Prop. 2017/18:42

Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 november 2017

Stefan Löfven

Peter Eriksson (Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna innebär att svensk lagstiftning anpassas till Europaparlamentets och rådets förordning om linbaneanläggningar. EU-förordningen ersätter det nu gällande EU-direktivet om linbaneanläggningar för persontransport.

Lagförslagen innebär att hänvisningar till EU-förordningen görs i bestämmelser som avser utsläppande på marknaden, CE-märkning och tillsyn av byggprodukter. Vidare föreslås vissa ändringar i fråga om bemyndiganden.

Anpassningen av svensk rätt till EU-förordningen kräver utöver föreslagna lagändringar ändringar på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 april 2018.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

2. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 8 kap.20 och 21 §§, 11 kap. 26 §, 13 kap. 16 §, 14 kap. 2 § och 16 kap.6 och 11 §§plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

20 §1

Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG.

En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §.

Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §.

21 §2

Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 338/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CEmärkta enligt

1. förordning (EU) nr 305/2011, eller

2. föreskrifter som har meddelats

1. förordning (EU) nr 305/2011,

2. förordning (EU) 2016/424, eller

3. föreskrifter som har meddelats

1 Senaste lydelse 2013:306. 2 Senaste lydelse 2013:306.

med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

11 kap.

26 §3

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 56–59.

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) 2016/424 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 39–43.

Om en byggprodukt inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § 2 får tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 19–21 i förordning (EG) nr 765/2008.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första och andra styckena ska uppfyllas.

Om en byggprodukt inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 får tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 19–21 i förordning (EG) nr 765/2008.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första–tredje styckena ska uppfyllas.

13 kap.

16 §4

Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a §, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 2325 §§förvaltningslagen (1986:223).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser liksom beslut om lov eller förhandsbesked räknas dock, för alla utom för sökanden och övriga som har delgetts beslutet,

Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 2325 §§förvaltningslagen (1986:223).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens an-

3 Senaste lydelse 2013:306. 4 Senaste lydelse 2017:424.

från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 2325 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

slagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 2325 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

14 kap.

2 §

Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap. 8 § första stycket 1 eller andra stycket, har den skadelidande rätt till ersättning av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av staten.

Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap. 8 § första stycket 1 eller tredje stycket, har den skadelidande rätt till ersättning av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av staten.

16 kap.

6 §5

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 2 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 3 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,

4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få användas i ett byggnadsverk,

5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom denna lags tillämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,

6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§, och

7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §. Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännande som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

5 Senaste lydelse 2016:140.

11 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om

1. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs, och

2. kontroll av att kraven enligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls.

1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april 2018.

3. Ärendet och dess beredning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG (linbaneförordningen) trädde i kraft den 20 april 2016. I förordningen finns bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av och fri rörlighet för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar. Den innehåller även bestämmelser om konstruktion, uppförande och idrifttagande av nya linbaneanläggningar. Förordningen ska tillämpas från och med den 21 april 2018 och ersätter då det nu gällande Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/9/EG av den 20 mars 2000 om linbaneanläggningar för persontransport (linbanedirektivet). Förordningen finns i bilaga 1.

Boverket fick den 24 november 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga behovet av lag- och förordningsändringar till följd av linbaneförordningen och föreslå sådana författningsändringar som behövs samt redogöra för de ändringar av myndighetsföreskrifter som bedöms nödvändiga.

Boverket redovisade uppdraget den 9 mars 2017 i rapporten Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar (Boverkets rapport 2017:3). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 2. Boverkets lagförslag finns i bilaga 3. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2017/01864/PBB).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 oktober 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har några språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

I förhållande till lagrådsremissen lämnas även förslag till vissa redaktionella ändringar i 13 kap. 16 § och 14 kap. 2 §plan- och bygglagen (2010:900). De föreslagna lagändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4. Bakgrund

4.1. Linbanedirektivet ersätts av linbaneförordningen

Merparten av linbaneförordningens bestämmelser ska tillämpas från och med den 21 april 2018. Förordningens bestämmelser om anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse (kapitel IV) och bestämmelserna om kommittéförfarande (artikel 44) har dock tillämpats sedan den 21 oktober 2016. Anledningen till det är att arbetet med att utse anmälda organ ska kunna starta kort efter att förordningen trätt i kraft och säkerställa att det finns ett tillräckligt antal sådana organ när förordningen börjar tillämpas. Förordningen ersätter linbanedirektivet. Förändringen

från direktiv till förordning syftar till att säkerställa ett enhetligt genomförande i hela EU.

Den nya förordningen anpassar EU-regleringen för linbaneanläggningar till förordning (EG) 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter, och till referensartiklar i beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter, som tillsammans utgör en del av det s.k. varupaketet. Med undantag för en mindre ändring som gäller bromssystem innebär förordningen inga ändringar av de grundläggande kraven på linbaneanläggningar och deras delsystem och säkerhetskomponenter.

4.2. Gällande rätt

Linbanedirektivet är införlivat genom 8 kap.4 och 24 §§ och 16 kap. 5 §plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL. I 11 kap. PBL finns tillsynsbestämmelser och i 8 kap. 3 § plan- och byggförordningen (2011:338), förkortad PBF, utpekas Boverket som marknadskontrollmyndighet enligt direktivet. Med stöd av 16 kap. 6 § har regeringen i 10 kap. 17 § PBF bemyndigat Boverket att närmare föreskriva om bl.a. säkerhetskrav och märkning av linbaneanläggningars säkerhetskomponenter och delsystem. Vidare genomförs direktivet genom 2 kap. 14 § och bilagorna 1:1–1:9 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.

Bestämmelser om anmälda organ finns i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll och Swedacs föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ. Swedac är anmälande myndighet för anmälda organ.

En linbaneanläggning omfattas av de tekniska egenskapskraven för byggnadsverk i 8 kap. 4 § PBL. De bestämmelser som närmare utvecklar de tekniska egenskapskraven i 3 kap. PBF och de anslutande föreskrifterna i Boverkets byggregler, förkortade BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), förkortade EKS, är också tillämpliga på linbaneanläggningar. Föreskrifterna finns i BFS 2011:6 respektive 2011:10.

Med undantag för avsnitt 8:9 i BBR om skydd mot olyckor på tomter gäller BBR inte för andra byggnadsverk än byggnader. I den mån en linbaneanläggning inkluderar en byggnad blir även övriga avsnitt i BBR tillämpliga för byggnaden. EKS, som tillsammans med eurokoderna utgör det svenska systemet för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet, gäller även i tillämpliga delar andra byggnadsverk än byggnader.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar hänvisar i 2 kap. 14 § till att linbaneanläggningar, förutom kraven i bilagorna 1:1–1:9 till föreskrifterna, ska vara utförda och installerade i enlighet med kraven i BBR och EKS.

4.3. Den nya linbaneförordningen

Tillämpningsområdet

Linbaneförordningens tillämpningsområde enligt artikel 2 motsvarar tillämpningsområdet för linbanedirektivet och omfattar linbaneanläggningar för persontransport, inklusive infrastruktur, delsystem och säkerhetskomponenter till sådana anläggningar. Av det följande framgår att det i förordningen görs vissa förtydliganden av och undantag från detta.

Linbaneanläggningar för fritids- eller nöjesändamål är undantagna från förordningens tillämpningsområde, men med hänsyn till att nya typer av linbaneanläggningar utvecklas klargörs att detta undantag inte gäller linbaneanläggningar som är avsedda för att ha en dubbel funktion, dvs. både för persontransporter och för fritidsaktiviteter.

Linbaneanläggningar som av medlemsstaterna kategoriseras som historiska eller kulturella anläggningar eller museianläggningar faller inte heller inom förordningens tillämpningsområde under förutsättning att de togs i bruk före den 1 januari 1986 och alltjämt är i drift och inte har genomgått några större förändringar när det gäller konstruktion eller uppförande.

Förordningen innebär att vissa linbaneanläggningar för jordbruksändamål eller industriella ändamål fortfarande undantas. Det klargörs även att linbaneanläggningar för betjäning av vindskydd eller stugor i bergsområden som endast är avsedda för transport av gods och särskilt angivna personer faller utanför förordningens tillämpningsområde. Det nuvarande undantaget i direktivet för linfärjor utvidgas också till att omfatta alla lindrivna anläggningar där användarna eller de transporterande anordningarna är vattenburna, t.ex. lindrivna anläggningar för vattenskidåkning. Undantagen för kuggstångsbanor och anläggningar som drivs med kedjor tas inte med eftersom dessa anläggningar inte motsvarar definitionen av linbaneanläggningar.

Nyheter i förordningen jämfört med direktivet

Genom linbaneförordningen införs i artikel 3 de allmänna definitioner av uttryck som t.ex. ”tillverkare”, ”tillhandahållande” respektive ”utsläppande på marknaden” som följer av anpassningen till beslut nr 768/2008/EG. Definitionerna av uttryck som är specifika för linbaneförordningen har i viss mån förtydligats. Det har bl.a. införts en särskild definition av ”infrastruktur”. Det införs även konkreta förfaranden för bedömning av överensstämmelse även för delsystem, vilket saknas i linbanedirektivet. Samtidigt införs också regler om att även delsystem ska CE-märkas.

5. Det svenska regelverket behöver ändras till följd av linbaneförordningen

5.1. Behov av anpassningar av nationell rätt

Regeringens bedömning: Vissa övergripande lagbestämmelser behöver anpassas till linbaneförordningen. I övrigt krävs anpassning på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter, särskilt som linbaneförordningen blir direkt tillämplig.

Boverkets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några synpunkter i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Linbaneförordningen handlar i huvudsak om att garantera en grundläggande säkerhetsnivå för anläggningarna och att säkerställa fri rörlighet på EU:s inre marknad för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar. Reglerna innebär att tillverkarna måste visa att deras produkter har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande kraven, förse produkterna med CE-märkning och lämna bruksanvisningar för montering.

Förordningen ersätter linbanedirektivet. Förändringen från direktiv till förordning syftar till att säkerställa ett enhetligt genomförande i hela EU. En EU-förordning är, till skillnad från ett EU-direktiv, direkt tillämplig. Den gäller direkt och likadant i alla medlemsländer. Med en förordningsreglering undviks risken att ett direktiv införlivas på olika sätt i olika medlemsstater. Dessutom kan en tillverkare av delsystem eller säkerhetskomponenter utgå direkt från förordningstexten i stället för att behöva hitta och undersöka varje medlemsstats lagar om införlivande av bestämmelserna.

Förordningen har också utformats så att en del brister som framkommit i samband med genomförandet av linbanedirektivet har rättats till. Ett exempel på ett sådant område är att undantagen från tillämpningsområdet förtydligats.

Att linbaneförordningen är direkt tillämplig innebär att om det finns bestämmelser i svensk rätt som upprepar innehållet i förordningen eller som strider mot innehållet behöver dessa upphävas eller anpassas till förordningen.

För Sveriges del innebär införandet av linbaneförordningen att mindre förändringar behöver göras i PBL och PBF. Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar berörs också. Flera av de nödvändiga ändringarna på lägre normgivningsnivå är kopplade till att bestämmelserna i linbaneförordningen är direkt tillämpliga och därför inte längre ska vara reglerade i nationell rätt.

5.2. Utsläppande på marknaden och CE-märkning

Regeringens förslag: En hänvisning till linbaneförordningen om att det där finns bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla sådana byggprodukter på marknaden ska föras in i plan- och bygglagen.

För byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt linbaneförordningen ska bestämmelserna om märkning i förordning (EG) nr 765/2008 och lagen om ackreditering och teknisk kontroll gälla.

Boverkets förslag överensstämmer i sak med regeringens, men innehåller inte något uttryckligt författningsförslag till följd av att det i linbaneförordningen finns bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden.

Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget eller avstår från att lämna synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 4 i linebaneförordningen anges att delsystem och säkerhetskomponenter endast får släppas ut på marknaden om de uppfyller kraven i förordningen. PBL bör på motsvarande sätt som gäller för byggproduktförordningen innehålla en upplysning i 8 kap. 20 § PBL om att det finns bestämmelser om detta i linbaneförordningen (jfr prop. 2012/13:93 s. 25).

Artikel 18 i linbaneförordningen innehåller bestämmelser om förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Artikel 19 anger hur en EUförsäkran om överensstämmelse ska vara utformad. I artiklarna 20 och 21 finns bestämmelser om CE-märkning. Bestämmelserna hänvisar bl.a. till de allmänna principer för CE-märkning som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008. En nyhet med förordningen är att det införs konkreta förfaranden för bedömning av överensstämmelse även för delsystem, vilket saknas i det nu gällande direktivet. Samtidigt införs regler om att även delsystem ska CE-märkas.

I 8 kap. 21 § PBL finns en hänvisning till bestämmelserna om CEmärkning i förordning (EG) nr 765/2008 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Bestämmelsen bör kompletteras med en hänvisning till linbaneförordningen.

Bestämmelserna finns i 8 kap. 20 och 21 §§ PBL.

Hänvisningar till S5-2

  • Prop. 2017/18:42: Avsnitt 8

5.3. Tillsyn av byggprodukter

Regeringens förslag: Det ska i plan- och bygglagen anges att tillsynsmyndigheten får vidta åtgärder enligt linbaneförordningen om en produkt inte uppfyller förordningens krav eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att förordningens krav inte uppfylls.

Tillsynsmyndigheten ska i det enskilda fallet få besluta om de förelägganden som behövs för att de krav på byggprodukter som fastställs i linbaneförordningen ska uppfyllas.

Boverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget eller har avstått från att lämna synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 39 i linbaneförordningen finns hänvisningar till förordning (EG) 765/2008 som bl.a. innehåller generella bestämmelser om marknadskontroll. I linbaneförordningen finns också bestämmelser om förfaranden på nationell nivå för att hantera delsystem och säkerhetskomponenter som utgör en risk (artikel 40 och 42) och om formaliabrister (artikel 43). Förordningen har i detta avseende anpassats till modellbestämmelserna i beslut 768/2008/EG.

Linbaneförordningens bestämmelser om marknadskontroll är tillgodosedda i svensk rätt genom befintliga regler i PBL och PBF. Det kan i detta sammanhang nämnas att 8 kap. 3–5 §§ PBF är anpassade till marknadskontrollbestämmelserna enligt förordning (EG) 765/2008.

De allmänna tillsynsbestämmelserna i 11 kap. 2 och 5 §§ PBL hänvisar även till EU-förordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde och inkluderar således linbaneförordningen. I nuvarande 11 kap. 26 § andra stycket PBL finns bestämmelser om produktförelägganden bl.a. när det gäller byggprodukter som regleras av det nuvarande linbanedirektivet. Bestämmelserna täcker såväl förelägganden om begränsande åtgärder enligt förordning (EG) 765/2008 som förelägganden i enlighet med linbaneförordningens krav på att den berörda ekonomiska aktören i första hand ska vidta korrigerande åtgärder avseende såväl bristande säkerhet som rena formaliafel. Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att kraven ska uppfyllas.

Vilka åtgärder som medlemsstaterna ska vidta när delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar utgör en risk eller när det finns formaliabrister framgår av artiklarna 39–43 i linbaneförordningen. Det är därför lämpligt att i 11 kap. 26 § PBL hänvisa till dessa artiklar på motsvarande sätt som gäller för byggproduktförordningen (jfr prop. 2012/13:93 s. 30 f.).

Bestämmelsen finns i 11 kap. 26 § PBL.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 2017/18:42: Avsnitt 8

5.4. Bemyndiganden

Regeringens förslag:Plan- och bygglagen ska kompletteras så att ett befintligt bemyndigande även omfattar rätten att meddela föreskrifter om kontroll av att kraven enligt linbaneförordningen uppfylls. Vidare ska ett befintligt bemyndigande om märkning av byggprodukter justeras till följd av att en hänvisning till linbaneförordningen i bestämmelsen om CE-märkning förs in i plan- och bygglagen.

Boverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget eller har avstått från att lämna synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: Det finns i 16 kap. 11 § PBL ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kontroll av motordrivna anordningar. I sin nuvarande lydelse hänvisar paragrafen emellertid enbart till föreskrifter meddelade med stöd av bemyndiganden i PBL. Bestämmelsen bör kompletteras så att bemyndigandet även omfattar rätten att meddela föreskrifter om kontroll av att kraven enligt linbaneförordningen uppfylls.

Det finns också ett bemyndigande i 16 kap. 6 § PBL för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om märkning av vissa byggprodukter enligt 8 kap. 21 §. Det som avses är produkter som ska CE-märkas. Paragrafen är konstruerad så att den hänvisar dels till gällande EU-förordningar, dels till bestämmelser som meddelats med stöd av bemyndigandet, där det senare tar sikte på märkning av byggprodukter med anledning av att ett EU-direktiv genomförs. Till följd av förslaget att lägga till en hänvisning till linbaneförordningen i 8 kap. 21 § (jfr avsnitt 5.2) krävs en följdändring i bemyndigandet.

Bestämmelserna finns i 16 kap. 6 och 11 §§ PBL.

5.5. Vissa redaktionella ändringar

Regeringens förslag: En hänvisning i en bestämmelse om rätt till skadeersättning i plan- och bygglagen ska ändras. Vidare ska en bestämmelse om överklagande i samma lag justeras till den lydelse bestämmelsen rätteligen ska ha.

Skälen för regeringens förslag: Genom riksdagens antagande av lagförslaget i prop. 2015/16:59 infördes ett nytt stycke i 11 kap. 8 § PBL.

Den nya styckeindelningen borde samtidigt ha föranlett en redaktionell följdändring av en hänvisning i en bestämmelse om skadeersättning i 14 kap. 2 § PBL. En sådan följdändring bör, i den uppkomna situationen, göras nu i stället.

Genom riksdagens antagande av lagförslaget i prop. 2016/17:151 gjordes en ändring i en bestämmelse om överklagandetid i 13 kap. 16 § PBL. I delar som inte omfattades av övervägandena och förslagen i propositionen kom gällande lydelse av lagtexten att återges felaktigt, vilket ledde till att den antagna lagtextens lydelse inte är korrekt. I dessa delar bör därför lagtexten återställas till sin tidigare lydelse.

Bestämmelserna finns i 13 kap. 16 § och 14 kap. 2 § PBL.

Hänvisningar till S5-5

  • Prop. 2017/18:42: Avsnitt 8

6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 21 april 2018. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för delsystem och säkerhetskomponenter till linebaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och linbaneanläggningar som har installerats före det datumet.

Boverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget eller avstår från att lämna synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: Linbaneförordningen ska i nu relevanta delar börja tillämpas den 21 april 2018. Ikraftträdandet av de lagändringar som föreslås bör därför anpassas till detta datum.

Enligt artikel 46 i linebaneförordningen får inte medlemsstaterna förhindra att delsystem eller säkerhetskomponenter som omfattas av och är förenliga med direktiv 2000/9/EG och som släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 tillhandahålls på marknaden. Medlemsstaterna får inte heller förhindra att linbaneanläggningar som omfattas av och är förenliga med direktiv 2000/9/EG och som installerades före den 21 april 2018 tas i drift. En övergångsbestämmelse med den innebörden bör tas in i lagen. Bestämmelsen bör formuleras så att äldre föreskrifter gäller för dessa produkter.

Hänvisningar till S6

  • Prop. 2017/18:42: Avsnitt 8

7. Konsekvenser

Allmänt

Införandet av linbaneförordningen kräver vissa ändringar på lagnivå men också ändringar på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter. Konsekvensbeskrivningen begränsas jämfört med Boverkets konsekvensutredning till att ta upp konsekvenser till följd av lagändringarna i PBL.

Linbaneförordningen berör först och främst de ekonomiska aktörerna på området, dvs. tillverkare, importörer och distributörer av delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar. I Sverige finns endast ett fåtal tillverkare av delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar. Det finns två svenska tillverkare av hela anläggningar.

Även anmälda organ som utför bedömning av överensstämmelse av delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar berörs av förordningen. I dagsläget finns i Sverige inga anmälda organ under linbanedirektivet.

Vidare berörs ägare av linbaneanläggningar samt brukare av sådana anläggningar. I Sverige finns ca 1 000 linbaneanläggningar av vilka fler än 900 är släpliftar.

Förordningen innehåller också regler om godkännande och drift av linbaneanläggningar, varför även de ackrediterande kontrollorganen berörs av regleringen. Det finns i dag två kontrollorgan som utför besiktningar av linbaneanläggningar i Sverige.

Boverket berörs som marknadskontrollmyndighet för de byggprodukter som omfattas av förordningen och Swedac som anmälande myndighet för anmälda organ.

Konsekvenser för staten och kommunerna

Lagförslagen saknar betydelse för staten och kommunerna.

Konsekvenser för företag

Ekonomiska aktörer

Förordningens anpassning till varupaketet innebär ett tydligare definierat ansvar för de olika ekonomiska aktörerna. Inte bara tillverkare, utan också importörer och distributörer av delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar ges uttryckliga skyldigheter. Genom att dela in marknadsaktörerna i olika kategorier (tillverkare, importörer och distributörer) kan man reglera vad var och en av dessa aktörer ska göra för att säkerställa att säkerhetskraven uppfylls. Den bakomliggande tanken är att det med en tydlig ansvarsfördelning kommer att bli tydligare vem som är ansvarig, både för företagen själva och för slutanvändarna av produkterna. Detta kommer i sin tur att göra produkterna säkrare.

Bland de uttryckliga skyldigheter som nu åläggs de ekonomiska aktörerna kan nämnas tillverkarnas skyldighet att se till att det finns rutiner som garanterar att serietillverkning fortsätter att överensstämma med kraven (artikel 11.4) samt att förse delsystemen och säkerhetskomponenterna med identifieringsmärkning (artikel 11.5). Tillverkare och importörer ska utföra slumpvis provning av delsystem och säkerhetskomponenter, granska och vid behov registerföra klagomål (artikel 11.4 och 13.6) samt förse säkerhetskomponenten med kontaktuppgifter (artikel 11.6 och 13.3). Tillverkare, importörer och distributörer av delsystem och säkerhetskomponenter ska se till att dessa åtföljs av EU-försäkran, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter (artikel 11.7, 13.4 och 14.2). I den mån de uttryckliga skyldigheter som nu föreskrivs enligt förordningen inte redan fullgörs för att säkerställa att delsystemen och säkerhetskomponenterna är säkra kommer de att medföra vissa kostnader och viss tidsåtgång för de ekonomiska aktörerna.

Vidare kommer de nya bestämmelserna om CE-märkning av delsystem att medföra vissa kostnader för tillverkare av sådana system att anbringa CE-märkning på produkten.

Tillverkare av delsystem kommer att behöva anlita organ som är anmälda enligt den nya linbaneförordningen för att ta fram nya typintyg för delsystemen. Detta medför arbetstillfällen för de anmälda organen och kostnader för tillverkarna.

Anmälda organ

Som ett led i anpassningen till varupaketet skärps genom förordningen anmälningskriterierna för de anmälda organen. De organ som i dag är anmälda enligt linbanedirektivet måste anmälas på nytt för att kunna verka som anmälda organ enligt den nya förordningen och måste i samband med detta anpassa sina rutiner för att kunna visa att förutsättningarna för anmälan är uppfyllda. Detta kan antas medföra tidsåtgång och kostnader för organen i anslutning till att det nya regelverket ska börja tillämpas. Dessa kostnader kan antas bli överförda på de tillverkare som efter detta datum anlitar ett anmält organ för bedömning av överensstämmelse. I förlängningen kan kostnaderna även komma att föras vidare till ägare av linbaneanläggningar.

Ägare och brukare av linbaneanläggningar

De bestämmelser i förordningen som preciserar de ekonomiska aktörernas ansvar för att delsystem och säkerhetskomponenter uppfyller förordningens krav kan antas bidra till säkerställandet av att kraven uppfylls. För ägare av linbaneanläggningar och brukare av sådana anläggningar innebär detta ytterligare garantier för att anläggningarna är säkra att använda. De skärpta reglerna om anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse kan i förlängningen få kostnadseffekter för ägare av linbaneanläggningar

.

Kontrollorgan

De ackrediterade kontrollorgan som utför besiktningar av linbaneanläggningar berörs genom att de vid sina kontroller ska tillämpa förordningens grundläggande krav för konstruktion, uppförande och idrifttagande av linbaneanläggningar. De grundläggande kraven har dock inte ändrats i förhållande till direktivets krav som i dag är införlivade i svensk rätt genom Boverkets föreskrifter. Kontrollorganen bedöms därför inte beröras i någon större utsträckning.

Konsekvenser för enskilda

De nu aktuella lagförslagen förväntas inte medföra några konsekvenser för enskilda.

Konsekvenser för miljön

De nu aktuella lagförslagen förväntas inte medföra några konsekvenser för miljön.

EU-rätten

Förslagen har till syfte att anpassa nationell rätt till den nya linbaneförordningen. Lagförslagen står inte i strid med EU-rätten.

Övriga konsekvenser

Förslagen saknar betydelse för jämställdheten mellan män och kvinnor, för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen och för den offentliga servicen. Inte heller bedöms förslagen påverka förutsättningarna för en digital byggprocess eller för tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

8. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

Utsläppande på marknaden 20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om

den är lämplig enligt 19 §.

Paragrafen har anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG (linbaneförordningen).

Första stycket har kompletterats med en upplysning av vilken det följer att det i linbaneförordningen finns bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar.

Andra stycket har följdändrats med anledning av att vissa byggprodukter omfattas av linbaneförordningen, som är direkt tillämplig.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 338/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt

1. förordning (EU) nr 305/2011,

2. förordning (EU) 2016/424, eller

3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

I paragrafen finns en upplysning om vad som gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta. Bestämmelserna om CE-märkning i linbaneförordningen (artiklarna 20 och 21) är direkt tillämpliga och paragrafen har därför kompletterats med en hänvisning till den förordningen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder

11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder

Produktförelägganden 26 § Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har

tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 56–59.

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) 2016/424 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 39–43.

Om en byggprodukt inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 får tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 19–21 i förordning (EG) nr 765/2008.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första–tredje styckena ska uppfyllas.

I paragrafen, i vilken ett nytt andra stycke förts in, finns bestämmelser om åtgärder som tillsynsmyndigheten får vidta när det gäller vissa byggprodukter. Paragrafen har även ändrats i det nya tredje stycket på så sätt att orden första stycket har lagts till.

Andra stycket innehåller en hänvisning till linbaneförordningen. Om en byggprodukt som omfattas av linbaneförordningen inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav, får myndigheten vidta vissa i förordningen angivna åtgärder (artiklarna 39–43).

I fjärde stycket hänvisas, som en följd av det nya stycket i paragrafen, till första–tredje styckena.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

13 kap. Överklagande

13 kap. Överklagande

Överklagandetid m.m. 16 § Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 2325 §§förvaltningslagen (1986:223).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 2325 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

Paragrafen har ändrats redaktionellt så att lydelsen har fått den utformning som den rätteligen ska ha.

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

14 kap. Skadeersättning och inlösen

Ersättning i samband med en myndighets tillträde m.m. 2 § Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap. 8 § första stycket 1 eller tredje stycket, har den skadelidande rätt till ersättning av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av staten.

I paragrafen har det gjorts en ändring så att bestämmelsen i sak återställs till att även omfatta skada till följd av tillträde för en myndighet som fullgör sin kartläggingsuppgift (jfr prop. 1985/86:1 och prop. 2015/16:59).

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

16 kap. Bemyndiganden

16 kap. Bemyndiganden

Föreskrifter om byggprodukter 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 3 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,

4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få användas i ett byggnadsverk,

5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom denna lags tilllämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,

6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§, och

7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §. Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännande som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

I första stycket andra punkten görs en följdändring med anledning av ändringen i 8 kap. 21 § PBL.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Föreskrifter om kontroll 11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om

1. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs, och

2. kontroll av att kraven enligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls.

Paragrafen, som innehåller ett bemyndigande att bl.a. meddela föreskrifter om kontroll av motordrivna anordningar, har kompletterats med anledning av linbaneförordningen. Bemyndigandet omfattar därmed även att meddela föreskrifter om kontroll av att kraven i linbaneförordningen uppfylls.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april 2018.

Ändringarna i lagen ska träda i kraft den 21 april 2018 då huvuddelen av linbaneförordningens bestämmelser enligt artikel 48 ska börja tillämpas.

I enlighet med artikel 46 i linbaneförordningen ska äldre föreskrifter gälla för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april 2018.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

Hänvisningar till S8

22

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/424

av den 9 mars 2016

om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/9/EG (3) fastställs regler för linbaneanläggningar som konstrueras,

tillverkas och drivs för att transportera personer.

(2)

Direktiv 2000/9/EG bygger på de principer som anges i rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod

för teknisk harmonisering och standarder (4). Följaktligen fastställs i direktivet bara de grundläggande krav som

gäller för linbaneanläggningar, medan de tekniska detaljerna antas av Europeiska standardiseringskommittén

(CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) i enlighet med Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (5). Produkter som överensstämmer med sådana harmoniserade

standarder, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, förutsätts

överensstämma med kraven i direktiv 2000/9/EG. Erfarenheten har visat att dessa grundprinciper har fungerat

bra inom denna sektor och bör behållas och främjas ytterligare.

(3)

Erfarenheterna från genomförandet av direktiv 2000/9/EG har visat på behovet att ändra vissa bestämmelser i

direktivet för att klargöra och uppdatera dem och därigenom skapa rättslig säkerhet i huvudsak när det gäller

tillämpningsområdet och bedömningen av överensstämmelse för delsystem.

31.3.2016

L 81/1

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) EUT C 451, 16.12.2014, s. 81.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 januari 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 februari 2016.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/9/EG av den 20 mars 2000 om linbaneanläggningar för persontransport (EGT L 106,

3.5.2000, s. 21).

(4) EGT C 136, 4.6.1985, s. 1.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring

av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG,

97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

23

(4)

Eftersom tillämpningsområdet, de grundläggande kraven och förfarandena för bedömning av överensstämmelse

måste vara identiska i alla medlemsstater finns det praktiskt taget ingen flexibilitet i införlivandet av ett direktiv

som grundas på den nya metodens principer i nationell rätt. För att förenkla regelverket bör direktiv 2000/9/EG

ersättas med en förordning, vilket är det lämpliga rättsliga instrumentet, med hänsyn till att en förordning ger

tydliga och detaljerade regler som inte lämnar utrymme för olikartat införlivande av medlemsstaterna och

därigenom säkerställer ett enhetligt genomförande inom hela unionen.

(5)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG (1) fastställs gemensamma principer och bestämmelser

avsedda att tillämpas som en enhetlig grund för översyn eller omarbetning av lagstiftning som harmoniserar

villkoren för saluföring av produkter. Direktiv 2000/9/EG bör därför anpassas till det beslutet.

(6)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (2) finns bestämmelser om ackreditering av organ

för bedömning av överensstämmelse, en ram för marknadskontroll av produkter och för kontroll av produkter

från tredjeländer samt allmänna principer för CE-märkning.

(7)

Tillämpningsområdet för denna förordning bör spegla tillämpningsområdet för direktiv 2000/9/EG. Denna

förordning bör gälla linbaneanläggningar för persontransport, särskilt sådana som används på turistorter i

bergsområden, i stadstrafiksystem eller i idrottsanläggningar. Linbaneanläggningar utgörs i huvudsak av

liftsystem, t.ex. bergbanor, linbanor (kabinbanor, gondolbanor, stolliftar) och släpliftar. Framdrivning genom kabel

och persontransportfunktion är de huvudkriterier som avgör om en viss linbaneanläggning omfattas av denna

förordning.

(8)

Denna förordning bör vara tillämplig i sin helhet på nya linbaneanläggningar, på ändringar av linbanean­

läggningar där ett nytt godkännande krävs och omfattar delsystem och säkerhetskomponenter som är nya på

unionsmarknaden när de släpps på den, dvs. de är antingen nya delsystem och säkerhetskomponenter som är

tillverkade av en tillverkare som är etablerad i unionen eller nya eller begagnade delsystem och säkerhetskom­

ponenter som importerats från ett tredjeland. Denna förordning är inte tillämplig på flyttning av linbanean­

läggningar som installerats på unionens territorium eller på flyttning av delsystem eller säkerhetskomponenter

som monterats i sådana anläggningar, förutom när en sådan flyttning medför en omfattande förändring av

linbaneanläggningen.

(9)

Det har utvecklats nya typer av linbaneanläggningar som är avsedda för både transport- och fritidsaktiviteter.

Sådana anläggningar bör omfattas av denna förordning.

(10) Vissa linbaneanläggningar bör undantas från tillämpningsområdet för denna förordning, antingen på grund av att

de omfattas av annan särskild harmoniserad unionslagstiftning eller på grund av att de kan regleras på ett adekvat

sätt på nationell nivå.

(11) Hissar, inbegripet lindrivna hissar, både vertikala och lutande, som permanent betjänar fasta stannplan i

byggnader och anläggningar och som inte används mellan linbanestationer, omfattas av särskild unionslagstiftning

och bör därför undantas från tillämpningsområdet för denna förordning. Linbaneanläggningar som omfattas av

denna förordning undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU (3).

(12) Linbaneanläggningar som av medlemsstaterna kategoriseras som historiska eller kulturella anläggningar eller

museianläggningar, vilka togs i drift före den 1 januari 1986 och alltjämt är i drift och som inte har genomgått

några större förändringar vad gäller konstruktion eller uppförande, bör undantas från denna förordnings

tillämpningsområde. Detta undantag gäller även delsystem och säkerhetskomponenter som särskilt konstruerats

för sådana linbaneanläggningar. Medlemsstaterna bör med avseende på sådana linbaneanläggningar säkerställa en

hög skyddsnivå när det gäller människors hälsa och säkerhet samt egendom, vid behov genom nationell

lagstiftning.

(13) För att trygga den rättsliga säkerheten bör undantaget för linfärjor omfatta alla lindrivna anläggningar där

användarna eller de transporterande anordningarna är vattenburna, t.ex. lindrivna vattenskidanläggningar.

31.3.2016

L 81/2

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och

upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i

samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

hissar och säkerhetskomponenter till hissar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 251).

24

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

(14) För att se till att linbaneanläggningar med tillhörande infrastruktur, delsystem och säkerhetskomponenter

säkerställer en hög skyddsnivå när det gäller människors hälsa och säkerhet samt egendom är det nödvändigt att

fastställa regler för konstruktion och uppförande av linbaneanläggningar.

(15) Medlemsstaterna bör säkerställa linbaneanläggningarnas säkerhet när de uppförs, när de tas i drift och under

driften.

(16) Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas rätt att närmare fastställa de krav de anser vara nödvändiga

när det gäller markanvändning och fysisk planering samt för att säkerställa skyddet av miljön och människors

hälsa och säkerhet, särskilt för arbetstagare och driftspersonal, vid användning av linbaneanläggningar.

(17) Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas rätt att fastställa lämpliga förfaranden för godkännande av

planerade linbaneanläggningar, kontroll av linbaneanläggningar innan de tas i drift och övervakning under drift.

(18) Denna förordning bör beakta det faktum att linbaneanläggningars säkerhet lika mycket beror på de lokala

förhållandena som på kvaliteten på de industritillverkade ingående delarna och det sätt på vilket de monteras

ihop, installeras på den därför avsedda platsen och övervakas när linbaneanläggningen är i drift. Orsakerna till

allvarliga olyckor kan hänföras till valet av plats för anläggningen, själva transportsystemet, anläggningskon­

struktioner eller till hur linbaneanläggningen drivs och underhålls.

(19) Även om denna förordning inte omfattar linbaneanläggningarnas faktiska drift bör den föreskriva en allmän ram

för att säkerställa att sådana anläggningar som är belägna inom medlemsstaternas territorium drivs på ett sådant

sätt att de tillförsäkrar passagerarna, driftspersonalen och tredje parter en hög skyddsnivå.

(20) Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att linbaneanläggningar tas i drift endast om de

uppfyller kraven i denna förordning och inte kan äventyra människors hälsa eller säkerhet eller äventyra egendom

när de installeras, underhålls och drivs på ett korrekt sätt för deras avsedda ändamål.

(21) Medlemsstaterna bör fastställa förfaranden för godkännande av uppförande av planerade linbaneanläggningar och

av ändring av sådana anläggningar och för deras idrifttagande i syfte att säkerställa att de är säkert uppförda och

monterade på plats, i enlighet med säkerhetsanalysen, vars resultat ingår i säkerhetsrapporten, och alla tillämpliga

krav i lagstiftningen.

(22) I säkerhetsanalysen för planerade linbaneanläggningar bör det fastställas vilka komponenter som är avgörande för

linbaneanläggningens säkerhet.

(23) I säkerhetsanalysen för planerade linbaneanläggningar bör hänsyn tas till begränsningar i samband med

linbaneanläggningarnas drift, dock utan att principen om fri rörlighet för varor när det gäller delsystem och

säkerhetskomponenter, eller linbaneanläggningarnas säkerhet, äventyras.

(24) Regler om godkännande av idrifttagande av linbaneanläggningar faller inom ramen för medlemsstaternas

behörighet. Godkännande för idrifttagande beviljas av behöriga myndigheter eller organ. Övervakningen av

linbaneanläggningens driftssäkerhet faller också inom ramen för medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna

bör därför fastställa vem som är ansvarig för linbaneanläggningen och, i enlighet därmed, för säkerhetsanalysen

för en planerad linbaneanläggning.

(25) Denna förordning syftar till att säkerställa att den inre marknaden för delsystem och säkerhetskomponenter till

linbaneanläggningar fungerar väl. Delsystem och säkerhetskomponenter som uppfyller kraven i denna förordning

bör kunna omfattas av principen om fri rörlighet för varor.

(26) Delsystem och säkerhetskomponenter bör få monteras i en linbaneanläggning, under förutsättning att de medger

uppförande av linbaneanläggningar som uppfyller kraven i denna förordning och som inte kan äventyra

människors hälsa eller säkerhet eller äventyra egendom när de installeras, underhålls och drivs på ett korrekt sätt

för deras avsedda ändamål.

31.3.2016

L 81/3

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

25

(27) De grundläggande kraven bör tolkas och tillämpas på ett sätt som tar hänsyn till den senaste tekniska

utvecklingen vid tidpunkten för konstruktion och tillverkning samt till tekniska och ekonomiska överväganden

som är förenliga med en hög skyddsnivå för hälsa och säkerhet.

(28) De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att delsystem och

säkerhetskomponenter uppfyller kraven i denna förordning, så att en hög nivå säkerställs i fråga om skydd av

allmänna intressen, såsom människors hälsa och säkerhet och skydd av egendom, och så att rättvisa konkurrens­

villkor säkerställs på unionsmarknaden.

(29) Alla ekonomiska aktörer som ingår i leverans- och distributionskedjan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till

att de endast tillhandahåller sådana delsystem och säkerhetskomponenter på marknaden som överensstämmer

med kraven i denna förordning. Det måste göras en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna som

motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och distributionskedjan.

(30)

Tillverkaren av delsystem eller säkerhetskomponenter, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverk­

ningsprocessen, är den som bäst kan genomföra förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Bedömning av

överensstämmelse bör därför även i fortsättningen uteslutande vara en skyldighet för tillverkaren av delsystemet

eller säkerhetskomponenten.

(31)

För att underlätta kommunikationen mellan de ekonomiska aktörerna och de nationella marknadskontrollmyn­

digheterna bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att utöver postadressen även ange en

webbadress.

(32) Det måste säkerställas att delsystem och säkerhetskomponenter från tredjeländer som förs in på

unionsmarknaden uppfyller kraven i denna förordning, och i synnerhet att tillverkarna har låtit dessa delsystem

och säkerhetskomponenter genomgå lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Det bör därför

föreskrivas bestämmelser som anger att importörerna ska se till att de delsystem eller säkerhetskomponenter som

de släpper ut på marknaden uppfyller kraven i denna förordning och att de inte får släppa ut delsystem och

säkerhetskomponenter på marknaden som inte uppfyller dessa krav eller som utgör en risk. Det bör också slås

fast att importörerna ska se till att förfaranden för bedömning av överensstämmelse har genomförts och att

märkning av delsystem och säkerhetskomponenter samt dokumentation som tagits fram av tillverkarna är

tillgängliga för kontroll av behöriga nationella myndigheter.

(33) Distributören tillhandahåller ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden efter det delsystemet eller

säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden av tillverkaren eller importören och de bör iaktta

vederbörlig omsorg för att se till att deras hantering av delsystemet eller säkerhetskomponenten inte inverkar

negativt på produktens överensstämmelse med kraven.

(34) Vid utsläppandet av ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden bör varje importör ange sitt namn,

registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och den postadress där importören kan kontaktas, samt sin

webbplats, om sådan finns. Undantag bör medges i de fall då delsystemets eller säkerhetskomponentens storlek

eller art inte tillåter detta. Detta inbegriper de fall där importören skulle behöva öppna förpackningen för att sätta

sitt namn och sin adress på delsystemet eller säkerhetskomponenten.

(35) Alla ekonomiska aktörer som släpper ut ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden i eget namn

eller under eget varumärke eller ändrar ett delsystem eller en säkerhetskomponent på ett sådant sätt att det kan

påverka överensstämmelsen med kraven i denna förordning, bör räknas som tillverkare och bör därför ta på sig

tillverkarens skyldigheter.

(36) Distributörer och importörer befinner sig nära marknaden och bör därför vara involverade i de behöriga

nationella myndigheternas marknadskontroller och de bör vara beredda på att aktivt delta genom att förse dessa

myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om de delsystem eller säkerhetskomponenter som berörs.

(37)

Marknadskontrollen blir enklare och effektivare om man kan säkerställa ett delsystems eller en säkerhets­

komponents spårbarhet genom hela leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det lättare för

marknadskontrollmyndigheterna att spåra de ekonomiska aktörer som på marknaden har tillhandahållit

delsystem eller säkerhetskomponenter som inte uppfyller kraven. När den information bevaras som enligt denna

förordning krävs för identifiering av andra ekonomiska aktörer, bör de ekonomiska aktörerna inte vara skyldiga

att uppdatera denna information vad gäller andra ekonomiska aktörer som antingen har levererat ett delsystem

eller en säkerhetskomponent till dem eller till vilka de har levererat ett delsystem eller en säkerhetskomponent.

31.3.2016

L 81/4

Europeiska unionens officiella tidning

SV

26

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

(38) Denna förordning bör begränsas till att ange de grundläggande kraven. För att underlätta bedömningen av

överensstämmelsen med dessa krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för

linbaneanläggningar, delsystem och säkerhetskomponenter som överensstämmer med harmoniserade standarder

som antas i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012 i syfte att ange närmare tekniska specifikationer för

dessa krav, särskilt när det gäller linbaneanläggningarnas konstruktion, uppförande och drift.

(39) I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för invändningar mot harmoniserade standarder som inte

helt uppfyller kraven i den här förordningen.

(40) För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa och de behöriga myndigheterna säkerställa att de delsystem och

säkerhetskomponenter som har tillhandahållits på marknaden överensstämmer med de grundläggande kraven är

det nödvändigt att fastställa förfaranden för bedömning av överensstämmelse. I beslut nr 768/2008/EG fastställs

moduler för mer eller mindre strikta förfaranden för bedömning av överensstämmelse, allt efter risknivån och

den erforderliga säkerhetsnivån. För att säkerställa enhetlighet mellan olika sektorer och undvika tillfälliga

varianter bör förfarandena för bedömning av överensstämmelse väljas bland dessa moduler.

(41) Tillverkare av delsystem och säkerhetskomponenter bör upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse som

innehåller den information som krävs enligt denna förordning rörande delsystemets eller säkerhetskomponentens

överensstämmelse med kraven i denna förordning och annan relevant harmoniserad unionslagstiftning.

EU-försäkran om överensstämmelse bör åtfölja delsystemet eller säkerhetskomponenten.

(42) För att säkerställa faktisk tillgång till information för marknadskontrolländamål bör den information som krävs

för att identifiera alla tillämpliga unionsakter för ett delsystem eller en säkerhetskomponent finnas tillgänglig i en

enda försäkran om överensstämmelse. För att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna

kan denna enda EU-försäkran om överensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av de enskilda

relevanta försäkringarna om överensstämmelse.

(43) CE-märkningen, som visar att ett delsystem eller en säkerhetskomponent överensstämmer med kraven, är det

synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse i vid bemärkelse. Allmänna principer för

CE-märkningen och dess förhållande till annan märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser

för hur CE-märkningen ska anbringas bör fastställas i den här förordningen.

(44) För att uppnå ett verkningsfullt skydd för passagerare, driftspersonal och tredje parter krävs en kontroll av att de

grundläggande krav för delsystem och säkerhetskomponenter som föreskrivs i denna förordning uppfylls.

(45) I de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som fastställs i denna förordning krävs medverkan av organ

för bedömning av överensstämmelse, som medlemsstaterna anmäler till kommissionen.

(46) Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv 2000/9/EG som organen för bedömning av överensstämmelse

måste uppfylla för att kunna bli anmälda till kommissionen är otillräckliga för att säkerställa en enhetligt hög

prestationsnivå hos de anmälda organen i hela unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda organ utför

sina uppgifter lika väl och under rättvisa konkurrensvillkor. Det kräver att man fastställer obligatoriska krav för

de organ för bedömning av överensstämmelse som vill bli anmälda för att få utföra bedömningar av

överensstämmelse.

(47) För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedömning av överensstämmelse är det också nödvändigt att

fastställa krav för de anmälande myndigheterna och för andra organ som medverkar i bedömningen, anmälan

och övervakningen av anmälda organ.

(48) Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar att det uppfyller kriterierna i de harmoniserade

standarderna bör det förutsättas uppfylla motsvarande krav i denna förordning.

(49) Det system som fastställs i denna förordning bör kompletteras av ackrediteringssystemet i förordning (EG)

nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt för att kontrollera kompetensen hos organen för

bedömning av överensstämmelse bör metoden användas även i samband med anmälan.

31.3.2016

L 81/5

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

27

(50) Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008, vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om

överensstämmelse, bör av de nationella offentliga myndigheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet att

styrka den tekniska kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse. Nationella myndigheter kan

emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att utföra denna bedömning på egen hand. I så fall bör de

nationella myndigheterna, för att trygga en rimlig trovärdighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella

myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för att visa kommissionen och övriga medlemsstater att de

utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse uppfyller de relevanta kraven i lagstiftningen.

(51) Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut verksamhet kopplad till bedömningen av

överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag. För att se till att den erforderliga skyddsnivån

uppfylls för delsystem och säkerhetskomponenter som ska släppas ut på unionsmarknaden är det avgörande att

de underentreprenörer och dotterbolag som utför bedömningarna uppfyller samma krav som de anmälda

organen i fråga om utförandet av bedömningarna av överensstämmelse. Därför är det viktigt att bedömningen av

kompetensen och förmågan hos de organ som ska anmälas och övervakningen av de redan anmälda organen

omfattar även den verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och dotterbolag.

(52) Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare, och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att

möjliggöra elektronisk anmälan.

(53) Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen

beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under

vilken eventuella tvivel eller osäkerheter rörande kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse

kan redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.

(54) Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att de anmälda organen tillämpar förfarandena för bedömning

av överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktörerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa

likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedömning

av överensstämmelse säkras. Detta kan bäst uppnås genom samordning och samarbete på lämpligt sätt mellan de

anmälda organen.

(55) Berörda parter bör ha rätt att överklaga resultatet av en bedömning av överensstämmelse som utförts av ett

anmält organ. Därför är det viktigt att se till att det finns ett förfarande för överklagande av de anmälda organens

beslut.

(56) För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klargöra att de regler i förordning (EG) nr 765/2008 om

marknadskontroll i unionen och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden ska tillämpas på

delsystem och säkerhetskomponenter som omfattas av den här förordningen. Den här förordningen bör inte

förhindra medlemsstaterna att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa uppgifter.

(57) Direktiv 2000/9/EG innehåller redan föreskrifter om ett förfarande för skyddsåtgärder som är nödvändigt för att

göra det möjligt att ifrågasätta ett delsystems eller en säkerhetskomponents överensstämmelse med kraven. För att

öka öppenheten och minska handläggningstiden måste det befintliga förfarandet för skyddsåtgärder förbättras, så

att det blir effektivare och så att man kan dra fördel av den sakkunskap som finns i medlemsstaterna.

(58) Det befintliga systemet bör kompletteras med ett förfarande genom vilket berörda parter informeras om

planerade åtgärder när det gäller delsystem och säkerhetskomponenter som utgör en risk för människors hälsa

eller säkerhet eller för egendom. Det bör också ge marknadskontrollmyndigheterna, i samarbete med de berörda

ekonomiska aktörerna, möjlighet att agera i ett tidigare skede med avseende på sådana delsystem och säkerhets­

komponenter.

(59) Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om att en medlemsstats åtgärd är berättigad bör

kommissionen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den bristande överensstämmelsen kan anses bero på

brister i en harmoniserad standard.

31.3.2016

L 81/6

Europeiska unionens officiella tidning

SV

28

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

(60) För att villkoren för genomförandet av denna förordning ska bli enhetliga bör kommissionen tilldelas

genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 182/2011 (1).

(61) Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter för att uppmana den anmälande

medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder avseende anmälda organ som inte uppfyller eller inte

längre uppfyller kraven för anmälan.

(62) Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter med avseende på delsystem och

säkerhetskomponenter som uppfyller kraven, men utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för

egendom.

(63) Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med

avseende på delsystem eller säkerhetskomponenter som uppfyller kraven men utgör en risk för människors hälsa

eller säkerhet, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(64) Den kommitté som inrättas genom denna förordning kan i linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när

det gäller behandling av frågor som rör tillämpningen av denna förordning och som tas upp av antingen

kommitténs ordförande eller en företrädare för en medlemsstat i enlighet med kommitténs arbetsordning.

(65) När andra frågor som har anknytning till denna förordning än frågor om genomförandet eller överträdelser av

förordningen behandlas, dvs. av en expertgrupp inom kommissionen, bör Europaparlamentet i enlighet med

gällande praxis få fullständig information och dokumentation och vid behov en inbjudan att närvara vid dess

möten.

(66) Kommissionen bör genom genomförandeakter och, mot bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa

förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder som har vidtagits av medlemsstater avseende delsystem

eller säkerhetskomponenter som inte uppfyller kraven är berättigade eller ej.

(67)

Det är nödvändigt att fastställa rimliga övergångsbestämmelser som medger att delsystem och säkerhetskom­

ponenter som redan har släppts ut på marknaden i enlighet med direktiv 2000/9/EG får tillhandahållas på

marknaden utan att de måste uppfylla ytterligare produktkrav.

(68) Det måste föreskrivas övergångsbestämmelser om att linbaneanläggningar som redan har installerats i enlighet

med direktiv 2000/9/EG får tas i drift.

(69) Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner för överträdelser av denna förordning och av nationell

lagstiftning som har utfärdats i enlighet med denna förordning och se till att dessa regler efterlevs. Sanktionerna

bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. Sanktionerna bör ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är,

hur länge den pågått och, i tillämpliga fall, om den varit avsiktlig. Dessutom bör sanktionerna ta hänsyn till om

den berörda ekonomiska aktören tidigare har begått en liknande överträdelse av denna förordning.

(70) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att se till att linbaneanläggningar uppfyller krav som föreskriver

en hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet samt egendom samtidigt som det säkerställs att den inre

marknaden för delsystem och säkerhetskomponenter fungerar väl, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av

medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå,

kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I

enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt

för att uppnå detta mål.

(71) Direktiv 2000/9/EG bör därför upphöra att gälla.

31.3.2016

L 81/7

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

29

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av och fri rörlighet för delsystem och

säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar. Den innehåller även bestämmelser om konstruktion, uppförande och

idrifttagande av nya linbaneanläggningar.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.

Denna förordning tillämpas på nya linbaneanläggningar för persontransport, på ändringar av linbaneanläggningar

där ett nytt godkännande krävs och på delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar.

2.

Denna förordning tillämpas inte på

a) hissar som omfattas av direktiv 2014/33/EU,

b) linbaneanläggningar som av medlemsstaterna kategoriseras som historiska eller kulturella anläggningar eller

museianläggningar, vilka togs i drift före den 1 januari 1986 och alltjämt är i drift och som inte har genomgått några

större förändringar vad gäller konstruktion eller uppförande, inbegripet delsystem och säkerhetskomponenter som

särskilt konstruerats för dem,

c) anläggningar avsedda för jordbruks- eller skogsbruksändamål,

d) linbaneanläggningar avsedda för transport till vindskydd och stugor i bergsområden som endast är avsedda för

transport av gods och särskilt angivna personer,

e) fast eller flyttbar utrustning som enbart är avsedd för fritids- och nöjesändamål och inte som medel för

persontransport,

f) gruvanläggningar eller andra fasta anläggningar som används för industriell verksamhet,

g) anläggningar i vilka användarna eller de transporterande anordningarna är vattenburna.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1. linbaneanläggning: hela det på platsen uppförda systemet, bestående av infrastruktur och delsystem, vilket

konstruerats, uppförts, monterats ihop och tagits i drift i syfte att transportera personer, där förflyttningen sker med

hjälp av linor längs rörelsebanan,

2. delsystem: ett sådant system som förtecknas i bilaga I, eller en kombination av sådana, som är avsett att monteras i

linbaneanläggningar,

3. infrastruktur: en station eller en konstruktion som finns längs banan, som särskilt konstruerats för varje linbanean­

läggning och som uppförts på plats, som beaktar banans sträckning och uppgifterna om systemet och som behövs

för linbaneanläggningens uppförande och drift, inklusive fundamenten,

31.3.2016

L 81/8

Europeiska unionens officiella tidning

SV

30

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

4. säkerhetskomponent: en utrustningskomponent eller varje anordning som är avsedd att monteras i ett delsystem eller

en linbaneanläggning för att säkerställa säkerheten och som, om den inte fungerar, äventyrar passagerares,

driftspersonals eller tredje parts säkerhet eller hälsa,

5. driftstekniska krav: alla tekniska bestämmelser och åtgärder som påverkar konstruktion och uppförande och som är

nödvändiga för linbaneanläggningens driftsäkerhet,

6. underhållstekniska krav: alla tekniska bestämmelser och åtgärder som påverkar konstruktion och uppförande och är

nödvändiga för underhållet, vilka syftar till att säkerställa linbaneanläggningens driftsäkerhet,

7. linbana: en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna är upphängda på och drivs av en eller flera

linor,

8. släplift: en linbaneanläggning där passagerarna med lämplig utrustning släpas längs ett preparerat spår,

9. bergbana: en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna dras av en eller flera linor längs ett spår som

kan ligga på marken eller stödjas av fasta strukturer,

10. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av ett delsystem eller en säkerhetskomponent för distribution eller

användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis,

11. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av ett delsystem eller en säkerhetskomponent på

unionsmarknaden,

12. idrifttagande: den första gången en linbaneanläggning används i syfte att transportera personer,

13. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar, eller låter konstruera eller tillverka, ett delsystem eller en

säkerhetskomponent och saluför detta delsystem eller denna säkerhetskomponent i eget namn eller under eget

varumärke eller monterar dessa i en linbaneanläggning,

14. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig

fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

15. importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och släpper ut ett delsystem eller en säkerhets­

komponent från ett tredjeland på unionsmarknaden,

16. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller

ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden,

17. ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören av ett delsystem eller en

säkerhetskomponent,

18. teknisk specifikation: ett dokument där det fastställs vilka tekniska krav som ska uppfyllas av linbaneanläggningar,

infrastruktur, delsystem eller säkerhetskomponenter,

19. harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,

20. ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008,

21. nationellt ackrediteringsorgan: ett nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG)

nr 765/2008,

22. bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida de grundläggande kraven i denna förordning

avseende ett delsystem eller en säkerhetskomponent har uppfyllts,

23. organ för bedömning av överensstämmelse: ett organ som utför bedömningar av överensstämmelse när det gäller ett

delsystem eller en säkerhetskomponent, bland annat kalibrering, provning, certifiering och kontroll,

31.3.2016

L 81/9

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

31

24. återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka ett delsystem eller en säkerhetskomponent som redan har tillhandahållits

den person som ansvarar för en linbaneanläggning,

25. tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att ett delsystem eller en säkerhetskomponent i leverantörskedjan

tillhandahålls på marknaden.

26. harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter,

27. CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att delsystemet eller säkerhetskomponenten överensstämmer

med tillämpliga krav i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om sådan märkning.

Artikel 4

Tillhandahållande av delsystem och säkerhetskomponenter på marknaden

Delsystem och säkerhetskomponenter ska endast tillhandahållas på marknaden om de uppfyller kraven i denna

förordning.

Artikel 5

Idrifttagande av linbaneanläggningar

1.

Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 9 vidta alla lämpliga åtgärder för att fastställa förfaranden för att

säkerställa att linbaneanläggningar tas i drift endast om de uppfyller kraven i denna förordning och inte kan äventyra

människors hälsa eller säkerhet eller äventyra egendom när de installeras, underhålls och drivs på ett korrekt sätt för sina

avsedda ändamål.

2.

Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 9 vidta alla lämpliga åtgärder för att fastställa förfaranden för att

säkerställa att delsystem och säkerhetskomponenter monteras i linbaneanläggningar endast om de möjliggör uppförande

av linbaneanläggningar som uppfyller kraven i denna förordning och inte kan äventyra människors hälsa eller säkerhet

eller äventyra egendom när de installeras, underhålls och drivs på ett korrekt sätt för sina avsedda ändamål.

3.

Linbaneanläggningar som överensstämmer med harmoniserade standarder, eller delar därav, till vilka hänvisningar

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla de grundläggande krav som fastställs i

bilaga II och som dessa standarder eller delar därav omfattar.

4.

Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas rätt att föreskriva sådana krav som de bedömer vara

nödvändiga för att skydda människor, särskilt arbetstagare, vid användning av de berörda linbaneanläggningarna,

förutsatt att detta inte innebär att linbaneanläggningarna ändras på ett sätt som inte omfattas av denna förordning.

Artikel 6

Grundläggande krav

Linbaneanläggningar samt infrastruktur, delsystem och säkerhetskomponenter till sådana anläggningar ska uppfylla de

grundläggande krav som anges i bilaga II som är tillämpliga på dem.

Artikel 7

Fri rörlighet för delsystem och säkerhetskomponenter

Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra att delsystem och säkerhetskomponenter som uppfyller kraven i

denna förordning tillhandahålls på marknaden.

31.3.2016

L 81/10

Europeiska unionens officiella tidning

SV

32

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Artikel 8

Säkerhetsanalys och säkerhetsrapport för planerade linbaneanläggningar

1.

Den person som ansvarar för linbaneanläggningen, som utsetts av en medlemsstat i enlighet med nationell rätt, ska

genomföra en säkerhetsanalys av den planerade linbaneanläggningen eller låta genomföra en sådan säkerhetsanalys.

2.

Den säkerhetsanalys som krävs för varje linbaneanläggning ska

a) beakta samtliga planerade driftsätt,

b) genomföras enligt en erkänd eller fastställd metod,

c) ta hänsyn till den aktuella tekniska utvecklingen och den berörda linbaneanläggningens komplexitet,

d) säkerställa att det vid linbaneanläggningens konstruktion och utformning tas hänsyn till den lokala omgivningen och

de mest ogynnsamma situationerna för att säkerställa att en tillräcklig säkerhet uppnås,

e) omfatta alla säkerhetsaspekter med avseende på linbaneanläggningen och yttre omständigheter i samband med

konstruktion, uppförande och idrifttagande,

f) göra det möjligt att mot bakgrund av tidigare erfarenheter identifiera risker som kan uppstå vid driften av linbanean­

läggningen.

3.

Säkerhetsanalysen ska också omfatta säkerhetsanordningarna och deras inverkan på linbaneanläggningen och

därtill hörande delsystem som de aktiverar så att säkerhetsanordningarna

a) kan reagera på en första störning eller ett upptäckt fel så att anläggningen därefter antingen fortsatt kan drivas med

garanterad säkerhet, utnyttjas under begränsade driftsförhållanden eller tvångsstoppas i ett säkert läge,

b) är redundanta och övervakade, eller

c) är sådana att sannolikheten för brister i dem kan bedömas och deras nivå motsvarar nivån för säkerhetsanordningar

som uppfyller de kriterier som anges i leden a och b.

4.

Säkerhetsanalysen ska användas för att sammanställa en översikt över risker och farliga situationer, rekommendera

de åtgärder som planerats för att hantera sådana risker samt fastställa en förteckning över delsystem och säkerhetskom­

ponenter som ska monteras i linbaneanläggningen.

5.

Resultatet av säkerhetsanalysen ska ingå i en säkerhetsrapport.

Artikel 9

Godkännande av linbaneanläggningar

1.

Varje medlemsstat ska fastställa förfaranden för godkännande av uppförande och idrifttagande av linbanean­

läggningar som är belägna inom dess territorium.

2.

Den person som ansvarar för linbaneanläggningen, som utsetts av en medlemsstat i enlighet med nationell rätt, ska

lämna in den säkerhetsrapport som avses i artikel 8, EU-försäkran om överensstämmelse och övriga dokument som rör

delsystemens och säkerhetskomponenternas överensstämmelse samt den dokumentation som avser linbaneanläggningens

egenskaper till den myndighet eller det organ som ansvarar för godkännandet av linbaneanläggningen. Dokumentationen

om linbaneanläggningen ska även innehålla de nödvändiga villkoren, inklusive driftsinskränkningar, samt fullständiga

uppgifter om service, tillsyn, justering och underhåll av linbaneanläggningen. Ett exemplar av dessa dokument ska

förvaras vid linbaneanläggningen.

3.

Om viktiga egenskaper, delsystem eller säkerhetskomponenter ändras i befintliga linbaneanläggningar och om detta

innebär att den berörda medlemsstaten kräver ett nytt godkännande för idrifttagande ska dessa ändringar och deras

inverkan på linbaneanläggningen som helhet uppfylla de grundläggande kraven i bilaga II.

31.3.2016

L 81/11

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

33

4.

Medlemsstaterna får inte tillämpa de förfaranden som avses i punkt 1 för att av skäl som rör de aspekter som

omfattas av denna förordning förbjuda, begränsa eller hindra uppförande och idrifttagande av linbaneanläggningar som

uppfyller kraven i denna förordning och inte utgör någon risk för människors hälsa eller säkerhet eller för egendom när

de har installerats på ett korrekt sätt i enlighet med deras avsedda ändamål.

5.

Medlemsstaterna får inte tillämpa de förfaranden som avses i punkt 1 för att förbjuda, begränsa eller hindra den

fria rörligheten för delsystem och säkerhetskomponenter som uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 10

Drift av linbaneanläggningar

1.

Medlemsstaterna ska se till att en linbaneanläggning kan fortsätta att drivas enbart om den uppfyller villkoren i

säkerhetsrapporten.

2.

Om en medlemsstat konstaterar att en godkänd linbaneanläggning som används i enlighet med dess avsedda

ändamål kan äventyra människors hälsa eller säkerhet eller egendom ska den vidta alla lämpliga åtgärder för att

inskränka driftsvillkoren för linbaneanläggningen eller för att förbjuda driften av den.

KAPITEL II

DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER

Artikel 11

Tillverkarnas skyldigheter

1.

Tillverkarna ska, när de släpper ut sina delsystem eller säkerhetskomponenter på marknaden eller monterar dem i

en linbaneanläggning, se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande kraven i bilaga II.

2.

Tillverkarna av delsystem eller säkerhetskomponenter ska utarbeta den tekniska dokumentation som avses i

bilaga VIII (nedan kallad den tekniska dokumentationen) och utföra eller låta utföra den tillämpliga bedömning av

överensstämmelse som avses i artikel 18.

Om den bedömning som avses i första stycket har visat att ett delsystem eller en säkerhetskomponent uppfyller de

tillämpliga kraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen.

3.

Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i 30 år efter det

att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden.

4.

Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som säkerställer att serietillverkning fortsätter att överensstämma med

kraven i denna förordning. Vederbörlig hänsyn ska också tas till ändringar i delsystems eller säkerhetskomponenters

konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarderna eller andra tekniska specifikationer som

det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för delsystemet eller säkerhetskomponenten.

Om det anses lämpligt med tanke på de risker som ett delsystem eller en säkerhetskomponent utgör ska tillverkarna, för

att skydda passagerarnas, driftspersonalens och tredje parters hälsa och säkerhet, utföra slumpvis provning av saluförda

delsystem eller säkerhetskomponenter, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål, delsystem och säkerhets­

komponenter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av sådana delsystem och säkerhetskomponenter,

samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

5.

Tillverkarna ska se till att delsystem eller säkerhetskomponenter som de har släppt ut på marknaden är försedda

med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifieringsmärkning.

31.3.2016

L 81/12

Europeiska unionens officiella tidning

SV

34

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Om detta inte är möjligt på grund av säkerhetskomponentens eller delsystemets storlek eller art, ska tillverkarna se till

att den erforderliga informationen anbringas på förpackningen eller på ett dokument som medföljer säkerhetskom­

ponenten eller delsystemet.

6.

Tillverkarna ska på delsystemet eller säkerhetskomponenten ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat

varumärke och den postadress där de kan kontaktas, eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett

dokument som medföljer säkerhetskomponenten eller delsystemet. En enda adress där tillverkaren kan kontaktas ska

anges. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av användare och marknadskontrollmyndigheterna.

Om tillverkaren anger en webbadress ska tillverkaren se till att informationen på den webbplatsen är tillgänglig och hålls

uppdaterad.

7.

Tillverkarna ska se till att delsystemet eller säkerhetskomponenten åtföljs av en kopia av EU-försäkran om

överensstämmelse samt av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter på ett språk som lätt kan förstås av användarna

och som bestämts av den berörda medlemsstaten. Sådana bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter ska vara tydliga och

lättbegripliga.

Om ett stort antal delsystem eller säkerhetskomponenter levereras till en och samma ekonomiska aktör eller användare

får emellertid partiet eller sändningen i fråga åtföljas av en enda kopia av EU-försäkran om överensstämmelse.

8.

Tillverkare som anser eller har skäl att tro att ett delsystem eller en säkerhetskomponent som de har släppt ut på

marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta nödvändiga korrigerande åtgärder för att

få delsystemet eller säkerhetskomponenten att överensstämma med förordningen eller, om så är lämpligt, för att dra

tillbaka eller återkalla delsystemet eller säkerhetskomponenten. Om delsystemet eller säkerhetskomponenten utgör en

risk ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de

har tillhandahållit delsystemet eller säkerhetskomponenten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande

överensstämmelsen och korrigerande åtgärder som vidtagits.

9.

Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den all information och

dokumentation som behövs för att visa att delsystemet eller säkerhetskomponenten överensstämmer med denna

förordning, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. Denna information och dokumentation kan lämnas i

pappersform eller i elektronisk form. Tillverkarna ska på den behöriga myndighetens begäran samarbeta med

myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de delsystem eller säkerhetskomponenter som

de har släppt ut på marknaden.

Artikel 12

Tillverkarens representant

1.

En tillverkare får genom skriftlig fullmakt utse en representant.

Skyldigheterna i enlighet med artikel 11.1 och skyldigheten att upprätta teknisk dokumentation får inte delegeras till

tillverkarens representant.

2.

Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge

tillverkarens representant rätt att åtminstone

a) inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de

nationella marknadskontrollmyndigheterna i 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut

på marknaden,

b) på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation

som behövs för att visa att delsystemet eller säkerhetskomponenten överensstämmer med kraven,

c) på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om åtgärder som vidtas för att undanröja

riskerna med de delsystem eller säkerhetskomponenter som omfattas av fullmakten.

Artikel 13

Importörernas skyldigheter

1.

Importörerna får endast släppa ut sådana delsystem eller säkerhetskomponenter på marknaden som uppfyller

kraven.

31.3.2016

L 81/13

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

35

2.

Innan importörerna släpper ut ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden ska de se till att

tillverkaren har utfört den lämpliga bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 18. De ska se till att tillverkaren

har upprättat den tekniska dokumentationen, att delsystemet eller säkerhetskomponenten har försetts med CE-märkning

och åtföljs av en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse, av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter och, om så

är lämpligt, av andra erforderliga dokument, samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 11.5 och 11.6.

Om en importör anser eller har skäl att tro att ett delsystem eller en säkerhetskomponent inte överensstämmer med de

tillämpliga grundläggande kraven i bilaga II får importören inte släppa ut delsystemet eller säkerhetskomponenten på

marknaden förrän delsystemet eller säkerhetskomponenten överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om delsystemet

eller säkerhetskomponenten utgör en risk ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyn­

digheterna om detta.

3.

Importörerna ska på delsystemet eller säkerhetskomponenten ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat

varumärke och den postadress där de kan kontaktas eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett

dokument som medföljer säkerhetskomponenten eller delsystemet. Kontaktuppgifterna ska vara på ett språk som lätt

kan förstås av användarna och marknadskontrollmyndigheterna.

Om importören anger en webbadress ska importören se till att informationen på den webbplatsen är tillgänglig och

hålls uppdaterad.

4.

Importörerna ska se till att delsystem eller säkerhetskomponenter åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföre­

skrifter på ett språk som lätt kan förstås av användarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten.

5.

Importörerna ska, så länge de har ansvar för ett delsystem eller en säkerhetskomponent, se till att lagrings- eller

transportförhållandena inte äventyrar delsystemets eller säkerhetsanordningens överensstämmelse med de tillämpliga

grundläggande kraven i bilaga II.

6.

När det anses lämpligt med tanke på de risker som ett delsystem eller en säkerhetskomponent utgör ska

importörerna för att skydda passagerarnas, driftspersonalens och tredje parters hälsa och säkerhet, utföra slumpvis

provning av saluförda delsystem eller säkerhetskomponenter, granska och vid behov registerföra inkomna klagomål,

delsystem och säkerhetskomponenter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av sådana delsystem och

säkerhetskomponenter, samt informera distributörerna om all sådan övervakning.

7.

Importörer som anser eller har skäl att tro att ett delsystem eller en säkerhetskomponent som de har släppt ut på

marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att

få delsystemet eller säkerhetskomponenten att överensstämma med förordningen eller, om så är lämpligt, dra tillbaka

eller återkalla delsystemet eller säkerhetskomponenten. Om delsystemet eller säkerhetskomponenten utgör en risk ska

importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har

tillhandahållit delsystemet eller säkerhetskomponenten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande

överensstämmelsen och korrigerande åtgärder som vidtagits.

8.

Under 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden ska importörerna

kunna uppvisa en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse för marknadskontrollmyndigheterna och se till att dessa

myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

9.

Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den all information och

dokumentation som behövs för att visa att ett delsystem eller en säkerhetskomponent överensstämmer med kraven, på

ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. Denna information och dokumentation kan lämnas i pappersform

eller i elektronisk form. Importörerna ska på den behöriga myndighetens begäran samarbeta med myndigheten om de

åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de delsystem eller säkerhetskomponenter som de har släppt ut på

marknaden.

Artikel 14

Distributörernas skyldigheter

1.

När distributörerna tillhandahåller ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden ska de iaktta

vederbörlig omsorg för att se till att kraven i denna förordning uppfylls.

31.3.2016

L 81/14

Europeiska unionens officiella tidning

SV

36

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

2.

Innan distributörerna tillhandahåller ett delsystem eller en säkerhetskomponent på marknaden ska de kontrollera

att delsystemet eller säkerhetskomponenten har försetts med CE-märkning och åtföljs av en kopia av EU-försäkran om

överensstämmelse, av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter och, om så är lämpligt, av andra erforderliga dokument,

på ett språk som lätt kan förstås av användarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten, samt att tillverkaren

och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 11.5, 11.6 respektive 13.3.

Om en distributör anser eller har skäl att tro att ett delsystem eller en säkerhetskomponent inte överensstämmer med de

tillämpliga grundläggande kraven i bilaga II får distributören inte tillhandahålla delsystemet eller säkerhetskomponenten

på marknaden förrän delsystemet eller säkerhetskomponenten överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om

delsystemet eller säkerhetskomponenten utgör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören

om detta och även informera marknadskontrollmyndigheterna.

3.

Distributörerna ska, så länge de har ansvar för ett delsystem eller en säkerhetskomponent, se till att lagrings- eller

transportförhållandena inte äventyrar delsystemets eller säkerhetsanordningens överensstämmelse med de tillämpliga

grundläggande kraven i bilaga II.

4.

Distributörer som anser eller har skäl att tro att ett delsystem eller en säkerhetskomponent som de har

tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska försäkra sig om att nödvändiga

korrigerande åtgärder vidtas för att få delsystemet eller säkerhetskomponenten att överensstämma med kraven eller, om

så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla delsystemet eller säkerhetskomponenten. Om delsystemet eller säkerhetskom­

ponenten utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart informera de behöriga nationella myndigheterna i de

medlemsstater där de har tillhandahållit delsystemet eller säkerhetskomponenten på marknaden, och lämna detaljerade

uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och korrigerande åtgärder som vidtagits.

5.

Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten den information och

dokumentation som behövs för att visa att ett delsystem eller en säkerhetskomponent överensstämmer med kraven.

Denna information och dokumentation kan lämnas i pappersform eller i elektronisk form. Distributörerna ska på

myndighetens begäran samarbeta med myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med delsystem

eller säkerhetskomponenter som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 15

De fall när importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som tillverkarna

En importör eller distributör ska anses vara tillverkare enligt denna förordning och ska ha samma skyldigheter som

tillverkaren har enligt artikel 11 när importören eller distributören släpper ut ett delsystem eller en säkerhetskomponent

på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett delsystem eller en säkerhetskomponent som redan

släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med kraven i denna förordning kan påverkas.

Artikel 16

Identifiering av de ekonomiska aktörerna

De ekonomiska aktörerna ska på begäran identifiera följande aktörer för marknadskontrollmyndigheterna:

a) Alla ekonomiska aktörer som har levererat ett delsystem eller en säkerhetskomponent till dem.

b) Alla ekonomiska aktörer och alla personer som ansvarar för en linbaneanläggning, till vilka de har levererat ett

delsystem eller en säkerhetskomponent.

De ekonomiska aktörerna ska kunna lämna den information som avses i första stycket i 30 år efter det att delsystemet

eller säkerhetskomponenten har levererats till dem och i 30 år efter det att de har levererat delsystemet eller säkerhets­

komponenten.

31.3.2016

L 81/15

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

37

KAPITEL III

DELSYSTEMS OCH SÄKERHETSKOMPONENTERS ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 17

Presumtion om delsystems och säkerhetskomponenters överensstämmelse

Delsystem och säkerhetskomponenter som överensstämmer med harmoniserade standarder, eller delar av dem till vilka

hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med de

grundläggande krav i bilaga II som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

Artikel 18

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

1.

Innan ett delsystem eller en säkerhetskomponent släpps ut på marknaden ska tillverkaren låta delsystemet eller

säkerhetskomponenten genomgå ett förfarande för bedömning av överensstämmelse enligt punkt 2.

2.

Delsystemets eller säkerhetskomponentens överensstämmelse ska bedömas genom något av följande bedömnings­

förfaranden, enligt tillverkarens val:

a) EU-typkontroll (modul B – produktionstyp) enligt bilaga III i kombination med något av följande:

i) Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen (modul D) enligt bilaga IV.

ii) Överensstämmelse med typ som grundar sig på kontroll av delsystem eller säkerhetskomponenter (modul F) enligt

bilaga V.

b) Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter (modul G) enligt bilaga VI.

c) Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och konstruktionskontroll (modul H 1) enligt

bilaga VII.

3.

Alla dokument och all skriftväxling i samband med förfarandena för bedömning av överensstämmelse ska avfattas

på ett officiellt språk i den medlemsstat där det anmälda organ som genomför de förfaranden som avses i punkt 2 är

etablerat, eller på ett språk som godtas av detta organ.

Artikel 19

EU-försäkran om överensstämmelse

1.

I EU-försäkran om överensstämmelse för ett delsystem eller en säkerhetskomponent ska det anges att de

grundläggande kraven i bilaga II har visats vara uppfyllda.

2.

EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i bilaga IX, innehålla de uppgifter som

anges i de relevanta modulerna i bilagorna III–VII och ska regelbundet uppdateras. Den ska åtfölja delsystemet eller

säkerhetskomponenten och översättas till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där delsystemet eller

säkerhetskomponenten släpps ut eller tillhandahålls på marknaden.

3.

Om ett delsystem eller en säkerhetskomponent omfattas av fler än en unionsakt där det ställs krav på en EU-

försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas med avseende på alla dessa

unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning

till dem.

4.

Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att delsystemet eller säkerhets­

komponenten uppfyller kraven i denna förordning.

31.3.2016

L 81/16

Europeiska unionens officiella tidning

SV

38

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Artikel 20

Allmänna principer för CE-märkning

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 21

Regler och villkor för anbringande av CE-märkning

1.

CE-märkningen ska anbringas på delsystemet eller säkerhetskomponenten eller dess märkskyltar så att den är

synlig, lätt läsbar och outplånlig. Om detta inte är möjligt eller inte är lämpligt på grund av delsystemets eller säkerhets­

komponentens art, ska den anbringas på förpackningen och på de medföljande dokumenten.

2.

CE-märkningen ska anbringas innan delsystemet eller säkerhetskomponenten släpps ut på marknaden.

3.

CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som medverkar i produktions­

kontrollen. Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av organet självt eller, enligt dess anvisningar, av

tillverkaren eller dennes representant.

4.

CE-märkningen och det identifikationsnummer som avses i punkt 3 får åtföljas av andra märken som anger en

särskild risk eller ett särskilt användningsområde.

5.

Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas

korrekt och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning av märkningen.

KAPITEL IV

ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 22

Anmälan

Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka organ som fått i uppdrag att utföra

bedömningar av överensstämmelse i enlighet med denna förordning.

Artikel 23

Anmälande myndigheter

1.

Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som

krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ,

inklusive överensstämmelse med artikel 28.

2.

Medlemsstaterna får bestämma att den bedömning och övervakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett

nationellt ackrediteringsorgan i den mening som avses i och i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

3.

Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat sätt överlåter den bedömning, anmälan eller övervakning

som avses i punkt 1 i denna artikel till ett organ som inte är offentligt, ska detta organ vara en juridisk person och ska i

tillämpliga delar uppfylla kraven i artikel 24. Dessutom ska detta organ ha vidtagit åtgärder för att kunna hantera

ansvarsskyldighet som kan uppstå i samband med dess verksamhet.

4.

Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av det organ som avses i

punkt 3.

31.3.2016

L 81/17

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

39

Artikel 24

Krav på de anmälande myndigheterna

1.

En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med

organen för bedömning av överensstämmelse.

2.

En anmälande myndighet ska vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och

opartisk.

3.

En anmälande myndighet ska vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för

bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig personal än de som har gjort bedömningen.

4.

En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra sådan verksamhet som utförs av organ för bedömning av

överensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.

5.

En anmälande myndighet ska skydda erhållen konfidentiell information.

6.

En anmälande myndighet ska ha tillgång till tillräckligt med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra

sina uppgifter.

Artikel 25

De anmälande myndigheternas informationsskyldighet

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina förfaranden för bedömning och anmälan av organ för

bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ samt om eventuella ändringar.

Kommissionen ska offentliggöra denna information.

Artikel 26

Krav avseende anmälda organ

1.

När det gäller anmälan ska ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.

2.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas i enlighet med en medlemsstats nationella rätt och vara

en juridisk person.

3.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation

eller de delsystem eller säkerhetskomponenter som det bedömer.

Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som företräder företag

som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av de delsystem eller

säkerhetskomponenter som det bedömer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det inte finns

några intressekonflikter.

4.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att

bedömningen av överensstämmelse görs får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper,

äger, använder eller underhåller de delsystem eller säkerhetskomponenter som bedöms och inte heller av representanten

för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra användning av bedömda delsystem eller säkerhetskomponenter som är

nödvändiga för verksamheten inom organet för bedömning av överensstämmelse eller användning av sådana delsystem

eller säkerhetskomponenter för personligt bruk.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för bedömningen av

överensstämmelse får varken delta direkt i konstruktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller

underhåll av dessa delsystem eller säkerhetskomponenter eller representera parter som bedriver sådan verksamhet. De får

inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet eller integritet i samband med den bedömning av

överensstämmelse för vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte

påverkar sekretessen, objektiviteten eller opartiskheten i organens bedömningar av överensstämmelse.

31.3.2016

L 81/18

Europeiska unionens officiella tidning

SV

40

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

5.

Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med

största möjliga yrkesintegritet, ha erforderlig teknisk kompetens på det specifika området och vara fria från alla

påtryckningar och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras

bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och incitament från personer eller grupper av

personer som berörs av denna verksamhet.

6.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende bedömning av

överensstämmelse som fastställs i bilagorna III–VII för ett sådant organ och för vilka det har anmälts, oavsett om dessa

uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess ansvar.

Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av

delsystem eller säkerhetskomponent för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av överensstämmelse i

nödvändig utsträckning ha följande till sitt förfogande:

a) Personal med teknisk kunskap och tillräcklig erfarenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.

b) Beskrivningar av förfaranden i enlighet med vilka bedömningar av överensstämmelse utförs, som säkerställer insyn

och möjligheten att reproducera förfarandena. Organet ska ha lämpliga riktlinjer och förfaranden för att skilja mellan

de uppgifter som det utför i sin egenskap av anmält organ och all annan verksamhet.

c) Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet, med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags

storlek, bransch och struktur, till delsystemets eller säkerhetskomponentens tekniska komplexitet och eventuell

massproduktion eller serietillverkning.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvändiga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och

administrativa uppgifterna i samband med bedömningen av överensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och

de hjälpmedel som är nödvändiga.

7.

Den personal som ansvarar för att utföra uppgifter i samband med bedömningar av överensstämmelse ska ha

a) fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse på det område

inom vilket organet för bedömning av överensstämmelse har anmälts,

b) tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som de gör och fullgod befogenhet att utföra dessa

bedömningar,

c) tillräcklig kännedom och insikt om de grundläggande kraven i bilaga II, de tillämpliga harmoniserade standarderna

och de relevanta bestämmelserna i harmoniserad unionslagstiftning samt om nationell lagstiftning,

d) förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts.

8.

Det ska garanteras att organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning och den personal som

ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.

Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse

vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som görs eller

resultaten av bedömningarna.

9.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, såvida inte ansvaret åligger staten enligt

nationell rätt eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för bedömningen av överensstämmelse.

10.

Personalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information

som den erhåller vid utförandet av sina uppgifter i enlighet med bilagorna III–VII eller de nationella bestämmelser som

genomför den, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten utförs. Äganderät­

tigheter ska skyddas.

31.3.2016

L 81/19

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

41

11.

Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller se till att deras personal som ansvarar för att utföra

bedömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta standardiseringsarbetet och det arbete som utförs i

samordningsgruppen för anmälda organ, som inrättats i enlighet med denna förordning, och de ska som generella

riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som är resultatet av gruppens arbete.

Artikel 27

Presumtion om överensstämmelse för anmälda organ

Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i relevanta harmoniserade

standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska

förutsättas uppfylla kraven i artikel 26, förutsatt att dessa krav omfattas av de tillämpliga harmoniserade standarderna.

Artikel 28

Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ

1.

Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen av överensstämmelse på

underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i

artikel 26 samt informera den anmälande myndigheten om detta.

2.

De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av underentreprenörer eller dotterbolag,

oavsett var dessa är etablerade.

3.

Verksamhet kan läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till

det.

4.

De anmälda organen ska se till att den anmälande myndigheten har tillgång till de relevanta dokumenten rörande

bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem i enlighet

med bilagorna III–VII.

Artikel 29

Ansökan om anmälan

1.

Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den anmälande

myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat.

2.

Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller de

moduler för bedömning av överensstämmelse och det eller de delsystem eller den eller de säkerhetskomponenter som

organet hävdar att det har kompetens för samt av ett ackrediteringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett

nationellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i

artikel 26.

3.

Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den

anmälande myndigheten alla skriftliga underlag som krävs för kontroll, erkännande och regelbunden övervakning av att

det uppfyller kraven i artikel 26.

Artikel 30

Anmälningsförfarande

1.

De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt

kraven i artikel 26.

2.

De ska anmäla dessa till kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det elektroniska

anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen.

31.3.2016

L 81/20

Europeiska unionens officiella tidning

SV

42

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

3.

Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om verksamheten för bedömningar av överensstämmelse, modulerna

för bedömning av överensstämmelse och det eller de berörda delsystemen eller den eller de berörda säkerhetskompo­

nenterna samt ett relevant intyg om kompetens.

4.

Om en anmälan inte grundar sig på ett sådant ackrediteringsintyg som avses i artikel 29.2 ska den anmälande

myndigheten ge kommissionen och de andra medlemsstaterna skriftliga underlag som styrker att organet för bedömning

av överensstämmelse har erforderlig kompetens och att de system som behövs för att se till att organet kommer att

övervakas regelbundet och fortsätta att uppfylla kraven i artikel 26 har inrättats.

5.

Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält organ endast om kommissionen eller de andra

medlemsstaterna inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de fall då ett ackrediteringsintyg används,

eller inom två månader efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.

Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i enlighet med denna förordning.

6.

Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta

ändringar av anmälan.

Artikel 31

Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda organ

1.

Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifikationsnummer.

Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsakter.

2.

Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med denna förordning,

inklusive de identifikationsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de har anmälts för.

Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.

Artikel 32

Ändringar i anmälan

1.

Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de

krav som anges i artikel 26 eller att det underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten, beroende på hur

allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra skyldigheterna är och beroende på vad som är lämpligt,

begränsa eller återkalla anmälan tillfälligt eller slutgiltigt. Myndigheten ska omedelbart informera kommissionen och de

andra medlemsstaterna om detta.

2.

I händelse av begränsning, tillfällig eller slutgiltig återkallelse av anmälan eller om det anmälda organet har

upphört med verksamheten, ska den anmälande medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att det anmälda

organets dokumentation antingen behandlas av ett annat anmält organ eller hålls tillgänglig för de ansvariga anmälande

myndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.

Artikel 33

Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens

1.

Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett

anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldigheter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts

uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.

2.

Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för anmälan eller

det anmälda organets fortsatta kompetens.

31.3.2016

L 81/21

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

43

3.

Kommissionen ska se till att all känslig information som erhållits i samband med undersökningarna behandlas

konfidentiellt.

4.

Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan

ska den anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande

åtgärder, inbegripet att vid behov dra tillbaka anmälan.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 44.2.

Artikel 34

De anmälda organens operativa skyldigheter

1.

Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med förfarandena för bedömning av

överensstämmelse i bilagorna III–VII.

2.

Bedömningarna av överensstämmelse ska utföras på ett proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte

belastas i onödan.

Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags

storlek, bransch och struktur, till delsystemets eller säkerhetskomponentens tekniska komplexitet och till eventuell

massproduktion eller serietillverkning.

Samtidigt ska de dock respektera den grad av noggrannhet och den skyddsnivå som krävs för att delsystemet eller

säkerhetskomponenten ska uppfylla kraven i denna förordning.

3.

Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har tillämpat de grundläggande kraven i bilaga II eller

motsvarande harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer, ska det begära att tillverkaren vidtar lämpliga

korrigerande åtgärder och inte utfärda något intyg eller beslut om godkännande.

4.

Om ett anmält organ vid övervakning av överensstämmelse efter att ett intyg eller ett beslut om godkännande har

utfärdats konstaterar att ett delsystem eller en säkerhetskomponent inte längre uppfyller kraven, ska det begära att

tillverkaren vidtar lämpliga korrigerande åtgärder och vid behov tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyget eller beslutet

om godkännande.

5.

Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet begränsa intyget

eller beslutet om godkännande eller återkalla det tillfälligt eller slutgiltigt, beroende på vad som är lämpligt.

Artikel 35

Överklagande av de anmälda organens beslut

De anmälda organen ska se till att det finns ett förfarande för överklagande av deras beslut.

Artikel 36

De anmälda organens informationsskyldighet

1.

De anmälda organen ska informera den anmälande myndigheten om följande:

a) Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av ett intyg eller beslut om godkännande.

b) Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller villkoren för anmälan.

c) Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om information om bedömningar av överensstämmelse.

d) På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för anmälan och all annan verksamhet,

inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

31.3.2016

L 81/22

Europeiska unionens officiella tidning

SV

44

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

2.

De anmälda organen ska ge de övriga organ som anmälts i enlighet med denna förordning och som utför liknande

bedömningar av överensstämmelse som omfattar samma delsystem eller säkerhetskomponenter, relevant information om

frågor som rör negativa och, på begäran, positiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.

Artikel 37

Utbyte av erfarenhet

Kommissionen ska se till att det förekommer utbyte av erfarenhet mellan de nationella myndigheter i medlemsstaterna

som ansvarar för riktlinjerna för anmälan.

Artikel 38

Samordning av anmälda organ

Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts i

enlighet med denna förordning och att samordningen och samarbetet bedrivs på ett tillfredsställande sätt genom

samordningsgruppen för anmälda organ för linbaneanläggningar.

Anmälda organ ska delta i den gruppens arbete, direkt eller genom utsedda representanter.

KAPITEL V

MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV DELSYSTEM OCH SÄKERHETSKOMPONENTER SOM

FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN SAMT UNIONENS FÖRFARANDE I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 39

Marknadskontroll i unionen och kontroll av delsystem och säkerhetskomponenter som förs in på

unionsmarknaden

Artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla för delsystem och säkerhetskomponenter.

Artikel 40

Förfarande på nationell nivå för att hantera delsystem och säkerhetskomponenter som utgör en

risk

1.

Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att ett delsystem eller en säkerhets­

komponent som omfattas av denna förordning utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för egendom, ska

de göra en utvärdering av delsystemet eller säkerhetskomponenten omfattande alla relevanta krav som fastställs i denna

förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i det

syftet.

Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som avses i första stycket konstaterar att delsystemet eller

säkerhetskomponenten inte uppfyller kraven i denna förordning ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska

aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att delsystemet eller säkerhetskomponenten ska uppfylla dessa

krav, dra tillbaka delsystemet eller säkerhetskomponenten från marknaden eller återkalla dem inom en rimlig period som

de fastställer i förhållande till typen av risk.

Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda anmälda organet om detta.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.

31.3.2016

L 81/23

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

45

2.

Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella

territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder

som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.

3.

De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda delsystem

och säkerhetskomponenter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

4.

Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i

punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller

begränsa tillhandahållandet av delsystemet eller säkerhetskomponenten på sin nationella marknad, dra tillbaka

delsystemet eller säkerhetskomponenten från den marknaden eller återkalla dem.

Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa

åtgärder.

5.

I den information som avses i punkt 4 andra stycket ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som

krävs för att kunna identifiera det delsystem eller den säkerhetskomponent som inte överensstämmer med kraven,

delsystemets eller säkerhetskomponentens ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och

den risk delsystemet eller säkerhetskomponenten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet

samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande

överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:

a) Delsystemet eller säkerhetskomponenten uppfyller inte kraven med avseende på skydd av människors hälsa och

säkerhet eller skydd av egendom.

b) De harmoniserade standarder som avses i artikel 17 och utgör underlag för presumtion om överensstämmelse är

bristfälliga.

6.

Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet enligt denna artikel ska utan dröjsmål informera

kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de

har tillgång till med avseende på det berörda delsystemets eller den berörda säkerhetskomponentens bristande

överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den vidtagna nationella åtgärden.

7.

Om varken någon medlemsstat eller kommissionen inom tre månader efter mottagandet av den information som

avses i punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden

anses vara berättigad.

8.

Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder, till exempel tillbakadragande av delsystemet eller

säkerhetskomponenten från marknaden, utan dröjsmål vidtas i fråga om det berörda delsystemet eller den berörda

säkerhetskomponenten.

Artikel 41

Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder

1.

Om det, efter det att förfarandet i artikel 40.3 och 40.4 har slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en

medlemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska

kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och

utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen anta en genomförandeakt

genom vilken det fastställs om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska

aktörerna beslutet.

2.

Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att

säkerställa att det delsystem eller den säkerhetskomponent som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader

och de ska underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda

medlemsstaten upphäva åtgärden.

3.

Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och delsystemets eller säkerhetskomponentens bristande

överensstämmelse kan tillskrivas brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 40.5 b i denna förordning ska

kommissionen tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

31.3.2016

L 81/24

Europeiska unionens officiella tidning

SV

46

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Artikel 42

Delsystem eller säkerhetskomponenter som uppfyller kraven men utgör en risk

1.

Om en medlemsstat, efter en utvärdering i enlighet med artikel 40.1, konstaterar att delsystemet eller säkerhets­

komponenten visserligen uppfyller kraven i denna förordning men utgör en risk för människors hälsa eller säkerhet eller

för egendom, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för att säkerställa

att det berörda delsystemet eller den berörda säkerhetskomponenten när det eller den har släppts ut på marknaden inte

längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla delsystemet eller säkerhetskomponenten från marknaden

inom en rimlig period som medlemsstaten fastställer i förhållande till typen av risk.

2.

De ekonomiska aktörerna ska se till att korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda delsystem och

säkerhetskomponenter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

3.

Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna. Informationen ska

innehålla alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera delsystemet eller säkerhets­

komponenten i fråga, dess ursprung och leveranskedja, den risk delsystemet eller säkerhetskomponenten utgör samt

vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.

Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska

aktörerna och utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom

genomförandeakter besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder.

De genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som

avses i artikel 44.3.

Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på skyddet för människors hälsa och

säkerhet ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i

artikel 44.4.

5.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de berörda

ekonomiska aktörerna beslutet.

Artikel 43

Formell bristande överensstämmelse

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40 ska en medlemsstat, om den konstaterar något av följande,

ålägga den berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överensstämmelsen:

a) CE-märkningen har anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 eller artikel 21 i den här

förordningen.

b) CE-märkningen har inte anbringats.

c) Det anmälda organets identifikationsnummer har, i de fall organet medverkar i produktionskontrollen, anbringats i

strid med artikel 21 eller har inte anbringats alls.

d) EU-försäkran om överensstämmelse medföljer inte delsystemet eller säkerhetskomponenten.

e) Det har inte upprättats någon EU-försäkran om överensstämmelse.

f) EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på ett korrekt sätt.

g) Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett.

31.3.2016

L 81/25

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

47

h) Den information som avses i artikel 11.6 eller artikel 13.3 saknas, är felaktig eller ofullständig.

i) Något annat av de administrativa krav som fastställs i artikel 11 eller artikel 13 är inte uppfyllt.

2.

Om den bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta alla

lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av delsystemet eller säkerhetskomponenten på

marknaden eller se till att delsystemet eller säkerhetskomponenten återkallas eller dras tillbaka från marknaden.

KAPITEL VI

KOMMITTÉFÖRFARANDE, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Kommittéförfarande

1.

Kommissionen ska biträdas av en kommitté för linbaneanläggningar. Denna kommitté ska vara en kommitté i den

mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den

förordningen tillämpas.

5.

Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt

förordning (EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.

Kommittén får dessutom i enlighet med sin arbetsordning undersöka alla andra frågor som avser tillämpningen av denna

förordning och som tas upp av dess ordförande eller av en företrädare för en medlemsstat.

Artikel 45

Sanktioner

1.

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelserna i

denna förordning och i nationell rätt som har utfärdats i enlighet med denna förordning. Sådana regler får omfatta

straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser.

Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och får skärpas om den berörda ekonomiska aktören

tidigare har begått en liknande överträdelse av denna förordning.

Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler till kommissionen senast den 21 mars 2018 och utan dröjsmål anmäla

eventuella ändringar som berör dem.

2.

Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att se till att deras sanktionsregler för ekonomiska aktörers

överträdelser av bestämmelserna i denna förordning efterlevs.

Artikel 46

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna får inte förhindra att delsystem eller säkerhetskomponenter som omfattas av och är förenliga med

direktiv 2000/9/EG och som släppts ut på marknaden före den 21 april 2018 tillhandahålls på marknaden.

31.3.2016

L 81/26

Europeiska unionens officiella tidning

SV

48

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Medlemsstaterna får inte förhindra att linbaneanläggningar som omfattas av och är förenliga med direktiv 2000/9/EG

och som installerades före den 21 april 2018 tas i drift.

För säkerhetskomponenter ska intyg och beslut om godkännande som utfärdats enligt direktiv 2000/9/EG vara giltiga

enligt den här förordningen.

Artikel 47

Upphävande

Direktiv 2000/9/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 21 april 2018.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförel­

setabellen i bilaga X.

Artikel 48

Ikraftträdande och tillämpning

1.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens

officiella tidning.

2.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2018, med följande undantag:

a) Artiklarna 22–38 och artikel 44 ska tillämpas från och med den 21 oktober 2016.

b) Artikel 45.1 ska tillämpas från och med den 21 mars 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 9 mars 2016.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

J.A. HENNIS-PLASSCHAERT

Ordförande

31.3.2016

L 81/27

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

49

BILAGA I

DELSYSTEM

En linbaneanläggning består av infrastruktur och nedanstående delsystem:

1. Linor och linskarvar.

2. Drivanordningar och bromsar.

3. Mekaniska anordningar:

3.1 Anordningar för spänning av linorna.

3.2 Mekaniska anordningar på stationerna.

3.3 Mekaniska anordningar i anläggningskonstruktionerna på upp- och nedfartssträckan.

4. Transporterande anordningar:

4.1 Kabiner, korgar, stolar eller släpanordningar.

4.2 Medbringare.

4.3 Drivanordningar.

4.4 Linklämmor.

5. Elektrotekniska anordningar:

5.1 Styrnings-, övervaknings- och säkerhetsanordningar.

5.2 Kommunikations- och informationsanordningar.

5.3 Åskskydd.

6. Räddningsutrustning:

6.1 Fast räddningsutrustning.

6.2 Mobil räddningsutrustning.

31.3.2016

L 81/28

Europeiska unionens officiella tidning

SV

50

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

BILAGA II

GRUNDLÄGGANDE KRAV

1.

Syfte

I denna bilaga fastställs grundläggande krav, inbegripet underhållstekniska och driftstekniska krav, för

konstruktion, uppförande och idrifttagande av linbaneanläggningar samt för delsystem och säkerhetskom­

ponenter.

2.

Allmänna krav

2.1

Säkerhet för personer

Vid konstruktion, uppförande och drift av linbaneanläggningar utgör passagerarnas, driftspersonalens och tredje

parters säkerhet ett väsentligt krav.

2.2

Säkerhetsprinciper

En linbaneanläggning ska konstrueras, drivas och underhållas i enlighet med följande principer, som ska

tillämpas i den ordning som anges:

— Risker ska undanröjas eller, om detta inte är möjligt, begränsas genom åtgärder vid konstruktion och

uppförande.

— Alla nödvändiga skyddsåtgärder ska fastställas och vidtas för att skydda mot risker som inte kan undanröjas

genom åtgärder vid konstruktion eller uppförande.

— Försiktighetsåtgärder för att undvika risker som inte har kunnat undanröjas helt och hållet genom de

bestämmelser och åtgärder som avses i första och andra strecksatserna ska fastställas och tillkännages.

2.3

Hänsyn till yttre omständigheter

Linbaneanläggningar ska konstrueras och uppföras på ett sådant sätt att de kan drivas säkert med hänsyn till

linbaneanläggningens art, den typ av terräng på vilken den har installerats och terrängens beskaffenhet, dess

omgivningar, de atmosfäriska och meteorologiska förhållandena samt eventuella byggnadskonstruktioner och

hinder som finns i närheten antingen på marken eller i luften.

2.4

Dimensionering

Linbaneanläggningen, delsystemen och alla säkerhetskomponenter ska vara dimensionerade, konstruerade och

uppförda på ett sådant sätt att de med tillräcklig säkerhet håller för alla belastningar som de kan utsättas för

under alla förutsebara förhållanden – även när de inte är i drift – varvid hänsyn ska tas särskilt till yttre

påverkan, dynamisk belastning och utmattningsfenomen samtidigt som den senaste tekniska utvecklingen ska

beaktas, särskilt vid valet av material.

2.5

Montering

2.5.1 Linbaneanläggningen, delsystemen och alla säkerhetskomponenter ska konstrueras och uppföras på ett sådant

sätt att montering och installation kan genomföras på ett säkert sätt.

2.5.2 Säkerhetskomponenterna ska konstrueras så att monteringsfel inte är möjliga, antingen genom utförandet eller

genom lämplig märkning av säkerhetskomponenterna.

2.6

Anläggningens säkerhet

2.6.1 Säkerhetskomponenterna ska konstrueras, tillverkas och kunna användas så att deras egen funktionssäkerhet

och/eller linbaneanläggningens säkerhet är tryggad, i enlighet med vad som anges i den säkerhetsanalys som

föreskrivs i artikel 8, så att det med lämplig säkerhetsmarginal är högst osannolikt att fel uppstår.

31.3.2016

L 81/29

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

51

2.6.2 Linbaneanläggningen ska konstrueras och uppföras på ett sådant sätt att en lämplig åtgärd vidtas i tid varje gång

fel i en komponent som kan äventyra säkerheten uppstår under anläggningens drift.

2.6.3 De säkerhetsgarantier som avses i punkterna 2.6.1 och 2.6.2 ska vara uppfyllda under hela tidsperioden mellan

två planenliga kontroller av komponenten i fråga. Det ska anges tydligt i bruksanvisningen hur ofta säkerhets­

komponenterna ska kontrolleras.

2.6.4 Säkerhetskomponenter som monterats som reservdelar i linbaneanläggningar ska uppfylla de grundläggande

kraven i denna förordning och villkoren om att de ska fungera väl tillsammans med övriga delar i linbanean­

läggningen.

2.6.5 Åtgärder ska vidtas för att konsekvenserna av en brand i linbaneanläggningen inte ska äventyra säkerheten för

människor.

2.6.6 Särskilda åtgärder ska vidtas för att skydda linbaneanläggningar och människor mot följderna av ett blixtnedslag.

2.7

Säkerhetsanordningar

2.7.1 Varje fel i linbaneanläggningen som kan leda till ett säkerhetsfarligt driftstopp ska – så långt som möjligt –

upptäckas, rapporteras och hanteras av en säkerhetsanordning. Samma sak gäller för varje normalt förutsebar

yttre händelse som kan äventyra säkerheten.

2.7.2 Linbaneanläggningen ska när som helst kunna stoppas manuellt.

2.7.3 Efter det att linbaneanläggningen har stoppats genom en säkerhetsanordning ska det inte vara möjligt att sätta i

gång den på nytt förrän efter det att lämpliga åtgärder har vidtagits.

2.8

Underhållstekniska krav

Linbaneanläggningen ska konstrueras och uppföras på ett sådant sätt att både rutinmässiga eller särskilda

underhållsarbeten och reparationer kan utföras på ett säkert sätt.

2.9

Störningar

Linbaneanläggningen ska konstrueras och uppföras på ett sådant sätt att påverkan eller störningar i form av

avgaser, buller eller vibrationer inom och utom anläggningen inte överskrider de föreskrivna gränsvärdena.

3.

Krav när det gäller infrastrukturen

3.1

Banans sträckning, hastighet, avstånd mellan transporterande anordningar

3.1.1 Linbaneanläggningen ska konstrueras på ett sådant sätt att den, med hänsyn till terrängens och omgivningens

art, de atmosfäriska och meteorologiska förhållandena, de eventuella byggnadskonstruktioner och hinder som

finns i närheten antingen på marken eller i luften, kan drivas säkert och utan att ge upphov till störningar eller

faror under drift eller underhåll eller vid undsättning av människor.

3.1.2 Det ska finnas ett tillräckligt stort säkerhetsavstånd både sidledes och vertikalt mellan transporterande

anordningar, släpanordningar, spår, linor etc. och eventuella byggnadskonstruktioner och hinder som finns i

närheten antingen på marken eller i luften. Hänsyn ska tas till linornas, släpanordningarnas och de

transporterande anordningarnas rörelser både i vertikal, längsgående och tvärgående riktning under de mest

ogynnsamma driftsförhållanden som kan tänkas.

3.1.3 De transporterande anordningarnas maximala avstånd från marken ska anpassas till linbaneanläggningens och

de transporterande anordningarnas art samt till undsättningsförfarandena. När det gäller öppna transporterande

anordningar ska hänsyn också tas till fallrisken samt till de psykologiska aspekterna i samband med avståndet

till marken.

31.3.2016

L 81/30

Europeiska unionens officiella tidning

SV

52

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

3.1.4 Den högsta hastigheten för de transporterande anordningarna eller släpanordningarna, minimiavståndet mellan

dem samt deras accelerations- och bromsförmåga ska väljas så att människornas säkerhet och linbanean­

läggningens driftsäkerhet säkerställs.

3.2

En station eller konstruktion längs banan

3.2.1 Stationer och konstruktioner längs banan ska vara konstruerade, uppförda och utrustade på ett sådant sätt att de

är stabila. De ska tillåta linor, de transporterande anordningarna och släpanordningarna att löpa säkert, och göra

det möjligt att utföra underhåll på ett säkert sätt, under alla driftförhållanden.

3.2.2 På- och avstigningsområdena vid linbaneanläggningen ska utformas på ett sådant sätt att de möjliggör en säker

trafik vad gäller transporterande anordningar, släpanordningar och människor. De transporterande

anordningarna och släpanordningarna på stationerna ska kunna röra sig utan att människor utsätts för fara med

hänsyn till att de eventuellt aktivt medverkar till deras rörelse.

4.

Krav på linor, drivanordningar och bromsar samt på mekaniska och elektriska anordningar

4.1

Linor och linstolpar

4.1.1 Alla åtgärder ska vidtas i enlighet med den senaste tekniska utvecklingen för att

— undvika brott på linorna och deras fästen,

— garantera värdena för minimi- och maximibelastning,

— garantera att de är säkert monterade vid stolparna och förhindra att de spårar ur,

— möjliggöra övervakning av dem.

4.1.2 Om faran för linurspårning inte fullständigt kan förebyggas ska åtgärder vidtas för att säkerställa att linor kan

fångas upp och linbaneanläggningen stoppas utan att någon utsätts för fara om linurspårning sker.

4.2

Mekaniska anordningar

4.2.1 Drivanordningar

Den prestanda och den kapacitet som linbaneanläggningens drivsystem har ska vara anpassade till de olika

driftsituationerna och formerna för driften.

4.2.2 Reservdrift

Linbaneanläggningen ska ha en reservdrivanordning vars energiförsörjning ska vara oberoende av det centrala

drivsystemet. En reservdrivanordning är emellertid inte nödvändig om det av säkerhetsanalyserna framgår att

användarna kan lämna de transporterande anordningarna och, i synnerhet, släpanordningarna, enkelt, snabbt

och säkert även utan reservdrivanordning.

4.2.3 Bromssystem

4.2.3.1 I nödfall ska det vara möjligt att när som helst stoppa linbaneanläggningen och/eller de transporterande

anordningarna, även när de last- och friktionsförhållanden som tillåts under drift är som ogynnsammast för

drivskivorna. Bromssträckan ska vara så kort som krävs för linbaneanläggningens säkerhet.

4.2.3.2 Retardationsvärdena ska ligga inom rimliga gränser så att såväl människors säkerhet som de transporterande

anordningarnas, linornas och andra anläggningsdelars korrekta funktionssätt säkerställs.

4.2.3.3 Alla linbaneanläggningar ska ha två eller flera bromssystem som vart och ett kan stoppa anläggningen och som

är så ordnade i förhållande till varandra att de automatiskt ersätter det aktiva systemet när dess bromseffekt blir

otillräcklig. Linbaneanläggningens sista bromssystem ska verka så nära draglinan som möjligt. Dessa

bestämmelser gäller inte släpliftar.

31.3.2016

L 81/31

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

53

4.2.3.4 Linbaneanläggningen ska vara försedd med en effektiv stoppanordning och låsningsmekanism som förhindrar

att den sätts igång på nytt för tidigt.

4.3

Styranordningar

Styranordningarna ska vara så konstruerade och tillverkade att de är säkra och pålitliga och håller för normal

driftsbelastning samt yttre omständigheter som fuktighet, extrem temperatur eller elektromagnetiska störningar,

samt så att en farlig situation inte uppstår ens vid felaktig användning.

4.4

Kommunikationsutrustning

Personalen ska ha möjlighet att, med hjälp av passande utrustning, när som helst kommunicera med varandra

och informera passagerarna vid fara.

5.

Transporterande anordningar och släpanordningar

5.1

De transporterande anordningarna och/eller släpanordningarna ska vara så konstruerade och utrustade att

varken passagerare eller driftspersonal kan falla ur eller på annat sätt utsättas för fara under förutsebara driftsför­

hållanden.

5.2

De transporterande anordningarnas och släpanordningarnas fästen vid linan ska vara så dimensionerade och

tillverkade att de inte, under de mest ogynnsamma förhållanden,

— skadar linan, eller

— glider, utom i det fall glidandet inte har någon betydande inverkan på de transporterande anordningarnas,

släpanordningarnas eller anläggningens säkerhet.

5.3

De transporterande anordningarnas dörrar (på vagnar, kabiner) ska vara så konstruerade och utförda att de kan

stängas och låsas. De transporterande anordningarnas golv och väggar ska vara så konstruerade och utförda att

de under alla omständigheter håller för det tryck och den belastning som passagerarna och driftspersonalen

utsätter dem för.

5.4

Om bemanning av den transporterande anordningen krävs ur driftsäkerhetssynpunkt ska den transporterande

anordningen vara så utrustad att denna person kan utföra sin uppgift.

5.5

De transporterande anordningarna och/eller släpanordningarna, särskilt deras upphängningsanordningar, ska

vara så konstruerade och utrustade att säkerheten säkerställs för de arbetstagare som utför arbeten på dessa

under iakttagande av relevanta föreskrifter och anvisningar.

5.6

När det gäller transporterande anordningar som är utrustade med kopplingsbara linklämmor ska alla åtgärder

vidtas så att det, utan att passagerare eller driftspersonal utsätts för någon fara, blir möjligt att vid starten stoppa

transporterande anordningar som har kopplats på ett felaktigt sätt till linan och att vid ankomsten stoppa

transporterande anordningar som inte har kopplats ifrån samt att förhindra att dessa transporterande

anordningar störtar.

5.7

Anläggningar med transporterande anordningar som löper på ett fast spår (t.ex. bergbanor och kabinbanor av

flerlinetyp) ska vara utrustade med en automatisk bromsanordning på spåret, om möjligheten till brott på

draglinan rimligtvis inte kan uteslutas.

5.8

Om risken för att den transporterande anordningen ska spåra ur inte kan undvikas genom andra åtgärder, ska

den transporterande anordningen utrustas med ett urspårningsskydd som gör det möjligt att stoppa den

transporterande anordningen utan att människor utsätts för någon fara.

6.

Anordningar för passagerare och driftspersonal

Tillträdet till och utgången från på- och avstigningsområden samt passagerarnas och driftspersonalens på- och

avstigning ska ordnas med hänsyn till cirkulerande och stillastående transporterande anordningar på ett sådant

sätt att passagerarnas och driftspersonalens säkerhet säkerställs, särskilt på platser där fallrisk föreligger.

Det måste vara möjligt för barn och personer med nedsatt rörlighet att på ett säkert sätt kunna använda

linbaneanläggningen om den är avsedd för transport av sådana personer.

31.3.2016

L 81/32

Europeiska unionens officiella tidning

SV

54

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

7.

Driftstekniska krav

7.1

Säkerhet

7.1.1 Alla tekniska bestämmelser och åtgärder ska genomföras så att linbaneanläggningen kan användas för avsett

ändamål och i enlighet med dess tekniska specifikation och fastställda driftsvillkor och så att anvisningarna för

säker drift och underhåll kan följas. Bruksanvisningar och därtill hörande meddelanden ska vara på ett språk

som lätt kan förstås av användarna och som fastställts av den medlemsstat på vars territorium linbanean­

läggningen är uppförd.

7.1.2 De personer som ansvarar för driften av linbaneanläggningen ska ges lämpliga materiella resurser och ska vara

utbildade för att utföra sin uppgift.

7.2

Säkerhet vid driftstopp av linbaneanläggningen

Alla tekniska bestämmelser och åtgärder ska antas för att säkerställa att passagerare och driftspersonal kan föras

i säkerhet inom en tidsfrist som är lämplig för typen av linbaneanläggning och dess omgivning när driften av

anläggningen stoppas och inte kan återupptas snabbt.

7.3

Ytterligare särskilda säkerhetsbestämmelser

7.3.1 Förarhytter och arbetsplatser

Rörliga delar i anläggningen som normalt sett finns tillgängliga på stationerna ska konstrueras, tillverkas och

monteras på ett sådant sätt att risker undviks, eller, om det likväl finns sådana risker, förses med

skyddsanordningar som förhindrar direkt kontakt med delar av linbaneanläggningen som skulle kunna förorsaka

olyckor. Dessa anordningar får inte vara lätta att avlägsna eller sätta ur funktion.

7.3.2 Fallrisk

De platser och områden som är avsedda för arbete eller andra åtgärder samt tillträdet till dem ska, även om de

bara används tillfälligt, vara konstruerade och utformade på ett sådant sätt att det förhindras att personer som

måste arbeta eller röra sig där faller. Om konstruktionen inte är tillräcklig ska arbetsplatserna dessutom utrustas

med fästanordningar för personlig skyddsutrustning för att skydda mot fall.

31.3.2016

L 81/33

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

55

BILAGA III

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR DELSYSTEM OCH SÄKER­

HETSKOMPONENTER: MODUL B: EU-TYPKONTROLL – PRODUKTIONSTYP

1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ

undersöker ett delsystems eller en säkerhetskomponents tekniska konstruktion och kontrollerar och intygar att den

tekniska konstruktionen uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

2. EU-typkontroll ska utföras genom en bedömning av lämpligheten av delsystemets eller säkerhetskomponentens

tekniska konstruktion genom granskning av den tekniska dokumentation som avses i punkt 3 samt undersökning

av ett provexemplar av det kompletta delsystemet eller den kompletta säkerhetskomponenten som är representativt

för den planerade produktionen (produktionstyp).

3. Tillverkaren ska lämna in ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ.

Ansökan ska innehålla följande:

a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och

adress.

b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats in till något annat anmält organ.

c) Den tekniska dokumentationen för delsystemet eller säkerhetskomponenten i enlighet med bilaga VIII.

d) Ett representativt provexemplar av det planerade delsystemet eller den planerade säkerhetskomponenten eller

uppgifter om var provexemplaret kan undersökas. Det anmälda organet får vid behov begära in fler

provexemplar för att genomföra provningsprogrammet.

4. Det anmälda organet ska göra följande:

4.1 Granska den tekniska dokumentationen för att bedöma lämpligheten av delsystemets eller säkerhetskomponentens

tekniska konstruktion.

4.2 Kontrollera att provexemplaren har tillverkats i enlighet med den tekniska dokumentationen och identifiera de

delar som har konstruerats i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta harmoniserade

standarderna, liksom de delar som har konstruerats i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer.

4.3 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där tillverkaren har valt att tillämpa

lösningarna i de relevanta harmoniserade standarderna, kontrollera om dessa lösningar har tillämpats korrekt.

4.4 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där lösningarna i de relevanta

harmoniserade standarderna inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som tillverkaren tillämpat i enlighet

med andra relevanta tekniska specifikationer uppfyller motsvarande grundläggande krav i denna förordning.

4.5 Komma överens med tillverkaren om var undersökningarna och provningarna ska utföras.

5. Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet

med punkt 4 och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de

anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i rapporten utan tillverkarens

samtycke.

6. Om typen uppfyller kraven i denna förordning ska det anmälda organet utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren.

Intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av undersökningen, eventuella giltighetsvillkor, de

uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen (delsystem eller säkerhetskomponent) och, när så är

relevant, en beskrivning av dess funktion. Intyget kan ha en eller flera bilagor.

EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade

delsystemen och säkerhetskomponenterna överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera dem

vid drift. I detta intyg ska också eventuella villkor för dess utfärdande anges, och de beskrivningar och ritningar

som behövs för identifiering av den godkända typen ska bifogas.

31.3.2016

L 81/34

Europeiska unionens officiella tidning

SV

56

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Intyget ska ha en giltighetstid på högst 30 år från dagen för dess utfärdande.

Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-

typintyg och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.

7. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om denna tyder på att den godkända typen

inte längre uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning ska organet fastställa om det krävs ytterligare

undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet informera tillverkaren om detta.

Tillverkaren ska informera det anmälda organ som har den tekniska dokumentationen rörande EU-typintyget om

alla ändringar av den godkända typen som kan påverka delsystemets eller säkerhetskomponentens

överensstämmelse med de grundläggande kraven i denna förordning eller villkoren för intygets giltighet.

Det anmälda organet ska granska ändringen och meddela tillverkaren om EU-typintyget fortfarande gäller eller om

det krävs kompletterande undersökningar, kontroller eller provningar. Vid behov ska det anmälda organet utfärda

ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget eller begära att en ny ansökan om EU-typintyg lämnas in.

8. Varje anmält organ ska informera sin anmälande myndighet om de EU-typintyg och/eller tillägg till dessa som det

har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till

förteckningen över sådana intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat

sätt belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska informera de övriga anmälda organen om de EU-typintyg och/eller tillägg till dessa som det

har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om

sådana intyg och/eller tillägg som det har utfärdat.

Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få ett exemplar av EU-typintyget

och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få ett exemplar av den

tekniska dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet. Det

anmälda organet ska behålla ett exemplar av EU-typintyget med bilagor och tillägg och av det tekniska underlaget,

inklusive dokumentationen från tillverkaren, så länge som intyget är giltigt.

9. Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa ett exemplar av EU-typintyget med bilagor och

tillägg tillsammans med den tekniska dokumentationen i 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten

har släppts ut på marknaden.

10. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 7 och 9 får fullgöras av tillverkarens representant, förutsatt att dessa

skyldigheter specificeras i fullmakten.

31.3.2016

L 81/35

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

57

BILAGA IV

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR DELSYSTEM OCH SÄKER­

HETSKOMPONENTER: MODUL D: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ

KVALITETSSÄKRING AV PRODUKTIONEN

1.

Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen är den del av ett förfarande för

bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 samt

säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda delsystemen eller säkerhetskomponenterna

överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i denna

förordning.

2.

Tillverkning

Tillverkaren ska för produktion, slutlig produktkontroll och provning av de berörda delsystemen eller säkerhets­

komponenterna tillämpa ett godkänt kvalitetssystem enligt punkt 3 och ska övervakas i enlighet med punkt 4.

3.

Kvalitetssystem

3.1 Tillverkaren ska lämna in en ansökan till ett valfritt anmält organ om att få sitt kvalitetssystem bedömt.

Ansökan ska innehålla följande:

a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn

och adress.

b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.

c) Alla upplysningar av betydelse för de delsystem eller säkerhetskomponenter som godkänts enligt modul B.

d) Dokumentation om kvalitetssystemet.

e) Den tekniska dokumentationen för den godkända typen samt ett exemplar av EU-typintyget eller EU-

typintygen.

f) Uppgifter om de lokaler där delsystemet eller säkerhetskomponenten tillverkas.

3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att delsystemen eller säkerhetskomponenterna överensstämmer med typen/

typerna enligt beskrivningen i EU-typintyget eller EU-typintygen och uppfyller de tillämpliga kraven i denna

förordning.

Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett

systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och anvisningar. Dokumentationen om

kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetsrelaterade program, planer, manualer och

protokoll.

Dokumentationen ska särskilt innehålla en fullgod beskrivning av

a) kvalitetsmålen och ledningens organisatoriska struktur, ansvar och befogenheter med avseende på

produktkvalitet,

b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och

kvalitetssäkring som kommer att användas,

c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen, och hur ofta

de kommer att utföras,

d) kvalitetsdokumenten, till exempel kontrollrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser

för den berörda personalens kvalifikationer,

e) metoder för övervakning av att den nödvändiga produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar

effektivt.

31.3.2016

L 81/36

Europeiska unionens officiella tidning

SV

58

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.2 är uppfyllda.

Det ska förutsätta att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med

motsvarande specifikationer i den relevanta harmoniserade standarden.

Revisionen ska också omfatta en inspektion i de lokaler där delsystemen eller säkerhetskomponenterna tillverkas,

kontrolleras och provas.

Utöver erfarenhet av kvalitetssäkringssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av

bedömning av linbaneanläggningar och av tekniken hos de berörda delsystemen eller säkerhetskomponenterna

och känna till de tillämpliga kraven i denna förordning. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos

tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 e för att kontrollera

att tillverkaren känner till de relevanta kraven i denna förordning och utför de undersökningar som krävs för att

säkerställa att delsystemen eller säkerhetskomponenterna överensstämmer med kraven.

Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade

beslutet.

3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att

upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

3.5 Tillverkaren ska informera det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i

systemet.

Det anmälda organet ska göra en utvärdering av de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitets­

systemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.

Organet ska underrätta tillverkaren om resultatet av utvärderingen. Vid en ny bedömning ska organet meddela

tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det motiverade beslutet.

4.

Övervakning under det anmälda organets ansvar

4.1 Syftet med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren fullgör de skyldigheter som följer av det godkända

kvalitetssystemet.

4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokalerna för tillverkning,

kontroll, provning och lagring och tillhandahålla all nödvändig information, i synnerhet

a) dokumentationen av kvalitetssystemet,

b) kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser

för den berörda personalens kvalifikationer.

4.3 Det anmälda organet ska genomföra regelbundna revisioner, minst vartannat år, för att försäkra sig om att

tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet samt lämna en revisionsrapport till tillverkaren.

4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda

organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar

korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provningar har utförts, en

provningsrapport.

5.

CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets

identifikationsnummer på varje enskilt delsystem eller varje enskild säkerhetskomponent som överensstämmer

med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

31.3.2016

L 81/37

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

59

5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje delsystems- eller säkerhetskom­

ponentsmodell och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i 30 år efter det att delsystemet eller

säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för

vilken delsystems- eller säkerhetskomponentsmodell den har upprättats.

Ett exemplar av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgängligt för de behöriga

myndigheterna.

6.

Tillverkaren ska i minst 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden

kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna:

a) Den dokumentation som avses i punkt 3.1.

b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.

c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.

7.

Varje anmält organ ska informera sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har

utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till

förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt

belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska informera de övriga anmälda organen om de godkännanden av kvalitetssystem som det

har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner samt ange skälen till sitt

beslut och, på begäran, om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat.

På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna ett exemplar av det eller de beslut om

godkännande av kvalitetssystem som det har utfärdat.

Det anmälda organet ska förvara ett exemplar av det eller de beslut om godkännande som det har utfärdat med

bilagor och tillägg.

8.

Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes

ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.

31.3.2016

L 81/38

Europeiska unionens officiella tidning

SV

60

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

BILAGA V

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR DELSYSTEM OCH SÄKERHETS­

KOMPONENTER: MODUL F: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ KONTROLL AV

DELSYSTEM ELLER SÄKERHETSKOMPONENTER

1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på kontroll av delsystem eller säkerhetskomponenter är den del av ett

förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 5.1

och 6 samt säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda delsystemen eller säkerhetskomponenterna, som

har genomgått kontroll i enlighet med punkt 3, överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget

och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

2. Tillverkning

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de

tillverkade delsystemen eller säkerhetskomponenterna överensstämmer med den godkända typen enligt

beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i denna förordning.

3. Kontroll

3.1 Tillverkaren ska lämna in en ansökan om kontroll av delsystemet eller säkerhetskomponenten till ett valfritt anmält

organ.

Ansökan ska innehålla följande:

a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och

adress.

b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.

c) Alla upplysningar av betydelse för de delsystem eller säkerhetskomponenter som godkänts enligt modul B.

d) Den tekniska dokumentationen om den godkända typen och ett exemplar av EU-typintyget eller EU-typintygen.

e) Uppgifter om de lokaler där delsystemet eller säkerhetskomponenten kan undersökas.

3.2 Det anmälda organet ska utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att kontrollera

delsystemens eller säkerhetskomponenternas överensstämmelse med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-

typintyget och med de tillämpliga kraven i denna förordning.

Undersökningarna och provningarna för att kontrollera att delsystemen eller säkerhetskomponenterna uppfyller de

tillämpliga kraven ska, enligt tillverkarens val, utföras antingen genom undersökning och provning av varje enskilt

delsystem eller varje enskild säkerhetskomponent enligt punkt 4, eller genom undersökning och provning av

delsystemen eller säkerhetskomponenterna på statistisk grund enligt punkt 5.

4. Kontroll av överensstämmelse genom undersökning och provning av varje enskilt delsystem eller säkerhets­

komponent

4.1 Alla delsystem eller säkerhetskomponenter ska undersökas var för sig och lämpliga provningar i enlighet med

relevanta harmoniserade standarder, och/eller likvärdiga provningar i enlighet med andra relevanta tekniska

specifikationer, ska utföras för att fastställa om de överensstämmer med den godkända typen i EU-typintyget och

med de tillämpliga kraven i denna förordning.

Om det inte finns någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som

ska utföras.

4.2 Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och

provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt delsystem eller varje godkänd

säkerhetskomponent, eller låta anbringa det under sitt ansvar.

Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella myndigheterna i 30 år

efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden.

31.3.2016

L 81/39

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

61

5. Statistisk kontroll av överensstämmelse

5.1 Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningen och övervakningen av den säkerställer

att varje tillverkat parti är enhetligt, och ska lämna in sitt delsystem eller sin säkerhetskomponent för kontroll i

form av enhetliga partier.

5.2 Ett slumpmässigt urval ska göras ur varje parti. Alla delsystem eller säkerhetskomponenter i urvalet ska undersökas

var för sig och lämpliga provningar i enlighet med relevanta harmoniserade standarder och/eller likvärdiga

provningar i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer ska utföras för att kontrollera om de

överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och överensstämmer med de

tillämpliga kraven i denna förordning och för att avgöra om partiet ska godkännas eller underkännas. Om det inte

finns någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.

5.3 Om ett parti godkänns, ska samtliga delsystem eller säkerhetskomponenter i detta parti anses vara godkända, utom

de delsystem eller säkerhetskomponenter i urvalet som inte klarade provningarna.

Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och

provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt delsystem eller varje godkänd

säkerhetskomponent, eller låta anbringa det under sitt ansvar.

Tillverkaren ska kunna uppvisa intygen om överensstämmelse för de nationella myndigheterna i 30 år efter det att

delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden.

5.4 Om ett parti underkänns, ska det anmälda organet eller den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att

förhindra att det partiet släpps ut på marknaden. Om det ofta förekommer underkända partier får det anmälda

organet tillfälligt upphöra med den statistiska kontrollen och vidta lämpliga åtgärder.

6. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

6.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3, organets

identifikationsnummer, på varje enskilt delsystem eller varje enskild säkerhetskomponent som överensstämmer med

den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

6.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje delsystems- eller säkerhetskompo­

nentsmodell och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i 30 år efter det att delsystemet eller säkerhets­

komponenten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken

delsystems- eller säkerhetskomponentsmodell den har upprättats.

Om det anmälda organ som avses i punkt 3 godkänner det får tillverkaren också, under organets ansvar, anbringa

det anmälda organets identifikationsnummer på delsystemen eller säkerhetskomponenterna.

7. Om det anmälda organet godkänner det får tillverkaren, under organets ansvar, anbringa det anmälda organets

identifikationsnummer på delsystemen eller säkerhetskomponenterna under tillverkningen.

8. Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant,

förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. Tillverkarens representant får inte fullgöra de skyldigheter

som anges i punkterna 2 och 5.1.

31.3.2016

L 81/40

Europeiska unionens officiella tidning

SV

62

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

BILAGA VI

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR DELSYSTEM OCH SÄKER­

HETSKOMPONENTER: MODUL G: ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ KONTROLL AV

ENSKILDA PRODUKTER

1. Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter är det förfarande för bedömning av

överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3.1 och 4 samt säkerställer och

försäkrar på eget ansvar att det berörda delsystemet eller den berörda säkerhetskomponenten, som har genomgått

kontroll i enlighet med punkt 3, överensstämmer med de tillämpliga kraven i denna förordning.

2. Tillverkning

Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningsprocessen och övervakningen av den

säkerställer att det tillverkade delsystemet eller den tillverkade säkerhetskomponenten uppfyller de tillämpliga kraven

i denna förordning.

3. Kontroll

3.1 Tillverkaren ska lämna in en ansökan om kontroll av enskilda produkter för ett delsystem eller en säkerhets­

komponent till ett valfritt anmält organ.

Ansökan ska innehålla följande:

a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och

adress.

b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.

c) Den tekniska dokumentationen för delsystemet eller säkerhetskomponenten i enlighet med bilaga VIII.

d) Uppgifter om de lokaler där delsystemet eller säkerhetskomponenten kan undersökas.

3.2 Det anmälda organet ska granska den tekniska dokumentationen för delsystemet eller säkerhetskomponenten samt

utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar i enlighet med de relevanta harmoniserade

standarderna och/eller likvärdiga provningar i enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer, för att

kontrollera att delsystemet eller säkerhetskomponenten uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning. Om det

inte finns någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska

utföras.

Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och

provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på det godkända delsystemet eller den godkända

säkerhetskomponenten, eller låta anbringa det under sitt ansvar.

Om det anmälda organet avslår ansökan om ett intyg om överensstämmelse ska det ange de närmare skälen till

avslaget och vilka korrigerande åtgärder som måste vidtas.

Om tillverkaren lämnar in en ny ansökan om kontroll av enskilda produkter för det berörda delsystemet eller den

berörda säkerhetskomponenten ska ansökan lämnas till samma anmälda organ.

Det anmälda organet ska på begäran lämna ett exemplar av intyget om överensstämmelse till kommissionen och

medlemsstaterna.

Tillverkaren ska kunna uppvisa den tekniska dokumentationen och intyget om överensstämmelse för de nationella

myndigheterna i 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden.

4. CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse

4.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3, organets

identifikationsnummer på varje enskilt delsystem eller varje enskild säkerhetskomponent som uppfyller de

tillämpliga kraven i denna förordning.

31.3.2016

L 81/41

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

63

4.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella

myndigheterna i 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden. I EU-

försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilket delsystem eller vilken säkerhetskomponent den har

upprättats.

Ett exemplar av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgängligt för de behöriga

myndigheterna.

5. Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1 och 4 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av

tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.

31.3.2016

L 81/42

Europeiska unionens officiella tidning

SV

64

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

BILAGA VII

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR DELSYSTEM OCH SÄKER­

HETSKOMPONENTER: MODUL H 1: ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ FULLSTÄNDIG

KVALITETSSÄKRING OCH KONSTRUKTIONSKONTROLL

1.

Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och konstruktionskontroll är det förfarande för

bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 samt på

eget ansvar säkerställer och försäkrar att de berörda delsystemen eller säkerhetskomponenterna uppfyller de

tillämpliga kraven i denna förordning.

2.

Tillverkning

Tillverkaren ska för konstruktion, tillverkning och slutlig kontroll och provning av delsystem eller säkerhetskom­

ponenter tillämpa ett godkänt kvalitetssystem enligt punkt 3 och ska övervakas i enlighet med punkt 4. Att

delsystemens eller säkerhetskomponenternas tekniska konstruktion är lämplig ska ha kontrollerats i enlighet med

punkt 3.6.

3.

Kvalitetssystem

3.1 Tillverkaren ska lämna in en ansökan till ett valfritt anmält organ om att få sitt kvalitetssystem för de berörda

delsystemen eller säkerhetskomponenterna bedömt.

Ansökan ska innehålla följande:

a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn

och adress.

b) All nödvändig information om de delsystem eller säkerhetskomponenter som ska tillverkas.

c) Den tekniska dokumentationen i enlighet med bilaga VIII för en representativ typ av varje kategori av

delsystem eller säkerhetskomponent som ska tillverkas.

d) Dokumentation för kvalitetssäkringssystemet.

e) Adressen till de lokaler där delsystemen eller säkerhetskomponenterna konstrueras, tillverkas, kontrolleras och

provas.

f) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.

3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att delsystemen eller säkerhetskomponenterna uppfyller de tillämpliga kraven i

denna förordning.

Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett

systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och anvisningar. Dokumentationen för

kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetsrelaterade program, planer, manualer och

protokoll.

Dokumentationen ska särskilt innehålla en fullgod beskrivning av

a) kvalitetsmålen och ledningens organisatoriska struktur, ansvar och befogenheter med avseende på

konstruktions- och produktkvalitet,

b) de tekniska specifikationer för konstruktion, inbegripet standarder, som kommer att tillämpas och, när de

relevanta harmoniserade standarderna inte tillämpas till fullo, vilka medel, inbegripet andra relevanta tekniska

specifikationer, som kommer att användas för att säkerställa att de grundläggande kraven i denna förordning

uppfylls,

c) de metoder, processer och systematiska förfaranden för kontroll och verifikation av konstruktionen som

kommer att användas vid konstruktionen av delsystemen eller säkerhetskomponenterna,

d) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och

kvalitetssäkring som kommer att tillämpas,

e) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen med uppgift

om hur ofta de kommer att utföras,

31.3.2016

L 81/43

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

65

f) kvalitetsdokumenten, till exempel kontrollrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser

för den berörda personalens kvalifikationer,

g) metoder för övervakning av att den nödvändiga konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och att kvalitets­

systemet fungerar effektivt.

3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2. Det ska

förutsätta att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med motsvarande

specifikationer i den relevanta harmoniserade standarden.

Revisionen ska också omfatta en inspektion i de lokaler där delsystemen eller säkerhetskomponenterna

konstrueras, tillverkas, kontrolleras och provas.

Utöver erfarenhet av kvalitetssäkringssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av

bedömning av linbaneanläggningar och av tekniken hos de berörda delsystemen eller säkerhetskomponenterna

och känna till de tillämpliga kraven i denna förordning.

Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 för att kontrollera att

tillverkaren känner till de tillämpliga kraven i denna förordning och utför de undersökningar som krävs för att

säkerställa att delsystemen eller säkerhetskomponenterna överensstämmer med kraven.

Det anmälda organet ska meddela sitt beslut till tillverkaren eller dennes representant. Meddelandet ska innehålla

slutsatserna från revisionen och det motiverade beslutet.

3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att

upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

3.5 Tillverkaren ska informera det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i

systemet.

Det anmälda organet ska göra en utvärdering av de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitets­

systemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.

Organet ska underrätta tillverkaren eller tillverkarens representant om sitt beslut. Meddelandet ska innehålla

slutsatserna av bedömningen och det motiverade beslutet.

3.6 Konstruktionskontroll

3.6.1 Tillverkaren ska hos det anmälda organ som avses i punkt 3.1 ansöka om kontroll av konstruktionen.

3.6.2 Ansökan ska göra det möjligt att förstå delsystemets eller säkerhetskomponentens konstruktion, tillverkning och

funktionssätt, samt att bedöma om de överensstämmer med de tillämpliga kraven i denna förordning.

Ansökan ska innehålla följande:

a) Tillverkarens namn och adress.

b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.

c) Den tekniska dokumentation som beskrivs i bilaga VIII.

3.6.3 Det anmälda organet ska pröva ansökan och, om konstruktionen uppfyller de krav i denna förordning som är

tillämpliga på delsystemet eller säkerhetskomponenten, utfärda ett EU-intyg om konstruktionskontroll till

tillverkaren. Det intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av undersökningen, eventuella

giltighetsvillkor och de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända konstruktionen. Intyget kan ha en

eller flera bilagor.

31.3.2016

L 81/44

Europeiska unionens officiella tidning

SV

66

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

Intyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade delsystemen eller

säkerhetskomponenterna överensstämmer med den undersökta konstruktionen och för att i tillämpliga fall

kontrollera dem vid drift.

Om konstruktionen inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning ska det anmälda organet avslå ansökan

om EU-intyg om konstruktionskontroll och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.

3.6.4 Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om denna tyder på att den godkända

konstruktionen inte längre uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning ska organet fastställa om det krävs

ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet informera om detta.

Tillverkaren ska informera det anmälda organ som har utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll om alla

ändringar av den godkända konstruktionen som kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande kraven i

denna förordning eller villkoren för intygets giltighet. För sådana ändringar krävs det också godkännande – från

det anmälda organ som utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll – i form av ett tillägg till det ursprungliga

EU-intyget om konstruktionskontroll.

3.6.5 Varje anmält organ ska informera sin anmälande myndighet om de EU-intyg om konstruktionskontroll och/eller

tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande

myndigheten tillgång till förteckningen över sådana intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt

återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska informera de övriga anmälda organen om de EU-intyg om konstruktionskontroll och/eller

tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt begränsat och, på

begäran, om de intyg och/eller tillägg som det har utfärdat.

Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få ett exemplar av EU-intyget

om konstruktionskontroll och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran

få ett exemplar av den tekniska dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det

anmälda organet.

Det anmälda organet ska behålla en kopia av EU-intyget om konstruktionskontroll med bilagor och tillägg och av

det tekniska underlaget, inklusive dokumentationen från tillverkaren, så länge som intyget är giltigt.

3.6.6 Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa ett exemplar av EU-intyget om konstruktions­

kontroll med bilagor och tillägg tillsammans med den tekniska dokumentationen i 30 år efter det att delsystemet

eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden.

4.

Övervakning under det anmälda organets ansvar

4.1 Syftet med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren fullgör de skyldigheter som följer med det godkända

kvalitetssystemet.

4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokalerna för konstruktion,

tillverkning, kontroll, provning och lagring och tillhandahålla all nödvändig information, i synnerhet

a) dokumentationen av kvalitetssäkringssystemet,

b) kvalitetsdokument som föreskrivs i den del av kvalitetssystemet som gäller konstruktionen, såsom resultat av

analyser, beräkningar och provning,

c) de kvalitetsdokument som föreskrivs i den del av kvalitetssystemet som gäller tillverkningen, såsom

granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den berörda personalens

kvalifikationer.

4.3 Det anmälda organet ska genomföra regelbundna revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller

och tillämpar kvalitetssystemet samt lämna en revisionsrapport till tillverkaren. De regelbundna revisionerna ska

infalla så att en helt ny bedömning genomförs vart tredje år.

31.3.2016

L 81/45

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

67

4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren.

Under sådana besök får det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att

kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till

tillverkaren och, om provningar har utförts, en provningsrapport.

5.

CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse.

5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1,

organets identifikationsnummer på varje enskilt delsystem eller varje enskild säkerhetskomponent som uppfyller

de tillämpliga kraven i denna förordning.

5.2

Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje delsystems- eller säkerhetskom­

ponentsmodell och kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i 30 år efter det att delsystemet eller

säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för

vilken delsystems- eller säkerhetskomponentsmodell den har upprättats och vilket nummer EU-intyget om

konstruktionskontroll har.

Ett exemplar av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgängligt för de behöriga

myndigheterna.

6.

Tillverkaren ska i minst 30 år efter det att delsystemet eller säkerhetskomponenten har släppts ut på marknaden

kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna:

a) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 c.

b) Den dokumentation för kvalitetssäkringssystemet som avses i punkt 3.1 d.

c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.

d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.3, 3.5, 4.3 och 4.4.

7.

Varje anmält organ ska informera sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har

utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till

förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt

belagt med restriktioner.

Varje anmält organ ska informera de övriga anmälda organen om de godkännanden av kvalitetssystem som det

har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat och, på begäran, om de godkännanden av kvalitetssystem som det

har utfärdat.

På begäran ska det anmälda organet ge kommissionen och medlemsstaterna ett exemplar av det eller de beslut om

godkännande av kvalitetssystem som det har utfärdat.

Det anmälda organet ska förvara ett exemplar av det eller de beslut om godkännande av kvalitetssystem som det

har utfärdat, med bilagor och tillägg, samt det tekniska underlaget, i 30 år efter utfärdandet.

8.

Tillverkarens representant

Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.6.4, 3.6.6, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på

dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.

31.3.2016

L 81/46

Europeiska unionens officiella tidning

SV

68

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

BILAGA VIII

TEKNISK DOKUMENTATION FÖR DELSYSTEM OCH SÄKERHETSKOMPONENTER

1. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om delsystemet eller säkerhetskomponenten

uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning och ska innehålla en adekvat analys och bedömning av riskerna.

Den tekniska dokumentationen ska innehålla uppgift om de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för

bedömningen av överensstämmelse, även en beskrivning av delsystemets eller säkerhetskomponentens konstruktion,

tillverkning och funktionssätt.

2. Den tekniska dokumentationen ska innehålla minst följande:

a) En allmän beskrivning av delsystemet eller säkerhetskomponenten.

b) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc., samt de

beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och delsystemets eller

säkerhetskomponentens funktionssätt.

c) En förteckning över de harmoniserade standarder som avses i artikel 17, som helt eller delvis har följts och till

vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, och, i de fall där de harmoniserade

standarderna inte har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de grundläggande kraven i

denna förordning, inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. När det gäller

harmoniserade standarder som följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen anges vilka delar som har

följts.

d) Underlag som visar att konstruktionen är lämplig, inbegripet resultaten av de konstruktionsberäkningar,

undersökningar eller provningar som har utförts av tillverkaren eller för dennes räkning samt tillhörande

rapporter.

e) En kopia av bruksanvisningarna för delsystemet eller säkerhetskomponenten.

f) För delsystem, kopior av EU-försäkran om överensstämmelse för säkerhetskomponenter som monterats i

delsystemet.

31.3.2016

L 81/47

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

69

BILAGA IX

EU-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR DELSYSTEM OCH SÄKERHETSKOMPONENTER nr … (*)

1. Delsystem eller säkerhetskomponent eller delsystemets eller säkerhetskomponentens modell (produkt-, typ-,

parti- eller serienummer):

2. Namn och adress till tillverkaren och i förekommande fall dennes representant:

3. Denna försäkran om överensstämmelse har utfärdats på tillverkarens eget ansvar.

4. Föremål för försäkran (identifiering av delsystemet eller säkerhetskomponenten så att de kan spåras. Om det är

nödvändigt för identifieringen av delsystemet eller säkerhetskomponenten kan en bild tas med):

— Beskrivning av delsystemet eller säkerhetskomponenten.

— Alla bestämmelser som säkerhetskomponenten måste uppfylla, särskilt användningsvillkor.

5. Föremålet för försäkran i punkt 4 överensstämmer med relevant harmoniserad unionslagstiftning: …

6. Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder som tillämpats eller hänvisningar till de andra tekniska

specifikationer enligt vilka överensstämmelsen försäkras:

7. Det anmälda organet … (namn, adress, nummer) … har utfört … (beskrivning av åtgärden) … och utfärdat intyget/

intygen: … (närmare uppgifter, inklusive datum, och i förekommande fall, uppgift om giltighetstid och

giltighetsvillkor).

8. Ytterligare information:

Undertecknat för: …

(ort och datum):

(namn, befattning) (namnteckning):

31.3.2016

L 81/48

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(*) Det är frivilligt för tillverkaren att numrera EU-försäkran om överensstämmelse.

70

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

BILAGA X

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 2000/9/EG

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1.1

Artikel 2.1

Artikel 1.2

Artikel 3.1

Artikel 1.3

Artikel 3.7–3.9

Artikel 1.4 första stycket

Artikel 2.1

Artikel 1.4 andra stycket

Artikel 1.4 tredje stycket

Artikel 9.3

Artikel 1.5

Artikel 3.1 och 3.3–3.6

Artikel 1.6

Artikel 2.2

Artikel 2

Artikel 3.1

Artikel 6

Artikel 3.2

Artikel 17

Artikel 3.10–3.27

Artikel 4

Artikel 8

Artikel 5.1

Artikel 4 och 5.1

Artikel 5.2

Artikel 5.4

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 7.1–7.3

Artiklarna 18–21

Artikel 7.4

Artikel 19.3

Artikel 8

Artikel 4

Artikel 9

Artikel 7

Artikel 10

Artiklarna 18–21

Artikel 11.1

Artikel 9.1

Artikel 11.2

Artikel 9.4

Artikel 11.3

Artikel 11.4

Artikel 5.1

Artikel 11.5

Artikel 7

Artikel 11.6 och 11.7

Artikel 9.2

Artiklarna 11–16

Artikel 12

Artikel 9.4

Artikel 13

Artikel 10.1

Artikel 14

Artiklarna 39–43

Artikel 15

Artikel 10.2

Artikel 16

Artiklarna 22–38

Artikel 17

Artikel 44

Artikel 18

Artiklarna 20 och 21

Artikel 19

Artikel 20

Artikel 21.3

Artikel 46

31.3.2016

L 81/49

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Prop. 2017/18:42

Bilaga 1

71

Direktiv 2000/9/EG

Denna förordning

Artikel 22

Artikel 48

Artikel 45

Artikel 47

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Artikel 8

Bilaga IV

Bilaga IX

Bilaga V

Bilagorna III–VII

Bilaga VI

Bilaga IX

Bilaga VII

Bilagorna III–VII

Bilaga VIII

Artikel 26

Bilaga IX

Artikel 20

Bilaga VIII

31.3.2016

L 81/50

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Sammanfattning av Boverkets rapport Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar (2017:3)

Regeringen har gett i uppdrag åt Boverket att föreslå de lag- och förordningsändringar som behövs till följd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424/EU om linbaneanläggningar (i det följande linbaneförordningen) som ska ersätta det nu gällande Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/9/EG av den 20 mars 2000 om linbaneanläggningar för persontransport (i det följande linbanedirektivet). I uppdraget ingår även att redogöra för de ändringar av myndighetsföreskrifter som bedöms nödvändiga.

Linbaneförordningen handlar i huvudsak om att garantera en grundläggande säkerhetsnivå för anläggningarna och att säkerställa fri rörlighet på EU:s inre marknad för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar. Tillverkarna måste visa att deras delsystem och säkerhetskomponenter har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande kraven, anbringa CE-märkning och lämna bruksanvisningar för montering.

De delar av linbaneförordningen som handlar om anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse6tillämpas redan från och med den 21 oktober 2016 medan större delen av förordningens bestämmelser börjar tillämpas den 21 april 2018.

I denna rapport föreslår Boverket några mindre ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Flera av de föreslagna ändringarna är kopplade till att bestämmelserna i linbaneförordningen är direkt tillämpliga och inte längre, som linbanedirektivets bestämmelser, kommer att vara införlivade som anslutande föreskrifter till PBL.

I PBL föreslår Boverket en uppdatering av de hänvisningar som i lagen görs till föreskrifter som införlivar det nu gällande direktivet. Ändringarna berör de bestämmelser i PBL som avser märkning respektive produktförelägganden avseende byggprodukter som regleras av linbaneförordningen. Vidare föreslås vissa justeringar av bemyndiganden.

I PBF föreslår Boverket ett utökat bemyndigande för verket att meddela språkkrav för vissa handlingar och information inom linbaneförordningens tillämpningsområde. Boverket föreslår vidare att verkets bemyndigande ändras så att verket inte längre ska ha rätt att meddela föreskrifter om delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar till det datum då linbaneförordningens bestämmelser blir direkt tillämpliga i alla medlemsstater. Vidare föreslås i rapporten en ny bestämmelse i PBF om byggsanktionsavgift för ekonomiska aktörer som inte fullgör vissa skyldigheter i linbaneförordningen.

Slutligen redogör Boverket i rapporten för vilka ändringar som bedöms nödvändiga med anledning av den nya linbaneförordningen i verkets egna föreskrifter.

6 Artiklarna 22–38 i linbaneförordningen.

Rapportens lagförslag

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 8 kap. 21 §, 11 kap. 26 §, 16 kap. 6 § och 11 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

21 §

Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 338/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CEmärkta enligt

1. förordning (EU) nr 305/2011, eller

2. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

1. förordning (EU) nr 305/2011,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, eller

3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder

26 §

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 56–59.

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) nr 2016/424 inte uppfyller de krav som fastställts i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 39–43.

Om en byggprodukt inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § 2 får tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 19–21 i förordning (EG) nr 765/2008.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första och andra styckena ska uppfyllas.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första–tredje styckena ska uppfyllas.

16 kap. Bemyndiganden

Föreskrifter om byggprodukter

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 2 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 3 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,

4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få användas i ett byggnadsverk,

5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom denna lags tillämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,

6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§, och

7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §. Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännande som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

Föreskrifter om kontroll

11 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kontroll av att kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG uppfylls.

_______________________

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som släpps ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som installeras före den 21 april 2018.

Förteckning över remissinstanserna

Följande remissinstanser har yttrat sig över rapporten: Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Swedac Kommerskollegium, Konkurrensverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Uppsala universitet, juridiska fakulteten, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Norrköpings kommun, Örebro kommun.

Regelrådet, Luleå tekniska universitet, Dals-Eds kommun, Köpings kommun, Stockholms kommun, Växjö kommun och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har avstått från att yttra sig över rapporten.

Chalmers tekniska högskola, Bjuvs kommun, Huddinge kommun, Karlshamns kommun, Kiruna kommun, Kristinehamns kommun, Krokoms kommun, Kumla kommun, Leksands kommun, Lerums kommun, Luleå kommun, Malung-Sälens kommun, Mariestads kommun, Ovanåkers kommun, Skellefteå kommun, Sundsvalls kommun, Söderhamns kommun, Tanums kommun, Uppsala kommun, Valdemarsviks kommun, Vansbro kommun, Åre kommun, Östersunds kommun, DEKRA Industrial AB, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, g-ACK AB, Hissbesiktningar i Sverige AB, Inspecta Sweden AB, Kontrollansvarigas Riksförening, Liftbyggarna AB, Poma Sverige AB, RISE Research Institutes of Sweden, Salwéns Ingenjörsbyrå AB, SLP Lyft & Elprovning i Sverige AB, SMP Svensk Maskinprovning, Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Svenska Skidanläggningars Organisation, Svenska teknik- och designföretagen, Sveriges Byggindustrier, Sweco och Swedish Association for Testing, Inspection and Certification har inte kommit in med något svar.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 8 kap.20 och 21 §§, 11 kap. 26 § och 16 kap.6 och 11 §§plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

20 §1

Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG.

En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §.

Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §.

21 §2

Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 338/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CEmärkta enligt

1. förordning (EU) nr 305/2011, eller

2. föreskrifter som har meddelats

1. förordning (EU) nr 305/2011,

2. förordning (EU) 2016/424, eller

3. föreskrifter som har meddelats

1 Senaste lydelse 2013:306. 2 Senaste lydelse 2013:306.

med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2.

11 kap.

26 §3

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) nr 305/2011 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 56–59.

Om en byggprodukt som omfattas av förordning (EU) 2016/424 inte uppfyller de krav som fastställs i förordningen eller om tillsynsmyndigheten har tillräckliga skäl att anta att produkten inte uppfyller förordningens krav får myndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 39–43.

Om en byggprodukt inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § 2 får tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 19– 21 i förordning (EG) nr 765/2008.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första och andra styckena ska uppfyllas.

Om en byggprodukt inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 får tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som följer av artiklarna 19–21 i förordning (EG) nr 765/2008.

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det föreläggande som behövs för att de krav på byggprodukter som avses i första– tredje styckena ska uppfyllas.

16 kap.

6 §4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 2 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 3 som förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och användas,

3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,

4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få användas i ett byggnadsverk,

3 Senaste lydelse 2013:306. 4 Senaste lydelse 2016:140.

5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom denna lags tillämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,

6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§, och

7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §. Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännande som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

11 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om

1. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av 2, 5 eller 6 § följs, och

2. kontroll av att kraven enligt förordning (EU) 2016/424 uppfylls.

1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som släpps ut på marknaden före den 21 april 2018 och för linbaneanläggningar som installeras före den 21 april 2018.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-10-18

Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och

Dag Mattsson.

Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar

Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 2017 har regeringen (Näringsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Carl Scheutz.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsrådet Eriksson

Regeringen beslutar proposition 2017/18:42 Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar.

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EU-regler

Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

16 kap. 6 och 11 §§ 32016R0424