Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall såvitt gäller Europol. Ändringen är en konsekvens av att Europolkonventionen upphör att gälla den 1 januari 2010 och ersätts av rådets beslut av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol). Ändringen innebär att Europol, Europols direktör, biträdande direktörer och personal ska ha den immunitet och de privilegier som följer av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. I likhet med vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser ska tjänstemän från Europol som deltar i en gemensam utredningsgrupp inte omfattas av den immunitet som annars gäller.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall¹ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande Internationella organ Fysiska personer

Tillämplig internationell överenskommelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

52. Europol

Medlemmarna i Europols organ, Europols direktör, biträdande direktörer och tjänstemän

Konvention som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) med protokoll om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän, utarbetat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen och artikel 41.3 i Europolkonventionen, rådets akt av den 28 november 2002 om utarbetande av ett protokoll om ändring av konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) och protokollet om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän.

¹ Lagen omtryckt 1994:717.

• Sida 5
•  Original

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Bilaga ²

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande Internationella organ Fysiska personer

Tillämplig internationell överenskommelse

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

52. Europol

Europols direktör, biträdande direktörer och personal

Rådets beslut av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

² Senaste lydelse 2006:397 (jfr 2007:67).

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Europol är EU:s gemensamma polisbyrå. Europols målsättning är att förbättra effektiviteten hos behöriga myndigheter i medlemsstaterna och deras samarbete för att förebygga och motverka viss definierad brottslighet, t.ex. grova narkotikabrott eller gränsöverskridande handel med barn som utnyttjas sexuellt. Verksamheten grundas på Europolkonventionen som öppnades för undertecknande år 1995. Sverige tillträdde konventionen år 1997 (prop. 1996/97:164, bet. 1997/98:JuU2, rskr. 1997/98:22). Europols verksamhet inleddes år 1999.

I december 2006 enades rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIFrådet) om att Europolkonventionen skulle ersättas av ett rådsbeslut. Det grundläggande motivet var att den nuvarande konventionsformen innebär långdragna och omständliga processer varje gång behov uppstår av att förändra och utveckla Europols verksamhet och arbetsformer.

Den 18 april 2008 träffades i RIF-rådet en politisk överenskommelse om ett utkast till rådsbeslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol). Enligt utkastet skulle rådsbeslutet ersätta bestämmelserna i den nu gällande Europolkonventionen med de ändringar som har antagits genom ändringsprotokollen åren 2000, 2002 och 2003.

Regeringen har i prop 2008/09:14 Godkännande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) redovisat utkastet till rådsbeslut för riksdagen och gjort en översiktlig bedömning av behovet av lagändringar med anledning av beslutet. Utkastet har därefter godkänts av riksdagen och rådsbeslutet har antagits på RIF-rådet den 6 april 2009.

Rådsbeslutet innebär bl.a. en viss utvidgning av Europols behörighet. Vidare innebär det att Europol får ställning som EU-myndighet och att protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska tillämpas på Europol och dess personal.

Inom Justitiedepartementet har det utarbetats ett utkast till proposition (dnr Ju2009/5435/PO). I utkastet lämnas förslag till den lagändring som måste träda i kraft den dag Europolrådsbeslutet ska börja tillämpas, dvs. den 1 januari 2010. Förslaget innebär att en hänvisning till Europolkonventionen och aktuella protokoll i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ersätts av en hänvisning till rådsbeslutet. En sammanfattning av utkastet till proposition finns i bilaga 1. Utkastets lagförslag finns i bilaga 2. Utkastet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. De skriftliga synpunkter som har lämnats finns tillgängliga i ärendet ( dnr Ju2009/5435/PO).

Regeringen avser att i ett annat sammanhang överväga behovet av ytterligare lagändringar med anledning av Europolsamarbetet.

Lagrådet

Lagförslaget i propositionen är en direkt följd av att Europolkonventionen ska upphöra att gälla och ersättas av ett rådsbeslut. Lagändringen innebär att hänvisningen till Europolkonventionen med protokoll om privilegier och immunitet och 2002 års ändringsprotokoll ersätts av en

• Sida 7
•  Original

hänvisning till rådsbeslutet. Enligt regeringens bedömning är förslaget av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4. Allmänt om Europolsamarbetet

4.1. Behörighet och arbetsformer

Europol är en del av det polisiära samarbetet i unionen. Syftet är att förbättra effektiviteten hos de behöriga nationella myndigheterna och förbättra deras inbördes samarbete i den förebyggande och brottsbekämpande verksamheten.

Europols behörighet omfattar enligt Europolrådsbeslutet organiserad brottslighet, terrorism och andra former av allvarlig brottslighet som anges i bilagan till rådsbeslutet och som berör två eller flera medlemsstater på ett sådant sätt att det krävs en gemensam åtgärd från medlemsstaternas sida på grund av brottslighetens omfattning, betydelse och följder. Jämfört med vad som gäller enligt Europolkonventionen innebär det en viss utvidgning av behörigheten eftersom kravet på att brottsligheten ska vara organiserad tagits bort.

Europol fungerar som en knutpunkt för utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna tillhandahåller Europol uppgifter främst ur sina nationella polisregister. Dessa uppgifter sammanställs och bearbetas samt kompletteras i vissa fall med uppgifter från annat håll. Uppgifterna analyseras sedan hos Europol. Underrättelser går tillbaka till medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter som härigenom får ett bättre underlag för sin operativa verksamhet. Underrättelserna får dock i princip endast användas för att bekämpa sådan brottslighet som ligger inom Europols behörighet eller annan grov brottslighet. Härutöver stöder Europol medlemsstaterna med rådgivning och fördjupade specialkunskaper vid utredningar och tillhandahåller även strategiska underrättelser för att främja operationer i medlemsländerna. Europol kan också bistå medlemsstaterna med råd och forskning inom områdena för utbildning, organisation och utrustning, brottsförebyggande arbete samt tekniska och vetenskapliga polis- och utredningsmetoder.

4.2. Europols organisation

I varje medlemsstat finns en nationell enhet som är förbindelselänk mellan Europol och medlemsstaten. Den nationella enheten har till huvudsaklig arbetsuppgift att förse Europol med uppgifter från de nationella polisregistren eller motsvarande som ska överlämnas till Europols olika dataregister. De nationella enheterna tar även emot uppgifter som kommer från Europol och vidarebefordrar dem till behöriga nationella myndigheter. Rikspolisstyrelsen är nationell enhet i Sverige.

Vid Europols huvudkontor i Haag i Nederländerna finns särskilda sambandsmän utsända från de olika medlemsstaterna. Dessa har till uppgift att praktiskt genomföra informations- och underrättelseutbytet

• Sida 8
•  Original

mellan Europol och de nationella enheterna samt att samverka med Europols tjänstemän i bl.a. analysarbetet.

Såväl de nationella enheterna som sambandsmännen arbetar under respektive medlemslands nationella lagar och regler. Sambandsmännen är inte anställda av Europol utan av förvaltningarna i sina hemstater. Europol har även egna anställda för att utföra det kriminalunderrättelse- och analysarbete som är tyngdpunkten i Europols verksamhet.

Europols dagliga verksamhet leds av en direktör. Den övergripande ledningen av Europol handhas av en styrelse. Europol är en juridisk person med egen rättskapacitet och får ingå internationella avtal inom ramen för sin behörighet och sina uppgifter.

4.3. Deltagande i gemensamma utredningsgrupper

Europol kan delta i sådana gemensamma utredningsgrupper som inrättats i enlighet med 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater eller i enlighet med 2002 års rambeslut om gemensamma utredningsgrupper. En gemensam utredningsgrupp kan bestå av tjänstemän från brottsutredande myndigheter från två eller flera medlemsstater. En sådan grupp har till uppgift att under en begränsad tid utreda viss brottslighet som har anknytning till de medlemsstater som inrättat den.

Europol kan delta i en stödjande funktion i gemensamma utredningsgrupper. Europol har dessutom getts möjlighet att uppmana behöriga myndigheter i medlemsstaterna att genomföra eller samordna utredningar i särskilda fall. En förutsättning för att Europol ska få delta i en gemensam utredningsgrupp är att gruppen utreder brott för vilka Europol har behörighet. Inom de gränser som anges i lagstiftningen i den medlemsstat där gruppen är verksam får deltagande ske i all verksamhet. Utbyte av information ska ske med alla medlemmar i den gemensamma utredningsgruppen. En Europoltjänsteman får inte vidta några tvångsåtgärder.

5. Immunitet och privilegier för Europol

5.1. Europolkonventionen och protokollet om privilegier och immunitet

Gällande bestämmelser om immunitet och privilegier för Europol återfinns i artikel 41 i Europolkonventionen och i ett särskilt protokoll om immunitet och privilegier. Bestämmelserna i protokollet består av tre delar och innebär i korthet följande.

Första delen innehåller bestämmelser om privilegier och immunitet för

Europol som organisation. Bestämmelserna innebär att Europol ska ha immunitet mot rättsliga förfaranden när det gäller olaglig och felaktig behandling av uppgifter. Vidare innebär de att Europols egendom, medel och tillgångar inte får bli föremål för några slag av tvångsåtgärder. Vad gäller privilegier innebär dessa att Europol i stor omfattning befrias från

• Sida 9
•  Original

såväl direkta som indirekta skatter inom ramen för dess officiella verksamhet.

Andra delen består av bestämmelser om privilegier och immunitet för medlemmarna i Europols organ och Europols personal. För dessa gäller att de har immunitet mot varje slag av rättsligt förfarande vad gäller muntliga och skriftliga uttalanden som görs i tjänsten. De har också immunitet för övriga handlingar som utförs i tjänsten. Immuniteten kan upphävas genom beslut av direktören. För styrelseledamöter kan respektive medlemsland upphäva immuniteten. Immuniteten ska upphävas i ett enskilt fall om den annars skulle hindra att rättvisa skipas och om den kan upphävas utan att det skadar Europols intressen. Vad gäller privilegier är medlemmarna i Europols organ och Europols personal befriade från inkomstskatt i de fall de redan är belagda med skatt till förmån för Europol. När det gäller inkomstskatt i övrigt är huvudregeln att personerna i skatterättsligt hänseende ska anses vara bosatta på sin tidigare hemort.

I den tredje delen finns vissa avslutande bestämmelser om bl.a. tvistlösning, utvärdering och ändring av protokollet.

En närmare redovisning av bestämmelserna i protokollet lämnas i prop. 1997/98:31 om immunitet och privilegier för Europol.

Artikel 41 i Europolkonventionen och protokollet om immunitet och privilegier har genomförts i svensk rätt genom en ändring i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (prop. 1997/98:31, bet. 1997/98:JuU5, rskr. 1997/98:64). Genom ändringen tillerkänns Europol, medlemmarna i Europols organ, direktör, biträdande direktörer och tjänstemän den immunitet och de privilegier som följer av Europolkonventionen och protokollet om immunitet och privilegier (jfr 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall).

I avsnitt 4.3 har det beskrivits att tjänstemän vid Europol kan delta i sådana gemensamma utredningsgrupper som inrättats i enlighet med 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål eller i enlighet med 2002 års rambeslut om gemensamma utredningsgrupper. Möjligheten att delta i gemensamma utredningsgrupper infördes genom ett ändringsprotokoll från år 2002. Av protokollet följer bl.a. att immunitet inte gäller för handlingar som utförs av personal från Europol inom ramen för deltagande i en sådan utredningsgrupp (prop. 2005/06:118 s. 11). Personalen omfattas i stället av den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där verksamheten äger rum som gäller för personer med jämförbara uppgifter. Protokollet har genomförts i svensk rätt genom en ändring i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (prop. 2005/06:118, bet. 2005/06:JuU28, rskr. 2005/06:244).

5.2. Europolrådsbeslutet

Till skillnad från vad som gäller enligt konventionen och protokollet om immunitet och privilegier för Europol ska de allmänna bestämmelserna om immunitet och privilegier för anställda i unionen tillämpas på Europol. Det är en konsekvens av att Europol genom rådsbeslutet får ställning som EU-myndighet. I artikel 51 i rådsbeslutet föreskrivs alltså

• Sida 10
•  Original

att protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska tillämpas på Europols direktör, biträdande direktörer och personal. Protokollet ska tillämpas även på Europol som organisation. Av bestämmelsen framgår vidare att en särskild förordning antagen på grundval av artikel 16 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska tillämpas på Europols direktör, biträdande direktörer och personal. Av artikel 64.2 i rådsbeslutet följer att rådsbeslutet inte ska börja tillämpas förrän den aktuella förordningen beslutats. Syftet med förordningen är att undanta personal från Europol från immuniteten när personalen deltar i gemensamma utredningsgrupper i medlemsstaterna (skäl 9 till rådsbeslutet).

Protokollets innehåll

Beträffande tjänstemän och anställda innebär bestämmelserna i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier bl.a. följande.

Enligt artikel 12 a) åtnjuter tjänstemän immunitet mot rättsliga förfaranden för handlingar som de har vidtagit i sin tjänsteutövning, inbegripet såväl muntliga som skriftliga uttalanden. För att tjänstemännen ska kunna utöva sin tjänst i tjänstgöringslandet och i gemenskapens medlemsstater har de beviljats undantag från bestämmelser om begränsning av invandring och formaliteter för registrering av utlänningar enligt artikel 12 b). Europeiska gemenskaperna tar med stöd av artikel 13 första stycket ut en gemenskapsintern skatt på de löner och arvoden som betalas ut till tjänstemännen från gemenskaperna. Artikel 13 andra stycket anger att tjänstemännen är befriade från nationella skatter på dessa löner och arvoden. Artikel 14 innehåller bestämmelser om i vilken stat en tjänsteman ska anses skatterättsligt bosatt om personen enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig i en annan medlemsstat. När det gäller inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpning av dubbelbeskattningsavtal ska tjänstemannen behandlas som om denne fortfarande var bosatt på sin tidigare bostadsort. Artikel 15 möjliggör upprättandet av ett eget socialförsäkringssystem för tjänstemännen. Artikel 18 första stycket anger att immunitet och privilegier endast beviljas i gemenskapernas intresse. Enligt artikel 18 andra stycket är gemenskaperna förpliktade att häva immunitet som har beviljats en tjänsteman eller annan anställd om upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas intresse.

Av artikel 11 i protokollet följer att sedvanliga privilegier och immunitet ska gälla även för medlemmarna i Europols styrelse, jfr 1 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och 2 och 4 §§ lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Undantag från immuniteten vid deltagande i gemensamma utredningsgrupper

Som beskrivits ovan ska rådsbeslutet inte börja tillämpas förrän en förordning beslutats som undantar Europolpersonal från immunitet när

• Sida 11
•  Original

personalen deltar i gemensamma utredningsgrupper. Så har skett genom rådets förordning (EG) nr 371/2009 av den 27 november 2008 om ändring av förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 om fastställande av de grupper av tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som skall omfattas av bestämmelserna i artikel 12, artikel 13 andra stycket samt artikel 14 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna, bilaga 4.

Av artikel 1 i förordningen följer att artikel 12 a i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier inte ska gälla för Europolpersonal som ställs till en gemensam utredningsgrupps förfogande, i fråga om handlingar i tjänsten som är nödvändiga för att utföra sådana uppgifter som avses i artikel 6 i Europolsrådsbeslutet. Bestämmelsen innebär att personal från Europol som deltar i en gemensam utredningsgrupp, på samma sätt som enligt nuvarande bestämmelser, inte ska omfattas av den immunitet som annars gäller. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2010.

6. Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Regeringens förslag: Hänvisningen till Europolkonventionen med protokoll om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och tjänstemän samt 2002 års ändringsprotokoll i bilagan (punkt 52) till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ersätts av en hänvisning till Europolrådsbeslutet.

Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har lämnat förslaget utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2010 upphör Europolkonventionen att gälla och ersätts av Europolrådsbeslutet. Som beskrivits i det föregående innebär det att protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska tillämpas på Europol och dess personal. Av en särskild förordning antagen på grundval av artikel 16 i protokollet följer att bestämmelserna om immunitet inte ska tillämpas på personal från Europol som deltar i gemensamma utredningsgrupper i medlemsstaterna. Det överensstämmer med vad som gäller enligt nuvarande regler.

Att protokollet om immunitet och privilegier ska tillämpas på Europol och dess personal är följdriktigt eftersom Europol genom rådsbeslutet får ställning som EU-myndighet. Enligt regeringen är det en fördel om frågor om immunitet och privilegier för anställda i EU:s myndigheter har en så enhetlig reglering som möjligt. Ändringen innebär en anpassning till vad som redan gäller för exempelvis Eurojust. För deltagande i gemensamma utredningsgrupper görs samma undantag som enligt nuvarande bestämmelser. När det gäller immunitetens omfattning och innebörden av de privilegier som ska gälla för Europol och dess personal

• Sida 12
•  Original

överensstämmer bestämmelserna i protokollet i hög grad med nuvarande bestämmelser i Europolkonventionen och protokollet om privilegier och immunitet för Europol.

För att gemomföra rådsbeslutets bestämmelser i denna del krävs en ändring i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringen innebär att en hänvisning i bilagan till Europolkonventionen och protokollen ersätts av en hänvisning till rådsbeslutet.

7. Ikraftträdande m.m.

Regeringens förslag: Den föreslagna ändringen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Skälen för regeringens förslag: Europolrådsbeslutet ska börja tillämpas den 1 januari 2010. Ändringen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall bör därför träda i kraft den dagen.

Lagändringen medför inga ökade kostnader.

8. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Punkt 52 i bilagan

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5 och 6.

Punkt 52 i bilagan avser immunitet och privilegier för Europolsamarbetet. Punkten har ändrats på så sätt att en hänvisning till Europolkonventionen med protokoll om privilegier och immunitet och 2002 års ändringsprotokoll har ersatts av en hänvisning till Europolrådsbeslutet. Ändringen är en konsekvens av att Europolkonventionen ska upphöra att gälla och ersättas av ett rådsbeslut. I sak innebär ändringen att protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ska tillämpas på Europol, Europols direktör och biträdande direktörer och personal. I likhet med vad som gällt enligt tidigare bestämmelser omfattar immuniteten inte personal från Europol som deltar i gemensamma utredningsgrupper. Detta framgår av den i avsnitt 5.2 beskrivna EG-förordningen.

• Sida 13
•  Original

Sammanfattning av utkastet till proposition

Justitiedepartementet