I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1753

av den 23 oktober 2019

om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om

ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (¹),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (²), och

av följande skäl:

(1)

För att unionen ska kunna utöva sin exklusiva befogenhet i fråga om den gemensamma handelspolitiken fullt ut

och i fullständig överensstämmelse med sina åtaganden enligt Världshandelsorganisationens avtal om handelsrela­

terade aspekter av immaterialrätter (Trips) kommer den att bli avtalsslutande part i Genèveakten inom

Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad Genèveakten),

i enlighet med rådets beslut (EU) 2019/1754 (³), vilket också bemyndigar medlemsstaterna att ratificera

Genèveakten eller ansluta sig till den i unionens intresse. De avtalsslutande parterna i Genèveakten är

medlemmar av en särskild union som skapades genom Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbe­

teckningar och internationell registrering av dem (nedan kallad den särskilda unionen). I enlighet med beslut (EU)

2019/1754 ska unionen och de medlemsstater som har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten företrädas av

kommissionen i den särskilda unionen vad gäller Genèveakten.

(2)

Det är lämpligt att fastställa bestämmelser som gör det möjligt för unionen att utöva de rättigheter och fullgöra

de skyldigheter som fastställs i Genèveakten, på unionens vägnar och på de medlemsstaters som ratificerar eller

ansluter sig till den akten vägnar.

(3)

Genèveakten skyddar ursprungsbeteckningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förord­

ningar (EU) nr 1151/2012 (⁴) och (EU) nr 1308/2013 (⁵), inklusive geografiska beteckningar, i den mening som

avses i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013, (EU)

nr 251/2014 (⁶) och (EU) 2019/787 (⁷), tillsammans benämnda geografiska beteckningar i den här förordningen.

(¹) EUT C 110, 22.3.2019, s. 55.

(²) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 oktober 2019.

(³) Rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöver­

enskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (se sidan 12 i detta nummer av EUT).

(⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksproduk­

ter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsord­

ning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och

(EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(⁶) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och

märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG)

nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(⁷) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märk­

ning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska

beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om

upphävande av förordning (EG) nr 110/2008 (EUT L 130, 17.5.2019, s. 1).

24.10.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/1

(4)

Efter unionens anslutning till Genèveakten, och därefter regelbundet, bör kommissionen till den internationella

byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (nedan kallad den internationella byrån) ge in

ansökningar om internationell registrering av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i och är skyddade

i unionsterritoriet i den internationella byråns register (nedan kallat det internationella registret). Dessa ansökningar

bör grunda sig på anmälningar från medlemsstaterna som agerar på eget initiativ eller på begäran av en fysisk

eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller av en förmånstagare enligt definitionen

i artikel 1 xvii) i Genèveakten. När dessa anmälningar bereds bör medlemsstaterna beakta det ekonomiska

intresse som är kopplat till internationellt skydd av berörda geografiska beteckningar och ta särskild hänsyn till

produktionsvärdet och exportvärdet, skydd enligt andra avtal samt pågående eller potentiellt missbruk

i tredjeländer.

(5)

Registreringen av geografiska beteckningar i det internationella registret bör syfta till att tillhandahålla kvalitets­

produkter, rättvis konkurrens och konsumentskydd. Eftersom geografiska beteckningar har ett betydande kul­

turellt och ekonomiskt värde, bör registreringen av geografiska beteckningar bedömas med avseende på det värde

som skapas för lokalsamhällena med sikte på att stödja landsbygdsutveckling och främja nya arbetstillfällen inom

produktion, bearbetning och övriga därmed sammanhängande tjänster.

(6)

För att upprätta en kontinuerlig dialog med berörda parter bör kommissionen använda befintliga mekanismer för

regelbundet samråd med medlemsstaterna, branschorganisationer och unionsproducenter.

(7)

Det bör inrättas lämpliga förfaranden så att kommissionen kan bedöma geografiska beteckningar som har sitt

ursprung i de avtalsslutande parter i Genèveakten som inte är medlemsstater (nedan kallade avtalsslutande tredje

parter

) och har registrerats i det internationella registret, i syfte att fatta beslut vad gäller skydd i unionen och,

i förekommande fall, om ogiltigförklaring av sådant skydd.

(8)

Unionens säkerställande av skydd av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i avtalsslutande tredje parter

och som är registrerade i det internationella registret bör ske i enlighet med kapitel III i Genèveakten, särskilt

artikel 14 som kräver att varje avtalsslutande part tillhandahåller effektiva rättsmedel för skydd av registrerade

geografiska beteckningar och föreskriver att talan för att säkerställa skyddet av sådana beteckningar ska kunna

väckas vid domstol av en myndighet eller av någon av de berörda parterna, oavsett om det rör sig om en fysisk

person eller en juridisk person och oavsett om de är offentliga eller privata, i enlighet med den avtalsslutande

partens rättsordning och praxis.

(9)

I syfte att säkerställa skydd på unionsnivå eller regional eller nationell nivå av varumärken vid sidan av geogra­

fiska beteckningar, och med beaktande av skyddet för äldre varumärkesrätt enligt artikel 13.1 i Genèveakten, bör

man säkerställa samexistens för äldre varumärken och geografiska beteckningar som är registrerade i det interna­

tionella registret och som beviljats skydd eller används i unionen.

(10)

Med tanke på unionens exklusiva befogenhet i fråga om den gemensamma handelspolitiken bör medlemsstater

som inte redan är parter i 1958 års Lissabonöverenskommelse om skydd för ursprungsbeteckningar och interna­

tionell registrering av dem, reviderad i Stockholm den 14 juli 1967 och ändrad den 28 september 1979 (nedan

kallad Lissabonöverenskommelsen) inte ratificera eller ansluta sig till den överenskommelsen.

(11)

Medlemsstater som redan är parter i Lissabonöverenskommelsen bör kunna förbli det, särskilt för att säkerställa

kontinuiteten för de rättigheter som beviljats och se till att de skyldigheter som fastställs i den överenskommelsen

fullgörs. De bör dock enbart agera i unionens intresse och med fullständig respekt för unionens exklusiva befo­

genhet. Dessa medlemsstater bör därför utöva sina rättigheter och skyldigheter enligt Lissabonöverenskommelsen

i full överensstämmelse med det tillstånd som beviljas av unionen i enlighet med denna förordning. För att

respektera det enhetliga skyddet av geografiska beteckningar som inrättats i unionen vad gäller jordbruksproduk­

ter och för att ytterligare stärka harmoniseringen av den inre marknaden bör dessa medlemsstater inte registrera

några nya ursprungsbeteckningar enligt Lissabonöverenskommelsen för produkter som omfattas av förordning

(EU) nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013 eller (EU) nr 251/2014 eller (EU) 2019/787.

(12)

De medlemsstater som redan är parter i Lissabonöverenskommelsen har registrerade ursprungsbeteckningar

enligt Lissabonöverenskommelsen. Övergångsbestämmelser bör fastställas för att möjliggöra fortsatt skydd av

dessa ursprungsbeteckningar, med förbehåll för kraven i den överenskommelsen, Genèveakten och unionsrätten.

L 271/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

24.10.2019

(13)

De medlemsstater som redan är parter i Lissabonöverenskommelsen skyddar ursprungsbeteckningar från tredje

parter i det avtalet. För att ge dem möjlighet att fullgöra de internationella förpliktelser de åtagit sig före unio­

nens anslutning till Genèveakten bör övergångsbestämmelser fastställas som har verkan enbart på det nationella

planet och inte påverkar handeln inom unionen eller den internationella handeln.

(14)

Det är lämpligt att avgifter enligt Genèveakten och de gemensamma föreskrifterna inom Lissabonöver­

enskommelsen och Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen (nedan kallade de gemensamma föreskrifterna)

för att ge in en ansökan till den internationella byrån om internationell registrering av en geografisk beteckning

samt avgifter för andra anteckningar i det internationella registret och tillhandahållande av utdrag, intyg eller

annan information om innehållet i denna internationella registrering bör belasta den medlemsstat där den geo­

grafiska beteckningen har sitt ursprung, en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten

eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i den akten. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att kräva

att den fysiska eller juridiska personen eller förmånstagaren betalar vissa eller samtliga avgifter.

(15)

För att täcka eventuella underskott i den särskilda unionens driftsbudget bör unionen, inom ramen för de medel

som är tillgängliga för detta ändamål i unionens årliga budget, kunna lämna ett särskilt bidrag enligt beslut av

den särskilda unionens församling i enlighet med artikel 24.4 i Genèveakten, med tanke på det ekonomiska och

kulturella värde som skyddet av geografiska beteckningar utgör.

(16)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av unionens medlemskap i den särskilda unionen bör

kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att upprätta en förteckning över geografiska beteckningar som

ska ingå i den ansökan om internationell registrering som ska ges in till den internationella byrån i samband

med anslutningen till Genèveakten och för senare ingivande av en ansökan, att avslå en invändning, att besluta

huruvida en geografisk beteckning som är registrerad i det internationella registret ska beviljas skydd, att dra

tillbaka ett avslag i fråga om en internationell registrerings verkan, att begära annullering av en internationell

registrering, att anmäla en ogiltigförklaring av skyddet i unionen av en geografisk beteckning som är registrerad

i det internationella registret samt att bemyndiga medlemsstater att utföra alla nödvändiga ändringar gällande

ursprungsbeteckningen för en produkt som är skyddad enligt förordning (EU) nr 1151/2012, (EU)

nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 eller (EU) 2019/787. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (⁸).

(17)

I enlighet med proportionalitetsprincipen är det nödvändigt och lämpligt, för att förverkliga det grundläggande

målet att göra det möjligt för unionen att delta i den särskilda unionen på ett sätt som kommer att säkerställa

effektivt skydd av EU:s geografiska beteckningar på internationell nivå, att fastställa regler och förfaranden

gällande unionens insatser till följd av anslutningen till Genèveakten. Denna förordning går inte utöver vad som

är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet, i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska

unionen.

(18)

Det är viktigt att säkerställa att kommissionen övervakar och utvärderar unionens deltagande i Genèveakten över

tid. För att kunna genomföra en sådan utvärdering bör kommissionen bland annat ta hänsyn till antalet geogra­

fiska beteckningar som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten för vilka ansökningar om internationell

registrering har lämnats in, och fall där skydd har fått avslag av avtalsslutande tredje parter, utvecklingen när det

gäller antalet tredjeländer som deltar i Genèveakten, kommissionens åtgärder för att öka detta antal, och uni­

onsrättens påverkan i sin nuvarande form vad gäller geografiska beteckningar på Genèveaktens attraktionskraft

för tredjeländer samt antal och typ av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i avtalsslutande tredje par­

ter och som har fått avslag av unionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.

I denna förordning fastställs bestämmelser och förfaranden avseende unionens åtgärder efter anslutningen till

Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad

Genèveakten

).

(⁸) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och princi­

per för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

24.10.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/3

2.

Vid tillämpningen av den här förordningen omfattar termen geografiska beteckningar ursprungsbeteckningar i den

mening som aves i Genèveakten, inbegripet ursprungsbeteckningar i den mening som avses i förordningarna (EU)

nr 1151/2012 och (EU) nr 1308/2013 samt geografiska beteckningar i den mening som avses i förordningarna (EU)

nr 1151/2012, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 och (EU) 2019/787.

Artikel 2

Internationell registrering av geografiska beteckningar

1.

Efter unionens anslutning till Genèveakten, och därefter regelbundet, ska kommissionen i egenskap av behörig

myndighet, i den mening som avses i artikel 3 i Genèveakten, ge in ansökningar om internationell registrering av geo­

grafiska beteckningar som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten och avser produkter som har sitt ursprung

i unionen i enlighet med artikel 5.1 och 5.2 i Genèveakten till den internationella byrån vid Världsorganisationen för

den intellektuella äganderätten (nedan kallad den internationella byrån).

2.

Vid tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna begära att kommissionen i det internationella registret registre­

rar geografiska beteckningar som har sitt ursprung på deras territorium och som är skyddade och registrerade enligt

unionsrätten. En sådan begäran ska grundas på

a) en begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller av en förmånstagare enligt

definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller

b) deras eget initiativ.

3.

På grundval av sådana begäranden ska kommissionen anta genomförandeakter med en förteckning över de geogra­

fiska beteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 3

Annullering av en geografisk beteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat och som registrerats i det

internationella registret

1.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt i syfte att begära att internationella byrån annullerar en registrering

i det internationella registret av en geografisk beteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat under följande omstän­

digheter, nämligen

a) om den geografiska beteckningen i fråga inte längre är skyddad i unionen, eller

b) på begäran av den medlemsstat där den geografiska beteckningen har sitt ursprung, vilken grundas på

i) en begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller av en förmånstagare

enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller

ii) medlemsstatens eget initiativ.

2.

Den genomförandeakt som avses i punkt 1 i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande

som avses i artikel 15.2.

3.

Kommissionen ska utan dröjsmål meddela den internationella byrån om begäran om annullering.

Artikel 4

Offentliggörande av geografiska beteckningar från tredjeländer som registrerats i det internationella registret

1.

Kommissionen ska offentliggöra varje internationell registrering som anmäls av den internationella byrån i enlig­

het med artikel 6.4 i Genèveakten och som

a) rör geografiska beteckningar i det internationella registret för vilka den avtalsslutande ursprungsparten, enligt defini­

tionen i artikel 1 xv) i Genèveakten, inte är en medlemsstat, och

b) avser en produkt för vilken skydd av geografiska beteckningar tillhandahålls på unionsnivå.

2.

Den internationella registrering som avses i punkt 1 ska offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella

tidning

. Offentliggörandet ska inbegripa en hänvisning till produkttypen och ursprungslandet.

L 271/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

24.10.2019

Artikel 5

Bedömning av geografiska beteckningar från tredjeländer i det internationella registret

1.

Kommissionen ska bedöma alla internationella registreringar som anmäls av den internationella byrån i enlighet

med artikel 6.4 i Genèveakten om geografiska beteckningar i det internationella registret för vilka den avtalsslutande

ursprungsparten, enligt definitionen i artikel 1 xv) i Genèveakten, inte är en medlemsstat, för att avgöra huruvida den

innehåller de obligatoriska uppgifter som anges i regel 5.2 i de gemensamma föreskrifterna inom Lissabonöver­

enskommelsen och Genèveakten (nedan kallade de gemensamma föreskrifterna) och de uppgifter om kvalitet, renommé

eller egenskaper som anges i regel 5.3 i de gemensamma föreskrifterna, samt även kontrollera huruvida det

offentliggörande som avses i artikel 4 avser en produkt för vilken det tillhandahålls skydd av geografisk beteckning på

unionsnivå.

2.

Den bedömning som avses i punkt 1 ska utföras inom fyra månader från den dag då den geografiska beteck­

ningen registrerades i det internationella registret och ska inte omfatta någon bedömning av andra särskilda unionsbe­

stämmelser om utsläppande av produkter på marknaden, särskilt beträffande sanitära och fytosanitära normer, handels­

normer eller livsmedelsmärkning.

Artikel 6

Invändningsförfarande för geografiska beteckningar från tredjeländer som registrerats i det internationella

registret

1.

Inom fyra månader från dagen för offentliggörandet av den internationella registreringen i enlighet med artikel 4

får myndigheterna i en medlemsstat eller i ett annat tredjeland än den avtalsslutande ursprungsparten, enligt definitio­

nen i artikel 1 xv) i Genèveakten, eller en fysisk eller juridisk person med legitimt intresse som är etablerad i unionen

eller i ett annat tredjeland än den avtalsslutande ursprungsparten, lämna in en invändning till kommissionen.

Invändningen ska göras på något av unionens institutioners officiella språk.

2.

Den invändning som avses i punkt 1 i denna artikel ska endast tas upp till prövning om den ges in inom tidsfris­

ten i punkt 1 i denna artikel och om den baseras på en eller flera av följande grunder:

a) Den geografiska beteckningen i det internationella registret är i konflikt med namnet på en växtsort eller en djurras

och riskerar att vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

b) Den geografiska beteckningen i det internationella registret är helt eller delvis en homonym till en geografisk beteck­

ning som redan är skyddad i unionen och det föreligger inte någon tillräcklig skillnad i praktiken mellan villkoren för

lokal och traditionell användning och presentation av den geografiska beteckning för vilken skydd söks och den

geografiska beteckning som redan är skyddad i unionen, med beaktande av behovet av att se till att berörda produ­

center behandlas rättvist och att konsumenterna inte får vilseledas.

c) Skyddet i unionen av den geografiska beteckningen i det internationella registret skulle utgöra ett intrång i en äldre

varumärkesrätt på unionsnivå eller regional eller nationell nivå.

d) Skyddet i unionen av den geografiska beteckningen från tredjeland skulle äventyra användningen av ett identiskt eller

snarlikt namn eller ensamrätten till ett varumärke på unionsnivå eller regional eller nationell nivå eller förekomsten

av produkter som lagligen har släppts ut på marknaden under minst fem år före dagen för offentliggörandet av den

internationella registreringen av den geografiska beteckningen i enlighet med artikel 4.

e) Den geografiska beteckningen i det internationella registret avser en produkt för vilken skydd av geografiska beteck­

ningar inte tillhandahålls på unionsnivå.

f) Det namn som ansökan om registrering avser är en generisk term på unionens territorium.

g) De villkor som avses i artikel 2.1 i och ii) i Genèveakten är inte uppfyllda.

h) Den geografiska beteckningen i det internationella registret är en homonym beteckning som vilseleder konsumenten

att tro att en produkt kommer från ett annat område än den gör, även om beteckningen är korrekt i fråga om det

område eller den region eller plats där produkten har sitt verkliga ursprung.

3.

De grunder för invändningar som anges i punkt 2 ska bedömas av kommissionen med avseende på unionens

territorium eller en del därav.

24.10.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/5

Artikel 7

Beslut om skydd i unionen av geografiska beteckningar från tredjeländer i det internationella registret

1.

Om villkoren i artikel 5, på grundval av bedömningen enligt den artikeln, är uppfyllda och ingen invändning eller

invändningar som inte kan tas upp till prövning har tagits emot, ska kommissionen i förekommande fall genom en

genomförandeakt avvisa invändningar som inte kan tas upp till prövning och besluta att bevilja skydd av den geogra­

fiska beteckningen. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

2.

Om villkoren i artikel 5, på grundval av bedömningen enligt den artikeln, inte är uppfyllda eller en invändning

som kan tas upp till prövning enligt artikel 6.2 har tagits emot, ska kommissionen genom en genomförandeakt besluta

huruvida skydd ska beviljas av en geografisk beteckning i det internationella registret. Den genomförandeakten ska antas

i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. När det gäller geografiska beteckningar som avser

produkter som inte omfattas av behörigheten för de kommittéer som anges i artikel 15.1 ska beslutet huruvida skydd

ska beviljas antas av kommissionen.

3.

I beslutet om beviljande av skydd av en geografisk beteckning i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel ska

skyddets omfattning anges, och beslutet får förenas med villkor som är förenliga med Genèveakten, särskilt villkor om

en angiven övergångsperiod i enlighet med artikel 17 i Genèveakten och regel 14 i de gemensamma föreskrifterna.

4.

I enlighet med artikel 15.1 i Genèveakten ska kommissionen underrätta den internationella byrån om avslag

i fråga om verkan av en internationell registrering på unionens territorium, inom ett år från mottagandet av anmälan av

en internationell registrering i enlighet med artikel 6.4 i Genèveakten, eller när det gäller de fall som avses i artikel 5

i beslut (EU) 2019/1754 inom två år från mottagandet av anmälan.

5.

Kommissionen får, på eget initiativ eller på vederbörligen motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller

en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse genom en genomförandeakt helt eller delvis dra tillbaka ett

avslag som tidigare meddelats till den internationella byrån. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det

granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Kommissionen ska utan dröjsmål meddela den internationella byrån om ett sådant tillbakadragande.

Artikel 8

Användning av geografiska beteckningar

1.

Genomförandeakter som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 7 ska gälla utan att det påverkar

tillämpningen av andra särskilda unionsbestämmelser om utsläppande av produkter på marknaden, särskilt beträffande

den samlade marknadsordningen inom jordbruket, sanitära och fytosanitära normer och livsmedelsmärkning.

2.

Om inte annat följer av punkt 1 får geografiska beteckningar som är skyddade enligt denna förordning av alla som

saluför en produkt användas i enlighet med den internationella registreringen av dessa geografiska beteckningar.

Artikel 9

Ogiltigförklaring av verkan i unionen av geografiska beteckningar från tredjeländer i det internationella

registret

1.

Kommissionen får, på eget initiativ eller på vederbörligen motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller

en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, genom en genomförandeakt helt eller delvis ogiltigförklara

verkan av skyddet i unionen av en geografisk beteckning om något av följande föreligger:

a) Den geografiska beteckningen är inte längre skyddad i den avtalsslutande ursprungsparten.

b) Den geografiska beteckningen är inte längre registrerad i det internationella registret.

c) Efterlevnad av de obligatoriska uppgifterna enligt regel 5.2 i de gemensamma föreskrifterna eller de uppgifter om

kvalitet, renommé eller egenskaper som anges i regel 5.3 i de gemensamma föreskrifterna är inte längre säkerställd.

L 271/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

24.10.2019

2.

De genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande

som avses i artikel 15.2, och bara efter det att de fysiska eller juridiska personer som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten

eller stödmottagarna enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten har fått möjlighet att försvara sina rättigheter.

3.

När ogiltigförklaringen inte längre kan överklagas ska kommissionen utan dröjsmål meddela den internationella

byrån om ogiltigförklaringen av verkan på unionens territorium av den internationella registreringen av den geografiska

beteckningen i enlighet med punkt 1 a eller c.

Artikel 10

Förhållande till varumärken

1.

Skyddet av en geografisk beteckning ska inte påverka giltigheten av ett äldre varumärke på unionsnivå eller regio­

nal eller nationell nivå, som sökts eller registrerats i god tro eller förvärvats genom användning i god tro på en med­

lemsstats territorium, ett territorium som tillhör en regional union mellan medlemsstater eller unionens territorium.

2.

En geografisk beteckning som är registrerad i det internationella registret ska inte skyddas på unionens territorium

om skyddet av den geografiska beteckningen på unionens territorium, med hänsyn till ett varumärkes anseende och

renommé och den tid som det har använts, sannolikt skulle kunna vilseleda konsumenterna om produktens rätta

identitet.

3.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får ett varumärke som det i god tro har lämnats in en ansökan för,

som har registrerats i god tro eller som, i enlighet med tillämplig lagstiftning, i god tro förvärvats genom användning på

en medlemsstats territorium, ett territorium som tillhör en regional union mellan medlemsstater eller unionens

territorium, före den dag då den internationella byrån har meddelat kommissionen om offentliggörandet av den interna­

tionella registreringen av den geografiska beteckningen, och vars användning skulle strida mot skyddet av den geogra­

fiska beteckningen, fortsätta att användas och förnyas för den berörda produkten, trots skyddet av den geografiska

beteckningen, förutsatt att det inte finns skäl att ogiltigförklara eller upphäva varumärkesregistreringen enligt Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 (⁹) eller enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2015/2436 (¹⁰). I sådana fall ska såväl användningen av den geografiska beteckningen som användningen av det berörda

varumärket vara tillåten.

Artikel 11

Övergångsbestämmelser för ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i en av medlemsstaterna som redan

har registrerats enligt Lissabonöverenskommelsen

1.

För varje ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen

för en produkt som skyddas enligt någon av de förordningar som avses i artikel 1 i denna förordning, ska den berörda

medlemsstaten, på begäran av en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller en förmånsta­

gare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten, eller på eget initiativ, välja att begära antingen

a) internationell registrering av den ursprungsbeteckningen enligt Genèveakten, om den berörda medlemsstaten har rati­

ficerat eller anslutit sig till Genèveakten enligt det bemyndigande som avses i artikel 3 i beslut (EU) 2019/1754, eller

b) att registreringen av den ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.

Den berörda medlemsstaten ska meddela kommissionen om det val som avses i första stycket senast den 14 november

2022.

I de situationer som avses i första stycket a ska den berörda medlemsstaten i samarbete med kommissionen kontrollera

med den internationella byrån om eventuella ändringar behöver göras enligt regel 7.4 i de gemensamma föreskrifterna

för registreringsändamål enligt Genèveakten.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt tillåta att en medlemsstat föreskriver nödvändiga ändringar och

meddelar den internationella byrån. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som

avses i artikel 15.2.

(⁹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 16.6.2017, s. 1).

(¹⁰) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumär­

keslagstiftning (EUT L 336, 23.12.2015, s. 1).

24.10.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/7

2.

För varje ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen

för en produkt som omfattas av tillämpningsområdet för en av de förordningar som avses i artikel 1.2 i denna förord­

ning, men inte skyddas enligt någon av de förordningarna, ska den berörda medlemsstaten, på begäran av en fysisk eller

juridisk person som avses i artikel 5.2 ii) i Genèveakten, eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii)

i Genèveakten, eller på eget initiativ, välja att begära antingen

a) registrering av den ursprungsbeteckningen enligt den aktuella förordningen, eller

b) att registreringen av den ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras.

De berörda medlemsstaterna ska meddela kommissionen om det val som avses i första stycket och ge in respektive

begäran senast den 14 november 2022.

I de situationer som avses i första stycket a ska den berörda medlemsstaten begära internationell registrering av den

ursprungsbeteckningen enligt Genèveakten, om den medlemsstaten har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten enligt

det bemyndigande som avses i artikel 3 i beslut (EU) 2019/1754, inom ett år från den dag då den geografiska beteck­

ningen registrerades enligt den tillämpliga förordningen. Punkt 1 tredje och fjärde styckena ska gälla.

Om begäran om registrering enligt den tillämpliga förordningen har avslagits och berörda administrativa och rättsliga

rättsmedel har uttömts, eller om begäran om registrering enligt Genèveakten inte har gjorts enligt tredje stycket i denna

punkt, ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål begära att registreringen av ursprungsbeteckningen i det interna­

tionella registret annulleras.

3.

Med avseende på geografiska beteckningar för produkter som inte omfattas av någon av de förordningar som

avses i artikel 1.2 i denna förordning, för vilka skydd av geografiska beteckningar på unionsnivå inte tillhandahålls, får

en medlemsstat som är part i Lissabonöverenskommelsen behålla eventuella registreringar i det internationella registret.

En sådan medlemsstat får dessutom ge in ytterligare ansökningar om registrering i det internationella registret enligt

Lissabonöverenskommelsen av sådana geografiska beteckningar som har sitt ursprung på dess territorium, om följande

villkor är uppfyllda:

a) Den berörda medlemsstaten anmälde utkastet till ansökan om registrering av sådana ursprungsbeteckningar till

kommissionen; en sådan anmälan ska innehålla bevis på att ansökan uppfyller kraven för registrering enligt

Lissabonöverenskommelsen.

b) Kommissionen har inte avgett något negativt yttrande inom två månader efter en sådan anmälan; ett negativt

yttrande får bara avges efter samråd med den berörda medlemsstaten, och i exceptionella och välmotiverade undan­

tagsfall när de bevis som krävs enligt led a inte räcker för att styrka att kraven för registrering enligt Lissabonöver­

enskommelsen är uppfyllda, eller om registreringen skulle få negativa effekter på unionens handelspolitik.

Om kommissionen begär ytterligare information om den anmälan som gjorts enligt andra stycket led a ska tidsfristen

för kommissionen att agera vara en månad efter mottagandet av den begärda informationen.

Kommissionen ska genast underrätta övriga medlemsstater om eventuella anmälningar enligt andra stycket led a.

Artikel 12

Skydd under en övergångsperiod för ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i ett tredjeland och som har

registrerats enligt Lissabonöverenskommelsen

1.

De medlemsstater som var parter i Lissabonöverenskommelsen före unionens anslutning till Genèveakten får

fortsätta att skydda ursprungsbeteckningar som har sitt ursprung i ett tredjeland som är part

i Lissabonöverenskommelsen genom ett nationellt skyddssystem, med verkan från den dag då unionen blir

avtalsslutande part i Genèveakten, vad gäller ursprungsbeteckningar som senast den dagen är registrerade enligt

Lissabonöverenskommelsen.

L 271/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

24.10.2019

2.

Det skydd som avses i punkt 1 ska

a) ersättas av skydd inom ramen för unionens skyddssystem för en särskild ursprungsbeteckning om skydd

tillhandahålls i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 7 i denna förordning efter det berörda tredjelandets

anslutning till Genèveakten, förutsatt att det skydd som tillhandahålls genom ett beslut enligt artikel 7 i denna för­

ordning bevarar kontinuiteten i skyddet av respektive ursprungsbeteckning i respektive medlemsstat,

b) upphöra för en särskild ursprungsbeteckning när verkan av en internationell registrering löper ut.

3.

Om en ursprungsbeteckning som har sitt ursprung i ett tredjeland inte är registrerad enligt denna förordning, eller

det nationella skyddet inte ersätts i enlighet med punkt 2 a, ska den berörda medlemsstaten bära hela ansvaret för följ­

derna av ett sådant nationellt skydd.

4.

Åtgärder som medlemsstaterna vidtar med stöd av punkt 1 ska endast ha verkan nationellt och får inte påverka

handeln inom unionen eller den internationella handeln.

5.

De medlemsstater som avses i punkt 1 ska översända en anmälan som gjorts av den internationella byrån enligt

Lissabonöverenskommelsen till kommissionen. Kommissionen ska sedan översända denna anmälan till alla andra

medlemsstater.

6.

De medlemsstater som avses i punkt 1 i denna artikel ska förklara för den internationella byrån att de inte kan

säkerställa nationellt skydd av en ursprungsbeteckning för produkter som omfattas av någon av de förordningar som

avses i artikel 1.2 i denna förordning, och som har registrerats och anmälts till dem enligt Lissabonöverenskommelsen

från den dag då unionen blir en avtalsslutande part i Genèveakten.

Artikel 13

Avgifter

Avgifter enligt artikel 7 i Genèveakten, enligt de närmare bestämmelserna i de gemensamma föreskrifterna, ska belasta

den medlemsstat där den geografiska beteckningen har sitt ursprung, eller en fysisk eller juridisk person som avses

i artikel 5.2 ii) i Genèveakten eller en förmånstagare enligt definitionen i artikel 1 xvii) i Genèveakten. Medlemsstaterna

får kräva att den fysiska eller juridiska personen eller förmånstagaren betalar vissa eller samtliga avgifter.

Artikel 14

Särskilt ekonomiskt bidrag

Om inkomsterna från den särskilda unionen härrör från de källor som avses i artikel 24.2 v i Genèveakten får unionen

lämna ett särskilt bidrag enligt de tillgängliga resurserna för detta ändamål i unionens årliga budget.

Artikel 15

Kommittéförfarande

1.

Kommissionen ska biträdas av följande kommittéer i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011, i fråga

om följande produkter:

a) För vinprodukter som omfattas av artikel 92.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 av kommittén för den samlade mark­

nadsordningen inom jordbruket som inrättats genom artikel 229 i den förordningen.

b) För aromatiserade vinprodukter enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EU) nr 251/2014 av kommittén för aro­

matiserade vinprodukter som inrättats genom artikel 34 i den förordningen.

c) För spritdrycker enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (¹¹) av

den kommitté för spritdrycker som avses i artikel 47 i förordning (EU) 2019/787.

(¹¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och

märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89

(EUT L 39, 13.2.2008, s. 16), delvis i kraft fram till den 24 maj 2021.

24.10.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/9

d) För jordbruksprodukter och livsmedel som omfattas av artikel 2.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 av

kommittén för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter som inrättats genom artikel 57 i den förordningen.

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16

Övervakning och översyn

Senast den 14 november 2021 ska kommissionen utvärdera unionens deltagande i Genèveakten och lägga fram en

rapport om de viktigaste slutsatserna för Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen ska bland annat grundas på

a) antalet geografiska beteckningar som är skyddade och registrerade enligt unionsrätten och för vilka ansökningar om

internationell registrering har lämnats in, och fall där skydd har fått avslag av avtalsslutande tredje parter,

b) utvecklingen när det gäller antalet tredjeländer som deltar i Genèveakten och kommissionens åtgärder för att öka

detta antal, samt den inverkan som unionsrätten i dess nuvarande form har vad gäller geografiska beteckningar på

Genèveaktens attraktionskraft för tredjeländer samt

c) antal och typ av geografiska beteckningar från tredjeländer som har fått avslag av unionen.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella

tidning

.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 23 oktober 2019.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

T. TUPPURAINEN

Ordförande

L 271/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

24.10.2019

Uttalande från kommissionen om en eventuell utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

till andra produkter än jordbruksprodukter

Kommissionen noterar Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om en eventuell utvidgning av EU:s skydd

för geografiska beteckningar på andra produkter än jordbruksprodukter.

I november 2018 drog kommissionen igång en studie för att få ytterligare ekonomiska och rättsliga belägg för skydd av

andra produkter än jordbruksprodukter med geografisk ursprungsbeteckning på den inre marknaden som kompletterar

en studie från 2013 samt för att få ytterligare information om frågor som konkurrenskraft, illojal konkurrens, varumär­

kesförfalskning, konsumenternas uppfattningar, kostnader/fördelar samt om effektiviteten hos andra modeller för skydd

av andra produkter än jordbruksprodukter med geografisk ursprungsbeteckning mot bakgrund av proportionalitetsprin­

cipen.

Enligt principerna om bättre lagstiftning och de åtaganden som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april

2016 om bättre lagstiftning kommer kommissionen att granska studien och den rapport om unionens deltagande

i Genèveakten som avses i artikeln om övervakning och översyn av förordningen om unionens åtgärder efter anslut­

ningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och

överväga eventuella kommande åtgärder.

Uttalande från kommissionen om förfarandet i artikel 11.3 i förordningen

Kommissionen noterar att även om det förfarande som fastställs i artikel 11.3 i förordningen är en rättslig nödvändighet

med tanke på unionens exklusiva behörighet kan den notera att mot bakgrund av EU:s nuvarande regelverk skulle varje

sådant ingripande av kommissionen vara exceptionellt och vederbörligen motiverat. Under samråden med en med­

lemsstat kommer kommissionen att göra sitt yttersta för att tillsammans med medlemsstaten lösa eventuella problem för

att undvika ett negativt yttrande. Kommissionen noterar att ett eventuellt negativt yttrande bör anmälas skriftligen till

den berörda medlemsstaten och i enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget bör beslutet vara motiverat. Kommissionen

noterar vidare att ett negativt yttrande inte skulle hindra att en ny ansökan lämnas in för samma ursprungsbeteckning

om skälen till det negativa yttrandet senare har hanterats i vederbörlig ordning eller inte längre är tillämpliga.

24.10.2019

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/11

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/787

av den 17 april 2019

om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på

spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska

beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter

i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2 och 114.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (

1

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (

2

), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (

3

) har visat sig framgångsrik när det gäller att

reglera spritdryckssektorn. Mot bakgrund av den senaste tidens erfarenheter och tekniska utveckling, marknadsut­

veckling och förändrade förväntningar från konsumenterna är det emellertid nödvändigt att uppdatera

bestämmelserna om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker samt att se över villkoren

för registrering och skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker.

(2)

Syftet med bestämmelserna om spritdrycker bör vara att få ett högt konsumentskydd, att sätta stopp för

informationsasymmetri, att förhindra vilseledande förfaranden, samt att uppnå en marknad som kännetecknas av

öppenhet och sund konkurrens. De bör värna om det anseende som unionsspritdrycker har i unionen och på

världsmarknaden, genom att även i fortsättningen beakta traditionella framställningsmetoder och ett växande

behov av konsumentskydd och konsumentinformation. Tekniska innovationer bör också beaktas med avseende

på spritdrycker när de leder till högre kvalitet utan att det påverkar den berörda dryckens traditionella karaktär.

(3)

Spritdrycker utgör en viktig avsättningsmöjlighet för unionens jordbruksproduktion och framställningen av

spritdrycker har stark koppling till den sektorn. Den kopplingen bestämmer kvaliteten, säkerheten och anseendet

hos de spritdrycker som framställs i unionen. Denna starka koppling till den jordbruksbaserade livsmedelssektorn

bör därför framhävas genom regelverket.

(4)

De regler som är tillämpliga på spritdrycker utgör ett specialfall i förhållande till de allmänna bestämmelserna för

den jordbruksbaserade livsmedelssektorn och bör också beakta de traditionella framställningsmetoder som

används i de olika medlemsstaterna.

17.5.2019

L 130/1

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(¹) EUT C 209, 30.6.2017, s. 54.

(²) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 mars 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 9 april 2019.

(³) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och

märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89

(EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).

(5)

Denna förordning bör innehålla tydliga kriterier för definition, beskrivning, presentation och märkning av

spritdrycker samt för skydd av geografiska beteckningar, och bör inte påverka den mångfald av officiella språk

och alfabet som finns i unionen. Den bör även omfatta bestämmelser om användningen av jordbruksalkohol och

destillat av jordbruksprodukter i framställningen av alkoholhaltiga drycker och om användningen av föreskrivna

beteckningar för spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel.

(6)

För att tillgodose konsumenternas förväntningar och slå vakt om traditionella framställningsmetoder, bör den

etanol och de destillat som används i framställningen av spritdrycker uteslutande vara framställda av jordbruks­

produkter.

(7)

För att tillgodose konsumenternas intressen, bör denna förordning gälla samtliga typer av spritdrycker som släpps

ut på unionsmarknaden, oavsett om de framställts i medlemsstaterna eller i länder utanför unionen. För att

bevara och förbättra anseendet på världsmarknaden för de spritdrycker som framställs inom unionen bör denna

förordning också tillämpas på spritdrycker som framställs i unionen men som är avsedda för export.

(8)

Definitionerna av spritdrycker och de tekniska kraven på dessa samt kategoriseringen av spritdrycker bör även

fortsättningsvis ta hänsyn till traditionella framställningsmetoder. Särskilda bestämmelser för vissa spritdrycker

som inte ingår i förteckningen över kategorier bör också fastställas.

(9)

Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1333/2008 (

4

) och (EG) nr 1334/2008 (

5

) gäller också

spritdrycker. Det är emellertid nödvändigt att fastställa ytterligare bestämmelser om färgämnen och aromer som

endast bör vara tillämpliga på spritdrycker. Det är också nödvändigt att fastställa ytterligare bestämmelser om

utspädning och upplösning av aromer, färgämnen och andra godkända ingredienser som endast bör vara

tillämpliga på framställning av alkoholhaltiga drycker.

(10) Regler bör fastställas för de föreskrivna beteckningar som ska användas för spritdrycker som släpps ut på

unionsmarknaden, för att säkerställa att dessa föreskrivna beteckningar används på ett harmoniserat sätt

i unionen och skydda insyn i fråga om information till konsumenter.

(11) Med tanke på spritdryckssektorns betydelse och komplexitet är det lämpligt att fastställa särskilda bestämmelser

om beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, i synnerhet när det gäller utnyttjandet av föreskrivna

beteckningar, geografiska beteckningar, sammansatta beteckningar och anspelningar vid beskrivning, presentation

och märkning.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (

6

) bör vara tillämplig på beskrivning, presentation

och märkning av spritdrycker, om inte annat föreskrivs i den här förordningen. I det avseendet bör det, med

tanke på spritdryckssektorns betydelse och komplexitet, i den här förordningen fastställas särskilda bestämmelser

om beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker som går utöver förordning (EU) nr 1169/2011.

Sådana särskilda bestämmelser bör även förhindra att beteckningen ”spritdryck” och de föreskrivna

beteckningarna för spritdrycker används på ett felaktigt sätt avseende produkter som inte uppfyller definitionerna

och kraven i den här förordningen.

(13) För att garantera en enhetlig användning av sammansatta beteckningar och anspelningar i medlemsstaterna, och

för att konsumenterna ska få adekvat information och således skyddas från att vilseledas, är det nödvändigt att

anta bestämmelser om deras användning i syfte att presentera spritdrycker och andra livsmedel. Syftet med dessa

bestämmelser är också att skydda anseendet hos de spritdrycker som används i detta sammanhang.

(14) För att konsumenterna ska få adekvat information, bör bestämmelser om beskrivning, presentation och märkning

av spritdrycker som uppfyller villkoren för blandningar eller en blend fastställas.

(15) Samtidigt som det är viktigt att se till att den lagringsperiod eller ålder som anges i beskrivning, presentation och

märkning av spritdrycker i allmänhet endast avser den yngsta alkoholingrediensen, för att ta hänsyn till

traditionella lagringsmetoder i medlemsstaterna, bör undantag kunna göras från den allmänna regeln och

lämpliga kontrollmekanismer inrättas genom delegerade akter när det gäller brandy som framställts med hjälp av

den dynamiska lagringsprocessen ”criaderas y solera” eller ”solera e criaderas”.

17.5.2019

L 130/2

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354,

31.12.2008, s. 16).

(⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 av den 16 december 2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser

med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, förordningarna

(EG) nr 2232/96 och (EG) nr 110/2008 samt direktiv 2000/13/EG (EUT L 354, 31.12.2008, s. 34).

(⁶) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation

till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt

om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europapar­

lamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG)

nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

(16) Av skäl som rör rättssäkerheten och för att säkerställa att adekvat information tillhandahålls konsumenterna bör

användningen av råvarunamn eller adjektiv som föreskrivna beteckningar för vissa spritdrycker inte utesluta att

sådana råvaror eller adjektiv används i presentationen och märkningen av andra livsmedel. Av samma skäl bör

användningen av det tyska ordet ”-geist” som den föreskrivna beteckningen för en kategori av spritdrycker inte

utesluta användningen av det ordet som ett fantasinamn för att komplettera den föreskrivna beteckningen för

andra spritdrycker eller namnet på andra alkoholhaltiga drycker, under förutsättning att sådan användning inte

vilseleder konsumenterna.

(17) För att säkerställa att konsumenterna tillhandahålls adekvat information och för att förbättra kvaliteten på

framställningsmetoderna bör det vara möjligt att komplettera den föreskrivna beteckningen för en spritdryck med

ordet ”torr” eller ”dry”, det vill säga det ordet antingen översatt till den relevanta medlemsstatens språk (ett eller

flera), eller oöversatt såsom anges i kursiv stil i denna förordning, om den spritdrycken inte har sötats. I linje med

principen om att livsmedelsinformation inte får vara vilseledande, särskilt inte genom att antyda att livsmedlet

har särskilda egenskaper trots att alla liknande livsmedel har sådana egenskaper, bör denna bestämmelse dock

inte tillämpas på spritdrycker som enligt denna förordning inte får sötas, inte ens för att avrunda smaken, och

särskilt på whisky eller whiskey. Denna bestämmelse bör inte heller tillämpas på gin, destillerad gin och London gin,

för vilka särskilda sötnings- och märkningsbestämmelser bör fortsätta att tillämpas. Vidare bör det vara möjligt

att märka likörer, i synnerhet likörer som kännetecknas av en syrlig, bitter, skarp, sträv, sur eller citrusaktig smak,

oavsett sötningsgrad, som ”torr” eller ”dry”. Det är inte sannolikt att sådan märkning vilseleder konsumenten,

eftersom likörer måste ha en lägsta sockerhalt. Följaktligen bör ordet ”torr” eller ”dry” inte anses ange att

spritdrycken inte har sötats.

(18) För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar på de råvaror som används för framställning av vodka,

särskilt i de traditionellt vodkaproducerande medlemsstaterna, bör adekvat information lämnas om vilken råvara

som använts, i de fall då vodkan framställts av andra jordbruksråvaror än spannmål eller potatis, eller båda

delarna.

(19) För att upprätthålla och kontrollera tillämpningen av den lagstiftning som rör bestämmelser om lagring och

märkning, och för att bekämpa bedrägerier, bör det bli obligatoriskt att ange den föreskrivna beteckningen och

lagringsperioden för varje spritdryck i elektroniska administrativa dokument.

(20) I vissa fall vill livsmedelsföretagare ange härkomstplatsen för spritdrycker på ett annat sätt än genom att ange

geografiska beteckningar och varumärken för att fästa konsumenternas uppmärksamhet på varans kvaliteter.

Därför bör särskilda bestämmelser införas om angivande av härkomstplats i beskrivningen, presentationen och

märkningen av spritdrycker. Vidare bör skyldigheten enligt förordning (EU) nr 1169/2011 att ange ursprungsland

eller härkomstplats för en primär ingrediens inte gälla för spritdrycker, även om ursprungslandet eller

härkomstplatsen för den primära ingrediensen i en spritdryck inte är samma som den härkomstplats som anges

i beskrivningen, presentationen eller märkningen av spritdrycken i fråga.

(21) För att skydda vissa spritdryckers anseende bör en bestämmelse fastställas om översättning, transkribering och

translitterering av föreskrivna beteckningar för exportändamål.

(22) För att säkerställa att denna förordning tillämpas enhetligt bör unionsreferensmetoder för analys av spritdrycker

och etanol som används vid framställningen av spritdrycker fastställas.

(23) Bruket av blybaserade kapsyler och blybaserad folie för att täcka förslutningar av kärl med spritdrycker bör även

fortsättningsvis förbjudas för att undvika risken för kontaminering, särskilt genom oavsiktlig kontakt med detta

slag av kapsyler eller folie, och för miljöföroreningar från avfall som innehåller bly från detta slag av kapsyler eller

folie.

(24) Vad gäller skyddet av geografiska beteckningar, är det viktigt att ta hänsyn till avtalet om handelsrelaterade

aspekter av immaterialrätter (nedan kallat Tripsavtalet), särskilt artiklarna 22 och 23, och till det allmänna tull-

och handelsavtalet (nedan kallat Gatt-avtalet), inbegripet artikel V i detta om fri transitering, som godkändes

genom rådets beslut 94/800/EG (

7

). För att stärka skyddet av geografiska beteckningar och bekämpa förfalskning

mer effektivt inom ramen för ett sådant regelverk bör detta skydd även gälla för varor som förs in i unionens

tullområde utan att övergå till fri omsättning och som hänförts till särskilda tullförfaranden, såsom de som avser

transitering, lagring, specifik användning eller bearbetning.

17.5.2019

L 130/3

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(⁷) Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som

omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994)

(EGT L 336, 23.12.1994, s. 1).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (

8

) gäller inte spritdryckssektorn. Därför bör

bestämmelser om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker fastställas. Geografiska beteckningar bör

registreras av kommissionen.

(26) Förfaranden för registrering, ändring och eventuell avregistrering av geografiska beteckningar för unionen eller ett

tredjeland i enlighet med Tripsavtalet bör fastställas samtidigt som status för befintliga geografiska beteckningar

som skyddas i unionen automatiskt erkänns. För att göra förfaranderegler avseende geografiska beteckningar

konsekventa inom alla berörda sektorer bör sådana förfaranden för spritdrycker utformas utifrån de mer

uttömmande och beprövade förfarandena för jordbruksprodukter och livsmedel som fastställs i förordning (EU)

nr 1151/2012, med samtidig hänsyn till särdragen hos spritdrycker. För att förenkla registreringsförfarandena och

säkerställa att information till livsmedelsföretagare och konsumenter är elektroniskt tillgänglig bör ett elektroniskt

register över geografiska beteckningar upprättas. Geografiska beteckningar som skyddas enligt förordning (EG)

nr 110/2008 bör automatiskt skyddas enligt den här förordningen och förtecknas i det elektroniska registret.

Kommissionen bör slutföra verifieringen av de geografiska beteckningar som ingår i bilaga III till förordning (EG)

nr 110/2008, i enlighet med artikel 20 i den förordningen.

(27) Av skäl som rör överensstämmelse med de regler som är tillämpliga på geografiska beteckningarna för livsmedel,

vin och aromatiserade vinprodukter, bör namnet på det dokument som innehåller specifikationerna för

spritdrycker som är registrerade som en geografisk beteckning ändras från ”kravspecifikation” till ”produktspeci­

fikation”. Kravspecifikationer som lämnas in som en del av en ansökan enligt förordning (EG) nr 110/2008 bör

anses som produktspecifikationer.

(28) Förhållandet mellan varumärken och geografiska beteckningar för spritdrycker bör förtydligas avseende

kriterierna för avslag, ogiltigförklarande och samexistens. Detta förtydligande bör inte påverka de rättigheter som

förvärvas av innehavare av geografiska beteckningar på nationell nivå eller som föreligger på grund av

internationella avtal som ingåtts av medlemsstaterna för perioden före inrättandet av unionens skyddssystem

genom rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (

9

).

(29) Om spritdryckssektorns anseende och värde ska kunna upprätthållas är det mycket viktigt med en hög

kvalitetsnivå. Medlemsstaternas myndigheter bör ha ansvaret för att en den kvalitetsnivån upprätthålls genom att

säkerställa att denna förordning följs. Kommissionen bör kunna övervaka och verifiera efterlevnaden för att

säkerställa att denna förordning tillämpas enhetligt. Därför bör kommissionen och medlemsstaterna dela relevanta

uppgifter med varandra.

(30) Med tillämpning av en kvalitetspolicy och särskilt för att uppnå hög kvalitet på spritdrycker och mångfald inom

spritdryckssektorn, bör medlemsstaterna få lov att införa striktare bestämmelser om framställning, beskrivning,

presentation och märkning av spritdrycker som framställs på det egna territoriet än de som fastställs i denna

förordning.

(31) För att beakta förändringar som rör konsumentefterfrågan, tekniska framsteg, utvecklingen av relevanta

internationella normer, behovet att förbättra de ekonomiska villkoren för framställning och saluföring,

traditionella lagringsmetoder och lagstiftningen i det importerande tredjelandet samt för att skydda

producenternas och livsmedelsföretagarnas berättigade intressen vad gäller skyddet av geografiska beteckningar,

bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(nedan kallat fördraget) delegeras till kommissionen avseende ändringar av och undantag från de tekniska

definitionerna och kraven på spritdrycker; godkännande av nya sötningsmedel; undantag för specifikationen av

lagringsperioden för brandy och upprättandet av ett offentligt register över de organ som ansvarar för

övervakningen av lagringsprocesserna; upprättandet av ett elektroniskt register över geografiska beteckningar för

spritdrycker och närmare bestämmelser om registrets utformning och innehåll; ytterligare villkor för ansökningar

om skydd av en geografisk beteckning och preliminära nationella förfaranden, granskning av kommissionen,

invändningsförfarandet och avregistrering av geografiska beteckningar; villkor för och krav på förfarandet för

ändringar av produktspecifikationer och ändringar av och undantag från vissa definitioner och bestämmelser om

beskrivning, presentation och märkning. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd

under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med

17.5.2019

L 130/4

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(⁸) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter

och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(⁹) Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av

spritdrycker (EGT L 160, 12.6.1989, s. 1).

principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (

10

). För att säkerställa lika

stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt

som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens

expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.

(32) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas

genomförandebefogenheter som avser offentliggörandet av det sammanfattande dokumentet i Europeiska unionens

officiella tidning och som avser beslut om registrering av namn som geografiska beteckningar om det inte

inkommit något meddelande om invändningar eller någon motiverad invändning som kan tas upp till prövning,

eller om en motiverad invändning som kan tas upp till prövning har inkommit och en överenskommelse har

nåtts.

(33) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas

genomförandebefogenheter avseende reglerna om användningen av sötningsmedel; den information som

medlemsstaterna ska tillhandahålla när det gäller de organ som har utsetts att övervaka lagringsprocesser;

angivandet av ursprungsland eller härkomstplats i beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker;

användningen av en unionssymbol för skyddade geografiska beteckningar; närmare tekniska bestämmelser om

unionsreferensmetoder för analys av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter och spritdrycker;

beviljande av en övergångsperiod för användningen av geografiska beteckningar och en förlängning av sådana

perioder; avslag på ansökningar då villkoren för registrering inte redan har uppfyllts före offentliggörandet av

invändningen; registreringar av eller avslag på geografiska beteckningar som offentliggjorts för invändning om en

invändning har lämnats in och ingen överenskommelse har nåtts; godkännanden av eller avslag på

unionsändringar av en produktspecifikation; godkännanden av eller avslag på en begäran om att avregistrera en

registrering av en geografisk beteckning; utformningen av produktspecifikationen och bestämmelser om den

information som ska tillhandahållas i produktspecifikationen såvitt avser sambandet mellan det geografiska

området och slutprodukten; förfarande, utformning och framställan av ansökningar, av invändningar, av

ansökningar om ändringar och meddelanden angående ändringar och förfarandet för avregistrering såvitt avser

geografiska beteckningar; de kontroller och verifieringar som medlemsstaterna ska genomföra såväl som den

information som måste utbytas för tillämpningen av den här förordningen. Dessa befogenheter bör utövas

i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (

11

).

(34) För att säkerställa genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt

partnerskap (

12

), var det nödvändigt att föreskriva ett undantag från de nominella mängderna i bilagan till

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG (

13

) för spritdrycker, för att enkeldestillerad shochu, framställd

i enkelpanna och buteljerad i Japan, ska kunna släppas ut på unionsmarknaden i traditionella japanska

flaskstorlekar. Detta undantag infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1670 (

14

)

och bör fortsätta att tillämpas.

(35) Mot bakgrund av arten och omfattningen av de ändringar av förordning (EG) nr 110/2008 som behöver göras,

behövs en ny rättslig ram inom detta område för att förbättra rättssäkerheten, tydligheten och transparensen.

Förordning (EG) nr 110/2008 bör därför upphävas.

(36)

För att skydda berörda producenters eller aktörers berättigade intressen med avseende på fördelarna med offentlig­

görandet av sammanfattande dokument enligt den nya rättsliga ramen bör det vara möjligt att på de berörda

medlemsstaternas begäran offentliggöra sammanfattande dokument avseende geografiska beteckningar som

registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 110/2008.

(37) Eftersom bestämmelserna om geografiska beteckningar stärker skyddet för aktörerna bör de bestämmelserna vara

tillämpliga två veckor från denna förordnings ikraftträdande. Det bör dock föreskrivas lämpliga arrangemang för

att underlätta en smidig övergång från bestämmelserna i förordning (EG) nr 110/2008 till bestämmelserna i den

här förordningen.

17.5.2019

L 130/5

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(¹⁰) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(¹¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(¹²) EUT L 330, 27.12.2018, s. 3.

(¹³) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade

varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv

76/211/EEG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

(¹⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1670 av den 23 oktober 2018 om ändring av förordning (EG) nr 110/2008 vad

gäller nominella mängder för utsläppandet på unionsmarknaden av enkeldestillerad shochu som framställts i enkelpanna och buteljerats

i Japan (EUT L 284, 12.11.2018, s. 1).

(38) När det gäller bestämmelser som inte avser geografiska beteckningar bör tillräcklig tid säkerställas för att

underlätta en smidig övergång från bestämmelserna i förordning (EG) nr 110/2008 till bestämmelserna i den här

förordningen.

(39) Det bör vara tillåtet att fortsättningsvis saluföra befintliga lager av spritdrycker efter det att denna förordning

börjat tillämpas, till dess att dessa lager är uttömda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH KATEGORIER AV SPRITDRYCKER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.

I denna förordning fastställs bestämmelser om:

— definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker samt om skydd av geografiska beteckningar för

spritdrycker,

— den jordbruksalkohol och de destillat som används i framställningen av alkoholhaltiga drycker, och

— användning av föreskrivna beteckningar för spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel än

spritdrycker.

2.

Denna förordning tillämpas både på produkter som avses i punkt 1 som släpps ut på unionsmarknaden, oavsett

om de framställts inom unionen eller i tredjeländer, och de produkter som inom unionen framställs för export.

3.

Vad gäller skyddet av geografiska beteckningar ska kapitel III i denna förordning även gälla för varor som förs in

i unionens tullområde utan att övergå till fri omsättning där.

Artikel 2

Definitioner av och krav på spritdrycker

Enligt denna förordning är en spritdryck en alkoholhaltig dryck som uppfyller följande krav:

a) Den är avsedd att konsumeras av människor.

b) Den har särskilda organoleptiska egenskaper.

c) Den har en alkoholhalt på lägst 15 volymprocent, med undantag för spritdrycker som uppfyller kraven för kategori

39 i bilaga I.

d) Den har framställts på något av nedanstående sätt:

i) Direkt med hjälp av, någon av följande metoder, enskilt eller i kombination:

— Destillering av jästa produkter, med eller utan tillsats av aromämnen eller livsmedel som används som aromer.

— Maceration eller liknande bearbetning av växtmaterial i jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter,

spritdrycker eller en kombination av dessa.

— Tillsats till jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller spritdrycker av något av följande, enskilt

eller i kombination med varandra:

— Aromämnen som används i enlighet med förordning (EG) nr 1334/2008.

— Färgämnen som används i enlighet med förordning (EG) nr 1333/2008.

— Andra godkända ingredienser som används i enlighet med förordningarna (EG) nr 1333/2008 och (EG)

nr 1334/2008.

17.5.2019

L 130/6

Europeiska unionens officiella tidning

SV

— Sötningsmedel.

— Andra jordbruksprodukter.

— Livsmedel.

ii) Genom att tillsätta något av följande, enskilt eller i kombination, till spritdrycken:

— Andra spritdrycker.

— Jordbruksalkohol.

— Destillat av jordbruksprodukter.

— Andra livsmedel.

e) Den omfattas inte av KN-numren 2203, 2204, 2205, 2206 och 2207.

f) Om vatten, som får ha destillerats, demineraliserats, avjoniserats eller avhärdats, har tillsatts i framställningen av

spritdrycken ska

i) vattenkvaliteten uppfylla kraven i rådets direktiv 98/83/EG (

15

) och Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/54/EG (

16

), och

ii) spritdryckens alkoholhalt, efter tillsatsen av vatten, fortfarande uppfylla kraven på lägsta alkoholhalt som

föreskrivs i led c i denna artikel eller kraven enligt den relevanta kategori spritdrycker som anges i bilaga I.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. föreskriven beteckning: den beteckning under vilken en spritdryck släpps ut på marknaden, i den mening som avses

i artikel 2.2 n i förordning (EU) nr 1169/2011.

2. sammansatt beteckning: i samband med beskrivning, presentation och märkning av en alkoholhaltig dryck,

kombinationen av antingen en föreskriven beteckning som anges i de kategorier av spritdrycker som fastställs

i bilaga I eller den geografiska beteckningen för en spritdryck, från vilken all den färdiga produktens alkohol har sitt

ursprung, och en eller flera av följande:

a) Namnet på ett eller flera andra livsmedel än en alkoholhaltig dryck eller livsmedel som används för framställning

av denna spritdryck i enlighet med bilaga I, eller adjektiv som avletts av dessa namn.

b) Ordet ”likör” eller ”grädde”.

3. antydning: direkt eller indirekt referens till en eller flera föreskrivna beteckningar som anges i de kategorier av

spritdrycker som fastställs i bilaga I eller till en eller flera andra geografiska beteckningar för spritdrycker än en

referens i en sammansatt beteckning eller i en förteckning över ingredienser som avses i artikel 13.2, 13.3 och 13.4

i beskrivningen, presentationen eller märkningen av

a) ett annat livsmedel än en spritdryck, eller

b) en spritdryck som uppfyller kraven på kategorierna 33–40 i bilaga I.

4. geografisk beteckning: en beteckning som anger att en spritdryck har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en

plats i ett land, i fall då spritdryckens kvalitet, anseende eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess

geografiska ursprung.

5. produktspecifikation: dokument som bifogats ansökan om skydd av en geografisk beteckning i vilken de

specifikationer som spritdrycken måste överensstämma med anges och som betecknades kravspecifikation

i förordning (EG) nr 110/2008.

17.5.2019

L 130/7

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(¹⁵) Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).

(¹⁶) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten

(EUT L 164, 26.6.2009, s. 45).

6. grupp: en sammanslutning som, oberoende av dess juridiska form, huvudsakligen består av producenter eller

bearbetningsföretag som arbetar med spritdryckerna i fråga.

7. generiskt namn: ett namn på en spritdryck som har blivit generiskt och som, även om det avser den plats eller

region där spritdrycken i fråga en gång började framställas eller säljas, har blivit den allmänna benämningen på den

spritdrycken i unionen.

8. synfält: ett synfält i enlighet med artikel 2.2 k i förordning (EU) nr 1169/2011.

9. att blanda: att kombinera en spritdryck som antingen ingår i en kategori av spritdrycker som anges i bilaga I eller

till en geografisk beteckning med en eller flera av följande:

a) Andra spritdrycker som inte ingår i samma kategori av spritdrycker som fastställs i bilaga I.

b) Destillat av jordbruksprodukter.

c) Jordbruksalkohol.

10. blandning: en spritdryck som har blandats.

11. att egalisera: att kombinera två eller flera spritdrycker av samma kategori som endast kan åtskiljas genom små

skillnader i sammansättningen som beror på en eller flera av följande faktorer:

a) Framställningsmetod.

b) De destillationsapparater som används.

c) Lagringsperiod.

d) Geografiskt framställningsområde.

Den spritdryck som framställs på detta sätt ska ingå i samma kategori av spritdrycker som de ursprungliga

spritdryckerna före egalisering.

12. blend: en spritdryck som har egaliserats.

Artikel 4

Tekniska definitioner och krav

I denna förordning gäller följande tekniska definitioner och krav:

1. beskrivning: de ord som används i märkningen, i presentationen och på förpackningen till en spritdryck,

i följedokument vid transport av en spritdryck, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklamen

för en spritdryck.

2. presentation: de ord som används i märkningen och på ytterförpackningen, såväl som i reklam och marknadsföring

av en produkt, i bilder eller liknande och på behållarna, inklusive på flaskan eller förslutningen.

3. märkning: varje ord, uppgift, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol i samband med en produkt som

anbringas på förpackning, dokumentation, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser sådana

produkter.

4. etikett: varje påskrift, märke, illustration eller annan beskrivning som återges i skrift, tryck, stencil, prägling, relief

eller stämpel på en förpackning eller behållare som innehåller livsmedel eller som fästs på dessa.

5. förpackning: skyddsomslag, kartonger, lådor, behållare och flaskor som används vid transport eller försäljning av

spritdrycker.

6. destillering: en termisk separation med en eller flera separationssteg som syftar till att uppnå vissa organoleptiska

egenskaper eller en högre alkoholhalt eller båda, oavsett om sådana steg sker under normalt tryck eller i vakuum,

beroende på den destilleringsutrustning som används, och som kan vara enkel eller fraktionerad destillering eller

omdestillering.

7. destillat av jordbruksprodukter: en alkoholhaltig vätska som erhålls genom destillering, efter alkoholjäsning, av de

jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget och som inte har samma egenskaper som etanol och som

har kvar arom och smak av de råvaror som använts.

17.5.2019

L 130/8

Europeiska unionens officiella tidning

SV

8. att söta: att använda en eller flera sötningsmedel i framställningen av spritdrycker.

9. sötningsmedel:

a) halvvitt socker, vitt socker, extravitt socker, dextros, fruktos, stärkelsesirap, sockerlösning, flytande invertsock­

erlösning, invertsockersirap, enligt definitionerna i del A i bilagan till rådets direktiv 2001/111/EG (

17

),

b) renad koncentrerad druvmust, koncentrerad druvmust och färsk druvmust,

c) karamelliserat socker, dvs. den produkt som erhålls uteslutande genom kontrollerad uppvärmning av sackaros

utan baser, mineralsyror eller andra kemiska tillsatser,

d) honung enligt definitionen i punkt 1 i bilaga I till rådets direktiv 2001/110/EG (

18

),

e) johannesbrödssirap,

f) andra naturliga kolhydrater som har en liknande effekt som de produkter som avses i leden a–e.

10. tillsats av alkohol: en tillsats av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller båda till en spritdryck; en

sådan tillsats omfattar inte användningen av alkohol för att späda ut eller lösa färgämnen, aromer eller andra

godkända ingredienser som används i framställningen av spritdrycker.

11. lagring: lagring av en spritdryck i lämpliga behållare under en viss tid för att på naturlig väg framkalla reaktioner

hos spritdrycken som ger den dess särskilda egenskaper.

12. att smaksätta: att tillsätta aromer eller livsmedel som används som aromer i framställningen av en spritdryck genom

en eller flera av följande metoder: tillsats, infusion, maceration, alkoholjäsning eller destillering av alkohol

tillsammans med aromer eller livsmedel som används som aromer.

13. aromer: aromer enligt definitionen i artikel 3.2 a i förordning (EG) nr 1334/2008.

14. aromämne: ett aromämne enligt definitionen i artikel 3.2 b i förordning (EG) nr 1334/2008.

15. naturligt aromämne: ett naturligt aromämne enligt definitionen i artikel 3.2 c i förordning (EG) nr 1334/2008.

16. aromberedning: en aromberedning enligt definitionen i artikel 3.2 d i förordning (EG) nr 1334/2008.

17. annan arom: en annan arom enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 1334/2008.

18. livsmedel som används som aromer: livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 178/2002 (

19

) och som används i framställningen av spritdrycker med det huvudsakliga syftet att

smaksätta spritdryckerna.

19. att färga: att använda en eller flera färgämnen i framställningen av en spritdryck.

20. färgämnen: färgämnen enligt definitionen i punkt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1333/2008.

21. sockerkulör: en livsmedelstillsats som motsvarar E-nummer E 150a, E 150b, E 150c eller E 150d och som avser mer

eller mindre starkt brunfärgade produkter som är avsedda som färgämnen, enligt vad som avses i del B i bilaga II till

förordning (EG) nr 1333/2008; det är inte den söta aromatiska produkt som erhålls genom upphettning av

sockerarter och som används som smaksättning.

22. andra godkända ingredienser: livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper som godkänts enligt förordning

(EG) nr 1334/2008 och andra livsmedelstillsatser än färgämnen som godkänts enligt förordning (EG)

nr 1333/2008.

17.5.2019

L 130/9

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(¹⁷) Rådets direktiv 2001/111/EG av den 20 december 2001 om vissa former av socker avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 53).

(¹⁸) Rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung (EGT L 10, 12.1.2002, s. 47).

(¹⁹) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslag­

stiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

(EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

23. alkoholhalt i volymprocent: den andel ren alkohol i en produkt vid 20

o

C, uttryckt i volym ren alkohol, i förhållande

till produktens totala volym vid samma temperatur.

24. halt av flyktiga ämnen: den mängd andra flyktiga ämnen än etanol och metanol som finns i en spritdryck som

uteslutande framställts genom destillering.

Artikel 5

Definition av och krav på jordbruksalkohol

I denna förordning avses med jordbruksalkohol en vätska som uppfyller följande krav:

a) Den har erhållits uteslutande från de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget.

b) Den har ingen annan påvisbar smak än av den råvara som använts i framställningen.

c) Den lägsta alkoholhalten är 96,0 volymprocent.

d) De högsta tillåtna halterna av restsubstanser överstiger inte följande värden:

i)

Total syrahalt (uttryckt i ättiksyra): 1,5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

ii) Estrar (uttryckt i etylacetat): 1,3 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iii) Aldehyder (uttryckt i acetaldehyd): 0,5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iv) Högre alkoholer (uttryckt i 2-metyl-1-propanol): 0,5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

v) Metanol: 30 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

vi) Torrsubstans: 1,5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

vii) Flyktiga kvävehaltiga baser (uttryckt i kväve): 0,1 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

viii) Furfural: ej påvisbart.

Artikel 6

Etanol och destillat som används i alkoholhaltiga drycker

1.

Den etanol och de destillat som används i framställningen av spritdrycker ska vara framställda uteslutande av

jordbruksprodukter, i den mening som avses i bilaga I till fördraget.

2.

Ingen annan alkohol än jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller spritdrycker i kategorierna 1–14

i bilaga I får användas för att späda ut eller lösa upp färgämnen, aromämnen eller andra godkända ingredienser som

används i framställningen av alkoholhaltiga drycker. Den alkohol som används för att späda ut eller lösa upp färgämnen,

aromämnen eller andra godkända ingredienser får endast användas i den mängd som är absolut nödvändig för

ändamålet.

3.

Alkoholhaltiga drycker får inte innehålla alkohol av syntetiskt ursprung eller annan alkohol framställd av något

annat än jordbruksprodukter i enlighet med bilaga I till fördraget.

Artikel 7

Kategorier av spritdrycker

1.

Spritdrycker ska kategoriseras i enlighet med de allmänna bestämmelser som anges i denna artikel och de särskilda

bestämmelser som anges i bilaga I.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna för var och en av kategorierna av spritdrycker

1–14 i bilaga I, ska följande gälla spritdrycker i dessa kategorier:

a) De ska vara framställda genom alkoholjäsning och destillering och uteslutande erhållas från de råvaror som anges

i motsvarande kategori av spritdrycker i bilaga I.

17.5.2019

L 130/10

Europeiska unionens officiella tidning

SV

b) De får inte innehålla tillsatser av alkohol, oavsett om denna är utspädd eller inte.

c) De får inte smaksättas.

d) De får inte färgas av något annat än sockerkulör som uteslutande används för att justera färgen på dessa spritdrycker.

e) De får inte sötas annat än för att runda av den slutliga smaken; den högsta tillåtna halten av sötningsmedel, uttryckt

som invertsocker, får inte överskrida de tröskelvärden för respektive kategori som anges i bilaga I.

f) De får inte innehålla andra komplement än hela obearbetade objekt av de råvaror som används för att erhålla

alkoholen, och som i första hand används för dekorativa ändamål.

3.

Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna för var och en av kategorierna av spritdrycker

15–44 i bilaga I, ska följande gälla spritdrycker i dessa kategorier:

a) De får framställas av sådana jordbruksråvaror som förtecknas i bilaga I till fördraget.

b) De får innehålla tillsatser av alkohol.

c) De får innehålla aromämnen, naturliga aromämnen, aromberedningar och livsmedel som används som aromer.

d) De får färgas.

e) De får sötas.

4.

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i bilaga II, ska följande gälla övriga spritdrycker som inte

uppfyller de särskilda bestämmelserna för var och en av de kategorier som fastställs i bilaga I:

a) De får framställas av sådana jordbruksråvaror som förtecknas i bilaga I till fördraget och av någon annan typ av

livsmedel eller båda.

b) De får innehålla tillsatser av alkohol.

c) De får smaksättas.

d) De får färgas.

e) De får sötas.

Artikel 8

Delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter

1.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 med avseende på ändring av

denna förordning genom att införa ändringar av de tekniska definitioner och krav som anges i artikel 2 f och artiklarna

4 och 5.

De delegerade akter som avses i första stycket ska strikt inskränkas till att tillgodose påvisade behov som följer av

förändringar i konsumentefterfrågan, tekniska framsteg eller behovet av produktinnovation.

Kommissionen ska anta en separat delegerad akt avseende varje teknisk definition eller tekniskt krav som avses i första

stycket.

2.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar denna

förordning genom att i undantagsfall, om lagstiftningen i det importerande tredjelandet så kräver, införa undantag från

kraven i artikel 2 f och artiklarna 4 och 5, från kraven på kategorier av spritdrycker i bilaga I och från de särskilda

bestämmelserna om vissa spritdrycker i bilaga II.

3.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar den här

förordningen genom att specificera vilka andra naturliga ämnen eller jordbruksråvaror med en liknande effekt som de

produkter som avses i artikel 4.9 a–e, som är tillåtna i hela unionen som sötningsmedel i framställningen av

spritdrycker.

4.

Kommissionen får genom genomförandeakter anta enhetliga bestämmelser om användningen av andra naturliga

ämnen eller jordbruksråvaror som genom en delegerad akt är godkända som sötningsmedel i framställningen av sådana

spritdrycker som avses i punkt 3, och som framför allt bestämmer respektive omvandlingsfaktorer för sötningsmedel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

17.5.2019

L 130/11

Europeiska unionens officiella tidning

SV

KAPITEL II

BESKRIVNING, PRESENTATION OCH MÄRKNING AV SPRITDRYCKER OCH ANVÄNDNING AV NAMN PÅ

SPRITDRYCKER I PRESENTATIONEN OCH MÄRKNINGEN AV ANDRA LIVSMEDEL

Artikel 9

Presentation och märkning

Spritdrycker som släpps ut på unionsmarknaden ska uppfylla kraven för presentation och märkning i förordning (EU)

nr 1169/2011, om inte annat föreskrivs i denna förordning.

Artikel 10

Föreskrivna beteckningar för spritdrycker

1.

Namnet på en spritdryck ska vara dess föreskrivna beteckning.

Spritdrycker ska förses med en föreskriven beteckning vid beskrivning, presentation och märkning.

Dessa föreskrivna beteckningar ska klart och tydligt anges på spritdryckens etikett och får inte ersättas eller ändras.

2.

Spritdrycker som uppfyller kraven på en kategori av spritdrycker i bilaga I ska använda namnet på den kategorin

som sin föreskrivna beteckning, såvida inte den kategorin tillåter användningen av en annan föreskriven beteckning.

3.

En spritdryck som inte uppfyller kraven på spritdrycker i någon av de kategorier av spritdrycker som anges i bilaga

I ska använda den föreskrivna beteckningen ”spritdryck”.

4.

En spritdryck som uppfyller kraven på spritdrycker i mer än en kategori av spritdrycker i bilaga I, får släppas ut på

marknaden under en eller flera av de föreskrivna beteckningar som fastställs för dessa kategorier i bilaga I.

5.

Utan hinder av punkterna 1 och 2 i denna artikel får den föreskrivna beteckningen för en spritdryck

a) kompletteras eller ersättas med en geografisk beteckning som det hänvisas till i kapitel III. I sådana fall får den

geografiska beteckningen kompletteras ytterligare med sådana ord som tillåts enligt den relevanta produktspecifikatio­

nen, under förutsättning att detta inte vilseleder konsumenten, och

b) ersättas av en sammansatt beteckning som innehåller ordet ”likör” eller ”grädde”, förutsatt att slutprodukten uppfyller

kraven på kategori 33 i bilaga I.

6.

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 1169/2011 och de särskilda bestämmelserna för

kategorierna av spritdrycker i bilaga I till den här förordningen, får den föreskrivna beteckningen för en spritdryck

kompletteras med

a) ett namn eller en geografisk hänvisning som anges i de lagar och andra författningar som är tillämpliga i den

medlemsstat där spritdrycken släpps ut på marknaden, under förutsättning att detta inte vilseleder konsumenten,

b) en vedertagen beteckning enligt definitionen i artikel 2.2 o i förordning (EU) nr 1169/2011, under förutsättning att

detta inte vilseleder konsumenten,

c) en sammansatt beteckning eller en antydning i enlighet med artiklarna 11 och 12,

d) ordet ”blend”, ”blending” eller ”blended”, under förutsättning att spritdrycken har egaliserats,

e) ordet ”blandning”, ”blandad” eller ”blandad spritdryck”, under förutsättning att spritdrycken har blandats,

f) ordet ”torr” eller ”dry”, med undantag för de spritdrycker som uppfyller kraven enligt kategori 2 i bilaga I, utan att det

påverkar tillämpningen av de särskilda kraven i kategorierna 20–22 i bilaga I, och under förutsättning att

spritdrycken inte har sötats, inte ens för att avrunda smaken. Med avvikelse från första stycket i denna punkt får ordet

”torr” eller ”dry” komplettera den föreskrivna beteckningen för sådana spritdrycker som uppfyller kraven i kategori 33

och som därför har sötats.

17.5.2019

L 130/12

Europeiska unionens officiella tidning

SV

7.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11, 12, 13.2, 13.3 och 13.4 ska användningen av de föreskrivna

beteckningar som avses i punkt 2 i den här artikeln eller geografiska beteckningar i beskrivningen, presentationen eller

märkningen av drycker som inte uppfyller kraven enligt den berörda kategorin i bilaga I eller den berörda geografiska

beteckningen vara förbjuden. Det förbudet ska också tillämpas då dessa föreskrivna beteckningar eller geografiska

beteckningar används tillsammans med ord eller uttryck som ”typ”, ”sort”, ”stil”, ”framställd av”, ”smak” eller andra

beteckningar som liknar dessa.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.1 får aromer som imiterar en spritdryck eller dess användning

i framställningen av andra livsmedel än drycker, i deras presentation och märkning hänvisa till de föreskrivna

beteckningar som avses i punkt 2 i den här artikeln, under förutsättning att dessa föreskrivna beteckningar är

kompletterade med ordet ”smak” eller andra liknande uttryck. Geografiska beteckningar får inte användas för att beskriva

sådana aromer.

Artikel 11

Sammansatta beteckningar

1.

Vid beskrivning, presentation och märkning av en alkoholhaltig dryck får användningen i en sammansatt

beteckning av antingen en föreskriven beteckning som fastställs i de kategorier av spritdrycker som anges i bilaga I eller

en geografisk beteckning för spritdrycker godkännas på villkor att

a) den alkohol som används vid framställningen av en alkoholhaltig dryck härrör endast från den spritdryck som avses

i den sammansatta beteckningen, förutom när det gäller den alkohol som kan förekomma i aromer, färgämnen eller

godkända ingredienser som används för framställning av denna alkoholhaltiga dryck, och

b) spritdrycken inte har spätts ut genom tillsats av enbart vatten, så att alkoholhalten är under den lägsta halt som anges

i relevant kategori av spritdrycker i bilaga I.

2.

Utan att det påverkar de föreskrivna beteckningar som anges i artikel 10, ska orden ”alkohol”, ”sprit”, ”dryck”,

”spritdryck” och ”vatten” inte ingå i en sammansatt beteckning som beskriver en alkoholhaltig dryck.

3.

Sammansatta beteckningar som beskriver en alkoholhaltig dryck ska

a) anges med enhetliga bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg,

b) inte avbrytas av något text- eller bildinslag som inte ingår i dem, och

c) inte anges med ett typsnitt som är större än det typsnitt som används för namnet på den alkoholhaltiga drycken.

Artikel 12

Anspelningar

1.

I presentationen och märkningen av ett annat livsmedel än en alkoholhaltig dryck ska en antydning till föreskrivna

beteckningar för en eller flera kategorier av spritdrycker i bilaga I, eller en eller flera geografiska beteckningar för

spritdrycker godkännas, förutsatt att den alkohol som används i framställningen av livsmedlet endast härrör från den

spritdryck eller de spritdrycker som avses med antydningen, med undantag för den alkohol som kan förekomma

i aromer, färgämnen eller andra godkända ingredienser som används i framställningen av det livsmedlet.

2.

Med avvikelse från punkt 1 i denna artikel och utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och

rådets förordningar (EU) nr 1308/2013 (

20

) och (EU) nr 251/2014 (

21

) ska en antydning i presentationen och

märkningen av en annan alkoholhaltig dryck än en spritdryck, till de föreskrivna beteckningar som fastställs i en eller

flera kategorier av spritdrycker i bilaga I till den här förordningen eller till en eller flera geografiska beteckningar för

spritdrycker, godkännas på följande villkor:

a) Den tillsatta alkoholen härrör endast från den spritdryck eller de spritdrycker som avses i antydningen.

b) Andelen för varje alkoholingrediens ska anges minst en gång i samma synfält som antydningen, i fallande ordning

efter de kvantiteter som använts. Denna andel ska motsvara den andel ren alkohol i volymprocent som den utgör av

slutproduktens totala halt av ren alkohol i volymprocent.

17.5.2019

L 130/13

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(²⁰) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad

marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG)

nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(²¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och

märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG)

nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

3.

Med avvikelse från punkt 1 i denna artikel och från artikel 13.4, ska, i beskrivningen, presentationen och

märkningen av en spritdryck som uppfyller kraven på kategorierna 33–40 i bilaga I, antydningen till de föreskrivna

beteckningar som föreskrivs i en eller flera kategorier av spritdrycker i den bilagan eller till en eller flera geografiska

beteckningar för spritdrycker, godkännas om de följande villkoren är uppfyllda:

a) Den tillsatta alkoholen härrör endast från den spritdryck eller de spritdrycker som avses med antydningen.

b) Andelen för varje alkoholingrediens ska anges minst en gång i samma synfält som antydningen, i fallande ordning

efter de kvantiteter som använts. Denna andel ska motsvara den andel ren alkohol i volymprocent som den utgör av

slutproduktens totala halt av ren alkohol i volymprocent.

c) Ordet ”cream” förekommer inte i den föreskrivna beteckningen för den spritdryck som uppfyller kraven på

kategorierna 33–40 i bilaga I, eller i den föreskrivna beteckningen för den eller de spritdrycker som avses med

antydningen.

4.

De anspelningar som avses i punkterna 2 och 3 ska

a) inte anges på samma rad som namnet på den alkoholhaltiga drycken,

b) anges med en teckenstorlek som inte är större än hälften av den teckenstorlek som används för namnet på den

alkoholhaltiga drycken och, i de fall då sammansatta beteckningar används, i en teckenstorlek som inte är större än

hälften av den teckenstorlek som används för sådana sammansatta beteckningar, i enlighet med artikel 11.3 c.

Artikel 13

Ytterligare bestämmelser om beskrivning, presentation och märkning

1.

Beskrivningen, presentationen eller märkningen av en spritdryck får hänvisa till de råvaror som använts för att

framställa den jordbruksalkohol eller de destillat av jordbruksprodukter som används i framställningen av spritdrycken

endast då jordbruksalkoholen eller destillaten uteslutande har erhållits från dessa råvaror. I sådana fall ska varje typ av

jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksprodukter anges i fallande ordning efter den kvantitet ren alkohol

i volymprocent som använts.

2.

De föreskrivna beteckningar som avses i artikel 10 får ingå i en förteckning över ingredienser i livsmedel, under

förutsättning att förteckningen överensstämmer med artiklarna 18–22 i förordning (EU) nr 1169/2011.

3.

När det är fråga om en blandning eller en blend får de föreskrivna beteckningar som anges i de kategorier av

spritdrycker som anges i bilaga I eller geografiska beteckningar för spritdrycker endast anges i en förteckning över

alkoholingredienser som anges i samma synfält som den föreskrivna beteckningen för spritdrycken.

I det fall som avses i första stycket ska förteckningen över alkoholingredienser åtföljas av minst ett av de ord som avses

i artikel 10.6 d och e. Både förteckningen över alkoholingredienser och det åtföljande ordet ska anges i samma synfält

som spritdryckens föreskrivna beteckning, med enhetliga bokstäver av samma typsnitt och färg samt med en

teckenstorlek som inte är större än hälften av den teckenstorlek som används för den föreskrivna beteckningen.

Dessutom ska andelen för varje alkoholingrediens i förteckningen över alkoholingredienser uttryckas minst en gång

i procent, i fallande ordning efter de kvantiteter som använts. Denna andel ska motsvara den andel ren alkohol

i volymprocent som den utgör av blandningens totala halt av ren alkohol i volymprocent.

Denna punkt ska inte tillämpas när det är fråga om en blend gjord av spritdrycker som tillhör samma geografiska

beteckning eller när det är fråga om en blend i vilken ingen av spritdryckerna tillhör en geografisk beteckning.

4.

Med avvikelse från punkt 3 i denna artikel ska en blandning som uppfyller kraven enligt en av kategorierna av

spritdrycker i bilaga I, ha den föreskrivna beteckningen enligt den relevanta kategorin.

I det fall som avses i första stycket får beskrivningen, presentationen eller märkningen av blandningen innehålla de

föreskrivna beteckningar som anges i bilaga I eller de geografiska beteckningar som motsvarar de spritdrycker som har

blandats, förutsatt att dessa beteckningar anges

a) uteslutande i en förteckning över alla de alkoholingredienser som ingår i blandningen, som ska anges med enhetliga

bokstäver av samma typsnitt och färg samt med en teckenstorlek som inte är större än hälften av den teckenstorlek

som används för den föreskrivna beteckningen,

b) minst en gång i samma synfält som den föreskrivna beteckningen för blandningen.

17.5.2019

L 130/14

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Dessutom ska andelen för varje alkoholingrediens i förteckningen över alkoholingredienser uttryckas minst en gång

i procent, i fallande ordning efter de kvantiteter som använts. Denna andel ska motsvara den andel ren alkohol

i volymprocent som den utgör av blandningens totala halt av ren alkohol i volymprocent.

5.

Användningen av namnen på vegetabiliska råvaror som föreskrivna beteckningar för vissa spritdrycker ska inte

påverka användningen av namnen på dessa vegetabiliska råvaror i presentationen och märkningen av andra livsmedel.

Namnen på sådana råvaror får användas i beskrivningen, presentationen eller märkningen av andra spritdrycker, under

förutsättning att användningen inte vilseleder konsumenten.

6.

En lagringsperiod eller ålder får anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen av en spritdryck endast

med avseende på den yngsta alkoholkomponenten i spritdrycken, och förutsatt att alla åtgärder för att få spritdrycken att

åldras har skett under officiell tillsyn av en medlemsstat eller under tillsyn som ger likvärdiga garantier. Kommissionen

ska upprätta ett offentligt register över de organ som respektive medlemsstat har utsett för uppgiften att övervaka

lagringsprocesser.

7.

Den föreskrivna beteckningen för en spritdryck ska anges i det elektroniska administrativa dokument som avses

i kommissionens förordning (EG) nr 684/2009 (

22

). Om en lagringsperiod eller ålder anges i beskrivningen,

presentationen eller märkningen av spritdrycken ska den också nämnas i det administrativa dokumentet.

Artikel 14

Angivande av härkomstplats

1.

När härkomstplatsen för en spritdryck anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen på något annat sätt

än genom en geografisk beteckning eller ett varumärke ska detta motsvara den plats eller region där den fas i framställ­

ningsprocessen ägde rum som gav den färdiga spritdrycken dess karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper.

2.

Angivande av ursprungsland eller härkomstplats för den primära ingrediens som avses i förordning (EU)

nr 1169/2011 ska inte krävas för spritdrycker.

Artikel 15

Språk som används för namn på spritdrycker

1.

De ord som anges med kursiverad stil i bilagorna I och II och geografiska beteckningar får inte översättas vare sig

på etiketten eller i beskrivningen och presentationen av spritdrycker.

2.

Med avvikelse från punkt 1, när det gäller spritdrycker som framställs i unionen och är avsedda för export, får de

ord som avses i punkt 1 och geografiska beteckningar åtföljas av översättning, transkribering eller translitterering,

förutsatt att dessa ord och geografiska beteckningar på originalspråket inte är dolda.

Artikel 16

Användning av en unionssymbol för geografiska beteckningar

Unionssymbolen för de skyddade geografiska beteckningar som fastställts enligt artikel 12.7 i förordning (EU)

nr 1151/2012 får användas i beskrivningen, presentationen och märkningen av spritdrycker vars namn är geografiska

beteckningar.

Artikel 17

Förbud mot blybaserade kapsyler och blybaserad folie

Spritdrycker som är avsedda att säljas eller släppas ut på marknaden får inte marknadsföras i förpackningar med

förslutningar som täcks av blybaserade kapsyler eller blybaserad folie.

17.5.2019

L 130/15

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(²²) Kommissionens förordning (EG) nr 684/2009 av den 24 juli 2009 om genomförande av rådets direktiv 2008/118/EG vad gäller

datoriserade förfaranden för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov (EUT L 197, 29.7.2009, s. 24).

Artikel 18

Unionsreferensmetoder för analys

1.

Om jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller spritdrycker ska analyseras för att verifiera att de

uppfyller kraven i denna förordning, ska en sådan analys göras enligt unionsreferensmetoder för analys för att bestämma

deras kemiska och fysikaliska sammansättning samt organoleptiska egenskaper.

Andra analysmetoder ska tillåtas på laboratoriechefens ansvar och på villkor att metodernas tillförlitlighet, repeterbarhet

och reproducerbarhet är åtminstone likvärdiga med dessa egenskaper hos de relevanta unionsreferensmetoderna för

analys.

2.

Om unions metoder för analys inte har fastställts för påvisande och kvantifiering av ämnen i en viss spritdryck, ska

en eller flera av följande metoder användas:

a) Analysmetoder som har validerats genom internationellt erkända förfaranden och som framför allt uppfyller

kriterierna i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (

23

).

b) Analysmetoder som följer de standarder som rekommenderas av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO).

c) Analysmetoder som erkänts och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen (OIV).

d) I avsaknad av en sådan metod som avses i led a, b eller c ska någon av följande metoder användas, förutsatt att den

karakteriseras av tillförlitlighet, repeterbarhet och reproducerbarhet:

— En analysmetod som godkänts av den berörda medlemsstaten.

— Vid behov, en annan lämplig analysmetod.

Artikel 19

Delegerade befogenheter

1.

För att ta hänsyn till den traditionella dynamiska lagringsprocessen för brandy i medlemsstaterna, de så kallade

systemen ”criaderas y solera” eller ”solera e criaderas” enligt bilaga III, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade

akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar denna förordning genom att

a) fastställa avvikelser från artikel 13.6 när det gäller specifikationen för en lagringsperiod eller ålder i beskrivningen,

presentationen eller märkningen av sådan brandy, och

b) inrätta lämpliga kontrollmekanismer för sådan brandy.

2.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar den här

förordningen avseende upprättandet av ett offentligt register över de organ som respektive medlemsstat har utsett för

uppgiften att övervaka de lagringsprocesser i enlighet med vad som anges i artikel 13.6.

Artikel 20

Genomförandebefogenheter

Kommissionen får genom genomförandeakter anta

a) bestämmelser som är nödvändiga för meddelanden från medlemsstaterna när det gäller de organ som har utsetts att

övervaka lagringsprocesser i enlighet med artikel 13.6,

b) enhetliga bestämmelser för att ange ursprungsland eller härkomstplats i beskrivningen, presentationen eller

märkningen av spritdrycker i enlighet med vad som anges i artikel 14,

17.5.2019

L 130/16

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(²³) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av

efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

c) bestämmelser om användningen av den unionssymbol som avses i artikel 16 i beskrivningen, presentationen och

märkningen av spritdrycker,

d) närmare tekniska bestämmelser om de unionsreferensmetoder för analys som avses i artikel 18.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

KAPITEL III

GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

Artikel 21

Skydd av geografiska beteckningar

1.

Geografiska beteckningar som är skyddade enligt den här förordningen får användas av alla aktörer som saluför en

spritdryck som framställs i enlighet med motsvarande produktspecifikationer.

2.

Geografiska beteckningar som är skyddade enligt den här förordningen ska skyddas mot följande:

a) Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av ett registrerat namn för produkter som inte omfattas av registreringen

om produkterna är jämförbara med de produkter som är registrerade under namnet i fråga eller om användningen av

namnet innebär att det skyddade namnets anseende utnyttjas, inklusive när produkterna i fråga används som en

ingrediens.

b) Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produkternas eller tjänsternas verkliga ursprung anges eller

det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som framställs i”,

”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt, inbegripet när produkterna i fråga används som en ingrediens.

c) Varje annan osann eller vilseledande uppgift om härkomst, ursprung, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos

produkten i produktens beskrivning, presentation eller märkning som är ägnad att inge en oriktig föreställning om

produktens ursprung.

d) Alla andra förfaranden som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

3.

Geografiska beteckningar, som är skyddade enligt den här förordningen får inte vara generiska i unionen.

4.

Det skydd som avses i punkt 2 ska även gälla för varor som förs in i unionens tullområde utan att övergå till fri

omsättning där.

Artikel 22

Produktspecifikation

1.

En geografisk beteckning som är skyddad enligt den här förordningen ska överensstämma med en produktspeci­

fikation som åtminstone ska innehålla följande:

a) Det namn som ska skyddas som geografisk beteckning, så som det används, antingen i handeln eller i vardagsspråket,

endast på de språk som används eller tidigare använts för att beskriva den specifika produkten i det bestämda

geografiska området, på originalspråket och transkriberad till det latinska alfabetet om avvikande.

b) Kategori av spritdryck eller beteckningen ”spritdryck” om spritdrycken inte uppfyller kraven enligt de kategorier av

spritdrycker som anges i bilaga I.

c) En beskrivning av spritdryckens egenskaper, däribland de råvaror som den framställts av, om lämpligt, samt

produktens viktigaste fysikaliska, kemiska, eller organoleptiska egenskaper samt särskilda egenskaper vid jämförelse

med andra spritdrycker i samma kategori.

d) En definition av det avgränsade geografiska området med avseende på det samband som avses i led f.

e) En beskrivning av den metod som används för framställning av spritdrycken, och, när det är lämpligt, uppgift om de

ursprungliga, hävdvunna lokala framställningsmetoderna.

17.5.2019

L 130/17

Europeiska unionens officiella tidning

SV

f) Uppgifter om sambandet mellan en viss kvalitet, anseendet eller en annan egenskap hos spritdrycken och dess

geografiska ursprung.

g) Uppgift om namn på och adress till de behöriga myndigheterna eller, om de är tillgängliga, namn på och adress till

de organ som kontrollerar överensstämmelsen med bestämmelserna i produktspecifikationen enligt artikel 38 samt

uppgift om deras särskilda uppdrag.

h) Eventuella märkningsregler för den aktuella geografiska beteckningen.

I tillämpliga fall ska krav avseende förpackning ingå i produktspecifikationen tillsammans med en motivering som visar

varför produkten måste förpackas i det avgränsade geografiska området i syfte att trygga kvaliteten, säkerställa ursprung

eller kontroll, med beaktande av unionsrätten, särskilt unionsrätten om den fria rörligheten för varor och det fria

tillhandahållandet av tjänster.

2.

Kravspecifikationer som lämnas in som en del av en ansökan före den 8 juni 2019 enligt förordning (EG)

nr 110/2008, ska betraktas som produktspecifikationer enligt denna artikel.

Artikel 23

Innehållet i ansökan om registrering av en geografisk beteckning

1.

En ansökan om registrering av en geografisk beteckning enligt artikel 24.5 eller 24.8 ska minst innehålla följande:

a) Den ansökande gruppens namn och adress samt namn på och adress till de behöriga myndigheter eller, om de är

tillgängliga, de organ som kontrollerar överensstämmelsen med bestämmelserna i produktspecifikationen.

b) Den produktspecifikation som avses i artikel 22.

c) Ett sammanfattande dokument som innehåller

i) de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen, inklusive det namn som ska skyddas, den kategori till vilken

spritdrycken hör eller beteckningen ”spritdryck”, framställningsmetod, en beskrivning av spritdryckens egenskaper,

en kortfattad definition av det geografiska området och i förekommande fall de särskilda regler som gäller för

förpackning och märkning.

ii) en beskrivning av sambandet mellan spritdrycken och dess geografiska ursprung som avses i artikel 3.4, däribland

vid behov uppgift om de särskilda inslag i produktbeskrivningen eller framställningsmetoden som stöder detta

samband.

En sådan ansökan som avses i artikel 24.8 ska dessutom innehålla en hänvisning till offentliggörandet av produktspecifi­

kationen och bevis för att produktnamnet är skyddat i sitt ursprungsland.

2.

Ett ansökningsärende enligt artikel 24.7 ska innehålla följande:

a) Uppgift om den ansökande gruppens namn och adress.

b) Det sammanfattande dokument som avses i punkt 1 c i den här artikeln.

c) En förklaring från medlemsstaten om att den anser att ansökan uppfyller kraven i den här förordningen och de

bestämmelser som antagits i enlighet med den.

d) En hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen.

Artikel 24

Ansökan om registrering av en geografisk beteckning

1.

Ansökningar om registrering av en geografisk beteckning inom ramen för detta kapitel får endast lämnas in av

grupper som arbetar med den spritdryck vars namn föreslås för registrering.

2.

En myndighet som utsetts av en medlemsstat får anses vara en grupp vid tillämpningen av detta kapitel om det

inte är möjligt för de berörda producenterna att bilda en grupp på grund av sitt antal, sina geografiska lägen eller sin

organisatoriska karaktär. I sådana fall ska ett sådant ansökningsärende som avses i artikel 23.2 innehålla dessa skäl.

17.5.2019

L 130/18

Europeiska unionens officiella tidning

SV

3.

En enskild fysisk eller juridisk person kan anses vara en grupp vid tillämpningen av detta kapitel om följande båda

villkor är uppfyllda:

a) Personen i fråga är den enda producent som är beredd att lämna in en ansökan.

b) Det avgränsade geografiska området har egenskaper som märkbart skiljer sig från dem i angränsande områden,

spritdryckens egenskaper skiljer sig från de produkter som framställs i angränsande områden eller spritdrycken har en

särskild kvalitet, ett särskilt anseende eller andra egenskaper som klart och tydligt kan hänföras till dess geografiska

ursprung.

4.

När det gäller geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område som skär över nationella gränser får flera

grupper från olika medlemsstater eller tredjeländer lämna in en gemensam ansökan om registrering.

Om en gemensam ansökan lämnas in ska den lämnas till kommissionen av en berörd medlemsstat eller av en ansökande

grupp i ett berört tredjeland, direkt eller via myndigheterna i det tredjelandet, efter samråd med alla berörda

myndigheter och ansökande grupper. Den gemensamma ansökan ska inbegripa den förklaring som avses i artikel 23.2 c

från alla de berörda medlemsstaterna. Kraven i artikel 23 ska vara uppfyllda i samtliga berörda medlemsstater och

tredjeländer.

Vid gemensamma ansökningar ska de tillhörande nationella invändningsförfarandena genomföras i alla berörda

medlemsstater.

5.

Om ansökan berör ett geografiskt område beläget i en medlemsstat ska den överlämnas till myndigheterna i den

medlemsstaten.

Medlemsstaten ska granska ansökan på lämpligt sätt för att avgöra om den är motiverad och uppfyller kraven i detta

kapitel.

6.

Vid den granskning som avses i punkt 5 ska medlemsstaten inleda ett nationellt invändningsförfarande, för att se

till att den ansökan som avses i punkt 5 offentliggörs på ett tillfredsställande sätt och att en rimlig tidsfrist föreskrivs så

att fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse och är bosatta eller etablerade på den medlemsstatens

territorium kan lämna in en invändning mot ansökan.

Medlemsstaten ska undersöka om en invändning som mottagits i enlighet med kriterierna i artikel 28 kan tas upp till

prövning.

7.

Om medlemsstaten efter bedömning av eventuella invändningar anser att kraven i detta kapitel är uppfyllda, får

medlemsstaten tillstyrka ansökan och lämna in ansökningsärendet till kommissionen. I sådana fall ska medlemsstaten

informera kommissionen om invändningar som kan tas upp till prövning vilka mottagits från fysiska eller juridiska

personer som lagligt har salufört produkterna i fråga och som kontinuerligt använt de berörda beteckningarna under

minst fem år före den dag för offentliggörande som avses i punkt 6. Medlemsstaterna ska även informera kommissionen

om eventuella nationella rättsliga förfaranden som kan påverka registreringsförfarandet.

Medlemsstaten ska se till att ett positivt beslut som den fattar enligt första stycket offentliggörs och att fysiska eller

juridiska personer som har ett berättigat intresse i ärendet ges tillfälle att överklaga.

Medlemsstaten ska se till att den version av produktspecifikationen som ligger till grund för dess positiva beslut

offentliggörs och att den finns tillgänglig i elektronisk form.

Medlemsstaten ska också se till att den version av produktspecifikationen som ligger till grund för kommissionens beslut

enligt artikel 26.2 offentliggörs på tillfredsställande sätt.

8.

Om ansökan avser ett geografiskt område i ett tredjeland ska ansökan lämnas till kommissionen, antingen direkt

eller via myndigheterna i det berörda tredje landet.

9.

De handlingar som avses i denna artikel och som skickas till kommissionen ska avfattas på ett av unionens

officiella språk.

Artikel 25

Tillfälligt nationellt skydd

1.

Medlemsstaten får på nationell nivå, endast tillfälligt och med verkan från och med den dag då ansökan inkom till

kommissionen, bevilja skydd för ett namn enligt detta kapitel.

17.5.2019

L 130/19

Europeiska unionens officiella tidning

SV

2.

Sådant nationellt skydd ska upphöra den dag då det antingen fattas beslut om registrering enligt detta kapitel eller

den inlämnade ansökan dras tillbaka.

3.

Om namnet inte registreras enligt detta kapitel ska den berörda medlemsstaten bära hela ansvaret för följderna av

ett sådant nationellt skydd.

4.

Åtgärder som medlemsstaterna vidtar med stöd av punkt 1 ska endast ha verkan nationellt och får inte påverka

handeln inom unionen eller den internationella handeln.

Artikel 26

Kommissionens granskning och offentliggörande med avseende på eventuella invändningar

1.

Kommissionen ska på lämpligt sätt granska ansökningar som mottas enligt artikel 24 för att avgöra om de är

motiverade och uppfyller kraven i detta kapitel, och att de intressen som företräds av aktörer utanför den ansökande

medlemsstaten har beaktats. Sådan granskning ska baseras på det sammanfattande dokument som avses i artikel 23.1 c,

bestå av en kontroll av att det inte finns några uppenbara felaktigheter i ansökan och som regel slutföras inom sex

månader. Om denna tidsfrist överskrids ska kommissionen dock omedelbart skriftligen informera sökanden om

orsakerna till förseningen.

Kommissionen ska minst varje månad offentliggöra en förteckning över namn för vilka registreringsansökningar har

inlämnats, med uppgift om vilken dag de lämnats in. Förteckningen ska även innehålla namnet på den medlemsstat eller

det tredjeland varifrån ansökan kom.

2.

Om kommissionen, på grundval av den granskning som genomförts i enlighet med punkt 1 första stycket, anser

att kraven i detta kapitel är uppfyllda ska den i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra det sammanfattande

dokument som avses i artikel 23.1 c tillsammans med en hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen.

Artikel 27

Invändningsförfarande

1.

Inom tre månader från dagen för offentliggörande av en ansökan i Europeiska unionens officiella tidning får

myndigheterna i en medlemsstat eller i ett tredjeland, eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse och

som är bosatt eller etablerad i ett tredjeland, lämna in ett meddelande om invändningar till kommissionen.

En fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse och som är bosatt eller etablerad i en annan medlemsstat än

den från vilken ansökan lämnades in, får lämna in ett meddelande om invändningar till den medlemsstat där personen

är bosatt eller etablerad inom en tidsfrist som tillåter att en invändning lämnas in enligt första stycket.

Ett meddelande om invändningar ska innehålla en förklaring om att ansökan kan innebära en överträdelse av kraven

i detta kapitel.

Ett meddelande om invändningar som inte innehåller en sådan förklaring ska vara ogiltigt.

Kommissionen ska utan dröjsmål vidarebefordra meddelandet om invändningar till den myndighet eller det organ som

lämnade in ansökan.

2.

Om ett meddelande om invändningar lämnas in till kommissionen och inom två månader följs av en motiverad

invändning ska kommissionen kontrollera om den motiverade invändningen kan tas upp till prövning.

3.

Inom två månader från mottagandet av en motiverad invändning som kan tas upp till prövning ska kommissionen

uppmana den myndighet eller den person som har lämnat in invändningen och den myndighet eller det organ som har

lämnat in ansökan att inleda lämpliga samråd i ärendet under en tidsperiod på högst tre månader. Denna frist ska börja

löpa den dag uppmaningen överlämnas elektroniskt till de berörda parterna.

Den myndighet eller den person som har lämnat in invändningen och den myndighet eller det organ som har lämnat in

ansökan ska utan dröjsmål inleda sådana lämpliga samråd. De ska ge varandra den relevanta informationen för att

bedöma om ansökan om registrering uppfyller kraven i detta kapitel. Om ingen överenskommelse nås ska den

informationen även överlämnas till kommissionen.

17.5.2019

L 130/20

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Om en överenskommelse nås mellan de berörda parterna, ska myndigheterna i den medlemsstat eller det tredjeland där

ansökan lämnades in anmäla alla faktorer som har möjliggjort överenskommelsen till kommissionen, inbegripet

yttrandena från sökanden och från myndigheterna i en medlemsstat eller i ett tredjeland eller från andra fysiska och

juridiska personer som har lämnat in en invändning.

Oavsett om en överenskommelse nåtts eller ej ska anmälan till kommissionen ske inom en månad från det att samrådet

avslutades.

Kommissionen får när som helst under dessa tre månader på den sökandes begäran förlänga tidsfristen för samråden

med högst tre månader.

4.

Om det till följd av de lämpliga samråd som avses i punkt 3 i denna artikel görs väsentliga ändringar av de

uppgifter som har offentliggjorts i enlighet med artikel 26.2 ska kommissionen upprepa den granskning som avses

i artikel 26.

5.

Meddelandet om invändningar, den motiverade invändningen och tillhörande handlingar som skickas till

kommissionen i enlighet med punkterna 1–4 ska avfattas på ett av unionens officiella språk.

Artikel 28

Skäl för invändningar

1.

En motiverad invändning som avses i artikel 27.2 ska endast anses giltig om den inkommer till kommissionen

inom den tidsfrist som anges i den artikeln och om den visar att

a) den föreslagna geografiska beteckningen inte uppfyller definitionen i artikel 3.4 eller de krav som avses i artikel 22,

b) registreringen av den föreslagna geografiska beteckningen strider mot artikel 34 eller 35,

c) registreringen av den föreslagna geografiska beteckningen skulle äventyra överlevnaden för ett identiskt eller delvis

identiskt namn eller varumärke eller för produkter som lagligen har saluförts under minst fem år före det

offentliggörande som avses i artikel 26.2, eller

d) de krav som avses i artiklarna 31 och 32 inte är uppfyllda.

2.

Skälen för invändningen ska bedömas med avseende på unionens territorium.

Artikel 29

Övergångsperiod för användningen av geografiska beteckningar

1.

Kommissionen får anta genomförandeakter som ger rätt att under en övergångsperiod på upp till fem år för

spritdrycker som har sitt ursprung i en medlemsstat eller ett tredjeland och vars beteckning består av eller innehåller ett

namn som innebär en överträdelse av artikel 21.2 fortsätta använda den beteckning som de saluförts under, på villkor

att en godkänd motiverad invändning enligt artikel 24.6 eller artikel 27 visar att registreringen av namnet skulle

äventyra överlevnaden för

a) ett helt identiskt namn eller för en sammansatt beteckning i vilken ett av orden är identiskt med det namn som ska

registreras, eller

b) andra namn som liknar det namn som ska registreras och som hänvisar till spritdrycker som lagligen har saluförts

under minst fem år före dagen för det offentliggörande som avses i artikel 26.2.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 36 får kommissionen anta genomförandeakter som förlänger den

övergångsperiod som beviljas enligt punkt 1 upp till 15 år eller tillåter fortsatt användning i upp till 15 år

i vederbörligen motiverade fall, förutsatt att det visas att

a) den beteckning som avses i punkt 1 har använts lagligen utan uppehåll på ett rättvisande sätt i minst 25 år innan

ansökan om skydd ingavs till kommissionen,

17.5.2019

L 130/21

Europeiska unionens officiella tidning

SV

b) användningen av den beteckning som avses i punkt 1 aldrig har syftat till att utnyttja den registrerade geografiska

beteckningens anseende,

c) konsumenterna inte har vilseletts eller har riskerat att vilseledas om produktens verkliga ursprung.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

3.

När en beteckning som avses i punkterna 1 och 2 används ska en tydlig och väl synlig uppgift om ursprungslandet

förekomma i märkningen.

Artikel 30

Beslut om registrering

1.

Om kommissionen på grundval av den information kommissionen har tillgång till från den granskning som

utförts enligt artikel 26.1 anser att villkoren för registreringen av en föreslagen geografisk beteckning inte är uppfyllda,

ska den informera den berörda ansökande medlemsstaten eller det berörda ansökande tredjelandet om skälen till avslaget

och bevilja två månader för att inkomma med synpunkter. Om kommissionen inte mottar några synpunkter eller om

den trots mottagna synpunkter anser att villkoren för registrering inte är uppfyllda, ska den genom genomförandeakter

avslå ansökan, såvida inte ansökan dras tillbaka. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransknings­

förfarande som avses i artikel 47.2.

2.

Om kommissionen inte mottar något meddelande om invändningar eller någon motiverad invändning som kan tas

upp till prövning enligt artikel 27, ska den utan att tillämpa förfarandet i artikel 47.2 anta genomförandeakter för att

registrera namnet.

3.

Om kommissionen mottar en motiverad invändning som kan tas upp till prövning ska den, efter de lämpliga

samråd som avses i artikel 27.3, och med hänsyn tagen till resultatet av dessa, göra något av följande:

a) Om parterna har nått en överenskommelse, registrera namnet genom genomförandeakter som antas utan tillämpning

av det förfarande som avses i artikel 47.2 och, om det är nödvändigt, ändra den information som har offentliggjorts

enligt artikel 26.2, förutsatt att sådana ändringar inte är väsentliga.

b) Om ingen överenskommelse har nåtts, anta genomförandeakter med beslut om registrering. Dessa

genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

4.

Registreringsakter och beslut om avslag ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Registrering ska ge den geografiska beteckningen det skydd som avses i artikel 21.

Artikel 31

Ändring av en produktspecifikation

1.

Varje grupp som har ett berättigat intresse får ansöka om godkännande av en ändring av en produktspecifikation.

I ansökan ska anges vilka ändringar som begärs, med motiveringar.

2.

Ändringar av en produktspecifikation ska delas upp i två kategorier enligt följande, beroende på hur omfattande de

är:

a) Unionsändringar vilka kräver ett invändningsförfarande på unionsnivå.

b) Standardändringar vilka ska behandlas av medlemsstaterna eller tredjeländer.

3.

En ändring ska anses vara en unionsändring om den

a) innefattar en ändring av beteckningen eller någon del av den geografiska beteckningens namn som registrerats enligt

denna förordning,

b) består av en ändring av spritdryckens föreskrivna beteckning eller kategori,

17.5.2019

L 130/22

Europeiska unionens officiella tidning

SV

c) riskerar att ogiltigförklara spritdryckens särskilda kvalitet, anseende eller andra egenskaper som i allt väsentligt kan

tillskrivas det geografiska ursprunget, eller

d) innebär ytterligare begränsningar vad gäller marknadsföringen av produkten.

Alla andra ändringar ska anses vara standardändringar.

En standardändring ska också anses vara en tillfällig ändring när den gäller en tillfällig förändring av produktspecifikatio­

nen till följd av att de offentliga myndigheterna infört obligatoriska sanitära och fytosanitära åtgärder eller som har

samband med naturkatastrofer eller svåra väderförhållanden som formellt har erkänts av de behöriga myndigheterna.

4.

Unionsändringar ska godkännas av kommissionen. Godkännandeförfarandet ska, i tillämpliga delar, följa

förfarandet i artikel 24 och artiklarna 26–30. Ansökningar om unionsändringar som lämnas in av tredjeländer eller av

producenter i tredjeländer ska innehålla bevis på att den begärda ändringen är förenlig med de lagar i det tredjelandet

som är tillämpliga på skydd av geografiska beteckningar.

5.

Standardändringar ska godkännas av de medlemsstater där det område som produktens geografiska beteckning

hänvisar till är beläget. För tredjeländer ska ändringar godkännas i enlighet med tillämplig rätt i det berörda tredjelandet.

6.

Granskningen av ansökan om ändring ska endast avse den föreslagna ändringen.

Artikel 32

Avregistrering

1.

Kommissionen får, på eget initiativ eller på begäran av en fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse,

anta genomförandeakter för att avregistrera en geografisk beteckning i något av följande fall:

a) Om efterlevnaden av kraven på produktspecifikationen inte längre kan säkerställas.

b) Om det under minst sju på varandra följande år inte har funnits några produkter på marknaden under den aktuella

geografiska beteckningen.

Avregistreringar ska, i tillämpliga fall, ske enligt förfarandet i artiklarna 24, 26, 27, 28 och 30.

2.

Utan hinder av punkt 1 får kommissionen, på begäran av tillverkarna av den spritdryck som saluförs under den

registrerade geografiska beteckningen, anta genomförandeakter som avregistrerar motsvarande registrering.

3.

I båda de fall som avses i punkterna 1 och 2 ska kommissionen, innan den antar genomförandeakten, samråda

med medlemsstatens myndigheter, myndigheterna i tredjelandet eller, om möjligt, med den producent i tredjelandet som

ursprungligen ansökte om registrering av den berörda geografiska beteckningen, såvida inte avregistreringen begärs

direkt av de ursprungliga sökandena.

4.

De genomförandeakter som avses i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses

i artikel 47.2.

Artikel 33

Register över skyddade geografiska beteckningar för spritdrycker

1.

Kommissionen ska, senast den 8 juni 2021, anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar

denna förordning genom att inrätta ett allmänt tillgängligt elektroniskt register, som hålls uppdaterat, över skyddade

geografiska beteckningar för spritdrycker som erkänns enligt denna ordning (nedan kallat registret).

2.

Namnet på en geografisk beteckning ska registreras på originalspråket. Om originalspråket inte skrivs med latinska

bokstäver, ska även en transkribering eller translitterering till latinska bokstäver registreras tillsammans med namnet på

originalspråket.

17.5.2019

L 130/23

Europeiska unionens officiella tidning

SV

För de geografiska beteckningar som registreras enligt detta kapitel ska registret ge direkt tillgång till de sammanfattande

dokumenten och ska också innehålla en hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen.

För de geografiska beteckningar som registrerats före den 8 juni 2019 ska registret ge direkt tillgång till huvudspecifika­

tionerna i kravspecifikationen som fastställs i artikel 17.4 i förordning (EG) nr 110/2008.

Kommissionen ska anta delegerade akter, i enlighet med artikel 46, som kompletterar denna punkt med ytterligare

närmare bestämmelser om registrets utformning och innehåll.

3.

Geografiska beteckningar för spritdrycker framställda i tredjeländer, som skyddas i unionen i enlighet med ett

internationellt avtal i vilket unionen är avtalsslutande part, får föras in i registret som geografiska beteckningar.

Artikel 34

Homonyma geografiska beteckningar

1.

Om ett namn som är föremål för en registreringsansökan är helt eller delvis homonymt med ett namn som redan

registrerats enligt denna förordning, ska namnet registreras med vederbörlig hänsyn till lokala och traditionella seder och

bruk samt den eventuella risken för förväxling.

2.

Ett homonymt namn som vilseleder konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte

registreras, även om namnet bokstavligen är korrekt i fråga om det territorium eller den region eller plats där sådana

produkter har sitt ursprung.

3.

En registrerad homonym geografisk beteckning får endast användas om det vid praktisk tillämpning finns en klar

skillnad i mellan den senare registrerade homonymen och det namn som redan finns i registret, med beaktande av

kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

4.

Skyddet av geografiska beteckningar för spritdrycker som avses i artikel 21 i denna förordning ska inte påverka

skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för produkter enligt förordningarna (EU) nr 1308/2013

och (EU) nr 251/2014.

Artikel 35

Särskilda skäl att avslå en ansökan om skydd

1.

Ett generiskt namn får inte skyddas som geografisk beteckning.

När det ska fastställas om ett namn har blivit ett generiskt namn, ska hänsyn tas till samtliga relevanta faktorer och

särskilt till

a) de nuvarande förhållandena i unionen, särskilt i områden där produkten konsumeras, och

b) relevant unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.

2.

Ett namn får inte skyddas som geografisk beteckning om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och

renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om spritdryckens rätta identitet.

3.

Ett namn får endast skyddas som geografisk beteckning om de steg i framställningen som ger spritdrycken den

kvalitet, det anseende eller de andra egenskaper som i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung utförs i det

berörda geografiska området.

Artikel 36

Förhållandet mellan varumärken och geografiska beteckningar

1.

En registrering av ett varumärke vars användning motsvarar eller skulle motsvara en eller flera av de situationer

som avses i artikel 21.2 ska avslås eller ogiltigförklaras.

17.5.2019

L 130/24

Europeiska unionens officiella tidning

SV

2.

Ett varumärke vars användning motsvarar en eller flera av de situationer som avses i artikel 21.2 får fortsätta att

användas och förnyas trots registreringen av en geografisk beteckning, om ansökan har lämnats in eller om varumärket

har registrerats eller, om den möjligheten föreskrivs i den berörda lagstiftningen, i god tro har förvärvats genom

användning inom unionen, före den dag då ansökan om skydd av den geografiska beteckningen lämnades in till

kommissionen, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller upphäva varumärkesregistreringen enligt Europapar­

lamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 (

24

) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 (

25

).

Artikel 37

Befintliga registrerade geografiska beteckningar

Geografiska beteckningar för spritdrycker som är registrerade i bilaga III till förordning (EG) nr 110/2008 och därmed

skyddade enligt den förordningen ska automatiskt skyddas som geografiska beteckningar enligt den här förordningen.

Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 33 i den här förordningen.

Artikel 38

Kontroll av överensstämmelse med produktspecifikationen

1.

Medlemsstaterna ska upprätta och kontinuerligt uppdatera en förteckning över aktörer som framställer spritdrycker

med en geografisk beteckning som registrerats enligt denna förordning.

2.

Vad gäller geografiska beteckningar som avser spritdrycker med ursprung inom unionen och som registrerats

enligt denna förordning ska, innan produkten släpps ut på marknaden, kontroll av överensstämmelsen med produktspe­

cifikationen i enlighet med vad som avses i artikel 22 utföras av

a) en eller flera behöriga myndigheter som avses i artikel 43.1, eller

b) kontrollorgan i den mening som avses i artikel 2 andra stycket led 5 i förordning (EG) nr 882/2004, som utför

produktcertifieringar.

Om en medlemsstat tillämpar artikel 24.2 ska en sådan kontroll av överensstämmelse med produktspecifikationen

säkerställas av en annan myndighet än den som anses utgöra en grupp enligt den punkten.

Utan hinder av medlemsstaternas nationella rätt får kostnaderna för en sådan kontroll av överensstämmelsen med pro­

duktspecifikationen bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.

3.

Vad gäller geografiska beteckningar som avser spritdrycker med ursprung i ett tredjeland och som registrerats

enligt denna förordning ska, innan produkten släpps ut på marknaden, kontrollen av överensstämmelsen med produkt­

specifikationen utföras av

a) en behörig myndighet som utsetts av tredjelandet, eller

b) ett produktcertifieringsorgan.

4.

Medlemsstaterna ska offentliggöra namn på och adress till de behöriga myndigheter och organ som avses i punkt 2

och regelbundet uppdatera uppgifterna.

Kommissionen ska offentliggöra namn på och adress till de behöriga myndigheter och organ som avses i punkt 3 och

regelbundet uppdatera uppgifterna.

5.

De kontrollorgan som avses i punkt 2 b och de produktcertifieringsorgan som avses i punkt 3 b ska vara förenliga

med och ackrediterade enligt den europeiska standarden ISO/IEC 17065:2012 eller eventuella tillämpliga framtida

översyner eller ändrade versioner av denna.

17.5.2019

L 130/25

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(²⁴) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkes­

lagstiftning (omarbetning) (EUT L 336, 23.12.2015, s. 1).

(²⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 16.6.2017, s. 1).

6.

De behöriga myndigheter som avses i punkterna 2 och 3 som kontrollerar överensstämmelsen mellan den

geografiska beteckning som skyddas enligt denna förordning och produktspecifikationen ska vara objektiva och

opartiska. De ska förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som är nödvändiga för att kunna utföra sina

uppgifter.

Artikel 39

Tillsyn över användningen av namn på marknaden

1.

Medlemsstaterna ska genomföra riskanalysbaserade kontroller av användningen på marknaden av geografiska

beteckningar som är registrerade enligt denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder vid överträdelser av

kraven i detta kapitel.

2.

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder för att förhindra eller stoppa olaglig

användning av namn på produkter eller tjänster som framställs eller saluförs på deras territorium och som omfattas av

geografiska beteckningar som är registrerade enligt denna förordning.

Medlemsstaterna ska i detta syfte utse myndigheter som ansvarar för dessa åtgärder i enlighet med förfaranden som varje

enskild medlemsstat fastställer.

Dessa myndigheter ska erbjuda tillräckliga garantier för objektivitet och opartiskhet och förfoga över den kvalificerade

personal och de resurser som är nödvändiga för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

3.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namn på och adress till de behöriga myndigheter som ska

ansvara för kontroller av användningen av namn på marknaden och som utsetts i enlighet med artikel 43.

Kommissionen ska offentliggöra dessa myndigheters namn och adresser.

Artikel 40

Förfarande och krav samt planering och rapportering av kontrollverksamheten

1.

De förfaranden och krav som fastställs i förordning (EG) nr 882/2004 ska gälla i tillämpliga delar för de kontroller

som föreskrivs i artiklarna 38 och 39 i denna förordning.

2.

Medlemsstaterna ska se till att verksamheter avseende kontroll av skyldigheterna enligt detta kapitel förs in i ett

separat avsnitt av de fleråriga nationella kontrollplanerna i enlighet med artiklarna 41–43 i förordning (EG)

nr 882/2004.

3.

De årliga rapporter som avses i artikel 44.1 i förordning (EG) nr 882/2004 ska innehålla ett separat avsnitt med de

uppgifter som anges i den bestämmelsen rörande kontrollen av att de skyldigheter som fastställs i den här förordningen

efterlevs.

Artikel 41

Delegerade befogenheter

1.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar denna

förordning med ytterligare villkor, däribland när ett geografiskt område omfattar mer än ett land, med avseende på

a) ansökan om registrering av en geografisk beteckning som avses i artiklarna 23 och 24, och

b) inledande nationella förfaranden som avses i artikel 24, kommissionens granskning, invändningsförfarande och

avregistrering av skyddade geografiska beteckningar.

2.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46 som kompletterar denna

förordning med villkor och krav på förfarandet för unionsändringar och standardändringar, inklusive tillfälliga ändringar,

av produktspecifikationer enligt artikel 31.

17.5.2019

L 130/26

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Artikel 42

Genomförandebefogenheter

1.

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser avseende

a) utformning av den specifikation som avses i artikel 22 och de uppgifter som produktspecifikationen ska innehålla

om sambandet mellan det geografiska området och slutprodukten enligt artikel 22.1 f,

b) förfarande, utformning och framställan av invändningar enligt artiklarna 27 och 28,

c) utformning och framställan av ansökningar om unionsändringar och meddelanden avseende standarändringar och

tillfälliga ändringar enligt artikel 31.4 respektive 31.5,

d) förfarande och utformning av avregistreringsförfarandet enligt artikel 32, samt bestämmelser om framställan av

begäran om avregistrering, och

e) vilka kontroller som medlemsstaterna ska utföra, inbegripet provtagning, enligt artikel 38.

2.

Kommissionen ska senast den 8 juni 2021 anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser om

förfaranden för, och utformning och framställan av, ansökningar som avses i artiklarna 23 och 24, inbegripet

ansökningar som rör mer än ett nationellt territorium.

3.

De genomförandeakter som avses i punkterna 1 och 2 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som

avses i artikel 47.2.

KAPITEL IV

KONTROLLER, INFORMATIONSUTBYTE, MEDLEMSSTATERNAS LAGSTIFTNING

Artikel 43

Kontroller av spritdrycker

1.

Medlemsstaterna ska ha ansvaret för kontrollen av spritdrycker. De ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att

denna förordning efterlevs och utse den myndighet som ska ansvara för att se till att denna förordning efterlevs.

2.

Kommissionen ska säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning och ska, om så krävs, genom

genomförandeakter fastställa bestämmelser om de administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra

för att se till att skyldigheterna enligt denna förordning fullgörs. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det

granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

Artikel 44

Informationsutbyte

1.

Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta den information som behövs för tillämpningen av den här

förordningen.

2.

Kommissionen får anta genomförandeakter om vad för slags information som ska utbytas samt metoderna för

informationsutbytet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 47.2.

Artikel 45

Medlemsstaternas egen lagstiftning

1.

Medlemsstaterna får fastställa bestämmelser om framställning, beskrivning, presentation och märkning som är

strängare än bestämmelserna i bilagorna I och II vid tillämpningen av en kvalitetspolicy för spritdrycker framställda i det

egna landet, och särskilt för geografiska beteckningar som förtecknas i registret eller för skyddet av nya geografiska

beteckningar, under förutsättning att sådana bestämmelser är förenliga med unionsrätten.

17.5.2019

L 130/27

Europeiska unionens officiella tidning

SV

2.

Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna dock inte förbjuda eller begränsa import, försäljning eller konsumtion

av spritdrycker framställda i andra medlemsstater eller tredjeländer som är förenliga med denna förordning.

KAPITEL V

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

OCH SLUTBESTÄMMELSER

AVSNITT 1

Delegering av befogenheter och genomförandebestämmelser

Artikel 46

Utövande av delegeringen

1.

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna

artikel.

2.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8 och 19 ska ges till kommissionen för en period

på sju år från och med den 24 maj 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast

nio månader före utgången av perioden på sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med

perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre

månader före utgången av perioden i fråga.

3.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 33 och 41 ska ges till kommissionen för en period

på fem år från och med den 24 maj 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast

nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas

med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre

månader före utgången av perioden i fråga.

4.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 50 ska ges till kommissionen för en period på sex år

från och med den 24 maj 2019.

5.

Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8, 19, 33, 41 och 50 får när som helst återkallas av

Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande innebär att delegeringen av den befogenhet som anges

i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning,

eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

6.

Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat

i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

7.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

8.

En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8, 19, 33, 41 och 50 ska träda i kraft endast om varken Europapar­

lamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då

akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden,

har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på

Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 47

Kommittéförfarande

1.

Kommissionen ska biträdas av den kommitté för spritdrycker som inrättats genom förordning (EEG) nr 1576/89.

Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

17.5.2019

L 130/28

Europeiska unionens officiella tidning

SV

AVSNITT 2

Undantag, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 48

Undantag från krav avseende nominella mängder i direktiv 2007/45/EG

Med avvikelse från artikel 3 i direktiv 2007/45/EG, och från den sjätte raden i punkt 1 i bilagan till det direktivet, får

enkeldestillerad shochu (

26

), framställd i enkelpanna och buteljerad i Japan, släppas ut på unionsmarknaden i nominella

mängder på 720 ml och 1 800 ml.

Artikel 49

Upphävande

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 50 ska förordning (EG) nr 110/2008 ska upphöra att gälla med

verkan från och med den 25 maj 2021. Kapitel III i den förordningen ska dock upphöra att gälla med verkan från och

med den 8 juni 2019.

2.

Med avvikelse från punkt 1 gäller följande:

a) Artikel 17.2 i förordning (EG) nr 110/2008 ska fortsätta att gälla till och med den 25 maj 2021.

b) Artikel 20 i förordning (EG) nr 110/2008 och, utan att det påverkar tillämpligheten av de andra bestämmelserna

i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 716/2013 (

27

), artikel 9 i den genomförandeförordningen, ska

fortsätta att gälla till dess att de förfaranden som föreskrivs i artikel 9 i den genomförandeförordningen avslutats,

men under alla omständigheter inte senare än den 25 maj 2021.

c) Bilaga III till förordning (EG) nr 110/2008 ska fortsätta att gälla till dess att det register som avses i artikel 33 i den

här förordningen har upprättats.

3.

Hänvisningar till förordning (EG) nr 110/2008 ska betraktas som hänvisningar till den här förordningen och läsas

i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 50

Övergångsbestämmelser

1.

Spritdrycker som inte uppfyller kraven i denna förordning men som uppfyller kraven i förordning (EG)

nr 110/2008 och som framställdes innan den 25 maj 2021 får fortsätta att släppas ut på marknaden till dess att lagren

har tömts.

2.

Utan hinder av punkt 1 i denna artikel får spritdrycker där beskrivning, presentation eller märkning inte är

förenliga med artiklarna 21 och 36 i den här förordningen men som är förenliga med artiklarna 16 och 23 i förordning

(EG) nr 110/2008 och som märktes innan den 8 juni 2019 fortsätta att släppas ut på marknaden till dess att lagren har

tömts.

3.

Till och med den 25 maj 2025 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 46

som ändrar artikel 3.2, 3.3, 3.9, 3.10, 3.11 och 3.12, artikel 10.6 och 10.7 samt artiklarna 11, 12 och 13 eller som

kompletterar denna förordning genom att avvika från de bestämmelserna.

De delegerade akter som avses i första stycket ska strikt begränsas till att tillgodose påvisade behov som följer av

marknadsomständigheter.

Kommissionen ska anta en separat delegerad akt för varje definition, teknisk definition eller krav i de bestämmelser som

avses i första stycket.

17.5.2019

L 130/29

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(²⁶) Enligt vad som avses i bilaga 2-D till avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap.

(²⁷) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 716/2013 av den 25 juli 2013 om tillämpningsbestämmelser för Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska

beteckningar för, spritdrycker (EUT L 201, 26.7.2013, s. 21).

4.

Artiklarna 22–26, 31 och 32 i denna förordning ska inte vara tillämpliga på ansökningar om registrering eller

ändring eller begäranden om avregistrering som är under behandling den 8 juni 2019. Artiklarna 17.4, 17.5 och 17.6,

18 och 21 i förordning (EG) nr 110/2008 ska fortsätta att tillämpas på sådana ansökningar och begäranden om

avregistrering.

Bestämmelserna om invändning enligt artiklarna 27, 28 och 29 i denna förordning ska inte vara tillämpliga på de

ansökningar om registrering eller de ansökningar om ändring med avseende på vilka huvudspecifikationerna i kravspecifi­

kationen respektive en ansökan om ändring redan offentliggjorts för invändning i Europeiska unionens officiella tidning den

8 juni 2019. Artikel 17.7 i förordning (EG) nr 110/2008 ska fortsätta att tillämpas på sådana ansökningar.

Bestämmelserna om invändningsförfarandet enligt artiklarna 27, 28 och 29 i denna förordning ska inte vara tillämpliga

på en begäran om avregistrering som är under behandling den 8 juni 2019. Artikel 18 i förordning (EG) nr 110/2008

ska fortsätta att tillämpas på sådana begäranden om avregistrering.

5.

För de geografiska beteckningar som registrerats enligt kapitel III i denna förordning, och vars ansökan om

registrering ännu inte har behandlats den dag då de genomförandeakter med närmare regler om förfaranden, utformning

och framställan av ansökningar enligt artikel 23 som föreskrivs i artikel 42.2 i denna förordning börjar tillämpas, får

registret ge direkt tillgång till huvudspecifikationerna i kravspecifikationen i enlighet med artikel 17.4 i förordning (EG)

nr 110/2008.

6.

När det gäller geografiska beteckningar som registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 110/2008 ska

kommissionen, på en medlemsstats begäran, offentliggöra ett sammanfattande dokument som lämnats in av den

medlemsstaten i Europeiska unionens officiella tidning. Offentliggörandet ska åtföljas av en hänvisning till offentliggörandet

av produktspecifikationen och ska inte följas av ett invändningsförfarande.

Artikel 51

Ikraftträdande och tillämpning

1.

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella

tidning.

Den ska tillämpas från och med den 25 maj 2021.

2.

Utan hinder av punkt 1 ska artikel 16, artikel 20 c, artiklarna 21, 22 och 23, artikel 24.1, 24.2 och 24.3, artikel

24.4 första och andra styckena, artikel 24.8 och 24.9, artiklarna 25–42 samt 46 och 47, artikel 50.1, 50.4 och 50.6,

punkterna 39 d och 40 d i bilaga I och definitionerna i artikel 3 avseende de bestämmelserna tillämpas från och med

den 8 juni 2019.

3.

De delegerade akter som föreskrivs i artiklarna 8, 19 och 50, som antas i enlighet med artikel 46, och de

genomförandeakter som föreskrivs i artiklarna 8.4 samt 20, 43 och 44, som antas i enlighet med artikel 47, ska

tillämpas från och med den 25 maj 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 17 april 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande

17.5.2019

L 130/30

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA I

KATEGORIER AV SPRITDRYCKER

1. Rom

a) Rom är en spritdryck som framställts uteslutande genom destillering av den produkt som erhålls genom

alkoholjäsning av melass eller sirap som framställts vid tillverkning av rörsocker eller av själva rörsockersaften,

som destillerats till mindre än 96 volymprocent, så att destillatet i märkbar grad har de specifika organoleptiska

kännetecknen för rom.

b) Alkoholhalten i rom ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Rom får inte smaksättas.

e) Rom får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Rom får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 20 gram

sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) I fråga om geografiska beteckningar som registrerats enligt denna förordning får den föreskrivna beteckningen

rom kompletteras med

i) ordet ”traditionnel” eller ”tradicional”, under förutsättning att rommen i fråga

— har framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 90 volymprocent efter alkoholjäsning

av alkoholproducerande råvaror som uteslutande har sitt ursprung på framställningsplatsen, och

— har en halt av flyktiga ämnen på minst 225 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), och

— inte är sötad.

ii) ordet ”jordbruks-”, förutsatt att rommen i fråga uppfyller kraven i led i och uteslutande har framställts genom

destillering efter alkoholjäsning av rörsockersaft. Ordet ”jordbruks-” får endast användas i fråga om en

geografisk beteckning för ett franskt utomeuropeiskt departement eller den autonoma regionen Madeira.

Detta led ska inte påverka användningen av ordet ”jordbruks-”, ”traditionnel” eller ”tradicional” i samband med

produkter som inte omfattas av denna kategori, i enlighet med de särskilda kriterierna för sådana produkter.

2. Whisky eller whiskey

a) Whisky eller whiskey är en spritdryck som uteslutande framställts genom att utföra samtliga av följande framställ­

ningsmoment:

i) Destillering av mäsk från mältad spannmål, med eller utan hela korn av omältad spannmål

— som försockrats genom diastas från den malt som använts, med eller utan andra naturliga enzymer,

— som jästs med hjälp av jäst.

ii) Varje destillering har gjorts till en alkoholhalt som är lägre än 94,8 volymprocent, så att destillatet fått en

arom och smak som härrör från de råvaror som använts.

iii) Det slutliga destillatet har lagrats i minst tre år på träfat med en volym på högst 700 liter.

Det slutliga destillatet, till vilket endast vatten och sockerkulör (för färgning) får tillsättas, ska ha den färg, arom

och smak som är ett resultat av den framställningsprocess som beskrivs i leden i, ii och iii.

b) Alkoholhalten i whisky eller whiskey ska vara lägst 40 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

17.5.2019

L 130/31

Europeiska unionens officiella tidning

SV

d) Whisky eller whiskey får inte sötas, inte ens för att runda av smaken, eller smaksättas, och får inte heller innehålla

några andra tillsatser än sockerkulör (E 150a) som används för att justera färgen.

e) Den föreskrivna beteckningen ”whisky” eller ”whiskey” får kompletteras med orden ”single malt” endast om den

destillerats uteslutande från mältat korn på ett enda destilleri.

3. Sädessprit

a) Sädessprit är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering av jäst mäsk från spannmål med hela

korn och som har organoleptiska egenskaper som härrör från de råvaror som använts.

b) Alkoholhalten i sädessprit ska vara lägst 35 volymprocent med undantag för ”Korn”.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Sädessprit får inte smaksättas.

e) Sädessprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Sädessprit får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 10

gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) Sädessprit får ha den föreskrivna beteckningen ”sädesbrandy” om den har framställts genom att jäst mäsk från

spannmål med hela korn destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 95 volymprocent, och har organoleptiska

egenskaper som härrör från de råvaror som använts.

h) I den föreskrivna beteckningen ”sädessprit” eller ”sädesbrandy” får ordet ”sädes-” ersättas med namnet på det

spannmålslag som uteslutande använts i framställningen av spritdrycken.

4. Vinsprit

a) Vinsprit är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har uteslutande framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av

vin, vin som är uppspritat för destillering eller vindestillat som destillerats till en alkoholhalt som är lägre än

86 volymprocent.

ii) Den har en halt av flyktiga ämnen på minst 125 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iii) Den har en metanolhalt på högst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b) Alkoholhalten i vinsprit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Vinsprit får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.

e) Vinsprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Vinsprit får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 20

gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) Om vinsprit har lagrats får den fortsätta att släppas ut på marknaden som ”vinsprit”, under förutsättning att den

har lagrats lika länge eller längre än den lagringsperiod som föreskrivs avseende spritdrycker enligt definitionen

i kategori 5.

h) Denna förordning påverkar inte användningen av beteckningen ”Branntwein” i kombination med ordet ”essig”

i presentationen och märkningen av vinäger.

5. Brandy eller Weinbrand

a) Brandy eller Weinbrand är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har framställts av vinsprit till vilken vindestillat får tillsättas, under förutsättning att vindestillatet har

destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 94,8 volymprocent och högst utgör 50 procent av den slutliga

produktens alkoholhalt.

17.5.2019

L 130/32

Europeiska unionens officiella tidning

SV

ii) Den har lagrats i minst

— ett år i ekbehållare med en volym på minst 1 000 liter, eller

— sex månader på ekfat med en volym på mindre än 1 000 liter.

iii) Den har en halt av flyktiga ämnen på minst 125 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), som

uteslutande härrör från destillering av de råvaror som använts.

iv) Den har en metanolhalt på högst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b) Alkoholhalten i brandy eller Weinbrand ska vara lägst 36 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Varken brandy eller Weinbrand får smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.

e) Brandy eller Weinbrand får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Brandy eller Weinbrand får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla

mer än 35 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

6. Druvsprit eller sprit av druvrester

a) Druvsprit eller sprit av druvrester är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har uteslutande framställts av druvrester som jästs och destillerats, antingen direkt genom vattenånga

eller efter det att vatten tillsatts, och båda följande villkor har uppfyllts:

— Varje destillering har gjorts till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent.

— Den första destilleringen har gjorts tillsammans med själva fruktresterna.

ii) En kvantitet jäsningsrester får tillsättas, dock högst 25 kilogram per 100 kilogram använda druvrester.

iii) Den andel alkohol som erhållits från jäsningsresterna får uppgå till högst 35 procent av den totala andelen

alkohol i den slutliga produkten.

iv) Den har en halt av flyktiga ämnen på minst 140 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), och har en

metanolhalt på högst 1 000 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b) Alkoholhalten i druvsprit eller sprit av druvrester ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Druvsprit eller sprit av druvrester får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.

e) Druvsprit eller sprit av druvrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Druvsprit eller sprit av druvrester får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte

innehålla mer än 20 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

7. Sprit av fruktrester

a) Sprit av fruktrester är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har uteslutande framställts genom att andra fruktrester än druvrester jästs och destillerats, och båda

följande villkor har uppfyllts:

— Varje destillering har gjorts till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent.

— Den första destilleringen har gjorts tillsammans med själva fruktresterna.

ii) Den har en halt av flyktiga ämnen på lägst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iii) Den har en metanolhalt på högst 1 500 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iv) Den har, i fråga om sprit av stenfruktrester, en cyanvätesyrahalt på högst 7 gram per hektoliter alkohol (100

volymprocent).

17.5.2019

L 130/33

Europeiska unionens officiella tidning

SV

b) Alkoholhalten i sprit av fruktrester ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Sprit av fruktrester får inte smaksättas.

e) Sprit av fruktrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Sprit av fruktrester får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer

än 20 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) Den föreskrivna beteckningen ska bestå av namnet på frukten följt av ”sprit av fruktrester”. Om rester av flera

olika frukter använts ska den föreskrivna beteckningen vara ”sprit av fruktrester” och får kompletteras med

namnet på varje frukt i fallande ordning efter den kvantitet som använts

8. Russinsprit eller raisin brandy

a) Russinsprit eller raisin brandy är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering av den produkt som

erhållits genom alkoholjäsning av extrakt av torkade druvor av sorterna ”Corinth Black” eller ”Moscatel

d'Alexandrie”, och som har destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 94,5 volymprocent, så att destillatet

fått en arom och smak som härrör från de råvaror som använts.

b) Alkoholhalten i russinsprit eller raisin brandy ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Russinsprit eller raisin brandy får inte smaksättas.

e) Russinsprit eller raisin brandy får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Russinsprit eller raisin brandy får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte

innehålla mer än 20 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

9. Fruktsprit

a) Fruktsprit är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har uteslutande framställts genom alkoholjäsning och destillering, med eller utan kärnor, av färska

frukter med fruktkött, inklusive bananer, eller saft av sådana frukter, bär eller grönsaker.

ii) Varje destillering har gjorts till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att destillatet fått en arom

och smak som härrör från de råvaror som använts.

iii) Den har en halt av flyktiga ämnen på minst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iv) Den har, i fråga om stenfruktsprit, en cyanvätesyrahalt på högst 7 gram per hektoliter alkohol (100

volymprocent).

b) Fruktspritens metanolhalt får vara högst 1 000 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent); dock gäller

följande:

i) I fråga om fruktsprit som framställts av följande frukter eller bär, med avseende på vilken metanolhalten

högst får uppgå till 1 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent):

— Äpple (Malus domestica Borkh.),

— Aprikos (Prunus armeniaca L.),

— Plommon (Prunus domestica L.),

— Quetsch (Prunus domestica L.),

— Mirabell (Prunus domestica L. subsp. syriaca (Borkh.) Janch. ex Mansf.),

— Persika (Prunus persica (L.) Batsch),

— Päron (Pyrus communis L.), dock ej Williamspäron (Pyrus communis L. cv ”Williams”),

— Björnbär (Rubus sect. Rubus),

— Hallon (Rubus idaeus L.).

17.5.2019

L 130/34

Europeiska unionens officiella tidning

SV

ii) I fråga om fruktsprit som framställts av frukter eller bär, med avseende på vilken metanolhalten högst får

uppgå till 1 350 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent):

— Kvitten (Cydonia oblonga Mill.),

— Enbär (Juniperus communis L. eller Juniperus oxycedrus L.),

— Williamspäron (Pyrus communis L. cv ”Williams”),

— Svarta vinbär (Ribes nigrum L.),

— Röda vinbär (Ribes rubrum L.),

— Nypon (Rosa canina L.),

— Fläderbär (Sambucus nigra L.),

— Rönnbär (Sorbus aucuparia L.),

— Äppelrönnbär (Sorbus domestica L.),

— Oxelbär (Sorbus torminalis (L.) Crantz).

c) Alkoholhalten i fruktsprit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

d) Fruktsprit får inte färgas.

e) Utan hinder av led d i denna kategori och med avvikelse från livsmedelskategori 14.2.6 i del E i bilaga II till

förordning (EG) nr 1333/2008 får dock sockerkulör användas för att justera färgen på fruktsprit som åldrats

minst ett år i kontakt med trä.

f) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

g) Fruktsprit får inte smaksättas.

h) Fruktsprit får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 18

gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

i) Den föreskrivna beteckningen för fruktsprit ska vara ”sprit”, kompletterat med namnet på frukten, bäret eller

grönsaken. På bulgariska, grekiska, kroatiska, polska, rumänska, slovakiska, slovenska och tjeckiska får den

föreskrivna beteckningen anges med namnet på frukten, bäret eller grönsaken, kompletterat med ett suffix.

Alternativt får

i) den föreskrivna beteckningen som avses i första stycket vara ”wasser”, använt tillsammans med namnet på

frukten, eller

ii) följande föreskrivna beteckningar användas i följande fall:

— ”kirsch” för körsbärssprit (Prunus avium (L.) L.),

— ”plommon”, ”quetsch” eller ”slivovitz” för plommonsprit (Prunus domestica L.),

— ”mirabell” för mirabellsprit (Prunus domestica L. subsp. syriaca (Borkh.) Janch. ex Mansf.),

— ”frukt av smultronträd” för sprit från frukt av smultronträd (Arbutus unedo L.),

— ”Golden Delicious” för äppelsprit (Malus domestica var. ”Golden Delicious”),

— ”Obstler” för fruktsprit som framställts av frukt, med eller utan bär, förutsatt att minst 85 procent av

mäsken erhållits från olika sorters äpplen, päron eller båda.

Namnet ”Williams” eller ”williams” får endast användas för utsläppande på marknaden av päronsprit som

uteslutande framställts av päron av sorten ”Williams”.

Föreligger det risk för att slutkonsumenten kan ha svårt att förstå en av de föreskrivna beteckningarna som inte

innehåller ordet ”sprit” som avses i detta led, ska beskrivningen, presentationen och märkningen innehålla ordet

”sprit”, eventuellt kompletterat med en förklaring.

17.5.2019

L 130/35

Europeiska unionens officiella tidning

SV

j) Om två eller flera frukter, bär eller grönsaker destilleras tillsammans ska produkten i förekommande fall släppas

ut på marknaden under den föreskrivna beteckningen

— ”fruktsprit” för spritdrycker som uteslutande framställts genom destillering av frukt eller bär eller båda, eller

— ”grönsaksprit” för spritdrycker som uteslutande framställts genom destillering av grönsaker, eller

— ”frukt- och grönsakssprit” för spritdrycker som framställts genom destillering av en kombination av frukt, bär

och grönsaker.

Den föreskrivna beteckningen får kompletteras med namnen på varje frukt, bär eller grönsak i fallande ordning

efter den kvantitet som har använts.

10. Äppelcidersprit, päroncidersprit samt äppel- och päroncidersprit

a) Äppelcidersprit, päroncidersprit samt äppel- och päroncidersprit är spritdrycker som uppfyller följande krav:

i) De har uteslutande framställts genom att äppel- eller päroncider destillerats till en alkoholhalt som är lägre

än 86 volymprocent så att destillatet fått en arom och smak som härrör från frukterna.

ii) De har en halt av flyktiga ämnen på minst 200 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iii) De har en metanolhalt på högst 1 000 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b) Alkoholhalten i äppelcidersprit, päroncidersprit samt äppel- och päroncidersprit ska vara lägst 37,5

volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Äppelcidersprit, päroncidersprit samt äppel- och päroncidersprit får inte smaksättas. Detta utesluter inte

traditionella framställningsmetoder.

e) Äppelcidersprit, päroncidersprit samt äppel- och päroncidersprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för

att anpassa färgen.

f) Äppelcidersprit, päroncidersprit samt äppel- och päroncidersprit får sötas för att runda av den slutliga smaken.

Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 15 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) Den föreskrivna beteckningen ska vara

— ”äppelcidersprit” för spritdrycker som uteslutande framställts genom destillering av äppelcider,

— ”päroncidersprit” för spritdrycker som uteslutande framställts genom destillering av päroncider, eller

— ”äppel- och päroncidersprit” för spritdrycker som framställts genom destillering av äppel- och päroncider.

11. Honungssprit

a) Honungssprit är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har uteslutande framställts genom jäsning och destillering av mäsk från honung.

ii) Den har destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att destillatet fått organoleptiska

egenskaper som härrör från de råvaror som använts.

b) Alkoholhalten i honungssprit ska vara lägst 35 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Honungssprit får inte smaksättas.

e) Honungssprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Honungssprit får enbart sötas med honung för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid

inte innehålla mer än 20 gram honung per liter, uttryckt som invertsocker.

17.5.2019

L 130/36

Europeiska unionens officiella tidning

SV

12. Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester

a) Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering

till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av jäsningsrester av vin, jäsningsrester av öl eller

jäsningsrester av jäst frukt.

b) Alkoholhalten i Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester ska vara lägst 38 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får inte smaksättas.

e) Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får

emellertid inte innehålla mer än 20 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) Den föreskrivna beteckningen ”Hefebrand” eller ”sprit av jäsnings- eller pressrester” ska kompletteras med namnet

på den använda råvaran.

13. Ölsprit

a) Ölsprit är en spritdryck som uteslutande framställts genom direkt destillering av färskt öl under normalt tryck till

en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att det erhållna destillatet fått organoleptiska egenskaper

som härrör från ölet.

b) Alkoholhalten i ölsprit ska vara lägst 38 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Ölsprit får inte smaksättas.

e) Ölsprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Ölsprit får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 20

gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

14. Topinambur eller jordärtskockssprit

a) Topinambur eller jordärtskockssprit är en spritdryck som uteslutande framställts genom jäsning och destillering

till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av jordärtskockor (Helianthus tuberosus L.).

b) Alkoholhalten i topinambur eller jordärtskockssprit ska vara lägst 38 volymprocent.

c) Alkohol får inte tillsättas, oavsett om denna är utspädd eller ej.

d) Topinambur eller jordärtskockssprit får inte smaksättas.

e) Topinambur eller jordärtskockssprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen.

f) Topinambur eller jordärtskockssprit får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid

inte innehålla mer än 20 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

15. Vodka

a) Vodka är en spritdryck som framställts av jordbruksalkohol som erhållits genom jäsning med hjälp av jäst från

antingen

— potatis eller spannmål eller båda,

— andra jordbruksråvaror,

som destillerats så att de organoleptiska egenskaperna hos råvarorna och hos de biprodukter som erhållits

genom jäsningen selektivt minskas.

Efter detta kan ytterligare destillering eller behandling med lämpliga processhjälpmedel eller båda, däribland

behandling med aktivt kol, utföras för att ge drycken särskilda organoleptiska egenskaper.

De högsta halterna av restsubstanser för den jordbruksalkohol som används för att framställa vodka ska

överensstämma med de halter som anges i artikel 5 d, metanolhalten får emellertid inte vara högre än 10 gram

per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

b) Alkoholhalten i vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent.

17.5.2019

L 130/37

Europeiska unionens officiella tidning

SV

c) Endast sådana naturliga aromämnen eller aromberedningar som finns i destillat som erhållits från de jästa

råvarorna får tillsättas. Dessutom får drycken ges särskilda organoleptiska egenskaper, dock inte en dominerande

arom.

d) Vodka får inte färgas.

e) Vodka får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 8 gram

sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

f) I beskrivningen, presentationen eller märkningen av vodka som inte enbart framställts av potatis eller spannmål

eller båda ska det tydligt anges ”framställd av …” med tillägg av namnet på de råvaror som använts för att

framställa jordbruksalkoholen. Denna uppgift ska anges i samma synfält som den föreskrivna beteckningen.

g) Alternativt får den föreskrivna beteckningen vara ”vodka” i samtliga medlemsstater.

16. Sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration och

destillering

a) Sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration och destillering är

en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har framställts genom

— maceration av såväl delvis jästa som ojästa frukter, bär eller nötter enligt led ii, eventuellt med tillsats av

högst 20 liter jordbruksalkohol eller tillsats av sprit eller destillat som härrör från samma frukt, bär eller

nöt eller en kombination därav, per 100 kilogram jästa frukter, bär eller nötter,

— följt av destillering; varje destillering ska göras till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent.

ii) Den har framställts av följande frukter, bär eller nötter:

— Aronia (Aronia Medik. nom cons.),

— Svart aronia (Aronia melanocarpa (Michx.) Elliott),

— Kastanj (Castanea sativa Mill.),

— Citrusfrukter (Citrus spp.),

— Hasselnöt (Corylus avellana L.),

— Kråkbär (Empetrum nigrum L.),

— Jordgubbar (Fragaria spp.),

— Havtorn (Hippophae rhamnoides L.),

— Järneksbär (Ilex aquifolium och Ilex cassine L.),

— Körsbärskornell (Cornus mas),

— Valnöt (Juglans regia L.),

— Banan (Musa spp.),

— Myrten (Myrtus communis L.),

— Kaktusfikon (Opuntia ficus-indica (L.) Mill),

— Passionsfrukt (Passiflora edulis Sims),

— Hägg (Prunus padus L.),

— Slånbär (Prunus spinosa L.),

— Svarta vinbär (Ribes nigrum L.),

— Vita vinbär (Ribes niveum Lindl.),

— Röda vinbär (Ribes rubrum L.),

17.5.2019

L 130/38

Europeiska unionens officiella tidning

SV

— Krusbär (Ribes uva-crispa L. syn. Ribes grossularia),

— Nypon (Rosa canina L.),

— Åkerbär (Rubus arcticus L.),

— Hjortron (Rubus chamaemorus L.),

— Björnbär (Rubus sect. Rubus),

— Hallon (Rubus idaeus L.),

— Fläderbär (Sambucus nigra L.),

— Rönnbär (Sorbus aucuparia L.),

— Äppelrönnbär (Sorbus domestica L.),

— Oxelbär (Sorbus torminalis (L.) Crantz),

— Sött balsamplommon (Spondias dulcis Parkinson),

— Gult balsamplommon (Spondias mombin L.),

— Amerikanskt blåbär (Vaccinium corymbosum L.),

— Vilt tranbär (Vaccinium oxycoccos L.),

— Blåbär (Vaccinium myrtillus L.),

— Lingon (Vaccinium vitis-idaea L.).

b) Alkoholhalten i sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration

och destillering ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration och destillering

får inte smaksättas.

d) Sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration och destillering

får inte färgas.

e) Utan hinder av led d och med avvikelse från livsmedelskategori 14.2.6 i del E i bilaga II till förordning (EG)

nr 1333/2008 får dock sockerkulör användas för att justera färgen på sprit (kompletterat med namnet på

frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration och destillering och som åldrats minst ett år i kontakt

med trä.

f) Sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten) som erhållits genom maceration och destillering

får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 18 gram

sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

g) I beskrivningen, presentationen och märkningen av sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller nöten)

som erhållits genom maceration och destillering ska ”erhållen genom maceration och destillering” anges

i beskrivningen, presentationen eller märkningen, samt på flaskans framsidesetikett, med bokstäver av samma

typsnitt, storlek och färg, och i samma synfält som ”sprit (kompletterat med namnet på frukten, bäret eller

nöten)”.

17. Geist (kompletterat med namnet på den frukt eller den råvara som använts)

a) Geist (kompletterat med namnet på den frukt eller den råvara som använts) är en spritdryck som framställts

genom att ojästa frukter och bär som förtecknas i led a ii) i kategori 16 eller grönsaker, nötter, andra växtdelar,

såsom örter eller rosenblad, eller svamp fått macerera i jordbruksalkohol, följt av destillering till lägre än 86

volymprocent.

b) Alkoholhalten i Geist (kompletterat med namnet på den frukt eller den råvara som använts) ska vara lägst 37,5

volymprocent.

c) Geist (kompletterat med namnet på den frukt eller den råvara som använts) får inte smaksättas.

d) Geist (kompletterat med namnet på den frukt eller den råvara som använts) får inte färgas.

17.5.2019

L 130/39

Europeiska unionens officiella tidning

SV

e) Geist (kompletterat med namnet på den frukt eller den råvara som använts) får sötas för att runda av den slutliga

smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 10 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som

invertsocker.

f) Ordet ”-geist” som föregås av ett annat ord än namnet på en frukt, en växt eller en annan råvara får komplettera

den föreskrivna beteckningen för andra spritdrycker och alkoholhaltiga drycker, under förutsättning att sådan

användning inte vilseleder konsumenten.

18. Gentiana

a) Gentiana är en spritdryck som har framställts av ett destillat av gentiana, som i sin tur erhållits genom jäsning av

gentianarot, med eller utan tillsats av jordbruksalkohol.

b) Alkoholhalten i gentiana ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Gentiana får inte smaksättas.

19. Enbärskryddad spritdryck

a) En enbärskryddad spritdryck är en spritdryck som har framställts genom att jordbruksalkohol, sädessprit,

sädesdestillat eller en kombination därav smaksatts med enbär (Juniperus communis L. eller Juniperus oxycedrus L.).

b) Alkoholhalten i enbärskryddad spritdryck ska vara lägst 30 volymprocent.

c) Aromämnen, aromberedningar, växter med aromgivande egenskaper eller delar av växter med aromgivande

egenskaper eller en kombination därav får användas utöver enbär, men de organoleptiska egenskaperna för enbär

ska kunna urskiljas, även om de ibland är försvagade.

d) En enbärskryddad spritdryck får ha de föreskrivna beteckningarna ”Wacholder” eller ”genebra”.

20. Gin

a) Gin är en enbärskryddad spritdryck som har framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med enbär

(Juniperus communis L.).

b) Alkoholhalten i gin ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Aromämnen, aromberedningar eller båda ska användas i framställningen av gin så att smaken av enbär

dominerar.

d) Beteckningen ”gin” får kompletteras med ordet ”dry” om den inte innehåller tillsatser i form av sötningsmedel

som överstiger 0,1 gram sötningsmedel per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker.

21. Destillerad gin

a) Destillerad gin är en av följande:

i) En enbärskryddad spritdryck som framställts uteslutande genom att jordbruksalkohol med en ursprunglig

alkoholhalt om lägst 96 volymprocent, destillerats tillsammans med enbär (Juniperus communis L.) och andra

växter, under förutsättning att enbärssmaken dominerar.

ii) En kombination av den produkt som erhållits genom en sådan destillering och jordbruksalkohol med samma

sammansättning, renhet och alkoholhalt. Aromämnen, sådana aromberedningar som avses i kategori 20.c

eller båda får användas för att smaksätta destillerad gin.

b) Alkoholhalten i destillerad gin ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Sådan gin som framställts genom att endast essenser eller aromämnen tillsatts i jordbruksalkohol ska inte

betraktas som destillerad gin.

d) Beteckningen ”destillerad gin” får kompletteras med eller innehålla ordet ”dry” om den inte innehåller tillsatser

i form av sötningsmedel som överstiger 0,1 gram sötningsmedel per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker.

17.5.2019

L 130/40

Europeiska unionens officiella tidning

SV

22. London gin

a) London gin är destillerad gin som uppfyller följande krav:

i) Den har uteslutande framställts av jordbruksalkohol, har en metanolhalt på högst 5 gram per hektoliter

alkohol (100 volymprocent), och dess arom härrör uteslutande från jordbruksalkohol som destillerats

tillsammans med allt naturligt växtmaterial som använts.

ii) Det erhållna destillatet har en alkoholhalt på lägst 70 volymprocent.

iii) Om ytterligare jordbruksalkohol eventuellt tillsätts ska denna uppfylla kraven i artikel 5 men ge en

metanolhalt på högst 5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).

iv) Den är inte färgad.

v) Den får inte sötas med mer än 0,1 gram sötningsmedel per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker.

vi) Den får inte innehålla några andra ingredienser än de ingredienser som avses i leden i, iii och v samt vatten.

b) Alkoholhalten i London gin ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Beteckningen ”London gin” får kompletteras med eller innehålla ordet ”dry”.

23. Kumminkryddad spritdryck eller Kümmel

a) Kumminkryddad spritdryck eller Kümmel är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts

med kummin (Carum carvi L.).

b) Alkoholhalten i kumminkryddad spritdryck eller Kümmel ska vara lägst 30 volymprocent.

c) Aromämnen, aromberedningar eller båda får dessutom användas, men smaken av kummin ska dominera.

24. Akvavit eller aquavit

a) Akvavit eller aquavit är en spritdryck som smaksatts med kummin, dillfrö eller båda och som framställts genom

användning av jordbruksalkohol som smaksatts med ett destillat av växter eller kryddor.

b) Alkoholhalten i akvavit eller aquavit ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Naturliga aromämnen, aromberedningar eller båda får dessutom användas, men smaken ska till stor del härröra

från destillat av kummin (Carum carvi L.), dillfrön (Anethum graveolens L.) eller båda; eteriska oljor får inte

användas.

d) Bitterämnena får inte tydligt dominera smaken. Torrsubstanshalten får vara högst 1,5 gram per 100 milliliter.

25. Aniskryddad spritdryck

a) Aniskryddad spritdryck är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga

extrakt av stjärnanis (Illicium verum Hook f.), anis (Pimpinella anisum L.), fänkål (Foeniculum vulgare Mill.) eller

andra växter som innehåller samma aromatiska huvudbeståndsdelar, samt enligt en av följande processer eller en

kombination av dessa:

i) Maceration, destillering eller båda.

ii) Destillering tillsammans med frön eller andra delar av de växter som anges ovan.

iii) Tillsats av naturliga, destillerade extrakt av växter med smak av anisfrön.

b) Alkoholhalten i aniskryddad spritdryck ska vara lägst 15 volymprocent.

c) Aniskryddad spritdryck får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

d) Andra naturliga växtextrakt eller aromatiska frön får också användas, men anissmaken ska dominera.

17.5.2019

L 130/41

Europeiska unionens officiella tidning

SV

26. Pastis

a) Pastis är en spritdryck som smaksatts med anisfrön och som innehåller naturliga extrakt av lakritsrot (Glycyrrhiza

spp.), vilket innebär att den också innehåller sådana färgämnen som kallas ”chalkoner” samt glycyrrhizinsyra,

med halter på lägst 0,05 och högst 0,5 gram per liter.

b) Alkoholhalten i pastis ska vara lägst 40 volymprocent.

c) Pastis får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

d) Pastis ska innehålla mindre än 100 gram sötningsmedel per liter, uttryckt i invertsocker, och ha en anetolhalt på

lägst 1,5 och högst 2 gram per liter.

27. Pastis de Marseille

a) Pastis de Marseille är en pastis med en utpräglad anissmak med en anetolhalt på mellan 1,9 och 2,1 gram per liter.

b) Alkoholhalten i pastis de Marseille ska vara lägst 45 volymprocent.

c) Pastis de Marseille får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

28. Anis eller janeževec

a) Anis eller janeževec är en aniskryddad spritdryck, vars karakteristiska arom uteslutande härrör från anis (Pimpinella

anisum L.), stjärnanis (Illicium verum Hook f.) eller fänkål (Foeniculum vulgare Mill.) eller en kombination av dessa.

b) Alkoholhalten i anis eller janeževec ska vara lägst 35 volymprocent.

c) Anis or janeževec får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

29. Destillerad anis

a) Destillerad anis är en anis som innehåller alkohol som destillerats tillsammans med frön som avses i kategori 28.

a och, i fråga om geografiska beteckningar, mastix och andra aromatiska frön, växter och frukter; denna alkohol

ska utgöra minst 20 procent av alkoholhalten i destillerad anis.

b) Alkoholhalten i destillerad anis ska vara lägst 35 volymprocent.

c) Destillerad anis får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

30. Bittra spritdrycker eller bitter

a) Bittra spritdrycker eller bitter är spritdrycker med en dominerande bitter smak, som framställts genom att

jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksprodukter eller båda smaksatts med aromämnen eller

aromberedningar eller båda.

b) Alkoholhalten i bittra spritdrycker eller bitter ska vara lägst 15 volymprocent.

c) Utan att det påverkar användningen av sådana beteckningar i presentationen och märkningen av andra livsmedel

än spritdrycker får bittra spritdrycker eller bitter också släppas ut på marknaden under namnen ”bitter” eller

”bitter”, med eller utan ytterligare en beteckning.

d) Utan hinder av led c får beteckningen ”bitter” eller ”bitter” användas i beskrivningen, presentationen och

märkningen av bittra likörer.

31. Smaksatt vodka

a) Smaksatt vodka är en vodka som har getts en annan dominerande arom än den som härrör från de råvaror som

använts för att framställa vodkan.

b) Alkoholhalten i smaksatt vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent.

c) Smaksatt vodka får sötas, egaliseras, smaksättas, lagras eller färgas.

17.5.2019

L 130/42

Europeiska unionens officiella tidning

SV

d) När smaksatt vodka sötas ska slutprodukten innehålla mindre än 100 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som

invertsocker.

e) Den föreskrivna beteckningen för smaksatt vodka får också utgöras av namnet på en dominerande arom

i kombination med ordet ”vodka”. Beteckningen ”vodka” på ett officiellt EU-språk får ersättas av ”vodka”.

32. Spritdryck med slånbärsarom eller pacharán

a) Spritdryck med slånbärsarom eller pacharán är en spritdryck som har en dominerande slånbärssmak och som

framställts genom maceration av slånbär (Prunus spinosa) i jordbruksalkohol, med tillsats av naturliga extrakt av

anis, destillat av anis eller båda,

b) Den lägsta alkoholhalten för en spritdryck med slånbärsarom eller pacharán ska vara 25 volymprocent.

c) För framställning av en spritdryck med slånbärsarom eller pacharán ska en minimikvantitet på 125 gram slånbär

per liter slutprodukt ha använts.

d) En spritdryck med slånbärsarom eller pacharán ska ha en halt av sötningsmedel, uttryckt som invertsocker, på

mellan 80 och 250 gram per liter slutprodukt.

e) De organoleptiska egenskaperna, färgen och smaken för en spritdryck med slånbärsarom eller pacharán ska

uteslutande härröra från den frukt som använts och anis.

f) Beteckningen ”pacharán” får användas som föreskriven beteckning endast om produkten framställts i Spanien.

Om produkten framställts utanför Spanien får ”pacharán” endast användas för att komplettera den föreskrivna

beteckningen ”Spritdryck med slånbärsarom”, förutsatt att detta åtföljs av orden ”framställd i …”, följt av namnet

på den medlemsstat eller det tredjeland där produkten framställts.

33. Likör

a) Likör är en spritdryck

i) som har en lägsta halt av sötningsmedel, uttryckt som invertsocker, på

— 70 gram per liter, i fråga om körsbärs- eller surkörsbärslikör vars alkohol uteslutande utgörs av körsbärs-

eller surkörsbärssprit,

— 80 gram per liter, i fråga om likörer som enbart smaksätts med gentiana eller någon liknande växter eller

malört,

— 100 gram per liter, i fråga om övriga likörer.

ii) som har framställts av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller en eller flera spritdrycker eller

en kombination av dessa produkter, som har sötats och där en eller flera aromer, jordbruksprodukter eller

livsmedel har tillsatts.

b) Alkoholhalten i likör ska vara lägst 15 volymprocent.

c) Aromämnen och aromberedningar får användas i framställningen av likör.

Följande likörer får emellertid endast smaksättas med livsmedel som används som aromer, aromberedningar och

naturliga aromämnen:

i) Fruktlikörer av

— ananas (Ananas),

— citrusfrukt (Citrus L.),

— havtorn (Hippophae rhamnoides L.),

— mullbär (Morus alba, Morus rubra),

— surkörsbär (Prunus cerasus),

— körsbär (Prunus avium),

— svarta vinbär (Ribes nigrum L.),

— åkerbär (Rubus arcticus L.),

17.5.2019

L 130/43

Europeiska unionens officiella tidning

SV

— hjortron (Rubus chamaemorus L.),

— hallon (Rubus idaeus L.),

— vilt tranbär (Vaccinium oxycoccos L.),

— blåbär (Vaccinium myrtillus L.),

— lingon (Vaccinium vitis-idaea L.).

ii) Örtlikörer av

— malört (Artemisia genepi),

— gentiana (Gentiana L.),

— mynta (Mentha L.),

— anisfrö (Pimpinella anisum L.).

d) Den föreskrivna beteckningen får vara ”liqueur” i samtliga medlemsstater, och

— för likörer som framställts genom maceration av surkörsbär eller körsbär (Prunus cerasus eller Prunus avium)

i jordbruksalkohol, får den föreskrivna beteckningen vara ”guignolet” eller ”češnjevec”, med eller utan ordet

”likör”,

— för likörer som framställts genom maceration av surkörsbär (Prunus cerasus) i jordbruksalkohol, får den

föreskrivna beteckningen vara ”ginja” eller ”ginjinha” eller ”višnjevec”, med eller utan ordet ”likör”,

— för likörer vars innehåll av alkohol uteslutande kommer från rom, får den föreskrivna beteckningen vara

”punch au rhum”, med eller utan ordet ”likör”,

— utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2, artikel 10.5 b och artikel 11 i fråga om likörer som

innehåller mjölk eller mjölkprodukter, får den föreskrivna beteckningen vara ”grädde”, kompletterat med

namnet på den råvara som använts för att ge likören dess dominerande arom, med eller utan ordet ”likör”.

e) Följande sammansatta beteckningar får användas i beskrivningen, presentationen och märkningen av likörer som

framställts inom unionen när jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksprodukter används enligt etablerade

framställningsmetoder:

— prune brandy.

— orange brandy.

— apricot brandy.

— cherry brandy.

— solbaerrom eller svartvinbärsrom.

I fråga om beskrivning, presentation och märkning av de likörer som avses i detta led ska den sammansatta

beteckningen anges på en och samma rad med enhetliga bokstäver av samma typsnitt och färg, och ordet ”likör”

ska anges alldeles intill och med minst lika stora bokstäver. Om alkoholen inte kommer från spritdrycken i fråga

ska dess ursprung anges på etiketten, i samma synfält som den sammansatta beteckningen och ordet ”likör”,

antingen genom att antingen typen av jordbruksalkohol eller ordet ”jordbruksalkohol” anges, i båda fallen

föregånget av ”framställd av” eller ”framställd med användande av”.

f) Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11, 12 och 13.4 får den föreskrivna beteckningen ”likör”

kompletteras med namnet på en arom eller ett livsmedel som ger spritdrycken dess dominerande arom, under

förutsättning att spritdrycken får sin smak genom livsmedel som används som aromer, aromberedningar och

naturliga aromämnen, som härrör från den råvara som anges i aromens eller livsmedlets namn, kompletterat

med aromämnen endast om det är nödvändigt för att förstärka smaken av den råvaran.

34. Crème de (kompletterat med namnet på den frukt eller annan råvara som använts)

a) Crème de (kompletterat med namnet på en frukt eller annan råvara som använts) är en likör som har en lägsta

halt av sötningsmedel på 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b) Alkoholhalten i crème de (kompletterat med namnet på en frukt eller annan råvara som använts) ska vara lägst

15 volymprocent.

17.5.2019

L 130/44

Europeiska unionens officiella tidning

SV

c) Aromämnen och aromberedningar för denna spritdryck ska användas enligt reglerna för kategori 33.

d) De råvaror som använts ska inte omfatta mjölkprodukter.

e) Den frukt eller annan råvara som används i den föreskrivna beteckningen ska vara den frukt eller den råvara som

ger spritdrycken dess dominerande arom.

f) Den föreskrivna beteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

g) Den föreskrivna beteckningen ”crème de cassis” får endast användas för likörer som framställts av svarta vinbär

och som har en halt av sötningsmedel på mer än 400 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

35. Sloe gin

a) Sloe gin är en likör som framställts genom att slånbär fått macerera i gin, eventuellt med tillsats av slånbärssaft.

b) Alkoholhalten i sloe gin ska vara lägst 25 volymprocent.

c) Endast naturliga aromämnen och aromberedningar får användas i framställningen av sloe gin.

d) Den föreskrivna beteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

36. Sambuca

a) Sambuca är en färglös aniskryddad likör som uppfyller följande krav:

i) Den innehåller destillat av anis (Pimpinella anisum L.), stjärnanis (Illicium verum L.) eller andra aromatiska örter.

ii) Den har en lägsta halt av sötningsmedel på 350 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

iii) Den har en naturlig anetolhalt på lägst 1 och högst 2 gram per liter.

b) Alkoholhalten i sambuca ska vara lägst 38 volymprocent.

c) Aromämnen och aromberedningar för sambuca ska användas enligt reglerna för kategori 33.

d) Sambuca får inte färgas.

e) Den föreskrivna beteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

37. Maraschino, marrasquino eller maraskino

a) Maraschino, marrasquino eller maraskino är en färglös likör som i första hand fått sin smaksättning från ett destillat

av marascakörsbär, eller från den produkt som framställts genom att körsbär eller delar av körsbär fått macerera

i jordbruksalkohol eller i ett destillat av marascakörsbär, med en halt av sötningsmedel som ska vara lägst 250

gram per liter, uttryckt som invertsocker.

b) Alkoholhalten i maraschino, marrasquino eller maraskino ska vara lägst 24 volymprocent.

c) Aromämnen och aromberedningar för maraschino, marrasquino eller maraskino ska användas enligt reglerna för

kategori 33.

d) Maraschino, marrasquino eller maraskino får inte färgas.

e) Den föreskrivna beteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

38. Nocino eller orehovec

a) Nocino eller orehovec är en likör som fått sin smak från i första hand maceration, eller av maceration och

destillering, av hela gröna valnötter (Juglans regia L.), med en halt av sötningsmedel som ska vara lägst 100 gram

per liter, uttryckt som invertsocker.

b) Alkoholhalten i nocino eller orehovec ska vara lägst 30 volymprocent.

c) Aromämnen och aromberedningar för nocino eller orehovec ska användas enligt reglerna för kategori 33.

d) Den föreskrivna beteckningen får kompletteras med ordet ”likör”.

17.5.2019

L 130/45

Europeiska unionens officiella tidning

SV

39. Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat

a) Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat är en likör, smaksatt eller inte, som framställts från

jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller spritdryck, eller en kombination av dessa, och vars

ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung eller båda. Socker- eller honungshalten ska vara

lägst 150 gram per liter, uttryckt som invertsocker. Halten av ren äggula ska vara lägst 140 gram per liter

i slutprodukten. Om ägg från hönor av andra raser än Gallus gallus används ska detta anges på etiketten.

b) Alkoholhalten i ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat ska vara lägst 14 volymprocent.

c) Endast livsmedel som används som aromer, aromämnen och aromberedningar får användas i framställningen av

ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat.

d) Mjölkprodukter får användas i framställningen av ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat.

40. Likör med ägg

a) Likör med ägg är en likör, smaksatt eller inte, som framställts från jordbruksalkohol, från ett destillat av

jordbruksprodukter, från en spritdryck eller en kombination av dessa, och vars karakteristiska ingredienser är

kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung eller båda. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram

per liter, uttryckt som invertsocker. Halten av äggula ska vara lägst 70 gram per liter i slutprodukten.

b) Alkoholhalten i likör med ägg ska vara lägst 15 volymprocent.

c) Endast livsmedel som används som aromer, naturliga aromämnen och aromberedningar får användas

i framställningen av likör med ägg.

d) Mjölkprodukter får användas i framställningen av likör med ägg.

41. Mistrà

a) Mistrà är en färglös spritdryck som smaksatts med anisfrö eller naturlig anetol och som uppfyller följande krav:

i) Den har en anetolhalt på lägst 1 och högst 2 gram per liter.

ii) Den får också innehålla ett destillat av aromatiska örter.

iii) Den har inte sötats.

b) Alkoholhalten i mistrà ska vara lägst 40 och högst 47 volymprocent.

c) Mistrà får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

d) Mistrà får inte färgas.

42. Väkevä glögi eller spritglögg

a) Väkevä glögi eller spritglögg är en spritdryck som framställts genom att vin eller vinprodukter och

jordbruksalkohol smaksatts med kryddnejlika, kanel eller båda genom en av följande processer eller en

kombination av dessa:

i) maceration eller destillering,

ii) destillering av alkoholen tillsammans med delar av ovannämnda kryddor,

iii) tillsats av naturliga aromämnen av kryddnejlika eller kanel.

b) Alkoholhalten i väkevä glögi eller spritglögg ska vara lägst 15 volymprocent.

c) Väkevä glögi eller spritglögg får endast smaksättas med aromämnen, aromberedningar eller andra aromer men

aromen av de kryddor som anges i led a ska dominera.

d) Halten av vin eller vinprodukter får vara högst 50 procent i slutprodukten.

17.5.2019

L 130/46

Europeiska unionens officiella tidning

SV

43. Berenburg eller Beerenburg

a) Berenburg eller Beerenburg är en spritdryck som uppfyller följande krav:

i) Den har framställts av jordbruksalkohol.

ii) Den har framställts genom maceration av frukt eller växter, eller delar därav.

iii) Den har smaksatts med ett destillat av gentianarot (Gentiana lutea L.), enbär (Juniperus communis L.) och

lagerblad (Laurus nobilis L.).

iv) Dess färg varierar från ljusbrun till mörkbrun.

v) Den får sötas till en högsta halt på 20 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsocker.

b) Alkoholhalten i Berenburg eller Beerenburg ska vara lägst 30 volymprocent.

c) Berenburg eller Beerenburg får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen.

44. Honungsnektar eller mjödnektar

a) Honungsnektar eller mjödnektar är en spritdryck som framställts genom smaksättning av en blandning av jäst

honungsmäsk och honungsdestillat, jordbruksalkohol eller båda med ett innehåll av jäst honungsmäsk på minst

30 volymprocent.

b) Alkoholhalten i honungsnektar eller mjödnektar ska vara lägst 22 volymprocent.

c) Honungsnektar eller mjödnektar får endast smaksättas med aromberedningar och naturliga aromämnen, under

förutsättning att honungssmaken är dominerande.

d) Honungsnektar eller mjödnektar får endast sötas med honung.

17.5.2019

L 130/47

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VISSA ANDRA SPRITDRYCKER

1. Rum-Verschnitt framställs i Tyskland och erhålls genom att rom och jordbruksalkohol blandas på ett sådant sätt att

minst 5 procent av alkoholen i slutprodukten kommer från rom. Alkoholhalten i Rum-Verschnitt ska vara lägst 37,5

volymprocent. Ordet ”Verschnitt” ska finnas med i beskrivningen, presentationen eller märkningen, och det ska anges

med bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg samt på samma rad som ordet ”Rum” och, när det gäller flaskor,

på framsidesetiketten. Den föreskrivna beteckningen för denna produkt ska vara ”spritdryck”. I fall då Rum-Verschnitt

släpps ut på marknaden utanför Tyskland ska alkoholsammansättningen anges på etiketten.

2. Slivovice framställs i Tjeckien och erhålls genom att jordbruksalkohol blandas in i plommondestillat före den sista

destilleringen på ett sådant sätt att minst 70 procent av alkoholen i slutprodukten kommer från plommondestillat.

Den föreskrivna beteckningen för denna produkt ska vara ”spritdryck”. Namnet slivovice får läggas till om det anges

i samma synfält på framsidesetiketten. Om ”slivovice” släpps ut på marknaden utanför Tjeckien ska alkoholsamman­

sättningen anges på etiketten. Denna bestämmelse påverkar inte användningen av de föreskrivna beteckningarna för

fruktsprit i kategori 9 i bilaga I.

3. Guignolet Kirsch framställs i Frankrike och erhålls genom att guignolet och kirsch blandas, varvid minst 3 procent av

den totala halten av ren alkohol i slutprodukten ska komma från kirsch. Ordet ”guignolet” ska finnas med

i beskrivningen, presentationen och märkningen, och det ska anges med bokstäver av samma typsnitt, storlek och

färg samt på samma rad som ordet ”kirsch” och, när det gäller flaskor, på framsidesetiketten. Den föreskrivna

beteckningen för denna produkt ska vara ”likör”. Alkoholsammansättningen ska ange halten av ren alkohol

i volymprocent som guignolet och kirsch utgör av den totala halten av ren alkohol i volymprocent i guignolet kirsch.

17.5.2019

L 130/48

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA III

LAGRINGSSYSTEMET DYNAMISK LAGRING ELLER ”CRIADERAS Y SOLERA” ELLER ”SOLERA E

CRIADERAS”

Lagringssystemet dynamisk lagring eller ”criaderas y solera” eller ”solera e criaderas” går ut på regelbunden extraktion av en

del av den brandy som finns i de olika ekfat eller behållare som utgör en lagringsskala och motsvarande påfyllningar av

brandy som extraherats från den föregående lagringsskalan.

Definitioner

Lagringsskala: var och en av de uppsättningar ekfat eller behållare med samma mognadsgrad, mellan vilka brandyn

förflyttas under lagringsprocessen. Varje skala kallas ”criadera”, utom den sista, som används innan brandyn tappas, vilken

kallas ”solera”.

Extraktion: den delvolym brandy som tappas från respektive ekfat och behållare i en lagringsskala för att sedan föras över

i de ekfat och behållare som tillhör nästa lagringsskala eller – i fallet med solera – för att fraktas.

Påfyllning: den volym brandy från ekfat och behållare i en viss lagringsskala som förs över i och blandas med innehållet

i ekfat och behållare i nästa lagringsskala baserat på ålder.

Genomsnittsålder: den tidsperiod som motsvarar rotationen av det totala lagret av brandy som finns i lagringsprocessen,

beräknad genom att dividera den totala volymen av brandy som finns i samtliga lagringsskalor med volymen av de

extraktioner som gjorts från den sista skalan – solera – under ett år.

Genomsnittsåldern för den brandy som tappas från soleran ska beräknas enligt följande formel: t = Vt/Ve, där

— t är genomsnittsåldern, utryckt i år,

— Vt är den totala lagervolymen i lagringssystemet, uttryckt i liter ren alkohol,

— Ve är den totala produktvolym som under ett år extraheras för frakt, uttryckt i liter ren alkohol.

I fallet med ekfat eller behållare med en volym på mindre än 1 000 liter ska antalet årliga extraktioner och påfyllningar

vara lika många eller färre än det dubbla antalet skalor i systemet, för att säkerställa att den yngsta komponenten har

lagrats i sex månader eller mer.

I fallet med ekfat och behållare med en volym på minst 1 000 liter ska antalet årliga extraktioner och påfyllningar vara

lika många eller färre än antalet skalor i systemet, för att säkerställa att den yngsta komponenten har lagrats i ett år eller

mer.

17.5.2019

L 130/49

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA IV

Jämförelsetabell

Denna förordning

Förordning (EG) nr 110/2008

Artikel 1.1 och 1.2

Artikel 1.1 och 1.2

Artikel 2 a–d

Artikel 2.1 och 2.3

Artikel 2 e

Artikel 2.2

Artikel 2 f

Bilaga I, punkt 6

Artikel 3.1

Artikel 8

Artikel 3.2 och 3.3

Artikel 10

Artikel 3.4

Artikel 15.1

Artikel 3.5

—

Artikel 3.6

—

Artikel 3.7

Artikel 15.3 tredje stycket

Artikel 3.8

—

Artikel 3.9 och 3.10

Artikel 11.2 och bilaga I, punkt 4

Artikel 3.11 och 3.12

Bilaga I, punkt 7

Artikel 4.1

Artikel 7 och bilaga I, punkt 14

Artikel 4.2

Artikel 7 och bilaga I, punkt 15

Artikel 4.3

Artikel 7 och bilaga I, punkt 16

Artikel 4.4

–

Artikel 4.5

Bilaga I, punkt 17

Artikel 4.6

–

Artikel 4.7

Bilaga I, punkt 2

Artikel 4.8

Bilaga I, punkt 3

Artikel 4.9

Bilaga I, punkt 3

Artikel 4.10

Bilaga I, punkt 5

Artikel 4.11

Bilaga I, punkt 8

Artikel 4.12

Bilaga I, punkt 9

Artikel 4.13

—

Artikel 4.14

—

Artikel 4.15

—

Artikel 4.16

—

Artikel 4.17

—

Artikel 4.18

—

Artikel 4.19 och 4.20

Bilaga I, punkt 10

Artikel 4.21

—

Artikel 4.22

—

Artikel 4.23

Bilaga I, punkt 11

Artikel 4.24

Bilaga I, punkt 12

Artikel 5

Bilaga I, punkt 1

17.5.2019

L 130/50

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Denna förordning

Förordning (EG) nr 110/2008

Artikel 6.1

Artikel 3.1

Artikel 6.2

Artikel 3.3

Artikel 6.3

Artikel 3.4

Artikel 7.1

Artikel 4

Artikel 7.2

Artikel 5.1

Artikel 7.3

Artikel 5.2

Artikel 7.4

Artikel 5.3

Artikel 8.1

Artikel 26

Artikel 8.2

Artikel 1.3

Artikel 8.3

—

Artikel 8.4

—

Artikel 9

—

Artikel 10.1

—

Artikel 10.2

Artikel 9.1

Artikel 10.3

Artikel 9.2

Artikel 10.4

Artikel 9.3

Artikel 10.5

Artikel 9.5 och 9.6

Artikel 10.6 a–c, e och f

—

Artikel 10.6 d

Artikel 12.2

Artikel 10.7 första stycket

Artikel 9.4 och 9.7

Artikel 10.7 andra stycket

—

Artikel 11.1

Artikel 10.1 och 10.2

Artikel 11.2 och 11.3

—

Artikel 12.1

Artikel 10.1

Artikel 12.2, 12.3 och 12.4

—

Artikel 13.1

Artikel 12.1

Artikel 13.2

Artikel 9.9

Artikel 13.3 första och andra stycket

Artikel 11.4

Artikel 13.3 tredje stycket

Artikel 11.5

Artikel 13.3 fjärde stycket

—

Artikel 13.4 första stycket

Artikel 11.3

Artikel 13.4 andra stycket

Artikel 11.4

Artikel 13.4 tredje stycket

Artikel 11.5

Artikel 13.5

—

Artikel 13.6

Artikel 12.3

Artikel 13.7

—

Artikel 14.1

Bilaga I, punkt 13

Artikel 14.2

—

Artikel 15.1

Artikel 14.2

17.5.2019

L 130/51

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Denna förordning

Förordning (EG) nr 110/2008

Artikel 15.2

—

Artikel 16

—

Artikel 17

Artikel 13

Artikel 18

—

Artikel 19.1

Artikel 12.3

Artikel 19.2

—

Artikel 20 a

—

Artikel 20 b

Artikel 28.2

Artikel 20 c

—

Artikel 20 d

—

Artikel 21.1

—

Artikel 21.2

Artikel 16

Artikel 21.3

Artikel 15.3 första stycket

Artikel 21.4

—

Artikel 22.1 första stycket

Artikel 17.4

Artikel 22.1 andra stycket

—

Artikel 22.2

—

Artikel 23.1, inledningen och leden a, b och c

—

Artikel 23.1 andra stycket

Artikel 17.3

Artikel 23.2

Artikel 17.1 andra meningen

Artikel 24.1–24.4

—

Artikel 24.5, 24.6 och 24.7

Artikel 17.2

Artikel 24.8

Artikel 17.3

Artikel 24.9

Artikel 17.1 första meningen

Artikel 25

—

Artikel 26.1 första stycket

Artikel 17.5

Artikel 26.1 andra stycket

—

Artikel 26.2

Artikel 17.6

Artikel 27.1

Artikel 17.7 första meningen

Artikel 27.2, 27.3 och 27.4

—

Artikel 27.5

Artikel 17.7 andra meningen

Artikel 28

—

Artikel 29

—

Artikel 30.1, 30.2 och 30.3

Artikel 17.8 första meningen

Artikel 30.4 första stycket

Artikel 17.8 andra meningen

Artikel 30.4 andra stycket

—

Artikel 31

Artikel 21

Artikel 32

Artikel 18

17.5.2019

L 130/52

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Denna förordning

Förordning (EG) nr 110/2008

Artikel 33.1

Artikel 15.2

Artikel 33.2 och 33.3

—

Artikel 34.1, 34.2 och 34.3

Artikel 19

Artikel 34.4

—

Artikel 35.1 första stycket

Artikel 15.3 andra stycket

Artikel 35.1 andra stycket

—

Artikel 35.2

Artikel 23.3

Artikel 35.3

—

Artikel 36.1

Artikel 23.1

Artikel 36.2

Artikel 23.2

Artikel 37

—

Artikel 38.1

—

Artikel 38.2

Artikel 22.1

Artikel 38.3

Artikel 22.2

Artikel 38.4

—

Artikel 38.5

Artikel 22.3

Artikel 38.6

Artikel 22.4

Artikel 39.1

—

Artikel 39.2 och 39.3

—

Artikel 40

—

Artikel 41

—

Artikel 42

—

Artikel 43.1

Artikel 24.1

Artikel 43.2

Artikel 24.3

Artikel 44.1

Artikel 24.2

Artikel 44.2

—

Artikel 45

Artikel 6

Artikel 46

—

Artikel 47

Artikel 25

Artikel 48

—

Artikel 49

Artikel 29

Artikel 50

Artikel 28

Artikel 51

Artikel 30

Bilaga I, kategorierna 1–31

Bilaga II, kategorierna 1–31

Bilaga I, kategori 32

Bilaga II, kategori 37a

Bilaga I, kategori 33

Bilaga II, kategori 32

Bilaga I, kategori 34

Bilaga II, kategori 33

Bilaga I, kategori 35

Bilaga II, kategori 37

17.5.2019

L 130/53

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Denna förordning

Förordning (EG) nr 110/2008

Bilaga I, kategori 36

Bilaga II, kategori 38

Bilaga I, kategori 37

Bilaga II, kategori 39

Bilaga I, kategori 38

Bilaga II, kategori 40

Bilaga I, kategori 39

Bilaga II, kategori 41

Bilaga I, kategori 40

Bilaga II, kategori 42

Bilaga I, kategori 41

Bilaga II, kategori 43

Bilaga I, kategori 42

Bilaga II, kategori 44

Bilaga I, kategori 43

Bilaga II, kategori 45

Bilaga I, kategori 44

Bilaga II, kategori 46

Bilaga II

Bilaga II, delen under rubriken ”Övriga spritdrycker”

Bilaga III

—

Bilaga IV

—

17.5.2019

L 130/54

Europeiska unionens officiella tidning

SV