Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

I propositionen lämnas förslag till lagändringar som innebär att den förstärkning av stödet vid korttidsarbete som gäller under perioden januari– mars 2021 förlängs med en månad t.o.m. april samma år. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 29 mars 2021.

Propositionen innehåller dessutom förslag om att medel ska tillföras för att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars och april 2021. Vidare lämnas förslag om medel för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamheter. Slutligen lämnas förslag om ökade anslag till myndigheter för hantering av stöden samt om en ökad låneram för att ingå ytterligare avtal om vaccin mot covid-19.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall (avsnitt 2 och 4).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 000 000 000 kronor (avsnitt 5.1).

3. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.

Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till fem dagar.

Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021

Tusental kronor

Utgifts- område

Anslags- nummer

Beslutad ram/anvisat

anslag

Förändring

av ram/

anslag

Ny ram/Ny anslagsnivå

3 Skatt, tull och exekution 12 653 921 25 000 12 678 921

1:1 Skatteverket

8 263 985 25 000 8 288 985

24 Näringsliv 55 592 253 13 145 000 68 737 253

1:4 Tillväxtverket

777 175 265 000 1 042 175

1:22 Stöd vid korttidsarbete 10 816 000 1 180 000 11 996 000 1:24 Omställningsstöd 20 200 000 11 700 000 31 900 000

Summa anslags- förändring på ändringsbudget 13 170 000

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 9–11 §§ lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

För stödmånader under perioden 1 januari–31 mars 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid.

För stödmånader under perioden 1 januari–30 april 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid.

10 §

För stödmånader under perioden 1 januari–31 mars 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till

För stödmånader under perioden 1 januari–30 april 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till

1. 4 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent,

2. 6 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent,

3. 7,5 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent, eller

4. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 80 procent. För stödmånader under perioden 1 april–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § samma lag, löneminskningen uppgå till

För stödmånader under perioden 1 maj–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § samma lag, löneminskningen uppgå till

1. 8 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent,

2. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent, eller

3. 15 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent.

11 §

För stödmånader under perioden 1 januari–31 mars 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag.

För stödmånader under perioden 1 januari–30 april 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag.

• Sida 5
•  Original

För stödmånader under perioden 1 april–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket samma lag, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag.

För stödmånader under perioden 1 maj–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket samma lag, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag.

Denna lag träder i kraft den 29 mars 2021.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

3.1. Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid

Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).

Spridningen av sjukdomen covid-19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Regeringen har därför vid fyra tillfällen under januari 2021 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2021. Propositionerna har avsett stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181), vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213), förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184) samt förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205).

Smittspridningen är på en fortsatt hög nivå, vilket har föranlett skärpta restriktioner. Det finns därför behov av att förlänga det förstärkta stödet vid korttidsarbete fram t.o.m. april 2021 och utöka omställningsstödet till att omfatta mars och april 2021. Medel bör dessutom tillföras för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid nedstängning av verksamheter. Vidare bör anslagen till de myndigheter som hanterar stöden ökas. Slutligen bör låneramen för Folkhälsomyndighetens beredskapsinvesteringar ökas för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 ska kunna ingås.

Samtliga åtgärder bör vidtas skyndsamt för att dämpa de negativa konsekvenser som smittspridningen har på samhället. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2021.

Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till fem dagar.

3.2. Fortsatt förstärkt stöd vid korttidsarbete

I Finansdepartementet har promemorian Fortsatt förstärkt stöd vid korttidsarbete (Fi2021/00798) tagits fram. Förslagen i promemorian innebär att den förstärkning av stödet som gäller under perioden januari–mars 2021 förlängs med en månad t.o.m. april 2021. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-

• Sida 7
•  Original

instanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/00798).

Lagrådet

Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

4. Fortsatt förstärkt stöd vid korttidsarbete

4.1. Bakgrund och gällande rätt

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt detta system får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att kunna stödja sysselsättning och dämpa arbetslöshet. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen.

Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stöd enligt detta ursprungliga system aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Stödet administreras, efter aktivering, av Skatteverket.

Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om

1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter,

2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom

arbetsgivarens kontroll,

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller

undvikas, och

4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att

minska kostnaden för arbetskraft. Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Efter aktivering eller godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod

• Sida 8
•  Original

uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. Arbetstagarens löneminskning ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20 procent, till 16 procent om arbetstidsminskningen är 40 procent och till 20 procent om arbetstidsminskningen är 60 procent. Underlaget för stöd beräknas genom att arbetstagarens ordinarie lön multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen enligt någon av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning som följer av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt med en individuell närvarokvot. Preliminärt stöd bestäms därefter genom att underlaget multipliceras med 43 procent.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämningen innebär en jämförelse och bedömning av om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats överensstämmer med de angivna nivåerna i lagen och de avtal som slutits. Arbetsgivaren är i vissa fall skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd. Detta gäller bl.a. om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen inte motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning eller inte har stöd i avtal. Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats ska Skatteverket, eller Tillväxtverket om stödet lämnas efter godkännande, besluta att återkräva beloppet.

I detta sammanhang kan också nämnas att nya regler trädde i kraft den 1 januari 2021 som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kompetensinsatser (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Reglerna, som finns i lagen om stöd vid korttidsarbete och den nya förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den genom korttidsarbete arbetsbefriade tiden, även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser.

För att möta arbetsgivarnas behov med anledning av pandemin har stödet vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket tillfälligt förstärkts, s.k. korttidspermittering (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Förstärkningen innebär bl.a. att staten under stödmånader som infallit under perioden 16 mars–31 december 2020 stått för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Dessutom infördes för stödmånader som inföll under perioden 1 maj–31 juli 2020 en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276).

Under 2020 har systemet för stöd vid korttidsarbete använts i stor utsträckning. Enligt Tillväxtverkets uppgifter (www.tillvaxtverket.se 2021-02-04) har ca 90 000 företag ansökt om stöd. Av dessa har ca 74 000 företag beviljats preliminärt stöd på sammantaget ca 32 miljarder kronor. Totalt har ca 590 000 anställda omfattats av korttidspermittering under 2020.

Med hänsyn till den fortsatta smittspridningen har möjligheten att söka och få det förstärkta korttidsstödet utökats (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182). Genom införandet av den

• Sida 9
•  Original

tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall kan stöd vid korttidsarbete, efter godkännande av Tillväxtverket, lämnas för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 även till en arbetsgivare som under 2020, enligt de ordinarie reglerna, fått stöd för maximalt antal månader eller som omfattas av karenstiden (se prop. 2020/21:83 s. 20–23). Även under den period som den tillfälliga lagen avser är stödet förstärkt. Staten står under perioden januari–mars 2021 för 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen och under perioden april–juni 2021 för 50 procent av kostnaderna. Under perioden januari–mars 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning vidare uppgå till 80 procent. Den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall trädde i kraft den 15 februari 2021 och upphör att gälla vid utgången av juni 2021.

4.2. Det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs

Regeringens förslag: Även under april 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 80 procent. Preliminärt stöd ska för samma månad lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Unionen, Svenska Transportarbetarförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Ekonomistyrningsverket, TCO, Tillväxtverket och Skatteverket. Konjunkturinstitutet (KI) bedömer att förlängningen är motiverad men framhåller att en hög ersättning riskerar att hålla kvar anställda i företag med förhållandevis låg konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv, Almega, Svensk Handel och Visita välkomnar förslaget men anser att samma stödnivå åtminstone bör gälla under hela perioden, dvs. även under maj och juni. Detta skulle enligt deras mening minska osäkerheten för arbetsgivare vars verksamheter drabbats av pandemins effekter. Även IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i

Sverige) och Industriarbetsgivarna bedömer att det kan finnas ett behov för vissa delar av deras branscher att förlänga det förstärkta stödet även under maj och juni 2021. Svenska Taxiförbundet anser att deras bransch kommer att ha behov av ett förstärkt stöd vid korttidsarbete även efter juni 2021. Teknikföretagen framhåller att det är lämpligt att det genomförs en stegvis återgång till nivåerna enligt ordinarie regelverk.

Enligt Hotell- och restaurangfacket bör det vara möjligt att minska arbetstiden med 100 procent och löneavdraget sänkas. LO och Handelsanställdas förbund framhåller att det bör övervägas ett riktat extra stöd till företag i de branscher, främst inom den kontaktnära sektorn, som fram till och med juni inte kan bedriva verksamhet på grund av restriktioner eller rekommendationer eller av andra länders beslut att stänga gränser.

Skälen för regeringens förslag: Som beskrivs i avsnitt 4.1 har möjligheten att söka och få förstärkt stöd vid korttidsarbete utökats t.o.m. den 30 juni 2021 genom införandet av den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. Enligt den tillfälliga lagen tar staten 75 procent av

• Sida 10
•  Original

kostnaderna för arbetstidsminskningen under perioden 1 januari–31 mars 2021 och 50 procent av kostnaderna under perioden 1 april–30 juni 2021. Dessutom gäller en fjärde nivå för arbetstagarens arbetstidsminskning på 80 procent under perioden 1 januari–31 mars 2021.

Förstärkningarna av stödet motiverades av den fortsatta smittspridningen och att regeringen genom den tillfälliga lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) gavs nya befogenheter att vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på andra sätt förhindra smittspridning och den beslutade förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av antal besökare och andra nödvändiga åtgärder för att förhindra att trängsel uppstår.

Det exceptionella läget med anledning av effekterna av den pågående smittspridningen gäller fortsatt. Starka skäl talar därför enligt regeringens mening för att arbetstidsminskningen ska få uppgå till 80 procent även under april 2021 och att staten även under denna månad tar en lika stor andel av kostnaden för stödet vid korttidsarbete som under perioden januari–mars 2021, dvs. 75 procent.

Almega, Svenskt Näringsliv och Svensk Handel m.fl. framhåller att de ser ett behov av att förlänga det förstärkta stödet även under maj och juni 2021. Svenska Taxiförbundet m.fl. ser därutöver behov av ytterligare förlängningar av möjligheten till förstärkt stöd vid korttidsarbete. Hotell- och restaurangfacket önskar andra utökningar av stödet. Regeringen bedömer att den föreslagna ändringen är lämplig i nuläget. Regeringen fortsätter dock arbetet med att löpande analysera behovet av åtgärder och ersättningar och följer utvecklingen noga.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att preliminärt stöd även för april 2021 ska bestämmas genom att underlaget multipliceras med 98,6 procent. Löneminskningen bör under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar av 9–11 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

4.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 29 mars 2021.

Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Tillväxtverket understryker vikten av att lagändringarna träder i kraft den 29 mars 2021 för att myndigheten ska kunna ta emot och påbörja handläggningen av ansökningar enligt tidigare plan.

• Sida 11
•  Original

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt och senast före ingången av den aktuella stödmånaden, dvs. april 2021, för att underlätta för såväl arbetsgivare som Tillväxtverket. Bestämmelserna bör därför träda i kraft den 29 mars 2021. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte behövas.

4.4. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

De offentligfinansiella effekterna beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av de föreslagna förändringarna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas.

4.4.1. Syfte och alternativa lösningar

Det aktuella förslaget om ett fortsatt förstärkt stöd vid korttidsarbete under april 2021 syftar till att fortsatt minska lönekostnaderna för företagen och att därigenom förhindra att livskraftiga företag slås ut och att sysselsättningen faller till följd av den ekonomiska nedgången kopplad till pandemin.

En förstärkning av stödet skulle kunna ha en annan utformning än den som föreslås i denna promemoria. Till exempel skulle möjligheten till arbetstidsförkortning på upp till 80 procent och den högre subventionsgraden på 75 procent kunna förlängas t.o.m. juni 2021. Den ytterligare kostnadslättnaden för företag som ytterligare förlängningar och ett ännu mer generöst stöd innebär, måste dock vägas mot kostnadsbördan för skattebetalarna och de risker för fusk och missbruk som följer av mer omfattande stödsystem. Även risken för att nödvändig strukturomvandling fördröjs till följd av företagens ytterligare möjligheter till förstärkt stöd behöver beaktas.

Förutom att det är viktigt att reglerna om det fortsatt förstärkta stödet träder i kraft så snart som möjligt bedöms ingen ytterligare särskild hänsyn behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Tillväxtverket är den myndighet som hanterar och informerar om förstärkningen av stödet. Utöver dessa vanliga informationsinsatser bedöms det inte finnas behov av ytterligare särskilda informationsinsatser kring det förstärkta stödet.

4.4.2. Offentligfinansiella effekter

I samband med förslaget om förlängning och förstärkningen av stödet vid korttidsarbete under perioden december 2020–juni 2021 (prop. 2020/21:83)

• Sida 12
•  Original

bedömdes det genomsnittliga antalet korttidspermitterade per månad öka till 100 000 personer under perioden januari–juni 2021. Vidare bedömdes den genomsnittliga arbetstidsförkortningen uppgå till 60 procent under januari–mars och till 40 procent under april–juni. Baserat på dessa antaganden beräknades de då föreslagna förändringarna av stödet försvaga de offentliga finanserna med 8,74 miljarder kronor 2021.

Finansdepartementets senaste bedömning är att antalet korttidspermitterade under perioden april–juni kommer att uppgå till i genomsnitt 10 000 fler än den tidigare bedömningen. Med nuvarande regler beräknas statens kostnader för stödet under perioden april–juni därmed uppgå till omkring 0,95 miljarder kronor per månad, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med tidigare bedömning.

Om stödet förstärks under april månad enligt förslaget i denna proposition bedöms kostnaderna för april månad att stiga till 2,13 miljarder kronor. Den offentligfinansiella effekten av förslaget uppgår till skillnaden mellan den beräknade månadskostnaden med förslaget (2,13 miljarder kronor) och månadskostnaden vid oförändrade regler (0,95 miljarder kronor), dvs. en kostnadsökning med 1,18 miljarder kronor.

Kostnaden för stödet under april månad enligt förslaget beräknas som följande produkt: 32 700 × 1,3142 × 0,6 × 0,75 × 110 000, där 32 700 är genomsnittlig månadslön, 1,3142 sociala avgifter, 0,6 den genomsnittliga arbetstidsförkortningen, 0,75 statens subventionsgrad och 110 000 antalet personer. Produkten uppgår med avrundning till 2,13 miljarder kronor. Motsvarande kostnad om förslaget inte genomförs beräknas med samma uttryck men med den genomsnittliga arbetstidsförkortningen 0,4 och subventionsgraden till 0,5. Produkten blir då 0,95 miljarder kronor.

Bedömningen av antalet individer i korttidsarbete är, liksom inför tidigare förändringar av stödet, mycket osäker. Det finns därför skäl att kontrastera ovanstående beräkning med alternativa antaganden avseende deltagande i korttidsarbete. Kostnadsökningen till följd av förslaget beräknas stå i proportion till antalet korttidspermitterade. Om antalet korttidspermitterade under april månad skulle uppgå till 50 000 i genomsnitt, beräknas därför merkostnaden av förslaget uppgå till knappt hälften av ovanstående belopp, 0,54 miljarder kronor. Om antalet permitterade i stället skulle uppgå till i genomsnitt 200 000 under april, skulle merkostnaden av förslaget uppgå till 2,15 miljarder kronor.

4.4.3. Effekter för sysselsättningen

Den föreslagna förstärkningen av stödet vid korttidsarbete under april månad bedöms medföra att ett antal personer undviker de perioder av arbetslöshet som riskerar att följa på uppsägningar. Generellt kan ett öppet och permanent system för stöd vid korttidsarbete förväntas jämna ut variationer i den aggregerade arbetslösheten och sysselsättningen över tid.¹ I normalfallet påverkas inte ekonomins utveckling på lång sikt av konjunkturvariationer. Men djupa eller långvariga ekonomiska kriser kan medföra negativa effekter på lång sikt. Stöd vid korttidsarbete har utnytt-

¹ Cahuc, P (2019), ”Short-Time Work Compensation Schemes and Employment”, IZA World of Labor 2019:11 v2.

• Sida 13
•  Original

jats i stor utsträckning under 2020 och bedöms ha dämpat fallet i sysselsättningen. Vid rådande omständigheter bedöms förslaget motverka en ytterligare nedgång i antalet sysselsatta och bromsa ytterligare ökningar i antalet arbetslösa på kort sikt och därmed minska de långsiktiga negativa effekterna på arbetsmarknaden.

4.4.4. Effekter för företagen

Förslaget förväntas gynna företag med tillfälliga ekonomiska svårigheter relaterat till pandemin och som i övrigt uppfyller kraven för stöd vid korttidsarbete. Stödsystemet är öppet för ansökningar från alla typer av företag och branscher. I relation till det totala antalet sysselsatta per bransch har mest stöd så här långt betalats ut till företag verksamma i hotell- och restaurangverksamhet, tillverkningsindustrin, samt personliga och kulturella tjänster. Om fördelningen av stöd fortsätter att följa samma mönster, kommer företag i dessa branscher att gynnas mest av den nu föreslagna förstärkningen av stödet.

Förlängningen av möjligheten till 80 procents arbetstidsförkortning, till att omfatta även april månad, kan innebära en viss ökning av den administrativa bördan för arbetsgivare. Samtidigt uppvägs sannolikt detta helt av möjligheten till den fortsatta kostnadsminskning som följer av förslaget.

Förslaget innebär att företagen under april månad kan låta anställda gå ned i arbetstid med 20, 40, 60 eller 80 procent med en löneminskning på 4, 6, 7,5 respektive 12 procent. Detta är samma villkor som för perioden december 2020–mars 2021. Vid 80 procents arbetstidsförkortning innebär systemet en kostnadsminskning för företaget med 72 procent. För en anställd med en månadslön på 32 700 kronor innebär det att företagets lönekostnader (dvs. löner och arbetsgivaravgifter) minskar med 30 942 kronor per månad (se tabell 4.1). Den största kostnadsminskningen som ett företag kan göra om reglerna under april månad skulle vara oförändrade är 45 procent.

• Sida 14
•  Original

Tabell 4.1 Effekter för arbetsgivaren vid olika nivåer av arbetstidsförkortning vid 75 och 50 procent subventionsgrad

Kronor per månad och procent

Arbetstidsförkortning 20 % 40 % 60 % 80 % 20 % 40 % 60 % Förutsättningar

Subventionsgrad¹75 % 75 % 75 % 75 % 50 % 50 % 50 % Arbetsgivarens andel¹5 % 10 % 12,5 % 10 % 10 % 20 % 25 % Arbetstagarens andel¹20 % 15 % 12,5 % 15 % 40 % 30 % 25 % Lönesänkning²4 % 6 % 7,5 % 12 % 8 % 12 % 15 %

Effekter (vid månadslön 32 700 kr)

Kostnadsminskning av sänkt lön 1 719 2 578 3 223 5 157 3 438 5 157 6 446 Statligt stöd till arbetsgivaren 6 446 12 892 19 338 25 785 4 297 8 595 12 892 Arbetsgivarens nettokostnad 34 809 27 504 20 413 12 032 35 239 29 223 23 639 Kostnadsminskning 8 165 15 471 22 562 30 942 7 735 13 752 19 338 Kostnadsminskning i procent 19 % 36 % 52,5 % 72 % 18 % 32 % 45 %

Anm.: Förslaget innebär att subventionsgraden i stödet uppgår till 75 procent under april och att arbetstidsförkortningen kan vara 20, 40, 60 eller 80 procent (de fyra kolumnerna till vänster). Vid oförändrade regler gäller, för april månad, 50 procents subventionsgrad och arbetstidsförkortning på 20, 40 eller 60 procent (de tre kolumnerna till höger). Beräkningarna redovisas i kronor per månad och baseras på en månadslön på 32 700 kronor.

1 De tre raderna ”Subventionsgrad”, ”Arbetsgivarens andel” och ”Arbetstagarens andel” summerar till

100 procent och anger hur lönekostnaden för utebliven arbetstid fördelas mellan staten, arbetsgivaren och arbetstagaren.

2

Lönesänkning i procent motsvarar arbetstagarens kostnadsandel i raden ovan multiplicerat med den

procentuella arbetstidsförkortningen.

4.4.5. Effekter för enskilda

En förstärkning av stödet vid korttidsarbete under april månad förväntas gynna i första hand två grupper av individer. Den ena gruppen utgörs av anställda som till följd av det förstärkta stödet kan korttidspermitteras i stället för att riskera uppsägning. För dessa individer kan stödet därmed bidra till ökad anställningstrygghet. Arbetstagaren får gå ned i lön men detta kompenseras av en proportionerligt större arbetstidsminskning. Förslaget bedöms även gynna företagsägare som till följd av förstärkningen av stödet inte behöver säga upp personal och därmed snabbare kan återgå till normal produktion efter den ekonomiska nedgången.

4.4.6. Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

Effekterna av stödet vid korttidsarbete för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män diskuteras i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132). Slutsatsen är att de direkta effekterna av förslaget kan bidra till ökade ekonomiska skillnader, men att de samlade

• Sida 15
•  Original

effekterna mest sannolikt är små och tillfälliga. I och med att det aktuella förslaget är begränsat till att omfatta april 2021, bedöms eventuellt tillkommande direkta effekter på inkomstfördelningen också vara små och tillfälliga.

I ovan nämnda proposition konstateras vidare att män i högre utsträckning än kvinnor kan komma att gynnas ekonomiskt av stödet och att den ekonomiska jämställdheten därför kan minska. Den samlade bedömningen är dock att de direkta effekterna av stödet sannolikt inte medför några större konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten. Eftersom det aktuella förslaget endast avser en månad, finns skäl att anta att eventuellt tillkommande direkta effekter på den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män endast är tillfälliga. I vilken utsträckning de mer långsiktiga effekterna av förslaget på arbetslöshet och sysselsättning påverkar kvinnor och män olika är dock svårt att bedöma.

4.4.7. Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Tillväxtverket prövar ansökningar om godkännande för stöd vid korttidsarbete samt preliminärt stöd och sköter även i övrigt handläggningen av bl.a. anmälningar om avstämning och beslutar om slutligt stöd enligt det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete. Tillväxtverket ska även utöva tillsyn och kontroll. Förslaget innebär att subventionsgraden för april motsvarar den för föregående månader. Även den 80procentiga nivån för arbetstidsminskning gäller under föregående stödmånader. Tillväxtverket behöver ändra information med anledning av förslaget. Eftersom samma nivå föreslås för april som för tidigare månader bedöms förslaget inte medföra några tillkommande kostnader för systemutveckling för hanteringen av förslaget. Den höjda subventionsgraden skulle kunna leda till att fler ansökningar även kommer att omfatta stöd för april månad, vilket i så fall kan medföra ökade handläggningskostnader.

Beslut enligt lagen om stöd vid korttidsarbete kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Domstolsverket har för 2020 redovisat 1 692 inkomna mål till förvaltningsrätterna och 80 mål till kammarrätterna med anledning av beslut av Tillväxtverket enligt lagen om stöd vid korttidsarbete (måltyp 2235). De föreslagna ändringarna bedöms inte leda till att fler beslut kommer att överklagas. Bedömningen görs därför att förändringen inte ger upphov till en ökad måltillströmning för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

4.4.8. Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

• Sida 16
•  Original

4.4.9. Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön. Användandet av korttidsarbete kan påverka lönestatistiken och ge en snedvriden bild av denna. Detta är något som måste hanteras av berörda aktörer.

4.5. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 2021:54 ) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

9 §

I paragrafen finns bestämmelser om nivåer för arbetstidsminskning.

Ändringen innebär att en arbetstagares arbetstidsminskning även under april 2021, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, får uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

10 §

I paragrafen finns bestämmelser om nivåer för arbetstids- och löneminskning.

Ändringen i första stycket innebär att bestämmelserna även ska avse april 2021. Vid tillämpning av bestämmelserna om arbetstids- och löneminskning i 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete ska löneminskningen uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent.

I andra stycket görs en följdändring som innebär att de uppräknade nivåerna för löneminskning ska avse stödmånader under perioden 1 maj– 30 juni 2021, i stället för 1 april–30 juni 2021. Enligt andra stycket ska, vid tillämpning av bestämmelserna om arbetstids- och löneminskning i 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

11 §

I paragrafen finns bestämmelser om beräkning av preliminärt stöd.

Ändringen i första stycket innebär att preliminärt stöd även under april 2021, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ska lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag.

I andra stycket görs en följdändring som innebär att bestämmelsen ska avse stödmånader under perioden 1 maj–30 juni 2021, i stället för 1 april– 30 juni 2021. Enligt bestämmelsen ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

• Sida 17
•  Original

5. Ändringar i statens budget för 2021

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2021 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringarna är dels en följd av det lagförslag som lämnas i denna proposition, dels en följd av de övriga åtgärder som regeringen avser att vidta för att bekämpa spridningen och begränsa dess följdverkningar.

5.1. Ändringar av statens utgifter

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

1:1 Skatteverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 263 985 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 120 000 000 kronor för hantering av dels en utökning av omställningsstödet till att omfatta perioden augusti–december 2020, dels en utökad möjlighet till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 –

Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 120 000 000 kronor för hantering av dels en utökning av omställningsstödet till att omfatta perioden januari–februari 2021, dels det nya nedstängningsstödet (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182).

För att stärka företagens möjligheter att överbrygga de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 avser regeringen att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars–april 2021 (se anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utökningen innebär att Skatteverket får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av stödet. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Lån i Riksgäldskontoret för Folkhälsomyndighetens beredskapsinvesteringar

Regeringen har ett bemyndigande att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 4 500 000 000 kronor.

• Sida 18
•  Original

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2021 besluta att

Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Låneramen används för att kunna genomföra beredskapsinvesteringar i syfte att hantera utbrott av smittsamma sjukdomar, t.ex. influensapandemier.

Tillgång till vaccin mot covid-19 är avgörande för att samhället ska kunna återgå till ett mer normaliserat läge samt för att skydda riskgrupper, minimera antalet dödsfall och undvika fortsatta ekonomiska förluster i samhället. För att säkra tillgången till vaccin mot covid-19 har Sverige ingått förköpsavtal med fem vaccintillverkare och även köpeavtal med två av dessa. Europeiska kommissionen förhandlar om flera avtal med ytterligare vaccintillverkare. Det kan bli aktuellt att ingå fler förköpsavtal och köpeavtal. Vidare innehåller flera av de ingångna avtalen en option om ytterligare vaccinleveranser.

Tre vaccin har hittills godkänts för användning i Europa och Sverige. Det är inte säkert att samtliga vaccin som förköpsavtal tecknas om slutligen godkänns. För att säkerställa tillgången till effektiva och säkra vaccin, även med beaktande av framtida eventuella virusmutationer, är det nödvändigt att Sverige har möjlighet att ingå ytterligare avtal med vaccintillverkare.

Utgifter för avtal med vaccinutvecklare finansieras från Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar. Mot denna bakgrund bör låneramen för beredskapsinvesteringar ökas med 6 500 000 000 kronor till 11 000 000 000 kronor.

Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner som innebär att staten åtagit sig att betala för vaccin och vaccinationer under 2021 (se prop. 2020/21:77 s. 45). Utgifterna belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Om ytterligare avtal ingås med vaccintillverkare kan dessa utgifter komma att öka. Regeringen återkommer vid behov med förslag om ökade medel på anslaget.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:4 Tillväxtverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 777 175 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 265 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 450 000 000 kronor för hantering av stöd vid korttidsarbete avseende ärenden som överförts från 2020 till 2021, en övergång till mer frekventa utbetalningar samt en förlängning av stödet

• Sida 19
•  Original

t.o.m. juni 2021 och en förstärkning av stödet under perioden 1 januari– 31 mars 2021 (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184).

Efterfrågan på stöd vid korttidsarbete är högre än vad som tidigare beräknats. För att Tillväxtverket ska kunna möta efterfrågan, samt korta handläggningstiderna genom att rekrytera fler handläggare och utveckla nödvändigt systemstöd, behöver myndigheten tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 265 000 000 kronor.

1:22 Stöd vid korttidsarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 816 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete ökas med 1 180 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Tillväxtverkets utbetalningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 8 736 000 000 kronor för införandet av ett nytt stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som bl.a. innebar en fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete t.o.m. juni 2021, och en förstärkning av stödet under perioden januari– mars 2021 (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184).

I denna proposition lämnas förslag om att det förstärkta stödet vid korttidsarbete ska gälla även under april 2021 (se avsnitt 4). Det innebär att staten tar en större andel av kostnaderna för korttidsarbete och att nivån för en arbetstagares arbetstidsminskning får uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Bestämmelserna avses träda i kraft den 29 mars 2021 och bedöms öka kostnaderna för stödet. Anslaget bör därför ökas med 1 180 000 000 kronor.

1:24 Omställningsstöd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 200 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 11 700 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd.

Omställningsstöd är ett ekonomiskt stöd för företag vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Stöd lämnas för vissa fasta kostnader som företaget har och beräknas som en andel av dessa kostnader för respektive stödperiod. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – stöd till företag, medel för vacci-

• Sida 20
•  Original

nering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 9 000 000 000 kronor för att perioderna augusti–oktober respektive november och december 2020 även skulle kunna omfattas av omställningsstödet (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 9 200 000 000 kronor för dels en utökning av omställningsstödet med stödperioden januari–februari 2021, dels införandet av ett nedstängningsstöd utformat som ett förstärkt omställningsstöd (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184).

Regeringen följer löpande utvecklingen av den pågående smittspridningen och effekterna för företagen, bl.a. för att kunna bedöma behovet av ytterligare stödåtgärder. Även om arbetet med vaccinering påbörjats är smittspridningen på en fortsatt hög nivå, vilket har föranlett skärpta restriktioner. Det innebär att spridningen av covid-19 kommer att ha en fortsatt stor ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars och april 2021. Mars och april avses utgöra individuella stödperioder. I likhet med vad som gäller för föregående månader ska ett krav för stöd vara att företaget under stödperioden förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med motsvarande månad 2019. Anslaget bör därför ökas med 6 800 000 000 kronor.

Den beräkning som låg till grund för medelstilldelningen för nedstängningsstödet utgick från att de fasta kostnaderna definieras på samma sätt som i det ordinarie omställningsstödet. Regeringen bedömer dock att det är lämpligt att företag som tvingas stänga sin verksamhet till följd av sådana beslut som ger rätt till nedstängningsstöd även får inkludera lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter, vid beräkningen av de fasta kostnaderna. Anslaget bör därför ökas med 4 900 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget ökas med 11 700 000 000 kronor. Både nedstängningsstödet och det utökade omställningsstödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.

5.2. Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 13,2 miljarder kronor 2021. Ökningen är främst hänförlig till omställningsstödet och stödet vid korttidsarbete. Utgiftsökningarna ökar statens lånebehov och försämrar statens finansiella sparande med motsvarande belopp. Detta motsvarar 0,3 procent av BNP.

• Sida 21
•  Original