2002 års protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö m.m.

Regeringens proposition 2006/07:44

2002 års protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 januari 2007

Fredrik Reinfeldt

Sven Otto Littorin

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett av Internationella arbetskonferensen år 2002 antaget protokoll till 1981 års konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö. I samband härmed informeras riksdagen även om den av konferensen antagna rekommendationen (nr 194) om förteckning över arbetssjukdomar.

I propositionen lämnar regeringen även en redogörelse för Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendationer (nr 193) om främjande av kooperativ och (nr 195) om utveckling av människors resurser i enlighet med vad som föreskrivs i ILO:s stadga.

I propositionen informeras riksdagen slutligen om återkallandet av trettiosex ILO-rekommendationer.

1¶Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner 2002 års protokoll till ILO:s konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö.

2¶Ärendet och dess beredning

Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO).

ILO:s beslutande församling – Internationella arbetskonferensen – sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel 19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets dagordning, besluta antingen om en internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Om beslutet är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolution. I några få principiellt viktiga frågor har beslut fattats om en deklaration.

Inom högst arton månader efter att konferensens session avslutats skall varje medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna konventioner och rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder. Varje medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits.

Internationella arbetskonferensens nittionde möte, som hölls i Genève den 3–20 juni 2002, antog en rekommendation (nr 193) om främjande av kooperativ, ett protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö och en rekommendation (nr 194) om förteckning över arbetssjukdomar. Rekommendationen nr 193 antogs med röstsiffrorna 436 för, ingen emot och tre nedlagda. Protokollet antogs med 355 röster för, en emot och 81 nedlagda. Rekommendationen nr 194 antogs med 431 röster för, två emot och fem nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för de två rekommendationerna. Regerings- och arbetstagarrepresentanterna röstade för protokollet medan arbetsgivarrepresentanten avstod. Konferensen beslöt även enhälligt att återkalla tjugo rekommendationer.

Internationella arbetskonferensens nittioandra möte, som hölls i Genève den 1–17 juni 2004, antog en rekommendation (nr 195) om utveckling av människors resurser. Rekommendationen antogs med 338 röster för, 93 emot och 14 nedlagda. Av de svenska ombuden röstade regerings- och arbetstagarrepresentanterna för rekommendationen medan arbetsgivarrepresentanten röstade emot. Konferensen beslöt även enhälligt att återkalla sexton rekommendationer.

Texterna på engelska och svenska till de fyra antagna instrumenten finns i bilagorna 1 – 4.

De fyra instrumenten har, enligt bestämmelserna i ILO-konventionen (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja genomförandet av ILO:s normer, remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från i respektive fråga berörda myndigheter och organisationer.

Sammanställningar av remissyttrandena finns att tillgå i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2007/238/ARM resp. A2007/251/ARM).

3 2002 års protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö och rekommendationen (nr 194) om förteckning över arbetssjukdomar

3.1¶Bakgrund

Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världshälsoorganisationen (WHO) gör den gemensamma bedömningen att det varje år inträffar ca 1,2 miljoner arbetsrelaterade dödsfall, 250 miljoner arbetsolyckor och 160 miljoner arbetsrelaterade sjukdomsfall runt om i världen. Vid sidan om ett omätbart mänskligt lidande förorsakar de betydande ekonomiska förluster för företagen och för samhället som helhet. Omkring fyra procent av världens samlade bruttonationalprodukt går förlorad i form av flera olika direkta och indirekta kostnader inklusive skadeersättning, kostnader för läkarvård, förlorad inkomst och rehabilitering. Information behövs för att förstå vilka förebyggande åtgärder som erfordras. Den information som i dag förekommer på nationell nivå används framför allt som underlag för att bestämma villkor för och nivåer på den ersättning som utgår till skadade personer eller medlemmar av deras familjer. Nationell praxis varierar. Medan arbetsolyckor med dödlig utgång registreras i flertalet länder är uppgifter om olyckor vilka inte medfört dödsfall och om arbetssjukdomar mindre tillförlitliga. Beträffande arbetssjukdomar noteras informationen i ILO:s statistiska årsbok 2000 att 63 av 102 studerade länder inte för statistik över arbetsrelaterade sjukdomar.

ILO:s styrelse beslöt i november 2000 att föra upp ämnet Recording and notification of occupational accidents and diseases and ILO list of occupational diseases på dagordningen för 2002 års Internationella arbetskonferens i syfte att dels anta ett nytt instrument om registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar, dels eventuellt revidera den år 1980 reviderade förteckningen över yrkessjukdomar, fogad som bilaga till 1964 års konvention (nr 121) om förmåner vid yrkesskada.

I den av Internationella arbetsbyrån utarbetade underlagsrapporten konstaterades att ett tjugotal av ILO:s konventioner och rekommendationer uppmanar till sammanställning av statistik över arbetsskador och arbetssjukdomar. Konventionen (nr 160) om arbetsmarknadsstatistik föreskriver sålunda statistik över arbetsolycksfall (art. 14 punkt 1) och, så långt som möjligt, över arbetssjukdomar (art. 14 punkt 2). Enligt den anslutande rekommendationen nr 170 bör statistiken vara minst årlig. Konventionen (nr 81) om arbetsinspektion (industri och handel) föreskriver att den centrala inspektionsmyndighetens årliga rapport skall innehålla statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar (art. 20 och 21). Dock konstaterade Arbetsbyrån att endast en tredjedel av de länder som ratificerat konventionen har inkluderat statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar i sina rapporter om konventionens tillämpning. Konventionen nr 81 (art. 14) liksom konventionen (nr 129) om yrkes-

inspektion (jordbruk) innehåller därtill bestämmelser om anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar till yrkesinspektionen. Konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö föreskriver att den ansvariga myndigheten skall se till att förfaranden successivt utformas och tillämpas för anmälan om arbetsolyckor och arbetssjukdomar av arbetsgivare och, när så är lämpligt, försäkringsinstitutioner samt för framtagandet av årlig statistik (art. 11 c). Konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada föreskriver att den ansvariga nationella myndigheten skall definiera de arbetsolyckor och de arbetssjukdomar vid vilka förmåner skall utges.

Arbetsbyrån framhöll att enhetliga definitioner är av avgörande betydelse för meningsfull datainsamling och analys. År 1994 hade sålunda ett expertmöte tillkallats för utarbetande av riktlinjer (Code of practice) för registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar och de år 1996 publicerade riktlinjerna innehåller bl.a. beskrivningar av vad experterna ansåg bör registreras och anmälas. Beskrivningarna avser Occupational accident (arbetsolycka), Occupational disease (arbetssjukdom), Commuting accident (färdolycka på väg till eller från arbetet), Dangerous occurrence (farlig händelse) och Incident (tillbud). I en bilaga till riktlinjerna inkluderades en reviderad förteckning över arbetssjukdomar som föreslagits av ett informellt konsultationsmöte 1991 och som rekommenderades som utgångspunkt vid översyn av nationella förteckningar.

Arbetsbyråns förslag inför ärendets behandling av Arbetskonferensen 2002 knöt särskilt an till de två konventionerna (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö och (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Byrån förutsåg utarbetandet av:

a) ett protokoll till konventionen nr 155 med bestämmelser om inrättandet av system för registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar på nationell nivå samt om publicering av nationell statistik ägnad för komparativ analys på internationell nivå; och

b) en autonom rekommendation som skulle dels referera till ILO:s riktlinjer som vägledning för utformningen av registrerings- och anmälningssystem, dels innehålla bestämmelser om en flexibel mekanism för uppdatering av en förteckning över arbetssjukdomar, fogad som bilaga till rekommendationen.

Konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö

Konventionen (nr 155) och den kompletterande rekommendationen (nr 164) om arbetarskydd och arbetsmiljö antogs av Internationella arbetskonferensen 1981. Instrumenten anmäldes för riksdagen genom prop. 1981/82:166 och konventionen nr 155 ratificerades av Sverige 1982. Konventionen har numera ratificerats av 47 medlemsländer. Artikel 4 och artikel 11 c och e, till vilka hänvisas i det aktuella protokollet, lyder:

1. Varje medlemsstat skall, mot bakgrund av nationella förhållanden och nationell praxis och i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna, utforma, tillämpa och med jämna mellanrum revidera en enhetlig politik avseende säkerhet och hälsa på arbetsplatsen och arbetsmiljön.

2. Syftet med politiken skall vara att förebygga olycksfall och hälsoskador, som uppstår till följd av, i samband med eller som inträffar under arbetet genom att reducera, så långt det är rimligt och praktiskt genomförbart, de olycksrisker som finns inbyggda i arbetsmiljön.

Artikel 11

Åtgärder för genomförande av den politik som avses i artikel 4 skall innefatta att vederbörande myndighet eller myndigheter steg för steg åtar sig följande uppgifter: ….

c) utformande och tillämpning av förfaranden för anmälan om olycksfall i arbete och yrkessjukdomar av arbetsgivare och, när så är lämpligt, försäkringsinstitutioner och andra direkt berörda samt framtagande av årlig statistik om olycksfall i arbete och yrkessjukdomar; ….

e) publicering av en årlig redogörelse avseende åtgärder som vidtagits för genomförande av den politik som avses i artikel 4, samt om olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar samt alla andra hälsoskador som uppstår under och i samband med arbete;

Konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada

Konventionen (nr 121) och den kompletterande rekommendationen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada antogs 1964. De båda instrumenten anmäldes för riksdagen genom prop. 1965:51 men frågan om ratifikation sköts upp med anledning av att lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring då var föremål för omprövning. 1969 godkände riksdagen emellertid konventionen (prop. 1969:15) som ratificerades av Sverige med verkan från juni 1970. Konventionen har numera erhållit 23 ratifikationer.

Enligt artikel 7 i konventionen skall varje medlemsstat definiera vad som skall förstås med olycksfall i arbete och därvid skall även anges de omständigheter under vilka s.k. färdolycksfall inbegrips.

Beträffande yrkessjukdomar anvisar konventionen i artikel 8 olika möjligheter. Medlemsstater kan – såsom tidigare var fallet i Sverige – ha en särskild förteckning över de fall som skall ersättas och denna förteckning måste då vara av samma omfattning som en vid konventionen fogad förteckning. Medlemsstaten kan också – såsom nu är fallet i Sverige – förse sin lagstiftning med en allmän definition av begreppet yrkessjukdom och denna måste då vara sådan att den omfattar de i konventionsförteckningen upptagna sjukdomarna. Slutligen kan medlemsstaten kombinera de båda metoderna.

Sverige har genom lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring definierat arbetsskada som en skada till följd av olycksfall eller annan

skadlig inverkan i arbetet. Med annan skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har (2 kap. 1 §). Definitionen täcker även arbetssjukdomarna. När ILO år 1980 antog en reviderad förteckning över yrkessjukdomar fick denna inga konsekvenser för Sverige tack vare lagstiftningens generella arbetsskadebegrepp. Riksdagen informerades dock om den reviderade förteckningen (prop. 1981/82:166).

Ändringar av den till konventionen nr 121 fogade förteckningen kräver, enligt konventionens artikel 31, ett beslut av Internationella arbetskonferensen.

Arbetsbyrån konstaterade att det inte är realistiskt att förmoda att, bland alla konkurrerande förslag, denna fråga åter kommer på konferensens dagordning.

Byrån föreslog därför en enklare mekanism för uppdatering av en förteckning, nu fogad till den autonoma rekommendationen (se punkten b) ovan).

ILO-kommittén konstaterade inför konferensdiskussionen att kunskap om arbetsolyckor och arbetssjukdomar är ett av de viktigaste instrumenten i det förebyggande arbetet. Det är därför väsentligt att regler för registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar, liksom för publicering av nationell statistik, finns i alla länder och är så enhetliga som möjligt, för att medge jämförelser. Kommittén fann det angeläget att det utarbetades ett internationellt instrument för registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

ILO:s förteckning över yrkessjukdomar, som senast uppdaterades 1981, är helt styrande i de flesta länder. Även om Sverige är ett av de få länder som tillämpar ett generellt arbetsskadebegrepp, och sålunda tillämpar det alternativ som anges i konventionen nr 121, artikel 8. b), ansåg ILO-kommittén det väsentligt att finna en mekanism för löpande uppdatering av förteckningen.

Avgörande för det nya instrumentets form, dvs. för valet mellan protokoll och/eller rekommendation, borde enligt ILO-kommittén vara en bedömning av vilket alternativ som skulle ge störst genomslagskraft internationellt för frågorna. Regerings- och arbetstagarrepresentanterna i kommittén ansåg att Internationella arbetsbyråns förslag om dels ett protokoll, dels en autonom rekommendation bäst skulle motsvara angivna ambitioner medan arbetsgivarrepresentanterna hävdade att en rekommendation skulle ha bäst förutsättningar att faktiskt påverka utformningen av medlemsländernas arbetsskadestatistik och ge bättre förutsättningar för jämförbarhet mellan olika medlemsländer.

Efter avslutad utskottsbehandling antog Internationella arbetskonferensen i juni 2002 ett protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö samt en rekommendation (nr 194) om förteckning över arbetssjukdomar med de i avsnitt 2 angivna röstsiffrorna.

Protokollet har i dag ratificerats av tre medlemsländer, Albanien, El Salvador och Finland. Det trädde i kraft den 9 februari 2005.

innehåll

Protokollet hänvisar inledningsvis till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö och dess bestämmelser (art. 11) om registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

Protokollet innehåller sju operativa artiklar, uppdelade på delarna I-III. Del I gäller definitioner. Med uttrycket ”olycksfall i arbetet” avses en händelse som inträffar till följd av eller under arbetet och som leder till dödsfall eller skada, med ”arbetssjukdom” varje sjukdom orsakad av exponering för riskfaktorer i arbetet, med ”tillbud” en enligt nationella lagar och föreskrifter klart identifierbar händelse med potential att orsaka en skada eller sjukdom hos anställda eller allmänhet och med ”färdolycka till eller från arbetet” en olycka som leder till dödsfall eller personskada och som inträffar när arbetstagaren är på väg direkt mellan arbetsplatsen och bostaden, matställe eller platsen för utbetalning av lön (art. 1).

Del II i protokollet innehåller bestämmelser om krav och förfaranden som gäller registrering och anmälan av olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och, om skäligt, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet och misstänkta fall av arbetssjukdomar (art. 2). Arbetsgivarens ansvar att registrera och anmäla olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och, om skäligt, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet och misstänkta fall av arbetssjukdomar preciseras (art. 3 resp. 4) och de uppgifter som skall ingå i anmälan anges (art. 5).

Del III i protokollet avser utformningen av den nationella statistiken som skall offentliggöras årligen (art. 6) och upprättas enligt senast fastställda internationella klassificeringssystem (art. 7).

Del IV innehåller slutbestämmelser. En medlemsstat kan ratificera protokollet på samma gång som konventionen eller när som helst efter det att konventionen har ratificerats (art. 8). En uppsägning av konventionen innebär i sig också att protokollet sägs upp (art. 9).

Rekommendationen hänvisar inledningsvis till konventionen (nr 155) och rekommendationen (nr 164) om arbetarskydd och arbetsmiljö, till konventionen (nr 161) och rekommendationen (nr 171) om företagshälsovård samt till den 1980 reviderade förteckningen över yrkessjukdomar som ingår som bilaga till konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Den nationella behöriga myndigheten uppmanas att vid utformning av system för registrering och anmälan av olyckfall i arbetet och arbetssjukdomar beakta 1996 års riktlinjer för registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Myndigheten bör, på ett sätt som lämpar sig för nationella förhållanden och praxis, upprätta en nationell förteckning över arbetssjukdomar i och för förebyggande åtgärder, registrering, anmälan och, om det är lämpligt, ersättning. Rekommendationen förutser att den förteckning, som finns fogad som bilaga, regelbundet uppdateras av trepartiska expertmöten, tillkallade av ILO:s styrelse. En eventuell ny förteckning skall godkännas av styrelsen och därefter delges ILO:s medlemsländer. Den nationella förteckningen över arbetssjukdomar bör ses över och uppdateras enligt den senaste ILO-förteckningen. Slutligen bör varje medlemsstat årligen tillställa Internationella arbetsbyrån övergripande statistik över olycksfall i arbetet

och arbetssjukdomar samt tillbud och färdolyckor till eller från arbetet för att underlätta internationellt utbyte och jämförelse av de statistiska uppgifterna.

3.3¶Godkännande av protokollet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner 2002 års protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö.

ILO-kommittén: 2002 års protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö och rekommendationen (nr 194) om förteckning över arbetssjukdomar har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från Riksförsäkringsverket, numera Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Statistiska Centralbyrån, Svenskt Näringsliv, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).

ILO-kommittén finner det önskvärt att Sverige ratificerar protokollet. Remissinstanserna: Arbetsmiljöverket konstaterar att Sverige upp-

fyller artiklarna 1, 2, 4-7 men eventuellt inte hela artikel 3. Arbetslivsinstitutet finner att Sverige uppfyller de flesta av de i protokollet ställda kraven. LO ser inga hinder att ratificera protokollet och tillstyrker uttryckligen en svensk ratifikation. SACO anser att Sverige genom sin lagstiftning och regelsystemet i övrigt uppfyller de krav som ställs i protokollet. Svenskt Näringsliv vidhåller uppfattningen att en rekommendation hade varit att föredra framför ett protokoll men har i övrigt inte några synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 1 ger definitioner på de begrepp som nämns i övriga artiklar. I det svenska regelverket behandlas dessa begrepp dels i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF, med förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, dels i arbetsmiljölagen (1977:1160), AML, med arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), SAMföreskrifterna.

De artiklar i protokollet som behandlar arbetsgivarens anmälan till myndigheter regleras huvudsakligen i LAF och de artiklar i protokollet som behandlar arbetsgivarnas registrering och det interna arbetsmiljöarbetet regleras i SAM-föreskrifterna. Definitionerna i artikel 1 omfattas av de något bredare svenska definitionerna.

Artikel 2 innehåller bestämmelser om den behöriga myndighetens ansvar att fastställa krav och förfaranden som gäller dels registrering, dels anmälan av olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och, om tillämpligt, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet och misstänkta fall av arbetssjukdomar.

Arbetsmiljöverket har genom 9 § SAM-föreskrifter reglerat krav på arbetsgivaren att både utreda och årligen sammanställa uppgifter om ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet. Krav på arbetsgivaren att anmäla arbetsskada till Försäkringskassan finns i LAF, 8 kap. 1 §.

Dessutom finns regler i 2 § arbetsmiljöförordningen: ”Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.” Sverige uppfyller därmed artikel 2.

Enligt artikel 3 a i skall arbetsgivarens ansvar att registrera olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och, om skäligt, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet och misstänkta fall av arbetssjukdomar fastställas. Bestämmelsen uppfylls i 9 § SAM-föreskrifterna vad gäller olycksfall, ohälsa och allvarligt tillbud.

Enligt artikel 3 a ii skall arbetsgivarens ansvar att se till att arbetstagarna och deras representanter får tillbörlig information om registreringssystemet fastställas. Enligt 6 kap. 6 § AML har skyddsombudet rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor (6 kap. 4 § AML). I SAM-föreskrifterna, bilaga 1, preciseras arbetsgivarens informationsskyldighet till arbetstagare med uppgifter i arbetsmiljöarbetet enligt 6 § SAM. Genom att informera skyddsombudet får informationsskyldigheten även gentemot de enskilda arbetstagarna anses uppfylld.

Enligt artikel 3 a iii skall arbetsgivarens ansvar att säkerställa att register underhålls på ett lämpligt sätt samt att uppgifter ur register används för förebyggande åtgärder fastställas. Bestämmelsen motsvaras av 11 § SAM-föreskrifterna om krav på uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt av 8 och 10 §§ om krav att regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna samt att genomföra åtgärder.

Enligt artikel 3 a iv skall arbetsgivarens ansvar att inte tillgripa repressalier eller disciplinära åtgärder mot arbetstagare, som anmält olycksfall i arbetet, arbetssjukdom, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet eller misstänkta fall av arbetssjukdomar, fastställas. Skyddsombud skyddas genom bestämmelserna i 6 kap 10 § AML om att skyddsombudet inte får hindras att fullgöra sina uppgifter eller med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. För skyddsombud som är facklig förtroendeman gäller även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Vad gäller arbetstagare generellt bör Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1993: 17) om kränkande särbehandling i arbetslivet kunna vara tillämplig.

Enligt artikel 3 b skall de uppgifter som skall registreras fastställas.

Enligt 9 § SAM-föreskrifterna skall arbetsgivaren varje år göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Som riktlinje vid anteckning om ohälsa och olycksfall kan arbetsgivaren, enligt kommentaren till 9 § SAM-föreskrifterna, använda blanketten för anmälan av arbetsskada (FK 9210). Enligt svensk praxis skall, om möjligt, både skadad och skyddsombud skriva under denna arbetsskadeanmälan, tillsammans med arbetsgivaren. Originalet skickas till Försäkringskassan och de tre parterna tar varsin kopia. På så sätt styr myndigheten vilka uppgifter som skall tas fram i utredningen av

arbetsskadan på arbetsplatsen och finnas på lokal nivå, och alla tre parterna har samma information.

Enligt artikel 3 c skall fastställas hur länge uppgifterna skall bevaras. De av arbetsgivaren anmälda arbetsskadorna och underlag om arbetsskador bevaras hos Försäkringskassan. I situationer med omorganisationer, företagsövertagande eller företagsnedläggning säkrar det uppgifterna bättre än om de bevaras hos arbetsgivaren. Riksarkivet har med stöd av 7 § förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration utfärdat föreskrifter om bevarande av uppgifter hos Försäkringskassan (RA-MS 2004:4, ändr. 2006:48). Bevarande av uppgifter om arbetsskada regleras även i Riksarkivets föreskrifter RA-MS 1996:73, utfärdade med stöd av 12 § första stycket arkivförordningen (1991:446). Bestämmelserna innebär att arbetsskadeanmälningar och arbetsskadeakter skall bevaras, dvs. det sker över huvud taget ingen gallring av dessa handlingar.

Enligt artikel 3 d skall åtgärder fastställas för att säkerställa att arbetsgivaren efterlever den personliga och medicinska sekretessen i enlighet med nationella lagar, föreskrifter, förhållanden och praxis. Regler för behandlig av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). I lagen finns regler om tillsyn av lagens efterlevnad. Regler för att säkerställa den konfidentiella karaktären hos person- och hälsouppgifter finns för anställda inom myndigheter även i 7 kap. 11 § sekretesslagen.. Med myndigheter jämställs kommunala bolag och landstingsbolag. Enligt 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen råder tystnadsplikt för skyddsombud, ledamot i skyddskommitté och för den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Sverige uppfyller artikel 3.

Enligt artikel 4 a i skall arbetsgivarens ansvar att anmäla olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och, om skäligt, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet och misstänkta fall av arbetssjukdomar till behöriga myndigheter eller andra utsedda organ fastställas.

Arbetsgivarens ansvar att anmäla arbetsskada (skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet) till Försäkringskassan regleras i 8 kap. l § LAF. Enligt förordningen till LAF, 9 § skall anmälan göras på blankett enligt formulär som Försäkringskassan fastställer efter samråd med Arbetsmiljöverket eller, beträffande arbete på fartyg, med Sjöfartsverket (FK 9210). Arbetsgivarens ansvar att underrätta Arbetsmiljöverket om olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, liksom tillbud som har inneburit allvarlig skada för liv eller hälsa, regleras i 2 § arbetsmiljöförordningen.

Enligt artikel 4 a ii skall arbetsgivarens ansvar att se till att arbetstagarna och deras representanter får lämplig information om de anmälda fallen fastställas. Enligt 8 kap. 1 § LAF är arbetsgivare som fått kännedom om inträffad arbetsskada skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan. Enligt 10 § förordningen till LAF skall arbetsgivaren samordna arbetsskadeanmälan med skyddsombudet och ge skyddsombudet en kopia av anmälan. I SAM-föreskrifterna, bilaga 1, regleras arbetsgivarens informationsplikt till arbetstagare med uppgifter i arbetsmiljöarbetet enligt 6 § SAM.

Enligt artikel 4 b skall vid behov de arrangemang med hjälp av vilka försäkringsinstitutionerna, företagshälsovården, läkarna och andra direkt berörda organ kan anmäla olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar fastställas. I 2 a § arbetsmiljöförordningen regleras läkares plikt att till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbetet och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt.

Enligt artikel 4 c skall kriterier för anmälan av olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och, om skäligt, tillbud, färdolyckor till eller från arbetet och misstänkta fall av arbetssjukdomar fastställas. Kriterierna för anmälan av arbetsskada regleras i 8 § förordningen till LAF. Kriterierna för anmälan enligt arbetsmiljöförordningen finns i 2 §.

Enligt artikel 4 d skall tidsfristerna för anmälan fastställas. I både LAF och arbetsmiljöförordningen anges en tidsfrist. I 8 kap. 1 § LAF anges ”omedelbart” och i arbetsmiljöförordningens 2 § anges ”utan dröjsmål”. Sverige uppfyller artikel 4.

Artikel 5 gäller innehållet i anmälan. Anmälan om arbetsskada skall enligt 9 § förordningen till LAF göras

enligt fastställt formulär. För att fullt ut uppfylla kravet i artikel 5 bör en mindre justering göras i blanketten (FK 9210) så att både arbetsgivarens och företagets namn alltid anges. Bristen i dagens blankett kan medföra att om uppgiften om arbetsgivare skiljer sig från uppgiften om företaget och denna i sin tur från uppgiften om arbetsstället där arbetsskadan skedde, så skapas en lucka gentemot de uppgifter som artikel 5 kräver. Denna situation har tidigare varit relativt ovanlig, men den börjar bli vanligare t.ex. genom att företaget hyr in personal från bemanningsföretag eller genom att egenföretagare engageras av företaget som uppdragstagare. Försäkringskassan är beredd att vidta de förändringar i blanketten ”Anmälan om arbetsskada” som krävs för att uppfylla artikel 5.

Enligt artikel 6 skall medlemsstaterna årligen offentliggöra statistik som baseras på anmälningar och som ställts samman så att de ger en representativ bild av inträffade arbetsskador. Arbetsmiljöverket är statistikansvarig myndighet för arbetsskador och publicerar årlig arbetsskadestatistik baserad på anmälningar av arbetsolycksfall och arbetssjukdomar. Dessutom ingår en begränsad redovisning av olycksfall på väg till eller från arbetet. På uppdrag av Arbetsmiljöverket genomför Statistiska Centralbyrån årligen en urvalsundersökning, kopplad till arbetskraftsundersökningarna (AKU), som rör arbetsorsakade besvär. SCB publicerar på uppdrag av Arbetsmiljöverket årligen officiell statistik från denna undersökning. Sverige uppfyller artikel 6.

Enligt artikel 7 skall statistiken upprättas enligt senast fastställda internationella klassificeringssystem. SCB reviderar nationella klassificeringssystem i enlighet med internationella överenskommelser. Arbetsmiljöverket följer de nationella klassificeringssystemen. Sverige uppfyller artikel 7.

Rekommendationen, punkten 1, om 1996 års riktlinjer för registrering och anmälan av arbetsolyckor och arbetssjukdomar gäller redan i Sverige. Punkterna 2–5, som avser den till konventionen nr 121 och den till rekommendationen fogade listan över arbetssjukdomar, är inte aktuella eftersom Sverige tillämpar ett bredare, generellt arbetsskadebegrepp och ingen lista. Punkten 6 avser rapportering av arbetsskade-

statistik till ILO. Detta sker redan varje år. Rekommendationen föranleder således inga ytterligare åtgärder.

Sammanfattande bedömning

Kunskap om orsakerna till arbetsolyckor och arbetssjukdomar är ett av de viktigaste instrumenten i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Kunskapen ger arbetsgivaren en möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra liknande händelser. Kunskapen är också en viktig utgångspunkt för myndighetens arbete. Det är väsentligt att synliggöra olyckor och sjukdomar genom registrering och anmälan. Det är därför viktigt med regler på området liksom med publicering av nationell statistik.

Regeringen finner det önskvärt att Sverige ratificerar 2002 års protokoll till konventionen (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö. I avsnittet ovan har visats att protokollets bestämmelser motsvaras av det svenska regelsystemet förutsatt att en mindre ändring görs i Försäkringskassans blankett för anmälan om arbetsskada. Försäkringskassan har meddelat att ändringen kommer att vidtas.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att Sverige med den nämnda ändringen i Försäkringskassans blankett lever upp till de krav som anges i protokollet och därför kan ratificera det nu.

Rekommendationen föranleder enligt regeringens mening ingen ytterligare åtgärd.

4¶Rekommendationen (nr 193) om främjande av kooperativ

4.1¶Bakgrund

ILO:s styrelse beslöt 1999 att föra upp ämnet Främjande av kooperativ på Internationella arbetskonferensens dagordning för att år 2001 hålla en första diskussion och år 2002 anta ett nytt instrument. Syftet var att ersätta den 1966 antagna rekommendationen (nr 127) om kooperativa föreningar (utvecklingsländer). Målet var att ta fram ett instrument som är universellt i sin utformning och som framhäver kooperationen som en demokratisk, medlemskontrollerad organisation som kan fungera på en konkurrensutsatt marknad.

Efter avslutad utskottsbehandling antog Internationella arbetskonferensen i juni 2002 rekommendationen (nr 193) om främjande av kooperativ med de i avsnitt 2 angivna röstsiffrorna.

Rekommendationen nr 127 har redovisats för riksdagen i prop. 1967:11.

4.2¶Rekommendationens huvudsakliga innehåll

Rekommendationen består av en inledning och sex avsnitt.

I rekommendationen konstateras inledningsvis kooperativens betydelse för att skapa arbetstillfällen, främja alla människors delaktighet i samhällsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen och för en rättvisare fördelning av de resurser som skapas genom globaliseringen.

I det första avsnittet konstateras att kooperativ verkar inom alla sektorer av ekonomin och att rekommendationen gäller alla kooperativ, oavsett typ och form, och i alla länder, oavsett utvecklingsnivå. Kooperativ definieras som en självständig sammanslutning av personer som frivilligt gått samman för att genom ett gemensamt ägt och demokratiskt styrt företag tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål. Till grund för åtgärder för att främja kooperativ ska ligga kooperativa värderingar såsom självhjälp, eget ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet, samt etiska värderingar såsom ärlighet, öppenhet, samhällsansvar och omsorg om andra, liksom de kooperativa principerna frivilligt och öppet medlemskap, demokratisk medlemskontroll, medlemmarnas ekonomiska deltagande, självständighet och oberoende, utbildning, praktik och information, samarbete mellan kooperativ och samhällshänsyn.

I det andra avsnittet, som behandlar politiska ramar och statens roll, betonas att det i ett samhälle i balans, vid sidan av starka offentliga och privata sektorer, behövs en stark sektor som baserar sig på kooperation och annat socialt samarbete. Regeringarna uppmanas att utforma ett politiskt och juridiskt ramverk som är förenligt med kooperativens karaktär och funktion. Det betonas att kooperativ bör behandlas i enlighet med nationell lag och praxis och på villkor som inte är mindre gynnsamma än de som gäller för andra former av företag och organisationer. Särskild vikt bör läggas vid att öka kvinnors medverkan i den kooperativa rörelsen på alla nivåer. Staten bör säkerställa att arbetsrättslagstiftningen tillämpas för arbetstagare i kooperativ och att god arbetsmiljö främjas. Jämställdhet mellan kvinnor och män i kooperativ bör främjas. Även åtgärder som främjar missgynnade grupper och regioner uppmuntras.

I det tredje avsnittet, om statliga åtgärder för att främja kooperativ, listas en lång rad stödtjänster, som regeringarna bör underlätta för kooperativen att få tillgång till. Vikten av praktisk och teoretisk utbildning, liksom av informationsspridning, betonas genomgående i rekommendationen. Det poängteras även att regeringarna bör rådgöra med såväl de kooperativa organisationerna, som med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer när de utarbetar eller ändrar lagstiftning och andra bestämmelser som rör kooperativ.

I det fjärde avsnittet uppmanas arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna att, tillsammans med de kooperativa organisationerna, på olika sätt främja kooperativ. I det femte avsnittet uppmuntras internationellt samarbete på det kooperativa området. Det sjätte avsnittet innehåller enbart en slutbestämmelse.

Regeringens bedömning: Rekommendationen (nr 193) om främjande av kooperativ föranleder ingen åtgärd.

ILO-kommittén: Rekommendationen (nr 193) om främjande av

kooperativ har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från Sida, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet (ALI), Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket, Svenskt Näringsliv, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Kooperationens Förhandlingsorganisation, Kooperativa Förbundet, Kooperativa Institutet samt Föreningen Kooperativ utveckling i Sverige.

ILO-kommittén noterar att ingen av remissinstanserna anser att rekommendationen föranleder några lagändringar i Sverige. Inte heller ILO-kommittén finner att rekommendationen motiverar lagändringar i Sverige.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser emellertid att det behövs en bättre samordning av frågor som rör kooperativ i Sverige och föreslår att regeringen inrättar ett råd där berörda myndigheter och kooperationens organisationer är representerade.

I övrigt har remissinstanserna framfört i huvudsak följande. Sida är införstådd med ILO:s rekommendationer och arbetar inom sin biståndsverksamhet med att förverkliga dem. Sidas erfarenhet är att en av de viktigaste åtgärderna för främjande av ekonomisk tillväxt och fattigdomsreduktion är att bidra till att skapa goda förutsättningar för företagande och produktion, däribland för rörelser som ägs och drivs kooperativt. Sida påpekar vikten av att initiativen till skapande av nya kooperativ måste komma från medlemmarna själva och att medlemmarna bör ha ett avgörande inflytande på kooperativens utveckling och drift.

Arbetsmiljöverket konstaterar med tillfredsställelse att arbetsmiljöfrågorna återfinns i en särskild punkt (8 g) i rekommendationen.

ALI påpekar att det småskaliga kooperativa företagandet är en del av den sociala ekonomin och menar att satsningar på den sociala ekonomin kan ha betydelse, inte minst för landsbygdens överlevnadsmöjligheter. ALI anser också att med rätt stöd kan kooperativ bidra till att människor som ställts utanför arbetsmarknaden får tillträde till den och på så sätt bidra till en långsiktig och hållbar tillväxt. ALI menar vidare att det saknas en systematisk kunskapsutveckling om den sociala ekonomin i Sverige och att kooperationsforskningen är bristfällig.

Nutek anser att Sverige politiskt hanterar det kooperativa företagandet väl, men att det råder en disharmoni mellan den politiskt uttalade viljan och den offentliga och privata sektorns agerande i frågan. Nutek föreslår att regeringen ger Nutek det koordinerande ansvaret för att olika myndigheter inom sitt område sakligt och korrekt hanterar det kooperativa företagandet.

Glesbygdsverket framför att det i gles- och landsbygder ofta finns en grogrund för kooperativa företag som ett alternativ till annat företagande,

men att kooperativ ofta har svårare än andra företag att finna riskkapital. Verket anser att det är viktigt att fortsätta förstärka möjligheterna till kooperativa företag och att legitimera den kooperativa tanken genom att i politiken lyfta fram kooperationen som ett alternativ inom alla politikområden.

Svenskt Näringsliv anser att rekommendationen i ett svenskt sammanhang inte får motivera en gynnsam särbehandling av kooperativ i kommersiellt avseende. De menar dessutom att i ett svenskt arbetsrättsligt perspektiv förefaller rekommendationen sakna så gott som all relevans. De anser vidare att rekommendationen ger vidsträckta möjligheter att ge kooperativ en gynnsam särbehandling i förhållande till andra näringsdrivande rättssubjekt, men att för Sveriges del lägger EG-rättsliga regler om statsstöd och offentlig upphandling hinder i vägen för att särbehandla vissa företagsformer.

LO hälsar med tillfredsställelse den reviderade rekommendationen, med de i preambeln gjorda referenserna till väsentliga konventioner om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden och menar att rekommendationen blir ett tydligare arbetsmarknadsinstrument än den tidigare.

LRF hoppas att rekommendationen kommer att stimulera statsmakterna i Sverige att genom flexibla och obyråkratiska lösningar mer aktivt främja kooperativ. Enligt LRF är det viktigt att lagstiftningen ger kooperativt ägda företag möjligheter att konkurrera på lika villkor med andra företagsformer, inklusive koncerner, med rimligt hänsyn tagen till den kooperativa företagsformens speciella förutsättningar. LRF anser också att kooperation är ett intressant sätt att i demokratiska former upprätthålla en social service i synnerhet på landsbygd och i glesbygd.

Skälen för regeringens bedömning: Kooperationen kan ses som ett bra komplement till andra företagsformer. Staten främjar kooperativt företagande genom statsbidrag via Nutek till Lokala Kooperativa Utvecklingscentrum (LKU), som bedriver rådgivning till entreprenörer som vill starta näringsverksamhet i kooperativ form. Under 2006 uppgick stödet till 35 miljoner kronor.

Utgångspunkten för åtgärder som rör kooperativ bör emellertid vara att kooperativa företag inte skall vare sig missgynnas eller gynnas framför andra företag och att regleringen bör vara konkurrensneutral. Åtgärder för att främja kooperativ bör därför vidtas parallellt med eller ingå i åtgärder för att främja andra företagsformer, särskilt åtgärder som avser tjänster till små företag eller regional- och arbetsmarknadspolitik. Alla åtgärder som rör andra företagsformer bör även gälla kooperativa företag.

Regeringen anser inte att rekommendationen (nr 193) om främjande av kooperativ föranleder några särskilda åtgärder.

5¶Rekommendationen (nr 195) om utveckling av människors resurser

5.1¶Bakgrund

ILO:s styrelse beslöt i mars 2001 att föra upp ämnet Utbildning för arbete i kunskapssamhället på Internationella arbetskonferensens dagordning i syfte att 2003 hålla en första diskussion och år 2004 anta en ny rekommendation i ämnet. Styrelsen grundade sitt beslut på en resolution om Utveckling av människors resurser: yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning, antagen av Internationella arbetskonferensen år 2000. Konferensen hade dragit slutsatsen att 1975 års konvention (nr 142) om utveckling av mänskliga resurser, som anger allmänna principer, även fortsättningsvis är ägnad att ge medlemsländerna vägledning i utformningen av deras utbildningspolitik och utbildningssystem. Å andra sidan ansåg konferensen att den samtidigt antagna, kompletterande rekommendationen nr 150 numera saknar relevans och borde ersättas av ett mer dynamiskt instrument.

Även styrelsens arbetsgrupp om revidering av ILO:s normer, som på styrelsens uppdrag granskat samtliga konventioner och rekommendationer, antagna före 1986, hade kategoriserat konventionen nr 142 som en ”up-to-date Convention” och rekommendationen 150 som en ”Recommendation to be revised”.

Konventionen (nr 142) och rekommendationen (nr 150) om utveckling av mänskliga resurser, som antogs av Internationella arbetskonferensen 1975, förelades riksdagen genom prop. 1975/76:126 och Sverige ratificerade konventionen nr 142 år 1976. Konventionen har i dag ratificerats av 63 av ILO:s 179 medlemsländer.

Efter avslutad utskottsbehandling antog Internationella arbetskonferensen i juni 2004 rekommendationen (nr 195) om utveckling av människors resurser med de i avsnitt 2 angivna röstsiffrorna.

5.2¶Rekommendationens huvudsakliga innehåll

Rekommendationen består av en inledning och elva avsnitt.

Inledningsvis konstateras att utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande gagnar såväl de enskilda individernas och företagens intressen som ekonomin och samhället som helhet. Särskilt noteras att många utvecklingsländer behöver stöd i utformandet, finansieringen och genomförandet av en utbildningspolitik som främjar människors utveckling och åstadkommer ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning samt minskad fattigdom. Hänvisning sker till några i sammanhanget särskilt relevanta ILO-instrument, nämligen konventionen (nr 142) om utveckling av mänskliga resurser, konventionen (nr 122) och rekommendationerna (nr 122 och nr 169) om sysselsättningspolitik och konventionen (nr 140) och rekommendationen (nr 148) om betald studieledighet, samt till ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbets-

livet och ILO:s trepartiska deklaration om riktlinjer rörande multinationella företag och arbetsmarknaden.

I det första avsnittet anges mål och omfattning samt vad som skall förstås med uttrycken livslångt lärande, kompetenser, kvalifikationer och anställningsbarhet. Medlemsstaterna bör formulera en utbildningspolitik som underlättar livslångt lärande, anställningsbarhet och social inkludering såväl som konkurrensförmåga, produktivitet och tillväxt i ekonomin. Investeringar bör göras i infrastruktur som möjliggör användning av informations- och kommunikationsteknologi i utbildning och kompetensutveckling samt i utbildningen av lärare och handledare. Medlemsstaterna bör erkänna allas lika rättighet till utbildning och arbeta för allas tillgång till livslångt lärande, samt tillstå att förverkligandet av livslångt lärande bör baseras på åtaganden av både stat, företag och individ.

I det andra avsnittet preciseras hur politiken för utbildning och kompetensutveckling bör utformas och genomföras. Medlemsstaterna bör ta det primära ansvaret för en kvalitativ yrkesutbildning och yrkesförberedande praktik och erkänna betydelsen av kvalificerade lärare och handledare med anständiga arbetsförhållanden. De bör främja lika möjligheter för kvinnor och män att delta i utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande och möjligheten för människor med särskilda behov att delta i sådan utbildning samt stödja enskilda personer att utveckla entreprenörskompetens. De bör vägleda enskilda personer i deras val av utbildning och yrke och underlätta erkännande av tidigare studier och tidigare förvärvade färdigheter, kompetenser och erfarenhet. De bör inrätta, upprätthålla och förbättra ett samordnat utbildnings- och kompetensutvecklingssystem inom området livslångt lärande, där hänsyn också tas till arbetsmarknadens parters roll när det gäller vidareutbildning. Det preciseras att utbildning och yrkesträning innefattar obligatorisk grundläggande utbildning inklusive grundkunskaper, förmåga att kunna läsa, skriva och räkna samt att rätt kunna använda informations- och kommunikationsteknik.

I det tredje avsnittet betonas medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla undervisning och yrkesförberedande utbildning i syfte att uppnå ökad anställningsbarhet och social inkludering. T.ex. uppmärksammas betydelsen av att utveckla möjligheter till icke-formell utbildning och kompetensutveckling särskilt för vuxna, som inte haft möjligheter till utbildning och praktik när de var unga. Yrkes- och arbetsmarknadsinformation och vägledning bör tillhandahållas samt karriärrådgivning och vägledning om hur man söker arbete, kompletterad med information om rättigheter och skyldigheter för alla berörda enligt arbetsmarknadsrelaterade lagar och regler. Utbildnings- och yrkesutbildningsprogram bör vara relevanta och deras kvalitet upprätthållas.

I det fjärde avsnittet framhålls vikten av kompetensutveckling, i samråd med och under medverkan av arbetsmarknadens parter. I synnerhet bör program för utbildning av kvinnor, specifika grupper av arbetstagare och personer med särskilda behov genomföras. Medlemsstaterna bör främja kontinuerlig uppföljning av vilka kompetenser som behövs och bör tillhandahålla reella möjligheter för att stimulera investeringar och deltagande i utbildning. Kompetensutveckling bör ske så att enskilda

personer kan finna en balans mellan arbete, familjeliv och livslångt lärande.

I det femte avsnittet betonas utbildningens roll för att erhålla arbete under anständiga villkor och ha möjlighet att delta i samhällslivet. Staten har därvid det primära ansvaret för utbildningen av de arbetslösa, de som försöker komma in eller återinträda på arbetsmarknaden och personer med särskilda behov. Men även arbetsmarknadens parter har en roll när det gäller att stödja integreringen i yrkeslivet av arbetslösa personer och personer med särskilda behov.

I det sjätte avsnittet betonas behovet av objektiva metoder för bedömning, erkännande och certifiering av yrkesfärdigheter. Särskilt bör man sörja för att säkerställa erkännande och certifiering av yrkesfärdigheter och kvalifikationer för migrerande arbetstagare.

I det sjunde avsnittet framhålls att medlemsstaterna bör utarbeta ett ramverk för certifiering av utbildningsanordnares kvalifikationer, inkludera kvalitetssäkring i det offentliga systemet och främja dess utveckling inom den privata utbildningsmarknaden. De bör främja mångfald i tillhandahållandet av utbildning för att möta de olika behoven hos enskilda personer och företag.

I det åttonde avsnittet betonas att medlemsstaterna bör tillhandahålla yrkes- och karriärvägledning och information, arbetsförmedlingstjänster och tekniker för att söka arbete samt service kring utbildningsstöd. Man bör även tillhandahålla information och vägledning om entreprenörskap och främja entreprenörskapsfärdigheter.

Det nionde avsnittet behandlar forskning och utvärdering av hur utbildningspolitiken bidragit till att uppnå bredare mål såsom att skapa arbete under anständiga villkor och bekämpa fattigdom.

I det tionde avsnittet uppmuntras internationellt samarbete och utvecklingssamarbete i frågor som rör utbildning och kompetensutveckling. Mekanismer bör utvecklas som minskar de negativa effekterna för utvecklingsländerna till följd av migration av yrkesutbildade personer. Samarbetet bör främja erkännande av och möjligheter att överföra yrkeskunnande, kompetenser och kvalifikationer nationellt och internationellt.

Det elfte avsnittet innehåller enbart en slutbestämmelse, som förklarar att den nya rekommendationen nr 195 reviderar och ersätter rekommendationen (nr 150) om utveckling av mänskliga resurser.

5.3¶Regeringens överväganden

Regeringens bedömning: Rekommendationen (nr 195) om utveckling av människors resurser föranleder ingen åtgärd.

ILO-kommittén: Rekommendation (nr 195) om utveckling av människors resurser har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur har inhämtat yttranden från Skolverket, Högskoleverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Statens kvalitets- och kompetensråd, Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation.

Remissinstanserna: Remissinstanserna konstaterar enstämmigt att ILO:s rekommendation är mycket lovvärd, inte minst vad avser betoningen på människors möjligheter till ett livslångt lärande. De menar att Sverige redan i dag i hög grad verkar utifrån de riktlinjer som anges i dokumentet och inte någon remissinstans pekar på behov av åtgärder i Sverige.

Svenskt Näringsliv erinrar om att arbetsgivarsidan inte kunde stödja den slutliga rekommendationstexten på grund av en ordalydelse som på ett sent stadium hade tillförts texten (punkten 5.f). Frågan hade avgjorts genom den enda omröstningen i utskottet. Arbetsgivargruppens invändning avsåg bestämmelsen att medlemsstaterna bör stärka inte bara den sociala dialogen utan även kollektiva förhandlingar om utbildning på internationell, nationell nivå m.m., vilket de uppfattade som ett intrång i den kollektiva förhandlingsrätten.

Skälen för regeringens bedömning: Rekommendationen rör viktiga områden men är allmänt hållen. Den bärande tanken är att var och en skall ha rätt till utbildning och livslångt lärande. Ett syfte är att framhålla vilken betydelse utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande har för utvecklingen av människors resurser, för deras möjligheter att erhålla meningsfullt arbete och påverka sin sociala situation. Rekommendationen synes spegla framför allt utvecklingsländernas behov. Dess stora värde torde ligga i att det är en moderniserad och uppdaterad text som kan ge ledning till utvecklingsländerna och andra medlemsländer som har behov av råd och stöd i dessa frågor.

De nuvarande svenska politiska ambitionerna kring utbildning, livslångt lärande och entreprenörskap ligger i linje med rekommendationstexten. I likhet med remissinstanserna ser regeringen inte att den pekar ut några nya områden för åtgärder för Sveriges del.

Rekommendationen (nr 195) om utveckling av människors resurser föranleder enligt regeringens mening inte några åtgärder i Sverige.

6¶Återkallandet av trettiosex ILOrekommendationer

ILO:s styrelse och en arbetsgrupp under denna har, inom ramen för en översyn av Internationella arbetsorganisationens normverksamhet, identifierat ett antal ILO-konventioner och rekommendationer som omoderna. Beträffande vissa av dessa instrument har gruppen funnit anledning att föreslå en revidering. Beträffande andra har gruppen ansett att de är helt förlegade och inte längre tjänar ILO:s syften och föreslagit att de lyfts ut ur ILO:s regelverk.

I artikel 19 i ILO:s stadga återfinns regler för antagande av konventioner och rekommendationer samt om medlemsländernas förpliktelser med anledning av antagna konventioner och rekommendationer.

ILO:s styrelse beslöt på arbetsgruppens förslag att år 1997 sätta upp frågan om en ändring i stadgan på Internationella arbetskonferensens dagordning, vilken skulle göra det möjligt att upphäva en föråldrad konvention. Genom ett tillägg till artikel 19 genom en ny punkt 9 ändrades stadgan. Ändringen innebär att Internationella arbetskonferensen, på

förslag av ILO:s styrelse, med två tredjedels majoritet kan upphäva en föråldrad konvention, som anses ha förlorat sin mening eller inte längre anses fylla ILO:s syften. Ändringsakten har ratificerats av Sverige (prop. 1997/98:185) men ännu inte trätt i kraft.

I samband med antagandet av ändringsakten beslöt konferensen att anta vissa följdändringar i Internationella arbetskonferensens arbetsordning. Genom ett tillägg till dess artikel 11 och en ny artikel 45 bis fastställs den procedur som skall följas vid upphävande av konventioner som är i kraft och återkallande av konventioner som inte är i kraft (sådana som inte trätt i kraft och sådana som upphört att gälla till följd av uppsägningar) och av rekommendationer. För återkallande av konventioner som inte är i kraft och av rekommendationer är denna procedur omedelbart tillämplig medan den beträffande upphävande av konventioner i kraft inte kan tillämpas förrän stadgeändringen trätt i kraft.

ILO:s styrelse beslöt i november 1997 att införa en följdändring i styrelsens arbetsordning genom en ny artikel 12 bis, varigenom fastställdes att ett beslut att på konferensens dagordning föra upp frågan om upphävande eller återkallande av en gång antagna instrument måste tas med minst fyra femtedels majoritet. Härigenom garanteras att ett sådant beslut inte kan tas med stöd enbart av två av de tre (regerings-, arbetsgivar- och arbetstagar-) grupperna i styrelsen.

År 2000 beslöt Internationella arbetskonferensen som ett första steg att återkalla fem konventioner vilka inte trätt i kraft. Beslutet har redovisats för riksdagen (prop. 2003/04:56).

Återkallande av trettiosex rekommendationer

I mars 2000 beslöt styrelsen på förslag från arbetsgruppen att på konferensens dagordning år 2002 sätta upp frågan om återkallande av tjugo rekommendationer, vilka samtliga antagits under organisationens 25 första år, 1919–1944: – rekommendationen (nr 1) om arbetslöshet, – rekommendationen (nr 11) om arbetslöshet inom jordbruket, – rekommendationen (nr 45) om ungdomsarbetslöshet, – rekommendationen (nr 50) om offentliga arbeten (internationell samverkan), – rekommendationen (nr 51) om offentliga arbeten (nationell organisation), – rekommendationen (nr 73) om nationell planering av offentliga arbeten, – rekommendationen (nr 42) om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer, – rekommendationen (nr 72) om arbetsförmedling, – rekommendationen (nr 15) om yrkesundervisning (jordbruk), – rekommendationen (nr 56) om yrkesutbildning (byggnadsindustrin), – rekommendationen (nr 5) om offentlig hälsovårdsmyndighet, – rekommendationen (nr 54) om inspektion (byggnadsindustrin), – rekommendationen (nr 59) om arbetsinspektion (infödda arbetare), – rekommendationen (nr 37) om arbetstiden på hotell m.m., – rekommendationen (nr 38) om arbetstiden på teatrar m.m., – rekommendationen (nr 39) om arbetstiden på sjukhus m.m., 22

– rekommendationen (nr 63) om kontrollböcker (transport på väg), – rekommendationen (nr 64) om nattarbete (transport på väg), – rekommendationen (nr 65) om metoder för reglering av arbetstiden (transport på väg), – rekommendationen (nr 66) om vilotider (privatchaufförer).

De tjugo instrumenten har i Sverige anmälts för riksdagen i prop. 1921:361, 1923:198, 1931:32, 1934:138, 1936:15, 1938:45, 1940:19 resp. 1945:234.

Internationella arbetskonferensen beslöt enhälligt år 2002 att återkalla de tjugo rekommendationerna

I mars 2002 beslöt styrelsen på förslag från arbetsgruppen att på konferensens dagordning år 2004 sätta upp frågan om återkallande av sexton rekommendationer: – rekommendationen (nr 2) om likabehandling av utländska arbetare, – rekommendationen (nr 12) om skydd vid havandeskap och barnsbörd (jordbruk), – rekommendationen (nr 16) om bostadsförhållanden, – rekommendationen (nr 18) om veckovila i handelsfartyg, – rekommendationen (nr 21) om utnyttjande av ledighet, – rekommendationen (nr 26) om skydd för kvinnliga migranter ombord på fartyg, – rekommendationen (nr 32) om motordrivna maskiner, – rekommendationen (nr 33) om ömsesidighet vid skydd mot olyckor, – rekommendationen (nr 34) om hörande av fackliga organisationer vid utarbetande av bestämmelser rörande säkerhet i hamnarbete, – rekommendationen (nr 36) om reglering av tvångsarbete, – rekommendationen (nr 43) om invaliditets- ålderdoms- och dödsfallsförsäkring, – rekommendationen (nr 46) om avskaffande av rekrytering, – rekommendationen (nr 58) om arbetsavtal (infödda arbetare), – rekommendationen (nr 70) om socialpolitik i icke-självständiga områden, – rekommendationen (nr 74) om socialpolitik i icke-självständiga områden (tilläggsbestämmelser) och – rekommendationen (nr 96) om minimiålder (kolgruvor).

De sexton instrumenten har, med undantag för nr 21, anmälts för riksdagen i prop. 1921:361, 1923:198, 1927:57, 1930:71, 1931:32, 1934:138, 1937:56, 1940:19, 1945:234, 1946:208 resp.1954:73.

Internationella arbetskonferensen beslöt enhälligt år 2004 att återkalla de sexton rekommendationerna.

Bilaga 1

Protocol of 2002 to the Occupa- 2002 års protokoll till 1981 års tional Safety and Health konvention (nr 155) om arbetar- Convention, 1981 (No. 155) skydd och arbetsmiljö

The General Conference of the Internationella arbetsorganisa- International Labour Organization, tionens allmänna konferens,

Having been convened at som har sammankallats till Geneva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Internathe International Labour Office, tionella arbetsbyrån och samlats and having met in its 90th Session där den 3 juni 2002 till sitt 90:e on 3 June 2002, and möte,

Noting the provisions of Article beaktar bestämmelserna i artikel 11 of the Occupational Safety and 11 i 1981 års konvention om Health Convention, 1981, (herein- arbetarskydd och arbetsmiljö, after referred to as “the Conven- nedan kallad ”konventionen”, som tion”), which states in particular särskilt stadgar att: that:

”To give effect to the policy ”Åtgärder för genomförande av referred to in Article 4 of this den politik som avses i artikel 4 Convention, the competent skall innefatta att vederbörande authority or authorities shall myndighet eller myndigheter steg ensure that the following functions för steg åtar sig följande uppgifter: are progressively carried out:

... … (c) the establishment and appli- c) utformande och tillämpning

cation of procedures for the notifi- av förfaranden för anmälan om cation of occupational accidents olycksfall i arbete och yrkessjukand diseases, by employers and, domar av arbetsgivare och, när så when appropriate, insurance insti- är lämpligt, försäkringsinstitutiotutions and others directly con- ner och andra direkt berörda samt cerned, and the production of framtagande av årlig statistik om annual statistics on occupational olycksfall i arbete och yrkessjukaccidents and diseases; domar;

... ... (e) the publication, annually, of e) publicering av en årlig redo-

information on measures taken in görelse avseende åtgärder som pursuance of the policy referred to vidtagits för genomförande av den in Article 4 of this Convention and politik som avses i artikel 4, däri on occupational accidents, occu- inbegripet olycksfall i arbetet, pational diseases and other injuries yrkessjukdomar samt alla andra to health which arise in the course hälsoskador som uppstår under of or in connection with work”, och i samband med arbete”, and

Having regard to the need to fäster avseende vid behovet att strengthen recording and notifica- stärka förfarandena för registrering

tion procedures for occupational och anmälan av olycksfall i arbetet accidents and diseases and to pro- och arbetssjukdomar och främja en Bilaga 1 mote the harmonization of harmonisering av systemen för recording and notification systems registrering och anmälan så att with the aim of identifying their orsakerna till olycksfall i arbetet causes and establishing preventive och arbetssjukdomar kan identifiemeasures, and ras och förebyggande åtgärder

vidtas,

Having decided upon the adop- har beslutat att anta vissa förslag tion of certain proposals with re- om registrering och anmälan av gard to the recording and notifica- olycksfall i arbetet och arbetssjuktion of occupational accidents and domar, en fråga som utgör den diseases, which is the fifth item on femte punkten på mötets dagordthe agenda of the session, and ning,

Having determined that these har fastställt att dessa förslag proposals shall take the form of a skall ta formen av ett protokoll till protocol to the Occupational 1981 års konvention om arbetar- Safety and Health Convention, skydd och arbetsmiljö, och 1981;

adopts this twentieth day of June antar denna dag, den 20 juni two thousand and two the follow- 2002, följande protokoll, som kan ing Protocol, which may be cited kallas 2002 års protokoll till 1981 as the Protocol of 2002 to the års konvention om arbetarskydd Occupational Safety and Health och arbetsmiljö. Convention, 1981.

I. DEFINITIONS I. DEFINITIONER

Article 1 Artikel 1

For the purpose of this Protocol: I detta protokoll avses med

(a) the term ”occupational a) uttrycket ”olycksfall i accident” covers an occurrence arbetet” en händelse som inträffar arising out of, or in the course of, till följd av eller under arbetet och work which results in fatal or non- som leder till dödsfall eller skada; fatal injury;

(b) the term ”occupational b) uttrycket ”arbetssjukdom” disease” covers any disease varje sjukdom orsakad av contracted as a result of an expo- exponering för riskfaktorer i sure to risk factors arising from arbetet; work activity;

(c) the term ”dangerous occur- c) uttrycket ”tillbud” en enligt rence” covers a readily identifiable nationella lagar och föreskrifter event as defined under national klart identifierbar händelse med laws and regulations, with poten- potential att orsaka en skada eller tial to cause an injury or disease to sjukdom hos anställda eller hos persons at work or to the public; allmänheten;

(d) the term ”commuting acci- d) uttrycket ”färdolycka till eller dent” covers an accident resulting från arbetet” en olycka som leder in death or personal injury occur- till dödsfall eller personskada och 25

ring on the direct way between the som inträffar när arbetstagaren är place of work and: på väg direkt mellan arbetsplatsen Bilaga 1

och:

(i) the worker's principal or i) sin stadigvarande bostad eller secondary residence; or andrahandsbostad; eller

(ii) the place where the worker ii) sitt normala matställe; eller usually takes a meal; or

(iii) the place where the worker iii) den normala platsen för utusually receives his or her betalning av lön. remuneration.

II. SYSTEMS FOR RE- II. FÖRFARANDEN FÖR CORDING AND NOTIFICA- REGISTRERING OCH TION ANMÄLAN

Article 2 Artikel 2

The competent authority shall, by Den behöriga myndigheten skall laws or regulations or any other genom lagar eller föreskrifter eller method consistent with national någon annan metod, som är conditions and practice, and in förenlig med nationella förhållanconsultation with the most repre- den och praxis, och i samråd med sentative organizations of employ- de mest representativa arbetsgivarers and workers, establish and och arbetstagarorganisationerna periodically review requirements utforma och med jämna mellanand procedures for: rum se över de krav och förfaran-

den som gäller:

(a) the recording of occupational a) registrering av olycksfall i accidents, occupational diseases arbetet, arbetssjukdomar och, om and, as appropriate, dangerous så är skäligt, tillbud, färdolyckor occurrences, commuting accidents till eller från arbetet och missand suspected cases of occupa- tänkta fall av arbetssjukdomar; och tional diseases; and

(b) the notification of occupa- b) anmälan om olycksfall i tional accidents, occupational arbetet, arbetssjukdomar och, om diseases and, as appropriate, så är skäligt, tillbud, färdolyckor dangerous occurrences, commut- till eller från arbetet och missing accidents and suspected cases tänkta fall av arbetssjukdomar. of occupational diseases.

Article 3 Artikel 3

The requirements and procedures I kraven och förfarandena för for recording shall determine: registrering skall fastställas:

(a) the responsibility of employ- a) arbetsgivarens ansvar att ers:

(i) to record occupational acci- i) registrera olycksfall i arbetet, dents, occupational diseases and, arbetssjukdomar och, om så är as appropriate, dangerous occur- skäligt, tillbud, färdolyckor till

rences, commuting accidents and eller från arbetet och misstänkta suspected cases of occupational fall av arbetssjukdomar, Bilaga 1 diseases;

(ii) to provide appropriate in- ii) se till att arbetstagarna och formation to workers and their deras representanter får tillbörlig representatives concerning the information om registreringsrecording system; förfarandet,

(iii) to ensure appropriate iii) säkerställa att denna registremaintenance of these records and ring upprätthålls på ett lämpligt their use for the establishment of sätt samt att uppgifterna i fråga preventive measures; and används för att utforma före-

byggande åtgärder, och att

(iv) to refrain from instituting iv) inte tillgripa repressalier retaliatory or disciplinary mea- eller disciplinära åtgärder mot sures against a worker for re- arbetstagare som anmält olycksfall porting an occupational accident, i arbetet, arbetssjukdomar, tillbud, occupational disease, dangerous färdolyckor till eller från arbetet occurrence, commuting accident eller misstänkta fall av arbetsor suspected case of occupational sjukdomar; disease;

(b) the information to be b) vilka uppgifter som skall recorded; registreras;

(c) the duration for maintaining c) hur länge uppgifterna skall these records; and bevaras; och

(d) measures to ensure the con- d) de åtgärder genom vilka den fidentiality of personal and konfidentiella karaktären hos de medical data in the employer's person- och hälsouppgifter som possession, in accordance with arbetsgivaren förfogar över skall national laws and regulations, säkerställas i enlighet med conditions and practice. nationella lagar, föreskrifter, för-

hållanden och praxis.

Article 4 Artikel 4

The requirements and procedures I kraven och förfarandena för for the notification shall deter- anmälan skall fastställas: mine:

(a) the responsibility of employ- a) arbetsgivarens ansvar att ers:

(i) to notify the competent i) anmäla olycksfall i arbetet, authorities or other designated arbetssjukdomar och, om så är bodies of occupational accidents, skäligt, tillbud, färdolyckor till och occupational diseases and, as från arbetet och misstänkta fall av appropriate, dangerous occur- arbetssjukdomar till de behöriga rences, commuting accidents and myndigheterna eller andra utsedda suspected cases of occupational organ, och att diseases; and

(ii) to provide appropriate ii) se till att arbetstagarna och information to workers and their deras representanter får tillbörlig representatives concerning the information om de anmälda fallen; notified cases; 27

(b) where appropriate, arrange- b) om skäligt, de arrangemang ments for notification of occupa- med hjälp av vilka försäkrings- Bilaga 1 tional accidents and occupational institutionerna, företagshälsovårdiseases by insurance institutions, den, läkarna och andra direkt occupational health services, berörda organ kan anmäla olycksmedical practitioners and other fall i arbetet och arbetssjukdomar; bodies directly concerned;

(c) the criteria according to c) kriterierna för anmälan av which occupational accidents, olycksfall i arbetet, arbetssjukoccupational diseases and, as domar och, om så är skäligt, tillappropriate, dangerous occurren- bud, färdolyckor till och från ces, commuting accidents and arbetet och misstänkta fall av suspected cases of occupational arbetssjukdomar samt diseases are to be notified; and

(d) the time limits for notifica- d) tidsfristerna för anmälningtion. arna.

Article 5 Artikel 5

The notification shall include data I anmälan skall ingå uppgifter om: on:

(a) the enterprise, establishment a) företaget, arbetsstället och and employer; arbetsgivaren,

(b) if applicable, the injured per- b) i mån av möjlighet, skadade sons and the nature of the injuries personer och skadans eller sjukor disease; and domens art, och

(c) the workplace, the circum- c) arbetsplatsen, omständighestances of the accident or the terna när olyckan eller tillbudet dangerous occurrence and, in the inträffade och, om det är fråga om case of an occupational disease, en arbetssjukdom, de omständigthe circumstances of the exposure heter under vilka exponering för to health hazards. hälsorisk förekom.

III. NATIONAL STATISTICS III. NATIONELL STATISTIK

Article 6 Artikel 6

Each Member which ratifies this Varje medlemsstat som ratificerat Protocol shall, based on the notifi- detta protokoll skall årligen cations and other available infor- offentliggöra statistisk som baserar mation, publish annually statistics sig på anmälningar och andra tillthat are compiled in such a way as gängliga uppgifter och som ställts to be representative of the country samman så att de statistiska uppas a whole, concerning occupa- gifterna ger en representativ bild tional accidents, occupational av olycksfallen i arbetet och diseases and, as appropriate, arbetssjukdomarna i hela landet, i dangerous occurrences and com- tillämpliga delar även av tillbuden muting accidents, as well as the och färdolyckorna till och från analyses thereof. arbetet, samt offentliggöra

analyser av uppgifterna i fråga.

Bilaga 1

Article 7 Artikel 7

The statistics shall be established Statistiken skall upprättas enligt following classification schemes klassificeringssystem som överthat are compatible with the latest ensstämmer med de senaste relerelevant international schemes vanta internationella system som established under the auspices of fastställts av Internationella the International Labour Organi- arbetsorganisationen eller andra zation or other competent interna- behöriga internationella organisational organizations. tioner.

IV. FINAL PROVISIONS IV. SLUTBESTÄMMELSER

Article 8 Artikel 8

1. A Member may ratify this 1. En medlemsstat kan ratificera Protocol at the same time as or at detta protokoll på samma gång any time after its ratification of the som konventionen eller när som Convention, by communicating its helst efter det att konventionen har formal ratification to the Director- ratificerats genom att ett ratifika- General of the International tionsdokument avseende proto- Labour Office for registration. kollet sänds till Internationella

arbetsbyråns generaldirektör för registrering. 2. The Protocol shall come into 2. Protokollet träder i kraft tolv

force 12 months after the date on månader efter den dag då ratifikawhich ratifications of two Mem- tioner från två medlemsstater har bers have been registered by the registrerats hos generaldirektören. Director-General. Thereafter, this Därefter träder protokollet i kraft Protocol shall come into force for för varje annan medlemsstat tolv a Member 12 months after the date månader efter den dag då dess ration which its ratification has been fikation har registrerats hos registered by the Director-General generaldirektören, och efter det är and the Convention shall be konventionen bindande för den binding on the Member concerned aktuella medlemsstaten med with the addition of Articles 1 to 7 tillägg av artiklarna 1-7 i detta of this Protocol. protokoll.

Article 9 Artikel 9

1. A Member which has ratified 1. En medlemsstat som har ratifithis Protocol may denounce it cerat detta protokoll kan säga upp whenever the Convention is open det när uppsägning av konventioto denunciation in accordance with nen är möjlig enligt dess artikel its Article 25, by an act communi- 25, genom en skrivelse som sänds cated to the Director-General of till Internationella arbetsbyråns

the International Labour Office for generaldirektör för registrering. registration. Bilaga 1

2. Denunciation of the Conven- 2. Om en medlemsstat som ratition in accordance with its Article ficerat detta protokoll säger upp 25 by a Member which has ratified konventionen enligt nämnda artithis Protocol shall ipso jure kel 25, innebär uppsägningen i sig involve the denunciation of this att också detta protokoll sägs upp. Protocol.

3. Any denunciation of this 3. En uppsägning av detta pro- Protocol in accordance with tokoll enligt punkt 1 eller 2 i paragraphs 1 or 2 of this Article denna artikel får inte verkan förrän shall not take effect until one year ett år efter den dag då den har after the date on which it is registrerats. registered.

Article 10 Artikel 10

1. The Director-General of the 1. Internationella arbetsbyråns International Labour Office shall generaldirektör skall underrätta notify all Members of the Interna- samtliga medlemmar av International Labour Organization of the tionella arbetsorganisationen om registration of all ratifications and registreringen av alla ratifikationer acts of denunciation communi- och uppsägningar som har tagits cated by the Members of the emot från organisationens med- Organization. lemmar.

2. When notifying the Members 2. När generaldirektören underof the Organization of the rättar organisationens medlemmar registration of the second ratifica- om registreringen av den andra tion, the Director-General shall ratifikationen i ordningen, skall draw the attention of the Members han fästa deras uppmärksamhet på of the Organization to the date den dag då protokollet träder i upon which the Protocol shall kraft. come into force.

Article 11 Artikel 11

The Director-General of the Inter- Internationella arbetsbyråns genenational Labour Office shall raldirektör skall, för registrering communicate to the Secretary- enligt artikel 102 i Förenta natio- General of the United Nations, for nernas stadga, lämna Förenta registration in accordance with nationernas generalsekreterare article 102 of the Charter of the fullständiga upplysningar om United Nations, full particulars of samtliga ratifikationer och uppall ratifications and acts of denun- sägningar som har registrerats hos ciation registered by the Director- generaldirektören i enlighet med General in accordance with the bestämmelserna i föregående provisions of the preceding Arti- artiklar. cles.

Bilaga 1 Article 12 Artikel 12

The English and French versions De engelska och franska versioof the text of this Protocol are nerna av denna protokollstext har equally authoritative. lika giltighet.

Bilaga 2

Recommendation (No. 193) ILO:s rekommendation (nr 193) concerning Promotion of om främjande av kooperativ Cooperatives The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens,

Having been convened at som har sammankallats till Geneva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Internathe International Labour Office, tionella arbetsbyrån och samlats and having met in its 90th Session där den 3 juni 2002 till sitt 90:e on 3 June 2002, and möte,

Recognizing the importance of konstaterar kooperativens betycooperatives in job creation, delse för att skapa arbetstillfällen, mobilizing resources, generating mobilisera resurser, generera ininvestment and their contribution vesteringar och bidra till ekonoto the economy, and min,

Recognizing that cooperatives in konstaterar att kooperativ i sina their various forms promote the olika former främjar alla männifullest participation in the skors möjlighet att medverka i den economic and social development ekonomiska utvecklingen och of all people, and samhällsutvecklingen,

Recognizing that globalization konstaterar att globaliseringen has created new and different har medfört nya och olika former pressures, problems, challenges av belastningar, problem, utand opportunities for cooperatives, maningar och möjligheter för and that stronger forms of human kooperativ och att starkare solidasolidarity at national and inter- ritet mellan människor på det national levels are required to nationella och internationella facilitate a more equitable distri- planet krävs för att åstadkomma en bution of the benefits of global- rättvisare fördelning av globaliseization, and ringens fördelar,

Noting the ILO Declaration on noterar ILO:s deklaration om Fundamental Principles and Rights grundläggande principer och at Work, adopted by the Interna- rättigheter i arbetslivet, antagen av tional Labour Conference at its Internationella arbetskonferensen 86th Session (1998), and vid dess 86:e möte 1998,

Noting the rights and principles noterar de rättigheter och embodied in international labour principer som ingår i ILO:s Conventions and Recommenda- konventioner och rekommendatiotions, in particular the Forced ner, i synnerhet 1930 års kon- Labour Convention, 1930; the vention om tvångs- eller obligato- Freedom of Association and riskt arbete, 1948 års konvention Protection of the Right to Organise om föreningsfrihet och skydd för Convention, 1948; the Right to organisationsrätten, 1949 års kon- Organise and Collective Bargain- vention om organisationsrätten ing Convention, 1949; the Equal och den kollektiva förhandlings- 32

Remuneration Convention, 1951; rätten, 1951 års konvention om the Social Security (Minimum lika lön, 1952 års konvention om Bilaga 2 Standards) Convention, 1952; the minimistandard för social trygg- Abolition of Forced Labour Con- het, 1957 års konvention om avvention, 1957; the Discrimination skaffande av tvångsarbete, 1958 (Employment and Occupation) års konvention om diskriminering Convention, 1958; the Employ- (anställning och yrkesutövning), ment Policy Convention, 1964; the 1964 års konvention om syssel- Minimum Age Convention, 1973; sättningspolitik, 1973 års konventhe Rural Workers' Organisations tion om minimiålder, 1975 års Convention and Recommendation, konvention och rekommendation 1975; the Human Resources om organisationer av arbetande på Development Convention and landsbygden, 1975 års konvention Recommendation, 1975; the och rekommendation om utveck- Employment Policy (Supplemen- ling av mänskliga resurser, 1984 tary Provisions) Recommendation, års rekommendation om syssel- 1984; the Job Creation in Small sättningspolitik (tilläggsbestämand Medium-Sized Enterprises melser), 1998 års rekommendation Recommendation, 1998; and the om nya arbetstillfällen i små och Worst Forms of Child Labour medelstora företag och 1999 års Convention, 1999, and konvention om de värsta formerna

av barnarbete,

Recalling the principle em- erinrar om den princip som bodied in the Declaration of Phila- skrivits in i Philadelphiadeklaradelphia that ”labour is not a com- tionen: ”Arbete är inte någon modity”, and handelsvara”,

Recalling that the realization of erinrar om att ett primärt mål för decent work for workers every- Internationella arbetsorganisatiowhere is a primary objective of the nen är att arbetstagare i hela International Labour Organization, världen skall ha arbete under and anständiga villkor,

Having decided upon the adop- har beslutat anta vissa förslag tion of certain proposals with om främjande av kooperativ, regard to the promotion of co- vilket utgör den fjärde punkten på operatives, which is the fourth mötets dagordning, item on the agenda of the session, and

Having determined that these har beslutat att dessa förslag proposals shall take the form of a skall ta formen av en rekommen- Recommendation; dation; och

adopts this twentieth day of June antar denna dag, den 20 juni of the year two thousand and two 2002, följande rekommendation, the following Recommendation, som kan kallas 2002 års rekomwhich may be cited as the Promo- mendation om främjande av tion of Cooperatives Recommen- kooperativ. dation, 2002.

Bilaga 2 I. SCOPE, DEFINITION AND I. OMFATTNING, DEFINITION OBJECTIVES OCH MÅL

1. It is recognized that coopera- 1. Kooperativ verkar inom alla tives operate in all sectors of the sektorer av ekonomin. Denna economy. This Recommendation rekommendation gäller alla applies to all types and forms of kooperativ oavsett typ och form. cooperatives.

2. For the purposes of this 2. I denna rekommendation av- Recommendation, the term ”co- ses med uttrycket ”kooperativ” en operative” means an autonomous självständig sammanslutning av association of persons united vol- personer som frivilligt gått untarily to meet their common samman för att genom ett economic, social and cultural gemensamt ägt och demokratiskt needs and aspirations through a styrt företag tillgodose sina jointly owned and democratically gemensamma ekonomiska, sociala controlled enterprise. och kulturella behov och

önskemål.

3. The promotion and strength- 3. Främjande och stärkande av ening of the identity of coopera- kooperativens identitet bör baseras tives should be encouraged on the på: basis of:

(a) cooperative values of self- a) kooperativa värderingar som help, self-responsibility, democra- självhjälp, eget ansvar, demokrati, cy, equality, equity and solidarity; jämlikhet, rättvisa och solidaritet, as well as ethical values of samt etiska värderingar såsom honesty, openness, social re- ärlighet, öppenhet, samhällsansvar sponsibility and caring for others; och omsorg om andra, och and

(b) cooperative principles as de- b) kooperativa principer såsom veloped by the international co- de utformats av den internationella operative movement and as re- kooperativa rörelsen och presenteferred to in the Annex hereto. ras i bilagan till denna rekommen- These principles are: voluntary dation. Dessa principer är: friand open membership; democratic villigt och öppet medlemskap, member control; member eco- demokratisk medlemskontroll, nomic participation; autonomy and medlemmarnas ekonomiska delindependence; education, training tagande, självständighet och and information; cooperation oberoende, utbildning, praktik och among cooperatives; and concern information, samarbete mellan for community. kooperativ och samhällshänsyn.

4. Measures should be adopted 4. I syfte att främja möjligto promote the potential of co- heterna för kooperativ i alla operatives in all countries, länder, oavsett utvecklingsnivå, irrespective of their level of de- bör åtgärder vidtas för att hjälpa velopment, in order to assist them kooperativen och deras medlemand their membership to: mar att:

(a) create and develop income- a) skapa och utveckla inkomstgenerating activities and sustain- bringande verksamhet samt hållbar able decent employment; sysselsättning under anständiga

villkor,

(b) develop human resource b) utveckla människors resurser Bilaga 2 capacities and knowledge of the och sprida kunskap om den values, advantages and benefits of kooperativa rörelsens värden, förthe cooperative movement through delar och förmåner genom teoreeducation and training; tisk och praktisk utbildning,

(c) develop their business po- c) utveckla sin affärsverksamtential, including entrepreneurial het, inbegripet entreprenörs- och and managerial capacities; ledningskompetens,

(d) strengthen their competitive- d) stärka sin konkurrenskraft ness as well as gain access to mar- samt få tillträde till marknader och kets and to institutional finance; institutionell finansiering,

(e) increase savings and invest- e) öka sparande och inment; vesteringar,

(f) improve social and economic f) förbättra sin sociala och ekowell-being, taking into account the nomiska välfärd, samtidigt som need to eliminate all forms of dis- nödvändigheten att avskaffa alla crimination; former av diskriminering beaktas,

(g) contribute to sustainable g) bidra till hållbar mänsklig uthuman development; and veckling, samt

(h) establish and expand a viable h) etablera och bygga ut en livsand dynamic distinctive sector of kraftig och dynamisk egen ekothe economy, which includes co- nomisk sektor, som omfattar operatives, that responds to the kooperativ och som svarar mot social and economic needs of the samhällets sociala och ekonomiska community. behov.

5. The adoption of special 5. Särskilda åtgärder bör uppmeasures should be encouraged to muntras för att göra det möjligt för enable cooperatives, as enterprises kooperativ, i egenskap av företag and organizations inspired by soli- och organisationer inspirerade av darity, to respond to their mem- solidaritet, att uppfylla sina medbers' needs and the needs of so- lemmars och samhällets behov, ciety, including those of dis- inbegripet missgynnade gruppers, advantaged groups in order to så att de kommer in i samhällsachieve their social inclusion. gemenskapen.

II. POLICY FRAMEWORK AND II. POLITISKA RAMAR OCH ROLE OF GOVERNMENTS REGERINGARNAS ROLL

6. A balanced society necessitates 6. Utöver starka offentliga och the existence of strong public and privata sektorer behöver ett private sectors, as well as a strong balanserat samhälle en stark sektor cooperative, mutual and the other som baserar sig på kooperation, social and non-governmental ömsesidigt och annat socialt samsector. It is in this context that arbete som är oberoende av staten. Governments should provide a Det är i detta sammanhang som supportive policy and legal regeringarna bör sörja för ett framework consistent with the stödjande politiskt och juridiskt nature and function of coopera- ramverk förenligt med kooperatives and guided by the coopera- tivens karaktär och funktion samt tive values and principles set out styrt av de kooperativa värderingar

in Paragraph 3, which would: och principer som anges i punkt 3,

i syfte att: Bilaga 2

(a) establish an institutional a) skapa institutionella ramar så framework with the purpose of att kooperativ kan registreras på allowing for the registration of ett så snabbt, enkelt, överkomligt cooperatives in as rapid, simple, och effektivt sätt som möjligt, affordable and efficient a manner as possible;

(b) promote policies aimed at b) främja riktlinjer ämnade att allowing the creation of appropri- möjliggöra bildandet av ändamålsate reserves, part of which at least enliga reserver, av vilka åtcould be indivisible, and solidarity minstone delar skulle kunna vara funds within cooperatives; bundna, samt solidaritetsfonder

inom kooperativen,

(c) provide for the adoption of c) sörja för att tillsynsåtgärder measures for the oversight of co- vidtas för kooperativ, på villkor operatives, on terms appropriate to lämpliga för deras karaktär och their nature and functions, which verksamhet, vilka respekterar respect their autonomy, and are in deras självständighet, och är i accordance with national law and enlighet med nationell lag och practice, and which are no less praxis och som inte är mindre favourable than those applicable to gynnsamma än de som tillämpas other forms of enterprise and so- för andra former av företag och cial organization; samhällsorganisationer,

(d) facilitate the membership of d) underlätta så att kooperativ cooperatives in cooperative struc- kan vara medlemmar i kooperativa tures responding to the needs of strukturer som svarar mot cooperative members; and medlemskooperativens behov, och

(e) encourage the development e) uppmuntra kooperativens utof cooperatives as autonomous and veckling till självständiga och self-managed enterprises, par- självstyrda företag, särskilt inom ticularly in areas where coopera- områden där kooperativ har en tives have an important role to viktig roll att spela eller tillhandaplay or provide services that are håller tjänster som inte annars är not otherwise provided. tillgängliga.

7. (1) The promotion of co- 7. 1 Främjande av kooperativ i operatives guided by the values enlighet med de värderingar och and principles set out in Paragraph principer som anges i punkt 3 bör 3 should be considered as one of betraktas som en av stöttepelarna i the pillars of national and inter- nationell och internationell national economic and social de- ekonomisk och social utveckling. velopment.

(2) Cooperatives should be 7.2 Kooperativ bör behandlas i treated in accordance with national enlighet med nationell lag och law and practice and on terms no praxis och på villkor som inte är less favourable than those ac- mindre gynnsamma än de som corded to other forms of enterprise gäller för andra former av företag and social organization. Govern- och samhällsorganisationer. Vid ments should introduce support behov bör regeringarna införa measures, where appropriate, for åtgärder för att stödja sådan the activities of cooperatives that kooperativ verksamhet som upp-

meet specific social and public fyller specifika sociala och policy outcomes, such as employ- offentliga målsättningar, som ökad Bilaga 2 ment promotion or the develop- sysselsättning eller åtgärder som ment of activities benefiting dis- gagnar missgynnade grupper eller advantaged groups or regions. regioner. Sådana åtgärder kan Such measures could include, bland annat och så långt möjligt among others and in so far as pos- inbegripa skatteförmåner, lån, sible, tax benefits, loans, grants, bidrag, tillträde till offentliga access to public works pro- bygg- och anläggningsprogram grammes, and special procurement samt särskilda upphandlingsprovisions. bestämmelser.

(3) Special consideration should 7.3 Särskild vikt bör läggas vid be given to increasing women's att öka kvinnors medverkan i den participation in the cooperative kooperativa rörelsen på alla movement at all levels, particu- nivåer, särskilt vad gäller förvaltlarly at management and leader- ning och ledning. ship levels.

8. (1) National policies should 8.1 Den nationella politiken bör notably: särskilt:

(a) promote the ILO fundamen- a) främja ILO:s grundläggande tal labour standards and the ILO normer och ILO:s deklaration om Declaration on Fundamental Prin- grundläggande principer och ciples and Rights at Work, for all rättigheter i arbetslivet, för alla workers in cooperatives without arbetstagare i kooperativ utan distinction whatsoever; åtskillnad,

(b) ensure that cooperatives are b) säkerställa att arbetsrättslagnot set up for, or used for, non- stiftningen tillämpas i alla företag compliance with labour law or och att kooperativ inte bildas eller used to establish disguised em- används för att kringgå arbetsployment relationships, and com- rätten eller för att skapa förtäckta bat pseudo cooperatives violating anställningsförhållanden samt workers' rights, by ensuring that bekämpa falska kooperativ som labour legislation is applied in all bryter mot arbetstagares rättigenterprises; heter,

(c) promote gender equality in c) främja jämställdhet mellan cooperatives and in their work; kvinnor och män i kooperativ och i

deras verksamhet,

(d) promote measures to ensure d) främja åtgärder för att säkerthat best labour practices are fol- ställa att kooperativ följer god sed lowed in cooperatives, including på arbetsmarknaden, inbegripet access to relevant information; tillgång till relevant information,

(e) develop the technical and e) utveckla medlemmarnas, arvocational skills, entrepreneurial betstagarnas och chefernas tekand managerial abilities, niska och yrkesmässiga kunnande, knowledge of business potential, entreprenörs- och ledarskapsförand general economic and social måga, kännedom om affärsverkpolicy skills, of members, workers samheten samt allmänna kunnande and managers, and improve their inom ekonomi och socialpolitik access to information and commu- samt förbättra deras tillgång till nication technologies; informations- och kommunika-

tionsteknik,

(f) promote education and f) främja teoretisk och praktisk training in cooperative principles utbildning om kooperativa prin- Bilaga 2 and practices, at all appropriate ciper och erfarenheter på alla levels of the national education lämpliga nivåer i de nationella and training systems, and in the utbildningssystemen och i samwider society; hället överlag,

(g) promote the adoption of g) främja åtgärder för en god measures that provide for safety arbetsmiljö, and health in the workplace;

(h) provide for training and h) främja utbildning och andra other forms of assistance to im- stödåtgärder för att förbättra prove the level of productivity and kooperativens produktivitet och competitiveness of cooperatives konkurrenskraft samt kvaliteten på and the quality of goods and ser- de varor och tjänster de produvices they produce; cerar,

(i) facilitate access of coopera- i) underlätta kooperativens tilltives to credit; gång till kredit,

(j) facilitate access of coopera- j) underlätta kooperativens tilltives to markets; träde till marknader,

(k) promote the dissemination of k) främja spridning av informainformation on cooperatives; and tion om kooperativ, och

(l) seek to improve national sta- l) sträva efter att förbättra natiotistics on cooperatives with a view nell statistik om kooperativ med to the formulation and implemen- sikte på att formulera och verktation of development policies. ställa utvecklingspolitiska rikt-

linjer.

(2) Such policies should: 8.2 Sådana politiska riktlinjer

bör:

(a) decentralize to the regional a) vid behov decentralisera utand local levels, where appropri- formningen och genomförandet av ate, the formulation and imple- politiska riktlinjer och bestämmelmentation of policies and regula- ser beträffande kooperativ till tions regarding cooperatives; regional och lokal nivå,

(b) define legal obligations of b) definiera kooperativens lagcooperatives in areas such as reg- enliga förpliktelser på områden istration, financial and social som registrering, ekonomisk och audits, and the obtaining of social revision samt förvärvande licences; and av tillstånd, och

(c) promote best practice on c) främja bästa förvaltningscorporate governance in coopera- praxis i kooperativ. tives.

9. Governments should promote 9. Regeringarna bör främja koothe important role of cooperatives perativens viktiga roll i att omin transforming what are often vandla det som ofta är marginell marginal survival activities överlevnadsverksamhet (ibland (sometimes referred to as the “in- kallad den ”informella ekonomin”) formal economy”) into legally till rättsligt skyddat arbete, till protected work, fully integrated fullo integrerat i samhällsinto mainstream economic life. ekonomin.

Bilaga 2 III. IMPLEMENTATION OF III. STATLIGA ÅTGÄRDER FÖR PUBLIC POLICIES FOR THE ATT FRÄMJA KOOPERATIV PROMOTION OF COOPERA- TIVES

10. (1) Member States should 10. 1 Medlemsstaterna bör anta, adopt specific legislation and och vid behov se över, särskild regulations on cooperatives, which lagstiftning och bestämmelser om are guided by the cooperative kooperativ, vilka baseras på de values and principles set out in kooperativa värderingar och prin- Paragraph 3, and revise such ciper som anges i punkt 3. legislation and regulations when appropriate.

(2) Governments should consult 10.2 När regeringarna utarbetar cooperative organizations, as well och ser över lagstiftning, riktlinjer as the employers' and workers' och bestämmelser som gäller organizations concerned, in the kooperativ bör de rådgöra med formulation and revision of legis- kooperativa organisationer, såväl lation, policies and regulations som med berörda arbetsgivar- och applicable to cooperatives. arbetstagarorganisationer.

11. (1) Governments should 11.1 Regeringarna bör underfacilitate access of cooperatives to lätta kooperativens tillgång till support services in order to stödtjänster för att stärka dem, strengthen them, their business deras ekonomiska livskraft och viability and their capacity to deras förmåga att skapa sysselsättcreate employment and income. ning och förtjänstmöjligheter.

(2) These services should in- 11.2 Dessa tjänster bör, där så är clude, wherever possible: möjligt, omfatta

(a) human resource development a) program för personalutveckprogrammes; ling,

(b) research and management b) forskning och rådgivning om consultancy services; ledarskap

(c) access to finance and in- c) tillgång till finansiering och vestment; investeringar

(d) accountancy and audit ser- d) bokföring och revision vices;

(e) management information e) information om förvaltning services;

(f) information and public rela- f) information och PR tions services;

(g) consultancy services on g) rådgivning om teknologi och technology and innovation; innovationer

(h) legal and taxation services; h) juridisk och skatterådgivning (i) support services for marke- i) marknadsföringshjälp

ting; and

(j) other support services where j) övriga stödtjänster efter behov appropriate.

(3) Governments should facili- 11.3 Regeringarna bör undertate the establishment of these lätta införandet av sådana stödsupport services. Cooperatives and tjänster. Kooperativen och deras

their organizations should be en- organisationer bör uppmuntras att couraged to participate in the delta i organiserandet och Bilaga 2 organization and management of administrationen av dessa tjänster these services and, wherever samt, där så är genomförbart och feasible and appropriate, to lämpligt, att finansiera dem. finance them.

(4) Governments should recog- 11.4 Regeringarna bör erkänna nize the role of cooperatives and kooperativens och deras organisatheir organizations by developing tioners roll genom att utveckla appropriate instruments aimed at ändamålsenliga instrument för att creating and strengthening coop- skapa och stärka kooperativ på eratives at national and local nationell och lokal nivå. levels.

12. Governments should, where 12. Regeringarna bör, där så är appropriate, adopt measures to lämpligt, vidta åtgärder för att facilitate the access of coopera- underlätta för kooperativen att få tives to investment finance and tillgång till investeringsmedel och credit. Such measures should kredit. Sådana åtgärder bör särnotably: skilt:

(a) allow loans and other finan- a) tillåta att lån och andra cial facilities to be offered; finansieringsmöjligheter erbjuds,

(b) simplify administrative pro- b) förenkla administrativa ruticedures, remedy any inadequate ner, avhjälpa eventuell otillräcklig level of cooperative assets, and tillgång till kooperativt kapital och reduce the cost of loan reducera kostnaden för lånetransactions; transaktioner,

(c) facilitate an autonomous c) främja ett självständigt system of finance for cooperatives, finansieringssystem för kooperaincluding savings and credit, tiv, inbegripet spar- och kreditbanking and insurance coopera- kooperativ, samt kooperativa tives; and banker och försäkringsbolag,

(d) include special provisions d) inbegripa särskilda åtgärder for disadvantaged groups. för missgynnade grupper.

13. For the promotion of the 13. För att stärka den kooperacooperative movement, govern- tiva rörelsen bör regeringarna ments should encourage condi- främja förhållanden som gynnar tions favouring the development of tekniska, kommersiella och finantechnical, commercial and finan- siella kontakter mellan alla former cial linkages among all forms of av kooperativ för att underlätta cooperatives so as to facilitate an erfarenhetsutbyte samt risk- och exchange of experience and the vinstdelning. sharing of risks and benefits.

Bilaga 2 IV. ROLE OF EMPLOYERS' AND IV. ARBETSGIVAR- OCH WORKERS' ORGANIZATIONS ARBETSTAGARORGANISATIO- AND COOPERATIVE ORGANI- NERNAS SAMT DE KOOPERA- ZATIONS, AND RELATION- TIVA ORGANISATIONERNAS SHIPS BETWEEN THEM ROLL OCH RELATIONERNA

DEM EMELLAN

14. Employers' and workers' 14. Arbetsgivar- och arbetstagarorganizations, recognizing the organisationerna bör, tillsammans significance of cooperatives for med de kooperativa organisatiothe attainment of sustainable nerna, sträva efter att på olika sätt development goals, should seek, främja kooperativ och erkänna together with cooperative organi- deras betydelse för att uppnå zations, ways and means of målen för en hållbar utveckling. cooperative promotion.

15. Employers' organizations 15. Arbetsgivarorganisationerna should consider, where appropri- bör överväga att, där så är lämpate, the extension of membership ligt, ge kooperativ som önskar det, to cooperatives wishing to join möjlighet att bli medlemmar och them and provide appropriate sup- att erbjuda dem adekvata tjänster port services on the same terms på samma villkor som gäller för and conditions applying to other övriga medlemmar. members.

16. Workers' organizations 16. Arbetstagarorganisationerna should be encouraged to: bör uppmuntras att:

(a) advise and assist workers in a) råda och bistå arbetstagare i cooperatives to join workers' kooperativ att ansluta sig till organizations; arbetstagarorganisationer,

(b) assist their members to b) bistå sina medlemmar att establish cooperatives, including bilda kooperativ, inklusive med with the aim of facilitating access syfte att underlätta tillgången på to basic goods and services; basvaror och tjänster,

(c) participate in committees c) delta i kommittéer och and working groups at the local, arbetsgrupper som behandlar national and international levels ekonomiska och sociala frågor that consider economic and social som har betydelse för kooperativ issues having an impact on coop- på det lokala, nationella och intereratives; nationella planet,

(d) assist and participate in the d) bistå och delta i bildandet av setting up of new cooperatives nya kooperativ med målet att with a view to the creation or skapa eller bevara sysselsättning, maintenance of employment, in- inbegripet situationer där nedläggcluding in cases of proposed ning av företag föreslås, closures of enterprises;

(e) assist and participate in pro- e) bistå och delta i program för grammes for cooperatives aimed at kooperativ som syftar till att förimproving their productivity; bättra deras produktivitet,

(f) promote equality of opportu- f) främja jämställdhet i konity in cooperatives; operativ,

(g) promote the exercise of the g) uppmuntra arbetstagarmed-

rights of worker-members of co- lemmar i kooperativ att utnyttja operatives; and sina rättigheter, och Bilaga 2

(h) undertake any other activi- h) vidta andra åtgärder för att ties for the promotion of coopera- främja kooperativ, inbegripet teotives, including education and retisk och praktisk utbildning. training.

17. Cooperatives and organiza- 17. Kooperativ och organisatiotions representing them should be ner som företräder dem bör uppencouraged to: muntras att:

(a) establish an active relation- a) etablera aktiva förbindelser ship with employers' and workers' med arbetsgivar- och arbetstagarorganizations and concerned organisationer samt med berörda governmental and non-govern- statliga och icke-statliga organ i mental agencies with a view to syfte att skapa gynnsamma utcreating a favourable climate for vecklingsförutsättningar för kothe development of cooperatives; operativ,

(b) manage their own support b) administrera sina egna stödservices and contribute to their tjänster och bidra till deras finanfinancing; siering,

(c) provide commercial and c) tillhandahålla kommersiella financial services to affiliated co- och finansiella tjänster till medoperatives; lemskooperativ,

(d) invest in, and further, human d) investera i och främja resource development of their kompetensutveckling för sina members, workers and managers; medlemmar, arbetstagare och

chefer,

(e) further the development of e) främja utveckling av och anand affiliation with national and slutning till nationella och internainternational cooperative organi- tionella kooperativa organisatiozations; ner,

(f) represent the national f) företräda den nationella kocooperative movement at the operativa rörelsen på internationell international level; and nivå, och

(g) undertake any other g) vidta andra åtgärder som activities for the promotion of främjar kooperativ. cooperatives.

V. INTERNATIONAL V. INTERNATIONELLT SAM- COOPERATION ARBETE

18. International cooperation 18. Internationellt samarbete bör should be facilitated through: främjas genom:

(a) exchanging information on a) utbyte av information om policies and programmes that have riktlinjer och program som har proved to be effective in employ- visat sig vara effektiva för att ment creation and income genera- skapa arbetstillfällen och förtion for members of cooperatives; tjänstmöjligheter för medlemmar i

kooperativ,

(b) encouraging and promoting b) att uppmuntra och främja förrelationships between national and bindelser mellan nationella och Bilaga 2 international bodies and institu- internationella organ och institutions involved in the development tioner som har till uppgift att utof cooperatives in order to permit: veckla kooperativ för att möjlig-

göra

(i) the exchange of personnel i) utbyte av personal och idéer, and ideas, of educational and utbildnings- och övningsmaterial, training materials, methodologies metodik och referensmaterial, and reference materials;

(ii) the compilation and utiliza- ii) sammanställning och utnytttion of research material and other jande av forskningsmaterial och data on cooperatives and their annan information om kooperativ development; och deras utveckling,

(iii) the establishment of alli- iii) bildande av allianser och ances and international partner- internationella partnerskap mellan ships between cooperatives; kooperativ,

(iv) the promotion and protec- iv) främjande och skydd av tion of cooperative values and kooperativa värderingar och prinprinciples; and ciper, samt

(v) the establishment of com- v) upprättande av kommersiella mercial relations between co- förbindelser mellan kooperativ operatives;

(c) access of cooperatives to c) att ge kooperativ tillgång till national and international data, nationell och internationell such as market information, legis- kunskap om sådant som marklation, training methods and tech- nadsinformation, lagstiftning, utniques, technology and product bildningsmetoder och tekniker, standards; and teknologi och produktstandarder,

(d) developing, where it is d) att, där det är befogat och warranted and possible, and in möjligt, och i samråd med berörda consultation with cooperatives, kooperativ, arbetsgivar- och aremployers' and workers' organiza- betstagarorganisationer, utveckla tions concerned, common regional gemensamma regionala och interand international guidelines and nationella riktlinjer och lagstiftlegislation to support cooperatives. ning för att stödja kooperativ.

VI. FINAL PROVISION VI. SLUTBESTÄMMELSE

19. The present Recommendation 19. Denna rekommendation revirevises and replaces the Co-opera- derar och ersätter 1966 års tives (Developing Countries) rekommendation om kooperativa Recommendation, 1966. föreningar (utvecklingsländer).

Bilaga 2 Annex Bilaga Extract from the Statement on Utdrag ur den förklaring av den the Cooperative Identity, kooperativa identiteten som adopted by the General Assem- Internationella kooperativa allibly of the International Co- ansen antog vid sin allmänna operative Alliance in 1995 konferens 1995

The cooperative principles are De kooperativa principerna är guidelines by which cooperatives riktlinjer för hur kooperativ ska put their values into practice. omsätta sina värderingar i hand-

ling.

Voluntary and open membership Frivilligt och öppet medlemskap

Cooperatives are voluntary Kooperativ är frivilliga organisaorganizations, open to all persons tioner som, utan diskriminering på able to use their services and grund av kön, social ställning, ras, willing to accept the responsibili- politisk eller religiös övertygelse, ties of membership, without är öppna för alla som kan utnyttja gender, social, racial, political or deras tjänster och är beredda att religious discrimination. åta sig de förpliktelser som

medlemskapet medför.

Democratic member control Demokratisk medlemskontroll

Cooperatives are democratic Kooperativ är demokratiska orgaorganizations controlled by their nisationer som styrs av medlemmembers, who actively participate marna, vilka aktivt deltar i fastin setting their policies and ställande av mål och riktlinjer och making decisions. Men and i beslutsfattande. Förtroendevalda women serving as elected män och kvinnor är ansvariga representatives are accountable to inför medlemmarna. Medlemmar i the membership. In primary co- primärkooperativ har lika rösträtt operatives members have equal (en medlem, en röst). Kooperativa voting rights (one member, one föreningar på andra nivåer organivote) and cooperatives at other seras också på ett demokratiskt levels are also organized in a de- sätt. mocratic manner.

Member economic participation Medlemmarnas ekonomiska del-

tagande

Members contribute equitably to, Medlemmarna bidrar på ett rättvist and democratically control, the sätt till kooperativets kapital och capital of their cooperative. At utövar kontroll över det i demoleast part of that capital is usually kratisk ordning. Åtminstone en del the common property of the co- av detta kapital är vanligtvis den

operative. kooperativa föreningens gemen-

samma egendom. Bilaga 2

Members usually receive limited Räntan på det insatskapital som compensation, if any, on capital utgör villkor för medlemskapet är subscribed as a condition of mem- begränsad, om ränta över huvud bership. Members allocate sur- taget utgår. Medlemmarna kan pluses for any or all of the avsätta överskottet till följande following purposes: developing ändamål: utveckla den kooperativa their cooperative, possibly by föreningen, om möjligt genom att setting up reserves, part of which reservera medel, vilka åtminstone at least would be indivisible; bene- till en del ska vara bundna, ge fiting members in proportion to medlemmarna förmåner i förtheir transactions with the co- hållande till deras nyttjande av den operative; and supporting other kooperativa föreningen, och stödja activities approved by the mem- andra aktiviteter som godkänts av bership. medlemmarna.

Autonomy and independence Självständighet och oberoende

Cooperatives are autonomous, Kooperativen är fristående organiself-help organizations controlled sationer för självhjälp som styrs av by their members. If they enter medlemmarna. Om de ingår avtal into agreements with other organi- med andra organisationer, inzations, including governments, or klusive regeringar, eller skaffar raise capital from external sources, externt kapital sker detta på villkor they do so on terms that ensure som säkerställer demokratisk democratic control by their mem- medlemskontroll och som vidbers and maintain their coopera- makthåller den kooperativa självtive autonomy. ständigheten.

Education, training and information Utbildning, praktik och information

Cooperatives provide education Kooperativa föreningar erbjuder and training for their members, utbildning och praktik till sina elected representatives, managers, medlemmar, förtroendevalda, and employees so they can con- chefer och anställda så att de tribute effectively to the develop- effektivt kan bidra till utveckment of their cooperatives. They lingen av sina kooperativa föreinform the general public – par- ningar. De informerar allmänheten ticularly young people and opinion – särskilt unga och opinionsbildare leaders – about the nature and – om den kooperativa föreningens benefits of cooperation. särart och fördelar.

Cooperation among cooperatives Samarbete mellan kooperativa före-

ningar

Cooperatives serve their members Kooperativa föreningar tjänar sina most effectively and strengthen the medlemmar mest effektivt och cooperative movement by working stärker den kooperativa rörelsen together through local, national, genom att samarbeta på lokal,

regional and international struc- nationell samt regional och intertures. nationell nivå. Bilaga 2

Concern for community Samhällshänsyn

Cooperatives work for the sustain- Kooperativa föreningar arbetar för able development of their commu- en hållbar utveckling av sina nities through policies approved lokalsamhällen enligt riktlinjer by their members. som godtagits av medlemmarna.

Bilaga 3

Recommendation (No. 194) con- ILO:s rekommendation (nr 194) cerning the List of Occupational om en förteckning över arbets- Diseases and the recording and sjukdomar samt om registrering notification of occupational och anmälan av olycksfall i accidents and diseases arbetet och arbetssjukdomar The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens,

Having been convened at som har sammankallats till Geneva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Internathe International Labour Office, tionella arbetsbyrån och samlats and having met in its 90th Session där den 3 juni 2002 till sitt 90:e on 3 June 2002, and möte,

Noting the provisions of the beaktar bestämmelserna i 1981 Occupational Safety and Health års konvention och rekommenda- Convention and Recommendation, tion om arbetarskydd och arbets- 1981, and the Occupational Health miljö och 1985 års konvention och Services Convention and Recom- rekommendation om företagsmendation, 1985, and hälsovård,

Noting also the list of occupa- beaktar även den år 1980 ändtional diseases as amended in 1980 rade förteckningen över yrkesappended to the Employment In- sjukdomar som ingår som bilaga jury Benefits Convention, 1964, till 1964 års konvention om förand måner vid yrkesskada,

Having regard to the need to fäster avseende vid behovet att strengthen identification, re- stärka förfarandena för identifiecording and notification proce- ring, registrering och anmälan av dures for occupational accidents olycksfall i arbetet och arbetssjukand diseases, with the aim of domar i syfte att identifiera orsaidentifying their causes, estab- kerna till olycksfall i arbetet och lishing preventive measures, pro- arbetssjukdomar, utforma föremoting the harmonization of re- byggande åtgärder, främja en harcording and notification systems, monisering av systemen för regiand improving the compensation strering och anmälan och förbättra process in the case of occupational ersättningsförfarandet i anslutning accidents and occupational dis- till olycksfall i arbetet och arbetseases, and sjukdomar,

Having regard to the need for a fäster avseende vid att förfaransimplified procedure for updating det för uppdatering av förtecka list of occupational diseases, and ningen över arbetssjukdomar be-

höver förenklas,

Having decided upon the adop- har beslutat anta vissa förslag tion of certain proposals with re- om registrering och anmälan av gard to the recording and notifica- olycksfall i arbetet och arbetssjuktion of occupational accidents and domar samt regelbunden översyn

diseases, and to the regular review och uppdatering av förteckningen and updating of a list of occupa- över arbetssjukdomar, en fråga Bilaga 3 tional diseases, which is the fifth som utgör den femte punkten på item on the agenda of the session, mötets dagordning, och and

Having determined that these har fastställt att dessa förslag proposals shall take the form of a skall ta formen av en rekommen- Recommendation; dation,

adopts this twentieth day of June antar denna dag, den 20 juni of the year two thousand and two 2002 följande rekommendation, the following Recommendation, som kan kallas 2002 års rekomwhich may be cited as the List of mendation om en förteckning över Occupational Diseases Recom- arbetssjukdomar. mendation, 2002.

1. In the establishment, review 1. Vid utformning, ändring och and application of systems for the tillämpning av förfaranden för recording and notification of registrering och anmälan av occupational accidents and dis- olycksfall i arbetet och arbetssjukeases, the competent authority domar bör den behöriga myndigshould take account of the 1996 heten beakta 1996 års anvisningar Code of practice on the recording om registrering och anmälan av and notification of occupational olycksfall i arbetet och arbetssjukaccidents and diseases, and other domar samt övriga anvisningar codes of practice or guides relating och handböcker i ärendet som to this subject that are approved in framöver godkänns av Interthe future by the International nationella arbetsorganisationen. Labour Organization.

2. A national list of occupational 2. Den behöriga myndigheten diseases for the purposes of pre- bör i samråd med de mest vention, recording, notification representativa arbetsgivar- och and, if applicable, compensation arbetstagarorganisationerna, på ett should be established by the com- sätt som lämpar sig för nationella petent authority, in consultation förhållanden och praxis och vid with the most representative behov stegvis, upprätta en natioorganizations of employers and nell förteckning över arbetssjukworkers, by methods appropriate domar i och för förebyggande åtto national conditions and practice, gärder, registrering, anmälan och, and by stages as necessary. This om det är tillämpligt, för ersättlist should: ning. Förteckningen bör innehålla

(a) for the purposes of preven- a) med avseende på företion, recording, notification and byggande åtgärder, registrering, compensation comprise, at the anmälan och ersättning, åtminleast, the diseases enumerated in stone de sjukdomar som nämns i Schedule I of the Employment tabell I i den 1980 reviderade Injury Benefits Convention, 1964, förteckningen över yrkessjukas amended in 1980; domar som ingår som bilaga till

1964 års konvention om förmåner vid yrkesskada, (b) comprise, to the extent pos- b) i mån av möjlighet övriga

sible, other diseases contained in sjukdomar som nämns i den förthe list of occupational diseases as teckning över arbetssjukdomar

annexed to this Recommendation; som ingår som bilaga till denna and rekommendation, samt Bilaga 3

(c) comprise, to the extent pos- c) i mån av möjlighet en del som sible, a section entitled ”Suspected rubriceras ”Sjukdomar som missoccupational diseases”. tänks vara arbetssjukdomar”.

3. The list as annexed to this 3. Den förteckning som ingår Recommendation should be regu- som bilaga till denna rekommenlarly reviewed and updated dation bör regelbundet ses över through tripartite meetings of och uppdateras av trepartiska experts convened by the Govern- expertmöten, sammankallade av ing Body of the International styrelsen för Internationella Labour Office. Any new list so arbetsbyrån. En eventuell ny förestablished shall be submitted to teckning skall godkännas av stythe Governing Body for its relsen. En godkänd ny förteckning, approval, and upon approval shall som ersätter den tidigare förreplace the preceding list and shall teckningen, skall delges medlembe communicated to the Members marna av Internationella arbetsof the International Labour Or- organisationen. ganization.

4. The national list of occupa- 4. Den nationella förteckningen tional diseases should be reviewed över arbetssjukdomar bör ses över and updated with due regard to the och uppdateras enligt den senaste most up-to-date list established in förteckningen som fastställts enligt accordance with Paragraph 3 punkt 3 ovan. above.

5. Each Member should com- 5. Varje medlemsstat bör delge municate its national list of occu- Internationella arbetsbyrån sin pational diseases to the Interna- nationella förteckning över arbetstional Labour Office as soon as it sjukdomar så snart den har fastis established or revised, with a ställts eller reviderats i syfte att view to facilitating the regular re- underlätta regelbunden översyn view and updating of the list of och uppdatering av den förteckoccupational diseases annexed to ning över arbetssjukdomar som this Recommendation. ingår som bilaga till denna

rekommendation.

6. Each Member should furnish 6. Varje medlemsstat bör årligen annually to the International tillställa Internationella arbets- Labour Office comprehensive byrån övergripande statistik över statistics on occupational accidents olycksfall i arbetet och arbetssjukand diseases and, as appropriate, domar samt, om aktuellt, statistik dangerous occurrences and com- över tillbud och färdolyckor till muting accidents with a view to eller från arbetet, för att underlätta facilitating the international ex- internationellt utbyte och jämchange and comparison of these förelse av de statistiska uppstatistics. gifterna.

Annex Bilaga Bilaga 3

List of occupational diseases Förteckning över arbetssjuk-

domar

1. Diseases caused by agents 1. Sjukdomar orsakade av olika

agens

1.1. Diseases caused by chemical 1.1 Sjukdomar orsakade av kemiska agents agens

1.1.1. Diseases caused by beryl- 1.1.1. Sjukdomar orsakade av lium or its toxic compounds beryllium eller toxiska föreningar

därav 1.1.2. Diseases caused by cad- 1.1.2. Sjukdomar orsakade av mium or its toxic compounds kadmium eller toxiska föreningar

därav 1.1.3. Diseases caused by phos- 1.1.3. Sjukdomar orsakade av phorus or its toxic compounds fosfor eller toxiska föreningar

därav 1.1.4. Diseases caused by chro- 1.1.4. Sjukdomar orsakade av mium or its toxic compounds krom eller toxiska föreningar

därav 1.1.5. Diseases caused by manga- 1.1.5. Sjukdomar orsakade av nese or its toxic compounds mangan eller toxiska föreningar

därav 1.1.6. Diseases caused by arsenic 1.1.6. Sjukdomar orsakade av or its toxic compounds arsenik eller toxiska föreningar

därav 1.1.7. Diseases caused by mercury 1.1.7. Sjukdomar orsakade av or its toxic compounds kvicksilver eller toxiska föreningar

därav 1.1.8. Diseases caused by lead or 1.1.8. Sjukdomar orsakade av bly its toxic compounds eller toxiska föreningar därav 1.1.9. Diseases caused by fluorine 1.1.9. Sjukdomar orsakade av or its toxic compounds fluor eller toxiska föreningar därav 1.1.10. Diseases caused by carbon 1.1.10. Sjukdomar orsakade av disulphide koldisulfid 1.1.11. Diseases caused by the 1.1.11. Sjukdomar orsakade av toxic halogen derivatives of ali- toxiska halogenderivat av alifaphatic or aromatic hydrocarbons tiska eller aromatiska kolväten 1.1.12. Diseases caused by ben- 1.1.12. Sjukdomar orsakade av zene or its toxic homologues bensen eller dess toxiska homolo-

ger 1.1.13. Diseases caused by toxic 1.1.13. Sjukdomar orsakade av nitro- and amino-derivatives of toxiska nitro- och aminoderivat av benzene or its homologues bensen eller dess homologer 1.1.14. Diseases caused by nitro- 1.1.14. Sjukdomar orsakade av glycerine or other nitric acid esters nitroglycerin eller andra estrar av

salpetersyra

1.1.15. Diseases caused by alco- 1.1.15. Sjukdomar orsakade av hols, glycols or ketones alkoholer, glykoler eller ketoner Bilaga 3 1.1.16. Diseases caused by as- 1.1.16. Sjukdomar orsakade av phyxiants: carbon monoxide, hy- kvävande gaser: kolmonoxid, drogen cyanide or its toxic deriva- cyanväte eller toxiska föreningar tives, hydrogen sulphide därav, svavelväte 1.1.17. Diseases caused by acry- 1.1.17. Sjukdomar orsakade av lonitrile akrylonitril 1.1.18. Diseases caused by oxides 1.1.18. Sjukdomar orsakade av of nitrogen kväveoxider 1.1.19. Diseases caused by vana- 1.1.19. Sjukdomar orsakade av dium or its toxic compounds vanadin eller toxiska föreningar

därav 1.1.20. Diseases caused by anti- 1.1.20. Sjukdomar orsakade av mony or its toxic compounds antimon eller toxiska föreningar

därav 1.1.21. Diseases caused by hexane 1.1.21. Sjukdomar orsakade av

hexan 1.1.22. Diseases of teeth caused by 1.1.22. Tandsjukdomar orsakade mineral acids av mineralsyror 1.1.23. Diseases caused by phar- 1.1.23. Sjukdomar orsakade av maceutical agents läkemedel 1.1.24. Diseases caused by thal- 1.1.24. Sjukdomar orsakade av lium or its compounds tallium eller föreningar därav 1.1.25. Diseases caused by os- 1.1.25. Sjukdomar orsakade av mium or its compounds osmium eller föreningar därav 1.1.26. Diseases caused by sele- 1.1.26. Sjukdomar orsakade av nium or its compounds selen eller föreningar därav 1.1.27. Diseases caused by copper 1.1.27. Sjukdomar orsakade av or its compounds koppar eller föreningar därav 1.1.28. Diseases caused by tin or 1.1.28. Sjukdomar orsakade av its compounds tenn eller föreningar därav 1.1.29. Diseases caused by zinc or 1.1.29. Sjukdomar orsakade av its compounds zink eller föreningar därav 1.1.30. Diseases caused by ozone, 1.1.30. Sjukdomar orsakade av phosgene ozon eller fosgen 1.1.31. Diseases caused by irri- 1.1.31. Sjukdomar orsakade av tants: benzoquinone and other cor- irriterande ämnen, dvs. benzokineal irritants non, och andra ämnen som irriterar

hornhinnan 1.1.32. Diseases caused by any 1.1.32. Sjukdomar orsakade av other chemical agents not men- andra än i punkterna 1.1.1 – 1.1.31 tioned in the preceding items 1.1.1 nämnda kemiska agens, där to 1.1.31, where a link between the arbetstagarens exponering har exposure of a worker to these konstaterats ha ett samband med chemical agents and the diseases hans eller hennes sjukdom suffered is established 1.2. Diseases caused by physical 1.2. Sjukdomar orsakade av fysikaagents liska agens

1.2.1. Hearing impairment caused 1.2.1. Hörselnedsättning orsakad

by noise av buller 1.2.2. Diseases caused by vibra- 1.2.2. Sjukdomar orsakade av Bilaga 3 tion (disorders of muscles, ten- vibrationer (skador i muskler, dons, bones, joints, peripheral senor, ben, leder, perifera blodkärl blood vessels or peripheral nerves) eller perifera nerver) 1.2.3. Diseases caused by work in 1.2.3. Sjukdomar orsakade av compressed air arbete i komprimerad luft 1.2.4. Diseases caused by ionizing 1.2.4. Sjukdomar orsakade av radiations joniserande strålning 1.2.5. Diseases caused by heat 1.2.5. Sjukdomar orsakade av radiation värmestrålning 1.2.6. Diseases caused by ultra- 1.2.6. Sjukdomar orsakade av violet radiation ultraviolett strålning 1.2.7. Diseases caused by extreme 1.2.7. Sjukdomar orsakade av temperature (e.g. sunstroke, frost- extrema temperaturer (t.ex. solbite) sting, förfrysningar) 1.2.8. Diseases caused by any 1.2.8. Sjukdomar orsakade av other physical agents not men- andra än i punkterna 1.2.1 – 1.2.7 tioned in the preceding items 1.2.1 nämnda fysikaliska agens, där to 1.2.7, where a direct link be- arbetstagarens exponering har tween the exposure of a worker to konstaterats ha ett direkt samband these physical agents and the dis- med hans eller hennes sjukdom eases suffered is established 1.3. Diseases caused by biological 1.3. Sjukdomar orsakade av bioloagents giska agens

1.3.1. Infectious or parasitic dis- 1.3.1. Infektions- eller parasiteases contracted in an occupation sjukdomar förvärvade i yrkeswhere there is a particular risk of arbete som medför särskilt stor contamination risk för smitta

2. Diseases by target organ sys- 2. Olika organsjukdomar tems

2.1. Occupational respiratory 2.1. Arbetsrelaterade sjukdomar i diseases andningsorganen

2.1.1. Pneumoconioses caused by 2.1.1. Pneumokonioser orsakade sclerogenic mineral dust (silicosis, av fibrosframkallande mineralanthraco-silicosis, asbestosis) and partiklar (silikos, antrakosilikos, silicotuberculosis, provided that asbestos) och silikotuberkulos försilicosis is an essential factor in utsatt att silikos i väsentlig grad causing the resultant incapacity or orsakat arbetsoförmågan eller death döden 2.1.2. Bronchopulmonary diseases 2.1.2. Sjukdomar i lungorna och caused by hard-metal dust de nedre andningsorganen orsa-

kade av hårdmetalldamm 2.1.3. Bronchopulmonary diseases 2.1.3. Sjukdomar i lungorna och caused by cotton, flax, hemp or bronkerna orsakade av damm av sisal dust (byssinosis) bomull, lin, hampa eller sisal

(byssinos) 2.1.4. Occupational asthma caused 2.1.4. Astma orsakad av erkänt

by recognized sensitizing agents or sensibiliserande och irriterande irritants inherent to the work agens som orsakar astma och som Bilaga 3 process förekommer i väsentlig grad i

arbetsprocessen 2.1.5. Extrinsic allergic alveolitis 2.1.5. Allergisk alveolit orsakad av caused by the inhalation of organic inandning av organiska dammdusts, as prescribed by national partiklar, enligt bestämmelser i legislation landets lagstiftning 2.1.6. Siderosis 2.1.6. Sideros 2.1.7. Chronic obstructive pul- 2.1.7. Kroniskt obstruktiva lungmonary diseases sjukdomar 2.1.8. Diseases of the lung caused 2.1.8. Lungsjukdomar orsakade av by aluminium aluminium 2.1.9. Upper airways disorders 2.1.9. Sjukdomar i de övre caused by recognized sensitizing andningsorganen orsakade av agents or irritants inherent to the erkänt sensibiliserande och irritework process rande agens som förekommer i

väsentlig grad i arbetsprocessen 2.1.10. Any other respiratory dis- 2.1.10. Andra än i punkterna 2.1.1 ease not mentioned in the preced- – 2.1.9 nämnda sjukdomar i ing items 2.1.1 to 2.1.9, caused by andningsorganen, där arbetsan agent where a direct link tagarens exponering har konstatebetween the exposure of a worker rats ha ett direkt samband med to this agent and the disease suf- hans eller hennes sjukdom fered is established

2.2. Occupational skin diseases 2.2. Arbetsrelaterade hudsjukdomar

2.2.1. Skin diseases caused by 2.2.1. Sådana hudsjukdomar physical, chemical or biological orsakade av fysikaliska, kemiska agents not included under other eller biologiska agens som inte items nämnts i någon annan punkt 2.2.2. Occupational vitiligo 2.2.2. Arbetsrelaterad vitiligo

2.3. Occupational musculo-skeletal 2.3. Arbetsrelaterade sjukdomar i disorders rörelse- och stödjeorganen

2.3.1. Musculo-skeletal diseases 2.3.1. Sjukdomar i rörelse- och caused by specific work activities stödjeorganen orsakade av en viss or work environment where par- typ av arbete eller arbetsmiljö som ticular risk factors are present inrymmer särskilda riskfaktorer Examples of such activities or en- Sådana arbeten eller miljöer är vironment include: t.ex. (a) rapid or repetitive motion a) snabba eller upprepade rörelser (b) forceful exertion b) kraftiga ansträngningar (c) excessive mechanical force c) mycket hög kraftutveckling concentration (d) awkward or non-neutral pos- d) obekväma eller onaturliga tures arbetsställningar (e) vibration e) vibrationer

Local or environmental cold Kyla lokalt eller från ommay increase risk givningen kan öka risken för in-

sjuknande.

Bilaga 3 3. Occupational cancer 3. Arbetsrelaterad cancer

3.1. Cancer caused by the following 3.1. Cancer orsakad av följande agents agens

3.1.1. Asbestos 3.1.1. Asbest 3.1.2. Benzidine and its salts 3.1.2. Benzidin och dess salter 3.1.3. Bis chloromethyl ether 3.1.3. Bis(klormetyl)eter (BCME) (BCME) 3.1.4. Chromium and chromium 3.1.4. Krom och dess föreningar compounds 3.1.5. Coal tars, coal tar pitches or 3.1.5. Stenkolstjära, stenkolsbeck soots eller sot 3.1.6. Beta-naphthylamine 3.1.6. 2-naftylamin 3.1.7. Vinyl chloride 3.1.7. Vinylklorid 3.1.8. Benzene or its toxic homo- 3.1.8. Bensen eller dess toxiska logues homologer 3.1.9. Toxic nitro- and amino- 3.1.9. Bensen eller toxiska nitroderivatives of benzene or its och aminoderivat av dess homolohomologues ger 3.1.10. Ionizing radiations 3.1.10. Joniserande strålning 3.1.11. Tar, pitch, bitumen, 3.1.11. Tjära, beck, bitumen, mineral oil, anthracene, or the mineralolja, antracen eller förecompounds, products or residues ningar av dessa substanser, proof these substances dukter som innehåller dessa ämnen

eller rester av dessa 3.1.12. Coke oven emissions 3.1.12. Utsläpp från koksugnar 3.1.13. Compounds of nickel 3.1.13. Nickelföreningar 3.1.14. Wood dust 3.1.14. Trädamm 3.1.15. Cancer caused by any other 3.1.15. Cancer orsakad av andra än agents not mentioned in the pre- i punkterna 3.1.1 – 3.1.14 nämnda ceding items 3.1.1 to 3.1.14, where agens, där arbetstagarens exponea direct link between the exposure ring har konstaterats ha ett direkt of a worker to this agent and the samband med hans eller hennes cancer suffered is established sjukdom

4. Other diseases 4. Övriga sjukdomar

4.1. Miners' nystagmus 4.1. Gruvarbetares nystagmus

Bilaga 4

Recommendation (No. 195) con- ILO:s rekommendation (nr 195) cerning Human Resources De- om utveckling av människors velopment: Education, Training resurser: utbildning, kompetensand Lifelong Learning utveckling och livslångt lärande

The General Conference of the Internationella arbetsorganisa- International Labour Organization, tionens allmänna konferens,

Having been convened at som har sammankallats till Geneva by the Governing Body of Genève av styrelsen för Interthe International Labour Office, nationella arbetsbyrån och samlats and having met in its 92nd Session där den 1 juni 2004 till sitt 92:a on 1 June 2004, and möte,

Recognizing that education, konstaterar att utbildning, training and lifelong learning con- kompetensutveckling och livslångt tribute significantly to promoting lärande avsevärt bidrar till att the interests of individuals, enter- främja de enskilda individernas prises, the economy and society as och företagens intressen, ekonoa whole, especially considering the min och samhället som helhet, critical challenge of attaining full särskilt med tanke på den avemployment, poverty eradication, görande utmaningen att nå full social inclusion and sustained eco- sysselsättning, fattigdomens utrotnomic growth in the global econ- ning, social inkludering och hållomy, and bar ekonomisk tillväxt i den

globala ekonomin,

Calling on governments, em- uppmanar regeringar, arbetsployers and workers to renew their givare och arbetstagare att förnya commitment to lifelong learning: sitt engagemang för livslångt governments by investing and lärande: regeringarna genom att creating the conditions to enhance investera i och skapa förutsätteducation and training at all levels; ningar för att förbättra utbildning enterprises by training their och kompetensutveckling på alla employees; and individuals by nivåer, företagen genom att tillförmaking use of the education, säkra sina anställda utbildning och training and lifelong learning enskilda individer genom att ta opportunities, and vara på möjligheterna till ut-

bildning, kompetensutveckling

och livslångt lärande,

Recognizing that education, konstaterar att utbildning, training and lifelong learning are kompetensutveckling och livslångt fundamental and should form an lärande är grundläggande och bör integral part of, and be consistent ingå i och stämma överens med with, comprehensive economic, mångsidiga ekonomiska, skattefiscal, social and labour market mässiga, sociala och arbetsmarkpolicies and programmes that are nadspolitiska riktlinjer och

important for sustainable eco- program som är viktiga för hållbar nomic growth and employment ekonomisk tillväxt och för att Bilaga 4 creation and social development, skapa sysselsättning samt för and social utveckling,

Recognizing that many devel- konstaterar att många utveckoping countries need support in lingsländer behöver stöd i utthe design, funding and imple- formandet, finansieringen och mentation of appropriate education genomförandet av en ändamålsand training policies to attain enlig politik för utbildning och human development, economic kompetensutveckling för att and employment growth, and pov- främja människors utveckling och erty eradication, and åstadkomma ekonomisk tillväxt,

ökad sysselsättning samt fattigdomens utrotning, Recognizing that education, konstaterar att utbildning,

training and lifelong learning are kompetensutveckling och livslångt contributing factors to personal lärande är bidragande faktorer till development, access to culture and personlig utveckling, tillträde till active citizenship, and kultur och aktivt medborgarskap,

Recalling that the realization of erinrar om att ett primärt mål för decent work for workers every- Internationella arbetsorganisawhere is a primary objective of the tionen är att arbetstagare i hela International Labour Organization, världen skall ha arbete under and anständiga villkor,

Noting the rights and principles noterar de rättigheter och embodied in the relevant instru- principer som uttrycks i Internaments of the International Labour tionella arbetsorganisationens Organization, and in particular: relevanta instrument, och i

synnerhet:

(a) the Human Resources De- a) 1975 års konvention om utvelopment Convention, 1975; the veckling av mänskliga resurser, Employment Policy Convention 1964 års konvention och and Recommendation, 1964; the rekommendation om sysselsätt- Employment Policy (Supplemen- ningspolitik, 1984 års rekommentary Provisions) Recommendation, dation om sysselsättningspolitik 1984; and the Paid Educational (tilläggsbestämmelser) samt 1974 Leave Convention and Recom- års konvention och rekommendamendation, 1974; tion om betald studieledighet,

(b) the ILO Declaration on Fun- b) ILO:s deklaration om grunddamental Principles and Rights at läggande principer och rättigheter i Work; arbetslivet,

(c) the Tripartite Declaration of c) ILO:s trepartiska deklaration Principles concerning Multi- om riktlinjer rörande multinational Enterprises and Social nationella företag och arbets- Policy; marknaden,

(d) the conclusions concerning d) de slutsatser angående utbildhuman resources training and de- ning och utveckling av människors velopment, adopted at the 88th resurser, son antogs vid Interna- Session (2000) of the International tionella arbetskonferensens 88:e Labour Conference, and möte år 2000,

Having decided upon the adop- har beslutat att anta vissa förslag tion of certain proposals with om utveckling av människors Bilaga 4 regard to human resources de- resurser och utbildning, en fråga velopment and training, which is som utgör den fjärde punkten på the fourth item on the agenda of mötets dagordning, the session, and

Having determined that these har fastställt att dessa förslag proposals shall take the form of a skall ta formen av en rekommen- Recommendation; dation, och

adopts this seventeenth day of antar denna dag, den 17 juni June of the year two thousand and 2004, följande rekommendation, four the following Recommenda- som kan kallas 2004 års rekomtion, which may be cited as the mendation om utveckling av Human Resources Development människors resurser. Recommendation, 2004.

I. OBJECTIVE, SCOPE AND I. MÅL, TILLÄMPNINGS- DEFINITIONS OMRÅDE OCH DEFINITIONER

1. Members should, based on 1. På grundval av en social dialog social dialogue, formulate, apply bör medlemsstaterna formulera, and review national human re- tillämpa och se över sin nationella sources development, education, politik för utveckling av männitraining and lifelong learning poli- skors resurser, utbildning, komcies which are consistent with petensutveckling och livslångt economic, fiscal and social poli- lärande, i överensstämmelse med cies. den ekonomiska politiken, skatte-

och socialpolitiken.

2. For the purpose of this 2. I denna rekommendation Recommendation:

(a) the term “lifelong learning” a) omfattar uttrycket ”livslångt encompasses all learning activities lärande” alla lärande aktiviteter undertaken throughout life for the under en livstid som utvecklar development of competencies and kompetenser och kvalifikationer; qualifications;

(b) the term “competencies” b) täcker uttrycket ”kompetencovers the knowledge, skills and ser” den erfarenhet, färdighet och know-how applied and mastered in sakkunskap som tillämpas och a specific context; behärskas i ett bestämt samman-

hang;

(c) the term “qualifications” c) är uttrycket ”kvalifikationer” means a formal expression of the ett formellt uttryck för yrkesvocational or professional abilities skicklighet eller professionell förof a worker which is recognized at måga hos en arbetstagare som är international, national or sectoral vedertagen på internationell, levels; nationell eller sektorsnivå;

(d) the term “employability” d) hänför sig uttrycket ”anställrelates to portable competencies ningsbarhet” till överförbara and qualifications that enhance an kompetenser och kvalifikationer individual's capacity to make use som ökar en persons kapacitet att of the education and training använda tillgängliga utbildnings-

opportunities available in order to och praktikmöjligheter för att secure and retain decent work, to trygga och behålla arbete under Bilaga 4 progress within the enterprise and anständiga villkor, för att gå vidare between jobs, and to cope with inom företaget och mellan arbeten changing technology and labour och för att klara förändringar i market conditions. teknologi och förhållanden på

arbetsmarknaden.

3. Members should identify 3. Medlemsstaterna bör identifihuman resources development, era riktlinjer för utveckling av education, training and lifelong människors resurser, utbildning, learning policies which: kompetensutveckling och livslångt

lärande, som:

(a) facilitate lifelong learning a) underlättar livslångt lärande and employability as part of a och anställningsbarhet som del av range of policy measures designed en rad politiska åtgärder utformade to create decent jobs, as well as to för att skapa arbetstillfällen under achieve sustainable economic and anständiga villkor, såväl som för social development; att uppnå hållbar ekonomisk och

social utveckling;

(b) give equal consideration to b) tar lika hänsyn till ekonoeconomic and social objectives, miska och sociala målsättningar emphasize sustainable economic och betonar hållbar ekonomisk development in the context of the utveckling i sammanhanget av den globalizing economy and the globaliserade ekonomin och det knowledge- and skills-based kunskapsbaserade samhället samt society, as well as the develop- kompetensutveckling, främjande ment of competencies, promotion av arbete under anständiga villkor, of decent work, job retention, bevarande av arbetstillfällen, samsocial development, social inclu- hällelig utveckling, social inkludesion and poverty reduction; ring och minskad fattigdom;

(c) stress the importance of c) betonar vikten av innovatioinnovation, competitiveness, pro- ner, konkurrensförmåga, produktiductivity, growth of the economy, vitet, tillväxt i ekonomin, skapanthe creation of decent jobs and the det av arbetstillfällen under employability of people, consid- anständiga villkor och människors ering that innovation creates new anställningsbarhet och beaktar att employment opportunities and innovationer ger nya sysselsättalso requires new approaches to ningsmöjligheter och också kräver education and training to meet the nya förhållningssätt till utbildning demand for new skills; och kompetensutveckling för att

möta kraven på nya färdigheter;

(d) address the challenge of d) tar sig an utmaningen att omtransforming activities in the in- forma verksamhet i den informella formal economy into decent work ekonomin till arbete under anstänfully integrated into mainstream diga villkor till fullo integrerat i economic life; policies and den allmänna ekonomin; riktlinjer programmes should be developed och program bör utarbetas med with the aim of creating decent syftet att skapa arbetstillfällen jobs and opportunities for educa- under anständiga villkor och tion and training, as well as vali- möjligheter till utbildning och dating prior learning and skills kompetensutveckling, såväl som

gained to assist workers and em- att validera tidigare förvärvade ployers to move into the formal kunskaper och färdigheter för att Bilaga 4 economy; hjälpa arbetstagare och arbets-

givare att komma in i den formella ekonomin; (e) promote and sustain public e) främjar och stödjer offentliga

and private investment in the in- och privata investeringar i den frastructure needed for the use of infrastruktur som behövs för att information and communication kunna använda informations- och technology in education and kommunikationsteknologi i uttraining, as well as in the training bildning och kompetensutveckling of teachers and trainers, using samt i utbildningen av lärare och local, national and international handledare, genom att använda collaborative networks; lokala, nationella och internatio-

nella nätverk för samarbete;

(f) reduce inequality in the par- f) reducerar ojämlikheter i delticipation in education and train- tagandet i utbildning och kompeing. tensutveckling.

4. Members should: 4. Medlemsstaterna bör: (a) recognize that education and a) erkänna att utbildning och

training are a right for all and, in kompetensutveckling är en rättigcooperation with the social part- het för alla och, i samarbete med ners, work towards ensuring arbetsmarknadens parter, arbeta i access for all to lifelong learning; riktning mot att säkerställa allas

tillgång till livslångt lärande;

(b) recognize that the realization b) erkänna att förverkligandet av of lifelong learning should be livslångt lärande bör baseras på ett based on the explicit commitment: uttryckligt åtagande: av regeringby governments by investing and arna att investera i och skapa förcreating the conditions to enhance utsättningar för att förbättra uteducation and training at all levels; bildning och kompetensutveckling by enterprises in training their em- på alla nivåer, av företagen att tillployees; and by individuals in handahålla utbildning för sina andeveloping their competencies and ställda och av den enskilde att careers. utveckla sin kompetens och sina

möjligheter till utveckling i

arbetslivet.

II. DEVELOPMENT AND II. UTFORMNING OCH IMPLEMENTATION OF EDU- GENOMFÖRANDE AV EN CATION AND TRAINING POLITIK FÖR UTBILDNING POLICIES OCH KOMPETENSUTVECK-

LING

5. Members should: 5. Medlemsstaterna bör: (a) define, with the involvement a) definiera, med medverkan av

of the social partners, a national arbetsmarknadens parter, en natiostrategy for education and training, nell strategi för utbildning och as well as establish a guiding kompetensutveckling samt inrätta framework for training policies at ett vägledande ramverk för utbildnational, regional, local, and sec- ningsriktlinjer på nationell, regio-

toral and enterprise levels; nal, lokal samt sektors- ¬och

företagsnivå; Bilaga 4

(b) develop supportive social b) utveckla stödjande samhälleand other policies, and create an liga och andra riktlinjer och skapa economic environment and incen- en ekonomisk miljö och incitatives, to encourage enterprises to ment för att uppmuntra företagen invest in education and training, att investera i utbildning och individuals to develop their com- kompetensutveckling, enskilda petencies and careers, and to personer att utveckla sin kompeenable and motivate all to partici- tens och sina yrkesmöjligheter, pate in education and training pro- samt göra det möjligt för och grammes; motivera alla att delta i utbild-

nings- och praktikprogram;

(c) facilitate the development of c) underlätta utvecklingen av ett an education and training delivery utbildnings- och kompetenssystem consistent with national utvecklingssystem som överensconditions and practices; stämmer med nationella förutsätt-

ningar och praxis;

(d) assume the primary respon- d) ta det primära ansvaret för att sibility for investing in quality investera i kvalitativ yrkesutbildeducation and pre-employment ning och yrkesförberedande training, recognizing that qualified praktik och erkänna att kvalificeteachers and trainers working rade lärare och handledare med under decent conditions, are of anständiga arbetsförhållanden är fundamental importance; av grundläggande betydelse;

(e) develop a national qualifica- e) utarbeta ett nationellt kvalifitions framework to facilitate life- kationsramverk för att underlätta long learning, assist enterprises livslångt lärande, bistå företag och and employment agencies to arbetsförmedlingar att matcha match skill demand with supply, efterfrågan på kompetens med tillguide individuals in their choice of gången, vägleda enskilda personer training and career and facilitate i deras val av utbildning och yrke the recognition of prior learning och underlätta erkännande av and previously acquired skills, tidigare studier och tidigare förcompetencies and experience; this värvade färdigheter, kompetenser framework should be responsive to och erfarenhet; detta ramverk bör changing technology and trends in vara öppet för förändringar i the labour market and recognize teknik och trender på arbetsmarkregional and local differences, naden samt erkänna regionala och without losing transparency at the lokala skillnader utan att förlora national level; transparens på den nationella

nivån;

(f) strengthen social dialogue f) stärka den sociala dialogen and collective bargaining on och kollektiva förhandlingar om training at international, national, utbildning på internationell, regional, local, and sectoral and nationell, regional, lokal samt enterprise levels as a basic princi- sektors- och företagsnivå som en ple for systems development, grundläggande princip för systemprogramme relevance, quality and utveckling, programrelevans, cost-effectiveness; kvalitet och kostnadseffektivitet;

(g) promote equal opportunities g) främja lika möjligheter för

for women and men in education, kvinnor och män i utbildning, training and lifelong learning; kompetensutveckling och livslångt Bilaga 4

lärande;

(h) promote access to education, h) främja tillträde till utbildning, training and lifelong learning for kompetensutveckling och livslångt people with nationally identified lärande för människor med special needs, such as youth, low- nationellt identifierade särskilda skilled people, people with behov, såsom ungdomar, lågdisabilities, migrants, older work- utbildade personer, människor ers, indigenous people, ethnic med funktionshinder, migrerande minority groups and the socially arbetstagare, äldre arbetstagare, excluded; and for workers in small ursprungsbefolkningar, etniska and medium-sized enterprises, in minoritetsgrupper och människor i the informal economy, in the rural socialt utanförskap, samt för sector and in self-employment; arbetstagare i små och medelstora

företag, i den informella ekonomin och i lantbrukssektorn och för egenföretagare; (i) provide support to the social i) tillhandahålla stöd till arbets-

partners to enable them to partici- marknadens parter för att göra det pate in social dialogue on training; möjligt för dem att delta i en

partsdialog om utbildning;

(j) support and assist individuals j) stödja och bistå enskilda through education, training and personer genom utbildning, lifelong learning, and other poli- kompetensutveckling och livslångt cies and programmes, to develop lärande, samt andra riktlinjer och and apply entrepreneurial skills to program, att utveckla och tillämpa create decent work for themselves entreprenörskompetens för att and others. skapa arbete under anständiga

villkor för dem själva och andra.

6. (1) Members should establish, 6. l Medlemsstaterna bör inrätta, maintain and improve a coordi- upprätthålla och förbättra ett samnated education and training sys- ordnat utbildnings- och kompetem within the concept of lifelong tensutvecklingssystem inom learning, taking into account the området livslångt lärande, med primary responsibility of govern- hänsyn tagen till statens primära ment for education and pre-em- ansvar för utbildning, yrkesträning ployment training and for training och för att utbilda de arbetslösa the unemployed, as well as recog- samt arbetsmarknadens parters roll nizing the role of the social part- när det gäller vidareutbildning, i ners in further training, in particu- synnerhet arbetsgivarnas centrala lar the vital role of employers in roll när det gäller att tillhandahålla providing work experience möjligheter till arbetslivserfarenopportunities. het.

(2) Education and pre-employ- 6.2 Utbildning och yrkesträning ment training include compulsory innefattar obligatorisk grundbasic education incorporating läggande utbildning inklusive basic knowledge, literacy and grundkunskaper, förmåga att läsa, numeracy skills and the appropri- skriva och räkna samt att rätt ate use of information and com- använda informations- och munication technology. kommunikationsteknik.

7. Members should consider 7. Medlemsstaterna bör överbenchmarks in relation to compa- väga riktmärken i förhållande till Bilaga 4 rable countries, regions and sec- jämförbara länder, regioner och tors when making decisions about sektorer i förbindelse med beslut investment in education and om investeringar i utbildning och training. kompetensutveckling.

III. EDUCATION AND PRE- III. UNDERVISNING OCH EMPLOYMENT TRAINING YRKESFÖRBEREDANDE

UTBILDNING

8. Members should: 8. Medlemsstaterna bör:

(a) recognize their responsibility a) erkänna sitt ansvar för for education and pre-employment undervisning och yrkesförtraining and, in cooperation with beredande utbildning och, i samthe social partners, improve access arbete med arbetsmarknadens for all to enhance employability parter, förbättra tillgängligheten and to facilitate social inclusion; för alla för att uppnå ökad anställ-

ningsbarhet och underlätta social inkludering; (b) develop approaches for non- b) utveckla strategier för icke

formal education and training, formell utbildning och kompeespecially for adults who were tensutveckling, särskilt för vuxna denied education and training som nekades utbildnings- och opportunities when young; praktikmöjligheter när de var

unga;

(c) encourage the use of new in- c) uppmuntra användning av ny formation and communication informations- och kommunikatechnology in learning and train- tionsteknik vid inlärning och ing, to the extent possible; praktik, i den utsträckning det är

möjligt;

(d) ensure provision of voca- d) säkerställa tillhandahållande tional, labour market and career av yrkes- och arbetsmarknadsinformation and guidance and information och vägledning samt employment counselling, supple- karriärrådgivning och vägledning mented by information on the om hur man söker arbete, rights and obligations of all kompletterad med information om concerned under labour-related rättigheter och skyldigheter för laws and other forms of labour alla berörda enligt arbetsmarkregulation; nadsrelaterade lagar och regler;

(e) ensure that education and e) säkerställa att utbildningspre-employment training pro- och yrkesträningsprogram är relegrammes are relevant and that vanta och att deras kvalitet upptheir quality is maintained; rätthålls;

(f) ensure that vocational f) säkerställa att yrkesutbildeducation and training systems are nings- och praktiksystem utveckdeveloped and strengthened to las och stärks för att ge ändamålsprovide appropriate opportunities enliga möjligheter att utveckla och for the development and certifica- certifiera kompetens som är reletion of skills relevant to the labour vant på arbetsmarknaden. market.

Bilaga 4 IV. DEVELOPMENT OF IV. KOMPETENSUTVECKLING COMPETENCIES

9. Members should: 9. Medlemsstaterna bör:

(a) promote, with the involve- a) främja, med medverkan av ment of the social partners, the arbetsmarknadens parter, den påongoing identification of trends in gående identifieringen av trender i the competencies needed by indi- kompetenser som är nödvändiga viduals, enterprises, the economy för enskilda personer, företag, and society as a whole; ekonomin och samhället som hel-

het;

(b) recognize the role of the b) erkänna den roll som arbetssocial partners, enterprises and marknadens parter, företag och workers in training; arbetstagare har vad gäller

kompetensutveckling;

(c) support initiatives by the c) stödja initiativ till dialog social partners in the field of mellan arbetsmarknadens parter, training in bipartite dialogue, in- däribland kollektiva förhandlingar, cluding collective bargaining; på utbildningsområdet;

(d) provide positive measures to d) tillhandahålla reella åtgärder stimulate investment and partici- för att stimulera investeringar och pation in training; deltagande i utbildning;

(e) recognize workplace e) erkänna lärande i arbetet, learning, including formal and inklusive formellt och icke fornon-formal learning, and work mellt lärande, och arbetserfarenexperience; het;

(f) promote the expansion of f) främja utökningen av lärande workplace learning and training i arbetet och praktik genom: through:

(i) the utilization of high-per- i) utnyttjande av högpresterande formance work practices that arbetsrutiner som förbättrar färdigimprove skills; heterna;

(ii) the organization of on- and ii) arrangerande av utbildning på off-the-job training with public och utanför arbetet med offentliga and private training providers, and och privata utbildningsanordnare making greater use of information och bättre utnyttjande av informaand communication technology; tions- och kommunikationsteknik; and och

(iii) the use of new forms of iii) användande av nya former learning together with appropriate av utbildning samt relevanta samsocial policies and measures to hälleliga riktlinjer och åtgärder för facilitate participation in training; att främja deltagande i utbildning;

(g) urge private and public em- g) uppmana privata och offentployers to adopt best practices in liga arbetsgivare att använda bästa human resources development; praxis i utvecklingen av män-

niskors resurser;

(h) develop equal opportunity h) utarbeta jämställdhetsstratestrategies, measures and pro- gier, åtgärder och program för att grammes to promote and imple- främja och genomföra utbildning ment training for women, as well för kvinnor samt för specifika

as for specific groups and eco- grupper och ekonomiska sektorer nomic sectors, and for people with och för personer med särskilda Bilaga 4 special needs, with the objective of behov, med målsättningen att reducing inequalities; minska ojämlikheten;

(i) promote equal opportunities i) främja lika möjligheter, och for, and access to, career guidance tillgång, till yrkesvägledning och and skill upgrading for all work- uppgradering av färdigheter för ers, as well as support for retrain- alla arbetstagare samt stöd för oming employees whose jobs are at skolning av arbetstagare som risk; riskerar att förlora arbetet;

(j) call upon multinational en- j) uppmana multinationella terprises to provide training for all företag att tillhandhålla utbildning levels of their employees in home för sina anställda på alla nivåer i and host countries, to meet the hem- och värdländer, för att möta needs of the enterprises and con- företagens behov och bidra till tribute to the development of the landets utveckling; country;

(k) promote the development of k) främja utvecklingen av rättequitable training policies and visa utbildningsriktlinjer och möjopportunities for all public sector ligheter för alla anställda i den employees, recognizing the role of offentliga sektorn, med erthe social partners in this sector; kännande av arbetsmarknadens

parters roll i denna sektor;

(l) promote supportive policies l) främja stödjande riktlinjer för to enable individuals to balance att göra det möjligt för enskilda their work, family and lifelong personer att finna en balans mellan learning interests. arbete, familjeliv och livslångt

lärande.

V. TRAINING FOR DECENT V. UTBILDNING FÖR ARBETE WORK AND SOCIAL INCLU- UNDER ANSTÄNDIGA SION VILLKOR OCH SOCIAL

INKLUDERING

10. Members should recognize: 10. Medlemsstaterna bör erkänna:

(a) the primary responsibility of a) statens primära ansvar för utgovernment for the training of the bildningen av de arbetslösa, de unemployed, those seeking to som försöker komma in eller enter or re-enter the labour market återinträda på arbetsmarknaden and people with special needs, to och personer med särskilda behov develop and enhance their i syfte att utveckla och förbättra employability to secure decent deras anställningsbarhet till säkert work, in the private and public arbete under anständiga villkor, i sectors, through such measures as de privata och offentliga sektoincentives and assistance; rerna, genom sådana åtgärder som

uppmuntran och hjälp;

(b) the role of the social partners b) arbetsmarknadens parters roll to support, through human när det gäller att stödja, genom resources development policies riktlinjer för utveckling av männiand other measures, the integration skors resurser och andra åtgärder, of the unemployed and people integreringen i yrkeslivet av

with special needs in jobs; arbetslösa och personer med sär-

skilda behov; Bilaga 4

(c) the role of local authorities c) lokala myndigheters och det and communities and other inter- allmännas samt andra intresserade ested parties in implementing pro- parters roll när det gäller att grammes for people with special genomföra program för personer needs. med särskilda behov.

VI. FRAMEWORK FOR VI. RAMVERK FÖR ER- RECOGNITION AND CERTIFI- KÄNNANDE OCH CERTIFIE- CATION OF SKILLS RING AV YRKESFÄRDIGHETER

11. (1) Measures should be 11. 1 Åtgärder bör vidtas, i samråd adopted, in consultation with the med arbetsmarknadens parter och social partners and using a genom att använda ett nationellt national qualifications framework, ramverk för kvalifikationer, för att to promote the development, im- främja utvecklingen, genomplementation and financing of a förandet och finansieringen av en transparent mechanism for the tydlig metod för bedömningen, assessment, certification and certifiering och erkännande av recognition of skills, including yrkesfärdigheter, inklusive tidigare prior learning and previous experi- förvärvad kompetens och erfarenence, irrespective of the countries het, oavsett land där de förvärvats where they were acquired and och om de förvärvats formellt eller whether acquired formally or in- informellt; formally.

(2) Such an assessment method- 11.2 Bedömningsmetoden bör ology should be objective, non- vara objektiv, icke diskriminediscriminatory and linked to rande och överensstämma med standards. vissa normer;

(3) The national framework 11.3 Det nationella ramverket should include a credible system bör innefatta ett trovärdigt certifieof certification which will ensure ringssystem som säkerställer att that skills are portable and recog- yrkesfärdigheterna är överförbara nized across sectors, industries, och erkända tvärsöver sektorer, enterprises and educational verksamheter, företag och institutions. utbildningsinstitutioner.

12. Special provisions should be 12. Särskilda bestämmelser bör designed to ensure recognition and utformas för att säkerställa ercertification of skills and qualifi- kännande och certifiering av cations for migrant workers. yrkesfärdigheter och kvalifikatio-

ner för migrerande arbetstagare.

VII. TRAINING PROVIDERS VII. UTBILDNINGS-

ANORDNARE

13. Members should, in coopera- 13. Medlemsstaterna bör, i samtion with the social partners, arbete med arbetsmarknadens promote diversity of training parter, främja mångfald i tillprovision to meet the different handahållandet av utbildning för

needs of individuals and enter- att möta de olika behoven hos prises and to ensure high-quality enskilda personer och företag samt Bilaga 4 standards, recognition and port- för att säkerställa hög-kvalitativa ability of competencies and quali- normer, erkännande och överförfications within a national quality barhet av kompetenser och kvaliassurance framework. fikationer inom ett nationellt ram-

verk för kvalitetssäkring. 14. Members should: 14. Medlemsstaterna bör: (a) develop a framework for the a) utarbeta ett ramverk för certi-

certification of qualifications of fiering av utbildningsanordnares training providers; kvalifikationer;

(b) identify the roles of govern- b) identifiera rollerna för staten ment and the social partners in och arbetsmarknadens parter bepromoting the expansion and träffande utökningen och mångdiversification of training; falden i utbildning;

(c) include quality assurance in c) inkludera kvalitetssäkring i the public system and promote its det offentliga systemet och främja development within the private dess utveckling inom den privata training market and evaluate the utbildningsmarknaden samt utoutcomes of education and värdera resultaten av utbildning training; och kompetensutveckling;

(d) develop quality standards for d) utarbeta kvalitetsnormer för trainers and create the opportuni- handledare och skapa möjligheter ties for trainers to meet such stan- för handledare att uppfylla sådana dards. normer.

VIII. CAREER GUIDANCE AND VIII. YRKESVÄGLEDNING OCH TRAINING SUPPORT SERVICES UTBILDNINGSTÖD

15. Members should: 15. Medlemsstaterna bör:

(a) assure and facilitate, a) säkerställa och underlätta, throughout an individual's life, under en enskild persons hela liv, participation in, and access to, deltagande i och tillgång till vocational and career information yrkesvägledning och information, and guidance, job placement ser- arbetsförmedlingstjänster och tekvices and job search techniques niker för att söka arbete samt and training support services; utbildningsstöd;

(b) promote and facilitate the b) främja och underlätta använuse of information and communi- dandet av informations- och komcation technology, as well as tra- munikationsteknik såväl som ditional best practices in career traditionell bästa praxis i yrkesinformation and guidance and information och vägledning samt training support services; utbildningsstöd;

(c) identify, in consultation with c) identifiera, i samråd med the social partners, roles and arbetsmarknadens parter, roller responsibilities of employment och ansvar för arbetsförmedlingar, services, training providers and utbildningsanordnare och andra other relevant service providers relevanta serviceförmedlare när with respect to vocational and det gäller yrkesinformation och career information and guidance; vägledning;

(d) provide information and d) tillhandahålla information

guidance on entrepreneurship, och vägledning om entreprepromote entrepreneurial skills, and nörskap, främja entreprenörs- Bilaga 4 raise awareness among educators färdigheter och öka medvetenheand trainers of the important role ten bland lärare och handledare of enterprises, among others, in om bl.a. företagens viktiga roll för creating growth and decent jobs. att skapa tillväxt och arbets-

tillfällen under anständiga villkor.

IX. RESEARCH IN HUMAN IX. FORSKNING OM UT- RESOURCES DEVELOPMENT, VECKLING AV MÄNNISKORS EDUCATION, TRAINING AND RESURSER, UTBILDNING, LIFELONG LEARNING KOMPETENSUTVECKLING

OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE

16. Members should evaluate the 16. Medlemsstaterna bör utvärdera impact of their education, training effekten av sin politik för utbildand lifelong learning policies on ning, kompetensutveckling och the progress made towards livslångt lärande i ljuset av de achieving broader human devel- framsteg som gjorts i riktning mot opment goals, such as the creation att uppnå bredare mål för of decent jobs and poverty eradi- människors utveckling, såsom cation. skapandet av arbetstillfällen under

anständiga villkor och fattigdomens utrotning. 17. Members should develop 17. Medlemsstaterna bör ut-

their national capacity, as well as veckla sin nationella kapacitet, facilitate and assist in developing samt underlätta och bidra till utthat of the social partners, to ana- vecklingen av arbetsmarknadens lyse trends in labour markets and parters kapacitet, att analysera human resources development and trender på arbetsmarknaden och i training. utvecklingen av människors resur-

ser samt utbildning. 18. Members should: 18. Medlemsstaterna bör: (a) collect information, dis- a) samla information, uppdelad

aggregated by gender, age, and på kön, ålder och andra specifika other specific socio-economic socioekonomiska karakteristika, characteristics, on educational om undervisningsnivåer, kvalilevels, qualifications, training fikationer, utbildningsverksamhet activities, and employment and samt sysselsättning och inkomster, incomes, especially when orga- särskilt när de genomför regelnizing regular surveys of the bundna befolkningsundersökpopulation, so that trends can be ningar, så att trender kan fastestablished and comparative ställas och jämförande analyser analysis undertaken to guide pol- göras som vägledning vid utformicy development; ningen av politiken;

(b) establish databases and b) upprätta databaser samt quantitative and qualitative indi- kvantitativa och kvalitativa incators, disaggregated by gender, dikatorer, uppdelade på kön, ålder age and other characteristics, on och andra karakteristika, över det the national training system and nationella utbildningssystemet och gather data on training in the pri- samla in uppgifter om utbildning i

vate sector, taking into account the den privata sektorn, och därvid ta impact of data collection on enter- hänsyn till den inverkan insamlade Bilaga 4 prises; uppgifter har på företagen;

(c) collect information on com- c) samla information om kompetencies and emerging trends in petenser och framväxande trender the labour market from a variety of på arbetsmarknaden från ett stort sources, including longitudinal urval av källor, inklusive studies, and not confined to tradi- longitudinella studier, och inte tional occupational classifications. begränsat av traditionella yrkes-

indelningar.

19. Members should, in consul- 19. Medlemsstaterna bör, i samtation with the social partners, and råd med arbetsmarknadens parter, taking into account the impact of och med hänsyn till inverkan på data collection on enterprises, företagen av uppgiftsinsamlingen, support and facilitate research on stödja och underlätta forskning om human resources development and utveckling av människors resurser training, which could include: och utbildning, vilket skulle kunna

innefatta:

(a) learning and training a) undervisnings- och utbildmethodologies, including the use ningsmetoder, inklusive användof information and communication ningen av informations- och technology in training; kommunikationsteknik i utbild-

ningen;

(b) skills recognition and quali- b) erkännande av yrkesfärdigfications frameworks; heter och ramverk för kvalifikatio-

ner;

(c) policies, strategies and c) principer, strategier och ramframeworks for human resources verk för utveckling av människors development and training; resurser och utbildning;

(d) investment in training, as d) investering i utbildning, såväl well as the effectiveness and im- som utbildningens effektivitet och pact of training; resultat;

(e) identifying, measuring and e) identifiering, mätning och forecasting the trends in supply prognoser vad gäller trenderna and demand for competencies and inom tillgång och efterfrågan på qualifications in the labour market; kompetenser och kvalifikationer

på arbetsmarknaden;

(f) identifying and overcoming f) identifiering och överbarriers to accessing training and vinnande av hinder för att få tilleducation; gång till utbildning och praktik;

(g) identifying and overcoming g) identifiering och övergender bias in the assessment of vinnande av könsfördomar i becompetencies; dömningen av kompetenser;

(h) preparing, publishing and h) utarbetande, publicering och disseminating reports and docu- spridning av rapporter och dokumentation on policies, surveys and mentation om riktlinjer, översikter available data. och tillgängliga data;

20. Members should use the in- 20. Medlemsstaterna bör anformation obtained through re- vända den information som ersearch to guide planning, imple- hållits genom forskning vid planementation and evaluation of pro- ringen, genomförandet och ut-

grammes. värderingen av program.

Bilaga 4 X. INTERNATIONAL AND X. INTERNATIONELLT TECHNICAL COOPERATION SAMARBETE OCH UT-

VECKLINGSSAMARBETE

21. International and technical 21. Internationellt samarbete och cooperation in human resources utvecklingssamarbete om utveckdevelopment, education, training ling av människors resurser, and lifelong learning should: utbildning, kompetensutveckling

och livslångt lärande bör:

(a) develop mechanisms that a) utveckla mekanismer som mitigate the adverse impact on minskar den negativa inverkan för developing countries of the loss of utvecklingsländerna av att de förskilled people through migration, lorar yrkesutbildade personer including strategies to strengthen genom migration, inklusive stratethe human resources development gier för att stärka systemen för systems in the countries of origin, utveckling av människors resurser recognizing that creating enabling i ursprungsländerna, med insikt conditions for economic growth, om att skapandet av villkor som investment, creation of decent jobs möjliggör ekonomisk tillväxt, and human development will have investeringar, skapande av arbetsa positive effect on retaining tillfällen under anständiga villkor skilled labour; och kompetensutveckling kommer

att ha en positiv inverkan när det gäller att behålla yrkesutbildad arbetskraft; (b) promote greater opportuni- b) främja större möjligheter för

ties for women and men to obtain kvinnor och män att erhålla arbete decent work; under anständiga villkor;

(c) promote national capacity c) främja nationellt kapacitetsbuilding to reform and develop byggande för att reformera och training policies and programmes, utveckla utbildningspolitiska riktincluding developing the capacity linjer och program, inklusive for social dialogue and partnership utveckla kapaciteten för social building in training; dialog och bygga partnerskap

inom utbildningen;

(d) promote the development of d) främja utvecklingen av entreentrepreneurship and decent prenörskap och sysselsättning employment and share experiences under anständiga villkor samt on international best practices; utbyta erfarenheter om bästa

praxis internationellt;

(e) strengthen the capacity of the e) stärka kapaciteten hos social partners to contribute to arbetsmarknadens parter att bidra dynamic lifelong learning policies, till dynamiska riktlinjer för livsin particular in relation to the new långt lärande, i synnerhet i fördimensions of regional economic hållande till nya dimensioner av integration, migration and the regional ekonomisk integration, emerging multicultural society; migration och det framväxande

multikulturella samhället;

(f) promote recognition and f) främja erkännande och möj-

portability of skills, competencies ligheter att överföra yrkesand qualifications nationally and kunnande, kompetenser och kvali- Bilaga 4 internationally; fikationer nationellt och interna-

tionellt;

(g) increase technical and finan- g) öka tekniskt och finansiellt cial assistance for developing bistånd till utvecklingsländer och countries and promote, at the level främja, på nivån för internationella of the international financial finansinstitutioner och finansieinstitutions and funding agencies, ringsorgan, en sammanhängande coherent policies and programmes politik och program som sätter which place education, training utbildning, kompetensutveckling and lifelong learning at the centre och livslångt lärande i centrum för of development policies; utvecklingspolitiken;

(h) taking into account the spe- h) med hänsyn tagen till de specific problems of the indebted cifika problemen för de skuldsatta developing countries, explore and utvecklingsländerna, utforska och apply innovative approaches to tillämpa innovativa tillvägagångsprovide additional resources for sätt för att tillhandahålla ytterhuman resources development; ligare resurser för utveckling av

människors resurser;

(i) promote cooperation between i) främja samarbete mellan och and among governments, the bland regeringar, arbetsmarknasocial partners, the private sector dens parter, den privata sektorn and international organizations on och internationella organisationer all other issues and strategies om alla andra frågor och strategier encompassed in this instrument. som detta instrument omfattar.

XI. FINAL PROVISION XI. SLUTBESTÄMMELSE

22. The present Recommendation Denna rekommendation reviderar revises and replaces the Human och ersätter 1975 års rekommen- Resources Development Recom- dation om utveckling av mänskliga mendation, 1975. resurser.

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 januari 2007 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Tolgfors Föredragande: statsrådet Littorin

Regeringen beslutar proposition 2006/07:44 2002 års protokoll till ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö m.m.