Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en fördelningsplan för de medel om 7 500000 kr. till forskning om offentlig sektor, som har anvisats för budgetåret 1991/92 un- der civildepartemcntets anslag Utredningar m.m. Vidare föreslås riktlinjer för resursförstärkningar till forskning om offentlig sektor under budgetåret

1992/93. Förslagen innebär att de resurser för forskning om offentlig sektor som

riksdagen anvisade i beslutet om forskningspolitiken (prop. 1989/90: 90 FiU 28. rskr 329) fördelas till — Ett nytt forskningscentrum i Stockholm. — Ett nytt forskningscentrum i Göteborg. — Ett nationellt forskningsprogram administrerat av Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) öppet för forskare vid samtliga universitet och" högskolor. Vart och ett av centra föreslås för budgetåret 1992/93 få 4 miljoner kronor och HSFR 9.5 miljoner kronor. Regeringen anger att HSFR med förtur bör undersöka förutsättningarna för ett statsvetenskapligt forskningsprogram.

• Sida 2
•  Original

1. Bakgrund '

Regeringen konstaterade i 1990 års proposition om forskning (Prop. 1989/90: 90. 5.90) att FoU för att utveckla'den offentliga sektorn fortfarande är mycket begränsad. bortsett från försvaret och det medicinska området. trots att forskning om den offentliga sektorn har varit ett prioriterat område i forskningspropositionerna under hela 1980-talet. Det gäller särskilt FoU för att utveckla den kommunala sektorn. Insatserna är dessutom utspridda över olika discipliner. sektorsorgan och myndigheter.

Regeringen ansåg att de ansvariga för produktionen inom tjänstesektorn — privata och kooperativa företag, kommuner och landsting — måste öka sina insatser kraftigt för forskning och utvecklingsarbete. Regeringen utta- lade (s.452) att kommuner och landsting har ansvar för huvuddelen av den offentliga sektorns verksamheter. Detta talar för att de också tar ansvar för det utvecklingsarbete som syftar till att förbättra den egna verksamheten.

Staten borde. enligt regeringen, liksom hittills ta huvudansvaret för den mer grundläggande forskningen om den offentliga sektorns funktionssätt liksom för forskarutbildning inom relevanta vetenskapsområden. Reger- ingen förklarade sig ha för avsikt att under budgetåret 1990/91 låta utföra ett programarbete avseende forskning om den offentliga sektorn.

Regeringen angav i propositionen att det föreslagna programarbetct i huvudsak skulle inriktas på grundläggande forskning och forskarutbildning som är relevant för den offentliga sektorn. Programarbetet skulle huvudsak- ligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning. styrning. organisation och utvärdering. l programarbetct skulle även under- sökas om den statliga sektorforskningen kan ge större uppmärksamhet åt den offentliga sektorns allmänna förnyelse.

För att bekosta programarbetet föreslog regeringen att under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Utredningarzm. m. skulle anvisas 500000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop l989/90: 100. bi1.15) för budgetåret 1990/91. Regeringen förespråkade att ytterligare 7 000000 kr. skulle tillföras budgetåret 1991/92 för planering och inledande forskningsinsatser och för budgetåret 1992/93 ytterligare 10000000 kr.. dvs. ett sammanlagt belopp om 17 500 000 kr. vid periodens slut.

Riksdagen beslutade att bifalla finansutskottets hemställan att tillstyrka förslagen i propositionen. (1989/901FiU28. rskr 329).

l budgetpropositionen år 1991 (prop. 1990/91: 100. bil. 15) togs under anslaget Utredningar m.m. upp det belopp för forskning om offentlig sektor som för budgetåret 1991/92 angetts i 1990 års proposition om forskning. I det angivna beloppet på 7 500 000 kr. ingår som en reservation de 500 000 kr. som anvisats för budgetåret 1990/91 . Regeringen förklarade sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa medel skulle fördelas.

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för civildepartemen- tet den 2 juli 1990 en särskild utredare för att utreda forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren överlämnade i april 1991 sitt betänkande (SOU 1991: 36) Ny kunskap och förnyelse. Utredarens sammanfattning av betänkandet återfinns i bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandfats. En förteckning över remissinstan-

Prop. 1991/92: 16

I”»)

• Sida 3
•  Original

serna har lagts som bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning Prop. 1991/92: 16 över dessa finns att tillgå i civildepartementet (Dnr C91/764/KO). '

2. Offentlig sektor som forskningSområde- 2.1 Den offentliga sektorns kunskapsbehov

Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den offentliga sektorn. Detta arbete kan förväntas bli ännu intensivare under resten av 1990-talet. Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den politiska demokratin. de administrativa styrsystemen och välfärden. Den känneteck- nas bl.a. av en strävan mot ökad individuell valfrihet, främjande av olika effektivitetsvärden och utveckling av nya modeller för politisk styrning.

Förnyelsearbetet sker i en samhällsekonomisk situation där det ställs allt större krav på kreativitet för att uppnå de välfärdspolitiska målen. _1 det faktiska förändringsarbetet i kommuner, landsting och statliga verksamhe- ter framträder också i allt större utsträckning nya former för att finansiera och producera tjänster. Det blir allt vanligare att privata och kooperativa institutioner medverkari den offentliga sektorns tjänsteproduktion. För den offentliga sektorn gäller också alltmer marknadsliknande förutsättningar.

Mycket talar för att de viktigaste förändringsimpulserna under 1990-talet kommer ifrån den europeiska omgivningen. Det är fortfarande oklart vad anpassningen till EG exakt kommer att innebära för det politiska systemet och för den offentliga sektorn. Det är dock ingen tvekan om att generella förändringstendenser i Europa också påverkar hur vi i Sverige utformar samhällsorganisationen och välfärdssystemen.

Förändringarna och förnyelsen skapar ett kunskapsbehov, vilket till en del kan tillgodoses genom befintligkunskap. Till betydande del handlar dock behovet om ny kunskap. vilken kan genereras genom ytterligare forskning.

Denna forskning bör präglas av såväl inomvetenskaplig betydelse som samhällsrelevans. Forskningen skall kunna erbjuda problematiseringar och en fördjupad förståelse och därigenom bidra-till att underlag skapas för lösningar av problem av olika slag.

Det finns emellertid en viss konflikt mellan å ena sidan den offentliga sektorns behov av forskningsbaserad kunskap inför starka förändringskrav och å andra sidan grundforskningens behov av att vara fri och obunden.

Det är viktigt att forskare garanteras en hög grad av frihet vid val av problemställningar, metoder och tolkningar av data. Men det hindrar inte att problemställningarna kan växa fram i en dialog med praktiker av olika slag. Med en sådan dialog är risken mindre för att den inomvetenskapliga styrningen leder forskningen för långt bort från de problemställningar som inte minst praktiker har att hantera. ' ' '

Dessutom kräver den snabbaoch dynamiska utvecklingen inom offentlig sektor tillämpning av andra forskningsmetoder än de som tidigare traditio- nellt har tillämpats. Förändringsarbetet får allt mer inslag av experimente- rande och prövning av nya system för styrning och ledning av offentlig verksamhet. Det kräver bl.a. en kontinuerlig uppföljning av och samspel med den studerade verksamheten. 3

• Sida 4
•  Original

Forskningen om den offentliga sektorn kan knappast täckas av ett enda program för grundforskning. Regeringen förutsätter därför att såväl grund- forskning som tillämpad forskning om den offentliga sektorn kommer att bedrivas i betydande utsträckning även utanför ramen för det program som föreslås 1 propositionen. kanske med andra frågeställningar och vetenskap- liga ansatser.

2.2. Forskningens organisation ochfinansiering. '

Det finns en rad forskningsfinansierande organ som stöder forskning om offentlig sektor. Hit hör främst humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet. statens råd för byggnadsforskning och arbetsmiljöfonden. Även Riksbankensjubileumsfond och det nya socialvet'cnskapliga forskningsråÄ det är betydande finansiärer. Myndigheter som u'niversitets- och högskole- ämbetet. skolöverstyrelsen. energiverket och naturvårdsverket har också bidragit med begränsade insatser inom området.

1 början av 1980-talet blev forskning om den offentliga sektorn ett av statsmakterna prioriterat forskningsområde. 1 1982 års forskningsproposi- tion uttalade det föredragande statsrådet (prop 1981/82: 106 s. '46) att forsk- ning om den ofentliga verksamheten skulle komma att kräva betydande insatser av framför allt samhällsvetenskapligforskning. De satsningar som gjordes gällde främst inrättande av tjänster med inriktning på olika aspekter av den offentliga sektorns verksamhet och ansvarsömråden. '

Regeringen inrättade under den första halvan av 1980-talet flera organ för att stimulera forskning om offentlig sektor. Det gällde expertgruppen för studier om offentlig ekonomi (ESO) och delegationen för forskning om offentlig sektor.

ESOs uppgift har främst varit att bevaka forskning och utveckling inom området förmedla information t. ex. genom kunskapsöversikter. utföra mindre undersökningar' 1 egen regi och ge impulser till forsknings- och ut- vecklingsinsatser rörande skilda offentligekonomiska problem. Man har 1å-. ' tit genomföra en mängd kartläggningar och kunskapsöv'ersikter och fram- ' fört idéer inom området offentlig ekonomi. Delegationen för forskning om den offentliga sektorn tillkom med stöd av riksdagens beslut år 1984 (prop. 1983/84: 107 bil. 10 UbU28, rskr. 401). Dess verksamhetsområde inriktades 1 första hand på övergripande frågor- som rörde folkstyrelsen samt kommunernas. landstingskommunernas och' den statliga sektorns roll i samhällsutvecklingen. Delegationen fick till en början inte några egna resurser att fördela utan prioriteringar och anslags- beslut skulle liksom dittills ankomma på andra organ

Delegationen behandlades på nytt av riksdagen 1 samband med 1987 års forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87: 80. bil.1 ]. FiU 26. rskr 283). De- legationen fick nu möjlighet att finansiera forskning för att förbättra situa- tionen inom eftersatta områden. En överenskommelse träffades mellan re- geringen och de båda kommunförbunden om att man för olika forsknings- insatser under en treårsperiod tillsammans skulle anslå 10 milj. kr.. varav regeringen och förbunden skulle svara för hälften var.

Forskningsdelegationens verksamhet upphörde den 1 juli 1990. Chefen

Prop. 1991/92: 16

• Sida 5
•  Original

för civildepartementet beslutade den 4juni 1991 att inrätta en arbetsgrupp (C l99le) för samverkan mellan stat och kommun om forskningsfrågor. Till gruppens uppgift hör bl.a. att följa upp de forskningsprojekt som erhållit stöd från forskningsdelegationen. Arbetsgruppen skall särskilt uppmärk- samma formerna för information om forskningsresultaten.

Både Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har kraftigt ökat sina forsknings- och utvecklingsinsatser. Svenska kommunförbundet har inrättat ett särskilt FoU-råd och man har för åren 1991 och 1992 avsatt totalt 20 milj. kr till nya FoU-projekt. Landstingsförbundet har beslutat att avsätta 15 milj. kr för FoU-ändamål.

2.3. Avgränsning av forskningsområdet

Huvuddelen av forskningen om den offentliga sektorn bedrivs inom hög- skolan och då i huvudsak inom universitetens samhällsvetenskapliga fakul- teter. Forskningen har särskilt byggts upp inom disciplinerna statsveten- skap. företagsekonomi. nationalekonomi och sociologi/socialt arbete. Men forskning av stor betydelse i detta sammanhang finns även inom juridiska. humanistiska och andra ämnesområden. . .

När det gäller avgränsningen av vad forskning om offentlig sektor omfat— tar har utredaren delat in forskningsområdet i tre delområden; — folkstyrelse.

— förvaltning och — offentlig problemlösning.

Med folkstyrelse avses den demokratiska processen. dess strukturer och värdefundament. Frågor om konstitution. politiska konflikter. politiskt del- tagande. representativitet, styrning och legitimitet är centrala.

Med förvaltning åsyftas utformningen av politikens genomförande ge- nom regler. organisation. ledning och materiella resurser. Frågan om bästa modell för att uppnå ett givet politiskt mål är central.

Med problemlösning avses politikens roll i samhället för att lösa gemen- samma problem och vilken framgång som uppnås. Metoderna kan vara service. transfereringar och regleringar. Mycket av detta faller inom sekto- riella insatser. Inom detta område faller även utvärderingar av välfärdspo— litiken.

Enligt utredarens beräkningarfinns det ett 50—tal professorer som helt eller delvis forskar om den offentliga sektorn. lnemot hälften av dessa professorer har sin forskning inriktad på förvaltning. Drygt en tredjedel studerar sek- torsövergripande aspekter på offentlig problemlösning och drygt en fjärde- del arbetar med folkstyrelsefrågor. Det exakta antalet är svårt att ange ef- tersom delområdena överlappar varandra och en professor kan bedriva forskning inom flera av dessa. Därtill kommer de betydande forskningsin- satser som utförs av högskolelektorer och forskarassistentcr.

Till denna bild måste läggas de insatser som skett i stora program under åren. vilka inte minst har fördjupat analysen av offentlig problemlösning och folkstyrelsen. Särskilt kan framhållas Kommunaldemokratiska forsk- ningsgruppen, som i slutet av 1970-talet utvärderade kommunindelnings- reformen. och maktutredningen under senare delen av 1980-talet.

'. Prop. 1991/92: 16

• Sida 6
•  Original

3. Mångvetensk'apliga forskningsmiljöer

Regeringens förslag: Medel ställs till förfogande för två forsknings- centra i Stockholm respektive Göteborg vilka skall 'organisera tema- tiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. Forsk- ningen skall avse olika aspekter på styrning. ledning. organisation samt utvärdering av offentlig sektor.

För budgetåret 1991/92 bör vart och ett av dessa centra få disponera 1 500000 kr. '

För budgetåret 1992/93 bör vart och ett av dessa centra få disponera ytterligare 2 500000 kr.. dvs. en total ram på 4000 000 kr.

Utredarens förslag: Överensstämmer med vårt'förslag utom vad gäller finansieringen. Utredaren föreslår att en större andel av de totala resurserna för forskningsprogrammet anslås direkt till centra.

Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om att" inrätta två mångvetenskapliga forskningscentra i Stockholm och Göteborg under en tidsperiod av tolv år.

Bara Riksrevisionsverket avstyrker utredarens förslag. Verket pekar i stäl- let på möjligheten att lägga medlen på ett nytt forskningsinstitut eller på att göra forskningsprogrammet till en självständig enhet med eget råd och pro- jektanställda forskare. Styrelsen för teknisk utveckling och LO anser att innan två mångvetenskapliga forskningscentra tillskapas bör humanistiskt- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) ges i uppdrag att i fortsatt dialog med andra forskningsfinansierande organ och med forskare succes- sivt utforma planer och ta ställning till om och i så fall vilka centra som skulle behöva tillskapas.

Även om de flesta remissinstanserna är positiva till utredarens förslag har flera remissinstanser förslag på ytterligare centra.

Några remissinstanser har också synpunkter på den av utredaren före- slagna forskningSinriktningen vid centra. Några pekar i allmänna ordalag på andra angelägna forskningsbehov inom den offentliga sektorn. Andra är tveksamma till den inriktning mot grundforskning som föreslås.

Några remissinstanser är kritiska mot den starka inriktningen på statsve- tenskap och företagsekonomi vid de föreslagna eentrutnbildningarna.

Skälen för regeringens förslag: Utbyggnaden av forskningen om den of- fentliga sektorn under 1980-talet har inneburit att det har blivit en god spridning av grundforskningtill de olika universiteten. De rörliga resurserna via forskningsråd och sektorforskningsorgan har ökat och spridits till de olika forskningsmiljöerna. Det innebär att den långsiktiga kompetensupp- byggnadcn inom forskningsområdet har fått en betydande förstärkning. De satsningar som har gjorts innebär att grunden har lagts för att kunna gå vidare och bedriva s.k. spjutspetsforskning inom vissa områden.

Den kartläggning som utredaren har låtit göra visar att forskningen om offentlig sektor kännetecknas av spridning över många problemfa'lt och många mindre projekt. Kartläggningen visar också att den samhällsveten-

Prop. 1991/92: 16

• Sida 7
•  Original

skapliga grundforskningen hittills har präglats av en tydlig disciplinbunden- het i sina analyser av den offentliga sektorn.

Spridningen av de tillgängliga forskningsresurserna och uppdelningen av forskningen om den offentliga sektorn i många kunskapsområden talar för att det bör ske en viss koncentration av resurserna. Vi delar därför utreda- '

rens uppfattning att en sådan koncentration bör åstadkommas genom ett samarbete mellan forskare inom olika kunskapsområden i form aV'mång- vetenskapliga forskningscentra vid ett par universitet.

Vi föreslår i enlighet med utredarens förslag att ett forskningscentrum lokaliseras till vardera universitetet i Stockholm och universitetet i Göte- borg. Verksamheten i Stockholm skall bedrivas i samverkan med Handels- högskolan i Stockholm. Flera remissinstanser har framfört önskemål om ytterligare centrumbildningar. Vi anser att den ram som angavs i 1990 års forskningsproposition för forskning om offentlig sektor inte medger någon satsning på ytterligare centra.

Vi anser i likhet med utredaren att satsningen på de båda centrumbild- ningarna bör vara långSiktig. Härigenom kan slagkraftiga enheter skapas som tar ett långsiktigt ansvar för kunskaps- och kompetensutveckling inom forskningsområdet och som ger goda möjligheter till forskarutbildning.

En forskningsmiljö måste enligt vår mening skapas som möjliggör ett samarbete mellan företrädare för flera vetenskapliga discipliner. Den studie som utredaren har låtit göra om forskningscentra vid'svenska universitet och högskolor visar att mångvetenskap är på frammarsch i Sverige. liksom' internationellt.

En god forskningsmiljö är dock inte liktydigt med ett antal forsknings- projekt under samma tak. De skisserade forskningscentras viktigaste upp- gift måste vara att verka för och utgöra kreativa och klart identifierbara mångvetenskapliga forskningsmiljöer för forskningsprojekt av mer långsik- tig karaktär. '

Vi utgår i likhet med utredaren ifrån att dessa forskningscentra blir en mellanform mellan det löst uppbyggda nätverket och det permanenta forsk- ningsinstitutet. Det är universiteten själva som bestämmer hur man orga- niserar sin verksamhet. Vi utgår dock ifrån att universiteten i Stockholm och Göteborg samt Handelshögskolan i Stockholm kommer att använda de me- del som anslås på det sätt 'som man har angett i sina skrivelser till utredaren. '

l skrivelserna anges att om och när riksdagen har tagit ställning i frågan kommer särskilda organisatoriska enheter att inrättas och styrelser för dessa att utses. Vi utgår ifrån att arbetsformerna inom centra blir sådana att samverkan främjas mellan centra. institutioner och forskare såväl vid be- rörda universitet/högskola som vid andra universitet och högskolor och att forskningsresultaten sprids via såväl grundutbildning som olika påbygg- nadsutbildningar. Vi vill särskilt understryka behovet av en nära samverkan mellan centret i Göteborg och institutet för kvalitetsutveckling i Göteborg. som är ett kollektivforskningsinstitut för att stimulera och underlätta kva- litetsulvecklingarbete i det svenska samhället.

När det gäller inriktningen på forskningen vid de båda centra angavs i direktiven till utredaren att programarbetct huvudsakligen skulle gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning. styrning. or-

• Sida 8
•  Original

gani'sation och .utvärdering. Det var också en av utgångspunkterna i den förfrågan som gick ut till samtliga universitet och till Handelshögskolan i Stockholm.

Universitetet i Göteborg har i sin skrivelse till utredaren formulerat ett övergripande principprogram med följande teman som skall ligga till grund för forskningen vid centrat i Göteborg: 1 Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv. 2 Den offentliga sektorns inre organisering samt 3 Den offentliga sektorn" och medborgarna.

Universitetet i Stockholm har i sin skrivelse till utredaren formulerat ett principprogram med följande teman för centrat i Stockholm: 1 De offentliga transfereringssystemen. 2 Utvärdering av offentlig verksamhet samt 3 Den offentliga sektorns ledning. styrning och organisation.

Det sistnämnda temat skall bedrivas i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, som i sin skrivelse till utredaren har formulerat ett program med temat: Ledning och organisation inom offentlig sektor.

Det som utredaren har presenterat i denna fråga bör betraktas som en utgångspunkt för det fortsatta programarbetet. Det ankommer på respek- tive centrumledning att precisera och fördjupa innehållet i principprogram- men.

Regeringen anser att centra bör tillföras tillräckliga resurser för att till respektive centrum kunna knyta vetenskaplig ledning och för att kunna skapa en stabil infrastruktur. När det gäller forskningsvcrksamheten anser vi att projekt vid centra till övervägande del bör finansieras genom att respektive centrums forskare söker och tilldelas forskningsbidrag från andra källor än centrets egen budget. Vi tar upp frågan om finansiering från forsk- ningsråd och sektorsforskningsorgan i avsnitten 4 och 6.

Därigenom skapas enligt vår mening de bästa förutsättningarna för en kontinuerlig extern kvalitetsprövning av den forskning som bedrivs vid centret. Det får också den önskvärda effekten att respektive centrums ut- veckling kommer att bestämmas av hur goda projekt som centrets forskare initierar.

Regeringen föreslår att de båda forskningscentra vardera bör få disponera 1 500000 kr. för budgetåret 1991/92 och ytterligare 2500000 kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93. Den totala basen för vardera centret skulle därmed uppgå till 4000 000 kr.

Prop. 1991/92: 16

• Sida 9
•  Original

4. Diseiplinforskningsprogram

Regeringens förslag: Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet (HSFR) tilldelas under budgetåret 1991/92 4500 000 kr. för att finansiera . — dels disciplinforskningsprogram. varav ett skall avse statsveten- skap. ' '

— dels ett gästfors'karprogram vid Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) i Uppsala. För budgetåret 1992/93 bör anslaget Humanistisk samhällsveten- skapliga forskningsrådet ökas med ytterligare 5 000 000 kr. Den totala

ramen blir således 9 500000 kr. '

Utredaren: Humanistiskt-samhällsvete'nskapliga forskningsrådet (HSFR) ges långsiktiga resurser för att kunna organisera högst femåriga stora forskningsprogram. De första programmen bör ha karaktär av discip- linprogram i statsvetenskap och i företagsekonomi. Disciplinprogrammen föreslås bli samordnade med uppbyggnaden av de båda centra och veten- skapligt prövade av HSFR.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har allmänt tiIIStyrkt utredarens förslag utan att närmare gå in på de tekniska lösningarna av programmen eller kopplingen mellan programmen och centra. Några re-

missinstanser invänder emot att HSFR:s prövning av disciplinforskning- ' sprogrammen i den första omgången begränsas till enbart statsvetenskap och företagsekonomi. Program även inom andra discipliner föreslås.

Soda/vetenskapliga forskningsrådet föreslår att medlen för de stora pro- grammen bör ställas till förfogande för forskare från hela landet med inrikt- ning mot de principprogram som föreslås för de båda centra.

Enligt Fors/(ningsrådsnämnden (FRN) och Universitetsoe/z hägskoleäm- betet (UHÄ) bör det ankomma på HSFR att med det framtagna materialet som underlag och i dialog med' forskare från en rad discipliner successivt utforma dessa program. Liknande synpunkter framförs även av LO. Svenska komm tln/örbuna'et och Landstingsförbzmdet betonar att alla f orsk- ningsinstitutioner som vill och kan delta i programmen skall erbjudas möj- lighet att göra det. H umanisliskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) anser att uppläggningen av det företagsekonomiska programmet bör omprövas. När det gäller det statsvetenskapliga programmet föreligger det enligt HSFR en ganska detaljerad organisationsplan med specificerade delprojekt och planer för forskningsledning. Ett av disciplinprogrammen bör enligt HSFR därför få denna huvudsakliga inriktning.

När det gäller förslaget att HSFR finansierar ett gästforskarprogram vid SCASSS tillstyrks förslaget av bl.a. HSFR och FRN.

Skälen för regeringens förslag: De kunskapsområden. som har utvecklats under senare år nära knutna till enskilda vetenskapliga discipliner. bör för- ' stärkas i form av disciplinforskningsprogram. Därigenom kan" forskare inom hela högskolan erbjudas möjlighet att delta i kunskapsutvecklingen. liksom att behandla andra forskningsproblem än de som är aktuella vid de

• Sida 10
•  Original

båda centra. Regeringen föreslår därför att HSFR fr.o.m. budgetåret 1992/93 bör få disponera 9 500 000 kr. för att finansiera dels disciplinforsk- ningSprogram. dels ett gästforskarprogram vid Kollegiet för samhällsforsk- ning (SCASSS) i Uppsala.

Ett viktigt skäl för att HSFR bör ges en central roll vad gäller forskning- sprogrammets genomförande ärlatt HSFR redan tidigare har givits ett sär- .- skilt ansvar av statsmakterna för att stimulera och stödja detta forsknings- område. Bland disciplinerna som faller inom HSFR: sansvarsområde finns också kärnämnena när det gäller forskning om den offentliga sektorn.

Regeringen föreslår att ett av de stora programmen bör avse statsveten- skap. Svensk statsvetenskap har tidigare genomfört två stora forskningspro— gram om kommunal demokrati och kommunal självstyrelse vilka är inter- nationellt unika. lnom ramen för utredarens uppdrag har ett förslag till ett statsvetenskapligt program för fortsatt kommunal forskning utarbetats un- der ledning av professor Gunnel Gustafsson. Programmet bör vara en vär- defull utgångspunkt för HSFR: s fortsatta arbete. Det bör dock. vilket också varit utredarens mening. stå rådet fritt att lägga upp verksamheten på det sätt som man bäst finner lämpligt. '

Valet av ytterligare stora program bör göras av HSFR. med utgångspunkt i det av utredaren framtagna materialet och sedan forskare och forskargrup- per inbjudits att inge projektförslag. Det ankommer på HSFR att veten- skapligt pröva och besluta om resurstilldelningen till olika delprojekt inom programmen. Vi vill här peka på att det vid remissbehandlingen av betän- kandet (SOU 1991: 36) Ny kunskap och förnyelse, har framkommit åtskil- liga konstruktiva förslag om angelägna forskningsbehov. Vi förutsätter att både forskarna inom området samt HSFR och andra forskningsfinansie- rande organ tar del av dessa förslag. _

Utredaren har föreslagit att medel avsätts för fullföljande av den med- borgarundersökning som görs i anslutning till 1991 års val. Den finansieras det första året genom anslag från civildepartementet och de båda kommun- förbunden. HSFR bör pröva angelägenheten av detta projekt och avsätta

eventuellt erforderliga resurser för ändamålet inom ramen för de medel som anvisas för forskning om den offentliga sektorn. Av det belopp som ställs till HSFR: s förfogande föreslår regeringen att medel avsätts för att ge Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) i Uppsala resu rser föratt utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt— _ gästforskarprogram. .

Forskningen vid SCASSS avser grundforskning. Verksamheten är upp- byggd kring ett antal teman. Till dessa teman har knutits ett nätverk av svenska och internationella forskare: Man- har dessutom ett särskilt gästfor- skarprogram. De utländska gästforskarna föreläser och har ofta seminarie- verksamhet vid de olika universiteten och högskolorna. '

Verksamheten vid SCASSS finansieras av HSFRtillsammans med Forsk- ningsrådsnämnden och Riksbankensjubileumsfond.

Om verksamheten vid SCASSS ej skulle fortsätta sedan den gällande . finansieringen upphört, bör HSFR dock även därefter avsätta vissa medel för gästforskare. Utredaren har föreslagit att en professur' 1 statsvetenskap, med särskild

• Sida 11
•  Original

inriktning mot offentlig förvaltning, inrättas vid universitetet i Uppsala. Som motiv anförs att sådana professurer finns inrättade vid övriga univer- sitet. En vetenskaplig lärartjänst med denna inriktning saknas i Uppsala, trots att en omfattande statsvetenskaplig grundforskning om den offentliga sektorn där har bedrivits på hög nivå under lång tid. ,

Regeringen anser sig inte kunna biträda utredarens förslag i denna del. Detta gällertrots att förutsättningarna för grundforskning inom området vid detta universitet är särdeles goda. Efter det att förslaget framlades har riks- dagen beslutat om nya regler för inrättande av professurer. Enligt dessa ankommer det på Uppsala universitet att som ett led i sin egen planering bedöma behovet av en professur i statsvetenskap med denna inriktning.

5. Kontakter mellan forskare och praktiker

Regeringens bedömning: Olika kanaler bör tillskapas — dels för att föra ut forskningsresultat till dem som är praktiskt

verksamma inom offentlig sektor — dels för att återföra erfarenheter från förnyelsen inom den of- fentliga sektorn till det vetenskapliga fältet.

Remissinstanserna:

Flera remissinstanser tar upp frågan om forskningsinformation och möjlig- heterna att sprida resultaten från forskningen. Man pekar på behovet av att finna former som säkerställer att forskningsresultat uppfattas som relevanta och som därigenom kan omsättas i den offentliga sektorns utvecklingsar- bete.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att det måste skapas kanaler för kontakter och informations- utbyte mellan forskningen och de praktiskt verksamma inom den offentliga sektorn.

Denna fråga bör därför särskilt uppmärksammas av HSFR. liksom av centra. Samråd bör ske med den tidigare nämnda arbetsgruppen (C 1991 : A) som består av företrädare för staten. kommunerna och landstingen.

] den skiss till statsvetenskapligt program som bifogas utredarens betän- kande betonas vikten av att det kommer till stånd en kontinuerlig dialog mellan forskarna och de som är verksamma i det pågående förnyelsearbetet. Man föreslår bl.a. att det anordnas årliga konferenser där både forskare och praktiker presenterar idéer. projekt och resultat av utvecklingsarbete och forskning.

Även i skissen till företagsekonomiskt program påpekas att det kommer att krävas särskilda ansträngningar för spridning av resultaten till dem som deltari samhällets policyskapande processer. Sådan forskningsinformation kan ges olika former. exempelvis genom att årliga konferenser anordnas med syfte att sammanföra-forskning och praktik, att särskilda ansträng-

• Sida 12
•  Original

ningar görs för att popularisera forskningsresultat via professionella tid- skrifter med inriktning mot tjänstemän i offentlig sektor och att årsböcker och skriftserier produceras.

Vi utgår ifrån att dessa idéer prövas i det fortsatta arbetet. Regeringen anser att förnyelsen av den offentliga sektorn måste bygga på ett kvalificerat utvecklingsarbete och utbildningsverksamhet för att utforma nya arbetssätt. ge verksamheterna en ny inriktning etc.

Forskningens roll i utvecklingsarbetet och utbildningen är betydelsefull. Den bidrar inte minst till det förändringsklimat som behövs för att föränd- ringarna skall komma till stånd. Kommunernas, landstingens och myndig- heternas utvecklingsarbete bör därför ha en hög grad av forskningsanknyt- ' ning. Utvecklingsarbetet kan därmed "fungera som en länk mellan forsk- ningen och den praktiska tillämpningen av kunskapen.

Utländska erfarenheter av typen ”schools of public affairs” ger talrika exempel på att det på olika sätt går att finna former för en utbildning som inte bara befruktar det praktiska utvecklingsarbetet. utan också ger värdefull näring åt forskningsverksamheten.

Civildepartementet har beslutat att tillsammans'med Svenska kommun- förbundet och Landstingsförbundet ge stöd till ett planeringsarbete vid hög- skolan i Örebro i syfte att tillskapa ett utvecklingscent-rum för offentlig verksamhet. Ett sådant centrum bör kunna bli ett för det praktiska utveck- lingsarbetet viktigt komplement till de föreslagna centrumbildningarna för grundforskning i Göteborg och Stockholm.

Det bör kunna fungera som en mötesplats mellan forskare och olika slag av praktiskt verksamma aktörer kring förnyelsearbetet i den offentliga verk- samheten. Det bör bl.a. kunna organisera en ut'vecklingsinriktad utbildning för den offentliga sektorns förnyelse och ge ett'kraftfullt stöd åt de offent- liganställdas professionella ambitioner. Det bör på ett effektivt sätt kunna förmedla kunskaper som kommer från forskningen.

6. Finansiering från sektorsforskningsorgan

Regeringens bedömning: De organ som finansierar sektorsforskning bör inom sina respektive verksamhetsområden.undersöka möjlighe- terna att finansiera förskning med anknytning till forskningsprogram- met.

Utredaren: Utredarens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Det är i huvudsak de berörda sektorforskningsorganen som har behandlat denna fråga' 1 sina remissyttranden.

Byggforskningsrådet delar utredarens bedömning. Arbetsmi/jöfonden är under vissa förutsättningar som gäller programmens inriktning beredd att

Prop. 1991/92: 16

• Sida 13
•  Original

överväga bidrag. Några remissinstanser pekar på sektorforskningsorganens möjligheter att utveckla metoder för utvärdering av den offentliga sektorns verksamheter. .

Skälen för regeringens bedömning: Forskning som rör den offentliga sek- torns ledning. styrning. organisation och utvärdering har en sektorsövergri- pande karaktär. Den ger en generell kunskap som inte är knuten till en enskild sektor. Självfallet bör, som forskningsrådsnämnden framhållit, inom såväl centra som disciplinprogrammen, problem kunna tas upp som har direkt relevans för olika sektorers styrning, förvaltning, och problem- lösning. Härigenom' skulle den teoretiska- och generellt inriktade forsk- ningen kunna få ökad konkretion och verklighetsanknytning och en kritisk sektoriell förvaltningsforskning skulle främjas.

Regeringen bedömer att det finns goda förutsättningar för att även sek- torforskningsorgan skall kunna ge långsiktigt stöd till de föreslagna forsk- ningscentra. Vi äremellertid inte beredda att föreslå att vissa medel eller viss andel av de medel som disponeras för sektorforskning avsätts för forskning som gäller den offentliga sektorns ledning. styrning och organisation. Den närmare inriktningen och omfattningen av sektororganens insatser måste. enligt vår uppfattning vara ett ansvar för de berörda myndigheterna.

7. Uppföljning och utvärdering av forskningspro- grammet _ , ' '

Regeringens bedömning: Humanistisk-samhällsvetcnskapliga forsk- ningsrådet (HSFR) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) bör få i uppdrag att utvärdera forskningsprogrammet.

Utredaren: HSFR bör få ett ansvar att följa och utvärdera de båda forsk- ningscentra, de stora forskningsprogrammen och det internationella gäst- forskarprogrammet.

Remissinstanserna:

H umanistiskt-samIzä/lsvetenskapliga forskningsrådet förklarar sig berett att genomföra utvärderingar av det slag som utredaren har föreslagit. Uni versitets— och lzågskoleänibetet menar att de föreslagna centra blir en del av det samlade högskolesystemet. Utvärderingen av eentras kvalitet faller således inom UHÄ: s ansvarsområde.

Skälen för regeringens bedömning: Forskningsprogrammet om offentlig sektor bör enligt vår mening ses i ett sammanhang, även om det är uppdelat på två centra och flera disciplinprogram. Det är därför viktigt att det sker en samlad bedömning av hela satsningen. ' '

Vi anser att bedömningen av forskningenbör ske utifrån kriterierna in- om vetenskaplig betydelse. vetenskaplig kvalitet, samhällsrelevans, långsik-

'13

• Sida 14
•  Original

tig kompetensuppbyggnad. mångvetenskaplighetöch koncentration inom ramen för fastställda temata. .

Riksdagens beslut angående omställning och minskning av den statliga administrationen innebär att UHÄ fortsättningsvis främst skall svara för uppföljning och utvärdering av utbildning och forskning inom högskolan. Utifärderingen av centras verksamhet faller därför främst inom UHÄ:s ansvarsområde. Utvärderingen vid HSFR berör främst den del av forsk- ningsprogrammet som finansieras av rådet.

Eftersom en samlad bedömning av hela satsningen bör ske, är det viktigt att HSFR och UHÄ, utöver att svara för utvärdering av sina respektive delar, också samverkar vad gäller bedömningen av den samlade satsningen.

8. Finansiering av forskningsprogrammet

De beräknade kostnaderna för genomförande av forskningsprogrammet finns angivna i 1990 års proposition om forskning. Det gäller till att börja med 500 000 kr. som avsatts för budgetåret 1990/9 1. För budgetåret 1991/92 gäller ett belopp av 7000 000 kr. Detta belopp har anvisats under civil- ' departementets reservationsanslag Utredningar m. m. Det belopp om 500000 kr.. som anvisats under anslaget för budgetåret 1990/91, ingår som en reservation i det belopp som är tillgängligt för budgetåret 1991/92 (7 154 203 kr. efter avdrag för mervärdesskatt). Iden aktuella budgetpropo- sitionen (prop. 1990/91: 100 bil. 15) förklarade sig regeringen ha för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa medel skall fördelas.

I 1990 års proposition om forskning har förordats att 10000 000 kr. tillförs för budgetåret 1992/93 för forskning om offentlig sektor, dvs. en total ram om 17 500000 kr. vid periodens slut.

Regeringen förslag' 1 avsnitten 3 och 4 innebär att de medel för forskning om offentlig sektor som finns anvisade för budgetåret 1991/92 och de medel som beräknas för ändamålet 1992/93. vilka får anvisas i sedvanlig ordning, fördelas enligt följande plan. (1 beloppen inkluderas mervärdesskatt.)

Belopp kr. 1991/92

Belopp kr.

Högskoleenhet/Ändamål 1992/93 Summa

1 500 000 + 2 500000

Universitetet Stockholm/ Handelshögskolan i Stockholm Forskning om offentlig sektor

4 000 000

Universitetet i +2 500000 Göteborg, Forskning om offentlig sektor

1 500 000 ' 4 000 000

Humanistisk-samhälls- 4 500000 vetenskapliga forsk- rådet. Disciplinforsk- ningsprogram samt gästforskningsprogram vid SCASSS

+ 5 000 000 9 500000

7 500 000 + 10 000 000 17 500 000

14.

• Sida 15
•  Original

Medlen till universiteten bör fr.o.m. budgetåret 1992/93 anvisas under det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. Medlen för verksamheten vid centret i Stockholm bör anvisas till universitetet i Stockholm, som har att svara för den närmare fördelningen, liksom för förvaltningen av medlen i samråd med Handels- högskolan i Stockholm. Medlen till forskningsrådet bör anvisas under det under samma huvudtitel uppförda anslaget Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen återkommer i dessa an- slagsfrågor i budgetpropositionen avseende budgetåret 1992/93.

9. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen '

l. godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991/92 har anvisats för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudti- telns reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med den fördelningsplan som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4).

2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om of- fentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts (avsnitten 3 och 4).

• Sida 16
•  Original