1

Regeringens proposition

1996/97:67

Digitala TV-sändningar

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 december 1996

Göran Persson

Marita Ulvskog

(Kulturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att TV-sändningar med digital teknik skall införas

i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och

på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. I ett första steg med början om

möjligt under hösten 1997 kommer digitala marksändningar att inledas på

ett antal orter i Sverige. Förutsättningarna för de digitala TV-sänd-

ningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet,

tillgänglighet och mångfald tillgodoses. En grundläggande förutsättning

för en eventuell utbyggnad är att de digitala marksändningarna bedöms ha

ekonomisk bärkraft.

Sändningarna skall starta på ett begränsat antal orter som skall väljas så

att de kompletterar varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad–

glesbygd. Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje

plats. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara TV-sändningar. Vid

sidan av denna kärna bör det emellertid kunna förekomma andra tjänster,

t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag. Verksamhetens

inriktning kan variera mellan olika orter beroende på bl.a. det lokala

intresset.

Vid urval av programföretag skall man ta hänsyn till att programutbudet

som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. De TV-företag

som sänder analogt via marknätet i dag skall beredas tillfälle att medverka

i de digitala sändningarna. Den föreslagna sändningsverksamheten skall i

sin helhet bekostas av de medverkande företagen och således inte

finansieras med statsbudgetmedel.

Prop.

1996/97:67

Prop. 1996/97:67

2

Sändningsverksamheten kommer att förberedas av en särskild utredare,

som bl.a. får till uppgift att föreslå sändningsorter och att utforma en

modell för programföretagens samverkan i tekniska frågor. En kommitté

med parlamentariskt inslag skall följa sändningsverksamheten och med-

verka vid utvärderingen. Den särskilde utredaren skall också utreda frågan

om Sveriges Televisions möjligheter att finansiera vissa sändningar med

särskilda avgifter.

I propositionen föreslås vidare att högst 200 miljoner kronor från rund-

radiokontot skall anvisas för digitala sändningar inom Sveriges Tele-

vision, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio under förutsättning

att rundradiokontots resultatutveckling medger detta.

Prop. 1996/97:67

3

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut...................................................................... 4

2 Ärendet och dess beredning .................................................................. 5

3 Förutsättningar för digital TV i Sverige ................................................ 6

3.1 Den tekniska utvecklingen för distribution av TV.......................... 6

3.1.1 TV distribuerad via marknätet............................................. 6

3.1.2 Satellitsänd TV.................................................................... 7

3.1.3 Kabel-TV når många svenska hushåll................................. 7

3.1.4 Telenätets kapacitet ökar..................................................... 8

3.2 Utbudet i kabel-TV......................................................................... 8

3.2.1 Lokala kabelsändningar ...................................................... 8

3.2.2 TV-kanaler som sänds via satellit........................................ 9

3.3 Text-TV har flera användningsområden......................................... 9

3.4 Svenskarna tittar på TV två timmar varje dag ................................ 9

3.5 Tekniska grunder för digital marksänd TV .................................. 10

3.5.1 Avkodaren omvandlar den digitala signalen ..................... 11

3.5.2 Standarder för digital TV .................................................. 12

3.5.3 Den digitala TV-teknikens egenskaper ............................. 12

3.5.4 Returkanaler för interaktivitet ........................................... 13

3.6 Frekvenskoordineringen pågår ..................................................... 13

4 Förutsättningar för digital TV i andra länder....................................... 14

4.1 Digitala TV-sändningar via satellit har startat .............................. 14

4.2 Konkurrensen från kabel-TV........................................................ 14

4.3 Digital marksänd TV i Storbritannien .......................................... 15

4.4 Frankrike – försöksverksamhet pågår i väntan på beslut.............. 16

4.5 Tyskland – oklart läge .................................................................. 16

4.6 Vissa andra länder i Europa.......................................................... 17

4.7 USA – bred samling i standardiseringsfrågan .............................. 17

4.8 Japan – förbereder en bred övergång till digital teknik ................ 18

5 Utredning föreslår offensiv satsning ................................................... 18

5.1 Konsekvenser av teknikbytet ........................................................ 18

5.2 Remissinstanserna ........................................................................ 19

6 Digitala TV-sändningar....................................................................... 20

6.1 Digitala TV-sändningar inleds på ett antal orter........................... 22

6.2 Närmare om sändningarna............................................................ 28

7 Finansieringsfrågor.............................................................................. 31

7.1 Medel till public service-företagens digitala sändningar .............. 31

8 Övriga frågor ....................................................................................... 33

8.1 Betal-TV i Sveriges Television..................................................... 33

8.2 Digitala ljudradiosändningar ........................................................ 34

8.3 Sveriges Utbildningsradio AB...................................................... 35

8.4 Förutsättningar för lokal TV......................................................... 36

Bilaga 1 Sammanställning av remissvar................................................. 39

Prop. 1996/97:67

4

1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen föreslår om digitala TV-sändningar

(avsnitt 6),

2. godkänner vad regeringen föreslår om anvisande av engångsbelopp

ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 7).

Prop. 1996/97:67

5

2

Ärendet och dess beredning

I juni 1995 gav regeringen i uppdrag åt utredningen om tekniska förut-

sättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten

att redovisa underlag för ett beslut om en eventuell övergång till digital

teknik för marksänd TV. Utredningen överlämnade i februari 1996 sitt

slutbetänkande Från massmedia till multimedia – att digitalisera svensk

television (SOU 1996:25). I betänkandet föreslås att statsmakterna skall

fatta beslut om att införa digital marksänd TV. Betänkandet har remiss-

behandlats. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns i

bilaga 1.

Frågan om digital marksänd TV behandlades även i ett tidigare be-

tänkande av utredningen, Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar

(SOU 1994:34). Huvudsyftet var då att utreda möjligheterna för utökade

analoga sändningar, men utredaren konstaterade att den frågan var nära

kopplad till den digitala teknikens utveckling. Utredningen ansåg att det

då inte var möjligt att ta ställning till om digitala marksändningar av TV

borde införas, men att ett beslut borde fattas så snart förutsättningarna

kunde överblickas.

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att koor-

dinera frekvenser för digital marksänd TV. PTS har hittills överlämnat två

lägesrapporter om koordineringsarbetet, i juli och december 1996.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har på uppdrag av

regeringen. sammanställt uppgifter om bl.a. avkodare, dvs. den utrustning

som behövs för att dagens analoga TV-mottagare skall kunna användas

vid mottagning av digitala TV-sändningar. Uppdraget redovisades i en

rapport i augusti 1996.

Företrädare för Kulturdepartementet har vid ett flertal tillfällen

sammanträtt med representanter för Radio- och TV-verket, Konsument-

verket, NUTEK, Kungliga tekniska högskolan, TERACOM Svensk

Rundradio AB (Teracom), Sveriges Television AB, Sveriges radio-

och hemelektronikleverantörer, kabel-TV-branschen och kommersiella

programbolag. Syftet har varit att hämta in synpunkter och fakta samt att

komplettera bilden av förutsättningarna för ett teknikskifte.

Frågan om digitala ljudradiosändningar behandlades av riksdagen våren

1995 (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369).

Riksdagen beslutade att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas och

att såväl Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB

(UR) som privata programföretag skulle ges möjlighet att delta i

sändningarna. Regeringen fattade beslut om sändningarna för SR och UR

den 21 september 1995 och den 25 januari 1996. Beredning av ansök-

ningar om sändningstillstånd från privata programföretag pågår.

Prop. 1996/97:67

6

3

Förutsättningar för digital TV i Sverige

3.1 Den tekniska utvecklingen för distribution av TV

De första reguljära rundradiosändningarna inleddes i USA år 1920 och i

Storbritannien år 1923. I Sverige gjordes de första försöken att sända

radio år 1922. Drygt 30 år senare genomfördes de första svenska test-

sändningarna av television. Den tekniska utvecklingen har lett till att TV

nu kan distribueras på många olika sätt – via marknätet, satellit och kabel.

Utvecklingen kommer även att möjliggöra nya distributionsvägar, t.ex. via

telenätet eller mikrovågssändare.

Årtal ur svensk TV-historia

1954

Första testsändningen av TV.

1957

Reguljära TV-sändningar startar.

1969

TV2 börjar sända.

1970

Reguljära färg-TV-sändningar inleds.

1980

Reguljära text-TV-sändningar börjar.

1986

Reguljära kabel-TV-sändningar startar.

1987

TV3:s satellitsändningar startar från London.

1989

Den första svenska TV-satelliten, Tele-X, sänds upp.

1990

TV4 börjar sändas via Tele-X.

1991

TV4 startar reklamfinansierade marksändningar.

3.1.1 TV distribuerad via marknätet

Vid marksänd TV distribueras signalen via tilldelade radiofrekvenser

från master på marken. Det svenska marknätet ägs och sköts av det

statliga bolaget Teracom (tidigare affärsområdet Rundradio inom Tele-

verket Radio). I nätet ingår 54 storstationer och drygt 630 mindre s.k.

slavsändare. Hushållen kan fånga upp signalen med en egen enkel antenn.

Nästan alla svenska hushåll kan i dag direkt via egen antenn, via

centralantenn eller via något kabel-TV-nät nås av de markbundna sänd-

ningarna.

TV-sändningarna startade i mitten av 50-talet och Sveriges Television

var länge det enda TV-företaget som sände i marknätet. I november 1991

fick Nordisk Television AB (numera TV4 AB) sändningstillstånd för den

tredje markbundna TV-kanalen och inledde sändningarna den första

december samma år. I dag sänds alltså tre rikstäckande kanaler via mark-

nätet: SVT1, SVT2 och TV4.

Regeringens tillstånd att sända marksänd TV förenas med vissa krav på

programverksamhetens utformning, sändningarnas geografiska räckvidd,

regional och lokal produktion, beredskapsåtgärder m.m. De mest långt-

gående kraven ställs på Sveriges Television men även för TV4

gäller liknande villkor.

Prop. 1996/97:67

7

3.1.2 Satellitsänd TV

Satellitsänd TV använder högfrekventa radiosignaler. Dessa signaler har

andra egenskaper än de som används för marksändningar och kräver fri

sikt mellan sändare och mottagare. TV-programmet sänds till satelliten

från en station på marken, återsänds av satelliten och täcker på så sätt ett

stort geografiskt område. Satellitsändningar tas emot med hjälp av

parabolantenn. Antingen tar hushållen emot sändningarna direkt, vilket ca

en halv miljon svenska hushåll i dag har utrustning för, eller så

vidaresänds TV-programmen via kabelnät till hushållen. Enligt MMS

beräknas ca 60 % av svenskarna ha möjlighet att se satellitsänd TV.

Nyårsafton 1987 startade TV3 sina satellitsändningar från London.

Därmed var Sveriges Televisions monopol på svenska TV-sändningar

brutet. I början av 1990-talet kunde omkring en tredjedel av hushållen

titta på TV3 via egna parabolantenner eller via kabelnät. Hösten 1990

inledde även TV4 sändningar via satellit.

Ca 200 satellitbaserade TV-kanaler sänds ut över Europa. Vilka av

dessa som kan tas emot i Sverige beror på hur och om signalerna är

kodade och i övrigt vilken teknisk utrustning som krävs.

De programföretag som bedriver satellitsändningar och har hemvist i

Sverige skall registreras hos Radio- och TV-verket. Däremot krävs inget

tillstånd enligt radio- och TV-lagen (1996:844) för sådana sändningar.

3.1.3 Kabel-TV når många svenska hushåll

Varje kabel-TV-nät har en huvudcentral varifrån TV-signalen sänds till de

anslutna hushållen via koaxialkabel eller kabel av optisk fiber.

Huvudcentralen tar emot de flesta TV-kanalerna från satelliter eller

marknätet.

Utbyggnaden av kabel-TV inleddes i Sverige 1984 och under de första

två åren gällde en provisorisk lagstiftning. Den 1 januari 1986 trädde

lagen (1985:67) om lokala kabelsändningar i kraft. I början bestod

utbudet av ett fåtal satellitkanaler, t.ex. Sky Channel, franska TV5 och

Music Box.

Uppgifterna om kabel-TV-nätens omfattning varierar. Enligt Svenska

kabel-TV-föreningen är ca 70 % av de svenska TV-hushållen anslutna till

kabel-TV. Alla kabelanslutna hushåll utnyttjar dock inte möjligheten att

se satellitkanaler.

Näten är koncentrerade till tätorter med goda förutsättningar att förena

många hushåll. Näten har olika struktur. I stjärnformade nät har varje

abonnent en egen kabelförbindelse till stjärnans centrum, medan kaskad-

nätets struktur påminner om ett träd – med stam och grenar – där hus-

hållen motsvarar trädets löv. Kaskadnäten är vanligare på grund av att

tidigare installerade centralantennanläggningar utnyttjades när näten

byggdes.

Det finns i dag ca 70 företag som tillhandahåller kabel-TV-nät men fyra

företag dominerar marknaden. De ledande företagen har tillsammans

drygt två miljoner anslutna hushåll vilket utgör 90 % av alla kabelanslutna

hushåll.

Prop. 1996/97:67

8

Kabelanslutna hushåll år 1996

Telia Kabel-TV

1 300 000

KabelVision

470 000

StjärnTVnätet

217 000

Sweden On Line

185 000

Källa: Svenska kabel-TV-föreningen

3.1.4 Telenätets kapacitet ökar

Telenätet skapades för individuell kommunikation. Behovet av över-

föringskapacitet var mindre när nätet endast användes för att distribuera

ljud mellan två telefoner. När telenätet började användas för datakommu-

nikation växte behovet av överföringskapacitet.

Fiberoptisk kabel har en enorm överföringskapacitet. Fiberoptisk kabel

har främst använts mellan städer och i vissa fall som ”ryggrad” i städerna.

Den sista delen av telenätet, det s.k. accessnätet, består i ökande grad av

fiberkabel, men den allra sista delen mot hushållens telefonjack består av

koppartråd.

Den tekniska utvecklingen vad gäller att öka telenätens överförings-

kapacitet är mycket snabb. ADSL (Asymmetrical Digital Subscriber Line)

är en teknik som klarar överföring av en eller flera samtidiga TV-kanaler

på den individuella koppartråden, samtidigt som den används för vanliga

telefonsamtal. Om ADSL införs i telenätet kan enligt betänkandet Från

massmedia till multimedia (SOU 1996:25) tekniken användas av minst 90

% av Sveriges befolkning. På sikt väntas kapaciteten kunna ökas

ytterligare med s.k. VDSL-teknik (Very high bit-rate Digital Subscriber

Line). För att VDSL-tekniken skall kunna användas i stor omfattning

behöver fibernätet byggas ut närmare hushållen så att koppartrådarna blir

kortare än idag.

3.2 Utbudet i kabel-TV

Ett modernt analogt kabelnät är i regel utrustat för distribution av 30–40

TV-kanaler. Enligt den s.k. must carry-regeln – se 8 kap. 1 § radio- och

TV-lagen (1996:844) – måste innehavare av kabel-TV-nät se till att de

anslutna hushållen kan ta emot de marksända kanalerna (SVT1, SVT2

och TV4) och lokala kabelsändningar (se nedan).

3.2.1 Lokala kabelsändningar

Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) skall kabelnätföretagen upplåta

plats i sina nät åt ett eller flera av Radio- och TV-verket utsedda lokala

kabelsändarföretag. Dessa företag förordnas på högst tre år. Ett lokalt

kabelsändarföretag skall vara en juridisk person som har bildats för att

bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intressen

Prop. 1996/97:67

9

och meningsriktningar komma till tals. Sändningarna får inte innehålla

reklam. För närvarande är 29 lokala kabelsändarföretag förordnade.

Enligt Radio- och TV-verket finns det därutöver ca 110 stycken lokala

kommersiella företag som sänder TV via kabel.

3.2.2 TV-kanaler som sänds via satellit

Kabel-TV-utbudet består till antalet främst av utländska satellitkanaler

som vidaresänds i kabelnäten. Ett tiotal satellitkanaler riktar sig till

den svenska publiken, bl.a. TV3 och Kanal 5. Dessa två är reklam-

finansierade programkanaler med huvudinriktning på allmän underhåll-

ning. TV3 ägs av Modern Times Group (Kinnevik) och Kanal 5 ägs av

Scandinavian Broadcasting System (SBS). Båda programbolagen sänder

från London med brittiska sändningstillstånd och omfattas inte av de

svenska radiorättsliga reglerna.

Av de engelskspråkiga TV-kanalerna i det svenska kabel-TV-utbudet

kan CNN International, Sky News, BBC World Service, NBC Super

Channel, Discovery, Children’s Channel och MTV nämnas.

Från andra språkområden kommer till exempel Deutsche Welle och

RTL (Tyskland), TV5 (Frankrike), TVE Internacional (Spanien) och Rai

Uno (Italien).

3.3 Text-TV har flera användningsområden

En del av TV-signalens överföringskapacitet kan användas för att sända

särskild textinformation. Text-TV har i huvudsak två användnings-

områden. Det ena är programtextning av utländska program samt textning

som komplement till svenska program för TV-tittare med nedsatt hörsel.

Det andra användningsområdet innebär att TV-företaget, vid

sidan av de vanliga TV-programmen, sänder separata textade informa-

tionssidor som fyller hela TV-rutan. TV-tittaren kan också via telefonen

t.ex. annonsera, boka biljetter eller spela olika typer av spel i text-TV. För

att sända de textade sidorna används som regel outnyttjat utrymme i TV-

signalen.

3.4 Svenskarna tittar på TV två timmar varje dag

Inget massmedium har så stor räckvidd som TV. Enligt Nordicoms

Mediebarometer 1995 tittar 84 % av svenskarna på TV en genomsnittlig

dag. Nästan hela befolkningen mellan 9 och 79 år tittar på TV någon gång

under en genomsnittlig vecka.

Svenskarna tittar på TV ungefär två timmar per dag i genomsnitt.

Tittartiden i Sverige är klart lägre än genomsnittet för Europa.

Pensionärer är storkonsumenter av TV, medan barns och ungdomars

TV-konsumtion är mindre än vuxnas. Bland vuxna minskar tittartiden

med ökad utbildning.

Prop. 1996/97:67

10

Tre kanaler dominerar i kampen om TV-publiken. TV4 dominerar

kraftigt vad gäller den yngre publiken medan andelen SVT-trogna tilltar

med stigande ålder. Enligt Nordicoms Mediebarometer 1995 uppger

hälften av de tillfrågade att de under en genomsnittlig dag tittat på TV4,

vilket är något fler än de som uppgivit att de tittat på någon av public

service-kanalerna SVT1 och SVT2. Dessa uppgifter säger inget om hur

lång tid publiken har tittat på kanalerna, utan endast att de tittat.

Diagrammet nedan visar hur lång tid publiken (hela TV-befolkningen)

ägnat åt de olika TV-kanalerna.

TV-kanalernas andelar av tittartiden

en genomsnittlig dag 1/1-30/6 1996

SVT1

25%

SVT2

24%

TV3

9%

TV4

29%

Kanal 5

5%

Övriga

8%

Källa: MMS 1996.

3.5 Tekniska grunder för digital marksänd TV

Den analoga TV-signalen sänds ut som elektromagnetiska vågor genom

att en bärvåg moduleras. När signalen når TV-mottagaren omvandlar

denna vågorna till elektriska strömmar och sedan till bilder via bildröret.

Digital marksänd TV sänds också med hjälp av bärvågor. Informa-

tionen – t.ex. bild och ljud – sänds dock som binära talserier eller populärt

uttryckt som kombinationer av "ettor" och "nollor". En vanlig jämförelse

är skillnaden mellan LP- och CD-skivan. I det förra fallet är det

svängningar som alstrar ljudet och i det senare läser CD-spelaren av

strömmen av "ettor" och "nollor".

När man spelar in digitala TV-produktioner sker en bildkodning, dvs.

varje ”bild” kodas till "ettor" och "nollor". Rörliga bilder består av

sekvenser av stillbilder. Om all information i varje ”bild” överfördes

skulle informationsmängden bli mycket stor. Den digitala tekniken kan

dock komprimera informationsmängden. I en sekvens av rörliga bilder

skiljer sig varje bild lite från nästa. Dock ändras inte allt i en bild jämfört

Prop. 1996/97:67

11

med den föregående varje gång. Hur mycket information varje bild-

sekvens innehåller påverkas av hur stor förändringen är mellan bilderna.

Tekniken kan lura ögat genom att bildsekvenserna endast visar så mycket

som vi hinner registrera.

Sekvenser som visar stora eldsvådor, myrstackar eller ishockey kräver

högre kapacitet än ett studioprogram där deltagarna sitter stilla i en soffa.

Överföringskapacitet anges ofta i Mbit/s, dvs. hur många miljoner data-

bitar som kan överföras varje sekund. Enligt betänkandet Från massmedia

till multimedia (SOU 1996:25) krävs en överföringskapacitet på ca

6 Mbit/s för en TV-bild som motsvarar dagens bildkvalitet för analog TV

och ca 1,5 Mbit/s för enklare ”hemvideokvalitet”, men kodningstekniken

utvecklas kontinuerligt.

Frekvenser för marksänd TV är en begränsad resurs. Den del av

frekvensspektrum som varje TV-kanal tilldelas är given. Enligt betänkan-

det kan med dagens teknik vanligen 18–25 Mbit/s överföras via radio-

sändning på lika stor del av frekvensspektrum som en analog TV-kanal

behöver. En digital TV-kanal, med samma kvalitet som en analog TV-

kanal, kräver en överföringskapacitet på 6 Mbit/s. Det ryms allts 3–4

digitala kanaler på samma utrymme av frekvensspektrum som en analog

TV-kanal.

Då det av sändningstekniska skäl inte är lämpligt att minska på varje

TV-kanals del av frekvensspektrum, är det bättre att låta flera digitala TV-

kanaler samsas om samma frekvenser. Därför genomgår den digitala TV-

signalen ytterligare förändring. Med hjälp av s.k. multiplexering

sammanflätas flera signaler, t.ex. olika TV-kanaler, till en signal som

sedan sänds ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och

sorterar ut den kanal som tittaren valt.

3.5.1 Avkodaren omvandlar den digitala signalen

Dagens TV-mottagare är analoga. För att kunna ta emot den digitala

signalen måste därför en avkodare användas. Detta gäller oavsett hur den

digitala signalen distribueras till mottagaren. Avkodaren kan antingen

byggas in i TV-mottagaren eller likt videobandspelaren vara ett löst

tillbehör. Avkodaren urskiljer vald kanal och omvandlar den digitala

signalen till en analog som TV-mottagaren kan tolka.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har på uppdrag av

regeringen samlat in information om avkodare. I rapporten skriver

NUTEK att avkodare för marksänd TV med önskvärda egenskaper

kommer att finnas till försäljning i slutet av år 1997.

De enklaste avkodarna kodar enbart om signalen. De mer avancerade

”multimediaterminalerna” förväntas kunna ansluta de flesta av hemmens

elektroniska apparater, t.ex. persondator, skrivare, radio och CD-spelare.

Dessa terminaler förväntas också innehålla modem för inkoppling på

kabel- eller telenätet. Detta möjliggör att terminalen kan användas vid

telekommunikation samt för Internet-tjänster.

Vad avkodarna kommer att kosta i framtiden är svårt att förutse och

beror bland annat på hur avancerade apparater som avses. NUTEK anger

Prop. 1996/97:67

12

att tillverkningskostnaden för avkodarna troligen kommer att sjunka med

50 % under en femårsperiod. Intressegruppen för digital TV i Storbri-

tannien (Digital TV Group) kräver att en avkodare inte får kosta mer än

370 pund (ca 4 000 kr) vid introduktionen år 1997.

3.5.2

Standarder för digital TV

För att alla elektroniska komponenter skall kunna fungera tillsammans

krävs standarder. Detta är också en förutsättning för massproduktion och

billigare produkter för konsumenterna. En global standard för hur rörlig

bild, ljud och data skall överföras med digitalteknik har utarbetats och

kallas MPEG-2. Utifrån denna standard har European Telecommuni-

cations Standards Institute (ETSI) antagit standarder för sändningar i

satellit och kabel. I december 1995 föreslogs en standard för digitala

marksändningar som ETSI väntas fatta beslut om i januari 1997. För

distribution av digital TV i telenät med hjälp av s.k. ADSL- eller VDSL-

teknik saknas ännu internationella standarder.

3.5.3

Den digitala TV-teknikens egenskaper

Förutom att den digitala tekniken medger högre överföringskapacitet

möjliggörs också ett flexibelt utnyttjande av kapaciteten och bild-

kvaliteten. En given överföringskapacitet kan utnyttjas så att få kanaler

med hög bildkvalitet sänds eller många kanaler med lägre kvalitet. Om

tekniken utnyttjas flexibelt kan t.ex. en naturfilm med många rörliga

inslag ges högre kapacitet och därmed också bättre bildkvalitet samtidigt

som ett studioprogram ges lägre kapacitet utan att bildkvaliteten upplevs

som sämre.

Digitala marksända signaler är tåligare än analoga. De påverkas mindre

av brus och störningar från andra radiosignaler och egna ekon. Digital

marksänd TV möjliggör också portabel mottagning, dvs. att mottagningen

endast kräver enkla antenner. Med en inbyggd eller en liten fristående

antenn är mottagning inte beroende av annat än en strömkälla.

Digitala signaler är lätta att kryptera vilket medför att det kan bli lättare

att betala och ta betalt för olika tjänster. I stället för att tittaren abonnerar

på och betalar för en TV-kanals hela utbud, kan tittaren i stället välja att

endast betala för de program som tittaren vill se.

Tittaren kommer också att kunna erbjudas tjänster med tydlig koppling

till ett visst TV-program, t.ex. resuméer, bakgrundsinformation eller

textning på olika språk.

Tekniken möjliggör även tjänster utan koppling till det vanliga utbudet

av TV-program, bl.a. interaktiv utbildning, försäljning, biljettbokning,

banktransaktioner, elektroniska tidningar, bibliotekstjänster och tillgång

till trafikinformation.

Prop. 1996/97:67

13

3.5.4 Returkanaler för interaktivitet

För att uppnå interaktivitet krävs att information kan skickas i bägge

riktningarna. Förutom att tittaren skall kunna ta emot information, måste

det också finnas möjlighet att sända information åt andra hållet. I

praktiken finns två typer av returkanaler – via något fast eller mobilt

telenät eller via kabel-TV-nätet. Den normala överföringskapaciteten via

det fasta telenätet (koppartråd) är tillräcklig för enkla tjänster där mäng-

den information i returkanalen är relativt liten. Kabel-TV-nätet (koaxial-

kabel) kan också komma att användas för returkanalen, vilket skulle ge en

avsevärt högre kapacitet.

3.6 Frekvenskoordineringen

pågår

När det gäller frekvensplanering för TV är Sverige och övriga länder i

Europa bundna av en plan från 1961 (den så kallade Stockholmsplanen).

Planen anger frekvensband och frekvenstilldelning för marksändningar

och baseras på analog teknik.

För att nya frekvenser skall kunna tas i anspråk måste dessa koordineras

såväl inom landet som internationellt. Post- och telestyrelsen (PTS) skall

på uppdrag av regeringen koordinera de frekvenser som kommer att

behövas för digital marksänd TV. I första hand skall frekvenser för fyra

digitala sändarnät koordineras. PTS skall även bedöma förutsättningarna

för koordinering av ytterligare två digitala sändarnät. Enligt uppdraget

skall de fyra första näten i huvudsak utnyttja Teracoms befintliga sta-

tioner. Minst ett av näten skall också vara regionalt nedbrytbart.

PTS har delat in arbetet i tre steg. Det första steget avser koordinering

av nät ett och två och det andra steget gäller koordinering av de tredje och

fjärde näten. Det tredje steget är en bedömning av möjligheterna att

koordinera ytterligare två digitala nät.

PTS har till största delen koordinerat nät nummer ett. Visserligen är det

koordinerat för analog TV, men PTS bedömer möjligheterna att använda

de koordinerade sändarna för digital TV som goda – eventuellt på ”non-

interference basis”. Med detta uttryck menas att operatören börjar sända

trots risken att tvingas stänga av vissa sändare om signalerna stör

grannländernas sändningar. Dessutom måste operatören acceptera att de

egna signalerna kan störas av grannländernas sändare.

Nät nummer två är endast till en mindre del koordinerat och även det

för analog TV.

PTS har begärt koordinering för de två första näten som omfattar totalt

108 sändare. Begäran har sänts till elva länder. Formella godkännanden

från berörda grannländer kan dröja. De europeiska teleförvaltningarnas

samarbetsorgan CEPT har beslutat att anordna ett möte i juli 1997 för att

fastställa de tekniska parametrar som skall användas för planering och

koordinering av digital marksänd TV. Flera av länderna vill invänta

mötets resultat innan de lämnar besked.

Prop. 1996/97:67

14

PTS har påbörjat arbetet med koordineringen av nät tre och fyra, men

anser att det är nödvändigt att invänta resultatet av koordineringen av de

första två innan underlaget sänds ut till berörda länder.

4

Förutsättningar för digital TV i andra länder

4.1 Digitala TV-sändningar via satellit har startat

Redan år 1994 startade satellitbaserad digital TV i USA. Det marknads-

ledande företaget DirecTV erbjuder i dag ca 175 kanaler till omkring 1,7

miljoner abonnenter, vilket motsvarar ungefär hälften av samtliga abon-

nenter av satellit-TV i USA. Den främsta konkurrenten är Primestar med

ca 1,4 miljoner abonnenter.

I Europa startade reguljära digitala sändningar över satellit i Frankrike

(Canal Satellite) och i Tyskland ( DF 1) under år 1996. Digitala prov-

sändningar via satellit har inletts i Italien och Spanien. Canal Satellite ägs

av Canal Plus och DF 1 av mediekoncernen Kirch-Gruppe. I program-

utbudet ingår ett stort antal radioprogram och ett tiotal TV-kanaler samt

olika betaltjänster (t.ex. beställ-video). Den tyska motsvarigheten, som

ägs av mediekoncernen Kirch-Gruppe erbjuder 14 TV-program, 30

radioprogram och beställvideo (near-video-on-demand). För båda projek-

ten räknar man med 2-300 000 abonnemang under det inledande skedet.

Canal Plus och Kirch-Gruppe är även involverad i utvecklingen av

digital-TV i andra europeiska länder, t.ex. Spanien.

Den dominerande brittiska aktören när det gäller analog satellit-TV,

British Sky Broadcasting (BSkyB) med 5 miljoner abonnenter, skall börja

sända digitalt hösten 1997. Ett utbud på upp till 200 kanaler planeras.

4.2 Konkurrensen från kabel-TV

Omfattningen av kabelnäten och användningen av kabel för TV-distri-

bution varierar från land till land. Kabel-TV-företagens strategi inför

digitaliseringen skiftar också från land till land. I Tyskland finns världens

största kabelnät med 15 miljoner abonnenter. Deutsche Telekom – det

bolagiserade tyska televerket – digitaliserar för närvarande sina kabelnät. I

USA är marknaden för kabel-TV räknat i antal abonnemang betydligt

större än satellitmarknaden, men mycket talar för att en förskjutning

kommer att äga rum till satellit-TV:s fördel. Frankrike, som satsade stort

på kabeldistribution i ett tidigare skede med klent resultat, har ännu inte

valt väg. I Storbritannien kommer sannolikt kabel-TV-bolagen att delta i

den konkurrens om tittarna som inletts i och med beslutet om digital

marksänd TV (se nedan). Även spanska Telefónica har aviserat en

satsning på digital TV i kabelnät.

Prop. 1996/97:67

15

I Belgien och Nederländerna ligger kabelalternativet närmast till hands

med hänsyn till kabeldistributionens dominerande ställning redan idag.

Till bilden hör också att relativt få TV-hushåll har utrustning för direkt-

mottagning från satellit. I Nederländerna avser man dock att genomföra

provsändningar med digital marksänd TV med start i januari 1998. Syftet

är bl.a. att erbjuda ett alternativ till kabelsändningar och få erfarenheter av

tekniken för marksändningar.

4.3 Digital marksänd TV i Storbritannien

Den brittiska regeringen har aktivt drivit frågan om digital marksänd TV.

I den brittiska radiolagstiftningen från år 1996 dras ramarna upp för en

sådan utbyggnad. Det kan vara motiverat att något mera i detalj redogöra

för den brittiska modellen med tanke på bl.a. hur nära den svenska och

brittiska synen på public service-TV ligger varandra. Erfarenheterna och

resultaten av den brittiska modellen kan komma att bli vägledande för

beslutsfattandet i flera andra europeiska länder.

I motiven till 1996 års lagstiftning om digital marksänd TV säger sig

den brittiska regeringen sträva efter att värna om mångfald och variation i

utbudet samt public service-verksamhetens fortbestånd. En viktig driv-

kraft är också omsorgen om brittisk industri som vill bli marknadsledande

beträffande ny digital distributionsteknik.

Digitala system planeras, som nämnts ovan, redan av privata in-

tressenter för distribution av kabel-TV och satellit-TV. Vad som nu införs

genom 1996 års beslut är tillståndsgivning för digital marksänd TV. Den

brittiska regeringen vill varken förutsäga eller bestämma hur den digitala

marknaden kommer att utvecklas. Huvudsyftet är i stället att främja

konkurrensen mellan olika distributionsalternativ.

Tyngdpunkten i tillståndsgivningen vid digitala sändningar kommer att

ligga på multiplexoperatörerna, dvs. de som ansvarar för den process där

olika digitala signaler (t.ex. olika TV-program) sammanflätas till en signal

som sedan sänds ut. Tillståndsmyndigheten Independent Television

Commission (ITC) har annonserat ut sex multiplexer med en

befolkningstäckning på mellan 60 och 90 %. Varje multiplex skall kunna

vidarebefordra åtminstone tre program samtidigt med hög bildkvalitet.

Totalt kommer således det digitala marknätet att ge utrymme för samtidig

sändning av åtminstone 18 TV-program. Minst 90 % av kapaciteten hos

en multiplex skall användas för TV eller tjänster som relaterade till TV-

program.

Public service-bolaget BBC och övriga bolag med tillstånd att sända

över marknätet, dvs. Channel 3 (ITV), Channel 4/S4C samt den nya

Channel 5, förutsätts få ett multiplexutrymme reserverat för sin verk-

samhet. BBC har preliminärt tilldelats en egen multiplex. En multiplex

har också preliminärt tilldelats ITV, Channel 4 samt teletexttjänsterna. En

tredje multiplex väntas tilldelas Channel 5 tillsammans med den walesiska

programverksamheten S4C.

Övriga programföretag blir underleverantörer till de företag som ITC

utsett till multiplexoperatör. Det är multiplexoperatören som ansvarar för

Prop. 1996/97:67

16

utbyggnaden av respektive sändarnät och som bestämmer program-

profilen. Efter uppbyggnadskedet kommer multiplexoperatören att betala

en årlig licensavgift till staten. Finansiering förutsätts ske genom olika

varianter av betal-TV.

Särbehandlingen av BBC m.fl. motiveras med att man redan vid starten

vill försäkra sig om ett högkvalitativt grundutbud i de nya kanalerna. En

förutsättning är att de nämnda bolagens analoga sändningar parallellsänds

digitalt. I övrigt förväntas programföretagen kunna utveckla tekniken på

olika sätt. Den nya lagstiftningen medger att BBC återutsänder via satellit.

På sikt förutsätts de analoga frekvenserna kunna frigöras för andra

ändamål. Någon definitiv tidpunkt anges inte. Frågan om när de analoga

sändningarna skall upphöra kommer att prövas fem år efter starten av de

digitala sändningarna eller när 50 % av hushållen är utrustade med

avkodare.

4.4 Frankrike – försöksverksamhet pågår i väntan på beslut

I Frankrike är inte en satsning på digitala marksändningar självklar, även

om de flesta av landets 22 miljoner TV-hushåll tar emot TV-signalerna

direkt från marknätet. Endast 1,9 miljoner av hushållen är anslutna till

kabelnät och en miljon hushåll har parabolantenn. Inom branschen verkar

man vilja skynda långsamt. Konkurrensen mellan marksänd och

satellitdistribuerad TV är inte lika tillspetsad som i t.ex. Storbritannien.

Olika alternativ utreds för närvarande. Skeptikerna pekar på det ringa

utbyte som tidigare satsningar på kabel-TV gett. Olika kombinationer

studeras, bl.a. möjligheterna att använda telenätet och det befintliga

analoga nätet. Digitala satellitsändningar har redan startat.

En omfattande försöksverksamhet med digital TV-teknik pågår i

Frankrike. Tillståndsmyndigheten Conseil Supérieur de l'Audiovisuel

(CSA) får medge undantag från gällande regler när det gäller sådana

försök.

Någon övergripande strategi har sålunda ännu inte formulerats. Det

pågående utrednings- och utvecklingsarbetet väntas vara klart under år

1998.

4.5 Tyskland

–

oklart

läge

Tyskland lägger stor vikt vid digital TV som en förutsättning för

utbyggnaden av multimedia och interaktiva tjänster. Till mitten av år 1997

skall en uppgradering av alla kabelnät för radio och TV till digitala system

vara genomförd. Det är för närvarande oklart om man kommer att satsa på

digital marksänd TV. I Tyskland är mer än 65 % av TV-hushållen

kabelanslutna medan ytterligare 20 % tar emot TV-sändningar via satellit.

Försöksverksamhet med digital TV pågår i både offentlig och privat regi.

Gränsdragningsfrågor mellan federal och delstatlig kompetens diskuteras

liksom mellan radio, TV och telekommunikation.

Prop. 1996/97:67

17

4.6 Vissa andra länder i Europa

En satsning på digital marksänd TV övervägs i flera andra länder i

Europa. Man har dock inte kommit lika långt i planeringen. Hit hör

exempelvis Spanien, Danmark, Norge och Finland.

I Spanien diskuteras för närvarande olika alternativ. Till intressenterna

hör förutom de nationella programbolagen även utländska programföretag

såsom Canal Plus, och teleföretaget Telefónica. Markbundna sändningar

planeras starta under 1997 under ledning av det spanska public service-

företaget (RTE). Företrädarna för alternativet med marksänd digital-TV

uppger att 70 % av TV-hushållen bör ha tillgång till den nya tekniken

inom tio år.

I Finland har man preliminärt stannat för en villkorlig digitalisering.

Sålunda har till koncessionen för en ny analog TV-kanal knutits förplik-

telser om medverkan vid kommande digital anpassning. Public service-

företaget YLE har vidare fått i uppdrag att bilda ett dotterbolag för digital

radio- och TV-verksamhet. Viktigt i Finland är också utvecklingen i

Storbritannien.

Ett liknande synsätt präglar den breda mediepolitiska uppgörelsen i

Danmark. Uppgörelsen gäller från maj 1996 t.o.m år 2000. Det slås fast

att man inom public service-företagen, dvs. Danmarks Radio (DR) och

TV2, skall utgå från att utsändningsverksamheten kommer att digitali-

seras.

Ett tredje nät av marksändare skall byggas ut för digital TV. DR samt

TV2 skall få två kanaler var, så att de både skall kunna sända sin nuvar-

ande analoga programkanal digitalt och en ny programkanal som endast

sänds i digital form. Ytterligare digitala kanaler kommer att tilldelas andra

än DR och TV2.

I Norge har digitaliseringsfrågorna ännu inte aktualiserats, annat än att

Stortinget i samband med beslutet om den nya, till en mindre del

markbundna, kanalen NRK2 fastslagit att en ev. utbyggnad till 99 %

täckning endast får ske via digitala marknät.

4.7 USA – bred samling i standardiseringsfrågan

Den amerikanska kongressen antog i början av år 1996 en ny lag som tar

hänsyn till konvergensen mellan olika teknikområden. Därmed samlades

den amerikanska lagstiftningen om etersändningar, kabel-TV, tele- och

datatjänster i en lag.

Frågor om standarder och införande av digital-TV avgörs av Federal

Communications Commission (FCC) som även skall vara tillstånds-

myndighet för digital marksänd TV. Olika aktörer på medieområdet har

länge haft olika åsikt i frågan om standarder för digitala marksändningar.

Man har bl.a. lagt olika vikt vid möjligheten att integrera persondator-

tjänster med filmproduktion och filmvisning. En annan stridsfråga har

varit de övergångslösningar som skall gälla för de analoga frekvenserna.

TV-företag, dataindustrin och mottagartillverkare enades i december

Prop. 1996/97:67

18

1996 om att stödja en föreslagen standard för digitala marksändningar,

vilket öppnar för ett beslut av FCC i standardiseringsfrågan.

FCC ser det som sin uppgift att ytterligare främja konkurrensen genom

att på olika sätt stimulera markbundna digitala sändningar.

4.8 Japan – förbereder en bred övergång till digital teknik

I Japan har myndigheterna tagit fasta på att gränserna mellan olika

teknikområden blivit allt mer flytande och att det ställs krav på de tjänster

som blir möjliga genom användningen av ny teknik.

Försöksverksamhet med olika typer av digital TV pågår i både statlig

och privat regi. I den offentliga planeringen förutsätts alla sändningar av

TV – oavsett om de sker via satellit, kabel eller är markbundna – vara

digitaliserade runt år 2010.

5

Utredning föreslår offensiv satsning

Frågan om framtida distributionsteknik för television via marknätet och

en eventuell utökad sändningskapacitet har varit föremål för flera utred-

ningar under de senaste åren. Den digitala teknikens utveckling och

teknikens möjligheter och begränsningar är navet i en intensiv debatt om

bl.a. tekniska vägval, informationssamhället, nya tjänster, yttrandefrihet

och kostnader.

I betänkandet Från massmedia till multimedia – att digitalisera svensk

television (SOU 1996:25) redovisas underlag för ett beslut om en

eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV.

Utredaren föreslår att statsmakterna bör fatta principbeslut om övergång

till digital marksänd TV i Sverige. Utbyggnad bör påbörjas senast 1997

och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslut. Utredaren

föreslår också att nuvarande analoga TV-sändningar via marknätet bör

upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten av digitala

sändningar. En expertgrupp bör inrättas för att fördjupa analysen av de

frågor som ännu återstår att lösa.

Till grund för utredningens överväganden och förslag ligger antagandet

att staten även framgent vill hävda allmänna medborgerliga intressen i

fråga om televisionen.

5.1 Konsekvenser av teknikbytet

Betänkandet Från massmedia till multimedia ger en överblick över olika

sändningstekniker för TV-distribution och beskriver egenskaperna hos

digital teknik. Utredningen redovisar ett antal studier av hur utbyggnaden

av marknätet skulle kunna gå till. Studierna visar att när nödvändiga

frekvenser är koordinerade borde det vara möjligt att bygga upp samman-

lagt sex rikstäckande, eller så gott som rikstäckande, digitala nät vid

Prop. 1996/97:67

19

sidan av de nuvarande analoga näten. Totalt skulle upp till 24 program-

tjänster av god teknisk kvalitet kunna distribueras i dessa nät. Följande

frågor betonas i utredningen:

– TV-mottagning med enkel antenn. Utredningen understryker betydel-

sen av portabel mottagning. Det innebär att det räcker med en enkel

inbyggd antenn eller en antenn som kan placeras i närheten av appa-

raten för att se på marksänd TV.

– Lokal och regional TV. Möjligheten att sända TV lokalt och regionalt

är en central fråga i mediepolitiken. Utredningen anser att ett rimligt

antagande är att åtminstone samma täckningsområden för lokala och

regionala sändningar som vid analog distribution, kommer att kunna

erhållas i ett digitalt marksänt alternativ och att de frekvensmässiga

begränsningarna blir mindre.

– Behovet av regleringar uppmärksammas i utredningen, som under-

stryker att digital teknik gör att radio och TV alltmer flyter ihop med

data- och telekommunikation. En aktiv statlig mediepolitik kräver

framförhållning i tekniska frågor och att staten måste ta ställning till

digital sändningsteknik. I den gällande medielagstiftningen finns ingen

uttalad beredskap för en övergång till digitala sändningar. Den snabba

tekniska utvecklingen av multimedia kan medföra ett behov av helt ny

lagstiftning.

– Avtalen med programföretagen. Avtalen beaktar inte den digitala

teknikens frågor och är oklara bl.a. vad gäller initiativ till digitalisering,

programföretagens möjlighet till betaltjänster och användande av

alternativa distributionsformer. Utredningen menar också att den

nuvarande sändningsplikten i kabelnät, s.k. must carry, måste om-

prövas om antalet programtjänster ökar kraftigt.

– Avkodare och kryptering. Etableringen av digitala sändningar förut-

sätter fungerande system för avkodning av digitala signaler. Staten

skall verka för öppna system och att avkodarna utformas och hanteras

på ett konsumentvänligt sätt. Behovet av tekniska standarder är stort.

Standardiseringsfrågorna kan dock inte lösas genom nationell lag-

stiftning. Arbetet måste ske internationellt.

– Interaktivitet och multimedia. Digital teknik leder till en samman-

smältning mellan telekommunikations-, medie- och elektronik-

industrin. Infrastrukturens utnyttjande och tjänsteutbudet påverkas av

utvecklingen.

5.2 Remissinstanserna

De flesta remissinstanser som yttrat sig angående betänkandet är eniga om

att den digitala tekniken har stora fördelar och att den kommit för att

Prop. 1996/97:67

20

stanna. Yttrandena handlar främst om vilken distributionsteknik som skall

prioriteras, marknät, satellit, kabel eller telenät, och hur tidtabellen för

införande av digital teknik skall se ut.

Införande av ny teknik påverkar också mediesektorn i stort, vilket

många remissinstanser uppmärksammar i sina svar. Särskilt viktiga frågor

gäller public service-företagens framtid, statens roll i mediefrågor och

multiplexoperatörernas ställning. Sammanställningen av remiss-

instansernas synpunkter finns i sin helhet i bilaga 1.

6 Digitala

TV-sändningar

Statens åtgärder inom massmedieområdet har som sitt främsta syfte att

säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald. Staten har ett

övergripande ansvar för att medborgarna får tillgång till information och

kultur och för att det finns förutsättningar för en fri och öppen debatt där

olika meningar kan framföras och bemötas.

På det tryckta ordets område är de tekniska utgivningsmöjligheterna i

princip obegränsade. Statens åtgärder har därför främst inriktats mot att

ekonomiskt stödja pluralism och främja goda distributionsmöjligheter.

För etermediernas del sätter tillgången på sändningsfrekvenser en gräns

för hur mycket som kan distribueras. Detta förhållande ligger bakom att

radion och televisionen ursprungligen organiserades som offentliga

monopol med uppdrag att bedriva programverksamhet i allmänhetens

tjänst. Enligt den uppfattning som gäller i Sverige innebär public service-

ansvaret bl.a. att olika meningar och synsätt skall komma fram i

programmen och att programföretagen inte själva skall ta ställning i

kontroversiella frågor. Programmen skall tilltala olika intressen och

smakriktningar. Både den stora majoriteten och mindre grupper skall få

sina önskemål tillgodosedda.

Den tekniska utvecklingen har dock medfört att knappheten på

sändningsfrekvenser har fått mindre betydelse. Genom satellittekniken,

oftast tillsammans med kabelnät för TV-distribution, kan den som har den

nödvändiga utrustningen numera ta emot ett mycket stort antal TV-

kanaler. Valmöjligheterna har ökat för de flesta som bor i Sverige.

Ökningen har varit särskilt stor för TV-tittare i kabelanslutna fastigheter

och för radiolyssnare i storstadsområdena.

Innehållet i de nya kommersiella TV-kanalerna är koncentrerat till ett

fåtal populära programtyper. Detta är tydligast för de satellitsända

kanalerna, för vilka inga villkor för programsammansättningen gäller. De

kommersiella radiostationernas programutbud består i det närmaste helt

av musik.

Public service-företagen måste därför även i fortsättningen kunna förse

hela publiken med program av olika slag. I riksdagens beslut om public

service-verksamheten under perioden 1997–2001 (prop. 1995/96:161, bet.

1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) framhålls bl.a. att program-

verksamheten skall vara inriktad på hela publiken. Inriktningen på kvalitet

betonas. Public service-företagen skall inte se det som sin uppgift

Prop. 1996/97:67

21

att konkurrera med de kommersiella programföretagen genom att öka

inslagen av lättare underhållningsprogram. Strävan efter höga publik-

siffror skall inte vara styrande för public service-företagens program-

planering.

Vi står nu inför ett nytt steg i den tekniska utvecklingen genom att

digital teknik håller på att bli tillgänglig för både TV och ljudradio. En

signal som finns i digital form kan på ett enkelt sätt lagras, redigeras och

bearbetas. Därför håller världens radio- och TV-företag nu på att byta från

analog till digital utrustning för produktion av program.

Digital teknik kan emellertid också användas för att distribuera

programmen till publiken. I jämförelse med analog distributionsteknik ger

digitaltekniken högre överföringskapacitet, bättre frekvensekonomi, större

möjlighet att kryptera och lägre energiåtgång. Digital teknik möjliggör en

kraftig ökning av antalet programkanaler, eller att samma antal program

kan sändas på ett betydligt mindre frekvensutrymme än idag.

Eftersom ljud, text, stillbild, rörlig bild och data kan blandas och

kombineras på olika sätt kan tjänster av vitt skilda slag distribueras i en

och samma digitala signal. Detta aktualiserar frågor om gränsdragningen

mellan olika tjänster.

Digitala TV-program kan distribueras över satellit, genom kabel, i

marksändning eller i telenätet. För sändningar via satellit och kabel finns

beslutade europeiska standarder. För digitala marksändningar väntas for-

mellt beslut om en europeisk standard i början av år 1997.

Vid digital utsändning blandas, ”multiplexeras” i allmänhet flera

program till en gemensam digital signal. Vid marksändningar kan t.ex. tre

till fyra TV-kanaler rymmas i en signal som annars skulle rymma en

analog kanal av motsvarande tekniska kvalitet. Alternativt kan signalen

rymma en kanal med högupplösnings-TV eller ett stort antal interaktiva

utbildningstjänster. Möjligheten att ge signalen olika innehåll är mycket

stor.

Den som skall ta emot en digital TV-sändning måste ha en avkodare.

En sådan kan antingen vara inbyggd i TV-mottagaren eller också vara ett

separat tillbehör till denna. En avkodare urskiljer det valda programmet

och omvandlar de digitala signalerna till analoga som TV-mottagaren kan

tolka. Den kan också utföra åtkomstkontroll om det krävs en särskild

auktorisation för att ta emot programmet. Via en returkanal kan den t.ex.

överföra beställningar eller underlag för debitering av betal-TV-tjänster.

Avkodaren kan också innehålla en s.k. elektronisk programguide, som är

ett sökprogram för att tittaren lätt skall hitta önskat program.

För närvarande krävs olika avkodare för digitala sändningar via satellit,

kabel, från marksändare resp. över telenätet. En viktig förutsättning för att

digital sändningsteknik skall slå igenom är att utrustningen kan göras

tillgänglig till en kostnad som är överkomlig för konsumenterna. Av-

kodare och annan utrustning innehåller avancerade datatekniska kompo-

nenter såsom processorer och minneskretsar. Utvecklingskostnaderna är

höga samtidigt som tillverkningskostnaderna kan pressas vid tillverkning i

långa serier. Priset på avkodare kommer att sjunka när marknaden för

digital TV växer i olika delar av världen.

Prop. 1996/97:67

22

Den digitala televisionens utveckling är för närvarande motsägelsefull.

Olika tidsplaner har lagts fram enligt vilka digitala kabel- och

satellitsändningar skulle vara i gång i stor omfattning redan nu. I verk-

ligheten går introduktionen betydligt långsammare. Digitala satellitsänd-

ningar förekommer på några håll i Europa, men ännu i liten skala.

Situationen förändras snabbt när olika storföretag ändrar affärsstrategi och

samarbetsmönster.

I Storbritannien har man emellertid, som redan har nämnts, fattat beslut

om introduktion av marksänd digital-TV. Sändningarna skall kunna starta

i slutet av år 1997. I USA planeras sedan länge en övergång från analog

till digital teknik för marksänd TV. Ett viktigt steg på vägen mot detta mål

togs nyligen när företrädare för TV-företagen, dataindustrin och

mottagartillverkarna enades om att stödja en föreslagen standard för

digitala marksändningar.

6.1 Digitala TV-sändningar inleds på ett antal orter

Regeringens förslag: Digital marksänd TV införs i flera steg med

möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt

verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från

början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och

mångfald tillgodoses. I en första etapp inleds sändningar på ett

begränsat antal orter i Sverige.

En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de

digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.

Utredningens förslag: Staten bör fatta principbeslut om uppbyggnad

av ett digitalt marksändarnät för TV. Skälet är i första hand medie-

politiskt: genom ett kraftfullt rikstäckande distributionsnät blir det möjligt

att även i framtiden hävda allmänna medborgerliga intressen i fråga om

televisionen. Det blir möjligt att slå vakt om konsumenternas valfrihet, ett

brett programutbud och public service-kanalernas ställning. Utbyggnaden

bör inledas under år 1997. De analoga sändningarna bör läggas ner senast

efter tio år.

Remissinstanserna: I flera remissvar betonas statens uppgift att

garantera mångfald och yttrandefrihet oberoende av distributionsteknik.

Många remissinstanser anser att en omställning kommer att ta lång tid och

att det inte finns anledning för Sverige att gå i täten för en förändring.

Rådet för mångfald inom massmedierna menar att statens roll i första

hand bör vara att främja mångfald och kvalitet genom att ge goda

möjligheter till produktion av program och därutöver hindra missbruk av

yttrandefriheten.

Många remissinstanser diskuterar för- och nackdelar med olika distri-

butionssätt för digital TV. De som förespråkar att den framtida TV-

distributionen i huvudsak bör baseras på satellitdistribution framhåller att

detta distributionssätt har stor överföringskapacitet samt att satellit-

Prop. 1996/97:67

23

sändningar till låg kostnad för den sändande kan göras tillgängliga i stora

områden. De remissinstanser som särskilt förordar distribution via kabel-

och telenät betonar överföringskapacitet och möjlighet till interaktivitet

som de främsta fördelarna. De remissinstanser som förordar marksänd-

ningar pekar på möjligheten att snabbt nå alla hushåll, på möjligheten till

regional uppdelning och på att programmen på många platser kan tas

emot utan konventionella antenner.

Det framförs också att olika typer av kommunikationsnät, som t.ex.

marknät, satellitnät, kabel TV-nät och telenät, kommer att komplettera

varandra och att det inte är mediepolitiskt möjligt att knyta sändnings-

villkoren till en viss distributionsteknik. Telia och Sveriges industri-

förbund framför att statliga beslut inte bör låsa fast val av teknik utan i

stället skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens där de bästa

teknikerna ges möjlighet att utvecklas. Genom att motverka ägarkon-

centration och främja balans mellan olika intressenter kan staten stödja

yttrandefriheten och skapa förutsättningar för att den kan utnyttjas av alla.

Skälen för regeringens förslag: Målen för statens nuvarande politik

inom massmedieområdet, att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och

mångfald, bör vara vägledande även inför den tekniska utveckling som nu

pågår.

Denna uppfattning ligger bakom den överenskommelse som i februari

1996 ingicks mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet om

riktlinjer som skall ligga till grund för ett ställningstagande till digitala

TV-sändningar i marknätet. Enligt de tre partierna skall digitaltekniken

användas så att den vidgar yttrandefriheten och mångfalden samt

motverkar privat och offentlig maktkoncentration.

I många länder förbereds eller påbörjas nu digitaliseringen av tele-

visionen. Digitaltekniken innebär att möjligheterna att göra urval ur ett

växande TV-utbud ökar. Genom att gränsen mellan television och data-

kommunikation suddas ut kan en rad av de tjänster som i dag förbehålls

datoranvändare så småningom öppnas för många flera.

Digital distribution kan ske genom många olika distributionsvägar, t.ex.

satelliter, kabel-TV-nät, telenät eller marksändarnät. I framtiden kommer

olika distributionsformer att existera sida vid sida. Statens åtgärder bör

vara inriktade på att främja denna utveckling, samtidigt som staten ser till

att grundläggande mediepolitiska krav kan upprätthållas.

Introduktionen av digital-TV får inte innebära att publikens valfrihet

inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i

hela landet. Det är också viktigt att public service-televisionen tekniskt

skall kunna hålla samma standard som övriga TV-företag.

Mot denna bakgrund finns det anledning att särskilt uppmärksamma

följande drag i den aktuella tekniska utvecklingen:

– Risken för dominans över de nya distributionsvägarna. Hittills har

främst framgångsrika företag inom betal-TV-området drivit utveck-

lingen. Det finns en risk för att dessa företag tar makten över TV-

distributionen genom att utnyttja tekniska lösningar som binder konsu-

menterna till det egna distributionsnätet. Om det företag som svarar

Prop. 1996/97:67

24

för distribution och åtkomstkontroll också har stora intressen i

programverksamheten kan den tekniska dominansen utgöra ett hinder

för yttrandefriheten och mångfalden. Det finns därmed betydande

risker för att den nya tekniken kan komma att leda till konkurrens-

begränsningar och maktkoncentration inom TV-området.

– Allmänhetens tillgång till TV-sändningar. Hittills har det varit en viktig

princip att TV-sändningar skall kunna tas emot av alla invånare i

landet. På så sätt kan televisionen bilda ett gemensamt rum där frågor

som är av vikt för alla kan behandlas. Med analog teknik är det tek-

niskt komplicerat att utesluta någon i publiken från möjligheten att se

programmen. Digitaltekniken kräver emellertid att den som skall ta

emot programmen har en avkodare. Därmed blir det lätt att begränsa

den krets som kan ta del av programmen och enkelt att ge publik som

vill betala för det tillgång till ytterligare tjänster och program.

Samtidigt finns risken att utvecklingen får till följd att principen om

allas rätt till information försvagas.

Regeringen utgår från att TV och TV-liknande tjänster i framtiden

kommer att distribueras på flera olika sätt men det är inte sannolikt att ett

distributionssätt kommer att bli allenarådande.

Det är en grundläggande politisk ambition att TV-sändningar skall

kunna tas emot av alla som bor i Sverige. För närvarande nås 99,8 procent

av den fast bosatta befolkningen av TV-signaler från marksändare.

Programmen tas i dag emot med enkla utomhusantenner inte bara i

permanentbostäder utan även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar.

Sändarnäten kan delas upp så att lokala eller regionala sändningar blir

möjliga.

Regeringen utesluter naturligtvis inte att en framtida teknisk utveckling

kan leda till en ändrad bedömning när det gäller var tyngdpunkten i TV-

distributionen bör ligga. De alternativ till markdistribution som har

framförts under remissbehandlingen bygger på satellitdistribution eller

trådbunden distribution eller på olika kombinationer av dessa. Enligt

regeringens uppfattning är inget av dessa distributionssätt tillräckligt

utvecklat för att det i dag skall vara möjligt att förorda att de på sikt helt

skall ersätta marksändningarna. Regeringen bedömer därför att trådlösa

marksändningar bör erbjudas som en möjlighet för den framtida TV-

distributionen.

Utredningen föreslår att staten fattar ett principbeslut om att bygga ut

ett rikstäckande nät av digitala marksändningar i Sverige. Vidare anser

utredningen att de nuvarande analoga sändningarna bör läggas ner inom

en tioårsperiod.

Regeringen anser emellertid inte att det finns tillräckligt underlag för att

redan nu fatta ett så långtgående beslut som det som utredningen föreslår.

I stället bör en eventuell övergång till ny teknik för marksänd TV ske i

flera steg, med möjlighet för statsmakterna att successivt ta ställning till

om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. På så sätt kommer det

att vara möjligt att fortlöpande ta hänsyn till vunna erfarenheter.

Prop. 1996/97:67

25

Sändningar av digital marksänd TV bör starta på ett begränsat antal

orter under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan olika

programleverantörer och publikens möjligheter att välja bland olika

tjänster. Ett viktigt mål för detta initiativ är att de som erbjuder program

och andra tjänster använder en teknik som gör att alla har goda möjlig-

heter att nå publiken med sina olika erbjudanden. Konsumenterna skall

inte vara låsta till en viss tjänsteleverantör genom valet av teknisk lösning.

Sändningarna skall följa svensk lagstiftning och lokala och regionala

sändningar skall kunna finnas med från början.

Verksamheten kommer att ge de medverkande erfarenheter av teknik,

tjänster och arbetssätt som utvecklas i de digitala TV-sändningarna. Det är

inte bara staten som kommer att ha nytta av dessa erfarenheter vid

framtida ställningstaganden till frågor om ny sändningsteknik för den

svenska televisionen. Även programföretag och andra aktörer kommer att

kunna göra prov inför en kommande introduktion av nya tjänster. Därmed

blir det möjligt att med en begränsad ekonomisk insats tidigt vinna

värdefulla erfarenheter. De samarbetsformer som utformas bör kunna vara

mönsterbildande.

Den föreslagna sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas av

medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att an-

skaffa digitalavkodare – på motsvarande sätt som har skett inom mobil-

telefonmarknaden – måste därmed bekostas av företagen. Verksamheten

skall således inte finansieras med statsbudgetmedel. Såväl staten som de

aktörer som skall svara för det ekonomiska risktagandet får härigenom

möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka marknadsmässiga förut-

sättningar och vilken ekonomisk bärkraft sändningarna har.

Det är angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten

fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan

onödigt dröjsmål. Parallellt med sändningsverksamheten bör det därför

ske ett utvärderingsarbete där tekniska, ekonomiska, juridiska och andra

frågor kan behandlas (se närmare avsnitt 6.3).

När det finns tillräckliga erfarenheter kan regeringen ta ställning till

sändningarna och den fortsatta utbyggnaden. En grundläggande förut-

sättning för en utbyggnad är givetvis att de digitala marksändningarna

bedöms ha ekonomisk bärkraft. Om utvärderingen visar att sändningarna

inte har ekonomisk bärkraft skall programföretagens tillstånd att bedriva

digitala marksändningar inte förlängas efter den första tillståndsperiodens

slut.

I det följande går regeringen närmare in på frågor om teknik, tjänster

och samarbetsformer i samband med digital TV.

Teknik

Planerna på att övergå till digital sändningsteknik har hittills framför allt

baserats på vad som är tekniskt möjligt. Ett stort arbete har lagts ned på att

utforma tekniska specifikationer för de processer som behövs för att koda,

sända ut, ta emot och avkoda digitala TV-sändningar och att konstruera

utrustning som klarar de mycket avancerade operationer som krävs.

Utrustningen skall dessutom kunna säljas till ett pris som är överkomligt

för vanliga konsumenter. Detta arbete synes ha varit framgångsrikt. Ännu

Prop. 1996/97:67

26

är emellertid de praktiska erfarenheterna av tekniken för digitala

marksändningar begränsade, vilket ger utrymme för skilda bedömningar

av digitalteknikens egenskaper. I och med att de ovan beskrivna

sändningarna startar kommer man att få kunskap om hur den nya tekniken

fungerar i det verkliga livet.

Tjänster

Mycket är fortfarande oklart när det gäller vad den nya tekniken skall

användas till. De planer som hittills har offentliggjorts innebär i första

hand att ett utökat antal olika TV-program kommer att kunna spridas.

Exempelvis skulle det kunna bli plats för specialkanaler, t.ex. temakanaler

för olika intresseområden, lokala eller regionala kanaler eller

utsändningar från beslutande församlingar och liknande.

Även andra förslag har emellertid framförts. Det kan exempelvis bli

möjligt att sända programmen vid olika tider för att anpassa sändningarna

till tittare med olika dygnsrytm. En annan möjlighet är att samtidigt sända

ut flera bilder av samma händelse men med olika kameravinklar. Den

som ser på en fotbollsmatch kan då välja mellan t.ex. en helbild över

planen och en närbild på den spelare som har bollen. Nya sätt att

distribuera program, t.ex. vissa former av "beställvideo", förutsätter stor

överföringskapacitet.

Med stor överföringskapacitet ökar möjligheterna att distribuera också

mer avancerade former av interaktiva program, där tittaren kan påverka

innehållet i programmet. Som exempel på sådana program kan nämnas

program för distansutbildning, spelprogram eller sökning i databaser, t.ex.

via Internet. I dessa exempel behövs inte någon omfattande kapacitet för

returinformation från konsumenten. Returkanalen kan därför enkelt

ordnas med hjälp av något telenät. Textinformation i form av t.ex.

”elektroniska dagstidningar” kan också sändas ut över ett markbundet

digitalt TV-nät. Den digitala tekniken öppnar också nya möjligheter att

underlätta för hörsel- och synskadade att följa TV-program.

En stark drivkraft för att utveckla system för digital TV-distribution var

tidigare önskan att kunna sända ut högupplösnings-TV (High Definition

TeleVision, HDTV), som har bättre bildskärpa än vanlig TV. Intresset för

HDTV kan åter komma att växa, eftersom man tycks ha kommit närmare

en lösning på problemet med att tillverka de mycket stora bildskärmar

som behövs för att göra HDTV-formatet rättvisa.

Regeringen är medveten om att ny teknik med nya egenskaper ger

förutsättningar för nya tillämpningar och att det inte går att helt och hållet

förutse vilken väg utvecklingen kommer att ta. I och med att digitala

sändningar kommer i gång skapas praktiska förutsättningar för inno-

vationer inom tjänsteområdet.

Samarbetsformer

Den digitala tekniken har en mer komplicerad överföringskedja än den

analoga, och därmed måste nya samarbetsformer utvecklas. Som nämnts i

det föregående kombineras, multiplexeras, normalt ett antal olika program

i en och samma signal. I samband med att programmen multiplexeras

bestäms också hur mycket överföringskapacitet som skall tilldelas

Prop. 1996/97:67

27

varje program. Flexibiliteten i systemet används bäst om kapaciteten kan

varieras beroende på programmens innehåll. Om dessa möjligheter skall

kunna utnyttjas krävs ett nära samarbete mellan den som svarar för

multiplexeringen, multiplexoperatören, och de olika programföretagen.

I Storbritannien har man valt att ge multiplexoperatören huvudrollen.

Det är de olika multiplexoperatörerna som svarar för utbyggnaden av

sändarnäten och marknadsföringen av digital-TV gentemot publiken.

Programföretagen har närmast ställning som underleverantörer till multi-

plexoperatören. En annan lösning är att ge ett programföretag möjlighet

att själv vara multiplexoperatör. Även denna lösning prövas i Stor-

britannien, där BBC ensam får rätt att använda ett helt sändarnät. De olika

initiativ av privata betal-TV-företag som har berörts i det föregående och

som består i att ett företag erbjuder konsumenterna en "bukett" av TV-

kanaler och andra tjänster, innebär också att det är multiplexoperatören

som bestämmer villkoren för att få delta i sändningsverksamheten.

Enligt regeringens uppfattning kan lösningar enligt dessa riktlinjer inge

vissa betänkligheter. De innebär att beslutanderätten hamnar hos en

mellanhand och de rymmer risker för att kraven på yttrandefrihet, till-

gänglighet och mångfald inte tillgodoses fullt ut. Enligt regeringens

mening är det angeläget att utveckla samarbetsformer som innebär att de

som erbjuder programtjänster i systemet vanligtvis bestämmer över

multiplexfunktionen tillsammans.

Den föreslagna sändningsverksamheten skall redan från början vara

upplagd på sådant sätt att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och

mångfald tillgodoses. Det innebär bl.a. att de avkodare som används bör

vara sådana att varje person i publiken har möjlighet att ta del av alla

program som sänds ut, givetvis på de villkor som programföretaget ställer

upp för tillgång till programmen. Om systemet innehåller s.k. elektroniska

programguider bör de olika programföretagens utbud presenteras på

likvärdigt sätt.

Regeringen är medveten om att det kan uppstå problem om kon-

kurrerande företag skall samarbeta inom ett och samma tekniska system.

Problemen kan gälla tillgång till känslig information, t.ex. om kunder och

kundbeteenden, eller svårigheter att samarbeta vid fördelningen av den

tillgängliga överföringskapaciteten. Enligt regeringens mening måste det

vara möjligt att uppnå överenskommelser mellan de olika parterna om

sådana former för samverkan att varje medverkande företag kan behålla

den nödvändiga kontrollen över sitt material, samtidigt som tillgänglig-

heten för publiken till det samlade programutbudet förblir hög. Det är

viktigt att sådana samverkansformer kommer till stånd redan i sändnings-

verksamhetens inledningsskede och att de har en sådan utformning att

även företag som kommer in senare kan delta i samarbetet på likvärdiga

villkor.

Prop. 1996/97:67

28

6.2 Närmare om sändningarna

Regeringens förslag: Sändningarna skall starta så snart som möjligt,

helst hösten 1997. Det är angeläget att erfarenheterna från den

praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan

fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. En första utvärdering

skall göras senast när sändningar har pågått omkring ett år.

Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex.

när det gäller dimensionen storstad – glesbygd. Minst två sändnings-

frekvenser bör kunna disponeras på varje ort.

Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksänd-

ningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program

skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör

det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas.

Vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som

helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och

regionala program bör ges företräde, liksom program som är för-

ankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av

varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag

bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de

digitala sändningarna.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna sändningarna bör

inledas så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen bedömer att mark-

sändningar av digital TV kommer att kunna starta tidigast under senare

delen av år 1997, då man kan räkna med att de första avkodarna för

marksänd TV finns på konsumentmarknaden. Planeringen bör inriktas på

att de svenska sändningarna skall kunna starta då. Det är emellertid fullt

tänkbart att sändningarna inte kommer att komma igång förrän under år

1998.

Sändningsverksamheten kommer att bedrivas inom ramen för nuvaran-

de lagstiftning. Det eventuella behovet av lagändringar kan inte bedömas

med säkerhet förrän det finns praktiska erfarenheter av sändningsverk-

samheten. Regelverket kan därför behöva justeras när sändningarna har

pågått en tid.

Det är samtidigt angeläget att förutsättningarna redan från början är

sådana att kraven på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodo-

ses. Det är också viktigt att de företag som från början deltar i sänd-

ningarna skall kunna göra bedömningar på längre sikt.

För att sändningsverksamheten redan från början skall fungera under

realistiska förutsättningar är det viktigt att den innehåller dels traditionella

TV-program, t.ex. de nuvarande marksända programmen samt eventuella

varianter på dessa, dels nya tjänster.

I det följande behandlar regeringen dessa frågor något mera i detalj.

Prop. 1996/97:67

29

Antalet sändningsorter

För att den inledande verksamheten skall ge användbara erfarenheter är

det angeläget att sändningar sker på åtminstone ett par, tre olika orter.

Antalet orter och valet av orter bör bestämmas med hänsyn till vad som

framkommer vid den särskilde utredarens (se avsnitt 6.3) kontakter med

tänkbara intressenter. Orterna skall också väljas så att de kompletterar

varandra när det gäller t.ex. dimensionen storstad – glesbygd. För att ett

tillräckligt antal programföretag skall kunna beredas plats bör minst två

sändningsfrekvenser disponeras på varje plats. Vid urvalet av orter är det

angeläget att ta hänsyn till vilket intresse som finns hos TV-företag och

andra intressenter.

Tjänster och distributionsformer

Den övervägande delen av sändningskapaciteten skall användas för TV-

tjänster, inkl. tilläggstjänster som är direkt anknutna till programmen. Vid

sidan av denna kärna bör det emellertid kunna förekomma andra tjänster,

t.ex. utbildningstjänster och teletjänster av olika slag. Vid sidan av

trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distribu-

tionsmetoder prövas. På så sätt kommer för- och nackdelar med olika

distributionssätt att kunna bedömas.

Beroende på bl.a. det lokala intresset kan verksamheten ges olika

inriktning på olika orter.

Lagstiftningsfrågor

För sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerk-

samhet. För TV-sändningar gäller radio- och TV-lagen (1996:844). Till-

stånd att bedriva TV-sändningar enligt radio- och TV-lagen skall lämnas

av regeringen, som därvid har möjlighet att ställa olika villkor som kom-

plement till de innehållsregler som framgår direkt av lagen. Regeringen

bedömer att tillståndstiden bör vara högst fyra år.

Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhands-

granskning att regler och villkor om sändningarnas innehåll efterlevs. Om

en tjänst utgör televerksamhet som kräver tillstånd enligt telelagen

(1993:597) lämnas sådant tillstånd av Post- och telestyrelsen. Det är också

Post- och telestyrelsen som meddelar de tillstånd som enligt lagen

(1993:599) om radiokommunikation krävs för att använda de radio-

sändare som behövs för sändningarna. En förutsättning för att sådana

tillstånd skall kunna lämnas är att regeringen har meddelat tillstånd enligt

radio- och TV-lagen.

Enligt radio- och TV-lagen är kabelföretag skyldiga att vidaresända

TV-sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen och som är

avsedda att kunna tas emot av var och en i området. Om det finns

särskilda skäl till det får Radio- och TV-verket medge undantag från

dessa skyldigheter. Denna möjlighet kan tillämpas t.ex. om en ny kanal

tillkommer eller i förhållande till innehavare av kabelnät med få kanaler

eller av mindre omfattning (prop. 1995/96:160 s. 185). Regeringen utgår

från att sådana undantag även kommer att kunna beviljas i samband med

de föreslagna sändningarna.

Prop. 1996/97:67

30

Om den särskilda kommittén (se nedan) finner att det behövs lag-

ändringar skall detta anmälas hos regeringen.

Urval av programföretag

Om flera programföretag än som kan beredas plats önskar delta i

sändningsverksamheten måste ett urval göras. Därvid bör eftersträvas att

mer än ett programföretag deltar i sändningsverksamheten på varje ort.

Normalt bör inte ett företag ensamt kunna disponera en hel multiplex.

Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är

förankrade i den svenska kulturkretsen. Olika programtjänster bör

komplettera varandra så att sändningarna som helhet kommer att tilltala

olika intressen och smakriktningar.

TV-företag som för närvarande bedriver marksändningar bör beredas

tillfälle att delta i de digitala sändningarna redan under den första

utvecklingsfasen. På så sätt får programföretagen möjlighet att utveckla

tjänster med anknytning till digital sändningsteknik. Om public service-

företagen vill starta nya programkanaler i samband med den digitala

sändningsverksamheten krävs regeringens medgivande.

Själva urvalsförfarandet bör gå till så att Radio- och TV-verket utlyser

sändningstillstånd på de orter som regeringen har bestämt. Efter det att

den särskilda kommittén (se nedan) har yttrat sig över ansökningarna

avger Radio- och TV-verket förslag till regeringen om vilka program-

företag som bör erhålla sändningstillstånd. Innan Radio- och TV-verket

avger förslag bör verket förvissa sig om att företaget har förbundit sig att

delta i samverkan om t.ex. multiplexering, åtkomstkontroll och elektro-

niska programguider i enlighet med vad som sagts i avsnitt 6.1.

6.3 Planering och uppföljning av sändningsverksamheten

Regeringens bedömning: En särskild utredare bör förbereda den

föreslagna sändningsverksamheten.

En kommitté med parlamentariskt inslag bör följa verksamheten

och medverka vid utvärderingen.

Utredningens förslag: En expertgrupp för multimediefrågor inrättas

för att fördjupa analysen av de frågor som behandlas i betänkandet.

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. Några

remissinstanser anser att en expertgrupp i den föreslagna formen inte

behövs medan andra har synpunkter på vilka uppgifter gruppen bör ha

eller hur den bör vara sammansatt.

Skälen för regeringens bedömning: Innan regeringen kan meddela

sändningstillstånd behöver det ske ett visst förberedelsearbete i kontakt

med myndigheter och andra intressenter. Regeringen avser att tillkalla en

särskild utredare med uppgift att, under förutsättning av riksdagens beslut,

svara för dessa förberedelser.

Prop. 1996/97:67

31

Den särskilde utredaren skall lägga fram förslag om sändningsorter till

regeringen. I uppgiften ingår att, tillsammans med vederbörande myndig-

heter, undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom

vilket lokalt intresse som finns för sändningsverksamheten. Regeringen

beslutar om vilka orter som skall komma i fråga.

Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och

andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multi-

plexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, even-

tuellt i form av en modellöverenskommelse.

Den särskilde utredaren skall också utreda frågan om Sveriges

Televisions möjligheter att finansiera vissa sändningar med särskilda

avgifter (se vidare avsnitt 8.1).

Regeringen avser att senare under år 1997 tillkalla en kommitté med

parlamentariskt inslag för att följa verksamheten och medverka vid utvär-

deringen.

Kommittén skall medverka vid urvalet av de företag som skall delta i

sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-verket utifrån de

urvalskriterier som angetts i det föregående.

Kommittén skall följa verksamheten och fortlöpande rapportera sina

iakttagelser till regeringen. Om kommittén anser att det finns behov av

åtgärder, t.ex. ändrade regler, skall detta anmälas. En fråga som särskilt

kan behöva studeras innan ett slutligt ställningstagande sker är erfaren-

heterna av den föreslagna urvalsprocessen. En första utvärderingsrapport,

som också inkluderar en ekonomisk analys av sändningsverksamheten,

skall under alla förhållanden lämnas senast när sändningarna har pågått

under ca ett år. En slutrapport skall lämnas i god tid före utgången av den

första tillståndsperioden.

Kostnaden för den särskilde utredaren och kommittén finansieras inom

ramen för regeringskansliets medel för utredningsverksamhet.

7 Finansieringsfrågor

7.1 Medel till public service-företagens digitala sändningar

Regeringens förslag: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångsbelopp

för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner

kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor

år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning

att rundradiokontots resultatutveckling medger det.

Programföretagen: Sveriges Television AB har i en skrivelse till

regeringen den 28 oktober 1996 påpekat att man finner det angeläget att

digitala sändningar påbörjas snarast och att särskilda medel bör betalas ut

i samband med detta. Sveriges Radio AB har i en skrivelse till regeringen

den 20 juni 1996 presenterat en utbyggnadsplan för sändarnätet för

Prop. 1996/97:67

32

digital ljudradio och i samband med detta begärt särskilda medel för bl.a.

sändningskostnader, investeringar i digital produktionsutrustning och

lyssnarundersökningar. Sveriges Utbildningsradio AB har i en skrivelse

till regeringen den 21 oktober 1996 begärt att få starta en medieplattform

för ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor samt att denna

verksamhet skall finansieras med medel ur rundradiokontot.

Bakgrund: I proposition 1994/95:100 föreslog regeringen att ett

eventuellt positivt balanserat resultat på rundradiokontot skulle kunna

användas i huvudsak till ny teknik inom radio- och TV-området. Rege-

ringen meddelade att man avsåg att återkomma till riksdagen i frågan.

Beräkningar av rundradiokontots framtida utveckling rymmer en

osäkerhetsmarginal som främst beror på utvecklingen av kompensations-

index, det s.k. radio- och TV-index. Medelstilldelningen till public

service-företagen värdesäkras med utgångspunkt i detta index som anges i

regeringens beslut den 7 augusti 1992. Därutöver påverkar utvecklingen

av antalet TV-avgiftsbetalare samt storleken på TV-avgiften intäkterna på

rundradiokontot. Det är viktigt att rundradiokontots balanserade resultat

upprätthålls positivt för att medelstilldelningen till public service-

företagen skall säkras på lång sikt.

I samband med de digitala sändningarna uppkommer nya kostnader av

främst två slag. Dels kostnader för parallella utsändningar med digital och

analog teknik, dels kostnader för utveckling av nya programtjänster som

möjliggörs i och med den nya tekniken.

Skälen för regeringens förslag: Public service-företagen bör kunna

delta i utvecklingen av digital teknik för såväl ljudradio som marksänd

TV. Därmed ges förutsättningar för företagen att slå vakt om public

service-verksamheten samt att kunna befinna sig i täten av den tekniska

utvecklingen. Som bidrag till kostnaderna för verksamheten bör

programföretagen erhålla särskilda medel ur ett överskott på rundradio-

kontot. Detta är i huvudsak innebörden av den överenskommelse som

träffades mellan socialdemokraterna och miljöpartiet i samband med

riksdagsbehandlingen av 1995 års budgetproposition.

Regeringen beräknar att resultatutvecklingen på rundradiokontot

medger ett uttag av medel till digitala sändningar om högst 200 miljoner

kronor (i 1997 års prisläge), varav högst 100 miljoner kronor utbetalas

under 1997 och ytterligare högst 100 miljoner kronor under 1998. Rege-

ringen bör emellertid kunna anvisa lägre belopp, t.ex. om resultatutveck-

lingen på rundradiokontot ger anledning till det. Medlen är av engångs-

karaktär. Det finns i dag inget utrymme för att via rundradiokontot

finansiera ytterligare kostnader i samband med digital teknik.

De medel som nu görs tillgängliga bör, enligt regeringens mening,

användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken,

t.ex. olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för ut-

sändningskostnader. För programföretag som önskar starta nya program-

kanaler gäller att regeringens medgivande skall inhämtas (prop.

1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).

Den digitalisering av den interna produktionstekniken i program-

företagen som pågår har, enligt regeringens bedömning, inget nödvändigt

samband med frågan om digital utsändningsteknik. En övergång till

Prop. 1996/97:67

33

digital produktionsutrustning genom t.ex. ersättningsinvesteringar av

studioapparatur, kameror, bandspelare och liknande skall därför i huvud-

sak finansieras inom ramen för nuvarande medelstilldelning i likhet med

vad som gäller för övriga investeringar inom programföretagen.

Regeringen bedömer att medlen bör kunna anvisas till programföre-

tagen enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid programföretagens

medelsberäkning (se prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). Programföretagen kan i samförstånd justera fördel-

ningsnyckeln om man exempelvis kommer överens om att omfördela

ansvaret för olika gemensamma funktioner. Medlen torde emellertid med

fördel kunna användas i det för programföretagen gemensamma

dotterbolag för teknisk utveckling som skall bildas enligt riksdagsbeslut

(prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).

Skrivelsen från Sveriges Utbildningsradio och delar av Sveriges Radios

skrivelse behandlas även i avsnitt 8.

8

Övriga frågor

I detta avsnitt vill regeringen informera riksdagen om sina bedömningar

beträffande vissa frågor som rör betal-TV i Sveriges Television, digitala

ljudradiosändningar, Sveriges Utbildningsradios begäran att få inleda

ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor samt förutsättningar

för lokal TV.

8.1 Betal-TV i Sveriges Television

Sveriges Television har hos regeringen begärt tillstånd att få pröva betal-

TV som kompletterande finansieringsform till TV-avgiften. Sveriges

Television bedömer att det i en situation av ökande konkurrens är

nödvändigt att på olika sätt öka exponeringen av det programutbud som

produceras inom public service-televisionen. Sveriges Television pekar

också på att flera av de europeiska public service-företagen i dag an-

vänder någon form av betal-TV som kompletterande finansieringsform.

I propositionen om en en radio och TV i allmänhetens tjänst (prop.

1995/96:161) anförde regeringen att en allmän förutsättning för den pro-

gramverksamhet som bedrivs i allmänhetens tjänst är att programmen

skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Regeringen var

därför inte beredd att lägga fram förslag med anledning av Sveriges

Televisions begäran att få pröva betal-TV och pay-per-view. Regeringen

anger dock att den avsåg återkomma till riksdagen om förutsättningarna

skulle förändras, t.ex. i samband med införande av sändningar med digital

teknik.

Enligt regeringens mening kan man anföra skäl både för och emot att

låta ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut

särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. De som är intresserade

och villiga att betala en extra avgift kan på så sätt få tillgång till ett ännu

Prop. 1996/97:67

34

rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV-publiken inte

bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. För

Sveriges Television kan det också ge nya erfarenheter och utvecklings-

möjligheter. Att sända program i en ny kanal innebär emellertid ökade

kostnader i form av ersättning för upphovsrätter och sändningskostnader

m.m. Om Sveriges Television gör sig beroende av nya finansieringskällor

kan det finnas en risk att programpolitiken påverkas på ett negativt sätt

och att de mest attraktiva programmen först blir tillgängliga i betal-TV-

sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med

TV-avgifter.

Regeringen anser att frågan behöver studeras ytterligare innan ett beslut

kan fattas. Regeringen avser därför att uppdra åt den särskilde utredare

som också skall förbereda de digitala marksändningarna att lägga fram

förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera

vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör

gälla. Uppdraget skall redovisas i sådan tid att regeringen har möjlighet

att återkomma till riksdagen under innevarande riksmöte.

8.2 Digitala

ljudradiosändningar

Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop.

1994/95:170, bet. 1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369) att digitala ljud-

radiosändningar skulle påbörjas, men att dessa inledningsvis endast skulle

få förekomma i ett begränsat antal områden. I propositionen angavs dock

att sändningar skulle ske i både storstadsregionerna och andra delar av

landet. Såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion som privata

programföretag gavs möjlighet att delta i sändningarna. Regeringen be-

dömde att sändningsverksamheten skulle kunna finansieras av de med-

verkande företagen utan att staten anslog några särskilda medel.

Syftet med att inleda sändningar i begränsad omfattning var att pröva

den nya digitala sändningstekniken under svenska förhållanden. Det

gällde bl.a. att utveckla kompetens hos svenska företag beträffande tek-

niska aspekter, utveckling av nya programtjänster som den nya tekniken

lämpar sig för samt att ge allmänheten möjligheter att bedöma fördelar

och nackdelar med digital ljudradio. En första utvärdering av de digitala

ljudradiosändningarna ansågs kunna göras när verksamheten pågått i ca

två år.

Inom den europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) hölls i

juli 1995 ett planeringsmöte i Wiesbaden i Tyskland med sikte på att

planera frekvensanvändningen för digital ljudradio i Europa. Resultatet av

mötet blev att Sverige tilldelades ett rikstäckande frekvensblock samt

regionala frekvensblock i 19 olika områden.

Regeringen har godkänt ändringar av avtalen mellan staten och

Sveriges Radio AB respektive mellan staten och Sveriges Utbildnings-

radio AB. Innebörden av ändringarna är att programföretagen från och

med den 27 september 1995 får bedriva digitala ljudradiosändningar efter

särskilda beslut av regeringen. Vidare har beslut fattats om sändnings-

områden för digitala ljudradiosändningar. I en första omgång fattades

Prop. 1996/97:67

35

beslut om sändningar i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena.

Regeringen gav därefter Radio- och TV-verket samt Post- och telesty-

relsen i uppdrag att lämna förslag på ytterligare ett sändningsområde.

Efter förslag fattade regeringen beslut om sändningar i ytterligare ett

område – Norrbottens län. Regeringen har också fattat beslut om att

60ñ75 procent av sändningsutrymmet i de regionala frekvenserna i

Stockholms-, Göteborgs-, Malmö- och Norrbottensområdet skall upplåtas

till privata programföretag. Återstoden av sändningsutrymmet i de

regionala frekvenserna samt sändningsutrymmet i den nationella frekven-

sen i Stockholms-, Göteborgs-, Malmö- och Norrbottensområdet får

användas av Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Digitala ljudradiosändningar pågår sålunda i Sverige sedan hösten

1995. Sveriges Radio kommer under vintern 1996/97 att sända digital

radio i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten.

Regeringen bereder för närvarande frågan om sändningstillstånd för

privata programföretag i de regionala frekvenserna. Än så länge finns

emellertid endast ett mycket begränsat antal mottagare ute i handeln, men

flera apparattillverkare bedömer att ett antal olika produkter skall kunna

presenteras under hösten 1997.

Regeringen bereder för närvarande frågan om en begäran från Sveriges

Radio att få starta en finskspråkig digital service fr.o.m. den 1 januari

1998.

Sveriges Radio har i en skrivelse till regeringen den 20 juni 1996

presenterat en utbyggnadsplan för sändarnätet för digital ljudradio.

Regeringen bedömer att en utvärdering av verksamheten med digitala

ljudradiosändningar kan göras när mottagare väl finns tillgängliga och

såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits

möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken.

Regeringen följer frågan och har hög beredskap att fatta beslut när

utvecklingen gör det påkallat.

8.3 Sveriges Utbildningsradio AB

I betänkandet På medborgarnas villkor (SOU 1996:162) diskuterar

Demokratiutvecklingskommittén frågan om direktsändningar i radio och

TV från politiska arenor. Något förslag om hur sådana sändningar skall

organiseras och finansieras läggs dock inte fram.

Sveriges Utbildningsradio AB har i en skrivelse till regeringen den 21

oktober 1996 begärt att få starta en medieplattform för ljudradio- och TV-

sändningar från politiska arenor (UR-ARENA) samt att denna verksamhet

skall finansieras med medel ur rundradiokontot.

Frågan om vilken roll Utbildningsradion skall spela i framtiden be-

handlas av Distansutbildningskommittén (U 1995:7). Utbildnings-radions

nya sändningstillstånd gäller därför endast i två år, från den

1 januari 1997 till och med den 31 december 1998, så att ett ställnings-

tagande till de framtida villkoren kan ske samtidigt med behandlingen av

förslaget från utredningen (se prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12,

rskr. 1995/96:297). Distansutbildningskommittén har yttrat sig i ärendet.

Prop. 1996/97:67

36

Kommittén avstyrker att Utbildningsradion skall få nya och utvidgade

uppgifter av det slag som UR-ARENA innebär innan ställning tas till

företagets uppdrag på sikt.

Mot bakgrund av detta vidtar regeringen ingen åtgärd med anledning av

Utbildningsradions begäran att få starta egna kanaler.

8.4 Förutsättningar för lokal TV

Under hösten 1996 inledde regeringen överläggningar med TV4 AB

(publ) (TV4) om en förlängning av rätten att sända rikstäckande television

i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket i radio- och TV-lagen (1996:844).

Överläggningarna avslutades den 28 oktober 1996. Det nya tillståndet

skall gälla från den 1 januari 1997 till den 31 december år 2001.

De krav som tidigare ställts på TV4 skärps på några punkter i de nya

tillståndsvillkoren. TV4 skall vidga sitt kulturansvar. Det innebär att TV4

kontinuerligt skall spegla, granska och bevaka det svenska kulturlivet.

TV4 skall dessutom samarbeta med kultur- och musikinstitutioner i hela

Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar och evenemang.

TV4 skall fortsätta att bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion

och dessutom medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveck-

ling av svensk kvalitetsproduktion för TV.

Nya krav ställs på att programmen skall göras tillgängliga för funk-

tionshindrade. Särskilda krav ställs på att TV4 skall sända barnprogram

på svenska eller något av de andra nordiska ländernas språk.

Ägarkoncentrationen och inflytandet i TV4 får inte i sin helhet påtagligt

förändras så att ägarkoncentrationen inom medierna ökar.

Den regionala förankringen skall behållas. Sättet att organisera verk-

samheten skall bidra till att händelser och skeenden i olika delar av landet

speglas i programmen. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall

utgå från olika perspektiv, så att händelser inte ensidigt värderas från

Stockholms utgångspunkter. Produktionsföretag som är verksamma utan-

för Stockholms län skall medverka i programproduktionen.

I det tidigare avtalet med TV4 finns inga direkta krav på regionala

sändningar. TV4 åtog sig ensidigt att upprätta redaktioner i Malmö,

Göteborg och Norrland. Detta åtagande uppfylldes inte, utan TV4 valde

att i stället träffa avtal med ett flertal lokala TV-stationer, för närvarande

16 stycken, som sänder regionala program på fasta tider i TV4:s

sändningar.

Prop. 1996/97:67

37

I den proposition som ligger till grund för TV4:s koncession konsta-

terades att de krav som skulle ställas på programbolaget innebar att

bolaget skulle spegla hela landet i sin programverksamhet (prop.

1990/91:149 s. 163 f, bet. 1990/91:KU39 s. 40 f). Det ansågs dock inte

realistiskt att räkna med att det programföretag som skulle få koncession

för markbunden TV skulle komma att ha en omfattande och dyrbar

organisation för regional produktion av program.

En av de stora skillnaderna mellan radiolagen (1966:755) som gällde

när koncessionen beslutades 1991 och den radio- och TV-lag som trädde

i kraft den 1 december 1996 är att det i radio- och TV-lagen finns en

uttömmande uppräkning av vilka villkor som får ställas på programbolag.

Bakgrunden till den uttömmande uppräkningen är den kritik som tidigare

framförts från Lagrådet att alla yttrandefrihetsbegränsningar måste framgå

av lag (prop. 1995/96:160 s. 83). I uppräkningen i lagen finns inget

villkor som motsvarar krav på regionala sändningar eller redaktioner.

Regeringen har därför i de nya tillståndsvillkoren för TV4 inte kunnat

ställa precisa krav på varken regionala sändningar eller redaktioner.

I en gemensam skrivelse till regeringen har de 16 lokala TV-bolagen

yrkat på att lokal-TV:s reklamintäkter skall avgiftsbeläggas separat för att

deras överlevnad den vägen skall garanteras. Den särskilda avgiften för

lokal-TV skulle därmed uppgå till 6,5-7,5 % av reklamintäkterna. En

sådan konstruktion innebär att lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens område skulle behöva ändras. Det kan innebära lagtekniska

svårigheter att precisera vilka intäkter som skall särredovisas och omfattas

av den lägre koncessionsavgiften. Bland annat av det skälet anser

regeringen att reglerna om koncessionsavgift inte bör ändras.

Ett annat sätt att underlätta för lokal TV-bolagen och som kan ge

bolagen ökade förutsättningar att utvecklas vidare är att överväga en

förändring av bestämmelserna om annonsvolym. Reglerna om reklam-

mängden i televisionen bygger på en avvägning mellan publikens intresse

av att se programmen så ostört som möjligt och programföretagens

intresse av annonsinkomster (prop. 1990/91:149 s. 99).

Enligt nuvarande regler får annonser i en TV-sändning sändas under

högst tio procent av sändningstiden per dygn. Denna andel skall beräknas

särskilt för tiden mellan kl. 18.00 och kl. 24.00. Annonsinslagens längd

inom en given entimmesperiod får inte heller överstiga åtta minuter utom

i rena undantagsfall då denna tid får utsträckas till tio minuter.

Regeringen finner ingen anledning att överväga en förändring när det

gäller den totala mängden annonser programbolagen får sända. Såsom

konstaterades när reklamreglerna infördes har dock även annonstidens

fördelning under dygnet stor betydelse för ett TV-företags inkomstmöj-

ligheter. Möjliga förändringar är att annonsmängdens särskilda beräkning

för en del av tiden under bästa sändningstid (19.00-24.00) utgår och

inslagens längd under en timme tillåts höjas till tio minuter. Detta torde

leda till sådana ökade annonsinkomster att förutsättningarna för lokal-TV

förbättras. Radio- och TV-lagen måste då ändras.

Prop. 1996/97:67

38

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren med ett

förslag om en ändring av radio- och TV-lagen i de avseenden som har

beskrivits. En förutsättning för att regeringen skall föreslå riksdagen en

sådan ändring är att TV4 före februari månads utgång 1997 träffar avtal

med lokala TV-företag om att fortsätta med regionala sändningar i minst

samma antal områden och minst samma omfattning som under år 1996.

Åtagandet skall gälla hela den kommande tillståndsperioden och innebära

att lokal-TV ges goda utvecklingsmöjligheter, bl.a. i fråga om ekonom-

iska förutsättningar och sändningstider.

3RVWDGUHVV

7HOHIRQYl[HO

(SRVWUHJLVWUDWRU#FXOWXUHPLQLVWU\VH

672&.+2/0



;6 5HJLVWUDWRU2 &XOWXUH3 0LQLVWU\$ 6,/& 6(

%HV|NVDGUHVV

7HOHID[

7HOH[

-DNREVJDWDQ



/2(1'(36

Komplettering av sændningstillstènd

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att komplettera sændningstillstènden för Sveriges

Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och TV 4 AB (publ.) i

enlighet med bilagorna 1a²c till detta beslut.

Ürendet

Regeringen faststællde genom beslut den 13 november 1997 omrèden och

sændningsutrymme m.m. för marksænd digital TV. Den nærmare

omfattningen av sændningsomrèdena anges i bilaga 2 till detta beslut.

Radio- och TV-verket har i enlighet med bestæmmelserna i förordningen

(1997:894) om marksænd digital TV annonserat om möjligheten att fè

tillstènd för digitala TV-sændningar.

Efter ansökningstidens utgèng har verket berett digital-TV-kommittên

tillfælle att yttra sig över ansökningarna. Digital-TV-kommittên föreslog

att följande sökande skulle meddelas tillstènd för sændningar i samtliga

omrèden: Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio i

programkanalerna SVT1, och SVT2, TV 4 AB, Sveriges Television AB

för programkanalen SVT24, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television

AB, Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV 8, och Cell

Internet Commerce Development AB. Följande sökande föreslogs fè

tillstènd i ett omrède: Landskrona Vision AB, TV-Linköping

Lænkomedia AB, TV 4 Norr AB, CBA Lokal-TV AB (TV 4 Stockholm),

TV 4 i Göteborg AB samt Sveriges Television AB:s regionala

Regeringsbeslut

10

1998-06-25

Ku98/91/Me

(delvis),

Ku98/1013/Me,

Ku98/1265/Me

Ku98/1428/Me

(delvis)

Kulturdepartementet

Radio- och TV-verket

Box 123

136 22 HANINGE

2

programkanaler. Vissa av de angivna företagen föreslogs dela

sændningsutrymme med varandra.

Radio- och TV-verket har den 18 juni 1998 överlæmnat ansökningarna

till regeringen tillsammans med ett motiverat förslag till fördelning av

tillstènden. Enligt verkets förslag bör följande sökande meddelas

tillstènd för sændningar i samtliga omrèden: Sveriges Television AB och

Sveriges Utbildningsradio AB för SVT1, TV 4 AB, Sveriges Television

AB för SVT24, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television AB,

Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV 8, och Cell

Internet Commerce Development AB. Följande sökande föreslès fè

tillstènd i ett eller flera omrèden: Sveriges Television AB för regionala

sændningar i samtliga omrèden, TV 4 AB i Stockholm med Mælardalen

och Uppsala, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd, TV-Linköping Lænkomedia AB för norra ástergötland och

Landskrona Vision AB för södra och nordöstra Skène. Förslaget att TV

4 AB skall meddelas tillstènd avges mot bakgrund av att bolaget har

anmælt att det önskar intræda som sökande i stællet för de dotterbolag,

bl.a. TV 4 Sverige AB, TV 4 Norr AB, CBA Lokal-TV AB (TV 4

Stockholm) och TV 4 i Göteborg AB, som ansökt om tillstènd.

Radio- och TV-verket redovisar att samtliga föreslagna sökande, Senda i

Sverige AB och Teracom AB har ingètt ett avtal om samverkan om vissa

tekniska frègor. Avtalet ingèr som bilaga 3 till detta beslut.

Radio- och TV-verket föreslèr att vissa sökande skall dela

sændningsutrymme med varandra, næmligen Sveriges Television AB:s

regionala sændningar med Kunskaps-TV i Sverige AB,

Televisionsaktiebolaget TV 8 med Internet Commerce Development AB

samt TV 3 AB med Kanal 5 AB. Verket framhèller att detta bör ses som

en tillfællig lösning i avvaktan pè att ytterligare frekvenser blir

tillgængliga.

Radio- och TV-verket har vidare överlæmnat en sammanstællning över

sökande som inte har föreslagits fè eget tillstènd men som har intresse

att fungera som programproducenter.

I sitt slutbetænkande (SOU 1998:17) Samordning av digital marksænd TV

har utredningen om digital-TV (Ku 1997:01) redovisat sina bedömningar

rörande formerna för samarbete kring multiplexering, sændare,

ètkomstkontroll och elektronisk programguide.

Sveriges Television AB har i skrivelse den 24 april 1998 hemstællt om

tillstènd att sænda sponsrade program i de nya marksænda

programkanalerna.

3

Sveriges Television AB och TV 4 AB har i skrivelse den 26 maj 1998

framfört synpunkter pè fördelningen mellan sændningsfrekvenserna i det

digitala marknætet.

Pè regeringens vægnar

Marita Ulvskog

Lars Marên

Kopia till

Finansdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Næringsdepartementet

Post- och telestyrelsen

Granskningsnæmnden för radio och TV

Digital-TV-kommittên

Sveriges Television AB

Sveriges Utbildningsradio AB

TV 4 AB (publ.)

TV 3 AB

Kanal 5 AB

Canal + Television AB

Televisionsaktiebolaget TV 8

Kunskaps-TV i Sverige AB

Cell Internet Commerce Development AB

TV-Linköping Lænkomedia AB

Landskrona Vision AB

TV 4 Norr AB

CBA Lokal-TV AB (TV 4 Stockholm)

TV 4 i Göteborg AB

Senda i Sverige AB

Teracom AB

4

Bilaga 1 a

Komplettering av sændningstillstènd för Sveriges Television AB

Bakgrund

Regeringen meddelade den 12 december 1996 Sveriges Television AB

(SVT) tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio- och TV-lagen

(1996:844) att sænda rikstæckande television. Sændningstillstèndet

innebær rætt att i hela landet, under hela dygnet samtidigt sænda tvè

program samt tillæggstjænster i den utstræckning som behövs för

programverksamheten. Att samtidigt sænda rikstæckande program

innebær rætt att dela upp sændningen i regionala sændningar. Tillstèndet

gæller till och med den 31 december 2001. Tillstèndet ær förenat med

villkoret att SVT skall anvænda analog utsændningsteknik. SVT fèr æven

sænda ljud och text-TV med digital teknik. I det följande benæmns detta

tillstènd µSVT 1996µ.

Regeringen har vid tvè tillfællen medgett att SVT fèr sænda via satellit.

Regeringen medgav den 5 september 1996 att SVT inleder TV-

sændningar via satellit med huvudsakligt syfte att förbættra möjligheterna

att se SVT:s sændningar i Finland och övriga Europa. Sændningarna skall i

allt væsentligt utgöras av SVT:s ordinarie sændningar eller motsvara

innehèllet i det som sænds till Finland.

Regeringen medgav vidare den 13 november 1997 SVT att

1. inleda sændningar i nya programkanaler i enlighet med de planer som

företaget hade redovisat i budgetunderlaget för èr 1998 samt

2. att inleda sændningar via satellit för att nè allmænheten i Sverige.

Sændningarna fèr innehèlla dels de nya programkanaler som anges under

1, dels programkanalerna SVT1 och SVT2.

Allmænna förutsættningar

SVT 1996 upphör att gælla vid utgèngen av èr 2001. Det ær emellertid

regeringens avsikt att, om SVT erhèller tillstènd att sænda television med

analog teknik för tiden efter den 31 december 2001, meddela tillstènd att

sænda television med digital teknik till utgèngen av december 2002.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att SVT skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Detta sændningstillstènd innebær att SVT endast har möjlighet att sænda

en av de nuvarande marksænda programmen SVT1 och SVT2 med digital

sændningsteknik. Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir

tillgængliga för marksænd digital TV avser regeringen att, om SVT önskar

det, ændra tillstèndet sè att SVT fèr möjlighet att sænda bèda programmen

med digital sændningsteknik.

5

Tillstèndets innebörd och tid

SVT 1996 kompletteras hærmed med en rætt att sænda television med

digital sændningsteknik.

Sändningstillståndet ger SVT följande rättigheter avseende sändningar med

digital sändningsteknik.

1. Att sända televisionsprogram i följande områden: Stockholm med

Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne,

Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Den

närmare avgränsningen framgår av bilaga 2 till regeringens beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under hela dygnet i samma

frekvenskanal som Kunskaps-TV, TV 8 och Cell.

3. Att att dærvid anvænda följande överföringskapacitet, inklusive

kapacitet som behövs för gemensam programinformation: 15,5 Megabit

per sekund under mèndag²fredag kl. 06.00²09.00, 11.50-12.00 och

19.00²21.00 och under lördag²söndag kl.14.00²19.00 samt 12 Megabit

per sekund under övrig tid.

4. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som ovan anges.

5. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

6. Att sænda dels nègot av de program, hær benæmnda SVT1 och SVT2,

inklusive regionala program, tillæggstjænster och text-TV-sændningar,

som SVT har rætt att sænda enligt SVT 1996, eller det program, hær

benæmnt SVT Europa, som èsyftas i regeringens ovannæmnda beslut den

5 november 1996, dels ytterligare ett program, hær benæmnt SVT24, dels

ytterligare ett regionalt program i varje sændningsomrède. SVT har rætt

att samtidigt sænda sè mènga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger. SVT har æven rætt att modifiera och

komplettera SVT1, SVT2 och SVT Europa med hænsyn till den digitala

teknikens krav och möjligheter.

Kompletteringarna av sændningstillstèndet gæller fr.o.m. den 25 juni

1998.

Villkor för sændningsrætten

För tillstèndet gæller följande villkor, vilka SVT godtagit enligt 3 kap. 8

radio- och TV-lagen.

De villkor som gæller enligt SVT 1996 gæller för de digitala sændningarna

med följande ændringar.

1. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999. Vissa regionala

sændningar fèr dock starta senare, dock senast den 1 april 1999.

6

2. I stællet för 2 i SVT 1996 gæller följande:

SVT skall sænda dels SVT1, SVT2 eller SVT Europa, dels SVT24, dels de

regionala programmen i samtliga omrèden som omfattas av tillstèndet.

SVT skall æven sænda ut programmen över satellit sè att de blir möjliga

att ta emot i hela Sverige. SVT ær emellertid inte skyldigt att sænda

regionala program över satellit.

3. I stællet för 4 i SVT 1996 gæller följande:

Sændningarna skall kunna tas emot utan villkor om særskild betalning.

Detta utesluter inte avgifter för tillhandahèllande och hantering av

programkort.

4. I stællet för 5 i SVT 1996 gæller följande:

SVT skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall SVT samverka

med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med digital teknik.

Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

5. 6 i SVT 1996 gæller inte.

6. SVT24 skall till övervægande delen bestè av nyheter och

nyhetskommentarer. Bestæmmelserna i 9 ² 16 i SVT 1996 om

innehèllet i sændningarna gæller endast i tillæmpliga delar. Sændningarna

skall omfatta i genomsnitt minst 50 timmar per vecka under ett

kalenderèr.

De regionala programmen skall i betydande omfattning innehèlla

program med anknytning till sændningsomrèdet. Bestæmmelserna i 9 ² 16

i SVT 1996 om innehèllet i sændningarna skall vara uppfyllda vid

tillstèndstidens utgèng. Sændningarna skall omfatta i genomsnitt minst

25 timmar per vecka under ett kalenderèr.

7

Bilaga 1 b

Komplettering av sændningstillstènd för Sveriges Utbildningsradio AB

Bakgrund

Regeringen meddelade den 12 december 1996 Sveriges Utbildningsradio

AB (UR) tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio- och TV-lagen

(1996:844) att sænda rikstæckande television. Sændningstillstèndet

innebær rætt att i hela landet, under hela dygnet sænda program med

utnyttjande av Sveriges Television AB:s (SVT) sændningsutrymme, enligt

överenskommelse som træffas bolagen emellan. Att samtidigt sænda

rikstæckande program innebær rætt att dela upp sændningen i regionala

sændningar. Tillstèndet gæller till och med del 31 december 1998.

Tillstèndet ær förenat med villkoret att UR skall anvænda analog

utsændningsteknik. UR fèr æven sænda ljud i TV och text-TV med digital

teknik. I det följande benæmns detta tillstènd µUR 1996µ.

Regeringen medgav den 19 juni 1997 att UR fèr utnyttja SVT:s

sændningsutrymme vid TV-sændningar via satellit med huvudsakligt syfte

att ge möjlighet att se SVT:s och UR:s sændningar i Finland och övriga

Europa. Sændningarna skall i allt væsentligt utgöras av SVT:s och UR:s

ordinarie sændningar eller dagens sændningar i SVT4 till Finland.

I proposition 1997/98:184 Ündringar i radio- och TV-lagen (1996:844),

m.m. har regeringen föreslagit att tillstèndet för UR att sænda ljudradio

och TV skall förlængas tills frègan om UR:s framtida verksamhet ær

bestæmd och eventuella förslag har genomförts.

Tillstèndets innebörd och tid

UR 1996 kompletteras hærmed med en rætt att sænda television med

digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger UR àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßì=ÛðíßßèÞß=íäèÞèãèáÛì=med

digital sændningsteknik.

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram, inklusive tillæggstjænster och text-TV-

sændningar, under hela dygnet och att dærvid anvænda den

överföringskapacitet som SVT disponerar enligt överenskommelse som

træffas bolagen emellan. UR har æven rætt att modifiera och komplettera

programmen med hænsyn till den digitala teknikens krav och

möjligheter.

Kompletteringarna av sændningstillstèndet gæller fr.o.m. den 25 juni

1998.

8

Villkor för sændningsrætten

För tillstèndet gæller följande villkor, vilka UR godtagit enligt 3 kap. 8

radio- och TV-lagen.

De villkor som gæller enligt UR 1996 gæller för de digitala sændningarna

med följande ændringar.

1. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2. I stællet för 2 i UR 1996 gæller följande:

UR skall sænda program i samtliga omrèden som omfattas av tillstèndet.

UR skall æven sænda ut programmen över satellit sè att de blir möjliga att

ta emot i hela Sverige. UR ær emellertid inte skyldigt att sænda regionala

program över satellit.

3. I stællet för 3 i UR 1996 gæller följande:

Sændningarna skall kunna tas emot utan villkor om særskild betalning.

Detta utesluter inte avgifter för tillhandahèllande och hantering av

programkort.

4. I stællet för 4 i UR 1996 gæller följande:

UR skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall UR samverka

med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med digital teknik.

Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

5. 5 i UR 1996 gæller inte.

9

Bilaga 1 c

Komplettering av sændningstillstènd för TV 4 AB (publ.)

Bakgrund

Regeringen meddelade den 12 december 1996 TV4 AB (publ) (TV4)

tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio- och TV-lagen (1996:844)

att sænda rikstæckande television. Sændningstillstèndet innebær rætt att i

hela landet, under hela dygnet samtidigt sænda ett program. Att samtidigt

sænda rikstæckande program innebær rætt att dela upp sændningen i

regionala sændningar. Tillstèndet gæller till och med den 31 december

2001. Tillstèndet ær förenat med villkoret att TV4 skall anvænda analog

utsændningsteknik för marksændningar. Regeringen beslutade den 5 juni

1997 att tillstèndet skulle kompletteras med ett villkor om skyldighet att

regionalt sænda och producera program. I det följande benæmns detta

tillstènd µTV4 1996µ.

Allmænna förutsættningar

TV4 1996 upphör att gælla vid utgèngen av èr 2001.^Det ær emellertid

regeringens avsikt att, om TV4 erhèller tillstènd att sænda television med

analog teknik för tiden efter den 31 december 2001, bevilja tillstènd att

sænda television med digital teknik till utgèngen av december 2002.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att TV 4 skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Tillstèndets innebörd och tid

TV4 1996 kompletteras hærmed med en rætt att sænda television med

digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger TV4 àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßì=ÛðíßßèÞß=íäèÞèãèáÛì=med

digital sændningsteknik.

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under hela dygnet och att dærvid

anvænda en överföringskapacitet pè 11 Megabit per sekund i pîéÝåâéæç

med Mälardalen och Uppsala, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och

Östersund med omnejd samt

5,5 Megabit per sekund i övriga omrèden, allt

inklusive kapacitet som behövs för gemensam programinformation, i

samma frekvenskanal som TV 3 AB, Kanal 5 och Canal +.

3. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som ovan anges.

10

4. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

5. Att sænda dels det program som TV4 skall sænda enligt TV4 1996, dels

ytterligare regionala program i pîéÝåâéæç=çßÞ=jäæÛìÞÛæßè=éÝâ=rêêíÛæÛI

Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd

. TV4 har

rætt att sænda flera samtidiga televisionsprogram om den tillgængliga

överföringskapaciteten medger det. TV4 har æven rætt att modifiera och

komplettera det program som TV4 skall sænda enligt TV4 1996 med

hænsyn till den digitala teknikens krav och möjligheter.

Kompletteringarna av sændningstillstèndet gæller fr.o.m. den 25 juni

1998.

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka TV4 godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-lagen.

De villkor som gæller enligt TV4 1996 gæller för de digitala sændningarna

med följande ændringar.

1. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2. I stællet för 2 i TV4 1996 gæller följande:

TV4 skall sænda dels det program som TV4 skall sænda enligt TV4 1996 i

samtliga omrèden som omfattas av tillstèndet, dels regionala program i

Stockholm med Mälardalen och Uppsala, Göteborg med omnejd samt

Sundsvall och Östersund med omnejd

.

3. I stællet för 3 andra stycket i TV4 1996 gæller följande:

Sændningarna skall kunna tas emot utan villkor om særskild betalning.

Detta utesluter inte avgifter för tillhandahèllande och hantering av

programkort.

4. I stællet för 6 i TV4 1996 gæller följande:

TV4 skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall TV4 samverka

med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med digital teknik.

Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

11

5. 7 i TV4 1996 gæller inte.

6. 10 i TV4 1996 gæller för sændningarna i deras helhet.

7. Skyldighet att regionalt sænda och producera program gæller endast för

de regionala programmen.

8. De regionala programmen skall omfatta i genomsnitt minst 50 timmar

per vecka under ett kalenderèr. Program med anknytning till

sændningsomrèdet skall successivt öka och under senare delen av

tillstèndsperioden ha en betydande^omfattning.

12

Bilaga 2

Omrèden för digitala TV-sændningar

Stockholm med Mælardalen och Uppsala

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för de större

sændarstationerna för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Stockholm/Nacka,

Uppsala och Væsterès.

Norra ástergötland

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för den större

sændarstationen för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Norrköping och den

mindre sændarstationen för samma program i Linköping.

Södra och nordöstra Skène

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för de större

sændarstationerna för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Hörby och Malmö.

Göteborg med omnejd

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för den större

sændarstationen för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Göteborg.

Sundsvall och ástersund med omnejd

Omrèdet bestèr av tvè delar vars yttre grænser motsvarar

tæckningsomrèdena för de större sændarstationerna för SVT 1 och SVT 2

samt TV 4 i Sundsvall respektive ástersund.

De angivna omrèdesgrænserna utgèr frèn ræckvidden för analoga

sændningar. Ræckvidden för digitala sændningar kan bli mindre av

tekniska skæl eller pè grund av att sændareffekten mèste reduceras för att

minska risken för störningar.

13

Bilaga 3

Avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd

.

Senda i Sverige AB, organisationsnummer 556548-1131, (µSendaµ) ær en

plattformsoperatör för digital-TV. Syftet ær att etablera, utveckla och

vidmakthèlla en standardiserad plattform för digital TV-distribution i

Sverige, med marksændning som central komponent. En væsentlig del av

denna verksamhet avser ètkomstkontroll och handhavande av

elektronisk programguide pè sætt som nærmare framgèr av punkterna 2

och 3 i detta avtal. Senda avser att finansiera sistnæmnda verksamhet med

bland annat avgifter för tillhandahèllande och hantering av programkort.

Sèdana avgifter fèr endast anvændas för att tæcka Sendas investeringar och

avskrivningar, kostnader för hantering, administration, avsættningar till

fond, marknadsföring, produktutveckling samt samtliga övriga kostnader

hænförlig till nu næmnd verksamhet. Senda skall hærvid iaktta

kostnadseffektivitet. Denna verksamhet skall redovisas særskilt.

Av Senda tillhandahèllna tjænster skall hèlla i vart fall samma kvalitê som

motsvarande tjænster som tillhandahèlls av andra plattformsoperatörer i

Sverige.

Senda ægs för nærvarande av Teracom och Radiotjænst i Kiruna AB.

Avsikten ær att dessa bolag, eller det sistnæmnda bolagets ægare i förening

med Teracom, æven i framtiden skall inneha röstmajoriteten i Senda.

Teracom AB, organisationsnummer 556441-5098, (µTeracomµ) driver

det svenska mark-TV-nætet och överför TV-program till hushèllen i

Sverige samt utvecklar tjænster som kan förmedlas via digital terrester

TV. Teracom bygger för nærvarande ut mark-TV-nætet för att möjliggöra

marksænd digital-TV.

Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV4 AB, TV3

AB, Kanal 5 AB, Canal+ Television AB, Kunskaps TV i Sverige AB,

Televisionsaktiebolaget TV8, Cell Internet Commerce Development

AB, Landskrona Vision AB, TV-Linköping Lænkomedia AB, TV4 Norr

AB, CBA Lokal TV AB och TV4 i Göteborg AB (µProgrambolagenµ)

producerar TV-program och tjænster för distribution bland annat inom

Sverige.

I november 1997 beslöt Sveriges riksdag att digitala terrestra sændningar

ska införas i Sverige. Första etappen innefattar fem sændningsomrèden ²

Stockholm med Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och

14

nordöstra Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund

med omnejd. För att fè sænda i det digitala marknætet krævs tillstènd frèn

regeringen. Digital-TV-kommittên har föreslagit att Sveriges Television

AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV4 AB, TV3 AB, Kanal 5 AB,

Canal+ Television AB, Kunskaps TV i Sverige AB,

Televisionsaktiebolaget TV 8 och Cell Internet Commerce Development

AB, skall fè tillstènd att sænda i samtliga omrèden. Landskrona Vision

AB, TV-Linköping Lænkomedia AB, TV4 Norr AB, CBA Lokal TV AB,

TV4 i Göteborg AB och Sveriges Television AB (Sveriges Television

ABs regionala program) föreslès fè tillstènd att sænda i endast ett

omrède. Radio- och TV-verket har genom en skrivelse av den 8 maj 1998

uppmanat Programbolagen, att som ett led i tillstèndsprövningen

presentera en bindande överenskommelse om samverkan rörande

multiplexering, ètkomstkontroll och elektronisk programinformation,

endast villkorade av att Programbolagen erhèller regeringens

sændningstillstènd.

Mot bakgrund av ovanstèende har Senda, Teracom och Programbolagen

(µParternaµ) denna dag ingètt följande

avtal

1.

Multiplexering

Teracom skall handha den tekniska driften av multiplexrar som kommer

att anvændas för det digitala marknætet för att blanda dataströmmar frèn

Programbolag, som erhèllit sændningstillstènd av regeringen. Detta

hindrar inte Programbolag som erhèller egen multiplex att sjælvt ansvara

för dess drift.

2.

Ýtkomstkontrollsystem med mera

Med ètkomstkontroll avses i detta avtal bland annat kryptering av

program och tjænster samt auktorisation av dessa.

Parterna ær överens om att samtliga program och tjænster skall

ètkomstkontrolleras med ett enhetligt öppet system baserat pè ett

gemensamt accesskort för hela det digitala marknætet. Detta innebær att

alla program och tjænster skall vara krypterade. Senda skall bygga upp,

installera och vidmakthèlla detta system och sjælvt eller genom

Radiotjænst i Kiruna AB och/eller annan, sköta all hantering av det

gemensamma accesskortet. Senda skall ha skyldighet och ensam rætt att,

sjælvt eller genom Teracom, sænda auktorisationer och all annan

signalering förknippad med ètkomstkontrollen för samtliga program och

tjænster i det digitala marknætet. Senda ska ha valt det tekniska ètkomst-

kontrollsystemet senast den 18 juni 1998.

I Sendas èliggande innefattas bland annat att Senda skall, sjælvt eller

genom annan, handha alla kodningsnycklar, till hushèllen sænda

auktorisationssignaler och tillhandahèlla accesskort samt för

15

Programbolagen teckna licenser för det tekniska

ètkomstkontrollsystemet för samtliga program. Det gemensamma

accesskortet möjliggör avkryptering och berættigar till ètkomst av

program och tjænster. Senda skall æven tillhandahèlla accesskort till

kabeloperatörer, hotell och liknande, vilka har erhèllit rætt att

vidaredistribuera eller ètkomma Programbolagets program eller tjænst.

Programbolagen ær överens om att de avkodare som anvænds skall vara

sèdana att varje person i publiken rent tekniskt har möjlighet att ta del av

alla program som sænds ut. Parterna ær överens om att detta kræver en

hèrdvaruspecifikation och en styrprogramvara (sè kallad API).

Hèrdvaruspecifikation skall vara NORDIG 1.0-A (980512) (NORDIG

1 Digital Integrated Receiver Decoder Specification for use in cable,

satellite and terrestrial networks) och styrprogramvaran skall væljas av

Senda senast den 18 juni 1998. Om det europeiska DVB-projektet efter

detta datum utfærdar rekommendationer för sèdan styrprogramvara skall

Senda i görligaste mèn anpassa sændningarna efter dessa

rekommendationer. Senda skall vælja tidpunkt för implementeringar av

sèdana versioner, tillægg eller uppgraderingar. Senda æger ocksè rætt att,

om det ær nödvændigt för att sækerstælla de funktioner som omfattas av

detta avtal, göra erforderliga kompletteringar och tillægg till næmnda

specifikationer.

Senda och respektive Programbolag kan træffa individuella avtal om de

nærmare villkoren för ètkomst till visst program eller tjænst.

3.

Elektronisk Programguide

Parterna ær överens om att, för samtliga frekvenser i det digitala

marknætet, tillhandahèlla hushèllen elektronisk programinformation

avseende det samlade utbudet av program och tjænster. En sèdan

gemensam elektronisk programguide skall samordnas av Senda. Denna

skall bland annat innehèlla programtablè och annan basinformation

rörande plattformen. Respektive Programbolag kan dærutöver, pè eget

sændningsutrymme, utforma den individuella programguide det finner

læmplig.

Senda skall ha skyldighet och ensam rætt att, sjælvt eller genom annan, i

alla avseenden handha driften av den gemensamma programguiden. Det

èligger Senda att presentera samtliga Programbolags utbud pè ett

likværdigt sætt, och tillse att programguiden ær lættillgænglig för hushèllen.

För att möjliggöra den gemensamma elektroniska programguiden som

angivits i första stycket skall varje Programbolag, om det ær nödvændigt,

avsætta en proportionellt lika stor andel av tilldelat sændningsutrymme

(uppskattningsvis kommer det att krævas ca 1 Mbit/s för varje frekvens).

16

Senda och respektive Programbolag skall træffa individuella avtal om de

nærmare villkoren avseende den gemensamma elektroniska

programguiden.

4.

Sændaroperatör

Programbolag skall anvænda Teracom som sændaroperatör.

Programbolagen avser att teckna separata avtal med Teracom om rætt för

Programbolagen att utnyttja nætkapacitet i det digitala marknætet. Om

sændningstillstèndet för ett Programbolag ger rætt att disponera ett visst

givet sændningsutrymme (uttryckt i Mbit/s) förbinder sig Teracom att

upplèta motsvarande nætkapacitet.

5.

Villkor

Programbolag som inte erhèller tillstènd för sændning i det digitala

marknætet upphör att vara Part i detta avtal.

6.

Tillkommande parter och nya sændningsomrèden

Om annan æn Programbolagen ges tillstènd att sænda i det digitala

marknætet, skall denne beredas tillfælle att intræda som part till detta

avtal. Part æger inte rætt att motsætta sig sèdant intræde om den som skall

intræda erhèllit sèdant tillstènd.

Om regeringen meddelar Part tillstènd för sændningar i andra omrèden

æn de som anges i ingressen till detta avtal, skall avtalet gælla æven för

sændningar i sèdana omrèden.

7.

Avtalstid med mera

Detta avtal avser uteslutande sèdan sændningsverksamhet som sker med

tillstènd av regeringen.

Avtalet gæller frèn det att det undertecknats av samtliga Parter. Avtalet

upphör att gælla nær samtliga Programbolags sændningstillstènd avseende

den period för vilken sændningstillstènd initialt beviljats löpt ut.

Programbolag för vilket sændningstillstèndet upphört att gælla, oavsett

anledningen hærtill, upphör samtidigt att vara part till detta avtal.

Om detta avtal sèvitt avser teknisk multiplexoperatör eller operatör av

ètkomstkontrollfunktioner eller operatör av gemensam elektronisk

programguide eller sændaroperatör upphör att gælla, skall

Programbolagen gemensamt uppdra èt annan att sköta motsvarande

uppgifter. Programbolagen skall dærvid utse den operatör som væljs av

majoriteten av Programbolagen. Vid sèdan omröstning skall röstværdet

bestæmmas i förhèllande till tilldelat sændningsutrymme varvid en

tillstèndsinnehavare med nationellt sændningstillstènd erhèller õ röst

per tilldelat sændningsutrymme om 2 Mbit/s och en tillstèndsinnehavare

med lokalt sændningstillstènd erhèller 1/10 röst per tilldelat

sændningsutrymme om 2 Mbit/s. Om antalet regioner utökas under

17

avtalstiden skall röstværdet för en tillstèndsinnehavare med lokalt

sændningstillstènd vara 1/(2 x totalt antal regioner) röst per tilldelat

sændningsutrymme om 2 Mbit/s.

8.

Tillstènd

Parterna ær, i förekommande fall, skyldiga att söka samtliga de tillstènd

som behövs för detta avtals eller viss bestæmmelses genomförande eller

giltighet.

I det fall tillstènd inte læmnas eller viss bestæmmelse i detta avtal av

behörig myndighet inte anses giltig, helt eller delvis, ær ingen Part i detta

avtal berættigad att erhèlla skadestènd av annan Part i detta avtal.

9.

Ündringar och tillægg

Detta avtal utgör Parternas hela överenskommelse. Ündringar och tillægg

till detta avtal förutsætter att Parterna ær ense dærom och att regeringen

godkænt ændringen, om denna rör förhèllanden som omfattas av

tillstèndsvillkoren. Ündringar och tillægg skall vara skriftliga.

10.

Skiljeförfarande

Samtliga tvister i anledning av detta avtal skall slutligt avgöras genom

skiljedom enligt reglerna för Stockholms Handelskammares

Skiljedomsinstitut, med de ændringar som föreskrivs nedan.

Skiljenæmnden skall bestè av tre skiljemæn vilka skall utses av

Skiljedomsinstitutet.

Pèkallas flera skiljeförfaranden i anledning av detta avtal skall dessa, sè

lèngt det ær möjligt, handlæggas av samma skiljenæmnd i ett förfarande.

Skiljenæmnden æger dærför besluta att tvè eller flera förfaranden skall

sammanlæggas. Om skiljenæmnden finner det læmpligt fèr den dock

bestæmma att viss eller vissa tvister som hænskjutits till skiljenæmnden,

skall handlæggas særskilt.

Pèkallas skiljeförfarande som endast omfattar vissa parter i detta avtal

skall Skiljedomsinstitutet underrætta övriga parter om framstællningen

om skiljeförfarande.

Skiljeförfarandet skall æga rum i Stockholm.

_______________

Detta avtal har upprættats i 17 exemplar varav parterna tagit var sitt och

Radio och TV-verket 1 exemplar.

SENDA I SVERIGE AB

TERACOM AB

SVERIGES TELEVISION AB

SVERIGES UTBILDNINGS-

RADIO AB

18

TV4 AB

TV3 AB

KANAL 5 AB

CANAL+ TELEVISION AB

KUNSKAPS TV I SVERIGE AB=TELEVISIONSAKTIEBOLAGET

TV8

CELL INTERNET COMMERCE=LANDSKRONA VISION AB

DEVELOPMENT AB

TV-LINKáPING

TV4 NORR AB

LÜNKOMEDIA AB

CBA LOKAL TV AB

TV4 I GáTEBORG AB

3RVWDGUHVV

7HOHIRQYl[HO

(SRVWUHJLVWUDWRU#FXOWXUHPLQLVWU\VH

672&.+2/0



;6 5HJLVWUDWRU2 &XOWXUH3 0LQLVWU\$ 6,/& 6(

%HV|NVDGUHVV

7HOHID[

7HOH[

-DNREVJDWDQ



/2(1'(36

Tillstènd att sænda television med digital sændningsteknik

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att meddela tillstènd att sænda television med digital

sændningsteknik till TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television AB,

Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV 8, och Cell

Internet Commerce Development AB, TV-Linköping Lænkomedia AB

och Landskrona Vision AB i enlighet med bilagorna 1a²h till detta

beslut.

Ürendet

Regeringen faststællde genom beslut den 13 november 1997 omrèden och

sændningsutrymme m.m. för marksænd digital TV. Den nærmare

omfattningen av sændningsomrèdena anges i bilaga 2 till detta beslut.

Radio- och TV-verket har i enlighet med bestæmmelserna i förordningen

(1997:894) om marksænd digital TV annonserat om möjligheten att fè

tillstènd för digitala TV-sændningar.

Efter ansökningstidens utgèng har verket berett digital-TV-kommittên

tillfælle att yttra sig över ansökningarna. Digital-TV-kommittên föreslog

att följande sökande skulle meddelas tillstènd för sændningar i samtliga

omrèden: Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio i

programkanalerna SVT1, och SVT2, TV 4 AB, Sveriges Television AB

för programkanalen SVT24, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television

AB, Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV 8, och Cell

Internet Commerce Development AB. Följande sökande föreslogs fè

tillstènd i ett omrède: Landskrona Vision AB, TV-Linköping

Regeringsbeslut

11

1998-06-25

Ku98/91/Me

(slutligt),

Ku98/1294/Me

Ku98/1307/Me

Ku98/1428/Me

(slutligt)

Kulturdepartementet

Radio- och TV-verket

Box 123

136 22 HANINGE

2

Lænkomedia AB, TV 4 Norr AB, CBA Lokal-TV AB (TV 4 Stockholm),

TV 4 i Göteborg AB samt Sveriges Television AB:s regionala

programkanaler. Vissa av de angivna företagen föreslogs dela

sændningsutrymme med varandra.

Radio- och TV-verket har den 18 juni 1998 överlæmnat ansökningarna

till regeringen tillsammans med ett motiverat förslag till fördelning av

tillstènden. Enligt verkets förslag bör följande sökande meddelas

tillstènd för sændningar i samtliga omrèden: Sveriges Television AB och

Sveriges Utbildningsradio AB för SVT1, TV 4 AB, Sveriges Television

AB för SVT24, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television AB,

Kunskaps-TV i Sverige AB, Televisionsaktiebolaget TV 8, och Cell

Internet Commerce Development AB. Följande sökande föreslès fè

tillstènd i ett eller flera omrèden: Sveriges Television AB för regionala

sændningar i samtliga omrèden, TV 4 AB i Stockholm med Mælardalen

och Uppsala, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd, TV-Linköping Lænkomedia AB för norra ástergötland och

Landskrona Vision AB för södra och nordöstra Skène. Förslaget att TV

4 AB skall meddelas tillstènd avges mot bakgrund av att bolaget har

anmælt att det önskar intræda som sökande i stællet för de dotterbolag,

bl.a. TV 4 Sverige AB, TV 4 Norr AB, CBA Lokal-TV AB (TV 4

Stockholm) och TV 4 i Göteborg AB, som ansökt om tillstènd.

Radio- och TV-verket redovisar att samtliga föreslagna sökande, Senda i

Sverige AB och Teracom AB har ingètt ett avtal om samverkan om vissa

tekniska frègor. Avtalet ingèr som bilaga 3 till detta beslut.

Radio- och TV-verket föreslèr att vissa sökande skall dela

sændningsutrymme med varandra, næmligen Sveriges Television AB:s

regionala sændningar med Kunskaps-TV i Sverige AB,

Televisionsaktiebolaget TV 8 med Internet Commerce Development AB

samt TV 3 AB med Kanal 5 AB. Verket framhèller att detta bör ses som

en tillfællig lösning i avvaktan pè att ytterligare frekvenser blir

tillgængliga.

Radio- och TV-verket har vidare överlæmnat en sammanstællning över

sökande som inte har föreslagits fè eget tillstènd men som har intresse

att fungera som programproducenter.

I sitt slutbetænkande (SOU 1998:17) Samordning av digital marksænd TV

har utredningen om digital-TV (Ku 1997:01) redovisat sina bedömningar

rörande formerna för samarbete kring multiplexering, sændare,

ètkomstkontroll och elektronisk programguide.

3

Skrivelser i ærendet har inkommit frèn Interflora AB och TV-skolan i

Stockholm AB.

Pè regeringens vægnar

Marita Ulvskog

Lars Marên

Kopia till

Finansdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Næringsdepartementet

Post- och telestyrelsen

Granskningsnæmnden för radio och TV

Digital-TV-kommittên

Sveriges Television AB

Sveriges Utbildningsradio AB

TV 4 AB (publ.)

TV 3 AB

Kanal 5 AB

Canal + Television AB

Televisionsaktiebolaget TV 8

Kunskaps-TV i Sverige AB

Cell Internet Commerce Development AB

TV-Linköping Lænkomedia AB

Landskrona Vision AB

TV 4 Norr AB

CBA Lokal-TV AB (TV 4 Stockholm)

TV 4 i Göteborg AB

Senda i Sverige AB

Teracom AB

Interflora AB

TV-skolan i Stockholm AB.

4

Bilaga 1 a

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

TV 3 AB ær ett svenskt aktiebolag som ær etablerat i Sverige enligt

europaparlamentets och rèdets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997

om ændring av rèdets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa

bestæmmelser som faststællts i medlemsstaternas lagar och andra

författningar om utförandet av sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att TV 3 AB skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Detta sændningstillstènd innebær att TV 3 AB och Kanal 5 skall dela pè

överföringskapaciteten pè sè sætt att TV 3 AB har rætt att sænda under

vissa veckor och Kanal 5 har rætt att sænda under andra veckor. Om flera

frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för marksænd

digital TV avser regeringen att, om TV 3 AB önskar det, ændra tillstèndet

sè att TV 3 AB fèr rætt att sænda under alla veckor.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

TV 3 AB meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket

radio- och TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger TV 3 AB àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK=

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under jæmna veckor under hela èret och

att dærvid anvænda en överföringskapacitet pè 5,5 Megabit per sekund,

inklusive kapacitet som behövs för gemensam programinformation, i

samma frekvenskanal som TV 4, Canal + och Kanal 5.

3. Att efter överenskommelse med annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal sænda televisionsprogram æven under tid som inte anges i

punkt 2.

5

4. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

2.

5. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

6. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka TV 3 AB godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

TV 3 AB skall sænda program i samtliga omrèden som omfattas av

tillstèndet. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

TV 3 AB skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt minst 25

timmar per vecka under ett kalenderèr.

3

TV 3 AB skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall TV 3 AB

samverka med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med

digital teknik. Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut

om sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

TV 3 AB skall före sændning av program sè noggrant som

omstændigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

6

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

TV 3 AB skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft nær

det gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för sændning

av programmen.

7

TV 3 AB skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av vikt

för allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller miljö

om en myndighet begær det.

8

TV 3 AB skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och TV

læmna uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om

sænda program stæmmer överens med de villkor som har meddelats

bolaget.

9

Faktaprogram, sportprogram och barnprogram skall i betydande

omfattning ingè i sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

TV 3 AB fèr inte diskriminera annonsörer.

11

TV 3 AB fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen vænder

sig till barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i TV 3 AB fèr inte i sin helhet

pètagligt förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att TV 3 AB för nærvarande, den 25 juni 1998, ægs av TV 3

Broadcasting Group Ltd med sæte i Storbritannien, som ægs av MTG

Broadcasting AB som i sin tur ægs av Modern Times Group MTG AB, de

bèda sistnæmnda med sæte i Sverige.

7

Bilaga 1 b

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

Kanal 5 AB (Kanal 5) ær ett svenskt aktiebolag som ær etablerat i Sverige

enligt europaparlamentets och rèdets direktiv 97/36/EG av den 30 juni

1997 om ændring av rèdets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa

bestæmmelser som faststællts i medlemsstaternas lagar och andra

författningar om utförandet av sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att Kanal 5 skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Detta sændningstillstènd innebær att Kanal 5 och TV 3 AB skall dela pè

överföringskapaciteten pè sè sætt att Kanal 5 har rætt att sænda under vissa

veckor och TV 3 AB har rætt att sænda under andra veckor. Om flera

frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för marksænd

digital TV avser regeringen att, om Kanal 5 önskar det, ændra tillstèndet

sè att Kanal 5 fèr rætt att sænda under alla veckor.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen gæller för sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap. 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

Kanal 5 meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio-

och TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger Kanal 5 àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under udda veckor under hela èret och

att dærvid anvænda en överföringskapacitet pè 5,5 Megabit per sekund,

inklusive kapacitet som behövs för gemensam programinformation, i

samma frekvenskanal som TV 4, Canal + och TV 3 AB .

3. Att efter överenskommelse med annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal sænda televisionsprogram æven under tid som inte anges i

punkt 2.

4. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

8

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

2.

5. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

6. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka Kanal 5 godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

Kanal 5 skall sænda program i samtliga omrèden som omfattas av

tillstèndet. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

Kanal 5 skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt minst 25

timmar per vecka under ett kalenderèr.

3

Kanal 5 skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall Kanal 5

samverka med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med

digital teknik. Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut

om sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

Kanal 5 skall före sændning av program sè noggrant som

omstændigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

9

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

Kanal 5 skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft nær

det gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för sændning

av programmen.

7

Kanal 5 skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av vikt för

allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller miljö om

en myndighet begær det.

8

Kanal 5 skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och TV

læmna uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om

sænda program stæmmer överens med de villkor som har meddelats

bolaget.

9

Dramaprogram pè svenska, underhèllning, dokumentærprogram och

barnprogram skall i betydande omfattning ingè i sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

Kanal 5 fèr inte diskriminera annonsörer.

Kanal 5 fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen vænder sig

till barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

11

Ügarförhèllandena och inflytandet i Kanal 5 fèr inte i sin helhet pètagligt

förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att Kanal 5 för nærvarande, den 25 juni 1998, ægs av

Scandinavian Broadcasting System SA, med sæte i Luxemburg.

10

Bilaga 1c

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

Canal + Television AB (Canal +) ær ett svenskt aktiebolag som ær

etablerat i Sverige enligt europaparlamentets och rèdets direktiv

97/36/EG av den 30 juni 1997 om ændring av rèdets direktiv

89/552/EEG om samordning av vissa bestæmmelser som faststællts i

medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av

sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att Canal + skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap. 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

Canal + meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio-

och TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger Canal + följande rættigheter.

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under hela dygnet och att dærvid

anvænda en överföringskapacitet pè 5,5 Megabit per sekund, inklusive

kapacitet som behövs för gemensam programinformation, i samma

frekvenskanal som TV 4, TV 3 AB och Kanal 5.

3. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

2.

4. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

5. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

11

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka Canal + godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

Canal + skall sænda program i samtliga omrèden som omfattas av

tillstèndet. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

Canal + skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt minst 50

timmar per vecka under ett kalenderèr.

3

Canal + skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall Canal +

samverka med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med

digital teknik. Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut

om sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

Canal + skall före sændning av program sè noggrant som

omstændigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

Canal + skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft nær

det gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för sændning

av programmen.

12

7

Canal + skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av vikt

för allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller miljö

om en myndighet begær det.

8

Canal + skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och TV

læmna uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om

sænda program stæmmer överens med de villkor som har meddelats

bolaget.

9

Lèngfilmer, sport, dokumentærprogram och barnprogram skall i

betydande omfattning ingè i sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

Canal + fèr inte diskriminera annonsörer.

11

Canal + fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen vænder sig

till barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i Canal + fèr inte i sin helhet

pètagligt förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att Canal + för nærvarande, den 25 juni 1998, ægs av Canal

+ Investments BV med sæte i Nederlænderna, vilket bolag i sin tur ægs av

Canal + SA med sæte i Frankrike.

13

Bilaga 1 d

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

Kunskaps-TV i Sverige AB (Kunskaps-TV) ær ett svenskt aktiebolag som

ær etablerat i Sverige enligt europaparlamentets och rèdets direktiv

97/36/EG av den 30 juni 1997 om ændring av rèdets direktiv

89/552/EEG om samordning av vissa bestæmmelser som faststællts i

medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av

sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att Kunskaps-TV

skall anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Detta sændningstillstènd innebær att Kunskaps-TV och SVT skall dela pè

överföringskapaciteten pè sè sætt att Kunskaps-TV har rætt att sænda med

hög kapacitet under vissa delar av dygnet och med lægre kapacitet under

övriga delar av dygnet. Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden

blir tillgængliga för marksænd digital TV avser regeringen att, om

Kunskaps-TV önskar det, ændra tillstèndet sè att Kunskaps-TV fèr rætt

att sænda med samma kapacitet under hela dygnet.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap. 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

Kunskaps-TV meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket

radio- och TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger Kunskaps-TV àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under hela dygnet i samma

frekvenskanal som SVT, TV 8 och Cell.

3. Att dærvid anvænda följande överföringskapacitet, inklusive kapacitet

som behövs för gemensam programinformation: 5,5 Megabit per sekund

under mèndag²fredag kl. 00.00²06.00, 09.00²11.50, 12.00²19.00 och

21.00²24.00 och under lördag²söndag kl.00.00²14.00 och 19.00²24.00

samt 1 Megabit per sekund under övrig tid.

14

4. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

3.

5. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

6. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka Kunskaps-TV godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-

lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

Kunskaps-TV skall sænda program i samtliga omrèden som omfattas av

tillstèndet. Sændningarna skall inledas senast den 1 april 1999.

2

Kunskaps-TV skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt minst

25 timmar per vecka under ett kalenderèr.

3

Kunskaps-TV skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall

Kunskaps-TV samverka med övriga innehavare av tillstènd att sænda

television med digital teknik. Följande avsnitt i det avtal om viss

samverkan inför beslut om sændningstillstènd som har fogats som bilaga

3 till regeringens beslut utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2.

Ýtkomstkontroll med mera, 3. Elektronisk programguide, 6.

Tillkommande parter och nya sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera,

endast fjærde stycket, samt 9. Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

15

Kunskaps-TV skall före sændning av program sè noggrant som

omstændigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

Kunskaps-TV skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft

nær det gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för

sændning av programmen.

7

Kunskaps-TV skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av

vikt för allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller

miljö om en myndighet begær det.

8

Kunskaps-TV skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och

TV læmna uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om

sænda program stæmmer överens med de villkor som har meddelats

bolaget.

9

Utbildnings- och bildningsprogram skall i betydande omfattning ingè i

sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

Kunskaps-TV fèr inte diskriminera annonsörer.

11

Kunskaps-TV fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen

vænder sig till barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i Kunskaps-TV fèr inte i sin helhet

pètagligt förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att Kunskaps-TV för nærvarande, den 25 juni 1998, ægs av

Annie Wegelius och Maria Borelius. Ügarna har tillkænnagett sin avsikt

att i samarbete med Investment AB Bure (publ) bredda ægandet med

företag med erfarenhet frèn utbildning eller folkbildning, finansiella

placerare eller industriella aktörer samt organisationer, dock inte

16

dominerande svenska medieföretag. Investment AB Bures ægarandel

avses vara 15-20%.

17

Bilaga 1 e

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

Televisionsaktiebolaget TV 8 (TV 8) ær ett svenskt aktiebolag som ær

etablerat i Sverige enligt europaparlamentets och rèdets direktiv

97/36/EG av den 30 juni 1997 om ændring av rèdets direktiv

89/552/EEG om samordning av vissa bestæmmelser som faststællts i

medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av

sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att TV 8 skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Detta sændningstillstènd innebær att TV 8 och Cell skall dela pè

överföringskapaciteten pè sè sætt att TV 8 har rætt att sænda under vissa

delar av dygnet och Cell har rætt att sænda under andra andra delar av

dygnet. Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga

för marksænd digital TV avser regeringen att, om TV 8 önskar det, ændra

tillstèndet sè att TV 8 fèr rætt att sænda under hela dygnet.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

TV 8 meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio-

och TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger TV 8 àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram i samma frekvenskanal som SVT,

Kunskaps-TV och Cell.

3. Att dærvid anvænda följande överföringskapacitet, inklusive kapacitet

som behövs för gemensam programinformation: 4,5 Megabit per sekund

under tiden kl.18.00 - 01.00.

4. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

18

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

3.

5. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

6. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka TV 8 godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

TV 8 skall sænda program i samtliga omrèden som omfattas av tillstèndet.

Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

TV 8 skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt minst 25 timmar

per vecka under ett kalenderèr.

3

TV 8 skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall TV 8 samverka

med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med digital teknik.

Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

TV 8 skall före sændning av program sè noggrant som omstændigheterna

medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

19

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

TV 8 skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft nær det

gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för sændning av

programmen.

7

TV 8 skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av vikt för

allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller miljö om

en myndighet begær det.

8

TV 8 skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och TV læmna

uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om sænda

program stæmmer överens med de villkor som har meddelats bolaget.

9

Nyheter och faktaprogram skall i betydande omfattning ingè i

sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

TV 8 fèr inte diskriminera annonsörer.

11

TV 8 fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen vænder sig till

barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i TV 8 fèr inte i sin helhet pètagligt

förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att TV 8 för nærvarande, den 25 juni 1998, ægs av

Förvaltnings AB Ratos, med sæte i Sverige, samt av ledningen och

personalen.

20

Bilaga 1 f

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

Cell Internet Commerce Development AB (Cell) ær ett svenskt

aktiebolag som ær etablerat i Sverige enligt europaparlamentets och

rèdets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ændring av rèdets

direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestæmmelser som

faststællts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om

utförandet av sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att Cell skall

anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta beslut.

Detta sændningstillstènd innebær att Cell och TV 8 skall dela pè

överföringskapaciteten pè sè sætt att Cell har rætt att sænda under vissa

delar av dygnet och TV 8 har rætt att sænda under andra andra delar av

dygnet. Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga

för marksænd digital TV avser regeringen att, om Cell önskar det, ændra

tillstèndet sè att Cell fèr rætt att sænda under hela dygnet.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna. Bestæmmelser om televerksamhet finns i telelagen

(1993:597).

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap. 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

Cell meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket radio- och

TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger Cell àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK

1. Att sænda televisionsprogram i följande omrèden: Stockholm med

Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och nordöstra

Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund med

omnejd. Den nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens

beslut.

2. Att sænda televisionsprogram i samma frekvenskanal som SVT,

Kunskaps-TV och TV 8.

3. Att dærvid anvænda följande överföringskapacitet, inklusive kapacitet

som behövs för gemensam programinformation: 4,5 Megabit per sekund

under tiden kl.01.00-18.00.

4. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

21

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

3.

5. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

6. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka Cell godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

Cell skall sænda televisionsprogram i samtliga omrèden som omfattas av

tillstèndet. Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

Cell skall sænda televsionsprogram under i genomsnitt minst 25 timmar

per vecka under ett kalenderèr.

3

Cell skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall Cell samverka

med övriga innehavare av tillstènd att sænda television med digital teknik.

Följande avsnitt i det avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd som har fogats som bilaga 3 till regeringens beslut

utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2. Ýtkomstkontroll med

mera, 3. Elektronisk programguide, 6. Tillkommande parter och nya

sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera, endast fjærde stycket, samt 9.

Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

Cell skall före sændning av program sè noggrant som omstændigheterna

medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

22

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

Cell skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft nær det

gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för sændning av

programmen.

7

Cell skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av vikt för

allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller miljö om

en myndighet begær det.

8

Cell skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och TV læmna

uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om sænda

program stæmmer överens med de villkor som har meddelats bolaget.

9

Program dær modern informationsteknik utnyttjas skall i betydande

omfattning ingè i sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

Cell fèr inte diskriminera annonsörer.

11

Cell fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen vænder sig till

barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i Cell fèr inte i sin helhet pètagligt

förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att de största aktieægarna i Cell för nærvarande, den 25

juni 1998, ær Christer Sturmark, Karl Stockman AB, Elego Holding BV

och Ledstiernan Partners AB. Dessa aktieægare innehar tillsammans 56%

av aktierna.

23

Bilaga 1 g

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

TV-Linköping Lænkomedia AB (TV-Linköping) ær ett svenskt

aktiebolag som ær etablerat i Sverige enligt europaparlamentets och

rèdets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ændring av rèdets

direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestæmmelser som

faststællts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om

utförandet av sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att TV-

Linköping skall anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av

detta beslut.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap. 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

TV-Linköping meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första stycket

radio- och TV-lagen att sænda television med digital sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger TV-Linköping àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK

1. Att sænda televisionsprogram i norra ástergötland. Den nærmare

avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under hela dygnet och att dærvid

anvænda en överföringskapacitet pè 5,5 Megabit per sekund, inklusive

kapacitet som behövs för gemensam programinformation, i samma

frekvenskanal som TV 4, Canal +, TV 3 AB och Kanal 5.

3. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

2.

4. Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

5. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

24

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka TV-Linköping godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-

lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

TV-Linköping skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt minst

50 timmar per vecka under ett kalenderèr.

3

TV-Linköping skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall TV-

Linköping samverka med övriga innehavare av tillstènd att sænda

television med digital teknik. Följande avsnitt i det avtal om viss

samverkan inför beslut om sændningstillstènd som har fogats som bilaga

3 till regeringens beslut utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2.

Ýtkomstkontroll med mera, 3. Elektronisk programguide, 6.

Tillkommande parter och nya sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera,

endast fjærde stycket, samt 9. Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

TV-Linköping skall före sændning av program sè noggrant som

omstændigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

TV-Linköping skall ta hænsyn till televisionens særskilda genomslagskraft

nær det gæller programmens æmnen och utformning samt tiden för

sændning av programmen.

25

7

TV-Linköping skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som ær av

vikt för allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom eller

miljö om en myndighet begær det.

8

TV-Linköping skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio och

TV læmna uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av om

sænda program stæmmer överens med de villkor som har meddelats

bolaget.

9

Program med anknytning till sændningsomrèdet skall i betydande

omfattning ingè i sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

TV-Linköping fèr inte diskriminera annonsörer.

11

TV-Linköping fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen

vænder sig till barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i TV-Linköping fèr inte i sin helhet

pètagligt förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna ökar.

Det antecknas att TV-Linköping för nærvarande, den 25 juni 1998, ægs av

Svenska Egmont AB med 41 % av kapitalet och 25,7 % av rösterna, AB

Stèngèstaden med 33,8 resp. 16,4 %, Tekniska Verken AB med 14,7 resp.

7,1%, Kabel-TV i Linköping AB med 9,6 resp. 46,8 % samt Anders

Lundmark och Lars-Henrik Friman med vardera 0,4% av kapitalet och

2 % av rösterna. Det pègèr förhandlingar om att ændra ægarbilden i

enlighet med den presentation som gjordes för Digital-TV-kommittên

den 15 april 1998. Efter en sèdan förændring skulle TV-Linköping ha

följande ægare: Svenska Egmont AB, 36 %, AB ástgöta

Correspondenten, 24%, Norrköpings Tidningar AB, 24 %, Höghuset

AB, 12 %, samt ástgöta Brandstodsbolag, 4 %. Procenttalen avser sèvæl

kapital som röster. Höghuset AB ægs till lika delar av Anders Lundmark

och Lars-Henrik Friman.

26

Bilaga 1 h

Tillstènd att sænda marksænd television med digital teknik

Allmænna förutsættningar

Landskrona Vision AB (Landskrona Vision) ær ett svenskt aktiebolag

som ær etablerat i Sverige enligt europaparlamentets och rèdets direktiv

97/36/EG av den 30 juni 1997 om ændring av rèdets direktiv

89/552/EEG om samordning av vissa bestæmmelser som faststællts i

medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av

sændningsverksamhet för television.

Om flera frekvenskanaler under tillstèndstiden blir tillgængliga för

marksænd digital TV kan regeringen komma att besluta att Landskrona

Vision skall anvænda en annan frekvenskanal æn den som framgèr av detta

beslut.

Bestæmmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) gæller för

sændningarna.

Detta tillstènd kan èterkallas enligt bestæmmelserna i 11 kap. 1 och 2

radio- och TV-lagen.

Tillstèndets innebörd och tid

Landskrona Vision meddelas följande tillstènd enligt 2 kap. 2 första

stycket radio- och TV-lagen att sænda television med digital

sændningsteknik.

Sændningstillstèndet ger Landskrona Vision àöæäÛèÞß=ìäîîãáâßîßìK

1. Att sænda televisionsprogram i södra och nordöstra Skène. Den

nærmare avgrænsningen framgèr av bilaga 2 till regeringens beslut.

2. Att sænda televisionsprogram under hela dygnet och att dærvid

anvænda en överföringskapacitet pè 5,5 Megabit per sekund, inklusive

kapacitet som behövs för gemensam programinformation, i samma

frekvenskanal som TV 4, Canal +, TV 3 AB och Kanal 5.

3. Att för sændning av televisionsprogram anvænda överföringskapacitet

som upplètits av annan tillstèndshavare i samma frekvenskanal æven om

den sammanlagda kapaciteten dærmed överstiger vad som anges i punkt

2.

4.Att upplèta överföringskapacitet till annan tillstèndshavare i samma

frekvenskanal.

5. Att sænda det antal samtidiga televisionsprogram som den tillgængliga

överföringskapaciteten medger.

Tillstèndet træder i kraft den 25 juni 1998 och gæller till utgèngen av

december 2002.

27

Villkor för sændningsrætten

Regeringen beslutar att sændningstillstèndet skall förenas med följande

villkor, vilka Landskrona Vision godtagit enligt 3 kap. 8 radio- och TV-

lagen.

Allmænna bestæmmelser

1

Sændningarna skall inledas senast den 1 januari 1999.

2

Landskrona Vision skall sænda televisionsprogram under i genomsnitt

minst 50 timmar per vecka under ett kalenderèr.

3

Landskrona Vision skall anvænda digital sændningsteknik. Dærvid skall

Landskrona Vision samverka med övriga innehavare av tillstènd att sænda

television med digital teknik. Följande avsnitt i det avtal om viss

samverkan inför beslut om sændningstillstènd som har fogats som bilaga

3 till regeringens beslut utgör villkor för tillstèndet: 1. Multiplexering, 2.

Ýtkomstkontroll med mera, 3. Elektronisk programguide, 6.

Tillkommande parter och nya sændningsomrèden, 7. Avtalstid med mera,

endast fjærde stycket, samt 9. Ündringar och tillægg.

Den tekniska kvaliteten pè sændningarna skall vara hög. Sændningarna

skall ske med sè god sækerhet att eventuella sændningsavbrott blir sè

korta som möjligt.

Innehèllet i sændningarna

4

Sændningsrætten skall utövas sakligt. Kravet pè saklighet gæller inte för

reklam, för vilken annan lagstiftning gæller.

Landskrona Vision skall före sændning av program sè noggrant som

omstændigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

5

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte

ett oavvisligt allmænt intresse kræver annat.

6

Landskrona Vision skall ta hænsyn till televisionens særskilda

genomslagskraft nær det gæller programmens æmnen och utformning

samt tiden för sændning av programmen.

28

7

Landskrona Vision skall kostnadsfritt sænda varningsmeddelanden som

ær av vikt för allmænheten och som skall skydda mænniskor, egendom

eller miljö om en myndighet begær det.

8

Landskrona Vision skall pè begæran till Granskningsnæmnden för radio

och TV læmna uppgifter som ær nödvændiga för næmndens bedömning av

om sænda program stæmmer överens med de villkor som har meddelats

bolaget.

9

Program med anknytning till sændningsomrèdet skall i betydande

omfattning ingè i sændningarna.

Villkor för reklam och sponsring

10

Landskrona Vision fèr inte diskriminera annonsörer.

11

Landskrona Vision fèr inte sænda sponsrade program som huvudsakligen

vænder sig till barn under 12 èr.

Ügarförhèllanden

12

Ügarförhèllandena och inflytandet i Landskrona Vision fèr inte i sin

helhet pètagligt förændras sè att ægarkoncentrationen inom medierna

ökar.

Det antecknas att de största ægarna i Landskrona Vision för nærvarande,

den 25 juni 1998, Ideella föreningen Landskrona Vision, AB

Landskronahem och HSB Landskrona. De æger sammanlagt 82 procent

av aktierna.

29

=Bilaga 2

Omrèden för digitala TV-sændningar

Stockholm med Mælardalen och Uppsala

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för de större

sændarstationerna för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Stockholm/Nacka,

Uppsala och Væsterès.

Norra ástergötland

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för den större

sændarstationen för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Norrköping och den

mindre sændarstationen för samma program i Linköping.

Södra och nordöstra Skène

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för de större

sændarstationerna för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Hörby och Malmö.

Göteborg med omnejd

Omrèdets yttre grænser motsvarar tæckningsomrèdet för den större

sændarstationen för SVT 1 och SVT 2 samt TV 4 i Göteborg.

Sundsvall och ástersund med omnejd

Omrèdet bestèr av tvè delar vars yttre grænser motsvarar

tæckningsomrèdena för de större sændarstationerna för SVT 1 och SVT 2

samt TV 4 i Sundsvall respektive ástersund.

De angivna omrèdesgrænserna utgèr frèn ræckvidden för analoga

sændningar. Ræckvidden för digitala sændningar kan bli mindre av

tekniska skæl eller pè grund av att sændareffekten mèste reduceras för att

minska risken för störningar.

30

Bilaga 3

Avtal om viss samverkan inför beslut om

sændningstillstènd

.

Senda i Sverige AB, organisationsnummer 556548-1131, (µSendaµ) ær en

plattformsoperatör för digital-TV. Syftet ær att etablera, utveckla och

vidmakthèlla en standardiserad plattform för digital TV-distribution i

Sverige, med marksændning som central komponent. En væsentlig del av

denna verksamhet avser ètkomstkontroll och handhavande av

elektronisk programguide pè sætt som nærmare framgèr av punkterna 2

och 3 i detta avtal. Senda avser att finansiera sistnæmnda verksamhet med

bland annat avgifter för tillhandahèllande och hantering av programkort.

Sèdana avgifter fèr endast anvændas för att tæcka Sendas investeringar och

avskrivningar, kostnader för hantering, administration, avsættningar till

fond, marknadsföring, produktutveckling samt samtliga övriga kostnader

hænförlig till nu næmnd verksamhet. Senda skall hærvid iaktta

kostnadseffektivitet. Denna verksamhet skall redovisas særskilt.

Av Senda tillhandahèllna tjænster skall hèlla i vart fall samma kvalitê som

motsvarande tjænster som tillhandahèlls av andra plattformsoperatörer i

Sverige.

Senda ægs för nærvarande av Teracom och Radiotjænst i Kiruna AB.

Avsikten ær att dessa bolag, eller det sistnæmnda bolagets ægare i förening

med Teracom, æven i framtiden skall inneha röstmajoriteten i Senda.

Teracom AB, organisationsnummer 556441-5098, (µTeracomµ) driver

det svenska mark-TV-nætet och överför TV-program till hushèllen i

Sverige samt utvecklar tjænster som kan förmedlas via digital terrester

TV. Teracom bygger för nærvarande ut mark-TV-nætet för att möjliggöra

marksænd digital-TV.

Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV4 AB, TV3

AB, Kanal 5 AB, Canal+ Television AB, Kunskaps TV i Sverige AB,

Televisionsaktiebolaget TV8, Cell Internet Commerce Development

AB, Landskrona Vision AB, TV-Linköping Lænkomedia AB, TV4 Norr

AB, CBA Lokal TV AB och TV4 i Göteborg AB (µProgrambolagenµ)

producerar TV-program och tjænster för distribution bland annat inom

Sverige.

I november 1997 beslöt Sveriges riksdag att digitala terrestra sændningar

ska införas i Sverige. Första etappen innefattar fem sændningsomrèden ²

Stockholm med Mælardalen och Uppsala, norra ástergötland, södra och

nordöstra Skène, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och ástersund

med omnejd. För att fè sænda i det digitala marknætet krævs tillstènd frèn

regeringen. Digital-TV-kommittên har föreslagit att Sveriges Television

31

AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV4 AB, TV3 AB, Kanal 5 AB,

Canal+ Television AB, Kunskaps TV i Sverige AB,

Televisionsaktiebolaget TV 8 och Cell Internet Commerce Development

AB, skall fè tillstènd att sænda i samtliga omrèden. Landskrona Vision

AB, TV-Linköping Lænkomedia AB, TV4 Norr AB, CBA Lokal TV AB,

TV4 i Göteborg AB och Sveriges Television AB (Sveriges Television

ABs regionala program) föreslès fè tillstènd att sænda i endast ett

omrède. Radio- och TV-verket har genom en skrivelse av den 8 maj 1998

uppmanat Programbolagen, att som ett led i tillstèndsprövningen

presentera en bindande överenskommelse om samverkan rörande

multiplexering, ètkomstkontroll och elektronisk programinformation,

endast villkorade av att Programbolagen erhèller regeringens

sændningstillstènd.

Mot bakgrund av ovanstèende har Senda, Teracom och Programbolagen

(µParternaµ) denna dag ingètt följande

avtal

1.

Multiplexering

Teracom skall handha den tekniska driften av multiplexrar som kommer

att anvændas för det digitala marknætet för att blanda dataströmmar frèn

Programbolag, som erhèllit sændningstillstènd av regeringen. Detta

hindrar inte Programbolag som erhèller egen multiplex att sjælvt ansvara

för dess drift.

2.

Ýtkomstkontrollsystem med mera

Med ètkomstkontroll avses i detta avtal bland annat kryptering av

program och tjænster samt auktorisation av dessa.

Parterna ær överens om att samtliga program och tjænster skall

ètkomstkontrolleras med ett enhetligt öppet system baserat pè ett

gemensamt accesskort för hela det digitala marknætet. Detta innebær att

alla program och tjænster skall vara krypterade. Senda skall bygga upp,

installera och vidmakthèlla detta system och sjælvt eller genom

Radiotjænst i Kiruna AB och/eller annan, sköta all hantering av det

gemensamma accesskortet. Senda skall ha skyldighet och ensam rætt att,

sjælvt eller genom Teracom, sænda auktorisationer och all annan

signalering förknippad med ètkomstkontrollen för samtliga program och

tjænster i det digitala marknætet. Senda ska ha valt det tekniska ètkomst-

kontrollsystemet senast den 18 juni 1998.

I Sendas èliggande innefattas bland annat att Senda skall, sjælvt eller

genom annan, handha alla kodningsnycklar, till hushèllen sænda

auktorisationssignaler och tillhandahèlla accesskort samt för

Programbolagen teckna licenser för det tekniska

ètkomstkontrollsystemet för samtliga program. Det gemensamma

accesskortet möjliggör avkryptering och berættigar till ètkomst av

32

program och tjænster. Senda skall æven tillhandahèlla accesskort till

kabeloperatörer, hotell och liknande, vilka har erhèllit rætt att

vidaredistribuera eller ètkomma Programbolagets program eller tjænst.

Programbolagen ær överens om att de avkodare som anvænds skall vara

sèdana att varje person i publiken rent tekniskt har möjlighet att ta del av

alla program som sænds ut. Parterna ær överens om att detta kræver en

hèrdvaruspecifikation och en styrprogramvara (sè kallad API).

Hèrdvaruspecifikation skall vara NORDIG 1.0-A (980512) (NORDIG

1 Digital Integrated Receiver Decoder Specification for use in cable,

satellite and terrestrial networks) och styrprogramvaran skall væljas av

Senda senast den 18 juni 1998. Om det europeiska DVB-projektet efter

detta datum utfærdar rekommendationer för sèdan styrprogramvara skall

Senda i görligaste mèn anpassa sændningarna efter dessa

rekommendationer. Senda skall vælja tidpunkt för implementeringar av

sèdana versioner, tillægg eller uppgraderingar. Senda æger ocksè rætt att,

om det ær nödvændigt för att sækerstælla de funktioner som omfattas av

detta avtal, göra erforderliga kompletteringar och tillægg till næmnda

specifikationer.

Senda och respektive Programbolag kan træffa individuella avtal om de

nærmare villkoren för ètkomst till visst program eller tjænst.

3.

Elektronisk Programguide

Parterna ær överens om att, för samtliga frekvenser i det digitala

marknætet, tillhandahèlla hushèllen elektronisk programinformation

avseende det samlade utbudet av program och tjænster. En sèdan

gemensam elektronisk programguide skall samordnas av Senda. Denna

skall bland annat innehèlla programtablè och annan basinformation

rörande plattformen. Respektive Programbolag kan dærutöver, pè eget

sændningsutrymme, utforma den individuella programguide det finner

læmplig.

Senda skall ha skyldighet och ensam rætt att, sjælvt eller genom annan, i

alla avseenden handha driften av den gemensamma programguiden. Det

èligger Senda att presentera samtliga Programbolags utbud pè ett

likværdigt sætt, och tillse att programguiden ær lættillgænglig för hushèllen.

För att möjliggöra den gemensamma elektroniska programguiden som

angivits i första stycket skall varje Programbolag, om det ær nödvændigt,

avsætta en proportionellt lika stor andel av tilldelat sændningsutrymme

(uppskattningsvis kommer det att krævas ca 1 Mbit/s för varje frekvens).

Senda och respektive Programbolag skall træffa individuella avtal om de

nærmare villkoren avseende den gemensamma elektroniska

programguiden.

33

4.

Sændaroperatör

Programbolag skall anvænda Teracom som sændaroperatör.

Programbolagen avser att teckna separata avtal med Teracom om rætt för

Programbolagen att utnyttja nætkapacitet i det digitala marknætet. Om

sændningstillstèndet för ett Programbolag ger rætt att disponera ett visst

givet sændningsutrymme (uttryckt i Mbit/s) förbinder sig Teracom att

upplèta motsvarande nætkapacitet.

5.

Villkor

Programbolag som inte erhèller tillstènd för sændning i det digitala

marknætet upphör att vara Part i detta avtal.

6.

Tillkommande parter och nya sændningsomrèden

Om annan æn Programbolagen ges tillstènd att sænda i det digitala

marknætet, skall denne beredas tillfælle att intræda som part till detta

avtal. Part æger inte rætt att motsætta sig sèdant intræde om den som skall

intræda erhèllit sèdant tillstènd.

Om regeringen meddelar Part tillstènd för sændningar i andra omrèden

æn de som anges i ingressen till detta avtal, skall avtalet gælla æven för

sændningar i sèdana omrèden.

7.

Avtalstid med mera

Detta avtal avser uteslutande sèdan sændningsverksamhet som sker med

tillstènd av regeringen.

Avtalet gæller frèn det att det undertecknats av samtliga Parter. Avtalet

upphör att gælla nær samtliga Programbolags sændningstillstènd avseende

den period för vilken sændningstillstènd initialt beviljats löpt ut.

Programbolag för vilket sændningstillstèndet upphört att gælla, oavsett

anledningen hærtill, upphör samtidigt att vara part till detta avtal.

Om detta avtal sèvitt avser teknisk multiplexoperatör eller operatör av

ètkomstkontrollfunktioner eller operatör av gemensam elektronisk

programguide eller sændaroperatör upphör att gælla, skall

Programbolagen gemensamt uppdra èt annan att sköta motsvarande

uppgifter. Programbolagen skall dærvid utse den operatör som væljs av

majoriteten av Programbolagen. Vid sèdan omröstning skall röstværdet

bestæmmas i förhèllande till tilldelat sændningsutrymme varvid en

tillstèndsinnehavare med nationellt sændningstillstènd erhèller õ röst

per tilldelat sændningsutrymme om 2 Mbit/s och en tillstèndsinnehavare

med lokalt sændningstillstènd erhèller 1/10 röst per tilldelat

sændningsutrymme om 2 Mbit/s. Om antalet regioner utökas under

avtalstiden skall röstværdet för en tillstèndsinnehavare med lokalt

sændningstillstènd vara 1/(2 x totalt antal regioner) röst per tilldelat

sændningsutrymme om 2 Mbit/s.

34

8.

Tillstènd

Parterna ær, i förekommande fall, skyldiga att söka samtliga de tillstènd

som behövs för detta avtals eller viss bestæmmelses genomförande eller

giltighet.

I det fall tillstènd inte læmnas eller viss bestæmmelse i detta avtal av

behörig myndighet inte anses giltig, helt eller delvis, ær ingen Part i detta

avtal berættigad att erhèlla skadestènd av annan Part i detta avtal.

9.

Ündringar och tillægg

Detta avtal utgör Parternas hela överenskommelse. Ündringar och tillægg

till detta avtal förutsætter att Parterna ær ense dærom och att regeringen

godkænt ændringen, om denna rör förhèllanden som omfattas av

tillstèndsvillkoren. Ündringar och tillægg skall vara skriftliga.

10.

Skiljeförfarande

Samtliga tvister i anledning av detta avtal skall slutligt avgöras genom

skiljedom enligt reglerna för Stockholms Handelskammares

Skiljedomsinstitut, med de ændringar som föreskrivs nedan.

Skiljenæmnden skall bestè av tre skiljemæn vilka skall utses av

Skiljedomsinstitutet.

Pèkallas flera skiljeförfaranden i anledning av detta avtal skall dessa, sè

lèngt det ær möjligt, handlæggas av samma skiljenæmnd i ett förfarande.

Skiljenæmnden æger dærför besluta att tvè eller flera förfaranden skall

sammanlæggas. Om skiljenæmnden finner det læmpligt fèr den dock

bestæmma att viss eller vissa tvister som hænskjutits till skiljenæmnden,

skall handlæggas særskilt.

Pèkallas skiljeförfarande som endast omfattar vissa parter i detta avtal

skall Skiljedomsinstitutet underrætta övriga parter om framstællningen

om skiljeförfarande.

Skiljeförfarandet skall æga rum i Stockholm.

_______________

Detta avtal har upprættats i 17 exemplar varav parterna tagit var sitt och

Radio och TV-verket 1 exemplar.

SENDA I SVERIGE AB

TERACOM AB

SVERIGES TELEVISION AB

SVERIGES UTBILDNINGS-

RADIO AB

TV4 AB

TV3 AB

35

KANAL 5 AB

CANAL+ TELEVISION AB

KUNSKAPS TV I SVERIGE AB=TELEVISIONSAKTIEBOLAGET

TV8

CELL INTERNET COMMERCE=LANDSKRONA VISION AB

DEVELOPMENT AB

TV-LINKáPING

TV4 NORR AB

LÜNKOMEDIA AB

CBA LOKAL TV AB

TV4 I GáTEBORG AB

Bilaga 1

Sammanställning av remissvar

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QM

Innehållsförteckning

N=oßçãííãèíîÛèíßìèÛKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QO

O=^ææçäèî=éç=ïîìßÞèãèáßè

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QO

OKN=ÖðßìáìãêÛèÞß=íóèêïèåîßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QP

OKNKN=héíîèÛÞßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QQ

OKNKO=^æîßìèÛîãðKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QQ

OKNKP=qãÞíêæÛèKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QR

P=jéÞßææßì=àöì=ÞãáãîÛæ=ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=îßæßðãíãéè

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QS

PKN=jÛìåèäîKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QT

PKNKN=iéåÛæéÜßìéßèÞß=çéîîÛáèãèáKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QT

PKNKO=_ßàéæåèãèáíîäÝåèãèáKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QU

PKNKP=jöäæãáâßîßè=îãææ=æéåÛæÛLìßáãéèÛæÛ=íäèÞèãèáÛì

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QU

PKNKQ=rîàÛíèãèá=Ûð=èïðÛìÛèÞß=ÛèÛæéáÛ=íäèÞèãèáÛì

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=QV

PKO=pÛîßææãîRM

PKP=hÛÜßæKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RM

PKQ=qßæßèäîKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RM

PKQKN=qãÞíêßìíêßåîãðKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RN

PKQKO=qßåèãåKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RN

PKR=_ßìßÞíåÛêíàìåáéìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RO

Q=oßáæßìãèáíÜßâéð=éÝâ=íäìíåãæÞÛ=àìåáéì

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RO

QKN=iÛáíîãàîèãèá=ã=ÞÛá=éÝâ=Üßâéð=Ûð=èó=æÛáíîãàîèãèá

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RP

QKNKN=jïæîãçßÞãÛ=éÝâ=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RP

QKNKO=rêêâéðíìäîî=çKçKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RP

QKO=^ðîÛæßè=çßÞ=êìéáìÛçàöìßîÛáßè

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RQ

QKOKN=_ìãíîßì=ã=ïîìßÞèãèáßèKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RQ

QKOKO=sãææåéì=àöì=íäèÞèãèáíîãææíîåèÞ

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RQ

QKOKP=héèåïììßèíàìåáéìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RS

QKP=jïæîãêæßòéêßìÛîöìßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RS

QKPKN=oßáæßìãèáíÜßâéðKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RT

QKPKO=pîÛîßè=–=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßèKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RU

QKPKP=mìéáìÛçàöìßîÛáßî=–=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RU

QKQ=päèÞèãèáíîßåèãå=éÝâ=àìßåðßèíÛèðäèÞèãèá

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=RV

QKR=br=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SM

QKS=^ðåéÞÛìß=éÝâ=åìóêîßìãèáKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SN

QKT=sãÞÛìßíäèÞèãèá=ã=åÛÜßæèäî=–=çïíî=ÝÛììó

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SO

QKTKN=_ãÜßâåææßè=EïîöåÛÞ=çïíî=ÝÛììóF

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SO

QKTKO=_ßáìäèíÛÞ=çïíî=ÝÛììóKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SO

QKTKP=^ðíåÛààÛèÞß=Ûð=çïíî=ÝÛììó

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SP

QKU=qßåèãíåÛ=íîÛèÞÛìÞßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SP

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QN

R=båéèéçãíåÛ=åéèíßåðßèíßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SQ

RKN=hÛæåóæìßíïæîÛîKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SQ

RKO=cãèÛèíãßìãèáKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SR

RKOKN=qsJÛðáãàîßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SR

RKOKO=pïÜðßèîãéèßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SS

RKOKP=héèÝßííãéèíÛðáãàîßì=éÝâ=ìßåæÛççÛìåèÛÞßè

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SS

RKP=héèíïçßèîãèîìßííßèKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=ST

RKPKN=héèíïçßèîèóîîÛKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SU

RKPKO=héíîèÛÞKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SV

RKPKP=^ðåéÞÛìßKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=SV

RKPKQ=hðÛæãîßîíåìÛðKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TN

RKQ=jÛìåèÛÞíàöìïîíäîîèãèáÛìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TN

S=aãáãîÛæ=îßæßðãíãéè=ã=ßîî=èäìãèáíêéæãîãíåî=êßìíêßåîãð

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TP

SKN=aãìßåîÛ=ßààßåîßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TP

SKO=jïæîãçßÞãÛKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TQ

SKOKN=fèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßìKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TR

SKOKO=rîÜãæÞèãèáKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TS

T=jßÞãßêéæãîãåKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TT

TKN=pîÛîßèí=ìéææKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TT

TKNKN=_ìãíîßì=ã=ïîìßÞèãèáßèKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=TV

TKO=mïÜæãÝ=íßìðãÝßJåÛèÛæßìèÛí=íîäææèãèá

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=UM

TKP=mìéáìÛçïîÜïÞßîKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=UN

TKPKN=hïæîïìïîÜïÞ=éÝâ=íðßèíåî=êìéáìÛçãèèßâåææ

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=UO

U=bòêßìîáìïêê=àöì=çïæîãçßÞãÛàìåáéì

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=UO

V=ÖðìãáÛ=àöìíæÛá=éÝâ=öèíåßçåæ

KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=UP

VKN=jQJèäîßîKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=UQ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QO

1 Remissinstanserna

bàîßì=ìßçãíí=âÛì=óîîìÛèÞßè=Ûðáßîîí=Ûð=Öðßìíîóìßæíßè=àöì=Ýãðãæ=ÜßìßÞíåÛêI

méíîJ=éÝâ=îßæßíîóìßæíßè=EmqpFI=_ÛèðßìåßîI=héççïèãåÛîãéèíàéìíåèãèáíJ

ÜßìßÞèãèáßè=Ehc_FI=pîÛîíåéèîéìßîI=oãåíìßðãíãéèíðßìåßî=EoosFI=hïèáæãáÛ

qßåèãíåÛ=eöáíåéæÛè=EhqeFI=döîßÜéìáí=ïèãðßìíãîßîI=^ìåãðßî=àöì=æäïÞ=éÝâ

ÜãæÞI=pîÛîßèí=hïæîïììåÞI=pðßèíåÛ=íêìååèäçèÞßèI=dìÛèíåèãèáíèäçèÞßè=àöì

ìÛÞãé=éÝâ=qsI=oÛÞãéJ=éÝâ=qsJðßìåßî=EoqsFI=oåÞßî=àöì=çåèáàÛæÞ=ãèéç

çÛííçßÞãßìèÛ=EjåèáàÛæÞíìåÞßîFI=oåÞßî=çéî=íåÛÞæãáÛ=ðåæÞííåãæÞìãèáÛì

EsåæÞííåãæÞìãèáíìåÞßîFI=käìãèáíJ=éÝâ=îßåèãåïîðßÝåæãèáíðßìåßî=EkrqbhFI

héèåïììßèíðßìåßîI=héèíïçßèîðßìåßîI=pðßèíåÛ=^åÛÞßçãßèI

iÛèÞíîãèáíàöìÜïèÞßîI=hïèáæãáÛ=qßÛîßìè=^_I=pðßìãáßí=oÛÞãé=^_=EpoFI

pðßìãáßí=qßæßðãíãéè=^_=EpsqFI=pðßìãáßí=rîÜãæÞèãèáíìÛÞãé=^_=EroFI

qßæãÛ=^_I=qbo^`lj=pðßèíå=oïèÞìÛÞãé=^_=EqßìÛÝéçFI=^èèéèíöìJ

àöìßèãèáßèI=^ìÜßîÛìèÛí=ÜãæÞèãèáíàöìÜïèÞ=E^_cFI=^_=_éèèãßìàöìßîÛáßèI

`éêóíñßÞßI=qßæßàéèÛåîãßÜéæÛáßî=ij=bìãÝííéè=EbìãÝííéèFI=cöìßèãèáßè=àöì

íðßèíå=çßÞãßJ=éÝâ=åéççïèãåÛîãéèíàéìíåèãèá=EcpjhFI=ep_=ìãåíàöìÜïèÞI

fèÞïíîìãàöìðÛæîèãèá=^_=hãèèßðãåL=jéÞßìè=qãçßí=dìéïê=EjqdFI

hÛÜßæðãíãéè=^_I=héèíîèäìæãáÛ=éÝâ=æãîîßìäìÛ=óìåßíïîöðÛìßí=íÛçÛìÜßîíJ

èäçèÞ=EhivpFI=kßîâéæÞ=kéìÞãÝI=oãåíÜóááßèI=pðßìãáßí=ÛææçäèèóîîãáÛ

ÜéíîÛÞíàöìßîÛá=Ep^_lFI=hÛèÛæ=RJpÝÛèÞãèÛðãÛè=_ìéÛÞÝÛíîãèá=póíîßç

pK^KI=pîääìèqsèäîßî=^_I=pðßèíåÛ=åÛÜßæJqsJàöìßèãèáßèI=pðßèíåÛ

îéèíäîîÛìßí=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=çïíãåÜóìå=EpqfjFI=pðßìãáßí=ãèÞïíîìãàöìÜïèÞI

pðßìãáßí=ìßåæÛçàöìÜïèÞI=^_=pñßÞßè=lè=iãèßI=qßæßðãíãéèí=ÛåîãßÜéæÛáßî

qsJ^I=qsQ=^_K

cöìíðÛìíçÛåîßèI=oãåíÛèîãåðÛìãßäçÜßîßîI=pðßèíåÛ=åéççïèàöìÜïèÞßîI

pðßìãáßí=àÛíîãáâßîíäáÛìßI=pðßìãáßí=æéåÛæJqsJàöìÜïèÞ=éÝâ=qãÞèãèáíJ

ïîáãðÛìèÛ=âÛì=çßÞÞßæÛî=Ûîî=Þß=Ûðíîåì=àìåè=Ûîî=óîîìÛ=íãáK=qßæãÛ=^_=éÝâ

pðßèíåÛ=åÛÜßæJqs=^_=âÛì=æäçèÛî=ßîî=áßçßèíÛçî=óîîìÛèÞßK

aßííïîéç=âÛì=íåìãðßæíßì=ãèåéççãî=àìåè=cöìßèãèáßè=ÖêêèÛ=åÛèÛæßèI

pðßèíåÛ=îßÛîßìàöìÜïèÞßîI=qsJiãèåöêãèáI=pðßèíåÛ=fqJàöìßîÛáßèí=éìáÛJ

èãíÛîãéè=^_=EpfqlFI=säèíîßìêÛìîãßîí=çßÞãÛêéæãîãíåÛ=áìïêêI=cöìßèãèáßè

kéìÞßèI=pðßìãáßí=ÞìÛçÛîãåßìàöìÜïèÞI=pðßèíåÛ=äéïìèÛæãíîàöìÜïèÞßîI

eóìßíáäíîßìèÛí=ìãåíàöìÜïèÞ=éÝâ=pðßìãáßí=ìÛÞãéJ=éÝâ=âßçßæßåîìéèãå–

æßðßìÛèîöìßìK

eóìßíáäíîßìèÛí=ìãåíàöìÜïèÞ=íîäææßì=íãá=ÜÛåéç=ìßçãííóîîìÛèÞßî=àìåè

p^_lK

qãææ=óîîìÛèÞßî=àìåè=iÛèÞíîãèáíàöìÜïèÞßî=âÛì=ÜãàéáÛîí=ßè=ìßíßìðÛîãéè=Ûð

àöìßîìäÞÛìèÛ=àöì=EçFI=eßèìãå=eÛççÛìI=iÛìí=pêéæÛèÞßìI=fèáÛ=_=^áèéì=éÝâ

gÛè=eÛææÜßìáK

2 Allmänt om utredningen

_ßîäèåÛèÞßî=àìåè=ïîìßÞèãèáßè=éç=îßåèãíåÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=ïîöåÛÞß

íäèÞèãèáÛì=Ûð=ìÛÞãé=éÝâ=îßæßðãíãéèI=Ûðíßì=Ûîî=îääèÛ=íéç=ïèÞßìæÛá=àöì=Üßíæïî

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QP

éç=ßðßèîïßææ=öðßìáåèá=îãææ=ÞãáãîÛæ=îßåèãå=àöì=çÛìåíäèÞ=qs=íéç=ßìíäîîèãèá

àöì=èïðÛìÛèÞß=ÛèÛæéáÛ=íäèÞèãèáÛìK

f=ïîìßÞèãèáßè=àöìßíæåí=ÜæKÛK=àöæäÛèÞßW

–=pîÛîíçÛåîßìèÛ=Üöì=ðåìßè=NVVS=àÛîîÛ=êìãèÝãêÜßíæïî=éç=öðßìáåèá=îãææ

ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=EîßììßíîßìF

=qs=ã=pðßìãáßK

–=rîÜóááèÛÞ=Ûð=Þßî=îßììßíîìÛ=íäèÞÛìèäîßî=àöì=ÞãáãîÛæ=íäèÞèãèá=Üöì=êåÜöìäÛí

íßèÛíî=NVVT=éÝâ=ã=íãè=àöìíîÛ=ßîÛêê=ðÛìÛ=íæïîàöìÞ=ãèéç=îðå=åì=ßàîßì=ÜßíæïîK

–=kïðÛìÛèÞß=ÛèÛæéáÛ=îßììßíîìÛ=íäèÞèãèáÛì=Üöì=ïêêâöìÛ=íèÛìÛíî=çöäæãáîI

ÞéÝå=íßèÛíî=îãé=åì=ßàîßì=íîÛìîßè=àöì=ÞãáãîÛæÛ=îßììßíîìÛ=íäèÞèãèáÛìK

2.1 Övergripande synpunkter

Flera remissinstanser, bl.a. krqbh och såæÞííåãæÞìãèáíìåÞßî, anser att

ïîìßÞèãèáßè=êå=ßîî=ÜìÛ=éÝâ=ãèîìßííÛèî=íäîî=ìßÞéáäéìî=àöì=Þß=îßåèãíåÛ=éÝâ

ßåéèéçãíåÛ=ðãææåéìßè=àöì=ßè=àìÛçîãÞÛ=qsJïîðßÝåæãèá=çßÞ=ÞãáãîÛæ=îßåèãå

éÝâ=ßààßåîßìèÛ=Ûð=Ûîî=ãèàöìÛ=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛìK

f=àæßìÛ=ìßçãííðÛì=åìãîãíßìÛí=ïîìßÞèãèáßè=àöì=Ûîî=ïîáöìÛ=ßîî=ÜìãíîÛèÞß

beslutsunderlag. dìÛèíåèãèáíèäçèÞßè påpekar, liksom bl.a. döîßÜéìáí

universitet, att utredningens resonemang och analyser delvis är svaga.

Radio- och TV-verket menar att utredningen inte utgör tillräckligt under-

æÛá=àöì=íæïîíÛîíßè=ã=ïîìßÞèãèáßè=éç=Ûîî=çÛìåèäî=àöì=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=Üöì

initieras. Enligt jåèáàÛæÞíìåÞßî är en mer ingående analys av de stora

àöìäèÞìãèáÛì=íéç=èï=íåßì=ãèéç=çßÞãßíóíîßçßî=–=ãèåæïíãðß

îßæßåéççïèãåÛîãéèßìèÛ=–=Ûð=ÜßîóÞßæíß=àöì=Ûîî=êìéðÛ=éç=çÛìåíäèÞ=ÞãáãîÛæ

îßæßðãíãéè=äì=Þßî=ÛæîßìèÛîãð=íéç=Üöì=àöìßÞìÛíK=aßîîÛ=áäææßì=íäìíåãæî=ã=Þßî=àÛææ

ïîöåÛÞß=ÞãíîìãÜïîãéèíçöäæãáâßîßì=àöì=îßæßðãíãéè=íåÛææ=àìäçäÛí=áßèéç

massiva statliga insatser. pðßèíåÛ=äéïìèÛæãíîàöìÜïèÞßî anser att de eko-

èéçãíåÛ=éÝâ=çÛìåèÛÞíçäííãáÛ=àìåáéìèÛ=ãèîß=äì=îãææìäÝåæãáî=ïîìßÞÞÛK

Sveriges dramatikerförbund är förvånade över att perspektivet i

ïîìßÞèãèáíÞãìßåîãðßî=äì=íå=ÜßáìäèíÛî=èÛîãéèßææî=çßÞ=îÛèåß=êå=Ûîî

ÞãáãîÛæãíßìãèáßè=äì=ßîî=ãèîßìèÛîãéèßææî=àßèéçßè=çßÞ=ïêêßèÜÛìî=áìäèíöðßìJ

íåìãÞÛèÞß=ßààßåîßìK

f=àæßìÛ=ìßçãííðÛì=ïèÞßìíîìóåí=Þßî=êéíãîãðÛ=çßÞ=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=îßåèãåßèI

äðßè=àöì=çÛìåÜïèÞèÛ=íäèÞèãèáÛìI=éÝâ=Ûîî=Þßî=äì=ðãåîãáî=Ûîî=pðßìãáß=æãááßì

långt framme, bl.a. krqbhI=psqI=oÛÞãéJ=éÝâ=qsJðßìåßîI=^èèéèíöìJ

föreningen, Bonnierföretagen

och hïæîïììåÞßî.

NUTEK stödjer utredningens analyser och förslag. NUTEK anser att

ãèàöìÛèÞßî=Ûð=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=îßæßðãíãéè=âÛì=ßè=íîÛìå=çéîãðßìãèá=ã=ßè

æåèáíãåîãá=öðßìæßðèÛÞ=àöì=ßè=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJàïèåîãéèK=f=ßè=ðäìæÞ=Ûð=Ûææîçßì

ÞãáãîÛæãíßìÛÞß=çßÞãßìI=Üßâöðí=ßîî=åéèåïììßèíåìÛàîãáî=ÛæîßìèÛîãð=îãææ=ÛææÛ

åéççßìíãßææÛ=åÛèÛæßìI=íéç=âÛì=àöìïîíäîîèãèá=Ûîî=èå=êìÛåîãíåî=îÛáßî=ÛææÛ

âïíâåææ=ã=æÛèÞßîK

SVT ser det, liksom utredaren, som angeläget att Sverige ligger väl

àìÛççß=ã=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=Þßè=èóÛ=îßåèãåßèK=psq=êåêßåÛì=Ûîî=Þßè=ÞãáãîÛæÛ

qsJíäèÞèãèáíîßåèãåßè=äì=ã=íîéìî=éêìöðÛÞK=pêßÝãßææî=áäææßì=Þßî=Þßè=ðßìíãéè

íéç=íåÛ=ÛèðäèÞÛí=àöì=çÛìåÜïèÞèÛ=íäèÞèãèáÛìK=_ßáìäèíÛÞß=àäæîêìéð=âÛì

áßèéçàöìîí=çßè=ÜßîóÞÛèÞß=êìéð=åîßìíîåì=ãèèÛè=îßåèãåßè=äì=íîÛÜãæ=éÝâ

çéáßè=ÛîîI=ã=íîéì=íåÛæÛI=àöìÛí=ïî=ã=åéççßìíãßææÛ=êìéÞïåîßìK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QQ

Bonnierföretagen är positiva till flera TV-kanaler med rikstäckning och

íßì=àöìíæÛáßî=íéç=ðãåîãáî=éÝâ=ãèîìßííÛèî=éÝåíå=ïì=ßîî=îéîÛæî=fqJêßìíêßå

îãðK

Radio- och TV-verket delar i och för sig utredarens uppfattning att den

ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáíîßåèãåßè=âÛì=íå=íîéìÛ=àöìÞßæÛì=Ûîî=ßîî=îßåèãåíåãàîß=äì

àöìßíîåßèÞß=éÝâ=Ûîî=ÞßîîÛ=åÛè=åìäðÛ=íîÛîíçÛåîßìèÛí=èäìçÛìß=öðßìðäáÛèÞßèK

cöì=íæïîíÛîíßè=Ûîî=ßîî=çÛìåèäî=àöì=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=Üöì=ãèãîãßìÛí=áßì

ÜßîäèåÛèÞßî=ßçßææßìîãÞ=ãèîß=îãææìäÝåæãáî=ïèÞßìæÛáK

Annonsörföreningen ser positivt på den digitala utvecklingen, men

çåíîß=íÛçîãÞãáî=åéèíîÛîßìÛ=Ûîî=ïîìßÞèãèáßèí=ÜßîäèåÛèÞß=äì=çóÝåßî=îßåèãíåî

ãèìãåîÛîK=rîðßÝåæãèáíàöìíæÛáßî=æßÞßì=îãææ=íðåìÜßÞöçÜÛìÛ=åéèíßåðßèíßì=àöì

íåðäæ=Ûèèéèíöìßì=íéç=ìßåæÛçêìéÞïÝßèîßì=éÝâ=åéèíïçßèîßìI=åéèíßåðßèíßì

íéç=ÜéìÞß=ÛèÛæóíßìÛí=óîîßìæãáÛìßK

Kulturrådet menar att det är positivt om det kan skapas ytterligare

ïîìóççß=àöì=qsJíäèÞèãèáÛì=àöì=éæãåÛ=ãèîìßííßèîßì=ßàîßìíéç=àìßåðßèíJ

ïîìóççßî=àöì=çÛìåíäèÞ=qs=âãîîãææí=âÛì=ðÛìãî=ßè=åèÛêê=ìßíïìíK

StjärnTV, liksom bl.a. STIM, Sweden On Line, Telia, avvisar förslaget

éç=Ûîî=ãèàöìÛ=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=qsK=cöìíæÛáßî=àöìíðåìÛì=éÝâ=ÜßáìäèíÛì

îãææáåèáßè=îãææ=ßîî=Üìßîî=éÝâ=ÞãðßìíãàãßìÛî=qsJïîÜïÞ=àöì=ÛèðäèÞÛìèÛK=bè

ãèìãåîèãèá=çéî=ïîÜóááÞÛ=çïæîãçßÞãÛîääèíîßì=éÝâ=ãèîßìÛåîãðãîßî=àöìíðåìÛí

éÝâ=àöìíßèÛíK

TV-A är kritisk till utredningen och slutsatserna som de anser är alltför

îßåèãíåÛ=éÝâ=äáèÛì=Ûææîàöì=æãîß=ãèîìßííß=åî=çÛìåèÛÞíàöìïîíäîîèãèáÛìK

Öppna kanalen finner det tillfredsställande med ett statligt ansvar för att

Þßè=îßåèãíåÛ=ïîðßÝåæãèáßè=ìßÞÛè=àìåè=ÜöìäÛè=íîóìí=ã=ßè=ìãåîèãèá=íéç=áßì

Ûææçäèãèîìßííßî=àöìßîìäÞß=àìÛçàöì=çÛìåèÛÞííîóìÞÛ=ÜßâéðK

OKNKN=héíîèÛÞßì

Banverket och bl.a. Sweden On Line, framhåller att motiven för en

íÛîíèãèá=êå=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåÜïèÞßî=qsJèäî=äì=îïèèÛ=ã=ïîìßÞèãèáßè=íäìíåãæî

ßàîßìíéç=àöìíæÛáßî=äì=àöìßèÛî=çßÞ=íîéìÛ=åéíîèÛÞßìK

Bonnierföretagen och Telia anser att de tekniska förutsättningarna och

Þß=íÛççÛèæÛáÞÛ=ãèðßíîßìãèáíåéíîèÛÞßìèÛ=çåíîß=åæÛìáöìÛí=ãèèÛè=àöìíæÛáßî

åÛè=ÜßÞöçÛí=àïææî=ïîK

OKNKO=^æîßìèÛîãð

KTH betonar att utvecklingen på området sker oerhört snabbt och vill

ÞäìçßÞ=àìÛçâåææÛ=Þßè=éíäåßìâßî=íéç=äì=àöìåèãêêÛÞ=çßÞ=àöìíæÛáßî=ïîÛè=Ûîî

àöìéìÞÛ=ÛèèÛî=äè=ðÛÞ=ïîìßÞèãèáßè=àöìßíæåìK=aßííïîéç=öêêèÛì=ïîðßÝåæãèáßè

èóÛ=çöäæãáâßîßì=àöì=ÛêêæãåÛîãéèßì=íéç=èåáéè=åèÛêêî=àïææî=ïî=åÛè=àöìïîíßK

aßîîÛ=ãèÞãåßìÛì=Ûîî=çÛè=ãèîß=ïîÛè=ðãÞÛìß=åÛè=öðßìáß=ÞãíîìãÜïîãéèííäîîI

ßòßçêßæðãí=åÛÜßæJ=éÝâ=îßæßèäîI=íéç=åÛè=áß=àïææ=ãèîßìÛåîãðãîßîK

Nethold anser att om debatten rensas från en del ideologiska undertoner

äì=àìåáÛè=éç=ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=ÞãáãîÛæJqs=ãèîß=íäìíåãæî=ÞìÛçÛîãíåK=pîÛîßè=Üöì

åïèèÛ=íäåßìíîäææÛ=Ûîî=Þßè=Þßæ=Ûð=îßæßðãíãéèßè=íéç=íîÛîßè=âÛì=íäìíåãæÞÛ

ãèîìßííßè=Ûîî=àå=ÞãíîìãÜïßìÛÞI=êìãçäìî=êïÜæãÝ=íßìðãÝßI=äðßè=ã

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QR

àìÛçîãÞßè=àãèèßì=ðäáÛì=àöì=Ûîî=èå=âïíâåææßèK=påÞÛèÛ=Üßíæïî=åÛè=áìïèÞÛí=êå

çóÝåßî=êìÛåîãíåÛ=öðßìðäáÛèÞßè=éÝâ=ÜÛíßìÛí=êå=èéááìÛèèÛ=ßåéèéçãíåÛ

ÜßÞöçèãèáÛìK=eäìðãÞæÛá=åéççßì=íÛîßææãîÜïìßè=ÞãíîìãÜïîãéè=ÛææîãÞ=Ûîî

àìÛçíîå=íéç=çóÝåßî=ÛîîìÛåîãðK=f=ÞßííÛ=ÛðíßßèÞßè=Üìãíîßì=ïîìßÞèãèáßè

ðäíßèîæãáîK

OKNKP=qãÞíêæÛè

cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=Ûèíßì=Ûîî=îãÞíêæÛèßè=àöì=Üßíæïî=éÝâ=ãèàöìÛèÞß=Ûð

digital marksänd TV är orealistisk eller alltför optimistisk, bl.a. ^_cI

Riksbyggen, Kabelvision, Telia, Konsumentverket, Mångfaldsrådet och

SVT.

ABF anser att det forcerade beslutsfattande som utredaren förespråkar

äì=éæóÝåæãáî=éÝâ=êåêßåÛì=Ûîî=éç=ßè=ïîÜóááèÛÞ=Ûð=Þßî=çÛìåíäèÞÛ=ÞãáãîÛæÛ

èäîßî=ãèîß=áßì=Þßî=àöìíêìåèá=âéí=Ûææçäèâßîßè=íéç=ïîìßÞÛìßè=âéêêÛíI=äì

ìãíåßè=ïêêßèÜÛì=Ûîî=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJîìÛÞãîãéèßè=ïìâéæåÛíK

Riksbyggen menar att den exakta tidsplanen och omfattningen av

ïîÜóááèÛÞßè=Ûð=Þßî=çÛìåÜïèÞèÛ=íäèÞÛìèäîßî=Üöì=àÛíîíîäææÛí=àöìíî=íßÞÛè

ßìàÛìßèâßîßì=ßìâåææãîí=àìåè=åéèíïçßèîßìèÛí=ãèîìßííß=íÛçî=êìéáìÛçJ

êìéÞïÝßèîßìèÛíJ=éÝâ=ÞãíîìãÜïîöìßìèÛí=îßåèãíåÛ=àöìçåáÛ=éÝâ=ÛààäìíçäííãáÛ

ðãæäÛ=Ûîî=íäèÞÛ=ÞãáãîÛæJqs=ã=Þß=èïðÛìÛèÞß=åéççßìíãßææÛ=çßÞãßìèÛ=EíÛîßææãîI

îßæßèäîI=ÞÛîÛèäîFK

Konsumentverket förutsätter att gällande internationellt fastställda

èéìçßì=Üæãì=ßîî=åìÛð=àöì=Þßè=çÛìåíäèÞÛ=ÞãáãîÛæÛ=îßæßðãíãéèßèI=çßè=èéîßìÛì

íÛçîãÞãáî=Ûîî=èéìçÛìÜßîß=äèèï=êåáåìK=sßìåßî=íîäææßì=íãá=Ûð=ÞßîîÛ=íåäæ

ïèÞìÛèÞß=îãææ=ðÛìàöì=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=qs=íåÛææ=ãèàöìÛí=íå=íèÛÜÜî=íéç

ïîìßÞèãèáßè=àöìßíæåìK

Kabelvision anser att det är felaktigt att Sverige som ett föregångsland

íåÛææ=ãèàöìÛ=àöìßíæÛáßè=ÞãáãîÛæãíßìãèáK=hÛÜßæðãíãéè=àöìßíæåì=ã=íîäææßî=Ûîî

pðßìãáß=íåÛææ=ÛððÛåîÛ=çßÞ=ßîî=Üßíæïî=ã=ÞßèèÛ=àìåáÛè=îãææ=Þßíí=ßîî=éêîãçÛæî

ïîèóîîäÛèÞß=Ûð=èó=îßåèãå=åÛè=ÛèðäèÞÛí=îãææ=ìãçæãáÛ=åéíîèÛÞßìI=íÛçî=ïèÞßì

çßææÛèîãÞßè=èéáíÛçî=óîîßìæãáÛìß=ïîìßÞÛ=íÛçîæãáÛ=Þß=åéèíßåðßèíßì=íéç

ïêêåéççßì=Ûð=ÛæîßìèÛîãð=îãææ=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäîK

Bonnierföretagen menar att den stagnation vi nu ser på den svenska

qsJçÛìåèÛÞßè=äì=ßè=àöæäÞ=Ûð=ßè=åéçÜãèÛîãéè=Ûð=íðÛá=ßàîßìàìåáÛè=ã

åéèíïçßèîæßÞßî=éÝâ=êå=ìßåæÛççÛìåèÛÞßè=çßè=éÝåíå=Ûð=Þßî=àÛåîïç=Ûîî=íå

çåèáÛ=qsJàìåáéì=äïíî=èï=äì=àöìßçåæ=àöì=ïîìßÞèãèá=éÝâ=åéççÛèÞß=ÜßíæïîK

bè=èó=ìéææ=àöì=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJÜéæÛáßî=pðßìãáßí=qßæßðãíãéèI=åéèÝßííãéèíJ

àöìâÛèÞæãèáÛì=àöì=qsQ=éÝâ=íîéìÛ=àöìäèÞìãèáÛì=ã=Þßè=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=qsJ

çãæäöè=âÛì=íåÛêÛî=éíäåßìâßîK=cöìíæÛáßî=Ûîî=ÞãáãîÛæãíßìÛ=îßæßðãíãéèßè=çåíîß

íßí=ã=ÞßîîÛ=êßìíêßåîãðI=ðÛìàöì=Þßî=äì=Ûèáßæäáßî=Ûîî=íèÛÜÜÛ=éÝâ=îóÞæãáÛ

ÜßíåßÞ=áßí=îãææ=çÛìåèÛÞßèK

Mångfaldsrådet vill framhålla att beslutsordningen som föreslås i

ïîìßÞèãèáßèI=íéç=ãèèßÜäì=Ûîî=àöìíî=àÛîîÛí=ßîî=êìãèÝãêÜßíæïî=éç=ïîÜóááèÛÞ

éÝâ=Þäìßàîßì=àöìßîÛí=ßè=çßì=ãèáåßèÞß=ïèÞßìíöåèãèá=Ûð=çÛìåèÛÞíàöìïîJ

íäîîèãèáÛìèÛ=éÝâ=ãèîìßííßî=ÜæÛèÞ=îäèåÜÛìÛ=îãææíîåèÞíâÛðÛìßI=çßÞàöì=ðãííÛ

ìãíåßì=éç=ßîî=êìãèÝãêÜßíæïî=ã=äçèßî=äì=Ûðíßîî=Ûîî=îÛí=êå=ÛææðÛìK=aßèèÛ

éìÞèãèá=åéççßì=îìéæãáßè=Üæã=àìÛçáåèáíìãå=ÜÛìÛ=ïèÞßì=àöìïîíäîîèãèá=Ûîî

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QS

ïîìßÞÛìßèí=àöìâéêêèãèá=Ûîî=ßîî=Ûð=íîÛîßè=íîóìî=çÛìåíäèî=ÞãáãîÛæî

ÞãíîìãÜïîãéèííóíîßç=éÝåíå=æßÞßì=îãææ=Ûîî=Þßî=ÛææçäèèÛ=îÛì=æßÞèãèáßè=àìåè=Þß

åéççßìíãßææÛ=ÛåîöìßìèÛK

3 Modeller för digital distribution av television

f=ÜßîäèåÛèÞßî=àìÛçâåææí=Ûîî=ã=éÝâ=çßÞ=Ûîî=Þßî=Üæãðãî=Ûææçäèî=ÛÝÝßêîßìÛî=Ûîî

îãÞßè=èï=äì=çéáßè=àöì=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=ÞãáãîÛæ=îßåèãå=àöì=qsJÞãíîìãÜïîãéèI=âÛì

Þß=îãÞãáÛìß=ßïìéêßãíåÛ=àöìíöåßè=Ûîî=ïîðßÝåæÛ=àöìÜäîîìÛÞ=ÛèÛæéá=îßåèãå

àöìæéìÛî=çóÝåßî=Ûð=íãè=ÛåîïÛæãîßîK

Resonemanget understryks av flera remissinstanser. hc_ menar bl.a. att

éÜßìéßèÞß=Ûð=ðãæåßè=ÞãíîìãÜïîãéèíàéìç=íéç=ÞãíåïîßìÛí=ïîáöì=ãèîìéÞïåJ

îãéèßè=Ûð=ÞãáãîÛæJqs=ßè=Þßæ=ã=ßîî=ÜìßÞÛìß=îßåèãåíåãàîß=íéç=êå=íãåî=æßÞßì

àìÛç=îãææ=ßè=íÛççÛèíçäæî=ãèàìÛíîìïåîïì=àöì=ãèîßìÛåîãð=çïæîãçßÞãÛK=hc_

êåêßåÛì=éÝåíå=Ûîî=Þßî=ã=ÞßÜÛîîßè=éàîÛ=ïîîìóÝåí=éìé=àöì=Ûîî=çÛìåíäèÞ=ÞãáãîÛæ

îßæßðãíãéè=åéççßì=Ûîî=ÜìéçíÛ=ïîðßÝåæãèá=éÝâ=íêìãÞèãèá=Ûð=íåÞÛèÛ=ÛæîßìJ

èÛîãð=íéç=ßèæãáî=àæßìîÛæßî=ÜßÞöçÛìßI=ãèåæK=ïîìßÞÛìßèI=Üöì=ãèàöìÛí=êå=æäèáìß

íãåîK=Äðßè=Þßî=éçðäèÞÛ=êìéÜæßçßî=âÛì=êåêßåÛîíI=ÞðíK=Ûîî=ÛæîßìèÛîãðßè=ã

åìÛàî=Ûð=âöáìß=êìßíîÛèÞÛ=EÜæKÛK=ã=àìåáÛ=éç=ãèîßìÛåîãðãîßîF=åéççßì=Ûîî=åéèJ

åïììßìÛ=ïî=çÛìåèäîßî=ìßÞÛè=ãèèÛè=Þßî=äì=àäìÞãáïîÜóááîK=f=ðãæåßè=ïîíîìäÝåJ

èãèá=íåÞÛèÛ=ÜÛæÛèíêìéÜæßç=åÛè=àöìðäèîÛíI=ðãæåÛ=ÛèÞìÛ=àÛåîéìßì=íéç=íêßæÛì

ãè=éÝâ=ðÛÞ=Þß=íÛççÛèðäáÞÛ=ãèÞïíîìãJ=éÝâ=èäìãèáíêéæãîãíåÛ=åéèíßåðßèíßìJ

èÛ=Üæãì=ã=éæãåÛ=íÝßèÛìãßì=Üßâöðßì=ïîìßÞÛí=óîîßìæãáÛìßK

Ericsson anser att det finns två huvudsakliga anledningar varför dagens

ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=îßæßðãíãéè=éÝâ=ìÛÞãé=íåÛææ=ÞãáãîÛæãíßìÛíK=cöì=Þßî=àöìíîÛ=äì=Þßî

ßèÞÛ=íäîîßî=Ûîî=îãææáéÞéíß=åìÛðßè=àìåè=çéìáéèÞÛáßèí=qsJ=éÝâ

çïæîãçßÞãÛîääèíîßìK=aßî=ÛèÞìÛ=íåäæßî=äì=Ûîî=ïîèóîîäÛèÞßî=Ûð=ðåìî=ìÛÞãéJ

íêßåîìïç=çåíîß=ßààßåîãðãíßìÛí=àöì=Ûîî=áß=êæÛîí=åî=çéÜãæÛ=îãææäçêèãèáÛìK

cæßìÛ=ìßçãííðÛì=îÛì=ïêê=àìåáÛè=éç=åéçÜãèÛîãéèíæöíèãèáÛì=Ûð=éæãåÛ=îßåJ

niker, bl.a. pîÛîíåéèîéìßîI=bìãÝííéèI=cpjhI=jéÞßìè=qãçßí=dìéïê=och

SVT.

Statskontoret anser att Sverige fortsatt behöver olika alternativ, digitalt

çÛìåèäîI=åÛÜßæJqs=èäî=íÛçî=Þßî=àÛíîÛ=îßæßàéèãèäîßî=Ûèðäèî=àöì=àÛíîÛ

ÜìßÞÜÛèÞíîãææäçêèãèáÛìK=rîìßÞèãèáßè=âÛì=ãèîß=îãææìäÝåæãáî=Üßæóíî=ÞßííÛ

éæãåÛ=ÛæîßìèÛîãð=éÝâ=ÞäìçßÞ=àãèèí=ãèîß=âßææßì=ïèÞßìæÛá=Ûîî=ðäæäÛ=èåáéî

ÛæîßìèÛîãð=àöìß=ßîî=ÛèèÛîK

Ericsson menar att olika typer av kommunikationsnät, som t.ex.

íÛîßææãîèäîI=çÛìåèäîI=åÛÜßæ=qsJèäîI=îßæßèäî=éÝâ=ÞÛîÛèäîI=ã=ðãííÛ=ÛðíßßèÞßè

åéççßì=Ûîî=åéçêæßîîßìÛ=ðÛìÛèÞìÛK=bìãÝííéèí=ÜßÞöçèãèá=äì=Ûîî=åéèåïììßèí

çßææÛè=Þß=éæãåÛ=èäîîóêßìèÛI=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=íîÛèÞÛìÞßì=íéç=íåÛêÛì=ðéæóçJ

àöìÞßæÛì=íÛçî=ßè=îääèíîßïîðßÝåæãèá=íéç=áåì=ã=îÛåî=çßÞ=èäîïîðßÝåæãèáßè=äì

ðãåîãáÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=Ûîî=èå=åéíîèÛÞíßààßåîãðÛ=æöíèãèáÛìK

FSMK pekar på att den väsentliga lärdomen av digitalisering av TV är

Ûîî=Þßî=ãèîß=äì=çßÞãßêéæãîãíåî=çöäæãáî=Ûîî=åèóîÛ=íäèÞèãèáíðãææåéìßè=îãææ=ßè

ðãíí=îßåèéæéáãK=héçÜãèÛîãéèíæöíèãèáÛì=Ûð=íÛîßææãîI=åÛÜßæJ=éÝâ=îßæßèäî=íÛçî

çÛìåíäèÞèãèáÛì=åÛè=éÝåíå=îäèåÛí=Ûææî=ßàîßì=Üßâéðßî=êå=éæãåÛ=íîäææßè=ã

æÛèÞßî=éÝâ=ðãÞ=éæãåÛ=îãÞêïèåîßìK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QT

Modern Times Group menar att det är uppenbart att det finns ett

áßçßèíÛçî=ãèîìßííß=ÜæÛèÞ=íåðäæ=çÛìåíäèÞÛèÞß=éÝâ=íÛîßææãîíäèÞÛèÞß=qsJ

åÛèÛæßì=Ûîî=íÛçéìÞèÛ=öðßìáåèáßè=îãææ=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=íå=Ûîî=Þßè

åéíîíÛççÛ=íãçïæÝÛíîêßìãéÞßè=çßÞ=ÜåÞß=ÛèÛæéáÛ=éÝâ=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì

Üæãì=íå=åéìî=íéç=çöäæãáîK

SVT stödjer utredarens uppfattning att på sikt anpassa SVT:s sändningar

îãææ=íÛççÛ=êìãèÝãê=íéç=àöì=qsQ=íå=Ûîî=ÛèîÛæßî=íæÛðíäèÞÛìß=EçãèÞìß

íäèÞÛìßF=ßàîßìâÛèÞ=åÛè=çãèíåÛíK=må=íå=íäîî=åÛè=ßîî=íîéìî=ÛèîÛæ=àìßåðßèíßì

àìãáöìÛíX=èåáéî=íéç=Üöì=àöìßèåæÛ=êæÛèßìãèáßè=Ûð=Þß=çåèáÛ=ÞãáãîÛæÛ=èäîßè

éÝâ=íÛçîãÞãáî=ìßÞïÝßìÛ=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=Þß=ÛèÛæéáÛ=êÛìÛææßææíäèÞèãèáÛìèÛK

pÛîßææãîíäèÞèãèáÛì=Üöì=éÝåíå=Üæã=åéçêæßçßèî=îãææ=Þß=ÛèÛæéáÛ=êÛìÛææßææJ

íäèÞèãèáÛìèÛK

3.1 Marknät

rîìßÞèãèáßè=ìßÞéðãíÛì=ßîî=ÛèîÛæ=íîïÞãßì=Ûð=âïì=ïîÜóááèÛÞßè=Ûð=çÛìåèäîßî

íåïææß=åïèèÛ=áå=îãææK=pÛççÛèàÛîîèãèáíðãí=ðãíÛì=ÞßííÛ=Ûîî=Þßî=ã=ßîî=ìßèî

ÞãáãîÛæî=êßìíêßåîãð=ÜéìÞß=ðÛìÛ=çöäæãáî=Ûîî=ÜóááÛ=ïî=íÛççÛèæÛáî=íßò

ìãåíîäÝåÛèÞß=ßææßì=íå=áéîî=íéç=ìãåíîäÝåÛèÞß=ÞãáãîÛæÛ=èäî=ðãÞ=íãÞÛè=Ûð=Þß

èïðÛìÛèÞß=ÛèÛæéáÛ=èäîßèK=aßîîÛ=íßÞÛè=èöÞðäèÞãáÛ=àìßåðßèíåééìÞãèßìãèáÛì

áßèéçàöìîíK=pÛççÛèæÛáî=ïêê=îãææ=OQ=êìéáìÛçîääèíîßì=Ûð=áéÞ=îßåèãíå

åðÛæãîßî=íåïææß=åïèèÛ=ÞãíîìãÜïßìÛí=ã=ÞßííÛK

PKNKN=iéåÛæéÜßìéßèÞß=çéîîÛáèãèá

rîìßÞèãèáßè= ïèÞßìíîìóåßì=ÜßîóÞßæíßè=Ûð=æéåÛæéÜßìéßèÞß=EêéìîÛÜßæF=çéîJ

îÛáèãèáI=ÞðíK=çéîîÛáèãèá=çßÞ=íçå=ßèåæÛ=Ûèîßèèßì=íéç=åÛè=êæÛÝßìÛí=ã

närheten av TV-mottagaren, både inomhus och utomhus. bìãÝííéè och

Teracom ansluter sig till utredningens uppfattning i den här frågan.

Ericsson understryker, genom att hänvisa till utvecklingen för mobil-

îßæßàéèãI=âïì=âöáî=çéÜãæãîßî=ðäìÞßìÛí=Ûð=åéèíïçßèîßìèÛ=éÝâ=çßèÛì=Ûîî=Þßî

Þäìàöì=àãèèí=Ûææ=ÛèæßÞèãèá=Ûîî=ðäáÛ=ãè=ðäìÞßî=Ûð=çéÜãæãîßî=èäì=Þßî=áäææßì=ðÛæ

Ûð=ÞãíîìãÜïîãéèíàéìçK=qääèíîßì=íéç=ãèîß=áóèèÛí=Ûð=çéÜãæãîßî=åÛè=ÞãíîìãJ

ÜïßìÛí=ã=åÛÜßæíóíîßç=Ûð=íåãæÞÛ=íæÛáK=cïææ=çéÜãæÛèðäèÞèãèá=íîäææßì=åìÛð

íéç=Üäíî=ïêêàóææí=Ûð=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞèãèá=ðãÞ=ìßæÛîãðî=æåáÛ=àìßåðßèíßìK

Teracom vill framhålla vikten av en svensk strategi för digital TV, bl.a.

çßÞ=âäèíóè=îãææ=ðäòßæðßìåÛè=çßææÛè=ìïèÞìÛÞãéJ=éÝâ=îßæßåéçîääèíîßìI=àöì

àìÛçîãÞÛ=æéåÛæéÜßìéßèÞß=åéèíïçßèîßìK

Sweden On Line och Svenska kabel-TV-föreningen vill tona ner betyd-

ßæíßè=Ûð=Ûîî=âïíâåææßè=íåÛææ=åïèèÛ=îÛ=ßçéî=qsJíãáèÛæßè=çßÞ=ßè=ßèåßæ

Ûèîßèè=ðãæåßè=äì=ãèÜóááÞ=ã=çéîîÛáÛìßèK=pãçïæßìãèá=Efèíîãîïî=àüì

oïèÞàïèåíîßÝâèãå=dçÜâF=ðãíÛì=Ûîî=ßèÞÛíî=OM–PM=B=Ûð=Þß=íðßèíåÛ=âïíJ

âåææßè=åéççßì=Ûîî=åïèèÛ=ÛèðäèÞÛ=Þßè=ãèÜóááÞÛ=ÛèîßèèßèK=ÖðìãáÛ=âïíâåææ

ÜßâöðßìI=íéç=ã=ÞÛáI=ßè=ìãåîÛèîßèè=êå=îÛåßîK=f=êìÛåîãåßè=åéççßì=ÞéÝå

ÛèÞßæßè=âïíâåææ=íéç=åéççßì=Ûîî=åïèèÛ=ÛèðäèÞÛ=Þßè=ãèÜóááÞÛ=Ûèîßèèßè

ðÛìÛ=æäáìß=Þå=äðßè=ßè=ÞãáãîÛæ=íãáèÛæ=ïèÞßìåÛíîÛí=Þß=àóíãåÛæãíåÛ=æÛáÛìèÛK

cãèèí=Þßî=îKßòK=çóÝåßî=Ûìçßìãèáíääìè=ã=ßè=àÛíîãáâßî=åéççßì=Þßî=Ûîî=àãèèÛí

íðåìãáâßîßì=Ûîî=îÛ=ßçéî=qsJíãáèÛæßìèÛ=çßÞ=ßè=æãîßè=ãèÜóááÞ=ÛèîßèèK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QU

Kabelvision påpekar att lokaloberoende mottagning av digitala sänd-

èãèáÛì=ðãÛ=çÛìåèäîßî=ßèÞÛíî=äì=çöäæãáî=éç=íäèÞèãèáÛìèÛ=âåææßì=ßè=ðãíí

àäæîíîóìåßèãðå=EßààßåîF=éÝâ=éç=Þß=ÞãáãîÛæÛ=çéîîÛáÛìèÛ=âÛì=Þß=îßåèãíåÛ

ßáßèíåÛêßì=íéç=ßìàéìÞìÛíK=hÛÜßæðãíãéè=àìÛçâåææßì=Ûîî=æéåÛæéÜßìéßèÞß

çéîîÛáèãèá=ßèÞÛíî=äì=çöäæãá=éç=âïíâåææßè=äì=ãèîìßííßìÛÞß=éÝâ=àãèèßì=Þßî

ðäìî=Ûîî=ÜßîÛæÛ=àöì=çéîîÛáèãèáßèK=aßîîÛ=Ûèíßí=ãèîß=àìÛçáå=îãææìäÝåæãáî=åæÛìî=ã

ïîìßÞèãèáßèK

PKNKO=_ßàéæåèãèáíîäÝåèãèá

f=Þß=íîïÞßìÛÞß=ÛæîßìèÛîãðßè=âÛì=àöìïîíÛîîí=Ûîî=Þßè=ÛèÞßæ=àÛíîÛ=âïíâåææ=íéç

Üöì=åïèèÛ=îÛ=ßçéî=Þß=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛìèÛ=çßÞ=åéèðßèîãéèßææÛ

îÛåÛèîßèèßìI=ÞðíK=áßèéç=íKåK=íîÛîãéèäì=çéîîÛáèãèáI=Üöì=ðÛìÛ=çãèíî=VU=

BK

SVT menar att det måste ankomma på företaget själv att avgöra vilka

êìãéìãîßìãèáÛì=íéç=íåÛææ=áöìÛí=ÜßîìäààÛèÞß=Þßè=èóÛ=íäèÞèãèáíîßåèãåßèK=f

ÞßííÛ=êìãéìãîßìãèáÛì=çåíîß=ãèáå=öðßìðäáÛèÞßè=éç=âïì=çÛìåíäèÞèãèáÛì=íåÛ

åéçÜãèßìÛí=çßÞ=íÛîßææãîíäèÞèãèáÛìK=aßî=öðßìáìãêÛèÞß=åìÛð=íéç=psq=âÛì

Ûîî=ïêêàóææÛ=äì=Ûîî=íäèÞèãèáÛìèÛ=îßåèãíåî=åÛè=èå=Þßè=ÛèÞßæ=Ûð=âïíâåææßè

íéç=àöìßíåìãðíI=ã=ÞÛáßèí=æäáß=ÝÛ=VVIU=BK=jßÞ=ßè=åéçÜãèÛîãéè=Ûð=çÛìåJ

éÝâ=íÛîßææãîíäèÞèãèáÛì=Üæãì=Þßè=îßåèãíåÛ=îãææáäèáæãáâßîßè=ã=êìãèÝãê=NMM=BK

aäìïîöðßì=àåì=àöìïîíäîîÛí=Ûîî=àöìßîÛáßî=ÛèðäèÞßì=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî=àïææî

ïî=èäì=Þßî=äì=ïîÜóááîK=psq=ïîáåì=àìåè=Ûîî=Þßè=èãðå=íéç=àöìßíæåí=ã

ïîìßÞèãèáßè=Üæãì=àöìßçåæ=àöì=óîîßìæãáÛìß=ÛèÛæóí=éÝâ=öðßìðäáÛèÞßè=ã=Þßî

àéìîíÛîîÛ=ÜßìßÞèãèáíÛìÜßîßîK=på=æäèáß=íéç=ãèîß=NMM=B=îäÝåèãèá=íäîîí=íéç

çåæ=çåíîß=ðÛìäß=æäáìß=èãðå=ðäìÞßìÛí=ïîãàìåè=ßåéèéçãíåÛ=éÝâ=ÛèÞìÛ

Ûíêßåîßì=ã=ßè=åéçÜãèÛîãéè=Ûð=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=öðßì=çÛìåßè=éÝâ=öðßì

íÛîßææãîK

SVT noterar också att sändningar i markbundna nät som är avsedda för

àìã=éÝâ=öêêßè=çéîîÛáèãèá=ã=êìãèÝãê=åÛè=íåß=éåìóêîßìÛîK=f=ÜßîäèåÛèÞßîí

àöìíæÛá=Ûèáßí=Ûîî=Þß=çÛìåÜïèÞèÛ=íäèÞÛìèÛ=íåÛ=çÛîÛí=ðãÛ=íÛîßææãî=íÛçî=Ûîî

Þß=âïíâåææ=íéç=âÛçèÛì=ïîÛèàöì=Þß=çÛìåÜïèÞèÛ=íäèÞÛìèÛí=îäÝåèãèáíJ

éçìåÞßè=íåÛ=ÜßîääèÛí=Ûð=íÛîßææãîíãáèÛæßìèÛK=aäìãáßèéç=Üæãì=åìóêîßìãèá=Ûð

psqWí=êìéáìÛç=éïèÞðãåæãáK

SABO framhåller att en digitalisering av de marksändande näten även

áßì=âïíâåææßè=ïîÛèàöì=ÝßèîìÛæéìîßìèÛ=çöäæãáâßî=îãææ=ßîî=ìãåî=éÝâ=ðÛìãßìÛî

êìéáìÛçïîÜïÞK

PKNKP=jöäæãáâßîßè=îãææ=æéåÛæÛLìßáãéèÛæÛ=íäèÞèãèáÛì

rîìßÞèãèáßè=êåêßåÛì=Ûîî=íäèÞÛìèÛí=ìäÝåðãÞÞ=éÝâ=ã=ðãæåßè=ïîíîìäÝåèãèá=Þß

åÛè=ìßÛæãíßìÛí=êå=éæãåÛ=éìîßì=ãèîß=âÛì=íîïÞßìÛîí=èäìçÛìß=ãèéç=ìÛçßè=àöì

ïîìßÞèãèáíÛìÜßîßîK=rîìßÞèãèáßè=Ûèíßì=ÞéÝå=Ûîî=Þßî=äì=ìãçæãáî=Ûîî=ÛèîÛ=Ûîî

åîçãèíîéèß=íÛççÛ=îäÝåèãèáíéçìåÞßèI=àöì=æéåÛæÛ=éÝâ=ìßáãéèÛæÛ=íäèÞJ

èãèáÛìI=íéç=ðãÞ=ÛèÛæéá=ÞãíîìãÜïîãéè=îéìÞß=åïèèÛ=ßìâåææÛí=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî

ÛæîßìèÛîãð=éÝâ=Ûîî=Þß=àìßåðßèíçäííãáÛ=ÜßáìäèíèãèáÛìèÛ=Üæãì=çãèÞìß=äè=ã=ßîî

ÛèÛæéáî=èäîK

cæßìÛ= ìßçãííãèíîÛèíßì=Ûèíßì=Ûîî=àöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=àöì=æéåÛæÛ=éÝâ=ìßáãéJ

èÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=àöìäèÞìÛí=éÝâ=êå=çåèáÛ=íäîî=àöìÜäîîìÛí=áßèéç=ÞãáãîÛæ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

QV

marksänd TV, bl.a. psqI=roI=ÖêêèÛ=åÛèÛæßèI=qsQI=qsJiãèåöêãèá=och

SABO.

SVT konstaterar att regionala sändningar tillmäts en allt större

ÜßîóÞßæíßK=jßÞ=ßè=Üßáìäèíèãèá=Ûð=Þß=ÞãáãîÛæÛ=èäîßèí=îãææáäèáæãáâßî=îãææ

VU=B=ãèèßÜäì=Þßî=Ûîî=îðå=êìéÝßèî=Ûð=âïíâåææßè=çåíîß=îÛ=ßçéî=ìãåííäèÞJ

èãèáÛìèÛ=ðãÛ=íÛîßææãî=éÝâ=Ûîî=Þß=ÞäìçßÞ=ãèîß=åéççßì=Ûîî=åïèèÛ=îÛ=ßçéî

psqWí=ìßáãéèÛæî=èßÞÜìïîèÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛìK=psqWí=ìßáãéèÛæÛ=íäèÞèãèáÛì

Üöì=ÞéÝå=áöìÛí=îãææáäèáæãáÛ=àöì=ÛææÛ=âïíâåææK=læãåÛ=ÛçÜãîãéèíèãðåßì=åÛè

ÞäìðãÞ=ðäæäÛí=çßÞ=éæãåÛ=åéíîèÛÞßì=íéç=àöæäÞK=bîî=ÛæîßìèÛîãð=äì=Ûîî=íÛçîæãáÛ

ìßáãéèÛæÛ=êìéáìÛç=íäèÞí=ïî=êÛìÛææßææî=ðãÛ=íÛîßææãîK=aßî=öåÛÞß=åÛêÛÝãîßîíJ

Üßâéðßî=çßÞàöì=Þå=ßè=öåÛÞ=ÞãíîìãÜïîãéèíåéíîèÛÞK=aßè=åÛè=ÞéÝå=êåðßìåÛí

Ûð=Ûîî=æäáìß=ÞÛîÛâÛíîãáâßî=ÛèðäèÞí=ã=Þß=ìßáãéèÛæÛ=íäèÞèãèáÛìèÛ=EÜßâéð=Ûð

çãèÞìß=àìßåðßèíïîìóççßFI=ßðßèîïßææî=åéçÜãèßìÛî=çßÞ=Ûîî=Þß=ìßáãéèÛæÛ

íäèÞèãèáÛìèÛ=àåì=”íèóæîÛ”=êå=ßè=Þßæ=Ûð=Þß=ìãåíîäÝåÛèÞß=åÛèÛæßìèÛí=åÛêÛJ

ÝãîßîK

Öppna kanalen förespråkar att en kanal redan från början reserveras för

æéåÛæ=êïÜæãå=ÛÝÝßííI=íéç=åÛè=ãèìóççÛ=Þßè=ðßìåíÛçâßî=íéç=èï=ÜßÞìãðí

inom de öppna kanalerna. qsJiãèåöêãèá anser att utgångspunkten för

ÞãáãîÛæÛ=ßîßìíäèÞèãèáÛì=ÜéìÞß=ðÛìÛ=Ûîî=íäåßìíîäææÛ=ÞãíîìãÜïîãéèßè=àöì=æéåÛæJ

éÝâ=ìßáãéèÛæ=qsI=íéç=ã=ÞÛá=âßæî=íÛåèÛì=íäèÞÛìîßåèãíå=ãèàìÛíîìïåîïìK

dßèéç=Ûîî=îãææÞßæÛ=æéåÛæJqs=ÞãáãîÛæÛ=àìßåðßèíßì=ðãíÛì=çÛè=êéæãîãíå=ðãæäÛK

aßè=ðãæäÛè=íåãÝåÛì=íãáèÛæßì=îãææ=çÛìåèÛÞßè=éÝâ=îãææ=æéåÛæÛ=ãèðßíîßìÛìß=Ûîî

ÜöìäÛ=íÛîíÛ=êå=æéåÛæJqsK

TV4 framhåller att bolaget skulle kunna låta de lokala bolag som sänder

ã=qsQWí=æéåÛæÛ=àöèíîßì=àå=ßè=ÜßîóÞæãáî=ïîöåÛÞ=íäèÞèãèáíîãÞ=éç=qsQ

àïèáßìÛÞß=íéç=çïæîãêæßòéêßìÛîöìK

PKNKQ=rîàÛíèãèá=Ûð=èïðÛìÛèÞß=ÛèÛæéáÛ=íäèÞèãèáÛì

rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=Ûîî=àöì=Ûîî=ãèîß=âïíâåææßè=íåÛææ=îðãèáÛí=Ûîî=éçßÞßæÜÛìî

åöêÛ=çéîîÛáÛìß=àöì=ÞãáãîÛæ=îßåèãå=åéççßì=Þßî=Ûîî=ðÛìÛ=èöÞðäèÞãáî=Ûîî=æåîÛ

íäèÞèãèáÛì=Ûð=êìéáìÛçîääèíîßìèÛ=íåß=íåðäæ=ÛèÛæéáî=íéç=ÞãáãîÛæî=ïèÞßì=ßè

öðßìáåèáíêßìãéÞK=f=Þßè=àöìíîÛ=àÛíßè=Ûèæäááí=Þäìàöì=ìãåíîäÝåÛèÞß=çÛìåèäî

ðãæåßî=ïîèóîîäÛí=àöì=ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=Þß=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛìèÛ=Ûð=êìéáìÛçJ

îääèíîßìèÛK=f=Þßè=ÛèÞìÛ=àÛíßè=ÛèíåÛààÛì=âïíâåææßè=ïîìïíîèãèá=àöì=Ûîî=åïèèÛ

îÛ=ßçéî=Þß=ÞãáãîÛæÛ=êìéáìÛççßèK=f=Þßè=îìßÞäß=àÛíßè=æäááí=Þß=ÛèÛæéáÛ

íäèÞèãèáÛìèÛ=èßìK

Teracom konstaterar att den hittills använda analoga utsändnings-

îßåèãåßè=íïÝÝßííãðî=åéççßì=Ûîî=ßìíäîîÛí=Ûð=ÞãáãîÛæ=íåÞÛèK=aß=ÛèÛæéáÛ

çÛìåèäîßèí=ÜßîóÞßæíß=åéççßì=ïèÞßì=ÛææÛ=éçíîäèÞãáâßîßì=Ûîî=çãèíåÛ=éÝâ

ßàîßì=âÛèÞ=Ûîî=ÜßâöðÛ=íîäèáÛí=ÛðK=aß=ìßêìßíßèîßìÛì=ßè=Ûææîàöì=åéíîèÛÞíJ

åìäðÛèÞß=îßåèãå=íéç=ãèîß=âßææßì=áßì=Þßè=çöäæãáâßî=îãææ=àéìîíÛîî=ïîðßÝåæãèá

Ûð=çßÞãßî=éÝâ=Ûð=îääèíîßìèÛ=íéç=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=îßåèãåßè=íåÛêÛìK=qßìÛÝéç

Ûèíßì=Þäìàöì=Ûîî=Þß=ÛèÛæéáÛ=çÛìåèäîßè=Üöì=ÛððßÝåæÛí=íå=àéìî=íéç=çöäæãáîK

SVT anser att det inte redan nu bör fastställas ett datum för när de

ÛèÛæéáÛ=íäèÞèãèáÛìèÛ=íåÛ=ïêêâöìÛ=ïîÛè=Ûîî=àìåáÛè=îÛí=ïêê=îãææ=àöìèóÛÞ

êìöðèãèá=èäì=RM=B=âïíâåææíîäÝåèãèá=âÛì=ïêêèåîîíI=ßææßì=ßàîßì=åîîÛ=åì=Ûð

ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛìI=ÜßìéßèÞß=Ûð=ðÛÞ=íéç=ãèîìäààÛì=àöìíîK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RM

cìåáÛè=éç=åéçêßèíÛîãéè=àöì=âöäÞÛ=åéíîèÛÞßì=ðãÞ=êÛìÛææßææÛ=ÛèÛæéáÛ=éÝâ

ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=îÛí=ïêê=Ûð=

SVT, SR, UR och TV4.

SVT, SR, och UR framhåller att särskilda medel måste ställas till för-

àéáÛèÞß=ïèÞßì=öðßìáåèáíêßìãéÞßè=àìåè=áÛççÛæ=îãææ=èó=ÞãíîìãÜïîãéèíîßåèãå

àöì=Ûîî=îäÝåÛ=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=êÛìÛææßææÛ=ÛèÛæéáÛ=éÝâ=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛìK

TV4 har inget att invända emot att de bolag som i dag sänder analogt i

çÛìåèäîßî=éÝåíå=àöìïîíäîîí=íäèÞÛ=ÞãáãîÛæî=íå=íèÛìî=íåÞÛèÛ=íäèÞèãèáÛì

ãèæßÞíK=qsQ=Ûèíßì=ÞéÝå=Ûîî=ã=éÝâ=çßÞ=Ûîî=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=ÞãíîìãÜïîãéèßè=ãèæßÞí

åéççßì=Þßî=éÝåíå=Ûîî=ðÛìÛ=Þßî=âïðïÞíÛåæãáÛ=ÞãíîìãÜïîãéèííäîîßîK=pîÛîßè

öðßìîÛì=ã=éÝâ=çßÞ=ÞßîîÛ=ÛèíðÛìßî=àöì=Þß=ÛèÛæéáÛ=íäèÞèãèáÛìèÛ=–=ÜåÞß

êìÛåîãíåî=éÝâ=ßåéèéçãíåîK=qsQ=Üöì=àìåè=Þßè=îãÞêïèåîßè=ÜßîÛæÛ=ßìíäîîèãèá

ßèÜÛìî=àöì=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=ÞãíîìãÜïîãéèßèK

Landstingsförbundet anser att betänkandet inte i önskvärd omfattning

ìßÞéáäéìî=àöì=âïì=æäèáß=åÛêÛÝãîßîßè=âéí=Þßî=ÛèÛæéáÛ=èäî=íéç=íåÛææ=ÞãíîìãJ

ÜïßìÛ=ìßîïìíãáèÛæßìèÛ=àìåè=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=èäîßî=ìäÝåßì=îãææ=èäì=ÞÛîÛîìÛàãåßè

öåÛìK=fèîß=âßææßì=âÛì=Þßî=îßåèãíåÛ=íÛçíêßæßî=çßææÛè=Þßî=ÛèÛæéáÛ=éÝâ

ÞãáãîÛæÛ=èäîßî=ã=àìåáÛ=éç=íãáèÛæïîÜóîß=åæÛìæÛáîíK

3.2 Satellit

RRV understryker att kapaciteten för satellitsänd digital TV för närvarande

Üóááí=ïî=ã=íèÛÜÜ=îÛåîK=fèéç=èåáìÛ=åì=ÜßìäåèÛì=ïîìßÞèãèáßè=Ûîî=Þßî=Üæãì

çöäæãáî=àöì=âïíâåææßè=Ûîî=îÛ=ßçéî=àæßìÛ=âïèÞìÛ=êìéáìÛçîääèíîßì=ðãÛ=íÛîßææãîI

èåáéî=íéç=íÛèèéæãåî=áßì=åéèåïììßèíàöìÞßæÛì=áßèîßçéî=ßîî=çÛìåÜïèÞßî

íäèÞèãèáíèäîK=aãíîìãÜïîãéè=Ûð=êìéáìÛçîääèíîßì=ðãÛ=íÛîßææãî=äì=Þßè=ÜãææãáÛíîß

íäèÞèãèáíàéìçßèK=héíîèÛÞßè=àöì=âïíâåææßè=Üßâöðßì=ãèîß=Üæã=íîöììß=äè=Þßè

íéç=åìäðí=àöì=çéîîÛáèãèá=àìåè=çÛìåèäîßîK

3.3 Kabel

RRV noterar att kabel-TV företagen har gjort stora investeringar i nätupp-

ÜóááèÛÞ=éÝâ=Ûîî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì=ãèèßÜäì=Ûîî=åÛÜßæJqs=èäîßî=àöìJ

æéìÛì=íãè=ÜßîóÞßæíßK=cöì=Ûîî=ãèîß=ìãíåßìÛ=Ûîî=åéèåïììßìÛí=ïî=Ûð=Þßî=íîÛîæãáÛ

çÛìåèäîßî=åÛè=àöìßîÛáßè=ßìÜäïÞÛ=íãè=ÛÜéèèßèîßì=àöì=Þßç=íêßÝãàãå=çéîJ

îÛáÛìïîìïíîèãèá=îãææ=ßè=åéíîèÛÞ=íéç=ãèîß=Üßâöðßì=Üæã=íîöììß=äè=Þßè=íîÛîæãáÛK

Kabelvision, StjärnTV, Svenska kabel-TV-föreningen m.fl. påpekar att

çÛìåíäèÞ=ÞãáãîÛæ=qs=âÛì=ÜßîóÞæãáî=æäáìß=åÛêÛÝãîßî=äè=åÛÜßæÞãíîìãÜïîãéèK

3.4 Telenät

rîìßÞèãèáßè=åéèíîÛîßìÛì=Ûîî=Þß=îßåèãíåÛ=éÝâ=ßåéèéçãíåÛ=àöìïîíäîîèãèáÛìèÛ

àöì=Ûîî=çßÞ=éæãåÛ=îßæßèäîíæöíèãèáÛì=íåÛêÛ=ÜìßÞÜÛèÞãáÛ=îìÛèíêéìîJ=éÝâ

ÛÝÝßííèäî=ðÛìãßìÛì=ÜßìéßèÞß=êå=ðãæåßè=ãèàìÛíîìïåîïì=éÝâ=ðãæåÛ=ãèðßíîßìãèáÛì

íéç=éêßìÛîöìßè=ìßÞÛè=âÛì=áäéìîK=bè=íîéì=Þßæ=Ûð=îßåèãåßè=àãèèí=àìÛççßK

rîÜóááèÛÞßè=åéççßì=îãææ=íîéì=Þßæ=Ûîî=íîóìÛí=Ûð=çÛìåèÛÞí

ÜßâéðßèK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RN

PKQKN=qãÞíêßìíêßåîãð

cìåáÛè=éç=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=îßæßèäîßî=éÝâ=âïì=æåèáî=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð

telenätets kapacitet har kommit tas upp i flera remissvar, bl.a. hc_I=qßæãÛ,

NUTEK, Teracom och Mångfaldsrådet.

KFB framhåller att det i debatten f.n. förekommer skilda uppfattningar

éç=ã=ðãæåßî=ïîðßÝåæãèáííåßÞß=Þßè=àãÜßìÜÛíßìÛÞß=ÞãíîìãÜïîãéèíJ=éÝâ=ÜìßÞJ

ÜÛèÞíðäòæãèáíîßåèãåßè=Üßàãèèßì=íãá=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=çåæíäîîèãèáßè=Ûîî

åïèèÛ=èå=ïî=îãææ=àæßìîÛæßî=âïíâåææI=ÜæKÛK=àöì=ãèîßìÛåîãðÛ=qsJîääèíîßìK=héçêJ

æßîîßìÛèÞß=ÛèÛæóí=åìäðí=àöì=íäåìÛìß=ÜßÞöçèãèáI=ÜæKÛK=çßÞ=ÛðíßßèÞß=êå

îãÞíêßìíêßåîãðI=ïîðßÝåæãèáíÜßâéðI=åéíîèÛÞßìI=ÛåîöìßìèÛí=íîìÛîßáãßì=éÝâ

ïîðßÝåæãèáßè=ãèîßìèÛîãéèßææîK

Telia konstaterar att det i en nära framtid finns möjlighet att få TV-

êìéáìÛççßî=éÝåíå=ðãÛ=Þßî=ðÛèæãáÛ=îßæßèäîßî=çßÞ=ßè=âöá=áìÛÞ=Ûð=ãèîßìJ

ÛåîãðãîßîK=cöìßîÛáßè=ÜßÞöçßì=Þßî=çöäæãáî=Ûîî=ßìÜäïÞÛ=âïíâåææßè=ã=pðßìãáß

îãææáåèá=îãææ=ÜìßÞÜÛèÞãáÛ=éÝâ=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=íéç=íïêßìãèîßìèßî=çßÞ

íîÛìî=ìßÞÛè=ã=ÜöìäÛè=Ûð=NVVT=éÝâ=çßÞ=çåæßî=VU=B=îäÝåèãèá=íßèÛíî=åì=OMMQ

ïèÞßì=àöìïîíäîîèãèá=Ûð=ßè=áóèèíÛç=éÝâ=åéèåïììßèíèßïîìÛæ=çÛìåèÛÞíïîJ

ðßÝåæãèáK

NUTEK menar att även om telenätet i princip kan göras heltäckande

åéççßì=ÞßîîÛ=Ûîî=îÛ=çóÝåßî=æåèá=îãÞI=íäìíåãæî=éç=ïîÜóááèÛÞßè=ßèæãáî

ÞÛáßèí=îäèåÛèÞß=íåÛææ=íåß=ãèîäåîííîóìî=ã=îÛåî=çßÞ=îääèíîßïîðßÝåæãèáßè=éÝâ

çÛìåèÛÞíÜßâéðßèK=bèÜÛìî=qsJîãææäçêèãèáÛì=åéççßì=ãèîß=Ûîî=ðÛìÛ=îãææJ

ìäÝåæãáî=çéîãðßìÛèÞß=àöì=ßè=íèÛÜÜ=ïîÜóááèÛÞK=qÛåîßè=åéççßì=Ûîî

ÜßíîäççÛí=Ûð=öðìãáî=îääèíîßïîÜïÞ=ã=îßæßèäîßî=éÝâ=âïì=íèÛÜÜî=ÛÜéèèßèîßìèÛ

îÛì=îãææ=íãá=ÞßîîÛK=krqbh=ÜßåæÛáÛì=éÝåíå=Ûîî=ïîìßÞèãèáßè=ãèîß=åïèèÛî=îÛ

íîäææèãèá=îãææ=qßæãÛí=ÛðãíßìÛÞß=ïîÜóááèÛÞI=Þå=ÞßèèÛ=ãèîß=ðÛì=åäèÞ=ðãÞ

îãÞêïèåîßè=àöì=ïîìßÞèãèáßèK=aßî=åÛè=Þäìàöì=àãèèÛí=íåäæ=Ûîî=åéçêæßîîßìÛ

ïîìßÞèãèáßèK

Teracom anser inte att det är rimligt att andra distributionsalternativ

íåÛææ=ïîßíæïîÛí=ã=íóàîß=Ûîî=íåÛêÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=qßæãÛí=èäîïîðßÝåæãèáK

qßìÛÝéçí=öðßìîóáßæíß=äì=ã=íîäææßî=Ûîî=Þßî=äðßè=ã=àìÛçîãÞßè=åéççßì=Ûîî

àãèèÛí=ßè=ÜæÛèÞèãèá=Ûð=éæãåÛ=èäîæöíèãèáÛì=íéç=ÜåÞß=åéèåïììßìÛì=çßÞ=éÝâ

åéçêæßîîßìÛì=ðÛìÛèÞìÛK

Mångfaldsrådet menar att när man diskuterar investeringar och

åéíîèÛÞßì=àöì=èó=îßåèãå=àöì=qsJíäèÞèãèáÛì=Üöì=àìåáÛè=íîäææÛí=éç=ãèîß=Þßè

îìåÞÜïèÞèÛ=îßåèãåßè=åéççßì=Ûîî=ÜóááÛí=ïî=ã=íèÛÜÜ=îÛåîI=ÛææÞßæßí=éÛðíßîî

íÛîíèãèáÛìèÛ=êå=çÛìåíäèÞ=îßæßðãíãéèK=bè=ÜßìßÞíåÛê=àöì=Ûîî=ÞãíåïîßìÛ=àìåáéì

éç=ãèàæóîÛèÞß=öðßì=ãèàéìçÛîãéèíàöìçßÞæãèáßè=ã=ÞßèèÛ=Üßæóíèãèá=Üöì

íääæðàÛææßî=àãèèÛíK=qãææ=ÞßîîÛ=åéççßì=Ûîî=ßè=íÛîíèãèá=êå=çÛìåíäèÞ=îßæßðãíãéè

åÛè=àöìíßèÛ=ßè=çßì=âßæâääìîÛÞ=íÛîíèãèá=êå=îìåÞÞãíîìãÜïßìÛÞ=ÞãáãîÛæ

åéççïèãåÛîãéè=E?ßæßåîìéèãíåÛ=âïðïÞæßÞßì?FK

PKQKO=qßåèãå

NUTEK menar att det utan tvekan är så att ett bredbandigt telenät kommer

Ûîî=âÛ=îääèíîßàöìÞßæÛì=àöì=ÛÜéèèßèîßèI=ãèîß=çãèíî=ðÛÞ=áäææßì=çöäæãáâßîßì=Ûîî

ãèÞãðãÞïßææî=ðäæäÛ=êìéáìÛçK=fèîßìÛåîãðãîßîßè=ìßèî=îßåèãíåî=åÛè=îìéæãáßè

îãææáéÞéíßí=éÝåíå=ã=ßîî=qsJèäî=çßÞ=íßêÛìÛî=ìßîïìåÛèÛæ=Eàìåè=ÛÜéèèßèîßèI

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RO

îKßòK=ðãÛ=îßæßèäîßîF=éÝâ=ÞßîîÛ=åÛè=ßðßèîïßææî=áß=îßåèãíåÛ=éÝâ=ßåéèéçãíåÛ

ðãèíîßìI=ðãæåßî=Üöì=íîïÞßìÛí=ðãÞÛìßK

NUTEK lyfter också fram en teknisk fråga som kan behöva belysas, när

Þßî=áäææßì=ÞãíîìãÜïîãéè=ðãÛ=^api=éÝâ=sapiI=èäçæãáßè=éç=îìÛèíçãííãéè=Ûð

âöáÛ=àìßåðßèíßìI=ïêê=îãææ=àæßìÛ=îãéîÛæ=jeôI=ßðßèîïßææî=ïêê=îãææ=NRR=jeôI=äì

àöìßèæãáî=çßÞ=bj`JåìÛðßèK=líåäìçÛÞß=åéêêÛìæßÞèãèáÛìI=åîçãèíîéèß

éðÛè=äéìÞI=îéìÞß=ïîíîìåæÛ=ßæßåîìéçÛáèßîãíå=íîìåæèãèá=ã=ßè=éçàÛîîèãèá=íéç

öåÛì=çßÞ=àìßåðßèíßèK

Teracom påpekar att förutom tidsfaktorn och den avsevärt mycket

íîöììß=ãèðßíîßìãèá=íéç=çåíîß=îãææ=àöì=Ûîî=ÜóááÛ=ïî=îßæßèäîßî=Üöì=çÛè=èéîßìÛ

Ûîî=Þßî=àÛíîÛ=îßæßèäîßî=ãèîß=åéççßì=Ûîî=åïèèÛ=ßìÜäïÞÛ=ìöìæãá=éÝâ=æéåÛæJ

éÜßìéßèÞß=çéîîÛáèãèáI=ßè=ïîðßÝåæãèá=íéç=äì=êåîÛáæãá=ãèéç=ÛèÞìÛ=íßåîéìßì

Ûð=ãèàéìçÛîãéèííÛçâäææßîK

3.5 Beredskapsfrågor

rîìßÞèãèáßè=âÛì=áäéìî=ßè=áßèéçáåèá=Ûð=Þß=ÜßìßÞíåÛêíçäííãáÛ=ÛíêßåîßìèÛ

Ûð=ßè=ÞãáãîÛæãíßìãèá=Ûð=qsJíäèÞèãèáÛìèÛK=f=íæïîíÛîíßìèÛ=êåêßåÛí=Ûîî=Þßî

àìåè=ÜßìßÞíåÛêííóèêïèåîW

–=äì=ßè=àöìÞßæ=éç=Þßî=àãèèí=àæßìÛ=éæãåÛ=ðäáÛì=Ûîî=ÞãíîìãÜïßìÛ=îßæßðãíãéèI

–=äì=Ûèáßæäáßî=Ûîî=Þß=êìéáìÛçàöìßîÛá=çßÞ=ðãæåÛ=íîÛîßè=âÛì=ÛðîÛæ=éç

ðßìåíÛçâßîßè=ðãÞ=åìãá=éÝâ=åìãáíàÛìÛ=ïîèóîîäÛì=íåÞÛèÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíJ

àéìçßì=Ûîî=âßæÛ=Þßè=íðßèíåÛ=Ûææçäèâßîßè=åÛè=èåí=Ûð=íäèÞèãèáÛìèÛI

–=äì=çÛìåèäîßè=íéç=âÛì=Þßè=íîöìíîÛ=àöìÞßæßè=Ûð=ßè=ÞãáãîÛæãíßìãèá=áßèéç

Þß=çöäæãáâßîßì=ÞßèèÛ=îßåèãå=áßì=îãææ=æéåÛæéÜßìéßèÞß=çéîîÛáèãèáI

çãèíåèãèá=Ûð=ßèßìáãÜßìéßèÞßî=éÝâ=ßè=ÜßîóÞæãáî=íîöììß=çéîíîåèÞíåìÛàî

çéî=ãèçÛîèãèá=Ûð=àÛæíåÛ=íãáèÛæßì=ã=èäîßèK

cìåáéìèÛ=âÛì=éÝåíå=ÜßâÛèÞæÛîí=Ûð=héççãîîéè=Ehï=NVVQWUF=àöì

ïîìßÞèãèá=éç=ìÛÞãé=éÝâ=îßæßðãíãéè=ðãÞ=åìãá=éÝâ=åìãáíàÛìÛ=ã=ÜßîäèåÛèÞßî

sãåîãáî=çßÞÞßæÛèÞß=–=ìÛÞãé=éÝâ=qs=ã=åìãá=éÝâ=åìãí=Eplr=NVVSWUMF

K

Överstyrelsen för civil beredskap delar helt de allmänna slutsatser som

àìÛçàöìí=Ûð=ïîìßÞèãèáßèK

4 Regleringsbehov och särskilda frågor

rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=Ûîî=ßè=Ûåîãð=íîÛîæãá=çßÞãßêéæãîãå=åìäðßì=àìÛçàöìâåææèãèá

ã=îßåèãíåÛ=àìåáéìK=pîÛîßè=çåíîß=îÛ=íîäææèãèá=îãææ=ÞãáãîÛæ=íäèÞèãèáíîßåèãåK

pîäææèãèáíîÛáÛèÞßè=éÝâ=ìßáæßìãèáÛì=äì=ÜßìéßèÞß=Ûð=Üßíæïî=ãèéç=brK=f=Þßè

áäææÛèÞß=çßÞãßæÛáíîãàîèãèáßè=àãèèí=ãèáßè=ïîîÛæÛÞ=ÜßìßÞíåÛê=àöì=ßè

öðßìáåèá=îãææ=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛìK=aßè=íèÛÜÜÛ=îßåèãíåÛ=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð

çïæîãçßÞãÛ=åÛè=çßÞàöìÛ=ßîî=Üßâéð=Ûð=âßæî=èó=æÛáíîãàî

èãèáK

f=ÜßîäèåÛèÞßî=ÜßâÛèÞæÛí=ìäîîíæãáÛ=àìåáéì=ã=åÛêãîßæ=TK=pîìïåîïìßè=àìåè

åÛêãîæßî=àöæäí=ã=âïðïÞíÛå=ã=ìßçãííðÛìííÛççÛèíîäææèãèáßèK=cìåáéìèÛ=îÛí

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RP

ÞéÝå=ïêê=ã=íãè=âßæâßî=éÝâ=áßèéçáåèáßè=èßÞÛè=éçàÛîîÛì=Þäìàöì=äðßè=ÛèÞìÛ

Ûíêßåîßì=äè=Þß=ìßèî=ìäîîíæãáÛK

4.1 Lagstiftning i dag och behov av ny lagstiftning

QKNKN=jïæîãçßÞãÛ=éÝâ=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì

jïæîãçßÞãÛ=éÝâ=ãèîßìÛåîãðÛ=qsJîääèíîßì=äì=ßîî=éçìåÞß=Þäì=æÛáíîãàîèãèáßè

åÛè=ÜßâöðÛ=àöìèóÛí=ßèæãáî=ïîìßÞèãèáßèK=cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=ÞßæÛì=Þßè

uppfattningen och tar upp olika aspekter av frågan bl.a. mqpI=qßìÛÝéç

och=héèíïçßèîðßìåßîK

PTS påpekar att telelagen inte behandlas i utredningen. De gräns-

ÞìÛáèãèáíàìåáéì=íéç=åÛè=ïêêåéççÛ=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJ

æÛáßè=éÝâ=æÛáßè=éç=ìÛÞãéåéççïèãåÛîãéè=âÛì=ãèîß=ÜßìöìîíK=mqp=åéèíîÛîßìÛì

Ûîî=íäèÞèãèáÛì=Ûð=ÛèÞìÛ=ÞãáãîÛæÛ=îääèíîßì=äè=qs=åéççßì=Ûîî=éçàÛîîÛí=Ûð=èï

áäææÛèÞß=Üßíîäççßæíßì=ã=

îßæßæÛáßèK

Teracom finner det angeläget att de legala och regulativa problem-

íîäææèãèáÛì=íéç=ãÞßèîãàãßìÛîíI=èäì=Þßî=áäææßì=çöäæãáâßîßè=Ûîî=ïîöðßì=îìÛÞãJ

îãéèßææÛ=qsJîääèíîßì=åïèèÛ=ãèîìéÞïÝßìÛ=ãèàéìçÛîãéèíîääèíîßì=Ûð=éæãåÛ=íæÛáI

çóÝåßî=íèÛìî=àåì=ßè=æöíèãèáK=oßáßæðßìåßî=çåíîß=ïîàéìçÛí=íå=Ûîî=Þßî=çßÞáßì

ßîî=àæßòãÜßæî=ïîèóîîäÛèÞß=Ûð=Þßè=åÛêÛÝãîßî=íéç=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî

ßìÜäïÞßìK=aß=æöíèãèáÛì=íéç=îÛí=àìÛç=Üöì=ïèÞßìæäîîÛ=qsJçßÞãßîí=çöäæãáâßî

Ûîî=ðäòÛ=éÝâ=çöäæãááöìÛ=çïæîãçßÞãÛJ=éÝâ=fqJîääèíîßì=Ûð=éæãåÛ=íæÛá=Ûîî=ðãÛ

çÛìåèäî=àãèèÛ=íãè=ðäá=îãææ=àöìßîÛá=éÝâ=ÛææçäèâßîK=aßî=çåíîß=ÜßÛåîÛí=Ûîî=Þß

ãàìåáÛðÛìÛèÞß=îääèíîßìèÛ=éàîÛ=Üßàãèèßì=íãá=ã=áìäèíæÛèÞßî=çßææÛè=ìïèÞìÛÞãé

éÝâ=îßæßîääèíîßìI=ðÛìàöì=ìßáßæðßìåßî=Üßâöðßì=âÛìçéèãßìÛ=çßÞ=íåðäæ=ìÛÞãéJ

éÝâ=qsJæÛáíîãàîèãèáßè=íéç=îßæßæÛáíîãàîèãèáßèK

Konsumentverket menar att det måste finnas ett konsumentskydd i

íÛçÜÛèÞ=çßÞ=îääèíîßì=êå=ãèîßìÛåîãð=qsK

QKNKO=rêêâéðíìäîî=çKçK

cæßìÛ=ìßçãííðÛì=îÛì=ïêê=Üßâéðßî=Ûð=èó=æÛáíîãàîèãèá=èäì=Þßî=áäææßì=àìåáéì=éç

ïêêâéðíìäîî=çKçKI=ÜæKÛK=

Arkivet för ljud och bild

, `éêóíñßÞß=och pqfj.

Arkivet för ljud och bild vill framhålla betydelsen av att intentionerna

ÜÛåéç=êæãåîßòßçêæÛìíæÛáßè=ENVVPWNPVOF=ïêêìäîîâåææí=éÛðíßîî=Þßè=îßåèãíåÛ

ïîðßÝåæãèáßè=éÝâ=Ûîî=ÜßðÛìÛèÞßî=Ûð=qsJïîÜïÞßî=ã=pðßìãáß=ßèæãáî=èïðÛìÛèÞß

æÛáíîãàîèãèá=ïèÞßìæäîîÛí=éç=íäèÞèãèáÛìèÛ=àÛææßì=ïèÞßì=íðßèíå=äïìãíÞãåîãéèK

Copyswede erinrar om att digital television och radio öppnar för helt

èóÛ=îóêßì=Ûð=ÛèÞìÛâÛèÞíïîèóîîäÛèÞßè=Ûð=ïêêâéðíìäîîíæãáî=íåóÞÞÛî=çÛîßìãÛæK

héêãßìãèáíçöäæãáâßîßìèÛ=öåÛì=åìÛàîãáî=éÝâ=ßè=ðãÞÛìßíêìãÞèãèá=Ûð

êìéáìÛçãèèßâåææ=ðãÛ=ÞÛîéìßì=éÝâ=îßæßèäî=åÛè=íåß=çßÞ=Üæãòîßèí=âÛíîãáâßîK

`éêóíñßÞß= àöìïîíäîîßì=Ûîî=íðßèíåÛ=çóèÞãáâßîßì=èéáÛ=ÜßðÛåÛì=Ûîî

ïêêâéðíìäîîíæÛáíîãàîèãèáßè=ïêêÞÛîßìÛí=íåI=Ûîî=ãèîß=íåóÞÞßî=àöì=ìäîîãáJ

âßîíâÛðÛìèÛ=ã=êìÛåîãåßè=ïìâéæåÛí=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=ßè=ßðßèîïßææ=ÞãáãîÛæãJ

íßìãèá=Ûð=çÛìåíäèÞèãèáÛìèÛK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RQ

Även=pqfj betonar att ett generellt problem i digitala nya spridnings-

àéìçßì=äì=Þß=íîÛìåî=àöìÜäîîìÛÞß=åéêãßìãèáíçöäæãáâßîßìèÛK=aßèèÛ=ïîðßÝåæãèá

çåíîß=àöæäÛí=èéáÛI=éÝâ=pqfj=àöìïîíäîîßì=Ûîî=íîÛîíçÛåîßìèÛ=äì=ÜßìßÞÞÛ=Ûîî

ðãÞîÛ=Þß=åîáäìÞßì=íéç=Üßâöðí=àöì=Ûîî=àöìâãèÞìÛ=Ûîî=ïîðãÞáÛÞß

åéêãßìãèáíçöäæãáâßîßì=àöìíðåìÛì=ãèðßíîßìãèáÛì=ã=èóÛ=êìéáìÛç=éÝâ=ÞäìçßÞ

çöäæãáâßîßì=àöì=íðßèíåÛ=ïêêâéðíçäè=Ûîî=áöìÛ=íãá=áäææÛèÞßK

4.2 Avtalen med programföretagen

rîìßÞèãèáßè=êåêßåÛì=Ûîî=ÛðîÛæßè=çßÞ=êìéáìÛçàöìßîÛáßè=ãèîß=ÜßÛåîÛì=Þßè

ÞãáãîÛæÛ=îßåèãåßèí=àìåáéìK=låæÛìâßîßì=ìåÞßì=ÜæÛèÞ=ÛèèÛî=ðÛÞ=áäææßì=ãèãîãÛîãð

îãææ=ÞãáãîÛæãíßìãèáI=êìéáìÛçàöìßîÛáßèí=çöäæãáâßî=îãææ=ÜßîÛæîääèíîßì=éÝâ

ÛèðäèÞÛèÞß=Ûð=ÛæîßìèÛîãðÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíàéìçßìK

QKOKN=_ìãíîßì=ã=ïîìßÞèãèáßè

cæßìÛ=ìßçãííðÛì=ãèèßâåææßì=åìãîãå=çéî=ïîìßÞèãèáßèí=ìßíéèßçÛèá=éç

tillståndsfrågor m.m., bl.a. döîßÜéìáí=ïèãðßìíãîßî, dìÛèíåèãèáíèäçèÞßè

och qsQ.

Göteborgs universitet menar att det saknas resonemang i utredningen

éç=åìãîßìãßì=àöì=îãææíîåèÞíáãðèãèáI=äáÛèÞß=éÝâ=ìãíåßì=àöì=äáÛèÞßåéèÝßèJ

îìÛîãéè=ßææßì=êìéÜæßç=çßÞ=Ûîî=ÜßÞìãðÛ=åéèîìéææK

Granskningsnämnden finner att utredningen saknar underlag för en

ÜßÞöçèãèá=Ûð=ã=ðãæåÛ=ÛðíßßèÞßè=éÝâ=âïì=æåèáî=Þß=èóÛ=íäèÞèãèáíJ

çöäæãáâßîßì=íéç=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíîßåèãåßè=áßì=åÛè=–=éÝâ=Üöì=–=Üæã

àöìßçåæ=àöì=ìßáæßìãèáK=aäìçßÞ=áßí=ãèîß=âßææßì=èåáéî=ïèÞßìæÛá=àöì=ÜßÞöçJ

èãèá=Ûð=ðãæåÛ=öðßìðÛåèãèáíãèíÛîíßì=íéç=åÛè=Üæã=ÛåîïßææÛK=lç=Þß=ÞãáãîÛæÛ

íäèÞèãèáÛìèÛ=íåïææß=Üæã=àöìßçåæ=àöì=èåáéè=çßì=éçàÛîîÛèÞß=ãèèßâåææíJ

çäííãá=ìßáæßìãèáI=æÛáàäíî=ßææßì=ã=àéìç=Ûð=åéèÝßííãéèíðãææåéìI=ïêêåéççßì

ÞéÝå=öðßìðÛåèãèáíêìéÜæßç=íéç=îãææ=íîéìÛ=ÞßæÛì=äì=Ûð=âßæî=èóîî=íæÛá=éÝâ

íéç=ìãçæãáßè=åéççßì=Ûîî=åìäðÛ=óîîßìæãáÛìß=ìßíïìíßìK

TV4 påpekar att regelverket för de kommersiella programtjänsterna inte

ÞßàãèãßìÛí=îóÞæãáî=ã=ïîìßÞèãèáßèK=qsQ=ïèÞßìíîìóåßì=ÜßîóÞßæíßè=Ûð=Ûîî

êìéáìÛçJ=éÝâ=ìßåæÛçìßáæßìèÛ=ïîàéìçÛí=íå=Ûîî=Þß=èäìÛ=Ûèåèóîßì=îãææ

ìßáæßìãèáßè=ã=brJÞãìßåîãðßî=àöì=áìäèíöðßìíåìãÞÛèÞß=îßæßðãíãéèK=påïææß=Þß

íðßèíåÛ=ìßáæßìèÛ=ðÛìÛ=çßì=ìßíîìãåîãðÛ=ðÛÞ=áäææßì=îKßòK=ìßåæÛçîãÞ=ßææßì=çßì

ÞßîÛæäßìÛÞß=ðÛÞ=áäææßì=êìéáìÛçïîàéìçèãèá=àãèèí=ÛææðÛìæãá=ìãíå=àöì=Ûîî

ÜßîóÞÛèÞß=Ûåîöìßì=ðäæäßì=Ûîî=ãèîß=èóîîäÛ=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßîK

QKOKO=sãææåéì=àöì=íäèÞèãèáíîãææíîåèÞ

Radio- och TV-verket framhåller att även om efterfrågan på tillstånd för

ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì=äì=âöáíî=íðåìÜßÞöçÞ=åÛè=çÛè=ÛèîÛ=Ûîî=ÛèîÛæßî

íöåÛèÞß=åîçãèíîéèß=ãèæßÞèãèáíðãí=öðßìíîãáßì=àìßåðßèíîãææáåèáßèK=bîî=ïìJ

ðÛæííóíîßç=àìÛçíîåì=Þå=íéç=èöÞðäèÞãáîK=oqs=Ûèíßì=íãá=ãèîß=åïèèÛ

àöìéìÞÛ=èåáéî=íäìíåãæî=íóíîßçI=çßè=ðãææ=ïèÞßìíîìóåÛ=Ûîî=Þßî=çåíîß=ðÛìÛ

öêêßî=éÝâ=ãèèßàÛîîÛ=ßîî=öðßìðäáÛèÞß=Ûð=Þß=ßåéèéçãíåÛ=àöìïîíäîîèãèáÛìèÛ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RR

àöì=Ûîî=ÜßÞìãðÛ=ðßìåíÛçâßîßèK=sßìåßî=êåêßåÛì=Ûîî=íäìíåãæÞÛ=ðãææåéì=àöì

íäèÞèãèáíîãææíîåèÞ=åÛè=ÜßâöðÛ=íîäææÛí=êå=êìéáìÛçàöìßîÛá=àöì=íäèÞèãèá=ðãÛ

çÛìåèäîßîK=påÞÛèÛ=ðãææåéì=àöì=êìéáìÛçàöìßîÛáßè=åÛè=îäèåÛí=çéîíðÛìÛ

ÞÛáßèí=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJðãææåéì=éÝâ=ßòßçêßæðãí=íóàîÛ=îãææ=Ûîî=àìäçäÛ

çåèáàÛæÞI=åðÛæãîßî=éÝâ=ãèâßçíå=qsJêìéÞïåîãéèK=cöì=Ûîî=ðãææåéìßè=íåÛææ

ðÛìÛ=çßèãèáíàïææÛ=çåíîß=Þß=êìéáìÛçàöìßîÛá=íéç=àåì=îãææíîåèÞ=ðÛìÛ=áÛìÛèJ

îßìÛÞß=êìéáìÛçÞãíîìãÜïîãéè=ã=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßîK

Radio- och TV-verket lyfter även fram frågan om yttrandefrihet och att

îãææíîåèÞíÜßáìäèíèãèáÛì=ßèÞÛíî=àåì=áöìÛí=éç=Þßî=áÛáèÛì=óîîìÛèÞßàìãâßîßèK

bîî=íåÞÛèî=àÛææ=äì=îKßòK=éç=Þßî=èóÛ=ïîìóççßî=íåïææß=åéççÛ=Ûîî=ÞãíêéèßìÛí

Ûð=èåáéè=íéç=ìßÞÛè=âÛì=ÛèèÛî=ïîìóççßK=oqs=çßèÛì=éÝåíå=Ûîî

íêßæìïççßî=àöì=íåÞÛèÛ=ÜßÞöçèãèáÛì=ãèîß=îéìÞß=ðÛìÛ=ðãÞíîìäÝåîK=aäìßçéî

åÛè=çÛè=èéá=îäèåÛ=íãá=Ûîî=çÛè=åÛè=ÜßáìäèíÛ=ÛèîÛæßî=êìéáìÛçàöìßîÛá=éç

ðÛìäß=êìéáìÛçàöìßîÛá=íéç=àåì=îãææíîåèÞ=áßí=ìäîî=Ûîî=ÞãíêéèßìÛ=ßè=íîéì

öðßìàöìãèáíåÛêÛÝãîßîI=ßîî=âßæî=ßææßì=âÛæðî=çïæîãêæßòÜæéÝåK=jéîãðßî=àöì=Ûîî=áß

îãææíîåèÞ=îãææ=ßè=åÛêÛÝãîßî=íéç=åÛèíåß=öðßìíîãáßì=êìéáìÛçàöìßîÛáßîí=ÛåîïßææÛ

ßáßèîæãáÛ=Üßâéð=äì=Ûîî=çÛè=Þå=ïêêèåì=öèíåðäìÞ=àæßòãÜãæãîßî=éÝâ=çöäæãáâßî

îãææ=îãææàäææãáÛ=éçÞãíêéèßìãèáÛì=Ûð=öðßìàöìãèáíïîìóççßîK=kÛîïìæãáîðãí

ãèèßÜäì=ßè=éìÞèãèá=Þäì=êìéáìÛçàöìßîÛáßè=àåì=îãææáåèá=îãææ=çßìÛ=äè=Þßî

èöÞðäèÞãáÛ=ïîìóççßî=Ûîî=àäììß=àöìßîÛá=àåì=êæÛîíK=aßèèÛ=Üßáìäèíèãèá=Ûð

óîîìÛèÞßàìãâßîßè=íåïææß=äèÞå=åïèèÛ=çéîãðßìÛí=Ûð=àìßåðßèíîßåèãíåÛ=íåäæK

lç=öðßìïîìóççßî=àåì=ÛèðäèÞÛí=àöì=ÛèÞìÛ=îääèíîßì=íéç=íðåìæãáßè=åÛè

ãèéìÞèÛí=ïèÞßì=ìïèÞìÛÞãé=åéçêæãÝßìÛí=ÜßÞöçèãèáßèK

Telia anser att det kan finnas skäl att staten med hänsyn till TV-mediets

áßèéçíæÛáíåìÛàî=âÛì=çöäæãáâßî=Ûîî=ïîöðÛ=ðãíí=åéèîìéææ=öðßì=êìéJ

áìÛçãèèßâåææßîK=påÞÛè=åéèîìéææ=Üöì=ÞéÝå=ïîöðÛí=éÜßìéßèÞß=Ûð=ðãæåßè

îßåèãíå=ÞãíîìãÜïîãéèíàéìç=íéç=ÛèðäèÞí=àöì=qsJêìéáìÛççßèK=aßî=àìÛçíîåì

íéç=Þãìßåî=éæäçêæãáî=Ûîî=Þß=åéèîìéææçöäæãáâßîßì=íéç=ßòãíîßìÛì=ßèæãáî

èïðÛìÛèÞß=æÛáíîãàîèãèá=àåì=íêßæÛ=ßè=ÛðáöìÛèÞß=ìéææ=àöì=ðÛæßî=Ûð=Þßè=àìÛçJ

îãÞÛ=àéìçßè=àöì=ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=ÞãáãîÛæ=qsK

Teracom finner det självklart att den som bedriver programverksamhet

çßÞ=íîöÞ=Ûð=îãææíîåèÞ=ßèæãáî=ìÛÞãéæÛáßè=ßææßì=Þßè=èóÛ=ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJæÛáßè

íÛçîãÞãáî=ãèîß=íåÛææ=åïèèÛ=ðÛìÛ=èäîéêßìÛîöìLçïæîãêæßòéêßìÛîöì=ßææßì=ðãÝß

ðßìíÛK= cöì=èäîéêßìÛîöìßèí=Þßæ=Üöì=ìéææßè=íéç=ÛèíðÛìãá=àöì=êìéáìÛçðßìåJ

íÛçâßîßèí=æÛáæãáâßî=ãèíåìäèåÛí=îãææ=åéèîìéææ=Ûð=âïìïðãÞÛ=ßìàéìÞßìæãáÛ

íäèÞèãèáíîãææíîåèÞ=àãèèíK=pääæðàÛææßî=Üöì=ãèîß=èäîéêßìÛîöìßèLçïæîãêæßòJ

éêßìÛîöìßè=åæäááÛí=ßîî=ÛèíðÛì=àöì=êìéáìÛçãèèßâåææßîK=qßìÛÝéç=Ûèíßì=Ûîî

åéèÝßííãéè=àöì=EêìéáìÛçFíäèÞèãèáÛì=íéç=ÜßÞìãðí=çßÞ=íîöÞ=Ûð=îãææíîåèÞ

ßèæãáî=ìÛÞãéæÛáßè=ßææßì=Þßè=èóÛ=ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJæÛáßè=Üöì=áßí=Ûð=ìßáßìãèáßè

ßææßì=íäìíåãæÞ=çóèÞãáâßîI=ãèîß=Ûð=èäîéêßìÛîöìßèLçïæîãêæßòéêßìÛîöìßèK

Mångfaldsrådet finner det rimligt att staten, för att undvika ren

àöìðãììãèáI=åîçãèíîéèß=êìéðãíéìãíåî=àÛíîíæåì=ßè=ãèìãåîèãèá=àöì=îãææíîåèÞíJ

áãðèãèáßè=êå=éçìåÞßîK=oåÞßî=Ûèáßì=ßîî=ÛèîÛæ=àìåáéì=íéç=Üßâöðßì=öðßìJ

ðäáÛí=èäìçÛìßI=îãææ=ïèÞßìæÛá=àöì=Ûîî=æäááÛ=àÛíî=ßè=íåÞÛè=ãèìãåîèãèáK=cìåáJ

éìèÛ=áäææßì=ÜæKÛK=éç=ìßáæßì=àöì=ïìðÛæ=íåÛææ=åéÞãàãßìÛí=ã=ßè=ßææßì=ÛèèÛè=àéìçI

ðãæåÛ=àöìßîÛá=éÝâ=éìáÛèãíÛîãéèßì=íéç=íåÛææ=åïèèÛ=àå=îãææíîåèÞI=âïì

ìßæÛîãéèßè=íßì=ïî=îãææ=ßè=ßðßèîïßææî=åéççÛèÞß=bdJìßáæßìãèá=éÝâ=âïì=ìßáæßì

íåÛææ=íß=ïî=íå=Ûîî=ÜïæðÛèÛììÛèáßçÛèáI=åìãèááåßèÞß=Ûð=ìßáæßì=ßîÝK=ïèÞðãåíK

pÛççÛèàÛîîèãèáíðãí=åéèíîÛîßìÛì=ìåÞßî=Ûîî=–=ãèèÛè=íðÛì=êå=ÞßííÛ=àìåáéì=âÛì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RS

áãðãîí=–=ßîî=íèÛÜÜî=ãèàöìÛèÞß=Ûð=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì=ãèîß=íääæðåæÛìî=åÛè

ÜßÞöçÛí=áß=àöìÞßæÛì=íéç=åÛè=çéîãðßìÛ=ßè=çÛííãð=íîÛîæãá=ãèíÛîí=ã=íóàîß=Ûîî

çßÞðßîßî=åéèåïììßìÛ=ïî=ßòãíîßìÛèÞß=íÛîßææãîJ=éÝâ=åÛÜßæåÛèÛæßìK=oåÞßî=åÛè

ãèîß=àãèèÛ=Ûîî=ïîìßÞèãèáßè=ðãíÛî=Ûîî=áìÛÞßè=Ûð=çåèáàÛæÞI=èäì=Þßî=áäææßì

ãèàéìçÛîãéèI=àìã=åíãåîíJ=éÝâ=éêãèãéèíÜãæÞèãèá=íÛçî=éààßèîæãá=ÞßÜÛîî=ðäíßèîJ

æãáßè=íåïææß=íåãæäÛ=íãá=çßææÛè=Þß=îðå=ÛæîßìèÛîãðßèK

QKOKP=héèåïììßèíàìåáéì

rîìßÞèãèáßè=êßåÛì=êå=Ûîî=Þß=àöìßîÛá=íéç=åéèîìéææßìÛì=ãèàìÛíîìïåîïìßè=ã

àéìç=Ûð=íÛîßææãîßìI=åÛÜßæèäîI=ÛðåéÞÛìß=éÝâ=åìóêîßìãèá=ßìâåææãî=ßè=çóÝåßî

íîÛìå=êéíãîãéèK=aßííÛ=àöìßîÛá=âÛì=íîäìåî=íãè=íîäææèãèá=êå=ÜßåéíîèÛÞ=Ûð=Þß

îìÛÞãîãéèßææÛ=êìéáìÛçàöìßîÛáßèK

Konkurrensverket påpekar att både Teracom, den ende operatören av

çÛìåÜïèÞèÛ=îßæßðãíãéèííäèÞèãèáÛìI=éÝâ=pðßèíåÛ=hÛÜßæJqs=^_I=íéç=åÛè

ÜßîìÛåîÛí=íéç=Þßè=ÞéçãèßìÛèÞß=åÛÜßæ=qsJéêßìÛîöìßèI=äì=ã=íîÛîæãá=äáéK

aßîîÛ=àöìíðåìÛì=íãîïÛîãéèßèI=ßèæãáî=héèåïììßèíðßìåßîI=ßàîßìíéç=íîÛîßè

éÝåíå=íåÛææ=çéîðßìåÛ=åéèåïììßèíÜßáìäèíèãèáÛìK

Telia, liksom Svenska IT-företagens organisation, anser att rikstäck-

ÛèÞß=ìÛÞãéJ=éÝâ=îßæßðãíãéèíàöìßîÛá=íääæðÛ=íåÛææ=åïèèÛ=ðäæäÛ=éÝâ=ïêêâÛèÞæÛ

íãèÛ=îßåèãíåÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíàéìçßìK=pîÛîßè=íåÛææ=ãèîß=Ûåîãðî=çßÞðßìåÛ=îãææ=Ûîî

íèßÞðìãÞÛ=àïèáßìÛèÞß=çÛìåèÛÞíçßåÛèãíçßìK

Statskontoret ifrågasätter en utveckling som gör att staten genom att

ÞãáãîÛæãíßìÛ=çÛìåèäîßî=éÝâ=ßìÜäïÞÛ=èóÛ=åéèÝßííãéèßì=åîßì=íåÛææ=îÛ=ãèãîãÛîãð

éÝâ=åïèèÛ=íîóìÛ=ïîÜïÞßî=áßèéç=ÛðîÛæ=çßÞ=óîîßìæãáÛìß=qsJåÛèÛæßìK

pîÛîíåéèîéìßî=Ûèíßì=Ûîî=éç=íîÛîßè=îÛì=íîäææèãèá=àöì=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=Üöì

íîÛîßèí=ìéææ=àìäçíî=ðÛìÛ=Ûîî=àöìÞßæÛ=àìßåðßèíïîìóççßî=éÝâ=àöìâãèÞìÛ=åéèJ

åïììßèíÜßáìäèíèãèáÛìI=ãèîß=Ûîî=íîóìÛ=ïêê=íäèÞèãèáÛìèÛ=ðãÛ=éæãåÛ=ÛðîÛæíJ

åéèíîìïåîãéèßìK=oßáæßìãèáßè=Ûð=ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJåÛèÛæßì=ïîöðßì=êïÜæãÝ

íßìðãÝßJåÛèÛæßìèÛ=Üöì=ßèæãáî=pîÛîíåéèîéìßîí=ïêêàÛîîèãèá=íåß=ðãÛ=ÛææçäèèÛ

æÛáÛì=éÝâ=àöìéìÞèãèáÛìK

Kanal 5 anser att det i den fortgående europeiseringen skulle vara

éæóÝåæãáî=íßîî=ïì=ßîî=åéèåïììßèíìäîîíæãáî=êßìíêßåîãð=Ûîî=ðãííÛ=íðßèíåíêìååãáÛ

åÛèÛæßì=ìßáæßìÛí=Ûð=íðßèíå=æÛáíîãàîèãèá=íåðãîî=áäææßì=ãèèßâåææßîI=çßè=Ûîî

ÛèÞìÛ=îKßòK=ßèáßæíåíêìååãáÛ=åÛèÛæßì=ìßáæßìÛí=Ûð=ÛèèÛè=æÛáíîãàî

èãèáK

Reklamförbundet vill framhålla att en alltför långtgående och omoti-

ðßìÛÞ=ìßáæßìãèá=åÛè=çãèíåÛ=ãèîß=ÜÛìÛ=êìéáìÛçÜéæÛáßèí=éÝâ=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßìí

ãèîìßííß=Ûîî=íäèÞÛ=ã=çÛìåèäîßîI=ïîÛè=äðßè=ÛèèéèíöìßìèÛí=ãèîìßííß=Ûîî

ÛèèéèíßìÛ=ã=qsJçßÞãßîI=ðãæåßî=íåïææß=ðÛìÛ=çóÝåßî=éæóÝåæãáî=àöì=Þßè

ÛåîïßææÛ=åÛèÛæßèK

4.3 Multiplexoperatörer

rîìßÞèãèáßè=Ûèíßì=Ûîî=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=çïæîãêæßòßìãèáíîßåèãåßè=ãèèßÜäì=æßáÛæÛ

åéçêæãåÛîãéèßìK=jßÞ=ÞãáãîÛæîßåèãåßè=àöæäßì=ßîî=ÛèîÛæ=àìåáßíîäææèãèáÛì=íéç

ãèîß=ÜßíðÛìÛí=Ûð=áäææÛèÞß=æÛáíîãàîèãèáK=aß=àìåáéì=íéç=ÛåîïÛæãíßìÛí=àÛææßì

ïèÞßì=àæßìÛ=éæãåÛ=ÞßêÛìîßçßèî=éÝâ=çóèÞãáâßîßìK=rîìßÞèãèáßè=ÞìÛì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RT

íæïîíÛîíßè=Ûîî=ßè=ìßáæßìãèá=îéìÞß=ðÛìÛ=èöÞðäèÞãáK=aßè=èäìçÛìß=ïîàéìçJ

èãèáßè=Üßìéì=ÞéÝå=êå=àæßìÛ=öðßìáìãêÛèÞß=íîäææèãèáíîÛáÛèÞßèK=bîî=íåÞÛèî=ìöì

åéèîìéææßè=öðßì=íäèÞÛìèäîßèK=rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=Ûîî=Þßî=åÛè=àãèèÛí=íåäæ

àöì=ÜãÜßâåææßè=íîÛîæãá=åéèîìéææI=Ûèîãèáßè=áßèéç=îãææíîåèÞíáãðèãèá=ßææßì

áßèéç=qßìÛÝéçK=aßî=îéìÞß=ã=ÞÛáíæäáßî=ãèîß=ðÛìÛ=àéìçßææî=ïîßíæïîßî=Ûîî=æåîÛ

qßìÛÝéç=ÜßâåææÛ=íãè=ßèíÛçíîäææèãèáK

QKPKN=oßáæßìãèáíÜßâéð

cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=âÛì=íóèêïèåîßì=êå=ïîìßÞèãèáßèí=íæïîíÛîí=Ûîî=ßè

reglering av multiplexeringsfunktionen är nödvändig, bl.a. oÛÞãéJ=éÝâ

TV-verket, Teracom, TV4 och Riksbyggen.

Radio- och TV-verket menar att innan man i övrigt kan diskutera behov

Ûð=Ûîî=óîîßìæãáÛìß=ìßáæßìÛ=çïæîãêæßòéêßìÛîöìíåÛêßî=çåíîß=ãèèßÜöìÞßè=Ûð=Ûîî

ðÛìÛ=éêßìÛîöì=àÛíîíîäææÛíK=jÛè=çåíîß=àìåáÛ=íãá=éç=Þßî=ã=éêßìÛîöìßèí=ïêêáãàî

èöÞðäèÞãáîðãí=çåíîß=ãèáå=Ûîî=ÜóááÛ=ïî=íäèÞÛìèäîK=jßèÛì=çÛè=Ûîî

çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè=íåÛææ=ÛèíðÛìÛ=àöì=?âßæÛ=åßÞäÛè?I=ÞðíK=ãèíÛçæÛèÞß=Ûð

íãáèÛæßìI=íãáèÛæÜßâÛèÞæãèáLåéÞèãèá=éÝâ=Þäìßàîßì=ïîíäèÞèãèá=îãææ=çéîîÛáJ

ÛìßèI=àãèèí=Þßî=ðäæ=ã=ìßÛæãîßîßè=ÜÛìÛ=ßîî=àöìßîÛá=ã=æÛèÞßî=íéç=åÛè=ïêêàóææÛ

åìÛðßèI=èäçæãáßè=qbo^`lj=pðßèíå=oïèÞìÛÞãé=^_K=jßè=éç=çÛè

îäèåßì=íãá=ìéææßè=íéç=ßèÜÛìî=ãèíÛçæÛìß=éÝâ=íãáèÛæÜæÛèÞÛìßLåéÞÛìß=àãèèí

Þßî=íäåßìæãáßè=àæßìÛ=íéç=âÛì=åéçêßîßèíßè=éÝâ=äðßè=ãèîìßííßî=àöì=Ûîî

ÜßÞìãðÛ=íåÞÛè=ðßìåíÛçâßîK=lç=çÛè=èï=ïîáåì=àìåè=Ûîî=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè

íåÛææ=âÛ=ÛèíðÛìßî=àöì=âßæÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíåßÞäÛè=–=ã=ðÛìî=àÛææ=Þßî=öðßìàöìãèáíJ

ïîìóççß=íéç=íåÛææI=ßðßèîïßææî=éÝåíå=çåíîßI=ìßíßìðßìÛí=àöì=îìÛÞãîãéèßææÛ

qsJíäèÞèãèáÛì=–=äì=èäíîÛ=àìåáÛ=âïì=åìÛðßî=Ûîî=ÜßìßÞÛ=ïîìóççß=àöì

êìéáìÛçàöìßîÛá=íåÛææ=îãææáéÞéíßíK=bîî=ÛæîßìèÛîãð=äì=Ûîî=íîÛîßè=ïîèóîîäÛì=íãè

íîäææèãèá=íéç=äáÛìß=Ûð=qßìÛÝéç=Ûîî=ãèíîìïßìÛ=ÜéæÛáßîí=æßÞèãèá=Ûîî=îãææíß

öêêßèâßî=ã=çïæîãêæßòßèK=bîî=ÛèèÛî=äì=Ûîî=ã=æÛá=àöìßíåìãðÛ=Ûîî=ðßìåíÛçâßî

íéç=çïæîãêæßòéêßìÛîöì=àöìïîíäîîßì=íäìíåãæî=îãææíîåèÞ=íéç=àöìßíåìãðßì

íåóæÞãáâßî=Ûîî=ÜßìßÞÛ=öðßìàöìãèáíåÛêÛÝãîßî=åî=êìéáìÛçàöìßîÛá=íéç=àåîî

îãææíîåèÞ=Ûîî=íäèÞÛ=ÞãáãîÛæJqsK=lÛðíßîî=éç=çÛè=äì=ÜßìßÞÞ=Ûîî=æåîÛ=àæßìÛ

àöìßîÛá=äè=qßìÛÝéç=ðÛìÛ=éêßìÛîöì=ßææßì=ãèîß=äì=ßîî=ã=æÛá=ìßáæßìÛî

îãææíîåèÞíàöìàÛìÛèÞß=Ûîî=àöìßÞìÛ=ßàîßìíéç=Þßî=äì=çßìÛ=öêêßî=éÝâ=îóÞæãáî

áßèîßçéî=çÛìåèÛÞßè=éÝâ=ÛææçäèâßîßèK=bîî=îìßÞäß=ã=èïæäáßî=çßì=êìÛåîãíåî

ÛæîßìèÛîãð=äì=Ûîî=ÜßáìäèíÛ=íîÛîßèí=åìÛð=îãææ=ßè=ìßáãíîìßìãèáíêæãåî=éÝâ=ã=íîäææßî

ìßáæßìÛ=àìåáéì=éç=íäèÞèãèáÛìèÛí=áßéáìÛàãíåÛ=îäÝåèãèá=éÝâ=ìäîî=Ûîî=ïîèóîîäÛ

öðßìåÛêÛÝãîßî=áßèéç=ðãææåéì=àöì=êìéáìÛçàöìßîÛáßèK=rì=ßîî=óîîìÛèÞßJ

àìãâßîíìäîîíæãáî=êßìíêßåîãð=äì=Þßî=ÞéÝå=ðäíßèîæãáî=Ûîî=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè

ãèîß=àåì=ßè=íåÞÛè=íîäææèãèá=Ûîî=âÛè=åÛè=âãèÞìÛ=êìéáìÛçÞãíîìãÜïîãéèßè=àöì=ßîî

àöìßîÛá=çßÞ=íäèÞèãèáíîãææíîåèÞK=cìã=åéèåïììßèí=éÝâ=çåèáàÛæÞ=îÛæÛì=å=ÛèÞìÛ

íãÞÛè=çéî=ßè=íäìíåãæÞ=îãææíîåèÞíêæãåî=àöì=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßèK

Enligt=qßìÛÝéçí uppfattning är det viktigt att olika och ibland kon-

åïììßìÛèÞß=êìéáìÛçàöìßîÛá=ßìÜäïÞí=ßè=íå=èßïîìÛæ=êæÛîîàéìç=íéç=çöäæãáî

àöì=ÞãíîìãÜïîãéèßè=Ûð=íãèÛ=îääèíîßìK=aßî=äì=éÝåíå=ðãåîãáî=Ûîî=Þßî=ìßáßæðßìå

íéç=Üßâöðí=ã=íÛççÛèâÛèáßî=äì=íå=ßèåßæî=íéç=çöäæãáî=éÝâ=æäîî=Ûîî

îãææäçêÛK=aßî=åìÛð=íéç=çåíîß=íîäææÛí=êå=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè=äì=Ûîî=Þßèèß

àöìâåææßì=íãá=èßïîìÛæ=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=éæãåÛ=êìéáìÛçàöìßîÛáK=aßîîÛ=âãèÞìÛì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RU

ãèîß=êå=èåáéî=íäîî=Ûîî=èäîéêßìÛîöìßè=íðÛìÛì=àöì=çïæîãêæßòßèI=ðãæåßî=íóèßí

ðÛìÛ=àìåè=ÛææÛ=ïîáåèáíêïèåîßì=Þßî=çßíî=ìÛîãéèßææÛK=bîî=ïèÞÛèîÛá=Þäìãàìåè

íåïææß=åïèèÛ=ðÛìÛ=ßîî=àÛææ=Þäì=ßîî=êìéáìÛçàöìßîÛá=îãææÞßæÛí=âßæÛ=åÛêÛÝãîßîßè=ã

ßè=çïæîãêæßòK

TV4 menar att det är rimligt att statens agerande i det digitala

ìßáßæðßìåßî=–=æÛá=éÝâ=àöìéìÞèãèá=–=áßì=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=ðßìåíÛçâßîßèK

Riksbyggen delar utredningens uppfattning om att samhället inte bara

íåÛææ=îÛ=ÛèíðÛì=àöì=îìÛÞãîãéèßææ=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJðßìåíÛçâßî=ïîÛè=äðßè=ðÛìÛ=ßè

áÛìÛèî=àöì=ßè=îãææ=çßÞÜéìáÛìèÛí=éÝâ=íÛçâäææßîí=ÜäíîÛ=àïèáßìÛèÞß

çßÞãÛðßìåíÛçâßîK=aßè=ÞãáãîÛæÛ=çïæîãêæßòßìãèáíîßåèãåßè=äì=ßîî=Ûð=éçJ

ìåÞßèÛ=íéç=çåíîß=ìßáæßìÛí=Ûð=íÛçâäææßî=àöì=Ûîî=ïèÞðãåÛ=åéèåïììßèíJ

ÜßáìäèíèãèáÛìK

QKPKO=pîÛîßè=–=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè

Mångfaldsrådet menar att frågan om det statliga sändningsbolaget

qßìÛÝéçí=íîäææèãèá=éÝâ=ÛèÞìÛ=æãåèÛèÞß=íäèÞÛìàöìßîÛá=EçïæîãêæßòJ

éêßìÛîöìßìF=Üöì=ÜßæóíÛí=óîîßìæãáÛìßK=lç=Þßî=àéìîàÛìÛèÞß=Ûèíßí=éàìåèåéçæãáî

Ûîî=åîçãèíîéèß=âïðïÞÞßæßè=Ûð=çÛìåíäèÞèãèáíèäîßè=äáí=Ûð=íîÛîßèI

ïêêåéççßì=àìåáÛè=éç=ïêêæåîßæíß=Ûð=èäîßè=éÝâ=íäèÞèãèáíàÛÝãæãîßîßìèÛ=ã

àéìîíäîîèãèáßè=íåÛææ=ÛèðäèÞÛí=íéç=ßîî=çßÞãßêéæãîãíåî=ãèíîìïçßèî=ðãÞ=íãÞÛè

Ûð=îãææíîåèÞíáãðèãèá=éÝâ=öðßìðÛåèãèáK=f=íå=àÛææ=äì=ÜéæÛáíåéèíîìïåîãéèßè

åèÛêêÛíî=æäçêæãáI=ßàîßìíéç=Þßî=Üæãì=àìåáÛ=éç=ßè=ðßìåíÛçâßî=íéç=æãåèÛì

çóèÞãáâßîíïîöðèãèáK=oåÞßî=ãàìåáÛíäîîßì=éç=ãèîß=qßìÛÝéç=Üöì=ãèáå=ÜæÛèÞ

Þß=éìáÛè=àöì=ðãæåÛ=éààßèîæãáâßîíêìãèÝãêßè=íåÛææ=áäææÛK

TV4 menar att det vore olyckligt om staten valde att överlåta åt Teracom

att vara multiplexoperatör. jéÞßìè=qãçßí=dìéïê understryker att det vore

éæóÝåæãáî=éç=íîÛîßè=Þãìßåî=ßææßì=ãèÞãìßåî=íåïææß=àå=çöäæãáâßî=Ûîî=ÛáßìÛ=íéç

çïæîãêæßòéêßìÛîöìK=bìàÛìßèâßîßè=ðãíÛì=Ûîî=ÞßèèÛ=îóê=Ûð=çßææÛèJ

âÛèÞíàïèåîãéè=ßààßåîãðÛíî=âÛèÞâÛí=Ûð=íßêÛìÛîÛ=ÛåîöìßìK

QKPKP=mìéáìÛçàöìßîÛáßî=–=çïæîãêæßòéêßìÛîöìßè

SVT konstaterar att den tekniska multiplexeringen i princip kan skötas där

Þßî=äì=êìÛåîãíåî=Üäíî=æäçêÛîK=aßî=äì=ÞéÝå=ðãåîãáî=Ûîî=ãèîß=íêÛæîÛ=ïêê=éÝâ

àöìÞßæÛ=ÞÛîÛíîìöççßè=çßææÛè=éæãåÛ=êìéáìÛçæßðßìÛèîöìßì=ã=Ûææîàöì=íèåæî

îãææîÛáèÛ=ÜæéÝåI=ìßÞÛè=ã=ãèæßÞèãèáííåßÞßîK=aäìçßÞ=æåíßí=âÛèÞæãèáíïîJ

ìóççßî=ðÛÞ=áäææßì=Þãíêéíãîãéè=çßææÛè=îßæßðãíãéè=éÝâ=ÛèÞìÛ=èóÛ=ÞãáãîÛæÛ

çÛííçßÞãßîääèíîßì=ã=èäîßîK=aßî=äì=îãææ=Þß=èóÛ=çßÞãßàéìçßìI=íéç=åÛè=ðäòÛ

ïêê=ðãÞ=íãÞÛè=Ûð=Þß=çßì=åéèðßèîãéèßææÛ=îßæßðãíãéèííäèÞèãèáÛìèÛI=íéç

çåèáÛ=Ûð=Þß=ãèÞïíîìãêéæãîãíåÛ=àöìâéêêèãèáÛìèÛ=äì=åèïîèÛK=psq=èéîßìÛì

ðãÞÛìß=Ûîî=çåèáÛ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=îßæßJ=éÝâ=çßÞãßàöìßîÛá=íãåîÛì=ãè=íãá=êå=Ûîî

áå=ãè=ã=ìéææßè=íéç=çïæîãêæßòéêßìÛîöìK=aßî=äì=ßè=àïèåîãéè=íéç=áßì=àïææ

åéèîìéææ=öðßì=âßæÛ=ÛààäìíåßÞäÛèX=èåáéî=íéç=Üæãì=ßòîìÛ=åäèíæãáî=éç=Þßèèß

éÝåíå=äì=”ðßìîãåÛæî=ãèîßáìßìÛÞ”K=jïæîãêæßòéêßìÛîöìßè=äì=áÛîßJåßßêßì=éÝâ

éç=Þßèèß=éÝåíå=Þìãðßì=ßáèÛ=qsJåÛèÛæßì=åÛè=ÞßííÛ=åéççÛ=Ûîî=áóèèÛí

éîãææÜöìæãáî=êå=ÜßåéíîèÛÞ=Ûð=Þß=ÛèÞìÛ=åÛèÛæßì=íéç=äì=âäèðãíÛÞß=îãææ=íÛççÛ

éêßìÛîöìK=cöì=Ûîî=éÝåíå=àìÛçáßèî=åïèèÛ=îÛ=ÛèíðÛì=àöì=ßîî=íÛçæÛî=êïÜæãÝ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

RV

íßìðãÝßJïîÜïÞ=éÝâ=àöì=Ûîî=ïèÞðãåÛ=Ûîî=âÛçèÛ=ã=ßè=ÜßìéßèÞßíîäææèãèá=îãææ=ßè

àìÛçîãÞÛ=áÛîßJåßßêßì= çåíîß=psq=Üæã=íãè=ßáßè=çïæîãêæßòéêßìÛîöìK=psq

ÜßÞöçßì=íãá=åïèèÛ=àóææÛ=çãèíî=ßîî=âßæî=ÜæéÝå=éç=OM

–OR=jÜãîLíK

Sveriges Radio anser att företaget självständigt bör operera den s.k.

çïæîãêæßòßè=àöì=Þßî=îãææÞßæÛÞß=ìãåíÜæéÝåßîK=ÅîåéçíîåéèîìéææI=êìéáìÛçJ

áïãÞèãèá=éÝâ=ÛèÞìÛ=îãææäááíîääèíîßì=íéç=ãèáåì=ã=àïèåîãéèßè=íéç=çïæîãJ

êæßòéêßìÛîöì=äì=ßè=ðãåîãá=àöìïîíäîîèãèá=àöì=Ûîî=áß=êïÜæãåßèLæóííèÛìèÛ=îãææJ

áåèá=îãææ=Þß=àæßòãÜæÛ=çöäæãáâßîßì=íéç=Þßè=èóÛ=îßåèãåßè=çßÞáßìK

TV4 anser att det vore naturligt om de programföretag som i dag sänder

ã=çÛìåèäîßî=áßí=çöäæãáâßî=–=êå=íäîî=íéç=êæÛèßìÛí=ã=pîéìÜìãîÛèèãßè=–=Ûîî

àïèáßìÛ=íéç=çïæîãêæßòéêßìÛîöìK=qsQ=ÜßÞöçßì=íãá=âÛ=áéÞÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì

Ûîî=ÛÞçãèãíîìßìÛ=ã=ðÛìî=àÛææ=ßè=çïæîãêæßòK=säæäßì=ìßáßìãèáßè=Þßè=æöíèãèáßè

áßí=Þß=ÜäíîÛ=çöäæãáâßîßìèÛ=Ûîî=ïîèóîîäÛ=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáííóíîßçßîí

àöìÞßæÛìK

4.4 Sändningsteknik och frekvensanvändning

rîìßÞèãèáßè=ÜßîéèÛì=Ûîî=çßÞ=ÞãáãîÛæîßåèãåßè=öåÛì=çöäæãáâßîßìèÛ=Ûîî=íêìãÞÛ

qsJêìéáìÛç=åìÛàîãáîK=aßè=öåÛÞß=öðßìàöìãèáíåÛêÛÝãîßîßè=çßÞàöì=Ûîî

ÞãíîìãÜïîãéèíåéíîèÛÞßìèÛ=êßì=êìéáìÛçîääèíî=åÛè=Üæã=Ûðíßðäìî=æäáìß=äè=çßÞ

ÛèÛæéá=îßåèãåK=pîïÞãßì=íéç=ïîìßÞèãèáßè=áßèéçàöìî=ðãíÛì=Ûîî=Þßî=ã=ßîî=ìßèî

ÞãáãîÛæî=êßìíêßåîãð=ÜéìÞß=ðÛìÛ=çöäæãáî=ÛîîI=íßÞÛè=èöÞðäèÞãáÛ=àìßåðßèíJ

åééìÞãèßìãèáÛì=áßèéçàöìîíI=ðãÞ=íãÞÛè=Ûð=Þß=èïðÛìÛèÞß=ÛèÛæéáÛ=èäîßèI

ÜóááÛ=ïî=íÛççÛèæÛáî=íßò=ìãåíîäÝåÛèÞß=ßææßì=íå=áéîî=íéç=ìãåíîäÝåÛèÞß

ÞãáãîÛæÛ=èäîK

Teracom delar utredningens bedömning att det finns frekvensutrymme

àöì=åîçãèíîéèß=íßò=ÞãáãîÛæÛ=èäî=íéç=íÛçßòãíîßìÛì=çßÞ=ÜßàãèîæãáÛ=ÛèÛæéáÛ

èäîK=käì=Þß=ÛèÛæéáÛ=èäîßè=âÛì=ÛððßÝåæÛîí=åÛè=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=åÛêÛÝãîßîßè

åtminstone fördubblas. hïæîïììåÞßî=finner det positivt om det kan skapas

óîîßìæãáÛìß=ïîìóççß=àöì=qsJíäèÞèãèáÛì=àöì=éæãåÛ=ãèîìßííßèîßì=ßàîßìíéç

àìßåðßèíïîìóççßî=àöì=çÛìåíäèÞ=qs=âãîîãææí=âÛì=ðÛìãî=ßè=åèÛêê=ìßíïìíK

cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=îÛì=ÞéÝå=ïêê=àìåáÛè=éç=ïîìóççßíÜìãíî=éÝâ=Ûîî

frekvenskoordineringen inte är slutförd, bl.a. pîÛîíåéèîéìßîI=pñßÞßè=lè

Line, PTS, Ericsson, Kabelvision och Telia.

Statskontoret anmärker att utredaren inte visat att frågan om tillgängligt

frekvensutrymme är löst och föreslår därför fortsatt utredning. pñßÞßè=lè

Line ställer sig mycket tveksam till utredningens förslag om att 24 digitala

åÛèÛæßì=íåÛææ=åïèèÛ=ðÛìÛ=ã=Þìãàî=ãèéç=îðå=åìK=cöì=Ûîî=åïèèÛ=ÛèðäèÞÛ=àæßìÛ

àìßåðßèíßì=äè=ã=ÞÛá=çåíîß=ßè=åééìÞãèßìãèá=çßÞ=ðåìÛ=áìÛèèæäèÞßì=íåßK=aßî

åÛè=àöìïîíäîîÛí=Ûîî=ÞßííÛ=àöìâÛèÞæãèáÛì=æßÞßì=îãææ=åéçêìéçãííßì=éÝâ

åéççßì=Ûîî=îÛ=æåèá=îãÞK

PTS påpekar att ibruktagning av radiosändare (inkl. TV) innan

àìßåðßèíåééìÞãèßìãèáßè=äì=ÛðíæïîÛÞ=éÝâ=Þßè=àöìßíæÛáèÛ=ÛèðäèÞèãèáßè

ÛÝÝßêîßìÛÞ=Ûð=ÜßìöìÞÛ=áìÛèèæäèÞßì=ãèèßÜäì=ßè=ðãíí=ìãíåîÛáèãèáK=cöì=Ûîî

íæïîàöìÛ=åééìÞãèßìãèáßè=åÛè=Þßî=ðÛìÛ=èöÞðäèÞãáî=Ûîî=íäèåÛ=ßààßåîßè=êå

ðãííÛ=íäèÞÛìß=íÛçî=àìåèáå=íÛçæéåÛæãíßìãèá=çßÞ=ÞÛáßèí=ÛèÛæéáÛ=qsJèäîK

jÛè=åÛè=Þßííïîéç=Üæã=îðïèáßè=Ûîî=ÛÝÝßêîßìÛ=çãèÞìß=áéÞ=îäÝåèãèá=ã=ðãííÛ

áßéáìÛàãíåÛ=éçìåÞßèK=aßî=äì=Þäìàöì=Ûð=íîöìíîÛ=ðãåî=Ûîî=Þßî=ïîÛìÜßîÛí

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SM

ÛæîßìèÛîãðÛ=êæÛèßì=àöì=âïì=àïææáéÞ=îäÝåèãèá=íåÛææ=åïèèÛ=ßìâåææÛí=ã=Þß=àÛææ

åééìÞãèßìãèáßè=ãèîß=åÛè=íæïîàöìÛí=îãææ=ÛææÛ=ÞßæÛìK

Ericsson bedömer att de f.n. tillgängliga frekvensområdena kommer att

ðÛìÛ=àïææî=ïîèóîîäÛÞß=ã=íîéìíîÛÞíéçìåÞßèÛ=èåáéè=áåèá=ßàîßì=OMMRJOMNMI

ÜßìéßèÞß=êå=âïì=íèÛÜÜ=Þßè=ßåéèéçãíåÛ=ïîðßÝåæãèáßè=ÜæãìK=dßèéç=ßè

ÞãáãîÛæãíßìãèá=Ûð=ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJíäèÞèãèáÛìèÛ=åÛè=êå=íãåî=ßè=ÛðíßðäìÞ

ßààßåîãðãíßìãèá=íåß=Ûð=ïîèóîîäÛèÞßî=Ûð=àìßåðßèíßìèÛ=íéç=ÛèðäèÞíK=aßî=äìI

ßèæãáî=bìãÝííéèI=ìßÛæãíîãíåî=Ûîî=ìäåèÛ=çßÞ=ßè=çãèíî=àóìàÛæÞãá=ßààßåîãðãîßîíJ

âöäèãèáK=jßÞ=îÛèåß=êå=Þß=ÛæîßìèÛîãðÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíçöäæãáâßîßì=íéç=àãèèí

àöì=qs=ÜöìI=ßèæãáî=bìãÝííéèI=åîçãèíîéèß=âäæàîßè=Ûð=ÞßèèÛ=ßààßåîãðãîßîíJ

âöäèãèá=îÛí=ïî=ã=àéìç=Ûð=ßè=ìßÞïåîãéè=Ûð=Þßî=àöì=qs=ÛðíÛîîÛ=àìßåðßèíJ

éçìåÞßîK=bìãÝííéè=çßèÛì=ðãÞÛìß=Ûîî=pðßìãáß=ãèéç=ìÛçßè=àöì=ÛìÜßîßî=ã=brI

`bmq=éÝâ=fqr=Üöì=îÛ=ãèãîãÛîãð=íéç=æßÞßì=îãææ=Ûîî=àìßåðßèíßì=ãèéç=qsJ

ÜÛèÞßè=åÛè=àìãáöìÛí=àöì=ÛèðäèÞèãèá=àöì=çéÜãæÛ=åéççïèãåÛîãéèííóíîßç

íßèÛíî=åì=OMNMK=f=àöìíîÛ=âÛèÞ=Üöì=ÜÛèÞßè=QTMJSTM=ßææßì=STMJUSO=jeô

åéççÛ=ã=àìåáÛ=àöì=äèÞìÛÞ=ÛèðäèÞèãèáK=fèãîãÛîãðßè=çåíîß=Ûðíß=ÜåÞß

öðßìßèíåéççßæíßì=éç=ßè=áßçßèíÛç=îãÞíêæÛè=àöì=ÞãáãîÛæãíßìãèá=éÝâ

öðßìßèíåéççßæíßì=éç=ßè=áßçßèíÛç=öðßìàöìãèá=Ûð=ðãííÛ=ÜÛèÞ=îãææ=ÛèèÛè

ÛèðäèÞèãèáK

Kabelvision finner det anmärkningsvärt att utredaren tar upp ut-

ìóççßíÜìãíîßè=íéç=ßîî=ÞãáãîÛæãíßìÛî=åÛÜßæèäî=åÛè=ÞìÛÜÜÛí=Ûð=ïîÛè=Ûîî

èäçèÛ=Þßî=äèèï=íîöììß=åÛêÛÝãîßîíêìéÜæßç=íéç=áäææßì=çÛìåèäîßîK=hÛÜßæJ

ðãíãéè=èäçèßì=éÝåíå=Ûîî=ßè=îääèíî=çßÞ=èßÛìJðãÞßéJéèJÞßçÛèÞ=çßÞ=íîÛìî=Ûð

program varje kvart erfordrar mellan 4 och 6 digitala kanaler. pðßèíåÛJ

kabel-TV-föreningen betonar att bristen på frekvensutrymme i ett digitalt

çÛìåèäî=èÛîïìæãáîðãí=åéççßì=Ûîî=Ûðíßðäìî=ÜßáìäèíÛ=Þßî=ïîÜïÞ=íéç=åÛè

áöìÛí=îãææáäèáæãáî=àöì=åéèíïçßèîßèK=pçÛæÛ=êìéáìÛç=éÝâ=êìéáìÛç=íéç

ðäèÞßì=íãá=îãææ=ãèðÛèÞìÛìß=éÝâ=çãèéìãîßîíáìïêêßì=åéççßì=âßæî=ßèåßæî=ãèîß

Ûîî=åïèèÛ=ÞãíîìãÜïßìÛíK=påÞÛèÛ=êìéáìÛç=åéççßì=Þå=äðßè=àìÛçáßèî=Ûîî

ßèÞÛíî=åïèèÛ=ÞãíîìãÜïßìÛí=ðãÛ=åÛÜßæJ=ßææßì=íÛîßææãîíäèÞèãèáÛì=íéç=âÛì

ÜßîóÞæãáî=âöáìß=åÛêÛÝãîßîK

Telia ser en fara i att under ett initialt skede upplåta alltför få frekvenser

àöì=ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=ÞãáãîÛæÛ=êìéáìÛçîääèíîßìK=aßè=ßàîßìíîìäðÛÞß=çåèáàÛæÞßè

–=íéç=äï=äì=ßîî=Ûð=âïðïÞíóàîßèÛ=–=åÛè=åéççÛ=Ûîî=çéîðßìåÛí=ã=éÝâ=çßÞ=Ûîî

êéîßèîãßææÛ=êìéáìÛçæßðßìÛèîöìßì=Ûðíîåì=àìåè=Ûîî=íöåÛ=åéèÝßííãéè=êå

ìãåíîäÝåÛèÞß=çÛìååÛèÛæßìK=aßîîÛ=àìäçíî=êå=áìïèÞ=Ûð=Ûîî=Þß=ïêêæßðßì=ßè

íèßÞðìãÞßè=åéèåïììßèííãîïÛîãéè=áßèéç=Þßè=Üßáìäèíèãèá=íéç=àå=åÛèÛæßì

ïîáöì=éÝâ=Ûîî=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJàöìßîÛáßè=ÞäìçßÞ=Üßàäíîßì=íãè=àÛåîãíåÛ

çéèéêéæíîäææèãèáK

4.5 EU

rîìßÞèãèáßè=åéèíîÛîßìÛì=Ûîî=éæãåÛ=Ûíêßåîßì=Ûð=îßæßðãíãéè=âÛì=ìöèî

ÜßîóÞÛèÞß=ïêêçäìåíÛçâßî=ã=Þßè=ßïìéêßãíåÛ=áßçßèíåÛêßèí=éìáÛè=éÝâ

ìßíïæîßìÛî=ã=âÛèÞæãèáíêæÛèßì=éÝâ=ÞãìßåîãðK=péç=ßòßçêßæ=èäçèí=bdWí

Þãìßåîãð=éç=áìäèíöðßìíåìãÞÛèÞß=îßæßðãíãéè=íÛçî=éç=îãææäçêèãèá=Ûð

íîÛèÞÛìÞßì=àöì=íäèÞèãèá=Ûð=îßæßðãíãéèíãáèÛæßìK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SN

PTS kritiserar utredningen för att inte ha uppmärksammat betydelsen av

bdWí=ìßáßæðßìå=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=ãèàöìÛèÞßî=Ûð=ÞãáãîÛæ=qsK=mqp=àìÛçâåææßì

Ûîî=Þßè=æöíèãèá=íéç=ðäæäí=ã=àìåáÛ=éç=ÞãáãîÛæ=qs=Üöì=ïîàéìçÛí=çßÞ

ãÛåîîÛáÛèÞß=Ûð=Ûîî=Þßè=ãèîß=íåÛææ=íîìãÞÛ=çéî=bdWí=ìßáßæðßìåK=bè=ÜßJ

áìäèíèãèá=Ûð=ìäîîßè=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=îßæßèäî=ßææßì=íåÛêÛèÞß=Ûð=çÛìåèÛÞíJ

ÞéçãèßìÛèÞß=éêßìÛîöìßì=íåíéç=qbo^`lj=pðßèíå=oïèÞìÛÞãé=^_=íåïææß

ßòßçêßæðãí=íÛèèéæãåî=åéççÛ=Ûîî=íîìãÞÛ=çéî=bdWí=ìßáæßì=êå=éçìåÞßîK

Telia, liksom Svenska IT-företagens organisation, anser att det före-

íæÛáèÛ=ãèàöìÛèÞßî=Ûð=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=ÞãíîìãÜïîãéè=åÛè=æßÞÛ=îãææ=ßîî=ïîðãÞáÛî

ÞãíîìãÜïîãéèíçéèéêéæ=ã=íîìãÞ=çéî=ÛèÞÛè=ã=brWí=æãÜßìÛæãíßìãèáíÞãìßåîãðK=lç

pðßìãáß=íåïææß=ðãÞîÛ=åîáäìÞßì=íéç=ã=êìÛåîãåßè=ÜßáìäèíÛì=çöäæãáâßîßìèÛ=Ûîî

ßîÛÜæßìÛ=ÛæîßìèÛîãðÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíðäáÛì=ðéìß=ÞßîîÛ=ßîî=íîßá=ã=àßæ=ìãåîèãèáK

qßæãÛ=àãèèßì=Þßî=Ûèçäìåèãèáíðäìî=Ûîî=ÜßîäèåÛèÞßî=ãèîß=Üßæóíßì=ÞßîîÛ

àöìâåææÛèÞß=êå=ßîî=îãææàìßÞííîäææÛèÞß=íäîîK

4.6 Avkodare och kryptering

rîìßÞèãèáßè=ÜßîéèÛì=Ûîî=ßîÛÜæßìãèáßè=Ûð=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=àöìïîíäîîßì=Ûîî

Þßè=êìÛåîãíåÛ=îãææáåèáßè=îãææ=íäèÞèãèáÛìèÛ=äì=æöíîK=bîî=àïèáßìÛèÞß

ÛðåéÞÛìíóíîßç=äì=ßè=àöìïîíäîîèãèáK=pîÛîßè=âÛì=Ûîî=ðßìåÛ=àöì=öêêèÛ=íóíîßçI

Ûîî=ÛðåéÞÛìèÛ=áßí=àöì=åéèíïçßèîßìèÛ=ÜäíîÛ=çöäæãáÛ=ïîàéìçèãèá=éÝâ=Ûîî

âÛèîßìãèáßè=Ûð=ÛðåéÞÛìß=ãèîß=Üæãì=ßè=åéèåïììßèíàÛåîéìK=hìÛð=ìöìÛèÞß

ÛðåéÞÛìèÛ=åÛè=íîäææÛí=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=îãææíîåèÞíáãðèãèáßèK

Betydelsen av öppna system för avkodare betonas av bl.a. qßìÛÝéç,

Kulturrådet, Konsumentverket, Telia, Modern Times Group, STIM,

Svenska kabel-TV-föreningen, Kanal 5, Sveriges radio- och hemelek-

tronikleverantörer och Sweden On Line.

Teracom påpekar att olika distributionssystem eller aktörer på ett för

åéèíïçßèîßìèÛ=éáóèèíÛçî=íäîî=ã=êìÛåîãåßè=ÜãèÞßì=åéèíïçßèîßìèÛ=îãææ=íãèÛ

respektive tekniska lösningar. hïæîïììåÞßî framhåller betydelsen av öppna

íóíîßç=àöì=ÛðåéÞÛìßK=ÖêêèÛ=íóíîßç=íåïææß=ßòßçêßæðãí=áß=çöäæãáâßîßì=àöì

íçå=êìéÞïÝßèîßì=Ûîî=àå=îãææîìäÞß=îãææ=ßè=åéèíïçßèîíîóìÞ=çÛìåèÛÞK

Konsumentverket påpekar att det är nödvändigt att avkodaren klarar

àæßìÛ=åÛèÛæßì=íÛçîãÞãáîK=aßî=çåíîß=áå=Ûîî=íÛçîãÞãáî=îÛ=ßçéî=éÝâ=ÞãíîìãÜïßìÛ

éæãåÛ=êìéáìÛç=îãææ=àæßìÛ=qsJçéîîÛáÛìß=éÝâ=ðãÞßéÜÛèÞíêßæÛìß=ã=âßççßîK

aßî=äì=éÝåíå=ðãåîãáî=Ûîî=ÜßðÛåÛ=Ûîî=ãèîß=íåÞÛèÛ=îßåèãíåÛ=æöíèãèáÛì=íéç=âÛì

åéìî=æãðíæäèáÞ=àöìí=ïî=êå=Þßè=íðßèíåÛ=çÛìåèÛÞßèK=aßî=åìäðí=Þäìàöì

áßèßìßææÛ=áìïèÞíêßÝãàãåÛîãéèßì=àöì

=ÛðåéÞÛìßK

Telia finner det nödvändigt att de svenska representanterna i DVB

ðßìåÛì=àöì=àìÛçîÛáèãèá=Ûð=ßîî=íîÛèÞÛìÞãíßìÛî=áìäèííèãîîI=ðãæåßî=çöäæãááöì=Ûîî

êå=ßîî=åéíîèÛÞíßààßåîãðî=íäîî=ã=ßè=éÝâ=íÛççÛ=ÛðåéÞÛìß=ÛèðäèÞÛ=éæãåÛI

ïîÜóîÜÛìÛ=ßèâßîßì=àöì=çéîîÛáèãèá=Ûð=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞèãèá=ìßíêßåîãðß

ÞãíîìãÜïîãéè=ðãÛ=åÛÜßæJqs=ßææßì=íÛîßææãîK

Svenska kabel-TV-föreningen menar att för att bli framgångsrik måste

îßåèãåßè=ðÛìÛ=áßèßìßææ=éÝâ=åïèÞéìãßèîßìÛÞK=aßè=àåì=ãèîß=æåíÛ=àÛíî

åéèíïçßèîßè=ã=íæïîèÛ=íóíîßç=êå=Þßî=íäîî=íéç=Üæãì=àÛææßî=éç=çÛè=áßèéçàöì

ßè=ïîÜóááèÛÞ=Ûð=ÞãáãîÛæ=

çÛìåíäèÞ=qs=ßèæãáî=ïîìßÞèãèáßèí=àöìíæÛáK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SO

Enligt oÛÞãéJ=éÝâ=qsJðßìåßîí=bedömning torde sändningsutrymmet i ett

ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=Ûð=Þßè=àöìßíæÛáèÛ=éçàÛîîèãèáßè=ãèîß=åïèèÛ=àóææÛí=Ûð

åéççßìíãßææÛ=êìéáìÛçàöìßîÛá=ïîÛè=ßîî=éçêìöðÛî=éÝâ=ã=ÛææÛ=àÛææ=Ûðíßðäìî

ÜßáìäèíÛî=åìóêîßìãèáíàöìÜïÞ=íéç=çöäæãááöì=àãèÛèíãßìãèá=áßèéç=ÜßîÛæJqsK

Sveriges radio- och hemelektronikleverantörer påpekar att det är nöd-

ðäèÞãáî=Ûîî=àæßìîÛæßî=Ûð=Þß=Üßàéæåèãèáíçäííãáî=íîéìÛ=æäèÞßìèÛ=ã=bïìéêÛ

éÝåíå=àÛîîÛì=Üßíæïî=éç=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=qs=àöì=Ûîî=áß=Þß=ßåéèéçãíåÛ

àöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=àöì=çÛííêìéÞïåîãéè=Ûð=ÛðåéÞÛìß=éÝâ=çéîîÛáÛìß=îãææ

ÛîîìÛåîãðÛ=êìãíßìK

4.7 Vidaresändning i kabelnät – must carry

rîìßÞèãèáßè=Ûèíßì=Ûîî=æßáÛæÛ=íðåìãáâßîßì=Ûîî=ïêêìäîîâåææÛ=çïíî=ÝÛììóJ

íåóæÞãáâßîßè=ïêêíîåì=ðãÞ=ßîÛÜæßìãèá=Ûð=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäî=çßÞ=çåèáÛ

êìéáìÛçîääèíîßìK=aßè=èïðÛìÛèÞß=íäèÞèãèáíêæãåîßè=çåíîß=éçêìöðÛíK=aßè

íåïææß=åïèèÛ=ÛðíåÛààÛí=éç=Þß=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞÛìèäîßè=Üæãì=íå=ßààßåîãðÛ=Ûîî

çéîîÛáèãèá=çßÞ=ßèåæÛìß=ãèéçâïíÛèîßèè=Üæãì=çöäæãáK=bîî=ÛæîßìèÛîãð=äì=Ûîî

íäèÞèãèáíêæãåîßè=ÜßáìäèíÛí=îãææ=ßîî=àåîÛæ=êìéáìÛçîääèíîßìK=Äðßè=ã=Þßî=àÛææ

íåóæÞãáâßîßè=ÜßáìäèíÛí=îãææ=ßîî=àåîÛæ=êìéáìÛçîääèíîßì=Üöì=ßàîßìíîìäðÛí=Ûîî

íäèÞÛìèäîßè=çöäæãááöì=áéÞ=çéîîÛáèãèá=Ûð=öðìãáÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì=çßÞ

ãèéçâïíÛèîßèèK=rèÞßì=ßîî=öðßìáåèáííåßÞß=åÛè=çïíî=ÝÛììóJíåóæÞãáâßîßè

ÜßâöðÛ=ÜßâåææÛíK

QKTKN=_ãÜßâåææßè=EïîöåÛÞ=çïíî=ÝÛììóF

FSMK menar att i en framtida multiteknologisk sändningsmiljö bör must

ÝÛììóJÜßáìßêêßî=ïîíîìäÝåÛí=îãææ=ÛææÛ=èäîéêßìÛîöìßì=íéç=ðäèÞßì=íãá=îãææ=íðßèíå

êïÜæãåI=éÛðíßîî=éç=Þßî=áäææßì=íÛîßææãîßìI=åÛÜßæèäîI=îßæßèäî=ßææßì=çÛìåèäîK

Öppna kanalen menar att must carry-skyldigheten för de lokala

åÛÜßæíäèÞÛìàöìßîÛáßèí=íäèÞèãèáÛì=Üöì=ÜãÜßâåææÛí=íå=æäèáß=ßè=çßìêÛìî=Ûð

âïíâåææßè=ãèéç=ßè=åéççïè=îÛì=ßçéî=íäèÞèãèáÛìèÛ=ðãÛ=åÛÜßæèäîßèK

Föreningen Norden betonar att staten i ett digitalt marknät kan ställa

åìÛð=êå=êìéáìÛçãèèßâåææ=éÝâ=êïÜæãÝ=íßìðãÝßK=oãçæãáßè=Üöì=Þßî=Þäìàöì=Üæã

ïîìóççß=îãææ=ðãÞÛìßíäèÞèãèá=Ûð=èéìÞãíåÛ=êìéáìÛç=ã=ßè=âßæî=ÛèèÛè

éçàÛîîèãèá=äè=ã=ÞÛáK

QKTKO=_ßáìäèíÛÞ=çïíî=ÝÛììó

^æîßìèÛîãðßî=Ûîî=ÜßáìäèíÛ=çïíî=ÝÛììóJíåóæÞãáâßîßè=îãææ=ßîî=àåîÛæ=åÛèÛæßì=àöìí

fram i flera remissvar, bl.a. oÛÞãéJ=éÝâ=qsJðßìåßî, psqI=roI=oãåíÜóááßè,

Svenska kabel-TV-föreningen

och pñßÞßè=lè=iãèß.

Radio- och TV-verket menar att hela frågan om ett digitalt marknät

íåïææß=åïèèÛ=ÜßîßÝåèÛí=íéç=ßè=?çïíî=ÝÛììóJàìåáÛ?=ã=íå=çåîîé=Ûîî=Þßè=ã

áìïèÞßè=áäææßì=íäèÞèãèáÛìèÛí=îãææáäèáæãáâßîK=bè=áóèèíÛç=îßåèãåïîðßÝåæãèá

îãææ=áéÞ=çéîîÛáèãèá=çßÞ=ßèÞÛíî=ßèåæÛ=Ûèîßèèßì=æßÞßì=îãææ=Ûîî=Þßî=ãèîß

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SP

æäèáìß=àãèèí=Üßâéð=Ûð=åÛÜßæèäîK=bè=çäèáÞ=êìéáìÛçàöìßîÛá=çßÞ

íäèÞèãèáÛì=Ûð=íåãàîÛèÞß=åÛìÛåîäì=åÛè=áöìÛ=Ûîî=çïíî=ÝÛììóJíåóæÞãáâßîßè=ãèîß

àìÛçíîåì=íéç=ÜßàéáÛÞ=àöì=ÛèÞìÛ=äè=æãÝßèíàãèÛèíãßìÛÞß=àöìßîÛáK

SVT och UR förordar att public service-utbudet omfattas av must carry i

íßåïèÞäìÛ=ÞãíîìãÜïîãéèíèäî=EåÛÜßæèäîI=jjapI=ßîÝKF=ã=ÛèÛæéá=àéìç=íéç=èïI

çßè=éÝåíå=ã=ÞãáãîÛæ=àéìç=ã=èäî=Þäì=íåÞÛè=îßåèãå=àãèèí=ãèíîÛææßìÛÞK

Riksbyggen anser att det inte är rimligt att kabel-TV-företagen och

ÞßìÛí=åïèÞßì=íåÛææ=ïêêìäîîâåææÛ=Þßè=íKåK=çïíî=ÝÛììóJíåóæÞãáâßîßè=ðãÞ=ßîÛJ

Üæßìãèá=Ûð=çÛìåèäî=çßÞ=çåèáÛ=êìéáìÛçîääèíîßìK=bè=Üßáìäèíèãèá=Ûð=çïíî

ÝÛììóJíåóæÞãáâßîßè=îãææ=ßèÜÛìî=psqN=éÝâ=psqO=ßææßì=Ûîî=íåÛêÛ=íåÞÛèÛ

îßåèãíåÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì=ã=Þß=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßè=íå=Ûîî=íåóæÞãáâßîßè=åÛè

avskaffas, är två acceptabla lösningar. pðßèíåÛ=åÛÜßæJqsJàöìßèãèáßè

ÛÝÝßêîßìÛì=íåóæÞãáâßîßè=Ûîî=ÞãíîìãÜïßìÛ=Þß=ãÝåßJåéççßìíãßææÛ=êïÜæãÝ

íßìðãÝßJåÛèÛæßìèÛ=psqN=éÝâ=psqOI=ßàîßìíéç=Þß=àïèèãîí=ïèÞßì=æåèá=îãÞ=éÝâ

àãèÛèíãßìÛí=áßèéç=çéîîÛáÛìÛðáãàîßìK=pðßèíåÛ=åÛÜßæJqsJàöìßèãèáßè=åÛè

ÞéÝå=ãèîß=ÛÝÝßêîßìÛ=íåóæÞãáâßîßè=Ûîî=ïîÛè=ßìíäîîèãèá=ÞãíîìãÜïßìÛ=åéçJ

mersiella reklamfinansierade kanaler som TV4. pñßÞßè=lè=iãèß anser att

çïíî=ÝÛììóJíåóæÞãáâßîßè=ìßÞÛè=ã=ÞÛá=ãèèßÜäì=ßè=éÛÝÝßêîÛÜßæ=ãèíåìäèåèãèá=ã

àöìßîÛáßèí=çöäæãáâßîßì=Ûîî=àå=ÛðåÛíîèãèá=êå=íãèÛ=ãèðßíîßìãèáÛìK=pñßÞßè=lè

iãèß=ÛÝÝßêîßìÛì=íåóæÞãáâßîßè=Ûîî=ÞãíîìãÜïßìÛ=ãÝåßJåéççßìíãßææÛ=êïÜæãÝ

íßìðãÝßJåÛèÛæßì=çßè=åÛè=ãèîß=ÛÝÝßêîßìÛ=ßè=íåóæÞãáâßî=Ûîî=ïîÛè=ßìíäîîèãèá

ÞãíîìãÜïßìÛ=åéççßìíãßææÛ=ìßåæÛçàãèÛèíãßìÛÞß=åÛèÛæßìK

QKTKP=^ðíåÛààÛèÞß=Ûð=çïíî=ÝÛììó

StjärnTV tar upp EU:s direktiv om öppna nätverk (ONP), som bl.a.

ãèèßÜäì=Ûîî=qsJåÛèÛæßì=íéç=íå=öèíåÛì=íåÛææ=åïèèÛ=ßìâåææÛ=ÞãíîìãÜïîãéè=ã

åÛÜßæèäîßèI=êå=ìãçæãáÛ=ßåéèéçãíåÛ=ðãææåéìK=mìéáìÛçÜéæÛáßè=ßìÜäïÞí=ÞäìJ

çßÞ=ìäîîßè=îãææ=ÞãíîìãÜïîãéè=éÝâ=åÛÜßæèäîßè=ìäîîßè=îãææ=ßìíäîîèãèáK=vîîßìæãáÛìß

íîóìèãèá=íÛåèÛì=Þäìàöì=ìßæßðÛèíK

Kabelvision anser att must carry-lagstiftningen strider mot de interna-

îãéèßææÛ=ìßáæßìãèáÛì=íéç=pðßìãáß=âÛì=åîÛáãî=íãá=Ûîî=àöæäÛI=ðÛìàöì=Þßè=ã=ÞÛá

áäææÛèÞß=æÛáíîãàîèãèáßè=íåÛææ=äèÞìÛí=éÝâ=ßä=âßææßì=ãèàöìÛí=ã=ßè=ÞãáãîÛæ=çãæäöK

qsQWí=éÝâ=ßðK=îãææåéççÛèÞß=êìéáìÛçåÛèÛæßìí=çïíî=ÝÛììóJíîÛîïí=ãèèßÜäì

ßè=ãèíåìäèåèãèá=ã=åÛÜßæàöìßîÛáßèí=ìäîî=Ûîî=íäèÞÛ=ðÛÞ=Þß=ðãææI=ÞðíK=ßè

ãèíåìäèåèãèá=ã=ÞßìÛí=óîîìÛèÞßàìãâßîK

4.8 Tekniska standarder

rîìßÞèãèáßè=êåêßåÛì=Ûîî=Þßî=äì=ïêêßèÜÛìî=Ûîî=Üßâéðßî=Ûð=Üßíæïî=éç

îßåèãíåÛ=íîÛèÞÛìÞßì=äì=íîéìîK=aéÝå=íóèßí=Þßî=áÛáèæöíî=Ûîî=íöåÛ=æöíÛ

öðßìáìãêÛèÞß=íîÛèÞÛìÞãíßìãèáíàìåáéì=áßèéç=èÛîãéèßææ=æÛáíîãàîèãèáK=^ìÜßîßî

çåíîß=ÜßÞìãðÛí=ãèîßìèÛîãéèßææîK=cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=îÛì=ïêê=àìåáÛè=éç

ðãæåÛ=íîÛèÞÛìÞßì=íéç=äì=çöäæãáÛ=éÝâ=éç=âïì=æåèáî=ÛìÜßîßî=âÛì=åéççãîK

StjärnTV, Svenska kabel-TV-föreningen och Sweden On Line påpekar

Ûîî=Þßî=äì=éåæÛìî=éç=Þßî=äì=çöäæãáî=Ûîî=îãææðßìåÛ=qsJÛêêÛìÛîßì=íéç=åæÛìÛì=Ûîî

îÛ=ßçéî=íãáèÛæßì=ÜåÞß=çßÞ=çéÞïæÛîãéèíçßîéÞßè=Uå=íîÛèÞÛìÞ=éÝâ=Oå

íîÛèÞÛìÞK=lç=pðßìãáß=ðäæäßì=Ûîî=áå=íãè=ßáßè=ðäáI=éÝâ=æåíÛ=íãá=ðãÞ=UåI=äì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SQ

risken för att hamna i en återvändsgränd uppenbar. pîääìèqs menar vidare

Ûîî=ãèàöìÛèÞß=Ûð=îßåèãå=íéç=ãèîß=äì=áßèßìßææ=àöì=éæãåÛ=ÞãíîìãÜïîãéèííäîîI=éÝâ

íéç=ãèîß=äì=ßèåßæ=Ûîî=ÛèðäèÞÛI=çßÞàöì=éçßÞßæÜÛìÛ=ÜßáìäèíèãèáÛìK=bè

ïîÜóááèÛÞ=Ûð=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=qs=ßèæãáî=ïîìßÞèãèáßèí=àöìíæÛá=ÜãèÞßì

åéèíïçßèîßè=ã=ßîî=íæïîßî=íóíîßç=íéç=ßààßåîãðî=çéîðßìåÛì=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð

çïæîãçßÞãÛîääèíîßì=îãææ=âïíâåææßèK

Telia anser att för att den digitala tekniken skall ha förutsättningar att

Üæã=àìÛçáåèáíìãå=çåíîß=Þßè=ðÛìÛ=áßèßìßææ=éÝâ=åéèíïçßèîéìãßèîßìÛÞK=aßè

àåì=ãèîß=æåíÛ=àÛíî=åéèíïçßèîßè=ã=íóíîßç=êå=Þßî=íäîî=íéç=Üæãì=àÛææßî=éç=çÛè

áßèéçàöì=ßè=ïîÜóááèÛÞ=Ûð=Þß=çÛìåíäèÞÛ=ÞãáãîÛæÛ=qsJíäèÞèãèáÛìèÛ=ßèæãáî

ÜßîäèåÛèÞßîí=àöìíæÛáK=bè=ðãåîãá=àöìïîíäîîèãèá=àöì=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=ÞãáãîÛæ

ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJÞãíîìãÜïîãéè=éÝâ=ÛèÞìÛ=ÜìßÞÜÛèÞíîääèíîßì=îãææ=âïíâåææßèI=äì

Ûîî=åéèíïçßèîßè=îãææ=æåá=ßææßì=éÜßàãèîæãá=åéíîèÛÞ=àìãîî=åÛè=ÜóîÛ=çßææÛè=éæãåÛ

ÞãíîìãÜïîãéèíàéìçßì=éÝâ=æßðßìÛèîöìßì=Ûð=êìéáìÛç

îääèíîßìK

5 Ekonomiska konsekvenser

5.1 Kalkylresultat

rîìßÞèãèáßè=ÜßîéèÛì=Ûîî=Þßî=ãèîß=äì=çöäæãáî=Ûîî=áöìÛ=çßì=êìßÝãíßìÛÞß

ÜßÞöçèãèáÛì=Ûð=Þß=ßåéèéçãíåÛ=åéèíßåðßèíßìèÛ=Ûð=ßè=öðßìáåèá=àìåè

ÛèÛæéáÛ=îãææ=ÞãáãîÛæÛ=qsJíäèÞèãèáÛìK=f=ïîìßÞèãèáßè=ìßÞéðãíÛí=îìß=ìäåèßJ

ßòßçêßæK=aßî=ÜßîéèÛí=Ûîî=íÛçîæãáÛ=ìßíïæîÛî=Üóááßì=êå=çóÝåßî=éíäåìÛ

ÛèîÛáÛèÞßè=éç=ÜæKÛK=âïíâåææßèí=ÜßîßßèÞß=éÝâ=êìãíïîðßÝåæãèáßè=êå=çéîJ

îÛáÛìïîìïíîèãèáK=oßíïæîÛîßè=íåÛææ=Þäìàöì=ãèîß=îéæåÛí=íéç=êìéáèéíßìK

RRV understryker utredningens bedömning att det är mycket osäkert att

ÛèðäèÞÛ=ïîìßÞèãèáßèí=ìäåèßßòßçêßæ=íéç=ÜßíæïîíïèÞßìæÛá=àöì=ãèàöìÛèÞß=Ûð

digitala marksändningar av TV. _Ûèðßìåßî menar att kostnader beskrivs

ïîÛè=èéááìÛèèâßîI=çßÞÛè=ãèîäåîßìLèóîîÛ=ãèîß=Ûææí=åðÛèîãàãßìÛíK

SVT noterar att de kalkylerade kostnaderna för en programtjänst i ett

ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=éÝâ=ÞäìçßÞ=ãèîäåîíèãðåè=àöì=ßè=éêßìÛîöì=íóèßí=ïîáå=àìåè

Ûîî=Ûææ=îãææáäèáæãá=åÛêÛÝãîßî=åÛè=íäæäÛí=ßææßì=ïîèóîîäÛíK=påßì=ãèîß=Þßî=åéççßì

åéíîèÛÞßèLêìãíßî=Ûîî=âöäÛí=ã=çéîíðÛìÛèÞß=áìÛÞK=bè=àöìïîíäîîèãèá=àöì=Ûîî=Þßè

ÛèáãðèÛ=åéíîèÛÞíJLêìãíèãðåè=íåÛ=åïèèÛ=ïêêèåí=ðãÞ=àïææî=åÛêÛÝãîßîíJ

ïîèóîîäÛèÞß=äì=Ûîî=êìßíïçîãðÛ=ÛèðäèÞÛìß=àãèèßì=Þßî=çéîãðßìÛî=Ûîî=ÜßîÛæÛ=ßîî

âöáìß=êìãí=äè=àöì=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=ðãÛ=íÛîßææãîK=qãææçäîí=ãèîß=çÛìåJ

íäèÞèãèáÛì=ßîî=“çßìðäìÞß”=Ûð=åéççßìíãßææÛ=qsJàöìßîÛá=åÛè=íÛîßææãîJ

åÛêÛÝãîßî=åéççÛ=Ûîî=Üæã=êìãíæßÞÛèÞßK=aßîîÛ=êåðßìåÛì=êåîÛáæãáî=åÛæåóæßìèÛ

àöì=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî=éÝâ=íåÛêÛì=ßè=ÜßîóÞÛèÞß=éíäåßìâßîK=vîîßìíî=åÛè

àöìäèÞìãèáÛì=Ûð=ãèîäåîíèãðåè=åéççÛ=Ûîî=êåðßìåÛ=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=Þß

àöìßîÛá=íéç=àöìïîíäîîí=íäèÞÛ=ã=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî=íéç=îKßòK=psqK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SR

5.2 Finansiering

rîìßÞèãèáßè=èéîßìÛì=Ûîî=åÛæåóæßè=öðßì=åéíîèÛÞßìèÛ=ãèîß=Ûèáßì=âïì=ÞßííÛ

íåÛææ=àãèÛèíãßìÛíK=qäèåÜÛìÛ=àãèÛèíãäìßì=äì=ÞéÝå=ÜæKÛK=âïíâåææßèI=qsJ

àöìßîÛáßè=éÝâ=íîÛîßèK

Teracom bedömer att en investering om ca 0,5 miljarder kronor inom

îðå=åì=ßàîßì=ÜßíæïîI=åÛè=áß=êìÛåîãíåî=îÛáßî=âßæÛ=íðßèíåÛ=àéæåßî=çöäæãáâßî=Ûîî

îÛ=ßçéî=SJU=qsJêìéáìÛç=ðãÛ=îðå=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîK=käîßè=åÛè=Þäìßàîßì

ÜóááÛí=ïî=ã=ßè=îÛåî=íéç=íåïææß=áß=óîîßìæãáÛìß=SJU=êìéáìÛç=êßì=åìK=lç=íå

çåèáÛ=íéç=OMJOQ=êìéáìÛçI=ßææßì=íßèÛìß=åÛèíåß=RM=êìéáìÛçI=öèíåÛí=Üæãì

Þßè=íÛçæÛÞß=ãèðßíîßìãèáßè=ÝÛ=NIR=çãæäÛìÞßì=åìéèéì=ìßíêßåîãðß=PIM

çãæäÛìÞßì=åìéèéìK=qßìÛÝéç=Üßâöðßì=ãèáßè=àãèÛèíãßìãèá=ðãÛ=íîÛîíåÛííÛè=àöì

Ûîî=áßèéçàöìÛ=ÞßííÛ=ãèðßíîßìãèáÛì

KLYS framhåller att finansieringen av utbyggnaden inte får ske genom

Ûîî=çßÞßæ=îÛí=àìåè=êìéáìÛçðßìåíÛçâßîßèK

SABO påpekar att en övergång till digitala sändningar kommer att kräva

ÜßîóÞÛèÞß=ãèðßíîßìãèáÛìK=aß=ãèðßíîßìãèáÛì=íéç=Üßìöì=ÜéíîÛÞíàöìßîÛáßè=äì

ßçßææßìîãÞ=ãèîß=âöáìß=äè=Þß=íéç=åìäðí=àöì=çéîîÛáèãèá=Ûð=íÛîßææãîíäèÞÛ

ÞãáãîÛæÛ=qsJíãáèÛæßìK=aßîíÛççÛ=áäææßì=âïíâåææßèí=ãèðßíî

ßìãèáÛìK

RKOKN=qsJÛðáãàîßì

Göteborgs universitet, liksom Copyswede, påpekar att utrymmet för höjda

qsJÛðáãàîßì=äì=ÜßáìäèíÛî=éÝâ=Ûîî=ãèáßî=îÛæÛì=àöì=Ûîî=qsJìßåæÛçßè=ðäòßì=çßÞ

ÛèîÛæßî=åÛèÛæßìK=qsJÛðáãàîßì=åÛè=Þßííïîéç=ßèÞÛíî=ÛèðäèÞÛí=àöì

Ûææçäèîßæßðãíãéè=éÝâ=îãææ=qsJìßåæÛçßèí=åÛìÛåîäì=âöì=Ûîî=ÛèèéèíöìßìèÛ

áäìèÛ=íöåßì=íãá=îãææ=Þß=åÛèÛæßì=íéç=áßèéçáåßèÞß=åÛè=ðãíÛ=íîéì=ìäÝåðãÞÞK

döîßÜéìáí=ïèãðßìíãîßî=çßèÛì=ðãÞÛìß=Ûîî=Þßî=ãèîß=àãèèí=èåáéî=íîöÞ=àöì=Ûîî

âïíâåææßèí=ÜßîÛæèãèáíðãæäÛ=íåïææß=íîãáÛ=çßÞ=ÛèîÛæßî=åÛèÛæßìK=päåìÛíî=äì=Ûîî

ìäåèÛ=çßÞ=Ûîî=ÜßîÛæèãèáíðãæäÛè=íäïèåßì=åìÛàîãáî=ßàîßì=âÛèÞK=qãææ=ÞßîîÛ

åéççßì=Ûîî=ÜßîÛæåÛèÛæßìèÛ=ðãííßìæãáßè=âÛì=íãè=êïÜæãåI=çßè=Ûîî=Þßî=îìéîí=Ûææî

äì=àìåáÛ=éç=ìßæÛîãðî=íçå=áìïêêßì=íéç=ÜßîÛæÛì=àöì=îKßòK=ßè=àãæçJI=ßè=íêéìîJ

ßææßì=ßè=èóâßîíåÛèÛæK

SVT ser inga förutsättningar för att inom ramen för TV-avgiften finan-

íãßìÛ=óîîßìæãáÛìß=ðßìåíÛçâßîßì=ïîöðßì=Þß=íéç=ãÞÛá=ßìâåææßì=çßÞßæ=àìåè

ìïèÞìÛÞãéåéèîéîK=_ßÞöçí=ïîìóççß=àãèèÛí=àöì=âöäèãèáÛì=Ûð=qsJÛðáãàîßè

Üöì=ÞßííÛ=çßÞßæ=ÛèðäèÞÛí=àöì=Ûîî=íîäìåÛ=åðÛæãîßîßè=ã=ìßÞÛè=ßòãíîßìÛèÞß

ðßìåíÛçâßîK=på=Üöì=îKßòK=psq=àå=çöäæãáâßîßì=Ûîî=óîîßìæãáÛìß=ïîðßÝåæÛ=Þßè

ìßáãéèÛæÛ=íäèÞèãèáíðßìåíÛçâßîßè=àöì=ðãæåßè=äïíî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì

är överlägsna digitala satellitsändningar. po avvisar tanken på att TV-

ÛðáãàîíçßÞßæ=ÛèðäèÞí=àöì=Ûîî=àãèÛèíãßìÛ=íïÜðßèîãéèßì=àöì=ãèåöê=Ûð

ÛðåéÞÛìß=ßææßì=ÛèÞìÛ=çßìåéíîèÛÞßì=íéç=ãèîß=äì=Þãìßåî=âäèàöìÜÛìÛ=îãææ

êïÜæãÝ=íßìðãÝßJðßìåíÛçâßîßèK=aß=ßòîìÛ=çßÞßæ=íéç=îãÞãáÛìß=íîäææîí=ã=ïîíãåî

Eöðßìßèíåéççßæíßè=çßææÛè=í=éÝâ=çê=çÛä=NVVRF=àöì=Ûîî=îäÝåÛ=éçíîäææJ

èãèáíåéíîèÛÞßì=àöì=ÞãáãîÛæãíßìãèáßè=Üöì=èï=ÞßæÛí=ïî=àöì=Ûîî=áßèéçàöìÛ

ïîÜóááèÛÞßè=Ûð=íäèÞÛìèäîßîK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SS

STIM menar att den attityd som statsmakterna visat när det gäller

àãèÛèíãßìãèá=Ûð=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJðßìåíÛçâßî=ã=ìÛÞãé=éÝâ=qs=áöì=Þßî=àöáÛ

îìéæãáî=Ûîî=qsJÛðáãàîíçßÞßæ=íåïææß=åïèèÛ=ïîáöìÛ=ßè=àãèÛèíãßìãèáíåäææÛK

RKOKO=pïÜðßèîãéèßì

rîìßÞèãèáßè=Ûèáßì=Ûîî=ßîî=íäîî=Ûîî=ïêêèå=ßè=öðßìáåèá=àìåè=ÛèÛæéá=îãææ=ÞãáãîÛæ

çÛìåíäèÞ=qs=äì=Ûîî=çßÞ=âääæê=Ûð=íïÜðßèîãéèßì=àöìíöåÛ=àöìçå=âïíâåææßè=Ûîî

åöêÛ=ÞãáãîÛæÛ=çéîîÛáÛìïîìïíîèãèáÛì=îãÞãáÛìß=äè=Þß=ÛèèÛìí=íåïææß=âÛ=áäéìîK

rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=ÞéÝå=Ûîî=íïÜðßèîãéèßìãèá=âÛì=àæßìÛ=èÛÝåÞßæÛìK=aßè=åÛè

íîìãÞÛ=çéî=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=öðßìßèíåéççßæíßìI=Þßè=äì=íîÛîíàãèÛèíãßææî=ÞóìÜÛì

éÝâ=Þßè=åÛè=æßÞÛ=îãææ=Ûîî=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßìí=àãèÛèíãßìãèá=çãèíåÛì=èäì=ðãíí

ïîìïíîèãèá=äì=íïÜðßèîãéèßìÛÞK

Konkurrensverket understryker risken för att subventioner kan leda till

ÜßîóÞÛèÞß=íÛçâäææíßåéèéçãíåÛ=åéíîèÛÞßì=ã=àéìç=Ûð=éöèíåÛÞß=ÜßîßßèÞßJ

ßààßåîßì=éÝâ=ìßíïìííæöíßìãK=bèÜÛìî=çéîãðßî=Ûîî=ïèÞßìæäîîÛ=éÝâ=êåíåóèÞÛ=ßè

ðãíí=ïîðßÝåæãèá=åÛè=ãèîß=ã=íãá=çéîãðßìÛ=íïÜðßèîãéèßìãèáßèK

RRV befarar att det kommer att krävas omfattande subventioner från

íîÛîßè=àöì=Ûîî=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=èäîßî=àöì=çÛìåíäèÞ=qs=íåÛææ=åïèèÛ=åéèåïììßìÛ=ïî

êìãðÛîÛ=íäèÞèãèáíÛæîßìèÛîãð=ðãæåßî=äì=ßè=àöìïîíäîîèãèá=àöì=ïêêìäîîâåææÛèÞßî

Ûð=íîÛîßèí=çßÞãßêéæãîãíåÛ=çåæíäîîèãèáÛìK=oos=Ûèíßì=Ûîî=Þßî=äì=íðåìî=Ûîî

çéîãðßìÛ=Ûîî=ßîî=öåÛî=qsJïîÜïÞ=íåÛææ=íïÜðßèîãéèßìÛí=Ûð=íîÛîßèK=Äðßè

Sweden On Line anser att endast en kraftig subventionering av

çéîîÛáÛìïîìïíîèãèá=åÛè=ãèèßÜäìÛ=Ûîî=âïíâåææßè=äì=ðãææãáÛ=Ûîî=ãèàöìíåÛààÛ

ÛðåéÞÛìßK

Svenska kabel-TV-föreningen menar att det troligen kommer att bli

èöÞðäèÞãáî=Ûîî=åìÛàîãáî=íïÜðßèîãéèßìÛ=âïíâåææßèí=åöê=Ûð=ïîìïíîèãèá=àöì=Ûîî

íèÛÜÜî=àå=ïêê=ÛèîÛæßî=îãîîÛìßK=cãèÛèíãßìãèá=çßÞ=âääæê=Ûð=åéèÝßííãéèíJ

Ûðáãàîßì=àöìïîíäîîßì=Ûîî=êìéáìÛçÜéæÛáßè=äì=ðãææãáÛ=Ûîî=ÜßîÛæÛ=àöì=Ûîî

ÞãíîìãÜïßìÛí=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=íéç=ã=êìÛåîãåßè=íÛåèÛì=îãîîÛìßK=aßè=æåáÛ

êßèßîìÛîãéèßè=ãèãîãÛæî=åÛè=ãèèßÜäìÛ=Ûîî=êìéáìÛçÜéæÛáßè=Ûðíîåì=àìåè=Ûîî=æåîÛ

íãèÛ=êìéáìÛç=ÞãíîìãÜïßìÛí=ã=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßîK=aäìçßÞ=Üæãì=Þßî=çãèÞìß

ãèîìßííÛèî=àöì=âïíâåææßè=Ûîî=ãèðßíîßìÛ=ã=Þßè=ïîìïíîèãèá=íéç=äì=èöÞðäèÞãá=àöì

Ûîî=çÛè=íåÛææ=åïèèÛ=îÛ=ßçéî=éÝâ=îãîîÛ=êå=Þß=êìéáìÛç=íéç=íäèÞí=ã=Þßî

ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßîK

Sveriges radio- och hemelektronikleverantörer är positiv till subven-

îãéèßì=éÝâ=çßèÛì=Ûîî=Þß=åéíîèÛÞßì=íéç=ïêêíîåì=àöì=qsJÜéæÛáßè=áßèéç

íïÜðßèîãéèßì=íåÛææ=íîäææÛí=çéî=Þß=åéíîèÛÞíãèÜßíêÛìãèáÛì=íéç=áöìí=áßèéç

Ûîî=êÛìÛææßææíäèÞèãèáíîãÞßè=çãèíåÛí=éÝâ=çßìðäìÞßî=Ûð=Þß=èóÛ=îääèíîßì=íéç

ÞãáãîÛæîßåèãåßè=çßÞàöìK

RKOKP=héèÝßííãéèíÛðáãàîßì=éÝâ=ìßåæÛççÛìåèÛÞßè

cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=äì=îðßåíÛççÛ=îãææ=Ûîî=åéèÝßííãéèíÛðáãàîßì=åéççßì

Ûîî=åïèèÛ=àãèÛèíãßìÛ=ßîî=íîéìî=ÛèîÛæ=èóÛ=åÛèÛæßì=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäîI=ÜæKÛK

SVT, Svenska kabel-TV-föreningen

, qsJ^ och pñßÞßè=lè=iãèß.

SVT finner det mindre troligt att koncessionsavgifter och/eller beskatt-

èãèá=Ûð=ìßåæÛçãèîäåîßì=åÛè=áßèßìßìÛ=îãææìäÝåæãáÛ=Üßæéêê=àöì=ÛîîI=ðãÞ=íãÞÛè

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

ST

Ûð=Þßè=ìßÞÛè=ßîÛÜæßìÛÞß=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJðßìåíÛçâßîßèI=åïèèÛ=àãèÛèíãßìÛ

ãÝåßJåéççßìíãßææ=qs=Ûð=Þß=íæÛá=íéç=ÜßÞöçí=íéç=ÛèáßæäáèÛ=ã=ïîìßÞJ

èãèáßèK

Svenska kabel-TV-föreningen påpekar att på den svenska marknaden

éçíäîîßì=çÛè=ãÞÛá=qsJìßåæÛç=àöì=ÝÛ=OIR=çãæäÛìÞßì=åìéèéìI=ðãæåßî=àãèÛèíJ

ãßìÛì=RJS=åÛèÛæßìK=cöì=Ûîî=çßÞ=âääæê=Ûð=åéèÝßííãéèíÛðáãàîßì=àãèÛèíãßìÛ=OQ

åÛèÛæßì=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=çåíîß=Þßè=âäì=çÛìåèÛÞßè=ðäòÛ=çóÝåßî

åìÛàîãáîK=aßî=äì=ÞéÝå=ãèîß=ÜÛìÛ=âöá=îäÝåèãèá=ïîÛè=àìÛçàöìÛææî=âöáÛ

îãîîÛìíãààìéì=íéç=äì=ãèîìßííÛèî=àöì=åöêÛìß=Ûð=qsJìßåæÛçK=cöì=Ûîî=åíîÛÞJ

åéççÛ=âöáÛ=îãîîÛìíãààìéì=åìäðí=ÜìÛ=êìéáìÛçI=ðãæåßî=ã=íãè=îïì=åéíîÛì=êßèáÛìK

Sweden On Line finner det sannolikt att de digitala marksändningarna

ãèãîãÛæî=åéççßì=Ûîî=èå=àå=âïíâåææ=Þå=âïíâåææßè=ãèîß=åÛè=àöìðäèîÛí=éçßÞßæJ

ÜÛìî=íåÛààÛ=ïîìïíîèãèá=àöì=Ûîî=åïèèÛ=îÛ=ßçéî=íäèÞèãèáÛìèÛK=aßî=ãèèßÜäì=Ûîî

éç=àãèÛèíãßìãèáßè=íåßì=çßÞ=åéèÝßííãéèíÛðáãàîßìI=åéççßì=êìéáìÛçJ

ÜéæÛáßè=íéç=ÜßîÛæî=åéèÝßííãéè=Ûîî=ïèÞßì=æåèá=îãÞ=ÜßîÛæÛ=àöì=Ûîî=ÞãíîìãÜïßìÛ=ã

ßîî=èäî=íéç=âÛì=àå=îãîîÛìßK=pñßÞßè=lè=iãèß=îìéì=ãèîß=Ûîî=ÞßèèÛ=æåèáíãåîãáÛ

ïîâåææãáâßî=àãèèí=âéí=êìéáìÛçÜéæÛáßè=ïîÛè=Ûîî=Þßî=åéççßì=Ûîî=ãèèßÜäìÛ=Ûîî

âïíâåææßè=åéççßì=Ûîî=ÛððÛåîÛ=çßÞ=Ûîî=ãèðßíîßìÛ=ã=Þßè=ïîìïíîèãèá=íéç

åìäðí=àöì=Ûîî=åïèèÛ=îÛ=ßçéî=íäèÞèãèáÛìèÛK

TV-A anser att risken i distributionsledet är överhängande att det dröjer

æäèáß=ãèèÛè=íîÛîßè=àåì=ÜßîÛæÛèÞß=åïèÞßìI=ÞðíK=qsJàöìßîÛáI=îãææ=Þß=ÞãáãîÛæÛ

àìßåðßèíßìèÛK=qsJ^=ÜßÞöçßì=Ûîî=Þßî=åìäðí=ßîî=ïèãðßìíïç=íéç=çãèíî

çéîíðÛìÛì=íÛîßææãîÛæîßìèÛîãðßèí=ãèèÛè=íîÛîßè=åÛè=ìäåèÛ=çßÞ=èåáìÛ=ãèîäåîßì

öðßì=âïðïÞ=îÛáßîK=aßî=åÛè=ãèèßÜäìÛ=ÝÛK=NM=åì=ïîÛè=ãèîäåîßìK=sãÞÛìß

åéççßì=Þßî=çßÞ=Ûææ=íäåßìâßî=Ûîî=åìäðÛí=óîîßìæãáÛìß=NM=åì=Ûð=íãçïæÝÛíîãèá

EÞðíK=îéîÛæî=OM=åìF=ãèèÛè=ßè=îãææìäÝåæãáî=âöá=êßèßîìÛîãéè=Ûð=ÛðåéÞÛìß=âÛì

ïêêèåîîí=íå=Ûîî=Þß=ÛèÛæéáÛ=íãáèÛæßìèÛ=åÛè=íîäèáÛí=ÛðK

STIM bedömer att de totala reklam-TV-intäkterna i Sverige möjligen

åÛè=åéççÛ=Ûîî=öåÛ=èåáéî=ðãÞ=óîîßìæãáÛìß=åÛèÛæßîÛÜæßìãèáI=çßè=Ûææ

íÛèèéæãåâßî=îÛæÛì=àöì=Ûîî=Þßî=ã=âïðïÞíÛå=Üæãì=àìåáÛ=éç=Ûîî=ÞßæÛ=êå=ßè=åÛåÛ

íéç=ßèÞÛíî=ã=éÜßîóÞæãá=çåè=îãææðäòßìK=aßîîÛ=æßÞßì=ã=íãè=îïì=îãææ=Ûîî=èóßîÛÜJ

æßìãèá=Ûð=åÛèÛæßì=çåíîß=íåß=çßÞ=ßòîìßç=æåáêìãíêìéàãæ=éÝâ=àöæäÛåîæãáßè=ïîÛè

Ûîî=ßáßèîæãáßè=åïèèÛ=ÜãÞìÛ=îãææ=Þßè=óîîßìæãáÛìß=çåèáàÛæÞ=éÝâ=Þßî

èóíåÛêÛèÞß=Ûð=íðßèíåî=êìéáìÛççÛîßìãÛæ=íéç=Ûèíßí=ðÛìÛ=öèíåðäìîK

5.3 Konsumentintressen

bè=áìïèÞîÛèåß=ã=ïîìßÞèãèáíàöìíæÛáßî=äì=Ûîî=ÛææÛ=âïíâåææ=íéç=ãèîß=âÛì=åÛÜßæJ

çéîîÛáèãèá=åéççßì=Ûîî=âÛ=íåÛààÛî=íãá=ßè=íäìíåãæÞ=îãææíÛîíI=ßè=ÛðåéÞÛìßI

àìÛç=îãææ=åì=OMMTI=Þå=Þß=ÛèÛæéáÛ=íäèÞèãèáÛìèÛ=ÜßìäåèÛí=ïêêâöìÛK

Göteborgs universitet menar att ett sådant antagande knappast är

ìßÛæãíîãíåîI=éç=çÛè=ãèîß=îäèåßì=íãá=èåáéî=íæÛá=Ûð=îðåèáíàöìàÛìÛèÞßK=pîïÞãßì

Ûð=âïì=Þß=íðßèíåÛ=âïíâåææßè=îÛì=îãææ=íãá=èó=îßåèéæéáã=ðãíÛì=Ûîî=ÞßîîÛ=áåì

áÛèíåÛ=àéìî=ÜæÛèÞ=óèáìß=âïíâåææI=çßè=îÛì=ÜßîóÞæãáî=æäèáìß=îãÞ=ÜæÛèÞ=äæÞìßK

lç=ðã=íßì=êå=íãîïÛîãéèßè=âöíîßè=NVVR=ßèæãáî=pljJãèíîãîïîßîí=ðãÞ

döîßÜéìáí=ïèãðßìíãîßî=åìæãáÛ=ìãåíìßêìßíßèîÛîãðÛ=ïèÞßìíöåèãèá=Ûð=ÜæKÛK

çßÞãßãèèßâÛð=éÝâ=çßÞãßðÛèéì=äì=Þßî=ïêêßèÜÛìî=Ûîî=áßèéçíæÛáßî=àöì=èó

îßåèéæéáã=îÛì=æåèá=îãÞ=ã=äæÞìß=åæÞßìíáìïêêßìK=aßî=àìÛçáåì=Ûîî=îßåèéæéáãßì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SU

íéç=âÛì=àïèèãîí=çóÝåßî=æäèáß=êå=çÛìåèÛÞßè=âÛì=ßè=àöìâåææÛèÞßðãí=íðÛá

íîäææèãèá=âéí=Þß=äæÞíîÛK=lç=ðã=îãææ=ÞßîîÛ=æäááßì=Þßè=ÞßçéáìÛàãíåÛ

íîìïåîïìßè=âéí=Þßè=íðßèíåÛ=Üßàéæåèãèáßè=çßÞ=ßè=öåÛÞ=ÛèÞßæ=ã=Þß=äæÞìß

åæÞßìíáìïêêßìèÛ=Üæãì=êìéÜæßçßè=çßÞ=áßèéçíæÛáßî=äèèï=îóÞæãáÛìßK=^ææî

îÛæÛì=àöì=Ûîî=ïîìßÞèãèáßè=äðßè=âäì=áöì=ßè=Ûææîàöì=éêîãçãíîãíå=ÜßÞöçèãèáK

TV4 gör en liknande iakttagelse och noterar att erfarenheten visar att en

áÛèíåÛ=íîéì=Þßæ=Ûð=Ûææçäèâßîßè=âãîîãææí=ãèîß=ðÛìãî=ÜßìßÞÞ=Ûîî=ãèðßíîßìÛ=ã

ïîìïíîèãèá=àöì=íÛîßææãîçéîîÛáèãèáI=îìéîí=Ûîî=íåÞÛè=îãææ=ßè=áÛèíåÛ=æåá=íïççÛ

íåïææß=áß=îãææáåèá=îãææ=çåèáÛ=èóÛ=qsJåÛèÛæßìK=qsQ=êåêßåÛì=éÝåíå=Ûîî=ßè

ÜßîóÞÛèÞß=Þßæ=Ûð=åÛÜßæJâïíâåææßè=ðÛæî=Ûîî=ÜÛìÛ=âÛ=?çïíî=ÝÛììó?JåÛèÛæßìèÛ

îìéîí=Ûîî=Þß=îãææ=ßè=æåá=íïççÛ=íåïææß=åïèèÛ=íß=çåèáÞïÜÜßæî=àæßì=qsJ

åÛèÛæßìK

Radio- och TV-verket påpekar att statens möjlighet att genom ett digitalt

çÛìåèäî=åïèèÛ=àöìðãííÛ=íãá=éç=åéèîìéææ=öðßì=êìéáìÛçJ=éÝâ=íäèÞÛìàöìßîÛá

óîîßìíî=äì=Ûðâäèáãá=ßåéèéçãíåÛ=ìßÛæãîßîßìX=éç=Ûææçäèâßîßè=àãèèßì=íåÞÛèÛ

àöìÞßæÛì=çßÞ=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì=ääçàöìî=çßÞ=ÞãíîìãÜïîãéè=ðãÛ=íÛîßææãî

éÝâ=åÛÜßæ=Ûîî=Þß=íÛîíÛì=êå=Þß=èöÞðäèÞãáÛ=îãææÜßâöìßè=éÝâ=éç=ßàîßìàìåáÛè=äì

íå=íîéì=Ûîî=êìéáìÛçàöìßîÛáßè=íßì=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛì=íéç=îãææìäÝåæãáî

ðãèíîáãðÛèÞßK

RKPKN=héèíïçßèîèóîîÛ

bè=àìåáÛ=íéç=îÛí=ïêê=ã=àæßìÛ=ìßçãííðÛì=äì=åéèíïçßèîßìèÛí=ïêêæßðÞÛ=èóîîÛ

éÝâ=ãèÝãîÛçßèî=Ûîî=íåÛààÛ=Þßè=èöÞðäèÞãáÛ=ïîìïíîèãèáßè=àöì=Ûîî=åïèèÛ=îÛ

emot digitala TV-sändningar, bl.a. héèíïçßèîðßìåßîI=cpjhI=oosI

Ericsson, KTH, Svenska journalistförbundet

och kßîâéæÞ.

Konsumentverket konstaterar att utredaren inte gjort någon analys av

åéèíïçßèîßìèÛí=Üßâéð=éÝâ=öèíåßçåæK=jÛè=åÛè=ÜæKÛK=íîäææÛ=àöæäÛèÞß

àìåáéìW=eïì=çåèáÛ=qsJåÛèÛæßì=ðãææ=qsJîãîîÛìèÛ=âÛ\=eïì=ðãææãá=äì=çÛè=Ûîî

ÜßîÛæÛ=àöì=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=îßåèãåßè\=eïì=ðäìÞßìÛí=Þß=ßðßèîïßææÛ=àöìÞßæÛìèÛ

çßÞ=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=îßåèãåßèI=íéç=îKßòK=àæßì=åÛèÛæßì=éÝâ=èóÛ=îääèíîßì\=sãæåßè

ÜßîóÞßæíß=âÛì=ÜãæÞåðÛæãîßîßè\=Äì=çÛè=Üßèäáßè=Ûîî=áå=èßÞ=ã=ÜãæÞåðÛæãîßî=àöì

Ûîî=âÛ=çöäæãáâßî=Ûîî=àå=àæßì=åÛèÛæßì\=^îî=íéç=ïîìßÞÛìßè=àöìßíæåìI=àÛîîÛ=Üßíæïî

éç=ßè=öðßìáåèá=îãææ=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=ïîÛè=Ûîî=àöìíî=ÛèÛæóíßìÛ=åéèíïçßèîßèí

Üßâéð=éÝâ=öèíåßçåæ=ðéìß=éæäçêæãáîI=Ûèíßì=héèíïçßèîðßìåßîK=_ßíæïîßî=âÛì

stor betydelse för hushållen och deras ekonomi. Även=cpjh menar att

çßì=éçíéìá=ÜéìÞß=âÛ=æÛáîí=èßÞ=êå=Ûîî=ÜßìäåèÛ=âïíâåææßèí=ÛÝÝßêîÛèí=Ûð=Þßè

èóÛ=îßåèéæéáãè=éÝâ=ðÛÞ=éæãåÛ=íêìãÞèãèáíàöìæéêê=íåïææß=ÜßîóÞÛ=öðßì=ßè

æäèáìß=êßìãéÞK

RRV anser att utredningens analys av förutsättningar och scenarier

ãèèßâåææßì=àæßìÛ=íðÛáâßîßìK=_æKÛK=çßèÛì=oos=Ûîî=ßè=éðãæäÛ=àìåè=âïíâåææßè

Ûîî=ãèðßíîßìÛ=ã=ÞãáãîÛæ=çéîîÛáÛìïîìïíîèãèá=åÛè=àå=Þßè=ßààßåîßè=Ûîî=öðßìJ

áåèáßè=îãææ=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=îÛì=æåèá=îãÞK=rîìßÞÛìßè=ÜßÞöçßì=Ûîî=Þßî

ïîÜïÞ=éç=åîîÛ=ÞãáãîÛæÛ=åÛèÛæßìI=íéç=Þßî=çÛìåíäèÞÛ=èäîßî=ã=ßîî=ãèæßÞèãèáíJ

íåßÞß=åÛè=íäèÞÛI=äì=îãææìäÝåæãáî=ÛîîìÛåîãðî=àöì=Ûîî=âïíâåææßè=íåÛææ=ãèðßíîßìÛ=ã

ÞãáãîÛæ=çéîîÛáÛìïîìïíîèãèáK=bèæãáî=oos=íîóìåßì=ãèîß=Þß=ïêêáãàîßì=íéç

ìßÞéðãíÛí=ã=ïîìßÞèãèáßè=ßè=íåÞÛè=ÜßÞöçèãèáK=eïíâåææ=íéç=àöì=èäìðÛìÛèÞß

åÛè=îÛ=ßçéî=qsJíäèÞèãèáÛì=ðãÛ=åÛÜßæ=ßææßì=êÛìÛÜéæ=âÛì=íÛèèéæãåî=çöäæãáJ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

SV

âßî=Ûîî=îÛ=ßçéî=çéîíðÛìÛèÞß=ïîÜïÞ=îãææ=ßè=æäáìß=åéíîèÛÞK=cöì=Þßè=îìßÞäßÞßæ

Ûð=âïíâåææßèI=íéç=ã=ÞÛá=ßèÞÛíî=îÛì=ßçéî=qsJíäèÞèãèáÛì=ðãÛ=Þßî=ÛèÛæéáÛ

çÛìåíäèÞÛ=èäîßîI=Üæãì=åéíîèÛÞßè=àöì=ßîî=íîöììß=ïîÜïÞ=ã=ãèæßÞèãèáííåßÞßî

æäáìßI=éç=Þß=ã=íîäææßî=àöì=ÞãáãîÛæ=çéîîÛáÛìïîìïíîèãèá=ðäæäßì=Ûîî=åöêÛ=ßè

êÛìÛÜéæïîìïíîèãèáK

Ericsson, liksom KTH och Journalistförbundet, påpekar att enbart

ÞãáãîÛæãíßìãèá=ãèîß=åéççßì=Ûîî=ìäÝåÛ=àöì=Ûîî=çéîãðßìÛ=Þßè=ßèíåãæÞß=Ûîî

ãèðßíîßìÛ=ã=èó=ïîìïíîèãèá=êå=àæßìÛ=îïíßè=åìéèéìK=mìéáìÛçãèèßâåææI=ãèîßìJ

ÛåîãðãîßîI=èóÛ=îääèíîßìI=êéìîÛÜãæãîßî=ßææßì=çéÜãæãîßî=äì=íåÞÛèî=íéç=íÛèèéæãåî

àäææßì=ÛðáöìÛèÞßîK

Nethold menar att enbart för de hushåll som vid den aktuella tidpunkten

íÛåèÛì=ÛæîßìèÛîãð=çéîîÛáÛìæöíèãèáI=ãèèßàÛîîÛèÞß=äðßè=åÛÜßæÛèíæïîèãèáI=Üæãì

ßîî=çÛìåÜïìßî=èóîî=èäî=ßè=îãææáåèáK=bîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=àåì=ÛæÞìãá=Þßè

âßæîäÝåÛèÞß=ÜßîóÞßæíß=íéç=çÛìåèäîßî=âÛàî=ïèÞßì=îßæßðãíãéèßèí

âãîîãææíðÛìÛèÞß=ßêéåK

RKPKO=héíîèÛÞ

Konsumentverket ifrågasätter det riktiga i att i denna situation tvinga

âïíâåææßè=Ûîî=íåÛààÛ=èó=îßåèãå=àöì=ïêê=ßçéî=NM=MMM=åì=àöì=Ûîî=åïèèÛ=îÛ=Þßæ

av public service-utbudet. pîÛîíåéèîéìßî anser att användarna inte skall

ÜßâöðÛ=ÞìÛÜÜÛí=Ûð=ßòîìÛ=åéíîèÛÞßì=àöì=Ûîî=íîöÞäÛ=âßçßæßåîìéèãåãèÞïíîìãèK

Vänsterpartiets mediapolitiska grupp har en liknande synpunkt och anser

Ûîî=Þßî=àöì=åéèíïçßèîßìèÛí=íåïææ=Þäìàöì=äì=Ûèáßæäáßî=Ûîî=Þßî=ïèÞßì=ßè=æåèá

êßìãéÞ=íäèÞí=ÛèÛæéáî=êÛìÛææßææî=çßÞ=Þßî=èóÛ=ÞãáîÛæÛK

SVT bedömer att det finns en risk att många hushåll väljer att inte kosta

êå=íãá=ßè=èó=ÞãáãîÛæ=çéîîÛáÛìß=ßææßì=ÛðåéÞÛìß=äðßè=éç=çßìåéíîèÛÞßè=ã=ßîî

æäèáìß=êßìíêßåîãð=æãááßì=ïèÞßì=O=MMM=åìéèéìK=aßî=àÛåîïç=Ûîî=ßèÞÛíî=SR=B

Ûð=âïíâåææßè=ã=ÞÛáI=ßàîßì=ÝÛ=NM=åìI=âÛì=íåÛààÛî=íãá=çöäæãáâßî=Ûîî=îÛ=ßçéî=ßîî

åéçêæßîîßìÛèÞß=ïîÜïÞ=ðãÛ=íÛîßææãî=ßææßì=åÛÜßæI=îìéîí=Ûîî=ÞßîîÛ=áåì=Ûîî

îãææâÛèÞÛâåææÛ=àöì=ïèáßàäì=O

=MMM=åìéèéìI=äì=ßîî=îßÝåßè=ã=Þßè=ìãåîèãèáßèK

Telia menar att för hushållen kommer ett införande av digital marksänd

ÞãíîìãÜïîãéè=ßèæãáî=ÜßîäèåÛèÞßîí=àöìíæÛá=ãèèßÜäìÛ=âöáìß=åéíîèÛÞßì=éÝâ=ßîî

ÜßîóÞæãáî=çßìÛ=ÜßáìäèíÛî=ïîÜïÞ=Ûð=êìéáìÛç=éÝâ=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=äè=ðÛÞ

íéç=ÛèèÛìí=íåïææß=åïèèÛ=ðÛìÛ=àÛææßîK

HSB stödjer utredningens förslag under förutsättning att digital TV blir

îãææáäèáæãá=àöì=ÛææÛ=âïíâåææ=êå=öðßìåéçæãáÛ=ßåéèéçãíåÛ=ðãææåéìK

RKPKP=^ðåéÞÛìß

Konsumentverket anser att en snabb övergång till digital television inne-

Üäì=ìßíïìííæöíßìã=êå=àæßìÛ=íäîîK=aßî=âÛèÞæÛì=Þßæí=éç=ãèàöìÛèÞß=Ûð=îßåèãå

EÛðåéÞÛìßF=íéç=çÛè=ìßÞÛè=ðãÞ=îãææðßìåèãèáßè=ðßî=åéççßì=Ûîî=ÛèðäèÞÛí=ßè

åéìî=êßìãéÞI=Þßæí=åéççßì=ÛèÛæéáÛ=qsJçéîîÛáÛìß=Ûîî=åÛííßìÛí=ãèèÛè=ÞßìÛí

æãðíîãÞ=äì=îãææ=äèÞÛK

SVT konstaterar att den viktigaste enskilda framgångsfaktorn för

ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=äì=ã=ðãæåßè=ïîíîìäÝåèãèá=âïíâåææßè=íåÛààÛì=íãá=ïîìïíîJ

èãèá=àöì=Ûîî=îÛ=ßçéî=íäèÞèãèáÛìèÛK= cöì=Ûîî=çéîãðßìÛ=âïíâåææßè=Ûîî=íåÛààÛ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TM

ïîìïíîèãèá=éÝâ=Þäìãáßèéç=ïêêèå=çåæßî=çßÞ=ïèãðßìíßææ=ìäÝåðãÞÞ=çåíîß

àöæäÛèÞß=ðãææåéì=ðÛìÛ=ïêêàóææÞÛW=ïîÜïÞßî=çåíîß=ðÛìÛ=ÛîîìÛåîãðî=éÝâ=ïîßJ

íæïîÛèÞß=ÞãíîìãÜïßìÛí=ÞßèèÛ=ðäáX=ïîìïíîèãèáßè=íåÛ=âÛ=æåáî=ãèåöêíêìãíX

ïîìïíîèãèáßè=íåÛ=ðÛìÛ=”àìÛçîãÞííäåßì”X=ãèáÛ=íîÛèÞÛìÞÜóîßè=íåÛ=ÜßâöðÛ

ÜßàÛìÛíX=ïîìïíîèãèáßè=çåíîß=åïèèÛ=ÛèðäèÞÛí=àöì=éæãåÛ=îóêßì=Ûð=íäèÞèãèáÛì

EðãÛ=çÛìåÜïèÞèÛ=íäèÞÛìßI=íÛîßææãî=éÝâ=öðßì=êïÜæãåÛ=îßæßèäîFX=ïîìïíîèãèáßè

çåíîß=åïèèÛ=ÛèðäèÞÛí=àöì=Ûîî=îÛ=ßçéî=éæãåÛ=êìéáìÛçÜéæÛáí=éÝâ=çïæîãêæßòJ

éêßìÛîöìßìí=ïîÜïÞK

StjärnTV konstaterar att de svenska hushållen direkt eller indirekt får

ÜßîÛæÛ=ïîÜóááèÛÞßè=Ûð=ÞãáãîÛæ=qsK=héíîèÛÞßè=àöì=ãèåöê=Ûð=ÛðåéÞÛìß=àÛææßì

Þãìßåî=êå=ìßíêßåîãðß=âïíâåææK=aßî=ßèíåãæÞÛ=âïíâåææßî=åéççßì=áãðßîðãí=Ûîî

ðäìÞßìÛ=Þß=îääèíîßì=íéç=ÞßèèÛ=åéíîèÛÞ=áßì=îãææáåèá=îãææI=éÝâ=ääçàöìÛ=çßÞ

ÛèÞìÛ=îãææáäèáæãáÛ=ÛæîßìèÛîãð=íéç=îKßòK=åÛÜßæJ=ßææßì=íÛîßææãî

ÞãíîìãÜïîãéèK

STIM framhåller att den dryga hälft av de svenska hushållen som redan

âÛì=îãææáåèá=îãææ=åÛÜßæJqs=îéìÞß=âÛ=áÛèíåÛ=íðÛáÛ=ãèÝãîÛçßèî=Ûîî=ãèðßíîßìÛ=ã

ßè=ÞóìÜÛì=ÛðåéÞÛìßK=Äðßè=ðÛÞ=áäææßì=Þßè=öðìãáÛ=Þßæßè=Ûð=âïíâåææßè

àöìßàÛææßì=ïîìßÞèãèáßèí=àöìïîíäîîèãèáÛì=ÜßîìäààÛèÞß=âïíâåææßèí=åöêðãæäÛ

ðÛìÛ=çãèíî=íÛáî=éíäåìÛK

Telia uppmärksammar osäkerheten i betänkandets kalkyler och analyser

öðßì=åéíîèÛÞßìèÛ=éÝâ=îãÞíÛíêßåîßè=àöì=àìÛçîÛáèãèá=Ûð=ßè=ÛðåéÞÛìß=àöì

çéîîÛáèãèá=Ûð=çÛìåíäèÞ=ÞãíîìãÜïîãéèK=qßæãÛí=ïêêàÛîîèãèá=äì=Ûîî=åéíîJ

èÛÞßìèÛ=àöì=àìÛçîÛáèãèá=Ûð=ßè=ÛðåéÞÛìß=àöì=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=çéîîÛáèãèá

æãááßì=ÜßîóÞæãáî=âöáìß=äè=ðÛÞ=ÜßîäèåÛèÞßî=ìäåèÛì=çßÞK=cìÛçàöì=Ûææî=äì

îãÞíÛíêßåîßè=ÛðáöìÛèÞßK=aßî=äì=íðåìî=Ûîî=ÜßÞöçÛ=åéíîèÛÞíïîðßÝåæãèáßè=Ûð

åéçêéèßèîßì=çßè=Þßî=äì=qßæãÛí=ßìàÛìßèâßî=ïèÞßì=çåèáÛ=åì=Ûîî

ïêêáãàîíæäçèÛìß=ã=ÜìÛèíÝâßè=âÛì=ßè=îßèÞßèí=Ûîî=ðÛìÛ=Ûææîàöì=éêîãçãíîãíåÛK

qßæãÛ=Ûèíßì=Þäìàöì=Ûîî=åéíîèÛÞßìèÛ=éÝâ=îãÞßè=àöì=ïîðßÝåæãèá=Ûð=éæãåÛ

ÛæîßìèÛîãðÛ=ÛðåéÞÛìß=çåíîß=Üæã=àöìßçåæ=àöì=ßè=ãèáåßèÞß=íîïÞãßK

bè=àìåáÛ=íéç=ïêêçäìåíÛççÛí=ã=àæßìÛ=ìßçãííðÛì=äì=Ûîî=çåèáÛ=âïíâåææ

âÛì=çßì=äè=ßè=qsJÛêêÛìÛî=ßææßì=ðãÞßé=éÝâ=ÞäìçßÞ=åéççßì=Ûîî=ÜßâöðÛ=àæßì

avkodare, bl.a. krqbh, qsJ^, pñßÞßè=lè=iãèß och hÛÜßæðãíãéè.

NUTEK framhåller att om staten vill säkerställa ett digitalt marknät som

åÛè=èå=çßì=äè=VU=B=Ûð=âïíâåææßè=ã=pðßìãáßI=éÝâ=êå=åéìî=îãÞ=ÛîîìÛâßìÛ=ßè

çÛäéìãîßî=Ûð=ÞßííÛI=çåíîß=êìãíßî=êå=ÛðåéÞÛìß=çßÞ=èöÞðäèÞãáÛ=éÝâ

ßðßèîïßææÛ=ÛèÞìÛ=öèíåðäìÞÛ=àïèåîãéèßì=åïèèÛ=âåææÛí=çóÝåßî=æåáîK=aßîîÛ

Üæãì=äè=çßì=èöÞðäèÞãáîI=Þå=Þß=àæßíîÛ=âïíâåææ=ãÞÛá=âÛì=àæßì=äè=ßè=qsJÛêêÛìÛî

íÛçî=åîçãèíîéèß=ßè=ðãÞßéÛêêÛìÛîK=f=êìãèÝãê=åéççßì=Þßî=Ûîî=åìäðÛí=ßè

ÛðåéÞÛìß=àöì=ðÛìäß=ÛêêÛìÛîI=ðãæåßî=åÛè=Üæã=çóÝåßî=åéíîíÛçî=àöì=ßîî=âïíâåææK

mìßæãçãèäìÛ=ãèÞãåÛîãéèßì=ðãíÛì=Ûîî=ßè=ÛðåéÞÛìß=àöì=`lcajJçéîîÛáèãèá

åÛè=åéççÛ=Ûîî=åéíîÛI=åîçãèíîéèß=ãèãîãÛæîI=çãèíî=ÝÛ=R=MMM=åìéèéìI=ÞðíK

ïèáßàäì=æãåÛ=çóÝåßî=íéç=ßè=èó=qsJÛêêÛìÛîK=må=åéìî=íãåî=îéìÞß=ãèîß=èåáéè

àéìç=Ûð=âßçJi^k=Ei^k=Z=æéÝÛæ=ÛìßÛ=èßîñéìåF=àöì=Ûîî=åéêêæÛ=íÛççÛè=Þß

éæãåÛ=ÛêêÛìÛîßìèÛ=åïèèÛ=ðÛìÛ=èåáéè=æöíèãèáK

TV4 antar att införandet av digitala marksändningar kommer att vara

ÜßîóÞæãáî=åéíîíÛççÛìß=àöì=åéèíïçßèîßè=äè=ðÛÞ=ïîìßÞÛìßè=ã=íãèÛ

ìäåèßßòßçêßæ=ãèÞãåßìÛìK=aßîîÛ=ÜßìéßèÞß=êå=Ûîî=àæßìîÛæßî=âïíâåææ=âÛì=àæßì=äè

ßè=qsJÛêêÛìÛî=éÝâ=TR=B=Ûð=âïíâåææßè=Þßííïîéç=âÛì=ßè=ðãÞßéK=qsJ^=îìéì

âßææßì=ãèîß=Ûîî=åéèíïçßèîêìãíßî=êå=ÛðåéÞÛìß=åéççßì=Ûîî=àÛææÛ=îãææ=Þß=èãðåßì

íéç=ïîìßÞÛìßè=âéêêÛí=êå=éÝâ=ðã=åÛè=ãèîß=íß=Ûîî=ðÛìåßè=âåìÞðÛìïÜéæÛá=ßææßì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TN

êìéáìÛçÜéæÛá=åéççßì=Ûîî=íïÜðßèîãéèßìÛ=ÛðåéÞÛìèÛ=êå=çéîíðÛìÛèÞß=íäîî

íéç=âÛì=íåßîî=ãèéç=dpjJîßæßàéèãèK

Kabelvision menar att kostnaden avkodare kommer att vara dubbelt

íîöììß=äè=ðÛÞ=íéç=Ûèáßí=ã=ïîìßÞèãèáßèK=hÛÜßæðãíãéè=ïèÞßìíîìóåßì=Þßî

àßæÛåîãáÛ=ã=Ûîî=îðãèáÛ=Þß=íðßèíåÛ=âïíâåææßè=Ûîî=ãèðßíîßìÛ=çãæäÛìÞÜßæéêê=ã

Þßè=àöìíîÛ=áßèßìÛîãéèßèí=ÛðåéÞÛìßK=sãÞ=Üßìäåèãèáßè=Ûð=Þß=íðßèíåÛ

âïíâåææßèí=åéíîèÛÞßì=àöì=ßìàéìÞßìæãáÛ=ÛðåéÞÛìß=çåíîß=äðßè=ãèìäåèÛí=Þß

åîßìíîåßèÞß=QIS=çãæäéèßì=qsJ=éÝâ=ðãÞßéçéîîÛáÛìß=íéç=àãèèíI=ïîöðßì=Þß=Ûð

ïîìßÞÛìßè=ã=íãè=åÛæåóæ=çßÞîÛáèÛ=PIV=çãæäéèßì=ÛêêÛìÛîßìèÛK

RKPKQ=hðÛæãîßîíåìÛð

Konsumentverket vill särskilt understryka att det är ett väsentligt konsu-

çßèîåìÛð=Ûîî=ãèîß=ÜãæÞJ=éÝâ=æäïÞåðÛæãîßîßè=àöìíäçìÛí=èäì=ãèîßìÛåîãðãîßîI

ÞÛîÛöðßìàöìãèáÛì=çKçK=ÛèðäèÞí=íÛçîãÞãáî=çßÞ=íäèÞèãèá=Ûð=îßæßðãíãéèíJ

êìéáìÛçK=héèíïçßèîðßìåßî=àìÛçâåææßì=éÝåíå=Ûîî=Þßè=îßåèãíåÛ=åðÛæãîßîßè

ãèîß=àåì=àöìíäçìÛí=éç=çÛè=ðäæäßì=Ûîî=öåÛ=ÛèîÛæßî=êìéáìÛçåÛèÛæßìK

héèíïçßèîðßìåßî=Ûèíßì=ðãÞÛìß=Ûîî=Þßî=çåíîß=íîäææÛí=åìÛð=êå=Ûîî=åéèJ

íïçßèîßìèÛ=íåÛææ=åïèèÛ=íîóìÛ=íãîî=ðÛæ=Ûð=îääèíîßì=éÝâ=ãèîß=ßèÜÛìî=ðÛìÛ

âäèðãíÛÞß=îãææ=êìéáìÛçÜéæÛáßèí=ïîÜïÞK

5.4 Marknadsförutsättningar

f=ÜßîäèåÛèÞßî=àìÛçâåææí=Ûîî=Þßî=çßÞ=ÞãáãîÛæ=qs=íèÛìÛìß=äì=ßåéèéçãíåÛ

àÛåîéìßì=äè=îãææáåèáßè=êå=àìßåðßèíßì=íéç=íäîîßì=áìäèíßì=àöì=ïîÜïÞßîK=cæßìÛ

ìßçãííãèíîÛèíßì=îÛì=ïêê=àìåáÛè=éÝâ=çßèÛì=Ûîî=Þßî=ã=ÞÛá=äì=éíäåßìî=âïì

çåèáÛ=Ûåîöìßì=íéç=åéççßì=Ûîî=ðãæäÛ=íäèÞÛ=ðãÛ=çÛìåèäîßîI=ÜæKÛK

Kulturrådet, Konkurrensverket, Radio- och TV-verket, Mångfaldsrådet,

Ericsson, FSMK, Journalistförbundet, MTG, Kabelvision, Sveriges

reklamförbund och Sweden On Line.

Kulturrådet instämmer i utredningens slutsats och anser det därför vara

ðãåîãáî=Ûîî=Þß=îßåèãíåÛ=íîïÞãßìèÛ=åéçêæßîîßìÛí=çßÞ=èäìçÛìß=ïèÞßìíöåJ

èãèáÛì=Ûð=çÛìåèÛÞíàöìïîíäîîèãèáÛìK=aßííïîéç=Üßâöðí=íîïÞãßì=Ûð=âïì

àìßåðßèíïîìóççß=åÛè=ÛðÞßæÛí=àöì=qsJåÛèÛæßì=ßææßì=êìéáìÛç=íéç=ãèîß=åÛè

ÜäìÛ=íãá=êå=çÛìåèÛÞßèK

Konkurrensverket pekar på att utformningen av en reglering ställer krav

êå=ÜæKÛK=áéÞ=çÛìåèÛÞíåäèèßÞéçK=rîÛè=íåÞÛè=ãèáåßèÞß=åïèíåÛê=àãèèí=Þßî

íîéì=ìãíå=àöì=Ûîî=ßè=ìßáæßìãèáI=ã=íóèèßìâßî=ßè=ÞßîÛæäßìÛÞI=åÛè=åéççÛ=Ûîî

íîóìÛ=ïîðßÝåæãèáßè=êå=ßîî=íäîî=íéç=ãèîß=äì=öèíåðäìî=àìåè=íÛçâäææßîí

íóèêïèåîK=aäìàöì=çåíîß=çöäæãáâßîßì=àãèèÛí=Ûîî=íèÛÜÜî=äèÞìÛ=ßè=ìßáæßìãèá

éç=Þßè=–=îKßòK=êå=áìïèÞ=Ûð=íèÛÜÜ=îßåèãíå=ïîðßÝåæãèá=–=íåïææß=ðãíÛ=íãá

éÜíéæßîK

Radio- och TV-verket bedömer att det är tveksamt om privata program-

àöìßîÛá=âÛì=ãèîìßííß=Ûð=Ûîî=íäèÞÛ=ðãÛ=çÛìåèäîßîK=f=ßè=åéççßìíãßææ=ðßìåJ

íÛçâßî=äì=àìåáÛè=éç=ÞãíîìãÜïîãéèíåéíîèÛÞßì=íäåßìî=Ûð=íîéì=ÜßîóÞßæíßK=lç

ÞãíîìãÜïîãéèßè=ã=ßîî=çÛìåèäî=äì=ðäíßèîæãáî=ÞóìÛìß=äè=íÛîßææãîJ=éÝâ=åÛÜßæJ

ÞãíîìãÜïîãéè=æäì=Þßî=ÜãææãáÛìß=ÛæîßìèÛîãðßî=ðÛìÛ=Ûîî=àöìßÞìÛK=Äì=Þßííïîéç

íäèÞèãèáíîãææíîåèÞ=ã=çÛìåèäîßî=àöìßèÛî=çßÞ=çßì=ßææßì=çãèÞìß=ÜßîïèáÛèÞß

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TO

ðãææåéì=Ûð=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJåÛìÛåîäì=îéìÞß=ðÛæßî=Üæã=ßèåßæîK=vîîßìæãáÛìß=ßîî=íåäæ

Ûîî=ðäæäÛ=ÞãíîìãÜïîãéè=ã=åÛÜßæJLîßæßèäî=åÛè=ðÛìÛ=Ûîî=çÛè=Þäìãáßèéç=åÛè

ïêêèå=ãèîßìÛåîãðãîßî=çßææÛè=êìéáìÛçàöìßîÛá=éÝâ=îãîîÛìßLÛèðäèÞÛìßX=èåáéî

íéç=åÛèíåß=äì=ßè=àöìïîíäîîèãèá=àöì=ðãííÛ=îääèíîßì=çÛè=ðãææ=ßìÜäïÞÛK=f=ðÛÞ

çåè=Þßî=ßîî=çÛìåèäî=åÛè=áß=ã=àéìç=Ûð=áéÞ=îäÝåèãèáI=çöäæãáâßî=îãææ

ìßáãéèÛæLæéåÛæ=èßÞÜìóîèãèá=éÝâ=çéÜãæ=çéîîÛáèãèá=äèÞå=åÛè=Ûèíßí=ãèèßÜäìÛ

ÛðáöìÛèÞß=àöìÞßæÛì=àöì=êìãðÛîÛ=êìéáìÛçàöìßîÛá=äì=äè=íå=æäèáß=éðãííîK

Mångfaldsrådet bedömer att en förutsättning är att ett antal medie-

àöìßîÛá=äì=ãèîìßííßìÛÞß=Ûð=Ûîî=ïîðßÝåæÛ=qsJðßìåíÛçâßî=êå=Þßè=íðßèíåÛ

çÛìåèÛÞßè=êå=Þß=ðãææåéì=íéç=íîÛîßè=íîäææßì=àöì=èäìðÛìÛèÞßK=aßî=àãèèí=ãèáÛ

ßèîóÞãáÛ=îßÝåßè=êå=Þßî=ã=ÞÛáK=jåèáÛ=ÜßÞöçÛìß=âäðÞÛì=îðäìîéç=Ûîî=Þßî

íÛåèÛí=çÛìåèÛÞíïîìóççß=àöì=çßì=äè=ßè=ìãåíîäÝåÛèÞß=åéççßìíãßææ=qsJ

ÞãíîìãÜïîöì=êå=Þß=ðãææåéì=íéç=íîÛîßè=íîäææßìK

Ericsson menar att mediaföretagens investeringsvilja står och faller

çßÞ=åéèíïçßèîßèí=åöêåìÛàî=éÝâ=Üßèäáßèâßî=îãææ=èó=ßææßì=äèÞìÛÞ=çßÞãÛJ

åéèíïçîãéèK=aãíîìãÜïîãéèíåéíîèÛÞßìI=îäÝåèãèáíáìÛÞI=çöäæãáâßî=îãææ=ãèîßìJ

ÛåîãðãîßîI=çöäæãáâßî=îãææ=ÜßîÛæàïèåîãéèßìI=ìßåæÛçàãèÛèíãßìãèá=éÝâ=áìÛÞßè=Ûð

íîÛîæãá=ìßáæßìãèá=äì=ÛèÞìÛ=ßòßçêßæ=êå=ðÛÞ=íéç=åéççßì=Ûîî=ðäáÛí=ãè=ã=ÞßìÛí

ÜßíæïîíïèÞßìæÛáK

FSMK påpekar att betänkandet saknar utvecklade resonemang om vad

qsJãèÞïíîìãè=ðãææI=åÛè=ßææßì=àöìçåì=ßìÜäïÞÛ=çßÞ=Þßè=èóÛ=îßåèéæéáãèK

cpjh=ìßÛáßìÛì=éÝåíå=êå=Ûîî=ÛèîÛæßî=íðßèíåÛ=åÛèÛæßì=çåíîß=àöìÞïÜÜæÛí=àöì

Ûîî=àóææÛ=ÛææÛ=ÞãáãîÛæÛ=çÛìååÛèÛæßìK=jßÞ=âäèíóè=îãææ=Ûîî=ÞãáãîÛæÛ=íÛîßææãîJ=éÝâ

åÛÜßæíäèÞèãèáÛì=ÛææîãÞ=åéççßì=Ûîî=ðÛìÛ=ÜãææãáÛìß=äè=çÛìåíäèÞèãèáÛì=äì

ÞßîîÛ=ßîî=íðÛáî=ïèÞßìÜóááî=Ûìáïçßèî=îãææ=àöìçåè=àöì=ßè=çÛííãð=ïîÜóááèÛÞ

Ûð=çÛìåèäîßîK

Modern Times Group anser att tre faktorer kommer att vara avgörande

àöì=àöìßîÛáßîí=ãèîìßííß=Ûîî=íäèÞÛ=ã=èåáéè=Ûð=Þß=èóÛ=çÛìåíäèÞÛ=åÛèÛæßìèÛK

aßííÛ=äì=ÞãíîìãÜïîãéèíåéíîèÛÞßèI=àìÛçàöì=Ûææî=ã=ääçàöìßæíß=çßÞ=ÞãáãîÛæ

íÛîßææãîÞãíîìãÜïîãéèX=êßèßîìÛîãéèíáìÛÞßèI=íéç=jqd=çßèÛì=åéççßì=Ûîî=ðÛìÛ

ÛðáöìÛèÞß=àöì=âïìïðãÞÛ=åéççßìíãßææÛ=Ûåîöìßì=ðãææ=ãèæßÞÛ=ÞãáãîÛæÛ

çÛìåíäèÞèãèáÛì=éÝâ=çßèÛì=Ûîî=çÛè=æäçêæãáßè=Üöì=àãèèí=ßîî=íóíîßç=Þäì

ÞãíîìãÜïîãéèíåéíîèÛÞßè=äì=ìßæÛîßìÛÞ=îãææ=êßèßîìÛîãéèíáìÛÞßè=ã=Þßî=ÞãáãîÛæÛ

èäîßîX=éÝâ=íäèÞèãèáíìßáæßìèÛI=jqd=ïèÞßìíîìóåßì=ðãåîßè=Ûð=Ûîî=ßðßèîïßææÛ

íäèÞèãèáíìßáæßì=àöì=èóÛ=åÛèÛæßì=ã=íå=âöá=ïîíîìäÝåèãèá=íéç=çöäæãáî=Üöì=ðÛìÛ

ÛèêÛííÛÞß=îãææ=Þß=ìßáßæðßìå=íéç=àãèèí=ÛèáãðèÛ=ã=brJÞãìßåîãðßî=éç

áìäèíöðßìíåìãÞÛèÞß=îßæßðãíãéèK

Kabelvision tvivlar på om det finns ett tillräckligt antal nya aktörer som

äì=ðãææãáÛ=Ûîî=áßèéç=ìßåæÛçàãèÛèíãßìÛÞß=íäèÞèãèáÛì=âéêêÛí=êå=Ûîî=Þßè

íðßèíåÛ=ìßåæÛççÛìåèÛÞßè=íåÛææ=ïîöåÛí=àìåè=Ûîî=ã=ÞÛá=éçàÛîîÛ=OIR=çãæäÛìÞßì

åìéèéì=àöì=Ûîî=àãèÛèíãßìÛ=àßç=îãææ=íßò=êìéáìÛçåÛèÛæßì=îãææ=ßè=çÛìåèÛÞ=íéç

kan finansiera upp till 20 kanaler. pîääìèqs anser att digital distribution i

çÛìåèäî=ãèîß=åÛè=ßìíäîîÛ=ÞãíîìãÜïîãéè=öðßì=íÛîßææãî=éÝâ=ðãÛ=åÛÜßæI=ßàîßìíéç

êìéáìÛççßè=ìãåîÛì=íãá=îãææ=ßîî=íîöììß=áßéáìÛàãíåî=éçìåÞß=Þäì=pðßìãáß=ßèÞÛíî

ïîáöì=ßè=ìßæÛîãðî=æãîßè=éÝâ=æéåÛæ=ÞßæK=mìéáìÛçÜéæÛáßèí=ÜßîÛæèãèáíðãæäÛ=åÛè

ÛèîÛí=ðÛìÛ=ìãèáÛ=àöì=Ûîî=èóîîäÛ=äðßè=

ßîî=ÞãáãîÛæ=çÛìåèäîK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TP

Sveriges reklamförbund pekar på att reklaminvesteringar i TV-mediet

íîäìåßì=ìßíêßåîãðß=åÛèÛæ=éÝâ=ÜäÞÞÛì=àöì=ßîî=åðÛæãîßîíçäííãáî=ÜìÛ=êìéáìÛçJ

ïîÜïÞI=çßè=ÛèèéèíöìßìèÛ=íÛîíÛì=åèÛêêÛíî=êßèáÛì=éç=Þßî=ãèîß=àãèèí=îãîîÛìßK

Sweden On Line anser att höga koncessionsavgifter kommer att

ÜßáìäèíÛ=Þßî=ÛèîÛæ=êìéáìÛçÜéæÛáI=íåðäæ=íðßèíåÛ=íéç=ïîæäèÞíåÛI=íéç=åÛè

îäèåÛí=ðÛìÛ=ãèîìßííßìÛÞß=Ûð=ÞãíîìãÜïîãéè=ðãÛ=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=Þå=Þßî

åéççßì=Ûîî=ðÛìÛ=åéççßìíãßææî=éãèîìßííÛèîK=aßîîÛ=åÛè=ÜæKÛK=ãèèßÜäìÛ=Ûîî

ðãííÛ=ãèðÛèÞìÛìáìïêêßì=ãèîß=æäèáìß=åéççßì=Ûîî=åïèèÛ=Ûîî=îÛ=ßçéî=êìéáìÛç

êå=íãèÛ=âßçíêìååI=ðãæåßî=äðßè=pîääìèqs=êåêßåÛì

K

6 Digital television i ett näringspolitiskt perspektiv

6.1 Direkta effekter

rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=Ûîî=ÞãáãîÛæ=qsJîìÛèíçãííãéè=êå=íãåî=íåÛêÛì=àöìïîJ

íäîîèãèáÛì=àöì=ÞãáãîÛæ=îìÛèíçãííãéè=ãèéç=ÛèÞìÛ=éçìåÞßè=éÝâ=æäèåÛì=ãè

pðßìãáß=ã=áæéÜÛæÛ=ãèàéìçÛîãéèííîìöççÛìK=lÝåíå=ã=ßîî=íèäðÛìß=êßìíêßåîãðI

êåêßåÛì=ïîìßÞèãèáßèI=äì=ÛèêÛííèãèáßè=îãææ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=ïîðßÝåæãèáíæãèäßì

Ûð=ÜßîóÞßæíßK=aßî=Üöì=ÜæKÛK=ïèÞßìæäîîÛ=àöì=íðßèíå=ßæßåîìéèãåãèÞïíîìã=Ûîî

âäðÞÛ=íãá=êå=èóÛ=çÛìåèÛÞßì=íéç=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=îìÛèíçãííãéèíîßåèãåßè

íåÛêÛìK

RRV anser dock att det mot bakgrund av vad som redovisas i utred-

èãèáßè=ãèîß=áåì=Ûîî=âäðÞÛ=Ûîî=ïêêÜóááèÛÞßè=Ûð=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåíäèî=qsJèäî

àåì=çßì=áóèèíÛççÛ=ãèÞïíîìãêéæãîãíåÛ=åéèíßåðßèíßì=äè=ÛèÞìÛ=íäèÞJ

èãèáíàéìçßìK

NUTEK bedömer att det i Sverige och Norden finns tillräckliga

àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=Ûîî=åæÛìÛ=ãèÞïíîìãßææ=ïîðßÝåæãèá=éÝâ=êìéÞïåîãéè=Ûð

ðäíßèîæãáÛ=åéçêéèßèîßì=éÝâ=íóíîßçI=áãðßî=ßîî=Üßíæïî=éç=íÛîíèãèá=êå=ÞãáãîÛæ

çÛìåíäèÞ=qs=ã=pðßìãáß=éÝâ=Ûîî=çéîíðÛìÛèÞß=Üßíæïî=åéççßì=Ûîî=àÛîîÛí=ã

ÛèÞìÛ=ßïìéêßãíåÛ=æäèÞßìI=íå=Ûîî=ßè=îãææìäÝåæãáî=íîéì=çÛìåèÛÞ=íåÛêÛíK

NUTEK framhåller att det produktområde där svensk/nordisk industri

îéìÞß=âÛ=íîöìíîÛ=çöäæãáâßîßìèÛ=Ûîî=ßîÛÜæßìÛ=ßè=ãèîßìèÛîãéèßææî=íîÛìå=êéíãîãéè

äì=ÛðåéÞÛìß=éÝâ=íóíîßç=àöì=åîåéçíîåéèîìéææI=ÞðíK=åìóêîßìãèá=éÝâ=ÜßîÛæJ

íóíîßçK=sÛÞ=áäææßì=çéîîÛáÛìîßåèãåI=îéìÞß=ßèÞÛíî=âßæî=èóÛ=îóêßì=Ûð=qsJ

ÛêêÛìÛîßì=ÜÛíßìÛÞß=êå=âßæÞãáãîÛæ=îßåèãå=ã=åéçÜãèÛîãéè=çßÞ=èåáéè=àéìç=Ûð

êæÛîî=ÜãæÞíåäìç=åïèèÛ=ðÛìÛ=êìéÞïÝßìÜÛì=ã=pðßìãáßLkéìÞßè=Þå=çéèîßìãèáíJ

ÛìÜßîß=íåïææß=åïèèÛ=ðÛìÛ=çãèãçÛæî=éÝâ=íåïææß=åïèèÛ=ÛïîéçÛîãíßìÛíK=aéÝå

íåïææß=åìßîíJ=éÝâ=åéçêéèßèîïîðßÝåæãèá=éÝâ=ßðßèîïßææ=êìéÞïåîãéè=Ûð=ÞßííÛ

åìäðÛ=íîéìÛ=ìßíïìíßìI=íåðäæ=ã=àéìç=Ûð=åéçêßîßèî=êßìíéèÛæ=íéç=Ûð=åÛêãîÛæK

Ericsson betonar att en utbyggnad och drift av framtidens kommunika-

îãéèíèäî=ïèÞßì=çÛìåèÛÞíßåéèéçãíåÛ=ðãææåéì=äì=ßè=Ûð=Þß=ðãåîãáÛíîß=àìÛçJ

áåèáíàÛåîéìßìèÛ=àöì=Ûîî=íåÛêÛ=èóÛ=çÛìåèÛÞßì=àöì=ãèàéìçÛîãéèíîääèíîßìK=aßî

äì=Þå=íéç=íÛçíêßæßî=çßææÛè=ÛîîìÛåîãðÛ=îääèíîßìI=ßààßåîãðÛ=ÞãíîìãJ

Üïîãéèíàéìçßì=íÛçî=êìãíðäìÞ=ÛèðäèÞÛìïîìïíîèãèá=åÛè=àïèáßìÛ=ÜìÛK

Industriförbundet motsätter sig ökad statlig styrning. En sådan kan lätt

çãííÜìïåÛí=àöì=äèÞÛçåæ=íéç=íîìãÞßì=çéî=íåÞÛèÛ=ßààßåîãðãîßîíåìÛð=íéç

Üäíî=àìäçäÛí=çßÞ=ßè=àìã=çÛìåèÛÞ=çßÞ=åéèåïììßèíK=fèÞïíîìãàöìÜïèÞßî

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TQ

èéîßìÛì=Ûîî=ïîìßÞÛìßè=ãèîß=íóèßí=âßæî=åæÛì=êå=ðÛì=âÛè=íîåì=ã=ÞßííÛ=ÛðíßßèÞßèK

säìæÞßè=öðßì=êåáåì=ßè=ïîðßÝåæãèá=çéî=ðäæ=àïèáßìÛèÞß=åéèåïììßèí=ðãæåßî

éÝåíå=åîßìíêßáæÛí=ã=Þßè=íðßèíåÛ=îßæßæÛáßèK=pîßá=ÜÛååî=ã=ääçàöìßæíß=çßÞ

ÞßèèÛ=ïîðßÝåæãèá=Üöì=çéîðßìåÛíK=bèæãáî=fèÞïíîìãàöìÜïèÞßî=Üöì=ãèîß

qßìÛÝéç=àå=àéìçßææ=ßèíÛçìäîîK=Äðßè=ïîìßÞÛìßè=íóèßí=îðßåíÛç=êå=ÞßèèÛ

êïèåîK=må=ÛèèÛè=êæÛîí=ÛèîóÞßì=ïîìßÞÛìßè=å=ÛèÞìÛ=íãÞÛè=Ûîî=ãèíóèßè=éÝâ

íîóìçöäæãáâßîßìèÛ=íåïææß=Üæã=Üäîîìß=éç=ÜéæÛáßî=qßìÛÝéç=éçðÛèÞæÛÞßí=îãææ

çóèÞãáâßîK

6.2 Multimedia

rîìßÞèãèáßè=ÜßîéèÛì=Ûîî=Þßè=ÞãáãîÛæÛ=îßåèãåßè=æßÞßì=îãææ=ßè=íÛççÛèJ

íçäæîèãèá=çßææÛè=îßæßåéççïèãåÛîãéèI=çßÞãßÜìÛèíÝâßè=ãèåæK=qs=éÝâ

ßæßåîìéèãåãèÞïíîìãèK=jßÞ=âäèíóè=îãææ=Þßè=íÛççÛèíçäæîèãèá=íéç=ÞãáãîÛæãJ

íßìãèáßè=ãèèßÜäì=çßÞ=ÛðíßßèÞß=êå=ãèàìÛíîìïåîïìßèí=ïîèóîîäÛèÞß=éÝâ

îääèíîßïîÜïÞ=àìÛçíîåì=Þßî=íéç=íðåìî=Ûîî=ãèîß=ðãÞáÛ=ïèÞßìæÛáßî=àöì=ßîî=Üßíæïî

éç=ÞãáãîÛæ=qs=îãææ=Þßî=íîöììß=éçìåÞßî=çïæîãçßÞãÛK

Teracom stödjer utredarens uppfattning att betydelsen sannolikt skulle

Üæã=äèèï=íîöììß=éç=ßîî=Üßíæïî=éç=ÞãáãîÛæ=qs=åîàöæäí=Ûð=ßè=íîìÛîßáã=àöì

multimediatjänster. hc_ menar att det är av största vikt att ytterligare

ïîìßÞÛ=ðãæåÛ=æåèáíãåîãáÛ=åéèíßåðßèíßì=íÛççÛèíçäæîèãèáßè=Ûð=éæãåÛ

ãèàìÛíîìïåîïìßì=éÝâ=çÛìåèÛÞßì=àöì=ãèàéìçÛîãéèíÜßâÛèÞæãèáI=îßæßåéççïJ

èãåÛîãéèßì=éÝâ=çÛííçßÞãÛ=àåìK

Göteborgs universitet, Mångfaldsrådet samt Telia framhåller en vidare

íóè=êå=fqJêéæãîãåßèK

Göteborgs universitet menar att en satsning på digital marksänd TV kan

ãèðßìåÛ=èßáÛîãðî=êå=ïîÜóááèÛÞßè=Ûð=ßæßåîìéèãíåÛ=çéîéìðäáÛìI=ßè=íÛîíèãèá

íéç=îéìÞß=âÛ=íîöììß=ÜßîóÞßæíß=àöì=íÛçâäææßîí=ãèàìÛíîìïåîïì=äè=ÞãáãîÛæ=qsK

Mångfaldsrådet menar att utredningens analys av utvecklingen inom

Þßî=íéç=åÛææÛí=àöì=?çïæîãçßÞãÛ?I=ÞðíK=Þßè=ã=âïðïÞíÛå=îìåÞÞãíîìãÜïßìÛÞß

àöìçßÞæãèá=Ûð=ÞÛîÛI=êìéáìÛç=ßîÝK=ãèéç=fèîßìèßî=éÝâ=ÛèÞìÛ=èäîðßìåI=íéç

ìßÞÛè=ãèæßîîíI=åèÛêêÛíî=íîóìåßì=Þß=íæïîíÛîíßì=íéç=ïîìßÞÛìßè=åéççãî=îãææ=èäì

Þßî=áäææßì=Þßè=ÛðáöìÛèÞß=ìéææ=íéç=ßè=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=îßæßðãíãéè=åÛè

íêßæÛK=aßè=îìåÞÞãíîìãÜïßìÛÞß=àöìçßÞæãèáßè=åÛè=àöìðäèîÛí=ðäòÛ=íèÛÜÜî

áßèéç=íîéìÛ=ãèðßíîßìãèáÛì=ã=ïîÜóááÞÛ=àãÜßìèäî=E?ãèàéìçÛîãéèíâïðïÞJ

æßÞßìèÛ?F=íÛçî=àöìÜäîîìÛÞß=îßåèãíåÛ=æöíèãèáÛì=àöì=ÞÛîÛåéçêìãçßìãèá=éÝâ

àöìçßÞæãèá=îãææ=ßèíåãæÞÛ=âïíâåææ=Ûð=çóÝåßî=íîéìÛ=çäèáÞßì=ÞÛîÛK

Telia menar att en framsynt IT-politik med en helhetssyn på området,

çåíîß=îÛ=âäèíóè=îãææ=Þßî=àÛåîïç=Ûîî=ìöíîJ=éÝâ=ÜãæÞîßæßàéèãI=ÞÛîÛåéççïèãåÛJ

îãéèI=qsJ=éÝâ=ìÛÞãéÞãíîìãÜïîãéèI=ãèàéìçÛîãéèíJ=éÝâ=êìéáìÛçîääèíîßìI=ïîJ

ÜãæÞèãèá=éÝâ=ÞãíîÛèíÛìÜßîßI=çãæäöÛìÜßîß=éKíKðK=âäèáßì=ãâéê=éÝâ=ãèîß=åÛè

íäìâÛèîßìÛí=ÜßìéßèÞß=êå=ðãíí=îßåèãíå=æöíèãèáK=cöì=Ûîî=pðßìãáßI=äðßè=çßÞ

ÜßáìäèíÛÞß=ßåéèéçãíåÛ=ìßíïìíßì=âéí=íîÛî=éÝâ=ãèÞãðãÞI=íåÛææ=åïèèÛ=ÜßâåææÛ

éÝâ=íäåßìíîäææÛ=ßè=îäîêéíãîãéè=íéç=fqJèÛîãéè=åìäðí=ßîî=áßçßèíÛçî=íóèíäîî

éÝâ=ßè=çÛìåèÛÞ=íéç=áóèèÛì=ïîðßÝåæãèáßè=ãèéç=Ûææ=íæÛáí=ÜìßÞÜÛèÞíJ

åéççïèãåÛîãéè=Þäì=ãèîßìÛåîãðãîßî=äì=Þßè=ÜäìÛèÞß=çåæíäîîèãèáßèK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TR

SKOKN=fèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì

rîìßÞèãèáßè=ÜßîéèÛì=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=ãèîßìÛåîãðãîßî=íéç=çöäæãááöìí=Ûð

ÞãáãîÛæãíßìãèá=Ûð=îìÛÞãîãéèßææ=ìÛÞãé=éÝâ=qsK

cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=îÛì=ïêê=àìåáÛè=éç=ãèîßìÛåîãðãîßî=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî

çÛìåèäî=éÝâ=ÜßîéèÛì=ÜßîóÞßæíßè=Ûð=ßè=íèÛÜÜ=ïîðßÝåæãèá=êå=éçìåÞßîI=ÜæKÛK

Teracom, Landstingsförbundet, ABF

och oãåíÜóááßè

Teracom framhåller att det är viktigt att möjligheten att bedriva nya

çßÞãßîääèíîßì=ã=ßîî=çÛìåÜïèÞßî=ÞãáãîÛæî=èäî=ßìÜäïÞí=ìßÞÛè=àìåè=àöìíîÛ=ÜöìJ

äÛèK=aå=åÛè=Þß=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßè=ÜãÞìÛ=îãææ=ßè=áéÞ=ÜÛæÛèí=çßææÛè=éæãåÛ

ÞãíîìãÜïîãéèííäîî=éÝâI=íéç=ïîìßÞèãèáßè=åéèíîÛîßìÛìI=ßìÜäïÞÛ=ßè=çéîðãåî=îãææ

åéèåïììßìÛèÞß=ÞãíîìãÜïîãéèíàéìçßì=ðãæåßî=åÛè=áóèèÛ=íåðäæ=éÜßìéßèÞß

êìéáìÛçàöìßîÛá=íéç=ßîÛÜæßìãèáßè=Ûð=íîÛèÞÛìÞßìK=qßìÛÝéç=çßèÛì=éÝåíå=Ûîî

äðßè=éç=çÛè=Ûðíäîîßì=ÜÛìÛ=ßè=ÜßáìäèíÛÞ=ÛèÞßæ=Ûð=Þßè=îéîÛæÛ=åÛêÛÝãîßîßè=ã

èäîßè=àöì=ïîíäèÞèãèá=Ûð=éæãåÛ=ãèàéìçÛîãéèíîääèíîßì=îãææ=åéèíïçßèîßìèÛI=åÛè

åÛêÛÝãîßîßè=àöì=íåÞÛèÛ=îääèíîßì=Üæã=çóÝåßî=íîéì=éÝâ=îäÝåÛ=çåèáÛ=ÜßâéðK

fèîßìÛåîãðãîßîßèI=ÞðíK=åéèíïçßèîßèí=çöäæãáâßî=Ûîî=íäèÞÛ=íãèÛ=çßÞÞßæÛèÞßè

îãææ=êìéáìÛçåäææÛèI=ÞÛîÛÜÛèåßè=ßîÝK=åÛè=çßÞ=æäîîâßî=åæÛìÛí=çßÞ=âääæê=Ûð

Þßî=ÜßàãèîæãáÛ=îßæßèäîßî=ÛæîßìèÛîãðî=Þß=çéÜãæÛ=îßæßàéèèäîßèK

ÖðßìàöìãèáíåÛêÛÝãîßîßè=ã=ÞßèèÛ=ìãåîèãèá=Üßâöðßì=ãèîß=ðÛìÛ=íäìíåãæî=âöá=ã=Þß

àæßíîÛ=àÛææK=jåèáÛ=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=äì=èäçæãáßè=ÛíóççßîìãíåÛ=îãææ=íãè

åÛìÛåîäìK

Landstingsförbundet menar att möjligheterna till interaktiv kommuni-

åÛîãéè=çßææÛè=íäèÞÛìß=éÝâ=çéîîÛáÛìß=öêêèÛì=ðäáßè=àöì=âßæî=èóÛ=çßîéÞßì

éÝâ=êìéÞïåîßìK=cöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=àöì=ÞßèèÛ=ïîðßÝåæãèá=äì=ßçßææßìîãÞ=Ûîî

ÞÛáßèí=ÛèÛæéáÛ=èäî=ßìíäîîí=çßÞ=ÞãáãîÛæÛ=èäî=íéç=îäÝåßì=âßæÛ=pðßìãáßK

ABF betonar att den interaktiva kommunikationen måste underlättas.

^_c=Ûèíßì=ÞéÝå=Ûîî=öåÛÞß=çöäæãáâßîßì=àöì=Ûææçäèâßîßè=Ûîî=íîóìÛ=éÝâ=Ûåîãðî

ÛèðäèÞÛ=ßîßìçßÞãÛ=äì=ðãåîãáî=íåðäæ=àöì=Þßè=ßèíåãæÞßí=ðÛæàìãâßî=íéç=ïì

ÞßçéåìÛîãíå=íóèêïèåîK=^_c=Ûèíßì=íãá=ÞéÝå=íÛåèÛ=åéçêßîßèí=Ûîî=ÜßÞöçÛ

éç=ßîî=çÛìåÜïèÞßî=ÞãáãîÛæî=èäî=äì=Þßè=ÜäíîÛ=îßåèãíåÛ=æöíèãèáßè=àöì=Ûîî

åíîÛÞåéççÛ=”îðåðäáíJåéççïèãåÛîãéè”K

Riksbyggen lägger särskild vikt vid de boendes utökade möjligheter till

èóîîäÛèÞß=Ûð=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=EïîÜãæÞèãèáI=ÜßíîäææJqsI=ãèàéìçÛîãéèíJ

íöåèãèáF=éÝâ=ßîî=Ûåîãðî=qsJîãîîÛèÞß=EÛæîßìèÛîãðÛ=ãèèßâåææI=ÜãæÞðãèåæÛìI

àöìíåäïîßè=ïîíäèÞèãèáFK

cæßìÛ=åìãîãíåÛ=íóèêïèåîßì=àìÛçàöìí=çéî=çÛìåèäîßîí=çöäæãáâßî=Ûîî=àïèáßìÛ

íéç=êæÛîîàéìç=àöì=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=éÝâ=âäèðãíÛì=îãææ

potentialen för tele- och kabelnäten, bl.a. qßæãÛ, _Ûèðßìåßî,

Mångfaldsrådet, FSMK, Kabelvision, StjärnTV, Nethold, Svenska IT-

företagens organisation

och pðßèíåÛ=åÛÜßæJqsJàöìßèãèáßèK

Svenska kabel-TV-föreningen, liksom StjärnTV, påpekar att distribution

ã=çÛìåèäî=âÛì=ÜßîóÞæãáî=æäáìß=åÛêÛÝãîßî=äè=åÛÜßæJ=éÝâ=íÛîßææãîÞãíîìãÜïîãéè

éÝâ=ã=êìÛåîãåßè=íÛåèÛì=çöäæãáâßî=îãææ=ãèîßìÛåîãðãîßîK=bè=ÞãáãîÛæãíßìãèá=Ûð

çÛìåèäîßî=åéççßì=ßèÞÛíî=Ûîî=æßÞÛ=îãææ=èåáéî=àæßì=ðÛèæãáÛ=qsJåÛèÛæßìK

Telia har liknande synpunkter och pekar på att krav på interaktivitet

íäîîßì=Þßè=ÞïÜÜßæìãåîÛÞß=ÜìßÞÜÛèÞíåéççïèãåÛîãéèßè=ã=àéåïíK=bèÞÛíî=îßæßJ

éÝâ=åÛÜßæJqsJèäîßè=åÛè=ßìÜäïÞÛ=ÜìßÞÜÛèÞíåéççïèãåÛîãéè=çßÞ=îãææìäÝåJ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TS

æãáî=âöá=âÛíîãáâßî=åî=ÜåÞÛ=âåææ=àöì=Ûîî=çöäæãááöìÛ=Þßè=ãèîßìÛåîãðãîßî=íéç=fqJ

ïîðßÝåæãèáßè=àöìïîíäîîßìK

Banverket menar att även vid en övergång till digitala TV-sändningar

ðãÛ=ßîî=çÛìåÜïèÞßî=ÞãáãîÛæî=èäî=åéççßì=Þßî=Ûîî=âÛèÞæÛ=éç=îìÛÞãîãéèßææ

àöìçßÞæãèá=Ûð=qsJêìéáìÛçK=pêãè=éààJßààßåîßì=éÝâ=ßààßåîßìI=íéç=Þìãðßì

îßåèãåJ=ßææßì=îääèíîßïîðßÝåæãèáßè=àìÛçåîI=åéççßì=Þäìßçéî=Ûîî=ðÛìÛ=íçåK=f

íîäææßî=åéççßì=îääèíîßïîðßÝåæãèáßè=çßÞ=ÜæKÛK=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=Ûîî=äáÛ

ìïç=ã=éÝâ=åìãèá=Þß=éæãåÛ=àÛíîÛ=éÝâ=çéÜãæÛ=îßæßèäîI=íéç=ìßÞÛè=àãèèíK=lç

íêãè=éààJßààßåîßì=äì=çåæßîI=îéìÞß=ßè=íÛîíèãèá=êå=Ûîî=ïêêçïèîìÛ=éÝâ=íîöÞäÛ

ßè=ãèèéðÛîãð=éÝâ=åïèÞíîóìÞ=ïîðßÝåæãèá=Ûð=èóÛI=áäìèÛ=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì

çßÞ=Þß=ÜßàãèîæãáÛ=îßæßèäîßè=íéç=ÜäìÛìßI=ðÛìÛ=ÜåÞß=ÜãææãáÛìß=éÝâ

ßààßåîãðÛìßK

Mångfaldsrådet anser att utredningen inte fullt ut har tagit hänsyn till

íãîî=ßáßî=êåêßåÛèÞß=éç=Ûîî=ãèîßìÛåîãðÛ=îääèíîßì=æãåÛðäæ=ßææßì=Üäîîìß=åÛè

ÜóááÛí=ïêê=åìãèá=îßæßèäîßîK=jïæîãçßÞãÛÛæîßìèÛîãðßî=–=ã=êìÛåîãåßè=ßè=àéìç

Ûð=íÛççÛèíçäæîèãèá=Ûð=êßìíéèÞÛîéìßì=éÝâ=îßæßðãíãéè=–=åÛè=ßèæãáî

ïîìßÞèãèáßèí=ßáèÛ=ÜßÞöçèãèáÛì=ã=ðãíí=ïîíîìäÝåèãèá=íåß=ìßÞÛè=ãèéç=Þß

èäìçÛíîß=àßç=åìßèK

FSMK reserverar sig mot den optimism som utredaren knyter till just

Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî=éÝâ=àìÛçðäòîßè=Ûð=ßè=ãèîßìÛåîãð=çïæîãçßÞãÛçãæäö=ã

pðßìãáßK=sãææ=íîÛîßè=àìäçäÛ=ßè=íåÞÛè=ïîðßÝåæãèá=äì=Þßî=åèÛêêÛíî=ßîî=Üßíæïî

éç=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäî=íéç=äì=çßíî=ßààßåîãðîK=jÛìåèäîßîI=ÞãáãîÛæî=ßææßì

ÛèÛæéáîI=äì=ãèîß=çßì=ãèîßìÛåîãðî=äè=Þß=íÛîßææãîíäèÞèãèáÛì=íéç=ïîìßÞÛìßè

ÛðàäìÞÛì=íéç=ßèåßæìãåîÛÞßK

Kabelvision menar att interaktiva tjänster i stor skala kommer att finnas

ìßÞÛè=ãèéç=ßè=PJR=åìíêßìãéÞI=éÝâ=ßä=íéç=ïîìßÞÛìßè=çßèÛì=ãèéç=ßè=NMJOM

åìíêßìãéÞK=hÛÜßæðãíãéè=Ûèíßì=ðãÞÛìß=Ûîî=Þß=àöìïîíêåÞÞÛ=ãèîßìÛåîãðÛ

çöäæãáâßîßìèÛ=ßä=åéççßì=Ûîî=Üæã=ðßìåæãáâßî=çßÞ=Þßè=îßåèãíåÛ=æöíèãèá

ïîìßÞÛìßè=àöìßíæåìX=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=îßæßèäîßî=éÝâ=çéÜãæîßæßèäîßî=àöì=ìßîïìîìÛàãå

äì=ßè=àöìæßáÛÞ=îÛèåßK

Nethold menar att planerna på att säkerställa för lokal-TV, utbildnings-

qsI=éÝâ=åÛèíåß=ÛèÞìÛ=çãèÞìß=êïÜæãåî=éÝâ=åéççßìíãßææî=áåèáÜÛìÛ=åÛèÛæßì

éÝâ=îääèíîßìI=éÝåíå=óîîßìæãáÛìß=àöìíðåìÛí=éç=çÛìåèäîßî=íåÛææ=åïèèÛ

ïîðßÝåæÛí=åéèåïììßèíåìÛàîãáîK=_æKÛK=ãèèßÜäì=åÛêÛÝãîßîíÜßáìäèíèãèáßè=Ûîî

Þßè=ãèîßìÛåîãðÛ=çöäæãáâßîßè=îãææ=?ÜßíîäææJqs?=åèÛêêÛíî=Üæãì=Ûåîïßææ=ã=çÛìåJ

èäîßî=íéç=ÞäìçßÞ=áåì=çãíîß=éç=ßè=Ûð=ÞãáãîÛæîßæßðãíãéèßèí=àìäçíîÛ

àöìÞßæÛìK

SKOKO=rîÜãæÞèãèá

rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=Ûîî=îÛèåÛìèÛ=êå=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=çïæîãçßÞãÛ=éÝâ=ãèîßìJ

Ûåîãðãîßî=ã=ßîî=èÛîãéèßææî=åïèíåÛêíæóàî=äì=ãèîìßííÛèîÛ=éÝâ=Ûîî=ßè=ãèàìÛíîìïåîïì

för digital TV har en viktig roll att spela i det sammanhanget. Bl.a. hqe,

ABF och UR håller med om utredningens bedömning.

KTH betonar vikten av att möjligheterna ökar att nå ut med utbildning

îãææ=ãèÞãðãÞßì=ã=àöìßîÛá=éÝâ=ã=âßçI=íéç=ßîî=æßÞ=ã=ÞßìÛí=æãðíæåèáÛ=æäìÛèÞßK

ABF anser att TV:s utbildningsmöjligheter måste utökas och utvecklas.

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TT

päèÞèãèáíåéíîèÛÞßì=éÝâ=åéèÝßííãéèíÛðáãàîßì=àåì=ãèîß=Üæã=ßîî=âãèÞßì=àöì

îKßòK=ïîÜãæÞèãèáíÛèéìÞèÛìßK

UR ser en möjlighet att väsentligt öka tillgängligheten till företagets

ïîÜãæÞèãèáíêìéáìÛç=àöì=Ûææçäèâßîßè=áßèéç=Ûîî=àöìßîÛáßî=îãææÞßæÛí=ßè=ßáßè

åÛèÛæK=^èÞìÛ=åîßìåéêêæãèáíçöäæãáâßîßìI=îKßòK=ðãÛ=fèîßìèßîI=îßæßèäî=éÝâ

åÛÜßæèäî=åéççßì=Ûîî=ïîáöìÛ=ðãåîãáÛ=ÞßæÛì=ã=ßè=ãèîßìÛåîãð=çßÞãßêßÞÛáéáãåK

f=àöìíîÛ=ïîÜóááèÛÞíßîÛêêßè=Üöì=ßè=ÞãáãîÛæ=ïîÜãæÞèãèáíåÛèÛæ=àãèèÛí=çßÞI

ßèæãáî=roK=hÛèÛæßè=Üöì=ÛèðäèÞÛí=Ûð=ro=îãææíÛççÛèí=çßÞ=àéæåÜãæÞèãèáI

ïèãðßìíãîßîI=âöáíåéæéì=éÝâ=ÛèÞìÛ=ïîÜãæÞèãèáíÛèéìÞèÛìß=àöì=Ûîî=ãèæßÞèãèáíJ

ðãí=ïîðßÝåæÛ=êßÞÛáéáãåßè=çßÞ=âääæê=Ûð=Þßè=èóÛ=îßåèãåßèK=ro=íåïææß

áßèéç=ßè=ïîöåÛÞ=íäèÞèãèáíîãÞLßáßè=êìéáìÛçîääèíî=ã=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî

åïèèÛ=ÜãÞìÛ=îãææ=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=Þßî=èÛîãéèßææÛ=åïèíåÛêíæóàî=íéç=êæÛèßìÛí

éÝâ=Þäì=àéìîJ=éÝâ=ðãÞÛìßïîÜãæÞèãèá=íîåì=ã=Ýßèîìïç=íÛçî=ãèÞãðãÞïßææÛ

ïîÜãæÞèãèáíêæÛèßì=ïîÛìÜßîÛí=àöì=ÛææÛ=ðïòèÛK

FSMK betonar i stället att om staten på allvar vill satsa på en svensk

çïæîãçßÞãÛãèÞïíîìã=éÝâ=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=èóÛ=fqJîääèíîßì=íå=Üöì=êßèáÛìèÛ

æäááÛí=êå=íåéæéì=éÝâ=ïîÜãæÞèãèá=EZÛèðäèÞÛìèÛFI=êå=àìÛçîãÞßèí=éêîãíåÛ

àãÜßìèäî=EZìßæßðÛèî=ãèàìÛíîìïåîïìF=éÝâ=íîöÞäÛ=Þßç=íéç=êìéÞïÝßìÛì=ãèèßJ

âåææßî=ã=îääèíîßìèÛ=EÜæÛèÞ=êìéáìÛçêìéÞïÝßèîßìI=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJðßìåíÛçJ

âßîßèI=éÝâ=ã=öðìãáî=æäìéçßÞßæíêìéÞïÝßèîßìI=éààßèîæãáÛ=éìáÛè=éÝâ

çóèÞãáâßîßì=ðÛÞ=áäææßì=éààßèîæãá=ãèàéìçÛîãéè=çKàæK

FK

7 Mediepolitik

^ðáöìÛèÞß=ÜßîóÞßæíß=àöì=ïîìßÞèãèáßèí=öðßìðäáÛèÞßè=éÝâ=àöìíæÛá=äì

ÛèîÛáÛèÞßî=Ûîî=íîÛîíçÛåîßìèÛ=äðßè=àìÛçáßèî=ðãææ=âäðÞÛ=ÛææçäèèÛ

çßÞÜéìáßìæãáÛ=ãèîìßííßè=ã=àìåáÛ=éç=îßæßðãíãéèßèI=íéç=íåÛææ=áìïèÞÛí=êå=ßè

ðãÞíîìäÝåî=óîîìÛèÞßJ=éÝâ=ãèàéìçÛîãéèíàìãâßîK

Kulturrådet betonar att det är väsentligt att beslutsunderlaget inte bara

ïîáåì=àìåè=ðÛÞ=íéç=äì=îßåèãíåî=çöäæãáî=ïîÛè=íÛçîãÞãáî=ÜßÛåîÛì=ðãæåßè

ðßìåíÛçâßî=íéç=Üöì=ßàîßìíîìäðÛíK=cöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=ßòßçêßæðãí=ßè

ìßèéÞæÛÞ=åïæîïìåÛèÛæI=àéìçßì=àöì=åïæîïìÛèíðÛì=àöì=ìßáãéèÛæÛ=åÛèÛæßì=éÝâ

çöäæãáâßîßì=îãææ=íäèÞèãèá=Ûð=ßèíåãæÞÛ=åïæîïìêìéáìÛç=ã=êÛóJêßìJðãßñJíóíîßç

Üöì=íîïÞßìÛí=èäìçÛìßK

NUTEK menar att om de mediepolitiska målen väger tungt, ger

éîðãðßæÛåîãáî=ßîî=çÛìåíäèî=qsJèäî=ßîî=åìÛàîàïææÛìß=çßÞãßêéæãîãíåî=?ðßìåîóá?

äè=ðÛÞ=îßæßèäîßî=îãææåîßìI=Ûð=ìßèî=îßåèãíåÛ=íåäæK=rîìßÞèãèáßè=âÛì=ÞéÝå

àöìîääèíîàïææî=ÞãíåïîßìÛî=ÞßííÛ=àìåáéìK

7.1 Statens roll

pîÛîßèí=ìéææ=ã=ïîðßÝåæãèáßè=Ûð=ÞãáãîÛæ=qs=ÞãíåïîßìÛí=ã=àæßìÛ=ìßçãííðÛìK=aß

àìåáéì=íéç=àìäçíî=ÜßâÛèÞæÛí=áäææßì=íîÛîßèí=ìéææ=àöì=Ûîî=áÛìÛèîßìÛ=çåèáàÛæÞI

ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=ðÛæ=Ûð=ÞãíîìãÜïîãéèíîßåèãå=éÝâ=æÛáíîãàîèãèáK

Mångfaldsrådet argumenterar emot vad som enligt rådet har varit en

ðäáæßÞÛèÞß=êìãèÝãê=àöì=ïîìßÞèãèáßèí=àöìíæÛá=–=éçíéìáßè=éç=Ûîî=íîÛîßèí

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TU

ìéææ=íéç=öðßìðÛåÛèÞß=éÝâ=îãææíîåèÞíáãðÛèÞß=ãèíîÛèí=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ

îßæßðãíãéèßè=íåÛææ=ðãÞçÛåîâåææÛí=ßææßì=íîäìåÛíK=oåÞßî=Ûèíßì=Ûîî=ÞßèèÛ

êìãèÝãê=ãèîß=Üöì=ðÛìÛ=ßèíÛç=ðäáæßÞÛèÞß=àöì=íîÛîßèí=çÛííçßÞãßíîìÛîßáãI=éç

ãèîß=ðäáÛèÞß=íåäæ=àöì=ÞßîîÛ=åÛè=ÛèáßíK=pîÛîßèí=ìéææ=Üöì=ßèæãáî=ìåÞßîí

çßèãèá=ã=àöìíîÛ=âÛèÞ=ðÛìÛ=Ûîî=àìäçäÛ=çåèáàÛæÞ=éÝâ=åðÛæãîßî=áßèéç=Ûîî=áß

áéÞÛ=çöäæãáâßîßì=îãææ=êìéÞïåîãéè=Ûð=êìéáìÛç=éÝâ=Þäìïîöðßì=Ûîî=âãèÞìÛ

çãííÜìïå=Ûð=óîîìÛèÞßàìãâßîßèK=oåÞßî=çßèÛì=éÝåíå=Ûîî=äðßè=éç=ïîìßÞèãèáßè

íåïææß=âÛ=ìäîî=ã=íãè=áìïèÞÛèÛæóí=Ûîî=ßîî=íîÛìåî=íîÛîæãáî=áìßêê=éç

îãææíîåèÞíáãðèãèáßè=àöì=ÞãáãîÛæ=ÞãíîìãÜïîãéè=Ûð=qs=äì=ßè=ðãíí=áÛìÛèîã=àöì

åðÛæãîßî=éÝâ=ðÛìãÛîãéè=äì=Þßî=ãèîß=íääæðåæÛìî=Ûîî=Þßè=íîÛîæãáÛ=ìéææßè=íåÛææ

íîäìåÛíK=jÛè=åÛè=ãèîß=âßææßì=àöìÜãíß=Ûîî=äðßè=ßè=éààßèîæãá=åéèÝßèîìÛîãéè=Ûð

ãèàæóîÛèÞß=öðßì=qsJçÛìåèÛÞßè=åÛè=çßÞàöìÛ=àÛìéì=àöì=çåèáàÛæÞßèK=oåÞßî

íîäææßì=íãá=éÝåíå=àìåáÛèÞß=îãææ=éç=Þßî=äì=çöäæãáî=Ûîî=–=íéç=ïîìßÞèãèáßè=áöì=ã

ãèæßÞèãèáßè=–=íß=ïîðßÝåæãèáßè=íéç=îðå=íåãæÞÛ=ÛæîßìèÛîãðI=Þäì=Þßî=ßèÛ=íåïææß

ðÛìÛ=ìßèéÞæÛî=çÛìåèÛÞíãèìãåîÛî=éÝâ=Þßî=ÛèÞìÛ=âÛèÞæÛ=éç=Ûîî=?ðã=íéç

çßÞÜéìáÛìß=èóîîäÛì=éààßèîæãáÛ=îääèíîßì?K=Äèèï=çßì=ÞãíåïîÛÜßæî=äì=Þßî=èäì

ïîìßÞèãèáßè=ã=ßè=íßèÛìß=Þßæ=Ûð=ÜßîäèåÛèÞßî=íîäææßì=?çÛìåèÛÞíåìÛàîßì?=éÝâ

?íîÛîæãá=ãèÜæÛèÞèãèá?=ã=ßè=íéìîí=ÛÜíéæïî=çéîíÛîíàöìâåææÛèÞßK=pääæðàÛææßî

ãèèßâåææßì=ðÛìäß=àéìç=Ûð=ÞßçéåìÛîãíå=çßÞãßêéæãîãå=ãèíæÛá=Ûð=ÜåÞÛÞßìÛK

ABF menar att ett viktigt mål för kulturpolitiken är att stödja yttrande-

àìãâßîßè=éÝâ=íåÛêÛ=ìßßææÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=Ûîî=Þßè=åÛè=ïîèóîîäÛí=Ûð=ÛææÛK

aäìàöì=äì=Þßî=ßîî=ðãåîãáî=çåæ=àöì=çßÞãßêéæãîãåßè=Ûîî=çéîðßìåÛ=äáÛìJ

åéèÝßèîìÛîãéè=éÝâ=àìäçäÛ=ÜÛæÛèí=çßææÛè=éæãåÛ=ãèîìßííßèîßìK=aßî=àãèèí

ÜßîóÞÛèÞß=íîéìÞìãàîíàöìÞßæÛì=ãèéç=çÛííçßÞãßÜìÛèíÝâßèK=aßî=áóèèÛì

çÛåîåéèÝßèîìÛîãéè=éÝâ=ðßìîãåÛæ=ãèîßáìÛîãéè=çßææÛè=éæãåÛ=æßÞ=ã=êìéÞïåîãéèíJ

éÝâ=ÞãíîìãÜïîãéèíåßÞäÛèK=sã=íßì=ãÞÛá=âïì=æéåÛæÛ=ãèàéìçÛîãéèíçéèéêéæ

ïîðßÝåæÛíK=aßî=äì=ßè=ïêêáãàî=àöì=íîÛîíçÛåîßè=Ûîî=ÛáßìÛ=íå=Ûîî=çéèéêéæ

çéîðßìåÛí=éÝâ=Ûîî=éêãèãéèíÜãæÞèãèá=ãèîß=åéèÝßèîìßìÛí=îãææ=ßîî=àåîÛæ

ekonomiskt starka ägare och producenter. kßîâéæÞ anser att i den digitala

ðäìæÞßè=äì=îãææíîåèÞíáãðèãèáßè=éÝâ=ïìðÛæßî=Ûð=qsJåÛèÛæßì=áßèéç

âÛèîßìãèáßè=Ûð=ßîî=ßòåæïíãðî=ÞãíîìãÜïîãéèíèäî=åèÛêêÛíî=ðßìåèãèáíàïææî=ßææßì

ßèí=ßîî=Ûèáßæäáßî=ìßÞíåÛê=àöì=ßè=Ûåîãð=çßÞãßêéæãîãåK=f=íîäææßî=Üöì=Þßî

íîÛîæãáÛ=ßèáÛáßçÛèáßî=ã=àöìíîÛ=âÛèÞ=ãèìãåîÛí=êå=Ûîî=íäåßìíîäææÛ=çåèáàÛæÞ

éÝâ=åðÛæãîßîK=eäìðãÞæÛá=àìÛçíîåì=ÛðîÛæßî=çßÞ=pðßìãáßí=qßæßðãíãéè=éÝâ=Þßíí

çöäæãáâßîßì=Ûîî=ÜßÞìãðÛ=ßè=àéìîíÛîî=îóÞæãáî=ÞßàãèãßìÛÞ=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJ

ðßìåíÛçâßî=íéç=æåèáî=ðãåîãáÛìßK

SVT påpekar att en självklar förutsättning för public service-

îßæßðãíãéèßè=äì=Ûîî=âÛ=îãææáåèá=îãææ=Þß=ÞãíîìãÜïîãéèíðäáÛì=íéç=áßì=åéèîÛåî

çßÞ=âßæÛ=Þßè=íðßèíåÛ=qsJêïÜæãåßèK=psq=çåíîß=àãèèÛí=Þäì=êïÜæãåßè

ãèèíK=pÛçîãÞãáî=äì=Þßî=íðåìî=Ûîî=ãÞÛá=çßÞ=èåáéè=íîöììß=êìßÝãíãéè=àöìïîíêå

ßææßì=çßÞ=ìãçæãáÛ=ãèíÛîíßì=íöåÛ=íîóìÛ=îãîîÛìèÛí=àìÛçîãÞÛ=êìßàßìßèíßì=ðÛÞ

áäææßì=ðÛæ=Ûð=îßåèãíå=çéîîÛáèãèáíïîìïíîèãèáK=psq=ßàîßìæóíßì=Þäìàöì=ßîî

àæßòãÜßæî=íóèíäîî=àìåè=íîÛîíçÛåîßìèÛí=íãÞÛ=îãææ=âïì=ÞßèèÛ=ÞãíîìãÜïîãéè

êìÛåîãíåî=íåÛææ=éìÞèÛí=àöì=Ûîî=äðßè=ã=àìÛçîãÞßè=èå=âïíâåææßèI=ãàÛææ=Þß=íåïææß

välja annat mottagningssätt än analog markmottagning. psq framhåller att

àöìßîÛáßî=âÛì=ÜßáìäèíÛÞß=àéìçßææÛ=éÝâ=ßåéèéçãíåÛ=çöäæãáâßîßì=Ûîî=ÛáßìÛ

éààßèíãðîK=cöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=àöì=öðßìáåèáßè=îãææ=ßè=èó=îßåèãå=çåíîß=ã

íäìíåãæÞ=éìÞèãèá=áÛìÛèîßìÛí=Ûð=íîÛîíçÛåîßìèÛK=bè=öðßìáåèá=îãææ

íäèÞèãèáíîßåèãå=çßÞ=ßîî=íîéìî=ÛèîÛæ=èóÛ=åÛèÛæßì=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=àåì

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

TV

ãèîß=ãèèßÜäìÛ=ßè=îãææðäòî=Ûð=ßèÜÛìî=Þßè=åéççßìíãßææÛ=îßæßðãíãéèßèK=psq

çåíîß=ã=ßîî=ÞãáãîÛæî=çÛìåèäî=àå=ÛìÜßîÛ=ã=àæßì=äè=Þß=îðå=åÛèÛæßì=íéç=àöìßîÛáßî

ãÞÛá=íäèÞßì=öðßì=àöì=Ûîî=öåÛ=îãææáäèáæãáâßîßè=éÝâ=íßìðãÝßè=îãææ=êïÜæãåßè

Industriförbundet framhåller att statliga beslut inte bör låsa fast val av

îßåèãå=ïîÛè=ã=íîäææßî=çöäæãááöìÛ=éÝâ=ßðßèîïßææî=íîãçïæßìÛ=ãèèéðÛîãéèßì=éÝâ

ãèàöìÛèÞß=Ûð=èó=îßåèãå=áßèéç=àìã=åéèåïììßèíK=pîÛîßè=Üöì=ïêêâÛèÞæÛ=ßææßì

ßðßèîïßææî=ìßáæßìÛ=àïèåîãéèI=ãèîß=ðãæåßè=îßåèãå=íéç=íåÛææ=ÛèðäèÞÛíK

jÛìåèÛÞíåìÛàîßìèÛ=Üöì=ÛðáöìÛ=ã=ðãæåßè=îÛåî=àöìíåäïîèãèáÛì=çßææÛè=ÛèÛæéá

éÝâ=ÞãáãîÛæ=îßåèãå=éÝâ=ßòßçêßæðãí=çßææÛè=çÛìåíäèÞ=éÝâ=íÛîßææãîíäèÞ

ãèàéìçÛîãéè=íåÛææ=íåßK=pîÛîßè=Üöì=ïèÞßìæäîîÛ=ÞßèèÛ=êìéÝßíí=áßèéç=Ûîî

íåÛêÛ=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=ßè=ßààßåîãð=åéèåïììßèíK

Telia anser att det eller de distributionsalternativ som utifrån tekniska

éÝâ=çÛìåèÛÞíçäííãáÛ=ïîáåèáíêïèåîßì=äì=Þß=ÜäíîÛI=ÜéìÞß=áßí=çöäæãáâßî=Ûîî

ïîðßÝåæÛíK=pîÛîßèí=ïêêáãàî=Üöì=ã=àöìíîÛ=âÛèÞ=ðÛìÛ=Ûîî=áß=Þß=éæãåÛ

ÛæîßìèÛîãðßè=æãåðäìÞãáÛ=çöäæãáâßîßì=Ûîî=ïîðßÝåæÛí=éÝâI=éç=Üßâéð=Ûèíßí

àöìßæãááÛI=Ûîî=ïîìßÞÛ=ðãæåÛ=àöìäèÞìãèáÛì=íéç=åìäðí=ã=èïðÛìÛèÞß=æÛáíîãàîèãèá

àöì=Ûîî=ïîöðÛ=ßè=ìãçæãá=åéèîìéææ=Ûð=êìéáìÛçãèèßâåææßî=éÛðíßîî=ÞãíîìãÜïJ

tionsform. cpjh påpekar att det förefaller föråldrat att knyta statens

åîáäìÞßì=àöì=Ûîî=àìäçäÛ=ðãííÛ=çßÞãßêéæãîãíåÛ=ßææßì=åïæîïìêéæãîãíåÛ=çåæ=îãææ=ßè

íêßÝãàãå=îßåèéæéáãíå=æöíèãèáK

Dramatikerförbundet menar att det är möjligt att det statliga åtagandet

Ûîî=ßîî=ÝßèîìÛæî=êìéÞïÝßìÛî=ïîÜïÞ=íåÛææ=èå=ÛææÛ=ã=æÛèÞßî=çåíîß=éçÞßàãèãßìÛíK

påäæßî=äì=Ûîî=ãèîßìÛåîãðãîßî=âÛì=ßè=îßèÞßèí=Ûîî=çéèîßìÛ=èßì=Þß=îìÛÞãîãéèßææÛ

âãßìÛìåãßìèÛ=àöì=Ûîî=ã=íîäææßî=àÛðéìãíßìÛ=åéççïèãåÛîãéèßì=ã=íãÞæßÞK=jöäæãáßè

åÛè=ÞßîîÛ=çßÞàöìÛ=Ûîî=íîÛîßèí=ðãåîãáÛíîß=ÛèíðÛì=ÜßáìäèíÛí=îãææ=Ûîî

îãææâÛèÞÛâåææÛ=Þßè=ãèàìÛíîìïåîïì=íéç=áöì=íåÞÛè=åéççïèãåÛîãéè=çöäæãá=àöì

íÛçîæãáÛ=íðßèíåÛ=çßÞÜéìáÛìßK

SITO anser att en digitalisering av just mediaområdet kommer att

çßÞàöìÛ=íîéìÛ=åéèíßåðßèíßì=ãèéç=ßè=ìÛÞ=éçìåÞßè=íåíéç=çÛìåèÛÞI

æÛáíîãàîèãèá=éÝâ=ìßáæßìãèáK=aßî=äì=Þäìàöì=ðäæåéççßî=Ûîî=íîÛîßè=îÛì=ãèãîãÛîãð=ã

ÞßííÛ=àìåáéì=íå=Ûîî=åæÛìÛ=éÝâ=íîÛÜãæÛ=íêßæìßáæßì=íåÛêÛíK=bîî=ÜìÛ=îãææàäææß

borde vara i samband med översynen av den svenska telelagen. pfql=ser

ßîî=ÞìãðÛèÞß=Ûð=ÞßííÛ=àìåáéì=íéç=íîÛîßèí=ðãåîãáÛíîß=ïêêáãàîK

TKNKN=_ìãíîßì=ã=ïîìßÞèãèáßè

cæßìÛ=ìßçãííãèíîÛèíßì=Ûèíßì=Ûîî=ïîìßÞèãèáßè=ãèîß=áßì=îãææìäÝåæãáÛ=íðÛì=êå=Þß

mediepolitiska frågorna, bl.a. hc_I= döîßÜéìáí=ïèãðßìíãîßî, oos, aìÛçÛJ

tikerförbundet och Vänsterpartiets mediapolitiska grupp.

KFB påpekar att även om samhällets behov av inflytande över TV-

çßÞãßî=áåì=Ûîî=ãèíßI=äì=hc_=ãèîß=öðßìîóáÛÞ=éç=Ûîî=ÛææÛ=àìåáßíîäææèãèáÛì

ãèîß=âßææßì=Þß=çßÞãßêéæãîãíåÛI=äì=àäìÞãáïîìßÞÞÛK=aßî=äì=ðãåîãáî=Ûîî=ÛææÛ

àéìçßì=éÝâ=çßÞßæ=àöì=íÛçâäææíãèàæóîÛèÞß=áìÛèíåÛí=éÝâ=ðäìÞßìÛí=ã=àöìJ

âåææÛèÞß=îãææ=ÛæîßìèÛîãðßè=ãèèÛè=àìåáÛè=íæïîæãáßè=ÛðáöìíK=aßî=äì=ðãåîãáî=Ûîî

ÞßèèÛ=ÛèÛæóí=ãèîß=ÜßáìäèíÛí=Ûð=êéæãîãíåî=íßåîéìíîäèåÛèÞß=ßææßì=Ûð=ßîî

Ûææîàöì=íèäðî=èÛîãéèßææî=êßìíêßåîãð=íÛçî=Ûîî=íÛçÜÛèÞßè=çßææÛè=éæãåÛ=æÛáJ

éÝâ=ìßáæßìãèáíéçìåÞßè=ÜßÛåîÛíI=ÜæKÛK=Þßè=êåáåßèÞß=öðßìíóèßè=Ûð=îßæßJ

æÛáßèK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

UM

Göteborgs universitet framhåller att utredningen nästan helt saknar

çßÞãßJ=ßææßì=åïæîïìêéæãîãíåÛ=ìßíéèßçÛèá=éÝâ=àãèèßì=ÛðíÛåèÛÞßè=Ûð=íåÞÛèÛ

Þãíåïííãéèßì=ÛèçäìåèãèáíðäìÞK=aßî=àãèèí=çåèáÛ=ðãåîãáÛ=àìåáéì=Ûîî=íîäææÛW

Äì=Þßî=ðãåîãáî=àöì=íðßèíå=ÞßçéåìÛîã=Ûîî=íîÛîßè=ßåéèéçãíåî=áÛìÛèîßìÛì=ßîî

çÛìåèäî=çßÞ=OQ=åÛèÛæßì\=héççßì=ßè=íåÞÛè=ïîÜóááèÛÞ=Ûîî=öåÛ=ßææßì

çãèíåÛ=çåèáàÛæÞßè=ã=ïîÜïÞßî\=Äì=ÜßîÛæJqsI=Þäì=âïíâåææßè=àåì=îÛ=Þßæ=Ûð=qs

ßàîßì=ÜßîÛæèãèáíàöìçåáÛI=àöìßèæãáî=çßÞ=Þß=åïæîïìêéæãîãíåÛ=çåæ=íéç=àãèèí=ã

íßèÛíîß=åïæîïìïîìßÞèãèáßè\=ÖåÛì=óîîìÛèÞßàìãâßîßè=ã=Þßî=íðßèíåÛ=íÛçâäææßî

áßèéç=Ûîî=qs=Üóááí=ïî\=hÛè=ãèðßíîßìãèáÛì=ãèéç=ÞãáãîÛæ=qs=âÛ=èåáéè

åîßìðßìåÛè=êå=êìßííîöÞßîí=íîéìæßå\=bèæãáî=ðåì=ÜßÞöçèãèá=äì=Þßî=ðãåîãáî=Ûîî

íåÞÛèÛ=çßÞãßêéæãîãíåî=ìßæßðÛèîÛ=àìåáéì=Üæãì=ÜßæóíîÛ=ãèèÛè=íîÛîßè=ßèáÛáßìÛì

íãá=ãèéç=àäæîßîK

RRV anser liksom utredaren, att ett markbundet statligt digitalt nät ger

àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=Ûîî=ïêêìäîîâåææÛ=íîÛîíçÛåîßìèÛí=çßÞãßêéæãîãíåÛ=çåæJ

íäîîèãèáÛìK=aßî=äìI=ßèæãáî=oosWí=çßèãèáI=ãèîß=îóÞæãáî=ïîìßîî=âïì=íîÛîíçÛåîJ

ßìèÛ=åÛè=áÛìÛèîßìÛí=ßîî=àéìîíÛîî=ãèàæóîÛèÞß=öðßì=qsJéçìåÞßî=éÝâ=ðÛÞ=åéíîJ

èÛÞßìèÛ=àöì=Ûîî=åíîÛÞåéççÛ=ÞßîîÛ=ÜæãìK=aßî=áåì=îKßòK=ãèîß=Ûîî=ïîßíæïîÛI=Ûîî=ßîî

íåÞÛèî=ãèàæóîÛèÞß=àöìïîíäîîßì=åìÛàîãáÛ=íïÜðßèîãéèßì=àöì=çéîîÛáÛìJ

ïîìïíîèãèáÛìK=oos=ãèíîäççßì=ã=ïîìßÞèãèáßèí=åéèíîÛîßìÛèÞß=Ûîî=íîÛîæãáÛ

íïÜðßèîãéèßì=âÛì=àæßìÛ=èÛÝåÞßæÛìK=oos=àöìéìÞÛì=Þäìàöì=ìßíîìãåîãðãîßî=ã

íïÜðßèîãéèßìK

7.2 Public service-kanalernas ställning

rîìßÞèãèáßè=çßèÛì=Ûîî=ßè=çßÞãßêéæãîãíå=ÛçÜãîãéè=äì=Ûîî=ßìÜäïÞÛ=ÛææçäèJ

âßîßè=ßîî=ÜÛæÛèíßìÛî=ïîÜïÞ=EçåèáàÛæÞF=éÝâ=ïèÞßìíîìóåßì=Üßâéðßî=Ûð

êìéáìÛçåÛèÛæßì=íéç=ðäìèÛì=ïîÜïÞßî=Ûð=èóâßîßìI=ÞßÜÛîîI=åïæîïì=çKçK=íéç=äì

åäìèÛè=ã=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJqsK

ABF understryker den ambitionen och menar att det blir allt mer

ïêêßèÜÛìî=Ûîî=ïîÛè=íîÛìåÛ=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJåÛèÛæßì=âéîÛí=ßîßìçßÞãßìèÛ=Ûð

ïîíæäîèãèáI=àöìàæÛÝåèãèá=éÝâ=ßèíãÞãáâßîK=aßè=åéççßìíãßææÛ=ìÛÞãéè=éÝâ

îßæßðãíãéèßè=âÛì=ãèîß=àöìçåîî=ßîÛÜæßìÛ=éÝâ=ïîðßÝåæÛ=Þßî=ïÞÞÛI=èóíåÛêÛèÞß

éÝâ=ÛèèéìæïèÞÛK=pöåÛèÞßî=ßàîßì=íîéì=êïÜæãå=éÝâ=êïÜæãåßèí=”çãèíîÛ

áßçßèíÛççÛ=èäçèÛìß”=äì=ßîî=âéî=çéî=çåèáàÛæÞßèK=f=ßîî=Ûææî=îäîÛìß

ãèàéìçÛîãéèíJ=éÝâ=ãèîìóÝåíàæöÞß=öåÛì=Üßâéðßî=Ûð=ßîßìçßÞãÛ=”ã=ÛææçäèJ

âßîßèí=îääèíî”K=bîî=íîÛîæãáî=ßèáÛáßçÛèá=Üöì=æßÞÛ=îãææ=Ûîî=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJ

ãèìãåîèãèáßè=àöìíîäìåíK=fèîß=çãèíî=çöäæãáâßîßìèÛ=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=ÞãáãîÛæJqs=àöì

ïîÜãæÞèãèáíãèíÛîíßì=Üöì=ïîðßÝåæÛí

KLYS framhåller betydelsen av public service-tanken – kravet på att

êìéáìÛçàöìßîÛáßè=èåì=ïîI=çßÞ=åðÛæãîÛîãðî=ÜìÛ=êìéáìÛçI=îãææ=ßè=íå=íîéì=Þßæ=Ûð

Üßàéæåèãèáßè=íéç=çöäæãáî=éÛðíßîî=êå=ðãæåßî=íäîî=qsJíäèÞèãèáÛìèÛ=ã

àìÛçîãÞßè=åéççßì=Ûîî=íåßK

FSMK instämmer i utredningens ambition, att värna den svenska public

íßìðãÝßJðßìåíÛçâßîßè=éÝâ=åðÛæãîßîßè=ã=Þßî=îéîÛæÛ=qsJïîÜïÞßî=ã=æÛèÞßîK=bè

ïîöåèãèá=Ûð=ÛèîÛæßî=åÛèÛæßì=öêêèÛì=éÝåíå=çöäæãáâßîßì=îãææ=ßè=ïîðßÝåæãèá=Ûð

êìéáìÛçíéìîßìI=íéç=ïèÞßì=íßèÛìß=åì=åéççãî=ã=íåóçïèÞÛè=ßææßì=Üæãðãî

åíãÞéíÛîîÛI=íåíéç=ïîÜãæÞèãèáíêìéáìÛçI=æéåÛæÛ=êìéáìÛç=ßææßì=èéìÞãíåÛ

êìéáìÛçK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

UN

Enligt dìÛèíåèãèáíèäçèÞßè är det knappast troligt att mer avancerade

åìÛð=Ûð=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJåÛìÛåîäì=åÛè=íîäææÛí=êå=àæßì=çÛìåíäèÞÛ=ÞãáãîÛæÛ

êìéáìÛçîääèíîßì=äè=Þß=íéç=åéççßì=Ûîî=íåöîÛí=Ûð=Þß=èïðÛìÛèÞß=êïÜæãÝ

íßìðãÝßJàöìßîÛáßè=EqsQ=ãèÜßáìãêßîFK=dìÛèíåèãèáíèäçèÞßè=ðãææ=ÞéÝå=ãèîß

ïîßíæïîÛ=Ûîî=óîîßìæãáÛìß=èåáéî=ßææßì=èåáìÛ=êìéáìÛçàöìßîÛá=íåïææß=ðÛìÛ=ðãææãáÛ

Ûîî=îÛ=êå=íãá=íåÞÛèÛ=åìÛðK

Teaterförbundet, och bl.a. Svenska journalistförbundet, betonar betyd-

ßæíßè=Ûð=ßè=ìÛÞãéJ=éÝâ=qs=ã=Ûææçäèâßîßèí=îääèíîK=cöìÜïèÞßî=çßèÛì=Ûîî

psqWí=æåèáíãåîãáÛ=àãèÛèíãßìãèá=êå=ßè=âöáìß=èãðå=äè=èïðÛìÛèÞß=çåíîß

áÛìÛèîßìÛí=íÛçîãÞãáî=çßÞ=Üßíæïî=éç=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=qsK

7.3 Programutbudet

rîìßÞèãèáßè=íÛççÛèàÛîîÛì=Þßè=íðßèíåÛ=çßÞãßêéæãîãåßè=àöì=êìéáìÛçJ

ðßìåíÛçâßî=éÝâ=îÛì=ÜæKÛK=ïêê=Ûîî=êìéáìÛççßè=íåÛææ=ðÛìÛ=éêÛìîãíåÛ=éÝâ

íÛåæãáÛK=dßèéç=çåèáíãÞãáâßî=éÝâ=åðÛæãîßî=íåÛææ=qsJïîÜïÞßî=îãææáéÞéíß

íåãàîÛèÞß=Üßâéð=éÝâ=ãèîìßííßèK=qßæßðãíãéèßè=íåÛææ=ðäìèÛ=éç=íðßèíåÛ

íêìååßî=éÝâ=éç=êìéáìÛç=íéç=êìéÞïÝßìÛí=Ûð=íðßèíåÛ=ïêêâéðíçäèK=eßîí

çéî=àéæåáìïêêI=ÜÛìèêéìèéáìÛàãI=éæÛáÛ=ðåæÞííåãæÞìãèáÛì=íÛçî=àöìîÛæ=íåÛææ

ÜßåäçêÛíK

Göteborgs universitet påpekar att det inte framgår på vilket sätt detta

àöæäßì=Ûð=Þßè=àöìßíæÛáèÛ=ïîÜóááèÛÞßèI=ÛèèÛî=äè=Ûîî=éç=íîÛîßè=çßÞðßìåÛì

îãææ=Ûîî=ßîî=èóîî=èäî=Üóááí=ïî=åÛè=Þßè=éÝåíå=åéèîìéææßìÛ=èäîßîK=aß

ïîÜóááèÛÞíàéìçßì=íéç=ïîìßÞèãèáßè=îäèåßì=íãáI=îKßòK=ÜßíîäææJqsI=êßåÛì

ÞéÝå=ã=ÛèèÛè=ìãåîèãèáK

KLYS anser att möjligheten för staten att fortsätta bedriva en medie-

êéæãîãå=áìïèÞÛÞ=êå=ßè=ðãÞíîìäÝåî=óîîìÛèÞßJ=éÝâ=ãèàéìçÛîãéèíàìãâßî=íÛçî=Ûîî

êåðßìåÛ=ãèèßâåææßî=ã=íäèÞèãèáÛìèÛ=çßÞ=âäèíóè=îãææ=çßÞãßîí=íäìíåãæÞÛ

áßèéçíæÛáíåìÛàî=éÝâ=êïÜæãÝ=íßìðãÝßJîÛèåßèI=äì=ßîî=Ûð=Þß=àìäçíîÛ=íåäæßè=îãææ

ãèàöìÛèÞß=Ûð=ÞãáãîÛæ=çÛìåíäèÞ=qsK

Våldsskildringsrådet betraktar relationen mellan den nationella

æÛáíîãàîèãèáßè=éÝâ=brJìäîîßè=éÝâ=ðãæåßè=æÛáíîãàîèãèá=íéç=ã=êìÛåîãåßè=Üæãì

ïîíæÛáíáãðÛèÞß=àöì=Þß=èóÛ=qsJåÛèÛæßìèÛí=êìéáìÛçãèèßâåææ=íéç=ßè=åäìèJ

àìåáÛ=ã=íÛççÛèâÛèáßîK=lç=àöìíæÛáßè=áåì=ãáßèéç=àöìïîíäîîßì=såæÞííåãæÞJ

ìãèáíìåÞßî=Ûîî=æÛáêÛìÛáìÛàßìèÛ=éç=çßÞãßîí=íäìíåãæÞÛ=áßèéçíæÛáíåìÛàî=íéç

êìßÝãíßìÛîí=ã=àöìíæÛáßî=îãææ=èó=ìÛÞãéJ=éÝâ=qsJæÛá=EêìéêKNVVRLVSWNSMF=íåÛææ

áäææÛ=àöì=íÛçîæãáÛ=åÛèÛæßì=ã=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=èäîßîK

Annonsörföreningen säger i sitt yttrande ha viss förståelse för att staten

êå=ÞßîîÛ=íäîî=ðãææ=öåÛ=åéèîìéææßè=öðßì=qsJçßÞãßî=éÝâ=êåðßìåÛ=Þßíí

ãèèßâåææK=^èèéèíöìàöìßèãèáßè=ðãææ=ÞéÝå=àìÛçâåææÛ=Eðãæåßî=éÝåíå=ïîìßÞJ

èãèáßè=áäéìîF=Ûîî=ßè=Ûææîàöì=æåèáîáåßèÞß=éÝâ=éçéîãðßìÛÞ=ìßáæßìãèá=åÛè

çãèíåÛ=ãèîß=ÜÛìÛ=êìéáìÛçÜéæÛáßèí=éÝâ=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßìí=ãèîìßííß=Ûð=Ûîî=íäèÞÛ

ã=çÛìåèäîßîI=ïîÛè=äðßè=ÛèèéèíöìßìèÛí=ãèîìßííß=Ûîî=ÛèèéèíßìÛ=ã=qsJçßÞãßîI

ðãæåßî=íåïææß=ðÛìÛ=çóÝåßî=éæóÝåæãáî=àöì=Þßè=ÛåîïßææÛ=åÛèÛæßèK

FSMK, liksom Vänsterpartiets mediapolitiska grupp, anser att det

àãèèí=ßè=çéîíäáßæíß=íéç=ìöì=ïîìßÞÛìßèí=âïðïÞÛìáïçßèî=éç=Ûîî=íîÛîßè

íåÛææ=åïèèÛ=íîäææÛ=ðãææåéì=êå=ãèèßâåææ=éÝâ=çöäæãáâßî=Ûîî=àöæäÛ=ïêê=Ûîî

ìßáæßìèÛ=àöæäí=EíK=NQV=ã=ïîìßÞèãèáßèFK=aäì=íîåì=Ûîî=?íÛççÛèîÛáßî=åÛè=íäáÛí

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

UO

Ûîî=äï=àäììß=çÛìåîãææíîåèÞ=íéç=ÜßðãæäÛíI=Þßíîé=íîöììß=æßáÛæ=çöäæãáâßî=âÛì=Þßî

ÛææçäèèÛ=îãææ=ßè=çßì=éçàÛîîÛèÞß=ìßáæßìãèá=äè=bdJÞãìßåîãðßîí=çãèãçãìßáæßìK

cöìâåææÛèÞßî=åÛè=éÝåíå=ÜßíåìãðÛí=íéç=Ûîî=åðÛæãîÛîãðÛ=ðãææåéì=ïîöðßì

Þãìßåîãðßîí=çãèãçãìßáæßì=åÛèíåß=ÜÛìÛ=åÛè=íîäææÛí=êå=ßîî=àäììß=ÛèîÛæ

êìéáìÛçàöìßîÛáí=ìßáæßì?K

TKPKN=hïæîïìïîÜïÞ=éÝâ=íðßèíåî=êìéáìÛçãèèßâåææ

lç=ÛèîÛæßî=çÛìåíäèÞÛ=qsJåÛèÛæßì=íåïææß=åéççÛ=Ûîî=Ûðíßðäìî=ïîöåÛí=ðãææ

Kulturrådet betona att förutsättningar bör ges för ökade sändningar med

åïæîïìJ=éÝâ=ïîÜãæÞèãèáíãèèßâåææK

FSMK hade gärna sett en redovisning av kulturpolitiska mål och

ãèèßâåææ=ã=Þß=îäèåîÛ=åÛèÛæßìèÛK=f=Þßî=íÛççÛèâÛèáßî=Üöì=ÜÛìèí=éÝâ=ïèáJ

ÞéçÛìí=íãîïÛîãéè=íäìíåãæî=àìÛçâåææÛíK

Kungliga Teatern ser att den kraftigt ökade programverksamheten som

àöìßíæÛáãîí=Üöì=ãèèßÜäìÛ=çöäæãáâßîßì=Ûîî=éÝåíå=öåÛ=êìßíßèîÛîãéèßè=Ûð

îßÛîßìèí=ïêêíäîîèãèáÛì=àöì=îßæßðãíãéèíêïÜæãåßèK=aßííïîéç=àìÛçâåææßì

hïèáæãáÛ=qßÛîßìè=Ûîî=Þßî=ðéìß=îÛÝåèäçæãáî=éç=íîÛîßè=ã=íåðäæ=åéççÛèÞß

ÛðîÛæ=çßÞ=çßÞãßàöìßîÛáßè=íéç=ã=íãèÛ=ÛææçäèèÛ=åïæîïìêéæãîãíåÛ=ïîîÛæÛèÞßè

îóÞæãáÛìß=çÛìåßìÛÞß=àöì=Ûîî=Þß=ÜåÞÛ=èÛîãéèÛæíÝßèßìèÛí=êìéÞïåîãéèßìI=íéç

äï=ÜßåéíîÛí=Ûð=âßæÛ=ÜßàéæåèãèáßèI=ã=öåÛÞ=ïîíîìäÝåèãèá=åÛè=ðãíÛí=ã=íðßèíå

îßæßðãíãéèK

Svenska språknämnden ser det självfallet som angeläget att vi i Sverige

äðßè=àéìîíäîîèãèáíðãí=åÛè=àöìíäåìÛ=éíí=éç=Ûîî=Þßî=àãèèí=ßîî=qsJïîÜïÞ=íéç

àóææßì=Þß=åìÛð=çÛè=åÛè=íîäææÛ=êå=ßè=Ûææçäèóîîãá=îßæßðãíãéèI=çßÞ=ÛðíßßèÞß

êå=ãèèßâåææ=éÝâ=íêìååÞìäåîK=aßî=çåíîß=àéìîíÛîî=àãèèÛí=çöäæãáâßî=àöì

çäèèãíåéì=çßÞ=íðßèíåÛ=íéç=çéÞßìíçåæ=Ûîî=îÛ=Þßæ=Ûð=éÝâ=ÞßæîÛ=ã=Þßî

offentliga samtalet på sitt eget språk. pðßèíåÛ=^åÛÞßçãßè vill betona

ðãåîßè=Ûð=Ûîî=ìßáßìãèáßè=íîäææßì=ßîî=àæßìîÛæ=çÛìåíäèÞÛèÞß=ÞãáãîÛæÛ=åÛèÛæßì

îãææ=àöìàéáÛèÞß=àöì=ìÛÞãé=éÝâ=qs=ã=Ûææçäèâßîßèí=îääèíîI=ðãæåßî=åéççßì=Ûîî

àå=ÛðáöìÛèÞß=ÜßîóÞßæíß=àöì=íðßèíåÛ=íêìååßîí=ïîðßÝåæãèá=éÝâ=ÞäìçßÞ=àöì

àéìîæßðèÛÞßè=Ûð=ðåì=åïæîïìßææÛ=ãÞßèîãîßîK=påäæßè=âäìîãææ=äì=îðåW=Þßæí=åéççßì

Þß=çÛìåíäèÞÛèÞß=ÞãáãîÛæÛ=åÛèÛæßìèÛ=Ûîî=ðÛìÛ=ìãåíîäÝåÛèÞß=éÝâ=Þäìãáßèéç

àå=ßè=çóÝåßî=íîéì=áßèéçíæÛáíåìÛàîI=Þßæí=ïîáöì=Þß=Þßè=íäèÞèãèáíàéìç=íéç

áßì=íîÛîíçÛåîßìèÛ=Þß=íîöìíîÛ=çöäæãáâßîßìèÛ=Ûîî=íîäææÛ=åìÛð=êå=êìéáìÛçJ

ãèèßâåææßî=éÝâ=îãææíß=Ûîî=áäææÛèÞß=ìßáæßì=àöæäíK

Från `éêóíñßÞßí utgångspunkt skulle en positiv effekt av utbyggnaden

ðÛìÛ=éç=èéìÞãíåÛ=êìéáìÛç=Þäìãáßèéç=åïèÞß=àå=Üäîîìß=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì

öåÛÞ=íêìãÞèãèáK

8 Expertgrupp för multimediafrågor

rîìßÞèãèáßè=àöìßíæåì=Ûîî=ßè=ßòêßìîáìïêê=ãèìäîîÛí=àöì=Ûîî=àöìÞäïêÛ=ÛèÛæóíßè

Ûð=Þß=àìåáéì=íéç=åîßìíîåì=Ûîî=æöíÛK=bòêßìîáìïêêßè=åÛè=éÝåíå=öðßìðÛåÛ=éÝâ

Þßæðãí=çßÞðßìåÛ=îãææ=ãèîìéÞïåîãéè=Ûð=ÞãáãîÛæ=çïæîãçßÞãßîßåèãå=íÛçî=ðäÝåÛ

àöìíæÛá=éç=ìßáæßìãèáÛì=éÝâ=ÛèÞìÛ=ãèíÛîíßì=àìåè=íÛçâäææßîí=íãÞÛ=íéç=åÛè

aktualiseras av utvecklingen inom detta område. pîÛîíåéèîéìßî, hïæîïìJ

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

UP

rådet och RRV anser att en expertgrupp i den föreslagna formen inte

ÜßâöðíK

Statskontoret vill erinra att förslag om liknande funktioner eller

êìéáìÛçìåÞ=àöì=çÛííçßÞãßì=åîßìàãèèí=ã=ïîìßÞèãèáÛìèÛ=jÛííçßÞãßJ

àéìíåèãèá=àöì=ÜìÛèíÝâ=éÝâ=íÛçâäææß=Eplr=NVVQWNQSF=éÝâ=hïæîïìêéæãîãåßèí

ãèìãåîèãèá=Eplr=NVVRWUQFK=pîÛîíåéèîéìßî=àöìéìÞÛì=Ûîî=Þß=îìß=àöìíæÛáßè

ÛìÜßîÛí=íÛççÛè=íå=Ûîî=ßè=çßì=íÛçæÛÞ=éìáÛèãíÛîéìãíå=æöíèãèá=íåÛêÛí=àöì

Þßè=íîÛîæãáÛ=íîóìèãèáßè=êå=çßÞãßíãÞÛèK

Kulturrådet är skeptiskt till den föreslagna formen för beredning och

àìÛçîÛáÛèÞß=Ûð=ïèÞßìæÛá=ã=àéìç=Ûð=ßè=ßòêßìîáìïêê=àöì=çïæîãçßÞãßàìåáéìK

hïæîïììåÞßî=âÛì=îãÞãáÛìßI=ã=íãîî=óîîìÛèÞß=öðßì=hïæîïìïîìßÞèãèáßèí=íæïîÜßJ

îäèåÛèÞßI=àöìßíæÛáãî=Ûîî=ìåÞßî=äðßè=íåïææß=àóææÛ=àïèåîãéèßè=Ûð=Ûîî=àöìíß

departementet med underlag om delar av medieområdet. oos har en

æãåèÛèÞß=ïêêàÛîîèãèá=éÝâ=çßèÛì=Ûîî=Þß=ïêêáãàîßì=íéç=àöìßíæåí=ã=íîäææßî=Üöì

æöíÛí=ãèéç=Üßàãèîæãá=çóèÞãáâßîííîìïåîïì=éÝâ=áßèéç=íÛçéìÞèãèá=çßææÛè

ÜßàãèîæãáÛ=ïîìßÞèãèáÛìK

NUTEK anser att förslaget är bra och däribland särskilt frågan om

íÛçéìÞèãèá=çßÞ=ßîî=êìéáìÛç=àöì=Ûîî=ïîðßÝåæÛ=éÝâ=ÛèðäèÞÛ=çïæîãçßÞãÛ=ã=ßîî

?èÛîãéèßææî=åéçêßîßèíæóàî?K

Radio- och TV-verket föreslår att ledamöter med särskild kompetens att

ÜßÞöçÛ=ßåéèéçãíåÛ=åéèíßåðßèíßì=íÛçî=óîîìÛèÞßàìãâßîíJI=ìÛÞãéJ=éÝâ=bdJ

rättsliga frågor bör sitta med i arbetsgruppen. cpjh vill fästa upp-

çäìåíÛçâßîßè=êå=Þßè=ìßíïìí=íéç=æÛèÞßîí=çßÞãßJ=éÝâ=åéççïèãåÛJ

tionsforskare utgör för fördjupade analyser. qßÛîßìàöìÜïèÞßî föreslår att

àöìÜïèÞßî=Üæãì=ìßêìßíßèîßìÛî=ã=ßòêßìîáìïêêßèK=påäæßî=äì=Ûîî=àöìÜïèÞßî=âÛì

ÞäïêáåßèÞß=åïèíåÛêßì=éç=ïîðßÝåæãèáßè=ã=ÛèÞìÛ=ÞßæÛì=Ûð=ðäìæÞßèI=éç

ïîöðÛìßíI=çßè=äðßè=ïêêâéðíçäèíI=ïêêâéðíìäîîíæãáÛ=íîäææèãèáK

Granskningsnämnden föreslår att expertgruppen också bör utreda pro-

áìÛçàöìßîÛáßèí=ãèîìßííß=àöì=æéåÛæÛLìßáãéèÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=íÛçî=ÛææçäèJ

âßîßèí=ðãæäÛ=Ûîî=ïèÞßì=ðÛìãßìÛèÞß=àöìïîíäîîèãèáÛì=ãèðßíîßìÛ=ã=ÛðåéÞÛìßK

dìïêêßè=Üöì=éÝåíå=ïîìßÞÛ=éæãåÛ=ÛæîßìèÛîãð=ðÛÞ=áäææßì=Þß=íKåK=çïæîãêæßòJ

éêßìÛîöìßìèÛ=–=íóíîßç=àöì=ïìðÛæ=éÝâ=îãææíîåèÞI=åìÛð=íéç=Üöì=íîäææÛíI=ßîÝK

eäìðãÞ=Üöì=éÝåíå=óîîìÛèÞßàìãâßîíìäîîíæãáÛ=Ûíêßåîßì=ÜßÛåîÛíK=sÛÞ=ÜßîóÞßì

Þßî=ßòßçêßæðãí=éç=éêßìÛîöìßè=àöìß=Üßíæïî=ÛèáåßèÞß=åÛêÛÝãîßîíïîèóîîäÛèÞßI

íåïææß=åïèèÛ=ÛðåìäðÛ=ÜßìöìÞÛ=êìéáìÛçàöìßîÛá=àöìâÛèÞíÜßíåßÞ=éç=ðÛÞ

çÛè=Ûðíßì=Ûîî=íäèÞÛ=ïèÞßì=ßè=áãðßè=êßìãéÞK

Öppna kanalen har önskemål om att expertgruppen skall bevaka frågor

åìãèá=æéåÛæ=íKåK=Ýéççïèãîó

J=ßææßì=êïÜæãÝ=ÛÝÝßííJîßæßðãíãéèK

9 Övriga förslag och önskemål

Teracom föreslår att ett svenskt forum bildas, på liknande sätt som skett

ãèéç=a^_JéçìåÞßîK=f=Þßî=àéìïçßî=Üöì=çßÞðßìåÛ=êïÜæãåÛ=éÝâ=êìãðÛîÛ

êìéáìÛçÜéæÛáI=éêßìÛîöìßìI=îãææðßìåÛìß=éÝâ=ìÛÞãéÜìÛèíÝâßè=æãåíéç=àöìßîJ

ìäÞÛìß=àöì=héèíïçßèîðßìåßîI=méíîJ=éÝâ=qßæßíîóìßæíßèI=oÛÞãéJ=éÝâ=qsJ

ðßìåßî=íÛçî=hïæîïìÞßêÛìîßçßèîßîK

mìéêK=NVVSLVTW=ST

_ãæÛáÛ=N

UQ

Mångfaldsrådet föreslår att en djupgående analys görs av de problem

íéç=çåèáàÛæÞßè=íîäææí=ãèàöì=áßèéç=Þßè=îßåèãíåÛ=ïîðßÝåæãèáßèK=f=ÞßèèÛ

Üöì=ßè=ÜìßÞ=åìßîí=Ûð=êéæãîãåßìI=íîÛîíðßîÛìßI=çßÞãßàéìíåÛìß=éÝâ=êßìíéèßì

íéç=ÛìÜßîÛì=ãèéç=çßÞãßìèÛ=çßÞðßìåÛK=bè=éçàÛîîÛèÞß=éààßèîæãá=ÞßÜÛîî=äì

æãåÛæßÞßí=èöÞðäèÞãáîK

SVT föreslår att Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB, eventuellt med stöd

Ûð=ßè=ïèÞßìæßðßìÛèîöìI=àåì=íåöîÛ=àïèåîãéèßìèÛ=àöì=åîåéçíîåéèîìéææ=àöì

psqWí=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛìK=ofh^_Wí=îääèíîßì=åÛè=äðßè=èóîîäÛí=Ûð=ÛèÞìÛ

êìéáìÛçÜéæÛá=çßÞ=íäèÞèãèáÛì=öðßì=íðßèíåî=îßììãîéìãïçK

Arkivet för ljud och bild påpekar att om utbudet av programtjänster ökar

åìÛàîãáî=áßèéç=ãèàöìÛèÞßî=Ûð=ÞãáãîÛæÛ=íäèÞèãèáÛì=åéççßì=Þßî=Ûîî=àãèèÛí

Üßâéð=Ûð=èóÛ=çßîéÞßì=éÝâ=íóíîßç=àöì=æåèáîãÞíÛìåãðßìãèá=Ûð=æäïÞJ=éÝâ

ÜãæÞïêêîÛáèãèáÛìK

Föreningen Norden noterar att möjligheten till ett utbyggt nordiskt

íÛçÛìÜßîß=ãèîß=èäçèí=ßòêæãÝãî=ã=ïîìßÞèãèáßèI=çßè=àöìßèãèáßè=àöìïîíäîîßì

Ûîî=Þß=çöäæãáâßîßì=îãææ=ßîî=ïîÜóááî=èéìÞãíåî=qsJíÛçÛìÜßîß=íéç=Þß=àöìßJ

íæÛáèÛ=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåíäèÞèãèáÛìèÛ=áßì=îÛí=îãææðÛìÛK

9.1 M4-nätet

rîìßÞèãèáßè=àöìßíæåì=Ûîî=Þßè=àìßåðßèíêæÛè=íéç=îÛáãîí=àìÛç=àöì=ßîî=àääìÞß

çÛìåèäîI=åÛææÛî=jQI=åÛè=ÛèðäèÞÛí=àöì=ßîî=àöìíîÛ=ÞãáãîÛæî=ìãåíèäîK

Annonsörföreningen, Sveriges reklamförbund och TV-A motsätter sig

ïîìßÞèãèáßèí=àöìíæÛá=éÝâ=àöìßíæåì=Ûîî=jQ=éçßÞßæÜÛìî=îÛí=ã=Üìïå=àöì=ÛèÛæéáÛ

íäèÞèãèáÛìK

Annonsörföreningen drar slutsatsen att det inte finns något motsats-

àöìâåææÛèÞß=çßææÛè=ßè=ïîÜóááèÛÞ=Ûð=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=èäîßî=éÝâ=ßîî=öêêèÛèÞß=Ûð

M4. pðßìãáßí=ìßåæÛçàöìÜïèÞ menar att reklaminvesteringar skulle tillföra

ìßíïìíßì=àöì=Ûîî=ã=æïáè=éÝâ=ìé=ÜóááÛ=ïêê=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=èäîßîK

TVA föreslår att regeringen fattar beslut om att utreda om ett stöd skulle

ðÛìÛ=ðßìåíÛçî=îãææ=Þß=êìéáìÛçÜéæÛá=íéç=àìãðãææãáî=àöìÜãèÞßì=íãá=îãææ=ßè

öêêßè=ÞãáãîÛæ=ÞãíîìãÜïîãéè=ðãÛ=íÛîßææãî=íÛçî=éÝåíå=àöìÜãèÞßì=íãá=Ûîî=àöæäÛ=Þßè

íðßèíåÛ=ìÛÞãéæÛáßèK=pîöÞßî=ÜßîÛæÛí=çßÞ=åéèÝßííãéèíãèîäåîßìèÛ=àìåè=jQK

aßè=íßèÛìß=êïèåîßè=îìéì=qsJ^=àöì=Þßî=àöìíîÛ=åéççßì=Ûîî=áóèèÛ=ßè=öêêßè

ÞãáãîÛæ=íîÛèÞÛìÞ=íéç=éÝåíå=Üæãì=áìïèÞßè=àöì=Þßî=ÞãáãîÛæÛ=çÛìåèäîßî=éÝâ

ÞäìçßÞ=êå=ßîî=ßààßåîãðî=íäîî=åéççßì=Ûîî=ÜãÞìÛáÛ=îãææ=ßè=íèÛÜÜÛìß

ãçêæßçßèîßìãèá=Ûð=ÞßîîÛK=cöì=Þßî=ÛèÞìÛ=íåÛêÛì=Þßî=Þßè=êéæãîãíåÛ=åéèîìéææ

öðßì=êìéáìÛçÜéæÛáßè=íéç=ìßáßìãèáßè=Ûèíßì=öèíåðäìÞK

Ericsson betonar att frekvensspektrum är en ändlig naturresurs och

éçìåÞßî=ïèÞßì=NMMM=jeô=äì=íäìíåãæî=ðäìÞßàïææî=êKáKÛK=áóèèíÛç=ðåáïîJ

ÜìßÞèãèá=éÝâ=ÜìÛ=çöäæãáâßîßì=îãææ=çéÜãæÛ=íóíîßçK=^îî=ã=ÞÛá=óîîßìæãáÛìß

ÜóááÛ=ïî=ÛèÛæéá=ÜìéÛÞÝÛíîãèá=äì=ïì=ÞßèèÛ=íóèêïèåî=éæóÝåæãáîK=jÛè

ÜæéÝåßìÛì=Þå=àöì=æåèá=îãÞ=ðäìÞßàïææî=àìßåðßèíïîìóççß=çßè=àåì=ßîî

förhållandevis lågt utbyte. Även ÖêêèÛ=åÛèÛæßè=menar att en satsning på

jQLjR=íåïææß=íßí=íéç=ßîî=ïîçÛèÛèÞß=íæöíßìãK