'SKA'I'I'NING AV KOSTNADER OCH LOKALIIICIIOV.
|. Policy, förutsättningar. ll. Sammanfattning av kostnader. III. Lokalhehov.
Bilagor:
Bilaga ]: Tävliiigssclieiiia.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabcvakning. __ Bila a 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Ostersund och re. Bilaga 4: Drifispersonal - behov och kostnader.
Bilaga 5: Ovriga driftskostnader Bilaga ozLokalbehov för radio och tv.
Bilaga 7:Förplanering. Bilaga 8:lniäkiskalkyl.
l. POLICY, FÖRUTSÄTTNINGAR.
I. En absolut förutsättning för ali de moderna Olympiska Spelen liln ii iniciiiaiioiiella sior- händelser och därmed av stort PR-varde för vardnaiionen ar en vill iiiiigeiaiidc massmedia- bevakning. Radio och iv ger möjlighet för i stort seit hela jordens befolkning aii följa spelen och en stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.
Insatserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympiaderna under oll-. 70- och Xil- ialen har varit betydande och absolut senaste "siaie-of—ihe-ari" hos lekliisk uirusiniiig har alltid uinyiijais.
En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS 08 i Östersund/Åre iir-ali hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.
Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgificr fran tidigare spelen främst vinter-OS i Calgary och planeringsundcrlaget för Albertville #2.
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
2. En helt ny tv-teknik kommer sannolikt att långsamt införas under 90-talet. Det är den sk HDTV (High Defintion TV, högupplösnings-tv) som innebär en avsevärt bättre bild jämfört med nuvarande PAL-system. Den högre kvaliteten medger att tittaren kommer kunna av- njuta en avsevärt större bild med ett höjd/bredd-förhållande på 9:16. Redan under Söul-OS användes HDTV på experimentbasis - tekniken anses ligga speciellt väl till för sport i tv och planeras även för kommande Olympiska Spel..
HDTV-utrustning kommer sannolikt vara betydligt dyrare än nuvarande 625/50/PAL. giss- ningsvis dubbelt så dyr. I denna kalkyl har inga hänsyn tagits till det systemskifte en över- gång till HDTV-teknik kommer att innebära.
3. Radio- och tv-bevakningen av OS 98 i Östersund och Åre har enligt ur SR's uppfattning två syften
. att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdelningar. invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som så önskar multinationella oredigerade tv-program och produk- tion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.
. att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses re- surser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överforing till hem- landet.
4. Vissa nationer, USA. Japan m fl fordrar vanligen avsevärdaresurser och arrangemang ut- över denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser somkraver loka- ler. kameraplatser. parkeringsytor. kraftförsörjning. förbindelser etc. Detta har inte beaktats i kalkylen.
5. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mel- lan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande komman- doförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av-den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning pa ski- dor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.
RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.
6. Radions och TV"s behov av teletjänster är omfattande. .Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnaderna har inte medtagits ! denna kalkyl.
7. Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som di- rekt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Program- met är utarbetat inom SVT som ett förslag. i avsikt att minimera resursbehoven. Andringar i förhållande till bilaga 1. t ex tillkomst av nya tävlingsgrenar o dyl, medför kostnadsökningar.
8. Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbeh0ven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan hyras från andra länders rundradioorganisationer. främst inom Norden.
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Radio- och tv-centrena i Östersund och Åre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvmna.
9. Alla priser är beräknade i prisläge december -89 och inkluderar mervärdesskatt.
10. Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjäns- ter såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande. reportageteam. vtdeobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med Vissa intakter.
11. Samtliga lokaler anskaffas. byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för'Sveri- ges Radio-koncernen. Programbolagen (RR och SVT) svarar för installation av teknisk ut- rustning.
12. Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer från Sveriges Radio. Art r__angören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar såsom Radio- och TV-center [ Ostersund och Åre. SR svarar för reservkraft på OB-platser.
13. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatre- dowsning överföres kostnadsfritt till SR's utrustning.
14. SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning-avde- Olympska Spelen enligt Ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt har angivna forut- sättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncer- nen.
II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.
Sammanställning av de kostnader somredovisas i bilagorna:
1. Driftskostnader.
Tekniska resurser på arenor (bil 2) 36.2 Mkr Tekniska resurser i radio- och TV-centra (bil 3) gitersund 10.6 e 0.4 Personalkostnader (bil 4) 49.7 Elaneringskostnader (bil 7) 33.1 Ovriga driftskostnader (bil 5) 11.4 SUMMA DRIFTSKOSTNADER: l4l.4 Mkr
2. Anskaffningskostnader.
På arenorna (bil 2) 7.4 Mkr ! rad_i_o- och TV-centra (bil 3) _ %tersund 15.5 Mkr e 3.7 SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 26.6 Mkr
8 Regeringens proposition. 1 mm]. Nr 55
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
3. Budgetreserv. 15% - 25.2 Mkr
4. Summa kostnader.
Enligt ovan 1) , 2) och 3) 1899 Mkr 5. Intäkter. Enligt kalkyl (bil 8) 6.0 Mkr
6. Nettokostnad
Enligt ovan 1) - 5) 187.2 Mkr
7. Behov av likvida medel.
Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.
För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs en tidigare tillgänglighet.
För anskaffningar:
l:a kvartalet 1996 8.0 Mkr 3:e " 1996 5.0 4ze " 1996 13.6
För planering:
l:a kvartalet 1992 0.3 Mkr
l:a " 1993 1.2 l:a " 1994 5.2 l:a " 1995 3.6 l:a " 1996 4.5 l:a " 1997 14.3 l:a " 1998 4.0
III. LOKALBEHOV.
Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis Iradi - och TV-centret i Östersund 9125 lwm Dito e 655 Kommentatorhytter o dyl på arenorna 2310
Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörj- ning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvarme samt god ljudisolering för studiolokalerna.
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Lokalerna för skall vara väl samlade huvuddelen måste vara i samma byggnad. Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningari radio- och TV- centra. Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB- bussar ställs till förfogande vid arenorna.
I anslutning till TV- -centra erfordras parkeringsplatser för I storleksordningen 300 och 100 bilar i Ostersund respektive Åre.
Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.
Kontaktpersoner:
För Sveriges Radio Håkan Fahlberg 784 1247
För Riksradion Lennart Hagström 784 1350 Bengt Sundström 784 2028
För Sveriges Television Kjell Ove Andersson 784 8899
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Bilagor:
Bilaga ]: Tävlingsschema.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning. __
Bilaga 3: åehov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Ostersund och re.
Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.
Bilaga 5: Övriga driftskostnader
Bilaga 6: Lokalbehov För radio och tv. Bilaga 7: Förplanering.
Bilaga 8: Intäktskalkyl.
TÄVLINGSPROGRAH VINTER-OS I ÖSTERSUND/ÅRE'199B GREN ORT DAG 1 2 5 4 5 6 7 &
Hoppningscermoni ÖstersJ 19—21 Backhoppning 70 m ' 90 n " lag 90 m ” Nordisk komb lag 70! lag ): 10 backe 70m 15km Längd15 km BK 15 km 50 km 50 km 4xtOkm 10 km DX 10 km D? 15 km DX 50 km DF 5x5 km D Skidskytte 10 20 417-5 7-5 15 14-17 5:75 " 14-16 Alpint slalom & Åre storslalom B ” Supsr GH " 11-14 störtlopp H " 12-15 Komb. störtlopp H " 12-15 Komb. slalom H " 1-15 slalom D " storslalom D ." Super GD " störtlopp D " 12—15 Komb. störtlopp D " 12-15 Komb. slalom D " 11—15 freestyle "
13-16
1o-15
10—1)
0-13
ääåm
10-15
10-15
:
10—15 14-16
aim : can n 555555
15-16
0-13
11-14
10 11
15-16 10-15
10-13 15-16 15-16
12
13-16 10-15 11-15
1/2 15 14 1 16
15-16
13-16 11-14
0-15 10—13
10-14 11—15 11-15
11-15
BHagal Prop.1990/9lz55
___—___—
TÄVLINGSPROGBAH VINTER-OS I ÖSTERSUND/ÅRD'1998 " *
GREN
Skridsko 500 1000 1500 5000
10000 500 1000 1500 3000 5000 kortbana. "
1 mans H " 2 mana H "
1 2
= E E:: G Q R Q R E E E E E E E E E &
Rodel
mans D " mans " 4 man- Konståkning par kort par fria H kort H fria dans kort dans kort dans fria D kort . D fria uppvisning Ishockey hall B hall A
Avslutningsceremoni
Bob
ORT DAG H Öst.
:::-:l:
2/2
2 3 4 5 6 7 e 9 10 11 12 15 14 1 16'
16-18 16-18 15-15 15-19 10—15 17-19
5-19 15-19 9—22 19-22 10-14 10-14 i 10-15 10-14 1o-14 10-13 10-15 10-15 10-13 19-22 19-22 19-22 19—22 19-22 19-22 19-22 19-22 19-22 17-19
15-24 15—24
15-24
15-24 15—24 15—24 15—24 13-24 15-24 13-Il 13—24 15—24 15-24 15-18 13-16 19-21
Bhagal Prop.1990/9l
BILAGA 2: Prop. 1990/91: 55 Bilaga ]
BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.
Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik. egna eller inhyrda enheter. Eve- nemangens art, storlek och vikt kräver att OB- bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.
S_ärskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamera- Signaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.
Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.
Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
PLATS/GREN ()B KAMEROR VB SLO-MO TEXTG nyt: komm-Pos ÖSTERSUND:
Rådhuset. prisutdelning l 3 2 - 2 l - Ishockey A Konståkning 1 10 2 3 2 1 50 Ishockey B 1 10 2 3 2 1 40 Skridsko ] 10 2 2 2 1 50 Skidor 1 20 2 2 2 1 45 Skidskytte ] 20 2 2 2 1 50 Backe l 7 2 2 2 1 55 Bob/Rodel ] 20 2 3 2 1 45 ÅRE:
Slalom etc 1 10 2 2 1 55 Störtlopp etc 1 15 2 2 2 1 55 SUMMA: 10 125 20 21 20 10 445
Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.
Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner mellan tävlingar kan undvikas rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas.
Sammanlagt 6 st aggregat behövs: Prop. 1990/91: 55_ - Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt Bilaga 1 - Bob/rodel - Ishockey A och konståkning - Ishockey B och skridsko gemensamt
- Skidskytte. backe
- Skidor.
2. EKONOMISK ANALYS.
Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 27 dagar per enhet inkl riggning. produktionStid samt rivning.
Kostnader:
a) OB-bussar. Fågmggakl/År: ” skaffning)
Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror. extra slow-motion. vb. textgenerator och digitala videoeffekter)
är 110 kkr 10 st bussar i 27 dagar blir H = 29.700
b) Extra kamerakedjor.
10 st i 20 dagar för 4 kkr/dag H = 800
c) Kommentatorenheter (inkl monitorer).
Hyreskostnaden beräknas till ca 7 kkr/enhet.
För erforderliga 445. enheter blir kostnaden ca - H = 3115
Inköp av kommentatormonitorer. 3 st till varje hytt för 5 kkr./st. A = 6.825
(1) Gemensamt HF-kommandosystem.
Sambandssystem via HF inklusive person- . sökarsystem A = 538
e) HF-sändare med programlwalitet. Frekvens- frågorna är besvärliga. Televerket svarar för koor-
dinering och tillståndsgivning. Avser driftskostnader ' H = 1.000
1) Reservkraftsaggregat.
Hyrestid 27 dagar. 10 kkr/dag och 6 enheter ger H = 1.620
g) Sammanställning av kostnader. Prop. 1990/91: 55 . Bilaga 1 SUMMA HYRESKOSTNADER : 36.235 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1998.
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER : 7.363 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1996.
BlLAGA 3; Prop. 1990/91: 55 Bilaga ]
BEHOV AV TEKNISKA RESURSER i RADIO- ocn TV-CENTRAI OSTERSUND ocn ÅRE.
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING. a) ÖSTERSUND/ATS.
Radio- och tv-centret i Ostersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) iir knutpunkten för all verksamhet. såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna i Ostersund och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.
Samtliga 445 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.
Faciliteter för kommentering från tv-monitorer. sk off-tube kommentering erbjudes.
Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlings- arenorna sker i vb-centralen med sina ca 16 vb-block.
Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.
Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradioholag. redaktionsloka- ler for dessa. central administration. bokningskontor. förråd och underhallsverkstader.
Teknisk apparatur:
25 St outrustade radiostudior 6 st utrustade 26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning 3 st tv-studior utrustade med - 3 kameror - bildmixer - ljudmixer - textgenerator - ljusreglering - installationsmateriel (Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar.)
VB-central - 35 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock - underväxel 2 st ENG-block
2 st ENG-team för uthyrning 15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering
Masterkontroll Prop. 1990/91: 55. ' 3,5! PK," Bilaga 1 - dispatch - - kommentatorväxel
Central växel. gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv") b) ÅRE.
Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre _och är dimensionerat för att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Ostersund. Viss teknikoför vh-bearhet- ning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Nagra fa radiostu- dior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gäStande bolag behövs.
1 övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration. förråd och underhålls- verkstäder.
Teknisk apparatur:
2 st utrustade radiostudior 15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning 4 VB-maskiner för referensinspelning Central växel, gränssnitt mot Televerket HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")
2. EKONOMISK ANALYS.
Grundutrustning såsom OB-bussar. Masterkontroll. videobandmaskiner. ljudblock etc för- utsättes kunna hyras.
lnstallationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabelloch växeolsys- tem. Av de investeringar som måste göras torde endast ett fatal objekt vara möjliga att ater- använda.
3) ÖSTERSUND/ATS.
Hyreskostnad kkr
- 5 st l"udbussar för radiostudior 420 - 2 st B-bussar för tv-studior 1700 - 20 vb-maskiner 2170 - 2 st ENG-block 250 - 2 st ENG-team 330 - 15 st off-tube kommentatorsyst. 320 - Masterkontroll 4200 - Kommentatorrangering 1200 SUMMA: 10590
- Grundutrustning till 30 st radiostudior - HF-kommando inkl personsökare - HF-sändare RR - Monitorer, VHS — Bärbara bandspelare RR
- Radiomottagare - "Kabel-TV systern" - Kabelutjämning
- Växel
- VB-väljare. kringutrustning
- Mätutrustning - ENG-block. kringutrustning - kabel. installationsmateriel RR +TV ' - övrigt
_ projekteringRtinkt Åre) RR +TV — installation R +TV
SUMMA:
b) ÅRE.
- 2 st ljudbussar för radiostudior - 4 Sl vb-maskiner
SUMMA:
- Grundutrustning till 2 st radiostudior - "Kabel-TV system"
- HF-sändare RR - Bärbara bands elare RR . -Monitorer.V S
- Kabelutjämning
- Växel
- VB-väljare. kringutrustning - Mätutrustning - kabel. installationsmateriel - övrigt - installation RR +TV
SUMMA: c) Sammanställning av kostnader.
Summa hyreskostnader Kostnaderna utfaller till betalning l:a kvartalet 1998.
Summa anskaffningskostnader
Behov av likvida medel: 1996 l:a kvartalet 7.8 Mkr 1996 4:e 12.6
Prop. 1990/91: 55.
Bilaga 1
Anskaffningskostnad kkr
940 340 370 3710 440 60 670 650 130 940 130 130 1830 560 2490 2060
15450
llyreskustnad kkr 170 220
390
Anskaffningskoslnad kkr
60 400 150 180 650 240
80 270 130 400 280 810
3650
10980
20380
BILAGA 4: Prop. 1990/91: 55 Bilaga ]
DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.
Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio- och tv-ho- lag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga pcrsonalkategori- er
- TOM - Ljudtekniker - Bildingenjörer - Mixertekniker - TV-fotografcr - Ljudassistenter — Elektriker - OB-assistenter - Servicetekniker - Kommentatortekniker - Videobandteknikcr - Slow—motion tekniker - Grafiker '- Ateljépersonal - Producenter - Scriptor - Bandrcdaktörer — Förrådspersonal - Ekonomer - Sekreterare - Bokare - Tolkar - Ledning - Växelpersonal - Studiomän - Liason officers
Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogramntet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning. genrep och rivning/avveckling.
Maximalt behöver ca 700 personer vara i tjänst samtidigt. Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna. Viss nyckelpersonal i TV-centret i Ostersund samt merparten av komnientatorteknikerna tas från övriga Europa.
RESURSBEHOV OCH KOSTNADER. (kkr)
1. Löner. Totalt åtgår ca 81 000 arbetstimmar till en kostnad av ca 372 kr/tim 30132
2. OB—tillägg. Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning
och rivning) är ca 66 000 tim. Ca 50% av denna tid är OB-grundande till en kostnad av ca 47 kr/tirn 1551
3. Traktamenten. Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal är 277 kr. Antag 50% utländsk personal med 470 kr/dag. 4183
4. Hotellkostnader. Normala hotellkostnader dvs ca 800 kr natten förutsattes 106-10
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 5. Resor. Specialpriser med Linjef1yg antages, 50% av alla tekniker kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa. Totalt 1300 6. Utbildning. . I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal utbildning. 50 personer i 10 dagar a 2700 kr. Totalt inklusive lärarkostnader 1870
SUMMA TOT: 49676
BILAGA 5:
ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.
1. Transporter.
- Materieltransporter (hyrd utrustning från Stockholm och utlandet)
- Hyrbilar _
- Hyra snöskotrar för riggning () dyl - Buss för personaltransporter - Helikopter för riggning och produktion - Skyliftar som kamerakranar
2. Datasystem för resursbokning/planering.
- hyra 8 månader inkl systemutveckling
3. Bevakningskostnader.
4. Administrativ materiel (kopiering. papper etc) 5. Magnetband.
- l-tums videoband. 200 tim a 1350 kr
- ENG-kassetter - ljudband
6. Reservdelar.
-batterier. VB-huvuden. plumbikoner etc etc 7. Kläder
- Specialjackor, kängor etc för personal
8. Kontorsmöbler
9. Representation
10.Förbrukningsmateriel. övrigt
SUMMA:
Prop. 1990/91: 55
. Bilaga 1
kkr 340 240 ()0 70 190 150
1200 1800 8 10
270 20 13
670
2700 1350 550 1080 11393
BILAGA 6:
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 LOKALBEHOV FOR RADIO OCH TV. 1. Radio- och lv-center i Ostersund/ATS (kvm). Antal ii Radio TV Gemensamt
Studioblock för gästande bolag(kontor+ k-rum +studio) 30 54 1620 Större radiostudio 1 100 100 TV-studior för gästande ho- iiig (k-rum + studio) 3 100 300 asterkontroll + vb-rum 1 400 400 CAR (ap aratrum. stativ) 1 300 500 ENG-re igering 2 15 30 Off-tube kommentering 15 6 "0 Kontrollrum för off-tube ] 20 3" Uppehållsrum för tekniker 1 50 50 Sammanträdesrum 4 2 100 Briefingrum 1 200 30” Kontor för adm. SR/EBU 20 20 200 200 Teknikbokning 1 100 10” "Rental service" 1 50 50 Tekniskt varmförråd 2 100 75 125 Tekniskt kallförråd (Barra- 1 200 200 cudatält?) Teknisktunderhåll 1 100 10” Redaktion för gästande tv-bolag. normalstorlek 21 65 1365 Dito för större tv-bolag 7 500 3500 Utrymmen för EBU-administration 10 30 300 SUMMA: 1995 5520 1610 TOTALT: 9125 kvm
Samtliga lokaler förutsättes ligga i samma byggnad. Förråd i nära anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 300 bilar.
2. Radio- och tv-cenler i Åre (In m). Antal 21
Radiostudio för gästande bolag 2 25 W-studio för gästande bolag 1 100 Boknin 'skontor 1 20 Uppeh' llsrum för tekniker 1 30
Radio 50
TV
100
Gemensamt
20 30
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
Antal 51 Radio TV Gemensamt Tekniskt förråd 1 30 30 Tekniskt underhåll 1 30 30 Kontor för adm SR/EBU 5 20 40 60 VB-rum. CAR 1 50 50 Redaktioner för gästande 15 15 225 bolag SUMMA: 90 210 355 TOTALT: 655 kvm
Därutöver behövs parkeringsplats för ca 100 bilar.
3. Arenorna.
Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordoii på ca 300 kvm. Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för kommentatoranläggningen.
a) Hall för ishockey A och konståkning.
Läktarplatser för 52 kommentatorer kvm Kontrollrum 20 lwm 20 b) Hall för ishockey B.
Läktarplatser för 40 kommentatorer - Kontrollrum 20 kvm 20
c) Skridskoarena.
50 st kommentatorhytter a 6 kvm 300 Kontrollrum 20 kvm 20
d) Skidor.
45 st kommentatorhytter ä 6 kvm 270 Kontrollrum 20 kvm 20 e) Skidskytte.
50 st kommentatorhytter ä 6 kvm 300 Kontrollrum 20 kvm 20 f) Backhoppning
55 st kommentatorhytter ä 6 kvm 330 Kontrollrum 20 kvm 20
9 Regeringens proposition. ] saml. Nr 55
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 g) Bob/Rodel 45 st kommentatorhytter ä 6 kvm 270 Kontrollrum 20 kvm 20 h) Slalom etc (Åre) 55 st kommentatorhytter a 6 kvm 330 Kontrollrum 20 kvm 20 h) Störtlopp etc (Åre) 55 st kommentatorhytter a 6 kvm ' 330 Kontrollrum 20 kvm 20 TOTALBEIIOV FÖR KOMMENTATORER: 2310 kvm
BILAGA 7: Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
FÖRPLANERING.
Efter ett eventuellt beslut i september 1991 i Birmingham startar pl. tiieriiiustirbetet. För RR s och SVTs del innebär den första tiden att en mängd uppgiltet m: isie lämnas till ar- rangörerna i framför allt by ggfragor. Man kan alltså räknaa med att resurser in: iste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1992.
Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med 05 92 i Albertville ()eli Lillehammer —94.
Åtagandet växer sedan succesivt för att från mitten av 1996 uppsk. ittiiiiig skis 16 personer måste arbeta heltid.
Totalt uppskattas en planeringsktipacitet på ca 60 manår till en kostnad av 20. 4 Mkr Om- kostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 6. 7 Mkr.
Ett nödvändigt moment i ()S- förberedelser är att genomföra ett .iiit. il pl!))1.i_)_illl;__'.ll' fi.iii evenemang pa de slutliga tiixliiigsplatserna ett år före spelen. tidig. iie k. ill. it l'—()R ()S'.' ett begrepp som börjar lörsviiiii..i Dessa tävlingar bör TV- -pr()ducertis | Dutl' iiis' i(l ()iiiltittiting. Lppskattad produktionskostttad () Mkr.
Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:
0.3 Mkr ' l:akvartalet 1992 1.2 l:a 1993 5.2 l:a 1994 3.6 l:a 1995 4.5 l:a 1996 14.3 l:a 1997 4.0 l:a 1998 för avveckling
SUMMA KOSTNADER 33.1 Mkr.
BILAGA & Prop. 1990/91: 55 Bilaga ]
INTÄKTER.
Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och (lär RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit igen teknisk utrustning. förutsättes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare spelen. Vid OS i Söul erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för använd- arna.
Det är alltid svårt att bedöma iilka intäkter som kan komma a_tt iippsia. Den tekniska di- mensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras på erfarenheter iran ('algai'y och tad som du kunde "säljas".
Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det bliiit enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.
Normalt skickar arrangerande laiid förfrågningar två och ett år före spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt ef- ter behoven.
En grov uppskattning av ttiöjliga intäkter vid uthyrning av tekniska iesnrscr är () Mkr inkl moms.
Bilaga 7 1 (11)
INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE Teleservice
Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter inom respek- tive område och sammanställts av Anders Hansson vid Öster- sunds teleområde.
Deltagande enheter har varit
- Telekontoret. östersund - Televerkets Nätavdelning. Farsta - Televerket Radio. Sundsvall och Farsta
utgångsmaterial har varit beräkningarna från Östersund/Åre 1994. Effekter som den kontinuerliga teknikutvecklingen förväntas ge. har vägts in. Det gäller såväl nätstruktur som nya användarkrav.
Utvecklingen inOm telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätde- lar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräk- ningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostna- derna.
Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres- och ser- vicekostnader för ett uppskattat antal apparater. växlar. förbindelser etc samt kapitalkostnader för de investe— ringar. som måste göras (tillfälligt. för tidigt eller permanent) enbart för OS 1998.
Hyres- och servicekostnader har beräknats på en använd- ningstid av två kvartal: 97-1 och 98-1. utom för abonnent- växeln. Denna beräknas vara i drift under tiden juli 1996 t o m juni 1998.
För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet på materielen efter nedmonteringen minskad med nedtagningskostnaden.
Kostnadskalkylen bygger således på att televerket på egen hand anskaffar erforderligt investeringskapital. OS—arran- gören belastas enbart med sedvanliga hyres-. abonnemangs- och serviceavgifter samt kapital- och driftkostnader för de extra investeringar som erfordras enbart för spelen.
Prop.1990/9lz55 Bdagal
Prop.1990/9l:55 Bhagal Trafikavgifter för telefoni. telex och data har ej beräk- nats och är ej heller med i kostnadskalkylen. Eventuellt
täckes dessa kostnader med intäkter för försålda tjänster från nyttjarna.
FÖRSTÄRKNING AV TELENÄTET
Fr o m 1992 har Televerket optiska fiberkablar från Stor- lien via Östersund till Sundsvall samt längs Inlandsbanan från Dalarna och norrut i trafik. östersund - Åre-områdena är således väl försörjda med grundkapacitet för telekommu- nikationer. Förutsättningarna för ett telenät med hög kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast till- fälliga utökningar krävs. i huvudsak inom tävlingsorterha och dess närhet.
Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfällig con- tainermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr. AXE- stationerna i östersund och Järpen utökas liksom övriga telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo i större omfattning. Utlandsstationerna. såväl automatiska som manuella. utökas i relativt omfattande grad.
DATEX-. TELEX- och NMT-näten förstärks.
Kostnader för utökning av utlandsstationer. Datex och Telex-näten belastar ej OS—arrangören. Dessa beräknas täckas av ökade trafikavgifter.
Abonnentväxel
Abonnentväxelsystem med totalt 1800 linjer monteras i televerkets lokaler i Östersund. Ab-växeln har utflyttade växelenheter inom östersund och Åre. Den förses också med datakommunikation och hänvisningsdator. Televerket betjänar telefonistfunktionen. vilken uppskattas till 59 manår under tiden juli 1996 t o m juni 1998.
TERMINALER
Det är mycket svårt att i dagsläget (1989) sia om vilka terminaltyper som l997--1998 kommer att anslutas till telenätet för ljud-. text- och dataöverföring. Telekom- munikationsområdet utvecklas högre takt än någon annan verksamhetsbransch. Marknaden blir också allt friare från monopol och centralstyrning.
Inklusive något tusental telefonapparater för bla anslut- ning till abonnentväxeln. föreslås att en summa motsvarande 12 Mkr anslås för div terminaler och tillbehör. Dessa terminaler förutses användas inom administrationen. för- läggningar och presscentra.
Interna nät
Samtliga arenor förbinds med Press- och radio-TV-centra. som är placerade i ATS-lokalerna. I Are anordnas ett "Sub—center" som dels har förbindelser till samtliga are- nor: dels till ATS. Nät inom arenorna förutsätts ingå i kostnaderna för respektive arena.
Internnäten omfattar såväl arrangörens kommunikationsbehov som radio/TV samt press och åskådare.
Kabel/TV
Vid samtliga arenor och övriga funktioner finns anordnat ett Kabel/TV-nät med 20 kanaler. Detta skall ge arrangörer. massmedia. aktiva samt publik möjlighet att följa aktivite- terna vid de olika arenorna. Kabel/TV-nätet byggs även ut i Östersunds centrum till fromma för köpmännen och deras kunder. I Are finns ett redan etablerat Kabel/TV-nät.
Förhyrda ledningar
Åre och Östersund sammankopplas med erforderligt antal ledningar för telefoni. data samt radio/TV-förbindelser i en befintlig optisk fiberkabel. För att erhålla högsta möjliga säkerhet uppkopplas en reservväg för sträckan Åre- Östersund. Reservvägen står uppkopplad och övervakad. Den har full kapacitet och svitchas in vid behov på ögon— blicket.
Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda vägar. TV-programmen sänds från östersund antingen via radiolänk- system eller satellit.
Kommunikationsradio
Frekvensutrymmet i Sverige för radiokommunikation med stor kapacitet är begränsat. Det är därför synnerligen viktigt att planeringen av radiostrukturen planeras i ett tidigt skede. Televerket har tillsammans med Ericsson Radio System förutsättningar för att optimera radiokommunikationsnäten i Åre och östersund.
Man kan utgå ifrån att behovet av ett väl fungerande radio— kommunikationssystem för arrangörspersonal. säkerhetstjänst — inkl polis och räddningstjänst - samt transportsystem är stort. Dessutom krävs planering av frekvensutnyttjandet för deltagarnationernas medhavda radiosystem.
För dessa ändamål har 10 Mkr uppskattats i investeringsbe- hov.
Prop.1990/9lz55 Bdagal
Prop.1990/91:55 Bäagal Jourtjänst. reservdelar
Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov skall felsök- ning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd. t ex om— koppling. snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella insatser motsvarande ca 40 manmånader (inklusive testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande samt utökad reservdelshållning.
Larm- och bevakningsanläggningar
En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anlägg- ningar för inbrottslarm. passagekontroll och TV-övervak- ning.
Televerket Radio. rundradio
Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet. enl bilaga 1--3. Kostnaderna anges i 1989 (dec) års prisnivå. Vi förutsätter att särskilda medel anslås för bestridande av Televerket Radios kostnader för radio- och TV-verksamheten i samband med 05—98.
Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och förbin- delser mellan Åre och Östersund. samt ljudförbindelser huvudsakligen kommentatorförbindelser från östersund till utlandet ingår i den av tlo Östersund uppgjorda kalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar och dyl).
Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att ut- ländska programföretag (motsvarande) begär att få nyttja särskilda transportabla jordstationer för egen räkning. Eventuella kostnader härför förutsätts komma att debiteras respektive företag direkt.
INVESTERINGSKOSTNADER
För att möta de förväntade kraven erfordras en avsevärd ökning av överföringskapaciteten för rundradions del. I stor utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av planerad utökning/modernisering. För att senare kunna använda utrustningen i rundradions ordinarie verksamhet måste dock viss omdisponering ske.
Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 133 Mkr kan härledas ur olika investeringsändamål.
Prop.1990/91155- BHagal
Rundradions kostnader Brutto- Restvärde investering
Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplings- utrustningar på tävlings- platser och masterkontroll
- Åre 10 7 - östersund 18 13
Mast och hus i ÖSK Fri- tidsområde. Östersund 2 -
Förbindelser från Öster- sund till utlandet 103 68
Summa 133 Mkr 88 Mkr
De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och ut- rustning. t ex högupplösnings-TV och 15 kHz stereoförbin- delser för kommentatorer.
För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under åren 1993-—1995 ca 35 Mkr/år och 1996 ca 28 Mkr. Restvärdet ca 88 Mkr beräknas kunna utnyttjas för rundradions investe- ringar med 28 Mkr 1997, 22 Mkr/år 1998-—l999 samt 16 Mkr år 2000. Några räntekostnader har inte inräknats.
DRIFTKOSTNADER
Följande sammanställning får betraktas som preliminär aVSedd att belysa. storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och inkluderar ett begränsat för-OS 1997. Merparten av kostnaderna utfaller till betal- ning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktats i denna kalkyl. Behov av driftmedel. ca 1.5 Mkr. kommer dock att erfordras under perioden 1993--1996.
Förplaneringen och projektering 7
Utbildning och bemanning för distribution. övervakning och service 7
Förbindelsebeställningskontor Frekvensplanering
Hyra av jordstationer.
satellitkapacitet. helikoptrar
transportabel radiolänk. terminal-
fordon m m +
_. O N .b
LOKALER
Televerket Radio. Rundradiotjänster förutsätter att ar- rangören utan kostnad för oss tillhandahåller ändamålsen- liga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrust- ning. expeditioner. personalrum och för andra motsvarande ändamål liksom erforderlig värme. elektrisk energi inkl reservkraft. VVS och säkerhetsbevakning.
Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar Televerket Radio. Rundradiotjänster. logimöjligheter för tjänstgörande driftpersonal (ca 30 personer i Östersund och ca 20 i Åre) under tävlingsperioden i nära anslutning till respektive tävlingsplats.
Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:
Störtloppsmål 20 m2 5 kVA Slalommål 20 m2 5 kVA Teknisk central Åre 60 m2 10 kVA IBC östersund 200 m2 10 kVA (International Broadcasting Centre)
Tillgång till antennbärare vid IBC förutses
Länkterminal i hopptorn. östersund (lokal + antenn- bärare) 20 m2 10 kVA
Plats för fordonsuppställning:
I anslutning till störtloppsmål. slalommål och teknisk central i Åre motsvarande 15 parkeringsplatser.
Prop.1990/9lz55 BHagal
I anslutning till IBC och samtliga tävlingsplatser m m i östersund motsvarande 20 parkeringsplatser. Uppställningsplats utomhus (inhängnad) för transportabla jordstationer med fri sikt mot söder:
Åre 200 m2 20 kVA Östersund 400 m2 50 kVA
Tillgång till vissa lokaler ca 1997-10-01 och resten i början av januari 1998 fram till 1 månad efter OS. Motsva- rande gäller i begränsad omfattning vid ett för-OS. Dess- utom erfordras tillgång till mark för mast 50 m hög + hus i ÖSK Fritidsområde.
Finansiering
Betalningsterminer
I takt med att teleanläggningar beställs och byggs ut förutsättes att Televerket självt tillhandahåller erforder- liga investeringsmedel. varför räntekostnader för förtidigt gjorda investeringar ingår i redovisade driftkostnader.
Betr de investeringar som görs för Radio- och TV-sänd- ningar. måste dessa i sin helhet och vid utförandet. bekos- tas av OS-arrangören. Efter spelens genomförande återbeta— las det beräknade restvärdet - minskat med nedtagnings- och räntekostnader för tiden fram till dess utrustningarna beräknas kunna utnyttjas i rundradions normala verksamhet.
Mervärdesskatt Fr o m 1991 kommer sannolikt alla teletjänster att beläggas med mervärdesskatt. Därför ingår lagstadgad skatt i samt- liga kostnader enl 1989 års mervärdesbeskattning (23.46 1)
Prop.1990/9lc55 Bäagal
Prop.1990/91255- BHagal INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
TELESERVICE OCH TELEVERKET RADIO. INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER 369 000 Rv 153 000 Teleservice 202 000 Rv 65 000 Investering 152 000 Rv 65 000 Förstärkning i
nätet 57 400 Rv 30 100 Abonnentväxel 18 600 Rv 7 400 Terminaler 14 800 Rv 4 900 Interna nät 29 900 Rv 9 500 Kabel TV 1 600 Rv 500 Förhyrda ledn Kom—radio 12 400 Rv 8 600 Jourtjänst. reserv- delar Larm och bevakn 17 300 Rv 4 000 Drift 50 000
Förstärkning 10 000 Abonnentväxel 15 800 Terminaler 4 300 Interna nät 4 200 Kabel-TV 200 Förhyrda ledn 9 400 Kom-radio 600 Jourtjänst reserv— delar 5 000 Larm och bevakn 500
Televerket Radio 167 000 Rv 88 000 Investeringar 143 000 Rv 88 000 Lokal utr öster- sund 20 000 Rv 13 000 Lokal utr Åre 10 000 Rv 7 000 Förbindelser från östersund till utlandet 103 000 Rv 68 000 Budgetreserv 10 000
Drift 24 000
Prop. 1990/91: 55 TELEVERKET RADIO . Bil ] Rundradio] er ÅRE, Vinter-OS 1998 aga
it
_ol-I 'a'-.
= '- : n. '.. '" ;_ ""
I I
0 'E 0 '"
8: .x 8: 2 790 _0 750 2
>E © >E N _N_, 0000 — »ouo .-
Trans ortabla jordstationer
' .P .. . . fö rf ' . tellt Störtlopp Slalom r ove öring Via sa |
'_' '_' 10 TV-kanaler
; '” ;; '" i kabelf-TV- ' 79 ' T= nät ör o o .' ,
8 E 5 8 2 __?5 "tittar”
79 s 12 =»
> m 2 > 'Du” &
N m N N N
Tfn-växel OS 50 ankn + 15 HL
Teknisk central
l-D
& N "O 0.1
l—
'7' V' Ln (X
5 st telex, telefax etc.
20 st 7 kHz 4 video 3 VldeO 6 stereopar 6 stercopar
Östersund 141
Prop. 1990/91: 55 mää'ååioFQS'O ÖSTERSUND Vinter-OS 1998
M”— 5 i 5 Kabel-TV " nåt
...,—_!
Tfn Vx Rundradio Telex
Telefax
0 k 25 ann 105t
(lokalt)
20 kanaler
%
3 video
14 Video 1 vieo
Längd- stereo-ar
åkning
Spår—
5"”83 200 okal-ar
3 video
1 VioEO Skld- 3 stereo-ar
S är- slgnga Skytte
TERMINERING UTLANDET
Video 10 St
_5_t_ereo ar st
7 kHz 40 st
4-trå_c_lar__ 240 st
14 video
!
200 o a uar 2 video
Back- stereooar hoppning
134 o a ar 2 video
Bob/Rodel 3 stereooar 96 ca uar 2 video 1 vi-eo
Skridsko 3 Ste'eo'a'
!I
(_
3 video 1 vi-eo ishockey stereo-ar
A
Armens Tekniska Skola, ATS
200 o a bar 1 vioeo 1 vieo
ishockey
Transportabla jord- stationer för över- föring via satellit
G E LU M f— Z LL-l U D 2 *— U') '( D D ( 0 & CO _) ( Z 9 Z Z & LU |... 3.
_ B mm 2 video - - R 2 vieo ÅRE (migsuno A E _ _ Rådhuset g _ 33 25 0 & ar ' 8 . Stereo—par 2 video . :E, T v'-e _ _ ; t' ro ar % _ 4-trådar Press— s e eo _ 75 st 142 center ' & .!- II.-IEEE— ' != || 7—75'15
TELEVE RKET RADlO Rundradio, er
lntoluot
Vinter-OS 1998
Bildförbindelser
Prop. 1990/91: 55
1989-12-01
Bilaga 8 1(5)
BOENDE. SERVICE OCH KULTUR
Boende
Nationstruppernas boende har samlats till en Olympisk By i östersund - se punkt 5.
övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens administ- rativa ansvar. men skall (utom för vissa funktionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp föredrar att ordna sitt boende i Åre.
Arrangören bör före hösten förboka erforderlig bädd— och servicekapacitet.
officials: Boende och kongresser
Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt boende och högvärdig service erbjudas IOC-medlemmar. deras gäster. NOC- och IF-representanter. jury och IDG:s stab. som beräknas uppgå till ca 750 personer.
"IOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisationen och ha särskild bevakning.
Ackreditering sker på respektive hotell.
En IOC-kongress kommer att hållas 2--3 dagar före spelen. Lämplig lokal kan vara teatern. Arrangören håller tolkar och tolkutrustning.
Det kan dessutom förväntas att många internationella spe- cialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS- orterna fr o m den dag beslut tas om var spelen skall hållas t o m OS-veckorna.
Befintliga l:a-klasshotell och ett hotell med internatio- nell hög standard som förutsätts vara byggt 1998. har erforderlig bädd- och servicekapacitet.
Daghotell för IOC i Åre.
Ett lobbyutrymme och några rum reserveras för IOC=medlemmar och deras gäster som önskar ett uppehållsställe i Åre.
Massmedia
6 000 personer beräknas komma. Ackreditering sker i press- Radio/TV-centra i östersund respektive Åre.
Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i . hotell samt stugbyar eller lägenheter efterfrågas. Lägenhe— ter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.
Prop. 1990/91: 55 Bnagal
Det normala boendemönstret innebär en uppdelning på press- personal. radio-TV—reportrar respektive tekniker och dess- utom efter länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp på många anläggningar - dock med relativt centralt läge och med transportservice till press-radio—TV—centra och arenor.
En mediaby anordnas i Östersund för 2 100 personer. 400 personer erbjuds hotellstandard i östersund.
1 500--2 000 personer som beräknas bevaka de alpina grenar- na erbjuds lägenhets- eller hotellstandard i Åre.
övriga 2 000 inkvarteras i elevbostäder. turistanläggningar och i vanliga lägenheter som förhyrs.
Funktionärer m fl
En stor del av funktionärsstaben förutsätts tillhöra lokal— befolkningen och bo inom dagspendlingsavstånd.
Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo i egna anläggningar.
För inlånade funktionärer. tekniker m m bokas bäddar i stugbyar. anpassade lägenheter eller i militära anlägg- ningar.
Samordnad bokning görs också för förstärkning av personal i offentlig tjänst.
Ovriga gäster
Arrangören beräknas inbjuda ca 200 VIP-gäster som erbjuds boende i det tänkta IOC—hotellet.
Framtida arrangörer - ca 100 personer samt personal utifrån som arbetar med kulturprogrammet m m ca 100 erbjuds lägen- heter i Åre.
Sponsorerna beräknas önska bäddar för 15 000 personer fördelade på 3--5 dagars vistelse. 5 000 bäddar av hög kvalitet finns i bostadsrättslägenheter i Åre.
PUBLIK
I planeringen förutsätts ca 1 000 000 sålda biljetter på 12 dagar. Detta innebär i snitt 84 000 per dag eller med ojämn fördelning mellan 60 000 och 100 000 biljetter per dag.
Antalet personer. som ser på tävlingarna under en dag är svårt att beräkna. då en och samma person kan se flera tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettan— talet. 1 biljettantalet ingår även nationstruppernas bil- jettköp. vilket ytterligare reducerar siffran för "publik”. som kräver boende och/eller transport.
lil Regeringens proposition. I saml. Nr 55
Prop.1990/9lz55 BHagal
Bilaga 1
Publik finns av flera kategorier. t ex
- Boende i östersund-Are-området + de extra gäster man
bjuder hem under OS.
- Publik utifrån som efterfrågar bädd och service under hela OS-perioden eller enstaka dagar. Fådagsbesökare kan exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och intensiv OS—upplevelse. Det kan också vara företag som bjuder kunder på en eller flera dagars OS.
- Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller med char- terbuss och bil från ett större omland.
För boendet finns i dag följande totala bäddkapacitet
Hotell östersund 1 550 Åre 1 150 Övriga Åre kommun 2 170 Övriga Jämtland 790 Trondheim-området 3 000 t o m Sundsvall 2 720 Härjedalen 2 600
13 980
Bäddar i fritids— hus i Jämtlands län 26 000 hus 100 000 varav 4 000 hus i Åre kommun d v s 20 000 bäddar i Jämtland 33 600
Kommer- Bostads- Plan Totalt siellt rätter 91--92 självhus— håll 680 - 2 200 900 8 300 (10 000) 10 350 4 420 1 700 8 290 700 1 490 3 200 6 200 460 3 180 3 600 6 200 10 760 10 000 34 710 33 600 TOTALT CA 70 000
Ytterligare möjligheter finns i form av
- Stugbyar och fritidshus i Tröndelag
- Fritidshus inom dagsreseavstånd i angränsande län
- Pågående och planerad utbyggnad av turistbäddar inom dagsreseavstånd. som med 08 som morot. bedöms kunna uppgå till 1 000 bäddar/år
Service och kultur
Prop.1990/91255
Prop. 1990/91: 55. Bilaga ] östersund
östersund är en besöks— och servicestad med "nära till allt". Det är också en vacker stad med utsikt över sjö och fjäll. För sport och fritidsaktiviteter finns mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill stads- bebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit vakt om och sökt utveckla.
Kommunen har drygt 58 000 invånare men en service. som är dimensionerad för många fler. Genom att östersund är läns- centrum och den klart största staden i hela Norrlands inland finns det gott om kommersiell service och samhälls- service samt många anläggningar för fritid och kultur. I stadscentrum finns inte mindre än 300 butiker och ett 30- tal restauranger.
östersund är också en utbildningsstad och militärstad. Sammanlagt utbildas över 1 500 elever på högskolan. 3 000 elever på gymnasieskolor. 3 000 värnpliktiga och 500-—1 000 officerare och civilanställda på Arméns Tekniska Skola, För5varets förvaltningsskola och de tre regementena.
Under vinterspelen bör handeln. restaurangnäringen. bank. post m fl utan större problem kunna bygga på sin kapacitet och öka öppethållandet för att klara kravet på service.
Den kommunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med temporära personalförstärkningar klara den toppbelastning som OS innebär.
Stadens skolor inräknas som en speciell resurs under OS- veckorna. då det förutsätts ett allmänt skollov. Kök och matsalar utnyttjas för matdistribution till Olympiska byn och för mat till funktionärer och extra personal. De kan. om så behövs även fungera som komplement till den allmänna restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma till användning som administrationslokaler. fritidssys- selsättning och speciella aktiviteter.
OS-besökare skall också erbjudas ett sortiment av aktivite- ter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna. östersund har redan idag ett brett utbud
- Länsbibliotek och ett flertal kommundelsbibliotek — Länsmuseet med fornbyn Jamtli
- Stadsmuseet - Frösö Zoo - Ett stort antal konstgallerier
- Två teatrar och Folkets Hus - Samlings- och föreläsningssalar i skolorna - Statskyrkor. frikyrkor och församlingsgårdar
- Travbana
- Ett modernt tredje generationens bad och flera traditio-
Prop.1990/9lz55 BHagal nella badanläggningar — Fritidsgårdar — 8 st fullstora Sporthallar (handbollsmått) + ett antal mindre - Tennishall med 3 banor - Curlinghall - Skidbackar mitt i staden - Flera system med vandringsleder och motionsspår. bl a ett 20 km långt sammanhängande elljusspår
Karakteristiskt för östersund är att det mesta av det uppräknade ligger inom gångavstånd från stadskärnan.
Specialarrangemang kan ordnas under OS-veckorna i de nämnda lokalerna och utomhus. östersund har speciella traditioner på detta område. såsom Expo Norr. Musikveckan. marknader och "yror". Storsjöyran är en stor fest mitt i stan. kan under OS ges i speciell tappning. Konst- och musikfestiva— ler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.
Ars.
Åre har utvecklats till en internationell turistort av rang.
Servicen är anpassad till turistsäsongerna. då befolknings- talet ökar väsentligt. En anpassning till OS-krav bör därför kunna genomföras spontant och utan särskilda OS- kostnader.
I SJ:s planer för upprustning av sträckan östersund-Are ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Are”.
Den kommunaltekniska servicen har byggts ur kraftigt i samband med'det s k Åreprojektet.
Skolorna förutsätts kunna disponeras på samma sätt som i östersund.
Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på aktivitet- er. kultur och naturupplevelser. t ex
- Ett mycket varierat utförsåkningsområde - Ett vinterlandskap som inbjuder till turåkning och naturupplevelser från vida fjällutblickar till vattenfall och intima fäbodmiljöer - Kulturbyggnader i Åre. Huså. Vålådalen. Engelska Villan m fl - Kyrkor och en församlingsgård i Åre - Skolornas lokaler - samlingssalar. bad. Sporthallar m m
Åre kan i likhet med östersund anordna specialarrangemang under OS-veckorna.
BILAGA NR 9
TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI
INVESTERINGAR RÄDDNINGSTJÄNST m m
FUÅDIHJIDHSSUIJÄQJSUT SCNJKNHÄFHD
DOPINGKONTROLL
POLIS
m & 0) N P
cjsdHZRfuJbUDs .AFuAEGHARtttscnq
LÄNSSTYRELSEN C IVI LFÖRSVAR
01
7 KOMMUNALTEKNI SK SERVI CE
8 KALKYL
ÖSTERSUNDS KOMMUN mfl
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998
P% (%%)
%.»? ye
JANUARI 1990
H9
Prop. 1990/91: Bilaga 1 RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS m m
RÄDDNINGSTJÄNST
Östersund
Kommunala räddningstjänsten har i nuläget bety— dande resurser för att göra insatser vid olika slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på huvudbrandstationen i Östersund sju man på heltid för att rycka ut inom 90 sekunder och fem man på deltid för att rycka ut inom åtta minuter. På ytterligare tre orter i kommunen finns brand- stationer med sammanlagd beredskapsstyrka av 13 man, som kan rycka ut inom fem minuter.
Under tid för olympiska vinterspel kommer befolk— ningen inom kommunen att öka i stor omfattning, vilket ställer krav på ytterligare resurser, som kan redovisas på följande sätt:
- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från sju till tio man, eventuellt fördelade på två platser beroende av hur anläggningar för OS—spel anordnas.
— Närliggande kommuner skall genom avtal kunna lämna bistånd vid större olyckor.
- Förstärkningsmateriel upplånas från civilför— svaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas inköps.
— Försvarsmakten bistår med personal och materiel vid större olyckor samt speciellt med bandvagnar för transporter av sjuka och skadade i terräng.
- Vid arrangemang, där mycket folk samlas, skall finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart. Lämpligt är att dessa arbetar tillsammans med Röda Kors-personal, som svarar för sjukvårdsbe— redskap.
Insatser vid större olyckor bör vara planerade. Lämpligen finns en ledningsgrupp under os—spelen med representanter i första hand för räddnings— tjänsten, sjukvården och polisen.
Prop. 1990/91: Bilaga 1
1.2 Åre
Nuvarande organisation med deltidsanställd perso— nal på sex man i beredskapsstyrkan och fem minu— ters anspänningstid kommer ej att vara tillräck— ligt med tanke på den anstormning av människor och därmed ökade räddningstopografi. som ett olympiskt spel innebär. Det fordras således bl a en personalförstärkning under spelen.
En heltidsstyrka på brandsstationen i Åre, be- stående av en brandmästare san utryckningsbefäl samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se- kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en brandförman och fem brandmän, förstärker hel— tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två befäl + nio brandmän inom fem minuter efter larm.
Det totala personalförstärkningsbehovet = 20 man.
Förläggningen av fem man (jourstyrkan) kan ske genom inhyrning av husvagnar, som placeras i nära anslutning till brandstationen för att per— sonalen skall klara anspänningstiden 90 sekun— der.
Förläggningen av de övriga 15 brandmännen kan ske på annat håll,.centralt i Åre, men det måste alltså tillses att bostad finns att tillgå.
För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas per— sonsökare samt kompletteras radioutrustningen.
Personlig utrustning (larmkläder) o dyl inköps. Civilförsvarsmateriel kan till viss del upplå— nas. Försvarsmakten kan bistå med personal och materiel i händelse av större olycka.
Prop.1990/9lz55 BHagal SJUKVÅ RD
Sjukvårdens inriktning under 05
Vid ett OS—arrangemang kan hälso— och sjukvårdens resurser inom länssjukvården, östersunds sjukhus samt primärvården inom Östersunds sjukhus, Krokoms och Åre kommuner ställas till förfogande. Läns- sjukvården finns i östersund. Här finns länets enda akutsjukhus med samlade kvalificerade vård— resurser. Inom östersunds sjukhus svarar lasaret— tet för den del av kroppssjukvården, som kräver akut- och/eller specialistvård. I länet finns en väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a distriktsläkarnas och distriktssköterskornas re— surser på hälsocentraler och mottagningar.
Den primära inriktningen är att under OS—dagarna inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten vård i förhållande till vad som bedöms erforder— ligt för arrangemanget.
Kapacitetsbeskrivning
Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser, fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin, kirugi, ortopedi, obstretik—gynekologi, öron—, näsa—, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom finns serviceavdelninqar, anestesi, intensivvård, centraloperation, röntgen, kemiskt laboratorium, fysiologiskt laboratorium samt bakteriologiskt laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd spe— cialisttandvård. De somatiska specialiteterna finns sålunda koncentrerade inom östersund inom en enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisa— tion och ett välutrustat sjukhus med de flesta av det stora sjukhusens resurser.
Prop.1990/9lz55 BHugal Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a föl- jande resurser.
Klinik/avdelning vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand
Medicin 115 5 116 11 800 Lung 30 1 203 5 500 Infektion 37 982 2 500 Kirurgi 117 4 321 10 000 OrtOpedi 65 2 035 10 500 ögon 17 558 12 000 öron—, näsa-, hals 24 1 159 10 000 Barn 30 2 268 6 600 Obstretik—gynekologi 74 3 638 8 500 Hud 4 500 Akutmott 12 000 Klin kem lab (analyser) 2 100 000 Klin fys lab 1 000 Röntgenavd 50 000 Anestesiavd 10 000 Klin bakt lab 15 000 Isotopavd 600
Antalet operationer beräknas för 1987 uppgå till ca 10 000
Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt öppenvårdsresurser motsvarande 265 läkarbesök fri— göras per dag.
Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.
Antalet specialistkompetenta läkare uppgår till totalt 101 st.
Sjuksköterskepersonal finns inom länssjukkvården motsvarande 451,01 tjänster.
För primärvården inom östersunds kommun redovisas resurser enligt följande.
— 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler — 31, 75 distr. sköterskor " - Folktandvård på 6 hälsocentraler
Primärvården har inom Krokoms kommun följande re— surser.
- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler — 10,5 distr.sköterskor ? " - Folktandvård på 3 hälsocentraler
Bilaga 1
Vid Åre sjukhus finns riks- och länssjukvård in- nehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även primärvården får riks- och länskaraktär, eftersom turister från hela landet besöker öppenvårdsmot— tagningarna, Vid hälsocentralen i Åre ökas öppet- hållandet under turistsäsongen och läkarbemanning och jour finns både i Åre och Järpen.
Primärvårdsverksamheten omfattar i stort följande.
— 7 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler
— 10 distr.sköterskor " " — Folktandvård på 3 hälsocentraler
Vid berörda sjukhus och hälsocentraler inan pri- märvården kan den planerade verksamheten instäl— las, varvid beredskap finns för följande antal läkarbesök per dag.
östersund 50 Krokom 40 Åre 45 Summa 135
vid Åre sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna ställas till förfogande.
Sjuktransportorganisation
Landstinget har i samarbete med bl a östersunds kommun en mycket omfattande och rationell organi- sation för sjuktransporter. Organisationen bedöms ej som tillräcklig för att klara transporterna vid OS. Assistans krävs från bl a försvarsmakten och ci— vilförsvaret.
Katastrofberedskap
För östersunds sjukhus finns en katastrofplan. Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapa- citet bedöms otillräcklig. Instruktionerna i pla- nen avser att möjliggöra en snabb omorganisation och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett
katastrofläge.
Prop.1990/9lz55
Prop. 1990/91: BUagal övrigt
Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta befolkningen i östersund måste fungera även under ett 05, måste lokaler anvisas och utrustas för att tillgodose akutbehovet för de iillresande.
Berörd personal måste utbildas i "turist—engelska/ tyska".
Apoteksservice måste tillgodoses och transporter av besökande i primärvården måste ordnas i tjäns— ten.
DOPINGKONTROLL
Ett dopinglaboratorium inrättas vid Östersunds Sjukhus genom att ett transportabel! laboratorium stationeras där och byggs ut. Av IOC godkänt labo- ratorium finns vid Huddinge Sjukhus i Stockholm. För anpassning, komplettering och drift uoptas 10 Mkr.
POLIS
Planering och kostnadsanalyser bygger på en total polisiär insats av ca 1000 polisiära befattnings— havare och 1000 väktare. I följande organisations— tablå redovisas i stort hur personalresurserna fördelas och nyttjas.
- 39 kommissarier
— 400 inspektörer — 500 polisassistenter — 90 administsrativa — 1000 väktare (motsv)
Den totala kostnaden för polisinsaterna under 05 har kalkylerats 1ill storleksordningen 60 Mkr. De olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som ideell verksamhet, varvid samhället ansvarar för polisverksamheten. Som OS-kostnad tas därför en— dast upp specifika merkostnader. Dessa har bedömts till 10 Mkr.
Prop.1990/91:_
__ _ Bilaga 1 OSTERSUNDS ARMEGARNI SON
Vid ett OS i östersund/Åre 1998 torde stora an-
språk komma att ställas på bistånd från försvars— makten.
önskemål om bistånd ställs i samlad form från or— ganisationskommittén till Chefen östersunds armé- garnison.
För att lösa räddningsfrågor, säkerhetsfrågor m m kan östersunds armegarnison bidra med personal och materiel för bl a
— sjuktransporter i terräng - omhändertagande av skadade (tält) - samband, tråd, radio, mcord - trafiktjänst.
Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av värnpliktiga och kan därför infogas som en natur- lig del i deras ordinarie utbildning, ett förhål— lande som medför att kostnaderna för dessa former av bistånd kraftigt kan begränsas.
LÄNSSTYRELSEN, CIVILFÖRSVAREYI'
Inom Jämtlands län finns en stor mängd materiel förrådsställd och avsedd att användas av civil— försvarets krigsorganisation vid beredskapstill— stånd och i krig. Materielen består dels av ut- rustning för personalen (personlig utrustning) och dels av utrustning, som är avsedd att användas av organisationens olika enheter (gemensam utrust- ning).
Utrustningen är modern och mycket ändamålsenlig. Den gemensamma utrustningen består i väsentliga delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den lämpar sig därför väl som förstärkningsmateriel för fredstida räddningstjänst.
Länsstyrelsen kan medverka i samverkan med Statens Räddningsverks räddningsskola, Sandö, vid ett ge— nomförande av Olympiska spel i östersund-Åre-områ— det dels genom utlåning av civilförsvarsmateriel och dels genom förmedling av kontakter mellan be— rörda kommuner och centrala myndigheter främst rörande räddningstjänstfrågorna.
Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha den beredskap, san kan krävas av myndigheten för att vid behov medverka vid ledning av räddningstjänst.
Prop. 1990/91: 55 BHagal
Diskussioner förs i Sverige om att söka utnyttja CiVilförsvarspersonal för räddningstjänstinsatser i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste ske genom frivilliga åtaganden. Formerna för detta är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit organiseras inom länet år 1998, kan länsstyrelsen medverka med att - om behov föreligger — engagera sådan personal.
OS-budgeten belastas endast av kostnader för fram— tagning, utlåning och återställande av materielen samt vissa lånekostnader (ingår i 10.1). Dessa ingår i driftbudgeten.
KOMMUNALTEKNISK SERVICE
Östersunds och Åre kommuner kommer liksom kraft— leVerantören m fl att få en starkt ökad belastning under OS—perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad planering och administration, temporära förstärk— ningar, extra personal, extra leasad/lånad utrust— ning, höjd serviceberedskap m m.
Exempel på berörda arbetsområden
— Kraftförsörjning - VA—försörjning — Renhållning — Väghållning
- Trafikplanering och ledning
Merkostnader för OS är svåra att beräkna och kan endast grovt uppskattas. KALKYL
Kostnaderna gäller prisläget december 1989.
Driftkostnader Kostnad Kkr Anm/Restvärde 1.1 Räddningstjänst ö—sund 1 000
1.2 " Åre 500
2. Sjukvård 15 000
3. Dopingkontroll 5 000
4. Polis 10 000 5 östersunds armégarnison 5 000 6 Länsstyrelsen, civilförsvar — 7 Kommunalteknisk service 13 500
Summa 50 000 0
InVesteringar Dopinglaboratorium 10 000
Bilaga 10 1(4)
DRIFTKOSTNADER
Kalkylen täcker arrangörens driftkostnader. Utöver de kostnader som redovisas nedan kan kostnader uppstå hos olika statliga myndigheter och hos kommunerna. SJ. Linje- flyg m m har kostnader men även intäkter. Vi förutsätter att dessa har en prissättning som täcker kostnaderna.
Kostnaderna är baserade på underlag från Lillehammer och Calgary men också på egna beräkningar och bedömningar. I östersund byggs en samlad organisation upp med en avdelning i Åre. De goda kommunikationsmässiga förutsättningarna och den mycket samlade lösningen på respektive ort medför goda möjligheter att ordna rationella lösningar och ett effek— tivt resursutnyttjande. Kalkylerna förutsätter vidare att den mycket stora organisationserfarenhet av stora idrotts- evenemang som finns i Sverige utnyttjas i östersund under spelen.
Personal
En administration byggs successivt upp med anställd perso- nal. I administrationen ingår ocksä frivillig personal. För dessa beräknas inga löner men ersättning för uppehälle. resor och andra utlägg.
Följande personalstyrka förutsätts:
1991 6 personer 6 månader 36 manmånad 1992 20 " 12 " 240 " 1993 20 " 12 " 240 " 1994 30 " 12 " 360 " 1995 40 " 12 " 480 " 1996 100 " 12 " 1 200 " 1997 150 " 12 " 1 800 " 1998 300 " 4 " 1 200 " 1999 10 " 8 " 80 " 5 636
Lönekostnad inkl sociala avgifter 200 tkr/år och person TOTALT anställd personal 94 000 tkr
Frivilliga
Den frivilliga personalen i administrationen beräknas uppgå till 30 procent av antalet anställda d v 5 totalt ca 2 100 manmånader. Kostnaden beräknas till 2 000 kr/person och månad eller 4 200 tkr.
Under spelen erfordras ett stort antal frivilliga i många olika funktioner. Det är medhjälpare under tävlingarna som spårvakter och pistvakter. det är personal vid parkeringar som vägvisare i pressanläggningar som chaufförer m m. Totalt beräknas 7 000 frivilliga. Många av dessa bor i östersund och Åre och har inga direkta kostnader. Följande delkostnader beräknas
Prop.1990/9lz55 BHagal
Prop.1990/91155 BHagal
Kläder och utrustning 7 000 x 1 000 kr = 7 000 tkr Uppehälle och resor 1 600 pers vid testtävl = 4 800 tkr Uppehälle och resor 3 800 pers under spelen = 30 400 tkr Utbildning = 5 600 tkr
47 800 tkr Frivilliga i administration (se ovan) 4 200 tkr Totalt frivilliga 52 000 tkr Styrelse och kommittéer 20 000 tkr
Ledningsorganisationen vid Olympiska spel är omfattande med en stor organisationskommitté. en styrelse som behöver sammanträda ofta och ett stort antal kommittéer får utform— ning av anläggning och genomförande av tävlingar.
Arvoden och resor
Resor 20 000 tkr
Den fast anställda personalen har ett stort resbehov för att hämta in erfarenheter från tidigare arrangörer och för överläggningar med IOC. internationella sportförbund. spon- sorer. leverantörer m m.
Kontorshyror och omkostnader 35 000 tkr
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och fri- villig personal) i den centrala organisationskommittén.
Erforderlig yta beräknas som 30 m2 per fast anställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig perso- nal i den centrala organisationen.
Bedöms hyreskostnad = 1 200 kr/m2 år. I beräkningen förut- sätts att kontorslokalerna successivt utökas respektive minskas i takt med behovet.
Den maximalt erforderliga kontorsytan för organisationen uppgår till ca 9 000 m2 (1998).
Kostnad 21 000 tkr
Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 : av total lönekostnad eller 14 000 tkr.
Konsulter 30 000 tkr
Det kommer att finnas ett stort behov av olika slag av spe— cialkompetens inom många olika områden. Konsultstöd för planering och byggande av anläggningar ingår i byggkostna- derna. Bland driftkostnaderna upptas kostnader för juris- ter. ekonomer, revisorer. transportkonsulter m m.
Prop.1990/91155
Bilaga 1 Data. resultatgivning. dokumentation 50 000 tkr Datamaskiner och datautrustning upptas bland inventarierna. Driftkostnaderna utgör av programkostnader anpassning och utveckling samt drift. Särskilda resurser behövs för en effektiv resultatgivning i huvudsak dock bundet till data- systemet. Spelen skall dokumenteras i form av en film och en bok. Därutöver behövs en löpande dokumentation av plane— ringsarbetet. Transport Mkr OS-bussar 1) (50) 2,5 Mkr Lokaltrafik (75) 4,0 Mkr 6.5 Trupper Bussar 3,2 Mkr Bilar (utan förare) 1.5 Mkr Gods 2.0 Mkr 6,7 Funktionär Bilar (200) 1,6 Mkr Limousin (200) 4.8 Mkr Helikopter 1,0 Mkr 7.4 Transporter sponsorer 0.9 Mkr 0.9 Transportcentral Bemanning och utbildn 2.0 Mkr Radio + ADB 6,0 Mkr Lokaler 2.5 Mkr Mobila enheter 200 st 6.0 Mkr Planering 2.0 Mkr 18.5 SUMMA 40.0 Mkr övriga transporter och parkering finansieras helt via avgifter. 1) utnyttjas även för transport av frivilliga funktionärer till och från tävlingarna Boende och övriga lokalkostnader Boende och annan service beskrivs i bilaga 8. Merparten av kostnaderna för detta boende betalas av hyresgästen själv. För vissa kategorier av besökare har arrangören ett ansvar för att anordna boende i vissa fall utan kostnad och i vissa fall till en i förväg angiven kostnad. Även kontors- och konferenslokaler skall ställas till förfogande. Nedan görs en uppskattning av de kostnader som kan belasta ar- rangören. Olympisk by 13 000 tkr Kostnaden per dygn beräknas till 500 kr varav 300 kr debiteras de 160 nationer som bor i byn
Bilaga 1
IOC. IF 600 personer betalar max 700 kr/person
Domare. Jurymedlemmar m m har gratis boende
Medicinkommissionen gratis boende och gratis resor till östersund
Lokaler för konferenser. sammanträden som IOC. sportförbund m m har före och under spelen
1 ) Regeringens" proposition. ] sam/. Nr 55
5 000 tkr
3 000 tkr
2 000 tkr
2 000 tkr
25 000 tkr
Prop.1990/9lz55
Prop.1990/9lz55 BHaga] OLYMPISKA VINTERSPEL | ÖSTERSUND 1998 Janl990 INVESTERINGAR I ÖSTERSUND - TIDPLAN
=E Os & .—
IIIIIIIIll-IIIIII llllllllllllllllll_ "|Em-"_!!! IIIIIIIIIIIIIIIIIIIII- '; Ill-IIIIIIIIIIIIIIII & llll I'll-III IIIIII- llIl-llllllllllllllll- I-IIIIIIIIIIIIIIIIIII- l-I III I lllll l-l lllll llll l-I Ill III III
gå
m l-I &
1994 !!!!!!Egilili! lli
iOc-le-sdur
___—_u— . . | |
, Radio- 0 TV-centr
prgjektering
Län-dsk.stad,$k tte,s-år
Anläggning Skridskostadion Bob och rodel Ishallar
Press—
Olympisk by Temporära anläggn. Avveckling
Utredning, ngpbackar
USTERSUND
Prop. 1990/91: 55 BHagal Bilaga ll:2
OLYMPISKA VINTERSPEL ) ÖSTERSUND 1998 INVESTERINGAR 1 ARE - TIDPLAN
Illllllllllllllllll :| I &: III—IIIIIIIIIIIII ?— "Il-lll-Illlllllll-l I
III==IIWEEIIEH=III Ill-IIIIIIIIIIIIIlll-lll '; lll-IIIIIIIIIIIIIIIIlI-lll 9. Illl IIIIIIIIIIIIIIIIIIl-Ill
I'll-lllllllllllllIl-Ill _llllnlllll-llI-llll l-l-lllll Illllll-III-IIII
_lllllllllll-IIl-llll l--ll—IIII-lll-llll |Em-Inm- l III-Il-I—lll Ill- IIIIl-l-—II I-I-lI-llllm _llllllIl-_ll ; l-I-Il-IIIll-ll—- & '- I'll-_—
"lill-__
__|-"|__| ___-I'lll-_II Illllll— laman
- slalombanor
Utredning. projektering
Infrastruktur Störtloppsbanor Målområden, läktare Träningsbackar Massmediacenter Temporära an äggn.
Storslalom Avveckling
Anläggning
Bilaga 1
Anläggning TELESERVICE
Förstärkning av nätet
mmmmmmm
Abonnentväxel
Terminaler
1nternt nät
Förhyrda ledningar Kommunikationsradio Jourtjänst reservdelar
Larm ogh bevakning
TERINGAR TELESERVICE' RADIO OCH TV -
Lokal utrustn. Are
llllllllllllllllll! —4
TIDPLAN
Förbind. Ostersund-utland
meine—si! I)./..
_?lanering
Anskaffningar
| _ |. -|_ .
" I=
OLYMPISKA VINTERSPEL | ÖSTERSUND 1998
Jan.l990
Bilaga 1113
Prop. 1990/91: 55
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
OLYMPISKA VINTERSPEL | ÖSTERSUND 1998 Bilaga nzz.
GRAFISK REDOVISNING AV LIKVlDlTET EXKL. KAPITALKOSTNADER
1993 199L 1995 1996 1997 1998
1992
HILJ.KR
' 165
MlLl KR.
OLYMPISKA VINTERSPEL | ÖSTERSUND 1998
GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOST— NADER EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER
3000
KOSTNADER—/4(/
2500
2000
1500
1000 '
' INTÄKTER
Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1 Bilaga ll=S
500
Utredningen har utförts av Vinterspelen östersund/Are AB.
Följande har medverkat
Vinterspelen Östersund/Are AB
Länsstyrelsen
Arenor m m
Program K-Konsult Kalkyl K-Konsult
Radio-TV-Tele
Sveriges Radio Riksradion Sveriges Television Televerket
Räddningstjänst m m Kommunikationer
Uno Svaleryd Barbro Bent
Jan Billov
Hans Jäderberg Nils Jacobsson
Håkan Fahlberg Bengt Sundström Kjell Ove Andersson Anders Hansson
Ake Jönsson Ingemar Liljegren Jämtlandsbuss
Bilaga 12
063-14 37 70 0647-108 50
063-14 60 00
063—12 45 20 063-12 45 20
08-784 12 47 08-784 20 28 08-784 24 36 063-901 00
063—14 30 00 063-10 84 00
Prop. 1990/91: 55
BHagal
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
”| Helikopter-'Ö'. fermmal ['+' | '|' | '.
Backhoppnin Bob, rodel Skridsko
änssjukhus
Järnvägsstation ' IOC-hotell
STADSCENTRUM med
OS-administration ”IOC -hotell" Kommunal adm. Länsstyrelse Köpcentrum - 300 butiker 30 restauranger Teatrar Muséer o gallerier Bibliotek
Kyrkor Sporthallar
m.m.
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
'G— _|: ..) xx % UE . —.—- 3. Om. ' .: lm '" mm % Ccn _ 0.5 _. '"": E 75": CT 24- >— C) |_.D —-cn 'D mo” CO mf. QQ & ___ mc |A.- :"— ...Cx *" w_ >—0*m>* GJ EC J(m..—at:! E +m mec—f_n "U ”"—' Eng-o >: :O.: Qcaa—.eu m:) mZOZ xw +:) wL Jil/7 ___- .__4q_, -—Z .. am fe >_zo cu —4 >. O._ :O!
Konståkning Ishockey
Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1
X r ? STORTLOPP ||. X . nu. 0
X
51-- LOPP ||- 1200 OMB. .||55.o
llC-C- ) V - TLOPP D-KOMB.CXZH SUFER G - H
mot;
900
QPQ / ;,o/
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttrandena över utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1998
Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB), televerket, länsstyrelsen i Jämtlands län, riksrevisionsverket (RRV), byggnadsstyrelsen, Jämtlands läns landsting, Sveriges olympiska kommitte (SOK), Sveriges riksidrottsförbund (RF) och Sveriges turistråd. Sveriges riksradio AB och Sveriges television AB har avstått från att lämna remissvar.
Remissinstanserna ställer sig i sak positiva till ett vinter-OS i Sverige. Bl.a. understryks de positiva effekter ett OS kan ha på turism, näringsliv och sysselsättning inte bara lokalt och regionalt utan för Sverige som helhet. Omfattningen av ett OS-åtagande leder flera remissinstanser till slutsatsen att ett OS bör betraktas som en nationell angelägenhet med dithörande engage- mang från statens sida. Några remissinstanser understryker även behovet av statlig budgetstyrning för att begränsa den ekonomiska tisktagningen vid ett cv. OS.
Sveriges riksidrottsförbund hänvisar inledningsvis till att riksidrottsstyrelsen enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur. Vid riksidrottsmöteti novem- ber 1989 antogs ett uttalande där det undersuyks att internationella tävlingar innebär en stimulans för hela den svenska idrotten och ett tillfälle för idrotts- ledare och organisationer att visa prov på kunskaper och erfarenheter som arrangör. Sverige har i Östersund sin starkaste kandidat för olympiska vinter- spel. Riksidrottsmötet stöder det projekt Östersund redovisat för att bringa de olympiska vinterspelen till Sverige 1998 och uppmanar alla, aktiva och ledare att verka för ett förverkligande. .
RF konstaterar att den gjorda utredningen är väl genomarbetad. Med hänsyn till att garantiansökningen denna gång innehåller ett underskott i kalkylen, föreslås dock att såväl kostnads- som intäktsidan bör ges en noggrann, löpande ekonomisk styrning så snart beslut om spelen fattats. Enligt RF är det också avgörande att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänt nationella intresse som olympiska spel har. De samhällspolitiska effekterna som redovisas i utredningen skall vägas in i projektets bärighet och bör enligt RF belysas på ett tydligare sätt.
Avslutningsvis hänvisar RF till sin tidigare principiella inställning att ett ev. ianspråktagande av statsgaranti icke får avräknas mot de årligen åter- kommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer.
Även Sveriges olympiska kommitté tillstyrker förslaget till statlig garanti för Vinter-OS i Sverige 1998. SOKs årsmöte den 29 november 1989 har uttalat sitt fulla stöd för en ansökan och uppmanat alla specialidrottsförbund, aktiva och ledare att stödja Sveriges och Östersunds OS-kandidatur. Enligt SOK är beräkningarna i den presenterade budgeten realistiskt grundade. Den försiktigt beräknade intäktsandelen från försäljningen av sänd-
Prop. 1990/91: 55
ningsrättigheterna för televisionen anser SOK borde balanseras av ökade intäkter från internationella sponsoravtal. Det underskott som budgeten ut- visar anser SOK vara acceptabelt med hänsyn till statens ökade inkomster för mervärdeskatt som skulle bli följden av ett OS-arrangemang. SOK under- stryker även att ett antal önskvärda idrottsanläggningar finansieras genom budgeten. Idrottsanläggningar som annars skulle komma att finansieras med skattemedel. SOK anser även att den samhällsekonomiska betydelsen för Sverige som ett OS-värdskap innebär bör tillmätas utomordentligt stort värde.
Sveriges Turistråd delar i allt väsentligt de bedömningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. För marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle en olympiad få effekter långt utöver de ordi- narie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt såväl under som före och efter spelen. Goodwill-effektema för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Turistrådet anser att enbart ansökan om vinterspelen skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära att en önskvärd samverkan av olika marknadsföringsinsatser på utlandet skulle underlättas.
Enligt turistrådet kommer även de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli betydande genom de investeringar i byggnader och kommunikationssystem som måste göras. Detta skapar bättre förutsättningar för en turistisk framtida utveckling och ökar förutsättningarna för övriga näringslivets expansion och därmed sysselsättningen, servicen och ekonomin i länet.
Riksrevisionsverket menar att det finns förutsättningar att genomföra en vinterolympiad i Åre/Östersund som såväl samhällsekonomiskt som stats- finansiellt skulle kunna gå ihop. RRV varnar dock för risken att det stats- finansiella underskottet kan komma att uppgå till bortåt 2 miljarder kr. RRV ser det av detta skäl som angeläget att säkerheten i beslutsunderlaget ökas innan ställning tas till en statlig garanti. RRV pekar tex på möjligheten av att konstruera en del av de planerade anläggningarna så att de efter spelen kan säljas för uppmontering på annan ort. RRV anser vidare att staten, innan garanti ges, bör träffa överenskommelse med näringslivet om att de budgeterade sponsoravtalen garanteras uppgå till minst 700 milj. kr. Slutligen föreslår RRV att staten, innan garanti lämnas, träffar överenskommelse med Östersund/Åre om en delning av oförutsedda kostnader som kan komma att belasta spelen.
Byggnadsstyrelsen finner i sitt remissvar att de ekonomiska kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga skede. Beträffande bob, rodel samt A- och B-hall för ishockey är Lille- hammars kostnader tagna som referens.
Överbefälhavaren (ÖB) erinrar i sitt remissvar att OS-förslaget förutsätter bl a medverkan från Östersunds armégarnision och Jämtlands flygflottilj samt utnyttjande av övningsområde, flygfält, militärrestauranger, skol- och utbildningsbyggnader och värnpliktig trupp. Vidare tillkommer vissa investe- ringar för ombyggnad av lokaler samt breddning och nyanläggning av s k
Prop. 1990/91: 55
Bilaga 2
taxibanor m m. ÖB ställer sig därvidlag positiv till försvarsmaktens medver- kan, förutsatt att försvarsmakten inte belastas med extra kostnader för spelens genomförande samt hålls skadeslös beträffande förlorade hyresintäkter m m för utlånade byggnader. ÖB förutsätter även att investeringar för ombygg- nader och återställande belastar arrangören. ÖB understryker avslutningsvis det angelägna i att planläggningen av ett ev. OS bedrivs i nära kontakt med de regionala myndigheterna och att konkreta och preciserade önskemål presen- teras i så god tid så att de kan inarbetas i myndigheternas 5—årsplaner.
Enligt Televerket Jämtland motsvarar de i ansökan redovisade kostnaderna för teleservice de av televerket framräknade. Enbart hittillsvarande marknads- behov i Östersund/Åre-områdena har därvidlag varit styrande för utbyggnads- takten. Även utanför Jämtlandsregionen kommer enligt Televerket telenätets kapacitetsbehov att påverkas av ett olympiskt spel. Dessa kapacitetsöknin gar beräknas dock täckas av ett motsvarande större intäktsutbyte, varför OS- arrangörema inte har belastats av krav på kostnadstäckning.
Allmänt konstaterar Televerket att ett Vinter—OS i Östersund och Sverige skulle ge unika möjligheter till marknadsföring av Sverige och inte minst Jämtland. Det skulle också vara den största och starkaste regionalpolitiska insatsen som regionen skulle kunna erhålla. Jämtland skulle bli attraktivt som etableringsområde med de positiva effekter detta skulle medföra på möjlig- heter att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner.
Jämtlands läns landsting framhåller att stora idrottsevenemang är av väsentlig betydelse som drivkraft i marknadsföringsarbetet och utvecklingen av näringsliv. Olympiska spel medför därvidlag möjligheter till slagkraftig infomration om länets kvalitéer till stora delar av jordens befolkning. Landstinget uttrycker även sin vilja att vid ett positivt utfall bidra till att de olympiska spelen förutom själva idrottsarrangemanget även utnyttjas för länet såväl från kulturell, hälsovårds, som regional och näringspolitisk synpunkt.
Även Länsstyrelsen iJämtlands län tillstyrker att statliga garantier lämnas för ansökan och understryker Spelens utomordentliga stora betydelse för regionen såväl före som efter 1998. Länsstyrelsen anser att ansökningens antaganden och kalkyler avseende effekterna på turismnäringen är försiktigt hållna och bör kunna överträffas. Enligt länsstyrelsen har de positiva effek- terna av ett 05 för näringslivet i övriga delar av Sverige inte beräknats. Länsstyrelsen framhåller att dessa effekter blir så stora att spelen med säker och bred marginal bör kunna bli en mycket god ekonomisk affär för nationen. Arrangörsbolagets kalkylerade underskott utgör därvidlag knappt en tiondel av de ökade samhällsintäktema i form av skatter och avgifter som uppstår i direkt anslutning till spelen inom turistindustrin. Det måste enligt länsstyrel- sen därför vara en nationell angelägenhet att stödja ansträngningarna att få arrangera spelen, vilket fortsättningsvis bör markeras tydligare.
Enligt länsstyrelsen bedömning skulle ett 05 1998 medföra 2 000 fler sysselsatta i länet efter 1998, vartill kommer positiva sysselsättningseffekter även för grannlänen och i övriga delar av Sverige. Investeringarna inför ett OS är enligt länsstyrelsen med få undantag av långsiktig betydelse för turism- näringeni länet och i stort. Dessa är i allt väsentligt tidigarelagda investe-
Prop. 1990/91: 55
Bilaga 2
ringar, som annars ändå måste göras. Pågående investeringar i länet i bl a järnvägssystemet och datakommunikationsanordningar får likaså stor bety- delse för genomförandet av OS.
Länsstyrelsen tar även upp problem som kan komma att uppstå till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat infonnationsbehov, ökade resevolymer m.m. Även sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda kan föreligga. Länsstyrelsen menar dock att de problem som ett ev OS medför enbart innebär en tidsmässig koncentration av byggnader, resande m.m. som annars skulle komma längre fram. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är också så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av Olympiska spel 1998 är klart positiva.
Prop. 1990/91: 55
STORSLALOM D 07800
[Åm'hole ; "
Åre Strand
P'Piitseroch Olympiska vinterspel ! rygg:” i Ostersund 1998 Å
___—_
Översikt Åre K- KONSULT jan. 1990
gotab 97230. Stockholm 1990