Propositionens huvudsakliga innehåll

För att ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga föreslås i propositionen att nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för unga förändras. För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år sänks avgifterna så att bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år slopas nedsättningen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

2. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

3. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

• Sida 5
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 28 §, 3 kap. 15 a och 18 §§ samt rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 15 a §socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer som inte har fyllt 26 år

Avgifter för personer som inte har fyllt 25 år¹

28 §²

På ersättning till personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas.

Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

På ersättning till personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara en fjärdedel av de övriga arbetsgivaravgifterna betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

¹ Senaste lydelse 2008:1266. ² Senaste lydelse 2008:1266.

• Sida 6
•  Original

3 kap.

Avgifter för personer som inte har fyllt 26 år

Avgifter för personer som inte har fyllt 25 år³

15 a §⁴

Den som vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 26 år ska betala hela ålderspensionsavgiften men bara en fjärdedel av de övriga egenavgifterna. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Den som vid ingången av beskattningsåret inte har fyllt 23 år ska bara betala ålderspensionsavgiften.

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 23 men inte 25 år ska betala hela ålderspensionsavgiften men bara en fjärdedel av de övriga egenavgifterna. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

18 §⁵

Vid beräkning av egenavgifter ska avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 13 §.

Första stycket gäller bara

1. till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet,

2. om den del av avgiftsunderlaget som utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet överstiger 40 000 kronor, och

3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 26 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

3. om den avgiftsskyldige vid ingången av beskattningsåret har fyllt 25 men inte 65 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften enligt 16 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

2. Bestämmelsen i 2 kap. 28 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 30 juni 2014.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 15 a och 18 §§ i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 30 juni 2014. Omfattar

³ Senaste lydelse 2008:1266. ⁴ Senaste lydelse 2011:1257. ⁵ Senaste lydelse 2013:1013.

• Sida 7
•  Original

beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

• Sida 8
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §¹

Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980)skall betala arbetsgivaravgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen.

Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980)ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen.

I underlaget enligt första stycket skall dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen.

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § eller 28 § första stycket socialavgiftslagen.

2 §²

Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)skall betala egenavgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

Första stycket gäller inte den som bara skall betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.

Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 §, 15 a § första stycket eller 16 § socialavgiftslagen.

3 §³

Allmän löneavgift tas ut med 9,88 procent av underlaget och tillfaller staten.

För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

För dem som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

¹ Senaste lydelse 2003:1197. ² Senaste lydelse 2003:1197. ³ Senaste lydelse 2012:756.

• Sida 9
•  Original

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 30 juni 2014.

3. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 30 juni 2014. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

• Sida 10
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)¹ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §²

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna skall ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning skall vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift skall betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen (2000:980).

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift ska betalas enligt 2 kap. 27 § eller 28 § första stycket socialavgiftslagen (2000:980).

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna skall ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 och 16 §§ socialavgiftslagen endast skall betala ålderspensionsavgift.

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 §, 15 a § första stycket eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286. ² Senaste lydelse 2007:286.

• Sida 11
•  Original

5 §³

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som arbetsgivaravgifterna beräknas på enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) eller som avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. För den del av underlaget som arbetsgivaravgifterna beräknas på enligt 2 kap. 28 § andra stycket socialavgiftslagen (2000:980) eller som avdrag ska beräknas på enligt 2 kap. 31 § socialavgiftslagen, får avdraget inte medföra att dessa avgifter understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § samma lag. Sammanlagt får avdrag göras med högst 7 100 kronor. Avdraget ska i första hand göras från den allmänna löneavgiften.

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket ska endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

2. Bestämmelserna i 2 § första stycket och 5 § i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 30 juni 2014.

3. Bestämmelsen i 2 § andra stycket i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 30 juni 2014. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

³ Senaste lydelse 2013:964.

• Sida 12
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2014 aviserades att regeringen senare under riksmötet avsåg att återkomma med förslag till regler för förändring av nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för unga (prop. 2013/14:1, Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.12). Nedsättningen skulle förstärkas för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år genom att avgifterna sänks så att bara ålderspensionsavgiften betalas. För personer som vid årets ingång fyllt 25 år skulle nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år skulle däremot inte någon förändring av nedsättningen göras. Förslaget bedömdes kunna träda i kraft den 1 juli 2014.

Inom Finansdepartementet har därefter en promemoria utarbetats med de förslag som regeringen aviserat i budgetpropositionen. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2013/3961).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 februari 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Yttrandet finns i bilaga

5. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

4. Bakgrund

4.1. Gällande rätt

4.1.1. Socialavgifter och allmän löneavgift

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).

Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda näringsidkare. Den allmänna löneavgiften infördes ursprungligen för att finansiera EU-inträdet men används nu i första hand i allmänt budgetförstärkande syfte. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, socialavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivaravgifterna eller i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet

• Sida 13
•  Original

brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. För inkomståret 2014 fördelar sig avgifterna på följande sätt.

Tabell 4.1 Avgiftsnivåer 2014. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

*) Sjukförsäkringsavgiften varierar beroende på vald karenstid.

4.1.2. Finansiering av trygghetssystemen

Socialavgifterna är i principiellt hänseende försäkringsavgifter men det faktiska försäkringsinslaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling mellan avgiften och förmånen. Den inkomstgrundade ålderspensionen intar en särställning där kopplingen är absolut.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålderspensionsavgift om 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statsbudgeten. Utgående inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalade avgifter samt tillgångarna i AP-fonderna. Det är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras.

För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Arbetsgivaravgifter Egenavgifter ^*)

1. Sjukförsäkringsavgift 4,35 %

4,44 %

2. Föräldraförsäkringsavgift 2,60 %

2,60 %

3. Ålderspensionsavgift

10,21 %

10,21 %

4. Efterlevandepensionsavgift 1,17 %

1,17 %

5. Arbetsmarknadsavgift 2,91 %

0,37 %

6. Arbetsskadeavgift

0,30 %

0,30 %

S:a socialavgifter

21,54 %

19,09 %

7. Allmän löneavgift

9,88 %

9,88 %

S:a socialavgifter och allmän löneavgift

31,42 %

28,97 %

• Sida 14
•  Original

4.1.3. Nedsättning av socialavgifter

Sänkta socialavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år

Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år i syfte att underlätta för yngre att komma in på arbetsmarknaden, se regeringens proposition Nedsättning av socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år (prop. 2006/07:84). Nedsättningen innebar att arbetsgivar- och egenavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverades. Den 1 januari 2009 utvidgades nedsättningen till att omfatta alla som vid årets ingång inte fyllt 26 år samtidigt som den förstärktes, se regeringens proposition Kraftfullare nedsättning av socialavgifterna för unga (prop. 2008/09:7). Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, i dag uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för 2014 uppgår till 15,49 procent och att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften för 2014 uppgår till 14,89 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan. Sammantaget innebär nedsättningen för personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år ungefär en halvering av de ordinarie socialavgifterna.

Sänkta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även för dem som betalar egenavgifter. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. Varken allmän löneavgift eller särskild löneskatt tas ut för dem som vid årets ingång har fyllt 65 år.

Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen

Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand (stödområde A) får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång på service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stödområdet ges ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till högst 7 100 kronor per månad och för enskilda näringsidkare till högst 18 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften.

• Sida 15
•  Original

Sänkta egenavgifter

Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag. Nedsättningen uppgick till 5 procentenheter och var utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per år. Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höjdes med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år. En förutsättning för avdrag är att överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften.

Sänkta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling

Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor per månad. Vid bedömningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är att personerna har arbetat med forskning och utveckling i en viss utsträckning och att de vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år.

4.2. Ungdomsarbetslöshet

4.2.1. Varför sänkta socialavgifter för unga?

Arbetslösheten bland unga (15-24 år) är betydligt högre än för andra åldersgrupper och har ökat sedan finanskrisens utbrott 2008. År 2013 uppgick ungdomsarbetslösheten till knappt 24 procent (se diagram 4.1). Graden av arbetsmarknadsanknytning och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig dock åt inom gruppen unga arbetslösa. Nära hälften av de unga arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete varav många söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. I diagram 4.1 redovisas arbetslösheten i åldersgruppen 15–24 år för åren 1976 till 2013 och i åldersgruppen 25–34 år för åren 1988 till 2013.

• Sida 16
•  Original

Diagram 4.1 Arbetslöshet i åldersgrupperna 15–24 år och 25–34 år

Procent

Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och antaganden.

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

För de flesta unga är arbetslöshetsperioderna relativt korta och de etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker och sysselsättningsgraden stiger snabbt med åldern för både kvinnor och män (se diagram 4.2). Samtidigt finns en grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in i arbetslivet. De möter höga trösklar in på arbetsmarknaden. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga. Långtidsarbetslösheten bland unga är dock låg jämfört med andra åldersgrupper och i förhållande till andra länder.

Att unga ofta blir arbetslösa kan i viss mån ses som en del av etableringsprocessen på arbetsmarknaden och hänger samman med att de är på väg från skola till arbetsliv. Brister i utbildningssystemet och en för svag koppling mellan skola och arbetsliv kan göra att etableringen försenas generellt och vissa unga riskerar att få mer varaktiga problem på arbetsmarknaden. Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) kan också medföra svårigheter för unga att komma in på arbetsmarknaden. Många unga har inte tillräckliga kunskaper för att arbetsgivarna ska anse det lönsamt att anställa dem till rådande lönekostnader. Det kan också vara särskilt svårt för arbetsgivare att bedöma produktiviteten hos en ung person, bl.a. till följd av att unga i större utsträckning saknar tidigare arbetslivserfarenhet och jobbrelaterade nätverk. I diagram 4.2 redovisas sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kvinnor och män i fyra olika åldersgrupper för år 2013.

0 5 10 15 20 25 30

76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

15–24 år

15–24 år exkl. heltidsstuderande 25–34 år

• Sida 17
•  Original

Diagram 4.2 Sysselsättning och arbetslöshet 2013

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Det är viktigt för både individen och samhället i stort att underlätta ungas arbetsmarknadsinträde och att övergången mellan skola och arbetsliv går snabbt och enkelt. Det bedöms vara ett generellt problem med för höga ingångslöner för breda ungdomsgrupper. Sänkta socialavgifter för unga kan minska skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna betalar och därigenom leda till en ökad efterfrågan att anställa ungdomar och till lägre ungdomsarbetslöshet. Efter en tid hos arbetsgivaren kan produktiviteten förväntas ha ökat, alternativt blivit känd, och den unge kan förväntas vara anställningsbar till rådande lönestruktur.

Det bedöms även generellt vara samhällsekonomiskt effektivt med lägre socialavgifter för grupper med en relativt sett svagare ställning på arbetsmarknaden. Den övergripande slutsatsen från den teoretiska och empiriska litteraturen är att höga socialavgifter kan vara skadligt framför allt för grupper, regioner och yrken som har en svagare ställning på arbetsmarknaden (se t.ex. Kolm, ”Differentiated payroll taxes, unemployment and welfare”, Journal of Public Economics, 1998, vol. 70 Issue 2 och Bennmarker, Mellander och Öckert, “Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen?”, IFAUrapport 2008:16). Givet att bl.a. yngre, äldre och långtidsarbetslösa i större utsträckning än andra grupper ofta har en hög lön relativt sin förväntade produktivitet kan höga kostnader för att anställa vara speciellt skadliga för dessa grupper. Detta motiverar att socialavgifter mer generellt sett bör utformas så att yngre och äldre samt andra svaga grupper på arbetsmarknaden som långtidsarbetslösa har lägre socialavgifter än övriga grupper för att minimera socialavgifternas negativa effekter på sysselsättningen och produktionen. För ett givet skatteuttag via socialavgifterna är det således bättre att ha något högre generell socialavgift för grupper som har en låg arbetslöshetsrisk och nedsätt-

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Arbetslöshet

15–19 år

20–24 år

25–29 år

30–35 år

• Sida 18
•  Original

ningar för grupper som har en hög arbetslöshet eller lågt arbetskraftsdeltagande.

4.2.2. Vilka unga har störst behov av sänkta socialavgifter för att etablera sig på arbetsmarknaden?

Unga är en heterogen grupp. Högutbildade unga har relativt låg strukturell arbetslöshet, medan t.ex. utrikes födda utan gymnasieutbildning har hög strukturell arbetslöshet. Den nuvarande nedsättningen av socialavgifterna för unga kan främst förväntas ha effekt på gruppen med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbetslivserfarenhet, men med en relativt sett låg risk för långtidsarbetslöshet. För denna grupp förväntas nedsättningen främst underlätta arbetsmarknadsinträdet genom att minska diskrepansen mellan lön och ungdomars produktivitet eller arbetsgivarnas osäkerhet om produktiviteten. Det kan bidra till att övergången mellan studier och arbete går något snabbare, med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet som följd.

Eftersom nuvarande utformning av nedsättningen omfattar samtliga unga som vid årets ingång inte fyllt 26 år omfattas även de unga som redan har en fast förankring på arbetsmarknaden och unga med högskoleutbildning. Sannolikheten att den unge har en högskoleutbildning eller redan är etablerad på arbetsmarknaden stiger med åldern. I diagram 4.3 redovisas arbetslösheten fördelat på ålder i åldersspannet 15–35 år för år 2013.

Diagram 4.3 Arbetslöshet fördelat på ålder 2013

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35

Ålder

Arbetslöshet exkl. heltidsstuderande som andel av arbetskraften Arbetslöshet exkl. heltidsstuderande som andel av befolkningen Arbetslöshet som andel av arbetskraften

• Sida 19
•  Original

4.2.3. Kompletterande åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

För ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg och en relativt sett hög risk för att bli långtidsarbetslösa behövs det andra typer av åtgärder för att motverka långa tider utan arbete. För denna grupp kan insatser i utbildning och mer riktade lönesubventioner förväntas vara mer ändamålsenliga för att de ska bli anställningsbara och få större jobbchanser. Regeringen har därför genomfört omfattande utbildningsinsatser genom bl.a. en reformerad gymnasieskola, infört lärlingssystem och vidtagit åtgärder för att unga utan fullständiga gymnasiebetyg ska återuppta sina studier. Regeringen har även genomfört reformer inom arbetsmarknadspolitiken för att öka utflödet ur arbetslöshet, bl.a. genom jobbgarantin för unga som syftar till att erbjuda unga arbetslösa insatser efter tre månaders arbetslöshet samt infört nystartsjobb för de unga som varit arbetslösa i mer än sex månader.

Därutöver utgör stödet, genom lönesubvention och handledarstöd, till yrkesintroduktionsanställning ytterligare ett sätt att motverka höga ingångslöner för unga, genom att minska skillnaden mellan lön och produktivitet.

5. Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Regeringens förslag: För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år sänks socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år slopas den nuvarande nedsättningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Skatteverket och Akademikerförbundet SSR (SSR) avstyrker förslaget. Almega avstyrker förslaget i den del som gäller slopad nedsättning av socialavgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 25 år. Arbetsförmedlingen, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), SSR och Kristna företagares intresseorganisation (KFIO) har invändningar mot förslaget som är av mer principiell natur med avseende på valet av metod för att underlätta för yngre att komma in på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen framhåller att forskningen om effekterna av arbetsgivaravgiftssänkningar i allmänhet visar på försumbara eller små sysselsättningseffekter medan Ungdomsstyrelsen, i likhet med

Riksrevisionen och SSR, framhåller att det saknas forskning eller utvärdering som tyder på att de tidigare nedsättningarna medfört en ökad efterfrågan att anställa unga. Almega anser dock att nedsättningen av socialavgifterna för unga har varit en viktig reform för att underlätta

• Sida 20
•  Original

ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen och Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) understryker vikten av kompletterande arbetsmarknadsåtgärder för grupper som står långt från arbetsmarknaden, t.ex. unga utan gymnasieutbildning. Näringslivets regelnämnd (NNR) och Företagarna ifrågasätter effektiviteten av selektiva socialavgiftsnedsättningar och förespråkar i stället mer generella åtgärder.

Ungdomsstyrelsen och SKL är positiva till en koncentrering av resurserna till grupper vars etablering på arbetsmarknaden generellt tar längre tid jämfört med tidigare men Ungdomsstyrelsen anser att fortsatt analys krävs för att ytterligare koncentrera stödet till de grupper som behöver det bäst. Enligt TCO gör förslaget nedsättningen av socialavgifterna mer effektiv. Även SACO ser positivt på förslaget att nedsättningen ska vara större i den yngsta åldersgruppen, eftersom arbetslösheten minskar med stigande ålder. Företagarna anser att förslaget möjligen kan vara befogat ur ett arbetsmarknadsmässigt perspektiv medan ESV anser att effekterna på sysselsättningen sannolikt är små. Riksrevisionen anser i likhet med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att sysselsättningseffekterna av förslaget är oklara.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) framhåller dock att det inte är orimligt att stärka subventionen för yngre personer och minska den för de något äldre, som i genomsnitt har starkare ställning på arbetsmarknaden, för att minska undanträngningseffekterna. Även Ungdomsstyrelsen framhåller en minskad risk för undanträngningseffekter. Riksrevisionen, ESV, IFAU, Företagarna och

TCO framhåller att socialavgiftsnedsättningar är förenade med dödviktseffekter och ESV anser att dödviktseffekten av förslaget är stor eftersom sänkningen inte riktas mot dem som bäst behöver den, dvs. lågutbildade eller de som på annat sätt står långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns enligt Riksrevisionen risk för att kostnadseffektiviteten av förslaget är låg. Almega anser att ett slopande av nedsättningen av socialavgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 25 år innebär en diskriminering av de företag som valt att satsa på högre utbildning. IFAU framhåller att precisionsproblemen i generella subventioner eller nedsättningar också påverkar den andra marginalen, nämligen att personer som fyllt 25 år och är i behov av stöd inte längre kommer omfattas av nedsättningen och därmed får sämre konkurrenssituation. Arbetsförmedlingen anser att förslaget har en sådan teknisk utformning att det riskerar att upplevas som krångligt. Även ESV, Arbetsgivarverket, Företagarna, NNR, SACO och SKL anser att skattereglerna blir mer svåröverskådliga. Skatteverket framhåller att den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande innebär att olika system att beräkna socialavgifterna måste användas under ett och samma beskattningsår, vilket medför större risk för fel i redovisningen. Ett ikraftträdande under ett beskattningsår kan enligt Skatteverket även medföra svårigheter att beräkna egenavgifternas storlek.

Skälen för regeringens förslag: För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år är socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, nedsatta. Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, uppgår till en fjärdedel av de totala avgifterna. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för 2014 uppgår till 15,49 procent och att egenavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för 2014 uppgår till

• Sida 21
•  Original

14,89 procent, om inte anmälan om annan karenstid än sju dagar har gjorts till Försäkringskassan. För att ytterligare underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga föreslås i promemorian att nedsättningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften i större utsträckning riktas mot de yngsta. För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år föreslås att nedsättningen förstärks så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas och för personer som vid årets ingång har fyllt 25 år föreslås att nedsättningen slopas.

Arbetsförmedlingen, SACO, TCO, SSR och KFIO har invändningar mot förslaget som är av mer principiell natur med avseende på valet av metod för att underlätta för yngre att komma in på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen framhåller att forskningen om effekterna av arbetsgivaravgiftssänkningar i allmänhet visar på försumbara eller små effekter medan Ungdomsstyrelsen, i likhet med Riksrevisionen och TCO, menar att det saknas forskning eller utvärdering som tyder på att de tidigare nedsättningarna medfört en ökad efterfrågan att anställa unga. Regeringen anser dock, i likhet med Almega, att nedsättningen av socialavgifterna för unga har varit en viktig reform för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för ungdomar. De nedsatta socialavgifterna för unga bedöms ha medfört en ökad efterfrågan att anställa ungdomar och därmed en lägre ungdomsarbetslöshet genom att de minskar skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna får betala. Som redovisats i avsnitt 4.2.1 är även den övergripande slutsatsen från den teoretiska och empiriska litteraturen att höga socialavgifter kan vara skadligt framför allt för grupper, regioner och yrken som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. I IFAU:s rapport 2013:26 Sänkta arbetsgivaravgifter för unga, anges att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har haft positiva sysselsättningseffekter, främst för de yngre. Den första sänkningen som infördes 2007 uppskattas av IFAU ha skapat 6 000–10 000 nya jobb. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår enligt rapporten till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket enligt regeringens bedömning är i linje med andra jobbskapande åtgärder.

När det gäller den föreslagna förändringen av nedsättningen av socialavgifterna för unga menar ESV att effekterna på sysselsättningen av förslaget sannolikt är små. Även SSR pekar på små effekter. Riksrevisionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen anser att sysselsättningseffekterna av förslaget är oklara. IFAU framhåller dock att det inte är orimligt att stärka subventionen för yngre personer och minska den för de något äldre, som i genomsnitt har starkare ställning på arbetsmarknaden, för att minska undanträngningseffekterna. Även Ungdomsstyrelsen framhåller en minskad risk för undanträngningseffekter och ser, i likhet med SKL, TCO och SACO, positivt på förslaget att nedsättningen ska vara större i de yngre åldersgrupperna. Företagarna anser att förslaget möjligen kan vara befogat ur ett arbetsmarknadsmässigt perspektiv. Enligt regeringens bedömning underlättar de nedsatta socialavgifterna för unga främst arbetsmarknadsinträdet för ungdomar med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Unga som redan har en fast förankring på arbetsmarknaden och unga med högskoleutbildning bedöms inte vara i samma behov av en lönesubvention. Sannolikheten att en ung person har en högskole-

• Sida 22
•  Original

utbildning och/eller är etablerad på arbetsmarknaden ökar med åldern (se avsnitt 4.2.2). Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en effektivare nedsättning och därmed högre varaktig sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet. Regeringen föreslår därför att de nedsatta socialavgifterna för unga ska förändras på det sätt som föreslås i promemorian.

Ungdomsstyrelsen och SKL understryker vikten av kompletterande arbetsmarknadsåtgärder för grupper som står långt från arbetsmarknaden, t.ex. unga utan gymnasieutbildning. Som framgår av avsnitt 4.2.3 har regeringen genomfört ett stort antal riktade åtgärder för att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. De nedsatta socialavgifterna för unga utgör ett viktigt komplement till regeringens övriga åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten.

Flera remissinstanser, däribland Riksrevisionen, ESV och TCO, framhåller att socialavgiftsnedsättningar är förenade med dödviktseffekter och ESV menar att dödviktseffekten av förslaget är stor eftersom sänkningen inte riktas mot dem som bäst behöver den, dvs. de lågutbildade eller de som på annat sätt står långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns enligt Riksrevisionen risk för att kostnadseffektiviteten av förslaget är låg. I motsats till nämnda remissinstanser bedömer dock regeringen, som ovan anförts, att förslaget att rikta en större del av subventionen mot de yngsta kommer att leda till en effektivare nedsättning.

NNR och Företagarna ifrågasätter effektiviteten av selektiva socialavgiftsnedsättningar och förespråkar i stället mer generella åtgärder. En generell sänkning av avgifterna har dock en sämre träffbild och är därmed mindre effektiv. En sådan sänkning skulle inte heller av budgetskäl vara möjlig i någon större utsträckning.

Almega är negativ till ett slopande av nedsättningen av socialavgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 25 år och menar att detta innebär en diskriminering av de företag som valt att satsa på högre utbildning. Syftet med förslaget är dock att i mindre utsträckning subventionera unga personer med högre utbildningar, då de i mindre utsträckning är i behov av en subvention för att etablera sig på arbetsmarknaden. IFAU påpekar att precisionsproblemen i generella subventioner eller nedsättningar också påverkar den andra marginalen, nämligen att personer som fyllt 25 år och är i behov av stöd inte längre kommer omfattas av nedsättningen och därmed får sämre konkurrenssituation. Regeringen har förståelse för invändningen men anser att fördelarna med att fokusera på de yngre överväger nackdelarna, då ett slopande av nedsättningen för personer som vid årets ingång fyllt 25 år bedöms leda till såväl mindre risk för undanträngningseffekter som en effektivare nedsättning.

Arbetsförmedlingen anser att förslaget har en sådan teknisk utformning att det riskerar att upplevas som krångligt. Även ESV, Arbetsgivarverket, Företagarna, NNR, SACO och SKL anser att skattereglerna blir mer svåröverskådliga. Regeringen är medveten om att förslaget om en ytterligare differentiering av socialavgifterna i viss mån komplicerar socialavgiftssystemet. Enligt regeringens bedömning kan åtgärden dock inte anses mer komplicerad än att den kan hanteras genom upplysningar och information från Skatteverket.

• Sida 23
•  Original

Skatteverket framhåller att den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande innebär att olika system att beräkna socialavgifterna måste användas under ett och samma beskattningsår, vilket medför större risk för fel i redovisningen. Ett ikraftträdande under ett beskattningsår kan enligt

Skatteverket även medföra svårigheter att beräkna egenavgifternas storlek. Dessa frågor behandlas i avsnitt 6.

Förslaget medför följdändringar i fråga om åldersgränsen för egenavgiftsnedsättningen och begränsningsreglerna vid avgiftsberäkningen för stödområde A.

Lagförslag

Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 28 § och 3 kap.15 a och 18 §§socialavgiftslagen (2000:980), i 1–3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt i 2 och 5 §§ lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och socialavgiftslagen.

6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2014.

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 30 juni 2014.

Vid beräkning av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften ska bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 30 juni 2014. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skatteverket framhåller att den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande innebär att olika system att beräkna socialavgifterna måste användas under ett och samma beskattningsår, vilket medför större risk för fel i redovisningen.

Ett ikraftträdande under ett beskattningsår kan enligt Skatteverket även medföra svårigheter att beräkna egenavgifternas storlek.

Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att de föreslagna lagändringarna med anledning av förändringen i nedsättningen av socialavgifterna för unga ska träda i kraft den 1 juli 2014.

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas på ersättning som

• Sida 24
•  Original

betalas ut efter den 30 juni 2014. Vid beräkning av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften ska bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 30 juni 2014. Omfattar beskattningsåret vid beräkningen av egenavgifter och allmän löneavgift tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

Skatteverket framhåller att den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande innebär att olika system att beräkna socialavgifterna måste användas under ett och samma beskattningsår, vilket medför större risk för fel i redovisningen. Ett ikraftträdande under ett beskattningsår kan enligt

Skatteverket även medföra svårigheter att beräkna egenavgifternas storlek. Regeringen har förståelse för att ett ikraftträdande den 1 juli 2014 i några fall kan komplicera egenavgiftsberäkningarna. Svårigheterna bör dock inte överdrivas och det bör framhållas att beräkningen i fråga bara blir aktuell vid ett tillfälle och att övergångsbestämmelserna innehåller en hjälpregel för det fall den avgiftsskyldige inte kan visa hur beskattningsårets inkomst ska fördelas. Vidare ankommer det på Skatteverket att informera och svara på frågor om avgiftsberäkningen. Regeringen anser därför att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2014.

I fråga om övergångsbestämmelserna ansluter sig regeringen till promemorians bedömning.

7. Konsekvensanalys

7.1. Offentligfinansiella effekter

Föreslagna förändringar i nedsättningen av socialavgifterna för unga bedöms sammantaget medföra att den offentligfinansiella nettokostnaden blir något högre än för nuvarande nedsättning. Vid beräkning av nettoeffekten beaktas s.k. indirekta effekter som ser olika ut för arbetsgivar- och egenavgifterna.

En arbetsgivaravgiftssänkning tenderar att övervältras på lönekostnader, vinster och priser. Vid en generell sänkning antas hela sänkningen på lång sikt övervältras på lönerna. Nedsättningen av socialavgifterna för unga är en riktad sänkning av socialavgifterna, vilken kan förväntas i lägre utsträckning övervältras till högre löner än en generell sänkning. I beräkningarna har dock antagits samma övervältringsprofil som vid en generell sänkning eftersom osäkerheten kring övervältringsprofilen för en riktad sänkning är mycket stor. På kort sikt antas en del av arbetsgivaravgiftssänkningen övervältras på lönerna, vilket leder till ökat uttag av inkomstskatt och ökade utgifter från socialförsäkringarna. Samtidigt leder den del av sänkningen som inte övervältras på löner till högre vinster för företagen vilket ger ett högre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas, som beskrivs ovan, hela

• Sida 25
•  Original

arbetsgivaravgiftssänkningen övervältras på lönekostnaderna i form av högre löner för hela löntagarkollektivet (inte enbart de som påverkas av nedsättningen).

Sänkta egenavgifter leder till en ökning av inkomsten av näringsverksamhet, vilket till viss del motverkar skattebortfallet.

Förslaget innebär två förändringar som ger offentligfinansiella effekter. Att sänka arbetsgivar- och egenavgifterna ytterligare för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år försvagar de offentliga finanserna varaktigt med 3,22 miljarder kronor. Samtidigt slopas nedsättningen för personer som vid årets ingång fyllt 25 år, vilket stärker de offentliga finanserna varaktigt med 2,95 miljarder kronor. Sammantaget beräknas därför förslaget varaktigt försvaga de offentliga finanserna med 270 miljoner kronor (se tabell 7.1).

Tabell 7.1 Offentligfinansiell effekt av förslaget till mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta, mdkr

2014 2015 2016 2017 Varaktigt

Offentligfinansiell kostnad (netto)

-0,14 -0,27 -0,26 -0,25 -0,27

^{Anm.: Effekten för år 2014 är beräknad för ett införande den 1 juli.}

I beräkningarna har inte hänsyn tagits till

eventuella sysselsättningseffekter.

7.2. Sysselsättningseffekter

En generell sänkning av socialavgifterna bedöms på lång sikt vältras över till högre löner, vilket medför att sysselsättningseffekten på lång sikt är begränsad. Det är dock svårt att veta om eller hur stor del av en riktad socialavgiftssänkning till unga som vältras över till högre löner. Även om de sänkta socialavgifterna för unga helt skulle vältras över till högre löner kommer dock de relativa arbetskostnaderna för unga att sänkas. Det beror på att övervältringen troligen kommer stora delar av löntagarkollektivet till del och inte enbart unga, eftersom det inte är sannolikt att det skulle ske en kraftig lönesänkning när ungdomen fyller 25 år. Den förstärka nedsättningen av socialavgifter för unga under 23 år kan därför ses som likvärdigt med att ingångslönerna sänks och att lönespridningen ökar. Lägre relativa arbetskostnader att anställa unga bör i sin tur varaktigt öka sysselsättningen bland unga under 23 år. Unga som fyllt 25 år har i regel en fast förankring på arbetsmarknaden eller ska etablera sig på arbetsmarknaden efter högskoleutbildning. Det är grupper som har en relativt låg arbetslöshetsrisk och är sannolikt inte i behov av nedsatta socialavgifter för att behålla arbetet. Den slopade nedsättningen av socialavgifterna för personer som fyllt 25 år bedöms därför ha begränsade negativa sysselsättningseffekter. Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms därför leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

En socialavgiftsnedsättning som i högre grad riktas till de yngre kommer även medföra att subventionsgraden inom t.ex. yrkesintroduk-

• Sida 26
•  Original

tionsavtalen kommer att variera med åldern då subventionerna går att kombinera. Detta förväntas underlätta möjligheterna att snabbare få en yrkesintroduktionsanställning efter avslutade gymnasiestudier.

7.3. Effekter för företagen

Förslaget minskar företagens lönekostnader på en aggregerad nivå. För vissa företag kan lönekostnaderna öka medan de minskar för andra. Om kostnaderna ökar eller minskar beror på ålderssammansättningen i gruppen av anställda. För ett företag med många anställda under 23 år och få 26-åringar, minskar lönekostnaderna (se tabell 7.2).

Tabell 7.2 Förändrade lönekostnader för personer som är 22, 24 eller 26 år gamla med 25 000 kronor i månadslön, kronor per månad

Lönekostnad

Ålder Månadslön Nuvarande regler Föreslagna regler Skillnad 22 år 25 000 28 873 27 553 -1 320 24 år 25 000 28 873 28 873 0 26 år 25 000 28 873 32 855 3 983

ESV och Skatteverket framhåller att förslaget ökar den administrativa bördan för företagen. Regeringen gör dock i likhet med vad som framförts i promemorian bedömningen att den ökade administrativa bördan för små och medelstora företag blir marginell. Förslaget innebär att arbetsgivare som har arbetstagare som vid ingången av året inte har fyllt 23 år ska lämna ytterligare en uppgift i arbetsgivardeklarationen. I promemorian har kostnaden för små och medelstora företag med anledning av detta tillkommande uppgiftslämnande, med hänvisning till de beräkningar som gjordes när socialavgifterna inklusive den allmänna löneavgiften den 1 juli 2007 sänktes för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år, uppskattats till ca 5–10 kronor per företag och månad. Riksrevisionen anser, i likhet med Svensk Handel, att det är oklart hur de tillkommande kostnaderna för företagen beräknats. Det verktyg som regeringen valt att använda för att mäta förändringar i företagens administrativa kostnader är standardkostnadsmetoden. Med hjälp av denna mätmetod har Tillväxtverket byggt upp databasen MALIN.

Avsikten med denna databas är, förutom att tjäna som jämförelsegrund, att den ska kunna användas för att hjälpa till att uppskatta den minskade eller ökade administrativa kostnaden av olika regelförslag. Enligt MALIN kostar en ekonomihandläggare i genomsnitt 266 kronor i timmen, vilket ger en kostnad på 4,66 kronor per minut. Vidare anges i databasen att det tar ca 1–2 minuter att fylla i enskilda uppgifter om arbetsgivaravgifter. Då det inte går att uppskatta antalet företag som berörs, uppskattas kostnaden för det tillkommande uppgiftslämnandet därför avrundat till ca 5–10 kronor per företag och månad. Regeringen anser att denna bedömning är uppskattad med de tillgängliga hjälpmedel som finns och därmed får betraktas såsom sakenlig.

• Sida 27
•  Original

Den marginella ökningen av den administrativa bördan måste ställas i relation till att förslaget bedöms kunna leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet. Eftersom förslaget även minskar företagens lönekostnader på en aggregerad nivå framstår den ökade administrationen som både motiverad och skälig.

Regelrådet framhåller att konsekvensanalysen i promemorian saknar en beskrivning av alternativa lösningar. Regeringen kan härvid konstatera att vad avser valet av subventionsmetod skulle företagens administrativa börda sannolikt öka mer om lättnaden skulle ges som ett avdrag från socialavgifterna eller som en kreditering av skattekontot, än vad som blir fallet vid en sådan socialavgiftsnedsättning som föreslås och som sker inom ramen för ett befintligt system.

Beträffande redovisningen av egenavgifter och allmän löneavgift, som enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare betalar, bedöms förslaget inte öka den administrativa bördan vid denna redovisning.

Även om åldersstrukturen bland unga anställda ser olika ut i företagen saknas skäl att anta att den skulle variera så kraftigt mellan företag i samma bransch att förslaget kan komma att påverka konkurrensförhållandena.

Regelrådet har efterfrågat en beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande eller om det finns behov av speciella informationsinsatser. Dessa frågor behandlas i avsnitt 6.

7.4. Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget om en ytterligare differentiering av socialavgifterna kommer att ge upphov till ökade kostnader för Skatteverket. Skatteverket bedömer att engångskostnaderna för administrativa åtgärder för ITutveckling, utbildning och information samt första årets löpande handläggningskostnader kan beräknas uppgå till sammanlagt 4,35 miljoner kronor. De löpande årliga handläggningskostnaderna (utskrifts- och portokostnad, handläggning, drift- och underhåll av IT-system) beräknas därefter uppgå till 2,35 miljoner kronor per år. En samlad bedömning av Skatteverkets resursbehov har gjorts i budgetpropositionen för 2014, utgiftsområde 3, avsnitt 3.4.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.

7.5. Fördelningsanalys

Förslaget är inriktat på att öka efterfrågan på de allra yngsta på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland ungdomar är hög och en stor del av dessa har inte heller rätt till arbetslöshetsersättning. Förslaget kan bidra till högre sysselsättning bland unga. Detta innebär att dessa ungdomar som annars hade stått utanför arbetsmarknaden får ett arbete

• Sida 28
•  Original

och arbetsinkomster. Förslaget väntas därmed främst öka inkomsterna för individer längre ner i inkomstfördelningen.

7.6. Effekter för jämställdheten

Unga män i åldrarna 15–24 år är i högre grad arbetslösa än kvinnor i samma åldersgrupp. Ungdomars sysselsättningsgrad är däremot relativt jämn mellan könen, även om unga kvinnor arbetar mer deltid än unga män. Förslaget innebär att både unga kvinnor och män omfattas av nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift. Den högre arbetslösheten bland män i åldern 15–24 år kan på marginalen medföra att den mer fokuserade nedsättningen får något större effekt för unga män. Sammantaget bedöms dock förslaget inte få några större konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden för ungdomar. Både kvinnors och mäns sysselsättning bedöms öka av förslaget.

8. Författningskommentar

8.1. Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

2 kap.

28 §

3 kap.

15 a §

Ändringarna i paragrafens första stycke innebär att egenavgifterna sänks för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas.

I paragrafen införs ett nytt andra stycke av vilket följer att den nuvarande nedsättningen av egenavgifterna, som innebär att hela ålderspensionsavgiften men bara en fjärdedel av de övriga avgifterna ska betalas, slopas för personer som vid årets ingång har fyllt 25 år. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år görs ingen förändring av nedsättningen.

• Sida 29
•  Original

18 §

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

8.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

1 §

2 §

3 §

Av ändringen i paragrafens andra stycke följer att den nuvarande nedsättningen av löneavgiften, som innebär att löneavgiften tas ut med en fjärdedel av procenttalet för full avgift, slopas för personer som vid årets ingång har fyllt 25 år. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år görs ingen förändring av nedsättningen.

• Sida 30
•  Original

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

8.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

2 §

5 §

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2014.

Av andra punkten framgår att bestämmelserna i 2 § första stycket och 5 § i den nya lydelsen inte ska tillämpas på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

I tredje punkten anges att bestämmelsen i 2 § andra stycket i den nya lydelsen inte ska tillämpas på inkomster som uppburits före ikraftträdandet. I fråga om egenavgifter sammanfaller normalt beskattningsåret

• Sida 31
•  Original

med kalenderåret. En särskild övergångsbestämmelse behövs därför för det fall den avgiftsskyldige inte visar hur stor del av beskattningsårets inkomst som hänför sig till tiden efter den 30 juni 2014. I dessa fall ska så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2014 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

• Sida 32
•  Original