Prop. 2012/13:6

Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 september 2012

Fredrik Reinfeldt

Karin Enström (Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli 2013, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument då har deponerats. Ett tillträde till anslutningsfördraget kräver en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs fram förslag till en sådan lagändring. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner fördraget den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget (avsnitt 6.1),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Hänvisningar till S1

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2012:408 Föreslagen lydelse

4 §

De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:

1. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

2. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

3. konventionen den 13 november 1962 om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna

4. protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

5. fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

6. fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

7. fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

8. fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

9. akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt

10. fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

11. fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland

12. fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

13. europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986 14. fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen 15. fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

16. Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget 17. Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem 18. fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen 19. fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 20. Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 21. protokollet den 23 juni 2010 om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 22. Europeiska rådets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabilitetsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta

23. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–22.

23. fördraget den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

24. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–23.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Hänvisningar till S2

3. Ärendet och dess beredning

Anslutningsfördraget är ett mellanstatligt avtal mellan de nuvarande 27 medlemsstaterna i EU och anslutningslandet Kroatien. Resultatet av förhandlingarna återspeglas i anslutningsfördraget i form av övergångslösningar och tekniska anpassningar till EU:s regelverk.

I december 2009 inleddes arbetet med att utforma den juridiska texten. Undertecknandet skedde den 9 december 2011 efter kommissionens formella yttrande och Europaparlamentets samtycke. För att avtalet ska bli gällande krävs att det ratificeras av EU:s medlemsstater och anslutningslandet. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli 2013 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

Vid inträdet i unionen antar den nya medlemsstaten EU:s regelverk i sin helhet, med de övergångslösningar och tekniska anpassningar som parterna har kommit överens om under förhandlingarna. Övergångslösningarna och de tekniska anpassningarna återspeglas i anslutningsfördraget.

Innebörden av anslutningsfördraget och behovet av lagändringar har redovisats i departementspromemorian Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (Ds 2012:19). Promemorians lagförslag finns som bilaga 1 till propositionen. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Utrikesdepartementet (Dnr UF2012/40462/UD/EU). En lista över de i propositionen förekommande förkortningarna finns i bilaga 3. Anslutningsfördraget finns som bilaga 4 samt slutakten som bilaga 5.

4. Tillkomsten av anslutningsfördraget

Västra Balkan genomgår en genomgripande försonings- och uppbyggningsprocess efter de interetniska konflikterna som blossade upp efter Jugoslaviens upplösning i början av 1990-talet. Förhållandena har gradvis stabiliserats och förbättrats, det regionala samarbetet stärkts och västra Balkan närmar sig EU. För länderna i regionen är EUmedlemskapet en garanti för fred, ett sätt att demokratisera och modernisera sina samhällen samt öka sin välfärd i samverkan med övriga Europa. EU befäste sitt engagemang för regionen genom att inleda Stabiliserings- och associationsprocessen (SAP) 2000. Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003 fastslogs det att länderna på västra Balkan har en självklar plats i unionen när de nödvändiga kriterierna för medlemskap är uppfyllda. Löftet om ett framtida EU-medlemskap utgör den främsta drivkraften för en uthållig positiv utveckling och samhällelig omvandling. Ur ett regionalt perspektiv fungerar den kroatiska anslutningen som ledstjärna och incitament för de övriga länderna.

Förhandlingsresultatet visar för alla utvidgningsländer att en anslutning kan bli verklighet, under förutsättning att de nödvändiga villkoren är uppfyllda.

EU av i dag ser utvidgningen som en möjlighet att uppnå målet om ett enat Europa som lever i fred. Utvidgningen innebär ökad säkerhet för Europas folk då medlemskap i unionen gör krig mellan medlemsstaterna otänkbart. Om länderna samarbetar intensivt och är politiskt och ekonomiskt sammansvetsade kommer eventuella konflikter att kunna lösas i samförstånd och inte med våld.

Utvidgningen ger också medlemsstaten möjlighet att hantera gemensamma problem, som gränsöverskridande miljöförstöring och organiserad brottslighet, mer effektivt. Dessutom får företag möjlighet att utvecklas på nya marknader med gemensamma regler. Större ekonomisk aktivitet och ökad konkurrens leder till bättre utbud för konsumenterna. Dessa faktorer bör på sikt leda till en högre tillväxt och därmed ökat välstånd för både de gamla medlemsstaterna och Kroatien.

Visserligen kommer unionens utgifter att öka något som en följd av utvidgningen, men dessa kostnader är begränsade i relation till de politiska, ekonomiska och andra vinster som utvidgningen innebär.

Vid fem tillfällen tidigare har EU utvidgats med nya medlemsstater. Därtill innebar återföreningen av Tyskland att EU utvidgades geografiskt och befolkningsmässigt. Första gången nya länder anslöt sig till EU var år 1973 och det gällde då Storbritannien, Danmark och Irland. Härefter följde Grekland år 1981, Spanien och Portugal år 1986 samt Sverige, Finland och Österrike år 1995. Den 1 maj 2004 välkomnades tio nya centraleuropeiska medlemmar in i unionen och som del av denna femte utvidgning anslöt även Bulgarien och Rumänien den 1 januari 2007. Kroatiens inträde väntas ske den 1 juli 2013. Även Island, Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet är kandidatländer och med Island, Montenegro samt Turkiet har förhandlingar inletts.

4.1. Köpenhamnskriterierna

I likhet med tidigare utvidgningsprocesser har Kroatiens anslutning haft sin utgångspunkt i uppfyllandet av en rad kriterier. Villkoren för EUmedlemskap fastslogs vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993. Kriterierna är av politisk, ekonomisk respektive administrativ karaktär. De politiska kriterierna innebär att ett kandidatland, för att bli medlem, ska uppvisa stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. De ekonomiska kriterierna innebär att landet ska vara en fungerande marknadsekonomi samt ha förmåga att hantera den konkurrens och de marknadskrafter som uppträder på unionens inre marknad. De administrativa kriterierna innebär att landet ska ha förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av medlemskap i EU. Kriterierna avser landets förmåga att efterleva EU:s regelverk, vilket till stor del är beroende av administrativ förmåga och nivån på rättsväsendet.

4.2. Kroatiens väg mot EU-medlemskap

Europeiska rådet tydliggjorde i slutsatserna från sammanträdet i Feira den 19–20 juni 2000 att länderna på västra Balkan var potentiella kandidater till ett EU-medlemskap. Ett första steg mot officiella förbindelser mellan Europeiska unionen och regionens länder togs i Zagreb den 24 november samma år då ett gemensamt åtagande kungjordes i form av en Stabiliserings- och associationsprocess. Fem länder i sydöstra Europa omfattades av processen, däribland Kroatien. Den 29 oktober året därpå kunde Kroatien som regionens andra land underteckna ett Stabiliserings- och associeringsavtal (SA-avtal) med EU. Syftet med avtalen är att skapa ett ramverk för den politiska dialogen samt att integrera kandidatländerna i den inre marknaden och förbereda ett framtida medlemskap inom alla områden som omfattas av EU:s regelverk. Efterlevnaden av avtalen följs upp i olika kommittéer, där även ländernas framsteg vad gäller anpassning till EU:s regelverk behandlas.

Kroatien lämnade in en ansökan om medlemskap den 21 februari 2003 varpå rådet bad kommissionen att förbereda ett yttrande. I denna första bedömning ansågs Kroatien vara på god väg att uppfylla det politiska köpenhamnskriteriet även om utmaningar kvarstod inom stärkande av rättssystemet, bekämpning av korruptionen, säkerställande av minoriteters rättigheter samt samarbetet med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY). I linje med kommissionens positiva yttrande beslöt rådet att ge Kroatien kandidatlandsstatus den 18 juni 2004.

En viktig del i Kroatiens Stabiliserings- och associationsprocess utgjordes av samarbetet med ICTY. När Europeiska rådet i december 2004 fastställde den 17 mars 2005 som datum för förhandlingsstart var en förutsättning att Kroatiens samarbete med ICTY var förbehållslöst. Då ett fullgott samarbete inte kunde styrkas dröjde det tills ICTY:s chefsåklagare bistått med en positiv rapport innan rådet den 3 oktober 2005 antog slutsatser om att kriterierna var uppnådda och förhandlingar därmed kunde inledas. Föremålet för förhandlingarna har varit EU:s regelverk som delades upp i 35 olika områden, s.k. förhandlingskapitel. Då EU:s medlemsstater enats om en gemensam ståndpunkt har förhandlingarna inletts genom att förhandlingskapitlet öppnats. När överenskommelse nåtts mellan EU och Kroatien har kapitlet kunnat stängas.

Försoning, regionalt samarbete och goda grannförbindelser utgör grundkriterier för att utvidgningsländerna på västra Balkan ska göra framsteg i EU-närmandet. En gränsdragningstvist med Slovenien som omfattade både hav och landområden i Piranbukten var länge ett hinder i Kroatiens anslutningsprocess. Efter att Slovenien blockerat framsteg på flera förhandlingsområden i nästan ett års tid skedde ett genombrott under svenskt ordförandeskap 2009. En förhandlingsprocess understödd av Sverige och kommissionen ledde fram till en bilateral överenskommelse om att låta en skiljedomstol avgöra gränstvisten. Skiljedomsavtalet skrevs under av de båda ländernas regeringschefer i Stockholm den 4 november 2009 i närvaro av Sveriges statsminister i egenskap av EU:s ordförande. Som ett resultat av överenskommelsen

möjliggjordes under svenskt ordförandeskap tre anslutningskonferenser före årets slut där sex förhandlingskapitel öppnades och tio stängdes. I ett regionalt perspektiv var denna typ av konflikthantering även ett viktigt exempel för hur framtida bilaterala dispyter bör lösas genom dialog och kompromiss.

Efter uppmaning från Europeiska rådet kunde beslut fattas vid en anslutningskonferens på ministernivå den 30 juni 2011 om att avsluta de tekniska förhandlingarna med Kroatien och stänga de utestående förhandlingskapitlen. Stats- och regeringscheferna bedömde att landet kommer att uppfylla alla skyldigheter som följer av ett medlemskap vid den planerade tidpunkten för anslutningen, förutsatt att de fortsätter sina ansträngningar i detta syfte och fullföljer alla nödvändiga reformer och åtaganden på regelverkets alla områden. Vid detta möte fastställdes de s.k. övervakningsmekanismerna som ämnar säkerställa att Kroatien uppfyller sina åtaganden. Den rigorösa övervakningen omfattar bl.a. dialog inom SAP, sakkunnigbedömningar, övervakningstabeller och rapporter om de offentliga finanserna.

I samband med att kommissionen under hösten 2011 presenterade sin översynsrapport meddelades även dess stöd för Kroatiens anslutning. Sveriges regering beslutade den 1 december att fördraget kunde undertecknas och samma dag gav även Europaparlamentet sitt samtycke. Vid mötet i Europeiska rådet den 9 december 2011 undertecknades det gemensamma anslutningsfördraget. I Kroatien godkändes anslutningen dels genom en folkomröstning den 22 januari 2012 där 66 procent av de röstande var för ett medlemskap och dels av ett enhälligt parlament den 9 mars 2012. I ett nästa steg ska medlemsstaternas parlament godkänna anslutningsfördraget, en process som väntas fortgå fram till senvåren 2013.

4.3. EU:s förmedlemskapsstöd – det finansiella stödet till utvidgningsprocessen

Ett åtagande från EU:s sida att aktivt medverka till att förbereda kandidatländerna för medlemskap fastställdes 1993–1994. År 1997 antogs en förstärkt förmedlemskapsstrategi, som bl.a. innefattade förmedlemskapsstöd. Under det finansiella perspektivet 2000–2006 var förmedlemskapsstödet uppdelat i olika program för kandidatländer och potentiella kandidatländer. Vidare fanns ett särskilt program för Turkiet. För perioden 2007–2013 ersattes dessa program av det nuvarande stödinstrumentet, det s.k. Instrument for Pre-accession Assistance (IPA), som omfattar alla kandidatländer och potentiella kandidatländer. Avsikten var att effektivisera reformsamarbetet med utvidgningsländerna inom ramen för EU-utvidgningsprocessen. IPA-stödet är indelat i fem komponenter: övergångsstöd och institutionsbyggande insatser, gränsöverskridande samarbete, regional utveckling, utveckling av mänskliga resurser och landsbygdsutveckling. Stödet består av nationella, regionala samt gränsöverskridande insatser.

Inledningsvis var EU:s stöd till Kroatien, liksom till övriga länder på västra Balkan, inriktat på återuppbyggnad, stabilisering och stöd till

återvändande flyktingar/internflyktingar. Sedan Kroatien blev potentiellt kandidatland år 2000 och därefter kandidatland år 2004 har stödet alltmer inriktats på institutionella reformer och kapacitetsbyggnad, som förberedelse för EU-medlemskap. Övergången till det nya instrumentet för förmedlemskapsstöd, IPA, under 2007 innebar en ytterligare fokusering på medlemskapsförberedelser, i enlighet med reformprioriteringarna i EU:s utvidgningsstrategi och Köpenhamnskriterierna. Kroatien har sedan år 2007 erhållit finansiellt stöd under samtliga fem komponenter. Under perioden 2007–2011 har Kroatien erhållit totalt ca 750 miljoner euro i förmedlemskapsstöd. Vid det förväntade EU-inträdet 2013 beräknas totalbeloppet ha stigit till knappt 1 miljard euro. Volymmässigt har störst andel av stödet använts för struktur- och jordbruksfondsförberedande insatser, men omfattande stöd har även gått till uppbyggnad av institutioner, bl.a. effektivisering av offentlig förvaltning, tillväxtfrämjande reformer samt anpassning till EU:s regelverk, t.ex. på miljöområdet. På senare år har hög prioritet givits till insatser för att stärka rättsstaten och åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet. Sverige har under åren 1992–2009 givit bilateralt bistånd till Kroatien till ett totalbelopp om cirka 450 miljoner kronor. Under 2000-talet inriktades det svenska stödet huvudsakligen på att främja Kroatiens EU-närmande och komplettera EU:s förmedlemskapsstöd.

4.4. Hur förhandlingsarbetet var upplagt

Förhandlingarna med Kroatien fördes i princip i enlighet med den etablerade praxis och det förhandlingsramverk som finns för utvidgningsförhandlingar. Emellertid gjordes vissa justeringar utifrån erfarenheterna från förhandlingarna med Rumänien och Bulgarien genom införandet av s.k. öppnings- och stängningsvillkor samt en mer rigorös övervakningsmekanism efter förhandlingarnas avslutande. När Kroatien lämnade in ansökan om medlemskap gjorde kommissionen med utgångspunkt från köpenhamnskriterierna bedömningen att landet tillräckligt uppfyllde de grundläggande kriterierna och föreslog rådet att förhandlingar skulle inledas.

Det första steget i Kroatiens medlemskapsförhandlingar var den s.k. screeningprocessen. Det innebar att kommissionen och kandidatlandet jämförde EU:s lagstiftning med den kroatiska. Processen resulterade i screeningrapporter för förhandlingskapitlen som i sin tur bl.a. har utgjort basis för rekommendationer om eventuella krav för att öppna förhandlingar av ett visst kapitel.

När rapporten och dess medföljande villkor godkändes av samtliga medlemsstater inleddes det andra steget i processen. Kroatien ombads lämna in sin förhandlingsposition i det aktuella kapitlet vartefter kommissionen sammanställde ett förslag på en gemensam position. Förslaget, som stod inför godkännande av medlemsstaterna, innehöll villkor för att förhandlingskapitlet skulle kunna stängas.

Det sista steget i förhandlingarna av ett visst kapitel har skett i samband med en så kallad anslutningskonferens som ägt rum cirka två

gånger per år och genomförts på ministernivå. Det är vid dessa tillfällen som kapitel öppnats och stängts. Stängningen av ett kapitel var enbart provisorisk vilket beror på att förhandlingsöverenskommelsen inte anses slutgiltig förrän alla kapitel färdigförhandlats.

Grundläggande svenska ståndpunkter togs på ett tidigt stadium fram inom Regeringskansliet. Dessa utarbetades i samråd med berörda myndigheter och uppdaterades allteftersom förhandlingarna fortskred. Riksdagens EU-nämnd och utskott har löpande hållits underrättade om förhandlingsarbetet.

Det praktiska förarbetet till förhandlingarna har skötts av kommissionen. Kommissionen har haft i uppdrag att följa kandidatländernas ansträngningar för att anpassa regelsystem och administration till EU:s krav. Vid genomgångar (s.k. screenings) mellan tjänstemän från kommissionen och tjänstemän från ministerier och myndigheter i Kroatien har kommissionen försökt få en uppfattning om i vilken utsträckning landets regelverk och administration ligger i linje med EU:s krav och, om så inte är fallet, informera Kroatien om vad som krävs. Kommissionen har dessutom försökt att bilda sig en uppfattning om hur landets regelverk praktiskt fungerar när införlivandet av regelverket på ett visst område väl har skett. En fråga som kommissionen bl.a. ställt sig är om Kroatien har fungerande behöriga myndigheter att verkställa unionens regelverk. Kommissionen har löpande genomfört denna typ av kontroll, s.k. monitoring. Ovan nämnda information har sedan legat till grund för ställningstagandet om ett förhandlingskapitel ska stängas provisoriskt eller om det ska förbli öppet. För att samordna hela denna process finns vid kommissionen ett särskilt generaldirektorat för utvidgningsfrågor.

Kommissionens övervakningsarbete kommer att fortsätta och intensifieras fram till Kroatiens anslutning. Under perioden fram till inträdet kontrolleras att landet uppfyller alla sina åtaganden och fortsätter sina förberedelser för att påta sig de skyldigheter som följer av medlemskapet. De områden som kommissionen ägnar särskilt mycket uppmärksamhet åt är åtaganden inom rättsväsende och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet samt konkurrenspolitik. Utöver de halvårsvisa bedömningarna kommer en övergripande övervakningsrapport att läggas fram för Europaparlamentet och rådet hösten 2012.

5. Anslutningsfördragets uppbyggnad

5.1. Inledning

Anslutningsfördraget mellan EU och Kroatien är i huvudsak uppbyggt på samma sätt som vid de tidigare utvidgningarna. I likhet med tidigare består det nu aktuella anslutningsfördraget av två dokument, ett kort fördrag (fördraget) och en akt om villkoren för Kroatiens anslutning (anslutningsakten).

Till anslutningsakten har bifogats nio bilagor och ett protokoll om utsläppsenheter. Bilagorna innehåller anpassningar av rättsakter,

övergångsbestämmelser och undantag för att möjliggöra Kroatiens tillträde. Av intresse är även den slutakt som upprättades efter det att anslutningsfördraget hade förhandlats färdigt. Slutakten innehåller exempelvis förklaringar samt även en skriftväxling om ett informations- och samrådsförfarande med Kroatien fram till anslutningsdagen.

5.2. Fördraget

Enligt artikel 1.1 och 1.2 i fördraget blir Kroatien medlem i Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen samt parter till de fördrag som ligger till grund för unionen enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg. De fördrag som avses är fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Enligt artikel 3.3 träder anslutningsfördraget i kraft den 1 juli 2013 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

5.3. Anslutningsakten

Anslutningsakten med anslutningsvillkoren och anpassningarna av grundfördragen innehåller fem olika delar.

Den första delen (artiklarna 1–8) anger vissa allmänna principer. Artikel 1 innehåller exempelvis definitioner av de grundläggande fördragen och en uppräkning av de nuvarande medlemsstaterna. Artikel 2 anger att från dagen för anslutningen ska bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i de akter som har antagits före anslutningen vara bindande för Kroatien och tillämpas på de villkor som anges i fördragen och i anslutningsakten.

Artikel 3 anger att Kroatien ansluter sig till de beslut och avtal som medlemsstaterna har fattat eller ingått vid sammanträden i Europeiska rådet och rådet. Artikel 4 handlar om Schengenregelverkets tillämpning. Artikel 5 anger att Kroatien ska delta i den ekonomiska och monetära unionen från och med anslutningen som medlemsstat med undantag i enlighet med artikel 139 i EUF-fördraget. Artikel 6 anger att de avtal och konventioner som unionen har ingått med tredje länder eller internationella organisationer ska vara bindande för Kroatien. Artiklarna 7–8 innehåller allmänna bestämmelser om förhållandet mellan anslutningsakten, övergångsbestämmelserna och de grundläggande fördragen.

Anslutningsaktens andra del (artiklarna 9–14) handlar om anpassningar av de institutionella bestämmelserna i fördragen. Här finns bestämmelser om den förändring av antalet domare i domstolen och tribunalen som anslutningen innebär. Det finns även bestämmelser om det nya antalet ledamöter i styrelsen för Europeiska investeringsbanken samt antalet ledamöter i vetenskapliga och tekniska kommittén enligt Euratomfördraget.

Den tredje delen av anslutningsakten (artiklarna 15–17) upptar hänvisningar till de mycket omfattande bilagorna III och IV som

redovisar de rättsakter som har behövts anpassas tekniskt för att möjliggöra Kroatiens tillträde. Bilagorna innehåller exempelvis anpassningar av direktiv och förordningar som rör jordbruk, fiske, konkurrenspolitik och miljö.

I den fjärde delen av anslutningsakten (artiklarna 18–44) återfinns de tillfälliga bestämmelser som blivit resultatet av förhandlingarna. De tillfälliga bestämmelserna upptar fyra avdelningar. Avdelning I, Övergångsbestämmelser, Avdelning II, Institutionella bestämmelser, Avdelning III, Finansiella bestämmelser, Avdelning IV, Övriga bestämmelser. Avdelning I hänvisar till bilaga V som närmare beskriver olika övergångslösningar. Under avdelning II återfinns institutionella bestämmelser som rör antalet ledamöter i Europaparlamentet och hur de ska utses. Det finns även bestämmelser om hur medlemsstaternas röster ska räknas i Europeiska rådet och rådet samt bestämmelser om fördelningen av ledamöter i olika kommittéer. Avdelning III reglerar hur mycket Kroatien ska betala till Europeiska investeringsbanken samt till kol- och stålforskningsfonden. Vidare finns föreskrifter om stöd för institutionsuppbyggnad samt åtaganden från unionen i form av tillfälligt finansiellt stöd genom bl. a. en Schengen- och likviditetsfacilitet. Under avdelning IV återfinns bl.a. bestämmelser om skyddsklausuler.

Den femte delen av anslutningsakten (artiklarna 45–55) innehåller genomförandebestämmelser och omfattar tre avdelningar. Avdelning I rör nödvändiga anpassningar till institutionernas arbetsordningar och till kommittéernas regler och arbetsordningar. Avdelning II handlar om tillämpningen av institutionernas akter och innehåller bl.a. en bestämmelse som anger att efter anslutningen ska direktiv och beslut enligt artikel 288 EUF-fördraget anses vara riktade till Kroatien. Avdelning III innehåller bl.a. slutbestämmelser som exempelvis anger att Italiens regering ska till Kroatien överlämna en bestyrkt kopia av de gällande fördragen.

6. Sveriges tillträde till anslutningsfördraget

6.1. Varför Sverige bör tillträda det nya fördraget

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till detta fördrag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot att Sverige ratificerar anslutningsfördraget.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska prioriteringen av EU:s utvidgningspolitik grundar sig i analysen att utvidgningen av EU bidrar till fred, stabilitet och välstånd vilket blir till gagn för Sverige och

Europa. Detta har belagts av den svenska regeringen och kommissionen i en rad utredningar vars slutsatser bör gälla även för Kroatiens anslutning till EU.

Både på ett övergripande plan och i en rad sakfrågor leder utvidgningen till bättre möjligheter att skapa en säkrare och tryggare tillvaro för dem som lever inom EU-gemenskapen. Vi förebygger konflikter och får bättre förutsättningar att lösa gemensamma problem, såsom t.ex. gränsöverskridande miljöproblem och internationell organiserad brottslighet. Det främjar även regional stabilitet.

För Kroatien innebär EU-medlemskapet fortsatt social och ekonomisk utveckling. Detta är fördelaktigt även för Sverige. Utvecklingen för också med sig positiva effekter för svenska konsumenter och näringslivet i form av t.ex. ökad tillgång på produkter som håller EU-standard samt en större inre marknad.

Det ankommer på riksdagen att godkänna det nya fördraget. Enligt regeringens uppfattning finns, som framgår av det ovan anförda, goda skäl för att Sverige bör tillträda fördraget. Det kan i detta sammanhang också tilläggas att det genom hela utvidgningsprocessen funnits en bred politisk majoritet om en positiv inställning till en utvidgad union. Remissinstanserna har också tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot att Sverige ratificerar fördraget. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till detta fördrag.

Ett tillträde till anslutningsfördraget föranleder en ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Hänvisningar till S6-1

  • Prop. 2012/13:6: Avsnitt 1

6.2. Lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Regeringens förslag: Anslutningsfördraget förs in i lagens förteckning över de grundläggande fördragen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot att Sverige ratificerar anslutningsfördraget.

Skälen för regeringens förslag: I Sverige tillämpas principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter. Det krävdes därför någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag, genom vilket Sverige blev medlem i EU, skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1 s. 500).

Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § att unionens och atomenergigemenskapens beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelse av

beslutanderätten till unionen till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§. Sveriges tillträde till såväl Amsterdamfördraget som Nicefördraget ledde t.ex. till ändringar på så sätt att dessa fördrag lades till förteckningen i 4 §. Sveriges anslutning till det nu aktuella anslutningsfördraget kräver följaktligen också en ändring i 4 § anslutningslagen. Paragrafen bör ändras på det sättet att anslutningsfördraget läggs till förteckningen i denna paragraf. Detta innebär att anslutningsfördraget införlivas med den svenska nationella rätten och blir gällande här i landet med den verkan som följer av fördraget. Det bör framhållas att lagändringen närmast är av redaktionell karaktär och att anslutningsfördraget inte förutsätter någon överlåtelse av beslutanderätt till EU.

6.3 Konsekvenser för EU:s budget och den svenska avgiften till EU-budgeten.

Regeringens bedömning: Åtagandena i EU:s budget med anledning av Kroatiens inträde uppskattas till ca 540 miljoner euro för år 2013 samt sammanlagt ca 250 miljoner euro under perioden 2013–2014 för de tillfälliga övergångsfaciliteterna. Kroatiens anslutning under det andra halvåret 2013 kan för svensk del medföra en ökad svensk avgift till EU-budgeten.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas riksförbund anför att det är rimligt att en utvidgning av unionen leder till en ökad budget för EU, åtminstone med vad som motsvaras av det nya medlemslandets avgift till EU:s budget.

Skälen för regeringens bedömning: Åtagandena i EU:s budget med anledning av Kroatiens inträde uppskattas till ca 540 miljoner euro för år 2013 samt sammanlagt ca 250 miljoner euro under perioden 2013–2014 för de tillfälliga övergångsfaciliteterna.

Kroatiens anslutning till EU-fonderna under det andra halvåret 2013 kan för svensk del medföra en ökad svensk avgift till EU-budgeten. Belastningen för den svenska EU-avgiften är dock beroende av faktiska utbetalningar som görs från dessa åtaganden samt om Kroatiens genomförande- och kontrollsystem blir godkända, och kan komma att fördelas under ett flertal år. Ett utfasat förmedlemskapsstöd för Kroatien bidrar också till att mildra effekten för den svenska EU-avgiften. Även övergångslösningarna, som redovisas i avsnitt 7.33, innebär för svensk del ökade kostnader i form av en ökad svensk avgift till EU-budgeten.

Förhandlingar av nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 pågår. När det gäller nästa fleråriga budgetram anser regeringen att den naturliga kostnadsökning som följer av Kroatiens anslutning till EU bör finansieras genom omprioriteringar inom ramen för en realt oförändrad utgiftsnivå.

Hänvisningar till S6-2

7. Politikområdena

Anslutningsfördraget är ett mellanstatligt avtal mellan de nuvarande medlemsstaterna och Kroatien. Resultatet av anslutningsförhandlingarna reflekteras i fördraget i form av övergångslösningar och tekniska anpassningar till EU:s regelverk. Nedan följer en närmare beskrivning av anslutningsfördragets innehåll med utgångspunkt i de 35 förhandlingskapitlen. Dessa kapitel motsvarar i stora drag det som brukar benämnas EU:s politikområden.

7.1. Fri rörlighet för varor

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverken för varor från och med anslutningsdagen utan undantag. Vissa övergångsregler finns dock för tillämpningen av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel.

Remissinstanserna: Svensk handel är positiv till de effekter som utvidgningen av EU innebär med en utökad inre marknad samt ytterligare ekonomisk och politisk integration. Organisationen framhåller dock att Kroatien måste anpassa sitt regelverk för att uppnå fri rörlighet för varor och påpekar särskilt att regler för textilier som kräver att de märks med produktinformation på kroatiska bör avskaffas.

Bakgrund: Den fria rörligheten för varor mellan EU:s medlemsstater utgör en grundläggande del av den inre marknaden. Av artikel 30 i EUFfördraget följer att tullar på import och export är förbjudna mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 34 är kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan förbjudna och enligt artikel 35 gäller motsvarande även för exportrestriktioner. I artikel 36 anges de undantagsfall där medlemsstaterna i förhållande till artikel 34 och 35 får hindra den fria rörligheten för varor, t.ex. för att skydda allmän ordning eller människors och djurs hälsa. För att underlätta gränsöverskridande handel har det skapats sekundärrättsliga regler med tekniska krav för specifika produkter. Harmoniserade regler gäller för en stor andel av de produkter som cirkulerar på EU-marknaden.

Inom de områden där det saknas harmoniserade regler tillämpas den grundläggande EU-rättsliga principen om ömsesidigt erkännande. Principen bygger på EU-domstolens praxis gällande de grundläggande fördragsbestämmelserna om varors fria rörlighet och etablerades genom EU-domstolens dom i målet Cassis de Dijon. Av principen följer att om en vara väl släppts på marknaden och uppfyller gällande regler i en av EU:s medlemsstater får den som huvudregel fritt cirkulera inom hela unionen. Undantag är endast tillåtna i de fall som anges i ovan nämnda artikel 36 i EUF-fördraget eller enligt andra grunder som erkänts i EUdomstolens praxis.

Förutom de harmoniserade regler som gäller för enskilda produkter finns det vissa sektorsövergripande sekundärrättsliga regler för att underlätta varors fria rörlighet. På det harmoniserade området finns Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli

2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. På det icke-harmoniserade området finns Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Direktivet etablerar ett remissförfarande på EU-nivå för förslag till nya nationella tekniska regler. På det icke-harmoniserade området finns även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat, vilken syftar till att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på varuområdet. Onödiga hinder för varuhandeln, t.ex. vissa krav på produktinformation i den mån området inte är harmoniserat, kan exempelvis angripas med hjälp av dessa regler eller med hjälp av handelshindernätverket Solvit.

Läkemedelsområdet, som bortsett från detaljhandeln är exempel på ett i stor utsträckning harmoniserat område inom EU, se t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel senast ändrat genom direktiv 2011/62/EU. Direktivet reglerar bl.a. godkännanden av humanläkemedel.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverken för varor från och med anslutningsdagen utan undantag.

Vissa övergångsregler finns dock för tillämpningen av direktivet 2001/83/EG av den 6 november 2006 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Övergångsreglerna innebär att godkännanden för försäljning av läkemedel som utfärdats enligt kroatisk lagstiftning före anslutningsdagen ska fortsätta att gälla tills de förnyas i enlighet med unionens regelverk alternativt till fyra år från och med anslutningsdagen. Kroatien har i övrigt accepterat hela regelverket och några särskilda konsekvenser för Sverige förväntas inte uppkomma.

7.2. Etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket för etableringsrätt och fri rörlighet att tillhandhålla tjänster samt de övergångsbestämmelser som återfinns i avsnitt 7.3 om utstationerade arbetstagare.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Fri rörlighet för tjänster var en målsättning redan i

Romfördraget från 1957, men på grund av medlemsstaternas olika nationella regler har tjänstehandeln inte kunnat nå sin fulla potential. För att undanröja hinder och få bättre genomslag för principerna i artiklarna 49 och 56 i EUF-fördraget om fri etablering respektive fri rörlighet för tjänster antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 september 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet). Tjänstedirektivets bestämmelser var således inte aktuella vid tidigare anslutningar till EU.

Tjänstedirektivet syftar till att skapa en gemensam inre marknad för tjänster genom att göra det enklare för företag att etablera sig och tillfälligt tillhandahålla tjänster. Direktivet är tillämpligt på tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer som är etablerade i en medlemsstat inom EU. I tjänstedirektivet anges att direktivet inte ska påverka vissa områden, t.ex. straffrätt och arbetsrätt. I artikel 2.1 definieras direktivets tillämpningsområde. Vissa verksamheter undantas uttryckligen från direktivets tillämpningsområde (artikel 2.2–3). Dessa är t.ex. tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag, hälso- och sjukvårdstjänster samt spelverksamhet. Tjänstedirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden och förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden samt genom vissa förändringar i sektorslagstiftning. Samtliga författningsändringar samt en utförlig redogörelse av det svenska genomförandet av tjänstedirektivet finns behandlade i regeringens proposition 2008/09:187 om genomförande av tjänstedirektivet.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket för etableringsrätt och fri rörlighet att tillhandahålla tjänster, dock med beaktande av övergångsbestämmelserna som återfinns i avsnitt 7.3 om utstationering av arbetstagare. Övergångsbestämmelserna hänvisar till artikel 56 i EUF-fördraget vilket innebär att bestämmelserna även inverkar på den fria rörligheten för tjänster.

Kroatiens anslutning till unionen innebär en utökning av den inre marknaden. Det kommer därmed bli enklare för europeiska företag att etablera sig och tillfälligt tillhandahålla tjänster i landet. Några särskilda konsekvenser för Sverige förväntas inte uppkomma. När det gäller konsekvenser för Sverige med anledning av övergångsbestämmelserna om utstationering av arbetstagare, se avsnitt 7.3.

Hänvisningar till S7-2

7.3. Fri rörlighet för arbetstagare

Sammanfattning: I förhållande till arbetstagare från Kroatien har de nuvarande medlemsstaterna möjlighet att under en övergångsperiod begränsa tillträdet till sina arbetsmarknader genom att tillämpa nationell lagstiftning och bilaterala avtal i stället för EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet inom EU. I Sverige kommer Kroatiska arbetstagare att få fullt tillträde till den svenska arbetsmarknaden.

Vidare ges Tyskland och Österrike genom övergångsbestämmelser till utstationeringsdirektivet rätt att tillämpa tillfälliga regler inom t.ex. byggsektorn.

Remissinstanserna: Försäkringskassan anför att bestämmelserna på området dels kan påverka hur många arbetstagare med familjemedlemmar som börjar arbeta i Sverige och därför omfattas av svensk försäkring, dels hur många samordningsärenden av ländernas socialförsäkringssystem som kan bli aktuella. Kroatiens anslutning till

EU antas dock inte medföra några särskilda konsekvenser för svensk socialförsäkring. Migrationsverket anser att kroatiska medborgare från och med anslutningstillfället bör ha samma rätt som övriga

unionsmedborgare att fritt ta anställning och att det därför saknas behov av övergångsbestämmelser som ger möjlighet att inskränka rörligheten inom detta område. Migrationsverket anser vidare att det även gäller i fråga om unionsmedborgares familjemedlemmars rätt till anställning. Sverige införde inte några inskränkande övergångsbestämmelser i fråga om den fria arbetskraftens rörlighet vid EU-utvidgningarna 2004 respektive 2007. Några negativa effekter uppstod inte och torde inte heller göra det i Kroatiens fall. Detsamma får antas gälla i fråga om unionsmedborgares familjemedlemmars rätt till anställning.

Bakgrund: Inom ramen för regelverket om fri rörlighet för personer utgör reglerna om fri rörlighet för arbetstagare ett nyckelområde. De grundläggande bestämmelserna på detta område, som innebär att en unionsmedborgare ska kunna ta arbete i en medlemsstat och behandlas på lika villkor som medlemsstatens egna medborgare, finns i artiklarna 45–48 i EUF-fördraget.

Härutöver finns en omfattande sekundärrättslig reglering, bl.a. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. I förhandlingskapitlet redogörs även för Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.

Förhandlingsresultatet: Förordning (EU) nr 492/2011 ger i korthet arbetstagarna rätt att fritt ta anställning och arbeta inom ett annat medlemslands territorium enligt det landets lagar och utan att utsättas för diskriminering på grund av medborgarskap.

Enligt artikel 18 i anslutningsakten och dess bilaga V är Kroatiens anslutning förenad med vissa övergångsbestämmelser. Bestämmelserna innebär att rätten för kroatiska arbetstagare att fritt ta anställning i ett annat medlemsland enligt artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 inte kommer att gälla i förhållande till kroatiska medborgare de första två åren efter anslutningen. Under övergångsperioden kommer istället de nuvarande medlemsstaterna att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala avtal, som reglerar tillträdet till deras arbetsmarknader för kroatiska medborgare. Dessa bestämmelser kan beroende på hur de är utformade innebära att tillträdet till en nuvarande medlemsstats arbetsmarknad begränsas eller att tillträdet är oinskränkt. I Sverige kommer kroatiska arbetstagare i enlighet med det gällande svenska regelverket att få fullt tillträde till den svenska arbetsmarknaden från och med anslutningsdagen den 1 juli 2013.

Före utgången av tvåårsperioden efter anslutningsdagen ska rådet se över hur övergångsbestämmelserna fungerar med utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

Senast vid slutet av tvåårsperioden efter anslutningsdagen ska de nuvarande medlemsstaterna underrätta kommissionen om de kommer att fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala avtal. Om ingen underrättelse sker innebär det att medlemsstaten framöver ska tillämpa EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet.

Fem år efter anslutningsdagen ska övergångsbestämmelserna i princip upphöra att gälla. En medlemsstat som bibehåller nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala avtal vid slutet av femårsperioden efter anslutningsdagen får dock vid allvarliga störningar på dess arbetsmarknad eller hot om sådana störningar och efter att ha underrättat kommissionen fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser till och med slutet av sjuårsperioden efter anslutningsdagen.

Medlemsstater som väljer att tillämpa EU:s regelverk om arbetskraftens fria rörlighet i förhållande till medborgare från Kroatien har möjlighet att tillämpa en s.k. skyddsklausul till och med utgången av sjuårsperioden efter anslutningsdagen. Klausulen får åberopas om staten ”genomgår eller förutser störningar på sin arbetsmarknad som allvarligt skulle kunna hota levnadsstandarden eller sysselsättningen inom en viss region eller ett visst yrke”.

När nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala avtal tillämpas av de nuvarande medlemsstaterna i enlighet med övergångsbestämmelserna har Kroatien rätt att bibehålla likvärdiga bestämmelser gentemot medborgare i en sådan medlemsstat.

Övergångsarrangemangen ger stor frihet åt de enskilda medlemsstaterna att bestämma om EU:s regelverk om den fria arbetskraftens rörlighet ska gälla under en övergångsperiod.

Direktiv 2004/38/EG kodifierar EU-domstolens praxis och samlar regelverket för arbetstagare, egenföretagare, studenter och ickeekonomiskt aktiva i en enda rättsakt. Direktivet syftar bl.a. till att göra det enklare för unionsmedborgare att utnyttja rätten till fri rörlighet samt att underlätta rörlighet och bosättning för unionsmedborgares familjemedlemmar. Grundprincipen är att unionsmedborgare ska kunna röra sig fritt mellan medlemsstaterna på ungefär samma villkor som när medlemsstaternas medborgare rör sig inom de egna länderna. Under tid som övergångsbestämmelserna till förordning 492/2011 gäller ska artikel 23 i direktiv 2004/38/EG som ger familjemedlemmar rätt till anställning vara förenad med vissa övergångsbestämmelser.

Direktiv 96/71/EG (utstationeringsdirektivet) reglerar situationer när en utländsk tjänsteutövare skickar en arbetstagare till ett annat land för att tillfälligt utföra arbete där (utstationering). Enligt utstationeringsdirektivet ska värdlandets regler och villkor vara tillämpliga. Det är regler om minimilön, minsta antal betalda semesterdagar, längsta arbetstid och kortaste vilotid, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (arbetsmiljö) och diskrimineringsregleringen som avses. De beskrivna områdena brukar kallas direktivets ”hårda kärna”.

Det finns övergångsbestämmelser till utstationeringsdirektivet som innebär att Tyskland och Österrike ges rätt att tillämpa tillfälliga regler inom t.ex. byggsektorn. Övergångsbestämmelserna påverkar inte Sverige eller Sveriges relation med Kroatien.

Hänvisningar till S7-3

  • Prop. 2012/13:6: Avsnitt 7.19, 7.2

7.4. Fri rörlighet för kapital

Sammanfattning: Kroatien har beviljats undantag för att under en övergångsperiod på sju år behålla sina nationella regler för fastighetsförvärv.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Fri rörlighet för kapital är en av de fyra friheterna i EUrätten och utgör en viktig del av den inre marknadens funktion. Den fria rörligheten för kapital omfattar dels kapital- och betalningsöverföringar, dels transaktioner avseende tillgångar såsom fastigheter, företag och portföljinvesteringar. Dessutom ingår bestämmelser om betalningssystem samt bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering.

Fri rörlighet för kapital regleras i artiklarna 63–66 i EUF-fördraget. Enligt artikel 63 i EUF-fördraget ska alla restriktioner för kapitalrörelser eller för betalningar mellan medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna och tredjeland vara förbjudna. Förbudet mot begränsningar för kapitalrörelser innebär dock inte att länderna inte kan ha olika kontroller av kapitalrörelser, till exempel för att förhindra lagbrott.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket i kapitlet med ett undantag. Vid förhandlingar i samband med de två föregående utvidgningarna tillämpades en grundläggande princip att de nya medlemsländerna skulle ges möjlighet att under en övergångsperiod behålla sina nationella regler för fastighetsförvärv.

Detsamma har gällt vid förhandlingarna med Kroatien. Principen för övergångsregler har varit densamma, nämligen att en övergångsperiod på sju år bör vara möjlig för förvärv av jordbruksfastigheter. Kroatien har följaktligen beviljats en övergångsperiod på sju år under vilka övriga EU-medborgare eller juridiska personer inte har rätt att köpa jordbruksfastigheter.

När det gäller förvärv av fast egendom kan konstateras att Sverige i sin förhandling om ett EU-medlemskap fick en övergångsperiod på fem år för utländska förvärv av fritidsfastigheter.

För Sveriges vidkommande är bedömningen att övergångsperioderna i huvudsak berör privatpersoner och att inga negativa konsekvenser på detta område uppkommer.

7.5. Offentlig upphandling

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att från och med anslutningsdagen tillämpa regelverket utan undantag eller övergångsregler.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Offentlig upphandling är en av hörnstenarna i EU:s inre marknad. Lagstiftningen på området består vid sidan av bestämmelserna i EU-fördragen av ett antal direktiv som harmoniserar lagstiftningen i medlemsstaterna vilket medför att företag kan lämna anbud i

upphandlingar under gemensamma villkor hos samtliga medlemsstaters myndigheter.

Det sekundärrättsliga upphandlingsregelverket omfattar förutom direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfaranden om upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfaranden vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet. Ytterligare två direktiv reglerar rättsmedel på upphandlingsområdet, direktiv 1989/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten och direktiv 1992/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket utan undantag eller övergångsregler med tillämpning från och med anslutningsdagen. Det torde inte uppstå några särskilda konsekvenser för Sverige eftersom Kroatien har accepterat hela regelverket.

Utvidgningen av unionen innebär en utökning av den inre marknaden. Företag ska därmed kunna lämna anbud i upphandlingar på den utvidgade inre marknaden.

7.6. Bolagsrätt

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att från och med anslutningsdagen tillämpa regelverket utan undantag eller övergångsregler.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Det gemensamma regelverket under detta kapitel omfattar associationsrätt, redovisningsrätt och revision. Regelverket består av ett flertal direktiv och förordningar.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att utan undantag eller övergångsbestämmelser tillämpa regelverket för detta område från och med anslutningsdagen.

7.7. Immaterialrätt

Sammanfattning: Förhandlingarna har resulterat i en särskild bestämmelse om parallellimport av läkemedel samt vissa tekniska anpassningar i fyra förordningar som omfattar gemenskapsvarumärken och gemenskapsformgivning samt tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Immaterialrätten är den del av juridiken som handlar om det rättsliga skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken.

Immaterialrätten består av dels det industriella rättsskyddet, dvs. skyddet för exempelvis uppfinningar, varumärken och mönster, dels upphovsrätten, dvs. skyddet för litterära och konstnärliga verk, och de till upphovsrätten närstående rättigheterna.

Den som utvecklat eller skapat något som uppfyller kraven för att skyddas får ensamrätt att exploatera, dvs. kommersiellt utnyttja, det han eller hon gjort.

Det immaterialrättsliga skyddet har grundläggande betydelse för främjandet av kreativitet och innovation. Rättigheterna är utformade för att balansera olika intressen. Förutsättningarna för skydd, skyddstidens längd och möjligheten att få tvångslicens är exempel på hur systemet balanseras. Rättsområdet, som sedan lång tid tillbaka har stark internationell prägel, drar till sig allt större intresse och berör i praktiken stora ekonomiska värden.

Unionens regelverk när det gäller immaterialrätt består av ett stort antal direktiv och ett flertal förordningar. Dessa syftar bl.a. till att immateriella rättigheter ska kunna tillämpas likformigt på hela den inre marknaden och i förlängningen även till att underlätta den fria rörligheten och främja sund konkurrens.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från och med anslutningsdagen.

Förhandlingarna har dock resulterat i en särskild bestämmelse om parallellimport av läkemedel samt vissa tekniska anpassningar i fyra förordningar (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om tilläggsskydd för växtskyddsmedel, rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken samt rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning). Dessa övergångslösningar beskrivs nedan.

Flera läkemedel som i dag är patentskyddade i någon nuvarande medlemsstat har inte och kan inte få ett motsvarande skydd i Kroatien. En utgångspunkt har varit att patentinnehavare inte ska behöva lida förluster på grund av detta. I anslutningsfördraget finns därför en regel som innebär att den som fick patentskydd för ett läkemedel vid en tidpunkt då det inte var möjligt att få motsvarande skydd i Kroatien ska ha rätt att motsätta sig parallellimport därifrån. Den innebär en rätt att motsätta sig att ett läkemedel, som förts ut på marknaden i Kroatien av patentinnehavaren (eller med dennes samtycke), importeras till och marknadsförs i en medlemsstat där patentskyddet gäller. Regeln kallas ”den specifika mekanismen”.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 om tilläggsskydd för läkemedel finns bestämmelser om ett särskilt tilläggsskydd för patent på läkemedel. Förordningen innebär i princip att den som har ett läkemedelspatent kan få fem års extra skyddstid för den produkt tilläggsskyddet avser sedan patenttiden löpt ut. En ansökan om tilläggsskydd måste som regel göras inom sex månader från den dag då

produkten fick sitt marknadsgodkännande. Ansökningstiden för tilläggsskydd kommer således att ha löpt ut för flera läkemedel när den aktuella förordningen börjar gälla i Kroatien. Det har därför införts en möjlighet för patentinnehavaren att under en övergångsperiod kunna ansöka om tilläggsskydd i Kroatien, även efter den ordinarie ansökningstidens utgång. Motsvarande regler om tilläggsskydd finns för patent på växtskyddsmedel.

På varumärkesområdet har EU ansett det vara väsentligt att garantera gemenskapsvarumärkets enhetliga karaktär. I rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken har därför en bestämmelse införts som innebär att skyddet för gemenskapsvarumärken som registrerats eller ansökts om före Kroatiens anslutningsdag utsträcks till Kroatien vid anslutningen. På så sätt får gemenskapsvarumärkena samma verkan i hela unionen. Regleringen innebär också att innehavaren av ett nationellt varumärke i Kroatien inte kan få ett gemenskapsvarumärke, vars skydd utsträcks till Kroatien, ogiltigförklarat på grund av förväxlingsrisk. Innehavaren av det nationella varumärket har dock i denna situation möjlighet att utverka ett förbud mot användning av gemenskapsvarumärket i Kroatien. Motsvarande lösning har införts även beträffande gemenskapsformgivningar.

För Sveriges vidkommande är bedömningen att de överenskomna övergångslösningarna främst berör läkemedelsindustrin. Möjligheten att i vissa fall hindra parallellimport av läkemedel från Kroatien och de utökade möjligheterna att få tilläggsskydd för läkemedelspatent är fördelaktiga för svenska läkemedelsföretag. Några negativa konsekvenser för svensk del av övergångslösningarna på varumärkes- och formgivningsområdet är inte att vänta.

7.8. Konkurrens

Sammanfattning:

Förhandlingarna har resulterat i vissa

övergångslösningar som innebär att landet ska genomföra ett omstruktureringsprogram för varvsindustrin och säkerställa att kvarstående skuld från omstruktureringen av stålsektorn återbetalas.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: EU:s bestämmelser om konkurrens rör frågor om konkurrensbegränsande avtal mellan företag och missbruk av dominerande ställning (artiklarna 101–102 i EUF-fördraget), statligt stöd till näringslivet (artiklarna 107–108 i EUF-fördraget), offentliga företag och företag med särskilda rättigheter (artikel 106 i EUF-fördraget) samt statliga monopol av kommersiell karaktär (artikel 37 i EUF-fördraget).

Omfattande sekundärrättsliga bestämmelser finns på konkurrens- respektive statsstödsområdena.

Kroatien har ställts inför uppgiften att anpassa den nationella lagstiftningen i berörda delar, bygga upp tillräcklig administrativ kapacitet och säkerställa att regelverket också tillämpas på ett trovärdigt sätt.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket utan undantag med tillämpning från och med anslutningsdagen. Kroatien har dock medgivits vissa övergångslösningar som beskrivs nedan.

Kroatien ska genomföra ett omstruktureringsprogram för varvsindustrin genom privatisering på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. I omstruktureringen för vart och ett av de aktuella företagen fastställs villkor avseende bl.a. nivån på det statliga stödet, det egna bidraget, kapacitetsminskningar, produktionsbegränsningar och andra åtgärder som vidtas för att garantera en återgång till lönsamhet.

Villkoren kommer att införlivas i de respektive privatiseringsavtal som ingås mellan Kroatien och företagens köpare. Privatiseringsavtalen ska föreläggas kommissionen för godkännande och undertecknas före Kroatiens anslutning.

Kommissionen ska noga övervaka genomförandet av omstruktureringsplanerna och att villkoren efterlevs. Kroatien ska förse kommissionen med rapporter om omstruktureringen av de stödmottagande företagen senast den 15 juli varje år till utgången av 2020.

Kroatien har också godtagit kommissionens åtgärder som syftar till att säkerställa att den skuld som kvarstår efter omstruktureringen av den kroatiska stålsektorn 2002–2007 återbetalas, inklusive effektiv ränta.

Det torde inte uppstå några särskilda konsekvenser för Sverige eftersom Kroatien har accepterat hela regelverket. Avseende omstruktureringen av varvs- och stålindustrin övervakar kommissionen att processen är förenlig med den inre marknaden och att svenska företag därmed inte påverkas.

7.9. Finansiella tjänster

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på området från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: På området finansiella tjänster har en rad direktiv och förordningar antagits för att genomföra den inre marknaden för finansiella tjänster. Regleringarna innehåller gemensamma bestämmelser om etablering av verksamhet och drivande av gränsöverskridande verksamhet inom EU samt grundläggande regler om tillsyn på finansmarknadsområdet. En annan drivande faktor bakom utvecklingen på senare år har varit den finansiella krisen hösten 2008 och mot bakgrund av denna inleddes ett arbete inom EU med att se över och förbättra regelverket för och tillsynen över de finansiella marknaderna.

Under senare år har kommissionen kommit med flera förslag som har syftat till att skapa ett mer robust regelverk på området och enighet har nåtts kring flera av dessa förslag samtidigt som ytterligare förslag har tillkommit. Vidare finns en gemensam finansiell tillsynsstruktur bestående av tillsynsmyndigheter på EU-nivå på bankområdet (Eba),

försäkringsområdet (Eiopa) och värdepappersområdet (Esma) samt en europeisk systemrisknämnd.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat regelverket och har inga övergångslösningar eller undantag. Här bör samtidigt understrykas att regelverket på finansmarknadsområdet är i snabb utveckling och det förutsätts att Kroatien även ska införliva de nya rättsakterna.

Några särskilda konsekvenser för svensk del kan inte förutses.

7.10. Informationssamhälle och medier

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på dessa områden från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Post- och telestyrelsen påpekar att samarbetet med den kroatiska regleringsmyndigheten HAKOM enbart har gett positiva erfarenheter när det gäller intresse och engagemang för att anpassa sig till den Europeiska regleringen på området.

Bakgrund: Regelverket inom detta område utgörs av bestämmelser som syftar till att avreglera telekommunikationsmarknaderna och av bestämmelser om informationssamhällets tjänster och audiovisuella medier.

Liberaliseringen av telekommunikationsmarknaderna i EU påbörjades år 1988. År 2002 antogs ett nytt regelpaket för elektroniska kommunikationer i syfte att modernisera och anpassa reglerna på området. Avsikten var att anpassa regleringen till en mer konkurrensutsatt marknad och att ta hänsyn till konvergensen, dvs. sammansmältningen av tele, data och rundradio. Regelverket innebär att alla typer av infrastruktur (telenät, datanät, rundradionät m.fl.) regleras på samma sätt genom teknikneutralitet. År 2009 antogs ett ändringspaket med moderniseringar av 2002 års direktiv som kan sägas ta ytterligare steg i samma riktning. Kroatiens nya lag om elektronisk kommunikation trädde i kraft den 1 juli 2008.

Unionens regelverk när det gäller kulturfrågor och audiovisuella frågor omfattar främst rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, vilket utgör det rättsliga ramverket för den fria rörligheten för televisionssändningsverksamheter inom unionen. Direktivet omfattar bl.a. regler för sändningsverksamhet, programkvoter, reklam, skydd av minderåriga och listor över viktiga evenemang.

Direktivet har reviderats med hänsyn till bl.a. kommunikationsteknikens spridning och den tekniska utvecklingen. Det ändrade direktivet benämns rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförande av sändningsverksamhet för television om audiovisuella medietjänster. Kroatien har slutfört översynen av sin medielagstiftning och de ändringar

av lagen om elektroniska medier som antogs i mars 2008 samt i juli 2011 har inneburit en anpassning till det aktuella direktivet.

Inom området för informationssamhällets tjänster omfattar unionens regelverk främst e-handelsdirektivet från år 2000 (som rör vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster inom unionen, särskilt elektronisk handel) och direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer från 1999 (vars övergripande syfte är att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer). Med Kroatiens ändringar av lagen om elektronisk handel och lagen om elektroniska signaturer har en anpassning skett till de ovannämnda direktiven.

Förhandlingsresultatet:

Kroatien har accepterat att utan

övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på dessa områden från och med anslutningsdagen. Genom att Kroatien ansluter sig till ramverket för reglering av elektroniska kommunikationer kommer dess telemarknad att vara öppen för konkurrens på samma sätt som i övriga EU. Detta torde innebära utökade möjligheter för svenska operatörer att kunna agera på dessa marknader. I övrigt innebär inte utvidgningen några särskilda konsekvenser för svensk del inom området för informationssamhälle och medier.

7.11. Jordbruk och landsbygdsutveckling

Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av EU:s mest omfattande politikområden. Regelverket är stort och detaljerat. Det gör att Kroatiens anslutning till EU omfattar en rad övergångslösningar som kommer att tillämpas på området. Förhandlingskapitlet om jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfrågor är indelat efter den gemensamma jordbrukspolitikens olika huvudområden, det vill säga direktstöd, marknadsordning och landsbygdsutveckling. Därutöver förklaras även åtgärder gällande horisontella frågor samt övergångsbestämmelser gällande EU:s kvalitetspolitik.

Med hänsyn till det omfattande regelverket beskrivs nedan endast de mest centrala områdena och kortfattade redogörelser lämnas för de viktigaste övergångslösningarna.

Det bör även uppmärksammas att nuvarande jordbrukspolitik löper fram till och med år 2013. Kommissionens förslag till en framtida gemensam jordbrukspolitik presenterades under hösten 2011. I skrivande stund pågår förhandlingarna och åtgärder och utformning kan därför komma att förändras.

7.11.1. Horisontella frågor

Sammanfattning: Kroatien har genomfört omfattande åtgärder för att kunna införa ett förvaltnings- och kontrollsystem men uppmanas till fortsatta ansträngningar. Bestämmelserna i anslutningsfördraget kommer att kompletteras med bestämmelser för att skydda EU:s finansiella intressen. Vad gäller statligt stöd ska Kroatien efter

anslutningen till EU inom fyra månader informera kommissionen om alla statliga stödåtgärder som ska klassas som befintligt stöd.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Ett integrerat kontroll- och administrationssystem (IAKS) infördes år 1992. Systemet är datoriserat och innefattar identifiering av jordbruksskiften, system för identifiering av djur, stödansökningar samt ett integrerat kontrollsystem. Kontroll av stödmottagare sker såväl administrativt som fysiskt. Avvikelser medför sanktioner i form av minskat stöd till stödmottagaren.

Regleringen av statligt stöd inom jordbrukssektorn sker enligt artikel 42 i EUF-fördraget. Det vill säga att kommissionen har befogenhet att granska och lämna förslag på åtgärder som krävs med hänsyn till utvecklingen på den inre marknaden.

Interventionsåtgärder i form av offentlig lagring av jordbruksprodukter finansieras av den Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och regleras i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom EGFJ av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har genomfört omfattande åtgärder för att införa IAKS senast vid tidpunkten för inträde i EU. EU uppmanar dock till fortsatta ansträngningar för att säkerställa inrättandet av förvaltnings- och kontrollsystemet. Bestämmelserna i anslutningsfördraget kommer att kompletteras med bestämmelser för att skydda

EU:s finansiella intressen i detta hänseende.

Vad gäller tillämpningen av statligt stöd ska Kroatien efter anslutningen till EU inom fyra månader delge detaljerad information till kommissionen över alla statliga stödåtgärder som ska klassas som befintligt stöd. Stödåtgärderna som inrapporterats ska klassas som befintligt stöd till och med utgången av det tredje året efter anslutning. Statligt stöd ska regleras enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

De offentliga lager av jordbruksprodukter som vid anslutningsdagen innehas av Kroatien och som är ett resultat av landets politik för marknadsstöd kommer att tas över av unionen till det värde som anges i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006. Lagren tas endast över om unionen tillämpar offentlig intervention för de berörda produkterna. Kroatien blir vid anslutningsdagen betalningsskyldigt till unionens allmänna budget i de fall lagren i fri omsättning i landet överstiger den mängd som betraktas som ett normalt övergångslager.

Övergångsbestämmelserna förväntas inte medföra några särskilda konsekvenser för Sverige.

7.11.2. Direktstöd

Sammanfattning: EU har på Kroatiens begäran fastställt det totala årliga beloppet för direktstöd till 373 miljoner euro. Vidare anser EU att hänsyn bör tas till Kroatiens exceptionella situation när det gäller jordbruksmark som misstänks vara minerad.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Direktstödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken baseras idag på historiska stödnivåer eller på jordbruksareal. För att berättigas till stöd kräver dagens system att man som jordbrukare följer tillämplig lagstiftning på området och uppfyller kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, så kallade tvärvillkor. Det finns möjlighet för vissa medlemsstater att koppla stödet till specifik produktion. Direktstöden regleras i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

Förhandlingsresultatet: EU har på Kroatiens begäran fastställt det totala årliga beloppet för direktstöd till 373 miljoner euro (exklusive nationell minröjningsreserv). Direktstödet införs successivt under en period på 10 år, dvs. 25 procent av den nivå som gällde för EU-15 procent första året efter anslutningen, 30 procent andra året efter anslutningen, 35 procent tredje året efter anslutning och 40 procent fjärde året efter anslutningen. Därefter sker en ökning med 10 procentenheter per år fram till tionde året efter anslutning. Detta innebär att Kroatien tilldelas direktstöd omfattande 93,25 miljoner euro år 2013.

Förutsättningen för ersättning för direktstöd som beviljats jordbrukare för år 2013 är att Kroatien, före anslutningen, tillämpar regler som är identiska med dem som fastställts för sådant direktstöd i rådets förordning (EG) nr 73/2009.

Vidare anser EU att hänsyn bör tas till Kroatiens exceptionella förutsättningar gällande jordbruksmark som misstänks vara minerad. Därför godtas begäran om inrättandet av en nationell minröjningsreserv som ska vara tillgänglig i tio år från och med anslutningsdagen. Alla belopp inom direktstödet, inklusive minröjningsreserven, finansieras under budgetrubrik 2 i EU-budgeten.

Vad gäller tvärvillkoren för gårdsstöd ska Kroatien gradvis börja tillämpa verksamhetskraven som avses i artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 73/2009. Vidare ska Kroatien se till att mark som var permanent betesmark den 1 juli 2013 bibehålls som permanent betesmark. Kroatien kommer att tillämpa den nationella reserven inom systemet för samlat gårdsstöd om den nationella reserven inte utgör mer än 20 procent av den nationella finansieringsramen och den tillämpas före anslutningen till EU såsom meddelats kommissionen. Kroatien kommer att tillämpa kopplat stöd till jordbrukare med am- och dikor samt får och getter inom ramen för de nationella taken.

Övergångsbestämmelserna tros inte leda till några omfattande konsekvenser för Sverige. Det successiva införandet av direktstöden sker på samma sätt som vid tidigare medlemsstaters inträde i EU.

7.11.3. Den samlade marknadsordningen

Sammanfattning: Kroatien kommer inför inträdet i EU att ges en nationell produktionskvot baserad på den inhemska konsumtionen av socker under referensperioden 2004–2008. Den geografiska beteckningen Samoborski bermet kommer att skyddas i förordningen

för aromatiserat vin. För Kroatiens mejerisektor ska en särskild omstruktureringsreserv fastställas.

Remissinstanserna: Jordbruksverket påpekar att Kroatiens inträde visserligen skulle kunna leda till en ökning inom EU:s sockerbalans men att EU:s sockermarknad efter reformen 2006 är ett underskottsområde och som får förlita sig på kompletterande import.

Bakgrund: I rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter regleras produktion, prissättning och annat stöd gällande flertalet jordbruksprodukter.

Socker

Sockerproduktion är kvoterad inom EU. Marknadsordningen är delvis självfinansierad genom att odlare och industri betalar in produktionsavgifter. Gränsskyddet för EU består av tullar och olika importkvoter med ingen eller nedsatt tull. EU:s sockersektor har sedan 2008 genom reform och omstrukturering blivit mer anpassad till världsmarknaden. Inför år 2015 föreslås att kvotsystemet fasas ut.

Vin

Bestämmelser gällande definition, beskrivning och presentation av aromatiserande viner regleras i rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drycker baserade på vinprodukter.

Mjölk

Mjölkproduktionen är kvoterad inom EU. Mjölksektorn omfattas även av lagstiftning gällande bland annat privat lagring för mejeriprodukter och konsumtionsfrämjande stöd. I samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken föreslås att systemet med mjölkkvoter fasas ut.

Förhandlingsresultatet

Nedan beskrivs några av de övergångsbestämmelser som knutits till ovan beskrivna marknadsordningar.

Socker

Kroatien kommer inför inträdet i EU att ges en nationell produktionskvot baserad på den inhemska konsumtionen av socker under referensperioden 2004–2008. Kroatiens importkvot av rårörsocker för raffinering begränsas under en övergångsperiod omfattande högst tre regleringsår efter anslutning. Importkvoten ska dock helt eller delvis upphöra att gälla vid öppnandet av de kompenserande sockerkvoterna inom ramen för förhandlingarna i WTO. Övergångsbestämmelserna inom ramen för sockersektorn skulle kunna leda till ett överskott i EU:s sockerbalans.

Vin

Den geografiska beteckningen Samoborski bermet kommer att skyddas i förordningen för aromatiserat vin. Vidare tillåts Kroatien att släppa ut produkten Mlado vino portugizac på den kroatiska marknaden eller till tredje länder tills utförsäljning av lagret som finns på anslutningsdagen genomförts.

Mjölk

För Kroatiens mejerisektor ska en särskild omstruktureringsreserv fastställas. Reserven ska frisläppas från och med den 1 april det första kvotåret efter anslutning i den mån egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i Kroatien har sjunkit sedan 2008–2012. Kommissionen beslutar om frisläppande och fördelning av reserven.

7.11.4. Kvalitetspolitik

Sammanfattning: Inom 12 månader efter anslutningen ska Kroatien kunna ansöka om EU-registrering av de registreringar som skett inom ramen för det etablerade nationella systemet.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund:

EU:s kvalitetspolitik omfattar fastställande av

ursprungsbeteckning, geografisk beteckning och beteckning för traditionell specialitet på jordbruksprodukter.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har inrättat ett nationellt system för registrering av produkter med ursprungsbeteckning, geografisk beteckning och traditionell specialitet. Inom 12 månader efter anslutningen till EU ska Kroatien kunna ansöka om EU-registrering av de registreringar som skett inom ramen för det etablerade nationella systemet. I och med anslutning till EU ska medlemslandet säkra skyddet av EU-registreringar.

Övergångsbestämmelserna förväntas inte medföra några konsekvenser för Sverige.

7.11.5. Landsbygdsutveckling

Sammanfattning: På grund av jordbrukets och landsbygdens specifika behov gäller övergångsbestämmelser för Kroatien som ska syfta till att underlätta struktur- och miljöanpassningen av jordbrukssektorn.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) utgör ett ramverk för respektive medlemsstats landsbygdsutvecklingsprogram och syftar till en hållbar utveckling av landsbygden med anknytning till jordbruket och dess omställning. Insatserna ska komplettera andra instrument inom den

gemensamma jordbrukspolitiken för att bidra till att uppnå målen i artikel 39 i EUF-fördraget.

Den nuvarande förordningen löper fram till och med år 2013. Beslut har ännu inte fattats om den nya förordningen som ska gälla under perioden 2014–2020, varför åtgärder och utformning kan komma att revideras.

Samtliga åtgärder för utveckling av landsbygden kräver nationell medfinansiering. Landsbygdsåtgärderna finansieras av den europeiska fonden för landsbygdsutveckling, EJFLU.

Förhandlingsresultatet: På grund av jordbrukets och landsbygdens specifika behov i det blivande medlemslandet gäller för Kroatien övergångsbestämmelser som ska syfta till att underlätta struktur- och miljöanpassningen av jordbrukssektorn. En liknande lösning gällde för de två senast anslutna medlemsstaterna Bulgarien och Rumänien.

Exempel på åtgärder är särskilda omstruktureringsstöd och stöd för att uppnå EU-standard för livsmedelssäkerhet, djurhållning och miljö. Kroatien kommer inte att tilldelas stöd från EJFLU under år 2013. Istället tilldelas 27,7 miljoner euro från IPARD (Agriculture and rural development plan) under rubrik 4 i EU-budgeten för detta år.

För att underlätta genomförandet av unionens regelverk samt lösa prioriterade problem för en hållbar anpassning av jordbrukssektorn och landsbygden, har Kroatien liksom de två senast anslutna medlemsstaterna erbjudits s.k. differentierade anslag, vilket innebär en förlängd tid mellan åtagande och utbetalning. Proceduren är densamma som för strukturfonderna och föreslås gälla under förutsättning att Kroatien ansluter sig till EU före utgången av nuvarande programperiod 2007– 2013.

Kroatien tillåts även använda medel avsedda för landsbygdsutveckling till att komplettera direktstöden. Den sammanlagda överföringen får inte överstiga 20 procent av medlen tilldelade från EJFLU för respektive år. Unionens bidragsandel får i fråga om kompletteringar av direktstöd inte överstiga 80 procent.

Övergångsbestämmelserna för Kroatien innebär inga särskilda konsekvenser för Sverige. För Kroatien främjar landsbygdsåtgärderna strukturutvecklingen och miljön i lantbruket och ger ökade möjligheter till effektivisering av jordbrukssektorn, vilket på sikt kan öka ländernas konkurrenskraft. Däremot kan stödet för landsbygdsutveckling i Kroatien år 2013 innebära en höjning av Sveriges EU-avgift.

7.12. Livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor

7.12.1. Livsmedel

Sammanfattning: Kroatien har beviljats tillfälliga undantag från hygienreglerna för ett antal anläggningar inom sektorerna för kött, mjölk, fisk och animaliska biprodukter. Produkter från dessa anläggningar får endast säljas på den nationella marknaden och måste märkas i särskild ordning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Livsmedelsområdet (alla typer av livsmedel, både vegetabiliska och av animaliskt ursprung) är i stort sett totalharmoniserat inom EU. Det innebär att ingen enskild medlemsstat kan ha vare sig strängare eller mer liberala regler än de andra. Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda konsumenternas hälsa samt att underlätta handeln genom gemensamma bestämmelser inom hela EU.

Förhandlingsresultatet: Liksom flertalet av de tolv senast anslutna medlemsstaterna har Kroatien beviljats undantag från hygienreglerna för ett antal anläggningar inom sektorerna för kött, mjölk, fisk och animaliska biprodukter under en viss period. I Kroatiens fall sträcker sig denna fram till den 31 december 2015. Produkter från de anläggningar som omfattas av undantagen får endast säljas på den nationella marknaden och måste märkas i särskild ordning.

Genom

övergångsåtgärder tillåts även saluföring på den kroatiska marknaden av vissa marmeladprodukter, för utförsäljning av det lager som finns på anslutningsdagen.

Kroatien ska säkerställa att alla anläggningar som vid tidpunkten för anslutningen inte helt och hållet uppfyller kraven i unionens regelverk för livsmedelssäkerhet, kommer att upphöra med sin verksamhet, såvida de inte omfattas av övergångsbestämmelser.

7.12.2. Veterinära frågor och djurskydd

Sammanfattning: Sändningar av produkter från Kroatiens territorium som transiteras via ställena för införsel i Klek eller Zaton Doli genom

Bosnien och Hercegovinas territorium undantas från veterinärkontroller. Vidare ska värphöns som vid anslutningsdagen befinner sig i en värpperiod under en övergångsperiod få hållas i burar som inte uppfyller EU:s bestämmelser.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: EU:s regelverk inom det veterinära området, dit även foderfrågor räknas, innehåller regler som syftar till att säkerställa folk- och djurhälsa. Regelverket innefattar bl.a. bestämmelser om kontroll i samband med rörligheten av djur och varor på den inre marknaden och kontroll vid import av dessa från tredjeland. Det innefattar även åtgärder mot djursjukdomar samt bestämmelser om hantering av animaliska biprodukter. Åtgärder mot djursjukdomar omfattar både de som smittar från djur till djur och de som smittar från djur till människa, vilket oftast sker via livsmedel. Animaliska biprodukter utgörs bl.a. av specificerat riskmaterial, dvs. de delar av nötkreatur som kan sprida BSE.

EU:s bestämmelser om djurskydd består bl.a. av minimiregler avseende utrymmen för djurhållning och krav vid transporter. Reglerna är viktiga för att behålla konsumenternas förtroende för produktionen av livsmedel av animaliskt ursprung. Dessutom kan olika efterlevnadsgrad i nya medlemsstater medföra ojämlika konkurrensvillkor och därmed störa den inre marknadens funktion.

Förhandlingsresultatet: Genom undantag får sändningar av produkter från Kroatiens territorium som transiteras genom Bosnien och

Hercegovinas territorium vid Neum (den s.k. Neum-korridoren) innan de återinförs på Kroatiens territorium via ställena för införsel i Klek eller Zaton Doli undantas från veterinärkontroller. Specifika krav anges som förutsättning för detta och särskilda ställen för införsel ska inrättas. Undantaget kan återkallas vid behov.

Värphöns som vid anslutningsdagen befinner sig i en värpperiod får under en övergångsperiod hållas i burar som inte uppfyller EU:s bestämmelser. Sådana burar ska sluta att användas senast tolv månader efter anslutningen. Ägg som omfattas av undantagen får endast säljas på den nationella marknaden och måste märkas i särskild ordning

7.12.3. Växtskydd och utsäde

Sammanfattning: Kroatien får under viss tid fortsätta att sälja utsäde av lantbruksväxter och köksväxter som inte finns på godkända sortlistor inom EU. Under denna period får detta utsäde inte säljas i andra medlemsstater.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Inom ramen för den inre marknaden finns lagstiftning som syftar till att förhindra spridning av växtskadegörare och växtsjukdomar vid handel och förflyttning av växter och växtprodukter. Regelverket omfattar bestämmelser om vilka skadegörare och sjukdomar som ska omfattas av lagstiftningen (de som kan orsaka stora ekonomiska skador), importbestämmelser, regler om förflyttning på den inre marknaden samt i viss omfattning regler om bekämpningsåtgärder vid utbrott.

Lagstiftningen för saluföring av utsäde och förökningsmaterial riktar sig mot olika växtslag som exempelvis lantbruksväxter, potatis och köksväxter. De huvudsakliga syftena med lagstiftningen är att säkerställa en hög produktion samt att konsumenten får utsäde som är sortäkta och som uppfyller kvalitetskrav avseende bl.a. grobarhet och sundhet.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har inte beviljats några övergångslösningar inom växtskyddsområdet. Kroatien får skjuta på tillämpningen av de direktiv som kräver att sorter av vissa arter av lantbruksväxter och köksväxter förs upp på officiella sortlistor till den 31 december 2014.

Under denna period får sådant utsäde inte säljas i andra medlemsstater.

7.13. Fiske

Sammanfattning: Kroatien har under viss tid beviljats undantag från regelverket för djuphavsfiske med bottentrål och småskaligt fiske för husbehov samt undantag som rör exklusiva tillträdesregler i

Sloveniens territorialvatten.

Remissinstanserna: Havs- och vattenmyndigheten delar regeringens uppfattning att någon konkurrenssituation gentemot svenskt fiske- och

vattenbruk inte förväntas uppkomma med anledning av Kroatiens anslutning till Europeiska unionen.

Bakgrund: I likhet med den gemensamma jordbrukspolitiken är den gemensamma fiskeripolitiken en fullt utvecklad unionspolitik där unionen har exklusiv kompetens. Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att tillförsäkra ett utnyttjande av akvatiska levande resurser under hållbara ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden. Den gemensamma marknaden för fiske omfattar också fiskprodukter fram till och med det första bearbetningsledet.

Den gemensamma fiskeripolitiken består av följande delar: resurspolitik, strukturpolitik, marknadspolitik, bestämmelser om kontroll i syfte att övervaka efterlevnaden av regelverket samt externa relationer.

Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 september 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken anger de allmänna målen för den gemensamma fiskeripolitiken och berör bl.a. fiskets resursfrågor. Politiken omfattar bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser, vattenbruk samt beredning och avsättning av fiskeri- och vattenbruksprodukter när sådana verksamheter bedrivs inom medlemsstaternas territorier, i unionens fiskevatten och för unionens fartyg i andra länders vatten. Målet är att säkerställa att levande akvatiska resurser utnyttjas på ett hållbart sätt i ekonomisk, miljömässigt och socialt hänseende. Förordningen anger ramarna för tillträde till och förvaltning av resursen, kontroll av fiskeaktiviteterna samt vilka medel och förfaranden som krävs. Kommissionen presenterade sommaren 2011 ett förslag till en ny förordning. Den är nu föremål för förhandlingar och en ny grundförordning planeras träda i kraft 2014.

Strukturpolitiken för fiskenäringen avser hela unionen och därmed omfattas hela unionen av strukturstöd till fiskenäringen, vari beredningsindustri och vattenbruk inkluderas. Syftet med åtgärderna är att främja de övergripande målen för den gemensamma fiskeripolitiken om att säkerställa att levande akvatiska resurser utnyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Avgörande för detta är att anpassa fiskeflottan och dess verksamhet till tillgängliga fiskresurser. Åtgärderna ska även främja en konkurrenskraftig näring genom moderniseringar. Kroatien kommer att fasas in gradvis i strukturpolitiken. Strukturpolitiken för fisket är inom EU föremål för en översyn och en ny förordning planeras att träda i kraft 2014.

Den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter syftar till att inom unionen införa en gemensam marknad för fiskeriprodukter. För att uppnå detta måste tullhinder och alla andra åtgärder som skulle kunna hindra fri rörlighet för fiskeriprodukter avvecklas. Vidare måste gemensamma regler för marknaden för fisk fastställas. Ett annat syfte med marknadspolitiken är att främja stabilitet på marknaden med hjälp av stöd till producentorganisationer och olika interventionsåtgärder. Den sekundärrättsliga regleringen rörande marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter är föremål för en översyn och en ny EU-förordning planeras att träda i kraft år 2014.

För att den gemensamma fiskeripolitiken ska kunna genomföras effektivt ställs också krav på en fungerande kontroll som omfattar

åtgärder inom resurs-, struktur- och marknadspolitiken. Ansvaret för kontrollen ligger i första hand hos respektive medlemsstat men samarbete och samverkan mellan medlemsstaterna är väsentliga för en likartad tillämpning av regelverket inom unionen. Ett gemensamt EU-organ för fiskerikontroll verkar för att främja operativ samordning av medlemsstaternas gränsöverskridande fiskerikontroll, bistår medlemsstaterna med utbildningsaktiviteter samt ger kommissionen tekniskt stöd vid behov.

Det internationella samarbetet på fiskets område har ofta politisk betydelse även utanför fiskeripolitiken. I arbetet diskuteras fiskerifrågor som inkluderar aspekter av internationell rätt, internationell handel, nationell suveränitet, budgetåtaganden samt internationellt utvecklingssamarbete. EU:s externa relationer på fiskets område omfattar multilateralt samarbete (bl.a. inom ramen för FAO och OECD), regionalt samarbete samt bilateralt samarbete med tredjeland.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket från och med anslutningsdagen med vissa övergångsbestämmelser som ska gälla till och med år 2014.

Övergångsbestämmelserna avser undantag från gällande regelverk för Medelhavet beträffande djuphavsfiske med bottentrål samt småskaligt fiske för husbehov. Övriga särskilda bestämmelser rör exklusiva tillträdesregler i Sloveniens territorialvatten enligt tidigare grannlandsavtal samt villkor för finansiering av insatser för avlägsna öar och yttersta randområden från Europeiska fiskerifonden.

Kroatien fångar årligen mindre än 40 000 ton bottenlevande och pelagiska arter i Medelhavet som i huvudsak används för mänsklig konsumtion. Vattenbrukets årsproduktion understiger 15 000 ton per år och de viktigaste arterna är havsabborre, tonfisk, musslor och ostron. Någon konkurrenssituation gentemot svenskt fiske eller vattenbruk förväntas inte uppkomma. Befolkningen i Kroatien uppgår till 4,6 miljoner invånare varför betydelsen för en eventuell exportmarknad för svenska fiskeriprodukter torde vara begränsad. En förutsättning för en sådan marknad är förutom ekonomisk tillväxt att marknaden aktivt bearbetas.

7.14. Transporter

Sammanfattning: Kroatien får inte tillgång till de nationella vägtransportmarknaderna under en tvåårsperiod.

Avtal på

sjöfartsområdet som ingåtts före dagen för Kroatiens anslutning får fortsätta att tillämpas till och med utgången av 2016. Vidare finns en övergångsperiod i fråga om vissa kryssningstjänster.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Artiklarna 90–100 i EUF-fördraget föreskriver att unionen ska ha en gemensam transportpolitik. Transportområdet omfattas av fri rörlighet för tjänster inom ramen för den inre marknaden. Den gemensamma transportpolitiken syftar till att avskaffa nationella handelshinder och regleringar som hindrar fri rörlighet för transporttjänster. Transportområdet består huvudsakligen av sekundärlagstiftning i

form av ett hundratal förordningar, direktiv och beslut. Med anslutningslandet har enighet uppnåtts om ett antal övergångsbestämmelser vilka berör vägtransport- och sjötransportområdet.

Bestämmelserna för vägtransporter kan delas in i två delar, bestämmelser för marknadstillträde och bestämmelser som syftar till att skapa lika konkurrensvillkor. Till bestämmelser för marknadstillträde hör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg, som bl.a. reglerar när en åkare kan utföra transporter inom EU utan särskilt tillstånd. Cabotagetransporter (rätt att utföra inrikes trafik i ett land med ett fordon registrerat i ett annat land) får enligt förordningen bedrivas fritt inom unionens gränser. Det innebär att kvoteringar eller dylikt inte längre får existera för transporter mellan medlemsländerna. Till bestämmelser med syfte att skapa lika konkurrensvillkor hör bl.a. gemensamma regler för kör- och vilotider, gemensamma minimiregler om kraven för att få yrkestillstånd samt uttaget av fordonsskatter, vägtullar och vägavgifter. Under de senaste åren har beslutats en rad direktiv som syftar till att förbättra yrkesförarnas sociala villkor och trafiksäkerheten (det sociala paketet). Reglerna rör bl.a. säkerhetsbälten, förartillstånd, fordonskonstruktion för större trafiksäkerhet samt gränsvärden för miljöpåverkande utsläpp.

Även på sjöfartsområdet finns regler för marknadstillträde och friheten att tillhandahålla tjänster inom medlemsstaterna, nämligen rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpningen av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage). Under de senaste åren har regler på sjösäkerhetsområdet beslutats till följd av en rad uppmärksammade fartygsolyckor.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från och med anslutningsdagen med undantag för några övergångslösningar. Vid anslutningen till EU ska landet få fullt marknadstillträde för internationella transporter på väg enligt förordning (EG) nr 1072/2009. Kroatien ska dock endast få gradvis tillträde till cabotagemarknaden. Utifrån en begäran från EU har övergångsbestämmelser beslutats som innebär ett ömsesidigt förbud mot tillgången till de nationella transportmarknaderna under en tvåårsperiod. Detta innebär att varken EU:s åkare eller anslutningslandets åkare får utföra inrikes transporter på varandras respektive territorier under övergångsperioden. Medlemsstaterna, såväl de nuvarande som den blivande, har möjlighet att förlänga övergångsperioden med upp till två år. Under övergångsperioden kan medlemsstaterna bilateralt utväxla cabotagetillstånd med anslutningslandet genom bilaterala avtal.

På sjöfartsområdet har anslutningslandet begärt en övergångsperiod till och med den 31 december 2016 vad gäller artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 3577/92, innebärande att avtal om allmän trafik som ingåtts före dagen för Kroatiens anslutning får fortsätta att tillämpas till och med utgången av 2016. Vidare har anslutningslandet begärt en övergångsperiod till och med 31 december 2014 i fråga om tillfälliga kryssningstjänster i cabotage med fartyg upp till 650 bruttoton (jfr artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3577/92). Detta innebär att kryssningstrafik mellan kroatiska hamnar

som utförs av fartyg som är mindre än 650 bruttoton till och med utgången av 2014 reserveras för fartyg som är registrerade i Kroatien och förs under kroatisk flagg och som används av rederier vilka är etablerade i enlighet med kroatisk lag och har huvudkontor i Kroatien, där också den faktiska kontrollen utövas.

Anslutningslandets inträde i EU innebär att vissa bilaterala avtal inom vägtransportområdet inte gäller i de delar de står i konflikt med EU:s bestämmelser. Kvoteringar eller dylikt kommer inte längre att finnas vid transporter mellan Sverige och den kommande medlemsstaten.

Beträffande övergångsbestämmelserna för cabotage på sjöfartsområdet bedöms de inte innebära några funktionsstörningar på den inre marknaden för sjötransporter.

7.15. Energi

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på energiområdet från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Den gemensamma energipolitiken grundar sig på artikel 194 i EUF-fördraget. Inom energiområdet råder delad kompetens mellan

EU och medlemsstaterna. Inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön ska målet för EU:s politik på området vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna - garantera att energimarknaden fungerar - garantera energiförsörjningen i unionen - främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av

nya och förnybara energikällor - främja sammankopplande energinät.

Vidare slås medlemsstaternas rätt att bestämma den egna energimixen fast.

Energiområdet innehåller unionens regelverk kring bland annat en successiv avreglering och liberalisering av den inre marknaden för energi. Där finns också bestämmelser om försörjningstrygghet, villkor för utvinning av olja och gas, utbyggnad av transeuropeiska energinät, energieffektivitet, förnybara energikällor samt energiteknik.

Kärnenergiområdet regleras av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) vars syfte är att gynna fredlig användning av kärnenergi. Den sekundärrätt som finns reglerar bl.a. kärnsäkerhet, strålskydd, hanteringen av radioaktivt avfall, kärnbränsleförsörjning och kärnämneskontroll.

Förhandlingsresultatet: Förhandlingarna har resulterat i att Kroatien accepterar unionens regelverk för energiområdet. På Euratomfördragets område har Kroatien inte begärt några undantag från unionens regelverk.

7.16. Skatter

Det gemensamma regelverket på detta område omfattar framför allt indirekt beskattning, dvs. mervärdesskatten och punktskatterna. I detta förhandlingskapitel ingår även företagsbeskattning, den s.k. skiljemannakonventionen samt administrativt samarbete på skatteområdet mellan EU:s medlemsstater.

Genom anslutningen av Kroatien kommer det antal skatteregimer som förekommer inom EU att öka. Mot detta ska dock ställas att EU:s regelverk nu kommer att omfatta ytterligare en ny stat vilket ger bättre möjligheter att samarbeta för avskaffandet av skadlig skattekonkurrens. Det ger även större möjligheter att allmänt sett undvika skatterelaterade störningar i handelsutbytet, bl.a. genom utökandet av ränte- och royaltydirektivet. Även formaliseringen inom EU av det administrativa samarbetet på skatteområdet bör medföra effektivitetsvinster i samarbetet med den blivande medlemsstaten.

Övergångslösningar på skatteområdet har främst rört områdena mervärdesskatt och punktskatter. På dessa områden har Kroatien beviljats ett fåtal undantag från EU:s regelverk. Undantagen kan i viss mån komma att påverka den inre marknaden och de fyra friheterna. Svenska företag kan härigenom få det svårare med marknadstillträde, även om denna påverkan förmodas bli av ringa omfattning.

7.16.1. Mervärdesskatt

Sammanfattning: Förhandlingarna har resulterat i ett permanent undantag för Kroatien att få behålla befrielse från mervärdesskatt vad avser vissa internationella persontransporter. Landet får även under en övergångsperiod behålla befrielsen från mervärdesskatt för leverans av mark för bebyggelse. Vidare har Kroatien beviljats möjligheten att tillämpa en högre omsättningsgräns för rätten att undanta mindre och medelstora företag från momsregistrering och beskattning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund:

Ett gemensamt mervärdesskattesystem med en

långtgående harmonisering av skattebasen har utvecklats inom EU sedan 1970-talet. Regleringen finns numera huvudsakligen intagen i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Systemet syftar till att underlätta handeln inom unionen och utgör också en del av grunden för uträkningen av medlemsländernas avgift till unionen.

Som ett led i förverkligandet av den inre marknaden infördes år 1993 bestämmelser som i viss mån även harmoniserar skattesatserna. Länderna tillåts genom dessa regler att förutom en normalskattesats om minst 15 procent även ha högst två reducerade skattesatser på vissa uppräknade varor och tjänster.

Huvudregeln inom mervärdesskattesystemet är att alla leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster av skattskyldiga personer ska beskattas om det inte uttryckligen finns ett undantag från beskattning. Ett undantag innebär att den skattskyldiga personen inte ska lägga

mervärdesskatt på leveransen eller tillhandahållandet. I gengäld har denne emellertid inte rätt att dra av ingående skatt.

Vissa av de nuvarande medlemsstaterna har fått rätt att tillämpa s.k. nollskattesatser. Det innebär att tillhandahållandet inte ska beskattas men till skillnad från undantagen får den skattskyldige dra av ingående skatt.

Förutom undantag för vissa särskilt uppräknade tillhandahållanden har också medlemsländerna enligt mervärdesskattedirektivet rätt att helt undanta små och medelstora företag från tillämpningsområdet för beskattning. För medlemsstater som anslutit sig efter den 1 januari 1978 har ett tröskelvärde för årsomsättning fastställts i artikel 287 i mervärdesskattedirektivet enligt den omräkningskurs som gällde dagen för respektive lands anslutning.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket i mervärdesskattedirektivet från och med anslutningsdagen med undantag för övergångslösningar på vissa områden, vilka beskrivs nedan.

Nollskattesatser

Kroatien har fått permanent undantag för att få behålla befrielse från mervärdesskatt med avdragsrätt vad avser de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X till mervärdesskattedirektivet fram till dess att avvikelsen antingen avskaffas i enlighet med artikel 393 i direktivet eller så länge som samma undantag gäller i någon annan medlemsstat beroende på vilket datum som inträffar först.

Kroatien har fått en övergångsperiod till och med den 31 december 2014 för att behålla befrielsen från mervärdesskatt för leverans av mark för bebyggelse, med eller utan byggnader, som avses i artikel 135.1 j i mervärdesskattedirektivet och i del B punkt 9 i bilaga X. Rätten till avdrag för ingående skatt på varor och tjänster som används för uppförande av byggnader på mark för bebyggelse kommer därmed att förbli oförändrad under övergångsperioden. Det nuvarande systemet med full rätt till avdrag för ingående skatt, som i Kroatien tillämpas för alla leveranser som har samband med uppförande av byggnader på mark för bebyggelse, bibehålls därmed.

Undantag för mindre och medelstora företag

Kroatien har medgivits en möjlighet att tillämpa en högre omsättningsgräns än vad som anges i direktivet som gräns för rätten att undanta mindre och medelstora företag från momsregistrering och beskattning. Möjligheten gäller små och medelstora företag vars årliga omsättning är lägre än 35 000 euro.

7.16.2. Punktskatter

Sammanfattning: Kroatien har fått en övergångsperiod för att uppnå en viss nivå på minimipunktskatten för cigaretter.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan.

Bakgrund: Inom EU finns harmoniserade förfaranderegler för punktskatter på alkoholvaror, tobaksvaror samt vissa energiprodukter.

Reglerna gör det möjligt att flytta varor mellan registrerade skattskyldiga utan att skatten förfaller till betalning, det s.k. uppskovsförfarandet. Syftet med uppskovsförfarandet är att främja fria varurörelser mellan medlemsländerna. Reglerna finns i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (det s.k. punktskattedirektivet).

Förutom förfarandereglerna på detta område finns rådsdirektiv som anger det skattepliktiga området samt rådsdirektiv som anger minimipunktskattesatser. Enligt rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror ska medlemsstaterna tillämpa en minimipunktskatt på cigaretter (punktskatt exklusive mervärdesskatt) som från och med den 1 januari 2014 ska vara minst 90 euro per 1 000 cigaretter. Den totala punktskatten ska vara 60 procent av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för de cigaretter som frisläpps för konsumtion vilket således tillämpas om det beräknade beloppet överstiger 64 euro per 1000 cigaretter oavsett det vägda detaljhandelspriset.

Beskattningen av öl, vin, andra jästa drycker än vin och öl, mellanklassprodukter och etylalkohol är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om alkohol är reglerade i två direktiv. Dessa direktiv är rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker och rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker. Direktiven reglerar skattestrukturer, minimiskattesatser och definitioner av de skattepliktiga alkoholprodukterna.

Enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet ska medlemsstaterna ta ut minimipunktskatter på energiprodukter (dvs. bensin, dieselbrännolja, tjock eldningsolja, fotogen, gasol, naturgas samt kol och koks) och elektricitet.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa EU:s regelverk på punktskatteområdet från och med anslutningsdagen med undantag för övergångslösningarna som beskrivs nedan.

Minimiskatt på cigaretter

Kroatien har fått en övergångsperiod till och med den 31 december 2017 för att nå en total punktskatt på cigaretter på minst 60 procent av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset för cigaretter som frisläppts för konsumtion och minimikravet på 90 euro per 1 000 cigaretter.

Kroatien åtar sig att gradvis öka punktskatterna för att uppfylla ovan nämnda krav och se till att punktskatten från och med den 1 januari 2014 inte underskrider 77 euro per 1 000 cigaretter, oberoende av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.

Alkoholskatt och skatt på el och naturgas

Kroatien har inte begärt några övergångsperioder beträffande alkoholskatt eller minimiskattenivån för el och naturgas.

7.16.3. Företagsbeskattning

Sammanfattning: Kroatien har åtagit sig att följa EU:s regelverk och har inte begärt några övergångsperioder för direktiven på detta område. Kroatien har även förbundit sig att följa EU:s uppförandekod för företagsbeskattning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: EU:s regelverk på detta område omfattar rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan, rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater och rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater.

EU:s uppförandekod för företagsbeskattning är ett politiskt åtagande att inte införa nya skatteregler som kan vara skadliga samt att vid behov avskaffa eller ändra nuvarande regler. I de fall statligt stöd ges i form av skattebefrielse eller skattelättnader till särskilda företag, branscher eller regioner ska allt sådant behandlas enligt konkurrensreglerna.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har åtagit sig att följa EU:s regelverk och har inte begärt några övergångsperioder för direktiven på detta område. Kroatien har även förbundit sig att följa EU:s uppförandekod för företagsbeskattning.

7.16.4. Administrativt samarbete på skatteområdet

Sammanfattning: Kroatien har åtagit sig att följa EU:s regelverk och har inte begärt några övergångsperioder för direktiven på detta område.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Administrativt samarbete på skatteområdet regleras mellan

EU:s medlemsstater i rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form räntebetalningar, rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning (som den 1 januari 2013 ersätter rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt beskattning och skatter på försäkringspremier), rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri samt i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004. Det administrativa samarbetet avser främst utbyte av upplysningar.

Ömsesidigt bistånd med indrivning regleras i rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har åtagit sig att följa EU:s regelverk när det gäller administrativt samarbete på skatteområdet.

Kroatien har inte begärt några övergångsperioder för dessa rättsakter.

7.17. Ekonomisk och monetär politik

Sammanfattning: Kroatien kommer från och med anslutningsdagen delta i EMU som medlemsstat med undantag, vilket innebär att landet inte genast kommer införa euron.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Kapitlet omfattar regelverket för den ekonomiska och monetära unionen (EMU). För Kroatien finns inga särskilda övergångsregler för regelverket om EMU.

Förhandlingsresultatet:

Kroatien kommer från och med

anslutningsdagen att delta i EMU som ”medlemsstat med undantag”, enligt artikel 139 i EUF-fördraget. Det innebär att landet inte inför den gemensamma valutan euro utan förväntas försöka uppfylla konvergenskriterierna och så småningom införa euron som valuta.

Från och med anslutningsdagen omfattas Kroatien av en stor del av regelverket för den ekonomiska och monetära politiken. Det innebär bl.a. att landet ska uppfylla kraven på centralbankens oberoende och anpassa sig till förbudet mot monetär finansiering av underskott i de offentliga finanserna. Kroatien ska betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse enligt artikel 121 i EUF-fördraget samt vara föremål för samordning och övervakning inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och de allmänna riktlinjerna för ekonomisk politik.

Några särskilda konsekvenser för svensk del förutses inte.

7.18. Statistik

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på dessa områden från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: På många områden är tillförlitlig statistik nödvändig för arbetet inom EU. Statistiken har en central roll för beslut om unionens budget och dess fördelning samt bedömning av hur medlemsländerna klarar sina åtaganden när det gäller inflation och offentliga finanser.

Detta visar sig bl.a. i en omfattande reglering av ekonomisk statistik och jordbruksstatistik. Statistiken spelar också en allt viktigare roll som underlag för att följa upp och utvärdera hur medlemsländerna når upp till politiska mål, såsom sysselsättnings- och miljömål.

Det huvudsakliga problemet när det gäller Kroatiens antagande av regelverket på statistikområdet har inte varit att landet skulle acceptera det, utan snarare huruvida de kontinuerligt kan producera korrekta och harmoniserade uppgifter. Den administrativa kapaciteten ett land har, t.ex. hur den offentliga verksamheten fungerar och de möjligheter man har att rekrytera kvalificerad personal, spelar stor roll för kvaliteten i statistiken. Särskilt viktigt är det att den statistik som används för olika beslut är tillförlitlig och kan tas fram i tid.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat regelverket och har inga övergångslösningar eller undantag. Här bör samtidigt understrykas att regelverket på statistikområdet är i snabb utveckling och det förutsätts att Kroatien även ska införliva de nya rättsakterna. Det förutsätts också att Kroatien fortsätter ansträngningarna för att säkerställa kapaciteten på statistikområdet så att fullständig överensstämmelse med EU-regelverket uppnås senast vid anslutningen.

Utvidgningen förväntas inte medföra några särskilda konsekvenser för Sveriges del.

7.19. Socialpolitik och arbetsmarknad

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på dessa områden från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Enligt EUF-fördraget ska unionen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet på en rad områden inom ramen för socialpolitik och sysselsättning. Regelverket omfattar bestämmelser för bl.a. arbetsrätt, jämställdhet på arbetsmarknaden samt hälsa och säkerhet i arbetet. På EU-nivå deltar medlemsstaterna i den sociala dialogen och i policyprocesser om sysselsättningspolitik och socialt skydd.

I enlighet med EUF-fördraget kan också Europeiska socialfonden användas som ett verktyg för att främja möjligheter till sysselsättning och sätta in åtgärder mot utanförskap.

Förhandlingsresultat: Utöver de övergångsbestämmelser som framgår under avsnitt 7.3 om fri rörlighet för arbetstagare har Kroatien på arbetsrättens område accepterat att tillämpa existerande regelverk utan övergångslösningar. Detsamma gäller för regler om hälsa och säkerhet i arbete. Vidare har Kroatien utan undantag accepterat att respektera och verka för att gemensamma mål inom sysselsättningspolitiken, den sociala dialogen och social trygghet uppnås samt åtagit sig att upprätta effektiva administrativa strukturer för ändamålen. Kroatien har även åtagit sig att inrätta effektiva strukturer för hantering av den Europeiska socialfonden.

Inga särskilda konsekvenser för svensk del förutses.

Hänvisningar till S7-19

7.20. Näringsliv

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på dessa områden från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Stockholms handelskammare är i det hela positiv till utvidgningen av EU och står bakom Kroatiens anslutning. Genom utvidgningen växer EU:s inre marknad och skapar ekonomiska såväl som sociala möjligheter för medborgare och näringsliv.

Bakgrund: Unionen och medlemsstaterna ska enligt artikel 173 i

EUF-fördraget säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. För detta ändamål inriktas insatserna inom industripolitiken på frågor som bl.a. rör näringslivets anpassning till strukturförändringar. Arbetet sker främst i form av utbyte av erfarenheter och annat, icke rättsligt bindande, samarbete. Unionens industripolitik omfattar i första hand horisontella frågor, men inriktas delvis även på åtgärder i enskilda branscher.

Åtgärder för att främja småföretagens konkurrenskraft ligger i stor utsträckning på medlemsstaterna. Det gemensamma regelverket omfattar enbart meddelanden och politiska rekommendationer. Vidare utgörs EU:s näringspolitik av ett program för företag och innovation som särskilt riktar sig till små och medelstora företag.

Kroatien har under förhandlingarna presenterat sin industripolitik inklusive strategier för omstruktureringar av näringslivet. Dessa har varit föremål för bedömning av hur väl Kroatien kan säkerställa att det finns förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Särskilt har administrativa förutsättningar, omstruktureringar och privatiseringar beaktats.

Förhandlingsresultatet: Förhandlingarna har kunnat slutföras utan övergångslösningar. Kroatien accepterar att tillämpa regelverket från och med anslutningsdagen. Några särskilda konsekvenser för svensk del kan inte förutses.

7.21. Transeuropeiska nätverk

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att utan övergångsregler eller undantag tillämpa regelverket på dessa områden från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Trafikverket pekar på att Sveriges möjligheter att få del i EU-finansiering för åtgärder inom transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) kan påverkas på sikt. Vidare kan konkurrensen om EU-medel till regionala strukturfrågor komma att öka om Kroatiens EU-inträde sker inom ramen för bibehållen EU-budget.

Trafikverkets bedömning är att påverkan är av begränsad finansiell omfattning.

Bakgrund: Regelverket för transeuropeiska nätverk grundar sig på artikel 170 i EUF-fördraget. Enligt fördraget ska unionen bidra till att

upprätta och utveckla transeuropeiska nätverk för infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. Syftet är att bidra till förverkligandet av den inre marknaden och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen. Det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) ska bidra till en hållbar och transportslagsövergripande utveckling av transporter och till att eliminera flaskhalsar i infrastrukturen. Beträffande de transeuropeiska nätverken för energi (TEN-E) omfattar regelverket transportinfrastruktur och lagerinstallationer för gas samt transmissionsnät för el. Försörjningstrygghet och den inre marknadens funktion är viktiga målsättningar för TEN-E. Även transeuropeiska nätverk för telekommunikation omfattas av regelverket.

Förhandlingsresultatet: Förhandlingarna har resulterat i att Kroatien accepterar unionens regelverk på området utan övergångslösningar.

7.22. Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument

Sammanfattning: Kroatien kommer att tilldelas 449,4 miljoner euro för 2013, varav en tredjedel avser sammanhållningsfonden.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska unionen stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.

Regelverket på detta område består för närvarande i första hand av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och sammanhållningsfonden och omfattar perioden 2007– 2013. Förhandlingar om regelverket för perioden 2014–2020 pågår. Fram till anslutningsdagen får Kroatien stöd via förmedlemskapsinstrument.

Förhandlingsresultatet: Kroatien kommer att tilldelas 449,4 miljoner euro för 2013, varav en tredjedel avser sammanhållningsfonden, som finansierar miljö- och infrastrukturinvesteringar. Eftersom Kroatien blir medlem så sent i innevarande strukturfondsperiod medges landet vissa mindre undantag från gällande regelverk, t.ex. när det gäller rapporteringstidpunkter och additionalitetsprövning. För den kommande programperioden 2014–2020 kommer, liksom vid tidigare utvidgningar, en infasning av medelstilldelningen att ske för de två första åren, så att full tilldelning sker först 2016. I övrigt kommer det nya regelverket att gälla fullt ut för Kroatien.

Att Kroatien blir medlem i unionen har inga konsekvenser för regional- och strukturpolitiken i Sverige. Landets relativt låga levnadsnivå kommer dock att medföra att det blir mottagare av strukturfondsstöd, vilket utökar åtagandena i EU-budgeten och belastar därmed i förlängningen den svenska EU-avgiften.

7.23. Rättsväsende och grundläggande rättigheter

Sammanfattning: EU:s medlemsstater och Kroatien har valt att infoga en skyddsklausul i anslutningsfördraget som rör området frihet, säkerhet och rättvisa, vilken omfattar bl.a. civilrättsligt och straffrättsligt samarbete.

Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten pekar på att landets ansats att lagfästa en generell tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande som beaktansvärt, även om det torde ha mindre betydelse för hur rättsväsendets olika delar fungerar i praktiken. Domstolsverket framhåller vikten av att Kroatien fullföljer utlovade reformer på området samt att skyddsklausulen rörande rättsliga och inrikes frågor utnyttjas för det fall allvarliga brister eller överhängande risk för allvarliga brister upptäcks. Migrationsverket vill särskilt understryka vikten av att

Kroatien vid anslutningstillfället har statliga organ som kan hantera och skydda från diskriminering på grund av kön respektive sexuell läggning.

Bakgrund: För förtroendet inom Kroatien men även utom landet är det viktigt att kandidatlandets rättsväsende är oberoende, kompetent, pålitligt och effektivt. Ett fungerande rättsväsende är också en grundläggande förutsättning för bekämpning av korruption. För EUsamarbetet är det även centralt med ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga området.

Vidare fastslår artikel 2 i EU-fördraget att unionen ska bygga på respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Av artikel 6 i EU-fördraget följer att unionen ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som ska ha samma rättsliga värde som fördragen. Arbetet mot diskriminering är centralt i EU. Av artikel 10 i EUF-fördraget följer att unionen, vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet, ska bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Principen om icke-diskriminering framgår även av stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regelverket består därutöver också av ett flertal direktiv.

Förhandlingsresultatet: Anslutningslandet har accepterat regelverket och förutom vad som nedan redovisas om skyddsklausulen på straff- och civilrättens områden finns inga övergångslösningar eller undantag.

En konsekvens av utvidgningen är att Kroatien kommer att delta i de olika samarbeten som pågår. Såväl Europol- och Eurojustsamarbetet som samarbetet på myndighetsnivå berörs.

Domstols- och åklagarväsende

Kroatien har åtagit sig att fortsätta arbetet med att stärka och reformera rättsväsendet samt att minska målbalanserna i domstolarna. Vidare har Kroatien åtagit sig att förstärka de organ som tar hand om tillsättning, karriärplanering och disciplinära åtgärder avseende domare och åklagare

så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett professionellt och opartiskt sätt.

Kravet på en särskild strategi rörande rättsväsendets hantering av krigsbrott har hörsammats av kandidatlandet som i anslutningsfördraget samtidigt uppmanas att fortsätta förbättra hanteringen av dessa ärenden, t.ex. genom att säkerställa att lämpliga resurser avsätts till de brottsutredande specialenheterna. Kroatien har under förhandlingarna förstärkt kapaciteten hos byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (Uskok) genom bland annat nyrekrytering av åklagare. Kroatien har under anslutningsförhandlingarna i ett särskilt åtagande förbundit sig att säkerställa dess opartiska hantering av inhemska krigsförbrytelser, förbättra resultaten i kampen mot korruption och fortsätta att fullt ut samarbeta med den Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.

Frågan om förtroendet stater emellan beträffande frågor om internationellt straffrättsligt samarbete är av central betydelse. EU:s medlemsstater och Kroatien har även valt att infoga en skyddsklausul i anslutningsfördraget som rör området frihet, säkerhet och rättvisa, vilken omfattar t.ex. civilrättsligt och straffrättsligt samarbete. Skyddsklausulen kan användas om det skulle visa sig att det finns allvarliga brister i införlivandet och genomförandet av EU:s rättsakter, antagna såväl före som efter Lissabonfördraget. Klausulen kan även användas om det finns en överhängande risk för sådana brister. Enligt skyddsklausulen kan kommissionen inom de första tre åren efter Kroatiens anslutning, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ och efter att ha samrått med medlemsstaterna, besluta om särskilda villkor för tillämpningen av instrumentet. Sådana villkor kan t.ex. vara att tillämpningen tillfälligt upphävs i förhållandet mellan Kroatien och övriga medlemsstater.

Straffrättsligt samarbete

När det gäller ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga området kan det noteras att Kroatien under förhandlingarna har ändrat i sin konstitution för att möjliggöra genomförande av rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan staterna. Kroatien har även antagit en lag om rättsligt samarbete med EU:s medlemsstater, där principen om ömsesidigt erkännande tillämpas som grundläggande princip i EU:s straffrättsliga samarbete. Landet har också tillträtt tilläggsprotokollet till Europarådskonventionen av den 21 mars 1983 om överförande av dömda personer, vilket underlättar överförande av straffverkställighet till och från Kroatien.

Bekämpning av korruption

En grundläggande förutsättning för bekämpning av korruption är ett effektivt, pålitligt och opartiskt rättsväsende. Kroatien har, som nämnts i föregående avsnitt, under anslutningsförhandlingarna vidtagit flera åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende och effektivitet. Förhandlingarna mellan EU och Kroatien har resulterat i åtaganden från Kroatiens sida att fortsätta att vidta åtgärder för att säkerställa rättsväsendets oberoende och effektivitet. Kroatien har också särskilt

åtagit sig att fortsätta att förbättra resultaten när det gäller förebyggande åtgärder i kampen mot korruption. Kommissionen ska noga övervaka att Kroatien lever upp till alla de förbindelser landet ingått under anslutningsförhandlingarna och kampen mot korruption är ett av de områden som övervakningen särskilt ska inriktas på. Kroatien kommer vid anslutningen till EU att tillträda 1997 års konvention om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i.

Grundläggande rättigheter

EU har uppmanat Kroatien att fortsätta arbeta för att förbättra människorättssituationen, bl.a. gäller det särskilt icke-diskriminering, rättssäkerhetsgarantier, rättigheter för personer som tillhör minoriteter samt vidtagande av åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet. EU har under förhandlingsarbetet betonat betydelsen av fullständigt genomförande av relevant lagstiftning på området. Kroatien har vidtagit åtgärder för att stärka Ombudsmannens ställning som centralt organ med ansvar för genomförande av antidiskrimineringslagen. Kroatien har under anslutningsförhandlingarna i ett särskilt åtagande förbundit sig att fortsätta förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Vidare har EU under förhandlingsarbetet understrukit vikten av att Kroatien vidtar åtgärder för att ytterligare förbättra skyddet för minoriteter, särskilt serber och romer. EU har uppmanat Kroatien att förbättra tillämpningen av landets handlingsplan 2012–2013 för genomförande av den konstitutionella akten om rättigheter för nationella minoriteter. Särskilt viktigt är att åtgärda minoriteternas underrepresentation i statsförvaltningen, domstolsväsendet och inom polisen. EU har även uppmanat Kroatien att fortsätta ta itu med diskrimineringen av minoriteter på ett bredare plan, bland annat genom att säkerställa lämplig uppföljning av de problem med diskrimineringen av minoriteter i den offentliga sektorn som inte tas upp i den konstitutionella akten om rättigheter för nationella minoriteter. Vidare har Kroatien uppmanats att fortsätta med aktiviteter för att ge personer som tillhör de nationella minoriteterna ökad kunskap om sina rättigheter och uppmärksamma tillgång till sociala rättigheter. EU har också uppmanat Kroatien att fortsätta med genomförandet av strategin för skydd och integration av romer, särskilt när det gäller sysselsättning, utbildning och bostäder. Kroatien har under anslutningsförhandlingarna i ett särskilt åtagande förbundit sig att fortsätta stärka skyddet av minoriteter, bl.a. genom ett effektivt genomförande av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter.

EU har uppmanat Kroatien att fortsätta genomföra åtgärder för att öka toleransen i samhället och främja försoningen mellan olika etniska grupper, särskilt mot den serbiska minoriteten. Kroatien har vidare uppmanats att fortsätta vidta åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet, bland annat genom utbildning och en översyn av skolans roll och medvetandegörande av allmänheten.

Hänvisningar till S7-23

  • Prop. 2012/13:6: Avsnitt 7.35

7.24. Rättvisa, frihet och säkerhet

Sammanfattning: EU:s medlemsstater och Kroatien har valt att infoga en skyddsklausul i anslutningsfördraget som rör området frihet, säkerhet och rättvisa. När det gäller Schengensamarbetet kommer

Kroatiens inträde i unionen inte att innebära ett omedelbart avskaffande av personkontroller mellan de gamla medlemsstaterna och Kroatien. Beslut om att avskaffa dessa kontroller kommer i stället att fattas separat och med enhällighet av rådet.

Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten pekar på att samarbetet med

Kroatien i brottsutredningar kommer att underlättas betydligt av ett medlemskap. Domstolsverket understryker vikten av att Kroatien fullföljer utlovade reformer på området samt att skyddsklausulen rörande rättsliga och inrikes frågor utnyttjas för det fall allvarliga brister eller överhängande risk för allvarliga brister upptäcks. Kronofogden ser positivt på utökade möjligheter till samverkan när det gäller brottsbekämpning. Migrationsverket bedömer att Kroatien är väl rustat att möta de krav som ställs på gränskontroll och att anpassa sin viseringspolitik till EU:s regelverk. Migrationsverket har inte tagit emot någon asylansökan från en kroatisk medborgare sedan december 2007.

Bakgrund: Det är viktigt att Kroatiens polisväsende och övriga delar av rättsväsendet är oberoende, kompetent, pålitligt och effektivt. Det är också nödvändigt att harmonisera regelverket vad gäller yttre gränsförvaltning och viseringspolitik.

Förhandlingsresultatet: Kroatiens samarbete med Europol har bl.a. resulterat i ett avtal som stärker samarbetet kring bekämpning av allvarliga former av internationell brottslighet. Kroatien har också en sambandsman placerad vid Europol.

En av de synligaste delarna i regelverket är Schengenreglerna, som bl.a. innebär att personkontrollen mellan Schengenstaterna tas bort. När det gäller Schengensamarbetet kommer dock Kroatiens inträde i unionen inte att innebära ett omedelbart avskaffande av personkontroller mellan nuvarande medlemsstaterna och Kroatien. Beslut om att avskaffa dessa kontroller kommer i stället att fattas separat och med enhällighet av rådet. Detta kommer att ske någon gång efter Kroatiens inträde i unionen och ska föregås av en noggrann utvärdering av Kroatiens rättsliga och praktiska beredskap att tillämpa Schengenreglerna.

Kroatien behöver anpassa sin viseringspolitik till EU:s regelverk och bygga upp en tillräcklig administrativ kapacitet redan före anslutningen för att kunna tillämpa regelverket vid inträdet i unionen. Det gäller bl.a. anpassning till rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckning över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav.

I enlighet med vad som har beskrivits i det föregående avsnittet (kap 7.23) har EU:s medlemsstater och Kroatien valt att infoga en skyddsklausul i anslutningsfördraget som rör området frihet, säkerhet och rättvisa, vilken förutom samarbete på civil- och straffrättens område även

omfattar bl.a. gränskontroll, asyl- och invandringspolitik samt polissamarbete. Skyddsklausulen kan som tidigare nämnts användas om det skulle visa sig att det finns allvarliga brister i införlivandet och genomförandet av EU:s rättsakter på området.

Kroatien tillåts att behålla gemensamma gränsövergångsställen vid gränsen till Bosnien och Hercegovina. Detta är en följd av att Schengenregelverket inte tillämpas i Kroatien från och med anslutningsdagen.

En konsekvens av utvidgningen är att Kroatien kommer att delta i de olika samarbeten som pågår på området. Såväl Europol- och Eurojustsamarbetet som samarbetet på myndighetsnivå berörs. De särskilda Schengenlösningarna kommer för Sveriges del att innebära fortsatt personkontroll mot Kroatien även efter deras anslutning, fram till dess att rådet fattat beslut om att kontrollerna ska upphävas.

Hänvisningar till S7-24

  • Prop. 2012/13:6: Avsnitt 7.35

7.25. Vetenskap och forskning

Sammanfattning: Inga övergångslösningar har överenskommits och

Kroatien har åtagit sig att tillämpa regelverket från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Regelverket behandlar främst två områden: dels det

Europeiska området för forskningsverksamhet (ERA), dels EU:s program för forskning och teknisk utveckling.

I artikel 179 i EUF-fördraget anges att unionen ska ha som mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik. Europeiska rådet har i februari 2011 beslutat att ERA ska vara förverkligat år 2014.

Att unionen ska genomföra ett ramprogram för forskning finns angivet i artikel 180 i EUF-fördraget. I ramprogrammet fastställs mål, huvudlinjer och budget för unionens insatser. Det nuvarande ramprogrammet gäller för perioden 2007–2013.

Förhandlingsresultatet: Kroatien deltar redan i EU:s ramprogram för forskning och utveckling som ett associerat land. Kroatien bedöms också ha goda förutsättningar för att kunna uppfylla målen för ERA. Inga övergångslösningar har överenskommits och Kroatien har åtagit sig att tillämpa regelverket från och med anslutningsdagen.

För svensk del innebär ett kroatiskt medlemskap inga förändringar i Sveriges möjlighet att samarbeta med Kroatien inom forsknings- och utvecklingsområdet.

7.26. Utbildning och kultur

Sammanfattning: Inga övergångslösningar har aktualiserats och

Kroatien har åtagit sig att tillämpa regelverket på utbildnings- och kulturområdet från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden bedömer att

Kroatiens anslutning till EU får en mycket begränsad påverkan på utflödet av studiestöd. Kroatiens anslutning förväntas inte ha någon påverkan på de studiestödsrättsliga reglerna och inte heller medföra några större administrativa konsekvenser.

Bakgrund: Enligt artiklarna 165 och 166 i EUF-fördraget ska unionen främja det samarbete mellan medlemsstaterna som bidrar till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet och genomföra en yrkesutbildningspolitik som stödjer och kompletterar medlemsstaternas egna insatser. Utbildningssystemens innehåll och organisation är dock enligt EUF-fördraget medlemsstaternas ansvar och det finns ingen strävan hos vare sig EU:s institutioner eller medlemsstaterna att ge unionen befogenheter i det avseendet.

Däremot kan utbildningssystemen mer eller mindre direkt beröras av exempelvis regelverket avseende den fria rörligheten för personer. Det gäller särskilt rådets direktiv 77/486/EEG av den 25 juli 1977 om undervisning av barn till migrerande arbetstagare. Direktivet innebär att medlemsstaterna ska ge medföljande skolpliktiga barn till arbetstagare från en annan medlemsstat gratis undervisning i värdlandets och hemlandets språk.

Den fria rörligheten för personer och tjänster i EUF-fördraget innebär bl.a. en rättighet för EU-medborgare att utöva ett yrke, som egenföretagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den där de har skaffat sig sina yrkeskvalifikationer. I artikel 53.1 i EUF-fördraget föreskrivs dessutom att direktiv ska utfärdas som syftar till ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis. Under 2005 antogs ett direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet), som moderniserade och ersatte tidigare 15 direktiv för erkännandet av yrkeskvalifikationer. I slutet av 2011 lade kommissionen fram ett förslag till revidering av yrkeskvalifikationsdirektivet som förhandlas i rådet under 2012. Genom medlemskapet i EU kommer medborgare i Kroatien att tillförsäkras rätten att få sina yrkeskvalifikationer erkända i andra EU-länder på samma villkor som medborgare i övriga EU-länder. Givetvis ges övriga EU-medborgare motsvarande rättigheter i Kroatien.

Den fria rörligheten för personer innebär vidare att migrerande arbetstagare och egenföretagare samt deras familjemedlemmar ska behandlas på lika villkor som svenska medborgare. Det kan följaktligen inte uteslutas att utvidgningen kan komma att få ekonomiska konsekvenser för bl.a. studiestödet.

I 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) anges att utbildningen ska vara avgiftsfri för studenter som är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor ska den som inte är medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz betala anmälningsavgift och studieavgift för utbildning på grund- och avancerad nivå vid statliga universitet och högskolor. Kroatiens inträde i EU innebär att personer med kroatiskt medborgarskap som studerar i Sverige kommer att vara avgiftsbefriade.

Utbildningssamarbetet mellan medlemsstaterna sker bl.a. inom ramen för Programmet för livslångt lärande, som syftar till att utveckla den europeiska utbildningen och ge ökade möjligheter för utbyte. Programmet innehåller flera delprogram som är inriktade på olika delar och nivåer av utbildningssystemet. Kroatien kommer från och med 2012 att delta fullt ut i utbildningssamarbetet inom Programmet för livslångt lärande. Kroatien har också sedan år 2000 medverkat i ett flertal Tempusprojekt, som syftar till att modernisera högre utbildning i EU:s närområde och förbereda kandidatländer för fullt deltagande i Programmet för livslångt lärande. Till stöd för utbildningssamarbetet finns Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildningen i Grekland (Thessaloniki) och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen i Italien (Turin), som inrättats med stöd av rådets förordning EEG nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning och rådets förordning (EEG) nr 1360/90 av den 7 maj 1990 om inrättande av en Europeisk yrkesutbildningsstiftelse. Vad gäller europeiskt samarbete på ungdomsområdet har Kroatien kunnat delta i samtliga delprogram inom ramen för programmet Ung och aktiv i Europa sedan 2011.

På kultur- och medieområdet finns dels ett ramprogram inom kulturområdet, Kultur 2007–2013, som omfattar alla konst- och kulturområden, dels ett ramprogram inom medieområdet, Media 2007, som ger stöd till de audiovisuella näringarna. Kroatien deltar i både programmet Kultur 2007–2013 och Media 2007.

Förhandlingsresultatet: Inga övergångslösningar har aktualiserats och anslutningslandet har förbundit sig att fullt ut tillämpa regelverket på utbildnings- och kulturområdet från den dag det inträder i unionen.

Utvidgningen innebär inte några särskilda konsekvenser för svensk del på kulturområdet.

7.27. Miljö

Sammanfattning:

På miljöområdet har Kroatien begärt

övergångsperioder för en rad direktiv. Dessa inbegriper bl.a.: handel med utsläppsrätter för växthusgaser; luftkvalitet och renare luft; avfallsdeponier; avloppsvatten; dricksvatten; utsläpp av flyktiga organiska föreningar; utsläpp av luftföroreningar från stora förbränningsanläggningar samt samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. I ett särskilt protokoll till fördraget ges under vissa förutsättningar stöd åt Kroatien genom en engångsöverföring av utsläppsenheter.

Remissinstanserna: Havs- och vattenmyndigheten instämmer i bedömningen att en anslutning av Kroatien till Europeiska unionen inte kommer att få några betydande konsekvenser inom myndighetens ansvarsområde. Kemikalieinspektionen pekar på att Kroatien behöver förstärka landets administrativa kapacitet i tid till inträdet för att klara sina medlemsskyldigheter avseende kemikalielagstiftning och biocidkontroll.

Bakgrund: Miljöområdet omfattas av delad befogenhet. Inom miljöområdet finns ett mycket omfattande regelverk med fler än 200 rättsakter. Därutöver ingår unionen som part i många internationella överenskommelser. EU har också antagit övergripande program på miljöområdet, främst det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Lagstiftningen omfattar följande områden.

  • Allmänna bestämmelser och program
  • Föroreningar
  • Strålskydd och radioaktivt avfall
  • Vattenskydd och vattenhushållning
  • Övervakning av luftföroreningar
  • Förebyggande av buller
  • Kemikalier, industriella risker och bioteknik
  • Fysisk planering, miljön och naturresurserna
  • Hushållning och rationellt utnyttjande av mark och vatten, miljön och naturresurserna
  • Bevarande av vilda djur och växter
  • Avfallshantering och ren teknik
  • Internationellt samarbete

Förhandlingsresultatet: Kroatien har åtagit sig att genomföra hela regelverket. Med hänsyn till landets miljöproblem och de stora investeringar och personalförstärkningar som krävs för anpassning har

Kroatien begärt övergångslösningar för en rad direktiv på miljöområdet. Efter förhandlingar har överenskommelse träffats om övergångstider för ett antal rättsakter som beskrivs i följande avsnitt. Dessa övergångstider bedöms ha begränsade gränsöverskridande effekter och inte påverka konkurrensen på något betydande sätt. Övergångstiderna har förenats med målsättningar och planer för genomförande som kommer att följas upp. I övrigt gäller anpassning från tillträdesdagen. Detta ställer stora krav på Kroatien när det gäller lagstiftning och andra författningsändringar, åtgärder och tillräcklig personal för planering, tillståndsgivning och övervakning samt omfattande investeringar i infrastruktur och teknik.

Kroatien har beviljats övergångsperioder under 2013 och 2014 avseende vissa åtaganden och beräkningspunkter i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. I ett särskilt protokoll till fördraget ges under vissa förutsättningar stöd åt Kroatien genom en engångsöverföring av utsläppsenheter som har tilldelats enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

Kroatien har även beviljats en övergångslösning rörande tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Som referensår för beräkning av vissa värden ska i två fall det andra året efter anslutningsåret användas.

Kroatien har vidare beviljats vissa tidsbegränsade undantag från kraven i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall. Senast den 31 december 2013 ska den andel av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet som går till deponier ha minskat till 75 procent av den totala mängden av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997. Senast den 31 december 2016 ska den andel av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet som går till deponier ha minskat till 50 procent av den totala mängden av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997. Senast den 31 december 2020 ska den andel av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet som går till deponier ha minskat till 35 procent av den totala mängden av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997. Vidare ska Kroatien gradvis minska avfallet i de befintliga deponier som inte uppfyller direktivets krav.

Kroatien har medgivits en övergångsperiod till år 2023 under vilken landet inte behöver tillämpa alla bestämmelser i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Kraven i direktivet ska först uppnås i de större städerna, därefter i de mindre städerna. Kroatien har även fått övergångslösningar beträffande kraven i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Under övergångsperioden tillåts högre värden för olika ämnen i vattnet än vad som angetts i direktivet.

Kroatien har beviljats en övergångsperiod under vilken kraven i rådets direktiv 1999/13/EG om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar inte ska tillämpas fullt ut. Kraven avseende utsläppsgränsvärdena för flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar ska avseende flera angivna anläggningar inte tillämpas under olika övergångstider, som längst till den 31 december 2015. Samma sak gäller för direktivets krav avseende skyldigheten för verksamhetsutövaren att på ett tillfredsställande sätt påvisa för den behöriga myndigheten att bästa tillgängliga teknik används för beläggningsprocesser vid fartygsbyggande vid flera angivna anläggningar.

Kroatien har vidare fått tidsbegränsade undantagslösningar avseende kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar. Ett antal angivna anläggningar ska tillämpa utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid, kväveoxid och stoft från och med den 1 januari 2018.

Övergångsregler gäller även för kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Ett antal angivna anläggningar ska under vissa övergångsperioder, som längst t.o.m. den 31 december 2017, inte omfattas av direktivets krav avseende skyldigheten att driva dessa anläggningar i enlighet med de utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar eller tekniska åtgärder som bygger på bästa tillgängliga teknik.

Kroatien har slutligen beviljats en anpassningstid om sex månader från anslutningsdagen avseende vissa krav i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG.

Generellt sett kommer utvidgningen att leda till en snabbare omvandling av Kroatiens miljöarbete än vad som annars skulle ha varit fallet. Därigenom kommer också de gränsöverskridande utsläppen att minska vilket är betydelsefullt, även om Sverige geografiskt sett inte ligger nära Kroatien och därmed inte heller påverkas direkt av utsläpp från detta land.

7.28. Konsument- och hälsoskydd

Sammanfattning: Kroatien har inte begärt några övergångslösningar utan har accepterat att tillämpa regelverket för hälsoskydd och konsumentskydd från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Statens folkhälsoinstitut anför att Kroatiens anslutning till Europeiska unionen ökar möjligheter till erfarenhetsutbyte och lärande om Sveriges och andra länders folkhälsoarbete. Därutöver öppnas möjligheter till finansieringsstöd för att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete.

Bakgrund: Enligt artikel 169 i EUF-fördraget ska unionen bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt främja konsumentupplysning och konsumenternas rätt att organisera sig.

Konsumenternas intressen ska också beaktas inom unionens övriga verksamhet. Åtgärderna kan bestå av lagstiftning om harmoniserade regler för den inre marknaden eller åtgärder för att komplettera medlemsstaternas nationella politik. Det befintliga regelverket handlar bl.a. om produktsäkerhet, prisinformation, marknadsföring, avtalsvillkor, konsumentköp och garantier, distansförsäljning, konsumentkrediter, paketresor och tidsdelat boende. Det finns ett etablerat samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter för att säkerställa att EU-lagstiftningen på konsumentområdet efterlevs. För att erbjuda konsumenter stöd i samband med gränsöverskridande handel har ett nätverk med konsumentkontor från medlemsstaterna inrättats.

Medlemsstaterna ansvarar enligt artikel 168 i EUF-fördraget för sin hälso- och sjukvård. Europeiska unionens insatser ska komplettera medlemsländernas nationella politik och vara inriktade på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar samt undanröja faror för den fysiska och psykiska hälsan. Insatser inriktas på de stora folksjukdomarna och allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. EU får bl.a. vidta åtgärder för att skydda folkhälsan när det gäller tobak, missbruk av alkohol och insatser för att minska narkotikarelaterade hälsoskador.

Förhandlingsresultatet:

Kroatien har inte begärt några

övergångslösningar utan har accepterat att tillämpa regelverket för hälsoskydd och konsumentskydd från och med anslutningsdagen.

Några särskilda konsekvenser för Sverige är inte att vänta på dessa områden.

7.29. Tullunionen

Sammanfattning: Vissa villkor kommer att gälla för den kroatiska handeln som är tvungen att passera genom Bosnien och Hercegovinas territorium vid utnyttjandet av en transportkorridor.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Tullunionskapitlet inkluderar unionens tullkodex, den kombinerade nomenklaturen (tulltaxan) inklusive handelspreferenser, tullkvoter och tullsuspensioner. Hit hör också annan tullrelaterad lagstiftning såsom regler om tullmyndigheternas kontroll av immaterialrättsintrång.

Tulladministrationen i Kroatien måste redan från och med anslutningsdagen kunna hantera kontrollen vid gränsen, som delvis även bildar den nya yttre unionsgränsen. Kontrollerna måste genomföras på ett smidigt sätt så att medborgarnas säkerhets- och skyddsintressen bevakas samtidigt som handeln främjas. Den inre marknaden och en smidig handel bygger på en väl fungerande tullunion. Detta förutsätter att EU:s tullagstiftning införlivas i Kroatiens lagstiftning senast vid anslutningen.

Förhandlingarna om tullunionskapitlet har framför allt koncentrerats på anslutningslandets antagande av befintlig EU-lagstiftning. Vid förhandlingarna har särskilt framhållits att Kroatien måste reformera och förstärka tullmyndighetens tjänster samt installera väl fungerande ITsystem. Kroatien har i stor utsträckning redan gjort anpassningar till EU:s regelverk inom detta område. Fortsatt arbete med anpassning pågår.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket på detta område från och med anslutningsdagen med ett undantag. Vissa villkor kommer att gälla för den kroatiska handeln som är tvungen att passera genom Bosnien och Hercegovinas territorium vid utnyttjandet av transportkorridoren vid Neum. Kroatien ska löpande fram till anslutningsdagen fortsätta att informera om arbetet med att göra anpassningar till EU:s regelverk samt utveckla tillräcklig kapacitet inom sin tulladministration. I anslutningsfördraget anges i kapitlet för tullunionen även klarlägganden av tullhantering av gods vid datumet för medlemskapet i EU. Detaljerade bestämmelser anger varornas tullstatus för att klargöra hur tullbestämmelserna ska tillämpas, bl.a. för gods under transport till EU och gods som är lagrat i Kroatien. Även klarlägganden görs av bevis om ursprung för varor som berörs av Kroatiens nya status som medlem i EU. Detta för att Kroatien ska fogas in i Unionens tullbestämmelser på ett smidigt sätt, motsvarande det som gällt för andra länder som tidigare blivit medlem i EU.

Inga övergångsregler har således överenskommits. Som en följd av utvidgningen kommer gränskontrollen mellan de nuvarande medlemsstaterna och anslutningslandet att minska efter EU-inträdet.

7.30. Yttre förbindelser

Sammanfattning: Kroatien har accepterat lagstiftningen på detta område och även nått en god nivå av anpassning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: För att den inre marknaden och tullunionen ska fungera är det nödvändigt med ett gemensamt system av import- och exportregler och att unionen kan agera enhetligt i förhållande till länder utanför EU.

Genom artikel 207 i EUF-fördraget har EU-länderna därför gett unionen mandat att förhandla och besluta för deras räkning på detta område. Den gemensamma handelspolitiken är av särskild politisk betydelse inte minst mot bakgrund av EU:s ställning som den största handelspartnern i världen.

Den yttre handelspolitiken omfattar unionens handelsavtal med tredjeland och internationella organisationer liksom samarbetsöverenskommelser. Huvudkomponenterna är den gemensamma handelspolitiken och biståndspolitiken.

Unionens handelspolitik härrör till stor del från internationella avtal under WTO och den grundläggande basen är den gemensamma tulltaxan vid handel med tredjeland. Förutom de gemensamma export- och importreglerna omfattar även den gemensamma handelspolitiken regler om antidumpning och andra skyddsåtgärder som t.ex. åtgärder mot subventionerad import eller illegal handel. Andra komponenter är kvantitativa restriktioner och utrikespolitiskt relaterade handelsförbud (embargon och sanktioner). Unionen har också slutit ett antal handelsavtal med tredjeland. Några av dessa täcker alla aspekter i en handelsrelation, andra endast särskilda produkter eller grupper av produkter. Avtalens förmåner kan också variera. Under det allmänna preferenssystemet beviljas exempelvis u-länderna tullförmåner vid export till EU.

Unionen bidrar också till biståndspolitiken genom att komplettera medlemsländernas åtgärder. Vidare ger unionen handelspolitiskt bistånd eller assistans direkt till tredjeländer genom att bygga upp handelsrelationer som ska reformera sociala och ekonomiska strukturer och minska fattigdomen.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har accepterat lagstiftningen på området och har också nått en god nivå av anpassning. Under perioden fram till medlemskapet behöver fortsatta anpassningar göras på området internationella avtal och därutöver bör den administrativa kapaciteten på utvecklingsområdet stärkas. Kroatien är redan i dag starkt knutet till EU genom associeringsavtalet och har därför ett nära samarbete med EU i internationella organisationer som t.ex. WTO. När utvidgningen är genomförd kommer kommissionen att tala och förhandla även för

Kroatiens räkning i WTO och i WCO.

7.31. Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik

Sammanfattning: Några övergångslösningar på detta område har inte aktualiserats. Kroatien har ställt sig bakom det aktuella regelverket och de principer som finns inom den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund:

Den gemensamma utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiken regleras som huvudregel inte av rättsakterna direktiv och förordningar vilka återfinns inom andra samarbetsområden. Inom detta område förs politiken genom att fastställa allmänna riktlinjer, anta beslut om åtgärder, ståndpunkter och närmare bestämmelser för genomförande av andra beslut, samt genom att stärka det systematiska samarbetet mellan medlemsstaterna om deras politik. Samarbetet sker i princip på mellanstatlig grund och genomförs av den höge representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna med utnyttjande av nationella resurser och unionens resurser.

Gemensamma ställningstaganden inom detta politikområde är dock förpliktande för medlemsländerna vid deras egna ställningstaganden och handlande. Medlemsländernas diplomatiska beskickningar och unionens delegationer i tredjeländer och vid internationella organisationer ska samarbeta sinsemellan och bidra till utformningen av den gemensamma inställningen. Medlemsstaterna ska vidare samordna sitt uppträdande inom internationella organisationer och vid internationella konferenser.

Förhandlingsresultatet: Några övergångslösningar på detta område har inte aktualiserats och Kroatien har ställt sig bakom det aktuella regelverket och de principer som finns inom den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken.

Det torde inte uppstå några särskilda konsekvenser för Sverige eftersom Kroatien har accepterat hela regelverket. Kroatiens medlemskap bidrar till att bredda och fördjupa unionens inflytande i sitt närområde. Medlemskapet kan även medföra att Kroatien bidrar med större militära och civila resurser än tidigare till unionens insatser till stöd för internationell fred och säkerhet.

7.32. Finansiell kontroll

Sammanfattning: Kroatien har accepterat att tillämpa EU:s regelverk rörande finansiell kontroll från och med anslutningsdagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: En viktig förutsättning för effektiv kontroll av de gemensamma medlen är närvaron av en god institutionell uppbyggnad på vilken kontrollkrav kan appliceras. Med detta avses bl.a. tydliga ansvarsförhållanden, etablerade beredningsrutiner inom förvaltningen, åtskillnad mellan genomförandeansvar och kontrollansvar samt en oberoende revision. Detta regleras inte i den primära unionsrätten utan styrs främst av sektorsregelverken som ställer specifika minimikrav på

både organisation och kontrollrutiner, t.ex. reglerna för jordbruk- och strukturstöd samt uppbärandet av tullavgifter. Därtill kommer internationellt accepterade principer om vad som anses vara god sed på området.

En god finansiell kontroll säkerställer att de gemensamma medlen administreras, används och kontrolleras rätt, säkert och effektivt. Sektorsregelverken ställer däremot specifika minimikrav på både organisation och kontrollrutiner.

Förhandlingsresultatet: Kroatien har godtagit EU:s regelverk och förklarat att landet är berett att införa regelverket senast vid anslutningsdagen. Det finns inga möjligheter till undantag på området.

Några särskilda konsekvenser för svensk del kan inte förutses.

7.33. Finansiella och budgetära bestämmelser

Sammanfattning:

I anslutningsfördraget ges Kroatien

bemyndiganden inom EU-fonder på en rad områden. Vidare finns vissa övergångsbestämmelser som ger stöd för utveckling av landets administrativa och rättsliga förmåga, finansierar åtgärder vid unionens nya yttre gränser samt förbättrar likviditetsflödet i den kroatiska budgeten.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas riksförbund anför att en ökad budget är en rimlig konsekvens av unionens utvidgning, åtminstone i en omfattning motsvarande det nya medlemslandets avgift till EU:s budget.

Migrationsverket förordar att en del av det institutionsuppbyggande stödet bör användas till att förstärka Kroatiens institutionella kapacitet inom asyl- och migrationsområdet.

Bakgrund: Regelverket täcker de bestämmelser som rör EU:s budget, inklusive systemet för unionens egna medel. Den rättsliga grunden för finansiella och budgetmässiga frågor finns i artikel 310–325 i EUFfördraget. Vidare finns ytterligare bestämmelser i förordningar och beslut.

Förhandlingsresultatet:

I anslutningsfördraget ges Kroatien

bemyndiganden inom EU-fonder på en rad områden, vilka anges nedan. Samtliga belopp anges i löpande priser.

Budgetrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Med utgångspunkt i den beräkningsmetod som använts vid tidigare anslutningar skulle en finansiering på 47,4 miljoner euro under 2013 krävas för att ta hänsyn till Kroatiens anslutning.

Budgetrubrik 1b – Struktur- och sammanhållningsfonderna

Ett belopp på 449,4 miljoner euro i åtagandebemyndiganden kommer att avsättas för Kroatien från struktur- och sammanhållningsfonderna 2013. En tredjedel av det beloppet ska avsättas för sammanhållningsfonden.

Budgetrubrik 2 – Bevarande och förvaltning av naturresurserna

Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ska inte tillämpas på Kroatien under programperioden 2007–2013.

År 2013 ska Kroatien tilldelas 27,7 miljoner euro inom ramen för landsbygdsutveckling enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen.

Det totalbelopp som ska ställas till Kroatiens förfogande inom ramen för Europeiska fiskerifonden 2013 uppgår till 8,7 miljoner euro i åtagandebemyndiganden.

Med utgångspunkt i den beräkningsmetod som har använts vid tidigare anslutningar skulle finansiering på 1,25 miljoner euro under 2013 krävas för att ta hänsyn till Kroatiens anslutning och deltagande i Life+, som är EU:s finansiella instrument för implementeringen av EU:s miljö- och klimatpolicy.

Budgetrubrik 3 – Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Med utgångspunkt i den beräkningsmetod som har använts vid tidigare anslutningar skulle en finansiering på 2,1 miljoner euro respektive 2,2 miljoner euro under 2013 krävas för att ta hänsyn till Kroatiens anslutning och deltagande i åtgärder och program inom ramen för underrubrik 3a Frihet, säkerhet och rättvisa respektive för underrubrik 3b Medborgarskap.

Övergångsbestämmelser

Kroatien har accepterat att tillämpa regelverket i detta kapitel från och med anslutningsdagen, med undantag för vissa övergångslösningar som beskrivs nedan.

Under det första året efter anslutningen ska unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd till Kroatien så att landet kan utveckla och stärka sin administrativa och rättsliga förmåga att genomföra unionslagstiftningen och kontrollera att den efterlevs samt främja landets utbyte av goda rutiner med andra EU-länder. Stödet ska användas för att finansiera institutionsuppbyggande projekt och begränsade småskaliga investeringar i samband med dessa. Vidare ska stödet inriktas på att förstärka den institutionella kapaciteten på vissa områden genom åtgärder som inte kan finansieras genom strukturfonderna eller fonderna för landsbygdsutvecklingsprojekten.

Åtagandebemyndigandena för denna övergångsmekanism ska vara sammanlagt 29 miljoner euro under 2013. Anslagen ska beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

En Schengenfacilitet inrättas som ett tillfälligt instrument för att mellan anslutningsdagen och utgången av 2014 bistå Kroatien med att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och för kontroll vid de yttre gränserna.

För perioden 1 juli 2013–31 december 2013 ska 40 miljoner euro år 2013 samt 80 miljoner euro 2014 göras tillgängliga för Kroatien i form av betalningar av schablonbelopp från den tillfälliga Schengenfaciliteten.

Schablonbeloppsbetalningarna ska utnyttjas inom tre år efter den första utbetalningen. Kroatien ska senast sex månader efter utgången av denna treårsperiod presentera en utförlig rapport om det slutliga genomförandet av betalningarna enligt den tillfälliga Schengenfaciliteten, med en motivering av utgifterna. Alla medel som inte har utnyttjats eller som har använts till ändamål som inte kan motiveras ska återkrävas av kommissionen.

En likviditetsfacilitet inrättas som ett tillfälligt instrument för att mellan anslutningsdagen och utgången av 2014 bistå Kroatien med att förbättra likviditetsflödet i den nationella budgeten.

För perioden 1 juli 2013–31 december 2013 ska 75 miljoner euro år 2013 samt 28,6 miljoner euro år 2014 göras tillgängliga för Kroatien i form av betalningar av schablonbelopp ur den tillfälliga likviditetsfaciliteten.

Kroatiens anslutning till EU-fonderna under det andra halvåret 2013 som beskrivits ovan kan för svensk del medföra en ökad svensk avgift till EU-budgeten. Belastningen för den svenska EU-avgiften är dock beroende av faktiska utbetalningar som görs från dessa åtaganden samt om Kroatiens genomförande- och kontrollsystem blir godkända, och kan komma att fördelas under ett flertal år. Ett utfasat förmedlemskapsstöd för Kroatien bidrar också till att mildra effekten för den svenska EUavgiften.

Även övergångslösningarna i detta kapitel innebär för svensk del ökade kostnader i form av en ökad svensk avgift till EU-budgeten.

Förhandlingar av nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 pågår. Vad gäller nästa fleråriga budgetram anser regeringen att den naturliga kostnadsökning som följer av Kroatiens anslutning till EU bör finansieras genom omprioriteringar inom ramen för en realt oförändrad utgiftsnivå.

Hänvisningar till S7-33

  • Prop. 2012/13:6: Avsnitt 6.2

7.34. Institutioner

Sammanfattning: Företrädare för Kroatien får omedelbart och fullt tillträde till EU:s institutioner i och med anslutningen. I anslutningsfördraget ändras och anpassas nödvändiga institutionella bestämmelser mot bakgrund av Kroatiens anslutning till EU.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan. Bakgrund: Närmare redogörelse för nu gällande bestämmelser om institutionernas sammansättning m.m. finns i regeringens proposition rörande Lissabonfördraget (prop. 2007/08:168). En redogörelse för vissa övergångsbestämmelser avseende Europaparlamentets sammansättning finns i regeringens proposition angående dessa övergångsbestämmelser (prop. 2010/11:22).

Förhandlingsresultatet:

Genom anslutningsfördraget görs de

ändringar i de institutionella bestämmelserna som är nödvändiga mot bakgrund av Kroatiens anslutning till EU. Antalet ledamöter i Europaparlamentet kommer att ökas med 12 ledamöter från Kroatien för tiden från och med anslutningsdagen till och med utgången av

Europaparlamentets mandatperiod 2009–2014. Det innebär att Europaparlamentets totala antal ledamöter tillfälligt är 766 fram till slutet av valperioden 2009–2014. Sverige behåller sina 20 ledamöter. Vidare kommer genom anslutningsfördraget det totala antalet röster i ministerrådet att höjas från 345 till 352 röster och tröskeln för beslut med kvalificerad majoritet kommer att höjas från 255 röster till 260 röster. Kroatien får 7 röster. Sverige behåller sin relativa röstvikt (10 röster). En kroatisk medborgare ska utses till kommissionen från och med anslutningsdagen till och med den 31 oktober 2014.

7.35. Övriga frågor

Sammanfattning: Anslutningsakten innehåller tre skyddsklausuler. I anslutningsakten finns även särskilda regler om utfasningen av förmedlemskapsstödet till

Kroatien. I slutakten anges hur

informations- och samrådsförfarande mellan EU och Kroatien ska gå till under perioden mellan förhandlingsavslut och anslutningen.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv påpekar att det är viktigt att skyddsklausulerna inte används i politiska eller protektionistiska syften.

Förhandlingsresultatet: I detta kapitel har samlats ett antal frågor som vid förhandlingarna inte på ett naturligt sätt kunde passas in under de övriga förhandlingskapitlen. Nedan beskrivs vissa centrala frågor.

Utfasningen av förmedlemskapsstödet

I anslutningsakten återfinns under artiklarna 29, 30 samt 44 särskilda regler om utfasningen av förmedlemskapsstödet till Kroatien. Reglerna tar framförallt sikte på det fortsatta genomförandet och förvaltningen av stödet efter anslutningen och behandlar dels övergången av förvaltningsansvar till kroatiska myndigheter, dels bevarandet av tillräcklig bemanning vid EU-delegationen i Kroatien under en övergångsperiod.

Från och med anslutningsdagen ska upphandling, beviljande av bidrag och betalningar som rör medel som utfästs före anslutningen inom ramen för komponenterna övergångsstöd och institutionsbyggande samt gränsöverskridande samarbete som huvudregel förvaltas av kroatiska genomförandemyndigheter. Detta gäller även stöd enligt den s.k. övergångsmekanismen (tillfälligt finansiellt stöd under det första året efter anslutningen). Kommissionen ska avstå från sin förhandskontroll efter att ha försäkrat sig om att berörda förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt. Beträffande bemanningen vid EU-delegationen får kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga stadgeenliga personalstyrkan behålls i Kroatien under högst 18 månader efter anslutningen.

Övervakning och skyddsbestämmelser

I anslutningsaktens fjärde del finns tre olika skyddsklausuler: en generell ekonomisk skyddsklausul under artikel 37; en specifik skyddsklausul för den inre marknaden under artikel 38 samt en specifik klausul rörande

området för frihet, säkerhet och rättvisa under artikel 39. Den allmänna skyddsklausulen gäller för det fall att det inom tre år efter anslutningen skulle uppstå allvarliga svårigheter som kan bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller allvarligt försämra ekonomin inom ett visst geografiskt område. I ett sådant fall får Kroatien ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder för att rätta till situationen. Under samma förutsättningar får även de nuvarande medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder avseende Kroatien.

Skyddsklausulen till skydd för den inre marknadens funktion ger kommissionen möjlighet att inom tre år efter anslutningen vidta åtgärder om Kroatien inte har lyckats genomföra de åtaganden som landet gjort inom ramen för anslutningsförhandlingarna på detta område. Det finns även en skyddsklausul för det fall det finns allvarliga brister gällande åtaganden på området frihet, säkerhet och rättvisa (mer information om detta återfinns under avsnitt 7.23 och 7.24). Kommissionen har här i huvudsak tilldelats samma befogenheter som när det gäller skyddsklausulen till skydd för den inre marknadens funktion.

Arrangemang för interimsperioden

I slutakten anges hur informations- och samrådsförfarande mellan EU och Kroatien ska gå till vad gäller regelverk som tillkommer mellan förhandlingsavslut och anslutningen. Vidare anges här att landet efter undertecknandet av anslutningsfördraget får observatörsstatus och därmed tillåts delta vid merparten av rådets möten och förberedande organ.

Hänvisningar till S7-35

8. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Ändringen i anslutningslagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft vid anslutningsfördragets ikraftträdande. Det är emellertid angeläget att det sker så snart som möjligt. Enligt artikel 3 i fördraget ska anslutningsfördraget träda i kraft den 1 juli 2013, under förutsättning att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande är uppfyllda. Regeringen bör bevaka detta och besluta när lagändringen ska träda i kraft. Om alla förutsättningar är uppfyllda har regeringen dock för avsikt att sätta lagändringen i kraft den 1 juli 2013.

Promemorians förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2011/12:66

Föreslagen lydelse

4 §

De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är:

1. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

2. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

3. konventionen den 13 november 1962 om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna

4. protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

5. fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

6. fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

7. fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

8. fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna

9. akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt

10. fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

11. fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland

12. fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen

13. europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986 14. fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen 15. fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen

16. Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget 17. Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem 18. fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen 19. fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 20. Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 21. protokollet den 23 juni 2010 om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 22. Europeiska rådets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabilitetsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta

23. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–22.

23. fördraget den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

24. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1–23.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande över promemorian Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (Ds 2012:19) lämnats av Allmänna reklamationsnämnden, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Energimyndigheten, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Göteborgs universitet, Havs- och vattenmyndigheten, Högskoleverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för radio och tv, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Riksbanken, Riksgäldskontoret, Rikspolisstyrelsen, Sametinget, Sjöfartsverket, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens kulturråd, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statistiska centralbyrån, Stockholms Handelskammare, Strålsäkerhetsmyndigheten, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Svensk handel, Svenska bankföreningen, Svenska institutet för europapolitiska studier, Svenskt näringsliv, Sveriges Riksbank, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket, Ungdomsstyrelsen, Umeå universitet, Uppsala universitet, Åklagarmyndigheten.

Företagarna, Handelshögskolan i Stockholm, Landsorganisationen i Sverige, Lunds universitet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Riksdagens ombudsmän, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Skolverket, Svensk försäkring, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges Lantbruksuniversitet, Tjänstemännens centralorganisation har beretts tillfälle att yttra sig men har meddelat att de avstår från att yttra sig.

Handikappförbundens samarbetsorgan, Livsmedelsföretagen, Rädda barnen, Svenska fondhandlareföreningen, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska röda korset, Sveriges Fiskares Riksförbund har inte hörts av.

Förteckning över förkortningar

anslutningsfördraget fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

anslutningslagen lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EJFLU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

EMU Ekonomiska och monetära unionen

ERA Europeiska området för forskningsverksamhet

EU Europeiska unionen

EU-fördraget fördraget om Europeiska unionen

EUF-fördraget fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Euratomfördraget fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

euro benämningen på den gemensamma valutan euro

Eurojust Europeiska enheten för rättsligt samarbete

IAKS integrerat kontroll- och administrationssystem

ICTY Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

rådet/ministerrådet Europeiska unionens råd

SAP Stabiliserings- och associationsprocessen

TEN-E Transeuropeiska energinätverken

TEN-T Transeuropeiska transportnätverket

WCO Världstullorganisationen

WTO Världshandelsorganisationen

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 2012

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Hägglund, Billström, Ohlsson, Norman, Elmsäter-Svärd, Hatt, Lööf, Enström

Föredragande: statsrådet Enström

Regeringen beslutar proposition Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Fördrag mellan Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen ..... 1

Akt om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ..................................... 8

Del ett: Principer ................................................................... 9

Del två: Anpassning av fördragen ....................................... 15

Avdelning I: Institutionella bestämmelser ...... 15 Avdelning II: Andra anpassningar .................... 17

Del tre: Permanenta bestämmelser ...................................... 19

Del fyra: Tillfälliga bestämmelser ......................................... 20

Avdelning I: Övergångsbestämmelser ............ 20 Avdelning II: Institutionella bestämmelser ...... 21 Avdelning III: Finansiella bestämmelser ........... 26 Avdelning IV: Övriga bestämmelser ................. 32

Del fem: Genomförandebestämmelser för denna akt ............ 37

Avdelning I: Anpassning till institutionernas arbetsordningar och till kommittéernas regler och arbetsordningar .......................... 37 Avdelning II: Tillämpning av institutionernas

akter ........................................... 37

Avdelning III: Slutbestämmelser ....................... 40

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGOR

Bilaga I: Förteckning över konventioner och protokoll som Republiken Kroatien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.4 i anslutningsakten) ........................................ 41

Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de akter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta, vilka ska vara bindande och tillämpliga i Republiken Kroatien från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i anslutningsakten) ........ 43

Bilaga III: Förteckning enligt artikel 15 i anslutningsakten: anpassningar av institutionernas akter ............................ 53

1. Frihet att tillhandahålla tjänster ........................... 53 2. Lagstiftning om immateriella rättigheter ............. 54 I. Gemenskapsvarumärke ............................ 54 II. Tilläggsskydd ........................................... 54 III. Gemenskapsformgivning ......................... 55 3. Finansiella tjänster .............................................. 55 4. Jordbruk .............................................................. 56 5. Fiske ................................................................. 65 6. Beskattning ......................................................... 69 7. Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument ............................................... 70 8. Miljö .................................................................... 83

Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 16 i anslutningsakten: andra permanenta bestämmelser ..................................................................... 84

1. Lagstiftning om immateriella rättigheter ............. 84 2. Konkurrenspolitik ............................................... 84 3. Jordbruk .............................................................. 86 4. Fiske .................................................................... 87 5. Tullunion ............................................................. 88

Tillägg till bilaga IV ....................................................... 96

Bilaga V: Förteckning enligt artikel 18 i anslutningsakten: övergångsbestämmelser.................................................. 97

1. Fri rörlighet för varor .......................................... 97 2. Fri rörlighet för personer ..................................... 97 3. Fri rörlighet för kapital ...................................... 103 4. Jordbruk I. Övergångsåtgärder för Kroatien ............ 104

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

II. Övergångstullkvot för rörråsocker för raffinering .............................................. 106 III. Tillfälligt direktstöd till Kroatien .......... 106

5. Livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor ............................................................... 107 I. Värphöns ................................................ 107 II. Anläggningar (kött, mjölk, fisk och animaliska biprodukter) ......................... 107 III. Saluföring av utsäde ............................... 109 IV. Neum ...................................................... 110 6. Fiskeri ............................................................... 111 7. Transportpolitik ................................................. 112 8. Beskattning ........................................................ 114 9. Frihet, säkerhet och rättvisa .............................. 116 10. Miljö ............................................................... 116 I. Övergripande lagstiftning ...................... 116 II. Luftkvalitet ............................................. 119 III. Avfallshantering ..................................... 119 IV. Vattenkvalitet ......................................... 120 V. Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) ................ 122 VI. Kemikalier ............................................. 133

Tillägg till bilaga V ...................................................... 134

Bilaga VI: Landsbygdsutveckling (enligt artikel 35.2 i anslutningsakten) .......................................................... 135

Bilaga VII: Särskilda åtaganden som gjorts av Republiken Kroatien vid

anslutningsförhandlingarna (enligt artikel 36.1 andra stycket i anslutningsakten) ........................................... 138

Bilaga VIII: Åtaganden som gjorts av Republiken Kroatien om omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin (enligt artikel 36.1 tredje stycket i anslutningsakten) ............ 139

Bilaga IX: Åtaganden som gjorts av Republiken Kroatien om omstruktureringen av stålsektorn (enligt artikel 36.1 tredje stycket i anslutningsakten) ........................................... 143

PROTOKOLL ..................................................................................... 144

Protokoll om vissa överenskommelser rörande en eventuell engångsöverföring av utsläppsenheter som Republiken Kroatien tilldelats enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och därmed förbunden kompensation ............................................................................... 144

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

SLUTAKT

I. Slutaktens text ......................................................................... 148

II. Förklaringar ............................................................................. 152

A. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna .. 152

Gemensam förklaring om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket ............. 152

B. Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater . 153

Gemensam förklaring av Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike om fri rörlighet för arbetstagare: Kroatien .................................. 153

C. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och

Republiken Kroatien .................................................... 153

Gemensam förklaring om Europeiska utvecklingsfonden ............................................. 153

D. Förklaring av Republiken Kroatien .................................... 153

Förklaring av Republiken Kroatien om övergångsordningen för liberaliseringen av marknaden för jordbruksmark i Kroatien .......... 153

III. Skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som ska antas under tiden fram till anslutningen ...................................................... 154

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

FÖRDRAG

MELLAN

KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND, IRLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, REPUBLIKEN ITALIEN, REPUBLIKEN CYPERN, REPUBLIKEN

LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN, STORHERTIGDÖMET

LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN POLEN, REPUBLIKEN

PORTUGAL, RUMÄNIEN, REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE, FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH

NORDIRLAND

(EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER)

OCH

REPUBLIKEN KROATIEN

OM REPUBLIKEN KROATIENS

ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,

MALTAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,

REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,

RUMÄNIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

SOM GEMENSAMT ÖNSKAR fullfölja förverkligandet av Europeiska unionens mål,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att fortsätta att utveckla en allt fastare sammanslutning mellan Europas folk på den grund som redan är lagd,

SOM BEAKTAR att artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen ger europeiska stater möjlighet att bli medlemmar i unionen,

SOM BEAKTAR att Republiken Kroatien har ansökt om medlemskap i unionen,

SOM BEAKTAR att rådet, efter att ha hört kommissionen och inhämtat Europaparlamentets samtycke, uttalat sig för att Republiken Kroatien ska bli medlem,

HAR ENATS OM villkoren för anslutning och anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett:

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

Elio DI RUPO Premiärminister

REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT,

Boyko BORISSOV Premiärminister

REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,

Petr NECAS Premiärminister

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

Helle THORNING-SCHMIDT Statsminister

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Dr Angela MERKEL Förbundskansler

REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,

Andrus ANSIP Premiärminister

IRLANDS PRESIDENT,

Enda KENNY Premiärminister (Taoiseach)

REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,

Lucas PAPADEMOS Premiärminister

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

José Luis RODRIGUEZ ZAPATERO Premiärminister

REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,

Jean LEONETTI Minister för Europafrågor

REPUBLIKEN KROATIEN,

Ivo JOSIPOVIĆ, President

Jadranka KOSOR Premiärminister

REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,

Sen. Prof. Mario MONTI Premiärminister

REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,

Demetris CHRISTOFIAS President

REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,

Valdis DOMBROVSKIS Premiärminister

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,

Dalia GRYBAUSKAITĖ President

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

Jean-Claude JUNCKER Premiärminister, ministre d'Etat

REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,

Viktor ORBÁN Premiärminister

MALTAS PRESIDENT,

Lawrence GONZI Premiärminister

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

Mark RUTTE Premiärminister, minister för allmänna frågor

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,

Werner FAYMANN Förbundskansler

REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,

Donald TUSK Premiärminister

REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,

Pedro PASSOS COELHO Premiärminister

RUMÄNIENS PRESIDENT,

Traian BĂSESCU President

REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,

Borut PAHOR Premiärminister

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,

Iveta RADICOVA Premiärminister

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

Jyrki KATAINEN Statsminister

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

Fredrik REINFELDT Statsminister

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

The Rt. Hon. David CAMERON Premiärminister

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

ARTIKEL 1

1. Republiken Kroatien blir härmed medlem i Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.

2. Republiken Kroatien blir part i fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg.

3. Villkoren för anslutning och de anpassningar av de fördrag som avses i punkt 2 vilka anslutningen medför anges i den akt som är fogad till detta fördrag. Bestämmelserna i akten utgör en integrerad del av detta fördrag.

ARTIKEL 2

Bestämmelserna om rättigheter och skyldigheter för medlemsstaterna samt uppgifter och befogenheter för unionens institutioner, i de fördrag i vilka Republiken Kroatien blir part enligt artikel 1.2, ska tillämpas på detta fördrag.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

ARTIKEL 3

1. Detta fördrag ska ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten ska deponeras hos Republiken Italiens regering senast den 30 juni 2013.

2. Genom att ratificera detta fördrag ska Republiken Kroatien även anses ha ratificerat eller godkänt de ändringar av fördragen som avses i artikel 1.2 vilka är öppna för ratificering eller godkännande av medlemsstaterna enligt artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen vid tidpunkten för Republiken Kroatiens ratificering av detta fördrag samt institutionernas akter vilka har antagits senast vid samma tidpunkt och vilka träder i kraft först sedan de har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

3. Detta fördrag träder i kraft den 1 juli 2013 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

4. Utan hinder av punkt 3 får unionens institutioner före anslutningen anta de åtgärder som avses i artiklarna 3.7, 6.2 andra stycket, 6.3 andra stycket, 6.6 andra och tredje styckena, 6.7 andra stycket, 6.8 tredje stycket, artiklarna17, 29.1, 30.5, 31.5, 35.3, 35.4, 38, 39, 41, 42, 43, 44, 49, 50 och 51 och bilagorna IV–VI till den akt som avses i artikel 1.3. Dessa åtgärder ska träda i kraft endast om detta fördrag träder i kraft och då samtidigt med fördraget.

5. Utan hinder av punkt 3 ska artikel 36 i den akt som avses i artikel 1.3 gälla från och med undertecknandet av detta fördrag.

ARTIKEL 4

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga, ska deponeras i arkiven hos Republiken Italiens regering, som ska överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärstaternas regeringar.

SOM BEKRÄFTELSE PÅ DETTA har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta fördrag.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

AKT

OM VILLKOREN FÖR REPUBLIKEN KROATIENS

ANSLUTNING OCH OM ANPASSNING AV FÖRDRAGET OM

EUROPEISKA UNIONEN,

FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT

OCH

FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA

ATOMENERGIGEMENSKAPEN

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

DEL ETT

PRINCIPER

ARTIKEL 1

I denna akt avses med

– grundläggande fördrag:

a) fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget

om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) med de ändringar och tillägg som har gjorts genom fördrag eller andra akter som har trätt i kraft före Republiken Kroatiens anslutning,

b) fördraget om upprättandet av Europeiska

atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), med de ändringar och tillägg som har gjorts genom fördrag eller andra akter som har trätt i kraft före Republiken Kroatiens anslutning,

– nuvarande medlemsstater: Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

– unionen: Europeiska unionen, grundat på EU-fördraget och EUFfördraget och/eller, allt efter omständigheterna, Europeiska atomenergigemenskapen,

– institutioner: de institutioner som har upprättats genom EU-fördraget.

ARTIKEL 2

Från och med anslutningsdagen ska bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i de akter som har antagits av institutionerna före anslutningen vara bindande för Kroatien och tillämpas i Kroatien på de villkor som anges i dessa fördrag och i denna akt.

Om överenskommelser om ändringar av de grundläggande fördragen har träffats mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar i enlighet med artikel 48.4 i EU-fördraget efter Kroatiens ratificering av

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

10

anslutningsavtalet och dessa ändringar inte har trätt i kraft vid anslutningsdagen ska Kroatien ratificera dessa ändringar i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser.

ARTIKEL 3

1. Kroatien ansluter sig till de beslut och avtal som medlemsstaternas stats- och regeringschefer har fattat eller ingått vid sammanträden i Europeiska rådet.

2. Kroatien ansluter sig till de beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i rådet.

3. Kroatien ska ha samma ställning som de nuvarande medlemsstaterna när det gäller förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller av rådet samt förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter som medlemsstaterna efter gemensam överenskommelse har antagit rörande unionen. Kroatien kommer följaktligen att beakta de principer och riktlinjer som kommer till uttryck i dessa förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter och kommer att göra vad som behövs för att säkerställa genomförandet.

4. Kroatien ansluter sig till de konventioner och protokoll som är förtecknade i bilaga I. Dessa konventioner och protokoll ska träda i kraft gentemot Kroatien den dag som rådet fastställer i de beslut som avses i punkt 5.

5. Rådet ska genom enhälligt beslut på rekommendation av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet besluta att göra alla anpassningar som krävs på grund av anslutning till de konventioner och protokoll som avses i punkt 4 och offentliggöra de anpassade texterna i Europeiska unionens officiella tidning.

6. Kroatien åtar sig avseende de konventioner och protokoll som avses i punkt 4 att införa administrativa eller andra arrangemang som motsvarar dem som de nuvarande medlemsstaterna eller rådet har antagit vid anslutningsdagen och att underlätta praktiskt samarbete mellan medlemsstaternas institutioner och organisationer.

7. Rådet kan genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen komplettera bilaga I med de relevanta konventioner, avtal och protokoll som har undertecknats före anslutningsdagen.

ARTIKEL 4

1. Bestämmelserna i Schengenregelverket, som avses i protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

(nedan kallat Schengenprotokollet), fogat till EU fördraget och EUFfördraget, och i de akter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, enligt förteckningen i bilaga II, samt i eventuella ytterligare sådana akter som har antagits före anslutningsdagen ska vara bindande för och tillämpas i Kroatien från och med anslutningsdagen.

2. De bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de akter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta vilka inte avses i punkt 1 ska visserligen vara bindande för Kroatien från och med anslutningsdagen men ska inte tillämpas i Kroatien förrän efter beslut av rådet, när det i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden har kontrollerats att de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av regelverket är uppfyllda i Kroatien, inbegripet ett effektivt genomförande av alla Schengenregler i enlighet med överenskomna gemensamma standarder och grundläggande principer. Det beslutet ska fattas av rådet, i enlighet med tillämpliga Schengenförfaranden och med beaktande av en rapport från kommissionen, där det bekräftas att Kroatien fortsätter att uppfylla de åtaganden som gjordes under anslutningsförhandlingarna vilka är relevanta för Schengenregelverket.

Rådet ska efter att ha hört Europaparlamentet fatta sitt beslut med enhällighet bland de medlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater för vilka tillämpningen av de bestämmelser som avses i denna punkt redan har inletts och företrädaren för Republiken Kroatiens regering. De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i Irland och i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ska delta i sådana beslut i den mån de hänför sig till de bestämmelser i Schengenregelverket och i de akter som grundas på detta eller som på annat sätt har samband med detta i vilka dessa medlemsstater deltar.

ARTIKEL 5

Kroatien ska delta i den ekonomiska och monetära unionen från och med anslutningsdagen som medlemsstat med undantag i enlighet med artikel 139 i EUF-fördraget.

ARTIKEL 6

1. Sådana avtal som har ingåtts eller provisoriskt tillämpas av unionen med ett eller flera tredjeländer, med en internationell organisation eller med en medborgare i tredjeland ska vara bindande för Kroatien på de villkor som anges i de grundläggande fördragen och i denna akt.

2. Kroatien förbinder sig att på de villkor som anges i denna akt ansluta sig till de avtal som har ingåtts eller undertecknats av de nuvarande medlemsstaterna och unionen med ett eller flera tredjeländer eller med en internationell organisation.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

12

Såvida inte annat föreskrivs i sådana specifika avtal som avses i första stycket, ska Kroatiens anslutning till dessa avtal godkännas genom att protokoll till sådana avtal ingås mellan rådet, genom enhälligt beslut på medlemsstaternas vägnar, och tredjelandet, tredjeländerna eller den internationella organisationen i fråga. Kommissionen eller, om avtalet uteslutande eller främst avser den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska på medlemsstaternas vägnar förhandla fram dessa protokoll på grundval av förhandlingsdirektiv som enhälligt har godkänts av rådet och i samråd med en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommissionen eller, i förekommande fall, den höga representanten ska lägga fram ett utkast till protokollen för rådet, så att de kan ingås.

Detta förfarande ska inte påverka utövandet av unionens egen behörighet eller beröra fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna när det gäller ingående av sådana avtal i framtiden eller eventuella andra ändringar som inte har samband med anslutningen.

3. Från och med anslutningsdagen, och i avvaktan på ikraftträdandet av de nödvändiga protokoll som avses i punkt 2 andra stycket, ska Kroatien tillämpa bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 2 första stycket vilka har ingåtts eller provisoriskt tillämpas före anslutningsdagen, med undantag för avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer1.

I avvaktan på ikraftträdandet av de protokoll som avses i punkt 2 andra stycket ska unionen och medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder inom ramen för sina respektive befogenheter, om lämpligt tillsammans.

4. Kroatien ansluter sig till partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 20002 , samt till de två avtalen om ändring av det avtalet, undertecknade i Luxemburg den 25 juni 20053 och öppnade för undertecknande i Ouagadougou den 22 juni 20104.

5. Kroatien förbinder sig att på de villkor som anges i denna akt ansluta sig till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet5 i enlighet med artikel 128 i det avtalet.

1 EGT L 114, 30.4.2002, s. 6. 2 EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. 3 EUT L 209, 11.8.2005, s. 27, EUT L 287, 28.10.2005, s. 4 och EUT L 168M, 21.6.2006, s. 33. 4 EUT L 287, 4.11.2010, s. 3. 5 EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

6. Från och med anslutningsdagen ska Kroatien tillämpa de bilaterala textilavtal och överenskommelser som ingåtts mellan unionen och tredjeländer.

De kvantitativa restriktioner som unionen tillämpar på import av textil- och beklädnadsvaror ska anpassas för att ta hänsyn till Kroatiens anslutning till unionen. Unionen kan i detta syfte före anslutningsdagen förhandla fram ändringar i de bilaterala textilavtal och överenskommelser som avses i första stycket med de berörda tredjeländerna.

Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen och överenskommelserna inte har trätt i kraft vid anslutningsdagen, ska unionen göra de nödvändiga anpassningarna av sina bestämmelser om import av textil- och beklädnadsvaror från tredjeländer för att ta hänsyn till Kroatiens anslutning.

7. De kvantitativa restriktioner som unionen tillämpar på import av stål och stålprodukter ska anpassas på grundval av Kroatiens import under de senaste åren av stål och stålprodukter med ursprung i de berörda leverantörsländerna.

I detta syfte ska de nödvändiga ändringarna i de bilaterala stålavtal och överenskommelser som ingåtts mellan unionen och tredjeländer förhandlas fram före anslutningsdagen.

Om ändringarna av de bilaterala stålavtalen och överenskommelserna inte har trätt i kraft vid anslutningsdagen, ska bestämmelserna i första stycket gälla.

8. Från och med anslutningsdagen ska fiskeavtal som ingåtts mellan Kroatien och tredjeländer före den dagen förvaltas av unionen.

De rättigheter och skyldigheter som Kroatien har genom dessa avtal ska inte påverkas under den period då bestämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibehålls.

Så snart som möjligt, och under alla omständigheter innan de avtal som avses i första stycket har löpt ut, ska lämpliga beslut om fortsättning av fiskeverksamheten enligt dessa avtal antas i varje enskilt fall av rådet, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, varvid det även ska vara möjligt att förlänga vissa avtal med högst ett år.

9. Kroatien ska frånträda alla frihandelsavtal med tredjeländer, inklusive Centraleuropeiska frihandelsavtalet i dess ändrade lydelse.

I den mån avtal mellan Kroatien, å ena sidan, och ett eller flera tredjeländer, å andra sidan, inte är förenliga med de skyldigheter som följer av denna akt ska Kroatien vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja de oförenligheter som har konstaterats. Om Kroatien har

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

14

svårigheter med att anpassa ett avtal som har ingåtts med ett eller flera tredjeländer, ska landet frånträda det avtalet.

Kroatien ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa fullgörande av skyldigheterna i denna punkt från och med anslutningsdagen.

10. Kroatien ansluter sig, på de villkor som anges i denna akt, till de interna överenskommelser som har ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna för att genomföra de avtal som avses i punkterna 2 och 4.

11. Kroatien ska vid behov vidta lämpliga åtgärder för att dess ställning i förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal där också unionen eller andra medlemsstater är parter ska anpassas till de rättigheter och skyldigheter som följer av Kroatiens anslutning till unionen.

I synnerhet ska Kroatien frånträda sådana internationella fiskeavtal och utträda ur sådana internationella fiskeorganisationer som även unionen är part i, om inte landets medlemskap har samband med något annat än fiske.

Kroatien ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa fullgörande av skyldigheterna i denna punkt från och med anslutningsdagen.

ARTIKEL 7

1. Om inget annat föreskrivs i denna akt, får inte bestämmelserna i denna akt tillfälligt sättas ur kraft, ändras eller upphävas på annat sätt än genom det förfarande som anges i de grundläggande fördragen vilket gör det möjligt att ändra dessa fördrag.

2. De akter som har antagits av institutionerna och som omfattas av övergångsbestämmelser i denna akt ska behålla sin rättsliga status; i synnerhet ska förfarandena för ändring av dessa akter gälla även i fortsättningen.

3. De bestämmelser i denna akt vilkas syfte eller verkan är att akter antagna av institutionerna ska upphävas eller ändras ska, utom ifall de är av övergående karaktär, ha samma rättsliga status som de på detta sätt upphävda eller ändrade bestämmelserna och vara underkastade samma regler som dessa.

ARTIKEL 8

De grundläggande fördragen och de akter som har antagits av institutionerna ska som en övergångsåtgärd tillämpas med de avvikelser som föreskrivs i denna akt.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

DEL TVÅ

ANPASSNING AV FÖRDRAGEN

AVDELNING I

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 9

Protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol, fogat till EUfördraget, EUF fördraget och Euratomfördraget, ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 9 ska första stycket ersättas med följande:

”Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som ska äga rum vart tredje år ska avse fjorton domare.”.

2. Artikel 48 ska ersättas med följande:

”Artikel 28 Tribunalen ska ha tjugoåtta domare.”.

ARTIKEL 10

Protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga, fogat till EUfördraget och EUF-fördraget, ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 4.1 första stycket ska ändras på följande sätt:

a) Den inledande meningen ska ersättas med följande:

”1. Banken ska ha ett kapital på 233 247 390 000 EUR, som ska tecknas av medlemsstaterna med följande belopp:”.

b) Följande ska införas mellan uppgifterna för Rumänien och Slovakien:

”Kroatien 854 400 000”.

2. Artikel 9.2 första, andra och tredje styckena ska ersättas med följande:

”2. Styrelsen ska bestå av 29 ledamöter och 19 suppleanter.

Ledamöterna ska utses av bankens råd för en tid av fem år, med en ledamot nominerad av varje medlemsstat och en nominerad av kommissionen.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

16

Suppleanterna ska utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

– Två suppleanter ska nomineras av Förbundsrepubliken Tyskland.

– Två suppleanter ska nomineras av Republiken Frankrike.

– Två suppleanter ska nomineras av Republiken Italien.

– Två suppleanter ska nomineras av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

– En suppleant ska nomineras i samförstånd mellan Konungariket Spanien och Republiken Portugal.

– En suppleant ska nomineras i samförstånd mellan Konungariket Belgien, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna.

– Två suppleanter ska nomineras i samförstånd mellan Konungariket Danmark, Republiken Grekland, Irland och Rumänien.

– Två suppleanter ska nomineras i samförstånd mellan Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige.

– Fyra suppleanter ska nomineras i samförstånd mellan Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Republiken Kroatien, Republiken Cypern, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien.

– En suppleant ska nomineras av kommissionen.”.

ARTIKEL 11

Artikel 134.2 första stycket i Euratomfördraget, om sammansättningen av vetenskapliga och tekniska kommittén, ska ersättas med följande:

”2. Kommittén ska ha 42 ledamöter som rådet utser efter att ha hört kommissionen.”.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

AVDELNING II

ANDRA ANPASSNINGAR

ARTIKEL 12

I artikel 64.1 i EUF-fördraget ska följande mening läggas till:

”I fråga om restriktioner som är i kraft enligt nationell lagstiftning i Kroatien ska det relevanta datumet vara den 31 december 2002.”.

ARTIKEL 13

Artikel 52.1 i EU-fördraget ska ersättas med följande:

”1. Fördragen ska gälla för Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Kroatien, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.”.

ARTIKEL 14

1. Artikel 55.1 i EU-fördraget ska ersättas med följande:

”1. Detta fördrag, upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga, ska deponeras i arkiven hos Republiken Italiens regering, som ska överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärstaternas regeringar.”.

2. Artikel 225 andra stycket i Euratomfördraget ska ersättas med följande:

”Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, kroatiska, lettiska,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

18

litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska texterna giltiga.”.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

DEL TRE

PERMANENTA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 15

De akter som förtecknas i bilaga III ska anpassas på det sätt som anges i den bilagan.

ARTIKEL 16

De åtgärder som förtecknas i bilaga IV ska tillämpas enligt de villkor som anges i den bilagan.

ARTIKEL 17

Rådet får på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet enhälligt besluta om de anpassningar av bestämmelserna om den gemensamma jordbrukspolitiken i denna akt som kan bli nödvändiga vid ändringar av unionens regler.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

20

DEL FYRA

TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

ARTIKEL 18

De åtgärder som förtecknas i bilaga V ska tillämpas på Kroatien enligt de villkor som anges i den bilagan.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

AVDELNING II

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 19

1. Med avvikelse från artikel 2 i protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till EU fördraget, EUF-fördraget och Euratomfördraget, och med avvikelse från det högsta antal platser som föreskrivs i artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget, ska, för beaktande av Kroatiens anslutning, antalet ledamöter i Europaparlamentet ökas med tolv ledamöter från Kroatien för tiden från och med anslutningsdagen till och med utgången av Europaparlamentets mandatperiod 2009–2014:

2. Med avvikelse från artikel 14.3 i EU-fördraget ska Kroatien före anslutningsdagen i enlighet med unionens regelverk bland sina medborgare anordna särskilda allmänna direkta val till Europaparlamentet av det antal ledamöter som anges i punkt 1 i den här artikeln. Om anslutningsdagen infaller mindre än sex månader före nästa val till Europaparlamentet, får dock de ledamöter i Europaparlamentet som företräder Kroatiens medborgare utses av Kroatiens nationella parlament bland dess ledamöter, förutsatt att de berörda personerna har valts i allmänna direkta val.

ARTIKEL 20

Artikel 3.3 i protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till EUfördraget, EUF-fördraget och Euratomfördraget, ska ersättas med följande:

”3. Till och med den 31 oktober 2014 ska följande bestämmelser gälla, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 235.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

När Europeiska rådet och rådet ska besluta med kvalificerad majoritet, ska medlemmarnas röster viktas på följande sätt:

Belgien

12

Bulgarien

10

Tjeckien

12

Danmark

7

Tyskland

29

Estland

4

Irland

7

Grekland

12

Spanien

27

Frankrike

29

Kroatien

7

Italien

29

Cypern

4

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

22

Lettland

4

Litauen

7

Luxemburg

4

Ungern

12

Malta

3

Nederländerna 13 Österrike 10 Polen 27 Portugal 12 Rumänien 14 Slovenien 4 Slovakien 7 Finland 7 Sverige 10 Förenade kungariket 29

För beslut ska krävas minst 260 röster från en majoritet av medlemmarna, när beslut i enlighet med fördragen ska fattas på förslag av kommissionen. I andra fall ska minst 260 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna krävas för beslut.

När en akt antas av Europeiska rådet eller rådet med kvalificerad majoritet, får en medlem av Europeiska rådet eller rådet begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens totala befolkning. Om det visar sig att detta villkor inte är uppfyllt, ska akten inte antas.”

ARTIKEL 21

1. En kroatisk medborgare ska utses till kommissionen från och med anslutningsdagen till och med den 31 oktober 2014. Den nya ledamoten i kommissionen ska utses av rådet med kvalificerad majoritet och i samförstånd med kommissionens ordförande, efter det att Europaparlamentet har hörts och i enlighet med kriterierna i artikel 17.3 andra stycket i EU-fördraget.

2. Mandattiden för den ledamot som utses i enlighet med punkt 1 ska gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommissionen har vid anslutningen.

ARTIKEL 22

1. Ämbetstiden för den domare i domstolen och den domare i tribunalen som i enlighet med artikel 19.2 tredje stycket i EU-fördraget utses från Kroatien vid dess anslutning ska gå ut den 6 oktober 2015 respektive den 31 augusti 2013.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

2. Om domstolen eller tribunalen har inlett ett muntligt förfarande i ett anhängigt mål före anslutningsdagen, ska domstolen eller tribunalen eller avdelningen avgöra målet i den sammansättning som den hade före anslutningen och tillämpa de rättegångsregler som gällde dagen före anslutningsdagen.

ARTIKEL 23

1. Med avvikelse från artikel 301 första stycket i EUF-fördraget i vilken fastställs det högsta antal ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén, ska artikel 7 i protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till EU-fördraget, EUF-fördraget och Euratomfördraget ersättas med följande:

”Artikel 7 Fram till ikraftträdandet av det beslut som avses i artikel 301 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska fördelningen av ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén vara följande:

Belgien

12

Bulgarien

12

Tjeckien

12

Danmark

9

Tyskland

24

Estland

7

Irland

9

Grekland

12

Spanien

21

Frankrike

24

Kroatien

9

Italien

24

Cypern

6

Lettland

7

Litauen

9

Luxemburg

6

Ungern

12

Malta

5

Nederländerna 12 Österrike 12 Polen 21 Portugal 12 Rumänien 15 Slovenien 7 Slovakien 9 Finland 9 Sverige 12 Förenade kungariket 24

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

24

2. Antalet ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén ska för att beakta Kroatiens anslutning tillfälligt ökas till 353 för tiden från och med anslutningsdagen till och med utgången av den mandattid under vilken Kroatien ansluter sig till unionen eller fram till ikraftträdandet av det beslut som avses i artikel 301 andra stycket i EUFfördraget, beroende på vilket som inträffar först.

3. Om det beslut som avses i artikel 301 andra stycket i EUF-fördraget redan har antagits vid anslutningsdagen, ska Kroatien, med avvikelse från artikel 301 första stycket i EUF fördraget i vilken fastställs det högsta antal ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén, tillfälligt tilldelas ett lämpligt antal ledamöter till och med utgången av den mandattid under vilken landet ansluter sig till unionen.

ARTIKEL 24

1. Med avvikelse från artikel 305 första stycket i EUF-fördraget i vilken fastställs det högsta antal ledamöter i Regionkommittén, ska artikel 8 i protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till EU-fördraget, EUFfördraget och Euratomfördraget ersättas med följande:

”Artikel 8

Fram till ikraftträdandet av det beslut som avses i artikel 305 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska fördelningen av ledamöter i Regionkommittén vara följande:

Belgien

12

Bulgarien

12

Tjeckien

12

Danmark

9

Tyskland

24

Estland

7

Irland

9

Grekland

12

Spanien

21

Frankrike

24

Kroatien

9

Italien

24

Cypern

6

Lettland

7

Litauen

9

Luxemburg

6

Ungern

12

Malta

5

Nederländerna 12 Österrike 12 Polen 21 Portugal 12

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Rumänien

15

Slovenien

7

Slovakien

9

Finland

9

Sverige

12

Förenade kungariket 24”

2. Antalet ledamöter i Regionkommittén ska för att beakta Kroatiens anslutning tillfälligt ökas till 353 för tiden från och med anslutningsdagen till och med utgången av den mandattid under vilken Kroatien ansluter sig till unionen eller till och med ikraftträdandet av det beslut som avses i artikel 305 andra stycket i EUF-fördraget, beroende på vilket som inträffar först.

3. Om det beslut som avses i artikel 305 andra stycket i EUF-fördraget redan har antagits vid anslutningsdagen, ska Kroatien, med avvikelse från artikel 305 första stycket i EUF-fördraget i vilken fastställs det högsta antal ledamöter i Regionkommittén, tillfälligt tilldelas ett lämpligt antal ledamöter till och med utgången av den mandattid under vilken landet ansluter sig till unionen.

ARTIKEL 25

Mandattiden för den ledamot i Europeiska investeringsbankens styrelse som nomineras av Kroatien och utses i samband med anslutningen i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 9.2 andra stycket i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga ska löpa ut vid utgången av det årsmöte i bankens råd där årsrapporten för räkenskapsåret 2017 behandlas.

ARTIKEL 26

1. Nya ledamöter i de genom de grundläggande fördragen eller genom en av institutionernas akter inrättade kommittéerna, arbetsgrupperna, byråerna eller andra organen ska utses enligt de villkor och förfaranden som fastställts för utseende av ledamöter i dessa kommittéer, arbetsgrupper, byråer eller andra organ. Mandattiden för de nya ledamöterna ska löpa ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som organet har vid tidpunkten för anslutningen.

2. I de genom de grundläggande fördragen eller genom en av institutionernas akter inrättade kommittéer, arbetsgrupper, byråer eller andra organ där antalet ledamöter är konstant, oberoende av antalet medlemsstater, ska alla platser nybesättas vid anslutningen, om inte mandattiden för de nuvarande ledamöterna löper ut inom tolv månader från anslutningen.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

26

AVDELNING III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 27

1. Från anslutningsdagen ska Kroatien betala in följande belopp, som motsvarar dess andel av det inbetalade kapitalet för det tecknade kapitalet enligt artikel 4 i Europeiska investeringsbankens stadga:

Kroatien 42 720 000 EUR

Beloppet ska betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning den 30 november 2013, 30 november 2014, 30 november 2015, 31 maj 2016, 30 november 2016, 31 maj 2017, 30 november 2017 och 31 maj 2018.

2. Kroatien ska, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på de dagar som fastställs i punkt 1, bidra till reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt till de överföringar till reserver och avsättningar som ska göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen i slutet av månaden före anslutningen, enligt uppgifterna i Europeiska investeringsbankens balansräkning, med belopp motsvarande följande procentandel av reserverna och avsättningarna:

Kroatien

0,368 %

3. Det kapital och de inbetalningar som fastställs i punkterna 1 och 2 ska inbetalas kontant i euro av Kroatien, om inte Europeiska investeringsbankens råd enhälligt beslutar om ett undantag.

4. De sifferuppgifter för Kroatien som avses i punkt 1 och i artikel 10.1 får anpassas genom beslut av Europeiska investeringsbankens styrande organ på grundval av de senaste slutgiltiga BNP uppgifter som Eurostat offentliggör före anslutningen.

ARTIKEL 28

1. Kroatien ska betala följande belopp till den kol- och stålforskningsfond som avses i beslut 2002/234/EKSG av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 februari 2002 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden1:

1 EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

(EUR, löpande priser) Kroatien

494 000

2. Bidraget till Kol- och stålforskningsfonden ska betalas i fyra delar, med början 2015, alltid den första arbetsdagen i årets första månad, enligt följande:

– 2015: 15 % – 2016: 20 % – 2017: 30 % – 2018: 35 %.

ARTIKEL 29

1. Från och med anslutningsdagen ska upphandling, beviljande av bidrag och betalningar inom ramen för komponenten övergångsstöd och institutionsuppbyggnad samt komponenten gränsöverskridande samarbete inom instrumentet för föranslutningsstöd, inrättat genom rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 20061, för medel som tagits i anspråk före anslutningen, med undantag av de gränsöverskridande programmen Kroatien–Ungern och Kroatien– Slovenien, samt för stöd enligt den övergångsmekanism som avses i artikel 30 förvaltas av kroatiska genomförandemyndigheter.

Kommissionen ska genom ett beslut avstå från sin förhandskontroll av upphandling och beviljande av bidrag efter det att kommissionen har försäkrat sig om att berörda förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt i enlighet med de kriterier och villkor som fastställs i artikel 56.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget2och i artikel 18 i Kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen3.

Om kommissionsbeslutet om att avstå från förhandskontroll inte har antagits före anslutningsdagen, ska inga kontrakt som undertecknas mellan anslutningsdagen och den dag då kommissionen antar sitt beslut berättiga till stöd inom ramen för det föranslutningsstöd och den övergångsmekanism som avses i första stycket.

2. Budgetåtaganden som har ingåtts före anslutningen enligt det föranslutningsstöd och den övergångsmekanism som avses i punkt 1, inklusive ingående och registrering av därpå följande enskilda rättsliga åtaganden och utbetalningar efter anslutningen, ska även fortsättningsvis styras av de regler som gäller för de finansiella

1 EUT L 210, 31.7.2006, s. 82. 2 EGT L 248, 16.9.2002, s.1. 3 EUT L 170, 29.6.2007, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

28

föranslutningsinstrumenten och belasta motsvarande budgetkapitel tills de berörda programmen och projekten har avslutats.

3. De bestämmelser om genomförande av budgetåtaganden inom ramen för finansieringsavtal om det föranslutningsstöd som avses i punkt 1 första stycket och IPA-komponenten landsbygdsutveckling vilka är kopplade till finansieringsbeslut som fattades före anslutningen ska fortsätta att gälla efter anslutningsdagen. De ska styras av de regler som gäller för de finansiella föranslutningsinstrumenten. Trots detta ska offentliga upphandlingsförfaranden som inleds efter anslutningen genomföras i enlighet med unionens relevanta direktiv.

4. Föranslutningsmedel får tas i anspråk under de två första åren efter anslutningen för att täcka administrativa utgifter som avses i artikel 44. För kostnader som gäller revision och utvärdering får föranslutningsmedel tas i anspråk upp till fem år efter anslutningen.

ARTIKEL 30

1. Under det första året efter anslutningen ska unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd till Kroatien (nedan kallat övergångsmekanismen), så att det kan utveckla och stärka sin administrativa och rättsliga förmåga att genomföra unionslagstiftningen och kontrollera att den efterlevs samt främja inbördes utbyte av goda rutiner. Det stödet ska användas för att finansiera institutionsuppbyggande projekt och begränsade småskaliga investeringar i samband med dessa.

2. Stödet ska inriktas på det fortsatta behovet av att förstärka den institutionella kapaciteten på vissa områden genom åtgärder som inte kan finansieras genom strukturfonderna eller landsbygdsutvecklingsfonderna.

3. För sådana projekt för partnersamverkan mellan offentliga förvaltningar som syftar till institutionsuppbyggnad ska förfarandet med inbjudan att lämna förslag genom det nätverk av kontaktpunkter som finns i medlemsstaterna tillämpas även i fortsättningen.

4. Åtagandebemyndigandena för övergångsmekanismen, i löpande priser, för Kroatien ska vara sammanlagt 29 miljoner EUR under 2013, för att tillgodose nationella och övergripande prioriteringar.

5. Beslut om att bevilja stöd genom övergångsmekanismen ska fattas och genomföras i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1085/2006 eller på grundval av andra tekniska föreskrifter som är nödvändiga för övergångsmekanismens sätt att fungera, vilka ska antas av kommissionen.

6. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa lämplig komplementaritet med det planerade stödet från Europeiska socialfonden för administrativa reformer och institutionell kapacitet.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

ARTIKEL 31

1. Härmed inrättas en Schengenfacilitet (nedan kallad den tillfälliga Schengenfaciliteten) som ett tillfälligt instrument för att mellan anslutningsdagen och utgången av 2014 bistå Kroatien med att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna.

2. För perioden 1 juli 2013–31 december 2014 ska följande belopp (löpande priser) göras tillgängliga för Kroatien i form av schablonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga Schengenfaciliteten.

(miljoner EUR, löpande priser)

2013

2014

Kroatien

40

80

3. Det årliga beloppet för 2013 ska utbetalas till Kroatien den 1 juli 2013 och det årliga beloppet för 2014 ska göras tillgängligt den första arbetsdagen efter den 1 januari 2014.

4. Schablonbeloppsbetalningarna ska utnyttjas inom tre år efter den första utbetalningen. Kroatien ska senast sex månader efter utgången av denna treårsperiod lägga fram en utförlig rapport om det slutliga genomförandet av betalningarna enligt den tillfälliga Schengenfaciliteten, med en motivering av utgifterna. Alla medel som inte har utnyttjats eller som har använts till ändamål som inte kan motiveras ska återkrävas av kommissionen.

5. Kommissionen får anta sådana tekniska föreskrifter som är nödvändiga för den tillfälliga Schengenfacilitetens sätt att fungera.

ARTIKEL 32

1. Härmed inrättas en likviditetsfacilitet (nedan kallad den tillfälliga likviditetsfaciliteten) som ett tillfälligt instrument för att mellan anslutningsdagen och utgången av 2014 bistå Kroatien med att förbättra likviditetsflödet i den nationella budgeten.

2. För perioden 1 juli 2013–31 december 2014 ska följande belopp (löpande priser) göras tillgängliga för Kroatien i form av schablonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga likviditetsfaciliteten.

(miljoner EUR, löpande priser)

2013

2014

Kroatien

75

28,6

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

30

3. Varje årsbelopp ska delas upp i lika stora månadsutbetalningar, som betalas ut den första vardagen i varje månad.

ARTIKEL 33

1. Ett belopp på 449,4 miljoner EUR (löpande priser) i åtagandebemyndiganden kommer att avsättas för Kroatien från struktur- och sammanhållningsfonderna 2013.

2. En tredjedel av det belopp som avses i punkt 1 ska avsättas för sammanhållningsfonden.

3. För den period som omfattas av nästa budgetram ska de belopp som ska ställas till Kroatiens förfogande i åtagandebemyndiganden när det gäller struktur- och sammanhållningsmedel beräknas på grundval av unionens regelverk som var tillämpligt vid den tidpunkten. Dessa belopp ska justeras i enlighet med följande infasning:

– 70 % 2014, – 90 % 2015, – 100 % från och med 2016.

4. En justering ska göras för att i den mån det är möjligt inom gränserna för unionens nya regelverk säkerställa en ökning av medlen för Kroatien 2014 med 2,33 gånger beloppet för 2013 och 2015 med 3 gånger beloppet för 2013.

ARTIKEL 34

1. Det totalbelopp som ska ställas till Kroatiens förfogande inom ramen för Europeiska fiskerifonden 2013 ska uppgå till 8,7 miljoner EUR (löpande priser) i åtagandebemyndiganden.

2. Förfinansieringen inom ramen för Europeiska fiskerifonden ska uppgå till 25 % av det totala belopp som avses i punkt 1 och ska betalas ut i en rat.

3. För den period som omfattas av nästa budgetram ska de belopp som ska ställas till Kroatiens förfogande i åtagandebemyndiganden beräknas på grundval unionens regelverk som var tillämpligt vid den tidpunkten. Dessa belopp ska justeras i enlighet med följande infasning:

– 70 % 2014 – 90 % 2015 – 100 % från och med 2016.

4. En justering ska göras för att i den mån det är möjligt inom gränserna för unionens nya regelverk säkerställa en ökning av beloppet för

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Kroatien 2014 med 2,33 gånger anslaget för 2013 och 2015 med 3 gånger beloppet för 2013.

ARTIKEL 35

1. Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)1 ska inte tillämpas på Kroatien under hela programperioden 2007–2013.

År 2013 ska Kroatien tilldelas 27,7 miljoner EUR (löpande priser) inom ramen för landsbygdsutveckling enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 1085/2006.

2. Tillfälliga tilläggsåtgärder för landsbygdsutveckling för Kroatien anges i bilaga VI.

3. Kommissionen får genom genomförandeakter anta sådana föreskrifter som är nödvändiga för tillämpningen av bilaga VI. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 90.2 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 jämförd med artikel 13.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter2 eller det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen.

4. Rådet ska på förslag från kommissionen efter att ha hört Europaparlamentet vid behov företa nödvändiga anpassningar av bilaga VI för att säkerställa överensstämmelse med förordningarna om landsbygdsutveckling.

1 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1 och EUT L 286M, 4.11.2010, s. 26. 2 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

32

AVDELNING IV

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 36

1. Kommissionen ska noga övervaka alla åtaganden Kroatien har ingått under anslutningsförhandlingarna, även sådana som ska förverkligas före eller senast vid anslutningsdagen. Kommissionens övervakning ska bestå av regelbundet uppdaterade övervakningstabeller, dialog enligt stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och republiken Kroatien, å andra sidan1, sakkunnigbedömningar, det ekonomiska programmet inför anslutningen, rapporter om de offentliga finanserna och vid behov skriftliga tidiga varningar till de kroatiska myndigheterna. Under hösten 2011 ska kommissionen lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och rådet. Under hösten 2012 ska kommissionen lägga fram en övergripande övervakningsrapport för rådet och Europaparlamentet. Kommissionen ska också under hela övervakningsprocessen använda sig av information från medlemsstaterna och i förekommande fall ta information från internationella organisationer och det civila samhällets organisationer i beaktande.

Kommissionens övervakning ska särskilt inriktas på Kroatiens åtaganden på området rättsväsen och grundläggande rättigheter (bilaga VII), inbegripet genom fortsatt förbättring av resultaten när det gäller reformen av rättsväsendet och effektiviteten, opartisk hantering av mål om krigsförbrytelser samt kampen mot korruption.

Dessutom ska kommissionens övervakning inriktas på området frihet, säkerhet och rättvisa, inbegripet genomförande och tillämpning av unionens krav med avseende på förvaltning av de yttre gränserna, polissamarbete, kampen mot organiserad brottslighet och civil- och straffrättsligt samarbete samt åtaganden på området konkurrenspolitik, inklusive omstruktureringen av varvsindustrin (bilaga VIII) och stålsektorn (bilaga IX).

Kommissionen ska fram till Kroatiens anslutning lämna halvårsbedömningar av Kroatiens åtaganden på dessa områden som en integrerad del av sina regelbundna övervakningstabeller och -rapporter.

2. Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder, om problem upptäcks under övervakningsprocessen. Åtgärderna ska inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och ska i vart fall upphävas av rådet enligt samma förfarande, när de berörda problemen har åtgärdats på ett ändamålsenligt sätt.

1 EUT L 26, 28.1.2005, s. 3.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

ARTIKEL 37

1. Om det till och med slutet av en treårsperiod efter anslutningen skulle uppstå svårigheter som är allvarliga och kan bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller som allvarligt kan försämra ekonomin inom ett visst område, får Kroatien ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder för att rätta till situationen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin på den inre marknaden.

Under samma förutsättningar får var och en av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder avseende Kroatien.

2. Efter begäran av den berörda staten ska kommissionen snabbehandla frågan, besluta om de skyddsåtgärder som den finner nödvändiga och ange de tillämpliga villkoren och arrangemangen.

Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och på uttrycklig begäran av den berörda medlemsstaten ska kommissionen fatta sitt beslut inom fem arbetsdagar från det att den fick begäran tillsammans med relevanta uppgifter om bakgrunden. De åtgärder som på detta sätt beslutas ska gälla med omedelbar verkan, ta hänsyn till alla berörda parters intressen och ska inte innefatta några gränskontroller.

3. Åtgärder enligt denna artikel kan innebära avvikelser från bestämmelserna i EU-fördraget, EUF-fördraget och denna akt, i den mån och så länge det är strikt nödvändigt för att uppnå målen i denna skyddsklausul. I första hand ska åtgärder väljas som stör den inre marknadens sätt att fungera så litet som möjligt.

ARTIKEL 38

Om Kroatien inte lyckas uppfylla åtaganden som har gjorts inom ramen för anslutningsförhandlingarna, inbegripet åtaganden inom all sektorspolitik som avser ekonomisk verksamhet med gränsöverskridande verkan, och därigenom orsakar en allvarlig störning i den inre marknadens sätt att fungera eller ett hot mot unionens ekonomiska intressen eller en överhängande risk för en sådan störning eller ett sådant hot, kan kommissionen, till och med slutet av en treårsperiod efter anslutningen, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ vidta lämpliga åtgärder.

Dessa åtgärder ska vara proportionella och i första hand väljas så att de stör den inre marknadens sätt att fungera så litet som möjligt, i förekommande fall med tillämpning av befintliga sektoriella skyddsmekanismer. Skyddsåtgärder enligt denna artikel får inte åberopas som ett medel för godtycklig diskriminering eller dolda restriktioner av

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

34

handeln mellan medlemsstater. Skyddsklausulen kan åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningens resultat och de åtgärder som antas ska träda i kraft på anslutningsdagen, om inte något senare datum föreskrivs. Åtgärderna ska inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och ska i vart fall upphävas när det relevanta åtagandet har uppfyllts. De får dock tillämpas utöver den period som avses i första stycket så länge som de relevanta åtagandena inte har uppfyllts. Med hänsyn till Kroatiens framsteg med att uppfylla sina åtaganden kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt. Kommissionen ska i god tid underrätta rådet innan den återkallar skyddsåtgärderna och vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

ARTIKEL 39

Om det i Kroatien finns allvarliga brister eller överhängande risk för sådana brister i införlivandet eller genomförandet av akter som har antagits av institutionerna enligt tredje delen avdelning V tredje delen i EUF-fördraget eller akter som har antagits av institutionerna före ikraftträdandet av Lissabonfördraget enligt avdelning VI i EU-fördraget eller enligt tredje delen avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, kan kommissionen, till och med slutet av en treårsperiod efter anslutningen, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ och efter samråd med medlemsstaterna, vidta lämpliga åtgärder och ange de tillämpliga villkoren och arrangemangen.

Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upphävande av tillämpningen av relevanta bestämmelser och beslut i förbindelserna mellan Kroatien och en eller flera andra medlemsstater, utan att det påverkar ett fortsatt nära rättsligt samarbete. Skyddsklausulen kan åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningens resultat och de åtgärder som antas ska träda i kraft på anslutningsdagen, om inte något senare datum föreskrivs. Åtgärderna ska inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och ska i vart fall upphävas när bristerna har avhjälpts. De får dock tillämpas utöver den period som avses i första stycket så länge dessa brister kvarstår. Med hänsyn till Kroatiens framsteg med att avhjälpa de fastställda bristerna kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt efter samråd med medlemsstaterna. Kommissionen ska i god tid underrätta rådet innan den återkallar skyddsåtgärderna och vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

ARTIKEL 40

För att den inre marknaden ska fungera obehindrat får tillämpningen av Kroatiens nationella regler under de övergångsperioder som anges i bilaga V inte leda till gränskontroller mellan medlemsstater.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

ARTIKEL 41

Om det krävs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i Kroatien till den som följer av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken enligt villkoren i denna akt, ska dessa antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”)1 jämförd med artikel 13.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20112 eller det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. De får antas inom tre år från anslutningsdagen och tillämpningen ska begränsas till den perioden. Rådet får dock förlänga denna period genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet.

De övergångsbestämmelser som avses i första stycket får vid behov också antas före anslutningsdagen. Sådana bestämmelser ska antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen eller, om de avser instrument som ursprungligen antogs av kommissionen, av kommissionen i enlighet med det förfarande som krävs för antagande av instrumenten i fråga.

ARTIKEL 42

Om det krävs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i Kroatien till den som följer av tillämpningen av unionens veterinära och fytosanitära bestämmelser och bestämmelser om livsmedelssäkerhet, ska sådana bestämmelser antas av kommissionen i enlighet med det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. Dessa bestämmelser ska antas inom tre år från anslutningsdagen och tillämpningen ska begränsas till denna period.

ARTIKEL 43

Rådet ska, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, fastställa villkoren för

a) medgivande av undantag från kravet på en summarisk utförseldeklaration för de varor som avses i artikel 28.2 i EUF-fördraget vilka förs ut från Kroatiens territorium för att passera Bosnien och Hercegovinas territorium vid Neum (Neum-korridoren),

1 EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. 2 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

36

b) medgivande av undantag från kravet på en summarisk införseldeklaration för varor som omfattas av led a när dessa återinförs på Kroatiens territorium efter att ha passerat Bosnien och Hercegovinas territorium vid Neum.

ARTIKEL 44

Kommissionen får vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga stadgeenliga personalstyrkan bibehålls i Kroatien under högst 18 månader efter anslutningen. Under denna period ska tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda som utplacerades på tjänster i Kroatien före anslutningen och som måste vara kvar i tjänst i Kroatien efter anslutningsdagen åtnjuta samma finansiella och materiella villkor som de som tillämpades före anslutningen, i enlighet med de tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/681. De administrativa utgifterna, inklusive löner för annan erforderlig personal, ska finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget.

1 EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

DEL FEM

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER FÖR DENNA AKT

AVDELNING I

ANPASSNING TILL INSTITUTIONERNAS ARBETSORDNINGAR

OCH TILL KOMMITTÉERNAS REGLER OCH

ARBETSORDNINGAR

ARTIKEL 45

Institutionerna ska, i enlighet med de respektive förfaranden som föreskrivs i de grundläggande fördragen, besluta om de ändringar i sina arbetsordningar som är nödvändiga på grund av anslutningen.

De anpassningar av de grundläggande fördragens regler för kommittéer och av arbetsordningar för kommittéer som är nödvändiga på grund av anslutningen ska göras så snart som möjligt efter anslutningen.

AVDELNING II

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS AKTER

ARTIKEL 46

Efter anslutningen ska direktiv och beslut enligt artikel 288 i EUFfördraget, i enlighet med de grundläggande fördragen, anses vara riktade till Kroatien. Med undantag för sådana direktiv och beslut som träder i kraft i enlighet med artikel 297.1 tredje stycket och artikel 297.2 andra stycket i EUF-fördraget ska direktiven och besluten anses ha anmälts till Kroatien vid anslutningen.

ARTIKEL 47

1. Kroatien ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och med anslutningsdagen följa bestämmelser i direktiv och beslut enligt artikel 288 i EUF-fördraget, om inte någon annan tidpunkt anges i denna akt. Kroatien ska underrätta kommissionen om dessa åtgärder senast vid anslutningsdagen eller senast vid den senare tidpunkt som anges i denna akt.

2. Om de ändringar av direktiv enligt artikel 288 i EUF-fördraget som införs genom denna akt nödvändiggör en ändring av lagar och andra författningar i de nuvarande medlemsstaterna, ska de nuvarande medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

38

med dagen för Kroatiens anslutning följa de ändrade direktiven, om inte någon annan tidpunkt anges i denna akt. De ska underrätta kommissionen om dessa åtgärder senast vid anslutningsdagen eller senast vid den senare tidpunkt som anges i denna akt.

ARTIKEL 48

Inom tre månader från anslutningen ska Kroatien i enlighet med artikel 33 i Euratomfördraget underrätta kommissionen om de bestämmelser i lagar och andra författningar som inom Kroatiens territorium ska skydda arbetstagare och allmänheten mot fara som orsakas av joniserande strålning.

ARTIKEL 49

Efter en väl underbyggd begäran från Kroatien till kommissionen senast på anslutningsdagen får rådet på förslag från kommissionen eller kommissionen, om den ursprungliga rättsakten antogs av kommissionen, vidta åtgärder som innebär tidsbegränsade undantag från akter som institutionerna antog mellan den 1 juli 2011 och anslutningsdagen. Åtgärderna ska antas enligt de omröstningsregler som gäller för antagandet av den akt från vilken ett tidsbegränsat undantag begärs. Om sådana undantag antas efter anslutningen, får de vara tillämpliga från och med anslutningsdagen.

ARTIKEL 50

Om det med anledning av anslutningen krävs anpassningar av institutionernas akter antagna före anslutningen och dessa anpassningar inte finns med i denna akt eller dess bilagor, ska rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen eller kommissionen, om den ursprungliga akten antogs av kommissionen, anta de nödvändiga akterna i detta syfte. Om dessa akter antas efter anslutningen, får de vara tillämpliga från och med anslutningsdagen.

ARTIKEL 51

Om inte något annat fastställs i denna akt, ska rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen anta de åtgärder som behövs för att genomföra bestämmelserna i denna akt.

ARTIKEL 52

Texterna till de akter som institutionerna antog före anslutningen vilka dessa institutioner har upprättat på kroatiska ska från och med

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

anslutningsdagen vara giltiga på samma villkor som texterna på de nuvarande officiella språken. De ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, om texterna på de nuvarande officiella språken har offentliggjorts där.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

40

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 53

Bilagorna I–IX, tilläggen till dessa och protokollet utgör en integrerad del av denna akt.

ARTIKEL 54

Republiken Italiens regering ska till Republiken Kroatiens regering överlämna en bestyrkt kopia på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa, inklusive fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning, fördraget om Republiken Greklands anslutning, fördraget om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning, fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning, fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning samt fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning.

Texterna till de fördrag som avses i första stycket, på kroatiska, ska bifogas denna akt. Dessa texter ska vara giltiga på samma villkor som de texterna till de fördrag som avses i första stycket på de nuvarande officiella språken.

ARTIKEL 55

En bestyrkt kopia av de internationella avtal som rådets generalsekretariat förvarar i sitt arkiv ska av generalsekreteraren överlämnas till Republiken Kroatiens regering.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA I

Förteckning över konventioner och protokoll som Republiken Kroatien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.4 i anslutningsakten)

1. Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT L 225, 20.8.1990, s. 10).

–

Konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT C 26, 31.1.1996, s. 1).

–

Protokollet av den 25 maj 1999 om ändring av konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT C 202, 16.7.1999, s. 1).

–

Konvention av den 8 december 2004 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EUT C 160, 30.6.2005, s. 1).

2. Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 316, 27.11.1995, s. 49).

–

Protokollet av den 27 september 1996, som upprättats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 313, 23.10.1996, s. 2).

–

Protokollet av den 29 november 1996, upprättat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 151, 20.5.1997, s. 2).

–

Andra protokollet av den 19 juni 1997, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

42

till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 221, 19.7.1997, s. 12).

3. Konventionen av den 26 maj 1997, utarbetad på grundval av artikel K 3.2 c i Fördraget om Europeiska unionen, om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i (EGT C 195, 25.6.1997, s. 2).

4. Konventionen av den 18 december 1997, upprättad på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (EGT C 24, 23.1.1998, s. 2).

5. Konventionen av den 17 juni 1998 om kördiskvalifikationer, upprättad på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen (EGT C 216, 10.7.1998, s. 2).

6. Konventionen av den 29 maj 2000, upprättad av rådet i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 197, 12.7.2000, s. 3).

–

Protokollet av den 16 oktober 2001, upprättat av rådet i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 326, 21.11.2001, s. 2).

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA II

Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket,

som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de akter som grundas på Schengenregelverket eller

som på annat sätt har samband med detta, vilka ska vara bindande för

och tillämpliga i Republiken Kroatien från och med anslutningen

(enligt artikel 4.1 i anslutningsakten)

1. Avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om det gradvisa avskaffandet av kontroller vid de gemensamma gränserna av den 14 juni 19851.

2. Följande bestämmelser i den konvention som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, med tillhörande slutakt och gemensamma förklaringar2, ändrad genom vissa av de akter som förtecknas i punkt 8 i denna bilaga:

Artikel 1, i den mån den hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, artikel 26, artikel 39, artiklarna 44–49 (med undantag för artikel 47.4 och artikel 49 a), artikel 51, artiklarna 54–58, artikel 62.3, artiklarna 67–69, artiklarna 71 och 72, artiklarna 75 och 76, artikel 82, artikel 91, artiklarna 126–130, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, och artikel 136, gemensamma förklaringarna 1 och 3 i slutakten.

3. Följande bestämmelser i avtalen om anslutning till den konvention som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, deras slutakter och tillhörande gemensamma förklaringar, ändrade genom vissa av de akter som förtecknas i punkt 8 i denna bilaga:

a) Avtalet om Konungariket Danmarks anslutning, som

undertecknades den 19 december 1996:

– Artiklarna 5.2 och 6.

b) Avtalet om Republiken Finlands anslutning, som

undertecknades den 19 december 1996:

1 EGT L 239, 22.9.2000, s. 13. 2 EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

44

– Artikel 5, – Förklaring från Republiken Finlands regering om Åland i del III i slutakten.

c) Avtalet om Konungariket Sveriges anslutning, som

undertecknades den 19 december 1996:

– Artikel 5.

4. Följande avtal och överenskommelser, som grundas på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta:

– Avtalet av den 18 maj 1999 mellan Europeiska unionens råd

och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, inbegripet bilagorna, slutakten, förklaringarna och skriftväxlingarna som bifogats detta, som godkänts genom rådets beslut 1999/439/EG (EGT L 176, 10.7.1999, s. 35).

– Avtalet av den 30 juni 1999 mellan Europeiska unionens råd

och Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av rättigheter och skyldigheter mellan Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å ena sidan, och Republiken Island och Konungariket Norge, å andra sidan, på de områden av Schengenregelverket som är tillämpliga på dessa stater, som godkänts genom rådets beslut 2000/29/EG (EGT L 15, 20.1.2000, s. 1).

– Avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen

och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, som undertecknades den 26 oktober 2004 och godkändes genom rådets beslut 2008/146/EG och rådets beslut 2008/149/RIF (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1 och s. 50).

– Protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska

gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, som undertecknades den 28 februari 2008 och godkändes genom rådets beslut 2011/349/EU och rådets beslut 2011/350/EU (EUT L 160, 18.6.2011, s. 1 och s. 19).

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

– Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken

Island och Konungariket Norge om villkoren för dessa staters deltagande i Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser, inbegripet den därvid bifogade gemensamma förklaringen, som undertecknades den 1 februari 2007 och godkändes genom rådets beslut 2007/511/EG (EUT L 188, 20.7.2007, s. 15).

– Avtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och

Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein, å andra sidan, om villkoren för dessa staters deltagande i Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser, inbegripet bilagan och de därvid bifogade gemensamma förklaringarna, som undertecknades den 30 september 2009 och godkändes genom rådets beslut 2010/490/EU (EUT L 243, 16.9.2010, s. 2).

– Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken

Island, Konungariket Norge, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om kompletterande bestämmelser om fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013, inbegripet de därvid bifogade gemensamma förklaringarna, som undertecknades den 19 mars 2010 och godkändes genom rådets beslut 2011/305/EU (EUT L 137, 25.5.2011, s. 1)1.

5. Bestämmelserna i följande beslut (se EUT L 239, 22.9.2000, s. 1) av den verkställande kommitté som inrättades genom den konvention som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, ändrade genom vissa av de akter som förtecknas i punkt 8 i denna bilaga:

– SCH/Com-ex (93) 10: Verkställande kommitténs beslut av den

14 december 1993 om ministrarnas och statssekreterarnas förklaringar.

– SCH/Com-ex (93) 14: Verkställande kommitténs beslut av den

14 december 1993 om förbättring av det praktiska rättsliga samarbetet för att bekämpa narkotikahandel.

– SCH/Com-ex (94) 16 rev: Verkställande kommitténs beslut av

den 21 november 1994 om anskaffande av gemensamma in- och utresestämplar.

1 Så länge det avtalet ännu inte har ingåtts, endast i den utsträckning det tillämpas provisoriskt.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

46

– SCH/Com-ex (94) 28 rev: Verkställande

kommitténs beslut av den 22 december 1994 om intyg enligt artikel 75 för transport av narkotika och psykotropa ämnen.

– SCH/Com-ex (94) 29 rev 2: Verkställande kommitténs beslut

av den 22 december 1994 om ikraftsättande av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 19 juni 1990.

– SCH/Com-ex (95) 21: Verkställande kommitténs beslut av den

20 december 1995 om snabbt utbyte mellan Schengenstaterna av statistiska och konkreta uppgifter om eventuella störningar vid de yttre gränserna.

– SCH/Com-ex (98) 1 rev 2: Verkställande kommitténs beslut

av den 21 april 1998 om verksamhetsrapporten från expertgruppen, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2 i denna bilaga.

– SCH/Com-ex (98) 26 def: Verkställande kommitténs beslut av

den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för utvärdering och genomförande av Schengenkonventionen.

– SCH/Com-ex (98) 37 def 2: Verkställande kommitténs beslut

av den 27 oktober 1998 om vidtagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2 i denna bilaga.

– SCH/Com-ex (98) 52: Verkställande kommitténs beslut av den

16 december 1998 om handboken om gränsöverskridande polissamarbete, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2 i denna bilaga.

– SCH/Com-ex (98) 59 rev: Verkställande kommitténs beslut av

den 16 december 1998 om samordnade insatser av dokumentrådgivare.

– SCH/Com-ex (99) 1 rev 2: Verkställande kommitténs beslut

av den 28 april 1999 om narkotikasituationen.

– SCH/Com-ex (99) 6: Verkställande kommitténs beslut av den

28 april 1999 om Schengenregelverket när det gäller telekommunikationer.

– SCH/Com-ex (99) 7 rev 2: Verkställande kommitténs beslut

av den 28 april 1999 om kontaktpersoner.

– SCH/Com-ex (99) 8 rev 2: Verkställande kommitténs beslut

av den 28 april 1999 om allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

– SCH/Com-ex (99) 10: Verkställande kommitténs beslut av den

28 april 1999 om olaglig handel med vapen.

6. Följande förklaringar (se EUT L 239, 22.9.2000, s. 1) av den verkställande kommitté som inrättades genom den konvention som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i punkt 2 i denna bilaga:

– SCH/Com-ex (96) decl 6 rev 2: Verkställande kommitténs

förklaring av den 26 juni 1996 om utlämning.

– SCH/Com-ex (97) decl 13 rev 2: Verkställande kommitténs

förklaring av den 9 februari 1998 om bortförande av minderåriga.

7. Följande beslut (se EUT L 239, 22.9.2000, s. 1) av den centralgrupp som inrättades genom den konvention som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i punkt 2 i denna bilaga:

– SCH/C (98) 117: Centralgruppens beslut av den 27 oktober

1998 om vidtagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring.

– SCH/C (99) 25: Centralgruppens beslut av den 22 mars 1999

om allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer.

8. Följande akter, som grundas på Schengenregelverket eller på annat sätt har samband med detta:

– Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en

enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1).

– Rådets beslut 1999/307/EG av den 1 maj 1999 om

fastställande av närmare föreskrifter för Schengensekretariatets införlivande med rådets generalsekretariat (EGT L 119, 7.5.1999, s. 49).

– Rådets beslut 1999/435/EG av den 20 maj 1999 om

fastställande av Schengenregelverket, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, i syfte att besluta om den rättsliga grunden för samtliga de

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

48

bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 1).

– Rådets beslut 1999/436/EG av den 20 maj 1999 om

fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 17).

– Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa

tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

– Rådets beslut 1999/848/EG av den 13 december 1999 om fullt

ikraftträdande av Schengenregelverket i Grekland (EGT L 327, 21.12.1999, s. 58).

– Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en

begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

– Rådets beslut 2000/586/RIF av den 28 september 2000 om

inrättande av ett förfarande för ändring av artikel 40.4 och 40.5, artikel 41.7 och artikel 65.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 248, 3.10.2000, s. 1).

– Rådets beslut 2000/777/EG av den 1 december 2000 om

tillämpningen av Schengenregelverket i Danmark, Finland och Sverige samt i Island och Norge (EGT L 309, 9.12.2000, s. 24).

– Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om

fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1).

– Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om

komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 45).

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

– Rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002

om fastställande av en enhetlig modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (EGT L 53, 23.2.2002, s. 4).

– Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om

Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

– Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om

en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1).

– Rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om

förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 1).

– Rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om

definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 17).

– Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om

gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ (EUT L 67, 12.3.2003, s. 27).

– Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om

ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260, 11.10.2003, s. 37).

– Rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om

bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg (EUT L 321, 6.12.2003, s. 26).

– Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004

om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (EUT L 64, 2.3.2004, s. 1).

– Rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om

skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare (EUT L 261, 6.8.2004, s. 24).

– Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om

organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, 6.8.2004, s. 28).

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

50

– Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande

av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5 och EUT L 142 M, 30.5.2006, s. 60).

– Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004

om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1 och EUT L 153 M, 7.6.2006, s. 136).

– Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december

2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1 och EUT L 153 M, 7.6.2006, s. 375).

– Rådets beslut 2004/926/EG av den 22 december 2004 om att

vissa bestämmelser i Schengenregelverket skall börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (EUT L 395, 31.12.2004, s. 70).

– Rådets beslut 2005/267/EG av den 16 mars 2005 om

inrättande av ett säkrat webbaserat informations- och samordningsnätverk för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna (EUT L 83, 1.4.2005, s. 48 och EUT L 159 M, 13.6.2006, s. 288).

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006

av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s.1), med undantag för första meningen i artikel 1, artikel 5.4 a, avdelning III och bestämmelserna i avdelning II och bilagorna härtill med hänvisning till Schengens informationssystem (SIS).

– Rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om

förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater (EUT L 386, 29.12.2006, s. 89).

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006

av den 20 december 2006 om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen (EUT L 405, 30.12.2006, s. 1), med undantag för artiklarna 4 b och 9 c.

– Rådets beslut 2007/471/EG av den 12 juni 2007 om

tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (EUT L 179, 7.7.2007, s. 46).

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007

av den 11 juli 2007 om inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter (EUT L 199, 31.7.2007, s. 30), med undantag för bestämmelserna i artikel 6.8 och 6.9, i den mån de hänför sig till tillträde till Schengens informationssystem.

– Rådets beslut 2007/801/EG av den 6 december 2007 om

fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (EUT L 323, 8.12.2007, s. 34).

– Rådets beslut 2008/421/EG av den 5 juni 2008 om

tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Schweiziska edsförbundet (EUT L 149, 7.6.2008, s. 74).

– Artikel 6 i rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om

åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott (EUT L 218, 13.8.2008, s. 129).

– Rådets beslut 2008/903/EG av den 27 november 2008 om

fullständig tillämpning av Schengenregelverkets bestämmelser i Schweiziska edsförbundet (EUT L 327, 5.12.2008, s. 15).

– Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om

skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 31.12.2008, s. 60).

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den

16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

– Artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

52

gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).

– Rådets beslut 2010/252/EU av den 26 april 2010 om

komplettering av kodexen om Schengengränserna vad gäller övervakningen av de yttre sjögränserna inom ramen för det operativa samarbete som samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (EUT L 111, 4.5.2010, s. 20).

– Rådets beslut 2010/365/EU om tillämpningen av de

bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 166, 1.7.2010, s. 17).

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA III

Förteckning enligt artikel 15 i anslutningsakten:

anpassning av institutionernas akter

1. FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER

32005 L 0036: Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).

a) Artikel 23.5 ska ersättas med följande:

”5. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 43b ska varje medlemsstat erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, apotekare och arkitekt som innehas av medborgare i medlemsstaterna och som har utfärdats av f.d. Jugoslavien eller för vilka utbildningen har påbörjats

a) för Sloveniens del före den 25 juni 1991, och

b) för Kroatiens del före den 8 oktober 1991,

om myndigheterna i de ovannämnda medlemsstaterna intygar att dessa bevis på deras territorium äger samma lagliga giltighet som de bevis som dessa länder utfärdar och, för arkitekter, som de bevis på formella kvalifikationer som anges för dessa medlemsstater i punkt 6 i bilaga VI vad gäller tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, apotekare när det gäller den verksamhet som avses i artikel 45.2 och som arkitekt när det gäller den verksamhet som avses i artikel 48 samt rätt att utöva yrket.

Detta intyg ska åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt och lagligen har utövat verksamheten på sitt territorium under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget.”

b) Följande artikel ska införas:

”Artikel 43b

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

54

Förvärvade rättigheter för barnmorskor ska inte tillämpas med avseende på följande kvalifikationer som förvärvats i Kroatien före den 1 juli 2013: viša medicinska sestra ginekološko- opstetričkog smjera (högre sjuksköterska med specialisering i gynekologi och obstetrik), medicinska sestra ginekološko-opstetričkog smjera (sjuksköterska med specialisering i gynekologi och obstetrik), viša medicinska sestra primaljskog smjera (högre sjuksköterska med barnmorskeexamen på universitetsnivå), medicinska sestra primaljskog smjera (sjuksköterska med barnmorskeexamen på universitetsnivå), ginekološko-opstetrička primalja (barnmorska med kompetens i gynekologi och obstetrik) och primalja (barnmorska).”

2. LAGSTIFTNING OM IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

I. GEMENSKAPSVARUMÄRKE

32009 R 0207: Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 24.3.2009, s. 1).

Artikel 165.1 ska ersättas med följande:

”1. Från och med anslutningsdagen för Bulgarien, Tjeckien, Estland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien (nedan kallade ny(a) medlemsstat(er)) ska gemenskapsvarumärken som registrerats eller ansökts om enligt denna förordning före anslutningsdagen utsträckas till de medlemsstaternas territorium så att de har samma verkan i hela gemenskapen.”

II. TILLÄGGSSKYDD

1. 31996 R 1610: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel (EGT L 198, 8.8.1996, s. 30).

a) I artikel 19a ska följande led läggas till:

”m) Tilläggsskydd i Kroatien ska kunna meddelas för varje läkemedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som läkemedel lämnats efter den 1 januari 2003, under förutsättning att ansökan om tilläggsskydd inlämnades inom sex månader från anslutningsdagen.”

b) Artikel 20.2 ska ersättas med följande:

”2. Denna förordning ska tillämpas på tilläggsskydd som lämnats i enlighet med den nationella lagstiftningen i Tjeckien, Estland, Kroatien, Cypern, Lettland,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien före deras respektive anslutningsdag.”

2. 32009 R 0469: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (EUT L 152, 16.6.2009, s. 1).

a) I artikel 20 ska följande led läggas till:

”m) Tilläggsskydd i Kroatien ska kunna meddelas för varje läkemedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som läkemedel lämnats efter den 1 januari 2003, under förutsättning att ansökan om tilläggsskydd inlämnades inom sex månader från anslutningsdagen.”

b) Artikel 21.2 ska ersättas med följande:

”2. Denna förordning ska tillämpas på tilläggsskydd som lämnats i enlighet med den nationella lagstiftningen i Tjeckien, Estland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien före deras respektive anslutningsdag.”

III. GEMENSKAPSFORMGIVNING

32002 R 0006: Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 5.1.2002, s. 1).

Artikel 110a.1 ska ersättas med följande:

”1. Från och med anslutningsdagen för Bulgarien, Tjeckien, Estland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien (nedan kallade ny(a) medlemsstat(er)) ska en gemenskapsformgivning som skyddas eller för vilken ansökan har lämnats in enligt denna förordning före deras respektive anslutningsdag utvidgas till att också omfatta dessa medlemsstaters territorium så att den har samma rättsverkan i hela gemenskapen.”

3. FINANSIELLA TJÄNSTER

32006 L 0048: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1).

I artikel 2 ska följande införas efter den uppgift som avser Frankrike:

”– I Kroatien, ’kreditne unije’ och ’Hrvatska banka za obnovu i razvitak’.”

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

56

4. JORDBRUK

1. 31991 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 149, 14.6.1991, s. 1):

I bilaga 2 ska följande införas efter den geografiska beteckningen ”Nürnberger Glühwein”:

”Samoborski bermet”

2. 32007 R 1234: Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

a) I artikel 66 ska följande punkt läggas till:

”4a. För Kroatien ska en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt punkt 2 i bilaga IX. Denna reserv ska frisläppas från och med den 1 april det första kvotåret efter anslutningen i den mån egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i Kroatien har sjunkit sedan 2008–2012.

Beslut om frisläppande av reserven och om dess fördelning på leverans- och direktförsäljningskvoter ska fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 195.2 på grundval av en bedömning av en rapport som Kroatien ska lägga fram senast den 31 december 2013. I den rapporten ska det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom landets mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden.”

b) I artikel 103k.1 ska följande stycke läggas till:

”Detta stycke ska inte gälla Kroatien under budgetåret 2013. Kroatien ska till kommissionen lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram för programperioden 2014–2018.”

c) I bilaga III del II ska punkt 13 ersättas med följande:

”13. Heltidsraffinaderi: produktionsenhet

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

–

vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker,

eller

–

som under regleringsåret 2004/05 raffinerade minst 15 000 ton importerat rörråsocker. Vid tillämpning av denna strecksats ska regleringsåret för Kroatien vara 2007/08.”

d) Bilaga VI ska ersättas med följande:

”BILAGA VI

NATIONELLA OCH REGIONALA KVOTER från och med regleringsåret 2010/11 (i ton)

Medlemsstater eller

regioner

(1)

Socker

(2)

Isoglukos

(3)

Inulinsirap

(4)

Belgien

676 235,0 114 580, 2 0

Bulgarien

0

89 198,0

Tjeckien

372 459,3

Danmark

372 383,0

Tyskland 2 898 255,7 56 638,2 Irland 0 Grekland 158 702,0 0 Spanien 498 480,2 53 810,2 Frankrike (moderlandet)

3 004 811,15

0

De franska utomeuropeiska departementen

432 220,05

Kroatien

192 877,0

Italien

508 379,0 32 492,5

Lettland

0

Litauen

90 252,0

Ungern

105 420,0 220 265,8

Nederländerna

804 888,0

0

0

Österrike

351 027,4

Polen 1 405 608,1 42 861,4 Portugal (fastlandet) 0 12 500,0 Autonoma regionen Azorerna

9 953,0

Rumänien

104 688,8

0

Slovenien

0

Slovakien

112 319,5 68 094,5

Finland

80 999,0

0

Sverige

293 186,0

Förenade kungariket 1 056 474,0

0

TOTALT 13 529 618,20 690 440,8 0

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

58

”

e) I bilaga IX punkt 1 ska följande införas efter den uppgift som avser Frankrike:

”

Medlemsstat

2008/ 09

2009/ 10

2010/ 11

2011/ 12

2012/ 13

2013/ 14

2014/ 15

Kroatien

765 000

765 000

”

f) I bilaga IX punkt 2 ska tabellen ersättas med följande:

”

Medlemsstat

Ton

Bulgarien

39 180

Kroatien

15 000

Rumänien

188 400

”

g) I bilaga X ska följande införas efter den uppgift som avser Frankrike:

” Kroatien

40,70

”

h) I bilaga Xb ska följande tabell läggas till:

”

1 000 EUR

Budgetår 2013 2014 2015 2016 Från och

med 2017

HR

0

11 885 11 885 11 885 10 832

”

i) I punkt 2 i tillägget till bilaga XIb ska följande led läggas till:

”h) I Kroatien: vinarealer i följande underområden:

Moslavina, Prigorje Bilogora, Plešivica, Pokuplje och Zagorje Međimurje.”

j) I punkt 3 i tillägget till bilaga XIb ska följande led läggas till:

”h) I Kroatien: vinarealerna i följande underområden:

Hrvatsko Podunavlje och Slavonija.”

k) I punkt 4 i tillägget till bilaga XIb ska följande led läggas till:

”g) I Kroatien: vinarealerna i följande underområden:

Hrvatska Istra, Hrvatsko primorje, Dalmatinska zagora, Sjeverna Dalmacija och Srednja i Južna Dalmacija.”

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

3. 32008 R 0110: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 31.12.2008, s. 16).

a) I artikel 20 ska följande punkt läggas till:

”4. Det i punkt 1 angivna sista datumet för inlämnande av kravspecifikationer ska även gälla för de av Kroatiens geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga III.”

b) I bilaga III punkt 9 ska följande geografiska beteckningar införas: ”

Hrvatska loza

Kroatien

Hrvatska stara

šljivovica

Kroatien

Slavonska šljivovica

Kroatien

”

c) I bilaga III punkt 32 ska följande geografiska beteckning införas: ”

Hrvatski pelinkovac Kroatien

”

d) I bilaga III ska följande punkt införas: ”

39. Maraschino/ Marrasquino/ Maraskino

Zadarski maraschino

Kroatien

”

e) I bilaga III ska följande geografiska beteckning läggas till under produktkategorin ”Övriga spritdrycker”: ”

Hrvatska travarica Kroatien

”

4. 32009 R 0073: Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

a) Artikel 2 g ska ersättas med följande:

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

60

”g) nya medlemsstater: Bulgarien, Tjeckien, Estland,

Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien,”

b) I artikel 6.2 ska första stycket ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna, med undantag av de nya medlemsstaterna ska se till att mark som var permanent betesmark vid tidpunkten för ansökan om arealstöd för 2003 bibehålls som permanent betesmark. De nya medlemsstaterna, med undantag av Bulgarien, Kroatien och Rumänien, ska se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2004 bibehålls som permanent betesmark. Bulgarien och Rumänien ska se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2007 bibehålls som permanent betesmark. Kroatien ska se till att mark som var permanent betesmark den 1 juli 2013 bibehålls som permanent betesmark.”

c) Artikel 33.1 b iv ska ersättas med följande:

”iv) i enlighet med artiklarna 47.2, 57a, 59, 64.2 tredje stycket, 65 och 68.4 c.”

d) I artikel 51.1 ska följande stycke läggas till:

”Kroatien får besluta att utnyttja de möjligheter som avses i artiklarna 52 och 53.1 i denna förordning. Kommissionen ska underrättas om det beslutet senast den 15 juli 2013.”

e) I artikel 51.2 ska följande stycke läggas till:

”Med avvikelse från vad som sägs i andra stycket ska detta tak för Kroatiens del fastställas på grundval av de nationella tak som fastställs i artiklarna 104.4 och 112.5 för sådana får- och getköttsbidrag respektive nöt- och kalvköttsbidrag som avses i artikel 52 respektive artikel 53, med beaktande av den tidtabell för införande av direktstöd som fastställs i artikel 121.”

f) I artikel 52 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Med avvikelse från vad som sägs i första stycket får Kroatien hålla inne högst 50 % av beloppet enligt det tak som avses i artikel 51.2 tredje stycket i denna förordning för att på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.”

g) I artikel 53.1 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Med avvikelse från vad som sägs i första stycket får Kroatien hålla inne hela eller delar av beloppet enligt det tak

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

som avses i artikel 51.2 tredje stycket i denna förordning för att på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.”

h) Rubriken till avdelning III kapitel 3 ska ersättas med följande:

”Genomförande i de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning samt i Kroatien”.

i) Rubriken till artikel 55 ska ersättas med följande:

”Införande av systemet med samlat gårdsstöd i de medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning samt i Kroatien”.

j) I artikel 55.1 ska första stycket ersättas med följande:

”

1. ”Om inget annat anges i detta kapitel ska denna avdelning gälla för de nya medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning V kapitel 2 samt för Kroatien.”

k) I artikel 57.1 ska följande mening läggas till:

”För Kroatien ska denna minskning utgöra högst 20 % av det årliga tak som anges i tabell 3 i bilaga VIII.”

l) I artikel 57.3 ska följande meningar läggas till:

”I Kroatien ska användning av den nationella reserven godkännas av kommissionen genom en genomförandeakt utan medverkan av den kommitté som avses i artikel 141. Kommissionen ska särskilt beakta inrättandet av ett eventuellt nationellt system för direktstöd som gäller före anslutningsdagen samt villkoren för dess tillämpning. Kroatien ska skicka sin ansökan om godkännande av den nationella reserven till kommissionen senast den 15 juli 2013.”

m) Följande artikel ska införas:

”Artikel 57a Särskild nationell minröjningsreserv i Kroatien

1. Kroatien ska inrätta en särskild nationell minröjningsreserv, som, under tioårsperioden efter anslutningen i enlighet med objektiva kriterier och med säkerställande av att jordbrukare behandlas lika samt i syfte att undvika störningar på marknaden och snedvridning av konkurrensen, ska användas för att tilldela stödrättigheter till jordbrukare med minröjd mark som har återgått till att användas för jordbruksverksamhet.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

62

2. Mark som berättigar till tilldelning av stödrättigheter enligt denna artikel ska inte berättiga till tilldelning av stödrättigheter enligt artiklarna 59 och 61.

3. Värdet av de stödrättigheter som fastställs enligt denna artikel får inte överstiga värdet av de stödrättigheter som fastställs enligt artikel 59 respektive artikel 61.

4. Det maximibelopp som tilldelas den särskilda nationella minröjningsreserven ska uppgå till 9 600 000 EUR och följa tabellen för införande av direktstöd enligt artikel 121. Följande årliga maximibelopp ska gälla:

(1 000 EUR)

Kroatien

2013 2014 2015 2016 2017

Maximi-belopp för den särskilda nationella minröjningsreserven 2 400 2 880 3 360 3 840 4 800

2018 2019 2020 2021 2022

5 760 6 720 7 680 8 640 9 600

5. Under det första året av genomförande av systemet med samlat gårdsstöd ska Kroatien tilldela jordbrukare stödrättigheter på grundval av den mark som dels minröjts och deklarerats av jordbrukarna i de stödansökningar som lämnats in under det första året av genomförande av systemet med samlat gårdsstöd, dels återgått till att användas för jordbruksverksamhet mellan den 1 januari 2005 och den 31 december 2012.

6. Under åren 2013–2022 ska stödrättigheterna tilldelas jordbrukare på grundval av den minröjda mark som jordbrukarna deklarerat under året i fråga, förutsatt att marken återgick till att användas för jordbruksverksamhet föregående kalenderår, och som anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 9.

7. För att säkerställa att unionsmedel används på lämpligt sätt ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2, ändra taket i tabell 3 i bilaga VIII för att där lägga till de senast den 31 december 2022 tilldelade beloppen från den särskilda nationella minröjningsreserven.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

8. All mark som deklarerats med avseende på denna artikel ska motsvara den definition av stödberättigande hektar som fastställs i artikel 34.2.

9. Senast den 15 juli 2013 ska Kroatien till kommissionen anmäla arealen stödberättigande mark enligt punkt 5 och då ange både mark som berättigar till de stödnivåer som avses i artikel 59 och mark som berättigar till de stödnivåer som avses i artikel 61. Denna anmälan ska även innehålla uppgifter om motsvarande budgetramar och de belopp som inte utnyttjats. Från och med 2014 ska samma uppgifter sändas till kommissionen senast den 31 januari varje år och omfatta det föregående kalenderåret, med angivande av vilka arealer som återgått till att användas för jordbruksverksamhet och motsvarande budgetramar.

10. Senast den 31 december 2012 ska all minerad och minröjd mark för vilken jordbrukare kan få stödberättigande från denna särskilda nationella minröjningsreserv fastställas i det integrerade administrations- och kontrollsystem som ska inrättas i enlighet med avdelning II kapitel 4.”

n) I artikel 59 ska följande punkt läggas till:

”4. Kommissionen ska anta regler för den inledande tilldelningen av stödrättigheter i Kroatien, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 141.2.”

o) I artikel 61 ska följande stycke läggas till:

”För Kroatiens del ska de datum som avses i första stycket leden a och b vara den 30 juni 2011.”

p) I artikel 69.1 ska följande läggas till i första stycket:

”Kroatien får senast på anslutningsdagen besluta att från och med det första året av genomförande av systemet med samlat gårdsstöd enligt artikel 59.2 utnyttja högst 10 % av det nationella tak som avses i artikel 40 i enlighet med vad som anges i tabell 3 i bilaga VIII.”

q) I artikel 69.9 första stycket ska följande led införas efter led a:

”aa) för år 2022, när det gäller Kroatien.”

r) Artikel 104.4 ska ersättas med följande:

”4. Följande nationella tak ska gälla:

Medlemsstat Nationellt tak

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

64

Bulgarien 2 058 483 Tjeckien 66 733 Danmark 104 000 Estland 48 000 Spanien 19 580 000 Frankrike 7 842 000 Kroatien 542 651 Cypern 472 401 Lettland 18 437 Litauen 17 304 Ungern 1 146 000 Polen 335 880 Portugal 2 690 000 Rumänien 5 880 620 Slovenien 84 909 Slovakien 305 756 Finland 80 000 Totalt 41 273 174

”

s) I artikel 112.5 ska följande införas efter den uppgift som avser

Frankrike: ”

Kroatien 105 270

”

t) Artikel 121 ska ersättas med följande:

”Artikel 121 Införande av direktstöd

I de nya medlemsstaterna, utom Bulgarien, Kroatien och Rumänien, ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i de medlemsstater som inte är nya medlemsstater:

– 60 % för 2009, – 70 % för 2010, – 80 % för 2011, – 90 % för 2012, – 100 % från och med 2013.

I Bulgarien och Rumänien ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i de medlemsstater som inte är nya medlemsstater:

– 35 % för 2009, – 40 % för 2010,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

– 50 % för 2011, – 60 % för 2012, – 70 % för 2013, – 80 % för 2014, – 90 % för 2015, – 100 % från och med 2016.

I Kroatien ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i de medlemsstater som inte är nya medlemsstater:

– 25 % för 2013, – 30 % för 2014, – 35 % för 2015, – 40 % för 2016, – 50 % för 2017, – 60 % för 2018, – 70 % för 2019, – 80 % för 2020, – 90 % för 2021, – 100 % från och med 2022.”

u) I artikel 132.2 ska följande stycke införas efter andra stycket:

”Genom undantag från första stycket leden a och b ska Kroatien ha möjlighet att komplettera direktstödet upp till 100 % av den tillämpliga nivån i medlemsstater som inte är nya medlemsstater.”

v) I bilaga VII ska följande införas efter den uppgift som avser

Frankrike:

”

Kroatien

100

1

”

w) I bilaga VIII ska följande tabell läggas till:

”Tabell 3(*)

Medlemsstat 2013 2014 2015 2016 2017

Kroatien 93 250 111 900 130 550 149 200 186 500

2018 2019 2020 2021 2022 223 800 261 100 298 400 335 700 373 000

(*) Taken beräknade med beaktande av de höjningar som anges i artikel 121.”

5. FISKE

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

66

1. 32002 R 2371: Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EGT L 358, 31.12.2002, s. 59).

I bilaga I ska följande läggas till:

”11. KROATIENS KUSTVATTEN*

Geografiskt område Medlems-

stat

Arter Omfattning eller särskilda villkor

12 sjömil begränsat till havsområdet under Kroatiens överhöghet norr om en linje 45 grader och 10 minuter nordlig bredd utmed västra Istriens kust, från den yttre gränsen av Kroatiens territorialhav, där denna linje möter fastlandet på västra Istriens kust (Grgatov rt/Funtana)

Slovenien Bottenlevande arter och små pelagiska arter inklusive sardin och ansjovis

100 ton för högst 25 fiskefartyg, inbegripet 5 fiskefartyg med trål

* Ovannämnda ordning ska tillämpas från det att skiljedomen

till följd av skiljeavtalet mellan Republiken Sloveniens regering och Republiken Kroatiens regering som undertecknades i Stockholm den 4 november 2009 har genomförts fullt ut.

12. SLOVENIENS KUSTVATTEN*

Geografiskt område Medlems-

stat

Arter Omfattning eller särskilda

villkor

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

12 sjömil begränsat till havsområdet under Sloveniens överhöghet norr om en linje 45 grader och 10 minuter nordlig bredd utmed västra Istriens kust, från den yttre gränsen av Kroatiens territorialhav, där denna linje möter fastlandet på västra Istriens kust (Grgatov rt/Funtana)

Kroatien Bottenlevande arter och små pelagiska arter inklusive sardin och ansjovis

100 ton för högst 25 fiskefartyg, inbegripet 5 fiskefartyg med trål

* Ovannämnda ordning ska tillämpas från det att skiljedomen

till följd av det skiljeavtal mellan Republiken Sloveniens regering och Republiken Kroatiens regering som undertecknades i Stockholm den 4 november 2009 har genomförts fullt ut.”

2. 32006 R 1198: Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EUT L 223, 15.8.2006, s. 1).

a) I artikel 27 ska följande stycke läggas till:

”5. EFF får bidra till finansieringen av ett system för individuella bidrag till fiskare som kommer att omfattas av bestämmelserna för tillträde i del 11 i bilaga I till förordning (EG) nr 2371/2002 i dess ändrade lydelse enligt Kroatiens anslutningsakt. Systemet får endast tillämpas under perioden 2014–2015 eller fram till datumet för det fullständiga genomförandet av skiljedomen till följd av det skiljeavtal mellan Republiken Sloveniens regering och Republiken Kroatiens regering som undertecknades i Stockholm den 4 november 2009, om detta datum infaller tidigare.”

b) Artikel 29.3 ska ersättas med följande:

”3. Med avvikelse från vad som sägs i punkt 2 får stöd beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de längst bort belägna grekiska öarna samt de kroatiska öarna Dugi otok, Vis, Mljet och Lastovo.”

c) Artikel 35.4 ska ersättas med följande:

”4. Med avvikelse från vad som sägs i punkt 3 får stöd beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

68

längst bort belägna grekiska öarna samt de kroatiska öarna Dugi otok, Vis, Mljet och Lastovo.”

d) I artikel 53.9 ska första stycket ersättas med följande:

”9. När EFF finansierar insatser på de längst bort belägna grekiska öar som är missgynnade på grund av sitt avlägsna läge och i de yttersta randområdena samt på de kroatiska öarna Dugi otok, Vis, Mljet och Lastovo, ska taket för EFF:s bidrag för varje prioriterat område ökas med upp till 10 procentenheter för de regioner som är berättigade till stöd enligt konvergensmålet och upp till 35 procentenheter för de regioner som inte är berättigade till stöd enligt konvergensmålet.”

e) I bilaga II led a ska tabellen ersättas med följande:

”

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Regioner som omfattas av konvergensmålet samt de längst bort belägna grekiska öarna och de kroatiska öarna Dugi otok, Vis, Mljet och Lastovo

A ≤ 100 % B ≥ 0 %

A ≤ 40 % B ≥ 60 % (*) (**)

A ≤ 80 % B ≥ 20 %

A ≤ 60 % B ≥ 40 % (***)

Regioner som inte omfattas av konvergensmålet

A ≤ 100 % B ≥ 0 %

A ≤ 40 % B ≥ 60 % (*) (**)

A ≤ 60 % B ≥ 40 %

A ≤ 40 % B ≥ 60 % (***)

De yttersta randområdena

A ≤ 100 % B ≥ 0 %

A ≤ 50 % B ≥ 50 % (*) (**)

A ≤ 80 % B ≥ 20 %

A ≤ 75 % B ≥ 25 %

(*) Vid insatser som avses i artikel 25.3 ökas B-satserna för grupp 2 med 20 procentenheter. A satserna minskas i enlighet därmed.

(**) Vid insatser som avses i artikel 26.2 (investeringar ombord enligt

artikel 25 inom småskaligt kustfiske) får B-satserna för grupp 2 minskas med 20 procentenheter. A-satserna ökas i enlighet därmed.

(***) Vid insatser som avses i artiklarna 29 och 35 vilka vidtas av

företag som inte omfattas av definitionen i artikel 3 f och har färre än 750 anställda eller en omsättning på mindre än 200 miljoner EUR ökas B-satserna i de områden som omfattas av konvergensmålet, med undantag av de längst bort belägna grekiska öarna och de kroatiska öarna Dugi otok, Vis, Mljet och Lastovo, med 30 procentenheter och i de områden som

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

inte omfattas av konvergensmålet med 20 procentenheter. Asatserna minskas i enlighet därmed.”

f) I bilaga II led a ska andra stycket under underrubriken ”Grupp 2” ersättas med följande:

”I enlighet med tillämpningen av (*) och (**) där EFF finansierar insatser som avses i artikel 25.3 till förmån för småskaligt kustfiske kommer B-satserna för grupp 2 att vara följande:

–

För regioner som omfattas av konvergensmålet, de längst bort belägna grekiska öarna, de kroatiska öarna Dugi otok, Vis, Mljet och Lastovo samt regioner som inte omfattas av konvergensmålet lika med eller större än 60 procentenheter (B ≥ 60 %),

och

–

för de yttersta randområdena lika med eller större än 50 procentenheter (B ≥ 50 %).”

6. BESKATTNING

1. 32006 L 0112: Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

I artikel 287 ska följande punkt läggas till:

”19. Kroatien: 35 000 EUR.”

2. 32008 L 0118: Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 9, 14.1.2009, s. 12).

Artikel 46.3 ska ersättas med följande:

”3. Utan att det påverkar artikel 32 får de medlemsstater som inte avses i artikel 2.2 tredje och fjärde styckena i direktiv 92/79/EEG i fråga om cigaretter som förs in på deras territorium utan ytterligare betalning av punktskatter från och med den 1 januari 2014 tillämpa en kvantitativ begränsning på lägst 300 i fråga om cigaretter som förs in från en medlemsstat som i enlighet med artikel 2.2 tredje och fjärde styckena i det direktivet tillämpar lägre punktskatter än de som följer av artikel 2.2 första stycket.

De medlemsstater som avses i artikel 2.2 tredje och fjärde styckena i direktiv 92/79/EEG som tar ut en punktskatt på minst 77 EUR per 1 000 cigaretter får oberoende av det vägda

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

70

genomsnittliga detaljhandelspriset från och med den 1 januari 2014 tillämpa en kvantitativ begränsning på lägst 300 i fråga om cigaretter som utan ytterligare betalning av punktskatter förs in på deras territorium från en medlemsstat som tillämpar en lägre punktskatt i enlighet med artikel 2.2 tredje stycket i det direktivet.

Medlemsstater som tillämpar en kvantitativ begränsning i enlighet med första och andra styckena i denna punkt ska informera kommissionen om detta. De får utföra nödvändiga kontroller under förutsättning att dessa inte påverkar den inre marknadens sätt att fungera.”

7. REGIONALPOLITIK OCH SAMORDNING AV STRUKTURINSTRUMENT

1. 32006 R 1083: Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 25).

a) I artikel 15.4 ska följande mening läggas till i andra stycket:

”När det gäller Kroatien ska dagen för denna kontroll vara den 31 december 2017.”

b) I artikel 18.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. De medel som är tillgängliga för åtaganden från fonderna under perioden 2007 2013 ska uppgå till 308 417 037 817 EUR i 2004 års priser med en fördelning per år enligt bilaga I.”

c) Artikel 19 ska ersättas med följande:

”Artikel 19

Medel till konvergensmålet

”De totala medlen för konvergensmålet ska uppgå till 81,56 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 251 529 800 379 EUR) och fördelas enligt följande:

a) 70,50 % (dvs. totalt 177 324 921 223 EUR ) till den finansiering som avses i artikel 5.1, varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd samt arbetslöshetsnivå ska utgöra

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

b) 4,98 % (dvs. totalt 12 521 289 405 EUR) till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 8.1, varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd samt arbetslöshetsnivå ska utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

c) 23,23 % (dvs. totalt 58 433 589 750 EUR) till den finansiering som avses i artikel 5.2, varvid befolkning, nationellt välstånd samt areal ska utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

d) 1,29 % (dvs. totalt 3 250 000 000 EUR) till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 8.3.”

d) I artikel 20 ska den inledande delen ersättas med följande:

”De totala medlen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning ska uppgå till 15,93 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 49 127 784 318 EUR) och fördelas enligt följande:”

e) 21.1 och 21.2 ska ersättas med följande:

”1. De totala medlen för målet europeiskt territoriellt samarbete ska uppgå till 2,52 % av de medel som avses i artikel 18.1 (dvs. totalt 7 759 453 120 EUR) och ska, med undantag för det belopp som avses i punkt 22 i bilaga II, fördelas enligt följande:

a) 73,86 % (dvs. totalt 5 583 386 893 EUR) till den finansiering av gränsöverskridande samarbete som avses i artikel 7.1, varvid stödberättigande befolkning ska utgöra kriteriet vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

b)

b) 20,95 % (dvs. totalt 1 583 594 654 EUR) till den finansiering av transnationellt samarbete som avses i artikel 7.2, varvid stödberättigande befolkning ska utgöra kriteriet vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.

c) 5,19 % (dvs. totalt 392 471 574) till finansieringen av interregionalt samarbete, samarbetsnätverk och erfarenhetsutbyte enligt artikel 7.3.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

72

2. Erufs bidrag till de gränsöverskridande programmen och havsområdesprogrammen enligt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och till de gränsöverskridande programmen enligt instrumentet för föranslutningsstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1085/2006 ska uppgå till 817 691 234 EUR efter uppgift från varje berörd medlemsstat, med avdrag från deras anslag enligt punkt 1 a. Dessa bidrag från Eruf får inte omfördelas mellan de berörda medlemsstaterna.”

f) I artikel 22 ska följande stycke läggas till:

”Med avvikelse från första stycket får Kroatien fördela anslaget från målet europeiskt territoriellt samarbete bland de tre komponenter som avses i artikel 21.1 a–c i syfte att uppnå en hög nivå av effektivitet och förenkling.”

g) Artikel 23 ska ersättas med följande:

”Artikel 23

Medel till resultatreserven

Av de medel som avses i artikel 19 a och b och i artikel 20 får medlemsstaterna med undantag för Kroatien fördela 3 % i enlighet med artikel 50.”

h) Artikel 28 ska ändras på följande sätt:

i) I punkt 1 ska följande stycke införas efter det första stycket:

”När det gäller Kroatien ska den nationella strategiska referensramen omfatta perioden från och med anslutningsdagen till och med den 31 december 2013.”

ii) I punkt 2 ska följande stycke införas efter det första

stycket:

”Kroatien ska överlämna sin nationella strategiska referensram till kommissionen inom tre månader från anslutningsdagen.”

i) I artikel 29 ska följande punkt läggas till:

”5. Punkterna 1–4 ska inte gälla Kroatien.”

j) I artikel 32.3 ska följande stycke läggas till:

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

”När det gäller Kroatien ska kommissionen anta beslutet om godkännandet av ett operativt program som ska finansieras under programperioden 2007–2013 senast den 31 december 2013. Kroatien ska i detta operativa program beakta eventuella anmärkningar som framförts av kommissionen senast tre månader från anslutningsdagen.”

k) I artikel 33.1 ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatien får operativa program som antagits före anslutningsdagen endast revideras i syfte att bättre anpassa dem till denna förordning.”

l) I artikel 49.3 ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatiens operativa program ska efterhandsutvärderingen vara slutförd senast den 31 december 2016.”

m) Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 51a

Artiklarna 50 och 51 ska inte gälla Kroatien.”

n) Artikel 53.3 ska ersättas med följande:

”3. För operativa program under målet europeiskt territoriellt samarbete där minst en deltagare tillhör en medlemsstat vars BNP-genomsnitt per capita under perioden 2001 2003 understeg 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period, eller för sådana program där Kroatien deltar, får stödet från Eruf inte överstiga 85 % av de totala stödberättigande utgifterna. Stödet från Eruf till samtliga övriga operativa program får inte överstiga 75 % av de offentliga stödberättigande utgifter som medfinansieras av Eruf.”

o) I artikel 56.1 ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatien ska utgifter berättiga till bidrag från fonderna under perioden från den första dagen för stödberättigande utgifter som fastställts i enlighet med de instrument som antagits enligt förordning (EG) nr 1085/2006 och den 31 december 2016. När det gäller operativa program som antagits efter anslutningen ska utgifter dock berättiga till bidrag från fonderna från och med anslutningsdagen utom i de fall ett senare datum har fastställts i det beslut som avser det aktuella operativa programmet.”

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

74

p) I artikel 56.3 ska följande stycke läggas till:

”Utan hinder av specifika föreskrifter om stödberättigande enligt artikel 105a, ska de kriterier som fastställs av övervakningskommittén för operativa program i Kroatien inte tillämpas med avseende på insatser som det fattats godkännandebeslut om före anslutningsdagen och som återfinns bland de instrument som antagits med stöd av förordning (EG) nr 1085/2006.”

q) Artikel 62.1 ska ändras på följande sätt:

i) I led c ska följande stycke införas efter det första stycket:

”När det gäller Kroatien ska revisionsmyndigheten för ett operativt program inom tre månader från anslutningsdagen förelägga kommissionen en uppdatering av den årliga revisionsplan som avses i artikel 29.2 a i kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA)*.

* EUT L 170, 29.6.2007, s. 1.”

ii) I led d i ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatien ska den första årliga kontrollrapporten läggas fram senast den 31 december 2013 och omfatta perioden 1 oktober 2012–30 juni 2013. De följande rapporterna, som ska omfatta perioderna 1 juli 2013–30 juni 2014, 1 juli 2014–30 juni 2015 och 1 juli 2015–30 juni 2016, ska läggas fram för kommissionen senast den 31 december 2014, den 31 december 2015 respektive den 31 december 2016. Informationen om de revisioner som utförts efter den 1 juli 2016 ska ingå i den slutliga kontrollrapport som ska vara till stöd för det slutliga utlåtande som avses i led e,”

iii) I led e ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatien ska ett slutligt utlåtande med stöd av den slutliga kontrollrapporten läggas fram för kommissionen senast den 31 mars 2018.”

r) I artikel 67.1 ska följande stycke läggas till:

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

”När det gäller Kroatien ska förvaltningsmyndigheten skicka en slutrapport om genomförandet av det operativa programmet senast den 31 mars 2018.”

s) Artikel 71 ska ändras på följande sätt:

i) Följande punkt ska införas:

”1a. Utan hinder av punkt 1 ska Kroatien snarast möjligt efter anslutningsdagen eller senast innan några utbetalningar har gjorts av kommissionen förelägga kommissionen en beskrivning av systemen som ska omfatta de moment som fastställs i leden a och b i det stycket.”

ii) Följande punkt ska införas:

”2a. Punkt 2 ska i tillämpliga delar gälla för Kroatien. Den rapport som avses i det första stycket i punkt 2 ska anses godkänd på samma villkor som i det andra stycket i punkt 2. Ett sådant godkännande ska dock utgöra en förutsättning för det förhandsbelopp som avses i artikel 82.”

t) I artikel 75 ska följande punkt införas:

”1a. När det gäller Kroatien ska budgetåtagandena från Eruf, Sammanhållningsfonden respektive Europeiska socialfonden (ESF) för 2013 göras på grundval av det beslut som avses i artikel 28.3 innan ett beslut av kommissionen om översyn av det antagna operativa programmet har fattats. Det beslut som avses i artikel 28.3 ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 75 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 för varje budgetåtagande till förmån för Kroatien.”

u) I artikel 78.2 c ska följande mening läggas till:

”När det gäller Kroatien ska förskotten avse stödmottagarnas utgifter vid genomförande av projektet och styrkas med betalda fakturor eller motsvarande handlingar senast tre år efter det år förskottet betalats ut eller den 31 december 2016, beroende på vilket som infaller först. Om så inte sker ska nästa utgiftsdeklaration korrigeras i enlighet därmed.”

v) I artikel 82 ska följande punkt införas:

”1a. När det gäller Kroatien ska, efter det att den rapport som avses i artikel 71.2 a godkänts och efter det att de budgetåtaganden som avses i artikel 75.1 a har gjorts, ett

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

76

förhandsbelopp för återstoden av perioden 2007–2013 betalas ut som ett engångsbelopp som omfattar 30 % av bidraget från strukturfonderna och 40 % av bidraget från Sammanhållningsfonden till det operativa programmet.”

w) I artikel 89.1 ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatien ska en ansökan om utbetalning som innehåller de handlingar som förtecknas i leden a i–iii översändas senast den 31 mars 2018.”

x) I artikel 93 ska följande punkt införas:

”3a.

Med avvikelse från punkterna 1–3 ska

kommissionen när det gäller Kroatien tillämpa återtagandemekanismen i punkt 1 enligt följande:

i) tidsfristen för eventuella tillgängliga delar i 2010 års åtagande ska vara den 31 december 2013,

ii) tidsfristen för eventuella tillgängliga delar i 2011 års åtagande ska vara den 31 december 2014,

iii) tidsfristen för eventuella tillgängliga delar i 2012 års

åtagande ska vara den 31 december 2015,

iv) eventuella delar i 2013 års åtaganden som fortfarande

är tillgängliga den 31 december 2016 ska automatiskt återtas, om kommissionen inte har mottagit någon godtagbar ansökan om utbetalning senast den 31 mars 2018.”

y) I artikel 95 ska följande stycke införas efter andra stycket:

”Genom undantag från första och andra styckena ska de tidsfrister som avses i artikel 93.3a för Kroatiens del avbrytas enligt de villkor som föreskrivs enligt första stycket i denna artikel för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.”

z) I artikel 98.2 ska följande stycke läggas till:

”När det gäller Kroatien får de medel från fonderna som på detta sätt frigörs användas på nytt av Kroatien till och med den 31 december 2016.”

za) Följande artikel ska införas:

”Artikel 105a

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Särskilda bestämmelser med anledning av Kroatiens anslutning

1. Program och större projekt som vid tidpunkten för Kroatiens anslutning har godkänts enligt förordning (EG) nr 1085/2006 och vars genomförande inte har slutförts senast vid denna tidpunkt ska anses ha godkänts av kommissionen enligt denna förordning, med undantag av program som godkänts i enlighet med de delar som avses i artikel 3.1 a och e i förordning (EG) nr 1085/2006.

Dessutom ska följande program, som omfattas av den del som avses i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1085/2006, även vara uteslutna från stöd:

a) Det gränsöverskridande samarbetsprogrammet

Adriatiska havet inom ramen för IPA.

b) Det gränsöverskridande programmet Kroatien–Bosnien och Hercegovina.

c) Det gränsöverskridande programmet Kroatien– Montenegro.

d) Det gränsöverskridande programmet Kroatien–Serbien.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2–7 ska bestämmelserna för genomförandet av insatser och större projekt som godkänts enligt denna förordning tillämpas på dessa insatser och dessa större projekt.

2. Varje anbudsförfarande i samband med en insats inom de program eller större projekt som avses i punkt 1 för vilket en anbudsinfordran redan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning på anslutningsdagen ska genomföras i enlighet med de regler som fastställs i denna anbudsinfordran. Artikel 165 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ska inte tillämpas.

Varje anbudsförfarande i samband med en insats inom de program eller större projekt som avses i punkt 1 för vilket en anbudsinfordran inte redan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning på anslutningsdagen ska genomföras i överensstämmelse med fördragen eller de akter som antagits i enlighet med dessa samt med artikel 9 i denna förordning.

Andra insatser än de som avses i första och andra styckena och för vilka en anbudsinfordran offentliggjorts enligt artikel 158 i kommissionens förordning (EG) nr 718/2007eller

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

78

ansökan lämnats till de behöriga myndigheterna före anslutningsdagen och för vilka kontraktstilldelningen slutförts först efter denna tidpunkt ska genomföras i enlighet med de förutsättningar och de bestämmelser för stödberättigande som offentliggjorts i relevant förslagsinfordran eller de som i förväg meddelats potentiella stödberättigade.

3. Utbetalningar som görs av kommissionen enligt program som avses i punkt 1 ska ses som stöd från fonderna i enlighet med denna förordning och ska överföras till det tidigaste öppna åtagandet, inbegripet IPA-åtaganden.

Alla delar i åtaganden som görs av kommissionen enligt program som avses i punkt 1 och som fortfarande är tillgängliga på anslutningsdagen ska regleras enligt denna förordning från och med anslutningsdagen.

4. När det gäller insatser som har godkänts med stöd av förordning (EG) nr 1085/2006 och vars godkännande eller tillämpliga bidragsöverenskommelse med slutliga stödmottagare ingåtts före anslutningsdagen ska reglerna för stödberättigande i kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 eller regler som fastställts på grundval av denna fortsätta att gälla, utom i välgrundade fall som kommissionen ska besluta om på Kroatiens begäran.

Regeln i punkt 1 för stödberättigande är också tillämplig på större projekt som avses i punkt 1 för vilka bilaterala projektöverenskommelser undertecknats före anslutningsdagen.

5. När det gäller Kroatien ska alla hänvisningar till fonderna enligt definitionen i artikel 1 andra stycket anses omfatta även instrumentet för föranslutningsstöd som inrättats genom förordning (EG) nr 1085/2006.

6. Särskilda tidsfrister för Kroatien ska också tillämpas på följande gränsöverskridande program enligt den komponent som avses i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1085/2006, där Kroatien deltar:

a) Det gränsöverskridande programmet Ungern–Kroatien.

b) Det gränsöverskridande programmet Slovenien–Kroatien.

Särskilda tidsfrister för Kroatien enligt denna förordning gäller inte för operativa program enligt de transnationella och interregionala komponenterna enligt målet europeiskt territoriellt samarbete, där Kroatien deltar.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

7. Om det krävs åtgärder för att underlätta Kroatiens övergång från föranslutningsordningen till den ordning som följer av tillämpningen av denna artikel, ska kommissionen anta de åtgärder som behövs.”

zb) Bilaga I ska ersättas med följande:

”BILAGA I Årlig fördelning av åtagandebemyndiganden 2007–2013

(euro, 2004 års priser)

2007 2008 2009 2010 42 863 000 000

43 318 000 000

43 862 000 000

43 860 000 000

2011 2012 2013 44 073 000 000

44 723 000 000

45 718 037 817

”

zc) Bilaga II ska ändras på följande sätt:

i) I punkt 5 ska följande led läggas till:

”c) För Kroatien kommer resurserna för finansieringen av gränsöverskridande samarbete att vara 7 028 744 EUR, i 2004 års priser.

d) För Kroatien kommer resurserna för finansieringen av transnationellt samarbete att vara 1 874 332 EUR, i 2004 års priser.”

ii) Följande punkt ska införas:

”7a. För Kroatien kommer den maximala nivån på överföringar från fonderna att uppgå till 3,5240 % av BNP.”

iii) Följande punkt ska införas:

”9a. För Kroatien kommer kommissionens beräkningar av BNP att grunda sig på den statistik och de prognoser som offentliggjordes i maj 2011.”

zd) Bilaga III ska ersättas med följande:

”BILAGA III

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

80

Kriterier

Medlems-

stat

Eruf och ESF Procentandel av stödberättigande

utgifter

Sammanhåll-

ningsfonden Procentandel av stödberättigande

utgifter

1. Medlemsstater vars BNP-genomsnitt per capita under perioden 2001–2003 understeg 85 % av genomsnittet för EU-25 under samma period

Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien

85 % för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning

85 %

2. Andra medlemsstater än de som avses i punkt 1 och som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden s övergångsordning den 1 januari 2007

Spanien 80 % för konvergensmålet och infasningsregionerna inom ramen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning 50 % för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning utanför infasningsregioner

85 %

3. Andra medlemsstater än de som avses i punkterna 1 och 2

Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Förenade kungariket

75 % för konvergensmålet

-

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Kriterier

Medlems-

stat

Eruf och ESF Procentandel av stödberättigande

utgifter

Sammanhållningsfonden Procentandel av stödberättigande

utgifter

4. Andra medlemsstater än de som avses i punkterna 1 och 2

Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländer na, Österrike, Finland, Sverige och Förenade kungariket

50 % för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning

-

5. De yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget och som omfattas av de extra anslagen till dessa områden enligt punkt 20 i bilaga II

Spanien, Frankrike och Portugal

50 %

-

6. 6. De yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget

Spanien, Frankrike och Portugal

85 % för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning

-

2. 32006 R 1084: Rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli

2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 79).

Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Särskilda bestämmelser med anledning av Kroatiens anslutning

1. Åtgärder som vid tidpunkten för Kroatiens anslutning har omfattats av kommissionens beslut om stöd enligt rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument* och vars genomförande inte har slutförts senast vid denna tidpunkt ska anses ha godkänts av kommissionen enligt denna förordning.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

82

Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2–5 ska bestämmelserna för genomförandet av åtgärder som godkänts enligt denna förordning och förordning (EG) nr 1083/2006 tillämpas på dessa åtgärder som avses i första stycket i denna punkt.

2. Varje upphandlingsförfarande i samband med åtgärder som avses i punkt 1 för vilket det på anslutningsdagen redan har offentliggjorts en anbudsinfordran i Europeiska unionens officiella tidning, ska genomföras i enlighet med de regler som fastställs i denna anbudsinfordran. Artikel 165 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget** ska inte tillämpas.

Varje upphandlingsförfarande som gäller en åtgärd som avses i punkt 1 och för vilket det på anslutningsdagen inte redan har offentliggjorts en anbudsinfordran i Europeiska unionens officiella tidning, ska genomföras i enlighet med fördragen eller med de akter som antagits i enlighet med fördragen och artikel 9 i förordning (EG) nr 1083/2006.

3. Utbetalningar som görs av kommissionen enligt en åtgärd som avses i punkt 1 ska ses som stöd från fonden i enlighet med denna förordning.

Utbetalningar som görs av kommissionen enligt en åtgärd som avses i punkt 1 ska överföras till det tidigaste öppna åtagandet, i första hand enligt förordning (EG) nr 1267/1999 och därefter enligt denna förordning och förordning (EG) nr 1083/2006.

Villkoren för löpande betalningar och slutbetalningar anges i punkt 2 b–d och punkterna 3–5 i artikel D i bilaga II till förordning (EG) nr 1164/94.

4. För de åtgärder som avses i punkt 1 ska reglerna för fördelning av stöd enligt förordning (EG) nr 1267/1999 eller de regler som särskilt fastställts i de relevanta finansieringsöverenskommelserna fortsätta att gälla, utom i välgrundade fall som kommissionen ska besluta om på Kroatiens begäran.

5. Om det krävs åtgärder för att underlätta Kroatiens övergång från föranslutningsordningen till den ordning som följer av tillämpningen av denna artikel, ska kommissionen anta de åtgärder som behövs.

* EGT L 161, 26.6.1999, s. 73. ** EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.”

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

8. MILJÖ

1. 32003 L 0087: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

a) I artikel 9 ska följande mening läggas till i första stycket:

”Den sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter för gemenskapen kommer till följd av Kroatiens anslutning endast att ökas med den kvantitet utsläppsrätter som Kroatien ska auktionera ut i enlighet med artikel 10.1.”

b) I bilaga IIa ska följande införas efter den uppgift som avser

Spanien:

”Kroatien 26 %”.

2. 32009 D 0406: Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

I bilaga II ska följande införas efter den uppgift som avser Spanien:

”Kroatien 11 %”.

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

84

BILAGA IV

Förteckning enligt artikel 16 i anslutningsakten: andra permanenta bestämmelser

1. LAGSTIFTNING OM IMMATERIELLLA RÄTTIGHETER

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen avdelning II, Fri rörlighet för varor

SPECIFIK MEKANISM

När det gäller Kroatien får innehavaren, eller innehavarens förmånstagare, av ett patent eller tilläggsskydd för ett läkemedel, för vilken ansökan om sådant skydd lämnades in i en medlemsstat vid en tidpunkt då ett sådant skydd inte kunde erhållas i Kroatien för produkten, åberopa de rättigheter som ges genom detta patent eller tilläggsskydd för att förhindra import och marknadsföring av produkten i den eller de medlemsstater där produkten i fråga har patentskydd eller tilläggsskydd, även om produkten för första gången fördes ut på marknaden i Kroatien av innehavaren själv eller med innehavarens samtycke.

Varje person som avser att importera eller marknadsföra ett läkemedel som avses i första stycket i en medlemsstat där produkten har patentskydd eller tilläggsskydd ska i ansökan angående importen visa för de behöriga myndigheterna att innehavaren av ett sådant skydd eller dennes förmånstagare har underrättats en månad i förväg.

2. KONKURRENSPOLITIK

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen avdelning VII kapitel 1, Konkurrensregler

1. Följande stödordningar och individuellt stöd som satts i kraft i Kroatien före anslutningsdagen och fortfarande tillämpas efter denna dag ska vid anslutningen betraktas som befintligt stöd enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget:

a) Stödåtgärder som genomförts före den 1 mars 2002.

b) Stödåtgärder som förtecknas i tillägget till denna bilaga.

c) Stödåtgärder som före anslutningsdagen utvärderats av det

kroatiska konkurrensorganet och befunnits vara förenliga med unionens regelverk och som kommissionen inte

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

har gjort några invändningar emot på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den inre marknaden, i enlighet med förfarandet i punkt 2.

Samtliga åtgärder som fortfarande tillämpas efter anslutningsdagen och som utgör statligt stöd och som inte uppfyller villkoren ovan ska vid tillämpningen av artikel 108.3 i EUF-fördraget anses vara nytt stöd vid anslutningen.

Bestämmelserna ovan gäller inte stöd till åtgärder som hänger samman med produktion, bearbetning och saluföring av de produkter som förtecknas i bilaga I till EU-fördraget och EUFfördraget.

2. Om en ny medlemsstat önskar att kommissionen ska granska en stödåtgärd enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1 c ska den regelbundet förse kommissionen med

a) en förteckning över befintliga stödåtgärder som har

utvärderats av det kroatiska konkurrensorganet och som denna myndighet har ansett vara förenliga med unionens regelverk, och

b) all annan information som är väsentlig för bedömningen av

huruvida den stödåtgärd som ska granskas är förenlig med regelverket,

i enlighet med den konkreta utformning av denna rapportering som tillhandahålls av kommissionen.

Om kommissionen inte motsätter sig den befintliga stödåtgärden på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den inre marknaden inom tre månader efter att ha erhållit uttömmande information om åtgärden eller efter att ha erhållit ett uttalande från Kroatien i vilket landet underrättar kommissionen om att den anser att den information som lämnats är uttömmande eftersom begärd ytterligare information inte är tillgänglig eller redan har lämnats, ska kommissionen anses ha avstått från att göra några invändningar.

Alla stödåtgärder som före anslutningsdagen har lagts fram för kommissionen enligt förfarandet i punkt 1 c ska omfattas av det förfarandet, oberoende av att Kroatien redan har blivit medlem i unionen under undersökningsperioden.

3. Ett beslut av kommissionen om att motsätta sig en åtgärd enligt punkt 1 c ska anses som ett beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet enligt rådets förordning (EG) nr

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

86

659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget1 (nu artikel 108 i EUF-fördraget).

Om ett sådant beslut fattas före anslutningsdagen ska beslutet träda i kraft först på anslutningsdagen.

3. JORDBRUK

a) Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen avdelning III, Jordbruk och fiskeri

1. Offentliga lager som vid anslutningsdagen innehas av Kroatien och som är ett resultat av landets politik för marknadsstöd ska tas över av unionen till det värde som följer av tillämpningen av artikel 4.1d och bilaga VIII i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ2. Dessa lager ska tas över endast under förutsättning att offentlig intervention tillämpas i unionen för de berörda produkterna och att lagren uppfyller kraven för unionens intervention.

2. För alla lager, antingen privata eller offentliga, i fri omsättning i Kroatien vid anslutningsdagen och vilka överstiger den mängd som kan betraktas som ett normalt övergångslager ska Kroatien göras betalningsskyldigt till Europeiska unionens allmänna budget.

Avgiftsbeloppet ska fastställas till en nivå som avspeglar kostnaderna för överskottslagrets följder för marknaderna för jordbruksprodukter.

Nivån på överskottslagret ska fastställas för varje produkt med hänsyn till produkternas och de berörda marknadernas särdrag och den unionslagstiftning som är tillämplig på produkten i fråga.

3. De lager som avses i punkt 1 ska räknas av från den mängd som överskrider ett normalt övergångslager.

1 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. 2 EUT L 171, 23.6.2006, s. 35 och EUT L 326M, 10.12.2010, s. 70.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

4. Kommissionen ska genomföra och tillämpa de arrangemang som anges i punkterna 1–3 i enlighet med förfarandet i artikel 41.2 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken 1 eller, i förekommande fall, i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 eller det relevanta kommittéförfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen.

b) Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen avdelning VII kapitel 1, Konkurrensregler

Utan att det påverkar de förfaranden avseende befintligt stöd som anges i artikel 108 i EUF fördraget ska stödsystem och individuellt stöd som beviljas för verksamhet med anknytning till produktion av och handel med produkter som förtecknas i bilaga I till EU fördraget och EUF-fördraget, med undantag av fiskeriprodukter och därav framställda produkter, som införts i Kroatien före anslutningsdagen och som fortfarande gäller efter denna tidpunkt, betraktas som befintligt stöd enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget på följande villkor:

– Stödåtgärderna ska meddelas till kommissionen inom fyra

månader från anslutningsdagen. Detta meddelande ska innehålla information om den rättsliga grunden för varje åtgärd. Befintliga stödåtgärder och planer på att bevilja eller ändra stöd som har meddelats till kommissionen före anslutningsdagen ska anses ha meddelats på anslutningsdagen. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över sådant stöd.

Dessa stödåtgärder ska anses som ”befintligt” stöd enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget under en period av tre år från anslutningsdagen.

Kroatien ska vid behov ändra dessa stödåtgärder så att de inom tre år från anslutningsdagen överensstämmer med de riktlinjer som tillämpas av kommissionen. Efter denna period ska allt stöd som befinns vara oförenligt med dessa riktlinjer betraktas som nytt stöd.

4. FISKE

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen avdelning VII kapitel 1, Konkurrensregler

1 EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

88

Utan att det påverkar de förfaranden avseende befintligt stöd som anges i artikel 108 i EUF fördraget ska stödsystem och individuellt stöd som beviljas för verksamhet med anknytning till produktion av och handel med fiskeriprodukter och därav framställda produkter, som införts i Kroatien före anslutningsdagen och som fortfarande gäller efter denna dag, betraktas som befintligt stöd enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget på följande villkor:

–

Stödåtgärderna ska meddelas till kommissionen inom fyra månader från anslutningsdagen. Detta meddelande ska innehålla information om den rättsliga grunden för varje åtgärd. Befintliga stödåtgärder och planer på att bevilja eller ändra stöd som har meddelats till kommissionen före anslutningsdagen ska anses ha meddelats på anslutningsdagen. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över sådant stöd.

Dessa stödåtgärder ska anses som ”befintligt” stöd enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget under en period av tre år från anslutningsdagen.

Kroatien ska vid behov ändra dessa stödåtgärder så att de inom tre år från anslutningsdagen överensstämmer med de riktlinjer som tillämpas av kommissionen. Efter denna period ska allt stöd som befinns vara oförenligt med dessa riktlinjer betraktas som nytt stöd.

5. TULLUNION

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen avdelning II, Fri rörlighet för varor, kapitel 1, Tullunionen

31992 R 2913: Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

31993 R 2454: Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1).

Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser.

BEVIS PÅ UNIONSSTATUS (HANDEL INOM DEN UTVIDGADE UNIONEN)

1. Utan hinder av artikel 20 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 ska varor som vid anslutningsdagen är i tillfällig förvaring

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

eller som omfattas av någon av de tullbehandlingar och tullförfaranden som avses i artikel 4.15 b och 4.16 b–h i den förordningen i den utvidgade unionen, eller som är under transport inom den utvidgade unionen efter att ha varit föremål för exportformaliteter, vara befriade från tullar och andra tullåtgärder när de har deklarerats för övergång till fri omsättning inom den utvidgade unionen under förutsättning att något av följande uppvisas:

a) Bevis på förmånsursprung som utfärdats eller upprättats före anslutningsdagen i enlighet med stabiliserings- och associeringsavtalet.

b) Ett bevis på unionsstatus enligt artikel 314c i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93.

c) En ATA-carnet som utfärdats före anslutningsdagen i en nuvarande medlemsstat eller i Kroatien.

2. Vid utfärdande av de bevis som avses i punkt 1 b ska, med hänvisning till situationen på anslutningsdagen och utöver bestämmelserna i artikel 4.7 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, med ”gemenskapsvaror” avses varor

–

som helt och hållet har erhållits inom Kroatiens territorium på villkor som är identiska med villkoren i artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och som inte inbegriper varor som importerats från andra länder eller territorier,

–

som importerats från andra länder eller territorier än Kroatien, och som övergått till fri omsättning i Kroatien, eller

–

som erhållits eller producerats i Kroatien, antingen endast utifrån de varor som avses i andra strecksatsen eller utifrån de varor som avses i första och andra strecksatserna.

3. För kontroll av de bevis som avses i punkt 1 a ska bestämmelserna om definitionen av ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i enlighet med stabiliserings- och associeringsavtalet gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis ska godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och Kroatien under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades eller upprättades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

90

BEVIS PÅ FÖRMÅNSURSPRUNG (HANDEL MED TREDJELÄNDER, INKLUSIVE TURKIET, INOM RAMEN FÖR PREFERENSAVTAL OM JORDBRUK, KOL OCH STÅLPRODUKTER)

4. Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken ska ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats på ett korrekt sätt av tredjeländer inom ramen för preferensavtal som Kroatien ingått med dessa tredjeländer, godkännas i Kroatien under förutsättning att

a) sådan ursprungsstatus medför förmånsbehandling i tullhänseende på grundval av de bestämmelser om förmånstull som ingår i de avtal eller överenskommelser som unionen har ingått med, eller antagit angående, dessa tredjeländer eller grupper av tredjeländer, i enlighet med artikel 20.3 d och e i rådets förordning (EEG) nr 2913/92,

b) ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdades eller upprättades senast dagen före anslutningsdagen, och

c) ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader från anslutningsdagen.

När varor deklarerades för övergång till fri omsättning i Kroatien före anslutningsdagen kan ett ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i efterhand, enligt ett preferensavtal som var i kraft i Kroatien vid dagen för övergång till fri omsättning, också godtas i Kroatien under förutsättning att ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader från anslutningsdagen.

5. Kroatien får behålla de tillstånd genom vilka status som ”godkänd exportör” har beviljats inom ramen för avtal med tredjeländer, under förutsättning att

a) en sådan bestämmelse även ingår i de avtal eller överenskommelser som unionen har ingått med, eller antagit med avseende på, dessa tredjeländer eller grupper av tredjeländer före anslutningsdagen, och

b) de godkända exportörerna tillämpar de ursprungsregler som föreskrivs i de avtalen eller överenskommelserna.

Dessa tillstånd ska av Kroatien senast ett år från anslutningsdagen ersättas med nya tillstånd utfärdade i enlighet med unionslagstiftningen.

6. För kontroll av de bevis som avses i punkt 4 ska bestämmelserna om definitionen av ”ursprungsprodukter” och metoder för

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

administrativt samarbete i de tillämpliga avtalen eller överenskommelserna gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis ska godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och Kroatien under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades eller upprättades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

7. Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken ska ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i efterhand av tredjeländer inom ramen för preferensavtal eller överenskommelser som unionen har ingått med, eller antagit angående, dessa tredjeländer godtas i Kroatien för övergång till fri omsättning av varor som på anslutningsdagen befinner sig antingen under transport eller i tillfällig förvaring i ett tullager eller en frizon i ett av dessa tredjeländer eller i Kroatien, under förutsättning att Kroatien inte hade något gällande handelsavtal med tredjelandet för de berörda produkterna när transportdokumenten utfärdades, och under förutsättning att

a) sådan ursprungsstatus medför förmånsbehandling i tullhänseende på grundval av de bestämmelser om förmånstull som ingår i de avtal eller överenskommelser som unionen har ingått med, eller antagit angående, tredjeländer eller grupper av tredjeländer, i enlighet med artikel 20.3 d och e i rådets förordning (EEG) nr 2913/92,

b) transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningsdagen, och

c) ursprungsintyget som utfärdats eller upprättats i efterhand lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader från anslutningsdagen.

8. För kontroll av de bevis som avses i punkt 7 ska bestämmelserna om definitionen av ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga avtalen eller överenskommelserna gälla.

BEVIS PÅ STATUS I ENLIGHET MED BESTÄMMELSERNA OM FRI OMSÄTTNING FÖR INDUSTRIPRODUKTER INOM TULLUNIONEN MELLAN EU OCH TURKIET

9. Ursprungsbevis som utfärdats eller upprättats på ett korrekt sätt av antingen Turkiet eller Kroatien, inom ramen för avtal om förmånshandel som tillämpas mellan dem och som innehåller förbud mot restitution av, eller undantag från, tullar på de berörda varorna, ska godtas i respektive länder som ett bevis på status i

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

92

enlighet med de bestämmelser om fri omsättning för industriprodukter som fastställs i beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG Turkiet av den 22 december1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen1 (nedan kallat beslut nr 1/95), under förutsättning att

a) ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdades eller upprättades senast dagen före anslutningsdagen, och

b) ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader från anslutningsdagen.

Om varor har deklarerats för övergång till fri omsättning före anslutningsdagen i antingen Turkiet eller Kroatien, inom ramen för avtal om förmånshandel som avses i första stycket, kan ett ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i efterhand i enlighet med dessa avtal också godtas, under förutsättning att det lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader från anslutningsdagen.

10. För kontroll av de bevis som avses i punkt 9 ska bestämmelserna om definitionen av ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga preferensavtalen gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis ska godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och Kroatien under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades eller upprättades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

11. Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken ska ett varucertifikat A.TR, som utfärdats i enlighet med de bestämmelser om fri omsättning för industriprodukter som fastställs i beslut nr 1/95, godtas i Kroatien för övergång till fri omsättning för varor som på anslutningsdagen befinner sig antingen under transport, efter att ha varit föremål för exportformaliteter i unionen eller Turkiet, eller i tillfällig förvaring eller omfattas av ett tullförfarande som avses i artikel 4.16 b–h i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 i Turkiet eller i Kroatien, under förutsättning att

a) inget ursprungsintyg som avses i punkt 9 lämnas för de berörda varorna,

b) varorna uppfyller villkoren för tillämpningen av bestämmelserna om fri omsättning för industriprodukter,

1 EGT L 35, 13.2.1996, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

c) transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningsdagen, och

d) varucertifikatet A.TR lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader från anslutningsdagen.

12. För kontroll av de varucertifikat A.TR som avses i punkt 11 ska bestämmelserna om utfärdande av varucertifikat A.TR och metoder för administrativt samarbete enligt beslut nr 1/2006 av tullsamarbetskommittén EG–Turkiet av den 26 juli 2006 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 av associeringsrådet för EG och Turkiet1 gälla.

TULLFÖRFARANDEN

13. Tillfällig förvaring och tullförfaranden enligt artikel 4.16 b–h i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 som har inletts före anslutningen ska avslutas i enlighet med unionslagstiftningen.

När avslutandet ger upphov till en tullskuld ska den importtull som ska betalas uppgå till det belopp som gäller vid den tidpunkt då tullskulden uppkom, i enlighet med Gemensamma tulltaxan, och det belopp som betalas ska betraktas som unionens egna medel.

14. De förfaranden för lagring i tullager som fastställs i artiklarna 84– 90 och 98–113 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496–535 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art och när deklarationen om deras hänförande till förfarandet godkändes före anslutningsdagen, ska de importerade varornas klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid den tidpunkt då de hänfördes till förfarandet, vara de som följer av den lagstiftning som gällde i Kroatien den dag då deklarationen godkändes av tullmyndigheterna.

15. De förfaranden för aktiv förädling som fastställs i artiklarna 84– 90 och 114–129 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496–523 och 536–550 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

1 EUT L 265, 26.9.2006, s. 18.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

94

När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art och när deklarationen om deras hänförande till förfarandet godkändes före anslutningsdagen, ska de importerade varornas klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid den tidpunkt då de hänfördes till förfarandet, vara de som följer av den lagstiftning som gällde i Kroatien den dag då deklarationen godkändes av tullmyndigheterna.

För att bevara likvärdigheten mellan tillståndshavare som är etablerade i de nuvarande medlemsstaterna och tillståndshavare i Kroatien ska, när förfarandets avslutande ger upphov till en tullskuld, kompensationsränta betalas på den importtull som förfaller till betalning enligt unionslagstiftningen från och med anslutningsdagen.

Om deklarationen om aktiv förädling godkändes enligt ett restitutionssystem ska restitutionen göras i enlighet med unionslagstiftningen, av och på bekostnad av Kroatien där den tullskuld för vilken restitution begärs uppkom före anslutningsdagen.

16. De förfaranden för temporär import som fastställs i artiklarna 84– 90 och 137–144 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496–523 och 553–584 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art och när deklarationen om deras hänförande till förfarandet godkändes före anslutningsdagen, ska de importerade varornas klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid den tidpunkt då de hänfördes till förfarandet, vara de som följer av den lagstiftning som gällde i Kroatien den dag då deklarationen godkändes av tullmyndigheterna.

För att bevara likvärdigheten mellan tillståndshavare som är etablerade i de nuvarande medlemsstaterna och tillståndshavare i Kroatien ska, när förfarandets avslutande ger upphov till en tullskuld, kompensationsränta betalas på den importtull som förfaller till betalning enligt gemenskapslagstiftningen från och med anslutningsdagen.

17. De förfaranden för passiv förädling, som fastställs i artiklarna 84– 90 och 145–160 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496–523 och 585–592 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Artikel 591.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska på motsvarande sätt tillämpas på temporärt exporterade varor som före anslutningsdagen temporärt har exporterats från Kroatien.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

18. Tillstånd som före anslutningsdagen har beviljats av Kroatien för användning av de tullförfaranden som avses i artikel 4.16 d, e och g eller status som godkänd ekonomisk aktör enligt artikel 5a.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 ska vara giltiga till utgången av deras giltighetstid, dock högst ett år från anslutningsdagen.

19. De förfaranden vid uppkomst av en tullskuld, bokföring och uppbörd i efterhand som fastställs i artiklarna 201–232 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 859–876a i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

Uppbörd ska ske enligt unionslagstiftningens villkor. Om tullskulden uppkom före anslutningsdagen ska uppbörden dock ombesörjas på de villkor som gällde i Kroatien före anslutningen, av och till förmån för Kroatien.

20. De förfaranden för återbetalning och eftergift av tullar som fastställs i artiklarna 235–242 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 877–912 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på Kroatien om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

Återbetalning och eftergift av tullar ska ske enligt unionslagstiftningens villkor. Om de tullar för vilka återbetalning eller eftergift begärs avser en tullskuld som uppkom före anslutningsdagen, ska återbetalning och eftergift dock ombesörjas av Kroatien, på egen bekostnad, enligt de villkor som gällde i Kroatien före anslutningen.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

96

Tillägg till BILAGA IV

Förteckning över befintliga stödåtgärder som avses i punkt 1 b i den befintliga stödmekanismen i avsnitt 2 (Konkurrenspolitik)

Anmärkning: De stödåtgärder som förtecknas i detta tillägg är endast att betrakta som befintligt stöd för tillämpningen av den befintliga stödmekanismen i avsnitt 2 i bilaga IV i den mån de hör till tillämpningsområdet för punkt 1 i detta kapitel.

Registrerings-

nummer Titel (original)

Datum för godkännande

av det kroatiska konkurrens-

organet

Varaktighet

MS Nr År

HR 1 2011 Zakon o slobodnim zonama (NN 44/96, 92/05 85/08)

17/06/2008 31/12/2016

HR 3 2011 Zakon o Hrvatskoj radioteleviziji (NN 137/10)

21/10/2010 Obegränsad

HR 4 2011 Odluka o otvorenosti Zračne luke Osijek d.o.o. u razdoblju od 2009. do 2013. godine, od 20. veljače 2009. i 24. travnja 2009

25/05/2009 31/12/2013

HR 5 2011 Program financiranja nakladništva od 2011. do 2013

10/02/2011 31/12/2013

HR 6 2011 Naknadno odobrenje državnih potpora poduzetniku Rockwool Adriatic d.o.o.

30/12/2010 31/12/2015

HR 9 2011 Zakon o znanstvenoj djelatnosti i visokom obrazovanju (NN 123/03, 198/03, 105/04, 174/04, 46/07)

01/02/2007 31/12/ 2014

HR 10 2011 Odluka o obvezi otvorenosti Zračne luke Rijeka d.o.o. za javni zračni promet u razdoblju od 2010. do 2014., od 25. siječnja 2010. i 3. studenoga 2010

10/03/2011 31/12/ 2014

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA V

Förteckning enligt artikel 18 i anslutningsakten: övergångsbestämmelser

1. FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

32001 L 0083: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).

Med avvikelse från de krav på kvalitet, säkerhet och effekt som fastställs i direktiv 2001/83/EG ska godkännanden för försäljning av läkemedel, som inte omfattas av artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet1 och som ingår i den förteckning (i tillägget till denna bilaga som tillhandahållits av Kroatien) som utfärdats enligt kroatisk lagstiftning före anslutningsdagen, fortsätta att gälla tills de förnyas i enlighet med unionens regelverk eller till fyra år från anslutningsdagen, beroende på vilket som inträffar först.

De godkännanden för försäljning som omfattas av detta undantag ska inte åtnjuta ömsesidigt erkännande i medlemsstaterna så länge dessa produkter inte har godkänts enligt direktiv 2001/83/EG.

De nationella godkännanden för försäljning som meddelats enligt nationell lag före anslutningen och som inte omfattas av detta undantag och varje nytt godkännande för försäljning ska, från anslutningsdagen, vara förenliga med direktiv 2001/83/EG.

2. FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

31996 L 0071: Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av

1 EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

98

direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

32011 R 0492: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 27.5.2011, s. 1).

1. Artikel 45 och artikel 56 första stycket i EUF-fördraget ska, när det gäller fri rörlighet för arbetstagare och frihet att tillhandahålla tjänster som inbegriper tillfällig rörlighet för arbetstagare enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 96/71/EG mellan Kroatien å ena sidan och var och en av de nuvarande medlemsstaterna å andra sidan, enbart tillämpas fullt ut om inte annat följer av övergångsbestämmelserna i punkterna 2–13.

2. Med avvikelse från artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 och till och med utgången av tvåårsperioden efter anslutningsdagen kommer de nuvarande medlemsstaterna att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala avtal, som reglerar tillträdet till deras arbetsmarknader för kroatiska medborgare. De nuvarande medlemsstaterna kan fortsätta att tillämpa sådana bestämmelser till och med slutet av femårsperioden efter anslutningsdagen.

Kroatiska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid anslutningsdagen och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en oavbruten period på minst tolv månader kommer att få tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad men inte till arbetsmarknaden i andra medlemsstater som tillämpar nationella bestämmelser.

Kroatiska medborgare som efter anslutningen har haft tillträde till arbetsmarknaden i en nuvarande medlemsstat under en sammanhängande period på minst tolv månader ska också ha samma rättigheter.

De kroatiska medborgare som avses i andra och tredje styckena i denna punkt ska inte längre ha de rättigheter som avses i dessa stycken om de frivilligt lämnar arbetsmarknaden i den nuvarande medlemsstaten i fråga.

Kroatiska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen, eller under en period när nationella bestämmelser tillämpas, och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än tolv månader ska inte ha de rättigheter som avses i andra och tredje styckena.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

3. Före utgången av tvåårsperioden efter anslutningsdagen ska rådet se över hur de övergångsbestämmelser som fastställs i punkt 2 fungerar, med utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

När denna översyn är klar och senast vid utgången av tvåårsperioden efter anslutningsdagen, ska de nuvarande medlemsstaterna underrätta kommissionen om huruvida de kommer att fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala avtal eller om de därefter kommer att tillämpa artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011. I avsaknad av en sådan underrättelse ska artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 tillämpas.

4. På begäran av Kroatien kan ytterligare en översyn göras. Det förfarande som avses i punkt 3 ska gälla och vara slutfört inom sex månader efter det att begäran från Kroatien har mottagits.

5. En medlemsstat som bibehåller nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, vid slutet av den femårsperiod som avses i punkt 2 får vid allvarliga störningar på dess arbetsmarknad eller hot om sådana störningar och efter att ha underrättat kommissionen fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser till och med slutet av sjuårsperioden efter anslutningsdagen. I avsaknad av en sådan underrättelse ska artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 tillämpas.

6. Under en sjuårsperiod efter anslutningsdagen kommer de medlemsstater där artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på kroatiska medborgare, och som utfärdar arbetstillstånd till kroatiska medborgare i övervakningssyfte under denna period, att göra detta automatiskt.

7. De medlemsstater där artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på kroatiska medborgare kan tillgripa de förfaranden som anges i andra och tredje styckena i denna punkt till och med utgången av sjuårsperioden efter anslutningsdagen.

När en medlemsstat som avses i första stycket genomgår eller förutser störningar på sin arbetsmarknad som allvarligt skulle kunna hota levnadsstandarden eller sysselsättningen inom en viss region eller ett visst yrke, ska denna medlemsstat underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta samt lämna dem alla relevanta uppgifter. På grundval av denna information kan medlemsstaten begära att kommissionen fastslår att tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 helt eller delvis upphävs för att återställa den normala situationen i regionen eller yrket. Kommissionen ska besluta om detta upphävande och om dess varaktighet och räckvidd senast två

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

100

veckor efter att ha mottagit en sådan begäran och ska underrätta rådet om ett sådant beslut. Varje medlemsstat får inom två veckor efter kommissionens beslut begära att rådet annullerar eller ändrar det beslutet. Rådet ska fatta sitt beslut inom två veckor efter en sådan begäran, med kvalificerad majoritet.

En medlemsstat som avses i första stycket får i trängande och exceptionella fall tillfälligt upphäva tillämpningen av artiklarna 1– 6 i förordning (EU) nr 492/2011, vilket ska följas av ett meddelande i efterhand till kommissionen med en motivering.

8. Så länge tillämpningen av artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 är tillfälligt upphävd i enlighet med punkterna 2–5 och 7 ovan, ska artikel 23 i direktiv 2004/38/EG tillämpas i Kroatien med avseende på medborgare i de nuvarande medlemsstaterna, och i de nuvarande medlemsstaterna med avseende på kroatiska medborgare, på följande villkor, när det gäller arbetstagares familjemedlemmars rätt att ta anställning:

–

Arbetstagarens make och deras avkomlingar, som är under 21 års ålder eller beroende av dem för sin försörjning och som är lagligen bosatta tillsammans med arbetstagaren på en medlemsstats territorium vid tidpunkten för anslutningen, ska vid anslutningen ha omedelbar tillgång till medlemsstatens arbetsmarknad. Detta gäller inte för familjemedlemmar till en arbetstagare som får lagligt tillträde till medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än tolv månader.

–

Arbetstagarens make och deras avkomlingar, som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning och som är lagligen bosatta tillsammans med arbetstagaren på en medlemsstats territorium från ett senare datum än anslutningsdagen men under den period då de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpas, ska ha tillgång till den berörda medlemsstatens arbetsmarknad så snart de har varit bosatta i den berörda medlemsstaten i minst 18 månader, dock senast från och med det tredje året efter anslutningsdagen.

Dessa bestämmelser ska inte påverka gynnsammare bestämmelser, vare sig dessa är nationella bestämmelser eller bestämmelser till följd av bilaterala överenskommelser.

9. I den mån bestämmelserna i rådets direktiv 2004/38/EG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer inte går att skilja från bestämmelserna i förordning (EU) nr 492/2011 vars tillämpning fördröjs i enlighet med punkterna 2–5 samt 7 och 8 får Kroatien och de

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

nuvarande medlemsstaterna avvika från de bestämmelserna i den mån det behövs för tillämpningen av punkterna 2–5 samt 7 och 8.

10. Närhelst nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser tillämpas av de nuvarande medlemsstaterna i enlighet med de ovan fastställda övergångsbestämmelserna, får Kroatien bibehålla likvärdiga bestämmelser med avseende på medborgare i den eller de aktuella medlemsstaterna.

11. Varje nuvarande medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser i enlighet med punkterna 2–5 samt 7–9 får i enlighet med nationell lagstiftning införa fri rörlighet i högre grad än vad som gäller vid anslutningen, inklusive fullständigt tillträde till arbetsmarknaden. Från och med det tredje året efter anslutningen kan varje nuvarande medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser när som helst besluta att tillämpa artiklarna 1–6 i förordning (EU) nr 492/2011 i stället. Varje sådant beslut ska meddelas kommissionen.

12. För att hantera allvarliga störningar eller risk för sådana i känsliga tjänstesektorer på Tysklands och Österrikes arbetsmarknader, som i vissa regioner skulle kunna uppstå genom tillhandahållande av tjänster över gränserna, enligt artikel 1 i direktiv 96/71/EG, får Tyskland och Österrike, så länge de genom de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpar nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser avseende kroatiska arbetstagares fria rörlighet, efter att ha underrättat kommissionen göra avsteg från artikel 56 första stycket i EUF-fördraget i syfte att, i samband med tillhandahållande av tjänster av företag som är etablerade i Kroatien, begränsa tillfällig rörlighet för arbetstagare vars rätt att arbeta i Tyskland och Österrike omfattas av nationella bestämmelser.

Förteckningen över tjänstesektorer som får omfattas av detta undantag är följande:

– I Tyskland:

Sektor Nace(*)-kod, om inte annat anges

Byggverksamhet, inbegripet

närstående branscher

45.1 till 45.4;

Verksamhet som förtecknas i

bilagan till direktiv 96/71/EG

Rengöring och sotning 74.70 Rengöring och sotning

Andra tjänster 74.87 Endast verksamhet som

inredningsarkitekt

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

102

(*) Nace: se 31990R3037: Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1).

– I Österrike:

Sektor Nace(*)-kod, om inte annat anges Service till växtodling 01.41 Stenvarutillverkning 26.7 Tillverkning av metallstommar och delar därav

28.11

Byggverksamhet, inbegripet närstående branscher

45.1 till 45.4; Verksamhet som förtecknas i bilagan till direktiv 96/71/EG

Säkerhetstjänst

74.60

Rengöring och sotning

74.70

Vård i hemmet

85.14

Omsorg och sociala tjänster i öppenvård

85.32

(*) Nace: se 31990R3037: Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1).

I den mån Tyskland eller Österrike gör avsteg från artikel 56 första stycket i EUF-fördraget i enlighet med de första och andra styckena i denna punkt får Kroatien efter att ha underrättat kommissionen införa likvärdiga bestämmelser.

Tillämpningen av detta stycke får inte leda till villkor för arbetstagares tillfälliga rörlighet inom ramen för tillhandahållande av tjänster över gränserna mellan Tyskland eller Österrike och Kroatien som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

13. Tillämpningen av punkterna 2–5 och 7–11 får inte leda till villkor för kroatiska medborgares tillträde till de nuvarande medlemsstaternas arbetsmarknader som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

Utan hinder av tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1– 12 ska de nuvarande medlemsstaterna, under varje period när nationella bestämmelser eller sådana bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser tillämpas, förtursbehandla arbetstagare som är medborgare i medlemsstaterna i förhållande till arbetstagare som är medborgare i tredjeländer i fråga om tillträde till sina arbetsmarknader.

Migrerande kroatiska arbetstagare och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i en annan medlemsstat eller

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

migrerande arbetstagare från andra medlemsstater och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i Kroatien får inte behandlas mer restriktivt än de som kommer från tredjeländer och är bosatta och arbetar i den aktuella medlemsstaten respektive i Kroatien. Vidare får, som en tillämpning av principen om unionspreferens, migrerande arbetstagare från tredjeländer som är bosatta och arbetar i Kroatien inte åtnjuta en mer gynnsam behandling än kroatiska medborgare.

3. FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL

Fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Utan hinder av skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Kroatien under sju år från anslutningsdagen behålla de begränsningar som fastställs i dess lag med avseende på jordbruksmark (OG 152/08), i dess gällande form när anslutningsfördraget undertecknas, om förvärv av jordbruksmark av medborgare i en annan medlemsstat, av medborgare i de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EESavtalet) och av juridiska personer som bildats i enlighet med en annan medlemsstats eller EES-stats lagar. En medborgare i en medlemsstat eller en juridisk person som bildats i enlighet med en annan medlemsstats lagar får dock med avseende på förvärv av jordbruksmark under inga förhållanden behandlas mindre gynnsamt än vid tidpunkten för undertecknandet av anslutningsfördraget eller behandlas mer restriktivt än en medborgare eller en juridisk person i ett tredjeland.

Jordbrukare som är egenföretagare och medborgare i en annan medlemsstat och som vill etablera sig och bosätta sig i Kroatien ska inte omfattas av bestämmelserna i första stycket och inte heller av några andra regler och förfaranden än de som gäller för kroatiska medborgare.

En allmän översyn av denna övergångsbestämmelse ska genomföras i slutet av det tredje året från anslutningsdagen. Kommissionen ska i detta syfte lägga fram en rapport för rådet. Rådet kan enhälligt på förslag från kommissionen besluta att förkorta eller upphäva den övergångsperiod som avses i första stycket.

Om det när övergångsperioden löpt ut finns tillräckliga belägg för att allvarliga störningar eller hot om allvarliga störningar kommer att uppträda på marknaden för jordbruksmark i Kroatien ska kommissionen, på Kroatiens begäran, besluta om en förlängning av övergångsperioden med tre år. Denna förlängning kan begränsas till utvalda, särskilt berörda geografiska områden.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

104

4. JORDBRUK

I. ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER FÖR KROATIEN

1. 32001 L 0113: Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 67).

Genom undantag från skyldigheten i artikel 8 ska saluföring av produkter under beteckningarna domaća marmelada och ekstra domaća marmelada tillåtas på den kroatiska marknaden tills utförsäljning av det lager som finns på anslutningsdagen har genomförts.

2. 32006 R 0510: Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 31.3.2006, s. 12, och EUT L 335 M, 13.12.2008, s. 213).

a) I artikel 5.8 ska andra stycket ersättas med följande:

”Bulgarien, Rumänien och Kroatien ska införa dessa bestämmelser i lagar eller andra författningar senast ett år efter respektive anslutningsdag.”

b) I artikel 5.11 ska första stycket ersättas med följande:

”11. För Bulgarien, Rumänien och Kroatien får nationellt skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar som gäller vid anslutningsdagen fortsätta under tolv månader efter respektive anslutningsdag.”

3. 32007 R 1234: Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

a) I artikel 118m ska följande punkt läggas till:

”5. Genom undantag från punkterna 1–4 ska Kroatien tillåtas att på marknaden i Kroatien släppa ut eller till tredjeländer exportera viner med beteckningen Mlado vino portugizac tills utförsäljning av det lager som finns på anslutningsdagen har genomförts. Kroatien ska inrätta en databas med uppgifter om vilka tillgängliga lager som finns på anslutningsdagen och säkerställa att dessa lager kontrolleras och anmäls till kommissionen.”

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

b) I artikel 118s ska följande punkt läggas till:

”5. För Kroatien ska de vinbeteckningar som offentliggjorts i EUT C 116 av den 14 april 2011 vara skyddade med stöd av denna förordning, förutsatt att resultatet vid förfarandet för invändningar tillåter detta. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 118n.

Punkterna 2–4 i denna artikel ska gälla enligt följande: den tidsfrist som avses i punkt 3 ska vara ett år från och med dagen för Kroatiens anslutning. Den tidsfrist som avses i punkt 4 ska vara fyra år från och med dagen för Kroatiens anslutning.”

4. 32009 R 0073: Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

a) Med avvikelse från skyldigheten i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 73/2009 att iaktta de föreskrivna verksamhetskraven i bilaga II till den förordningen, ska jordbrukare i Kroatien som får direktstöd i tillämpningsområdet för tvärvillkor innefatta de föreskrivna verksamhetskraven i punkterna A, B och C i bilaga II i enlighet med följande tidsplan; från och med den 1 januari 2014 för punkt A, från och med den 1 januari 2016 för punkt B och från och med den 1 januari 2018 för punkt C.

b) Följande kapitelrubrik och artikel ska införas efter kapitel 1 i avsnitt V i förordning (EG) nr 73/2009:

”KAPITEL 1a Systemet med samlat gårdsstöd

Artikel 121a Systemet med samlat gårdsstöd i Kroatien

För Kroatien ska tillämpningen av artiklarna 4, 5, 23, 24 och 25 vara fakultativ till och med den 31 december 2013, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2014 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet med samlat

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

106

gårdsstöd i Kroatien iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga II, i enlighet med följande tidsplan:

a) Krav som avses i punkt A i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2014.

b) Krav som avses i punkt B i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2016.

c) Krav som avses i punkt C i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2018.”

II. ÖVERGÅNGSTULLKVOT FÖR RÖRRÅSOCKER FÖR RAFFINERING

En årlig autonom, allmänt tillämplig importkvot på 40 000 ton rårörsocker för raffinering ska reserveras för Kroatien för en tid av högst tre regleringsår efter landets anslutning med en avgift vid import på 98,00 EUR per ton. Om förhandlingarna med övriga medlemmar av Världshandelsorganisationen enligt artikel XXIV.6 i allmänna tull- och handelsavtalet om kompensation efter Kroatiens anslutning leder till öppnande av kompenserande sockerkvoter före slutet av övergångsperioden, ska den kvot på 40 000 ton som tilldelats Kroatien helt eller delvis upphöra att gälla vid öppnandet av de kompenserande sockerkvoterna. Kommissionen ska anta nödvändiga övergångsbestämmelser i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 jämförd med artikel 13.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 .

III. TILLFÄLLIGT DIREKTSTÖD TILL KROATIEN

Förutsättningen för ersättning för direktstöd som beviljats jordbrukare för år 2013 är att Kroatien, före anslutningen, tillämpar regler som är identiska med dem som fastställts för sådant direktstöd i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare1, kommissionens förordning (EG) nr 1121/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller de stödordningar för jordbrukare som föreskrivs i

1 EUT L 316, 2.12.2009, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

avdelningarna IV och V i den förordningen1 och kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn2.

5. LIVSMEDELSSÄKERHET, VETERINÄRA OCH FYTOSANITÄRA FRÅGOR

I. VÄRPHÖNS

31999 L 0074: Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns (EGT L 203, 3.8.1999, s. 53).

Med avvikelse från artikel 6 i rådets direktiv 1999/74/EG, med avseende på Kroatien, får värphöns som vid anslutningsdagen befinner sig i en värpperiod hållas i burar som inte uppfyller de strukturella kraven i den artikeln. Kroatien ska se till att sådana burar slutar att användas senast tolv månader efter anslutningen.

Äggen från dessa oinredda burar får endast släppas ut på den nationella marknaden i Kroatien. Dessa ägg och deras förpackningar ska vara tydligt identifierade med ett särskilt märke som möjliggör nödvändig kontroll. Senast ett år före anslutningsdagen ska en tydlig beskrivning av detta särskilda märke lämnas till kommissionen.

II. ANLÄGGNINGAR (KÖTT, MJÖLK, FISK OCH ANIMALISKA BIPRODUKTER)

32004 R 0852: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

32004 R 0853: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

32009 R 1069: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr

1 EUT L 316, 2.12.2009, s. 27. 2 EUT L 316, 2.12.2009, s. 65.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

108

1774/2002 (förordningen om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s.1).

1. De krav på anläggningarnas struktur som fastställs i

a) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004,

–

kapitel II i bilaga II,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004,

–

kapitlen II och III avsnitt I i bilaga III,

–

kapitlen II och III avsnitt II i bilaga III,

–

kapitel I avsnitt V i bilaga III,

c) Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen 1.

–

kapitel I i bilaga IV,

–

kapitlen I, II och III i bilaga IX,

–

kapitlen I och II i bilaga X,

–

bilaga XIII,

ska inte tillämpas på vissa anläggningar inom sektorerna för kött, mjölk, fisk och animaliska biprodukter i Kroatien förrän den 31 december 2015, med förbehåll för de villkor som fastställs nedan.

2. Så länge de anläggningar som avses i led a omfattas av det ledet ska produkter med ursprung i dessa anläggningar endast släppas ut på den nationella marknaden i Kroatien eller på marknaderna i tredjeländer i enlighet med tillämplig unionslagstiftning eller användas för fortsatt bearbetning i sådana anläggningar i Kroatien som också omfattas av punkt 1, oberoende av datum för saluföringen.

1 EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

3. Livsmedel från anläggningar som avses i punkt 1 ska vara försedda med ett annat kontroll eller identifieringsmärke än det som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004. Senast ett år före anslutningsdagen ska en tydlig beskrivning av detta kontroll- eller identifieringsmärke lämnas till kommissionen.

4. Punkterna 1 och 2 gäller också alla produkter med ursprung i integrerade anläggningar för kött, mjölk eller fisk där en del av anläggningen omfattas av punkt 1.

5. Kroatien ska fortlöpande övervaka genomförandet av det nationella programmet för uppgradering av anläggningar och förse kommissionen med en årsplan för arbetet med detta. Kroatien ska se till att det utarbetas en separat uppgraderingsplan för var och en av dessa anläggningar med tidsfrister för korrigering av de strukturella kraven. Planen ska på begäran tillhandahållas kommissionen.

6. Kommissionen ska i god tid före anslutningen upprätta en förteckning över de anläggningar som avses i punkt 1. Förteckningen ska offentliggöras och innehålla varje anläggnings namn och adress.

7. Kroatien ska säkerställa att alla anläggningar som vid tidpunkten för anslutningen inte helt och hållet uppfyller kraven i unionens regelverk för livsmedelssäkerhet kommer att upphöra med sin verksamhet, såvida de inte omfattas av bestämmelserna för denna övergångsåtgärd.

8. Tillämpningsföreskrifter för att säkerställa att övergångsordningen fungerar smidigt med avseende på förordningarna (EG) nr 852/2004 och nr 853/2004 får antas i enlighet med artikel 12 andra stycket respektive artikel 9 andra stycket.

9. Tillämpningsföreskrifter för att säkerställa att övergångsordningen fungerar smidigt med avseende på förordning (EG) 1069/2009 får antas i enlighet med artikel 52.4.

III. SALUFÖRING AV UTSÄDE

32002 L 0053: Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1).

32002 L 0055: Rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33).

Kroatien får till och med och med den 31 december 2014 skjuta upp tillämpningen av artikel 4.1 i direktiv 2002/53/EG och artikel 4.1 i

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

110

direktiv 2002/55/EG i fråga om saluföringen inom landets territorium av utsäde av sådana sorter i dess nationella sortlistor för arter av lantbruksväxter respektive köksväxter som inte har godkänts officiellt i enlighet med de direktiven. Under denna period får sådant utsäde inte saluföras på andra medlemsstaters territorium.

IV. NEUM

31997 L 0078: Rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (EGT L 24, 30.1.1998, s. 9).

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

1. Medlemsstaterna ska i enlighet med detta direktiv och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd * utföra veterinärkontroller av produkter från tredjeland som förs in på något av de territorier som är förtecknade i bilaga I.

2. Genom undantag från punkt 1 får sändningar av produkter från Kroatiens territorium som transiteras genom Bosnien och Hercegovinas territorium vid Neum ('Neum-korridoren') innan de återinförs på Kroatiens territorium via ställena för införsel i Klek eller Zaton Doli undantas från veterinärkontroller, med förbehåll för att följande krav uppfylls:

a) Kroatien ska, vid eller före anslutningsdagen, ha inrättat ställen för införsel norr respektive söder om Neumkorridoren som är utrustade, bemannade och förberedda för att uppfylla kraven i denna punkt.

b) Kroatien ska säkerställa att

i) endast förseglade fordon används för transporten av sändningarna,

ii) fordon som transporterar sändningar förseglas med individuellt numrerade förseglingar före transiteringen genom Neum-korridoren,

iii) det upprättas ett register med information om vilka

numrerade förseglingar som finns på specifika fordon, så att nödvändiga kontroller kan göras,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

iv) datum och tidpunkt för utförsel och återinförsel på

Kroatiens territorium av de fordon som transporterar sändningarna registreras, så att den sammanlagda tiden för transiteringen kan beräknas.

c) Kroatien ska säkerställa att sändningen inte tillåts återinföras på Kroatiens territorium om

i) fordonets försegling har brutits eller bytts ut under transiteringen genom Neum korridoren, och/eller

ii) den totala tiden för transiteringen avsevärt överstiger den acceptabla totala tiden för transitering, mot bakgrund av det totala avståndet för transiteringen, såvida inte den behöriga myndigheten har gjort en bedömning av riskerna för djurs och människors hälsa och antagit effektiva, väl avvägda och riktade åtgärder som grundas på den bedömningen.

d) Kroatien ska regelbundet och vid behov informera kommissionen om kraven i led b inte uppfylls och om de åtgärder som landet har vidtagit i enlighet med led c.

e) Vid behov ska ett beslut om att tillfälligt eller slutgiltigt återkalla undantaget från punkt 1 antas i enlighet med förfarandet i artikel 29.

f) Vid behov får tillämpningsföreskrifter för denna punkt antas i enlighet med förfarandet i artikel 29.”

*

EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.”

6. FISKE

32006 R 1967: Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11, rättad i EUT L 36, 8.2.2007, s. 6).

a) Genom undantag från artikel 13.1 och 13.2 ska fartyg som är

registrerade i och bedriver fiske endast i västra Istrien tillåtas att till och med den 30 juni 2014 använda bottentrål på mindre än 50 meters djup på minimiavståndet 1,5 sjömil från kusten.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

112

Detta undantag ska tillämpas i det område som betecknas som västra Istrien som avgränsas utifrån punkten med de geografiska koordinaterna φ=44.52135 och λ=14.29244 med en linje rakt norrut och en linje rakt västerut.

Fartyg med en längd över allt som understiger 15 meter ska tillåtas att till och med den 30 juni 2014 använda bottentrål på mer än 50 meters djup på minimiavståndet 1 sjömil från kusten, med bibehållande av alla övriga begränsningar avseende tid och rum som tillämpas på anslutningsdagen.

b) Genom undantag från artikel 17.1 får ett begränsat antal fartyg

som omfattas av den särskilda typen av icke yrkesmässigt fiske småskaligt fiske för personligt behov, dock inte fler än 2 000 fartyg, använda högst 200 meter garn till och med den 31 december 2014, under förutsättning att alla andra begränsningar som tillämpas på anslutningsdagen fortsätter att tillämpas. Kroatien ska senast på anslutningsdagen till kommissionen överlämna förteckningen över fartyg som omfattas av övergångsperioden, inbegripet deras egenskaper och kapacitet uttryckta i GT och kW.

7. TRANSPORTPOLITIK

1. 31992 R 3577: Rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom

medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, 12.12.1992, s. 7).

I artikel 6 ska följande punkter läggas till:

”4. Med avvikelse från artikel 4.1 andra stycket får avtal om allmän trafik som ingåtts före dagen för Kroatiens anslutning fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2016.

5. Med avvikelse från artikel 1.1 ska kryssningstrafik mellan kroatiska hamnar som utförs av fartyg som är mindre än 650 bruttoton till och med den 31 december 2014 reserveras för fartyg som är registrerade i Kroatien och förs under kroatisk flagg, som används av rederier vilka är etablerade i enlighet med kroatisk lag och har huvudkontor i Kroatien, där också den faktiska kontrollen utövas.

6. Med avvikelse från artikel 1.1 och under en övergångsperiod till och med den 31 december 2014 får kommissionen efter en motiverad begäran från en medlemsstat, inom 30 arbetsdagar från mottagandet av begäran i fråga, besluta att fartyg som omfattas av undantaget i punkt 5 i den här artikeln inte ska utföra kryssningstrafik mellan hamnar i vissa områden i en annan

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

medlemsstat än Kroatien, om det kan visas att utförandet av dessa tjänster allvarligt skulle störa eller hota att allvarligt störa den inre transportmarknaden i de berörda områdena. Om kommissionen efter 30 arbetsdagar inte har fattat något beslut ska den berörda medlemsstaten ha rätt att vidta skyddsåtgärder till dess att kommissionen har fattat sitt beslut. I en nödsituation får medlemsstaten ensidigt besluta om lämpliga tillfälliga åtgärder som får gälla i högst tre månader. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen om detta. Kommissionen får upphäva åtgärderna eller bekräfta dem till dess att den fattar sitt slutgiltiga beslut. Medlemsstaterna ska hållas underrättade.”

2. 32009 R 1072: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (omarbetning) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

Med avvikelse från artikel 8 i förordning EG (nr) 1072/2009 ska följande gälla:

–

Under en tvåårsperiod från dagen för Kroatiens anslutning ska företag som är etablerade i Kroatien inte få bedriva cabotagetransport i de övriga medlemsstaterna.

–

Under en tvåårsperiod från dagen för Kroatiens anslutning får andra medlemsstater meddela kommissionen om de avser att förlänga den övergångsperiod som avses i första strecksatsen med högst två år eller om de avser att tillämpa artikel 8 i förhållande till företag som är etablerade i Kroatien. I avsaknad av en sådan anmälan ska artikel 8 gälla.

– Var och en av de nuvarande medlemsstaterna får när som helst under en tvåårsperiod från dagen för Kroatiens anslutning meddela kommissionen att de avser att tillämpa artikel 8 gentemot företag som är etablerade i Kroatien.

–

Cabotagetransporter i Kroatien får endast utföras av transportföretag som är etablerade i medlemsstater där artikel 8 är tillämplig på företag som är etablerade i Kroatien.

–

Under en fyraårsperiod från dagen för Kroatiens anslutning får varje medlemsstat som tillämpar artikel 8 be kommissionen att helt eller delvis tillfälligt upphäva tillämpningen av artikel 8 gentemot företag som är etablerade i Kroatien, om allvarliga störningar på dess nationella marknad eller delar av denna uppstår på grund av eller förvärras av cabotagetransporter, till exempel vid ett betydande överskott i förhållande till efterfrågan eller om ett

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

114

väsentligt antal vägtransportföretags ekonomiska stabilitet eller överlevnad hotas. I detta fall ska artikel 10 gälla.

Medlemsstater som tillämpar den övergångsåtgärd som avses i första stycket första och andra strecksatserna får successivt utbyta cabotagetillstånd på grundval av bilaterala överenskommelser med Kroatien.

De övergångsarrangemang som avses i första och andra styckena ska inte leda till att tillträdet för kroatiska transportföretag till cabotagemarknaden, oavsett medlemsstat, ytterligare begränsas i förhållande till den situation som rådde vid tidpunkten för undertecknandet av anslutningsfördraget.

8. BESKATTNING

1. 31992 L 0079: Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter (EGT L 316, 31.10.1992, s. 8):

I artikel 2.2 ska följande stycke läggas till:

”Kroatien ska beviljas en övergångsperiod till och med den 31 december 2017 för att uppfylla de krav som anges i punkterna 1 och 2. Punktskatten ska emellertid från och med den 1 januari 2014 uppgå till minst 77 EUR per 1 000 cigaretter oavsett det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset.”

2. 32006 L 0112: Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

a) Artikel 13.2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna får betrakta verksamheter som bedrivs av offentligrättsliga organ och som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132, 135, 136, 371, 374– 377, 378.2, 379.2 eller 380–390c som verksamheter som dessa organ bedriver i egenskap av offentliga myndigheter.”

b) Artikel 80.1 b ska ersättas med följande:

”b) Om ersättningen är lägre än marknadsvärdet,

leverantören inte har full avdragsrätt enligt artiklarna 167–171 och 173–177 och leveransen eller tillhandahållandet omfattas av ett undantag från skatteplikt enligt artiklarna 132, 135, 136, 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 eller 380–390c.”

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

c) Artikel 136 a ska ersättas med följande:

”a) Leverans av varor som enbart används i en verksamhet

som är undantagen från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132, 135, 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 och 380–390c, förutsatt att varorna inte har gett upphov till avdragsrätt.”

d) Artikel 221.3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna får befria beskattningsbara personer från skyldigheten i artikel 220.1 eller artikel 220a att utfärda en faktura för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som dessa utför på medlemsstaternas territorium, om leveranserna eller tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt med eller utan rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet i enlighet med artiklarna 110, 111, 125.1, 127, 128.1, 132, 135.1 h-l, 136, 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 och 380–390c.”

e) Följande artikel ska införas:

”Artikel 390c

Kroatien får, i enlighet med de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner:

a) Leverans av mark för bebyggelse, med eller utan byggnader, som avses i artikel 135.1 j och i del B punkt 9 i bilaga X, till och med den 31 december 2014; detta undantag kan inte förnyas.

b) De internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X, så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som var medlemmar i unionen före Kroatiens anslutning.”

f) Artikel 391 ska ersättas med följande:

”Artikel 391

De medlemsstater som tillämpar undantag för skatteplikt för de transaktioner som avses i artiklarna 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 eller 380–390c får ge beskattningsbara personer rätt att välja att dessa transaktioner ska beskattas.”

g) Rubriken till bilaga X (följaktligen även i

innehållsförteckningarna) ska ersättas med följande:

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

116

”FÖRTECKNING ÖVER TRANSAKTIONER SOM OMFATTAS AV DE AVVIKELSER SOM AVSES I ARTIKLARNA 370 OCH 371 OCH I ARTIKLARNA 375– 390c”.

9. FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA

32006 R 0562: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).

Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a

Med avvikelse från bestämmelserna i denna förordning om inrättande av gränsövergångsställen och till dess att ett beslut av rådet om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien i enlighet med artikel 4.2 i anslutningsakten träder i kraft eller till dess att denna förordning ändras så att den innefattar bestämmelser om gränskontroll vid gemensamma gränsövergångsställen, beroende på vilket som inträffar först, får Kroatien bibehålla de gemensamma gränsövergångsställena vid gränsen till Bosnien och Hercegovina. Vid dessa gemensamma gränsövergångsställen ska den ena partens gränskontrolltjänstemän utföra inrese- och utresekontroller på den andra partens territorium. Alla inrese- och utresekontroller som utförs av kroatiska gränskontrolltjänstemän ska ske i enlighet med unionens regelverk, inklusive medlemsstaternas skyldigheter när det gäller internationellt skydd och principen om 'non refoulement'. De relevanta bilaterala avtalen om upprättande av de gemensamma gränsövergångsställena i fråga ska vid behov ändras i enlighet med detta.”

10. MILJÖ

I. ÖVERGRIPANDE LAGSTIFTNING

1. 32003 L 0087: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

a) I fråga om alla flygningar mellan två flygplatser på kroatiskt territorium och alla flygningar mellan en flygplats på kroatiskt territorium och en flygplats utanför EES området

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

(nedan kallade ytterligare luftfartsverksamhet) ska följande gälla:

i) Med avvikelse från artikel 3c.2 ska den period som avses i artikel 13.1 och som inleds den 1 januari 2013 börja den 1 januari 2014 i fråga om ytterligare luftfartsverksamhet.

ii) Med avvikelse från artikel 3c.4 ska kommissionen med iakttagande av det förfarande som avses i den bestämmelsen besluta om de historiska luftfartsutsläppen för ytterligare luftfartsverksamhet inom sex månader från anslutningsdagen.

iii) Med avvikelse från artikel 3d.2 ska från och med den 1

januari 2014 den procentandel utsläppsrätter som ska auktioneras ut för ytterligare luftfartsverksamhet vara lika med den andel av utsläppsrätterna som återstår efter beräkning av det antal utsläppsrätter som ska tilldelas gratis enligt artikel 3e.3 d och av det antal utsläppsrätter som ska avsättas i en särskild reserv enligt artikel 3f.

iv) Med avvikelse från artikel 3d.3 ska beslut om de

tillskrivna luftfartsutsläppen för ytterligare luftfartsverksamhet fattas av kommissionen för referensåret 2010 på grundval av bästa tillgängliga uppgifter. Antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut av de medlemsstater vars totala tillskrivna luftfartsutsläpp omfattar utsläpp som härrör från flygningar från en kroatisk flygplats ska anpassas från och med den 1 juli 2013 i syfte att omfördela auktioneringsrättigheterna för dessa utsläpp till Kroatien.

v) Med avvikelse från artikel 3e.1 ska övervakningsåret för ytterligare luftfartsverksamhet vara 2012 och ansökningar om tilldelning av utsläppsrätter ska lämnas in till de kroatiska behöriga myndigheterna senast den 31 mars 2013.

vi) Med avvikelse från artikel 3e.2 ska Kroatien senast den

1 juli 2013 till kommissionen lämna in ansökningar som avser ytterligare luftfartsverksamhet.

vii) Med avvikelse från artikel 3e.3 ska kommissionen

senast den 30 september 2013 anta ett beslut i de frågor som avses i artikel 3e.3 a–e när det gäller ytterligare luftfartsverksamhet.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

118

viii) Med avvikelse från artikel 3e.3 d ska det antal

utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i fråga om ytterligare luftfartsverksamhet beräknas genom att det riktmärke som anges i led e multipliceras med summan av de uppgifter om tonkilometer som ingår i de ansökningar som lämnats in till kommissionen i enlighet med artikel 3e.2 justerat så att hänsyn tas till den genomsnittliga förändringen av tonkilometer som avser sådan luftfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i förhållande till 2010 års nivåer. Riktmärket får vid behov omfattas av en enhetlig korrigeringsfaktor som ska tillämpas av kommissionen.

ix) Med avvikelse från artikel 3e.3 ska i fråga om

ytterligare luftfartsverksamhet det riktmärke som avses i led e vara detsamma som det som beräknas för luftfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med den 1 januari 2012.

x) Med avvikelse från artikel 3e.5 ska dagen för utfärdande av utsläppsrätter avseende ytterligare luftfartsverksamhet vara den 28 februari 2014.

xi) När det gäller ytterligare luftfartsverksamhet ska, med

avvikelse från artikel 3f, varje hänvisning till det andra kalenderåret under den period som börjar 2013 avse 2014 och varje hänvisning till det tredje kalenderåret under den perioden avse 2015.

xii) När det gäller ytterligare luftfartsverksamhet ska, med

avvikelse från artikel 14.3, det datum som där föreskrivs vara den 1 juli 2013.

xiii) Med avvikelse från artikel 18a.1 ska

luftfartygsoperatörernas administrativa ansvar flyttas över på Kroatien under 2014, när operatören fullgjort sina förpliktelser för 2013, såvida inte en överenskommelse om ett annat datum träffats mellan den före detta administrerande myndigheten och Kroatien på begäran av luftfartygsoperatören inom sex månader från kommissionens offentliggörande av den uppdaterade förteckningen över luftfartygsoperatörer med hänsyn till Kroatiens anslutning. I detta fall ska omfördelningen äga rum senast 2020 när det gäller den handelsperiod som inleds 2021.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

xiv) Med avvikelse från punkt 6 i bilaga I ska ytterligare

luftfartsverksamhet ingå från och med den 1 januari 2014.

b) Kroatien ska, utan att det påverkar de ovannämnda undantagen, sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att säkerställa att landet kan uppfylla direktivet från och med anslutningen under hela 2013.

2. 32010 R 0920: Kommissionens förordning (EU) nr 920/2010 av den 7 oktober 2010 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG (EUT L 270. 14.10.2010, s. 1).

Artiklarna 16, 29, 41, 46 och 54 samt bilaga VIII, som avser luftfartsverksamhet, ska tillämpas i Kroatien från och med den 1 januari 2014.

II. LUFTKVALITET

32008 L 0050: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s.1):

a) Med avvikelse från bilaga XIV ska referensåret i A första stycket vara det andra året efter utgången av året för Kroatiens anslutning. Indikatorn för genomsnittlig exponering för det referensåret ska vara lika med medelvärdet för koncentration för anslutningsåret samt det första och det andra året efter anslutningsåret.

b) Med avvikelse från bilaga XIV B ska exponeringsminskningsmålet beräknas i förhållande till indikatorn för genomsnittlig exponering under referensåret, dvs. det andra året efter utgången av året för Kroatiens anslutning.

III. AVFALLSHANTERING

31999 L 0031: Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).

a) Med avvikelse från artikel 5.2 första stycket a, b och c ska kravet att det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier ska ha nedbringats till 75 %, 50 % respektive 35 % av den totala mängden (vikt) av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997 tillämpas i Kroatien enligt tidsfristerna nedan.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

120

Kroatien ska säkerställa att mängden biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall som går till deponier successivt minskar i enlighet med följande:

i) Senast den 31 december 2013 ska den andel av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet som går till deponier ha minskat till 75 % av den totala mängden (vikt) av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997.

ii) Senast den 31 december 2016 ska den andel av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet som går till deponier ha minskat till 50 % av den totala mängden (vikt) av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997.

iii) Senast den 31 december 2020 ska den andel av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet som går till deponier ha minskat till 35 % av den totala mängden (vikt) av det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som producerades 1997.

b) Med avvikelse från artikel 14 c ska alla befintliga deponier i Kroatien senast den 31 december 2018 uppfylla kraven i direktivet, utom de krav som fastställs i bilaga I punkt 1.

Kroatien ska sörja för en successiv minskning av avfallet i befintliga deponier som inte uppfyller kraven i enlighet med följande årliga maximimängder:

– Senast den 31 december 2013: 1 710 000 ton – Senast den 31 december 2014: 1 410 000 ton – Senast den 31 december 2015: 1 210 000 ton – Senast den 31 december 2016: 1 010 000 ton – Senast den 31 december 2017: 800 000 ton

Kroatien ska senast den 31 december varje år, med början under anslutningsåret, lämna en rapport till kommissionen om det successiva genomförandet av direktivet och om hur delmålen uppfylls.

IV. VATTENKVALITET

1. 31991 L 0271: Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

Med avvikelse från artiklarna 3, 4, 5, 6 och 7 ska kraven för ledningsnät och rening av avloppsvatten från

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

tätbebyggelse tillämpas i Kroatien från och med den 1 januari 2024, i enlighet med följande delmål:

a) I tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter ska överensstämmelse med direktivet ha uppnåtts senast den 31 december 2018, med undantag av följande kustnära tätorter:

Bibinje - Sukošan, Biograd, Jelsa - Vrboska, Makarska, Mali Lošinj, Malinska - Njivice, Nin, Pirovac - Tisno - Jezera, Pula - sjever, Vela Luka, Vir.

b) I tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter vars avloppsvatten släpps ut i känsliga områden, samt för reningsverk som befinner sig i samma avrinningsområden som Donau och andra känsliga områden och som bidrar till föroreningen av dessa, och i de elva kustnära tätorter som förtecknas i led a ska överensstämmelse med direktivet ha uppnåtts senast den 31 december 2020.

c) I tätorter med mer än 2 000 personekvivalenter ska överensstämmelse med direktivet ha uppnåtts senast den 31 december 2023.

2. 31998 L 0083: Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).

De mikrobiologiska parametrar och den indikator som föreskrivs i bilaga I del A respektive del C ska tillämpas på följande vattenförsörjningsområden i Kroatien från och med den 1 januari 2019:

Vattenförsörjningsområde Område nr Befolkning Nuts-kod DA BJELOVAR 107 51 921 HR02 DA DARUVAR 125 25 608 HR02 DA ĐURĐEVAC 204 30 079 HR01 DA GORSKI KOTAR 306 26 430 HR03 DA HRVATSKO ZAGORJE 101 143 093 HR01 DA ISTOČNA SLAVONIJA- SLAVONSKI BROD 129 124 349 HR02 DA ISTRA 301 97 046 HR03 DA JASTREBARSKO- KLINČA SELA

114

23 213 HR01

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

122

DA KARLOVAC- DUGA RESA

116

91 511 HR02

DA KNIN

404

17 187 HR03

DA KOPRIVNICA

203

58 050 HR01

DA KRIŽEVCI

103

36 338 HR01

DA LAPAC

311

1 880 HR03

DA LIČKA JESENICA

118

13 893 HR02

DA NAŠICE

210

37 109 HR02

DA NERETVA-PELJEŠAC- KORČULA-LASTOVO- MLJET 407

58 246 HR03

DA OGULIN

117

25 192 HR02

DA OPATIJA-RIJEKA-KRK 304

238 088 HR03

DA OTOČAC

309

15 434 HR03

DA OZALJ

113

11 458 HR02

DA PETRINJA-SISAK 121

84 528 HR02

DA PISAROVINA

115

3 910 HR01

DA PITOMAČA

205

10 465 HR02

DA POŽEŠTINE

128

70 302 HR02

DA SVETI IVAN ZELINA 102

17 790 HR01

DA UDBINA-KORENICA 310

6 747 HR03

DA VARAŽDIN

201

184 769 HR01

DA VELIKA GORICA 503

75 506 HR01

DA ZAGREB

501

831 047 HR01

DA ZAPREŠIĆ

502

50 379 HR01

DA ZRMANJA-ZADAR 401

158 122 HR03

DA ŽRNOVNICA

307

20 160 HR03

V. SAMORDNADE ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEGRÄNSA FÖRORENINGAR (IPPC)

1. 31999 L 0013: Rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningar i vissa verksamheter och anläggningar (EGT L 85, 29.3.1999, s. 1).

a) Med avvikelse från artikel 5 och bilagorna IIA och IIB ska utsläppsgränsvärdena för flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar tillämpas på följande anläggningar i Kroatien från och med de datum som anges nedan:

i) Från och med den 1 januari 2014:

1. ČATEKS, dioničko društvo za proizvodnju tkanine,

umjetne kože, kućanskog rublja i proizvoda za šport i rekreaciju (ČATEKS d.d.), Čakovec, Ulica Zrinsko-Frankopanska 25

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

2. Drvna industrija KLANA d.d. (DI KLANA d.d.), Klana, Klana 264.

ii) Från och med den 1 januari 2015:

1. HEMPEL društvo s ograničenom odgovornošću Prerađivačka kemijska industrija (HEMPEL d.o.o.), Umag, Novigradska ulica 32

2. ALUFLEXPACK, proizvodno, trgovačko, exportimport društvo s ograničenom odgovornošću (ALUFLEXPACK, d.o.o.), Zadar, Murvica bb – pogon Zadar (anläggningen Zadar, belägenhet: Zadar, Murvica bb)

3. ALUFLEXPACK, proizvodno, trgovačko, exportimport društvo s ograničenom odgovornošću (ALUFLEXPACK, d.o.o.), Zadar, Murvica bb – pogon Umag (anläggningen Umag, belägenhet: Umag, Ungarija bb).

iii) Från och med den 1 januari 2016:

1. PALMA društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju pogrebnih potrepština (PALMA d.o.o.), Jastrebarsko, Donja Reka 24

2. FERRO-PREIS društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju lijevanih, kovanih i prešanih metalnih proizvoda (FERRO-PREIS d.o.o.), Čakovec, Dr. Tome Bratkovića 2

3. AD PLASTIK dioničko društvo za proizvodnju dijelova i pribora za motorna vozila i proizvoda iz plastičnih masa (AD PLASTIK d.d.), Solin, Matoševa ulica 8 – belägenhet: Zagreb, Jankomir 5

4. REMONT ŽELJEZNIČKIH VOZILA BJELOVAR društvo s ograničenom odgovornošću (RŽV d.o.o.), Bjelovar, Trg kralja Tomislava 2

5. FEROKOTAO d.o.o. za proizvodnju transformatorskih kotlova i ostalih metalnih konstrukcija (FEROKOTAO d.o.o.), Kolodvorska bb, Donji Kraljevec

6. SAME DEUTZ-FAHR Žetelice, društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju i usluge (SAME DEUTZ-FAHR Žetelice d.o.o.), Županja, Industrijska 5

7. CMC Sisak d.o.o. za proizvodnju i usluge (CMC Sisak d.o.o.), Sisak, Braće Kavurića 12

8. METALSKA INDUSTRIJA VARAŽDIN dioničko društvo (MIV d.d.), Varaždin, Fabijanska ulica 33

9. CHROMOS BOJE I LAKOVI, dioničko društvo za proizvodnju boja i lakova (CHROMOS BOJE I LAKOVI, d.d.), Zagreb, Radnička cesta 173/d

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

124

10. CHROMOS-SVJETLOST, Tvornica boja i lakova, društvo s ograničenom odgovornošću (CHROMOS-SVJETLOST d.o.o.), Lužani, Mijata Stojanovića 13 11. MURAPLAST društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju i preradu plastičnih masa (MURAPLAST d.o.o.), Kotoriba, Industrijska zona bb 12. ISTRAPLASTIKA dioničko društvo za proizvodnju ambalaže (ISTRAPLASTIKA d.d.), Pazin, Dubravica 2/a 13. GRUDINA društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju i usluge (GRUDINA d.o.o.), Županja, Aleja Matice hrvatske 21 14. SLAVICA – KEMIJSKA ČISTIONICA, vlasnik Slavica Hinek, Beli Manastir, J. J. Strossmayera 17 15. MIDA d.o.o. za usluge i ugostiteljstvo (MIDA d.o.o.), Osijek, Ivana Gundulića 206 16. EXPRESS KEMIJSKA ČISTIONA, vlasnik Ivanka Drčec, Križevci, Ulica Petra Preradovića 14 17. Kemijska čistionica ”BISER”, vlasnik Gojko Miletić, Dubrovnik, Nikole Tesle 20 18. Kemijska čistionica ”ELEGANT”, vlasnik Frane Miletić, Dubrovnik, Andrije Hebranga 106 19. KOLAR obrt za kemijsko čišćenje odjeće, vlasnik Svjetlana Kolar, Žakanje, Kamanje 70/a 20. MM d.o.o. za trgovinu i usluge (MM d.o.o.), Draganić, Lug 112 21. KEMIJSKA ČISTIONA ”AGATA”, vlasnik Branko Szabo, Virovitica, S. Radića 66 22. Obrt za kemijsko čišćenje odjeća ”KEKY”, vlasnik Jovita Malek-Milovanović, Pula, Dubrovačke bratovštine 29 23. LORNA d.o.o. za pranje i kemijsko čišćenje tekstila i krznenih proizvoda (LORNA d.o.o.), Pula, Valdebečki put 3 24. KEMIJSKA ČISTIONICA I KOPIRANJE KLJUČEVA ”ŠUPER”, vlasnik Ivan Šuper, Virovitica, J.J. Strossmayera 5 25. KEMIJSKO ČIŠĆENJE ŠTEFANEC kemijsko čišćenje tekstila i krznenih proizvoda, vlasnik Nadica Štefanec, Koprivnica, Ledinska 1a 26. ARIES društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju glazbala i usluge (ARIES d.o.o.), Varaždin, Creska 3 27. OBRT ZA PRANJE I ČIŠĆENJE TEKSTILA I ODJEĆE ĐORĐEVIĆ, vlasnik Javorka Đorđević, Makarska, Ante Starčevića 2 28. OBRT ZA USLUGE PRANJA I KEMIJSKOG

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

ČIŠĆENJA ”KORDIĆ”, vlasnik Pero Kordić, Makarska, Kipara Rendića 2 29. Kemijsko čišćenje tekstila i krznenih proizvoda

ČISTIONICA GALEB, vlasnik Stipan Radović, Zadar, Varoška 6 30. KEMIJSKA ČISTIONICA, vlasnik Krešimir

Borovec, Varaždin, Juraja Habdelića 2 31. KEMIJSKA ČISTIONICA ”VBM”, vlasnik Biserka

Posavec, Maruševec, Biljevec 47 32. OBRT ZA KEMIJSKO ČIŠĆENJE I PRANJE

RUBLJA ”PLITVICE”, vlasnik Momirka Ninić, Pula, Rizzijeva 34 33. ”ANA” KEMIJSKA ČISTIONA, vlasnik Saša

Dadić, Pula, Zagrebačka 18 34 Kemijska čistionica, vlasnik Gordana Bralić,

Trogir, Put Demunta 16 35. ”ECONOMATIC” – PRAONICA RUBLJA,

vlasnik Marino Bassanese, Umag, Savudrijska cesta 9 36. SERVIS ZA ČIŠĆENJE ”SJAJ”, vlasnik Danijela

Brković, Virovitica, Golo Brdo 2A.

b) Med avvikelse från artikel 5.3 b ska skyldigheten för verksamhetsutövaren att på ett tillfredsställande sätt påvisa för den behöriga myndigheten att bästa tillgängliga teknik används tillämpas från och med den 1 januari 2016 för beläggningsprocesser vid fartygsbyggande avseende följande anläggningar i Kroatien:

1. BRODOTROGIR d.d., Trogir, Put brodograditelja 16

2. NCP-NAUTIČKI CENTAR PRGIN-REMONTNO BRODOGRADILIŠTE ŠIBENIK d.o.o. za remont i proizvodnju brodova (NCP – REMONTNO BRODOGRADILIŠTE ŠIBENIK d.o.o.), Šibenik, Obala Jerka Šižgorića 1

3. BRODOGRADILIŠTE VIKTOR LENAC dioničko društvo (BRODOGRADILIŠTE VIKTOR LENAC d.d.), Rijeka, Martinšćica bb

4. 3. MAJ BRODOGRADILIŠTE d.d., Rijeka,

Liburnijska 3

5. BRODOSPLIT-BRODOGRADILIŠTE društvo s ograničenom odgovornošću (BRODOSPLIT-BRODOGRADILIŠTE d.o.o.), Split, Put Supavla 21

6. ULJANIK Brodogradilište, d.d., Pula, Flaciusova 1.

2. 32001 L 0080: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

126

till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1).

Med avvikelse från artikel 4.1 och 4.3 ska utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid, kväveoxid och stoft tillämpas på följande anläggningar i Kroatien från och med den 1 januari 2018:

1. BELIŠĆE d.d., Belišće: ångpannor K3+K4 (240 MW)

2. DIOKI d.d., Zagreb: ångpanna SG 6401C (86 MW)

3. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, TE Plomin 1: ångpanna (338 MW)

4. TE PLOMIN d.o.o., Plomin, TE Plomin 2: ångpanna (544 MW)

5. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, TE Rijeka: ångpanna (800 MW)

6. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, TE Sisak – block 1: ångpannor 1A+1B (548 MW)

7. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, TE Sisak – block 2: ångpannor 2A+2B (548 MW)

8. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, TE-TO Zagreb: bestående av block C ångpanna K3, varmvattenpannor VK 3, VK 4, VK 5, VK 6 och ångpanna PK 3 (totalt: 828 MW)

9. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, EL-TO Zagreb: bestående av block 30 MW med ångpannor K4 (K8) och K5 (K9), block 12 MW med ångpanna K3 (K6), varmvattenpannor WK 1 och WK 3, och ångpanna K2 (K7) (totalt: 510 MW) 10. HEP-Proizvodnja d.o.o., Zagreb, TE-TO Osijek: ångpannor K1+K2 (totalt: 196 MW)

3. 32008 L 0001: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (kodifierad version) (EUT L 24, 29.1.2008, s. 8).

Med avvikelse från artikel 5.1 ska kraven för beviljande av tillstånd för befintliga anläggningar tillämpas på följande anläggningar i Kroatien från och med det datum som anges för varje anläggning, när det gäller skyldigheten att driva dessa anläggningar i enlighet med de utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar eller tekniska åtgärder som bygger på bästa tillgängliga teknik som avses i artikel 2.12:

a) Från och med den 1 januari 2014:

1. NAŠICECEMENT Tvornica cementa, dioničko društvo (NAŠICECEMENT d.d. Našice), Našice, Tajnovac 1, IPPC-verksamhet 3.1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

2. LIPIK GLAS za proizvodnju stakla društvo s ograničenom odgovornošću (LIPIK GLAS d.o.o.), Lipik, Staklanska b.b., IPPC-verksamhet 3.3.

3. KOKA peradarsko prehrambena industrija dioničko društvo (KOKA d.d.), Varaždin, Jalkovečka ulica bb – farma br. 18 (jordbruksföretag nr 18, belägenhet: Čakovec, Totovec), IPPC-verksamhet 6.6 a.

4. ŽITO d.o.o. za proizvodnju i trgovinu (ŽITO

d.o.o.), Osijek, Đakovština 3 – farma Forkuševci (Farm Forkuševci), IPPC–verksamhet 6.6. c.

5. ŽITO d.o.o. za proizvodnju i trgovinu (ŽITO

d.o.o.), Osijek, Đakovština 3 – farma V. Branjevina (Farm V. Branjevina), IPPC–verksamhet 6.6 c.

6. Drvna industrija KLANA d.d. (DI KLANA d.d.), Klana, Klana 264, IPPC-verksamhet 6.7.

7. ČATEKS, dioničko društvo za proizvodnju tkanine,

umjetne kože, kućanskog rublja i proizvoda za šport i rekreaciju (ČATEKS d.d.), Čakovec, Ulica Zrinsko-Frankopanska 25, IPPC-verksamhet 6.7.

b) Från och med den 1 januari 2015:

1. CIMOS LJEVAONICA ROČ d.o.o. proizvodnja aluminijskih odljevaka (CIMOS LJEVAONICA ROČ d.o.o.), Roč, Stanica Roč 21, IPPC– verksamhet 2.5 b.

2. P. P. C. BUZET društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju, trgovinu i usluge (P. P. C. BUZET d.o.o.), Buzet, Most 24, IPPC– verksamhet 2.5 b.

3. Vetropack Straža tvornica stakla d.d. Hum na Sutli (Vetropack Straža d.d. Hum na Sutli), Hum na Sutli, Hum na Sutli 203, IPPC-verksamhet 3.3.

4. KOKA peradarsko prehrambena industrija dioničko društvo (KOKA d.d.), Varaždin, Jalkovečka ulica bb – pogon mesa (köttanläggning), IPPCverksamhet 6.4 a.

5. SLADORANA TVORNICA ŠEĆERA dioničko društvo (SLADORANA d.d.), Županja, Šećerana 63, IPPC–verksamhet 6.4 b.

6. KOKA peradarsko prehrambena industrija dioničko društvo (KOKA d.d.), Varaždin, Jalkovečka ulica bb – farma br. 19 (jordbruksföretag nr 19, belägenhet: Donji Martijanec, Vrbanovec), IPPCverksamhet 6.6 a.

7. ŽITO d.o.o. za proizvodnju i trgovinu (ŽITO

d.o.o.), Osijek, Đakovština 3 – farma Slaščak (Farm Slaščak), IPPC–verksamhet 6.6 b.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

128

8. ŽITO d.o.o. za proizvodnju i

trgovinu (ŽITO d.o.o.), Osijek, Đakovština 3 – farma Magadenovac (Farm Magadenovac), IPPC– verksamhet 6.6 c.

9. ALUFLEXPACK, proizvodno, trgovačko, exportimport društvo s ograničenom odgovornošću (ALUFLEXPACK, d.o.o.), Zadar, Murvica bb – pogon Umag (anläggningen Umag, belägenhet: Umag, Ungarija bb), IPPC-verksamhet 6.7. 10. ALUFLEXPACK, proizvodno, trgovačko, exportimport društvo s ograničenom odgovornošću (ALUFLEXPACK, d.o.o.), Zadar, Murvica bb – pogon Zadar (anläggningen Zadar, belägenhet: Zadar, Murvica bb), IPPC-verksamhet 6.7. 11. HEMPEL društvo s ograničenom odgovornošću Prerađivačka kemijska industrija (HEMPEL d.o.o.), Umag, Novigradska ulica 32, IPPC-verksamhet 6.7. 12. BELIŠĆE dioničko društvo za proizvodnju papira, kartonske ambalaže, strojeva, primarnu i finalnu preradu drva i suhu destilaciju drva (BELIŠĆE d.d.), Belišće, Trg Ante Starčevića 1 – utom ångpannorna K3 och K4 (övergångsperiod till och med den 31 december 2017, se nedan), IPPCverksamhet 6.1 b. 13. MAZIVA-ZAGREB d.o.o. za proizvodnju i trgovinu mazivima i srodnim proizvodima (MAZIVA-ZAGREB d.o.o.), Zagreb, Radnička cesta 175, IPPC verksamhet 1.2.

c) Från och med den 1 juli 2015:

GAVRILOVIĆ Prva hrvatska tvornica salame, sušena mesa i masti M. Gavrilovića potomci, d.o.o. (GAVRILOVIĆ d.o.o.), Petrinja, Gavrilovićev trg 1 – pogon klaonice: papkari, rezanje i prerada mesa i proizvodnja prerađevina od peradi i papkara, te skladištenje mesa (slaktanläggning: klövdjur, styckning och bearbetning av kött och tillverkning av bearbetade produkter av fjäderfä och klövdjur, och lagring av kött), IPPC-verksamhet 6.4 a

d) Från och med den 1 januari 2016:

1. FERRO-PREIS društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju lijevanih, kovanih i prešanih metalnih proizvoda (FERRO-PREIS d.o.o.), Čakovec, Dr. Tome Bratkovića 2, IPPCverksamhet 2.4.

2. CEMEX Hrvatska dioničko društvo za proizvodnju i prodaju cementa i drugih građevinskih materijala (CEMEX Hrvatska d.d.), Kaštel Sućurac,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Cesta dr. Franje Tuđmana bb – pogon Sv. Kajo (anläggningen Sv. Kajo), IPPC-verksamhet 3.1.

3. CEMEX Hrvatska dioničko društvo za proizvodnju i prodaju cementa i drugih građevinskih materijala (CEMEX Hrvatska d.d.), Kaštel Sućurac, Cesta dr. Franje Tuđmana bb – pogon Sv. Juraj (anläggningen Juraj), IPPC-verksamhet 3.1.

4. CEMEX Hrvatska dioničko društvo za proizvodnju i prodaju cementa i drugih građevinskih materijala (CEMEX Hrvatska d.d.), Kaštel Sućurac, Cesta dr. Franje Tuđmana bb – pogon 10. kolovoza (anläggningen 10. kolovoza), IPPC verksamhet 3.1.

5. KIO KERAMIKA d.o.o. za proizvodnju keramičkih pločica – ”u stečaju” (KIO KERAMIKA d.o.o. – ”u stečaju”), Orahovica, V. Nazora bb – pogon Orahovica (anläggningen Orahovica, belägenhet: Orahovica, V. 7. Nazora bb), IPPC verksamhet 3.5.

6. KIO KERAMIKA d.o.o. za proizvodnju keramičkih pločica – ”u stečaju” (KIO KERAMIKA d.o.o. – ”u stečaju”), Orahovica, V. Nazora bb – pogon Rujevac (anläggningen Rujevac, belägenhet: Dvor, Rujevac bb), IPPC-verksamhet 3.5.

7. PLIVA HRVATSKA d.o.o. za razvoj, proizvodnju i prodaju lijekova i farmaceutskih proizvoda (PLIVA HRVATSKA d.o.o.), Zagreb, Prilaz baruna Filipovića 25 – pogon Savski Marof (anläggningen Savski Marof, belägenhet: Prigorje Brdovečko, Prudnička 98), IPPC-verksamhet 4.5.

8. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – mesna industrija (köttindustri, belägenhet: Sv. Petar u Šumi), IPPC-verksamhet 6.4 a och b.

9. KOKA peradarsko prehrambena industrija dioničko društvo (KOKA d.d.), Varaždin, Jalkovečka ulica bb – farma br. 20 (jordbruksföretag nr 20, belägenhet: Petrijanec-Nova Ves), IPPCverksamhet 6.6 a. 10. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Sv. Petar u Šumi 8 (jordbruksföretaget Sv. Petar u Šumi 8, belägenhet: Sveti Petar u Šumi), IPPC-verksamhet 6.6 a. 11. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Sv. Petar u Šumi 8 (jordbruksföretaget Sv. Petar u Šumi 9, belägenhet: Sveti Petar u Šumi), IPPC-verksamhet 6.6 a.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

130

12. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Barban (jordbruksföretaget Barban, belägenhet: Barban), IPPC-verksamhet 6.6 a. 13. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Muntrilj (jordbruksföretaget Muntrilj, belägenhet: Muntrilj), IPPC verksamhet 6.6 a. 14. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Šikuti (jordbruksföretaget Šikuti, belägenhet: Svetvinčenat), IPPC verksamhet 6.6 a. 15. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Žminj 2 (jordbruksföretag Žminj 2, belägenhet: Žminj), IPPC-verksamhet 6.6 a. 16. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Surani 2 (jordbruksföretag Surani 2, belägenhet: Tinjani, Surani), IPPC verksamhet 6.6 a. 17. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Pilati (jordbruksföretaget Pilati, belägenhet: Lovrin, Pilati), IPPC verksamhet 6.6 a. 18. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Škropeti 2 (jordbruksföretag Škropeti 2, belägenhet: Škropeti), IPPC verksamhet 6.6 a. 19. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Katun 2 (jordbruksföretag Katun 2, belägenhet: Trviz, Katun Trviski), IPPC verksamhet 6.6 a. 20. PURIS, poljoprivredna, prehrambena, trgovačka i ugostiteljska djelatnost, dioničko društvo (PURIS d.d.), Pazin, Hrvatskog narodnog preporoda 2 – farma Srbinjak (jordbruksföretaget Srbinjak, belägenhet: Jakovici, Srbinjak), IPPC verksamhet 6.6 a.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

21. AD PLASTIK dioničko društvo za proizvodnju dijelova i pribora za motorna vozila i proizvoda iz plastičnih masa (AD PLASTIK d.d.), Solin, Matoševa ulica 8 – belägenhet: Zagreb, Jankomir 5, IPPC-verksamhet 6.7. 22. BRODOSPLIT-BRODOGRADILIŠTE društvo s ograničenom odgovornošću (BRODOSPLIT-BRODOGRADILIŠTE d.o.o.), Split, Put Supavla 21, IPPC verksamhet 6.7. 23. CHROMOS BOJE I LAKOVI, dioničko društvo za proizvodnju boja i lakova (CHROMOS BOJE I LAKOVI, d.d.), Zagreb, Radnička cesta 173/d, IPPC verksamhet 6.7. 24. MURAPLAST društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju i preradu plastičnih masa (MURAPLAST d.o.o.), Kotoriba, Industrijska zona bb, IPPC verksamhet 6.7. 25. 3. MAJ BRODOGRADILIŠTE d.d., Rijeka, Liburnijska 3, IPPC-verksamhet 6.7. 26. CHROMOS-SVJETLOST, Tvornica boja i lakova, društvo s ograničenom odgovornošću (CHROMOS-SVJETLOST d.o.o.), Lužani, Mijata Stojanovića 13, IPPC–verksamhet 6.7. 27. BRODOTROGIR d.d., Trogir, Put brodograditelja 16, IPPC-verksamhet 6.7. 28. ULJANIK Brodogradilište, d.d., Pula, Flaciusova 1, IPPC-verksamhet 6.7.

e) Från och med den 1 januari 2017:

1. METALSKA INDUSTRIJA VARAŽDIN dioničko društvo (MIV d.d.), Varaždin, Fabijanska ulica 33, IPPC-verksamhet 2.4.

2. KANDIT PREMIJER d.o.o. za proizvodnju, promet i usluge (KANDIT PREMIJER d.o.o.), Osijek, Frankopanska 99, IPPC–verksamhet 6.4 b.

3. KOKA peradarsko prehrambena industrija dioničko društvo (KOKA d.d.), Varaždin, Jalkovečka ulica bb – farma br. 21 (jordbruksföretag nr 21, belägenhet: Čakovec, Totovec), IPPC-verksamhet 6.6 a.

4. ŽITO d.o.o. za proizvodnju i trgovinu (ŽITO

d.o.o.), Osijek, Đakovština 3 – farma Lužani (jordbruksföretaget Lužani) – IPPC–verksamhet 6.6 b.

f) Från och med den 1 januari 2018:

1. BELIŠĆE dioničko društvo za proizvodnju papira, kartonske ambalaže, strojeva, primarnu i finalnu

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

132

preradu drva i suhu destilaciju drva (BELIŠĆE d.d.), Belišće, Trg Ante Starčevića 1 – parni kotao K3, parni kotao K4 (ångpanna K3, ångpanna K4), IPPC-verksamhet 1.1 (detta gäller endast ångpannorna K3 och K4).

2. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – KTE Jertovec (kombikraftverket Jertovec, belägenhet: Konjšćina, Jertovec, Jertovec 151), IPPC verksamhet 1.1.

3. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – TE Plomin 1 (värmekraftanläggningen Plomin 1, belägenhet: Plomin, Plomin bb), IPPC verksamhet 1.1.

4. TE PLOMIN društvo s ograničenom odgovornošću za proizvodnju električne energije (TE PLOMIN d.o.o.), Plomin, Plomin bb – TE Plomin 2 (värmekraftanläggningen Plomin 2, belägenhet: Plomin, Plomin bb), IPPC verksamhet 1.1.

5. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – EL-TO Zagreb (Zagreb värmekraftanläggning – värmeverk, belägenhet: Zagreb, Zagorska 1), IPPC-verksamhet 1.1.

6. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – TE-TO Zagreb (Zagreb värmekraftanläggning – värmeverk, belägenhet: Zagreb, Kuševačka 10 a), IPPCverksamhet 1.1.

7. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – TE Sisak (Sisak värmekraftanläggning, belägenhet: Sisak, Čret bb), IPPC-verksamhet 1.1.

8. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – TE-TO Osijek (Osijek värmekraftanläggning – värmeverk, belägenhet: Osijek, Martina Divalta 203), IPPCverksamhet 1.1.

9. HEP-Proizvodnja d.o.o. za proizvodnju električne i toplinske energije (HEP Proizvodnja d.o.o.), Zagreb, Ulica grada Vukovara 37 – TE Rijeka (Rijeka värmekraftanläggning, belägenhet: Kostrena, Urinj bb), IPPC-verksamhet 1.1. 10. DIOKI Organska petrokemija dioničko društvo

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

(DIOKI d.d.), Zagreb, Čulinečka cesta 252, IPPCverksamhet 1.1. 11. INA-INDUSTRIJA NAFTE, d.d. (INA, d.d.),

Zagreb, Avenija V. Holjevca 10 – Rafinerija nafte Rijeka – Urinj (Rijeka oljeraffinaderi – Urinj, belägenhet: Kostrena, Urinj), IPPC-verksamhet 1.2. 12. INA-INDUSTRIJA NAFTE, d.d. (INA, d.d.),

Zagreb, Avenija V. Holjevca 10 – Rafinerija nafte Sisak (Sisak oljeraffinaderi, belägenhet: Sisak, Ante Kovačića 1), IPPC-verksamhet 1.2. 13. ŽELJEZARA SPLIT poduzeće za proizvodnju i

preradu čelika d.d. ”u stečaju” (ŽELJEZARA SPLIT d.d. ”u stečaju”), Kaštel Sućurac, Cesta dr. F. Tuđmana bb, IPPC-verksamhet 2.2. 14. PETROKEMIJA, d.d. tvornica gnojiva

(PETROKEMIJA, d.d.), Kutina, Aleja Vukovar 4, IPPC–verksamhet 4.2 b.

VI. KEMIKALIER

32006 R 1907: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

a) Med avvikelse från artikel 23.1 och 23.2 och artikel 28, där tidsfristen fastställs för registrering och förhandsregistrering av de ämnen som nämns, ska tillverkare, importörer och producenter av varor som är etablerade i Kroatien beviljas en anpassningstid på sex månader från anslutningsdagen för förhandsregistrering av infasningsämnen. Datumen för tidsfristen för den första och andra registreringen enligt artikel 23.1 och 23.2 ska vara tolv månader från anslutningsdagen.

b) Artiklarna 6,7, 9, 17, 18 och 33 ska inte tillämpas i Kroatien under en sexmånadersperiod från anslutningsdagen.

c) Med avvikelse från de övergångsarrangemang som anges för varje ämne i bilaga XIV ska, om det senaste ansökningsdatumet infaller före anslutningsdagen eller mindre än sex månader efter anslutningsdagen, sökande som är etablerade i Kroatien beviljas en anpassningstid på sex månader från anslutningsdagen inom vilken ansökningar för godkännande måste tas emot.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

134

Tillägg till BILAGA V

Förteckning (*), som tillhandahållits av Kroatien, över läkemedel för vilka ett godkännande för försäljning som har utfärdats enligt kroatisk lagstiftning före anslutningsdagen ska fortsätta att gälla tills det förnyas i enlighet med unionens regelverk eller till och med den 30 juni 2017, beroende på vilket som inträffar först.

Att ett läkemedel ingår i denna förteckning innebär inte i sig självt att läkemedlet har godkänts för försäljning i enlighet med unionens regelverk.

________________ (*) Se EUT C…

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA VI

Landsbygdsutveckling (enligt artikel 35.2 i anslutningsakten)

TILLFÄLLIGA TILLÄGGSÅTGÄRDER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING FÖR KROATIEN

A. Stöd till delvis självförsörjande jordbruk som genomgår omstrukturering

I lagstiftningen för landsbygdsutveckling under programperioden 2014– 2020 ska i fråga om Kroatien särskilt stöd till delvis självförsörjande jordbruksföretag i enlighet med principerna i artikel 34 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 beviljas jordbrukare när det gäller ansökningar som godkänts senast den 31 december 2017, förutsatt att liknande generella åtgärder och/eller generellt stöd inte förutses i de nya bestämmelserna om landsbygdsutveckling för programperioden 2014–2020.

B. Producentgrupper

I lagstiftningen för landsbygdsutveckling under programperioden 2014– 2020 ska i fråga om Kroatien särskilt stöd för att underlätta upprättande och administrativ drift av producentgrupper i enlighet med principerna i artikel 35 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 beviljas producentgrupper som officiellt godkänns av den behöriga myndigheten i Kroatien senast den 31 december 2017, förutsatt att liknande generella åtgärder och/eller generellt stöd inte förutses i de nya bestämmelserna om landsbygdsutveckling för programperioden 2014–2020.

C. Leader

I lagstiftningen för landsbygdsutveckling under programperioden 2014– 2020 ska det beträffande Kroatien fastställas en miniminivå på EJFLU:s stöd till landsbygdsutvecklingsprogrammet för Leader som genomsnittligt ska vara minst hälften av procentsatsen i den budget som gäller för de andra medlemsstaterna, om ett sådant krav har uppställts.

D. Komplettering av direktstöd

1. Stöd får beviljas jordbrukare som är berättigade till kompletterande nationellt direktstöd eller annat stöd enligt artikel 132 i förordning (EG) nr 73/2009.

2. Det stöd som beviljas en jordbrukare för åren 2014, 2015 och 2016 får inte överskrida skillnaden mellan

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

136

a) den nivå för direktstöd som tillämpas i

Kroatien för det berörda året i enlighet med artikel 121 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och

b) 45 % av den nivå för direktstöd som är tillämplig i unionen i

dess sammansättning den 30 april 2004 för respektive år.

3. Unionens bidrag till det stöd som beviljas enligt underavsnitt D i Kroatien i fråga om åren 2014, 2015 och 2016 får inte överskrida 20 % av dess totala EJFLU-tilldelning för respektive år.

4. Unionens bidragsandel får i fråga om kompletteringar av direktstöd inte överstiga 80 %.

E. Föranslutningsinstrument – landsbygdsutveckling

1. Kroatien får fortsätta att ingå avtal eller åtaganden med stöd av Ipard-programmet enligt kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen 1 till dess att landet ingår avtal eller åtaganden enligt den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling. Kroatien ska underrätta kommissionen om det datum då landet börjar att ingå avtal eller göra åtaganden enligt den relevanta förordningen om landsbygdsutveckling.

2. Kommissionen ska anta nödvändiga bestämmelser i detta syfte i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. För detta ändamål ska kommissionen biträdas av den IPA-kommitté som avses i artikel 14.1 i rådets förordning (EG) nr 1085/2006.

F. Efterhandsutvärdering av Ipard-programmet

I lagstiftningen för landsbygdsutveckling under programperioden 2014– 2020 kan när det gäller genomförandet av Ipard-programmet för Kroatien utgifter för den efterhandsutvärdering av Ipard programmet som föreskrivs i artikel 191 i kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 berättiga till stöd enligt åtgärden inom ramen för tekniskt bistånd.

G. Modernisering av jordbruksföretag

I lagstiftningen för landsbygdsutveckling under programperioden 2014– 2020 ska i fråga om Kroatien det maximala stödet för modernisering av jordbruksföretag vara 75 % av stödberättigande investeringar för genomförande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991

1 EUT L 170, 29.6.2007, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket1 under högst fyra år från och med anslutningsdagen i enlighet med artiklarna 3.2 och 5.1 i det direktivet.

H. Uppfyllande av krav

I lagstiftningen för landsbygdsutveckling under programperioden 2014– 2020 ska i fråga om Kroatien de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 73/2009 som är tillämpliga under den programperioden iakttas i enlighet med följande tidsplan: Krav som avses i punkt A i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2014, krav som avses i punkt B i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2016 och krav som avses i punkt C i bilaga II ska gälla från och med den 1 januari 2018.

________________

1 EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

138

BILAGA VII

Särskilda åtaganden som gjorts av Republiken Kroatien

vid anslutningsförhandlingarna

(enligt artikel 36.1 andra stycket i anslutningsakten)

1. Fortsätta att säkerställa ett effektivt genomförande av strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet.

2. Fortsätta att stärka oberoendet, ansvarsskyldigheten, opartiskheten och professionalismen inom rättsväsendet.

3. Fortsätta att förbättra rättsväsendets effektivitet.

4. Fortsätta att förbättra hanteringen av inhemska krigsförbrytelsemål.

5. Fortsätta att säkerställa hållbara och betydande resultat grundade på effektiva, ändamålsenliga och ojäviga utredningar, åtal och domstolsavgöranden i mål som rör organiserad brottslighet och korruption på alla nivåer, inklusive korruption på hög nivå, och inom utsatta sektorer, t.ex. offentlig upphandling.

6. Fortsätta att förbättra resultaten när det gäller stärkta förebyggande åtgärder i kampen mot korruption och intressekonflikter.

7. Fortsätta att stärka skyddet av minoriteter, bl.a. genom ett effektivt genomförande av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter.

8. Fortsätta att ta itu med kvarstående frågor rörande flyktingars återvändande.

9. Fortsätta att förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna.

10. Fortsätta att fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA VIII

Åtaganden som gjorts av Republiken Kroatien om omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin

(enligt artikel 36.1 tredje stycket i anslutningsakten)

De varvsföretag som ska omstruktureras (nedan kallade företagen) är följande:

– Brodograđevna industrija 3 MAJ dioničko društvo, Rijeka (nedan

kallat 3. MAJ)

– BRODOTROGIR d.d., Trogir (nedan kallat Brodotrogir).

– BRODOGRAĐEVNA INDUSTRIJA SPLIT, dioničko društvo, Split

(nedan kallat Brodosplit).

– BRODOSPLIT-BRODOGRADILIŠTE SPECIJALNIH OBJEKATA

društvo s ograničenom odgovornošću, Split (nedan kallat BSO).

– BRODOGRADILIŠTE KRALJEVICA dioničko društvo za izgradnju

i popravak brodova, Kraljevica (nedan kallat Kraljevica).

Kroatien gick med på att genomföra en omstrukturering av dessa företag genom privatisering på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Omstruktureringsplaner för dessa företag har lagts fram av anbudsgivarna och godkänts av det kroatiska konkurrensorganet och kommissionen. Omstruktureringsplanerna kommer att införlivas i varje enskilt privatiseringsavtal som ska ingås mellan Kroatien och företagens köpare.

I de omstruktureringsplaner som har lagts fram för vart och ett av dessa företag fastställs följande centrala villkor, vilka ska respekteras i samband med omstruktureringsprocessen:

– Allt det statliga stöd som dessa företag har erhållit sedan den 1 mars

2006 ska anses vara omstruktureringsstöd. Företagen ska till omstruktureringsplanen lämna ett verkligt bidrag från sina egna medel, vilket måste vara fritt från statligt stöd och utgöra minst 40 % av de totala omstruktureringskostnaderna.

– Företagens totala produktionskapacitet ska, jämfört med nivåerna den

1 juni 2011, minskas från 471 324 K.BT till 372 346 K.BT. Företagen ska ha minskat sin produktionskapacitet senast tolv månader efter det att privatiseringsavtalet har undertecknats. Kapacitetsminskningen ska uppnås genom slutgiltig stängning av slipar, genom att avsätta

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

140

slipar uteslutande för militär produktion i den mening som avses i artikel 346 i EUF-fördraget och/eller genom minskning av ytan. K.BT är måttenheten för produktionen beräknad i enlighet med tillämpliga OECD-regler.

– Företagens totala årliga produktion ska begränsas till 323 600 K.BT

under en tioårsperiod som inleds den 1 januari 2011. Företagens produktion ska begränsas till följande nivåer1:

–

3 MAJ: 109 570 K.BT

–

Brodotrogir: 54 955 K.BT

–

Brodosplit och BSO: 132 078 K.BT

–

Kraljevica: 26 997 K.BT

Företagen kan samtycka till att se över sina individuella produktionsbegränsningar. På grundval av bindande överenskommelser kan de uttryckligen ange hur stor andel av sin egen produktionskvot (uttryckt i K.BT) de överlåter till en annan. Den totala årliga produktionsbegränsningen på 323 600 K.BT ska respekteras.

– I omstruktureringsplanerna anges också ett antal andra åtgärder som

varje företag ska genomföra för att en återgång till långsiktig lönsamhet ska kunna garanteras.

Eventuella framtida ändringar av dessa planer ska vara förenliga med de ovannämnda villkoren i samband med omstruktureringsprocessen, och de ska föreläggas kommissionen för godkännande.

Företagen ska inte erhålla något nytt undsättnings- eller omstruktureringsstöd förrän tidigast tio år efter den dag då privatiseringsavtalet undertecknades. Vid Kroatiens anslutning ska kommissionen kräva att Kroatien återbetalar allt undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljats i strid med denna bestämmelse, inklusive effektiv ränta.

De omstruktureringsplaner som har godkänts av det kroatiska konkurrensorganet och av kommissionen kommer att införlivas i de respektive privatiseringsavtal som ska ingås mellan Kroatien och företagens köpare. Privatiseringsavtalen ska föreläggas kommissionen för godkännande och undertecknas före Kroatiens anslutning.

1 Ett givet företags årliga produktion beräknas som följer: produktionsstarten för ett fartyg infaller på det planerade datumet för tillskärning av stålet och produktionsslutet infaller på datumet för förväntad leverans av fartyget enligt avtalet med köparen (eller det förväntade datumet för leverans av det ofärdiga fartyget när fartygsbygget delas mellan två företag). Antalet K.BT för ett fartyg allokeras linjärt över de kalenderår som produktionsperioden omfattar. Ett företags totala produktion under ett givet år beräknas genom addering av antalet K.BT som producerats under det året.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

Kommissionen ska noga övervaka genomförandet av omstruktureringsplanerna och att villkoren i denna bilaga efterlevs vad gäller nivån på det statliga stödet, det egna bidraget, kapacitetsminskningarna, produktionsbegränsningen och de åtgärder som vidtas för att garantera en återgång till lönsamhet.

Denna övervakning ska genomföras varje år under omstruktureringsperioden. Kroatien ska fullt ut efterleva samtliga övervakningsarrangemang. Särskilt gäller följande:

– Kroatien ska förse kommissionen med halvårsrapporter om

omstruktureringen av de stödmottagande företagen senast den 15 januari och den 15 juli varje år till utgången av omstruktureringsperioden.

– Rapporterna ska innehålla all den information som behövs för att

övervaka omstruktureringsprocessen, det egna bidraget, kapacitetsminskningen, produktionsbegränsningen och de åtgärder som vidtas för att garantera en återgång till lönsamhet.

– Kroatien ska lämna rapporter om företagens årliga produktion under

omstruktureringen senast den 15 juli varje år till utgången av 2020.

– Kroatien ska kräva att företagen lämnar alla relevanta uppgifter som

under andra omständigheter skulle kunna betraktas som konfidentiella. Kommissionen ska se till att de företagsspecifika konfidentiella uppgifterna inte lämnas ut.

Kommissionen får när som helst ge en oberoende expert i uppdrag att utvärdera övervakningsresultaten, göra nödvändiga undersökningar och avlägga rapport för kommissionen. Kroatien ska samarbeta fullt ut med den oberoende expert som utses av kommissionen och se till att experten har fullständig tillgång till all den information som behövs för att utföra de uppgifter som denne anförtros av kommissionen.

Vid Kroatiens anslutning ska kommissionen kräva att Kroatien återbetalar allt undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljats ett visst företag sedan den 1 mars 2006, inklusive effektiv ränta, om

– privatiseringsavtalet för detta företag ännu inte har undertecknats

eller inte till fullo inbegriper de villkor som fastställts i den omstruktureringsplan som har godkänts av det kroatiska konkurrensorganet och av kommissionen, eller

– företaget inte från sina egna medel har lämnat ett verkligt bidrag som

är fritt från statligt stöd och utgör minst 40 % av omstruktureringskostnaderna, eller

– minskningen av den totala produktionskapaciteten inte har uppnåtts

inom tolv månader från privatiseringsavtalets undertecknande, i vilket

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

142

fall återbetalning av stödet endast ska krävas av de företag som inte har uppnått följande individuella kapacitetsminskningar:

–

3 MAJ: 46 543 K.BT

–

Brodotrogir: 15 101 K.BT

–

Brodosplit och BSO: 29 611 K.BT

–

Kraljevica: 9 636 K.BT, eller

– den totala produktionsbegränsningen för företagen (dvs. 323 600

K.BT) har överskridits under något enskilt kalenderår mellan 2011 och 2020. I det fallet ska återbetalning av stödet krävas av de företag som har överskridit sina individuella produktionsbegränsningar (i tillämpliga fall ändrade genom en rättsligt bindande överenskommelse med ett annat varvsföretag).

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

BILAGA IX

Åtaganden som gjorts av Republiken Kroatien

om omstruktureringen av stålsektorn

(enligt artikel 36.1 tredje stycket i anslutningsakten)

Genom en skrivelse av den 23 maj 2011 underrättade Kroatien kommissionen om att det hade mottagit ett meddelande om en skuld från ståltillverkaren CMC Sisak d.o.o. som hänför sig till det omstruktureringsstöd som företaget har erhållit under perioden 1 mars 2002–28 februari 2007, inklusive effektiv ränta 1. Det statliga stöd som har erhållits, exklusive effektiv ränta, uppgår till 19 117 572,36 HRK.

Om det totala stödbeloppet inklusive effektiv ränta vid Kroatiens anslutning inte har betalats tillbaka av CMC Sisak d.o.o., ska kommissionen kräva att Kroatien återbetalar allt undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljats det företaget sedan den 1 mars 2006, inklusive effektiv ränta.

________________

1 Beräknat enligt artiklarna 9–11 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1125/2009 (EUT L 308, 24.11.2009, s. 5).

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

144

PROTOKOLL

OM VISSA ÖVERENSKOMMELSER

RÖRANDE EN EVENTUELL ENGÅNGSÖVERFÖRING AV UTSLÄPPSENHETER SOM REPUBLIKEN KROATIEN

TILLDELATS ENLIGT KYOTOPROTOKOLLET TILL

FÖRENTA NATIONERNAS RAMKONVENTION

OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

OCH DÄRMED FÖRBUNDEN KOMPENSATION

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM NOTERAR att man på grund av särskilda historiska omständigheter som påverkat Kroatien har enats om att visa beredskap att ge stöd åt Kroatien genom en engångsöverföring av utsläppsenheter som har tilldelats enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (Kyotoprotokollet),

SOM NOTERAR att sådana överföringar endast kommer att göras vid ett tillfälle, inte kommer att utgöra något prejudikat samt sker på grundval av Kroatiens unika och exceptionella situation,

SOM BETONAR att Kroatien måste kompensera alla sådana överföringar med en anpassning av sina åtaganden enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 20201 i syfte att säkerställa miljöintegriteten genom att undvika en ökning av den totala mängden tillåtna utsläpp för unionen och Kroatien till och med 2020,

HAR ENATS OM FÖLJANDE BESTÄMMELSER.

1 EUT L 140, 5.6.2009, s. 136.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

DEL I

ÖVERFÖRING

ARTIKEL 1

Denna del ska gälla åtgärder i samband med en eventuell engångsöverföring av ett visst antal utsläppsenheter (AAU) som Kroatien tilldelats enligt Kyotoprotokollet.

ARTIKEL 2

Ingen överföring ska äga rum, om inte Kroatien före UNFCCCkonferensen i Durban (28 november–9 december 2011) har dragit tillbaka sitt överklagande av det beslut som har fattats av efterlevnadskommitténs verkställande avdelning i enlighet med tillgängliga regler och tidsramar för tillbakadragande av överklaganden.

Överföringar får ske, om UNFCCC:s expertgrupp efter den s.k. ”true-upperioden” har fastställt att Kroatien inte har uppfyllt sina åtaganden enligt artikel 3 i Kyotoprotokollet.

Ingen överföring får ske, om inte Kroatien har vidtagit alla åtgärder som kan anses rimliga för att efterleva sina åtaganden enligt artikel 3 i Kyotoprotokollet, inbegripet full användning av sänkkrediter från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

ARTIKEL 3

Alla beslut om överföring av AAU ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter

1. Kommissionen ska bistås av den kommitté för klimatförändringar som inrättades genom artikel 9 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet 2. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Inget sådant beslut ska antas om inget yttrande avges.

1 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. 2 EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 4

146

De AAU som får föras över ska dras ifrån den mängd AAU som anges i artikel 2 i Kommissionens beslut 2006/944/EG av den 14 december 2006 om fastställande av de respektive utsläppsnivåer som tilldelats gemenskapen och var och en av dess medlemsstater enligt Kyotoprotokollet i enlighet med rådets beslut 2002/358/EG 1.

Ingen överföring får överstiga totalt 7 000 000 AAU.

DEL II

KOMPENSATION

ARTIKEL 4

Denna del ska gälla den kompensation som Kroatien ska lämna, om en överföring av AAU ägt rum i enlighet med bestämmelserna i del I.

ARTIKEL 5

1. Alla AAU som förs över till Kroatien ska kompenseras av detta land genom en anpassning enligt denna artikel av dess åtaganden enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG.

I synnerhet ska motsvarande summa i ton koldioxidekvivalenter av mängden AAU som förs över enligt denna artikel dras av från Kroatiens årliga utsläppstilldelning så snart denna har fastställts i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG.

2. Kommissionen ska offentliggöra uppgifterna om Kroatiens årliga utsläppstilldelning efter det avdrag som utförts i enlighet med punkt 1.

1 EUT L 358, 16.12.2006, s. 87. Beslutet ändrat genom kommissionens beslut 2010/778/EU (EUT L 332, 16.12.2010, s. 41).

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

SLUTAKT

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

I. SLUTAKTENS TEXT

1. De befullmäktigade ombuden för

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,

REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,

MALTAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,

REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

RUMÄNIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

församlade i Bryssel den nionde december tjugohundraelva för undertecknande av fördraget mellan Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen

har konstaterat att följande texter har utarbetats och antagits i konferensen mellan Europeiska unionens medlemsstater och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen:

I. Fördrag mellan Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat anslutningsfördraget).

II. Akt om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallad anslutningsakten).

III. De texter som förtecknas nedan och som fogas till anslutningsakten:

A. Bilaga I: Förteckning över konventioner och protokoll som Republiken Kroatien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.4 i anslutningsakten)

Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de akter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta, vilka ska vara bindande för och tillämpliga i Republiken Kroatien från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i anslutningsakten)

Bilaga III: Förteckning enligt artikel 15 i

anslutningsakten: anpassningar av institutionernas akter

Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 16 i

anslutningsakten: andra permanenta bestämmelser

Bilaga V: Förteckning enligt artikel 18 i anslutningsakten:

övergångsbestämmelser

Bilaga VI: Landsbygdsutveckling (enligt artikel 35.2 i

anslutningsakten)

Bilaga VII: Särskilda åtaganden som gjorts av

Republiken Kroatien vid anslutningsförhandlingarna (enligt artikel 36.1 andra stycket i anslutningsakten)

Bilaga VIII: Åtaganden som gjorts av Republiken

Kroatien om omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin (enligt artikel 36.1 tredje stycket i anslutningsakten)

Bilaga IX: Åtaganden som gjorts av Republiken

Kroatien om omstruktureringen av stålsektorn (enligt artikel 36.1 tredje stycket i anslutningsakten)

B. Protokoll om vissa överenskommelser rörande en eventuell engångsöverföring av utsläppsenheter som Republiken Kroatien tilldelats enligt Kyotoprotokollet och därmed förbunden kompensation.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

C. Texterna på kroatiska till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa, inklusive fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland anslutning, fördraget om Republiken Greklands anslutning, fördraget om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning, fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning, fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken, Slovakiens anslutning samt fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning.

2. De höga fördragsslutande parterna har nått en politisk överenskommelse om en serie anpassningar av institutionernas akter som krävs på grund av anslutningen och uppmanar rådet och kommissionen att anta dessa anpassningar före anslutningen i enlighet med artikel 50 i anslutningsakten, enligt artikel 3.4 i anslutningsfördraget, vid behov kompletterade och aktualiserade så att hänsyn tas till unionsrättens utveckling.

3. De höga fördragsslutande parterna åtar sig att till kommissionen och till varandra lämna all information som behövs för tillämpningen av anslutningsakten. Denna information ska vid behov ges i så god tid före anslutningsdagen att anslutningsakten kan tillämpas fullt ut från och med anslutningsdagen, särskilt när det gäller den inre marknadens funktion. Anmälan i god tid enligt artikel 47 i anslutningsakten om de åtgärder som antagits av Republiken Kroatien är härvidlag av största vikt. Kommissionen får informera Republiken Kroatien om när den anser det lämpligt att ta emot eller översända särskild information.

De höga fördragsslutande parterna har hittills, till dagen för undertecknandet, mottagit en förteckning över informationsskyldigheterna på veterinärområdet.

4. De befullmäktigade ombuden har noterat följande förklaringar, som fogas till denna slutakt:

A. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna

Gemensam förklaring om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket

B. Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

Gemensam förklaring av Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike om fri rörlighet för arbetstagare: Kroatien

C. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och Republiken Kroatien

Gemensam förklaring om Europeiska utvecklingsfonden

D. Förklaring av Republiken Kroatien

Förklaring av Republiken Kroatien om övergångsordningen för liberaliseringen av marknaden för jordbruksmark i Kroatien

5. De befullmäktigade ombuden har noterat skriftväxlingen mellan Europeiska unionen och Kroatien om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som ska antas under tiden fram till anslutningen, vilken skriftväxling bifogas denna slutakt.

II. FÖRKLARINGAR

A. GEMENSAM FÖRKLARING AV DE NUVARANDE

MEDLEMSSTATERNA

Gemensam förklaring om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket

Det förutsätts att de överenskomna förfarandena för Republiken Kroatiens kommande fullständiga tillämpning av samtliga bestämmelser i Schengenregelverket – som kommer att ingå i fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till unionen (Kroatiens anslutningsfördrag) – varken ska påverka eller medföra konsekvenser för det beslut rådet har att fatta om Republiken Bulgariens och Rumäniens fullständiga tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket.

Rådets beslut om Bulgariens och Rumäniens fullständiga tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket ska fattas på grundval av det förfarande som fastställs i 2005 års fördrag om Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen och i enlighet med rådets slutsatser av den 9 juni 2011 om slutförandet av utvärderingen av Bulgariens och Rumäniens beredskap att genomföra alla Schengenregelverkets bestämmelser.

De överenskomna förfarandena för Kroatiens kommande fullständiga genomförande av samtliga bestämmelser i Schengenregelverket – som kommer att ingå i Kroatiens anslutningsfördrag– innebär inte något rättsligt åtagande annat än inom ramen för Kroatiens anslutningsfördrag.

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

B. GEMENSAM FÖRKLARING AV OLIKA NUVARANDE

MEDLEMSSTATER

Gemensam förklaring av Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike om fri rörlighet för arbetstagare: Kroatien

Tyskland och Österrike tolkar, i samförstånd med kommissionen, lydelsen i punkt 12 i övergångsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare enligt direktiv 96/71/EG i bilaga V avsnitt 2 till anslutningsakten som att vissa regioner i förekommande fall även kan omfatta hela det nationella territoriet.

C. GEMENSAM FÖRKLARING AV DE NUVARANDE MEDLEMSSTATERNA OCH REPUBLIKEN KROATIEN

Gemensam förklaring om Europeiska utvecklingsfonden

Republiken Kroatien kommer att få tillträde till Europeiska utvecklingsfonden när den nya fleråriga finansieringsramen för samarbete efter landets anslutning till unionen träder i kraft och kommer att bidra till denna från och med den 1 januari under det andra kalenderåret efter anslutningsdagen.

D. FÖRKLARING AV REPUBLIKEN KROATIEN

Förklaring av Republiken Kroatien om övergångsordningen för liberaliseringen av marknaden för jordbruksmark i Kroatien

Med beaktande av övergångsarrangemangen för förvärv av jordbruksmark i Republiken Kroatien av fysiska och juridiska personer från EU/EES, i enlighet med bilaga V till anslutningsakten, och

med beaktande av bestämmelsen om att kommissionen på Republiken Kroatiens begäran ska besluta om en förlängning av den sjuåriga övergångsperioden med ytterligare tre år om det finns tillräckliga belägg för att det vid utgången av den sjuåriga övergångsperioden kommer att föreligga allvarliga störningar eller hot om allvarliga störningar på marknaden för jordbruksmark i Republiken Kroatien,

förklarar Republiken Kroatien att den, om den ovannämnda förlängningen av övergångsperioden beviljas, kommer att sträva efter att genomföra nödvändiga åtgärder för att liberalisera förvärv av jordbruksmark före utgången av den fastställda treårsperioden.

________________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

III. SKRIFTVÄXLING

SRIFTVÄXLING

MELLAN EUROPEISKA UNIONEN

OCH REPUBLIKEN KROATIEN

OM ETT INFORMATIONS- OCH SAMRÅDSFÖRFARANDE

ANGÅENDE

ANTAGANDET AV VISSA BESLUT OCH ANDRA ÅTGÄRDER SOM SKA ANTAS UNDER TIDEN FRAM TILL ANSLUTNINGEN

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

Skrivelse nr 1

Jag återkommer till en fråga som togs upp i samband med anslutningsförhandlingarna, nämligen frågan om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som ska antas under tiden fram till Ert lands anslutning till Europeiska unionen.

Jag bekräftar härmed att Europeiska unionen kan godta ett sådant förfarande på de villkor som anges i bilagan till detta brev. Detta förfarande kan tillämpas med avseende på Republiken Kroatien från och med den dag då anslutningskonferensen förklarar att anslutningsförhandlingarna slutgiltigt har avslutats.

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar innehållet i denna skrivelse.

Högaktningsfullt,

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

10

BILAGA

Informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa

beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till

anslutningen

I.

1. För att säkerställa att Republiken Kroatien i tillräcklig utsträckning hålls informerad, ska alla förslag, meddelanden, rekommendationer eller initiativ som är avsedda att leda till antagandet av Europaparlamentets och rådets rättsakter komma Kroatien till kännedom efter att ha överlämnats till rådet eller Europeiska rådet.

2. Samråd ska hållas efter en motiverad begäran från Kroatien, i vilken denna stat tydligt ska ange sina intressen som framtida medlem av unionen samt sina synpunkter

3. Administrativa beslut ska som regel inte ge upphov till samråd.

4. Samråd ska hållas inom en interimskommitté, bestående av företrädare för unionen och för Kroatien. Samrådet kan även ske genom utväxling av meddelanden på elektronisk väg, särskilt när det gäller ärenden rörande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, om inte unionen eller Kroatien lämnar en motiverad invändning mot detta.

5. Unionens ledamöter i interimskommittén ska vara ledamöterna i Ständiga representanternas kommitté eller personer som har utsetts av dem för detta ändamål. Om lämpligt får ledamöterna i interimskommittén utgöras av ledamöterna i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Kommissionen ska vara företrädd på lämpligt sätt.

6. Interimskommittén ska biträdas av anslutningskonferensens sekretariat, som ska fortsätta sin verksamhet för detta ändamål.

7. Samråd ska hållas så snart det under den beredning som sker på unionsnivå för antagande av akter nämnda i punkt 1 har utarbetats gemensamma inställningar som möjliggör ett meningsfullt samråd.

8. Om allvarliga svårigheter kvarstår efter samrådet, kan frågan på begäran av Kroatien tas upp på ministernivå.

9. Ovanstående bestämmelser ska i tillämpliga delar också gälla för beslut som fattas av Europeiska investeringsbankens råd.

10. Det förfarande som fastställs i ovanstående punkter ska också gälla för alla beslut som Kroatien fattar vilka kan komma att

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

påverka de förpliktelser som följer av dess ställning som framtida medlem av unionen.

II.

11. Unionen och Kroatien ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att Kroatiens anslutning till de avtal eller konventioner och protokoll som avses i artiklarna 3.4, 6.2 och 6.5 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördragen som Europeiska unionen grundar sig på, nedan kallad anslutningsakten, i möjligaste mån sammanfaller med anslutningsfördragets ikraftträdande.

12. Vid förhandlingar om protokoll med de motparter som avses i artikel 6.2 andra stycket i anslutningsakten ska företrädare för Kroatien delta i överläggningarna som observatörer, tillsammans med företrädarna för de nuvarande medlemsstaterna.

13. Vissa icke-preferensavtal som ingåtts av unionen och som förblir i kraft efter anslutningsdagen kan komma att anpassas eller justeras så att hänsyn tas till unionens utvidgning. Förhandlingarna om dessa anpassningar eller justeringar kommer att skötas av unionen i samverkan med företrädare för Kroatien, i enlighet med det förfarande som avses i punkt 12.

III.

14. Institutionerna ska i vederbörlig ordning upprätta de texter som avses i artikel 52 i anslutningsakten. I detta syfte ska Kroatien i god tid förse institutionerna med översättningar av dessa texter.

____________

Prop. 2012/13:6 Bilaga 5

12

Skrivelse nr 2

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse med följande lydelse:

”Jag återkommer till en fråga som togs upp i samband med anslutningsförhandlingarna, nämligen frågan om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som ska antas under tiden fram till Ert lands anslutning till Europeiska unionen.

Jag bekräftar härmed att Europeiska unionen kan godta ett sådant förfarande på de villkor som anges i bilagan till detta brev. Detta förfarande kan tillämpas med avseende på Republiken Kroatien från och med den dag då anslutningskonferensen förklarar att anslutningsförhandlingarna slutgiltigt har avslutats.

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar innehållet i denna skrivelse.”

Jag bekräftar härmed att min regering godtar innehållet i denna skrivelse.

Högaktningsfullt,