Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i bestämmelserna om omräkning av representationsavdraget för företag som har sin redovisning i euro med anledning av att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.

Propositionen innehåller även ett förslag som innebär att vid beräkning av den justerade anskaffningsutgiften för delägare i handelsbolag ska nivån på skattesatsen för expansionsfond överensstämma med den faktiskt gällande skattesatsen.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)¹

dels att bilaga 24.1 och 24.2 ska ha följande lydelse,

dels att punkt 2 och 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

2. Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1–4, 10, 15–29, 31–37 och 39– 41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 37 kap. 26 a och 28 §§, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 8 a, 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2018. För beskattningsår som omfattar längre tid än tolv månader och som börjar före den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 december 2018 får ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 21–29 §§ som belöper sig på perioden från och med den 1 januari 2019 till utgången av det beskattningsåret, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsåret, inte dras av.

7. Bestämmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § och 65 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

¹ Lagen omtryckt 2008:803.

• Sida 5
•  Original

Bilaga 24.1 ²

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1:

Associationsformer som avses i 24 kap. 34 § andra stycket 1:

– bolag som enligt belgisk rättsordning kallas ”société anonyme”/ ”naamloze vennootschap”, ”société en commandite par actions”/ ”commanditaire vennootschap op aandelen”, ”société privée à responsabilité limitée”/ ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à responsabilité limitée”/”coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à responsabilité illimitée”/ ”coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid”, ”société en nom collectif”/ ”vennootschap onder firma” eller ”société en commandite simple”/ ”gewone commanditaire vennootschap” samt offentliga företag som antagit någon av de ovan nämnda associationsformerna och andra bolag som bildats i enlighet med belgisk lagstiftning och som omfattas av belgisk bolagsskatt, – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

² Senaste lydelse 2015:886.

• Sida 6
•  Original

Bilaga 24.2 ³

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatter som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 3:

Skatter som avses i 24 kap. 34 § andra stycket 3:

– impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien, – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

³ Senaste lydelse 2013:787.

• Sida 7
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

dels att 12 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 12 § ska utgå.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.

• Sida 8
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa inkomstskatteändringar tagits fram.

En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2019/00097/S1).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 14 mars 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som är likalydande med lagförslagen i denna proposition. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

4. Ändring av bestämmelserna om omräkning av representationsavdraget för företag som har sin redovisning i euro

Regeringens förslag: Den särskilda regeln om avdrag för måltid i samband med representation i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. upphävs.

Ändringen träder i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig har inget att invända eller tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får utgifter för representation och liknande ändamål bara dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten. Detta gäller då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Till och med 2016 fanns en uttrycklig beloppsmässig begränsning avseende utgifter för lunch, middag eller supé. För sådana utgifter fick avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt, till den del denna inte skulle dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML.

Från och med den 1 januari 2017 har den uttryckliga beloppsbegränsningen tagits bort (prop. 2016/17:1avsnitt 6.11 s. 240–247). Fram till och med lagändringen gällde samma beloppsgräns för mervärdesskatt och inkomstskatt. I och med ändringen höjdes det mervärdesskatterättsliga beloppet, men motsvarande höjning gjordes inte avseende inkomstskatten. Den inkomstskatterättsliga regeln ändrades i stället på så sätt att beloppsgränsen på 90 kronor avskaffades och ersattes med en regel om att utgifter

• Sida 9
•  Original

för förtäring bara ska dras av om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. Detta överensstämmer med vad som gäller för skattefria personalvårdsförmåner enligt 11 kap. 12 § IL.

Sedan 2001 gäller att aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa andra företagskategorier har rätt att ha sin redovisning i euro i stället för i kronor (prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro). Ett företag som väljer euro som redovisningsvaluta ska ändå deklarera i kronor. I lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. (i fortsättningen omräkningslagen) finns de särregler som ska tillämpas när företagen räknar om sin euroredovisning till kronor för beskattningsändamål. Omräkningslagen bygger på ett schabloniserat omräkningsförfarande från euro till kronor som översiktligt innebär att resultatposter räknas om enligt beskattningsårets genomsnittskurs (5 §) och balansräkningsposter enligt kursen vid beskattningsårets utgång (6 §). Förutom de generella omräkningsreglerna innehåller lagen ett antal bestämmelser för att hantera vissa specifika situationer. En av dessa bestämmelser gäller avdrag för måltid i samband med representation. Enligt 12 § gäller att avdrag för lunch, middag eller supé i samband med sådan representation som avses i 16 kap. 2 § IL inte får överstiga det belopp i euro som motsvarar 90 kronor per person med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. ML eller återbetalas enligt 10 kap. samma lag. Det belopp som får dras av ska beräknas för varje kalenderår utifrån den genomsnittliga växelkursen under november året före kalenderåret.

Eftersom den uttryckliga beloppsbegränsningen för representationsmåltid togs bort i inkomstskattelagen från och med 2017 bör en följdändring göras som innebär att 12 § omräkningslagen upphävs. Omräkning av utgifter för förtäring som får dras av ska i stället göras enligt huvudregeln i 5 § omräkningslagen (dvs. genomsnittskurs).

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 30 juni 2019.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

• Sida 10
•  Original

5. Beräkningen av justerad anskaffningsutgift för andel i handelsbolag ändras

Regeringens förslag: Beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften för andel i handelsbolag i inkomstskattelagen ändras så att nivån på skattesatsen för expansionsfond ska överensstämma med den faktiskt gällande skattesatsen.

Ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2019.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga invändningar mot att beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften för andel i handelsbolag ändras. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser dock att expansionsfondsskatten borde sänkas till 21,4 procent under beskattningsåren 2019 och 2020 för att inte avvika från bolagsskattesatsen.

Skälen för regeringens förslag: I 50 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anges hur den justerade anskaffningsutgiften för andelar i handelsbolag ska beräknas. Anskaffningsutgiften ska ökas med bl.a. 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond och 78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet. Anskaffningsutgiften ska också minskas med bl.a. 22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond och 78 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag. Beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften är kopplad till nivån på expansionsfondsskatten. För att anskaffningsutgiften ska bli korrekt beräknad bör reglerna för beräkningen vara utformade i överensstämmelse med nivån på skattesatsen för expansionsfondsskatt. Vidare påverkar den justerade anskaffningsutgiften i sin tur bl.a. kapitalvinstberäkningen vid försäljning av andelar, avsättning till expansionsfond och räntefördelning.

Från och med den 1 januari 2021 sänks expansionsfondsskatten från 22 till 20,6 procent (prop. 2017/18:245 Nya skatteregler för företagssektorn, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Som framgår av den propositionen (s. 155) är bedömningen att expansionsfondsskatten endast bör sänkas i ett steg och inte i två steg, vilket gäller för bolagsskattesatsen.

I ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (punkt 2) anges att tillämpningen av 50 kap. 5 § IL i dess nya lydelse ska ske första gången i fråga om räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2018. Eftersom beräkningen från och med den 1 januari 2019 då baseras på 20,6 i stället för 22 procent blir den justerade anskaffningsutgiften inte korrekt. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen ändras på ett sådant sätt att den justerade anskaffningsutgiften fram till och med 31 december 2020 ska beräknas utifrån den gällande expansionsfondsskatten på 22 procent. Detta sker genom att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna (punkt 2 och 7) ändras. Det innebär att beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften efter den 31 december 2020 kommer att vara 20,6

• Sida 11
•  Original

procent, vilket motsvarar den då gällande nivån på skattesatsen för expansionsfond. Några övriga ändringar av de övergångsbestämmelser som gäller avsättningar till och återföringar från expansionsfond behövs inte.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i punkt 2 och 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

6. Konsekvensanalys

Regelrådet konstaterar att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att det finns anledning att yttra sig.

6.1. Ändring av bestämmelserna om omräkning av representationsavdraget för företag som har sin redovisning i euro

I propositionen föreslås att den särskilda regeln om avdrag för måltid i samband med representation i 12 § lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. upphävs. Den föreslagna ändringen förväntas inte få några offentligfinansiella konsekvenser.

6.2. Beräkningen av justerad anskaffningsutgift för andel i handelsbolag

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med den föreslagna ändringen är att justera bestämmelsen så att expansionsfondsskatt som betalas av eller återbetalas till delägare i handelsbolag tas med vid beräkningen av det justerade anskaffningsvärdet med en nivå som motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen. Ändringen medför att anskaffningsvärdet vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust vid framtida försäljning av handelsbolagsandelen blir korrekt. Den medför även att underlagen för kommande års avsättningar till expansionsfond och räntefördelning blir korrekta. Något alternativ till att justera bestämmelsen finns inte.

Offentligfinansiella effekter

I promemorian gjordes bedömningen att förslaget innebär att syftet med lagstiftningen upprätthålls och medför därmed ingen offentligfinansiell effekt.

Svenskt Näringsliv menar att en senareläggning av skattesatsen för expansionsfond rimligtvis får en påverkan på de offentliga finanserna och

• Sida 12
•  Original

för beskattningen av handelsbolagen även om den kan vara svår att beräkna.

Förslaget i denna proposition har som syfte att justera ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) så att expansionsfondskatten påverkar justerad anskaffningsutgift för handelsbolag på ett korrekt sätt. I likhet med bedömningen i promemorian gör regeringen bedömningen att förslaget inte medför någon offentligfinansiell effekt då det innebär att syftet med lagstiftningen upprätthålls. Differensen mellan expansionsfondskatten och bolagsskatten under åren 2019 och 2020 beslutades genom prop. 2017/18:245 och påverkas inte av den förslagna ändringen i denna proposition.

Effekter för företag och enskilda

Justeringen av bestämmelsen medför ingen förändring av administrativa kostnader för företag och enskilda. Justeringen medför heller ingen påverkan på företag och enskilda i något annat avseende.

Effekter för Skatteverket och allmänna förvaltningsdomstolar

Justeringen medför ett visst merarbete för Skatteverket. Den totala kostnaden för detta bedöms vara försumbar och kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förvaltningsdomstolarna bedöms inte påverkas.

Övriga effekter

Justeringen bedöms inte medföra några effekter för offentlig sektor i övrigt, miljön, sysselsättningen, den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller fördelningen av ekonomiska resurser.

7. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

Andra och sjunde punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ändras genom att hänvisningen till 50 kap. 5 § tas bort från andra punkten och läggs till i sjunde punkten. Det innebär att den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. 5 § fram till och med den 31 december 2020 beräknas utifrån en expansionsfondsskatt på 22 procent. Efter den 31 december 2020 kommer beräkningen att ske utifrån en expansionsfondsskatt på 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398).

I bilagorna 24.1 och 24.2 har vissa ändringar gjorts av rättelsekaraktär.

• Sida 13
•  Original