Propositionens huvudsakliga innehåll

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1990/91 som lades fram i årets bud- getproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. [ samband därmed re- dovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna visar att budgetöverskottet för budgetåret 1989/90 blir ca 3,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i årets budgetproposition. Alltså förutses nu ett överskott om 15,3 miljarder kronor.

För budgetåret 1990/91 beräknades i budgetpropositionen ett underskott på statsbudgeten om 0,4 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar ett underskott på 0,5 miljarder kronor.

I propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin bedöm- ning av hur den ekonomiska politiken bör utformas. En skärpning föreslås av den ekonomiska politiken med syfte att stabilisera ekonomin och stimu- lera tillväxten. En tidsbegränsad höjning av mervärdcskatten med en pro- centenhet föreslås. Förslag lämnas också om ett tvåårigt kommunalt skatte- stopp och reglering av effekterna av skattereformen för kommunerna.

Som särskilda bilagor till propositionen har fogats bl.a. en reviderad natio— nalbudget för år 1990 med kalkyler för den svenska ekonomin åren 1990- 1991 samt en långtidsbudget för budgetåren '] 990/91-1994/95.

653 %% få

• Sida 2
•  Original

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1990

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, G. Anders- son, Lönnqvist, Thalén. Freivalds. Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson

Föredragande: statsråden Larsson, Hjelm-Wallén. Thalén. Lööw. Sahlin, Johansson

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Larsson anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1989/90:100) förelagt riks- dagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1990/91. I de delar där försla- get innehöll endast beräknade belopp har regeringens förslag därefter redo- visats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2ä riksdagsordningen skall regeringen — förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen — avge ett särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i ' den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riks- dagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad na— tionalbudget tillställas riksdagen. I kompletteringspropositionen bör också tas med vissa andra frågor som har samband med den ekonomiska politiken och budgetpolitiken m.m. och som bör behandlas av riksdagen under detta riksmöte.

Statsrådet Larsson föredrar den reviderade finansplanen samt redogör för statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under nästa budgetår. m.m. Statsråden Hjelm-Wallén, Thalén. Larsson, Lööw, Sahlin och Johans- son föredrar de ifrågavarande förslagen inom utrikes-. social-. finans-, ar- betsmarknads- samt eivildepartementens verksamhetsområden. Anföran- dena redovisas i underprotokollet för resp. departement.

Statsrådet Larsson hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om. Förslagen bör behandlas under inneva- rande riksmöte.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Prop. 1989/90:15O

IJ

• Sida 3
•  Original

Bilaga 6

Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underproto-

kollen skall bifogas propositionen enligt följande:

Reviderad finansplan m.m. Utrikesdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartcmcntet Civildepartementet

gotab Stockholm 1990

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

Prop. 1989/901150

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid.regeringssamtnanträde den 19 april 1990

Föredragande: statsrådet Larsson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, m.m. (kompletteringsproposition) såvitt avser reviderad finansplan, m.m.

1. Handlingsprogram för tillväxt, sysselsättning och välfärd

[ . [ l980-talets framsteg

Den svenska ekonomin utvecklades under 1980-talet i många avseenden po- sitivt. Den brist på framtidstro som kännetecknade de första åren av 1980- talet ersattes av en stark tro på möjligheten att utveckla och förbättra vår ekonomi, var sysselsättning och vår välfärd.

Näringslivet har byggts ut och industriinvesteringarna har fördubblats. Arbetskraftsutbudet och sysselsättningen har ökat kraftigt och arbetslöshe- ten har pressats ned. Det stora budgetunderskottet har ersatts med balans i statsfinanserna. Tillväxten har varit stabil och skapat nya resurser. Den har gett utrymme både för ökad privat köpkraft och förbättrad offentlig service, t.ex. i form av vård och omsorg. Därutöver har utrymme skapats för att in— leda ett omfattande miljöpolitiskt reformarbete.

Men framtidstron och framstegen har samtidigt skapat problem. Ambitio- nerna har successivt vuxit och blivit större än vad som rymts inom ramen för tillväxten. Det har medfört att ekonomin under de senaste ären blivit överhettad. Detta har via lönebildningen lett till stigande inflation. försva— gad tillväxt och ett otillräckligt sparande.

] Riksdagen 19891'90. I saml. Nr150. Bilaga 1

• Sida 8
•  Original

1.2. Problembilden Prop. 1989/901150

- Hög inflation. Produktionskostnaderna i Sverige har stigit bl.a. som en Bilaga 1 följd av snabbt ökande löner. Med den höga inflationen har följt 'en rän- teuppgång sotn bl.a. har en negativ inverkan på investeringsutvecklingen. Under 1990 beräknas den genomsnittliga löneökningstakten i Sverige komma att uppgå till minst 8 02%, medan ökningen i de viktigaste konkur- rentländerna i genomsnitt stannar vid 5 %. Därtill utvecklas produktiviteten i dessa länder bättre än hos oss. Därmed fortsätter det svenska näringslivets konkurrenskraft att försämras. Detta innebär ett allvarligt hot mot syssel- sättningen, i första hand i den konkurrensutsatta sektorn, i andra hand i öv- riga dclar av ekonomin.

- Svag tillväxt. Tillväxten i ekonomin har avtagit under de senaste åren. Vis- serligen har antalet arbetade timmar ökat kraftigt. men samtidigt har pro- duktionen per arbetstimme, produktiviteten. vuxit mycket långsamt. Det beror bl.a. på att tjänstesektorn ökat i betydelse och där har produktiviteten utvecklats ogynnsamt. Men förklaringen måste också sökas i andra faktorer. t.ex. i skattesystemet.

- Lågt sparande. Det totala sparandet i den svenska ekonomin är otillräck- ligt. vilket återspeglas i ett stigande underskott i bytesbalansen. Till viss del är underskottet en följd av gällande redovisningsnormer. Till en annan del är underskottet ett uttryck för en snabb och angelägen ökning i näringslivets investeringar. Men även om man tar hänsyn till dessa faktorer, är sparandet för litet för att tillgodose de behov som finns av investeringar i näringsliv. infrastruktur och bostäder.

"1.3 Alternativen i den ekonomiska politiken

Om den nuvarande utvecklingen i ekonomin tillåts fortsätta kommer mark- nadskrafterna i form av högre räntor och hög inflation att sköta åtstram- ningen. [ så fall drabbas produktion och investeringar i Sverige. Även hus- hällen kommer att drabbas av påfrestningar, särskilt de hushåll som lever på knappa marginaler. En ätstramning av detta slag är en utdragen process som leder till ökad arbetslöshet och sjunkande reallöner. En sådan åtstramning försvagar också den Offentliga sektorns finanser och tvingar fram omfattande nedskärningar i statens och kommunernas verksamhet.

För att förhindra en sådan utveckling — med stagnation i ekonomin och kraftigt stigande arbetslöshet som följd — måste beslutsamma åtgärder vid- tas. Det ärinte realistiskt att tro att man kan åstadkomma en förändring ge- nom enstaka åtgärder. Det krävs samordnade insatser över ett brett fält för att stimulera arbete och sparande, bekämpa inflationen och hävda det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Det gäller att både anpassa efterfrågan till de tillgängliga resurserna och mobilisera nya resurser för de mest angelägna behoven.

Det måste också göras fullständigt klart att de nuvarande problemen skall lösas genom en intern anpassning av utbud och efterfrågan och genom att ekonomins funktionssätt förbättras. Att göra avsteg från valutapolitikens mål är uteslutet. Sverige har ett starkt intresse att delta i det internationella

IQ

• Sida 9
•  Original

Bilaga 1

ekonomiska samarbetet och det liggeri vårt eget intresse att handla så att vi förblir en trovärdig samarbetspartner.

"1.4 Handlingsprogram för tillväxt, sysselsättning och välfärd

Ett brett handlingsprogram bör nu genomföras för att stärka ekonomin och värna om sysselsättning och välfärd. Programmet innehåller följande tio punkter:

! Skatterefarm som stimulerar arbete. sparande och tillväxt

Regeringen har nyligen för riksdagen redovisat förslag till ett nytt skattesys- tem. Skattereformen är den enskilda åtgärd som har störst inverkan på den ekonomiska utvecklingen framöver.

Den kommer att stimulera arbete och sparande och leda till en mera ända- målsenlig användning av arbete och kapital. Fördelning av produktionsre- surser och val av ersättningsform kommer i mindre utsträckning att styras av skatteeffekter. Olika verksamheter får konkurrera på mer jämbördiga vill- kor. Skattereformen utgör därmed ett mycket viktigt inslag i regeringens po- litik för en ökad produktivitet och tillväxt.

2. Avtal som dämpar inflationstaktenoch ger reallöneökningar

För att bryta inflationsutveeklingen och säkra reallönerna måste lönebild- ningen bättre anpassas till den reala tillväxten. För att underlätta för par- terna att nå en bred överenskommelse med denna inriktning tillsattes i feb- ruari en särskild förhandlingsgrupp. Syftet var att i samband med skattere- formen få till stånd en radikal dämpning av de nominella lönernas öknings— takt. På så sätt skulle reallönerna kunna hävdas och köpkraften förbättras.

Det förslag till stabiliseringsat-Tal som förhandlingsgruppen lade fram fick stöd från organisationer som representerar större delen av arbetsmarkna- den. Några organisationer avvisade förslaget.

Förhandlingar har nu inletts med utgångspunkt från de prisklausuler som ingår i avtalen för 1990. Det finns anledning att understryka att prisklausu- lerna formulerades före beslutet om 1990 års skattereform. Den skatteväx- ling som genomfördes vid årsskiftet i form av sänkt inkomstskatt och höjda indirekta skatter berättigar inte till någon ytterligare kompensation. Det- samma gäller självfallet för den skatteväxling som sker vid nästa årsskifte.

Förhandlingsgruppens förslag bör tjäna som ram för de kommande avta- lcn för 1991. Uppgörelser utöver den nivå som ligger i förhandlingsgruppens förslag leder enbart till ökad inflation, ytterligare försämrad konkurrens- kraft och förlust av arbetstillfällen.

Regeringen är fast besluten att få till stånd en rejäl nedväxling'av takten i löne- och prisutvecklingen i samband med skattereformen. Avtal bör träffas i så god tid att näringsliv och offentlig sektor får klarhet om förutsättningarna för 1991 och att detta kan påverka budgetering och prissättning. Förhand- lingsgruppen står till regeringens och parternas förfogande för de fortsatta kontakter som kan bli nödvändiga för att få till stånd sådana avtal som ligger inom den samhällsekonomiska ramen.

b)

• Sida 10
•  Original

Bilaga 1

3 /'1t_giirtlc'rjör att dit/ripa prisstegringarna

Priserna har hittills från årets början stigit med 6.5 %. 2,9 procentenheter av denna prisstegring är en följd av skatteomläggningen och har finansierat sänkningen av inkomstskatten. Denna del av prisstegringen påverkar inte Sveriges internationella konkurrenskraft på det sätt som den underliggande inflationen gör.

Den underliggande prisstegringen beräknas vid slutet av 1990 uppgå till 79%. Detta är emellertid en alltför hög inflationssiffra och utvecklingen måste brytas.

Regeringen har nyligen avvecklat det tillfälliga prisstoppet. Detta ingick som en del i ett åtgärdsprogram som innefattade bl.a. ett lönestopp. Då detta program inte förverkligades bör inte heller prisstoppet upprätthållas.

För att mer varaktigt dämpa inflationen krävs åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt. I en proposition till riksdagen har regeringen läm- nat förslag som innebär att den inhemska marknaden för jordbruksproduk- ter stegvis avregleras. Förutsättningar skapas därmed för en effektivare re- sursanvändning inom jordbruket och lägre prisökningar på jordbrukspro- dukter.

lnom flera andra sektorer har åtgärder vidtagits för att avveckla hindrande regleringar och främja konkurrens. Kreditmarknaden har avreglerats och valutaregleringen avskaffats. Vidare har avregleringar skett på transport- och telekommunikationsområdet. Beslut har också fattats om att ta bort handelshinder på textil och konfektionsområdet. llandeln inom Norden med byggmaterial har underlättats genom att produkter godkända i ett nor- diskt land får säljas i övriga länder.

4 Åtgärder för att förnya arbetslivet och förbättra produktiviteten

En viktig förklaring till den svaga resurstillväxten är att produktiviteten har ökat långsamt under 1980-talet och särskilt de senaste åren. Det gäller i syn- nerhet inom tjänstesektorn. Den svaga tillväxten är allvarlig, eftersom just produktivitetsökningen på längre sikt bestämmer utrymmet för reallöneför- bättringar.

Tidigare redovisade åtgärder för att främja konkurrens och avveckla reg- leringar bidrar till en högre produktivitet. En väl utvecklad infrastruktur är Också betydelsefull i detta sammanhang.

Den ökade integrationen [ Västeuropa öppnar möjligheter till betydande ekonomiska vinster. När handelshinder rivs skärps konkurrensen samtidigt som stordriftsfördelar kan tas tillvara. Sverige önskar delta i integrationen inom de ramar som ställs av vår utrikes- och säkerhetspolitik. Förhandlingar avses påbörjas under första halvåret 1990 mellan EFTA-länderna och EG i syfte att träffa avtal som möjliggör en långtgående delaktighet i den västeu- ropeiska integrationen.

Det är nödvändigt att både i näringsliv och i offentlig sektor nu ägna ökad uppmärksamhet är att förnya arbetslivet och därmed också förbättra produkti- viteten. Det är en gemensam uppgift för parterna på varje arbetsplats att ägna tid, kraft och resurser åt en sådan förnyelse av produktionen som ger de anställda ökat ansvar, förstärker deras engagemang och ger ett bättre ekonomiskt utbyte av arbetet.

Prop. 1989/901150

• Sida 11
•  Original

Regeringen avser att ge produktivitetsdelegationcn och arbetslivsfondens Prop. 1989/903150 styrelse i uppdrag att gemensamt utforma förslag till riktlinjer för produkti- Bilaga 1 vitetsbefrämjande aktiviteter som når ut brett i hela arbetslivet. Aven ar- betsgivarna bör bidra till sådana insatser för att stärka kompetensen och höja produktiviteten. Regeringen kommer att inbjuda arbetsmarknadens parter till överläggningar om detta.

Arbetet med att förbättra produktiviteten och utveckla mått och uppfölj- ningsmetoder är av stor betydelse inom den offentliga sektorn. Som ett led i en förbättrad målstyrning av den offentliga verksamheten har regeringen för avsikt att skärpa resultatkravcn.

Ett sådant resultatkrav bör gälla produktiviteten. Det bör riktas både till de statliga myndigheterna och till kommuner och landsting. För det kom- mande året bör den kommunala sektorn vidta åtgärder som förbättrar pro- duktiviteten med nzinst 2 ($'%-. För de statliga myndigheterna gäller ett produk- tivitetskrav på S% under tre år. Det bör ankomma på respektive myndighet att mäta och redovisa resultatet av sitt arbete.

Regeringen kommer. som ett led i denna målstyrning. att förstärka resul- tatuppföljningen gentemot de statliga myndigheterna. Ökad vikt kommer i detta sammanhang att läggas vid produktivitets- och effektivitetsutveck- lingen.

5 Åtgärder för att stimulera till ökade arbetsinsatser

Utbudet av arbetskraft har under de senaste åren ökat mycket kraftigt. både mätt i antal personer och i antal arbetade timmar. Enbart under 1988 och 1989 ökade arbetskraften med 105 000 personer. Medelarbetstiden per vecka har under samma period ökat med 0,4 timmar. Denna ökning är ett resultat av att efterfrågan varit god och att de utbudsstimulerande åtgärderna i ar- betsmarknadspolitiken varit framgångsrika. Utbudet har dock inte varit till- räckligt för att möta den stora efterfrågan.

Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att ytterligare stimulera utbudet av arbetskraft. 1 den proposition om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet. som regeringen presenterade för riksda- gen i december. återfinns en rad förslag som är ägnade att förbättra rehabili- teringen och stärka arbetslinjen i socialförsäkringssystemet.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om de föreslagna åtgärderna. vilka trä- der i kraft under våren och senast den 1 juli i år. Det gäller arbetslivsfondens verksamhet. försökringskassornas nya möjligheter att få till stånd yrkesinrik- tad rehabilitering för långvarigt sjukskrivna, förbättrade möjligheter för för- tidspensionerade att återgå till arbetslivet. m.m.

På grundval av riksdagens beslut kommer regeringen att ange preciserade mål och riktlinjer för riksförsiikringsverket och försäkringskassorna när det gäller att erbjuda rehabilitering som alternativ till långa sjukskrivningar och tidiga förtidspensioneringar. Genom de beslutade åtgärderna skapas väsent- ligt bättre möjligheter för människor som vill förvärvsarbeta. att vara kvar i eller komma tillbaka till arbetslivet. Belastningen på socialft'irsäkringen bör minska med motsvarande en sjukdag under nästa budgetår. Det motsvarar i stt.irlekst_)rdningen 13 000 helärsarbetande. Här finns alltså en möjlighet att både öka välfärden och begränsa den snabba utgiftsexpansionen i socialför-

'Jl

säkringssystemen.

• Sida 12
•  Original

Bilaga 1

Riksdagen har också fattat beslut om en ändring av reglerna för reduce- ring av studiemedlen vid förvärvsinkomst. Det minskar marginaleffekterna och underlättar därmed för studerande att förvärvsarbeta vid sidan om stu- dierna.

För att underlätta för flyktingar att snabbare komma ut på arbetsmarkna- den har regeringen lagt fram förslag till riksdagen om ett nytt ersättningssys- tem till kommunerna för flyktingverksamhet och en reformerad svenskun- dervisning. De förstärkta förmedlingsinsatserna bibehålls även nästa år och ytterligare medel avsätts för särskilda insatser för flyktingar.

Pensionsberedningens förslag om rätt att arbeta till 67 års ålder remissbe- handlas för närvarande. De ekonomiska villkoren för att fortsätta arbeta efter 65 års ålder har förbättrats. Som en ytterligare åtgärd föreslås en höjning av pensionen vid uppskjutet uttag av ålderspension från 0.6 till 0,7 % för varje månad som pensioneringen skjuts fram mellan 65 och 70 år.

Arbetsmiljön skall förbättras och rehabiliteringsarbetet förstärkas. Rege- ringen avser att i en särskild proposition till hösten. med rehabiliteringsbe- redningens och arbetsmiljökommissionens förslag som grund, lägga fram förslag med denna inriktning. I det sammanhanget kommer också frågan om samordningen mellan sjukpenning och arbetsskadeförsäkring att behandlas.

Regeringen avser vidare att föreslå lagfäst sjuklön för de första 14 dagarna av varje sjukperiod från och med den 1 januari 1991. Härigenom ges arbets- givarna starkare ekonomiska motiv för att aktivt söka förbättra arbetsmiljö och arbetsorganisation. Regeringen avser också att föreslå att lagstadgade sociala avgifter tas ut även på sjuklönen. Kostnaderna för sjuklönen och de sociala avgifterna neutraliseras genom en motsvarande sänkning av arbetsgi- varavgiften.

Beslutet om förlängning av semestern med två dagar under 1991 genom- förs som planerat. Med hänsyn till den svaga tillväxten bör genomförandet av den ytterligare förlängningen av semestern anstå tills vidare. Möjlighe- terna att i ökad utsträckning uppskjuta redan sparad semester underlättas.

6. Åtgärder för att dämpa överhettningen i storstäderna

För att dämpa överhettningen inom byggsektorn har regeringen föreslagit att den investeringsavgift som infördes våren 1989 i Stockholms- och Uppsa- laområdena skall utvidgas till att omfatta Göteborgsområdet (prop. 1989/90:96). Förslaget innebär vidare en höjning från 10 % till 30 % och en förlängning till utgången av år 1991. Höjningen liksom utvidgningen till Gö- teborgsområdet gäller byggnadsarbeten som påbörjas efter den 8 februari 1990. Riksdagen har ännu inte tagit slutlig ställning till förslaget. Vid ut- skottsbehandlingen har framhållits att regeringen noga bör följa utveck- lingen i de berörda regionerna och återkomma med förslag till motverkande åtgärder om utvecklingen skulle bli sådan att skatten skulle medföra ej önsk- värda effekter. Mot bakgrund av att åtgärden redan börjat ge avsedd effekt och en dämpning av överhettningen i Göteborgsområdet inträtt bör tillämp- ningen i Göteborgsområdet kunna begränsas till att gälla endast fram till hösten 1990. Regeringen avser att återkomma med förslag om en sådan be- gränsning.

• Sida 13
•  Original

Bilaga 1

Tjänstesektorn utgör en stor och växande del av ekonomin i storstadsom- rädena. Den har genom sin expansion bidragit till överhettningen på arbets- marknaden. Genom skattereformen breddas basen för uttag av mervärde- skatt, vilket kommer att få en dämpande effekt på expansionstakten i vissa delar av tjänstesektorn.

7. Åtgärder för att begränsa offentlig konsumtion

Under 1980-talet har den kommunala konsumtionen i reala termer ökat med i genomsnitt ca 2 % per år. Tillväxten har varit betydligt högre än den ökning om högst 1 % per år som riksdagen har uttalat sig för. Den totala kommunala utdebiteringen har under 1980-talet ökat med över 2 kr per skattekrona. llöjningen har i första hand skett inom landstingen. där utdebiteringen ökat med 1:35 kr.

Det är angeläget att kommunalskatterna inte fortsätter att öka. eftersom en ytterligare höjning av de kommunala skattesatserna bl.a. kan komma att äventyra dc effekter som skattereformen syftar till.

För att säkerställa skattereformen och för att anpassa den kommunala ex- pansionen till det samhällsekonomiska utrymmet föreslås ett kommunalt skattestopp för 199] och 1992. Under denna tid kommer reglerna för statsbi- drag till kommunerna att ses över liksom finansieringen av den kommunala verksamheten i stort. Även andra åtgärder kommer att vidtas i syfte att minska detaljstyrningen av kommunerna och möjliggöra en bättre hushåll- ning med resurserna.

När det gäller den statliga konsumtionen har ökningen varit betydligt lång- sammare än för den kommunala konsumtionen. I nuvarande läge måste även de statliga myndigheterna medverka och anpassa verksamheten efter tillgängliga resurser.

8. Åtgärder för att dämpa den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen kommer under 1990 sannolikt att öka snabbare än produktionen. Under 1991 kan konsumtionen komma att svara för hela tillväxten. Riksdagen har nyligen beslutat att skatten på vin, sprit, öl och ta- bak skall höjas för att hålla tillbaka konsumtionen. Skatten höjs med sam- mantaget motsvarande ca 900 milj.kr.

Vidare föreslås att uttaget av mervärdeskatt höjs från 19 till 20 % från den 1 juli 1990 t.o.m. den 31 december 1991. Detta innebär en förstärkning av statsfinanserna med netto 5 700 milj. kr. under det kommande budgetåret och med sammanlagt 9 600 milj. kr. under hela den tid höjningen skall gälla.

Statsbudgetens utgifter består till ca 80 % av transfereringar, vilka utveck- las enligt automatiskt verkande regler. Det finns ett betydande utgiftstryck i den offentliga sektorn, framför allt i de stora transfereringssystemen. En fortsatt svag ekonomisk tillväxt utgör ett hot mot välfärdssystcmcn.

Den planerade barnbidragshöjningen bör genomföras i två etapper. Den första etappen bör genomföras den 1 januari 1991 . dä barnbidraget höjs från 6 720 kr. till 9 000 kr. per barn. dvs. med 34 %. Den andra etappen bör genomföras den 1 januari 1992. då barnbidraget höjs med ytterligare 1020 kr. till 1.0 020 kr. Barnbidraget] skulle därmed komma att höjas med nästan 50 % på två år.

• Sida 14
•  Original

Bilaga 1

Den planerade utbyggnaden av föräldrd/ötisäkringen från och med den I juli 1990 börskjutas upp. Föräldraförsäkringen har sedan 1982 byggts ut från 9 månader till 12 månader med full ersättning. Sverige har idag Västeuropas mest förmånliga föräldraförsäkring. Den fortsatta utbyggnaden får ske när de ekonomiska förutsättningarna har förbättrats. Detta är en fortsatt högt prioriterad reform.

Som ett led i finansieringen av försäkringssystemet bör egenavgifterna till arbetslös/tetsförsäkrin gen höjas. Deras andel av finansieringen bör öka från 5 till HJC-i:. Regeringen avser att senare lägga fram förslag om egenavgifternas storlek.

Regeringen avser att återkomma till utgiftspolitiken på längre sikt i sam- band med att den tar ställning till riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt med anledning av Långtidsutredningen 1990 (SOU 1990:14) och remissyttrandena över denna.

9. Åtgärder för tttt Öka hushållens sparande

Hushållens sparande behöver stimuleras för att öka det finansiella utrymmet för investeringar. Den av regeringen föreslagna skattereformen skapar vä- sentligt bättre betingelser för hushållens sparande och dämpar benägenhe- ten att låna. Denna reform bör ge gynnsamma effekter på hushållens spa- rande.

Därutöver bör den nuvarande åldersgrt'insen i allemanssparandet avskaf- fas. Åldersgränsen är idag 16 år och den innebär att barn och ungdomar inte kan delta i denna form av sparande. Vidare bör skattereglerna för pensions- sparande ändras så att det skall kunna administreras också av andra finan- siella företag än försäkringsbolag. t.ex. banker.

10 Förbättrade spelregler på arbetsmarknadett och en aktiv arbetsmarkttadspolitik

Arbetsmarknadens förhandlingssystem har under senare år utsatts för ökade påfrestningar. Förhandlingar har allt oftare varit förenade med hot om stridsåtgärder. I några fall har omfattande konflikter brutit ut.

Det är nu angeläget att se över spelreglerna på arbetsmarknaden. För- handlingsarbetet måste kunna löpa smidigare. Respekten för ingångna avtal måste stärkas. En särskild utredare har därför tillkallats för att se över dessa frågor. Arbetet skall avrapporteras under hösten 1990.

Genom de åtgärder som regeringen nu föreslår skall den negativa utveck- lingen för den svenska ekonomin brytas. samhällsekonomin förstärkas och sysselsättningen hävdas. På kort sikt innebär detta emellertid omställnings- problem. både i näringslivet och inom den offentliga sektorn. vilka får effek- ter på arbetsmarknaden.

Denna omstrukturering måste genomföras på ett sådant sätt att männi- skors vilja till arbete tas till vara. Arbetslösheten skall inte vara ett medel i den ekonomiska politiken. I stället skall aktiva åtgärder vidtas för att under- lätta (nnställningen. Arbetsmarknadspolitiken skall även framöver vara in- riktad på åtgärder som har långsiktiga effekter. framför allt åtgärder för att förbättra yrkesutbildningen och kompetensen i arbetslivet. Handlingsbered- skapen är hög och betydande resurser finns redan avsatta för dessa ändamål.

Prop. 1989/902150

• Sida 15
•  Original

Bilaga 1

1.5. Effekter av de föreslagna åtgärderna

De föreslagna åtgärderna skall verka över ett brett fält i det gemensamma syftet att dämpa inflationen. hävda sysselsättningen och möjliggöra en väl- färdspolitik som omfattar alla. men som ger mest till den som bäst behöver samhällets insatser.

Åtgärderna skall medverka både till att anpassa konsumtionsefterfrågan till tillgängliga resurser och till att mobilisera nya resurser för de mest ange- lägna behoven. Effekterna av de efterfrågepåverkande åtgärderna kommer att visa sig redan under det närmaste året. De åtgärder som vidtas för att förbättra ekonomins funktionssätt och öka tillväxten verkar i huvudsak på längre sikt. Det hindrar dock inte att också de kommer att få positiva effek- ter på kort sikt.

Utbudet av arbetskraft. Även om arbetskraftsdeltagandet redan nu är mycket högt. bör de redovisade åtgärderna för att stimulera utbudet av ar- betskraft ha positiva effekter. Det är emellertid inte möjligt att nu göra några mera preciserade kalkyler. bl.a. av det skälet att utbudet är starkt beroende av efterfrägeläget.

Löne- och prisbildningen. Genom skatteomlå'tggningen skapas nya förut- sättningar för lönebildningen. vilket bör leda till en lugnare löne- och prisut- veckling. Med det föreslagna stabiliseringsavtalet kan kostnadsstegringarna dämpas under 1991 och förväntningarna om fortsatt hög inflation reduceras. Möjligheterna att tillgodose behovet av arbetskraft kommer successivt att förbättras redan under 1990 och 1991. Därmed kan löneglidningen komma att dämpas.

Effekterna på privat oclt offentlig konsumtion. Den privata konsumtionen förväntas öka under nästa år med 1.5 % (2.3 i alternativet med högre löneök- ningar). Skattereformen medför en uppgång i de disponibla inkomsterna. Denna motverkas delvis av de redan beslutade eller föreslagna efterfråge- dämpande åtgärderna. Den offentliga konsumtionen kommer att öka vä- sentligt långsammare under 1991 som en följd av kommunalskattestoppet.

Effekterna på statsbudgeten. De föreslagna åtgärderna leder till en för- stärkning av statsbudgeten med ca 8 miljarder kr. budgetåret 1990/91 vid i övrigt ofi'irändrade antaganden.

Effekterna på produktivitet och tillväxt. Skattereformen. utbudsstimulan- serna. insatserna för att stimulera produktivitet i arbetslivet. m.m. kommer att få gynnsamma effekter på tillväxten. En avgörande förutsättning för till- växten är dock att pris- och löneökningstakten sänks. Arbetsmarknadens parter har här ett stort ansvar.

Effekter på spararnlet. Den samlade effekten på sparandet. framför allt betingad av ändringarna i skattesystemet. kommer att vara betydande och få snabbt genomslag. Hushållens sparkvot förbättras 1990 och kommer yt- terligare att förbättras under 1991.

Genom de åtgärder som här redovisats förbättras förutsättningarna att återställa den balans och styrka sotn den svenska ekonomin hade för några ar sedan och skapa de nya resurser som krävs för att tillgodose medborgarnas behov och önskemål.

• Sida 16
•  Original

Bilaga 1

De parlamentariska förhållandena har under senare år gjort det svårt att genomföra åtgärder. som är ekonomiskt nödvändiga. men — på kort sikt — politiskt impopulära. Det har gällt såväl under 1989 som under de första må- naderna 1990.

Den ekonomiska utvecklingen innebär stora risker för en utdragen kost- nadskris med höga räntor och stigande arbetslöshet. Detta gör det nödvän- digt att nu åstadkomma ett samarbete över partigränserna kring den ekono- miska politiken. Regeringen har därför haft överläggningar med företrädare för andra riksdagspartier. Regeringen har i dessa överläggningar konstruk- tivt prövat olika förslag och försökt väga samman åtgärderna så att insat- serna blir både genomförbara och verkningsfulla.

3. Den svenska ekonomin

3.1. Utvecklingen 1990 och 1991

I de bedömningar av den svenska ekonomin som här redovisas har hänsyn tagits till det handlingsprogram för tillväxt. sysselsättning och välfärd som nu föreslås. I handlingsprogrammet ingår åtgärder som ger en långsammare kostnadsökning för företagen. Därmed begränsas förlusterna av marknads- andelar. lnvesteringsfallet hejdas också av att nedgången i lönsamheten dämpas och av en lägre räntenivå. Samtidigt påverkas produktivitetstillväx- ten positivt av skattereformen och av de konkurrensbefrämjande åtgärder som vidtas. Skattereformen har också gynnsamma effekter på arbetskrafts- utbudet. Dessa effekter förstärks ytterligare av åtgärder inom andra områ— den. Ilushållens köpkraft begränsas bl.a. av mornshöjningen medan det kommunala skattestoppet håller tillbaka den kommunala expansionen. Effekterna av de efterfrågedämpande åtgärderna kommer att visa sig redan under det närmaste årct. De åtgärder som vidtas för att förbättra ekonomins funktionssätt och öka tillväxten är mer långsiktiga till sin verkan. Även på kort sikt kommer de emellertid att få positiva effekter.

Tillväxten i den svenska ekonomin blev under 1989 betydligt lägre än i omvärlden. 2.1 %- att jämföras med 3.5 %. Den ogynnsamma utvecklingen berodde i hög grad på den snabba inhemska kostnadsökningen. Svenska företag förlorade marknadsandelar till sina utländska konkurrenter. Härige- nom steg exporten långsamt. samtidigt som importen ökade. Kostnadsök- ningarna orsakades av det överhettade arbetsmarknadsläget och den mycket låga produktivitetstillväxten.

Sverige väntas släpa efter omvärlden också i år. Tillväxttakten dämpas yt- terligare. och beräknas hamna under 1 %. Visserligen avtar överhettningen på arbetsmarknaden. men den svenska lönenivån stiger ändå betydligt mer än i konkurrentländerna. Marknadsandelsförlusterna fortsätter. Obalan- serna i ekonomin visar sig bl.a. i ett allt större underskott i bytesbalansen.

Även 1991 blir ett år med låg tillväxt. Visserligen leder skattereformen till ett extra köpkraftstillskott för hushållen på ca 2 % och marknaden för svensk export väntas expandera något snabbare än i år. Svenska företag förlorar dock ytterligare marknadsandelar och investeringskonjunkturen mattas. Avgörande är vad som händer med lönerna. Om de ökar långsamt. stimule- ras den konkurrensutsatta sektorn och BNP kan komma att stiga något mer än i år. Förutsättningar skapas då för en snabb återhämtning. Fortsätter där- emot löneökningarna att ligga på en högre nivå än i omvärlden. fördjupas obalanserna ytterligare. Detta kotnmer att yttra sig i en betydande uppgång av arbetslösheten.

• Sida 20
•  Original

Tabell 2 Försörjningsbalans Prop. 1989/90:15()

Miljarder Procentucll Bilaga 1 kr. volymföråndring löpande priser

1989 1989 1990 1991

Alt 1 Alt 2

Privat konsumtion 634,0 0.7 1.1 1.5 2.3 Offentlig konsumtion 319,9 1.9 1.5 0.8 0.4 Bruttoinvesteringar 256.8 9.5 3.0 2.0 -1.0 Lagerinvestcringar 3.3 0.6 -0.1 -0,3 -0.3 Export 3975 3.4 2.1 3.5 2.9 Import 390.4 6.8 4.1 4.0 3.5 BNP 1212, 2.1 0.8 0.9 0.5 Inhemsk efterfrågan IZI-1,1 3.4 1.7 1.2 0.8. 'Förändring i procent av föregående års BNP

Preliminära uppgifter tyder på att de genomsnittliga löneökningarna förra året blev ca 9 1/2 %. dvs. nästan dubbelt så höga som i omvärlden. Bedöm- ningen för i år ligger på 8 1/2 %. vilket förutsätter att eventuella omförhand— lingar inte leder till nya påslag och att löneglidningen blir måttlig.

Löneutvecklingen under 1991 är svårbedömd. Inte minst gäller det ge- nomslaget av skattereformen på lönebildningen. De beräkningar som redo- visas i den reviderade nationalbudgeten utgår därför från två olika alternativ för pris- och löneutvecklingen. För att det svenska relativa kostnadsläget skall förbättras. krävs att lönestegringstakten sänks till nivån 3 %. vilket är utgångspunkten för alternativ 1 i beräkningarna. Om däremot den hittillsva- rande trenden består. verkar en genomsnittlig löneökning på ca 8 % vara ett rimligt antagande. vilket förutsätts i alternativ 2.

Konsumentpriserna beräknas stiga med nästan 7 % under loppet av "1990. om man bortser från skattereformens effekter på prisnivån. Om dessa effek- ter inkluderas tillkommer en ökning på ytterligare nära 3 procentenheter. Konsumentprisindex skulle därmed stiga med inemot 10 % under 1990.

För nästa år bestäms utvecklingen i hög grad av vad som händer med lö- nerna. Under loppet'av året beräknas priserna stiga med knappt 3 respektive knappt 6 % i de två alternativen. Till detta kommer finansieringen av det andra steget i skattereformen som medför att konsumentprisindex stiger med ytterligare 3.5 %.

Tabell 3 Löner och priser

1989 1990 1991

. Alt 1 Alt 2 Timlöner. totalt 9.4 8.5 3 8 KPI. dec-dec 6.7 9.8 6.2 9 4 exkl skattereformen 6.9 2.7 5.9 KPI. arsgenomsnitt 6.5 10.0 7.3 9.1 exkl skattereformen - 7.4 3.7 5.5

• Sida 21
•  Original

Bilaga 1

Hushållen får en lika stor ökning av sina disponibla inkomster i år som förra året. ungefär 2 %. Både löner och priser stiger snabbt. samtidigt som in- komstskatterna sänks. Hushållens optimism om framtiden har dämpats på- tagligt det senaste halvåret. Den ränteuppgång som har ägt rum tillsammans med den successiva begränsningen av avdragsrätten för skuldräntor förefal- ler ha gjort hushållen mindre benägna att ta nya lån. Sparkvoten kan därför väntas fortsätta att stiga. Konsumtionsuppgången antas mot denna bakgrund stanna på ca 1 % 1990.

Nästa år fortsätter köpkraften att växa förhållandevis mycket beroende på skattereformen. Den stigande tendensen för sparkvoten väntas fortsätta. Ökningen av den privata konsumtionen berori hög grad på löneökningstak- ten. Vid den högre löneökningstakten bedöms den privata konsumtionen växa med 2.3 %: medan den ökar med 1.5 % om löneökningarna dämpas. I ett längre perspektiv undergräver höga löneökningar utrymmet för privat konsumtion.

Tabell 4 Hushållens ekonomi

Miljarder

kr. löpande

priser

1989 1989 .1990 1991

Alt 1 Alt 2

Disponibcl inkomst 611.7 2.1 2.5 2.7 4.2 Privat konsumtion 634.0 0.7 1.1 1.5 2,3 Sparkvot. nivå 22.3 -3.6 -2.2 -1.4 -0.7

Den o/fentliga konsumtionen steg med 1.9 % 1989. Svårigheter att rekry- tera arbetskraft begränsade den kommunala expansionen. I år förutses en ökning av den kommunala konsumtionen med 1.2 %. Kommunernas an- strängda finansiella situation och en fortsatt stram arbetsmarknad verkar återhållande på tillväxten. Den statliga konsumtionen förutses öka med över 2 %..- berocnde på tillfälliga stora inköp. Antalet anställda vid de statliga myn- digheterna beräknas fortsätta att minska.

Under 1991 förutses den offentliga konsumtionen växa med ca 1/2 %. Dämpningen av tillväxten är i hög grad en följd av det kommunala skatte- stopp som föreslås.

Bruttoinvesteringarna ökade 1989 med nästan 10%. Tillväxten i indu- striinvesteringarna var över 16 % Ett högt kapacitetsutnyttjande. god lön- samhet under flera år och en stark efterfrågan drev på utvecklingen. Arbets- kraftsbristen medförde att framför allt rationaliseringsinvesteringarna blev omfattande. Under 1990 väntas bl.a. de höga räntorna. en försämrad lön- samhet och förväntningar om en fortsatt oförmånlig kostnadsutveckling medföra att industriinvesteringarna stiger betydligt långsammare. Om löne- kostnaderna fortsätter att stiga snabbt och vinsterna sjunker ytterligare ' torde investeringarna minska nästa år. Overhettningen i byggsektorn har länge varit besvärande. Genom höj- ningen av investeringsskatten samt genom momshöjningen på annat byg—

• Sida 22
•  Original

Bilaga 1

gande än bostäder. väntas en nedgång i byggnadsinvesteringarna. särskilt 1991. Totalt beräknas bruttoinvesteringarna öka med 3 % 1990 och med 2 % 1991. i alternativet med låga löneökningar. Fortsätter lönerna att stiga snabbt. påverkas sannolikt investeringsklimatet så pass mycket i negativ rikt- ning att en volymnedgång inträffar.

Konkurrenskraften — mätt som arbetskraftskostnaden per enhet i Sverige och de viktigaste konkurrentländerna — har försämrats kontinuerligt sedan devalveringen 1982. se diagram l. Arbetskraftskostnaderna har stigit betyd- ligt mer i Sverige än i omvärlden samtidigt som produktivitetstillväxten varit lägre. Detta accentuerades under 1989. vilket började påverka lönsamheten under andra halvåret. Om utvecklingen fortsätter. är en markant lönsam- hetsförsämring trolig 1991.).

Diagram ] Sveriges relativa enhetsarbetskostnad i nationell och gemensam valuta

Index 1970: 100 160

150 140 130 120 110 ioo

90

80 .............. ] Gemensam valuta I..

70 1970 1975 1980 1985 1990

Källor: US Department of Labor. statens industriverk och OECD

Trots en god internationell.konjunktur utvecklades exporten svagt 1989. sär- skilt i slutet av året. Exportens produkt- och marknadsinriktning var ogynn- sam och relativpriserna steg. Exportindustrin förlorade marknadsandelar. Under 1990 är tillväxten i avnämarländerna fortsatt tämligen hög. medan exporten från Sverige växer långsamt.

lmportvolymen steg kraftigt 1989. men dämpas 1990 till följd av en svag utveckling i den privata konsumtionen och en mindre ökning av industriin- vesteringarna. Utrikeshandeln fortsätter att ge ett negativt bidrag till BNP- tillväxten.

Om inte en lönedämpning kommer till stånd fördjupas kostnadskrisen yt- terligare 1991. I accelererande takt förlorar svenskt näringsliv marknadsan- delar pä export- och hemmamarknaderna.

• Sida 23
•  Original

Bilaga 1

Tabell 5 Byteshalans Miljarder kr. löpande priser

1989 1990 1991 Alt 1 A1t2 llandelsbalans 15.8 12.0 10.8 12.0 Tjänstelmlans — 9.9 -1t_1.2 -13.4 -14.2 Avkastning på kapital 4265 38.2 -5'2.5 -5—1.5 'l'ransfcrcringar -12.7 -14.3 -15.7 -15.7 Bytesbalans 83.4 -50.7 -70.8 -72.4

Procent av BNP — 2.8 — 3.8 — 4.9 — 4.9

Handelsbalansen visar ett fortsatt men minskande överskott. Redan 1989 blev överskottet ett par miljarder kr. lägre än väntat. En nedåtgående trend för exportpriscrna förklarar delvis det minskade handelsbalansöverskottet. Exportvolymens utveckling bidrar också till försämringen.

Underskottet i b_vteslmlansen växer snabbt. Rcsevaluta- och transfere- ringsnettot visar betydande underskott. men den post i bytesbalansen som utvecklats mest ogynnsamt är räntebetalningarna till utlandet. De växer både till följd av ökad utlandsupplåning och till följd av ett högre internatio- nellt ränteläge.

De privata utlandslänen finansierar stora direktim'esteringar utomlands och köp av utländska aktier. Dessa investeringar skapar ett jämförelsevis li- tet inflödc från utlandet i form av kapitalavkastning. Utdelningsnettot för aktier och direktinvesteringar visar för 1989 ett överskott på endast ett par miljarder kr. Avkastningen från företagens direktinvesteringar i utländska dotterbolag återinvesteras till största delen utomlands. Dessa vinstmedel re- gistreras inte i Sveriges bytesbalans.

Det finns skäl att skilja på en situation där bytesbalansunderskottet pri- märt är en följd av hög konsumtion och där det är resultatet av höga investe- ringar. 1 det senare fallet bör intäkterna från investeringarna täcka räntorna från det kapital som lånats upp. oavsett om svenska företag har investerat i Sverige eller i utlandet. Det som är oroande i den nuvarande situationen är dels att bytesbalansen väntas fortsätta att försämras även när investeringarna i Sverige minskar. dels de långsiktiga effekterna på den ekonomiska till väx- ten och sysselsättningen i Svcrige av de omfattande utlandsinvesteringarna.

En utredningsman har tillkallats med uppgift att belysa hur de återinveste- rade vinstmedlen på direktinvesteringar utomlands bör beaktas i ett ekono- miskt-politiskt perspektiv och föreslå eventuella förändringar i den statis- tiska redovisningen.

Både förra året och i år hålls tillväxten i ekonomin uppe av konsumtion och investeringar. medan utrikeshandeln ger ett kraftigt negativt bidrag. se tabell 6. Ett markant fall sker i investeringarna. Därmed fördjupas obalan- serna. _ _ _ _ .

Arbetslösheten var mycket låg 1989. Mellan olika delar av landet finns be- tydande skillnader i efterfrågesituationen på arbetsmarknaden. Arbetslöshe- ten har emellertid minskat kraftigt i hela landet under flera år och är i alla län nere på betydligt lägre nivåer än under 1970- och 80-talen.

• Sida 24
•  Original

Bilaga 1

Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxten Procent av föregående års BNP

1986 1987 1988 1989 1990 1991

Alt 1 A11'2 Konsumtion 3.1 2.8 1.6 (1.9 1.0 1.0 1.3 Investeringar 41.4 1.2 1.6 2.5 0.6 0.2 —0.5 Ncltocxport -0.4 —l.1 -0.9 -l 3 -0.8 41.3 —0.3 BNP 2.3 2.9 2.3 2.1 0.8 0.9 0.5

Den svaga tillväxten i ekonomin gör att efterfrågan på arbetskraft kom- mer att stiga i långsammare takt framöver. Trots gynnsamma effekter av skattereformen och av andra åtgärder som vidtas. bedöms arbetskraftsutbu- det växa långsammare än under de senaste åren. Arbetslösheten väntas dock komma att stiga från 1.4 % 1989 till 1.6 % 1990 och till 2 % respektive 2.3 94 i de båda alternativen 1.991.

Prmluktit'itetstillväxren har under den senare delen av 1980-talet varit mycket svag. Det har bidragit till överhettningen på arbetsmarknaden. Skat- tereformcn och de åtgärder som i övrigt vidtagits för att höja produktivitets- tillväxtcn kan förväntas få en viss positiv effekt mellan 1990 och 1991. Åtgär- derna är emellertid långsiktiga till sin karaktär. Den positiva effekt de får på produktivitctstillväxten motverkas av att produktionstillväxten inom nä- ringslivet sannolikt dämpas utan att detta till att börja med får någon större effekt på sysselsättningen.

Tabell 7 Arbetsmarknad. arbetskraftsutbud och produktivitet Procentucll förändring respektive nivä ! procent

1986 1987 1988 1989 1990 1991

Alt 1 Alt 2 Produktivitet 1.8 1.5 -0.4 0.7 0.4 0.7 0.6 Sysselsättning i timmar 05 1.5 2.7 1.5 0.4 0.3 -0.1 Arbetskral'tsutbud i timmar (13 1.2 2 4 1.3 0.7 0.7 0.6 Arbetslöshet. nivå 2.2 1.9 l (1 1.4 1 6 2.0 2.3

Efter en uppgång med drygt 2 procentenheter under 1989 fortsatte räntorna att stiga med ytterligare 1.5-2 procentenheter under det första kvartalet i år. Ränteuppgången förorsakades av hög inflation. förstärkt oro för den in- hemska ekonomiska utvccklingen och fortsatt stigande internationella rän- tor. Räntedifferensen mellan Sverige och omvärlden har vidgats och uppgick i början av april till drygt 3.5 procentenheter jämfört med drygt 2 procenten- heter vid årsskiftet. Till följd av de stigande marknadsräntorna i februari höjde riksbanken i mars diskontot med 1.5 procentenheter till 12.0'procent. Under den senaste tiden har räntenivån på penningmarknaden sänkts.

Det höga ränteläget och osäkerheten om den framtida ekonomiska ut- vecklingen har medverkat till att aktiekurserna fallit under årets första må- nader. Kursnedgången förstärktes av en svagare resultatutveckling än väntat

• Sida 25
•  Original

för företagen under 1989 samt en dämpad utveckling på de internationella Prop. 1989/90:15() börserna. Fram till och med mitten av april hade aktiekurserna i genomsnitt Bilaga 1 fallit med ca 10 %.

3.2. Några utvecklingsvägar till 1995

1 Långtidsutredningen 1.990 analyseras flera olika utvecklingsvågar för den svenska ekonomin under åren 1990-1995. I ett av alternativen förutsätts en förhållandevis långsam löneanpassning. När lönerna ökar 1991 med nästan lika mycket som 1990 och ökningen därefter fortsätter om än i långsammare takt drabbas svenskt näringsliv av en allvarlig kostnadskris. Med en fortsatt snabb löneökningstakt kommer vinstnivåer och investeringar att falla. Ingen återhämtning sker heller före 1995. Tillväxten i ekonomin blir i genomsnitt för perioden ca 1.2 % per år. Arbetslösheten beräknas stiga kraftigt och vid mitten 1990-talet nå upp i nivåer runt 3.5 %. Därmed undergrävs förutsätt- ningarna för framtida reallönetillväxt och välfärd.

Diagram 2 Timlön i ekonomin som helhet 1985—1995 Arbetslöshet i procent av arbetskraften 1985— l995

Adiq procentueH törönddng 17 ..............................................................................

.................................... N......

& Kostnadskris in”

5 """"""""""""" 1.5 ----- Snabb lönedömnnin - 4 ..............................................................................

3 1.0 1905 1907 1909 1991 1993 1995 1905 1957 1989 1991 1993 1995

Bruttovinstandel i industrin 1985—1995 Investeringar i industrin 1985—1995 lHucent mdex 1985=100 37. 100

Snabb lonedum aning '

30 150 ................................................................... . .......... 20 140

26 130 ......................................................................... 24 .tzo ............................... 22 110 ......................................... X ................................... 20 100

18 90

1905 1907 1989 1991 1993 1995 1985 1937 19139 1991 1993 1995

Källa: Finansdepartementet.

• Sida 26
•  Original

Bilaga 1

De positiva effekterna av en snabb Iönezlr'impning — där löneökningstakten kommer ner till 3 f..-"?.- — redan 1991 åskådliggörs i ett annat alternativ. Även i detta fall kommer vinster och investeringar att falla 1991. Men nedgången blir inte lika stor och förutsi'tttningar skapas för en snabb återhämtning. Re- dan 1991 skjuter exporttillväxten fart. Tillväxten i ekonomin uppgår till 2.2 Cr per år 1992-1995. Det blir därmed möjligt att undvika en stor uppgång av arbetslösheten.

l'in avgörande skillnad mellan de båda alternativen år att en snabb löne- dämpning leder till högre investeringar samt till en positiv omsvängning i ut- rikeshandeln. Därmed läggs en grund för fortsatt ekonomisk tillväxt och ha- lans i utrikesbetalningarna.

Diagram 3 Bidrag till BNP-tillväxten 1990—1995

Förändring i procent av BNP Årliga genomsnitt. 1985 om priser

2.0" ------------------------------------------------------------- "BNP

[ll Konsumtion

Cl Investeringar lill Netloaxport

1.5 | . ...............................

1.0 ' .; ' .................

ll _lllllllllllllllllll

Snabb lönedompning Kostnadskris

Källa: Finansdepartementet

4. Den ekonomiska politiken

4.1. Problemen

Priser och löner stiger alltför snabbt i Sverige. vilket hotar sysselsättning och välfärd. Inflationen skapar orättvisor. De som har kunskaper och resurser kan med inflationens hjälp öka sina förmögenheter och inkomster medan vanliga löntagarcs standard försämras.

Löne- och prisökningarna är betydligt högre än i våra konkurrentländer. vilket innebär att svenskt näringslivs konkurrenskraft urholkas. Exporten hämmas samtidigt som importerade varor får allt lättare att hävda sig på den inhemska marknaden. Därmed försämras bytesbalansen. Räntorna pressas också upp. vilket drabbar hushållen. staten. kommunerna och näringslivet. De långsiktiga tillväxtbetingelserna försämras.

En viktig förklaring till de alltför höga nominella löneökningarna är det

• Sida 27
•  Original

överhettade läge som under flera år rått-på den svenska arbetsmarknaden. Pr0p. 1989/901150 Det har i många branscher och regioner varit brist på arbetskraft. Arbetsgi- Bilaga 1 varna har bjudit över varandra för att fylla vakanser och de löneavtal som slutits har i kombination med en (ökande löneglidning lett till alltför stora lönekostnadsökningar. Konfliktvarsel och även genomförda stridsåtgärder har förekommit.

Sparandet i ekonomin — inte minst hos hushållen — är otillräckligt. Det vi- sar sig bl.a. i ett växande underskott i bytesbalansen. Även om en del av underskottet kan hänföras till återinvesterade vinstmedel — och således inte är att hänföra till överkonsumtion — inger bytesbalansunderskottet oro.

Ett tredje väsentligt problem i ekonomin — vid sidan av inflationen och det otillräckliga sparandet — är den låga tillväxten. I år väntas exempelvis BNP stiga med mindre än 1 % och även nästa år blir uppgången svag. Den blyg- samma tillväxt som äger rum härstammar från en ökning av den totala ar- betstiden. Produktionen per arbetad timme — produktiviteten — ökar där- emot nästan inte alls.

En ekonomi med växande obalanser är sårbar. Oförutsedda' störningar — vare sig de är internationellt eller inhemskt genererade — kan få mycket stora återverkningar på ekonomin.

En dämpning av konjunkturen är trolig 1990 och 1991. En lägre investe- ringstillväxt år en viktig orsak. Avmattningen sker till stor del inom den ut- landskonkurrerande sektorn. Därmed hotas på sikt utrikesbalans och till- växt.

Det finns en betydande risk att den nuvarande utvecklingen. om den tillåts fortsätta. leder till en ny kostnadskris för den svenska ekonomin. Det skulle medföra en mycket låg tillväxt under första hälften av 1990-talet. en svag industriproduktion. ett fall i industriinvesteringarna och en påtagligt sti- gande arbetslöshet.

För att förhindra en sådan utveckling måste den ekonomiska politiken målmedvetet inriktas på att bryta den nuvarande pris- och kostnadsökningen samtidigt som arbete och sparande stimuleras. Privat och offentlig konsum- tionsefterfrågan måste dämpas och den utlandskonkurrerande sektorn stär- kas. En åtstramning av finanspolitiken måste genomföras samtidigt som rik- tade insatser görs mot överhettning och åtgärder vidtas för att öka utbudet av arbetskraft samt för att främja en bättre produktivitetsutveckling.

4.2. Skattepolitiken

Regeringen har nyligen lagt fram förslag om en' genomgripande reform av det svenska skattesystemet. Den kommer att påverka förutsättningarna för pris- och lönebildningen och stabiliseringspolitiken. Reformen är också äg— nad att öka produktivitetstillväxten och att i övrigt förbättra ekonomins funktionssätt. Skattesatserna sänks. en mer likformig beskattning införs och avdragen begränsas. Därigenom finns förutsättningar att ge Sverige ett nytt och enk- lare skattesystem. som hävdar sig väl i internationell jämförelse och kommer att ha stor betydelse för utvecklingen under 1990-talet. En isolerad och långtgående sänkning av marginalskatterna skulle skapa 21

• Sida 28
•  Original

Bilaga 1

oacceptabla fördelningseffekter. Därför innehåller skattereformen en rad in- slag som verkar i utjämnande riktning. Ett sådant inslag är övergången till en mer likformig beskattning. Nuvarande olikft.)rmigheter— t.ex. lågt beskat- tade löneförmåner och kapitalinkomster — har i hög grad utnyttjats av perso- ner med höga inkomster. Det nya skattesystemet blir också mer robust när de principer som styr dess utfornming är entydiga och likformiga.

Basen för mervärdeskatten breddas. Mervärdcskatten bidrar därmed till finansieringen av de sänkta inkomstskattesatserna. Energi och tjänster be- läggs med mervärdeskatt. Miljöskatter och miljöavgifter. baserade bl.a. på utsläpp av koldioxid. svavel och kväve införs och bidrar till att negativ miljö- påverkan dämpas. Den ökade beskattningen av tjänster kan förväntas dämpa överhettningen. särskilt i storstäderna.

Skattereformen kommer att leda till att arbete och sparande stimuleras. Utbudet av arbetskraft ökar när inkomstskattesatserna sänks. Även sparan- det ökar när det blir mindre förmånligt att ta lån.

Skattereformen kommer också att leda till en mera ändamålsenlig använd- ning av arbete och kapital. Fördelningen av produktionsresurserna och valet av ersättningsform kommer i mindre utsträckning att styras av skatteeffek- ter. Olika verksamheter får konkurrera på mer lika villkor. Kapital kommer också i mindre utsträckning att låsas in i historiskt lönsamma företag. Kon- tant lön som ersättning för arbete diskrimineras inte längre skattemässigt jämfört med tidigare lågbeskattade och Obeskattade löneförmåner som t.ex. fri bil. traktamenten. lån med låg ränta från arbetsgivare. lunchsubventioner och konvertibla skuldebrev. Därmed motverkas skatteplanering.

Skattereformen bidrar sålunda till en bättre fungerande ekonomi. Ett ökat utbud av arbete och kapital kommer till stånd. Samtidigt kommer produk- tiva resurser att användas på ett mer effektivt sätt. Skattereformen utgör därmed ett mycket viktigt inslag i regeringens politik för ökad tillväxt.

Ett mer effektivt och rättvist skattesystem är också en förutsättning för en väl fungerande fördelningspolitik. Ett huvudsyfte med den skattereform som nu genomförs år att öka rättvisan. Skatteuttaget kommer i större ut- sträckning än tidigare att baseras på den skattskyldiges faktiska inkomster. Inkomster av arbete kommer att beskattas lika oberoende av ersättningens form. Olika former av kapitalinkomster kommer också att likställas vid be- skattning. Ätgärder vidtas också i syfte att förebygga skatteplanering. såsom att begränsa möjligheterna att göra avdrag för reaförluster. underskott och ränteutgifter. En viktig del i reformen är särskilda åtgärder i syfte att stödja bl.a. barnfamiljerna. exempelvis höjda barnbidrag och bostadsbidrag.

Regeringen avser att följa upp skattereformen med utredningar och för- slag till lagstiftning inom områden. som av tidsskäl utelämnats i det nyligen överlämnade förslaget. Skatteregler skall utformas för bl.a. tillgångar i ut- ländsk valuta samt beskattning av bostadsrätter och bostadsrättsföreningar. Även fortsättningsvis skall en likformig beskattning eftersträvas. Avsikten är att utforma ett skattesystem som så effektivt som möjligt finansierar of- fentliga utgifter och samtidigt bidrar till en jämn fördelning.

Skattereformen är mycket omfattande. Den kommer att få stora effekter på hushållens och företagens ekonomiska situation och förändra förutsätt— ningarna för ekonomins funktionssätt. Effekterna av reformen måste följas

Prop. 1989/901150

7”)

• Sida 29
•  Original

Bilaga 1

upp noggrant. Mot denna bakgrund bör en bred utvärdering av skatterefor- men genomföras bl.a. avseende fördelningseffekter och förändringar i bc- tecnden.

4.3. Stabiliseringspolitiken Åtgärder för att dämpa efterfrågan

För att snabbt få till stånd en dämpning av den inhemska efterfrågctillväxten föreslås att mervärdeskatten tillfälligt höjs med en procentenhet från och med 1 juli 1990 t.o.m. utgången av 1991. Det innebär en förstärkning av statsfinanserna med sammanlagt ca 10 miljarder kr. Från och med den 8 maj i år höjs också skatten på vin. sprit och tobak med sammantaget motsva- rande ca 900 milj. kr.

En ytterligare utbyggnad av föräldraförsäkringen. som förutsetts från och med den 1 juli 1990. bör skjutas upp. Den fortsatta utbyggnaden får ske när de ekonomiska förutsättningarna har förbättrats. Den höjning av barnbidra- get. som tidigare har aviserats. bör genomföras i två etapper. Barnbidraget föreslås höjas den 1 januari 1991 från 6 720 kr. till 9 000 kr. per barn och år från och med den 1 januari 1992 till 10020 kr.

Genom att dela upp den aviserade höjningen av barnbidraget i två etapper reduceras statsutgifterna under det kommande budgetåret med 865 milj. kr. Senarclåggningen av utbyggnaden av föräldraförsäkringen innebär att stats- utgifterna för det kommande budgetåret reduceras med ytterligare 1 400 milj. kr. Helårseffekten av dessa åtgärder motsvarar 3 680 milj. kr.

De s.k. egenavgifterna till arbetslöshetskassorna bör höjas för att lämna ett ökat bidrag till försäkringssystemens finansiering. Avgifternas andel av finansieringen bör öka från 5 till 10 %.

För att dämpa överhettningen inom byggsektorn har regeringen föreslagit att den investeringsavgift som infördes våren 1989 i Stockholms- och Uppsa- laområdena skall utvidgas till att omfatta Göteborgsområdet (prop. 1989/90:96). Förslaget innebär vidare en höjning från 10 % till 30 %- och en förlängning till utgången av år 1991. Höjningen liksom utvidgningen till Gö- teborgsområdet gäller byggnadsarbeten som påbörjas efter den 8 februari 1990. Riksdagen har ännu inte tagit slutlig ställning till förslaget. Vid ut- skottsbehandlingen har framhållits att regeringen noga bör följa utveck- lingen i de berörda regionerna och återkomma med förslag till motverkande åtgärder om utvecklingen skulle bli sådan att skatten skulle medföra ej önsk- värdaeffekter. Mot bakgrund av att åtgärden redan börjat ge avsedd effekt och en dämpning av överhettningen i Göteborgsområdet inträtt bör tillämp- ningen i Göteborgsområdet kunna begränsas till att gälla endast fram till hösten 1990. Regeringen avser att återkomma med förslag om en sådan be- gränsning.

Pris- och lönebildningen

För att bryta inflationsutvecklingen och säkra reallönerna måste lönebild- ningen bättre anpassas till den reala tillväxten. I syfte att få till stånd en upp- görelse om en radikal dämpning av löneökningstakten tillsatte regeringen

• Sida 30
•  Original

Bilaga 1

tidigare i år en särskild förhandlingsgrupp. Gruppens rekommendationer. som lämnades i början av april. innebär att garantireglerna avseende prisut- vecklingen under 1990 skulle formuleras om med hänsyn framför allt till skattereformen. Gruppens rekommendationer innebär vidare att löneök- ningar i form av engångsbelopp skulle utgå i augusti 1990 samt att löneavtalet för 1.991 skulle slutas på en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk ba- lans. Det innebär att de senaste årens löneökningstakt måste sänkas till en avsevärt lägre nivå.

Ft'irhandlingsgruppens förslag fick stöd från organisationer. som represen- terar större delen av arbetsmarknaden. Alla parter har emellertid inte accep- terat gruppens rekommendation.

Förhandlingar har nu inletts med utgångspunkt från de prisklausuler som ingår i avtalen för 1990. Det finns anledning att understryka att prisklausu- lerna formulerades före beslutet om 1990 års skattereform. Den skatteväx- ling som genomfördes vid årsskiftet i form av sänkt inkomstskatt och höjda indirekta skatter berättigar inte till någon ytterligare kompensation. Samma gäller självfallet för den skatteväxling som sker vid nästa årsskifte.

Förhandlingsgruppens förslag bör tjäna som ram för de kommande avta- len för 1991. Uppgörelser utöver den nivå som ligger i förhandlingsgruppens förslag leder enbart till ökad inflation. ytterligare försämrad konkurrens- kraft och förlust av arbetstillfällen.

Regeringen är fast besluten att få till stånd en rejäl nedväxling av takten i löne- och prisutvecklingen i samband med skattereformen. Avtal bör träffas i så god tid att näringsliv och offentlig sektor får klarhet om förutsättningarna för 1991 och att detta kan påverka budgetering och prissättning. Förhand- lingsgruppcn står till regeringens och parternas förfogande för de fortsatta kontakter som kan bli nödvändiga för att få till stånd sådana avtal som ligger inom den samhällsekonomiska ramen.

Som ett led i ansträngaingarna att bryta de allför snabba pris- och kost- nadsökningarna införde regeringen ett tillfälligt pris- och hyresstopp i feb- ruari i år. Detta ingick som en del i ett åtgärdsprogram som också innefattade bl.a. ett lönestopp. Då detta program inte förverkligades bör inte pris- och hyresstoppet upprätthållas. För att varaktigt bekämpa inflationen krävs åt- gärder av annat slag.

4.4. Åtgärder för tillväxt

Ett centralt mål för den ekonomiska politiken är en hög och stabil tillväxt. Med en hög ekonomisk tillväxt kan välfärden öka. Utrymmet för både privat konsumtion och offentliga insatser blir större. Tillväxten är en förutsättning för att nå de välfärdsmål som satts upp. Exempelvis blir det med god tillväxt lättare att bevara pensionssystemet intakt samt att upprätthålla en väl funge- rande hälso- och sjukvård. Ökad tillväxt ger också större utrymme för åtgär- der som främjar god miljö och livskvalitet.

Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren varit klart lägre i Sverige än i OECD-området som helhet. Den låga tillväxttakten har i bety- dande utsträckning sin grund i en mycket svag produktivitctsutveckling. Den ekonomiska politiken måste mot denna bakgrund vara inriktad på att stimu-

• Sida 31
•  Original

lera tillväxten. Åtgärder som ökar arbetskraftsutbudet och investeringarna samt höjer produktiviteten utgör därför viktiga inslag i den ekonomiska poli- tiken.

Ätgärder för att förbättra produktiviteten

Produktiviteten i den svenska ekonomin. dvs. produktionen per arbetad timme. mäste höjas. Ökad uppmärksamhet bör ägnas åt produktivitetsfrå- gorna både i näringsliv och offentlig sektor. Produktiviteten kan främjas bl.a. genom insatser för att skärpa konkurrensen och minska regleringar i ekonomin. Genom att skapa goda villkor för forskning och utveckling och genom att se till att en modern infrastruktur skapas kan statsmakterna bidra till produktivitetsökningen.

Den gemensamma marknad som växer fram inom EG har bl.a. till syfte att skapa förutsättningar för en snabbare ekonomisk tillväxt. När handelshinder rivs kan stordriftsfördelar tas till vara och produktiviteten bli högre. Ett svenskt deltagande i den gemensamma marknaden kommer att ha väsentliga positiva effekter på den ekonomiska tillväxten. Beslut har fattats om att på- börja förhandlingar mellan EFl'A-länderna och EG . Målet för dessa för- handlingar är för EFTA-länderna att nå en långtgående delaktighet i den västeuropeiska integrationen.

Som ett led i ansträngningarna att förbättra ekonomins funktionssätt läggs jordbruks- och Iivsmerlelspolitiken om. 1 en proposition till riksdagen har re- geringen lämnat förslag som innebär att den inhemska marknaden för jord- bruksprodukter stegvis avregleras. Jordbruket ges därmed bättre förutsätt- ningar att utvecklas till en livskraftig näring. När resursarwändningen blir mer effektiv skapas förutsättningar för lägre prisökningar på jordbrukspro- duktcr. Stora överskott produceras och exporteras för närvarande med för- lust. Samtidigt har vissa effekter av jordbrukspolitiken varit negativa ur mil- jösynpunkt. Med de förslag som regeringen lämnat förbättras förutsättning- arna för att få till stånd ett effektivt och miljövänligt jordbruk.

Satsningar påjorskning och utveckling är angelägna för att höja samhällets produktiva förmåga och skapa gynnsamma förutsättningar för en ökad till- växt i förening med omsorg om miljön. Regeringen har i en forskningspoli- tisk proposition (l989/9t):9()) redovisat förslag som är avsedda att förbättra förutsättningarna för deti grundläggande vetenskapliga produktionen vid universitet och högskolor. Utbildningen av nya forskare skall förbättras. Förslagen i den forskningspolitiska propositionen har en stark internationell och miljöpolitisk profil.

Företagens och den offentliga sektorns insatser för kompetensu[vecklingen i arbetslivet bör utvecklas. En utredning skall bedöma omfattning. inriktning och resultat av de insatser som görs och lämna förslag till hur man skall kunna få till stånd ett större utbyte av de resurser som sätts in.

En förbättrad produktivitet kan också främjas av en aktiv Näringspolitik. Regeringen har i en näringspolitisk proposition (1989./90:88) föreslagit att nya regionala riskkapitalbolag inrättas. som skall kunna medverka med ägarkapital för stöd till nyföretagande och utveckling. Staten föreslås vidare samla sitt ägande av företag i ett fört-'altningsbolag för att dels aktivare kunna

lx) 'Jt

• Sida 32
•  Original

Bilaga 1

utöva sin ägarroll. dels kunna medverka i strukturella lösningar och därmed förbättra tillväxtpotentialen.

lnj'rastrukturen inom transport- och kommunikationsområdet är väsentlig för den ekonomiska utvecklingen och tillväxten. Ökad näringslivsmedver- kan och avgiftsfinansiering av infrastrukturitwesteringar skall utredas. I till- lägg till reguljära insatser bör en fond med 5 miljarder kr inrättas för investe- ringar i järnvägar och kollektivtrafik. Med hänsyn till överhettningen inom bygg- och anläggningssektorn är avsikten att fonden skall kunna användas först när det är lämpligt från stabiliseringspolitisk utgångspunkt. Regeringen avser att utforma reglerna för användning av fondmedlen.

Produktivitetsfrågorna bör ägnas ökad uppmärksamhet i arbetslivet bl.a. genom att produktivitetsdelegationen och arbetslivsfondens styrelse ges i uppdrag att gemensamt utforma förslag till riktlinjer för produktivitetsbef— rämjande aktiviteter som når ut brett i hela arbetslivet. Även arbetsgivarna bör bidra till sådana insatser för att stärka kompetensen och höja produktivi- teten. Regeringen kommer att inbjuda arbetsmarknadens parter till över- läggningar om detta.

Arbetet med att förbättra produktiviteten och utveckla mått och uppfölj- ningsmetoder är av stor betydelse inom den offentliga sektorn. Som ett led i en förbättrad målstyrning av den offentliga verksamheten har regeringen för avsikt att skärpa resultatkraven. Under det kommande året bör den kom- munala sektorn vidta åtgärder som förbättrar produktiviteten med 2 %. För de statliga myndigheterna gäller ett produktivitetskrav på 5 % under tre år. Det bör ankomma på respektive myndighet att mäta och redovisa resultatet av sitt arbete.

Åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet

Den politik som regeringen har fört under senare år för att stimulera till ett ökat arbetskraftsutbud måste fullföljas. Särskilt betydelsefull i detta sam- manhang är skattereformen som genomförs fullt ut 1991. Men även andra åtgärder kan ha stor betydelse.

I den proposition angående rehabiliteringsåtgärder m.m. som regeringen presenterade för riksdagen i december återfinns en rad förslag som är äg- nade att ge nya möjligheter för långtidssjukskrivna och förtidspensionerade att återgå till arbetslivet. Åtgärderna syftar i första hand till ökad välfärd för de människor som med lämpliga rehabiliteringsinsatser kan återgå till ar- betslivet. men bör också leda till att belastningen på socialförsäkringen mins- kar med motsvarande en sjukdag under nästa budgetår. Detta motsvarar ca 13000 helsårsarbetande.

Arbetslivsfonden kommer att ha en viktig roll när det gäller att förnya ar- betslivet. förbättra arbetsmiljöer och rehabilitera människor. Vidare får so- cialförsäkringarna bättre möjligheter att genom aktiva åtgärder minska ut- slagningen från arbetslivet och hjälpa människor som inte är i arbete att få sysselsättning. Ett uttryck för detta är att försäkringskassorna skall kunna köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster från bl.a. arbetsmarknadsinstitu- ten med betalning från sjukförsäkringsanslaget. Lönebidrag skall kunna lämnas till arbetsgivare som anställer förtidspensionerade. Förtidspensionen skall kunna hållas vilande i fem år och förtidspension skall inte längre kunna beviljas enbart av arbetsmarknadsskäl.

Prop. 1989/901150

• Sida 33
•  Original

Bilaga 1

I syfte att ge arbetsgivarna starkare ekonomiska motiv för att aktivt söka förbättra arbetsmiljö och arbetsorganisation avser regeringen i höst föreslå att lagfäst sjuklön från och med den I januari l991 införs för de första 14 dagarna av varje sjukperiod. Regeringen avser också att föreslå att lagstad- gade socialavgifter tas ut även på sjuklönen. Kostnaderna för sjuklön och sociala avgifter neutraliseras genom en motsvarande sänkning av arbetsgi- vz'travgifterna.

Pensionsberedningens förslag om rätt att arbeta till 67 års ålder remissbe- handlas för närvarande. Åtgärder bör vidtas för att förbättra de ekonomiska motiven attfortsätta arbeta efter 65 år. En höjning föreslås bl.a. ske av pensio- nen vid uppskjutet uttag av ålderspension från 0.6 % till 0.7 % för varje må- nad som pensioneringen skjuts fram mellan 65 och 70 år.

[ den praktiska tillämpningen har bedömningen av rätten till förtidspen- sion för äldre kommit att bli allt mer flytande. Pensionsberedningen har i sitt betänkande "Fizirtidspensionering och rörlig pensionsålder" lämnat förslag om att de s.k. äldrereglerna lagfästs till 60 år. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Chefen för socialdepartementet avser att återkomma i denna fråga.

Mot bakgrund av arbetskraftsbristen föreslås en tillfällig ändring isenzes- terlagen som skall göra det möjligt för en arbetstagare att få semesterersätt- ning utan att semesterledighet tas ut. Möjligheterna att ytterligare uppskjuta redan sparad semester förbättras. Den av riksdagen beslutade förlängningen av semestern med två dagar l991 genomförs som planerat. Den ytterligare förlängningen skjuts dock upp.

Regeringen avser i en särskild proposition till hösten. med arbetsmiljö- kommissionens och rehabiliteringsberedningens förslag som grund. att sti- mulera till förbättringar av dåliga arbetsmiljöer. motverka utslagning och cf- fektivisera rehabiliteringsarbetet. Därigenom stärks arbetslinjen isocialför- säkringen.

Arbetsgivarnas och myndigheternas ansvar för rehabilitering kommer i detta sammanhang att närmare preciseras. Arbetsgivarna bör ges ett mera omfattande och lagfäst ansvar i rehabiliteringsarbetet.

Möjligheterna att ytterligare förbättra sjukförsäkringssystemets förutsätt- ningar att främja en aktiv rehabilitering bör prövas. Därvid bör övervägas vilka möjligheter som finns för att skapa ett mera direkt samband mellan sjukförsäkring och sjukvård. t.ex. genom att låta försäkringskassorna köpa även medicinska rehabiliteringstjänster. Ersättningssystemet inom sjukför- säkringen och frågan om samordningen av sjukpenning och arbetsskadc- sjukpenning bör behandlas i detta sammanhang.

Även de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör i ökad utsträckning inrik- tas på att stimulera utbud och tillväxt. Passiva åtgärder skall begränsas. Ar- betsförtnedlingen skall effektiviseras ytterligare. bl.a. genom att arbetsväg- ledarna ges ökat ADB-stöd. De s.k. jobb-sökar-aktiviteterna. som hittills tillämpats på försök och i begränsad omfattning. ges utökade resurser och blir ett mer naturligt inslag i verksamheten. Arbetsft'fnmedlingen skall till- lämpa ett utåtriktat arbetssätt. Arbetsmarknadsverket bör också tilldelas yt- terligare medel för att säkerställa att den i budgetpropositionen föreslagna utbildningsvolymen i arbetsmarknadsutbiIdningen kan bibehålls.

• Sida 34
•  Original

Bilaga 1

De deltidsarbetslösa utgör fortfarande en stor outnyttjad arbetskraftsre- surs. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har tagit upp överläggningar om deltidsprobletntltikcn med arbetsmarknadens parter. Om inte snabba re— sultat kan uppnås kommer regeringen att överväga särskilda åtgärder.

En begränsad försöksverksamhet med ett särskilt stimulansbidrag kom- mer att startas inom arbets/narknadsutbildningen till deltagare som genom- går utbildningar inom Verkstadsindustrins bristområden och därefter får an- ställning i utbildningsyrket.

En utredning skall tillsättas för att göra en översyn av olika bidrags- och åtgärdssystem i arbetsmarknadspolitiken och föreslå förändringar för att stärka motiven för arbete. Chefen för arbetstnarknadsdepartementet kom- mer att ta upp förhandlingar med arbetsmarknadens parter om rätt till ledig- het för att pröva annat arbete i rehabiliteringssyfte.

Försöksverksamheten med flexibla lönebidrag har pågått en tid och i be- gränsad omfattning. Erfarenheterna hittills har dock visat sig så positiva att verksamheten nu föreslås bli utvidgad till att omfatta hälften av Sveriges län. En övergång till flexibla lönebidrag bör på sikt innebära att den genomsnitt- liga kostnaden för bidraget minskar. och att man därmed får utrymme att stödja flera arbetslösa handikappade. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om att införa flexibla lönebidrag i hela landet sedan ytterligare utredning gjorts.

Som ett led i insatserna för att öka arbetskraftsutbudet har regeringen. för att underlätta för flyktingar att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. lagt fram förslag om ett nytt ersättningssystern till kommunerna för flykting- verksamheten och en reformerad svenskundervisning. De förstärkta förmed- lingsinsatserna bibehålls även nästa år och ytterligare medel avsätts för sär- skilda insatser för flyktingar.

Riksdagen har också fattat beslut om en ändring av reglerna för reducering av studiemedel vid förvärvsinkomst. Det minskar marginaleffekterna och un- derlättar därmed för studerande att förvärvsarbeta vid sidan av studierna.

Åtgärder för att öka hushållens sparande

llushållens sparande behöver stimuleras för att öka det finansiella utrymmet för investeringar och skapa tillväxt och balans i ekonomin. Den av rege- ringen föreslagna skattcreformen kommer att i grunden förändra förutsätt- ningarna för hushållens sparande. Det blir betydligt dyrare att låna eftersom skatten. enligt förslaget. bara reduceras med 30 % av ränteutgifterna. Mot- svarande skattelättnad uppgick förra året normalt till 47 % och kunde i bör- jan av 1980-talet uppgå till 80 %. Skatten på ränteinkomster föreslås bli 30 %. Skattereformen torde därigenom komma att medverka till en avse- värd ökning av hushållens sparande främst genom att det blir mindre för- månligt att låna.

Utöver skattereformen bör ytterligare åtgärder vidtas. Den nuvarande ål- dersgränsen — 16 år — i allemanssparandet bör avskaffas. så att denna spar- form öppnas även för barn och ungdomar.

Regeringen avser vidare att föreslå att skattereglerna för pensionsspa- rande förändras till att omfatta även annat sparande än sparande i försäk-

• Sida 35
•  Original

Bilaga 1

ringsbolag. En sådan fii'irändring torde stimulera pensionssparande och för- bättra konkurrensen mellan de olika företagen.

4.5. Fördelningspolitiken

Fördelningen av de ekonomiska resurserna i Sverige är mycket jämn. sett både i historiskt och internationellt perspektiv. En viktig förklaring till detta är den solidariska lönepolitiken. En väsentlig roll spelar också den generella välfärdspolitiken. Ett effektivt socialt skyddsnät ger försörjning vid sjuk- dom. ålderdom. arbetslöshet m.m.

Avgörande för fi.")rutsättningarna att bedriva en effektiv fördelningspolitik är dock den allmänekonomiska utvecklingen. Tydligast är detta kanske när det gäller den fulla sysselsättningen. En politik för full sysselsättning förut- sätter god konkurrenskraft. ekonomisk tillväxt och balans i ekonomin. Ett misslyckande på denna punkt. med hög arbetslöshet som följd. skulle drabba de allra svagaste i ekonomin.

En hög inflation undergräver förutsättningarna för god tillväxt och full sysselsättning. Men inflationen har också starkt negativa effekter på sam- hällsmoralen och på fördelningen av ekonomiska resurser; omfattande god- tyckliga förmögenhetsförändringar har skett under 1970- och 1980-talen.

För att fördelningspolitiken skall kunna bedrivas framgångsrikt krävs också en god ekonomisk tillväxt. Endast genom ökade arbetsinsatser — eller genom ett större utbyte från de insatser som görs — kan utrymme skapas för högre reallöner. Men ekonomisk tillväxt är avgörande också för det gene- rella välfärdssystemets fortlevnad. Om tillväxten i ekonomin på längre sikt blev lika låg som för närvarande skulle ingrepp i det sociala skyddsnätet bli oundvikliga. Inte heller skulle något utrymme finnas för kortare arbetstider.

Krisen i början på 1980-talet medförde ökade klyftor genom att arbetslös- heten och inflationen var hög samtidigt som reallönerna sjönk. Krispoliti- kens uppgift var både att öka den ekonomiska tillväxten och att fördela kost- naderna rättvist.

Den ekonomiska återhämtning som skett sedan dess har bidragit till en välståndsökning som kommit det stora flertalet till del. Sysselsättningen har ökat samtidigt som arbetslösheten sjunkit till en mycket låg nivå. Reallö- nerna har också ökat. Tillräckligt mycket resurser har skapats för att bygga ut de sociala välfärdssystemct. Ett flertal reformer inom socialförsäkringen har genomförts.

Det finns goda skäl att i större utsträckning uppmärksamma förmögen- hetsfördelningens betydelse för levnadsstandarden. Under 1980-talet har förtnögcnheterna blivit mer ojämnt fördelade. Det är delvis en tillfällig ef- fekt av den snabba värdestegring på aktier som skett från de mycket låga nivåer som rådde under krisåren. Men inflationen i kombination med bl a avdragsreglerna i skattesystemet och vissa inslag i bostadspolitiken har också bidragit till en ojämn förtnögenhetsfördelning.

Fördelningspolitiken kommer under 1990-talet att ställas inför problem. Det ökade beroendet av omvärlden påverkar möjligheterna att bedriva en starkt utjämnande lönepolitik. En snabb strukturomvandling medför stora omställningskrav för de grupper som har de sämsta förutsättningarna. t.ex.

• Sida 36
•  Original

äldre med låg utbildning. Arbetsorganisation och vuxenutbildning får där- Prop. ]989/903150 med växande fördelningspolitisk betydelse. Bilaga 1

Med all säkerhet kommer samhällsutvecklingen också att ge upphov till nya fördelningsproblem. Tendenser till en ökad segregation i storstäderna uppmärksammas.

Ett mer effektivt och rättvist skattesystem är en förutsättning för en väl fungerande fördelningspolitik. Ett huvudsyfte med den skattereform som nu genomförs är att öka rättvisan. Skattereformen lägger också grunden till en bättre fungerande ekonomi. Därmed skapas förutsättningar för en rättvis fördelningspolitik också i framtiden.

Välfärdspolitiken syftar till att alla skall ha tillgång till service. vård och omsorg av god kvalitet på lika villkor. Målet med barnomsorgen är att alla skall ha rätt till kommunal barnomsorg från ett och ett halvår till dess de börjar skolan. De äldre och handikappade skall på lika villkor erbjudas bra vård och omsorg. oberoende av bostadsort och ekonomiska förhållanden. Möjligheterna till en sådan utveckling ökar med det förslag till att samla äld— rc- och handikappsomsorgcn hos kommunerna som nu förbereds.

Arbetslinjen i social- och arbetsmarknadspolitiken är viktig från fördel- ningssynpunkt. Allt fler människor ställs utanför arbetsmarknaden av häl- soskäl. Delaktighet i arbetslivet är viktigt för den enskildes välfärd. både av ekonomiska och sociala skäl.

Efterfrågan på bättre service. utbildning och vård kommer att öka i takt med stigande levnadsstandard. Utrymmet för tillväxt i den offentliga sektorn är dock begränsat. En rättvis tillgång till service och vård förutsätter därför ökade insatser för att höja den offentliga sektorns effektivitet.

5. Den offentliga sektorn

Det överhettade läget på arbetsmarknaden. inflationstrycket och det väx- ande bytcsbalansunderskottet visar tydligt att det finns behov av en stram finanspolitik. En fortsatt snabb pris- och kostnadsutveckling urholkar indu- strins konkurrenskraft och är därför på sikt ett hot mot sysselsättning och välfärd.

Också i ett längre tidsperspektiv krävs en stram finanspolitik. Av beräk- ningar i långtidsbudgeten och långtidsutrcdningcn framgår att det finns ett betydande utgiftstryck i den offentliga sektorn.

Mot denna bakgrund föreslås en stram budget för 1990/91. Förslag läggs också om ett kommunalt skattestopp för 1991 och 1992 och om att tillsätta en kommitté för att utreda bl.a. kommunernas finansiering. Vidare redovisas åtgärder för att förnya den offentliga sektorn.

5.1. Det reviderade budgetförslaget

l budgetpropositionen i januari 1990 beräknades överskottet i statens budget för innei'aram/c budgetår till 18.5 miljarder kr. Det var en väsentlig föränd- ring i förhållande till statsbudgeten för budgetåret l989/90. där ett under— skott pä 7.7 miljarder kr. beräknades. Förändringen berodde framför allt på en kraftigare ökning av statsbudgetens inkomster. till följd av förväntade 30

• Sida 37
•  Original

Bilaga 1

högre nominella löneökningar 1990. ljuni 1989 antogs löneökningarna 1990 Prop. 1989/90:150 kunna bli 4 %. Nuvarande bedömning pekar på en mer än dubbelt så hög löneökningstakt.

Nu beräknas budgetöverskottet för budgetåret 1989/90 komma att uppgå till [5.3 miljarder kr. Som framgår av tabell 8 beror försämringen av saldot med 3,2 miljarder kr. sedan beräkningen i budgetpropositionen på att in- komsterna beräknas bli något lägre samtidigt som utgifterna exkl. statsskuld- räntor beräknas bli lika stora som i budgetpropositionen. Vidare beräknas ränteuppgången medföra att utgifterna för statsskuldräntor ökar med 2,7 miljarder kr. jämfört med beräkningen i januari. _

Tabell 8. Budgetsaldo l989/90 (miljarder kr.)

Stats— BP 90 Nuvarande budget beräkning

Inkomster 378.6 412.1 411.6 Utgifter exkl. . statsskuldräntor 3283 3315 3335

Statsskuldräntor 58.0 60.1 62.8 Redovisat budgetsaldo -7.7 18.5 15.3

[ årets budgetproposition beräknades ett budgetunderskott för nästkom- mande budgetår på 0.4 miljarder kr.

De åtgärder regeringen tidigare i april presenterade för att stabilisera Sve- riges ekonomi beräknas medföra en budgetförstärkning på ca 8 miljarder kr. budgetåret 1990/91. Härav svarar den tillfälliga höjningen av momsen för merparten — ca 6 miljarder kr.

Trots detta förbättras inte budgetsaldot för budgetåret 1990/91, som nu beräknas till — 0,5 miljarder kr. Detta sammanhänger med att nya pris- och löneantaganden har gjorts. vilka verkar i motsatt riktning.

Om en snabbare pris- och löneökningstakt antagits skulle utfallet för stats- budgeten för budgetåret 1990/91 troligen ha blivit bättre. Denna typ av sam- band är dock kortsiktigt; på några års sikt undergrävs statsfinanserna av en snabb pris- och löneökningstakt.

Tabell 9. Budgetsaldo l990/9l (miljarder kr.)

BP 90 Nuvarande beräkning Inkomster 407.9 424.—l Utgifter exkl. statsskuldräntor 3523 3649 Statsskuldräntor 56.0 60.0

Redovisat budgetsaldo —U.4 -0.5

• Sida 38
•  Original

Tabell 10. Budgetsaldo för budgetåren 1983/84 och 1988/89 — 1990/91 (miljarder kr. och andel av BNP)

1983/"84 198859 l989/90 1990/91 Inkomster 221 .2 367.7 411.6 424.4 Andel av BNP (92) 29.4 31.6 32.0 30.4 Utgifter exkl. statsskuldräntor 237.9 296.4 333.5 364.9 Andel av BNP (%) 31.6 25.4 25.9 26.1 Statsskuldräntor 60.4 53.2 62.8 60.0 Redovisat budget- saldo -77.1 18.1 15.3 -0.5 Andel av BNP (%) -10.3 1.6 1.2 -0.0 Underliggandc budgetsaldo 1.2 4.4 -1.1 Andel av BNP (C?) 0.1 0.1 0.3 -(.1_l

Av tabell 10 framgår att förbättringen av statsfinanserna sedan budgetåret 1983/84 i huvudsak har skett genom att utgifternas andel av BNP minskat med drygt fem procentenheter. Samtidigt har emellertid skatteinkomsternas andel av BNP ökat med nära tre procentenheter.

Utgifterna för statsskuldräntor är i dag nästan lika stora som under bud- getåret 1983/84. Statskulden uppgick i mars i år till 603 miljarder kr.. dvs. nära 45 % av BNP. Den har löpande kunnat amorteras till följd av budget- överskotten. Fortfarande går dock en mycket stor del av statsbudgetens ut- gifter till räntebetalningar på statsskulden.

Statsbudgetens utgifter hari reala termer minskat under senare år. Utgifts- trycket är dock oförändrat starkt på en rad områden. Det gäller framförallt transfereringar till hushållen. där utgifterna för bl.a. sjuk- och arbetsskadc- försäkringen har ökat snabbt under 1980-talet.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande består av sum- man av det finansiella sparandet i staten. kommunerna och socialförsäk- ringssektorn.

Tabell ll. Finansiellt sparande i offentlig sektor 1983/84 och 1988/89 - 1990/91 (miljarder kr.)

1983/84 1988/89 1989/90 1990/91 Staten -50.8 25.2 29.1 14.2 Kommunerna -0.4 -S.1 -17.3 -16.0 Socialförsäkring "20.7 29.5 40.5 48.4 (AP—fonden) Summa -29.7 46.7 52.3 46.6 Andel av BNP ('.-fl) -3.9 4.0 4.1 3.3

Bilaga 1

b) lx)

• Sida 39
•  Original

Bilaga 1

Av tabell 11 framgår att den offentliga sektorns finansiella sparande förbätt- rats kraftigt under 1980-talet. Det ökade sparandet härrör dels från de för- bättrade statsfinanserna. dels från uppbyggnaden av AP-fonden. l kommu— nerna har sparandet samtidigt försämrats under senare år till följd av en för- hållandevis snabb konsumtionstillväxt och en begränsad ökning av transfere- ringsinkomsterna.

5.2. Kommunernas ekonomi

Den verksamhet som bedrivs i kommuner och landsting har en väsentlig be- tydelse för välfärden. Det gäller hälso- och sjukvården. omvårdnaden av äldre och handikappade. barnomsorgen och skolan. Verksamheten har un- der de senaste årtiondena tillförts avsevärda resurser. även om tillväxttakten under 1980-talet har legat på en lägre nivå än under 1960- och 1970-talen.

Den kommunala sektorn förfogar nu över betydande resurser. Verksam- heten kostar ca 300 miljarder kr. per år. vilket motsvarar ungefär en femtedel av BNP. Samtidigt har kommuner och landsting över 1 miljon anställda. Se— dan 1980 har antalet kommunalt anställda. Omräknat till årsarbetare. ökat med 23 %.

Den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting har stor bety— delse för samhällsekonomin. De ekonomiska problem som landet nu står in- för kräver att även den kommunala verksamheten ingående prövas. Det gäl- ler i första hand den befintliga verksamheten. Möjligheterna att tillgodose nya krav och förväntningar kan då öka. Det är regeringens ambition att un- der de närmaste åren. tillsammans med företrädare för kommuner och landsting. följa upp produktivitets- och effektivitetsutvecklingen inom den kommunala sektorn.

De statliga transfereringarna till den kommunala sektorn måste begränsas under de närmaste åren. Sektorns skatteinkomster förutsätts öka mycket kraftigt 19.90 och 19.91, men bl.a. ökade lönekostnader kommer att medföra att ett stort underskott ändå uppstår i det finansiella sparandet 1990 och san- nolikt även 1991. Underskottet för 1989 beräknas preliminärt till ca 9 miljar- der kr.

Utrymmet för en årlig ökning av sektorns totala volym under åren 1990 och 1991 är sålunda mycket begränsat. Nödvändig utbyggnad av bl.a. barn- omsorg oeh äldreomsorg måste finansieras med de resurser som frigörs ge- nom omprövning. rationalisering och produktivitetsförbättring inom befint- lig verksamhet.

För att öka kommunernas förutsättningar att inom givna ramar bedriva en effektiv verksamhet erfordras bl.a. förändringar i kommunallagen samt i systemen för statsbidrag och skatteutjämning. Verksamheten skall kunna vara anpassad efter de enskilda kommunernas egna förutsättningar.

Beslut har fattats om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över kommunernas statsbidrag och finansiering i övrigt. Dagens specialdestine- rade statsbidrag bör så långt möjligt ersättas med bidrag som fördelas efter generella principer. där bl.a. olika behovskriterier spelar en stor roll. Detta bör leda till att kommunerna får större möjligheter att organisera sin verk- samhet pä det sätt som bäst är anpassat efter den enskilda kommunens egna förutsättningar.

Då

• Sida 40
•  Original

Bilaga 1

Kommittén skall också redovisa lösningar som innebär — att kommunernas och landstingens verksamhet kan finansieras inom ra- men för en total kommunal utdebitering (exkl. församlingsskatt) på högst 30 kr. per skattekrona. — att ytterligare utjämning av kommunalskatterna uppnås, så att skillnader i utdebitering mellan kommuner respektive landsting i första hand speg- lar skillnader i service och avgiftsnivå samt effektivitet i organisation. — att en förnyelse och utveckling av den offentliga sektorn stimuleras och statens bidrag så långt möjligt fördelas efter generella principer. — att effekter av aktuella förändringar inom bl.a. skattelagstiftningen. äld- reomsorgen och skolan beaktas.

Utredningsarbetet skall bedrivas med utgångspunkten att kommunernas och landstingens verksamhet skall anpassas till de samhällsekonomiska förutsätt- ningarna. Kommittén bör översiktligt överväga ändamålsenliga instrument för statlig målstyrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Regeringen kommer senare denna dag att föreslå riksdagen att besluta om en tillfällig begränsning i kommuners och församlingars rätt att ta ut skatt. Skattestoppet bör gälla under två års tid. dvs under den tid utredningen på- går och en proposition med anledning härav behandlas av riksdagen.

Skattereformen bör ge ett balanserat budgetmässigt utfall i förhållandet mellan stat och kommun. För att åstadkomma detta behöver betydande re- surser återföras från den kommunala till den statliga sektorn. Återföring- arna bör tills vidare beräknas på kommunernas skatteunderlag. I uppdraget till utredningen om kommunernas finansiering ingår att undersöka om den budgetmässiga balanseringen senare kan regleras på annat sätt. Vidare kom- mer dagens system för att utbetala kommunalskattemedel att ses över.

5.3. Åtgärder för förnyelse

Inom den offentliga sektorn pågår ett omfattande förnyelsearbete. I komp- letteringspropositionen 1989 aviserade regeringen åtgärder inom tre områ- den nämligen skolan. äldreomsorgen samt socialförsäkringssystemet. Ett år senare är det lämpligt att beskriva de åtgärdsförslag som lagts fram, redovisa fattade beslut och presentera de planer som finns.

Skolan

Verksamheten inom skolan har tidigare utmärkts av en stark central regel- styrning. Den skall nu ersättas av decentralisering och målstyrning. En sådan utveckling är en förutsättning för framtida nödvändiga kvalitetsförbättringar i skolans arbete med att förmedla kunskaper och färdigheter och bibringa social fostran.

Grundskolan. gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen är tillsammans en av de största verksamheterna inom den offentliga sektorn. I skolan arbetar ca 200 000 personer. medan ca 1 300 000 elever varje år utbil- das. Kostnaderna för skolan uppgår till ca 60 miljarder kr. årligen.

Det arbete med att förändra styrformerna inom skolan som pågår berör därför många medborgare. direkt eller indirekt. Det kommer dessutom att

Prop. 1989/90z150

• Sida 41
•  Original

Bilaga 1

få stor betydelse för alla kommuner i landet. Det övergripande syftet med arbetet är att utveckla styrningen av skolan från regelstyrning till en mål- och resultatorienterad styrning i enlighet med de riktlinjer som riksdagen fast- ställt. Arbetet omfattar personalfrågorna. statsbidragen. läroplanerna. upp- följningen och utvärderingen samt slutligen regelverket och den statliga skoladministrationen.

Riksdagens beslut i december 1989 om att den statliga regleringen av löne- och anställningsvillkor för tjänster som lärare m.m. skall upphöra med ut- gången av år 1990 är en viktig utgångspunkt för det fortsatta förändringsar- betet. Beslutet innebär att landets kommuner nu kan ta ett helt och odelat ansvar för all personal i skolan.

Den fortsatta utvecklingen av en likvärdig skola skall garanteras av be- stämmelser om behörighet samt av en gemensam och likvärdig lärarutbild- ning och fortbildning. Den statliga regleringen inom personalområdet kan begränsas. Regeringen avser att för riksdagen föreslå förändringar i sådan tid att beslut kan fattas under hösten 1990.

Ovan nämnda riksdagsbeslut har också avgörande betydelse för arbetet med att utforma ett framtida förenklat statsbidragssystem. Detta skall utfor- mas så att det ger alla kommuner förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning åt sina barn och ungdomar. Hänsyn skall tas till regionala skillna- der. I arbetet undersöks vilka faktorer i övrigt som är avgörande för hur en kommun skall kunna ge alla barn en likvärdig utbildning och i vilken ut- sträckning dessa i sä fall kan läggas till grund för beräkningen av statsbidra- ger.

Avsikten är att kommunerna skall ha stor frihet att disponera statsbidra- get. Genom riksdagsbeslutet har förutsättningar skapats för att statsbidra- gets bindning till lärarlönerna kan upphöra. Kommunernas möjligheter att själva besluta om hur verksamheten skall organiseras ökar. Statsbidraget bör fungera som ett statligt finansieringsstöd. Förslag till hur statsbidragsfrå- gorna kan lösas kommer att läggas fram under juni månad i år. Sedan syn- punkter inhämtats från bcrörda organisationer och myndigheter kommer förslag att föreläggas riksdagen under hösten.

Skolans verksamhet skall styras av de mål som riksdagen och regeringen anger huvudsakligen i skollag, läroplaner och timplaner. Bestämmelserna skall utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår vem som har ansvaret för de olika delarna av verksamheten. En modell för hur en läroplan bör byggas upp och utformas för att den skall kunna följas och utvärderas kom- mer att arbetas fram.

Kommunernas ansvar för skolverksamheten skall också innefatta skyldig- het att medverka i uppföljning och utvärdering. En utgångspunkt för upp- följningen och utvärderingen är den skolplan och de arbetsplaner som upp.- rättas i varje kommun. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet skall ge en grund för den redovisning av tillståndet i skolan som regelbundet skall ges till riksdagen och regeringen.

Kunskaperna om resursutnyttjande och resurshushållning inom skolan är bristfälliga både på statlig och kommunal nivå. Synpunkter på skolans bris- tande effektivitet och produktivitet får därför ofta stå oemotsagda. Bristerna

• Sida 42
•  Original

Bilaga 1

kan troligen i någon mån förklaras av det hittills delade huvudmannaskapet och att vare sig stat eller kommun därför känt ett samlat ansvar för skolans ekonomi. [fortsättningen skall kommunen ha det fulla ekonomiska ansvaret för skolan och vara skyldig att ställa resurser till förfogande i den utsträck- ning som behövs. Med rätten till statligt bidrag för verksamheten förutsätts följa skyldighet för kommunen att lämna en ekonomisk verksamhetsredovis— ning tillsammans med andra uppgifter om verksamheten som bedöms nöd- vändiga. Hur en sådan redovisning kan byggas upp i samarbete mellan stat och kommun övervägs nu.

Regeringen har senast i budgetpropositionen 1990 redovisat det pågående arbetet. Detta beräknas vara avslutat om drygt ett är.

A ldremnsorgen

Omsorgen om äldre och handikappade består av en rad olika verksamheter. Ansvaret för dessa verksamheter delas idag mellan kommuner och lands- ting. För att stödet till den enskilde skall fungera väl krävs samordning och samverkan mellan de olika huvudmännen.

Betydande problem finns i dag i samordningen mellan kommunernas och landstingens resurser. Det politiska ansvaret är otydligt och det finns paral- lella organisationer för likartade verksamheter. vilket förhindrar en effektiv resursanvändning.

Äldredelegationen har behandlat dessa frågor och lämnade i maj 1989 en rapport "Ansvaret för äldreomsorgen" (Ds 198927). Rapporten har remiss- behandlats och regeringen förbereder nu en proposition till riksdagen.

Enligt regeringens bedömning krävs betydande förändringar på äldreom- sorgens område. Ansvaret bör så långt möjligt samlas hos primärkommu- nerna. På det sättet främjas en effektiv resursanvändning samtidigt som om— ställningen mot lokala former för boendeservice och omvårdnad underlät-

tas. Reformen beräknas träda i kraft den 1 januari 1992.

Arbetslinjen och sot'iu[försäkringssystwncr

Den svenska arbetsmarknadspolitiken innebär att människor i första hand skall ges arbete och utbildning. i sista hand kontantstöd. Skälet för denna politik är att den ökar de totala arbetsinsatserna i samhället och välfärden för individerna. Den minskar också den offentliga sektorns utgifter och bi— drar till att det är lättare att få en bred uppslutning för att stödja dem som trots allt slås ut ur arbetslivet.

Utslagningen från arbetslivet bör motverkas genom förebyggande insatser och genom mer aktiva åtgärder för att underlätta för de redan drabbade att återgå till arbetslivet.

En redogörelse för de åtgärder som vidtagits och nu föreslås har tidigare

givits. Ledning och styrning av ojfentlig verksamhet

Arbetet med att förnya den offentliga sektorn måste inriktas på kvalitet. måluppfyllelse och effektivt resursutnyttjande. Det kommer att kräva fort- satta förändringar av styrning och organisation.

Prop. 1989/902150

• Sida 43
•  Original

Inriktningen på decentralisering av verksamheterna och delegering av an- . Prop. 1989/90:150 svar bör fortsätta. Mål— och resultatstyrning från statsmakterna bör kombi- Bilaga 1 neras med större frihet för kommuners och statliga myndigheters ledningar och anställda att avgöra hur målen skall förverkligas. Samtidigt måste kra- ven pä resultatuppföljning och utvärdering höjas och instrumenten för detta utvecklas.

Särskild uppmärksamhet måste nu ägnas åt att skapa goda förutsättningar för primärkomnmner och landsting att bedriva verksamheten effektivt. Den ekonomiska situationen i kommunerna inger oro. För att uppnå balans i den kommunala ekonomin kommer det att krävas att kommuner och landsting vidtar åtgärder för att reducera kostnaderna och att öka effektiviteten i verk- samheten. Det innebär att betydligt större krav än hittills kommer att ställas på omprövning. rationalisering och produktivitetsförbättring.

Inom den kommunala sektorn pågår ett omfattande utvecklingsarbete. Även det fortsatta arbetet med konkreta åtgärder måste givetvis ske i de en- skilda kommunerna och landstingen. Regeringen är beredd att vidta åtgär- der för att underlätta detta arbete. Den kommitté som kommer att tillsättas med uppdrag att utforma ett nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting. och att se över den kommunala sektorns övriga finansierings- källor. har i uppdrag att lämna sådana förslag till systemändringar i statsbi- drag m.m. som bidrar till utveckling av den kommunala verksamheten.

Regeringen avser att mer regelbundet överlägga med kommunförbunden om kommunala utvecklingsfrågor. Bland annat bör en bred belysning av al- ternativa vcrksamhetsformer i kommuner och landsting göras. Under senare år har en rad försök med kooperativa lösningar. entreprenader. föreningsdri- ven verksamhet och verksamhet i bolagsform gjorts. Några landsting har be- slutat att skilja beställar- och producentrollerna inom sjukvården. Erfaren- heter frän dessa försök bör nu sammanställas och analyseras.

Det statliga bidragssystemet till barnomsorgen bör förändras så att möjlig- heter öppnas för personal att äga och driva daghem eller fritidshem (perso- nalkooperativ). Detta bör ske för att underlätta utbyggnaden till full behovs- täckning. erbjuda fler alternativ i barnomsorgen och för att erbjuda personal som idag står utanför barnomsorgen ytterligare en alternativ verksamhets- form. Avsikten är att erbjuda personalkooperativa daghem och fritidshem samma finansiella villkor som existerande former av daghem och fritidshem. Den särskilda förordningen om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg bör således kompletteras så att personalkooperativa daghem och fritidshem blir statsbidragsberättigade.

[ detta sammanhang bör också erinras om den särskilda aktionsgrupp för barnomsorgen som regeringen nyligen tillsatt. Gruppen skall enligt sina di- rektiv pröva olika konkreta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av fram- för allt heldagsomsorgen i de kommuner som för närvande har uppenbara svårigheter med utbyggnadstakten. Till åtgärder som bör prövas hör insatser för att ta bort administrativa. tekniska eller organisatoriska hinder i kommu- nerna. skapa snabbare beslutsprocesser i kommunerna. decentralisera an- svar och befogenheter samt insatser för att utveckla de alternativa barnom- sorgsformerna. Olika möjligheter för att effektivare utnyttja barnomsorgens resurser bör prövas. Gruppens arbete skall slutföras senast den 1 september 1990.

• Sida 44
•  Original

Bilaga 1

Regeringen avser att presentera ett förslag till ny kommunallag. Förslaget - som baseras på kommunallagskommitténs arbete syftar till att ge kommuner och landsting stor frihet att välja lämpliga organisationsformer och att ut- veckla ändamålsenliga former för ekonomisk styrning och förvaltning.

Regeringen och de båda kommunförbunden är ense om'behoven att öka effektiviteten och produktiviteten i den kommunala verksamheten. En pro- duktivitetsökning på 2 % per år är en rimlig och nödvändig målsättning för den kommunala sektorn som helhet. Ett gemensamt arbete kommer att be- drivas för att dels belysa hur tillgänglig information kan användas för att be- skriva utvecklingen av produktivitet och effektivitet. dels stimulera utveck- lingen av uppföljnings- och utvärderingssystem.

Även inom den statliga verksamheten måste en successiv förbättring av produktiviteten åstadkommas. Statsmakterna bör bidra till en sådan utveck- ling genom att skapa förutsättningar för myndigheterna att åstadkomma en effektiv resursanvändning och att tillhandahålla resurser till stöd åt myndig- heterna. Ett sådant arbete pågår.

I syfte att förbättra stödet till myndigheterna har regeringen utsett en sär- skild utredare som skall se över de 5 k stabsmyndigheterna. Omläggningen av budgetprocessen och en mer utvecklad styrning ökar möjligheterna att ta hänsyn till skilda utgångslägen och förutsättningar för förbättringar av effek- tivitet och produktivitet i olika statliga verksamheter.

En resultatorienterad styrning förutsätter goda uppföljnings- och utvärde- ringsmetoder. Ökad uppmärksamhet måste därför nu också ägnas åt att ut- veckla bl.a. resultatmått och redovisningsmodeller.

• Sida 45
•  Original

Statsbudgeten och särskilda frågor

1.1. Beräkningsförutsättningar

Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är'de antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen av stor betydelse. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En samman— fattning av beräkningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.3. De antaganden som RRV räknat med redovisas i tabell 1. Under slut- skedet i arbetet med den reviderade nationalbudgeten har en delvis ny be- dömning av den ekonomiska utvecklingen gjorts. Med anledning härav räk- nar jag nu med andra antaganden. vilka också framgår av tabell 1.

I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsätt- ningar.

Tabelll Antaganden Procentucll förändring 1989 1990 1991 RRV Föredra- RRV Föredra-_ RRV Föredra- ganden ganden ' ganden Löncsumma 11.1" 11.1 10.1 9.8 3,2" 3.0 Konsumentpriser. genomsnitt 6.5 6.5 9,8 10.0 6.2 7,3 Privat konsumtion. löpande priser 7.1 7.3 10.2 11.1 7.8 8.9

l RRV:s beräkningar avseende budgetåret 1989/90 (statsbudgetens inkoms- ter och utgifter") och 1990/91 (statsbudgetens inkomst-er) har verket tagit hän- syn till beslut som riksdagen fattat före den 20 mars 1990. RRV har även beaktat förslag från regeringen före denna tidpunkt. Jag har för egen del be- aktat även de riksdagsbeslut som fattats under återstoden av mars samt de förslag från regeringen som lagts fram under denna period. I några fall har jag även beaktat förslag som lagts fram efter den 31 mars. Det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra justeringar för ytterligare förändringar som ej kunnat beaktas.

1.3. Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1990/91

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 414 881 milj. kr. för bud- getåret 1990/91. 1 det följande redovisas de förändringar av RRV:s beräk- ningar som jag funnit nödvändiga.

Till följd av ny information räknar jag ned inkomsttiteln vasiska personers

• Sida 48
•  Original

inkomstskatt med 531 milj. kr. Vidare räknarjag ned inkomsttitelnlaridiska Prop. 1989/901150 personers inkomstskatt med 1 125 milj. kr. med anledning av att det i prop. Bilaga 1 19891'90: ] 10 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslås att in- _ täkterna från avskattning av företagens reserver tillförs riksgäldskontoret för amortering av statsskulden.

1 enlighet med vad jag anfört ovan om den ekonomiska utvecklingen räk- . nar jag ned inkomsttiteln Folkpensionsavgiftmed 124 milj. kr.. inkomsttiteln . S'.jukf(')'rsiikringsm-'gij't netto med 556 milj kr.. inkomsttiteln Barnomsorgsav- gift med "36 milj. kr.. inkomsttiteln Vitrenutbildningsavgift med 5 milj. kr.. inkomsttiteln (_)t- riga socialavgifter. netto med 12 milj. kr.. inkomsttiteln In- komster ai- arbetsgit-H'aratgifter till arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitu- - tets verksamhet med 32 milj. kr. och inkomsttiteln Allmän löneavgift med 5 milj. kr.

Med anledning av de förslag som jag senare i dag avser att framföra beträf- fande bl.a. mervärdeskatten och vad jag ovan anfört om den privata kon- sumtionen räknar jag upp inkomsttiteln Mervärdeskatt med 8700 milj. kr. Vidare tar jag. med anledning av förslag senare i dag, upp en ny inkomsttitel, Avriikningsskatt. med 3 250 milj. kr. Sammantaget innebär dessa justeringar att jag beräknar de sammanlagda inkomsterna för budgetåret 1990/91 till 424 405 milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRV:s beräkningar fram- går av tabell 6.

'labell 6 Ändringar [ RRV: s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1990/91 Tusental kr.

Inkomsttitel RRV:s beräkning Förändring enligt _ föredraganden ] l l 1 Fysiska personers inkomstskatt 59 839 000 — 531 000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 29 123 000 — 1 125 000 1211 Folkpensionsavgift 45 864 000 — 124 000 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto - 6 649 000 — 556 000 1231 Harnomsorgsavgift 13 415 000 — 36 000 1241 Vuxenutbildningsavgift 1 588 000 — 5 000 1251 Ovriga socialavgifter. netto — 6 915 000 — 12 000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskvddsverkets och arbets— ' miljöinstitutets verksamhet 214 000 — 32 000

1281 Allmän löneavgift "2 073 000 ' — 5 000 141 1 Mervärdeskatt 122 900 000 + 8 700 000 1511 Avräkningsskatt — + 3 250 000 Summa inkomster 414 881 314

Summa förändringar enligt föredraganden + 9 524 000

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudge- tens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1990/91 (tabell 7).

Tabell 7 Förslag till förändringar i uppställningen av-statsbudgetens inkomster

1990/91 Inkomsttitel Förslag 1 122 Avskattning av företagens reserver Ny inkornsttitel 1291 Särskild löneskatt N_v inkomsttitcl' 15.11 Avräkningsskatt Ny inkomsttitcl 1482 Tillfällig regional investeringsskatt Namnändring

• Sida 49
•  Original

Bilaga 1

Utgifter

1 det slutliga förslaget till statsbudget för budgetåret 1990/91 uppgår utgif- terna till 424927 milj. kr. '

l årets budgetproposition upptogs utgifterna för budgetåret 1990/91 till 408 256 milj. kr. Av detta belopp svarade minskade anslagsbehållningar. ökad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbe- hov. netto för 10 000 milj. kr. Utgiftsanslagen exkl. statsskuldräntor uppgick till 342 256 milj. kr. '

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har dels ett antal proposi- tioner innebärande anslagsförändringar förelagts riksdagen. dels riksdagen beslutat om ett antal anslag som föreslogs i budgetpropositionen. Om riksda- gen bifaller förslagen i propositionerna ökar de samlade utgiftsanslagen med ca 22 171 milj. kr. Att-utgiftsanslagen ökar beror främst på att den ekono- miska utvecklingen med bl.a. kraftigt höjt ränteläge medför ökade utgifter för räntor på statsskulden. bostadssubventioner m.m. Beloppet inkluderar även de anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen som be- slutats av riksdagen. I samband med min beräkning av anslagskonsekven— serna har jag låtit upprätta en specifikation över föreslagna och i förekom- mande fall beslutade a'nslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen. Denna specifikation (bil. 1.5) täcker i princip perio- den t.o.m. mars 1990 samt vad som föreslås i kompletteringspropositionen.

Anslaget Räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 med ett till 56 000 milj. kr. beräknat belopp. Belast- ningen på detta anslag är beroende av den ackumulerade statsskulden under det budgetår för vilket anslaget anvisas och av räntenivån inom och utom landet samt av bokföringsmässiga valutadifferenser på grund av ändrade växelkurser vid omsättning eller återbetalning av utlandslån. En beräkning av riksgäldskontoret ger vid handen att utgifterna för räntor på statsskulden torde bli 4 miljarder kronor högre än vad som beräknades i budgetproposi- tionen. Den inhemska räntekostnaden beräknas nu bli ca 4 800 milj. kr. högre främst till följd av det högre ränteläget. Samtidigt väntas kostnaden för utländska lån minska med 800 milj. kr. Förslag till inkomst- och utgiftss- tat för anslaget Räntor på statsskulden m.m. framgår av bilaga 1.4. Anslaget bör i enlighet med förslaget föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1990/91 med 60 miljarder kronor.

Tabell 8 Räntor på statsskulden budgetåret 1990/91 Miljarder kr.

Nuv. be- -

räkning Räntor på inhemska lån m.m. 52,3 Räntor på utländska lån 7.2 Valutaförluster. netto 0.5 Summa 60.0

Sammantaget innebär detta att jag beräknar statsbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1990/91 till sammanlagt 424 927 milj. kr.

• Sida 50
•  Original

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av hela belastningen på Prop. 1989/90:150 statsbudgeten beräknas. utöver utgiftsanslagen. på statsbudgetens utgifts- Bilaga 1 sida även medel för förändringar i anslagsbehållningar. ändrad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto.

1 budgetproptmitionen beräknades förbrukningen av anslagsbehål/ningar komma att uppgå till 1 500 milj. kr. netto. budgetåret 1990/91. 1 prop. 1989./90:88 föreslås att en infrastrukturfond för investeringar i järnvägs- och kollektivtrafik inrättas genom att ett engångsbelopp på 5 000 milj. kr. anvi- sas via ett reservationsanslag på statsbudgeten för budgetåret 1990/91. Fon- den föreslås få användas först när det är lämpligt ur stabiliseringspolitisk syn- punkt. Mot den bakgrunden förutses inte något ianspråktagande av fonden under budgetåret 1990/91. De anslagsförändringar som därutöver föreslagits riksdagen i propositioner som lagts efter budgetpropositionen motiverar inte någon ändring av den beräkning som gjordes i budgetpropositionen. An- slagsbchållningarna beräknas således öka med 3 500 milj. kr. under budget- äret l990i9l.

Budgetutfallct. och därmed statens uppläningsbehov. har tidigare påver- kats av förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk. myndigheter och bolag. Mot bakgrund av att alltmer av statlig utlåning undantagits från statsbudgetens utgiftssida avser jag att senare i dag förorda att förändringar i rörliga krediter från och med budgetåret 1990/91 inte redovisas som en del av statsbudgeten. '

I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa en realis- tisk lmdgetbelastning förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat till- kommande utgiftsbehov. netto. Vid beräkningen av denna post görs en upp- skattning av sådana utgifts- och inkomstförändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten. Tillkommande utgiftsbehov uppskattas uppgå till 4000 milj. kr.

1 budgetpropositionen ingick i denna post bl.a. budgeteffekterna till följd av särpropositioner som senare under riksmötet skulle komma att föreläggas riksdagen. Da dessa förslag numera föreligger har medel i stället beräknats under berörda anslag och inkomsttitlar.

Tabell 9 Statsutgil'terna för budgetåret 1990/91

Mil j. kr.

1990/91

Budget- Ny beräkning propositionen lltgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 342 256 364 427 Statsskuldräntor 56 000 60 000 Förändring av anslagsbehållningar ] 500 — 3 500 Andrad disposition av rörliga krediter 500 — Beräknat tillkommande utgiftsbchov. netto 8 000 4 000 Summa statsutgifter 408 256 424 927

• Sida 51
•  Original

Bilaga 1

1.4. Statsbudgetens saldo för budgetåren 1989/90 och 1990/91

Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av stats- budgetens inkomster och utgifter för innevarandc budgetår och i förslaget till statsbudget för budgetåret 1990/91 enligt vad som framgår av tabellerna 10 och l 1.

Beräkningen av budgetutfallet för innevarande budgetår ger vid handen att budgetöverskottet blir 3.2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Nu förutses ett överskott om ca 15.3 miljarder kro- nor.

Statsinkomsterna för budgetåret 1990/91 uppskattas nu till 424.4 miljarder kronor. Utgifterna exkl. statsskuldräntor beräknades i budgetpropositionen till "3523 miljarder kronor. Nu beräknas utgifterna till 364.9 miljarder kro- nor. Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att budgetunderskottct för budgetåret 1990/91 ökar med 0,1 miljarder kronor till 0,5 miljarder kronor jämfört med beräkningarna i budgetprt.)positionen.

Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslaget till statsbudget för budgetåret 1990/91 sedan budgetpropositionen har jag även låtit sam- manställa i en specifikation som bör bifogas till regeringsprotokollet i detta ärende (bil. 1.5).

Tabell 10 Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1988/89—1989/90 Miljarder kr.

1988/89 1989/90

Utfall Budget— RRV Ny be-

propo- räkning sitionen Inkomster 367.7 412.1 411.1 411.6 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 296.4 333.5 331 .8 3335 Statsskuldsräntor 53.2 60.1 62.8 62.8 Saldo 18,1 18,5 16.5 15,3

Tabell 11 Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1988/89— 1990/91 Miljarder kr.

1990/91 Procentuell förändring Budget— Ny be- Från utfall Från ny be— propo- räkning 1988/89 till räkning 19891'90 sitionen ny beräkning till ny beräkning 198.9/90 1990/91 Inkomster 407.9 424,4 11,9 % 3.1 %- Utgifter exkl. statsskuldsräntor 352.3 364.9 12.5 % 9.4 % Statsskuldsräntor 56.0 60.0 18.1 % —4.5 %- Saldo —0.4 -0.5

(lex)

+ + —38-.1

_)

352.7

Prop. 1989/901150

Bilaga 1

Beräknad nukostnad” 1 9189-06-30 1988-06-30

94.0 19.0

112.1

—239.9

+ 9.0

—230.9

5 'Ji

7 ”' ..,2.

” Uppgifterna grundar sig på preliminära värden från myndigheterna. Här redovisas

endast nukostnader för materiella tillgångar. ” Värdet på de statliga vägarna har beräknats med investeringarna i vägnätet under den senaste 4U-årspcriodcn som underlag. Som investering har räknats utfallet på anslagen för byggande av statliga vägar. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en så stor andel av anslaget utgöra vårdchöjande förbättringsarbeten. De på detta sätt beräknade investeringsbeloppen har otnräknats till nukostnad med ledning av väg- verkets vägkostnadsindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar (avskrivningstid 40 år). Anskaffningsvärdet för vägarna minskat med avskrivningar uppgår till 29 miljarder kronor.

• Sida 58
•  Original

*" Aktierna är upptagna till sina anskaffningsvärden. *) Därav låncfordringar 118] miljarder kronor. Lånefordringartm har tagits upp till

sina nominella belopp. Fr.o.m. budgetåret 1985186 finansieras och redovisas nya bo— stadslån av Statens Bosttalsfimmsieringsakticlwlag (SBAB). Utestående bostadslån hos SBAB uppgår till drygt 37 miljarder kronor. 1 de bokförda värdena. enligt riksgäldskontorets redovisning. har skulder inom sta— ten räknats bort. Utlandslånen upptas till den kurs som gällde på balansdagen. ") Enligt de regler som tidigare gällde för flertalet affärsverk skulle återanskaffningen av anläggningstillgängar finansieras med avskrivningsmedel. Reglerna var så utfor-

5)

made att avskrivningsmedlen skulle täcka även det ökande behov av kapital för åte— .

ranskaffning som uppstod vid inflation. Om inga expansionsinvcsteringar gjordes innebar detta i princip att det av staten tillskjutna kapitalets nominella värde förblev oförändrat. medan det successivt ökande värdet av anläggningstillgängarna finan- sierades med driftmedel. De avsättningar som tidigare gjorts vid affärsverken kvar- står dock i redovisningen. Vid sammanställningen av balansräkningen för staten har det kapital som fil/skjutits från sla/en förts till den i lmlansräkningen redovisade net- tofi')r|ni.'tgenheten under det att kapital som fil/_fk'irlsfrån verkens driftinläk/er redovi- sas som en särskild post i lmlansräkningen. Uppskrivningar av statskapitalets värde har hänförts till nettof("ärmögenheten. ” Verksamhetens nettoförändring framkommer enligt följande. Milj. kr.

Statsbudgetens överskott + lb” 108 Finansiella transaktioner avseende utlåning m.m. — 844 ltwesteringstransaktioner — 179 Statsbudgetens nettoöverskott + 17 (185

inkomst fran tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbo- + 29 lag m.fl.

Verksamhetens nettoförändring + 17 114

Reviderad nationalbudget 1990

• Sida 66
•  Original

• Sida 67
•  Original

Bilaga 1.1

Reviderad nationalbudget

Förord

Den reviderade nationalbudget. som härmed läggs fram. beskriver den in- ternationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1991.

Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement. olika verk och institutioner. För bedömning av den internationella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på material från statistiska centralbyrån och den prognos för 1990 och 1991 som konjunkturinstitutet publicerade den 30 mars 1990.

Ekonomiska rådet. konjunkturexperter och branschexperter har hörts. men berörda personer här inte något ansvar för de bedömningar. som görs i nationalbudgeten.

Ansvarig för den reviderade nationalbudgeten är statssekreteraren Gun- nar Lund. Arbetet har letts av departementsrådet Anders Palmer. Kalky- lerna avslutades den 19 april 1990.

• Sida 68
•  Original

211. Allmän översikt

Den internationella högkonjunktur som inleddes 1983. nådde sin topp under första halvåret 1988. Den penningpr.)litiska åtstramning som genomförts sc- dan början av 1988 samt brist på kapacitet har lett till att produktionstillväx- ten därefter har mattats. För OECD sammantaget uppgick tillväxten till 43% 1.988 och till 3.552. i fjol. Den väntas dämpas ytterligare i är och nästa år. till under 392.

Det har främst varit investeringarna som bidragit till den långa högkon- junkturen. Även förra året var investeringarna motorn i förloppet utom vad gäller Förenta staterna. l Kontinentaleuropa och Förenta staterna bidrog även exporten i hög grad till tillväxten under fjolåret.

Dämpningcn av expansionen har hittills varit mest uttalad i Förenta sta- terna och Storbritannien. medan tillväxten varit fortsatt god i Japan och Kontinenlaleuropa. Konjunkturen väntas nå sin botten i Förenta staterna och Storbritannien i år medan avmattningen kommer något senare och inte väntas bli lika uttalad i Japan och Kontinentaleuropa. Den genomsnittliga tillväxten i de nordiska länderna förutses under prognosperioden förbli drygt en procentenhet lägre än OECD-området totalt sett.

Tabell 2:I Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder Arlig procentuell förändring

Andel av 1988 1.989 1990 1991

OECD- områdets totala BNP i (.."-kl De sju stora länderna Förenta staterna 37.0 4.4 3.0 1 354 2 1/4 Japan 15.4 5.7 4.9 4 1/2 4 Förbundsrcpubliken "l'yskland 10.1 3.6 4.0 3 l.-"'2 3 12 Frankrike 8.4 3.5 3.4 3 3 Storbritannim 7.1 3.9 2.3 1 I 3f4 Italien 5.9 3.9 3.4 3 1.i'4 3 (f"anada 3.0 5.0 2.9 1 3.54 2 1:"4 Norden Danmark 0.9 —0.4 1.1 1 l..-"'2 2 Finland 0.7 5.2 4.9 2 3.="4 1 1/2 Norge 0.8 1.1 2.2 2 2152 Sverige 1.6 2.5 2.1 3."'4 I2 Norden 4.0 2.2 2.4 ] l.-"2 ] 1/2 OE('."D—Europa 44.0 3.6 3_.t 3 374 2 3,-'.t OECD-totalt 4.3 3.5 2 3/4 2 3/4 i 1987 års BNP - Alternativ 1. timlöneökning 39%

Källor: OECD och finansdepartementet

Avmattningen i OECD-området gäller framför allt investeringar och ex- port. Konsumtionen dämpas i mindre grad. Detta mönster gällcr särskilt för den amerikanska ekonomin vars tillväxt förutses bäras upp av den privata

• Sida 77
•  Original

konsumtionen framöver. Så småningom väntas emellertid även investering— Prop. 1989/903150 arna att ta fartigen.stimulcrade av den lättare penningpolitiken under större Bilaga 1_1 delen av fjolåret. Effekterna av dollarfallet från 1985 till 1987 har till stor del verkat ut och konkurrenskraften förbättras inte längre. varför nettoexporten bidrar till tillväxten endast i blygsam utsträckning.

Även i Förbundsrepubliken väntas konsumtionen vara drivkraften i eko— nomin. Dels genomförs skattesänkningar i år som ett tredje och sista steg i en flerårig skattereform. dels späder immigrationen från Östtyskland på konsumtionsefterfrågan. Exporten dämpas som en följd av att den interna— tionella efterfrågan — framför allt på investeringsvaror — mattas. Dessutom verkar D-marksapprccieringen negativt på företagens konkurrenskraft.

Den fortsatt höga tillväxten i .lapan drivs också främst av konsumtionen. Brist på kapacitet utgör dock en begränsning för produktionstillväxten. sam— tidigt som det höga kapacitctsutnyttjandct väntas hålla uppe den höga inve— steringstillväxten. Nettoexporten väntas fortsätta att dra ned tillväxten. om än i mindre utsträckning än tidigare.

Arbetslösheten har fortsatt att sjunka och uppgick i fjol till drygt 692.- för hela OECI.)-området. att jämföra med drygt 71-24- två år tidigare. Arbetslös— heten har fallit ännu snabbare i OECD-Europa men uppgick fortfarande till drygt 8 1724"?- i fjol. Avmattningen väntas leda till en mer dämpad sysselsätt— ningstillväxt med följden att arbetslösheten blir relativt oförändrad de när— maste två åren.

'l'abell 212 Arbetslöshet i några OECD-länder Procent av arbetskraften. årsgenomsnitt. standardiserade definitioner

1987 1988 1989 Förenta staterna 6.1 5.4 5.2 Japan 2.8 "2.5 2.3 Förbuntlsrepublikcn Tyskland 6.2 6.1 5.5 Frankrike 10.5 10.0 9.5 Storbritannien 10.2 8.3 6.4 Danmark 7.8 8.7 9.5 Finland 5.0 4.5 3.4 Norge 2.1 3.2 4.9 Sverige 1.9 1.6 1.4 OECD — Europa 10 9.4 8.6 OECD-totalt 7.3 6.7 6.2

Källor: OECD och finansdepartemcntet

För OECD som helhet sjönk inflationen under perioden 1981 — 1986. men började åter stiga i början av 1987. Under loppet av fjolåret planade dock inflationen ut. bl.a. beroende på sjunkande råvarupriser. Ett likartat utveck— lingsmi'inster har kännetecknat flertalet OECD-länder.

Inflationsuppgängen sedan 1987 kan främst hänföras till den inhemska ut— vecklingen. medan importpriserna inte haft så stor effekt på inflationen. Att vissa länder — såsom Storbritannien och flertalet av de nordiska länderna — haft betydligt högre inflation än genomsnittet kan framför allt hänföras till en snabbare ökning av av enhetsarbetskostnaden. Den har orsakats av högre timlöneökningar i kombination med en låg produktivitetstillvi'txt. l Storbri— tannien och Finland har dock produktiviteten ökat snabbt. 11

• Sida 78
•  Original

Bilaga 1.1

Trots den förutsedda avmattningen i produktionstillväxten väntas ned- gången i inflationen bli relativt blygsam. Fortsatt arbetskraftsbrist i flera län- der leder sannolikt till ökade lönekrav — särskilt i Förbundsrepubliken - sam- tidigt som flaskhalsar hämmar produktivitetstillväxten. Resultatet är ökande enhetsarbetskostnader. Företagen förutses dock inte fullt ut klompensera sig för dessa genom att höja priserna. utan i stället blir vinstutvecklingen något sämre än tidigare. Genomförandet av en tysk valutaunion förutses dra upp inflationen i Fi'irbundsrepubliken. framför allt nästa år. För OECD samman- taget väntas inflationen ligga kvar på 4 02% i år jämfört med i fjol för att gå ned till drygt 4% nästa år.

Tabell 2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder Årlig procentuell förändring av dellatorn för privat konsumtion

1988 1989 1990 1991 De sju stora länderna Förenta staterna 3.9 4.4 4 1/2 4 02 Japan —().1 1.8 2 1/2 2 112 Förbundsrepubliken Tyskland 1.2 3.1 3 3 1l4 Frankrike 2.7 3.4 3 3 Storbritannien 4.8 5.6 7 5 3/4 Italien 4.9 6.2 5 1/2 5 1/4 Canada 3.7 4.6 4 1/4 4 04 Norden Danmark 4.0 4.9 3 1/2 3 Finland 4.7 5.5 5 3/4 5 Norge 6.1 4.4 4 1/2 41/2 Sverige 6.3 6.5 10 7 1/4| Norden 5.5 5.5 6 1/2 5 1/4 OECD—Europa 4.2 5.4 5 1/2 5 OECD-totalt 3.3 4.4 4 1/2 4 1/4

1 Alternativ 1

Källor: OECD och finansdepartementet

Det genomsnittliga priset på Brentolja steg från 1988 till 1989 med ca 20%, till drygt 18 dollar per fat. För .1990 väntas det genomsnittliga oljepriset stabi- lisera sig kring 1989 års nivå. Det som talar för ett relativt konstant oljepris är framför allt den förväntade efterfrågedämpningen internationellt. Bety- delsefullt i sammanhanget är den relativt svaga tillväxten i Förenta staterna som ensamt svarar för närmare 30% av världens totala oljekonsumtion. Även en utökning av exportkapaciteten. liksom den överkapacitet som re- dan idag finns i OPEC. talar för att oljepriset under de närmaste åren ligger kvar på ungefär samma nivå som under 1989.

De externa obalanserna var fortsatt stora 1989. Japans överskott och För- enta staternas underskott i bytesbalanserna minskade till drygt 2% av BNP. medan Förbundsrepublikens överskott och Storbritanniens underskott ökade till omkring 4 1/2'72: av BNP. I slutet av fjolåret reducerades dock även de externa obalanserna i Förbundsrepubliken och Storbritannien medan an- passningen i Förenta staterna upphörde. Tillväxtmönstret i de olika ekono- mierna talar för att anpassningen fortsätter i Förbundsrepubliken och Stor- britanniens under prognosperioden. medan den väntas avstanna i Förenta staterna och Japan.

• Sida 79
•  Original

Bilaga 1.1

Tabell 2:4 Bytesbalanser i några OECD-länder Procent av BNP

1985 1986 l 987 1988 1989

Förenta staterna —2.9 —3.3 —3.2 —2.6 —2.0 Japan 3.7 4.4 3.6 2.7 2.0 Förbundsrepubliken Tyskland 2.6 4.4 4.0 4.0 4.4 Storbritannien 0.9 0 —0.8 —3.7 —4.7

Källor: OE ("D och filitl/rStleptrrlu/nwlrer

De finansiella marknaderna har sedan årsskiftet periodvis kännetecknats av oro. Den japanska yenen har försvagats och D-marken förstärkts ytterli- gare. aktiekurserna har fallit — särskilt i Japan — och de långa räntorna har stigit. Uppgången i de långa räntorna — vilka i väsentlig utsträckning styrs av förväntningar om utvecklingen på lång sikt — har fler förklaringar. Mark- nadsaktörerna väntar sannolikt att konsumtion och investeringar ska öka i Östeuropa och att detta ska leda till högre inflation. Ränteuppgången kan också vara ett uttryck för bristande förtroende för beslutsamheten hos cen- tralbanker och regeringar världen över att föra en tillräckligt stram penning- och finanspolitik så att inflationen hålls tillbaka.

1 föreliggande bedömning förutsätts att penningpolitiken kan komma att stramas åt ytterligare. bl.a. i Japan och Förbundsrepubliken. Även finanspo- litiken väntas få en kontraktiv effekt ide flesta länder. Ett undantag år fram- för allt Förbundsrepubliken. som genomför skattesänkningar i år.

Den internationella ekonomin kan av olika skäl komma att utvecklas mindre gynnsamt än som beskrivits här. Bl.a. kanske vi ännu inte sett hela effekten av den penningpolitiska åtstranming som skett sedan början av 1988. vilket innebär att avmattningen kan bli kraftigare än beräknat. Denna risk ökar om ränteuppgången fortsätter.

En annan risk utgör de betydande externa obalanserna mellan de största industriländerna. Det är i dagsläget svårt att förutsäga effekterna av den kraftiga yen-depreciering som skett det senaste året och som har accelererat under våren. På längre sikt finns det risk för att den stärkta konkurrenskraf- ten leder till att det japanska bytesbalansöverskottet växer. Detta skulle kunna medföra ökade krav på protektionistiska åtgärder i Förenta staterna. Åtgärder av sådant slag skulle få en negativ inverkan på hela världsekono- min.

Finansieringen av b_vtesbalansunderskotten har hittills gått relativt smi- digt. men inget garanterar att så kommer att vara fallet i framtiden. De fort- satt höga under- och överskotten innebär att allt större nettoskulder och fordringar byggs upp. Det kan i sig skapa oro på de finansiella marknaderna, vilket skulle kunna få negativa återverkningar på produktion och sysselsätt- ning.

Den framtida oljeprisutvecklingen är en annan risk. Utvecklingen i Öst- europa kan medföra att oljepriset blir betydligt högre än väntat. bl.a. bero- ende på att produktionsstörningar i samband med det pågående systemskif- tet kan dra ned oljeutbudet. Detta skulle — under antagandet att OPECs pro- duktionskapacitet inte byggs ut — kunna resultera i en kraftig prisökning på olja. De produktionsplaner som f.n. föreligger inom OPEC pekar dock på

13.

• Sida 80
•  Original

Bilaga 1.1.

att kapaciteten kommer att ökas under de närmaste åren. Sammantaget be- döms därför risken för en kraftig oljeprisökning som relativt liten.

2:2 Länderöversikter. Förenta staterna

Aktivitet i den amerikanska ekonomin avtog markant i slutet av förra året. BNP ökade bara med ca 1'..3-"2- i årstakt fjärde kvartalet 1989. jämfört med 3% för helåret 1989 och 4.49? 1988. Tillväxten väntas förbli dämpad under våren för att därefter gradvis ta fart igen.

Prisstegringarna avtog under loppet av fjolåret. Den underliggande infla- tionen — prisökningstakten för ktmsumtitimsvaror exkl. livsmedel och energi — har dock under flera år legat t')förändrad på ca 4 02%.

llandels- och bytesbalansunderskotten fortsatte att minska under fjolåret men anpassningen bromsades upp. Detta berodde främst på att exporttill- växten blev betydligt lägre under andra halvåret än under den mycket expan- siva perioden 1987 t.o.m första halvan av 1989.

Det är till stor del den penningpolitiska åtstramning som skedde t.o.m. våren 1989 som med viss eftersläpning lett till en avmattning i den ameri- kanska ekonmnin. Räntekänslig efterfrågan. såsom företagens maskininves- teringar samt hushållens konsumtion av varaktiga varor — speciellt bilar — och investeringar i bostäder har hittills dämpats mest.

Den räntenedgång som pågått sedan våren 1989 bröts vid årsskiftet och därefter har marknadsräntormt dragit sig uppåt igen. Detta kan vara en följd av dels den internationella uppgången. dels ökad pessimism om den framtida intlationsutvecklingen. Av samma orsaker har Federal reserve avstått från att lätta ytterligare på penningpolitiken.

Det federala budgetunderskottet uppgick till något över 150 miljarder dol- lar per år de två senaste budgetåren. Innevarande budgetår ska underskottet enligt lag skäras ned till 100 miljarder och nästa budgetår till 64 miljarder. Lagen gäller dock det budgeterade och inte det realiserade underskottet. Det senare 'äntas i själva verkade bli betydligt större och ätstramningseffck- ten såväl i år som nästa år blir därför begränsad.

lnför nästa budgetår har presidenten föreslagit flera sparstimulcrand * åt- gärder. bl.a. införande av skattefria hushållskonton liknande det svenska al- lemanssparandet. Därigenom hoppas administrationen att resurser ska flyt- tas över från konsumtion till investeringar.

Trots sparstimulerand ' åtgärder väntas den privata konsumtionen i hög grad bära upp tillväxten de närmaste två åren. En viss dämpning av inflatio- nen samt en fortsatt — ont-än långsammare sysselsättningstillväxt än tidi- gare _ kommer sannolikt att leda till en relativt god köpkraftsutveekling. Så- -'äl den privata konsumtionen som näringslivets investeringar väntas dess- utom så småningom att stimuleras av den räntenedgång som skedde under fjolåret. Näringslivets investeringar hämmas dock framför allt i år av en svag vinstutveckling samt förväntningar om en konjunkturavmattning såväl inter- nationellt som i Förenta staterna.

Nettoexporten ger endast ett litet bidrag till tillväxten de närmaste två

• Sida 81
•  Original

åren. då den långsammmare exporttillväxten väntas fortsätta. Dels växer Prop. 1989/903150 marknaden för amerikanska produkter inte längre lika snabbt. dels innebär Bilaga 1_1 den — sedan början av 1988 relativt stabila dollarkursen att konkurrenskraf- ten inte längre förbättras. Det innebär även att det stora underskottet i by- tesbalansen förutses vara närmast oförändrat.

Trots avmattningen förutses inflationen vara relativt oföri'mdrad. 'I'imlö- ncökningarna väntas visserligen förbli relativt blygsamma framöver. men ef- tersom produktivitetstillväxten sannolikt dämpas. kan enhetsarbetskostna- derna komma att öka snabbare än tidigare. Da vinsterna föll relativt kraftigt under fjolåret kan dessutom företagen väntas försöka kompensera sig för kostnadsökningarna genom prishöjningar.

BNP-tillväxten väntas uppgå till knappt 2':-'-?- i år och drygt 2'-:'fé- nästa år. Inflationstakten f("irutspås ligga på omkring 4 1139: både i år och nästa är samtidigt som arbetslösheten förutses öka något till en nivå på ca 5 1/?.%.

Japan

Den ekonomiska aktiviteten i Japan är fortfarande hög. Tillväxten dämpa- des dock det senaste året och uppgick till ca 5'-..-'-'2- 1989. att jämföra med 5.7% året innan. De främsta drivkrafterna bakom tillväxten var privat konsumtion och investeringar. Den höga inhemska efterfrågan och ett kraftigt fi'irsämrat turistnetto medförde att byteslmlansöverskottet tninskadc kraftigt. Det upp- gick till ca 2'2'2- av BNP 1989 jämfört med 2.792.- 1988.

Under loppet av 1989 blev tecknen på överhettning av ekonomin allt tydli- gare. Investeringarna. främst inom byggsektorn. fortsatte att öka kraftigt. Samtidigt återhämtade sig den privata konsumtionen under andra halvåret. Bolagsvinsterna steg_ kapacitetsutnyttjandet var högt. arbetslösheten mins- kade och bristen på arbetskraft blev allt mer besvärande.

Konsumentpriserna steg med knappt 29"? l989. Arbetsmarknadsläget medförde relativt höga löneökningar. vilket i kombination med en dämpad produktivitetstillväxt. medförde ökade enhetsarbctskostnader. Sedan mars 1989 har yenen försvagats med drygt 20% gentemot den amerikanska dol- larn. vilket tillsammans med ökade oljepriser. tnedfört att importpriserna stigit kraftigt.

Budgetförslaget för budgetåret 1990 indikerar en fortsatt neutral finans- politik. Oro för ökad inflation och en fi.")rsvagning av yenen föranledde cen- tralbanken att under loppet av 1989 och i mars 1990 höja diskontot från 25% till 5.25%. Penningpolitikcn väntas förbli restriktiv under 1990.

Privat konsumtion och investeringar väntas liksom under de senaste åren vara de främsta drivkrafterna-t för BNP-tillväxten. Den privata konsumtionen väntas öka snabbare under 1990 och 1991 som en följd av stigande sysselsätt- ning och en nedgång i hushållssparandet. Investeringarna fortsätter att sti- muleras framför allt av goda vinster. Det högre ränteläget innebär dock att investeringtillväxten dämpas allt eftersom nytillkommen produktionskapa- citet blir tillgänglig.

Försvagningen av yenen och den lägre inhemska expansionstakten medför att bytesbalansöverskottet stabiliseras kring 2'5'2- av BNP under prognospe- rioden. Utrikeshandelns negativa bidrag till BNP-tillväxten minskar där- med.

• Sida 82
•  Original

Sammantaget förutses en BNP-tillväxt på ca 4 1/2 % 1990 och 4% 1991. Prop. 1989/90:150 Inflationen bedöms under perioden uppgå till ungefär 2 1/2% per år. Bilaga 1.1

Västeuropa

I Västeuropa var den ekonomiska aktiviteten fortsatt hög 1989 med en BNP- tillväxt på ca 3 1/2%. Det var framför allt höga investeringar och en stark export som bidrog till expansionen i Kontinentaleuropa. I Förbundsrepubli- ken uppgick tillväxten till ca 4%. I Frankrike och Italien ökade BNP något långsammare. med drygt 36%. I Storbritannien dämpades tillväxten till något över 21%. som en följd av den kraftiga penningpolitiska åtstramning som skett under 1988 och 1989. Även produktionsstörningar inom oljesektorn bi- drog till den dämpade ekonomiska aktiviteten. Höjda indirekta skatter i vissa länder och högre oljepriser medförde att inflationen i Västeuropa ökade från drygt 41% 1988 till ca 5 1/2% 1989. Arbetslösheten minskade nå- got men ligger fortfarande på en hög nivå. ca 8 1/2% av arbetskraften.

Den pågående integrationsprocessen i EG-länderna och det omvälvande reformarbetet i Östeuropa väntas på sikt ge positiva effekter på den ekono- miska tillväxten i Västeuropa. Svårigheter föreligger att kvantifiera dessa ef- fekter på ett meningsfullt sätt. Redan nu torde emellertid förväntningar om effekterna av särskilt den östeuropeiska utvecklingen ha bidragit till oro för ökad inflation de allra närmaste åren. och reflekteras i den senaste tidens uppgång i de långa räntorna.

Den ekonomiska utvecklingen var mycket stark i Förbundsrepubliken Tyskland ttnder 1989. Det var framför allt höga investeringar och en stark export som bidrog till att BNP steg med hela 4%. Under sista kvartalet 1989 bars tillväxten främst upp av privat konsumtion.

Under första delen av 1989 ökade konsumentpriserna till följd av höjda indirekta skatter. men stabiliserades under andra halvåret 1989. Inflationen uppgick till ca 393"?- 1989. Bytesbalansöverskottet fortsatte att öka under 1989 och uppgick till ca 4 1/2% av BNP.

Konjunkturindikatorer för de senaste månaderna pekar på att expansio- nen håller i sig. Industriproduktionen har fortsatt att öka snabbt, och inve- steringarna utgör fortfarande en mycket dynamisk faktor i ekonomin. Bland annat ökade utrustnings- och bygginvesteringarna under sista kvartalet 1989 med 11.592: i volym jämfört med samma period 1988. Företagens förvänt- ningar om framtiden är mycket positiva och planerna inbegriper omfattande investeringar. Kapacitetsutnyttjandet är det högsta på 20 år och inget tyder på en lättnad under de närmaste månaderna. Inflationen. mätt över 12 månader. sjönk till 2.5% i februari 1990 att jämföra med 39% i december 1989.

Både de korta och långa räntorna har stigit under de senaste månaderna, och samtidigt har D-marken apprecierats. Penningpolitiken förväntas vara fortsatt stram under prognosperioden medan finanspolitiken — särskilt inne- varande år — kommer att vara expansiv. Orsaken till det är de stora inkomst- skattesänkningarna som äger rum i och med att det tredje steget i den väst- tyska skattereformen genomförs 1990. Dessutom har invandringen från Öst- europa lett till ökade offentliga utgifter. 16

• Sida 83
•  Original

Bilaga 1.1

Sammantaget förutses BNP-tillväxten uppgå till ca 3 'l/2% såväl 1990 som 1991. Det kommer främst'att vara den privata konsumtionen som håller uppe tillväxten under prognosperioden. Investeringarna väntas även fort- sättningsvis öka i snabb takt. Exporten väntas avta något som en följd av att den internationella konjunkturen mattas. Samtidigt förutses importen öka. varför överskottet i bytesbalansen i så fall minskar.

Genomförandet av en tysk valutaunion. och andra steg mot en tysk åter- förening. kommer sannolikt att stimulera efterfrågan på investerings- och konsumtionsvaror kraftigt. Vid oförändrad ekonomisk politik kan detta komma att leda till stigande inflation och räntor. I föreliggande bedömning har antagits att politiken utformas så att inflationen begränsas till ca 3% 1990 och 31/49? 1991.

Den främsta risken i prognosen gäller prisutvecklingen. För det första kan årets löneförhandlingar leda till så stora löneökningar att inflationen späds på ytterligare .l991. Vidare kan valutaunionen initialt driva upp inflationen så att den blir högre än vad som här antagits. I båda fallen är det realistiskt att räkna med en ekonomisk-politisk åtstramning. som på ett par års sikt ne- gativt påverkar produktion och sysselsättning.

Den ekonomiska tillväxten i Frankrike uppgick till 3.4% 1989. Den gynn- samma utvecklingen berodde främst på en snabb ökning av näringslivets in- vesteringar och av en markant uppgång av exporten. Höjda importpriser och stigande vinstmarginaler i industrin, bidrog till att inflationstakten ökade från ca 17% 1988 till ca 3,4% 1989. Reallönerna fortsatte att växa långsam- mare än produktiviteten och den förbättrade konkurrenskraften ledde till att exportindustrin kunde begränsa sina marknadsandelsförluster. Arbetslöshe- ten stabiliserades på ca 9 1/2%.

Penningpolitiken antas bli fortsatt restriktiv under prognosperioden. Fi- nanspolitiken'kommer även den att vara stram om än i mindre grad än under 1989. Ekonomin förutses mattas något de närmaste två åren. Exporten däm- pas i takt med den avtagande ekonomiska aktiviteten i Europa. De höga realräntorna torde ha en hämmande effekt på den inhemska efterfrågan, vil- ken dock även under 1990 och 1991 kommer att hållas upp av främst närings- livets investeringar. Reallöncrna bedöms fortsätta att öka i långsam takt, vil- ket tillsammans med höjd kapacitet bör stärka exportindustrins konkurrens— kraft ytterligare. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten uppgå till ca 3% både 1990 och 1991.

Arbetslösheten väntas stabiliseras Omkring 9 ]/2%. och inflationen förut— ses fortsatt ligga i nivä med Förbundsrepublikens, d.v.s. omkring 3%.

BNP-tillväxten i Storbritannien uppgick till drygt 2% 1989 jämfört med närmare 492: 1988. Den kraftiga dämpningen av aktiviteten hänger främst samman med den penningpolitiska åtstramning som inleddes 1988 och som fortsatte under 1989. Det höga ränteläget har framför allt via ökade boende- kostnader medfört en snabb avkylning av den privata konsumtionen. Även företagen. som är högt skuldsatta. hardragit ner på sina investeringar. Pro- duktionsstörningar i oljesektorn begränsade också tillväxten. Inflationen steg till drygt 5 1/2% 1989 och underskottet i bytesbalansen ökade till 4 3/4% av BNP. Arbetslösheten fortsatte att minska 1989 och uppgick till ca 6 1/2%.

Finanspolitiken som under 1989 hade en svagt kontraktiv effekt väntas be-

2 Riksdagen 1989/90. ] saml. Nr 150. Bilaga 1.1

• Sida 84
•  Original

hålla denna inriktning under l99tloch 1991. Även penningpolitiken kan vän- Prop. 1989/90:150 tas förbli stram under 1990, bl.a. som ett uttryck för att regeringen genom Bilaga 1.1 en kraftig dämpning av den ekonomiska aktiviteten önskar bryta den nega- tiva pris— och kostnadsutvecklingen. Fortsatt höga löneökningar i kombina- tion mcd en fi.")rsvagning av pundet talar också för att penningpolitiken för- blir stram.

Den ekonomiska tillväxten bedöms sakta av ytterligare under 1990, främst till följd av den penningpolitiska ätstramningen. De senaste konjunkturindi- katorerna pekar på en fallande industriproduktion. minskat kapacitetsut- nyttjande och lägre bostadsbyggande. Både privat konsumtion och investe- ringar förutses öka långsammare under 1990 än under 1989. Den dämpade efterfrågan 1990. med åtföljande lägre inflation och förbättrad bytesbalans, bör senare ge utrymme för sänkta räntor. Mot denna bakgrund förutses en förstärkning av den inhemska efterfrågan 1991.

Den pågående avmattningen av den inhemska efterfrågan medför — för- utom en dämpad importtillväxt — även att företagens utrymme för export ökar. Under slutet av förra året avtog importtillväxten samtidigt som expor- ten ökadc. Denna trend väntas fortsätta under 1990 och 1991. Även pundets försvagning. som under 1989 uppgick till ca lt) procent. och ökad oljeexport gynnar exporten. Nettoexporten förutses ge ett positivt bidrag till BNP-till- växten under prognt.)speriodcn.

Sammantaget innebär detta att BNP bedöms stiga med ca 1% (05% exkl. oljesektorn) l99t) och med knappt 25% 1991.

Fortsatt snabba löneökningar tillsammans med ökade importpriser orsa- kade av det svaga pundet bidrar till att inflationen ökar något 1990. Införan— det av lokala skatter bidrar med ca I procentenhet till prisökningarna i år. Den lägre tillväxten bör leda till att inflationen dämpas 1991. Sammantaget väntas konsumentpriserna stiga med ca 792: 1990 och närmare 6% 1991.

Norden

Den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna präglas fortsatt av sva- gare tillväxt och högre inflationstakt än i övriga OECD-området. I både Danmark och Norge äger dock en återhämtning av den inhemska efterfrå- gan rum. vilket väntas ge ökad tillväxt i år. I Finland förutses expansionen dämpas under 199!) efter flera år av mycket stark tillväxt.

För Danmark blev 1989 ett år av begynnande tillväxt i ekonomin. efter flera års stagnation. Bruttonationalprodukten ökade 1989 med drygt 170. Till detta bidrog i första hand exporten som växte med drygt 6%. Den pri- vata konsumtionen minskade med 05% och den samlade inhemska efterfrå- gan förblev oförändrad under året. Den tidigare negativa utvecklingen för de privata investeringarna övergick 1989 i en svag ökning. och till följd av betungande räntebetalningar på utlandsskulden hade Danmark — trots den gynnsamma exportutvecklingen — ett underskott i bytesbalansen motsva- rande drygt 11.5-? av BNP. Inflationen var under året något lägre än i genom- snittet av OECD—omrädet. 49%. och arbetslösheten låg kvar på ca 95%.

Under 1990 väntas en positiv utveckling i flera hänseenden i den danska ekonomin. Med en lönekostnadsökning på 35% och en gynnsam produkti— 18

• Sida 85
•  Original

Bilaga 1.1

vitetsutveckling kommer konkurrenskraften att vara fortsatt god. och expor- ten förutses växa starkt. Den underliggande inflationstakten väntas förbli låg och prisökningarna begränsas till 35%. Den privata konsumtionen beräk- nas öka med 15% och näringslivets fasta investeringar med 3%. Tillsam- mans med minskande offentliga investeringar leder detta till en svag upp- gång av den totala inhemska efterfrågan i år. Produktionstillväxten väntas uppgå till ca l.5%. Underskottet i bytesbalansen förutses stabiliseras på ca lt) miljarder danska kronor.

I syfte att dämpa importen och därmed lätta trycket på externbalansen är finanspolitiken fortsatt stram. Med förbättrad balans i ekonomin fokuseras nu den ekonomiska politiken på strukturfrågor. Målet för politiken är att möjliggöra en tillväxt utan att förvärra externbalansen samt att minska ar- betslösheten utan att inflationsdrivande flaskhalsar på arbetsmarknaden skapas.

För 1991 väntas en fortsatt uppgång av den inhemska efterfrågan. då inve- steringarna (':')kar och exporten gynnas av fortsatt god konkurrenskraft. De låga avtalen på arbetsmarknaden fram till 1991 bidrar till en sjunkande infla- tionstakt. BNP-tillväxten bedöms sammantaget uppgå till ca 2%. Arbetslös- heten förblir dock hög.

I Finland fortsatte (len mycket höga aktiviteten 1989 med en BNP-ökning på S%. Mot slutet av året visade sig dock tecken på en avmattning. Liksom under de två föregående åren. ökade den inhemska efterfrågan starkt. Den kraftiga investeringsökningen dämpades under slutet av året. liksom den pri- vata konsumtionen. då det höga ränteläget minskade hushållens benägenhet att låna. Den fortsatt starka efterfrågan bidrog till att inflationen ökade till 55425. Arbetslösheten låg på historiskt låga 35%.

Trots god efterfrågan på de viktigaste exportmarknaderna och ett gynn- samt bytesförhållande försvagades den finska externbalansen 1989. Expor- ten begränsades av den höga inhemska efterfrågan och de snabba kostnads- ökningarna. vilka försvagade landets konkurrenskraft. Underskottet i bytes- balansen ökade till ca Zl miljarder mark. motsvarande 492; av BNP.

I syfte att dämpa överhettningen stramades både finans- och penningpoli- tiken åt 1989. Indirekta skatter och avgifter höjdes. och en 40-procentig byggskatt utsträcktes till att gälla hela landet. Grundräntan höjdes hösten 1989 med en procentenhet till 85%. och marknadsräntan steg mot slutet av året till 16%. Av stor betydelse för utvecklingen i Finland är den inkomstpolitiska uppgö- relse gällande större delen av arbetsmarknaden som kom till stånd i början av året. Den omfattar perioden fram till våren 1992 och innebär att lönta- garna accepterar låga nominella löneökningar mot att de garanteras en viss köpkraftsförbättring genom bl.a skattesänkningar. Denna uppgörelse be- räknas ge Finland en lönekostnadsutveckling som inte försämrar landets konkurrenskraft samt till sjunkande bostadspriser. Så småningom dämpas även inflationen som väntas uppgå till närmare 6% 1990 och S% 1991.

Den strama ekonomiska politiken — främst det höga ränteläget — väntas dämpa den inhemska efterfrågan. framför allt de privata investeringarna. BNP-tillväxten bedöms uppgå till inte fullt 3% 1990. Avmattningen för im- porten förutses leda till att underskottet i bytesbalansen inte ökar i samma

• Sida 86
•  Original

takt som de senaste åren. Prop. 1989/902150

För 1991 väntas en ytterligare dämpning av BNP-tillväxten till 1 1/2% till Bilaga 1.1 följd av svagare inhemsk efterfrågan. Trots att exporten förutses bli den snabbast växande efterfrågekomponenten sker ingen påtaglig förbättring av bytesbalansen under prognosperioden. Arbetslösheten bedöms öka endast marginellt under de närmaste två åren.

I Norge präglas det ekonomiska läget av återhämtning av den inhemska efterfrågan. positiv externbalans och en dämpad pris- och löneutveckling. Till BN P-ökningen på drygt 292, 1989 bidrog framför allt petroleumsektorn, medan efterfrågan i fastlandsekonomin minskade med nästan 1% 1989. Pri- vat konsumtion sjönk för tredje året i rad. och investeringarna i fastlandse- konomin föll - till följd av låg efterfrågan och betydande ledig kapacitet — med närmare 15%. Arbetslösheten nådde vid slutet av året nästan 5%. Även exporten av traditionella varor ökade kraftigt 1989. och bytesbalansen (exkl. inflaggning av fartyg) gav ett överskott på 23.7 miljarder NOK.

Konsumentpriserna steg 1989 med 4.4%. vilket innebar en avsevärd dämpning jämfört med föregående år. Till denna utveckling bidrog den två- åriga lönercgleringslag som begränsade löneökningarna till 4.4%. Efter att försvagats under 10 år förbättrades därmed den norska industrins konkur- renskraft med 35%. Förstärkningen av konkurrenskraften genom låga löne- ökningar i årets avtal är av stor betydelse för Norges fortsatta återhämtning.

Den ekonomiska politiken var under 1989 relativt expansiv. Regeringen införde ett omfattande åtgärdspaket mot arbetslösheten. vilket bidrog till ett kraftigt budgetunderskott. Regeringens uttalade mål är emellertid att de of- fentliga utgifterna framöver inte skall öka som andel av BNP. Den gynn- samma prisutvecklingen har lett till att räntan har kunnat sänkas till omvärl- dens nivå.

För utvecklingen under 1990 spelar den inhemska pris- och löneutveck- lingen cn viktig roll. Givet låga löneökningar och en moderat prisutveckling även efter löneregleringslagens upphörande våren 1990 kan en fortsatt gynn- sam exportutvcckling möjliggöras. Tillsammans med en ökning av den pri- vata konsumtionen väntas detta sammantaget leda till en produktionstillväxt i fastlandsekonomin på drygt 1% för 1990 och 15% för 1991. Tendensen med fallande investeringar. särskilt i den utlandskonkurrerande industrin. väntas vända i år och övergå i en ökning 1991. Mot bakgrund av den fortsatt gynnsamma exportutvecklingen och den återhållna inhemska konsumtionen ökar sannolikt överskottet i bytesbalansen i år. Oljesektorn bedöms bidra i mindre utsträckning till den totala BNP-tillväxten. vilken beräknas till 2% och 2 12% för 1990 respektive 1991. Arbetslösheten och inflationen förvän- tas stabiliseras under prognosperioden.-

Utvecklingen [ Östeuropa

Den ekonomiska utvecklingen i Östeuropa har varit mycket ogynnsam un- der det senaste decenniet. Enligt vissa bedömare har exempelvis Sovjetunio- nen inte haft någon real tillväxt alls under 1980-talet. Under 1989 bedöms Polen och Östtyskland ha erfarit en minskning av nationalinkomsten medan produktionen stagnerat i länder som Ungern och Rumänien.

• Sida 87
•  Original

De omvälvande politiska förändringar som ägt rum i Östeuropa under det Prop. 1989/90:150 senaste året leder nu också till omfattande ekonomiska förändringar. De Bilaga 1,1 ekonomiska problemen hänger samman med centraldirigeringen av ekono- mierna. Omfattande prisregleringar har slagit sönder marknadsmekanismer och hindrat ett effektivt utnyttjande av resurser. Den helt dominerande ägandeformen — statligt och kollektivt ägande — har inte skapat incitament till att driva företag på ett rationellt sätt.

Reformerna tar sikte på att omvandla länderna i Östeuropa till ekonomier med ett stort inslag av marknadsmekanismer och privat ägande. Detta är en besvärlig process där det kommer att ta tid innan förändringarna ger positiva effekter på den ekonomiska tillväxten. På kort sikt är det mycket som talar för stagnation och t o m minskande produktion. Eftersom betydande sub- ventioner, i kombination med reglerade priser. gjort det möjligt för ineffek- tiva industrier i Östeuropa att fortleva kommer exempelvis en prisreform att leda till att många företag slås ut. Konsekvensen blir på kort sikt minskad produktion och sysselsättning.

Samtliga länder i Östeuropa med undantag för Albanien genomgår en re- formprocess mot större inslag av marknadsekonomi. Man har dock nått olika långt i olika länder. I Polen, som kommit längst. avser myndigheterna att genomföra en snabb omvandling från planekonomi till marknadseko- nomi. I samråd med Internationella valutafonden har man utarbetat ett långtgående anpassningsprogram. Myndigheterna har genomfört en när- mast fullständig liberalisering av priserna och reducerat budgetunderskottet. Genom en kraftig devalvering har den polska valutan, zlotyn. anpassats till en marknadsmässig nivå. Som resultat av prisreformen har man fått en kraf- tig ökning av prisnivån — inflationen 1989 uppgick till omkring 700% — men genom en fortsatt stram finans- och penningpolitik torde inflationstakten dämpas betydligt 1990. Realinkomsterna väntas dock sjunka under 1990 och arbetslösheten öka. Trots dessa initiala svårigheter bedöms konsekvensen av de omfattande reformerna i Polen leda till en god utveckling på något års sikt. Den stora utlandsskulden utgör emellertid fortsatt ett problem

Också i Ungern har reformarbetet nått ganska långt. Alla former av före- tag är tillåtna, en gradvis liberalisering av priser äger rum och landet har en förhållandevis öppen handelsregim. I Sovjetunionen gäller fortfarande en allmän prisreglering och statligt ägande dominerar näringslivet. Även här går man emellertid i riktning mot ett friare ekonomiskt klimat. Gradvisa för- ändringar i de ekonomiska systemen sker också i Bulgarien. Rumänien och Tjeckoslovakien.

Östtyskland har tills nyligen varit en strikt planekonomi med hårt regle- rade priser. omfattande subventioner till olika näringar och kraftigt begrän— sad privat sektor. De ekonomiska problemen har förvärrats genom den kraf- tiga emigrationen från Östtyskland till Förbundsrepubliken. Emigration av välutbildad arbetskraft leder till stora störningar i produktionen. N ationalin- komsten sjönk med ungefär 2% 1989. Med hänsyn till den troliga återför- eningen av de båda tyska staterna är givetvis Östtysklands situation unik i Östeuropa och reformprocessen kommer i stor utsträckning att utformas i samråd med myndigheterna i Förbundsrepubliken. Det är dock rimligt att räkna med att BNP kommer att sjunka i Östtyskland 1990. Den reglerade '-

• Sida 88
•  Original

och subventionerade östtyska industrin kommer inte att vara konkurrens- Prop. 1989/903150 kraftig efter en liberalisering av priserna och efter genomförandet av en valu- Bilaga 1_1 taunion. Sammantaget bedöms Östeuropa knappast uppnå någon ekonomisk till- växt 1990 och också 1991 kommer att präglas av låg tillväxt. Konsekvenserna av stagnationen i Öst för OECD-länderna är begränsad. Västeuropas export till Östeuropa utgör exempelvis mindre än 2% av Västeuropas totala export. Troligtvis utgör den tänkta valutaunionen mellan Förbundsrepubliken och Östtyskland det inslag i omdaningen i Östeuropa som kan få den största ef- fekten på utvecklingen i OECD-området under 1990 och 1991. Om valutau- nionen leder till väsentligt ökad köpkraft i Östtyskland uppstår ett efterfrå- geöverskott som troligtvis leder till högre inflation i Förbundsrepubliken. Som framhållits ovan kan detta i sin tur leda till en ränteuppgång i Förbunds- republiken och — eftersom andra länder kan tvingas följa efter — till en all- mänt högre internatit'mell räntenivå.

• Sida 89
•  Original

3.3. Bytesbalansen

Underskottet i bytesbalansen har stadigt ökat de senaste åren. men år 1989 blev försämringen den hittills största under 80-talet då underskottet växte till drygt 33 miljarder kronor. Försämringen fortsätter i hög takt under 1990 och 1991. Flera poster i bytesbalansen förklarar denna utveckling.

Trots att exportvolymen utvecklats i långsammare takt än importvolymen. visar handelsbalansen alltjämt överskott i löpande priser. Detta är resultatet av att exportpriserna stigit påtagligt snabbare än importpriserna. Räknat i volym (1985 års priser") visar handelsbalansen ett underskott på nära 13 mil— jarder för "1989 och det växer till drygt 19 miljarder i år. Den negativa trenden bromsas nästa år med en lägre importvolymökning, men underskottet i fasta priser ligger kvar på den höga nivån. ' Handelsbalansen i löpande priser försämrades under 1.989. särskilt i slutet av året. Överskottet i varuhandeln blev 15.8 miljarder kronor, ca 4 miljarder sämre än vad vi tidigare räknade med. Försämringen i handelsbalansen för- klaras delvis av den avtagande exportprisutvecklingen relativt importpri- serna. Det hårdnade konkurrensläget sätter press på exportpriserna för att bromsa rnarknadsandelsförlusterna. Prisutvecklingen var också svag för en rad branscher. framför allt för skogs-. järn- och stålindustrin. men även för verkstadsindustrin under andra halvåret 1989. Prisdämpningen inverkar ne- gativt på Sveriges bytesförhållandc (terms of trade). som därmed ger mindre draghjälp till handelsbalansen. Förutom det minskade bidraget från en posi- tiv terms of trade var varucxportens volymökningen mindre än hälften så stark som den för importen. Den svaga exportutvecklingen beror till stor del på exportindustrins försämrade konkurrenskraft. ogynnsamma produktsam- mansättning och marknadsinriktning mot länder med låg efterfrågetillväxt.

Under 1990 och 1991 räknar vi med en mindre skillnad mellan export och importprisökningen för varor totalt. Den dämpade exportprisökningen, fortsatt svag exportvolymökning. men även en försvagad import ger ett han- delsbalansöverskott på 12 miljarder kronor 1990. Nästa år blir det knappt 11 miljarderi alternativ 1 och 1.2 miljarder i alternativ 2. I det senare alternati- vet är det framför allt ett högre importpris för bearbetade varor som förkla- rar skillnaden mellan alternativen, trots en lägre importvolym.

Underskottet i tjänstebalansen ökade till 9.9 miljarder kronor 1989. och fortsätter att stiga något under prognosperioden. Utvecklingen förklaras till största delen av en försämring i resevalutanettot medan sjöfartsnettot samt övriga transporter visar fortsatt överskott. Resevalutautflödet ökade under hösten 1989 samtidigt som inflödet minskade. Resevalutanettot faller ytterli- gare 1990 och 1991. En bidragande orsak är den relativt höga svenska infla- tionen samt höjd moms på turisttjänster.

Posten övriga tjänster försvagas måttligt och ger ett underskott på 6.1 mil- jarder 1991. Mot slutet av 1989 dämpades exporttillväxten av de tjänster som är kopplade till varuhandeln. som licenser. provisioner. tekniska tjänster m.m. Det kan också. som avmattningen i varucxporten. sättas i samband

• Sida 96
•  Original

Diagram 3:4 'l'jänste- och transfereringsbalans Miljarder kronor

—10

—20

—30

_ _- _ _ _ _ _ _ _- _ _ _ _ _ _- _- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

—40

—50

—60 1987 1988 1989 1990 1991

med exportfi'iretagens försämrade konkurrenskraft och minskade marknads- andelar.

Utvceklingen för avkastning på kapital svarar för den största delen av ök- ningen i bytesbalansunderskottet. Medan avkastningsnettot visade ett un- derskott på knappt 20 miljarder under åren 1985—1988 inträffade en mar- kant försämring 1989 till ett underskott på knappt 27 miljarder (diagram 314). Även "1990 och 1991 väntas underskottet i avkastningsnettot växa kraf- tigt (tabell 35).

Det är räntebetalningarna till utlandet som förklarar underskottet i av- kastning på kapital. Skuldstocken till utlandet har vuxit i takt med det ökade bytesbalansunderskottet samt direktinvesteringar utomlands och köp av ut- ländska aktier. Den internationella räntenivån steg dessutom med ca 2% 1989. vilket också ledde till större räntebetalningar.

Utdelningsnettot för aktier och direktinvesteringar gav ett överskott på 2 miljarder 1989, en minskning med en halv miljard från 1988. Utdelningsnet— tot förbättras något över prognosperioden. men utdelningen är ändå mycket liten i förhållande till storleken på de svenska direktinvesteringarna utom- lands och den avkastning de genererar i svenska dotterbolag utomlands. Större delen av vinsten återinvesteras i utlandet och återförs således i mycket liten omfattning till Sverige. Fastighetsinvesteringarna genererar dessutom små utdelningar. Valutaavregleringen 1989 innebar att samtliga hinder för återinvesteringar och fastighetsköp utomlands togs bort. Direktinveste- ringar i fastigheter utomlands brutto mer än ft'ördubblades det året. till 12.5 miljarder kronor. Direktinvesteringar i produktionsbolag utomlands brutto uppskattas grovt till ca 18 miljarder kronor samma år.

Riksbanken undersöker under våren de återinvesterade vinstmedlens om- fattning avseende 1987 och 1.988. Resultatet av undersökningen rapporteras i maj 1990. lndustridepartementet har gjort beräkningar på de utländska dotterbolagens återinvesterade vinstmedel för en grupp svenska storföretag.

Prop. 1989/902150 Bilaga 1.1

. Tjönstebolons

E Avkastning pö kopitol

U| Tronsfereringor

• Sida 97
•  Original

Företagsgruppen svarar för ca 40 % av Sveriges varucxport. 30 % av indu- Prop. 1989/902150 strisysselsättningen och hela 75 % av de svenska företagens totala utlands- Bilaga 1_1 sysselsättning. Behållna. återinvesterade vinstmedel i koncerngruppens ut- ländska dotterbolag uppgick 1988 till hela 62 % av vinsten (efter skatt) i den utländska koncerndelen eller 6.9 miljarder kronor (tabell 3z4). Under de se- naste åren har återinvesteringarnas omfattning växt. De multinationella företagens verksamhet har under en längre tidsperiod förskjutits mot ut- landet. Expansionen av den utländska koncerndelen ger inte längre en själv- .klar draghjälp till den svenska delen och ekonomin. Detta illustreras inte minst av storföretagens krympande andel export från Sverige av deras totala utlandsförsäljning (diagram 35).

Tabell 3:4 Årsresultat (efter skatt), utdelning och behållna ("återinvesterade") vinstmedel i en grupp svenska storföretags utländska koncerndelar Miljoner kr.

1985 1986 1987 1988 A. Redovisat årsresultat - 5 556 5 280 9 241 9 824 B. Utdelning 2 923 3 374 3 740 2 900 C. Återinvestcrad vinst 2 633 1 906 5 501 6 924 D. C i % av A 48 38 60 62

Anm: Bearbetning av industridepartementet av material från statistiska centralbyrån över 17 svenska storkoncerner. Uppgifterna för 1988 avser endast 15 koncerner. Asea och Swedish Match ingår inte detta år. Källor: Industridcpartementet och statistiska centralbyrån.

Diagram 3:5 Exportens andel av total utlandsförsäljning. 17 svenska storkoncerner Procent

45

40

35

30 19781979 19801981 1982 198519841985198619871988

Källor: Industridepartementet och statistiska centralbyrån. 31

• Sida 98
•  Original

Transfereringsnettot i bytesbalansen försämrades relativt kraftigt under 1989, till ett underskott på 12,7 miljarder kronor. Underskottet ökade med 3 miljarder då offentliga transfereringarna till u-Iänder steg kraftigt. Dess- utom växte de privata utbetalningarna i form av migrationsvaluta, skade- stånd, arv m.m. En motsvarande ökning i transfereringarna från Sverige väntas emellertid inte. varken i år eller 1991.

Tabell 3:5 Bytesbalans Miljarder kr.

1988

Bcarbctadc varor Råolja o petroprod. Ovriga råvaror Fartyg Korrigeringspost

u—AUJ

COQ—N'—

Handelsbalans

N

1 b—lu ooo Nl &RNNOO b)

Sjöfartnetto Ovriga transporter Ecsevaluta Ovriga tjänster

| _

Tjänstebalans

I ,...

Avkastning på kapital Transfereringar

l ..

Bytesbalans Andel av BNP

»

't—J— 'so'oo oo oooxb— & c'xt'o'oa

1989

27.1

1990 1991 Alt.1

.'_. Cx]

__|—|| OO—

'_ ” EMO.—= . . . . & —-ooowo on socce—

ut

| _

sa MN XI'JI

's ?? »ooo

Källor: Statistiska centralbyrån. riksbanken och finansdepartementet.

—72,4

Prop. 1989/901150

Bilaga 1.1

'.») lx)

• Sida 99
•  Original

Bilaga 1.1

5.4. Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Den genomsnittliga arbetslösheten under 1989 uppgick till 1.4 % av arbets- kraften. l antal personer motsvarar detta 61 000. Nedgången var därmed 11 000 jämfört med 1988. 1983 nåddes en topp i arbetslösheten på 29% (korrigerat AKU). Därefter har alltså arbetslösheten mer än halverats. Un- der första halvårct 1989 fortsatte den långa perioden av stadigt sjunkande arbetslöshet. Den tendens till något dämpad efterfrågan på arbetskraft som

Diagram 5.1 Arbetslöshet Procent. såsongrensade kvartalsdata 3.5

1976 1978 1980 1982 -1984 1986 1988 1990

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU). - 41

• Sida 108
•  Original

Bilaga 1.1

kunnat skönjas under hösten och vintern har hittills inte slagit ut i någon ök- ning i arbetslösheten. Säsongsrensat har nu arbetslösheten legat stilla kring 1.4 % under den senaste 12-månadersperioden. dvs. även första kvartalet 1990.

Arbetslösheten fortsatte 1989 att minska i hela landet. En viss regional utjämning har skett i den meningen att nedgången varit relativt sett större i län med hög arbetslöshet. När nu sysselsättningutvecklingen stagnerar är det dock troligt att arbetslösheten först kommer att börja stiga i dessa län.

Tabell S:4 Relativ arbetslöshet i olika åldrar Procentandcl av arbetskraften i respektive åldersgrupp

1983 1984 19 5 1986 1987 1988 1989 G.";

16— 19 år 9.2 4.3 4.1 3.6 3.6 3.1 3.1 20—24 år 5.7 5.5 5.3 5.1 4.4 3.4 2.9 25—54 är 2.2 2.0 1.8 1.7 1.4 1.2 1.0 55—64 är 2.4 2.8 2.5 2.1 1,9 1.6 1.2 Totalt 2,9 2,6 2.4 2.2 1,9 1.6 1,4

Anm: Siffrorna för åren 1983—1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av mätmetod i AKU.

Källor: Statistiskacentralbyrån. konjunkturinstitutet och fimmsdepartementet.

Antalet latent arbetssökande — dvs. personer som i arbetskraftsundersök- ningarna uppger att de kan och vill arbeta men av olika skäl inte aktivt söker arbete och därför inte räknas in i arbetskraften som arbetslösa — var 1987 50 000. 1988 sjönk antalet med hela 15 (100 medan minskningen 1989 endast var 1 000. Första kvartalet 1990 noterades en ökning jämfört med första kvartalet 1989. Samma mönster har antalet personer som är undersysselsatta av arbetsmarknadsskäl uppvisat. Även här är antalet högre under första kvartalet 1990 än under motsvarande period 1989. Ökningar av dessa kate- goricr brukar också normalt föregå en ökning av den öppna arbetslösheten. Problemet med deItidsarbetslösheten finns i första hand inom den kommu- nala sektorn men också inom handeln. Arbetsmarknadsmyndigheterna har genom diskussioner och överenskommelser med kommuner och landsting sökt komma tillrätta med detta. Någon förbättring det senaste året har inte uppnåtts.

Arbetslösheten i åldrarna 20—24 är har de senaste åren minskat markant. 1989 var denna 3.0 % jämfört med t.ex. 5,1 % 1986. 1 den yngsta gruppen. 16— 19 år. var arbetslösheten lika stor 1989 som 1988. Det är här dock viktigt att notera att ungdomslagen nu nästan försvunnit.

Även reduceringen i arbetslösheten för åldersgruppen 55—64 har varit stark de senaste åren. En viss uppgång i arbetslösheten för denna grupp har emellertid registrerats under första kvartalet 1990. Urvalet i AKU är dock för litet för att man ska kunna dra några större slutsatser av detta.

Den svaga utvecklingen av sysselsättningen gör att arbetslösheten kom- mer att öka under hösten 1990. Under 1991 fortsätter denna utveckling. Ar- betsmarknaden hotar då att vika på bred front. Kostnadsutvecklingen gör att industrins konkurrenskraft nu försvagats så mycket att effekterna pä syssel- sättningen börjar bli kännbara. Stora delar av privata tjänstesektorn stagne- rar samtidigt som den kommunala ekonomin inte klarar att suga upp arbets-

• Sida 109
•  Original

kraft i någon större utsträckning. 1 höglönealternativet väntas arbetslöshe- Prop. 1989/903150 ten bli 2,3 % i ärsmedeltal 1991. Detta innebär dock att arbetslösheten vid Bilaga 1.1 slutet av 1991 överstiger 2,5 %. Antalet arbetslösa skulle då vara ca 120 000 personer. Detta trots att semesterreformen stramar ät arbetskraftsutbudet 1991.

Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Tusental. genomsnitt per år

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Sysselsättningsskapande

åtgärder 59 93 67 53 40 29 18 — beredskapsarbete 59 41 24 19 17 14 10 — ungdomslag — 31 31 24 18 10 5 — rekryteringsstöd — 21 12 10 6 5 3 Arbetsmarknads- utbildning (AMU) 38 37 33 34 36 40 37 Företagsutbildning 1 5 2 3 4 3 4 Åtgärder för arbetshandikappade2 66 68 72 79 82 84 87 Totalt 168 200 175 170 161 156 146

' Utbildning vid permitteringshot. flaskhalsutbildning m.m. 2 Samhall, lönebidrag. arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och offentligt skyddat arbete. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Under de senaste åren har arbetsmarknadspolitiken lagts om så att de ut- budsinrikade åtgärderna har fått ökad omfattning. Detta innebär t.ex. ökad omfattning av utbildnings- och rehabiliteringsinsatser och en förstärkning av platsförmedlingen. Samtidigt har de sysselsättningsskapande åtgärderna kraftigt minskat. Vid årsskiftet fanns endast ca 9000 personer i beredskaps- arbeten. Antalet personer i speciella program för arbetshandikappade har fortsatt att öka under 1989. Däremot minskade antalet personer i arbets- marknadsutbildningen (AMU) efter att under flera år i rad ha ökat. ! prog- nosen görs ett rent tekniskt antagande om en oförändrad nivå av de arbets- marknadspolitiska åtgärderna.

• Sida 110
•  Original

6.2. Konsumentpriser

Under loppet av 1989 steg konsumentprisindex (KPI) med 6,7 %. Mellan helåren "1988 och 1989 blev ökningen 6.5 % Prisökningen blev något högre än "1988 och förklaras nästan uteslutande av inhemska kosnadsökningar. Vinstmarginalutvecklingen i den skyddade sektorn synes ha varit blygsam, vilket är naturligt med hänsyn till den svaga konsumtionsutveckling. De bak- omliggande prisdrivande faktorerna var i stället lönekostnads- och produkti- vitetsutveckling. Mätt enligt nettoprisindex (NPI), dvs KPI-utvecklingen se— dan nettot av indirekta skatter och subventioner vägts bort. ökade priserna ungefär en halv procentenhet mindre under loppet av 1989.

Under loppet av första kvartalet i år steg priserna med 6.5 %. Helårstak- ten för KPI nådde sitt maximum i mars, 11,2 %. Exkluderas de direkta effek-

• Sida 113
•  Original

Tabell 6:2 Konsumentpriser Prop. 1989/902150 Ärlig procentuell förändring och bidrag därtill Bilaga 1.1 1988 1989 1990 1991 Alt.] Alt.2 KPI, dec—dec 6,1 6,7 9,8 6,2 9,4 Importpriscr 0.5 0.7 1.0 0,6 0,8 Bostäder 1.7 1.7 1.9 0,6 1.7 Indirekta skatter 0.9 0,7 4,0 3.5 3.5 Inhemska kostnader 3.0 3.6 2.9 1,5 3,4 KPI, årsgenomsnitt 5,8 6,5 10,0 7,3 9,1 KPI. exkl. skattereform 7,4 3,7 5.5

Anm: Skattereformens direkta prispåvcrkan redovisas under posten indirekta skat- ter. ' Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

tema av skatterreformen är motsvarande tolvmånaderstal 8,3 %. Under pe- rioden 7:e februari till 12:e april gällde allmänt pris- och hyresstopp. Prisreg- leringen 1987 ledde — tillsammans med den svaga utvecklingen av privat konsumtion — otvetydigt till en bestående prisdämpning kring en procenten- het. Mot denna bakgrund och en förväntad blygsam uppgång för konsumtio- nen i år synes det inte realistiskt att räkna med ett fullständigt återtagande av förhindrade prisökningar.

De direkta effekterna från finansieringen av skattereformen påverkar KPI med ca 2.9 % under loppet av året och med 2.6 % mellan helåren 1989 och 1990. Importpriserna på bearbetade varor ökar mer än i fjol, främst till följd

Diagram 6:2 Konsumentpriser Procentucll ökning mellan årsgcnomsnittcn i Sverige och OECD.

14

skotteorrfm

0 1980 1982 1984 1986 1988 1990

Anm: För 1990 och 1991 har även KPI-ökningen exklusive de prishöjande effekterna av skattereformen lagts in. Siffrorna för 1991 baseras på alternativ 1. Källor: OECD. statistiska centralbyrån och finansdepartementet. 47

• Sida 114
•  Original

Bilaga 1.1

av att världsmarknadspriserna för dessa varor sammantaget stiger samt att den svenska kronan sjunker effektivt med den korg av valutor som har störst betydelse för var import. Andra faktorer är t.ex. att kaffepriset bedöms ha nått sin botten under första kvartalet. Regeringen och folkpartiets överens- kommelse att tillfälligt höja mervärdeskatten med en procentenhet drar upp konsumentpriserna med knappt en procentenhet under loppet av året. Höjd alkohol— och tobaksskatt fr.o.m. 8:e maj påverkar KPI med ett par tiondels procentenheter. Hyrorna stiger med 7,5-— % och kostnaderna för boende i småhus med drygt 9 %, exklusive effekter av skattereformens finansiering. "En av de största enskilda faktorerna bakom kostnadsökningarna i egna- hemsboendet är räntehöjningarna som inträffade i början av året. Arbets- kraftskostnaden väntas bli något lägre i är. framför allt inom näringslivet. Sammantaget bedöms KPI stiga med 9,8 % under loppet av innevarande år och med 10,0 % mellan helåren 1989 och 1990. Exklusive effekterna av skat- tereformen stiger KPl 7.4 %.

Under 1991 beräknas de direkta effekterna av finansieringen av skattere- formen dra upp prisnivån med ca 3 1/2 % räknat både under loppet av året och som ärsgenomsnitt. Den privata konsumtionens ökningstakt väntas ac- celerera något i samband med skattereformens expansiva effekter för hus- hällssektorn. Detta medför enligt vår bedömning att vinstmarginalerna i den skyddade sektorn kan hållas oförändrade i läglönealternativet. Det är möj- ligt att de konkurrensfrämjande åtgärder som vidtagits inom bl.a. jordbruk- och tcxtilsektorn samt skattereformens prisdämpande inverkan genom bl.a. effektivare resursallokering, ger större utslag än vad som inkluderats i kalky- lerna. Mot bakgrund av det ovan nämnda beräknas KPI under loppet av 1991 stiga med ca 6 % i alternativ 1 och drygt 9 1/2 % i alternativ 2. Mellan helären 1990 och 1991 skattas prisökningarna till knappt 7 1/2 % i alternativ '1 och ca 9 % i alternativ 2. Det är 2—4 procentenheter högre än de förväntade prisökningarna bland OECD-länderna. Borträknas den del av finansie- ringen av sänkta inkomstskatter som direkt påverkar konsumentprisindex, sjunker prisökningstakten till 3,7 resp. 5.5 % "1991.

Prop. 1989/902150

• Sida 115
•  Original

Bilaga 1.1

Hag west—:

13,5

11,5

4,1

2,3

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdcpartementet.

1.124? i fasta priser 1991) och minska med 1 1/2% 1991. se tabell 713. Föränd- ringen avser inkomstöverföringarna före skatt. Barnbidraget höjdes med 900 kr. per barn och år från den 1 januari i år och med ytterligare 2280 kr. nästa år. För att kompensera pensionärer med låga inkomster för höjda indi- rekta skatter m.m. som följer av skattereformens båda steg uppjusteras pen- sionstillskotten och de kommunala bostadstilläggen. Studerande kompense- ras genom höjda studiemedel. Bostadsbidragen (':')kar nästa år till föjd av skattereformen.

Utbetalningarna från sjukförsäkringen ökade kraftigt 1988 efter att sjuk- försäkringen reformerats. Sedan dess har det s.k. sjuktalet (antal ersatta da- gar per sjukpenningförsäkrad) varit i stort sett oförändrat och väntas minska något i år. Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen. som föreslås införas nästa år. minskar utbetalningarna frän sjukförsäkringen med 15- 16 miljarder kr. Arbetsgivarperioden väntas bidra till att behandlingen av arbetsskade- ärenden inom försäkringskassorna blir snabbare och därmed kan sjukförsäk- ringsperioden i arbetskadeförsäkringen förkortas. Det innebär att utbetal- ningar överflyttas från sjuk— till arbetsskadeförsäkringen i snabbare takt än tidigare. Inom arbetslöshetsförsäkringen höjs den högsta dagpenningen fr.o.m. 1990 årligen i takt med löneutvecklingen för industriarbetare. Egen- avgifterna i arbetslöshetsförsåkringen höjs fr.o.m. 1991 med ca 12 kr. per månad. Ökad arbetslöshet medför en kraftig ökning av arbetslöshetsundcrs- töden.

• Sida 117
•  Original

Prop. 1989/90:15()

'l'abell 7:3 [nkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll Bilaga 1'1

Miljarder kr.. Procentucll förändring. löpande priser 1985 års priser

1989 1990 1991 1989 1990 1991 Alt.1 Alt.2 Alt.1 Alt.2

Från staten [05.9 116.5 1343. 1.3—4.8 [ 7.4 Barnbidrag 10,5 12.1 16.3 16.3 — 4 25.6 Folkpension och delpension inkl. KBT och delpension 64.5 Tj änstc pensioner 3.1 .»)rbetsskadeförsäkring b 3 Övrigt. 20.

4—.== Xl: '.»?— 'JII—l

l—J

7

| Jar—lx)

LbLL

| INC

to 27: i-u x] '—

1.5 -- 1.1 26.8 7.6

l.).—

u. A r..» .i.-. '_o) '.)J 4— (: r-J !» 'N —- |

o.

to

Ab)-hb)!!! N :s 7: 15 Nl ]

iJ'xl'toxc

Från kommunerna 22.8 2 l'lostadsbidrag 2.7 'l'jånstepensioner 3.8 _» ,

I '.» O . _ 1

..,—J G | .... st: I

D ]

Socialbidrag Ovrigt 1 '

CmJ—Cm J.. ;. JJ I.)

! samm-|;— lil—Liao

C

]

cc:—en::

u—Jl

| den-' - as:».— | |

'—

Fran socialft'irsäkrings- sektorn 121,1 1353 131,9 135,5 4 Allmän tillåggspension 69.2 77.6 87.6 37.6 7 Sjukförsäkring m.m. 45.9 50.4 34.6 36.3 3 6

4 .3 2.0 5 Arbctslöshetsförsåkring 6.0 7.9 9.7 1 1.6 —1 .3

9 _ (1.3 43.0 _ 19.7 15

Summa inkomstöverl'öringar 249,7 276.4 291,8 2963 3,3 0.6 — 1.6 -1.7

Anm.: Deflatering är gjord med konsumentprisindcx. Källor: lx'onjtmkturinstitutet. statistiska centralbyrån och fmansdepartementet.

"Hushållens nettoinkomster av räntor och utdelningar försämrades med drygt 12 miljarder kr. mellan 1986 och 1989 till följd av att skulderna ökade merän de finansiella tillgångarna. Detta illustrerar den belastning på hushål- lens inkomster sorn lånefinansieringen av den privata ktzmsumtionen innebu- rit. Det beräknade fortsatta underskottet i det finansiella sparandet leder till en ytterligare försämring av råntenettot i år och nästa år. Den uppgång av räntan som skett sedan hösten 1989 påverkar inte direkt den totala hushålls- sektorns räntenetto. Vid oförändrade finansiella tillgångar och skulder ökar ränteinkomsterna och ränteutgifterna i stort sett lika mycket på kort sikt. Däremot medför en höjd räntenivå en återhållande inverkan på hushållens nyuppli'ming samtidigt som det blir lönsammare att spara eller minska sina skulder.

Den statliga inkomstskatten sänktes i år med 7 procentenheter för inkoms- ter över 75 000 kr. och från 5% till 33% för bcskattningsbara inkomster upp till 75 000 kr. Skattesatserna för tillåggsbcloppet kvarstår oförändrade. Där- med sänks marginalskatten fören genomsnittlig löntagare från 47% till 4(')€"(= och den högsta marginalskatten från 72% till 65% vid en kommunal utdebi- tering av 30 kr. Underskottsavdragens maximala värde reduceras från 47% till LMM-"(. Skattesänkningen finansieras till en del inom inkomstskattesyste- met genom skärpt beskattning av bilförmäner. traktamenten. personalkon- vertibler och aktier samt genom att avdragsrätten för pensionsft'irsäkringar begränsas. Villabeskattningen justeras som en följd av 1990 års allmänna fastighetstaxering. Schablonintäkten sänks till 1.59?- av taxeringsvärdet. men eftersom taxeringsvärdena höjs blir det ändå en skärpning av villabeskatt-

'J- i—.

• Sida 118
•  Original

ningen. Sammantaget innebär fi.")rändringarmt att den statliga inkomstskat- ten minskar med ca 15 miljarder kr. i år jämfört meden indexering av 1989 års skatteregler. Den kommunala utdebiteringen höjdes i år med i genom- snnt36inc perskanekrona.väketinomvarm'enskaneöknhn;påthygt25 miljarder kr.

Skattereformen för 1991 innebär en genomgripande förändring av skatte- systemet. Arbetsinkomster som uppgår till högst 170000 kr. i beskattnings- bar inkomst blir endast föremål för kommunalskatt. För inkomster över 1700mlkutngärsuuhgskaUtunZUCP.FörumenukinkomsmrnwuaneaSS (NKlkr.och ca 175(KKlkr.utgårertskaneraban ihinn avförhöjtgrundav- drag. Skatterabatten är högst vid taxerade inkomster på ca 95 000 kr. för att sedan trappas ned. Alla kapitalinkomster sammanfi'irs till ett inkomstslag och beskattas med en enhetlig statlig skatt om 30%. Skattebortfallet genom sänkta skintesatser utan. beräknas dllca 55 ntäjarder kr.jäntfört|ned en indexreglering av 1990211's skatteskalor. Skattesänkningen finansieras delvis inom inkomstskattcsystcmet genom basbreddningar och skärpning av kapti- talbeskattningen. Nettoeffekten på inkomstskatten av skattereformen inne— bär att hushållens inkomstskatt minskar med ca 33 miljarder kr. jämfört med en indexreglering av 1990 års skattesystem.

Reallönen per timme minskade i början av 1980-talet. se diagram 7: 1. År 1985 började reallönen stiga och förra året låg reallönen före skatt högre än 1980.[Eherskattvardoekfordarandetuvanlägreihi1980.lårtnedförskab wondäggnngenanrmdmnenRneshntgunkenugotmcdanradkmeneher skatt beräknas öka med nära 1.5'..f-('-. Skattereformen 1991 medför att redan vid en så relativt låg nominell löneökning som 34.5? erhålls real ökning efter skatt. Det bör påpekas att beräkningarna av den genomsnittliga reallönen efter skatt är alltid behäftade med osäkerhet. Dels har hänsyn bara tagits till

Diagram 7:l Rcallön per timme före och efter skatt 1980 års priser. index 19800; 100

1041" ' _ ' _

92

90 1980 1982 1984 1986 1988 1990

Anm: Punkterna avser utvecklingen enligt alternativ 2. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdcpartementet.

'Jl [ Q

• Sida 119
•  Original

preliminär A-skatt. vilken kan skilja sig från den slutliga skatten och dess- utom påvcrkas av andra inkomster och avdrag. Dels är uppdelningen av total preliminär A-skatt på sådan som avser löneinkomster och sådan som avser annat svår att göra både principiellt och praktiskt. Osäkerheten avseende 1991 blir naturligtvis extra stor då ett nytt skattesystem introduceras. llushållen löneinkomster har under 1980-talet. genom den ökade syssel- sättningen. ökat betydligt snabbare än timlönen. Förra året var den reala lönesumman efter skatt ca lUC-t'. högre än 1980 trots att den reala timlönen efter skatt var 2.5 . lägre. 1 år beräknas lönesumman efter skatt öka realt med drygt 1.59.- och nästa år (exkl. sjuklön) med 2—4 l.-'2'.f'2..-. se tabell 724. Löntagarnas inkomster stiger dessutom genom ökade barnbidrag. Transfereringarmt från det offentliga. exkl. pensioner. varav en del är skattefria. väntas öka realt efter skatt med ca 39% iår och med 6.5—9554:- nästa ar. Därvid har sjuklönen till följd av arbetsgivarperioden räknats som trans-

Tabell 7:4 Realinkomsterna efter skatt

Bilaga 1.1

Miljarder kr.. Procentucll förändring. löpande priser 1935 års priser

1989 1991.) 1991 1989 1990 1991

Alt.1 Alt.2 Alt.l Alt.2

Lönesumma 3318 3714 4093. 425.(.) 3.1 1.7 2.1 4.3 Pensioner 113 2 13.4 1381» 138!) 1.7 41.9 . 3.0 Transfereringar exkl. pen- 83.5 94.8 ”18.5 1125 2.1 3.1 6.7 8.8 sioner Disponibcl inkomst 611.7 686.5 756.3 778,51 2.1 2.1 2.7 4.1

slum.: Sjuklöncn till följd av arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen ingar inte i lönesumman i denna tabell utan ! translerermgar. [ pensioner ingår även privata tjänstepensioner. l beräkningarna av lönesumma. pensioner och övriga ollenthga transfereringar efter skatt har hänsyn endast tagits till preliminär A-skatt. Deflatering av ovatmämnda inkomstslag är gjord med konsumentprisindex. Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

fcrering. Den kraftiga ökningen 1991 beror huvudsakligen på den redan före skatt starka reala ökningen av arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna samt barnbidrag och bostadsbidrag. som framgår av tabell 723. Därtill kom- mer att skatten minskar på den skattepliktiga delen av dessa transfereringar. varav merparten utgörs av sjukförsäkringen.

Pcnsionsinkomsterna efter skatt beräknas minska något i år för att sedan stiga realt med drygt 4 l/ZC'?" i alternativ 1 nästa år. Den högre inflationen i alternativ 2 medför en lägre real uppgång av pensionerna. Basbeloppet föri år är 29 7(_)() kr. och beräknas till 31 800 kr. nästa år. Därvid har hänsyn tagits till att basbeloppet för 1991 inte uppräknas för den exraordinära prisökning som orsakas av 1990 års skattet'nnläggning. För pensionärer med normala inkomster balanseras denna prisökning av sänkta inkomstskatten Pensionä- rer med låga inkomster eller utan ATP får kompensation via höjda pensions- tillskott och bostadsbidrag.

7.2 Privat konsumtion och sparande

De senaste årens starka expansion i pri 'at konsumtion har bromsats upp allt- mer. se diagram 7:3. Enligt den preliminära statistiken blev konsumtionstill-

'J | '.oJ

• Sida 120
•  Original

Bilaga 1.1

växten endast ().7 '.'-"2.- 1989. Då den reala disponibla inkomsten steg med 2.1 'i');. ökade nettosj'Jarkvoten med 1.5 procentenheter till minus 3.6 $'%. se tabell 7.2 och diagram 713.

Trots sparkvotsförbättringen i fjol överstiger konsumtionen alltså fortfa- rande inkomsten. Tabell 725 visar konsumtionskvoten under senare år. Dif-

l')iagram 722 Disponibcl inkomst och privat konsumtion Miljarder kr.. 1985 års priser

550 -__.. ....._...._.__..____ . .. ._.._____._.____ ...._____._.. ..

|— ——1' —|——— 'r—v—J

1980 1982 1984 1986 1988 1990 400 l——a——r——.——

.-'lum: Punkterna för 1991 visar utvecklingen enligt alternativ 2. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunktttrinstitutct och finansdepartemcntet.

Diagram 723 Hushållens nettosparkvol Sparande i procent av disponibel inkomst

_.l__

1980 1982 1984 1986 1988 1990 Anm: Punkterna för totalt och finansiellt sparande 1991 visar utvecklingen enligt al- ternativ 2. Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

• Sida 121
•  Original

ferensen mellan 100 (Pi: och konsumtionskvoten för total privat konsumtion är lika med nettosparkvoten. En nedgång i konsumtionskvoten tnotsvarar en lika stor sparkvotsökning. Kvotcr för undergrupper visar hur mycket hus- hållen ger ut på olika ändamål som andel av inkomsten samt dessa andelars stabilitet över tiden.

Som beskrevs utförligare i den preliminära nationalbudgeten. har den starka konsumtionstillväxten under perioden då sparandeunderskottet upp- kom huvudsakligen haft karaktären av en investeringsboom i hushållssek- torn. Utgifter för Sällanköpsvaror respektive bilköp stod för ca 5 respektive 2 procentenheter av ökningen i den totala konsumtionskvoten på ca 6.5 mel- lan genomsnittet för åren 1984—1985 och 1988. Bakom fenomenet låg ett uppdämt behov efter många år av återhållsam kapitalanskaffning inom hus- hållssektorn. ett mer optimistiskt förväntningsläge. den starka förmögen— hetsutvecklingcn. kreditmarknadsavregleringcn satnt skattesystemets för- svagning av hushållens räntekänslighet.

En viss återgång mot tidigare normala nivåer skedde i sällanköpskvoten 1989. Samtidigt dämpades expansionen i den totala nettoutlåningen till hus- hållen. Sällanköpen stod dock endast 0.5 procentenhet av förbättringen i sparkvoten 1989. Minskade bilinköp kompenserades nämligen delvis av andra sällanköpsökningar. lluvuddelen av sparkvotsförbättringen 1989 skedde alltså genom långsammare tillväxt för andra varor och tjänster.

Utgifter för andra (dvs. icke-varaktiga) varor såsom livsmedel. hushålls- energi. bensin m.m. följer inkomstutvecklingen närmare än vad sällanköp- svaror gör. Konsumtionskvoten för denna delgrupp är därför mer stabil. Denna kvot minskade svagt mellan genomsnittet för åren 1984—1985 och 1988. vilket delvis uppvägde sällanköpsstegringen. Livsmedel stod för prak- tiskt taget hela minskningen. Nedgången i konsumtionskvoten för andra va- ror svarade också för ca hälften av sparkvotsförbättringen 1989. men då bi—

'l'abell 7:5 Konsumtionskvoter 1980—1990 Privat konsumtion i procent av disponibel inkomst. 1985 års priser.

1980— 1983 1984—1985 1986—1987 1988 1989 1990 Varor 59.6 60.0 62.4 64.4 03.2 62.2 Sz'illanköpsvaror| 23,5 23.9 "27.0 29.0 "28.5 29.0 därav bilar 2.5 2.6 3.8 4.6 3.8 3.3 Andra varor2 36.1 36.1 35.5 35.4 34.7 34.3 därav: livsmedel 21.3 21.1 20 6 20.5 20.3 20.1 energi. bensin 9.1 9.3 9 3 9.2 8,8 8.7 Tjänster 33,5 35.1 34.9 35.8 35.5 35.3 därav övriga 14.5 15.4 16.0 16.8 16.6 16.5 __ tjänster3 . Ovrigt4 4.2 3.4 4.2 4.9 4.9 5 1 därav utlandsnetto 1.3 0,5 1.2 1.7 1.7 1.9 'l'otal privat 97.2 98.5 101.5 105.1 103.6 102 6 konsumtion5 Disponibcl 447,6 448.0 474.6' 480.4 490.5 sm (! inkomst, mdr.

1Varaktiga varor samt delvis varaktiga varor. 3 Icke-varaktiga varor. 3Dit'ferensen mellan totala och övriga tjänster utgörs av bostadsposten. Om övriga tjänster se texten. * Hushållens nettoutgiftcr i utlandet samt ideella organisationer. 5 100 % minus konsumtionskvoten är nettosparkvotcn. Källor: Statistiska centralbyrån samt finansdepartementet.

'Jl U|

• Sida 122
•  Original

Bilaga 1.1

drog livsmedel endast marginellt. ('.'a en tredjedel av den totala sparkvotsft'jr- bättringcn 1989 representeras av eucrgibesparingar.

Sammantaget har konsttmtionskvoten för förbrukning av bensin satnt energi för httsuppvärmning m.m. en svagt negativ trend. där uppgången för bensin mer än väl kompenseras av nedgången för uppvärmning. Denna kon- sumtit'mskvm har dock inte sjunkit. utom 1989. Tillfälliga faktorer. relativ- prisförändringar på energiprodukter och onormala temperaturer. höll uppe kvoten ttnder perioden för sparkvotsft'irsämringen samt bidrog till förbätt- ringen 1989. Relativprisht'öjningar höll kvoten nere ttnder början på 1980- talet och sänkningar vid oljeprisfallet 1986 höll kvoten uppe t.o.m. 1988. Nettoeffekten av onormalt varmt väder år att energiförbrukningen för tipp- värtnning tninskar mer än vad bensinförbrukningen (bilkörning) höjs. Varm väderlek höll nere förbrukningen sammantaget före 1985 och onormalt kallt väder höjde den 1985—1987. Omslaget till varmt väder sänkte förbrukningen något 1988. men den större temperaturht'ijning som inträffade 1989 sänkte utgifterna för husuppvärmning än mer markant. llushållen synes ha valt att öka sitt sparande 1989 istället föratt utnyttja energibespariugarna till andra konsumtionsutgifter. Tillväxten för andra konsumtionsposter försvagades dock också 1989.

Tjänstekt'msumtitmen är också mycket stabil i förhållande till inkomsten. Tjänsterna bidrog med bara 0.7 procentenhet till konsumtionskvotens totala ökning mellan åren 1984—1985 och 1988 respektive med 0.3 procentenhet till kvotens minskning 1989. Inom denna grupp har bostadskomponenten varit mycket stabil och något svagt fallande. medan de sk övriga tjänsterna varit expansiva. År 1989 utgör ett undantag då tillväxten för övriga tjänster mins- kade kraftigt jämfört med tidigare år och med disponibel inkomst.

De övriga tjänsterna kan indelas i två delgrupper. Den dominerande grup- pen (ca 75 'Fix) består av främst restaurang och hotell. underhållning. trans- port (inkl. utrikes charter. se vidare om utlandsnettot nedan). tjänster för privatbilar samt finansiella tjänster. Den andra gruppen består av främst barn- och äldreomsorg. hälsovård. post och tele m.m.. dvs. tjänster som i huvudsak produceras av den offentliga sektorn. Den första delgruppens ex- pansiva utveckling efter 1980-talets mitt präglade de totala övriga tjänsternas ktmsumtionskvot under den period sparkvoten försämrades. tnedan den rcv sterande delen har haft en stark positiv trend under hela 1980-talet. Tillväx- ten för den första delgruppen bromsades dock tipp på en hög nivå redan 1988 och detsamma inträffade för den andra delgruppen 1989. Utom vad beträffar charterresorna väntas den första delgruppen växa långsammare i ft.")rhi'tllande till inkomsten i fm'tsättningen. Utbudsrestriktioner inom den offentliga sek— torn. t.ex. arbetskraftsbrist inom omsorgen och hälsovården. torde i viss mån ligga bakom den andra delgruppens svagare tillväxt i fjol. Den torde bli fortsatt expansiv i framtiden.

Gruppen "övrigt". slutligen. utgör endast en mindre del av den privata kt'msumtionen. Den består av hushållens ideella organisationer" samt ut- landsnettot. dvs. hushållens utlandsutgifter för turism m.m. tniuus motsva- rande utländska utgifter i Sverige (charterutgifter ingår i de övriga tjäns- terna. se ovan). Konsumtitmskvoten för t.)rganisationerna har följt den totala konsumtionskvoten ganska väl. men inom ett mycket stnalt intervall. Övrig-

Prop. 1989/902150

• Sida 123
•  Original

Diagram 7z4 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt — Prop. 1989/901150 |.o.m._januari 1990. Bilaga 1.1

20

10

—30 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989

Anm: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring och andelen som tror på en försämring. säsongrensat. Källa: Statistiska centralbyrån.

kvotens utveckling präglas av utlandsnettot. vars tillväxt har varit mycket hög ttndcr senare år. inert dämpades kraftigt i fjol. Detta förlopp berodde sannolikt till stor del på samma faktorer som påverkade sällanköpen. Därtill har den höga inflationstakten iSverige fördyrat turism i Sverige jämfört med utlandet och ytterligare ökat utlandsnettot. Detsamma gäller utrikes charter.

Den totala privata konsumtionen prognosticeras stiga med 1.1 €? 1990. Givet en real disponibel inkomsttillväxt på 2.1 (åt”:. ("ikar sparkvoten med en procentenhet till minus 2.6 '.!-b. Kousumtionstillväxten blir något mindre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgetcn. Det fortsatt varma vädret har hållit nere hushållens uppvärmningskostnader. llögre oljepriser och beskattning påverkar förbrukningen av både hushållsenergi och bensin negativt. Enligt jamtari-undersökningen om hushållens inköpsplaner (HIP) har de ekonomiska förväntningarna för 1990 blivit än tner pessimistiska se— dan oktober-undersökningen i fjol. se diagram 7:4. Ränteläget är fortfa- rande högt. vilket försvagar sällankt'ipsefterfrågan. eftersom hushållens rän- tekänslighet förstärks till följd av de ändrade skattereglerna. Den tillfälliga momshöjuingen utgör ett incitament för hushållen att skjuta upp tunga kon- sumtionsutgifter till 1992.

Svårigheten vid bedömningen för .1991 gäller inte riktningen i sparkvotens utveckling. utan takten i vilken sparkvoten förbättras. Osäkerhetsfaktorer härvid är tillförlitligheten i den preliminära statistiken och andra indikatio- ner på en svag konsumtiousutveckling 1989 och 1990 samt räntelägets. den tillfälliga momshöjningens samt skattereformens betydelse.

Den underliggande konsumtionstillväxteu 1991 bedöms bli svag på de flesta utgiftstnnrådena. men den dras upp av den starka inkrunststegringen. Bakom prognosen ligger bedömningen att sparandet stärks till följd av de relativt höga räntorna. sänkta marginalskatter och den tillfälligt höjda mom-

'Jl x]

• Sida 124
•  Original

Bilaga 1.1

sen. Dessutom sker en fortsatt normalisering i konsumtionsbeteendet efter kreditmarknadsavregleringen och den tidigare höga förmögenhetstillväxten. Detta inverkar främst på sållanköpsutgifterna. men bilinköpen väntas inte längre fortsätta att falla kraftigt efter nedgångarna 1989 och 1990, vilket hö- jer tillväxttalet något. Därtill kommer höjda utgifter för husuppvärmning till följd av en antagen återgång till normala temperaturer. Efterfrågctillväxten för de övriga tjänsterna, utom den mindre del som produceras av den offent- liga sektorn samt charterresorna. försvagas som följd av de relativprishöj- ningar skattereformen medför. Den relativa fördyringen av turismen i Sve- rige som följd av skattereformen implicerar en stegring i charterresor och utlandsnettot. vilka dock utgör en liten del i den totala konsumtionen. Konsumtionen prognosticeras växa med ca 1.5 % 1991 i det första alterna- tivet. vilket vid en real disponibel inkmnstökning på 2.7 % ger — l .4 % i spar- kvot. .Högrc realinkomsttillväxt i det andra alternativet bedöms inte ge ett lika stort utslag i konsumtionen. Eftersom den snabbare inkomsttillväxten är förknippad med högre inflation representerar detta alternativ ett sämre framtida inkmnstläge. Hushållens förväntningar blir sannolikt något mer pessimistiska och sparbenägenheten därför något högre. Konsumtionstill- växten bedöms vara endast 0,8 procentenhet större vid en 1,4 procentenhets större real inkomsttillväxt i alternativ 2. Sparkvoten blir därmed ——0.8 %.

• Sida 125
•  Original

8 investeringarna

Bruttoinvestinvesteringarna ökade 1989 med 9.5 '.f'k. Detta innebär den star- kaste tillväxten sedan Noll—talet. Sedan 1986 har investeringarna ökat med över 25 (.:-'=(-. Det var främst på maskinsidan som investeringarna växte under 1.989. Tillväxten var 15.4 (("-2 för maskiner och 4.4 ((= för byggnader och an- läggningar. Till skillnad frän 1987 och 1988 var det främst inom näringslivet som investeringsexpansionen skedde.

I år väntas tillväxten för bruttoinvesteringarna dämpas betydligt och uppgå till ca 3 '.'-f.. B('>stadsim'esteringarna väntas totalt sett ligga kvar på 1989 års höga nivå. Restriktionerna mot ombyggnadsverksamhet får full effekt samtidigt som nybyggandet ökar betydligt långsammare än de senaste åren.

För näringslivet är bilden splittrad. De investeringsplaner som hittills re— dovisats är i och för sig tämligen omfattande. Vikande lönsamhet samt den allmänna konjunktu[avmattningen väntas dock innebära en kraftig ned- bromsning av tillväxttakten. speciellt för industrin.

Om inte det ogynnsamma mönstret i lönebildningen bryts väntas indu- striinvesteringarna sjunka 1991. "[ alternativet med uppbromsning i löneök— ningstakten väntas industriinvesteringarna ligga kvar på samma höga nivå sotn 1990. Även kommunerna kommer att minska sina investeringar 1991 om löneökningarna blir höga. I ett mycket ansträngt läge för den kommu- nala ekonomin görs erfarenhetsmässigt besparingarna till stor del på investe- ringssidan. Detta innebär att iiwesteringarna i ekonomin ökar med 2 % i al- ternativet med nedväxling i lönet'ikningarna medan de minskar med ICE-(- i höglönealtcrnativet.

Tabell 8:l Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder Årlig procentuell volymförändring

kr. 1989, löpande 1988 1989 1990 1991 priser Alt.1 Alt.2 Näringsliv 165,4 4.5 12,5 4.1 3.8 —O,l Offentliga myndigheter 29.4 8.2 1.9 1.9 3.5 0,2 Bostäder 62.0 11,4 5,0 0,3 —4,5 —4.5 Totalt 256,15 6,4 9,5 3,0 2,0 —l .0 därav maskiner 118,1 7.9 15,4 5,3 4,7 0,1 Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.1 Näringslivets investeringar

Näringslivets investeringar utvecklades mycket starkt 1989. Högt kapacitets- utnyttjande. god lönsamhet och stark efterfrågan drev på utvecklingen. ln- vesteringsvolymen ökade med hela 12.5 % vilket innebär att näringslivet in- vesterade 26 % mer 1989 än vad man gjorde 1986. Då BNP under samma period bara steg med 7.5 '.Pi- följer att näringslivets bruttoinvesteringar som andel av BNP ökat från 12.4 ((= 1986 till 14.31.1727 1989. Detta är en historiskt sett mycket hög andel som inte uppnåtts sedan l960-talet. Den mest expan- siva delen. industriitu-'esteringarna. var 1989 i volym nästan 40%.- större än

Prop. 1989/"9 Bilaga l..1

( ) ! 50

• Sida 126
•  Original

1986 och mer än dubbelt så stora som 1982. Denna starka utveckling av indu- Prop. 1989/902150 strins im'esteringar gör att den förlust av produktivt industrikapital som in- Bilaga 1.1 träffade under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet nu har återhäm- tats. Industrins kapitalstock är nu betydligt större än den var före investe- ringsnedgången. Den senaste tidens stora arbetskraftsbrist samt osäkerheten om förutsättningarna för svensk industri på lite längre sikt har gjort att inve- steringarna i hög grad syftat till rationaliseringar och i mindre grad till ren kapacitetsutbyggnad. Därmed har den svenska industrins produktionspo- tential inte växt lika starkt som utvecklingen av industriinvesteringarna kan

ge sken av.

Diagram 8.1 Näringslivets investeringar Procent av BNP. 1985 års priser.

16 15 14 13 12

11

10 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Industriinvesteringarna steg totalt med 16.5 92 1989. Expansionen låg till största delen på maskinsidan där tillväxten var 19.5 % medan byggnadsinv =- steringarna stod för en ökning med 3.4',1'2..-. Såväl för basindustrin som för verkstadsindustrin noterades 20-procentiga investeringsökningar. lnom bas- industrin var uppgången starkast för järn och stålindustrin. 27 %.

Skogsindustrin ökade sina investeringar med 16 (.5'21. Transportmcdclsindu- strin var den del av verkstadsindustrin som stod för den kraftigaste investe- ringsexpansitmen. närmare 25 %. Härf1'.'>rklaras det höga talct delvis av att flera tunga im'esteringsprojekt flyttades fram från slutet av 1988 till början av 1989.

Utvecklingen för industriinvesteringarna under 1991) och 1991 är svårbe- dömd. Statistiska centralbyri'tns investeringsenkät i februari visar på fortsatt expansiva planer. Dessa pekar på en tillväxt med ytterligare 5 % under 1990. Enkäten gjordes ungefär samtidigt med regeringskrisen i februari. Ff'iljderna av denna med bl a stigande räntor har därför knappast beaktats vid företa- gens redcwisning av sina investeringsplaner. Ett antal faktorer talar också för 60

• Sida 127
•  Original

Diagram 8:2 Näringslivets investeringar Prop. 1989/901150 Milarder kr.. 1985 års priser Bilaga 1 1

100

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990

Kit/lm: Statistiska centralbyrån. konjukturinstitutet och finansdepartementet.

att industriinvesteringarna kan komma att falla under den närmaste tiden. De höga räntorna. ökade lönekostnader och därmed fallande lönsamhet. dämpad efterfrågan samt attraktiva investeringsalternativ inom EG etc. är faktorer som tillsammans frammanar en ort'wäckande hotbild av ett ogynn- samt imfesteringsklimat. Bedömningen i prognosen för 1990 är ändå att in- dustriinVcsteringarna ökar med 3 '.2-. Med tanke på ovanstående är dock ris- ken för en sämre utveckling uppenbar. Erfarenheterna visar dock att effek- terna pa investeringsaktiviteten kommer med en viss fördröjning.

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet

Miljarder Årlig procentuell volymförändring f_n ”” 1988 1989 1990 1991 opande __ priser Alt. 1 Alt.2 Industri 52.5 5.4 16.5 3.0 2.0 — 8.0 Basindustri 14.0 18 19 4 0 — 4 Yerkstadsindustri 20.0 —6 19 0 2 —12 Ovrig industri 18.6 10 12 4 4 — 7 Övrigt näringsliv 112,9 4.0 10,6 4,6 4,6 3,6 Totalt 165,4 4.5 12,5 4.1 3,8 — 0.1 därav byggnader 55.6 —1 _5 5.8 0.8 2.0 0.0 maskiner 109,1 7.4 16.1 5.6 4,6 — 0.1 Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Skulle takten i löneökningarna fortsätta på nuvarande nivå även 1991 ac- centueras problemen ytterligare. Investeringarna i industrin väntas då sjunka med ca 8 '.'-21. Även här finns en uppenbar risk att nedgången blir ännu kraftigare. En S-procentig minskning 1991 innebär ändå en nivå som är (,]

• Sida 128
•  Original

Bilaga 1.1

högre än 1988 års nivå. I alternativet med nedväxlad löneökningstakt väntas investeringarna i industrin ("ika något jämfört med 1990.

lnvesteringsökningen i det övriga näringslivet var 1989 exceptionellt hög. 'v'ariationernz't här är normalt inte så stora som fallet är för industriinveste- ringarna. Ökningen på över 12 ';"c är därför anmärkningsvärd. Dessutom är det främst mot denna sektor som begri'tnsningarna för s.k. övrigt byggnade är riktade (se vidare kap. 8.3). De mest expansiva branscherna var restau- rang och hotell (25 [P%-). bank och fi.")rsäkringsinstit'uten ("34 %) samt samfärd— sel ("26 '.!-'n).

Investeringarmt i övrigt näringsliv väntas få en betydligt långsammare till- växt de närmaste åren. Flera branscher väntas nu. efter en stark expansion under senare delen av 1980-talet. att komma in ett lungnare skede. Detta gäller t ex varuhandeln, restaurang- och hotellsektorn samt delar av finans- sektorn. Till detta kommcr en ytterligare skärpning av restriktionerna mot byggandet (se vidare kap. 8.3).

De statliga affärsverken ingår som en del av det övriga näringslivet i redo- visningen. Dessa väntas öka sina investeringar kraftigt under såväl 1990 som 1991 . ca 10??? båda aren. Speciellt gäller detta SJ (inklusive banverket) som 13391 väntas investera dubbelt så mycket som man gjorde 1989.

Denna utveckling inom affärsverken bidrar till att investeringstillväxten inom s.k, övrigt näringsliv ändå blir relativt hög 1990 och 1991.

Tabell 8:3 Offentliga investeringar

Miljarder Ärlig procentuell volymförändring

kr. '1989. ___—.*— löpande 1988 1989 1990 1991 priser Statliga myndigheter 9.2 2,2 22.0 8.0 5.5 Statliga affärsverk 18,8 —1 ,6 2.7 9,0 9,3 Staten 28,0 —0.5 8,3 8.7 8.1 Kommunala myndigheter 20.3 10.7 —5.8 —1 ,1 2,4 Kommunala affärsverk 4.5 0.1 —3.0 —1,4 0.0 Kommunerna 24,8 8,6 —5.3 —1.2 2,0 Totalt 52.7 3.7 1,8 4,3 5.5

Anm: I tabellen redovisas alternativ 1 för 1991. Endast för de kommunala myndighe- terna föreligger någon skillnad i bedömningen mellan alternativen. I alternativ "2 vån— tas dessa falla med 2.7 %. Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

• Sida 129
•  Original

8.2 Bostadsinvesteringar PTOP- 1989/903150

. _ Bilaga 1.1 Expansionen av bostadsbyggandet var under 1987 och 1988 den starkast bl-

dragande orsakcn till ökningen av bruttoinvesteringarna. Även 1989 känne- tecknades av ett stort och ökande bostadsbyggande även om tillväxten var något lägre än för näringslivets investeringar.

Diagram 813 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter

60000 50000 40000 30000 20000

10000

0 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988

Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive år. Antalet påbt'fnjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus. Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Utvecklingen av nybyggandet har varit dramatisk de senaste åren. Antalet påbörjade lägenheter var 1986 ca 30 000 och 1989 ca 59 000 vilket innebär en fördubbling på tre är. lnvestcringsvolymen var 1989 15 % större än 1988. Ökningen mellan 1987 och 1988 var än större. hela 44 (fi-. Bakom detta ligger en kraftig uppgång i efterfrågan på bostäder som lett till bostadsbrist i stora delar av landet. Förändringar i befolkningssammanså'iltningen. ökad regio- nal rörlighet samt en hög nettoinvandring är några faktorer som förklarar utvecklingen. Den relativt goda utvecklingen av hushållens reala inkomster har givetvis också haft betydelse. Antalet outhyrda lägenheter var 1983 tio gånger fler än de var 1989. I mars 1989 fanns mindre än 4 000 lägenheter lediga till uthyrning. Under mitten av 1980-talet var bostadsbristen i första hand ett storstadsproblem De senaste åren har den dock blivit kännbar i de flesta län.

I oktober 1988 fördubblades den statligt garanterade räntan för ombygg- nadslån. Samtidigt infördes länsvisa ramar för omfattningen av den statligt stödda ombyggnadsverksamheten i hela landet. Tidigare hade sådana sedan början av 1987 funnits i storstadsområdena. Nedgången i ombyggnadsverk- samheten begränsades under 1989 av att övergångsregler mildrade effek- terna av de nya reglerna. Detta understryks också av att minskningen endast 63

• Sida 130
•  Original

Diagram 8z4 Bostadsinvesteringar Prop. 1989/90: 150 Miljarder kr.. 1985 års priser Bilaga 11 35 30

25

19701972 19741976 1978 19801982 1984-1986 1988 1990

Källor: Statistiska centralbyrån och linansdepartemcntct.

var-"19% underförsta halvåret 1989 men hela 16 ':7'(.- under andra halvåret (jäm- fört med motsvarande tid 1988).

I december 1989 fattades beslut om att ombyggnadsramar ska finnas även 1990. Dessa ska också vara än snävare än 1989. Ombyggnadsverksamheten minskar därför kraftigare 1990 än den gjorde under 1989. Nedgången väntas bli ca 15%. Nyproduktionen av bostäder väntas i volym öka även 1990. Detta är till stor del en följd av det mycket kraftiga igångsättandet under slutet av 1989. Antalet påbörjade lägenheter väntas bli ungefär lika stort 1990 som 1989. Kommunernas planer är mycket omfattande. Emellertid finns signaler som tyder på att bostadsbristen i vissa delar av landet avtar: Behovet av nya bostäder i storstadsområdena och främst Stockholm är dock fortsatt stort.

Totalt innebär prognosen att bostadsbyggandet 1990 i volym ligger på samma nivå som 1989.

Utvecklingen för bostadsbyggandet under 1991 är mycket svårbedömd. Skatterefmmen innebär en avsevärd relativprishöjning för bostäder. vilket drar ner efterfrågan och minskar trycket på bostadsmarknaden. Det köp- kraftstillskott som hushållen får genom reformen kan dock till en del komma att rikta sig mot bostäder. Sett från utbudssidan blir läget på byggmarknaden mindre stramt och därmed finns större utrymme för bostadsbyggandet. Bo- verkets långsiktiga bcdömning är att en nivå på ca 55 000 påbörjade lägenhe- ter per år behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden under 1990-ta- 64

• Sida 131
•  Original

Bilaga 1.1

Tabell 8z4 Bostadsinvesteringar

Miljarder Årlig procentuell volymförändring

kr. 1989. _— löpande 1988 1989 1990 1.991 priser Nybyggnad 41.3 43,6 14,8 8,0 —3,5 Flerbostadshus 21.3 43.3 19,0 11,0 Småhus 20.0 43.8 10.6 5,0 Ombyggnad 20,7 46,2 — 9,5 —14.0 —7,0 Flerbostadshus 17.3 —l7,9 —10,1 —l4.0 Småhus 3.4 — 5.8 — 6.5 —14,0 Totalt 62.0 11,4 5,0 0,3 —4,5

Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

let. Denna bedömning har dock inte tagit hänsyn till relativprishöjningen som följer av skattercfm'men. En relativt liten förändring av efterfrågan på stocken av bostäder fär stor betydelse för behovet av nyproduktion varför känsligheten härvidlag är stor. I bilaga 15 till LU90 görs en analys vars hu- vudalternativ utmynnar i ett behov av ca 63 000 lägenheter per år under 1990-talet. I vår prognos antas en viss försiktighet vid anpassningen till den nya situationen innebära att antalet påbörjade nya lägenheter sjunker till ca 54 (100 under 1991. I volym innebär detta en nedgång på ca 3.5 %. Förutsatt att restriktionerna mot ombyggnadssidan fortsätter under 1991 väntas minskningen i denna sektor fortsätta om än i långsammare takt än under 1.990. Totalt innebär detta att bostadsinvesteringarna väntas falla med ca 4.5 ':.7'(- under 1991.

8.3 Byggnadsverksamhetcn

Byggmarknaden kännetecknades under 1989 av ett mycket högt efterfråge- tryck och brist på produktionsrcsurser. Byggkonjunkturen har varit stark och överhettad under en ovanligt lång period. Kostnadsutvecklingen i bygg- .sektorn har därmed blivit ett problem för hela samhällsekonomin. Vissa tecken tyder nu på att överhettningen har dämpats något. I Konjunkturinsti- tutets byggbarometer sjönk t.ex. bristtalen för byggnadsarbetare såväl i de- cember som i mars märkbart jämfört med septembermätningen. Uppgången i byggefterfrågan började 1986. Byggnadsinvesteringarna i näringslivet började då stiga samtidigt som behovet av ett kraftigt ökat ny- byggande av bostäder accentuerades. Ombyggnadsverksamheten nådde sin topp under 1987. Subventionerna i ROT-sektorn (reparation. om- och till— byggnad) från l980-talets början gav en snabbt ökande volym i ombyggna- derna t.o.m. 1987. Under 1988 uppvisades en viss nedgång i näringslivets byggnadsinvesteringar samtidigt som nybyggandet av bostäder visade re- kordstora tillväxttal. 1989 ökade åter näringslivets investeringar samtidigt som bostadsektorn genom restriktionerna mot ombyggnadssektorn fick en betydligt lägre tillväxt än under 1987 och 1988. Sysselsättningen i byggsek- torn ökade relativt snabbt 1987. 1988 skedde en uppbromsning av öknings— takten men denna tog ny fart igen 1989. Enligt AKU har antalet sysselsatta ibyggnadsverksamheten stigit med mer än 10 %. sedan 1986. från 257 000 till

5'Riksdugen 1989.-190. I saml. Nr 150. Bilaga l.]

• Sida 132
•  Original

288 000 1989. Under första kvartalet 1.990 visar AKU en fortsatt mycket Prop. 1989/90:150 stark uppgäng av sysselsättningen inom byggsektorn. Antalet medlemmar i Bilaga 1.1 Byggnadsarbetarförbundets ökade 1989 med närmare 4 000 personer. Sys- selsättningsexpansionen under början av detta är som registrerats i AKU har dock ingen motsvarighet här. Överhettningen pä byggmarknaden de senaste ären har tvingat fram allt mer omfattande regleringar. Avsikten med dessa har dels varit att dämpa det allmänna efterfrägetrycket på byggmarknaden. dels att frigöra resurser till nyproduktionen av bostäder. Förutom begräns- ningarna av ombyggnadsverksamheten pä bostadssidan infördes också ra- mar för s.k. övrigt byggande i hela landet. 1 Stockholms län och i Göteborg- oeh Bohuslän har sedan 1987 byggnadstillständsgivning använts i syfte att begränsa den totala byggvolymen till 1986 års nivå. I övriga delar av landet fick arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att med stöd av förordningen om byggnadstillständ under 1989 begränsa volymen av övrigt byggande till 95 % av 1988 års nivä. Detta uppdrag förlängdes i december 1989 till att gälla även 1990. Volymen skall då begränsas till 95 % av 1988 års volym. Dessa ramar utvidgades sedan till att gälla även 1991 och där uppgå till 90 (.it;- av 1.988 års nivå.

Den investeringsskatt (tidigare avgift) som infördes på s.k. oprioriterat byggande i Stockholmsrcgionen i maj 1989 föreslås nu att höjas till 30 % och utvidgas till att omfatta även Göteborgsområdet.

Åtgärderna mot ombyggnadsverksamheten har resulterat i en nedgång av investeringarna i denna sektor med ca 25 % under de senaste två åren. Förut- satt att denna politik fortsätter väntas en motsvarande nedgång även de när- maste tvä ären. Effekterna av regleringen av övrigt byggande är mer oklara. AMS bedömde att man 1989 skjutit byggande för ca 4 miljarder framåt i ti- den (exklusive Stockholms- och Göteborgsområdena). Även under 1990 är byggaktiviten sä stark att summan av påbörjat och planerat byggande i mars mättad översteg ramarna med ca 10%. Säledes fär AMS vidta åtgärder i syfte att uppskjuta den överstigande volymen. Investeringsavgiften på 10 % som funnits i Stockholmsomrädet sedan i maj 1989 fick inte några märkbart dämpande effekter på byggaktiviteten. Därtill var skattesatsen troligen för låg mot bakgrund av den snabba kostnadsutvecklingen. Den investering— skatt pä 30 % som nu föreslas bedöms fä betydligt större effekter. Speciellt gäller detta Göteborgsområdet där en större andel av de skattepliktiga pro-

Tabell 8:5 Byggnadsverksamhet

Miljarder Årlig procentuell volymförändring

kr. 1989. löpande 1988 1989 1990 1991 priser Alt. 1 Alt.2 Byggnadsinvesteringar 138.1 4.9 4.4 0,7 —0,8 —'2.I därav näringsliv 55.6 —I.5 —5.8 0.8 2.0 -—0.0 myndigheter 20.5 5.8 —1.0 1.5 2.2 —1.1 bostäder 62.0 11.4 5.0 0.3 —4.5 —4,5 Reperation och underhåll 5.4.0 —1,3 1,2 4,0 1,6 1.6 Summa l92.1 3.1 3,5 1.6 —0,1 —1,1 Källor: Konjunkturinstitutet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet. oo

• Sida 133
•  Original

Bilaga 1.1

jekten väntas inställas. Dessutom finns inte i Göteborg samma buffert av er- sättningsprojekt som i Stockholm.

Totalt sett kommer byggnadsverksamheten att öka i betydligt långsam— mare takt 1990 än de senaste åren. Byggnadsinvesteringarna stagnerar näs— tan helt medan reperation- och underhållssektorn växer med ca 3.5 % Den relativt starka uppgången i denna sektor beror dels nedgången i ombyggnadsverksamheten men också på att den höjda byggmomsen 1991 bidrar till en stark aktivitet under 1990. Möjligen kan dock de höga mark— nadsräntorna få starkare effekter på reperationsverksamheten än vad som förutsatts i prognosen. I så fall skulle expansionen inom byggverksamheten bli svagare än de 1.6 %..- som förutses.

Under 1991 ställs byggsektorn inför en rad nya förutsättningar bl a höjd byggmoms. minskat värde av ränteavdrag och nya regler för traktamenten. Mot bakgrund av att detta kommer samtidigt som byggktimjunkturen i nä— ringslivet viker kan 1991 bli ett är av tillbakagång för byggnadsverksamhe- ten. Byggnadsinvesteringarna väntas falla med ca 2 % i ht'äglönealternativet och ca 1 %. i låglönealternativet. En fortsatt ökning av reperationssektorn gör att den totala byggverksamheten minskar med 1% i höglönescenariet medan den i stort sett blir oförändrat i läglönealternativet. Detta innebär också en viss nedgång i sysselsättningen under 1991 (se kap. 5.1).

8.4 Lagerinvcsteringar

Efter en stark och ihållande avveckling vände lagercykeln under 1989 om till en uppbyggnad. "Totalt sett kom lagren 1981—1988 att dras ned med 50 miljarder kr (i 1985 ars priser). Tyngdpunkten var förlagd till industrin. men också inom partihandeln var nedragningarna betydande. inte minst vadgäl- ler spannmål samt oljor och bränslen.

Omslaget till lageruppbyggnad under 1989 kom i stor utsträckning att ske inom industrin. där fi'irdigvarulagren steg hastigt redan under första halv- året. När industriproduktionen. främst till följd av svag exportutveckling. hölls tillbaka under andra halvåret steg också lagren av insatsvaror och varor i arbete i betydande grad. Inom handeln steg billagren markant när bilför- säljningen föll tillbaka. Den goda skörden resulterade i höjda spannmålsla- ger. Lagren av andra varor i handeln minskade. Särskilt stark var neddrag- ningen av räolje- och bränslclagren inte bara i handeln utan också inom indu- strin samt el- och värmeverken.

Den i huvudsak ofrivilliga lageruppbyggnadcn inom industrin har av kon- junkturbarometern att döma fortsatt och snarast intensifierats under årets första kvartal. Andelen företag med för stora lager av i första hand färdigva- ror steg nämligen kraftigt. Detta var tydligast inom verkstadsindustrin. men samma mönster återfinns t.ex. också inom jord- och stenindustrin där de ti- digare för smä lagren nu anses som för av stora delar av branschen.

Prognosen över industrilagren infattar ett antagande om fortsatt ofrivillig lageruppbyggnad i successivt avtagande takt bl.a. för verkstadsindustrin. medan basindustrierna redan i år beräknas börja dra ned sina lager. Också handeln förutses dra ned sina lager. även om en svag utveckling av privat

• Sida 134
•  Original

konsumtion inledningsvis kan fördrt'ija anpassningsprocessen för detaljhan- Prop. 1989/90:15() deln. Bilaga 1.1

Lägren av råolja och bränslen. som minskar kraftigt under 1.989. förutses öka långsamt under 1990 och 1991 bl.a. som en följd av ökade statliga inköp.

Tabell 8:6 Lagervolynuförändringar Miljarder kr.. 1985 ars priser

1981— 1988 1989 1990 1991 1988 Jord— och skogsbruk — 0.5 —0.1 0.6 —0.1 —0.2 Industri —3l.l —0.4 2.2 1.6 —0.7 El— och värmevcrk — 3.4 0.1 —l.2 0.2 () Partihandel —l7.3 —5.0 -—1.7 41.2 —0.3 Detaljhandel 1.6 1.7 0.2 —0.7 —(l.6 Totalt —50.6 —3.7 0.1 0.8 —1.8

Anm: Vid avstämning av nationalräkenskaperna för 1989 uppstod en restpost på 1.4 miljarder kr. som av statistiska centralbyrån t.v. redovisas som Iagermvestcring. Den ärinte medtagen i tabellen ovan. Källor: Statistiska centralbyran. konjunkturinstitutet och finansdepartcmcntet.

• Sida 135
•  Original

9.2. Statens finanser

Bakom uppgången av den offentliga sektorns finansiella sparande sedan 1982 ligger huvudsakligen en kraftig förbättring av den statliga sektorns fi- nanser. Budgetsaldot har vänts från ett underskott 1982 på 83 miljarder kr. till ett överskott 1989 på drygt 25 miljarder kr. De allt starkare statsfinan- serna visar sig ocksä i att statens finansiella sparande förbättrades med drygt 100 miljarder kr. mellan 1982 och 1989. Det relativt höga ekonomiska aktivi- teten undcr perioden har bidragit till en snabb inkomstökning och till att in- satserna inom arbetsmarknads- och industripolitiken har kunnat minskas. De under senare är accelererande löne- och prisökningarna har dragit upp skatteunderlagen.

Skattereformens bada steg påverkar till väsentlig del statens inkomster och utgifter 1990 och 1991. Sänkningen av den statliga inkomstskatten be- räknas medföra ett skattebortfall på ca 15 miljarder kr. i är och ca 33 miljar- der kr. nästa är jämfört med en indexering av föregående års skatteskalor och efter hänsyn till finansiering genom basbreddningar i inkomst av tjänst och skärpt kapitalbeskattning. Skattesänkningarna finansieras huvudsakli- gen genom höjt uttag av indirekta skatter och breddat underlag för arbetsgi- varavgifter. Räntebidragen till bostäder reduceras och nästa är tas mjölksub- ventionerna bort. Särskilda fördelningspolitiska åtgärder ingår i skatterefor- mens bäda steg. Som kompensation för höjda indireka skatter m.m. uppjus-

• Sida 139
•  Original

Tabell 9:3 Statens inkomster och utgifter _ Bilaga 1.1 Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

Miljarder kr. Procentuell förändring 1989 _ 1990 1991 1989 1990 1991 Alt.1 Alt.2 Alt.1 Alt.2

Inkomster 434.4 459.9 448.6 467.5 15.3 5.9 —2.5 1.7 Skatter 325.7 3562 3493) 365!) 15.3 9.3 —1.8 2.7 Socialförsäkringsavgil'ter 63.8 59.5 53.8 56.1 12.1 —6.7 —9.4 —5.6 Övriga inkomster 44.9 44.3 44.9 45.6 30.1 —1.4 1.4 2.9 Utgifter 396,2 435.9 450.5 460.3 9.7 10.0 3.4 5.6 Transl'ereringar till hushåll 105.9 116.5 1.3—"1.2 1348 8.4 10.0 15.2 15.8 Ränteutgifter 59.5 61.5 03.2 65.6 6.3 3.3 2,9 ss Övriga transfereringar 136.1 1-17.5 136.0 1388 9.5 8.4 —7.8 —5.9 Konsumtion 84.8 95.8 99.5 1032 9.7 13.0 3.9 7.7 Investeringar 10.0 14.7 17 6 17.9 62.5 47.7 19.5 21.6 Finansiellt sparande 38.2 24.1 —l.9 7,3 Utläning m.m. —3.6 —0.8 Korrigeringspost 16.4 21.2 Budgetsaldo 25.5 3.6 Budgetsaldo iCé- av BNP 2.1 0.3

Anm: 1 investeringar ingår även Iagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. Källor: Konjunkturinstitutet. riksrevisionsverket. statistiska centralbyran och linansdepartementet.

teras pensionstillskotten. de kommunala bostadstilläggen och studietnedlen. Barnbidragen och bostadsbidragen höjs nästa är till en sammanlagd kostnad av ca 6 miljarder kr. Ett investeringsbidrag till bostadsbyggande införs nästa är då de särskilda reduceringsreglerna för mervärdeskatten på byggnadsent- reprenader slopas.

År 1990 väntas statens finansiella sparande uppgå till 24 miljarder kr. För nästa år beräknas sparandet visa ett underskott på 2 miljarder kr. i alternativ 1 och ett överskott på ca 7 miljarder kr. i alternativ 2. se tabell 9:3.

Statens inkomster av skatter beräknas öka med drygt 9 % 1990 och minska med ca 2 "..?"?— i alternativ 1 1991. 1 det andra alternativet ökar skatteinkoms- terna med ca 3 'i'-i:. De stabiliseringspolitiska åtgärder som beslutades av riks- dagen i juni i fjol innefattade en temporär arbetsmiljöavgift på 1.5 % av lö- nesumman för perioden 1 september 1989 -30 december 1990. Dessutom höjdes skatterna pä tobak och alkohol i juni och energiskatterna i juli 1989. I paketet ingick även en investeringsskatt på 10 (..?-"2: på oprioriterat byggande i Stockholms- och Uppsalaregionen samt en särsild fastighetsskatt inom samma område. Investeringsavgiften föreläs höjas till 30 % och utsträckas till att även omfatta Göteborgsornrädet. Ytterligare höjning av skatterna pä tobak och sprit sker i maj i a.r Mervärdeskatten höjs tillfälligt med 1 procent- enhet (frän 19 till 20 G"?) under perioden 1 juli 1990 t.o.m. 31 december 1991. Omsättningsskatten på penningmarknaden togs bort den 15 april i är och omsättningsskatten på aktier och optioner halveras frän den 1 januari nästa är. Inktnnstcrna av arbetsmiljöavgiftcn fonderas i arbetsmiljt'jfonden och in- räknas inte i statbudgeten. Fondens medel skall under en femårsperiod. med början i är. utgä till att finansiera atgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Statens inkotnstcr av socialförsäkringsavgifter minskar i är och nästa är. Folkpensionsavgiften sänktes med 2 procentenheter den 1 januari 1990 för att balansera den lika stora [röjningen av ATP-avgiften. För 1991 har en

• Sida 140
•  Original

sänkning med ytterligare 1.5 procentenheter av arbetsgivaravgifterna avise- Prop. 1989/90:150 rats. Bilaga 1.1

Tranfereringarna till hushåll beräknas öka med 10 % .1990 och drygt 15 % 1991. Förutom de förbättringar av bidragen som ingår i skattereformen höj- des barnbidragen den 1 januari i år med motsvarande nästan 2 miljarder kr. För utbetalningarna från at'bctsskadeförsäkringen väntas en fortsatt kraftig ökning.

Statens ränteutgifter beräknas öka i år och nästa år trots att statskulden minskat. Det beror dels på att ränteutgifterna 1988 och 1989 tillfälligt drogs ned genom en omläggning av principerna för redovisningen av räntor på statskuldsväxlar. dels på det höjda ränteläget.

Statsbidragen till sjukförsäkringen beräknas minska med ca 10 miljarder kr. 1991 genom att en arbetsgivarperiod införs i sjukförsäkringen. Statsbi- dragen till arbetslöshetskassorna reduceras nästa år till följd av ökade egen- avgifter inom arbetslöshctsförsäkringen. För att neutralisera effekterna av skattereformen för den kommunala sektorn skall ett belopp på ca 7.5 miljar- der kr. återföras från kommunerna till staten 1991. I tabellen har statsbidra- gen minskats med detta belopp. Det ökade bostadsbyggandet och höjd rän- tenivä medför att räntebidragen till bostäder stiger kraftigt under prognospe- rioden.

Den statliga konsumtionen beräknas öka i volym med 2.5 % 1990 och med ca(1.5% 1991 . Utvecklingen under 1980-talet med en minskning av antalet anställda inom de statliga myndigheterna väntas fortsätta. Konsumtionen dras upp i är av en relativt stark ökning av statens inköp.

9.3. Socialförsäkringssektorns finanser

Socialföräkringssektorn omfattar allmän tilläggspensionering (inkl. lönta- garfonder). allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring) samt arbetslös- hetsförsäkring. Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn be— står i stort sett av uppbyggnaden av allmänna pensionsfonden. De övriga de- larnas sparande är obetydligt.

Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras genom avgifter och avkastning på AP-fondernas tillgångar. som huvudsakligen utgörs av räntebärande tillgångar. Sedan 1982 har pensionsutbetalningarna varit större än avgiftsinkomsterna och 1989 uppgick underskottet till ca 10 miljar- der kr. Genom AP-fondernas inkomster av räntor. utdelningar och skatter på ca 44 miljarder kr. visade det finansiella sparande ett överskott på ca 33 miljarder kr. 1989. ATP-avgiften höjdes den 1 januari 1990 med 2 procenten- heter. Trots detta balanserar inte avgiftsinkomsterna och utbetalningarna i är. Det finansiella sparandet beräknas till ca 49 miljarder kr. 1990. År 1991 ökar avgiftsunderlaget till följd av de basbreddningar som ligger i skattere- formen och det finansiella sparandet beräknas till 43-50 miljarder kr. bero- ende pä löneökningarna. Pcnsionsutbetalningarna blir lika stora i båda alter- nativen.

Sjukförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag. Utbetalningarna till hushållen har ökat kraftigt sedan 1987 till följd av sjuk- försäkringsreformcn 1988 och den förbättring av fi.")räldraförsäkringen som 74

• Sida 141
•  Original

Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter Bilaga 1.1 l_.öpande priser

Miljarder kr. Procentucll förändring 1989 19911 1991 1989 1990 1991 Alt.1 Alt.2 Alt.1 Alt.2 1nkomster 182.5 215.9 208.2 218.2 12,7 18,3 — 3.6 1,0 Avgifter 112.7 13511 138.11 14.1.8 16.3 19.8 2.2 6.5 Bidrag från staten 25.7 29.3 17.8 19.3 3.5 13.7 —39.1 —34.1 Ränteinkomster m.m. 37.6 44.2 44.3 47.11 8.1 17.3 (1.2 6.3 Skatter 6.4 7.5 8.1 8.1 20.2 16.2 8.4 9.1 Utgifter 149.9 167.3 164.6 [68,5 11.8 11.7 — 1.6 0.7 'll'ransl'ereringar till hushåill [21.1 [35.9 1313) 1355 11.2 12.2 _ 2.9 — 0.2 Ovriga transfereringar 24.5 26.6 27.8 27.8 16.2 8.6 4.6 4.6 Konsumtion m.m. 4.3 4.3 4.9 5.1 6.9 13.6 1.5 5.9 Finansiellt sparande 32.7 48.6 43.5 49.7 Källor: Konjunkturinstitutet. riksl'örsäkringsverket. statistiska centralbyrån och finansdepartetnentet.

genomfördes förra äret. En arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen införs från den 1 januari 1991. Det innebär att arbetsgivarna övertar utbetalningarna för sjuklönen för de första 14 dagarna av en sjukdomsperiod. Därmed mins- kar utgifterna för sjukförsäkringen vid oförändrat sjuktal med 15— 16 miljar- der kr. nästa är. Arbetsgivarna kompenseras delvis genom att arbetsgivarav- giften sänks med 1 procentenhet. vilket minskar inkomsterna inom sjukför- säkringen med ca 6 miljarder kr. Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen fri- gör resuser inom försäkringskassorna. vilket väntas bidra till att behand- lingen av arbetsskadeärenden kan påskyndas. Därigenom förkortas sjukför- säkringsperioden i arbetsskadefi'irsäkringen. De minskade nettoutgifterna inom sjukförsäkringen medför att statsbidragen minskar. 1 sjukförsäkring- ens utgifter ingär även bidrag till privat och offentlig sjukvärd samt läkeme- delssubventioner. Dessa utgifter beräknas uppgå till ca 26 miljarder kr. per år 199(.l och 1991.

Utbetalningarna inom arbetslöshetsförsäkringen finansieras. sedan reg- lerna ändrades ] juli 1988. i stort sett helt av statsbidrag. De utbetalda ar- betslöshetsersättningarna minskade 1988 och 1989 till följd av den sjunkande arbetslösheten. 1 är och nästa är väntas arbetslösheten stiga. vilket medför ökade utbetalningar. Fr.o.m. 1991) höjs den högsta dagpenningen i arbetslös- hetsförsäkringen ärligen i takt med löneutvecklingen för industriarbetare. Egenavgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen fördubblas fr.o.m. 1991 och statsbidragen reduceras därmed i motsvarande grad.

9.4. Kommunernas finanser

Den kommunala sektorn består av primär- och landstingskommuner samt församlingar och kommunalförbund. Sedan 1985 har sektorn haft ett nega- tivt finansiellt sparande. Inkomsterna har dock täckt de löpande utgifterna medan en del av investeringarna finansierats med upplåning eller neddrag- ning av rörelsekapitalet. År 1989 var kommunernas finansiella sparandeunderskott preliminärt ca 7 'JI

• Sida 142
•  Original

'l'ahell 9:S Kommunernas inkomster och utgifter Bilaga 1.1 Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Miljarder kr. Procentuell förändring 1989 1990 1991 1989 1990 1.991 Alt.1 Alt.2 Alt.1 Alt.2

Inkomster 296.1 328.2 353.7 355.4 9.8 10.9 7.8 8.3 Skatter lh'l.4 205.3 ' 23231 232.0 9.9 13.2 13.0 13.0 Bidrag frän st. 1ten och Souallorsakransstkto111 73.3 77.1 72. 7 73.4 8. 7 5.1 —5.7 —4.8 ("')v riga inkomster 41.3 45.8 49.1 49.9 11.1 10.8 7.1 9.0 [. tgifter 305.4 348.4 359. 4 368,2 10.8 14.1 3.2 5,7 l'ranslere ringar till hushäll 22.8 24.0 25. 8 26.0 11.5 5.6 7.2 (3.2 Övriga tr'.1ns1e1"e1ingar 30.1 34.8 3).1 39.7 10. 8 15.7 12.4 13.9 Konsumtion 2305) 266.6 2.71 2 279.7 11.1 15.4 1.7 4.9 Investeringar 21.6 22.9 23 4 22.9 6.9 6.3 2.1 —0.2 Finansiellt sparande —9.3 —20.15.7 -12.8 Anm: ] investeringar m.m. ingär förutom kommunala myndighetersinvesteringar även kommunala affärsverks investeringar. investeringar i personalbostäder samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och tnark. Ka'llur: Konjunkturinstitutet. riksrevisionsverket. statistiska centralbyran och finansdepartementet.

9 miljarder kr. 1 är beräknas underskottet stiga till ca 20 miljarder kr. Nästa är väntas en f('.')rbättring av den kommunala ekonomin och det finansiella sparandet beräknas till minus 6 miljarder kr. i alternativ 1 resp. minus 15. miljarder kr. i alternativ 2. se tabell 915. Därvid har hänsyn tagits till attskat- tereformens effekter pä kommunernas ekonomi neutraliseras.

Skatteinkomsterna beräknas öka med ca 1.3.' ."( per år 1990 och 1991. Kom- munernas skatteinkomster baseras på skatteunderlaget tva är tidigare. Den sammanlagda kommunala utdebiteringen höjs i år med i genomsnitt 36 öre till 31.16 kr. per skattekrona. Av höjningen svarar primärkommunerna för 10 öre. landstingen för ._2 öre och de kyrkliga kommunerna för 4 öre. För nästa .11' fö1esl'.'1s kommunalt skattestopp.

Statsbidragen består av allmänna och specialdestinerade bidrag. Skatteut- jämningsbidraget uppgår till 10.5 miljarder kr. netto per år för 1990 och 1991. Skatteutjämningsbidragen finansieras delvis genom en avgift. som i ta- bellen fränräknats statsbidragen. Skatteutjämningsavgiften för 1990 utgår med 69 öre för primärkommunerna och 46 öre för landstingen och höjs med 10 öre nästa år. 1 kompensation för slopandet av beskattningsrätten av juri- diska personer erh."111e1 sektorn 1 är ca 1 miljard kr. och för slopandet av ga- ranti1.1eskattningen av fastigheter ytterligare ca 1 miljard kr.

De specialt'lestincrade statsbidragen. som beräknas till ca 50 miljarder kr. för 1990 och ca 53 miljarder kr. 1991. är kopplade till vissa verksamheter inom kommunerna. Av bidragen till primärkommunerna gär hälften till skolutbildningen. ca 20 "' .-'(- till barnomsorgen och ca 10” (. till äldreomsorgen och övrig social omsorg. I .'11' görs en kraftig höjning av statsbidragen till barm'nnsorgen. Bidragen fran socialförsäkringssektorn utgår till sjukvården och beräknas uppgä till ca 15 miljarder kr. per är 1990 och 1991. Föratt neu- traliseraskatte1'ef(')rmens effekter på den kommunala ekonomin skall fr.o.m. 1991. dels bidraget till kommunerna avseende garantibeskattningen avskaf- fas. dels en särskild skatt införas (kommunskatt). Skatten beräknas på kom- 79

• Sida 143
•  Original

munernas skatteunderlag och beräknas up gå till ca 6.5 miljarder kr. 1991. Prop. 1989/90:15() 1 tabellen har statsbidragen minskats med detta belopp. Bilaga 1.1

De kommunala utgifterna består till 3/4 av konsumtion. Förra året beräk- nas konsumtionen ha stigit med nära 2.5 (;?-,. i volym. Därvid drogs konsum- tionen upp av en relativt kraftig ökning av kommunernas inköp. Sysselsätt- ningen ökade med knappt 1 €??- vilket var svagare än planerat. Den underlig- gande ökningstakten var dock högre. eftersom omfattningen av beredskaps- arbeten och ungdomslag minskade. Denna neddragande effekt på den kom- munala konsumtionen väntas upphöra i år. För i är och nästa år talar det mindre strama arbetsmarknat'lsläget för att det blir lättare att rekrytera per- sonal till den kommunala sektorn. De kraftigt höjda lönekostnaderna. till föjd av 1990 års avtal i kombination med det kommunala skattestoppet 1991. väntas dock medföra en begränsning av expansionen. 1 volym beräknas den kommunala k('>nsumtionen öka med drygt 1 (;?? i är och med 1 % i alternativ 1 nästa år. 1 alternativ 2 medför de högre kostnaderna att konsumtionen stag- nerar 1991.

De kommunala utgifterna för inköp för konsumtion och investeringar re- duceras nästa är med ca 10 miljarder kr. till följd av skattereformen. Fr.o.m. 1991 får nämligen kommunerna lyfta av mervärdeskatten på dessa inköp. Effekten på den kommunala ekonomin av avlyftet neutraliseras genom att kommunerna ska återföra motsvarade belopp till staten. Beloppet ingår som en del av den ovan nämnda kommunskatten.

• Sida 144
•  Original

Bilaga 1.1

.10 Sparande

Första hälften av 1970-talet uppgick bruttosparandet (sparandet före avdrag för k'.'1pitalf(")rslitning) i den svenska ekonomin till ca 23 'i'? som andel av BNP (sparkvoten). lnvesteringskvoten (summan av bruttoinvesteringarna och la- gerinvesteringarnas andel av BNP) var under perioden som helhet något lägre. Investeringarnakunde såledas finansieras med inhemskt sparande och bytesbalansen visade ett litet överskott. Under andra hälften av 1970-talet och de första åren på 1980-talet skedde en kraftig nedgång i sparandet. se diagram 10: 1. Sparkvoten föll från ca 24 'i'-'( av BNP 1975 till drygt 14 '.'-(= 1982. lnvesteringskvoten minskade under samma period med ca () procentenheter varför bytesbalansen försvagades med ca 3.5 procentenheter räknat som an- del av BNP.

Diagram 10:l Sparkvot och investeringskvot Procent av BNP

26

12 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991

Sedan 1982 har sparandet delvis återhämtat sig men inte nått upp till de nivåer som rådde under början av 1970-talet. År 1989 uppgick sparandet i ekonomin till 18.5 '.3'(- av BNP. Den offentliga sektorn stod för hälften av detta sparande. År 1985 svarade hushållen och företagen för hela det svenska sparandet medan den offentliga sektorns sparande var obetydligt. se tabell 10: 1. Företagens sparande har gått ned sedan mitten av 1980-talet. Nedgången beror dels på att vinsterna fallit. dels på kraftigt stigande ränte- betalningar till utlandet. Upplåningen utomlands har till stor del använts för att finansiera investeringar i utlandet. Avkastningen på dessa investeringar har endast i liten omfattning förts hem. Därigenom ingår de inte. i detta sam- manhang. i företagens sparande. Under de senaste åren har företagen även ökat sina investeringar i Sverige och företagens finansiella sparande har minskat från att ha varit positivt 1985/86 till motsvarande minus 6 '.!-'( av BNP 1989.

Sedan 1986. det senaste året som bytesbalansen var i jämvikt. har investe- ringskvoten stigit med 4 procentenheter och uppgick 1989 till ca 21 %. Då

• Sida 145
•  Original

uppgången i sparkvmen endast var 1 procentenhet försämrades bytesbalan- Prop. 1989/90:150 sen med 3 prtwentenheter som andel av BNP. 1 år och nästa år väntas investe- Bilaga 1.1 ringskvoten ligga kvar på en relativt hög nivå medan sparkvoten beräknas falla med drygt 1 procentenhet per år. Ett minskat offentligt sparande balan- seras delvis aven uppgång i hushållens sparande. medan en fortsatt nedgång väntas av sparandet i företagssektorn. Det inhemska sparandet är otillräckligt för att finansiera den nuvarande investeringsnivån. som ändå inte historiskt sett är särskilt hög. Sparandet kan förbättras på i princip två sätt: genom att öka den ekonomiska tillväxten och,-"eller genom att minska konsumtionen. En förbättring av det finansiella sparandet och bytesbalansen kan även åstadkommas. som skedde 1986. ge- nom att dra ned investeringarna. Detta leder dock till att den ekonomiska tillväxten försämras på sikt.

Tabell 10:1 Sparandet i ekonomin Procentucll andel av BNP i löpande priser

1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991

Alt.1 Alt.2 Bruttosparande 17.2 17.6 17.8 18.3 18.5 17.1 15.8 15.2 Offentlig sektor 0 3 1.3 5.1 5.8 7.6 6.7 5.3 5.3 Hushall 3.6 2.8 0.9 0.1 0.9 1.2 1.8 2.1 Företag 13.3 13.4 11.7 12.4 10.0 9.2 8.6 7.3 Realt sparande 18.9 17,5 18,5 19.5 21.3 20,8 20.7 20.1 Offentlig sektor 3.1 2.7 2.6 2.4 2.6 2.8 2.8 2.8 Hushåll 2.8 2.4 2.5 2.8 2.9 2.7 2.8 2.7 Företag 13.0 12.4 13.3 14.3 15.8 15.3 15.1 14.6 Finansiellt sparande —1.7 0.0 —0.7 —1.2 —2.8 —3.7 —4.9 4.9 Offentlig sektor —2.8 —l .3 2.6 3.4 5.0 3.9 2.5 3.0 llushall 0.8 0.4 —1.6 —2.7 —2.1 —1.5 —0.9 —0.6 Företag 0.2 1.0 —1.6 —1.9 —5.8 —6.1 —6.5 —7.3

(tam.: Det totala reala sparandet utgörs av bruttoinvesteringar i realkapital och lager. För de enskilda sekto- rerna ingar även nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. Exkl. engångsskalten på försäkringsbola- gen 1987. Källor: Konjunkturinstitulet. statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

• Sida 146
•  Original

Bilaga 1.1

11. Kapitalmarknaden

11.1. Den internationella utvecklingen

Under det första kvartalet i år kännetecknades den internationella utveck- lingen på penningmarknaden av fortsatt stigande räntor. Av de större ekono- mierna har uppgången varit störst i Västtyskland och Japan och har under de senaste månaderna varit särskilt tydlig på obligationsmarknaden. Den ekonomiska aktiviteten är fortsatt hög. vilket har medfört en ökad kapaci- tetsbrist i såväl den västtyska som i den japanska industrin. Löneökningstak- ten tenderar att stiga samtidigt som oron för inflationsutvecklingen har tillta- git.

Den snabba händelseutvecklingen i Östeuropa har i hög grad påverkat de finansiella marknaderna. Effekterna av en valutaunion mellan Väst- och Östtyskland har stått i centrum för placerarnas intresse. Som beskrivits i ka- pitel 3 är risken stor att skapandet av unionen leder till en ökad inflations- takt. Utbudet av obligationer kommer att öka till följd av stigande budgetun- derskott i Västtyskland. De västtyska obligationsräntorna har stigit med en procentenhet sedan årsskiftet. Den västtyska centralbanken. Bundesbank, höjde diskontot 4 gånger med sammanlagt 2.5 procentenheter till 6 % under 1989. Den traditionella västtyska penningpolitiken. med en låg inflation och en stark valuta som hörnpelare bedöms ligga fast.

Den japanska ränteuppgången har varit särskilt markant. Förutom över- hettning i ekonomin har Japan brottats med en försvagad valuta. Den ja- panska centralbanken höjde i mitten på mars diskontot för att dämpa oron på de japanska finansmarknaderna. Under det senaste året har diskontot

Diagram 11:1 Ränta-utvecklingen på euromarknaden 6—manadersräntor. procent

18

| - 8 ..... vt. .1- *.;a- -----

Yen '

1985 1986 1987 1988 1989 1990

Källa: Riksbanken

• Sida 147
•  Original

höjts fyra gånger med sammanlagt 2.75 procentenheter till 5.25 %. Sedan PTOP- 1989/903150 årsskiftet 1988/89 har såväl sexmånaders räntan som obligationsräntorna sti- Bilaga 1-1 git med tre procentenheter och uppgår nu till ca 7.5 %. vilket med japanska mått är mycket högt.

I Förenta staterna har stigande omvärldsräntor och ökad osäkerhet beträf- fande styrkan i ekonomin medfört att höstens räntefall har hejdats och för- bytts i en mindre uppgång. I början på året vidtog den amerikanska central- banken. Federal reserve. ytterligare penningpolitiska lättnader. Därefter har centralbanken fört en avvaktande penningpolitik.

Ett genomgående drag på de internationella räntemarknaderna är att real- räntorna har stigit kraftigt—under det senaste året. Det finns två förklaringar till detta. För det första har inflationsförväntningarna reviderats upp. För det andra räknar placerarna med att kreditbehovet i världsekonomin, i syn- nerhet i Östeuropa. kommer att bli stort under de närmaste åren. med ett ökat utbud av obligationer som följd. För att placerarna skall vara beredda att införliva ytterligare obligationer i sina förmögenhetsportföljer kräver de högre avkastning. '

Händelseutvecklingen i Östeuropa och de stigande räntorna har även bi- dragit till ökad aktivitet på valutamarknaderna. Euforin över den snabba händelseutvecklingen i Östeuropa. främst i Östtyskland har ökat efterfrågan på D-mark. Samtidigt har räntedifferensen gentemot omvärlden utvecklats ogynnsamt för den amerikanska valutan. Numera överstiger de västtyska räntorna de amerikanska samtidigt som räntedifferensen mellan Förenta sta- terna och Japan har krympt. Från sensommaren och fram till mitten av april har dollarn försvagats från ca 2 DEM/USD till 1.7 DEM/USD. Utförsälj- ningar på aktie-och obligationsmarknaden och fortsatt stora direktinveste- ringar i utlandet har medfört att utbudet av den japanska valutan. yenen,

Diagram ll:2 Växelkurs mot dollar Mänadsgcnomsnitt

Yen/Usd Dem/Usd 155 2

1.95 1.9 1.85 1.8 1.75 1.7

125 1.55

1989 1990 & Källa: Riksbanken

6 Riksdagen 1989.-'90. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

• Sida 148
•  Original

Bilaga 1.1

har ökat. Fram till mitten av april i är har yenen försvagats från 145 JPY till 157 JPY mot dollarn och från 85 till 94 JPY mot D-marken. I april 1989 noterades yenen till 71 JPY mot D-marken. Yenen har således deprecierats med drygt 30 % mot D-marken under det senaste året. Centralbanksinter- ventioner under februari och mars. i syfte att hejda yenens nedgång. har så- ledes endast haft en begränsad framgång.

Under 1989 steg de internationella aktiekurserna i genomsnitt med när- mare 30 %. Frankfurtbörsen hade den mest gynnsamma utvecklingen av de stora börserna med en uppgång på 34 %. Investerarna räknar med att väst- tyska företag i hög grad skall gynnas av liberaliseringen i Östeuropa. Nya marknader växer fram samtidigt som samarbete kan ge nya och billigare pro- duktionsresurser. De under året stigande räntorna har dämpat köpintresset på aktiemarknaden. [ genomsnitt har de internationella aktiekurserna legat oförändrade sedan årsskiftet. Kursutvecklingen har emellertid varit varie- rande mellan olika börser. Frankfurtbörsen har fortsatt att stiga i takt med den snabba händelseutvecklingen i Östtyskland. Tokyobörsen har däremot fallit med 25 % fram till mitten på april. De höjda räntorna innebär att av- kastningskravet på aktier höjts betydligt. Direktavkastningen är i dag läg samtidigt som den japanska börsen, ur ett internationellt perspektiv. fortfa- rande är högt värderad.

"11.2 Den svenska ränte-och valutamarknaden

Efter en förhållandevis stabil utveckling under större delen av 1989 började räntorna att stiga pä senhösten. Stigande omvärldsräntor i kombination med en dyster inhemsk ekonomisk statistik. avseende bl.a pris-och lönekostnads- utvecklingen och ett växande bytesbalansunderskott. medförde att place— rarna krävde högre avkastning. De korta internationella räntorna steg mer än de svenska varvid räntedifferensen gentemot omvärlden minskade från ca 2 till 1.5 procentenheter. mätt på sex månaders placeringar för statsskuld- växelräntan och den valutakorgsvägda euroräntan. Ett valutautilöde upp- kom under oktober och november motsvarande 7.3 miljarder kr samtidigt som valutakursindex försvagades frän ca 130 i september till 132 i december. Totalt under år 1989 registrerades emellertid ett inflöde på 21.8 miljarder.

Under det första kvartalet i är fortsatte räntorna att stiga med sammanlagt 1.5-2.0 procentenheter. [ januari justerades räntorna upp till följd av oro på avtalsfronten. Samtidigt presenterades ny statistik som bekräftade den nega- tiva utvecklingen för bytesbalansen. Marknadens bemötande av finanspla- nen blev svalt samtidigt som tilltron till Haga-överläggningarna var låg. I slu- tet av januari bröt bankkonflikten ut medförande att handeln på penning- och obligationsmarknanden upphörde under drygt tre veckor. Samtidigt av- slog riksdagen ett ätstramningspaket från regeringen. Nederlaget medförde att regeringen avgick. Den politiska krisen i kombination med oron på av- talsfronten medförde ett kraftigt valutauttlöde under slutet på januari och de första veckorna i februari. Kronan försvagades och valutakursindex steg till 133. Riksbanken vidtog en kraftigt ätstramande intervention på dagslåne- marknaden varvid dagsläneräntan steg till över 15 'if-. vilket var tre procent- enheter högre än innan regeringskrisen.

• Sida 149
•  Original

Bilaga 1.1

Diagram 1 123 Ränteutvccklingen samt total dagsomsättning av statspapper. Mänadsgenomsnitt

Procent Miljarder kr. 16

14. Stotsobligolioner,5—Ör

..-.. ...... '5--'-

12

.' ”s.-.-"'

10

Sfofsskuldvöxlor.6—mön

DogsomsöffnlngMdr kr

1987 1988 1989 1990 Källa: Riksbanken

När penningmarknadshandeln återupptogs i mitten av februari hade hän- delseutvecklingen således varit dramatisk i Sverige. Under bankkonflikten hade dessutom de internationella räntorna fortsatt att stiga. 1 Sverige steg halvårsräntan med drygt två procentenheter till drygt 15 % och femårsräntan med 1 procentenhet till 14.5 %.

Räntedifferensen som låg på ca två procentenheter innan konflikten bröt ut. steg till ca 4 procentenheter i samband med regeringskrisen. Denna högre nivå gjorde det åter attraktivt att ta upp län i utlandet för att placera i högav- kastande svenska kronpapper. Valutainflödet har varit betydande sedan mit- ten pa februari och valutakursindex har successivt stärkts och noteras nu till ca 131. Totalt under första kvartalet registrerades ett inflöde på 11 miljarder. Detta flöde består till ca hälften av förfallande köp av valuta på termins- marknaden. Anledningen till detta förfarande är att riksbanken under bank- konflikten använde förfallna terminer som en metod att sköta penningpoliti- ken. Till följd av de stigande marknadsräntorna anpassade riksbanken dis- kontot i mars med 1.5 procentenheter till 12.0 %.

Bildandet av den nya regeringen. den minskade valutaoron och uppgörel- sen i början pa april mellan socialdemokraterna och folkpartiet om den eko- nomiska politiken medförde att ränteläget stabiliserades och marknadsrän- torna föll tillbaka något under mars och första halvan av april. Såväl halvårs- räntan som femårsräntan föll till ca 14 %. Den stabilare utvecklingen på penning-och valutamarknaden medförde att riksbanken tillät dagslänerän- tan att falla till 13 % steget i räntetrappan.Räntedifferensen minskade till drygt tre procentenheter.

Aktiviteten på penningmarknaden har under senare år avtagit. Omsätt- ningen av statspapper har fallit till i genomsnitt 6.5 miljarder kr per dag 1989 jämfört med ca 15 miljarder kr per dag 1988. Den ökade globala värdepap—

• Sida 150
•  Original

Bilaga l.1

Diagram II:-4 Valutaflöde och kursindcx Miljarder kr.

Procent Index 15 127 Vululoflöde 128 10 129 ⁵ i 130 0 131 132 —5 Kurslndex 133 _10 134 1987 1988 ' 1989 1990

Källa: Riksbanken

pershandeln och Sveriges ökade beroende därav gör det önskvärt att den svenska penningmarknaden även i framtiden är konkurrenskraftig. Mot bakgrund av detta avskaffade riksdagen omsiittningsskatten pä penning- marknaden från den 15 april i år. Aktiviteten beräknas därigenom återigen öka . Marknadens mognad under senare är och statens begränsade lånebe- hov medför sannolikt att (nnsättningen inte kommer att nå 1986-87115 nivåer på 30-40 miljarder kr per dag.

"11.3 Ökade kapitalflöden under 1989

Under det senaste året har valutaflödena in och ut ur landet ökat påtagligt. Detta sammanhänger till stor del med valutaavregleringen under år 1989. Underskottet i bytesbalansen. direktirwesteringarna och aktieköpen ger upphov till ett stort valutautflöde. Direktinvesteringarna och köp av tit- ländska aktier uppgick netto till ca 70 miljarder kr 1989. vilket'var mer än en fördubbling jämfört med 1988. År 1980 uppgick direktinvesteringarna till endast 1.0 miljarder. De stora investeringarna i utlandet sammanhänger med företagens behov av att investera och bibehålla marknadsandelar i det ex- pansiva Europa. Placerare i Sverige har behov av att diversifiera sina förmö- genhetsportföljer genom köp av utländska värdepapper och fastigheter. Från den 1 juli i fjol gavs möjlighet för utländska placerare att köpa svenska kronpapper. Under 1989 gav detta ett inflöde på ca 36 miljarder kr. Valutainflödet till följd av utlänningarnas värdepappersköp räcker emeller- tid inte för att balansera valutatlödena. Genom att hälla en högre ränta än omvärlden stimuleras den privata sektorn till utlandsupplåning. Under 1989 lånade svenskar upp ca 123 miljarder i utlandet. En del av dessa medel place- rades pä den svenska penningnnirknaden. Den totala skuldstocken till ut- landet uppgick vid utgången av år 1989 till 553 miljarder kr. Exklusive staten uppgick den till 462 mdr kr. Denna skuld ger upphov till stora räntebetal-

sa

• Sida 151
•  Original

ningar som belastar bytesbalansen. Samtidigt skall man ha i åtanke att den PTOP. 1989/90:150 värdestegring som uppkommer av svenskars innehav av aktier och fasta till- Bilaga 1.1 gångar inte i någon större utsträckning registreras i bytesbalansen.

11.4. Börsutvecklingen och industrins vinster

Under 1989 steg generalindex på Stockholmsbörsen med 24 (h. vilket var en något sämre utveckling än genomsnittet för de internationella börserna. Bakom kursuppgången. som härrörde sig från första halvan av året. låg en fortsatt god vinstutveckling i näringslivet under 1988i kombination med ut- delningshöjningar på 23-24 (:'(-. Den högsta kursnivän nåddes i mitten på au- gusti medförande att index då låg på + 35 (J'f- jämfört med årsskiftet 1988/89. Under slutet av 1989 och under första kvartalet i är har kursutvecklingen varit negativ. Försämrade ekonomiska utsikter. höjda räntor. lugnare ut- veckling på de internationella börserna och en svag resultatutveekling för näringslivet under slutet av 1989 är faktorer som minskat investerarnas in- ' tresse för aktieköp. Fram till mitten av april föll generalindex med 9 (..?-'är. Se- dan augusti har aktiekurserna därmed i genomsnitt fallit med 17 %. Industrins vinster fortsatte att stiga under år 1989 men i långsammare takt än under 1988. Företagens kostnader har stigit kraftigt under 1989 samtidigt som prisutvecklingen på en rad viktiga produkter har dämpats. vilket med- förde att resultatmarginalen försämrades.En genomgående tendens i års- boksluten är att vinstökningstakten avtog mot slutet av året. Sämst utveck- ling. bland de stora företagen under 1989. hade bilföretagen SAAB och Volvo. vilka redovisade vinstfall. Industrin är genomgående återhållsam

Diagram ll:5 'l'otalindex (VA) och totala omsättningen Stockholms Fondbörs 1937—1990

Index . Miljarder kr.

1700 25 1600 1500 1400 1300

1200. Tolollndex' 1100

20

15

. Totala om sött— 1000 ningen" 900

800 700 600 500

10

87 88 . 89 90

ljllimo resp. manad. ll)72-12—29=100 "'"" Endast börsnoterade aktier . 85

• Sida 152
•  Original

med vinstbedömningar inför innevarande år och merparten av företagen PTOP- 1989/903150 räknar med oförändrade eller sämre resultat under 1990. Bilaga 1-1 Aktieutdelning-arna beräknas höjas med ca 20—25 % för verksamhetsåret 1989. vilket är mer än den genomsnittliga vinstökningen. Detta hänger bl.a samman med investerarnas ökade krav på högre direktavkastning pa Stock- holmsbörsen. Samtidigt medför skattereformen att skatteuttaget på aktieut- delningar sänks. vilket ytterligare stimulerar företagen att höja utdelning-

arna.

11.5. De kommande årens ränteutveckling

Den tioåriga statsobligationsräntan noterades i februari till närmare 14 (ii-. Denna nivå är 2.5 procentenheter högre än genomsnittet för 1989 och histo- riskt sett en mycket hög nivä. I februari läg inflationstakten på 8.6 % varvid realräntan uppgick till 5.3 %. Exklusive dc indirekta skattehöjningarna i ja- nuari i samband med finansieringen av skattereformen uppgick realräntan till över 7 % i februari.

Under 1980-talet har realräntan varit högre än under tidigare decennier. Under perioden 1981-90 läg realräntan i genomsnitt på 4.2 % jämfört med 0.2 % under åren 1965-80. För hela perioden 1965-90 läg realräntan på 1.8 %. I detta sammanhang bör man dock ha i åtanke att den svenska kredit- marknaden var reglerad fram till början på 1980-talet. vilket medförde att räntorna dessförinnan inte alltid var marknadsbestämda. Uppgången av realräntan under 1980—talet förefaller att ha varit ett internationellt feno- men. Bara i år har omvärldens realräntor stigit kraftigt. För de närmaste

Diagram ll:6 Nominell och real ränta på långa statsobligationer Procent

16 14 12 10

—6 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990

Källa: OECD och Finansdepartementet 86

• Sida 153
•  Original

ären förutses realräntan vara fortsatt hög. bl. a mot bakgrund av det stora PTOP- 1989/903150 kreditbehovet i samband med investeringar inför EG:s fria marknad är 1993 Bilaga 1-1 och restaureringen av Östeuropas industri. Den nuvarande höga räntenivån utgör en belastning för samhällsekono- min. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för en lägre räntenivå. Ett sådant förlopp kräver emellertid balans i samhällsekonomin och betyd- ligt lägre pris—och löneökningar. Alternativet med 3 % löneökningar under 1991 skulle bidra till en sådan utveckling. Inflationstakten exklusive skatte- reformen skulle i ett sådant scenario nedbringas till ca 3 % mot slutet av 1991. . Även med ett fortsatt högt realräntekrav under de närmaste åren skulle de nominella räntorna i ett sådant scenario kunna falla betydligt. En sådan utveckling skulle utgöra en välbehövlig stimulans för industrins investeringar och därmed öka den svenska industrins konkurrenskraft. Samtidigt skulle hushållens kostnader. i synnerhet för boendet, kunna minska. En annan po- sitiv effekt är att Statens räntebetalningar på statsskulden skulle kunna ned- bringas. Om däremot de höga pris-och löneökningarna består under prognosperio- den är utsikterna små till att räntorna i någon större utsträckning skulle kunna falla.

• Sida 154
•  Original

Appendix Prop. 1989/90:150

_ _ Bilaga 1.1 Ekonomiskt kalendarium 1989 Följande riksdags- och regeringsbeslut träder i kraft: januari 1 — basbeloppet blir för 1989 27 900 kr.

— ATP—avgiften höjs med 0,4 procent — kommanditbolag och andra handelsbolag får nya reavinst- regler som stoppar så kallade dubbla avdrag — skatten på värdepapper utvidgas. Omsättningsskatt införs på penning- och obligationsmarknaden. Handel med skul- debrev. premieobligationer. terminskontrakt och vissa köp— och säljobligationer beskattas — huvudregeln att debitering av preliminär B-skatt skall ske med 120% av den slutliga skatt som påförts den skattskyl- dige året före inkomståret modifieras så att B-skatt i vissa fall får tas ut med ett belopp som motsvarar 110% av den slutliga skatten — en avgift på 2% tas ut på fyllnadsinbetalningar som görs den 19 januari till den 30 april taxeringsåret. Bestämmel- serna gäller alla skattskyldiga utom fysiska personer och dödsbon. Dessutom har den lägre kvarskatteavgift som erläggs vid fyllnadsinbetalningar den 1 maj till den 30 juni taxeringsåret höjs till 4% på den del av underlaget som överstiger 20 000 kr — ändrade bestämmelser om extra avdrag för folkpensionä- rer och kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer. Ändringen avses minska de marginaleffekter som in- komst— och förmögenhetsprövningen ger.

januari 10 Regeringen presenterar budgetpropositionen (prop. 1988/89:100). Budgetsaldot för budgetåret 1989/90 beräk- nas bli 0.4 miljarder kr. Enligt propositionen prioriteras tre områden; föräldraförsäkringen. kulturen och en inkomst- skattesänkning i en för övrigt stram budget.

januari 19 Riksbanken beslutar om nya lättnader i valutareglcringen. Inga begränsningar gäller längre för: — köp av utländska aktier från utlandet — försäljning av svenska aktier till utlandet — juridiska personers köp av fast egendom i utlandet — direkta investeringar.

mars 17 Regeringen lägger fram prop. 1988/89:132. Iden ges förslag om en särskild skatt på företagsvinster. Skatten beräknas normalt på vinsten för det räkenskapsår som börjat den 1 januari 1989. Den skall uppgå till 15% av beskattningsun- derlaget. I propositionen föreslås också att vinstdelnings- skattens fasta fribelopp höjs till 2 miljoner kr. fr.o.m. 1990 års taxering.

b'b'

• Sida 155
•  Original

Bilaga 1.1

mars 20

mars 22

april 25

april 27

juni 1

juni 6

Regeringen presenterar prop. 1988/89:125. Tilläggsbudgct II. I den begär regeringen 632 miljoner kr. i ökade anslag. De största anslagen går till kostnader för bilstöd till handi- kappade och lokaliseringbidrag.

LO och SAF sluter tvåårigt avtal. Det nya avtalet ger 2. % löneförhöjning 1 februari 1989 samt 15% 1 februari 1990. Därutöver innehåller avtalet en förtjänstutvecklingsgaranti på 2,7% samt en prisutvecklingsgaranti.

Regeringen presenterar kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:15) avseende budgetåret 1989/90. Enligt propositionen har tendenserna till överhettning i den svenska ekonomin förstärkts. En rad åtgärder föreslås där- för i åtstramande syfte.

Riksbanken beslutar att höja diskontot från 8.5 till 9,5??- med verkan fr.o.m. den 28 april.

Riksbanken beslutar att upphäva i huvudsak alla återstå- ende valutarestriktioner. Beslutet träder i kraft den 1 juli 1989. Beslutet innebär bl.a. att både företag och privatper- soner i Sverige fritt får:

— investera i utländska obligationer

— investera i fastigheter i utlandet . _

— uppta lån i utlandet och ge lån till utlandet, oavsett ända- mål och löptid, även i svenska kronor — återbetala utlandslån i förtid

— bedriva leasing och annan finansiell verksamhet i utlandet — köpa utländsk valuta i valutabank. även för placering på räntebärande valutakonto . — göra termins— och optionsaffärer i utländsk valuta inom landet

— överföra kapital till utlandet vid emigration — ut- och införa alla slag av betalningsmedel och värdepap- per. För utlänningar innebär beslutet bl.a. möjlighet att inve- stera i svenska obligationer och penningmarknadsinstru- ment och förränta kronor i svensk bank.

Riksdagen beslutar att alla kommuner med högre skatte- kraft än genomsnittet skall betala särskild skatteutjäm- ningsavgift. Den allmänna skatteutjämningsavgiften höjs också. med 22 öre per skattekrona för kommuner och 12 öre för landstingen.

• Sida 156
•  Original

juni 7 Riksdagen beslutar att: Prop. 1989/90:150

— ett obligatoriskt sparande införs från 1 september 1989 till Bilaga l.l 31 december 1990. Ett belopp motsvarande 3% av den preliminära skatten betalas 1989. För 1990 är sparandet preliminärt 3% av den preliminära skatten. men bestäms slutligt av den slutliga skatten samma år. Sparandet gäller både personer och företag. För sparandet 1989 ges en ränta om 7% på belopp upp till 1 000 kr.. därefter sänks räntan till 35%, 1990 gäller samma räntenivåer men grän- sen är 3 000 kronor. För sparbelopp som hänförs till år 1989 räknas ränta från årets utgång och för sparande som hänförs till 1990 räknas ränta från utgången av 1991. Ränta på sparbelopp, som beräknats på skatt för inkomst- året 1990, skall motsvara överskjutande skatteränta — tillfälligt höja fastighetsskatterna vid 1991 års taxering i Stockholm-Uppsalaområdet för hyresfastigheter som hu— vudsakligen består av lokaler. Detta sker genom att un- derlaget för fastighetsskatt ökar från nuvarande 55% till 100% av taxeringsvärdet — barnbidraget höjs från 485 kr. till 560 per månad från 1 januari 1990. På samma vis höjs det förlängda barnbidra- get för grundskoleelever och studiebidraget till gymnasie- studerande

— förbudet för fjärde och femte AP-fonden att köpa aktier i bank— och försäkringsbolag tas bort. Dessa fonder får också rätt att placera'högst 10% av sina medel i utländska bolag. Dessutom förenklas för första till tredje AP-fon- den vid köp av fastighetsbolag — en arbetsmiljöavgift på 15% av lönesumman införs. Av- giften gäller samma tid som det tillfälliga sparandet — en tillfällig investeringsavgift för byggande införs i Stock- holms län (utom Norrtälje och Södertälje) samt Uppsala och Håbo kommuner. Avgiften, på 10% av byggkostna- den. gäller i princip allt byggande utom bostadsbyggande som påbörjats 27 maj 1989 till 31 december 1990.

juni 9 Höjd'skatt införs på alkohol och tobak. Skattehöjningen på sprit, vin och starköl motsvarar en prisökning på ca 5% och skattehöjningen på cigaretter en prisökning på ca 1()%.

juli 1 Energiskatten höjs. För el har skatten höjs med 2 öre per kwh och för dieselolja och lättdiesel med 100 kr. till 960 kr. per km. Skatten på kol, naturgas och gasol har höjts i mot- svarande mån.

augusti 29 Riksgäldskontoret beslutar att sänka räntan på allemans- sparandet fr.o.m. den 1 oktober med 1 procentenhet från 9,5 till 85%. 90

• Sida 157
•  Original

september 21 Riksbanken beslutar att vidga möjligheterna att köpa och PFOP- 1989/902150 sälja valuta i utlandet. Vid senaste halvårsskiftet upphävdes Bilaga 1-1 i huvudsak alla återstående valutarestriktioner. Dock skulle som förut betalningar till och från utlandet liksom valuta- växlingar i princip gå genom valutabank. Fr.o.m. den ] ok- tober 1989 gäller att:

— belopp som mottas från utlandet får utan tillstånd växlas i utlandet före hemtagning till Sverige. — tillstånd lämnas av riksbanken för överföring av belopp till utlandet för växling där. Sådant tillstånd, som kan vara av generell art, lämnas både för växling med omedelbar hemtagning till Sverige av tillväxlat belopp och för växling med uppdrag åt växlande utländskt institut att verkställa betalning till utlandet. — tillstånd lämnas däremot inte för överföring av belopp som efter växling skall fördelas på flera betalningar till ut- landet. Växling får ske till såväl svenska kronor som till annan valuta samt säväl avista som på termin eller vid re- glering av option.

oktober 24 I prop. 1989/90:31 föreslås att maxgränsen för hur mycket som får sättas in på allemanssparandet höjs från 75 000 kr. till 100 000 kr. Samtidigt föreslås att det blir tillåtet att flytta medel mellan de båda sparformerna. allemansspar och alle- mansfond.

oktober 27 Regeringen lägger fram tilläggsbudget i prop. 1989/90:25. I den begär regeringen 793 miljoner kr. i ökade anslag.

november 9 Finansdepartementet presenterade i en promemoria en be- dömning av den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1991. I rapporten förutspåddes gradvis växande obalanser i eko- nomin. Efter publiceringen steg marknadsräntorna.

november 13 Regeringen presenterar i prop. 1989/50 förslag till ny skatte- reform. Huvuddelen av reformen genomförs 1991 . men vissa delar föreslås träda i kraft redan 1990. För 1990 sänks den statliga inkomstskatten med 7 procent- enheter för inkomster över 75 000 kr. och med 2 procenten- heter för inkomster upp till 75 000 kr. Skattebortfallet föreslås finansieras med: - skärpt kapitalbeskattning inklusive högre skatt på boen-

det

— basberedningar i inkomst av tjänst — större uttag av indirekta skatter.

Propositionen innehåller också förändringar vad gäller före- tagsbeskattning och förmögenhetsbeskattning. 91

• Sida 158
•  Original

Bilaga 1.1

december 7

1990 januari 10

januari 26

februari 8

februari 22

Förändringen i företagsbeskattningen gäller aktiebolag el-

ler annan juridisk person som har bokslut per den 31 decem- ber 1989 eller senare.

— skattesatsen sänks från 52% till 40€7b (till det kommer för vissa företag vinstdelnihgsskatt och särskild vinstskatt) — rätten till lagernedskrivning och avsättning till resultatut- jämningsfond begränsas — nya avsättningar till allmän investeringsfond får inte gö- ras.

Samtidigt föreslås att primäravdragen slopas fr.o.m. 1991 års taxering.

Riksbanken beslutar att höja diskontot från 95% till 10. 5972.

Regeringen presenterar budgetproposition (prop. "1989/90:100). Budgetsaldot för budgetåret 1990/91 beräk- nas visa ett underskott om 0,4 miljarder kr. Den ekono- miska politik som regeringen förordar är en fortsatt stram finans- och penningpolitik. överläggningar med arbets- marknadens parter i syfte att bryta den alltför höga löneök- ningstakten och åtgärder som ökar arbetskraftsutbudet. främjar produktiviteten och stimulerar sparandet.

Regeringen presenterar 1991 års skattereform. Förslagen grundar sig på den politiska uppgörelsen om skatterefor- men som träffades under hösten mellan socialdemokraterna och folkpartiet. Reformens syfte är att ge en samhällseko- nomiskt effektiv beskattning samtidigt som de fördelnings- politiska målen uppfylls. Skatten på arbete och skatten på kapital görs mera likvärdig.

Efter att ha avslutat överläggningarna med arbetsmarkna- dens parter för att snabbt teckna centrala löneavtal för 1990/91 i syfte att bryta den alltför höga löneökningstakten. kan regeringen konstatera att förutsättningar för sådana av- tal inte föreligger. Det gör det nödvändigt att skärpa den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår pris-. lönc-, hy- res- och utdelningsstopp. översyn av reglerna för framtida löneförhandlingar samt ytterligare insatser för att stärka till- växten.

Riksbanken beslutade att med verkan fr.o.m. den 1 mars 1990 göra en teknisk justering av räntetrappan. Justeringen innebär att stegen i räntetrappan förkortas till 71.5"?- av upplå- ningsbasen. dvs. 35 miljarder kr. Lägsta ränta är 9 procent och högsta ränta 20 procent. vilket motsvarar 84 procent av uppläningsbasen. För upplåning därutöver gäller de villkor som riksbanken bestämmer.

• Sida 159
•  Original

februari 23 Regeringen kommer att sätta in 3 nya åtgärder för att stabi- Prop. 1989/901150 lisera ekonomin: Bilaga 1.1 — ekonomisk-politiska insatser för att pressa ned löneök- ningarna och strama ät ekonomin — åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft —- strukturella åtgärder för att öka tillväxten och samtidigt förbättra miljö och välfärd.

mars 7 Regeringen presenterar propostition om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sveriges ekonomi står inför allvar- liga problem. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att dämpa överhettningen och stabilisera ekonomin. Dessutom krävs långsiktigt verkande insatser för att förstärka produktivitet och tillväxt.

mars 16 Riksbanken beslutar att höja diskontot från 10.5% till 12%. mars 19 Långtidsutredningen publiceras. (Utarbetad av finansde- partementet).

• Sida 160
•  Original

lnnehåll Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.1

1 Sammanfattning ..................................... 2 2 Den internationella utvecklingen ......................... 10 2.1 Allmän översikt ................................. 10 2.2 Länderöversikter ................................ 14

3 Utrikeshandeln ...................................... 23 3. l Exporten ...................................... 23 3.2 Importen ............................... - ....... 27 3.3 Bytesbalansen .................................. 29

4 Industrin ....................................... _. . . . 33 4.1 Produktion .................................... 33 4.2 Lönsamhet .................................... 34

5 Arbetsmarknaden .................................... "37 5.1 Sysselsättning .................................. 37 5 2 Utbudet av arbetskraft ........................... 40 5.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ...... 41

6 Löner och konsumentpriser ............................. 44 6.1 Löner ........................................ 44 6.2 Kcmsumentpriser ................................ 46

7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion ................. 49 7.1 llttshållens disponibla inkomster .................... 49 7.2 Privat konsumtion och sparande .................... 54

8 investeringar ........................................ 59 8.1 Näringslivets investeringar ......................... 59 8.2 Bostadsinvesteringar ............................. 63 8.3 B_vggnadsvcrksamhet ............................. 65 8.4 l.agerinvesteringar ............................... 67

9 Den offentliga verksamheten ............................ 69 9. 1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin .......... 69 9.2 Statens finanser ................................. 72 9.3 Socialförsäkringssektorns finanser ................... 74 9.4 Kommunernas finanser ........................... 75

10 Sparandet .......................................... 78 11 Kapitalmarknaden .................................... 80 11.1 Den internationella utvecklingen .................... 81 1 1.2 Den svenska ränte- och valutamarknaden ............. 82 11.3 ()kade kapitalflöden under 1989 .................... 84 11.4 Börsutvecklingen och industrins vinster ............... 85 1 1.5 De kommande årens ränteutveckling ................. 86 Appendix ........................................... 88 Ekonomiskt kalendarium .......................... 88

• Sida 161
•  Original

Tabeller Prop. 1989/901150 ' Bilaga 1.1

111 Internatitmella förutsättningar ........................ 2 112 Försörjningsbalans ................................ 4 113 Bidrag till BNP-tillväxten ............................ 6 114 Bytesbalans ...................................... 6 115 Finansiellt sparande ................................ 8 211 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD- länder . . 10 212 Arbetslt'jshet i några OECD-länder .................... 11 213 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder ....... 12 214 Bytesbalansen i några OECD-länder ................... 13 311 Exportmarknadstillväxt, relativa priser. marknadsandelar och export av bearbetade varor ....................... 24 312 Export av varor ................................... 27 313 import av varor ................................... 28 314 Årsresultat, utdelning och behållna vinstmedel i en grupp svenska storföretags utländska koncerndelar ............. 31 315 Bytesbalans ...................................... _ 2 411 lndustriproduktion ................................. 33 412 Rörliga kostnader. produktpriser. marginaler per produce- rad enhet samt bruttoöverskottsandel ................... 36 511 Arbetsmarknad ................................... 38 512 Produktion och sysselsättning i timmar .................. 39 513 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper ........... 40 514 Relativ arbetslöshet i olika åldrar ...................... 42 515 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ......... 43 611 Timlöner och arbetskraftskostnader .................... 44 612 Konsumentpriser .................................. 47 711 Skattereformens effekter på hushållens disponibla inkomster 49 712 Hushållssektorns disponibla inkomster. konsumtion och spa- rande ............................. - .............. 50 713 lnkomstöverft'jringar från offentlig sektor till hushåll ....... 51 714 Realinkomsterna efter skatt .......................... 53 7:5 Konsumticmskvoter ................................ 55 811 Bruttoinvesteringar efter näringsgren ................... 59 812 Bruttoinvesteringari näringslivet ...................... 61 813 Offentliga investeringar ............................. 62 814 Bostadsinvesteringar ................................ 65 815 B_vggnadsverksamhet ............................... 66 816 Lagervolymförändringar ............................. 68 911 Skattekvotcn ..................................... 70 912 Offentliga sektorns inkomster och utgifter ............... 71 913 Statens inkomster och utgifter ........................ 73 914 Soeialförsäkringssektorns inkomster och utgifter .......... 75 915 Kommunernas inkomster och utgifter ................... 76 1011 Sparandet i ekonomin ............................... 79

• Sida 162
•  Original

Diagram . Prop. 1989/901150

111 BNP och produktivitetutveckling ..................... 4 Bilaga 1'1 112 l'landels- och bytesbalans ........................... 7 311 Exportens marknadsinriktning 1989 ................... 23 31 2 Sveriges relativa arbetskostnad per producerad enhet i indu- strin ........................................... 25 313 Sveriges export av bearbetade varor till 14 OECD- länder samt marknadstillväxt ............................. 26 314 Tjänste- och transfereringsbalans. . . . . . . 1 ............. 30 315 Exportens andel av total utlandsförsäljning 17 svenska stor- koncerner ............ - .......................... 31 411 lndustriproduktion ................................ 34 412 Industrins bruttoöverskottsandelar .................... 36 511 Arbetslöshet .................................... 41 611 Nominell timlön inom industrin ...................... 46 612 Konsumentpriser ................................. 47 711 Reallön per timme före och efter skatt ................. 52 712 Disponibel inkomst och privat konsumtion ............. 54 713 Hushållens nettosparkvot ........................... 55 714 Hushållensförväntningar om den egna ekonomin 12 måna- der framåt — t o m januari 1990 ...................... 57 811 Näringslivets investeringar, procent av BNP ............. 60 812 Näringslivets investeringar. miljarder kronor. 1985 års priser 61 813 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägen- heter .......................................... 63 814 B(.>stadsinvesteringar .............................. 64 911 De offentliga utgifternas andel av BNP ................ 69 1011 Sparkvot och investeringskvot -. ...................... 78 1111 Ri'inteutveeklingen på euromarknaden 6-månadersräntor. . . 80 1112 Växelkurs mot dollar. Månadsgenomsnitt ............... 81 1113 Ränteutvecklingen samt total dagsomsättning av statspapper. Månadsgenomsnitt ................................ 83 '1 114 Valutaflöde och kursindex .......................... 84 1115 Totalindex (VA) och totala omsättningen Stockholms ' Fondbörs 1987-1990 ............................... 85 1116 Nominell och real ränta på långa statsobligationer ........ 86

gotab Stockholm 1990 96

• Sida 163
•  Original

Bilaga 1.2

Långtidsbudget för perioden 1990/ 91 — 1994/ 95

• Sida 164
•  Original

• Sida 165
•  Original

Långtidsbudget för perioden| 5522; 389904” 1990/91—1994/95 '

Sammanfattning

Inledning

Långtidsbudgeten syftar till att redovisa den inkomst- och utgiftsutveckling under perioden 1990/91-1994/95 som följer av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Långtidsbudgeten är varken en plan eller prognos för den framtida utvecklingen. Istället kan långtidsbudgeten sägas vara en beräkning av de resursanspråk som följer under den kommande femårsperioden med redan nu gällande åtaganden och om ingen omprövning sker av existerande utgiftsprogram. Beräkningarna utgår från den skattereform som i huvudsak skall vara genomförd den 1 januari 19.91 och förutsätter därefter oföränd- rade skatte- och avgiftsregler i hela den offentliga sektorn.

Den traditionella långtidstidsbudgetberäkningen omfattar statsbudgetens inkomster och utgifter. Samhällsekonomin och de statsfinansiella förutsätt- ningarna påverkas även av utvecklingen inom kommunsektorn och socialför- .räkrings-sektorn vilket motiverar kalkyler även över dessa områden. I årets långtidsbudget ägnas dessa sektorer en ökad uppmärksamhet.

Metod

Utvecklingen av inkomster och utgifter har först beräknats i oförändrad pris- oeh lönenivå under långtidsbudgetperioden. Därefter har en uppräkning skett till löpande priser med utgångspunkt från två antagandestrukturer. Det ena alternativet (lägalternativet) förutsätter en tidig lönedämpning jämfört med 1990 års nivå och speglar en gynnsam samhällsekonomisk utveckling med låg pris- och löneutvecklingstakt. relativt hög tillväxt och fortsatt låg arbetslöshet under perioden. Det andra alternativet (_högalternativet) be- skriver en långsammare dämpning av timlönernas ökningstakt med fortsatt hög inflation och räntenivå under perioden. Resultatet blir en svagare ut- veckling av tillväxten samt en högre arbetslöshet.

Budgetutvecklingen är känslig för de antaganden som görs över den sam- hällsekonomiska utvecklingen. Inkomsterna styrs huvudsakligen av den to- tala löncsummans och den privata konsumtionens utveckling medan utgif- terna främst är beroende av utvecklingen av löner. priser. räntor samt syssel— sättningsnivå.

Resultat

Under långtidsbudgetperioden beräknas statsbudgetens inkomster växa med 5.1 % i genomsnitt per år i lågalternativet och med 4.5 % per år i högal-' tcrnativet. Inkomstutvecklingcn är. som tidigare framgått. i hög grad bero- ende'av konjunkturutvecklingen. Under den gångna fcmårsperiodcn har in- komsterna ökat i snabbare takt än BNP vilket återspeglar ett ökat skatte- 1

• Sida 166
•  Original

tryck. Långtidsbudgetens beräkningar pekar på ett fortsatt högt skattetryck. Prop. 1989/901150 Skattereformen 1990 och 1991 leder till att betydelsen av budgetens olika Bilaga 1.2 inomstslag förändras relativt sett. Mervärdeskattens andel av de totala in- komsterna ökar medan de inkomster som härrör från fysiska personers skatt minskar relativt.

Statsbudgetens utgifter. exklusive statsskuldräntor. beräknas bli realt oförändrade under den framförliggande perioden. Huvudförklaringen till detta är att bostadssubventionerna i form av räntebidrag beräknas falla un- der perioden till följd av antagandet om en kraftigt fallande räntenivå. Om räntebidragen exkluderas uppgår utgiftsökningen till ca 0.3% i genomsnitt per år. Transfereringar till hushåll och kommuner svarar för de största utgift- sökningarna. Hushållstransfereringarna beräknas öka med ca 0.4 % per år i genomsnitt under perioden. Av denna ökning svarar sjuk- och arbetsskadc- försäkringen samt barnbidragen för merparten. Av transfereringarna till kommunerna är det statsbidraget till barnomsorgen och skatteutjämningsbi- dragen som ökar mest. Budgctåret 1991/92 förväntas effekterna av de höga löneavtalen på lärarområdet slå igenom. Nivån på statsbidragen till grund- och gymnasieskolan påverkas dock inte i motsvarande omfattning till följd av att elevantalet samtidigt beräknas minska. I lågalternativet beräknas ut- gifterna öka med i genomsnitt 3.9 % per år. Motsvarande ökningi högalter- nativet är 6.2 %. Skillnaden i utgiftsutveckling mellan alternativen förklaras av bostadssubventionerna."arbetsmarknadspolitiska åtgärder. folkpensioner och andra indexbundna transfereringar. Även kostnaderna för statsskuld- räntor är avsevärt större i högalternativet. Demografiska faktorer pekar på ett starkt volymtryck. Å andra sidan utgör tillgången på arbetskraft en re- striktion för om den finansiella utvecklingen enligt kalkylen skall kunna rea- liseras.

l diagram 1 redovisas budgetsaldots utveckling i låg respektive högalterna- tiven under långtidsbudgetperioden.

Diagram ] Budgetsaldo 1989/90—1994/95, Miljarder kr.. löpande priser

50

Lo-oHernoHv 40 .........................................

30 ............................................................................

.Hö-aHernaHv.

—30 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95

Källa: Finansdepartementet

IJ

• Sida 167
•  Original

Bilaga 1.2

Det sammantagna finansiella sparandet i kommunsektorn .beräknas un- der den kommande femårsperioden uppvisa kraftiga underskott om inte vo- lymökningen begränsas. Oförändrade skatte- och avgiftsnivåer i kommun- sektorn ställer stora krav på omprövning. rationalisering och förnyelse av den kommunala verksamheten.

Sparandet inom socialförsäkringssektorn äri huvudsak en funktion av AP- fondens och arbetslöshetsförsäkringens finansiella utveckling. ATP-syste- met har ännu inte nått fullfunktionsstadiet utan såväl antalet ATP-pensionä- rer som utbetalningarna mätt i antal basbelopp ökar. Under långtidsbudget- perioden beräknas pensionsutgifterna realt öka med i genomsnitt 3.8% per år. AP-fondens inkomster består huvudsakligen av avgifts- och ränteinkoms- ter. Ränteinkomsterna beräknas falla under perioden. Sammantaget beräk- nas AP-fondens finansiella sparande att minska under långtidsbudgetperio- den i nominella termer och som andel av BNP. Arbetslöshetsförsäkringens kostnader beräknas. mätt som andel av BNP. i lågalternativet ligga kvar på oförändrad nivå under perioden. Andelen beräknas dock minska i högalter- nativet.

Sammantaget innebär detta att det samlade offentliga sparandet beräknas stabiliseras omkring 4 % som andel av BNP i lågalternativet. Om ekonomin istället utvecklas enligt högalternativet sjunker det finansiella sparandet som andel av BNP till omkring 0.5 % mot slutet av perioden.

Diagram 2 Offentliga sektorns finansiella sparande i två alternativ Andel av BNP

5

Lö-oHernaHv

..................... Hö. qu'erna'l'iv

O 89/9090/9191/9292/9393/9494/95

Källa: Finansdepartementet

Slutsatser

Det positiva bidraget till den offentliga sektorns finansiella sparande beräk- nas komma från den statliga sektorn. närmare bestämt statsbudgeten. Det finns därför anledning att diskutera stabiliteten i dessa överskott. Budgetut- vecklingen är i allt väsentligt avhängig den allmänekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av Statsinkomsterna är mycket starkt beroende av de antagan-

• Sida 168
•  Original

Bilaga 1.2

den som görs om den ekonomiska utvecklingen framförallt vad gäller priser och löner. Vidare styrs en mycket stor andel av utgifterna på budgeten av regelsystem med automatiska bindningar till bl.a. KPI. räntenivå samt löne- utveckling. Långtidsbudgettekniken i sig innebär att utgifterna är snävt be- räknade och erfarenhetsmässigt tenderar att underskatta utgiftsutveck- lingen.

Ett antal faktorer pekar på behovet av ett högt inhemskt sparande under 1990-talet. En samhällsekonomisk utveckling i enlighet med högalternativet ställer krav på ett ökat privat sparande för att bytesbalansen inte ska försäm- ras. Det privata sparandet är i dagsläget lågt även vid full sysselsättning och högt kapacitetsutnyttjande. Under den kommande perioden kan hushålls- sparandet förväntas öka något till följd av dels skattereformen. dels bero- ende på att effekterna av 1980-talets omfattande avreglering av kreditmark- naden kan förväntas avta.

Det är dock knappast realistiskt på kort sikt med så stora sparandeövers- kött i den privata sektorn att dessa ensamma skulle kunna bidra till en för- bättring av bytesbalansens utveckling. Denna utveckling är särskilt accen- tuerad i högalternativet.

Den demografiska utvecklingen. med en åldrande befolkning. kommer att ställa stora krav på ökade utgifter inom t ex vård och omsorg och pensioner. Kalkylerna visar att sparandet i AP-fonden skulle behöva vara betydligt högre än, vad fallet är idag för att klara de framtida pensionsåtagandena. Pro- blemen accentuerar in på nästa århundrade. Av detta skäl skulle det offent- liga sparandet rcdan under 1990-talet behöva öka kraftigt för att undvika att alltför stora sparkrav ställs på den förvärvsaktiva befolkningen när försörj- ningsbördan med tiden växer.

Långtidsbudgetberäkningarna visar vidare att om skattetrycket på sikt skall kunna sänkas måste utgiftsbegränsningar göras.

Även om målet är en oförändrad skattekvot eller ett bibehållet sparande som andel av BNP krävs en begränsning av utgifterna. Analysen av utgif- terna måstc ses i ett långsiktigt perspektiv och utifrån en utvärdering av utgif- ternas måluppfyllelsc både vad gäller tillväxt och fördelning. Förändringar i systemen måste ske planmässigt och förutsätter att en analys sker utifrån nya f("irutsättningar. Ett konsekvent hävdande av arbetslinjen inom socialförsäk- ringen är ett exempel på en analysutgångspunkt som resulterar i högre väl- färd och minskade utgifter.

• Sida 169
•  Original

Bilaga 1.2

3.4. Övriga inkomster

Övriga inkomster består av inkomster av statens verksamhet (affärsverkens inleveranser. ränteinkomster. statliga avgifter m.m.), inkomster av försåld egendom. återbetalning av lån m.m. Tillsammans svarar dessa inkomster för en tiondedel av de totala inkomsterna och uppgår budgetåret 1990/91 till 57 miljarder kr.

Inkomster av statens verksamhet är den överlägset största av dessa och uppgår till ca 38 miljarder kr. Under de gångna sex åren har dessa inkomster genomsnittligt ökat i betydligt lägre takt än de totala inkomsterna. Närmare hälften av den historiska ökningen förklaras av införandet av skatteutjäm- ningsavgiften. den avgift vilken delvis finansierar systemet för skatteutjäm- ning bland kommuner.

För femårsperioden framöver är det i stort sett just skatteutjämningsavgif— ten som förklarar hela ökningen av de övriga inkomsterna. Denna avgift ökar med närmare 7 miljarder kr.. vilket dock helt motsvaras av ökningen av skatteutjätnningsbidraget på statsbudgetens utgiftssida.

?. Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

• Sida 182
•  Original

4.6. Utgifterna fördelade efter ändamål

För att underlätta en internationell jämförelse redovisas i tabell 4.4 nedan statsbudgetens utgifter fördelade efter det ändamål de fyller. Fördelningen är gjord utifrån den internationella klassifikationsmodellen. förkortad CO— FOG.

• Sida 189
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2

Tabell 4.5 Statsbudgetens utgifter fördelade efter ändamål Miljoner kronor. 1990/"91 års pris- och lönenivå

Förändring till Procentucll 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 ”””de 1990/91— 1994/95

Allmänna offentliga tjänster 2 6048 —971 -—'233 —27 380 —0,8 % Försvar 36 375 —487 —66 6 4 —0.4 % Samhällsskydd och rättsskipning 14555 —66 32 42 4 0,0 % Utbildning och 57159 —1230 3 024 —762 175 0,5 % universitetsforskning Hälso- och sjukvård 5121 —108 —109 —8 0 —1. % Social trygghet 126 439 5 105 —384 —262 335 0.9 % Bostadsförsörjning och 27 268 686 —3 246 —1 112 —1 818 —5.5 %- samhi'illsutvcckling Fritidsverksamhet. kultur och 3 944 89 12 0 0 0.6 % religion Energi 863 l 077 —256 (l 0 18.2 % Jord- och skogsbruk. jakt och 6716 —95 —2 200 —647 . —980 —19.7 % fiske - Mineralbrytning. tillverkning 1 800 —59 —167 —315 —10 -—8.7% och byggnadsverksatnhet Kommunikationer l6 838 33 —7 877 —l() 1,3 %.- Andra näringslivsändamal 20 822 —725 —3 —1 18 0 —l .0 % Ofördelade offentliga utgifter 82178 6673 —2 838 —3 467 —3 978 —1,1 % Summa utgifter 426 127 .9 922 —6 441 -5 793 —5 898 —U.5 %

• Sida 190
•  Original

6.1. Staten och socialförsäkringssektorn

Statsbudgetens inkomster och utgifter har redan redovisats. i avsnitten 3 och 4. I detta avsnitt tillämpas dock bruttoredovisningens princip — inkomster redovisas under inkomster och utgifter under utgifter för statsbudgeten och socialförsäkringssektorn sammantaget.

6.1.1. Inkomster

Under perioden 1983/84—1988/89 har inkomster till sektorn totalt vuxit med 224 miljarder kronor i löpande priser. eller med i genomsnitt drygt 11 % årligen. Som andel av BNP har inkomsterna vuxit med 4,3 procentenheter. till 46.5 %. Skatter och sociala avgifter har vuxit snabbare. med 4,7 procent- enheter. Sektorn har därmed bidragit till en ökning av skattekvoten med 55 miljarder kr. i 1988/89 års nivå.

Sektorns inkomster som inte redovisas på statsbudgeten består till största delen av arbetsgivaravgifter. Dessa styrs till övervägande del av lönesum- mans förändring. vilken i sin tur är beroende av timlönen samt sysselsätt-

' Den offentliga sektorn indelas i nationalräkenskapssystetnet (NR) i de tre delsektorerna staten. kommunala sektorn samt socialförsäkringssektorn. Staten motsvarar i stort sett statsbudgeten. men med bruttorcdovisning av inkomster och utgifter samt med tillägg för vissa fonder utom budget (delpensions-. lönegaranti—. m fl fonder) och med avdrag för sjuk- och föräldraförsäkring. Den kommunala .se/(torn omfattar primär-. landstings- samt kyrkokommuner exkl. affärsdrivande verk. Socialförsäkringsseklorn omfattar i NR AP-fonden ("inkl. löntagarfonderna). sjukförsäkringen (inkl. föräldraförsäkringen.) samt de erkända arbetslöshetskassorna. I långtidsbudgeten redovisas staten och socialförsäkringssektorn sammantagna. då den traditionella gränsdragningen mellan dessa inte är anpassad till gränserna för statsbudgeten.

• Sida 193
•  Original

'l'abell 6.1 Statens och socialförsäkringssektorns inkomster Bilaga 1.2 Miljarder kr.. löpande priser

Ärlig 1990/91 Årlig genomsnittlig genom- förändring snittlig 1990/91—1994/95 förändring Prel. 1983/84— Lågalt. Högalt. 1988/89 Statsbudgetens inkomster 10.7 % 4256 5.1 % 4.4 % Bruttoredovisade inkomster' 11.2 % 78.6 5.7 %- 6.5 % ATP-avgifter 11.5 % 79.3 5.9 % 7.1 % Ovriga avgiftsinkt'unsterz 12.2 % 19.0 6.0 %- 7.2 % Övrigt 10.7 % 52.3 —3.2 % —1.3 % Summa totalt 11,3 % 654,8 4,7 % 4,7 % Som andel av BNP3 44.6 % 47.0 % 45.3 % 45.5 %

* Avser tillägg för sjuk- och arbctsskadeförsäkringsutgifter 3 Avser arbetsmarknads-. dclpensions-. arbetarskydds-. It'fmcgaranti- samt sjöfolkspensionsavgift 3 Genomsnittlig nivå

Källor: Riksrevisionsverket och fimtnsdepartementet

ningsgraden i ekonomin. Till en mindre del består de övriga inkomsterna av AP-fondens ränteinkomster. De faktorer som i första hand styr denna av- kastning är räntenivån samt fondstorleken.

För den kommande femårsperioden förväntas sektorernas inkomster öka med 4.7 % i genomsnitt per år i både låg- och högalternativet. Lågalternati- vet innehåller en sysselsättningsökning samt en timlön som utvecklas i nivå med omvärldens. 1 högalternativet växer lönesumman initialt något krafti- gare. medan vinstnivån i näringslivet utvecklas svagare. Detta medför ökade intäkter från inkomstbeskattning. men en svagare utveckling av intäkterna från företagsbeskattningen. Mot slutet av perioden pressas emellertid löne- ökningstakten ned via den högre nivån på arbetslösheten. vilket bringar ned ökningstakten i Statsinkomsterna.

6.1.2. Utgifter

Tabell 6.2 Statens och socialförsäkringssektorns utgifter Miljarder kr.. 1990/"91 ärs prisnivå (lp) Samt löpande pris (lp)

Årlig genom- 1990/91 Årlig genomsnittlig förändring snittlig Prel. 1990/91— 1990/91— 1990/91— förändring 1994/95 1994/95 1.994/95 1983/84— fp lp lp 1988/89. fp lågalt. högalt. Statsbudgetens utgifter —2.4 % 366.l —U.2 ;t.- 36 % 6.2 % Därutöver: redovisat på inkomstsidanl 8.5 % 78.6 1.6 'F- 5.7 % 6.5 % Allmän tilläggspension 7.4 %- 82.7 3.7 0 7.9 % 8.9 .c Ovriga utgifter- —3.2 % 9.8 2.2 % 6.3 % 19.9 % Summa totalt —0,2 % 535.2 0.8 % 4.8 % 7.2 %

' Innefattar 85 % av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkring och 100 % av utgifterna för arbctsskadeförsiikring _ lnnefaltar utgifter för lönegaranti. delpension och a-kasseersättning Källor: Riksrevisionsverket. konjunkturinstitutet. socialdepartementet och finansdepartementet. 29

• Sida 194
•  Original

För att närmare analysera utvecklingen av statens och socialförsäkrings- sektorns utgifter. är det lämpligt att göra en uppdelning av utgifterna efter de ändamål de fyller. I detta avsnitt analyseras de utgifter som hör till social- försäkringen. Ytterligare uppgifter om detta område återfinns i Appendix under socialdepartementets verksamhetsområde.

Tabell 6.3 Utgifter för sjuk-. föräldra- samt arbetsskadeförsäkring Miljarder kr.. 1990/91 års prisnivå (fp) samt löpande pris (lp)

Årlig genom- 1990/91 Årlig genomsn snittlig Prel. 1990/91— förändring 1994/95 1983/84— fp 1989/90, fp Ft.")räldraförsäkring' 10.6 % 14.8 —0,5 % Sjukförsäkring1 8.7 % 60.0 1.0 % Arhetsskadeft'årsäkring2 29.9 % 11,6 7.0 % . 15,2 % 86.4 1,6 % Summa totalt — som andel av BNP—1 5.1 % 6.2 % 6.3 %

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2

ittlig förändring

1990/91— 1990/91— 1994/95 1994/95

lp lp lågalt. högalt. 3,5 % 4.6 % 5,0 % 5.9 %

11.3 % 11.9 % 5,7 % 6,5 % 6.1 % 6,2 %

' Av beloppet redovisas 15 % på anslag på statsbudgetens utgiftssida. resterande 85 % minskar avgiftsinkomsterna på budgetens inkomstsida 3 Redovisas till 100 % över inkomstsidan på statsbudgeten —”Genonisnittlig nivå Källor: Riksrevisionsverket. socialdepartementet och finansdepartementet

Utgifterna för föräldraförsäkring har ökat kraftigt under perioden fram till 1988/89. med i genomsnitt 10.6 % per år i fasta priser. Huvuddelen av denna ökning förklaras av ökningen av antalet födda barn under den senare delen av 1980-talet.

Den 1 juli 1989 förlängdes föräldraförsäkringen till att omfatta 12 måna- der med ersättning på sjukpenningnivå (90 % av inkomsten).

De faktorer som påverkar utgifterna är nivån på timförtjänst samt syssel- sättningsgrad. Utgifterna för föräldraförsäkringen påverkas dessutom av prognosen om antalet födda barn. I lågalternativet ökar dessa utgifter med ca 2,2 miljarder kr.. se tabell 6.3.

Under de senaste sex åren har utgifterna för sjukförsäkring vuxit med i genomsnitt 8.7 %- per år. Under samma tid har reallönesumman vuxit med i genomsnitt 1.6 %. Ökningstakten i sjukförsäkringen har således varit betyd- ligt högre än ökningen av de samlade lönerna. Utgifterna för sjukförsäkring styrs av i stort sett samma faktorer som de för föräldraförsäkringen. dvs. av ersättningsnivå. lönesumma samt givetvis sjuktalet. Sjuktalet har under de senaste sex åren ökat med 8 dagar till 26. Denna utveckling diskuteras när- mare i Appendix under socialdepartementets verksamhetsområde.

Kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas under budgetåren 1990/91—1994/95 öka med i genomsnitt 1.0 % per år realt eller ca 1,7 miljar- der kr. totalt. Det är i detta sammanhang av intresse att notera att långtids- budgettekniken innebär ett antagande om oförändrat sjuktal.

[ löpande priser uppgår i lågalternativet utgiftsökningen till 5 % per år. Antagandena om högre löneökningar i den alternativa beräkningen med- för ännu snabbare utgiftsökningar. Den genomsnittliga ökningen blir då 6 %

• Sida 195
•  Original

per år eller ca 16 miljarder kr. totalt. Ökningstakten avtar dock de sista åren i kalkylen p.g.a. den minskande sysselsättningen.

Utgifterna för arbetsskazleförsäkring har under de senaste sex åren ökat med 30 % årligen i genomsnitt. Denna kraftiga ökning förklaras främst av följande faktorer: — löneutvecklingen. Eftersom den arbetsskadade får ersättning för förlorad arbetsinkomst. ökar utgifterna med löneökningstakten för dem som får ersättning. — antal arbetsskadade. Under perioden har ärenden för försäkringsmässig prövning nästan tredubblats. — liberalisering av praxis vid godkännande av arbetsskada. I början av 1980-talet godkändes två av tre ärenden. I nuläget godkänns ca nio av tio ärenden som arbetsskada. Liberaliseringen antas ha påverkat volymök- ningen av skadeanmälningar. Sambandet mellan antalet godkända ska- dor och antalet anmälningar är dock inte analyserat mer ingående p.g.a. bristande underlag.

Under den kommande femårsperioden beräknas utgifterna för arbetsskade- försäkringen fortsätta att öka. om än i långsammare takt. För åren 1990 och 1991 antas antalet inkomna ärenden öka något för att därefter ligga kvar på oförändrat hög nivå. Ökningen av utgifterna beräknas till 600 milj. kr. årli- gen eller 7 ';7'. i genomsnitt per år, räknat i 1990/91 års prisnivå.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift som re- dovisas mot arbetsskadefonden. För närvarande är utgifterna större än in- komsterna. vilket innebär att underskottet finansieras över statsbudgetens inkomstsida. Belastningen på statsbudgeten beräknas till 6.9 miljarder kr. för budgetåret 1990/91.

För de kommande fem åren väntas detta underskott öka ytterligare efter- som utgifterna antas växa i snabbare takt än inkomsterna under hela denna tid. Slutäret för kalkylen överstiger utgifterna inkomsterna med 11 .9 miljar- . der kr.

Tabell 6.4 Statens och socialförsäkringssektorns pensionsutgifter Miljarder kr.. 1990/91 års prisnivå (fp) samt löpande pris (lp)

Årlig 1990/91 Årlig genomsnittlig förändring genomsnittlig Prel 1990/91— 1990/91— 1990/91— förändring 1994/95 1994/95 1994/95

1983/84— 1989/90 . fp lp fp lågalt.

Folkpensionl 0,1 % Allmän lilläggspension 7.4 % Delpension —2_3 % Summa totalt 3,7 % l — som andel av BNP. lpl l0.l %

' Redovisas brutto över statsbudgeten : Genomsnittlig nivå

o:: Pat—Ng unaooxl't- &

'_'!—

lp hö galt.

—(l,5 % 3.5 % 4,5 %

3,7 % 7.9 % 8,9 % 0.5 % 42% 5,0 % 1,9 % 6.0 % 7,l % (F:-11.0% 10.6 % 10,7%

Källor: Riksrevisionsverket. konjunkturinstitutet. socialdepartemcntct och finansdepartementct

Utgifterna för de här redovisade tre typerna av pensioner visar en olikar- tad utveckling. Folkpensionerna har under den gångna sexårsperioden ökat med endast 0,1 % per är. samtidigt som utgifterna för tilläggspension (ATP)

• Sida 196
•  Original

Bilaga 1.2

ökat med hela 7,4 (f'i- per år i genomsnitt. En viktig förklaring till skillnaden i utgiftsutveckling kan hänföras till ATP-systemets utformning.

Full ATP utges till den som haft en pensionsgrundande inkomst under minst 30 är. Storleken pä tilläggspensionen räknas ut på ett genomsnitt av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 åren med högst inkomst. Full pension motsvarar 60%- av denna genomsnittsinkomst. ATP—systemet har ännu inte nått l'ullfunktionsstadiet utan säväl antalet ATP-pensionärer som utbetalningarna mätt i antal basbelopp ökar. Detta har inneburit att en allt större andel pensionärer successivt får rätt till full ATP. De som de närmaste åren blir ATP—pensionärer har dessutom haft allt högre inkomster. i takt med den stigande reallönen under de poänggivande ären.

Utgiftsminskningarna i folkpensionssystemet förklaras av att de båda pen- sionssystemen kompletterar varandra. I samma takt som utbetalningarna av ATP ökar. tninskar ökningstakten i utgifterna för folkpension. För folkpen- sionärer med låg eller ingen ATP kompletteras pensionen med pensionstill- skott (utgiften hänförs till folkpensionssystemet). Tillskottet avräknas krona för krona mot eventuell ATP-pension. Utgifterna för folkpension har under de senaste åren minskat och beräknas framöver att minska i en allt snabbare takt. Inom folkpensionsutgifterna redovisas även utgifter för förtidspension.

Under de kommmande fetn ären förstärks denna utveckling. Utgifterna för ATP väntas dä öka med närmare 30 miljarder kr. eller realt med 4 %, medan utgifterna för folkpension ökar med endast 9 miljarder kr.. eller med 3.5 %- pcr är i genomsnitt i löpande priser. Ökningen i ATP uppgår sista året till 3.5 %- realt. medan folkpensionerna faller med 0,7 % detta år.

ATP finansieras genom en arbetsgivaravgift som f.n. är 13.0 % av avgifts- underlaget. Inkomster och utgifter redovisas över den allmänna pensions- fonden.

De senaste årens svaga reallöneökning har medfört att de inbetalda ATP- avgifterna ökat långsammare än pensionsutbetalningarna. ATP-systemet riskerar därmed på sikt ett inkomstunderskott som kan bli större och mer långvarigt än vad som AP-fonden kan klara. Det krävs en reallöneökning på ca 4—5 % per år för att AP-fonden skall kunna behålla sin nuvarande storlek i fast penningvärde.

I ett längre perspektiv skärps de finansiella problemen ytterligare. Vid oförändrad avgil'tssats och vid i övrigt oförändrade regler beräknas de nuva- rande överskotten förbytas i underskott en bit in på nästa sekel. Orsaken är främst en successivt åldrande befolkning under 2000-talets första decen— mum.

Arbetslöshetsförsäkring

Utgifterna för arbetslöshetsförsäkring styrs av nivån på arbetslösheten samt ersättningsnivån.

Nya regler för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen gäller fr.o.m. lja— nuari 1989. De erkända arbetslöshetskassorna får fr.o.m. den tidpunkten statsbidrag för hela den utbetalade arbetslöshetsersättningcn. Arbetslös— hetskassorna betalar en finansieringsavgift till staten. Avgiften är 35 % av den genomsnittligt utbetalda dagpenningen i kassan.

ro

• Sida 197
•  Original

Statsbidraget till de erkända arbetslöshetskassorna finansieras genom ar- betsgivaravgifter och inkomster från medlemsavgifter. Arbetsgivaravgiften — arbetsmarknadsavgiften — är 2.16 %.

Medlemmar i a-kassan betalar en avgift som skall täcka finansieringsavgif- ten och en utjämningsavgift samt kassornas administrationskostnader.

Variationer i utbetalningsbehovet skall klaras inom finansieringssystemet. Överskottsmedel bör därför behållas inom systemet för att kunna utnyttjas vid perioder med ökade utbetalningar. Inflytande avgiftsmedel tillförs ett konto hos riksgäldskontoret. Kontot och den rörliga krediten disponeras av riksförsäkringsvcrket.

Under de senaste sex åren har utgifterna ökat med i genomsnitt 3,4 % per år.

Även i lågalternativet väntas arbetslösheten stiga något. från dagens mycket låga nivå. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkring stiger i detta alter- nativ med i genomsnitt 6,9 % årligen. vilket motsvarar en real ökning om 2.7 %.- per år.

I högalternativet stiger utgifterna betydligt snabbare. Detta samman- hänger med den kraftigt stigande nivån på arbetslösheten i detta alternativ. Utgifterna ökar i löpande pris med 23,1 % per år. I budgetåret 1990/91 års prisnivå innebär det en real ökning av utgifterna om närmare 18 % årligen.

6.1.3. Finansiellt sparande i stat och socialförsäkringssektor

Det finansiella sparandet definieras som skillnaden mellan inkomster och ut— gifter i en sektor av ekonomin. I detta avsnitt granskas sparandet i stat och soeialförsäkringssektor, vilket tillsammans med sparandet i den kommunala sektorn utgör det offentliga sparandet. Hur detta sparande utvecklas totalt redovisas i avsnitt 6.3 och vilka implikationer detta får diskuteras i det avslu- tande avsnittet 7.

Statens finansiella sparande erhålls genom att det statliga budgetsaldot korrigeras för bl.a. utlåning. återbetalning av län samt vissa andra finansiella transaktioner. Ett annat exempel på en korrigeringspost är den 1989 införda arbetsmiljöavgiften som inte ingår bland statsbudgetens inkomster.

Tabell 6.5 Finansiellt sparande i stat och socialförsäkringssektor Miljarder kr.. löpande pris

Sparande i 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 — statsbudgeten —51.1 ——49.1 ——43,2 — 7.4 13.2 — övriga fonder utom budget 0.4 0.7 2,7 2,2 5,3 -— AP-l'ondcn 20.7 21.9 22.5 24.9 26.9 Summa ——30,0 —-26,5 —18,0 19,7 45,4 Som andel av BNP — 4.0% — 3.2 % — 2,0% 2.0”0 4.3 %

Källor: Riksrevisionsverket. konjunkturinstitutet och finansdepartementet

Under de senaste sex åren har det finansiella sparandet i staten ökat kraf- tigt. En viktig förklaring är som nämnts ökningen av skattetrycket.

AP-fondens sparande har under dessa år ökat i nominella tal, medan det fallit som andel av BNP. En viktig förklaring till detta är den minskande av-

1988/89 1989/90

21.3 23.3

5.4 5.9 29.6 40.5 56.3 69, ' 6 4,8 % 5,4 ;t.

• Sida 198
•  Original

AP-l'ondens sparande har under dessa är ökat i nominella tal. medan det fallit som andel av BNP. En viktig förklaring till detta är den minskande av- giftstäckningsgraden i detta system. Sedan 1982 är utgifterna för tilläggspen- sion större än inkomsterna frän arbetsgivaravgifter. Detta innebär att även ränteinkomster måste tas i anspråk för pensionsutbetalningarna. Höjningen av ATP-avgiften 1991) innebär en förbättring i detta avseende. men höj- ningen räcker ändå inte till föratt höja avgiftsinkomsterna till nivån för utbe- talningarna ens under detta är.

Tabell 6.6 Finansiellt sparande i stat och sociaIförsäkringssektor Miljarder kr.. löpande priser. lågalternativet

Sparande i 1991.)!91 1991.-""% 1992/"93 19931'04 19941'95 —statsbudgctcn 7.1 — 8.8 20.4 41,6 58.1 — övriga fonder utom budget 7.1 7.4 8,0 8,3 8,8 — A P-l'ondcn 48.4 42.7 40.7 35.8 32.9 Summa 62.6 41.3 69,1 85.7 99.8 Som andel av BNP 4.5 C-i- 2.8 '."i- 4.4 % 5.1 % 5.6 %

För perioden framöver förstärks det finansiella sparandet inom statsbud- geten kraftigt i lägaltcrmttivet. Slutaret 1994/95 beräknas det statliga sparan- det till 58.1 miljarder kr. Under perioden faller sparandet i AP-fonden och uppgår det sista året i kalkylen till 33.9 miljarder kr. Detta är framför allt en återspegling av den minskande avgiftstäckningsgraden. För fonderna titan- för statsbudgeten inom socialförsäkringsomrädet ökar sparandet under pe- rioden. Framför allt består detta sparande av f(mduppbyggnadcn i arbets- marknadsfonden. Att denna växer beror till största delen på den relativt sett låga arbetslösheten i lågalternativet.

Tabell 6.7 Finansiellt sparande i stat och socialförsäkringssektor Miljarder kr.. löpande priser. högalternativet

Sparande i ll)l)tl.-"91 1991-"92 1992/93 1993/94 1994/95 — statsbudgeten 11.1) 1.3 5.0 6.3 7.0 — övriga fonder utom budget 6.6 5.3 3.6 1.8 0.8 - AP-fontlcn 49.5 45.1 45.1 41.8 38.4

. 68.0 . 1.6 53,7 49.9 46.2 Summa

Som andel av BNP 4.8 %- 3.4 % 3.3 % 2.9 % 2.6 %-

Källor: Riksrevisionsverket. konjunkturinstitutet och finansdepartementet

[ högaltermttivet utvecklas det finansiella sparandet på ett betydligt mindre gynnsamt sätt. Sparandet i statsbudgeten minskar från och med andra året i kalkylen. Långtidslmdgetperiodens sista år uppgår det finan- siella sparandet i statsbudgeten till 7.0 miljarder kr. Också de övriga social- f('_')rsäkringsfonderna utanför statsbudgeten uppvisar en oförmånlig utveck— ling. Även i detta alternativ är förklaringen sparandet i arbetsmarknadsfon- den.

Endast AP—fondcn uppvisar en mer förmånlig utveckling i högalternati- vet. Detta samimmhänger med den antagna högre löneutvecklingen. vilket genererar högre avgiftsinkomster. Samtidigt ökar inte den allmänna prisni-

• Sida 199
•  Original

vän i lika hög utsträckning. och därmed inte heller de utbetalda förmånerna. Prop. 1989/90:150 ' Utgående pensioner styrs av nivån på basbeloppet. vilket ökar i takt med Bilaga 1.2 inflationen. För perioden efter 1994/95 skulle dock AP-fondens sparande falla kraftigt även i ett höglönealternativ.

Avgiftsläckningsgrad

Utgifterna för st')cialfr'.irsäkringcn finansieras till ('_')vervägande del av de lag- stadgade arbetsgivaravgifterna. Det är av stor betydelse för det finansiella sparandet i denna sektor i vilken grad de olika avgifterna täcker utgifterna de är avsedda att finansiera. l tabell 6.8 har för varje år inkomsten från re- spektive avgift relaterats till utgiften för ändamålet.

Tabell 6.8 Avgiftstäckningsgrad inom socialförsäkringen Avgiftsinkomst sorti andel av utbetald förman. löpande priser

l 983.184 Avgiftsniva 1990191 1994/95 1 994195 1990/91 Lågalt. llögalt. Mdr. kr. Foll-Lpension 76.1 '.54- 45.7 73.3 (,??- 79.5 % 81.452. Sjuk— och föräIdraförsäkring 88.3 ('$-? 61.0 78.0 ');.- 81.8'.5'E- 83.0 % Vuxenutbildning 1000 (':'? 1.6 100.0'1'1- 100.09? 100.0 % Dclpcnsion 2107 '.'? 3.0 1681 % 1791» % 1851 % Arbetsskadcförsäkring 105,ö 'i'? 4.7 40.3 '.'-"f- 33.0 % 34.4 % Arbetsmarknadsavgift — 1 12.7 169,91 % 16427 ';"-'i- 89.4 % Allmän tilläggspension 92.4 ':3'2 79.3 %.0 % 89.1 (;?;- 91.096 ' Uppgiften ej jämförbar.

Källor: Riksrevisionsverket och finansdcparterncntet

Den totala avgiftstäckningsgraden inom socialförsäkringsomrädet har de senaste sex iiren fallit för de flesta av systemen i tabell 6.8 ovan. Undantagen utgör ATP-systemet. vilket sammanhänger med växlingen av avgiftsinkoms- ter mellan folkpension och allmän tilläggspension som skedde år 1990. Folk- pensionsavgiften sänktes och ATP-avgiften höjdes med två procentenheter.

För den kommande femårsperioden väntas den totala finansieringsgradcn öka marginellt. Ökningen är något högre i högalternativet. Eftersom utgif- terna för folkpension fallcr realt. stiger graden av avgiftstäekning.

För sjuk— och föräldraförsi'rkringen finns ett mål om att finansieringsgra- den skall uppgår till 85 %. För övriga system saknas formulerade mäl.

6.3. Offentligt sparande — slutsatser

Det samlade finansiella sparandet i offentlig respektive privat sektor är defi- nitionstnässigt lika med bytesbalansens saldo. Den offentliga sparandet är beroende av en mängd faktorer bl a variationer i befolkningens äldersam- mansättning och förekomsten av offentliga pensionssystem.

6.3.1. Historisk utveckling

Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn har kraftigt förbättrats un- der den senaste sexårspcrioden. Orsaken är huvudsakligen att statsbudge- tens stora underskott successivt minskat och vänts i överskott. Inom ramen för socialfi'irsäkringssektorn har dessutom AP-fondens finansiella sparande vuxit något under perioden till fölth av att inkomsterna från avgifter och rän- teinkomster ökat i snabbare takt än pensionsutbetalningarna. Under senare år har dock en allt större andel av ränteinkotnsterna måst användas för att klara pensitmsutbctalningarna.

Kommunsektorns finansiella sparande har däremot minskat under perio- den. Främst beror detta på en snabb konsumtionstillväxt till följd av flera ambitionsht'ijandc beslut. Därutöver har statsbidragen avindexcrats i syfte att dämpa sektorns espansionstakt.

I diagram 6.4 redovisas det totala finansiella sparandet i offentlig sektor under perioden 1983/84—1989/90.

Diagram 6.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1983/84-- 1989/90. Miljarder kr.. löpande priser

60 40 20

0

—20

—4o 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1939/90

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartetnentct.

• Sida 208
•  Original

Bilaga 1.2

6.3.2. Utveckling fram till 1995

Enligt årets långtidsutredning (LU 1990) finns det anledning att av demogra- fiska skäl förvänta sig att hushållssparandet skall öka under hela 1990-talet.

Det offentliga sparandet beräknas under den kommande femårsperioden öka något och stabiliseras omkring 44% som andel av BNP 1994/95. Detta förutsätter dock att den samhällsekonomiska utvecklingen följer den gynn- sammare pris- och löneutvecklingen (lågalternativet). Om ekonomin istället utvecklas enligt den högre pris- och löneutvecklingen (högalternativet) sjun- ker det finansiella sparandet som andel av BNP till omkring 0.5 % mot slutet av perioden. Idet följande diskuteras sparandeutvecklingen i respektive sek- tor i lågalternativet.

Enligt långtidsbttdgetens beräkningar förväntas det statliga sparandet öka under perioden. I socialförsäkringssektorn däremot beräknas sparandet minska som andel av BNP. AP-fondens finansiella sparande beräknas minska kraftigt beroende på dels att allt fier pensionärer erhåller full ATP. dels på fallande ränteinkomster. Sparandet inom arbetsmarknadsfonden är en funktion av arbetslösheten och vid fortsatt låg arbetslöshet ökar överskot- ten i fonden. Sammantaget innebär detta att sektorns bidrag till det offent- liga sparandet ännu är stort i absoluta tal men minskande under perioden.

I kommunsektorn beräknas det sammantagna finansiella sparandet bli ne- gativt under perioden. Detta gäller även vid ett antagande om I % konsutn- tionstillväxt.

En slutsats av ovanstående resonemang är således att det positiva bidraget till offentligt sparande under den framförliggande perioden förväntas komma från staten. Mot bakgrund av detta finns det skäl att diskutera stabi- liteten i de redovisade statliga överskotten.

Statsbudgeten är en spegelbild av ekonomin som helhet. i den meningen att inkomst— respektive utgiftsutvecklingen är beroende av konjunkturut— vecklingen. Exempelvis styrs en mycket stor andel av utgifterna på budgeten av regelsystem med automatiska bindningar till bl a KPI. allmän räntenivå samt löneutvecklingen.

Om samhällsekonomin istället skulle utvecklas i enlighet med det högre pris- och lönealternativet. dvs med en lägre tillväxt och en högre arbetslöshet som följd. så minskar det offentliga sparandet mått som andel av BNP. Skill- naden i offentligt sparande motsvarar ca 3.5 % av BNP eller ca 60 mdr kr.

Det är vidare viktigt att notera att långtidsbudgettekniken i sig innebär att utgifterna är mycket snävt beräknade och erfarenhetsmässigt tenderar att underskatta utgiftsutvecklingen.

.44

• Sida 209
•  Original

Diagram 6.5 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1989/90—1994/95 i låg- Prop. 1989/901150 respektive högalternativet. Bil' ' 1 ,) Andel av BNP laga '—

Lö- alternativ

..................... Hö. aH'ernaHv

() 89/9090/9191/9292/9393/9494/95

Källor: Finansdepartementet.

• Sida 210
•  Original

Bilaga 1.2

Appendix

Departementens verksamhetsområden

Inledning

1 detta avsnitt redovisas statsbudgetens utgifter uppdelade på departemen- tens respektive verksamhetsområden. För Social- och Arbetsmarknadsde- partementen kompletteras redovisningen med utgifter inom socialförsäk- ringssektorn.

Till grund för beräkningarna i årets långtidsbudget ligger SCB:s befolk- ningsprognos från 1989. 1 nedanstående tabell visas den prognosticerade be- folkningsutvecklingen under långtidsbudgetperioden.

Tabell 0. Befolkningsprognos 1990—95 Antal personer (1 (100-tal)

Ålder 1990 1991 1992 1993 1994 1995 0 107 105 1 06 107 108 108 1—6 632 645 651 655 657 653 7 -- 15 884 877 879 887 900 917 16—24 1 051 1 034 1 014 998 986 974 25—64 4 330 4 367 4 405 4 434 4 461 4 487 65—79 1 155 1 149 1 140 1 133 1 124 1117 80— 369 378 390 399 408 414

Källa: SCB.

Av tabellen framgår att SCB beräknar en relativt stor ökning av antalet barn i åldersgruppen 0—7 är samt en kraftig ökning av antalet personer i ål- dersgruppen över 80 år. De yngre pensionärerna beräknas dock bli färre.

Utvecklingen av priser och/eller löner är huvudsakligen styrande för de flesta utgiftsposterna. Nedan presenteras en sammanställning av departe- mentens verksamhetsområden. dels i oförändrad pris- och lönenivå (tabell 1). dels i löpande priser enligt lågalternativet (tabell 2). Därefter följer en uppdelning på varje enskilt verksamhetsomräde i oförändrad pris- och löne- nivå. Omräkningen till löpande priser baseras på de antaganden enligt lågal- ternativet som presenteras i kapitel 1. För varje anslag på statsbudgeten be- räknas utgifterna utifrån de regler som gäller för de utgiftsstyrande fakto- rerna. Exempelvis har folkpensionsanslaget räknats upp med antagen basbe- loppsutveckling medan beräkningarna av förvaltningsanslagen baseras på den antagna utvecklingen för löner och priser.

• Sida 213
•  Original

Tabell 1. Utgil'tsutvecklingen Miljoner kronor". oförändrad pris- och lönenivä

Förändring till

rvvrvvr 1991/92 1992/93 1. Justitiedeparrementet 5808 + 66 —— 188 2. Utr'ikesdepartemenlct 15002 + 108 + 228 3. För'svarsdepartcmentet 35454 — 522 — 73 4. SociaIdcpartementet 117690 + 3913 +1240 5. Kommunikationsdepartementet 22352 — 5129 — 7 6. Finansdepartemcntct 26382 + 798 +| 137 7. Utbildningsdepartementet 56838 — 282 +3022 8.Jordbruksdepartementet 8063 — 74 —2185 9. Arbetsmarknadsdepartementet 28 385 + 193 —1 762 10. Bostadsdepartcrncntet 25945 + 458 —1658 11. lndustridepartementct 6338 + 267 — 311 12. Civildepartementet 15735 — 1610 + 57 13. Miljödepar'tcmentet 1018 — 170 + 14 14. ()vrigt (hov. räntor. beräkn. 61 117 +11 906 —5 955

anslag)

Summa utgifteri 1990791 års prisniva 426127 + 9922

— 6 440

Tabell 2. l.ltgiftsutvecklingen. lågalternativet Miljoner kronor. löpande priser enligt Iz'rgalter'nativet

]. Justitiedepartcmentet U [ ri kcsdeparlementet

. Försvarsdeparternentet Socialdepartemenlet

Finansdeparlemcnlel Utbildningsdepartemcntet .lordbruksdepartementet

PP?H?%+WP

Bostadsdepartementet

11. 1ndustr'idepartemcntet 12. Civildepartementet 13. Miljödepartementet 14. Ovrigt (hov. räntor. bcräkn. anslag) Summa utgifter i löpande priser

enligt lågalternativet

Kommunikationsdepartementet

A rbetsmarknadsdepartementet

Förändring till

199079] 1991/92 1992/93 5808 + 331 + 72 15002 + 780 + 839 35454 — 175 + 870 117690 + 8191 +4330 22352 — 4456 + 694 26382 + 1839 +2572 56838 + 5822 +3 394 8063 + 289 —2045 28385 + 1434 — 641 25945 + 2048 — 713 6338 + 567 — 70 15735 — 1250 + 737

1018 — 134 + 53 61117 11412 —3897 426127 +26696 +3562

4 Riksdagen I989/90. ] saml. Nr 150. Bilaga 1.2

1 993194

+ B + 289

0 475 122 492 763 641 — 813 —1643 —4% + H — 25 —2604

|+I+

—5 793

1 993794

316 967 1 922 3 853 593 1 968 1 615 474 316 824 285 719

1 1 1 425

|+1+++++++

1++|

+11907

1994/95

1994/95

+ 420 +1072 +mm +4195 + 788 +1582 +2638 — 897 +1232 —1228 + 261 + 767 + & —387()

+8808

Gen om- snittlig procentuell förändring 1983/84— 1988/89

14% 35% 13% 11%

|+|++++

— 6. _ U. — 9.5 % —14.6';3'i.- — 0,6 % + 9,3 ';';. — 8.4 G?

Genom- snittli g procentuell förändring 1983/84— 1988/89

+73% + 10.0 92 osa 75% 3 .2 %

|+|++|++ :x; 3”

'mihc'oJ'Jl—L

|++|

-'I %

+ i.» än.)

Genom- snittlig procentuell förändring 1990/91— 1994/95

1 0.0 (72: + 1,5 % — 0.4 Lil.- + 1,3 % — 6.5 9": + ') ') (.v

..,... .-'('

+ 1.092; —15.1 94..- — "2,2 %

Genom- snittli g procentuell förändring 1990/91— 1994/95

:> 74?

'S— '35 ch ..

. .

.a.— x: && sq ;> 0. rs— '$— Nx

... bJ—LIIONI—JJS-LN'JI-L-

&

45 _a) ._3 .

+|++++|++|++++ äwååw

roxr'axu-ÄrF-u-b-oc

9.9—_.

+ (9 © _ ,,

• Sida 214
•  Original

Bilaga 1.2

Bilaga 1.2 III. Utrikesdepartementet Milj. kr.. 1990/91 års prisnivå Genom— Förändring till Genom- snittlig snittlig procentuell procentuell förändring förändring 83/ 84 — 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 90/91— 88/89 94/95 Totala utgifter 3,5 % 15 005 + 105 +228 +289 +299 1,5 % därav Internationellt 4,4 % 12 800 +49 +112 + 140 +204 1,0 % utvecklingssamarbete Utrikesförvaltningen 5,5 % 1 258 0 0 () 0 0 Exportfrämjande 0.4 % 254 0 () 0 0 0 Bidrag till vissa internationella 5.7 % 437 —5 — 14 -—9 1) —1.6 % organisationer Källa: Riksrevisionsverket och utrikesdepartementet

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar utrikespolitik. inter- nationellt utvecklingssamarbete och handelspolitik.

Till utrikesdepartementet hör bl.a. utrikesrepresentationen med 115 lö- nade utlandsmyndigheter och 425 honorärkonsulat.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Konsumtlon

Investeringar

Hushålls- trans- . forerlngar

Övr. fruns—

forerlngar (Inkl. blstönd)

Nära 90 % av utgifterna avser internationellt utvecklingssamarbete. i figuren betecknat som övriga transfereringar. Utgifter för konsumtion avser huvud- sakligen utrikesförvaltningen.

Utgiftsstyrande faktorer

Den största enskilda posten inom utrikesdepartementets verksamhetsom- råde är internationellt utvecklingssamarbete. Enligt riksdagsbeslut skall bi- ståndsramcn uppgå till [% av BNI. Detta innebär att BNI:s utveckling är den viktigaste utgiftsstyrande faktorn inom utrikesdepartementets område. Nya krav och möjligheter i det internationella utvecklingssamarbetet kräver

• Sida 219
•  Original

anpassning både inom biståndsadministrationen och analysen av formerna Prop. 1989/902150 för verksamhetens genomförande. Bilaga 1.2 Långtidsbudgeten. som avser perioden 1990/91—1994/95. bygger på de förutsättningar som gäller för regeringens förslag för budgetåret 1990/91. Några beslut som påverkar verksamhetens omfattning i förhållande till 1990 års budgetproposition har inte fattats. Utgifter i samband med Sveriges deltagande i internationella organisatio- ner fastställs efter förhandling mellan de medverkande staterna och fördelas efter överenskomna fördelningsnycklar. Exportkreditnämnden redovisar i sin skrivelse till regeringen angående verksamheten m.m. regelmässigt en prognos för utvecklingen av verksamhe- ten under den närmaste treårsperioden. EKN har också gjort försök att pro- gnoStiscra belastningen på statsbudgeten. Nettobelastningen väntas de när— maste åren uppgå till ca 100 milj. kr.

Utrikespolitik

Öst-våst-relationerna kan i stort förväntas att kvarstå som en central dimen- sion i det internationella systemet under 1990-talet. Det bilaterala förhållan- det mellan Förenta staterna och Sovjetunionen befinner sig för närvarande i ett positivt utvecklingsskede. Det gäller inte minst nedrustningsområdet.

Omdaningen i Sovjetunionen har fått omfattande återverkningar såväl inom som utanför Sovjetunionen. En snabb demokratisering har inletts i flertalet östeuropeiska stater. Förändringsprocessen rymmer dock ännu be- tydande osäkerhetselement. Det är idag utomordentligt svårt att med säker- het säga något om den ordning som kan komma att ersätta den som hittills rått under efterkrigstiden.

Mot bakgrund av den historiska händelseutvecklingen i Östeuropa har re- geringen föreslagit att ett utrymme om 1 miljard kr. under en treårsperiod skapas för insatser inom området. Av denna miljard redovisas 900 milj. kr. under biståndsbudgetcn.

Det alleuropeiska samarbetet inom ramen för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) har kommit in i ett nytt och intensivare skede. Förutsättningarna för detta samarbete har förbättrats avsevärt.

De militära förhandlingar som våren 1989 inleddes i Wien, syftande bl.a. till en nedskärning av de konventionella styrkorna i Europa. kan komma att leda till för europeisk säkerhet betydelsefulla resultat redan under år 1990.

ESK. som är ett alleuropeiskt forum av unikt slag, kommer att ha en bety- delsefull roll att spela vid utformningen av Europas framtid under nya förut- sättningar. Samarbetets utformning och organisatoriska ramar kommer un- der den närmaste tiden att bli föremål för intensiva diskussioner. Viktiga be- slut rörande den framtida ESK-processen kan förväntas vid det fjärde s.k. uppföljningsmötet i Helsingfors är 1992.

Sveriges säkerhet är i hög grad beroende av den internationella utveck- lingen, särskilt utvecklingen i vårt närområde. Det finns anledning att tro att den avspänning som för närvarande präglar öst-väst-relationerna kommer att få positiva återverkningar även på säkerheten i Norden. Det förefaller dock klart att Nordeuropa och angränsande havsområden även framdeles av 55 militärallianserna kommer att tillmätas stor strategisk betydelse.

• Sida 220
•  Original

Bilaga 1.2

Även i Västeuropa pågår stora förändringar. Utvecklingen inom EG kan successivt väntas påverka förutsättningarna för såväl inom-europeiskt. som i vidare mening internationellt. samarbete. Det är viktigt för Sverige att eta- blera ett så nära och omfattande samarbete med EG som möjligt. så långt det är förenligt med neutralitetspolitiken.

Mot bakgrund av de avtagande stormaktsmotsättningarna kan FN:s möj- ligheter att bidra till en fredlig utveckling i världen, till att utveckla och stärka folkrätten. liksom till att undanröja missförhållanden och orättvisor mellan länder. komma att stärkas ytterligare under åren framöver. Medlings- och fredsbevarande insatser i delvis nya former kan bli aktuella.

Det är ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att värna om folkrättens reg- ler om respekt för staters suveränitet och territoriella integritet. Främjandet av de mänskliga rättigheterna är ett annat grundläggande element i vår utri- kespolitik. MR-frågorna väntas få en ökad uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Sveriges engagemang och åtaganden på detta område ställer anspråk på ökade insatser och resurser. Samtidigt måste Sverige också uppfylla de åtaganden som görs från svensk sida genom att vi ansluter oss till de internationella överenskommelserna på området. En omfattande rappor- teringsskyldighet skall fullgöras till internationella organ. Härtill kommer att antalet klagomål mot Sverige inför den europeiska kommissionen och dom- stolen för de mänskliga rättigheterna har ökat kraftigt de senaste åren. Hur utvecklingen kommer att bli i den närmaste framtiden är svårt att förutsäga. men det kan inte uteslutas att en viss förändring av de nuvarande arbetsfor- merna kan behöva övervägas. Andra för Sverige viktiga folkrättsliga frågor är havsråtten med tillhörande avgränsningsfrågor. miljörätten och rymdrät- ten.

Den intensiva utvecklingen av de internationella förbindelserna medför att Sverige årligen ingår ett antal avtal med främmande makter. Förhand- lingsarbetet kräver traktatsrättslig medverkan i stor omfattning. En annan viktig rättslig fråga är utlänningsärcndena och då inte minst llyktingfrågan. Dessa utlänningsärcnden tenderar vid många utlandsmyndigheter att ta i an- språk mer och mer av departementets resurser. Sedan år 1982 har antalet utlänningsärenden vid utlandsmyndigheterna fördubblats. Den kraftiga ök- ning som under det sista året har skett av antalet viseringsärenden vid t.ex. _utlandsmyndigheterna i Östeuropa ställer stora krav på flexibilitet i organi- sationen.

Internationellt utvecklingssamarbete

Biståndsramen uppgår årligen. i enlighet med riksdagens beslut. till 1% av BNI. Enligt regeringens förslag för budgetåret 1990/91 fördelas ramen med 27.4?2- som bidrag till internationella biståndsprogram. 52.292 för utveck— lingssamarbete genom SIDA. och 16.3%- för andra biståndsprogram bl.a. u- krediter. forskningsstöd. projektbistånd till vissa länder och särskilt bistånd till skuldtyngda länder. För biståndcts administration och information beräk- nas 14%- av totalramen.

Världsekonomin präglas av fortsatta strukturella förändringar. Samtidigt som vi i många stycken ser en alltmer integrerad värld ser vi också nya regio-

• Sida 221
•  Original

Bilaga 1.2

nala ekonomiska maktcentra växa fram. U-ländernas betydelse för en stabil utveckling av världsekonomin blir allt tydligare liksom hur olika förutsätt- ningar är för utvecklingen i olika u—länder eller grupper av u-länder. Härvid framstår den fortsatta skuldkrisen i en stor del av främst Afrika och Latin- amerika som särskilt allvarlig. De minst utvecklade länderna är de som har svårast att anpassa sig till de stora förändringarna i den internationella eko- nomin och finna en väg till utveckling. Flera av dem har svåra skuldproblem. Både bilateralt och i det internationella utvecklingssamarbetet behövs om- fattande och långsiktiga insatser för dessa länder.

Ett förbättrat internationellt klimat har lett till framsteg i flera regionala konflikter. I den återuppbyggnad som behöver följa har biståndet viktiga uppgifter. liksom i u-länder där en övergång från diktatur till mer demokra- tiska styresformer kunnat ske.

litt område som också fått ökad internationell uppmärksamhet under de senaste åren. och där samlade insatser behövs. är miljöfrågorna. För u-län- derna gäller här att fattigdomen i sig leder till miljöförstöring och att den är ett hinder för ett aktivt deltagande i det internationella samarbetet på detta område.

Förändringar och utvecklingstendenser som nu är uppenbara gör att ut- vecklingssamarbetet ställs inför både nya krav och möjligheter. Inom utri- kesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete be— drivs ett omfattande analys- och utredningsarbete för att möta dessa krav och möjligheter. Arbetet kräver en fortlöpande förankring hos alla inblan- dade. t.ex. de olika biståndsrnyndigheterna. varför det bedrivs i nära samråd med olika aktörer utanför regeringskansliet.

Handelspolitik

Som litet och högt industrialiscrat land är Sverige för sitt välstånd beroende av ett omfattande och fritt handelsutbyte med omvärlden. Därför är det ett centralt mål för vår handelspolitik att bidra till att bevara och vidareutveckla en världshandel byggd på frihandelns principer.

Prognosen för den svenska bytesbalansens utveckling under de närmaste åren är oroande. Ett kraftigt överskott i handelsbalansen kommer framöver att bli än viktigare för att balansera de negativa posterna i bytesbalansen.

Det internationella handelssystemet är framför allt reglerat i GATT — det allmänna tull- och handelsavtalet. Sverige deltar aktivt i den pågående GATT—rundan. som syftar till att bl.a. stärka reglerna för internationell fri- handel. och att utsträcka dem till nya områden. t.ex. tjänstehandeln.

Genom EFTA och frihandelszwtalet med EG är Sverige en del av ett väs- tcuropeiskt frihandelsområde för industrivaror. Omkring 3/4 av vår utrikes- handel — import såväl som export — sker med övriga länder inom detta om- råde. Också utöver varuhandeln har Sverige merparten av sina internatio- nella kontakter och sitt samarbete med länderna i Västeuropa. Bl.a. därför är det av största vikt för Sverige att samarbetet mellan EFTA-länderna och EG kan breddas och fördjupas. såväl inom som utom frihandelsavtalens ra— mar.

Utvecklingen i Östeuropa i riktning mot demokrati och marknadseko-

• Sida 222
•  Original

Bilaga 1.2

nomi är välkommen också ur handelssynpunkt. Ett utvecklat handelssamar- bete kan vara ett stöd för reformprocessen. utgöra ett instrument för kun- skapsöverföring och bli en språngbräda för utvidgade kontakter och samar- bete på andra områden.

Även många utomeuropeiska marknader är viktiga för den svenska han- deln. Fortlöpande ansträngningar måste göras inom handelspolitikens ram för att vidmakthålla svenska marknadsandelar i USA och i Japan samt i de snabbt växande ekonomierna i Stilla Havs-Asien.

• Sida 223
•  Original

IV. Försvarsdepartementet

Milj. kr.. I990/9l års prisnivå

Genom- Förändring till snittlig procentuell förändring 83/84— 88/89 90/91 91/92 92/93 93/94 Totala utgifter +l,3% 35 454 —522 —73 0 därav Militärt försvar +l,9% 33 150 —522 —73 0 Civila sektorer/ funktioner —-5.2% 1 939 0 O ()

Källa: Riksrevisionsverket och försvarsdepartementet

Försvarsdepartementets verksamhetsområde omfattar utgifter för total- försvarets militära och civila delar samt övrig verksamhet inom totalförsva- ret.

De totala utgifterna under försvarsdepartementet ökade realt med drygt 1% under perioden 1983/84—1988/89. Samtidigt minskade utgifterna för ei- vila sektorer med 5,2 %. Detta beror till stor del på att antagandena om krigs och krisers längd och karaktär ensades i försvarsbeslutet 1987. Till följd härav kunde vissa lager minskas.

Utgifterna styrs av. i regel. femåriga försvarsbeslut. Inför ett försvarsbe- slut tillsätter regeringen en parlamentarisk försvarskommitté som bereder myndigheternas planeringsunderlag och gör en analys av det säkerhetspoli- tiska läget m.m. Med utgångspunkt i denna analys av bl a hotbild. mål och ekonomiska förutsättningar för totalförsvaret ger regeringen direktiv för myndigheternas slutliga planering inför det nya försvarsbeslutet. Rappor- terna över planeringen utgör underlag för försvarskommitténs slutbetän- kande. Denna är slutligen underlag för regeringens särskilda preposition till riksdagen inför det nya försvarsbeslutet. Totalförsvarsbeslutet omfattar så- väl den militära delen som den civila delen av totalförsvaret.

Det nu gällande försvarsbeslutet fastställdes genom riksdagens beslut i juni 1987 och innehåller mål och planeringsram för perioden 1987/88- 1991/92. Budgetåret 1990/91 utgör alltså det fjärde året i försvarsbeslutspe- rioden. Riksdagen har därefter i senare beslut förändrat de ekonomiska för- utsättningarna under beslutsperioden (prop. 1987/88:100, bil. 6, FöU 11, rskr. 346 och 1987/881150 bil. 8, FöU 13. rskr. 386). Härutöver har plane- ringsramarna påverkats av ett antal mindre beslut. Ett nytt. och med ett år tidigarelagt. totalförsvarsbeslut väntas fattas våren 1991.

1990 års långtidsbudget utgår från den inriktning, uppgiftsbeskrivning och resursfördelning som bestämts i 1987 års försvarsbeslut med de ändringar som följer av senare beslut och de beslut som riksdagen väntas fatta med utgångspunkt i budgetpropositionen som nyligen lämnats till riksdagen. lav- vaktan på det kommande försvarsbeslutet har för budgetåret 1991/92 och därpå följande budgetår förutsätts en oförändrad verksamhet i förhållande

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2 Genom- snittlig procentuell förändring 90/91— 94/95 94/95 0 —0,4% 0 —0.4% 0 0

• Sida 224
•  Original

till budgetåret 1990/91 med undantag för vissa tidsbegränsade program och Prop. 1989/90:150 medelstillskott. Bilaga 1.2

Realekonomisk fördelning av utgifterna

övr. transfereringar Kommunfransfererlngur Investeringar Hushållstransfererlngar

Konsumtion

Konsumtionsutgifter består till stor del av löner. Huvuddelen av försvarets investeringar antas inte ha någon civil alternativ användning och betraktas därmed i realekonomiska termer som konsumtion. Detta förklarar den ex- tremt stora andel konsumtionsutgifter för försvarsdepartementet.

Militärt försvar

Planeringsramarna för det militära försvaret har för budgetåret 1990/91 an- getts till 28.3 miljarder kr. i pris- och löneläget februari 1988. Enligt beslut skall planeringsramcn höjas varje budgetår till och med budgetåret 1991/92 med 200 milj. kr. Riksdagen har utöver detta beslutat om ett tillskott till ra- men på 625 milj. kr. under budgetåret 1990/91 för förbättrade repetitionsöv- ningar inom armén och marinen samt för utökad materielutvcckling. Riks- dagen har härutöver beslutat att under försvarsbeslutsperioden tillföra det militära försvaret 700 milj. kr. t.o.m. 1991/92 för skydd mot främmande un- dervattensvcrksamhet.

Utgiftsramen för budgetåret 1990/91 uppgår till 30 150 milj. kr. i prisläget februari 1989.

Den militära utgiftsramen priskompenseras med ett försvarsprisindex som beräknas enligt den princip som fastställdes i 1987 års försvarsbeslut. För- svarsprisindex är en sammanvägning av fem officiella indexserier. Den för- väntade priskompensationen från prisläget februari 1989 till medelprisläget 1990/9l utgör 3 miljarder kr. för budgetåret 1990/91.

Enligt försvarsbeslutet 1987 skall totalförsvarets militära del ges följande huvudsakliga inriktning. — På den allmänna värnpliktens grund prioriteras åtgärder som syftar till att höja krigsorganisationens kvalitet och utbildningsnivå samt åtgärder för att modernisera och komplettera befintliga och beslutade system så att deras verkan förbättras. Underrättelsetjänsten skall förbättras. — Luftförsvarets utveckling och verkansmöjligheter prioriteras. Moderna vapen och elektroniska motmedel samt förbättrad stridsledning och luft- bevakning tillförs. Luftvärn med längre räckvidd utökas. En långsiktig 60

• Sida 225
•  Original

inriktning skall skapas för att förbättra flygstridskrafternas jaktbeväp- Prop. 1989/90:150 ning. Bilaga 1.2

— Antalet ubåtar utökas på sikt och moderna tunga kustrobotförband till- förs. Ubåtsskyddets kvalitet höjs genom ett antal åtgärder.

Totalförsvarets civila del

För totalförsvarets civila del beräknas den ekonomiska planeringsramen för budgetåret 1990/91 uppgå till 2037 milj. kr. i genomförandeprisläge 1990/91. Den civila planeringsramen priskompenseras eniigt ett civilt prisindex som återspeglar pris- och löneutvecklingen.

Den ekonomiska planeringsramens storlek är styrande för utgifterna inom den civila delen av totalförsvaret.

Utgifterna för totalförsvarets civila del under budgetåret 1990/91 beräknas totalt uppgå till 3264 milj. kr. Förutom den del på 2037 milj. kr. som ingår i planeringsramen utgör 687 resp. 540 milj. kr. kapitalkostnader resp. övriga kostnader som beräknas utanför denna ram. Av utgifterna för totalförsvarets civila del redovisas i tabellen endast de utgifter som hör till funktioner under försvarsdepartementets verksamhetsområde (Civil ledning och samordning. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Psykologiskt försvar. Försörjning med industrivaror utom livsmedelsförsörjning och energiförsörjning samt Kyrklig beredskap). Dessa utgifter uppgår för budgetåret l990/9l till 1939 milj. kr. Utgifterna för övriga funktioner inom totalförsvarets civila del redo- visas under resp. departements verksamhetsområde.

I princip omfattar totalförsvarets civila del all samhällelig verksamhet som avses fortgå i krig. I budgetsammanhang är dock avgränsningen snävare och avser endast anslag eller delar av anslag som är direkt riktade mot bered- skapsuppgifter.

För den civila delen av totalförsvaret innebär inriktningen enligt nu gäl- lande försvarsbeslut bl.a. förstärkningar av uthållighet och kapacitet för häl- so- och sjukvård i krig. en fortsatt satsning på förbättrad beredskap vid myn- digheterna och en stärkt beredskap inom kommunalteknisk försörjning.

Inriktningen av befolkningsskyddet i krig förändras i enlighet med för- svarsbeslutet. Det framtida skyddsrumsbyggandet kommer som en följd härav att koncentreras till sådana områden där mer betydande risker be- döms finnas för civilbefolkningen.

Övriga verksamheter

Övriga verksamheter omfattas i huvudsak av Sveriges medverkan i FN:s fredsbevarande arbete.

• Sida 226
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2 V. Socialdepartcmentet Milj. kr., 1990/91 års prisnivå Genom- Förändring till Genom- snittlig ___—__ snittlig procentuell procentuell förändring förändring 83/84— 90/91— 88f89 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 94/95 Totala utgifter +ll,8% 278 976 +8 122 +4 430 +4 924 +4 679 +2,0% därav ATP +13.6% 82 010 +3 694 +3 220 +3 110 +3 160 +3,8% Folkpcnsioner inkl. KBT + 5.99? 63 730 + 261 — 293 — 334 — 432 —0,2% Delpension + 18% 1800 + 90 + 65 + 65 + 10 0,0% Sjukförsäkring +17,9% 60090 + 459 + 469 + 491 + 515 +0.8% Arbetsskadcförsäkring +37,2% 11600 + 600 + 600 + 600 + 600 +5.2%

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

inkl. föräldraförsäkring +14.8 % 31 954 +2 235 — 523 + 432 + 195 +2.7% Socialförsäkringsadm. + 42% 4 705 — 12 — 3 — » —0.1% Bidrag till barnomsorg + 9.2% 12 064 + 493 + 490 + 313 + 270 +3.2% Hälso- och sjukvård — 3,8 % 5 274 — 108 — 109 — 8 — —1.1% Aldre- och handikappomsorg + 7.5 % 4 307 + 230 + 252 + 247 + 273 +5,8% Socialt behandlingszirbete. " alkohol- och narkotikapolitik — 3.0 % 1 044 — _ - _ _ Ovrigt +18.4% 398 + 17 — — — —

Källor: Riksrevisionsverket och socialdepartementet

Socialdepartcmentets verksamhetsområde omfattar stöd till barnfamiljer. pensioner. sjuk- och arbetsskadeförsäkring. hälso- och sjukvård, äldre— och handikappomsorg. alkohol och narkotikafrågor samt övrig socialtjänst. Hu- vuddelen av verksamheten inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bedrivs av kommuner och landsting.

De samlade utgifterna inom verksamhetsområdet motsvarar omkring en tredjedel av bruttonationalprodukten och beräknas år 1990 komma att uppgå till ca 400 miljarder kr. Landstingens och kommunernas kostnader för sjukvård. barnomsorg och socialtjänst utgör ca 120 miljarder kr. av totalsum- man. De totala statliga utgifterna inom departementets verksamhetsområde inkl. såväl inom som utanför statsbudgeten för budgetåret 1990/91 beräknas till ca 279 miljarder kr.. varav 116 miljarder kr. redovisas på statsbugetens utgiftssida. 80 miljarder kr. på statsbudgetens inkomstsida samt 84 miljarder kr. utanför statsbudgeten. Sistnämnda belopp avser utgifter för ATP- och delpensioncr.

• Sida 227
•  Original

Realckonomisk fördelning av utgifterna Prop. 1989/902150 Bilaga 1.2 Investeringar Övr. fronsforerlngar Konsumtion Kommuntrons— forerlngor

Hushållstrans— forerlngar

En mycket stor del (81 %) av utgifterna utgörs av transfereringar till hus- håll. De mest omfattande är folkpensioner. barnbidrag. sjukpenning och för- äldrapenning.

Transfereringarna till hushåll ökar under perioden. Huvuddelen av ök- ningen ligger inom områdena ekonomiskt stöd till barnfamiljer inklusive barnomsorg.

Kostnaderna för folkpensioner och KBT minskar till följd av att allt fler pensionärer är berättigade till ATP. vilken finansieras utanför statsbudgeten.

Transfereringarna till kommuner utgör 18 % av utgifterna. De mest bety- dande är statsbidragen till barnomsorg och äldreomsorg samt till hälso- och sjukvården.

Transfereringarna till kommuner ökar under perioden, vilket är en effekt av en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen. Den är i sin tur en följd av dels bcfolkningsutvecklingen. dels riksdagsmålet om full behovstäckning.

En liten del av utgifterna (1.4 %) är egen konsumtion. förvaltningsutgifter m.m.

Utgiftsstyrande faktorer

Den faktor som har störst betydelse för utvecklingen inom det sociala områ- det är befolkningsutvecklingen. Ett ökat födelsetal innebär ökade krav på främst föräldraförsäkring och barnomsorg. En ökning av antalet äldre inne- bär höjda utgifter för pensioner och ökade kostnader för vård och omsorg.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har också stor betydelse för möjlighe- terna att möta behoven inom vården och omsorgen. Det finns f.n. rekryte- ringsproblem inom vissa delar av vård och omsorg. Problemen kan förväntas bli större när ungdomskullarna minskar och olika typer av ledigheter. t.ex. föräldraledighet och semester ökar.

De statliga utgifterna inom sociala sektorn beräknas under den period långtidsbudgeten omfattar öka med ca 22 miljarder kr. Största delen av den beräknade utgiftsökningen kommer att inträffa utanför statsbudgeten. Ök- ningen ligger främst inom ATP-systemet till följd av att allt fler pensionärer blir berättigade till allt högre pensioner.

• Sida 228
•  Original

Familjepolitik

Statens del av familjepolitiken omfattar dels det ekonomiska stödet till barn- familjer inkl. föräldraförsäkring i form av barnbidrag. bidragsförskott. värd- bidrag och barnpensioncr. dels statsbidraget till kommunerna för barnom- sorg. De totala utgifterna beräknas för budgetåret 1990/91 till ca 44 miljarder kr.

Tabell 1. Totala statliga utgifter för familjepolitik Milj. kr.. 1990/91 ärs pris- och löncnivå

Förändring till

90/"91 91/92 92193 93/94 94/95

Föräldraförsäkring 14 833 —633 —352 +293 +48 Barnbidrag 14 010 2 849 869 126 137 Bidragsförskott 2 055 5 5 10 5 Barnpension 250 3 — 5 — 2 () Vårdbidrag 790 l l 6 5 5 Bidrag till kommunal barnomsorg 12 064 493 490 313 270 Ovrigt 16 () 0 0 () Summa 44 018 2 728 1 013 745 465

Källa: Socialdepartcmentet

Föräldraförsäkring

Genom föräldraförsäkringen ges föräldrar rätt till ledighet och ersättning för vård av barn. Till föräldraförsäkringen räknas föräldrapenning. tillfällig för- äldrapenning och havandeskapspcnning. Ersättningen från föräldraförsäk- ringen utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning. För den som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller har låg sådan utges ersättning på en garantinivå som är 60 kronor per dag.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringen såväl vad gäller finansiering som administration. Finansieringen skall till 85 % ske ge- nom sjukförsäkringsavgiften. som f.n. är 10.1 % av avgiftsunderlaget. löne- summan och till 15 % genom bidrag från statsbudgeten.

Utgifterna för föräldrapenningen är huvudsakligen beroende av antalet födda barn och föräldrarnas förvärvsinkomster. Antalet födda barn beräk- nas öka nägot under långtidsbudgetperioden. Från och med den 1 juli 1989 utges ersättning på förälderns sjukpenningnivå under 12 månader och däref- ter under ytterligare 3 månader med ersättning på garantinivån. 60 kr./dag.

Barnbidrag

Utgiftsstyrande faktorer för de allmänna barnbidragen är totala antalet barn. antalet barn i varje familj samt bidragets storlek. Vid ingången av år 1989 fanns det ca 1 619 000 barn under 16 år. Enligt den senaste befolknings- prognosen beräknas antalet öka successivt.

Bidragen fastställs av statsmakterna genom särskilda beslut och uppgår fr.o.m. den 1 januari 1990 till 6 720 kr. per år och barn under 16 år. Härtill kommer flerbarnstillägg om någon uppbär barnbidrag för tre eller flera

Prop. 1989/902150 Bilaga 1.2

Genomsnittlig procentuell förändring 1990/91-94/95

—1.1% +6.5% +().3% —0.4% +0.8% +3.1 %

00%

+2.7 %

• Sida 229
•  Original

barn. Studerande som uppbär studiehjälp inräknas vid beräkningen av fler- Prop. 1989/90:150 barnstillägg. Bilaga 1.2 l anslutning till förslaget om ett nytt skattesystem föreslås också en kraftig höjning av barnbidraget. Höjningen genomförs i två steg. Den 1 januari 1991 höjs barnbidrz'lget med 2 280 kr. till 9 000 kr. per år och barn. Höjningen avses kompensera barnfamiljerna för den relativa försämringen i form av de höjda boendekostnader som skattereformen i vissa fall kan förväntas leda till. Höjningen av barnbidragsbeloppen 1991 och det nya bidraget i olika fa- miljestorlckar framgår av nedanstående tablå:

Antal barn Höjning av barn— Nytt bidrag Antal hushåll bidraget kr./är 1 barn "2 280 9 000 450 900 2 barn 4 560 18 000 465 900 3 barn 7 980 31 500 130 800 4 barn 6 492 49 500 24 500 5 barn 6 144 72 000 4 300 6 barn 11 172 94 500 1 000

Källa: Socialdepartcmentet

Den 1 januari 1992 höjs barnbidraget med ytterligare 1 020 kr. per år och barn. Medelsberäkningarna för allmänna barnbidrag för budgetåret 1990/91 har med hänsyn tagen till den föreslagna höjningen beräknats till ca 14 mil- jarder kr.

Bidragsförskott

Barn vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott. Bidraget utgörs av 40 % av basbeloppet per år. Kostnaderna för bidragsbeloppet beror främst på det totala antalet barn som lever skilda från någon eller båda av föräld- rarna, de underhållsskyldiga föräldrarnas betalningsförmåga samt under- hällsbidragets nivå. Under långtidsbudgetperioden beräknas en viss volym- ökning ske.

Underhållsbidragskommittén pekar i sitt betänkande Samhällsstöd till un- derhållsbidragsberättigade barn (SOU 1990:88) på flera problem med nuva- rande bidragsft'irskottssystem.

Nuvarande system ger en sammanblandning mellan underhållsbidrag och bidragsförskott som ger icke önskvärda effekter. Om underhållsbidraget un- derstiger garantinivån saknar vårdnadshavaren intresse att medverka till att underhållsbidraget höjs. Olika manipulationer för att hålla underhållsbidra- get nere kan förekomma i syfte att maximera samhällsstödet. Detta leder till att nuvarande system delvis är okontrollerbart ur kostnadssynpunkt.

Barnomsorg

Statsbidrag lämnas till kommunerna för driften av olika former av barnom- sorg. Statsbidragsberättigade är kommunala daghem och familjedaghem. föräldrakooperativ samt daghem med särskild pedagogik. Enligt riksdagens

• Sida 230
•  Original

Bilaga 1.2

principbeslut år 1985 skall alla barn över ett och ett halvt års ålder beredas plats i en organiserad förskoleverksamhet senast år 1991.

De senaste årens höga födelsetal. den ökande invandringen samt den fort- satta ökningen av andelen förvärvsarbetande kvinnor med förskolebarn. in- nebär att det krävs en fortsatt kraftig utbyggnad av antalet platser inom barn- omsorgen föratt målet om full behovstäckning skall kunna uppnås.

Det statliga stödet till barnomsorgen beräknas till ca 12 miljarder kronor för budgetåret 1990/91. Statens bidrag till barnomsorgen styrs av antalet barn som får del av verksamheten. Beräkningarna i långtidsbudgeten har gjorts med utgångspunkt i kommunernas barnomsorgsplancr och med hän— syn tagen till de senaste årens höga födelsetal och kvinnors förvärvsfrekvens samt den utbyggnad som behövs för att nå målet för full behovstäekning år 1991. Efterfrågan på barnomsorgsplatser har således ökat mer än väntat. Ut- budet av platser försämras främst av svårigheterna att rekrytera personal. främst i storstadsområdena samt mark- och lokalbristen.

Socialförsäkringen

Socialdepartcmentet ansvarar för följande förmåner inom socialförsäkrings- systemet:

* Föräldraförsäkring * Sjukförsäkring inkl. tandvårdsförsäkring

* Arbetsskadeförsz'ikring

* Folkpension och pensionstillskott * Allmän tilläggspension (ATP) * Delpension

Den ekonomiska omfattningen av denna del av socialförsäkringen beräk- nas under budgetåret 1990/91 uppgå till ca 251 miljarder kr. Utgifterna på statsbudgeten uppgår till 167 miljarder kr.

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna svarar för merparten av socialförsäkringsadministrationen. Riksförsäkringsverkets utgifter finansie— ras helt på statsbudgetens utgiftssida. För försäkringskassorna finansieras .15 % av utgifterna på utgiftssidan och resterande del med socialavgifter på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna påverkas bl.a. av ärendebelast- ningen. effektivitcten och produktiviteten samt försäkringssystemets ut- formning. De totala utgifterna för administrationen beräknas för budgetåret 1990/91 till 4.7 miljarder kr.

Sjukförsäkring

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomsten upp till 7.5 gånger basbeloppet (222 700 kr. år 1990). dels ersättning i samband med lä- karvård och annan sjukvårdande behandling. läkemedelsinköp. tandvård. sjukvård samt sjukresor.

• Sida 231
•  Original

Sjukpenningförsäkring Prop. 1989/90:150

_ .. . . .. . . .. .. .. Bilaga 12 Utgifterna for Sjukpenning bestams av antalet sjukpenningforsakrade. lone-

utvecklingen och antal ersatta sjukpenningdagar (sjuktalet). Även arbets- marknadssituationen har betydelse.

I löpande priser har utgifterna ökat från 8 miljarder kr. år 1975 till prog- nostiserade 38 miljarder kr. för år 1990. Räknat i 1990 års pris är ökningen 12.5 miljarder kr. eller 48 %. Av denna ökning avser ca 4.5 miljarder kr. ut- gifter för timsjukpenningreformen. Timsjukpenning infördes den 1 decem— ber 1987 och innebär bl.a. att reglerna om att sjukpenning inte utges för in- sjuknandedagen (karensdag) eller för vissa fridagar slopades.

Tabell 2. Utvecklingen av antalet sjukpenningförsäkrade, sjuktal och sjukpenningutgifter åren 1975-1990

n

Ar Sjukpenning- Sjuktal Sjukpenning Milj. kr. försäkrade dagar löpande pris 1990 års pris 1975 4 783 000 "22.0 8 024 25 616 1980 4 713 000 21 .2 12 635 24 525 1983 4 657 000 18.4 13 745 20 586 1984 4 687 000 18.8 15 352 21 361 1985 4 684 000 20.9 17 925 23 319 1986 4 638 000 21.5 20 212 25 229 1987 4 649 000 23.1 23 111 28 072 1988 4 594 000 25.3 31 088 35 684 Prognos 1989 4 670 000 26.2 34 540 37 266 Prognos 1990 4 720 000 26.6 38 004 38 004

Källa: Socialdepartcmentet

Från 1975 till 1983 sjönk sjuktalet från 22 enheter till 18,4 enheter. 1 oför- ändrad pris— och lönenivå sjönk utgifterna med ca 5 miljarder kr. Från 1984 har sjuktalet successivt stigit. totalt med ca 8 enheter till 26.6 och utgifterna har ökat med ca 16 miljarder kr.

Orsakerna till denna utveckling är flera. Som visas i tabell 2 råder det ett negativt samband mellan arbetslösheten och frånvaron (sjuktalet). När ar- betslösheten ökar så sjunker frånvaron och tvärtom. En möjlig förklaring till detta kan vara att de försäkrade anpassar sitt sjukfrånvarobeteende efter hur stor risk de löper att bli arbetslösa. En annan tänkbar förklaring är att när sysselsättningsnivån är hög får personer med hög sjukdomsfrekvens lättare tillgång till arbetsmarknaden.

Den ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor har också bidragit till att sjuktalet har ökat då kvinnors sjukfrånvaro i genomsnitt är högre än män- nens.

En förklaring till att utgifterna har ökat är bl.a. att reallönerna ökat med i storleksordningen 10 % sedan år 1985. Under första hälften av 1980-talet var däremot reallöneutvecklingen negativ. vilket bidrog till att utgifterna sjönk under denna period.

• Sida 232
•  Original

Tabell 3. Sjuktal. arbetslöshet och förändring av reallönen före skatt åren 1975-1990 Prop. 1989/901150 År Arbetslöshet Sjuktal Reallön B'laga 1'2 dagar 1975 l.0 '.f-l- 22.1) +4.5 (..?-'i.- 1980 2.0 T'? 21.2. —4.0 'Ö'-'? 1983 3.5 "'? 18.4 —2.3 %. 1984 3.1 (.fr- lS.S —0.l '3'2. 1985 3.8 ("+. 30.9 +0.l (;( 1986 2.7 '.f'i- 21.5 +4.Z % 1987 1.9 '.'-'l- 33,1 +2.l (På- lUb'b' l .0 'Fl- 25.3 +(l,7'.li1 Prognos 1989 1.4 '."'l- 26.2 +2.S (Pii Prognos 1990 1.5 '.'-'l- 26,6 —0_4 %- Kä/lu: SocialIdepartcmentet

Ett annat sätt att analysera utvecklingen är att studera längden på sjukfal- len. Riksförsäkringsverket (RFV) har i rapporten (R 198911) "Varför ökar sjuktalet" analyserat orsakerna till sjuktalsökningen mellan åren 1983 och 1987. Under denna period har sjuktalet ökat med 4.7 enheter. Av denna ök- ning hänför sig 0.7 enheter till ökningar i sjukfall med högst 6 sjukpenning- dagar. Därav har 0.3 enheter orsakats av administrativ omläggning. Sjukfall med en varaktighet på 7—89 dagar har medfört en ökning med ().3 sjuktal- senheter och de långa sjukfallen (minst 90 sjukpenningdagar) har stått för 3.7 enheter.

Utvecklingen under åren 1988 och 1989 präglas av samma tendens. nätnli- gen att det i första hand är de långa sjukskrivningarna som ökar i antal och i längd. Den korta sjukl'råm'aron har i viss mån också ökat. Timsjukpenning- reformen. som bl.a. innebar slopandet av karensdagen. har medfört en ök— ning av sjuktalet med 0.4 enheter. För sjukfrånvaron som helhet har det skett en uppbromsning av utvecklingen under senare tid.

Orsakerna till att de långa sjukfallen har ökat är flera. En orsak är praxis- förändringar som har lett till en generösare tillämpning. Förändringarna in- nebär dels att personkretsen som kan komma ifråga för sjukpenning under yrkesinriktad rehabilitering har ökat. dels att rehabiliteringstiden kan bli av- sevärt längre än tidigare.

Brister i arbetsmiljön har medfört allt fler och längre sjukskrivningar som i många fall har lett till en anmälan av arbetsskada och så småningom förtids- pensionering.

Ökningen av långtidssjukskrivningen och även det ökade antalet arbets- skador har under senare år utretts och diskuterats. Åtgärder har vidtagits för att förbättra arbetsmiljöer och för att effektivisera arbetet med rehabilite- ringen och i övrigt accentuera arbetslinjen framför ett passivt stöd genom kontantutbetalning. Exempel på åtgärder som nyligen föreslagits är arbets- livsfonden. vars medel skall gå till arbetsmiljöförbättringar och yrkesinrik- tade rehabiliterings- och anpassningsåtgärder. och försäkringskassans möj- lighet att köpa rehabiliteringstjänster.

Schablonmässigt ligger ett oförändrat sjuktal i förhållande till 1990 till grund för beräkningarna i långtidsbudgeten. Varje förändring av sjuktalet med en enhet innebär en utgiftsft'irändring med 1.5 miljarder kr.

• Sida 233
•  Original

Sj ukvårdsförsäkring Prop. 1989/90: 1.50

. _ ,. . . . . . . Bila a 1.2 Nivån och inriktningen på ersättningarna från sjukförsäkringen till sjuk- g

vårdshuvudmännen fastställs efter överläggningar mellan staten och sjuk- vårdshuvudmännen. Den senast träffade överenskommelsen mellan par- terna avser ersättningarna under år 1990. Storleken på dessa ersättningar ef- ter år 1990 beräknas därför i långtidsbudgeten vara oförändrade i förhål- lande till det året även om vissa förändringar är att vänta under perioden. bl.a. med anledning av att frågan om ansvaret för äldremnsorgen förväntas bli löst under de närmaste åren.

Beräkningarna utgår från att vissa volymökningar även sker under de när- maste aren inom områdena sjukresor (+5 %). tandvård (+| %) och läkeme- del (+5 'g'-"E).

lnom sjukvårdsförsäkringen är det i huvudsak områdena läkemedel. tand- vård och sjukresor som haft en otillfredställande utgiftsutveckling. Dessa områden är för närvarande föremål för olika utredningsinsatser. vilket när- mare framgår av budgetpropositionen 1990. men några beslut om konkreta förändringar är inte att vänta förrän senare under långtidsbudgetperioden.

Vid inköp av läkemedel svarar sjukförsäkringen för den kostnad som pa- tienten inte själv betalar. Patientavgiften är högst 65 kr. vid varje inköpstill- fälle. Avgiften föreslås i budgetpropositionen 19.90 höjas till 75 kr fr.o.m. den 1 juli 1990. Vissa läkemedel och förbrukningsartiklar tillhandahålls dock kostnadsfritt för den enskilde. Det är också dessa fria förmåner som uppvisar den snabbaste utgiftsökningen för försäkringen. bl.a till följd av en successiv volymtillvåxt.

På tandvårdsmnrådet gäller att försäkringen ersätter 40 % av behandlings- kostnaderna för den enskilde upp till 3 000 kr. och 75 % av kostnaderna där- utöver. Taxenivån fastställs årligen av regeringen. Utgiftsutvecklingen på- verkas av patienttillströmningen och antalet tandläkare som arbetar inom tandvårdsförsäkringens rain. Trots den allt bättre tandhälsan för större delen av befolkningen fortsätter försäkringens utgifter att öka på ett otillfredsstäl- lande sätt. De främsta orsakerna till detta är att nuvarande tandvårdstaxa alltjämt bygger på principerna om ersättning per prestation och att ambi- tionsnivån inom tandvården successivt höjts. En sådan taxekonstruktion sti- mulerar självfallet till en hög vårdproduktion, men styr härigenom också mot en reparativ och rehabiliterande tandvård. Detta svarar varken mot den förväntade tandhälsoutvecklingen eller mot intentionerna i tandvårdslagen. enligt vilken särskild vikt skall läggas vid de förebyggande insatserna.

Arbetsskadeförsäkring

Arbetsskadeförsäkringcn omfattar alla förvärvsarbetande samt personer som genomgår utbildning i den mån utbildningen medför särskild risk för arbetsskada. Den som drabbas av arbetsskada får i princip full ersättning för inkomstbortfall upp till 7.5 basbelopp (222 700 kr. år 1990-). Ersättningen omfattar dels arbetsskadesjukpenning, dels arbetsskadeliv- ränta. Arbetsskadesjukpenningen är 100 % av den sjukpenninggrundande inkomsten till skillnad från sjukpenningen som utges med 90 %- av den sjuk- 69

• Sida 234
•  Original

penninggrundande inkomsten. Utgifterna härför redovisas helt inom arbets- skadeförsäkringen. Vid bestående nedsättning av arbetsförmågan utgår liv- ränta för mellanskillnaden av vad den skadade har i lön eller pension efter skadan och vad den skadade skulle ha haft i lön om skadan inte inträffat. En samordning med den allmänna försäkringen sker under de första 90 dagarna efter en skada.

Arbetsskadeförsäkringens utgifter styrs. förutom av pris- och löneutveck- lingen. av antalet som skadas. den ersättning dessa beviljas samt tillämp- ningen vid prövning om rätt till ersättning föreligger.

Tabell 4. Utvecklingen av antal anmälningar och ärenden åren 1980-1989

u

Ar Antal Antal varav anmälningar ärenden sjukdomar 1985 214 000 64 600 39 900 1986 229 000 78 700 51 300 1987 241 000 97 700 66 500 1.988 257 000 117 700 85 700 Prognos 1989 255 000 119 000 90 000

Källa: Socialdepartementet

Problembeskrivning

Sedan början på 1980-talet har antalet anmälningar ökat med ca 40 % fram till år 1989 eller med i genomsnitt 3.6 % per år. Under samma period har antalet ärenden för försäkringsmässig prövning nästan tredubblats. Som framgår av tabell 1 är det i första hand arbetsskadesjukdomarna som har ökat. Bland arbetssjukdomarna utgörs den dominerande delen av s.k. för- slitningsskador.

Den liberalisering som har skett av praxis har lett till att nio av tio ärenden nu godkänns som arbetsskada. I början på 250-talet godkändes två av tre ärenden. Praxis har utvecklats så att det i allt högre grad godtas att skadlig inverkan förekommer.

Den liberalisering av praxis som har skett har sannolikt också medfört fler skadeanmälningar. En djupare analys av orsakerna till volymökningen i ar- bctsskadeförsäkringen har inte kunnat göras på grund av bristen på statis- tiskt underlag.

Den ökande ärendemängden har medfört administrativa påfrestningar för försäkringskassorna som trots betydande resurstillskott inte har kunnat av- verka ärenden iden takt som de kommer in.

De långa väntetiderna utgör i sig ett hinder i rehabiliteringsarbetet då indi- viden ofta vill ha ett beslut om arbetsskadeärendet innan han/hon är villig att delta i rehabiliteringen. Detta medför även ökade utgifter på grund av alltför långa sjukskrivningar.

• Sida 235
•  Original

Bilaga 1.2

Tabell 5. Arbetsskadeförsäkringens utgifter, milj. kr.

År Sjuk— Livränta Summa Summa penning löpande pris 89 års pris 1984 608 992 1 600 2 064 1985 707 1 106 1813 2185 1986 1 645 1 267 2 912 3 370 1987 2 851 1 586 4 437 4 995 1988 4 681 2 212 6 893 7 335

Prognos 1989 5 700 3 100 8 800 8 800

Källa: Socialdepartcmentet

Den ökande ärendemängden i kombination med att en allt större andel av ärendena också godkänns som arbetsskada har medfört att utgifterna för för- säkringen har ökat kraftigt. under senare år. Ökade reallöner har bidragit till denna utgiftsökning. Sedan år 1985 har utgifterna fyrdubblats i volym. Under år 1989 har det skett en minskning i ökningstakten både vad avser antal anmälningar och antal ärenden. För åren 1990 och 1991 antas dock an- talet inkomna ärenden öka något ytterligare för att därefter under långtids- budgetperioden ligga kvar på oförändrat hög nivå. Realt sett antas dock utgifterna öka under långtidsbudgetperioden till följd av att — fler ärenden avgörs genom ökad produktivitet — stocken livräntetagare antas fortsätta att öka — retroaktiva utbetalningar antas öka till följd av ökade ärendebalanser

Utgiftsökningen beräknas bli 600 milj. kr. per år under perioden.

Som tidigare nämnts under avsnittet sjukpenningförsäkring kommer en rad åtgärder att vidtas för att förbättra dåliga arbetsmiljöer.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras genom en socialavgift som för närva- rande är 0.9 % av avgiftsunderlaget. Över-resp. underskott skall redovisas mot arbetsskadefonden. Fondens kapital är för närvarande förbrukat, och utgifter utöver avgiftsinkomsterna belastar statsbudgeten. Belastningen på statsbudgeten till följd av bristande finansiering beräknas till ca 7.5 miljarder kr. för budgetåret 1990/91.

Pensioner

Under detta avsnitt redovisas utgifter för folkpension, allmän tilläggspen- sion (ATP). delpension och bidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpen- sion (KBT).

Utgifterna på pensionsområdet är i huvudsak beroende av befolkningsut- vecklingen. främst antalet personer över 65 år, dödligheten och utvecklingen av antalet förtidspensionärer.

Pensionssystemets följsamhet till samhällsekonomin är beroende av vilket system som väljs för värdesäkring av pensionerna. [ ett system där pensio- nerna följer prisutvecklingen som i det nuvarande systemet. garanteras pen- sionärerna en oförändrad köpkraft. Denna garanti medför att pensionärer- nas standard. jämfört med den förvärvsarbetande befolkningens, stiger vid sjunkande reallöner och tvärtom. Detta innebär att om reallönerna sjunker så påverkar det i sin tur finansieringen och därmed bördan för de förvärvsar-

• Sida 236
•  Original

Bilaga 1.2

betande som blir tyngre och till och med accelererar. Om pensionssystemet i stället ges en följsamhet i förhållande till löneutvecklingen undviks dessa problem. I stället uppstår då problemet att finna ett lönebegrepp som är an- vändbart i detta sammanhang. Ett användbart löneindex saknas. Ett sådant system skulle vid hög fortsatt ökade reallöner innebära mycket höga kostna- der.

Folkpension

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. För folkpensionärer med låg eller ingen ATP kompletteras pensionen med pensionstillskott. Pensions- tillskottet avräknas krona för krona mot eventuell ATP-pension.

De samlade utgifterna för folkpensioneringen redovisas på statsbudgetens utgiftssida. För finansiering av folkpensioneringen finns en socialavgift som fr.o.m. år 1990 utgör 7.45 % av avgiftsunderlaget.

Trots en beräknad ökning av antalet ålderspensioner. förtidspensioner och handikappersättningar under långtidsbudgetperioden beräknas kostnaderna för folkpensioneringen minska. Detta hänger samman med att kostnaderna för pensionstillskotten minskar till följd av att en ökad andel av ålderspensio- närerna kommer att ha hög ATP. De nya ersättningsformerna omställnings- pension och särskild efterlevandepension (som successivt ersätter änkepen- sionen) beräknas få begränsad omfattning under den tid långtidsbudgeten avser.

Antalet förtidspensioner har stigit kraftigt under senare år. Utvecklingen framgår av följande sammanställning.

År Antal 1985 322 700 1986 328 500 1987 336 100 1988 346 900 1989 1 356 000 "1990 "1 364 000 ' Beräknat

Källa: Socialdepartementet

Under tioårsperioden 1974-1984 var antalet nybeviljade förtidspensioner ca 45 000 per år. Från och med år 1985 har antalet ökat till drygt 50 000 per år.

Den ökade förtidspensioneringen antas vara ett resultat av det ökade sjuk- talet. Riksförsäkringsverket räknar i sin prognos med en successivt mins- kande ökningstakt under långtidsbudgetperioden. Regeringen har dessutom i propositionen (1989/90:62) om insatser för aktiv rehabilitering och arbets- livsfondens verksamhet. m.m. föreslagit att den nuvarande möjligheten till förtidspension på rena arbetsmarknadsskäl avskaffas fr.o.m. den 1 oktober 1991. Detta beräknas innebära en minskning av antalet nybeviljade förtids- pensioner med ca 5 000 per år.

• Sida 237
•  Original

lanslutning till skattereformen 1990 och 1991 höjs pensionstillskottet för Prop. 1989/90:150 att på så sätt kompensera de pensionärer som inte får del av marginalskatte- Bilaga 1.2 sänkningen.

Kommunala bostadstillägg till folkpension

Kommunalt bostadstillägg (KBT) utges till pensionärer med låg eller ingen ATP. Det är sedan den 1 januari 1988 obligatoriskt för kommunerna att utge KBT. Statsbidrag lämnas för 25 % av kommunernas bidragsberättigade kost- nader. I anslutning till skattereformen 1991. höjs taket i KBT med 200 kr. Därmed utges KBT för minst 80 % av hyreskostnaderna mellan 80 och 1900 kr. per månad för en ensamstående pensionär och mellan 80 och 2 050 kr. per månad för ett pensionärspar.

Kostnaderna för KBT bestäms av antalet pensionärer som med hänsyn till inkomst och bostadskostnad är berättigade till sådant tillägg av hyresnivån i kommunerna och kommunernas egna ambitioner för bostadstilläggen. Hy- reshöjningar ökar kostnaderna. men samtidigt medför de ökande ATP-pen- sionerna en minskning av kostnaderna. Sammantaget beräknas antalet KBT- tagare minska med i genomsnitt ca 2—3 % per år. Totalkostnaderna beräk- nas sjunka något långsammare än statsbidraget. Kostnaderna för statsbidra- get belastar helt och hållet statsbudgeten.

Allmän tilläggspension

Allmän tilläggspension (ATP) utges till den som haft en pensionsgrundande inkomst och därmed tillgodoräknats pensionspoäng. För full ATP krävs 30 år med pensionspoäng. Storleken på pensionen räknas ut på ett genomsnitt av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 bästa åren. Full pension motsvarar 60 % av denna genomsnittsinkomst.

Utvecklingen av antalet ATP-pensioner framgår av följande sammanställ-

ning.

Ä r Antal 1985 1 599 000 1986 1 661 900 1987 1 722 700 1988 1 775 400 1989 1 1 830 100 1990 1 1 881 900

' Beräknat

Källa: Socialdepartementet

ATP-systemet har ännu inte nått "fullfunktionsstadiet" utan såväl antalet ATP-pensicmärer som utbetz'tlningarna mätt i antal basbelopp ökar. Detta har resulterat i att en allt större andel pensionärer har rätt till full ATP. Till detta konnner en ökad förvärvsfrekvens bland kvinnorna. Under 1980-talet har den ökat med 7.1 %. 73

• Sida 238
•  Original

Bilaga 1.2

ATP finansieras genom en socialavgift som för närvarande är 13.0 % av avgiftsunderlaget. Inkomster och utgifter redovisas över den allmänna pen— sionsfonden. Som en följd av att utgifterna överstiger inkomsterna tas också en del av ränteinkomsterna för att täcka utbetalningarna till pensionärerna. År 1989 täcktes ca 17 % av pensionsutgifterna med löpande ränteinkomster. AP—fondens kapital var vid utgången av år 1989 ca 380 miljarder kr. lnga kostnader för ATP redovisas över statsbudgeten.

Utgifterna för ATP beräknas öka med 3.8 % per år i genomsnitt under långtidsbudgetperioden.

Delpension

Delpensionsförsäkringen ger förvärvsarbetande mellan 60 och 65 år möjlig- het att minska sin arbetstid genom att övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpension utgör 65 % av inkomstbortfallet. En viss ök- ning av antalet delpensionärer beräknas under långtidsbudgetperioden.

Delpensioneringen finansieras genom en socialavgift på 0.5 % av avgifts- underlaget. Över- respektive underskott regleras mot delpensionsfonden. Kapitalet i denna var vid utgången av år 1989 ca 7.1 miljarder kronor. Inga kostnader för delpensioneringen belastar statsbudgeten.

Hälso- och sjukvård m.m.

De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården beräknas under 1988 till drygt 90 miljarder kr. Detta motsvarar ca 9 % av bruttonationalprodukten. Staten bidrar med knappt en fjärdedel av kostnaderna genom bidrag från den allmänna sjukförsäkringen. skatteutjämningsbidrag, m.m.

Sammanlagt beräknas ersättningarna enligt den s.k. Dagmar-överens- kommelsen till 14 miljarder kr. för år 1990. Av detta utgör den allmänna sjukvårdsersättningen 12.8 miljarder kr.. Därtill kommer bl.a. bidrag för av- institutionalisering. förebyggande åtgärder. handikapphjälpmedel. ökad till- gänglighet och kapacitet i vården samt psykoterapeutisk verksamhet.

Under perioden 1970—1988 har antalet anställda inom hälso- och sjukvård samt tandvård mer än fördubblats till ca 450 000 personer. Antalet vårdplat- ser har successivt minskat i takt med att medelvärdtiderna kunnat reduceras genom effektivare behandlingsmetoder och genom att mer värd kan ges i s.k. öppen vård och i patientens hem.

Trots betydande medicinsktekniska framsteg och trots att hälso- och sjuk- vården nu har fler anställda än någonsin finns det på sina håll brister i vår- dens tillgänglighet och service. Resurserna utnyttjas dessutom inte alltid op- timalt. Skillnaderna mellan landstingsområdena i fråga vårdresurser och värdutnyttjande är betydande. Dessutom varierar kostnaderna för hälso- och sjukvård inkl. tandvård år 1988 mellan 8 000 och 11 800 kronor beräknat per invånare och år. mellan olika delar av landet. De regionala och lokala skillnaderna i resurser visar inte något positivt samband med skillnaderna i hälsoläge eller förekomsten av sjukledighet.

De brister som finns när det gäller vårdens tillgänglighet tar sig bl.a. ut— tryck i en besvärande kösituation och en hög andel patienter som är färdigbe- handlade men ligger kvar på sjukhusen på grund av platsbrist i andra värd-

• Sida 239
•  Original

Bilaga 1.2

och serviceformer. Detta utgör bl.a. ett hinder för ett rationellt utnyttjande av tillgänglig kapacitet på de berörda klinikerna.

Ett antal faktorer påverkar utvecklingen av kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Enligt en studie som gjordes i början på 1980-talet stod framste- gen vad gäller teknik och metoder för omkring 90 % av den totala kostnads- ökningen medan befolkningsökningen och den ökade andelen äldre svarade för mindre än 10 %. Mycket av denna utveckling samverkar med ökningen av andelen äldre i befolkningen då den förändrade tekniken gör det möjligt att i allt högre grad behandla de äldre befolkningsgrupperna. För patienter över 65 år har under de senaste arton åren andelen vårddagar ökat från 53 % till ca 75 % inom den slutna sjukvården.

En motverkande utveckling är att befolkningen i arbetsför ålder i allt mindre utsträckning utnyttjar den slutna delen av hälso- och sjukvården. Vi- dare minskar även gruppen i åldern 65—70 år sitt utnyttjande av den slutna sjukvården. Istället utnyttjar dessa grupper i högre grad den öppna vården.

Äldre- och handikappomsorg

Ansvaret för äldre- och handikappomsorgen vilar på kommuner och lands- ting. .

Ett särskilt statsbidrag utges till kommunerna för stöd och hjälp i boendet. Bidraget. som är neutralt i förhållande till omsorgsform. utges i form" av ett årsarbetarbidrag om 34 000 kr. Statsbidrag utges vidare till färdtjänsten. Bi- draget utgör 35 % av bruttodriftkostnaderna. med vissa begränsningsregler.

Det statliga bidragen till social hemhjälp. färdtjänst och bilstöd till handi- kappade uppgår 1990/91 till 4 012 milj. kr.

Behovet av äldreomsorg kommer att öka under perioden. Den främsta orsaken är att antalet personer i gruppen 80 år och däröver. som har ett ge- nomsnittligt högt vårdbehov. kommer att öka, liksom antalet ensamstående äldre. Under långtidsbudgetperioden har antagits en volymökning av stats- bidraget på 6 %

En återhållande faktor när det gäller kostnadsökningen kan bli kom- mande svårigheter att rekrytera personal i tillräcklig omfattning.

En annan faktor som påverkar ökningstakten är hur hälsotillståndet för de äldre utvecklas. Det finns undersökningar som tyder på att hälsotillståndet bland människor i åldrarna 65—75 år förbättras.

En viktig fråga för den framtida utvecklingen inom äldreomsorgen är upp- gifts- och ansvarsfördelningen mellan primär— och landstingskommuner. Den av regeringen tillsatta Äldredelegationen har lämnat ett förslag om ett samlat primärkommunalt ansvar för äldreomsorgen. Primärkommunernas ansvar vidgas och blir tydligare. Den enskildes möjlighet att få en efter beho- ven anpassad service och vård hemma eller i en särskild boendeform förbätt- ras härigenom. Möjligheterna för äldre och handikappade att påverka sam— hällsinsatserna förbättras genom att kommunerna får det samlade ansvaret. Delegationens förslag förväntas ge en bättre användning av tillgängliga re- surser genom bättre samordning av olika verksamheter och vårdnivåer. För- slaget har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskans-

• Sida 240
•  Original

Bilaga 1.2

liet. En huvudmannaskapsförändring inom äldreomsorgen får bl.a. konse- kvenser för primärkommunernas och landstingens ekonomi.

Socialt behandlingsarbcte, alkohol- och narkotikapolitik

Enligt socialtjänstlagen är kommunerna och landstingenansvariga för det sociala behandlingsarbetet. Stora insatser görs dock också av frivilliga orga- nisationer. Staten ger bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård samt till frivilliga organisationer som är verksamma inom området. Vidare ges bidrag till utvecklings- och försöksverksamhet inom området individ- och famil- jeomsorg.

Den ökande alkoholkonsumtionen. särskilt i ungdomsgrupperna. inger allvarlig oro. Samhällets kostnader för social- och sjukvård, produktions- bortfall. arbetsvård m.m. är mycket höga. Uppskattningsvis 300 000 perso- ner har en så hög alkoholkonsumtion att det påverkar arbetet, hälsan och familjelivet. Alkoholmissbruk är en av de vanligaste orsakerna till för tidig död särskilt bland vuxna män.

Alkoholkonsumtionen har stadigt ökat från år 1985 och den preliminära siffran för år 1989 pekar på en fortsatt ökning och därmed ökade samhälls- kostnader. Riksdagen har nyligen uttalat att det behövs konkreta åtgärder som leder till en varaktig sänkning av alkoholkonsumtionen.

Trots intensiva insatser mot narkotikamissbruket är problemen fortfa- rande stora. Vissa rapportcr tyder på att den positiva utveckling som skett när det gäller ungdomars kontakt med och inställning till narkotika kan vara påväg att vända. Riskerna är stora för ett ökat missbruk av kokain och andra nya preparat. Spridningen av HIV/aids bland intravenösa narkotikamissbru- kare inger fortfarande oro.

Den internationella narkotikasituationen är allvarlig. Sverige verkar för en aktiv narkotikapolitik i internationella organ. Ett nordiskt samarbete om narkotikan pågår. Inom den s.k. Pompidougruppen, som är en arbetsgrupp för narkt')tikafrågor inom Europarådet. genomförs ett europeiskt samarbets- program. Ett svenskt förslag om att FN utvecklar ett globalt aktionsprogram mot narkotika kommer att behandlas vid ett särskilt möte om narkotika i generalförsamlingen.

Statens utgifter riktar sig till missbrukar- och ungdomsvård (950 milj. kr.), bidrag till organisationer (68 milj. kr.) och utvecklings- och försöksverksam- het (26 milj. kr. ). Merparten av samhällets utgifter bestrids av kommunerna och till viss del av landstingen. Statens utgifter påverkas av en rad faktorer som alkohol-och narkotikamissbrukets omfattning, utvecklingen av vård- och behandlingsformer m.m.

• Sida 241
•  Original

Vl. Kommunikationsdepartementet

Milj. kr.. 199019] års prisnivå

Genom- Förändring till snittlig procentuell förändring 83784— 90.191 91/92 92i93 Sfi/89 Totala utgifter — 8.3% 22 352 —5 128 — 7 därav Vägar — 2.992- 10 213 0 0 Järnvägar 40.651"?- 4 398 — 33 —10 Sjö- och luft- 48.79? 941 283 0 0 transporter Källor: Riksrevisionsverket och kommunikationsdepartemcntct

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar

Genom- snittlig procentuell förändring

93/94 94/95 90/91— 94/95

—122 —10 —6.5 % () 0 0

— 10 —10 0.01% 0 0 0

väg-.

järnvägs-. sjö- och lufttransporter. post- och telekommunikationer. trafiksä- kerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dessa områden. Till kommunikationsdepartementet hör också bl. a. Sveriges meteorolo- giska och hydrologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Övr. trans- ' Konsumtion ferorlngar

Kommunfrans—

fereringar Investeringar

Hushållstrans- ferorlngar

Utgifterna består till ungefär 1/3 av vardera konsumtion. investeringar och övriga utgifter. lx'onsumtionsutgifterna avser huvudsakligen drift av statliga vägar. Investcringsutgifterna avser främst väg- och järvägsinvesteringar.

Riksdagen fattade under våren 1988 beslut om en ny trafikpolitik. Beslu- tet omfattar inriktningen av trafikpolitiken inför 1990-talet samt en rad åt- gärder inom transportsektorns olika delar.

För vägväsendet har den nya trafikpolitiken inneburit en successiv för- stärkning av anslagen t. o. m. budgetåret 1989/90. Efter 1990 baseras lång— 77

• Sida 242
•  Original

Bilaga 1.2

tidsbudgetens beräkningar på planeringsförutsättningar som innebär realt oförändrade anslag.

En 5. k. vägtrafikmodell har införts på järnvägsområdet. Det innebär att det nyinrättade banverkets investeringar i järnvägens infrastruktur. dvs. i huvudsak spåranläggningar. finansieras över statsbudgeten. I långtidsbudge- ten beräknas dessa investeringar ligga på en realt oförändrad nivå efter den nivåhöjning som har skett i samband med den nya trafikpolitiken och inför- ande av vägtrafikmodellen. För vissa avtalsbundna investeringar i Stock- holmsområdet. liksom för statens järnvägars (SJ) investeringsbehov. sker fi- nansieringen i första hand med riksgäldsupplåning och med egenfinansie- ring. För investeringari länsjärnvägar dvs. banor med i huvudsak lokal och regional betydelse. inkluderas investeringsmedel i anslaget för länstrafikan- läggningar som administreras av vägverket.

De trafikpolitiska mål som riksdagen 1988 fastslagit beträffande regional- politiken kommer under långtidsbudgetperioden att ställa krav på effektivi— sering av insatserna genom decentralisering och omfördelning av resurser. I den regionalpolitiska propositionen som regeringen presenterade i början av mars 1990 föreslås ingen förändring av trafikpolitikens roll i regionalpoliti— ken. För närvarande pågår en översyn av bl.a. transportstödet till Norrland.

Under de senaste åren har trafikutvecklingen varit sådan att ökningstalcn inom flera sektorer vida överskridit tidigare gjorda prognoser.

Prognosen från början av 1980-talet pekade på ett ökat bilinnehav fram till år 2000 på ca 15 % . med en motsvarande ökning av persontransportarbe- tet. De senaste årens trafikökning överskrider kraftigt de långsiktiga progno- ser som för närvarande tillämpas. Som följd härav överskrids redan nu den trafikvolym som prognostiserats till sekelskiftet.

Trafikökningen innebär ett större slitage på såväl beläggningen som på vägkroppen i övrigt. En större andel tung trafik liksom högre hastigheter bi- drar också till ett ökat slitage på vägbeläggningarna. De till följd av riksdags- beslut tillåtna högre boggietrycken och totalvikterna innebär större slitage och påfrestningar på beläggningar och överbyggnad. Riksdagen beslutade våren 1987 om ett särskilt tioårigt program som skulle medge ökade fordon- svikter. det s.k. bärighetsprogrammet.

I propositionen om vissa näringspolitiska frågor. som regeringen presente- rade i början av mars 1990. konstaterades att resursbehoven för järnvägar och kollektivtrafik är så omfattande att det inte är möjligt att över statsbud- geten anslå erforderliga medel. I propositionen föreslås därför att alternativa finansieringsformer måste utvecklas med inriktning mot ökad näringslivs- medverkan och avgiftsfinansiering. Vidare aviseras i detta sammanhang en översyn av vägverkets organisation och verksamhetsform.

För nyinvesteringar i stomjärnvägar föreslås i propositionen att anslaget ökar med 280 milj.kr. Vidare föreslås att en särskild infrastrukturfond på 5 miljarder kr. inrättas för ivnesteringar i järnvägar och kollektivtrafik. Med hänsyn till överhettningar inom bygg- och anläggningssektorn är avsikten att fonden ska användas först när det är lämpligt ur stabiliseringspolitisk syn- punkt.

Vad gäller de sektorer som postverket. televerket. luftfartsverkct och sjö—

• Sida 243
•  Original

fartsverket svarar för råder en betydligt bättre balans mellan tillgång och cf— Prop. 1989/90:150 terfrågan på medel, även med beaktande att kraven även inom dessa sekto- Bilaga 1.2 rer är omfattande. Regeringen avser att i början av 1991 framlägga en trafik- och miljöpoli- tisk proposition. Inom regeringskansliet har påbörjats en översyn av kommunikationsde- partementets affärsverk. Översynen kommer bl.a. att behandla kraven på treårsplanernas innehåll. ekonomisk styrning. organisation samt hur den ägarmässiga uppföljningen skall ske.

lnvesteringsutgifter

lnvesteringsutgifterna inom kommunikationsdepartementets verksamhets- område är omfattande. De största insatserna avser vägbyggande samt järn- vägs- och teleanläggningar. Dessa svarar för mer än 4/5 av totalutgifterna som kan beräknas till drygt 17 miljarder kronor. I tabellen nedan visas depar- tementsområdets totala investeringsutgifter samt fördelning av dessa för budgetåret 1990/91 oberoende av finansieringskälla.

Totala investeringsutgifter 1990/91, oberoende av finansieringskälla

Sektor Investeringsutgifter 1990/91 milj. kr. Tele 8 700 Post 1 300 Järnväg 1 600 Tågtrafik 1 700 Vägar m. m. 3 200 Flyg [ 000 Sjöfart 100 Summa 17 600

Källa: Kommunikationsdepartementet

De investeringar i nät och annan utrustning som beräknas inom televerk- skoncernen uppgår för budgetåret 1990/91 till 8.7 miljarder kronor. För de påföljande åren ttnder långtidsbudgetperioden beräknas investeringarna uppgå till ca 9 miljarder kronor per år. Investeringarna finansieras helt utan- för statsbudgeten.

De beräknade investeringsutgifter för postväsendet uppgår för budgetåret 1990/91 till ca 1.3 miljarder kronor varav 600 milj. kr. för byggande av post- hus. Investeringarna finansieras med i postverkets rörelse tillgängliga likvida medel. Enligt nuvarande planer kommer nivån på byggverksamheten att sjunka något framöver.

Nyinvesteringar i järnvägens infrastruktur beräknas för budgetåret 1990/91 uppgå till sammanlagat ca 1.6 miljarder kronor. Förutom nyinveste— ringar i stom- och länsjärnvägar. som finansieras med anslag över statsbud- geten. ingår bl. a. extraordinära investeringari Stockholmsområdet och eld- riftsinvesteringar som finansieras genom upplåning i riksgäldskontoret. För statens järnvägars affärsrörelse beräknas investeringarna för år 1990/91 uppgå till ca 1.7 miljarder kronor. Dessa investeringar finansieras utanför statsbudgeten genom upplåning huvudsakligen i riksgäldskontoret. 79

• Sida 244
•  Original

Utgifterna för vägbyggandc och investeringar i kollektivtrafikanlägg- Prop. 1989/90:150 ningar i länen finansieras med anslag över statsbudgeten och uppgår totalt Bilaga 1.2 för budgetåret 1990/91 till ca 3.2 miljarder kronor.

Sjöfartsverket räknar i sin prognos för de kommande åren med en i förhål- lande till år 1988 i huvudsak oförändrad fartygstrafik och godsomsättning i de svenska hamnarna. Sjöfartsverket har normalt en låg inve-steringsnivå be- stående av reinvesteringar med tillfälliga höjningar i samband med fartygs- anskaffningar. Investeringsnivån beräknas till omkring 100 milj.kr. per år i genomsnitt.

Luftfartsverkets prognoser innefattar en bedömd årlig passagerartillväxt fram till år 2000 med i genomsnitt 5.4"??- för inrikes. 7% för utrikes flygtrafik och 25%- för chartertrafik på svenska flygplatser. Investeringsbehoven väntas i konsekvens med detta bli stora under resten av 1990-talet. Investeringsvo- lymen fram till år 2000 bedöms uppgå till ca 1 miljard kronor årligen i dagens priser.

• Sida 245
•  Original

Prop. 1989/901150 Bilaga 1.2 VII. Finansdepartementet

Milj. kr.. 1990591 ars prisniva

Genotn- Förändring till Genom- snittlig _ "'_'—_ snittlig procentuell procentuell förändring förändring 83784 — 90/91— SR./89 91 )/9 l 9 1/92 92/93 93/94 94/95 94/95 Totala utgifter 2.7 % 26 367 812 ! l37 492 2 2,2% därav — Bidrag till den kommunal sektorn; 2.6 '.'?- 20 044 1 006 937 5.63 565 16% skattcutjämningsbidrag och kompensationsutjämningsbidrag — Skattendministration l0.7 % 4 778 — 242 6 0 0 —1.2%

— Tullverket —2.l)'.3'('- I 025 — 26 —30 —4l —20 —2.9 %

Källa: Riksrevisionsverket och finansdepartcmcntct

Finansdepartementets verksamhetstmtråde omfattar frågor om ekono- misk politik. skattepolitik samt frågor som rör statens budget och resursför- delningen inom den offentliga sektorn.

Vidare omfattar verksamheten frågor om skattetttjämningsbidrag m.fl. generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommttnal- ekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör också frå- gor som rör statsskuldens förvaltning samt tullfrågor. exkl. frågor som rör tulltaxan och befrielse från tull. Vidare bereder departementet frågor som rör statlig lokalft'.')rs('_irjning. bank- och försäkringsväsendct. värdepappers- handeln. vissa statliga bolag och AP-fonderna.

Under perioden 1983/84-88/89 ökade utgifterna inom finansdepartemen- tets verksamhetstnnrådc med i genomsnitt 2.7 % per år.

För budgetåret 1990/91 har regeringen föreslagit att 26.4 miljarder kronor anvisas till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsområde.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

övr. transfereringar

ÄN? Konsumtlon _J///_//_/Zz/_f; fererln or .' ferorlngar

• Sida 246
•  Original

Bilaga 1.2

Transfereringar till kommuner svarar för merparten av utgifterna inom fi- nansdepartementets område.

Konsutntionsutgifterna utgörs bl.a. av löneutgifter för bl.a. skatteförvalt- ning och tullväsende.

Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

Skatteförvaltningens nuvarande organisation gäller från och med 1987. då länsstyrelsernas skatteavdelningar bröts ut och bildade länsskattemyndighe- terna. Exekutionsväsendet fick en ny organisation den 1 juli 1988. I stället för de tidigare 81 kronofogdemyndigheterna bildades då 24 myndigheter. en i varje län.

Genom riksdagsbeslut har bestämts att skatteförvaltningen från och med den I juli 1991 skall sköta de uppgifter som folkbokföringsmyndighet som i dag ankommer på pastorsämbetena. Reformen beräknades i samband med riksdagsbeslutet medföra en merbelastning på statsbudgeten med 250 milj. kr. per år från och med budgetåret 1991/92. Till detta kommer kostnader av i första hand engångsnatur för genomförandet av reformen under budgetåret 1990/91 om 370 milj. kr.

Regeringen har vidare lagt fram förslag till en genomgripande skattere— form. som berör såväl den direkta som den indirekta beskattningen. De nya bestämmelserna skall i huvudsak tillämpas med början 1991. Reformen in- nebär bl. a. fi'irenklingar och kan därför på sikt väntas leda till minskade ad- ministrationskostnader. Under budgetåren 1990/91 och 1991/92 orsakar den dock tillfälligt ökade kostnader för bl. a. utbildning av personal och anpass- ningari ADB-stödet.

Regeringen har också lagt fram ett förslag till lag om betalningsföreläg- gande och handräckning (summarisk process). Enligt förslaget skall arbetet med den summariska processen föras över från tingsrätterna till kronofogde- myndigheterna. Genom samordningsvinster och utbyggt ADB-stöd beräk- nas reformen ge minskade kostnader från och med budgetåret 1992/93.

Tullverket

Under de närmaste åren är datoriseringcn av tullprocedurerna vid import och export den helt genomgripande förändringen i tullens verksamhet. An- svaret för att utveckla och införa tulldatasystemet. som är ett av de större dataprojekten som för närvarande pågår inom statsförvaltningen. åvilar tull- verket sedan den I juli 1989. Tulldatasystemet förväntas vara fullt utbyggt under år 1993. Samtidigt med datoriseringen av tullverksamheten fortsätter arbetet med en ny organisationsöversyn. Under långtidsbudgetperioden re- dovisas de förväntade besparingarna vid tullverket till följd av datorise- ringen i enlighet med de uppgifter som tulldatautredningen lämnat i sin slut- rapport (SOU 1989240).

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret blev en myndighet under regeringen den 1 juli 1989 efter att tidigare varit ett av riksdagens verk.

• Sida 247
•  Original

Riksgäldskontorets verksamhet och organisation har nyligen utretts av en Prop. 1989/90:150 kommitté. Riksgäldskommitten (SOU 198995). [En proposition som be- Bilaga 1.2 handlar en del av de frågeställningar som kommitten tagit upp kommer att föreläggas vårriksdagen. Vidare kommer en proposition om har statlig fond- fi.")rvaltning bör t')rganiseras och vilken roll riksgäldskontoret bör ha i detta sammanhang att föreläggas riksdagen senare under 1990. Vad gäller kortt- mitténs förslag om riksgäldskontorets framtida organisation konnner denna fråga att beredas inom regeringskansliet.

Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

Anslagen omfattar skattentjänmingsbidrag till kommuner och landsting. bi- drag till kommuner med anledning av avskaffandet av den kommunala ga- rantibeskattningen av fastigheter och kt_>mpensation för den slopade beskatt- ningsrättcn av juridiska personer.

Det ordinarie skatteutjämningsbidragct utgör ett ekonomiskt stöd till kommuner och landsting utan förbehåll beträffande användning och utan koppling till viss verksamhet. Syftet med skatteutjämningssystemet är att ut- jämnade skillnader som beror på. åtminstone på kort sikt. opåverkbara fak- torer vad avser kostnadsnivä och skatteintäkternas storlek. Systetnet skall leda till att skillnader i skattesatser minskar.

Skatteutjämningsbidraget utgår dels som ordinarie bidrag. dels som extra skatteutjämningsbidrag. Genom det ordinarie skattcutjämningsbit'lraget ga- ranteras kommunerna och landstingen ett visst skatteunderlag. dvs. antal skattekronor i förhz'tllande till riksgenrnnsnittct. Därutöver finns möjlighet att få "extra skatteutji'tmningsbidrag på vissa särskilda grunder.

Skatteutjämningsbidragets utveckling påverkas förutom av skattesatsänd- ringar. dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i enskilda kommu- ner och landsting. dels av hur skatteunderlaget totalt sett förändras. Under senare år har kommunerna och landstingen själva fått finansiera bidragsök- ningarna genom att betala skatteutjämningsavgifter till staten.

l beräkningarna för Iängtidsbudgctperioden antas inga systemföränd- ringar vad gäller de allmänna skatteutjämningsbidragen till det kommunala verksamhetsområdet. Statens kostnader förutsätts vara nominellt oföränd- rade.

Utgifter som helt eller delvis redovisas utanför statsbudgeten Slutlig lokal/ölirörjning

Investeringar inom byggnadsstyrelscns lokalhållningsområdc redovisas i form av en rullande treårsplan. Planen omfattar medel för både byggnadsar- beten och fastighetsförvärv. Investeringarna har i 1990 års budgetproposi- tion föreslagits bli finansierade utanför statsbudgeten från och med budget- året 1990/91. lm'esteringartm inom hela byggnadsstyrelscns lokalhållnings- område för åren l990-1993 beräknas till 1.65 miljarder kronor per år. Bygg- nadsstyrclsen finansierar investeringarna genom upptagand ' av lån i riks- gäldskontoret till marknadsmässiga villkor.

• Sida 248
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2 VIII. Utbildningsdepartemcntet

Milj. kr.. 199079] års prisnivå

Gcnom— Förändring till Genom- snittlig _— "__——_ snittlig procentuell procentuell fti'trändring förändring 83/84 — 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 90/91 — 88.189 94/95

Totala utgifter — I.0% 56 798 — 242 +3 022 — 763 + [76 + l.0%

därav

— Ungdomsskolan —0.8'.5-;' 30 183 —I 710 +2 521 —1 014 — 42 —0.'2(.3'2-

— l-Iögre utbildning (Vxl-* 6 244 + 51 + 27 + 34 + 26 +0.6%

-- Forskning 6 185 + 200 + 172 0 () +1.5%

— Studiestöd —4.0'.'2- 7 267 +1 111 + 291 + 217 +192 +6.2%

— Kultur +2.0'.7'ä- 2 200 + 101 + 12 0 0 +1.3',-'"l.-

* I denna beräkning ingår även forskning Källa: Riksrevisionsverket och utbildningsdcpartcmcntet

Till tltbildningst'lepartementet hör skolväsendet. den grundläggande högsko- leutbildningen. forskningen och forskarutbilt'lningen. vuxenutbildningen. studiestödet. kulturverksamheten samt massmedierna.

Utgifterna under utbildningsdepartcmentet har minskat realt med 1 % un- der pcrioden 1983/84-1988/89. Detta beror till stor del på att utgifterna för studiemedel minskat bl.a. på grund av minskat antal studiemedelstagare samt förändrat regelsystem. Utgifterna för skolväsendet. högre utbildning och forskning har varit till stor del oft'irändrad under perioden. lx'ulturområ- det har ökat realt med 2 %.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

övr. trans- Övr. utg/mor ferorlngar __|—""Il? /K/o//nsumtlon

Kommuntrans-___ /lnvestedngqr

forerlngor

Hushållstrons- forerlngar

Transfereringar till kommuner (huvudsakligen statsbidrag till skolväsendet) svarar för drygt hälften av utbildningsdepartetnentets totala utgifter. Kon— 84

• Sida 249
•  Original

sumtionsutgifterna består till stora delar av universitet och högskolors utgif- ter. Studiestöd betraktas som transfereringar till hushåll.

Ungdomsskolan

Staten svarar för ca hälften av de totala kostnaderna för det obligatoriska .s'kolväsr'm/eti form av bidrag till skolledar- och lärarlöner. Resterande kost- nader faller på kommunerna. För vissa skolformer — sameskolan och spe- cialskolan — svarar staten för samtliga kostnader.

De viktigaste Utgiftsstyrande faktorerna för grundskolebidraget är antalet clever, löneutvecklingen samt den genomsnittliga undervisningsskyldighe- ten. Genom att utbetalningen av statsbidraget fördelas på förskott och slut- reglering är belastningen på statsbudgeten regelmässigt skild från vad kom- munerna är berättigade till i statsbidrag för ett visst läsår.

Kostnaderna för grundskolan påverkas av elevutvecklingen. Under senare delen av 1980-talet har en nedgång skett av antalet elever i det obligatoriska skolväsendet (7— 15 är). Prognoserna för elevutvecklingen under 1990-talet visar på en ökning för lågstadiet fram till är 2000 och för de övriga stadierna

Bilaga 1.2

därefter. Diagram 1. Barn i grundskolåldern uggdelat gå skolstadium 1985 — 2000 35 ----- 7-9 år (lågstadiet) ___—___10-12 år (mellanstadietf 340 —-—-—- 13-15 år (högstadiet)

310

300

Tusental barn

290

280

1985 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 '96 97 98 99 2000

Kostnaderna påverkas även av det nyligen slutna avtalet om lärarnas löne- oeh anställningsvillkor. Sänkningen av lärarnas undervisningsskyldighet in- nebär för grundskolan en höjning av kostnaderna för redovisningsåret 1990/91 med ca 3 % och fr.o.m. redovisningsåret 1991/92 med ytterligare 9 (:?-2.

Enligt riksdagens beslut skall den statliga regleringen för tjänster för lä- rare. skolledare. biträdande skolledare och syofunktionärer upphöra fr.o.m. den 1 januari 1991. llärigenom får kommunerna — inom de ramar som riks- dagen och regeringen slagit fast — ett samlat ansvar för driften av skolan.

Inom utbildningsdepartementet pågår ett arbete i syfte att ta fram under- lag för beslut av riksdagen och regeringen för att förändra skolan från en

• Sida 250
•  Original

regelstyrd till en målstyrd verksamhet. Arbetet omfattar såväl statsbidrag. Prop. 1989/902.150 regelverk och läroplaner som uppföljning och utvärdering av verksamheten. Bilaga 1.2 Även förändringar av den statliga skoladministrationen kommer att bli ak- tuella. Arbetet är avsett att fortsätta fram t.o.m. budgetåret 1990/91. Resul- tat av arbetet kommer att redovisas successivt. Målsättningen för gvnmusicxkalan är att alla ungdomar under 20 år skall beredas en plats där. Dimensionering av gymnasieskolans direktram relate- ras till antalet lö—åringar. Antalet intagningsplatseri relation till antalet 16- äringar framgår av diagram 2. Till gymnasieskolans utbildningar söker dock också äldre än [(i-åringar. Detta gäller särskilt till utbildningar inom vård- och jordbrukslinjerna satnt specialkurser. Antalet 16—åringar utgjt'n'de i början av 1970-talet ca 108 000 och ökade under 1970-talets senare del till närmare 124 000 år 1980. den s.k. It)-års- puckeln. Denna nivå bibehölls till 1982 varefter en kraftig minskning skedde till att 1985 åter vara nere på samma nivå som vid 1970-talets början. Föränd- ringen redovisas i följande diagram.

Dia 'ram 2 .. _ L Fornallandet aellan antal intagnlngg- platier O"h antal 16-ar1ngar aren 1985--1989

IJ 1989/90

0 50000 100000 150000

Hntal

Under 1990-talet minskar antalet lta-åringar kraftigt. Ett minskat elevunder- lag gör det svårare att med bibehållen utbildningskvalite ge eleverna samma valmöjligheter som i dag. lin översyn pågar av gymnasieskolans struktur med sikte att förelägga riksdagen en proposition under budgetåret 1990/91. Tidpunkten kan dock komma att påverkas av de fördjupade analyser av kostnaderna som f.n. genomförs. De statliga kostnaderna för gymnasiesko- lan styrs — förutom av löneutvecklingen och antalet elever — främst av utbild- ningarnas art och timplanernas utformning. Regeringen har redan i årets budgetprtiiposition redovisat antalet intag- ningsplatser under den kommande treårsperioden inom gymnasieskolans di- 86

• Sida 251
•  Original

Bilaga 1.2

rektram. Antalet platser inom lilla ramen. dvs. specialkurser som för till- träde kräver tidigare gymnasial utbildning. praktik eller viss ålder. under pe- rioden beräknas uppgå till samma antal (32 450) som för vartdera budget- åren 1990/91-1992/93.

Diagram 3

Utvecklingen av antalet 16-artngar fram till år 2001 och planerat antal intagnlngaplataer på gymnasieskolan fram till 1994

tQaSSOOtSZ93949596979899002001År

Statsbidrag utgår sedan den 1 juli 1983 till vissa kommuna/a åtgärder för de ungdomar under 18 år som efter grundskolan inte genomgår reguljär utbild- ning eller har fast arbete. Utgifterna styrs av antalet ungdomar som blir före- mål för dessa åtgärder. Antalet ungdomar i de olika delarna av åtgärderna varierar. Utgångspunkten för medelsberäkningen i årets budgetproposition är att 23 300 ungdomar beräknas omfattas av uppföljningsprogram. 14 600 beräknas inneha ungdomsplats och 7 300 beräknas delta i utbildningsinslag.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning ges i olika former: kommunal vuxenutbildning (komvux). grundutbildning för vuxna (grundvux). vuxenutbildning för psykiskt utveck- Iingsstörda (särvux). den statliga vuxenutbildningen. Studieförbunden, svenskundervisning för vuxna invandrare. folkhögskolor. central kursverk- samhet oeh kontakttolkutbildning.

Tilldelningen av statsbidrag till komvux, grundvux och särvux styrs av en riksram för timtilldelning. Totalramcn uppgår för budgetåret 1990/91 till 3983 000 undervisningstimmar och anslagets storlek till 1,6 miljarder kr.

• Sida 252
•  Original

Bilaga 1.2

Detta statsbidrag behandlas i den översyn som pågår på grund- och gymna- sieskolan område.

Studieförbunden bedriver fi.")rutom studiecirkelverksamhet omfattande kulturverksamhet. Det totala statliga bidraget som för budgetåret 1990/91 beräknas till ca 1.2 miljarder kronor bestäms av beräknad omfattning av stu- diecirkelvcrksamheten för ett visst budgetår.

Huvuddelen av statsbidraget till folkhögskolorna utgår i form av ett all- mänt bidrag. Detta bidrag beräknas med hänsyn till antalet elevveckor un- der verksamhetsåret och en viss angiven lärarlön. Statsbidraget för de en- skilda skolorna regleras i efterhand utifrån faktiska lärarkostnader. Det to- tala antalet elevveckor för vilket statsbidrag kan utgå fastläggs årligen i rege- ringens budgetproposition. För budgetåret 1990/91 beräknas bidraget till folkhögsktäor till 674 milj. kr. Folkhögskolan är föremål för utredning som skall vara avslutad under 1990. Uppdraget omfattar bl.a. att konstruera ett nytt statsbidragssystem.

Fr.o.m. den I januari 1991 införs ett nytt system för svenskundervisning för invandrare. Det innebär bl.a. att statsbidraget till kommunerna för svenskundervisning. så vitt gäller flyktingar. skall ingå som en del i den s.k. generalsclutblonen genom vilken kommunerna kommer att få ersättning för llyktingomhändertagande och således belastar anslag under arbetsmark- nadsdepartementets huvudtitel.

Ur det under utbildningsdepartementet upptagna anslaget för undervis- ning för invandrare i svenska språket. kommcr således fr.o.m. budgetåret 1991/92 att utgå statsbidrag till kommuner för svenskundervisning till övriga invandrare.

Detta i sig leder till en minskad belastning på anslaget jämfört med dagens situation.

Avgörande för anslagets utveckling är invandringens storlek.

Regeringen avser att se över vuxcnutbildningsområdets struktur och orga- nisation i syfte att under år 1991 presentera ett program för vuxenutbild- ningen på kort och lång sikt. Det är angeläget med en tydligare profilering i det samhälleliga utbildningsutbudet.

Högre utbildning

För den grundläggande högskoleutbildningen år den dominerande utgiftsty- rande faktorn dels planeringsramar uttryckta i form av nybörjarplatser som årligen fastställs av riksdagen. dels utbildningens längd. kostnad per utbild- ningsplats samt kringkostnader såsom administration vid högskoleenheterna m.m.

Staten ger bidrag till kommuner och landstingskt'nnmuner för driften av den kommunala högskoleutbildningen. Statsbidraget täcker för närvarande 25-35 9-2. av de totala kostnaderna för utbildningen. Under långtidsbudgetpe- rioden antas bidraget vara oförändrat.

Kostnaderna för den grundläggande högskoleutbildningen beräknas öka med drygt 2 (.fr. under långtidslmdgetperiodcn som en konsekvens av redan fattade beslut om dimensioneringsökningar. Till största delen hänför sig dessa kostnader till den reformerade ingenjörsutbildningen. Kostnadsök-

• Sida 253
•  Original

Bilaga 1.2

ningen motsvaras delvis av minskningar av anslag till gymnasieskolans tek- niska linje.

Under 1980-talet har antalet nybörjare i högskolan varit relativt konstant. ca 45 000. Antalet studerande på fristående kurser och lokala linjer har va- rierat mer och de senaste åren legat på ca 35 000. Utbyggnaden av den nya ingenjörsutbildningen fram till budgetåret 1993/94 innebär att antalet nybör- jare i högskolan successivt kommer att öka med ca 5000. I övrigt beräknas antalet studerande vara i stort sett oförändrat under långtidsbudgetperio- den.

Förskollärarutbildning ökar med 540 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Förslagen i budgetpropositionen innebär att en treårig budget- och plane- ringsram presenteras för den grundläggande högskoleutbildningen. Under perioden skall övervägas olika åtgärder för ett förbättrat kapacitetsutnytt- jande i högskolans utbildningar.

Fr.o.m. budgetåret 1993./94 kommer anslagen till högskolans grundläg- gande utbildning att anvisas högskolevis. De lokala högskoleorganen kom- mer då att få svara för den närmare fi.”)rdelningen av de samlade resurser som idag anvisas under de fem s.k. sektorsanslagen och under anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Samtidigt kommer högskolans anslagssystcm att omfattas av de nya former för budgetprocessen som riks- dagen tidigare beslutat om.

Forskning

Forskning och f("rrskarutbildning inom högskolan bekostas genom fakultets- anslagen. som anvisas till elva li(.3gskt.)leenheter inom utbildningsdepartmen- tets verksamhetsomrade. Ilögskoleenheter med fakultetsorganisation finns på sju orter i landet. Fakultetsanslagen avser inte bara det universitet eller den högskola. dit resp. fakultetsnämnd är knutet. utan är gemensamma för flera högskoleenheter.

Anslagen till forskning och forskarutbildning m.m. inom utbildningsde— partementets verksamhetsområde uppgår innevarande budgetår till drygt 5 miljarder kr. Fakultetsanslagen utgör härav ca 2.8 miljarder kr. medan forsk- ningsrådens anslag sammanlagt är ca 800 milj.kr. Ytterligare en omfattande post i forskningsbudgeten utgörs av de ersättningar för klinisk utbildning och forskning som utgår till vissa landstingskommuner/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.. 1.2 miljarder kr.

I februari 1990 framlades en proposition om forskning. Propositionen om- fattar treårsperioden 199t'1/91—1992/93. Den totala satsningen på forskning belöper sig till I miljard kr. Ilärav kommmer merparten. ca 635 milj. kr.. att röra förstärkningar för grundforskning och forskarutbildning inom utbild- ningsdepartementets verksamhetsomräde. Beloppet fördelar sig med 256. 205 resp. 176 milj. kr. på de tre budgetåren.

Förstärkningarna inom utbildningsdepartcmentets verksamhetsområde rör framför allt studiefinansieringen inom forskarutbildningen (100 milj. kr.). utrustning och lokaler ( 192 milj. kr.). råt'lsorganisationen (80 milj. kr.) samt internationellt forskningssamarbete (68 milj. kr.).

• Sida 254
•  Original

Bilaga 1.2

Andra föreslagna förstärkningar inom högskolan är forskartjänster inom humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet (50 milj. kr.) och forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (30 milj. kr.). Bland förstärkningarna inom ramen för sektoriellt motiverade priorite- ringar märks främst miljöforskning (41 milj. kr.) och materialteknik (10 milj. kr.).

Studiestöd

Utgiften för det statliga studiestödet påverkas av ett flertal faktorer. De vik- tigaste är antalet studerande på gymnasial- och eftergymnasial nivå. ränteni- vån samt pris- och löneutvecklingen.

Anslaget för studiehjälp uppgår för budgetåret 1990/91 till ca 2.6 miljarder kronor. Utgifterna för studiehjälpen styrs framför allt av antalet studerande på gymnasial nivå. Under längtidsperioden beräknas antalet studiehjälpsbe- rättigade elever minska något motsvarande en utgiftsminskning på ungefär 35 milj. kr. '

Den I januari 1989 infördes ett i väsentliga delar reformerat studiemedels- system. De nya reglerna innebär bl.a. att studiemedlens bidragsdel räknas upp med hänsyn till storleken av basbeloppet. att medlen för studielån finan- sieras utanför statsbudgeten genom att riksgäldskontoret lånar ut de erfor- derliga medlen till CSN till en ränta som motsvarar kontorets upplänings- kostnader samt att låntagarna årligen återbetalar sina studieskulder med ett belopp om fyra procent av sin inkomst. För budgetåret 1990/91 uppgår ansla- get för studiemedel m.m. till ca 2.8 miljarder kronor.

Utgiftsstyrande faktorer för studiemedelsanslaget är basbeloppets storlek. upplåningsräntai riksgäldskontoret samt löneutvecklingen i samhället. Iden mån CSN:s ränteutgifter till riksgäldskontoret inte täcks genom återbetal- ning av låntagarna regleras underskottet genom ett bidrag över statsbudge- ten. Den totala skuldstocken stiger relativt snabbt vid långtidsperiodens bör- jan då få låntagare har påbörjat återbetalningen i full omfattning. Detta in- nebär en kraftig ökning av ränteutgifterna. Efter hand som fler låntagare övergår till förvärvsarbete ökar också återbetalningarna. I slutet av långtids- perioden uppskattas den årliga återbetalningen närma sig 800 milj. kr. Be- lastningen på anslaget minskar därigenom i motsvarande grad. Dessa fakto- rer. kraftigt ökade ränteutgifter och en långsam 'återbetalningstakt. innebär att anslaget beräknas öka med i genomsnitt 4 % årligen. Det bör emellertid framhållas att beräkningarna fortfarande är osäkra framför allt därför att det. med de begränsade erfarenheter av det nya studiemedelssystemet som för närvarande finns, är svårt att förutse storleken av in- och utbetalningar av studielån.

Anslaget till vuxenstudiestöd m.m. finansieras av en särskild vuxenutbild— ningsavgift som för närvarande är 0.27 % av lönesumman. För budgetåret 1990/91 uppgår anslaget till knappt 1.5 miljarder kr. Förutom vuxenstudie- stödsanslaget finansierar avgiften också timersättning vid vissa vuxenutbild- ningar. bidrag till de fackliga organisationernas centrala kursverksamhet och till en del anslaget bidrag till studieförbunden. Vuxenstudiestödsanslaget in- nefattar ett särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. korttidsstudiestöd

• Sida 255
•  Original

och medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Intäkterna från vux- Prop. 1989/902150 enutbildningsavgifteh är beroende av löneutvecklingen i samhället. Bilaga 1.2

Kultur- och mediefrågor

Inom kuI!urverksam/zclen anslås medel till centrala och regionala myndighe- ter och institutioner. organisationer och föreningar m.fl. inom områdena teater. dans. musik. bibliotek. bildkonst. konsthantverk. arkiv. museer och utställningar samt till konstnärsstöd och samekulturen. De totala statsutgif- terna för kulturverksamhet beräknas för budgetårct 1990/91 uppgå till 2,2 miljarder kr. Kulturinstitutionerna finansierar en del av sin verksamhet ge- nom inkomster från entre'avgifter m.m.

Under budgetåren 1989/90—1991/92 förstärks kulturområdet med 300 milj. kr. För detta har ett omfattande översyns- och utvecklingsarbete satts igång. I den andra etappen för budgetåret 1990/91 föreslås bl.a. insatser för att förstärka kulturlivet i hela landet och för att öka barns och ungdomars möjligheter att möta kultur. Insatser inom dessa områden aviseras också för budgetåret 1991/92. En proposition med förslag till arkivlag m.m. har förelagts riksdagen under våren. I forskningspropositionen förslås ökningar av medlen till forskning inom kulturområdet.

Inom mediwmirådct handläggs frågor om radio och TV. film och video. dagspress. kulturtidskrifter. fonogram. litteratur, bokhandel. nordiskt och europeiskt mediesamarbete samt vissa stöd till handikappade. De statliga ut- gifterna uppgår för budgetåret 1990/9] till ca 800 milj. kr.

Under våren 1990 har en proposition om våldsskildringar i rörliga bilder m.m förelagts riksdagen. Förslagen innebär bl.a. att medel avsätts för för- bättrad tillsyn på videomarknaden.

Under våren 1990 har dessutom en proposition förelagts riksdagen om re- formerat presstöd med förslag till nya beräkningsgrunder. anslagsberäk- ningar m.m. Förslagen innebär en ökning av stödet till dagspressen.

• Sida 256
•  Original

IX. Jordbruksdcpartementet

Milj. kr.. 1990191 ars prisnivå

Gcnom- Förändring till Genom- snittlig snittlig procentuell procentuell förändring förändring 83l8-t— 90/91 91 NZ 921'93 93/94 94/95 90/91 — Rts/89 94/95 Totala utgifter — 6.9 % 8 063 —74 —2 185 —641 —976 —15.1 % därav Jordbrukets rationalisering — 0.1 % 518 + 5 — 12 — 11 — 21 — 19% Prisreglcring —1(l.0 (:?-?- 5 489 —70 —2 185 —626 —956 —21.3 % Skog — 2.8 (T'?- 618 0 t') 0 0 0 Forskning. utbildning (l.l % I 053 +22 + l2 () 0 0.894:

Källa: Riksrevisionsverket och jt.)rdbruksdepartementet

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk. skogsbruk. fiske. trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning. forskning och försök för dessa näringar. livsmedelsberedskap. djurskydd. djurens hälso- och sjukvård. livsmedelskontroll och utsädeskontroll samt jakt och viltvård.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Konsumtion Övr. trans— faror-Ingar (företag) Kommuntronsf. Hushållstrans— forerlngar

Utgifterna består till över hälften av transfereringar. främst stöd till jordbruksft'fn'etag i samband med reformeringen av jordbrukspolitiken. Konsumtionsutgifterna avser förvaltningskostnader. av vilka lantbruksuniversitets och Iantbruksverkets kostnader utgör en stor del.

Den framtida jordbrukspolitiken

Huvudfrågorna för jordbruksdepartcmentct under de kommande åren kom- mer att vara arbetet med en reformering av den svenska jordbruks- och livs- medelspolitiken.

• Sida 257
•  Original

Regeringen redovisade i oktober 1988 i proposition om vissa ekonomisk- Prop. 1989/90:150 politiska åtgärder m.m. (_prop. 1988/89:47) behoven av en reformering av Bilaga 1.2 livsmedelspolitiken. Den hittillsvarande politiken kännetecknas av en låg grad av måluppfyllelse. Samtidigt bidrar den till inflation och begränsar till- växtmöjligheterna i ekonomin. Regeringen tillkallade därför en parlamenta- risk arbetsgrupp med uppgift att utforma förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m. år 1990. Arbetsgruppen föreslog i sitt betänkande En ny livsmedels- politik att den inhemska marknaden för jordbrukets produkter bör avregle- ras. medan riktade åtgärder för livsmedelsberedskap. miljö- och landskaps- vård samt regionala hänsyn bör förstärkas. Efter remissbehandling har rege- ringen lagt l'ram förslag som bl.a. innebär att de interna marknadsreglcring- arna avskaffas medan det nuvarande gränsskyddet bibehålls i avvaktan på resultatet av GATT—förhandlingarna. Avregleringen kommer att medföra en anpassning av dagens överskottsproduktion till den svenska marknadens ef- terfrågan. För att omställningen av jordbrukssektorn skall ske i socialt ac- ceptabla former föreslår regeringen en rad övergångsåtgärder. Under en femårig övergångsperiod sker bl.a. en successiv nedtrappning av vissa regle- ringar samt ett temporärt inkomststöd m.m. införs. De riktade åtgärderna för en tryggad livsmedelsberedskap. förbättrad miljö- och landskapsvård samt för vissa regionala hänsyn förstärks. För en effektiv livsmedelsbered- skap föreslås en ökad lagring av vissa insatsvaror. Ett särskilt landskaps- vårdsstöd för att värna kulturvärden och ett varierat odlingslandskap före- slås också.

Den överenskommelse som träffats vad gäller en reformerad beskattning innebär bl.a. att subventionerna på mjölk skall tas bort fr.o.m. den I januari 1991. Ilärigenom frigörs resurser för en delfinansiering av en höjning av barnbidragen. Kostnaderna för livsmedelssubventionerna kommer för bud- getåret 1990/"91 därför att minska med 7 l9 milj. kr. Över statsbudgeten utgår budgetåret 1990/91 under anslaget för prisreglerande åtgärder ytterligare 435 milj. kr. som särskild låginkomstsatsning. bl.a. avseende avbytarverk- samhet.

Den överenskommelse som träffades inom GATT i april 1989 innebar bl.a. det sammanlagda statliga att stödet till jordbruket skall hållas oföränd- rat undcr åren [989 och 1990. De höjningar av ersättningen till jordbruket för inträffade kostnadsökningar och för eget arbete och kapital som god- känts av statsmakterna har därför inte utgått i form av höjda konsumentpri- ser. utan har finansierats från införselavgifter och med budgetmedel.

Miljöfrågor inom jordbruket m.m.

Riksdagen beslutade i juni 1988 om miljöförbättrade åtgärder i jordbruket. 230 milj. kr. satsas fr.o.m. den 1 juli 1988 t.o.m. 30 juni 1991 på bidrag till ökade investeringar i gödselvårdsanläggningar. viss försöks- och utvecklings- verksamhet samt naturvårdsåtgärdcr. Regeringen har i sin proposition om en reformerad livsmedelspolitik föreslagit ytterligare åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel och gödselmedel. I detta sammanhang behandlas den särskilda miljöavgift som tas ut på dessa medel och som an- vänds för olika åtgärder som påskyndar en minskning av användningen. 93

• Sida 258
•  Original

Bilaga 1.2

Skogsbruksfrågor

Skogsindustrin har också under år 1989 haft ett högt kapacitetsutnyttjande. Industrins lager av virkesråvara har ökat ytterligare. Utbudet av virkesrå- vara år alltså stort men ojämnt fördelat över landet. Detta innebär att vissa sågverk i Norrlands inland har problem med virkesförsörjningen.

De av riksdagen hittills beslutade åtgärderna för ökad avverkning har haft en positiv effekt. En varaktig avverkningsökning är möjlig. främst inom pri- vatskogsbruket. Faktorer som kan komma att motvefkar en sådan ökning är bl.a. långtgående krav på begränsningar för ett aktivt skogsbruk av hänsyn till både ospecificerade och specificerade miljökrav. Programmen för ökad avverkning innebär en massiv satsning på intensifierad rådgivning riktad di- rekt till de berörda skogsägarna.

Skogsvårdsavgiften betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna in- satserna i vid mening för det svenska skogsbruket. Avgiften skall betalas för jordbruksfastighet som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet skogsbruks- värde. Avgiften är avdragsgill. För budgetåren 1989/90 och 1990/91 beräknas inkomsterna från avgiften till 460 milj. kr. per år.

En utvärdering skall göras av skogspolitiken med utgångspunkt i kravet på en fortsatt långsiktig hushållning med landets skogar.

Fiskefrågor

Mot bakgrund av överenskommelsen inom EFTA om liberalisering av han- deln på fiskets område och behovet av en effektivisering av den statliga fiske- riadministrationen har regeringen i en särskild proposition föreslagit att överenskommelsen godkänns av riksdagen och att riksdagen antar ett förslag till prisreglering på fiske under budgetåret 1990/91 som innebär ett första steg mot en frihandel. Det fortsatta genomförandet av liberaliseringen lik- som frågan om den centrala statliga administrationen på fiskets område skall utredas.

• Sida 259
•  Original

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Milj. kr.. 1990/91 års prisnivå

Genom- Förändring till

snittlig procentuell förändring

83/84— 90/91 91/92 92/93 93/94 88/89 Totala utgifter — 0,6 % 28 355 +223 —1 762 —813 därav Arbetsmarknad m.m. — (3.8% 11787 +108 — 21 — IO Arbetslivsfrågor 2.8 % 9 921 + 186 0 0 Invandring 47.0 % 6641 — 70 —1 740 —800

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad. arbets- liv. invandring och svenskt medborgarskap.

Under perioden 83/84-88/89 minskade utgifterna för sysselsättningsska- . pande åtgärder med totalt ca 4 miljarder kr. i fasta priser till följd av den förbättrade situationen på arbetsmarknaden. Samtidigt ökade utgifterna för åtgärder för invandrare p.g.a. en kraftig ökad flyktinginvandring.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Övr. utgifter

onsumtlon Övr. trans- fororlngar Kommuntrans— lnvesterlngqr forerlngqr Hushållstrans-

ferorlngor

Merparten av arbetsmarknadsdepartementets totala utgifter är transfere- ringar. excmpelvis bidrag till kommuner för flyktingomhändertagande. ut- bildningsbidrag och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Konsumtionsutgifter består till stora delar av lönekostnader för den stat- liga tjänsteproduktionen.

Arbetsmarknad m.m.

Arbetslösheten uppgick till 1.4 % igenomsnitt under år 1989. Långtidsbud- geten har i lågalternativet baserats på en måttlig ökning av arbetslösheten. En förändring av arbetslösheten med en procentenhet under en tid av två

Genom- snittlig procentuell förändring

94/95 90/91— 94/95

—56 — 2.2 % + 0.2%

+ 0.5% —10,0%

OOO

• Sida 260
•  Original

Bilaga 1.2

månader innebär att utgifterna för arbctslöshetsersättning förändras med ca 800 milj. kr.

Sysselsättningsskapande åtgärder avser främst statliga. kommunala och enskilda beredskapsarbeten samt åtgärder för långtidsarbetslösa. deltidsar- betslösa samt för flyktingar och andra invandrare. Behovet av bcredskapsar- beten är i hög grad avhängigt konjunkturutvecklingen och sysselsättningslä- get. vilket innebär att verksamhetens kostnader varierar kraftigt mellan bud- getåren. De statliga utgifterna för sysselsättningsskapande åtgärder har be- räknats till 1.7 miljarder kronor för budgetåret 1990/91. IIärtill kommer ca 850 milj. kr. för statsbidrag till inskolningsplatser för ungdomar.

Kontantstöd vid arbetslöshet utgår dels i form av ersättning från erkända arbetslöshetskassor. dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd till personer som står utanför arbetslöshetsförsäkringen. Statsbidragen till arbetslöshets- försäkringcn finansieras genom arbetsgivaravgifter (_95 %) och genom egen- avgifter från arbetslöshetskassorna (5 %). Avgiftsmcdlen tillförs ett konto hos riksgäldskontoret som benämns "a-kassefonden". Det kontanta arbets- marknadsstödet finansieras helt över anslag på statsbudgeten.

Kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen bestäms i första hand av an- talet kursdeltagare samt av utbildningens längd och innehåll. Antalet delta- garc styr också utgifterna för utbildningsbidragen. Antalet deltagare i ar- betsmarknadsutbildningen och utbildningsbidragets storlek fastställs genom särskilda beslut av statsmakterna. Utbildningens innehåll och inriktning be- stäms av arbctsmarknadsmyndigheterna.

Arbetslivsfrågor

Arbetslivsområdet innefattar bl.a. verksamheten vid arbetarskyddsverkct. arbctslivsforskning samt verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten (Ami). lönebidrag och Samhallgruppen. Myndigheterna inom området är arbetar- skyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. arbctsmiljöinstitutet och. vad gäller Ami och lönebidrag. arbetsmarknadsstyrelsen. Till området hör också ar- betsmiljöfonden och arbetslivscentrum som handhar forskningsfrågor inom arbetslivsområdet. En särskild organisation kommer att inrättas för fördel- ning av medel ur arbetslivsfonden enligt lagen (1989:484) om arbetsmiljöav- gift.

Lönebidrag lämnas till arbetsgivare för att öka möjligheterna för arbets- handikappade att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Inom vissa sektorer kan också ett introduktionsbidrag lämnas vid anställning av arbets- handikappade. Regeringen har nyligen föreslagit att ett utvidgat lönebidrag skall inrättas. Bidraget föreslås kunna lämnas till arbetsgivare som anställer förtidspensionerade. Bidrag lämnas vidare till arbetshji'tlpmedel. arbetsbi- ' träde åt handikappade samt näringshjälp till handikappade. som vill börja som egna företagare. Utgifterna för dessa stödformer beräknas budgetåret 1990/"91 uppgå till ca 5.5 miljarder kronor. Flexibiliteten i löncbidragssystemet kan väntas öka under långtidsbudgetpe- rioden i syfte att öka omsättningen på platserna och få en större sysselsätt- ningseffekt av anvisade medel.

Arbetsmarknadsinstituten har de senaste åren fått personalförstå'trkningar

Prop. 1989/902150

• Sida 261
•  Original

Bilaga 1.2

bl. a. för särskilda insatser riktade till flyktingar och andra invandrare. För- stärkningarna och de särskilda insatserna skall gälla även budgetåret 1990/91. Vidare skall Ami effektivisera sin verksamhet så att väntetiderna för inskrivning kan nedbringas ytterligare. I 1990 års budgetpropt.)sition före- slås att ett nytt anslag skall inrättas för uppdragsverksamhet inom den yrkes- inriktade rehabiliteringen. Uppdragsverksamhetcn föreslås rikta sig till för- säkringskassorna samt företag och förvaltningar. som vill använda sig av de kunskaper och erfarenheter inom området. som arbetsmarknadsinstituten har.

Utgifterna för Samhallgruppen beräknas relativt sett fortsätta att sjunka genom att verksamheten effektiviseras och försäljningsintåkterna ökar. Statsbidraget till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare beräknas ligga på en oförändrad nivå.

Utombudgetära frågor inom arbetslivsområdet

En betydande del av verksamheten på arbetsmiljöområdet finansieras ge- nom arbctarskyddsavgiften ( f.n. 0.35 %). Dessa medel används för arbetar- skyddsstyrelsens. yrkesinspektionens och arbetsmiljöinstitutets verksamhet samt för att finansiera samhällets bidrag till företagshälstwården. Den äter- stående delen går till arbetsmiljöfonden.

Bidraget till företags-hälsovårdcn utgår per ansluten sysselsatt och fast- ställs genom särskilda regeringsbeslut varje år. En översyn av företagshälso- vårdens framtida utbyggnad. bidragssystemets utformning och rehabilite- ringsverksamheten beräknas vara avslutad under juni månad är 1990.

Arbetsmiljöl'ondens medel disponeras för flera olika ändamål. Medlen disponeras dels genom särskilda regeringsbeslut (regionala skyddsombud. bidrag till finansiering av arbetsmiljöinstitutets och arbetslivsccntruttts verk- samhet m.m.) dels genom beslut av fonden (forskningsprojekt etc. ).

Riksdagen beslutade i juni 1989 om en lag (1989:484) om arbetsmiljöav- gift. l..agen föreskriver att arbetsgivare skall betala en särskild arbetsmiljöav- gift om 1.5 % av det i lagen om socialavgifter angivna avgiftsunderlag för folkpensionsavgiften. Avgiften _skall avse ersättningar som betalas ut under perioden september 1989 — december 1990. I lagen sägs att avgifterna skall föras till en fond som benämns arbetslivsfonden. Fondens tillgångar skall ut- göra bidrag till arbetsgivare för utgifter för rehabiliteringsåtgärder för an- ställda. för åtgärder för att nedbringa anställdas sjukfrånvaro samt för inve- steringar för bättre arbetsmiljö. Arbetslivsfonden skall förvaltas av kammar- kollegiet. Medel från fonden skall i viss begränsad omfattning skall kunna betalas ut fr.o.m. den 1 juli 1990 och i full utsträckning fr.o.m. den 1 januari 1991. Det föreslås vidare att en begränsad organisation. som skall svara för bidragsprövningen. byggs upp.

Invandring m.m.

De huvudsakliga verksamh_etsområdena är invandring och medborgarskap. överföring OCh lttottagande av flyktingar samt statsbidragsgivning till kom- tnuncrna för omhändertagande av flyktingar.

Kostnadsutvecklingen styrs främst av inströmningen av asylsökande och

7 Riksdagen 1989./()(). [ sam/. Nr 150. Bilaga 1.2

• Sida 262
•  Original

Bilaga 1.2

flyktingar. den tid dessa måste tillbringa i förläggningar samt den norm enligt vilken staten ersätter kommunerna för mottagandet av flyktingar.

Tillströmningen av asylsökande har hittills under budgetåret 1989/90 varit mycket stor och således medfört stora påfrestningar i mottagandet för såväl im'andrarverket som kommunerna och allt högre kostnader för samhället. Vid kalenderärskiftet vistades 26000 personer i förläggningar, varav tillfäl- liga inkvarteringslösningar måst tillgripas för drygt '21 000. Totalt beräknas ca 35 000 personer komma att ha sökt asyl vid utgången av innevarande bud- getår. vilket kan jämföras med ca 3 000 personer under början av 1980-talet och drygt IS 000 personer under år 1988.

Regeringen har därför under innevarande budgetår vidtagit åtgärder i syfte att klarare avgränsa den krets som kan ges möjlighet att få stanna i Sve— rige. De slutliga effekterna av regeringens åtgärder väntas under budgetåret 199019] bli en mer "normal" inströmning av asylsökande. Förläggningarna skulle därmed succesivt kunna börja avvecklas under förutsättning att kom- munerna tar emot flyktingar i förväntad takt.

Avvecklingen av förläggningarnz't är emellertid inte enbart beroende av att antalet asylsökande minskar. Kommunerna måste också kunna ta emot och ordna bostäder åt de flyktingar som lämnar förläggningarna. Av de drygt 26 000 personer som vid slutet av år 1989 vistades i ft'irliiggnitigar. hade närmare 7 000 fått beslut om uppehållstillstånd i Sverige och borde därmed ha befun- nit sig ute i samhället om kommunerna inte hade haft sådana svårigheter att finna bostäder åt dem. De tillfälliga förläggningslösningar som nu finns. bc- döms därför inte kunna avvecklasfullständigt förrän till budgetåret 1994/95 — allt under de förutsättningar som har angetts för inströmning och utplacering i kommunerna.

Regeringen har i en särskild proposition tidigare i år lagt fram förslag om ett nytt statsbidragssystem för ersättning till kommunerna för deras kostna- der för fl_vktingomhändertagandet. Statsbidrag kommer enligt förslaget att utgå i form av ett engångsbelopp för varje flykting och skall även täcka kom- munernas kostnader för de vuxna flyktingarnas svenskundervisning. Det nya ersättningssystemet innebär en i stort sett oförändrad kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna.

Förslagen till anslag för budgetåret 1990/91 omfattar totalt 6 641 milj. kr.. varav ca 2 466 avser olika bidrag och transfereringar. Omhändertagandet i förläggningar beräknas kosta 3.9 miljarder kr.

• Sida 263
•  Original

XI. Bostadsdepartementet

Milj.kr.. oförändrad pris- och lönenivå

Genom-

snittlig procentuell förändring 83/84— 88/89 90/91 Totala utgifter — 2,8 25 945 därav

Räntebng 10,7 22 550 Bostadsbidrag 1.8 1 345

Föräng'ng till 91/92 92/93 93/94 94/95

457 —1658 —1643 —1978

— 212 — 1 365 —1494 — 1808 735 —230 — 145 — 165

Bostadsdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om bostads- försörjning, planläggning av markanvändning och bebyggelse, hushållning med naturresurser, energihushållning i bebyggelse, byggnads-, lantmäteri-, fastighetsdata- och kartfrågor samt frågor om stöd till idrotten. Natur- resursfrägoma kommer att föras över till miljödepartementet inom kort.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Övr. utgifter

Övr. tronsf. Konsumtion Kommuntronsf.

Invosterlngor

Hushållstrons fororlngor

En mycket stor del av utgifterna utgörs av transfereringar till hushåll, främst

räntebidrag.

Ränte- och bostadsbidrag rn. m.

Statsatgiftema inom ändamålsgruppen domineras av räntebidrag för bostadsbyggande. Vid ny- och ombyggnad täcker räntebidragen skillnader mellan den s. k. garanterade räntan och marknadsräntan för bostadslån och underliggande kredit. Räntebidrag lämnas även till vissa underhålls-, reparations- och energiåtgärder. Utgifterna för räntebidrag påverkas av

Genom- snittlig procentuell förändring 90/9 1— 94/95

— 3,7

_ 4,3 2,9

• Sida 264
•  Original

Bilaga 1.2

räntenivå och produktionspriser samt av produktionsvolymer och deras Prop. 1989/901150

fördelning på upplåtelseform.

Staten delfrnansierar bostadsbidrag till barnfamiljer och vissa hushåll utan barn (ungdomar). Det statliga stödet omfattar även bidrag och lån till bostadsförbättring m. m. samt vissa ränte- och amorteringsfria tilläggslån. De reformförslag inom bostadsbidragssystemet som nyligen förelagts riksdagen (prop. 1989/90: 144) innebär ökade utbetalningar under budgetåret 1991/92.

Trots att bostadsbyggandet har ökat kraftigt under senare år är det bostadsbrisr i flertalet kommuner. De senaste årens överhettning på byggmarknaden har lett till snabba kostnadsökningar inom ny- och ombyggnadsverksamheten. Regeringen har genomfört en rad åtgärder i syfte att upprätthålla en tillräckligt stor produktion av bostäder till rimliga priser. Annat byggande än nyproduktion av bostäder har begränsats i hela landet, speciellt i storstadsregionema. Även ombyggnad av bostäder med statligt stöd har begränsats, dels genom ramar för bostadslån, dels — tills vidare — genom minskade statli ga räntesubventioner. Överenskommelser har träffats med dels byggentreprenörema, dels de större byggherrarna om att producera tillräckligt många bostäder till rimliga priser.

Översyn av bostadsfinansieringen

Regeringen avser att senare under år 1990 lämna förslag till riksdagen om en ny bostadsfmansiering.

Utanför statsbudgeten

Fr.o.m. den 1 juli 1985 svarar Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, för finansieringen av de statliga bostadslånen. Bottenlånen finansieras på kapitalmarknaden.

Naturresurslagen m. m.

En proposition med förslag till ändring i lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m. överlämnades nyligen till riksdagen. Propositionen (1989/90: 126) redovisar förslag till nya regler för det kommunala inflytandet vid prövning av vissa industrianläggningar m. in.

Frågor kring utnyttjande och skydd av våra kust- och havsområden uppmärksammas alltmer. Det ankommer nu på plan- och bostadsverket att fullfölja havsresursdelegationens utvecklingsarbete i de delar det berör fysisk planering i landets kust- och havsområden.

Det har visat sig att ADB-tekniken ger stora möjligheter till rationella lösningar för att ordna kunskapsförsörjningen för fysisk planering och naturresurshushållning. Regeringen har därför tagit initiativ till en utvecklings- och försöksverksamhet inom området.

• Sida 265
•  Original

XII. Industridcpartementet

Milj. kr.. 199059] ars prisnivä

Genom- Förändring lill

snittlig procentuell förändring

83.184— 9019 I 9 l 192 92193 93/94 88.189 Totala utgifter —l4,6 % 6 338 +267 —311 —490 därav Industri m.m. 47.2 '.'-"r 518 l.l —h'5 —-75 Regional utveckling 9.4 (.??- 2 323 — [()l) (l — 100 Exportkrcditcr —l4.(i (:'(- l52 +2 + 1 —5 Statsägda ft.")retag m.m. -—l.9.l ':?2.- (50-l —427 —42 — 10 Teknisk utveckling m.m. —9.7 % I 650 +61 +(19 —3(l0 Energi —22.4 % 857 +745 —256 () Källa: Riksrevisionsverket och industridepartementet

Till departementets verksamhetsområden hör: allmänna riktlinjer för nä- ringspolitiken. regionalpolitik. industrins struktur- och branschfrågor. frå- gor om sma och medelstora företag. frågor om industrins finansiering. bl. a. vissa exportkreditfrågor. vissa frågor om multinationella företag och interna- tionella investeringar. teknisk forskning och utveckling. patcnt- och registre- ringsverksamhet. teknisk kontroll, provning och mätning. mineralförsörj- ning. hantverk och hemslöjd. turism och rekreation samt flertalet statsägda företag.

'crksamheterna inom industridepartementets ansvarsområde syftar till att främja ekonomisk tillväxt. rättvis fördelning av välståndet i olika delar av landet samt trygga behovet av en billig och säker energiförsörjning.

Redovisningen av industridepartemetets verksamhet har delats in i sex olika områden: smäföretagspolitik. teknikpolitik. turistpolitik. mineralpoli- tik. energifrågor och regionalpolitik. Inom varje område redovisas kort verksamhetens syfte och hur insatserna påverkar ekonomin och därigenom statsbudgetens och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Vidare redovisas förändringar inom respektive område. föranledda av statsmakts- beslut.

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2 Genom- snittlig procentuell förändring 94i'95 90/9l — 94195 — 10 —2,2 % () —b',8 '.'-'i.- U —2.'2 'F-i —5 —()_2 l??- — lll) —33.9 ';"? 0 —2.7 ',)? () + | 1.0'5-5

• Sida 266
•  Original

Bilaga 1.2

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Övr trans— Övr. utgifter

foreringar ' Konsumtion (företog)

Hushållstrans- foreringar

Industridepartemcntets utgifter består till ca 2/3 av transfereringar till stat- liga och privata bolag. Transfereringarna avser bl.a. branschfrämjande at- gärder och bidrag till omsättningsskatt pä värdepapper. i samband med bil- dandet av ett statligt holdingbolag.

Småföretagspolitik

Småföretagcn svarar för mycket av den tekniska och kommersiella förnyel- sen i näringslivet och bidrar till regional balans. De utgör ett viktigt komple- ment till större företag, bl.a. som underleverantörer. En kontinuerlig nyeta- blering av företag medverkar till att nya idéer prövas på marknaden.

Småföretag hindras dock ofta i sin utveckling genom att de saknar kompe- tens. information och tillgång pä riskkapital samt genom att de besväras av komplicerade regelverk. Av dessa skäl blir tillväxten i småföretagssektorn lägre. hindras många företagsetableringar samt inträffar onödiga konkurser. Det är ett samhällsekonomiskt intresse att avhjälpa dessa brister.

Småföretagspolitiken syftar till att främja etableringen'av nya effektiva och lönsamma företag samt att stimulera tillväxt. produktivitet och förnyelse hos befintliga småföretag. Det gäller säväl tillverkande företag som tjänste- företag. Medlen är bl.a. förbättrad försörjning med information. kompetens och riskkapital samt en strävan efter regelförenkling. Viktiga organ för att föra ut de riktade åtgärderna är främst de regionala utvecklingsfonderna.

Den näringspolitiska propositionen tar upp insatser som syftar till en för- stärkt kompctensutveckling. tekniksspridning och underleverantörsutveck- ling. Utvecklingsfondernas målgrupp vidgas till att omfatta i princip alla småföretag. Vidare föreslås att särskilda medel avsätts för bl.a. åtgärder pä design- och miljöområdena.

Teknikpolitik

Syftet med teknikpolitiken inom näringspolitiken är att uppnå tillväxt genom förbättrad produktivitet och konkurrensförmåga i svensk industri.

För att uppnå detta syfte arbetar teknikpolitiken med två typer av insatser. De avser dels att främja utveckling av ny teknik genom teknisk FOU. dels att

• Sida 267
•  Original

effektivisera användningen av teknik genom insatser i den tekniska infra- Prop. 1989/90:150 strukturen. Bilaga 1.2 I forskningspropositionen 1990 föreslås att ett tcknikvetenskapligt forsk- ningsråd (TFR) inrättas. Genom överföringen skall det disponera 323 milj.kr. under treårsperioden 19901/91-92/93. Verksamheten vid STU kommer att koncentreras mot tillämpad teknisk forskning och teknisk utveckling som en följd av att TFR inrättas och tar över ansvaret för teknisk grundfmskning.

'I'urist- och rekreationsscktorn

Sedan mitten av l97U-talet finns en sammanhållen turist- och rekreationspo- litik i Sverige. Målen är "dels att genom marknadsföringsåtgärder och ut- veckling av turistnäringen åstadkomma förbättring i svensk bytesbalans. re- gionalprditiska och sysseIsättningsmässiga effekter m m. dels genom gene- rella ätgärder inom olika områden förbättra ntf'ijlighcterna för breda folk- grupper till turism och rekreation på fritiden".

Turistrådet går över till trcårsbudgeten från och med l991/92. En särskild strukturplan kommer att ligga till grund för treårsprogrammen.

Mineralpolitik

Mineralråvz-trukommittén har i sitt betänkande Prospekteringspolilik bl a lagt fram förslag om prospekteringsverksamheten i Sverige. Med utgångs- punkt i detta betänkande övervägs för närvarande inom regeringskansliet statens framtida roll och formerna för statliga insatser inom prospekterings- området.

Energipolitik

Den pågående omställningen av energisystemet har som syfte att landets be- hov av energi varaktigt skall kunna tillgodoses på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomiska. sociala och miljöpolitiska mål.

Alla energislag utom inhemska bränslen belastas med differentierade punktskatter. l-"ör budgetåret l99(.)/9l beräknas den allmänna energiskalten uppgå till 16.2 miljarder kr. De särskilda avgifterna och skatterna på svavel- haltigt bränsle. oljeprodukter m.m.. viss elektrisk kraft och mot försurning beräknas uppgå till sammanlagt ca 2.5 miljarder kr. Bensinskatten och kilo- meterskatten beräknas uppgå till 18.7 resp. 3.4 miljarder kr.

Enligt riksdagens beslut har hela energiområdet belagts med mervärde- skatt lrån den I mars 1990.

Inkomster frän försäljning av olja och oljeprodukter från beredskapslager tillförs budgetens inkomstsida. Dessa inkomsters storlek påverkas av bl.a. prisutvecklingen på olja och oljeprodukter.

Beslut om avveckling av kärnkraften innebär att en del av eltillförseln mäste ersättas med annan elproduktion. Behovet av ny elproduktionskapa- citet kommer att medföra ökade samhällsekonomiska kostnader. Den nya produktionskapacitet som kommer att ersätta kärnkraften blir avsevärt dy- rare vilket efter hand kommer att medföra prishöjningar på el. 103

• Sida 268
•  Original

Bilaga 1.2

Regionalpolitik

Regionalpolitikens mål är att främja en rättvis fördelning av välfärden mel- lan mäniskor i olika delar av landet. bidra till en balanserad befolkningsut- veckling så att en betydande valfrihet beträffande bosättning främjas samt att understödja en rationell produktion till förmån för en god ekonomisk till- växt. Den regionala utvecklingen päverkas av åtgärder inom så gott som alla politikområden.

Inom industridepartementets område består de regionalpolitiska insat- serna bl.a. av åtgärder för företags- och teknikutveckling samt av stöd i sam- band med investeringar och glesbygdsinsatser. Det regionalpolitiska stödet till företag syftar främst till att skapa varaktiga sysselsättningstillfällen i de regioner i landet som drabbats av undersysselsättning och arbetslöshet. Ökad vikt har på senare år lagts vid åtgärder för att allmänt förbättra nä- ringslivsmiljön i de prioriterade regionerna vad gäller utbildning. kommuni- kationer. teknisk kompetens m. m.

Dessa löpande regionalpolitiska insatser har under senare år komplette- rats med ett flertal särskilda insatser i regioner med omfattande strukturför- ändringar inom näringslivet.

Prop. 1989/901150

• Sida 269
•  Original

Xlll. Civildepartementet

Milj. kr.. 1990591 ars prisniva

Genom- Förändring till Genom— snittlig snittlig procentuell procentuell förändring förändring 83/84— 90191 9 1 .-'92 92'93 93/94 941595 9019 l — ss.-fsg - 94,95

Totala utgifter — 0.6 % is 734 —l 572 +S7 + 17 —4 ---2.5 % därav

Statlig personalpolitik. + 5.2 '..ii- 5 ("»th —l 639 *24 — 2 —'4 —8.5 92

rationalisering.

revision. statistik m.m. Pt.)lisväsendet 0.9 (i 7 959 + 60 +7l + 19 () ().—f f."?- Länsstyrelserna 43.5 ("i- ! Sol () () 0 U 0.0 (."-5,-

Kä/lu: Riksrevisionsverket och civildepartementet

Civildepartementet ansvarar för samordning av arbetet med att förnya den offentliga sektorn.

Verksamheten omfattar härutöver allmänna frågor om den statliga för- valtningen. formerna för styrning och organisation av statlig verksamhet lik- som formerna för myndigheternas anslagsframställning och resultatredovis- ning. statlig ratit'malisering och revision. budgetutveckling. statistik. datafrå- gor. statlig löne- och personalpolitik. länsstyrelserna. kommunerna. lands- tingen och komtnunalfi'irbunden. polisväsendet. pris-. konkurrens- och kön- sumentfrågor. svenska kyrkan och andra trossamfund. folkrörelserna och kooperationen. ungt'lt.)msverksamhet. jämställdhet mellan kvinnor och män samt samhällsinformation. Verksamheten omfattar även de kungliga hov- och slt:)ttsstaterna.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

Kommuntronsferortngar Hushållstransforertngar Investeringar

Övr. transfereringar

Huvuddelen av departementets utgifter avser konsumtion. som till största delen består av löner. lnvesteringarrm utgörs i huvudsak av ADB-investe- ringar och utrustning till polisen.

8 Riksdagen 1989/90. [ saml. Nr 150. Bilaga 1.2

• Sida 270
•  Original

Bilaga 1.2

Utgiftsstyrande funktioner

Flertalet anslag som civildepartementet svarar för på statsbudgetens utgifts- sida avser förvaltningskostnader för myndigheterna. Pris- och löneutveck- lingen är således de främsta faktorerna som påverkar kostnadsutvecklingen inorn civildepartementets område.

Till de faktorer som styr utgifterna hör de avtal som träffas mellan par- terna på den statliga arbetsmarkmtden. Statliga avtal bestämmer utgifterna bl.a. på anslagen till täckning av merkostnader-för löner och pensioner m.m.. trygghetsåtgärder för statsanställda m.fl.. bidrag till kompetensut- veckling inom det statligt reglerade området. bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området saint bidrag till stiftelsen Statshälsan. Andra faktorer som har betydelse för utgifterna är brottsutvecklingen och hur stor del andel av brotten som kommer till polisens kännedom.

Förnyelse av offentlig sektor

Civildepartementet ansvarar för samordning av arbetet med att förnya den offentliga sektorn. Viktiga utgångspunkter för förnyelsearbetet är att uppnå en ökad effektivitet och produktivitet. [ detta syfte måste åtgärder av struk- turell karaktär vidtas. En omstrukturering av den offentliga sektorn kan i betydande utsträckning påverka statsbudgetens utgifter. Det gäller bl.a. frå- gor om huvudtnannaskap för olika verksamheter. Det måste fortlöpande övervägas om en verksamhet skall bedrivas i statlig. kommunal eller lands- tingskommunal regi eller om kooperati 'a former eller privat verksamhet är att föredra. Finansieringsformen bör anpassas efter verksamhetens art.

Inom ramen för ett offentligt huvudmannaskap kan olika verksamhetsfor- mer användas. Vissa verksamheter bör ske i myndighetsform. Andra kan bedrivas under mer affärsmässiga former. Vilken verksamhetsform som skall väljas bör prövas utifrån förutsättningarna för resp. verksamhet. Oavsett vil- ken form som används måste den form väljas som bäst främjar en effektiv verksamhet.

För att höja effektiviteten inom den statliga verksamheten förändras bl.a. styrformerna. Myndigheterna ges ett ökat ansvar för resultaten av verksam- heten och ökade befogenheter att avgöra hur verksamheten skall bedrivas. Den omläggning av budgetprocessen som nu successivt görs för i princip hela den civila statsförvaltningen syftar till att öka resultatorienteringen och att möjliggöra en fördjupad verksamhetsprövning vart tredje år.

För att underlätta för förvaltningsmyndigheterna att genomföra nödvän- diga förändringar behövs ett verksamhetsorientcrat stöd på flera områden. t.ex. ifråga om ekonomi- och resultatstyrning. löne- och personalpolitik. an- vändning av ADB. organisatitmsutveckling. förvaltningsproduktion och led- ningsfrågor. En ny organisation för detta stöd utretts.

Polisväsendet

Under åren 1984 och 1985 genomfördes en omfattande reformering av polis- låisertdet. som bl.a. innebar ändrade arbetsuppgifter för rikspolisstyrelsen. en ny regional polisorganisation i vissa lån. nya arbetsformer på regional och lokal nivå samt förbättrad utbildning och rekrytering. [ skilda sammanhang har en vidareutveckling av reformen aktualiserats. En samlad redovisning av

1 06

• Sida 271
•  Original

Bilaga 1.2

olika polisfrågor tas upp i en särskild proposition.

Polisen har i likhet med många andra offentliga verksamheter personalför- sörjningproblem vilket tagit sig uttryck i ett ökat antal övriga avgångar. Detta beror i första hand på den allmänna bristen på arbetskraft.

Genom det ökade antalet övriga avgångar överensstämde inte behovet av polisaspiranter med de prognoser som bl.a. utgjort underlag för statsmakter- nas beslut om antalet antagningar till polisens aspirantutbildning. [ mitten av 1980-talet fanns ett överskott av utbildade poliser. Detta låg till grund för beslut om minskade intagningar till aspirantutbildningen. Under fyra år antogs 200 resp. 150 aspiranter. Genom ökade avgångar från polisyr- kct ersattes överskottet av ett underskott som f.n. uppgår till c:a 400 poliser. Budgetåret 1989/90 ökades intagningen från 360 till (300 aspiranter. För bud- getåret 1990/91 föreslås en intagning av 80t') aspiranter. Den ökade intag- ningen av polisaspiranter påverkar utgifterna under de tre första budgetåren under långtidsbudgetperioden. Po1isaspirantutbildningen är treårig vilket in- nebär att vakansläget inte komtner att påverkas i större omfattning de när- maste åren trots den ökade intagningen av polisaspiranter. Besluten och för- slagen om den ökade intagningen av polisaspiranter till polishögskolan på- verkar långtidsbudgetberäkningarna genom ökade kostnader för bl.a. löner och utrustning för aspiranterna.

De avtalsstyrda anslagen

Utgiftsutvecklingen på tillslaget till täckning av mer/((>..ttmzder för löner och pensioner m.m. styrs av de kollektivavtal om löner och andra anställnings- villkor som träffas mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Avtal har nu träffats för åren 1989 och 1990. För tiden därefter saknas kollektivav- tal. Lönesumman för statligt reglerade tjänster uppgår till ca 106 miljarder kr. inkl. sociala avgifter. Varje procents löneökning motsvarar således utgif- ter om drygt 1 miljard kr. Den 1 januari 1991 överförs arbetsgivaransvaaret för lärare från staten till kommunerna. Detta innebär att utgifterna för de arbetsstyrda anslagen beräknas minska under 1ångtidsbudgetperioden.

Anslaget till [rj'gg/zclsåtgärdcr för statsanställda m.fl. har sin grund i ett nytt trygghetsavtal som träffats mellan parterna. Det nya avtalet innebär bl.a. att bättre förutsz'ittningz'tr finns för att inom staten kunna genomföra de strukturft'irändringar som kommer att krävas. Genom det nya avtalet och de medel som parterna avsatt för olika trygghetsåtgärder bör sådana föränd- ringar kunna ske på ett för alla berörda acceptabelt sätt.

Även anslaget till bidrag till kmnpt'rensu/veckling på det statligt reglerade området har sin grund i ett avtal. Över anslaget finansieras olika åtgärder för att höja kompetensen i statsförvaltningen. Sådana åtgärder kan vara utbild- ning. studiecirklar. arbetsrotation. utbytestjänstgöring mm. Åtgärderna bör kunna leda till bättre förutsättningar att utveckla verksamheten inom stora delar av den statliga förvaltningen.

Stöd till vissa organisationer

Det statliga stödet till folkrörelserna redovisas under flera huvudtitlar på statsbudgeten. l—"öreningsbidragcn uppgår till sammanlagt ca 3.5 miljarder

• Sida 272
•  Original

Bilaga 1.2

kr. Till detta kommer olika uppdragscrsättningar om ca 1.6 miljarder kr. De största utgifterna går till stöd till folkbildning. idrott. ungdom. handikap- pade. humanitära ändamål. fria trossamfund m.m. Inom eivildepartemen- tets ansvarstmtråde finns främst olika former av stöd till ungdomsverksam- het.

Stödet till folkrt'irelserna styrs av ett mycket stort antal regler och förord- ningar. Principerna för statens stöd till föreningslivet kotnmer att omprövas. Bl.a. bör avsikten med bidragsgivningen bli tydligare. Formerna för att be- döma effekter av stöden skall också utvecklas.

Samordnad länsförvaltning

En ny regional statlig förvaltning skall genomföras fr.o.m. den 1 juli 1991. I varje län bildas en ny länsstyrelse av de verksamheter som idag bedrivs av länsvägnämnden. länsskolnämnden. lantbruksnämnden och den nuvarande länsstyrelsen. Reformen syftar till att stärka statens representation i länen genom att en myndighet skapas som på ett allsidigt och kompetent sätt kan väga olika sektoriella intressen mot varandra och ta hänsyn till regionala för- hållanden. En starkare regional statlig myndighet gör det dessutom lättare att från central nivå i ökad utsträckning delegera uppgifter till regional och lokal nivå. De nya länsstyrelserna skall verka som samimtnhållna regionala statliga organ med ansvar för uppföljning och utvärdering av gjorda insatser från ett samlat regionalt perspektiv.

ADB, statistik m.m.

Anslaget för anskaffning av ADB-utrustning föreslås för budgetåret 1990/91 uppgå till 784.5mi1j. kr. Som ett led i införandet av en ny besluts- och finan- sieringsordning för bl.a. ADB-investeringar kommer fr.o.m. budgetåret 1990/91 en annan finansieringsform än detta anslag att prövas för vissa myn- digheter.

l årets budgetproposition föreslås en treårig budgetram för statistiska cen- tralbyråns verksamhet. En tyngdpunktsförskjutning görs mot statistik som rör ekonomi. fördelningspolitik. miljö och EG- integrationen. För att åstad- komma en bättre anpassning av statistiken till nya statistikbehov kommer den beslutsmodell som tillämpas för statistiken att ses över i riktning mot ett ökat användaransvar och bättre samordning av tvi'irsektoriella statistikbe- hov. Även strukturella förändringar av statistikproduktionen kan konuna att övervägas.

Marknadsfrågor

Den ekonomiska politiken är inriktad på att stärka utbudssidan i svensk eko- nomi och att stärka konkurrens och effektivitet i såväl privat som offentlig verksamhet. Konkurrensfrågor har också fått en ökad tyngd i arbetet med att närma EF'I'A och EG. En utredning om förstärkt konkurrenspolitik har tillsatts mot bl.a. denna bakgrund (IC 1989z03). Statens pris- och konkurrens- verks uppgifter inriktas allt mer mot att främja en önskvärd konkurrens inom näringsliv och offentlig verksamhet.

Prop. 1989/901150

• Sida 273
•  Original

XIV. Miljödepartementet

Milj.kr.. 1990/91 års prisnivå

Genom— Förändring till

snittlig procentuell förändring

83.184— 88l$9 90/91 91/92 92.193 93/94 94.95 Totala utgifter — 9.3 % 1 018 —l70 + M —25 0 Källa: Riksrevisitmsverket och miljt'itlepartementet Till miljt'idepartementet hör frågor om:

— miljövård. innefattande miljöskydd. naturvård. miljöforskning och av- fallsforskning.

— kemikaliekontroll.

— hantering av radioaktivt och annat avfall. — strålskydd. — säkerhet inom kärnenergi- och elenergiområdena. — fysisk riksplanering.

I början av januari i år offentliggjorde statsministern vissa planerade änd- ringar i fördelningen av ärenden mellan några departement. De planerade ändringarna i ärendefördelningen innebär att energipolitiska frågor flyttas från miljö- och energidepartementet till industridepartementet. Miljö- och energidepartementet byter därmed namn till miljödepartemcntet och tar över frågor om den fysiska riksplaneringen från bostadsdepartementet. För- ändringarna planeras genomföras under maj månad 1990.

Här redovisas utgifterna för de verksamhetsområden som hör till miljöde- partementct.

Realekonomisk fördelning av utgifterna

övr. utgifter

Övr. trans- fererlngar

Kommuntrans- fereringar

Investeringar

Huvuddelen av utgifterna på denna huvudtitel avser konsumtion. som i sin tur till största delen består av löner. De största övriga utgifterna år bidrag till länsstyrelser och kommuner för sjökalkning.

Genom- snittlig procentuell förändring 90/91— 94/95

—4.8 %

• Sida 274
•  Original

Bilaga 1.2

Miljöområdet Mål och andra Utgiftsstyrande faktorer

Riksdagens beslut våren 1988 med anledning av regeringens proposition om miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:85. JoU 23. rskr. 373) bildar utgångspunkten för det fortsatta miljöarbetet.

Miljöpolitiken syftar till att trygga alla människors rätt till en god tniljö nu och i framtiden. Miljöpolitiken syftar vidare till att förebygga miljöstör- ningar och där sådana uppstår begränsa dem samt återställa skadad miljö. I enlighet med naturresurslagens bestämmelser skall marken. vattnet och den fysiska miljön i övrigt användas så att en från ekologisk. social och samhälls- ekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas.

All verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att negativa effekter på om- givningen inte uppstår. Oundvikliga effekter skall begränsas så långt som möjligt. Detta gäller både industriell och annan verksamhet. Särskilt från industriell verksamhet har störningar och skador på miljön förekmnmit un- der lång tid. Kostnaderna för att minska miljöskadorna och åtgärda redan uppkomna skador skall bäras av dem som orsakat skadorna. Den som bedri- ver miljöfarlig verksamhet skall svara för kostnaderna för sådana miljö- skyddsåtgärdcr som föreskrivs med stöd av miljölagstiftningen.

Skärpta miljökrav får därför kostnadskonsekvenser inom de flesta sam- hällssektorer och resurser för miljöinsatser tnåste därför avsättas av en- skilda. företag. kommuner m.fl. Statliga medel för miljöinsatser anvisas. med hänsyn till miljt'ifrågornas sektorövergripande karaktär. över såväl mil- jö- och energidepartementets huvudtitel som flertalet övriga huvudtitlar. Vi- dare bör noteras att för flera av miljö- och energidepartementets myndighe- ter finansieras verksamheten mcd avgifter. Insatserna på miljöområdet un- der miljö- och energidepartementets huvudtitel på statsbudgeten är i denna jämförelse av förhållz'tndevis begränsad omfattning.

Miljöproblemen har under de senaste årtiondena utvecklats från lokala problem runt punktkällan till storskaliga problem som försurning. klimatpå- verkan. nedbrytning av det skyddande ozonskiktet och storskalig spridning av miljögifter. För att lösa dagens miljöproblem krävs åtgärder. inte bara inom industrin utan också inom områden sotn t.ex. trafiken. jord- och skogs- bruket. euergiförsörjningen och den kommunala planeringen.

Miljöproblemen kan inte bemästras enbart med nationella åtgärder. Många miljt'.')prt:)blem måste lösas genom internationellt samarbete. Det-gäl- ler bl.a. försurningen av mark och vatten. skogsskadeutvecklingen. förore- ningen av havet. nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet. utartnningen av den biologiska mångfalden och risken för klimatförändringar.

Sverige är pådrivande i det internationella samarbetet. Ambitionen är att genom aktivt agerande i FN och dess fackorgan samt i andra internationella organisationer. bl.a. OECD. få till stånd instrttment och överenskommelser för att bemästra globala och regionala miljöproblem.

Den allvarliga miljösituatit'men i Östeuropa ger besvärande effekter även hos oss. t.ex. vad gäller försurningen och nedsmutsningen av Östersjön. Den snabba utvecklingen i Östeuropa skapar nu möjligheter till ett intensifierat

• Sida 275
•  Original

miljösamarbete. 1 budgetpropositionen 1990 har föreslagits att ett stöd om ] Prop_ 1989/90:150 miljard kronor under en treårsperiod avsätts för den pågående förändrings- Bilaga 1.2 processen i Östeuropa. Regeringen har vidare nyligen föreslagit riksdagen att godkänna en överenskommelse om inrättande av ett samnordiskt bolag för miljöinvesteringar i Östeuropa. Det internationella institutet för miljövänlig teknik — Stockholm Environ- ment Institute (SEI) — som Sverige har tagit initiativet till har under hösten 1989 startat sin verksamhet. Sverige har garanterat ett bidrag med 25 milj.kr. per år t.o.m. budgetåret 1992/93. Under långtidsbudgetperioden avses ställ- ning tas till behovet av ytterligare statsmedel till institutet. År 1991 planeras en miljöpolitisk proposition med en ny samlad genom- gång av tillståndet i miljön och förslag till åtgärder för att de miljöpolitiska målen skall uppnås.

Styrmedel inom miljöområdet

Tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen och reglering av kemiska pro- dukter enligt kemikalielagstiftningen m.m. utgör de grundläggande styrmed- len i miljöpolitiken. Ekonomiska styrmedel bör enligt riktlinjerna för miljö- politiken i ökad utstråckning komplettera de administrativa styrmedlen.

En parlamentariskt sammansatt kommitte (ME 198893) arbetar f.n. med att analysera förutsättningarna för att i ökad omfattning använda ekono- miska styrmedel i miljöpolitiken och lämna förslag till hur sådana styrmedel kan utformas. Förslag till miljöskatter på koldioxid och svavel och miljöav- gifter på kväveoxider har nyligen förelagts riksdagen (prop. 1989/90zME och prop. l989/9(_):Fi). Kommitten lämnar sitt slutbetänkande i juni 1990 där bl.a. avgifter på utsläpp från industriella processer. tungmetaller. organiska lösningsmedel samt jordbrukets miljöpåverkan kommer att behandlas. Där väntas också förslag om avgifter/skatter på avfall.

En utredning (ME 1989z04) tillsattes år 1989 med uppgift att se över möj- ligheterna till en samordning av all miljölagstiftning samt att föreslå skärp- ning av miljöskyddslagen. Utredningen skall i början av år 1991 redovisa sin principiella syn på den framtida miljölagstiftningen.

Den förändrade styr- och budgetprocessen inom statsförvaltningen kom- mer inom miljöområdet att innebära att de mål som angetts i olika riksdags- beslut bryts ned och görs konkreta och uppfi'iljningsbara av de ansvariga myndigheterna. Myndigheterna måste också i konkreta termer kunna redo- visa i vilken utsträckning målen har uppnåtts.

Luftföroreningar och försurning

I målen för det nu pågående aktionsprograrnmet mot luftföroreningar och försurning ingår att de svenska svavelutsläppen skall minska med 65 % un- der perioden 1980-1995. Kvävedioxidutslåppen skall minska med 30 % un- der perioden 1980-1995. Nya avgaskrav för lastbilar och bussar införs obliga- toriskt år 1992 för lätta fordon och år 1993 för tunga fordon. Naturvårdsverket har i mars 1990 presenterat ett förslag till ny aktionsplan mot luftföroreningar och försurning. Speciell vikt har lagts vid åtgärder mot kolväteutsläpp och klimatpåverkan. Tekniska åtgärder. kostnader samt 111

• Sida 276
•  Original

Bilaga 1.2

andra effekter av att minska svavelutsläppen med 80 % och halvera kväveut- släppen till sekelskiftet har redovisats. Naturvårdsverket har även analyserat den nuvarande verksamhetens effektivitet och föreslagit vilka åtgärder som kan finansieras av andra samhällssektorer. Aktionsplanen avses behandlas i den milji'ipolitiska proposititmen våren 1991.

l-lavsföroreningar

Enligt den nuvarande planen mot havsft'iroreningar skall — i ett första steg — utsläppen av stabila organiska klorföreningar från pappers- och massafabri- ker minskas med (30—70 %. På sikt skall de upphöra. Utsläppen av nårsalter skall minska med hälften före sekelskiftet i områden som är särskilt känsliga. Ambitionsnivån för utsläppen från de kommunala reningsverken år att före år 1995 nå en Stl-procentig rening vid anläggningarna vid kusterna och vid speciellt utsatta kuststräckor före år 1992.

Naturvårdsverket har också nyligen lagt fram en reviderad aktionsplan mot havsföroreningar. Även denna aktionsplan avses att behandlas i den miljöpolitiska propositionen år 1991. Planen innehåller förslag avseende skogsindustri. kemisk industri. kommunala reningsverk samt skogs- och jordbruksmark.

Utsläppen av kvicksilver och kadmium skall halveras från år 1985 till år 1995. Utsläppen av övriga metaller skall också begränsas kraftigt.

Avveckling av användningen av ozonnedbrytande ämnen

Riksdagen beslutade våren 1988 om en avvecklingsplan för användningen av vissa CFC-föreningar. Enligt planen skall den svenska användningen av CFC-föreningar halveras före utgången av år 1990. Till utgången av år 1994 skall de i stort upphöra. Naturvårdsverket har under år 1989 avlämnat för- slag om irnportförbud för produkter tillverkade med hjälp av CFC-för- eningar. system för återvinning och omhändertagande av CFC ur kyl— och frysskåp. samt ytterligare åtgärder inom ramen för planen för avveckling av användningen av ozormedbrytande ämnen. Förslag till preciserad avveck- lingsplan för användningen av haloner samt åtgärder för att minska använd- ningen av metylkloroform och koltetraklorid har lämnats av naturvårdsver- ket i december 1989. När det gäller såväl utsläppen av luftft'jroreningar. växt- husgaser inkl. koldioxid. CFC-föreningar och haloner samt utsläppen till ha- ven. blir frågornas internationella karaktär alltmer påtaglig.

Vissa övriga miljöfrågor

Ett uppdrag till naturvårdsverket och plan- och bostadsverket om att utreda förutsättningarna och formerna för en mer systematisk användning av miljö- konsekvensbeskrivningar i planerings- och beslutsprocessen skall avrappor- teras senast den 1 juni 1990.

Samtliga länsstyrelser har på regeringens uppdrag redovisat regionala mil- jöanalyser. Naturvårdsverket har ställt samman länsstyrelsernas rapporter och redtwisat resultatet till regeringen.

För budgetåret 198859?) anvisades naturvårdsverket 50 milj. kr. för vissa återställnings- och saneringsåtgärder som inte kan genomföras med tillämp-

Prop. 1989/901150

• Sida 277
•  Original

Bilaga 1.2

ning av miljöskyddslagen t.ex. på grund av att det inte längre finns någon som kan ställas till ansvar för skadan. Arbetet med att inventera återställ- ningsfall pågår f.n. och en plan för arbetets igångsättning har utarbetats. Frå- gan komtner att tas upp i milj(")propositionen år 1991.

Regeringen har uppdragit åt plan- och bostadsverket att bedöma konse- kvenserna för bebyggelseplaneringen och hushållningen med naturresur- serna av den långsiktiga investeringsplaneringen för de olika trafikgrenarna. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1991.

För vissa regioner har regeringen initierat särskilda miljöprojekt. Det gäl- ler Dalälven, Hisingen/Göteborg. västra Skåne och Sundsvall/Timrå. Miljö- projekt llisingen/Göteborg har redovisat sina förslag. Övriga miljöprojekt kommer att redovisa resultatet av sitt arbete under år 1990.

Naturvårdsmyndighcternas arbete med tillsyn och prövning enligt natur- vårdslagen av täktverksamhet finansieras med täktavgifter. Täktavgifterna har höjts under år 1989 och intäkterna beräknas budgetåret 1990/91 bli 22 milj. kr.

Även arbetet med tillsyn enligt miljöskyddslagen har avgiftsbelagts fr.o.m. den 1 juli 1989 med vissa ändringar fr.o.m. den 1 januari 1990. Intäk- terna för budgetåret 1990/91 beräknas bli 100 milj.kr.

Statens naturvårdsverk och statens energiverk har utrett hur en miljöan- passad svensk energiförsörjning kan utformas.

Ett antal energianläggningar prövas för närvarande av regeringen. I hand— läggningen uppmärksammas bl.a. anläggningarnas inverkan på klimatet.

Vindkraftsutredningen (Bo 1985101) lämnade sitt betänkande under hös- ten 1988. Utredningen har föreslagit lämpliga lägen för stora vindkraftsan- läggningar. Närmare överväganden i denna fråga avses att redovisas i en pla- nerad energiproposition hösten 1990.

Naturvård

Naturvården har en central roll i miljöarbetet. Långsiktiga insatser krävs bl.a. för skydd och bevarande av urskogar med högt naturvärde.

Regeringen har uppdragit ät naturvårdsverket att utarbeta en aktionsplan för naturvård. Verket skall redovisa sina förslag senast den 1 september "1990.

Naturvårdsverket har vidare i september 1989 fått i uppdrag att utarbeta en strategi för god vattenkvalitet. Uppdraget skall redovisas under år 1990.

En utredning (ME 1988:U4) om översyn av naturvårdslagen m.m. tillsattes under är 1988. Utredningen kommer under våren 1991.) att lägga fram ett för- slag om ändringar i naturvårdslagen (1964:822).

Avfall

För att fullfölja regeringens förslag till riksdagen om åtgärder på avfallsom- rådet kommer statens naturvårdsverk att i egenskap av central förvaltnings- myndighet för avfallsfrågor bl.a. att

— ta fram riktlinjer för en heltäckande kommunal avfallsplanering. — upprätta allmänna råd och tillämpningsföreskrifter för miljöfarligt avfall och riskavfall.

• Sida 278
•  Original

Bilaga 1.2

— bestämma kriterier. halt- och gränsvärden för när ett avfall skall klassas som miljöfarligt avfall. — vara pådrivare i utvecklingsarbetet beträffande avfallsminimering. käll- sortering. återvinning. renare teknologier. behandlingsmetoder etc.. — begära in och sammanställa uppgifter för planering av det nationella ka- pacitetsbehovet för behandling av miljöfarligt avfall och riskavfall.

Arbete har initierats på att utveckla modeller för materialbalanser och miljövarudeklarationer samt utreda styrmedel för att främja retursystem inom förpackningsområdet.

När det gäller slam från kommunala reningsverk är målet att senast till år 1995 få bort de farligaste ämnena så att slam fortlöpande skall kunna utnytt- jas inom jordbruket utan risker för miljö och hälsa.

Kemikaliekontroll

Kemikalieinspektionen har under år 1989 redovisat dels ett tiotal ämnen. dels en exempelsamling över 40 erkänt farliga ämnen. vilkas hälso- eller mil- jöfarliga egenskaper och spridning motiverar begränsningar av ämnenas fö- rekomst. Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen har regeringens upp- drag att utarbeta konkreta förslag till hur användningen av de mest hälso- och miljöskadliga ämnena skall minskas.

Ett intensivt internationellt förhandlingsarbete inom dessa områden kan förutses.

Kemikalieinspektionens verksamhet. som budgetåret 1990/91 beräknas omfatta drygt 41 milj. kr.. finansieras med kemikalieavgifter och bekämp- ningsmedelsavgifter. Kemikalieinspektionens arbete med att halvera an- vändningen av bekämpningsmedel i jordbruket. som kostnadsberäknats till ca 12 milj.kr. budgetåret 1990/91. finansieras med medel från miljöavgif— terna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Strålskydd

Strålskyddsinstitutets verksamhet som för budgetåret 1990/91 beräknas om- fatta 56 milj. kr. finansieras genom såväl bidrag från statsbudgeten som av- gifter enligt bl.a. strålskyddslagen (1988:22()) och inkomster från uppdrags- verksamhet.

Betänkandet (SOU l989:86) Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor från utredningen om kärnkraftsberedskapen innehåller förslag om resursför- stärkningar till olycksberedskapen. Sedan betänkandet remissbehandlats under våren 1991) avses frågan om beredskapsåtgärder och strålskyddsinsti- tutets roll i sammanhanget tas upp inför budgetåret 1991/92.

Kärnsäkerhet m.m.

Kärnkraftinspektionens verksamhet, som budgetåret 1990/91 inkl kärnsä- kerhetsforskning beräknas omfatta sammanlagt 97 milj.kr.. finansieras med avgifter för tillsyn av kärnenergianläggningar m.m. och avgifter för kärnsä- kerhetsforskning.

Statens kärnbränslenämnds verksamhet. som för nästa budgetår beräknas

• Sida 279
•  Original

omfatta 13 milj.kr.. finansieras med avgifter från elproduktion i kärnkrafts- Prop. 1989/90:150 reaktorer. Bilaga 1.2 Den särskilda arbetsgrupp (ME 1988206) som tillsatts för att kartlägga kompetens- och sysselsättningsfrågor i anslutning till kärnkraftsavveck- lingen beräknas avlämna sitt betänkande i maj 1990. Eventuella nya insatser förutsätts vara avgiftsfinansierade.

• Sida 280
•  Original

__ Bilaga 1.2

XV. Ovrigt

Milj.kr.. oförändrad pris- och lönenivå Genom- Förändring till Genom- snittlig ___—— snittlig procentuell procentuell förändring förändring 83/84— 90/91— 88189 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 94/95

Totala utgifter —8.4 (? 61 117 11 906 —5 955 -2 604 —3 793 —0.2%

därav Riksdagen m.m. 617 0 0 0 0 0.0 % Räntor på statsskulden m.m. 60 000 10 906 —5 955 —3 604 —3 793 —l,() % Tillkommande utgiftsbehov m.m. . 501 I 000 0 1 000 0 [49.5 %

I detta avsnitt redovisas de statliga verksamhets- och utgiftsområden som ej ingår i den departementsvisa redovisningen ovan. Dessa områden är kungliga hov- och slottsstaterna. riksdagen och dess myndigheter. räntor på statsskulden m.m. samt beräknat tillkommande utgiftsbehov m.m.

Det sistnämnda utgiftsområdct uppdelas budgetåret 1990/91 dels i ett Be— räknat tillkommande utgiftsbehov. netto om 4 miljarder kronor. dels en minskning av anslagsbehållningar om sammanlagt —3,5 miljarder kronor samt Oförutsedda utgifter om 1 milj. kr. Syftet med posten Beräknat till- kommande utgiftsbehov. netto i förslaget till statsbudget för 1990/91 är att visa en så realistisk budgetbelastning som möjligt. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts- och inkomstförändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten. [ enlighet med den be- räkningsmetod som används i långtidsbudgeten — dvs. att budgetutveck- lingen under långtidsbudgetperioden ska följa av statsmakterna redan fat- tade bcslut och gjorda åtaganden — har några tillkommande utgiftsbehov fr. o. m. budgetåret 1991/92 inte beräknats i långtidsbudgeten. 1993/94 och 1994/95 beräknas dock en miljard kronor tas i ansprål av infrastrukturfon- den. Därför ökar förbrukningen av anslagsbehållningar dessa år.

Utgifterna för räntor på statsskulden beräknas till 60 miljarder kronor budgetåret 1990/91. 1 fasta priser beräknas utgifterna för statsskuldräntor falla med ca 1.0 (? per år under långtidsbudgetperioden.

• Sida 281
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.2 Innehah:

Långtidsbudget för perioden 1990/91-1994/95

0 Sammanfattning ................................... 1 l Samhällsekonomisk bakgrund ........................ 5 1.1 Inledning .................................... 5 1.2 Internationella förutsättningar .................... 5 1.3 Utvecklingen fram till 1990-talets mitt ............... 5. 2 Beräkningsmctod .................................. 9 3 Statsbudgetens inkomster ............................ 11 3.1 Historisk utveckling 1983/84-1988/89 ................ 11 3.2 Skattereformen ................................ 12 3.3 Skatter ...................................... 13 3.3.1 Fysiska personers skatt .................... 13 3.3.2 Juridiska personers skatt .................. 14 3.3.3 Lagstadgade socialavgifter ................. 14 3.3.4 Skatt på egendom ........................ 16 3.3.5 Mervärdeskatt .......................... 16 3.3.6 Övriga indirekta skatter ................... 16 3.4 Övriga inkomster .............................. 17 4 Statsbudgetens utgifter .............................. 18 4.1 Utgifternas utveckling ........................... 18 4.2 l-listOrisk utveckling 1983/84—1988/89 ............... 18 4.3 Utgiftsutveckling 1990/91-1994/95 .................. 19 4.4 Utgifterna fördelade på departementens verksamhetsom- råden ....................................... 21 4.5 Utgifterna fördelade på realekonomiska kategorier ..... 21 4.6 Utgifterna fördelade efter ändamål ................. 24 5 Budgetsaldo ...................................... 26 5.1 Historisk utveckling ............................ 26 5.2 Långtidsbudgetperioden ......................... 26 6 Den offentliga sektorn .............................. 28 6.1 Staten och socialförsäkringssektorn ................. 28 6.1.1 lnkomster .............................. 28 6.1.2 Utgifter ............................... 29 6.1.3 Finansiellt sparande i stat och socialförsäkrings- sektor ................................. 33 6.3 Den kommunala sektorn ......................... 35 6.2.1 Verksamheten i kommuner och landsting ...... 35 6.2.2 lnkomster .............................. 36 6.2.3 Utgifter ............................... 38 6.2.4 Finansiellt sparande ...................... 41

• Sida 282
•  Original

6.3 Offentligt sparande — slutsatser .................... 43 Prop. 1989/902150 6.3.1 Historisk utveckling ...................... 43 Bilaga 1.2 6.3.2 Utveckling fram till 1995 .................. 44 7 Konsekvenser av beräkningsresultaten .................. 46 Appendix ........................................ 48 Departementens verksamhetsområden .................. 48

1 18 gotlb Stockholm 1990

• Sida 283
•  Original

Bilaga 1.3

Utdrag ur riksrevisions- verkets reviderade inkomst-

beräkning för budgetåret 1990/ 91

• Sida 284
•  Original

• Sida 285
•  Original

Bilaga 1.3

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1990/91.

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt sin instruktion varje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för det kom- mande budgetåret. avsedd som underlag för inkomstberäkningen i komplet- teringspropositionen. RRV redovisar med denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1990/91 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkning- arna har även utfallet för budgetåret 1989/90 bedömts. Underlag för beräk- ningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av in- komstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels från RRVs taxerings- statistiska undersökning avseende inkomståret 1987. dels från RRVs aktie- bolagsenkät.

I beräkningarna har hänsyn tagits till riksdagsbeslut samt propositioner och andra regeringsbeslut som förelåg den 20 mars 1990.

Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. !. den av RRV utgivna publikationen lnkomstberäkningen våren 1990 lämnas kom- mentarer till förändringar för vissa titlar avseende budgetåret 1990/91. där RRV nu förordar förändringar. För att underlätta jämförelse med progno- serna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i bilaga 1 också beräk- ningsresultaten kalenderårsvis för åren 1989-1991.

RRVs inkomstberäkning från hösten 1989 finns utgiven i en separat pub- likation och kan tillsammans med den av RRV utgivna lnkomstliggaren an- vändas som ett komplement till den nu presenterade reviderade inkomstbe- räkningen. lnkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vilka in- komster som hänför sig till de olika inkomsttitlarna och vilka bestämmelser som gäller för dessa.

Överdirektör Arne Gadd har beslutat i detta ärende i närvaro av direktör Gert Jönsson. revisionsdirektör Georg Danielsson. avdelningsdirektör Matts Karlson, byrådirektör Göran Isberg. byrådirektör Margareta Nöjd. förste revisor Mats Åberg och föredragande. byrådirektör Birgitta Arons- son.

Stockholm den 18 april 1990

Arne Gadd

Birgitta Aronsson

l Riksdagen 1989/90. I .mml. Nr [50 Bilaga 1.3

• Sida 286
•  Original

Bilaga 1.3

Sammanfattning

Förutsättningar

Riksrevisicmsverkets (RRV) förslag till reviderad beräkning av statsbudge- tens inkomster under budgetåret 1990/91 och den nu gjorda beräkningen av inkomsterna under budgetåret 1989/90 grundas på den ekonomiska politik som har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag som har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 20 mars 1990 samt därefter på antagandet om oförändrad ekonomisk politik. För- utom de institutionella förutsättningarna är bedömningen av konjunkturut- vecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som regeringen presenterade i den preliminära nationalbudge- ten har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den sam- hällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakt med finansde- partementet under det pågående arbetet med den reviderade nationalbudge- ten för år 19.90. På grundval härav har RRV utgått från följande antaganden för beräkningarna:

1989 Förändr. 1990 Förändr. 1991 Förändr. En- jfr. med En- jfr. med En— jfr. med

ligt budget- ligt budget- ligt budget-

RRV prop. RRV prop. RRV prop.

Utbetald lönesumma] 11.1 —0.2 10.1 0.8 3.2 — 1.3 Konsumentprisindex

årsmcdeltall 6.5 0.1 9.8 1.9 6.2 1.9 Privat konsumtion.

löpande priser' 7.1 —0.1 10.2 0.9 7.8 2.3 Privat konsumtion.

volym' 0.8 0.0 0.5 —0,8 1.5 0,3 Bostadslånerånla 11.45 0.0 11,40 —0.55 13.8 1.8 Basbelopp. kr. 27 900 0 2.9 700 0 31 600 400

' Procentucll 1"('.')rändring från föregående år

Sedan budgetpropositionen lagts fram har följande propositioner. rege- ringsbeslut och lagrådsremisser av betydelse för inkomstberäkningarna till- kommit:

Kommunalt huvudmannaskap för lärare. skolledare m.m. (1989/90:41) Regionalpolitik för 1990 (1989/90:76) Skatt på omsättning av vissa värdepapper (1989/90:83)

Vissa näringspolitiska frågor (1989/90:88) Skärpt investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten (1989/90:96) Budgetpropositionen (1989/902100) Finansiering av kostnader för låneförvaltningcn inom bostadsdeparte-

mentets ansvarsområde. m.m. (1989/90:112)

Vissa ekon(.>misk-politiska åtgärder m.m. (1989/90:114) Lagrådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning m.m.

Lagrådsremissen om mervärdeskatt m.m.

Vidare grundas beräkningarna nu på aktuellare uppgifter för inkomstskat- terna. RRV har även genomfört en enkät bland svenska aktiebolag under

• Sida 287
•  Original

februari månad för att förbättra underlaget för beräkningen av juridiska per- Prop. 1989/90: ] 50 soncrs inktunstskatt. Bilaga 1.3

Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1990/91

Enligt de nu reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster till 414.9 miljarder kr. Det är 7.0 miljarder kr. mer än vad som beräknades i budgetpropositionen.

STATSBUDGETENS INKOMSTER Budgetåret 1990/ 91

Juridiska personer 7%

Socialavgifter 13% .

Fysiska personer 14%

Mervärdeskatt 80%

Övriga inkomster 18%

Övrig skatt på varor 18%

Totalt 415 miljarder kr.

Utveckling av inkomsterna

Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1989/90 beräknas till 41 l ,1 miljarder kr. vilket är 1.0 miljard kr. mindre än vad som beräknadesi budgetpropositionen. För budgetåret 1990/91 ökar inkomsterna med 7.0 miljarder kr. i förhållande till budgetpropositionen och beräknas därmed uppgå till totalt 414.9 miljarder kr. ! efterföljande tablå redovisas de inkomsttitlar som har de största föränd- ringarna och orsakerna till dessa förändringar för budgetåren 1989/90 och 1990/91 mellan beräkningarna till budgetpropositionen och RRVs nuva- rande beräkning (milj.kr.). 3

[* Riksdagen 1.989/90. ] sum/. Nr [50 Bilaga l..?

• Sida 288
•  Original

wav/90 Förändr. 1990/91 Förändr. Prop-198991):ISO Enligt jfr. med Enligt jfr. med Bilaga 1.3 RRV budget- RRV budget- prop. prop.

Totala inkomster 411 066 —1 022 4l4 881 6 993

Fysiska personer 8—1 868 — 1 729 59 839. — 12 638 Juridiska personer 29 898 — 1 532 29 123 1 482 Socialavgii'ter 54 517 815 53 290 6 350 Skatt på egendom 21 659 — 5 22 851 — 195 Mervärdeskatt 98 775 575 122 900 7 400 'l'obaksskatt 5 150 50 5 660 560 Skatt pa spritdrycker 6 100 50 6 520 470

Skatt på malt— och läskedrycker 2 350 100 2 810 530

Encrgiskatt 16 500 — 760 17 250 1 030 Särskild skatt för oljeprodukter m.m. 1 303 0 825 — 605 Riksbankens inlevere- rade överskott 7 000 800 6 400 — 200 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken 2 921 121 2 400 800 Återbetalning av lan för bostadsbyggande 3 500 0 6 000 1 500 Ovriga inkomster 76 525 493 79 013 509

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettore- dovisning. dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. [ tabell 1 finns en sammanställning av bruttobeloppen budget- åren 1989/90 och 1990/91. [ RRVs prognosarbete ingår att för dessa titlar bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter.

Tabell [. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1989/90- 1990/91 (milj. kr.)

lnkomst- lnkomster (brutto) Utgifter (brutto) Inkomster på stats- huvudgrupp budgeten (netto)

1989/90 1990/91 1989/90 1990/91 1989/90 1990/91

1000 Skatter 838 444 900 363 476 480 535 838 361 864 364 524 varav 1100* Skatt på inkomst 355 784 354 997 238 022 263 082 117 762 91 904 1200* Lagstadgade socialavgifter 219 550 236 046 165 033 182 756 54 517 53 290 1400 Skatt på varor och tjänster 241 451 286 478 73 525 90 000 167 926 196 478 2000 Inkomst av sta-

tens verksamhet 38 365 39 182 0 0 38 365 39 182 3000 lnkomster av för-

said egendom 1 236 26 0 0 1 236 26 4000 Aterbetalning uv

lan 6 563 8 806 0 () 6 563 8 806 5000 Kalkylmässiga

inkomster 21 290 21 689 18 251 19 347 3 039 2 342 varav 5200* Statliga

pensionsavgiftcr.

netto 19 059 19 594 18 251 19 347 808 247 Summa 905 896 970 067 494 831 555 185 411 065 414 881

* Otnföringar mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade.

• Sida 289
•  Original

Bilaga 1.3

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningcn finns på in- komsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m.m.). Utgifterna utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna minska med ().2 '.'-"=(- mellan budgetåren 1989/90 och 1990/91. Bruttoutgifterna beräknas öka med 10.5 92:- för budgetåret 1990/91.

Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivarav- gifter. 1 den tabellariska bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäk- ringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 7.5 % mellan budgetåren 1989/90 och 1990/91. Motsvarande utveckling för utgifterna är 10.7 %.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 241.5 miljarder kr. för budgetåret 1989/90 och bruttoutgifterna till 73,5 miljarder kr. för samma år. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt. För budgetåret 1990/91 beräknas bruttoinkomsterna öka med 18.7 % och brut- toutgifterna med 22.4 % jämfört med budgetåret 1989/90.

Fysiska personers inkomstskatt

Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas för budgetåret 1989/90 till 84.9 miljarder kr.. vilket är en minskning med 1 700 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

För budgetåret 1990/91 beräknas fysiska personers inkomstskatt till 59.8 miljarder kr.. vilket är en minskning med 12 638 milj. kr. jämfört med budgetpr(_)positionen.

Lönesumman för 1989 har justerats ned med 0.2 procentenheter jämfört med budgetpropositionen. För inkomståren 1990 och 1991 har lönesumman justerats upp med 0.8 resp. ned med 1,3 procentenheter. Utöver dessa för- ändringar har RRV haft tillgång till nya antaganden vad gäller pensionsutbe- talningar. ränteinkomster. ränteavdrag. beskattade förmåner m.m.

Nedjusteringen för budgetåret 1990/91 beror till största delen på att RRV har tagit hänsyn till lagrådsremissen om reformerad inkomstbeskattning. Förslaget innebär bl a kraftigt sänkta marginalskatter på arbctsinkomster. sänkt skatt på kapitalinkomster och sänkt "skatterabatt” på underskott av kapital. Vidare breddas basen för beräkning av inkomstskatterna. Exempel på större basbreddningar är minskade avdragsmöjligheter för traktamenten. höjda bilförmånsvärden och införande av skatteplikt på måltidssubventio- ner. Den totala skattesänkningen beräknas för inkomståret 1991 till drygt 62 miljarder kr. innan hänsyn tagits till basbreddningarna. En utförligare redo- visning av skattereformen finns i kapitel 11 i publikationen Inkomstberäk- ningen vären 1990.

Inkomsterna på titeln kommer att minska fram to m budgetåret 1992/93. då effekten av skattereformen på utbetalningarna av kommunalskattemedel är Störst. Därefter bör inkomsterna på titeln öka.

• Sida 290
•  Original

Bilaga 1.3

Juridiska personers inkomstskatt

Juridiska personers inkomstskatter beräknas för budgetåret 1989/90 till 29.9 miljarder kr. Det är en minskning med drygt 1.5 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen.

För budgetåret 1990/91 beräknas inkomsterna till "39.1 miljarder kr.. vilket är nära 1.5 miljarder kr. mer jämfört med budgetpropositionen.

Den beräknade förändringen budgetåret 1989/90 jämfört med budgetpro- positionen är främst en effekt av att inkomstskatten för inkomståren 1989 och 1990 har justerats ned. Förändringen budgetåret 1990/91 jämfört med budgetpropositionen beror främst på att RRV har tagit hänsyn till lagrådsre- missen om reformerad inkomstbeskattning.

Lagstadgade socialavgifter

Nettot på titeln Lagstadgade socialavgifter beräknas till 54.5 miljarder kr. för budgetåret 1989/90 och till 53.3 miljarder kr. för budgetåret 1990/91. Detta innebär att nettot stiger för innevarande budgetår med 0.8 miljarder kr. jäm- fört med budgetpropositionen. Orsaken till ökningen av nettot för inneva- rande budgetår är främst att utgifterna för sjukft'.'>rsäkringen har justerats ned med hänsyn till utfallsdata samt att utgifterna för arbetsskadeförsäkringen har blivit lägre än vad som angavs i budgetpropositionen.

Budgetåret 1990/91 stiger nettot på titeln med 6,3 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen. Denna ökning orsakas av att den föreslagna skat- tereformen 1991 medför en basbreddning för uttag av socialavgifter. Det fö- reslås även att en särskild löneskatt införs som skall tas ut med 21.5 % (mot- svarande skattedelen av socialzwgifterna) på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Denna särskilda löne- skatt beräknas ge 3.7 miljarder kr. för budgetåret 1990/91.

Skatt på egendom

lnkomster av skatt på egendom beräknas till totalt 21 ,7 miljarder kr. för bud- getåret 1989/90 och till 22.8 miljarder kr. för budgetåret 1990/91. Det är en minskning med 0.2 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen.

Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna av skatt på varor och tjänster beräknas till totalt 167.9 miljarder kr. för budgetåret 1989./90 och till 196.5 miljarder kr. för budgetåret 1990f'9l. För innevarande budgetår har inkomsterna räknats upp med 0.2 miljarder kr. järnft'irt med beräkningen i budgetpropositionen. För budgetåret 199059] har en upprevidering gjorts av inkomsterna med 10.3 miljarder kr.

Den beloppsmässigt största inkomsttiteln under Skatt på varor och tjäns- ter är Mervi'irdeskatt. Inkomsterna av mervärdeskatt har räknats upp med 0,6 miljarder kr. för budgetåret 1989/"90. För budgetåret 1990/91 har inkoms- terna av mervärdeskatt räknats tipp med 7,4 miljarder kr. jämfört med bud- getprt'ipt'isitionen. Ökningen beror främst på de förslag som ligger i lagråds- remissen om mervärdeskatt. Där föreslås en utvidgad och generell beskatt-

• Sida 291
•  Original

Bilaga 1.3

ning av i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster.

På grund av den varma vintern beräknas inkomsterna på titeln F.nergiskatt minska för innevarande budgetår med 0.8 miljarder kr. till 16.5 miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. För budgetåret 1990/91 beräknas inkomsterna på energiskatt öka med 1.0 miljard kr. till 17.3 miljar- der kr. Ökningen beror bl. a. på förslaget i lagrådsremissen om införande av koloxidskatt och att titeln Särskild skatt för oljeprodukter flyttas till allmän energiskatt.

I prop. 1989/90: 1 14 om ekontmtisk-politiska åtgärder föreslås att tobaks- skatt och dryekesskatt höjs fr.o.m den 7 maj 1990. De sammanlagda ökade inkomsterna beräknas till 0.2 miljarder kr. för budgetåret 1989/90 och till 1.7 miljarder kr. för budgetåret 1990/91.

Övriga inkomster

Övriga inkomster på statsbudgeten består av huvudgrupperna Inkomster av statens verksamnet. lnkomster av försåld egendom. Återbetalning av lån och Kalkylmässiga inkomster. l budgetpropositionen beräknades dessa in- komster till 48.0 miljard kr. för budgetåret 1989/90 och till 48.7 miljarder kr. för budgetåret 1990/91.

För innevarande budgetår har inkomsterna räknats upp med 1,2 miljard kr. För budgetåret 1990/91 beräknas inkomsterna till 50.4 miljarder kr. vilket är 1.6 miljarder kr. mer än i budgetpropositionen.

Räntor på särskilda räkningar i riksbanken har räknats upp med 0.1 mil- jarder kr. till 2.9 miljarder kr för innevarande budgetår. För budgetåret 1990/91 beräknas inkomsterna öka med 0.8 miljarder kr. till 2.4 miljarder kr. Orsaken till ökningen är de ändrade antagandena om ränteläget under åren 1990 och 1991.

Återbetalning av bostadslån har räknats upp med 1,5 miljarder kr. budget- året 1990/91. Det beror främst på att antalet lösta lån beräknas öka.

Förslag till nya inkomsttitlar

[ lagrådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning m.m. fö- reslås att en särskild löneskatt tas ut med 21.5 % på vissa förvärvsinkomster fr. o. m. den 1 januari 1991.

RRV föreslår därför att en ny titel 1291 Särskild löneskatt upprättas. In- komsterna på titeln beräknas för budgetåret 1990/91 till 3.7 miljarder kr.

• Sida 292
•  Original

Tabell 2 Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs beräkning för budgetåren 1989/90 och 1990/91 (tusental kronor) '

lnkomsltilel

1989/90

Enligt budgetpro— positionen

Enligt RRVs beräkning

1000 Skatter:

1100 Skatt pä inkomst: 1110 Fysiska personen inkomstskatt: 1 111 Fysiska personers in— komstskatt 1120 Juridiska personers inkomstskatt: 1121 Juridiska personers in- komstskatt 1130 Ofördelhttra inkomst- ..vkulter: 1 131 ()fördelbara inkomst— skatter 1140 Ovriga inkoms'txkutter: 1141 Kupongskalt 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1143 Bevillningszwgift 1 144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialav- gifter: 1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgil't. netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Ovriga socialavgifter. netto 1271 lnkomster av arbetsgi- varavgifter till arbetars- kytltlsverkets och ar— betsmiljöinsitutets verksamhet 1281 Allmän löneavgift 1291 Särskild löneskatt

1300 Skatt på egendom: 1310 Skutt på frist egendom: 131 1 Skogsvårdsavgifter 1312 Fastighetsskatt 1320 Färmögenhetxskun: 1321 Fysiska personers för- mögenhetsskatt 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 1330 Ari'sskutt och gåva- skatt.- 1331 Arvsskatt 1332 (_iåvoskatt 1340 Ovrig skatt på egen- dom:

364 083 801 361 863 601 120 943 000 117 762 000

80 597 000 86 597 000 31 430 000 31 430 000 I 100 (100 1 100000 1 816 000 261) 000

3 500 5 000 1 547 500

53 702 000 48 973 000

—5 409 000 12 506 000 1 489 000

—5 966 000

176 000 1 93.3 000

21 664 000 6 408 500 431 000 5 977 500 3 230 500

3 166 000 64 500

1 175 000 900 000 275 000

10 850 000

84 868 000 84 868 000 29 898 000 29 898 000 1 100 ()()(I 1 100000 I 896 000 340 000

3 500 5 000 1 547 500

54 517 000 48 808 000

—4 857 000 12 473 000 1 480 000

—5 468 000

171 000 1 910 000

21 659 000 6 408 500 431 000 5 977 500 3 230 500

3 166 000 64 500

1 175 000 900 000 275 000

10 845 000

Ökning (+) Minskning (_)

—2 220 200 —3 181 000

—1 729 000 —1 729 000 —1 532 000 —1 532 000 ()

0

80 000

80 000

0

0 0

815 000 — 165 000

552 000 —-33 000 —9 000

498 000

—5 000 —23 000

—5 000 0 0 0 0

0 0 0 0 0

—5 000

1 990/91

Enligt budgetpro— positionen

Enligt RRVs beräkning

359 164 701 364 523 90] 102 970 900 91 904 900

72 477 000 72 477 000 27 ()41 000 27 641 000

1 100 000

1 100000 I 752 900 270 000

10 000 5 000 1 467 900

46 940 000 45 137 000

—7 743 000 13 203 000 1 587 000

—7 494 000

211 000 2 039 000 0

23 046 000 6 490 000 440 000 6 050 000 3 641 000

3 571 000 70 000

1 240 000 950 000 290 000

11 675 000

59 839 000 59 839 000 29 123 000 29 123 000

1 100 000

1 l00 000 1 842 900 360 000

10 000 5 000 1 467 900

53 290 000 45 864 000

—6 649 000 13 415 000 1 588 000

—6 915 000

214 000 2 073 000 3 700 000

22 851 000 6 490 000 440 000 6 050 000 3 641 000

3 571 000 70 000

I 240 000 950 000 2.90 000

1 1 480 000

Ökning (+) Minskning (_)

5 359 200 — 11 066 000

—-12 638 000 — 12 638 000 1 482 000

1 482 000

() 90 000 90 000

0 0 0

6 350 000 727 000

1 094 000 212 000 1 000

579 000

3 000 34 000 3 700 000

— 195 000

COQ O O QGOQ

— 195 000

• Sida 293
•  Original

1989/90 1990/91 lnkomsttitel Enligt Enligt Ökning (+) Enligt Enligt Ökning (+) budgetpro- RRVs Minskning budgetpro— RRVs Minskning positionen beräkning (—) positionen beräkning (—) 1341 Stämpelskatt 5 450 000 5 415 000 —35 000 5 975 000 5 880 000 —95 000 1342 Skatt på värdepapper 5 400 000 5 430 000 30 000 5 700 000 5 600 000 — 100 000 1400 Skatt på varor och tjänster: 167 774 801 167 925 601 150 800 186 207 801 196 478 001 10 270 200 1410 Allmän/tu fömäljningr- sku/ter: 98 200 000 98 775 000 5 75 000 115 500 000 122 900 000 7 400 000 1411 Mervärdeskatt 1420. 1430 Sk att på specifika

varar:

1421 Bensinskatt 1422 Särskilda varuskatter 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 14'24 Tobaksskatt 1425 Skatt på spritdrycker 1426 Skatt på vin 1427 Skatt på malt- och läskedrycker 1428 Energiskatt 1429 Särskild avgift på sva- velhaltigt bränsle 1431 Särskild skatt för olje- produkter m.m. 1432 Kassettskatt 1433 Skatt på videobands- pelare 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1435 Särskild skatt mot för- syrning 1440 Överskott t'idj'ÖrSälj- ning av varor med statt- metropol: 1441 AB Vin- & Spritcent- ralens inlevererade överskott 1442 Systembolaget AB:s inlevereradeöver- skott 1450 Skatt på tjänster: 1451 Reseskatt 1452 Skatt på annonser och reklam 1453 Totalisalorskatt 1454 Skatt på spel 1460 Skatt på vägtrafik: 1461 Fordonsskatt 1462 Kilometerskatt

1470. Skutt på import: 1471 'l-jullmedel

1480 Ovriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

1482 'l'illl'ållig regional inve— steringsskatt

98 200 000

56 706 801 17 200 000 1 103-000

2 283 000 5 100 000 6 050 000 2 600 000

2 250 000 17 260 000

1

1 303 000 189 000

236 800 1 036 000

96 000 260 000

1 00 000

160 000 2 078 000 435 000

1 000 000 565 000

78 000 7 250 000 3 950 000 3 300 000 3 035 000 3 035 000

245 000 45 000

200 000

98 775 000

56 230 601 17 200 000 1 103 000

2 377 000 _ 5 150000 6 100 000 2 615 000

2 350 000 16 500 000

1

1 303 000 183 600

"237 000 1 036 000 76 000

260 000 100 000

160 000 2 080 000 435 000

1 000 000 565 000 80 000 7 250 000 3 950 000 3 300 000 3 035 000 3 035 000

295 000 45 000

250 (100

575 000 .115 500 000 122 900 000

—476 201) 0 0

94 000 50 000 50 000 15 000

100 000 —760 000

0

0 —5 400

200 ( )

—20 000

0

()

0 2 000 0

0 0 2 000 0 0 0 () (1

50 000 0

50 000

57 376 801 18 700 000 1 154 000

2 297 000 5 100 000 6 050 000 2 630 000

2 280 000 16 220 000

1

1 430 000 200 000

25 1 800 962 000

102 000 260 000 100 000

160 000 2 191 000 444 000

1 092 000 575 000 80 000 7 435 000 4 035 000 3 400 000 3 300 000 3 300 000

1 45 000 45 000

100 000

59 64.9 001 18 900 000 1 144 000

2 297 000 5 660 000 6 520 000 2 780 000

2 810 000 17 250 000

825 000 206 000

252 000 962 000 43 000

260 000

100 000

160 000 2 194 000 444 000

1 095 000 575 000 80 000 7 525 000 4 035 000 3 490000 3 300 000 3 300 000

650 000 300 000

350 000

7 400 000

2 272 200 200 000 — 10 000

0 560 000 470 000 150 000

530 000 1 030 000

—605 000 6 000

200 0 —59 000

0 3 000 0

3 000 0 0 90 000 0 90 000 0 0

505 000 255 000

250 000 9

• Sida 294
•  Original

1989/90 Inkomsttitel Enligt Enligt Okning (+) budgetpro- RRVs Minskning positionen beräkning (—) 2000 lnkomster av statens verksamhet: 37 603 071 38 364 833 761 762 2100 Rörelseöverskott: 10 811 764 11 286 319 474 555 2110 A_lfårsverkens inlevere- rade överskott: 2 037 252 I 741 852 —295 400 21 1 1 Postverkets inlevere- rade överskott 46 751) 46 750 0 2112 Televerkets inlevere- rade överskott 199 702 199 702 0 2113 Statens järnvägars in- levererade överskott 0 0 0 2114 Luftfartsverkets inle— vererade överskott 325 000 110 100 —214 900 2115 Affärsverket l—"FV:s in— levererade överskott 115 500 109 900 —5 600 2116 Statens Vattenfalls- verks inlevererade ut- delning 500 000 500 000 0 2117 Domänverkets inleve- rerade överskott 219 000 145 000 —74 000 2118 Sjöfartsverkets inleve- rerade överskott 47 900 47 900 0 21 19 Statens vattenfalls- verks inleverans av mot- svarighet till statlig skatt 583 400 582 500 —900 2120 ( ')vriga myndigheters inlevererade Överskott: 144 760 142 26 —1 834 2121 Vägverkets inlevere— rade överskott 44 000 42 166 —1 834 2123 lnlevererat överskott av uthyrning av ADB- utrustning 100 760 100 760 0 2124 lnlevcrerat överskott av riksgäldskontorets garantiverksamhet 0 0 0 2130 Riksbankens inlevere- rade Överskott: 6 200 000 7 000 000 800 000 2131 Riksbankens inlevere— rade överskott 6 200 000 7 000 000 800 000 2150 (_)verskt')tt från spel verksamhet: 2 429 752 2 401 541 —28 211 2151 Tipsmedel 1 376000 1 368 647 —7 353 2152 Lotterimedel 1 053 752 1 032 894 —20 858 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning: 1 446 894 1 446 894 0 2210 Överskott av fastighets- _/li_firvalting: [ 446 8.94 1 446 894 0 221 1 Överskott av kriminal— vårdsstyrelsens fastig- hetsförvaltning 0 0 0 2214 Överskott av bygg— nadsstyrelsensverksam- liet 1 446 894 1 446 894 0

1990191

Enligt budgetpro- positionen

38 306 300 11 808 175

2 541 940 46 240 198 000

0

345 000

97 200

750 000 192 000 46 900

866 600 145 235

0

145 235

0

6 600 000 6 600 000 2 521 000 1 457 000 1 064 000 690 827 690 827

690 827

Enligt Ökning (+) RRVs Minskning beräkning (—)

39 182 312 876 012 11889 715 81540 2 706 648 164 708 47 190 950 202 092 4 092

0 U

508 000 163 000 97 200 0 750 000 0 188 000 —4 000 47 500 600 866 666 66 286 967 141 732 0 0

149 237 4 002 137 730 137 730

6 400 000 __700 000 6 400 000 —200 000 2 496 100 —24 900 1 454 000 —3 000 1 042 100 —21 900 626 827 —64 000 626 827 —64 000

0 0

626 827 —64 000

"10

• Sida 295
•  Original

lnkomsttitel

2215 Överskott av general- 1ullstyre1sens fastig- hetsförvaltning

2300 Ränteinkomster: 2310. 2320 Räntor på nä- ringslån: 2311 Räntor på lokalise- ringslån 2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 2317 Ränteinkomster på luftfartslån 2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfartcn 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 2322 Räntor på övriga nä- ringslån.Kammarkol- legiet 2323 Räntor på övriga nä- ringslån. Lantbruksstyrelsen 2324 Räntor på televerkets statslän 2325 Räntor på postverkets statslån 2326 Räntor pa affärverkets FFV:s statslan 2327 Räntor på statens vat- tenfallsverks statslån 2330 Räntor på bostadslån: 2331 Ränteinkomster på cg- nahemslån 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförst'irjning för mindre bemedlade barnrika familjer 2334 Räntor på övriga bo- stadslån. Bostadsstyrelsen 2340 Räntor på studielån: 2341 Ränteinkomster på statens lån för universi- tetsstudier och garanti— lan för studerande 2342 Ränteinkomster på all— männa studielån 2350 Räntor på energispar- län:

1 989190

Enligt budgetpro- positionen

0 15 313 015

3 030 070 130 000 60

8 960

159

19

7 000

210 907

2 480 250 436 46 240

36 660

2 337 114 6 951 180

0 6 950 000

180

1 000 22 180

180 22 000 340 000

Enligt RRVs beräkning

0 15 511 292

3 047 347 135 000 60

8 960

159

19

6000 35

210 907

2 480 250 436 46 240 36 660

2 350 391 6 951 180

0 6950000

180

1 000 22 180

180 22 000 340 000

Ökning (+) Minskning (—)

0 198 277

17277 5 000 0 0

13 27

OOQQOOOO

Prop. 1989/901150

Bilaga 1.3 1990/91 Enligt Enligt Ökning (+) budgetpro- RRVs Minskning positionen beräkning (—) O 0 0 13 713 829 14 568 625 854 796 2 859 632 2 904 428 44 796 120 000 140 000 20 000 40 40 0 9 038 9 038 0 148 148 0 10 10 0 6 000 5 000 —1 000 35 35 0 203 063 203 063 0 2 530 2 530 0 250 436 257 340 6 904 46 240 47 510 1 270 16 540 17 000 460 2 205 552 2 222 714 17 162 6 551 180 6 551 180 0 0 0 0 6 550 000 6 550 000 0 180 180 0 1 000 1 000 0 20 670 20 670 0 170 170 0 20 500 20 500 0 330 000 330 000 0

• Sida 296
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.3

lnkomsttitel

2351 Räntor pä energispar- län 2360 Räntor på medel av-

. . satta till pensioner

2361 Räntor på "medel-av- . satta till folkpensione- ring ' 23 70 Räntor på beredskaps- Iugring: ' 2371 Räntor på beredskaps— lagriug oeh förrådsan- läggningar 2380.239() Ovrigt: räntein-

ktnnster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utri- kesförvaltningen m m 2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 2384 Ränteinkomster på lån för kommunala mark— förvärv 2385 Ränteinkomster på län för studentkårlokaler . 2386 Ränteinkomster på lån” för allmänna samlings- lokaler 2389 Ränteinkomster på län för inventarier i vissa specialbostäder 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jord- brukets rationalisering

2392 Räntor pa intressemc— ' del "2394 "Övriga ränteinkomster "2395 Räntor på särskilda räkningar i riksbanken 2396 Ränteinkomster på det av h_vggnadsstyrelsen l't'irvaltade kapitalet -

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster ut' .nu/ens aktier: 2411 lnkomster av statens akner

2500 Olfentligrättsliga av-

' gifter:

2511 Expeditionsavgifter 2522 Avgifter för gransk- ning av filmer och vi- deogram

Enligt budgetpro-

340 000

7 000 .

7 000

534 761

534 761

4 427 824

400

0

100

15 000

124

900

10 300 80 000

2 800 000

1 521 000 709 114

709 [14

709 114

7 118 025 632 494

4 700

Enligt RRVs beräkning

340 000

7 000

7 000

594 761

594 761

4 548. 824

0 400

0 100

15 000 124

900

10 300

1990/91

Ökning(+l) Enligt Minskning budgetpro- RRVs

(—')

80 000 '

2 921 000

1 521 000 709 114

709114

709 114

7 206 957 622 184

5 200

0 60 000

60 000 121 000

0

0

0

0 0

121 000

0

88 932 —10 310

500

positionen

330 000 6 000

6 000 613 123

() 100

15 000

124

800

10 000 70 000

1 600 000

1 637000 712 584

712 584 712 584

9 228 072 643 016

5 000

Enligt

beräkning

330 000

' 6 000

6 000 623 123

623 123

4 133 224

() 200

0 1 00

15 000 124

10 000 70 ()00

2 400 000

1 637 000 712 584

712 584 712 584

9 163 591 627 706

5 200

Ökning ( +) Minskning positionen (_)

0 10 000

10 000

800 000

()

()

800 000

—64 481 —15 310

• Sida 297
•  Original

1989/91 ) 1990/91

Inkomsttitel Enligt Enligt Ökning (+) Enligt Enligt Ökning (+) budgetpro- RRVs Minskning budgetpro- RRVs Minskning positionen beräkning (—) positionen beräkning (—-)

2523 Avgifter för särskild

prövning och fyllnads—

prövning inom skolvä- sendet 1 520 1 520 (1 1 5.40 1 540 - 0 2527 Avgifter för statskon-

troll av krigsmateriel- tillverkningen 1 1 0 1 1 0 2528 Avgifter vid bergssta— .

ten 2 330 "2 500 170 2 131) 2 100 ——30 2529 Avgifter vid patent-

och registreringsväsendet 7 540 7 541.) 0 7 205 7 205 . 0

2531 Avgifter för registre—

ring i förenings m fl re- ' gister 32 822 32 822 0 34 377 34 377 0 2532 Utsökningsavgifter 106 590 120 000 13 410 106 590 120 000 13 410 2534 Vissa avgifter för regi—

strering av körkort och motorfordon 177 000 173 000 —4 000 185 025 183 025 —2 000 2535 Avgifter för statliga ga-

rantier 129 168 137 690 8 522 123 188 24 287 —98 901 2536 Lotteriavgifter 2 105 1 505 —600 2 100 1 500 —600 2537 Miljöskyddsavgift 22 150 104 300 82 150 18 550 100700 82 150 2538 Miljöavgift på be—

kämpningsmedel oeh

handelsgödsel 174 100 172 100 ——21_)00 174 100 172 100 —'2 000 25.39 Tiiktavgil't 15 600 16 600 1 000 16 600 16 600 0 2541 Avgifter vid tullverket 117 610 122 700 5 090 118 400 125 000 6 600 2542 Patientavgifter vid

tandli'tkarutbildningen 6 600 6 600 0 5 100 5 100 0 2543 Skatteutjämningsavgil't 5 653 000 5 648 000 —5 000 7 746 000 7 698 000 ' —48 000 2544 Avgifter i ärenden om

lokala kabelsändningar 16 574 16 574 0 22 334 22 334 0 2545 Närradioavgifter 3 900 3 900 0 4 095 4 095 0 2546 Avgifter vid registre— '

ring av fritidsbåtar 8 500 8 500 0 9 000 9 000 0 2547 Avgifter för statens te-

Ienämnds verksamhet 3 721 3 721 0 3 721 3 721 0 2600 Försäljningsinkomster: 1 236 289 1 227 190 —9 099 1 176 289 1 167 190 —9 099 2611 lnkomster vid krimin-

lavården 170 000 170 000 () 175 000 175 000 0 2612 lnkomster vid statens

rättskemiska laborato- rium 10 885 10 885 0 10 885 10 885 0 2619 lnkomster vid riks-

antikvarieämbetet 300 300 0 300 300 U 2624 lnkomster av uppbörd

av .

l'elparkeringsavgifter 90 104 81 005 ——9 099 90 104 81 005 —9 099 2625 Utförsäljning av be- .

redskapslager 180 000 180 000 0 140 000 140 000 0 2626 lnkomster vid banver— _

ket 785 000 785 000 0 760 000 760 000 0

1.3

• Sida 298
•  Original

Prop. 1989/90:15() Bilaga 1 .3

Inkomsttitel

[989.190

Enligt budgetpro- positionen

Enligt RRVs beräkning

2700 Böter m m : 2711 Restavgifter 2712 Bötesmedel 2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 lnkomster av försåld egendom:

3100 lnkomster av försålda byggnader och maski- ner: 3110 Affärsverkens inkoms- ter av försäldtt fastig- heter och maskiner: 3113 Statens järnvägars in- komster av försålda fas- tigheter och maskiner 3115 Affärsverket FFV:s in- komster av försälda fas- tigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av jörråltla byggnader och maski- ner: 3121 Kriminalvårdsstvrelse nsinkomster av försalda byggnader och maski— ner 3122 Vägverkets inkomster av försalda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkoms— ter av försålda datorer m rn 3125 Byggnadsstyrelsens in- komster av försälda byggnader 3200 Övriga inkomster av markförsäljning: 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 3300 Övriga inkomster av försåld egendom: 3311 lnkomster av statens gruvegendom 3312 Ovriga inkomster av försåld egendom 4000 Återbetalning av län: 4100 Återbetalning av nä- ringslån:

697 970 427 869 270 100

1

270 000

270 000

1 135 400

4 900

0

(')

4 900

300

1 600

()

3 000

3 500

3 500

1 127 000

22 000 1 105 000 6 182 340

316 922

707 067 436 650 270 400

17

270 000

270 000

1 235 500

7 000

0

()

7 000

300

3 701)

0

3 000

3 500

3 500

1 225 000

22 ()()0 1 203 000 6 563 340

686 922

Ökning (+) Minskning (_)

9 097 8 781 300 16

()

()

100 100

2 100

()

()

2 100

()

2 100

98 000 ()

98 000 381 000

370 000

1990/91

Enligt budgetpro- positionen

706 524 436 423 270 100

1

270 000

270 000

26 300

3 300

()

3 300

300

3000

1 000

1 000

22 000 22 ()00

0

7 307 154

287 354

Enligt RRVs beräkning

723 780 445 363 278 400

330 000 330 000

26 300

3 300

3 300

()

3 000

1 000 1 000

22 000 22 000

8 806 324

273 124

Ökning (+) Minskning (_) 17 256 8 940

8 300 16

60 000 60 000

()

()

()

0 ()

0 1 499 170

—14 230

• Sida 299
•  Original

Inkomsttitel

4110 .»lterbe/alning av indu- .vyilån: 4111 Aterbetalning av loka- linseringslan 4120 .»1terln'talning av jord- bruks/ån: 4122 Återbetalning av sta- tens avdikningslån 4123 Aterbetalning av lån till fiskerinäringen 4130 .»1terbetalning av övriga tåäringslån: Återbetalning av vat- tlenkraftslän Återbetalning av luft— f_artslån Återbetalning av sta- tens lan till den mindre skeppsfarten Återbetalning av snkogsväglan Aterbetalning av öv- riga näringslän. Kam— markollegiet 4137 Aterbetalning av öv- riga näringslån. Lantbruksstyrelsen 4138 Återbetalning av tidi- gare infriade statliga ga- rantier

4200 Återbetalning av bo- stadslån rn m : 4211 Återbetalning av lån till egnahem 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4213 Aterbetalning av lån för bostadsförsörj- ningen för mindre be— medlade barnrika famil— isf 4214 Aterbetalning av öv- riga bostadslän. Bo- stadsstyrclsen 4300 Återbetalning av stu- qielån: 4311 Aterbetalning av sta- tens lan för universi- tgtsstudier 4312 Återbetalning av all— tnänna studielån 4313 Återbetalning av stu- diemedel 4131 4132 4133 4135 4136

1989/"90 Enligt budgetpro- positionen 120 000 120 000 37 653 15 37 638 15.9 269 265

197

25 000

57

l 10 000

1 750

22 000

3 501 300 0

3 500 000

800

500 1 919 160 160

7 ()()0

1 912 000

Enligt RRVs beräkning 182 (!(/0 182 ()()0 37 653 15 37 638 467 269 265

197

25 000

57

340 000

1 750

100 000

3 501 300 0

3 500 000

800

500 1 919 160 160

7 000

l 9 12 000

Ökning (+) Minskning (_)

2 (100

62 ()00

0

()

(J

308 000

0

()

()

230 ()00

78 000

()

0

()

0

Prop. 1989/90:15() Bilaga 1.3

1990/91

Enligt Enligt Ökning (+) budgetpro— RRVs Minskning positionen beräkning (—)

110 (100 90 000 —20 000

110 000 90 000 —20 000

38 771 38 771 0

5 5 0

38 766 38 766 0

138 583 144 353 5 770

276 276 0

() 0 0

20 000 20 000 0

57 57 0

105 000 105 000 0

1 750 1 750 0

11 500 17 270 5 770

4 501 300 6 001 300 1 500 000

() 0 0

4 500 000 6 000 000 1 500 000

800 800 0

500 500 ()

2 080 650 2 094 050 13 400

150 150 0

5 500 5 500 0

2 075 000 2 088 400 13 400

• Sida 300
•  Original

Inkomsttitel

4400 Återbetalning av ener- gisparlån: 4411 Återbetalning av ener- gisparlån 4500 Återbetalning av öv- rbiga lån: 4511 Återbetalning av lån till personal inom utri- kesl'örvaltningen m m 4513 Återbetalning av [än för komtnunala mark— förvärv 4514 Återbetalning av län för studentkärlokaler 4515 Återbetalning av lån för allmänna sam- lingslokalcr 4516 Återbetalning av ut- givna startlan och bi- drag 4517 Återbetalning från Portugalfonden 4519 Återbetalning av sta— tens bosättningslz'm 4521 Återbetalning av län för inventarier i vissa specialbostäder 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styr- kor 4526 Återbetalning av öv- riga län

5000 Kalkylmässiga inkoms- ter:

5100 Avskrivningar och amorteringar: 5110 Affärsverkens avskriv- ningar och amorte- ringar: Statens järnvägars av- skrivningar 5115 Affärsverket FFVs amorteringar Statens vattenfalls- verks amorteringar Avskrivningar på _I'as- tigheter.- Avskrivningar på fas- tigheter Upptlragsntvnzligheters kamp/emen!/tormutler: Uppdragsmyndigheter sm 11 komplement- kostnader

1989./"90 Enligt budgetpro- positionen 300 000

300 ()( )()

144 958

(_)

150

6 (')(')( )

l 1 500 0

1 300

1 000

75 ( )00

50 000 3 082 967

2 233 788

835 ()()(1

() 100 000 735 000 366 000 366 ( 101 |

I 35 000

135 000

Enligt

RRVs

beräkning 300 000

300 000

155 958

()

150

6 (')0(')

l l 5( )() 6 000

1 300

1 000

75 ()()(1

55 000 3 038 680

2181501

835 000

0 100 001) 735 000 366 000 366 (100

135 000

135 000

won/91

Ökning (+) Enligt Enligt Ökning (+) Minskning budgetpro- RRVs Minskning (_ ) positionen beräkning ( —)

0 300 000 300 000 0

0 300 000 300 000 0

11 000 137 850 137 850 0

() () 0 0

() () O ()

0 150 150 0

() 6 000 6 000 0

() 10 000 10 000 ()

6 000 (l 0 0

() 700 700 0

() 1 000 1 000 0

0 75 000 75 000 0

5 000 45 ()()0 45 000 0

—44 287 3 083 477 2 342 477 —741 000

—52 287 2 046 298 2 046 298 0

0 1 085 000 1 085 000 0

0 0 0 0

0 50 000 50 000 - 0

() 1 035 000 1 ()35 ()()0 0

I) 393 000 393 000 0

0 393 000 393 000 (')

() [30 ()()t) [30 000 0

0 130 000 130 000 0

• Sida 301
•  Original

1989/90 1990/91 inkomsttitel Enligt Enligt Ökning (+) Enligt Enligt Ökning (+) budgetpro- RRVs Minskning budgetpro- RRVs Minskning positionen beräkning (— ) positionen beräkning (— ) 5140 Övriga avskrivningar: 897 788 845 501 —52 287 438 298 438 298 0 5141 Vägverkets avskriv- ningar 526 587 474 300 —52 287 0 () () 5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 317 740 317 740 () 393 265 393 265 0 5144 Avskrivningar på för- rådsanläggningar för civilt totalförsvar 53 461 53 461 () 45 ()33 45 033 0 5200 Statliga pensionsavgif- ter, netto: 800 000 808 000 8 000 988 000 247 000 —-741 000 5211 Statliga pensionsavgif- ter. netto 800 000 808 000 8 000 988 000 247 (100 —741 (')00 5300 Statliga avgifter: 49 179 49 179 0 49 179 49 179 0 5311 Avgifter för ft.")retags- hälsovård 49 179 49 179 0 49 "179 49 179 () SUMMA INKOMSTER 412 087 579 411 065 954 —1 021 625 407 887 932 414 881 314 6 993 382

• Sida 302
•  Original

• Sida 303
•  Original

Bilaga 1.4

Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden, m.m., budgetåret 1990/91

• Sida 304
•  Original

• Sida 305
•  Original

Bilaga 1.4

"Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden, m.m.

Inledning 1 regeringens proposition 1989/91): 100 med förslag till statsbudget för budget- året 199019] upptogs under utgiftsanslaget XVI. Räntor på statsskulden, m.m. ett — efter samråd med riksgäldskontoret — preliminärt beräknat be- lopp på 56 ()()O ()()0 000 kr. lfinansdepartementets anmälan till budgetpropo- sitionen 1990 angående Räntor pä statsskulden, m.m. (bilaga 18) erinrades om att under senare är förslaget i budgetpropositionerna reviderats i kom- pletteringspropositionerna och att avsikten därför var att återkomma till riksdagen i kompletteringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för statsskuldräntorna avseende budgetåret 1990/91.

Riksgäldskontoret har överlämnat förslag till Räntor på statsskulden, m.m. budgetäret 1990/91. Samtidigt lämnas en beskrivning som syftar till att belysa statsskuldens kostnader under några år bakåt i tiden samt en förnyad beräkning av statsskuldens räntekostnader m.m. för innevarande budgetår.

Statsskuldens kostnader 1985/86 — 1988/89

I takt med att statsskulden sett över en period från mitten av 1970-talet ökat kraftigt har utgifterna för densamma stigit. Från att ha uppgått till ca 8 % av de totala statsutgifterna budgetåret 1979/80 ökade andelen för Räntor på statsskulden. m.m. till som högst ca 23 % budgetåret 1984/85. Fr.o.m. 1983/84 avtog statsskuldens årliga ökningstakt mer och mer och under de se- naste budgetåren har statsskulden minskat. Den tidigare snabba ökningstak- ten för ränteutgifterna har därmed avstannat. Sett som andel av de totala statsutgifterna har ränteanslaget sjunkit till 15 % budgetåret 1988/89.

Den ojämförligt största utgiftsposten på anslaget Räntor på statsskulden, m.m. utgörs av ränteutgifterna. En annan stor post har varit realiserade va- lutadifferenser. Förutom ränteutgifter och realiserade valutadifferenser har på nämnda anslag också förts utgifter för provisioner och avgifter m.m. Vi- dare redovisas även vissa inkomster. främst ränteinkomster från riksgälds- kontorets utlåningsverksamhet. En del utgifter för statsskulden och dess hantering finansieras genom andra anslag på statsbudgeten. bl.a. riksgälds- kontorets förvaltningskostnader och vissa emissionskostnader. På grund av förändrad anslagsstruktur kommer inte heller provisioner att fr.o.m. budget- året 1989/90 redovisas på anslaget Räntor pä statsskulden. m.m. utan i stället under VIIze huvudtiteln: Kostnader för upplåning och låneförvaltning.

Tabell 1. Räntor på statsskulden. m.m. Miljarder kronor

Budgetår 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 Räntor på lan i svenska kronor 45,7 49.0 51.4 48.8 45.1 Räntor på län i utländsk valuta 14,0 12.5 10.0 9.8 8.3 Valutadiffcrenscr (netto) 14.5 4.2 1.6 —5.1) —().3 Erovisioner 1.1 1.2 0.8 (.).7 0,6 Ovrigt (inkomsträntor m.m.) —0.1 —(),4 0.0 —0.9 —().5 Summa 75.2 66.5 63.8 53,4 53,2

1 Riksdagen 1989/90. ! saml. Nr 150. Bilaga 1.4

Prop. 1989/901150

• Sida 306
•  Original

Bilaga 1.4

Utvecklingen under de senare budgetåren har inneburit att utgifterna för statsskulden minskat. både vad gäller räntebetalningar och redovisade valu- tadifferenser. De totala utgifterna för räntor m.m. på statsskulden uppgick budgetåret 1988/89 till 53.2 miljarder kronor. i stort sett samma belopp som 1987/88. De ojämförligt största utgiftsposterna är räntebetalningarna. Dessa minskade under 1988/89-med 5,2 miljarder kronor till 53.4 miljarder kronor, varav ränteutgifterna för län i svenska kronor svarade för 45.1 miljarder kro- nor. en minskning med 3.7 miljarder. Vid denna jämförelse bör dock upp- märksammas att för budgetåret 1988/89 medförde en bokföringsteknisk om- läggning av redovisningen av statsskuldväxelräntor en engångseffekt av minskade ränteutgifter för statsbudgeten på 6.9 miljarder kronor.

Minskningen av utgifterna för statsskulden har i hög grad berott på ut- vecklingen av realiserade valutadifferenser. För 1987/88 redovisades en valu- tavinst (netto) till ett belopp av 5.0 miljarder kronor i motsats till tidigare budgetår då vissa är stora valutaförluster uppkommit. För 1988/89 redovisas en valutavinst på 0.3 miljarder kronor. '

Riintckastmut'er m.m. I 989/90 och I 990/91

Anslaget Räntor på statsskulden. m.m. har i statsbudgeten för budgetåret 1989/90 upptagits till 58,0 miljarder kronor och i budgetpropositionen 1990 har för budgetåret 1990/91 upptagits ett beräknat belopp av 56.0 miljarder kronor. 1 tabell 2 redovisas i statsbudgeten" för 1989/90 upptaget belopp och en nu reviderad beräkning samt förslag avseende budgetåret 1990/91.

Tabell 2. Beräknade räntor på statsskulden, m.m. 'l'uscntal kr. Enligt stats- Reviderad budgeten beräkning Förslag 1989/90 1989/90 1990/91 Utgifter Räntor på län i svenska kronor 50 800 000 53 515 000 55 000 000 Räntor på lån i utländsk valuta 8 201) 000 8 601) 000 7 500 000 Valutaförluster [ 400 000 2 900000 700 000 Underkurs vid emissioner . (kapitalralmtter) 1 401) 000 1 Kursförluster 1 310 000 1 Summa utgifter 60 400 002 65 725 000 63 200 002 lnkomster Räntor på län i svenska kronor 1 400 000 1 500 000 2 600 ()()0 Räntor på lån i utländsk valuta 150 000 200 000 340 000 Yalutavinster 800 000 1 000 000 200 000 Overkurs vid emission (uppgäld) 1 20 000 1 Kursvinslcr . 1 160 000 1 Preskriberade obligationer kuponger och vinster 49 999 44 999 59 999 Aktieutdelning i PMC 1 1 1 Summa inkomster 2 400 002 2 925 000 3 200 002

Summa nettoutgifter 58 000 000 62 800 000 60 000 000

Prop. 1989/902150

lx)

• Sida 307
•  Original

Bilaga 1.4

Budgetåret 1989/90

En förnyad beräkning av Räntor på statsskulden. m.m. visar att utgifterna för innevarande budgetår blir väsentligt större än vad som angetts i statsbud- geten. 62.8 miljarder kronor mot i statsbudgeten 58.0 miljarder kronor. Rän- torna på lån i svenska kronor beräknas öka med netto 2.6 miljarder kronor främst till följd av räntehöjningar under slutet av 1989 och början av 1990 på sammanlagt ca 2—3 procentenheter. Räntorna för lån i utländsk valuta beräknas öka (netto) med 0.3 miljarder kronor. Realiseradc valutadifferen- ser (netto) beräknas nu resultera i valutaförlust på "1.9 miljarder kronor mot statsbudgetens beräknade 0.6 miljarder kronor.

Budgetåret 1990/91

1 1990 års budgetproposition har anslaget Räntor på statsskulden. m.m. upp- tagits med ett beräknat belopp på 56,0 miljarder kronor. Medel för riksgälds- kontoret att anvisas på anslaget Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1990/91 beräknas nu till 60 miljarder kronor. Specifikation av beräkningarna framgår av tabell 2.

Som beräkningsteknisk förutsättning för räntekalkyleringen ligger ett an- taget nettoupplåningsbehov för budgetåret 1990/91 på ca 12 miljarder kro- nor. Statens refinansieringsbehov på den inhemska marknaden beräknas till ca 150 miljarder kronor. varav räntelöpande obligationslån 8.7 miljarder kronor. riksobligationslän 11.2 miljarder kronor, premielån 4,3 miljarder kronor. sparobligationslån 15.8 miljarder kronor. Statsskuldväxlar ca 108 miljarder kronor. Kalkyleringen av räntor har skett utifrån räntenivån i mit- ten av mars 1990.

Ränteutgifterna för den inhemska upplåningen beräknas öka med 1.5 mil- jarder kronor jämfört med innevarande budgetår. Riksgäldskontorets ränte- inkomster på grund av kreditgivning till affärsverk m.fl. beräknas under budgetåret 1990/91 uppgå till 2.6 miljarder kronor. vilket är 1,1 miljarder mer än för innevarande budgetår.

Ränteutgifterna för lån i utländsk valuta beräknas mellan budgetåren 1989/90 och 1990/91 minska med 1.1 miljarder kronor beroende främst på att valutaskulden minskat. Uppköp av i utlandet emitterade obligationer be- räknas ge inkomsträntor på 340 miljoner kronor. Under 1990/91 beräknas realiserade valutadifferenser resultera i en valutaförlust (netto) på 0.5 mil- jarder kronor.

Känslig/tetsa"alys

Statsskuldräntornas storlek är självfallet i hög grad beroende av räntenivån. Uppläningens inriktning på olika läneinstrument är också av betydelse. Kal- kyleringen av räntorna avseende såväl budgetåret 1989/90 som budgetåret 1990/91 har skett utifrån räntenivån i mitten av mars 1990.

För att belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att något närmare redovisa effekterna av ändrade antaganden om räntenivå m.m. En förändring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom på hela statsskulden utan endast på låneformer med rörlig ränta och på nyupp-

L,.)

• Sida 308
•  Original

Bilaga 1.4

låningen. Efter hand får den effekt på upplåning som sker för att omsätta förfallande lån med bunden ränta.

En förändring av räntenivån med en procentenhet från 1 juli 1990 skulle för inhemska lån betyda en förändring i ränteutgifterna för budgetåret 1990/91 — under i övrigt oförändrade förhållanden vad gäller upplåningens storlek och dess inriktning på olika låneinstrument — med ett belopp i stor- leksordningen 0.9 miljarder kronor. På litet sikt blir effekten givetvis större. Exempelvis innebär en procentenhets förändrad räntenivå för bruttoupplå- ningen 1990/91 att de inhemska ränteutgifterna förändras med totalt 2.2 mil- jarder kronor. Den största delen härav. 1.3 miljarder kronor. påverkar dock först budgetåret 1991/92.

Vad beträffar räntor för de utländska länen skulle en ränteförändring med en procentenhet från 1 juli 1990 leda till att ränteutgifterna, under i övrigt oförändrade förhållanden. förändras med 0.2 miljarder kronor för budget- året l990/91. Valutakursernas utveckling har betydelse både för ränteutgif- ter och för realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring av t.ex. dollarkursen med 10 öre från beräkningsantagandet om 6.125 kronor per dollar påverkar ränteutgifterna med ca 40 miljoner kronor och valutare- sultatet med ca 20 miljoner kronor för budgetåret 1990/91.

gotab Stockholm 1990

• Sida 309
•  Original

Bilaga 1.5

Reviderat förslag till

statsbudget för budgetåret 1990/ 91

• Sida 310
•  Original

• Sida 311
•  Original

Bilaga 1.5

Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1990/91

lnkomster Budget- Senare Summa propositionen ändringar 1000-tal kr 1000—tal kr. 1000-tal kr. Skatter 359 "164 701 + 14 883 200 374047 901 Inkomst av statens verksamhet 38 306 300 + 876012 39 182312 1pkomster av försåld egendom 26 300 — 26300 Återbetalning av län 7 307 154 + 1499170 8806 324 Kalkylmässiga inkomster 3 083 477 - 741 000 2342 477 Summa 407 887 932 + 16 517 382 424 405 314 Underskott 521 419 424 926 733

• Sida 312
•  Original

Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1990/91 Prop. 1989/90:150

Bilaga 1.5

Utgifter

Budget- Senare Summa propositionen ändringar 1000-tal kr 1000-tal kr. 1000-tal kr. Utgiftsanslag Kungliga hov- och slottsstatcrna 47 816 -— 47 816 Justitiedcpartementet 5 804 202 + 3 580 5 807 782 Utrikesdepartementct 14 997 806 + '4 000 15 ()()1 806 Försvarsdepartementet 35 453 526 -— 35 453 526 Socialdcpartementet 113 858 410 + 2 631 863 116 490 273 Kommunikationsdepartementet 16 121 722 + 6 229 813 22 351 535 Finansdepartementet 26 289 489 + 92 877 26 382 366 Utbildningsdepartementet 55 716 347 + 1 121 872 56 838 219 Jordbruksdepartementet 5 196 213 + 2 866 405 8 062 618 Arbetsmarknadsdcpartementct 27 284 912 + 1 100 352 28 385 264 Bostadsdepartementet 21 008 726 + 4 936 336 25 945 062 lndustridepartementet 2 454 669 + 3 883 174 6 337 843 Civildepartementet 15 687 491 + 47 100 15 734 591 Miljödcpartementet 1 765 138 — 747 101 1 018 037 Riksdagen och dess myndigheter 568 995 — 568 995 Räntor på statsskulden 56 000 001) + 4 000 000 60 000 000 Oförutsedda utgifter 1 000 — 1 000

Summa: 398 256 462

Beräknad övri ' litade/s örhruknin !: & .

26 170 271 424 426 733

+

Minskning av anslagsbehållningar 1 500 000 — 5 000 000 — 3 500 000 Okad disposition av rörliga krediter 500 000 — 500 000 0 Summa: 2 000 000 — 5 500 000 — 3 500 000 Beräknat tillkomna/nde u/gij'lxbehov, "(!/[U 8 000 000 — 4 000 000 4 000 000 Summa: 408 256 462 16 670 271 424 926 733

tv

• Sida 313
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.5 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1990/91 1990/91 'l'usental kr. 1000 Skatter: 1100 Skatt på inkomst: I II () Fysiska personers inkomstskatt: 1 1 1 1 Fysiska personers inkomstskatt 59 308 000 59 308 000 1120 Juridiska personers inkomstskatt: 1 121 Juridiska personers inkomstskatt 27 998 ()00 27 998 000 1122 Avskattning av företagens reserver 0 1130 Ofördelbara inkomstskatten 1131 Ofördelbara inkomstskatter 1 100000 . 1 100000 1140 Övriga inkomstskatter: 1 141 Kupongskatt 360 000 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 10 000 1143 Bevillningsavgift 5 (.)00 1144 Lotterivinstskatt 1 467 900 I 842 900 90 248 900 1200 Lagstadgade socialavgifter: 1211 Folkpensions- avgift 45 740 000 1221 Sjukförsäk- ringsavgift. netto — 7 205 000 1231 Barnom- sorgsavgift 13 379 000 1241 Vuxenutbild- ningsavgift 1 583 000 1251 Ovriga socialavgifter. netto — 6 927 000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverkets och arbets- miljöintitutets verksamhet 182 000 1281 Allmän löneavgift 2 068 000 1291 Särskild löneskatt 3 700 ()()0 52 520 000 52 520 000 1300 Skatt på egendom: 1.710 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter 440 000 1312 Fastighetsskatt 6 050 ()00 6 490 000 1320 Förmögenltetsskatt: 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 3 571 000 1322 Juridiska personers förmögenhets- skatt 70 000 3 641 000 1330 Arvsskatt och gåvoskan: 1331 Arvsskatt 950 000 1332 Gävoskatt 290 000 I 240 ()00 134!) Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt 5 880 000 1342 Skatt på värdepapper 5 600 000 11 480 000 22 851 000

• Sida 314
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.5 1990/91 'l'uscntal kr. 1400 Skatt på varor och tjänster: 141!) Allmänna ft'jrsäljningsskalter: 14! I Mervärdeskatt 131 600 000 I.?! (700 ()()0 14.70.1430 Skutt på spt't'ijika varor: 1421 Bensinskatt 18 900 000 1422 Särskilda varuskatter 1 144 000 1423 Försi'tljningsskatt på motorfordon 2 297 000 1424 Tohaksskatt 5 660 000 1425 Skatt på spritdrycker 6 520 000 1426 Skatt pa vin 2 780 000 1427 Skatt pa malt- och läskedrycker 2 810 000 1428 Energiskatt 17 250000 1429 Särskild avgift pa svavelhaltigt hriinsle 1 1431 Särskild skatt för oljeprodukter m. m 825 000 1432 Kassettskatt 206 000 1433 Skatt på videolmndspelare 252 000 1434 Skatt—på viss elektrisk kraft 962 000 1435 Särskild skatt mot försurning 43 000 59 649 001 I 440 (_)vt'rskalt vid ji'irsz'iljning av varor med stalsmonopol: 1441 AB Vin— & Spritcentralens inlevere- rade överskott 100 000 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott 160 000 260 000 [450 Skatt på tjänster: 1451 Reseskatt 444 000 1452 Skatt på annonser och reklam 1 095 000 1453 Totalisatorskatt 575 000 1454 Skatt på spel 80 000 2 194 000 [460 Skatt på vägtrafik: 1461 Fordonsskatt 4 035 000 1462 Kilomelerskatt 3 490 000 7 525 ()(/() 1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel 3 300 000 3 300 000 Ovriga skatter på varor och tjänster: 1481 Ovriga skatter på varor och tjänster 300 000 1482 Tillfällig regional investeringsskatt 350 000 650 000 205 178 001 1500 Avräkningsskatt: 1511 Avräkningsskatt 3 250 000 3 250000 3 250 000

Summa skatter 374 047 901

2000 lnkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 f'ljft'irst'erkcns inlet-wreraa't' Överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott 47 190 2112 Televerkets inlevererade överskott 202 092 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott () 2114 Luftfartsverkets inlevererade över— skott 508 000 2115 Affärsverket FFV:s inlevererade överskott 97 200

• Sida 315
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.5

1990/91 'l'usental kr. 2116 Statens vattenfallsverks inlevererade utdelning 750 000 2117 Domänverkets inlevererade över- skott 188 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade över— skott 47 500 2119 Statens vattenfallsverks inleverans av motsvarighet till statlig skatt 866 666 2 706 648 2120 Övriga myndigheters inlevererade över- sko/t.- 2123 lnlevererat överskott av uthyrning av ADB—utrustning 149 237 2124 lnlevererat överskott av riksgälds- kontorets garantiverksamhet 137 730 280 967 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott 6 400 000 6 400 000 2150 Överskott från Spa/t'('katlIIl/lCl." 2151 Tipsmedel ] 454 000 2152 Lotterimedel 1 042 100 2 496 100 11 889 715

m.,—

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: '22110verskott av kriminalvärdsstyrel- sens fastighetsfi'ärvaltning () 2214 ()verskott av byggnadsstyrelscns verksamhet 626 827 2215 Overskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning 0 626 827 626 827

2300 Ränteinkomster:

23103320 Räntor pä näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslän 140 000 2313 Ränteinkomster på statens avdik-

ningslan 40 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinä—

ringen 9 038 2316 Ränteinkomsterpä vattenkraftslan 148 2317 Ränteinkomster på qutfartslån 10 2318 Ränteinkomster på Statens län till

den mindre skeppsfarten 5 000 2321 Ränteinkomster pä skogsväglän 35 2322 Räntor på övriga näringslän, Kam-

markollegiet 203 063 2323 Räntor på övriga näringslån. Lant-

bruksstyrelsen 2 530 2324 Räntor pä televerkets statslän 257 340 2325 Räntor pä postverkets statslan 47 510 2326 Räntor pä affärverkets FFV:s stats-

län 17 000 2327 Räntor på statens vattenfallsverks

statslän 2 222 714 2 904 428

2330 Räntor på bostadslån: 2331 Ränteinkomster på egnahemslån 0 2332 Ränteinkomster pa [än för bostads-

byggande 6 550 000

• Sida 316
•  Original

Prop. 1989/90:150 Bilaga 1.5

1990/91 Tusental kr.

2333 Ränteinkomster på lån för bostads- försörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 180 2334 Räntor pä övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen 1 000 6 551 180

2340 Räntor på studielån: 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilän för studerande 170 2342 Ränteinkomster på allmänna studie- län 20 500 20 670

2350 Räntor på energisparlån : 2351 Räntor på cnetgisparlån 330 000 330 000

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner: 2361 Räntor på medel avsatta till folkpen- sionering 6 000 6 000 2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 623 123 623 123 23 0.2390 Övriga ränteinkomster: 2381 Ränteinkomster på län till personal

inom utrikesförvaltningen m.m. () 2383 Ränteinkomster på statens bosätt-

ningslän 200 2384 Ränteinkomster på län för kommu-

nala markförvärv 0 2385 Ränteinkomster på lån för student-

kårslokaler 100 2386 Ränteinkomster på län för allmänna

samlingslokaler 15 000 2389 Ränteinkomster på lån för inventa-

rier vissa specialbostädcr 124 2391 Ränteinkomster på markförvärv för

jordbrukets rationalisering 800 2392 Räntor pä intressemedel 10 000 2394 Ovriga ränteinkomster 70 000 2395 Räntor på särskilda räkningar iriks-

hanken 2 400 000 2396 Ränteinkomster på det av byggnads-

styrelsen förvaltade kapitalet 1 637 000 4 133 224 14 568 625

2400 Aktieutdelning:

2410 lnkomster av statens aktier: 2411 lnkomster av statens aktier 712 584 712 584 712 584

2500 Offcntligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 627 706 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 5 200 2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 1 540 2527 Avgifter för statskontroll av krigs- materieltillverkningen 1 2528 Avgifter vid bergsstatcn 2 100 2529 Avgifter vid patent- och registre- ringsväsendet 7 205

• Sida 317
•  Original

Prop. 1989/90:15()

Bilaga 1.5 1990/91 'l'usental kr. 2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl register 34 377 2532 Utsökningsavgifter ' 120 000 2533 Avgifter vid statens planverk 0 2534 Vissa avgifter för registrering av kör- kort och motorfordon 183 025 2535 Avgifter för statliga garantier 24 287 2536 Lotteriavgifter 1 500 2537 Miljöskyddsavgift 100 700 2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 172 100 2539 Täktavgift 16 600 2541 Avgifter vid tullverket ' 125 000 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbild- ningen 5 100 2543 Skatteutjämningsavgift 7 698 000 2544 Avgifter i ärenden om lokala kabel— sändningar 22 334 2545 Närradioavgifter 4095 2546 Avgifter vid registrering av fritidsbå- tar 9 000 2547 Avgifter för statens telcnämnds verksamhet 3 721 9 163 591 9 163 591 2600 Försäljningsinkomster: 261 1 lnkomster vid kriminlavärden 175 000 2612 lnkomster vid statens rättskemiska laboratorium 10 885 2619 lnkomster vid riksantikvarieämbetet 300 2624 Inkomster av upphörd av felparke- ringsavgifter 81 005 2625 Utförsäljning av beredskapslager 140 000 2626 lnkomster vid banverket 760 000 1 167 190 1 167 190 2700 Böter m.m.: 2711 Restavgifter 445 363 2712 Bötcstncdel 278 400 2713 Vattenföroreningsavgift 17 723 780 723 780 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet: 2811 Övriga inkomster av statens verk- satnhet 330 000 330 000 330 000 Summa inkomster av statens verksamhet 39 182 312 3000 lnkomster av försåld egendom: 3100 lnkomster av försålda byggnader och maskiner: 3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av för- sålda fastigheter och maskiner 0 3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försälda fastigheter och maskiner 0 0

3116 Statens vattenfallverks inkomster av försälda byggnader och maskiner: 7

• Sida 318
•  Original

1990 '91 Tusental kr.

3I20 Statliga myndigheters inkomster av för- sålda bIt'ggnader och maskiner: 3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försälda byggnader och maskiner 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 3125 Byggnadsstvrelsens inkomster av försåltla byggnader 3200 Övriga" inkomster av markförsäljning: 3211 Ovriga inkomster av markförsiilj— ning

3300 Öv riga inkomster av försåld egendom: 3311 lnkomster av statens gruvegendom 3312 Övriga inkomster av försalcl egen— dom

Summa inkomster av försåld egendom 4000 Återbetalning av län:

4100 Återbetalning av näringslån: 4!!!) Återbetalning av indurtrilån. 4111 Återbetalning av lokaliseringslån 41 20 Återbetalning av; "ordbmkslån. 2Äterbetalning av statens avdiknings- lan

4123 Återbetalning av lån till fiskerinä- ringen

4130 Återbetalning av Övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4132 Återbetalning av luftlartslan 4133 Återbetalning av statens lan till den mindre skeppsfarten

4135 Återbetalning av skogsväglån 4136 Återbetalning av övriga näringslån Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga niiringslan. Lantbruksstyrelsen 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m. m: 4211 Återbetalning av lån till egnahem 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyg- gande 4213 Återbetalning av lån för bostadsför- sörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer 4214 Återbetalning av öv riga bostadslan Bostadsstyrclsen

4300 Återbetalning av studielån: 4311 Återbetalning av statens [du för uni— versitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielan 4313 Återbetalning av studiemedel

0 3 000

1 000

22 000 0

90 000

5

38 766

276 0

20 000 57

105 000 1 750

17 270

0 6 000 000

800

500

150 5 500 2 088 4110

3 300

I 000

22 000

90 000

38 771

144 353

6 007 300

2 ()94 050

3 300

1 000

22 000 26 300

273 124

6 001 300

2 094 050

• Sida 319
•  Original

1990/91

4400

4500

5000

5100 5110

5120

5130

5140

5200

Återbetalning av energisparlån: 4411 Återbetalning av energisparlån

Återbetalning av övriga lån: 4511 Återbetalning av lån till personal ipom utrikesförvaltningen m.m. 4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv 4514 Återbetalning av lån för studentkår- lokaler 4515 Återbetalning av lån för allmänna sgmlingslokaler 4516 Återbetalning av utgivna startlän och bidrag 4517 Återbetalning från Portugalfonden 4519 Återbetalning av statens bosätt— nningslän 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostiider 4525 Återbetalning av lån för svenska FN- styrkor 4526 Återbetalning av övriga län

Summa återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster:

Avskrivningar och amorteringar: Åffärsverkcns avskrivningar och amorte-

ringar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar 5115 Affärsverket FFV.s amorteringar 5116 Statens vattenfallsvcrks amorte- ringar .lii'skrivningar på farligheter: 5121 Avskrivningar pä fastigheter

Upptiragsmyndig/teten komplemen[kost-

nader: 5131 Uppdragsmyndighcters m.fl. kom- plementkoslnader

Ovriga avskriwringar: 5143 Avskrivningar pä ADB-utrustning 5144 Avskrivningar pä förrädsanlägg- ningar för civilt totalförsvar

Statliga pensionsavgifter, netto: 521 l Statliga pensionsavgiftcr. netto

5300 Statliga avgifter: 5311 Avgifter för företagshälsovärd

Summa kalkylmässiga inkomster

Tusental kr.

300 000

0

0

1 50

6 000

10 000 0

700 1 000

75 000 45 000

0 50 000

1 035 000

393 000

130 000

393 265

45 033 247 000

4.9 179

3 00 000 300 000

137 850 137 850 8 806 324

1 085 000

393 000

I _?!) 000

438 298 2 046 298

247 ()()0 247 000

49 [79 49 179

2 342 477

S'l'A'l'SBUDGETENS TOTALÅ lNKOMSTER 424 405 314

• Sida 320
•  Original

Specifikation av förändringar på utgiftsanslag för budgetåret 1990/91 i förhållande till förslagen i budgetpropositionen

1000-tal kr.

lluvudtitel. anslag

[[ JtLvtitiedepartementt't Utredningar m.m.. reservationsanslag Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. förslagsanslag Utvecklingskostnader. reservationsanslag

Summa

Ill Utrikesdepartementet Utredningar m.m.. reservationsanslag Utredningar inom det nedrustnings- och säkcrhetspolitiska omrädet. reservationsanslag Bidrag till ett institut för

Japanstudier. reservationsanslag

Sutnma:

V Soda[departementet Utredningar m.m.. reservationsanslag Socialvetenskapliga forskningsrådet. reservationsanslag Allmänna barnbidrag. förslagsanslag Särskilt pensionstillskott. förslagsanslag Statlig kontroll av läkemedel m.m.. förslagsanslag Statens rättsläkarstationer. förslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter. förslagsanslag Nämdcn för värdartjänst. förslagsanslag Folkpensit.)ner. fi.")rslagsanslag

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension. fi.")rslagsanslag

Summa

VI Komm1tnikation.va'epartemt'ntel Vägverket: Ambetsverksuppgifter m.m.. förslagsanslag Drift av statliga vägar. reservationsanslag Byggande av riksvägar. reservationsanslag Byggande av länstrafikanläggningar. reservationsanslag Bidrag till drift av kommunala vägar och gator. reservationsanslag Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar. reservationsanslag Tjänster till utomstående. förslagsanslag Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder. reservationsanslag Drift och vidtnakthällandc av statliga järnvägar. reservationsanslag Nyinvesteringar i stomjärnvägar. reservationsanslag

Beräknat belopp i budget- proposi- donen

23 665

7 896 4 647

36 208

10 161

4 552

14 713

32 340

40 112

12 075 01111 1

37 649

47 447 34 928 61 820 000

1 300 000 75 387 477

11 105

5 460 000 1 417 900 970 000 558 100

439 000 35 700

622 000 2 595 000

583 300

Senare förslag eller beslut

Propositio- nens eller skrivelsens nummer

90

90 90

90

90 90

90

90 140 1 17

99 rskr. 172

90 92 145. rskr. 152

145. 148

88

Bilaga 1.5

Anslags- belopp

24 665

11272 3 851

39 788

10 561

5 152

3 000 18 713

33 340

58 526 14 010 000 17 000

661 43 149

42 947 83 717 62 360 000

1 365 000

78 019 340

11 484 5 859 900 1 512 000 1 041 800 595 000

482 000 0

669 900 2 784 000 864 000

Eörändring Okning ( +) Minskning (-)

+

++

++

1 000

3 376 796

3 580

3 000 4 000

1 000

18 414 1 935 000 17 000

660 5 500

4 500 48 789 540 000

65 000

2 631 863

+++

+

399 900 94 100 71 800 36 900

43 000 35 700

47 900 189 000 280 700

• Sida 321
•  Original

Bilaga 1.5

1000-tal kr. Huvudtitel. anslag Beräknat Senare förslag eller beslut Eörändring

belopp ___—___ Okning (+)

i budget- Propositio- Anslags- Minskning (-)

proposi- nens eller belopp tionen skrivelsens

nummer Ersättning till banverket för vissa kapital- kostnader. förslagsanslag 94 000 88 189 000 + 95 000 Särskilda nyinvesteringar i stomjärnvägar. reservatitmsanslag 65 000 88 68 000 + 3 000 Statens väg- och trafikinstitut. förslagsanslag 1 90 1 i 0 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut reservationsanslag 41 960 90 44 881 + 2 921 Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning. reservationsanslag 5 000 90 5 000 i 0 Transportforskningsberedningen. reservationsanslag 39 220 90 40 133 + 913 lnfrastrukturfond för järnvägar och kollektiv- trafik. rescrvationsanslag . — 88 5 000 000 + 5 000 000 Summa 12 937 286 19 167 099 + 6 229 813 VII Finanstleparlementet Rikskatteverkct. förslagsanslag 771 606 150 851 406 + 79 800 Regional och lokal skatteförvaltning. ' förslagsanslag 2 593 696 150 2 684 396 + 90 700 Folkbokföringsreformen. anslag — 150 370 000 + 370 000 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garantibeskattningen. rcscrvatonsanslag 925 246 150 477 623 — 477 623 Summa 4 290 548 4 368 425 + 92 877

VIII UtbiIdningar/epartantentet Utredningar m.m.. förslagsanslag 23 170 70 24 670 + 1 500 Forskning inom skolväsendet. reservatitmsanslag 20 796 90 25 252 + 4 456 Undervisning för invandrare i svenska språket m.m..reservationsanslag 333 596 102 277 316 — 56 280 Humanistiska fakulteterna. reservationsanslag 272 602 90 301 735 + 29 133 Teologiska fakulteterna. reservationsanslag 22 758 90 25 037 + 2 279 Juridiska fakulteterna. reservationsanslag 27 051 90 30 092 + 3 041 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.. reservationsanslag 326 853 90 364 373 + 37 520 Medicinska fakulteterna. reservationsanslag 662 546 90 735 023 + 72 477 Odontologiska fakulteterna. reservationsanslag 71 081 90 77 767 + 6 686 Farmaceutiska fakulteten. reservationsanslag 24 872 90 27 414 + 2 542 Matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna. reservationsanslag 631 117 90 700 598 + 69 481 Tekniska fakulteterna. reservationsanslag 657 161 90 763 003 + 105 842 'l'emaorienterad forskning. reservationsanslag 26 767 90 31 029 + 4 262 Konstnärligt utvecklingsarbete. reservationsanslag 26 996 90 12 759 — 14 237 Vissa särskilda utgifter för forsknings- ändamäl. reservationsanslag 32 091 90 53 548 + 21 457 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m.. förslagsanslag 1 020000 90 1 161 13.2 + 141 132 Forskningsrädsnämnden. reservationsanslag 52 738 90 63 630 + 10 892 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. reservationsanslag 125 054 90 152 181 + 27 127 Medicinska forskningsrådet. reservationsanslag 250 202 90 286 469 + 36 267

• Sida 322
•  Original

1000-tal kr.

Huvudtitel. anslag

Beräknat

Bilaga 1.5

Senare förslag eller beslut

Naturvetenskapliga forskningsrådet. reservationsanslag Rymdforskning. reservationsanslag Europeisk forskningssamvcrkan. förslagsanslag Kungl. biblioteket. reservationsanslag Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnadcr. förslagsanslag lnsamlingsverksamhet m.m.. reservationsanslag Institutet för rymndfysik reservationsanslag Manne Siegbahninstitutet för fysik. reservationsanslag Polarforskning. reservationsanslag Vissa bidrag till forskningsverksamhet. reservationsanslag

Samordning m.m. inom biblioteksområdet. reservatit'msanslag Studichjälp m.m. förslagsanslag Studiemedel m.m.. f Tirnersättning vid vissa vuxenutbildningar. förslagsanslag Riksarkivet och landsarkivcn. förslagsanslag Statliga arkiv:Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.. reservationsanslag Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. reservationsanslag Statens biogralbyrä. förslagsanslag Presstödsnämnden och taltidningsnämndcn. förslagsanslag