Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att uttaget av den statliga fastighetsskatten för s.k. kommersiella lokaler tillfälligt höjs med en procentenhet vid 1992 och 1993 års taxeringar till 3.5 % av taxeringsvärdet. Höjningen skall gälla generellt för hela riket.

Vidare föreslås att Nynäshamns kommun inte skall omfattas av investe- ringsskatten pä oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas efter den 31 de- cember 1990.

Därutöver föreslås vissa kompletteringar i lagen (l990:6()8) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt.

Allmänna pensionsfonden föreslås bli befriad från skattskyldigheten även för fastighetsinkomster.

Lagen mot skatteflykt föreslås få fortsatt giltighet t.o.m. år 1993.

• Sida 2
•  Original

1 Förslag till Lag om tillfällig höjning av statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs följande.

I stället för vad som därom föreskrivs i 35 första stycket b) lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt. skall procentsatsen för beräkningen av fastighetsskatten vid 1992 och 1993 års tax'eringar uppgå till 3.5 i fråga om hyreshusenhet som huvudsakligen består av lokaler.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Lagen gäller dock ej i fråga om fastighetsskatt för bcskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

lx)

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs att lä lagen (1989:471-) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbetenl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

För byggnadsarbetc. som påbör- jas under tiden den 27 maj 1989—den 31 december 1991. skall investeringsskatt betalas till staten, om arbetet utförsi annan kommun i Stockholms län än Norrtälje och Sö- dertälje samt i Uppsala och llåbo kommuneri Uppsala län och arbetet helt eller till övervägande del avser

Föreslagen lydelse

lä2

För byggnadsarbete. som påbör- jas under tiden den 27 maj 1989—den 31 december 1991. skall investeringsskatt betalas till staten, om arbetet utförs i annan kommun i Stockholms län än Norrtälje. Söder- täl je och Nynäshamn samt i Uppsala och Habo kommuner i Uppsala län och arbetet helt eller till övervä- gande del avser

1. bensinstation. reparationsverkstad för motorfordon. parkeringshus el- ler sadan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbe- byggelse.

7. butiks-. kontors-. bank-. hotell- eller restauranglokaler.

. förvaltningsbyggnad. 3

4. kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler.

5. sporthall eller annan idrottsanläggning.

6. bostadshus som uppförs utan statligt stöd och inte är avsett uteslutande för fritidsändamål. eller

7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål. om arbetet in- går i ett h_vggnadsföretag som omfattar merän ett sådant hus. Rivning av byggnad anses vid tilllämpning av denna lag inte som bygg- nadsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lvdclse av lagens rubrik 19901147. 3 Senaste lydelse 19901840.

'.!-J

• Sida 4
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (19902608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt

[ lärigenom föreskrivs i fråga om lagen ( l990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt

dels att 1 och 2 så skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer. 3 och 4 åå. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 s

Vid fastställande av skattesatsen för skatt till landstingskommun. primär- kommun. församling eller kyrklig samfällighet får skattesatsen för åren 1991 och 1992 inte bestämmas högre än den skattesats som för år 1990 har gällt för respektive kommun. församling eller samfällighet. Beslutar en kommun. församling eller samfällighet om en högre skattesats än vad i fi'iregående me- ning angetts skall den skattesats sotn gällde för är 1990 användas vid tillämp- ning av uppbördslagen (1953z272). lagen (1965269) med särskilda bestäm- melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. m.m. och lagen (1988z49l) om skatteutjätnningshidrag.

llar uppgifter omfördelats mellan landstingskommun och kommu- nerna inom landstingskommunen el- ler mellan kyrklig samft'illigltet och jörsantlingarna inom samfälligheten skall den kommun. församling eller samfällighet vars kostnader minskat på grund av omfördelningen sänka sin skattesats så att det sammanlagda uttaget av skatt minskar med ett be- lopp som motsvarar de minskade kostnaderna. Företas inte en sådan sänkning skall vid tillämpningen av de i l s*" angivna lagarna användas en skattesats som motsvarar den som skulle ha gällt om bestämmelsen i första meningen följts.

Landstingskommun. kommun. ]iiirsamling eller kyrklig samfällighet får då omfördelning som avses i föregående stycke skett fastställa en högre skattesats än den som angetts i 1 äiden månhöjningen av utdebite-

IJ :I'J-

Den i första styekel angivna högsta skattesatsen giiller liven om kommun eller jörsamling bildas. Skattesatsen får i sådant fall inte bestämmas högre (in vad som gällde vid den tidigare in- delningen.

Har uppgifter omfördelats mellan landstingskommun och kommu- nerna inom landstingskommunen skall den kommun vars utdebite- ringsbehov minskat på grund av om— fördelningen sänka sin skattesats så att uttaget av skatt minskar med ett belopp som motsvarar det minskade behovet. Företas inte en sådan sänk- ning skall vid tillämpningen av de i l % första stycket angivna lagarna an- vändas en skattesats som motsvarar den som skulle ha gällt om bestäm- melsen i första meningen följts.

Landstingskommun eller kom- mun får då omfördelning som avses i föregående stycke skett fastställa en högre skattesats än den som angetts i l ä i den man höjningen av utdebi- teringcn avser att täcka ökade kost-

• Sida 5
•  Original

.N'uvarande lydelse

ringen avser att täcka ökade kostna- der som uppkommit vid omfördel- ningen. Den sammanlagda utdebite- ringen av skatt till landstingskom- munen och kommunen respektive den kyrkliga samfälligheten och för- samlingen far i sådant fall dock inte bli högre än den sammanlagda utde- biteringen av skatt till landstings- kommunen oeh kommunen respek- tive den kyrkliga samfällighetett och församlingen som gällt för år 1990.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestäntnter meddelar när- mare föreskrifter otn storleken av den sänkning av utdebiteringen sotn skull företas respektive den största höjningen av utdebiteringen som får företas i samband med otnfördelning av uppgifter enligt första stycket.

Föreslagen lydelse

nader som uppkommit vid omför- delningen. Den sammanlagda utde- biteringen av skatt till landstings- kommunen och kommunen fär i så- dant fall dock inte bli högre än den sammanlagda utdebiteringen av skatt till landstingskommunen och kommunen som gällt för år 1990.

: v..- 'Ö':

Har uppgifter otnfördelats mellan kyrklig samfällighet och församling eller mellan kyrkliga samfälligheter antingen genom otnorganisatimt eller då kyrklig samfällighet bildats. änd- rats eller upplösts skall den försam- ling eller samfällighet vars utdebite- ringsbeltov minskat på grund av om- fördelningen sänka sin skattesats så att uttaget av skatt minskar med ett belopp som motsvarar det minskade behovet. Företas inte en sådan sänk- ning skall vid tillämpningen av de i I 55 första stycket angivna lagarna an- vändas en skattesats som ntotsvarar den som skulle ha gällt om bestäm- melsen i första meningen följts. .S'amfällighet eller försatnlin g får då omfc'irdelning som avses i första stycket ltar skett f?tstställa en högre skattesats ätt den som anges i 1 35 i den mån höjningen av utdebite- ringen avser att täcka ökade kostna- der pä grutzd av omfördelningen. Den samtmtnlagda utdebiteringen av skatt för berörda församlingar och samfälligheter får därvid inte över- stiga del med utgångspunkt i det egna skatteunderlaget vägda genomsnittet av de skattesatser som gällde för för-

'_Il

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91-56

samlingarna och santfälligheterna för är 1990. Med eget skatteunderlag avses antalet skattekronor för beräk- ning av förskott på kommunalskatt för är 1990 enligt taxeringsnämndens beslut är 1989.

45

Regeringen eller den myndighet re- geringen bestätnnter meddelar när- mare föreskrifler om storleken av den sänkning av utdebiteringen som skall företas respektive den största höjningen av utdebiteringen sotn fär företas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. De nya bestämmelserna tillämpas på beslut om debitering av skatt som fattas av kommun. landstingskommun. församling eller kyrklig samfällighet efter den 7 november 1990.

• Sida 7
•  Original

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 & 3 och 4 mom. lagen (19471576) om statlig in- komstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 m o in.l Staten. landstingskom- muner. kommuner och andra menig-

Föres/agen lydelse

3 m 0 m. Staten, landstingskom- muner. kommuner och andra menig-

hctcr, allmänna pensionsfonden samt pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m. m. frikallas från skattskyldighet för all inkomst enligt denna lag.

4 mom.: Understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalför- säkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem.

akademier. allmänna undervisningsverk. sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar. samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna.

sjömanshus. företagareförening som erhåller statsbidrag. regional utveck- lingsfond som avses i f("irordningen (19781504) om överförande av vissa upp- gifter fran f("iretagareförening till regional utvecklingsfond, regleringsföre- ning som avses i lagen (1967340) om prisreglering på jordbrukets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område.

allmänna försi'tkringskassor. erkända arbetslöshetskassm. personalstiftel- ser som avses i lagen (19671531) om tryggande av pensionsutfåstelsc m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom el- ler olycksfall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av ar- betsgivare oeh arbetstagare med ändamål att utge avgångscrsättning till fri- ställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som bli- vit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning. företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslönecrsättning. bolag eller annan juridisk per- son som avses i lagen (1984:l(l(l9) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslönecrsättning. sådana ömsesidiga f("irsäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna sjukförsäkringsfonden. männa sjukförsåkringsfonden. Alva Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. och Gunnar Myrdals stiftelse. Apo- Apotekarsocietetcns stiftelse för tekarsocietetens stiftelse för främ- främjande av farmacins utveckling jande av farmacins utveckling m.m.. m. m.. Bokbranschens Finansie- hcter samt pensionsstiftelser enligt lagen (1967531) om tryggande av pensitmsutfästelse m. m. frikallas från skattskyldighet för all inkomst enligt denna lag. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag. Bryggeristiftelsen. Dag Hammarskjt'ilds minnesfond. Fon- den för industriellt utvecklingsar-

1 Senaste lydelse 19%:651. : Senaste lydelse l990:651.

ringsinstitut Aktiebolag. Bryggeri- stiftelsen. Dag Hammarskjölds min- nesfond. Fonden för industriellt ut- vecklingsarbete. Fonden för indust-

Prop. 1990/91 :56

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

bete. Fonden för industriellt samar- bete med u—ländet'. Fonden för svenskt-norskt industriellt samar- bete. handelsproccdurrädet. Jern- kontoret och SIS — Standardise- ringskonnnissioncn i Sverige. så länge kontorets respektive kommis- sionens vinsttnedel används till all— mänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller med- lemmar. Nobelstiftelsen. Norrlands- fonden. Olof Palmes minnesfond för intermttitmell förståelse och gemen— sam säkerhet. Stiftelsen Industri- centra. Stiftelsen industriellt utveck- lingscentrum i övre Norrland. Stif- telsen Institutet för f-"öretagsutveck- ling. Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produkt- utvcckling. Stiftelsen för produktut- vecklingscentrum i Göteborg. Stif- telsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin — PRO— TEKO. Stiftelsen Produktutveck- lingscentrum i ('_')stergötland. Stiftel- sen Smäförctagst'onden. Stiftelsen för samverkan mellan Lunds univer- sitet och näringslivet — SUN. Stiftel- sen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet. Stiftelsen UV- huset. Stiftelsen ÖV-ltuset. Svenska bibelsållskapets bibelfond. Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Svenska Penninglotte— riet Aktiebolag. Svenska skeppsby- potekskassan. Svenska UNICEF- kommitten. Sveriges exportråd. Sveriges turistrad. TCO:s interna— tionella stipendiefond till statsminis- ter Olof Palmes minne. Aktiebola- get Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp.

Föreslagen lydelse

riellt samarbete med u-länder. Fon- den för svenskt-norskt industriellt samarbete. handelsprocedurrådet. Jernkontoret och SIS —Standardise- ringskommissionen i Sverige. så länge kontorets respektive kommis— sionens vinstmedel används till all- mänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller med- lemmar. Nobelstiftelsen, Norrlands- fonden. Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemen- sam säkerhet. Stiftelscn Industri- ccntra. Stiftelsen industriellt utveck- lingscentrum i övre Norrland. Stif- telsen Institutet för Företagsutveck- ling. Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produkt- utveckling. Stiftelsen för produktut- vecklingscentrum i Göteborg. Stif- telsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin — PRO- TEKO. Stiftelsen Produktutveck— lingscentrum i Östergötland. Stiftel- sen Småföretagsfo'nden. Stiftelsen för samverkan mellan Lunds univer- sitet och näringslivet — SUN. Stiftel- sen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet. Stiftelsen UV- huset. Stiftelsen ÖV-huset. Svenska bibelsållskapets bibelfond. Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Svenska Penninglotte- riet Aktiebolag. Svenska skeppsby— potekskassan. Svenska UNICEF- kommitten. Sveriges cxportråd. Sveriges turistråd. TCO:s interna— tionella stipendiefond till statsminis- tcr Olof Palmes minne. Aktiebola- get Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av närings- verksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i (» Inom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämp- ning i fråga om stiftelse sotn avses i detta moment.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 ars taxering.

Prop. l99()/9l:56

• Sida 9
•  Original

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (19801865) mot skattcflykt

I-Iärigenmn föreskrivs att ikraftträdandebestämmelserna till lagen (198t):865) mot skatteflykt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag' träderi kraft den 1 ja- nuari 1981 och tillämpas på rätts- handlingar som har företagits under tiden den 1 januari 1981—den 31 de- cember 1990.

Denna lag: träder i kraft den 1 mars 1983 och tillämpas på rätts- handlingar som har företagits under tiden den 1 mars 1983—den 31 de- cember 1990.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 ja- nuari 1981 och tillämpas på rätts- handlingar som har företagits under tiden den 1 januari 1981-den 31 de- cember 1993.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1983 och tillämpas på rätts- handlingar som har fi.")retagits under tiden den 1 mars 1983—den 31 de- cember 1993.

Denna 1;th träder i kraft den 1 januari 1986.

Denna lag4 träder i kraft den 1 januari 1989.

Denna lag-: träder i kraft den 1 januari 1990.

Denna lag" träder i kraft den 1 januari 1991.

* 19Htl:h'ö$.senastc lydelse 198931037. 198375. senaste lydelse 198911037. - tassarna

% wsmxn.

* tusvzitm " 199t1:tlt)(1_

.”

• Sida 10
•  Original

Finansdcpartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde (len ] november 1990

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Engström. Hjelm-Wallén. S. Andersson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Hellström. Jt:)hansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén. Freivalds. Lööw. Molin. Sahlin. Larsson. Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink. avsnitt 1 - 3. 5 och 6; statsrådet Larsson. avsnitt 4

Proposition om tillfällig höjning av fastighetsskatten, m.m.

1. Inledning

Regeringen har den 26 oktober 1990 beslutat skrivelse till riksdagen om ät- gärder för att stabilisera och stärka den svenska ekonomin. I det samman— hanget angavs att det är påkallat att justera upp uttaget av statlig fastighets- skatt förvissa slag av fastigheter. Jag skall nu ta upp den frågan. I detta lag- stiftningsärende kommer också att behandlas vissa andra frågor. nämligen en ändring i lagen (.1989z417) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbe- ten. en ändring i reglerna om s.k. kommunalt skattestopp. allmänna pen- sionsfondens skattskyldighet för fastighetsinkomster samt en förlängning av tillämpligheten av lagen (1980:865) mot skatteflykt.

2.2. Tillfällig höjning

Mitt förslag: fastighetsskatten för kommersiella lokaler höjs tillfälligt vid 1992 och 1993 års taxeringar med en procentenhet till 3.5 % av taxeringsvärdet. IIöjningen gäller i hela riket.

Skälen för mitt förslag: Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter be- rör främst den privata tjänstesektorn där överhettningen har varit särskilt påtaglig under senare år. Inom den sektorn har inte heller den internatio- nella konkurrensen samma återhållande verkan på priser och löner som i in- dustrin. Det är därför motiverat att — i samband med de åtgärder för att stabi- lisera ekonomin som regeringen redovisar i den inledningsvis nämnda skri- velsen — tillfälligt böja uttaget av fastighetsskatt i fråga om kontor. butiker och andra kommersiella lokaler. Jag syftar här på den kategori byggnader som redan för närvarande är föremål för den tillfälliga höjningen av fastig- hetsskatten i Stockholm—Uppsala-omrädet. dvs. kommersiella lokaler. Dessa hyreshusenheter består främst av lokaler som används till kontor. bu- tiker. restauranger och liknande. Det är alltså fråga om andra hyreshusenhe- ter än sådana som huvudsakligen används för bostadsändamål. I begreppet hyreshusenhet innefattas både hyreshus och tomtmark för sådan byggnad. Liksom vid den tillfälliga höjningen inom nämnda geografiska område bör avgränsningen för den nu föreslagna höjningen följa den indelning som till- lämpas vid fastighetstaxeringcn. De vid 1988 års allmänna fastighetstaxcring av hyreshusenheter använda typkoderna 322—326 kan därför tjäna som led- ning. Dcssa avser saledes hyreshusenheter bestående av hotell eller restau- rang. hyreshusenheter bestående av kiosk. hyreshusenheter bestående av parkeringshus. hyreshusenhetcr bestående huvudsakligen av lokaler samt hyreshusenlteter bestående av kontor e.d. belägna inom industrimark.

Eftersom nämnda typkoder kan komma att få avgörande betydelse i detta sammanhang bör vid inkomsttaxeringen en oriktig kodning kunna frångås.

Jag föreslår således att skattesatsen vid uttaget av statlig fastighetsskatt höjs till 3.5 C?- för hyreshusenhet som huvudsakligen består av lokaler. Höj- ningen bör vara tillfällig och endast gälla vid 1992 och 1993 års inkomsttaxe— ringar. Den bör även gälla generellt i hela riket. Bestämmelserna bör tas in i en särskild lag sorti träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser bör dock gälla i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikral'tträdandet.

• Sida 12
•  Original

Genom den föreslagna höjningen av fastighetsskatten för de berörda fas- tigheterna kan skatteintäkterna beräknas öka med ca 1 miljard kr. för var- dera taxeringsårct.

4.1. Skattekonsekvenser vid organisationsförändringar

Mitt förslag: Lagen om tillfällig begränsning av kommuns rätt att ta ut skatt görs tillämplig även i de fall att en kommun eller församling bildas.

Dessutom öppnas en möjlighet för kyrkliga samfälligheter och för- samlingar att fastställa skattesatser på ett annorlunda sätt än vad som gäller för kommuner och landsting. då uppgifter omfördelats antingen genom omorganisation eller i samband med att en kyrklig samfällig- het bildats. ändrats eller upplösts.

En samfällighet får höja skatten högst motsvarande den genom- snittliga sänkningcn i de församlingar som berörs av t'unft'ördelningen. Den genomsnittliga sänkningen skall beräknas som ett sammanvägt genrunsnitt med utgi'ingspunkt i varje fi.")rsamlings sänkning och det egna skatteunderlag som låg till grund för beräkning av respektive för- samlings förskott på kmnmumilskatt för år 1990.

Vid det omvända förhållandet. dvs. när församlingar övertar tipp- gifter från samfällighet. får församlingarna högst höja sina skatteuttag på så sätt att det vägda gentmtsnittet av höjningarna beräknat som

nyss sagts inte överstiger samfällighetens sänkning. j

Skälen för mitt förslag: Lagen om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse om skattesatsens bestämmande i de fall en kommun eller församling bildas. Lagen bör ändras så att det klart framgår att det i ett sådant fall bör vara den skattesats som gällde för år 1990 vid den tidigare indelningen. som skall vara den högsta skattesats som får bestämmas för den nya kommunen eller fi:")rsamlingen. Om sålunda en kommun A har en skattesats på 16 kronor per skattekrona (krf'skr) och denna kommun delas i kommunerna B och C får var och en av dessa nya enheter bestämma ett skatteuttag som får uppgå till högst 16 kr.-f'skr.

Vidare bör särskilt övervägas de situationer som uppstår då uppgifter överförs från församling till kyrklig samfällighet. Enligt lagens nuvarande ly- delse skulle ett sådant överförant'le av uppgifter medföra att samfälligheten skulle få höja sin skattesats med endast så mycket som motsvarar den lägsta skattesänkning som företas i någon av de församlingar som ingår i skatteväx- lingen. Det har visat sig att en sådan höjning i en del fall inte skulle vara tillräcklig och alltså kunna äventyra överförandet av uppgifter. Det är i en sådan situation inte heller ett praktiskt alternativ att skjuta upp överförandet bl.a. av det skälet att svenska kyrkans nya organisatit'm i fråga om vissa kyrk- liga samfälligheter. där ('_'wergångsvis undantag mcdgetts från de nya bestäm- melserna. skall vara fullt genomft'ird vid utgången av år 1991. Det är också angeläget att kunna tillämpa skatteväxling för de samfälligheter som man beslutar att bilda i år. Önskvärda beslut om bildande av totala samfälligheter kan annars inte träda i kraft före år 1995. dvs. efter ordinarie val av kyrko— fullmäktige år 1994.

• Sida 14
•  Original

Jag anser att det därför finns goda skäl att nu återkomma i frågan och före- slå en ändring av lagen även för dessa situationer. Ändringen bör emellertid inte gå så långt som till ett helt undantag för den kyrkliga organisationen. En lämplig lösning synes i stället vara att lagen ändras så att den ändrade eller bildade samfälligheten får höja sin skattesats med högst ett vägt genomsnitt av församlingarnas minskade skattesatser. Om en samfällighet upplöses får församlingarna på grund av omfördelningen på motsvarande sätt höja sin genomsnittliga utdebitering med högst samfällighetens skattesats.

En möjlighet bör också ges att genomföra skatteväxling när ett överfö- rande av uppgifter redan har skett. En sådan situation kan föreligga om man vid en första skatteväxling har beaktat den s.k. avräkningspostens eftersläp- ning på två år och sedan avsett att göra ytterligare en reglering med hjälp av skatteväxlingsinstrumentet. Eftersläpningen beror på det avräkningssystem som tillämpas mellan staten och kommunerna/församlingarna.

Det nu sagda kan exemplifieras på följande sätt. Förutsättningen för ex- emplet är att en samfällighet övertar uppgifter från församlingarna A,B och (T. Utdebiteringen i församlingarna före omfördelningen uppgår till 0.80. 1.00 respektive 1.15 kr/skr.

Församling A B C Utdebitering före omfördelning 0.80 1.00 1.15 Utdebitering efter omfördelning 0.30 0.25 0.25 Minskat utdebiteringsbehov 0.50 0.75 0,90 (kr/skr) Eget skatteunderlag enligt 1989 års 3 661 884 1 129 290 2 801 452 taxering (antal skr)

Under förutsättning av att församlingarna sänker sina skattesatser motsva- rande de angivna minskade utdebiteringsbehoven får samfälligheten höja sin skattesats med högst 0.68 kr/skr. Detta vägda genomsnitt får man fram ge- nom att multiplicera varje församlings minskade utdebiteringsbehov med dess egna skatteunderlag och dividera summan av dessa produkter med sum- man av de egna skatteunderlagcn:

0.50 x 3 661 884 + 0.75 x 1 129 290 + 0.90 x 2 801452

= 0. L 7 592 626 69

Med eget skatteunderlag avses skatteunderlaget, inkl. underlaget avseende icke-medlemmar i svenska kyrkan. för beräkning av förskott på kommunal- skatt för år 1990.

Mitt förslag innebär att lagtexten måste kompletteras på flera punkter. Lagtexten har då också undergått redaktionella förändringar.

4.2 ikraftträdande

Mitt förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1991 . men skall tillämpas på beslut om debitering av skatt som fattas efter den 7 november 1990.

Prop. 1990/91 :56

• Sida 15
•  Original

Skälen för mitt förslag: Det är mycket angeläget att de nya bestämmel- serna blir tillämpliga så snart som möjligt. eftersom beslut om nästa års skat- tesatser mäste fattas före årsskiftet. Det är emellertid inte praktiskt möjligt för riksdagen att fatta beslut så snart att kommuner och församlingar kan dröja med sina beslut om utdebiteringen för år 1991 till dess att författningen kommer ut från trycket. Av det skälet bör lagändringen kunna tillämpas re- dan innan författningcn kommit ut från trycket. Jag föreslår därför att de nya bestämmelserna skall tillämpas redan från och med den 8 november i år. dvs. dagen efter den dag då propositionen kommer att lämnas till riksdagen.

6. Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt

Mitt förslag: Lagen mot skatteflykt ges fortsatt giltighet t.o.m. år 1993.

Skälen för mitt förslag: Lagen (19801865) mot skatteflykt. som trädde i kraft den 1 januari 1981. är tidsbegrå'insad. Dess tidsbegränsning har åter- kommande prövats av riksdagen. senast'förra hösten (prop. l989!9(.1:50. SkUlU. rskr. 96. SFS 1989: 1037). Lagen gavs da fortsatt giltighet t.o.m. den 31 december 1990.

En kort tid före den senaste förlängningen av generalklausulens giltighets- tid avlämnade skatteflyktsutredningen betänkandet ("SOU 198931) Ny ge- neralklausul mot skatteflykt. L.?tredningen har i huvudsak föreslagit föl- jande. En bättre definition skall ges begreppet skatteflykt. Vid den ordinarie

Prop. 1990/91 :56

• Sida 17
•  Original

taxeringen skall normalt sett civilrättsligt giltiga transaktit'mer godtas. Skatteflyktsfrågan skall prövas i en särskild process. Den ordinarie taxe- ringen skall inte ändras vid konstaterad skatteflykt. I stället skall en sanktion i form av en särskild avgift tas ut. utl'yllnadsskatt. vilken skall motsvara den skatteft'irmån som skattellykten inneburit. Utfyllnadsskatten tas ut hos den skattskyldige oavsett om skatteförmånen uppkommit hos denne eller någon denne närstående person.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammzmställning av remissyttran- dena har upprättats och finns tillgänglig i ärendet (Dnr 619lf'89).

I korthet kan remissopinionen i de övervägande antalet fall sägas vara av- vaktande eller helt avvisande till utredningens förslag. Av de 25 remissin- stanser som yttrat sig är majoriteten helt mot eller hyser betänkligheter mot delar av förslaget. Endast sex instanser uttalar sig för eller i huvudsak för förslaget.

Jag vill särskilt upphålla mig vid vad som anförts från riksskatteverkets sida. Verket framhåller bl.a. följande. Regeringsrätten har haft att ta ställ- ning till frågan om skatteflykt i endast elva fall under åren 1981 - 1988. I tre av dessa har skatteflyktslagen ansetts tillämplig. Det finns dock förutsätt- ningar för domstolsprövning av gällande generalklausul i ett mycket stort an- tal fall vari skatteförvaltningen driver process. Mycket talar för att låta nu gällande regler bestå åtminstone till dess de pågående processerna har avslu- tats. llärigenom uppnås ett bättre underlag för bedömning av om den nu gällande lagen är tillräcklig. Vidare bör en generell skatteflyktslag få ett mindre tillämpningsområde i det reformerade skattesystemet.

Jag delar RSV:s bedömning att det finns skäl att vänta med att pröva skattellyktsklausulens lllft.)l'llllllllg. En sådan prövning bör göras först då er- farenheter från tillämpningen av skattereformens regler föreligger. En ytter- ligare förlängning av skatteflyktsklausulens giltighetstid är därför ändamåls- enlig. Jag föreslår på grund av det anförda en förlängning t.o.m. år 1993.

7. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om viss tillfällig höjning av uttaget av statlig fastighetsskatt.

2. lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa bygg- nadsarbete n.

3. lagom ändring i lagen (1990:608) om tillfällig begränsning av kommu- ners rätt att ta ut skatt.

4. lag om ändring i lagen (19-17576) om statlig inkomstskatt.

5. lag om ändring i lagen (1980z865) mot skatteflykt. Lagförslagen under punkterna 1. 2. 4 och 5 är av enkel beskaffenhet. Lag- rådets hörande skulle därför sakna betydelse beträffande de förslagen. Vad beträffar förslaget till lag om ändring i lagen om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt är detta av brådskande natur. En f("jtrdröjning av det lagförslagets behandling skulle met'lft'fira avsevärt men. Yttrande av lagrådet över det lagförslaget bör därför inte heller inhämtas.

• Sida 18
•  Original

8. Hemställan

Föredragandena hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagför- slagen. Arendet bör behandlas under innevarande riksmötes höstsession.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena har lagt fram.

Prop. 1990/9lz56