Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen om skatt på energi. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 mars 2020–31 december 2021.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska införas en ny paragraf, 1 kap. 12 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

12 a §

1

Ett företag ska inte anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 12 § 1, om företaget fick ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020– 31 december 2021 men inte befann sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020. Det gäller dock bara statliga stöd som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som avses i 11 a § 1, 2, 4, 6, 7, 12–17 och 19 i den lydelse som gällde den 31 december 2021.

Första stycket gäller endast företag som för den angivna perioden

1. yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning, eller

2. begär omprövning av beslut avseende ett sådant yrkande eller en sådan ansökan.

Första stycket gäller inte företag som har försatts i konkurs vid yrkandet, ansökan eller begäran enligt andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

¹ Tidigare 12 a § upphävd genom 2021:166.

• Sida 5
•  Original

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet.

• Sida 6
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 12 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi² ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande vid yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 juli 2022–31 december 2022.

² Senaste lydelse av 1 kap. 12 a § 2022:000.

• Sida 7
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Europeiska kommissionen beslutade den 23 juli 2021 om en förlängning av reglerna om företag i svårigheter för de statliga stöd som omfattas av förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (GBER). Promemorian Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt har, med utgångspunkt i denna förordning, utarbetats inom Finansdepartementet. Förslaget i promemorian innebär att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020, men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19, även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 mars 2020–31 december 2021. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/03007).

Lagrådet

Förslagen i denna proposition innebär i sak att delar av den tillfälliga utvidgningen av statligt stöd genom nedsatt energiskatt som gällde 1 april 2021–30 juni 2021 förlängs till att gälla även under andra halvåret 2021. Lagrådet lämnade förslagen till de tidigare lagarna utan erinran. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de nu aktuella förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.

4. Bakgrund

4.1. Allmänt om EU:s regler om statligt stöd och deras tillämpning

Regler om befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd definieras direkt i EUF-fördraget (om dess närmare innebörd och Europeiska kommissionens tolkning, jfr bl.a. SOU 2015:87 Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet s. 54-57). Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har beslutat om vissa kriterier för dessa bedömningar bl.a. Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, förkortade EEAG (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1). Kommissionen har även antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under

• Sida 8
•  Original

förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Flertalet stöd i form av befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad FIBER.

4.2. Stöd till företag i svårigheter

En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Exempelvis anges i artikel 1.4 c i GBER att förordningen inte ska tillämpas på stöd till företag i svårigheter, med undantag för vissa stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, stödordningar för startstöd och ordningar för regionalt driftstöd. En liknande bestämmelse finns i artikel 1.3 d i FIBER. Även i punkt 16 av EEAG anges att miljö- och energistöd inte får beviljas företag som befinner sig i svårigheter.

Vad som utgör ett företag i svårigheter definieras i bl.a. artikel 2.18 i GBER. I bestämmelsen anges vissa objektiva kriterier som innebär att ett företag anses vara i svårigheter. Så är bl.a. fallet om ett aktiebolag förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet eller om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

I lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, finns ett flertal olika typer av nedsättningar av skatt som utgör statligt stöd. En förteckning över samtliga stödordningar enligt lagen finns i 1 kap. 11 a § LSE. I 1 kap. 12 § LSE finns en definition av företag som inte har rätt till statligt stöd enligt lagen. Enligt paragrafen avses med företag utan rätt till statligt stöd dels företag som är i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 i GBER, dels företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Under 2020 beslutade kommissionen flera ändringar i GBER, FIBER och EEAG som innebar att företag som inte befann sig i svårigheter den 31 december 2019 men som försattes i svårigheter till följd av utbrottet av covid-19-pandemin även fortsättningsvis under en begränsad tid fick ta emot stöd. Den begränsade tidsperioden omfattade 1 januari 2020–30 juni 2021. Skälet till ändringen uppgavs vara de ekonomiska och finansiella följder som utbrottet av covid-19 har haft för företagen och för att

• Sida 9
•  Original

säkerställa överensstämmelse med kommissionens allmänna politiska motåtgärder.

Genom kommissionens beslut möjliggjordes lagändringar i nationell rätt som alltså kunde sträcka sig fr.o.m. den 1 januari 2020. I Sverige påverkade dock utbrottet av sjukdomen covid-19 inte företagen i någon större utsträckning förrän senare under våren 2020. Den 11 mars 2020 klassade WHO spridningen av sjukdomen covid-19 som en pandemi och under mars och april månad 2020 vidtogs flera åtgärder för att begränsa smittspridningen i Sverige. Åtgärderna har fått stora konsekvenser för företagen i form av bl.a. minskad omsättning från mars 2020, vilket kan ha gjort att företagen vid denna tidpunkt kan ha hamnat i ekonomiska svårigheter. Regeringens proposition om tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt beslutades därefter av riksdagen (prop. 2020/21:65, bet. 2020/21:SkU17, rskr. 2020/21:207). Ändringen innebar att en ny paragraf infördes i lagen om skatt på energi, som upphävdes när den avsedda tidsperioden var till ända, dvs. den 1 juli 2021. Kommissionen beslutade den 23 juli 2021 om en förlängning av reglerna om företag i svårigheter för de stöd som omfattas av GBER.

5. Fortsatt nedsatt energiskatt och koldioxidskatt för vissa företag i svårigheter

Regeringens förslag: Företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020, men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020–31 december 2021 ska kunna ta emot statligt stöd enligt lagen om skatt på energi. Det gäller dock bara statliga stöd i form av skattebefrielse för ändamål som enligt stödordningen

GBER förklarats förenliga med den inre marknaden.

En förutsättning är att företaget under perioden 1 juli–31 december 2022 yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för perioden 1 mars 2020–31 december 2021, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan.

Ett företag som har försatts i konkurs ska inte kunna ta emot sådant stöd.

Förslaget träder i kraft den 1 juli 2022 och upphör att gälla den 31 december 2022. För yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter fortfarande gälla.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland

Drivkraft Sverige, Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Integrationsmyndigheten, Jordbruksverket, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Naturvårdsverket, Regelrådet, Statens energimyndighet, Statskontoret, Svenskt näringsliv, Sveriges

• Sida 10
•  Original

kommuner och regioner (SKR), Tillväxtverket tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Svenskt näringsliv och Företagarna anser att den svenska regleringen bör följa den möjlighet som finns att tillämpa lättnaden redan från den 1 januari 2020 samt att förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022. Även Energiföretagen Sverige anser att förslaget bör träda i kraft tidigare, gärna redan den 1 april 2022. Energiföretagen Sverige anför också att förslaget inte bör begränsas till endast statliga stöd enligt GBER, utan att det är motiverat med en generellt förlängd period för de olika energiskatterelaterade nedsättningar som anses utgöra statliga stöd.

LRF anser att lagens tillämpning bör förlängas till den 31 december 2022.

Skatteverket anför att innebörden av andra stycket i den föreslagna 1 kap. 12 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, är oklar. Det kan uppfattas som att energiförbrukningen ska ha skett under den angivna perioden (1 mars 2020 – 31 december 2021). Om så inte är fallet är det lämpligt att i det fortsatta lagstiftningsarbetet förtydliga bestämmelsen. Därutöver efterfrågar Skatteverket och Förvaltningsrätten i Falun en komplettering av en övergångsbestämmelse för att tydliggöra vad som gäller vid prövning efter utgången av december 2022.

Regelrådet framför i sitt remissvar att konsekvensutredningen uppfyller kraven om konsekvensutredning vid regelgivning. Kommerskollegium har i sitt remissvar efterfrågat en analys av alternativa stödformer för att åstadkomma samma finansiella effekt för företagen men utan att ge incitament till högre energikonsumtion. Därutöver har Förvaltningsrätten i Falun och Statens energimyndighet lämnat synpunkter på förslagets beskrivna effekter. Synpunkterna redovisas i konsekvensanalysen (avsnitt 6).

Skälen för regeringens förslag: Företag som inte kunnat bedriva verksamhet, helt eller delvis, under covid-19-pandemin behöver även fortsättningsvis kunna ta del av befintligt statligt stöd. Statligt stöd ges bland annat i form av nedsatt energi- och koldioxidskatt. Enligt nuvarande regler i LSE får emellertid statligt stöd inte ges till ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Skälet till detta är, som nämnts ovan, att det enligt EU:s regelverk är en förutsättning för statligt stöd att detta inte ges till företag som inte bedöms ha möjlighet att bedriva en livskraftig verksamhet. Det finns således en risk att företag som tillfälligtvis hamnat i ekonomiska svårigheter under covid-19-pandemin kan komma att vägras nedsatt skatt. Detta avser exempelvis den skattenedsättning som tillkommer vissa elförbrukare i vissa kommuner i norra delar av Sverige.

Europeiska kommissionens ändringar i GBER, FIBER respektive EEAG under 2020 gjorde det möjligt att under en begränsad period fortsätta att ge statliga stöd till företag som fått tillfälliga ekonomiska svårigheter. Regeringen såg det som angeläget att tillförsäkra företag som fått svårigheter under covid-19-pandemin en möjlighet till återhämtning och ansåg att reglerna om när ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter skulle ändras. Regeringen föreslog därför motsvarande ändringar i LSE, och dessa ändringar trädde i kraft den 1 april 2021. Eftersom den tidigare utvidgningen endast omfattade en period t.o.m. 30 juni 2021 har den tillfälliga regleringen upphävts.

• Sida 11
•  Original

Kommissionen beslutade den 23 juli 2021 om ytterligare utvidgning av den tillfälliga regleringen under en period som sträcker sig till och med den 31 december 2021. Beslutet gäller dock bara statliga stöd som enligt gruppundantagsförordningen, GBER, förklarats förenliga med den inre marknaden. Motsvarande ändring i lagen om skatt på energi bör därför införas på nytt, men med tillägget att utvidgningen endast avser statliga stöd enligt GBER.

Det är naturligtvis angeläget att möjligheten för företag att få lättnader införs så snart som möjligt. Förslaget, som innebär en ändring av LSE, bedöms dock kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2022. Regeringen instämmer i synpunkten från Energiföretagen Sverige, Företagarna och

Svenskt näringsliv att det hade varit önskvärt med ett tidigare ikraftträdande, men gör bedömningen att det inte är möjligt.

Vid tidpunkten för ikraftträdandet av den nya regeln kan dock företag som hamnat i svårigheter under covid-19-pandemin redan ha varit i svårigheter under en tid. Lagändringen bör därför ges retroaktiv effekt så att företag som hamnat i svårigheter efter den 29 februari 2020 och som begär omprövning av beslut som avser avdrag som yrkats eller återbetalning som sökts före lagens ikraftträdande kan få nedsättning av skatten. Regeringen har i den tidigare lagstiftningen gällande den tillfälliga utvidgningen av statliga stöd genom nedsatt energiskatt inte sett skäl att avvika från den 1 mars 2020 som den bedömningstidpunkt för när ett företag kan anses vara i svårigheter. Regeringen anser således även nu, till skillnad från Svenskt näringsliv, att det inte är motiverat att göra avsteg från gällande regelverk redan från den 1 januari 2020. Inte heller är det möjligt att göra avsteg från den tid som kommissionen har förlängt GBER:s regler, dvs. till och med den 31 december 2021, för att tillmötesgå

LRF:s synpunkter om att den tillfälliga lagen ska omfatta tid till och med den 31 december 2022. Därutöver finns det inte någon laglig grund att låta förslaget omfatta stödordningar enligt andra gruppundantagsförordningar eller andra statsstödsregelverk, såsom Energiföretagen anfört. Det föreslås därför att en förutsättning för att ett företag ska kunna ta emot statligt stöd är att företaget under perioden 1 juli–31 december 2022 yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för perioden 1 mars 2020–31 december 2021, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan. För yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet ska dock äldre föreskrifter gälla. En övergångsbestämmelse med denna innebörd tas in i lagen. Det innebär att om ett avdragsyrkande för den aktuella perioden kommer in till Skatteverket före den 1 juli 2022 ska Skatteverket pröva yrkandet utifrån nuvarande bestämmelser i 1 kap. 12 § 1 LSE. I praktiken innebär det alltså att ett företag behöver begära omprövning av ett tidigare avslagsbeslut för att företaget ska få rätt till skattenedsättning. Reglerna innebär också att det företag som inte begärde omprövning avseende den period som omfattades av den tidigare 1 kap. 12 a § i stället kan begära omprövning med den nu föreslagna bestämmelsen såvitt avser GBERstöden .

Skatteverket har anfört att den föreslagna lagtexten är oklar och att den kan uppfattas som att energiförbrukningen ska ha skett under den angivna perioden (1 mars 2020 – 31 december 2021). Vid bedömningen av om ett företag är i svårigheter görs dock ingen särskild bedömning av om

• Sida 12
•  Original

svårigheterna är knutna till tidpunkten för förbrukningen. Det är i stället så att bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter ska göras vid tidpunkten för beslutet av beviljandet av det statliga stödet. Med hänsyn till administrativa svårigheter att bedöma det exakt samtidigt som beslutstidpunkten har regeringen tidigare (prop. 2015/16:159 s. 44) anfört att bedömningen ska utgå ifrån tidpunkten för ansökan eller yrkandet om avdrag. Bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter vid beviljandet av stödet är inte till någon del knuten till när energiförbrukningen skett. Syftet med den nu föreslagna lagen är också att förlänga möjligheterna för företag i svårigheter att kunna få fortsatt nedsatt energiskatt. Lagtexten i denna del har därför i stort sett samma utformning som den tidigare lagtexten (SFS 2021:165). Lagrådet har granskat den tidigare lagtexten och lämnat förslagen utan erinran (prop. 2020/21:65 s. 18). Skatteverket har heller inte anfört att den tidigare lagtexten varit svår att förstå eller tillämpa, och det har heller inte framkommit några andra synpunkter gällande tillämpningen. Mot denna bakgrund finner regeringen inte skäl att ändra den föreslagna lagtexten.

Tidpunkten för redovisning av skatt och tidpunkten för ansökan om återbetalning kommer avgöra omfattningen av tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen. Det är t.ex. bestämmelserna i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) som avgör vid vilken tidpunkt olika företag ska redovisa skatt. Ingen ändring i dessa regler föreslås. Ett företag har rätt att yrka avdrag, ansöka om återbetalning eller begära omprövning avseende förbrukning som har skett under 2021 under förutsättning att yrkandet, ansökan eller begäran lämnas in till Skatteverket senast den 31 december 2022.

Eftersom förslaget syftar till att stödja företag som normalt sett är långsiktigt lönsamma men som tillfälligtvis hamnat i ekonomiska svårigheter under covid-19-pandemin bör åtgärden begränsas till företag som inte har försatts i konkurs. Ett företag som är på obestånd ska enligt huvudregeln i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) försättas i konkurs. Med obestånd avses att företaget inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Det föreslås därför att endast företag som inte har försatts i konkurs vid en begäran om omprövning, eller vid yrkande om avdrag eller ansökan om återbetalning enligt de nya reglerna, kan ha rätt till fortsatt statligt stöd enligt LSE.

Kommissionens beslut om ändringar i GBER möjliggör dessa ändringar gällande vissa stödordningar enligt LSE.

Regelrådets och Kommerskollegiums synpunkter på konsekvensutredningen behandlas i avsnitt 6.

Skatteverket och Förvaltningsrätten i Falun har efterfrågat ett förtydligande av vad som gäller vid prövning efter utgången av december 2022 och har föreslagit att en övergångsbestämmelse införs i lagen som upphäver den tillfälliga utvidgningen. Regeringen instämmer i synpunkterna och föreslår att en övergångsbestämmelse av sådan innebörd tas in i den föreslagna lagen.

Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf i LSE. Bestämmelsen föreslås upphöra att gälla den 31 december 2022. Den upphävda paragrafen ska dock fortfarande gälla vid yrkande av avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 juli 2022–31 december 2022.

• Sida 13
•  Original

Lagförslag

Förslaget medför att en ny paragraf, 1 kap. 12 a §, införs i lagen om skatt på energi. Paragrafen upphävs den 31 december 2022.

6. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämplig i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

6.1. Syfte och alternativa lösningar

Vissa nedsättningar av skatt på energi och koldioxid är statligt stöd och enligt nuvarande regler i LSE får statligt stöd inte ges till ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Till följd av covid-19-pandemin har många företag hamnat i svårigheter trots att de är långsiktigt lönsamma. I frånvaro av regeländring kommer dessa företag inte ha möjlighet att få skattenedsättning, men genom en förändring av EU:s regelverk för statligt stöd är det under en begränsad period inte i strid med reglerna att ge företag stöd trots att de under perioden befunnit sig i svårigheter. Förslaget syftar till att förhindra att företag som under pandemin hamnat i svårigheter under en begränsad period drabbas av en skattehöjning. Alternativet, att inte genomföra någon förändring av regelverket, skulle innebära att vissa företag inte skulle kunna erhålla nedsatt skatt trots att de kan vara långsiktigt lönsamma. Kommerskollegium har i sitt remissvar efterfrågat en analys av alternativa stödformer för att åstadkomma samma finansiella effekt för företagen men utan att ge incitament till högre energikonsumtion. Regeringen bedömer att alternativa stödformer inte är relevanta att analysera inom ramen för detta ärende eftersom EUregelverket endast har gett stadsstödsgodkännande för just den här sortens stöd under en begränsad period. Utan denna temporära lagändring bedöms regelverket inte ligga i linje med regelverkets ursprungliga intentioner.

6.2. Offentligfinansiell effekt

Förslaget bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt utan syftar enbart till att säkerställa att företag inte får ändrade skattenivåer på grund av tillfälliga effekter under covid-19-pandemin.

6.3. Effekter för företagen

Covid-19-pandemin har inneburit förändrade förutsättningar för en mängd näringar. Utan denna temporära regeländring skulle de företag som är

• Sida 14
•  Original

berättigade till skattenedsättning och som under pandemin hamnat i svårighet inte ha rätt till nedsatt skatt. Det finns i dag flera stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Tillsammans innebar de under 2020 en offentligfinansiell kostnad på ca 20 miljarder kronor fördelade på ca 35 000 företag. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag. Den föreslagna ändringen omfattar dock bara statligt stöd som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av ändamålen som omfattas av GBER. Dessa skattenedsättningar innebar under 2020 en offentligfinansiell kostnad på ca 2 miljarder kronor.

Enligt uppgifter från Skatteverket beviljades 28 522 företag något av de existerande GBER-stöden (nedsatt energi- och koldioxidskatt) under 2020. Företagen är verksamma i många olika typer av branscher: tillverkningsindustri, jordbruk, energiföretag, handel och olika typer av tjänsteföretag. Flest stödmottagare hittas i branscherna jordbruk och skogsbruk och i tillverkningsindustrin, men en stor grupp stödmottagare är också företagare verksamma inom handel och reparation av motorfordon samt uthyrning och fastighetsservice. Storleken, i form av omsättning år 2020, på de företag som får stöd varierar. Majoriteten av företagen, närmare 25 000, har en medianomsättning på 960 000 kronor medan 18 av företagen har en medianomsättning på över 400 miljoner kronor. Det betyder att de flesta stödmottagare är relativt små bolag, men att det också finns några hundra företag som kan klassas som stora. Värdet av nedsättningarna per företag varierar från mycket låga belopp till över 127 miljoner kronor. Störst stödbelopp per företag tas emot i branschen som omfattar försörjning av el, gas, värme och kyla. Hur många av dessa företag som riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020–31 december 2021 är inte känt och beror på hur pandemin utvecklar sig.

Den föreslagna ändringen innebär att företag kan få nedsättning trots att de hamnat i ekonomiska svårigheter.

Tidpunkten för redovisning av skatt och tidpunkten för ansökan om återbetalning kommer avgöra omfattningen av tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen, som redogjorts för i avsnitt 5.

6.4. Effekt för miljön

Förslaget bedöms inte ha någon effekt för miljön utan syftar enbart till att säkerställa att företag inte får ändrade skattenivåer på grund av tillfälliga effekter under covid-19-pandemin. Energimyndigheten skriver i sitt remissyttrande att man bör beakta kortsiktiga och långsiktiga effekter för miljön av skatteförändringen. Regeringen menar att det inte rör sig om några ytterligare kortsiktiga och långsiktiga effekter på miljön som härstammar från förändringen eftersom den endast syftar till att upprätthålla regelverkets ursprungliga intentioner.

• Sida 15
•  Original

6.5. Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket för anpassning till de nya reglerna. Samtidigt uppkommer inledningsvis något ökad administration för Skatteverket till följd av att förslaget kan förväntas leda till en ökning av antalet omprövningar som begärs av enskilda till följd av reglernas retroaktiva effekt. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förvaltningsrätten i Falun förutser att förslaget kommer att medföra gränsdragningsproblem i den praktiska tillämpningen och att det kommer att föra med sig svåra bevisfrågor, med anledning av att förslaget ges retroaktiv verkan. Regeringens bedömning är dock att förslaget inte i någon större omfattning kommer påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna eftersom det tidigare förslaget inte har orsakat tillämpningsproblem. Förslaget bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.6. Övriga effekter

Då förslaget bedöms ge upphov till förhållandevis små effekter bedöms det inte leda till några konsekvenser avseende den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 4 behandlas förslagets förenlighet med EU-rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar av när ett företag i svårigheter har fortsatt rätt till statligt stöd och förslaget bedöms därmed vara förenligt med EUrätten.

7. Författningskommentar

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

12 a § Ett företag ska inte anses vara ett sådant företag utan rätt till

Första stycket gäller endast företag som för den angivna perioden

1. yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning, eller

• Sida 16
•  Original

2. begär omprövning av beslut avseende ett sådant yrkande eller en sådan ansökan.

Första stycket gäller inte företag som har försatts i konkurs vid yrkandet, ansökan eller begäran enligt andra stycket.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om när ett företag inte ska anses vara ett sådant företag i ekonomiska svårigheter som avses i 1 kap. 12 § 1.

Av första stycket följer att ett företag som fått ekonomiska svårigheter under perioden 1 mars 2020–31 december 2021 men inte befann sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020 inte ska anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 12 § 1. Det gäller dock bara statliga stöd som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som avses i 11 a § 1, 2, 4, 6, 7, 12–17 och 19 i den lydelse som gällde den 31 december 2021, nämligen de stöd som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (GBER). Hänvisningen till 11 a § i en tidigare lydelse görs för att motsvara de ändamål som skattenedsättningar kan lämnas för under perioden 1 mars 2020–31 december 2021.

Tillämpningen begränsas i andra stycket till att detta endast gäller om företaget yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för den angivna perioden, alternativt begär omprövning av beslut avseende sådant yrkande eller sådan ansökan. Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna följer vidare att paragrafen ska tillämpas på avdragsyrkanden, ansökningar om återbetalningar och begäran om omprövningar som kommer in till Skatteverket efter den 1 juli 2022 och att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för sådana ärenden som har kommit in till Skatteverket dessförinnan. Det innebär att om ett företag yrkar avdrag, ansöker om återbetalning eller begär omprövning före lagens ikraftträdande så ska de prövas enligt 1 kap. 12 § 1. Det innebär också att paragrafen får en retroaktiv effekt genom att företag som hamnat i ekonomiska svårigheter under den angivna perioden kan få rätt till nedsättning av skatt enligt lagen.

Enligt tredje stycket har ett företag inte rätt till skattenedsättning om företaget har försatts i konkurs vid begäran om omprövning, yrkande om avdrag eller ansökan om återbetalning.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

• Sida 17
•  Original