Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Statens maskinprovningar ombildas till aktiebolag den 1 april 1995. Staten föreslås bli ensam ägare i aktiebolaget. Bolaget skall erbjuda näringsliv, myndigheter och organisationer provnings-, certifierings- och besiktningstjänster inom maskinområdet.

• Sida 2
•  Original

ONUIJXUJN—

Innehållsförtecknin g Förslag till riksdagsbeslut ........................... 3 Ärendet och dess beredning ......................... 3 Statens maskinprovningars nuvarande organisation .......... 4 Ombildning av Statens maskinprovningar till aktiebolag ....... 5 Överföring av tillgångar och skulder .................... 9 Personal- och arkivfrågor .......................... 10

Bilaga Förteckning över remissinstansema beträffande betänkandet (Ds 1994:47) Bolagisering av Statens maskinprovningar . . 12

Utdrag ur protokoll vid regenngssammanträde den 15 september 1994 .................... - ........... l 3

Prop. 1994/9525

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för ombildning av Statens maskin- provningar till aktiebolag (avsnitt 4),

2. godkänner de föreslagna riktlinjema för överföring av tillgångar och skul- dertill bolaget (avsnitt 5),

3. bemyndigar regeringen att besluta om nödvändiga åtgärder för att genom- föra bolagsbildningen, '

4. till Bolagisering av Statens maskinprovningar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 24 000 000 kr.

2. Ärendet och dess beredning

Regeringen bemyndigade i februari 1992 chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna och former- na för en begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamhet inom Statens provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP) och att därvid bl.a. lämna förslag till privatisering. Utredaren redovisade i augusti samma år sina slutsatser i betänkandet Prova privat — provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv (SOU 1992:74). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av re- missvaren finns publicerad i betänkandet Bolagisering av Statens maskinprov- ningar (Ds 1994:47). I Jordbruksdepartementets bilaga till 1993 års budget- proposition anförde regeringen beträffande SMP att den avser att ta ställning till utredningens förslag när närmare erfarenheter av bl.a. EES-avtalet har vun- nits. lJordbruksdepartementets bilaga till 1994 års budgetproposition anförde regeringen vidare att den avsåg att låta frågan om en förändring av SMP:s verksamhetsform belysas ytterligare. Bakgrunden var dels EES-avtalets påver- kan på SMP, dels avskaffandet av SMP:s monopolställning beträffande be- siktningsverksamheten och den därmed hårdnande konkurrensen för myndig- heten.

Regeringen bemyndigade i februari 1994 mot denna bakgrund chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ut- reda förutsättningama för verksamheten vid SMP. Utredaren skulle förutsätt- ningslöst överväga verksamheten vid och associationsforrnen för SMP samt överväga om det är möjligt och lämpligt att statens huvudmannaskap för verk- samheten vid SMP upphör och i så fall föreslå en ny huvudman. Utredaren redovisade i mars 1994 betänkandet Bolagisering av Statens maskinprovning- ar (Ds 1994:47). Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepanementet.

Prop. 1994/9525

• Sida 4
•  Original

3. Statens maskinprovningars nuvarande organisation

SMP:s organisation och uppgifter framgår av förordningen (19881858) med instruktion för Statens maskinprovningar. Enligt denna har SMP att prova, besiktiga och certifiera maskiner, fordon och redskap samt att informera och lämna råd i frågor som rör denna verksamhet. Som speciellt angelägna upp- gifter har regeringen angivit sådan obligatorisk kontroll som avses i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning samt att lämna råd om en ändamålsenlig maskinanvändning. Den nämnda lagen har numera ersatts av lagen (1992:1119) om teknisk kontroll som trädde i kraft den 1 januari 1994. Vidare har provning och redovisning av maskinegenska- per som kan minska belastningen på miljön och bidra till en effektivare ener- gihushållning betonats.

Maskinprovningama består av fyra enheter, en för besiktning, en för prov- ning. en för certifiering och en administrativ enhet. Totalt finns ett 70-tal an- ställda inom myndigheten. Enheterna provning och besiktning som har 30 an- ställda vardera beräknas båda omsätta ca 20 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, medan den nyskapade enheten för certifiering endast har sex anställ- da och beräknas omsätta ca 3,8 miljoner kronor under samma tid. Totalt be- räknas myndigheten för budgetåret 1994/95 omsätta ca 45 miljoner kronor. SMP är lokaliserat till Uppsala, där bl.a. den administrativa enheten är belä- gen, Malmö och Umeå.

Enheten för besiktning utför typbesiktning, registreringsbesiktning och re- visionsbesiktning enligt föreskrifter utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket. Den helt dominerande verksamheten inom besiktningsenheten är revisonsbesiktning av grävmaskiner som svarar för 80 % av enhetens intäk- ter. Dessa besiktningar utförs av besiktningspersonal som har bostadsorten som utgångspunkt för sitt arbete. SMP är riksprovplats för ett flenal olika entreprenadmaskiner. Besiktningsenheten är helt avgiftsfinansierad.

Enheten för provning utför officiell provning, funktionsprovning och prov- ning för EG-dokumentation. Den officiella provningen utförs för att kunna ut- göra vägledning för presumtiva maskinköpare. Resultaten publiceras alltidi SMP:s meddelandeserie. Verksamheten finansieras över statsbudgeten via det driftbidrag SMP uppbär och via provningsavgifter. Funktionsprovningar ut- förs på uppdrag av maskinproducenter och finansieras helt av uppdragslämna- ren. Även projekt som läggs ut på myndigheten av andra statliga myndigheter hanteras på denna enhet. Det kan t.ex. vara serieprovningar av olika maskiner för att kunna bestämma en lämplig kravnivå för en viss egenskap. Myndighe- tens arbete med standardiseringsfrågor hanteras även inom provningsenheten.

Enheten för certifiering är nybildad och omfattar frivillig och obligatorisk certifiering. SMP kommer således att kunna tillhandahålla service som inne- bär att maskintillverkare kan begära ett intyg på att en viss maskin är tillver- kad i enlighet med de säkerhetskrav som ett visst EG-direktiv ställer. Även

• Sida 5
•  Original

inom certifieringsenheten utförs standardiseringsarbete. Verksamheten finan- sieras med avgifter.

4. Ombildning av Statens maskinprovningar till aktiebolag '

Regeringens förslag: Statens maskinprovningar upphör som myn- dighet och verksamheten överförs till ett statligt aktiebolag från den 1 april 1995. Samtidigt upphör driftbidraget. Det nya bolaget skall be- driva provnings-, besiktnings- och certifieringsverksamhet inom ma- skinområdet.

Utredarens förslag: Överensstämmeri huvudsak med regeringens för- slag. Utredaren föreslår att bolagiseringen sker den 1 juli 1995 och att staten under en övergångsperiod tar ett fortsatt ansvar för verksamheten.

Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstansema biträder ut- redarens förslag om bolagisering. Sveriges provnings- och forskningsinstitut (SP) menar att utredaren gjort en riktig bedömning av marknadssituation och konkurrensförutsättningar för SMP och att verksamheten bör bedrivas sam- manhållen och i bolagsform. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, pekar på behovet av besiktningstjänster till ett pris som inte missgynnar företag i glesbygd. Länsstyrelserna i Jämtlands och Väster— norrlands län pekar på nödvändigheten att vidmakthålla verksamheten i Umeå. Länsstyrelsema i Västerbottens och Norrbottens län menar att de re- gionalpolitiska konsekvenserna inte belysts tillräckligt beträffande tillgång till SMP:s tjänster, ekonomiska och servicemässiga konsekvenser för norra Sverige och hur förslaget påverkar de institutioner som i dag samverkar med SMP-Umeå. Styrelsema betonar betydelsen av den tekniska kompetens som SMP för in i den totala kompetensbilden för teknikutvecklingen i norra Sverige.

Glesbygdsmyndigheten menar att en bättre analys av de regionalpolitiska konsekvenserna skulle ha lett fram till att ett statligt engagemang är nödvän- digt för Umeåanläggningen under en övergångstid och menar att förslaget mot den bakgrunden inte är acceptabelt. Myndigheten förordar ett regional- politisk stöd till Umeåanläggningen.

Riksrevisionsverket (RRV) menar att det är tveksamt att inrätta ett nytt stat- ligt aktiebolag utgående från SMP:s verksamhet och anför att andra organi- satoriska lösningar bör sökas t.ex. inom ramen för befintlig provningsverksam- het. RRV och Arbetsmiljöfonden anser att det vore att föredra att samordna SMP:s verksamhet med Svensk Anläggningsprovning AB eller AB Svensk Bilprovning. Statskontoret betonar att SMP inte bör stödjas med ett driftbi- drag. Arbetarskyddsstyrelsen betonar vikten av att SMP:s unika kompetens tas till vara. Statens maskinprovningar motsätter sig inte en bolagisering men

• Sida 6
•  Original

föreslår att SMP beviljas ett regionalpolitiskt stöd till Umeåanläggningen samt stödbeställningar från staten för att underlätta igångsättandet av bolaget. Lant- brukarnas riksförbund förordar stöd för att skapa en regional resurs i Umeå som kan medverka till att utveckla näringslivet i Norrland. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) menar att det finns ett fortsatt behov av den typ av tjänster som SMP producerar inom landet och kan av det skälet inte tillstyrka en koncentration av verksamheten till Malmö.

Agrifack förordar en lösning som innebär att verksamheten i Umeå finan- sieras med hjälp av lokala och regionala intressen. Västerbottens handelskam- mare anför att det är av största vikt för regionens näringsliv att SMP:s kompe- tens kantas till vara.

Skälen för regeringens förslag: Med ikraftträdandet av EES-avtalet och speciellt tillämpningen av EG:s maskindirektiv (89/392 EEC) från den 1 januari 1995 kommer SMP:s marknad och lämpligheten att fortsättningsvis driva SMP i myndighetsform att påverkas kraftigt. SMP upphör att vara riks- provplats under år 1995. Besiktningsenheten, som för närvarande utför arbe- tarskydds- och trafiksäkerhetsbesiktnin gar av entreprenadmaskiner inom ra- men för riksprovplatssystemet, kommer inte längre att kunna utföra dessa i monopolställning. Typbesiktningar ersätts av en tillverkardeklaration om öve- rensstämmelse med maskindirektivet och eventuella tredjepartscenitieringar får göras av alla anmälda kontrollorgan som vill konkurrera om de uppdrag som kan uppkomma. Även revisionsbesiktningar av grävmaskiner kommer att få utföras av ackrediterade kontrollorgan trots att de inte omfattas av maskindirektivets säkerhetsbestämmelser.

Den provningsverksamhet som SMP bedriver är redan i dagsläget till viss del konkurrensutsatt. Det gäller den provning som SMP bedriver på jord- bruks-, skogs- och grönyteområdena och inom projektverksamheten där lik- nande kompetens frnns hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jordbruks- tekniska institutet (JTI) och Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). Även beträffande vissa typer av funktionsprovningar där en maskintillverkare provar sin produkt bl.a. med avseende på driftsäkerhet och kapacitet samt. provning enligt standard finns konkurrens från stora verkstads- och maskin- företag. För provningskompetens för vissa anläggningsmaskiner såsom gräv- maskiner, hjullastare och dumprar och skogs-, jordbruks— och grönytemaski- ner saknar SMP konkurrens.

Den kompetens som finns samlad inom SMP inom provning och besikt- ning gör att myndigheten även kan producera certifieringstjänster. Certifie- ringsenhetens verksamhet innebär att intyg om överensstämmelse med säker- hetskrav ställda i direktiv eller förordningar kan utfärdas.

Enligt vad regeringen uttalat i 1992 års frnansplan (prop. 1991/92:100 bil.1) bör konkurrensutsatt verksamhet inte bedrivas i myndighetsforrn. I så- dana fall bör i stället bolagsfonnen övervägas. I samband med sådana över- väganden bör alltid prövas om verksamheten bör drivas i statlig regi över huvud taget.

Prop. 1994/9525

• Sida 7
•  Original

Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att SMP:s verk- Prop. 1994/95:5 samhetsg'renar är eller kommer att bli konkurrensutsatta. SMP kommer efter hand att möta flera aktörer som i konkurrens erbjuder marknaden samma eller liknande tjänster som SMP gör i dagsläget. SMP kommer även att kunna kon- kurrera på områden som tidigare varit förbehållna andra myndigheter och stat- liga bolag. Mot bakgrund härav bedömer regeringen att det är olämpligt att fortsättningsvis driva SMP i myndighetsfonn. I stället bör verksamheten dri- vas som ett aktiebolag. Den verksamhet som bolaget skall ägna sig åt innefat- tar inte någon myndighetutövning utan är en rent teknisk verksamhet.

SMP besitteri en del avseenden kompetens som andra aktörer inte har för närvarande. Revisionsbesiktningar av grävmaskiner, som utförts inom ramen för riksprovplatssystemet, är ett exempel, produktion av provningstjänster på anläggningsmaskin- och skogsmaskinsidan är ett annat. Det finns därför skäl för staten att under en övergångstid ta ansvar för att dessa tjänster som SMP i dag tillhandahåller även tills vidare finns att tillgå i landet. Genom att hålla samman SMP i ett statligt ägt aktiebolag bedömer regeringen att det finns för- utsättningar för det nya bolaget att hävda sig på en marknad som efterhand allt- mer kommer att konkurrensutsättas. Det nya bolaget skall bedriva besikt- nings-, provnings- och certifieringsverksamhet inom maskinområdet. I första hand bör besiktningsverksamheten bestå av besiktning av grävmaskiner enligt

' föreskrifter meddelade av Arbetarskyddsstyrelsen. Det bör vidare vara möjligt för bolaget att konkurrera på näraliggande besiktningsmarknader.

Provningsverksamheten bör koncentreras till sådan provning som kan komma att efterfrågas av marknaden. Det kan t.ex. vara funktionsprovningar med avseende på driftsäkerhet och kapacitet, provning enligt standard och provning för EU—dokumentation. Enligt regeringens bedömning är det av in- frastrukturella skäl viktigt för svenska små och medelstora verkstadsindustri- företag att ha tillgång till den provningskompetens på anläggningsmaskinom- rådet som SMP representerar. Med de ökade krav på att kunna dokumentera överensstämmelse med maskindirektivets säkerhetskrav som följer av EES- avtalet är detta inte minst viktigt. Utvecklingen pekar också mot att den totala mängden direktiv och standarder kommer att öka. Det ökade produktansvaret för tillverkare och leverantörer kan också förutses leda till ett ökat behov av provning, kvalitetssäkring och riskvärdering.

Certifieringsenhetens arbete är relativt nystartat och kommer inte att berö- ras av bolagiseringen. Regeringen bedömer att en marknad kommer att utveck- las på certifieringsområdet till följd av de krav som olika produktdireku'v stäl- ler upp.

En utgångspunkt för bolagiseringen av SMP är att verksamheten skall ges bättre villkor. För konkurrensutsatt verksamhet är aktiebolagsforrnen att före- dra framför myndighetsfonnen bl.a. beroende på skillnader av betydelse för möjligheterna att bedriva verksamheten effektivt. Som ett exempel kan näm- nas ett bolags möjlighet till fri prissättning av de tjänster som produceras. Bo- lagets verksamhet skall bedrivas under affärsmässiga villkor. Det bör ankom-

• Sida 8
•  Original

ma på bolaget att själv bedöma vilka marknader man finner det motiverat att från en affärsmässig aspekt söka bearbeta. Eftersom bolagets potentiella kon- kurrenter bedriver sin verksamhet i affärsmässigt syfte, är det av konkurrens- skäl därmed olämpligt att ett driftbidrag utgår till SMP. För verksamheten vid anläggningen i Umeå, som drivs med ett relativt stort tillskott från det nuva- rande driftbidraget, bör bolaget under en övergångstid utnyttja särskilt avsatta medel. Vi återkommer till det i det följande. Ett upphörande av driftbidraget kommer att få till följd att bolaget sannolikt kan komma att behöva koncentre- ra provningsverksarnheten till ett färre antal anläggningar. Affärsmässiga över- väganden tycks tala för att verksamheten i huvudsak bör förläggas till Malmö. Regeringen bedömer att ett omstrukturerat SMP kommer att omsätta ca 30 mil- oner kronor och sysselsätta ett 50-tal personer.

Enligt regeringens uppfattning bör bolagiseringen ses som ett första steg mot en privatisering av SMP; Ytterligare steg i den riktningen bör kunna tas så snart en fungerande marknad på framför allt besiktningssidan etablerats.

Driftbidraget, som regeringen nu föreslår skall upphöra, har använts till att finansiera verksamheter inom enheten provning. Således är det inom prov- ningsenheten som förändringar till följd av bolagiseringen blir mest uppen— bara. Det gäller såväl personal- som verksamhetsmässigt. SMP kommer inte längre att på eget initiativ kunna utföra provningar av maskiner, s.k. officiell provning. Den konsumentupplysande verksamheten med publicering av resul- taten från de officiella provningama kommer att upphöra. Metodutveckling kommer att utföras endast då en uppdragsprovning kräver det eller finansie- ring från statliga aktörer finns tillgänglig. Genom att den metodutveckling som i fortsättningen kan komma att bedrivas inom bolaget måste finansieras externt kan en bättre koppling åstadkommas mellan bolagets funktion och vad marknaden efterfrågar. Regeringen utgår ifrån att de som upphandlar utveck- lingsarbete m.m. gör detta genom anbudsförfarande. SMP har därmed möjlig- het att erbjuda sina tjänster.

En utgångspunkt för ett självständigt SMP-bolag är enligt regeringens me- ning att det skall agera på affärsmässiga grunder. Att bolaget skall driva verk- samheten utan driftbidrag utesluter inte att bolaget söker och erhåller stöd från länsstyrelser eller de statliga fonder och sektorsmyndigheter som finns för att stödja det regionala näringslivet. På så sätt kan verksamhet som tidigare varit beroende av driftbidrag drivas vidare. Detta kan t.ex. gälla Umeåanläggning- ens provningsverksamhet. Därigenom kommer lokala och regionala priorite- ringar att avgöra vilka tjänster och i vilken omfattning dessa produceras såväl när marknadskraftema efterfrågar SMP:s tjänster som när statliga aktörer är beställare. Dessutom kan på detta sätt även andra aktörer på SMP:s kompe- tensområde komma i fråga vilket kommer att stärka konkurrensen och därmed effektiviteten bland de bolag som agerar på marknaden. Emellertid bedömer regeringen att ett indraget driftbidrag initialt kan få sådana effekter för den fon- satta driften av Umeåanläggningen och därmed för tillgången till opartisk provningskompetens i Norrland, att det motiverar att medel avsätts inom bo- laget i samband med bolagiseringen för att stödja denna verksamhet. Dessa

Prop. 1994/9515

• Sida 9
•  Original

medel bör uppgå till 4 miljoner kronor och skall vara reserverade för detta ändamål under en tvåårsperiod från det att bolaget bildas. Detta kan ses som ett stöd till norrländska tillverkande företag i deras EG-anpassning av sina pro- dukter.

Den s.k. marknadskontrollen är en statlig efterkontroll av att tillverkare och importörer har fullgjort sina förpliktelser när det gäller att uppfylla ställda säkerhetskrav i berörda direktiv. Det är den föreskrivande myndigheten som har ansvaret för att marknadskontrollen utförs på rätt sätt. Även när det gäller medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet ligger ansvaret för att sta- tens intressen tas till vara på de föreskrivande myndigheterna. Regeringen be- dömer att ett sammanhållet bolagiserat SMP bör ha möjlighet att via de upp- drag man kan förhandla sig till på provningsområdet vidmakthålla den kompe- tens på dessa områden som kan bedömas nödvändig.

5. Överföring av tillgångar och skulder

Regeringens förslag: De till Statens maskinprovningars verksam- heter hörande tillgångar och skulder överförs till bolaget. Bolaget över- tar myndighetens pensionsskuld. Regeringen får bemyndigande att be- sluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbild- ningen.

Riksdagen anvisar till Bolagisering av Statens maskinprovningar på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 ett förslagsan- slag på 24 miljoner kronor.

Utredarens förslag: Det ankom inte på utredaren att ha specificerade förslag i denna del.

Remissinstanserna: Agrifack menar att det är viktigt att företaget ges en god soliditet och att därför noggranna beräkningar beträffande pensionsskuld- er görs i samband med bolagiseringen.

Skälen för regeringen förslag: Bolagisering av SMP bör ske genom att de till Statens maskinprovningars verksamheter hörande tillgångar och skulder överförs till bolaget. Regeringen'beräknar att tillgångarna inom SMP inte kommer att kunna täcka avvecklingskostnadema, skulderna samt erforder- ligt eget kapital varför ett kapitaltillskott blir nödvändigt. Regeringen-beräknar behovet av nytt kapital till ca 24 miljoner kronor. Beloppet bör anvisas som ett förslagsanslag på tilläggsbudgeten för budgetåret l994/95. Av beloppet avser 4 miljoner kronor medel för att under tVå år övergångsvis stödja verk- samheten inom Umeåanläggningen. Det är en uppgift för regeringen att fast- ställa aktiekapitalets storlek och kapitalstrukturen. Regeringen bedömer att soliditeten för bolaget bör vara ca 30 % när nödvändiga avvecklingsåtgärder genomförts.

Prop. 1994/955

• Sida 10
•  Original

I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren — staten - betalningsansva- ret för pensioner till aktiva pensionstagare. Således skuldförs eller periodise- ras inte pensionsutfästelser i myndighetens balansräkningar. Myndighetens pensionskostnader belastar statsbudgeten först i det ögonblick som pensioner- na skall betalas ut. I den privata sektorn görs däremot kontinuerliga avsätt- ningar, i takt med att pensionsskulden uppstår, för framtida pensionsutbetal- ningar. SMP:s pensionsskuld avseende statens pensionsförpliktelser för an- ställda och tidigare anställda bör överföras på bolaget och redovisas som en långfristig skuld i bolaget balansräkning. Pensionsskulden per den 30 juni 1994 har beräknats till 14,8 miljoner kronor. Överföringen av pensionsskuld- en medför att löneskatt skall betalas för överförd pensionsskuld i stället för att utfalla i takt med att pensionsutbetalningarna görs. Denna skatt har beräknats till ca 2,5 miljoner kronor. Skatten skall i enlighet med beslutade riktlinjer som redovisats i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 199l/92: 150 bil. 1, bet. l991/92:FiU30, rskr. 199l/92:252) erläggas av bolaget. Vidare till- kommer semesterskuld till myndighetens personal, vilken har beräknats till 2,3 miljoner kronor per den 30 juni 1994. De rena avvecklingskostnadema till följd av en neddragning av verksamheten vid SMP och till följd av en bo- lagisering har beräknats till ca 8,8 miljoner kronor. Däri inbegrips kostnader till följd av det statliga trygghetsavtalet på 5,5 miljoner kronor samt 4,2 mil- joner kronor för beräknad resthyra och konsultarvoden för avveckling av myndigheten samt kostnader för att flytta viss verksamhet till Malmö. Vidare avgår beräknade intäkter från uppsagd personal under avvecklingsskedet på 0,9 miljoner kronor.

Bolaget bör bära bolagsbildningens samtliga omställningskostnader.

Överlåtelsen bör regleras i ett avtal mellan staten och bolaget. I avtalet får då anges vilka tillgångar, skulder och andra förpliktelser samt rättigheter som överförs till bolaget.

6. Personal- och arkivfrågor

Regeringens bedömning: Dimensioneringen av bolaget bör styras av efterfrågan på bolagets tjänster. Personal från myndigheten bör i första hand erbjudas anställning i det bolagiserade SMP. En särskild utredare tillkallas med uppgift att ansvara för avvecklingen av Statens maskinprovningar/myndigheten.

Utredningens bedömning: Omstrukturering av personal- och lokalre- surser bör göras så fort som möjligt och all personal bör sägas upp. Det ankommer på bolaget att besluta om personal- och lokalresurser.

Remissinstanserna: Tjänstemännens centralorganisation (TCO) menar att en bolagisering måste ske med största möjliga hänsynstagande till persona- len. TCO avstyrker att samtlig personal sägs upp då myndigheten läggs ner.

Prop. 1994/9515

• Sida 11
•  Original

Agrifack menaratt utredaren tagit för lätt på det personalpolitiska och arbets- rättsliga ansvar som åligger arbetgivaren genom att föreslå att all personal skall sägas upp.

Skälen till regeringens bedömning: Det är givetvis bolagets sak att besluta om bemanningen av den bolagiserade verksamheten. Regeringen ut- går emellertid från att i först hand personal från myndigheten erbjuds anställ- ning i bolaget. Regeringen bedömer att de personalkategorier som inte kom- mer att kunna erbjudas fortsatt arbete i bolaget är personal från provningsenhe- ten. Till följd av minskad omfattning på provningsverksamheten kommer ett tjugotal personer att sägas upp. SMP omfattas av de kollektivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. De som inte erbjuds anställning i det nya bo- laget kommer således att omfattas av det statliga trygghetsavtalet och ingåi av- vecklingsorganisationen för myndigheten. Ansvaret för personalavvecklingen och för andra avvecklingsfrågor kommer att överföras till en särskild utredare med uppgift att träda iden tidigare myndighetens ställe i arbetsgivarfrågor när denna upphör. Utredaren skall ges ansvaret att slutföra avvecklingen av SMP samt ansvaret för den personal som har sagts upp och som ingåri avvecklings- organisationen. Det ankommer på bolaget att avgöra vilken arbetsgivarorgani- sation som bolaget bör tillhöra och därmed vilka avtal om löne- och anställ- ningsvillkor som kommer att gälla för arbetstagarna.

Enligt arkivlagen (l990:782) skall en myndighets arkiv, om myndigheten upphört och dess verksamhet inte har förts över till någon annan statlig myn- dighet, inom tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När verksamhet som tidigare bedrivits i en statlig myndighet överförts till ett aktiebolag kan arkivmyndigheten låna ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver ha tillgång till. Regeringen har i prop. 1993/94:113 Förvaring av allmänna hand- lingar hos andra organ än myndigheter föreslagit att allmänna handlingar från en nedlagd myndighet skall kunna förvaras hos enskilt subjekt som Övertar myndighetens verksamhet. Det enskilda subjektet, bolaget, skall jämställas med myndigheten i fråga om förvaring av de allmänna handlingarna och i frå- ga om prövning enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och sekretesslagen (1980: 100) av en begäran om att få ta del av en allmän handling. Den föreslag- na regleringen, som avses träda i kraft den 1 januari 1995, innehåller bl.a. en ändring av TF. Riksdagen har för närvarande som vilande antagit förslaget till ändring av TF (bet. 1993/94:KU20, rskr. 1993/94:161)."I avvaktan på att de nya reglerna träder i kraft får den hittillsvarande lösningen med utlåning tilläm- pas. Det får ankomma på Riksarkivet att i samråd med bolaget utforma före- skrifter och villkor för lån och disposition av arkivhandlingar hos bolaget.

• Sida 12
•  Original

Förteckning över remissinstansema beträffande betänkandet (Ds 1994:47) Bolagisering av Statens

maskinprovningar

Efter remiss har yttranden över rubricerade betänkande avgetts av Vägverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens jordbruksverk, Arbetarskyddssty- relsen, Arbetsmiljöfonden, Glesbygdsmyndigheten, Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB, Styrelsen för teknisk ackreditering, Konsumentverket, Högskolan i Luleå, Statens maskinprovningar, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Grossistförbundet Svensk han- del, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas riksförbund. Tjänstemän- nens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsor- ganisationen i Sverige, AB Svensk anläggningsprovning, AB Svensk bilprov- ning, Sveriges mekanstandardisering, Sveriges trädgårdsanläggningsför- bund.

Yttranden har dessutom kommit in från Arbetsmiljöinstitutet, Handelskam- maren i Västerbotten, personalen vid Statens maskinprovningar i Umeå samt SACO-föreningen vid Statens maskinprovningar.