Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ansvaret för näringsförbudsregistret förs över från Riksskatteverket (RSV) till Patent— och registreringsverket (PRV) den 1 juli 1994. Åtgärden är föranledd av den allt större roll PRV har fått som central myndighet för Företagsregistren.

l Riksdagen 1993/94. ] saml. Nr 171

• Sida 2
•  Original

Innehållsförtecknin g

1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 2 Lagtext ...................................

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (l986:436)

om näringsförbud .........................

3 Ärendet och dess beredning ...................... 4 Gällande ordning ............................. 4.1 Lagen om näringsförbud ..................... 4.2 Näringsförbudsregistret och tillsynen av näringsförbud . . . 5 Åtgärder för bättre tillsyn av näringsförbuden ........... 6 PRV huvudman för näringsförbudsregistret ............ 7 Kostnader ................................. 8 Ikraftträdande ...............................

Bilaga 1 Sammanfattning av promemoria upprättad i Närings-

departementet den Zl februari 1994 .............

Bilaga 2 Sammanställning av framförda synpunkter vid hearing angående överflyttning av näringsförbuds- registret från Riksskatteverket (RSV) till Patent- och registreringsverket (PRV) .................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

..3 ..4

..4 ..4 ..5 ..5 ..6 ..8 ..9 .10 .10

.ll

.12

.15

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:171

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (l986:436) om näringsförbud.

• Sida 4
•  Original

2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (l986:436) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 23 5 lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 &

Riksskatteverket skall föra ett Patent- och registreringsverket register över näringsförbud och skall föra ett register över närings- tillfälliga näringsförbud. förbud och tillfälliga näringsför-

bud.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3. Ärendet och dess beredning

Den 1 juli 1986 trädde den nu gällande lagstiftningen om näringsförbud i kraft. Den nya lagen var ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och dess huvudsakliga syfte var att hindra oseriösa näringsidkare från att driva näring.

Frågan om näringsförbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats i olika sammanhang. Förslag om en översyn i olika avseenden av reglerna om näringsförbud och om att näringsförbuden bör kungöras har vid flera tillfällen förts fram i motioner i riksdagen. En utredning har gjorts på regeringens uppdrag av Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen om vilka åtgärder som bör vidtas för att statsmakternas prioriteringar och riktlinjer i fråga om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten skall förverkligas. I rapporten Utredning angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet (Dnr Ju 91-364) har förslag förts fram om att uppgifter om näringsförbud bör tillföras aktiebolagsregistret och registren över handelsbolag samt att man också bör överväga om domstolens beslut om näringsförbud bör kungöras på samma sätt som sker t.ex. beträffande konkurser. Rapporten har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser var positiva till att näringsförbud för ställföreträdare skulle registreras i bolagsregistren. Förslaget om att man skulle kungöra domstolens beslut om näringsförbud avstyrktes dock av flera remissinstanser eftersom detta bedömdes som känsligt från integritetssynpunkt. Många näringsförbud beslutas i anledning av brott och det ansågs därför inte lämpligt att detta skulle kungöras av domstolen.

• Sida 5
•  Original

Förslag som rör näringsförbudsregistret, tillsynen över efterlevnaden av utdömda näringsförbud och en allmän översyn av lagens tillämpning har också förts fram i promemorian Företagande & konkurrens på likvärdiga villkor (Dnr N 93/2223). Promemorian har utarbetats av den interdepar- tementala arbetsgrupp som under ledning av Näringsdepartementet bildades i regeringskansliet under hösten 1993. Arbetsgruppens uppgift var att bl.a. lämna förslag och rekommendationer till det fortsatta arbetet inom regeringen i syfte att komma till rätta med olika former av missbruk vid konkurs och ekonomisk brottslighet.

Regeringen har bemyndigat chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en utredare (Dnr N 94/446) med uppdrag att utvärdera hur tillämpningen av lagen om näringsförbud fungerar samt pröva om tillsynen över hur näringsförbuden efterlevs bör flyttas från kronofogdemyndighetema till polis eller åklagare.

Regeringen har i proposition 1993/94zl96 om ändringar i aktiebolags— lagen (1975:l385) m.m. till riksdagen bl.a. lagt förslag om ändrade rutiner hos PRV som innebär att personer som belagts med näringsförbud omedelbart avförs ur aktiebolagsregistret i stället för att avföras först efter en månad. Liknande rutiner, som föreslås tillämpas vid närings- förbud, föreslås också bli tillämpade när ställföreträdare för ett bolag försätts i konkurs eller när en bolagsföreträdare får förvaltare utsedd för sig enligt 11 kap 7 & föräldrabalken.

En utestående fråga när det gäller näringsförbud är möjligheterna att flytta registreringen av näringsförbud från RSV till PRV. En promemoria om en sådan flyttning av näringsförbudsregistret har upprättats i Närings- departementet den 21 februari 1994 (Dnr N 94/356). Ett antal myn- digheter och organisationer har fått tillfälle att vid en hearing den 10 mars 1994 lämna synpunkter på promemorian. En sammanfattning av promemorian och promemorians lagförslag redovisas i bilaga I . En förteckning över dem som deltagit vid hearingen och en sammanfattning av de synpunkter som därvid fördes fram samt skriftliga synpunkter som kommit in till departementet finns i bilaga 2.

Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

4. Gällande ordning

4.1. Lagen om näringsförbud

Lagen (l986:436) om näringsförbud trädde i kraft den 1 juli 1986. Lagen innebär att näringsidkare eller företrädare för juridiska personer kan få näringsförbud även om det inte har förekommit någon konkurs. Brott liksom underlåtelse att betala skatter, tullar och avgifter till det allmänna kan i vissa lägen leda till näringsförbud. Liksom tidigare kan näringsförbud dessutom i vissa fall meddelas i samband med konkurs. Som grundläggande förutsättningar för förbud uppställs, vid sidan av de nämnda, att vederbörande grovt har åsidosatt sina skyldigheter i

• Sida 6
•  Original

näringsverksamhet och att förbud är motiverat från allmän synpunkt. När det gäller betalningsunderlåtelse kan näringsförbud bara komma i fråga när den är av avsevärd omfattning.

Den som är underkastad näringsförbud får i princip inte driva närings— verksamhet. Han får inte heller vara bolagsman i handelsbolag eller ha vissa närmare angivna befattningar, såsom styrelseledamot i aktiebolag eller vissa andra slag av juridiska personer, och inte heller faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet. Inte heller får han äga så många aktier i ett aktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent. För att förhindra att ett förbud kringgås saknar den som är underkastad sådant vidare rätt att vara anställd eller ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående, liksom i den näringsverksamhet där han åsidosatt sina skyldigheter.

För att undvika onödigt hårda konsekvenser av ett näringsförbud kan den som är underkastad ett sådant få dispens för att driva en viss näringsverksamhet eller inneha en viss anställning osv. Ett näringsförbud kan också i vissa fall upphävas.

Ett näringsförbud skall vara tidsbegränsat och gälla under lägst tre och högst fem år.

Frågor om näringsförbud prövas av allmän domstol på talan av allmän åklagare. Tillsynen över meddelade förbud utövas av de kronofogde- myndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs. Överträdelser av med- delade näringsförbud är straffbart.

4.2. Näringsförbudsregistret och tillsynen av näringsförbud

RSV för ett register - det s.k. näringsförbudsregistret - över näringsför- bud och tillfålliga näringsförbud. Anteckningama i registret, som förs manuellt, görs på grundval av underrättelser från domstolarna om laga- kraftvunna domar avseende näringsförbud och om beslut om tillfälliga förbud. Domstolen skall också sända uppgift om domen eller beslutet till den tillsynsmyndighet som skall ha tillsyn över att förbudet efterlevs.

I den utredning som gjorts av Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen som nämnts ovan uppges att under tiden juli 1980 — oktober 1991 sammanlagt 465 personer meddelats näringsförbud. Det finns inte någon statistik över i hur många fall åklagare yrkat näringsförbud men yrkandet inte har vunnit bifall. 1 oktober 1991 fanns 151 gällande näringsförbud. Enligt uppgift från RSV i februari 1994 fanns 163 gällande näringsförbud.

Nästan alla näringsförbud har beslutats i anledning av brott, ofta i samband med upprepade konkurser. Det bör i detta sammanhang påpekas att det inte alltid klart framgår av domar och beslut på vilken eller vilka grunder näringsförbudet meddelats.

Som framgår ovan har under en tioårsperiod 465 personer meddelats näringsförbud. Under samma period har endast 26 domar meddelats avseende överträdelse av näringsförbud. Antalet framstår som lågt. En förklaring kan givetvis vara att de som meddelats näringsförbud faktiskt

• Sida 7
•  Original

efterlever förbudet. En annan förklaring kan vara att efterlevnaden inte är fullt så stor men att myndigheternas resurser och förmåga att uppdaga och beivra överträdelser är begränsade.

Näringsförbudsregistret är offentligt. Underrättelser om de uppgifter som förs in i näringsförbudsregistret och om de ändringar som sker i registret skall fortlöpande sändas till aktiebolagsregistret, handels— registren, föreningsregistren för ekonomiska föreningar, bankregistret, försäkringsregistret och samtliga kronofogdemyndigheter som är till— synsmyndigheter i konkurs. Det finns emellertid för närvarande inte någon skyldighet att tillföra dessa register uppgifter om näringsförbud.

RSV utfärdar också på begäran intyg om att en person inte har näringsförbud. Främst används dessa intyg för att få trafiktillstånd och för personer som skall arbeta som försäkringsmäklare. Efterfrågan på dessa intyg har ökat under år 1994. För närvarande begärs ca 10 intyg per vecka.

Det är tillsynsmyndigheten i konkurs som utövar tillsynen över efter— levnaden av ett näringsförbud. Tillsynen är en uppgift för den kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet för de konkurser som handläggs vid tingsrätten i den ort där den som är underkastad förbudet är bosatt. Tillsynsmyndigheten skall göra anmälan till åklagaren om det finns skäl att misstänka att ett förbud överträds. Eftersom överträdelser av näringsförbud är kriminaliserade har också polisen inom ramen för sina allmänna uppgifter ett ansvar för att uppdaga överträdelser.

Idag får PRV underrättelse från RSV om registrering i näringsförbuds- registret. PRV kontrollerar därefter om den som meddelats näringsförbud är styrelseledamot eller suppleant, VD eller vice VD eller firmatecknare i något aktiebolag. Om så är fallet tillskrivs vederbörande från bolags- registret och uppmanas att inom en månad begära avregistrering ur registret. Om inte avregistrering begärts inom föreskriven tid avförs vederbörande ändå ur bolagsregistret.

Bolagsavdelningen vid PRV kontrollerar således att alla uppdrag i aktiebolag avregistreras. När det gäller handelsbolag och även ideella föreningar och stiftelser som bedriver näring tillämpas likartade rutiner.

Dessa avregistreringsåtgärder tar dock viss tid. Under denna tid utfär- das registreringsbevis som inte ger någon upplysning om att företrädare för den juridiska personen har meddelats näringsförbud.

PRV är huvudman och ansvarar för aktiebolagsregistret. Efter beslut av riksdagen (prop. 1992/93:27, bet. 1992/931LU10, rskr. 1992/93:75) har PRV också fr.o.m. den 1 januari 1993 utsetts till huvudman och fått totalt ansvar för verksamheten med handels- och föreningsregistren. De olika länens register överförs successivt till PRV från länsstyrelserna. Regeringen har i beslut den 17 december 1992 fastställt en tidsplan för överföringen. Intill dess den av regeringen fastställda tidpunkten för överföringen till PRV inträffar, ligger ansvaret för och det faktiska arbetet med verksamheten kvar hos respektive länsstyrelse. Av förord- ningen (1992:1454) om förande av handels- och föreningsregister hos PRV framgår vilka läns register som överförts. Hittills har registren från 11 län förts över till PRV. Samtliga läns register beräknas vara överförda senast den 31 december 1994. Detta innebär att PRV ansvarar för

• Sida 8
•  Original

centrala register även för enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar som idkar näring samt ekonomiska föreningar.

5. Åtgärder för bättre tillsyn av näringsförbuden

Regeringen har sedan regeringstillträdet år 1991 vidtagit och föreslagit ett stort antal åtgärder för att förbättra företagarklimatet. Samtidigt som det vidtas positiva åtgärder för företagandet är det viktigt att motverka de företeelser som tillhör företagandets baksida. Det kan gälla skatte- brottslighet, annan ekonomisk brottslighet och olika former av otillåtna dispositioner i syfte att sätta regelsystem ur spel. Det är av största betydelse att staten genom olika åtgärder kraftigt markerar att dessa beteenden inte tolereras.

Regeringen har därför ägnat stor uppmärksamhet åt problemen med den snedvridning av konkurrensen som sker genom missbruk av konkursinstitutet och olika typer av ekonomisk brottslighet.

Under hösten 1993 tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp inom regeringskansliet under ledning av Näringsdepartementet med företrädare för Justitie-, Finans- och Arbetsmarknadsdepartementen. Arbetsgruppen tillsattes för att ge en samlad överblick över de åtgärder regeringen vid- tagit eller som är under beredning i regeringskansliet i syfte att komma till rätta med olika former av missbruk och brottslighet. Gruppen skulle också driva arbetet med åtgärder för företagande och konkurrens på lika villkor.

När det gäller näringsförbudsinstimtet har arbetsgruppen föreslagit tre åtgärder. Den första är att PRV på förfrågan skall kunna tillhandahålla uppgifter om personer som belagts med näringsförbud. Denna upgift finns i dag visserligen att tillgå hos RSV, men arbetsgruppen menar att det för företag och andra är naturligare att kunna söka uppgiften hos PRV. Den andra åtgärden består i att tillsynen över efterlevnaden av utdömda näringsförbud överflyttas från kronofogdemyndighetema till polis eller åklagare. Dessa myndigheter torde enligt arbetsgruppen ha bättre förutsättningar än kronofogdemyndighema att kontrollera att ut- dömda näringsförbud inte överträds. Kontrollen bör enligt arbetsgruppen kunna förbättras ytterligare om samarbete kan ske med kronofogde- myndighetema. Den tredje åtgärden som arbetsgruppen föreslagit är att en utvärdering bör göras av tillämpningen av lagen om näringsförbud.

Regeringen har som redan redovisats vidtagit åtgärder med anledning av två av dessa förslag.

Förslag om att man bör utreda om domstolens beslut om näringsförbud bör kungöras har som tidigare nämnts förts fram i en rapport om ekonomisk brottslighet som på regeringens uppdrag gjorts av Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen. Remissbehandlingen av denna rapport visar att huvuddelen av remissinstansema anser det olämpligt att kungöra beslut om näringsförbud. Skälet till detta är att ett kungörande bedöms känsligt från integritetssynpunkt då många näringsförbud beslutas med anledning av brott och det därför inte är lämpligt att detta kungörs

• Sida 9
•  Original

av domstolen.

För att undvika att personer som belagts med näringsförbud står kvar i aktiebolagsregistret har regeringen som redan nämnts i proposition 1993/94zl96 om ändringar i aktiebolagslagen (1975:l385) m.m. bl.a. föreslagit att dessa personer omedelbart avförs ur aktiebolagsregistret i stället för att avföras först efter en månad.

Regeringens bedömning är att denna förändring i stort sett tillgodoser de behov som ett kungörande av näringsförbuden kan fylla.

Regeringen har vidare bemyndigat chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag att utvärdera hur tillämpningen av lagen om näringsförbud fungerar samt pröva om tillsynen över hur näringsför- buden efterlevs bör flyttas från kronofogdemyndighetema till polis eller åklagare.

När det gäller den fråga som återstår gör regeringen bedömningen att en bättre samordning mellan olika företagsregiSter och en effektivare hantering av näringsförbudsregistret kan åstadkommas om man för över näringsförbudsregistret från RSV till PRV. Näringsförbudsregistret blir därmed lättillgängligare för enskilda, myndigheter och företag.

En sådan åtgärd kommer att förenkla PRV:s handläggning av ärenden som rör olika associationer. Enligt förordningen (1986:441) om under- rättelser angående näringsförbud m.m. skall underrättelser om de uppgifter som förs in i näringsförbudsregistret och de ändringar som sker, fortlöpande sändas till bl.a. aktiebolagsregistret samt handels- och föreningsregistren. Genom att PRV också får ansvar för näringsförbuds- registret kan rutinerna samordnas.

Regeringen anser därför att ansvaret för näringsförbudsregistret bör föras över till PRV.

6. PRV huvudman för näringsförbudsregistret

Regeringens förslag: Ansvaret för näringsförbudsregistret förs över från Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket. I 23 5 lagen om näringsförbud görs en ändring som innebär att Patent- och registreringsverket skall föra ett register över näringsförbud och tillfälliga näringsförbud.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Alla remissinstanser tillstyrker förslaget. RSV menar dock att det kan finnas vissa fördelar med att samordna flyttningen av näringsförbudsregistret med en eventuell framtida flyttning av tillsynen över efterlevnaden av näringsförbuden.

Skälen för regeringens förslag: RSV har tidigare setts som den lämpligaste registreringsmyndigheten för näringsförbuden bl.a. därför att reglerna om näringsförbud före år 1986 var knutna enbart till konkurs.

• Sida 10
•  Original

Med hänsyn till nuvarande utvidgade regler om näringsförbud och på grund av den allt större roll som PRV fått som central myndighet för företagsregistren anser regeringen det ändamålsenligt att PRV också övertar ansvaret för näringsförbudsregistret.

PRV skall på förfrågan kunna tillhandahålla uppgifter om personer som belagts med näringsförbud. Det är naturligare för företagare och andra att söka uppgiften hos PRV än. hos RSV, bl.a. eftersom PRV ansvarar för aktiebolagsregistret samt handels- och föreningsregistren.

Genom en flyttning av registret till PRV uppnår man en bättre samordning med de andra register som förs hos PRV och en rationali- sering av arbetet kring näringsförbudsregistret.

PRV får idag underrättelse av RSV om registrering i näringsförbuds- registret. Om registret i stället förs hos PRV får PRV underrättelsen direkt från domstolen och kan snabbt registrera uppgiften och vidta de andra åtgärder som följer av underrättelsen.

Regeringen anser att de fördelar man uppnår genom att flytta näringsförbudsregistret från RSV till PRV gör att förslaget bör genomföras så snart som möjligt. Man bör därför inte avvakta med flyttningen av registret till en eventuell framtida flyttning av tillsynen av näringsförbuden.

Registret över näringsförbud förs idag manuellt. Regeringen avser att i förordning föreskriva att registret skall föras i ADB-form.

7. Kostnader

Förslaget innebär att näringsförbudsregistret som idag förs av RSV skall övertas av och föras hos PRV.

Åtgärden innebär en effektivare registerhantering som ger fördelar för dem som använder registret nämligen företagare, allmänhet och vissa myndigheter.

PRV:s verksamhet är avgiftsfinansierad. Förändringen förväntas inte medföra annat än marginella kostnader för PRV. De kostnader som eventuellt kan komma att uppstå får täckas inom ramen för myndighetens avgiftsuttag.

8. Ikraftträdande

Den i propositionen föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1994.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1993/942171 . _ .. . Bilaga 1 Sammanfattning av promemoria upprättad 1

Näringsdepartementet den 21 februari 1994

Frågan om näringsf'orbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats i olika sammanhang och förslag har förts fram om hur man på olika sätt skall kunna effektivisera detta. En interdepartemental arbetsgrupp under ledning av Näringsdepartementet bildades under hösten 1993 med uppgift att bl.a. lämna förslag till det fortsatta arbetet inom regeringen i syfte att komma till rätta med olika former av missbruk vid konkurs och ekonomisk brottslighet. Arbetsgruppen har i en promemoria lämnat förslag rörande bl.a. näringsförbudsregistret, tillsynen över efterlevna- den av utdömda näringsförbud och en allmän översyn av lagens tillämpning.

Denna promemoria behandlar frågan om en överflyttning av näringsförbudsregistret från RSV till PRV.

Slutsatsen i promemorian är att det, med hänsyn till den allt större roll som PRV fått som central myndighet för företagsregistren är ändamålsenligt att PRV också övertar ansvaret för näringsförbuds- registret.

Genom en flyttning av registret till PRV uppnår man en bättre samordning med andra register som förs hos PRV. Åtgärden ger en effektivare registerhantering till fördel för dem som använder registret nämligen företagare, allmänhet och vissa myndigheter.

En ändring i lagen (l986:436) om näringsförbud som möjliggör registerflyttningen föreslås träda ikraft den l juli 1994. Lagförslaget är likalydande med det som regeringen lägger fram i propositionen.

• Sida 12
•  Original