Prop. 1990/91:76

om socialavgifter för vissa idrottsutövare

Regeringens proposition

1990/91: 76 &

om socialavgifter för vissa idrOttsutövare Prop. 1990/91: 76

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regenngsprotokollet den 20 december 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1962:381) om allmän för- säkring och i lagen (1981:691) om socialavgifteri syfte att behålla den ord- ning som tidigare gällt för uttag av socialavgifter vid ersättning i samband med idrottsli g verksamhet.

] Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 76

Propositionens lagförslag Prop. 1990/91: 76

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 5 och 11 kap. 2 & lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2 52

Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvs- arbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadscrsätrning som inte en- ligt 10 å uppbördslagen (l953:272) undantas vid beräkning av preliminär A- . skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbets- givare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person. om arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som ut- förs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land . för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjuk- penninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller intäkt som avses i 32 ä 1 mom. första stycket h och i kommunalskatte- lagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 & första stycket 2 6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 & första stycket lagen om särskild. löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av sjukpenning— Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från sll— grundande inkomst bortses från så- dan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från in- komst av annat förvärvsarbete. Er- sättning i pengar eller andra skatte- pliktiga förmåner för utfört arbete i

1 Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Senaste lydelse 1990:1428.

dan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från in- komst av annat förvärvsarbete. Er- - sättning i pengar eller andra skatte-

pliktiga förmåner för utfört arbete i

Nuvarande lydelse

annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida er- sättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mot- tagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I fråga om er- sättning som utgör inkomst av trä- ringsverksamhet, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför ar- betet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för ar- bete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från den- ne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande in- komsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet.

Föreslagen lydelse

annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mot- tagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I fråga om er- sättning som utgör inkomst av nä- ringsverksamhet, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som utger ersätmingen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför ar- betet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för ar- bete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från den- ne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande in- komsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenning grundande inkomst av anställning skall bortses från ersättning som idrottsutövare fdr från sådan ideell förening som avses i 7 5 5 mom. lagen (I 94 7.5 76) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst ett halvt basbelopp.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för- hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försälcrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om in- komsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 & första—fjärde styckena uppbörds- lagen (1953:272).

11 kap.- 2 53

Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner. som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i

3 Senaste lydelse 1990:1428.

1* Riksdagen 1990/91. ] saml. Nr 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

allmän eller enslcild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 & uppbördslagen (l953:272) undantas vid beräkning av preliminär A- skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 ä 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (l928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 5 första stycket 2 - 6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sys- selsättningslandet. Såsom inkomst: av anställning anses även

a) Sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskade- försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 &, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

61) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar- betsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning,

g) korrtidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973z349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (l979:84) om delpensions- försäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti- tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands- övning eller särskild övning inom vämpliktsutbildningen, läkare under för- svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarsplikn'ga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning Vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxen- utbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisnin g för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författar-fond. och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 5, i den mån regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbets- givare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 & andra stycket lagen (1981 :691) om socialavgifter,

p) ersättning enligt lagen (1988zl465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv- ständigt.

Nuvarande lydelse

I fråga om ersättning i pengar el- ler andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 3 kap. 2 5 andra stycket.

Föreslagen lydelse

Ifråga om ersättning i pengar el- ler andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan forrn än pension samt i fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av

ideell förening gäller i tillämpliga

delar bestämmelserna i 3 kap. 2 5 andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller an- nan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bo- satt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a & eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska ju- ridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkn'ngsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

Prop. 1990/91: 76

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 5 lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 52

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses han

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått - till 1 000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid åretsingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 5 eller 4 kap. 18 5 lagen (19622381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908: 128) om bevillnin gsav gifter för särskilda förmåner och rättigheter,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen, .

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagarevhaft att täcka med ersättningen, -

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 å tredje stycket civilförsvarslagen (l960:74), i den mån ersätmingen utgör eller motsvarar dagpenning,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 & första stycket lagen om allmän försäkring,

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandeti är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 & lagen (1984:947) om - - beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt,

ll. ersätming som avses i 3 kap. 2 a 5 lagen om allmän försälcring, 12. intäkt som avses i 32 ä 1 mom. första stycket h och i kommunal- skattelagen (1928z370),

13. sådan ersättning som enligt 13. sådan ersättning som enligt l & första stycket 2 — 6 lagen 1 5 första stycket 2 — 6 lagen (1990:659) Om särskild löneskatt (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. utgör underlag för nämnda skatt, '

1. Lagen omtryckt l989:633.2 Senaste lydelse 1990:-l429.6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 5 5 mom. lagen ( I 947:5 76 ) om statlig inkomst- skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksam- het, om ersättningen från föreningen . under året inte uppgått till ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som _ regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnaderi viss verksamhet. '

I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928z370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i'kraft den 1 april 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Närvarande: statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om socialavgifter för vissa idrottsutövare

Mitt förslag: Ersättning från en ideell förening till en idrottsutövare, som inte är att betrakta som näringsidkare, skall — om den per år un- derstiger ett halvt basbelopp — inte räknas med vid beräkning av sjuk- penning- och pensionsgrundande inkomst och inte utgöra underlag för arbetsgivaravgifter.

Skälen för mitt förslag: I allmänhet beskattas ersättning i samband med idrottslig verksamhet såsom inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall sker beskattning enligt de regler som gäller för näringsverksamhet. Till tjänst hänförs fast eller tillfällig anställning och stadigvarande eller tillfälligt uppdrag eller därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet i samband med tävlingar m.m. oavsett om det är fråga om hobbyverksamhet eller inte (jfr prop. 1989/90:110). Det finns dock undantag från huvudregeln. I 19 & kommunal- skattelagen (1928:370) sägs att tävlingsvinster som utgår i annan form än kontant ersättning är skattefria om vinsten avser minnesföremål eller om vär- det inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor el- ler 300 kr. för år 1991 (basbeloppet för år 1991 är fastställt till 32 200 kr.). I dessa fall utgår inte heller socialavgifter. Någon skyldighet att lämna kon- trolluppgift föreligger inte om angivna förutsättningar är uppfyllda.

Sedan flera år tillbaka har riksskatteverket (RSV) gett ut rekommenda- tioner vad gäller beskattning av ersättningari samband med idrottslig verk- samhet, som kan hänföras till inkomstslaget tjänst. De senaste rekommenda- tionema betecknas RSV Dt 1990215. I dessa avhandlas bl.a. kostnadsersätt- ningar till idrottsutövare m.fl. och vilka schablonavdrag som får göras. Ett av skälen till dessa schabloner är att underlätta för idrottsutövare i samband med deklarationerna. Det har nämligen visat sig att de inkomster som idrotts- utövare får från en idrottsförening i samband med idrottsli g verksamhet till viss del är kostnadsersättningar som täcker de utgifter som personen har haft för verksamheten. Det är således i mångt och mycket en ersättning för de ut- lägg idrottsutövaren haft. Schablonavdraget enligt rekommendationema för ersättningar uppgår för närvarande till högst 3 000 kr. om idrottsutövaren

haft bruttoinkomster inkl. rese- och traktamentsersättning som överstiger 4 000 kr.

Med idrottsli g verksamhet avses normalt enligt rekommendationema sådan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Sveriges Riks- idrottsförbund eller annan jämföng organisation. Med idrottsutövare menas även tränare innefattande gymnastikinstruktörer, domare eller därmed jäm- ställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta sammanhang också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrotts- liga verksamheten i föreningen. Däremot är sådana funktionärer vilkas verk- samhet i föreningen huvudsakligen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex. styrelseuppdrag och liknande, normalt inte att hänföra till denna grupp.

I rekommendationema finns också en punkt som gäller kontrolluppgifter m.m. (punkt 6). Där sägs att följande bedömning skall göras om en ersättning skall anses utgöra sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst:

"Överstiger den årliga ersättningen i form av kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och kostnadsersättnin gar till idrottsutövare ett halvt basbelopp (12 900 kr. år 1988, 13 950 kr. år 1989) anses den skattepliktiga delen av inkomsten i normalfallet sjukpenning- och pensionsgrundande och skall re- dovisas under rubrik 11—15 i kontrolluppgiften.

Understiger ersättningen halva basbeloppet får om särskilda skäl inte för- anleder annat ersätmingen tas upp i ruta 52. Ersättning till idrottsdomare är inte sjukpenning- och pensionsgrundande och skall redovisas i ruta 52."

Sammanfattningsvis kan sägas att dessa regler innebär att ersättningar till idrottsutövare som sammanlagt under ett år understiger ett halvt basbelopp är undantagna från det underlag som ligger till grund för beräkning av den sjuk- penning- och pensionsgrundande inkomsten och de har också undantagits från underlaget från arbetsgivaravgifter. Detta gäller dock under förutsättning att inkomsten är att hänföra till inkomstslaget tjänst.

I samband med ändringari skattelagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356) fattades också beslut i fråga om uttag av socialavgifter.

Alla förvärvsinkornster har belagts med socialavgift eller motsvarande skatt. Fulla avgifter i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter tas i prin- cip ut då inkomsten är förmånsgrundande. Detta innebär att i princip alla in- komster som skall tas upp till beskattning såsom inkomst av tjänst också blir föremål för uttag av socialavgifter. lnkomstema skall vara förmånsgrundande och fulla socialavgifter skall därför tas ut. Avgifterna skall normalt betalas i form av arbetsgivaravgifter. I vissa fall där ett arbetstagar- eller uppdrags- tagarförhållande inte kan anses föreligga skall avgifterna tas ut i form av egenavgifter. Den allmänna gränsen för underlaget för uttag av egenavgifter är 1 000 kr. per försäkrad och år och för uttag av arbetsgivaravgifter 1 000 kr. per utbetalare och år.

Genom den beslutade skattereformen har förutsättningama delvis ändrats för de rekommendationer som RSV årligen ger ut. Helt klart är dock att de förslag som lades fram i nämnda proposition och som antogs av riksdagen

Prop. 1990/91: 76

inte skulle ändra på förutsättningama att i inkomstslaget tjänst få ett s.k. . schablonavdrag vid inkomstbeskattningen enligt RSVs rekommendationer (jfr prop. 1989/90:110 s. 344). Någon motsvarande hänvisning beträffande uttag av socialavgifter finns inte i förarbetena till skattereformen.

För att den ordning som hittills tillämpats beträffande uttag av social- avgifter på ersättningar till idrottsutövare m.fl. skall bestå även i fortsätt- ningen anser jag att lagstiftningsåtgärd är påkallad.

Detta innebär att ändringar bör ske i lagen (1962:381) om allmän försäk- ring (AFL), närmare bestämt i 3 kap. 2 5 som rör sjukpenninggrundande in- komst och 11 kap. 2 & som rör pensionsgrundande inkomst. Vidare bör en ändring ske i 2 kap. 4 & lagen (1981:691) om socialavgifter.

I nyss nämnda paragrafer i AFI. bör göras ett tillägg som innebär att i un- ' derlaget för sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst inte skall med- räknas sådan inkomst av anställning som en idrottsutövare har från en ideell förening till den del den årliga ersättningen understiger ett halvt basbelopp. En motsvarande ändring görs vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för ut- ' tag av arbetsgivaravgifter»

Som framgått gäller förslaget endast om det är fråga om inkomst av tjänst. På samma sätt som enligt RSVs rekommendationer bör även i fortsättningen med idrottsutövare menas också tränare. innefattande gymnasrikinstmktörer, domare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta sammanhang också sådana ledare i föreningar som regelmässigt med- verkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förut- sättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är sådana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen utgörs av administrativa upp- gifter, t.ex. styrelseuppdrag och lämande inte att hänföra till denna grupp. Vidare skall som krav gälla att ersätmingen har utgått från en sådan ideell förening som avses i 7 5 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet. Normalt är detta sådan organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation.

Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom bostadsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981 :691) om socialavgifter. Förslagen har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet. Förslaget under 2 gäller ett ämne som tillhör lagrådets gransknings- område. Detta förslag är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lag- rådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande över förslaget har därför rnte inhämtats.

'10

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge- nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1990/91: 76

gotab 97415, Stockholm 1991