Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen om skatt på energi. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 mars 2020–30 juni 2021. Ändringen gäller bara företag som den 1 april 2021 inte har försatts i konkurs.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska införas en ny paragraf, 1 kap. 12 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

12 a §

Ett företag ska inte anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 12 § 1, om företaget fick ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020– 30 juni 2021 men inte befann sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020.

Första stycket gäller endast företag som för den angivna perioden

1. yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning, eller

2. begär omprövning av beslut avseende ett sådant yrkande eller en sådan ansökan.

Första stycket gäller inte företag som har försatts i konkurs vid yrkandet, ansökan eller begäran enligt andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet.

• Sida 5
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 12 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi¹ ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande vid yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 april 2021–30 juni 2021.

¹ Senaste lydelse av 1 kap. 12 a § 2021:000.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Promemorian Lättnader vid stöd genom nedsatt energiskatt med anledning av covid-19-pandemin har utarbetats inom Finansdepartementet. Förslaget i promemorian innebär att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020, men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19, även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/03876).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 december 2020 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Propositionens lagförslag skiljer sig från de lagförslag som Lagrådet har granskat på så sätt att statliga stöd genom skattenedsättningar av energiskatt inom vattenbruksverksamhet inte längre undantas från den tillfälliga utvidgningen. Propositionens förslag är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande på nytt skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

4. Bakgrund och gällande rätt

4.1. Allmänt om EU:s regler om statligt stöd och deras tillämpning

Regler om befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd definieras direkt i EUF-fördraget (om dess närmare innebörd och Europeiska kommissionens tolkning, jfr bl.a. SOU 2015:87 Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet s. 54-57). Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har beslutat om vissa kriterier för dessa bedömningar bl.a. Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, förkortade EEAG (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1). Kommissionen har även antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Flertalet stöd i form av befrielse från energiskatt och

• Sida 7
•  Original

koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad FIBER.

4.2. Stöd till företag i svårigheter

En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Exempelvis anges i artikel 1.4 c i GBER att förordningen inte ska tillämpas på stöd till företag i svårigheter, med undantag för vissa stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, stödordningar för startstöd och ordningar för regionalt driftstöd. En liknande bestämmelse finns i artikel 1.3 d i FIBER. Även i punkt 16 av EEAG anges att miljö- och energistöd inte får beviljas företag som befinner sig i svårigheter.

Vad som utgör ett företag i svårigheter definieras i bl.a. artikel 2.18 i GBER. I bestämmelsen anges vissa objektiva kriterier som innebär att ett företag anses vara i svårigheter. Så är bl.a. fallet om ett aktiebolag förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet eller om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

I lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, finns ett flertal olika typer av nedsättningar av skatt som utgör statligt stöd. En förteckning över samtliga stödordningar enligt lagen finns i 1 kap. 11 a § LSE. I 1 kap. 12 § LSE finns en definition av företag som inte har rätt till statligt stöd enligt lagen. Enligt paragrafen avses med företag utan rätt till statligt stöd dels företag som är i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 i GBER, dels företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Kommissionen beslutade den 2 juli 2020 förordning 2020/972 som bl.a. innehåller en ändring av artikel 1.4 c i GBER. Ändringen innebär att företag som inte befann sig i svårigheter den 31 december 2019 men som försattes i svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 januari 2020–30 juni 2021. Skälet till ändringen uppges vara de ekonomiska och finansiella följder som utbrottet av covid-19 har för företagen och för att säkerställa överensstämmelse med kommissionens allmänna politiska motåtgärder (skäl 9 i förordningens ingress). Kommissionens har även genom meddelande 2020/C 224/02 gjort motsvarande ändring i EEAG. Vidare beslutade kommissionen den 8 december 2020 genomförandeförordning 2020/2008 som innehåller en sådan ändring av FIBER.

• Sida 8
•  Original

Genom kommissionens beslut möjliggörs lagändringar i nationell rätt som alltså kan sträcka sig fr.o.m. den 1 januari 2020. I Sverige påverkade dock utbrottet av sjukdomen covid-19 inte företagen i någon större utsträckning förrän senare under våren 2020. Den 11 mars 2020 klassade WHO spridningen av sjukdomen covid-19 som en pandemi och under mars och april månad 2020 vidtogs flera åtgärder för att begränsa smittspridningen i Sverige. Åtgärderna har fått stora konsekvenser för företagen i form av bl.a. minskad omsättning från mars 2020, vilket kan ha gjort att företagen vid denna tidpunkt kan ha hamnat i ekonomiska svårigheter.

5. Fortsatt nedsatt energiskatt och koldioxidskatt för vissa företag i svårigheter

Regeringens förslag: Företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020, men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 ska kunna ta emot statligt stöd enligt lagen om skatt på energi.

En förutsättning är att företaget under perioden 1 april–30 juni 2021 yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för perioden 1 mars 2020– 30 juni 2021, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan.

Ett företag som har försatts i konkurs ska inte kunna ta emot sådant stöd.

Förslaget träder i kraft den 1 april 2021 och upphör att gälla den 1 juli 2021. För yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter gälla.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens.

Promemorian innehåller inte något förslag gällande begränsningen för företag i konkurs.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Datainspektionen, Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Naturvårdsverket, Regelrådet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens Jordbruksverk, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statskontoret, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI), Svenskt näringsliv, Sveriges Kommuner och

Regioner (SKR), Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

IKEM, LRF och Svenskt näringsliv anser att den svenska regleringen bör följa den möjlighet som finns att tillämpa lättnaden redan från den 1 januari 2020.

• Sida 9
•  Original

Skatteverket anför att om avsikten är att bestämmelsen bara ska omfatta företag som tillfälligtvis hamnat i ekonomiska svårigheter bör företag som försatts i konkurs undantas från förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Företag som inte kunnat bedriva verksamhet, helt eller delvis, under covid-19-pandemin behöver även fortsättningsvis kunna ta del av befintligt statligt stöd. Statligt stöd ges bland annat i form av nedsatt energi- och koldioxidskatt. Enligt nuvarande regler i LSE får emellertid statligt stöd inte ges till ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Skälet till detta är, som nämnts ovan, att det enligt EU:s regelverk är en förutsättning för statligt stöd att detta inte ges till företag som inte bedöms ha möjlighet att bedriva en livskraftig verksamhet. Det finns således en risk att företag som tillfälligtvis hamnat i ekonomiska svårigheter under covid-19-pandemin kan komma att vägras nedsatt skatt. Detta avser exempelvis den skattenedsättning som tillkommer vissa elförbrukare i vissa kommuner i norra delar av Sverige. De nyligen beslutade ändringarna i GBER, FIBER respektive EEAG gör det dock möjligt att under en begränsad period fortsätta att ge statliga stöd till företag som fått tillfälliga ekonomiska svårigheter. Regeringen ser det som angeläget att tillförsäkra företag som fått svårigheter under covid-19pandemin en möjlighet till återhämtning och anser att reglerna om när ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter bör ändras. Den period under vilken det bör vara möjligt att göra avsteg från gällande regelverk sträcker sig från den 1 januari 2020 till och med den 30 juni 2021.

Regeringen ser dock inte skäl att införa ändrade regler för perioden före covid-19 började påverka företagens verksamhet, dvs. före mars 2020. Detta är också i linje med de bedömningar som gjorts i andra lagstiftningsärenden med anledning av covid-19-pandemin, t.ex. omställningsstödet till företag. Regeringen anser således, till skillnad från IKEM, LRF och

Svenskt näringsliv att det inte är motiverat att göra avsteg från gällande regelverk redan från den 1 januari 2020. Lättnaden bör därför gälla för företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men fick svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021.

Regeringen anser att det är angeläget att möjligheten för företag att få lättnader ska införas så snart som möjligt. Förslaget, som innebär en ändring av LSE, bedöms dock kunna träda i kraft tidigast den 1 april 2021. Regeringen instämmer i Energiföretagens och Regelrådets synpunkt att det hade varit önskvärt med ett tidigare ikraftträdande, men gör bedömningen att det inte är möjligt.

Vid tidpunkten för ikraftträdandet av den nya regeln kan dock företag som hamnat i svårigheter under covid-19-pandemin redan ha varit i svårigheter under viss tid. Lagändringen bör därför ges retroaktiv effekt så att företag som hamnat i svårigheter efter den 29 februari 2020 och som begär omprövning av beslut som avser avdrag som yrkats eller återbetalning som sökts före lagens ikraftträdande kan få nedsättning av skatten. Det föreslås därför att en förutsättning för att ett företag ska kunna ta emot statligt stöd är att företaget under perioden 1 april–30 juni 2021 yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för perioden 1 mars 2020–30 juni 2021, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan. För yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet ska dock äldre föreskrifter gälla. En övergångsbestämmelse med denna innebörd tas

• Sida 10
•  Original

in i lagen. Det innebär att om ett avdragsyrkande för den aktuella perioden kommer in till Skatteverket före den 1 april 2021 ska Skatteverket pröva yrkandet utifrån nuvarande bestämmelser i 1 kap. 12 § 1 LSE. I praktiken innebär det alltså att ett företag behöver begära omprövning av ett tidigare avslagsbeslut för att företaget ska få rätt till skattenedsättning. Efter lagens ikraftträdande den 1 april 2021 kan ett företag dock yrka avdrag i deklarationen eller ansöka om återbetalning direkt enligt de nya reglerna.

Tidpunkten för redovisning av skatt och tidpunkten för ansökan om återbetalning kommer avgöra omfattningen av tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen. Det är t.ex. bestämmelserna i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) som avgör vid vilken tidpunkt olika företag ska redovisa skatt. Eftersom ingen ändring i dessa regler föreslås innebär det att för vissa företag kommer bestämmelsen kunna tillämpas på förbrukning till och med maj 2021, medan för t.ex. ett företag som har beskattningsår som redovisningsperiod kommer bestämmelsen inte kunna tillämpas avseende förbrukning under 2021, men på förbrukning under 2020. Motsvarande gäller för den som söker återbetalning årsvis (9 kap. 7 § och 11 kap. 16 § LSE).

Skatteverket har i sitt remissvar lämnat synpunkter på att det bör klargöras om åtgärden avser att träffa alla företag inom de givna förutsättningar eller om det bör införas någon begränsning så att förslaget endast avser företag som är långsiktigt lönsamma. Skatteverket anför att en sådan begränsning t.ex. kan utformas så att åtgärden inte omfattar företag som har försatts i konkurs. Eftersom förslaget syftar till att stödja företag som normalt sett är långsiktigt lönsamma men som tillfälligtvis hamnat i ekonomiska svårigheter under covid-19-pandemin delar regeringen Skatteverkets uppfattning att åtgärden bör begränsas till företag som inte har försatts i konkurs. Ett företag som är på obestånd ska enligt huvudregeln i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) försättas i konkurs. Med obestånd avses att företaget inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Det föreslås därför att endast företag som inte har försatts i konkurs vid en begäran om omprövning, eller vid yrkande om avdrag eller ansökan om återbetalning enligt de nya reglerna, kan ha rätt till fortsatt statligt stöd enligt LSE.

Kommissionens beslut om ändringar i GBER, FIBER och EEAG möjliggör dessa ändringar gällande vissa stödordningar enligt LSE.

Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf i LSE. Bestämmelsen föreslås upphöra att gälla den 1 juli 2021. Därmed stämmer förslaget överens med de tillfälliga ändringarna i GBER, FIBER och EEAG, som har begränsats till denna tidpunkt. Den upphävda paragrafen ska dock fortfarande gälla vid yrkande av avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 april–30 juni 2021.

Förvaltningsrätten i Falun, Energimarknadsinspektionen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har lämnat synpunkter på förslagets beskrivna effekter.

Synpunkterna redovisas i konsekvensanalysen (avsnitt 6).

Lagförslag

Förslaget medför införandet av en ny paragraf, 1 kap. 12 a § i lagen om skatt på energi.

• Sida 11
•  Original

6. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet framför i sitt remissvar att konsekvensutredningen uppfyller kraven om konsekvensutredning vid regelgivning.

6.1. Syfte och alternativa lösningar

Det finns i dag 18 stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Tillsammans innebar de under 2019 en offentligfinansiell kostnad på cirka 24 miljarder kronor. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag.

Vissa nedsättningar av skatt på energi och koldioxid är statligt stöd och enligt nuvarande regler i LSE får statligt stöd inte ges till ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Till följd av covid-19-pandemin har många företag hamnat i svårigheter trots att de är långsiktigt lönsamma. I frånvaro av regeländring kommer dessa företag inte ha möjlighet att få skattenedsättning, men genom en förändring av EU:s regelverket för statligt stöd är det under en begränsad period inte i strid med reglerna att ge företag stöd trots att de under perioden befunnit sig i svårigheter. Förslaget syftar till att förhindra att företag som under pandemin hamnat i svårigheter under en begränsad period drabbas av en skattehöjning. Alternativet, att inte genomföra någon förändring av regelverket, skulle innebära att vissa företag inte skulle kunna erhålla nedsatt skatt trots att de kan vara långsiktigt lönsamma. Detta bedöms inte ligga i linje med regelverkets ursprungliga intentioner.

6.2. Offentligfinansiell effekt

Förslaget bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt utan syftar enbart till att säkerställa att företag inte får ändrade skattenivåer på grund av tillfälliga effekter under covid-19-pandemin.

Energimarknadsinspektionen skriver i sitt remissvar att de inte anser att det går att dra säkra slutsatser om effekterna på de offentliga finanserna av förslaget. Regeringen instämmer inte i Energimarknadsinspektionens bedömning eftersom ändringen endast syftar till att upprätthålla regelverkets ursprungliga intentioner.

6.3. Effekter för företagen

Covid-19-pandemin har inneburit förändrade förutsättningar för en mängd näringar. Utan denna temporära regeländring skulle de företag som är

• Sida 12
•  Original

berättigade till skattenedsättning och som under pandemin hamnat i svårighet inte ha rätt till nedsatt skatt.

Enligt uppgifter från Skatteverket ansökte över 35 000 företag om något av dessa stöd (nedsatt energi- och koldioxidskatt) under 2019. Företagen är verksamma i många olika typer av branscher: tillverkningsindustri, jordbruk, energiföretag, handel och olika typer av tjänsteföretag. Flest stödmottagare hittas i branscherna jordbruk, skogsbruk och fiske och i tillverkningsindustrin, men en stor grupp stödmottagare är också företagare verksamma inom handel och reparation av motorfordon samt uthyrning och fastighetsservice. Värdet av nedsättningarna per företag varierar från mycket låga belopp till över en miljard kronor. Störst stödbelopp per företag tas emot i branschen som omfattar försörjning av el, gas, värme och kyla. Hur många av dessa företag som riskerar att hamna i svårighet under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 är inte känt och beror på hur pandemin utvecklar sig.

Den föreslagna ändringen innebär att företag kan få nedsättning trots att de hamnat i svårighet. SKR saknar konsekvensanalys över specifikt kommunala och regionala verksamheter och företag. Förslaget gör inte skillnad på ägarformen till olika typer av företag och verksamheter. Alltså omfattas även kommunala och regionala företag.

Tidpunkten för redovisning av skatt och tidpunkten för ansökan om återbetalning kommer avgöra omfattningen av tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen, som regeringen redogjort för i avsnitt 5. SPBI efterlyser i sitt remissvar att konsekvensanalysen beskriver effekterna för företag som har beskattningsår som redovisningsperiod och därför inte har möjlighet att få stöd under 2021. Över 80 procent av företagen som ansökte om återbetalning 2019 har beskattningsår som redovisningsperiod. Deras utbetalningar står dock endast för 20 procent av de totala nedsättningarna, det rör sig alltså om mindre belopp per företag.

6.4. Effekt för miljön

Förslaget bedöms inte ha någon effekt för miljön utan syftar enbart till att säkerställa att företag inte får ändrade skattenivåer på grund av tillfälliga effekter under covid-19-pandemin.

Energimarknadsinspektionen skriver i sitt remissvar att de inte anser att det går att dra säkra slutsatser om förslagets effekter för miljön.

Regeringen instämmer inte i Energimarknadsinspektionens bedömning eftersom ändringen endast syftar till att upprätthålla regelverkets ursprungliga intentioner.

6.5. Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket för anpassning till de nya reglerna. Samtidigt uppkommer inledningsvis något ökad administration för Skatteverket till följd av att förslaget kan förväntas leda till en ökning av antalet om-

• Sida 13
•  Original

prövningar som begärs av enskilda till följd av reglernas retroaktiva effekt. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i någon större omfattning, även om det, som Förvaltningsrätten i Falun anför, inte kan uteslutas att detta kan påverka antalet mål för de allmänna förvaltningsdomstolar som överprövar Skatteverkets beslut om energi- och koldioxidskatter. Förslaget bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.6. Övriga effekter

Då förslaget bedöms ge upphov till förhållandevis små effekter bedöms det inte leda till några konsekvenser avseende den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 4 behandlas förslagets förenlighet med EU-rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar av när ett företag i svårigheter har fortsatt rätt till statligt stöd och förslaget bedöms därmed vara förenligt med EUrätten.

7. Författningskommentar

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

12 a §

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om när ett företag inte ska anses vara ett sådant företag i ekonomiska svårigheter som avses i 1 kap. 12 § 1 LSE.

Av första stycket följer att ett företag som fått svårigheter under perioden 1 mars 2020–30 juni 2021 inte ska anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 12 § 1. Det innebär att företaget kan få rätt till nedsättning av skatt enligt de stödordningar som anges i 1 kap. 11 a §.

Tillämpningen begränsas i andra stycket till att företaget yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för den angivna perioden, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan. Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna följer vidare att paragrafen ska tillämpas på avdragsyrkanden, ansökningar om återbetalningar och begäran om omprövningar som kommer in till Skatteverket efter den 30 mars 2021 och att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla ärenden som har kommit in till Skatteverket dessförinnan. Det innebär att om ett företag yrkar avdrag, ansöker om återbetalning eller begär omprövning före lagens ikraftträdande så ska de prövas enligt 1 kap. 12 § 1 LSE. Det innebär också att paragrafen får en retroaktiv effekt genom att företag som hamnat i

• Sida 14
•  Original

ekonomiska svårigheter under den angivna perioden kan få rätt till ned av skatt enligt lagen.

Enligt tredje stycket har ett företag inte rätt till skattenedsättning om företaget har försatts i konkurs vid begäran om omprövning, yrkande om avdrag eller ansökan om återbetalning.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 april 2021. Av andra punkten följer att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet. Det innebär att ärenden som har kommit in till Skatteverket före ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts ska prövas enligt 1 kap. 12 § LSE.

• Sida 15
•  Original