Prop. 1992/93:27
om ändrad handels- och föreningsregistrering
Regeringens proposition 1992/93 :27 _
om ändrad handels-_. och föreningsregistrering
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Westerberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ansvaret för handels- och föreningsregistren förs över från länsstyrelserna till Patent- och registreringsverket (PRV) som utses till huvudman den 1 januari 1993. Med PRV som registreringsmyndighet skapas förutsättningar för en samlad och samordnad firmaregistrering. Vidare föreslås vissa förenklingar av registreringsförfarandet.
&
ww 31535]
Propositionens lagförslag 1 Förslag till
Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)
Härigenom föreskrivs att 1, 3, 4, 7, 8, 13, 17 och 18 55 handelsregisterla- gen (1974:157) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
15
Handelsregister föres hos länssty- relsen.
Konungen kan förordna, att han- delsregister skall föras gemensamt för två eller flera län. Vad i denna lag sägs om län gäller i sådant fall om- råde för vilket gemensamt handelsre- gister föres.
35
Enskild näringsidkare och han— delsbolag registreras hos länsstyrel- sen i det län där verksamheten skall drivas. Skall verksamheten drivas inom flera län, sker registrering hos länsstyrelsen i det län där huvudkon- toret skall inrättas.
Ideell förening och stiftelse regi- streras hos länsstyrelsen i det län där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte.
Utan hinder av vad som sägs i första eller andra stycket får närings- idkaren registreras även i handelsre- gister för annat län där verksamhe- ten är avsedd att drivas.
4ä
Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om: Enskild näringsidkare: 1. näringsidkarens firma, 2. näringsidkarens fullständiga namn, bostads- och postadress samt telefon,
3. näringsverksamhetens art,
4. den ort där huvudkontoret är in- rättat samt kontorets postadress och telefon.
Handelsbolag:
1. bolagets firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. den ort där huvudkontoret är in-
Föreslagen lydelse
Handelsregister förs hos Patent- och registreringsverket.
Enskild näringsidkare och han- delsbolag registreras för det län där verksamheten skall drivas. Skall verksamheten drivas inom flera län, sker registrering för det län där hu- vudkontoret skall inrättas.
Ideell förening och stiftelse regi- streras för det län där föreningens el- ler stiftelsens styrelse har sitt säte.
Utan hinder av vad som sägs i första eller andra stycket får närings- idkaren registreras även för annat län där verksamheten är avsedd att drivas.
Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om: Enskild näringsidkare: 1. näringsidkarens firma, 2. näringsidkarens fullständiga namn, personnummer och postad— ress,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där huvudkon- toret jinns samt kontorets postad- ress. ' Handelsbolag:
1. bolagets firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. det län och den ort där huvudkon-
Nuvarande lydelse
rättat samt kontorets postadress och telefon,
4. bolagsmännens fullständiga namn, bostads- och postadresser samt telefon ,
5. av vem och hur bolagets firma tecknas, när ej firman får tecknas av varje bolagsman ensam,
6. om bolaget utgör kommanditbo- lag, vilken eller vilka av bolagsmän- nen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans utfästa insats. Ideell Eirening och stiftelse:
1. den firma under vilken för- eningen eller stiftelsen idkar näring, 2. föreningens eller stiftelsens namn, om det ej sammanfaller med firman,
3. näringsverksamhetens art,
4. den ort där föreningens eller stif- telsens styrelse har sitt säte samt för- eningens eller stiftelsens postadress och telefon,
5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullstän- diga namn, bostads- och postadres- ser samt telefon,
6. av vem och hur föreningens eller stiftelsens namn tecknas, om ej namnet tecknas av styrelsen ensam.
Firma skall tydligt skilja sig från annan i samma register förut införd firma, även om firmorna ej avser verksamhet av samma eller liknande slag.
Föreslagen lydelse
toret finns samt kontorets postad- ress,
4. bolagsmännens fullständiga namn, personnummer och post- adresser, i
5. av vem och hur firman tecknas, när ej firman får tecknas av varje bo- lagsman ensam,
6. om bolaget utgör kommanditbo- lag, vilken eller vilka av bolagsmän- nen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans utfästa insats. Ideell förening och stiftelse:
1. den firma under vilken för- eningen eller stiftelsen idkar näring, 2. föreningens eller stiftelsens namn, om det ej sammanfaller med firman,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där förening- ens eller stiftelsens styrelse har sitt säte samt föreningens eller stiftel- sens postadress,
5. styrelseledamöternas och, där
suppleanter utsetts, deras fullstän-
diga namn, personnummer och post- adresser,
6. av vem och hur föreningens eller stiftelsens namn tecknas, om ej namnet tecknas av styrelsen ensam.
En firma skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registre- ringsverket i handelsregistret förut re— gistrerade och ännu bestående firmor med säte i samma län, även om fir- morna inte avser verksamhet av samma eller liknande slag.
8 5 Har näringsidkare som införts i handelsregister meddelat prokura, får pro- kuran registreras under näringsidkarens firma. Prokura får dock ej registre- ras om den innehåller annan begränsning eller annat förbehåll än som följer av 1 eller 25 prokuralagen (1974:158).
För registrerad prokura skall re- gistret innehålla uppgifter om pro- kuristens fullständiga namn, bo- stads- och postadress samt telefOn.
För registrerad prokura skall re- gistret innehålla uppgifter om pro- kuristens fullständiga namn, person- nummer och postadress.
Har prokun'sten särskilt bemyndigande att överlåta huvudmannens fasta egendom eller tomträtt eller att söka inteckning eller upplåta rättighet i denna, skall registret även innehålla uppgift härom. Detsamma gäller om prokuran meddelats som kollektivprokura.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1355
Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller överlåtes verksam- heten eller sättes den under likvida- tion eller sker i annat fall ändring i fråga om uppgift som registrerats, skall anmälan härom ofördröjligen göras till varje länsstyrelse där regi- strering skett.
Anmälan göres och handlägges i den ordning som gäller för ansökan om registrering, om ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs eller av vad Konungen bestämmer.
Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksam- heten eller sätts den under likvida- tion eller ändras i annat fall uppgift som registrerats, skall anmälan om det utan dröjsmål göras till Patent- och registreringsverket.
Anmälan görs och handläggs i den ordning som gäller för ansökan om registrering, om ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs eller av vad regeringen bestämmer.
Har enskild näringsidkare avlidit, är den som har vård om boet skyldig att göra anmälan med anledning av dödsfallet. Har delägare i handelsbolag avlidit, åligger anmälningsskyldigheten övriga bolagsmän. Om domstol ut- sett likvidator i handelsbolag, är han anmälningsskyldig beträffande bolaget. Bolagsman som lämnat bolaget har rätt att göra anmälan om sin avgång. Återkallelse av prokura får anmälas av varje bolagsman som ej är utesluten från rätten att företräda bolaget.
Omfattar överlåtelse av näringsverksamhet även firman, skall anmälan om överlåtelsen göras av den nye innehavaren.
17 51
Har registrerad näringsidkare ej under de tio senaste åren inkommit med någon anmälan till registret och kan det antagas att han upphört med sin verksamhet, skall registrerings- myndigheten på lämpligt sätt in- hämta upplysning huruvida verk- samheten fortfarande utövas.
Vinnes ej upplysning att verksam- heten fortfarande utövas eller att nä- ringsidkaren ämnar åter-upptaga den, skall registreringSmyndigheten genast avföra näringsidkaren ur re- gistret.
Har en registrerad näringsidkare inte under de tio senaste åren gett in någon anmälan till registret och kan det antas att han upphört med sin verksamhet, skall registreringsmyn- digheten undersöka om verksamhe- ten fortfarande utövas. Detta skall ske genom brev till den i handelsregi- stret registrerade adressen samt ge- nom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Om det två månader efter kungö-
4 randet enligt första stycket inte jram- går att verksamheten fortfarande ut- övas eller att näringsidkaren ämnar återuppta den, skall registrerings- myndigheten genast avföra närings- idkaren ur registret.
18 52
Registrering eller avförande ur re- gistret skall genom registrerings- myndighetens försorg ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tid- ningar. Vad sorn har sagts nu gäller
1Senaste lydelse 1977z707. 2Senaste lydelse 1987:697.
Registrering eller avförande ur re- gistret skall genom registrerings- myndighetens försorg utan dröjsmål kungöras i Post- och Inrikes Tid- ningar. Registrering eller avförande
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inte när registrering eller avförande som sker efter anmälan av rätten be- sker efter anmälan av rätten. höver inte kungöras av registrering - myndigheten.
En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har in- förts i registret skall endast ange änd- ringens art.
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyn- (lighet, dock längst fram till den ljanuari 1995. Regeringen bestämmer vid vilken tidpunkt varje länsstyrelses handelsregister skall överföras till Patent- och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl- ler 1, 3, 4, 7, 8, 13, 17 och 18 55 i sin äldre lydelse.
3. Om en näringsidkare, som registrerats före den tidpunkt då registret överfördes till Patent- och registreringsverket, avförts ur registret och det därefter visar sig att verksamheten fortfarande utövas, får registreringsmyn- digheten, efter anmälan från näringsidkaren, undanröja uppgiften om avfö- rande och återinföra näringsidkaren i registret. Återinföring av näringsidka- ren i registret får dock bara ske om anmälan kommer in inom ett år från tidpunkten för avförandet.
'Jl
2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar
dels att i 9 kap. 3, 10 och 12 åå ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverket”,
dels att 11 kap. 18 $, 14 kap. 1 åoch 15 kap. ] åskall ha-följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap. 185
Om någon anmälan rörande för- eningen inte har kommit in till regi- streringsmyndighcten under de tio senaste åren, skall denna på lämpligt sätt undersöka huruvida föreningen har upphört med sin verksamhet.
Om det då inte framgår att för- eningen fortfarande består, skall den avföras ur registret och är dänned upplöst. Uppkommer därefter be- hov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt berörs en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. Kallelse till första förenings- stämman skall ske enligt 16 &.
Om någon anmälan rörande för- eningen inte har kommit in till regi- streringsmyndigheten under de tio senaste åren, skall registreringsmyn- digheten undersöka om föreningen har upphört med sin verksamhet. Detta skall ske genom brev till den [ föreningsregis'tret registrerade adres- sen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Om det två månader efter kungö- randet enligt första stycket inte fram- går att föreningen fortfarande be- står, skall registrerirtgsrrtyndigheten genast avföra föreningen ur registret. Föreningen är dänned upplöst. Upp- kommer därefter behov av likvida- tionsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt berörs en eller flera likvida- torer förordnas av rätten. Kallelse till första föreningsstämman skall ske enligt 16 5.
14 kap.
En ekonomisk förenings firma skall innehålla orden ”ekonomisk” och ”förening” eller förkortningen "ek.för.". I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat som be- tecknar ett bolagsförhållande tas in på ett sådant sätt som kan leda till missförståndet att ett bolag innehar firman. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i något av de före- ningsregister som avses i 15 kap. 15. Registreringen av en förenings firma gäller för hela landet. 1 övrigt finns bestämmelser om registreringen i firmalagen (1974:156).
15
En ekonomisk förenings firma skall innehålla orden ”ekonomisk” och "förening" eller förkortningen ”ek.för.". I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat som be- tecknar ett bolagsförliållande tas in på ett sådant sätt som kan leda till missförståndet att ett bolag innehar firman. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det föreningsregister som avses i 15 kap. 15. Registre- ringen av en förenings firma gäller för hela landet. I övrigt finns be- stämmelser om registreringen i fir- malagen (1974:156).
Prop. "1992/93z27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Om föreningens firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i stadgarna.
Förenings styrelse kan anta bifirma. Bestämmelserna i första stycket gäller även bifirma. Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får dock
inte tas in i en bifirma.
15 kap.
Registreringsmyndighet för en ekon omisk förening är länsstyrelsen i det lätt där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.
Ett föreningsregistcr skall föras hos registreringsmyndigheten för re- gistreringar enligt denna lag eller andra författningar.
lå
Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för en ekono- misk förening.
Registrerirzgsrnyndigheten skall föra ett fören ingsregister för varje län för registreringar enligt denna lag el- ler andra författningar. En ekono- rnisk förening skall registreras för det län där styrelsen enligt stadgarna har sitt säte. Regeringen kan förordna att ett föreningsregister skall föras gemen- samt för två eller flera län. Vad som sägs i denna lag om län gäller även område för vilket ett gemensarntföre- ningsregister förs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig- het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil- ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregistcr skall överföras till Patent- och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl- ler 9kap. 3, 10 och 12 åå, 11 kap. 185, 14 kap. 1 5 och 15 kap. 1 5 i sin äldre lydelse.
3. Om en förening, som registrerats före den tidpunkt då registret överför- des till Patent- och registreringsverket, avförts ur registret och det därefter visar sig att verksamheten fortfarande utövas, får registreringsmyndigheten, efter anmälan från föreningen, undanröja uppgiften om avförande och åter- införa föreningen i registret. Återinföring av föreningen i registret får dock bara ske om anmälan kommer in inom ett år från tidpunkten för avförandet.
3. Förslag till Lag om ändring i lagen (l980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
IIärigcnom föreskrivs i fråga om lagen (l980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
dels att i 2 kap. 4 5 och 5 kap. l & ordet "länsstyrelsen” skall bytas ut mot "Patent— och registr'eringsverkct",
dels att 2 kap. 3 och 9 åå samt 3 kap. 6 %$ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
3å'
Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räken- skapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den redovis- ningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas rrettovärde i rörel- sen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ctt gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under vart och ett av de två senaste räken- skapsåren i medeltal har överstigit 200.
Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader efter räken- skapsårets utgång sändas in till P - tent- och registreringsverket, om till- gångarrras nettovärde i rörelsen en- ligt balansräkningar för de två se- naste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under vart och ett av de två senaste räken- skapsåren i medeltal har överstigit 200.
Första stycket gäller även för ett företag som är rrroderföretagi en koncern enligt denna lag, om nettovärdet av koncernföretagets tillgångar enligt kon- cernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gräns- belopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföre- tagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 200.
2 kap. 9 5
För företag som avses i 35 första stycket och för moderföretag i koncern som avses i 3 5 andra stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avges en särskild redovisning (delårsrap- port). Rapporterna skall avse verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en delårsrapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
Delårsrapporterna skall hållas till- gängliga för envar. Rapporter som avses i första stycket tredje me- ningen skall senast två månader ef- ter rapportperiodens utgång sändas irr till den länsstyrelse hos vilken före- taget skall vara registrerat.
ISenaste lydelse 198l:ll99.
Delårsrapporterna skall hållas till- gängliga för envar. Rapporter som avses i första stycket tredje me- ningen skall senast två månader cf- ter rapportperiodens utgång sändas in till Patent- och registreringsverket.
OU
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 6 5
Avskrift av koncernredovisningen Avskrift av koncernredovisningen skall senast sex månader efter ut- skall senast sex månader efter ut- gången av moderföretagets räken— gången av moderföretagets räken- skapsår sändas in till den länsstyrelse skapsår sändas in till Patent- och re- lzos Vilken moderföretaget skall vara gistreringsverket. registrerat.
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig- het, dock längst fram till den ]januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil- ken tidpunkt varje länsstyrelses handelsregister skall överföras till Patent- och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl- ler 2kap. 3, 4 och 955, 3kap. öé och 5 kap. ] $$ i sin äldre lydelse.
4. Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att i 3 kap. 1 och 4 55 samt 9 kap. 10 & ordet ”länsstyrelsen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverket” i mot- svarande form,
dels att 9 kap. 6 och 31 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
Bostadsrättsföreningens firma skall förening”.
innehålla ordet ”bostadsrätts-
I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett bolag innehar firman.
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut regi- strerade och ännu bestående före- ningsfirmor. För registrering av för- enings firma gäller i övrigt bestäm- melserna i firmalagen (1974:156).
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registrerings- verket förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor med säte i samma län. För registrering av för- enings firma gäller i övrigt bestäm- melserna i firmalagen (1974:156).
Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrätts- föreningar får använda ordet ”bostadsrätt” eller en sammansättning med detta ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.
9 kap. 31 &
Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett be- slut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte re- gistreras, om bostadsrättsförening- ens firma på grund av bestämmel- serna i 65 tredje stycket första me- ningen detta kapitel inte får föras in i det senare länets föreningsregistcr.
Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett be- slut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte re- gistreras, om bostadsrättsförening- ens firma på grund av bestämmel- serna i öå tredje stycket detta kapi- tel inte får föras in iPatent- och regi-
streringsverkets register.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig- het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil- ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregistcr skall överföras till Patent- och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl- ler 3 kap. 1 och 4 55 samt 9 kap. 6, 10 och 31 55 i sin äldre lydelse.
5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar att i 1 & ordet "länsstyrel— sen” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverket”.
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig- het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil- ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregistcr skall överföras till Patent— och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl- ler lå i sin äldre lydelse.
6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar
Härigenom föreskrivs att 18 och 19 åå lagen (19751417) om sam- bruksföreningarl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse '
185
Sambruksförenings firma skall innehålla ordet ”sambruksförening”. Sambruksförcnings firma får ej innehålla ordet ”bolag” eller annat ord som kan föranleda till antagande att firman innehas av ett bolag.
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut regi- strerade och ännu bestående före- ningsfirmor. För registrering av sambruksförenings firma gäller i öv- rigt vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registrerings- verket förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor med säte i samma län. För registrering av sambruksförenings firma gäller i öv- rigt bestämmelsema i firmalagen (1974:156).
Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet ”sambruksförening”. Bestämmelserna i 14 kap. 2 5 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.
195
Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar gäller i fråga om sambruks- föreningar. Ett beslut om sådan änd- ring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om sam- bruksföreningens finna på grund av bestämmelserna i 185 tredje stycket första meningen denna lag inte får föras in i det senare länets förenings- register.
Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar gäller i fråga om sambruks- föreningar. Ett beslut om sådan änd- ring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om sam- bruksföreningens firma på grund av bestämmelserna i 185 tredje stycket denna lag inte får föras in i Patent- och registreringsverkets register.
Inskrivning av uppgifter angående sambruksföreningar skall ske i en sär- skild avdelning av det föreningsregistcr som avses i 15 kap. 1 5 lagen om eko- nomiska föreningar.
Länsstyrelsens beslut enligt 16 å överklagas till kammarrätten genom bc- svar.
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993.
2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara registreringsmyndig- het, dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vil- ken tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregistcr skall överföras till Patent- och registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäl- ler 18 och 1955 i sin äldre lydelse.
ILagen omtryckt 1987:67l.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svcnsson, Dinkclspiel, Thur- din, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Proposition om ändrad handels- och föreningsregistrering
1. Inledning
På uppdrag av regeringen har Statskontoret utarbetat en rapport med över- väganden och förslag till handels- och föreningsregistcr (1991:11). I prop. 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik har regeringen redovisat ett princip- förslag för ett system med en samlad registrering med Patent- och registre- ringsverket som huvudman för registreringen. På uppdrag av regeringen har Patent- och registreringsverket utifrån Statskontorets rapport utarbetat ett förslag som presenterats i en rapport om genomförandet av en förändrad handels- och föreningsregistrering.
Statskontorets rapport har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna och en sammanställning av remissyttrandcna bör fogas till proto- kollet i detta ärende som bilaga ].
Patent- och registreringsverkets rapport har behandlats vid en hearing i regeringskansliet den 29 april 1992 till vilken remissinstansema kallats. En förteckning över de remissinstanser som varit närvarande vid hearingen och en sammanställning av framförda synpunkter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Därutöver har skrivelser kommit in från myndigheter och enskilda.
2. Allmän motivering 2.1. Nuvarande system för firmaregistrering
I handelsregistret registreras handelsbolag, enskilda näringsidkare samt ideella föreningar och stiftelser som idkar näring. I föreningsregistret regi- streras ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, sambruksföreningar och bostadsföreningar enligt äldre lag. Registren förs av länsstyrelsen i re- spektive län. Näringsidkare kan skydda sin firma i flera län genom registre- ring i handelsregistret hos berörda länsstyrelser. Ensamrätten till en registre- rad firma för en ekonomisk förening gäller i hela landet.
Registren förs idag inte i ADB-form. Ett fåtal av länsstyrelserna har dock arbetsregister i ett ADB-system. Att registren inte förs i ADB-form medför problem med registerhanteringen och svårigheter att söka information.
2.2. Tidigare överväganden och förslag till ändrade registreringsregler för handelsbolag m.m.
Statskontoret föreslog i sin rapport (1991:11) Handels- och föreningsregister m.m. att verksamheten med registrering av handelsbolag och föreningar på längre sikt borde utvecklas på sådant sätt att en samlad och samordnad fir- maregistrcring kunde uppnås. Förslaget innebar att Patent- och registre- ringsverket (PRV) skulle utses till ny huvudman och att enhetliga, rikstäck- ande register skulle införas. Den länsvisa verksamheten skulle, enligt försla- get, bibehållas på länsstyrelserna.
I såväl prop. 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik som i årets budgetpro- position (prop. 1991/92: 100 bil. 13) har regeringen tagit ställning för att PRV skall utses till huvudman och få det totala ansvaret för verksamheten med regi- strering av handelsbolag och ekonomiska föreningar etc. Därvid har anmälts att förslag till erforderliga lagändringar skulle läggas fram under år 1992.
I sitt betänkande 1991/92:LU20 Anslag till patentverket m.m. har lagut- skottet yttrat sig angående regeringcns ställningstagande för en samlad regis- tering hos PRV. Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen föreslår ett system för en central och samordnad firmaregistrcring som medger att risken att förväxla en firma med en annan beaktas i tillbörlig grad vid inregistre- ringen.
PRV redogör i sin rapport angående genomförandet av en förändrad han- dels- och föreningsregistrering för hur en samlad registrering hos PRV prak- tiskt skall kunna genomföras och vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli. PRV beräknar att den centraliserade registreringen kommer att bli ca 15 miljoner kronor billigare per år än nuvarande huvudsakligen manuella system vid länsstyrelserna. [ rapporten lämnar PRV vidare bl.a. förslag till hur beho- vet av regional och lokal service kan tillgodoses mcd centrala register.
Vid hearingen i regeringskansliet den 29 april 1992 ansåg remissinstan- serna att centrala dataregister behövs och att PRV är en lämplig huvudman. Representanter för ett antal länsstyrelser framförde åsikten att registre- ringen även fortsättningsvis bör kunna ske vid länsstyrelserna samtidigt som centrala register finns hos PRV. Rcmissinstanserna var eniga om vikten av regional och lokal service till de företag och enskilda som utnyttjar handels- oeh föreningsregistren.
2.3. Effektivare system för registrering
Mitt förslag: Patent- och registreringsverket (PRV) utses till huvud- man och får totalt ansvar för verksamheten med handels- och före-
ningsregistren.
PRV:s förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.
Rcmissinstanserna har tillstyrkt förslaget att PRV utses till huvudman för registreringsverksamheten. Ett antal länsstyrelser föreslår dock att registre- ringen även fortsättningsvis sköts av länsstyrelserna.
Skälen för mitt förslag: Handels- och föreningsregistren fungerar i dag mycket olika vid olika länsstyrelser och på vissa håll är förhållandena otill- frcdsställande. Detta gäller rutiner, personella resurser, servicegrad, ärende- balanser, arbetsorganisation, information och registerhantering. Den upp- giftslämnandc myndighetens servicegrad är viktig. Jag anser att stor vikt måste läggas vid att åstadkomma en rationell handläggning så att årendeba- lanserna skall kunna nedbringas. Förslaget att utveckla verksamheten till en samlad och samordnad firmaregistrcring tillgodoser enligt min mening i hu- vudsak de krav på en rationell ordning som allmänheten kan ställa.
Om, som länsstyrelserna föreslår, PRV skulle bli ny huvudman för cen- trala register, samtidigt som länsstyrelserna fortsätter att ansvara för regi- streringen regionalt, finns det risk för att ansvarsfördelningen mellan PRV och länsstyrelserna blir oklar. Kompetensmässigt är PRV väl lämpat att an- svara för handels- och föreningsregistren främst av den anledningen att PRV redan ansvarar för registreringen av de svenska aktiebolagen. Vad gäller ekonomiska kalkyler har PRV visat att en övergång till centrala register in- nebär en rationalisering av verksamheten. PRV bör därför utses till huvud- man och även ges det totala ansvaret för förandet av registren. Firmaskyddet för de näringsidkare som registreras i handelsregistret kommer dock tills vi- dare att gälla för det län där verksamheten skall drivas. Frågan om ett riks- täckande skydd får övervägas i framtiden.
För att PRV successivt skall kunna bygga upp sin verksamhet vid överta- gandet av länsstyrelsernas register och för att åstadkomma en smidig aweck- ling av arbetet inom respektive länsstyrelse kommer de olika länens register att överföras till PRV vid olika tidpunkter. PRV har regeringens uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna göra en tid5plan för registrens överförande. Jag räknar med att övergångstiden normalt löper från och med den 1 juli 1993, till vilken tidpunkt det bör vara möjligt för PRV att utveckla dataruti- ner och därefter börja inläggningen av registerinnehållet län för län. Samt- liga läns register bör kunna vara överförda senast den 31 december 1994. Med hänsyn till att vissa länsstyrelser kan få svårigheter att bibehålla nuva- rande servicenivå kan det bli nödvändigt att överföra registren tidigare än den 1 juli 1993. Jag föreslår därför att övergången av huvudmannaskapet sätts till den ljanuari 1993. Regeringen kommer i särskild ordning att fast- ställa tidpunkten när respektive länsstyrelses handels- och föreningsregistcr skall överföras till PRV. Intill dess den av regeringen fastställda tidpunkten för överföringen till PRV inträffar, ligger ansvaret för och det faktiska arbe- tet med verksamheten kvar hos respektive länsstyrelse. Jag avser att föreslå regeringen att i förordning föreskriva att registren skall föras i ADB-form. I detta sammanhang kommer de överväganden som följer av datalagen (1975z289) att göras.
Registreringsmyndighetens beslut i vissa fall bör som hittills överklagas till kammarrätten. Instansordningen kan komma att påverkas av Domstolsut- redningens förslag. Förslaget från Domstolsutredningen har intagits i ett be- tänkande (SOU 1991:106) ”Domstolarna inför 2000-talet” där det föreslagits
att all domstolsprövning av förvaltningsbeslut skall börja i länsrätt. Betän- kandet bereds för närvarande.
PRV får huvudansvaret för att nyföretagare på ett enkelt sätt får tillgång till relevant och aktuell information om registreringsförfarandet vid kontak- ter med handels- och föreningsregistren. Närings- och teknikutvecklingsver- ket (NUTEK) och de regionala utvecklingsfonderna bör enligt min mening stå för den mer utförliga informationen och rådgivningen i samband med cta- blering av företag.
Min avsikt är att ändra finansieringssättet för verksamheten med handels- och föreningsregistren på sådant sätt att PRV får sina kostnader täckta di- rekt av avgifter. PRV:s övriga verksamhet är helt avgiftsfinansicrad. Avgif- terna bcslutas till vissa delar av regeringen och skall täcka kostnaderna för verksamheten. PRV måste därmed driva sin verksamhet så effektivt att kost- nadstäckning verkligen uppnås. Samma avgiftskonstruktion bör gälla även för verksamheten med handels- och föreningsregistren. Sammantaget inne- bär förslaget att länsstyrelsernas samlade anslag skall minskas med 40 miljo- ner kronor, vilket innebär en effektiviseringsvinst på ca 15 miljoner kronor till följd av förslaget. Jag och chefen för Civildepartementct återkommer närmare till resursfrågorna i samband med anmälan till budgetpropositionen 1993.
2.4. Behövliga lagändringar
Den förändrade registreringen kräver ändringar i handelsregisterlagen (1974:157) och viss annan lagstiftning. Inom Justitiedepartementet förbe- reds för närvarande ändringar i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag som gäller gränsdragningen mellan handelsbolaget och det enkla bolaget. En sådan ändrad gränsdragning kommer att kräva ändringar även i handelsregisterlagen (1974:157). Eftersom frågan om ett ändrat huvudman- naskap för handels- och föreningsregistren är särskilt angelägen och bör ge— nomföras den ljanuari 1993 finnerjag skäl att redan nu föreslå ändringar i handelsregisterlagen utan att awakta kommande ändringar avseende han- delsbolag och enkla bolag.
2.5. Övriga frågor
1 det följande behandlarjag vissa särskilda frågor som bör redovisas för riks- dagen.
Lokal och regional service
Lagutskottet har i sitt betänkande 1991/922LU20 Anslag till patentverket m.m. efterfrågat en redovisning av regeringens överväganden i fråga om hur företagens behov av service på regional och lokal nivå skall kunna tillgodoses med centrala register.
Nuvarande situation
Nuvarande system för registrering av handelsbolag och ekonomiska före- ningar etc. innebär att länsstyrelserna upprätthåller en regional service. På samtliga länsstyrelser förekommer åtskilliga personliga besök. Enligt en be- gränsad undersökning som PRV gjort avser ungefär hälften av besöken häm- tandc eller lämnande av blanketter. Drygt en tredjedel av besöken gäller för- frågningar eller diskussion i samband med inlämnandc av handlingar. Cirka hälften av förfrågningarna rör företagets firma och reglerna kring detta.
En annan serviceaspekt gäller rådgivningen beträffande val av företags- form, ekonomiska förutsättningar för den tänkta verksamheten, beskatt- ningsregler och kommunala föreskrifter m.m. Sådan rådgivning förekom- mer idag på ett fåtal länsstyrelser.
Service med PRVsom ny huvudman
Enligt min mening kommer centrala register hos PRV:s bolagsavdelning att ge en förbättrad service även på regional och lokal nivå jämfört med dagens situation. PRV har idag en omfattande och varierande service gentemot nä- ringslivet när det gäller aktiebolagsområdet. Motsvarande service kommer nu att kunna lämnas när det gäller handels- och föreningsregistren. Informa- tionen kommer att finnas tillgänglig från centrala register. Den som efterfrå- gar informationen behöver inte veta var i landet företaget eller föreningen har sitt säte. Företaget kan alltid snabbt återfinnas i registren. Den som ef- terfrågar information behöver heller inte veta vilken juridisk form företaget har.
Samtidigt som registerinformationen handhas centralt, är det värdefullt om informationen kan spridas regionalt och lokalt. Många av de personer som idag besöker länsstyrelserna i registreringsärenden kommer även fort- sättningsvis att vilja göra personliga besök hos en lokal eller regional instans för att hämta blanketter eller för att få råd i elementära frågor. Det finns skäl att anta att den som avser att starta t.ex. ett nytt handelsbolag ofta vänder sig till den regionala utvecklingsfonden, till kommunens näringslivssekreterare eller till lokala företagscentra för rådgivning, medan den som avser att bilda en ekonomisk förening ofta vänder sig till något av de kooperativa utveck- lingscentra som finns spridda över landet. För en bostadsrättsförening bör den naturliga instansen vara någon av riksorganisationerna för bostadsrätts- föreningar.
PRV:s register kan via terminaluppkoppling göras tillgängliga hos de in- stanser som så önskar, t.ex. regionala utvecklingsfonder, kommuner, koope- rativa utvecklingscentra, riksorganisationcr för bostadsrättsföreningar eller banker. Dessa instanser kan då på ett effektivt och snabbt sätt ge service åt de kunder som inte vänder sig direkt till PRV för att få registerblanketter eller för att få upplysningar ur registren. Även länsstyrelserna bör kunna ha ett starkt intresse att genom terminaluppkoppling ha direkt tillgång till upp- gifterna i de centrala handels- och föreningsregistren, eftersom de i sin verk- samhet på olika områden kan ha behov av dessa uppgifter.
Tryckt information bör finnas tillgänglig för nyföretagare i samband med
firmaregistrcring. Uppgiften att utforma sådan information bör ingå som en del i PRV:s arbete med handels- och föreningsregistren.
En annan aspekt att ta särskild hänsyn till är den roll som de nuvarande handelsregistren spelar som förmedlare av information till personer som av- ser att starta företag. Det är ett samhälleligt intresse att den som vill starta ett företag eller ändra associationsform får tillräcklig information om de för- pliktelser som företagandet innebär och om de rättsverkningar som är knutna till valet av en viss associationsform. Detta kan i förlängningen bidra till samhällsekonomiska vinster på så sätt att risken för misslyckade företags- starter minskar. Enligt min mening är det därför av stor vikt att nyföretagare har tillgång även till mer kvalificerad information och service på regional mva.
Regionala utvecklingsfonder m. m.
På regional och lokal nivå finns ett flertal aktörer som kan bistå personer som vill starta näringsverksamhet med erforderlig information. Dessa kan vara dels organisationer av offentlig karaktär, dels av enskild karaktär. Till den förstnämnda gruppen hör regionala utvecklingsfonder, länsstyrelser och kommunernas näringslivsorganisationer samt till den senare främst banker, lokala företagscentra, kooperativa utvecklingseentra och advokater.
De regionala utvecklingsfonderna är stiftelser med staten och respektive landsting som stiftare. Verksamheten finansieras dels genom ett allmänt driftsbidrag från stiftarna, dels genom de intäkter respektive utvecklings- fond erhåller genom försäljning av främst utbildnings- och rådgivningstjäns- ter. Utbildning och rådgivning riktad till nyföretagare är en prioriterad del av utvecklingsfondernas verksamhet.
Med den inriktning som utvecklingsfonderna har, utgör rådgivning till per- soner som avser att etablera sig som företagare en naturlig del av fondernas ansvarsområde. Fonderna bör kostnadsfritt kunna erbjuda viss begränsad individuell rådgivning. Det är naturligt att fonderna i sin serviceverksamhet tillhandahåller blanketter och tryckt information om registrering av bolag och därmed sammanhängande frågor. Fonderna kan på så sätt ge samlad in- formation. Med hänsyn till fondernas behov av kostnadstäckning för verk- samheten måste självklart mer omfattande rådgivning ske mot ersättning.
Ett nätverk av kooperativa utvecklingscentra har byggts upp runt om i landet. Dessa sprider information om kooperativa idéer och verksamhets- former samt ger stöd och råd till dem som vill starta kooperativ. Utvecklings- centra får ekonomiskt stöd från kooperativa rådet. Stödet är avsett för ko- operativ utveckling, främst genom rådgivning och information inför starten av nya kooperativa företag. Mot bakgrund av detta anser jag att utvecklings- centra bör fylla samma servicefunktion för kooperativa företagsformer som utvecklingsfonderna gör för andra företagsformer.
I många av de kommuner som har näringslivssekreterare torde det före- ligga ett intresse att medverka i informationsspridningen till nyföretagare vid själva registreringen. Härigenom uppnås också en lokal spridning av infor- mationsinsatscrna.
Lokaliseringsfrågan
Lagutskottet har i sitt betänkande 1991/92:LU2() Anslag till patentverket m.m. även efterfrågat en redovisning för regeringens överväganden när det gäller valet av lokaliseringsort för centrala register.
De nya registren bör av samordningsskäl läggas vid PRV:s bolagsavdel- ning i Sundsvall. Därvid kan bolagsavdelningens kunskap, som byggts upp kring registrering av aktiebolag, utnyttjas beträffande de nya registren.
Bolagsavdelningen i Sundsvall
PRV:s bolagsavdelning i Sundsvall ansvarar för Sveriges aktiebolagsregister på ett effektivt sätt. Bolagsavdelningens handläggningstider har väsentligt förkortats under senare år och motsvarar idag näringslivets krav. Den juri- diska kompetens och den administrativa effektivitet som byggts upp vid PRV i Sundsvall skapar goda förutsättningar för PRV att ombesörja uppgif- ten med handels- och föreningsregistren.
En av de stora fördelarna med att lägga de nya registren hos PRV är, att det skapas centrala register även för enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar och stiftelser som idkar näring samt ekonomiska för- eningar. Som jag beskrivit i avsnittet om service, kommer centrala register att ge väsentligt förbättrad service till företagare och allmänhet. Med ccn- trala register kan vidare granskning och registrering samordnas så att praxis i de juridiska frågorna utvecklas på ett enhetligt sätt.
En förutsättning för en förbättrad firmagranskning är att handels- och föreningsregistren läggs i centrala ADB-register. Först när samtliga länssty- relsers register överförts till ADB-media och PRV övertagit ansvaret för och arbetet med registren kan granskningen av föreslagna firmor fullt ut ske mot aktiebolags-, handels— och föreningsregistren samt mot varumärkes- och ef- ternamnsregistren.
Regionalpolitzlrkt prioriterade områden
Jag har erfarit att PRV är berett att under den övergångsperiod då länsstyrel- sernas register överförs till PRV lägga ut vissa arbetsuppgifter i regionalpoli- tiskt prioriterade områden.
3. Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom Näringsdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändringi handelsregisterlagen (1974:157),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa före- tag,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostads— föreningar till bostadsrättsföreningar,
6. lag om ändring i lagen (1975z417) om sambruksföreningar. Jag har samrått med statsrådet Laurén beträffande förslagen 1—5 och med chefen för Jordbruksdepartementet beträffande förslag 6.
4. Specialmotivering
4.1. Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)
15
I bestämmelsen anges att det är Patent- och registreringsverket som är regi- streringsmyndighet.
3?)
I paragrafen har gjorts vissa ändringar som föranleds av att Patent- och regi— streringsverket är registreringsmyndighet. Firmaskyddet kommer tills vidare att gälla för det län där verksamheten skall drivas. Möjligheten att registrera en firma för flera län kvarstår.
45
1 bestämmelsen anges vilka uppgifter handelsregistret skall innehålla. Det får anses tillräckligt att registret innehåller uppgifter om postadress i stället för som tidigare bostadsadress och telefon. Uppgift om personnummer är klart motiverad med hänsyn till vikten av en säker identifiering av de regi- strerade. Personnumret gör det möjligt att snabbt identifiera rätt bolagsföre— trädare och är också viktigt i delgivningssituationer. I bestämmelsen har vi- dare tillagts att förutom ort även skall anges det län där huvudkontoret finns eller där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte. Vissa redaktio- nella ändringar har också gjorts i paragrafen.
75
Paragrafen anger att en firma tydligt skall skilja sig från andra hos Patent- och registreringsverket i handelsregistret förut registrerade och ännu be- stående firmor med säte i samma län, även om firmorna inte avser verksam- het av samma eller liknande slag.
Så
I paragrafen har samma ändringar gjorts som i 4.5 när det gäller angivande av personnummer och postadress i registret.
1353
I första stycket anges Patent- och registreringsverket sorn registreringsmyn- dighet. Vissa redaktionella ändringar har vidare gjorts både i detta stycke och i andra stycket.
175
Paragrafen har ändrats på sådant sätt att en mer effektiv gallring blir möjlig och det tydligare framgår hur registreringsmyndigheten skall agera för att avföra en näringsidkare ur registret. Registreringsmyndigheten skall skicka ett brev till näringsidkarens registrerade adress och kungörelse skall också ske i Post- och Inrikes Tidningar om att näringsidkaren kan komma att av- föras ur registret. Om det två månader efter kungörandet inte framgår att verksamheten fortfarande utövas eller att näringsidkaren ämnar återuppta den, skall näringsidkaren avföras ur registret.
185
I paragrafens första stycke har det gjorts vissa redaktionella ändringar.
Paragrafens andra stycke innehåller en regel om att en kungörelse som av- ser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret endast skall ange ändringens art. Denna regel överensstämmer med motsvarande regel i 18 kap. 2å aktiebolagslagen (1975:1385) och i 15 kap. 25 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
I övergångsbestämmelserna anges under vilka förutsättningar en närings- idkare, som registrerats före den tidpunkt då registret överfördes till Patent- oeh registreringsverket och därefter avförts, kan återinföras i registret.
4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
11 kap. 185
Denna paragraf har sin motsvarighet i den föreslagna regeln i 17 & handelsre- gisterlagen om hur gallring i registret skall ske varför jag hänvisar till vad som sägs i specialmotiveringen till sistnämnda paragraf.
14 kap. 15
I paragrafen har endast gjorts en redaktionell ändring.
15 kap. 1 5
I första stycket anges att Patent- och registreringsverket är registreringsmyn- dighet för en ekonomisk förening.
I övergångsbestämmelscrna anges under vilka förutsättningar en förening, som registrerats före den tidpunkt då registret överfördes till Patent- och rc- gistreringsverket och därefter avförts, kan återinföras i registret.
4.3. Förslaget till lag om ändringi lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
Ändringarna i denna lag är en följd av att Patent- och registreringsverket blir registreringsmyndighet.
4.4. Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Ändringarna i denna lag är en följd av att Patent— och registreringsverket blir registreringsmyndighet för bostadsrättsföreningar och registrerar ekono- miska planer för sådana föreningar.
1 9kap. 315 har hänvisningen till 65 ändrats till att avse hela tredje stycket. Anledningen till detta förtydligande är att bestämmelsen annars skulle kunna tolkas på sådant sätt att vid byte av säte endast den begräns- ningen gällcr att firman tydligt skall skilja sig från andra hos Patent- och regi- streringsverket förut registrerade föreningsfirmor i samma län. Med den ändrade hänvisningen framgår att firmalagens regler gäller även inför en re- gistrering av styrelsens säte i nytt län.
Enligt 4kap. 25 är det inte tillåtet att utan tillstånd av länsstyrelsen upp- låta bostadslägcnheter med bostadsrätt innan den slutliga kostnaden för för- eningens hus har redovisats i en registrerad ekonomisk plan eller på en före- ningsstämma. En bostadsrättsförening får vidare enligt Skåp. 25 ta emot förskott för en bostadsrätt endast av den som tecknat ett förhandsavtal och om länsstyrelsen har lämnat föreningen tillstånd att ta emot förskott. IS kap. 55 anges under vilka förutsättningar länsstyrelsen skall lämna tillstånd till en förening att ta emot förskott. Dessa uppgifter bör även fortsättningsvis handhas av länsstyrelsen och inte överföras till Patent- och registreringsver- ket. Uppgifterna hör till den typ av förvaltningsärenden som länsstyrelsen normalt handlägger och är inte av registreringskaraktär.
Hänvisningar till S4-4
- Prop. 1992/93:27: Avsnitt 4.6
4.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar
Ändringen är en följd av att Patent- och registreringsverket blir registre- ringsmyndighet.
4.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar
Ändringarna i denna lag är en följd av att Patent— och registreringsverket blir registreringsmyndighet.
Av samma skäl som när det gäller förslaget till ändring i bostadsrättslagen (avsnitt 4.4.) har hänvisningen i 195 första stycket ändrats. För att det tydli- gare skall framgå att firmalagens regler gäller även inför en registrering av styrelsens säte i nytt län hänvisas således till 185 tredje stycket.
Enligt 16 5 kan länsstyrelsen om det föreligger särskilda skäl medge att en förenings verksamhet får fortsätta trots att antalet medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt antal medlemmar inte har inträtt inom ett år. Läns- styrelsens uppgift att ta ställning till denna fråga kvarstår och överförs inte till Patent- och registreringsverket eftersom denna uppgift inte är av registre- ringskaraktär utan är av samma beskaffenhet som de uppgifter länsstyrelsen har enligt bostadsrättslagen (avsnitt 4.4.).
Hänvisningar till S4-6
5. Lagrådets hörande
De föreslagna lagändringarna är av enkel beskaffenhet. Lagrådets hörande skulle sakna betydelse och yttrande från Lagrådet behöver därför inte in- hämtas.
6. Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag,
4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
5. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bo- stadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
6. lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.
7. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Sammanställning av remissyttranden
Remissförfarandet
Statskontorets rapport Handels- och föreningsregistcr m.m. (1991:11) har remissbehandlats.
_ Efter remiss har yttranden över rapporten avgctts av Justitiekanslern, Domstolsverket, Datainspektionen (DI), Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent— och registreringsverket (PRV), Riksrevisionsverket (RRV), Statistiska Centralbyrån, Rikspolisstyrelsen, Utvecklingsfonden i Stockholms län, Stiftelsen Värmlands läns Utvecklings- fond, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Hallands, Gö— teborgs och Bohus, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), Sveri- ges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorgani- sation, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB, HSB:s Riksförbund, Svensk Industriförening och Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD).
Synpunkter
Justitiekanslern har ingen erinran mot förslagen. Stiftelsen Värmlands läns Utvecklingsfond och Svensk Industriförening ställer sig bakom förslagen. Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation hänvisar till de synpunkter som framförts i samrådsyttrandena och hänvisar i övrigt till det yttrande som lämnats av Företagens Uppgiftslämnardelegation. Sveriges Köpmannaförbund och Lantbrukarnas Riksförbund instämmer i det ytt- rande som avgivits av Företagens Uppgiftslämnardelegation.
Datainspektionen begränsar sina synpunkter till de förslag som har berö- ring med DI:s ansvarsområde. Riksrevisionsverket hänvisar till de synpunk- ter som lämnats i samrådsyttrandet. Även LON hänvisar till sitt samrådsytt- rande vad avser ADB-stöd.
1. Förslag till besparingar/förenklingar i nuvarande verksamhet
Renzzlssinstansema
Statistiska Centralbyrån föreslår att organisationsnummer snarast bör in- föras för enskilda näringsidkare.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker förslagen till ändringar i handelsre- gisterlagen m.fl. författningar.
Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker förslagen. De bör genomföras oberoende av ställningstagandena till frågorna om datorisering, huvudman- naskap och finansiering.
Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker förslagen. De bör genomföras sna- rast möjligt oberoende av ställningstaganden till frågorna om datorisering, huvudmannaskap och finansiering.
Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att man skulle komma till rätta med
Bilaga 1
en stor del av de problem som utredningen beskriver i sin rapport genom att införa förenklingar i det regelverk som styr verksamheten och tillstyrker därmed förslagen. Länsstyrelsen konsterar att tillgång till ADB-stöd är en förutsättning för ett genomförande av vissa av förslagen.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd anser att förslagen i kapitel 6 i rap- porten bör läggas till grund för en fördjupad författningsövcrsyn. En sådan översyn bör även omfatta bestämmelsen i handelsregistcrförordningen att namnteckningar skall vara bevittnade. Författningsöversynen med åtföl- jande författningsändringar bör ske snarast möjligt oberoende av vilka ställ- ningstaganden rapporten i övrigt kan föranleda.
Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslagen att registren skall föras med stöd av ADB, att adressuppgifter får hämtas via postens adressre- gistcr och att en scrvicetjänst införs för fullständig firmagranskning.
Svenska Bankföreningen har inte ansett det meningsfullt att detaljgranska de framlagda författningsförslagen med hänsyn till Bankföreningens inställ- ning i sakfrågorna.
HSB:s Riksförbund anscr att flertalet förslag innebär förenklingar och för- bättringar och tillstyrker därför dessa. Rapporten berör emellertid inte frå- gan om registreringsunderlag för ekonomiska föreningar. Dagens krav och rutiner är administrativt otympliga för både föreningarna och länsstyrel- serna. HSB förordar en förenklad rutin.
1.1 Registreringsskyldighet
Utredningar: föreslår
— att en enskild näringsidkare, ideell förening eller stiftelse som har minst en anställd eller har en omsättning som för ett år överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 10 gånger gällande basbelopp skall söka registrering.
Rcmissinstanserna
Statistiska Centralbyrån föreslår att beloppsgränsen samordnas med be— loppsgränsen för momsregistreringsskyldigheten.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att de föreslagna reglerna om regi- streringsskyldighet för ideella föreningar kan medföra risk för att registre- ringen blir onödigt omfattande. Gränsdragningen kan därför behöva övervä- gas ytterligare.
Företagens Uppgiftlämnardelegation anser det klart olämpligt att introdu- cera en ny gräns för företagens åligganden gentemot staten. FUD anser att man bör använda samma gräns som finns i nu gällande bokföringslag för skyldighet att upprätta årsbokslut och resultatmätning m.m. Detta bör även gälla för ideella föreningar och stiftelser som är näringsidkare.
1.2 Register i ADB-form
Utredningen föreslår — att handelsregistret skall föras med hjälp av automatisk databehandling
Bilaga 1
Remissinstanserna
Datainspektionen har ingen erinran mot att handels- och föreningsregistren får föras med hjälp av ADB. Frågan om registeransvar är av central bety- delse för att de skyddsregler som finns i datalagen skall kunna göras gäl- lande. Regleringen av registeransvaret bör därför komma till tydligare ut- tryck.
DI ifrågasätter starkt om ändamålsbestämmelscn verkligen motsvarar vad som avses bli ändamålet med de datoriserade handels- och föreningsregist- ren. Det kan inte vara detsamma som för Riksskatteverkcts organisations- nummerregister, dvs enbart subjektregistrering. Ändamålet måste huvud- sakligen vara att fullgöra den registerföring som föreskrivs i respektive lag- stiftning samt vad som angivits om ensamrätt till firma och informations- spridning. Ändamålsbcstämmelserna bör därför omformuleras.
DI anser också att bestämmelser om bevarande och gallring iADB-regist- ren bör övervägas samt att behovet av ett sekretesskydd för vissa av uppgif- terna i registret bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetct.
1.3 Kontroll av firma mot aktiebolagsregister
Utredningen föreslår
— en frivillig utökning av firmaskyddskontrollen, — att Patent- och registreringsverket utvecklar en servicetjänst som innebär att de kan göra en fullständig firmagranskning mot alla sina register mot avgift.
Remissinstansema
Patent- och Registreringsverket anser att förslaget att PRV utvecklar en ser— vicetjänst, så att företagen mot avgift kan få en fullständig firmagranskning gjord, är bra. Tveksamt är om PRV, för den händelse det operativa registre- ringsbeslutet skall tas av länsstyrelsen, kan ge något egentligt utlåtande kring den tänkta firman.
HSB:s Riksförbund tillstyrker förslaget att PRV utvecklar en fullständig firmaprövning mot ersättning. Ersättningen får emellertid inte sättas högre än vad som motsvarar självkostnad. Kraven på att firmorna tydligt skall skilja sig får inte drivas längre än för närvarande.
1.4 Aktualisering av adresser
Utredningen föreslår —att det är postadressen enligt folkbokföringen som registreras för fysiska personer,
— att enskilda näringsidkare, handelsbolag och ideella föreningar skall ange firmadress och telefonnummer till företaget, — att kravet på fullständigt namn för fysiska personer tas bort, — att adressändringar inte bör föranleda kungörelseannonsering i Post- och Inrikes Tidningar,
Bilaga 1
— att automatisk uppdatering av adresser kan ske via SPAR och BASUN el- ler direkt från RSV:s register.
Remissinstansema
Datainspektionen framför att en väsentlig del av skyddet för den personliga integriteten är att den enskilde kan skaffa sig kunskap om hur uppgifter om honom sprids och att uppgifter om honom som en myndighet registrerar är riktiga och fullständiga. Av de bestämmelser som skall reglera handels- och föreningsregistren bör det framgå varifrån personuppgifter får hämtas. Denna reglering bör vara uttömmande. De regler som nu föreslagits synes inte uppfylla dessa krav,
En särskild fråga är användningen av näringsidkarens personnummer som identifikationsuppgift för verksamheten. Det bör övervägas att även för dessa personers verksamhet införa ett särskilt organisationsnummer.
Riksskatteverket anser att aktualiseringsfrågan bör studeras närmare. Företag eller enskilda skall självfallet endast behöva anmäla adressändring till en instans dvs till posten för vidare befordran till subjektregistreringsan- svarig myndighet. RSV får sina adressuppgifter för beskattningsändamål uteslutande från subjektregistren; folkbokförings-, bolags-, handels- eller föreningsregistren. RSV:s centrala skatteregister kan då inte tillföra något för uppdatering av dessa register.
Statistiska Centralbyrån anser att korrekta adresser i handelsregistren är viktigt. Förslaget att adresser skall uppdateras via SPAR/BASUN eller di- rekt från RSV:s register är bra. En förutsättning för en automatisk uppdate- ring är att person-/0rganisationsnummer registreras i handelsregistret i över- ensstämmelse med den föreslagna ändringen i handelsregisterförordningcn.
Rikspolisstyrelsen framför att det är av vikt för polisen att utredningens förslag om att hämta uppgifter om adressändringar via SPAR och BASUN genomförs så att uppgifterna är aktuella.
Länsstyrelsen i Östergötlands län påpekar att namnfältet i SPAR är maxi- merat vilket gör att namn ibland kortas. Det får anses principiellt felaktigt att tillgängligt utrymme i namnfält i annat register skall styra innehållet i han- delsregistret.
1.5 Behov av olika typer av bevis
Utredningen föreslår — att kravet på förvaltarfrihetsbevis och konkursfrihetsbevis slopas.
Rcmissinstansema
Domstolsverket ställer sig positivt till förslaget men anser att förslaget till ändrad lydelse av handelsregisterförordningen bör utformas som förebilden i förordningen om ekonomiska föreningar.
Länsstyrelsen i Hallands län föreslår att kravet på att namnteckningar be- vittnas slopas.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår ytterligare förenkling ge-
Bilaga 1
nom slopandet av bevittning av namnteckning. Statskontorets förslag om au- tomatisk underrättelse bör utvidgas till att omfatta alla de tillfällen då ägar- förändring skett.
Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker att bevisen tas bort och ersätts med en försäkran från den som söker registrering.
Företagens Uppgiftslämnardelegation instämmer i utredningens förslag men anser att även krav på personbevis bör slopas. Stiekprovskontroller bör göras beträffande personuppgifter. Vetskapen att sådan kontroll kan göras bör vara tillräckligt avskräckande mot att lämna felaktiga eller falska uppgif- ter.
1.6 Kungörelseannonsering
Utredningen föreslår
— en översyn av all kungörelseannonsering samt, i awaktan på en sådan ut- redning: — att en kungörelse om ändring endast skall ange ändringens art, — att i kungörelse av nyregistrerat kommanditbolag endast anges hur många delägare som finns när de överstiger 20, — att gallrade firmor inte kungörs i Post- och Inrikes Tidningar, — att uppgift om dag för kungörande inte förs in i registret.
Remissinstansema
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det beklagligt att utredningen nöjer sig med att föreslå enbart marginella förändringar. Länsstyrelsen före- slår därför att kungörelsen slopas och, om detta inte kan genomföras, att den nuvarande ordningen bibehålls tills en fullständig översyn genomförts av kungörelseinstitutet.
1.7 Årsredovisningar
Utredningen föreslår — att bestämmelserna om krav för handelsbolag och enskilda näringsidkare att sända in årsredovisningar till länsstyrelsen slopas.
Remissinstansema
Företagens Uppgiftslämnardelegation påpekar att skatteförvaltningen ge- nom de nya standardiserade räkenskapsutdragen beslutat att inte kräva in årsredovisningar i samband med deklarationerna utan kräver dessa från Pa- tet- och registreringsverket och handelsregistrcn. Tas därför kravet bort ris- keras att skattemyndigheterna kommer att samla in årsredovisningarna di- rekt hos företagen. Hur omfattande denna insamling kan bli har inte berörts av utredningen.
Bilaga 1
1.8 Prokura
Utredningen föreslår — en förenklad hantering av prokuraregistrering.
Remissinstansema
Länsstyrelsen iVästerbottens län avstyrker utredningens förslag om ändring i handelsregisterlagen. En enkel lagstiftningsåtgärd skulle vara att inte godta muntlig prokura i prokuralagen.
1.9 Behörighet att anmäla ändringar
Utredningen föreslår — att ivissa fall skall anmälan göras även av avgående bolagsmän, — klargörande hur anmälan skall ske när bolagsman uteslutits.
Remissinstansema
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår att texten ”eller bolagsman avgått” utgår.
Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att ”övriga bolagsmän” skall få anmäla inte bara att en bolagsman har avlidit utan också att en bolagsman har uteslutits ur bolaget.
Företagens Uppgiftslämnardelegation anser att förslaget leder till ett om- ständligt och onödigt uppgiftslämnande. FUD föreslår istället att ett han- delsbolags firmatecknare skall åläggas skyldighet att anmäla förändringar inom viss tid.
1.10 Rutin för gallring och arkivering
Remissinslansema
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår en ändring av 175 HL ge- nom att ”på lämpligt sätt” byts mot texten ”genom meddelande avsänt till näringsidkarens registrerade adress”. Detta skulle förenkla rutinerna vid gallring, säkerställa att meddelande sänts till registrerad adress samt fylla ut den osäkerhet som eventuellt felaktigt gallrade firmor ger upphov till.
2. Förslag om samordnad firmaregistrcring m.m.
Utredningen föreslår —att granskningen samordnas mot aktiebolagsregister, varumärkesregister och namnregister, — att näringsidkares registrering i vissa fall kan omfatta hela riket,
— att kravet att vända sig till viss länsstyrelse slopas, — att ett informationscentrum inrättas dit allmänhet och företagare kan ringa via ett s.k; 071-nummer.
Bilaga 1
Remissinslansema
Datainspektionen konstaterar att viss maskinell sambearbetning av registren förutsätts bl.a. för att upprätthålla det rikstäckande skyddet för firma. Dessa samkörningar bör regleras i författning.
Patent- och registreringsverket anser att rikstäckande firmaskydd kan vara positivt för en del företagare, men tror inte att så många handelsbolag etc har något egentligt behov av ett rikstäckande skydd. Kriterierna bör sättas högt så att inte ett stort antal näringsidkare ”för säkerhets skull” ansöker om rikstäckande firmaskydd. Enligt PRV bör möjligheterna till rikstäckande fir- maskydd göras beroende av omsättning och antalet anställda.
När alla handelsbolag etc finns inlagda i ett ADB-register, finns möjlighe- ter till en mera heltäckande namnkontroll. Det är då viktigt att en fast praxis tillämpas i besluten att registrera eller inte registrera cn sökt firma. Detta talar för att beslut i firmafrågorna bör centraliseras till PRV.
Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker möjligheten till riksomfattande skydd för firma och valfritt registreringsställc. Telefonserviee beträffande re- gistreringsuppgifter kan med fördel skötas fristående från handelsregistren.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län framför att frågan om intrång i annans fir- maskydd är mycket viktig. Utredningens förslag beträffande firmaskydd och att det görs rikstäckande synes endast ta sikte på de som önskar registrera en firma. Av minst lika stor vikt är att de som redan är registrerade, obe- roende av om det är en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag, åtnjuter skydd för att inte en nyregistrering sker av ett likalydande firma- namn. Det framstår därför som betänkligt när utredningen framlägger för- slaget att en näringsidkare skall ha möjlighet att välja en länsstyrelse efter eget önskemål. Frågan uppkommer hur denna länsstyrelse skall kunna göra kontroll så att inte firmaintrång sker.
Länsstyrelsen i Jämtlands län avstyrker förslaget att näringsidkares regi- strering skall kunna omfatta hela riket. Länsstyrelsen ifrågasätter om beho- vet av rikstäckande firmaskydd är så stort när det gäller de företag som blir föremål för registrering i handelsregistret. Det rör sig ofta om ganska små företag med en relativt lokalt begränsad verksamhet. Kriterierna ”verksam- hetens art och omfattning” är luddiga. En sådan prövning kräver mer precisa kriterier. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte möjligheten till en frivillig fir- maskyddskontroll gentemot PRV:s register är tillräckligt.
Länsstyrelsen avstyrker också förslaget om valfritt registreringsställe. Verksamheten skulle bli svår att förutse och planera. I många fall förenklas ärendehanteringen av en mer direkt kontakt med klienterna vilket talar för att registreringen bör styras till myndigheten i det egna länet. Hjälp och ser- vice vid personliga besök är efterfrågad och viktig för den enskilde.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att det bör ges möjlighet att få fir- maskydd i hela riket eller i mer än ett län. Förslaget om valfritt registrerings- ställe tillstyrks. Även aktiebolag bör kunna registreras i ett valfritt handels- register. Det bör gå att göra handelsregistren till informationscentraler också i fråga om aktiebolagsregistret.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd anser att om den samordnade finna- registreringen även skall avse prövning mot handelsregistren när aktiebolag
Bilaga 1
registreras, så kommer förslaget enligt nuvarande lagstiftning endast att in- nebära en ren upplysningsverksamhet gentemot aktiebolagen eftersom det inte finns någon grund i normalfallet att vägra registrering av ett aktiebolags firma även om ett handelsbolag har ”firmarätten”. Under vissa förhållanden kan situationen bli något märklig om inte gällande regelverk omarbetas.
Enligt LON:s mening finns stor risk att det skulle bli brist på enkla och bra firmanamn om ett riksomfattande skydd för samtliga firmor infördes. Det är i vart fall tveksamt med en bestämmelse där registreringsmyndigheten skall göra en prövning för att utröna om verksamhetens art eller omfattning ger skäl till annat skyddsområde. LON anser att frågan om riksomfattande fir- maskydd bör utredas vidare i annan ordning.
LON anser att datorstödet skall vara lokalt, men även om ett riksomfat- tande ADB-stöd skulle genomföras för handelsregistren ställer sig LON tveksam till förslaget om valfritt registreringsställe. På grund av svårigheter att förutse efterfrågetrycket kan problem uppstå för länsstyrelserna att pla- nera sin verksamhet och styra sitt resursutnyttjande, vilket i sin tur kan på- verka servicenivån och effektiviteten. Det bör vara möjligt att jämna ut ar- betstoppar och uppnå ett effektivt resursutnyttjande genom ett samarbete mellan länsstyrelserna.
Sparbanksgruppen AB är tveksam till förslaget att registrering skall kunna ske vid valfri länsstyrelse. Även med ett centralt register finns det anledning att ställa frågan om man tänkt igenom hur en sådan ordning skall fungera i praktiken.
Sparbanksgruppen AB har inget att invända mot förslaget till ett informa- tionscentrum under förutsättning att man inte samtidigt tar bort den fria tele- fonservice som idag finns eller att denna service försämras. Den avgiftsbe- lagda servicen måste utgöra ett komplement till nu befintlig servicenivå.
HSB:s Riksförbund. Förslaget att registreringsåtgärd skall kunna ske även över annan länsstyrelse förefaller opraktiskt.
Svenska Bankföreningen anser att utredningens kriterier för ett rikstäck- ande firmaskydd är alltför vaga och oprecisa för att ligga till grund för ett så viktigt beslut. Frågan är enligt föreningen av sådan principiell betydelse att den bör bli föremål för ytterligare överväganden inom departementet.
Bankföreningen ifrågasätter om utredningens förslag om valfritt registre- ringsställe inte endast innebär en omfördelning av kötiderna och således inte en reell förbättring.
Företagens Uppgiftslämnardelegation anser att frågan om rikstäckande fir- maskydd och samordnad firmaregistrering bör utredas ytterligare av skäl som tidigare har framförts av Företagarnas Riksorganisation och Industri- förbundet.
3 Huvudman och organisatorisk tillhörighet
Utredningen föreslår
—- att Patent- och registreringsverket görs till huvudman för verksamheten, —- att länsstyrelsen skall ansvara för den operativa verksamheten, -— att varje länsstyrelse utser en ansvarig person för verksamheten som utses efter hörande av PRV,
Bilaga 1
—att en utvärdering bör göras något år efter genomförandet för att se om åtgärderna har givit önskat resultat, — att när ett enhetligt rikstäckande ADB-stöd är infört kan verksamheten i princip läggas var som helst om man bortser från serviceaspekterna.
Rentissinstansema
Patent- och Registreringsverket ställer sig tveksam till utredningens förslag att PRV blir ny huvudman medan det operativa ansvaret och arbetet ligger kvar på länsstyrelserna. För att verksamheten skall bli effektiv, krävs inte endast fastlagd policy, planering, ekonomistyrning och uppföljning. Det är också nödvändigt att huvudmannen direkt kan påverka organisation och ar- betsledning. PRV menar att den bästa modellen är att förlägga totalansvaret till bolagsavdelningen i Sundsvall. Där finns förutsättningar för att ta över hela ansvaret för den verksamhet som nu bedrivs vid 24 handelsregister.
PRV har väckt tanken att bibehålla ca 4—5 registreringsställen förlagda till i huvudsak de största städerna och till ett ställe i Norrland. Därigenom skulle möjligheten till personliga besök kunna behållas på de ställen där be- söksfrekvensen är som störst. PRV menar att detta kompromissförslag är värt fullt beaktande i det fortsatta beredningsarbetet.
Anses PRV böra vara ny huvudman för verksamheten vid handelsregi- stren medan det operativa arbetet skall ligga kvar vid länsstyrelserna, kan PRV inte överta huvudmannaskapet förrän länsstyrelsernas balanser är av- arbetade och registerobjekten inlagda på datamedia.
Statistiska Centralbyrån förordar i dagsläget att huvudmannaskapet förs över till PRV. När det enhetliga rikstäckande ADB-stödet har införts är det troligen mer rationellt att den operativa verksamheten också förs över till PRV. Att alla övriga nordiska länder valt denna lösning talar också för detta alternativ på sikt.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker att PRV blir huvudman för verk- samheten och länsstyrelsen ansvarig för den operativa verksamheten.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att serviceaspekten nödvändiggör en regional organisation av registren. Länsstyrelsen avstyrker utredningens förslag att PRV blir huvudman för registren men ansvaret för den dagliga hanteringen ligger kvar på länsstyrelsen. En sådan ordning är inte lämplig bl.a. därför att PRV då skulle ha det ekonomiska ansvaret för en verksamhet som bedrivs av länsstyrelsen. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att PRV får ansvaret för samordning, utbildning, blankettformulär, uppföljning m.m.
Länsstyrelsen i Kronobergs län accepterar att huvudmannaskapet förs till PRV och att det bör utformas enligt alternativ 1. Inte minst fördelarna från servicesynpunkt framstår som avgörande. Länsstyrelsen anser dock inte att samrådsförfarande behöver komma ifråga när det gäller att utse ansvarig för verksamheten på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker utredningens förslag. Handelsregis- terverksamheten är ett viktigt inslag i länsstyrelsens service för näringsliv och allmänhet. Besöksfrekvensen är hög. Det bör därför finnas handels- och föreningsregistcr vid varje länsstyrelse.
Länsstyrelsen iVästmanlands län har ingen erinran utom vad gäller PRV:s
Bilaga 1
ekonomiska ansvar för verksamheten och medelsfördclning samt tillsyn och resultatuppföljning. Utredningen har inte klart avgränsat beställar-/utföran- derollcrna och detta kan skapa problem.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län instämmer i förslaget att PRV skall tillhan- dahålla ADB-stöd och överta LON:s roll som samordnare men godtar inte förslaget till fördelning av ansvar och befogenheter mellan PRV och länssty- relserna i fråga om ekonomi och verksamhet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län avstyrker förslaget om förändring av huvud- mannaskapet. Den myndighet som har ansvaret för den operativa verksam- heten bör givetvis också ha de ekonomiska resurserna för att genomföra sina uppgifter och det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Stödfunktioner som anvisningar, blanketter, utbildning m.m. kan dock föras till PRV.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd hänvisar i denna del till sitt samråds- yttrande men vill understryka vikten av att handels- och föreningsregistren
även fortsättningsvis har en lokal anknytning för att kunna ge den service som det uppenbarligen finns behov av med tanke på det stora antalet besök som sker dagligen på länsstyrelsernas handelsregister. Enligt LON:s mening har länet visat sig vara en lämplig region för att ge lokal anknytning.
Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslaget men anser att verksamheten på sikt bör utvecklas så att all förekommande firmaregistrc- ring samordnas och samlas hos en central myndighet.
Sparbanksgruppen AB invänder mot förslaget att PRV:s huvudmanna- skap inte blir fullständigt utan att ansvaret för den länsvisa operativa verk- samheten bibehålls på länsstyrelserna. Detta innebär i realiteten en delad organisation och ett uppdelat ansvar som kan skapa oklarhet och leda till praktiska gränsdragningsproblem.
HSB:s Riksförbund motsätter sig inte att huvudmannaskapet åläggs PRV. HSB understryker dock att den praktiska hanteringen måste ligga nära för- eningarna. Alla hittillsvarande erfarenheter talar för att kontakterna också i fortsättningen bör ske med den ”egna länsstyrelsen".
Företagens Uppgiftslämnardelegation anser det naturligt att PRV får an- svaret för centrala funktioner vid uppbyggnad, drift och underhåll av ett riks- gemensamt ADB-system.
Svenska Bankföreningen anser att utredningens förslag innebär att an- svarsfördelningen mellan PRV och länsstyrelserna blir oklar. Den kan i själva verket resultera i att många andra problem uppstår. Enligt föreningen bör istället PRV ges ett samlat myndighetsansvar för verksamheten.
4. ADB-stöd för verksamheten
Utredningen föreslår — att ett enhetligt och rikstäckande ADB-system införs baserat på PRV:s sy- stem.
Rennix'sinstunserna
Statistiska Centralbyrån förordar ett enhetligt och rikstäckande ADB-sy- stem, baserat på PRV:s system.
Bilaga 1
Rikspolisstyrelsen tillstyrker förslaget om ett riksomfattande ADB-base- rat register eftersom det skulle förenkla inhämtandet av uppgifterna betyd- ligt.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker utredningens förslag. Länsstyrelsen i Östergötlands län avstyrker förslaget. Det ADB-system som LänsData AB tagit fram kommer att väl tillgodose de krav som kan stäl- las på en effektiv hantering av handels- och föreningsregistren. ADB-stödet bör dessutom byggas ut i den takt det är motiverat av rationella skäl.
Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker i och för sig den föreslagna ut- formningen av ADB-stödet men anser att en analys av ett alternativ där kost- naden för PRV:s rikstäckande system jämförs med kostnaden för en anpass- ning av systemet till enbart länstäekning varit intressant.
Länsstyrelsen i Hallands län ställer sig positiv till ett riksomfattande ADB- stöd. Det är angeläget med ett snabbt beslut beträffande genomförandet av de framlagda förslagen då datoriseringen av handels- och föreningsregistren är högt prioriterad i länsstyrelsens ADB-planering.
Länsstyrelsen iVästmanlands län poängterar vikten av att den investering länsstyrelsen gjort i LänsDatas ADB-program kommer till nytta även i ett rikstäckande system.
Länsstyrelsens i Västernorrlands län ADB-strategi är inriktad på att finna lösningar så att gemensamma data kan användas i olika system och endast lagras en gång i datorerna. Handels- och föreningsregistret skulle t.ex. kunna ge grundinformation till ett fylligare företagsregister, som behövs t.ex. i länsstyrelsens arbete med samordning av regional utveckling och i stödverksamheten. Den föreslagna modellen ger inte den möjligheten.
Länsstyrelsen i Jämtlands län kan inte tillstyrka att PRV:s nuvarande sy- stem för aktiebolagsregistret skall utgöra teknisk bas för ADB-systemet. Länsstyrelsen anser att ett centraliserat system innebär att verksamheten får en högre sårbarhet och riskerar att bli mindre flexibelt än ett lokalt ADB- system. Länsstyrelsen förordar istället att man använder sig av det system LänsData utvecklat vilket i princip kan tas i drift omgående.
Länsstyrelsen i Västerbottens län kräver att ett ADB-register skall vara rikstäckande och omfatta alla typer av associationsrättsliga register, alltså dagens länsstyrelscregister och PRV:s aktiebolagsregister. Registret skall vara samordnat med folkbokföringen på samma sätt som TSV-registret. Det skall vara till fördel för skattemyndigheterna som har ett eget ADB-register där det ingår uppgifter från handelsregistret. Ansvaret för registret skall de- las av länsstyrelserna och en central myndighet.
Svenska Bankföreningen anser att ett ADB-stöd otvivelaktigt skulle bidra till att minska de balanser som nu finns hos vissa länsstyrelser. Föreningen tillstyrker därför förslaget.
HSB:s Riksförbund anser att förslaget om införande av ett ADB-stöd är bra och bör genomföras snarast men anser inte att det är nödvändigt med ett rikstäckande ADB-stöd. Skulle stödet kunna genomföras snabbare länsvis är det att föredra. Lokala register kan föras länsvis med möjlighet till kom- munikation med varandra. Erfarenheterna från stora centrala stöd visar ty- värr att driftsäkerheten inte är övertygande.
Företagens Uppgiftslämnardelegation tillstyrker att fortsatt utvecklingsar-
Bilaga 1
bete mot ett rikstäckande ADB-system bedrivs i statsförvaltningen i nära samarbete med näringslivets organisationer. Insynsfrågorna måste klargöras och registrcts ändamål, innehåll och krav på uppgiftslämnarna måste noga awägas.
5. Finansiering och avgifter
Utredningen föreslår
— att PRV ges ett övergripande ekonomiskt ansvar för verksamheten, — att PRV ersätter länsstyrelserna för deras arbete enligt en i förhand över- enskommen taxa, — att verksamheten finansieras via avgifter, — att reglerna för avgifter för registerutdrag samordnas med de regler som gäller för aktiebolagsregistret, — att avgifterna för registrering och ändring höjs.
Remissinstansema
Patent- och registreringsverket anser det viktigt att principen för hur länssty- relserna skall ersättas, om de operativa verksamheten skall ligga kvar på länsstyrelserna, blir så enkel som möjligt. PRV föreslår att verket i en för- handling med utsedda representanter för länsstyrelserna fastställer en enhet- lig ersättning per slutfört registreringsärende.
Länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrker förslaget att verksamheten ba- seras på självkostnadsprincipen och att avgiftssystem och -nivåer ses över. Inkomsterna bör dock inte tillföras PRV utan gå direkt till länsstyrelserna. Dessa får sedan betala för de centrala funktioner som är behövliga.
Länsstyrelsen i Kronobergs län förordar en finansiering enligt den regio- nala modellen. Förslagen beträffande avgifterna tillstyrks.
Länsstyrelsen i Hallands län är positiv till att verksamheten baseras på självkostnadsprincipen. Länsstyrelsen förordar dock den regionala finansie- ringsmodellen. Länsstyrelsen bör få avgöra servicenivån på registren. För- slagen beträffande avgifternas storlek tillstyrks.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att länsstyrelsen skall ta in alla av- gifter och crsätta PRV för gemensamma funktioner.
Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker förslaget att verksamheten mer direkt finansieras via avgifter men tar avstånd från förslaget att PRV skall ha det ekonomiska ansvaret för verksamheten och medelsfördclning.
6 Information till nyföretagare
Utredningen föreslår
— att SIND bör vara initiativtagare till informationsmaterial över vilka myn- dighetskontakter som krävs i vissa branscher och i olika situationer, — att SIND bör ha ett samordningsansvar rörande vilken information olika myndigheter bör ta fram och tillställa företagarna,
— att SIND utarbetar ett häfte om vart man skall vända sig som nyföretagare.
Bilaga 1
Remissinstansema
Riksskatteverket menar att en samordnad basinformation av generellt in- tresse för samtliga eller åtminstone huvudparten av alla företagare är angelä- gen. Denna bör dock vara av mycket översiktlig karaktär. Ansvar för fördju- pad information bör, som nu, ligga på respektive myndighet eller annan in- tressent.
Närings- och teknikutvecklingsverket ser som sin uppgift att ha ett samord- ningsansvar och arbetar redan idag med att förbättra informationen till ny- företagarna.
Utvecklingsfonden i Stockholms län pekar på de omfattande insatser som redan görs av landets utvecklingsfonder.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser det lämpligt att industriverket eller dess efterföljare får ett samordningsansvar och tar initiativ till att sådant ma- terial tas fram.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att på regional nivå kan länsstyrelsen fylla en viktig samordnings- och informationsfunktion. Att stimulera nyföre- tagande och att öka kompetensen bland nya företagare måste anses vara en viktig uppgift i länsstyrelsernas utvecklingsarbete.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har inget att erinra mot att en enda myndig- het har det övergripande samordningsansvaret för information till företa- garna.
Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker förslaget samt instämmer i utredningens bedömning att fler insatser bör kunna göras på informations- området för att förbättra kontakterna mellan myndigheter och nyföreta- garna.
Företagens Uppgiftslämnardelegation. Den centrala myndighetens ansvar för generella anvisningar, blanketter m.m., gör det naturligt att den också får ta ansvaret att ta fram informationsmaterial riktat till företagen som ut- nyttjare av och uppgiftslämnare till handels- och föreningsregistret.
Sammanställning av framförda synpunkter vid hearing angående överföring av handels- och föreningsregistrering från länsstyrelserna till PRV
1 Remissförfarandet
Vid hearingen var följande remissinstanser närvarande: Datainspektionen, Statskontoret, Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och registreringsverket (PRV), länsstyrelserna i Stock- holms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, l—lallands, Skaraborgs, Värm- lands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), LänsData AB, Statstjänstemannaförbundet, Sveriges Industriför- bund och Utvecklingsfondernas VD-råd.
2 Synpunkter
Lokal och regional service
Flertalet länsstyrelser och Industriförbundet anser att det är av stor vikt att det finns en bra lokal och regional service för de företag och föreningar i länen, som kontaktar handels- och föreningsregistret. Några länsstyrelser befarar att servicen skulle försämras, om PRV övertog verksamheten.
Vad gäller föreningar anser länsstyrelserna att de är de enda instanserna med tillräckligt kunnande för att ge tillfredsställande service.
Fortsatt verksamhet vid länsstyrelserna
Länsstyrelserna anser att det finns goda förutsättningar att utveckla den verksamhet med handels- och föreningsregistren som länsstyrelsen har idag. Länsstyrelsen vill behålla registreringen i registret hos sig. Ett förslag som framförs är att PRV skall ge uppdrag till länsstyrelsen att handha viss service och betala för tjänsterna med en del av de avgifter PRV tar in från registre- rande företag.
Servicenät i regionerna
NUTEK, Industriförbundet, Utvecklingsfondernas VD-råd och några läns- styrelser anser det lämpligt att bygga upp ett nät för service i regionen, före- trädesvis via utvecklingsfonderna. Ett förslag är att direktregistrering skall kunna ske mot en extra avgift via utvecklingsfonder eller banker.
Personalavveckling
Ett antal länsstyrelser vill snarast veta vilka planer de skall göra för sin perso- nal. Frågan är om någon funktion i samband med handels- och föreningsre- gistren kommer att ligga kvar på länsstyrelsen.
Bilaga 2
Kostnader
Ett antal länsstyrelser och LänsData AB anser att de kalkyler som PRV pre- senterat är ofullständiga. Kostnader för aweckling vid länsstyrelserna och för regional service ärinte beräknade. Några anser att PRV inte har gjort de jämförande kalkyler i förhållande till alternativa system som skulle behövas. Några länsstyrelser anser att PRV:s system skulle bli dyrare för kunderna än nuvarande system hos länsstyrelsen.
Ändrad registreringsplikt
FUD och Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att reglerna för registrerings- plikt skall ändras, så att företag med en omsättning under 20 basbelopp inte skulle behöva registreras.
Da taregister
Samtliga länsstyrelser anser att ett ADB—baserat register behövs. Industri- förbundet anser det angeläget med ett centralt register. Utvecklingsfonder- nas VD-råd och Länsstyrelsen i Kronobergs län anser det vara en god idé att samordna aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret.
Huvudmannaskap
FUD anser det lämpligt att PRV får huvudmannaskapet. Länsstyrelserna motsätter sig inte att huvudmannaskapet läggs på PRV.