om ersättningsnivåer för vissa pensionsförmåner m.m.
Regeringens proposition ÅN
1992/93:116 IN
om ersättningsnivåer för vissa pensionsförmåner
m.m. . Prop. 1992/93:116
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bi-
fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Könberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att metoden för värdesäkring av pensionsför-
måner m.m. med hjälp av basbeloppet skall ligga fast. Vid beräkning av folk- och tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och barntillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring föreslås dock att basbeloppet minskat med två
procent används,
Vidare föreslås att lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ges förlängd giltighet till utgången av år
1993.
Slutligen föreslås särskilda regler för utbetalning av statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension och särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension för år 1993.
1 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 116
I Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I kap.
6s
Inom den allmänna försäkringen Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp. till ett basbelopp. Vissa beräk-
ningar skall dock göras med an-
knytning till ett särskilt basbelopp
enligt vad som anges i tredje
stycket. " Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år och utgör 29 700 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober året före det som basbeloppet avser och prisläget i oktober 1989. Därvid skall bortses från de prisförändringar som följer av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet. allt i den mån åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor.
Det särskilda basbeloppet utgör
det enligt andra stycket fastställda
beloppet minskat med två procent
och används vid beräkning av
a) folkpension i form av ålders-
pension, förtidspension och efter-
levandepension — enligt 6-8 kap.
samt änkepension, barnpension
och barntillägg som uppbärs med
stöd av övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i
denna lag,
b) allmän tilläggspension i form
av ålderspension, förtidspension
och efterlevandepension enligt 12-
14 kap. samt änkepension och
barnpension som uppbärs med stöd
av övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i
denna lag.
I Lagen omtryckt 1982:120. ” Senaste lydelse 1990:656.
[SN]
I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall
det särskilda basbeloppet inte
användas när det gäller den beloppsgräns som anges i 8 kap. 3 8 andra meningen.
Denna Jag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
på förmåner som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Delpension fastställs till det belopp som motsvarar 65 procent av den försäkrades pensionsunderlag.
Fastställd delpension anknyts till Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid «basbeloppet och omräknas vid förändring av detta. förändring av detta. Därvid skall I kap. 6§ tredje stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången på delpension som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
I Senaste lydelse 1987:202.
Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspen-
sion, omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepension är femtiofyra procent av sion är femtiofyra procent av det
"basbeloppet enligt 1 kap. 65§ särskilda basbeloppet enligt 1 kap. lagen (1962:381) om allmän för- 6 § lagen (1962:381) om allmän säkring, om inte annat följer av försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i andra och tredje bestämmelserna i andra och tredje styckena. styckena.
För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare
än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv respektive en fjärdedels ålderspen-
sion är hälften av respektive en fjärdedel av det pensionstillskott som
angetts i första eller andra stycket. För den som har två tredjedelar av
hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angetts i första stycket.
2a§
Pensionstillskottet till förtidspen- Pensionstillskottet till förtidspen-
sion är etthundrafyra procent av sion är etthundrafyra procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6§ det särskilda basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän för- 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om säkring, om inte annat följer av allmän försäkring, om inte annat
bestämmelserna i andra stycket. följer av bestämmelserna i andra
stycket.
För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtids-
pension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott
som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter
I Senaste lydelse 1992:379. ” Senaste lydelse 1990:775.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
på pensionstillskott som beräknas med ledning av basbeloppet för år
1993. |
4 Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, som gäller till utgången av år 1992', skall fortsätta att gälla till utgången av år 1993.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
! Lagen senast förlängd 1991:1986.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg,
Föredragande: statsrådet Könberg
Proposition om ersättningsnivåer för vissa
pensionsförmåner m.m.
I Inledning
Regeringen har i proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin aviserat olika åtgärder på pensionsområdet i syfte att minska kostnaderna för det allmänna pensionssystemet. Propositionen bygger på den överenskommelse som träffats mellan regeringen och det
socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag kommer i det följande att lämna
vissa förslag till åtgärder i enlighet med den träffade överenskommelsen.
2 Sänkta ersättningsnivåer på pensionsområdet
Mitt förslag: Metoden för värdesäkring av pensionsförmåner
m.m. med hjälp av det s.k. basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring ligger fast. Vid beräkning av
folk- och tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension,
efterlevandepension och barntillägg enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott, hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustru-
tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt delpen-
sion enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring används
dock basbeloppet minskat med 2 Po.
Skälen för mitt förslag: Den uppgörelse som träffats mellan regering-
en och det socialdemokratiska arbetarepartiet syftade till att komma till
rätta med problemen i den svenska ekonomin. Detta förutsattes ske bl.a.
genom en minskning av de offentliga utgifterna. En rad åtgärder har
som jag nämnt föreslagits eller aviserats i regeringens proposition
1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin. Dessa åtgärder har i stor utsträckning berört den yrkesverksamma befolkningen. I överenskommelsen har det därför också ansetts motiverat att före-
slå åtgärder på pensionsområdet.
Pensionsförmånerna är värdesäkrade med hjälp av det s.k. basbeloppet. Detta fastställs varje år med utgångspunkt från förändringarna i Konsumentpriserna. Beräkningsgrunderna för basbeloppet bör ligga fast. Vid
beräkning av vissa pensionsförmåner bör emellertid basbeloppet minskas
med 2 2. Denna reduktion bör göras vid beräkning av folk- och tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och
barntillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionstill-
skott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring. Handikappersättning och vårdbidrag berörs inte av reduceringen. Inte heller berörs särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn.
För att mildra effekterna för de sämst ställda pensionärerna bör denna grupp tillföras ca 500 miljoner kronor. Jag avser att senare återkomma med förslag till hur dessa medel skall disponeras. Åtgärderna beräknas sammantaget minska pensionsutgifterna med ca 3 000 miljoner kronor.
Förslagen föranleder ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och lagen (1969:205)
om pensionstillskott. . De föreslagna ändringarna i lagen om allmän försäkring får effekter
också på hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.
3 Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
Mitt förslag: Giltighetstiden för lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, som gäller till utgången av år 1992, förlängs till utgången av år 1993.
Skälen för mitt förslag: Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension (SKBT) utges sedan den 1 januari 1991 till pensionärer som är berättigade till kommunalt bostadstillägg (KBT) och som på grund av storleken på sin pension och utgift för bostaden inte når upp till Social-
styrelsens socialbidragsnorm. Lagen, som redan från början tidsbegränsades i avvaktan på förslag från kommittén för översyn av kommunalt bostadstillägg (S 1991:06), gavs förlängd giltighetstid till den 31 december 1992 efter förslag av kommittén.
pensionärer, i mars 1992. Betänkandet har remissbehandlats och beredning av ärendet pågår. Regeringen har i propositionen 1992/93:36 om vissa frågor inom den kommunala ekonomin bedömt att ett förstatligande av KBT enligt utredningens förslag inte kan ske under år 1993. Mot
denna bakgrund föreslår jag att SKBT skall utges även under år 1993.
Med utgångspunkt från Riksförsäkringsverkets beräkningar angående de förväntade kostnaderna för SKBT under år 1993 och med beaktande
av hyresutvecklingen har jag beräknat merbelastningen under budgetåret
1992/93 på anslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension till 40 miljoner kronor utöver statsbudgetens anslagsbelopp. Jag åter-
kommer i samband med 1993 års budgetproposition om medelsbehovet
för budgetåret 1993/94.
4 Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension
Min bedömning: En kommun skall, utöver ordinarie statsbidrag
till kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT), erhålla stats-
bidrag med 75 2 av kommunens kostnader för KBT under år
1993 inom den statsbidragsberättigande delen av KBT. Statsbidra-
get utbetalas månadsvis med en tolftedel varje månad. På motsvarande sätt skall en kommun, utöver ordinarie statsbidrag till sär-
skilt kommunalt bostadstillägg till folkpension (SKBT), erhålla
statsbidrag med 60 Z av kommunens kostnader för SKBT under år 1993.
Skälen för mitt förslag: Under förra riksmötet beslutade riksdagen om ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna (prop. 1991/92:150
del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Härvid förutsattes bl.a. att bostadsstödet till pensionärer skulle överföras till statligt huvudmannaskap fr.o.m. den 1 januari 1993. För att ekonomiskt reglera denna
förändring minskades den totala statsbidragsramen till kommunerna med
4 860 miljoner kronor för år 1993, vilket belopp motsvarade kommuner-
nas statsbidragsberättigade nettokostnad för KBT och SKBT under året.
Denna summa skulle lyftas av kommunerna genom det ändrade huvud-
mannaskapet.
Enligt gällande regler får kommunerna statsbidrag med 25 4 av sina kostnader för KBT. Som förutsättning för att statsbidrag skall lämnas
gäller att bostadstilläggen enligt kommunens grunder, oberoende av bostadens storlek täcker minst 80 Z av varje del av den månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kronor, men inte 1 900 kronor, för en ogift pensionär och 2 050 kronor, för ett pensionärspar. Statsbidrag
lämnas inte för kommunens kostnader utanför de angivna intervallen. Statsbidrag för ett visst år utanordnas med en tolftedel den 18:e varje månad. Statsbidrag lämnas vidare till en kommun med 40 % av kommunens kostnader för SKBT. Statsbidraget för SKBT utanordnas samtidigt som statsbidraget för KBT.
Ett förstatligande av bostadsstödet till pensionärerna bedöms, som jag angivit (avsnitt 3), inte kunna ske under år 1993. Till följd av den reglering jag redovisat måste reglerna för statsbidrag kompletteras för år 1993. Det belopp som lyfts av kommunerna för år 1993 måste således
återföras till kommunerna. Jag föreslår att denna återföring sker på följande sätt. Statsbidrag lämnas till kommunerna dels med ordinarie statsbidrag till
KBT enligt förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels i form av ett särskilt statsbidrag med 75 Zz av kommunens kostnader för KBT under år 1993 inom den statsbidragsberättigande delen av KBT. Statsbidraget utbetalas månadsvis med en tolftedel varje månad. En bestämmelse med denna innebörd bör tas in i nämnda förordning.
På motsvarande sätt lämnas statsbidrag dels med ordinarie statsbidrag
till SKBT enligt förordningen (1991:228) om statsbidrag till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels i form av ett särskilt statsbidrag med 60 Z av kommunens kostnader för SKBT under år 1993. En bestämmelse med sådan innebörd bör därför tas in i nämnda förordning.
Om statens totala kostnader för det särskilda statsbidraget på 75 resp.
60 § för KBT och SKBT under år 1993 avviker från den summa på
4 860 miljoner kronor som tidigare lyfts av kommunerna bör skillnaden regleras mellan staten och kommunerna som kollektiv under år 1994.
Den sammantagna effekten för staten respektive kommunerna år 1993
bör bli neutral i förhållande till vad som skulle ha blivit fallet med nuvarande regler.
5 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
4, lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till folkpension.
1i
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
3. Jag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
4, lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt
kommunalt bostadstillägg till folkpension.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
PropositiON . oss errers rss rr rr rr rr ss ess Propositionens huvudsakliga innehåll ...osossosssocso ooo crt Proposittonens lagförsläg . . ss so sr sars ess reser rr rs rss Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 . I Inledning =sesoreesererserrreer res rk rss
4 Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension .. 5 Upprättade lagförslag .. ooo csr s ers rss rr sr ss ss 6 Hemställan o-ooooosossserers rr rs res ses 7 Beslut ooseserresrrsert rr rr FRK ss